ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2009.123.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 123

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

52 årgången
19 maj 2009


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 406/2009 av den 18 maj 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 407/2009 av den 14 maj 2009 om ändring av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 408/2009 av den 18 maj 2009 om ändring av förordning (EG) nr 793/2006 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 247/2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden

62

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 409/2009 av den 18 maj 2009 om fastställande av gemenskapens omräkningsfaktorer och presentationskoder för att räkna om fiskens beredda vikt till färskvikt, och om ändring av förordning (EEG) nr 2807/83

78

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Rådet

 

 

2009/388/EG

 

*

Rådets beslut av den 11 maj 2009 om utnämning och ersättande av ledamöter i styrelsen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

86

 

 

Kommissionen

 

 

2009/389/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 16 juli 2008 om det statliga stöd som Italien planerar att genomföra till förmån för stålföretaget Lucchini Siderurgica SpA C 25/2000 (ex N 149/99) [delgivet med nr K(2008) 3515]  ( 1 )

87

 

 

RIKTLINJER

 

 

Europeiska centralbanken

 

 

2009/390/EG

 

*

Europeiska centralbankens riktlinje av den 7 maj 2009 om ändring av riktlinje ECB/2007/2 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) (ECB/2009/9)

94

 

 

2009/391/EG

 

*

Europeiska centralbankens riktlinje av den 7 maj 2009 om ändring av riktlinje ECB/2000/7 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (ECB/2009/10)

99

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 275/2009 av den 2 april 2009 om ändring av rådets förordning (EG) nr 872/2004 om ytterligare restriktiva åtgärder mot Liberia (EUT L 91 av den 3.4.2009)

100

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

19.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 123/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 406/2009

av den 18 maj 2009

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 19 maj 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 maj 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

JO

73,9

MA

44,2

MK

80,5

TN

115,0

TR

95,0

ZZ

81,7

0707 00 05

EG

131,0

JO

155,5

MA

32,7

TR

135,1

ZZ

113,6

0709 90 70

JO

216,7

TR

120,7

ZZ

168,7

0805 10 20

EG

44,0

IL

55,5

MA

48,4

TN

49,2

TR

107,8

US

49,3

ZA

56,7

ZZ

58,7

0805 50 10

AR

50,9

TR

50,7

ZA

51,7

ZZ

51,1

0808 10 80

AR

81,5

BR

77,9

CL

82,4

CN

91,5

MK

42,0

NZ

101,5

US

125,7

UY

71,7

ZA

83,4

ZZ

84,2


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


19.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 123/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 407/2009

av den 14 maj 2009

om ändring av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (1), särskilt artikel 19.3, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 338/97 förtecknas djur- och växtarter för vilka handeln är begränsad eller kontrollerad. Förteckningarna innehåller de förteckningar som finns i bilagorna till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, nedan kallad Cites-konventionen.

(2)

Följande arter har lagts till i bilaga III till Cites-konventionen på begäran av Kina: Corallium elatius, Corallium japonicum, Corallium konjoi och Corallium secundum.

(3)

Arterna Crax daubentoni, Crax globulosa, Crax rubra, Ortalis vetula, Pauxi pauxi, Penelopina nigra, Arborophila campbelli, Arborophila charltonii, Lophura erythrophthalma, Lophura ignita, Semnornis ramphastinus, Baillonius bailloni, Pteroglossus castanotis, Ramphastos dicolorus och Selenidera maculirostris, som för närvarande finns upptagna under bilaga B i bilagan till förordning (EG) nr 338/97, är inte föremål för internationell handel i någon sådan utsträckning att deras överlevnad äventyras, utan är upptagna i bilaga III till Cites-konventionen på begäran av Colombia, Costa Rica, Guatemala, Honduras, Malaysia och Argentina, och bör därför flyttas från bilaga B till bilaga C i bilagan till förordning (EG) nr 338/97.

(4)

Arterna Phyllomedusa sauvagii, Leptodactylus laticeps, Limnonectes macrodon, Rana shqiperica, Ranodon sibiricus, Bolitoglossa dofleini, Cynops ensicauda, Echinotriton andersoni, Pachytriton labiatus, Paramesotriton spp., Salamandra algira och Tylototriton spp., finns för närvarande inte upptagna i bilagan till förordning (EG) nr 338/97, men importeras till gemenskapen i en sådan omfattning att övervakning är befogad. Arterna bör därför tas upp under bilaga D i bilagan till förordning (EG) nr 338/97.

(5)

Vid det fjortonde mötet mellan parterna i Cites-konventionen i juni 2007 antogs nya nomenklaturreferenser för djur. Det har konstaterats fall av bristande överensstämmelse mellan Cites-bilagorna och de vetenskapliga namnen i nomenklaturreferenserna avseende arterna Asarcornis scutulata och Pezoporus occidentalis, familjerna Rheobatrachidae och Phasianidae och ordningen Scandentia. Eftersom dessa fall av bristande överensstämmelse även förekommer i bilagan till förordning (EG) nr 338/97 bör denna ändras i enlighet med detta.

(6)

Med hänsyn till ändringarnas omfattning bör av tydlighetsskäl bilagan till förordning (EG) nr 338/97 ersättas i sin helhet.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för handel med vilda djur och växter, vilken har inrättats i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 338/97.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 338/97 ska ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 maj 2009.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 61, 3.3.1997, s. 1.


BILAGA

”BILAGA

Förklaring till bilagorna A, B, C och D

1.

Arter i dessa bilagor är upptagna

a)

med angivande av artens namn, eller

b)

såsom tillhörande en högre taxonomisk enhet (taxon) eller angiven del därav.

2.

Förkortningen spp. betecknar alla arter som ingår i ett högre taxon.

3.

Andra hänvisningar till högre taxa än art förekommer endast som information eller för klassificering.

4.

Arter som anges i fetstil i bilaga A är upptagna där i överensstämmelse med det skydd de åtnjuter enligt rådets direktiv 79/409/EEG (fågeldirektivet) eller rådets direktiv 92/43/EEG (habitatdirektivet).

5.

Följande förkortningar används för växttaxa under artnivå:

a)

ssp. betecknar underart,

b)

var. betecknar varietet, och

c)

fa betecknar form.

6.

Symbolerna (I), (II) och (III) i anslutning till en art eller ett högre taxon hänvisar till de bilagor till konventionen där arten är upptagen, enligt vad som anges i punkterna 7–9. Om sådan symbol saknas innebär det att arten inte är upptagen i konventionens bilagor.

7.

Symbolen (I) i anslutning till en art eller ett högre taxon anger att arten eller taxonet ingår i bilaga I till konventionen.

8.

Symbolen (II) i anslutning till en art eller ett högre taxon anger att arten eller taxonet ingår i bilaga II till konventionen.

9.

Symbolen (III) i anslutning till en art eller ett högre taxon anger att arten eller taxonet ingår i bilaga III till konventionen. I detta fall anges även för vilket land arten eller taxonet har tagits upp i bilaga III.

10.

Hybrider kan upptas separat i bilagorna, men endast om de utgör distinkta och stabila populationer i naturen. Hybriddjur som i de fyra föregående generationerna har en eller flera individer av en art som är upptagen i bilagorna A eller B ska omfattas av bestämmelserna i denna förordning på samma sätt som om de vore rena arter, även om den aktuella hybriden inte anges separat i bilagorna.

11.

När en art tas upp i bilaga A, B eller C, inkluderas också alla delar och produkter av arten i samma bilaga, om det inte anges i en not att endast vissa delar och produkter av arten inkluderas. I enlighet med artikel 2 t i denna förordning anger symbolen # följd av ett nummer, placerad vid namnet för en art eller ett högre taxon som ingår i bilaga B eller C, de delar eller produkter som omfattas av förordningen enligt följande:

#1

Alla delar och produkter, utom

a)

frön, sporer och pollen (inkl. pollinier),

b)

plantor eller vävnadskulturer erhållna in vitro, i fast eller flytande medium, transporterade i sterila behållare,

c)

snittblommor från artificiellt förökade växter, och

d)

frukter och delar och produkter av dessa från artificiellt förökade växter av släktet Vanilla.

#2

Alla delar och produkter, utom

a)

frön och pollen, och

b)

färdiga varor som är paketerade och klara för detaljhandel.

#3

Alla hela och skivade rötter och delar av rötter.

#4

Alla delar och produkter, utom

a)

frön, med undantag av frön från mexikanska kaktusar med ursprung i Mexiko, och pollen,

b)

plantor eller vävnadskulturer erhållna in vitro, i fast eller flytande medium, transporterade i sterila behållare,

c)

snittblommor från artificiellt förökade växter,

d)

frukter och delar och produkter av dessa från naturaliserade eller artificiellt förökade växter, och

e)

olika stamdelar (kuddar) samt delar och produkter av naturaliserade eller artificiellt förökade växter av släktet Opuntia undersläktet Opuntia.

#5

Timmer, sågade trävaror och fanér.

#6

Timmer, sågade trävaror, fanér och plywood.

#7

Timmer, träspån, pulver och extrakt.

#8

Underjordiska delar (t.ex. rötter, rhizom): hela, delar och pulvriserade.

#9

Alla delar och produkter, utom sådana som bär etiketten ’Produced from Hoodia spp. material obtained through controlled harvesting and production in collaboration with the CITES Management Authorities of Botswana/Namibia/South Africa under agreement no. BW/NA/ZA xxxxxx’.

#10

Timmer, sågade trävaror och fanér, inklusive ej färdiga trävaror som används för tillverkning av stråkar till stränginstrument.

#11

Timmer, sågade trävaror, fanér, plywood, pulver och extrakt.

12.

Eftersom ingen art eller högre taxon av växter (FLORA) som upptas i bilaga A är försedd med en not som innebär att dess hybrider ska behandlas i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.1 i förordningen, innebär detta att handel med artificiellt förökade hybrider från en eller flera av dessa arter eller högre taxa får ske med ett intyg om artificiell förökning, och att frön och pollen (pollinier), snittblommor, plantor eller vävnadskulturer erhållna in vitro, i fast eller flytande medium, transporterade i sterila behållare, av dessa hybrider inte omfattas av bestämmelserna i förordningen.

13.

Urin, fekalier och ambra som är avfallsprodukter och som erhållits utan särskild behandling av det berörda djuret omfattas inte av förordningens bestämmelser.

14.

För djurarter som är upptagna i bilaga D ska bestämmelserna endast gälla levande exemplar och hela eller huvudsakligen hela döda exemplar, med undantag för taxa med följande noter som innebär att även andra delar och produkter av dessa omfattas:

§ 1

Hela eller huvudsakligen hela skinn, färska eller garvade.

§ 2

Fjädrar och skinn eller andra fjäderklädda delar.

15.

För växtarter som är upptagna i bilaga D ska bestämmelserna endast gälla levande exemplar, med undantag för taxa med följande noter som innebär att även andra delar och produkter av dessa omfattas:

§ 3

Torkade och färska växter, inbegripet blad, rötter/rotstammar, stjälkar, frön/sporer, bark och frukter.

§ 4

Timmer, sågade trävaror och fanér.

 

Bilaga A

Bilaga B

Bilaga C

Svenskt namn

FAUNA

CHORDATA (RYGGSTRÄNGSDJUR)

MAMMALIA

 

 

 

Däggdjur

ARTIODACTYLA

Antilocapridae

 

 

 

Gaffelantiloper

Antilocapra americana (I) (Endast populationen i Mexiko. Inga andra populationer är upptagna i bilagorna till denna förordning.)

 

 

Gaffelantilop, gaffelbock

Bovidae

 

 

 

Slidhornsdjur

Addax nasomaculatus (I)

 

 

Addaxantilop, mendesantilop

 

Ammotragus lervia (II)

 

Manfår

 

 

Antilope cervicapra (III Nepal)

Besoarantilop

 

Bison bison athabascae (II)

 

Skogsbison (underart av bison)

Bos gaurus (I) (Innefattar inte den domesticerade formen kallad Bos frontalis, som inte omfattas av bestämmelserna i denna förordning.)

 

 

Gaur

Bos mutus (I) (Innefattar inte den domesticerade formen kallad Bos grunniens, som inte omfattas av bestämmelserna i denna förordning.)

 

 

Jak

Bos sauveli (I)

 

 

Kouprey

 

 

Bubalus arnee (III Nepal) (Innefattar inte den domesticerade formen kallad Bubalus bubalis, som inte omfattas av bestämmelserna i denna förordning.)

Vattenbuffel, asiatisk buffel

Bubalus depressicornis (I)

 

 

Låglandsanoa

Bubalus mindorensis (I)

 

 

Tamarau, mindorobuffel

Bubalus quarlesi (I)

 

 

Dvärganoa, bergsanoa

 

Budorcas taxicolor (II)

 

Taki, oxgems

Capra falconeri (I)

 

 

Skruvget, skruvhornsget, markhor

Capricornis milneedwardsii (I)

 

 

Kinesisk serov

Capricornis rubidus (I)

 

 

Röd serov

Capricornis sumatraensis (I)

 

 

Sumatraserov, sydlig serov

Capricornis thar (I)

 

 

Himalayaserov

 

Cephalophus brookei (II)

 

Brookes dykare, Brookes skogsantilop

 

Cephalophus dorsalis (II)

 

Svartryggad dykare

Cephalophus jentinki (I)

 

 

Jentinkdykare

 

Cephalophus ogilbyi (II)

 

Ogilbydykare

 

Cephalophus silvicultor (II)

 

Gulryggad dykare

 

Cephalophus zebra (II)

 

Sebradykare, strimmig dykare

 

Damaliscus pygargus pygargus (II)

 

Brokbock, bontebok

Gazella cuvieri (I)

 

 

Atlasgasell, cuviergasell

 

 

Gazella dorcas (III Algeriet/Tunisien)

Dorkasgasell

Gazella leptoceros (I)

 

 

Sandgasell

Hippotragus niger variani (I)

 

 

Jättesabelantilop, stor sabelantilop

 

Kobus leche (II)

 

Lechwevattenbock

Naemorhedus baileyi (I)

 

 

Röd goral

Naemorhedus caudatus (I)

 

 

Långsvansad goral, svansgoral

Naemorhedus goral (I)

 

 

Goral

Naemorhedus griseus (I)

 

 

Kinesisk goral

Nanger dama (I)

 

 

Dovhjortsgasell

Oryx dammah (I)

 

 

Sabeloryx

Oryx leucoryx (I)

 

 

Arabisk oryx

 

Ovis ammon (II) (Utom de underarter som är upptagna i bilaga A)

 

Argalifår

Ovis ammon hodgsonii (I)

 

 

Tibetanskt argalifår

Ovis ammon nigrimontana (I)

 

 

Karatau-argali

 

Ovis canadensis (II) (Endast populationen i Mexiko. Inga andra populationer är upptagna i bilagorna till denna förordning.)

 

Tjockhornsfår

Ovis orientalis ophion (I)

 

 

Cypriotisk mufflon

 

Ovis vignei (II) (Utom den underart som är upptagen i bilaga A.)

 

Stäppfår, urial

Ovis vignei vignei (I)

 

 

Ladakhstäppfår, shapu

Pantholops hodgsonii (I)

 

 

Chiru

 

Philantomba monticola (II)

 

Blådykare, blå skogsantilop

Pseudoryx nghetinhensis (I)

 

 

Vietnamantilop, vuquangoxe, saola

Rupicapra pyrenaica ornata (I)

 

 

Abruzzergems

 

Saiga borealis (II)

 

Mongolisk saigaantilop

 

Saiga tatarica (II)

 

Rysk saigaantilop

 

 

Tetracerus quadricornis (III Nepal)

Fyrhornsantilop

Camelidae

 

 

 

Kameldjur

 

Lama glama guanicoe (II)

 

Guanaco

Vicugna vicugna (I) (Utom populationerna i Argentina [populationen i provinserna Jujuy och Catamarca och de halvvilda populationerna i provinserna Jujuy, Salta, Catamarca, La Rioja och San Juan]; Bolivia [hela populationen]; Chile [populationen i Primeraregionen]; Peru [hela populationen]; som är upptagna i B.)

Vicugna vicugna (II) (Endast populationerna i Argentina  (1) [populationen i provinserna Jujuy och Catamarca och de halvvilda populationerna i provinserna Jujuy, Salta, Catamarca, La Rioja och San Juan]; Bolivia  (2) [hela populationen]; Chile  (3) [populationen i Primeraregionen]; Peru  (4) [hela populationen]; alla andra populationer är upptagna i bilaga A.)

 

Vikunja

Cervidae

 

 

 

Hjortdjur

Axis calamianensis (I)

 

 

Calamianhjort

Axis kuhlii (I)

 

 

Baweanhjort, Kuhls hjort

Axis porcinus annamiticus (I)

 

 

Östlig svinhjort

Blastocerus dichotomus (I)

 

 

Sumphjort

 

Cervus elaphus bactrianus (II)

 

Afghansk kronhjort, bokharahjort

 

 

Cervus elaphus barbarus (III Algeriet/Tunisien)

Atlashjort, berberkronhjort

Cervus elaphus hanglu (I)

 

 

Kashmirkronhjort, hangulhjort

Dama dama mesopotamica (I)

 

 

Iransk dovhjort, persisk dovhjort, irakisk dovhjort

Hippocamelus spp. (I)

 

 

Gaffelhjortar, huemuler

 

 

Mazama temama cerasina (III Guatemala)

Centralamerikansk spetshjort

Muntiacus crinifrons (I)

 

 

Svart muntjak

Muntiacus vuquangensis (I)

 

 

Jättemuntjak

 

 

Odocoileus virginianus mayensis (III Guatemala)

Sydlig vitsvanshjort

Ozotoceros bezoarticus (I)

 

 

Pampashjort, besoarhjort

 

Pudu mephistophiles (II)

 

Nordlig pudu

Pudu puda (I)

 

 

Sydlig pudu, chilensk pudu

Rucervus duvaucelii (I)

 

 

Barasingahjort

Rucervus eldii (I)

 

 

Lyrhjort, lyrhornshjort, thaminhjort

Hippopotamidae

 

 

 

Flodhästar

 

Hexaprotodon liberiensis (II)

 

Dvärgflodhäst

 

Hippopotamus amphibius (II)

 

Flodhäst

Moschidae

 

 

 

Myskdjur, myskhjortar

Moschus spp. (I) (Endast populationerna i Afghanistan, Bhutan, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan; Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.)

Moschus spp. (II) (Utom populationerna i Afghanistan, Bhutan, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan som är upptagna i bilaga A.)

 

Myskdjur, myskhjortar

Suidae

 

 

 

Svin

Babyrousa babyrussa (I)

 

 

Buruhjortsvin

Babyrousa bolabatuensis (I)

 

 

Bola batuhjortsvin

Babyrousa celebensis (I)

 

 

Nordsulawesiskt hjortsvin

Babyrousa togeanensis (I)

 

 

Togianhjortsvin, malengehjortsvin

Sus salvanius (I)

 

 

Dvärgsvin, dvärgvildsvin

Tayassuidae

 

 

 

Navelsvin, pekarier

 

Tayassuidae spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A och med undantag av populationerna av Pecari tajacu i Mexiko och Förenta Staterna som inte är upptagna i bilagorna till denna förordning.)

 

Peccaries

Catagonus wagneri (I)

 

 

Chacopekari

CARNIVORA

Ailuridae

 

 

 

Kattbjönar

Ailurus fulgens (I)

 

 

Mindre panda, kattbjörn, röd panda

Canidae

 

 

 

Hunddjur

 

 

Canis aureus (III Indien)

Guldschakal, schakal

Canis lupus (I/II)

(Alla populationer utom dem i Spanien norr om Duero och i Grekland norr om 39:e breddgraden.) Populationerna i Bhutan, Indien, Nepal och Pakistan är upptagna i bilaga I. Alla andra populationer är upptagna i bilaga II)

Canis lupus (II) (Populationerna i Spanien norr om Duero och i Grekland norr om 39:e breddgraden.)

 

Varg

Canis simensis

 

 

Abessinsk schakal, simienräv, simienschakal

 

Cerdocyon thous (II)

 

Krabbätarräv, majkong

 

Chrysocyon brachyurus (II)

 

Manvarg, manhund

 

Cuon alpinus (II)

 

Asiatisk vildhund, dhol

 

Lycalopex culpaeus (II)

 

Magellanräv

 

Lycalopex fulvipes (II)

 

Darwinräv

 

Lycalopex griseus (II)

 

Pampasräv, argentisk gråräv

 

Lycalopex gymnocercus (II)

 

Azararäv, paraguayansk räv

Speothos venaticus (I)

 

 

Buskhund, skogshund

 

 

Vulpes bengalensis (III Indien)

Indisk räv, bengalisk räv, bengalräv

 

Vulpes cana (II)

 

Blanfordräv, gråhårig räv

 

Vulpes zerda (II)

 

Fennek, ökenräv

Eupleridae

 

 

 

Madagaskarviverrider

 

Cryptoprocta ferox (II)

 

Fossa

 

Eupleres goudotii (II)

 

Sibetmangust, myrsibetdjur, falanok

 

Fossa fossana (II)

 

Fanaloka

Felidae

 

 

 

Kattdjur

 

Felidae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A. Exemplar av den domesticerade formen omfattas inte av förordningens bestämmelser.)

 

Katt

Acinonyx jubatus (I) (Årliga exportkvoter för levande exemplar och jakttroféer beviljas enligt följande: Botswana: 5; Namibia: 150; Zimbabwe: 50. Handeln med sådana exemplar omfattas av bestämmelserna i artikel 4.1 i denna förordning.)

 

 

Gepard

Caracal caracal (I) (Endast populationen i Asien. Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.)

 

 

Karakal, ökenlo

Catopuma temminckii (I)

 

 

Asiatisk guldkatt

Felis nigripes (I)

 

 

Svartfotad katt

Felis silvestris (II)

 

 

Vildkatt, europeisk vildkatt, afrikansk vildkatt

Leopardus geoffroyi (I)

 

 

Geoffroys katt

Leopardus jacobitus (I)

 

 

Andinsk katt, bergskatt

Leopardus pardalis (I)

 

 

Ozelot

Leopardus tigrinus (I)

 

 

Tigerkatt, oncilla, ozelotkatt

Leopardus wiedii (I)

 

 

Margaykatt, långsvanskatt

Lynx lynx (II)

 

 

Lo, lodjur

Lynx pardinus (I)

 

 

Panterlo, spansk lo

Neofelis nebulosa (I)

 

 

Trädleopard

Panthera leo persica (I)

 

 

Asiatiskt lejon, indiskt lejon

Panthera onca (I)

 

 

Jaguar

Panthera pardus (I)

 

 

Leopard

Panthera tigris (I)

 

 

Tiger

Pardofelis marmorata (I)

 

 

Marmorkatt

Prionailurus bengalensis bengalensis (I) (Endast populationerna i Bangladesh, Indien och Thailand. Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.)

 

 

Leopardkatt, bengalisk katt

Prionailurus iriomotensis (II)

 

 

Iriomotokatt

Prionailurus planiceps (I)

 

 

Flathövdad katt, platthuvudkatt

Prionailurus rubiginosus (I) (Endast pouplationen i Indien. Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.)

 

 

Rostfläckig katt

Puma concolor coryi (I)

 

 

Floridapuma

Puma concolor costaricensis (I)

 

 

Centralamerikansk puma

Puma concolor couguar (I)

 

 

Östlig puma

Puma yagouaroundi (I) (Endast populationerna i Central- och Nordamerika. Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.)

 

 

Jaguarundi

Uncia uncia (I)

 

 

Snöleopard, irbis

Herpestidae

 

 

 

Manguster

 

 

Herpestes fuscus (III Indien)

Brun mungo, mörkbrun mangust

 

 

Herpestes edwardsi (III Indien)

Mungo, indisk mungo

 

 

Herpestes javanicus auropunctatus (III Indien)

Guldfläckig mangust

 

 

Herpestes smithii (III Indien)

Rödbrun mangust

 

 

Herpestes urva (III Indien)

Krabbmangust

 

 

Herpestes vitticollis (III Indien)

Strimhalsmangust

Hyaenidae

 

 

 

Hyenor

 

 

Proteles cristata (III Botswana)

Jordvarg, jordhyena

Mephitidae

 

 

 

Skunkar

 

Conepatus humboldtii (II)

 

Patagonienskunk

Mustelidae

 

 

 

Mårddjur

Lutrinae

 

 

 

Uttrar

 

Lutrinae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

Uttrar

Aonyx capensis microdon (I) (Endast populationerna i Kamerun och Nigeria. Alla andra populationer är upptagna i bilaga B.)

 

 

Kamerunsk fingerutter

Enhydra lutris nereis (I)

 

 

Sydlig havsutter

Lontra felina (I)

 

 

Marin utter, krabbutter, magellanutter, chingungo

Lontra longicaudis (I)

 

 

Neotropisk flodutter

Lontra provocax (I)

 

 

Sydlig flodutter

Lutra lutra (I)

 

 

Utter

Lutra nippon (I)

 

 

Japansk utter

Pteronura brasiliensis (I)

 

 

Jätteutter

Mustelinae

 

 

 

Mårdar, vesslor, illrar

 

 

Eira barbara (III Honduras)

Tayra

 

 

Galictis vittata (III Costa Rica)

Grison, stor grison

 

 

Martes flavigula (III Indien)

Gulstrupig mård, charsamård

 

 

Martes foina intermedia (III Indien)

underart av stenmård

 

 

Martes gwatkinsii (III Indien)

Nilgirimård

 

 

Mellivora capensis (III Botswana)

Honungsgrävling, ratel

Mustela nigripes (I)

 

 

Svartfotad iller

Odobenidae

 

 

 

Valrossar

 

Odobenus rosmarus (III Kanada)

 

Valross

Otariidae

 

 

 

Öronsälar

 

Arctocephalus spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

Sydliga pälssälar, sjöbjörnar

Arctocephalus philippii (II)

 

 

Fernandezpälssäl

Arctocephalus townsendi (I)

 

 

Guadeloupepälssäl

Phocidae

 

 

 

Öronlösa sälar

 

Mirounga leonina (II)

 

Sydlig sjöelefant

Monachus spp. (I)

 

 

Munksälar

Procyonidae

 

 

 

Halvbjörnar

 

 

Bassaricyon gabbii (III Costa Rica)

Yvsvansad olingo

 

 

Bassariscus sumichrasti (III Costa Rica)

Cacomistle

 

 

Nasua narica (III Honduras)

Vitnosad näsbjörn

 

 

Nasua nasua solitaria (III Uruguay)

underart av röd näsbjörn

 

 

Potos flavus (III Honduras)

Veckelbjörn, kinkaju

Ursidae

 

 

 

Björnar

 

Ursidae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

 

Ailuropoda melanoleuca (I)

 

 

Jättepanda, bambubjörn

Helarctos malayanus (I)

 

 

Malajbjörn

Melursus ursinus (I)

 

 

Läppbjörn

Tremarctos ornatus (I)

 

 

Glasögonbjörn

Ursus arctos (I/II)

(Endast populationerna i Bhutan, Kina, Mexiko och Mongoliet och underarten Ursus arctos isabellinus är upptagna i bilaga I. Alla andra populationer och underarter är upptagna i bilaga II.)

 

 

Brunbjörn, grizzlybjörn

Ursus thibetanus (I)

 

 

Kragbjörn

Viverridae

 

 

 

Viverrider, sibetdjur

 

 

Arctictis binturong (III Indien)

Binturong, björnkatt, björnmård

 

 

Civettictis civetta (III Botswana)

Afrikansk sibetkatt, civett

 

Cynogale bennettii (II)

 

Utterpalmmård, mampalo

 

Hemigalus derbyanus (II)

 

Bandad palmmård

 

 

Paguma larvata (III Indien)

Maskpalmmård

 

 

Paradoxurus hermaphroditus (III Indien)

Indisk palmmård, asiatisk palmmård, musang

 

 

Paradoxurus jerdoni (III Indien)

Jerdons palmmård

 

Prionodon linsang (II)

 

Bandlinsang

Prionodon pardicolor (I)

 

 

Fläckig linsang

 

 

Viverra civettina (III Indien)

Malabarsibetkatt

 

 

Viverra zibetha (III Indien)

Stor indisk sibetkatt, asiatisk sibetkatt

 

 

Viverricula indica (III Indien)

Liten indisk sibetkatt, rass

CETACEA

 

 

 

Valar

CETACEA spp. (I/II)  (5)

 

 

 

CHIROPTERA

Phyllostomidae

 

 

 

Bladnäsor

 

 

Platyrrhinus lineatus (III Uruguay)

Vitstrimmig brednosbladnäsa

Pteropodidae

 

 

 

Flyghundar

 

Acerodon spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

Sundaflyghundar

Acerodon jubatus (I)

 

 

Guldmantlad flyghund

 

Pteropus spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

Egentliga flyghundar

Pteropus insularis (I)

 

 

Trukflyghund, ruckflyghund

Pteropus livingstonii (II)

 

 

Comorerflyghund

Pteropus loochoensis (I)

 

 

Japansk flyghund

Pteropus mariannus (I)

 

 

Marianerflyghund

Pteropus molossinus (I)

 

 

Pohnpeiflyghund

Pteropus pelewensis (I)

 

 

Palauflyghund

Pteropus pilosus (I)

 

 

Större palauflyghund

Pteropus rodricensis (II)

 

 

Rodriguesflyghund

Pteropus samoensis (I)

 

 

Samoaflyghund

Pteropus tonganus (I)

 

 

Vithalsad flyghund

Pteropus ualanus (I)

 

 

Kosraeflyghund

Pteropus voeltzkowi (II)

 

 

Pembaflyghund

Pteropus yapensis (I)

 

 

Yapflyghund

CINGULATA

Dasypodidae

 

 

 

Bältor

 

 

Cabassous centralis (III Costa Rica)

Nordlig nakensvansbälta

 

 

Cabassous tatouay (III Uruguay)

Större nakensvansbälta

 

Chaetophractus nationi (II) (En årlig noll-exportkvot har fastställts. Samtliga exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna i bilaga A, och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed.)

 

Andernas hårbälta, andinsk hårbälta

Priodontes maximus (I)

 

 

Jättebälta

DASYUROMORPHIA

Dasyuridae

 

 

 

Rovpungdjur

Sminthopsis longicaudata (I)

 

 

Långsvansad pungmus

Sminthopsis psammophila (I)

 

 

Större sandpungmus, större stäppungmus

Thylacinidae

 

 

 

Pungvargar

Thylacinus cynocephalus (troligen utdöd) (I)

 

 

Pungvarg

DIPROTODONTIA

Macropodidae

 

 

 

Känguruer

 

Dendrolagus inustus (II)

 

Gråspräcklig trädkänguru

 

Dendrolagus ursinus (II)

 

Björnkänguru

Lagorchestes hirsutus (I)

 

 

Västlig harvallaby

Lagostrophus fasciatus (I)

 

 

Tvärbandad harvallaby

Onychogalea fraenata (I)

 

 

Tygelvallaby

Onychogalea lunata (I)

 

 

Nagelsvansad vallaby

Phalangeridae

 

 

 

Klätterpungdjur

 

Phalanger intercastellanus (II)

 

Östlig grå kuskus

 

Phalanger mimicus (II)

 

Sydlig grå kuskus

 

Phalanger orientalis (II)

 

Nordlig grå kuskus

 

Spilocuscus kraemeri (II)

 

Amiralitetsökuskus

 

Spilocuscus maculatus (II)

 

Fläckkuskus

 

Spilocuscus papuensis (II)

 

Waigeokuskus

Potoroidae

 

 

 

Råttkänguruer

Bettongia spp. (I)

 

 

Opossumråttor

Caloprymnus campestris (troligen utdöd) (I)

 

 

Ökenråttkänguru, ökenopossumråtta

Vombatidae

 

 

 

Vombater

Lasiorhinus krefftii (I)

 

 

Nordlig hårnosvombat, nordlig stäppvombat

LAGOMORPHA

Leporidae

 

 

 

Harar och kaniner

Caprolagus hispidus (I)

 

 

Borstkanin, himalayakanin

Romerolagus diazi (I)

 

 

Vulkankanin

MONOTREMATA

Tachyglossidae

 

 

 

Myrpiggsvin

 

Zaglossus spp. (II)

 

Långnäbbade myrpiggsvin

PERAMELEMORPHIA

Chaeropodidae

 

 

 

Svinfotspunggrävlingar

Chaeropus ecaudatus (troligen utdöd) (I)

 

 

Svinfotad punggrävling, svinfoting

Peramelidae

 

 

 

Punggrävlingar

 

Perameles bougainville (I)

 

 

Västlig bandpunggrävling

Thylacomyidae

 

 

 

Kaninpunggrävlingar

 

Macrotis lagotis (I)

 

 

Större kaninpunggrävling

 

Macrotis leucura (I)

 

 

Mindre kaninpunggrävling

PERISSODACTYLA

Equidae

 

 

 

Hästdjur

Equus africanus (I) (Innefattar inte den domesticerade formen kallad Equus asinus, som inte omfattas av bestämmelserna i denna förordning.)

 

 

Afrikansk vildåsna

Equus grevyi (I)

 

 

Grevysebra

Equus hemionus (I/II) (Arten är upptagen i bilaga II men underarterna Equus hemionus hemionus och Equus hemionus khur är upptagna i bilaga I.)

 

 

Asiastisk vildåsna, kulan, onager, halvåsna

Equus kiang (II)

 

 

Kiang, tibetansk vildåsna

Equus przewalskii (I)

 

 

Przewalskis häst, mongolisk vildhäst

 

Equus zebra hartmannae (II)

 

Hartmanns bergssebra

Equus zebra zebra (I)

 

 

Kapbergssebra

Rhinocerotidae

 

 

 

Noshörningar

Rhinocerotidae spp. (I) (Utom den underart som är upptagen i bilaga B)

 

 

 

 

Ceratotherium simum simum (II) (Endast populationerna i Sydafrika och Swaziland. Alla andra populationer är upptagna i bilaga A. Uteslutande för att möjliggöra internationell handel med levande djur till lämpliga och godtagbara destinationer och handel med jakttroféer. Alla andra exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna i bilaga A, och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed.)

 

Sydlig trubbnoshörning

Tapiridae

 

 

 

Tapirer

Tapiridae spp. (I) (Utom den art som är upptagen i bilaga B)

 

 

Tapirer

 

Tapirus terrestris (II)

 

Låglandstapir

PHOLIDOTA

Manidae

 

 

 

Myrkottar

 

Manis spp. (II)

(En årlig noll-exportkvot har fastställts för Manis crassicaudata, Manis culionensis, Manis javanica och Manis pentadactyla för vilda exemplar med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.)

 

 

PILOSA

Bradypodidae

 

 

 

Tretåiga sengångare

 

Bradypus variegatus (II)

 

Brunstrupig sengångare

Megalonychidae

 

 

 

Tvåtåiga sengångare

 

 

Choloepus hoffmanni (III Costa Rica)

Hoffmanns tvåtåiga sengångare

Myrmecophagidae

 

 

 

Myrslokar

 

Myrmecophaga tridactyla (II)

 

Jättemyrslok, stor myrslok

 

 

Tamandua mexicana (III Guatemala)

Nordlig tamandua

PRIMATES

 

 

 

Primater

 

PRIMATES spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

 

Atelidae

 

 

 

Atelesliknande brednäsor

Alouatta coibensis (I)

 

 

Coibavrålapa

Alouatta palliata (I)

 

 

Mantelvrålapa

Alouatta pigra (I)

 

 

Guatemalavrålapa

Ateles geoffroyi frontatus (I)

 

 

Svartpannad spindelapa

Ateles geoffroyi panamensis (I)

 

 

Panamaspindelapa

Brachyteles arachnoides (I)

 

 

Sydlig ullspindelapa

Brachyteles hypoxanthus (I)

 

 

Nordlig ullspindelapa

Oreonax flavicauda (I)

 

 

Gulsvansad ullapa

Cebidae

 

 

 

Cebusliknande brednäsor

Callimico goeldii (I)

 

 

Goeldis apa, Goeldis tamarin

Callithrix aurita (I)

 

 

Gulbrun silkesapa, öronsilkesapa

Callithrix flaviceps (I)

 

 

Gulhuvad silkesapa

Leontopithecus spp. (I)

 

 

Lejonapor, lejontamariner

Saguinus bicolor (I)

 

 

Tvåfärgad tamarin

Saguinus geoffroyi (I)

 

 

Geoffroys tamarin

Saguinus leucopus (I)

 

 

Vitfotad tamarin

Saguinus martinsi (I)

 

 

 

Saguinus oedipus (I)

 

 

Bomullshuvudtamarin, pinché

Saimiri oerstedii (I)

 

 

Rödryggad dödskalleapa

Cercopithecidae

 

 

 

Markattartade apor

Cercocebus galeritus (I)

 

 

Tanamangab

Cercopithecus diana (I)

 

 

Dianamarkatta

Cercopithecus roloway (I)

 

 

Långskäggig dianamarkatta

Cercopithecus solatus (II)

 

 

Solsvansmarkatta

Colobus satanas (II)

 

 

Svart guereza, djävulsapa

Macaca silenus (I)

 

 

Lejonsvansmakak, lejonmakak, skäggapa

Mandrillus leucophaeus (I)

 

 

Drill

Mandrillus sphinx (I)

 

 

Mandrill

Nasalis larvatus (I)

 

 

Näsapa

Piliocolobus foai (II)

 

 

 

Piliocolobus gordonorum (II)

 

 

Uhehes röda guereza

Piliocolobus kirkii (I)

 

 

Zanzibarguereza

Piliocolobus pennantii (II)

 

 

Pennants guereza

Piliocolobus preussi (II)

 

 

Kamerunguereza

Piliocolobus rufomitratus (I)

 

 

Tanaguereza, Tanaflodens guereza

Piliocolobus tephrosceles (II)

 

 

 

Piliocolobus tholloni (II)

 

 

 

Presbytis potenziani (I)

 

 

Mentawaibladapa

Pygathrix spp. (I)

 

 

Kostymapor

Rhinopithecus spp. (I)

 

 

Trubbnäsapor

Semnopithecus ajax (I)

 

 

Kashmirlangur

Semnopithecus dussumieri (I)

 

 

Sydlig låglandslangur

Semnopithecus entellus (I)

 

 

Nordlig låglandslangur

Semnopithecus hector (I)

 

 

Tarailangur

Semnopithecus hypoleucos (I)

 

 

Malabarlangur, svartfotad langur

Semnopithecus priam (I)

 

 

Madrashulman

Semnopithecus schistaceus (I)

 

 

Himalayahulman, nepalesisk langur

Simias concolor (I)

 

 

Pagehtrubbnäsa

Trachypithecus delacouri (II)

 

 

Delacours bladapa

Trachypithecus francoisi (II)

 

 

Francois bladapa, Francois langur

Trachypithecus geei (I)

 

 

Gyllenbladapa, guldlangur

Trachypithecus hatinhensis (II)

 

 

Hatinh langur

Trachypithecus johnii (II)

 

 

Nilgirilangur

Trachypithecus laotum (II)

 

 

Laotisk langur

Trachypithecus pileatus (I)

 

 

Mösslangur, tofshulman, hättbladapa

Trachypithecus poliocephalus (II)

 

 

Vithövdad langur

Trachypithecus shortridgei (I)

 

 

Burmesisk langur, Shortridges langur

Cheirogaleidae

 

 

 

Muslemurer, smålemurer, dvärg- och musmakier

Cheirogaleidae spp. (I)

 

 

 

Daubentoniidae

 

 

 

Fingerdjur

Daubentonia madagascariensis (I)

 

 

Fingerdjur

Hominidae

 

 

 

Hominider, människoapor

Gorilla beringei (I)

 

 

Östlig gorilla, bergsgorilla

Gorilla gorilla (I)

 

 

Västlig gorilla

Pan spp. (I)

 

 

Schimpans och dvärgschimpans, bonobo

Pongo abelii (I)

 

 

Sumatraorangutang

Pongo pygmaeus (I)

 

 

Borneoorangutang

Hylobatidae

 

 

 

Gibboner

Hylobatidae spp. (I)

 

 

 

Indriidae

 

 

 

Silkeslemurer

Indriidae spp. (I)

 

 

 

Lemuridae

 

 

 

Lemurer, lemurider

Lemuridae spp. (I)

 

 

 

Lepilemuridae

 

 

 

Vesslelemurer, vesslemakier

Lepilemuridae spp. (I)

 

 

 

Lorisidae

 

 

 

Lorier

Nycticebus spp. (I)

 

 

Tröglorier

Pitheciidae

 

 

 

Sakiliknande brednäsor

Cacajao spp. (I)

 

 

Uakarier, kortsvansapor

Callicebus barbarabrownae (II)

 

 

 

Callicebus melanochir (II)

 

 

 

Callicebus nigrifrons (II)

 

 

 

Callicebus personatus (II)

 

 

Maskspringapa

Chiropotes albinasus (I)

 

 

Vitnosad satansapa, vitnossaki

Tarsiidae

 

 

 

Spökdjur

Tarsius spp. (II)

 

 

 

PROBOSCIDEA

Elephantidae

 

 

 

Elefanter

Elephas maximus (I)

 

 

Indisk elefant

Loxodonta africana (I) (Utom populationerna i Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe som är upptagna i bilaga B.)

Loxodonta africana (II)

(Endast populationerna i Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe (6). Alla andra populationer är upptagna i bilaga A.)

 

Afrikansk elefant

RODENTIA

Chinchillidae

 

 

 

Harmöss

Chinchilla spp. (I) (Exemplar av den domesticerade formen omfattas inte av bestämmelserna i denna förordning.)

 

 

Chinchillor

Cuniculidae

 

 

 

Pakor

 

 

Cuniculus paca (III Honduras)

Paka

Dasyproctidae

 

 

 

Agutier

 

 

Dasyprocta punctata (III Honduras)

Mellanamerikansk aguti

Erethizontidae

 

 

 

Trädpiggsvin

 

 

Sphiggurus mexicanus (III Honduras)

Mexikanskt gripsvanspiggsvin

 

 

Sphiggurus spinosus (III Uruguay)

Taggigt gripsvanspiggsvin

Hystricidae

 

 

 

Jordpiggsvin

Hystrix cristata

 

 

Vanligt piggsvin

Muridae

 

 

 

Råttdjur

Leporillus conditor (I)

 

 

Kvistboråtta, större kvistboråtta

Pseudomys fieldi praeconis (I)

 

 

Shark Bays australmus

Xeromys myoides (I)

 

 

Falsk vattenråtta

Zyzomys pedunculatus (I)

 

 

Macdonnellstenmus, Cape Yorks stenmus

Sciuridae

 

 

 

Ekorrar

Cynomys mexicanus (I)

 

 

Mexikansk präriehund

 

 

Marmota caudata (III Indien)

Långsvansat murmeldjur

 

 

Marmota himalayana (III Indien)

Himalayamurmeldjur

 

Ratufa spp. (II)

 

Jätteekorrar

 

 

Sciurus deppei (III Costa Rica)

Deppes ekorre

SCANDENTIA

 

 

 

Spetsekorrar

 

 

SCANDENTIA spp. (II)

 

Spetsekorrar

SIRENIA

Dugongidae

 

 

 

Dugonger

Dugong dugon (I)

 

 

Dugong

Trichechidae

 

 

 

Manater, lamantiner

Trichechidae spp. (I/II) (Trichechus inunguis och Trichechus manatus är upptagna i bilaga I. Trichechus senegalensis är upptagen i bilaga II.)

 

 

 

AVES

 

 

 

Fåglar

ANSERIFORMES

Anatidae

 

 

 

Andfåglar

Anas aucklandica (I)

 

 

Aucklandkricka

 

Anas bernieri (II)

 

Madagaskarand, madagaskarkricka

Anas chlorotis (I)

 

 

Brun kricka

 

Anas formosa (II)

 

Gulkindad kricka

Anas laysanensis (I)

 

 

Laysanand

Anas nesiotis (I)

 

 

Campbellkricka

Anas oustaleti (I)

 

 

Marianerand

Anas querquedula

 

 

Årta

Asarcornis scutulata (I)

 

 

Vitvingad skogsand

Aythya innotata

 

 

Madagaskardykand

Aythya nyroca

 

 

Vitögd dykand

Branta canadensis leucopareia (I)

 

 

Aleutisk kanadagås

Branta ruficollis (II)

 

 

Rödhalsad gås

Branta sandvicensis (I)

 

 

Hawaiigås, nene

 

 

Cairina moschata (III Honduras)

Myskand

 

Coscoroba coscoroba (II)

 

Coscorobasvan

 

Cygnus melancoryphus (II)

 

Svarthalsad svan

 

Dendrocygna arborea (II)

 

Karibisk visseland

 

 

Dendrocygna autumnalis (III Honduras)

Svartbukig visseland

 

 

Dendrocygna bicolor (III Honduras)

Brun visseland, gul visseland

Mergus octosetaceus

 

 

Sydamerikansk skrake

 

Oxyura jamaicensis

 

Amerikansk kopparand

Oxyura leucocephala (II)

 

 

Kopparand

Rhodonessa caryophyllacea (trolligen utdöd) (I)

 

 

Rosenhuvad and

 

Sarkidiornis melanotos (II)

 

Knöland

Tadorna cristata

 

 

Tofsgravand

APODIFORMES

Trochilidae

 

 

 

Kolibrier

 

Trochilidae spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

 

Glaucis dohrnii (I)

 

 

Bågnäbbskolibri

CHARADRIIFORMES

Burhinidae

 

 

 

Tjockfotar

 

 

Burhinus bistriatus (III Guatemala)

Svartbrynad tjockfot

Laridae

 

 

 

Måsar

Larus relictus (I)

 

 

Reliktmås

Scolopacidae

 

 

 

Snäppor

Numenius borealis (I)

 

 

Eskimåspov

Numenius tenuirostris (I)

 

 

Smalnäbbad spov

Tringa guttifer (I)

 

 

Fläckgluttsnäppa

CICONIIFORMES

Ardeidae

 

 

 

Hägrar

Ardea alba

 

 

Ägretthäger

Bubulcus ibis

 

 

Kohäger

Egretta garzetta

 

 

Silkeshäger

Balaenicipitidae

 

 

 

Träskonäbbar

 

Balaeniceps rex (II)

 

Träskonäbb

Ciconiidae

 

 

 

Storkar

Ciconia boyciana (I)

 

 

Svartnäbbad stork

Ciconia nigra (II)

 

 

Svart stork

Ciconia stormi

 

 

Rödnäbbad ullhalsstork

Jabiru mycteria (I)

 

 

Jabiru

Leptoptilos dubius

 

 

Större adjutantstork

Mycteria cinerea (I)

 

 

Indonesisk ibisstork

Phoenicopteridae

 

 

 

Flamingoer

 

Phoenicopteridae spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

 

Phoenicopterus ruber (II)

 

 

Större flamingo, karibisk flamingo

Threskiornithidae

 

 

 

Ibisar

 

Eudocimus ruber (II)

 

Röd ibis

Geronticus calvus (II)

 

 

Skallig ibis

Geronticus eremita (I)

 

 

Eremitibis

Nipponia nippon (I)

 

 

Tofsibis

Platalea leucorodia (II)

 

 

Skedstork

Pseudibis gigantean

 

 

Jätteibis

COLUMBIFORMES

Columbidae

 

 

 

Duvor

Caloenas nicobarica (I)

 

 

Nikobarduva, kragduva

Claravis godefrida

 

 

Purpurvingad markduva

Columba livia

 

 

Klippduva

Ducula mindorensis (I)

 

 

Mindorokejsarduva

 

Gallicolumba luzonica (II)

 

Dolkstyngsduva

 

Goura spp. (II)

 

Kronduvor

Leptotila wellsi

 

 

Grenadaduva

 

 

Nesoenas mayeri (III Mauritius)

Mauritiusduva

Streptopelia turtur

 

 

Turturduva

CORACIIFORMES

Bucerotidae

 

 

 

Näshornsfåglar

 

Aceros spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

 

Aceros nipalensis (I)

 

 

Rödhalsad näshornsfågel

 

Anorrhinus spp. (II)

 

 

 

Anthracoceros spp. (II)

 

 

 

Berenicornis spp. (II)

 

 

 

Buceros spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

 

Buceros bicornis (I)

 

 

Dubbelhornad näshornsfågel

 

Penelopides spp. (II)

 

 

Rhinoplax vigil (I)

 

 

Hjälmnäshornsfågel

 

Rhyticeros spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

 

Rhyticeros subruficollis (I)

 

 

Gulstrupig näshornsfågel

CUCULIFORMES

Musophagidae

 

 

 

Turakoer

 

Tauraco spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

 

Tauraco bannermani (II)

 

 

Bannermans turako

FALCONIFORMES

 

 

 

Rovfåglar

 

FALCONIFORMES spp. (II)

(Utom de arter som är upptagna i bilaga A och en art i familjen Cathartidae som är upptagen i bilaga C. De övriga arterna i den familjen är inte upptagna i bilagorna till denna förordning.)

 

 

Accipitridae

 

 

 

Hökfåglar

Accipiter brevipes (II)

 

 

Balkanhök

Accipiter gentilis (II)

 

 

Duvhök

Accipiter nisus (II)

 

 

Sparvhök

Aegypius monachus (II)

 

 

Grågam

Aquila adalberti (I)

 

 

Spansk kejsarörn

Aquila chrysaetos (II)

 

 

Kungsörn

Aquila clanga (II)

 

 

Större skrikörn

Aquila heliaca (I)

 

 

Kejsarörn

Aquila pomarina (II)

 

 

Mindre skrikörn

Buteo buteo (II)

 

 

Ormvråk

Buteo lagopus (II)

 

 

Fjällvråk

Buteo rufinus (II)

 

 

Örnvråk

Chondrohierax uncinatus wilsonii (I)

 

 

Kubansk kroknäbbsglada

Circaetus gallicus (II)

 

 

Ormörn

Circus aeruginosus (II)

 

 

Brun kärrhök

Circus cyaneus (II)

 

 

Blå kärrhök

Circus macrourus (II)

 

 

Stäpphök

Circus pygargus (II)

 

 

Ängshök

Elanus caeruleus (II)

 

 

Svartvingad glada

Eutriorchis astur (II)

 

 

Madagaskarormörn

Gypaetus barbatus (II)

 

 

Lammgam

Gyps fulvus (II)

 

 

Gåsgam

Haliaeetus spp. (I/II) (Haliaeetus albicilla albicilla är upptagen i bilaga I, övriga arter är upptagna i bilaga II)

 

 

Havsörnar

Harpia harpyja (I)

 

 

Harpya

Hieraaetus fasciatus (II)

 

 

Hökörn

Hieraaetus pennatus (II)

 

 

Dvärgörn

Leucopternis occidentalis (II)

 

 

Gråryggad vråk

Milvus migrans (II)

 

 

Brun glada

Milvus milvus (II)

 

 

Röd glada

Neophron percnopterus (II)

 

 

Smutsgam

Pernis apivorus (II)

 

 

Bivråk

Pithecophaga jefferyi (I)

 

 

Apörn, filippinsk apörn

Cathartidae

 

 

 

Kondorer

Gymnogyps californianus (I)

 

 

Kalifornisk kondor

 

 

Sarcoramphus papa (III Honduras)

Kungsgam

Vultur gryphus (I)

 

 

Kondor, andinsk kondor

Falconidae

 

 

 

Falkfåglar

Falco araeus (I)

 

 

Seychellerfalk

Falco biarmicus (II)

 

 

Slagfalk

Falco cherrug (II)

 

 

Tatarfalk

Falco columbarius (II)

 

 

Stenfalk

Falco eleonorae (II)

 

 

Eleonorafalk

Falco jugger (I)

 

 

Juggerfalk

Falco naumanni (II)

 

 

Rödfalk

Falco newtoni (I) (Endast populationen på Seychellerna)

 

 

Madagaskarfalk, aldabrafalk

Falco pelegrinoides (I)

 

 

Berberfalk

Falco peregrinus (I)

 

 

Pilgrimsfalk

Falco punctatus (I)

 

 

Mauritiusfalk

Falco rusticolus (I)

 

 

Jaktfalk

Falco subbuteo (II)

 

 

Lärkfalk

Falco tinnunculus (II)

 

 

Tornfalk

Falco vespertinus (II)

 

 

Aftonfalk

Pandionidae

 

 

 

Fiskgjusar

Pandion haliaetus (II)

 

 

Fiskgjuse

GALLIFORMES

 

 

 

Hönsfåglar

Cracidae

 

 

 

Hockohöns

 

 

Crax fasciolata

 

Gulnäbbad hocko

 

Crax alberti (III Colombia)

 

 

Blånäbbad hocko

 

Crax blumenbachii (I)

 

 

Rödnäbbad hocko

 

 

 

Crax daubentoni (III Colombia)

Gulknölshocko

 

 

 

Crax globulosa (III Colombia)

Gulflikig hocko

 

 

 

Crax rubra (III Colombia, Costa Rica, Guatemala and Honduras)

Större hocko

 

Mitu mitu (I)

 

 

Alagoasmitu

 

Oreophasis derbianus (I)

 

 

Hornhocko, bergshocko

 

 

 

Ortalis vetula (III Guatemala/Honduras)

Östmexikansk chachalaca

 

 

 

Pauxi pauxi (III Colombia)

Nordlig hjälmhocko

 

Penelope albipennis (I)

 

 

Vitvingad guanhöna

 

 

 

Penelope purpurascens (III Honduras)

Tofsguanhöna, tofspenelopehöna

 

 

 

Penelopina nigra (III Guatemala)

Bergsguanhöna

 

Pipile jacutinga (I)

 

 

Svartvingad visselguanhöna

 

Pipile pipile (I)

 

 

Trinidads visselguanhöna

Megapodiidae

 

 

 

Storfothöns

Macrocephalon maleo (I)

 

 

Maleohöna

Phasianidae

 

 

 

Fälthöns m.fl.

 

 

Arborophila campbelli (III Malaysia)

Malajasånghöna

 

 

Arborophila charltonii (III Malaysia)

Rödörad sånghöna

 

Argusianus argus (II)

 

Större argusfasan

 

 

Caloperdix oculeus (III Malaysia)

Ögonvaktel

Catreus wallichii (I)

 

 

Klippfasan

Colinus virginianus ridgwayi (I)

 

 

Sonoravaktel (underart av vitstrupig vaktel)

Crossoptilon crossoptilon (I)

 

 

Vit öronfasan

Crossoptilon mantchuricum (I)

 

 

Brun öronfasan

 

Gallus sonneratii (II)

 

Grå bankivahöna, djungeltupp

 

Ithaginis cruentus (II)

 

Blodfasan

Lophophorus impejanus (I)

 

 

Himalayamonal

Lophophorus lhuysii (I)

 

 

Kinesisk monal

Lophophorus sclateri (I)

 

 

Vitstjärtad monal

Lophura edwardsi (I)

 

 

Edwards fasan

 

 

Lophura erythrophthalma (III Malaysia)

Tofslös eldryggsfasan

 

Lophura hatinhensis

 

Vietnamesisk fasan

 

 

Lophura ignita (III Malaysia)

Vitstjärtad eldryggsfasan

Lophura imperialis (I)

 

 

Kejsarfasan

Lophura swinhoii (I)

 

 

Swinhoaes fasan

 

 

Melanoperdix niger (III Malaysia)

Svart trädhöna

 

 

Meleagris ocellata (III Guatemala)

Påfågelkalkon

Odontophorus strophium

 

 

Halsbandsskogsvaktel

Ophrysia superciliosa

 

 

Himalayavaktel

 

Pavo muticus (II)

 

Grön påfågel

 

Polyplectron bicalcaratum (II)

 

Grå påfågelfasan

 

Polyplectron germaini (II)

 

Vietnamesisk påfågelfasan

 

 

Polyplectron inopinatum (III Malaysia)

Bergspåfågelfasan

 

Polyplectron malacense (II)

 

Malajisk påfågelfasan

Polyplectron napoleonis (I)

 

 

Palawanpåfågelfasan

 

Polyplectron schleiermacheri (II)

 

Vitbröstad påfågelfasan

Rheinardia ocellata (I)

 

 

Tofsargusfasan

 

 

Rhizothera dulitensis (III Malaysia)

Hoses långnäbbade trädhöna

 

 

Rhizothera longirostris (III Malaysia)

Långnäbbad trädhöna

 

 

Rollulus rouloul (III Malaysia)

Hjälmvaktel, tofsprakthöna

Syrmaticus ellioti (I)

 

 

Elliots fasan

Syrmaticus humiae (I)

 

 

Burmafasan, Humes fasan

Syrmaticus mikado (I)

 

 

Mikadofasan

Tetraogallus caspius (I)

 

 

Kaspisk snöhöna

Tetraogallus tibetanus (I)

 

 

Tibetan snowcock

Tragopan blythii (I)

 

 

Gråbukig tragopan

Tragopan caboti (I)

 

 

Beige tragopan

Tragopan melanocephalus (I)

 

 

Svarthuvad tragopan

 

 

Tragopan satyra (III Nepal)

Röd satyrfasan

Tympanuchus cupido attwateri (I)

 

 

Sydlig präriehöna

GRUIFORMES

Gruidae

 

 

 

Tranor

 

Gruidae spp. (II) (Except for the species included in Annex A)

 

 

Grus americana (I)

 

 

Trumpetartrana

Grus canadensis (I/II) ) (Arten är upptagen i bilaga II men underarterna Grus canadensis nesiotes nesiotes och Grus canadensis pulla är upptagna i bilaga I.)

 

 

Prärietrana

Grus grus (II)

 

 

Trana

Grus japonensis (I)

 

 

Japansk trana

Grus leucogeranus (I)

 

 

Snötrana

Grus monacha (I)

 

 

Munktrana

Grus nigricollis (I)

 

 

Svarthalsad trana

Grus vipio (I)

 

 

Glasögontrana

Otididae

 

 

 

Trappar

 

Otididae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

 

Ardeotis nigriceps (I)

 

 

Indisk trapp

Chlamydotis macqueenii (I)

 

 

Kragtrapp

Chlamydotis undulata (I)

 

 

Ökentrapp

Houbaropsis bengalensis (I)

 

 

Bengalisk trapp

Otis tarda (II)

 

 

Stortrapp

Sypheotides indicus (II)

 

 

Mindre florikantrapp

Tetrax tetrax (II)

 

 

Småtrapp

Rallidae

 

 

 

Rallar

Gallirallus sylvestris (I)

 

 

Lord Howe-rall

Rhynochetidae

 

 

 

Kaguer

Rhynochetos jubatus (I)

 

 

Kagu

PASSERIFORMES

Atrichornithidae

 

 

 

Snårfåglar

Atrichornis clamosus (I)

 

 

Larmsnårfågel

Cotingidae

 

 

 

Kotingor

 

 

Cephalopterus ornatus (III Colombia)

Amazonparasollfågel

 

 

Cephalopterus penduliger (III Colombia)

Pendelparasollfågel

Cotinga maculata (I)

 

 

Bandkotinga

 

Rupicola spp. (II)

 

Klippfåglar

Xipholena atropurpurea (I)

 

 

Sydlig vitvingekotinga

Emberizidae

 

 

 

Fältsparvar

 

Gubernatrix cristata (II)

 

Grön kardinal

 

Paroaria capitata (II)

 

Mantelkardinal

 

Paroaria coronata (II)

 

Grå kardinal

 

Tangara fastuosa (II)

 

Prakttangara

Estrildidae

 

 

 

Astrilder

 

Amandava formosa (II)

 

Olivgrön astrild

 

Lonchura fuscata

 

Timorrisfågel

 

Lonchura oryzivora (II)

 

Risfågel

 

Poephila cincta cincta (II)

 

Kortstjärtad bältesfink

Fringillidae

 

 

 

Finkar

Carduelis cucullata (I)

 

 

Rödsiska, kapucinersiska

 

Carduelis yarrellii (II)

 

Gulkindad siska

Hirundinidae

 

 

 

Svalor

Pseudochelidon sirintarae (I)

 

 

Vitögd flodsvala

Icteridae

 

 

 

Trupialer

Xanthopsar flavus (I)

 

 

Saffranstrupial

Meliphagidae

 

 

 

Honungsätare

Lichenostomus melanops cassidix (I)

 

 

Hjälmhonungsätare

Muscicapidae

 

 

 

Flugsnappare m.fl.

Acrocephalus rodericanus (III Mauritius)

 

 

Rodriguessångare

 

Cyornis ruckii (II)

 

Ruecks blåflugsnappare

Dasyornis broadbenti litoralis (possibly extinct) (I)

 

 

Rödbrun borstsmyg

Dasyornis longirostris (I)

 

 

Brun borstsmyg

 

Garrulax canorus (II)

 

Sångfnittertrast

 

Leiothrix argentauris (II)

 

Silverörad mesia

 

Leiothrix lutea (II)

 

Rödnäbbad mesia

 

Liocichla omeiensis (II)

 

Emeishanmesia

Picathartes gymnocephalus (I)

 

 

Vithalsad kråktrast

Picathartes oreas (I)

 

 

Gråhalsad kråktrast

 

 

Terpsiphone bourbonnensis (III Mauritius)

Maskaren-paradisflugsnappare

Paradisaeidae

 

 

 

Paradisfåglar

 

Paradisaeidae spp. (II)

 

 

Pittidae

 

 

 

Pittor, juveltrastar

 

Pitta guajana (II)

 

Orangebrynad juveltrast

Pitta gurneyi (I)

 

 

Blåkronad juveltrast

Pitta kochi (I)

 

 

Kochs juveltrast

 

Pitta nympha (II)

 

Blåvingad juveltrast

Pycnonotidae

 

 

 

Bulbyler

 

Pycnonotus zeylanicus (II)

 

Orangehuvad bulbyl

Sturnidae

 

 

 

Starar

 

Gracula religiosa (II)

 

Beostare

Leucopsar rothschildi (I)

 

 

Balistare, balimainastare

Zosteropidae

 

 

 

Glasögonfåglar

Zosterops albogularis (I)

 

 

Vitbröstad glasögonfågel

PELECANIFORMES

Fregatidae

 

 

 

Fregattfåglar

Fregata andrewsi (I)

 

 

Christmasfregattfågel

Pelecanidae

 

 

 

Pelikaner

Pelecanus crispus (I)

 

 

Krushuvad pelikan

Sulidae

 

 

 

Sulor

Papasula abbotti (I)

 

 

Christmassula, Julöns havssula

PICIFORMES

Capitonidae

 

 

 

Barbetter, skäggökar

 

 

Semnornis ramphastinus (III Colombia)

Tjocknäbbad skäggök

Picidae

 

 

 

Hackspettar

Campephilus imperialis (I)

 

 

Kejsarspett

Dryocopus javensis richardsi (I)

 

 

Koreansk spillkråka (underart av vitbukig spillkråka)

Ramphastidae

 

 

 

Tukaner

 

 

Baillonius bailloni (III Argentina)

Grönnäbbad bergstukan

 

Pteroglossus aracari (II)

 

Svarthalsad arassari

 

 

Pteroglossus castanotis (III Argentina)

Brunörad arassari

 

Pteroglossus viridis (II)

 

Grön arassari

 

 

Ramphastos dicolorus (III Argentina)

Grönnäbbad tukan

 

Ramphastos sulfuratus (II)

 

Broknäbbad tukan

 

Ramphastos toco (II)

 

Jättetukan, tocotukan

 

Ramphastos tucanus (II)

 

Cuviers tukan

 

Ramphastos vitellinus (II)

 

Skårnäbbad tukan

 

 

Selenidera maculirostris (III Argentina)

Fläckarassari

PODICIPEDIFORMES

Podicipedidae

 

 

 

Doppingar

Podilymbus gigas (I)

 

 

Atitlandopping, jättedopping

PROCELLARIIFORMES

Diomedeidae

 

 

 

Albatrosser

Phoebastria albatrus (I)

 

 

Kortstjärtad albatross

PSITTACIFORMES

 

 

 

Papegojfåglar

 

PSITTACIFORMES spp. (II)

(Utom de arter som är upptagna i bilaga A och med undantag av Agapornis roseicollis, Melopsittacus undulatus, Nymphicus hollandicus och Psittacula krameri, som inte är upptagna i bilagorna till denna förordning)

 

 

Cacatuidae

 

 

 

Kakaduor

Cacatua goffini (I)

 

 

Goffins kakadua

Cacatua haematuropygia (I)

 

 

Filippinsk kakadua

Cacatua moluccensis (I)

 

 

Moluckkakadua

Cacatua sulphurea (I)

 

 

Mindre gultofskakadua, orangetofskakadua

Probosciger aterrimus (I)

 

 

Palmkakadua, arakakadua

Loriidae

 

 

 

Loripapegojor

Eos histrio (I)

 

 

Diademlori

Vini spp. (I/II) (Vini ultramarina är upptagen i bilaga I, övriga arter är upptagna i bilaga II)

 

 

Polynesiska lorier

Psittacidae

 

 

 

Papegojor

Amazona arausiaca (I)

 

 

Rödnackad amazon

Amazona auropalliata (I)

 

 

Gulnackad amazon

Amazona barbadensis (I)

 

 

Gulskuldrad amazon

Amazona brasiliensis (I)

 

 

Rödstjärtad amazon

Amazona finschi (I)

 

 

Finschs amazon

Amazona guildingii (I)

 

 

S:t Vincent-amazon

Amazona imperialis (I)

 

 

Kejsaramazon, kejsarpapegoja

Amazona leucocephala (I)

 

 

Kubaamazon

Amazona oratrix (I)

 

 

Gulhuvad amazon

Amazona pretrei (I)

 

 

Rödmaskad amazon

Amazona rhodocorytha (I)

 

 

Granadaamazon

Amazona tucumana (I)

 

 

Tucumana-amazon

Amazona versicolor (I)

 

 

S:t Lucia-amazon

Amazona vinacea (I)

 

 

Vinröd amazon

Amazona viridigenalis (I)

 

 

Grönkindad amazon

Amazona vittata (I)

 

 

Puerto Rico-amazon

Anodorhynchus spp. (I)

 

 

Hyacintaror

Ara ambiguus (I)

 

 

Större soldatara, Buffons ara

Ara glaucogularis (I)

 

 

Blåstrupig ara

Ara macao (I)

 

 

Ljusröd ara

Ara militaris (I)

 

 

Soldatara, mindre soldatara

Ara rubrogenys (I)

 

 

Rödpannad ara

Cyanopsitta spixii (I)

 

 

Spixara

Cyanoramphus cookii (I)

 

 

Norfolkparakit

Cyanoramphus forbesi (I)

 

 

Chathamparakit

Cyanoramphus novaezelandiae (I)

 

 

Rödpannad parakit

Cyanoramphus saisseti (I)

 

 

Nya Kaledonienparakit

Cyclopsitta diophthalma coxeni (I)

 

 

Blåpannad dvärglori, blåpannad fikonpapegoja

Eunymphicus cornutus (I)

 

 

Hornparakit

Guarouba guarouba (I)

 

 

Guldparakit

Neophema chrysogaster (I)

 

 

Orangebukig parakit,

Ognorhynchus icterotis (I)

 

 

Gulöronparakit, gulörad parakit

Pezoporus occidentalis (troligen utdöd) (I)

 

 

Nattparakit, grottpapegoja

Pezoporus wallicus (I)

 

 

Markparakit, markpapegoja

Pionopsitta pileata (I)

 

 

Rödhjässad papegoja

Primolius couloni (I)

 

 

Blåhuvad ara

Primolius maracana (I)

 

 

Blåvingad ara, rödryggad ara, rödryggad dvärgara

Psephotus chrysopterygius (I)

 

 

Guldskuldrad parakit

Psephotus dissimilis (I)

 

 

Svarthätteparakit

Psephotus pulcherrimus (troligen utdöd) (I)

 

 

Paradisparakit

Psittacula echo (I)

 

 

Mauritiusparakit

Pyrrhura cruentata (I)

 

 

Rödgumpad parakit

Rhynchopsitta spp. (I)

 

 

Tjocknäbbade parakiter

Strigops habroptilus (I)

 

 

Ugglepapegoja, kakapo

RHEIFORMES

Rheidae

 

 

 

Nanduer

Pterocnemia pennata (I) (Utom Pterocnemia pennata pennata som är upptagen i bilaga B)

 

 

Bergsnandu

 

Pterocnemia pennata pennata (II)

 

Bergsnandu

 

Rhea americana (II)

 

Nandu, rhea

SPHENISCIFORMES

Spheniscidae

 

 

 

Pingviner

 

Spheniscus demersus (II)

 

Glasögonpingvin

Spheniscus humboldti (I)

 

 

Humboldtpingvin

STRIGIFORMES

 

 

 

Ugglor

 

STRIGIFORMES spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

 

Strigidae

 

 

 

Ugglor

Aegolius funereus (II)

 

 

Pärluggla

Asio flammeus (II)

 

 

Jorduggla

Asio otus (II)

 

 

Hornuggla

Athene noctua (II)

 

 

Minervauggla

Bubo bubo (II)

 

 

Berguv

Glaucidium passerinum (II)

 

 

Sparvuggla

Heteroglaux blewitti (I)

 

 

Djungelminervauggla

Mimizuku gurneyi (I)

 

 

Mindanaodvärguv

Ninox natalis (I)

 

 

Christmashökuggla

Ninox novaeseelandiae undulata (I)

 

 

Norfolkuggla

Nyctea scandiaca (II)

 

 

Fjälluggla

Otus ireneae (II)

 

 

Sokokedvärguv

Otus scops (II)

 

 

Dvärguv

Strix aluco (II)

 

 

Kattuggla

Strix nebulosa (II)

 

 

Lappuggla

Strix uralensis (II)

 

 

Slaguggla

Surnia ulula (II)

 

 

Hökuggla

Tytonidae

 

 

 

Tornugglor

Tyto alba (II)

 

 

Tornuggla

Tyto soumagnei (I)

 

 

Madagaskargräsuggla

STRUTHIONIFORMES

Struthionidae

 

 

 

Strutsar

Struthio camelus (I) (Endast populationerna i Algeriet, Burkina Faso, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Tchad, Mali, Mauritanien, Marocko, Niger, Nigeria, Senegal och Sudan. Inga andra populationer är upptagna i bilagorna till denna förordning.)

 

 

Struts

TINAMIFORMES

Tinamidae

 

 

 

Tinamoer, stubbstjärthöns

Tinamus solitarius (I)

 

 

Solitärtinamu

TROGONIFORMES

Trogonidae

 

 

 

Trogoner

Pharomachrus mocinno (I)

 

 

Quetzal, praktquetzal

REPTILIA

 

 

 

Kräldjur

CROCODYLIA

 

 

 

Krokodilartade kräldjur

 

CROCODYLIA spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

 

Alligatoridae

 

 

 

Alligatorer och kajmaner

Alligator sinensis (I)

 

 

Kinesisk alligator

Caiman crocodilus apaporiensis (I)

 

 

Colombiansk glasögonkajman

Caiman latirostris (I) (Utom populationen i Argentina som är upptagen i bilaga B)

 

 

Brednoskajman, brednosad glasögonkajman

Melanosuchus niger (I) (Utom populationen i Brasilien som är upptagen i bilaga B, och populationen i Ecuador som är upptagen i bilaga B och omfattas av en årlig noll-exportkvot tills dess att en årlig exportkvot har godkänts av Cites-sekretariatet och IUCN/SSC Crocodile Specialist Group.)

 

 

Morkajman, svart kajman

Crocodylidae

 

 

 

Krokodiler

Crocodylus acutus (I) (Utom populationen i Kuba som är upptagen i bilaga B.)

 

 

Spetskrokodil

Crocodylus cataphractus (I)

 

 

Pansarkrokodil

Crocodylus intermedius (I)

 

 

Orinocokrokodil

Crocodylus mindorensis (I)

 

 

Filippinsk krokodil

Crocodylus moreletii (I)

 

 

Moreletkrokodil

Crocodylus niloticus (I) (Utom populationerna i Botswana, Etiopien, Kenya, Madagaskar, Malawi, Moçambique, Namibia, Sydafrika, Uganda, Tanzania [som omfattas av en årlig exportkvot som inte får överstiga 1 600 vilda exemplar inklusive jakttroféer, utöver uppfödda/ranchade exemplar], Zambia och Zimbabwe. Dessa populationer är upptagna i bilaga B.)

 

 

Nilkrokodil

Crocodylus palustris (I)

 

 

Sumpkrokodil

Crocodylus porosus (I) ) (Utom populationerna i Australien, Indonesien och Papua Nya Guinea som är upptagna i bilaga B)

 

 

Listkrokodil

Crocodylus rhombifer (I)

 

 

Kubakrokodil

Crocodylus siamensis (I)

 

 

Siamesisk krokodil

Osteolaemus tetraspis (I)

 

 

Dvärgkrokodil, trubbnoskrokodil

Tomistoma schlegelii (I)

 

 

Falsk gavial

Gavialidae

 

 

 

Gavialer

Gavialis gangeticus (I)

 

 

Gangesgavial, garial

RHYNCHOCEPHALIA

Sphenodontidae

 

 

 

Bryggödlor, tuataror

Sphenodon spp. (I)

 

 

 

SAURIA

Agamidae

 

 

 

Agamer

 

Uromastyx spp. (II)

 

Gördelödlor

Chamaeleonidae

 

 

 

Kameleonter

 

Bradypodion spp. (II)

 

Dvärgkameleonter

 

Brookesia spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

Kortsvanskameleonter

Brookesia perarmata (I)

 

 

Antsingys kortsvanskameleont

 

Calumma spp. (II)

 

Kameleonter (Madagaskar)

 

Chamaeleo spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

Kameleonter

Chamaeleo chamaeleon (II)

 

 

Vanlig kameleont

 

Furcifer spp. (II)

 

Kameleonter (Madagaskar)

Cordylidae

 

 

 

Gördelödlor

 

Cordylus spp. (II)

 

 

Gekkonidae

 

 

 

Geckoödlor

 

Cyrtodactylus serpensinsula (II)

 

 

 

 

Hoplodactylus spp. (III Nya Zeeland)

 

 

 

Naultinus spp. (III Nya Zeeland)

 

 

Phelsuma spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

Daggeckoödlor

Phelsuma guentheri (II)

 

 

Round Island-gecko

 

Uroplatus spp. (II)

 

Bladsvansgeckos

Helodermatidae

 

 

 

Giftödlor

 

Heloderma spp. (II) (Utom den underart som är upptagen i bilaga A)

 

Gilaödla, skorpiongiftödla

Heloderma horridum charlesbogerti (I)

 

 

Guatemalas skorpiongiftödla

Iguanidae

 

 

 

Gröna leguaner

 

Amblyrhynchus cristatus (II)

 

Havsleguan, havsödla

Brachylophus spp. (I)

 

 

Fijileguaner

 

Conolophus spp. (II)

 

Drushuvudödlor

Cyclura spp. (I)

 

 

Noshornsleguaner

 

Iguana spp. (II)

 

Gröna leguaner

 

Phrynosoma coronatum (II)

 

Kalifornisk paddleguan

Sauromalus varius (I)

 

 

Mexikansk chuckwalla

Lacertidae

 

 

 

Lacertider, egentliga ödlor

Gallotia simonyi (I)

 

 

Jättekanarieödla

Podarcis lilfordi (II)

 

 

Balearödla

Podarcis pityusensis (II)

 

 

Pityusisk murödla

Scincidae

 

 

 

Skinkar

 

Corucia zebrata (II)

 

Gripsvansskink, jätteskink

Teiidae

 

 

 

Tejuödlor

 

Crocodilurus amazonicus (II)

 

Krokodilsvansödla

 

Dracaena spp. (II)

 

Kajmanödlor

 

Tupinambis spp. (II)

 

Äkta tejuödlor

Varanidae

 

 

 

Varaner

 

Varanus spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

 

Varanus bengalensis (I)

 

 

Indisk varan

Varanus flavescens (I)

 

 

Gul varan

Varanus griseus (I)

 

 

Ökenvaran

Varanus komodoensis (I)

 

 

Komodovaran

Varanus nebulosus (I)

 

 

 

Varanus olivaceus (II)

 

 

Grays varan

Xenosauridae

 

 

 

Vinkelbandsödlor

 

Shinisaurus crocodilurus (II)

 

Kinesisk xenosaur

SERPENTES

 

 

 

Ormar

Boidae

 

 

 

Boaormar

 

Boidae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

 

Acrantophis spp. (I)

 

 

Madagaskarboor

Boa constrictor occidentalis (I)

 

 

Argentinsk kungsboa

Epicrates inornatus (I)

 

 

Puerto Rico-smalboa

Epicrates monensis (I)

 

 

Monasmalboa

Epicrates subflavus (I)

 

 

Jamaicaboa

Eryx jaculus (II)

 

 

Europeisk sandboa

Sanzinia madagascariensis (I)

 

 

Madagaskarträdboa

Bolyeriidae

 

 

 

Mauritiusboor

 

Bolyeriidae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

 

Bolyeria multocarinata (I)

 

 

Mauritiusboa, Round Island-boa

Casarea dussumieri (I)

 

 

Round Islands kölfjälliga boa

Colubridae

 

 

 

Snokar

 

 

Atretium schistosum (III Indien)

Kinesisk kölrygg

 

 

Cerberus rynchops (III Indien)

Bockadamsnok, hundnosad vattensnok

 

Clelia clelia (II)

 

Mussurana, massurana

 

Cyclagras gigas (II)

 

Boliviansk djungelsnok

 

Elachistodon westermanni (II)

 

Bengalisk äggsnok

 

Ptyas mucosus (II)

 

Orientalisk råttsnok

 

 

Xenochrophis piscator (III Indien)

Fisksnok

Elapidae

 

 

 

Giftsnokar

 

Hoplocephalus bungaroides (II)

 

Gulfläckig giftsnok

 

 

Micrurus diastema (III Honduras)

Atlantisk korallorm

 

 

Micrurus nigrocinctus (III Honduras)

Mellanamerikansk korallorm

 

Naja atra (II)

 

Kinesisk spottkobra

 

Naja kaouthia (II)

 

Monokelkobra

 

Naja mandalayensis (II)

 

Burmesisk spottkobra

 

Naja naja (II)

 

Glasögonorm, indisk kobra

 

Naja oxiana (II)

 

Centralasiatisk kobra

 

Naja philippinensis (II)

 

Nordfilippinsk spottkobra

 

Naja sagittifera (II)

 

Andamankobra

 

Naja samarensis (II)

 

Sydfilippinsk spottkobra

 

Naja siamensis (II)

 

Thailändsk spottkobra

 

Naja sputatrix (II)

 

Sydindonesisk spottkobra

 

Naja sumatrana (II)

 

Nordindonesisk spottkobra

 

Ophiophagus hannah (II)

 

Kungskobra

Loxocemidae

 

 

 

Mexikanska dvärgpytonormar

 

Loxocemidae spp. (II)

 

 

Pythonidae

 

 

 

Pytonormar

 

Pythonidae spp. (II) (Utom den underart som är upptagen i bilaga A)

 

 

Python molurus molurus (I)

 

 

Indisk tigerpyton

Tropidophiidae

 

 

 

Ledkäksboaormar

 

Tropidophiidae spp. (II)

 

 

Viperidae

 

 

 

Huggormar

 

 

Crotalus durissus (III Honduras)

Neotropisk skallerorm

 

Crotalus durissus unicolor

 

Arubaskallerorm

 

 

Daboia russelii (III Indien)

Russels huggorm

Vipera latifii

 

 

Latifis huggorm

Vipera ursinii (I) (Endast populationen i Europa, utom det område som tidigare ingick i Sovjetunionen. De senare populationerna är inte upptagna i bilagorna till denna förordning.)

 

 

Ängshuggorm

 

Vipera wagneri (II)

 

Wagners huggorm

TESTUDINES

Carettochelyidae

 

 

 

Nyaguineasköldpaddor

 

Carettochelys insculpta (II)

 

Nyaguineasköldpadda

Chelidae

 

 

 

Ormhalssköldpaddor

 

Chelodina mccordi (II)

 

Rotis ormhalssköldpadda

Pseudemydura umbrina (I)

 

 

Västaustralisk träsksköldpadda

Cheloniidae

 

 

 

Havssköldpaddor

Cheloniidae spp. (I)

 

 

 

Chelydridae

 

 

 

Huggsköldpaddor

 

 

Macrochelys temminckii (III Förenta staterna)

Alligatorsnappsköldpadda

Dermatemydidae

 

 

 

 

 

Dermatemys mawii (II)

 

Centralamerikansk flodsköldpadda

Dermochelyidae

 

 

 

Havslädersköldpaddor

Dermochelys coriacea (I)

 

 

Havslädersköldpadda

Emydidae

 

 

 

Sumpsköldpaddor, kärrsköldpaddor

 

Chrysemys picta

 

Guldsköldpadda

 

Glyptemys insculpta (II)

 

Skogsbäcksköldpadda

Glyptemys muhlenbergii (I)

 

 

Bog turtle

 

 

Graptemys spp. (III Förenta staterna)

Kartsköldpaddor

 

Terrapene spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

Amerikanska dossköldpaddor

Terrapene coahuila (I)

 

 

Coahuilas dossköldpadda

 

Trachemys scripta elegans

 

Rödörad prydnadssköldpadda

Geoemydidae

 

Batagur baska (I)

 

 

Batagursköldpadda

 

 

Callagur borneoensis (II)

 

Målad terrapin

 

 

Cuora spp. (II)

 

Asksköldpaddor

 

Geoclemys hamiltonii (I)

 

 

Strålig trekölssköldpadda, indisk pricksköldpadda

 

 

 

Geoemyda spengleri (III Kina)

 

 

 

Heosemys annandalii (II)

 

 

 

 

Heosemys depressa (II)

 

 

 

 

Heosemys grandis (II)

 

 

 

 

Heosemys spinosa (II)

 

 

 

 

Kachuga spp. (II)

 

Indiska taksköldpaddor

 

 

Leucocephalon yuwonoi (II)

 

Trekölad taksköldpadda

 

 

Malayemys macrocephala (II)

 

 

 

 

Malayemys subtrijuga (II)

 

 

 

 

Mauremys annamensis (II)

 

 

 

 

 

Mauremys iversoni (III Kina)

 

 

 

 

Mauremys megalocephala (III China)

 

 

 

Mauremys mutica (II)

 

 

 

 

 

Mauremys nigricans (III Kina)

 

 

 

 

Mauremys pritchardi (III Kina)

 

 

 

 

Mauremys reevesii (III Kina)

 

 

 

 

Mauremys sinensis (III Kina)

 

 

Melanochelys tricarinata (I)

 

 

 

 

Morenia ocellata (I)

 

 

Indisk pärlsköldpadda

 

 

Notochelys platynota (II)

 

 

 

 

 

Ocadia glyphistoma (III Kina)

 

 

 

 

Ocadia philippeni (III Kina)

 

 

 

Orlitia borneensis (II)

 

 

 

 

Pangshura spp. (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

Mindre taksköldpaddor

 

Pangshura tecta (I)

 

 

 

 

 

 

Sacalia bealei (III Kina)

 

 

 

 

Sacalia pseudocellata (III Kina)

 

 

 

 

Sacalia quadriocellata (III Kina)

 

 

 

Siebenrockiella crassicollis (II)

 

 

 

 

Siebenrockiella leytensis (II)

 

 

Platysternidae

 

 

 

Storhuvudsköldpaddor

 

Platysternon megacephalum (II)

 

Storhuvudsköldpadda

Podocnemididae

 

 

 

Pelomedusasköldpaddor

 

Erymnochelys madagascariensis (II)

 

Storhuvad madagaskisk halsvändare

 

Peltocephalus dumerilianus (II)

 

Storhuvad amazonflodsköldpadda

 

Podocnemis spp. (II)

 

Vändhalssköldpaddor

Testudinidae

 

 

 

Landsköldpaddor

 

Testudinidae spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A. En årlig noll-exportkvot har fastställts för Geochelone sulcata för vilda exemplar med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.)

 

 

Astrochelys radiata (I)

 

 

Strålsköldpadda

Astrochelys yniphora (I)

 

 

Madagaskisk sporrsköldpadda

Chelonoidis nigra (I)

 

 

Galapagossköldpadda

Gopherus flavomarginatus (I)

 

 

Mexikansk goffersköldpadda

Malacochersus tornieri (II)

 

 

Torniersköldpadda

Psammobates geometricus (I)

 

 

Lantmätarsköldpadda

Pyxis arachnoides (I)

 

 

Madagaskarspindelsköldpadda, spindelsköldpadda

Pyxis planicauda (I)

 

 

Västlig spindelsköldpadda

Testudo graeca (II)

 

 

Morisk sköldpadda

Testudo hermanni (II)

 

 

Grekisk sköldpadda

Testudo kleinmanni (I)

 

 

Egyptisk landsköldpadda

Testudo marginata (II)

 

 

Svart landsköldpadda

Trionychidae

 

 

 

Lädersköldpaddor

 

Amyda cartilaginea (II)

 

 

Apalone spinifera atra (I)

 

 

Svart lädersköldpadda

Aspideretes gangeticus (I)

 

 

Ganges lädersköldpadda

Aspideretes hurum (I)

 

 

Pärllädersköldpadda

Aspideretes nigricans (I)

 

 

Bengalisk lädersköldpadda

 

Chitra spp. (II)

 

Smalhuvade lädersköldpaddor

 

Lissemys punctata (II)

 

Indisk klafflädersköldpadda

 

Lissemys scutata (II)

 

 

 

 

Palea steindachneri (III Kina)

 

 

Pelochelys spp. (II)

 

 

 

 

Pelodiscus axenaria (III Kina)

 

 

 

Pelodiscus maackii (III Kina)

 

 

 

Pelodiscus parviformis (III Kina)

 

 

 

Rafetus swinhoei (III Kina)

 

AMPHIBIA

 

 

 

Groddjur

ANURA

 

 

 

Stjärtlösa groddjur

Bufonidae

 

 

 

Äkta paddor

Altiphrynoides spp. (I)

 

 

 

Atelopus zeteki (I)

 

 

Guldfärgpadda

Bufo periglenes (I)

 

 

Gyllene padda

Bufo superciliaris (I)

 

 

Kamerunpadda

Nectophrynoides spp. (I)

 

 

Vivipara paddor, ungfödande afrikanska paddor

Nimbaphrynoides spp. (I)

 

 

Nimbapaddor

Spinophrynoides spp. (I)

 

 

Etiopisk spetspadda

Dendrobatidae

 

 

 

Pilgiftgrodor

 

Allobates femoralis (II)

 

 

 

Allobates zaparo (II)

 

 

 

Cryptophyllobates azureiventris (II)

 

 

 

Dendrobates spp. (II)

 

 

 

Epipedobates spp. (II)

 

 

 

Phyllobates spp. (II)

 

 

Mantellidae

 

 

 

Mantellor

 

Mantella spp. (II)

 

Mantellor

Microhylidae

 

 

 

Trångmynta grodor

Dyscophus antongilii (I)

 

 

Duvgroda, tomatgroda

 

Scaphiophryne gottlebei (II)

 

 

Ranidae

 

 

 

Äkta grodor

 

Conraua goliath

 

Goliatgroda

 

Euphlyctis hexadactylus (II)

 

Sextåig groda

 

Hoplobatrachus tigerinus (II)

 

Asiatisk tigergroda

 

Rana catesbeiana

 

Amerikansk oxgroda

Rheobatrachidae

 

 

 

Australtandpaddor

 

Rheobatrachus spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

Magruvarpaddor

Rheobatrachus silus (II)

 

 

Magruvarpadda

CAUDATA

 

 

 

(=URODELA) Stjärtgroddjur

Ambystomatidae

 

 

 

Mullvadssalamandrar

 

Ambystoma dumerilii (II)

 

Lake Patzcuaro salamanderPatzcuaro-axolotl, patzcuaro-salamander

 

Ambystoma mexicanum (II)

 

Mexikansk axolotl

Cryptobranchidae

 

 

 

Jättesalamandrar

Andrias spp. (I)

 

 

Jättesalamandrar

ELASMOBRANCHII

 

 

 

Hajfiskar

LAMNIFORMES

Cetorhinidae

 

 

 

Brugdhajar

 

Cetorhinus maximus (II)

 

Brugd

Lamnidae

 

 

 

Jättehajar

 

Carcharodon carcharias (II)

 

Vithaj

ORECTOLOBIFORMES

Rhincodontidae

 

 

 

Valhajar

 

Rhincodon typus (II)

 

Valhaj

RAJIFORMES

Pristidae

 

 

 

Sågfiskar

Pristidae spp. (I) (Utom den art som är upptagen i bilaga B)

 

 

 

 

Pristis microdon (II) (Uteslutande för att möjliggöra internationell handel med levande djur till lämpliga och godtagbara akvarier främst i bevarandesyfte. Alla andra exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna bilaga A, och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed.)

 

Grovtandad sågfisk

ACTINOPTERYGII

 

 

 

Strålfeniga fiskar

ACIPENSERIFORMES

 

 

ACIPENSERIFORMES spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A)

 

Störartade fiskar

Acipenseridae

 

 

 

Störfiskar

Acipenser brevirostrum (I)

 

 

Kortnosad stör

Acipenser sturio (I)

 

 

Europeisk stör

ANGUILLIFORMES

Anguillidae

 

 

 

Ålfiskar

 

Anguilla anguilla (II) (Detta införande träder i kraft den 13 mars 2009)

 

Europeisk ål

CYPRINIFORMES

Catostomidae

 

 

 

Sugkarpar

Chasmistes cujus (I)

 

 

Kvivi

Cyprinidae

 

 

 

Karpfiskar

 

Caecobarbus geertsi (II)

 

Grottbarb

Probarbus jullieni (I)

 

 

Meklongbarb, sjulinjebarb

OSTEOGLOSSIFORMES

Osteoglossidae

 

 

 

Bentungor

 

Arapaima gigas (II)

 

Arapaima

Scleropages formosus (I)

 

 

Asiatisk bentunga

PERCIFORMES

Labridae

 

 

 

Läppfiskar

 

Cheilinus undulatus (II)

 

Napoleonfisk

Sciaenidae

 

 

 

Havsgösfiskar

Totoaba macdonaldi (I)

 

 

Kalifornisk vekfisk, totoba

SILURIFORMES

Pangasiidae

 

 

 

Hajmalar

Pangasianodon gigas (I)

 

 

Indonesisk jättemal, mekongjättemal

SYNGNATHIFORMES

Syngnathidae

 

 

 

Kantnålsfiskar

 

Hippocampus spp. (II)

 

Sjöhästar

SARCOPTERYGII

 

 

 

Köttfeniga fiskar

CERATODONTIFORMES

Ceratodontidae

 

 

 

Australiska lungfiskar

 

Neoceratodus forsteri (II)

 

Australisk lungfisk

COELACANTHIFORMES

 

 

 

Kvastfeniga fiskar

Latimeriidae

 

 

 

Tofsstjärtfiskar

Latimeria spp. (I)

 

 

 

ECHINODERMATA (SJÖSTJÄRNOR, ORMSTJÄRNOR, SJÖBORRAR OCH SJÖGURKOR)

HOLOTHUROIDEA

 

 

 

Sjögurkor

ASPIDOCHIROTIDA

Stichopodidae

 

 

 

 

 

 

Isostichopus fuscus (III Ecuador)

 

ARTHROPODA (LEDDJUR)

ARACHNIDA

 

 

 

Spindeldjur

ARANEAE

Theraphosidae

 

 

 

Fågelspindlar

 

Aphonopelma albiceps (II)

 

 

 

Aphonopelma pallidum (II)

 

 

 

Brachypelma spp. (II)

 

 

SCORPIONES

Scorpionidae

 

 

 

Skorpioner

 

Pandinus dictator (II)

 

 

 

Pandinus gambiensis (II)

 

Gambiaskorpion

 

Pandinus imperator (II)

 

Kejsarskorpion

INSECTA

 

 

 

Insekter

COLEOPTERA

 

 

 

Skalbaggar

Lucanidae

 

 

 

Ekoxbaggar

 

 

Colophon spp. (III South Africa)

 

LEPIDOPTERA

 

 

 

Fjärilar

Papilionidae

 

 

 

Riddarfjärilar

 

Atrophaneura jophon (II)

 

 

 

Atrophaneura palu

 

 

 

Atrophaneura pandiyana (II)

 

 

 

Bhutanitis spp. (II)

 

 

 

Graphium sandawanum

 

 

 

Graphium stresemanni

 

 

 

Ornithoptera spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A)

 

Fågelfjärilar, fågelvingar

Ornithoptera alexandrae (I)

 

 

 

 

Papilio benguetanus

 

 

Papilio chikae (I)

 

 

 

 

Papilio esperanza

 

 

Papilio homerus (I)

 

 

 

Papilio hospiton (I)

 

 

 

 

Papilio morondavana

 

 

 

Papilio neumoegeni

 

 

 

Parides ascanius

 

 

 

Parides hahneli

 

 

Parnassius apollo (II)

 

 

Apollofjäril

 

Teinopalpus spp. (II)

 

 

 

Trogonoptera spp. (II)

 

Fågelfjärilar, fågelvingar

 

Troides spp. (II)

 

Fågelfjärilar, fågelvingar

ANNELIDA (RINGMASKAR)

HIRUDINOIDEA

 

 

 

Iglar

ARHYNCHOBDELLIDA

Hirudinidae

 

 

 

Iglar

 

Hirudo medicinalis (II)

 

Medicinsk blodigel

MOLLUSCA (BLÖTDJUR)

BIVALVIA

 

 

 

Bivalve molluscs (clams, mussels etc.)Musslor

MYTILOIDA

Mytilidae

 

 

 

Marina musslor

 

Lithophaga lithophaga (II)

 

Stendadel

UNIONOIDA

Unionidae

 

 

 

Limniska musslor, pärlmusslor

Conradilla caelata (I)

 

 

 

 

Cyprogenia aberti (II)

 

 

Dromus dromas (I)

 

 

 

Epioblasma curtisii (I)

 

 

 

Epioblasma florentina (I)

 

 

 

Epioblasma sampsonii (I)

 

 

 

Epioblasma sulcata perobliqua (I)

 

 

 

Epioblasma torulosa gubernaculum (I)

 

 

 

 

Epioblasma torulosa rangiana (II)

 

 

Epioblasma torulosa torulosa (I)

 

 

 

Epioblasma turgidula (I)

 

 

 

Epioblasma walkeri (I)

 

 

 

Fusconaia cuneolus (I)

 

 

 

Fusconaia edgariana (I)

 

 

 

Lampsilis higginsii (I)

 

 

 

Lampsilis orbiculata orbiculata (I)

 

 

 

Lampsilis satur (I)

 

 

 

Lampsilis virescens (I)

 

 

 

Plethobasus cicatricosus (I)

 

 

 

Plethobasus cooperianus (I)

 

 

 

 

Pleurobema clava (II)

 

 

Pleurobema plenum (I)

 

 

 

Potamilus capax (I)

 

 

 

Quadrula intermedia (I)

 

 

 

Quadrula sparsa (I)

 

 

 

Toxolasma cylindrellus (I)

 

 

 

Unio nickliniana (I)

 

 

 

Unio tampicoensis tecomatensis (I)

 

 

 

Villosa trabalis (I)

 

 

 

VENEROIDA

Tridacnidae

 

 

 

Jättemusslor

 

Tridacnidae spp. (II)

 

 

GASTROPODA

 

 

 

Snäckor

ARCHAEOGASTROPODA

Haliotidae

 

 

 

Haliotissnäckor, abalone, havsöron

 

 

Haliotis midae (III Sydafrika)

 

MESOGASTROPODA

Strombidae

 

 

 

Vingsnäckor

 

Strombus gigas (II)

 

Jättevingsnäcka

STYLOMMATOPHORA

Achatinellidae

 

 

 

 

Achatinella spp. (I)

 

 

 

Camaenidae

 

 

 

 

 

Papustyla pulcherrima (II)

 

 

CNIDARIA (KORALLER, ELDKORALLER, HAVSANEMONER)

ANTHOZOA

 

 

 

Koralldjur

ANTIPATHARIA

 

 

ANTIPATHARIA spp. (II)

 

Taggkoraller

GORGONACEA

 

 

 

Hornkoraller

Coralliidae

 

 

 

Ädelkoraller

 

 

 

Corallium elatius (III Kina)

Ädelkorall

 

 

Corallium japonicum (III Kina)

Ädelkorall

 

 

Corallium konjoi (III Kina)

Ädelkorall

 

 

Corallium secundum (III Kina)

Ädelkorall

HELIOPORACEA

Helioporidae

 

 

 

Blåkoraller

 

Helioporidae spp. (II) (Omfattar endast arten Heliopora coerulea) (7)

 

Blåkorall

SCLERACTINIA

 

 

SCLERACTINIA spp. (II) (7)

 

Stenkoraller

STOLONIFERA

Tubiporidae

 

 

 

Orgelkoraller

 

Tubiporidae spp. (II) (7)

 

 

HYDROZOA

 

 

 

Hydrozoer

MILLEPORINA

Milleporidae

 

 

 

Eldkoraller

 

Milleporidae spp. (II) (7)

 

 

STYLASTERINA

Stylasteridae

 

 

 

Hydrokoraller

 

Stylasteridae spp. (II) (7)

 

 

FLORA

AGAVACEAE

 

 

 

Agaveväxter

Agave parviflora (I)

 

 

Dvärgagave

 

Agave victoriae-reginae (II) #1

 

Drottningagave

 

Nolina interrata (II)

 

 

AMARYLLIDACEAE

 

 

 

Amaryllisväxter

 

Galanthus spp. (II) #1

 

Snödroppar

 

Sternbergia spp. (II) #1

 

Krokusliljor

APOCYNACEAE

 

 

 

Oleanderväxter

 

Hoodia spp. (II) #9

 

 

 

Pachypodium spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) #1

 

 

Pachypodium ambongense (I)

 

 

 

Pachypodium baronii (I)

 

 

 

Pachypodium decaryi (I)

 

 

 

 

Rauvolfia serpentina (II) #2

 

Rauvolfia

ARALIACEAE

 

 

 

Araliaväxter

 

Panax ginseng (II) (Endast populationen i Ryska federationen. Ingen annan population är upptagen i bilagorna till denna förordning.) #3

 

Asiatisk ginseng

 

Panax quinquefolius (II) #3

 

Amerikansk ginseng

ARAUCARIACEAE

 

 

 

Araucariaväxter

Araucaria araucana (I)

 

 

Brödgran

BERBERIDACEAE

 

 

 

Berberisväxter

 

Podophyllum hexandrum (II) #2

 

Indiskt fotblad

BROMELIACEAE

 

 

 

Ananasväxter

 

Tillandsia harrisii (II) #1

 

 

 

Tillandsia kammii (II) #1

 

 

 

Tillandsia kautskyi (II) #1

 

 

 

Tillandsia mauryana (II) #1

 

 

 

Tillandsia sprengeliana (II) #1

 

 

 

Tillandsia sucrei (II) #1

 

 

 

Tillandsia xerographica (II) #1

 

Pyramidtillandsia

CACTACEAE

 

 

 

Kaktusväxter

 

CACTACEAE spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A och Pereskia spp., Pereskiopsis spp. och Quiabentia spp.) (8) #4

 

 

Ariocarpus spp. (I)

 

 

 

Astrophytum asterias (I)

 

 

Sjöstjärnekaktus

Aztekium ritteri (I)

 

 

 

Coryphantha werdermannii (I)

 

 

Aztekkaktus

Discocactus spp. (I)

 

 

 

Echinocereus ferreirianus ssp. lindsayi (I)

 

 

 

Echinocereus schmollii (I)

 

 

 

Escobaria minima (I)

 

 

 

Escobaria sneedii (I)

 

 

 

Mammillaria pectinifera (I)

 

 

Kamvårtkaktus

Mammillaria solisioides (I)

 

 

 

Melocactus conoideus (I)

 

 

 

Melocactus deinacanthus (I)

 

 

 

Melocactus glaucescens (I)

 

 

 

Melocactus paucispinus (I)

 

 

 

Obregonia denegrii (I)

 

 

Tallkottskaktus

Pachycereus militaris (I)

 

 

Soldatpelarkaktus

Pediocactus bradyi (I)

 

 

 

Pediocactus knowltonii (I)

 

 

 

Pediocactus paradinei (I)

 

 

 

Pediocactus peeblesianus (I)

 

 

Navajokaktus

Pediocactus sileri (I)

 

 

 

Pelecyphora spp. (I)

 

 

 

Sclerocactus brevihamatus ssp. tobuschii (I)

 

 

 

Sclerocactus erectocentrus (I)

 

 

 

Sclerocactus glaucus (I)

 

 

 

Sclerocactus mariposensis (I)

 

 

 

Sclerocactus mesae-verdae (I)

 

 

 

Sclerocactus nyensis (I)

 

 

 

Sclerocactus papyracanthus (I)

 

 

 

Sclerocactus pubispinus (I)

 

 

 

Sclerocactus wrightiae (I)

 

 

 

Strombocactus spp. (I)

 

 

 

Turbinicarpus spp. (I)

 

 

 

Uebelmannia spp. (I)

 

 

 

CARYOCARACEAE

 

 

 

 

 

Caryocar costaricense (II) #1

 

 

COMPOSITAE (ASTERACEAE)

 

 

 

Korgblommiga växter

Saussurea costus (I) (även kallad S. lappa och Aucklandia costus)

 

 

 

CRASSULACEAE

 

 

 

Fetbladsväxter

 

Dudleya stolonifera (II)

 

 

 

Dudleya traskiae (II)

 

 

CUPRESSACEAE

 

 

 

Cypressväxter

Fitzroya cupressoides (I)

 

 

 

Pilgerodendron uviferum (I)

 

 

 

CYATHEACEAE

 

 

 

Trädormbunkar

 

Cyathea spp. (II) #1

 

 

CYCADACEAE

 

 

 

Cykasväxter

 

CYCADACEAE spp. (II) (Utom den art som är upptagen i bilaga A) #1

 

 

Cycas beddomei (I)

 

 

 

DICKSONIACEAE

 

 

 

Trädormbunkar

 

Cibotium barometz (II) #1

 

 

 

Dicksonia spp. (II) (Endast populationerna i Amerika. Inga andra populationer är upptagna i bilagorna till denna förordning. Omfattar Dicksonia berteriana, D. externa, D. sellowiana och D. stuebelii) #1

 

 

DIDIEREACEAE

 

 

 

 

 

DIDIEREACEAE spp. (II) #1

 

 

DIOSCOREACEAE

 

 

 

Jamsväxter

 

Dioscorea deltoidea (II) #1

 

 

DROSERACEAE

 

 

 

Sileshårsväxter

 

Dionaea muscipula (II) #1

 

Venusflugfälla

EUPHORBIACEAE

 

 

 

Törelväxter

 

Euphorbia spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A). Endast suckulenta arter. Artificiellt förökade exemplar av sorter av Euphorbia trigona, artificiellt förökade, kamformade, solfjädersformade eller färgförändrade mutationsformer av Euphorbia lactea ympade på artificiellt förökade grundstammar av Euphorbia neriifolia och artificiellt förökade exemplar av Euphorbia’Milii’ som säljs i partier om minst 100 växter och är lätt igenkännliga som artificiellt förökade exemplar omfattas inte av bestämmelserna i denna förordning) #1

 

Euforbior

Euphorbia ambovombensis (I)

 

 

 

Euphorbia capsaintemariensis (I)

 

 

 

Euphorbia cremersii (I)

 

 

 

Euphorbia cylindrifolia (I)

 

 

 

Euphorbia decaryi (I)

 

 

Kruseuforbia

Euphorbia francoisii (I)

 

 

 

Euphorbia handiensis (II)

 

 

 

Euphorbia lambii (II)

 

 

 

Euphorbia moratii (I)

 

 

 

Euphorbia parvicyathophora (I)

 

 

 

Euphorbia quartziticola (I)

 

 

 

Euphorbia stygiana (II)

 

 

 

Euphorbia tulearensis (I)

 

 

 

FOUQUIERIACEAE

 

 

 

 

 

Fouquieria columnaris (II) #1

 

Boojumträd

Fouquieria fasciculata (I)

 

 

 

Fouquieria purpusii (I)

 

 

 

GNETACEAE

 

 

 

Gnetumväxter

 

 

Gnetum montanum (III Nepal) #1

 

JUGLANDACEAE

 

 

 

Valnötsväxter

 

Oreomunnea pterocarpa (II) #1

 

 

LEGUMINOSAE

(FABACEAE)

 

 

 

Ärtväxter

 

Caesalpinia echinata (II) #10

 

Bresilja

Dalbergia nigra (I)

 

 

Riopalisander

 

 

Dalbergia retusa (III Populationen i Guatemala) #5

Cocobolo

 

 

Dalbergia stevensonii (III Populationen i Guatemala) #5

Honduraspalisander

 

 

Dipteryx panamensis (III Costa Rica/Nicaragua)

 

 

Pericopsis elata (II) #5

 

Afrormosia

 

Platymiscium pleiostachyum (II) #1

 

 

 

Pterocarpus santalinus (II) #7

 

Rött sandelträd

LILIACEAE

 

 

 

Liljeväxter

 

Aloe spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A och Aloe vera, även kallad Aloe barbadensis, som inte är upptagen i bilagorna till denna förordning) #1

 

Aloer

Aloe albida (I)

 

 

 

Aloe albiflora (I)

 

 

 

Aloe alfredii (I)

 

 

 

Aloe bakeri (I)

 

 

Brokaloe

Aloe bellatula (I)

 

 

 

Aloe calcairophila (I)

 

 

 

Aloe compressa (I)

 

 

 

Aloe delphinensis (I)

 

 

 

Aloe descoingsii (I)

 

 

 

Aloe fragilis (I)

 

 

 

Aloe haworthioides (I)

 

 

 

Aloe helenae (I)

 

 

 

Aloe laeta (I)

 

 

 

Aloe parallelifolia (I)

 

 

 

Aloe parvula (I)

 

 

 

Aloe pillansii (I)

 

 

 

Aloe polyphylla (I)

 

 

 

Aloe rauhii (I)

 

 

 

Aloe suzannae (I)

 

 

 

Aloe versicolor (I)

 

 

 

Aloe vossii (I)

 

 

 

MAGNOLIACEAE

 

 

 

Magnoliaväxter

 

 

Magnolia liliifera var. obovata (III Nepal) #1

 

MELIACEAE

 

 

 

Mahognyväxter

 

 

Cedrela odorata (III) (Populationen i Colombia, populationen i Guatemala, populationen i Peru) #5

Cigarrlådeträd

 

Swietenia humilis (II) #1

 

Stillahavsmahogny

 

Swietenia macrophylla (II) (Populationen i den neotropiska regionen – omfattar Central- och Sydamerika samt Karibien) #6

 

Hondurasmahogny

 

Swietenia mahagoni (II) #5

 

Kubamahogny

NEPENTHACEAE

 

 

 

Kannrankeväxter

 

Nepenthes spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) #1

 

Kannrankor

Nepenthes khasiana (I)

 

 

 

Nepenthes rajah (I)

 

 

Kungskannranka

ORCHIDACEAE

 

 

 

Orkidéer

 

ORCHIDACEAE spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) (9) #1

 

 

För följande arter i bilaga A gäller att groddplantor och vävnadskulturer erhållna in vitro i fast eller flytande odlingsmedium och transporterade i sterila behållare inte omfattas av bestämmelserna i denna förordning

 

 

 

Aerangis ellisii (I)

 

 

 

Cephalanthera cucullata (II)

 

 

Sporrsyssla

Cypripedium calceolus (II)

 

 

Guckusko

Dendrobium cruentum (I)

 

 

 

Goodyera macrophylla (II)

 

 

 

Laelia jongheana (I)

 

 

 

Laelia lobata (I)

 

 

 

Liparis loeselii (II)

 

 

Gulyxne

Ophrys argolica (II)

 

 

Glasögonofrys

Ophrys lunulata (II)

 

 

Siciliansk ofrys

Orchis scopulorum (II)

 

 

 

Paphiopedilum spp. (I)

 

 

 

Peristeria elata (I)

 

 

 

Phragmipedium spp. (I)

 

 

 

Renanthera imschootiana (I)

 

 

 

Spiranthes aestivalis (II)

 

 

 

OROBANCHACEAE

 

 

 

Snyltrotsväxter

 

Cistanche deserticola (II) #1

 

 

PALMAE

(ARECACEAE)

 

 

 

Palmer

 

Beccariophoenix madagascariensis (II) #1

 

 

Chrysalidocarpus decipiens (I)

 

 

 

 

Lemurophoenix halleuxii (II)

 

 

 

Marojejya darianii (II)

 

 

 

Neodypsis decaryi (II) #1

 

 

 

Ravenea louvelii(II)

 

 

 

Ravenea rivularis (II)

 

Bäckpalm

 

Satranala decussilvae (II)

 

 

 

Voanioala gerardii (II)

 

 

PAPAVERACEAE

 

 

 

Vallmoväxter

 

 

Meconopsis regia (III Nepal) #1

Kungsbergvallmo

PINACEAE

 

 

 

Tallväxter

Abies guatemalensis (I)

 

 

 

PODOCARPACEAE

 

 

 

Podokarpväxter

 

 

Podocarpus neriifolius (III Nepal) #1

 

Podocarpus parlatorei (I)

 

 

 

PORTULACACEAE

 

 

 

Portlakväxter

 

Anacampseros spp. (II) #1

 

 

 

Avonia spp. #1

 

 

 

Lewisia serrata (II) #1

 

 

PRIMULACEAE

 

 

 

Viveväxter

 

Cyclamen spp. (II) (10) #1

 

Cyklamen

PROTEACEAE

 

 

 

Proteaväxter

 

Orothamnus zeyheri (II) #1

 

 

 

Protea odorata (II) #1

 

 

RANUNCULACEAE

 

 

 

Ranunkelväxter

 

Adonis vernalis (II) #2

 

Våradonis

 

Hydrastis canadensis (II) #8

 

Blodstilla

ROSACEAE

 

 

 

Rosväxter

 

Prunus africana (II) #1

 

 

RUBIACEAE

 

 

 

 

Balmea stormiae (I)

 

 

 

SARRACENIACEAE

 

 

 

Flugtrumpetväxter (Nya världen)

 

Sarracenia spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) #1

 

Flugtrumpeter

Sarracenia oreophila (I)

 

 

 

Sarracenia rubra ssp. alabamensis (I)

 

 

 

Sarracenia rubra ssp. jonesii (I)

 

 

 

SCROPHULARIACEAE

 

 

 

Lejongapsväxter

 

Picrorhiza kurrooa (II) (innefattar inte Picrorhiza scrophulariiflora) #2

 

 

STANGERIACEAE

 

 

 

Stangeriaväxter

 

Bowenia spp. (II) #1

 

 

Stangeria eriopus (I)

 

 

 

TAXACEAE

 

 

 

Idegransväxter

 

Taxus chinensis (II) #2

 

 

 

Taxus cuspidata (II) (11) #2

 

Japansk idegran

 

Taxus fuana (II) #2

 

 

 

Taxus sumatrana (II) #2

 

 

 

Taxus wallichiana (II) #2

 

 

THYMELEACEAE

(AQUILARIACEAE)

 

 

 

Tibastväxter

 

Aquilaria spp. (II) #1

 

 

 

Gonystylus spp. (II) #1

 

 

 

Gyrinops spp. (II) #1

 

 

TROCHODENDRACEAE

(TETRACENTRACEAE)

 

 

 

 

 

 

Tetracentron sinense (III Nepal) #1

 

VALERIANACEAE

 

 

 

Vänderotsväxter

 

Nardostachys grandiflora #2

 

 

WELWITSCHIACEAE

 

 

 

Welwitschiaväxter

 

Welwitschia mirabilis (II) #1

 

Welwitschia

ZAMIACEAE

 

 

 

Zamiaväxter

 

ZAMIACEAE spp. (II) (Utom de arter som är upptagna i bilaga A) #1

 

 

Ceratozamia spp. (I)

 

 

 

Chigua spp. (I)

 

 

 

Encephalartos spp. (I)

 

 

Brödpalmer

Microcycas calocoma (I)

 

 

 

ZINGIBERACEAE

 

 

 

Ingefärsväxter

 

Hedychium philippinense (II) #1

 

 

ZYGOPHYLLACEAE

 

 

 

Stjärntistelväxter

 

Guaiacum spp. (II) #2

 

 

 

 

Bulnesia sarmientoi (III Argentina) #11

 


 

Bilaga D

Svenskt namn

FAUNA

CHORDATA (RYGGSTRÄNGSDJUR)

MAMMALIA

 

Däggdjur

CARNIVORA

Canidae

 

Hunddjur

Vulpes vulpes griffithi (III Indien) §1

underart av rödräv

Vulpes vulpes montana (III Indien) §1

underart av rödräv

Vulpes vulpes pusilla (III Indien) §1

underart av rödräv

Mustelidae

 

Mårddjur

Mustela altaica (III Indien) §1

Bergsvessla

Mustela erminea ferghanae (III Indien) §1

underart av hermelin

Mustela kathiah (III Indien) §1

Gulbukig vessla

Mustela sibirica (III Indien) §1

Sibirisk flodiller

DIPROTODONTIA

Macropodidae

 

Känguruer

Dendrolagus dorianus

Enfärgad trädkänguru

Dendrolagus goodfellowi

Goodfellows trädkänguru

Dendrolagus matschiei

Matschies trädkänguru

Dendrolagus pulcherrimus

Guldmantlad trädkänguru, gyllenmantlad trädkänguru

Dendrolagus stellarum

Seris trädkänguru

AVES

 

Fåglar

ANSERIFORMES

Anatidae

 

Andfåglar

Anas melleri

Mellers and

COLUMBIFORMES

Columbidae

 

Duvor

Columba oenops

Marañon-duva

Didunculus strigirostris

Tandduva

Ducula pickeringii

Grå kejsarduva

Gallicolumba crinigera

Bartletts dolkstyngsduva

Ptilinopus marchei

Marchés fruktduva

Turacoena modesta

Svart gökduva

GALLIFORMES

 

Hönsfåglar

Cracidae

 

Hockohöns

Crax alector

Svart hocko

Pauxi unicornis

Sydlig hjälmhocko

Penelope pileata

Rödnackad guanhöna

Megapodiidae

 

Storfothöns

Eulipoa wallacei

Rödryggad storfothöna

Phasianidae

 

Fälthöns

Arborophila gingica

Sydkinesisk sånghöna

Lophura bulweri

Bulwers fasan

Lophura diardi

Prelatfasan

Lophura inornata

Sydlig sumatrafasan

Lophura leucomelanos

Kalijfasan

Syrmaticus reevesii §2

Kungsfasan

PASSERIFORMES

Bombycillidae

 

Sidensvansar

Bombycilla japonica

Amursidensvans

Corvidae

 

Kråkfåglar

Cyanocorax caeruleus

Azurskrika

Cyanocorax dickeyi

Borstskrika

Cotingidae

 

Kotingor

Procnias nudicollis

Nakenstrupig klockfågel

Emberizidae

 

Fältsparvar

Dacnis nigripes

Svartbent sockerfågel

Sporophila falcirostris

Bambufrösparv

Sporophila frontalis

Vitpannad frösparv

Sporophila hypochroma

Kastanjekindad frösparv

Sporophila palustris

Kärrfrösparv

Estrildidae

 

Astrilder

Amandava amandava

Röd tigerfink

Cryptospiza reichenovii

Reichenows bergastrild

Erythrura coloria

Rödörad papegojamadin

Erythrura viridifacies

Grönpannad papegojamadin

Estrilda quartinia (säljs ofta under namnet Estrilda melanotis)

Gulmagad astrild

Hypargos niveoguttatus

Röd droppastrild

Lonchura griseicapilla

Gråhuvad silvernäbb, pärlhalsamadin

Lonchura punctulata

Fjällig munia

Lonchura stygia

Svart munia, hadesnunna

Fringillidae

 

Finkar

Carduelis ambigua

Svarthuvad grönfink

Carduelis atrata

Svartsiska

Kozlowia roborowskii

Roborovskijs rosenfink

Pyrrhula erythaca

Gråhuvad domherre

Serinus canicollis

Kapkanariefågel

Serinus citrinelloides hypostictus (säljs ofta under namnet Serinus citrinelloides)

Afrikansk citronsiska

Icteridae

 

Trupialer

Sturnella militaris

Soldatstare

Muscicapidae

 

Flugsnappare m.fl.

Cochoa azurea

Azurcochoa

Cochoa purpurea

Purpurcochoa

Garrulax formosus

Rödvingad fnittertrast

Garrulax galbanus

Blånackad fnittertrast

Garrulax milnei

Rödstjärtad fnittertrast

Niltava davidi

Koboltniltava

Stachyris whiteheadi

Whiteheads mestimalia, Whiteheadniltava

Swynnertonia swynnertoni (även kallad Pogonicichla swynnertoni)

Swynnertons buskhake, Swynnertons vithake

Turdus dissimilis

Svartbröstad trast

Pittidae

 

Pittor, juveltrastar

Pitta nipalensis

Blånackad juveltrast

Pitta steerii

Steeres juveltrast

Sittidae

 

Nötväckor

Sitta magna

Jättenötväcka

Sitta yunnanensis

Yunnannötväcka

Sturnidae

 

Starar

Cosmopsarus regius

Andamanstare

Mino dumontii

Papuamajna

Sturnus erythropygius

Sidenstare

REPTILIA

 

Kräldjur

TESTUDINES

Geoemydidae

 

Sumpsköldpaddor, kärrsköldpaddor

Melanochelys trijuga

 

SAURIA

Cordylidae

 

Gördelödlor

Zonosaurus karsteni

Karstens madagaskargördelödla

Zonosaurus quadrilineatus

Fyrbandad madagaskargördelödla

Gekkonidae

 

Geckoödlor

Rhacodactylus auriculatus

Knölig kaledoniengecko

Rhacodactylus ciliatus

Fransig kaledoniengecko

Rhacodactylus leachianus

Jättelik kaledoniengecko

Teratoscincus microlepis

 

Teratoscincus scincus

 

Scincidae

 

Skinkar

Tribolonotus gracilis

Krokodilskink

Tribolonotus novaeguineae

Hjälmhuvudskink

SERPENTES

Colubridae

 

Snokar

Elaphe carinata §1

Taiwanesisk stinksnok

Elaphe radiata §1

Strålråttsnok

Elaphe taeniura §1

Asiatisk klättersnok

Enhydris bocourti §1

Bocourts vattensnok

Homalopsis buccata §1

Boavattenorm, maskerad vattensnok

Langaha nasuta

Bladnosorm

Leioheterodon madagascariensis

Menaranasnok

Ptyas korros §1

Indisk råttsnok

Rhabdophis subminiatus §1

Rödnackad kölryggssnok

Hydrophiidae

 

Havsormar

Lapemis curtus (innefattar Lapemis hardwickii) §1

Taggfjällshavsorm

Viperidae

 

Huggormar

Calloselasma rhodostoma §1

Malajisk näsgropsvipera

AMPHIBIA

 

Groddjur

ANURA

 

Stjärtlösa groddjur

Hylidae

 

Lövgrodor

Phyllomedusa sauvagii

Apgroda

Leptodactylidae

 

Tandpaddor

Leptodactylus laticeps

Rödfläckig grävgroda

Ranidae

 

Äkta grodor

Limnonectes macrodon

Javanesisk jätteflodgroda

Rana shqiperica

Albansk jätteflodgroda

CAUDATA

 

(=URODELA) Stjärtgroddjur

Hynobiidae

 

Vinkelsalamandrar

Ranodon sibiricus

Semirekisk salamander

Plethodontidae

 

Lunglösa salamandrar

Bolitoglossa dofleini

Slungtungad salamander

Salamandridae

 

Salamandrar

Cynops ensicauda

Svärdsvansad vattensalamander

Echinotriton andersoni

Japansk krokodilvattensalamander

Pachytriton labiatus

Paddelsvanssalamander

Paramesotriton spp.

Vårtsalamandrar

Salamandra algira

Algerisk eldsalamander

Tylototriton spp.

Krokodilvattensalamandrar

ACTINOPTERYGII

 

Strålfeniga fiskar

PERCIFORMES

Apogonidae

 

Pterapogon kauderni

 

ARTHROPODA (ARTHROPODS)

INSECTA

 

Insekter

LEPIDOPTERA

 

Fjärilar

Papilionidae

 

Riddarfjärilar

Baronia brevicornis

 

Papilio grosesmithi

 

Papilio maraho

 

FLORA

AGAVACEAE

 

Agaveväxter

Calibanus hookeri

 

Dasylirion longissimum

 

ARACEAE

 

Kallaväxter

Arisaema dracontium

Stor kobrakalla

Arisaema erubescens

Elegant kobrakalla

Arisaema galeatum

Hjälmkobrakalla

Arisaema nepenthoides

Stolt kobrakalla

Arisaema sikokianum

Klubbkobrakalla

Arisaema thunbergii var. urashima

 

Arisaema tortuosum

Krok-kobrakalla

Biarum davisii ssp. marmarisense

 

Biarum ditschianum

 

COMPOSITAE (ASTERACEAE)

 

Korgblommiga växter

Arnica montana §3

Slåttergubbe

Othonna cacalioides

 

Othonna clavifolia

 

Othonna hallii

 

Othonna herrei

 

Othonna lepidocaulis

 

Othonna retrorsa

 

ERICACEAE

 

Ljungväxter

Arctostaphylos uva-ursi §3

Mjölon

GENTIANACEAE

 

Gentianaväxter

Gentiana lutea §3

Gullgentiana

LEGUMINOSAE (FABACEAE)

 

Ärtväxter

Dalbergia granadillo §4

Granadillopalisander

Dalbergia retusa (Utom populationerna som är upptagna i bilaga C) §4

Cocobolo

Dalbergia stevensonii (Utom populationerna som är upptagna i bilaga C) §4

Honduraspalisander

LYCOPODIACEAE

 

Lummerväxter

Lycopodium clavatum §3

Mattlummer

MELIACEAE

 

Mahognyväxter

Cedrela fissilis §4

 

Cedrela lilloi (C. angustifolia) §4

 

Cedrela montana §4

 

Cedrela oaxacensis §4

 

Cedrela odorata (Utom populationerna som är upptagna i Bilaga C) §4

Cigarrlådeträd

Cedrela salvadorensis §4

 

Cedrela tonduzii §4

 

MENYANTHACEAE

 

Vattenklöverväxter

Menyanthes trifoliata §3

Vattenklöver

PARMELIACEAE

 

 

Cetraria islandica §3

Islandslav

PASSIFLORACEAE

 

Passionsblommeväxter

Adenia glauca

 

Adenia pechuelli

 

PORTULACACEAE

 

Portlakväxter

Ceraria carrissoana

Angolansk vaxportlak

Ceraria fruticulosa

Fåblommig vaxportlak

LILIACEAE

 

Liljeväxter

Trillium pusillum

Dvärgtreblad

Trillium rugelii

 

Trillium sessile

Paddtreblad

PEDALIACEAE

 

Sesamväxter

Harpagophytum spp. §3

Djävulsklo

SELAGINELLACEAE

 

Mosslummerväxter

Selaginella lepidophylla

Falsk jerikoros’


(1)  Populationen i Argentina (upptagen i bilaga B):

Uteslutande för att möjliggöra internationell handel med ull klippt från levande vikunjor i de populationer som är upptagna i bilaga B, och med tyg och produkter av sådan ull samt andra hantverksprodukter. Tygets baksida ska vara försedd med den logotyp som antagits av artens utbredningsstater (range states), vilka är signatärstaterna till ’Convenio para la Conservación y Manejo de la Vicuña’ och stadkanten ska vara märkt med orden ’VICUÑA–ARGENTINA’. Övriga produkter ska vara försedda med en etikett med logotypen och beteckningen ’VICUÑA–ARGENTINA–ARTESANÍA’. Alla andra exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna bilaga A, och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed.

(2)  Populationen i Bolivia (upptagen i bilaga B):

Uteslutande för att möjliggöra internationell handel med ull klippt från levande vikunjor, och med tyg och föremål tillverkade av sådan ull, inklusive hantverksarbeten i lyxklass och stickade varor. Tygets baksida ska vara försedd med den logotyp som antagits av artens utbredningsstater (range states), vilka är signatärstaterna till ’Convenio para la Conservación y Manejo de la Vicuña’, och stadkanten ska vara märkt med orden ’VICUÑA–BOLIVIA’. Övriga produkter ska vara försedda med en etikett med logotypen och beteckningen ’VICUÑA–BOLIVIA–ARTESANÍA’. Alla andra exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna bilaga A, och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed.

(3)  Populationen i Chile (upptagen i bilaga B):

Uteslutande för att möjliggöra internationell handel med ull klippt från levande vikunjor i de populationer som är upptagna i bilaga B, och med tyger och produkter av sådan ull, inklusive hantverksarbeten i lyxklass och stickade varor. Tygets baksida ska vara försedd med den logotyp som antagits av artens utbredningsstater (range states), vilka är signatärstaterna till ’Convenio para la Conservación y Manejo de la Vicuña’ och stadkanten ska vara märkt med orden ’VICUÑA–CHILE’. Övriga produkter ska vara försedda med en etikett med logotypen och beteckningen ’VICUÑA–CHILE–ARTESANÍA’. Alla andra exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna bilaga A, och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed.

(4)  Populationen i Peru (upptagen i bilaga B):

Uteslutande för att möjliggöra internationell handel med ull klippt från levande vikunjor och med det lager av 3 249 kg ull som fanns i Peru vid det nionde mötet i partskonferensen (november 1994), och med tyg och föremål tillverkade av sådan ull, inklusive hantverksarbeten i lyxklass och stickade varor. Tygets baksida ska vara försedd med den logotyp som antagits av artens utbredningsstater (range states), vilka är signatärstaterna till ’Convenio para la Conservación y Manejo de la Vicuña’ och stadkanten ska vara märkt med orden ’VICUÑA–PERU’. Övriga produkter ska vara försedda med en etikett med logotypen och beteckningen ’VICUÑA–PERU–ARTESANÍA’. Alla andra exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna bilaga A, och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed.

(5)  Alla arter är upptagna i bilaga II utom Balaena mysticetus, Eubalaena spp., Balaenoptera acutorostrata (med undantag av den västgrönländska populationen), Balaenoptera bonaerensis, Balaenoptera borealis, Balaenoptera edeni, Balaenoptera musculus, Balaenoptera physalus, Megaptera novaeangliae, Orcaella brevirostris, Sotalia spp., Sousa spp., Eschrichtius robustus, Lipotes vexillifer, Caperea marginata, Neophocaena phocaenoides, Phocoena sinus, Physeter catodon, Platanista spp., Berardius spp. och Hyperoodon spp. som är upptagna i bilaga I. Exemplar av de arter som är upptagna i bilaga II till konventionen, inklusive varor och produkter utom köttprodukter för kommersiella ändamål, som befolkningen på Grönland fångar enligt licens utfärdad av behörig myndighet, ska hanteras som tillhörande bilaga B. En årlig noll-exportkvot ska gälla för levande exemplar från Svartahavspopulationen av Tursiops truncatus som tagits från naturen och med vilka handel bedrivs främst i kommersiellt syfte.

(6)  Populationerna i Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe (upptagna i bilaga B

Uteslutande för att möjliggöra a) handel med jakttroféer för icke-kommersiella ändamål, b) handel med levande djur till lämpliga och godtagbara destinationer som definieras i Res. Conf. 11.20 för Botswana och Zimbabwe och för in situ-bevarandeprogram för Namibia och Sydafrika, c) handel med hudar, d) handel med hår, e) handel med lädervaror för kommersiella eller icke-kommersiella ändamål för Botswana, Namibia och Sydafrika och för icke-kommersiella ändamål för Zimbabwe, f) handel med individuellt märkta och certifierade ’ekipa’ insatta i färdiga smycken för icke-kommersiella ändamål för Namibia och snidat elfenben för icke-kommersiella ändamål för Zimbabwe, g) handel med registrerat obearbetat elfenben (för Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe hela betar och delar av betar) och som uppfyller följande villkor: i) Det får endast komma från registrerade statligt ägda lager, med ursprung i staten (exklusive beslagtaget elfenben och elfenben av okänt ursprung). ii) Handeln är begränsad till handelspartner som av Cites-sekretariatet, i samråd med ständiga kommittén, har bekräftats ha en adekvat nationell lagstiftning och inhemsk handelskontroll för att säkerställa att det importerade elfenbenet inte kommer att återexporteras och kommer att förvaltas enligt kraven i Res. Conf. 10.10 (Rev. CoP14) om inhemsk tillverkning och handel. iii) Ingen internationell handel ska tillåtas innan Cites-sekretariatet har kontrollerat de framtida importländerna och de registrerade statligt ägda lagren. iv) Obearbetat elfenben enligt det villkor om försäljning av registrerade statligt ägda elfenbenslager som fastställdes vid CoP12, dvs. 20 000 kg (Botswana), 10 000 kg (Namibia) och 30 000 kg (Sydafrika). v) Utöver de kvantiteter som fastställdes vid CoP12 får statligt ägt elfenben från Botswana, Zimbabwe, Namibia och Sydafrika, registrerat senast den 31 januari 2007 och kontrollerat av Cites-sekretariatet, handlas och avsändas, med elfenben enligt punkt g iv i en enda försäljning per destination under strikt överinseende av Cites-sekretariatet. vi) Intäkterna från handeln får användas endast för bevarande av elefanter och program för bevarande och utveckling av samhällen i eller i anslutning till elefanternas utbredningsområde. vii) handel med de extra kvantiteter som anges i punkt g v får ske först efter det att ständiga kommittén har beslutat att ovanstående villkor har uppfyllts. h) Inga ytterligare förslag om att tillåta handel med elfenben från elefantpopulationer som redan är upptagna i bilaga B får lämnas till partskonferensen under perioden från CoP14 fram till nio år från och med dagen för den enda försäljning av elfenben som ska ske enligt bestämmelserna i punkterna g i, g ii, g iii, g vi och g vii). Dessutom ska sådana förslag i framtiden behandlas i enlighet med besluten 14.77 och 14.78. Ständiga kommittén kan på förslag från Cites-sekretariatet besluta att denna handel ska upphöra delvis eller helt och hållet om de exporterande eller de importerande länderna inte uppfyller bestämmelserna, eller om det finns bevis för att handeln har skadlig inverkan på andra elefantpopulationer. Alla andra exemplar ska betraktas som exemplar av arter som är upptagna bilaga A, och handeln med dessa ska regleras i enlighet därmed.

(7)  Följande omfattas inte av förordningens bestämmelser:

 

Fossiler.

 

Korallsand, dvs. material som helt eller delvis består av finkrossade fragment av döda koraller som är högst 2 mm i diameter och som också kan innehålla bland annat rester av foraminiferer, skal från blöt- och kräftdjur samt kalkalger.

 

Korallfragment (bland annat korallgrus och -bitar), dvs. lösa fragment av sönderbrutna döda grenkoraller och annat material med en diameter mellan 2 och 30 mm.

(8)  Artificiellt förökade exemplar av nedanstående hybrider och/eller sorter omfattas inte av förordningens bestämmelser:

 

Hatiora x graeseri

 

Schlumbergera x buckleyi

 

Schlumbergera russelliana x Schlumbergera truncata

 

Schlumbergera orssichiana x Schlumbergera truncata

 

Schlumbergera opuntioides x Schlumbergera truncata

 

Schlumbergera truncata (sorter)

 

Cactaceae spp. färgmutanter som saknar klorofyll, ympade på följande växter: Harrisia’Jusbertii’, Hylocereus trigonus eller Hylocereus undatus

 

Opuntia microdasys (sorter)

(9)  Artificiellt förökade hybrider av följande släkten omfattas inte av förordningens bestämmelser om de villkor som anges i a och b nedan uppfylls: Cymbidium, Dendrobium, Phalaenopsis och Vanda:

a)

Exemplaren kan lätt kännas igen som artificiellt förökade och visar inga tecken på att ha tagits från naturen, såsom mekaniska skador eller kraftig uttorkning till följd av insamling, oregelbunden växt och olikartad storlek och form inom ett taxon eller ett parti, alger eller andra epifytiska organismer på blad eller skador av insekter eller andra skadeorganismer, och

b)

i)

exemplar som transporteras i icke-blommande tillstånd ska handlas i partier som utgörs av enskilda behållare (t.ex. kartonger, askar, lådor eller enskilda hyllor i CC-containrar) med minst 20 plantor av samma hybrid i varje, plantorna i varje behållare ska uppvisa en hög grad av enhetlighet och sundhet, och partiet ska åtföljas av dokumentation, exempelvis en faktura, som tydligt anger antalet plantor av varje hybrid, eller

ii)

för exemplar som transporteras i blommande tillstånd, med minst en fullt utslagen blomma per exemplar, gäller inget minsta antal exemplar per parti, men exemplaren ska vara yrkesmässigt behandlade för kommersiell detaljhandelsförsäljning, t.ex. märkta med tryckta etiketter eller förpackade i tryckta förpackningar med uppgift om hybridens namn och land för slutbehandling. Uppgifterna ska vara klart synliga och lätta att kontrollera.

Växter som inte klart uppfyller villkoren för undantag ska åtföljas av lämplig Cites-dokumentation.

(10)  Artificiellt förökade exemplar av sorter av Cyclamen persicum omfattas inte av förordningens bestämmelser. Detta undantag gäller dock inte de exemplar som säljs eller köps som vilande rotknölar.

(11)  Artificiellt förökade hybrider och sorter av Taxus cuspidata, levande, i krukor eller andra små behållare, där varje parti åtföljs av en etikett eller ett dokument med uppgift om namn för taxon eller taxa och texten ’artificiellt förökad’, omfattas inte av förordningens bestämmelser.


19.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 123/62


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 408/2009

av den 18 maj 2009

om ändring av förordning (EG) nr 793/2006 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 247/2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (1), särskilt artikel 19.4 andra stycket, artikel 20.2 och artikel 25, och

av följande skäl:

(1)

Mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av kommissionens förordning (EG) nr 793/2006 (2) bör vissa bestämmelser i den anpassas.

(2)

Enligt artikel 19.4 första stycket i förordning (EG) nr 247/2006 får Madeira, inom ramen för de lokala konsumtionsbehoven, producera rekonstituerad UHT-mjölk framställd av skummjölkspulver med ursprung i gemenskapen, som endast är avsedd för lokal konsumtion, i den mån denna åtgärd kan garantera insamling och avsättning av lokalt producerad mjölk. Tillämpningsföreskrifter för denna bestämmelse bör fastställas.

(3)

De villkor för avsättningen av färsk komjölk som producerats i Madeira och den volym som minst ska ingå i rekonstituerad UHT-mjölk avsedd för lokal konsumtion bör tydligt anges. Erfarenheten visar att en volym motsvarande minst 15 % är lämplig för att insamling och avsättning av lokalt producerad mjölk ska kunna garanteras.

(4)

För korrekt information till konsumenterna och med tanke på detta undantags exceptionella karaktär bör metoden för framställningen av produkten nämnas på produktens etikett.

(5)

Den tillåtelse som avses i artikel 19.4 första stycket i förordning (EG) nr 247/2006 gäller endast produktion av UHT-mjölk avsedd för lokal konsumtion och bör således vara förknippad med ett förbud mot export av rekonstituerad mjölk.

(6)

Enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 247/2006 ska det för de franska utomeuropeiska departementen och Madeira vara möjligt att tullfritt importera nötkreatur med ursprung i tredjeländer för gödning på plats och för lokal konsumtion, till dess att det lokala beståndet av unga nötkreatur av hankön har blivit tillräckligt stort för att garantera den lokala köttproduktionens fortlevnad och utveckling. Detta gäller endast ungdjur av hankön för gödning.

(7)

Genom artikel 20.2 i förordning (EG) nr 247/2006 krävs effektiva kontroller av de importerade djurens specifika destination, framför allt av att minimiperioden för gödning respekteras. Därför bör en garanti införas så att det går att säkerställa att djuren föds upp under denna period i anläggningar som är avsedda för detta ändamål.

(8)

Med tanke på den tekniska aspekten av tillämpningsföreskrifterna för bestämmelserna i fråga bör en övergångsperiod införas för tillämpningen av dessa bestämmelser.

(9)

I fråga om de särskilda försörjningsordningarna ska de behöriga myndigheterna, enligt artikel 47.1 första stycket i förordning (EG) nr 793/2006, senast den femtonde dagen efter utgången av varje kvartal skicka in uppgifter avseende de föregående månaderna till kommissionen. Enligt artikel 47.1 andra stycket ska emellertid de uppgifter som anges i första stycket redovisas på grundval av utnyttjade licenser eller intyg. Å andra sidan ska, enligt artikel 10.2 i förordningen, licensens eller intygets giltighetstid fastställas på grundval av den tid som krävs för transporten, dock inte längre än två månader från och med den dag då licensen eller intyget utfärdas. Enligt artikel 7 i förordningen ska stödintyg visas upp senast 30 dagar efter det att det debiterades. Eftersom det inte är befogat att kräva av operatörerna att de utnyttjade kvantiteterna skickas in inom en tidsfrist som är kortare än den tillåtna, vilken kan uppgå till tre månader räknat från och med den dag då licensen eller intyget utfärdades, kan de månadsuppgifter för kvartalet som ska skickas in den femtonde dagen efter utgången av kvartalet bara vara mycket ofullständiga. Det är därför lämpligt att skjuta upp tidpunkten för att skicka in uppgifterna till den sista dagen i den månad som följer kvartalet, och att påpeka att uppgifterna är de som finns tillgängliga vid den tidpunkten. De provisoriska uppgifterna ersätts med definitiva uppgifter genom meddelanden i ett senare skede.

(10)

För att en enhetlig och harmoniserad förvaltning av uppgifterna om de särskilda försörjningsordningar som regelbundet ska skickas in till kommissionen ska kunna garanteras krävs att de behöriga myndigheterna använder ett gemensamt format. Detta format anges i bilagan till denna förordning.

(11)

De förfaranden för ändringar i programmen som avses i artikel 49 i förordning (EG) nr 793/2006 bör preciseras närmare. Sista dagen för inlämning av ansökningar om ändringar i de allmänna programmen bör tidigareläggas så att besluten om godkännande av ändringarna inte fattas för sent. Av budgetskäl bör de godkända ändringarna tillämpas från och med den 1 januari det år som följer på ansökan om ändringar. Vissa regler om att mindre ändringar bara behöver meddelas kommissionen i informationssyfte bör dessutom preciseras ytterligare.

(12)

Förordning (EG) nr 793/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 793/2006 ska ändras på följande sätt:

1.

I avdelning IV ska följande kapitel läggas till:

KAPITEL III

Animalieprodukter

Artikel 46a

Mjölk

1.   Sådan rekonstituerad UHT-mjölk som avses i artikel 19.4 i förordning (EG) nr 247/2006 ska innehålla minst 15 % färsk komjölk som producerats lokalt.

Metoden för framställningen av den rekonstituerade UHT-mjölken ska tydligt anges på produktens etikett.

2.   Den mjölk som avses i punkt 1 får inte exporteras utanför ögruppen Madeira.

Artikel 46b

Uppfödning

1.   Import av unga nötkreatur av hankön med ursprung i tredjeländer enligt KN-nummer 0102 90 05, 0102 90 29 eller 0102 90 49 för gödning i de franska utomeuropeiska departementen och på Madeira ska vara befriad från tull till dess att det lokala beståndet av unga nötkreatur av hankön har blivit tillräckligt stort för att garantera den lokala köttproduktionens fortlevnad och utveckling.

2.   För att den befrielse från importtull som föreskrivs i första stycket ska vara tillämplig ska de importerade djuren ha fötts upp under minst 120 dagar i det yttersta randområde som har utfärdat importlicensen.

3.   Befrielse från importtull ska beviljas under förutsättning att

a)

importören eller den sökande, då djuren tas emot i de franska utomeuropeiska departementen eller Madeira, skriftligen försäkrar att nötkreaturen är avsedda att födas upp under 120 dagar från och med den dag då de togs emot och att de därefter är avsedda att konsumeras,

b)

importören eller den sökande, då djuren tas emot, skriftligen försäkrar att de behöriga myndigheterna inom en månad från det att djuren togs emot underrättas om den anläggning eller de anläggningar där djuren ska födas upp,

c)

en säkerhet har utfärdats hos den behöriga myndigheten i medlemsstaten på ett belopp som för varje godkänt KN-nummer fastställs i bilaga VIIIa till denna förordning. Gödning av de till de franska utomeuropeiska departementen och Madeira importerade djuren under minst 120 dagar, räknat från och med den dag då tulldeklarationen om övergång till fri omsättning godkändes, är ett primärt krav i den mening som avses i artikel 20.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 (3).

4.   Den säkerhet som avses i punkt 3 c ska inte, förutom vid force majeure, frisläppas förrän den behöriga myndigheten i medlemsstaten har fått bevis för att djuren

a)

har fötts upp vid den anläggning eller de anläggningar som avses i punkt 3 b,

b)

inte har slaktats inom 120 dagar räknat från importdagen, eller

c)

före utgången av denna tid har slaktats av hälsoskäl, eller har dött till följd av sjukdom eller olyckshändelse.

d)

Säkerheten ska frisläppas omedelbart efter det att sådana bevis har framlagts.

2.

Artikel 47.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Första meningen i första stycket ska ersättas med följande:

”I fråga om de särskilda försörjningsordningarna ska de behöriga myndigheterna senast den sista dagen i månaden efter utgången av varje kvartal skicka in nedan angivna uppgifter, i den mån de finns tillgängliga, till kommissionen; uppgifterna ska avse de föregående månaderna och ska specificeras för varje produkt, varje KN-nummer och i förekommande fall för varje destination enligt följande:”

b)

Andra stycket ska ersättas med följande:

”De uppgifter som anges i första stycket ska redovisas på grundval av utnyttjade licenser eller intyg. De ska skickas elektroniskt till kommissionen enligt det format som anges i bilaga VIIIb. Om de uppgifter som den sista januari skickas in för föregående kalenderår enbart är provisoriska ska de ersättas med definitiva uppgifter genom ett meddelande som de behöriga myndigheterna ska skicka in till kommissionen senast den 31 mars.”

3.

Artikel 49 ska ersättas med följande:

”Artikel 49

Ändringar i programmen

1.   Ändringar i de övergripande program som godkänts i enlighet med artikel 24.2 i förordning (EG) nr 247/2006 ska skickas in till kommissionen för godkännande och vara vederbörligen underbyggda, särskilt med följande information:

a)

De skäl och eventuella genomförandeproblem som motiverar en ändring i det övergripande programmet.

b)

De effekter som ändringen förväntas få.

c)

Konsekvenserna för finansieringen och kontrollen av åtagandena.

Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter ska medlemsstaterna lämna in ansökan om programändringar högst en gång per kalenderår och per program. Ansökan om ändring ska vara kommissionen tillhanda senast den 1 augusti varje år.

Om kommissionen inte har några invändningar ska de begärda ändringarna träda i kraft den första januari året efter det att de har meddelats.

En ändring kan tillämpas tidigare om kommissionen före det datum som anges i tredje stycket skriftligen informerar medlemsstaten om att den anmälda ändringen är förenlig med gemenskapens lagstiftning.

Om den anmälda ändringen inte är förenlig med gemenskapens lagstiftning ska kommissionen informera medlemsstaten om detta, och ändringen ska inte gälla förrän kommissionen har mottagit en ändring som anses vara förenlig med lagstiftningen.

2.   Genom undantag från punkt 1 ska kommissionen för följande ändringar utvärdera medlemsstaternas förslag och besluta om de ska godkännas senast fyra månader efter det att de har lämnats in i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2 i förordning (EG) nr 247/2006:

a)

Införandet av nya åtgärder, produkter eller stöd i det övergripande programmet.

b)

Ökningen av den nivå för stöd per enhet som redan har godkänts för varje befintlig åtgärd, produkt eller stöd med mer än 50 % av det belopp som gäller vid tidpunkten då begäran om ändring lämnades in.

De godkända ändringarna ska gälla från och med den 1 januari året efter det år då ansökan om ändring lämnades in.

3.   Medlemsstaterna ska ha rätt att göra följande ändringar utan att använda sig av det förfarande som anges i punkt 1, under förutsättning att ändringarna anmäls till kommissionen:

a)

I de prognostiserade försörjningsbalanserna får den enskilda stödnivån ändras med högst 20 %, och kvantiteterna av de produkter som omfattas av försörjningsordningen får ändras, och därmed det totala stödbelopp som tilldelas varje produktlinje.

b)

När det gäller gemenskapsprogrammen för stöd till lokal produktion får stödbeloppet för en enskild åtgärd ändras med högst 20 %.

c)

Ändringar får göras till följd av ändringar av de koder och beskrivningar som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (4) och som används för att identifiera de produkter som omfattas av stöd, under förutsättning att dessa ändringar inte innebär en förändring av själva produkten.

De ändringar som avses i första stycket får inte tillämpas före den dag då kommissionen får kännedom om dem. Ändringarna ska beskrivas och motiveras och får inte genomföras mer än en gång om året, utom i följande fall:

a)

Vid fall av force majeure och exceptionella omständigheter.

b)

Vid ändring av kvantiteterna av de produkter som omfattas av försörjningsordningen.

c)

Vid ändring av statistiknomenklaturen och av koderna i Gemensamma tulltaxan i enlighet med förordning (EEG) nr 2658/87.

d)

Vid budgetöverföringar inom ramen för produktionsstödet. Ändringar av detta slag ska anmälas senast den 30 april året efter det kalenderår som det ändrade stödbeloppet avser.

4.

Bilagorna VIIIa och VIIIb, som finns i bilagan till denna förordning, ska införas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.1 ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 maj 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 42, 14.2.2006, s. 1.

(2)  EUT L 145, 31.5.2006, s. 1.

(3)  EGT L 205, 3.8.1985, s. 5.”

(4)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.”


BILAGA

BILAGA VIIIa

SÄKERHETSBELOPP

Handjur av nötkreatur för gödning

(KN-nummer)

Belopp i euro per djur

0102 90 05

28

0102 90 29

56

0102 90 49

105

BILAGA VIIIb

FORMULÄR FÖR KVARTALSVIS ANMÄLAN AV UPPGIFTER FÖR DEN SÄRSKILDA FÖRSÖRJNINGSORDNINGEN

ARTIKEL 47.1 a

I FÖRORDNING (EG) nr 793/2006

Kvantiteter, uppdelade på kvantiteter som importerats från tredjeländer respektive levererats från andra EU-länder.

’REGION’

PERIODEN ’DD/MM/ÅÅÅÅ–DD/MM/ÅÅÅÅ’

Produktens beteckning

KN-nummer

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Produktens beteckning

KN-nummer

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Totalt för året

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

Ursprung

Levererad kvantitet

(i ton)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ARTIKEL 47.1 b

I FÖRORDNING (EG) nr 793/2006

Stödbelopp och faktiska utgifter per produkt, och eventuellt för varje destination.

’REGION’

PERIODEN ’DD/MM/ÅÅÅÅ–DD/MM/ÅÅÅÅ’

Produktens beteckning (1)

KN-nummer

Stödbelopp

(euro/ton)

Utbetalt belopp

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Totalt för året

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ARTIKEL 47.1 c

I FÖRORDNING (EG) nr 793/2006

De kvantiteter för vilka licenser eller intyg inte har utnyttjats, uppdelade på typ av licens eller intyg (för stöd eller tullbefrielse)

’REGION’

PERIODEN ’DD/MM/ÅÅÅÅ–DD/MM/ÅÅÅÅ’

Produktens beteckning

KN-nummer

Typ av licens eller intyg

Outnyttjade kvantiteter

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Totalt för året

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ARTIKEL 47.1 d

I FÖRORDNING (EG) nr 793/2006

Kvantiteter som eventuellt har återexporterats eller levererats vidare enligt artikel 16, samt enhetsbelopp och totala stödbelopp som har återtagits.

’REGION’

PERIODEN ’DD/MM/ÅÅÅÅ–DD/MM/ÅÅÅÅ’

Produktens beteckning

KN-nummer

Januari

Februari

Mars

April

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Produktens beteckning

KN-nummer

Maj

Juni

Juli

Augusti

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Produktens beteckning

KN-nummer

September

Oktober

November

December

Totalt för året

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp per enhet

Belopp som har återtagits

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare

(i ton)

Belopp som har återtagits

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ARTIKEL 47.1 e

I FÖRORDNING (EG) nr 793/2006

Kvantiteter som efter bearbetning eventuellt har återexporterats eller levererats vidare enligt artikel 18

’REGION’

PERIODEN ’DD/MM/ÅÅÅÅ–DD/MM/ÅÅÅÅ’

Produktens beteckning

KN-nummer

Kvantiteter som har återexporterats eller levererats vidare (i ton)

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Totalt för året

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ARTIKEL 47.1 f

I FÖRORDNING (EG) nr 793/2006

Överföringar inom ramen för den totala kvantiteten för en produktkategori, samt ändringar under gällande period i de prognostiserade försörjningsbalanserna

’REGION’

PERIODEN ’DD/MM/ÅÅÅÅ–DD/MM/ÅÅÅÅ’

Produktens beteckning

KN-nummer

Första kvartalet

Andra kvartalet

Tredje kvartalet

Fjärde kvartalet

Totalt för året

Prognostiserad balans

(i ton)

Överförda kvantiteter

Ändrad balans

Prognostiserad balans

(i ton)

Överförda kvantiteter

Ändrad balans

Prognostiserad balans

(i ton)

Överförda kvantiteter

Ändrad balans

Prognostiserad balans

(i ton)

Överförda kvantiteter

Ändrad balans

Prognostiserad balans

(i ton)

Överförda kvantiteter

Ändrad balans

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ARTIKEL 47.1 g

I FÖRORDNING (EG) nr 793/2006

Tillgängligt återstående belopp, samt procentuell utnyttjandegrad

’REGION’

PERIODEN ’DD/MM/ÅÅÅÅ–DD/MM/ÅÅÅÅ’

Produktens beteckning

KN-nummer

Prognostiserad balans (i ton)

Utnyttjade kvantiteter

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ARTIKEL 18

Produktens beteckning

KN-nummer

Prognostiserad balans (i ton)

Utnyttjade kvantiteter

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Utnyttjade kvantiteter

Återstående belopp

Procentuell utnyttjandegrad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  Ange om det är fråga om direkt eller industriell konsumtion.


19.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 123/78


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 409/2009

av den 18 maj 2009

om fastställande av gemenskapens omräkningsfaktorer och presentationskoder för att räkna om fiskens beredda vikt till färskvikt, och om ändring av förordning (EEG) nr 2807/83

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 5, och

av följande skäl:

(1)

Vid tillämpningen av kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk (2) har det framkommit vissa skillnader som leder till problem med tillämpningen och efterlevnaden av gemenskapslagstiftningen och som bör korrigeras, särskilt genom en harmonisering av omräkningsfaktorerna för färsk fisk i EU:s medlemsstater.

(2)

Presentationskoder för beredd fisk bör fastställas för att undvika tvetydigheter vid tolkningen av uppgifter och därmed ge en effektivare kontroll av medlemsstaternas fångster.

(3)

Harmoniserade omräkningsfaktorer i gemenskapen kommer att ge harmoniserade beräkningar av de nationella kvoternas utnyttjande, en effektivare övervakning av rapporteringskraven och en standardiserad beräkning av toleransmarginalen.

(4)

För en korrekt tillämpning av omräkningsfaktorerna för fisk bör endast av FAO fastställda trebokstavskoder för fiskarter användas. Förordning (EEG) nr 2807/83 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I den här förordningen fastställs gemenskapens omräkningsfaktorer och presentationskoder för beredd fisk för omräkning av beredd vikt till färskvikt i syfte att övervaka fångster.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Den här förordningen ska tillämpas på fiskeprodukter ombord på eller som landas eller omlastas av gemenskapsfartyg och av fiskefartyg från tredjeland som fiskar i EU-vatten.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)   gemenskapsfartyg: varje fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerat i gemenskapen.

b)   fisk: varje marin organism som omfattas av fångstbegränsningar.

c)   presentation: den form till vilken fisken har beretts ombord på fartyget och före landning enligt vad som beskrivs i bilaga I.

d)   samlad presentation: en presentation där två eller flera delar kommer från samma fisk.

e)   totala tillåtna fångstmängder: den kvantitet som får fångas ur varje bestånd varje år.

f)   kvot: en andel av de totala tillåtna fångstmängder som tilldelas gemenskapen eller medlemsstaterna.

g)   förvaringssätt: det sätt på vilket fisken förvaras (färsk och färsk saltad).

Artikel 4

Allmänna principer

1.   Gemenskapens omräkningsfaktorer som anges i bilagorna II och III ska gälla för omräkning av beredd vikt till färskvikt.

2.   Genom undantag från punkt 1 gäller att när regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, i vilka Europeiska gemenskapen är en avtalsslutande part eller en samarbetande icke avtalsslutande part, eller regioner eller kustområden där Europeiska gemenskapen har ett avtal om att fiska i tredjelands vatten, har fastställt regionala omräkningsfaktorer, ska dessa faktorer gälla.

3.   Där det inte finns några omräkningsfaktorer på gemenskapsnivå eller regional nivå för en given art och presentation ska den omräkningsfaktor som antagits av flaggmedlemsstaten gälla.

Artikel 5

Beräkningsmetod

1.   Fiskens färskvikt erhålls genom att den beredda vikten multipliceras med de omräkningsfaktorer som avses i artikel 4 för varje art och presentation.

2.   När det gäller samlad presentation ska endast en omräkningsfaktor för en av delarna i den samlade presentationen användas.

Artikel 6

Fartygets befälhavares användning av omräkningsfaktorer

1.   Befälhavare på gemenskapsfartyg ska använda de omräkningsfaktorer som avses i artikel 4 i loggboken enligt artikel 6 i förordning (EEG) nr 2847/93 för att

a)

beräkna färskvikten för kvantiteterna ombord på fiskefartyget och

b)

beräkna kvantiteternas färskvikt vid landningen.

2.   När fiskefartygets befälhavare anser det nödvändigt att använda presentationskoden OTH (övriga) i den landningsdeklaration som avses i artikel 8 i förordning (EEG) nr 2847/93 eller den omlastningsdeklaration som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 2807/83, ska befälhavaren beskriva exakt vad som avses med denna presentation.

Artikel 7

Medlemsstaternas myndigheters användning av gemenskapens omräkningsfaktorer

Medlemsstaternas myndigheter ska använda gemenskapens omräkningsfaktorer som avses i artikel 4 när de beräknar landningars färskvikt i syfte att övervaka kvoternas utnyttjande.

Artikel 8

Ändring av förordning (EEG) nr 2807/83

I artikel 1 i förordning (EEG) nr 2807/83 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4.   Koderna i bilaga VI och de av FAO fastställda trebokstavskoderna för fiskarter ska användas för att under lämplig rubrik i loggboken ange vilka fiskeredskap som använts och vilka arter som fångats.”

Artikel 9

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 maj 2009.

På kommissionens vägnar

Joe BORG

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 261, 20.10.1993, s. 1.

(2)  EGT L 276, 10.10.1983, s. 1.


BILAGA I

TREBOKSTAVSKODER FÖR PRESENTATIONER

Trebokstavskod

Presentation

Beskrivning

FIL

Filéer

Huvud, inälvor, ben och fenor borttagna. Varje fisk ger två filéer som inte sitter ihop

FIS

Flådda filéer

Huvud, inälvor, ben, fenor och skinn borttagna. Varje fisk ger två filéer som inte sitter ihop

GHT

Urtagna och utan huvud och stjärtfena

Inälvor, huvud och stjärtfena borttagna

GUG

Urtagna och utan gälar

Inälvor och gälar borttagna

GUH

Urtagna och utan huvud

Inälvor och huvud borttagna

GUL

Urtagen med lever

Inälvor urtagna med undantag av levern

GUS

Urtagna och utan huvud och skinn

Inälvor, huvud och skinn borttagna

GUT

Urtagna

Alla inälvor urtagna

HEA

Utan huvud

Huvudet borttaget

LVR

Lever

Endast lever. Vid samlad presentation används koden LVR-C

OTH

Övrigt

Övriga presentationsformer

ROE

Fiskägg

Endast fiskägg. Vid samlad presentation används koden ROE-C

SGT

Urtagen och saltad

Inälvor urtagna och fisken saltad

TAL

Stjärtfena

Endast stjärtfenor

TNG

Tunga

Endast tunga. Vid samlad presentation används koden TNG-C

WHL

Hel

Ingen beredning

WNG

Vingar

Endast vingar


BILAGA II

GEMENSKAPENS OMRÄKNINGSFAKTORER FÖR FÄRSKVIKT

Art: Långfenad tonfisk

Thunnus alalunga

ALB

WHL

1,00

GUT

1,11


Art: Beryxar

Beryx spp.

ALF

WHL

1,00


Art: Ansjovis

Engraulis encrasicholus

ANE

WHL

1,00


Art: Marulkfiskar

Lophiidae

ANF

WHL

1,00

GUT

1,22

GUH

3,00

TAL

3,00


Art: Gunnars isfisk

Champsocephalus gunnari

ANI

WHL

1,00


Art: Guldlax

Argentina silus

ARU

WHL

1,00


Art: Storögd tonfisk

Thunnus obesus

BET

WHL

1,00

GUT

1,10

GUH

1,29


Art: Birkelånga

Molva dypterygia

BLI

WHL

1,00

GUT

1,17


Art: Slätvar

Scophthalmus rhombus

BLL

WHL

1,00

GUT

1,09


Art: Dolkfisk

Aphanopus carbo

BSF

WHL

1,00

GUT

1,24

HEA

1,40


Art: Blå marlin

Makaira nigricans

BUM

WHL

1,00


Art: Lodda

Mallotus villosus

CAP

WHL

1,00


Art: Torsk

Gadus morhua

COD

WHL

1,00

GUT

1,17

GUH

1,70

HEA

1,38

FIL

2,60

FIS

2,60


Art: Sandskädda

Limanda limanda

DAB

WHL

1,00

GUT

1,11

GUH

1,39


Art: Pigghaj

Squalus acanthias

DGS

WHL

1,00

GUT

1,35

GUS

2,52


Art: Skrubbskädda

Platichthys flesus

FLE

WHL

1,00

GUT

1,08

GUS

1,39


Art: Fjällbrosme

Phycis blennoides

GFB

WHL

1,00

GUT

1,11

GUH

1,40


Art: Liten hälleflundra

Reinhardtius hippoglossoides

GHL

WHL

1,00

GUT

1,08


Art: Kolja

Melanogrammus aeglefinus

HAD

WHL

1,00

GUT

1,17

GUH

1,46


Art: Hälleflundra

Hippoglossus hippoglossus

HAL

WHL

1,00


Art: Sill

Clupea harengus

HER

WHL

1,00

GUT

1,12

GUH

1,19


Art: Kummel

Merluccius merluccius

HKE

WHL

1,00

GUT

1,11

GUH

1,40


Art: Vitbrosme

Urophycis tenuis

HKW

WHL

1,00


Art: Taggmakrill

Trachurus spp.

JAX

WHL

1,00

GUT

1,08


Art: Antarktisk krill

Euphausia superba

KRI

WHL

1,00


Art: Bergtunga

Microstomus kitt

LEM

WHL

1,00

GUT

1,05


Art: Glasvarar

Lepidorhombus spp.

LEZ

WHL

1,00

GUT

1,06

FIL

2,50


Art: Noshörningsfisk

Channichthys rhinoceratus

LIC

WHL

1,00


Art: Långa

Molva molva

LIN

WHL

1,00

GUT

1,14

GUH

1,32

FIL

2,64


Art: Makrill

Scomber scombrus

MAC

WHL

1,00

GUT

1,09


Art: Havskräfta

Nephrops norvegicus

NEP

WHL

1,00

TAL

3,00


Art: Slanknoting

Notothenia gibberifrons

NOG

WHL

1,00


Art: Vitlinglyra

Trisopterus esmarkii

NOP

WHL

1,00


Art: Marmorerad noting

Notothenia rossii

NOR

WHL

1,00


Art: Atlantisk soldatfisk

Hoplostethus atlanticus

ORY

WHL

1,00


Art: Maskeringskrabba

Chionoecetes spp.

PCR

WHL

1,00


Art: Peneidaräkor

Penaeus spp.

PEN

WHL

1,00


Art: Rödspätta

Pleuronectes platessa

PLE

WHL

1,00

GUT

1,05

GUH

1,39

FIL

2,40


Art: Gråsej

Pollachius virens

POK

WHL

1,00

GUT

1,19


Art: Bleka

Pollachius pollachius

POL

WHL

1,00

GUT

1,17


Art: Nordhavsräka

Pandalus borealis

PRA

WHL

1,00


Art: Kungsfiskar

Sebastes spp.

RED

WHL

1,00

GUT

1,19


Art: Långstjärt

Macrourus berglax

RHG

WHL

1,00


Art: Skoläst

Coryphaenoides rupestris

RNG

WHL

1,00

GUT

1,11

GUH

1,92

GHT

3,20


Art: Tobisfiskar

Ammodytes spp.

SAN

WHL

1,00


Art: Fläckpagell

Pagellus bogaraveo

SBR

WHL

1,00

GUT

1,11


Art: Djuphavshaj

Deania histricosa

SDH

WHL

1,00


Art: Djuphavshaj

Deania profundorum

SDU

WHL

1,00


Art: Krokodilisfisk

Pseudochaenichthys georgianus

SGI

WHL

1,00


Art: Tunga

Solea solea

SOL

WHL

1,00

GUT

1,04


Art: Skarpsill

Sprattus sprattus

SPR

WHL

1,00


Art: Nordlig stjärtfenad bläckfisk

Illex illecebrosus

SQI

WHL

1,00


Art: Bläckfisk

Martialia hyadesi

SQS

WHL

1,00


Art: Rockor

Rajidae

SRX

WHL

1,00

GUT

1,13

WNG

2,09


Art: Svärdfisk

Xiphias gladius

SWO

WHL

1,00

GUT

1,11

GUH

1,31


Art: Tandnoting

Dissostichus eleginoides

TOP

WHL

1,00


Art: Piggvar

Psetta maxima

TUR

WHL

1,00

GUT

1,09


Art: Lubb

Brosme brosme

USK

WHL

1,00

GUT

1,14


Art: Blåvitling

Micromesistius poutassou

WHB

WHL

1,00

GUT

1,15


Art: Vitling

Merlangius merlangus

WHG

WHL

1,00

GUT

1,18


Art: Vit marlin

Tetrapturus albidus

WHM

WHL

1,00


Art: Rödtunga

Glyptocephalus cynoglossus

WIT

WHL

1,00

GUT

1,06


Art: Gulstjärtsskädda

Limanda ferruginea

YEL

WHL

1,00


BILAGA III

GEMENSKAPENS OMRÄKNINGSFAKTORER FÖR FÄRSK SALTAD FISK

Art: Långa

Molva molva

LIN

SGT

2,80


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Rådet

19.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 123/86


RÅDETS BESLUT

av den 11 maj 2009

om utnämning och ersättande av ledamöter i styrelsen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

(2009/388/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (1), särskilt artikel 4,

med beaktande av de kandidater som föreslagits av den LETTISKA regeringen, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut av den 18 september 2006 (2) utnämnde rådet ledamöterna i styrelsen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för perioden 18 september 2006-17 september 2009.

(2)

En plats som ledamot i styrelsen för centrumet, i kategorin regeringsföreträdare, har blivit ledig till följd av Gunars KRUSTS avgång.

(3)

Den lettiska ledamoten i styrelsen för ovannämnda centrum bör utnämnas för återstoden av innevarande mandatperiod, dvs. till och med den 17 september 2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Härmed utnämns följande person till ledamot i styrelsen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 17 september 2009:

REGERINGSFÖRETRÄDARE

LETTLAND

:

Jānis GAIGALS.

Utfärdat i Bryssel den 11 maj 2009.

På rådets vägnar

M. KOPICOVÁ

Ordförande


(1)  EGT L 39, 13.2.1975, s. 1.

(2)  EUT C 240, 5.10.2006, s. 1.


Kommissionen

19.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 123/87


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 16 juli 2008

om det statliga stöd som Italien planerar att genomföra till förmån för stålföretaget Lucchini Siderurgica SpA C 25/2000 (ex N 149/99)

[delgivet med nr K(2008) 3515]

(Endast den italienska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2009/389/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

Den 21 december 2000 fattade kommissionen ett slutligt negativt beslut i ärende C 25/2000 Lucchini (ex N 145/99) om det miljöstöd som Italien planerade att genomföra till förmån för stålföretaget Lucchini SpA (nedan kallat Lucchini) (2).

(2)

Stödmottagaren väckte talan mot beslutet vid förstainstansrätten. Den 19 september 2006 ogiltigförklarade rätten beslutet till den del beloppen 2,7 miljarder italienska lire (1 396 000 euro) för investeringar i koksverket och 1,38 miljarder italienska lire (713 550 euro) för investeringar i vatten- och avloppssystemet förklarats vara oförenliga med den gemensamma marknaden. Rätten fastställde kommissionens beslut avseende stålverket, masugnen och rökgasutsugningssystemet (3).

(3)

Den 9 augusti 2007 översände kommissionen en begäran om upplysningar till Italien, som besvarades genom en skrivelse av den 5 september 2007. Vid ett besök på plats vid produktionsanläggningen i Piombino, Toskana, den 10 september 2007 erhölls ytterligare information (4). En sista begäran om information av den 3 oktober 2007 besvarades genom en skrivelse av den 7 november 2007.

2.   BESKRIVNING

2.1   Företaget och de berörda anläggningarna

(4)

Lucchinis stålverk ligger i Piombino, Toskana, vid Medelhavets kust. Det är beläget i ett tättbefolkat område, endast ett par hundra meter från vatten där man badar och fiskar, och lokalbefolkningen kommer endast att acceptera verkets närvaro om dess miljöpåverkan uppmärksammas tillräckligt.

(5)

I koksverket destilleras kol vid temperaturer på mellan 1 240 °C och 1 250 °C för att erhålla koks, som används vid produktionen av råjärn. Koksbatteriet består av en lång rad smala, höga och djupa ugnar med mellanliggande eldningskanaler i vilka man bränner gas för att värma ugnarna. Ugnarna fylls på med kol ovanifrån. För att tömma koksugnarna öppnas dörrarna på båda sidor och kokset trycks ut med hjälp av en tryckmaskin.

(6)

Koksningen tar cirka 24 timmar. En påskyndning av processen före eller under kokstillverkningen kommer varken att påskynda den totala produktionen eller öka den mängd koks som produceras under en viss tid.

(7)

Det koksbatteri på vilket de anmälda investeringarna genomfördes byggdes 1971. Vid den tidpunkten hade Lucchinis anläggning i Piombino tre koksbatterier, varav ett bestod av 27 ugnar, ett av 43 ugnar och ett av 45 ugnar. I november 1992 stoppades kokstillverkningen i avvaktan på ett ledningsbeslut om den framtida kokstillverkningen vid anläggningen. I mars 1993 fattades ett beslut om att fortsätta kokstillverkningen, och koksbatterierna togs i drift igen.

(8)

Under de månader som tillverkningen låg nere tömdes koksugnarna noggrant och kyldes långsamt ned till en temperatur på mellan 900 °C och 950 °C. Italien har förklarat att även om noggranna kontroller utfördes under produktionsstoppet gick det inte att undvika en viss försämring av tillgångarnas skick.

(9)

Under 1996 fattades ett beslut om att investera i en modernisering av koksverket. Ett av koksbatterierna var av relativt god kvalitet och fortfarande i förhållandevis gott skick, och man beslutade därför att det, med lämpliga förbättringar, kunde fortsätta att användas i ytterligare 10 år. Investeringen påbörjades 1998. De två andra koksbatterierna stängdes av för nedmontering.

(10)

Detta är ett stängt system där vattnet används för att indirekt kyla de olika anläggningarna i verket. Vattnet kommer inte i någon direkt fysisk kontakt med anläggningarna och ändrar därför inte kemisk sammansättning.

(11)

Vattnet tas från en sådan källa som havet eller grundvattnet, och återförs samma källa efter användning. En viktig källa för kylvattnet vid Lucchiniverket är Medelhavet. Vattnet pumpas in från havet, används för kylning, och återförs havet med en högre temperatur. Detta är ett problem för den marina faunan och floran, även om temperaturen ligger under det högsta tillåtna värdet på 35 °C.

2.2   Stödåtgärderna

(12)

De flesta av de åtgärder som bedöms här berör olika produktionssteg vid koksverket. De beskrivs närmare i bedömningen nedan. Totalkostnaden för investeringarna uppgick till 38,45 miljarder italienska lire (ungefär 19 200 000 euro).

(13)

Investeringarna i vatten- och avloppssystemet syftade till att ersätta en del av det vatten som tas från och återförs havet med vatten från den lokala myndighetens vattenreningsverk. Även om investeringen inte påverkade vattnets temperaturökning i sig, minskades den mängd uppvärmt vatten som återförs väsentligt. Kostnaden för investeringarna i vatten- och avloppssystemet uppgick till 19,7 miljarder italienska lire (ungefär 9 850 000 euro).

3.   FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM

(14)

Förstainstansrätten konstaterade i sak att kommissionens beslut var otillräckligt motiverat till vissa delar, som rätten ogiltigförklarade (5).

(15)

Rätten bekräftade att de särskilda kriterier som gäller för miljöstöd till stålindustrin är de som fastställs i bilagan till det sjätte regelverket för statligt stöd till stålindustrin (nedan kallat regelverket) (6) och i de av de allmänna gemenskapsriktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön (nedan kallade riktlinjerna) (7) som var tillämpliga vid den tidpunkt stödet beviljades (8). De bestämmelser som var relevanta i det föreliggande ärendet var närmare bestämt punkterna 3.2.1 och 3.2.3.B i riktlinjerna, i den form de preciserats och anpassats till den stålindustri som omfattas av EKSG i den andra delen av bilagan till regelverket.

(16)

Enligt punkt 3.2.1 i riktlinjerna omfattas stöd som till synes är avsedda för miljöskyddsåtgärder men som i själva verket avser en allmän investering inte av riktlinjerna. Detta upprepar den princip som även föreskrivs i bilagan till regelverket, där följande fastställs: ”I alla ärenden som gäller statligt stöd till miljöskydd kommer kommissionen om nödvändigt att införa stränga villkor och säkerhetsåtgärder för att undvika att allmänt investeringsstöd till nya anläggningar eller ny utrustning beviljas under täckmantel av miljöskydd.” En undersökning av sådana ärenden börjar med att fastställa att den berörda åtgärden i själva verket inte skulle ha behövts ändå. Förstainstansrätten ansåg att om medlemsstaten kunde påvisa att åtgärden hade ett miljömässigt syfte, kunde stödet inte förklaras vara otillåtet enbart på grund av att det påverkar produktionen. Allt som krävdes var att fördelar i form av lägre produktionskostnader drogs av (9).

(17)

När det gäller stödberättigande fastställs i regelverket att ”en nyinvestering som skulle ha behövts ändå, av ekonomiska skäl eller på grund av den befintliga anläggningens eller utrustningens ålder, inte är stödberättigande. För att nyinvesteringen skall vara stödberättigande krävs att den befintliga anläggningen har en väsentlig återstående funktionsduglig livslängd (åtminstone 25 %)” (10). I det föreliggande ärendet ansåg rätten att kommissionens beslut att inte godkänna det expertutlåtande som ingetts av Italien, av vilket det framgick att utrustningen i fråga faktiskt hade en återstående funktionsduglig livslängd på mer än 25 %, var otillräckligt motiverat (11). Å andra sidan godtog rätten att investeringar som gjorts av produktionstekniska skäl och för produktionsändamål skulle ha behövts ”ändå” (12).

(18)

Både kommissionen och rätten konstaterade att Lucchinis anläggning i Piombino uppfyllde de tvingande normerna redan före investeringarna. I punkt 3.2.3.B i riktlinjerna fastställs bestämmelser för stöd för att uppmuntra företag att gå längre än vad som föreskrivs i tvingande normer. Rätten fann att investeringen i koksverket gick längre än vad som föreskrevs i tvingande miljönormer: de båda projekten, som hade anmälts vart och ett för sig, borde ha betraktas som ett enda projekt (13). Kommissionen hade inte i tillräckligt hög grad klargjort varför den inte godtog Italiens förklaringar.

(19)

Ett villkor för tillämpningen av denna bestämmelse var att investeraren visar ”att ett klart beslut fattats om att välja högre standarder som kräver ytterligare investeringar, dvs. att det hade varit möjligt att uppfylla de nya miljöstandarderna till lägre kostnad” (14). Mot bakgrund av de handlingar och bevis som lagts fram av Italien ansåg rätten att kommissionen inte hade visat att de gamla miljöskyddsanordningarna inte var funktionsdugliga (15).

4.   BEDÖMNING AV STÖDET

(20)

De bidrag som Italien planerar att bevilja till stöd för investeringarna i stålverket utgör statliga medel som ger Lucchini en selektiv fördel och hotar att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstater. De utgör därför statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(21)

Kommissionen har bedömt de två grupperna av investeringar genom att analysera varje stödåtgärd för sig, särskilt i avsikt att fastställa om investeringen skulle ha behövts ändå, av ekonomiska skäl eller på grund av den befintliga anläggningens ålder.

4.1   Koksverket

4.1.1   Miljöhänsyn avseende koksverket

(22)

Som en vägledning för klassificeringen av investeringarna i koksverket hänvisade kommissionen till sitt eget BREF-dokument för framställning av järn och stål (Best Available Techniques Reference Document on the Production of Iron and Steel) från december 2001 (16). I det dokumentet fastställs att luftutsläpp från koksverk är mycket specifika. Många av dem är okontrollerade utsläpp från olika källor som till exempel ugnslock, ugnsdörrar, utjämningsdörrar och stigrör samt utsläpp från vissa arbetsmoment såsom fyllning av ugnen med kol, kokstryckning och kokssläckning. Dessutom uppstår diffusa utsläpp vid reningsanläggningen för koksugnsgas. Den största källan till luftutsläpp är avgasen från system för undereldning. Merparten av den teknik som ska beaktas vid fastställandet av bästa tillgängliga teknik avser följaktligen teknik som minimerar luftutsläppen. Särskild vikt fästs vid jämn, störningsfri drift samt underhåll av koksugnarna, som förefaller vara absolut nödvändigt. Dessutom är avsvavling av koksugnsgas en mycket viktig åtgärd för att minimera svaveldioxidutsläppen, inte bara vid själva koksverken utan även vid andra anläggningar där koksugnsgas används som bränsle.

4.1.2   Stödberättigande åtgärder

(23)

På grundval av den bedömning som gjorts har kommissionen konstaterat att Italien har påvisat att investeringar på totalt 29,93 miljarder italienska lire hade ett verkligt miljöskyddsmål. När det gäller dessa åtgärder anser kommissionen att Italien har visat att ett klart beslut fattades om att välja högre miljöskyddsstandarder. Samtliga av de delar i anläggningen som dessa investeringar riktas mot har en återstående funktionsduglig livslängd på minst 25 %. Det yrkande som Italien har framställt i detta avseende har bekräftats genom kommissionens egen bedömning. Dessutom antas att det inte var möjligt att genomföra åtgärderna till en lägre kostnad, annat än genom fortsatt drift av den gamla anläggningen, eftersom de investeringar som avses nedan endast hänför sig till miljöåtgärder.

(24)

Dessa investeringar beskrivs närmare i följande punkter.

(25)

Lucchini beslutade att investera 3 miljarder italienska lire (cirka 1 500 000 euro) i ett nytt transportband. Det befintliga öppna transportbandet som transporterade kol från hamnen till koksverket var en väsentlig källa till stoftutsläpp. Lucchini bestämde sig därför för att byta ut det mot ett nytt ekologiskt transportband, dvs. ett band som är inbyggt i en rörformad struktur.

(26)

För att ytterligare minska stoftutsläppen installerade Lucchini ett system med luftfuktare på transportbandet. Investeringskostnaden uppgick till 269 miljoner italienska lire (cirka 135 000 euro).

(27)

En följd av luftfuktarna är att kolet har en tendens att bilda klumpar, vilket kan leda till att ugnarna inte fylls upp ordentligt. För att förhindra detta installerades luftkanoner i koltornen. Denna investering gick på 295 miljoner italienska lire (cirka 150 000 euro).

(28)

Åtgärderna påverkar inte den allmänna driften av koksverket eller stålverket.

(29)

Lucchini beslutade att investera totalt 14,3 miljarder italienska lire (cirka 5 900 000 euro) i åtgärder som syftade till att minska utsläppen vid fyllningen av ugnarna.

(30)

Ugnarna fylldes på från taket av batteriet med hjälp av fyllvagnar. Fyllvagnen fylldes på med kol från det fylltorn där kolet lagras, och placerades under detta arbetsmoment under tornet. Fyllvagnen transporterade kolblandningen på en räls som var installerad på taket av batteriet, och tappade ned det i ugnarna genom särskilda fyllhål i taket på varje ugn.

(31)

Före investeringen tappades kolet ned i ugnen utan ytterligare skydd, vilket ledde till väsentliga rökgasutsläpp. Avsikten med investeringen var att få en perfekt skarv mellan matartratten och taket av ugnen, så att fyllnadsprocessen skulle bli utsläppsfri. Investeringen kan delas in i tre delar: 1. att byta ut fyllvagnarna, 5 miljarder italienska lire (cirka 2 500 000 euro), 2. att byta ut fyllhålen och plana ut taket (dvs. bygga om hela taket), 7,7 miljarder italienska lire (cirka 3 300 000 euro), och 3. att byta ut rälssystemet, 1,5 miljarder italienska lire (cirka 750 000 euro).

(32)

Kommissionen kontrollerade särskilt att den höga kostnaden för de två första åtgärderna var berättigad. Att ersätta fyllvagnarna visade sig vara nödvändigt eftersom de nya förbättrade matartrattarna var högre än de enklare trattar som användes innan. Om de nya matartrattarna skulle ha monterats under de gamla fyllvagnarna, skulle vagnarna ha blivit för höga och inte fått plats under fylltornen. Den höga kostnaden för att byta ut taket av ugnarna beror på det särskilda eldfasta material som användes.

(33)

Åtgärderna påverkar inte produktionsnivån.

(34)

En rad åtgärder vidtogs för att minimera utsläppen från koksugnarnas dörrar, till en total kostnad av 5 miljarder italienska lire (cirka 2 130 000 euro). De gamla dörrarna gick inte att tillsluta hermetiskt, vilket ledde till att rökgas läckte ut. En tillförlitlig tillslutning hämmades ytterligare av avsättningar av tjära som bildades på ugnsdörrarna och dörramarna vid varje fyllning. De gamla enklare och otympligare dörrarna kunde inte förbättras i tillräckligt hög grad, vilket innebar att alla 54 dörrar behövde bytas ut, till en kostnad av 2,5 miljarder italienska lire (cirka 1 120 000 euro).

(35)

Dessutom var det nödvändigt att regelbundet tvätta dörrarna och dörramarna för att avlägsna tjära blandad med farliga ämnen, t.ex. svavel och fosfor. Detta gjordes ursprungligen för hand en gång i veckan. Mekaniseringen av tvättningsprocessen, som gick på 2,1 miljarder italienska lire (cirka 1 000 000 euro), gjorde det möjligt för Lucchini att utföra tvättningen efter varje fyllning, dvs. varje dag i stället för endast en gång i veckan. Detta minskade föroreningen ytterligare rent generellt, och förbättrade ugnsdörrarnas tillslutning.

(36)

Slutligen vägde de nya dörrarna 1,5 ton mer än de gamla dörrarna, och det blev för riskfyllt för de anställda vid koksverket att hantera dem med hjälp av den gamla drivmekanismen med kedjor. En annan mekanism installerades, till en kostnad av 356 miljoner italienska lire (cirka 175 000 euro), vilket gjorde hanteringen säkrare för de anställda. Åtgärden i sig hade inget miljöändamål, men eftersom den endast blev nödvändig till följd av installationen av de nya dörrarna anser kommissionen att det är en uppföljningsinvestering som blivit nödvändig till följd av en miljöskyddsåtgärd, och godkänner därför att de två åtgärderna bör ses ihop.

(37)

Åtgärderna påverkar inte den totala produktionsprocessen.

(38)

Lucchini investerade 1 miljard italienska lire (cirka 500 000 euro) i en anpassning av systemet för utsugning av rökgas från ugnarna. Avsikten med det nya systemet var att finjustera hastigheten i fråga om mekanismen för utsugningen av rökgas. Trycket i rören varierar, och vid för högt tryck öppnas ventiler som släpper ut den nödvändiga volymen av gas i luften. Syftet med investeringen var att få till stånd ett konstant gasflöde, och på så sätt minska frekvensen av ventilöppningar.

(39)

Dessutom byttes det huvudsakliga samlingsröret, stigrören och de rör som ansluter till utsugningssystemet ut helt inom ramen för ett investeringsprogram som kostade 1,5 miljarder italienska lire (cirka 750 000 euro). Det gamla systemet drevs med hjälp av ånga, anslutningsrören höll inte tätt vilket ledde till gasläckage, och stigrören var inte utrustade med hydrauliska ventiler. Det nya systemet baserades på kylning genom högtryckssprutning med ammoniak, som tillsammans med kylningen minskar föroreningarna i gasen.

(40)

Genom en ytterligare investering renoverades gasbehandlingsanläggningen. I huvudsak byttes matarlinjerna ut, en ny anordning för borttagning av naftalen tillkom, och ett IT-kontrollsystem för gasreningssystemet installerades. Investeringen kostade 1,5 miljarder italienska lire (cirka 750 000 euro).

(41)

Systemet med elektrostatiska filter, som avskiljer de flyktiga föreningarna i gasen, sågs noggrant över för att öka förmågan att få bort tjära. Den planerade kostnaden uppgick till 1,5 miljarder italienska lire (cirka 750 000 euro).

(42)

Den tjära som emitteras under koksningen lagras vid en temperatur på 70 °C. Den varma tjäran avsöndrar cancerframkallande gaser. Lucchini beslutade att investera 1 427 miljarder italienska lire (cirka 700 000 euro) i en anordning för uppsamling och förbränning av dessa cancerframkallande gasutsläpp. Investeringen påverkar inte produktionsnivån.

(43)

Till följd av investeringarna i gasreningssystemet har mängden och värdet av de kemiska ämnen som avskiljs och säljs ökat något. Å andra sidan genererar den konstanta övervakning som det nya systemet kräver mycket högre kostnader. Det föreligger därför inga övergripande produktionsfördelar som måste dras av.

(44)

För att kunna övervaka svaveldioxidhalten i luften var det nödvändigt att installera ett system för mätning av svaveldioxidutsläpp. Investeringen genomfördes uteslutande av miljöskäl och uppgick till 138 miljoner italienska lire (cirka 70 000 euro). Åtgärden påverkade inte produktionen.

4.1.3   Åtgärder som skulle ha behövts ändå

(45)

Kommissionen har konstaterat att de åtgärder som beskrivs nedan skulle ha behövts ändå, och kan följaktligen inte berättiga till miljöstöd. Investeringarna motsvarar ett totalt belopp av 8,52 miljarder italienska lire, som inte kan godkännas som miljöstöd eftersom de inte hade någon stimulanseffekt.

(46)

Lucchini beslutade att investera 4 241 miljarder italienska lire (cirka 2 100 000 euro) i reparationer av ugnarna genom en omfogning eller genom ett helt eller delvis byte av tegel. Kommissionen anser att denna investering genomfördes av produktionsskäl. För det första vill kommissionen påpeka att koksbatteriet i sig inte ingår i miljöutrustningen utan är själva hjärtat i koksverket.

(47)

För det andra ingår reparationer i form av en fogning av teglet i det vanliga underhållet av koksbatteriet.

(48)

Dessutom informerade Italien kommissionen om att produktionsstoppet i koksbatteriet 1992–1993 påskyndade en försämring av batteriets tillstånd. Det minskade således batteriets återstående funktionsdugliga livslängd. När företaget 1999 beslutade att renovera koksbatteriet var avsikten att se till att det skulle kunna fortsätta att fungera i minst ytterligare 10 år. Om ett byte av tegel, snarare än en ren omfogning, ansågs nödvändigt kan det antas att ugnsväggarna redan var i mycket dåligt skick. Om ugnsväggarna var i dåligt skick förelåg t.ex. risk för att de skulle kunna börja luta inåt, med den följd att tryckvagnarna inte längre skulle kunna ta sig igenom och trycka ut koksen ur ugnen. Ugnen skulle inte ha kunnat användas. En sådan inbuktning skulle dessutom äventyra takets stabilitet.

(49)

Italien förklarade att bytet av teglet i ugnsväggen hade ett miljöskyddsmål. Om gas kan cirkulera mellan ugnen och eldningskanalen förändrar den gas som sipprar in i eldningskanalen bränngasens sammansättning, och svart rök kommer från skorstenen.

(50)

Kommissionen godtar Italiens förklaring avseende behovet av hermetisk tillslutning mellan ugnarna och eldningskanalerna. Men kommissionen anser inte att detta visar att investeraren fattat ett klart beslut om att välja högre standarder. Av de skäl som anförs ovan anser kommissionen att investeringarna skulle ha behövts ändå. I sin skrivelse av den 3 oktober 2007 gav kommissionen Italien möjlighet att motbevisa kommissionens iakttagelser, vilket Italien inte gjorde. Kommissionen anser därför att bytet av teglet i ugnsväggarna skulle ha behövts ändå, av ekonomiska skäl, för att säkerställa fortsatt koksproduktion vid anläggningen.

(51)

Det stämmer att strömavbrott har en negativ miljöpåverkan, men kommissionen anser att installationen av ett reservkraftverk främst genomfördes av skäl kopplade till produktionen. Strömavbrott har en betydande inverkan på produktionen, och ett reservkraftverk skulle ha installerats ändå. Investeringen kostade 1,8 miljarder italienska lire (cirka 900 000 euro).

(52)

Lucchini spenderade 220 miljoner italienska lire (cirka 110 000 euro) på nya filter för att filtrera den vattenånga som bildas vid släckningen av den heta koksen när den kommer ut ur ugnarna. Kommissionen anser att filtren skulle ha bytts ut ändå eftersom de hade nått slutet av sin funktionsdugliga livslängd (20 år), vilket Italien bekräftade vid besöket på anläggningen.

(53)

Att plana ut kolet i ugnarna har miljöfördelar. Den investering som det rör sig om bestod emellertid endast av en automatisering av en åtgärd som tidigare hade utförts manuellt. Automatiseringen har knappast någon effekt på utsläppen. Åtgärden skulle ha behövts ändå, av ekonomiska skäl. Den anmälda investeringskostnaden uppgick till 1,5 miljarder italienska lire (cirka 750 000 euro).

(54)

Det gasrör som transporterar gasen till eldningskanalerna där gasen bränns för att värma ugnarna höll inte tätt, vilket ledde till gasutsläpp. Eftersom gasen är mycket explosiv och läckaget utgjorde en allvarlig risk för de anställda skulle det ha varit nödvändigt att byta ut det ändå. Investeringen kostade 761 miljarder italienska lire (cirka 380 000 euro).

4.2   Vatten- och avloppssystemet

(55)

Vatten- och avloppssystemet vid anläggningen uppfyllde de tvingande normerna före investeringen.

(56)

Den mängd vatten som togs från och återfördes havet uppgick till 36 800 000 m3 före investeringen, och 26 000 000 m3 efter investeringen. Investeringen gick i princip ut på att bygga en anslutning till den lokala myndighetens reningsverk och att byta ut rörsystemet för att på så sätt minska den volym vatten som behövdes. Kommissionen anser att åtgärden hade ett verkligt miljöskyddsmål.

(57)

Genom investeringen sänktes kostnaderna för pumpningen med 206 712 euro om året. Å andra sidan är vattnet från den lokala myndighetens reningsverk inte gratis, utan kostar 0,15 euro/m3, vilket medför en årlig merkostnad på 226 200 euro. Det nya systemet kostar följaktligen Lucchini 19 488 euro mer om året än det gamla. Det finns därför inga produktionsfördelar som måste dras av.

5.   SLUTSATSER

(58)

Med hänsyn till detta finner kommissionen att de investeringar som gjorts i koksverket till ett belopp av 29,93 miljarder italienska lire har ett verkligt miljöskyddsmål (72 % av det totala belopp som investerats i koksverket), och är därför stödberättigande inom ramen för de dåvarande gällande riktlinjerna (skäl 15) (17). Det finns inga produktionsfördelar. Italien anmälde en stödnivå på 7 %. Motsvarande stödbelopp, 2 095 miljarder italienska lire (motsvarande 1 081 977,2 euro), kan därför anses förenligt.

(59)

Kommissionen har funnit att de återstående investeringarna i koksverket, till ett belopp av 8,52 miljarder italienska lire (4 300 000 euro), skulle ha behövts ändå, antingen av ekonomiska skäl eller av skäl som rör verkets återstående funktionsdugliga livslängd. Eftersom regionalstöd till investeringar inte är tillåtet inom stålindustrin är det stöd som motsvarar denna investering, dvs. 0,596 miljarder italienska lire (307 808,31 euro), oförenligt.

(60)

Hela åtgärden med avseende på vatten- och avloppssystemet kan anses ha ett verkligt miljöskyddsmål. Eftersom det inte finns några produktionsfördelar kan hela stödbeloppet godkännas: med en stödnivå på 7 % uppgår detta till 1 379 miljarder italienska lire (712 184,06 euro).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som Italien planerar att genomföra till förmån för stålföretaget Lucchini Siderurgica SpA till ett belopp av 1 081 977,2 euro (2 095 miljarder italienska lire) för miljöinvesteringar i koksverket och 712 184,06 euro (1 379 miljarder italienska lire) för miljöinvesteringar i vatten- och avloppssystemet är förenligt med den gemensamma marknaden.

Artikel 2

Det statliga stöd som Italien planerar att genomföra till förmån för stålföretaget Lucchini Siderurgica SpA till ett belopp av 307 808,31 euro (0,596 miljarder italienska lire) för andra investeringar i koksverket än de som avses i artikel 1 är oförenligt med den gemensamma marknaden.

Detta stöd får därför inte genomföras.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.

Utfärdat i Bryssel den 16 juli 2008.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT C 248, 23.10.2007, s. 25.

(2)  EGT L 163, 20.6.2001, s. 24.

(3)  Mål T-166/01, Lucchini mot kommissionen, REG 2006, s. II-2875.

(4)  Besöket på plats utfördes av två tjänstemän från GD Konkurrens och en sakkunnig i frågor som rör stålindustrin från GD Näringsliv.

(5)  Dom, punkt 112 ff.

(6)  Kommissionens beslut nr 2496/96/EKSG av den 18 december 1996 om gemenskapsregler för statligt stöd till stålindustrin, EGT L 338, 28.12.1996, s. 42.

(7)  EGT C 72, 10.3.1994, s. 3.

(8)  Dom, punkt 59.

(9)  Dom, punkt 92.

(10)  Ibid.

(11)  Dom, punkt 103.

(12)  Rätten fastställde till exempel kommissionens beslut med avseende på investeringen i masugnen. Kommissionen hade konstaterat att moderniseringen av ugnen hade gjort att den gamla utrustningen inte längre gick att använda, vilket innebar att man skulle ha behövt ersätta den ändå, av produktionsskäl.

(13)  Dom, punkt 107 ff.

(14)  Andra delen av bilagan till regelverket, punkt a: ”När det gäller företag som beslutar att väsentligen överträffa tvingade standarder skall investeraren, förutom att uppfylla kriterierna i punkt b ii två ovan, visa att ett klart beslut fattats om att välja högre standarder som kräver ytterligare investeringar, dvs. att det hade varit möjligt att uppfylla de nya miljöstandarderna till lägre kostnad.” I varje fall ska den högre stödnivån [30 %, jämfört med 15 % som kunde beviljas vid den tidpunkten för att uppfylla tvingande standarder] endast gälla det ytterligare miljöskydd som uppnås.

(15)  Dom, punkt 104 ff.

(16)  http://www.envir.ee/ippc/docs/iron%20and%20steel.doc

(17)  Oavsett om de leder till en förbättring jämfört med bästa tillgängliga teknik eller inte, som är en skyldighet enligt de befintliga gemenskapsriktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd (EUT C 82, 1.4.2008, s. 1).


RIKTLINJER

Europeiska centralbanken

19.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 123/94


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 7 maj 2009

om ändring av riktlinje ECB/2007/2 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2)

(ECB/2009/9)

(2009/390/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 105.2 första och fjärde strecksatserna,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 3.1 och artiklarna 17, 18 och 22, och

av följande skäl:

(1)

ECB-rådet har antagit riktlinje ECB/2007/2 av den 26 april 2007 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) (1) som styr TARGET2 som kännetecknas av en gemensam teknisk plattform som kallas den gemensamma delade plattformen (SSP).

(2)

Riktlinje ECB/2007/2 bör ändras a) mot bakgrund av en ny version av SSP och behovet att definiera den nyligen införda systemöverskridande avvecklingen, samt b) så att offentligt ägda kreditinstitut erhåller tillträde till TARGET2 eftersom de, mot bakgrund av sin specifika institutionella karaktär enligt gemenskapsrätten, omfattas av likvärdig tillsyn som den tillsyn som de behöriga nationella myndigheterna utövar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna II, III och IV till riktlinje ECB/2007/2 ska ändras i enlighet med bilagan till den här riktlinjen.

Artikel 2

Ikraftträdande

1.   Denna riktlinje träder i kraft den 8 maj 2009.

2.   Artikel 1 ska tillämpas från och med den 11 maj 2009.

Artikel 3

Adressater och genomförandebestämmelser

1.   Denna riktlinje ska tillämpas på alla centralbanker i Eurosystemet.

2.   De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har infört euron ska senast den 11 maj 2009 överlämna texten till de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv till ECB.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 7 maj 2009.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 237, 8.9.2007, s. 1.


BILAGA

1.

Bilaga II till riktlinje ECB/2007/2 ska ändras på följande sätt:

Definitionen av ”kreditinstitut” i artikel 1 ska ersättas med följande:

”—

kreditinstitut (credit institution): a) ett kreditinstitut som avses i [ange nationella lagbestämmelser som genomför artikel 4.1 a och, om tillämpligt, artikel 2 i bankdirektivet] som är föremål för tillsyn av en behörig myndighet, eller b) ett annat kreditinstitut som avses i artikel 101.2 i fördraget som omfattas av likvärdig tillsyn som den tillsyn som en behörig myndighet utövar.”

2.

Bilaga III till riktlinje ECB/2007/2 ska ändras på följande sätt:

Definitionen av ”kreditinstitut” i förteckningen över definitioner i denna bilaga ska ersättas med följande:

”—

kreditinstitut: a) ett kreditinstitut enligt artiklarna 2 och 4.1 a i bankdirektivet, såsom detta har genomförts i nationell lagstiftning, som är föremål för tillsyn av en behörig myndighet, eller b) ett annat kreditinstitut som avses i artikel 101.2 i fördraget som omfattas av likvärdig tillsyn som den tillsyn som en behörig myndighet utövar.”

3.

Bilaga IV till riktlinje ECB/2007/2 ska ändras på följande sätt:

1.

I punkt 1 ska följande definitioner läggas till:

”—

systemöverskridande avveckling: avveckling i realtid av debiteringsinstruktioner där betalningar görs från en likvidbank i ett anslutet system som använder avvecklingsförfarande 6 till en likvidbank i ett annat anslutet system som använder avvecklingsförfarande 6,

Modulen för Basdata (Hantering): SSP-modulen där basdata insamlas och registreras.”

2.

Följande punkt 3.7 ska läggas till:

”7.

ASCB ska säkerställa att de anslutna system med vilka de har bilaterala arrangemang lämnar uppgifter om namn och BIC för de anslutna system med vilka de avser att genomföra systemöverskridande avveckling samt det datum från vilket systemöverskridande avveckling med ett visst anslutet system ska inledas eller upphöra. Denna information ska registreras i Modulen för Basdata (Hantering).”

3.

Punkt 4.3 ska ersättas med följande:

”3.

En betalningsinstruktion ska anses ha accepterats om

a)

betalningsinstruktionen överensstämmer med de regler som uppställts av leverantören av nätverkstjänster,

b)

betalningsinstruktionen överensstämmer med formateringsreglerna och villkoren för ASCB:s delsystem i TARGET2,

c)

likvidbanken är upptagen på förteckningen över likvidbanker som avses i punkt 3.1 ovan,

d)

för det fall att det rör sig om systemöverskridande avveckling, det berörda anslutna systemet är upptaget på förteckningen över anslutna system med vilka systemöverskridande avveckling får utföras,

e)

för det fall att en likvidbanks deltagande i TARGET2 har avstängts, SCB:s uttryckliga medgivande av den avstängda likvidbanken har inhämtats.”

4.

Punkt 6.1 f ska ersättas med följande:

”f)

Avvecklingsförfarande 6 (reserverad likviditet och systemöverskridande avveckling)”.

5.

Punkt 8.5 ska ersättas med följande:

”5.

När ASCB erbjuder avvecklingsförfarande 6 för gränssnittsmodeller ska SCB öppna ett eller flera underkonton i deras delsystem i TARGET2 för likvidbanker, som ska användas för att ställa likviditet till förfogande samt, i tillämpliga fall, systemöverskridande avveckling. Underkonton ska identifieras, i kombination med ett kontonummer som är specifikt för det berörda underkontot, med hjälp av den BIC som hör till det PM-konto till vilket de hör. Kontonumret består av landskoden plus upp till 32 tecken (beroende på strukturen för det berörda nationella bankkontot).”

6.

Punkt 14 ska ersättas med följande:

”14.   Avvecklingsförfarande 6 – Reserverad likviditet och systemöverskridande avveckling

1.

Avvecklingsförfarande 6 kan användas både för gränssnittsmodellen och för den integrerade modellen, såsom framgår av styckena 4–13 respektive 14–18 nedan. När det gäller den integrerade modellen ska det berörda anslutna systemet använda spegelkonton för att insamla nödvändig likviditet som ställts till förfogande av dess likvidbanker. När det gäller gränssnittsmodellen ska likvidbanken öppna minst ett underkonto avseende ett specifikt anslutet system.

2.

Om de så önskar ska likvidbankerna informeras via ett SWIFT MT 900- eller MT 910-meddelande om krediteringen och debiteringen av deras PM-konton och, i förekommande fall, deras underkonton.

3.

När ASCB och SCB erbjuder systemöverskridande avveckling inom ramen för avvecklingsförfarande 6, ska de stödja betalningar avseende systemöverskridande avveckling om dessa betalningar har initierats av de berörda anslutna systemen. Ett anslutet system kan endast initiera systemöverskridande avveckling under sin behandlingscykel, och avvecklingsförfarande 6 måste pågå i det anslutna system som tar emot betalningsinstruktionen. Systemöverskridande avveckling ska erbjudas för behandling både dagtid och nattetid inom ramen för avvecklingsförfarande 6. Möjligheten att genomföra systemöverskridande avveckling mellan två olika anslutna system ska registreras i Modulen för Basdata (Hantering).

A)   Gränssnittsmodellen

4.

Då avvecklingsförfarande 6 tillhandahålls ska ASCB och SCB stödja avvecklingen av bilaterala och/eller multilaterala likvidtillgodohavanden från det anslutna systemets transaktioner genom att

a)

göra det möjligt för en likvidbank att förfinansiera sina förväntade skyldigheter från avvecklingen genom likviditetsöverföringar från sitt PM-konto till sitt underkonto (nedan kallad reserverad likviditet) före behandlingen i det anslutna systemet, och

b)

avveckla det anslutna systemets betalningsinstruktioner efter avslutad behandling i det anslutna systemet: när det gäller korta likvidbanker genom att debitera deras underkonton (inom de gränser för de medel som finns på sådana konton) och kreditera det anslutna systemets tekniska konto, och när det gäller långa likvidbanker genom att kreditera deras underkonton och debitera det anslutna systemets tekniska konto.

5.

Då avvecklingsförfarande 6 tillhandahålls

a)

ska SCB öppna minst ett underkonto i förhållande till ett enskilt anslutet system för varje likvidbank, och

b)

ASCB ska öppna ett tekniskt konto för det anslutna systemet för att: i) kreditera medel som insamlats från underkontona hos de korta likvidbankerna, och ii) debitera medel vid kreditering av de markerade underkontona hos de långa likvidbankerna.

6.

Avvecklingsförfarande 6 ska tillhandahållas både för den dagliga överföringsfasen och för det anslutna systemets transaktioner på natten. I det senare fallet ska den nya affärsdagen starta direkt efter det att kassakraven har uppfyllts; all debitering eller kreditering som därefter görs på de relevanta kontona därefter ska valuteras den nya affärsdagen.

7.

Inom ramen för avvecklingsförfarande 6 och med beaktande av reservering av likviditet, ska ASCB och SCB tillhandahålla följande typer av likviditetsöverföringstjänster till och från underkontot:

a)

Stående order som likvidbanker kan lämna eller modifiera när som helst under affärsdagen via ICM (när detta står till förfogande). Stående order som lämnas efter sändandet av meddelandet om att förfarandet påbörjats på en given affärsdag ska endast vara giltiga för nästa affärsdag. Om det finns flera stående order att kreditera olika underkonton, ska de avvecklas efter storleksordningen på beloppet, och börja med det högsta. Vid transaktioner i anslutna system över natten, om det finns stående order för vilka det inte finns tillräckliga medel på PM-kontot ska sådana uppdrag avvecklas genom en proportionerlig minskning av alla uppdrag.

b)

Nuvarande uppdrag, som endast får lämnas in av antingen en likvidbank (via ICM) eller det berörda anslutna systemet via ett XML-meddelande under ett pågående avvecklingsförfarande 6 (som är tidsperioden mellan meddelande om att förfarandet startas och meddelande om att förfarandet avslutas) och som kommer att avvecklas endast så länge som det anslutna systemets behandlingscykel ännu ej påbörjats. Om det finns ett nuvarande uppdrag som lämnas till det anslutna systemet för vilken det inte finns tillräckliga medel på PM-kontot ska sådana uppdrag delvis avvecklas.

c)

SWIFT-order som går via ett MT 202-meddelande, som endast får lämnas in under ett pågående avvecklingsförfarande 6 och endast under behandlingen under dagtid. Sådana uppdrag ska avvecklas omedelbart. Om en cykel pågår ska detta ske utan att det anslutna systemet meddelas.

8.

Avvecklingsförfarande 6 påbörjas genom ett meddelande om att förfarandet påbörjas och avslutas med ett meddelande om att förfarandet avslutas som båda ska sändas av det anslutna systemet. Vid transaktioner över natten i anslutna system sänds dock meddelandet om att förfarandet startas av ASCB. Vid meddelanden om att förfarandet påbörjas ska avvecklingen av stående order för överföring av likviditet ske till underkonton. Meddelande om att förfarandet avslutas medför en automatisk återföring av likviditet från underkontot till PM-kontot.

9.

Inom ramen för avvecklingsförfarande 6 ska reserverad likviditet på underkonton frysas så länge det anslutna systemets behandlingscykel pågår (som startar med ett meddelande om att cykeln påbörjas och slutar med ett meddelande om att cykeln avslutas och som båda sänds av det anslutna systemet) för att därefter frisläppas. Det frysta saldot kan ändras under behandlingscykeln till följd av betalningar avseende systemöverskridande avveckling.

10.

Inom varje behandlingscykel i det anslutna systemet ska betalningsinstruktioner avvecklas med markerad likviditet varigenom algoritm 5 (enligt hänvisningen i tillägg I i bilaga II) ska användas som en regel.

11.

Inom varje behandlingscykel i det anslutna systemet ska en likvidbanks markerade likviditet ökas via kreditering av vissa inkommande betalningar direkt till dess underkonton, dvs. kupongbetalningar och inlösen. I sådana fall ska likviditeten först krediteras det tekniska kontot, sedan debiteras sådant konto innan likviditeten krediteras underkontot (eller på PM-kontot).

12.

Systemövergripande avveckling mellan två anslutna system som använder gränssnittsmodellen kan endast initieras av ett anslutet system (eller dess ASCB som agerar för dess räkning) vars deltagares underkonto debiteras. Betalningsinstruktionen avvecklas genom att det belopp som anges i betalningsinstruktionen debiteras en deltagares underkonto i det anslutna system som initierar betalningsinstruktionen samt krediteras en deltagares underkonto i ett annat anslutet system.

Det anslutna system som initierar betalningsinstruktionen och det andra anslutna systemet ska underrättas när avvecklingen fullbordats.

13.

Systemöverskridande avveckling från ett anslutet system som använder gränssnittsmodellen till ett anslutet system som använder den integrerade modellen kan initieras av det anslutna system som använder gränssnittsmodellen (eller dess ASCB som agerar för dess räkning). Betalningsinstruktionen avvecklas genom att det belopp som anges i betalningsinstruktionen debiteras en deltagares underkonto i det anslutna system som använder gränssnittsmodellen samt krediteras spegelkontot för det anslutna system som använder den integrerade modellen. Betalningen kan inte initieras av det anslutna system som använder den integrerade modellen och vars spegelkonto kommer att krediteras.

Det anslutna system som initierar betalningsinstruktionen och det andra anslutna systemet ska underrättas när avvecklingen fullbordats.

B)   Den integrerade modellen

14.

Då avvecklingsförfarande 6 tillhandahålls för integrerade modeller, ska ASCB och SCB stödja sådan avveckling. Om avvecklingsförfarande 6 används för den integrerade modellen under den dagliga överföringsfasen tillhandahålls endast begränsad funktionalitet.

15.

Inom ramen för avvecklingsförfarande 6 och med beaktande av den integrerade modellen ska ASCB och SCB tillhandahålla följande likviditetsöverföringstjänster till ett spegelkonto:

a)

Stående order (för den dagliga överföringsfasen och för transaktioner i det anslutna systemet nattetid) som likvidbanker kan lämna eller ändra när som helst under en affärsdag via ICM (när detta står till förfogande). Stående order som lämnas efter det att ett meddelande om att proceduren påbörjas sänts på en given affärsdag ska endast vara giltiga för nästa affärsdag. Om det finns flera stående order ska de avvecklas efter storleksordningen på beloppet, och börja med det högsta. Om det saknas täckning för en stående order för den dagliga överföringsfasen kommer den att avvisas. Vid transaktioner under natten i anslutna system ska, om det finns flera stående order för vilka det inte finns tillräckliga medel på PM-kontot, sådana order avvecklas genom en proportionerlig minskning av alla order.

b)

Pågående order, som endast får lämnas in av antingen en likvidbank (via ICM) eller det berörda anslutna systemet via ett XML-meddelande under ett pågående avvecklingsförfarande 6 (som är tidsperioden mellan meddelande om att förfarandet påbörjas och meddelande om att förfarandet avslutas) och som endast avvecklas förutsatt att behandlingscykeln i det anslutna systemet ännu ej påbörjats. Om det finns en pågående order för vilken det inte finns tillräckliga medel på PM-kontot ska sådana order delvis avvecklas.

c)

SWIFT-order som går via ett MT 202-meddelande som endast får lämnas in under den dagliga överföringsfasen Sådana uppdrag ska avvecklas omedelbart.

16.

Reglerna för meddelande om att förfarandet påbörjas och meddelande om att förfarandet avslutas, samt, när det gäller den gränssnittsmodellen, reglerna om att cykeln startas och avslutas, ska gälla efter vederbörliga ändringar.

17.

Systemövergripande avveckling mellan två anslutna system som använder den integrerade modellen kan endast initieras av ett anslutet system (eller dess ASCB som agerar för dess räkning) vars spegelkonto debiteras. Betalningsinstruktionen avvecklas genom att det belopp som anges i betalningsinstruktionen debiteras det spegelkonto som används av det anslutna system som initierar betalningsinstruktionen samt krediteras det spegelkonto som används av ett annat anslutet system. Betalningsinstruktionen kan inte initieras av det anslutna system vars spegelkonto kommer att krediteras.

Det anslutna system som initierar betalningsinstruktionen och det andra anslutna systemet ska underrättas när avvecklingen fullbordats.

18.

Systemöverskridande avveckling från ett anslutet system som använder den integrerade modellen till ett anslutet system som använder gränssnittsmodellen kan initieras av det anslutna system som använder den integrerade modellen (eller dess ASCB som agerar för dess räkning). Betalningsinstruktionen avvecklas genom att det belopp som anges i betalningsinstruktionen debiteras från det spegelkonto som används av det anslutna system som använder den integrerade modellen samt krediteras en deltagares underkonto i ett annat anslutet system. Betalningsinstruktionen kan inte initieras av det anslutna system som använder gränssnittsmodellen och vars deltagares underkonto kommer att krediteras.

Det anslutna system som initierar betalningsinstruktionen och det andra anslutna systemet ska underrättas när avvecklingen fullbordats.”


19.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 123/99


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 7 maj 2009

om ändring av riktlinje ECB/2000/7 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden

(ECB/2009/10)

(2009/391/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 105.2 första strecksatsen,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 12.1 och 14.3 i förening med artikel 3.1 första strecksatsen, artikel 18 och artikel 20 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

För att förverkliga en gemensam penningpolitik krävs definitioner av de instrument och förfaranden som används av Eurosystemet, som består av de nationella centralbankerna i de medlemsstater som infört euron (nedan kallade deltagande medlemsstater) och Europeiska centralbanken (ECB), så att tillämpningen av penningpolitiken kan bli enhetlig i euroområdet.

(2)

Riktlinje ECB/2000/7 av den 31 augusti 2000 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (1) bör ändras så att kreditinstitut, som på grund av sin specifika institutionella karaktär enligt gemenskapsrätten omfattas av tillsyn som är likvärdig med den tillsyn som de behöriga nationella myndigheterna utför, erhåller tillträde till Eurosystemets öppna marknadstransaktioner och stående faciliteter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av bilaga I till riktlinje ECB/2000/7

I avsnitt 2.1 första stycket andra strecksatsen ska tredje meningen ersättas med följande:

”Mot bakgrund av sin specifika institutionella karaktär enligt gemenskapsrätten kan finansiellt solida institut som avses i artikel 101.2 i fördraget, och som står under likvärdig tillsyn som den tillsyn som behöriga nationella myndigheter utövar, godkännas som motparter. Finansiellt solida institut som står under en icke-harmoniserad tillsyn av nationella myndigheter som håller en likvärdig standard som den harmoniserade EU/EES-tillsynen kan också godkännas som motparter, t.ex. filialer i euroområdet till institut som har sitt huvudkontor utanför EES.”

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna riktlinje träder i kraft den 11 maj 2009.

Artikel 3

Adressater och genomförandeåtgärder

1.   Denna riktlinje riktar sig till de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna.

2.   De nationella centralbankerna som avses i punkt 1 ska senast den 11 maj 2009 underrätta ECB om de åtgärder de avser vidta för att följa denna riktlinje.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 7 maj 2009.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 310, 11.12.2000, s. 1.


Rättelser

19.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 123/100


Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 275/2009 av den 2 april 2009 om ändring av rådets förordning (EG) nr 872/2004 om ytterligare restriktiva åtgärder mot Liberia

( Europeiska unionens officiella tidning L 91 av den 3 april 2009 )

På sidan 19 i bilagan, led 2 c ska det

i stället för:

”Ali Ramadan Kleilat Al-Delby”,

vara:

”Ali Ramadhan Kleilat Al-Delbi”.