I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

5.2.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 36/1

RÅDETS FÖRORDNING (EG, EURATOM) nr 105/2009

av den 26 januari 2009

om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2000/597/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 279.2,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 183,

med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (1), särskilt artikel 8.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av revisionsrättens yttrande (3), och

av följande skäl:

(1)	Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 15–16 december 2005 antogs en rad slutsatser i fråga om systemet för gemenskapernas egna medel, vilket senare ledde till antagandet av beslut 2007/436/EG, Euratom.

(2)	I artikel 2.1 a i beslut 2007/436/EG, Euratom görs ingen åtskillnad mellan jordbruksavgifter och tullar.

(3)

Enligt artikel 2.5 andra stycket i beslut 2007/436/EG, Euratom ska Nederländerna och Sverige under perioden 2007–2013 åtnjuta en bruttominskning av sina på bruttonationalinkomsten (BNI) baserade bidrag, vilken ska finansieras av alla medlemsstater. Finansieringen av denna bruttominskning ska inte påverkas av eventuella senare ändringar av BNI-uppgifterna.

(4)

Eftersom det i beslut 2007/436/EG, Euratom på engelska hänvisas till NGI (gross national income) i stället för GNP (gross national product), bör rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (4) om så krävs anpassas till detta (den svenska översättningen BNI, bruttonationalinkomst, behöver inte ändras). Eftersom systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel inte längre innehåller s.k. finansiella bidrag från BNI finns det inget skäl att hänvisa till dessa i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000.

(5)	Med tanke på vikten av en effektiv förvaltning av kommissionens konton för egna medel bör bestämmelserna om översändande av data och om rapporteringsperioder anpassas till nuvarande bankpraxis.

(6)

Enligt det nya interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (5) krävs det från och med 2007 års budget inte längre någon särskild finansieringsmekanism för reserven för lån och lånegarantier och reserven för katastrofbistånd. Reserven för katastrofbistånd tas nu upp i budgeten som en avsättning, och utgifter från reserven för lån och lånegarantier klassas som obligatoriska utgifter i den allmänna budgeten.

(7)	Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)	Denna förordning bör i enlighet med artikel 11 i beslut nr 2007/436/EG, Euratom träda i kraft samma dag som det beslutet och tillämpas från och med den 1 januari 2007.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 ska ändras på följande sätt:

1.	I förordningens titel ska ”beslut 2000/597/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel” ersättas med följande: ”beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel”.

Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Europeiska gemenskapernas egna medel enligt beslut 2007/436/EG, Euratom (6), nedan kallade egna medel, ska tillhandahållas kommissionen och kontrolleras i enlighet med denna förordning, utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 (7), förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 (8) och direktiv 89/130/EEG, Euratom (9).

3.	I artikel 2.1 ska ”artikel 2.1 a och b i beslut 2000/597/EG, Euratom” ersättas med följande: ”artikel 2.1 a i beslut 2007/436/EG, Euratom”.

I artikel 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Dokumenten avseende de statistiska förfaranden och beräkningsunderlag som avses i artikel 3 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 ska bevaras av medlemsstaterna till och med den 30 september det fjärde året efter budgetåret i fråga. Dokumenten avseende momsmedel ska bevaras för samma period.”

Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

Den procentsats som avses i artikel 2.1 c i beslut 2007/436/EG, Euratom och som ska fastställas i budgetförfarandet, ska beräknas som en procentandel av summan av medlemsstaternas prognostiserade bruttonationalinkomst (nedan kallad BNI) på ett sådant sätt att den helt täcker den del av budgeten som inte finansieras av de inkomster som avses i artikel 2.1 a och b i beslut 2007/436/EG, Euratom, av finansiella bidrag till kompletterande program inom forskning och teknisk utveckling eller av övriga inkomster.

Denna procentsats ska anges i budgeten genom ett tal som ska anges med så många decimaler som behövs för att fullständigt fördela de medel som grundas på BNI mellan medlemsstaterna.”

Artikel 6.3 c ska ersättas med följande:

”c)

Momsmedel och ytterligare medel ska dock bokföras enligt led a på följande sätt, med beaktande av hur de påverkas av den korrigering som beviljats Förenade kungariket för budgetobalanser samt den bruttominskning som beviljats Nederländerna och Sverige:

—	Den tolftedel som avses i artikel 10.3 ska bokföras den första arbetsdagen i varje månad.

—

De saldon som avses i artikel 10.4 och 10.6 och de anpassningar som avses i artikel 10.5 och 10.7 ska bokföras årligen, förutom de särskilda anpassningar som avses i artikel 10.5 första strecksatsen, vilka ska bokföras den första arbetsdagen i den månad som följer efter överenskommelsen mellan den berörda medlemsstaten och kommissionen.”

Artikel 9.1a ska ersättas med följande:

”1a. Medlemsstaterna eller de organ som de har utsett ska översända följande till kommissionen i elektronisk form:

a)	Ett kontoutdrag med uppgift om de belopp i egna medel som bokförts eller en verifikation av den enskilda överföringen; detta ska ske samma dag som beloppen har bokförts.

b)	Ett kontoutdrag med uppgift om de belopp i egna medel som bokförts; detta ska ske senast den andra arbetsdagen efter det att beloppet i egna medel har bokförts, utan att det påverkar tillämpningen av led a.”

Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

1. Efter avdrag för kostnader för uppbörd enligt artiklarna 2.3 och 10.3 i beslut 2007/436/EG, Euratom ska de egna medel som avses i artikel 2.1 a i det beslutet krediteras senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månad som följer efter den månad under vilken anspråket fastställdes enligt artikel 2 i denna förordning.

För anspråk som redovisas särskilt enligt artikel 6.3 b i denna förordning ska krediteringen dock göras senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månad som följer efter den månad under vilken de belopp uppbars som motsvarar anspråken.

2. Vid behov får medlemsstaterna uppmanas av kommissionen att med en månad tidigarelägga en kreditering av andra medel än momsmedel eller ytterligare medel på grundval av information som medlemsstaterna har tillgång till den femtonde dagen i den månaden.

Varje tidigarelagd kreditering ska justeras nästa månad när den kreditering sker som avses i punkt 1. Denna justering ska omfatta en negativ kreditering som motsvarar beloppet av den tidigarelagda krediteringen.

3. Momsmedel och ytterligare medel ska, med beaktande av hur den korrigering som Förenade kungariket beviljats för obalanser i budgeten samt den bruttominskning som beviljats Nederländerna och Sverige påverkar dessa medel, krediteras den första arbetsdagen i varje månad med en tolftedel av de belopp som redovisas i budgeten, omräknade till nationell valuta enligt den växelkurs som gällde den sista noteringsdagen i det kalenderår som föregår budgetåret och som offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

För det särskilda syftet att enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (10) betala utgifter för EGFJ, får kommissionen, med hänsyn till gemenskapens likviditet, uppmana medlemsstaterna att med en eller två månader under det första kvartalet i budgetåret tidigarelägga krediteringen av en tolftedel eller en del av en tolftedel av de belopp i budgeten som är uppförda som momsmedel och/eller ytterligare medel, med beaktande av hur den korrigering som Förenade kungariket beviljats för obalanser i budgeten och den bruttominskning som Nederländerna och Sverige beviljats påverkar dessa medel.

Efter det första kvartalet får den begärda månatliga krediteringen inte överstiga en tolftedel av momsmedlen och de BNI-baserade medlen, och krediteringen får ej heller överstiga de belopp som för detta syfte är redovisade i budgeten.

Kommissionen ska anmäla den kreditering som begärs till medlemsstaterna senast två veckor i förväg.

Det åttonde stycket rörande det belopp som ska krediteras i januari varje år och det nionde stycket som ska tillämpas om budgeten inte är slutgiltigt antagen före början av budgetåret, ska tillämpas på dessa tidigarelagda krediteringar.

Varje förändring av den enhetliga procentsatsen för momsmedel, av procentsatsen för ytterligare medel och av den korrigering som beviljas Förenade kungariket för obalanser i budgeten och av dess finansiering enligt artiklarna 4 och 5 i beslut 2007/436/EG, Euratom samt av finansieringen av den bruttominskning som beviljats Nederländerna och Sverige kräver att en ändringsbudget slutgiltigt antas, och ska medföra en anpassning av de tolftedelar som krediterats under budgetåret.

Dessa anpassningar ska göras i samband med den första krediteringen efter det slutgiltiga antagandet av ändringsbudgeten om denna antas före den sextonde dagen i månaden. I övriga fall ska anpassningarna göras i samband med den andra krediteringen efter det slutgiltiga antagandet. Med avvikelse från artikel 8 i budgetförordningen ska dessa anpassningar redovisas det budgetår som omfattas av ändringsbudgeten i fråga.

Beräkningen av tolftedelarna för januari varje budgetår ska baseras på de belopp som föreskrivs i det budgetförslag som avses i artikel 272.3 i EG-fördraget och artikel 177.3 i Euratomfördraget, och ska räknas om till nationell valuta enligt de växelkurser som gällde den första noteringsdagen efter den 15 december det kalenderår som föregick budgetåret; anpassningen ska göras i samband med krediteringen för följande månad.

Om budgeten inte har slutgiltigt antagits innan budgetåret börjar, ska medlemsstaterna den första arbetsdagen i varje månad, inklusive januari, kreditera en tolftedel av det belopp för momsmedel och ytterligare medel, med beaktande av hur den korrigering som Förenade kungariket beviljats för obalanser i budgeten och den bruttominskning som Nederländerna och Sverige beviljats påverkar dessa medel, vilket redovisats i den senaste slutgiltigt antagna budgeten; anpassningen ska göras den första dagen för kreditering efter det att budgeten slutgiltigt antagits, om den antagits före den sextonde dagen i månaden. I övriga fall ska anpassningen göras den andra dagen för kreditering efter det att budgeten slutgiltigt antagits.

4. Varje medlemsstat ska på grundval av den årliga översikt över beräkningsunderlag för momsmedel som föreskrivs i artikel 7.1 i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 debiteras ett belopp som beräknats från de uppgifter som anges i översikten och som baseras på den enhetliga procentsats som beslutats för föregående budgetår, och sedan krediteras de tolv inbetalningar som gjorts under detta budgetår. Dock får en medlemsstats beräkningsunderlag för momsmedel på vilket ovannämnda procentsats tillämpas inte överskrida den procentsats av dess BNI som fastställs i artikel 2.1 b i beslut 2007/436/EG, Euratom enligt artikel 2.7 första meningen i det beslutet. Kommissionen ska beräkna saldot och informera medlemsstaterna i så god tid att de kan redovisa saldot på det konto som avses i artikel 9.1 i denna förordning den första arbetsdagen i december samma år.

5. Eventuella rättelser av beräkningsunderlaget för momsmedel enligt artikel 9.1 i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 ska för varje berörd medlemsstat vars beräkningsunderlag, rättelserna medräknade, inte överskrider de procentsatser som fastställs i artiklarna 2.1 b och 10.2 i beslut 2007/436/EG, Euratom medföra följande anpassningar av det saldo som avses i punkt 4 i den här artikeln:

—

De rättelser enligt artikel 9.1 första stycket i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 som gjorts senast den 31 juli ska medföra en allmän anpassning som redovisas på det konto som avses i artikel 9.1 i den här förordningen den första arbetsdagen i december samma år. En särskild anpassning får dock redovisas före den dagen, om den berörda medlemsstaten och kommissionen kommer överens om det.

—

Om de åtgärder som kommissionen vidtar enligt artikel 9.1 andra stycket i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 för att rätta beräkningsunderlaget medför en anpassning av krediteringarna på det konto som avses i artikel 9.1 i den här förordningen, ska den anpassningen göras den dag som anges av kommissionen enligt nämnda åtgärder.

De förändringar av BNI som avses i punkt 7 i den här artikeln ska också medföra en anpassning av saldot för varje medlemsstat vars beräkningsunderlag, rättelserna medräknade, begränsas till de procentsatser som fastställs i artiklarna 2.1 b och 10.2 i beslut 2007/436/EG, Euratom.

Kommissionen ska informera medlemsstaterna om dessa anpassningar i så god tid att medlemsstaterna kan redovisa dem på det konto som avses i artikel 9.1 den första arbetsdagen i december samma år.

En särskild anpassning får redovisas när som helst, om medlemsstaten och kommissionen kommer överens om det.

6. På grundval av tal för total BNI till marknadspris och dess komponenter från föregående budgetår, lämnade av medlemsstaterna enligt artikel 2.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 ska varje medlemsstat debiteras ett belopp som beräknas genom att den enhetliga procentsats som antagits för föregående budgetår tillämpas på BNI, och krediteras med de tolv betalningar som gjorts det föregående budgetåret. Kommissionen ska beräkna saldot och informera medlemsstaterna i så god tid att de kan redovisa saldot på det konto som avses i artikel 9.1 i den här förordningen den första arbetsdagen i december samma år.

7. Eventuella förändringar av BNI för tidigare budgetår enligt artikel 2.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003, med förbehåll för artikel 5 i den förordningen, ska medföra att varje berörd medlemsstat anpassar det saldo som fastställs enligt punkt 6 i den här artikeln. Denna anpassning ska göras i enlighet med villkoren i punkt 5 första stycket i den här artikeln. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om dessa anpassningar så de kan redovisa dem på det konto som avses i artikel 9.1 i denna förordning den första arbetsdagen i december samma år. Efter den 30 september det fjärde året efter ett givet budgetår ska förändringar av BNI inte längre beaktas, såvida inte rättelserna avser punkter som har anmälts inom denna tid av kommissionen eller den berörda medlemsstaten.

8. De förfaranden som avses i punkterna 4–7 medför ändringar av inkomsterna för det budgetår under vilket förfarandena ägde rum.

9. Bruttominskningen av Nederländernas och Sveriges bidrag till budgeten ska finansieras av alla medlemsstater. Finansieringen av denna bruttominskning ska inte påverkas av eventuella senare ändringar av BNI-uppgifterna.

10. I enlighet med artikel 2.7 i beslut 2007/436/EG, Euratom ska BNI, vid tillämpningen av det beslutet, utgöras av bruttonationalinkomsten för ifrågavarande år till marknadspriser enligt definitionen i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003, utom för år före 2002, för vilka BNI till marknadspriser enligt definitionen i direktiv 89/130/EEG, Euratom ska fortsätta användas som grund för beräkningen av de ytterligare medlen.

9.	Denna ändring påverkar inte den svenska versionen.

10.	Artikel 11.4 ska ersättas med följande: ”4. Artikel 9.1a och 9.2 ska i tillämpliga delar tillämpas på den betalning av ränta som avses i punkt 1.”

11.

Artikel 12.5 ska ändras på följande sätt:

a)	Den första meningen ska ersättas med följande: ”Medlemsstaterna eller de organ som utsetts av dem ska verkställa kommissionens betalningsorder enligt kommissionens instruktioner, inom högst tre arbetsdagar efter orderns mottagande.”

b)	Följande stycke ska läggas till: ”Medlemsstaterna, eller de organ som utsetts av dem, ska senast på den andra arbetsdagen efter transaktionen och i elektronisk form tillsända kommissionen ett kontoutdrag där de berörda kontorörelserna framgår.”

12.	I rubriken till avdelning VI ska ”beslut 2000/597/EG, Euratom” ersättas med följande: ”beslut 2007/436/EG, Euratom”.

13.	I den inledande meningen i artikel 15 ska ”beslut 2000/597/EG, Euratom” ersättas med följande: ”beslut 2007/436/EG, Euratom”.

14.	I artikel 16 ska hänvisningen till ”artikel 10.4–10.8” ersättas med följande: ”artikel 10.4–10.7”.

15.

Artikel 18.1 ska ändras på följande sätt:

a)	I punkt 1 ska första meningen ersättas med följande: ”1. Medlemsstaterna ska genomföra kontrollerna och undersökningarna avseende fastställande och tillhandahållande av egna medel enligt artikel 2.1 a i beslut 2007/436/EG, Euratom.”

Punkt 4 c ska ersättas med följande:

”c)	de kontroller som görs enligt artikel 279.1 b i EG-fördraget och artikel 183.1 b i Euratomfördraget.”

16.	Denna ändring påverkar inte den svenska versionen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som beslut 2007/436/EG, Euratom träder i kraft.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 januari 2009.

På rådets vägnar

A. VONDRA

Ordförande

(1) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

(2) Yttrandet avgivet den 21 oktober 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3) EUT C 192, 29.7.2008, s. 1.

(4) EGT L 130, 31.5.2000, s. 1.

(5) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(6) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

(7) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt (EGT L 155, 7.6.1989, s. 9).

(8) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (EUT L 181, 19.7.2003, s. 1).

(9) EGT L 49, 21.2.1989, s. 26.”

(10) EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.”

5.2.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 36/8

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 107/2009

av den 4 februari 2009

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG avseende krav på ekodesign för enkla digitalboxar

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG (1), särskilt artikel 15.1,

efter samråd med samrådsforumet för ekodesign, och

av följande skäl:

(1)

Enligt direktiv 2005/32/EG bör kommissionen fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter med betydande försäljnings- och handelsvolym, som har betydande inverkan på miljön och som erbjuder stora möjligheter till förbättringar i fråga om deras miljöeffekter, utan att detta medför överdrivna kostnader.

(2)	Enligt artikel 16.2 första strecksatsen i direktiv 2005/32/EG ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.3 och kriterierna i artikel 15.2 och efter att ha hört samrådsforumet vid behov införa genomförandeåtgärder för konsumentelektronik.

(3)	Kommissionen har genomfört en förberedande studie som analyserar de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av enkla digitalboxar. Studien har tagits fram i samarbete med intressenter och berörda parter från EU och tredjeländer, och resultaten har offentliggjorts.

(4)

I den förberedande studien sägs att antalet enkla digitalboxar på gemenskapsmarknaden kommer att växa från 28 miljoner 2008 till 56 miljoner 2014, och de enkla digitalboxarnas elförbrukning kommer att öka från 6 TWh 2010 till 14 TWh 2014, men att de enkla digitalboxarnas elförbrukning kan minskas kraftigt på ett kostnadseffektivt sätt.

(5)

De enkla digitalboxarnas elförbrukning kan minskas genom att man tillämpar befintliga generiska lösningar som, trots att de är kostnadseffektiva, inte införs på marknaden på ett tillfredsställande sätt eftersom slutanvändarna inte är medvetna om driftskostnaderna för enkla digitalboxar. Detta gör att tillverkarna inte stimuleras att integrera sådana lösningar för att minska effektförbrukningen under drift.

(6)	Ekodesignkraven för de enkla digitalboxarnas effektförbrukning bör bestämmas i syfte att harmonisera ekodesignkraven för dessa anordningar i hela gemenskapen och bidra till den inre marknadens funktion och till att förbättra dessa anordningars miljöprestanda.

(7)	Denna förordning bör öka marknadspenetreringen för tekniska lösningar som gör de enkla digitalboxarna energisnålare, vilket leder till en beräknad årlig energibesparing på 9 TWh 2014, jämfört med om ingenting alls görs.

(8)	Ekodesignkraven bör inte få någon negativ effekt på produktens funktion och de bör inte påverka hälsa, säkerhet och miljö negativt.

(9)

Ett planerat införande av ekodesignkraven bör omfatta en lämplig tidsram för att ge tillverkarna tid att modifiera sina produkter. Tidsplaneringen av de olika stegen bör göras så, att negativa effekter som har samband med funktionerna för den utrustning som finns på marknaden undviks och att kostnadseffekterna för tillverkarna, framför allt små och medelstora företag, beaktas, samtidigt som man tillser att de politiska målen uppnås i rätt tid.

(10)	Mätning av effektförbrukningen bör genomföras med hänsyn till allmänt erkänd teknisk praxis. Tillverkarna kan tillämpa harmoniserade standarder som utarbetats enligt artikel 9 i direktiv 2005/32/EG.

(11)

Kraven som anges i denna förordning bör ha företräde framför de krav som anges i kommissionens förordning (EG) nr 1275/2008 av den 17 december 2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG vad gäller kraven på ekodesign för energiförbrukning i standby- eller frånläge av elektrisk och elektronisk hushålls- och kontorsutrustning (2).

(12)	I enlighet med artikel 8.2 i direktiv 2005/32/EG bör denna förordning ange att tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelsen utgörs av den interna designkontroll som anges i bilaga IV till direktiv 2005/32/EG och det ledningssystem som anges i bilaga V till direktiv 2005/32/EG.

(13)	För att underlätta kontrollerna av överensstämmelse måste tillverkarna lämna information i den tekniska dokumentation som anges i bilagorna IV och V i direktiv 2005/32/EG i den utsträckning som de avser de krav som anges i denna genomförandeåtgärd.

(14)

Riktmärken för befintliga enkla digitalboxar med låg effektförbrukning bör bestämmas. Om konsumenterna ges tillgång till enkla digitalboxar som kan ställa sig i ett ”0 Watt”-förbrukningsläge skulle detta kunna bidra till att konsumenterna ändrar sitt beteende och beslutar att undvika onödiga energiförluster. Riktmärkena kommer att bidra till att säkerställa en allmänt tillgänglig och lättfattlig information, framför allt för små och medelstora företag och mikroföretag, vilket kommer att ytterligare underlätta integrationen av bästa designlösningar för att minska de enkla digitalboxarnas energiförbrukning.

(15)	Åtgärderna som anges i denna förordning överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 19.1 direktiv 2005/32/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs kraven på ekodesign för enkla digitalboxar.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska de definitioner som anges i direktiv 2005/32/EG gälla. Dessutom ska följande definitioner gälla:

Enkel digitalbox: fristående apparat som, oavsett vilka gränssnitt som används

a)	har som primär funktion att konvertera standard- eller högupplösta okrypterade digitala sändningssignaler till analoga signaler som är lämpliga för analoga tv- eller radioapparater,

b)	inte har någon funktion för ”villkorad tillgång”,

c)	inte erbjuder någon inspelningsfunktion som bygger på löstagbara medier i ett biblioteksformat av standardtyp.

En enkel digitalbox kan utrustas med följande ytterligare funktioner och/eller komponenter som inte ingår i minimispecifikationen för en enkel digitalbox:

a)	Tidsförskjutnings- och inspelningsfunktioner med hjälp av en integrerad hårddisk.

b)	Konvertering av mottagna högupplösta sändningssignaler till hög- eller standardupplösta videosignaler.

c)	En andra mottagare.

Standby-läge: ett läge där utrustningen är ansluten till nätet, är beroende av energi från nätet för att kunna fungera som avsett och därvid endast erbjuder följande funktioner som kan kvarstå på obestämd tid:

a)	Reaktiveringsfunktion eller reaktiveringsfunktion med enbart visning av påslagen reaktiveringsfunktion, och/eller

b)	informations- eller statusskärm.

3.	Reaktiveringsfunktion: funktion som möjliggör aktiveringen av andra lägen, inbegripet aktivt läge, med hjälp av fjärrväxling, inbegripet fjärrkontroll, interna sensorer eller timer, i syfte att koppla på ytterligare funktioner, inbegripet huvudfunktionen.

4.	Informations- eller statusskärm: en kontinuerlig funktion som ger information om eller anger status för utrustningen på en skärm, inklusive klockslag.

5.	Aktivt läge/aktiva lägen: ett förhållande där utrustningen är ansluten till nätet och minst en av huvudfunktionerna som tillhandahåller utrustningens avsedda tjänst har aktiverats.

6.	Automatiskt viloläge: en funktion som kopplar om den enkla digitalboxens aktiva läge till standby-läge efter en period i aktivt läge efter användarens senaste åtgärd och/eller kanalbyte.

7.	Andra mottagare: en del av den enkla digitalboxen som är tillgänglig för fristående inspelning samtidigt som det är möjligt att se ett annat program.

8.	Villkorad tillgång: en av tjänsteleverantören kontrollerad utsändning som kräver ett abonnemang för betal-tv-tjänster.

Artikel 3

Ekodesignkrav

Ekodesignkraven för enkla digitalboxar anges i bilaga I.

Artikel 4

Förhållandet till förordning (EG) nr 1275/2008

De krav som anges i denna förordning ska gälla framför kraven som anges i förordning (EG) nr 1275/2008.

Artikel 5

Bedömning av överensstämmelse

Förfarandet för bedömning av överensstämmelse som anges i artikel 8.2 i direktiv 2005/32/EG ska vara det interna kontrollsystem som anges i bilaga IV till direktiv 2005/32/EG eller det ledningssystem som anges i bilaga V till direktiv 2005/32/EG.

Artikel 6

Kontrollförfarande för marknadsövervakning

Övervakningskontroller ska genomföras i enlighet med det kontrollförfarande som anges i bilaga II.

Artikel 7

Riktmärken

Indikativa riktmärken för produkter och teknik med bästa prestanda som för närvarande finns tillgängliga på marknaden anges i bilaga III.

Artikel 8

Översyn

Senast fem år efter det att denna förordning trätt i kraft ska kommissionen granska den mot bakgrund av de tekniska framstegen och redovisa resultaten från denna granskning för samrådsforumet.

Artikel 9

Ikraftträdande

Denna förordning ska träda i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Punkt 1 i bilaga I ska börja tillämpas ett år efter det datum som anges i första stycket.

Punkt 2 i bilaga I ska börja tillämpas tre år efter det datum som anges i första stycket.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 februari 2009.

På kommissionens vägnar

Andris PIEBALGS

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.

(2) EUT L 339, 18.12.2008, s. 45.

BILAGA I

Krav på ekodesign

1. Ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft får de enkla digitalboxar som förs ut på marknaden inte överskrida följande gränsvärden för effektförbrukning. Enkla digitalboxar med en integrerad hårddisk och/eller en andra mottagare undantas från det kravet:

	Standby-läge	Aktivt läge
Enkel digitalbox	1,00 W	5,00 W
Marginal för displayfunktion i standby	+1,00 W	—
Marginal för avkodning av högupplösta signaler	—	+3,00 W

2. Tre år efter det att denna förordning har trätt i kraft får de enkla digitalboxar som förs ut på marknaden inte överskrida följande gränsvärden för effektförbrukning:

	Standby-läge	Aktivt läge
Enkel digitalbox	0,50 W	5,00 W
Marginal för displayfunktion i standby	+0,50 W	—
Marginal för hårddisk	—	+6,00 W
Marginal för andra mottagare	—	+1,00 W
Marginal för avkodning av högupplösta signaler	—	+1,00 W

3. Tillgänglighet för standby-läge

Ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska enkla digitalboxar erbjuda standby-läge.

4. Automatiskt viloläge

Ett år efter det att denna genomförandeåtgärd har trätt i kraft ska enkla digitalboxar vara utrustade med automatisk övergång till viloläge eller en liknande funktion med följande egenskaper:

—	Den enkla digitalboxen ska automatiskt växla från aktivt läge till standby efter mindre än tre timmar i aktivt läge efter brukarens senaste åtgärd och/eller kanalbyte med ett varningsmeddelande två minuter innan boxen går till standby-läge.

—	Funktionen ”automatiskt viloläge” ska ställas in som standard.

5. Mätningar

Den effektförbrukning som anges i punkterna 1 och 2 ska fastställas genom en pålitlig, korrekt och reproducerbar mätmetod som tar hänsyn till allmänt vedertagen teknisk praxis.

Mätning av effekter på 0,5 W eller mer ska göras med en osäkerhet på mindre än eller motsvarande 2 % vid konfidensnivån 95 %. Mätning av effekter understigande 0,5 W ska göras med en osäkerhet på mindre än eller motsvarande 0,01 W vid konfidensnivån 95 %.

6. Information som ska tillhandahållas av tillverkarna för bedömning av överensstämmelse

För att utföra den bedömning av överensstämmelse som anges i artikel 5 ska den tekniska informationen innehålla följande:

För standby-läge och aktivt läge

—	Effektförbrukningsdata i Watt, avrundat till andra decimalen, samt uppgift om förbrukning för tilläggsfunktioner och/eller tilläggskomponenter.

—	Använd mätmetod.

—	Mätperiod.

—	Beskrivning av hur apparatens driftsläge valdes eller programmerades.

—	Åtgärdssekvens för att nå det läge där utrustningen automatiskt byter läge.

—	Eventuella kommentarer om utrustningens användning.

Testparametrar för mätningarna

—	Omgivande temperatur.

—	Testspänning i volt och frekvens i Hz.

—	Total harmonisk distorsion för systemet för elförsörjning.

—	Variationer i nätspänningen under provningen.

—	Information och dokumentation om instrumentering, uppställning och kretsar som använts för elprovning.

—	Ingångssignal i RF (för digitala markbundna sändningar) eller IF (för satellitsändningar).

—	Testsignaler för audio/video enligt transportströmmen för MPEG-2.

—	Justering av reglage.

Effektkraven för kringutrustning för mottagning som drivs av den enkla digitalboxen, såsom en aktiv antenn för markbundna signaler, en nedblandare för satellitsignaler eller ett kabel- eller telekommodem behöver inte inkluderas i den tekniska dokumentationen.

7. Information till konsumenterna som ska tillhandahållas av tillverkarna

Tillverkarna ska se till att konsumenterna ges uppgifter om de enkla digitalboxarnas energiförbrukning i watt, avrundat till en decimal, för standbyläget och för det aktiva läget.

BILAGA II

Kontrollförfarandet

När de marknadsövervakningskontroller genomförs som anges i artikel 3.2 i direktiv 2005/32/EG ska medlemsstaternas myndigheter tillämpa följande kontrollförfarande för tillämpliga krav i bilaga I, punkterna 1, 2 och 4, i förekommande fall.

För effektförbrukning som är större än 1,00 W:

Medlemsstaterna ska prova en enda enhet.

Modellen ska i förekommande fall anses motsvara de krav som anges i punkterna 1 och 2 i bilaga I till denna förordning om resultaten för aktivt läge och standby-läge inte överskrider gränsvärdena med mer än 10 %.

I annat fall ska ytterligare tre enheter provas. Modellen ska anses uppfylla kraven i denna förordning om det genomsnittliga resultatet från de senare tre proven för aktivt läge och standby-läge i förekommande fall inte överskrider gränsvärdena med mer än 10 %.

För effektförbrukning som är 1,00 W eller lägre:

Medlemsstaterna ska prova en enda enhet.

Modellen ska i förekommande fall anses motsvara de krav som anges i punkterna 1 och 2 i bilaga I till denna förordning om resultaten för aktivt läge och/eller standby-läge inte överskrider gränsvärdena med mer än 0,10 W.

I annat fall ska ytterligare tre enheter provas. Modellen ska anses uppfylla kraven i denna förordning om det genomsnittliga resultatet från de senare tre proven för aktivt läge och/eller standby-läge i förekommande fall inte överskrider gränsvärdena med mer än 0,10 W.

I annat fall ska modellen inte anses uppfylla kraven.

BILAGA III

Riktmärken

Följande förslag på riktmärken anges för punkt 2 del 3 i bilaga I till direktiv 2005/32/EG. De avser den bästa tillgängliga teknik som finns att tillgå den dag då denna förordning antas.

Enkla digitalboxar utan ytterligare funktioner:

—	Aktivt läge: 4,00 W.

—	Standby-läge utan displayfunktion: 0,25 W.

—	Frånläge: 0 W.

Enkla digitalboxar med integrerad hårddisk:

—	Aktivt läge: 10,00 W.

—	Standby-läge utan displayfunktion: 0,25 W.

—	Frånläge: 0 W.

Ovanstående riktmärken har fastställts på grundval av en enkel digitalbox med grundkonfigurering, automatiskt viloläge och strömbrytare.

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

5.2.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 36/22

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 11 december 2008

om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

(ECB/2008/22)

(2009/98/EG)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 26.2, och

av följande skäl:

(1)	Beslut ECB/2006/17 av den 10 november 2006 om Europeiska centralbankens årsbokslut (1) behöver ändras för att spegla policybeslut och utvecklingen på marknaderna.

(2)

För att ytterligare förbättra förståelsen för Europeiska centralbankens (ECB) årsredovisning har ECB ändrat reglerna för hur den redovisar sina värdepapperstransaktioner. Bland annat har ECB beslutat att värdepapper som tidigare klassats som finansiella anläggningstillgångar i framtiden inte längre ska återfinnas under rubriken ”Övriga finansiella tillgångar” i balansräkningen utan i stället redovisas i en post under rubriken ”Tillgångar”, klassificerade efter emittentens hemvist, valutan på innehavet och huruvida värdepappren innehas fram till förfallodagen. Därutöver ska alla finansiella instrument som ingår i en öronmärkt portfölj redovisas under rubriken ”Övriga finansiella tillgångar”.

(3)

Beslut ECB/2006/17 innehåller inte några specifika regler för redovisning av räntesvappar på termin, valutaterminer och aktieterminer. Sådana instrument används i allt större utsträckning på finansmarknaderna och kan ha betydelse för förvaltningen av ECB:s reservtillgångar. Räntesvappar på termin bör redovisas på samma sätt som vanliga räntesvappar, medan valutaterminer och aktieterminer bör redovisas på samma sätt som ränteterminer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Beslut ECB/2006/17 ska ändras på följande sätt:

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

Punkt 2 ska ersättas med följande:

b)	Följande punkt 4 ska läggas till: ”4. Värdepapper som klassats som ’innehas till förfallodagen’ och ej omsättningsbara värdepapper ska värderas till anskaffningskostnad minus eventuella förluster och anges minus eventuella förluster.”

2.	Artikel 10 ska ersättas med följande: ”Artikel 10 Omsättningsbara egetkapitalinstrument Omsättningsbara egetkapitalinstrument ska redovisas i enlighet med artikel 9 i riktlinje ECB/2006/16.”

3.	Artikel 16 ska ersättas med följande: ”Artikel 16 Terminskontrakt Terminskontrakt ska redovisas i enlighet med artikel 16 i riktlinje ECB/2006/16.”

4.	I artikel 17 ska följande mening läggas till: ”När det gäller räntesvappar på termin börjar avskrivningen av dessa på transaktionens valutadag.”

5.	Bilagorna I och III till beslut ECB/2006/17 ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Slutbestämmelse

Detta beslut träder i kraft den 31 december 2008.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 11 december 2008.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande

(1) EUT L 348, 11.12.2006, s. 38.

BILAGA

Bilagorna I och III till beslut ECB/2006/17 ska ändras på följande sätt:

Tabellen ”Tillgångar” i bilaga I ska ersättas med följande:

”TILLGÅNGAR

Balansräkningspost

Beskrivning av balansposten

Värderingsprincip

Tillgångar

1	Guld och guldfordringar

Fysiskt guld (dvs. tackor, mynt, plåtar, klimpar) i lager eller ’på ingående’. Icke-fysiskt guld, t.ex. tillgodohavanden på guldavistakonton (ej fördelade konton) eller i visstidsdeposition samt fordringar i guld härrörande från följande transaktioner: i) upp- eller nedgraderingstransaktioner och ii) plats- eller renhetssvappar i guld där skillnaden mellan frisläppande och erhållande är mer än en öppethållandedag

Marknadskurs

2	Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

Fordringar i utländsk valuta på motparter hemmahörande utanför euroområdet, inbegripet mellan- och överstatliga institutioner samt centralbanker utanför euroområdet

2.1	Fordringar på Internationella valutafonden (IMF)

a)	Dragningsrätter inom reservtranchen (netto) Den nationella kvoten minus tillgodohavanden i euro som IMF förfogar över. IMF:s konto nr 2 (eurokonto för administrativa omkostnader) får inräknas i denna post eller i posten ’Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet’

a)	Dragningsrätter inom reservtranchen (netto) Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

b)	Särskilda dragningsrätter Innehav av särskilda dragningsrätter (brutto)

b)	Särskilda dragningsrätter Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

c)	Övriga fordringar Det allmänna lånearrangemanget, lån enligt särskilda låneavtal, inlåning inom ramen för IMF:s Poverty Reduction and Growth Facility

c)	Övriga fordringar Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

2.2	Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

a)	Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’) Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån, omvända repor

a)	Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Investeringar i värdepapper utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’)

Skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, egetkapitalinstrument som hålls som en del av valutareserven, alla utgivna av hemmahörande utanför euroområdet

b)i)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs och aktuell valutakurs Eventuella över- eller underkurser amorteras

b)ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnaden minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

b)iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

b)iv)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadskurs och aktuell valutakurs

c)	Andra externa lån (inlåning) till hemmahörande utanför euroområdet än sådana som ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’

c)	Externa lån Inlåning till nominellt värde, omräknad till aktuell valutakurs

d)	Övriga externa tillgångar Sedlar och mynt från länder utanför euroområdet.

d)	Övriga externa tillgångar Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

3	Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Investeringar i värdepapper inom euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’)

Skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, egetkapitalinstrument som hålls som en del av valutareserven, alla utgivna av hemmahörande i euroområdet

a)i)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs och aktuell valutakurs Eventuella över- eller underkurser amorteras

a)ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

a)iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

a)iv)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadskurs och aktuell valutakurs

b)	Övriga fordringar på hemmahörande i euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’) Lån, inlåning, omvända repor, och diverse utlåning

b)	Övriga fordringar Inlåning till övrig utlåning till nominellt värde, omräknade till aktuell valutakurs

4	Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

4.1	Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

a)	Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’) Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån, omvända repor med anknytning till hanteringen av värdepapper noterade i euro

a)	Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet Nominellt värde

b)	Investeringar i värdepapper utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’) Egetkapitalinstrument, skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, utgivna av hemmahörande utanför euroområdet

b)i)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs Eventuella över- eller underkurser amorteras

b)ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

b)iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

b)iv)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadskurs

c)	Andra lån till hemmahörande utanför euroområdet än sådana som ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’

c)	Lån utanför euroområdet Inlåning till nominellt värde

d)	Värdepapper emitterade av enheter utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’) Värdepapper utgivna av över- eller mellanstatliga organisationer som t.ex. Europeiska investeringsbanken, oberoende av deras geografiska belägenhet

d)i)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs Överkurser och underkurser avskrivs

d)ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

d)iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

4.2	Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

Utlåning enligt villkoren för ERM II

Nominellt värde

5	Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

Posterna 5.1–5.5: Transaktioner avseende de olika penningpolitiska instrument som beskrivs i bilaga I till riktlinje ECB/2000/7 av den 31 augusti 2000 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (1)

5.1	Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

Regelbundna likviditetsskapande reverserade transaktioner som genomförs veckovis, oftast med en veckas löptid

Nominellt värde eller repokostnaden

5.2	Långfristiga refinansieringstransaktioner

Regelbundna likviditetsskapande reverserade transaktioner som genomförs månadsvis, oftast med tre månaders löptid

Nominellt värde eller repokostnaden

5.3	Finjusterande reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner som genomförs vid behov i finjusteringssyfte

Nominellt värde eller repokostnaden

5.4	Strukturella reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner som justerar Eurosystemets strukturella ställning gentemot den finansiella sektorn

Nominellt värde eller repokostnaden

5.5	Utlåningsfacilitet

Facilitet för likviditet över natten till i förväg fastställd ränta mot godtagbara tillgångar som säkerhet (stående facilitet)

Nominellt värde eller repokostnaden

5.6	Fordringar avseende marginalsäkerheter

Tilläggskredit till kreditinstitut härrörande från värdeökningar för underliggande tillgångar avseende annan kredit till dessa kreditinstitut

Nominellt värde eller anskaffningskostnad

6	Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån, omvända repor med anknytning till förvaltningen av värdepappersportföljer i tillgångsposten ’Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet’ (inbegripet transaktioner till följd av omvandling av euroområdets tidigare valutareserver) samt övriga fordringar. Korrespondentkonton hos icke inhemska kreditinstitut i euroområdet. Övriga fordringar och transaktioner som inte hör samman med penningpolitiska transaktioner i Eurosystemet

Nominellt värde eller anskaffningskostnad

7	Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

Andra värdepapper än sådana som ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’: egetkapitalinstrument, skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer, penningmarknadspapper som innehas i fast räkning, inbegripet statspapper från tiden före EMU, ECB-skuldcertifikat inköpta i finjusteringssyfte

i)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs Eventuella över- eller underkurser amorteras

ii)	Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’ Anskaffningskostnad minus eventuella förluster Eventuella över- eller underkurser amorteras

iii)	Ej omsättningsbara värdepapper Anskaffningskostnad minus eventuella förluster Eventuella över- eller underkurser amorteras

iv)	Omsättningsbara egetkapitalinstrument Marknadskurs

8	Fordringar i euro på den offentliga sektorn

Fordringar på den offentliga sektorn härrörande från tiden före EMU (ej omsättningsbara värdepapper, lån)

In- och utlåning till nominellt värde, ej omsättningsbara värdepapper till anskaffningskostnaden

9	Fordringar inom Eurosystemet

9.1	Fordringar med anknytning till skuldebrev som täcker emission av ECB-skuldcertifikat

Balanspost endast för ECB

Skuldebrev utgivna av nationella centralbanker p.g.a. back-to-back-avtalet i samband med ECB-skuldcertifikat

Nominellt värde

9.2	Fordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Fordringar p.g.a. ECB:s utgivning av sedlar i enlighet med beslut ECB/2001/15 av den 6 december 2001 om utgivningen av eurosedlar (2)

Nominellt värde

9.3	Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)

Nettopositionen för följande delposter:

a)	Nettofordringar härrörande från TARGET-konton och motsvarande konton tillhörande de nationella centralbankerna, dvs. nettot av fordringar och skulder – se även skuldposten ’Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)’

a)	Nominellt värde

b)	Andra fordringar inom Eurosystemet, inbegripet den interimistiska fördelningen på de nationella centralbankerna av ECB:s inkomster från utelöpande sedlar

b)	Nominellt värde

10	Poster under avveckling

Saldon på avvecklingskonton (fordringar), inbegripet ej inlösta checkar

Nominellt värde

11	Övriga tillgångar

11.1	Euroområdets mynt

Euromynt

Nominellt värde

11.2	Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Mark och byggnader, möbler och inventarier inbegripet datorutrustning, datorprogramvara

Anskaffningskostnad minus avskrivning

Avskrivning är den systematiska fördelningen av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess livslängd. Livslängden är den period under vilken en anläggningstillgång förväntas vara till nytta för enheten. Livslängden för enskilda materiella anläggningstillgångar får revideras om förväntningarna förändras jämfört med tidigare bedömningar. Större tillgångar kan bestå av olika komponenter som har olika lång livslängd. Livslängden för dessa olika komponenter bör bedömas individuellt.

Kostnaden för immateriella tillgångar inkluderar priset för förvärvet av den immateriella tillgången. Övriga direkta eller indirekta kostnader ska kostnadsföras.

Kapitalisering av utgifter: beloppsbaserat (under 10 000 euro exkl. moms: ingen kapitalisering)

11.3	Övriga finansiella tillgångar

—	Andelar och investeringar i dotterbolag, aktier som innehas av strategiska orsaker eller policyskäl

—	Värdepapper inklusive aktier, andra finansiella instrument, saldon inklusive inlåning med fast löptid samt avistakonton som innehas som en öronmärkt portfölj

—	Omvända repor med kreditinstitut i samband med förvaltningen av värdepappersportföljer i denna post

a)	Omsättningsbara egetkapitalinstrument Marknadskurs

b)	Andelar och illikvida aktier samt egetkapitalinstrument som innehas som permanenta investeringar Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

c)	Investeringar i dotterbolag eller betydande intressen Substansvärde

d)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs Överkurser och underkurser avskrivs

e)	Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’ eller som innehas som permanent investering Anskaffningskostnad minus eventuella förluster Eventuella över- eller underkurser amorteras

f)	Ej omsättningsbara värdepapper Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

g)	Banktillgodohavanden och lån Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs om tillgodohavandena är i utländsk valuta

11.4	Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Omvärderingsresultat för valutaterminer, valutasvappar, räntesvappar, FRA-kontrakt, värdepappersterminer, valutatransaktioner avista från och med affärsdagen till likviddagen

Nettopositionen mellan termin och avista till marknadsvalutakursen

11.5	Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Inkomster som förfaller till betalning i framtiden men som avser rapporteringsperioden. Förutbetalda kostnader och upplupen ränta (dvs. upplupen ränta inköpt med ett värdepapper)

Nominellt värde, utländsk valuta omräknad till marknadskursen

11.6

Diverse

a)	Förskott, lån, andra mindre poster. Lån på förtroendebasis

a)	Nominellt värde eller anskaffningskostnad

b)	Investeringar med anknytning till kunders guldinlåning

b)	Marknadskurs

c)	Nettopensionstillgångar

c)	Enligt artikel 22.3

12	Årets förlust

Nominellt värde

2.	I bilaga III ska orden ”Överföring till/från avsättningar för valutakurs- och prisrisker” i tabellens första kolumn, underrubrik 2.3, ersättas med orden ”Överföring till/från avsättningar för valutakurs-, ränte- och guldprisrisker”.

(1) EGT L 310, 11.12.2000, s. 1.

(2) EGT L 337, 20.12.2001, s. 52.”

5.2.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 36/31

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 23 oktober 2008

om ändring av riktlinje ECB/2000/7 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden

(ECB/2008/13)

(2009/99/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 105.2 första strecksatsen,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 12.1 och 14.3 i förening med artikel 3.1 första strecksatsen, artikel 18.2 och artikel 20 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

För att förverkliga en gemensam penningpolitik krävs definitioner av de instrument och förfaranden som används av Eurosystemet, bestående av de nationella centralbankerna i de medlemsstater som infört euron (nedan kallade deltagande medlemsstater) och Europeiska centralbanken (ECB), så att tillämpningen av penningpolitiken kan bli enhetlig i alla deltagande medlemsstater.

(2)	ECB är behörig att fastställa de riktlinjer som behövs för att genomföra Eurosystemets gemensamma penningpolitik och de nationella centralbankerna är skyldiga att följa dessa riktlinjer.

(3)

På grund av utvecklingen på marknaden krävs det vissa ändringar i definitionen och genomförandet av Eurosystemets penningpolitik. Lämpliga ändringar bör därför göras i riktlinje ECB/2000/7 av den 31 augusti 2000 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (1), särskilt rörande i) förändringar i metoderna för riskhantering och reglerna om säkerheter som godkänns för Eurosystemets kreditoperationer, ii) godkännandet av säkerhet i form av värdepapper i andra valutor än euro i fall av oförutsedda händelser, iii) behovet av regler om behandlingen av enheter vars tillgångar frysts och/eller andra åtgärder som Europeiska gemenskapen eller en medlemsstat ålagt dem att vidta enligt artikel 60.2 i fördraget, samt iv) harmoniseringen med nya bestämmelser i Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/2003 av den 12 september 2003 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/2003/9) (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av bilagorna I och II

Riktlinje ECB/2000/7 ska ändras på följande sätt:

1.	Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här riktlinjen.

2.	Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga II till den här riktlinjen.

Artikel 2

Kontroll

De nationella centralbankerna ska senast den 30 november 2008 närmare underrätta ECB om de texter och åtgärder de avser anta för att följa denna riktlinje.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna riktlinje träder i kraft den 1 november 2008. Artikel 1 ska tillämpas från och med den 1 februari 2009.

Artikel 4

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 23 oktober 2008.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande

(1) EGT L 310, 11.12.2000, s. 1.

(2) EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.

BILAGA I

Bilaga I till riktlinje ECB/2000/7 ska ändras på följande sätt:

1.	I innehållsförteckningen ska rubriken på avsnitt 6.7 ”Godkännande av säkerhet i form av värdepapper i andra valutor än euro i fall av oförutsedda händelser” införas.

Avsnitt 1.3.1 ska ändras på följande sätt:

a)	I första stycket ska fjärde meningen i fotnot 5 ersättas med följande: ”Snabba anbud verkställs normalt inom 90 minuter.”

b)	Första stycket första strecksatsen sista meningen ska ersättas med följande: ”De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna har en central roll när det gäller att fullfölja målen för Eurosystemets öppna marknadstransaktioner.”

I avsnitt 2.2 fjärde stycket ska de två första meningarna ersättas med följande:

”I snabba anbud och bilaterala transaktioner förhandlar de nationella centralbankerna med de motparter som är inkluderade i deras uppsättning av finjusterande motparter. Snabba anbud och bilaterala transaktioner kan också utföras med en större krets av motparter.”

4.	Rubriken på avsnitt 2.4 ska ersättas med följande:

5.	Avsnitt 3.1.2 första stycket sista meningen ska utgå.

6.	Avsnitt 3.1.3 första stycket andra meningen ska utgå.

Avsnitt 4.1 ska ändras på följande sätt:

Under rubriken ”Tillträdesvillkor” ska första stycket ersättas med följande:

”Institut som uppfyller de allmänna urvalskriterierna som specificeras i avsnitt 2.1 har tillträde till faciliteten. Tillträde till utlåningsfaciliteten beviljas av den nationella centralbanken i den medlemsstat där institutet är etablerat. Tillträde till utlåningsfaciliteten beviljas endast de dagar då TARGET2 (1) är öppet (2). De dagar avvecklingssystemen för värdepapper är stängda beviljas tillträde till utlåningsfaciliteten om underliggande tillgångar redan har deponerats i förväg hos de nationella centralbankerna.

Under rubriken ”Tillträdesvillkor” ska tredje stycket fotnot 4 ersättas med följande:

”(4)	Dagar då TARGET2 är stängt meddelas på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu) samt på Eurosystemets webbplatser (se tillägg 5).”

c)	Under rubriken ”Tillträdesvillkor” ska tredje stycket fotnot 5 utgå.

8.	I avsnitt 4.2 under rubriken ”Tillträdesvillkor” ska andra stycket fotnot 12 utgå.

I avsnitt 5.1.3 ska andra stycket sista meningen ersättas med följande:

”Vid snabba anbud som inte tidigare tillkännagetts offentligt kontaktar de nationella centralbankerna de utvalda motparterna direkt. Vid snabba anbud, som tillkännages offentligt, kontaktar de nationella centralbankerna de utvalda motparterna direkt.”

10.	I avsnitt 5.3.3 första stycket ska fotnot 12 utgå.

11.

Avsnitt 6.2 andra stycket ska ersättas med följande:

”Eurosystemet ger endast motparter råd avseende värdepappers godtagbarhet som säkerhet för Eurosystemet om redan emitterade omsättbara tillgångar eller utestående icke omsättbara tillgångar har lämnats in till Eurosystemet som säkerhet. Det ska alltså inte göras något förhandsutlåtande.”

12.

Avsnitt 6.2.1, under rubriken ”Typ av tillgångar”, ska ändras på följande sätt:

I första stycket efter orden ”villkorslöst kapitalbelopp” ska följande fotnot 5 införas i led a:

”(5)	Obligationer med optionsbevis eller andra liknande rätter godtas inte.”

Fjärde stycket ska ersättas med följande:

”De kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar ska uppfylla följande kriterier:

a)	Förvärv av sådana tillgångar måste ske i enlighet med lagstiftningen i en EU-medlemsstat.

De ska ha förvärvats av ett SPV-företag för värdepapperisering i enlighet med lagstiftningen i en medlemsstat från upphovsmannen eller ett ombud på ett sätt som Eurosystemet anser vara en ’verklig försäljning’ som kan göras gällande mot tredje part, och som måste vara utom räckhåll för upphovsmannen och dennes fordringsägare, även för det fall upphovsmannen blir insolvent.

c)	De får inte, helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt, bestå av kreditlänkade obligationer eller liknande anspråk som härrör från överföringen av kreditrisk genom kreditderivat.”

Femte stycket ska ersättas med följande:

”Beträffande strukturerade emissioner får en tranch (eller undertranch), för att vara godtagbar, inte vara efterställd andra trancher av samma värdepappersemission. En tranch (eller undertranch) betraktas som inte efterställd andra trancher (eller undertrancher) av samma värdepappersemission om, i enlighet med betalningsprioritet tillämplig efter leverans av ett verkställighetsmeddelande, enligt vad som anges i anbudscirkuläret, ingen annan tranch (eller undertranch) ges prioritet vad avser att erhålla betalning (kapital och ränta) före den tranchen (eller undertranchen) och således en sådan tranch (eller undertranch) är sist att ta förluster bland olika trancher eller undertrancher i en sådan strukturerad emission.”

13.

I avsnitt 6.2.1 under rubriken ”Utgivningsplats” ska fotnot 7 första meningen ersättas med följande:

”Från och med den 1 januari 2007 måste internationella skuldförbindelser emitterade genom värdepapperscentralerna Euroclear Bank (Belgien) och Clearstream Banking Luxembourg för att vara godtagbara utfärdas i s.k. New Global Note-form, och de måste deponeras hos en Common Safekeeper, som är en internationell värdepapperscentral, eller i förekommande fall en värdepapperscentral, som uppfyller minimistandarderna som fastställts av ECB.”

14.

Avsnitt 6.2.2 under rubriken ”Kreditfordringar” ska ändras på följande sätt:

a)	Första strecksatsen första stycket sista meningen ska ersättas med följande: ”Kreditfordringar får inte ge rätt till kapital och/eller ränta som är efterställda andra kreditfordringar (eller andra trancher eller undertrancher av samma syndikerade lån) av skuldförbindelser från samma emittent.”

b)	I första stycket första strecksatsen andra stycket ska följande mening införas efter andra meningen: ”Dessutom är kreditfordringar med inflationsindexerad ränta också godtagbara.”

c)	I första stycket femte strecksatsen ska fotnot 20 utgå.

15.

Avsnitt 6.2.3 under rubriken ”Regler för att använda godtagbara tillgångar” ska ändras på följande sätt:

Tredje stycket leden i–iii ska ersättas med följande:

”i)	motparten äger direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, 20 % eller mer av emittentens/kredittagarens/borgensmannens kapital

ii)	emittenten/kredittagaren/borgensmannen äger direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, 20 % eller mer av motpartens kapital

iii)	en tredje part äger mer än 20 % i både motpartens kapital och emittentens/kredittagarens/borgensmannens kapital, antingen direkt eller indirekt genom ett eller flera företag.”

Fjärde och femte stycket ska ersättas med följande:

”Ovannämnda bestämmelser om nära förbindelser gäller inte: a) nära förbindelser mellan motparten och offentliga myndigheter i EES-länderna eller där en offentlig myndighet med rätt att ta ut skatt är emittentens borgensman, b) täckta bankobligationer som emitterats i enlighet med kriterierna som fastställts i artikel 22.4 i fondföretagsdirektivet, eller c) fall där skuldförbindelser skyddas av särskilda juridiska skyddsmekanismer jämförbara med dem i b som i fallet med icke omsättbara skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) som inte är värdepapper.

En motpart får inte heller lämna några säkerheter med bakomliggande tillgångar om motparten (eller tredje part som denne har nära förbindelser med) lämnar en valutahedge för den bakomliggande säkerheten genom att ingå en valutahedgetransaktion med utgivaren som hedgemotpart eller lämnar likviditetsstöd för 20 % eller mer av det utestående beloppet av säkerheten med bakomliggande tillgångar.”

Tabell 4 ”Godtagbara tillgångar för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner” ska uppdateras på följande sätt:

—	Fotnot 4 ska utgå.

—	I kolumnen ”godtagbarhetskriterier” ska orden ”Lagar som styr kreditfordringar” ändras till ”Lagar som ska tillämpas”.

—	I den tionde raden i kolumnen ”Omsättbara tillgångar” ska orden ”Ej relevant” ersättas med ”För värdepapper med bakomliggande tillgångar måste förvärv av sådana tillgångar ske i enlighet med lagstiftningen i en EU-medlemsstat.”

16.

Avsnitt 6.3.1 ska ändras på följande sätt:

I fjärde stycket ska följande införas:

”Vad gäller ECAI-källan ska bedömningen baseras på en offentlig rating. Eurosystemet förbehåller sig rätten att begära klargörande om så bedöms nödvändigt. För säkerheter med bakomliggande tillgångar ska ratingar förklaras i en offentligt tillgänglig kreditratingrapport som är en detaljerad rapport före försäljningen eller nyemissionen. Den ska bl.a. innehålla en omfattande analys av strukturella och rättsliga aspekter, en detaljerad bedömning av säkerhetspoolen, en analys av deltagarna i transaktionen samt en analys av andra relevanta aspekter av en transaktion. Dessutom ska ECAI regelbundet, minst kvartalsvis, publicera rapporter för säkerheter med bakomliggande tillgångar (3). Rapporterna ska åtminstone innehålla en uppdatering av nyckeldata, t.ex. säkerhetspoolens sammansättning, transaktionens deltagare, kapitalstruktur, samt uppgifter om prestanda.

b)	I femte stycket ska fotnot 26 ersättas med följande: ” ’A’ betyder minst rating ’A-’ (Fitch och Standard & Poor’s) eller ’A3’ (Moody’s) eller ’AL’ (DBRS) för långfristiga skulder.”

Sjätte och sjunde stycket ska ersättas med följande:

”Eurosystemet förbehåller sig rätten att avgöra om en emission, emittent, gäldenär eller borgensman uppfyller kraven på hög kreditvärdighet baserat på information som bedöms vara relevant och kan avslå, begränsa användningen av tillgångar eller använda extra värderingsavdrag om så behövs för att säkerställa tillräckligt riskskydd för Eurosystemet i linje med artikel 18.1 i ECBS-stadgan. Sådana åtgärder kan även användas på specifika motparter, speciellt om motpartens kreditvärdighet verkar uppvisa en hög grad av korrelation med kreditvärdigheten på motpartens tillgångar som används som säkerhet. Om ett sådant avvisande grundas på tillsynsinformation ska användandet av den informationen, oavsett om den härrör från motparter eller tillsynsmyndigheter, stå i rimlig proportion till och vara nödvändig för Eurosystemets uppgift att bedriva penningpolitik.

Tillgångar som utges eller garanteras av enheter vars tillgångar frysts eller mot vilka Europeiska gemenskapen, eller en medlemsstat, vidtagit andra åtgärder i enlighet med artikel 60.2 i fördraget vilka begränsar användning av deras fonder eller, eller om ECB-rådet till följd därav beslutat att tillfälligt eller tills vidare utesluta instituten från möjlighet att delta i öppna marknadsoperationer eller ha tillgång till Eurosystemets stående faciliteter om syftena med systemet inte uppfylls genom att dessa skyldigheter åläggs just dessa institut.”

17.	I avsnitt 6.3.4 under rubriken ”Externa institut för kreditbedömning” ska första stycket andra strecksatsen första meningen ersättas med följande: ”ECAI måste uppfylla operationella kriterier och därigenom säkerställa en effektiv tillämpning av ECAF.”

18.

Avsnitt 6.4.1 ska ändras på följande sätt:

a)	Andra stycket sista meningen ska ersättas med följande: ”Riskkontrollåtgärderna är i stort sett harmoniserade över hela euroområdet (4) och torde säkerställa konsekventa, transparenta och ickediskriminerande villkor för alla typer av godtagbara tillgångar i euroområdet.

Följande stycke ska läggas till:

”Eurosystemet förbehåller sig rätten att tillämpa extra riskkontrollåtgärder för att säkerställa tillräckligt riskskydd för Eurosystemet i linje med artikel 18.1 i ECBS-stadgan. Sådana riskkontrollåtgärder, som ska användas på ett konsekvent, transparent och ickediskriminerande vis, kan även användas när det gäller individuella motparter för att säkerställa sådant skydd.”

Ruta 7 kallad ”Riskkontrollåtgärder” ska ersättas med följande:

”RUTA 7

Riskkontrollåtgärder

Eurosystemet tillämpar följande riskkontrollåtgärder:

—	Värderingsavdrag (valuation haircuts) Eurosystemet tillämpar värderingsavdrag vid värdering av underliggande tillgångar. Detta innebär att värdet på de underliggande tillgångarna beräknas som tillgångens marknadsvärde minus en viss procent (värderingsavdrag).

—

Marginalsäkerhet (variation margins) eller marknadsvärdering

Eurosystemet kräver att marknadsvärdet, justerat för värderingsavdrag på de underliggande tillgångar som används i Eurosystemets likvidiserande reverserade transaktioner, behålls över tiden. Det innebär att motparterna måste ställa tilläggssäkerheter eller tillföra kontanter om värdet på de underliggande tillgångarna enligt regelbundna värderingar sjunker under en viss nivå (dvs. begäran om tilläggssäkerheter). På motsvarande sätt kan motparten få tillbaka överskjutande säkerheter eller kontanter om värdet på de underliggande tillgångarna överstiger en viss nivå efter omvärdering. (De beräkningar som är relevanta för utförande av tilläggssäkerheter anges i ruta 8.)

Följande riskkontrollåtgärder kan även användas av Eurosystemet när som helst om så krävs för att säkerställa tillräckligt riskskydd för Eurosystemet i enlighet med artikel 18.1 i ECBS-stadgan.

—

Initial säkerhetsmarginal (initial margin)

Eurosystemet kan tillämpa initiala säkerhetsmarginaler i sina likvidiserande transaktioner. Detta skulle innebära att motparter ska tillhandahålla underliggande säkerheter med ett värde som minst är lika med den likviditet som tillhandahålls av Eurosystemet plus värdet på den initiala säkerhetsmarginalen.

—

Begränsningar i relation till emittenter/kredittagare eller borgensmän

Eurosystemet kan tillämpa begränsningar för exponeringen mot emittenter/kredittagare eller borgensmän. Sådana begränsningar kan även användas på specifika motparter, speciellt om motparternas kreditvärdighet verkar uppvisa en hög grad av korrelation med kreditvärdigheten på motpartens säkerheter.

—	Tilläggsgarantier Eurosystemet kan begära tilläggsgarantier från finansiellt sunda enheter för att acceptera vissa tillgångar.

—

Uteslutning

Eurosystemet kan utesluta vissa tillgångar från användning i de penningpolitiska transaktionerna. Sådan uteslutning kan även användas på specifika motparter, speciellt om motparternas kreditvärdighet verkar uppvisa en hög grad av korrelation med kreditvärdigheten på motpartens säkerheter.

Tillgångar som utges eller garanteras av enheter vars tillgångar frysts eller mot vilka Europeiska gemenskapen, eller en medlemsstat, vidtagit andra åtgärder i enlighet med artikel 60.2 i fördraget vilka begränsar användning av deras fonder, eller om ECB-rådet till följd därav beslutat att tillfälligt eller tills vidare utesluta institutionen från möjligheten att delta i öppna marknadstransaktioner eller ha tillgång till Eurosystemets stående faciliteter om syftena med systemet inte uppfylls genom att dessa skyldigheter åläggs just detta institut.”

19.

Avsnitt 6.4.2 ska ändras på följande sätt:

a)	Första stycket första strecksatsen första meningen ska ersättas med följande: ”Godtagbara omsättbara säkerheter indelas i fem likviditetskategorier, baserat på emittentklassificering och typ av tillgång.”

Första stycket andra strecksatsen tredje meningen ska ersättas med följande:

”De värderingsavdrag som tillämpas på skuldförbindelserna i kategori I–IV varierar med den återstående löptiden och kupongräntan för skuldförbindelserna som beskrivs i tabell 7 för godtagbara omsättbara skuldförbindelser med fast kupong eller nollkupong (5).

I första stycket ska följande tredje och fjärde strecksatser införas:

”—	Individuella skuldinstrument som ingår i kategori V är föremål för ett enda värderingsavdrag på 12 %, oberoende av löptid eller kupongstruktur.

—	Enskilda skuldinstrument som ingår i kategori V som värderas teoretiskt enligt avsnitt 6.5 är föremål för ett ytterligare värderingsavdrag. Detta värderingsavdrag görs direkt på den teoretiska värderingsnivån av den enskilda skuldförbindelsen i form av en värderingsnedsättning på 5 %.”

Tabell 6 ska ersättas med följande:

”TABELL 6

Likviditetskategorier för omsättbara tillgångar (6)

Kategori I

Kategori II

Kategori III

Kategori IV

Kategori V

Statliga skuldförbindelser

Lokala och regionala myndigheters skuldförbindelser

Traditionella täckta bankobligationer

Kreditinstituts skuldinstrument (utan säkerhet)

Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet

Skuldinstrument som givits ut av centralbanker (7)

Täckta bankobligationer av typ Jumbo (8)

Agenturers skuldinstrument (9)

Överstatliga skuldinstrument

Skuldinstrument som givits ut av företag och andra emittenter (9)

Den tredje, fjärde och femte strecksatsen ska ersättas med följande:

”—	Värderingsavdrag tillämpade på alla omsättbara skuldförbindelser med omvänd rörlig ränta som ingår i kategori I till IV är samma för alla likviditetsklasser och ingår i tabell 8.

—	Det värderingsavdrag som används för marknadsnoterade skuldförbindelser i kategori I till IV med kuponger med rörlig ränta (10) är samma som används för instrument med fasta kuponger med en löptid på noll till ett år som hör till samma likviditetskategori som det aktuella instrumentet.

—

De åtgärder för riskkontroll som används för ett omsättbart skuldinstrument som ingår i kategori I till IV med mer än en typ av räntebetalning beror endast på räntebetalningarna under instrumentets återstående löptid. Värderingsavdraget för sådana instrument fastställs på samma nivå som det högsta värderingsavdrag som gäller för skuldinstrument med samma återstående löptid, och räntebetalning av en av de typer som förekommer under instrumentets återstående löptid övervägs.

Tabell 7 ska ersättas med följande:

”TABELL 7

Värderingsavdrag för godtagbara omsättbara tillgångar

(i procent)
	Likviditetskategorier
Återstående	Kategori I		Kategori II		Kategori III		Kategori IV		Kategori V
löptid (år)	Fast kupong	Noll-kupong	Fast kupong	Noll-kupong	Fast kupong	Noll-kupong	Fast kupong	Noll-kupong
0-1	0,5	0,5	1	1	1,5	1,5	6,5	6,5	12 (11)
1-3	1,5	1,5	2,5	2,5	3	3	8	8
3-5	2,5	3	3,5	4	4,5	5	9,5	10
5-7	3	3,5	4,5	5	5,5	6	10,5	11
7-10	4	4,5	5,5	6,5	6,5	8	11,5	13
> 10	5,5	8,5	7,5	12	9	15	14	20

g)	Rubriken på tabell 8 ska ersättas med följande:

20.

I avsnitt 6.4.3 under rubriken ”Kreditfordringar” ska följande fotnot införas i slutet av första strecksatsen:

”(*)	Värderingsavdragen för skuldförbindelser med fasta kuponger kan även användas för skuldförbindelser vars kupong är inflationsindexerad”

21.

Följande avsnitt 6.7 ska införas:

”6.7 Godkännandet av säkerhet i form av värdepapper i andra valutor än euro i fall av oförutsedda händelser

I vissa situationer kan ECB-rådet besluta om att godta vissa omsättbara skuldinstrument emitterade av en eller flera G-10-stater utanför euroområdet i deras respektive inhemska valutor som godtagbara säkerheter. Vid sådana beslut ska gällande kriterier klargöras och motparterna ska även informeras om vilka förfararanden som ska tillämpas för urval och mobilisering av utländska säkerheter, samt källor och principer för värdering, riskkontrollåtgärder och avvecklingsprocessen.

Trots bestämmelserna i avsnitt 6.2.1 kan sådana tillgångar deponeras/registreras (emitteras), innehas och avvecklas utanför EES och, som fastlagts ovan, utfärdas i andra valutor än euro. Om sådana tillgångar används av motparten måste motparten även äga dessa.

Motparter som är filialer till kreditinstitut utanför EES eller Schweiz får inte använda sådana tillgångar som säkerheter.”

22.

Avsnitt 7.2 ska ändras på följande sätt:

Andra stycket ska ersättas med följande:

”Institut undantas automatiskt från kassakrav från och med starten av den uppfyllandeperiod inom vilken institutets auktorisation återkallas eller upphör, eller inom vilken ett beslut fattas av domstol eller annan behörig myndighet i en medlemsstat om att institutet ska försättas i likvidation. Enligt förordning (EG) nr 2531/98 och förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) kan ECB dessutom på icke-diskriminerande grunder undanta institut från deras skyldigheter enligt Eurosystemets kassakravssystem om dessa institut är föremål för omorganisering eller vars tillgångar frysts eller om de är föremål för rekonstruktion, frysning av tillgångar och/eller andra åtgärder som gemenskapen eller en medlemsstat ålagt dem att vidta enligt artikel 60.2 i fördraget, så att instituten inte kan använda sina medel, eller om ECB-rådet till följd därav beslutat att tillfälligt eller tills vidare utesluta instituten från möjlighet att delta i öppna marknadsoperationer eller ha tillgång till Eurosystemets stående faciliteter om syftena med systemet inte uppfylls genom att dessa skyldigheter åläggs just dessa institut. Om dess beslut om sådana undantag baseras på syftena med Eurosystemets kassakravssystem tar ECB hänsyn till något (eller flera) av följande kriterier:

—	institutet är auktoriserat att driva verksamheten endast för speciella ändamål,

—	institutet är förbjudet att driva aktiv bankrörelse i konkurrens med andra kreditinstitut, och/eller

—	institutet har lagstadgad skyldighet att hålla all sin inlåning öronmärkt för regionalt och/eller internationellt utvecklingsbistånd.”

Tredje stycket andra meningen ska ersättas med följande:

”ECB offentliggör också en förteckning över institut som befriats från sina skyldigheter enligt systemet av andra skäl än att de är föremål för omorganisation eller vars tillgångar frysts och/eller andra åtgärder som gemenskapen eller en medlemsstat ålagt dem att vidta enligt artikel 60.2 i fördraget vilka begränsar användning av deras medel, eller om ECB-rådet till följd därav beslutat att utesluta institutionen från möjligheten att delta i öppna marknadstransaktioner eller ha tillgång till Eurosystemets stående faciliteter (12).

23.

Avsnitt 7.3 ska ändras på följande sätt:

a)	Under rubriken ”Kassakravsbas och kassakravsprocent” ska fjärde stycket första meningen ersättas med följande: ”Skulder till andra institut som omfattas av Eurosystemets kassakravssystem samt skulder till ECB och till de deltagande nationella centralbankerna räknas inte in i kassakravsbasen.”

Under rubriken ”Kassakravsbas och kassakravsprocent” ska femte stycket tredje och fjärde meningen ersättas med följande:

”Kassakravsprocenten är fastställd i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Procentsatsen noll tillämpas på följande skuldkategorier: ’inlåning med överenskommen löptid över 2 år’, ’inlåning med uppsägningstid över 2 år’, ’repoavtal’ och ’skuldförbindelser med ursprunglig löptid över 2 år’ (se ruta 9).”

Ruta 9 kallad ”Kassakravsbas och kassakravsprocent” ska ersättas med följande:

”RUTA 9

Kassakravsbas och kassakravsprocent

A. Skulder som inräknas i kassakravsbasen och för vilka procentsatsen är positiv

Inlåning (13)

—	Inlåning över natten

—	Inlåning med överenskommen löptid upp till två år

—	Inlåning med uppsägningstid upp till två år

Emitterade skuldförbindelser

—	Värdepapper med ursprunglig löptid upp till 2 år

B. Skulder som inräknas i kassakravsbasen och för vilka procentsatsen är noll

Inlåning (13)

—	Inlåning med överenskommen löptid över två år

—	Inlåning med uppsägningstid över två år

—

Repoavtal

Emitterade skuldförbindelser

—	Skuldförbindelser med en ursprunglig löptid över två år

C. Skulder som inte ingår i kassakravsbasen

—	Skulder till andra institut som omfattas av Eurosystemets kassakravssystem

—	Skulder till ECB och till de deltagande nationella centralbankerna

24.

Bilaga I tillägg 1 ska ändras på följande sätt:

I exempel 6 ska den första raden i tabell I ersättas med följande:

”Tillgång A

Bankobligationer av typ Jumbo

30.08.2008

Fast ränta

6 månader

4 år

3,50 %”

I exempel 6 under rubriken ”Öronmärkningssystem” ska första stycket punkt 1 andra och tredje meningen ersättas med följande:

”Tillgång A är en bankobligation av typ jumbo med fast kupongränta som förfaller till betalning den 30 augusti 2008. Den återstående löptiden är således fyra år och ett värderingsavdrag görs därför med 3,5 %.”

25.

Bilaga I tillägg 2 ska ändras på följande sätt:

Följande definition av ”Värdepapper med bakomliggande tillgångar” ska införas:

”Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (Asset-backed security, ABS): ett skuldinstrument med säkerheter i en bakomliggande pool av avskilda finansiella tillgångar (med fast förfallodag eller som kan förlängas) som omvandlas till kontanter efter en fastställd/begränsad tidsperiod. Dessutom kan det finnas rättigheter och andra tillgångar som säkerställer att innehavaren av värdepapperet uppfyller sina åtaganden i rätt tid. I allmänhet är värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet ett specialtillverkat investeringsverktyg som förvärvat poolen av säkerheter från upphovsmannen/säljaren. I det avseendet är betalningar på värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet främst beroende av de kassaflöden som genereras av de underliggande tillgångarna i poolen och på andra rättigheter som utvalts att säkerställa betalning i rätt tid, som t.ex. likviditetsfaciliteter, garantier och andra detaljer som allmänt kvalificeras som kreditförbättring.”

Definitionen av ”Korrespondentcentralbanksmodell” ska ersättas med följande:

”Korrespondentcentralbanksmodell (Correspondent central banking model, CCBM): en mekanism skapad av Eurosystemet i syfte att göra det möjligt för motparter att utnyttja underliggande värdepapper mellan olika länder. I korrespondentcentralbanksmodellen agerar de nationella centralbankerna som depåhållare för varandra. Det innebär att varje nationell centralbank har ett värdepapperskonto för var och en av de övriga nationella centralbankerna och ECB. CCBM är också tillgänglig för motparter till vissa nationella centralbanker utanför Eurosystemet.”

Följande definition av ”Valutasäkringstransaktion” ska införas:

”Valutasäkringstransaktion (currency hedge transaction): ett avtal mellan utfärdaren och en valutasäkringsmotpart enligt vilket en del av valutarisken som uppstår genom mottagande av kassaflöden i andra valutor än euron minskas genom att swappa kassaflödena till betalningar i euro vilka ska betalas av valutasäkringsmotparten, inklusive garantier som valutasäkringsmotparten gjort avseende dessa betalningar.”

d)	Definitionen av ”Dagens slut (end-of-day)” ska ersättas med följande: ”Dagens slut (end-of-day): den tidpunkt under bankdagen, efter att Targetsystemet har stängt, då de betalningar som förmedlats genom Targetsystemet slutförs för dagen.”

Definitionen av ”Snabbt anbud” ska ersättas med följande:

”Snabbt anbud (quick tender): ett anbudsförfarande som Eurosystemet använder vid finjusterande transaktioner när det är angeläget att få en snabb effekt på likviditetsläget på marknaden. Snabba anbud verkställs normalt inom 90 minuter och är vanligtvis begränsade till en mindre krets av motparter.”

Definitionen av ”Bruttoavvecklingssystem i realtid (real-time gross settlement system, RTGS)” ska ersättas med följande:

”Bruttoavvecklingssystem i realtid (real-time gross settlement system, RTGS): ett avvecklingssystem där betalningar förmedlas och avvecklas kontinuerligt utan nettning i realtid allteftersom uppdragen kommer in. Se även TARGET2.”

Definitionen av ”TARGET” ska ersättas med följande:

”TARGET: föregångare till TARGET2, med en decentraliserad struktur som länkar ihop olika RTGS-system på nationell nivå och ECB:s betalningsmekanism. TARGET har ersatts med TARGET2 i enlighet med övergångsplanen i artikel 13 i ECB:s riktlinje ECB/2007/2.”

Följande definition av ”Värderingsnedsättning” ska införas:

”Värderingsnedsättning (valuation markdown): en riskkontrollåtgärd som tillämpas på underliggande tillgångar som används i reverserade transaktioner; värderingsavdrag innebär att centralbanken värderar de underliggande tillgångarna till marknadsvärde minus en viss procent (värderingsavdrag/haircut) (14).

26.

Tabellen i tillägg 5 ska ersättas med följande:

”EUROSYSTEMETS WEBBSIDOR

Centralbank	Webbplats
Europeiska centralbanken	www.ecb.europa.eu
Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique	www.nbb.be eller www.bnb.be
Deutsche Bundesbank	www.bundesbank.de
Central Bank and Financial Services Authority of Ireland	www.centralbank.ie
Bank of Greece	www.bankofgreece.gr
Banco de España	www.bde.es
Banque de France	www.banque-france.fr
Banca d’Italia	www.bancaditalia.it
Central Bank of Cyprus	www.centralbank.gov.cy
Banque centrale du Luxembourg	www.bcl.lu
Central Bank of Malta	www.centralbankmalta.org
De Nederlandsche Bank	www.dnb.nl
Oesterreichische Nationalbank	www.oenb.at
Banco de Portugal	www.bportugal.pt
Banka Slovenije	www.bsi.si
Suomen Pankki	www.bof.fi”

(1) Från och med den 19 november 2007 har den decentraliserade tekniska infrastrukturen i TARGET ersatts av TARGET2, som kännetecknas av en enda teknisk plattform genom vilken betalningsanvisningar lämnas och verkställs samt betalningar tas emot på samma tekniska sätt. För övergången till TARGET2 delas länderna in i tre grupper så att TARGET-användarna kan gå över till TARGET2 i olika omgångar på förutbestämda datum. Så här delades grupperna in: Grupp 1 (den 19 november 2007): Österrike, Cypern, Tyskland, Luxemburg, Malta och Slovenien; grupp 2 (den 18 februari 2008): Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Nederländerna, Portugal och Spanien; och grupp 3 (den 19 maj 2008): Grekland, Italien och Europeiska centralbanken. Ett fjärde datum för övergång (den 15 september 2008) reserverades om något oförutsett skulle inträffa. Vissa nationella centralbanker i icke-deltagande medlemsstater är också kopplade till TARGET2 enligt ett separat avtal: Lettland och Litauen (i grupp 1), samt Danmark, Estland och Polen (i grupp 3).

(2) Därutöver beviljas tillträde till utlåningsfaciliteten endast om kraven avseende betalningssystemens infrastruktur i RTGS uppfylls.”

(3) För säkerheter med bakomliggande tillgångar vars underliggande tillgångar betalar kapital eller ränta halvårsvis eller en gång om året kan rapporterna göras halvårsvis eller en gång om året.”

(4) På grund av olika förfaranden i medlemsstaterna kan vissa skillnader i fråga om riskkontrollåtgärder kvarstå. Till exempel i fråga om motparternas sätt att leverera underliggande tillgångar till de nationella centralbankerna (i form av en pool av säkerheter som pantsatts hos den nationella centralbanken eller som repoavtal baserade på enskilda tillgångar som specificerats för varje transaktion) kan vissa skillnader förekomma beträffande tidpunkten för värderingen och andra operativa åtgärder i systemet. Vad gäller icke omsättbara tillgångar kan dessutom bedömningsteknikernas precision variera, vilket återspeglas i den allmänna nivån på värderingsavdragen (se avsnitt 6.4.3).”

(5) Värderingsavdragen för skuldförbindelser med fasta kuponger kan även användas för skuldförbindelser vars kupong är kopplad till en förändring i emittentens egen rating eller till inflationsindexerade värdepapper.”

(6) I allmänhet bestämmer emittentgruppklassificeringen likviditetskategorin. Alla värdepapper med bakomliggande tillgångar ingår dock i likviditetskategori V, oavsett emittentens klassificering och täckta bankobligationer av typ Jumbo ingår i kategori II, medan traditionella täckta bankobligationer och andra skuldinstrument som givits ut av kreditinstitut ingår i kategori III och IV.”

(7) Skuldcertifikat som givits ut av ECB och skuldinstrument som givits av de nationella centralbankerna innan euron antagits i deras respektive medlemsstater ingår i likviditetskategori I.

(8) Endast instrument med en emissionsvolym på över en miljard euro, för vilka minst tre market-markers regelbundet anger sälj- och köpkurser ingår i klassen för täckta bankobligationer av typ Jumbo.

(9) Endast marknadsnoterade värdepapper som givits ut av emittenter som klassificerats som agenturer av ECB ingår i likviditetskategori II. Marknadsnoterade värdepapper som givits ut av andra agenturer ingår i kategori III.

(10) En räntebetalning betraktas som en utbetalning till rörlig ränta om kupongen är kopplad till en referensräntesats och om räntejusteringsperioden för den kupongen inte är längre än ett år. Räntebetalningar med en räntejusteringsperiod som är längre än ett år behandlas som betalningar till fast ränta, där relevant löptid för värderingsavdraget är skuldinstrumentets återstående löptid.”

(11) På enskilda skuldförbindelser i kategori V som teoretiskt sett värderas i enlighet med avsnitt 6.5 görs ett ytterligare värderingsavdrag. Detta värderingsavdrag görs direkt på den teoretiska värderingsnivån av den enskilda skuldförbindelsen i form av en värderingsnedsättning på 5 %.”

(12) Förteckningarna finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu).”

(13) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2181/2004 av den 16 december 2004, om ändring av förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut och förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2004/21) (EUT L 371, 18.12.2004, s. 42), kräver uttryckligen att inlåning ska rapporteras till nominellt värde. Nominellt värde avser det kapitalbelopp som en gäldenär enligt avtal är skyldig att återbetala till borgenären. Denna ändring blev nödvändig eftersom rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1) ändrats så att vissa finansiella instrument kunde värderas till marknadsvärde.”

(14) T.ex. för värdepapper med bakomliggande tillgångar i likviditetskategori V som är ett värderas till ett teoretiskt pris tillämpas en värdenedsättning på 5 % på det teoretiska priset före värderingsavdraget på 12 %. Detta motsvarar ett värderingsavdrag på 16,4 %.”

BILAGA II

Bilaga II till riktlinje ECB/2000/7 ska ändras på följande sätt:

I avsnitt I ska punkt 6 f första stycket ersättas med följande:

”f)

Suspendering eller återkallelse sker av motpartens tillstånd att bedriva verksamhet enligt de föreskrifter varigenom den berörda medlemsstaten i Eurosystemet har genomfört antingen direktiv 2006/48/EG eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (1).

I avsnitt I ska punkt 6 h första stycket ersättas med följande:

”h)	Sådana åtgärder vidtas med avseende på motparten som avses i artiklarna 30, 31, 33 och 34 i direktiv 2006/48/EG.”

I avsnitt I punkt 6 första stycket ska följande led p–t införas:

”p)	Motpartens tillgångar har frusits och/eller blir föremål för andra åtgärder vidtagna av gemenskapen som begränsar motpartens möjlighet att förfoga över tillgångarna.

q)	Motpartens tillgångar har frusits och/eller blir föremål för andra åtgärder vidtagna av en medlemsstat enligt artikel 60.2 i fördraget som begränsar motpartens möjlighet att förfoga över tillgångarna.

r)	Alla eller en betydande del av motpartens tillgångar omfattas av ett beslut om kvarstad, beslagtagning, utmätning eller någon annan form av förfarande som är avsett att skydda allmänintresset eller de rättigheter som motpartens borgenärer har.

s)	Alla eller en betydande del av motpartens tillgångar överlåts till en annan enhet.

En annan överhängande eller rådande händelse som då den inträffar kan äventyra en motparts förmåga att fullgöra sina skyldigheter enligt de överenskommelser som ingåtts för att genomföra penningpolitiska transaktioner eller andra regler som påverkar förhållandet mellan motparten och någon av centralbankerna i Eurosystemet.”

I avsnitt I ska punkt 6 andra stycket ersättas med följande:

”I fall enligt punkt a och p ska avslut följa automatiskt; i fall enligt punkterna b och c och q kan det följa automatiskt i vissa fall; i fall enligt punkterna d–o och r–t följer inte avslut automatiskt utan måste vara diskretionärt (dvs. motparten ska först ha delgivits meddelande om uppsägning). I ett sådant meddelande kan motparten ges högst tre öppethållandedagar att avhjälpa situationen i fråga. För de diskretionära fallen ska reglerna ge klart besked om verkan av ett sådant meddelande.”

I avsnitt I ska punkt 7 ersättas med följande:

”7.

De avtal och föreskrifter som de nationella centralbankerna tillämpar ska säkerställa att den berörda nationella centralbanken har rätt att vidta följande åtgärder om grund för avslut i förtid uppkommer: suspendering eller avstängning av motparten från alla transaktioner på öppna marknaden, suspendering eller avstängning av motpartens tillgång till Eurosystemets stående faciliteter, upphörande av alla löpande avtal och transaktioner eller krav på förtida betalning av fordringar som ännu inte har förfallit till betalning eller är villkorade. Därutöver kan den nationella centralbanken ha rätt att vidta följande åtgärder: kvittning av fordringar på motparten mot dennes inlåning till den nationella centralbanken, suspendering av fullgörandet av skyldigheter gentemot motparten tills denne har betalat sin skuld, yrkande om dröjsmålsränta eller skadestånd för skada till följd av att motparten inte fullgjort något av sina åtaganden. De avtal och föreskrifter som de nationella centralbankerna tillämpar ska dessutom säkerställa att den berörda nationella centralbanken har laglig rätt att, om det föreligger omständigheter som kan leda till avslut i förtid, utan opåkallat dröjsmål realisera alla värdepapper som ställts som säkerhet på ett sådant sätt att den nationella centralbanken kan erhålla betalning för beviljad kredit ur säkerheten om motparten inte skyndsamt avvecklar sin negativa skuldposition. För att de införda reglerna ska genomföras på ett likvärdigt sätt får ECB-rådet besluta om olika åtgärder, bl.a. suspendering eller stänga av tillgången till öppna marknadstransaktioner eller till Eurosystemets stående faciliteter.”

6.	I avsnitt II under rubriken ”Gemensamma element för alla reverserade transaktioner” ska fotnot 2 i punkt 15 utgå.

(1) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.”

5.2.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 36/46

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 11 december 2008

om ändring av riktlinje ECB/2006/16 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet

(ECB/2008/21)

(2009/100/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artiklarna 12.1, 14.3 och 26.4,

med beaktande av Europeiska centralbankens allmänna råds medverkan enligt artikel 47.2 andra och tredje strecksatserna i ECBS-stadgan, och

av följande skäl:

(1)	Riktlinje ECB/2006/16 av den 10 november 2006 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (1) behöver ändras för att spegla policybeslut och utvecklingen på marknaderna.

(2)

För att ytterligare förbättra förståelsen för årsredovisning har Eurosystemet ändrat reglerna för hur det redovisar sina värdepapperstransaktioner. Bland annat har ECB beslutat att värdepapper som tidigare klassats som finansiella anläggningstillgångar i framtiden inte längre ska återfinnas under rubriken ”Övriga finansiella tillgångar” i balansräkningen utan i stället redovisas i en post under rubriken ”Tillgångar”, klassificerade efter emittentens hemvist, valutan på innehavet och huruvida värdepapperen innehas fram till förfallodagen. Därutöver ska alla finansiella instrument som ingår i en öronmärkt portfölj redovisas under rubriken ”Övriga finansiella tillgångar”.

(3)

Riktlinje ECB/2006/16 innehåller inte några specifika regler för redovisning av räntesvappar på termin, valutaterminer och aktieterminer. Sådana instrument används i allt större utsträckning på finansmarknaderna och kan ha betydelse för förvaltningen av ECB:s reservtillgångar. Räntesvappar på termin ska redovisas på samman sätt som vanliga räntesvappar, medan valutaterminer och aktieterminer bör redovisas på samma sätt som ränteterminer.

(4)	De nuvarande reglerna för egetkapitalinstrument behöver ändras eftersom förvaltningen av ECB:s reservtillgångar tillåter handel med omsättningsbara egetkapitalinstrument.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Riktlinje ECB/2006/16 ska ändras på följande sätt:

Artikel 5.2 ska ersättas med följande:

”2. Likviddagsredovisning får även fortsättningsvis tillämpas för bokföring av värdepapperstransaktioner inklusive egetkapitalinstrument denominerade i utländsk valuta. Upplupen ränta relaterat till detta, inbegripet överkurser och underkurser, ska bokföras dagligen från avistalikviddagen.”

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Omvärdering av guld, instrument i utländsk valuta, andra värdepapper än sådana som klassats som ’innehas till förfallodagen’ och ej omsättningsbara värdepapper samt finansiella instrument, både i och utanför balansräkningen, ska ske per kvartalsomvärderingsdagen till marknadens mittkurs respektive mittpris. Detta hindrar inte att rapporterande enheter för interna ändamål oftare får omvärdera sina portföljer, förutsatt att de endast redovisar poster i sina balansräkningar till transaktionsvärdet under det kvartalet.”

b)	Följande punkt 5 ska läggas till: ”5. Värdepapper som klassats som ’innehas till förfallodagen’ och ej omsättningsbara värdepapper ska värderas till anskaffningskostnad minus eventuella förluster och anges minus eventuella förluster.”

Artikel 8.5 ska ersättas med följande:

”5. Reverserade transaktioner, inbegripet transaktioner med värdepapperslån, som genomförs inom ramen för ett avtal om automatiska värdepapperslån, ska endast tas upp i balansräkningen vad gäller sådana transaktioner där säkerhet ställts i form av kontanter som inbetalats till ett konto hos den berörda nationella centralbanken eller ECB.”

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Denna artikel ska tillämpas på omsättningsbara egetkapitalinstrument, dvs. aktier eller andelar i aktiefonder, oavsett om transaktionerna genomförs direkt av en rapporterande enhet eller genom dess ombud, med undantag för sådana transaktioner som avser pensionsfonder, andelar, investeringar i dotterbolag eller betydande intressen.”

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Egetkapitalinstrument denominerade i utländsk valuta som tagits upp under ’Övriga tillgångar’ ska inte ingå i den sammantagna valutapositionen utan utgöra en del av ett separat valutainnehav. Beräkningen av tillhörande valutakursvinster och valutakursförluster får göras antingen med nettogenomsnittskostnadsmetoden eller med en genomsnittskostnadsmetod.”

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Omvärdering av aktieportföljer ska ske i enlighet med artikel 7.2. Omvärdering ska ske post för post. För aktiefonder ska prisomvärderingen ske netto, någon omvärdering aktie för aktie ska inte ske. Någon nettning mellan olika aktier eller olika aktiefonder ska inte förekomma.”

Följande punkter 4 till 8 ska läggas till:

”4. Transaktioner ska bokföras till transaktionspriset i balansräkningen.

5. Mäklararvoden får bokföras antingen som en transaktionskostnad som inkluderas i anskaffningspriset, eller som en kostnad i resultaträkningen.

6. Utdelning som köps ska inkluderas i priset för egetkapitalinstrumentet. På utdelningsdagen får den utdelning som ingår vid ett köp behandlas som en separat post fram till dess att utdelningen erhållits.

7. Upplupen utdelning ska inte bokföras vid periodens utgång eftersom den redan ingår i egetkapitalinstrumentets pris, med undantag för instrument handlas ex. utdelning.

8. Teckningsrätter behandlas som en separat tillgång när de emitteras. Anskaffningskostnaden beräknas på det genomsnittliga anskaffningspriset för aktierna, på nyförvärvets lösenspris och förhållandet mellan gamla och nya aktier. Alternativt får priset för teckningsrätten baseras på dess marknadsvärde, aktiens genomsnittliga anskaffningspris och aktiens marknadspris före nyemissionen.”

Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

a)	Rubriken ska ersättas med följande: ”Artikel 16 Terminskontrakt”

b)	Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. Terminskontrakt ska på affärsdagen bokföras på konton utanför balansräkningen.”

Artikel 17.3 ska ersättas med följande:

”3. Varje räntesvapp ska omvärderas individuellt och vid behov omräknas till euro till avistavalutakursen. Det rekommenderas att orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut skrivs av under påföljande år, att avskrivningen av räntesvappar på termin börjar på transaktionens valutadag samt att avskrivningen sker linjärt. Orealiserade omvärderingsvinster ska krediteras ett värderegleringskonto.”

7.	Bilagorna II, IV och IX till riktlinje ECB/2006/16 ska ändras i enlighet med bilagan till den här riktlinjen.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna riktlinje träder i kraft den 31 december 2008.

Artikel 3

Adressater

Denna riktlinje ska tillämpas på alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 11 december 2008.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande

(1) EUT L 348, 11.12.2006, s. 1.

BILAGA

Bilagorna II, IV och IX till riktlinje ECB/2006/16 ska ändras på följande sätt:

Bilaga II ska ändras på följande sätt:

Följande definition ska införas:

”öronmärkt portfölj: öronmärkta investeringar som innehas på balansräkningens tillgångssida som motpartsfonder bestående av värdepapper, egetkapitalinstrument, inlåning med fast löptid och avistakonton, andelar och/eller investeringar i dotterbolag. Den motsvarar en identifierbar post på balansräkningens skuldsida oavsett eventuella rättsliga eller andra begränsningar.”

b)	Definitionen ”finansiella anläggningstillgångar” ska utgå.

c)	Följande definition ska införas: ”värdepapper som innehas till förfallodagen: värdepapper med fasta eller avtalade betalningar och fast löptid som den nationella centralbanken avser inneha fram till förfallodagen.”

Tabellen ”Tillgångar” i bilaga IV ska ersättas med följande:

”TILLGÅNGAR

Balansräkningspost (1)

Beskrivning av balansposten

Värderingsprincip

Tillämpning (2)

Tillgångar

Guld och guldfordringar

Fysiskt guld (dvs. tackor, mynt, plåtar, klimpar) i lager eller ’på ingående’. Icke-fysiskt guld, t.ex. tillgodohavanden på guldavistakonton (ej fördelade konton) eller i visstidsdeposition samt fordringar i guld härrörande från följande transaktioner: i) upp- eller nedgraderingstransaktioner, och ii) plats- eller renhetssvappar i guld där skillnaden mellan frisläppande och erhållande är mer än en öppethållandedag

Marknadskurs

Obligatorisk

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

Fordringar i utländsk valuta på motparter hemmahörande utanför euroområdet, inbegripet mellan- och överstatliga institutioner samt centralbanker utanför euroområdet

2.1

Fordringar på Internationella valutafonden (IMF)

a)	Dragningsrätter inom reservtranchen (netto) Den nationella kvoten minus tillgodohavanden i euro som IMF förfogar över. IMF:s konto nr 2 (eurokonto för administrativa omkostnader) får inräknas i denna post eller i posten ’Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet’

a)	Dragningsrätter inom reservtranchen (netto) Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

b)	Särskilda dragningsrätter Innehav av särskilda dragningsrätter (brutto)

b)	Särskilda dragningsrätter Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

c)	Övriga fordringar Det allmänna lånearrangemanget, lån enligt särskilda låneavtal, inlåning inom ramen för IMF:s Poverty Reduction and Growth Facility

c)	Övriga fordringar Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

2.2

Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

a)	Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’) Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån, omvända repor

a)	Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

Investeringar i värdepapper utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’)

b)i)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs och aktuell valutakurs Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

b)ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

b)iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

b)iv)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadskurs och aktuell valutakurs

Obligatorisk

c)	Andra externa lån (inlåning) utanför euroområdet än sådana som ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’

c)	Externa lån Inlåning till nominellt värde, omräknad till aktuell valutakurs

Obligatorisk

d)	Övriga externa tillgångar Sedlar och mynt från länder utanför euroområdet

d)	Övriga externa tillgångar Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Investeringar i värdepapper inom euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’)

Skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, egetkapitalinstrument som hålls som en del av valutareserven, alla utgivna av hemmahörande i euroområdet

a)i)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs och aktuell valutakurs Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

a)ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

a)iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

a)iv)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadskurs och aktuell valutakurs

Obligatorisk

b)	Övriga fordringar på hemmahörande i euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’) Lån, inlåning, omvända repor, och diverse utlåning

b)	Övriga fordringar Inlåning och övrig utlåning till nominellt värde, omräknade till aktuell valutakurs

Obligatorisk

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

4.1

Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

a)	Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’) Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån. Omvända repor med anknytning till hanteringen av värdepapper noterade i euro

a)	Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet Nominellt värde

Obligatorisk

b)	Investeringar i värdepapper utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’) Egetkapitalinstrument, skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, utgivna av hemmahörande utanför euroområdet

b)i)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

b)ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

b)iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

b)iv)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadskurs

Obligatorisk

c)	Andra lån utanför euroområdet än sådana som ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’

c)	Lån utanför euroområdet Inlåning till nominellt värde Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

d)	Värdepapper emitterade av enheter utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’) Värdepapper utgivna av över- eller mellanstatliga organisationer som t.ex. Europeiska investeringsbanken, oberoende av deras geografiska belägenhet

d)i)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

d)ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

d)iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

4.2

Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM2

Utlåning enligt villkoren för ERM2

Nominellt värde

Obligatorisk

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

5.1

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

Regelbundna likviditetsskapande reverserade transaktioner som genomförs veckovis, oftast med en veckas löptid

Nominellt värde eller repokostnaden

Obligatorisk

5.2

Långfristiga refinansieringstransaktioner

Regelbundna likviditetsskapande reverserade transaktioner som genomförs månadsvis, oftast med tre månaders löptid

Nominellt värde eller repokostnaden

Obligatorisk

5.3

Finjusterande reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner som genomförs vid behov i finjusteringssyfte

Nominellt värde eller repokostnaden

Obligatorisk

5.4

Strukturella reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner som justerar Eurosystemets strukturella ställning gentemot den finansiella sektorn

Nominellt värde eller repokostnaden

Obligatorisk

5.5

Utlåningsfacilitet

Facilitet för likviditet över natten till i förväg fastställd ränta mot godtagbara tillgångar som säkerhet (stående facilitet)

Nominellt värde eller repokostnaden

Obligatorisk

5.6

Fordringar avseende marginalsäkerheter

Tilläggskredit till kreditinstitut härrörande från värdeökningar för underliggande tillgångar avseende annan kredit till dessa kreditinstitut

Nominellt värde eller anskaffningskostnad

Obligatorisk

Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Nominellt värde eller anskaffningskostnad

Obligatorisk

Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

i)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

ii)	Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’ Anskaffningskostnad minus eventuella förluster Eventuella över- eller underkurser amorteras

Obligatorisk

iii)	Ej omsättningsbara värdepapper Anskaffningskostnad minus eventuella förluster Eventuella över- och underkurser avskrivs

Obligatorisk

iv)	Omsättningsbara egetkapitalinstrument Marknadskurs

Obligatorisk

Fordringar i euro på den offentliga sektorn

Fordringar på den offentliga sektorn härrörande från tiden före EMU (ej omsättningsbara värdepapper, lån)

In- och utlåning till nominellt värde, ej omsättningsbara värdepapper till anskaffningskostnaden

Obligatorisk

—

Fordringar inom Eurosystemet+)

—

9.1

Andel i ECB+

Balanspost endast för nationella centralbanker.

Varje nationell centralbanks andel i ECB:s kapital enligt fördraget och respektive fördelningsnyckel samt överföringar i enlighet med artikel 49.2 i stadgan

Anskaffningskostnad

Obligatorisk

—

9.2

Fordringar motsvarande överföring av valutareserver+

Balanspost endast för nationella centralbanker.

Fordringar i euro på ECB avseende de första (och de därpå följande) fördragsenliga överföringarna av valutareserver

Nominellt värde

Obligatorisk

—

9.3

Fordringar med anknytning till skuldebrev som täcker emission av ECB-skuldcertifikat+

Balanspost endast för ECB.

Skuldebrev utgivna av nationella centralbanker på grund av back-to-back-avtalet i samband med ECB-skuldcertifikat

Nominellt värde

Obligatorisk

—

9.4

Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet+)(*)

För de nationella centralbankerna: nettofordringar relaterade till tillämpningen av fördelningsnyckeln för sedlar, dvs. inbegripet balanser inom Eurosystemet i samband med ECB:s sedelutgivning, utjämningsbeloppen och deras motposter i enlighet med beslut ECB/2001/16 om fördelning av de monetära inkomsterna för de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker från och med räkenskapsåret 2002

För ECB: fordringar relaterade till ECB:s sedelutgivning enligt beslut ECB/2001/15

Nominellt värde

Obligatorisk

—

9.5

Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) +)

Nettopositionen för följande delposter:

a)	Nettofordringar härrörande från TARGET2-konton och motsvarande konton tillhörande de nationella centralbankerna, dvs. nettot av fordringar och skulder – se även skuldposten ’Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)’

a)	Nominellt värde

Obligatorisk

b)	Fordringar på grund av skillnader mellan monetära inkomster som ska läggas samman och återfördelas. Gäller endast tidsperioden mellan bokföringen av monetära inkomster i samband med årsslutet och avräkningen den sista arbetsdagen i januari varje år

b)	Nominellt värde

Obligatorisk

c)	Andra fordringar inom Eurosystemet som kan uppkomma, inbegripet den interimistiska fördelningen på de nationella centralbankerna av ECB:s inkomster från utelöpande sedlar (*)

c)	Nominellt värde

Obligatorisk

Poster under avveckling

Saldon på avvecklingskonton (fordringar), inbegripet ej inlösta checkar

Nominellt värde

Obligatorisk

Övriga tillgångar

11.1

Euroområdets mynt

Euromynt som inte har en nationell centralbank som laglig utgivare

Nominellt värde

Obligatorisk

11.2

Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Mark och byggnader, möbler och inventarier inbegripet datorutrustning, datorprogramvara

Anskaffningskostnad minus avskrivning

Avskrivningstid:

—	Datorer och tillhörande maskin- och programvara samt motorfordon: 4 år

—	Inventarier, möbler och maskiner i byggnader: 10 år

—	Byggnader och större kapitaliserade utgifter för renovering: 25 år

Kapitalisering av utgifter: beloppsbaserat (under 10 000 euro exkl. moms: ingen kapitalisering)

Rekommenderad

11.3

Övriga finansiella tillgångar

—	Andelar och investeringar i dotterbolag, aktier som innehas av strategiska orsaker eller policyskäl

—	Värdepapper inklusive aktier och andra finansiella instrument och saldon (t.ex. inlåning med fast löptid och avistakonton) som innehas som en öronmärkt portfölj

—	Omvända repor med kreditinstitut i samband med förvaltningen av värdepappersportföljer i denna post

a)	Omsättningsbara egetkapitalinstrument Marknadskurs

Rekommenderad

b)	Andelar och illikvida aktier samt egetkapitalinstrument som innehas som permanenta investeringar Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Rekommenderad

c)	Investeringar i dotterbolag eller betydande intressen Substansvärde

Rekommenderad

d)	Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen Marknadskurs Eventuella över- eller underkurser amorteras

Rekommenderad

e)	Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’ eller som innehas som permanent investering Anskaffningskostnad minus eventuella förluster Eventuella över- eller underkurser amorteras

Rekommenderad

f)	Ej omsättningsbara värdepapper Anskaffningskostnad minus eventuella förluster Eventuella över- eller underkurser amorteras

Rekommenderad

g)	Banktillgodohavanden och lån Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs om tillgodohavandena är i utländsk valuta

Rekommenderad

11.4

Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Omvärderingsresultat för valutaterminer, valutasvappar, räntesvappar, FRA-kontrakt, värdepappersterminer, valutatransaktioner avista från och med affärsdagen till likviddagen

Nettopositionen mellan termin och avista till marknadsvalutakursen

Obligatorisk

11.5

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Inkomster som förfaller till betalning i framtiden men som avser rapporteringsperioden. Förutbetalda kostnader och upplupen ränta (dvs. upplupen ränta inköpt med ett värdepapper)

Nominellt värde, utländsk valuta omräknad till marknadskursen

Obligatorisk

11.6

Diverse

Förskott, lån, andra mindre poster. Temporärt värderegleringskonto (balanspost bara under året; orealiserade förluster på omvärderingsdagar under året som inte täcks av respektive värderegleringskonton i skuldposten ”Värderegleringskonton”). Lån på förtroendebasis. Investeringar med anknytning till kunders guldinlåning. Mynt i nationell (euroområdes-) valuta. Löpande kostnader (ackumulerad nettoförlust), föregående års förlust före täckning. Nettopensionstillgångar

Nominellt värde eller anskaffningskostnad

Rekommenderad

Temporära värderegleringskonton

Omvärderingsskillnaden mellan genomsnittskostnaden och marknadsvärdet; utländsk valuta omräknad till marknadskursen

Temporära värderegleringskonton:

Obligatorisk

Investeringar med anknytning till kunders guldinlåning

Marknadskurs

Investeringar med anknytning till kunders guldinlåning: Obligatorisk

—

Årets förlust

Nominellt värde

Obligatorisk

3.	I bilaga IX ska orden ”Överföring till/från avsättningar för valutakurs- och prisrisker” i tabellens första kolumn, underrubrik 2.3, ersättas med orden ”Överföring till/från avsättningar för valutakurs-, ränte- och guldprisrisker”.

(1) Siffrorna i den första kolumnen avser balansräkningens utformning enligt bilagorna V, VI och VII (Eurosystemets veckobalansräkning och konsoliderade årsbalansräkning). Siffrorna i den andra kolumnen avser balansräkningens utformning i bilaga VIII (årsbalansräkning för en centralbank). De poster som försetts med ett (+) konsolideras i Eurosystemets veckobalansräkning.

(2) Reglerna för sammanställning och värdering som framgår av denna bilaga ska betraktas som obligatoriska för ECB:s bokföring och för alla materiella tillgångar och skulder i de nationella centralbankernas bokföring som är väsentliga för Eurosystemet (dvs. väsentliga för Eurosystemets funktion).

(3) EGT L 310, 11.12.2000, s. 1.”

5.2.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 36/62

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 94/06/KOL

av den 19 april 2006

om ändring för femtiosjunde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT (1),

MED BEAKTANDE av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) särskilt artiklarna 61–63 och protokoll 26,

MED BEAKTANDE av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (3), särskilt artikel 24 och artikel 5.2 b och artikel 1 i del I av protokoll 3, och

av följande skäl:

Enligt artikel 24 i övervakningsavtalet ska myndigheten ge verkan åt bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet.

Enligt artikel 5.2 b i övervakningsavtalet ska myndigheten utfärda meddelanden eller riktlinjer i frågor som behandlas i EES-avtalet, om det avtalet eller övervakningsavtalet uttryckligen föreskriver det eller om myndigheten anser det nödvändigt.

Myndigheten erinrar om de procedurregler och materiella regler inom området för statligt stöd (4) som den antog den 19 januari 1994 (5),

Enligt punkt II, under rubriken ”Allmänt”, i slutet av bilaga XV till EES-avtalet ska myndigheten efter samråd med Europeiska kommissionen anta rättsakter som motsvarar dem som antagits av kommissionen.

Europeiska kommissionen har utfärdat rekommendation 2003/361/EG (6) om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, som ersätter kommissionens rekommendation 96/280/EG (7) rörande definitionen av små och medelstora företag.

Förutvarande kapitel 10 i riktlinjerna för statligt stöd i vilket kommissionens rekommendation 96/280/EG införlivades ströks genom beslut nr 198/03/KOL (8) av den 5 november 2003 av Eftas övervakningsmyndighet, eftersom den nya definitionen av små och medelstora företag i kommissionens rekommendation 2003/361/EG också hade införlivats med bilagan till en ny gruppundantagsförordning om stöd till små och medelstora företag (9),

Eftersom definitionen av små och medelstora företag tjänar som allmän referens i riktlinjerna för statligt stöd, vilka innehåller ett flertal hänvisningar till denna definition, anser myndigheten att det är värdefullt att i riktlinjerna för statligt stöd införliva den nya definitionen av små och medelstora företag, som fastställs i kommissionens nya rekommendation 2003/361/EG.

Definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag i kommissionens nya rekommendation 2003/361/EG bör därför tas med som ett nytt kapitel 10 i riktlinjerna för statligt stöd.

De övriga kapitlen i riktlinjerna för statligt stöd åberopar den tidigare definitionen av små och medelstora företag i kapitel 10, och bör därför ändras så att de hänvisar till den nya definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.

Myndigheten erinrar om att den har samrått med Europeiska kommissionen om införlivandet av kommissionens rekommendation 2003/361/EG med riktlinjerna för statligt stöd.

Myndigheten erinrar om att den har samrått med Eftastaterna i frågan genom skrivelser till Island, Liechtenstein och Norge av den 7 februari 2006.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Myndighetens riktlinjer för statligt stöd ska ändras genom att ett nytt kapitel 10 om definitionen av små och medelstora företag införs. Det nya kapitel 10 bifogas och utgör en integrerad del av detta beslut. De övriga kapitlen i riktlinjerna för statligt stöd som åberopar den tidigare definitionen av små och medelstora företag, som fastställs i kapitel 10, ska ändras så att de hänvisar till den nya definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, som fastställs i kommissionens rekommendation 2003/361/EG.

Det nya kapitel 10 får verkan från det att det antagits av myndigheten.

Artikel 2

Eftastaterna ska underrättas om detta beslut genom en skrivelse, inklusive en kopia av detta beslut och det nya kapitel 10 i myndighetens riktlinjer för statligt stöd i bilagan.

Artikel 3

Europeiska kommissionen ska underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet inklusive det nya kapitlet 10 i myndighetens riktlinjer för statligt stöd i enlighet med punkt d i protokoll 27 till EES-avtalet.

Artikel 4

Beslutet inklusive bilagan ska offentliggöras i EES-delen i och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 19 april 2006.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Bjørn T. GRYDELAND

Ordförande

Kurt JAEGER

Ledamot av kollegiet

(1) Nedan kallad myndigheten.

(2) Nedan kallat EES-avtalet.

(3) Nedan kallat övervakningsavtalet.

(4) Sammanställningen av meddelanden, riktlinjer osv. som antagits av myndigheten rörande detta kallas nedan riktlinjerna för statligt stöd.

(5) Ursprungligen offentliggjord i EGT L 231, 3.9.1994, s. 1, och samma dag i EES-supplement nr 32. En aktualiserad version av riktlinjerna för statligt stöd finns tillgängliga på myndighetens webbsida: www.eftasurv.int

(6) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(7) EGT L 107, 30.4.1996, s. 4.

(8) EUT L 120, 12.5.2005, s. 39.

(9) Kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, 13.1.2001, s. 33), ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 (EUT L 63, 28.2.2004, s. 22). Båda förordningarna har införlivats med punkt 1.f i bilaga XV till EES-avtalet genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 (EGT L 266, 3.10.2002, s. 56 och EES-supplement nr 49, 3.10.2002, s. 42) och nr 131/2004 (EUT L 64, 10.3.2005, s. 67 och EES-supplement nr 12, 10.3.2005, s. 49).

BILAGA

”10. STÖD TILL MIKROFÖRETAG SAMT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

10.1 Inledning

Den definition av små och medelstora företag som finns i kommissionens rekommendation 92/280/EG (1) om definitionen på små och medelstora företag hade införlivats i det tidigare kapitel 10. På grund av en rad tolkningssvårigheter som uppstått vid tillämpningen av kommissionens förordning 96/280/EG och enligt synpunkter som företag framfört var det nödvändigt att göra en rad ändringar i kommissionens rekommendation 96/280/EG. För tydlighetens skull beslutade sig kommissionen dock för att ersätta kommissionens rekommendation 92/280/EG med den helt nya rekommendationen 2003/361/EG, som innehåller en ny definition av mikroföretag samt små och medelstora företag.

Övervakningsmyndigheten strök förutvarande kapitel 10 i riktlinjerna för statligt stöd (i vilket kommissionens rekommendation 96/280/EG hade införlivats) genom beslut nr 198/03/KOL (2) av den 5 november 2003, eftersom den nya definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag i kommissionens rekommendation 2003/361/EG också hade införlivats med bilagan till en ny gruppundantagsförordning om stöd till små och medelstora företag (3).

Eftersom definitionen av små och medelstora företag tjänar som allmän referens i riktlinjerna för statligt stöd, vilka innehåller ett flertal hänvisningar till definitionen av små och medelstora företag, anser övervakningsmyndigheten att det är värdefullt att i riktlinjerna för statligt stöd införliva den nya definition av mikroföretag samt små och medelstora företag som fastställs i kommissionens rekommendation 2003/361/EG. I det nya kapitel 10 införlivas därför den nya definition av mikroföretag samt små och medelstora företag som fastställs i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (4).

Det bör klargöras att i enlighet med

i)	artiklarna 48, 81 och 82 i EG-fördraget, såsom de tolkas i EG-domstolens rättspraxis, och

ii)	artiklarna 34, 53 och 54 i EES-avtalet såsom de tolkas i Eftadomstolens och EG-domstolens rättspraxis

ska som företag betraktas varje enhet oberoende av juridisk form som bedriver en ekonomisk verksamhet, främst sådana enheter som bedriver ett hantverk eller annan verksamhet som utförs enskilt eller inom familjen, personbolag eller organisationer som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.

Kritieriet om antalet anställda (kriteriet om personalstyrka) förblir utan tvekan ett av de viktigaste och måste betraktas som huvudkriterium. Ett finansiellt kriterium är dock ett nödvändigt komplement för att få en bild av ett företags verkliga betydelse, uppträdande och konkurrenssituation. Det är dock inte önskvärt att använda omsättningen som enda finansiella kriterium, i synnerhet som handels- och distributionsföretagens omsättning till sin natur är högre än inom tillverkningssektorn. Kriteriet omsättning bör kombineras med kriteriet balansomslutning, som ger en bild av ett företags totala tillgångar. Att överskrida ett av kriterierna bör vara tillåtet.

6.	Taket för omsättningen berör företag med mycket olika ekonomisk verksamhet. För att inte i onödan begränsa definitionens användbarhet bör den uppdateras med hänsyn till både pris- och produktivitetsutvecklingen.

Då det gäller taket för balansomslutningen är det rimligt att i brist på nya omständigheter behålla det tillvägagångssätt som innebär att man på taket för omsättningen tillämpar en koefficient som bygger på det statistiska förhållandet mellan dessa båda variabler. Den konstaterade statistiska utvecklingen medför en kraftigare höjning av taket för omsättningen. Eftersom denna utveckling är olika beroende på företagens storlekskategori, bör koefficienten justeras så att den så noga som möjligt återger den ekonomiska utvecklingen och så att mikroföretag eller små företag inte får en nackdel i förhållande till medelstora företag. Koefficienten ligger nära 1 för mikroföretag och små företag. För enkelhetens skull bör därför ett och samma värde behållas för dessa kategorier då det gäller taket för omsättningen och balansomslutningen.

8.	Mikroföretag är särskilt viktiga för att skapa företagaranda och sysselsättning och de bör därför definieras bättre.

För att bättre förstå den ekonomiska verklighet i vilken mikroföretagen samt de små och medelstora företagen arbetar och inte använda dessa benämningar på sådana grupper av företag, som har större ekonomisk förmåga än de små och medelstora, måste man dela upp de olika typerna av företag beroende på om de är fristående, har ett aktieinnehav som inte ger kontroll (partnerföretag) eller är anknutna till andra företag. Den gräns på ett innehav på högst 25 % för att ett företag ska betraktas som fristående som fastställs i kommissionens tidigare rekommendation 96/280/EG bibehålls.

10.

För att stimulera etableringen av företag liksom finansieringen av mikroföretags samt små och medelstora företags eget kapital och för att stimulera landsbygdsutveckling och lokal utveckling, kan företag anses vara fristående även om vissa kategorier av investerare, som spelar en viktig roll för finansiering och etablering av företag, innehar 25 % eller mer. Tidigare har det dock inte fastställts några villkor för dessa investerare. Man bör särskilt uppmärksamma så kallade affärsänglar (fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar), eftersom de, i jämförelse med andra riskkapitalinvesterare, kan bistå nya företagare med värdefull rådgivning. Deras investeringar i eget kapital är ett komplement till riskkapitalbolagens verksamhet genom att de bidrar med mindre belopp till nystartade företag.

11.

För enkelhetens skull bör, särskilt för Eftastaterna och Eftaföretagen, de villkor som fastställs i artikel 1 i rådets direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning (5), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG (6), förutsatt att de motsvarar syftet med detta kapitel. För att stärka incitamenten att investera eget kapital i mikroföretag samt små och medelstora företag antas det att det inte föreligger något dominerande inflytande över företaget i fråga i enlighet med de kriterier som anges i artikel 5.3 i rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag (7), senast ändrat i direktiv 2001/65/EG.

12.

För att se till att de fördelar som ges mikroföretag samt små och medelstora företag i lagstiftning och genom andra åtgärder kommer de företag till godo som har ett verkligt behov av dem bör även förbindelserna mellan företagen via fysiska personer beaktas. För att begränsa undersökningen av dessa situationer till det absolut nödvändiga bör hänsyn tas till dessa förbindelser endast då det handlar om företag som är verksamma på samma eller angränsande marknad, eventuellt med hänvisning till övervakningsmyndighetens definition av relevant marknad i bilaga I till dess beslut om definitionen av relevant marknad i EES konkurrenslagstiftning (8).

13.	För att undvika godtyckliga distinktioner mellan olika offentliga organ i en medlemsstat och garantera klarhet om rättsläget måste det bekräftas att ett företag, vars kapital- eller röstandel till minst 25 % kontrolleras av ett offentligt organ, inte tillhör kategorin små och medelstora företag.

14.	För att minska företagens administrativa arbete, underlätta och påskynda behandlingen av de ärenden där det krävs att företag tillhör kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag, bör vissa uppgifter om det berörda företaget kunna lämnas på heder och samvete.

15.

Det är nödvändigt att precisera den sammansättning av personalstyrkan som gäller för definitionen av kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag. För att stimulera yrkesutbildning och varvad utbildning är det önskvärt att inte räkna in lärlingar och studerande med yrkesutbildningskontrakt vid beräkningen av personalstyrkan. Inte heller de som har mödraledighet eller föräldraledighet bör räknas in.

16.	De olika typer av företag som definieras efter sina förbindelser till andra företag motsvarar objektivt sett olika grad av integrering. Därför bör olika villkor gälla för var och en av dessa typer av företag, då man beräknar de tal som motsvarar deras verksamhet och ekonomiska styrka.

10.2 Definition av mikroföretag samt små och medelstora företag

10.2.1 Näringsliv

17.

Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.

10.2.2 Personalstyrka och finansiella trösklar som definition av olika företagskategorier

18.	Kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag utgörs av företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner EUR eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner EUR per år.

19.	Inom kategorin små och medelstora företag definieras små företag som företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner EUR per år.

20.	Inom kategorin små och medelstora företag definieras mikroföretag som företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner EUR per år.

10.2.3 Typer av företag som beaktas vid beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen

21.	’Fristående företag’ är de företag som inte betecknas som partnerföretag enligt punkterna 22–23 eller som ett anknutet företag enligt punkterna 24–28.

22.

’Partnerföretag’ är de företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkterna 24–28 och mellan vilka det finns följande förbindelse: ett företag (företag i tidigare marknadsled) innehar ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra anknutna företag enligt punkterna 24–28 minst 25 % av kapitalet eller rösterna i ett annat företag (företag i senare marknadsled).

23.

Ett företag kan dock betecknas som fristående, och alltså inte anses ha ett partnerföretag, även om tröskelvärdet på 25 % har uppnåtts eller överskridits, om det gäller följande kategorier av investerare och dessa enskilt eller tillsammans inte är anknutna i den mening som avses i punkterna 24–28 till det berörda företaget:

Offentliga investeringsbolag, riskkapitalbolag, fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar (så kallade affärsänglar) och som investerar eget kapital i icke börsnoterade företag, förutsatt att dessa affärsänglar sammanlagda investering i ett och samma företag inte överstiger 1 250 000 EUR.

b)	Universitet och forskningcentra utan vinstsyfte.

c)	Institutionella investerare, bland annat regionala utvecklingsfonder.

d)	Självständiga lokala myndigheter som har en årlig budget som understiger 10 miljoner EUR och som har färre än 5 000 invånare.

24.

’Anknutna företag’ är de företag som mellan sig upprätthåller en av följande förbindelser:

a)	Ett företag innehar majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas röster i annat företag.

b)	Ett företag har rätt att utse och avsätta en majoritet av ett annat företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan.

c)	Ett företag har rätt att utöva ett dominerande inflytande över ett annat företag i kraft av ett avtal som slutits med detta eller i kraft av en klausul i detta företags stadgar.

d)	Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag kontrollerar ensamt majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas röster i detta företag med stöd av ett avtal med andra aktieägare eller delägare i detta företag.

25.	Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då de investerare som avses i punkt 23 inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av det berörda företaget, dock utan detta påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.

26.	De företag som upprätthåller någon av de förbindelser som avses i punkt 24 via ett eller flera andra företag eller via de investerare som avses i punkt 23 ska också anses som anknutna företag.

27.	De företag som befinner sig i någon av ovanstående situationer via en fysisk person eller en grupp fysiska personer i samverkan ska anses som anknutna företag, om de helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader.

28.	Som angränsande marknad ska betraktas marknaden för en produkt eller en tjänst i ett tidigare eller senare marknadsled.

29.	Utom i de fall som avses i punkt 23, kan ett företag inte anses tillhöra kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag, om 25 % eller mer av dess kapital eller dess röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.

30.

Företagen får avge en försäkran om sin status som fristående företag, partnerföretag eller anknutet företag och om uppgifter rörande trösklarna i avsnitt 10.2.2. Även om kapitalspridningen inte gör det möjligt att exakt veta vem som innehar kapitalet, får företaget avge en sådan försäkran om det kan försäkra att det har rimliga skäl att anta att det inte till 25 % eller mer ägs av ett företag eller gemensamt av anknutna företag eller via fysiska personer eller grupper av fysiska personer. Sådana försäkringar ska avges utan att det påverkar de kontroller eller granskningar som föreskrivs i nationell lagstiftning eller i EES-lagstiftning.

10.2.4 Uppgifter som behövs för att beräkna personalstyrkan och de finansiella beloppen samt referensperiod

31.	Uppgifterna för beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen ska hämtas från det senast godkända räkenskapsåret och beräknas på årsbasis. De finns tillgängliga från och med att räkenskaperna har godkänts. Omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter.

32.

Om uppgifterna om ett företag beräknade på årsbasis vid datum för bokslut överstiger eller understiger de trösklar som anges i avsnitt 10.2.2 för personalstyrkan eller för de finansiella beloppen, erhåller eller förlorar företaget sin status av medelstort företag, litet företag eller mikroföretag först om detta inträffar under två på varandra följande år.

33.	Om företaget är nyetablerat och bokslutet ännu inte har blivit godkänt, ska uppgifterna i fråga grunda sig på en skälig uppskattning som görs under räkenskapsåret.

10.2.5 Personalstyrka

34.

Personalstyrkan motsvarar antalet årsarbetskrafter, det vill säga antalet personer som på heltid arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela referensåret. Det arbete som utförs av personer som inte har arbetat hela året, som har arbetat deltid, oberoende av varaktighet, eller som utfört säsongsarbete ska beräknas som delar av årsarbetskrafter. Personalstyrkan utgörs av följande:

a)	Antal anställda.

b)	De personer som arbetar för företaget och som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som i nationell rätt jämställs med löntagare.

c)	Företagarna.

d)	De delägare som utövar en regelbunden verksamhet i företaget och som har ekonomiska fördelar genom företaget.

35.	Lärlingar och studerande under yrkesutbildning som omfattas av lärlings- eller yrkesutbildningsavtal ska inte räknas in vid beräkningen av personalstyrkan. Den tid som utgörs av mödraledighet eller föräldraledighet ska inte räknas in.

10.2.6 Fastställande av uppgifterna om företaget

36.	I fråga om ett fristående företag ska fastställandet av uppgifterna, inklusive personalstyrkan, göras enbart på grundval av företagets egna räkenskaper.

37.

Uppgifterna, inklusive personalstyrkan, om ett företag som har partnerföretag eller anknutna företag ska beräknas på grundval av räkenskaperna och andra uppgifter om företaget eller – om sådana finns – företagets konsoliderade räkenskaper eller de konsoliderade räkenskaperna där företaget räknats in genom konsolidering.

38.

Till uppgifterna i punkt 37 ska läggas uppgifterna om det berörda företagets eventuella partnerföretag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till det berörda företaget. Uppgifterna ska aggregeras i proportion till andelen av kapitalet eller rösträtten (den högsta av dessa båda andelar). Vid korsvist ägande ska den största andelen tillämpas.

39.	Till uppgifterna i punkterna 37 och 38 ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.

40.

Vid tillämpningen av punkterna 37–39 ska uppgifterna om partnerföretagen hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska läggas 100 % av uppgifterna för de företag som är anknutna till dessa partnerföretag, såvida inte uppgifterna om dessa har räknats in genom konsolidering.

41.

Vid tillämpningen av punkterna 37–39 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska aggregeras proportionellt uppgifterna om de eventuella partnerföretagen till dessa anknutna företag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till dessa, om de inte redan har räknats in i de konsoliderade räkenskaperna i en proportion som motsvarar minst den procentsats som anges i punkt 38.

42.	När personalstyrkan inte framgår av de konsoliderade räkenskaperna, ska den beräknas genom att proportionellt aggregera uppgifterna om de företag till vilka detta företag är partnerföretag och lägga till uppgifterna om de företag till vilka det är anknutet.

10.2.7 Översyn

43.

På grundval av en utvärdering av tillämpningen av definitionen i detta kapitel som ska göras efter det att Europeiska kommissionen har utarbetat ett utkast i detta syfte, med beaktande av eventuella ändringar av artikel 1 i direktiv 83/349/EEG, som innehåller definitionen av anknutna företag, kommer övervakningsmyndigheten vid behov att anpassa denna definition, främst taken för omsättning och balansomslutning för att ta hänsyn till erfarenheter och ekonomisk utveckling i EES.

10.3 Antagande

44.	Kapitel 10 är tillämpligt från och med den dag då det antas av Eftas övervakningsmyndighet.”

(1) Kommissionens rekommendation 96/280/EG (EGT L 107, 30.4.1996, s. 4).

(2) Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 198/03/KOL av den 5 november 2003 (EUT L 120, 12.5.2005, s. 39).

(3) Kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, 13.1.2001, s. 33), ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 av den 25 februari 2004 (EUT L 63, 28.2.2004, s. 22). Båda förordningarna har införlivats med punkt 1.f i bilaga XV till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 (EGT L 266, 3.10.2002, s. 56 och EES-supplement nr 49, 3.10.2002, s. 42) och nr 131/2004 (EUT L 64, 10.3.2005, s. 67 och EES-supplement nr 12, 10.3.2005, s. 49).

(4) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(5) Rådets direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 (EGT L 193, 18.7.1983, s. 1), införlivat i avsnitt 4 i bilaga XXII till EES-avtalet.

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG (EGT L 283, 27.10.2001, s. 28), införlivat i avsnitt 4 i bilaga XXII till EES-avtalet genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 176/2003 av den 5 december 2003 (EUT L 88, 25.3.2004, s. 53 och EES-supplement nr 15, 25.3.2004, s. 14).

(7) Rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 (EGT L 222, 14.8.1978, s. 11), införlivat i avsnitt 4 i bilaga XXII till EES-avtalet.

(8) Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 46/98/KOL av den 4 mars 1998 1998 (EGT L 200, 16.7.1998, s. 46 och EES-supplement nr 52, 18.12.1997, s. 10). Detta beslut motsvarar kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapslagstiftningen (EGT C 372, 9.12.1997, s. 5).

5.2.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 36/69

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 227/06/KOL

av den 19 juli 2006

avseende statligt stöd till förmån för Farice hf. (Island)

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT (1)

MED BEAKTANDE av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2), särskilt artiklarna 61–63 och protokoll 26,

MED BEAKTANDE av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (3), särskilt artikel 24,

MED BEAKTANDE av artikel 1.2 i del I och artiklarna 4.4, 6, 7.3 och 10 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet,

MED BEAKTANDE av övervakningsmyndighetens riktlinjer (4) för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet, och särskilt kapitel 17 om statliga garantier och kapitel 19 om offentliga myndigheters innehav,

MED BEAKTANDE av övervakningsmyndighetens beslut nr 125/05/KOL om att inleda det formella granskningsförfarandet avseende statligt stöd till Farice hf. och uppmaning om att berörda parter ska inkomma med sina synpunkter på detta (5), och

av följande skäl:

I. SAKFÖRHÅLLANDEN

1. FÖRFARANDE

Genom en skrivelse av den 27 februari 2004 från Islands delegation vid Europeiska unionen vidarebefordrades en skrivelse från det isländska finansdepartementet av den 26 februari 2004, där de isländska myndigheterna till övervakningsmyndigheten anmälde en statlig garanti till förmån för ett undervattenskabelprojekt på Island, dvs. Farice-projektet. Skrivelsen togs emot och registrerades den 1 mars 2004 (diarienr. 257593).

Kompletterande upplysningar lämnades genom en skrivelse av den 14 maj 2004 från den isländska delegationen, där en skrivelse av den 13 maj 2004 vidarebefordrades från det isländska finansministeriet. Skrivelsen togs emot och registrerades av övervakningsmyndigheten den 14 maj 2004 (diarienr. 281472).

Efter viss skriftväxling (6) informerade övervakningsmyndigheten de isländska myndigheterna genom en skrivelse av den 26 maj 2006 om att den hade beslutat inleda det formella granskningsförfarande som anges i artikel 1.2 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet avseende statligt stöd till förmån för Farice hf. (diarienr. 319257).

Övervakningsmyndighetens beslut nr 125/05/KOL om att inleda det formella granskningsförfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och i EES-supplementet till detta (7). Övervakningsmyndigheten uppmanade berörda parter att inkomma med sina synpunkter på detta. Övervakningsmyndigheten tog inte emot några synpunkter från de berörda parterna.

De isländska myndigheterna lämnade sina synpunkter på beslut nr 125/05/KOL genom en skrivelse av den 28 juni 2005 (diarienr. 324236).

I beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet har övervakningsmyndigheten, i separata konkurrensförfaranden, uttryckt vissa farhågor avseende konkurrensen genom en skrivelse till Farice hf. av den 31 januari 2003. Övervakningsmyndigheten har också begärt upplysningar om Farice-projektet som var relevanta för bedömningen av projektets påverkan på konkurrensen. Genom en skrivelse av den 6 maj 2004 riktade övervakningsmyndigheten en formell begäran om upplysningar till Farice hf. (8) Svaret från Farice hf. togs emot av övervakningsmyndigheten den 21 oktober 2004. De separata konkurrensförfarandena har avslutats genom en skrivelse från övervakningsmydigheten av den 2 juni 2006 (diarienr. 1072261).

2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDERNA

2.1 BESKRIVNING AV FARICE-PROJEKTET

Farice-projektet rör dragning och och drift av en telekommunikationskabel under vattnet som ska knyta samman Island och Färöarna med Skottland.

Sedan 1994 har Island och Färöarna varit anslutna till det internationella nätet genom undervattenstelekabeln CANTAT-3. CANTAT-3 drogs av ett konsortium. Tillgången till CANTAT-3 säkerställdes genom medlemskap i konsortiet (9), genom oåterkalleliga nyttjanderätter och leasingkapacitet från Teleglobe som var medlem i konsortiet. CANTAT-3 har anslutningspunkter i Kanada, Island, Färöarna, Danmark, Förenade kungariket och Tyskland. Genom dragningen av ett transatlantiskt kabelsystem som konkurrerar med CANTAT-3, har grundarna av CANTAT-3 tillgång till andra, mer ekonomiska anslutningar. De isländska och färöiska parterna måste dock fortsätta att förlita sig på anslutningen till CANTAT-3. Parterna tog hänsyn till detta under utvecklingen av den nya förbindelsen. Vidare har kabeln CANTAT-3 vissa tekniska begränsningar, då den är en kabel av äldre generation med begränsad kapacitet som inte alltid är tillförlitlig. De isländska myndigheterna lade fram en översikt över flera driftsfel som CANTAT-3 hade haft under perioden 1995–2003. Inget annat internationellt fiberkabelsystem har nått dessa två länder sedan 1994, trots den allmänna kapacitetstillväxten på internationella och interregionala telekommunikationsförbindelser. Enligt de isländska myndigheternas upplysningar förhindrade de två ländernas geografiskt isolerade lokalisering och begränsade marknadsstorlek detta.

Kostnaden för satellitförbindelser, som tjänar som en andra anslutningsmöjlighet, förväntas stiga och anses inte vara lämplig för överföring av tidskänslig Internettrafik. För att klara den ökade telekommunikationstrafiken var man tvungen att finna en alternativ lösning.

Fariceprojektet uppstod till följd av ett initiativ från den (då) nästan helt statsägda isländska telekomoperatören Landssími Íslands hf. (nedan kallad Síminn (10) och den etablerade telekomoperatören på Färöarna, Føroya Tele, som övervägde att utveckla en undervattenskabel som kopplar samman Reykjavík, Tórshavn och Edinburgh. År 2002 stod det klart att Fariceprojektet inte skulle kunna komma igång om det drevs på rent kommersiell grund (11). I en genomförbarhetsundersökning som genomfördes i mars 2002 drogs slutsatsen att det inte skulle bli möjligt att finansiera projektet genom konventionell projektfinansiering. En bred allians eftersträvades för att kunna säkerställa projektets genomförande. Det resulterade i två beslut:

I första hand blandades de isländska och färöiska kommunikationsmyndigheterna in i utarbetandet av projektet. De största sponsorerna, Síminn och Føroya Tele, klargjorde att de inte var intresserade av att tillhandahålla de nödvändiga lånegarantierna för hela telekommarknadens räkning (12). Därför beslöts att den isländska staten aktivt skulle bidra till projektet.

I andra hand ansågs det viktigt att Og Vodafone, en av de största aktörerna på den isländska telekommarknaden, aktivt deltog i projektet. Det beslutades att utöver etableringen av Farice hf., för att uppföra och driva det nya överföringssystemet, skulle holdingbolaget Eignarhaldsfélagið Farice ehf. (nedan kallat E-Farice) (13) etableras. Detta bolag, som innehar alla isländska andelar i Farice, skulle köpa Og Vodafones kapacitet i CANTAT-3. Ett liknande erbjudande lämnades till Síminn som, enligt den IBM-rapport (14) som lades fram av de isländska myndigheterna, resulterade i att E-Farice tog hand om alla internationella anslutningsmöjligheter för Island. Som anges i anmälan skulle kapaciteten i CANTAT-3 drivas och säljas av E-Farice (15).

År 2002 etablerades det nya aktiebolaget, Farice hf., i avsikt att utarbeta, dra och driva ett undervattenskommunikationskabelsystem för att överföra telekommunikations- och internettrafik mellan Island, Färöarna och Förenade kungariket. Enligt de isländska myndigheternas uppgifter var aktieägarna i detta bolag Síminn (47,33 %), Og Vodafone (1,33 %), Islands regering (27,33 %), tre andra isländska operatörer som tillsammans innehade 3,99 %, Føroya Tele (17,33 %) och två andra färöiska telekomoperatörer, som var och en innehade 1,33 % (16). Den nya Faricekabeln inkluderar ett isländskt stamnät (17) (från Seyðisfjörður till Reykjavík), en undervattensdel (från Seyðisfjörður till Dunnet Bay), ett färöiskt stamnät (från Funningsfjörður till Tórshavn) och ett brittiskt stamnät (från Dunnet Bay till Edinburgh). Inget öppet anbudsförfarande genomfördes för att besluta om driften av kabeln, som beviljades Farice hf. Enligt affärsplanen uppgick de beräknade totala investeringskostnaderna för Farice-projektet till 48,9 miljoner euro.

I ett aktieägaravtal av den 12 september 2002 angavs att Farices prispolitik skulle baseras på principerna om kostnadsorientering, insyn och icke-diskriminering.

De isländska myndigheterna påpekar vidare att användningen av Faricekabeln är öppen för både utländska och inhemska operatörer, på lika villkor och till samma priser. Aktieägaravtalet är också öppet för nya aktieägare. Det föreskriver dock att befintliga aktieägare alltid ges möjlighet att behålla sin aktieposition i företaget om aktiekapitalet ökas (avsnitt 7 i aktieägaravtalet).

Farices undervattenskabel öppnades formellt i februari 2004.

2.2 BESKRIVNING AV DET ISLÄNDSKA STATLIGA STÖDET

a) Lånegarantin

Syftet med anmälan är beviljandet från staten av en garanti för ett lån på 9,4 miljoner euro till förmån för Farice (nedan kallat A-lån). Detta lån utgör en del av ett större långfristigt lånepaket till ett högsta belopp på 34,5 miljoner euro.

Enligt uppgifterna från de isländska myndigheterna, vilket kan ses i avtalet av den 27 februari 2004 (nedan kallat låneavtalet) mellan Farice hf., Íslandsbanki hf., andra finansinstitut och garanter, fördelas de undertecknade lånen till ett högsta belopp på 34,5 miljoner euro enligt följande:

Lån	Miljoner EUR	Långivare	Räntesats (18)	Ränteperioder	Återbetalning		Garant
					Antal delbetalningar	Start för återbetalning
A	9,4	Nordiska investeringsbanken	Euribor + 0,18 % per år	6 månader	8 halvårsbetalningar	September 2011	Islands regering
B	4,7	Nordiska investeringsbanken	Euribor + 0,80 % per år	6 månader	5 halvårsbetalningar	September 2009	Landssími Íslands hf. (Síminn)
	4,7	Íslandsbanki hf.
C	4,7	Føroya banki	Euribor + 1,00 % per år	3 månader	10 kvartalsbetalningar	September 2009	Telefon verkið P/F
D	11,0	Íslandsbanki hf.	Euribor + 1,50 % per år	1 månad	48 månadsbetalningar	September 2005	Ingen

Den statliga garantin för A-lån är en återbetalningsgaranti, dvs. Farice hf. har fullt ansvar för lånebetalningen och fordringsägaren måste uttömma alla resurser för återbetalningskrav från företaget innan den statliga garantin börjar gälla. Farice hf. ålades att betala en årlig premie på 0,5 % (som fastställdes av Islands nationella skuldförvaltning) som betalades innan låneavtalet och den statliga garantin utfärdades. Förhandsbetalningen uppgick till 438 839 euro, dvs. 4,7 % av lånebeloppet. Vidare togs en garantiavgift på 120 000 isländska kronor ut.

En tidigare återbetalningsgaranti undertecknades i juli 2003 i relation till ett kortfristigt lån på 16 miljoner euro. Återbetalningsgarantin täckte 6,4 miljoner euro, dvs. 40 % av lånet. Det kortfristiga lånet betalades av efter det att det långfristiga lånet på 34,5 miljoner euro ställts till förfogande och återbetalningsgarantin för det kortfristiga lånet upphörde att gälla samma dag. Farice hf. betalade en garantiavgift på 0,50 % och en garantikostnad på 120 000 isländska kronor för garantin.

b) Den isländska regeringens ökning av aktiekapitalet

I början av januari 2003 ökade det statliga innehavet i Farice hf. från en ursprunglig andel på 27,33 % till 46,5 %. De isländska myndigheterna lämnade följande förklaring i sitt svar i juni 2004:

”allt eftersom affärsplanen utvecklades, blev företagets finansieringsbehov tydligare och man beslutade att öka företagets aktiekapital. Alla operatörer på Island och Färöarna uppmanades att köpa aktier när aktiekapitalet ökades. Då Síminn klargjorde att företaget inte ville tillhandahålla mer än 33,33 % av aktiekapitalet och att Telefonverkið skulle tillhandahålla nödvändigt aktiekapital från de färöiska anläggningarna (19,93 %), blev den isländska regeringen tvungen att lämna 46,53 % av det nödvändiga aktiekapitalet då andra operatörer på Island inte hade finansiell kapacitet att köpa mer än 1,2 % av aktiekapitalet.”

De isländska myndigheterna framhåller att Farice hf.:s totala aktiekapital ökade från 327 000 euro till över 14 miljoner euro. Närmare uppgifter om de olika delägarnas aktiekapital visas i tabellen nedan (19):

Aktiekapital i Farice hf. (belopp i tusen euro)

	Förberedelsefasen			Jan-03			Jun-03
	ISK	euro (20)	Andel	ISK	euro	Andel	ISK	euro	Andel
Eignarhaldsfélagið Farice ehf.				947 944	11 242	79,90 %	947 944	11 242	79,90 %
Islands regering	8 200	90	27,33 %	552 067	6 547	46,53 %	491 737	5 831	41,45 %
Síminn	14 200	155	47,33 %	395 477	4 690	33,33 %	352 259	4 177	29,69 %
Og Vodafone	400	4	1,33 %	400	5	0,03 %	103 949	1 232	8,76 %
Lína.Net	400	4	1,33 %	400	5	0,03 %	400	5	0,03 %
Fjarski ehf.	400	4	1,33 %	400	5	0,03 %	400	5	0,03 %
RH-net	400	4	1,33 %	400	5	0,03 %	400	5	0,03 %
Telefonverkið	5 200	57	17,33 %	236 486	2 804	19,93 %	236 486	2 804	19,93 %
Kall	400	4	1,33 %	400	5	0,03 %	400	5	0,03 %
SPF spf.	400	4	1,33 %	400	5	0,03 %	400	5	0,03 %
Totalt	30 000	327	100,00 %	1 186 430	14 070	100,00 %	1 186 430	14 070	100,00 %

3. SKÄLEN TILL ATT INLEDA DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET

I sitt beslut nr 125/05/KOL om att inleda det formella granskningsförfarandet drog övervakningsmyndigheten den preliminära slutsatsen att den statliga garantin från den isländska staten och dess ökade aktiekapital i Farice hf. utgjorde statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet.

Övervakningsmyndigheten betvivlar att den isländska statens stödåtgärder skulle kunna förklaras vara förenliga med EES-avtalets funktion. I sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet hyste övervakningsmyndigheten tvivel på om stödåtgärderna – för att vara förenliga med reglerna i EES-avtalet – var proportionerliga i förhållande till målen och inte snedvred konkurrensen i en omfattning som stred mot det allmänna intresset. Dessa tvivel gällde särskilt frågan om det skulle finnas icke-diskriminerande tillgång till nätverket. Då den ursprungliga tanken var att också leda kapaciteten i CANTAT-3 genom E-Farice hf., fanns farhågor att konkurrensen om anslutningsmöjligheterna till Island skulle elimineras, eftersom bara en leverantör skulle finnas kvar på marknaden.

4. SYNPUNKTER FRÅN DE ISLÄNDSKA MYNDIGHETERNA

I sina synpunkter på beslut nr 125/05/KOL av den 28 juni 2005 bekräftade de isländska myndigheterna sin åsikt om att det inte ingår något statligt stöd i Farice-projektet. Enligt de isländska myndigheterna överensstämmer lånegarantin och statens ökade aktiekapital med bestämmelserna om statligt stöd. Vidare utgör Farice-projektet infrastruktur i enlighet med bestämmelserna om statligt stöd. I en tidigare skrivelse av den 21 januari 2005 anser de isländska myndigheterna att ett eventuellt statligt stöd skulle vara förenligt med artikel 61.3 b och 61.3 c i EES-avtalet.

De isländska myndigheterna motiverar behovet av åtgärderna i fråga utifrån bedömningen att anslutningsmöjligheterna till telekom och tillgången till bredband utgör nödvändiga steg i moderniseringen av samhället och näringslivet och en viktig aspekt av Lissabonagendan, samt en förutsättning för utvecklingen av handlingsplanen eEurope.

Mot bakgrund av sin geografiska lokalisering är Island särskilt beroende av tillgången till ekonomiska och tillförlitliga anslutningsmöjligheter till telekom. Den anslutning som för närvarande finns är varken tillfredsställande, tillförlitlig eller godtagbar för de av telekom beroende isländska och färöiska ekonomierna på grund av de tekniska begränsningarna i CANTAT-3.

Under dessa omständigheter berodde statens deltagande på behovet av att göra projektet lönsamt. Utan statens deltagande skulle projektet endera ha försenats eller inte alls ha genomförts.

De isländska myndigheterna anser att fördelarna med att garantera ett tillförlitigt tillhandahållande av telekomtjänster på Island uppväger nackdelarna med en viss snedvridning av konkurrensen för andra konkurrenter.

Innan Farice etablerades hölls inledande möten med isländska operatörer där bara tre av de ”mindre” operatörerna gick med på att köpa aktier i företaget. Enligt de isländska myndigheterna gjordes betydande insatser för att söka efter parter som ville ingå, utan att någon lägre gräns fastställdes för tillskottet av aktiekapital. Enligt de isländska myndigheternas argument förekom ett omfattande deltagande mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i projektet.

De isländska myndigheterna understryker att avsnitt 7 i aktieägaravtalet innehåller en teckningsrätt för de ursprungliga företag som deltog i Farice hf. Denna rätt motsvarar artikel 34 i den isländska lagen nr 2/1995 om aktiebolag, enligt vilken aktieägarna har rätt att teckna nya aktier i direkt proportion till sina innehav. Denna rätt kan överlåtas och varje aktieägare kan alltid besluta att inte utnyttja denna teckningsrätt. I avsnitt 7.2 i aktieägaravtalet anges att aktieägarna kommer att sträva efter att säkerställa att nya parter kan delta i ökningen av kapitalet, utan att det påverkar teckningsrätten.

Aktieägaravtalet bygger på icke-diskriminerande, öppen marknadsmässig prissättning. Företagets prispolitik ska baseras på principerna om kostnadsorientering, öppenhet och icke-diskriminering. De isländska myndigheterna jämför Farice-projektet med den situation som behandlas i kommissionens beslut N307/2004, om ett bredbandsinfrastrukturprojekt i Förenade kungariket som ska tillhandahålla bredbandstjänster för en massmarknad av affärsverksamheter och medborgare i avlägsna områden och landsbygdsområden i Skottland. Enligt deras uppgifter är priserna för kapaciteten i Farice-systemet sannolikt de högsta för liknande tjänster över Nordatlanten. Det är en av orsakerna till att den volym som såldes under 2005 motsvarar mindre än 5 % av den nyligen installerade kapaciteten i Farice.

Beträffande frågan om fri tillgång betonar de isländska myndigheterna att tillgången till infrastrukturen är öppen, genomblickbar och icke-diskriminerande.

Slutligen anser de isländska myndigheterna att om det skulle fastställas att det förekom statligt stöd är det totala stödbeloppet begränsat. När det gäller lånegarantin kan inte ett sådant begränsat belopp anses strida mot det allmänna intresset i enlighet med artikel 61.3 c i EES-avtalet. Beträffande den isländska statens ökade aktiekapital hävdade de isländska myndigheterna att ”det urprungliga syftet med att etablera Farice hf. i september 2002 enbart var för att förbereda dragningen och driften av en telekommunikationskabel under vattnet. Vid dåvarande tidpunkt hade inte det finansiella behovet för hela projektet slutligen fastställts och inte heller hade det slutliga aktieinnehavet […] Inget företag befinner sig i en ställning där det kan åta sig den faktiska dragningen och driften av kabeln […] Den första ökningen av aktiekapitalet i januari 2003 var därför ingen vanlig ’ökning av aktiekapitalet’ för ett företag, utan liknade snarare etableringen av ett nytt företag med ett nytt syfte.” Det faktum att privata operatörer har ägt majoriteten av aktierna i alla faserna och väsentligt bidragit till företaget samtidigt som den isländska staten visar att allt eventuellt statligt stöd skulle vara mycket begränsat.

Beträffande farhågorna om konkurrensen (se avsnitt II.3.2 i beslut nr 125/05/KOL) framhåller de isländska myndigheterna att för närvarande har varken Farice hf. eller E-Farice ehf. några planer på att köpa eller leasa mer kapacitet från CANTAT-3 och att diskussionerna med Teleglobe vid dåvarande tidpunkt aldrig ledde till några avtal. Det har också påvisats att kunderna, på grund av Farices höga priser, i allt högre grad använder kapaciteten i CANTAT-3, vilken är i stånd att konkurrera med Farice hf.

II. BEDÖMNING

1. STATLIGT STÖD I ENLIGHET MED ARTIKEL 61.1 I EES-AVTALET

Artikel 61.1 i EES-avtalet lyder:

”Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.”

1.1 DEN ISLÄNDSKA STATENS LÅNEGARANTI

I allmänhet ger den statliga garantin låntagaren möjlighet att få ett lån på finansiella villkor som är bättre än de som normalt kan erhållas på finansmarknaderna. Därför kan garantier från staten omfattas av artikel 61.1 i EES-avtalet.

I bestämmelserna i kapitel 17.4.2 i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till statliga garantier (nedan kallade riktlinjerna), har övervakningsmyndigheten lagt fram en situation enligt vilken en individuell statlig garanti inte utgör statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet. Den statliga garantin måste uppfylla följande villkor:

a)	Låntagaren har en sund finansiell ställning.

b)	Låntagaren skulle i princip kunna få ett lån till marknadsvillkor på finansmarknaderna utan något statligt ingripande.

c)	Garantin är kopplad till en specifik finansiell transaktion, med ett fastställt högsta belopp, täcker inte mer än 80 % av det utestående lånet, utan att det exakta beloppet eller löptiden är fastställda på förhand.

d)	Låntagaren betalar marknadspris för garantin (som bland annat återspeglar garantibeloppet och garantins varaktighet, den säkerhet som låntagaren ställer, låntagarens finansiella ställning, verksamhetssektor och framtidsutsikter, andelen betalningsförsummelser och andra ekonomiska faktorer).

Övervakningsmyndigheten kommer därför att i första hand bedöma om den statliga garantin till förmån för Farice hf. för A-lån uppfyller de fyra villkor som anges i riktlinjerna, vilket skulle utesluta förekomsten av statligt stöd. Det är i detta avseende bara vid negativa resultat som övervakningsmyndigheten bedömer de enskilda villkoren i artikel 61.1 i EES-avtalet.

1.1.1 Villkor som utesluter förekomsten av stöd – kapitel 17.4.2 i riktlinjerna för statligt stöd

Enligt de isländska myndigheternas uppgifter skulle inte projektet kunna drivas på rent kommersiell grund utan statlig inblandning. Även om Farice hf. inte tekniskt befann sig i finansiella svårigheter (första villkoret) kunde det bara säkra ett lån på 11 miljoner euro till marknadsvillkor (D-lån). Det faktum att bankerna inte bara krävde en garanti från staten för A-lånet, utan också från de två tidigare statliga telekommunikationsmonopolen (Síminn för B-lånet och Telefonverkið P/F för C-lånet), vilka fortfarande ägdes av respektive stater, visar att Farice inte var i stånd att få lån på marknadsvillkor utan statligt ingripande. Det andra villkoret är därför inte uppfyllt.

Vad gäller det tredje villkoret ansåg övervakningsmyndigheten preliminärt i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet att den statliga garantin täcker 100 % av det garanterade A-lånet. Det totala lånepaketet består av fyra (eller fem (21)) olika lånebelopp med olika lånevillkor, olika långivare och olika garantier. De isländska myndigheterna hävdar att det bara finns ett lån på 34,5 miljoner euro och att det är av denna orsak som den statliga garantin för A-lån inte täcker mer än 80 % av lånet. Det framgår av låneavtalet att de fyra lånen, även om de beviljats med samma säkerhet, beviljats av olika banker som bara åtar sig ansvaret för sitt lån. Ingen av bankerna skulle ge upp sin andel av säkerheten (22) – om Farice hf. skulle misslyckas – för att täcka några av de andra lånen. De olika lånen har inte bara olika räntenivåer, utan också olika återbetalningsperioder, antal delbetalningar och garanter.

Det ska vidare noteras att regeln om täckning med 80 % bör säkerställa att långivaren fortfarande har incitament att ta ställning till den risk som denne är villig att ta. Mot denna bakgrund förefaller det inte korrekt att ta hänsyn till – i relation till de affärsbeslut som fattats av Nordiska investeringsbanken och för att fastställa den lånebas för vilken regeln om täckning med 80 % tillämpas – att andra lån beviljats av Íslandsbanki och Føroya Banki. Nordiska investeringsbanken har inte åtagit sig något ansvar för dessa lån.

Av dessa orsaker anser övervakningsmyndigheten att varje del av lånebeloppet utgör ett oberoende lån. Kombinationen av lånen i ett gemensamt dokument förefaller inte vara av väsentlig betydelse. Av denna orsak anser övervakningsmyndigheten att den statliga garantin täcker 100 % av det garanterade A-lånet till ett högsta belopp på 9,4 miljoner euro. Därmed uppfylls inte det tredje villkoret.

Beträffande det fjärde villkoret noterar övervakningsmyndigheten att den isländska statens garantifond tog ut en garantipremie på 0,5 % per år för A-lånet. Premien förhandsbetalades till ett belopp på 438 839 euro. Dessutom togs en garanti på 120 000 isländska kronor ut.

Bara under antagandet att den statliga garantifonden, vid bedömningen av premien, tog hänsyn till det garanterade lånets konkreta egenskaper, särskilt villkoren för återbetalning (23) och att den vid bedömningen följde den så kallade principen om en investerare i en marknadsekonomi, skulle det fjärde villkoret som anges i kapitel 17.4.2 i riktlinjerna vara uppfyllt. Trots att de isländska myndigheterna har uppmanats att bevisa att garantipremien återspeglar marknadsräntan har de inte motiverat denna punkt, utan i huvudsak begränsat sig själva till att upprepa de relevanta bestämmelserna i lagen om den statliga garantifonden. Övervakningsmyndigheten noterar att medan hänsyn tas till att garantin i fråga är en återbetalningsgaranti med lägre risk, är den premie som tas ut av Farice i den lägre delen av skalan för dessa avgifter som fastställs av den nationella skuldförvaltningsbyrån (från 0,5 till 4 % (24)), som inte har motiverats av de isländska myndigheterna trots övervakningsmyndighetens kommentarer i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet (25).

Närmare upplysningar om lämplig marknadsränta kan fås från kapitel 17.3.2 i riktlinjerna där stödbeloppen fastställs, dvs. motsvarande likvida belopp, för en individuell garanti, som skillnaden mellan marknadsräntan och den ränta som uppnåtts tack vare den statliga garantin efter det att eventuella premier har dragits av. Det baserar sig på förståelsen att om låntagaren gynnas av en förmånlig räntesats, som denne inte skulle ha fått utan statlig intervention, är stödinslaget det belopp som finns kvar jämfört med marknadsräntan och efter det att premien dragits av. Om premien inte helt avlägsnar denna förmån, skulle den statliga garantin fortfarande gynna mottagaren och därmed snedvrida marknaden. Under dessa omständigheter har inte den förmån som uppstår till följd av garantin avlägsnats genom premien och måste klassificeras som stöd (26).

På grundval av de uppgifter som den förfogar över (övervakningsmyndigheten har inga upplysningar om Farice hf.:s kreditvärdighet), kommer övervakningsmyndigheten att försöka fastställa en uppskattning av värdet på garantin och respektive stödnivå genom en jämförelse av A-lån i förhållande till D-lån.

I sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet uttryckte övervakningsmyndigheten tvivel på om räntesatsen för A-lån skulle jämföras med B- eller D-lån. Övervakningsmyndigheten anser att räntesatsen för A-lån kan jämföras med D-lån (27), som är det enda lån som inte backas upp av staten eller av ett statsägt företag. Skillnaden mellan räntesatserna för dessa två lån är 1,32 procentenheter. Om man drar av en garantipremie på 0,50 % uppgår skillnaden till 0,82 procentenheter (28). Det resulterar i ett stödbelopp på ungefär 720 000 euro (29). Hänsyn bör dock tas till att D-lån har en kortare återbetalningsperiod (löptid) än A-lån. A-lån betalas tillbaka först 2015, dvs. elva år efter det att låneavtalet ingicks, D-lån betalas tillbaka 2009 (se tabellen i punkt I 2.2 a i detta beslut). Om D-lån hade haft lika lång löptid som A-lån (dvs. till 2015), finns det orsak att tro att Íslandsbanki hf. skulle ha begärt en räntesats som låg högre än Euribor + 1,50 %. Genom att använda avkastningskurvan för Eurobond för 2004 (30) framgår det att skillnaden i avkastning mellan löptiden för obligationer på fem år och elva år uppgår till ungefär 0,8 procentenheter. För att inte underskatta förmånen med garantin och respektive stödnivå, måste denna skillnad beaktas, som för D-lån leder till räntesatsen för Euribor + 2,3 % (1,5 % som ursprunglig ränta plus ytterligare 0,8 %), som därmed ökar stödnivån till 1,62 % (31) eller till ungefär 1,4 miljoner euro (32). Detta belopp bör snarare ses som en illustration än en exakt beräkning av vad stödet uppgår till. Det kan inte tas för givet att en kommersiell långivare av ett lån utan garanti skulle ha tagit ut 2,12 procentenheter (33) mer än räntesatsen för A-lån, även om löptiden var densamma. Den räntesats som krävs beror på långivarens risk-bedömning, som inte nödvändigtvis leder till det pålägg som beräknats ovan.

Därmed uppfylls inte tre utav de fyra kumulativa villkor som anges i riktlinjerna för att bedöma om en individuell statlig garanti utgör statligt stöd enligt artikel 61.1 i EES-avtalet. Även om låntagaren, Farice hf., inte tekniskt befann sig i finansiella svårigheter, kunde det inte få lån från finansmarknaderna till marknadsvillkor utan intervention från staten, utan behövde den statliga garantin för 100 % av de utestående A-lånen. Vidare betalade inte Farice hf. ett marknadspris för garantin, vilket skulle ha återspeglat garantins belopp och löptid och den säkerhet som låntagaren ställde, samt särskilt, verksamhetssektor och framtidsutsikter.

Av dessa orsaker kan inte övervakningsmyndigheten dra slutsatsen att den statliga garantin till förmån för Farice hf. för A-lån utesluter inblandning av statligt stöd.

1.1.2 Villkoren i artikel 61.1 i EES-avtalet

För att en åtgärd ska betraktas som statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet, måste den uppfylla följande kumulativa villkor: stödet utgör en selektiv förmån som gynnar vissa företag, beviljas genom statliga medel, snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna i EES-avtalet.

En stödåtgärd som ger en förmån till vissa specifika stödmottagare och som inte är en allmän åtgärd utgör stöd.

De isländska myndigheterna har hävdat att stödet till Farice-projektet inte omfattar något statligt stöd, då undervattenskabeln klassificeras som infrastruktur och stödet till förmån för det är en ”allmän” och inte en selektiv åtgärd. Det anges i Europeiska kommissionens meddelande KOM(2001) 35 slutlig, ”Förbättrad kvalitet på de tjänster som tillhandahålls i kusthamnarna: En förutsättning för europeisk transportverksamhet” (34), att kriteriet för selektivitet är ett viktigt riktmärke för att besluta om en konkret finansieringsåtgärd utgör statligt stöd.

Enligt kommissionens praxis ska inte statlig finansiering för byggande eller förvaltning av infrastruktur betraktas som stöd om infrastrukturen förvaltas direkt av staten (vilket inte är fallet i detta projekt) eller om man tillämpar ett öppet anbudsförfarande vid valet av ledare och om tillgången till infrastrukturen är öppen för alla potentiella användare på en icke-diskriminerande grund (35).

Kommissionen påpekade i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet att, även om man inom projektet kan ha eftersträvat ett brett deltagande, hade varken företagets byggande eller förvaltning organiserats genom ett öppet anbudsförfarande. Regeringens deltagande berodde snarare på ett privat initiativ, som inleddes av de två etablerade telekommunikationsoperatörerna (36). Beträffande icke-diskriminerande tillgång gäller att medan deltagandet i företaget enligt aktieaägaravtalet inte är begränsat, har de ursprungliga aktieägarna vissa teckningsrätter, vilket förefaller placera dem i en mer gynnsam ställning än de nya aktieägarna.

Bortsett från detta, och i linje med kommissionens praxis, utgör en stödåtgärd ingen allmän åtgärd om det organ som förvaltar infrastrukturen bedriver en ekonomisk verksamhet, då detta kan ge stödmottagaren en potentiell fördel (37) i förhållande till konkurrerande operatörer. I detta avseende räcker det att notera att det statliga stödet gynnar Farice hf. som förvaltar kabeln och som mot ersättning säljer användarrättigheter till berörda parter. Enligt förstainstansrättens rättspraxis utgör förvaltningen av infrastrukturen en ekonomisk verksamhet i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet (38). Farice hf. kan dra fördel från ett infrastrukturuppförande som säkrats med en statlig garanti och med statligt deltagande i en situation i vilken privata parter inte ville säkerställa hela finansieringen av projektet, medan andra operatörer kan se sig tvingade att finansiera hela projektet själva.

Vidare är deltagandet i företaget i huvudsak inriktat på telekomoperatörer. Anslutning via Farice-kabeln säljs för närvarande bara i större enheter till kommersiella operatörer som återförsäljer tjänsten till marknaden i efterföljande led till slutanvändarna. Det var dessa operatörer som tog det initiativ som staten svarade på. Denna slags tjänst riktar sig därför till kommersiella operatörer och inte till allmänheten. Övervakningsmyndigheten anser därför att projektet ska ses som att det är en särskild mekanism för företag, som omfattas av kontrollen av statligt stöd, och inte som en allmän infrastruktur (39).

För att avgöra om en statlig åtgärd utgör stöd, är det nödvändigt att fastställa om det stödmottagande företaget tar emot en ekonomisk förmån som det inte skulle ha fått under normala marknadsvillkor.

I kapitel 17.2.1, punkt 1, i riktlinjerna, anges att en statlig garanti gör det möjligt för låntagaren att få bättre ekonomiska villkor för ett lån än de som vanligtvis finns tillgängliga på finansmarknaderna. Det är vanligt att med den förmån som den statliga garantin ger skulle inte låntagaren, utan den statliga garantin, hitta ett finansinstitut som är berett att bevilja lån på några villkor.

Som anges ovan (i avsnitt II.1.1.1 i detta beslut), är det faktum att bankerna inte bara kräver en garanti från staten för A-lånet utan också från de två tidigare statliga telekommonopolen (Síminn för B-lån och Telefonverkið P/F för C-lån), som fortfarande ägs av respektive stat, visar att Farice inte befann sig i en sådan ställning att det kunde få lån på marknadsvillkor utan statligt ingripande.

Dessutom bör den risk som staten tar normalt kompenseras med en lämplig premie. Det framgår ovan (i avsnitt II.1.1.1 i detta beslut) att den premie som tas ut av Farice hf. ligger mycket lågt på skalan och kanske inte representerar en tillräcklig kompensation. De isländska myndigheterna har inte lämnat någon information i sina synpunkter på denna punkt som togs upp i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet, utifrån vilken övervakningsmyndigheten kunde bedöma att den betalda premien var tillräcklig. Detta ska ses mot bakgrund av det faktum att premien inte helt avlägsnade den fördel som Farice hf. fick genom att få en lägre ränta för A-lån från bankerna. Det framgår i kapitel 17.2.1, punkt 2 i riktlinjerna, att när staten förlorar en tillräcklig premie gynnas företaget.

Övervakningsmyndigheten anser därför att Farice hf. har tagit emot en ekonomisk fördel som det inte skulle ha fått enligt normala marknadsvillkor.

För att den ekonomiska fördelen ska betraktas som statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet måste den beviljas av staten eller med hjälp av statliga medel. Den isländska staten utfärdade en garanti för ett lån på 9,4 miljoner euro till förmån för Farice, dvs. den statliga garantin omfattar statliga medel.

I kapitel 17.2.1, punkt 2, i riktlinjerna anges att när staten förlorar en tillräcklig premie utgör det en förlust av statliga medel. Det påvisas ovan att den premie som tas ut av Farice hf. är mycket låg på skalan och kanske inte representerar en tillräcklig kompensation, särskilt med tanke på den lägre ränta som uppnås. Då den isländska staten kunde ha krävt att en högre premie skulle ha betalats, och således har gått miste om högre intäkter, ingår statliga medel.

Staten agerade inte heller som en privat investerare i en marknadsekonomi, vilket skulle ha uteslutit tillämpningen av artikel 61.1 i EES-avtalet. Diskussionen om de två kriterierna ovan visar att projektet inte hade kunnat inledas på affärsmässiga grunder. Statens deltagande i projektet, bland annat genom att garantera A-lån, blev nödvändigt i en situation där privata marknadsinvesterare skulle – om de hade beviljat garantin – ha begärt en högre premie. Detta visar att den isländska staten, när den åtog sig ansvaret för garantin, inte agerade i enlighet med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi.

För att artikel 61.1 i EES-avtalet ska vara tillämplig måste åtgärden snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan de avtalsslutande parterna. Företag som gynnas av en ekonomisk fördel som beviljas av staten och som minskar deras normala kostnader, placeras i en bättre konkurrensmässig ställning än de som inte gynnas av denna fördel.

Statens intervention stärker Farice hf.:s ställning vad gäller att säkra projektfinansieringen gentemot konkurrenter som inte gynnas av en sådan garanti och som måste investera enbart på marknadens villkor, som till exempel andra leverantörer av kablar för internetanslutning (som nätet CANTAT-3). Det konsortium som driver nätet CANTAT-3 inbegriper bland annat den isländska telekomoperatören Landssími Íslands hf., Teleglobe och Deutsche Telekom. CANTAT-3 har anslutningspunkter i Kanada, Island, Färöarna, Danmark, Förenade kungariket och Tyskland.

Garantin utfärdas för ett projekt som genomförs av multinationella kommersiella operatörer och som består av en verksamhet som omfattas av handel mellan de avtalsslutande parterna.

Åtgärden snedvrider följaktligen konkurrensen och påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.

Av de orsaker som anges ovan drar övervakningsmyndigheten slutsatsen att den statliga garanti som beviljas till förmån för Farice hf. för A-lån utgör statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet.

1.2 ÖKNINGEN AV STATENS INNEHAV I FARICE HF.

Under tiden mellan företagets etablering i september 2002 och tidpunkten för anmälan i början på 2004 ökade statens innehav i Farice hf. från ett ursprungligt innehav på 27,33 % till 46,5 %. Efter en förklaring som gavs av de isländska myndigheterna i deras svar från juni 2004, klargjorde Síminn att det inte hade för avsikt att tillhandahålla mer än 33,33 % av aktiekapitalet (40).

För att avgöra om det föreligger statligt stöd ska det fastställas om statens kapitalökning i Farice hf. är förenlig med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. I kapitel 19 i riktlinjerna fastställs övervakningsmyndighetens allmänna strategi vad gäller offentliga myndigheters förvärv av aktieinnehav.

Enligt kapitel 19.6 b i riktlinjerna ingår inget statligt stöd när nytt kapital tillförs ett företag under omständigheter som skulle vara godtagbara för en privat investerare som agerar i en marknadsekonomi under normala villkor. Det kan tillämpas när statliga innehav i ett företag ska ökas, under förutsättning att det kapital som tillförs är proportionerligt med det antal aktier myndigheterna innehar och görs tillsammans med ett kapitaltillskott från en privat aktieägare. Den privata aktieägarens innehav måste ha verklig ekonomisk betydelse.

Å andra sidan förekommer statligt stöd när nytt kapital tillförs under omständigheter som inte skulle vara godtagbara för en privat investerare som agerar i en marknadsekonomi under normala villkor. Enligt kapitel 19.6 c i riktlinjerna är detta bland annat fallet när kapitaltillskottet till företag vars kapital delas mellan privata och offentliga aktieägare leder till att det offentliga aktieinnehavet når en betydligt högre nivå än den ursprungliga och minskningen av den privata ägarandelen till stor del beror på de dåliga vinstutsikterna för företagen.

De isländska myndigheterna hävdar att den isländska statens kapitalökning inte ska ses som ett tillskott av nytt kapital, utan snarare som att företaget startas upp. De isländska myndigheterna framhåller att Farice hf., med ett aktiekapital på 30 miljoner isländska kronor i september 2002 inte befann sig i en ställning att det kunde ta sig an projektet att dra eller driva en telekommunikationskabel under vattnet. Istället för att, såsom diskuterats, bilda ett nytt företag genomfördes den första ökningen av aktieinnehavet i januari 2003, vilket enligt de isländska myndigheterna inte var en normal ”ökning av aktieinnehavet”, utan i själva verket motsvarade bildandet av ett nytt företag med en ny målsättning. Övervakningsmyndigheten påpekar att det i riktlinjerna för statligt stöd anses att aktiekapitalet ökar, oavsett vid vilken tidpunkt det äger rum, som en underkategori till tillskottet av nytt kapital. Då riktlinjerna speglar den allmänna principen om en privat investerares agerande i en marknadsekonomi, måste ökningen av aktieinnehavet bedömas från fall till fall. Även om staten hade antagit den högre andelen redan under förberedelsefasen skulle detta ha bidragit till att den isländska statens deltagande i kapitalet skulle ha bedömts enligt bestämmelserna om statligt stöd. För den bedömningen är det därför bara relevant om ökningen i aktiekapital bygger på principen om en privat investerare i en marknadsekonomi.

Övervakningsmyndigheten förnekar inte att de privata aktörernas ökade innehav i reala termer uppstod samtidigt som statens kapitalökning. Enligt övervakningsmyndighetens åsikt var inte de privata aktörernas ökning av aktieinnehavet proportionerligt i förhållande till statens ökning av aktieinnehavet.

Det framgår av tabellen ovan (se punkt I.2.2 b i detta beslut) att Farice hf.:s kapital steg från 327 000 euro till 14 070 000 euro i januari 2003. Den isländska statens andel ökade från 27,33 % (90 000 euro) till 46,53 % (6 547 000 euro), dvs. med nästan 20 procentenheter. Även om de isländska myndigheternas påstående att Síminns andel ökade från 155 000 euro till 4 690 000 euro är korrekt, minskade Síminns andel i reala termer från 47,33 % till 33,33 % (14 procentenheter). Med undantag för Telefonverkið, minskade också alla andra deltagares aktieinnehav (från 1,33 % till 0,33 %), vilket visar att de kommersiella aktörerna i relativa termer tog avstånd från projektet.

Det berodde sannolikt på företagets dåliga lönsamhetsutsikter. I sin skrivelse från september 2004 påpekade de isländska myndigheterna att:

”Síminn ansåg att ett ökande av kapaciteten för att uppfylla den väntade efterfrågan, samt för att ge en alternativ transmissionsväg vid nödsituationer, var ett finansiellt riskfyllt företag, med låg räntabilitet (särskilt för ett aktiebolag som snart skulle privatiseras). Regeringen trädde in för att underlätta den nödvändiga uppgraderingen av kapaciteten, särskilt mot bakgrund av den korta tidsfrist som fanns tillgänglig fram till dess att kapaciteten översteg efterfrågan.”

De isländska myndigheterna hävdar vidare att marknadens motvilja mot projektet angavs under förberedelsefasen, när Síminn och Telefonverkið engagerade IBM Consulting för att ge dem råd om projektets ekonomiska lönsamhet och finansieringsmöjligheter. Resultaten visade att finansieringen inte kunde genomföras med traditionella medel (41).

Det förefaller som om de privata investerarnas brist på engagemang från början var orsak till att staten tecknade den kapitalökning som krävdes under början på 2003 (42), vilken ökade statens andel i Farice hf.

Ökningen av den isländska statens andel i Farice åtföljdes av beviljandet av en statlig garanti för att täcka A-lån på 9,4 miljoner euro, som bedömts ovan i detta beslut. Enligt kapitel 19.6 d i riktlinjerna antas det att det förekommer statligt stöd när myndigheternas intervention genomförs i form av ett förvärv av ett holdingbolag i kombination med andra typer av interventioner som måste anmälas i enlighet med artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet.

Ökningen av aktiekapitalet i en situation där ingen privat investerare ökade sitt aktiekapital i samma proportion gav ett enskilt företag, Farice hf., en fördel och minskade statens inkomster.

Statens intervention stärker Farice hf.:s ställning genom att säkerställa projekt- finansieringen gentemot konkurrenter som inte gynnas av ett statligt deltagande (t.ex nätverket CANTAT 3) i en situation där privata aktörer inte är villiga att bidra med ytterligare medel. Det konsortium som driver nätverket CANTAT-3 inkluderar, bland annat, den isländska telekomoperatören Landssími Íslands hf., Teleglobe och Deutsche Telekom. CANTAT-3 har anslutningspunkter i Kanada, Island, Färöarna, Danmark, Förenade kungariket och Tyskland.

Ökningen av aktieinnehavet avser ett projekt som genomförs av multinationella affärsoperatörer och omfattar handel mellan de avtalsslutande parterna.

Stödåtgärden snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan avtalsparterna.

1.3 SLUTSATS

Av de orsaker som anges ovan drar övervakningsmyndigheten slutsatsen att den statliga garantin för A-lån och den isländska statens ökade aktieinnehav utgör statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet.

2. PROCEDURBESTÄMMELSER

Enligt artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet ”ska Eftas övervakningsmyndighet informeras i så god tid att den bereds tillfälle att inkomma med synpunkter om eventuella planer att bevilja eller ändra stöd.” Enligt artikel 2.1 jämförd med artikel 3 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet, ”ska eventuella planer på att bevilja nytt stöd anmälas till övervakningsmyndigheten i god tid av den berörda Efta-staten och ska inte träda i kraft innan övervakningsmyndigheten har fattat eller kan anses ha fattat ett beslut om att godkänna detta stöd.”

Farice hf. bildades 2002 och arbetet inleddes redan i juni 2003. Officiellt började kabeln användas i februari 2004 (43). Ökningen av aktiekapitalet ägde rum i januari 2003 och de isländska myndigheternas återbetalningsgaranti inleddes den 27 februari 2004, dvs. innan övervakningsmyndigheten fick möjlighet att uttrycka sin åsikt om anmälan av åtgärderna den 27 februari 2004. De isländska myndigheterna lät åtgärderna träda i kraft innan övervakningsmyndigheten hade fattat ett slutligt beslut i frågan.

Övervakningsmyndigheten noterar därför att de isländska myndigheterna inte respekterade det uppehållskrav som anges i artikel 3 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet.

3. FÖRENLIGHET

Enligt övervakningsmyndigheten är inte stödåtgärderna förenliga med några av de undantag som anges i artikel 59.2 (44) och artikel 61.2 eller 61.3 a eller 61.3 d i EES-avtalet.

I beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet anges det att statligt stöd, enligt övervakningsmyndighetens åsikt, inte kan berättigas enligt artikel 61.3 b i EES-avtalet. Det ska medges att förekomsten av en tillförlitlig internationell anslutning kan anses vara av allmänt intresse under vissa omständigheter. Att projektet är gränsöverskridande är inte tillräckligt för att godta att projektet omfattas av undantaget i artikel 61.3 b i EES-avtalet. Stödet i fråga beviljas i form av sektorstöd, som gynnar ett enskilt företag (Farice hf.) och som snarare är ett resultat av ett privat initiativ som tagits av en grupp affärsoperatörer än att nå mer omfattande positiva resultat för europeiskt näringsliv eller skapa viktiga spridningseffekter för allmänheten. Projektet främjar inte Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som helhet (45) och ligger också utanför ramen för eventuella gemenskapsåtgärder på detta område (46).

Det är nödvändigt att bedöma om stödet kan berättigas enligt artikel 61.3 c i EES-avtalet. Enligt denna bestämmelse kan stödet förklaras som förenligt om det ”underlättar utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset”.

Övervakningsmyndigheten anser att bedömningen av förenligheten ska baseras direkt på artikel 61.3 c i EES-avtalet. För att den statliga stödåtgärden ska anses vara förenlig enligt denna bestämmelse måste den vara nödvändig och proportionell i förhållande till den målsättning den ska uppfylla.

3.1 STÖDÅTGÄRDERNAS NÖDVÄNDIGHET

Övervakningsmyndigheten noterar att projektet avser att säkerställa Internet-anslutningen till Island genom att ha en tillförlitlig transmissionsmetod och där den tidigare anslutningen CANTAT-3 kan användas som reserv. På grund av sin geografiska lokalisering är Island särskilt beroende av att ha tillgång till en ekonomisk och tillförlitlig telekomanslutning. Det framgår i punkt I.2 i detta beslut att alternativa lösningar i form av en befintlig CANTAT-3 kabel eller satelliter inte var några hållbara alternativ, endera på grund av deras tekniska begränsningar eller beroende av andra aktieägare i konsortiet (CANTAT-3 (47)) eller de ökande kostnaderna för satelliter. Den nya undervattenskabeln, som ska bli den huvudsakliga transmissionsanslutningen till Island, har större kapacitet, är mer tillförlitlig och kan – tillsammans med reserven CANTAT-3 – säkerställa tillhandahållandet av telekommunikationstjänster till Island. Tillgången till bredband (48) har erkänts i kommissionens politik och beslut om statligt stöd (49) som ett legitimt mål och typ av tjänst som genom sin natur har förmågan att positivt påverka produktiviteten och tillväxten i ett stort antal sektorer och verksamheter.

Det framgår av Farice-projektets historia (särskilt genomförbarhetsundersökningen i mars 2002), att det inte kunde överleva som ett helt privat initiativ. Både beviljandet av en statlig garanti och ökningen av aktiekapitalet var ett resultat av behovet av ett större statligt deltagande för att göra projektet ekonomiskt lönsamt. Utan statligt deltagande skulle projektet endera ha blivit försenat eller inte alls ha genomförts. Av dessa orsaker anser övervakningsmyndigheten att det statliga stödet var nödvändigt i enlighet med artikel 61.3 c i EES-avtalet.

3.2 STÖDÅTGÄRDERNAS PROPORTIONALITET

För att stödåtgärderna ska vara förenliga med artikel 61.3 c i EES-avtalet måste de också vara proportionerliga i förhållande till målet och inte snedvrida konkurrensen i en omfattning som strider mot det allmänna intresset. Avvägningen mellan fördelarna för att garantera ett tillförlitligt tillhandahållande av telekommunikationstjänster till Island måste vägas mot nackdelarna med snedvridningen av konkurrensen jämfört med konkurrenterna, som inte har tillgång till offentlig finansiering när de genomför liknande projekt.

Varken dragningen av eller driften av kabeln gavs till Farice hf. genom ett öppet anbudsförfarande. Enligt övervakningsmyndigheten kan inte den stora spridningen av information om projektet ersätta ett formellt anbudsförfarande som de isländska myndigheterna påstår, särskilt då detta deltagande begränsades till parterna från Island och Färöarna (50). Ett öppet anbudsförfarande har betraktats som ett positivt, men inte nödvändigtvis obligatoriskt inslag för godkännande av bredbandsprojekt i kommissionens praxis (51). I dessa beslut betonas särskilt att om driften av kabeln lades ut till en oberoende tillgångsförvaltare skulle det bättre säkerställa infrastrukturförvaltningens neutralitet jämfört med en situation där tjänsteleverantören har kontroll över infrastrukturen, vilket är fallet här.

Övervakningsmyndigheten noterar att aktieägarnas avtal bygger på icke-diskriminerande, öppen marknadsmässig prissättning. Politiken för prissättning verkar öppen, tidsplanen publiceras på Farice hf.:s webbplats och inkluderar den formel som används för att beräkna priserna.

Vidare är aktieägaravtalet i princip öppet för nya marknadsaktörer. I sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet hyste övervakningsmyndigheten vissa tvivel om de nya delägarnas ställning i förhållande till de ursprungliga parterna. Detta tvivel grundades huvudsakligen i punkt 7 i aktieägaravtalet som skyddar de ursprungliga parternas ställning genom att ge dem möjlighet att upprätthålla sitt egenkapital. I sina synpunkter på övervakningsmyndighetens beslut (52) har de isländska myndigheterna skingrat övervakningsmyndighetens tvivel och betonat skillnaden mellan ägarskapet av företaget och tillgången till telekommunikationskabeln. I föregående punkt anges det att det i ägarskapsavtalet föreskrivs en icke-diskriminerande och öppen marknadsmässig prissättning och det ger därmed tillräcklig tillgång till telekommunikationskabeln.

Det preliminärt beräknade stödet avseende den statliga garantin (1,62 % (53) eller ungefär 1,4 miljoner euro) är ganska begränsat jämfört med den totala investeringskostnaden på 48,8 miljoner euro, som uppgår till 2,9 %. Vad gäller den isländska statens ökade aktieinnehav hade statens innehav redan minskat till 41 % i juni 2003, medan andra privata operatörers aktiekapital, t.ex. Og Vodafone, har ökat. De isländska myndigheterna har påpekat att trots nuvarande aktieägares öppenhet gentemot nykomlingar har inget företag visat intresse av projektet (54). En beräkning av det statliga stödbelopp som ingår till följd av den isländska statens ökade aktiekapital är inte enkel. Även om man i ett extremfall betraktade hela kapitalökningen som statligt stöd och även om man betraktade hela A-lånet som statligt stöd (55), skulle det samlade beloppet för den isländska staten uppgå till ungefär 15,5 miljoner euro. Det är ungefär 32 % av investeringskostnaderna för Farice-projektet (56).

EG-domstolen har fastställt att en bedömning av förenligheten enligt bestämmelserna om statligt stöd inte skulle ge upphov till ett resultat som strider mot andra fördragsbestämmelser. För bedömningen enligt bestämmelserna om statligt stöd är det också relevant om statligt stöd ges till ett projekt som kan ge upphov till konkurrensproblem enligt tillämpningen av artikel 53 eller 54 i EES-avtalet (57). I detta avseende noterar övervakningsmyndigheten bl.a. i beslutet om att inleda det offentliga granskningsförfarandet att man fortsätter driften av nuvarande infrastruktur i form av CANTAT-3 (58), samtidigt som den befarar att all trafik till Island genom CANTAT-3 i framtiden kommer att ledas via E-Farice hf., som innehar aktiemajoriteten i Farice hf. (59). Följaktligen var övervakningsmyndigheten bekymrad över att konkurrensen om förbindelserna med Island skulle elimineras, eftersom endast en leverantör skulle bli kvar på marknaden. Dessa bekymmer har nu skingrats.

Farice-projektet är konkurrensfrämjande när det gäller att skapa en ny kanal för internationell anslutning där det tidigare bara fanns CANTAT-3.

Till följd av Farice hf.:s priser, som är höga jämfört med internationella priser, har andra köpare med partihandelskapacitet i Island än Farices grundare, tenderat att använda kapacitet från CANTAT-3, som Teleglobe erbjuder till lägre priser. Detta visar att Farice inte verkar kunna kontrollera priserna eller utbudet på marknaden för internationell anslutning till eller från Island under rådande marknadsvillkor. De isländska myndigheterna anser att Teleglobe för närvarande säljer kapacitet till isländska kunder som uppgår till ungefär 50 % av den volym som leds genom Farice. Det verkar inte som om Farice hf.:s prissättningspolitik understiger priserna för CANTAT-3 och kan driva den konkurrenten ut ur marknaden. Partihandelskunder som inte är anknutna till Farice hf.:s grundare kan koppla förbi Farice-kabeln och har redan gjort det.

De isländska myndigheterna reagerade också på de bekymmer som togs upp i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet om att Farice hf. från början hade planer på att gemensamt köpa eller leasa ökad bandbredd i CANTAT-3 för att ringkoppla de två systemen. Sådana omfattande inköp av tillgänglig kapacitet skulle ha avlägsnat Teleglobe som en konkurrent till Farice. De isländska myndigheterna framhöll att Farice hf. eller E-Farice ehf. för närvarande inte har några planer på att köpa eller leasa mer kapacitet från CANTAT-3 och att diskussioner som hölls med Teleglobe (60) för flera år sedan aldrig ledde till några avtal. Nuvarande situation är att både Farice och CANTAT-3 har kapacitet som finns tillgänglig till och från Island. Vidare finns andra operatörer som TDC och T-Systems som tillhandahåller kapacitet genom CANTAT-3 till Island, fast i mindre skala.

I nuvarande situation finns det därför ingen grund för övervakningsmyndigheten att oroa sig över konkurrensaspekterna och motsvarande konkurrensförfaranden har avslutats.

4. SLUTSATS

På grundval av denna bedömning anser övervakningsmyndigheten att stödet till förmån för Farice hf. är förenligt med EES-avtalet. Trots detta beklagar övervakningsmyndigheten att åtgärderna genomfördes innan Island hade anmält den statliga garantin till övervakningsmyndigheten och innan övervakningsmyndigheten hade fattat ett slutligt beslut avseende bedömningen av stödåtgärderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Stödet till förmån för Farice hf. i form av en statlig garanti för ett lån och ett kapitaltillskott utgör statligt stöd som är förenligt med EES-avtalets funktion i enlighet med artikel 61.3 c i EES-avtalet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Island.

Artikel 3

Endast den engelska texten är giltig.

Utfärdat i Bryssel den 19 juli 2006.

För Eftas övervakningsmyndighet

Bjørn T. GRYDELAND

Ordförande

Kristján A. STEFÁNSSON

Ledamot av kollegiet

(1) Nedan kallad övervakningsmyndigheten.

(2) Nedan kallat EES-avtalet.

(3) Nedan kallat övervaknings- och domstolsavtalet.

(4) Riktlinjer för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet och artikel 1 i protokoll 3 till övervakningsavtalet, antagna och utfärdade av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994, offentliggjorda i EGT L 231, 3.9.1994, s. 1, och EES-supplement nr 32. Riktlinjerna ändrades senast den 29 mars 2006. Nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd.

(5) Offentliggjort i EUT C 277, 10.11.2005, och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning nr 56, 10.11.2005, s. 14.

(6) För närmare upplysningar om skriftväxlingen mellan övervakningsmyndigheten och de isländska myndigheterna hänvisas till övervakningsmyndighetens beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet, beslut nr 125/05/KOL, offentliggjort i EUT C 277, 10.11.2005, s. 14.

(7) EUT C 277, 10.11.2005, och EES-supplementet till EUT 56, 10.11.2005, s. 14.

(8) I enlighet med bestämmelserna i protokoll 21 till EES-avtalet, artikel 11 i kapitel II och protokoll 4 till övervakningsavtalet.

(9) I konsortiet ingick bland andra den isländska telekomoperatören Landssími Íslands hf., Teleglobe och Deutsche Telekom.

(10) Den isländska statens innehav i Síminn såldes till Skipti ehf. i augusti 2005.

(11) Se den sammanfattande rapporten som bifogas som bilaga 1 till anmälan.

(12) Se också följande kommentar från de isländska myndigheterna: ”Síminn, som utsetts att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, och som därmed ska tillhandahålla säker långdistanskommunikation, ansåg att det var ett finansiellt riskfyllt företag med låg räntabilitet att öka kapaciteten för att uppfylla efterfrågan och att tillhandahålla en alternativ kabel för nödsituationer. Regeringen trädde in för att underlätta den nödvändiga uppgraderingen av kapaciteten, särskilt med tanke på den korta tidsram som fanns tillgänglig innan kapaciteten överträffas av efterfrågan.”

(13) År 2003 innehade E-Farice ehf. 80 % av aktierna i Farice hf. och resterande 20 % innehades av Føroya Tele (19,93 %) och andra färöiska parter (tillsammans 0,6 %).

(14) IBM-rapporten är en rapport som har lagts fram av de isländska myndigheterna, som ger en sammanfattning av bakgrunden till Farice-projektets aktuella ställning. Den beskriver tanken med projektet, affärsplanen och nätverksstrukturen samt behovet av en ny kabel.

(15) I IBM-rapporten betonas affärsmöjligheten att E-Farices köp av anslutningsmöjligheten till CANTAT-3 ger möjlighet till ringanslutning av de två kabelsystemen på ett sådant sätt att Farice hf. kan erbjuda sina kunder säkra anslutningsmöjligheter. I rapporten beskrivs vidare förhandlingarna mellan E-Farice och Teleglobe för att leasa ytterligare kapacitet från CANTAT-3. Det har diskuterats om Farice hf. eller E-Farice ska leasa all tillgänglig kapacitet till Island och Färöarna.

(16) Ursprungliga kapitaltillskott, som senare ändrades. Holdingbolaget E-Farice innehar alla de isländska parternas aktier i Farice hf.

(17) Termen stamnät hänvisar ofta till överföring från en avlägsen plats eller nätverk till en central eller huvudsaklig plats. Den ursprungliga definitionen på stamnät var att överföra ett telefonsamtal eller datauppgifter utöver dess normala destination och sedan tillbaka igen för att använda tillgänglig personal (operatörer, agenter, etc.) eller nätutrustning som inte är lokaliserad på destinationsorten. Termen har utvecklats till att få en mer allmän betydelse. Den omfattar vanligtvis en högkapacitetslinje.

(18) Även om det i den skrivelse som bifogats anmälan hänvisas till Libor som bas för att fastställa räntan för varje delbetalning av lånet, hänvisas det i klausul 7.1 i låneavtalet till Euribor. Av denna orsak anser övervakningsmyndigheten Euriborräntan vara den giltiga referensräntan för att fastställa den räntesats som ska tillämpas på lånet för varje ränteperiod.

(19) Se de isländska myndigheternas skrivelse av den 8 juni 2004, s. 7.

(20) Då de isländska myndigheterna inte har använt samma omräkningskurs i hela tabellen har övervakningsmyndigheten ändrat beloppen i euro i tabellen från de isländska myndigheterna. Den beräknade beloppen i euro i tabellen enligt de omräkningskurser den har offentliggjort på sin webbplats: http://www.eftasurv.int/fieldsofwork/fieldstateaid/dbaFile791.html. För förberedelsefasen har den använt 2002 års omräkningskurs på 91,58. För beloppen för 2003 har den använt 2003 års omräkningskurs på 84,32.

(21) Eftersom B-lån ges av två olika långivare.

(22) Enligt låneavtalets säkerhetshandling har en första rangens säkerhet i mark och tillgångar registrerats för ett belopp på 34,5 miljoner euro.

(23) Enligt bestämmelserna i låneavtalet finns möjlighet att förskottsbetala hela eller delar av lånet, med undantag för A-lånet, utan någon förskottsavgift.

(24) Se de isländska myndigheternas skrivelse av den 21 januari 2005, s. 9.

(25) Se sidan 11 i övervakningsmyndighetens beslut nr 125/05/KOL.

(26) De isländska myndigheterna beaktar inte denna aspekt, utan tittar på marknadsprisets lämplighet som sådant. Resultatet är att det faktum att den statliga garantin har lett till bättre lånevillkor än marknadsvillkoren varken beaktas i det andra villkoret (se ovan) eller det fjärde villkoret.

(27) Enligt klausul 7.4 i låneavtalet kan bara marginalen för A-lån ändras efter det att avtalet undertecknats. En sådan ändring kan komma att äga rum den 18 mars 2011 och kommer att gälla till dess att lånet löpt ut. Då detta beror på de framtida förhandlingarna befinner sig inte övervakningsmyndigheten i en ställning där den kan bedöma om en sådan ändrad marginal skulle utgöra statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet eller om något eventuellt stöd skulle kunna beviljas. De isländska myndigheterna skulle dock kunna fastställa förekomsten av ett stödinslag för eventuella framtida ändringar genom att tillämpa de beräkningsparametrar som anges i föregående punkt och som, om inslag av stöd förekommmer, måste anmäla stödåtgärden till övervakningsmyndigheten.

(28) Euribor + 1,50 % per år – (Euribor + 0,18 % per år) – 0,50 % = 0,82 %.

(29) Baseras på följande beräkning: 438 839 euro / 0,5 × 0,82 = 719 695 euro.

(30) http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/EYC/EN/eyc-EN.htm#historical

(31) Euribor + 2,30 % per år – (Euribor + 0,18 % per år) – 0,50 % = 1,62 %.

(32) 438 839 euro / 0,5 × 1,62 = 1 421 838 euro.

(33) 2,30 – 0,18 (räntesatsen för A-lån).

(34) Meddelande av den 13 februari 2001, KOM(2001) 35 slutlig.

(35) Kommissionens beslut N 527/02 – Grekland Ekonomiskt stöd till ett privat företag för formgivning, konstruktion, utprovning och idrifttagning av flygbränsleledning till Atens nya internationella flygplats.

(36) Se kommissionens beslut C 67–69/2003 om det stöd som Belgien, Nederländerna och Tyskland planerar att genomföra till förmån för konstruktion av en rörledning för transport av propen från Rotterdam till Ruhrområdet via Antwerpen, punkt 48. De isländska myndigheternas argument om att direktiv 2002/20/EG bara kräver en allmän auktorisation (och inte ett anbudsförfarande) gäller, men är inte relevant när det gäller statligt stöd. Enligt bestämmelserna om statligt stöd är genomförandet av ett anbudsförfarande ett av de inslag som ska bedömas för att avgöra om en stödåtgärd kan klassificeras som infrastruktur.

(37) Kommissionens beslut N 527/02 – Grekland Ekonomiskt stöd till ett privat företag för formgivning, konstruktion, utprovning och idrifttagning av flygbränsleledning till Atens nya internationella flygplats. Se också kommissionens beslut N 860/01 – Österrike om skidorten Mutterer Alm där driften av skidliftar ansågs vara en ekonomisk verksamhet som gynnade skidliftens operatör och som därför inte utgjorde en infrastrukturåtgärd. Se kommissionens beslut C 67–69/2003, punkt 48.

(38) Se mål T-128/98 Aéroports de Paris mot Europeiska kommissionen REG 2000, s. II-3929.

(39) Se kommissionens beslut N 213/2003 – Projektet Atlas, bredbandsinfrastruktur för företagsparker.

(40) Se punkt I 2.2 b i detta beslut.

(41) Se de isländska myndigheternas skrivelse av den 25 juni 2004, s. 3.

(42) Övervakningsmyndigheten är medveten om de isländska myndigheternas hänvisning till talet från ordföranden i Farice hf.:s styrelse av den 24 januari 2004. I detta tal anges dock bara att det var ett ”affärsprojekt med begränsad lönsamhet” och att de privata aktörerna också tillhandahöll säkerheter. Övervakningsmyndigheten har aldrig förnekat sistnämnda punkt. Frågan om huruvida statens ökade aktieinnehav är proportionerligt besvaras dock inte.

(43) Pressmeddelande av den 3 februari 2004.

(44) De isländska myndigheterna har inte lämnat någon information som gör det möjligt för övervakningsmyndigheten att göra en bedömning enligt den bestämmelsen.

(45) Se t.ex. statligt stöd N 576/98 Förenade kungariket avseende järnvägsförbindelsen till kanaltunneln, där höghastighetsförbindelsen var en förbindelse av omfattande betydelse i hela EU, och inte bara relevant för en eller ett fåtal medlemsstater.

(46) För detta kriterium, se t.ex. kommissionens beslut 96/369/EG avseende skattemässigt stöd i fråga om avskrivning till förmån för tyska lufttrafikföretag (EGT L 146, 20.6.1996, s. 42).

(47) I de isländska myndigheternas sammanfattande rapport i anmälan av den 27 februari 2004 hade särskilt konsortiemedlemmen Teleglobe affärssvårigheter.

(48) Datatransmission i vilken ett enda medium kan överföra flera kanaler samtidigt. Termen används också för att jämföra bandbredder som är större än 3 MHz smalbandsbredd. Bredband kan överföra mer data med högre hastighet.

(49) Se meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén – eEurope 2004: Ett informationssamhälle för alla av den 28 maj 2002, KOM(2002), 263 slutlig, se kommissionens beslut N 213/2003 Projekt Atlas – bredbandsinfrastruktur för företagsparker och N 307/2004 Bredband i Skottland – avlägsna områden eller glesbygdsområden.

(50) De isländska myndigheterna framhåller: ”Stor spridning av deltagandet söktes i Island och Färöarna för aktieägarna i Farice-projketet och alla telekomoperatörer uppmanades att delta i bildandet av företaget”.

(51) Kommissionens beslut N 307/2004, N 199/2004 och N 213/2003.

(52) Se de isländska myndigheternas skrivelse av den 28 juni 2005, s. 5.

(53) Euribor + 2,30 % per år – (Euribor + 0,18 % per år) – 0,50 % = 1,62 %.

(54) Se de isländska myndigheternas skrivelse av den 28 juni 2006, s. 5.

(55) Se punkt 17.3 i kapitel 17 i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd, som anger att i vissa situationer kan värdet på garantin vara så hög som det belopp som faktiskt täcks av garantin.

(56) Stödnivåer på 35 % av de totala investeringskostnaderna har t.ex. godkänts av Europeiska kommissionen i statligt stöd N 188/2006 - Lettland, för ett bredbandsprojekt i landsbygdsområdena.

(57) Se mål C-225/91 Matra SA mot kommissionen REG 1993, s. 1–3203, punkt 41, Efta-domstolens dom i mål E-09/04 The Bankers’ and Securities’ Dealers Association of Iceland mot Eftas övervakningsmyndighet, ännu inte offentliggjort, punkt 82.

(58) Om samexistens av befintlig infrastruktur, se kommissionens beslut N 307/2004, punkt 45, där det i positiva ordalag anges att detta minimerar risken för onödigt dubbelarbete och begränsar den ekonomiska påverkan för operatörer som redan har infrastruktur på plats. Se också kommissionens beslut N 199/2004, punkt 41, N 213/2003, punkt 47.

(59) År 2003 innehade E-Farice ehf. 80 % av aktierna i Farice hf. och resterande 20 % innehades av Føroya Tele (19,93 %) och andra färöiska parter (tillsammans 0,6 %).

(60) Teleglobe har överlevt de tidigare förfarandena enligt kapitel 11 och är för närvarande ett handelsföretag registrerat på NASDAQ-börsen.

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 36

Svensk utgåva	Lagstiftning	52 årgången 5 februari 2009

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EG, Euratom) nr 105/2009 av den 26 januari 2009 om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2000/597/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 106/2009 av den 4 februari 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	6
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 107/2009 av den 4 februari 2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG avseende krav på ekodesign för enkla digitalboxar ( 1 )	8
		DIREKTIV
	*	Kommissionens direktiv 2009/6/EG av den 4 februari 2009 om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilagorna II och III till den tekniska utvecklingen ( 1 )	15

	IV Andra rättsakter
	EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
	Eftas övervakningsmyndighet
*	Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 94/06/KOL av den 19 april 2006 om ändring för femtiosjunde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd	62
*	Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 227/06/KOL av den 19 juli 2006 avseende statligt stöd till förmån för Farice hf. (Island)	69

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	JO	73,2
	MA	46,2
	TN	134,4
	TR	94,0
	ZZ	87,0
0707 00 05	JO	155,5
	MA	134,2
	TR	172,1
	ZZ	153,9
0709 90 70	MA	114,4
	TR	150,8
	ZZ	132,6
0709 90 80	EG	84,3
0709 90 80	ZZ	84,3
0805 10 20	EG	48,3
	IL	51,0
	MA	60,0
	TN	47,0
	TR	58,5
	ZZ	53,0
0805 20 10	IL	148,2
	MA	96,1
	TR	49,1
	ZZ	97,8
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	CN	72,2
	IL	76,4
	JM	75,5
	MA	136,4
	PK	73,9
	TR	70,9
	ZZ	84,2
0805 50 10	EG	48,0
	MA	67,1
	TR	58,8
	ZZ	58,0
0808 10 80	CA	86,3
	CL	67,8
	CN	69,8
	MK	32,6
	US	114,6
	ZZ	74,2
0808 20 50	AR	104,9
	CL	73,7
	CN	33,6
	US	118,1
	ZA	118,6
	ZZ	89,8

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Rådet
	2009/97/EG
*	Rådets beslut av den 24 juli 2008 om undertecknande och provisorisk tillämpning av ett samarbetsmemorandum mellan Internationella civila luftfartsorganisationen och Europeiska gemenskapen om säkerhetsgranskningar, säkerhetsinspektioner och därtill hörande frågor	18
	Europeiska centralbanken
	2009/98/EG
*	Europeiska centralbankens beslut av den 11 december 2008 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2008/22)	22
	RIKTLINJER
	Europeiska centralbanken
	2009/99/EG
*	Europeiska centralbankens riktlinje av den 23 oktober 2008 om ändring av riktlinje ECB/2000/7 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (ECB/2008/13)	31
	2009/100/EG
*	Europeiska centralbankens riktlinje av den 11 december 2008 om ändring av riktlinje ECB/2006/16 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2008/21)	46
	2009/101/EG
*	Europeiska centralbankens riktlinje av den 20 januari 2009 om ändring av riktlinje ECB/2000/7 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (ECB/2009/1)	59

		Rättelser
	*	Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396 av den 30.12.2006, s. 1. Rättad i EUT L 136 av den 29.5.2007, s. 3)	84