5.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 203/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 112/2009 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av valstråd med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina) och Republiken Moldavien (nedan kallat Moldavien).

(2)

Det noteras att förfarandet inleddes efter ett klagomål från Eurofer (nedan kallad klaganden), som företräder tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 25 %, av gemenskapens samlade produktion av valstråd.

(3)

Efter underrättelse om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa preliminära antidumpningsåtgärder (nedan kallat preliminära meddelandet av uppgifter), lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten. De parter som så önskade gavs tillfälle att bli hörda. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för de slutgiltiga undersökningsresultaten. I detta syfte gjordes ett kontrollbesök på plats även hos följande företag:

Tillverkare i gemenskapen:

(4)

Kommissionen fortsatte dessutom sin undersökning av aspekter rörande gemenskapens intresse och gjorde analyser av de uppgifter som vissa användare i gemenskapen lämnat i frågeformuläret.

(5)

Det erinras om att undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 april 2007–31 mars 2008 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP i tabeller) (se skäl 13 i förordningen om preliminär tull). När det gäller undersökningen av utvecklingen av de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada undersökte kommissionen uppgifter som omfattade perioden från och med 2004 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(6)

Vissa berörda parter hävdade att valet av 2004 för bedömningen av skada var olämpligt eftersom man ansåg att 2004 var ett exceptionellt bra år med en stor efterfrågan och rejäla vinstmarginaler. De ansåg därför att 2004 inte borde ingå i skadeundersökningsperioden.

(7)

Det bör noteras att enligt artikel 6.1 i grundförordningen ska undersökningen omfatta en period som omedelbart föregår inledandet av förfarandet. Det erinras om att den aktuella undersökningen inleddes den 8 maj 2008. När det gäller undersökningen av utvecklingen av de faktorer som är relevanta för skadebedömningen, omfattar denna period normalt de tre eller fyra år som föregår inledandet och slutar samtidigt som undersökningsperioden. Denna praxis tillämpades i det aktuella förfarandet. Oavsett om 2004 eller något annat år som omfattades av skadeundersökningsperioden var exceptionellt eller inte saknar därför betydelse för valet av denna period.

(8)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att införa slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av valstråd med ursprung i Kina och slutgiltigt ta ut de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull, samt om avslutandet av förfarandet rörande import av valstråd med ursprung i Moldavien och Turkiet. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter.

(9)

De muntliga och skriftliga synpunkter som de berörda parterna lämnade togs under övervägande, och när så var lämpligt ändrades de preliminära undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

(10)

Den berörda produkten är stänger och tråd, varmvalsade, i oregelbundet upprullade ringar av järn, olegerat stål eller legerat stål, andra än rostfritt stål, med ursprung i Kina, Moldavien och Turkiet (nedan kallad den berörda produkten eller valstråd), som vanligtvis klassificeras enligt KN-nummer 7213 10 00, 7213 20 00, 7213 91 10, 7213 91 20, 7213 91 41, 7213 91 49, 7213 91 70, 7213 91 90, 7213 99 10, 7213 99 90, 7227 10 00, 7227 20 00, 7227 90 10, 7227 90 50 och 7227 90 95. I den berörda produkten ingår inte valstråd i rostfritt stål.

(11)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en berörd part att valstråd som omfattas av KN-nummer 7213 91 90 borde uteslutas från definitionen av den berörda produkten eftersom den fullmakt som lämnades till klaganden och dess juridiska ombud inte omfattade denna särskilda produkttyp.

(12)

Här bör först och främst noteras att ovannämnda KN-nummer angavs i klagomålet. För det andra definierades den berörda produkten från undersökningens början huvudsakligen utifrån dess grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper. De relevanta KN-nummer enligt vilka import av den berörda produkten deklareras, fastställs slutgiltigt först under undersökningen, när den slutgiltiga tullen fastställs. Detta framgår även av tillkännagivandet om inledande där det anges att de relevanta KN-numren endast nämns upplysningsvis (3). Dessutom konstaterades att den valstråd som deklareras enligt det nämnda KN-numret har de grundläggande egenskaper som anges i tillkännagivandet om inledande och att den således omfattas av räckvidden för den berörda produkten. Påståendet avvisades därför.

(13)

En exporterande tillverkare och en användare hävdade att ett särskild slags valstråd, nämligen kordgarn som omfattas av KN-nummer 7213 91 20, skiljer sig avsevärt från andra typer av valstråd i fråga om fysiska och tekniska egenskaper, slutliga användningsområden, utbytbarhet och konsumenternas attityd. De hävdade att kordgarn följaktligen inte borde omfattas av undersökningen.

(14)

Ovannämnda påstående och särskilda argument har analyserats i detalj. Först konstaterades att de olika typerna av valstråd, inklusive kordgarn, som ingick i produktdefinitionen har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper, vilket innebär att de hör hemma i samma produktkategori.

(15)

För det andra, även om man kan hävda att kordgarn relativt sett är mer sofistikerat och dyrare än andra typer av valstråd som omfattas av den aktuella undersökningen, så innebär det inte att kordgarn som importeras från Kina har egenskaper som skiljer sig avsevärt från kordgarn som tillverkas i EU.

(16)

Undersökningen visade att det förekom import av kordgarn från det berörda landet under skadeundersökningsperioden. Även om det endast rörde sig om begränsade mängder, visade det att de exporterande tillverkare som berörs av den aktuella undersökningen kunde tillverka denna typ av valstråd.

(17)

På grundval av ovanstående fakta och överväganden ansågs det således inte motiverat att utesluta kordgarn från undersökningen. Påståendet måste därför avvisas.

(18)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande den berörda produkten eller den likadana produkten, bekräftas skälen 13 och 14 i förordningen om preliminär tull.

(19)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter med avseende på marknadsekonomisk status för kinesiska exporterande tillverkare, bekräftas slutsatserna i skälen 27–31 i förordningen om preliminär tull.

(20)

Det erinras om att den enda samarbetsvilliga moldaviska exportören inte kunde visa att den uppfyllde något av de fem kriterierna för marknadsekonomisk status. Efter det preliminära meddelandet av uppgifter upprepade företaget sina tidigare synpunkter på kommissionens beslut att inte bevilja det marknadsekonomisk status, vilka redan hade analyserats och tagits upp i bedömningen av marknadsekonomisk status och de preliminära undersökningsresultaten. Den moldaviska exportören invände mot resultaten avseende samtliga fem kriterier för marknadsekonomisk status, men lade inte fram någon bevisning till stöd för dessa invändningar.

(21)

Exportören hävdade bland annat att kommissionen motsäger sig själv när den anser att de så kallade myndigheterna i den transnistriska regionen i Moldavien fungerar som ”staten” vid bedömningen av kriterium 1, men inte vid bedömningen av kriterium 4. I detta avseende noteras att de så kallade myndigheterna i den transnistriska regionen i Moldavien utan tvekan har en sådan ställning att de kan blanda sig i ledningen av företaget. Detta har därför en direkt inverkan på bedömningen av kriterium 1. Däremot säkerställer de så kallade myndigheterna i den transnistriska regionen i Moldavien inte, eftersom de inte är erkända, rättssäkerhet eller stabila villkor vilket krävs enligt kriterium 4. Detta argument måste därför avvisas.

(22)

När det gäller kriterium 1 hävdade exportören bland annat att företagets ledning består av privatpersoner och att det inte har fastställts något samband mellan dess högsta ledning och de så kallade myndigheterna i den transnistriska regionen i Moldavien. Undersökningen visade emellertid att företagets verkställande direktör och andra personer i ledningen aktivt deltar i de lagstiftande organen vid de så kallande myndigheterna i den transnistriska regionen i Moldavien. Detta argument måste därför avvisas.

(23)

Beträffande kriterium 2 hävdade företaget bland annat att reservationen i revisionsrapporten avseende företagets räkenskaper var oväsentlig. Denna reservation avser emellertid värdet av alla fasta tillgångar och kan därför inte anses vara oväsentlig. Under undersökningen kunde företaget inte klargöra skälen till denna reservation, och det har inte lagts fram någon ytterligare bevisning i detta avseende. Detta argument måste därför avvisas.

(24)

När det gäller kriterium 3 upprepade företaget sitt argument att det, efter att det privatiserats, hade sålts till sina nuvarande ägare enligt marknadsprinciper och att eventuella tidigare snedvridningar därför skulle ha undanröjts. Företaget lade emellertid inte fram några bevis till stöd för detta och slutsatsen i skäl 45 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(25)

När det gäller kriterium 5 hävdade företaget bland annat att detta inte är relevant eftersom företagets räkenskaper redovisas i US-dollar och inte i den så kallade transnistrierubeln. Faktum kvarstår emellertid att transnistrierubeln används dagligen i företagets verksamhet och att transnistrierubelns växelkurs till andra valutor därför inte är irrelevant för bedömningen enligt detta kriterium. Detta argument måste därför avvisas.

(26)

Eftersom dessa invändningar inte ändrade den preliminära slutsatsen att inte bevilja den moldaviska samarbetsvilliga exporterande tillverkaren marknadsekonomisk status, bekräftas slutsatserna i skälen 32–49 i förordningen om preliminär tull.

(27)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande individuell behandling, bekräftas skälen 50–53 i förordningen om preliminär tull.

(28)

En exporterande tillverkare påpekade att de reviderade och kontrollerade uppgifterna avseende företagets försäljning på hemmamarknaden inte hade beaktats vid fastställandet av normalvärde. En annan exporterande tillverkare hävdade att beräkningen av det konstruerade normalvärdet var inkorrekt på grund av ett skrivfel. Dessa argument kontrollerades och i förekommande fall gjordes korrigeringar.

(29)

En annan exporterande tillverkare hävdade att företagets exportförsäljning endast bestod av en ”icke-standardmässig” typ av den berörda produkten, medan försäljningen på hemmamarknaden bestod av en blandning av ”standardtyper” och ”icke-standardmässiga” typer. Man ansåg att beräkningsmetoden ledde till en orättvis jämförelse och att normalvärdet borde beräknas genom att endast jämföra priserna på ”icke-standardmässig” export och inhemsk försäljning.

(30)

Under undersökningen kunde man emellertid inte påvisa att det förelåg tillräckliga olikheter mellan ”standardprodukter” och ”icke-standardmässiga” produkter, enligt vad den exporterande tillverkaren hävdat, som skulle påverka deras jämförbarhet. Båda kategorierna omfattas av produktbeskrivningen för den likadana produkten. Undersökningen visade dessutom att företaget sålde båda typerna till samma pris. Detta argument måste därför avvisas.

(31)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på den metod som använts för att beräkna normalvärdet för Turkiet, bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 54–63 i förordningen om preliminär tull.

(32)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande normalvärdet för Kina och Moldavien, bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skäl 64 i förordningen om preliminär tull.

(33)

Turkiet valdes preliminärt som jämförbart land av de skäl som anges i skälen 65–74 i förordningen om preliminär tull. Efter det preliminära meddelandet av uppgifter motsatte sig klaganden, att Turkiet valts ut som jämförbart land i stället för Brasilien, som ursprungligen avsetts. Klaganden upprepade de argument man framfört i det preliminära skedet och hävdade att a) konkurrensen på den brasilianska marknaden var tillräcklig, samt påstod att b) subventionering av den turkiska stålindustrin gör det landet olämpligt för fastställandet av normalvärde. Klaganden ansåg dessutom att eftersom undersökningen fastställt närvaron av dumpning för Turkiet, borde det landet enligt kommissionens praxis inte användas som jämförbart land.

(34)

Det erinras om att priserna på hemmamarknaden i Brasilien konstaterades vara högre än offentliggjorda priser på världsmarknaden. Dessutom visade det sig att den vinstmarginal som den brasilianska tillverkaren uppnådde på hemmamarknaden var mycket hög jämfört med bland annat den vinstnivå som ansågs rimlig för gemenskapsindustrin. Såsom anges i förordningen om preliminär tull tyder detta på otillräcklig konkurrens på den brasilianska marknaden.

(35)

Det förefaller utan tvekan föreligga mer konkurrens på hemmamarknaden i Turkiet än på hemmamarknaden i Brasilien. Det faktum att turkiska exportörer har befunnits dumpa sina produkter innebär inte nödvändigtvis att det normalvärde som fastställts för det landet inte är tillförlitligt.

(36)

Klaganden hävdade vidare att eftersom man ansåg att turkiska företag subventionerades var Turkiet inte ett lämpligt val av jämförbart land. Detta påstående styrktes emellertid inte av några bevis.

(37)

Mot bakgrund av ovanstående bekräftas slutsatserna i skälen 65–74 i förordningen om preliminär tull, och Turkiet har använts som jämförbart land i detta förfarande, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(38)

En exporterande tillverkare hävdade att exportpriset inte borde ha konstruerats på det sätt som anges i skäl 76 i förordningen om preliminär tull. Detta påstående granskades och man ansåg att det var motiverat, särskilt eftersom det att företaget bedriver sin verksamhet utanför EU innebar att det inte fanns skäl att tillämpa artikel 2.9 i grundförordningen.

(39)

En annan exporterande tillverkare hävdade att de avdrag för provisioner som gjorts för försäljning genom ett närstående företag inte var berättigade. Detta påstående granskades och man ansåg att det var motiverat eftersom det närstående företaget inte utförde arbetsuppgifter som liknade dem som utförs av en agent. Exportpriserna korrigerades därför i enlighet med detta.

(40)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på den metod som använts för att fastställa exportpriser, bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skäl 75 i förordningen om preliminär tull.

(41)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten.

(42)

I tillämpliga och motiverade fall beviljades justeringar för skillnader i fråga om transportkostnader, frakt- och försäkringskostnader, bankavgifter, förpackningskostnader, kreditkostnader samt provisioner (se skäl 79 i förordningen om preliminär tull).

(43)

Flera exportörer invände mot beräkningen av justeringar för landtransporter, fraktkostnader, bankavgifter, kreditkostnader och provisioner och föreslog alternativa beräkningar. Mot bakgrund av bevisen i deras svar på frågeformulären samt den information och de bevis som samlats in under kontrollbesöken, befanns de flesta av dessa invändningar vara oberättigade och de justeringar som gjordes under det preliminära skedet behölls därför. Några invändningar har emellertid godtagits och i förekommande fall har justeringarna av kreditkostnader, provisioner och tullavgifter för exportförsäljning korrigerats.

(44)

Det vägda genomsnittliga normalvärdet jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset enligt artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(45)

Efter korrigeringarna av normalvärdena i det jämförbara landet har följande slutgiltiga dumpningsmarginaler fastställts för kinesiska exporterande tillverkare:

(46)

Efter det att provisoriska åtgärder införts ansågs att man skulle få en mer korrekt bild av Moldaviens dumpning genom att använda alla tillgängliga exportuppgifter för detta land. Den landsomfattande slutgiltiga dumpningsmarginalen beräknades därför på grundval av exportpriserna för alla kända tillverkare.

(47)

Efter korrigeringarna av normalvärdena i det jämförbara landet, exportpriset och justeringarna enligt ovan, fastställdes den landsomfattande slutgiltiga dumpningsmarginalen för Moldavien till 16,2 %.

(48)

Mot bakgrund av ovanstående har följande slutgiltiga dumpningsmarginaler fastställts för turkiska exporterande tillverkare:

(49)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter på gemenskapens tillverkning och de tillverkare som inte gav sig till känna (se skäl 91 i förordningen om preliminär tull) fortfarande inte samarbetat, bekräftas skälen 89–92 i förordningen om preliminär tull.

(50)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter på definitionen av gemenskapsindustrin, bekräftas skäl 93 i förordningen om preliminär tull.

(51)

Det erinras om att det inte tillämpades något stickprovsförfarande för undersökningen av skada eftersom de 20 samarbetsvilliga tillverkarna bestod av fyra företagsgrupper och två oberoende tillverkare. Efter det att provisoriska åtgärder införts gjordes kontrollbesök på plats hos ytterligare en gemenskapstillverkare för att kontrollera de uppgifter denna tillverkare lämnat i frågeformuläret (se skäl 3).

(52)

Det erinras om att gemenskapens förbrukning fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat om den sammanlagda importen samt om gemenskapsindustrins och de övriga gemenskapstillverkarnas sammanlagda försäljning på gemenskapsmarknaden, vilket inbegrep en uppskattning av försäljningsvolymen för de tillverkare som inte gett sig till känna som baserades på uppgifter i klagomålet.

(53)

En berörd part invände mot den metod som hade använts för att fastställa gemenskapens förbrukning. Man hävdade att den andel av gemenskapsindustrins tillverkning som är avsedd för användning inom samma företagsgrupp samt för försäljning inom samma företagsgrupp borde inkluderas i gemenskapens förbrukning samt beaktas vid bedömningen av skada, eftersom denna användning direkt konkurrerade med försäljningen på den öppna marknaden, däribland importen.

(54)

Det bör noteras att den tillverkning inom gemenskapsindustrin som är avsedd för användning inom samma företagsgrupp har analyserats i bedömningen av skada (se skälen 119–143 i förordningen om preliminär tull). I linje med kommissionens praxis har emellertid tillverkning som är avsedd för användning inom samma företagsgrupp, dvs. interna överföringar av den likadana produkten inom de integrerade gemenskapstillverkarna för ytterligare bearbetning, inte inkluderats i uppgifterna om gemenskapens förbrukning, eftersom dessa interna överföringar inte konkurrerar med försäljning från oberoende leverantörer på den öppna marknaden.

(55)

När det gäller argumentet att inkludera försäljning inom samma företagsgrupp – dvs. försäljning till närstående företag – i uppgifterna om gemenskapens förbrukning ansågs detta motiverat eftersom det enligt de uppgifter som samlades in under undersökningen stod företag närstående gemenskapstillverkarna fritt att även köpa valstråd från andra källor. Dessutom konstaterades det att gemenskapstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser till närstående parter motsvarade de genomsnittliga försäljningspriserna till icke-närstående parter.

(56)

Sedan de uppgifter som lämnats av ytterligare en gemenskapstillverkare (se skälen 3 och 51) kontrollerats reviderades gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning på gemenskapsmarknaden något. De uppgifter om gemenskapens förbrukning som anges tabell 1 i förordningen om preliminär tull ändrades därmed till följande:

Tabell 1

(57)

Totalt sett ökade gemenskapens förbrukning med 5 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen inleddes 2006 efter en tillfällig minskning med 5 % under 2005. Efter detta återhämtade sig förbrukningen och ökade fram till 2007, följt av en liten minskning under undersökningsperioden. Nedgången i förbrukningen under 2005 berodde främst på minskad efterfrågan från byggbranschen.

(58)

För att kunna göra en slutgiltig sammantagen bedömning av villkoren för importen från de berörda länderna tillämpades samma metod som den som beskrivs i skäl 99 i förordningen om preliminär tull mot bakgrund av de synpunkter som inkommit från parter efter det att provisoriska åtgärder införts. För Moldaviens del beaktades även att andra moldaviska tillverkare exporterade den berörda produkten till gemenskapen (se skäl 46).

(59)

När det gäller importen från Turkiet gjordes det inte någon sammantagen bedömning i förhållande till importen från Kina och Moldavien eftersom man ansåg att konkurrensvillkoren mellan de turkiska och andra relevanta tillverkare skilde sig åt, framför allt när det gäller prisbeteendet (se skäl 101 förordningen om preliminär tull). Faktum är att inte någon av de samarbetsvilliga exporterande turkiska tillverkarna tog ut ett försäljningspris som underskred gemenskapsindustrins priser och att priserna var relativt höga jämfört med andra aktörer på gemenskapsmarknaden.

(60)

En berörd part hävdade att de argument som framförts i skäl 101 i förordningen om preliminär tull inte var förenliga med grundförordningen. Denna part hävdade att det räckte att dumpningsmarginalen för den turkiska importen var betydligt högre än miniminivån och att importvolymen inte kunde betraktas som försumbar för en sammantagen bedömning av denna import med övrig dumpad import från Moldavien och Kina. Man hävdade dessutom att om inga åtgärder vidtogs skulle detta leda till en kraftigt ökad dumpad import från Turkiet till gemenskapsmarknaden.

(61)

Det bör understrykas att det i artikel 3.4 i grundförordningen särskilt föreskrivs att konkurrensvillkoren mellan de relevanta aktörerna på gemenskapsmarknaden noggrant ska undersökas inom ramen för en sammantagen bedömning av omfattningen av importen från varje land som berörs av en antidumpningsundersökning. Dessutom var de turkiska aktörernas priser i samtliga fall högre än det icke-skadevållande pris som fastställts enligt den metod som beskrivs i skäl 179 i förordningen om preliminär tull. Det fanns därför ingen grund att göra en sammantagen bedömning av importen från Turkiet och importen från Kina och Moldavien eller att införa antidumpningsåtgärder för att förhindra en eventuell kraftig ökning av importen från det landet. Argumenten måste därför avvisas.

(62)

En annan berörd part motsatte sig den preliminära slutsatsen att göra en sammantagen bedömning av importen från Moldavien och importen från Kina och hävdade att i motsats till importen från Kina var importvolymerna från Moldavien mycket låga och underskred i stort sett inte gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden.

(63)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter inkom ytterligare uppgifter om den moldaviska exporten till gemenskapen som ledde till att beräkningarna av underskridande- och skademarginalerna reviderades för Moldavien (se skälen 71 och 107 för närmare information).

(64)

De reviderade beräkningarna visade att importen från Moldavien inte underskred gemenskapsindustrins priser på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden. Dessutom konstaterades det att skademarginalen understeg miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen. Mot bakgrund av ovanstående drog man slutsatsen att importen av valstråd med ursprung i Moldavien skulle bedömas separat.

(65)

Det erinras om att eftersom uppgifterna om förbrukningen justerades något (se skäl 56) reviderades den kinesiska importens marknadsandel i överensstämmelse med detta. Importen från Kina utvecklades därför på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 2

(66)

Den dumpade importen från Kina ökade avsevärt, från omkring 0,07 miljoner ton 2004 till 1,1 miljoner ton under undersökningsperioden, dvs. nästan 17-faldigt. Importen nådde en topp under 2007 varefter den minskade något i linje med utvecklingen i gemenskapens förbrukning.

(67)

Trots att de genomsnittliga priserna på den dumpade importen från Kina ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden konstaterades det att de underskred gemenskapsindustrins priser, framför allt under undersökningsperioden. Detta ledde till att marknadsandelen ökade kraftigt, från 0,3 % 2004 till 5,0 % under undersökningsperioden, dvs. en ökning med 4,7 procentenheter.

(68)

Den metod för att fastställa prisunderskridande som anges i skäl 106 i förordningen om preliminär tull bekräftas. Efter kontrollbesöket på plats hos ytterligare en gemenskapstillverkare (se skäl 3) gjordes emellertid en ny bedömning av gemenskapsindustrins genomsnittliga pris för att beakta de kontrollerade uppgifter som erhållits från denna gemenskapstillverkare.

(69)

En part hävdade att eftersom ingen tillverkare i Moldavien beviljades marknadsekonomisk status eller erhöll individuell behandling, borde kommissionen beräkna underskridandenivån och nivån för undanröjande av skada för Moldavien på grundval av uppgifter från Eurostat snarare än uppgifter som erhållits från exporterande tillverkare i Moldavien.

(70)

Vid antidumpningsundersökningar, och särskilt när det gäller prisjämförelsen, är det institutionernas praxis att använda de tillförlitligaste tillgängliga uppgifterna, vilket i allmänhet är uppgifter som samlats in och kontrollerats på plats hos de samarbetsvilliga parterna. I detta fall hade man tillgång till prisuppgifter som samlats in på plats hos den samarbetsvilliga tillverkaren i Moldavien och som användes för att fastställa den provisoriska prisunderskridandemarginalen för den samarbetsvilliga tillverkaren i Moldavien. Argumentet att använda uppgifter från Eurostat avvisades därför.

(71)

Däremot ansåg man att de prisuppgifter som fanns tillgängliga för all import från Moldavien till gemenskapen, däribland import från övriga moldaviska tillverkare (se skäl 46), borde beaktas vid beräkningen av den slutgiltiga underskridandemarginalen för Moldavien. Följaktligen användes alla tillgängliga prisuppgifter, justerade för att spegla det vägda genomsnittliga exportpriset till den första oberoende kunden, fastställda till cif-nivån. På grundval av detta konstaterades att import från Moldavien inte underskred gemenskapsindustrins priser, utan att den slutgiltiga genomsnittliga prisunderskridandemarginalen för Moldavien tvärtom var negativ, -1,2 %.

(72)

När det gäller importen från Kina erinras det om att endast en kinesisk exporterande tillverkare deltog i undersökningen. På grundval av samma metod och justeringarna av uppgifterna om gemenskapsindustrin enligt ovan, samt på grundval av jämförbara produkttyper, fastställdes en genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 4,2 % för den enda samarbetsvillige kinesiska exportören. För alla övriga tillverkare i Kina fastställdes prisunderskridandet i enlighet med vad som anges i skäl 108 i förordningen om preliminär tull. På grundval av detta fastställdes en genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 7,3 % för importen från Kina.

(73)

Eftersom man drog slutsatsen att importen från Moldavien inte skulle bedömas sammantaget med importen från Kina utan att den skulle bedömas separat (se skäl 64), omfattar undersökningen av den dumpade importens verkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation importen med ursprung i Kina.

(74)

Såsom anges i skäl 3 genomfördes ett kontrollbesök på plats hos ytterligare en gemenskapstillverkare. Detta ledde till justeringar av vissa skadeindikatorer som rör försäljningsvolymerna till de första oberoende kunderna på gemenskapsmarknaden, gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser fritt fabrik till icke-närstående kunder, lageruppgifter, lönsamhet, kassaflöde, räntabilitet och sysselsättning.

(75)

Tabell 3 nedan visar den reviderade försäljningsvolymen till den första oberoende kunden på gemenskapsmarknaden. Det bör noteras att trots att uppgifterna reviderats motsvarar utvecklingstendensen den som angavs i förordningen om preliminär tull.

Tabell 3

(76)

Till följd av ovanstående reviderades gemenskapindustrins genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden. Detta ledde till att de genomsnittliga försäljningspriserna för åren från 2006 till undersökningsperioden reviderades marginellt jämfört med uppgifterna i förordningen om preliminär tull.

Tabell 4

(77)

När det gäller lageruppgifterna bör det noteras att de mindre revideringar som gjordes av uppgifterna för gemenskapsindustrin för åren från 2006 till undersökningsperioden inte ändrade trendanalysen i skäl 119 i förordningen om preliminär tull.

Tabell 5

(78)

Efter det att förordningen om preliminär tull offentliggjorts ändrades även sysselsättningsuppgifterna något för åren från 2004 till undersökningsperioden. Eftersom det inte inkommit några ytterligare synpunkter från berörda parter, bekräftas skälen 120–122 i förordningen om preliminär tull.

Tabell 6

(79)

Gemenskapsindustrins lönsamhet fastställdes genom tillämpning av den metod som beskrivs i skäl 123 i förordningen om preliminär tull. Till följd av de revideringar av uppgifterna för gemenskapsindustrin som gjordes efter kontrollbesöket på plats hos ytterligare en gemenskapstillverkare (se skäl 3), reviderades även dessa uppgifter något. Under skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins lönsamhet från 14,2 % 2004 till 7,3 % under undersökningsperioden. Eftersom det inte inkommit några ytterligare synpunkter, bekräftas skälen 124–126 i förordningen om preliminär tull.

Tabell 7

(80)

Mot bakgrund av ovanstående kan man dra slutsatsen att gemenskapsindustrins försäljningsvolym stagnerade mellan 2004 och undersökningsperioden, vilket förhindrade gemenskapsindustrin från att dra fördel av att gemenskapens förbrukning ökade med 5 % mellan 2004 och undersökningsperioden. Till följd av detta minskade dess marknadsandel med 1,6 procentenheter under samma period.

(81)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter, bekräftas skäl 128 i förordningen om preliminär tull.

(82)

Det kan konstateras att de mindre revideringar som gjordes av vissa skadeindikatorer efter kontrollbesöket på plats hos ytterligare en gemenskapstillverkare (se tabellerna 2–7 ovan) inte ändrade slutsatsen i skäl 132 i förordningen om preliminär tull.

(83)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att gemenskapsindustrin vållades väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(84)

Det undersöktes om den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i Kina vållade gemenskapsindustrin skada i en sådan utsträckning att skadan kan betecknas som väsentlig.

(85)

Undersökningen visade att den dumpade importen från Kina ökade avsevärt – nästan 17-faldigt – under skadeundersökningsperioden, och att den ökade med 1,1 miljoner ton mellan 2004 och undersökningsperioden. Ökningen var särskilt påtaglig mellan 2006 och undersökningsperioden. Den dumpade importen från Kina ledde till att dess andel av gemenskapsmarknaden ökade från 0,3 % 2004 till 5,0 % under undersökningsperioden. Detta motsvarade i praktiken hela den ökning av gemenskapens förbrukning som ägde rum under skadeundersökningsperioden.

(86)

Under samma period, och trots att gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden förblev stabil, minskade denna industris marknadsandel från 33,4 % 2004 till 31,8 % under undersökningsperioden, dvs. med 1,6 procentenheter.

(87)

Trots att priserna på den dumpade importen ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden i linje med de ökade råvarupriserna, underskred de fortfarande de priser som gemenskapsindustrin tog ut på gemenskapsmarknaden. Följaktligen förhindrades gemenskapsindustrin från att höja sina priser för att fullt ut täcka sina ökade råvarukostnader. Lönsamheten i gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden minskade därmed från 14,2 % 2004 till 7,3 % under undersökningsperioden.

(88)

Den fortsatta press som den dumpade lågprisimporten från Kina utsatte gemenskapsmarknaden för anses ha gjort det omöjligt för gemenskapsindustrin att anpassa sina försäljningspriser till den ökade produktionskostnaden. Man drog därför slutsatsen att den ökade dumpade lågprisimporten från Kina hade en avsevärd negativ inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

(89)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter på efterfrågeutvecklingen, produktionen för egna behov, försäljningen av produkter i de högre pris- och kvalitetssegmenten eller importen från andra tredjeländer och andra tillverkare i gemenskapen, bekräftas skälen 139, 143–149 och 151–155 i förordningen om preliminär tull.

(90)

En part ansåg att bedömningen av uppgången i råvarupriserna (se skäl 142 i förordningen om preliminär tull) var inkorrekt, och hävdade att det är svårt att helt och hållet överföra kostnadsökningar på kunderna. Denna part hävdade vidare att gemenskapsindustrins försämrade ekonomiska situation berodde på gemenskapsindustrins negativa exportresultat.

(91)

När det gäller verkningarna av råvarupriserna erinras det om att undersökningen visade att gemenskapsindustrins produktionskostnad för valstråd ökade med 25 %. Samtidigt ökade gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris endast med 15 %. Det kan mycket väl vara så att det på vissa marknader är svårt att helt och hållet överföra kostnadsökningar på kunderna, men i den aktuella undersökningen framkom inget som pekade på att detta var fallet på marknaden för valstråd. Tvärtom kan valstråd betraktas som en handelsvara som säljs på en öppen marknad där alla aktörer är medvetna om prisnivån. På en marknad med rättvisa handelsvillkor kan det därför förväntas att kostnadsökningar speglas i försäljningspriset för valstråd. Slutsatsen i skäl 142 bekräftas därför och detta argument avvisas.

(92)

När det gäller exportresultatet kännetecknades gemenskapsindustrins exportförsäljning förvisso av en nedåtgående trend till följd av de skäl som anges i skäl 150 i förordningen om preliminär tull. Eftersom exportförsäljningens andel i förhållande till försäljningen till kunder inom gemenskapen är relativt blygsam, samt det faktum att försäljningspriserna för den senare dessutom var relativt lägre, dras slutsatsen att den minskade exportvolymen inte kan förklara nivån på den skada som vållats. Eftersom det inte har lagts fram någon underbyggd bevisning som motsäger denna slutsats, bekräftas slutsatserna i skäl 150 i förordningen om preliminär tull.

(93)

Mot bakgrund av ovanstående och eftersom det inte inkommit några andra synpunkter, bekräftas skälen 156–159 i förordningen om preliminär tull.

(94)

I enlighet med skälen 60 och 61 och eftersom det inte inkommit några ytterligare synpunkter på importen från Turkiet, bekräftas slutsatserna i skälen 160–162 i förordningen om preliminär tull.

(95)

Efter det att uppgifterna för gemenskapsindustrin reviderats (på grundval av kontrollen av svaret från ytterligare en gemenskapstillverkare och med beaktande av all importförsäljning med ursprung i Moldavien), konstaterades det att importen från Moldavien inte underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. I enlighet med skäl 64 visade jämförelsen mellan det moldaviska exportpriset och det icke-skadevållande priset för gemenskapsindustrin att skademarginalen understeg miniminivån.

(96)

Mot bakgrund av ovanstående drog man slutsatsen att det inte fanns något klart orsakssamband mellan importen från Moldavien och den skada som gemenskapsindustrin vållats.

(97)

Mot bakgrund av ovanstående bör det noteras att endast verkan av införandet av antidumpningstullar på import med ursprung i Kina har bedömts vid analysen av gemenskapens intresse.

(98)

Efter det att förordningen om preliminär tull offentliggjorts gjordes en ny bedömning av huruvida införandet av antidumpningsåtgärder på import med ursprung i Kina skulle ligga i gemenskapsindustrins intresse.

(99)

Mot bakgrund av ovanstående och eftersom det inte inkommit några synpunkter på gemenskapsindustrins intresse, bekräftas skälen 164–167 i förordningen om preliminär tull.

(100)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande importörer, bekräftas skälen 168 och 169 i förordningen om preliminär tull.

(101)

En berörd part ifrågasatte om all import till gemenskapsmarknaden från länder som omfattas av denna undersökning hade beaktats i den procentsats som angavs i skäl 171 i förordningen om preliminär tull och som motsvarar vissa användares import av valstråd. Några berörda parter hävdade dessutom att införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till ett bristande utbud eftersom det inte fanns några alternativa tillgångskällor.

(102)

När det gäller det argument som framförts avseende den totala importen av valstråd, har en ny bedömning gjorts. Denna bedömning visade att den faktiska importvolymen av valstråd som de samarbetsvilliga användarna förbrukar i själva verket är större än den volym som fastställdes under det preliminära skedet. Till följd av detta ökade den totala import som de användare som anges i skäl 171 i förordningen om preliminär tull stod för med 30 %. Man drog därför slutsatsen att de användare som anges i skäl 171 i förordningen om preliminär tull tillsammans stod för cirka 20 % av all import av valstråd från Kina under undersökningsperioden.

(103)

När det gäller argumentet om att det inte skulle finnas några alternativa tillgångskällor om antidumpningsåtgärder infördes, visade undersökningen förvisso att gemenskapstillverkarnas leveranser till vissa användare var ojämn. Det fanns emellertid ingenting i analysen som pekade på att denna ojämnhet var beständig. Det ska dessutom noteras att det finns tillgång till alternativa leverantörer i andra tredjeländer som inte är föremål för åtgärder. Detta argument avvisades därför.

(104)

På grundval av ovanstående och eftersom det inte inkommit några andra ytterligare synpunkter, bekräftas skälen 173–175 i förordningen om preliminär tull.

(105)

På grundval av ovanstående drog man slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar mot införandet av antidumpningstullar på import av valstråd med ursprung i Kina i detta ärende.

(106)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter bekräftas den metod som användes vid beräkningen av det icke-skadevållande priset för gemenskapsindustrin enligt vad som anges i skäl 179 i förordningen om preliminär tull. Samma revideringar som de som anges i skälen 68 och 72 tillämpades emellertid för den slutgiltiga bedömningen av nivån för undanröjande av skada. Dessutom fastställdes den vinstmarginal som användes vid beräkningen av skademarginalen till nivån fritt fabrik för att erhålla det icke-skadevållande priset för gemenskapsindustrin till nivån fritt fabrik under undersökningsperioden.

(107)

När det gäller Moldavien ansågs det lämpligt att vid beräkningen av den slutgiltiga nivån för undanröjande av skada använda tillgängliga prisuppgifter om all export från Moldavien till gemenskapen (se skäl 71). Följaktligen användes alla tillgängliga prisuppgifter, justerade för att spegla det vägda genomsnittliga exportpriset till den första oberoende kunden i gemenskapen, fastställda till cif-nivån. På grundval av detta konstaterades det att den slutgiltiga nivån för undanröjande av skada för import från Moldavien underskred miniminivån (se skäl 64).

(108)

Med hänsyn till slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas på import från Kina i syfte att förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada.

(109)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att införa slutgiltiga antidumpningstullar. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter. Parternas synpunkter togs under övervägande, och när så var lämpligt ändrades de preliminära undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

(110)

Mot denna bakgrund och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen görs bedömningen att slutgiltiga antidumpningstullar bör införas på import med ursprung i Kina i nivå med den lägsta dumpnings- och skademarginal som fastställts, i enlighet med regeln om lägsta tull. I detta ärende bör därför alla tullsatser fastställas i enlighet med nivån på den skademarginal som konstaterats. I överensstämmelse med artikel 9.3 i grundförordningen och med tanke på att skademarginalen för Moldavien och Turkiet understiger miniminivån, bör undersökningen beträffande dessa länder avslutas.

(111)

Inga slutgiltiga antidumpningstullar kommer att införas på import med ursprung i Moldavien och Turkiet.

(112)

Följande antidumpningstullar föreslås:

(113)

Med hänsyn till storleken på de dumpningsmarginaler som konstaterats och nivån på den skada som gemenskapsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt, upp till en nivå som motsvarar beloppen för de slutgiltiga tullar som införs. Om de slutgiltiga tullarna är lägre än de preliminära tullarna, bör de belopp frisläppas för vilka det preliminärt ställts säkerhet utöver beloppen för de slutgiltiga utjämningstullarna. Om de slutgiltiga tullarna är högre än de preliminära tullarna bör endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna slutgiltigt tas ut.

(114)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten beträffande import med ursprung i Moldavien och Turkiet bör förfarandet för dessa två länder avslutas.

5.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 203/14

5.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 203/16

(1)

De importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 1 augusti 2009 fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 696/2009 (3).

(2)

Eftersom de beräknade genomsnittsvärdena av importtullarna avviker med 5 EUR/t från de fastställda värdena, bör de importtullar som fastställs i förordning (EG) nr 696/2009 justeras i motsvarande mån.

(3)

Förordning (EG) nr 696/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

5.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 203/19

(1)

Rådets direktiv 78/933/EEG av den 17 oktober 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om installationen av belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (3) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (4). För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

(2)

Direktiv 78/933/EEG är ett av särdirektiven i det system för EG-typgodkännande som fastställts genom rådets direktiv 74/150/EEG av den 4 mars 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul, vilket har ersatts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon (5), och det fastställer tekniska föreskrifter om utformning och konstruktion av jordbruks- och skogsbrukstraktorer vad gäller installationen av belysnings- och ljussignalanordningar. Dessa tekniska föreskrifter avser att närma medlemsstaternas lagstiftningar till varandra för att därmed för varje typ av traktor möjliggöra det förfarande för EG-typgodkännande som fastställts genom direktiv 2003/37/EG. Bestämmelserna i direktiv 2003/37/EG om jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon gäller därför för det här direktivet.

(3)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga III del B.

—

inte bevilja EG-typgodkännande,

—

vägra bevilja nationellt typgodkännande.

—

betrakta intyg om överensstämmelse som åtföljer nya fordon i överensstämmelse med direktiv 2003/37/EG som ogiltiga för tillämpningen av artikel 7.1 i det direktivet,

—

vägra registrering, försäljning eller ibruktagande av sådana nya fordon.

5.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 203/52

(1)

Rådets direktiv 79/532/EEG av den 17 maj 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av delar för belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (3) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (4). För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

(2)

Direktiv 79/532/EEG är ett av särdirektiven i det system för EG-typgodkännande som fastställts genom rådets direktiv 74/150/EEG av den 4 mars 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul vilket har ersatts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon (5), och det fastställer tekniska föreskrifter om utformning och konstruktion av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer vad gäller belysnings- och ljussignalanordningar. Dessa tekniska föreskrifter avser att närma medlemsstaternas lagstiftningar till varandra för att därmed för varje typ av traktor möjliggöra det förfarande för EG-typgodkännande som fastställts genom direktiv 2003/37/EG. Bestämmelserna i direktiv 2003/37/EG om jordbruks- och skogsbrukstraktorer, släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon gäller därför för det här direktivet.

(3)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/61/EG av den 13 juli 2009 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om installationen av belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul (6) fastställdes gemensamma krav för installationen av belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul. Sådana belysnings- och ljussignalanordningar har samma egenskaper som de anordningar som monteras på motorfordon. Anordningar som har erhållit ett EG-typgodkännandemärke enligt de direktiv som redan har antagits i detta ämne i samband med EG-typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon kan därför också användas på traktorer.

(4)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga II del B.

a)

strålkastare som fungerar som helljus- och/eller halvljusstrålkastare eller glödlampor för sådana strålkastare,

b)

breddmarkeringslyktor,

c)

främre (sido)positionslyktor,

d)

bakre (sido)positionslyktor,

e)

stopplyktor,

f)

körriktningsvisare,

g)

reflexanordningar,

h)

bakre skyltlyktor,

i)

dimstrålkastare och glödlampor för sådana strålkastare,

j)

dimbaklyktor,

k)

backningsstrålkastare,

l)

parkeringslyktor.

a)

strålkastare som fungerar som helljus- och/eller halvljusstrålkastare eller glödlampor för sådana strålkastare,

b)

breddmarkeringslyktor,

c)

främre (sido)positionslyktor,

d)

bakre (sido)positionslyktor,

e)

stopplyktor,

f)

körriktningsvisare,

g)

reflexanordningar,

h)

bakre skyltlyktor,

i)

dimstrålkastare och glödlampor för sådana strålkastare,

j)

dimbaklyktor,

k)

backningsstrålkastare,

l)

parkeringslyktor.

5.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 203/58

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG. I förteckningen ingår boroxid.

(2)

I enlighet med förordning (EG) nr 1451/2007 har boroxid utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 8, träskyddsmedel, som definieras i bilaga V till direktiv 98/8/EG.

(3)

Nederländerna utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport till kommissionen tillsammans med en rekommendation, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007 den 7 juli 2006.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten av granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 20 februari 2009.

(5)

Av de undersökningar som gjorts framgår att biocidprodukter som används som träskyddsmedel och som innehåller boroxid kan förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i direktiv 98/8/EG. Det är därför motiverat att boroxid tas upp i bilaga I så att godkännanden av biocidprodukter som används som träskyddsmedel och som innehåller boroxid kan beviljas, ändras eller återkallas i alla medlemsstater, i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Man har dock konstaterat att det föreligger oacceptabla risker när det gäller in situ-behandlingen av trä utomhus och behandlat trä som utsätts för väder och vind. Godkännanden för sådan användning bör därför endast beviljas om uppgifter lämnas in som visar att produkterna kan användas utan oacceptabla risker för miljön.

(7)

Alla potentiella användningsområden har inte utvärderats på gemenskapsnivå. Därför bör medlemsstaterna bedöma riskerna för de delar av miljön och de populationer som inte på ett representativt sätt ingår i riskbedömningen på gemenskapsnivå. Medlemsstaterna bör också, när de godkänner produkter, se till att lämpliga åtgärder vidtas eller särskilda villkor införs för att minska identifierade risker till godtagbara nivåer.

(8)

Mot bakgrund av resultaten av granskningsrapporten bör man kräva att särskilda riskbegränsande åtgärder tillämpas på produktgodkännandenivå för produkter som innehåller boroxid och som används som träskyddsmedel. Särskilt bör lämpliga åtgärder vidtas för att skydda mark och vatten, eftersom oacceptabla risker för dessa har identifierats vid granskningen. Produkterna bör också användas tillsammans med lämplig skyddsutrustning om det inte är möjligt att på annat sätt minska de identifierade riskerna för användarna.

(9)

Det är viktigt att bestämmelserna i detta direktiv börjar tillämpas samtidigt i alla medlemsstater så att de biocidprodukter som innehåller det verksamma ämnet boroxid behandlas likvärdigt på marknaden och även för att generellt främja en väl fungerande marknad för biocidprodukter.

(10)

En rimlig tid bör tillåtas förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I, så att medlemsstaterna och de berörda parterna ges möjlighet att förbereda sig för att uppfylla de nya kraven, och för att sökande som har utarbetat dokumentation till fullo ska kunna åtnjuta den tioåriga dataskyddsperiod som räknas från dagen för upptagandet i enlighet med artikel 12.1 c ii i direktiv 98/8/EG.

(11)

Efter upptagandet bör medlemsstaterna ges en rimlig tidsfrist för att genomföra artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG, framför allt för att bevilja, ändra eller återkalla godkännanden av biocidprodukter i produkttyp 8 som innehåller boroxid för att se till att kraven i direktiv 98/8/EG uppfylls.

(12)

Direktiv 98/8/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

5.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 203/62

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG. I förteckningen ingår klorofacinon.

(2)

I enlighet med förordning (EG) nr 1451/2007 har klorofacinon utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 14, rodenticid, som definieras i bilaga V till direktiv 98/8/EG.

(3)

Spanien utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport till kommissionen tillsammans med en rekommendation, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007 den 31 januari 2006.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten av granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 20 februari 2009.

(5)

Av de olika undersökningar som gjorts framgår det att biocidprodukter som används som rodenticider och som innehåller klorofacinon inte kan förväntas medföra någon risk för människor, med undantag för förgiftningsolyckor med barn. När det gäller icke-måldjur har en risk identifierats. För närvarande anses dock klorofacinon vara nödvändigt av folkhälso- och hygienskäl. Det är därför motiverat att klorofacinon tas upp i bilaga I så att godkännanden av biocidprodukter som används som rodenticider och som innehåller klorofacinon kan beviljas, ändras eller återkallas i alla medlemsstater, i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Mot bakgrund av resultaten i granskningsrapporten bör man kräva att särskilda riskbegränsande åtgärder tillämpas på produktgodkännandenivå för produkter som innehåller klorofacinon och som används som rodenticider. Dessa åtgärder bör syfta till att begränsa risken för primär och sekundär exponering på människor, icke-måldjur och miljön. I detta syfte bör det införas vissa generella restriktioner, som t.ex. högsta koncentration, förbud mot försäljning av det verksamma ämnet i produkter som inte är bruksfärdiga samt användning av bittermedel, medan andra villkor bör ställas av medlemsstaterna i enskilda fall.

(7)

Med anledning av ämnets identifierade risker bör klorofacinon tas upp i bilaga I endast under fem år och bör göras till föremål för en jämförande riskbedömning i enlighet med artikel 10.5 i andra stycket i direktiv 98/8/EG innan dess upptagande i bilaga I förnyas.

(8)

Det är viktigt att bestämmelserna i detta direktiv börjar tillämpas samtidigt i alla medlemsstater så att de biocidprodukter som innehåller det verksamma ämnet klorofacinon behandlas likvärdigt på marknaden och även för att generellt främja en väl fungerande marknad för biocidprodukter.

(9)

En rimlig tid bör tillåtas förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I, så att medlemsstaterna och de berörda parterna ges möjlighet att förbereda sig för att uppfylla de nya kraven, och för att sökande som har utarbetat dokumentation till fullo ska kunna åtnjuta den tioåriga dataskyddsperiod som räknas från dagen för upptagandet i enlighet med artikel 12.1 c ii i direktiv 98/8/EG.

(10)

Efter upptagandet bör medlemsstaterna ges en rimlig tidsfrist för att genomföra artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG, framför allt för att bevilja, ändra eller återkalla godkännanden av biocidprodukter i produkttyp 14 som innehåller klorofacinon för att se till att kraven i direktiv 98/8/EG uppfylls.

(11)

Direktiv 98/8/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

5.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 203/65

(1)

Enligt förordning (EG) nr 1980/2000 får gemenskapens miljömärke tilldelas en produkt vars egenskaper gör att den kan bidra till betydande förbättringar i fråga om vissa centrala miljöaspekter.

(2)

Enligt förordning (EG) nr 1980/2000 ska särskilda miljömärkningskriterier fastställas för varje produktgrupp, utgående från de utkast till kriterier som fastställts av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd.

(3)

Översyn av miljömärkeskriterierna samt de därtill hörande bedömnings- och kontrollkraven ska ske i god tid innan giltighetstiden för de kriterier som fastställts för produktgruppen i fråga löper ut.

(4)

I enlighet med förordning (EG) nr 1980/2000 har man i god tid gjort en översyn över de ekologiska kriterierna, liksom av de bedömnings- och kontrollkrav som är knutna till kriterierna genom kommissionens beslut 2002/740/EG av den 3 september 2002 om fastställande av reviderade ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till madrasser (2). Dessa ekologiska kriterier och de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven är giltiga till och med den 31 mars 2010.

(5)

Mot bakgrund av denna översyn är det lämpligt att ändra definitionen av produktgruppen och fastställa nya ekologiska kriterier för att ta hänsyn till den vetenskapliga och marknadsrelaterade utvecklingen.

(6)

De ekologiska kriterierna liksom de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven bör gälla i fyra år från och med den dag då detta beslut antas.

(7)

Beslut 2002/740/EG bör därför ersättas.

(8)

En övergångsperiod bör medges för tillverkare vars produkter har tilldelats miljömärket för madrasser, baserat på kriterierna i beslut 2002/740/EG så att de har tillräckligt med tid för att anpassa sina produkter till att uppfylla de reviderade kriterierna och kraven. Tillverkarna bör också ha rätt att lämna in ansökningar för att uppfylla kriterierna enligt beslut 2002/740/EG eller för att uppfylla kriterierna enligt detta beslut, tills giltighetstiden för beslutet löper ut.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 17 i förordning (EG) nr 1980/2000.

a)

Madrasser, som definieras som produkter som erbjuder en yta att sova eller vila på för inomhusbruk. Produkterna består av ett ytterfodral av tyg som är fyllt med olika material och som kan placeras på en befintlig stödjande sängstruktur.

b)

De material som används som fyllning i madrasserna, som kan omfatta latexskum, polyuretanskum och fjädrar.

c)

Sängbottnar av trä som stöder madrasserna.