7.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 93/1

7.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 93/3

(1)

I direktiv 2005/32/EG åläggs kommissionen att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter som står för en betydande försäljnings- och handelsvolym, har betydande miljöpåverkan och har en betydande potential för förbättring när det gäller miljöpåverkan utan att det medför orimliga kostnader.

(2)

Enligt artikel 16.2 i direktiv 2005/32/EG ska kommissionen om så är lämpligt, och efter att ha hört samrådsforumet, införa en genomförandeåtgärd för kontorsutrustning och konsumentelektronik i enlighet med förfarandet i artikel 19.3 och kriterierna i artikel 15.2.

(3)

Kontorsutrustning och konsumentelektronik drivs ofta med externa nätaggregat som omvandlar elektricitet från elnätet. De externa nätaggregatens effektivitet när det gäller att omvandla ström är en viktig aspekt av dessa produkters energiprestanda, och externa nätaggregat är därmed en av de prioriterade produktgrupper för vilka ekodesignkrav bör fastställas.

(4)

Kommissionen har genomfört en förstudie för att analysera de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna när det gäller externa nätaggregat. Studien har utarbetats tillsammans med berörda parter och andra intressenter från gemenskapen och tredjeländer, och resultaten har gjorts tillgängliga för allmänheten.

(5)

Av förstudien framgår det att externa nätaggregat släpps ut på marknaden i gemenskapen i stora kvantiteter, att deras årliga energiförbrukning i alla skeden av livscykeln är den viktigaste miljöaspekten och att deras årliga elförbrukning på grund av omvandlingsförluster och vid noll-last uppgår till 17 TWh, vilket motsvarar 6,8 miljoner ton koldioxidutsläpp. Om inga åtgärder vidtas väntas förbrukningen öka till 31 TWh 2020. Man har dragit slutsatsen att energiförbrukningen under en livscykel och elförbrukningen under användningsfasen kan sänkas avsevärt.

(6)

Förbättringar i elförbrukningen för externa nätaggregat bör uppnås genom befintliga, allmänt tillgängliga och kostnadseffektiva tekniker som kan minska de sammantagna utgifterna för köp och användning av externa nätaggregat.

(7)

Kraven på externa nätaggregats energiförbrukning vid noll-last och deras genomsnittliga verkningsgrad bör harmoniseras inom gemenskapen genom krav på ekodesign. Detta skulle bidra till den inre marknadens funktion och till en förbättring av dessa produkters miljöprestanda.

(8)

Kraven på ekodesign bör inte inverka negativt på vare sig produktens funktion eller på hälsa, säkerhet och miljö. I synnerhet bör fördelarna med en minskad elförbrukning under användningsfasen mer än kompensera för potentiell ytterligare miljöpåverkan under produktionsfasen.

(9)

Införandet av ekodesignkraven i två etapper bör omfatta en lämplig tidsram för att ge tillverkarna tid att modifiera sina produkter. Tidsfristerna för de olika etapperna bör läggas fast på ett sådant sätt att negativa effekter på funktionerna för den utrustning som finns på marknaden undviks och kostnadseffekterna för tillverkarna, framför allt för små och medelstora företag, beaktas, samtidigt som man tillser att målen i denna förordning uppnås i rätt tid. Mätning av energiförbrukningen bör genomföras med hänsyn till aktuell teknisk nivå. Tillverkarna kan tillämpa harmoniserade standarder som fastställts i enlighet med artikel 10 i direktiv 2005/32/EG.

(10)

Denna förordning bör öka marknadspenetrationen för teknik som förbättrar den miljöpåverkan som externa nätaggregat har under sin livscykel och leda till energibesparingar på omkring 118 PJ och elbesparingar på omkring 9 TWh fram till 2020 jämfört med om inga åtgärder vidtas.

(11)

I enlighet med artikel 8 i direktiv 2005/32/EG ska denna förordning fastställa att de tillämpliga förfarandena för bedömning av överensstämmelse utgörs av den interna designkontroll som beskrivs i bilaga IV till direktiv 2005/32/EG och det ledningssystem som beskrivs i bilaga V till direktiv 2005/32/EG.

(12)

För att underlätta kontrollerna av överensstämmelse bör tillverkarna i den tekniska dokumentation som avses i bilagorna IV och V till direktiv 2005/32/EG tillhandahålla information om produktens genomsnittliga verkningsgrad och elförbrukning vid noll-last.

(13)

Riktmärken för nu tillgängliga tekniker med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning vid noll-last bör identifieras. Detta kommer att bidra till att information görs tillgänglig och lättåtkomlig, särskilt för små och medelstora företag och för mycket små företag, vilket kommer att ytterligare underlätta integrationen av de tekniker som effektivast minskar energiförbrukningen.

(14)

Ekodesignkraven avseende noll-last för externa nätaggregat med låg spänning hänför sig till samma parameter för miljöpåverkan som ekodesignkraven för frånläget för elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukter som släpps ut på marknaden med ett externt nätaggregat med låg spänning. Eftersom ekodesignkraven avseende noll-last för externa nätaggregat med låg spänning bör vara strängare än ekodesignkraven för frånläget för elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukter som släpps ut på marknaden med ett externt nätaggregat med låg spänning, bör kraven i kommissionens förordning (EG) nr 1275/2008 av den 17 december 2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG om krav på ekodesign för elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukters elförbrukning i standby- och frånläge (2) inte gälla elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukter som släpps ut på marknaden med ett externt nätaggregat med låg spänning. Förordning (EG) nr 1275/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

De åtgärder som anges i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 19.1 i direktiv 2005/32/EG.

a)

spänningsomvandlare,

b)

avbrottsfri kraftförsörjning,

c)

batteriladdare,

d)

omvandlare för halogenlampor,

e)

externa nätaggregat för medicintekniska produkter,

f)

externa nätaggregat som släpps ut på marknaden senast den 30 juni 2015 som en utbytesdel eller en reservdel till ett likadant externt nätaggregat som släppts ut på marknaden senast ett år efter det att denna förordning trätt i kraft, på villkor att det på utbytesdelen eller reservdelen, eller dess förpackning, tydligt anges vilken eller vilka produkter som utgör den primära lasten som utbytesdelen eller reservdelen ska användas tillsammans med.

1.

I artikel 1 ska följande andra stycke läggas till:

”Denna förordning ska inte tillämpas på elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukter som släpps ut på marknaden med ett externt nätaggregat med låg spänning.”

2.

I artikel 2 ska följande punkt läggas till som punkt 9:

”9.   externt nätaggregat med låg spänning: externt nätaggregat med en utspänning enligt märkskylten på mindre än 6 volt och en utström enligt märkskylten på 550 milliampere eller mer.”

7.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 93/11

(1)

Slovakien har inkommit med en motiverad begäran om ändring av bilaga II till direktiv 2005/36/EG. Slovakien har begärt att få tillfoga yrket tandtekniker (zubný technik), som uppfyller de villkor som anges i artikel 11 c ii i direktiv 2005/36/EG, såsom framgår av regeringens förordning nr 742/2004 Coll. om yrkeskvalifikationer för hälso- och sjukvårdspersonal.

(2)

Danmark har inkommit med en motiverad begäran om ändringar av bilaga II till direktiv 2005/36/EG. Danmark har begärt att yrket optiker (optometrist) som har uppgraderats till examensbevisnivå i enlighet med artikel 11 d i direktiv 2005/36/EG och därför inte längre uppfyller kraven i artikel 11 c ii i det direktivet utgår från bilaga II till direktiv 2005/36/EG. Danmark har också begärt att yrkena ortopedtekniker (ortopædimekaniker) och ortopedskomakare (ortopædiskomager) som inte längre är reglerade i Danmark utgår från bilaga II till direktiv 2005/36/EG.

(3)

Direktiv 2005/36/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för erkännande av yrkeskvalifikationer.

7.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 93/13

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 44/2001 anges de nationella bestämmelser om domstols behörighet som avses i artiklarna 3.2 och 4.2 i förordningen. I bilaga II anges de domstolar eller behöriga myndigheter som har behörighet att i medlemsstaterna handlägga ansökningar om verkställbarhetsförklaring. I bilaga III anges de domstolar dit ansökan om ändring av beslut av verkställighetsförklaring kan lämnas och i bilaga IV anges den talan som får föras mot sådana beslut.

(2)

Bilagorna I, II, III och IV till förordning (EG) nr 44/2001 har ändrats vid ett flertal tillfällen, senast genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (2), så att de omfattar nationella bestämmelser om domstols behörighet, förteckningarna över domstolar och behöriga myndigheter och prövningsförfaranden i Bulgarien och Rumänien.

(3)

Medlemsstaterna har underrättat kommissionen om ytterligare ändringar av förteckningarna i bilagorna I, II, III och IV. Det förefaller därmed lämpligt att offentliggöra konsoliderade versioner av förteckningarna i dessa bilagor.

(4)

Danmark bör, i enlighet med artikel 3 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (3), inte delta i antagandet av ändringar av Bryssel I-förordningen och inga sådana ändringar bör vara bindande för eller tillämpliga i Danmark.

(5)

Förordning (EG) nr 44/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

7.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 93/20

(1)

Enligt artikel 142 i förordning (EG) nr 1234/2007 får kommissionen, för att säkerställa nödvändig tillgång till de råvaror som krävs för tillverkning av de produkter som avses i artikel 62.2 i den förordningen, helt eller delvis avskaffa importtullarna för vissa kvantiteter socker.

(2)

För att säkerställa nödvändig tillgång till de råvaror som krävs för tillverkning av sådana produkter som avses i artikel 62.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 till ett pris som motsvarar världsmarknadspriset ligger det i gemenskapens intresse att för regleringsåret 2009/10 tillämpa full tullbefrielse för socker som används inom framställningen av de aktuella produkterna avseende en kvantitet som motsvarar hälften av gemenskapens behov av industrisocker.

(3)

De kvantiteter industrisocker som får importeras under regleringsåret 2009/10 bör därför fastställas i enlighet med detta.

(4)

Förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

7.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 93/21

(1)

Den 10 april 2006 antog rådet gemensam ståndpunkt 2006/276/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa tjänstemän i Vitryssland (1).

(2)

Genom gemensam ståndpunkt 2008/844/Gusp av den 10 november 2008 om ändring av gemensam ståndpunkt 2006/276/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa tjänstemän i Vitryssland (2) förlängdes de restriktiva åtgärderna i gemensam ståndpunkt 2006/276/Gusp fram till den 13 oktober 2009. Det vistelseförbud som riktar sig mot vissa företrädare för Vitryssland, med undantag för de personer som var inblandade i försvinnandena 1999–2000 samt ordföranden i den centrala valkommissionen, upphävdes emellertid tillfälligt fram till den 13 april 2009.

(3)

För att främja antagandet och genomförandet av ytterligare konkreta åtgärder för demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i Vitryssland beslutade rådet den 16 mars 2009 att, samtidigt som de restriktiva åtgärderna i gemensam ståndpunkt 2006/276/Gusp skulle förlängas med ett år från och med den dagen, skulle det tillfälliga upphävandet av tillämpningen av det vistelseförbud som riktar sig mot vissa företrädare för Vitryssland bibehållas under en niomånadersperiod. Före utgången av den perioden kommer rådet att göra en ingående översyn av de restriktiva åtgärderna med beaktande av situationen i Vitryssland och förutsatt att ytterligare positiva framsteg har gjorts kommer rådet att vara berett att överväga möjligheten att upphäva de restriktiva åtgärderna. Rådet kan när som helst besluta att återinföra reserestriktionerna om så bedöms nödvändigt mot bakgrund av de vitryska myndigheternas agerande i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter.

(4)

Gemensam ståndpunkt 2006/276/Gusp bör därför ändras och gemensam ståndpunkt 2008/844/Gusp bör upphöra att gälla.

7.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 93/23

(1)

Europeiska unionen har satt upp som sitt mål att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå inom området frihet, säkerhet och rättvisa. En förutsättning för att uppnå detta mål är att uppgifter ur kriminalregistret utbyts mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

(2)

Den 29 november 2000 antog rådet, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999, ett åtgärdsprogram för genomförande av principen om ömsesidigt erkännande av domar i brottmål (2). Detta rambeslut bidrar till att uppnå målen enligt åtgärd 3 i programmet, där det föreslås att ett enhetligt utformat formulär skapas för ansökningar om utdrag ur kriminalregister, översatt till unionens alla officiella språk, motsvarande den modell som utarbetats inom Schengeninstitutionerna.

(3)

I slutrapporten om den första utvärderingen av den ömsesidiga rättsliga hjälpen i brottmål (3) uppmanas medlemsstaterna att förenkla förfarandena för överföring av handlingar mellan medlemsstaterna genom att, i förekommande fall, använda standardformulär för att underlätta ömsesidig rättslig hjälp.

(4)

Behovet av att förbättra kvaliteten på utbytet av uppgifter om domar prioriterades vid Europeiska rådets möte den 25 och 26 mars 2004 i dess uttalande om bekämpande av terrorism, och detta upprepas i Haagprogrammet (4), som antogs vid Europeiska rådets möte den 4 och 5 november 2004, i vilket Europeiska rådet efterlyser ökat utbyte av uppgifter om domar och diskvalifikation i nationella register. Dessa mål återges i den åtgärdsplan om genomförande av Haagprogrammet som antogs gemensamt av rådet och kommissionen den 2 och 3 juni 2005.

(5)

I syfte att förbättra utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter ur kriminalregistret välkomnas de projekt som utarbetats för att förverkliga detta mål, inbegripet det befintliga projektet för sammanlänkning av nationella kriminalregister. Erfarenheterna från dessa aktiviteter har uppmuntrat medlemsstaterna att intensifiera sina insatser och visat hur viktigt det är att fortsätta rationaliseringen av informationsutbytet om domar mellan medlemsstaterna.

(6)

Detta rambeslut är ett svar på de förväntningar som rådet gav uttryck för den 14 april 2005, efter offentliggörandet av vitboken om utbyte av uppgifter om domar och verkningarna av sådana domar i Europeiska unionen och den policydebatt som följde därpå. Det syftar särskilt till att förbättra utbytet av uppgifter om domar och, där sådana förekommer och införs i den dömande medlemsstatens kriminalregister, om diskvalifikation av medborgare i unionen till följd av en dom i brottmål.

(7)

Tillämpningen av de mekanismer som fastställs genom detta rambeslut endast på utbyte av uppgifter ur kriminalregister rörande fysiska personer bör inte påverka det eventuella kommande vidgandet av tillämpningsområdet för sådan mekanismer till att gälla utbyte av uppgifter rörande juridiska personer.

(8)

Bestämmelserna om uppgifter om domar som meddelats i andra medlemsstater återfinns för närvarande i artiklarna 13 och 22 i den europeiska konventionen av den 20 april 1959 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Dessa bestämmelser är emellertid inte tillräckliga för att uppfylla de krav som det rättsliga samarbetet för närvarande ställer i ett område som Europeiska unionen.

(9)

I förbindelserna mellan medlemsstaterna bör detta rambeslut ersätta reglerna i artikel 22 i den europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Utöver den dömande medlemsstatens skyldighet att förse den medlemsstat där den dömda personen är medborgare med sådana uppgifter om domar som avkunnats mot dess medborgare, vilka införlivas i och ytterligare definieras i rambeslutet, införs även en skyldighet för den medlemsstat där den dömda personen är medborgare att lagra uppgifter som överförts för att garantera att den till fullo kan svara på ansökningar om uppgifter som andra medlemsstater riktar till den.

(10)

Detta rambeslut bör inte påverka möjligheten för rättsliga myndigheter att direkt begära och överföra uppgifter från kriminalregistret enligt artikel 13 jämförd med artikel 15.3 i den europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål, och inte påverka artikel 6.1 i konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater, som infördes genom rådets akt av den 29 maj 2000 (5).

(11)

Att förbättra spridningen av uppgifter om domar har begränsad nytta, om medlemsstaterna inte kan beakta de överförda uppgifterna. Den 24 juli 2008 antog rådet rambeslut 2008/675/RIF om beaktande av fällande domar avkunnade i Europeiska unionens medlemsstater vid ett nytt brottmålsförfarande i en medlemsstat (6).

(12)

Huvudsyftet med Konungariket Belgiens initiativ uppnås genom detta rambeslut i och med att centralmyndigheten i varje medlemsstat bör begära och ta med alla (tillhandahållna) uppgifter ur kriminalregistret i den medlemsstat där personen är medborgare i sitt utdrag ur kriminalregistret när den besvarar en ansökan från den berörda personen. Kunskap om domar och, där sådana förekommer och införs i kriminalregistret, en därav följande diskvalifikation, är en förutsättning för att de ska få verkan enligt nationell rätt i den medlemsstat där personen avser att utöva yrkesverksamhet med anknytning till tillsyn över barn. Syftet med den mekanism som fastställs i detta rambeslut är bl.a. att se att till en person som dömts för sexualbrott mot barn, om en sådan dom mot denna person och, där sådana förekommer och införs i kriminalregistret, en därav följande diskvalifikation har införts i kriminalregistret i den dömande medlemsstaten, inte längre bör kunna dölja denna dom eller diskvalifikation i syfte att utöva yrkesverksamhet med anknytning till tillsyn över barn i en annan medlemsstat.

(13)

Genom detta rambeslut fastställs regler för skydd av personuppgifter som överförs mellan medlemsstaterna som ett resultat av dess tillämpning. De befintliga allmänna reglerna för skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete kompletteras genom de regler som fastställs i detta rambeslut. Vidare är Europarådets konvention av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter tillämplig på personuppgifter som behandlas på grundval av detta rambeslut. Föreliggande rambeslut införlivar dessutom reglerna i rådets beslut 2005/876/RIF av den 21 november 2005 om utbyte av uppgifter ur kriminalregistret (7), som begränsar möjligheten för den ansökande medlemsstaten att använda uppgifter som mottagits efter en ansökan från dess sida. Genom det här rambeslutet kompletteras dessa regler med specifika regler som gäller när den medlemsstat där personen är medborgare vidarebefordrar uppgifter om domar, som överförts till den av den dömande medlemsstaten.

(14)

Detta rambeslut ändrar inte de skyldigheter och förfaranden som fastställts med avseende på tredjestater enligt den europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål, i den mån det instrumentet förblir tillämpligt.

(15)

Enligt Europarådets rekommendation nr R(84)10 om kriminalregister och återanpassning av personer som dömts för brott, är huvudsyftet med upprättandet av kriminalregister att informera myndigheter med ansvar för det straffrättsliga systemet om bakgrunden för en person som står inför rätta så att det beslut som ska fattas kan anpassas till den enskilda situationen. Eftersom all annan användning av kriminalregistret som kan påverka den dömdes möjligheter till återanpassning i samhället måste vara så begränsad som möjligt, kan användning av uppgifter som överförts enligt detta rambeslut i andra syften än brottmålsförfaranden begränsas i enlighet med den nationella lagstiftningen i den anmodade medlemsstaten och i den ansökande medlemsstaten.

(16)

Syftet med de bestämmelser i detta rambeslut som rör överföring av uppgifter till den medlemsstat där personen är medborgare, för lagring och vidarebefordran är inte att harmonisera medlemsstaternas nationella system för kriminalregister. Detta rambeslut medför ingen skyldighet för den dömande medlemsstaten att ändra sitt interna kriminalregistersystem när det gäller användning av uppgifter för inhemska ändamål.

(17)

Att förbättra spridningen av uppgifter om domar är av begränsat värde om dessa uppgifter inte kan förstås av den mottagande medlemsstaten. En ökad ömsesidig förståelse kan uppnås genom inrättandet av ett ”europeiskt standardformat” som möjliggör utbyte av uppgifter på ett enhetligt och elektroniskt sätt och som lätt kan maskinöversättas. Uppgifter om domar som överförts av den dömande medlemsstaten bör översändas på det officiella språket eller något av de officiella språken i den dömande medlemsstaten. Åtgärder bör vidtas av rådet för att inrätta det system för utbyte av uppgifter som införs genom detta rambeslut.

(18)

Detta rambeslut respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns genom artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och som återspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(19)

Detta rambeslut respekterar subsidiaritetsprincipen som det hänvisas till i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i artikel 5 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, eftersom förbättringen av systemen för överföring av uppgifter om domar mellan medlemsstaterna inte i tillräcklig utsträckning kan genomföras av medlemsstaterna var för sig och det krävs samordnade åtgärder i Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen går detta rambeslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

a)

definiera på vilket sätt en medlemsstat, i vilken en dom avkunnats mot en medborgare i en annan medlemsstat (den dömande medlemsstaten), ska överföra uppgifter om en sådan dom till den medlemsstat där den dömda personen är medborgare (den medlemsstat där personen är medborgare),

b)

definiera vilka skyldigheter som åligger den medlemsstat där personen är medborgare angående lagring av uppgifter och att ange vilka metoder som ska användas för att besvara en ansökan om uppgifter ur kriminalregistret, och

c)

inrätta en ram för att ett datoriserat system för utbyte av uppgifter om domar mellan medlemsstaterna ska kunna byggas upp och utvecklas på grundval av detta rambeslut och det påföljande beslut som avses i artikel 11.4.

a)

Domar som meddelats i den medlemsstat där personen är medborgare och som införts i kriminalregistret.

b)

Domar som meddelats av andra medlemsstater, som överförts till den efter den 27 april 2012 med tillämpning av artikel 4, och lagrats enligt artikel 5.1 och 5.2.

c)

Domar som meddelats av andra medlemsstater, som överförts före den 27 april 2012 samt införts i kriminalregistret.

d)

Domar som meddelats av tredjeländer och som därefter överförts och införts i kriminalregistret.

a)

Uppgifter som alltid ska överföras, utom när centralmyndigheten i det enskilda fallet inte känner till dessa uppgifter (obligatoriska uppgifter):

b)

Uppgifter som ska överföras om dessa har förts in i kriminalregistret (fakultativa uppgifter):

c)

Uppgifter som ska överföras om dessa är tillgängliga för centralmyndigheten (ytterligare information):

a)

att definiera alla sätt som kan underlätta förståelsen av de överförda uppgifterna och automatisk översättning av dessa,

b)

att definiera på vilket sätt uppgifterna kan utbytas elektroniskt, särskilt i fråga om vilka tekniska specifikationer som ska tillämpas och, i förekommande fall, tillämpliga utbytesförfaranden, samt

c)

eventuella ändringar i formuläret i bilagan.

7.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 93/33

(1)

I artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen anges att unionens mål ska vara att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Detta mål förutsätter att medlemsstaternas behöriga myndigheter systematiskt utbyter uppgifter ur kriminalregistren på ett sätt som garanterar en gemensam syn på hur uppgifterna ska tolkas och effektivitet i utbytet.

(2)

Uppgifter om fällande domar som en domstol i en medlemsstat meddelat med avseende på en annan medlemsstats medborgare kan inte spridas effektivt med hjälp av nuvarande bestämmelser i Europarådets konvention om inbördes rättshjälp i brottmål av den 20 april 1959. Det finns således ett behov av mer effektiva och tillgängliga förfaranden för utbyte av sådana uppgifter på EU-nivå.

(3)

Behovet av att förbättra utbytet av uppgifter om fällande domar i brottmål angavs som ett prioriterat mål i Europeiska rådets uttalande av den 25–26 mars 2004 om bekämpande av terrorism; målet bekräftades i Haagprogrammet (3) och i handlingsplanen (4) för dess genomförande. Vidare förklarade Europeiska rådet i sina slutsatser av den 21–22 juni 2007 att en datoriserad sammankoppling av kriminalregister på EU-nivå är en politisk prioritering.

(4)

Den datoriserade sammankopplingen av kriminalregister är en del av e-juridikprojektet, som Europeiska rådet vid flera tillfällen under 2007 angav som en prioritering.

(5)

Ett pilotprojekt håller för närvarande på att utarbetas i syfte att koppla samman kriminalregister. Resultaten av projektet kommer att vara ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med datoriserat utbyte av uppgifter på EU-nivå.

(6)

Detta beslut syftar till att genomföra rambeslut 2009/315/RIF för att bygga upp och utveckla ett datoriserat system för utbyte av uppgifter om fällande domar mellan medlemsstaterna. Ett sådant system bör kunna överföra uppgifter om fällande domar på ett sätt som gör att det är lätt att förstå uppgifterna. Därför bör ett standardiserat format införas som gör det möjligt att utbyta sådana uppgifter i en enhetlig och elektronisk form som medger problemfri maskinöversättning, och som även på andra sätt kan bidra till att organisera och underlätta ett elektroniskt utbyte av uppgifter om fällande domar mellan medlemsstaternas centralmyndigheter.

(7)

Detta beslut bygger på de principer som fastställts i rambeslut 2009/315/RIF och tillämpar och kompletterar dessa principer från en teknisk synpunkt.

(8)

I rambeslut 2009/315/RIF fastställs vilka kategorier av uppgifter som ska föras in i systemet, syftena med och kriterierna för införandet av dessa uppgifter, vilka myndigheter som ska ha tillgång till uppgifterna samt vissa särskilda bestämmelser om skydd av personuppgifter.

(9)

Varken detta beslut eller rambeslut 2009/315/RIF fastställer någon skyldighet att utbyta information om annan dom än brottmålsdom.

(10)

Eftersom syftet med detta beslut inte är att harmonisera nationella system för kriminalregister finns det ingen skyldighet för en medlemsstat där en fällande dom har meddelats att ändra sitt interna system för kriminalregister i fråga om uppgifter som ska användas för inhemska ändamål.

(11)

Det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) är ett decentraliserat informationstekniskt system. Uppgifterna i kriminalregistren bör endast lagras i databaser som drivs av medlemsstaterna, och det bör inte finnas någon direkt online-åtkomst till andra medlemsstaters datoriserade kriminalregister. Medlemsstaterna bör ansvara för driften av nationella datoriserade kriminalregister och för ett effektivt genomförande av informationsutbyten som de själva deltar i. Inledningsvis bör kommunikationsnätet för säkra transeuropeiska telematiktjänster för myndigheter (s-Testa) fungera som gemensam kommunikationsinfrastruktur för Ecris. Alla kostnader för denna gemensamma kommunikationsinfrastruktur bör täckas med medel ur Europeiska unionens allmänna budget.

(12)

Referenstabellerna över brottskategorier och påföljds- och åtgärdskategorier i detta beslut bör underlätta automatisk översättning och möjliggöra ömsesidig förståelse av den översända informationen med hjälp av ett kodsystem. Innehållet i tabellerna är resultatet av en analys av alla de 27 medlemsstaternas behov. Vid analysen togs hänsyn till den kategorisering som tillämpats i pilotprojektet och resultatet av arbetet med att försöka samla olika nationella brott och påföljder och åtgärder i grupper. När det gäller tabellen över brott har man också tagit hänsyn till de harmoniserade gemensamma definitioner som redan fastställts på europeisk nivå och internationellt, samt till de datamodeller som utformats för Eurojust och Europol.

(13)

För att säkerställa ömsesidig förståelse och öppenhet i fråga om den gemensamma kategoriseringen bör varje medlemsstat tillhandahålla en förteckning över de nationella brott och påföljder och åtgärder som faller inom de olika kategorierna i respektive tabell. Medlemsstaterna får beskriva brotten och påföljderna och åtgärderna, och bör, med tanke på hur användbart detta kan vara, uppmuntras att göra så. Sådan information bör göras tillgänglig för medlemsstaterna.

(14)

Referenstabellerna över brottskategorier och påföljds- och åtgärdskategorier i detta beslut är inte ämnade att fastställa rättslig överensstämmelse mellan brott och påföljder och åtgärder på nationell nivå. De är ett redskap för att hjälpa mottagaren att bättre förstå det eller de förhållanden och den eller de påföljds- och åtgärdstyper som förekommer i den överförda informationen. De nämnda kodernas riktighet kan inte helt garanteras av den medlemsstat som lämnar uppgiften och bör inte utesluta att behöriga myndigheter i den mottagande medlemsstaten tolkar informationen.

(15)

Referenstabellerna över brottskategorier och påföljds- och åtgärdskategorier bör ses över och uppdateras i enlighet med förfarandet för antagandet av genomförandeåtgärder för beslut enligt fördraget om Europeiska unionen.

(16)

Medlemsstaterna och kommissionen bör samråda med varandra inom rådet i enlighet med villkoren i fördraget om Europeiska unionen, för att utarbeta en icke bindande handbok för tillämpare som bör behandla de förfaranden som styr informationsutbytet, särskilt metoderna för identifiering av gärningsmän, den gemensamma synen på brottskategorierna och påföljds- och åtgärdskategorierna samt förklara problematiska nationella brott och påföljder och åtgärder samt säkerställa nödvändig samordning för utvecklingen och handhavandet av Ecris.

(17)

För att påskynda utvecklingen av Ecris bör kommissionen vidta en rad tekniska åtgärder för att bistå medlemsstaterna vid förberedandet av den tekniska infrastruktur som krävs för att koppla samman deras datoriserade kriminalregister. Kommissionen kan tillhandahålla medlemsstaterna en genomförandehänvisningsprogramvara, dvs. en lämplig programvara för denna sammankoppling; medlemsstaterna kan välja att använda denna i stället för sin egen anslutningsprogramvara för att genomföra en gemensam uppsättning protokoll som möjliggör utbyte av uppgifter mellan nationella datoriserade kriminalregister.

(18)

Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (5) bör tillämpas vid det datoriserade utbytet av uppgifter ur medlemsstaternas kriminalregister, vilket skulle ge en tillräcklig uppgiftsskyddsnivå vid utbyte av information mellan medlemsstaterna och göra det möjligt för medlemsstaterna att kräva högre standarder på skydd av nationell databehandling.

(19)

Eftersom målet för detta beslut, nämligen att utveckla ett system för datoriserat utbyte av uppgifter om fällande domar mellan medlemsstaterna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av behovet av en samordnad insats på EU-nivå, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan rådet vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, till vilken det hänvisas i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(20)

Detta beslut står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och återspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

a)

En anslutningsprogramvara som utformats i enlighet med en gemensam uppsättning protokoll som medger utbyte av uppgifter mellan medlemsstaternas datoriserade kriminalregister.

b)

En gemensam kommunikationsinfrastruktur med ett krypterat nät.

a)

En förteckning över nationella brott inom var och en av de kategorier som anges i tabellen över brott i bilaga A. Denna förteckning ska inkludera brottets beteckning eller rättsliga klassificering samt en hänvisning till tillämplig lagbestämmelse. Den får även omfatta en kort beskrivning av brottsrekvisiten.

b)

En förteckning över typer av domar, eventuella kompletterande påföljder, säkerhetsåtgärder och efterföljande beslut som ändrar verkställigheten av domen enligt nationell lagstiftning, för var och en av de kategorier som det hänvisas till i tabellen över påföljder och åtgärder i bilaga B. Den kan även innehålla en kort beskrivning av den specifika påföljden eller åtgärden.

a)

utarbeta en icke bindande handbok för tillämpare som beskriver förfarandet för utbyte av uppgifter via Ecris och som särskilt behandlar metoderna för identifiering av gärningsmän och redogör för den gemensamma synen på brottskategorierna och påföljds- och åtgärdskategorierna i bilagorna A och B,

b)

samordna sina åtgärder för utvecklingen och driften av Ecris, särskilt avseende