ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2009.106.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 106

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

52 årgången
28 april 2009


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 347/2009 av den 27 april 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 348/2009 av den 27 april 2009 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/2009

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 349/2009 av den 24 april 2009 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

5

 

 

DIREKTIV

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/34/EG av den 23 april 2009 om gemensamma föreskrifter för både mätdon och metrologiska kontrollmetoder (omarbetning) ( 1 )

7

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Kommissionen

 

 

2009/347/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 20 april 2009 om fastställande av gemenskapens ståndpunkt inför förvaltningsorganens beslut om ändring av specifikationerna för bildåtergivningsutrustning i bilaga C del VII till avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning

25

 

 

2009/348/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 23 april 2009 om tillstånd för utsläppande på marknaden av lykopen som ny livsmedelsingrediens enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 [delgivet med nr K(2009) 2975]

55

 

 

III   Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

 

 

2009/349/Gusp

 

*

Rådets beslut av den 27 april 2009 om genomförande av gemensam ståndpunkt 2008/369/Gusp om restriktiva åtgärder mot Demokratiska republiken Kongo

60

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

28.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 347/2009

av den 27 april 2009

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 28 april 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 april 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

MA

74,9

TN

139,0

TR

102,8

ZZ

105,6

0707 00 05

MA

37,3

TR

144,6

ZZ

91,0

0709 90 70

TR

104,9

ZZ

104,9

0805 10 20

EG

47,2

IL

58,6

MA

51,8

TN

55,4

TR

51,6

US

48,4

ZZ

52,2

0805 50 10

TR

54,5

ZA

73,4

ZZ

64,0

0808 10 80

AR

89,7

BR

73,3

CA

113,8

CL

78,9

CN

89,0

MK

22,1

NZ

103,1

US

130,3

UY

68,0

ZA

81,4

ZZ

85,0

0808 20 50

AR

78,2

CL

103,5

CN

36,6

NZ

141,0

ZA

89,8

ZZ

89,8


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


28.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 348/2009

av den 27 april 2009

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/2009

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2008/2009 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 945/2008 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 321/2009 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/2009, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 28 april 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 april 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.

(3)  EUT L 258, 26.9.2008, s. 56.

(4)  EUT L 101, 21.4.2009, s. 7.


BILAGA

De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 28 april 2009

(EUR)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga

1701 11 10 (1)

27,53

3,03

1701 11 90 (1)

27,53

7,77

1701 12 10 (1)

27,53

2,89

1701 12 90 (1)

27,53

7,34

1701 91 00 (2)

31,29

9,59

1701 99 10 (2)

31,29

5,07

1701 99 90 (2)

31,29

5,07

1702 90 95 (3)

0,31

0,34


(1)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(2)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)  Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.


28.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 349/2009

av den 24 april 2009

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskilda gemenskapsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 av de skäl som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Det är lämpligt att bindande klassificeringsbesked som utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen, men som inte överensstämmer med reglerna i denna förordning fortfarande kan åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2), under en period av tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter och som inte överensstämmer med reglerna i denna förordning får under en period av tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 april 2009.

På kommissionens vägnar

László KOVÁCS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

Produkt i pulverform bestående av (i viktprocent):

L-askorbinsyra (vitamin C)

97

Hydroxipropylmetylcellulosa

3

Tillsats av hydroxipropylmetylcellulosa är inte nödvändig för att bevara eller transportera vitamin C.

Produkten är lämplig för ett specifikt bruk (tillverkning av vitamintabletter) snarare än för allmänt bruk.

2106 90 92

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 2106, 2106 90 och 2106 90 92.

Tillsats av hydroxipropylmetylcellulosa (hölje och klumpförebyggande medel) ändrar C-vitaminproduktens egenskaper och gör den tekniskt lämplig för tillverkning av vitamintabletter.

Se även de förklarande anmärkningarna till HS, nummer 2936, tredje stycket.

Produkten är inte avsedd för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk i den mening som avses i kapitel 30.


DIREKTIV

28.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/7


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/34/EG

av den 23 april 2009

om gemensamma föreskrifter för både mätdon och metrologiska kontrollmetoder

(omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 71/316/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gemensamma föreskrifter för både mätdon och metrologiska kontrollmetoder (3) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (4). Med anledning av nya ändringar bör direktivet i fråga av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

Mätdons tekniska egenskaper och metoderna för metrologisk kontroll är i medlemsstaterna underkastade tvingande bestämmelser som skiljer sig mellan medlemsstaterna och därmed utgör handelshinder och kan skapa ojämlika konkurrensförhållanden inom gemenskapen.

(3)

Ett av syftena med medlemsstaternas kontrollverksamhet är att säkerställa att kunden får den kvantitet som motsvarar betalat pris. Avsikten med detta direktiv bör därför inte vara att avskaffa denna kontrollverksamhet utan att eliminera de skillnader mellan bestämmelserna som utgör handelshinder.

(4)

Dessa hinder mot att skapa en väl fungerande inre marknad kan minskas och avlägsnas om samma krav gäller i alla medlemsstater. Inledningsvis kan de gemensamma kraven komplettera de gällande nationella bestämmelserna, och senare, när de nödvändiga förutsättningarna föreligger, ersätta dessa.

(5)

Även under den period när gemenskapsbestämmelserna och nationella bestämmelser existerar vid sidan av varandra kommer gemenskapsbestämmelserna att göra det möjligt för företag att tillverka produkter med enhetliga tekniska egenskaper, så att produkterna kan marknadsföras och användas i hela gemenskapen när de varit föremål för EG-kontroll.

(6)

Gemenskapsbestämmelserna om tekniska krav på konstruktion och funktion bör säkerställa att mätdon fortlöpande ger mätresultat som är tillräckligt noggranna för avsett ändamål.

(7)

Medlemsstaterna kontrollerar vanligen att mätdon uppfyller de tekniska kraven, särskilt genom förfaranden för typgodkännande och verifikation, innan de släpps ut på marknaden eller tas i bruk. När det är lämpligt kontrolleras mätdonen också när de är i drift. För att uppnå fri rörlighet för mätdon inom gemenskapen måste medlemsstaterna också ömsesidigt erkänna varandras kontroller, och lämpliga former för EG-typgodkännande och första EG-verifikation liksom EG-metoder för metrologisk kontroll måste fastställas, i enlighet med detta direktiv och tillämpliga särdirektiv.

(8)

När ett mätdon eller en produkt försetts med märkning som visar att mätdonet eller produkten genomgått de tillämpliga kontrollerna innebär detta att mätdonet eller produkten uppfyller de tillämpliga tekniska kraven inom gemenskapen. Det är därför inte nödvändigt att upprepa de kontroller som gjorts, när detta mätdon eller denna produkt importeras eller tas i drift.

(9)

De nationella reglerna om metrologi omfattar många olika kategorier av mätdon och produkter. Detta direktiv fastställer de allmänna bestämmelserna, särskilt för EG-typgodkännande och första EG-verifikation samt för EG-metoder för metrologisk kontroll. I direktiv med närmare bestämmelser för de olika kategorierna av mätdon och produkter kommer de tekniska kraven på konstruktion, funktion och noggrannhet att fastställas, kontrollförfarandena och där så är lämpligt förutsättningarna för att gemenskapsbestämmelser ska ersätta gällande nationella bestämmelser.

(10)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

(11)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att ändra bilagorna I och II till detta direktiv och bilagorna till särdirektiven. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv och i särdirektiven, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(12)

De nya bestämmelser som införs i detta direktiv gäller endast kommittéförfarandena. De behöver därför inte införlivas av medlemsstaterna.

(13)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av dessa direktiv som anges i bilaga III del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER

Artikel 1

1.   Detta direktiv ska tillämpas på

a)

mätdon enligt definitionen i punkt 2,

b)

måttenheter och harmonisering av metoder för mätning och metrologisk kontroll, samt i tillämpliga fall de medel som krävs för att tillämpa dessa metoder,

c)

föreskrifter, mätmetoder, metrologisk kontroll och kvantitetsmärkning för färdigförpackade varor.

2.   I detta direktiv avses med mätdon, mätinstrument, komponenter till mätdon, tillsatsanordningar och mätutrustning.

3.   Ingen medlemsstat får, på grundval av detta direktiv och därmed sammanhängande särdirektiv, förhindra, förbjuda eller begränsa att ett mätdon eller en produkt som beskrivs i punkt 1 släpps ut på marknaden och/eller tas i drift om mätdonet försetts med EG-märkning och/eller märkning enligt villkoren i detta direktiv och i de särdirektiv som gäller mätdonet eller produkten.

4.   Medlemsstaterna ska ge EG-typgodkännande och första EG-verifikation samma status som motsvarande nationella förfaranden.

5.   De särdirektiv som gäller frågorna i punkt 1 ska specificera

särskilt mätmetoderna, mätegenskaperna samt de tekniska kraven rörande konstruktion och funktion, vad gäller de mätdon som avses i punkt 1 a,

kraven rörande punkt 1 b och 1 c.

6.   De särdirektiven kan fastställa ett datum när de gällande nationella föreskrifterna ska ersättas av gemenskapsföreskrifter.

KAPITEL II

EG-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 2

1.   Medlemsstaterna ska utfärda EG-typgodkännande i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv och de tillämpliga särdirektiven.

2.   EG-typgodkännande av ett mätdon innebär att det får genomgå första EG-verifikation, och när detta inte krävs, att det är tillåtet att placera mätdonet på marknaden eller att ta det i drift. Om det eller de särdirektiv som är tillämpliga för en viss kategori mätdon undantar denna kategori från EG-typgodkännande, får mätdonen i denna kategori genomgå första EG-verifikation direkt.

3.   Om en medlemsstat har erforderlig utrustning för kontroll, ska medlemsstaten utfärda EG-typgodkännande för varje mätdon som uppfyller kraven enligt detta direktiv och enligt de särdirektiv som rör mätdonet i fråga.

4.   Endast tillverkaren eller dennes inom gemenskapen etablerade ombud får ansöka om EG-typgodkännande. För ett visst mätdon får ansökan endast inlämnas i en medlemsstat.

5.   En medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännande ska säkerställa att den hålls informerad om alla modifikationer av eller tillägg till den godkända typen. Medlemsstaten ska informera de övriga medlemsstaterna om sådana förändringar.

Modifikationer av eller tillägg till en godkänd typ måste i sin tur EG-typgodkännas av den medlemsstat som utfärdade EG-typgodkännandet, om sådana förändringar påverkar eller kan påverka mätresultat eller de villkor som föreskrivits för användning av mätdonet.

Ett tillägg till ett ursprungligt EG-typgodkännande får dock inte utfärdas för en modifierad typ som ändrats efter det att föreskrifterna i detta direktiv eller det tillämpliga särdirektivet ändrats eller omarbetats på ett sådant sätt att den modifierade typen endast skulle kunna godkännas enligt de nya villkoren; i ett sådant fall ska i stället ett nytt EG-typgodkännande utfärdas.

Artikel 3

Om EG-typgodkännande beviljas för tillsatsutrustning ska följande specificeras i godkännandeintyget:

a)

Vilka typer av mätdon som tillsatsutrustningen kan anslutas till eller ingå i.

b)

De allmänna villkor som gäller för det typgodkända mätdonets helhetsfunktion.

Artikel 4

När ett mätdon klarat kontroll för EG-typgodkännande enligt detta direktiv och de tillämpliga särdirektiven för det mätdonet, ska den medlemsstat som genomfört kontrollen utfärda ett EG-typgodkännandeintyg.

Medlemsstaten ska sända intyget till sökanden.

I de fall som beskrivs i artikel 11 i detta direktiv eller i ett särdirektiv ska sökanden på varje mätdon som motsvarar den godkända typen anbringa eller låta anbringa det EG-godkännandemärke som anges i intyget; i alla andra fall får sökanden anbringa eller låta anbringa märket.

Artikel 5

1.   Ett EG-typgodkännande ska gälla i tio år. Det får därefter förlängas i tioårsperioder. Antalet mätdon av den godkända typen som får tillverkas får inte begränsas.

Ett EG-typgodkännande som utfärdats enligt detta direktiv och ett särskilt direktiv får inte förlängas efter den tidpunkt när någon ändring eller anpassning av gemenskapsbestämmelserna i fråga trätt i kraft, om EG-typgodkännandet inte skulle ha utfärdats med stöd av de nya bestämmelserna.

Om ett EG-godkännande inte förlängs ska godkännandet likväl fortsätta att gälla de märkta mätdon som redan är i drift.

2.   Om ny teknik utnyttjas, som inte beaktas i ett särskilt direktiv, får EG-typgodkännande med begränsad omfattning utfärdas, efter samråd med de övriga medlemsstaterna.

Godkännandet får ha följande inskränkningar:

a)

Begränsning av antalet mätdon som godkännandet får omfatta.

b)

Skyldighet att underrätta behöriga myndigheter om var mätdon installeras.

c)

Begränsning av användningsområdet.

d)

Särskilda inskränkningar beträffande den använda tekniken.

Godkännande får dock endast utfärdas under följande förutsättningar:

a)

Särdirektivet för denna mätdonkategori har trätt i kraft.

b)

Ingen avvikelse har gjorts i förhållande till de största tillåtna fel som fastställts i särdirektiven.

Ett sådant godkännande får inte ha längre giltighet än två år. Det får förlängas med tre år.

3.   Den medlemsstat som utfärdat ett begränsat EG-typgodkännande enligt punkt 2 ska, så snart den anser att ny teknik visat sig vara tillförlitlig, ansöka om anpassning till tekniska framsteg av bilagorna I och II till detta direktiv i tillämplig utsträckning, och av särdirektiven, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2.

Artikel 6

Om EG-typgodkännande inte krävs för en kategori av mätdon som uppfyller kraven i ett särdirektiv får tillverkaren på eget ansvar anbringa det särskilda märke som beskrivs i bilaga I punkt 3.3 på mätdon i den kategorin.

Artikel 7

1.   Den medlemsstat som beviljat EG-typgodkännande får återkalla detta i följande fall:

a)

De mätdon som godkänts motsvarar inte den godkända typen eller uppfyller inte kraven i det tillämpliga särdirektivet.

b)

De metrologiska kraven enligt godkännandeintyget eller enligt artikel 5.2 uppfylls inte.

c)

Om medlemsstaten i fråga konstaterar att godkännande utfärdats oriktigt.

2.   Den medlemsstat som beviljat EG-typgodkännande ska återkalla detta om de mätdon som har samma utförande som den godkända typen under drift uppvisar någon felaktighet av allmän karaktär som gör dem olämpliga för avsedd användning.

3.   Om medlemsstaten som beviljat EG-typgodkännande av någon annan medlemsstat informeras om att något av fallen enligt punkterna 1 och 2 inträffat, ska även åtgärderna enligt dessa punkter vidtagas efter samråd med den informerande medlemsstaten.

4.   Den medlemsstat som tillkännager att ett fall enligt punkt 2 har inträffat får förbjuda tills vidare att ifrågavarande mätdon släpps ut på marknaden eller tas i drift.

Den ska genast informera de andra medlemsstaterna och kommissionen och ange skälen för sitt beslut.

Samma procedur ska tillämpas om ett fall som avses i punkt 1 inträffar för mätdon som undantagits från första EG-verifikation, om tillverkaren trots anmaning inte åtgärdar mätdonen så att de överensstämmer med den godkända typen respektive uppfyller kraven i det tillämpliga särdirektivet.

5.   Om den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet blivit informerad om att ett fall enligt punkt 2 har inträffat och bestrider detta, eller bestrider att de åtgärder som vidtagits enligt punkt 4 är berättigade, ska de inblandade medlemsstaterna söka komma överens.

Kommissionen ska hållas informerad. Den ska vid behov genomföra särskilt samråd för att uppnå en överenskommelse.

KAPITEL III

FÖRSTA EG-VERIFIKATION

Artikel 8

1.   Första EG-verifikation innebär undersökning av ett nytt eller renoverat mätdon och bekräftelse av dess överensstämmelse med den godkända typen och/eller med kraven i detta direktiv och de tillämpliga särdirektiven. Verifikationen bekräftas med EG-verifikationsmärket.

2.   Första EG-verifikationen av ett mätdon kan genomföras på annat sätt än genom enhetskontroll i de fall som anges i de särdirektiven och genom de förfaranden som fastställts.

3.   Vid tillgång till erforderlig utrustning ska medlemsstaterna utföra första EG-verifikation av mätdon som underkastats kontroll och som uppges ha de mätegenskaper och uppfylla de tekniska krav om konstruktion och funktion som fastställts i särdirektiven för den aktuella kategorin av mätdon.

4.   För mätdon som försetts med märkning för första EG-verifikation ska den skyldighet som ålagts medlemsstaterna enligt artikel 1.3 gälla fram till slutet av året efter det år då märkningen anbringades, om längre giltighetstid inte föreskrivs i särdirektiv.

Artikel 9

1.   När ett mätdon inlämnas för första EG-verifikation ska den medlemsstat som utför undersökningen bestämma följande:

a)

Huruvida mätdonet tillhör en kategori som undantagits från EG-typgodkännande, och i så fall huruvida det uppfyller de krav i fråga om teknisk uppbyggnad och funktion som fastställts i särdirektiven rörande detta mätdon.

b)

Huruvida mätdonet har erhållit EG-typgodkännande, och i så fall huruvida det överensstämmer med den godkända typen och uppfyller kraven i särdirektiv rörande detta mätdon som gällde när EG-typgodkännandet utfärdades.

2.   Den undersökning som utförs vid första EG-verifikation enligt de särdirektiven ska särskilt omfatta följande:

a)

De metrologiska egenskaperna.

b)

De största tillåtna felen.

c)

Konstruktionen, i den mån denna garanterar att egenskaperna sannolikt inte kommer att försämras avsevärt under normala driftsförhållanden.

d)

Förekomsten av föreskriven märkning och märkskyltar eller förberedelser för första EG-verifikationsmärkning.

Artikel 10

När ett mätdon godkänts vid en första EG-verifikation enligt kraven i detta direktiv och särdirektiven ska mätdonet på den berörda medlemsstatens ansvar förses med märket för partiell eller slutlig EG-verifikation enligt reglerna i bilaga II.3.

Artikel 11

Om första EG-verifikation inte krävs för en kategori av mätdon som uppfyller kraven i ett särdirektiv ska tillverkaren på eget ansvar anbringa på mätdonet det särskilda märke som beskrivs i punkt 3.4 i bilaga I.

KAPITEL IV

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE OCH FÖRSTA EG-VERIFIKATION

Artikel 12

Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att hindra att mätdon förses med märkning som kan förväxlas med EG-märkning.

Artikel 13

Varje medlemsstat ska anmäla till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen vilka organ som bemyndigats att genomföra undersökning enligt detta direktiv och de särdirektiven, att utfärda EG-typgodkännandeintyg och att utföra första EG-verifikationsmärkning.

Artikel 14

Medlemsstaterna får kräva att den föreskrivna märkningen utförs på landets officiella språk.

KAPITEL V

KONTROLL AV MÄTDON I DRIFT

Artikel 15

Särdirektiven ska specificera de krav som gäller vid kontroll av EG-märkta mätdon i drift, särskilt vilka största fel som tillåts under drift. Om nationella föreskrifter ställer lägre krav på mätdon som inte är EG-märkta kan dessa krav få ligga till grund för kontrollen.

KAPITEL VI

ANPASSNING AV DIREKTIVEN TILL TEKNISKA FRAMSTEG

Artikel 16

De ändringar som behövs för att anpassa bilagorna I och II till detta direktiv och bilagorna till särdirektiven enligt artikel 1 till tekniska framsteg ska antas av kommissionen. De åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv och särdirektiven ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 17.2.

Detta förfarande ska dock inte gälla det kapitel som berör brittiska måttenheter i bilagan till direktivet om måttenheter och bilagorna om kvantitetsintervall för färdigförpackade varor till direktiven om färdigförpackade varor.

Artikel 17

1.   Kommissionen ska biträdas av kommittén för anpassning till tekniska framsteg av direktiven enligt artikel 16.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1-5a.4 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 18

I alla beslut, som fattas enligt de bestämmelser som antagits för att följa detta direktiv och särdirektiven för mätdonen i fråga och som innebär att EG-typgodkännande eller förlängning av EG-typgodkännande vägras, att EG-typgodkännande återkallas, att första EG-verifikation vägras eller att förbjuda att mätdonen släpps ut på marknaden eller tas i drift, ska skälen för beslutet anges. Den berörda parten ska underrättas om beslutet och samtidigt få upplysning om vilka möjligheter som finns att få beslutet prövat enligt medlemsstaternas lagstiftning och om den tid vilken sådan prövning kan begäras.

Artikel 19

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 20

Direktiv 71/316/EEG i dess lydelse enligt de rättsakter som anges i bilaga III del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av dessa direktiv som anges i bilaga III del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.

Artikel 21

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 22

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 23 april 2009.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

P. NEČAS

Ordförande


(1)  Yttrande av den 22 oktober 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 4 december 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 23 mars 2009.

(3)  EGT L 202, 6.9.1971, s. 1.

(4)  Se bilaga III del A.

(5)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.


BILAGA I

EG-TYPGODKÄNNANDE

1.   Ansökan om EG-godkännande

1.1

Ansökan och skriftväxling i samband därmed ska avfattas på ett officiellt språk enligt lagstiftningen i den medlemsstat där ansökan inlämnas. Medlemsstaten får kräva att också de handlingar som bifogas ansökan ska avfattas på samma officiella språk.

Sökanden ska samtidigt sända en kopia av sin ansökan till alla medlemsstater.

1.2

Ansökan ska innehålla uppgifter om:

a)

Namn och adress för tillverkaren eller företaget, för tillverkarens eller företagets befullmäktigade representant eller för sökanden.

b)

Mätdonskategori.

c)

Avsett användningsområde.

d)

Mätegenskaper.

e)

Eventuell kommersiell beteckning eller typbeteckning.

1.3

Till ansökan ska fogas två exemplar av alla handlingar som krävs för bedömning av ansökan, särskilt följande:

1.3.1

Beskrivning av

a)

mätdonets konstruktion och funktion,

b)

skyddsanordningar för att säkerställa korrekt funktion,

c)

anordningar för inställning och justering,

d)

avsedd placering av

verifikationsmärkning,

eventuell försegling.

1.3.2

Sammanställningsritningar och vid behov detaljritningar över viktiga komponenter.

1.3.3

Schematisk ritning som visar mätdonets funktionsprinciper och om nödvändigt ett fotografi.

1.4

Till ansökan ska där så är lämpligt fogas de handlingar som rör redan beviljade nationella godkännanden.

2.   Undersökning för EG-godkännande

2.1

Undersökningen ska omfatta följande:

2.1.1

Granskning av handlingarna och undersökning av typens mätegenskaper i det metrologiska kontrollorganets laboratorium, i annat godkänt laboratorium eller hos tillverkaren, leverantören eller användaren.

2.1.2

Om typens mätegenskaper är väl kända, är en granskning av handlingarna tillräcklig.

2.2

Undersökningen ska omfatta mätdonets alla egenskaper vid normala driftsförhållanden. Under sådana förhållanden ska kraven i fråga om mätegenskaper vara uppfyllda.

2.3

Inriktningen och omfattningen av undersökningen enligt punkt 2.1 kan specificeras i särdirektiv.

2.4

Kontrollorganet kan kräva att sökanden ställer normaler och nödvändiga resurser i form av utrustning och personal till förfogande för genomförande av godkännandeprovningen.

3.   Intyg och märke för EG-godkännande

3.1

I intyget ska resultaten av undersökningen av typen redovisas och de andra krav förtecknas som ska uppfyllas. Till intyget ska fogas de beskrivningar, ritningar och diagram som krävs för att identifiera typen och för att förklara hur den fungerar. Godkännandemärket enligt artikel 4 ska ha formen av ett stiliserat ”ε” som

i den översta delen, bokstavsbeteckningen för den stat som utfärdat godkännande (B för Belgien, BG för Bulgarien, CZ för Tjeckien, DK för Danmark, D för Tyskland, EST för Estland, IRL för Irland, EL för Grekland, E för Spanien, F för Frankrike, I för Italien, CY för Cypern, LV för Lettland, LT för Litauen, L för Luxemburg, H för Ungern, M för Malta, NL för Nederländerna, A för Österrike, PL för Polen, P för Portugal, RO för Rumänien, SI för Slovenien, SK för Slovakien, FI för Finland, S för Sverige, UK för Förenade kungariket) samt de sista två siffrorna för godkännandeåret,

i sin nedre del innehåller en beteckning som bestämts av det kontrollorgan som utfärdat godkännandet (ett identifikationsnummer).

I punkt 6.1 visas ett exempel på detta godkännandemärke.

3.2

Om ett begränsat EG-godkännande utfärdats ska bokstaven P med samma storlek som den stiliserade bokstaven ε placeras framför denna.

I punkt 6.2 visas ett exempel på detta märke för begränsat godkännande.

3.3

Märkningen enligt artikel 6 är densamma som EG-godkännandemärket, frånsett att den stiliserade bokstaven är ε symmetriskt spegelvänd kring en vertikal axel, och innefattar inga andra tecken om inte annat föreskrivs i särdirektiven.

I punkt 6.3 visas ett exempel på denna märkning.

3.4

Märket enligt artikel 11 är EG-godkännandemärket inskrivet i en sexhörning.

I punkt 6.4 visas ett exempel på detta märke.

3.5

De märken som avses i punkterna 3.1-3.4 och som tillverkaren anbringar enligt bestämmelserna i detta direktiv ska anbringas på en synlig plats på varje mätdon och varje tillsatsutrustning. Märkningen ska vara läslig och beständig. Om det är tekniskt svårt att anbringa märkningen, kan undantag göras enligt särdirektiv eller efter överenskommelse mellan medlemsstaternas metrologiska kontrollorgan.

4.   Deponering av typexemplar

Kontrollorgan som beviljat godkännande kan, i de fall som anges i särdirektiv och om så bedöms nödvändigt, begära att ett provexemplar för vilket godkännande utfärdats ska deponeras. Kontrollorganet kan tillåta att delar, skalmodeller eller ritningar av mätdonet deponeras i stället för ett provexemplar. Detta ska i så fall anges på typgodkännandeintyget.

5.   Offentliggörande av godkännanden

5.1

Samtidigt som underrättelse lämnas till den berörda parten ska kopior av EG-godkännandeintyget sändas till kommissionen och till övriga medlemsstater. Medlemsstaterna kan också efter begäran få kopior av de metrologiska undersökningsrapporterna.

5.2

Proceduren för offentliggörande enligt punkt 5.1 ska gälla också vid återkallande av EG-godkännanden och andra meddelanden som rör omfattningen och giltigheten av EG-typgodkännanden.

5.3

En medlemsstat som avslår en ansökan om typgodkännande ska informera övriga medlemsstater och kommissionen om detta.

6.   Märken för EG-typgodkännande

6.1

EG-typgodkännandemärke

Exempel:

Image

EG-typgodkännande utfärdat av Tysklands metrologiska kontrollorgan år 1971 (se första strecksatsen i punkt 3.1).

Identifieringsnummer för EG-godkännandet (se andra strecksatsen i punkt 3.1.)

6.2

Märke för begränsat EG-typgodkännande (se punkt 3.2)

Exempel:

Image

Begränsat EG-typgodkännande utfärdat av Tysklands metrologiska kontrollorgan år 1971.

Identifieringsnummer för det begränsade EG-typgodkännandet.

6.3

Undantagsmärkning från EG-typgodkännande (se punkt 3.3)

Exempel:

Image

6.4

Märke för EG-typgodkännande av mätdon som undantas från första EG-verifikation (se punkt 3.4)

Exempel:

Image

EG-typgodkännande utfärdat av Tysklands metrologiska kontrollorgan år 1971.

Identifieringsnummer för EG-typgodkännandet.


BILAGA II

FÖRSTA EG-VERIFIKATION

1.   Allmänt

1.1

Första EG-verifikation kan omfatta ett eller flera steg (vanligen två).

1.2

Om inte annat föreskrivs i särdirektiven gäller följande:

1.2.1

Första EG-verifikation ska utföras i ett steg för mätdon som när de lämnar fabriken utgör en enhet, dvs. som i princip kan flyttas till installationsplatsen utan att först tas isär.

1.2.2

Första EG-verifikation ska utföras i två eller flera steg för mätdon som för att fungera korrekt är beroende av installations- eller användningsvillkor.

1.2.3

Verifikationens första steg ska särskilt säkerställa att mätdonet överensstämmer med den godkända typen eller, för ett mätdon som undantagits från typgodkännande, att det överensstämmer med tillämpliga bestämmelser.

2.   Plats för första EG-verifikation

2.1

Om ingen plats anges i särdirektiven ska verifikation av mätdon som ska verifieras i ett enda steg utföras på den plats som det berörda metrologiska kontrollorganet bestämmer.

2.2

Mätdon som kräver verifikation i två eller flera steg ska verifieras av det för det enskilda fallet territoriellt behöriga metrologiska kontrollorganet.

2.2.1

Det sista steget i en verifikation ska utföras på installationsplatsen.

2.2.2

För de övriga stegen i en verifikation gäller punkt 2.1.

2.3

Om verifikationen utförs utanför det metrologiska kontrollorganets lokaler kan kontrollorganet särskilt kräva att sökanden

ställer normaler och resurser i form av utrustning och personal till förfogande för verifikationen,

tillhandahåller en kopia av EG-typgodkännandeintyget.

3.   Märkning för första EG-verifikation

3.1   Beskrivning av märkning för första EG-verifikation.

3.1.1

Om inte annat föreskrivs i särdirektiven gäller följande för märkning för första EG-verifikation som anbringas enligt punkt 3.3:

3.1.1.1

Slutlig märkning för första EG-verifikation ska bestå av två märken, varav

a)

det första märket ska ha formen av bokstaven ”e”, som

i den översta delen, bokstavsbeteckningen för den stat som utfärdat godkännande (B för Belgien, BG för Bulgarien, CZ för Tjeckien, DK för Danmark, D för Tyskland, EST för Estland, IRL för Irland, EL för Grekland, E för Spanien, F för Frankrike, I för Italien, CY för Cypern, LV för Lettland, LT för Litauen, L för Luxemburg, H för Ungern, M för Malta, NL för Nederländerna, A för Österrike, PL för Polen, P för Portugal, RO för Rumänien, SI för Slovenien, SK för Slovakien, FI för Finland, S för Sverige, UK för Förenade kungariket) samt, vid behov, en eller två siffror som betecknar en geografisk eller administrativ underavdelning,

i sin nedre hälft innehåller identifikationsnumret för det organ eller myndighet som genomför verifikationen.

b)

Det andra märket ska bestå av de två sista siffrorna i årtalet för verifikationen, inskrivna i en sexhörning.

3.1.1.2

Märkning för partiell första EG-verifikation ska enbart omfatta det första märket. Detta ska också fungera som försegling.

3.2   Märkenas form och storlek

3.2.1

I bifogade figurer visas form, mått och konturer för de bokstäver och siffror som ingår i märkning för första EG-verifikation enligt punkt 3.1. De första två figurerna visar märkenas olika delar, den tredje är ett exempel på märket. De mått som anges i figurerna har enheten lika med diametern på den cirkel som omskriver bokstaven e respektive sexhörningen.

Cirklarnas faktiska diameter är 1,6 mm, 3,2 mm, 6,3 mm eller 12,5 mm.

3.2.2

Medlemsstaternas metrologiska kontrollorgan ska utväxla originalritningarna över sina märken för första EG-verifikation, vilka är utformade i enlighet med förebilderna i figurerna.

3.3   Anbringande av märkningen

3.3.1

Slutlig märkning för EG-verifikation ska anbringas på angiven plats på mätdonet när detta genomgått fullständig verifikation och befunnits uppfylla EG-kraven.

3.3.2

Märkning för partiell EG-verifikation:

3.3.2.1

När verifikation utförs i flera steg på ett mätdon eller en del av ett mätdon som uppfyller de krav som inte behöver verifieras på installationsplatsen, ska märkningen anbringas på samma ställe som märkskylten eller på annan plats som anges i särdirektiven.

3.3.2.2

I samtliga fall ska märkningen anbringas som försegling på de ställen som anges i särdirektiven.

Image Image Image Image


BILAGA III

DEL A

Upphävt direktiv och en förteckning över dess efterföljande ändringar

(som det hänvisas till i artikel 20)

Rådets direktiv 71/316/EEG

(EGT L 202, 6.9.1971, s. 1)

 

Punkt X.12 i bilaga I till 1972 års anslutningsakt

(EGT L 73, 27.3.1972, s. 118)

 

Rådets direktiv 72/427/EEG

(EGT L 291, 28.12.1972, s. 156)

 

Punkt X.A i bilaga I till 1979 års anslutningsakt

(EGT L 291, 19.11.1979, s. 108)

 

Rådets direktiv 83/575/EEG

(EGT L 332, 28.11.1983, s. 43)

 

Punkt IX.A.7 i bilaga I till 1985 års anslutningsakt

(EGT L 302, 15.11.1985, s. 212)

 

Rådets direktiv 87/354/EEG

(EGT L 192, 11.7.1987, s. 43)

endast hänvisningarna till direktiv 71/316/EEG i artikel 1 och i bilagan punkt 4

Rådets direktiv 87/355/EEG

(EGT L 192, 11.7.1987, s. 46)

 

Rådets direktiv 88/665/EEG

(EGT L 382, 31.12.1988, s. 42)

endast artikel 1.1

Punkt XI.C.VII.1 i bilaga I till 1994 års anslutningsakt

(EGT C 241, 29.8.1994, s. 211)

 

Rådets förordning (EG) nr 807/2003

(EUT L 122, 16.5.2003, s. 36)

endast bilaga III, punkt 5

Punkt I.D.1 i bilaga II till 2003 års anslutningsakt

(EUT L 236, 23.9.2003, s. 64)

 

Rådets direktiv 2006/96/EG

(EUT L 363, 20.12.2006, s. 81)

endast hänvisningarna till direktiv 71/316/EEG i artikel 1 och i bilagan punkt B.1

Kommissionens direktiv 2007/13/EG

(EUT L 73, 13.3.2007, s. 10)

 

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning

(som det hänvisas till i artikel 20)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

71/316/EEG

30 januari 1973

83/575/EEG

1 januari 1985

87/354/EEG

31 december 1987

87/355/EEG

31 december 1987

2006/96/EG

1 januari 2007

2007/13/EG

9 mars 2008


BILAGA IV

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 71/316/EEG

Detta direktiv

Artikel 1.1 a

Artikel 1.1 led a och artikel 1.2

Artikel 1.1 b

Artikel 1.1 led b

Artikel 1.1 c

Artikel 1.1 led c

Artikel 1.2

Artikel 1.3

Artikel 1.3

Artikel 1.4

Artikel 1.4 första stycket

Artikel 1.5

Artikel 1.4 andra stycket

Artikel 1.6

Artikel 2.1

Artikel 2.2

Artikel 2.2

Artikel 2.3

Artikel 2.3

Artikel 2.4

Artikel 2.4

Artikel 2.5

Artikel 2.5

Artikel 2.1

Artikel 3, inledningen

Artikel 3, inledningen

Artikel 3 första strecksatsen

Artikel 3 a

Artikel 3 andra strecksatsen

Artikel 3 b

Artikel 4 första meningen

Artikel 4 första och andra stycket

Artikel 4 andra meningen

Artikel 4 tredje stycket

Artikel 5.1

Artikel 5.1

Artikel 5.2 första stycket

Artikel 5.2 första stycket

Artikel 5.2 andra stycket inledningen

Artikel 5.2 andra stycket inledningen

Artikel 5.2 andra stycket första strecksatsen

Artikel 5.2 andra stycket a

Artikel 5.2 andra stycket andra strecksatsen

Artikel 5.2 andra stycket b

Artikel 5.2 andra stycket tredje strecksatsen

Artikel 5.2 andra stycket c

Artikel 5.2 andra stycket fjärde strecksatsen

Artikel 5.2 andra stycket d

Artikel 5.2 tredje stycket inledningen

Artikel 5.2 tredje stycket inledningen

Artikel 5.2 tredje stycket första strecksatsen

Artikel 5.2 tredje stycket a

Artikel 5.2 tredje stycket andra strecksatsen

Artikel 5.2 tredje stycket b

Artikel 5.2 fjärde stycket

Artikel 5.2 fjärde stycket

Artikel 5.3

Artikel 5.3

Artikel 6

Artikel 6

Artikel 7.1, 7.2 och 7.3

Artikel 7.1, 7.2 och 7.3

Artikel 7.4, första meningen

Artikel 7.4 första stycket

Artikel 7.4 andra meningen

Artikel 7.4 andra stycket

Artikel 7.4 tredje meningen

Artikel 7.4 tredje stycket

Artikel 7.5

Artikel 7.5

Artikel 8.1 a

Artikel 8.1

Artikel 8.1 b

Artikel 8.2

Artikel 8.2

Artikel 8.3

Artikel 8.3

Artikel 8.4

Artikel 9.1

Artikel 9.1

Artikel 9.2, inledningen

Artikel 9.2, inledningen

Artikel 9.2 första strecksatsen

Artikel 9.2 a

Artikel 9.2 andra strecksatsen

Artikel 9.2 b

Artikel 9.2 tredje strecksatsen

Artikel 9.2 c

Artikel 9.2 fjärde strecksatsen

Artikel 9.2 d

Artiklarna 10 och 11

Artiklarna 10 och 11

Artiklarna 12, 13 och 14

Artiklarna 12, 13 och 14

Artikel 15

Artikel 15

Artikel 16 första meningen

Artikel 16 första stycket

Artikel 16 andra meningen

Artikel 16 andra stycket

Artikel 17

Artikel 18.1

Artikel 17.1

Artikel 18.2 första stycket

Artikel 17.2

Artikel 18.2 andra stycket

Artikel 18.3

Artikel 19

Artikel 18

Artikel 20.1

Artikel 20.2

Artikel 19

Artikel 20 och 21

Artikel 21

Artikel 22

Bilaga I

Bilaga I

Punkterna 1 och 1.1

Punkterna 1 och 1.1

Punkt 1.2, inledningen

Punkt 1.2, inledningen

Punkt 1.2 första strecksatsen

Punkt 1.2 a

Punkt 1.2 andra strecksatsen

Punkt 1.2 b

Punkt 1.2 tredje strecksatsen

Punkt 1.2 c

Punkt 1.2 fjärde strecksatsen

Punkt 1.2 d

Punkt 1.2 femte strecksatsen

Punkt 1.2 e

Punkt 1.3

Punkt 1.3

Punkt 1.3.1, inledningen

Punkt 1.3.1, inledningen

Punkt 1.3.1 första strecksatsen

Punkt 1.3.1 a

Punkt 1.3.1 andra strecksatsen

Punkt 1.3.1 b

Punkt 1.3.1 tredje strecksatsen

Punkt 1.3.1 c

Punkt 1.3.1 fjärde strecksatsen

Punkt 1.3.1 d

Punkterna 1.3.2–5

Punkterna 1.3.2–5

Punkt 5.2

Punkt 5.1

Punkt 5.3

Punkt 5.2

Punkt 5.4

Punkt 5.3

Punkt 6–6.4

Punkt 6–6.4

Bilaga II

Bilaga II

Bilaga III

Bilaga IV


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Kommissionen

28.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/25


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 20 april 2009

om fastställande av gemenskapens ståndpunkt inför förvaltningsorganens beslut om ändring av specifikationerna för bildåtergivningsutrustning i bilaga C del VII till avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning

(2009/347/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 2006/1005/EG av den 18 december 2006 om ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (1), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

I avtalet föreskrivs att Europeiska kommissionen, i samarbete med Förenta staternas miljövårdsmyndighet (United States Environmental Protection Agency, nedan kallad EPA), ska utveckla nivå II när det gäller specifikationer för utrustning för bildåtergivning och därvid ändra bilaga C till avtalet.

(2)

Kommissionen ska fastställa gemenskapens ståndpunkt när det gäller ändringar av specifikationerna.

(3)

För de åtgärder som föreskrivs i detta beslut har hänsyn tagits till yttrandet från styrelsen för Energy Star i Europeiska gemenskapen enligt artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 106/2008 av den 15 januari 2008 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (2).

(4)

Från och med den 1 juli 2009 bör de specifikationer för bildåtergivningsutrustning som anges i bilaga C del VII upphöra att gälla och ersättas med de specifikationer som bifogas detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska anta inför förvaltningsorganens beslut om specifikationerna för bildåtergivningsutrustning i bilaga C del VII till avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning, ska grundas på bifogade utkast till beslut.

Utfärdat i Bryssel den 20 april 2009.

På kommissionens vägnar

Andris PIEBALGS

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 381, 28.12.2006, s. 24.

(2)  EUT L 39, 13.2.2008, s. 1.


BILAGA

UTKAST TILL FÖRVALTNINGSORGANENS BESLUT

av den […]

om ändring av specifikationerna för bildåtergivningsutrustning i bilaga C del VII till avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning

FÖRVALTNINGSORGANEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning, särskilt artikel XII, och av följande skäl:

Nivå I för specifikationerna för bildåtergivningsutrustning i bilaga C del VII, vilken har varit i kraft sedan den 1 april 2007, bör upphöra att gälla och ersättas med nivå II.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Specifikationerna för bildåtergivningsutrustning i bilaga C del VII till avtalet ska upphöra att gälla och ersättas med specifikationerna i bilagan till detta beslut med verkan från och med den 1 juli 2009.

Detta beslut är upprättat i två exemplar och ska undertecknas av ordförandena. Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 juli 2009.

Undertecknat i Washington den […]

[…]

På amerikanska miljövårdsmyndighetens vägnar

Undertecknat i Bryssel den […]

[…]

På Europeiska gemenskapens vägnar

BILAGA

BILAGA C del VII TILL AVTALET

VII.   SPECIFIKATIONER FÖR UTRUSTNING FÖR BILDÅTERGIVNING

Följande specifikationer ska gälla för utrustning för bildåtergivning från och med den 1 juli 2009

A.   Definitioner

Produkter

1.

Kopiator: en i handeln tillgänglig produkt för bildåtergivning vars enda funktion är att framställa papperskopior från ett grafiskt papperskopieoriginal. Enheten måste kunna försörjas med ström från ett vägguttag eller en data- eller nätverksanslutning. Denna definition är avsedd att omfatta produkter som marknadsförs som kopiatorer eller uppgraderbara digitala kopiatorer.

2.

Digital dupliceringsapparat: en i handeln tillgänglig produkt för bildåtergivning som på marknaden säljs som ett helautomatiskt system för duplicering genom stencilering med digitala återgivningsfunktioner. Enheten måste kunna försörjas med ström från ett vägguttag eller en data- eller nätverksanslutning. Denna definition är avsedd att omfatta produkter som marknadsförs som digitala dupliceringsapparater.

3.

Faxapparat: en i handeln tillgänglig produkt för bildåtergivning vars huvudfunktioner är att skanna pappersoriginal för elektronisk överföring till andra enheter, och att ta emot samma typ av elektroniska överföringar och skriva ut den mottagna informationen på papper. Den elektroniska överföringen sker främst över det allmänna telenätet, men kan också gå över ett datornätverk eller Internet. Vissa av dessa produkter kan också framställa papperskopior. Enheten måste kunna försörjas med ström från ett vägguttag eller en data- eller nätverksanslutning. Denna definition är avsedd att omfatta produkter som marknadsförs som faxapparater.

4.

Frankeringsmaskin: en i handeln tillgänglig produkt för bildåtergivning som används för att frankera post. Enheten måste kunna försörjas med ström från ett vägguttag eller en data- eller nätverksanslutning. Denna definition är avsedd att omfatta produkter som marknadsförs som frankeringsmaskiner.

5.

Multifunktionsmaskin: en i handeln tillgänglig produkt för bildåtergivning som består av en fysiskt integrerad enhet eller en kombination av funktionellt integrerade delar som kan utföra minst två av huvudfunktionerna kopiering, utskrift, skanning eller faxning. Den kopieringsfunktion som avses i denna definition skiljer sig från vanlig, enkel kopiering av enstaka ark som faxapparater kan prestera. Enheten måste kunna försörjas med ström från ett vägguttag eller en data- eller nätverksanslutning. Denna definition är avsedd att omfatta produkter som marknadsförs som multifunktionsmaskiner eller multifunktionsprodukter.

Obs! Om multifunktionsmaskinen inte består av en enda integrerad enhet utan av flera, funktionellt integrerade delar, ska tillverkaren intyga att den sammanlagda energi- eller effektförbrukningen för samtliga de delar av multifunktionsmaskinen som utgör basenheten, korrekt installerade hos kunden, kommer att uppfylla de energi- eller effektkrav som ställs i avsnitt C för att godkännas som en ENERGY STAR-multifunktionsmaskin.

6.

Skrivare: en i handeln tillgänglig produkt för bildåtergivning som används för utskrift av papperskopior och som kan ta emot information från enanvändar- eller nätdatorer eller andra källor (t.ex. digitala kameror). Enheten måste kunna försörjas med ström från ett vägguttag eller en data- eller nätverksanslutning. Denna definition är avsedd att omfatta produkter som marknadsförs som skrivare, inbegripet skrivare som kan uppgraderas till multifunktionsmaskiner hos kunden.

7.

Skanner: en i handeln tillgänglig produkt för bildåtergivning som fungerar som en elektrooptisk apparat för omvandling av information till elektroniska bilder som kan lagras, redigeras, omvandlas eller sändas, huvudsakligen i en persondatormiljö. Enheten måste kunna försörjas med ström från ett vägguttag eller en data- eller nätverksanslutning. Denna definition är avsedd att omfatta produkter som marknadsförs som skannrar.

Skrivartekniker

8.

Direktverkande termisk teknik (direkttermo): skrivarteknik vid vilken bilden överförs genom att punkter bränns på ett bestruket medium när mediet passerar ett uppvärmt skrivarhuvud. Direkttermoprodukter saknar färgband.

9.

Färgsublimering: skrivarteknik vid vilken bilden skapas genom att färgämne överförs till mediet i förhållande till hur mycket energi som utvecklas av värmeelementen.

10.

Xerografi: skrivarteknik vid vilken pappersoriginalets bild projiceras på en fotoledare genom belysning; bilden framträder på fotoledaren när färgpulver fastnar på de icke belysta ytorna, dvs. originalets mörka områden; färgpulvret överförs därefter på mediet (papperskopian) och fixeras. Xerografi kan ske med t.ex. laser, LED och LCD. Färgxerografi skiljer sig från monokrom xerografi genom att apparaten måste ha färgpulver i minst tre olika färger. Här beskrivs två typer av färgxerografi:

11.

Parallell färgxerografi: flera ljuskällor och fotoledare används för att höja utskriftshastigheten.

12.

Seriexerografi i färg: en fotoledare arbetar seriellt med en eller flera ljuskällor för att skriva ut informationen i färg på papper.

13.

Anslag: skrivarteknik som kännetecknas av att bilden skapas av att ett färgband trycks mot mediet. Exempel på anslagsskrivare är typskrivare och matrisskrivare.

14.

Bläckstråleskrivare: skrivarteknik vid vilken små färgdroppar sprutas direkt på mediet. Färgskrivare skiljer sig från monokroma skrivare genom att apparaten måste ha minst två färger. De vanligaste typerna av bläckstråleskrivare använder piezoelektriska membran, sublimering eller värmeelement.

15.

Högpresterande bläckstråleteknik: skrivarteknik i högpresterande professionella apparater, som vanligtvis använder elektrofotografisk teknik. Högpresterande bläckstråleteknik skiljer sig från vanlig bläckstråleteknik genom att skrivhuvudets munstycken täcker hela sidbredden och/eller kan torka bläcket med hjälp av en uppvärmningsmekanism.

16.

Solid ink-skrivare: skrivarteknik med bläck som inte är flytande vid rumstemperatur, utan som antar flytande form först när det upphettas till spruttemperatur. Bläcket kan överföras direkt på mediet, men oftast sker överföringen till mediet via en trumma eller ett bälte (offset).

17.

Stencilering: skrivarteknik vid vilken bilden överförs till mediet från ett stenciltryckmedium som fästs på en infärgningstrumma.

18.

Termotransfer: skrivarteknik vid vilken papperskopians bild skapas genom att små droppar av ett fast färgämne (oftast färgade vaxer) smälts till flytande form och sprutas direkt på mediet i matrisform. Termotransfer skiljer sig från bläckstråletekniken genom att termotransferbläcket inte är flytande vid rumstemperatur, utan måste hettas upp.

Driftslägen, aktivitet och effektlägen

19.

Aktivt läge: det effektläge produkten är i när den är ansluten till en strömkälla och framställer något eller utför någon av dess andra huvudfunktioner.

20.

Automatisk dubbelsidig utskrift: när en kopiator, faxapparat, multifunktionsmaskin eller skrivare kan skriva på båda sidor av ett papper eller annat medium, utan att papperet eller mediet måste vändas manuellt eller på annat sätt hanteras för att processen ska kunna fullbordas. Exempel på detta är ensidig till dubbelsidig kopiering och dubbelsidig till dubbelsidig kopiering. En produkt anses klara automatisk dubbelsidig kopiering bara om modellen är utrustad med alla tillbehör som behövs för att klara kravet.

21.

Standardfördröjning: den tidsfördröjning, inställd av tillverkaren före leverans, efter vilken produkten efter utförd huvudfunktion övergår till ett energisparläge (t.ex. vilo- eller frånläge).

22.

Frånläge: det effektläge produkten intar när den har stängts av manuellt eller automatiskt, men fortfarande är ansluten till elnätet. Produkten lämnar frånläget när den får en insignal, t.ex. när den övergår till redoläge efter att ha slagits på manuellt via strömbrytaren eller via ett tidur. Om produkten övergår till frånläge genom att användaren stänger av den manuellt kan detta kallas manuell avstängning (Manual Off); om det sker automatiskt eller på annat förutbestämt sätt (t.ex. om produkten stängs av efter en tidsfördröjning eller av ett tidur) kallas det ofta automatisk avstängning (Auto-Off).

23.

Redoläge: produkten producerar inget, men har inte övergått till något energisparläge, utan är i driftsläge och kan övergå till aktivt läge med minimal fördröjning. Alla produktens funktioner ska kunna aktiveras direkt i detta läge, och produkten måste övergå till aktivt läge om den får någon av de ingångssignaler som den är programmerad att reagera på. Exempel på ingångssignaler är elektriska impulser (t.ex. från ett nätverk, ett inkommande faxmeddelande eller en fjärrkontroll) och direkta fysiska ingrepp (t.ex. manövrering av strömbrytare eller knappar).

24.

Viloläge: ett läge med sänkt effektförbrukning som produkten automatiskt övergår till efter en stunds inaktivitet. Produkten kan också övergå till viloläge 1) vid en av användaren i förväg inställd tidpunkt; 2) när användaren manuellt ställer om produkten till viloläge utan att stänga av den; och 3) på andra automatiska sätt som beror på användaren. Alla produktens funktioner ska kunna aktiveras i detta läge, och produkten måste övergå till aktivt läge om den får någon av de ingångssignaler som den är programmerad att reagera på; en viss fördröjning är dock godtagbar. Exempel på ingångssignaler är elektriska impulser (t.ex. från ett nätverk, ett inkommande faxmeddelande eller en fjärrkontroll) och direkta fysiska ingrepp (t.ex. manövrering av strömbrytare eller knappar). Produkten ska förbli ansluten till nätet i viloläget och endast vakna upp vid behov.

Obs! Om produkten kan övergå till viloläge på flera olika sätt ska parterna vid rapportering eller godkännande av produkter ange ett viloläge som kan uppnås automatiskt. Om produkten har flera vilolägen i flera nivåer som kan nås automatiskt väljer tillverkaren själv vilken nivå som ska beaktas i godkännandesammanhang. Angiven standardfördröjning ska då gälla den nivå som tillverkaren har valt.

25.

Standby-läge: det läge där produkten har sin lägsta effektförbrukning; användaren kan inte stänga av (påverka) detta läge, och det pågår så länge produkten är ansluten till elnätet och används i enlighet med tillverkarens instruktioner (1). I standby-läget har produkten sin lägsta effektförbrukning.

Obs! När det gäller den utrustning för bildåtergivning som omfattas av dessa specifikationer finns standby-förbrukningen eller den lägsta effektförbrukningen oftast i frånläget, men kan också finnas i redo- eller viloläget. Enda sättet att sänka produktens effektförbrukning jämfört med standby-förbrukningen är att manuellt koppla ur den från elnätet.

Format

26.

Stora format: storformatskategorin innehåller produkter för A2-format eller större, inbegripet produkter för löpande matning av media med en bredd av minst 406 mm. Storformatsprodukter kan ofta också producera utskrifter på media i standardformat och små format.

27.

Små format: småformatskategorin innehåller produkter för mediaformat som är mindre än standardformatet enligt definitionen nedan (t.ex. A6, 4 × 6 tum, mikrofilm), inbegripet produkter för löpande matning av media med en bredd av högst 210 mm.

28.

Standardformat: standardkategorin innehåller produkter för media i standardformat (t.ex. Letter, Legal, Ledger, A3, A4, och B4), inbegripet produkter för löpande matning av media med bredder mellan 210 och 406 mm. Standardformatsprodukter kan ofta också producera utskrifter på media i små format.

Övriga begrepp

29.

Tillbehör: kringutrustning som är tillval och inte behövs för basenhetens drift, men som kan installeras före eller efter leverans för att lägga till funktioner. Ett tillbehör kan säljas separat under eget modellnummer eller ingå i ett paket eller en konfiguration tillsammans med en basenhet.

30.

Basprodukt: den standardmodell som tillverkaren levererar. Om en modell finns i flera olika konfigurationer är basprodukten den modell som har den mest grundläggande konfigurationen, med det minsta antalet tilläggsfunktioner. Funktionella komponenter eller tillbehör som erbjuds som tillval (och inte hör till standardutrustningen), ingår inte i basprodukten.

31.

Löpande matning: produkter som klarar löpande matning inbegriper produkter som inte använder formatskurna mediestorlekar, men som är avsedda för viktiga tillämpningar, t.ex. för att trycka streckkoder, etiketter, kvitton, fraktsedlar, fakturor, flygbiljetter och prislappar.

32.

Frontserver (digital front-end, DFE): en funktionellt integrerad server som är värd för andra datorer och tillämpningar och som utgör gränssnittet mot utrustningen för bildåtergivning. Frontservern ökar bildåtergivningsproduktens funktionalitet. En frontserver definieras enligt följande:

 

Frontserver typ 1: en frontserver som får sin likströmsförsörjning från en egen växelströmskälla (intern eller extern) som är skild från den strömkälla som försörjer bildåtergivningsprodukten. Frontservern kan få sin växelströmsförsörjning direkt från ett vägguttag eller från den interna växelströmskälla som försörjer bildåtergivningsprodukten.

 

Frontserver typ 2: en frontserver som får sin likströmsförsörjning från samma källa som den bildåtergivningsprodukt som den är fungerar tillsammans med. En frontserver av typ 2 ska ha ett kort eller fungera tillsammans med en separat processor som kan initiera aktivitet över nätverket och som kan tas avlägsnas fysiskt, isoleras eller stängas av med gängse tekniska metoder så att effektförbrukningen kan mätas.

En frontserver ska dessutom ha minst tre av följande avancerade funktioner:

a)

Nätanslutningsbarhet i olika miljöer.

b)

Brevlåda.

c)

Köhantering.

d)

Maskinstyrning (t.ex. väckning av bildåtergivningsprodukten ur energisparläge).

e)

Avancerade grafiska användargränssnitt.

f)

Förmåga att inleda kommunikation med andra värdservrar och klientdatorer (t.ex. skanning till e-post eller avfrågning efter jobb i andra brevlådor).

g)

Förmåga att bearbeta sidor (t.ex. omformatering före utskrift).

33.

Tilläggsfunktion: en standardfunktion som kompletterar en bildåtergivningsprodukts egentliga skrivarenhet. I det avsnitt i dessa specifikationer som behandlar driftsläge anges hur mycket extra effekt vissa tilläggsfunktioner får ta. Exempel på tilläggsfunktioner är trådlösa gränssnitt och skanningfunktion.

34.

Driftlägesmetoden (OM-metoden, Operational Mode): en metod för provning och jämförelse av bildåtergivningsprodukters energiprestanda som grundas på energiförbrukningen i olika energisparlägen. Den viktigaste parametern är förbrukningsvärden angivna i watt (W) för olika energisparlägen. För ytterligare upplysningar se ENERGY STAR Qualified Imaging Equipment Operational Mode Test Procedure som finns på webbplatsen www.energystar.gov/products.

35.

Skrivarenhet: den centrala del av en bildåtergivningsprodukt som står för själva bildåtergivningen. Skrivarenheten i sig kan inte ta emot eller bearbeta bilddata, och kan sålunda inte fungera självständigt utan kringkomponenter. Skrivarenheten kan inte kommunicera eller bearbeta bilder utan tilläggsfunktioner.

36.

Modell: en bildåtergivningsprodukt som säljs eller marknadsförs under ett eget modellnummer eller namn. En modell kan bestå av bara en basenhet eller av en basenhet och tillbehör.

37.

Produkthastighet: för standardformatsprodukter räknas utskrift/kopiering/skanning på en sida av ett A4-ark eller 8,5 × 11-tumsark per minut i allmänhet som en bild per minut (bpm). Om högsta angiven hastighet skiljer sig för A4-ark och 8,5 × 11-tumsark ska den högre siffran användas.

För frankeringsmaskiner utgör en frankerad försändelse per minut en försändelse per minut (fpm).

För produkter i små format räknas utskrift/kopiering/skanning på en sida av ett A6-ark eller 4 × 6-tumsark per minut som 0,25 bpm.

För storformatsprodukter räknas ett A2-ark som 4 bpm, och ett A0-ark som 16 bpm.

För produkter i små format eller stor- eller standardformat som framställs med löpande matning bör utskriftshastigheten beräknas med utgångspunkt i produktens högsta, angivna utskriftshastighet i meter per minut enligt följande formel:

X bpm = 16 × [högsta mediebredd (meter) × högsta utskriftshastighet (längd-meter/minut)]

Den omräknade utskriftshastigheten i bpm bör alltid avrundas till närmsta heltal (t.ex. 14,4 bpm avrundas till 14,0 bpm, och 14,5 bpm avrundas till 15 bpm).

I godkännandeförfarandet bör tillverkaren ange produkthastighet enligt följande:

Om produkten kan göra utskrifter ska utskriftshastigheten anges.

Om produkten kan kopiera men inte göra utskrifter ska kopieringshastigheten anges.

Om produkten varken kan göra utskrifter eller kopiera ska skanninghastigheten anges.

38.

Normalförbrukningsmetoden (TEC-metoden, Typical Electricity Consumption): en metod för provning och jämförande av bildåtergivningsprodukters energiprestanda som grundas på produktens normala elförbrukning under normala driftsförhållanden och under en representativ tidsperiod. Den viktigaste parametern är den normala veckoelförbrukningen angiven i kilowattimmar (kWh). Se vidare avsnittet Normalförbrukningsmetoden i avsnitt D.2.

B.   Produkter som kan bli ENERGY STAR-godkända

Dessa ENERGY STAR-specifikationer omfattar bildåtergivningsprodukter för privat användning, kontors- och företagsanvändning och kommersiell användning, men inte användning inom industrin (dvs. produkter som kopplas direkt till ett trefasuttag). Enheterna måste kunna försörjas med ström från ett vägguttag eller en data- eller nätverksanslutning, enligt de internationella standarder för nominell spänning som anges i avsnitt D.4. För att bli ENERGY STAR-godkänd måste en bildåtergivningsprodukt motsvara en definition i avsnitt A och en produktbeskrivning i tabell 1 eller 2 nedan.

Tabell 1

Produkter som kan bli ENERGY STAR-godkända – Normalförbrukningsmetoden (TEC-metoden)

Produktområde

Skrivarteknik

Format

Färg

TEC-tabell

Kopiatorer

Direkttermo

Standard

Monokrom

TEC 1

Färgsublimering

Standard

Färg

TEC 2

Färgsublimering

Standard

Monokrom

TEC 1

Xerografi

Standard

Monokrom

TEC 1

Xerografi

Standard

Färg

TEC 2

Solid Ink

Standard

Färg

TEC 2

Termotransfer

Standard

Färg

TEC 2

Termotransfer

Standard

Monokrom

TEC 1

Digitala dupliceringsapparater

Stencil

Standard

Färg

TEC 2

Stencil

Standard

Monokrom

TEC 1

Faxapparater

Direkttermo

Standard

Monokrom

TEC 1

Färgsublimering

Standard

Monokrom

TEC 1

Xerografi

Standard

Monokrom

TEC 1

Xerografi

Standard

Färg

TEC 2

Solid Ink

Standard

Färg

TEC 2

Termotransfer

Standard

Färg

TEC 2

Termotransfer

Standard

Monokrom

TEC 1

Multifunktions-maskiner

Högpresterande bläckstråleteknik

Standard

Monokrom

TEC 3

Högpresterande bläckstråleteknik

Standard

Färg

TEC 4

Direkttermo

Standard

Monokrom

TEC 3

Färgsublimering

Standard

Färg

TEC 4

Färgsublimering

Standard

Monokrom

TEC 3

Xerografi

Standard

Monokrom

TEC 3

Xerografi

Standard

Färg

TEC 4

Solid Ink

Standard

Färg

TEC 4

Termotransfer

Standard

Färg

TEC 4

Termotransfer

Standard

Monokrom

TEC 3

Skrivare

Högpresterande bläckstråleteknik

Standard

Monokrom

TEC 1

Högpresterande bläckstråleteknik

Standard

Färg

TEC 2

Direkttermo

Standard

Monokrom

TEC 1

Färgsublimering

Standard

Färg

TEC 2

Färgsublimering

Standard

Monokrom

TEC 1

Xerografi

Standard

Monokrom

TEC 1

Xerografi

Standard

Färg

TEC 2

Solid Ink

Standard

Färg

TEC 2

Termotransfer

Standard

Färg

TEC 2

Termotransfer

Standard

Monokrom

TEC 1


Tabell 2

Produkter som kan bli ENERGY STAR-godkända – Driftlägesmetoden (OM-metoden)

Produktområde

Skrivarteknik

Format

Färg

OM-tabell

Kopiatorer

Direkttermo

Stora format

Monokrom

OM 1

Färgsublimering

Stora format

Färg och monokrom

OM 1

Xerografi

Stora format

Färg och monokrom

OM 1

Solid Ink

Stora format

Färg

OM 1

Termotransfer

Stora format

Färg och monokrom

OM 1

Faxapparater

Bläckstråle

Standardformat

Färg och monokrom

OM 2

Frankeringsmaskiner

Direkttermo

Ej tillämpligt

Monokrom

OM 4

Xerografi

Ej tillämpligt

Monokrom

OM 4

Bläckstråle

Ej tillämpligt

Monokrom

OM 4

Termotransfer

Ej tillämpligt

Monokrom

OM 4

Multifunktionsmaskiner

Direkttermo

Stora format

Monokrom

OM 1

Färgsublimering

Stora format

Färg och monokrom

OM 1

Xerografi

Stora format

Färg och monokrom

OM 1

Bläckstråle

Standardformat

Färg och monokrom

OM 2

Bläckstråle

Stora format

Färg och monokrom

OM 3

Solid Ink

Stora format

Färg

OM 1

Termotransfer

Stora format

Färg och monokrom

OM 1

Skrivare

Direkttermo

Stora format

Monokrom

OM 8

Direkttermo

Små format

Monokrom

OM 5

Färgsublimering

Stora format

Färg och monokrom

OM 8

Färgsublimering

Små format

Färg och monokrom

OM 5

Xerografi

Stora format

Färg och monokrom

OM 8

Xerografi

Små format

Färg

OM 5

Anslag

Stora format

Färg och monokrom

OM 8

Anslag

Små format

Färg och monokrom

OM 5

Anslag

Standardformat

Färg och monokrom

OM 6

Bläckstråle

Stora format

Färg och monokrom

OM 3

Bläckstråle

Små format

Färg och monokrom

OM 5

Bläckstråle

Standardformat

Färg och monokrom

OM 2

Solid Ink

Stora format

Färg

OM 8

Solid Ink

Små format

Färg

OM 5

Termotransfer

Stora format

Färg och monokrom

OM 8

Termotransfer

Små format

Färg och monokrom

OM 5

Skannrar

Ej tillämpligt

Stora format, små format och standardformat

Ej tillämpligt

OM 7

C.   Specifikationer för energieffektiviteten hos ENERGY STAR-godkända produkter

För att ENERGY STAR-godkännas måste en bildåtergivningsprodukt enligt avsnitt B uppfylla nedan angivna kriterier. Ikraftträdandedatum anges i avsnitt F.

Produkter som säljs med ett externt nätaggregat: För att kunna beviljas ENERGY STAR-godkännande enligt dessa specifikationer för utrustning för bildåtergivning version 1.1 måste en bildåtergivningsprodukt, som tillverkats den 1 juli 2009 eller därefter och som har ett externt växel-/växelströms- eller växel-/likströmsnätaggregat med fast spänning, ha ett nätaggregat som är ENERGY STAR-godkänt eller uppfyller ENERGY STAR-specifikationen för externa nätaggregat, version 2.0, när det provas enligt ENERGY STAR-provningsmetoden. ENERGY STAR-specifikationen och testmetoden för externa nätaggregat för växel-/växelström respektive växel-/likström med fast spänning finns på www.energystar.gov/products.

Produkter avsedda att fungera med en extern frontserver av typ 1: För att kunna beviljas ENERGY STAR-godkännande enligt dessa specifikationer för utrustning för bildåtergivning, version 1.1, måste en bildåtergivningsprodukt som tillverkats den 1 juli 2009 eller därefter och som säljs tillsammans med en frontserver av typ 1, ha en frontserver som uppfyller de energieffektivitetskrav för bilderåtergivningsutrustning med frontserver som anges i avsnitt C.3.

Produkter avsedda att fungera med en extern frontserver av typ 2: För att kunna beviljas ENERGY STAR-godkännande enligt dessa specifikationer för utrustning för bildåtergivning, version 1.1 måste tillverkaren av en bildåtergivningsprodukt, som säljs med en frontserver av typ 2 och som tillverkats den 1 juli 2009 eller därefter, dra av frontserverns energiförbrukning i redoläge från bildåtergivningsproduktens normalförbrukning eller inte räkna med denna vid mätning av förbrukningen för vilo- och standby-lägena enligt driftslägesmetoden. I avsnitt C.1 finns närmare uppgifter om hur normalförbrukningsvärdena kan anpassas för frontservrar och i avsnitt C.2 anges hur frontservrars förbrukning kan räknas bort vid mätning av förbrukningen för vilo- och standby-lägena enligt driftslägesmetoden.

EPA och Europeiska kommissionen har för avsikt att så snart som möjligt sörja för att frontservrars effektförbrukning (frontservrar av typ 1 och 2) dras av eller utesluts från beräkningar av normalläges- och driftslägesberäkningar.

Produkter som säljs med extra sladdlös lur: För att kunna beviljas ENERGY STAR-godkännande måste en faxapparat eller en multifunktionsmaskin med faxfunktion, som tillverkats den 1 juli 2009 eller därefter och som säljs med extra sladdlösa lurar, ha lurar som är ENERGY STAR-godkända eller som uppfyller ENERGY STAR-specifikationen för telefoni när de provas enligt ENERGY STAR-testmetoden på dagen för bildåtergivningsproduktens ENERGY STAR-godkännande. ENERGY STAR-specifikationen och provningsmetoden för telefoniprodukter finns på www.energystar.gov/products

Dubbelsidig kopiering: Kopiatorer för standardformat, multifunktionsmaskiner och skrivare som använder xerografi-, Solid Ink- eller högpresterande bläckstråleteknik och som omfattas av TEC-metoden i avsnitt C.1 måste uppfylla följande krav i fråga om dubbelsidighetsfunktionen vid monokrom återgivning vid vissa utskriftshastigheter:

1.   Automatisk dubbelsidig kopiering måste finnas som standardfunktion vid köpet

Bildåtergivningsprodukter enligt tabell 1 i avsnitt B får bara ENERGY STAR-godkännas om produktens normalförbrukning (TEC) inte överstiger nedan angivna gränsvärden.

I fråga om bildåtergivningsprodukter med en funktionellt integrerad frontserver (DFE) av typ 2 bör frontserverns effektförbrukning dras av när man jämför produktens uppmätta normalförbrukningsvärde (TEC) med de gränsvärden som anges nedan. Frontservern får inte försämra produktens förmåga att gå till eller från energisparlägena. För att exkluderas måste frontservern motsvara definitionen i avsnitt A.32 och vara en separat bearbetningsenhet som kan initiera aktiviteter via nätverket.

Exempel: En skrivares sammanlagda TEC-värde är 24,5 kWh/vecka, och den inbyggda frontservern förbrukar 50 W i redoläget. 50 W × 168 timmar/vecka = 8,4 kWh/vecka, vilket dras av från TEC-värdet: 24,5 kWh/vecka - 8,4 kWh/vecka = 16,1 kWh/vecka. 16,1 kWh/vecka är det värde som ska jämföras med följande gränsvärden.

Obs: I följande formler är x = monokrom produkthastighet (bpm).

TEC-tabell 1

Produkter: Kopiatorer, digitala dupliceringsapparater, faxapparater, skrivare

Format: Standard

Skrivartekniker: Direkttermo, monokrom färgsublimering, monokrom xerografi, monokrom stencil, monokrom termotransfer och monokrom högpresterande bläckstråleteknik

Monokrom produkthastighet (bpm)

Högsta normalförbrukning (kWh/vecka)

≤ 15

1 kWh

15 < x ≤ 40

(0,10 kWh/bpm)x – 0,5 kWh

40 < x ≤ 82

(0,35 kWh/bpm)x – 10,3 kWh

> 82

(0,70 kWh/bpm)x – 39 kWh


TEC-tabell 2

Produkter: Kopiatorer, digitala dupliceringsapparater, faxapparater, skrivare

Format: Standard

Skrivartekniker: Färgsublimering, färgstencil, färgtermotransfer, färgxerografi, Solid Ink, högpresterande färgbläckstråleteknik

Monokrom produkthastighet (bpm)

Högsta normalförbrukning (kWh/vecka)

≤ 32

(0,10 kWh/bpm)x + 2,8 kWh

32 < x ≤ 58

(0,35 kWh/bpm)x – 5,2 kWh

> 58

(0,70 kWh/bpm)x – 26 kWh


TEC-tabell 3

Produkter: Multifunktionsmaskiner

Format: Standard

Skrivartekniker: Direkttermo, monokrom färgsublimering, monokrom xerografi, monokrom termotransfer och monokrom högpresterande bläckstråleteknik

Monokrom produkthastighet (bpm)

Högsta normalförbrukning (kWh/vecka)

≤ 10

1,5 kWh

10 < x ≤ 26

(0,10 kWh/bpm)x + 0,5 kWh

26 < x ≤ 68

(0,35 kWh/bpm)x – 6 kWh

> 68

(0,70 kWh/bpm)x – 30 kWh


TEC-tabell 4

Produkter: Multifunktionsmaskiner

Format: Standard

Skrivartekniker: Färgsublimering, färgtermotransfer, färgxerografi, Solid Ink och högpresterande färgbläckstråleteknik

Monokrom produkthastighet (bpm)

Högsta normalförbrukning (kWh/vecka)

≤ 26

(0,10 kWh/bpm)x + 3,5 kWh

26 < x ≤ 62

(0,35 kWh/bpm)x – 3 kWh

> 62

(0,70 kWh/bpm)x – 25 kWh

2.   ENERGY STAR-villkor – Driftslägesmetoden (OM-metoden)

Bildåtergivningsprodukter enligt tabell 2 i avsnitt C.2 får bara ENERGY STAR-godkännas om produktens effektförbrukning inte överstiger nedan angivna gränsvärden. Produkter som redan i redoläget uppfyller effektförbrukningskraven för viloläget behöver inte uppvisa ytterligare automatiska förbrukningsminskningar för att uppfylla förbrukningskraven för viloläget. På samma sätt behöver produkter som i redo- eller viloläget uppfyller effektförbrukningskraven för standby-läget inte uppvisa ytterligare automatiska förbrukningsminskningar för att ENERGY STAR-godkännas.

I fråga om bildåtergivningsprodukter med en funktionellt integrerad frontserver (DFE) som får sin strömförsörjning från bildåtergivningsprodukten bör frontserverns effektförbrukning dras av när man jämför förbrukningen i viloläge med de sammanlagda gränserna för skrivarenhet och tilläggsfunktioner och när man jämför den uppmätta förbrukningen i standby-läge med de gränser för standby-läget som anges nedan. Frontservern får inte försämra produktens förmåga att gå till eller från energisparlägena. För att exkluderas måste frontservern motsvara definitionen i avsnitt A.32 och vara en separat bearbetningsenhet som kan initiera aktiviteter via nätverket.

Standardfördröjningskrav: För att ENERGY STAR-godkännas måste OM-produkter uppfylla standardfördröjningskraven i tabellerna A–C nedan vid leveransen. OM-produktens maximala maskinstandardfördröjning (en inställning som bara kan ändras av tillverkaren) får vid leveransen inte överstiga fyra timmar. Användaren ska inte kunna ändra maskinstandardfördröjningen då inställningen normalt inte kan ändras utan tämligen stora ingrepp. De standardfördröjningar som anges i tabellerna A–C kan dock ändras av användaren.

Tabell A

Maximal standardfördröjning i minuter före övergång till viloläge för OM-produkter för små format och standardformat, utom frankeringsmaskiner

Monokrom produkthastighet (bpm)

Faxapparater

Multifunktionsmaskiner

Skrivare

Skannrar

0–10

5

15

5

15

11–20

5

30

15

15

21–30

5

60

30

15

31–50

5

60

60

15

51 +

5

60

60

15


Tabell B

Maximal standardfördröjning i minuter före övergång till viloläge för OM-produkter för stora format, utom frankeringsmaskiner

Monokrom produkthastighet (bpm)

Kopiatorer

Multifunktionsmaskiner

Skrivare

Skannrar

0–10

30

30

30

15

11–20

30

30

30

15

21–30

30

30

30

15

31–50

60

60

60

15

51 +

60

60

60

15


Tabell C

Maximal standardfördröjning i minuter före övergång till viloläge för frankeringsmaskiner

Produkthastighet

(fpm)

Frankeringsmaskiner

0–50

20

51–100

30

101–150

40

151 +

60

Förbrukningskrav för standby-läge: För att ENERGY STAR-godkännas måste OM-produkter uppfylla effektförbrukningskraven för standby-läget i tabell D.

Tabell D

Högsta effektförbrukning i standby-läge för OM-produkter (watt)

Produkttyp

Standby

Alla OM-produkter

1

Kriterierna i OM-tabellerna 1–8 gäller produktens skrivarenhet. De flesta produkter levereras med en eller flera funktioner utöver själva skrivarenheten, och energiförbrukningskraven för skrivarenheter i viloläge bör justeras uppåt på motsvarande sätt. Det är alltså skrivarenhetens och tilläggsfunktionernas sammanlagda förbrukning som ska ligga till grund för bedömningen av om en basprodukt uppfyller kraven. Tillverkaren får justera för högst tre primära tilläggsfunktioner per modell; antalet sekundära tilläggsfunktioner är däremot obegränsat, och primära tilläggsfunktioner utöver de tre medgivna får räknas som sekundära. Se följande exempel:

Exempel: En bläckstråleskrivare för standardformat har en USB 2.0-anslutning och en minneskortsanslutning. Om USB-anslutningen är det primära gränssnittet under provningen får skrivaren en tilläggsfunktionsjustering på 0,5 W för USB-anslutningen och på 0,1 W för minneskortsläsaren, sammanlagt en tilläggsfunktionsjustering på 0,6 W. Enligt OM-tabell 2 får en skrivarenhet högst förbruka 1,4 W i viloläge. För att avgöra om basprodukten kan ENERGY STAR-godkännas adderar tillverkaren högsta förbrukning för skrivarenheten i viloläge och tilläggsfunktionsjusteringen (1,4 W + 0,6 W). Om skrivaren förbrukar högst 2,0 W i viloläge så uppfyller den sålunda ENERGY STAR-kraven för vilolägesförbrukning.

Tabell 3

Produkter som kan bli ENERGY STAR-godkända – OM-tilläggsfunktioner

Typ

Beskrivning

Tilläggsfunktionsjustering (W)

Primär

Sekundär

Gränssnitt

A.

Kabelansluten < 20 MHz

0,3

0,2

En fysisk port för dator- eller nätverksanslutning på bildåtergivningsprodukten som klarar överföringar < 20 MHz. Exempel är USB 1.x, IEEE488, IEEE 1284/Parallel/Centronics och RS232 och/eller faxmodem.

B.

Kabelansluten ≥ 20 MHz och < 500 MHz

0,5

0,2

En fysisk port för dator- eller nätverksanslutning på bildåtergivningsprodukten som klarar överföringar mellan ≥ 20 MHz och < 500 MHz. Exempel är USB 2.x, IEEE 1394/FireWire/i. LINK, och 100Mb Ethernet.

C.

Kabelansluten ≥ 500 MHz

1,5

0,5

En fysisk port för dator- eller nätverksanslutning på bildåtergivningsprodukten som klarar överföringar ≥ 500 MHz. Exempel är 1G Ethernet.

D.

Trådlös

3

0,7

Ett gränssnitt för dator- eller nätverksanslutning på bildåtergivningsprodukten för trådlös överföring av data via radiofrekvenser. Exempel är Bluetooth och 802.11.

E.

Kort/kamera/lagring via kabel

0,5

0,1

En fysisk port för dator- eller nätverksanslutning på bildåtergivningsprodukten för anslutning av en extern anordning, t.ex. läsare för flashminneskort eller smart cards och kameragränssnitt (t.ex. PictBridge).

G.

Infraröd

0,2

0,2

Ett gränssnitt för dator- eller nätverksanslutning på bildåtergivningsprodukten för överföring av data med infraröd strålning. Exempel är IrDA.

Övrigt

Lagring

0,2

En minnesenhet i bildåtergivningsprodukten. Omfattar bara inbyggda enheter (t.ex. diskett-, DVD- eller Zipenheter); varje enhet räknas för sig. Omfattar inte gränssnitt till externa enheter (t.ex. SCSI) eller internminne.

Skannrar med kallkatodlampor (CCFL) eller icke-kallkatodlampor

0,5

Bildåtergivningsprodukten har en skanner med kallkatodlampa (CCFL) eller en lampa som använder annan teknik som lysdiod (LED), halogen, glödkatodslysrör (HCFT), xenon eller lysrör. Endast en justering får göras för denna tilläggsfunktion, oavsett lampstorlek och antal lampor.

PC-baserade system (som inte kan skriva ut/kopiera/skanna utan avgörande assistans från en PC)

–0,5

Justeringen för denna tilläggsfunktion gäller bildåtergivningsprodukter som måste kopplas till en extern dator för vissa avgörande funktioner, t.ex. minne eller databearbetning, för att kunna utföra vissa grundläggande funktioner som bildåtergivningsprodukter ofta klarar självständigt, t.ex. att återge sidor. Däremot omfattas inte produkter för vilka datorn bara är källan eller mottagaren av bilddata.

Sladdlösa lurar

0,8

Bildåtergivningsprodukten kan kommunicera via en sladdlös lur. Endast en justering får göras för denna tilläggsfunktion, oavsett hur många sladdlösa lurar produkten kan hantera. Justeringen ska inte omfatta själva lurens effektförbrukning.

Minne

1,0 W per 1 GB

Bildåtergivningsproduktens interna kapacitet för lagring av data. Justeringen för denna tilläggsfunktion gäller allt internminne, och bör anpassas i enlighet därmed. Exempel: En enhet med 2,5 GB minne justeras med 2,5 W, och en enhet med 0,5 GB minne med 0,5 W.

Nätaggregatets storlek (PS), baserat på uteffekt (OR)

Obs: Justeringen gäller endast produkter som omfattas av OM-tabellerna 2 och 6.)

För PSOR > 10 W,

0,02 × (PSOR — 10 W)

Justeringen för denna tilläggsfunktion gäller endast bildåtergivningsprodukter som omfattas av OM-tabellerna 2 och 6. Justeringen beräknas på det inbyggda eller externa nätaggregatets likströmsuteffekt enligt tillverkarens specifikationer. (Alltså inte ett uppmätt värde.) Exempel: En enhet som ger högst 3 A vid 12 V har en uteffekt på 36 W, och justeras med 0,02 × (36–10) = 0,02 × 26 = 0,52 W. Om nätaggregatet kan leverera mer än en spänning sker beräkningen på den sammanlagda effekten från samtliga spänningar, utom om uteffekten enligt specifikationerna är lägre. Exempel: En enhet som ger 3 A vid 24 V och 1,5 A vid 5 V har en sammanlagd uteffekt på (3 × 24) + (1,5 × 5) = 79,5 W, och justeringen blir då 1,39 W.

I tabell 3 skiljer man på primära och sekundära tilläggsfunktioner, med olika justeringar. Beteckningarna primär och sekundär gäller vilken typ av läge gränssnittet befinner sig i när bildåtergivningsprodukten är i viloläge. Primära tilläggsfunktioner är anslutningar som under driftslägestestet förblir aktiva när bildåtergivningsprodukten är i viloläge; sekundära tilläggsfunktioner är anslutningar som under driftslägestestet kan vara inaktiva när bildåtergivningsprodukten är i viloläge. De flesta tilläggsfunktioner är sekundära.

Tillverkarna bör bara ta hänsyn till tilläggsfunktionstyper som är monterade vid leverans. Tillval som kunden kan välja efter leveransen från tillverkaren och gränssnitt på produktens externt drivna frontserver (DFE) bör inte beaktas när produktens justeringar beräknas.

Om en produkt har flera gränssnitt bör varje gränssnitt anses unikt och separat. Gränssnitt som har mer än en funktion bör dock bara räknas en gång. Exempel: En USB-anslutning som arbetar i både 1.x och 2.x får bara räknas en gång och får alltså en enda justering. Om ett gränssnitt kan omfattas av mer än en typ av gränssnitt enligt tabell 3 bör tillverkaren välja den funktion som gränssnittet i första hand ska sköta, och välja motsvarande justering. Exempel: En USB-anslutning på bildåtergivningsproduktens front som i produktdokumentationen marknadsförs som PictBridge eller gränssnitt för kamera bör betraktas som ett gränssnitt enligt typ E snarare än typ B. På motsvarande sätt får en minneskortsläsares lucka bara räknas en gång även om den klarar flera olika format. Ett system som klarar mer än ett slags 802.11 får bara räknas som ett trådlöst gränssnitt.

OM-tabell 1

Produkter: Kopiatorer, multifunktionsmaskiner

Produkter: Kopiatorer, multifunktionsmaskiner

Skrivartekniker: Färgsublimering, färgtermotransfer, direkttermo, monokrom färgsublimering, monokrom xerografi, monokom termotransfer, färgxerografi och Solid Ink

 

Viloläge (W)

Skrivarenhet

30


OM-tabell 2

Produkter: Faxapparater, multifunktionsmaskiner, skrivare

Produkter: Faxapparater, multifunktionsmaskiner, skrivare

Skrivartekniker: Bläckstråle för färg och monokrom

 

Viloläge (W)

Skrivarenhet

1,4


OM-tabell 3

Produkter: Multifunktionsmaskiner, skrivare

Format: Stora format

Skrivartekniker: Bläckstråle för färg och monokrom

 

Viloläge (W)

Skrivarenhet

15


OM-tabell 4

Produkter: Frankeringsmaskiner

Produkter: Frankeringsmaskiner

Skrivartekniker: Direkttermo samt monokrom xerografi, monokrom bläckstråle och monokrom termotransfer

 

Viloläge (W)

Skrivarenhet

7


OM-tabell 5

Produkter: Skrivare

Produkter: Skrivare

Skrivartekniker: Färgsublimering, direkttermo, bläckstråle för färg, anslag – färg, färgtermotransfer, monokrom färgsublimering, monokrom xerografi, monokrom bläckstråle, anslag monokrom, monokrom termotransfer, färgxerografi och Solid Ink

 

Viloläge (W)

Skrivarenhet

9


OM-tabell 6

Produkter: Skrivare

Format: Standard

Skrivartekniker: Anslag – färg och monokrom

 

Viloläge (W)

Skrivarenhet

4,6


OM-tabell 7

Produkter: Skannrar

Format: Stora, små och standard

Skrivartekniker: Ej tillämpligt

 

Viloläge (W)

Skanningenhet

4,3


OM-tabell 8

Produkter: Skrivare

Format: Stora format

Skrivartekniker: Färgsublimering, anslag – färg, färgtermotransfer, direkttermo, monokrom färgsublimering, monokrom xerografi, anslag – monokrom, monokrom termotransfer, färgxerografi och Solid Ink

 

Viloläge (W)

Skrivarenhet

14

3.   Energieffektivitetskrav för frontservrar (DFE)

Följande energieffektivitetskrav ska gälla för frontservrar (DFE) enligt definitionen i avsnitt A i dessa specifikationer.

Krav på nätaggregatets verkningsgrad

En frontserver (DFE) av typ 1 som använder ett internt växel-/likströmsnätaggregat: En frontserver som tar sin likström från ett internt växel-/likströmsnätaggregat ska uppfylla följande krav när det gäller nätaggregatets verkningsgrad: 80 % minimiverkningsgrad vid 20 %, 50 %, och 100 % av märkeffekten och en effektfaktor större än 0,9 vid 100 % av märkeffekten.

En frontserver (DFE) av typ 1 som använder ett externt nätaggregat: En frontserver som tar sin likström från ett externt nätaggregat (i enlighet med den definition som ges i ENERGY STAR-programmets krav (version 2.0)) för externa enkelspänningsnätaggregat för växel-/växelström respektive växel-/likström) måste vara ENERGY STAR-godkänd eller överensstämma med de verkningsgradsnivåer för obelastat och aktivt läge som föreskrivs enligt ENERGY STAR-programmets krav (version 2.0) för externa enkelspänningsnätaggregat för växel-/växelström respektive växel-/likström. ENERGY STAR-specifikationen och förteckningen över godkända produkter finns på www.energystar.gov/powersupplies.

Testförfaranden

Tillverkarna är skyldiga att utföra provning och själva certifiera modeller som motsvarar ENERGY STAR-riktlinjerna.

För provningen ska parterna ha åtagit sig använda de provningsförfaranden som föreskrivs i tabell 4.

Resultatet av provningen ska rapporteras till EPA eller Europeiska kommissionen beroende på vad som är lämpligt.

Ytterligare provnings- och rapporteringskrav anges nedan.

Modeller som kan fungera med flera kombinationer av spänning/frekvens: Tillverkarna ska anpassa provningen av produkterna till den eller de marknader där modellerna kommer att säljas och marknadsföras som ENERGY STAR-godkända. EPA och dess landspartner för ENERGY STAR har kommit överens om en tabell med tre kombinationer av spänning/frekvens för provning. Se avsnitt D.4 för närmare uppgifter om kombinationer av spänning/frekvens för olika marknader.

För produkter som säljs som ENERGY STAR-godkända på flera internationella marknader och som därför anges med flera inspänningar måste tillverkaren prova och rapportera värdena för effektförbrukning eller energieffektivitet vid alla de relevanta kombinationerna av spänning/frekvens. Till exempel ska en tillverkare som levererar samma modell till Förenta staterna och Europa utföra mätningarna, uppfylla kraven i specifikationen och rapportera provvärdena vid både 115 volt/60 Hz och 230 volt/50 Hz för att göra modellen berättigad till ENERGY STAR-märkning på båda marknaderna. Om en modell blir ENERGY STAR-godkänd vid endast en kombination av spänning/frekvens (t.ex. 115 volt/60 Hz), kan den bara bli ENERGY STAR-godkänd, och marknadsförd som sådan, i de regioner där den provade kombinationen av spänning/frekvens används (t.ex. Nordamerika och Taiwan).

Tabell 4

Testförfaranden för frontservrar (DFE) av typ 1

Specifikationskrav

Provningsprotokoll

Källa

Nätaggregatets energieffektivitet

Interna nätaggregat

IPS: http://efficientpowersupplies.epri.com/

ENERGY STAR-test för externa nätaggregat

EPS: www.energystar.gov/powersupplies/

D.   Riktlinjer för produktprovning

Instruktionerna för provning av bildåtergivningsprodukters energieffektivitet beskrivs i tre separata avsnitt med följande rubriker:

Normalförbrukningsmetoden.

Diftslägesmetoden.

Provningsförhållanden och -utrustning för ENERGY STAR-godkända bildåtergivningsprodukter.

De provresultat man får fram med hjälp av dessa metoder ska användas för att fastställa om en produkt uppfyller kraven för att bli ENERGY STAR-godkänd.

Tillverkarna måste utföra prov och genom självcertifiering godkänna de produktmodeller som uppfyller riktlinjerna för ENERGY STAR-märkning. Serier av bildåtergivningsmodeller som är byggda med samma chassi och är identiska i varje avseende förutom hölje och färg kan bli godkända genom att provdata lämnas in för en enda representativ modell. På samma sätt får modeller som är oförändrade eller som endast skiljer sig vad gäller yttre utformning från dem som sålts under tidigare år ha kvar sitt godkännande utan att nya provdata behöver lämnas in, under förutsättning att specifikationen inte har ändrats.

Om en och samma modell i flera olika konfigurationer saluförs som en produktfamilj eller produktserie får partnern, i stället för att prova varje enskild modell, prova den högsta tillgängliga konfigurationen i produktfamiljen och rapportera in resultatet. När det rapporterade resultatet gäller hela modellfamiljer fortsätter tillverkarna att ha ansvaret för den angivna energieffektiviteten, även för apparater som inte har provats eller för vilka inga uppgifter har rapporterats.

Exempel: Modellerna A och B är identiska, med undantag för att modell A levereras med ett kabelgränssnitt > 500 MHz och modell B med ett kabelgränssnitt < 500 MHz. Om modell A provas och konstateras uppfylla ENERGY STAR-specifikationen får partnern rapportera in provningsresultaten för modell A. Dessa gäller sedan för både modell A och modell B.

Om en produkt får sin strömförsörjning från elnätet, USB, IEEE1394, ethernet (PoE), telefonsystemet, eller någon annan källa eller kombination av källor, ska produktens nettoväxelströmförbrukning (med hänsyn till förluster vid omvandlingen av växelström till likström i enlighet med driftslägestestet) användas för att avgöra om produkten kan bli ENERGY STAR-godkänd.

1.   Ytterligare provnings- och rapporteringskrav anges nedan.

Antal enheter som ska provas

Provningen ska utföras av tillverkaren eller dennes företrädare och ska omfatta en enda modellenhet.

a)

När det gäller produkter i avsnitt B tabell 1 i dessa specifikationer ska en ytterligare enhet av samma modell provas om den enhet som ursprungligen provades uppfyller kriterierna avseende normalförbrukningen, men inte ligger mer än 10 % från gränsvärdet. Tillverkarna ska rapportera värdena för båda enheterna. För att bli ENERGY STAR-godkända måste båda enheterna uppfylla ENERGY STAR-specifikationen.

b)

När det gäller produkter i avsnitt B tabell 2 i dessa specifikationer ska ytterligare två enheter provas om den enhet som ursprungligen provades uppfyller kriterierna avseende driftslägestestet men inte ligger mer än 15 % från gränsvärdet. För att bli ENERGY STAR-godkända måste alla tre enheterna uppfylla ENERGY STAR-specifikationen.

Inlämnande av godkända produktuppgifter till EPA eller Europeiska kommissionen

Partnerna ska själva certifiera de produktmodeller som uppfyller riktlinjerna för ENERGY STAR och rapportera uppgifterna till EPA eller i lämpliga fall till Europeiska kommissionen. Vilka uppgifter som ska finnas med anges kort efter det att de slutliga specifikationerna har offentliggjorts. Partnerna ska också, till EPA eller Europeiska kommissionen, lämna in utdrag ur produktdokumentationen där de rekommenderade standardfördröjningarna för energisparfunktionerna förklaras för konsumenterna. Avsikten med detta krav är att produkter ska provas i det format de levereras och rekommenderas för användning.

Modeller som kan fungera med flera kombinationer av spänning/frekvens

Tillverkarna ska anpassa provningen av produkterna till den eller de marknader där modellerna kommer att säljas och marknadsföras som ENERGY STAR-godkända. EPA, Europeiska kommissionen och deras partnerländer i ENERGY STAR har kommit överens om en tabell med tre kombinationer av spänning/frekvens som kan användas vid provningen. Provningsförhållandena för bildåtergivningsprodukter innehåller angivelser av internationella spännings-/frekvensförhållanden och pappersstorlekar för respektive marknad.

För produkter som säljs som ENERGY STAR-godkända på flera internationella marknader och som därför anges med flera inspänningar måste tillverkaren prova och rapportera värdena för effektförbrukning eller energieffektivitet vid alla de relevanta kombinationerna av spänning/frekvens. Till exempel ska en tillverkare som levererar samma modell till Förenta staterna och Europa utföra mätningarna, uppfylla kraven i specifikationen och rapportera provvärdena vid både 115 volt/60 Hz och 230 volt/50 Hz för att göra modellen berättigad till ENERGY STAR-märkning på båda marknaderna. Om en modell blir ENERGY STAR-godkänd vid endast en kombination av spänning/frekvens (t.ex. 115 volt/60 Hz), kan den bara bli ENERGY STAR-godkänd, och marknadsförd som sådan, i de regioner där den provade kombinationen av spänning/frekvens används (t.ex. Nordamerika och Taiwan).

2.   Normalförbrukningsmetoden (TEC-metoden)

a)   Produkttyper som omfattas: Normalförbrukningsmetoden är avsedd att mäta standardformatsprodukter enligt definitionen i avsnitt B tabell 1.

b)   Provningsparametrar

I detta avsnitt beskrivs de provningsparametrar som ska användas när en produkt mäts i enlighet med normalförbrukningsmetoden. Avsnittet omfattar inte provningsförhållandena. De anges i avsnitt D.4.

Provning i simplexdrift

Produkterna ska provas i simplexdrift. Originalen som ska kopieras ska vara simplexbilder.

Provbild

Provbild A från ISO/IEC-standard 10561:1999 ska användas. Den ska vara i punktstorlek 10 och i typsnittet Courier i fast bredd (eller närmast motsvarande). Bokstäver som enbart finns i det tyska språket behöver inte återges om produkten inte är utrustad för detta. Bilden ska återges på ett papper av storleken 8,5′′ × 11′′ eller ett A4-papper, beroende på vad som används på den aktuella marknaden. Bilderna ska skickas i PDL-format till skrivare och multifunktionmaskiner som kan tolka ett sidobeskrivningsspråk (PDL) (t.ex. PCL, Postscript).

Monokrom provning

Produkter med färgfunktion ska provas när de producerar monokroma bilder, såvida de är utrustade för detta.

Automatisk avstängning och nätverksaktivering

Produkten måste vara konfigurerad som vid leverans och som rekommenderas för användning. Det gäller särskilt viktiga parametrar såsom förinställda fördröjningar för styrning av effektförbrukning samt upplösning (med nedan angivna undantag). All information från tillverkaren om rekommenderade fördröjningar måste vara förenlig med konfigurationen vid leverans, även de upplysningar som ges i bruksanvisningarna, på webbplatser och som installationspersonalen tillhandahåller. Om en skrivare, digital dupliceringsapparat, multifunktionsmaskin med skrivarfunktion eller faxapparat är försedd med funktionen automatisk avstängning, ska den, om den är aktiverad vid leverans, inaktiveras före provningen. Skrivare och multifunktionsmaskiner som vid leverans är aktiverade för anslutning till nätverk (2) ska anslutas till ett nätverk. Tillverkaren får själv avgöra vilken typ av nätverksanslutning som ska användas (eller annan datoranslutning om enheten inte kan anslutas till nätverket), och det ska anges vilken typ som har använts. Utskriftsjobb i samband med provet får skickas via andra anslutningar än nätverksanslutningar (t.ex. USB), vilket även gäller enheter som är anslutna till nätverket.

Produktkonfiguration

Hårdvara för pappershantering och efterbehandling ska vara installerad och konfigurerad som vid leverans och som rekommenderas för användning, men tillverkaren avgör själv hur de används under provningen (t.ex. kan valfri papperskälla användas). Fuktskydd som står under användarens kontroll får stängas av. All hårdvara som ingår i modellen och som det är tänkt att användaren ska installera eller montera (t.ex. pappersfunktioner) ska installeras före provningen.

Digitala dupliceringsapparater

Digitala dupliceringsapparater bör installeras och användas på ett sätt som är förenligt med deras konstruktion och funktioner. Till exempel bör varje jobb endast innehålla en originalbild. Digitala dupliceringsapparater ska provas vid högsta angivna hastighet och inte vid den hastigheten som är förinställd vid leveransen, om det är en annan. Högsta angivna hastighet ska också användas för att bestämma jobbets omfattning vid utförandet av provningen. Digitala dupliceringsapparater ska annars behandlas på samma sätt som skrivare, kopiatorer eller multifunktionsmaskiner, beroende på vad de har för funktioner vid leverans.

c)   Jobbstruktur

I detta avsnitt beskrivs hur man fastställer vilket antal bilder per jobb som ska användas när en produkt mäts i enlighet med normalförbrukningsmetoden och vilket antal jobb per dag som ska användas när normalförbrukningen beräknas.

I detta provningsförfarande ska den produkthastighet som används för att fastställa jobbets storlek inför provet vara tillverkarens högsta angivna simplexhastighet för monokrom bildproduktion på papper av standardformat (8,5 × 11 tum eller A4), avrundat till närmaste heltal. Denna hastighet kommer också att anges som modellens produkthastighet vid rapporteringen. Produktens förinställda utskriftshastighet (som används vid provningen) mäts inte och kan avvika från den högsta angivna hastigheten till följd av faktorer såsom inställningar för upplösning, bildkvalitet, utskriftsläge, tid för skanning av dokumentet, jobbets storlek och struktur samt papprets storlek och vikt.

Faxapparater bör alltid provas med en bild per jobb. Antalet bilder per jobb, som används för all annan bildbehandlingsutrustning, beräknas i följande tre steg. Tabell 8 innehåller en angivelse av antal bilder per jobberäkning för varje produkthastighet i heltal upp till 100 bilder per minut (bpm).

i)

Beräkna antalet jobb per dag. Antalet jobb per dag varierar med produkthastigheten i enlighet med följande:

För enheter med en hastighet på högst åtta bpm används åtta jobb per dag.

För enheter med en hastighet på mellan åtta och 32 bpm motsvarar antalet jobb per dag hastigheten. Exempel: för en enhet med 14 bpm används 14 jobb per dag.

För enheter med en hastighet på minst 32 bpm används 32 jobb per dag.

ii)

Beräkna antalet bilder per dag (3) utifrån tabell 5. Till exempel ska en enhet med en hastighet på 14 bpm använda 0,50 × 142, eller 98 bilder per dag.

Tabell 5

Jobbtabell för bildåtergivningsprodukter

Produkttyp

Använd hastighet

Formel (bilder per dag)

Monokrom (utom faxapparater)

Monokrom hastighet

0,50 × bpm2

Färg (utom faxapparater)

Monokrom hastighet

0,50 × bpm2

iii)

Beräkna antalet bilder per jobb genom att dividera antalet bilder per dag med antalet jobb per dag. Avrunda nedåt till närmaste heltal. Det innebär t.ex. att siffran 15,8 avrundas nedåt till 15 bilder per jobb, inte uppåt till 16 bilder per jobb.

För kopiatorer med mindre än 20 bpm ska det finnas ett original per obligatorisk bild. För jobb med ett stort antal bilder, t.ex. jobb för maskiner med en bpm som ligger över 20, är det kanske inte möjligt att efterleva kravet på antal bilder, i synnerhet om dokumentmatarnas kapacitet är begränsad. Kopiatorer med 20 bpm eller mer kan därför producera flera kopior av varje enskilt original så länge antalet original är minst tio. Detta kan medföra att fler bilder produceras än vad som krävs. Har man t.ex. en enhet med 50 bpm som kräver 39 bilder per jobb kan provningen genomföras med fyra kopior av tio original eller tre kopior av 13 original.

d)   Mätningsförfaranden

För att mäta tid krävs bara ett vanligt stoppur med sekundmätare. Alla energivärden ska anges i wattimmar (Wh). Alla tider ska anges i sekunder eller minuter. ”Nollmätningar” avser ”Wh”-avläsningar av mätutrustningen. I tabellerna 6 och 7 anges de olika stegen i normalförbrukningsmetoden.

Service-/underhållslägen (även färgkalibrering) bör i allmänhet inte omfattas av mätningarna av normalförbrukningen. Om sådana lägen aktiveras under provningen ska de noteras. Om ett serviceläge aktiveras medan ett jobb pågår kan detta jobb strykas och ett ersättningsjobb läggas till provningen. Detta gäller dock inte det första jobbet. I de fall ett ersättningsjobb krävs, registreras energivärdena inte för det strukna jobbet och ersättningsjobbet läggs till omedelbart efter det fjärde jobbet. Intervallet på 15 minuter mellan jobben ska alltid respekteras, även för det jobb som stryks.

Multifunktionsmaskiner utan skrivarfunktion ska betraktas som kopieringsmaskiner i samband med detta provningsförfarande.

i)   Förfarande för skrivare, digitala dupliceringsapparater och multifunktionsmaskiner med skrivarfunktioner samt faxapparater

Tabell 6

Provningsförfarande för normalförbrukningsmetoden: skrivare, digitala dupliceringsapparater och multifunktionsmaskiner med skrivarfunktion samt faxapparater

Steg

Initialt läge

Åtgärd

Notera (när steget är avslutat)

Lägen som kan mätas

1

Frånläge

Anslut produkten till mätinstrumentet. Nollställ mätaren. Vänta under provningsperioden (minst fem minuter).

Energiförbrukning i frånläge

Från

Intervalltiden provas

2

Frånläge

Starta produkten. Vänta tills produkten indikerar att den är i redoläge.

3

Redoläge

Skriv ut ett jobb med minst en bild, men högst ett jobb enligt jobbtabellen.

Mät hur lång tid det tar innan det första arket kommer ur enheten. Vänta tills mätaren visar att enheten har slagit om till slutligt viloläge.

Tid aktiv0

4

Viloläge

Nollställ mätaren; vänta en timme

Energiförbrukning i viloläge

Viloläge

5

Viloläge

Nollställ mätaren och tiduret. Skriv ut ett jobb enligt jobbtabellen. Mät hur lång tid det tar innan det första arket kommer ur enheten. Vänta tills tiduret visar att det har gått 15 minuter.

Energiförbrukning för jobb1

Återhämtning, aktiv, redoläge, viloläge

Tid aktiv1

6

Redoläge

Repetera steg 5.

Energiförbrukning jobb2

Samma som ovan

Tid aktiv2

7

Redoläge

Repetera steg 5 (utan att mäta aktivtiden).

Energiförbrukning jobb3

Samma som ovan

8

Redoläge

Repetera steg 5 (utan att mäta aktivtiden).

Energiförbrukning jobb4

Samma som ovan

9

Redoläge

Nollställ mätaren och tiduret. Vänta tills mätaren och enheten visar att enheten har slagit om till slutligt viloläge.

Sluttid

Redoläge, viloläge

Slutlig energiförbrukning

Det kan vara lämpligt att före provningen kontrollera att standardfördröjningarna verkligen är inställda så som de var vid leveransen, och att det finns papper så det räcker i maskinen.

Åtgärden ”Nollställ mätaren” kan göras genom att den ackumulerade energiförbrukningen noteras vid den tidpunkten (i stället för att mätare konkret nollställs).

Steg 1: Provningsperioden kan vara längre än fem minuter; detta kan reducera eventuella mätfel. Observera att det inte är effektförbrukning som ska användas.

Steg 2: Om produkten saknar redo-indikator, mät när effektförbrukningen i redoläget har stabiliserats.

Steg 2: Om produkten saknar redo-indikator, mät när effektförbrukningen i redoläget har stabiliserats.

Steg 5: 15-minutersperioden räknas från det att jobbet initieras. Enheten måste visa ökad energiförbrukning inom fem sekunder efter det att mätaren och tiduret har nollställts; det kan hända att utskriften måste initieras före nollställningen för att detta ska fungera.

Steg 6: I fråga om enheter levererade med korta standardfördröjningstider kan stegen 6–8 inledas från viloläge.

Steg 9: Enheter kan ha flera vilolägen, så att alla vilolägen utom det slutliga hör till slutperioden.

Varje bild ska skickas separat; de kan höra till samma dokument, men det får inte vara fråga om flera kopior av en och samma originalbild (såvida inte produkten är en digital dupliceringsapparat enligt avsnitt D.2 b).

För faxapparater, som bara använder en bild per jobb, ska ett ark matas in i matningsmekanismen för kopieringsfunktionen; arket får placeras i matningsmekanismen innan provningen börjar. Enheten behöver bara vara kopplad till en telefonlinje om telefonlinjen är nödvändig för provningen. Om till exempel en faxapparat inte har någon kopieringsfunktion ska jobbet i steg 2 skickas via telefonlinje. Om faxapparaten saknar matningsmekanism bör arket placeras på valsen.

ii)   Förfarande för kopiatorer, digitala dupliceringsapparater och multifunktionsmaskiner utan skrivarfunktion

Tabell 7

Provningsförfarande för normalförbrukningsmetoden: kopiatorer, digitala dupliceringsapparater och multifunktionsmaskiner utan skrivarfunktion

Steg

Initialt läge

Åtgärd

Notera (när steget är avslutat)

Lägen som kan mätas

1

Frånläge

Anslut produkten till mätinstrumentet. Nollställ mätaren, vänta under provningsperioden (minst fem minuter).

Energiförbrukning i frånläge

Frånläge

Intervalltid

2

Frånläge

Starta produkten. Vänta tills produkten indikerar att den är i redoläge.

3

Redoläge

Kopiera ett jobb med minst en bild, men högst ett jobb enligt jobbtabellen. Mät hur lång tid det tar innan det första arket kommer ur enheten. Vänta tills mätaren visar att enheten har slagit om till slutligt viloläge.

Tid aktiv0

4

Viloläge

Nollställ mätaren; vänta en timme. Om enheten övergår till frånläge på mindre än en timme, notera tid och energiförbrukning i viloläge, men vänta hela timmen innan steg 5 påbörjas.

Energiförbrukning viloläge

Viloläge

Intervalltid

5

Viloläge

Nollställ mätaren och tiduret. Kopiera ett jobb enligt jobbtabellen. Mät hur lång tid det tar innan det första arket kommer ur enheten. Vänta tills tiduret visar att det har gått 15 minuter.

Energiförbrukning jobb1

Återhämtning, aktiv, redoläge, viloläge, automatisk avstängning

Tid aktiv1

6

Redoläge

Repetera steg 5.

Energiförbrukning jobb2

Samma som ovan

Tid aktiv2

7

Redoläge

Repetera steg 5 (utan att mäta aktivtiden).

Energiförbrukning jobb3

Samma som ovan

8

Redoläge

Repetera steg 5 (utan att mäta aktivtiden).

Energiförbrukning jobb4

Samma som ovan

9

Redoläge

Nollställ mätaren och tiduret. Vänta tills mätaren och enheten visar att enheten har slagit om till automatisk avstängning.

Slutlig energiförbrukning

Redoläge, viloläge

Sluttid

10

Automatisk avstängning

Nollställ mätaren, vänta under provningsperioden (minst fem minuter)

Energiförbrukning automatisk avstängning

Automatisk avstängning

Det kan vara lämpligt att före provningen kontrollera att standardfördröjningarna verkligen är inställda så som de var vid leveransen, och att det finns papper så det räcker i maskinen.

Åtgärden ”Nollställ mätaren” kan göras genom att den ackumulerade energiförbrukningen noteras vid den tidpunkten (i stället för att mätare konkret nollställs).

Steg 1: Provningsperioden kan vara längre än fem minuter; detta kan reducera eventuella mätfel. Observera att det inte är effektförbrukning som ska användas.

Steg 2: Om produkten saknar redo-indikator, mät när effektförbrukningen i redoläget har stabiliserats.

Steg 3: När aktiv0-tiden har noterats kan jobbet avbrytas.

Steg 4: Om enheten stänger av inom en timme, notera energiförbrukning och tid för viloläget vid avstängningstidpunkten, men vänta en hel timme efter övergången till det slutliga viloläget innan steg 5 påbörjas. Observera att effektmätningen i viloläget inte används vid beräkningen, och att enheten kan övergå till automatisk avstängning inom den specificerade timmen.

Steg 5: 15-minutersperioden räknas från det att jobbet initieras. För att kunna bedömas med detta provningsförfarande måste produkten kunna fullborda det specificerade jobbet enligt jobbtabellen inom 15-minutersperioden.

Steg 6: I fråga om enheter levererade med korta standardfördröjningstider kan stegen 6–8 inledas från viloläge eller den automatiska avstängningen.

Steg 9: Om enheten har övergått till automatisk avstängning redan före steg 9 så är värdena för slutlig energiförbrukning och slutlig tid noll.

Steg 10: Intervallerna i provningen av automatisk avstängning kan vara längre; detta kan höja noggrannheten.

Originalen får placeras i matningsmekanismen innan provningen börjar. Om produkten saknar matningsmekanism kan alla bilder tas från samma original som placeras på valsen.

iii)   Kompletterande mätningar för produkter med frontserver (DFE)

Detta gäller bara produkter med en frontserver enligt definitionen i avsnitt A.32.

Om frontservern har en egen strömkabel för direkt anslutning till elnätet, oavsett om kabeln eller styrenheten är inbyggd i bildåtergivningsprodukten eller inte, ska en särskild femminuters energimätning göras på enbart frontservern medan bildåtergivningsprodukten är i redoläge. Om enheten levereras nätanslutningsbar ska den vara ansluten till ett nätverk.

Om frontservern saknar egen strömkabel för direkt anslutning till elnätet ska tillverkaren notera frontserverns effektförbrukning i växelström när bildåtergivningsprodukten är i redoläge. Detta görs oftast genom en momentan mätning av ineffekten i likström till frontservern, varvid mätresultatet ökas för att kompensera för strömförluster i strömförsörjningen.

e)   Beräkningsmetoder

Normalförbrukningsmetoden förutsätter vissa antaganden om hur många timmar produkten är i drift per dag, hur den används under dessa timmar, och produktens standardfördröjning för övergången till lågeffektlägen. All elförbrukning mäts som ackumulerad energiförbrukning över en viss period, och räknas om till effekt genom att periodens förbrukning divideras med tidsperiodens längd.

Beräkningarna grundas på antagandet att den dagliga bildåtergivningsproduktionen koncentreras till två perioder åtskilda av en övergång till det lägsta effektläget (motsvarande t.ex. en lunchrast), vilket framgår av figur 2. Det antas också att produkten inte används under helger, och att den aldrig stängs av manuellt.

Sluttiden är tiden från det att den sista uppgiften initierades till dess att det lägsta effektläget (automatisk avstängning för kopiatorer, digitala dupliceringsapparater och multifunktionsmaskiner utan skrivarfunktion; viloläge för kopiatorer, digitala dupliceringsapparater och multifunktionsmaskiner med skrivarfunktion samt faxapparater) inträder, minus 15-minutersintervallet mellan jobb.

Följande formler ska användas för samtliga produkttyper:

 

Genomsnittlig energiförbrukning per jobb = (jobb 2 + jobb 3 + jobb 4) / 3

 

Daglig energiförbrukning jobb = (jobb 1 × 2) + [(jobb per dag - 2) × genomsnittlig energiförbrukning per jobb)]

För kopiatorer, digitala dupliceringsapparater och multifunktionsmaskiner med skrivarfunktion samt faxapparater kopiatorer, digitala dupliceringsapparater och multifunktionsmaskiner med skrivarfunktion samt faxapparater

 

Daglig energiförbrukning i viloläget = [24 timmar - ((jobb per dag / 4) + (sluttid × 2))] × effektförbrukning i viloläget

 

Daglig energiförbrukning = daglig energiförbrukning jobb + (2 × slutenergi) + daglig vilolägesförbrukning

 

Normalförbrukning = (daglig energiförbrukning × 5) + (effektförbrukning i viloläget × 48)

För kopiatorer, digitala dupliceringsapparater och multifunktionsmaskiner utan skrivarfunktion används även följande formler:

 

Daglig energiförbrukning automatisk avstängning = [24 timmar - ((jobb per dag / 4) + (sluttid × 2)] × effektförbrukning automatisk avstängning

 

Daglig energiförbrukning = daglig energiförbrukning jobb + (2 × slutenergi) + daglig energiförbrukning automatisk avstängning

 

Normalförbrukning = (daglig energiförbrukning × 5) + (effektförbrukning automatisk avstängning × 48)

Tillverkaren ska alltid specificera vilken mätutrustning och vilka mätområden som har använts. Felprocenten får inte överstiga 5 % av normalförbrukningen. Om felprocenten ligger under 5 % behöver noggrannheten inte rapporteras. Om felprocenten ligger nära 5 % bör tillverkaren vidta åtgärder för att kontrollera att värdet ligger inom 5 %-gränsen.

f)   Referenser

ISO/IEC 10561:1999. Information technology – Office equipment – Printing devices – Method for measuring throughput – Class 1 and Class 2 printers.

Tabell 8

Beräknad jobbtabell

Hastighet

Jobb/dag

Mellanbilder/dag

Mellanbilder/jobb

Bilder/jobb

Bilder/dag

1

8

1

0,06

1

8

2

8

2

0,25

1

8

3

8

5

0,56

1

8

4

8

8

1,00

1

8

5

8

13

1,56

1

8

6

8

18

2,25

2

16

7

8

25

3,06

3

24

8

8

32

4,00

4

32

9

9

41

4,50

4

36

10

10

50

5,00

5

50

11

11

61

5,50

5

55

12

12

72

6,00

6

72

13

13

85

6,50

6

78

14

14

98

7,00

7

98

15

15

113

7,50

7

105

16

16

128

8,00

8

128

17

17

145

8,50

8

136

18

18

162

9,00

9

162

19

19

181

9,50

9

171

20

20

200

10,00

10

200

21

21

221

10,50

10

210

22

22

242

11,00

11

242

23

23

265

11,50

11

253

24

24

288

12,00

12

288

25

25

313

12,50

12

300

26

26

338

13,00

13

338

27

27

365

13,50

13

351

28

28

392

14,00

14

392

29

29

421

14,50

14

406

30

30

450

15,00

15

450

31

31

481

15,50

15

465

32

32

512

16,00

16

512

33

32

545

17,02

17

544

34

32

578

18,06

18

576

35

32

613

19,14

19

608

36

32

648

20,25

20

640

37

32

685

21,39

21

672

38

32

722

22,56

22

704

39

32

761

23,77

23

736

40

32

800

25,00

25

800

41

32

841

26,27

26

832

42

32

882

27,56

27

864

43

32

925

28,89

28

896

44

32

968

30,25

30

960

45

32

1 013

31,64

31

992

46

32

1 058

33,06

33

1 056

47

32

1 105

34,52

34

1 088

48

32

1 152

36,00

36

1 152

49

32

1 201

37,52

37

1 184

50

32

1 250

39,06

39

1 248

51

32

1 301

40,64

40

1 280

52

32

1 352

42,25

42

1 344

53

32

1 405

43,89

43

1 376

54

32

1 458

45,56

45

1 440

55

32

1 513

47,27

47

1 504

56

32

1 568

49,00

49

1 568

57

32

1 625

50,77

50

1 600

58

32

1 682

52,56

52

1 664

59

32

1 741

54,39

54

1 728

60

32

1 800

56,25

56

1 792

61

32

1 861

58,14

58

1 856

62

32

1 922

60,06

60

1 920

63

32

1 985

62,02

62

1 984

64

32

2 048

64,00

64

2 048

65

32

2 113

66,02

66

2 112

66

32

2 178

68,06

68

2 176

67

32

2 245

70,14

70

2 240

68

32

2 312

72,25

72

2 304

69

32

2 381

74,39

74

2 368

70

32

2 450

76,56

76

2 432

71

32

2 521

78,77

78

2 496

72

32

2 592

81,00

81

2 592

73

32

2 665

83,27

83

2 656

74

32

2 738

85,56

85

2 720

75

32

2 813

87,89

87

2 784

76

32

2 888

90,25

90

2 880

77

32

2 965

92,64

92

2 944

78

32

3 042

95,06

95

3 040

79

32

3 121

97,52

97

3 104

80

32

3 200

100,00

100

3 200

81

32

3 281

102,52

102

3 264

82

32

3 362

105,06

105

3 360

83

32

3 445

107,64

107

3 424

84

32

3 528

110,25

110

3 520

85

32

3 613

112,89

112

3 584

86

32

3 698

115,56

115

3 680

87

32

3 785

118,27

118

3 776

88

32

3 872

121,00

121

3 872

89

32

3 961

123,77

123

3 936

90

32

4 050

126,56

126

4 032

91

32

4 141

129,39

129

4 128

92

32

4 232

132,25

132

4 224

93

32

4 325

135,14

135

4 320

94

32

4 418

138,06

138

4 416

95

32

4 513

141,02

141

4 512

96

32

4 608

144,00

144

4 608

97

32

4 705

147,02

157

4 704

98

32

4 802

150,06

150

4 800

99

32

4 901

153,14

153

4 896

100

32

5 000

156,25

156

4 992

Figur 2

Mätförfarande för normalförbrukningsmetoden

Image

I figur 2 visas mätförfarandet grafiskt. Notera att produkter med kort standardfördröjning kan hinna övergå till viloläge under de fyra jobbmätningarna, och till automatisk avstängning under vilolägesmätningen i steg 4. Produkter med skrivarfunktion med bara ett viloläge kommer inte att ha något viloläge i den sista perioden. Steg 10 gäller bara kopiatorer, digitala dupliceringsapparater och multifunktionsmaskiner utan skrivarfunktion.

Figur 3

En normal dag

Image

Figur 3 visar ett schematiskt exempel över en kopiator som klarar åtta bilder per minut; kopiatorn utför fyra jobb under förmiddagen och fyra under eftermiddagen, den har två slutperioder och ett automatiskt avstängningsläge för resten av arbetsdagen och hela helgen. Ett förmodat lunchavbrott kan utläsas, men har inte uttryckligen angivits. Figuren är inte skalenlig. Som framgår är intervallet mellan jobben alltid 15 minuter, och jobben koncentreras till två perioder. Det finns alltid två hela slutperioder oavsett deras längd. Skrivare, digitala dupliceringsapparater och multifunktionsmaskiner med skrivarfunktion samt faxapparater har ett viloläge i stället för automatisk avstängning som basläge, men behandlas i övrigt som kopiatorer.

3.   Driftslägesmetoden (OM-metoden)

a)   Produkttyper som omfattas: Driftslägesmetoden används för produkter som anges i tabell 2 avsnitt B.

b)   Provningsparametrar.

Detta avsnitt beskriver de provningsparametrar som ska användas för mätningen av produkters effektförbrukning enligt driftlägesmetoden.

Nätanslutningsbarhet

Produkter som levereras nätanslutningsbara (4) ska anslutas till minst ett nätverk under provningen. Tillverkaren får själv avgöra vilken anslutningstyp som ska användas, men måste ange vilken.

Produkten får effektförsörjas via anslutningen (t.ex. via Power over Ethernet, USB, USB PlusPower eller IEEE 1394) endast om produkten inte kan drivas på annat sätt (om någon växelströmkälla inte finns).

Produktkonfiguration

Produkten ska ha samma konfiguration som vid leverans och som tillverkaren rekommenderar för användningen, särskilt i fråga om nyckelparametrar såsom standardfördröjningar för övergång till annat driftsläge, utskriftskvalitet och resolution. Därutöver:

 

Hårdvara för pappers- eller finishhantering ska vara installerad och konfigurerad till leveransspecifikationer. Tillverkaren avgör själv hur funktionerna används under provningen (t.ex. kan vilken papperskälla som helst användas). All hårdvara som ingår i modellen och som det är tänkt att användaren ska installera eller montera (t.ex. pappersfunktioner) ska installeras före provningen.

 

Fuktskyddsfunktioner som användaren kan manövrera får stängas av.

 

För faxapparater ska ett ark matas in i matningsmekanismen för kopieringsfunktionen; arket får placeras i matningsmekanismen innan provningen börjar. Enheten behöver bara vara kopplad till en telefonlinje om telefonlinjen är nödvändig för provningen. Om t.ex. en faxapparat inte har någon kopieringsfunktion ska jobbet i steg 2 skickas via telefonlinje. Om faxapparaten saknar matningsmekanism bör arket placeras på valsen.

 

Om produkten har det automatiska avstängningsläget inställt vid leveransen ska det läget ställas in före provningen.

Hastighet

Vid mätningarna ska produkten producera bilder med den hastighet som följer av de standardinställningar som produkten levereras med. Vid rapporteringen anges emellertid den av tillverkaren angivna högsta simplexhastigheten för framställning av monokroma bilder på papper i standardformat.

c)   Effektmätning

Effektmätning ska ske i enlighet med IEC 62301 med följande undantag:

 

Spännings- och frekvenskombinationer för provningen ska väljas med ledning av avsnittet Förhållanden och utrustning för provning av ENERGY STAR-godkända bildåtergivningsprodukter i avsnitt D.4.

 

I fråga om övertoner gäller strängare krav än enligt IEC 62301.

 

Noggrannheten är 2 % för alla mätningar utom effektförbrukningen i redoläget. Noggrannheten för mätning av effektförbrukningen i redoläget är 5 %, i enlighet med avsnitt D.4. Siffran 2 % är i enlighet med IEC 62301, men betecknas där som en förtroendenivå (confidence level).

 

Om produkten drivs av batteri när den inte är ansluten till elnätet ska batteriet sitta på plats under provningen, men mätningarna ska inte avspegla någon aktiv batteriladdning utöver underhållsladdning (batteriet ska alltså vara fulladdat innan provningen börjar).

 

Produkter med externt nätaggregat ska vara anslutna till detta under provningen.

 

Produkter som drivs med lågspänd likström via en strömförsörjning av standardtyp (t.ex. USB, USB PlusPower, IEEE 1394 och Power Over Ethernet) ska kopplas till en lämplig växelströmsdriven likströmsförsörjning. Växelströmskällans energiförbrukning ska mätas och rapporteras för den bildåtergivningsprodukt som provas. Om produkten drivs via USB ska en separat hub användas, som bara driver den produkt som provas. Om produkten drivs via Power Over Ethernet eller USB PlusPower får förbrukningen mätas genom att eldistributionsaggregatets förbrukning mäts med och utan bildåtergivningsprodukten ansluten, och skillnaden tas som produktens förbrukning. Tillverkaren bör bekräfta att detta värde är en rimlig beskrivning av produktens likströmsförbrukning plus en viss marginal för förluster i nät- och distributionsaggregaten.

d)   Mätningsförfarandet

För att mäta tid krävs bara ett vanligt stoppur med sekundmätare. Alla effektvärden ska anges i watt (W). Tabell 9 visar stegen i driftslägesmetoden.

Service- och underhållslägen (inklusive färgkalibrering) bör i allmänhet inte ingå i mätningarna. Det ska noteras om förfarandet måste anpassas för att sådana lägen ska kunna undvikas under mätningarna.

Som redan har nämnts ska all effektmätning ske i enlighet med IEC 62301. IEC 62301 specificerar olika mätningar för olika driftslägen: momentan effektmätning, ackumulerad energimätning över femminutersperioder, och ackumulerad energimätning över perioder som är tillräckligt långa för att cykliska förbrukningsmönster ska kunna bedömas. Oavsett metod ska endast effektvärden rapporteras.

Tabell 9

Provningsförfarande för driftslägesmetoden

Steg

Initialt läge

Åtgärd

Dokumentation

1

Frånläge

Anslut produkten till mätinstrumentet. Starta produkten. Vänta tills produkten indikerar att den är i redoläge.

2

Redoläge

Skriv ut, kopiera eller skanna en bild.

3

Redoläge

Mät effekten i redoläge.

Effektförbrukning – redoläge

4

Redoläge

Avvakta standardfördröjningen till viloläge.

Standardfördröjning – viloläge

5

Viloläge

Mät effektförbrukningen i viloläget.

Effektförbrukning – viloläge.

6

Viloläge

Avvakta under standardfördröjningen till automatisk avstängning.

Standardfördröjning – automatisk avstängning

7

Automatisk avstängning

Mät effekten i automatiskt avstängningsläge.

Effektförbrukning – automatisk avstängning

8

Frånläge

Stäng av produkten manuellt. Vänta tills den är avstängd.

9

Frånläge

Mät effektförbrukningen i avstängt läge.

Effektförbrukning – avstängt läge

Det kan vara lämpligt att före provningen kontrollera att standardfördröjningarna verkligen är inställda så som de var vid leveransen.

Steg 1: Om produkten saknar redo-indikator, mät när effektförbrukningen i redoläget har stabiliserats, och notera i produktens provningsrapport att denna metod användes.

Steg 4 och 5: Om produkten har mer än ett viloläge, upprepa steg 4 och 5 tills förbrukning och fördröjning har mätts och noterats för alla vilolägen; resultaten för alla vilolägen ska rapporteras. Storformatskopiatorer och multifunktionsmaskiner som använder hög värme har ofta två vilolägen. Om produkten saknar viloläge, hoppa över steg 4 och 5.

Steg 4 och 6: Standardfördröjningarna mäts parallellt, kumulativt från starten av steg 4. Exempel: Om produkten är inställd för att övergå till ett första viloläge efter 15 minuter och ett andra viloläge 30 minuter efter övergången till det första, så är standardfördröjningen 15 minuter för det första och 45 minuter för det andra viloläget.

Steg 6 och 7: De flesta produkter som mäts med driftslägesmetoden saknar separat automatiskt avstängningsläge. Om produkten saknar viloläge, hoppa över steg 6 och 7.

Steg 8: Om produkten saknar strömbrytare, vänta tills den övergår till det läge där den förbrukar minst effekt, och notera i produktens provningsrapport att denna metod användes.

Kompletterande mätningar för produkter med frontserver (DFE)

Kompletterande mätningar för produkter med frontserver (DFE)

Om frontservern har en egen strömkabel för direkt anslutning till elnätet, oavsett om kabeln eller styrenheten är inbyggd i bildåtergivningsprodukten eller inte, ska en särskild femminuters energimätning göras på enbart frontservern medan bildåtergivningsprodukten är i redoläge. Om enheten levereras nätanslutningsbar ska den vara ansluten till ett nätverk.

Om frontservern saknar egen strömkabel för direkt anslutning till elnätet ska tillverkaren notera frontserverns effektförbrukning i växelström när bildåtergivningsprodukten är i redoläge. Detta görs oftast genom en momentan mätning av ineffekten i likström till frontservern, varvid mätresultatet ökas för att kompensera för strömförluster i strömförsörjningen.

e)   Referenser

IEC 62301:2005. Household Electrical Appliances – Measurement of Standby Power

4.   Förhållanden och utrustning för provning av ENERGY STAR-godkända bildåtergivningsprodukter

Nedan anges vilka provningsförhållanden som ska råda vid mätning enligt driftsläges- och normalförbrukningsmetoderna. Förhållandena gäller kopiatorer, digitala dupliceringsapparater, faxapparater, frankeringsmaskiner, multifunktionsmaskiner, skrivare och skannrar.

Nedan specificeras vilka omgivningsförhållanden som ska råda vid energi- eller effektmätningen. Anvisningarna måste följas för att inte variationer i omgivningsförhållandena ska påverka provningsresultaten eller reproducerbarheten. Specifikationer för provningsutrustningen kommer efter avsnittet om provningsförhållanden.

a)   Provningsförhållanden

Allmänna kriterier:

Matningsspänning (5):

Nordamerika och Taiwan:

115 (± 1 %) volt växelström, 60 Hz (± 1 %)

Europa, Australien och Nya Zeeland:

230 (± 1 %) volt växelström, 50 Hz (± 1 %)

Japan:

100 (± 1 %) volt växelström, 50 Hz (± 1 %)/60 Hz (± 1 %)

 

Obs: Om produktens maxeffekt är > 1,5 kW är spänningsområdet ± 4 %.

Total harmonisk distorsion (volt):

< 2 % THD (< 5 % för produkter med maxeffekt > 1,5 kW)

Omgivningstemperatur:

23 °C ± 5 °C

Relativ luftfuktighet:

10–80 %

(Se IEC 62301: Household Electrical Appliances – Measurement of Standby Power, avsnitt 3.2 och 3.3)

Pappersspecifikationer:

Pappersformat och pappersbasvikt ska anpassas efter tilltänkt marknad enligt tabellen. Detta gäller alla provningar enligt normalförbrukningsmetoden och alla provningar enligt driftslägesmetoden där papper kommer till användning.

Pappersformat och pappersvikt

Marknad

Storlek

Basvikt

Nordamerika och Taiwan

8,5″ × 11″

75 g/m2

Europa, Australien och Nya Zeeland:

A4

80 g/m2

Japan:

A4

64 g/m2

b)   Provningsutrustning

Målet med provningen är att noggrant mäta produktens AKTIVA effektförbrukning (6). Därför måste en effektivvärdesvisande wattmeter användas. Det finns många sådana wattmetrar att välja på, men tillverkarna måste välja lämplig modell med omsorg. Följande faktorer måste beaktas när man väljer wattmeter och under själva provningen.

Frekvensfunktion: Elektronisk utrustning som innehåller switchade nätaggregat ger upphov till övertoner (udda övertoner, vanligtvis upp till den 21:a). Dessa övertoner måste komma med i effektmätningen, annars blir resultatet fel. EPA rekommenderar tillverkare att använda mätare med en frekvensfunktion på minst 3 kHz. Därmed täcks övertoner upp till den 50:e, vilket också är i enlighet med rekommendationen i IEC 555.

Upplösning: För direkt effektmätning ska mätutrustningens upplösning uppfylla följande krav ur IEC 62301:

”Effektmätinstrumentet ska ha en upplösning på

0,01 W eller bättre för mätningar av effekter upp till 10 W,

0,1 W eller bättre vid mätning av effekter som överstiger 10 W, dock högst 100 W,

1 W eller bättre för mätningar av effekter över 100 W.” (7)

För mätning av effekter över 1,5 kW ska mätinstrumentens upplösning vara 10 W eller bättre. Mätning av ackumulerad energi bör ha en upplösning som är generellt överensstämmande med dessa värden omräknade till genomsnittseffekt. För ackumulerad energimätning är godhetstalet för noggrannhetskravet det högsta effektvärde som uppmäts under mätningsperioden, inte genomsnittet, eftersom det är maxvärdet som avgör mätutrustning och inställningar.

Tillförlitlighet

Mätningar som görs enligt dessa förfaranden ska alltid ha en noggrannhet på 5 % eller bättre, men de flesta tillverkare gör noggrannare mätningar. I vissa provningsförfaranden kan en noggrannhet bättre än 5 % krävas för vissa mätningar. Med kunskap om bildåtergivningsprodukternas och mätarnas effektnivåer kan tillverkaren räkna ut högsta felprocent med utgångspunkt i avläsningen och avläsningsområdet. För mätningar av effekter upp till 0,50 W krävs en noggrannhet på 0,02 W.

Kalibrering

Mätarna måste ha kalibrerats inom de senaste 12 månaderna.

E.   Användargränssnitt

Tillverkarna rekommenderas starkt att utforma sina produkter i enlighet med IEEE 1621: Standard for User Interface Elements in Power Control of Electronic Devices Employed in Office/Consumer Environments. Denna standard har utarbetats för att göra effektregleringen mer enhetlig och intuitiv i all elektronisk utrustning. Mer information om standarden finns på http://eetd.lbl.gov/controls

F.   Ikraftträdande

Den dag då tillverkarna får börja utfärda ENERGY STAR-godkännanden enligt denna version 1.1 av specifikationerna ska definieras som dagen för avtalets ikraftträdande. Alla tidigare genomförda avtal om ENERGY STAR-godkänd bildåtergivningsutrustning ska upphöra den 30 juni 2009.

Godkännande och märkning av produkter enligt version 1.1: Version 1.1 av specifikationerna träder i kraft den 1 juli 2009. Alla produkter, även modeller godkända i enlighet med tidigare specifikationer för bildåtergivningsutrustning, med tillverkningsdag den 1 juli 2009 eller därefter, måste uppfylla kraven i version 1.1 för att kunna ENERGY STAR-godkännas (detta gäller också senare tillverkade exemplar av modeller som ursprungligen godkändes i enlighet med tidigare specifikationer). Tillverkningsdagen är den dag (angiven med t.ex. månad och år) då en specifik enhet är färdigmonterad.

Tidigare godkännandens giltighet: Förenta staternas miljövårdsmyndighet och Europeiska kommissionen godtar inte tidigare ENERGY STAR-godkännanden enlig föreliggande version (1.1) av specifikationerna. Ett ENERGY STAR-godkännande enligt tidigare versioner gäller inte automatiskt för en produktmodells hela livstid. Därför måste alla produkter som säljs, marknadsförs eller av tillverkaren betecknas som ENERGY STAR-godkända uppfylla den specifikation som är i kraft när produkten tillverkas.

G.   Ändring av specifikationerna

EPA och Europeiska kommissionen förbehåller sig rätten att ändra specifikationerna om teknik- eller marknadsutvecklingen påverkar specifikationens nytta för konsumenter, branschen eller miljön. I enlighet med rådande politik revideras specifikationerna efter diskussioner med berörda parter och detta förväntas ske cirka två till tre år från och med den dag då version 1.1 träder i kraft. EPA och Europeiska kommissionen kommer att regelbundet analysera marknaden för att bedöma energieffektivitet och ny teknik. Som alltid kommer berörda parter att få tillfälle att utbyta information, lägga fram förslag och ge uttryck för sina bekymmer. EPA och Europeiska kommissionen kommer att sträva efter att se till att specifikationen ger ett erkännande åt de mest energieffektiva modellerna på marknaden och belönar tillverkare som har ansträngt sig för att höja energieffektiviteten. I nästa version av specifikationerna kommer följande aspekter att tas upp:

a)

Färgprovning: EPA och Europeiska kommissionen kan komma att modifiera dessa specifikationer på grundval av inlämnad provningsdata, konsumenternas preferenser och den tekniska utvecklingen för att utöka provningsmetoden med hantering av färgbilder.

b)

Återhämtningstid: EPA och Europeiska kommissionen kommer att noggrant följa de inkrementella och absoluta återhämtningstider som rapporteras av partner som använder normalförbrukningsmetoden, och den information som partner lämnar in om rekommenderade standardfördröjningsinställningar. Om det visar sig att tillverkarnas praxis leder till att användarna stänger av energisparlägena kan EPA och Europeiska kommissionen komma att ändra specifikationerna för att reglera återhämtningstid.

c)

Produkter som nu provas enligt driftslägesmetoden kan komma att provas enligt normalförbrukningsmetoden: EPA och Europeiska kommissionen kan komma att modifiera specifikationerna på grundval av inlämnad provningsdata, möjligheten att spara mer energi och den tekniska utvecklingen så att produkter som nu provas enligt driftslägesmetoden i stället provas enligt normalförbrukningsmetoden, t.ex. produkter för stora format eller små format och produkter som använder bläckstråleteknik.

d)

Annan miljöpåverkan: EPA och Europeiska kommissionen önskar ge konsumenterna möjlighet att välja produkter som innebär avsevärt mindre utsläpp av växthusgaser än andra produkter. EPA och Europeiska kommissionen kommer att samråda med aktörerna om metoder som gör det möjligt att dokumentera och kvantifiera på vilket sätt en produkt påverkar miljön under tillverkning, transport, produktutformning och när det gäller dess råvaruförbrukning. På detta sätt hoppas man kunna erhålla en produkt med samma eller bättre egenskaper vad gäller utsläpp av växthusgaser än de produkter som får ENERGY STAR-godkännande på grundval av i vilken mån deras energiförbrukning orsakar utsläpp av växthusgaser. EPA och Europeiska kommissionen undersöker dessa frågor och kan komma att ändra specifikationerna utifrån eventuella nya rön. Man kommer också att samarbeta med aktörerna kring eventuella ändringar och se till att de ändringar som görs är förenliga med de grundläggande principerna för ENERGY STAR-programmet.

e)

Rapportering avseende 230 volt: EPA och Europeiska kommissionen kan komma att besluta att det ska vara tillräckligt för samtliga marknader att prova produkterna vid 230 volt, i de fall då produkter saluförs på olika marknader och en av de aktuella marknaderna är en marknad där standarden är 230 volt. Detta förslag bygger på hypotesen att om en produkt uppfyller kraven för 230 volt så uppfyller den också kraven för lägre volttal.

f)

Mer omfattande krav på dubbelsidighet: EPA och Europeiska kommissionen kan komma att se över i vilken omfattning det nuvarande produktutbudet uppfyller kraven på dubbelsidighet och bedöma i vilken mån det är möjligt att införa kompletterande krav. En skärpning av kraven på dubbelsidighet skulle kunna minska pappersförbrukningen, vilket är positivt då det är en skrivares pappersförbrukning som ger det största miljöavtrycket under dess livstid.

g)

Översyn av testförfarandet för TEC-metoden: EPA och Europeiska kommissionen kan komma att se över testförfarandena för TEC-metoden i syfte att förtydliga hypoteserna om den typiska användningen och införa krav på exakt mätning och rapportering av den faktiska energiförbrukningen, vilket skulle ge mer exakta uppgifter om de faktiska användningsmönstren.

h)

Översyn av testförfarandet för TEC-metoden: EPA och Europeiska kommissionen kan komma att se över testförfarandena för TEC-metoden i syfte att förtydliga hypoteserna om den typiska användningen och införa krav på exakt mätning och rapportering av den faktiska energiförbrukningen, vilket skulle ge mer exakta uppgifter om de faktiska användningsmönstren.


(1)  IEC 62301 – Household electrical appliances – Measurement of standby power (2005).

(2)  Anslutningstypen ska anges. Vanliga typer är Ethernet, 802.11 och Bluetooth. Vanliga dataanslutningstyper (inte nätverk) är USB, Serial och Parallel.

(3)  Provisoriskt antal bilder per dag i tabell 37.

(4)  Anslutningstypen ska anges. Vanliga typer är Ethernet, WiFi (802.11) och Bluetooth. Vanliga dataanslutningstyper (inte nätverk) är USB, Serial och Parallel.

(5)  Matningsspänning: Tillverkaren ska anpassa provningen av sina produkter till de marknader där partnern kommer att sälja produkterna som ENERGY STAR-godkända. Om utrustningen säljs på flera internationella marknader och därför anges med flera inspänningar måste tillverkaren prova och rapportera alla aktuella spänningar och effektförbrukningsnivåer. En tillverkare som levererar samma skrivarmodell till Förenta staterna och Europa måste mäta och rapportera normalförbruknings- och driftslägesvärden för både 115 volt/60 Hz och 230 volt/50 Hz. Om en produkt avsedd för en viss marknad ska drivas med en annan spännings- och frekvenskombination än den som är standard på den marknaden (t.ex. om en produkt för Nordamerikamarknaden är avsedd att drivas med 230 volt/60 Hz), bör tillverkaren prova produkten med den regionala kombination som ligger närmast produktens specifikation och notera detta i produktens provningsrapport.

(6)  Aktiv effekt definieras som (volt) × (ampere) × (effektfaktor), och anges vanligtvis som watt. Skenbar effekt definieras som (volt) × (ampere), och uttrycks vanligtvis i VA eller volt-ampere. Effektfaktorn för utrustning med switchade strömkällor är alltid mindre än 1,0, så verklig effekt är alltid mindre än skenbar effekt. Ackumulerad energimätning ger summan av effektmätningar över en viss tid, och måste alltså också grundas på aktiv effekt.

(7)  IEC 62301 – Household Electrical Appliances – Measurement of Standby Power 2005.


28.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/55


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 23 april 2009

om tillstånd för utsläppande på marknaden av lykopen som ny livsmedelsingrediens enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97

[delgivet med nr K(2009) 2975]

(Endast den tyska texten är giltig)

(2009/348/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser (1), särskilt artikel 7, och

av följande skäl:

(1)

Den 12 oktober 2005 ansökte företaget BASF hos de behöriga myndigheterna i Nederländerna om att få släppa ut syntetiskt lykopen på marknaden som ny livsmedelsingrediens. Den 19 oktober 2006 utfärdade det behöriga organet för utvärdering av livsmedel i Nederländerna sin första utvärderingsrapport. I rapporten konstaterades att lykopen kan accepteras som ingrediens i de föreslagna livsmedlen.

(2)

Kommissionen vidarebefordrade den första utvärderingsrapporten till samtliga medlemsstater den 10 november 2006.

(3)

Inom den period på 60 dagar som fastställs i artikel 6.4 i förordning (EG) nr 258/97 restes i enlighet med denna bestämmelse motiverade invändningar mot utsläppandet av produkten på marknaden. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ombads därför den 13 juni 2007 att yttra sig i frågan och lämnade sitt yttrande den 10 april 2008.

(4)

EFSA konstaterade i sitt yttrande att det är säkert att använda lykopen som livsmedelsingrediens med de föreslagna användningarna. EFSA påpekade dock att även om genomsnittskonsumentens intag av lykopen kommer att ligga under det acceptabla dagliga intaget (ADI) kan ADI komma att överstigas hos vissa konsumenter. Det bör därför upprättas en förteckning över livsmedel till vilka det är tillåtet att tillsätta lykopen.

(5)

Den 4 december 2008 antog EFSA yttrandet ”Scientific Opinion of the Scientific Panel on dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the safety of lycopene from Blakeslea trispora Cold Water Dispersion (CWD)”. I detta yttrande konstaterades att lykopenpreparat avsedda för livsmedel och kosttillskott formuleras som en suspension i ätliga oljor eller direkt komprimerbara eller vattenlösliga pulver. Eftersom lykopen kan förändras genom oxidation i sådana formuleringar måste ett lämpligt antioxidativt skydd garanteras.

(6)

Det bör samlas in uppgifter om intaget under ett antal år efter godkännandet så att detta kan ses över mot bakgrund av eventuella nya rön om säkerhet när det gäller lykopen och lykopenintag. Särskild uppmärksamhet bör ägnas insamling av uppgifter angående lykopenhalter i frukostflingor. Detta krav gäller dock i enlighet med detta beslut endast användningen av lykopen som ny livsmedelsingrediens och inte som livsmedelsfärgämne, vilket omfattas av rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel (2).

(7)

På grundval av den vetenskapliga utvärderingen fastställs det att syntetiskt lykopen uppfyller kraven i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 258/97.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syntetiskt lykopen (nedan kallat produkten) enligt specifikationen i bilaga I får släppas ut på marknaden i gemenskapen som ny livsmedelsingrediens i de livsmedel som förtecknas i bilaga II.

Artikel 2

Den nya livsmedelsingrediens som godkänns genom detta beslut ska vid märkning av livsmedel i vilka den ingår benämnas ”lykopen”.

Artikel 3

Företaget BASF ska inrätta ett övervakningsprogram i samband med att produkten släpps ut på marknaden. Detta program ska bl.a. omfatta information om hur mycket lykopen som används i livsmedel i enlighet med bilaga III.

De uppgifter som samlas in ska göras tillängliga för kommissionen och medlemsstaterna. Mot bakgrund av nya rön och en rapport från EFSA ska användningen av lykopen som livsmedelsingrediens ses över senast 2014.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till BASF SE, 67056 Ludwigshafen, Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 23 april 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 43, 14.2.1997, s. 1.

(2)  EGT L 40, 11.2.1989, s. 27.


BILAGA I

Specifikation av syntetiskt lykopen

BESKRIVNING

Syntetiskt lykopen framställs genom Wittig-kondensation av syntetiska intermediärer som allmänt används vid framställningen av andra karotenoider som används i livsmedel. Syntetiskt lykopen består av ≥ 96 % lykopen och mindre mängder av andra relaterade karotenoidkomponenter. Lykopen tillhandahålls antingen i pulverform i en passande matris eller som en oljedispersion. Färgen är mörkröd eller rödlila. Antioxidativt skydd ska garanteras.

SPECIFIKATION

Kemiskt namn

:

Lykopen

CAS-nummer

:

502–65–8 (all-trans lykopen)

Kemisk formel

:

C40H56

Strukturformel

:

Image

Relativ formelmassa

:

536,85


BILAGA II

Förteckning över livsmedel till vilka syntetiskt lykopen får tillsättas

Livsmedelskategori

Högsta tillåtna halt av lykopen

Frukt-/grönsaksjuicebaserade drycker (inklusive koncentrat)

2,5 mg/100 g

Drycker avsedda att ersätta förluster vid mycket krävande muskelarbete, särskilt för idrottande

2,5 mg/100 g

Livsmedel avsedda att användas i energibegränsade dieter för viktminskning

8 mg/måltidsersättning

Frukostflingor

5 mg/100 g

Fetter och dressingar

10 mg/100 g

Soppor, med undantag av tomatsoppor

1 mg/100 g

Bröd (inklusive knäckebröd)

3 mg/100 g

Dietlivsmedel för särskilda medicinska behov

Enligt specificerat särskilt näringsbehov

Kosttillskott

15 mg/daglig dos enligt tillverkarens rekommendationer


BILAGA III

Övervakning av syntetiskt lykopen efter utsläppande på marknaden

UPPGIFTER SOM SKA SAMLAS IN

Mängden syntetiskt lykopen som BASF levererat till sina kunder för framställning av livsmedel (slutprodukter) som ska släppas ut på marknaden i Europeiska unionen.

Resultaten av databassökningar på livsmedel med tillsatt lykopen som släpps ut på marknaden för varje medlemsstat, inklusive berikningsnivå och portionsstorlekar per livsmedel.

RAPPORTERING AV UPPGIFTERNA

Ovanstående uppgifter ska årligen lämnas in till Europeiska kommissionen när det gäller åren 2009–2012. Uppgifterna ska lämnas in första gången den 31 oktober 2010 för rapporteringsperioden 1 juli 2009–30 juni 2010 och därefter med samma årliga rapporteringsperiod för de följande två åren.

YTTERLIGARE UPPGIFTER

BASF ska också i förekommande fall och när företaget har tillgång till sådana uppgifter lämna in samma uppgifter om intag av lykopen som livsmedelsfärgämne.

BASF ska när företaget har tillgång till sådana uppgifter lägga fram nya vetenskapliga rön för en eventuell översyn av säkra maximigränser för intag av lykopen.

UTVÄRDERING AV INTAGSNIVÅERNA FÖR LYKOPEN

Mot bakgrund av insamlade och rapporterade uppgifter ska BASF göra en uppdaterad utvärdering av intaget.

ÖVERSYN

Under 2013 ska kommissionen samråda med Efsa för att se över de uppgifter som lämnats in av branschen.


III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

28.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 106/60


RÅDETS BESLUT

av den 27 april 2009

om genomförande av gemensam ståndpunkt 2008/369/Gusp om restriktiva åtgärder mot Demokratiska republiken Kongo

(2009/349/Gusp)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av gemensam ståndpunkt 2008/369/Gusp av den 14 maj 2008 om restriktiva åtgärder mot Demokratiska republiken Kongo (1), särskilt artikel 6 jämförd med artikel 23.2 i fördraget om Europeiska unionen, och

av följande skäl:

(1)

Efter det att FN:s säkerhetsråd den 31 mars 2008 antagit resolution 1807 (2008) antog rådet den 14 maj 2008 gemensam ståndpunkt 2008/369/Gusp om restriktiva åtgärder mot Demokratiska republiken Kongo.

(2)

Den 3 mars 2009 ändrade den sanktionskommitté som inrättats enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1533 (2004) förteckningen över de personer och enheter som ska bli föremål för restriktiva åtgärder.

(3)

Förteckningarna över de personer och enheter som ska bli föremål för restriktiva åtgärder i bilagan till gemensam ståndpunkt 2008/369/Gusp bör ersättas i enlighet med detta. Förteckningarna bör också ändras för att innehålla ytterligare uppgifter om vissa personer och enheter och för att avföra en person enligt sanktionskommitténs beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förteckningarna över personer och enheter i bilagan till gemensam ståndpunkt 2008/369/Gusp ska ersättas med förteckningarna i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

Artikel 3

Beslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Luxemburg 27 april 2009.

På rådets vägnar

A. VONDRA

Ordförande


(1)  EUT L 127, 15.5.2008, s. 84.


BILAGA

”a)   Förteckning över personer som avses i artiklarna 3, 4 och 5

 

Efternamn

Förnamn

Alias

Kön

Titel, befattning

Adress

(gatunamn, gatunummer, postnummer, stad, land)

Födelsedatum

Födelseort

(stad, land)

Pass-/ID-nummer

(liksom utfärdandeland samt datum och plats för utfärdandet)

Nationalitet

Datum för upptagande i förteckningen

Övrig information

1.

BWAMBALE

Frank Kakolele

Frank Kakorere, Frank Kakorere Bwambale

M

 

 

 

 

 

 

1.11.2005

F.d. ledare för RCD-ML med inflytande på det strategiska området. Han leder och kontrollerar RCD-ML-styrkornas aktiviteter. RCD-ML är en av de väpnade grupper och milisgrupper som nämns i punkt 20 i resolution 1493 (2003), ansvarig för olaglig vapenhandel i strid med vapenembargot. Lämnade CNDP i januari 2008. Uppehåller sig sedan december 2008 i Kinshasa.

2.

KAKWAVU BUKANDE

Jérôme

Jérôme Kakwavu

M

 

 

 

 

 

Kongolesisk

1.11.2005

Känd som ’Kommendant Jérôme’. F.d. ordförande för UCD/FAPC. FAPC kontrollerar olagliga gränsposteringar mellan Uganda och Demokratiska republiken Kongo – en viktig väg för transitering av vapen. Som ordförande för FAPC har han strategiskt inflytande och leder FAPC-styrkornas aktiviteter. FAPC har varit inblandat i olaglig vapenhandel i strid med vapenembargot. Tilldelades generals grad i FARDC i december 2004. Kvarstår sedan december 2008 i FARDC, som är förlagt till Kinshasa.

3.

KATANGA

Germain

 

M

 

 

 

 

 

Kongolesisk

1.11.2005

FRPI-ledare. Utnämnd till general i FARDC i december 2004. Inblandad i vapentransporter, i strid med vapenembargot. I husarrest i Kinshasa sedan mars 2005 för FRPI:s inblandning i kränkningar av mänskliga rättigheter. Överlämnad av den kongolesiska regeringen till Internationella brottmålsdomstolen den 18 oktober 2007.

4.

LUBANGA

Thomas

 

M

 

 

 

Ituri

 

Kongolesisk

1.11.2005

Ordförande för UPC/L, en av de väpnade grupper och milisgrupper som nämns i punkt 20 i resolution 1493 (2003) och inblandad i olaglig vapenhandel i strid med vapenembargot. Frihetsberövad i Kinshasa sedan mars 2005 på grund av UPC/L:s inblandning i kränkningar av mänskliga rättigheter. Överlämnad av den kongolesiska regeringen till Internationella brottmålsdomstolen den 17 mars 2006. Ställd inför rätta i december 2008 för krigsförbrytelser.

5.

MANDRO

Khawa Panga

Kawa Panga, Kawa Panga Mandro, Kawa Mandro, Yves Andoul Karim, Mandro Panga Kahwa, Yves Khawa Panga Mandro

M

 

 

20.8.1973

Bunia

 

Kongolesisk

1.11.2005

Känd som ’Chief Kahwa’, ’Kawa’. F.d. ledare för PUSIC, en av de väpnade grupper och milisgrupper som nämns i punkt 20 i resolution 1493 (2003) och som är inblandad i olaglig vapenhandel i strid med vapenembargot. I fängelse i Bunia sedan april 2005 för att ha saboterat fredsprocessen i Ituri. Frihetsberövad av kongolesiska myndigheter i oktober 2005, frikänd av appellationsdomstolen i Kisangani, därefter överförd till de rättsliga myndigheterna i Kinshasa för nya åtal för brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser, mord, allvarliga våldsbrott och misshandel.

6.

MBARUSHIMANA

Callixte

 

M

 

 

24.7.1963

Ndusu/Ruhengeri, norra provinsen, Rwanda

 

Rwandisk

3.3.2009

Sekretariatschef för FDLR, politisk/militär ledare för en utländsk beväpnad styrka verksam i Demokratiska republiken Kongo som hindrar avväpning och kombattanters frivilliga återvändande och återflyttning i strid med säkerhetsrådets resolution 1857 (2008) OP 4 b. Nuvarande uppehållsort: Paris eller Thaïs, Frankrike.

7.

MPAMO

Iruta Douglas

Mpnao, Douglas Iruta Mpamo

M

 

Bld. Kanyamuhanga 52, Goma

28.12.1965/29.12.1965

Bashali, Masisi/Goma, Demokratiska republiken Kongo

 

Kongolesisk

1.11.2005

Ägare och direktör i Compagnie Aérienne des Grands Lacs och Great Lakes Business Company, vars flygplan användes för att ge bistånd till de väpnade grupper och milisgrupper som nämns i punkt 20 i resolution 1493 (2003). Även ansvarig för att ha gett missledande information om flygningar och laster, uppenbarligen för att möjliggöra brott mot vapenembargot. Uppehåller sig i Goma och Gisenyi, Rwanda. Reser ofta över internationella gränsen mellan Rwanda och Kongo.

8.

MUDACUMURA

Sylvestre

 

M

 

 

 

 

 

Rwandisk

1.11.2005

Känd som ’Radja’, ’Mupenzi Bernard’, ’Generalmajor Mupenzi’. FDLR-befälhavare med strategiskt inflytande. Leder och kontrollerar FDLR-styrkornas aktiviteter. FDLR är en av de väpnade grupper och milisgrupper som nämns i punkt 20 i resolution 1493 (2003) och som är inblandad i olaglig vapenhandel i strid med vapenembargot. Har sedan december 2008 fortsatt att vara verksam som militär befälhavare för FDLR-FOCA. Uppehåller sig i Kibua, Masisiterritoriet, Demokratiska republiken Kongo.

9.

MUJYAMBERE

Leopold

Mussenyeri, Achille, Frere Petrus Ibrahim

M

 

 

17.3.1962, fastställt 1966

Kigali, Rwanda

 

Rwandisk

3.3.2009

Överste. Befälhavare för andra divisionen av FOCA/ reservbrigaderna (en väpnad gren inom FDLR). Militär ledare för en utländsk beväpnad grupp verksam i Demokratiska republiken Kongo som hindrar avväpning och kombattanters frivilliga återvändande och återflyttning i strid med säkerhetsrådets resolution 1857 (2008) OP 4 b. Enligt bevis, som samlats in av expertgruppen inom säkerhetsrådets sanktionskommitté i rapport av den 13 februari 2008, hade flickor som räddats från FDLR-FOCA tidigare bortförts och utsatts för sexuella övergrepp. Sedan mitten av 2007 har FLDR-FOCA, som tidigare rekryterade pojkar i mellersta och övre tonåren, tvångsrekryterat barn från 10 års ålder. De yngsta används som eskorter och de äldre barnen som soldater vid frontlinjen i strid med säkerhetsrådets resolution 1857 (2008) OP 4 d och e. Nuvarande uppehållsort: Mwenga, Sydkivu, Demokratiska republiken Kongo.

10.

MURWANASHYAKA

Dr Ignace

Ignace

M

 

 

14.5.1963

Butera (Rwanda)/Ngoma, Butare (Rwanda)

 

Rwandisk

1.11.2005

Ledare för FDLR med strategiskt inflytande. Leder och kontrollerar FDLR-styrkornas aktiviteter. FDLR är en av de väpnade grupper och milisgrupper som nämns i punkt 20 i resolution 1493 (2003) och som är inblandad i olaglig vapenhandel i strid med vapenembargot. Bosatt i Tyskland. Sedan december 2008 fortfarande erkänd som ordförande för FDLR-FOCA:s politiska gren.

11.

MUSONI

Straton

IO Musoni

M

 

 

6.4.1961 (ev. 4.6.1961)

Mugambazi, Kigali, Rwanda

 

Rwandiskt pass som löpte ut 10.9.2004

29.3.2007

Genom ledarskapet för FDLR, en utländsk väpnad grupp som agerar i Demokratiska republiken Kongo, hindrar Musoni avväpning och frivilligt återvändande eller återflyttning av stridande som tillhör dessa grupper, i strid med resolution 1649 (2005). Bosatt i Neuffen, Tyskland. Sedan december 2008 fortfarande erkänd som vice ordförande för FDLR-FOCA:s politiska gren.

12.

MUTEBUTSI

Jules

Jules Mutebusi, Jules Mutebuzi, Överste Mutebutsi

M

 

 

 

Sydkivu

 

Kongolesisk (Sydkivu)

1.11.2005

Känd som ’Överste Mutebutsi’. F.d. regional vice militärbefälhavare för FARDC för 10:e militärområdet, avskedad i april 2004 på grund av bristande disciplin. Slog sig ihop med andra överlöpare från f.d. RCD-G för att med våld inta staden Bukavu i maj 2004. Inblandad i mottagande av vapen utanför FARCD:s strukturer och leveranser till väpnade grupper och milisgrupper nämnda i punkt 20 i resolution 1493 (2003) i strid med vapenembargot. Frihetsberövad av rwandiska myndigheter i december 2007 när han försökte ta sig över gränsen in till Demokratiska republiken Kongo. Enligt rapporter är han för närvarande ’inspärrad’.

13.

NGUDJOLO

Mathieu Cui

Cui Ngudjolo

M

 

 

 

 

 

 

1.11.2005

’Överste’ eller ’General’. Stabschef i FNI och f.d. stabschef i FRPI med inflytande på det strategiska området. Han leder och kontrollerar FRPI-styrkornas aktiviteter. FRPI är en av de väpnade grupper och milisgrupper som nämns i punkt 20 i resolution 1493 (2003) och som är ansvarig för olaglig vapenhandel i strid med vapenembargot. Frihetsberövad genom Monucs försorg i Bunia i oktober 2003. Överlämnad av Demokratiska republiken Kongos regering till Internationella brottmålsdomstolen den 7 februari 2008.

14.

NJABU

Floribert Ngabu

Floribert Njabu, Floribert Ndjabu, Floribert Ngabu Ndjabu

M

 

 

 

 

 

 

1.11.2005

Ordförande för FNI, en av de väpnade grupper och milisgrupper som nämns i punkt 20 i resolution 1493 (2003), inblandad i olaglig vapenhandel i strid med vapenembargot. Frihetsberövad och i husarrest i Kinshasa sedan mars 2005 för att ha varit inblandad i FNI:s kränkningar av mänskliga rättigheter.

15.

NKUNDA

Laurent

Laurent Nkunda Bwatare, Laurent Nkundabatware, Laurent Nkunda Mahoro Batware, Laurant Nkunda Batware, Nkunda Mihigo Laurent

M

 

 

6.2.1967/2.2.1967

Nordkivu/Rutshuru

 

Kongolesisk

1.11.2005

Känd som ’ordföranden’ och ’Papa Six’ och som ’General Nkunda’. F.d. general i RCD-G. Slog sig ihop med andra överlöpare från f.d. RCD-G för att med våld inta Bukavu i maj 2004. Mottagit vapen utanför FARDC:s strukturer i strid med vapenembargot. Grundare av National Congress for the People's Defense 2006, ledande befattning inom Rally for Congolese Democracy-Goma (RDC-G) 1998–2006, överordnad befattning i Rwandan Patriotic Front (RPF) 1992–1998. Uppehåller sig i Tebero och Kitchanga, Masisiterritoriet. Befälhavare över CNDP i Nordkivu sedan december 2008.

16.

NTAWUNGUKA

Pacifique

Colonel Omega, Nzeri, Israel, Pacifique Ntawugula

M

 

 

1.1.1964, fastställt 1964

Gaseke, Gisenyiprovinsen, Rwanda

 

Rwandisk

3.3.2009

Överste. Befälhavare för FOCA:s första division (en väpnad gren inom FDLR). Militär ledare för en utländsk väpnad grupp verksam i Demokratiska republiken Kongo som hindrar avväpning och kombattanters frivilliga återvändande och återflyttning i strid med säkerhetsrådets resolution 1857 (2008) OP 4 b. Enligt bevis, som samlats in av expertgruppen inom säkerhetsrådets sanktionskommitté i rapport av den 13 februari 2008, hade flickor som räddats från FDLR-FOCA tidigare bortförts och utsatts för sexuella övergrepp. Sedan mitten av 2007 har FLDR-FOCA, som tidigare rekryterade pojkar i mellersta och övre tonåren, tvångsrekryterat barn från 10 års ålder. De yngsta används som eskorter och de äldre barnen som soldater vid frontlinjen i strid med säkerhetsrådets resolution 1857 (2008) OP 4 d och e. Nuvarande uppehållsort: Peti på gränsen mellan Walikale och Masisis, Demokratiska republiken Kongo. Har fått militär utbildning i Egypten.

17.

NYAKUNI

James

 

M

 

 

 

 

 

Ugandisk

1.11.2005

Handelspartner med ’Kommendant Jérôme’, särskilt i fråga om smuggling över gränsen mellan Demokratiska republiken Kongo och Uganda, bl.a. misstänkt smuggling av vapen och militär utrustning i okontrollerade lastbilar. Brott mot vapenembargot och bistånd till de väpnade grupper och milisgrupper som nämns i punkt 20 i resolution 1493 (2003), inklusive ekonomiskt stöd som gör att dessa kan operera militärt.

18.

NZEYIMANA

Stanislas

Deogratias Bigaruka Izabayo, Bigaruka, Bigurura, Izabayo Deo

M

 

 

1.1.1966; fastställt 1967 Alt. 28.8.1966

Mugusa (Butare), Rwanda

 

Rwandisk

3.3.2009

Brigadgeneral. Ställföreträdande befälhavare för FOCA (en väpnad gren av FDLR). Militär ledare för en utländsk väpnad grupp som opererar i Demokratiska republiken Kongo, som hindrar avväpning och frivilligt återvändande eller återflyttning av kombattanter, i strid med säkerhetsrådets resolution 1857 (2008) OP 4 b. Enligt bevis som samlats in av expertgruppen inom FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté för Demokratiska republiken Kongo och som närmare anges i dess rapport av den 13 februari 2008 hade flickor som räddats från FDLR-FOCA tidigare bortförts och utsatts för sexuella övergrepp. Sedan mitten av 2007 har FDLR-FOCA, som tidigare rekryterade pojkar i åldersgruppen från mitten av tonåren till sena tonåren, även tvångsrekryterat ungdomar från 10-årsåldern. De yngsta har sedan använts som eskorter och äldre barn har placeras ut som soldater i främsta linjen, i strid med säkerhetsrådets resolution 1857 (2008) OP 4 d och e. Nuvarande vistelseort: Kalonge, Masisi, Nordkivu, Demokratiska republiken Kongo eller Kibua, Demokratiska republiken Kongo.

19.

OZIA MAZIO

Dieudonné

Ozia Mazio

M

 

 

6.6.1949

Ariwara, Demokratiska republiken Kongo

 

Kongolesisk

1.11.2005

Känd som ’Omari’, ’Mr Omari’. Ledare för FEC (La Fédération des Entreprises du Congo) i Aru-området. Smidit finansiella ränker med ’Kommendant Jérôme’ och FAPC. Smuggling över gränsen mellan Demokratiska republiken Kongo och Uganda för att leverera materiel och likvida medel till ’Kommendant Jérôme’ och hans styrkor. Brott mot vapenembargot, bl.a. genom bistånd till de väpnade grupper och milisgrupper som nämns i punkt 20 i resolution 1493 (2003). Dog i Ariwara den 23 september 2008.

20.

TAGANDA

Bosco

Bosco Ntaganda, Bosco Ntagenda, General Taganda

M

 

 

 

 

 

Kongolesisk

1.11.2005

Känd som ’Terminator’, ’Majoren’. Militär befälhavare för UPC/L med inflytande på det strategiska området. Leder och kontrollerar UPC/L:s aktiviteter. UPC/L är en av de väpnade grupper och milisgrupper som nämns i punkt 20 i resolution 1493 (2003) och är inblandad i olaglig vapenhandel i strid med vapenembargot. Utnämndes till general i FARDC i december 2004 men vägrade godta denna befordran och fortsätter därför att stå utanför FARDC. Sedan december 2008 stabschef för CNDP. Stationerad i Bunagana och Rutshuru.


b)   Förteckning över enheter som avses i artiklarna 3, 4 och 5

 

Namn

Alias

Adress

(gatunamn, gatunummer, postnummer, stad, land)

Registreringsort

(stad, land)

Registreringsdatum

Registreringsnummer

Huvudort för verksamheten

Datum för upptagande i förteckningen

Övrig information

21.

BUTEMBO AIRLINES (BAL)

 

 

Butembo, Demokratiska republiken Kongo

 

 

 

29.3.2007

Privatägt flygbolag med verksamheten förlagd till Butembo. Kisoni Kambale (dog den 5 juli 2007 och ströks därefter från förteckningen den 24 april 2008) använde sitt flygbolag för att transportera guld, proviant och vapen mellan Mongbwalu och Butembo. Detta utgör ’tillhandahållande av bistånd’ till olagliga väpnade grupper i strid med vapenembargot enligt resolutionerna 1493 (2003) och 1596 (2005). BAL saknar sedan december 2008 operativ licens för flygplan i Demokratiska republiken Kongo.

22.

CONGOCOM TRADING HOUSE

 

 

Butembo, Demokratiska republiken Kongo (tfn: +253 (0) 99 983 784)

 

 

 

29.3.2007

Guldhandel i Butembo. CONGOCOM ägdes av Kisoni Kambale (dog den 5 juli 2007 och ströks därefter från förteckningen den 24 april 2008). Kambale förvärvade nästan hela guldproduktionen i Mongbwalu-distriktet, som kontrolleras av FNI. FNI tillskansar sig avsevärda inkomster genom skatter som åläggs denna produktion. Detta utgör ’tillhandahållande av bistånd’ till olagliga väpnade grupper i strid med vapenembargot enligt resolutionerna 1493 (2003) och 1596 (2005).

23.

COMPAGNIE AERIENNE DES GRANDS LACS (CAGL), GREAT LAKES BUSINESS COMPANY (GLBC)

 

CAGL, Avenue Président Mubutu, Goma, Demokratiska republiken Kongo (CAGL har även ett kontor i Gisenyi, Rwanda); GLBC, PO Box 315, Goma, Demokratiska republiken Kongo (GBLC har även ett kontor i Gisenyi, Rwanda) GLBC

 

 

 

 

29.3.2007

CAGL och GLBC är företag som ägs av Douglas MPAMO, en person mot vilken det redan införts sanktioner enligt resolution 1596 (2005). CAGL och GLBC användes för att transportera vapen och ammunition i strid med vapenembargot enligt resolutionerna 1493 (2003) och 1596 (2005). GLBC hade i december 2008 inga funktionsdugliga flygplan, även om flera plan hade fortsatt att flyga under 2008 trots FN:s sanktioner.

24.

MACHANGA LTD

 

Kampala, Uganda

 

 

 

 

29.3.2007

Guldexportföretag i Kampala (verkställande direktörer: Rajendra Kumar Vaya och Hirendra M. Vaya). MACHANGA köpte guld genom reguljära handelsförbindelser med handlare i Demokratiska republiken Kongo med nära koppling till milisgrupperna. Detta utgör ’tillhandahållande av bistånd’ till olagliga väpnade grupper i strid med vapenembargot enligt resolutionerna 1493 (2003) och 1596 (2005).

25.

TOUS POUR LA PAIX ET LE DEVELOPPEMENT (icke-statlig organisation)

TPD

Goma, Nordkivu

 

 

 

 

1.11.2005

Inblandad i brott mot vapenembargot genom bistånd till RCD-G, särskilt genom att tillhandhålla lastbilar för att transportera vapen och trupper och även genom att transportera vapen för utdelning till delar av befolkningen i Masisi och Rutshuru, Nordkivu, i början av 2005. I december 2008 fanns TPD fortfarande och hade kontor i flera städer i områdena Masisi och Rutshuru, men dess verksamhet hade nästan upphört.

26.

UGANDA COMMERCIAL IMPEX (UCI) LTD

 

Kajoka Street, Kisemente Kampala, Uganda (tfn: + 256 41 533 578/9); alternativ adress: PO Box 22709 Kampala, Uganda

 

 

 

 

29.3.2007

Guldexportföretag i Kampala (verkställande direktörer: Kunal Lodhia och J. V. Lodhia). UCI köpte guld genom sina regelbundna handelsförbindelser med handlare i Demokratiska republiken Kongo med nära koppling till milisgrupperna. Detta utgör ’tillhandahållande av bistånd’ till olagliga väpnade grupper i strid med vapenembargot enligt resolutionerna 1493 (2003) och 1596 (2005).”