29.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 227/1

29.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 227/3

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1266/2007 av den 26 oktober 2007 om tillämpningsföreskrifter till rådets direktiv 2000/75/EG när det gäller bekämpning och övervakning av bluetongue och restriktioner för förflyttning av vissa djurarter som kan smittas av bluetongue (2) fastställs bestämmelser för förflyttning av dessa djur inom och från restriktionszoner. I förordningen fastställs även villkor för undantag från det utförselförbud som fastställs i direktiv 2000/75/EG och som gäller förflyttning av dessa djur eller av sperma, ägg och embryon från dessa djur. Villkoren omfattar även skyddet av dessa djur mot angrepp av smittspridare.

(2)

För att öka flexibiliteten i utformningen av de program för övervakning av bluetongue som införts i medlemsstaterna, särskilt vad gäller avgränsningen av ”områden med lägre risk”, får det utformas andra strategier än övervakning med indikatordjur som dock ska vara lika tillförlitliga när det gäller att påvisa att bluetonguevirus inte förekommer. De serologiska/virologiska undersökningarna kan även omfatta testning av prover som samlats in för andra ändamål, t.ex. prover från slakterier eller från tankmjölk.

(3)

Erfarenheterna har visat att det kan vara svårt att tillämpa de krav i förordning (EG) nr 1266/2007 som syftar till att förhindra att djur utsätts för smittspridare. Det kan dock under vissa omständigheter i anläggningar såsom tjurstationer och karantänstationer vara möjligt att förhindra att djur utsätts för smittspridare. Skyddet mot angrepp av smittspridare bör inte uteslutande vara beroende av att insekticider och/eller repellenter används utan det bör även krävas att djuren hålls i smittspridarsäkra anläggningar där ytterligare åtgärder, särskilt i kombination med ändamålsenliga fysiska barriärer och kemiska behandlingar (med insekticider och/eller repellenter), vidtas för att förhindra kontakt mellan djur och smittspridare. Fällor kan användas för att kontrollera om smittspridare förekommer i anläggningarna.

(4)

I yttrandet Risk of Bluetongue Transmission in Animal Transit  (3), som Efsas (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) vetenskapliga panel för djurs hälsa och välbefinnande antog den 11 september 2008, konstateras att risken vid förflyttning av djur under en period av året då risken för överföring är låg, även utan ytterligare testning, fortsätter att vara betydligt lägre än under andra perioder, även om den då kombineras med serologisk testning eller PCR-testning. Om den transitperiod under vilken djuren utsätts för angrepp av smittspridare dessutom inte överskrider en dag, anses användning av insekticider och/eller repellenter vara en tillräckligt effektiv riskreducerande åtgärd för att skydda djuren mot angreppen.

(5)

Transitering genom områden med lägre risk, där vaccinering sker och där det inte förekommer någon eller några specifika serotyper av bluetonguevirus, innebär inte någon smittorisk för djuren.

(6)

Det bör därför fastställas vissa undantag från det allmänna kravet i förordning (EG) nr 1266/2007 på att djur och fordon vid alla transiteringar måste behandlas med insekticider eller repellenter.

(7)

Förordning (EG) nr 1266/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.

I artikel 7.2a ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”2a.   Medlemsstaterna får på grundval av resultatet av en riskbedömning som måste beakta tillräckliga epidemiologiska data som erhållits genom övervakning i enlighet med punkt 1.1.2.1 eller punkt 1.1.2.2 i bilaga I fastställa att en del av en skyddszon är en ’restriktionszon där vaccinering skett och där det inte förekommer någon eller några specifika serotyper av bluetonguevirus’ (nedan kallat område med lägre risk), på följande villkor:”

2.

I artikel 9 ska punkterna 1 c, 2 och 3 ersättas med följande:

2.   Punkt 1 i denna artikel ska inte gälla om transiteringen sker

3.   Om djuren uppfyller minst ett av kraven i punkterna 5, 6 och 7 i avsnitt A i bilaga III ska behandling av djuren enligt punkt 1 a och b och skydd av djuren enligt punkt 1 c inte vara tillämpliga.

4.   För de djur som avses i punkt 1 i denna artikel ska följande kompletterande ordalydelse läggas till i motsvarande hälsointyg som fastställs i direktiven 64/432/EEG, 91/68/EEG och 92/65/EEG eller som avses i beslut 93/444/EEG:

3.

I artikel 9a ska följande punkt läggas till som punkt 4:

”4.   För de djur som avses i punkt 1 i denna artikel ska följande kompletterande ordalydelse läggas till i motsvarande hälsointyg som fastställs i direktiven 64/432/EEG, 91/68/EEG och 92/65/EEG eller som avses i beslut 93/444/EEG:

4.

Bilagorna I och III ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

29.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 227/7

(1)

I kommissionens beslut 2004/211/EG av den 6 januari 2004 om upprättande av en förteckning över tredje länder eller delar av tredje länder från vilka medlemsstaterna tillåter import av levande hästdjur och sperma, ägg och embryon från hästdjur (3) fastställs en förteckning över tredjeländer eller delar av tredjeländer från vilka medlemsstaterna tillåter tillfällig införsel av registrerade hästar, återinförsel av registrerade hästar efter tillfällig export, import av hästdjur för slakt, registrerade hästdjur och hästdjur för såväl avel som bruksändamål samt import av sperma, ägg och embryon från hästdjur.

(2)

I enlighet med artikel 13.1 c i direktiv 90/426/EEG och kapitel II del A punkt 2 i bilaga D till direktiv 92/65/EEG ska hästdjur samt sperma, ägg och embryon från hästdjur komma från tredjeländer eller delar av tredjeländer som varit fria från rots i minst sex månader.

(3)

Den 5 september 2008 anmälde Brasilien till World Organisation for Animal Health (OIE) att ett fall av rots bekräftats hos en häst i en förort i São Paulo i delstaten São Paulo. För att möjliggöra fortsatt import av hästdjur samt sperma, ägg och embryon av hästdjur från de sjukdomsfria delarna av Brasilien antog kommissionen beslut 2008/804/EG (4) genom vilket delstaten São Paulo uteslöts från den förteckning över territorier i Brasilien som fastställs i bilaga I till beslut 2004/211/EG.

(4)

Mot bakgrund av de upplysningar och garantier som Brasilien tillhandahållit och med hänsyn till att minst sex månader gått sedan fallet av rots upptäcktes och att det infekterade djuret har destruerats bör delstaten São Paulo åter upptas på förteckningen över territorier i Brasilien i bilaga I till beslut 2004/211/EG så att import av hästdjur samt sperma, ägg och embryon från hästdjur från denna del av territoriet Brasilien kan fortsätta. Posten för Brasilien i bilaga I till beslut 2004/211/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Vid en veterinärinspektion på Mauritius fastställdes brister till vars följd begränsningar bör införas på införseln av hästdjur till gemenskapen från det landet när det gäller registrerade hästar som ska uppfylla djurhälsovillkor enligt bilaga II.E i kommissionens beslut 93/197/EEG av den 5 februari 1993 om djurhälsovillkor och veterinärintyg för import av registrerade hästdjur och hästdjur för avel och bruksändamål (5). Enligt dessa villkor krävs bl.a. en vistelseperiod på minst tre månader och att djuren omedelbart före export vistats i en godkänd isoleringsanläggning skyddade från vektorinsekter för att hindra att sjukdomen sprids till gemenskapen. Posten för Mauritius i bilaga I till beslut 2004/211/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.

Posten för Brasilien ska ersättas med följande:

2.

Posten för Mauritius ska ersättas med följande:

29.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 227/9

(1)

Den 20 december 2007 antog kommissionen meddelandet ”En europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön” (2) som handlar om mediekunskap för kommersiell kommunikation och omfattar frågor om reklam, mediekunskap för audiovisuella verk – som delvis handlar om att öka medvetenheten om europeisk film – främjandet av kreativa färdigheter och mediekunskap för Internet, vilket bl.a. skulle ge medborgarna bättre kunskaper om hur Internets sökmotorer fungerar.

(2)

I sitt betänkande om mediekompetens i en digital värld (3) uppmanar Europaparlamentet kommissionen att bygga ut sin politik för främjande av mediekunskap och samarbeta med unionens alla institutioner och lokala och regionala myndigheter.

(3)

I de slutsatser om mediekompetens (4) som antogs av rådet (utbildning, ungdom och kultur) vid sammanträdet den 21 och 22 maj 2008 ställde sig rådet bakom det strategiska synsätt som föreslagits av kommissionen, där mediekompetens utgör en viktig faktor för ett aktivt medborgarskap i dagens informationssamhälle.

(4)

Ett övergripande yttrande om kreativt innehåll på Internet och mediekunskap antogs av Regionkommittén i oktober 2008 (5).

(5)

Vid sitt möte i Lissabon (6) drog rådet slutsatsen att ”innehållsindustrin skapar ett mervärde genom att utnyttja och inrätta nätverk för europeisk kulturell mångfald”. I den europeiska kulturagenda som lanserades 2007 fastställs en strategisk politisk ram för hanteringen av viktiga utmaningar på kulturområdet. I sina slutsatser från maj 2009 om kultur som en katalysator för kreativitet och innovation understryker rådet det särskilda bidrag som kultur kan ge till kreativitet och innovation och efterlyser ett brett innovationsbegrepp i Lissabonstrategin för perioden efter 2010. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av kommissionens initiativ i2010, vars syfte är att öka IKT-sektorns konkurrensförmåga och skapa ett gemensamt europeiskt informationsområde.

(6)

Bättre mediekunskaper skulle på ett väsentligt sätt bidra till att nå de EU-mål som sattes upp vid Europeiska rådets möte i Lissabon och i i2010-initiativet, framför allt när det gäller att skapa en mer konkurrenskraftig kunskapsekonomi, men kan också bidra till ett informationssamhälle som i högre grad omfattar alla.

(7)

Det offentliga samråd som genomfördes i slutet av 2006 visade att mediekunskap hanteras på olika sätt och att mediekunskapsnivån är ojämn i EU. Det konstaterades samtidigt att det inte finns några gemensamma kriterier eller standarder för att utvärdera mediekunskap och att det omgående krävs mer omfattande och långsiktig forskning för att ta fram ett underlag för sådana kriterier.

(8)

I undersökningen ”Current trends and approaches to media literacy in Europe” som genomfördes för kommissionens räkning andra halvåret 2007 konstateras att det finns en del hinder för utvecklingen inom mediekunskapsområdet på EU-nivå. Det saknas i synnerhet en gemensam vision, nationella, regionala och lokala initiativ är inte synliga på EU-nivå och det saknas även europeiska nätverk och samordning av intressenterna.

(9)

Det skulle vara mycket värdefullt att kunna analysera, belysa och sprida god praxis inom detta område i hela EU och att etablera och främja nätverk av intressenter.

(10)

EU-medborgarnas förmåga att i egenskap av mediekonsumenter göra välinformerade och diversifierade val skulle bidra till den europeiska audiovisuella industrins och innehållsindustrins konkurrenskraft.

(11)

Mediekunskap handlar om möjligheten att få tillgång till media, att förstå och kritiskt utvärdera olika aspekter av media och medieinnehåll och att skapa kommunikationer i en rad olika sammanhang.

(12)

Spridningen av digitalt kreativt innehåll och ökningen av Internetbaserade och mobila distributionsplattformar skapar nya utmaningar på mediekunskapsområdet. I dagens värld måste medborgarna utveckla en analysförmåga som möjliggör en bättre intellektuell och emotionell förståelse av digitala medier.

(13)

Mediekunskap omfattar alla medier. Syftet med mediekunskap är att göra människor mer medvetna om de många olika former av mediebudskap som de stöter på i sin vardag. Mediebudskap är program, filmer, bilder, texter, ljud och webbplatser som förmedlas via olika kommunikationsformer.

(14)

Mediekunskap spelar en viktig roll för att öka medvetenheten om Europas audiovisuella arv och kulturella identiteter, samt öka kunskaperna om och intresset för det audiovisuella arvet och nyligen utkomna europeiska kulturella verk.

(15)

Mediekunskap handlar om integration och medborgarskap i dagens informationssamhälle. Det är en grundläggande kompetens inte bara för unga människor, utan också för vuxna och äldre personer, föräldrar, lärare och yrkesverksamma inom mediebranschen. Tack vare Internet och den digitala tekniken kan fler och fler européer nu skapa och sprida bilder, information och innehåll. Mediekunskap betraktas i dag som en av de viktigaste förutsättningarna för ett aktivt och fullvärdigt medborgarskap och för att förebygga och minska risken för utestängning från samhällslivet.

(16)

Ett mediekunnigt samhälle skulle samtidigt vara en motor och en förutsättning för pluralism och oberoende i medierna. Att olika åsikter och tankar som representerar olika grupper uttrycks på flera språk inom och mellan samhällen gynnar värderingar som mångfald, tolerans, öppenhet, jämlikhet och dialog. Utvecklingen av mediekunskaper inom alla delar av samhället bör därför främjas och utvecklingen noga följas.

(17)

Det är en förutsättning för demokrati att medborgarna deltar aktivt i samhällslivet och mediekunskap skulle ge dem de färdigheter som de behöver för att förstå det dagliga flödet av information som sprids genom ny informationsteknik.

(18)

Mediekunskap bör hanteras på olika sätt på olika nivåer. Det är främst medlemsstaternas ansvar att bestämma på vilket sätt mediekunskap ska finnas med i läroplanen på alla nivåer. Även lokala myndigheter spelar en mycket viktig roll eftersom de finns nära medborgarna och stöder initiativ inom den icke-formella utbildningssektorn. Civilsamhället bör också bidra aktivt till att främja mediekunskap genom att tillämpa en ”nedifrån och upp”-strategi.

(19)

Kommissionsinitiativ som Media-programmet 2007 [(Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG av den 15 november 2006 om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) (7)] och direktivet om audiovisuella medietjänster [(Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (8)], som har till syfte att öka den europeiska audiovisuella industrins och innehållsindustrins konkurrenskraft, kan främja mediekunskap.

(20)

Kommissionen kommer att övervaka arbetet med audiovisuell mediekunskap och mediekunskap för kommersiell kommunikation i enlighet med skäl 37 i AVMS-direktivet, främst inom kontaktkommittén för audiovisuella medietjänster och i enlighet med rapporteringsskyldigheten i artikel 26 i direktivet.

(21)

Kommissionen kommer att uppmuntra forskningsprojekt om mediekunskap inom ramen för befintliga program. Kommissionen avser i synnerhet att lansera en undersökning om hur medvetna människor är om riskerna när det gäller spridning av personuppgifter i Internetmiljön och en undersökning om hur användningen av sökmotorer kan förbättras.

(22)

Mediekunskapsinitiativ bör även omfatta en del som rör upphovsrättens roll.

(23)

Behandling av personuppgifter i informations- och kommunikationsnätverk, bl.a. i syfte att rikta skräddarsydda erbjudanden till konsumenterna, och de problem som detta leder till när det gäller data- och integritetsskydd måste hanteras i mediekunskapsinitiativ. Informations- och kommunikationsnätverk öppnar nya möjligheter för användarna, men kan även medföra nya risker för enskilda, t.ex. identitetsstöld, upprättande av diskriminerande profiler och ständig övervakning. Kommissionen tar upp dessa problem och möjliga lösningar i sitt meddelande om främjande av dataskydd genom integritetsfrämjande teknik (9).

(24)

Traditionella utgivare bör delta i initiativ för mediekunskap i den digitala miljön, eftersom förlagssektorn har mycket värdefulla erfarenheter när det gäller mediekunskaper utanför Internet och alltmer börjar övergå till digital produktion och distribution av innehåll.

(25)

Kommissionen kommer att arbeta för att skapa ytterligare samförstånd kring viktiga aspekter av mediekunskap (definitioner, mål) och främja analys och utbyte av god praxis när det gäller mediekunskap i den digitala miljön, även om den europeiska mediebranschens ekonomi, särskilt genom att anordna möten i AVMS-kontaktkommittén (10), främja och stödja evenemang inom Media-programmet 2007 (11), samarbeta med unionens övriga institutioner och internationella organisationer som Europarådet, Unesco och FN:s initiativ ”Civilisationernas allians” och verka för offentlig-privata partnerskap när det gäller mediekunskap.

I.

att medlemsstaterna, i samarbete med myndigheter med ansvar för reglering av audiovisuell och elektronisk kommunikation och i lämpliga fall dataskyddsmyndigheter,

II.

att medieindustrin stärker sitt engagemang genom att tillhandahålla nödvändiga verktyg för att öka mediekunskaperna genom att

III.

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.