ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2009.100.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 100

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

52 årgången
18 april 2009


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 315/2009 av den 17 april 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 316/2009 av den 17 april 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1973/2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IVa i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 317/2009 av den 17 april 2009 om ersättning av bilaga I till rådets förordning (EG) nr 673/2005 om införande av tilläggstullar på import av vissa produkter med ursprung i Amerikas förenta stater

6

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 318/2009 av den 17 april 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1914/2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1405/2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna

8

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Europeiska centralbanken

 

 

2009/328/EG

 

*

Europeiska centralbankens beslut av den 19 mars 2009 om ändring av beslut ECB/2004/2 av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (ECB/2009/5)

10

 

 

REKOMMENDATIONER

 

 

Kommissionen

 

 

2009/329/EG

 

*

Kommissionens rekommendation av den 26 mars 2009 om riktlinjer för skyddet av personuppgifter i informationssystemet för den inre marknaden (IMI) [delgivet med nr K(2009) 2041]  ( 1 )

12

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 315/2009

av den 17 april 2009

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 18 april 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 april 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

JO

93,2

MA

80,1

TN

139,0

TR

108,7

ZZ

105,3

0707 00 05

JO

155,5

MA

55,7

TR

135,4

ZZ

115,5

0709 90 70

JO

220,7

MA

28,1

TR

104,8

ZZ

117,9

0805 10 20

EG

43,1

IL

58,1

MA

49,6

TN

64,9

TR

65,2

ZZ

56,2

0805 50 10

TR

57,2

ZA

73,4

ZZ

65,3

0808 10 80

AR

84,2

BR

75,3

CA

124,7

CL

80,2

CN

77,8

MK

22,6

NZ

111,3

US

129,3

UY

58,8

ZA

84,2

ZZ

84,8

0808 20 50

AR

74,6

CL

87,8

CN

64,3

ZA

96,7

ZZ

80,9


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 316/2009

av den 17 april 2009

om ändring av förordning (EG) nr 1973/2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IVa i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (1), särskilt artikel 142 c och e, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 73/2009 upphävdes rådets förordning (EG) nr 1782/2003 (2) i syfte att fortsätta med den stegvisa integreringen av ytterligare sektorer i systemet med samlat gårdsstöd och för att utvidga frikopplingen. Följaktligen upphörde vissa stödsystem att existera, och motsvarande tillämpningsbestämmelser i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 (3) är inte längre nödvändiga.

(2)

På franska fastlandet och i Italien har man nyligen infört ny teknik för risodling som kräver en viss fördröjning av sådden. Det är därför lämpligt att senarelägga den tidsfrist för sådd som krävs för att berättiga till grödspecifikt stöd för ris i Italien och Frankrike.

(3)

Med stöd av tidigare artikel 71 i förordning (EG) nr 1782/2003 kunde medlemsstater besluta att tillämpa systemet med samlat gårdsstöd efter en övergångsperiod som löpte ut senast den 31 december 2006. Till följd av detta är vissa nötköttsbidrag, som föreskrivs i kapitel 12 i den förordningen och som medlemsstaterna kunde införa endast under denna övergångsperiod, inte längre tillämpliga. Bestämmelserna i förordning (EG) nr 1973/2004 som avser dessa betalningar bör därför utgå.

(4)

Från och med 2009 ändras kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 (4) om närmare föreskrifter för tillämpningen av tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystemet så att den direkt gäller systemet för enhetlig arealersättning. Bestämmelserna om tillämpningen av förordning (EG) nr 796/2004 avseende systemet för enhetlig arealersättning bör därför utgå från förordning (EG) nr 1973/2004.

(5)

För år 2009 är samfinansiering av de kompletterande nationella direktstöden endast relevant för Bulgarien och Rumänien. Bestämmelserna om kontroll och påföljder vid samfinansiering bör därför uppdateras.

(6)

Systemet för arealuttag gäller endast i den form av frivilliga arealuttag som fastställs i tidigare artikel 107 i förordning (EG) nr 1782/2003 för jordbrukare i medlemsstater som tillämpar arealstöd för jordbruksgrödor i enlighet med artikel 66 i den förordningen. I syfte att förenkla administrationen av systemet för ”uttagna arealer som inte är avsedda för livsmedelsproduktion” som föreskrivs i kapitel 16 i förordning (EG) nr 1973/2004 är det lämpligt att utesluta från detta system jordbruksmark som används för odling av produkter som berättigar till arealstöd för jordbruksgrödor.

(7)

I artikel 103 i förordning (EG) nr 1973/2004 föreskrivs det att den genomsnittliga mjölkavkastning som ska användas för att fastställa antalet bidragsberättigande am- och dikor vid tillämpningen av artikel 111.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska beräknas på grundval av den genomsnittliga mjölkavkastning som anges i bilaga XVI i förordning (EG) nr 1973/2004. I den bilagan fastställs den genomsnittliga mjölkavkastningen för Spanien till 4 650 kg. Spanien har begärt att denna genomsnittliga mjölkavkastning uppdateras, Med hänsyn till utvecklingen inom Spaniens mjölksektor, där mjölkkobesättningens avkastning kontinuerligt har ökat efter en omstrukturering som påverkade både jordbruksföretagens antal och deras storlek, är det lämpligt att uppdatera den bilagan.

(8)

Kommissionens beslut K(2004) 1439 av den 29 april 2004 har ändrats så att den jordbruksareal som omfattas av systemet för enhetlig arealersättning i Republiken Slovakien från och med 2009 är 1 880 tusen hektar. Denna uppgift måste också finnas med i bilaga XXI till förordning (EG) nr 1973/2004.

(9)

Förordning (EG) nr 1973/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1973/2004 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 h ska utgå.

2.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 första och andra stycket ska hänvisningarna till artikel 1 h utgå.

b)

I punkt 2 första stycket ska hänvisningen till artikel 1 h utgå.

3.

I artikel 4 ska hänvisningen till artikel 98 i förordning (EG) nr 1782/2003 utgå.

4.

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Datum för sådd

För att berättiga till det grödspecifika stödet för ris ska den deklarerade arealen vara besådd senast

a)

den 30 juni året innan den aktuella skörden äger rum, i Spanien, Frankrike, Italien och Portugal,

b)

den 31 maj i de övriga producerande medlemsstater som anges i artikel 80.2 i förordning (EG) nr 1782/2003.”

5.

Kapitel 9 ”Särskilt regionalt stöd för jordbruksgrödor” ska utgå.

6.

I kapitel 13 ska avsnitt 2 ”Säsongsutjämningsbidrag” (artiklarna 96, 97 och 98), artikel 117, underavsnitt 2 ”Extensifieringsstöd” i avsnitt 4 (artiklarna 118–119), avsnitt 6 ”Ytterligare betalningar” (artikel 125) och artikel 133 utgå.

7.

Artikel 126 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Tredje stycket ska utgå.

ii)

Fjärde stycket ska ersättas med följande:

”Förskottet får endast betalas ut från och med den 16 oktober det kalenderår som bidragsansökan avser.”

b)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   Den slutliga bidragsutbetalningen ska utgöras av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan förskottet och det bidragsbelopp som jordbrukaren har rätt till.”

8.

I artikel 127.1 ska första stycket ersättas med följande:

”Dagen för inlämnande av en ansökan ska utgöra den avgörande händelsen för att fastställa till vilket år de djur ska hänföras som omfattas av systemen för särskilt bidrag och amm- och dikobidrag, och det antal djurenheter som ska beaktas vid beräkningen av djurtäthetsfaktorn.”

9.

Artikel 130 ska ersättas med följande:

”Artikel 130

Fastställande av den individuella kvoten för mjölk

Genom undantag från artikel 102.1 a i den här förordningen får medlemsstaterna fram till slutet av den sjunde period som fastställs genom artikel 66 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (5) besluta att när det gäller mjölkproducenter som släpper eller övertar alla eller delar av individuella referenskvantiteter från och med den 31 mars respektive den 1 april enligt artikel 65 i och k i förordning (EG) nr 1234/2007 eller enligt nationella bestämmelser som antagits för tillämpningen av artiklarna 73, 74 och 75 i den förordningen ska den maximala individuella referenskvantitet mjölk som kan berättiga till am- och dikobidraget samt det maximala antalet amm- och dikor fastställas den 1 april.

10.

I artikel 131 ska punkt 6 utgå.

11.

I kapitel 14 ska artiklarna 136, 137 och 138 utgå.

12.

I artikel 140 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.   För 2009 ska förordning (EG) nr 796/2004 gälla för det kompletterande nationella direktstöd som samfinansieras i Bulgarien och Rumänen i enlighet med avsnitt I punkt E i bilaga VIII till anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien.”

13.

I artikel 143 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.   De arealer som tas ur bruk inom ramen för artikel 107 i förordning (EG) nr 1782/2003 får i enlighet med artikel 107.3 första strecksatsen i den förordningen, och på de villkor som fastställs i detta kapitel, användas för produktion av råvaror som inte är avsedda som livsmedel eller foder.”

14.

I artikel 145.1 ska första stycket ersättas med följande:

”Alla jordbruksråvaror, utom jordbruksgrödor som förtecknas i bilaga IX till förordning (EG) nr 1782/2003, får odlas på uttagna arealer enligt artikel 107.3 första strecksatsen i den förordningen.”

15.

I artikel 146.1 a ska inledningen ersättas med följande:

”använda fastställda jordbruksråvaror, utom jordbruksgrödor som förtecknas i bilaga IX till förordning (EG) nr 1782/2003, så att alla lämpliga kontrollåtgärder följs,”

16.

I artikel 147 ska punkt 5 utgå.

17.

Artikel 149 ska utgå.

18.

I artikel 158 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4.   En procentandel av säkerheten ska frisläppas för varje råvara, på villkor att insamlingsföretagets eller den första förädlarens behöriga myndighet har tillgång till handlingar som styrker att denna kvantitet av råvaran har förädlats för de ändamål som avses i artikel 147.2 f, och i förekommande fall ska hänsyn tas till ändringar som har gjorts i enlighet med artikel 152.”

19.

I artikel 159 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.   Skyldigheten att i första hand förädla de kvantiteter råvaror till de slutprodukter som anges i avtalet och att förädlingen ska vara gjord senast den 31 juli det andra året efter det år då råvaran skördats ska utgöra primära krav enligt artikel 20 i förordning (EEG) nr 2220/85.”

20.

I bilaga XVI ska uppgiften för Spanien ersättas med ”6 500.”

21.

I bilaga XVIII ska punkterna 2 ”Säsongsutjämningsbidrag”, 4 ”Extensifieringsstöd” och 5 ”Bidrag oberoende av djurtäthetsfaktorn utgå.”

22.

I bilaga XXI ska uppgiften om jordbruksareal enligt systemet för enhetlig arealersättning för Slovakien ersättas med ”1 880”.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska gälla för stödansökningar från och med den 1 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 april 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

(2)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.

(3)  EUT L 345, 20.11.2004, s. 1.

(4)  EUT L 141, 30.4.2004, s. 18.

(5)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.”


18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/6


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 317/2009

av den 17 april 2009

om ersättning av bilaga I till rådets förordning (EG) nr 673/2005 om införande av tilläggstullar på import av vissa produkter med ursprung i Amerikas förenta stater

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 673/2005 av den 25 april 2005 om införande av tilläggstullar på import av vissa produkter med ursprung i Amerikas förenta stater (1), särskilt artikel 3, och

av följande skäl:

(1)

Eftersom Förenta staterna inte gjort Continued Dumping and Subsidy Offset Act (nedan kallad lagen om kompensation för fortsatt dumpning och bibehållna subventioner) förenlig med landets skyldigheter enligt WTO-avtalen, infördes genom förordning (EG) nr 673/2005 en tilläggstull i form av en värdetull på 15 % på import av vissa produkter med ursprung i Förenta staterna från och med den 1 maj 2005. I enlighet med tillståndet från WTO att upphäva tillämpningen av de tullmedgivanden som beviljats Förenta staterna ska kommissionen årligen anpassa de upphävda medgivandenas omfattning så att de motsvarar omfattningen av de upphävda eller minskade förmåner som lagen om kompensation för fortsatt dumpning och bibehållna subventioner orsakat gemenskapen vid den tidpunkten.

(2)

Utbetalningarna inom ramen för lagen om kompensation för fortsatt dumpning och bibehållna subventioner under det senaste år för vilket uppgifter är tillgängliga avser tilldelning av intäkter från antidumpnings- och utjämningstullar som tagits ut under budgetåret 2008 (1 oktober 2007–30 september 2008). På grundval av de uppgifter som offentliggjorts av United States' Customs and Border Protection (Förenta staternas tull- och gränsskyddsmyndighet) beräknas den skada som gemenskapen vållats genom upphävande eller minskning av förmåner uppgå till 16,31 miljoner US-dollar.

(3)

Eftersom omfattningen av de upphävda eller minskade förmånerna har sjunkit, och därmed också omfattningen av de medgivanden som bör upphävas, bör produkterna i bilaga II till förordning (EG) nr 673/2005, som under 2006 och 2007 lades till i förteckningen i bilaga I till förordning (EG) nr 673/2005, först tas bort från förteckningen i bilaga I till förordningen. Fyra produkter i bilaga I till förordning (EG) nr 673/2005 bör därefter tas bort från den bilagan, i den ordning de är uppförda där.

(4)

Verkningarna av en tilläggsimporttull, i form av en värdetull på 15 % på importen av produkter med ursprung i Förenta staterna i den ändrade bilaga I, motsvarar under ett år ett handelsvärde av högst 16,31 miljoner US-dollar.

(5)

För att undvika förseningar i tullklareringen av varor som inte längre omfattas av tilläggstullen i form av en värdetull på 15 % bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för handelspolitiska motåtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 673/2005 ska ersättas med texten i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 maj 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 april 2009.

På kommissionens vägnar

Catherine ASHTON

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 110, 30.4.2005, s. 1.


BILAGA

”BILAGA I

De produkter som omfattas av tilläggstullarna identifieras genom sitt åttasiffriga KN-nummer. Beskrivningen av produkter som klassificeras enligt dessa nummer återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 493/2005 (2).

4820 10 50

6204 63 11

6204 69 18

6204 63 90

6104 63 00

6203 43 11

6103 43 00

6204 63 18

6203 43 19

6204 69 90

6203 43 90

0710 40 00

9003 19 30

8705 10 00


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  EUT L 82, 31.3.2005, s. 1.”


18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/8


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 318/2009

av den 17 april 2009

om ändring av förordning (EG) nr 1914/2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1405/2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 av den 18 september 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 (1), särskilt artikel 14, och

av följande skäl:

(1)

Mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts beträffande tillämpningen av artikel 34 i kommissionens förordning (EG) nr 1914/2006 (2) bör vissa preciseringar göras avseende de förfaranden för ändringar i programmen som föreskrivs i den artikeln. Det är lämpligt att tidigarelägga sista dagen för inlämnande av ansökningarna om programändringar så att besluten om godkännande av ändringarna inte fattas för sent. Av budgettekniska skäl bör de godkända ändringarna tillämpas från och med den 1 januari det år som följer på ansökan om ändringar. Det bör också fastställas regler om att mindre ändringar bara behöver meddelas kommissionen som ren information.

(2)

Förordning (EG) nr 1914/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 34 i förordning (EG) nr 1914/2006 ska ersättas med följande:

”Artikel 34

Ändringar i programmet

1.   Ändringar i det övergripande programmet, vilket godkänts i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1405/2006, ska lämnas till kommissionen för godkännande och vara vederbörligen motiverade med uppgifter om följande:

a)

De skäl och eventuella genomförandeproblem som motiverar en ändring i det övergripande programmet.

b)

De effekter som ändringen förväntas få.

c)

De konsekvenserna som ändringen förväntas få för finansieringen och kontrollen av åtagandena.

Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter, ska Grekland lämna in ansökningar om programändringar högst en gång per år och per program. Ansökningarna om programändringar ska vara kommissionen tillhanda senast den 1 augusti varje år.

Om kommissionen inte har några invändningar ska Grekland tillämpa ändringarna från och med den 1 januari året efter det att ansökan om ändringar lämnades in.

Om kommissionen skriftligen, före det datum som det hänvisas till i tredje stycket, bekräftar för Grekland att de föreslagna ändringarna överensstämmer med gemenskapslagstiftningen, får ändringarna tillämpas tidigare.

Kommissionen ska informera Grekland om en föreslagen ändring inte överensstämmer med gemenskapslagstiftningen, och ändringen ska börja gälla först när kommissionen mottagit ett förslag om ändring som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen.

2.   I fråga om följande ändringar, och genom undantag från punkt 1, ska kommissionen utvärdera Greklands förslag och fatta beslut om godkännande senast inom fyra månader efter det att ansökan lämnades in i enlighet med förfarandet som det hänvisas till i artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1405/2006:

a)

Införandet av nya åtgärder, insatser, produkter eller stödsystem i programmet.

b)

Ökning av det stöd per enhet, som redan godkänts för varje befintlig åtgärd, insats, produkt eller befintligt stödsystem, med mer än 50 % av det belopp som gäller vid tidpunkten för ansökan om ändring.

De godkända ändringarna ska tillämpas från och med den 1 januari året efter det år då ansökan om ändring lämnas in.

3.   Grekland ska få göra följande ändringar utan att tillämpa förfarandet i punkt 1, under förutsättning att kommissionen informeras om ändringarna:

a)

I fråga om prognostiserade försörjningsbalanser: ändringar av kvantiteten av de produkter som omfattas av försörjningsordningen och, som en följd av det, det totala stöd som beviljas varje produktgrupp.

b)

I fråga om stöd till lokal produktion: ändringar på upp till 20 % av stödbeloppet för varje åtgärd.

c)

Ändringar till följd av ändringar av de koder och beskrivningar som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (3) och som används för att identifiera de produkter som omfattas av stöd, under förutsättning att dessa ändringar inte innebär en förändring av själva produkten.

De ändringar som avses i första stycket ska först träda i kraft samma dag som de meddelas till kommissionen. Ändringarna ska beskrivas och motiveras och får inte genomföras mer än en gång om året, utom i följande fall:

a)

Vid force majeure och exceptionella omständigheter.

b)

Vid ändring av de produktkvantiteter som omfattas av försörjningsordningen.

c)

Vid ändring av statistiknomenklaturen och av koderna i Gemensamma tulltaxan i enlighet med förordning (EEG) nr 2658/87.

d)

Vid budgetöverföringar inom ramen för produktionsstödet. Ändringar av detta slag ska emellertid meddelas senast den 30 april året efter det kalenderår som det ändrade anslaget avser.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 april 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 265, 26.9.2006, s. 1.

(2)  EUT L 365, 21.12.2006, s. 64.

(3)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.”


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Europeiska centralbanken

18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/10


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 19 mars 2009

om ändring av beslut ECB/2004/2 av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken

(ECB/2009/5)

(2009/328/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artiklarna 10.2 och 12.3, och

av följande skäl:

(1)

När Slovakien nu har infört euron överstiger antalet ledamöter i ECB-rådet 21. Av artikel 10.2 i ECBS-stadgan framgår att från och med den dag då antalet ledamöter i ECB-rådet överstiger 21, ska varje direktionsledamot ha en röst och antalet centralbankschefer med rösträtt uppgå till 15. I artikeln anges även reglerna för hur rösträtten ska alternera. Enligt artikel 10.2 sjätte strecksatsen får ECB-rådet genom beslut med två tredjedelars majoritet av samtliga ledamöter besluta att senarelägga införandet av rotationssystemet till dess att antalet centralbankschefer överstiger 18. I december 2008 beslöt ECB-rådet att senarelägga införandet av rotationssystemet till en sådan tidpunkt (1).

(2)

Enligt artikel 10.2 sjätte strecksatsen i ECBS-stadgan ska ECB-rådet genom beslut med två tredjedelars majoritet av samtliga ledamöter vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra rotationssystemet. Dessa åtgärder omfattar: i) rotationsfrekvensen: antalet centralbankschefer som förlorar eller erhåller rösträtt samtidigt, ii) rotationsperioden: den period då sammansättningen av röstande centralbankschefer inte förändras, iii) centralbankschefernas rangordning inom respektive grupp, samt iv) övergången från ett tvågruppssystem till ett tregruppssystem. ECB-rådet har beslutat att vidta åtgärder som kräver en ändring av beslut ECB/2004/2 av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (2) som ska tillämpas från och med den dag då antalet centralbankschefer överstiger 18.

(3)

Rotationssystemet ska genomföras enligt principerna om likabehandling av centralbankschefer, öppenhet och enkelhet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av arbetsordningen för Europeiska centralbanken

Beslut ECB/2004/2 ska ändras på följande sätt:

1.

Följande artikel 3a ska införas:

”Artikel 3a

Rotationssystem

1.   Centralbankscheferna ska indelas i grupper såsom föreskrivs i artikel 10.2 första och andra strecksatserna i stadgan.

2.   Inom varje grupp ska centralbankscheferna rangordnas enligt EU-konvention, efter en lista över deras nationella centralbanker som följer den alfabetiska ordningen av medlemsstaternas inhemska namn. Inom varje grupp ska rösträtterna rotera enligt denna ordning. Rotationen ska starta på en slumpmässig plats i listan.

3.   Rösträtterna inom varje grupp ska rotera varje månad, med start den första dagen i den första månad då rotationssystemet genomförs.

4.   I den första gruppen ska antalet rösträtter som roterar varje månad uppgå till en; i den andra och tredje gruppen ska antalet rösträtter som roterar varje månad motsvara skillnaden mellan antalet centralbankschefer i gruppen och antalet rösträtter som tilldelats gruppen minus två.

5.   När gruppernas sammansättning har justerats i enlighet med artikel 10.2 femte strecksatsen i stadgan, ska rösträtterna i varje grupp fortsätta att rotera enligt den lista som anges i punkt 2. Från och med den dag då antalet centralbankschefer uppgår till 22 ska rotationen i den tredje gruppen starta på en slumpmässig plats i listan. ECB-rådet får ta beslut om att ändra rotationsordningen i den andra och den tredje gruppen för att undvika att vissa centralbankschefer alltid är utan rösträtt under samma tider på året.

6.   ECB ska i förväg offentliggöra en lista på ECB:s webbplats över de ledamöter i ECB-rådet som har rösträtt.

7.   Centralbanksmedlemsstatens andel i den totala aggregerade balansräkningen för de monetära finansinstituten ska beräknas på grundval av årsgenomsnittet av månadsgenomsnittliga data för det senaste kalenderåret där det finns tillgängliga data. När den sammanlagda bruttonationalprodukten till marknadspris har justerats i enlighet med artikel 29.3 i stadgan eller när ett land blir medlemsstat och dess nationella centralbank blir en del av Europeiska centralbankssystemet, ska den totala aggregerade balansräkningen för de monetära finansinstituten i de medlemsstater som har infört euron beräknas på nytt på grundval av data för det senaste kalenderåret där det finns tillgängliga data.”

2.

Artikel 4.1 första meningen ska ersättas med följande:

”ECB-rådet är beslutfört om minst två tredjedelar av ledamöterna med rösträtt är närvarande.”

3.

Följande mening ska läggas till i artikel 4.7:

”Beslut som ska tas genom skriftligt förfarande ska godkännas av de ledamöter i ECB-rådet som har rösträtt i samband med godkännandet.”

4.

Artikel 5.1 fjärde meningen ska ersättas med följande:

”En punkt ska strykas från dagordningen på begäran av minst tre av ECB-rådets ledamöter med rösträtt, om tillhörande handlingar inte överlämnats till ECB-rådets ledamöter i rätt tid.”

5.

Artikel 5.2 ska ersättas med följande:

”Protokollet från ECB-rådets sammanträden ska godkännas vid påföljande sammanträde (eller, vid behov, tidigare genom skriftligt förfarande) av de ledamöter som hade rösträtt vid det sammanträde som protokollet avser och ska undertecknas av ordföranden.”

Artikel 2

Slutbestämmelse

Detta beslut träder i kraft den dag då antalet centralbankschefer i ECB-rådet överstiger 18.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 19 mars 2009.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  Beslut ECB/2008/29 av den 18 december 2008 om senareläggning av starten för rotationssystemet i ECB-rådet (EUT L 3, 7.1.2009, s. 4).

(2)  EUT L 80, 18.3.2004, s. 33.


REKOMMENDATIONER

Kommissionen

18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/12


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 26 mars 2009

om riktlinjer för skyddet av personuppgifter i informationssystemet för den inre marknaden (IMI)

[delgivet med nr K(2009) 2041]

(Text av betydelse för EES)

(2009/329/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 211 andra strecksatsen,

efter att ha hört Europeiska datatillsynsmannen, och

av följande skäl:

(1)

I Europaparlamentets och rådets beslut 2004/387/EG av den 21 april 2004 om interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC) (1), särskilt artikel 4, föreskrivs genomförande av projekt av gemensamt intresse för att tillgodose ett ändamålsenligt, effektivt och säkert utbyte av information mellan offentliga förvaltningar på alla relevanta nivåer samt mellan sådana förvaltningar och gemenskapens institutioner eller i förekommande fall andra enheter.

(2)

Den 17 mars 2006 godkände medlemsstaternas representanter i den rådgivande samordningskommittén för den inre marknaden (2) den övergripande genomförandeplanen för informationssystemet för den inre marknaden (nedan kallat IMI). Utvecklingen av detta system syftar till att förbättra kommunikationen mellan medlemsstaternas förvaltningar.

(3)

Utöver godkännandet fastställde kommissionen i besluten K(2006) 3606 av den 14 augusti 2006, K(2007) 3514 av den 25 juli 2007 och K(2008) 1881 av den 14 maj 2008 att när det gällde finansieringen och inrättandet av informationssystemet för den inre marknaden skulle det betraktas som ett projekt av gemensamt intresse.

(4)

Syftet med IMI är att fungera som stöd för relevanta gemenskapsrättsakter, som kräver utbyte av information mellan medlemsstaternas förvaltningar, däribland Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (3) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (4).

(5)

Utbytet av information på elektronisk väg mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen bör vara förenligt med reglerna om skyddet av personuppgifter i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (5) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (6).

(6)

Rätten till skydd av personuppgifter fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt dess artikel 8. Informationssystem som IMI bör säkerställa att olika befogenheter och skyldigheter som delas av kommissionen och medlemsstaterna och som rör bestämmelser avseende skyddet av personuppgifter är tydliga samt att de registrerade har tillgång till enkla och lättillgängliga verktyg för att tillvarata sina rättigheter.

(7)

I kommissionens beslut 2008/49/EG av den 12 december 2007 om genomförandet av informationssystemet för den inre marknaden (IMI) med avseende på skyddet av personuppgifter (7) fastställs uppgifter, rättigheter och skyldigheter för aktörerna i och användarna av IMI. I detta kommissionsbeslut beaktades yttrandet från den arbetsgrupp som inrättats i enlighet med artikel 29 (8).

(8)

Utöver detta beslut antog Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande (9) med en uppmaning om att man skulle anta ett rättsinstrument, företrädesvis i form av en förordning från Europaparlamentet och rådet, eftersom IMI:s tillämpningsområde förväntas utvidgas successivt till andra områden som rör lagstiftningen om den inre marknaden vilket leder till ökad komplexitet, ett ökat antal medverkande myndigheter och ökat uppgiftsutbyte. I samband med ett flertal möten och skriftväxlingar mellan Europeiska datatillsynsmannen och kommissionens avdelningar (10) beslutade man att tillämpa en stegvis metod och att inledningsvis anta riktlinjer för skyddet av personuppgifter som skulle utarbetas i samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

(9)

Dessa riktlinjer kompletterar beslut 2008/49/EG och beaktar både rekommendationerna från den arbetsgrupp som inrättats enligt artikel 29 och från Europeiska datatillsynsmannen.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA

1.

att vidta åtgärder för att se till att IMI-intressenter och IMI-användare tillämpar riktlinjerna i bilagan,

2.

att uppmuntra nationella IMI-samordnare att kontakta de nationella dataskyddsmyndigheterna och ge dem information om och hjälp med hur riktlinjerna bäst kan tillämpas i enlighet med nationell lagstiftning,

3.

att informera Europeiska kommissionen om genomförandet av riktlinjerna i bilagan senast nio månader efter det att denna rekommendation antagits och med stöd av de nationella IMI-samordnarna. Denna information kommer att beaktas av Europeiska kommissionen i samband med att man utarbetar en rapport senast ett år efter det att denna rekommendation antagits. I rapporten kommer dataskyddssituationen inom IMI att utvärderas liksom innehållet i och tidpunkten för ytterligare åtgärder, däribland eventuellt antagande av ett rättsinstrument.

Utfärdad i Bryssel den 26 mars 2009.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 144, 30.4.2004, s. 64. Rättad i EUT L 181, 18.5.2004, s. 25.

(2)  Kommissionens beslut 93/72/EEG (EGT L 26, 3.2.1993, s. 18).

(3)  EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.

(4)  EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.

(5)  EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(6)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(7)  EUT L 13, 16.1.2008, s. 18.

(8)  Yttrande 01911/07/EN, WP 140.

(9)  Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om kommissionens beslut 2008/49/EG av den 12 december 2007 om genomförandet av informationssystemet för den inre marknaden (IMI) med avseende på skyddet av personuppgifter (EUT C 270, 25.10.2008, s. 1).

(10)  http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/edps/site/mySite/pid/87


BILAGA

RIKTLINJER FÖR TILLÄMPNING AV BESTÄMMELSER OM SKYDDET AV PERSONUPPGIFTER I IMI

1.   IMI – ETT VERKTYG FÖR ADMINISTRATIVT SAMARBETE

IMI är en programvara som är tillgänglig via Internet och som utarbetats av Europeiska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna. Huvudsyftet är att vägleda medlemsstaterna vid praktisk tillämpning av EU-lagstiftning som innebär ömsesidig hjälp och administrativt samarbete. IMI är inte en databas där information ska lagras under längre tid utan utgör snarare en centraliserad mekanism som ger nationella förvaltningar i EES-medlemsstaterna möjlighet att utbyta uppgifter med begränsad lagringstid.

Inloggningssida för IMI

Image

För närvarande sker uppgiftsutbyte med stöd av IMI inom ramen för direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer. Från och med slutet av 2009 kommer IMI även att stödja uppgiftsutbytet inom ramen för tjänstedirektivet. I framtiden kommer det eventuellt att ligga till grunden för uppgiftsutbytet inom andra lagstiftningsområden som avser den inre marknaden. I bilagan till beslut 2008/49/EG kommer det att finnas en kontinuerligt uppdaterad förteckning över dessa lagstiftningsområden. Bilagan kommer att uppdateras vid behov. IMI kan inte användas för informationsutbyte inom lagstiftningsområden som inte är uttryckligen förtecknade i denna bilaga.

Exempel på hur en tillämpning kan se ut som avser behöriga myndigheter som handlägger yrkeskvalifikationer

Image

Samarbetet mellan nationella förvaltningar är av vital betydelse för att den inre marknaden ska fungera väl. EU-medborgare kan inte dra nytta av den inre marknadens grundläggande rättigheter som etableringsfrihet i en annan medlemsstat eller friheten att tillhandahålla tjänster över gränserna utan att det finns praktiska arrangemang för administrativt samarbete.

Exempel

En tysk läkare som bor i Berlin gifter med en fransman och beslutar att slå sig ned i Paris. Den tyska läkaren vill fortsätta att utöva sitt yrke i Frankrike och lämnar således in sina utbildnings- och examensbevis till franska läkarförbundet. Handläggaren av ärendet är tveksam i fråga om ett av examensbevisens äkthet och använder sig av IMI för att kontrollera med den behöriga myndigheten i Berlin.

Ett franskt industriellt städföretag som är verksamt i Frankrike tillhandahåller även städtjänster över gränsen i den spanska regionen Katalonien. En spansk icke-statlig organisation lämnar in klagomål till det katalanska miljödepartementet med påstående om att det franska företaget inte har erforderlig specialiserad arbetskraft för att hantera vissa rengöringsmedel. Den behöriga katalanska myndigheten använder sig av IMI för att ta reda på huruvida städföretaget arbetar under lagliga former i Frankrike

Administrativt samarbete inom EU är ingen lätt sak. Det finns språkliga hinder (EU har idag 23 officiella språk), bristfälliga administrativa förfaranden för gränsöverskridande samarbete, olika förvaltningsstrukturer och förvaltningskulturer. Dessutom finns det inga klart fastställda partner i andra medlemsstater.

Medlemsstaterna bär visserligen ansvar för att se till att lagstiftningen för den inre marknaden fungerar väl inom det egna territoriet men kommissionen anser att medlemsstaterna behöver lämpliga verktyg för att kunna samarbeta. IMI har inrättats för följande syften: Identifiera rätt behörig myndighet i en annan medlemsstat (sökfunktion), hantera informationsutbytet med hjälp av enkla och enhetliga förfaranden och undanröja språkhindren med hjälp av på förhand fastställda och redan översatta uppsättningar av frågor.

Skärmdump med frågor på de språk som används av två behöriga myndigheter som utbyter information

Image

Image

2.   OMFATTNINGEN AV OCH SYFTET MED DESSA RIKTLINJER

IMI-användare är experter inom sitt kompetensområde oavsett om det är frågan om regler som gäller för en yrkeskategoriskategori eller bestämmelser som avser tillhandahållandet av tjänster. De är dock inte experter på skyddet av personuppgifter och kanske inte tillräckligt insatta i de krav som fastställs i deras egen nationella lagstiftning i fråga om skyddet av personuppgifter.

Därför vore det lämpligt att förse IMI-användare med riktlinjer som beskriver hur IMI fungerar när det gäller skyddet av personuppgifter, vilket skydd som byggts in i systemet och de eventuella riskerna med att använda systemet (1).

Riktlinjerna syftar inte till att ge en fullständig överblick över alla frågor som rör skyddet av personuppgifter i samband med användningen av IMI utan är tänkt att ge en användarvänlig förklaring och skapa en ram för IMI-användare som främjar efterlevnaden. Vid behov kan IMI-användare alltid få ytterligare vägledning och hjälp från medlemsstaternas dataskyddsmyndigheter. Via nedanstående länk nås en förteckning över kontaktuppgifter för dessa dataskyddsmyndigheter och deras webbplatser:

http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/privacy/nationalcomm/index_en.htm

3.   EN MILJÖ SOM FRÄMJAR SKYDDET AV PERSONUPPGIFTER

IMI har utarbetats utifrån kraven i lagstiftningen om skyddet av personuppgifter och på ett sätt som värnar om skyddet av dessa uppgifter.

IMI-användare kan vara säkra på att IMI är en tillförlitlig programvara när det gäller skyddet av personuppgifter, vilket enkelt kan åskådliggöras genom följande exempel:

a)

IMI används uteslutande av behöriga myndigheter inom EES-området (EU:s medlemsstater samt Norge, Island och Liechtenstein) och inga personuppgifter lämnas utanför EES.

b)

Europeiska kommissionen och IMI-samordnarna (2) har ingen tillgång till personuppgifter som rör yrkesutövare eller tjänsteleverantörer och som utväxlats genom systemet.

c)

Enbart den behöriga myndighet som är inblandad i en förfrågan om uppgifter får tillgång till en tjänsteleverantörs personuppgifter (3). Skyddet är i praktiken så omfattande att det hindrar mottagaren av en förfrågan att ta del av personuppgifterna om tjänsteleverantören till dess att mottagaren formellt accepterat denna förfrågan.

Exempel på hur en förfrågan kan se ut innan den godkänts av mottagaren

Image

d)

Alla personuppgifter som gäller en förfrågan raderas automatiskt ur systemet sex månader efter att informationsutbytet avslutats eller även tidigare om den berörda myndigheten begär detta (för närmare uppgifter se kapitel 12 om lagringstid).

4.   VEM ÄR VEM I IMI? GEMENSAM KONTROLL

IMI är ett klart exempel på gemensam behandling av uppgifter och gemensam kontroll. Exempelvis sker utbytet av personuppgifter enbart mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Lagringen av dessa uppgifter på myndigheternas servrar faller däremot inom Europeiska kommissionens behörighetsområde. Europeiska kommissionen kan inte få tillgång till dessa personuppgifter men handhar det system som fysiskt utplånar och utför rättelser av personuppgifter.

Till följd av att kommissionen och medlemsstaterna tilldelas olika ansvarsområden leder detta till följande:

a)

Varje behörig myndighet och varje IMI-samordnare är ansvarig för att kontrollera sin egen uppgiftsbehandling.

b)

Kommissionen är inte en användare utan handhar systemet och ansvarar i första hand för dess underhåll och säkerhet (4).

c)

IMI-aktörerna delar ansvaret när det gäller underrättelser och rätt till tillgång, invändningar och rättelse.

I komplexa system med gemensam kontroll som IMI förefaller det i fråga om efterlevnaden som om det är bäst att från början införliva skyddet av personuppgifter i systemet (se under avsnittet ”Pågående arbete” i kapitel 13: ”Samarbete med dataskyddsmyndigheter och Europeiska datatillsynsmannen”) och att fastställa en ram för efterlevnaden enligt riktlinjerna. Alla IMI-aktörer och IMI-användare är ansvariga för att efterleva regelverket.

5.   IMI-AKTÖRER OCH IMI-ANVÄNDARE

Alla aktörer som använder IMI godkänns av IMI-samordnarna. I artiklarna 6–12 i beslut 2008/49/EG redogörs ingående för aktörer och användare samt deras uppgifter, rättigheter och skyldigheter. Det finns alltså ingen anledning att ta upp detta i riktlinjerna.

IMI är ett ytterst flexibelt system som ger medlemsstaterna möjlighet att tilldela behöriga myndigheter och samordnare skyldigheter och uppgifter på många olika sätt för att kunna anpassa systemet till den enskilda förvaltningsstrukturen och till de lagstiftningsområden som omfattas av det administrativa samarbetet.

Vidare bör det påpekas att IMI-användare även ansvarar för många andra sorters behandling. Efterlevnaden av skyddet av personuppgifter inom IMI behöver inte vara speciellt komplicerat eller bidra till omfattade administrativt merarbete. Det behöver inte heller utformas på ett för alla enhetligt sätt.

I de flesta fall behöver behöriga myndigheter enbart utföra uppgiftsbehandling inom ramen för IMI enligt samma regler och goda praxis som de normalt tillämpar i egenskap av registeransvariga i enlighet med deras egna särskilda behov och den egna medlemsstatens lagar om uppgiftsskydd.

De bör även dra nytta av den uppgiftsskyddsvänliga miljö som IMI-systemet erbjuder. Bland annat bör myndigheterna uppmanas, om de inte längre behöver de personuppgifter som utväxlats genom IMI, att radera dessa ur systemet även före det att lagringstiden på sex månader löpt ut.

6.   RÄTTSLIG GRUND FÖR UTBYTE AV PERSONUPPGIFTER INOM IMI

Kommissionen har antagit beslut 2008/49/EG som fastställer IMI-aktörers och IMI-användares uppgifter, rättigheter och skyldigheter när det gäller tillämpningen av IMI med avseende på skyddet av personuppgifter.

All information som utväxlas inom IMI utgörs inte av personuppgifter. Utbytet av uppgifter kan exempelvis gälla juridiska personer (5). En fråga eller ett svar behöver inte heller röra en bestämd enskild person (till exempel allmänna frågor om huruvida ett yrke är reglerat inom en viss medlemsstat).

I många fall avser dock uppgiftsutbytet enskilda personer och därför måste det finnas en rättslig grund för behandlingen av personuppgifter. Det är ofta i den registrerades intresse att IMI används. Även om utbytet av personuppgifter inte nödvändigtvis är i den registrerades intresse kan behöriga myndigheter utbyta uppgifter med hjälp av IMI förutsatt att detta utbyte krävs enligt en fastställd rättslig grund.

I artikel 7 i direktiv 95/46/EG fastställs de principer som gäller för uppgiftsbehandling. Artiklarna 7 c och 7 e är de mest relevanta när det gäller utbytet av uppgifter inom IMI.

I)   Fullgörande en rättslig förpliktelse (artikel 7 c).

EU:s medlemsstater är i princip skyldiga att samarbeta med varandra och med gemenskapsinstitutionerna. Skyldigheten att samarbeta på det administrativa planet fastställs uttryckligen och tydligt i direktiv 2005/36/EG (om erkännande av yrkeskvalifikationer) och direktiv 2006/123/EG (tjänstedirektivet).

I artikel 56.1 och 56.2 i direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer föreskrivs följande:

”1.   De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten och ursprungsmedlemsstaten skall bedriva ett nära samarbete och ge varandra ömsesidigt bistånd för att underlätta tillämpningen av detta direktiv. De skall garantera att de upplysningar som utväxlas behandlas konfidentiellt.

2.   De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten och ursprungsmedlemsstaten skall utbyta information om disciplinära åtgärder eller straffrättsliga påföljder som vidtagits eller andra allvarliga, specifika omständigheter som kan ha följder för utövandet av verksamheten enligt detta direktiv, med iakttagande av lagstiftningen om skydd av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation [EUT L 201, 31.7.2002, s. 37].”

I artikel 28.1 och 28.6 i tjänstedirektivet föreskrivs följande:

”1.   Medlemsstaterna skall ömsesidigt bistå varandra och vidta åtgärder för att kunna samarbeta effektivt vid tillsynen av tjänsteleverantörer och deras tjänster (…)

6.   Medlemsstaterna skall så snart som möjligt och på elektronisk väg översända de uppgifter som andra medlemsstater eller kommissionen begär.”

I artikel 34.1 i tjänstedirektivet föreskrivs följande:

”1.   Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna inrätta ett elektroniskt system för informationsutbyte mellan medlemsstaterna med beaktande av befintliga informationssystem”.

II)   Behandlingen är nödvändig för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som är ett led i myndighetsutövning som utförs av den registeransvarige (artikel 7 e).

IMI-aktörer och IMI-användare utför uppgifter av allmänt intresse eller som ett led i deras myndighetsutövning. All registrering i IMI godkänns av IMI-samordnaren som kontrollerar att den behöriga myndigheten utövar sina befogenheter antingen i allmänhetens intresse (exempelvis läkar- och veterinärförbund som garanterar att deras medlemmar följer etiska och sanitära bestämmelser) eller som ett led i sin myndighetsutövning (exempelvis utbildningsministerier som garanterar att gymnasielärare har erforderliga yrkeskvalifikationer).

Således kan IMI, med hänvisning till det ovan sagda, användas för utbyte av personuppgifter enligt direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer och tjänstedirektivet i de syften som fastställs i bestämmelserna i dessa direktiv. Uppgifter som avser annan lagstiftning för den inre marknaden får inte utbytas inom IMI. Om tillämpningsområdet för IMI i något skede utvidgas till att omfatta annan lagstiftning kommer erforderlig hänvisning till relevant gemenskapslagstiftning att inkluderas i bilagan till beslut 2008/49/EG.

7.   TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING OCH LÄMPLIG TILLSYN

Vilken lagstiftning om uppgiftsskydd som ska tillämpas beror på vem IMI-aktören eller IMI-användaren är. Förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter är den tillämpliga förordningen i Europeiska kommissionens fall. När det gäller nationella användare (till exempel en behörig myndighet) utgör den nationella dataskyddslagstiftningen tillämplig lagstiftning, vilken måste vara i överensstämmelse med direktiv 95/46/EG.

Europeiska unionen har en fast rättslig ram för uppgiftsskyddet som fastställs i detta direktiv och i förordning (EG) nr 45/2001 (6). EU:s direktiv om skydd av uppgifter ger medlemsstaterna en viss flexibilitet. Nationella IMI-samordnare uppmanas därför att diskutera dessa riktlinjer med sina respektive dataskyddsmyndigheter, till exempel när det gäller detaljuppgifter som tillhandahålls enskilda personer (se under kapitel 9) eller skyldigheten att anmäla viss uppgiftsbehandling till dataskyddsmyndigheterna.

Direktiv 95/46/EG är ett direktiv om den inre marknaden som fyller ett dubbelt syfte. Harmoniseringen av nationell dataskyddslagstiftning syftar till att tillgodose både en hög dataskyddsnivå och att tillvarata enskilda personers grundläggande rättigheter och därmed tillåta ett fritt flöde av personuppgifter mellan medlemsstaterna. Nationella särdrag bör därför inte ha någon praktisk eller särskild inverkan på användningen av IMI och på det utbyte av uppgifter som krävs enligt andra gemenskapsakter.

Tillsynen genom en offentlig oberoende dataskyddsmyndighet utgör en av de mest betydelsefulla egenskaperna i EU:s regelverk för skyddet av uppgifter. EU-medborgare kan således lämna in klagomål till dessa myndigheter för att problem som gäller skyddet av uppgifter ska behandlas snabbt och utanför domstol. Behandlingen av personuppgifter på nationell nivå kontrolleras av den nationella dataskyddsmyndigheten och EU-institutionernas behandling av personuppgifter kontrolleras av den Europeiska datatillsynsmannen. Således kontrolleras Europeiska kommissionen av Europeiska datatillsynsmannen medan andra IMI-användare kontrolleras av berörda nationella dataskyddsmyndigheter. I kapitel 10 om rätten till tillgång och rättelse samt kapitel 13 om samarbetet mellan dataskyddsmyndigheter och Europeiska datatillsynsmannen redogörs mer ingående för hur klagomål eller en begäran från registrerade ska hanteras

8.   PRINCIPER AVSEENDE SKYDDET AV UPPGIFTER VID UTBYTE AV INFORMATION

Behandling av personuppgifter får enligt gemenskapslagstiftningen endast ske på vissa villkor (se kapitel 6 ”Rättslig grund för utbyte av personuppgifter inom IMI”) och i enlighet med vissa principer som i direktivet om skydd av uppgifter kallas för ”principer om uppgifternas kvalitet” (artikel 6 i det direktivet).

Registeransvariga bör endast samla in personuppgifter för lagliga och särskilda ändamål och inte behandla dessa uppgifter för andra ändamål som inte är förenliga med de ändamål som uppgavs när de inhämtades. Ett klassiskt exempel på oförenlighet är när en behörig myndighet i marknadsföringssyfte säljer vidare till privata företag sådana adressuppgifter som de samlat in för att handlägga frågor enligt tjänstedirektivet som rör utländsk arbetskraft

Behandlingen av personuppgifter måste dessutom vara proportionerlig (ändamålsenlig, relevant och rimlig) i förhållande till ändamålet med insamlingen. Den registeransvarige måste också vidta erforderliga åtgärder för att se till att uppgifterna uppdateras och att de utplånas eller görs anonyma så snart som identifieringen av den registrerade inte längre är nödvändig. Principer för uppgifternas kvalitet är bra principer för hantering av information eftersom ett bra informationssystem inte innebär att man utan någon speciell anledning lagrar mängder av gigabyte som snart blir gamla och otillförlitliga. Ett bra elektroniskt informationssystem ska samla in enbart sådana uppgifter som är nödvändiga för ett förutbestämt ändamål. Dessa uppgifter ska hållas uppdaterade så att de är fullt tillförlitliga.

Tillämpas dessa kvalitetsprinciper vid användningen av IMI leder det till följande rekommendationer:

(1)

Användningen av IMI ska begränsas till uteslutande de ändamål som fastställs i tillämplig lagstiftning (till exempel vid skälig grund för tvivel eller av annat skäl som fastställs i tillämplig lagstiftning). IMI förväntas bli det rutinmässiga sättet för utbyte av information mellan behöriga myndigheter. Därför måste det göras fullständigt klart att IMI inte bör användas systematiskt för att utföra säkerhetsprövningar av migrerande yrkesutövare eller tjänsteleverantörer.

(2)

Den behöriga myndighet som gör en förfrågan ska enbart tillhandahålla de personuppgifter som den svarande myndigheten behöver för att otvetydigt kunna identifiera ifrågavarande person eller för att kunna svara på frågorna. Om en migrerande yrkesutövare kan identifieras genom sitt namn eller ett registreringsnummer i ett yrkesregister finns det ingen anledning till att också lämna uppgift om dennes personnummer.

(3)

IMI-användare bör noggrant välja sina frågor och inte ställa fler frågor än vad som är absolut nödvändigt. Det gäller inte enbart att följa kvalitetsprinciperna utan att även att undvika onödig administration. För att tillgodose öppenhetsprincipen offentliggörs de fördefinierade frågorna på IMI:s webbplats (7).

Vilka uppgifter är känsliga?  (8)

Känsliga uppgifter är personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa, sexualliv, brott, brottmålsdomar eller säkerhetsåtgärder. I vissa medlemsstater kan även administrativa sanktioner eller avgöranden betraktas som känsliga uppgifter.

(4)

Behöriga myndigheter måste vidta särskilda försiktighetsmått när de utbyter information som rör känsliga uppgifter. Utbyte av känsliga uppgifter är möjligt endast under vissa begränsade omständigheter. De främsta kraven för behandling av känsliga uppgifter i IMI är följande:

a)

Behandling av känsliga uppgifter är nödvändig för att fastslå, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk (se artikel 8.2 i direktivet om skydd av uppgifter och motsvarande bestämmelser i nationell lagstiftning).

Detta kan gälla utbyte av uppgifter i IMI då exempelvis en migrerande yrkesutövare eller tjänsteleverantör hävdar sin rätt att utöva sitt yrke eller att etablera sig i en annan medlemsstat. I varje enskilt fall måste de behöriga myndigheterna göra en bedömning av huruvida användningen av känsliga uppgifter verkligen är absolut nödvändig för att fastställa en rättighet.

Medlemsstaterna har, när det gäller vissa särskilda känsliga uppgifter som utväxlas i IMI, antagit särskilda bestämmelser i direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer och i tjänstedirektivet.

1.

I artikel 56.2 i direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer sägs att: ”De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten och ursprungsmedlemsstaten skall utbyta information om disciplinära åtgärder eller straffrättsliga påföljder som vidtagits eller andra allvarliga, specifika omständigheter som kan ha följder för utövandet av verksamheten enligt detta direktiv, med iakttagande av lagstiftningen om skydd av personuppgifter (…)”

2.

I artikel 33 i tjänstedirektivet fastställs särskilda regler för utbyte av uppgifter som rör en tjänsteleverantörs anseende:”Medlemsstaterna skall på begäran av en annan medlemsstats behöriga myndighet översända alla uppgifter, i enlighet med sin nationella lagstiftning, om sådana disciplinära eller administrativa åtgärder eller straffrättsliga påföljder och beslut rörande betalningsoförmåga och konkurser (…)”

b)

Den registrerade ger sitt uttryckliga medgivande. Om det administrativa samarbetet är i den registrerades intresse kan det vara enkelt att få den registrerades uttryckliga medgivande för behandlingen av personuppgifter.

(5)

Stor försiktighet måste iakttas när det gäller uppgifter från kriminalregistret. I sådana fall är det utomordentligt viktigt att uppgifterna är korrekta och uppdaterade. Känsliga uppgifter bör endast begäras när detta är tillåtet enligt gällande gemenskapslagstiftning och är absolut nödvändigt för att kunna fatta ett beslut i en viss fråga som är direkt kopplad till denna begäran. Vidare måste denna begäran överensstämma med andra principer som gäller för direktivet om skydd av personuppgifter och den förordning som det hänvisas till i denna rekommendation (9).

IMed andra ord måste behandlingen av personuppgifter vara direkt kopplad till utövandet av en yrkesverksamhet eller till tillhandahållandet av en tjänst och nödvändig för att kunna kontrollera överensstämmelse med bestämmelserna i tillämpliga direktiv. IMI-användare bör alltid vara medvetna om att i många fall måste de uppgifter som krävs för att kunna fatta ett beslut inte nödvändigtvis hänföra sig specifikt till en migrerande yrkesutövares eller tjänsteleverantörs kriminalregister. Enbart ett fåtal frågor i IMI:s uppsättning av frågor hänför sig till kriminalregistret eller till andra känsliga uppgifter (10).

Utbyte av känsliga uppgifter får, utöver dessa begränsade fall, enbart äga rum i sådana undantagsfall då de faktiska omständigheterna är sådana att de känsliga uppgifterna är direkt relaterade till utövandet av verksamheten i fråga och är absolut nödvändiga för att kunna fastställa de rättsliga anspråken. Behöriga myndigheter får inte använda IMI för att rutinmässigt kontrollera en migrerande yrkesutövares eventuella kriminella förflutna eftersom detta inte skulle vara i enlighet med det syfte för vilket IMI inrättades. Förfrågningar som rör brott eller disciplinära åtgärder måste också hänföra sig till yrkesutövandet eller tillhandahållandet av tjänsten och inte till andra brott som den migrerande yrkesutövaren begått eller disciplinära åtgärder som vidtagits i hemlandet. För att exempelvis kunna fastställa om en läkare är lagligt registrerad och har gott anseende i det läkarförbund som han tillhör behöver den behöriga myndigheten inte veta om sådan förseelse inte skulle hindra honom från att utöva sitt yrke i hemlandet.

Vidarebehandling och lagring utanför IMI

Användningen av IMI kommer ofta att vara förknippad med tillhandahållandet av information för annan uppgiftsbehandling som äger rum i medlemsstaten (exempelvis handläggning av en ansökan om att få utföra en tjänst eller tillstånd för en viss verksamhet). Det faller sig därför naturligt att behöriga myndigheter vidarebehandlar de uppgifter som insamlats för andra ändamål. Om uppgifter erhålls via IMI och behandlas vidare utanför systemet är nationell dataskyddslagstiftning tillämplig. Därför är det nödvändigt att se till följande:

Vidarebehandlingen är förenlig med ändamålet för den insamling och det utbyte som skedde för IMI:s räkning.

Vidarebehandlingen är nödvändig och proportionerlig (ändamålsenlig, relevant och rimlig) med hänsyn till det ursprungliga ändamålet med insamlingen för IMI.

Vidta erforderliga åtgärder för att uppdatera uppgifterna och utplåna dem när de inte längre behövs.

När uppgifter hämtas från IMI för att lämnas ut till en tredjepart ska den registrerade underrättas om detta för att säkerställa att behandlingen sker på ett korrekt sätt såvida detta inte är omöjligt eller medför orimligt arbete eller om utlämnandet uttryckligen fastställs i lagstiftning (se artikel 11.2 i direktiv 95/46/EG om skydd av uppgifter). Med hänsyn till att utlämnandet av uppgifter kan vara föreskrivet i lagstiftning i enbart en av de inblandade medlemsstaterna, och därför inte är allmänt känt, föreslår kommissionen att man ska vinnlägga sig om att tillhandahålla sådana underrättelser även om detta utlämnande är uttryckligen fastställt i lagstiftning.

9.   TILLHANDAHÅLLANDE AV INFORMATION TILL REGISTRERADE

En av hörnstenarna i alla system för uppgiftsskydd är att de registeransvariga informerar den registrerade om den behandling som man avser att utföra av den registrerades personuppgifter.

I artikel 10 i direktivet om skydd av uppgifter fastställs att den registrerade i samband med insamling av uppgifter åtminstone måste informeras om vem den registeransvarige är, ändamålet med behandlingen, uppgiftsmottagaren eller kategorier av uppgiftsmottagare, huruvida svaren på frågorna är obligatoriska och eventuella följder av att inte svara samt rätten till tillgång och rättelse.

Behöriga myndigheter måste därför vid insamling av en enskilds personuppgifter informera den registrerade om att, med anledning av dennes begäran, uppgifter kan komma att föras in i IMI i syfte att skapa överensstämmelse med andra medlemsstaters offentliga förvaltningar. Vidare ska den registrerade informeras om att denne vid behov kan begära tillgång till eller rättelse av de utväxla uppgifterna hos någon av de behöriga myndigheter som varit inblandade i förfrågan (för ytterligare information se kapitel 10 om rätten till tillgång och rättelse).

Varje behörig myndighet ska själv bestämma hur denna information ska förmedlas till den registrerade. Eftersom sannolikt alla behöriga myndigheter utför annan behandling än informationsutbyte inom IMI kan samma tillvägagångssätt för att informera enskilda personer tillämpas som det som används enligt nationell lagstiftning för att förmedla liknande information om annan uppgiftsbehandling (exempelvis skyltar, genom skriftväxling med den registrerade och/eller på webbplatser).

Tillhandahållande av information inom ramen för direktivet om skydd av uppgifter

I artikel 10 i direktivet om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter (direktivet om skydd av uppgifter) finns en förteckning över den minimiinformation som måste tillhandahållas enskilda personer, utom i fall då de redan känner till informationen:

a)

Den registeransvariges/de registeransvarigas identitet (behörig myndighet som samlar in uppgifterna och liknande myndigheter i andra medlemsstater).

b)

Ändamålen med behandlingen (motsvarande behoven hos andra myndigheter, som är involverade i en migrerande yrkesutövares eller tjänsteleverantörs förfrågan).

c)

All ytterligare information om denna är nödvändig för att säkerställa en korrekt behandling eller om tillhandahållande av ytterligare uppgifter krävs enligt nationell lagstiftning, som exempelvis

1.

mottagare eller kategorier av mottagare, och

2.

förekomsten av rättigheten att få tillgång till och att erhålla rättelse av uppgifter som rör den registrerade, hur denna rätt kan utövas i praktiken och eventuella undantag från dessa rättigheter enligt nationell lagstiftning,

3.

rätten till rättslig prövning (till exempel tillgång till domstolsprövning och rätten till skadeståndsanspråk),

4.

lagring och lagringstid,

5.

säkerhetsåtgärder,

6.

länkar till relevanta dokument och webbplatser, däribland kommissionens IMI-webbplats.

I direktivet om skydd av personuppgifter fastställs två fall då den registrerade måste informeras: När uppgifter samlats in direkt av dem och när uppgifterna erhållits från någon annan. När det gäller det senare fallet innehåller artikel 11 dock en bestämmelse om när tillhandahållandet av sådan information inte är erforderligt exempelvis om det skulle innebära en oproportionerligt stor ansträngning eller om registreringen eller utlämnandet uttryckligen fastställs i lagstiftning (vilket är fallet vid informationsutbyte inom IMI). I direktivet sägs om dessa fall att ”medlemsstaterna ska föreskriva lämpliga skyddsåtgärder ”.

Behöriga myndigheter kan därför behöva finjustera bestämmelserna om informationen till registrerade på grundval av deras nationella dataskyddslagstiftning eventuellt i samråd med nationella IMI-samordnare och de nationella dataskyddsmyndigheterna. Ett ”skiktat” tillvägagångssätt, som tillhandahåller basuppgifter i samband med insamlingen, rekommenderas (exempelvis i ansökningsformulär till behöriga myndigheter). Vidare bör det anges var den registrerade vid behov kan få utförligare information..

När det gäller det andra skiktet med mer detaljerade uppgifter kan det vara lämpligt att på webbplatser tillhandahålla information om integritetsskyddet och om gällande integritetspolicy (privacy statement).

Om behöriga myndigheter redan tillhandahåller information om sin integritetspolicy ska den uppdateras eller kompletteras så att den klart och tydligt hänför sig till utbytet av personuppgifter inom IMI. Om så inte är fallet ska de behöriga myndigheterna besluta om huruvida användningen av IMI och omfattningen av de personuppgifter som samlas in kräver att man offentliggör en redogörelse för integritetspolicyn online.

Om IMI enbart används i enstaka fall kan det vara tillräckligt att informera enskilda personer om IMI i korthet i samband med insamlingen och vid behov även senare. Om den behöriga myndigheten inte tillhandahåller registrerade personer någon information om sin integritetspolicy avseende IMI ska myndigheten klart redogöra för var den registrerade kan få utförligare information, exempelvis på den nationella IMI-samordnarens webbplats och på kommissionens IMI-webbplats.

Avsnittet om skyddet av uppgifter på kommissionens IMI-webbplats (11) inkluderar kommissionens integritetspolicy avseende IMI. Den innehåller även ytterligare information till registrerade om hur de kan utöva sina rättigheter och få hjälp från nationella behöriga myndigheter eller vid behov dataskyddsmyndigheter.

”Om du tror att dina personuppgifter finns lagrade i IMI och vill få tillgång till dessa eller få dem utplånade måste du kontakta den förvaltning eller den yrkesorganisation som du varit i kontakt med eller en annan IMI-användare som fått ta del av dina personuppgifter. Om du inte är nöjd med svaret kan du antingen ta kontakt med en annan IMI-användare som varit inblandad eller lämna in klagomål hos en dataskyddsmyndighet som har behörighet för en av de IMI-användare som haft att göra med denna förfrågan. Denna myndighet kommer att ge dig hjälp kostnadsfritt. Under följande länk finns en förteckning över dataskyddsmyndigheter:

http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/privacy/nationalcomm/index_en.htm

Observera att i vissa medlemsstaters lagstiftning kan det finnas undantag från rätten om tillgång till personuppgifter.”

Viktiga IMI-aktörer som hanterar ett stort antal förfrågningar rekommenderas varmt att lägga ut information om integritetsskyddet på sin webbplats. Sådan information om integritetsskyddet bör ha en länk till kommissionens IMI-webbplats om skyddet av personuppgifter. Andra behöriga myndigheter som hanterar ett fåtal förfrågningar kan i första hand nöja sig med en länk till kommissionen IMI-webbplats.

De nationella IMI-samordnarna bör bistå behöriga myndigheter. Detta kan innebära utarbetande av förslag till meddelanden om skyddet av personuppgifter som kan användas som mall av behöriga nationella myndigheter. Alternativt kan ett gemensamt nationellt meddelande om skyddet av personuppgifter utarbetas och offentliggöras på Internet av den nationella samordnaren. Varje behörig myndighet kan då vid kontakt med registrerade personer bara hänvisa till länken till detta meddelande (till exempel i ansökningsformulär eller i annan dokumentation som tillhandahålls den registrerade).

EUROPEISKA KOMMISSIONENS INTEGRITETSPOLICY

Informationssystemet för den inre marknaden – IMI

1.   Vad är IMI och vem berörs?

Syftet med IMI är att göra det lättare för EES-ländernas myndigheter att samarbeta och hjälpa varandra, så att den inre marknaden fungerar som det är tänkt, och personer och tjänster verkligen kan röra sig fritt. Med hjälp av IMI kan de nationella myndigheterna utbyta information och i viss utsträckning även personuppgifter.

Nedan förklaras hur EU-kommissionen skyddar personuppgifter i den del av IMI som kommissionen ansvarar för, dvs. insamling, registrering, lagring och borttagning av personuppgifter om de första användarna inom de myndigheter som agerar som nationella IMI-samordnare, samt lagring och borttagning – dock inte insamling, hämtning eller visning – av personuppgifter om andra IMI-användare och om personer som är föremål för informationsutbyte. Kommissionens skydd av personuppgifter gäller alltså inte den databehandling som medlemsländerna ansvarar för.

2.   Rättslig grund

All databehandling som EU-kommissionen ansvarar för omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter.

Tillämpligt är också kommissionens beslut 2008/49/EG av 12 december 2007 om genomförandet av informationssystemet för den inre marknaden (IMI) med avseende på skyddet av personuppgifter.

3.   Vilka uppgifter behandlar kommissionen i IMI?

Kommissionen samlar in nödvändiga kontaktuppgifter för de första användarna inom de myndigheter som agerar som nationella IMI-samordnare, exempelvis namn, telefonnummer till arbetet, faxnummer och e-postadress. Dessa personuppgifter och uppgifter om användare inom andra behöriga myndigheter, exempelvis delegerade IMI-samordnare, lagras på en av kommissionens servrar.

Av tekniska skäl lagras även uppgifter om de personer som är föremål för informationsutbyte mellan myndigheterna på en av kommissionens servrar.

4.   Varför behandlas personuppgifter i IMI?

De nationella IMI-samordnarnas kontaktuppgifter behövs för att IMI ska kunna tas i drift och fungera. Kommissionen måste ha tillgång till uppgifterna för att på ett effektivt sätt kunna förvalta IMI i samarbete med medlemsländerna.

Även uppgifter om personer som är föremål för informationsutbyte mellan nationella myndigheter lagras i IMI. Därmed förbättras och underlättas det samarbete mellan myndigheterna som föreskrivs i EU:s lagstiftning och som syftar till att förverkliga den inre marknaden för sådana tjänster som tillfälligt tillhandahålls över gränserna och för tjänsteleverantörer som vill etablera sig i ett annat medlemsland.

5.   Vem har tillgång till personuppgifterna?

Kommissionens lokala dataadministratörer har tillgång till personuppgifter om de lokala dataadministratörerna i de myndigheter som agerar som nationella IMI-samordnare (i enlighet med artikel 12.7 i beslut 2008/49/EG med avseende på skyddet av personuppgifter). Kommissionens personal har inte tillgång till uppgifter om de personer som är föremål för ett informationsutbyte mellan myndigheterna.

6.   Hur länge lagras personuppgifterna?

Uppgifterna om de behöriga myndigheternas och samordningsmyndigheternas användare lagras så länge de är registrerade som IMI-användare.

Kommissionen raderar automatiskt alla personuppgifter som de behöriga myndigheterna skickar till varandra via IMI sex månader efter det att informationsutbytet har avslutats formellt. Av statistiska skäl hålls själva informationsutbytet kvar i IMI, men alla personuppgifter görs anonyma. En myndighet som har utbytt information med en annan myndighet via IMI kan när som helst efter avslutat informationsutbyte begära att kommissionen raderar specifika personuppgifter. Begäran uppfylls inom tio arbetsdagar, förutsatt att den andra myndigheten inte har något emot det.

7.   Hur skyddas personuppgifterna mot dataintrång?

IMI skyddas med hjälp av en rad tekniska åtgärder. Olika nivåer för tillgång till databasen skyddas genom ett vanligt lösenordssystem kombinerat med en digital kod liknande den som används av många internetbanker. Bara ett begränsat antal personer har tillgång till personuppgifter i IMI (se punkt 5 ”Vem har tillgång till personuppgifterna?”). Systemet skyddas dessutom med hjälp av https, som är ett särskilt internetprotokoll för säker kommunikation.

8.   Hur får jag tillgång till mina personuppgifter?

Om du är nationell IMI-samordnare, vänder du dig till kontaktpunkten i punkt 10 för att få tillgång till dina personuppgifter.

9.   Ytterligare information

Utöver redogörelsen för integritetspolicyn är ”viktig rättsligt meddelande” (http://europa.eu/geninfo/legal_notices_en.htm) tillämpligt.

Om du tror att dina personuppgifter finns lagrade i IMI och vill få tillgång till dessa eller få dem utplånade måste du kontakta den förvaltning eller den yrkesorganisation som du varit i kontakt med eller en annan IMI-användare som fått ta del av dina personuppgifter. Om du inte är nöjd med svaret kan du antingen ta kontakt med en annan IMI-användare som varit inblandad eller lämna in klagomål hos en dataskyddsmyndighet som har behörighet för en av de IMI-användare som haft att göra med denna förfrågan. Denna myndighet kommer att ge dig hjälp kostnadsfritt. Under följande länk finns en förteckning över dataskyddsmyndigheter:

http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/privacy/nationalcomm/index_en.htm

Observera att i vissa medlemsstaters lagstiftning kan det finnas undantag från rätten om tillgång till personuppgifter.

10.   Kontakt

IMI förvaltas av kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster, enhet E.3. Registeransvarig är enhetschef Nicholas Leapman. IMI-kontaktadress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster

Enhet E.3

1049 Bryssel BELGIEN

markt-imi-dataprotection@ec.europa.eu

Om du vill klaga på kommissionens databehandling kan du kontakta Europeiska datatillsynsmannen:

Europeiska datatillsynsmannen (EDPS)

Rue Wiertz 60 (MO 63)

1047 Bryssel BELGIEN

Tfn (32-2) 2831900

Fax (32-2) 2831950

edps@edps.europa.eu

10.   RÄTT TILL TILLGÅNG OCH RÄTTELSE

Öppenhet gentemot den registrerade är utomordentligt viktigt. Detta kan uppnås dels genom att tillhandahålla den registrerade den information som behandlas i ovanstående kapitel, dels genom att ge honom/henne rätten att få tillgång till sina personuppgifter och i tillämpliga fall rätten att få dem borttagna, rättade eller blockerade om de är felaktiga eller har behandlats på ett otillåtet sätt.

IMI-systemets komplexitet med många aktörer och användare inblandade i den gemensamma behandlingen och kontrollen kräver ett entydigt tillvägagångssätt gentemot den registrerade. Registrerade personer känner inte till de tekniska aspekterna av gemensam behandling av uppgifter eller hur IMI fungerar och behöver inte heller göra det.

Därför är det nödvändigt att inrätta ett klart och enkelt tillvägagångssätt. Den registrerade ska i regel kunna utöva sin rätt till tillgång, rättelse och borttagning genom att kontakta en av de behöriga myndigheter som varit inblandad i förfrågan. Undantag medges enbart i motiverade fall som överenskommits mellan den registrerade och andra berörda parter. Ingen behörig myndighet får avslå en förfrågan om tillgång till eller rättelse eller borttagning av uppgifter med hänvisning till att den inte förde in uppgifterna i systemet eller att den registrerade ska kontakta en annan behörig myndighet. En behörig myndighet som fått en förfrågan ska granska, bevilja eller avslå den beroende på sakförhållandena kring denna förfrågan och bestämmelserna i den nationella dataskyddslagstiftningen. Den behöriga myndigheten kan om nödvändigt och lämpligt kontakta andra behöriga myndigheter innan den fattar beslut. Om de behöriga myndigheterna inte är överens ska de kontakta sina respektive dataskyddsmyndigheter så att en lösning kan nås snabbt och effektivt.

Om den registrerade inte är nöjd med det beslut om fattats kan han fritt välja att kontakta en annan behörig myndighet som varit inblandad i informationsutbytet eller en av dessa behöriga myndigheters nationella dataskyddsmyndighet. Detta kan exempelvis vara myndigheten i det land där den registrerade etablerat sig eller dennes egen dataskyddsmyndighet eller myndigheten i det land där den registrerade arbetar. Dataskyddsmyndigheter bör om nödvändigt och lämpligt samarbeta med varandra för att hantera klagomål (se artikel 28 i direktivet om skyddet av personuppgifter).

Det bör påpekas att registrerade alltid har rätt att när som helst inleda rättsliga förfaranden och i tillämpliga fall få upprättelse (se artiklarna 22 och 23 i direktivet om skyddet av personuppgifter och motsvarande bestämmelser i nationell lagstiftning).

I artikel 12 c i direktivet om skydd av personuppgifter fastställs att den registeransvarige ska underrätta tredje man till vilken sådana uppgifter utlämnats om varje rättelse, utplåning eller blockering om detta inte visar sig vara omöjligt eller innebär en oproportionerligt stor ansträngning. Detta omfattar även information som vidarebehandlas utanför IMI.

Utöver rekommendationerna från den arbetsgrupp som inrättats enligt artikel 29 och från Europeiska datatillsynsmannen arbetar kommissionen för närvarande på en funktion i IMI-systemet (likt det förfarande som redan inrättats för snabb borttagning av uppgifter på begäran av behöriga myndigheter, se kapitel 12) som möjliggör rättelse av uppgifter online. Denna funktion är dock tekniskt komplicerad. Om det finns behov av att rätta personuppgifter föreslås det att den behöriga myndigheten, fram till dess att funktionen kan tas i bruk, lämnar en sådan begäran om rättelse direkt till Europeiska kommissionens IMI-registeransvarige (se under föregående avsnitt ”Europeiska kommissionens integritetspolicy”).

Även i direktivet om skyddet av personuppgifter och i nationell lagstiftning som genomför detta direktiv ges den registrerade rätt att motsätta sig behandling av personuppgifter och få bearbetningen inställd om det finns motiverade skäl. Om du kontaktas av en registrerad som motsätter sig behandlingen av dennes personuppgifter ska du kontakta din nationella dataskyddsmyndighet och begära mer information om hur denna rätt till invändningar fungerar i din medlemsstat.

11.   DATASÄKERHET

Ett antal organisatoriska och tekniska åtgärder, liknande de som tillämpas av vissa internetbanker, har vidtagits för att garantera säkerheten inom IMI. Kommunikation inom IMI via Internet är skyddad via https, ett speciellt, säkert Internetprotokoll. De tekniska åtgärder som skyddar IMI måste vara kompatibla inom hela EU. Det tekniska skyddet av systemet kommer att vidareutvecklas med beaktande av den nuvarande tekniska nivån och de kostnader som är förenade med åtgärdernas genomförande (se artikel 17 i direktiv 95/46/EG och artikel 22 i förordning (EG) nr 45/2001).

Mer information om de säkerhetsbestämmelser som gäller för de informationssystem som används av Europeiska kommissionen återfinns i kommissionens beslut K(2006) 3602 som finns tillgänglig på IMI:s webbplats under avsnittet om dataskydd:

http://ec.europa.eu/internal_market_/imi-net/data_protection_en.html

12.   LAGRINGSTID

I artiklarna 4 och 5 i beslut 2008/49/EG fastställs de bestämmelser som gäller för lagringstiden.

I princip utplånas alla personuppgifter som ingår i ett informationsutbyte automatiskt sex månader efter det att informationsutbytet avslutats formellt. Kommissionen håller för närvarande på att införa vissa ändringar i systemet (påminnelser och förteckning över brådskande frågor) vars syfte är att formellt kunna avsluta informationsutbyte så snabbt som möjligt.

En behörig myndighet kan också begära att personuppgifter ska utplånas innan sexmånadersperioden löpt ut. Kommissionen ska inom tio arbetsdagar agera med anledning av en sådan förfrågan förutsatt att den behöriga myndigheten ger sitt medgivande.

Det är viktigt att de behöriga myndigheterna är medvetna om att en begäran om borttagning av personuppgifter enkelt kan göras online genom att man går in på den avslutade förfrågan och klickar på knappen ”begär borttagning av personuppgifter”

Skärmdump av begäran från en behörig myndighet om borttagning av personuppgifter i förtid

Image

Skärmdump av samråd med behörig myndighet om borttagning av personuppgifter i förtid

Image

Kommissionen kommer även att införa vissa förbättringar av systemet som automatisk påminnelse om att godkänna svar eller om att formellt avsluta informationsutbytet i fall där man fått ett tillfredsställande svar.

Man måste även vara medveten om att nationella dataskyddsbestämmelser gäller för alla personuppgifter som lagras utanför IMI av behöriga myndigheter.

13.   SAMARBETE MED NATIONELLA DATASKYDDSMYNDIGHETER OCH EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

Nätverket med nationella dataskyddsmyndigheter och den Europeiska datatillsynsmannen utgör en grundmurad garanti för att vårt dataskyddssystem ska fungera väl. Behöriga myndigheter kan alltid få råd från dem när de ställs inför svåra frågor som inte omfattas av riktlinjerna. De nationella IMI-samordnarna uppmanas att i detta sammanhang ta på sig en central roll. En förteckning med kontaktuppgifter för olika dataskyddsmyndigheter finns tillgänglig på dataskyddsavsnittet i IMI:s webbplats.

Behöriga myndigheter bör även känna till att de eventuellt måste informera sina respektive dataskyddsmyndigheter innan de deltar i IMI. I vissa medlemsstater kan det vara nödvändigt att inhämta ett förhandstillstånd. IMI-samordnare bör vid behov aktivt delta i samordningen med dataskyddsmyndigheterna.

Pågående projekt

Följande åtgärder som förbättrar dataskyddet kommer att införas under 2009 i en kommande version av IMI:

a)

Om informationsutbytet avser känsliga uppgifter (till exempel uppgifter som gäller hälsotillstånd, kriminalregister eller disciplinära åtgärder) kommer det att visas en påminnelse om att informationsutbytet är känsligt och att handläggaren av ärendet enbart ska begära uppgifterna om det är absolut nödvändigt och direkt förknippat med dennes ämbetsutövning eller utförandet av en viss tjänst.

b)

Ett online-förfarande kommer att inrättas (i likhet med det förfarande som redan inrättats för sådana fall när myndigheter i förtid tar bort uppgifter), för rättelse av, utplåning eller blockering av uppgifter som behandlats på ett otillåtet sätt eller är felaktiga.

c)

För att undvika att förfrågningar lämnas utan åtgärd under längre tid än nödvändigt kommer det att finnas automatiska påminnelser och en förteckning över brådskande frågor som kräver svar.

d)

Lämpliga åtgärder för att hantera nya informationsflöden inom ramen för tjänstedirektivet, det vill säga varningsmekanismen och undantagen i enskilda fall. Dessa åtgärder kommer i stort att utföras enligt samma metod som den som tillämpas för det allmänna utbytet av information som exempelvis: påminnelser om att informationsflödet är av känslig karaktär, påminnelser om att avsluta brådskande frågor så snart som möjligt samt möjliga sätt att informera enskilda personer om informationsutbytet och deras rättigheter att få tillgång till dessa uppgifter och i förekommande fall att blockera, utplåna eller rätta dessa uppgifter. införas I vissa fall kan det vara nödvändigt med ytterligare dataskyddsåtgärder. Dessa ska utarbetas i samarbete med Europeiska datatillsynsmannen.

14.   ÖVERSYNSKLAUSUL

IMI är ett pilotprojekt när det gäller informationssystem och är fortfarande under utveckling. Kommissionen samlar fortlöpande in information från samordnare och behöriga myndigheter för att förbättra systemet. Därför kommer det sannolikt att införas en del ändringar under de kommande månaderna. Vissa av dessa kan komma att få betydelse för dataskyddet.

Dessa riktlinjer är därför inte huggna i sten och kommer att uppdateras kontinuerligt i takt med de erfarenheter som det dagliga arbetet med IMI resulterar i. Kommissionen ska, senast ett år efter antagandet av denna rekommendation, utarbeta en rapport i vilken en bedömning av dagsläget görs, inklusive möjligheten att vidta en annan lagstiftningsåtgärd.


(1)  Medlemsstaterna bör överväga att inkludera information om skyddet av personuppgifter i sina utbildningsprogram om IMI.

(2)  Artikel 12 i beslut 2008/49/EG.

(3)  Behöriga myndigheter kan i övervakningssyfte ”vara kopplade till”andra myndigheter (en regional myndighet kan t.ex. vara kopplad till en federal myndighet). Sådana ”sammankopplade myndigheter” kan känna till antalet förfrågningar och av vilket slag de är men har ingen tillgång till tjänsteleverantörers personuppgifter eller till utländska yrkesutövares personuppgifter.

(4)  Enligt artikel 10.3 i beslut 2008749/EG får kommissionen endast delta i informationsutbyte i specifika fall där den tillämpliga gemenskapsrättsakten innehåller bestämmelser om att information ska utbytas mellan medlemsstaterna och kommissionen. I sådana fall har kommissionen skyldigheter av liknande slag som en behörig myndighet. Den måste bland annat underrätta den registrerade på vederbörligt sätt och på begäran ge denne tillgång till uppgifterna.

(5)  I vissa medlemsstater som Italien, Luxemburg, Österrike och Danmark omfattar dataskyddslagstiftningen i en viss utsträckning även juridiska personer.

(6)  Direktiv 95/46/EG är tillämpligt på medlemsstaterna och förordning (EG) nr 45/2001 är tillämplig på EU-institutionerna.

(7)  http://ec.europa.eu/internal_market/imi-net/docs/questions_and_data_fields_en.pdf

(8)  I Artikel 8 i direktiv 95/46/EG och artikel 10 i förordning (EG) nr 45/2001 ges den juridiska definitionen.

(9)  Det vill säga den registrerade ska få lämplig information, behandlingen ska vara proportionerlig och uppgifterna får inte behandlas för andra ändamål än för vilka de samlats in.

(10)  En särskild förteckning över dessa frågor finns tillgänglig på IMI:s webbplats:

http://ec.europa.eu/internal_market/imi-net/docs/questions_and_data_fields_en.pdf

(11)  Avsnittet om skyddet av uppgifter på IMI:s webbplats inkluderar all dokumentation som hänför sig till IMI:s speciella skydd av uppgifter samt en länk till alla lagstiftningshandlingar om skyddet av personuppgifter på EU-nivå.

http://ec.europa.eu/internal_market/imi-net/data_protection_sv.html