ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 34

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

52 årgången
4 februari 2009


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 99/2009 av den 3 februari 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 100/2009 av den 3 februari 2009 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/2009

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 101/2009 av den 3 februari 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1800/2004 när det gäller villkoren för godkännande av fodertillsatsen Cycostat 66G ( 1 )

5

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 102/2009 av den 3 februari 2009 om permanent godkännande av en fodertillsats ( 1 )

8

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 103/2009 av den 3 februari 2009 om ändring av bilagorna VII och IX till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati ( 1 )

11

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 104/2009 av den 3 februari 2009 om godkännande av större ändringar av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Gorgonzola (SUB))

16

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Rådet

 

 

2009/89/EG

 

*

Rådets beslut av den 4 december 2008 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet om integrerad förvaltning av kustområdena i Medelhavet till konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion

17

Protokoll om integrerad förvaltning av kustområdena kring Medelhavet

19

 

 

 

*

Not till läsaren (se omslagets tredje sida)

s3

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

4.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 99/2009

av den 3 februari 2009

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 4 februari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

JO

73,2

MA

43,0

TN

134,4

TR

103,7

ZZ

88,6

0707 00 05

JO

172,9

MA

126,0

TR

188,5

ZZ

162,5

0709 90 70

MA

115,7

TR

177,8

ZZ

146,8

0709 90 80

EG

84,3

ZZ

84,3

0805 10 20

EG

58,1

IL

53,3

MA

66,7

TN

41,0

TR

58,3

ZZ

55,5

0805 20 10

IL

180,3

MA

90,0

TR

63,0

ZZ

111,1

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

CN

70,2

IL

72,1

JM

75,5

MA

136,5

PK

73,9

TR

72,9

ZZ

83,5

0805 50 10

MA

51,7

TR

50,6

ZZ

51,2

0808 10 80

CA

86,3

CL

67,8

CN

67,8

MK

31,6

US

87,1

ZZ

68,1

0808 20 50

AR

82,3

CL

73,7

CN

37,3

TR

40,0

US

104,1

ZA

135,1

ZZ

78,8


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


4.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 100/2009

av den 3 februari 2009

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/2009

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2008/2009 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 945/2008 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 83/2009 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/2009, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 4 februari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.

(3)  EUT L 258, 26.9.2008, s. 56.

(4)  EUT L 24, 28.1.2009, s. 3.


BILAGA

De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 4 februari 2009

(EUR)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga

1701 11 10 (1)

24,73

3,93

1701 11 90 (1)

24,73

9,17

1701 12 10 (1)

24,73

3,74

1701 12 90 (1)

24,73

8,74

1701 91 00 (2)

29,84

10,31

1701 99 10 (2)

29,84

5,79

1701 99 90 (2)

29,84

5,79

1702 90 95 (3)

0,30

0,35


(1)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(2)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)  Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.


4.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 101/2009

av den 3 februari 2009

om ändring av förordning (EG) nr 1800/2004 när det gäller villkoren för godkännande av fodertillsatsen Cycostat 66G

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 13.3, och

av följande skäl:

(1)

Tillsatsen robenidinhydroklorid 66 g/kg (Cycostat 66G), nedan kallad Cycostat 66G, som är knuten till innehavaren av godkännandet, Alpharma (Belgium) BVBA, och som tillhör gruppen koccidiostatika och andra medicinskt verksamma substanser, godkändes på vissa villkor i enlighet med rådets direktiv 70/524/EEG (2). Genom kommissionens förordning (EG) nr 1800/2004 (3) godkändes denna tillsats för en period om tio år för användning på slaktkycklingar, kalkoner och slaktkaniner. Tillsatsen anmäldes som befintlig produkt enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1831/2003. Eftersom alla uppgifter som krävs enligt den bestämmelsen hade lämnats in, infördes tillsatsen i gemenskapens register över fodertillsatser.

(2)

Enligt förordning (EG) nr 1831/2003 kan ett godkännande av en tillsats ändras efter en begäran från innehavaren av godkännandet och ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten). Alpharma (Belgium) BVBA, innehavaren av godkännandet av Cycostat 66G, har lämnat in en ansökan där det föreslås att villkoren för godkännandet ska ändras i fråga om slaktkycklingar och kalkoner så att ett gränsvärde för resthalter införs och karenstiden ändras, i enlighet med myndighetens bedömning. Samtidigt lämnade innehavaren in uppgifter till stöd för begäran.

(3)

I sitt yttrande av den 16 september 2008 (4) fann myndigheten att det ur säkerhetssynpunkt inte finns något behov av att fastställa en karenstid för slaktkycklingar, och därmed inte heller gränsvärden. Den kom till samma slutsats när det gäller kalkoner. Om gränsvärden krävs, föreslog myndigheten dock sådana. Den föreslog vidare att karenstiden på fem dagar skulle bibehållas, i syfte att undvika bismaker i ätlig vävnad från fjäderfä som behandlats med Cycostat 66G.

(4)

För att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå och för att förbättra kontrollen av att Cycostat 66G används korrekt, bör gränsvärden fastställas enligt myndighetens förslag. För att säkerställa att köttets organoleptiska egenskaper förblir godtagbara, bör karenstiden fortsätta att vara fem dagar.

(5)

Förordning (EG) nr 1800/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 1800/2004 ska ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  EGT L 270, 14.12.1970, s. 1.

(3)  EUT L 317, 16.10.2004, s. 37.

(4)  ”Scientific Opinion of the Panel on Additives and Products or Substances used in Animal Feed (FEEDAP) on a request from the European Commission on a proposal for MRLs and withdrawal period for Cycostat66G for chickens and turkeys for fattening”, The EFSA Journal, nr 798, s. 1–15, 2008.


BILAGA

Tillsatsens registreringsnummer

Namn och registreringsnummer för den person som är ansvarig för avyttringen av tillsatsen

Tillsats

(handelsnamn)

Sammansättning, kemisk formel, beskrivning

Djurart eller djurkategori

Högsta ålder

Lägsta halt

Högsta halt

Övriga bestämmelser

Godkännandet gäller till och med

Gränsvärden (MRL) i berörda livsmedel av animaliskt ursprung

mg aktiv substans/kg helfoder

Koccidiostatika och andra medicinskt verksamma substanser

E 758

Alpharma (Belgium) BVBA

Robenidinhydro-klorid 66 g/kg

(Cycostat 66G)

 

Tillsatsens sammansättning:

Robenidinhydroklorid: 66 g/kg

Lignosulfonat: 40 g/kg

Kalciumsulfatdihydrat: 894 g/kg

 

Aktiv substans:

Robenidinhydroklorid, C15H13Cl2N5. HCl,

1,3-bis[(p-kloro-benzyliden) amino]guanidinhydroklorid,

CAS-nummer: 25875-50-7,

 

Besläktade föroreningar:

N,N′,N″-Tris[(p-Cl-benzyliden)amino]guanidin: ≤ 0,5 %

Bis-[4-Cl-benzyliden]hydrazin: ≤ 0,5 %

Slaktkycklingar

30

36

Användning förbjuden minst fem dagar före slakt.

29.10.2014

800 μg robenidin-hydroklorid/kg lever (våtvikt)

350 μg robenidin-hydroklorid/kg njure (våtvikt)

200 μg robenidin-hydroklorid/kg muskelvävnad (våtvikt)

1 300 μg robenidin-hydroklorid/kg hud/fett (våtvikt)

Kalkoner

30

36

Användning förbjuden minst fem dagar före slakt.

29.10.2014

400 μg robenidin-hydroklorid/kg hud/fett

400 μg robenidin-hydroklorid/kg lever (våtvikt)

200 μg robenidin-hydroklorid/kg njure (våtvikt)

200 μg robenidin-hydroklorid/kg muskelvävnad (våtvikt)

Slaktkaniner

50

66

Användning förbjuden minst fem dagar före slakt.

29.10.2014


4.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/8


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 102/2009

av den 3 februari 2009

om permanent godkännande av en fodertillsats

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser (1), särskilt artiklarna 3 och 9d.1,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (2), särskilt artikel 25, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser.

(2)

I artikel 25 i förordning (EG) nr 1831/2003 fastställs övergångsbestämmelser för de ansökningar om godkännande av fodertillsatser som lämnats in i enlighet med direktiv 70/524/EEG innan förordning (EG) nr 1831/2003 började tillämpas.

(3)

Ansökan om godkännande av den tillsats som anges i bilagan till den här förordningen lämnades in innan förordning (EG) nr 1831/2003 började tillämpas.

(4)

Inledande synpunkter på ansökan enligt artikel 4.4 i direktiv 70/524/EEG lämnades till kommissionen innan förordning (EG) nr 1831/2003 började tillämpas. Ansökan ska därför fortfarande behandlas enligt artikel 4 i direktiv 70/524/EEG.

(5)

Användningen av mikroorganismpreparatet av Enterococcus faecium (NCIMB 10415) godkändes provisoriskt för hundar och katter genom kommissionens förordning (EG) nr 358/2005 (3). Det godkändes utan tidsbegränsning för kalvar genom kommissionens förordning (EG) nr 1288/2004 (4), för slaktkycklingar och slaktsvin genom kommissionens förordning (EG) nr 943/2005 (5), för suggor genom kommissionens förordning (EG) nr 1200/2005 (6) och för smågrisar genom kommissionens förordning (EG) nr 252/2006 (7).

(6)

Nya uppgifter har lämnats in till stöd för en ansökan om godkännande utan tidsbegränsning för detta mikroorganismpreparat för hundar och katter.

(7)

Granskningen visar att de villkor för ett sådant godkännande som fastställs i artikel 3a i direktiv 70/524/EEG är uppfyllda. Godkännande utan tidsbegränsning bör därför meddelas för användning av detta mikroorganismpreparat enligt specifikationen i bilagan till den här förordningen.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det preparat av typen mikroorganismer som anges i bilagan ska godkännas utan tidsbegränsning för användning som fodertillsats enligt de villkor som anges i samma bilaga.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 270, 14.12.1970, s. 1.

(2)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(3)  EUT L 57, 3.3.2005, s. 3.

(4)  EUT L 243, 15.7.2004, s. 10.

(5)  EUT L 159, 22.6.2005, s. 6.

(6)  EUT L 195, 27.7.2005, s. 6.

(7)  EUT L 44, 15.2.2006, s. 3.


BILAGA

EG-nummer

Tillsats

Kemisk formel, beskrivning

Djurart eller djurkategori

Högsta ålder

Lägsta halt

Högsta halt

Övriga bestämmelser

Godkännandet gäller till och med

CFU/kg helfoder

Mikroorganismer

E 1705

Enterococcus faecium

NCIMB 10415

Preparat av Enterococcus faecium innehållande minst: i mikrokapselform: 5 × 109 CFU/g

Hundar

4,5 × 106

2,0 × 109

Ange i bruksanvisningen för tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur, hållbarhetstid och stabilitet vid pelletering.

Utan tidsbegränsning

Katter

5,0 × 106

8,0 × 109

Ange i bruksanvisningen för tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur, hållbarhetstid och stabilitet vid pelletering.


4.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/11


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 103/2009

av den 3 februari 2009

om ändring av bilagorna VII och IX till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (1), särskilt artikel 23 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos djur. Den gäller produktion och avyttring av levande djur och animaliska produkter.

(2)

I bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001 fastställs de utrotningsåtgärder som ska vidtas efter det att TSE har bekräftats hos får och getter.

(3)

I bilaga IX till förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för import till gemenskapen av levande djur, embryon, ägg och animaliska produkter.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) offentliggjorde den 6 november 2008 ett yttrande om risken för att människor och djur exponeras för transmissibel spongiform encefalopati genom mjölk och mjölkprodukter från små idisslare (2). I yttrandet konstaterade Efsa att klassisk skrapie kan överföras från tacka till lamm via mjölk eller råmjölk. Efsa anger även att användning av mjölk och mjölkprodukter från en besättning med klassisk skrapie kan utgöra en risk för att människor och djur exponeras för TSE. En ytterligare slutsats var att avelsprogrammen för skrapieresistens hos får kan förväntas minska människors och djurs exponering genom mjölkprodukter från små idisslare. Vad gäller atypisk skrapie konstaterade Efsa vidare att smittämnets uppenbarligen begränsade spridning i organismen hos drabbade individer skulle kunna reducera överförbarheten genom mjölk. I fråga om BSE påpekade Efsa att det inte förelåg några uppgifter om förekomst av smittsamhet eller PrPSc i råmjölk eller mjölk från BSE-smittade små idisslare. På grund av den tidiga, progressiva perifera spridningen av BSE-smittämnet i experimentellt smittade mottagliga djur konstaterade Efsa dock att det bör anses sannolikt att råmjölk och mjölk från BSE-smittade mottagliga små idisslare är smittsam.

(5)

Mot bakgrund av dessa nya vetenskapliga uppgifter, särskilt det faktum att klassisk skrapie har visat sig vara överförbar från tacka till lamm genom mjölk, bör det i detta skede i god tid antas nya skyddsåtgärder avseende mjölk och mjölkprodukter från besättningar som är smittade med klassisk skrapie för att förhindra att klassisk skrapie sprids till andra besättningar av idisslare genom fodret.

(6)

För att garantera samma säkerhetsnivå för importerad mjölk och importerade mjölkprodukter från får och get bör import till gemenskapen omfattas av liknande åtgärder.

(7)

Förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna VII och IX till förordning (EG) nr 999/2001 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2009.

På kommissionens vägnar

Ledamot av kommissionen

Androulla VASSILIOU


(1)  EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.

(2)  The EFSA Journal, nr 849, s. 1–47, 2008.


BILAGA

Bilagorna VII och IX till förordning (EG) nr 999/2001 ska ändras på följande sätt:

1.

Kapitel A i bilaga VII ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2.2 ska ersättas med följande:

”2.2.

Vid ett misstänkt fall av TSE hos får eller get på en anläggning i en medlemsstat ska alla övriga får och getter på denna anläggning vara föremål för officiella restriktioner vad avser förflyttning till dess att resultaten av kontrollundersökningarna blir tillgängliga. Om det kan styrkas att den anläggning där djuret befann sig när TSE misstänktes förmodligen inte är den anläggning där djuret kan ha exponerats för TSE, får den behöriga myndigheten beroende på den tillgängliga epidemiologiska informationen besluta att övriga anläggningar eller endast den anläggning där exponeringen förekom ska ställas under officiell övervakning. Den mjölk och de mjölkprodukter från får och getter på en anläggning under officiell kontroll som finns på den berörda anläggningen från den dag då misstanke om TSE uppstår till dess att resultaten av kontrollundersökningarna blir tillgängliga får endast användas på den berörda anläggningen.”;

b)

Punkt 2.3 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska ersättas med följande:

”a)

Om BSE inte kan uteslutas efter resultaten från ett ringtest som genomförts enligt förfarandet i kapitel C punkt 3.2 c i bilaga X ska alla djur, embryon och ägg som identifierats genom den undersökning som avses i punkt 1 b andra–femte strecksatserna avlivas och destrueras fullständigt. Den mjölk och de mjölkprodukter från djur som ska destrueras som fanns på anläggningen under perioden från den dag då det bekräftades att BSE inte kan uteslutas till den dag då djuren destruerades fullständigt ska destrueras.”;

ii)

Led b i och ii ska ersättas med följande:

”i)

Alla djur, embryon och ägg som identifierats genom den undersökning som avses i punkt 1 b andra och tredje strecksatserna ska avlivas och destrueras fullständigt. Om den TSE som bekräftats är klassisk skrapie får den mjölk och de mjölkprodukter från djur som ska destrueras som fanns på anläggningen under perioden från den dag då fallet av klassisk skrapie bekräftades till den dag då djuren destruerades fullständigt inte användas för utfodring av idisslare, med undantag av för utfodring av idisslare på den berörda anläggningen. Avyttring av sådana produkter som foder till icke-idisslare får endast ske på den berörda medlemsstatens territorium. De handelsdokument som åtföljer sändningar av sådana produkter och eventuella förpackningar innehållande sådana sändningar ska vara tydligt märkta med texten ’får inte användas för utfodring av idisslare’. Användning och lagring av foder som innehåller sådana produkter ska förbjudas på gårdar där idisslare hålls. Bulkfoder som innehåller sådana produkter ska transporteras med fordon som inte samtidigt transporterar foder för idisslare. Om fordonen därefter används för transport av foder avsett för idisslare ska de rengöras noga enligt ett förfarande som godkänts av den behöriga myndigheten för att undvika korskontaminering.

Villkoren i punkt 3 ska gälla för anläggningen,

eller

ii)

Alla djur, embryon och ägg som identifierats genom den undersökning som avses i punkt 1 b andra och tredje strecksatserna ska avlivas och destrueras fullständigt, med undantag för

avelsbaggar av genotyp ARR/ARR,

avelstackor som har minst en ARR-allel och ingen VRQ-allel, och, om dessa avelstackor är dräktiga vid undersökningen, de lamm som sedan föds, om deras genotyp uppfyller kraven i detta stycke,

får som har minst en ARR-allel och som uteslutande är avsedda för slakt,

får och getter som är yngre än tre månader och som endast är avsedda för slakt, om den behöriga myndigheten fattar beslut om detta.

Om den TSE som bekräftats är klassisk skrapie får den mjölk och de mjölkprodukter från djur som ska destrueras som fanns på anläggningen under perioden från den dag då fallet av klassisk skrapie bekräftades till den dag då djuren destruerades fullständigt inte användas för utfodring av idisslare, med undantag av för utfodring av idisslare på den berörda anläggningen. Avyttring av sådana produkter som foder till icke-idisslare får endast ske på den berörda medlemsstatens territorium. De handelsdokument som åtföljer sändningar av sådana produkter och eventuella förpackningar innehållande sådana sändningar ska vara tydligt märkta med texten ”får inte användas för utfodring av idisslare”. Användning och lagring av foder som innehåller sådana produkter ska förbjudas på gårdar där idisslare hålls. Bulkfoder som innehåller sådana produkter ska transporteras med fordon som inte samtidigt transporterar foder för idisslare. Om fordonen därefter används för transport av foder avsett för idisslare ska de rengöras noga enligt ett förfarande som godkänts av den behöriga myndigheten för att undvika korskontaminering.

Villkoren i punkt 3 ska gälla för anläggningen.”

iii)

Led f ska ersättas med följande:

”f)

När frekvensen av ARR-allelen inom rasen eller på anläggningen är låg eller lika med 0, eller när det bedöms som nödvändigt för att undvika inavel, får en medlemsstat besluta att skjuta upp den destruering av djur som avses i punkt 2.3 b i och ii med upp till fem avelsår förutsatt att det inte finns några andra avelsbaggar än sådana av genotyp ARR/ARR på anläggningen.

När det gäller får och getter som hålls för produktion av mjölk som är avsedd för avyttring får destrueringen av djuren dock endast skjutas upp för högst 18 månader.”;

2.

Kapitel D avsnitt B i bilaga IX ska ersättas med följande:

”AVSNITT B

Krav på hälsointyg

Vid import av de animaliska biprodukter och därav bearbetade produkter från nötkreatur, får och getter som avses i avsnitt A i detta kapitel ska ett hälsointyg uppvisas, i vilket det intygas att

a)

de animaliska biprodukterna inte innehåller och inte härrör från specificerat riskmaterial enligt definitionen i bilaga V eller från maskinurbenat kött från ben av nötkreatur, får och getter,

b)

de djur från vilka de animaliska biprodukterna härrör inte har slaktats efter bedövning genom insprutning av gas i hjärnskålen eller avlivats med samma metod och inte har slaktats efter bedövning genom laceration av vävnad i centrala nervsystemet med ett avlångt, stavformigt instrument som förs in i hjärnskålen, eller

c)

de animaliska biprodukterna inte innehåller och inte härrör från andra material från nötkreatur, får och getter än sådana som härstammar från djur som är födda, oavbrutet uppfödda och slaktade i ett land eller en region som genom ett beslut i enlighet med artikel 5.2 klassificerats som ett land eller en region med försumbar BSE-risk.

Dessutom ska det vid import av de animaliska biprodukter och därav bearbetade produkter som avses i avsnitt A i detta kapitel och som innehåller mjölk eller mjölkprodukter från får och get uppvisas ett hälsointyg som motsvarar förlagan i kapitel 2 i bilaga X till förordning (EG) nr 1774/2002 och där det i en tillagd punkt 7 intygas följande:

’7.

I fråga om TSE gäller följande:

(2) antingen

när det gäller animaliska biprodukter som är avsedda för utfodring av idisslare och som innehåller mjölk eller mjölkprodukter från får och get, har de får och getter som dessa produkter härrör från sedan födseln eller under de senaste tre åren oavbrutet hållits på en anläggning som inte har varit föremål för några officiella restriktioner vad avser förflyttning på grund av misstanke om TSE och som under de senaste tre åren har uppfyllt följande krav:

i)

Den har underkastats regelbundna officiella veterinärkontroller.

ii)

Det har inte diagnostiserats något fall av klassisk skrapie enligt definitionen i punkt 2 g i bilaga I till förordning (EG) nr 999/2001 eller, om ett fall av klassisk skrapie har bekräftats,

har alla djur hos vilka klassisk skrapie bekräftats avlivats och destruerats, och

alla getter och får på anläggningen har avlivats och destruerats, med undantag av avelsbaggar av genotyp ARR/ARR och avelstackor som har minst en ARR-allel och ingen VRQ-allel.

iii)

Får och getter, med undantag av får av prionproteingenotyp ARR/ARR, får endast införas till anläggningen om de kommer från en anläggning som uppfyller kraven i leden i och ii.

(2) eller

när det gäller animaliska biprodukter som är avsedda för utfodring av idisslare och som innehåller mjölk eller mjölkprodukter från får och get och som ska sändas till en medlemsstat som förtecknas i bilagan till förordning (EG) nr 546/2006, har de får och getter som dessa produkter härrör från sedan födseln eller under de senaste sju åren oavbrutet hållits på en anläggning som inte har varit föremål för några officiella restriktioner vad avser förflyttning på grund av misstanke om TSE och som under de senaste sju åren har uppfyllt följande krav:

i)

Den har underkastats regelbundna officiella veterinärkontroller.

ii)

Det har inte diagnostiserats något fall av klassisk skrapie enligt definitionen i punkt 2 g i bilaga I till förordning (EG) nr 999/2001 eller, om ett fall av klassisk skrapie har bekräftats,

har alla djur hos vilka klassisk skrapie bekräftats avlivats och destruerats, och

alla getter och får på anläggningen har avlivats och destruerats, med undantag av avelsbaggar av genotyp ARR/ARR och avelstackor som har minst en ARR-allel och ingen VRQ-allel.

iii)

Får och getter, med undantag av får av prionproteingenotyp ARR/ARR, får endast införas till anläggningen om de kommer från en anläggning som uppfyller kraven i leden i och ii.’ ”


4.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/16


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 104/2009

av den 3 februari 2009

om godkännande av större ändringar av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Gorgonzola (SUB))

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 9.1 första stycket, och genom tillämpning av artikel 17.2, i förordning (EG) nr 510/2006 granskat Italiens ansökan om godkännande av ändringar av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Gorgonzola” som registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2).

(2)

Eftersom de berörda ändringarna inte är mindre i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 510/2006 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändringar i enlighet med artikel 6.2 första stycket i samma förordning i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Då inga invändningar i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har meddelats kommissionen bör ändringarna godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De ändringar i produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande den beteckning som anges i bilagan till den här förordningen godkänns.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2)  EGT L 148, 21.6.1996, s. 1.

(3)  EUT C 111, 6.5.2008, s. 51.


BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.3   Ost

ITALIEN

Gorgonzola (SUB)


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Rådet

4.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/17


RÅDETS BESLUT

av den 4 december 2008

om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet om integrerad förvaltning av kustområdena i Medelhavet till konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion

(2009/89/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Konventionen om skydd av Medelhavet mot förorening, som senare bytte namn till konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion (nedan kallad Barcelonakonventionen), antogs på Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 77/585/EEG (1) och 1999/802/EG (2).

(2)

Enligt artikel 4.3 e i Barcelonakonventionen ska de fördragsslutande parterna åta sig att främja en integrerad förvaltning av kustområdena med beaktande av skyddet av ekologiskt och landskapligt värdefulla områden och en rationell användning av naturresurserna.

(3)

I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 30 maj 2002 om genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområden i Europa (3), i synnerhet i kapitel V, uppmuntras medlemsstaterna att genomföra en integrerad förvaltning av kustområdena inom ramen för gällande konventioner med grannländerna, inklusive icke-medlemsstater som är belägna vid samma regionala hav.

(4)

Gemenskapen främjar integrerad förvaltning i större skala med hjälp av övergripande instrument, även på miljöskyddsområdet. Denna verksamhet bidrar därför till en integrerad förvaltning av kustområdena.

(5)

Integrerad förvaltning av kustområdena är en del av EU:s integrerade havspolitik som godkändes av Europeiska rådet i Lissabon den 13 och 14 december 2007.

(6)

Med stöd av ett rådsbeslut av den 27 november 2006 deltog kommissionen, på gemenskapens vägnar och i samråd med medlemsstaternas företrädare, i de förhandlingar som organiserades inom ramen för Barcelonakonventionen i syfte att förbereda ett protokoll om integrerad förvaltning av kustområden kring Medelhavet (nedan kallat protokollet).

(7)

Som ett resultat av dessa förhandlingar antogs protokollstexten vid konferensen för de stater som är parter i konventionen den 20 januari 2008, och protokollet kommer att vara öppet för undertecknande fram till och med den 20 januari 2009.

(8)

Medelhavets kustområden utsätts fortfarande för stor miljöbelastning och utarmning av kustresurserna. Protokollet ger en ram för att främja en mer samlad och integrerad ansats, som involverar offentliga och privata aktörer, inklusive det civila samhället och näringslivet. En sådan samlad ansats är nödvändig för att effektivare kunna ta itu med dessa problem och säkra en hållbar utveckling av kustområdena kring Medelhavet.

(9)

Protokollet innehåller en lång rad bestämmelser som måste tillämpas på olika förvaltningsnivåer med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Gemenskapen bör verka för en integrerad förvaltning av kustområdena, bland annat med tanke på den gränsöverskridande aspekten av de flesta miljöproblem, medan medlemsstaterna och deras berörda behöriga myndigheter bör ha ansvaret för att utforma och i kustområdet genomföra vissa detaljerade åtgärder som fastställs i protokollet, såsom fastställande av områden med byggförbud.

(10)

Protokollet bör undertecknas på gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet av protokollet om integrerad förvaltning av kustområdena i Medelhavet till konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion godkänns härmed på Europeiska gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

Texten till protokollet åtföljer detta beslut (4).

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna protokollet på gemenskapens vägnar.

Utfärdat i Bryssel den 4 december 2008.

På rådets vägnar

N. KOSCIUSKO-MORIZET

Ordförande


(1)  EGT L 240, 19.9.1977, s. 1.

(2)  EGT L 322, 14.12.1999, s. 32.

(3)  EGT L 148, 6.6.2002, s. 24.

(4)  Se sidan 19 i detta nummer av EUT.


ÖVERSÄTTNING

PROTOKOLL

om integrerad förvaltning av kustområdena kring Medelhavet

PARTERNA I DETTA PROTOKOLL,

SOM ÄR PARTER i konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion, antagen i Barcelona den 16 februari 1976 och ändrad den 10 juni 1995,

SOM ÖNSKAR tillämpa de skyldigheter som anges i artikel 4.3 e och 4.5 i den konventionen,

SOM ANSER att Medelhavets kustområden utgör ett gemensamt natur- och kulturarv för folken kring Medelhavet och att kustområdena bör bevaras och användas med omdöme till gagn för nuvarande och framtida generationer,

SOM ÄR BEKYMRADE över den ökade mänskliga verksamheten i kustområdena kring Medelhavet, som innebär ett hot mot den ömtåliga naturen där och som önskar stoppa och vända förstörelseprocessen i kustområdena och väsentligt minska förlusterna av biologisk mångfald i kustområdenas ekosystem,

SOM HYSER ORO över de risker som klimatförändringarna medför för kustområdena, med bland annat höjd vattennivå i havet som följd, och som är medvetna om behovet av att vidta hållbara åtgärder för att minska naturfenomenens negativa verkningar,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att kustområdena, med tanke på deras oersättliga värde som ekologisk, ekonomisk och social resurs, för att kunna bevaras och utvecklas på ett hållbart sätt kräver en särskild integrerad planerings- och förvaltningsstrategi som täcker hela Medelhavsområdet och dess kuststater och som tar hänsyn till mångfalden i dessa områden och de särskilda behov som uppstår på öarna till följd av deras geomorfologiska karaktär,

SOM BEAKTAR Förenta nationernas havskonvention, undertecknad i Montego Bay den 10 december 1982, konventionen om våtmarker av internationell betydelse i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar, undertecknad i Ramsar den 2 februari 1971 och konventionen om biologisk mångfald, undertecknad i Rio de Janeiro den 5 juni 1992, i vilka många av Medelhavets kuststater och Europeiska gemenskapen är parter,

SOM ÄR SÄRSKILT ANGELÄGNA om att samarbeta för att utveckla lämpliga och integrerade förvaltningsplaner för kustområdena i enlighet med artikel 4.1 e i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, undertecknad i New York den 9 maj 1992,

SOM FÖRLITAR SIG PÅ de erfarenheter av integrerad förvaltning av kustområden som redan finns och det arbete som utförts av olika organisationer, inklusive EU-institutionerna,

SOM BASERAR SIG PÅ rekommendationer från Medelhavskommissionen för en hållbar utveckling och på dess arbete, samt på rekommendationer från de möten mellan parterna i detta protokoll som hölls i Tunis 1997, Monaco 2001, Catania 2003 och Portoroz 2005, samt på Medelhavsstrategin för hållbar utveckling som antogs i Portoroz 2005,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att intensifiera kuststaternas ansträngningar att säkra en integrerad förvaltning av kustområdena i hela Medelhavsområdet,

SOM ÄR BESLUTNA att uppmuntra nationella, regionala och lokala initiativ genom samordnad pr-verksamhet, samarbete och partnerskap med olika berörda aktörer i syfte att främja effektiva styrelseformer för en integrerad förvaltning av kustområdena,

SOM ÖNSKAR säkerställa konsekvens i tillämpningen av konventionen och dess protokoll med avseende på en integrerad förvaltning av kustområdena,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

DEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Allmänna skyldigheter

I enlighet med konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion och tillhörande protokoll ska parterna upprätta en gemensam ram för integrerad förvaltning av kustområdena och vidta nödvändiga åtgärder för att stärka det regionala samarbetet i detta syfte.

Artikel 2

Definitioner

I detta protokoll används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a)   parter: parterna i detta protokoll.

b)   konventionen: konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion, antagen i Barcelona den 16 februari 1976 och ändrad den 10 juni 1995.

c)   organisationen: det organ som avses i artikel 17 i konventionen.

d)   centrumet: ”Priority Actions Programme Regional Activity Centre”.

e)   kustområde: det geomorfologiska området på ömse sidor om strandlinjen där det pågår ett samspel mellan havs- och landområdet i form av komplexa ekologiska system och resurssystem bestående av biotiska och abiotiska faktorer som samexisterar och samspelar med mänskliga samhällen och relevanta socioekonomiska verksamheter.

f)   integrerad förvaltning av kustområden: en dynamisk process för hållbar förvaltning och hållbart utnyttjande av kustområden, som tar hänsyn till kustekosystemens och kustlandskapens sårbarhet, mångfalden vad gäller verksamheter och användningsområden, samspelet mellan dessa, vissa verksamheters och användningsområdens maritima inriktning och deras inflytande på både havs- och landområdena.

Artikel 3

Geografisk täckning

1.   Det område som protokollet ska tillämpas på ska omfatta Medelhavsområdet enligt definitionen i artikel 1 i konventionen. Området definieras också enligt följande:

a)

Kustområdets gräns mot havssidan, som ska vara den yttre gränsen för parternas territorialvatten, och

b)

kustområdets gräns mot landsidan, som ska vara gränsen för kustmyndigheternas behörighetsområde, enligt parternas definition.

2.   Om en part, inom ramen för sin respektive överhöghet, upprättar andra gränser än de som avses i punkt 1 i denna artikel, ska den överlämna en deklaration till depositarien i samband med deponeringen av sitt instrument för ratificering, godtagande, godkännande av eller anslutning till detta protokoll, eller vid ett senare tillfälle, under förutsättning att

a)

gränsen mot havssidan ligger innanför territorialvattnets yttre gräns,

b)

gränsen mot landsidan skiljer sig från gränserna för kustmyndigheternas behörighetsområde enligt ovan, genom att antingen överskrida eller underskrida dessa, samt förutsatt att gränsändringen görs i syfte att tillämpa bland annat en ekosystembaserad strategi och ekonomiska och sociala kriterier och för att beakta öarnas särskilda behov med hänsyn till deras geomorfologiska karaktär samt för att beakta de negativa effekterna av klimatförändringarna.

3.   Varje part ska anta eller främja på lämplig institutionell nivå lämpliga åtgärder för att informera befolkningen och relevanta aktörer om det geografiska tillämpningsområdet för detta protokoll.

Artikel 4

Upprätthållande av rättigheter

1.   Inget som föreskrivs i detta protokoll eller i någon annan akt som antas på grundval av detta protokoll ska ha prejudicerande verkan för någondera parts rättigheter, nuvarande och framtida krav eller rättsliga synpunkter med utgångspunkt i havsrätten, särskilt vad avser havsområdenas typ och utsträckning, havsgränserna mellan stater med angränsande eller motstående kuster, rätten till och bestämmelserna som styr passage genom sund som nyttjas för internationell sjöfart och rätten till oskadlig passage i territorialvatten samt omfattningen av kuststatens, flaggstatens eller hamnstatens behörighet samt behörighetens karaktär.

2.   Ingen handling eller verksamhet med stöd av detta protokoll ska kunna utgöra grund för yrkande, hävdande eller bestridande av anspråk på nationell överhöghet eller behörighet.

3.   Bestämmelserna i detta protokoll ska inte påverka strängare bestämmelser för skydd och förvaltning av kustområdet som föreskrivs i redan befintliga eller framtida nationella eller internationella instrument eller program.

4.   Inget som föreskrivs i detta protokoll ska påverka nationell säkerhets- och försvarsverksamhet eller -anläggningar; alla parter är emellertid ense om att sådan verksamhet och sådana anläggningar, i den mån det är rimligt och praktiskt genomförbart, bör bedrivas eller inrättas på ett sätt som är förenligt med detta protokoll.

Artikel 5

Målen för den integrerade förvaltningen av kustområdena

Målen för den integrerade kustförvaltningen ska vara följande:

a)

Att genom rationell planering av verksamheten underlätta en hållbar utveckling i kustområdena, genom att säkerställa att miljön och landskapet beaktas i harmoni med den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen.

b)

Att bevara kustområdena till gagn för nuvarande och framtida generationer.

c)

Att säkerställa ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, särskilt med avseende på vattenanvändningen.

d)

Att säkra bevarandet av ekosystemens, landskapens och geomorfologins integritet i kustområdena.

e)

Att hindra och/eller mildra effekterna av naturrisker, särskilt klimatförändringar, som kan orsakas av förhållanden i naturen och mänsklig verksamhet.

f)

Att skapa sammanhang mellan offentliga och privata initiativ och mellan beslut som fattas av olika myndigheter på nationell, regional och lokal nivå och som påverkar utnyttjandet av kustområdena.

Artikel 6

Allmänna principer för den integrerade förvaltningen av kustområdena

Vid genomförandet av detta protokoll ska parterna följa följande principer för integrerad kustförvaltning:

a)

Särskild hänsyn ska tas till tidvattenzonens biologiska rikedom och dess naturliga dynamik och aktivitet samt till det faktum att hav och land bildar en enhet och att de kompletterar varandra och är inbördes beroende av varandra.

b)

Alla faktorer rörande hydrologiska, geomorfologiska, klimatmässiga, ekologiska, socioekonomiska och kulturella system ska beaktas på ett integrerat sätt, så att kustområdets bärförmåga inte överbelastas och för att förebygga negativa effekter av naturkatastrofer och utveckling.

c)

En ekosystembaserad strategi ska tillämpas inom planering och förvaltning av kustområden i syfte att säkerställa en hållbar utveckling i kustområdena.

d)

Det ska införas lämpliga styrelseformer som ger lokalbefolkning och aktörer i det civila samhället som berörs av kustområdena möjlighet att i god tid delta i beslutsprocessen i lämplig utsträckning.

e)

Det ska införas en sektorsövergripande institutionell samordning av olika administrativa tjänster och regionala och lokala myndigheter med behörighet i kustområdena.

f)

Det ska utarbetas strategier, planer och program för markanvändning som täcker stadsutveckling och socioekonomisk verksamhet, samt andra relevanta sektorspolitiska områden.

g)

Hänsyn ska tas till den mångfald verksamheter som finns i kustområdena och till deras särart, och när så krävs ska förtur ges åt offentliga tjänster och verksamheter som, vad avser utnyttjande och läge, kräver omedelbar närhet till havet.

h)

Fördelningen av användningsområden i hela kustzonen bör vara balanserat, och onödiga koncentrationer och oplanerad stadsutbredning bör undvikas.

i)

Det ska göras en preliminär bedömning av de risker som är förbundna med olika typer av mänsklig verksamhet och infrastruktur, så att deras negativa inverkan på kustområdena kan minskas och förhindras.

j)

Skador på kustmiljön ska förhindras, och där de uppstår ska lämplig restaurering vidtas.

Artikel 7

Samordning

1.   För att nå syftet med den integrerade förvaltningen av kustområdena ska parterna

a)

säkerställa institutionell samordning, om nödvändigt genom lämpliga organ eller mekanismer, i syfte att undvika sektorsinriktade strategier och främja övergripande strategier,

b)

få till stånd lämplig samordning mellan de olika myndigheterna med ansvar för hav och land i kustområdena inom olika administrativa tjänster på nationell, regional och lokal nivå,

c)

upprätta ett nära samarbete mellan nationella myndigheter och regionala och lokala organ vad avser strategier, planer och program för kustområdena samt vad avser de olika tillstånd som krävs för verksamhetsutövande; sådan samordning kan ske inom ramen för rådgivande organ eller gemensamma beslutsförfaranden.

2.   De behöriga nationella, regionala och lokala myndigheterna ska, när det är praktiskt genomförbart, arbeta tillsammans för att göra strategierna, planerna och programmen för kustområdena så sammanhängande och effektiva som möjligt.

DEL II

DEN INTEGRERADE FÖRVALTNINGENS OLIKA DELAR

Artikel 8

Skydd och hållbart utnyttjande av kustområdet

1.   Parterna ska, i enlighet med de mål och principer som fastställs i artiklarna 5 och 6 i detta protokoll, sträva efter att säkerställa ett hållbart utnyttjande och en hållbar förvaltning av kustområdena, i syfte att i enlighet med internationell och regional lagstiftning bevara kustområdenas naturliga livsmiljöer, landskap, naturresurser och ekosystem.

2.   I detta syfte ska parterna göra följande:

a)

De ska, med utgångspunkt i den högsta vattenlinjen vintertid, upprätta en zon i kustområdena där det inte är tillåtet att uppföra byggnader. Med hänsyn bland annat till de områden som är direkt och negativt påverkade av klimatförändringar och naturrisker, måste denna zon vara minst 100 meter bred, med beaktande av bestämmelserna i led b nedan. Strängare nationella bestämmelser avseende zonens bredd ska fortsätta att gälla.

b)

De kan anpassa ovannämnda bestämmelser, om detta görs i enlighet med målen och principerna i detta protokoll och i följande syften:

i)

För projekt i allmänhetens intresse.

ii)

I områden med särskilda geografiska eller andra lokala begräsningar, särskilt vad avser befolkningstäthet eller sociala behov, och där enskildas boende, urbaniseringen och utvecklingen styrs av nationell lagstiftning.

c)

De ska meddela organisationen de nationella rättsakter genom vilka ovannämnda anpassningar föreskrivs.

3.   Parterna ska också sträva efter att säkerställa att deras nationella lagstiftning omfattar kriterier för hållbart utnyttjande av kustområdena. Sådana kriterier ska, med hänsyn tagen till särskilda lokala förhållanden, bland annat vara utformade enligt följande:

a)

De ska, utanför skyddade områden, identifiera och begränsa öppna områden där stadsutveckling och annan verksamhet är begränsad eller, om så krävs, förbjuden.

b)

De ska begränsa stadsområdenas linjära utbredning samt anläggning av ny transportinfrastruktur längs kusten.

c)

De ska borga för att miljöhänsyn integreras i förvaltningsreglerna och bestämmelserna rörande utnyttjandet av den offentliga maritima området.

d)

De ska garantera allmänheten fritt tillträde till havet och området längs stranden.

e)

De ska, i ömtåliga naturområden på land eller i havet, inklusive stränder och sanddyner, begränsa och, om nödvändigt förbjuda, förflyttning och parkering för landgående fordon liksom förflyttning och ankring för havsgående fartyg.

Artikel 9

Ekonomisk verksamhet

1.   I enlighet med de mål och principer som fastställs i artiklarna 5 och 6 i detta protokoll, och med hänsyn till relevanta bestämmelser i Barcelonakonventionen och dess protokoll, ska parterna

a)

ägna särskild uppmärksamhet åt ekonomisk verksamhet som kräver omedelbar närhet till havet,

b)

säkerställa att de olika ekonomiska verksamheterna utnyttjar naturresurserna i så liten utsträckning som möjligt och beaktar kommande generationers behov,

c)

garantera en integrerad förvaltning av vattenresurserna och en miljövänlig avfallsförvaltning,

d)

säkerställa att kust- och havsekonomin är anpassad till de ömtåliga naturförhållandena i kustområdena och att havsresurserna skyddas från föroreningar,

e)

fastställa indikatorer för utvecklingen av ekonomiska verksamheter, i syfte att säkerställa ett hållbart utnyttjande av kustområdena och minska sådant tryck som överstiger kustområdenas bärförmåga,

f)

främja kodexar för god praxis bland myndigheter, ekonomiska aktörer och icke-statliga organisationer.

2.   Med hänsyn till följande ekonomiska verksamheter enas parterna vidare om följande:

a)

Jordbruk och industri

Att garantera en hög miljöskyddsnivå på platsen för och i driften av jordbruks- och industriverksamheter, i syfte att bevara kusternas ekosystem och landskap samt hindra föroreningar av hav, vatten, luft och jordmån.

b)

Fiske

i)

Att beakta behovet att skydda fiskeområden vid utarbetandet av utvecklingsprojekt.

ii)

Att se till att fiskemetoderna är förenliga med ett hållbart utnyttjande av naturresurserna i havet.

c)

Vattenbruk

i)

Att beakta behovet att skydda vattenbruket och skaldjursområden vid utarbetandet av utvecklingsprojekt.

ii)

Att reglera vattenbruket genom kontroll av användningen av insatsvaror och avfallsbehandlingen.

d)

Turism, sport och rekreation

i)

Att uppmuntra en hållbar turism i kustområdena som gör det möjligt att bevara kusternas ekosystem, naturresurser, kulturella arv och landskap.

ii)

Att främja särskilda former av turism i kustområdena, bland annat kulturell turism, landsbygdsturism och ekoturism, som tar hänsyn till lokalbefolkningarnas traditioner.

iii)

Att reglera eller, om nödvändigt, förbjuda utövandet av olika sport- eller fritidsverksamheter, inklusive sport/fritids- och skaldjursfiske.

e)

Utnyttjande av specifika naturresurser

i)

Att kräva förhandstillstånd för utgrävning och utvinning av mineraler, inklusive användning havsvatten i avsaltningsanläggningar och brytning av sten.

ii)

Att reglera utvinningen av sand, även ur havsbotten och flodsediment, eller utfärda förbud mot sandutvinning, om den sannolikt kommer att påverka jämvikten i kustekosystemen negativt.

iii)

Att övervaka grundvattenresurserna och dynamiska kontaktområden eller gränssnitt mellan färsk- och saltvatten, som kan påverkas negativt vid utvinning av grundvatten eller vid utsläpp i naturen.

f)

Infrastruktur, energianläggningar, hamnar samt havsanläggningar och -strukturer

Att kräva förhandstillstånd för sådana infrastrukturer, anläggningar och strukturer så att deras negativa inverkan på kusternas ekosystem, landskap och geomorfologi blir så liten som möjligt eller, om nödvändigt, kompenseras genom icke-finansiella åtgärder.

g)

Maritim verksamhet

Att bedriva maritim verksamhet på ett sätt som garanterar att kusternas ekosystem bevaras i enlighet med de regler, standarder och förfaranden som föreskrivs i relevanta internationella konventioner.

Artikel 10

Specifika kustekosystem

Parterna ska vidta åtgärder för att skydda de särskilda egenskaperna hos vissa specifika kustekosystem enligt följande:

1.

Våtmarker och flodmynningar

Som komplement till upprättandet av skyddade områden och i syfte att förhindra att våtmarker och flodmynningar försvinner, ska parterna

a)

ta hänsyn till våtmarkernas och flodmynningarnas miljömässiga, ekonomiska och sociala funktion vid utarbetandet av nationella kuststrategier och kustplaner och -program samt vid utfärdande av tillstånd,

b)

vidta nödvändiga åtgärder för att reglera eller, om nödvändigt, förbjuda verksamhet som kan påverka våtmarker och flodmynningar negativt,

c)

i möjligaste mån restaurera skadade våtmarker i syfte att återskapa deras positiva funktion i de kustspecifika miljöprocesserna.

2.

Marina livsmiljöer

Parterna, som erkänner behovet av att skydda marina områden där det finns livsmiljöer och arter av högt bevarandevärde, oberoende av om de klassificerats som skyddade områden eller inte, ska

a)

anta åtgärder för att, genom lagstiftning, planering och förvaltning av havs- och kustområden, säkerställa skydd och bevarande särskilt av sådana områden där det förekommer livsmiljöer och arter av högt bevarandevärde,

b)

främja regionalt och internationellt samarbete för genomförande av gemensamma program för skydd av marina livsmiljöer.

3.

Skogar i kustområdena

Parterna ska anta åtgärder för att skydda eller utveckla skogar i kustområden, framför allt de som befinner sig utanför särskilt skyddade områden.

4.

Sanddyner

Parterna ska förbinda sig att skydda sanddyner och sandbankar och, när så är möjligt, återställa dem på ett hållbart sätt.

Artikel 11

Kustlandskap

1.   Parterna, som erkänner kustlandskapens specifika naturvärde samt deras estetiska och kulturella värden, oberoende av om de klassificerats som skyddade områden eller inte, ska anta åtgärder för att säkerställa skydd av kustlandskapen genom lagstiftning, planering och förvaltning.

2.   Parterna ska förbinda sig att främja regionalt och internationellt samarbete på området landskapsskydd särskilt, och när så är lämpligt, genom gemensamma åtgärder för gränsöverskridande kustlandskap.

Artikel 12

Öar

Parterna ska förbinda sig att ge särskilt skydd åt öar, även mindre öar, och att i detta syfte

a)

främja miljövänlig verksamhet i dessa områden och vidta särskilda åtgärder för att se till att invånarna, med stöd av sina lokala vanor och sin lokalkännedom, deltar i skyddet av kustekosystemen,

b)

tar hänsyn till de särskilda miljöförhållandena på öarna och behovet av att garantera växelverkan mellan öar i nationella strategier, planer och program samt i förvaltningslagstiftningen för kustområdena, särskilt vad gäller transport, turism, fiske, avfall och vatten.

Artikel 13

Kulturarv

1.   Parterna ska, enskilt eller kollektivt, vidta lämpliga åtgärder för att bevara och skydda särskilt det arkeologiska och historiska kulturarvet i kustområdena, även kulturarvet under vatten, i enlighet med tillämplig nationell och internationell lagstiftning.

2.   Parterna ska se till att bevarandet på plats av kulturarvet i kustområdena utgör det främsta alternativet, innan någon form av ingrepp i kulturarvet sätts i verket.

3.   Parterna ska särskilt säkerställa att föremål som ingår i kustområdets kulturarv under vatten och som avlägsnats ur havsmiljön bevaras och förvaltas på ett sätt som garanterar konservering på lång sikt och att dessa föremål inte blir föremål för handel, försäljning, köp eller byte i egenskap av handelsvaror.

Artikel 14

Deltagande

1.   I syfte att säkerställa effektiva styrelseformer genom hela processen för integrerad förvaltning av kustområdena, ska parterna vidta nödvändiga åtgärder för att garantera de olika intressenter som anges nedan lämpligt deltagande i de olika faser som rör utarbetandet och genomförandet av strategier, planer och program eller projekt för kust- och havsområdena, samt utfärdandet av olika typer av tillstånd:

Regionala och lokala samhällsorgan och offentliga organisationer.

Ekonomiska aktörer.

Icke-statliga organisationer.

Sociala aktörer.

Berörd allmänhet.

Sådant deltagande ska bland annat omfatta rådgivande organ, utfrågningar eller offentliga samråd och kan även omfatta partnerskap.

2.   I syfte att säkerställa sådant deltagarna ska parterna i god tid tillhandahålla information på ett lämpligt och effektivt sätt.

3.   Medlings- eller förlikningsförfaranden och rätt till administrativ prövning eller domstolsprövning bör stå till förfogande för intressenter som önskar bestrida beslut, handlingar eller underlåtelser som omfattas av de bestämmelser för deltagande som parterna infört vad avser planer, program eller projekt som rör kustområdena.

Artikel 15

Medvetandehöjande åtgärder, utbildning, fortbildning och forskning

1.   Parterna ska förbinda sig att på nationell, regional eller lokal nivå genomföra medvetandehöjande åtgärder vad avser den integrerade förvaltningen i kustområdena och att utarbeta utbildningsprogram, fortbildning och utbildning för allmänheten i denna fråga.

2.   Parterna ska direkt, multilateralt eller bilateralt, eller med stöd från organisationen, centrumet eller berörda internationella organisationer genomföra utbildningsprogram, fortbildning och utbildning för allmänheten i frågor som rör den integrerade förvaltningen i kustområdena i syfte att garantera en hållbar utveckling i dessa områden.

3.   Parterna ska sörja för tvärvetenskaplig forskning om integrerad förvaltning i kustområdena och om samspelet mellan olika verksamheter och deras påverkan på kustområdena. De bör upprätta eller stödja specialiserade forskningscentrum för detta ändamål. Syftet med forskningen ska framför allt vara att främja kunskaperna om den integrerade förvaltningen av kustområdena, bidra till att informera allmänheten och underlätta offentligt och privat beslutsfattande.

DEL III

INSTRUMENT FÖR INTEGRERAD FÖRVALTNING AV KUSTOMRÅDEN

Artikel 16

Mekanismer och nätverk för övervakning och observation

1.   Parterna ska använda och stärka de lämpliga mekanismer för övervakning och observation som redan finns, eller inrätta nya om så krävs. De ska också utarbeta och regelbundet uppdatera nationella inventeringar av kustområdena, vilka i den utsträckning det är möjligt bör omfatta information om resurser och verksamheter samt om institutioner, lagstiftning och planering som kan påverka kustområdena.

2.   För att främja utbytet av vetenskapliga erfarenheter, uppgifter och god praxis ska parterna, på lämplig administrativ och vetenskaplig nivå och i samarbete med organisationen, delta i ett nätverk för Medelhavets kustområde i samarbete med organisationen.

3.   I syfte att underlätta regelbundna observationer av kustområdenas status och utveckling, ska parterna fastställa ett gemensamt referensformat och –förfarande för insamling av lämpliga data till nationella inventeringar.

4.   Parterna ska vidta alla åtgärder som krävs för att garantera allmänhetens tillträde till information som kan härledas till mekanismerna och nätverken för övervakning och observation.

Artikel 17

Medelhavsstrategi för en integrerad förvaltning av kustområdena

Parterna ska förbinda sig att samarbeta för att främja en hållbar utveckling i och en integrerad förvaltning av kustområdena, varvid de beaktar Medelhavsstrategin för hållbar utveckling som de vid behov ska komplettera. Parterna ska därför, med bistånd från centrumet, utarbeta en gemensam regional ram för integrerad förvaltning av kustområdena kring Medelhavet som ska genomförs med hjälp av regionala handlingsplaner och andra operativa instrument, samt med hjälp av nationella strategier.

Artikel 18

Nationella strategier, planer och program för kustområdena

1.   Varje part ska ytterligare stärka eller utarbeta en nationell strategi för integrerad förvaltning av kustområdena samt planer och program för genomförande i kustområdena, vilka ska följa den gemensamma regionala ramen och vara förenliga med de mål och principer för integrerad förvaltning som fastställs i detta protokoll, och informera organisationen om den samordningsmekanism som införts för denna strategi.

2.   Den nationella strategin, som grundar sig på en analys av den gällande situationen, ska fastslå mål, fastställa prioriteringar med tillhörande skäl, identifiera kustekosystem i behov av förvaltningsåtgärder samt alla relevanta aktörer och processer, ange de åtgärder som ska vidtas samt kostnaderna för dessa såväl som alla institutionella instrument och rättsliga och finansiella medel som finns tillgängliga, samt fastställa en tidsplan för genomförandet.

3.   Kustplanerna och –programmen, som kan vara fristående eller integrerade i andra planer och program, ska innehålla specifikationer vad avser den nationella strategins huvudlinjer och ska genomföra denna på lämplig lokal eller regional nivå och ska om så behövs även fastställa bärförmågan hos kustområdenas havs- respektive landsida samt villkoren för tilldelning och användningen avseende dessa områden.

4.   Parterna ska definiera lämpliga indikatorer för utvärdering av effektiviteten hos strategierna, planerna och programmen för integrerad kustförvaltning, såväl som framstegen vad avser genomförandet av detta protokoll.

Artikel 19

Miljöbedömning

1.   Med tanke på kustområdenas sårbarhet ska parterna säkerställa att det vid miljökonsekvensbedömningar och anknytande undersökningar av offentliga och privata projekt som kan få betydande konsekvenser för miljön i kustområdena, särskilt för ekosystemen, tas hänsyn till den känsliga miljön samt till växelverkan mellan havssidan och landsidan i kustområdena.

2.   Parterna ska, i enlighet med samma kriterier, formulera en strategisk miljökonsekvensbedömning av planer respektive program som påverkar kustområdena.

3.   Miljökonsekvensbedömningarna bör beakta de kumulativa effekterna för kustområdena, med särskild tonvikt på bland annat kustområdenas bärförmåga.

Artikel 20

Strategier för markanvändning

1.   För att främja integrerad förvaltning av kustområdena, minska det ekonomiska trycket, bevara öppna områden och göra det möjligt för allmänheten att få tillgång till havet och kustområdena ska parterna anta lämpliga politiska strategier och åtgärder för markanvändningen, inbegripet planeringsåtgärder.

2.   För detta ändamål och för att säkerställa en hållbar förvaltning av offentlig och privat mark i kustområdena kan parterna bland annat anta instrument för förvärv, överlåtelse, donation och överföring av mark till staten och införa skattelättnader på markinnehav.

Artikel 21

Ekonomiska och finansiella åtgärder och skatteåtgärder

För genomförandet av nationella strategier, planer och program för kustområdena får parterna anta lämpliga ekonomiska och finansiella åtgärder och skatteåtgärder till stöd för lokala, regionala och nationella initiativ för den integrerade förvaltningen av kustområdena.

DEL IV

RISKER FÖR KUSTOMRÅDENA

Artikel 22

Naturkatastrofer

Inom ramen för de nationella strategierna för den integrerade förvaltningen av kustområdena ska parterna utarbeta politiska åtgärder för att förebygga naturkatastrofer. För detta ändamål ska de genomföra bedömningar av hur känsliga kustområdena är och av vilka risker som föreligger och vidta åtgärder för att förebygga och lindra effekterna av naturkatastrofer, samt vidta anpassningsåtgärder, särskilt vad gäller klimatförändringarna.

Artikel 23

Kusterosion

1.   Parterna ska, i enlighet med de mål och principer som fastställs i artiklarna 5 och 6 i detta protokoll, för att mer effektivt förebygga och lindra de negativa effekterna av kusterosion, vidta de åtgärder som krävs för att bevara eller återställa kustområdenas naturliga förmåga att anpassa sig till förändringar, inbegripet de förändringar som beror på höjda vattennivåer.

2.   Parterna ska, i samband med att det planeras ny verksamhet eller arbeten i kustområdena, inbegripet marina strukturer och kustförsvarsanläggningar, ta särskild hänsyn till deras negativa effekter på kusterosionen och de direkta och indirekta kostnader som denna kan leda till. Vad gäller befintlig verksamhet och befintliga strukturer ska parterna vidta åtgärder för att minimera deras påverkan på kusterosionen.

3.   Parterna ska förebygga kusterosionens verkningar genom integrerad förvaltning av den verksamhet som bedrivs, inbegripet särskilda åtgärder avseende kustsediment och arbeten i kustområdena.

4.   Parterna ska åta sig att utbyta vetenskapliga rön som kan förbättra kunskaperna om vilken situation som råder vad gäller kusterosionen, om hur denna utvecklas och om de verkningar som denna får.

Artikel 24

Åtgärder vid naturkatastrofer

1.   Parterna ska åta sig att främja internationellt samarbete om åtgärder vid naturkatastrofer och ska vidta alla åtgärder som krävs för att snabbt begränsa effekterna av naturkatastrofer.

2.   Parterna ska åta sig att samordna användningen av den materiel som de förfogar över när det gäller att upptäcka naturkatastrofer, varna om naturkatastrofer och kommunicera i samband med naturkatastrofer och de ska därvid använda sig av befintliga instrument och initiativ för att säkra att brådskande information om större naturkatastrofer når fram så snabbt som möjligt. Parterna ska meddela organisationen vilka nationella myndigheter som är behöriga att skicka och ta emot sådan information inom ramen för de relevanta nationella instrumenten.

3.   Parterna ska åta sig att främja samarbete parterna emellan och samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter, samt med andra behöriga organisationer, för att skapa en bas för akut humanitärt bistånd vid naturkatastrofer som drabbar kustområdena i Medelhavet.

DEL V

INTERNATIONELLT SAMARBETE

Artikel 25

Utbildning och forskning

1.   Parterna ska förbinda sig att, direkt eller med bistånd från organisationen eller behöriga internationella organisationer, samarbeta när det gäller utbildning av vetenskaplig, teknisk och administrativ personal på området integrerad förvaltning av kustområdena, särskilt med avseende på följande mål:

a)

Att identifiera och stärka befintlig kapacitet.

b)

Att främja vetenskaplig och teknisk forskning.

c)

Att främja centrum som är inriktade på integrerad förvaltning av kustområdena.

d)

Att främja utbildningsprogram för lokalt fackfolk.

2.   Parterna ska förbinda sig att, direkt eller med bistånd från organisationen eller behöriga internationella organisationer, främja vetenskaplig och teknisk forskning om integrerad förvaltning av kustområdena, särskilt genom utbyte av vetenskapliga och tekniska rön och genom samordning av de av parternas forskningsprogram på områden som är av gemensamt intresse.

Artikel 26

Vetenskapligt och tekniskt bistånd

Parterna ska, med avseende på den integrerade förvaltningen av kustområdena, direkt eller med bistånd från organisationen eller behöriga internationella organisationer, samarbeta för att främja vetenskapligt och tekniskt bistånd, inbegripet kring miljövänlig teknik och spridning av sådan teknik, samt kring andra möjliga former av bistånd till de parter som är i behov av sådant bistånd.

Artikel 27

Utbyte av information och verksamhet av gemensamt intresse

1.   Parterna ska, direkt eller med bistånd från organisationen eller behöriga internationella organisationer, samarbeta kring utbytet av information om användningen av goda miljömetoder.

2.   Med stöd från organisationen ska parterna göra följande:

a)

Fastställa indikatorer för förvaltningen av kustområdena utifrån befintliga indikatorer, samt samarbeta kring användningen av sådana indikatorer.

b)

Genomföra bedömningar av användningen och förvaltningen av kustområdena, samt se till att bedömningarna förblir aktuella.

c)

Genomföra åtgärder av gemensamt intresse, som demonstrationsprojekt om den integrerade förvaltningen av kustområdena.

Artikel 28

Internationellt samarbete

Parterna ska sträva efter, direkt eller med bistånd från organisationen eller behöriga internationella organisationer, bilateral eller multilateral samordning i lämpliga fall av parternas nationella strategier, planer och program för kustområden som gränsar till varandra. De relevanta nationella administrativa myndigheterna ska medverka i samordningsåtgärderna.

Artikel 29

Gränsöverskridande miljökonsekvensbedömningar

1.   Inom ramen för detta protokoll ska parterna, innan de godkänner planer, program och projekt som sannolikt får stora negativa konsekvenser för en annan parts kustområden, samarbeta genom att underrätta varandra genom anmälan och genom informationsutbyte och samråd rörande miljökonsekvenserna av de aktuella planerna, programmen och projekten, med hänsyn tagen till artikel 19 i detta protokoll och artikel 4.3 d i konventionen.

2.   Parterna ska för detta ändamål förbinda sig att samarbeta för att utarbeta och anta lämpliga riktlinjer för fastställandet av förfaranden för anmälan, informationsutbyte och samråd under alla etapper av processen.

3.   Parterna får i lämpliga fall ingå bilaterala eller multilaterala avtal om det faktiska genomförandet av denna artikel.

DEL VI

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

Artikel 30

Kontaktpunkter

Var och en av parterna ska utse en s.k. kontaktpunkt, som ska fungera som samordningsorgan i förhållande till centrumet när det gäller de tekniska och vetenskapliga aspekterna av genomförandet av detta protokoll och sprida information på nationell, regional och lokal nivå. Företrädare för kontaktpunkterna ska sammanträda återkommande för att fullgöra de uppgifter de tilldelas genom detta protokoll.

Artikel 31

Rapporter

Till avtalsparternas ordinarie sammanträden ska parterna skicka in rapporter om genomförandet av detta protokoll; rapporterna ska ha det innehåll och ska skickas in med den regelbundenhet som parterna beslutar om vid sina sammanträden, och rapporterna ska vidare innehålla uppgifter om vilka åtgärder som har vidtagits, hur de har fungerat och om vilka problems som har uppstått i samband med genomförandet.

Artikel 32

Institutionellt samarbete

1.   Organisationen ska ansvara för samordningen av genomförandet av detta protokoll. För detta ändamål ska organisationen biträdas av centrumet och organisationen får delegera följande uppgifter till centrumet:

a)

Att bistå parterna i arbetet med att ta fram en gemensam regional ram för integrerad förvaltning av kustområdena i enlighet med artikel 17.

b)

Att ta fram en regelbundet återkommande rapport om läge och utveckling när det gäller den integrerade förvaltningen av kustområdena i Medelhavet i syfte att underlätta genomförandet av detta protokoll.

c)

Att utbyta information och genomföra åtgärder av gemensamt intresse i enlighet med artikel 27.

d)

Att på begäran bistå parterna med följande:

Deltagande i en ram för integrerad förvaltning av kustområdena kring Medelhavet i enlighet med artikel 16.

Förberedelser och genomförande av parternas nationella strategier för den integrerade förvaltningen av kustområdena enligt artikel 18.

Samarbete kring utbildningsåtgärder och kring vetenskapliga och tekniska forskningsprogram enligt artikel 25.

Samordning vid behov av förvaltningen av de gränsöverskridande kustområdena enligt artikel 28.

e)

Att organisera kontaktpunkternas sammanträden enligt artikel 30.

f)

Att genomföra övriga uppgifter som centrumet tilldelas av parterna.

2.   För genomförandet av detta protokoll får parterna, organisationen och centrumet gemensamt inleda samarbete med icke-statliga organisationer vars verksamhet berör detta protokoll.

Artikel 33

Sammanträden mellan parterna

1.   Parterna i detta protokoll ska hålla sina ordinarie sammanträden i anslutning till att avtalsparterna i konventionen håller sina ordinarie sammanträden i enlighet med artikel 18 i konventionen. Parterna kan också hålla extra sammanträden i enlighet med den artikeln.

2.   Syftet med de sammanträden som hålls mellan parterna i detta protokoll ska vara följande:

a)

Att övervaka genomförandet av detta protokoll.

b)

Att se till att detta protokoll genomförs samordnat och i samverkan med övriga protokoll.

c)

Att granska organisationens och centrumets arbete med att genomföra detta protokoll och att bistå dem med strategisk vägledning i deras arbete.

d)

Att bedöma hur effektiva åtgärderna för den integrerade förvaltningen av kustområdena är och att bedöma vilket behov det finns av andra åtgärder, särskilt i form av bilagor till detta protokoll eller ändringar av detta protokoll.

e)

Att utfärda rekommendationer till parterna om vilka åtgärder som behöver antas för genomförandet av detta protokoll.

f)

Att granska de förslag som framförs vid kontaktpunkternas sammanträden i enlighet med artikel 30 i detta protokoll.

g)

Att bedöma de rapporter som lämnas in av parterna och utfärda lämpliga rekommendationer i enlighet med artikel 26 i konventionen.

h)

Att granska all övrig information som vidarebefordras via centrumet.

i)

Att, i tillämpliga fall, granska alla övriga frågor som är av relevans för detta protokoll.

DEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 34

Förhållandet till konventionen

1.   Konventionens bestämmelser angående protokollen ska tillämpas på detta protokoll.

2.   Den arbetsordning och de finansiella regler som antas i enlighet med artikel 24 i konventionen ska tillämpas på detta protokoll, utom om parterna i detta protokoll beslutar något annat.

Artikel 35

Förbindelser med tredjepart

1.   Partena ska i lämpliga fall uppmana stater som inte är parter i detta protokoll och internationella organisationer att medverka i genomförandet av detta protokoll.

2.   Parterna ska förbinda sig att vidta lämpliga åtgärder i enlighet med internationell lagstiftning för att se till att ingen part bedriver verksamhet som strider mot de mål och principer som anges i detta protokoll.

Artikel 36

Undertecknande

Detta protokoll ska vara tillgängligt för underskrift av protokollsparterna i Madrid, Spanien, mellan den 21 januari 2008 och den 20 januari 2009.

Artikel 37

Ratificering, antagande eller godkännande

Detta protokoll ska ratificeras, antas eller godkännas. Instrument för ratificering, godtagande eller godkännande ska deponeras hos Spaniens regering, som ska fungera som depositarie.

Artikel 38

Anslutning

Från och med den 21 januari 2009 ska samtliga parter i konventionen kunna ansluta sig till detta protokoll.

Artikel 39

Ikraftträdande

Detta protokoll träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då minst sex (6) ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument har deponerats.

Artikel 40

Giltiga texter

Originalet till detta protokoll, vars arabiska, engelska, franska och spanska texter är lika giltiga, ska deponeras hos depositarien.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta protokoll.

UTFÄRDAT I MADRID, SPANIEN, den tjugoförsta januari tjugohundranio.


4.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/s3


NOT TILL LÄSAREN

EU-institutionerna har beslutat att deras texter inte längre ska innehålla en hänvisning till den senaste ändringen av den ifrågavarande rättsakten.

Såvida inte annat anges, avser därför hänvisningarna i de texter som här offentliggörs rättsakter i deras gällande lydelse.