ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 19

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

52 årgången
23 januari 2009


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 55/2009 av den 22 januari 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 56/2009 av den 21 januari 2009 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

3

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 57/2009 av den 22 januari 2009 om exportbidrag för mjölk och mjölkprodukter

5

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 58/2009 av den 22 januari 2009 om fastställande av det högsta exportbidraget för smör inom ramen för den stående anbudsinfordran som fastställs i förordning (EG) nr 619/2008

9

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 59/2009 av den 22 januari 2009 om fastställande av det högsta exportbidraget för skummjölkspulver inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 619/2008

11

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 60/2009 av den 22 januari 2009 om fastställande av exportbidrag för nötkött

12

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 61/2009 av den 22 januari 2009 om fastställande av exportbidrag för griskött

16

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 62/2009 av den 22 januari 2009 om fastställande av exportbidrag för ägg

18

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 63/2009 av den 22 januari 2009 om fastställande av exportbidrag för fjäderfäkött

20

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 64/2009 av den 22 januari 2009 om fastställande av representativa priser för fjäderfäkött, ägg och äggalbumin samt om ändring av förordning (EG) nr 1484/95

22

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 65/2009 av den 22 januari 2009 om fastställande av bidragssatserna för ägg och äggulor som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

24

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 66/2009 av den 22 januari 2009 om fastställande av bidragssatserna för mjölk och mjölkprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

26

 

 

DIREKTIV

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/121/EG av den 14 januari 2009 om benämningar på textilier (omarbetning) ( 1 )

29

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Europaparlamentet och rådet

 

 

2009/45/EG

 

*

Europaparlamentets och rådets beslut av den 18 december 2008 om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen i enlighet med punkt 27 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning

49

 

 

Kommissionen

 

 

2009/46/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 19 december 2008 om undantag av vissa tjänster inom postsektorn i Sverige från tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster [delgivet med nr K(2008) 8409]  ( 1 )

50

 

 

2009/47/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 22 december 2008 om fastställande av att artikel 30.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster inte ska tillämpas på produktion av el i Tjeckien [delgivet med nr K(2008) 8569]  ( 1 )

57

 

 

2009/48/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 22 januari 2009 om befrielse för vissa parter från utvidgningen till vissa cykeldelar av den antidumpningstull på cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 2474/93, senast bibehållen och ändrad genom förordning (EG) nr 1095/2005, och om hävande av det uppskjutande av betalningen av den utvidgade antidumpningstullen på vissa cykeldelar med ursprung i Folkrepubliken Kina som beviljats vissa parter enligt kommissionens förordning (EG) nr 88/97 [delgivet med nr K(2009) 157]

62

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens beslut 2008/385/EG av den 24 januari 2008 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG i fråga om undantag för tillämpningar av bly och kadmium (EUT L 136 av den 24.5.2008)

67

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 55/2009

av den 22 januari 2009

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

IL

138,6

JO

78,3

MA

45,4

TN

139,0

TR

110,6

ZZ

102,4

0707 00 05

JO

155,5

MA

116,0

TR

152,1

ZZ

141,2

0709 90 70

MA

163,7

TR

136,6

ZZ

150,2

0805 10 20

EG

49,7

IL

56,3

MA

64,4

TN

49,3

TR

55,7

ZZ

55,1

0805 20 10

MA

83,3

TR

54,0

ZZ

68,7

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

CN

63,3

EG

88,5

IL

72,4

JM

105,5

PK

46,6

TR

74,1

ZZ

75,1

0805 50 10

EG

52,5

MA

67,1

TR

61,3

ZZ

60,3

0808 10 80

CN

84,7

MK

32,6

TR

67,5

US

103,4

ZZ

72,1

0808 20 50

CN

60,8

TR

97,0

US

111,8

ZZ

89,9


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 56/2009

av den 21 januari 2009

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskilda gemenskapsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 av de skäl som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Det är lämpligt att bindande klassificeringsbesked som utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning fortfarande kan åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2), under en period av tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter och som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period av tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 januari 2009.

På kommissionens vägnar

László KOVÁCS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering (KN-nummer)

Skäl

(1)

(2)

(3)

En kubformig väska vävd av mindre än 5 mm breda polypropenremsor. Väskans mått är ca 54,5 cm × 74 cm × 25 cm, och den har två starka handtag av samma material som är fastsydda på de två långsidorna; handtagen löper hela vägen ner under väskans botten.

Väskan är täckt av synlig plast (i form av plattor, duk eller folier) på alla ytor, det finns inga fack inuti och den kan stängas på översidan med ett blixtlås. Kanterna är förstärkta med påsydda band.

(artikel som liknar en shoppingväska)

(Se foto nr 649) (1)

4202 92 19

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 2 m till kapitel 39, kompletterande anmärkning 1 till kapitel 42 samt texten till KN-nummer 4202, 4202 92 och 4202 92 19.

Väskan har de objektiva egenskaperna hos en ”artikel som liknar en shoppingväska”, på grund av sin kubformiga karaktär som är typisk för shoppingväskor, de förstärkta handtagen som placerats på ett sådant sätt att väskan ska kunna bäras i händerna och till följd av att utsidan av plast, blixtlåset, de förstärkta kanterna och de starka handtagen (som i förstärkande syfte fortsätter på väskans sidor) möjliggör en långvarig användning.

Artiklar som liknar shoppingväskor omfattas av nr 4202 (se även förklarande anmärkningar till HS nr 4202, första stycket, där det uttryckligen sägs att numret endast omfattar de artiklar som är särskilt nämnda i numret samt liknande artiklar).

På grund av ovannämnda egenskaper är artikeln inte en typ av behållare som vanligen används för förpackning eller transport av alla slags varor, varför klassificering enligt nr 3923 är utesluten inom ramen för anmärkning 2 m till kapitel 39 (se även förklarande anmärkningar till HS nr 3923, första stycket a, och andra stycket).

Eftersom artikelns utsida är täckt av plast (i form av plattor, duk eller folier) som är synlig för blotta ögat, ska den klassificeras som en artikel med utsida av plast (i form av plattor, duk eller folier) (se kompletterande anmärkning 1 till kapitel 42).

Produkten ska således klassificeras enligt KN-nummer 4202 92 19.

Image


(1)  Fotot är av rent vägledande karaktär.


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 57/2009

av den 22 januari 2009

om exportbidrag för mjölk och mjölkprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1), särskilt artikel 164.2 jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 162.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 får skillnaden mellan världsmarknadspriserna på de produkter som förtecknas i del XVI i bilaga I i samma förordning och priserna på dessa produkter på gemenskapsmarknaden täckas av ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den rådande situationen på marknaden för mjölk och mjölkprodukter bör exportbidrag därför fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artiklarna 162, 163, 164, 167, 169 och 170 i förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)

Enligt artikel 164.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 kan världsmarknadssituationen, särskilda behov på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget göra det nödvändigt att anpassa bidraget efter bestämmelseort.

(4)

I enlighet med avtalsmemorandumet mellan Europeiska gemenskapen och Dominikanska republiken om importskydd för mjölkpulver i Dominikanska republiken (2) som godkänts genom rådets beslut 98/468/EG (3), får en viss kvantitet mjölkprodukter från gemenskapen som exporteras till Dominikanska republiken omfattas av nedsatt tull. Exportbidragen för produkter som exporteras inom ramen för den ordningen bör därför minskas med en viss procentsats.

(5)

Förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportbidrag enligt artikel 164 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska beviljas för de produkter och med de belopp som fastställs i bilagan till den här förordningen, om inte annat följer av villkoren i artikel 3.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1282/2006 (4).

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EGT L 218, 6.8.1998, s. 46.

(3)  EGT L 218, 6.8.1998, s. 45.

(4)  EUT L 234, 29.8.2006, s. 4.


BILAGA

Exportbidrag för mjölk och mjölkprodukter från och med den 23 januari 2009

Produktnummer

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

0401 30 31 9100

L20

EUR/100 kg

8,60

0401 30 31 9400

L20

EUR/100 kg

13,42

0401 30 31 9700

L20

EUR/100 kg

14,80

0401 30 39 9100

L20

EUR/100 kg

8,60

0401 30 39 9400

L20

EUR/100 kg

13,42

0401 30 39 9700

L20

EUR/100 kg

14,80

0401 30 91 9100

L20

EUR/100 kg

16,87

0401 30 99 9100

L20

EUR/100 kg

16,87

0401 30 99 9500

L20

EUR/100 kg

24,79

0402 10 11 9000

L20 (1)

EUR/100 kg

17,00

0402 10 19 9000

L20 (1)

EUR/100 kg

17,00

0402 10 99 9000

L20

EUR/100 kg

17,00

0402 21 11 9200

L20

EUR/100 kg

17,00

0402 21 11 9300

L20

EUR/100 kg

23,63

0402 21 11 9500

L20

EUR/100 kg

24,53

0402 21 11 9900

L20 (1)

EUR/100 kg

26,00

0402 21 17 9000

L20

EUR/100 kg

17,00

0402 21 19 9300

L20

EUR/100 kg

23,63

0402 21 19 9500

L20

EUR/100 kg

24,53

0402 21 19 9900

L20 (1)

EUR/100 kg

26,00

0402 21 91 9100

L20

EUR/100 kg

26,15

0402 21 91 9200

L20 (1)

EUR/100 kg

26,28

0402 21 91 9350

L20

EUR/100 kg

26,53

0402 21 99 9100

L20

EUR/100 kg

26,15

0402 21 99 9200

L20 (1)

EUR/100 kg

26,28

0402 21 99 9300

L20

EUR/100 kg

26,53

0402 21 99 9400

L20

EUR/100 kg

27,79

0402 21 99 9500

L20

EUR/100 kg

28,23

0402 21 99 9600

L20

EUR/100 kg

30,00

0402 21 99 9700

L20

EUR/100 kg

30,97

0402 29 15 9200

L20

EUR/100 kg

17,00

0402 29 15 9300

L20

EUR/100 kg

23,63

0402 29 15 9500

L20

EUR/100 kg

24,53

0402 29 19 9300

L20

EUR/100 kg

23,63

0402 29 19 9500

L20

EUR/100 kg

24,53

0402 29 19 9900

L20

EUR/100 kg

26,00

0402 29 99 9100

L20

EUR/100 kg

26,15

0402 29 99 9500

L20

EUR/100 kg

27,79

0402 91 10 9370

L20

EUR/100 kg

2,58

0402 91 30 9300

L20

EUR/100 kg

3,05

0402 91 99 9000

L20

EUR/100 kg

16,87

0402 99 10 9350

L20

EUR/100 kg

6,64

0402 99 31 9300

L20

EUR/100 kg

8,60

0403 90 11 9000

L20

EUR/100 kg

17,00

0403 90 13 9200

L20

EUR/100 kg

17,00

0403 90 13 9300

L20

EUR/100 kg

23,63

0403 90 13 9500

L20

EUR/100 kg

24,53

0403 90 13 9900

L20

EUR/100 kg

26,00

0403 90 33 9400

L20

EUR/100 kg

23,63

0403 90 59 9310

L20

EUR/100 kg

8,60

0403 90 59 9340

L20

EUR/100 kg

13,42

0403 90 59 9370

L20

EUR/100 kg

14,80

0404 90 21 9120

L20

EUR/100 kg

14,50

0404 90 21 9160

L20

EUR/100 kg

17,00

0404 90 23 9120

L20

EUR/100 kg

17,00

0404 90 23 9130

L20

EUR/100 kg

23,63

0404 90 23 9140

L20

EUR/100 kg

24,53

0404 90 23 9150

L20

EUR/100 kg

26,00

0404 90 81 9100

L20

EUR/100 kg

17,00

0404 90 83 9110

L20

EUR/100 kg

17,00

0404 90 83 9130

L20

EUR/100 kg

23,63

0404 90 83 9150

L20

EUR/100 kg

24,53

0404 90 83 9170

L20

EUR/100 kg

26,00

0405 10 11 9500

L20

EUR/100 kg

43,90

0405 10 11 9700

L20

EUR/100 kg

45,00

0405 10 19 9500

L20

EUR/100 kg

43,90

0405 10 19 9700

L20

EUR/100 kg

45,00

0405 10 30 9100

L20

EUR/100 kg

43,90

0405 10 30 9300

L20

EUR/100 kg

45,00

0405 10 30 9700

L20

EUR/100 kg

45,00

0405 10 50 9500

L20

EUR/100 kg

43,90

0405 10 50 9700

L20

EUR/100 kg

45,00

0405 10 90 9000

L20

EUR/100 kg

46,65

0405 20 90 9500

L20

EUR/100 kg

41,16

0405 20 90 9700

L20

EUR/100 kg

42,80

0405 90 10 9000

L20

EUR/100 kg

54,49

0405 90 90 9000

L20

EUR/100 kg

45,00

0406 10 20 9640

L04

EUR/100 kg

11,78

L40

EUR/100 kg

14,72

0406 10 20 9650

L04

EUR/100 kg

9,82

L40

EUR/100 kg

12,27

0406 10 20 9830

L04

EUR/100 kg

7,03

L40

EUR/100 kg

8,79

0406 10 20 9850

L04

EUR/100 kg

6,85

L40

EUR/100 kg

8,56

0406 20 90 9913

L04

EUR/100 kg

8,54

L40

EUR/100 kg

10,68

0406 20 90 9915

L04

EUR/100 kg

11,61

L40

EUR/100 kg

14,51

0406 20 90 9917

L04

EUR/100 kg

12,34

L40

EUR/100 kg

15,42

0406 20 90 9919

L04

EUR/100 kg

13,79

L40

EUR/100 kg

17,24

0406 30 31 9730

L04

EUR/100 kg

5,29

L40

EUR/100 kg

6,61

0406 30 31 9930

L04

EUR/100 kg

5,69

L40

EUR/100 kg

7,11

0406 30 31 9950

L04

EUR/100 kg

5,17

L40

EUR/100 kg

6,46

0406 30 39 9500

L04

EUR/100 kg

4,62

L40

EUR/100 kg

5,77

0406 30 39 9700

L04

EUR/100 kg

4,96

L40

EUR/100 kg

6,20

0406 30 39 9930

L04

EUR/100 kg

5,31

L40

EUR/100 kg

6,64

0406 30 39 9950

L04

EUR/100 kg

5,11

L40

EUR/100 kg

6,39

0406 40 50 9000

L04

EUR/100 kg

12,47

L40

EUR/100 kg

15,59

0406 40 90 9000

L04

EUR/100 kg

13,82

L40

EUR/100 kg

17,28

0406 90 13 9000

L04

EUR/100 kg

17,58

L40

EUR/100 kg

21,98

0406 90 15 9100

L04

EUR/100 kg

18,17

L40

EUR/100 kg

22,71

0406 90 17 9100

L04

EUR/100 kg

18,17

L40

EUR/100 kg

22,71

0406 90 21 9900

L04

EUR/100 kg

17,60

L40

EUR/100 kg

22,00

0406 90 23 9900

L04

EUR/100 kg

15,93

L40

EUR/100 kg

19,91

0406 90 25 9900

L04

EUR/100 kg

15,53

L40

EUR/100 kg

19,41

0406 90 27 9900

L04

EUR/100 kg

14,06

L40

EUR/100 kg

17,58

0406 90 32 9119

L04

EUR/100 kg

13,02

L40

EUR/100 kg

16,28

0406 90 35 9190

L04

EUR/100 kg

18,63

L40

EUR/100 kg

23,29

0406 90 35 9990

L04

EUR/100 kg

18,63

L40

EUR/100 kg

23,29

0406 90 37 9000

L04

EUR/100 kg

17,58

L40

EUR/100 kg

21,98

0406 90 61 9000

L04

EUR/100 kg

20,31

L40

EUR/100 kg

25,39

0406 90 63 9100

L04

EUR/100 kg

19,93

L40

EUR/100 kg

24,91

0406 90 63 9900

L04

EUR/100 kg

19,93

L40

EUR/100 kg

24,91

0406 90 69 9910

L04

EUR/100 kg

19,56

L40

EUR/100 kg

24,45

0406 90 73 9900

L04

EUR/100 kg

16,20

L40

EUR/100 kg

20,25

0406 90 75 9900

L04

EUR/100 kg

16,61

L40

EUR/100 kg

20,76

0406 90 76 9300

L04

EUR/100 kg

14,65

L40

EUR/100 kg

18,31

0406 90 76 9400

L04

EUR/100 kg

16,41

L40

EUR/100 kg

20,51

0406 90 76 9500

L04

EUR/100 kg

15,02

L40

EUR/100 kg

18,77

0406 90 78 9100

L04

EUR/100 kg

16,53

L40

EUR/100 kg

20,66

0406 90 78 9300

L04

EUR/100 kg

15,87

L40

EUR/100 kg

19,84

0406 90 79 9900

L04

EUR/100 kg

13,22

L40

EUR/100 kg

16,53

0406 90 81 9900

L04

EUR/100 kg

16,41

L40

EUR/100 kg

20,51

0406 90 85 9930

L04

EUR/100 kg

18,12

L40

EUR/100 kg

22,65

0406 90 85 9970

L04

EUR/100 kg

16,61

L40

EUR/100 kg

20,76

0406 90 86 9200

L04

EUR/100 kg

17,30

L40

EUR/100 kg

21,63

0406 90 86 9400

L04

EUR/100 kg

17,60

L40

EUR/100 kg

22,00

0406 90 86 9900

L04

EUR/100 kg

18,12

L40

EUR/100 kg

22,65

0406 90 87 9300

L04

EUR/100 kg

15,89

L40

EUR/100 kg

19,86

0406 90 87 9400

L04

EUR/100 kg

15,61

L40

EUR/100 kg

19,51

0406 90 87 9951

L04

EUR/100 kg

16,12

L40

EUR/100 kg

20,15

0406 90 87 9971

L04

EUR/100 kg

16,12

L40

EUR/100 kg

20,15

0406 90 87 9973

L04

EUR/100 kg

15,82

L40

EUR/100 kg

19,78

0406 90 87 9974

L04

EUR/100 kg

16,85

L40

EUR/100 kg

21,06

0406 90 87 9975

L04

EUR/100 kg

16,50

L40

EUR/100 kg

20,63

0406 90 87 9979

L04

EUR/100 kg

15,93

L40

EUR/100 kg

19,91

0406 90 88 9300

L04

EUR/100 kg

13,82

L40

EUR/100 kg

17,28

0406 90 88 9500

L04

EUR/100 kg

13,52

L40

EUR/100 kg

16,90

Destinationerna definieras enligt följande:

L20

:

Alla destinationer, med undantag av:

a)

tredjeländer: Andorra, Heliga stolen (Vatikanstaten), Liechtenstein och Amerikas förenta stater.

b)

territorier i EU-medlemsstater som inte är en del av gemenskapens tullområde: Färöarna, Grönland, Helgoland, Ceuta, Melilla, kommunerna Livigno och Campione d'Italia och de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen.

c)

europeiska territorier, som inte ingår i gemenskapens tullområde, vars utrikes angelägenheter handhas av en medlemsstat: Gibraltar.

d)

export enligt artikel 36.1, artikel 44.1 samt artikel 45.1 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (EGT L 102, 17.4.1999, s. 11).

L04

:

Albanien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Kosovo (), Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

L40

:

Alla destinationer, med undantag av:

a)

tredjeländer: L04, Andorra, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz, Heliga stolen (Vatikanstaten), Amerikas förenta stater, Kroatien, Turkiet, Australien, Kanada, Nya Zeeland och Sydafrika,

b)

territorier i EU-medlemsstater som inte är en del av gemenskapens tullområde: Färöarna, Grönland, Helgoland, Ceuta, Melilla, kommunerna Livigno och Campione d'Italia och de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen,

c)

europeiska territorier, som inte ingår i gemenskapens tullområde, vars utrikes angelägenheter handhas av en medlemsstat: Gibraltar.

d)

export enligt artikel 36.1, artikel 44.1 samt artikel 45.1 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (EGT L 102, 17.4.1999, s. 11).


(1)  När det gäller berörda produkter som är avsedda för import till Dominikanska republiken inom ramen för kvoten för 2008/2009 enligt beslut 98/486/EG och som uppfyller villkoren i kapitel III, avsnitt 3, i förordning (EG) nr 1282/2006 bör följande satser tillämpas:

a)

Produkter med KN-nummer 0402 10 11 9000 och 0402 10 19 9000

0,00 EUR/100 kg

b)

Produkter med KN-nummer 0402 21 11 9900, 0402 21 19 9900, 0402 21 91 9200 och 0402 21 99 9200

0,00 EUR/100 kg

Destinationerna definieras enligt följande:

L20

:

Alla destinationer, med undantag av:

a)

tredjeländer: Andorra, Heliga stolen (Vatikanstaten), Liechtenstein och Amerikas förenta stater.

b)

territorier i EU-medlemsstater som inte är en del av gemenskapens tullområde: Färöarna, Grönland, Helgoland, Ceuta, Melilla, kommunerna Livigno och Campione d'Italia och de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen.

c)

europeiska territorier, som inte ingår i gemenskapens tullområde, vars utrikes angelägenheter handhas av en medlemsstat: Gibraltar.

d)

export enligt artikel 36.1, artikel 44.1 samt artikel 45.1 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (EGT L 102, 17.4.1999, s. 11).

L04

:

Albanien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Kosovo (), Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

L40

:

Alla destinationer, med undantag av:

a)

tredjeländer: L04, Andorra, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz, Heliga stolen (Vatikanstaten), Amerikas förenta stater, Kroatien, Turkiet, Australien, Kanada, Nya Zeeland och Sydafrika,

b)

territorier i EU-medlemsstater som inte är en del av gemenskapens tullområde: Färöarna, Grönland, Helgoland, Ceuta, Melilla, kommunerna Livigno och Campione d'Italia och de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen,

c)

europeiska territorier, som inte ingår i gemenskapens tullområde, vars utrikes angelägenheter handhas av en medlemsstat: Gibraltar.

d)

export enligt artikel 36.1, artikel 44.1 samt artikel 45.1 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (EGT L 102, 17.4.1999, s. 11).

(2)  Enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/9


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 58/2009

av den 22 januari 2009

om fastställande av det högsta exportbidraget för smör inom ramen för den stående anbudsinfordran som fastställs i förordning (EG) nr 619/2008

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1), särskilt artikel 164.2, jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 619/2008 av den 27 juni 2008 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för vissa mjölkprodukter (2) fastställs bestämmelser för en stående anbudsinfordran.

(2)

Enligt artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1454/2007 av den 10 december 2007 om gemensamma bestämmelser för ett anbudsförfarande för fastställande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter (3) och en granskning av de anbud som inlämnats inom ramen för anbudsförfarandet är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för den anbudsperiod som löper ut den 20 januari 2009.

(3)

Förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För den stående anbudsinfordran som inleddes genom förordning (EG) nr 619/2008 för den anbudsperiod som löper ut den 20 januari 2009 ska det högsta bidragsbeloppet för de produkter och de destinationer som avses i artikel 1 a och b och artikel 2 i den förordningen vara det som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 168, 28.6.2008, s. 20.

(3)  EUT L 325, 11.12.2007, s. 69.


BILAGA

(EUR/100 kg)

Produkt

Nomenklaturnummer för exportbidrag

Högsta exportbidragsbelopp för export till de destinationer som avses i artikel 2 i förordning (EG) nr 619/2008

Smör

ex ex 0405 10 19 9700

50,00

Smörolja

ex ex 0405 90 10 9000

58,00


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/11


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 59/2009

av den 22 januari 2009

om fastställande av det högsta exportbidraget för skummjölkspulver inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 619/2008

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1), särskilt artikel 164.2 jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 619/2008 av den 27 juni 2008 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för vissa mjölkprodukter (2) föreskrivs en stående anbudsinfordran.

(2)

I enlighet med artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1454/2007 av den 10 december 2007 om gemensamma bestämmelser för ett anbudsförfarande för fastställande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter (3) och efter en bedömning av de anbud som lämnats in inom ramen för anbudsinfordran bör ett högsta exportbidrag fastställas för den anbudsperiod som löper ut den 20 januari 2009.

(3)

Förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inom ramen för den stående anbudsinfordran som inleds genom förordning (EG) nr 619/2008 ska det högsta exportbidraget för den produkt och de destinationer som avses i artikel 1 c och artikel 2 i den förordningen vara 20,00 EUR/100 kg för den anbudsperiod som löper ut den 20 januari 2009.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 168, 28.6.2008, s. 20.

(3)  EUT L 325, 11.12.2007, s. 69.


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/12


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 60/2009

av den 22 januari 2009

om fastställande av exportbidrag för nötkött

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden (1), särskilt artikel 164.2 sista stycket och artikel 170, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 162.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 får skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som avses i del XV i bilaga I till den förordningen och priserna i gemenskapen utjämnas genom exportbidrag.

(2)

Med tanke på den rådande situationen på marknaden för nötkött bör det fastställas exportbidrag i enlighet med bestämmelserna och kriterierna i artiklarna 162–164 och 167–170 i förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)

I enlighet med artikel 164.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 får exportbidragen variera för olika bestämmelseorter, om det är nödvändigt, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.

(4)

Bidrag bör beviljas endast för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som är försedda med ett kontrollmärke i enlighet med artikel 5.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (2). Produkterna bör också uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (3) samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (4).

(5)

Villkoren i artikel 7.2 tredje stycket i kommissionens förordning (EG) nr 1359/2007 av den 21 november 2007 om villkoren för beviljande av särskilda exportbidrag för vissa urbenade styckningsdelar av nötkreatur (5) leder till en minskning av det särskilda bidraget, om den mängd urbenat kött som är avsedd för export uppgår till mindre än 95 %, men mer än 85 %, av vikten av den sammanlagda mängden styckningsdelar från urbeningen.

(6)

Kommissionens förordning (EG) nr 1044/2008 (6) ska därför upphöra att gälla och ersättas av en ny förordning.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Exportbidrag enligt artikel 164 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska beviljas för de produkter och med de belopp som anges i bilagan till den här förordningen om inte annat följer av villkoren i punkt 2 i den här artikeln.

2.   De produkter som berättigar till bidrag enligt punkt 1 ska uppfylla tillämpliga krav i förordningarna (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004, särskilt när det gäller beredning i en godkänd anläggning, och de krav på kontrollmärkning som anges i kapitel III avsnitt I i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004.

Artikel 2

I det fall som avses i artikel 7.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 1359/2007 ska det bidrag som gäller för produkter med KN-nummer 0201 30 00 9100 minskas med 7 euro/100 kg.

Artikel 3

Förordning (EG) nr 1044/2008 ska upphöra att gälla

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55, rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.

(3)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 1, rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

(4)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 206, rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 83.

(5)  EUT L 304, 22.11.2007, s. 21.

(6)  EUT L 281, 24.10.2008, s. 10.


BILAGA

Exportbidrag inom nötköttssektorn som är tillämpliga från och med den 23 januari 2009

KN-nummer

Destination

Måttenhet

Exportbidragsbeloppi

0102 10 10 9140

B00

EUR/100 kg levande vikt

25,9

0102 10 30 9140

B00

EUR/100 kg levande vikt

25,9

0201 10 00 9110 (2)

B02

EUR/100 kg nettovikt

36,6

B03

EUR/100 kg nettovikt

21,5

0201 10 00 9130 (2)

B02

EUR/100 kg nettovikt

48,8

B03

EUR/100 kg nettovikt

28,7

0201 20 20 9110 (2)

B02

EUR/100 kg nettovikt

48,8

B03

EUR/100 kg nettovikt

28,7

0201 20 30 9110 (2)

B02

EUR/100 kg nettovikt

36,6

B03

EUR/100 kg nettovikt

21,5

0201 20 50 9110 (2)

B02

EUR/100 kg nettovikt

61,0

B03

EUR/100 kg nettovikt

35,9

0201 20 50 9130 (2)

B02

EUR/100 kg nettovikt

36,6

B03

EUR/100 kg nettovikt

21,5

0201 30 00 9050

US (4)

EUR/100 kg nettovikt

6,5

CA (5)

EUR/100 kg nettovikt

6,5

0201 30 00 9060 (7)

B02

EUR/100 kg nettovikt

22,6

B03

EUR/100 kg nettovikt

7,5

0201 30 00 9100 (3)  (7)

B04

EUR/100 kg nettovikt

84,7

B03

EUR/100 kg nettovikt

49,8

EG

EUR/100 kg nettovikt

103,4

0201 30 00 9120 (3)  (7)

B04

EUR/100 kg nettovikt

50,8

B03

EUR/100 kg nettovikt

29,9

EG

EUR/100 kg nettovikt

62,0

0202 10 00 9100

B02

EUR/100 kg nettovikt

16,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

5,4

0202 20 30 9000

B02

EUR/100 kg nettovikt

16,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

5,4

0202 20 50 9900

B02

EUR/100 kg nettovikt

16,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

5,4

0202 20 90 9100

B02

EUR/100 kg nettovikt

16,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

5,4

0202 30 90 9100

US (4)

EUR/100 kg nettovikt

6,5

CA (5)

EUR/100 kg nettovikt

6,5

0202 30 90 9200 (7)

B02

EUR/100 kg nettovikt

22,6

B03

EUR/100 kg nettovikt

7,5

1602 50 31 9125 (6)

B00

EUR/100 kg nettovikt

23,3

1602 50 31 9325 (6)

B00

EUR/100 kg nettovikt

20,7

1602 50 95 9125 (6)

B00

EUR/100 kg nettovikt

23,3

1602 50 95 9325 (6)

B00

EUR/100 kg nettovikt

20,7

Anmärkning: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1).

Destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19).

Övriga destinationer definieras enligt följande:

B00

:

Alla destinationer (tredjeländer, andra territorier, försörjning och syften som jämställs med export utanför gemenskapen).

B02

:

B04 och destination EG.

B03

:

Albanien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Kosovo (), Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, förråd och underhåll (destinationer och syften enligt artiklarna 36 och 45 och i vissa fall artikel 44 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (EGT L 102, 17.4.1999, s. 11)).

B04

:

Turkiet, Ukraina, Vitryssland, Moldavien, Ryssland, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan, Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen, Libanon, Syrien, Irak, Iran, Israel, Västbanken och Gaza, Jordanien, Saudiarabien, Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade Arabemiraten, Oman, Yemen, Pakistan, Sri Lanka, Myanmar, Thailand, Vietnam, Indonesien, Filippinerna, Kina, Nordkorea, Hongkong, Sudan, Mauretanien, Mali, Burkina Faso, Niger, Tchad, Kap Verde, Senegal, Gambia, Guinea-Bissau, Guinea, Sierra Leone, Liberia, Elfenbenskusten, Ghana, Togo, Benin, Nigeria, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, São Tomé och Príncipe, Gabon, Kongo, Demokratiska republiken Kongo, Rwanda, Burundi, Saint Helena och tillhörande områden, Angola, Etiopien, Eritrea, Djibouti, Somalia, Uganda, Tanzania, Seychellerna och tillhörande områden, brittiska områden i Indiska Oceanen, Moçambique, Mauritius, Komorerna, Mayotte, Zambia, Malawi, Sydafrika, Lesotho.


(1)  Enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.

(2)  För att produkterna skall omfattas av detta undernummer krävs ett intyg enligt bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 433/2007 (EUT L 104, 21.4.2007, s. 3).

(3)  Exportbidrag beviljas endast om villkoren i kommissionens förordning (EG) nr 1359/2007 (EUT L 304, 22.11.2007, s. 21) och, om tillämpligt, i kommissionens förordning (EG) nr 1741/2006 (EUT L 329, 25.11.2006, s. 7) är uppfyllda.

(4)  I enlighet med villkoren i kommissionens förordning (EG) nr 1643/2006 (EUT L 308, 8.11.2006, s. 7).

(5)  I enlighet med villkoren i kommissionens förordning (EG) nr 2051/96 (EGT L 274, 26.10.1996, s. 18).

(6)  Exportbidrag beviljas endast om villkoren i kommissionens förordning (EG) nr 1731/2006 (EUT L 325, 24.11.2006, s. 12) är uppfyllda.

(7)  Innehållet av magert nötkött utan fett skall fastställas i enlighet med förfarandet i bilagan till kommissionens förordning (EEG) nr 2429/86 (EGT L 210, 1.8.1986, s. 39).

Begreppet ”genomsnittsinnehåll” avser den provkvantitet som definieras i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 765/2002 (EGT L 117, 4.5.2002, s. 6). Provet skall tas ur den känsligaste delen av partiet.


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/16


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 61/2009

av den 22 januari 2009

om fastställande av exportbidrag för griskött

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artikel 164.2 sista stycket och artikel 170, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 162.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 får skillnaden mellan världsmarknadspriserna på de produkter som anges i del XVII i bilaga I i samma förordning och priserna på dessa produkter på gemenskapsmarknaden utjämnas av exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den rådande situationen på marknaden för griskött bör exportbidragen fastställas enligt de regler och kriterier som avses i artiklarna 162–164, 167, 169 och 170 i förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)

Enligt artikel 164.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 får exportbidragen om det är nödvändigt, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget, variera för olika bestämmelseorter.

(4)

Bidrag bör beviljas endast för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som är försedda med ett kontrollmärke i enlighet med artikel 5.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (2). Dessa produkter måste också uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (4).

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Exportbidrag enligt artikel 164 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska beviljas för de produkter och med de belopp som anges i bilagan till den här förordningen om inte annat följer av villkoret i punkt 2 i den här artikeln.

2.   De produkter som berättigar till bidrag enligt punkt 1 ska uppfylla tillämpliga krav i förordningarna (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004, särskilt när det gäller beredning i en godkänd anläggning, och de krav på kontrollmärkning som anges i kapitel III avsnitt I i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.

(3)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

(4)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 206. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 83.


BILAGA

Exportbidrag för griskött från och med den 23 januari 2009

Produktkod

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

0210 11 31 9110

A00

EUR/100 kg

54,20

0210 11 31 9910

A00

EUR/100 kg

54,20

0210 19 81 9100

A00

EUR/100 kg

54,20

0210 19 81 9300

A00

EUR/100 kg

54,20

1601 00 91 9120

A00

EUR/100 kg

19,50

1601 00 99 9110

A00

EUR/100 kg

15,20

1602 41 10 9110

A00

EUR/100 kg

29,00

1602 41 10 9130

A00

EUR/100 kg

17,10

1602 42 10 9110

A00

EUR/100 kg

22,80

1602 42 10 9130

A00

EUR/100 kg

17,10

1602 49 19 9130

A00

EUR/100 kg

17,10

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/18


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 62/2009

av den 22 januari 2009

om fastställande av exportbidrag för ägg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (1), särskilt artikel 164.2 sista stycket samt artikel 170, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 162.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i del XIX i bilaga I till samma förordning och priserna för dessa produkter i gemenskapen får utjämnas genom ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den rådande situationen på marknaden för ägg bör därför exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och kriterierna i artiklarna 162–164, 167, 169 och 170 i förordning (EEG) nr 1234/2007.

(3)

Enligt artikel 164.1 i förordning (EEG) nr 1234/2007 kan det vara nödvändigt att anpassa bidraget efter bestämmelseort, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.

(4)

Bidrag bör beviljas endast för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (2) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (3) samt kraven på märkning i punkt A i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Exportbidrag enligt artikel 164 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska beviljas för de produkter och med de belopp som anges i bilagan till den här förordningen om inte annat följer av villkoren i punkt 2 i den här artikeln.

2.   De produkter som berättigar till bidrag enligt punkt 1 ska uppfylla tillämpliga krav i förordningarna (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004, särskilt när det gäller beredning i en godkänd anläggning, och de krav på märkning som anges i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004 och i punkt A i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad version i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

(3)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad version i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.


BILAGA

Fastställande av exportbidragen för ägg som skall tillämpas från den 23 januari 2009

Produktnummer

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

0407 00 11 9000

A02

EUR/100 st

0,78

0407 00 19 9000

A02

EUR/100 st

0,39

0407 00 30 9000

E09

EUR/100 kg

0,00

E10

EUR/100 kg

16,00

E19

EUR/100 kg

0,00

0408 11 80 9100

A03

EUR/100 kg

25,10

0408 19 81 9100

A03

EUR/100 kg

12,60

0408 19 89 9100

A03

EUR/100 kg

12,60

0408 91 80 9100

A03

EUR/100 kg

15,90

0408 99 80 9100

A03

EUR/100 kg

4,00

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De övriga destinationerna är fastställda på följande sätt:

E09

Bahrein, Förenade Arabemiraten, Hongkong SFO, Jemen, Kuwait, Oman, Qatar, Ryssland, Turkiet.

E10

Filippinerna, Japan, Malaysia, Sydkorea, Taiwan, Thailand.

E19

Samtliga destinationer utom Schweiz och grupperna E09, E10.


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/20


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 63/2009

av den 22 januari 2009

om fastställande av exportbidrag för fjäderfäkött

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (1), särskilt artikel 164.2 sista stycket samt artikel 170, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 162.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i del XX i bilaga I till samma förordning och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får utjämnas genom ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den rådande situationen på marknaden för fjäderfäkött bör därför exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och kriterierna i artiklarna 162 - 164, 167, 169 och 170 i förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)

Enligt artikel 164.1 i förordning (EEG) nr 1234/2007 kan det vara nödvändigt att anpassa bidraget efter bestämmelseort, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.

(4)

Bidrag bör beviljas endast för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som är försedda med ett identifieringsmärke i enlighet med artikel 5.1 b i Europaparlementets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (2). Produkterna bör också uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (3).

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Exportbidrag enligt artikel 164 i förordning (EEG) nr 1234/2007 ska beviljas för de produkter och med de belopp som anges i bilagan till den här förordningen om inte annat följer av villkoret i punkt 2 i den här artikeln.

2.   De produkter som berättigar till bidrag enligt punkt 1 ska uppfylla tillämpliga krav i förordningarna (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004, särskilt när det gäller beredning i en godkänd anläggning, och de krav på identifieringsmärkning som anges i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

(3)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad version i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.


BILAGA

Exportbidrag för fjäderfäkött från och med den 23 januari 2009

Produktnummer

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

0105 11 11 9000

A02

EUR/100 pcs

0,47

0105 11 19 9000

A02

EUR/100 pcs

0,47

0105 11 91 9000

A02

EUR/100 pcs

0,47

0105 11 99 9000

A02

EUR/100 pcs

0,47

0105 12 00 9000

A02

EUR/100 pcs

0,94

0105 19 20 9000

A02

EUR/100 pcs

0,94

0207 12 10 9900

V03

EUR/100 kg

40,00

0207 12 90 9190

V03

EUR/100 kg

40,00

0207 12 90 9990

V03

EUR/100 kg

40,00

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

Övriga destinationer fastställs enligt följande:

V03

A24, Angola, Saudiarabien, Kuwait, Bahrain, Qatar, Oman, Förenade Arabemiraten, Jordanien, Yemen, Libanon, Irak och Iran.


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/22


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 64/2009

av den 22 januari 2009

om fastställande av representativa priser för fjäderfäkött, ägg och äggalbumin samt om ändring av förordning (EG) nr 1484/95

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1), särskilt artikel 143,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2783/75 av den 29 oktober 1975 om det gemensamma handelssystemet för äggalbumin och mjölkalbumin, särskilt artikel 3.4, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (2) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tilllämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött, ägg och äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött, ägg och äggalbumin att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung. De representativa priserna bör därför offentliggöras.

(3)

Med hänsyn till situationen på marknaden bör denna ändring genomföras så snart som möjligt.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 1484/95 ska ersättas med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EGT L 145. 29.6.1995, s. 47.


BILAGA

till kommissionens förordning 22 januari 2009 om fastställande av representativa priser för fjäderfäkött, ägg och äggalbumin samt om ändring av förordning (EG) nr 1484/95

”BILAGA I

KN-nummer

Varuslag

Representativt pris

(EUR/100 kg)

Säkerhet som åsyftas i artikel 3.3

(EUR/100 kg)

Ursprung (1)

0207 12 10

Plockade och urtagna (så kallade 70 %-kycklingar), frysta

124,2

0

AR

0207 12 90

Plockade och urtagna (så kallade 65 %-kycklingar), frysta

125,0

0

BR

138,6

0

AR

0207 14 10

Styckningsdelar av höns, benfria, frysta

239,0

18

BR

268,4

10

AR

279,6

6

CL

0207 14 50

Kycklingbröst, frysta

180,9

9

BR

0207 14 60

Kycklingklubbor, frysta

126,7

5

BR

0207 25 10

Plockade och urtagna (s.k. 80 %-kalkoner), frysta

213,5

0

BR

0207 27 10

Styckningsdelar av kalkoner, frysta

311,9

0

BR

316,5

0

CL

0408 11 80

Äggula

452,7

0

AR

0408 91 80

Torkade ägg utan skal

427,9

0

AR

1602 32 11

Inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade höns av arten Gallus domesticus

269,6

5

BR

3502 11 90

Torkat äggalbumin

604,0

0

AR


(1)  Nomenklatur avseende länder fastställd genom kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ’ZZ’ betecknar ’annat ursprung’.”


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/24


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 65/2009

av den 22 januari 2009

om fastställande av bidragssatserna för ägg och äggulor som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1), särskilt artikel 164.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 162.1 b i förordning (EG) nr 1234/2007 föreskrivs att skillnaden mellan priserna inom den internationella handeln för de produkter som avses i artikel 1.1 s och som förtecknas i del XIX i bilaga I i nämnda förordning och priserna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag då produkterna exporteras i form av varor som förtecknas i del V i bilaga XX till samma förordning.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (2) anges de produkter för vilka det ska fastställas en bidragssats som ska tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i del V i bilaga XX till förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)

Enligt artikel 14.2 b i förordning (EG) nr 1043/2005 ska bidragssatsen för 100 kg av var och en av basprodukterna i fråga fastställas för samma period som den period för vilken bidragsbeloppen fastställs för dessa produkter som exporteras i obearbetat tillstånd.

(4)

I artikel 11 i jordbruksavtalet som slöts inom ramen för Uruguayrundan föreskrivs att bidrag som beviljas för export av en produkt som ingår i en vara inte får överstiga det bidrag som tillämpas på produkten när den exporteras i obearbetat skick.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De bidragssatser som ska tillämpas på de basprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1043/2005 och i artikel 1.1 s i förordning (EG) nr 1234/2007, och som exporteras i form av varor vilka förtecknas i del V i bilaga XX till förordning (EG) nr 1234/2007, ska fastställas i överensstämmelse med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Heinz ZOUREK

Generaldirektör för näringsliv och industri


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 172, 5.7.2005, s. 24.


BILAGA

Bidragssatserna som från och med den 23 januari 2009 skall tillämpas för ägg och äggulor som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

(EUR/100 kg)

KN-nummer

Varuslag

Bestämmelseort (1)

Bidragssats

0407 00

Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta:

 

 

– av fjäderfä

 

 

0407 00 30

– – andra slag:

 

 

a)

Vid export av äggalbumin enligt KN-numren 3502 11 90 och 3502 19 90

02

0,00

03

16,00

04

0,00

b)

Vid export av andra varor

01

0,00

0408

Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel:

 

 

– äggula:

 

 

0408 11

– – torkad:

 

 

ex 0408 11 80

– – – lämplig som livsmedel:

 

 

osötad

01

25,10

0408 19

– – annan:

 

 

– – – lämplig som livsmedel:

 

 

ex 0408 19 81

– – – – flytande:

 

 

osötad

01

12,60

ex 0408 19 89

– – – – fryst:

 

 

osötad

01

12,60

– andra slag:

 

 

0408 91

– – torkade:

 

 

ex 0408 91 80

– – – lämpliga som livsmedel:

 

 

osötade

01

15,90

0408 99

– – andra:

 

 

ex 0408 99 80

– – – lämpliga som livsmedel:

 

 

osötade

01

4,00


(1)  Bestämmelseorterna är följande:

01

Tredjeland. För Schweiz och Liechtenstein är dessa bidragssatser inte tillämpliga på varor som förtecknas i tabellerna I och II i protokoll nr 2 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet av den 22 juli 1972,

02

Kuwait, Bahrain, Oman, Qatar, Förenade Arabemiraten, Jemen, Turkiet, Hongkong SAR och Ryssland,

03

Sydkorea, Japan, Malaysia, Thailand, Taiwan och Filippinerna,

04

Alla bestämmelseorter utom Schweiz och de som anges i 02 och 03.


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/26


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 66/2009

av den 22 januari 2009

om fastställande av bidragssatserna för mjölk och mjölkprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1), särskilt artikel 164.2, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 162.1 b i förordning (EG) nr 1234/2007 får skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som avses i artikel 1.1 p och förtecknas i del XVI i bilaga I till den förordningen och priserna i gemenskapen täckas av ett exportbidrag, om produkterna exporteras i form av sådana varor som förtecknas i del IV i bilaga XX till samma förordning.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (2), anges de produkter för vilka det ska fastställas en bidragssats som ska tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i del IV i bilaga XX till förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)

Enligt artikel 14 andra stycket a i förordning (EG) nr 1043/2005 ska bidragssatsen per 100 kg av varje berörd basprodukt fastställas för en period som är lika lång som den period för vilken bidragen fastställs för samma produkter som exporteras i obearbetat tillstånd.

(4)

Enligt artikel 11 i det jordbruksavtal som slöts inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan får bidrag som beviljas för export av en produkt som ingår i en vara inte överstiga det bidrag som tillämpas på produkten när den exporteras i obearbetad form.

(5)

När det gäller vissa mjölkprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget finns det dock, om det på förhand fastställs höga bidragssatser, risk för att de åtaganden som görs i samband med dessa bidrag äventyras. För att undvika detta måste lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas utan att detta hindrar att långsiktiga avtal ingås. Om särskilda bidragssatser för förutfastställelse av bidrag bestäms för dessa produkter bör båda dessa syften kunna uppnås.

(6)

Enligt artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1043/2005 ska bidragssatsen i förekommande fall fastställas med hänsyn till de produktionsbidrag, det stöd och de andra åtgärder med motsvarande verkan som, i enlighet med förordningen om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna, är tillämpliga i alla medlemsstater för de basprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1043/2005 eller för därmed jämställda produkter.

(7)

Enligt artikel 100.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska stöd utbetalas för gemenskapsproducerad skummjölk som bearbetas till kasein, om denna mjölk och det kasein som framställs av denna mjölk uppfyller vissa villkor.

(8)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1898/2005 av den 9 november 2005 om tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 beträffande försäljning av grädde, smör och koncentrerat smör på gemenskapens marknad (3), ska smör och grädde till reducerat pris göras tillgängliga för industrier som framställer vissa produkter.

(9)

Förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De bidragssatser som ska tillämpas på de basprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1043/2005 och i del XVI i bilaga I till förordning (EG) nr 1234/2007, och som exporteras i form av sådana varor som förtecknas i del IV i bilaga XX till förordning (EG) nr 1234/2007, ska fastställas i överensstämmelse med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Heinz ZOUREK

Generaldirektör för näringsliv och industri


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 172, 5.7.2005, s. 24.

(3)  EUT L 308, 25.11.2005, s. 1.


BILAGA

Bidragssatser som från och med den 23 januari 2009 skall tillämpas för vissa mjölkprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget (1)

(EUR/100 kg)

KN-nummer

Varuslag

Bidragssats

vid förutfastställelse av bidrag

annan

ex 0402 10 19

Mjölk i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, inte försatt med socker eller annat sötningsmedel, med en fetthalt av högst 1,5 viktprocent (PG 2):

 

 

a)

Vid export av varor enligt KN-nummer 3501

b)

Vid export av andra varor

17,00

17,00

ex 0402 21 19

Mjölk i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, inte försatt med socker eller annat sötningsmedel, med en fetthalt av 26 viktprocent (PG 3):

 

 

a)

Vid export av varor som innehåller, i form av produkter som jämställs med PG 3, smör eller grädde till reducerat pris enligt förordning (EG) nr 1898/2005

26,85

26,85

b)

Vid export av andra varor

26,00

26,00

ex 0405 10

Smör med en fetthalt av 82 viktprocent (PG 6):

 

 

a)

Vid export av varor som innehåller smör eller grädde till reducerat pris, framställda i enlighet med de villkor som fastställs i förordning (EG) nr 1898/2005

45,00

45,00

b)

Vid export av varor enligt KN-nummer 2106 90 98 som innehåller minst 40 viktprocent mjölkfett

46,05

46,05

c)

Vid export av andra varor

45,00

45,00


(1)  De bidragssatser som fastställs i denna bilaga är inte tillämpliga på export till

a)

tredjeländerna Andorra, Heliga stolen (Vatikanstaten), Liechtenstein och Förenta staterna samt på varor enligt tabellerna I och II i protokoll nr 2 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet av den 22 juli 1972 som exporteras till Schweiziska edsförbundet,

b)

de av EU-medlemsstaternas territorier som inte ingår i gemenskapens tullområde: Ceuta, Melilla, kommunerna Livigno och Campione d’Italia, Helgoland, Grönland, Färöarna och de områden i Republiken Cypern där landets regering inte utövar den faktiska kontrollen,

c)

europeiska territorier vilkas utrikes angelägenheter omhändertas av en medlemsstat och som inte ingår i gemenskapens tullområde: Gibraltar.

d)

export enligt artikel 36.1, artikel 44.1 samt artikel 45 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (EGT L 102, 17.4.1999, s. 11).


DIREKTIV

23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/29


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/121/EG

av den 14 januari 2009

om benämningar på textilier (omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 96/74/EG av den 16 december 1996 om benämningar på textilier (3) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (4). Med anledning av nya ändringar bör det av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

Om medlemsstaternas bestämmelser rörande benämning, sammansättning och märkning av textilprodukter varierar mellan medlemsstaterna, hindrar detta den inre marknadens funktion.

(3)

Dessa hinder kan undanröjas genom att man fastställer enhetliga regler för saluförande av textilprodukter på den gemensamma marknaden. Det är därför nödvändigt att harmonisera de olika benämningarna på textilfibrer och de beskrivningar på etiketter, märken och dokument som åtföljer textilprodukter på olika nivåer i produktionen, beredningen och distributionen.

(4)

Bestämmelser bör också finnas för vissa produkter som inte är tillverkade av enbart textila material, men där textilier ingår som en väsentlig del av produkten eller där tillverkaren, beredaren eller försäljaren av varan särskilt framhäver det textila inslaget.

(5)

Den avvikelse gällande ”övriga fibrer” som redan har fastställts för oblandade produkter bör också tillämpas på blandningar.

(6)

För att uppnå syftet med de nationella bestämmelserna på området bör märkning vara obligatorisk.

(7)

I de fall där det är tekniskt svårt att ange en produkts sammansättning vid tillverkningstillfället, kan de fibrer man då vet ingår anges på etiketten, förutsatt att de svarar för en viss procentsats av den färdiga produkten.

(8)

För att undvika skillnader i tillämpningen inom gemenskapen, är det lämpligt att i detalj ange metoderna för märkning av vissa textilprodukter som har två eller flera beståndsdelar. Det är också lämpligt att ange de beståndsdelar i textilprodukter som man kan bortse från när det gäller märkning och analys.

(9)

Textilprodukter som endast behöver ha en gemensam märkning och sådana som säljs som metervara eller i avklippta längder, bör saluföras på ett sådant sätt att konsumenten kan få fullständig information om vad som står på ytterförpackningen eller på rullen. Det ankommer på medlemsstaterna att bestämma vilka åtgärder som ska beslutas för att detta syfte ska uppnås.

(10)

Användningen av beskrivningar eller benämningar som åtnjuter särskild prestige bland användare och konsumenter bör underkastas vissa villkor.

(11)

Det är nödvändigt att fastställa metoder för provtagning och analys av textilier för att omöjliggöra alla invändningar mot de metoder som används. Det faktum att man provisoriskt behåller gällande nationella metoder hindrar emellertid inte att man tillämpar enhetliga regler.

(12)

Bilaga V, i vilken anges den godtagna toleransen för varje fibers torrvikt vid analysundersökningen av fiberinnehållet i textilprodukter, anger i punkterna 1, 2 och 3 två olika, godtagna toleransvärden för beräkning av sammansättningen av kardade eller kammade fibrer som innehåller ull och/eller djurhår. Laboratorier kan inte alltid avgöra om en produkt är kardad eller kammad, och följaktligen kan motstridiga resultat uppnås när man tillämpar denna bestämmelse vid kontroller av likformigheten av textilprodukter i gemenskapen. Laboratorier bör därför få rätt att tillämpa ett enda godtaget toleransvärde i tveksamma fall.

(13)

Det vore inte tillrådligt att i ett särskilt direktiv för textilprodukter harmonisera samtliga bestämmelser för sådana produkter.

(14)

Bilagorna III och IV bör, med hänsyn till den speciella beskaffenheten hos de situationer som anges där, också gälla andra produkter som undantas från märkning, särskilt engångsartiklar eller artiklar som bara behöver en gemensam märkning.

(15)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

(16)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anpassa bilagorna I och V till den tekniska utvecklingen och att anta nya metoder för kvantitativ analys av binära och ternära blandningar av textilfibrer. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv, bland annat genom att komplettera det, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(17)

De nya delar som införs i detta direktiv gäller endast kommittéförfarandet. De behöver därför inte införlivas av medlemsstaterna.

(18)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga VI del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Textilprodukter får marknadsföras inom gemenskapen före eller under tillverkningsprocessen eller vid varje annat distributionssteg endast när sådana produkter följer detta direktiv.

2.   Detta direktiv ska inte gälla textilprodukter som

a)

är avsedda för export till tredjeland,

b)

förs in i medlemsländerna i gemenskapen efter tullkontroll för vidare transitering,

c)

importeras från tredjeland för beredning inom marknaden,

d)

läggs ut på entreprenad till personer som arbetar i hemmet eller till fristående företag som framställer produkter från tillhandahållet material utan att denna egendom överlåts mot betalning.

Artikel 2

1.   I detta direktiv avses med

a)   textilprodukter: alla varor i obearbetat, halvbearbetat, bearbetat, halvförädlat, förädlat, halvkonfektionerat eller konfektionerat tillstånd som uteslutande består av textila fibrer, oavsett vilket förfarande som använts för deras blandning eller sammansättning,

b)   textilfibrer:

i)

en enhet materia som utmärks av att den är flexibel och tunn samt lång i förhållande till den maximala genomskärningen, vilket gör den lämpad för textil användning,

ii)

elastiska remsor, flata eller rörformade, där den uppskattade bredden inte överstiger 5 mm, inklusive remsor som skärs till av bredare remsor eller folier, framställda av substanser som används för tillverkningen av de fibrer som räknas upp under punkterna 19–47 i bilaga I och som lämpar sig för textil användning; med den uppskattade bredden avses bredden på remsan eller bandet när den/det viks, stryks ut, pressas ihop eller vrids eller, när bredden varierar, genomsnittsbredden.

2.   Följande artiklar ska behandlas som textilprodukter och falla under detta direktiv:

a)

Produkter som består av minst 80 viktprocent textilfibrer.

b)

Möbel-, paraply- och markistyg som består av minst 80 viktprocent textila inslag; även textila inslag i flerlagrade golvbeläggningar, i madrasser och i campingartiklar samt i värmande foder i fotbeklädnader, handskar, vantar och halvvantar, förutsatt att sådana delar eller foder utgör minst 80 viktprocent av hela artikeln.

c)

Textilier som ingår i andra produkter som en väsentlig del i de fall deras sammansättning deklareras.

Artikel 3

1.   Namn och beskrivning på fibrer enligt artikel 2 återfinns i bilaga I.

2.   Benämningarna i tabellen i bilaga I ska användas enbart för fibrer som motsvarar beskrivningen vid respektive benämning i den tabellen.

3.   Ingen av dessa benämningar får användas på någon annan fiber, vare sig fristående eller som egenskapsnamn eller som ordförbindelse oavsett vilket språk som används.

4.   Ordet ”silke” får inte användas för att beteckna att en fiber till sin form eller sitt särskilda utförande är ett ändlöst filament.

Artikel 4

1.   Ingen textilprodukt får beskrivas som 100 % ”ren” (”pure”) eller ”hel-” (”all”) om den inte består av ett och samma fiberslag; inget liknande ord får användas.

2.   En textilprodukt får innehålla upp till 2 viktprocent andra fibrer, förutsatt att denna kvantitet är befogad av tekniska skäl och inte är rutinmässigt iblandad. För kardgarnsvaror kan tolereras en avvikelse på 5 %.

Artikel 5

1.   En ullprodukt får beskrivas med ett av de namn som anges i bilaga II om den uteslutande består av fiber som tidigare aldrig ingått i en färdigvara och som tidigare varken genomgått någon annan än den för framställningen erforderliga spinn- och/eller filtningsprocessen eller någon fiberskadande behandling eller användning.

2.   Utan hinder av punkt 1 får de beteckningar som anges i bilaga II även användas på den i fiberblandningen ingående ullen, om

a)

all ull som ingår i blandningen uppfyller kraven i punkt 1,

b)

denna ull svarar för minst 25 % av blandningens hela vikt,

c)

i fråga om grovkardad blandning, ullen är blandad med endast en annan fiber.

Hela den procentuella sammansättningen måste anges i det fall som avses i denna punkt.

3.   En avvikelse berättigad av tekniska skäl i samband med tillverkningen ska inte överstiga 0,3 % fiberorenheter för produkter som avses i punkterna 1 och 2, inklusive ullprodukter som genomgått en kardningsprocess.

Artikel 6

1.   En textilprodukt där två eller flera fibrer ingår och där den ena står för minst 85 % av totalvikten, ska ha en av följande beteckningar:

a)

Den senare fiberns namn följt av uppgift om viktprocenten.

b)

Den senare fiberns namn följt av orden ”minst 85 %”.

c)

Produktens fullständiga procentuella sammansättning.

2.   Varje textilprodukt som består av två eller flera fibrer, varav ingen ingår med så mycket som 85 % av totalvikten, ska betecknas med namn och viktprocent för åtminstone två av de viktigaste fibrerna, följt av namnen på övriga ingående fibrer i fallande ordning efter vikt med eller utan angivande av viktprocent. Dock gäller att

a)

fibrer, som var och en står för mindre än 10 % av en produkts totalvikt kollektivt kan betecknas med ”övriga fibrer” följt av den totala viktprocenten,

b)

om namnet på en fiber som står för mindre än 10 % av en produkts totalvikt anges, ska produktens fullständiga procentuella sammansättning deklareras.

3.   Produkter med varp av ren bomull och väft av rent lin, där procentandelen lin är minst 40 % av totalvikten av den obehandlade (till ytan specificerade) vävnaden, får betecknas som ”halvlinne” åtföljt av ”varp av ren bomull – väft av rent lin”.

4.   Beteckningarna ”blandade fibrer” eller ”ospecificerad sammansättning” får användas för alla produkter vars sammansättning inte utan svårighet kan bestämmas vid tillverkningstillfället.

5.   I fråga om textilprodukter avsedda för en konsument med de procentsatser som anges i punkterna 1–4 gäller följande:

a)

Främmande fibrer ska godtas med upp till 2 % av textilproduktens totalvikt, förutsatt att denna kvantitet är berättigad av tekniska skäl och inte blandats in rutinmässigt. Denna avvikelse ska ökas till 5 % för produkter som har genomgått en kardningsprocess och ska inte påverka den avvikelse som anges i artikel 5.3.

b)

En avvikelse om 3 % ska tillåtas mellan de deklarerade procentsatserna fibrer och de procentsatser man får fram vid en analys i förhållande till totalvikten fibrer angiven på etiketten. En sådan avvikelse ska också gälla sådana fibrer som enligt punkt 2 uppräknas i fallande ordning efter vikt utan angivande av procentsats. Denna avvikelse ska också gälla vid tillämpningen av artikel 5.2 b.

Vid en analys ska dessa avvikelser beräknas separat. När man utgår från avvikelsen enligt punkt a, ska den totalvikt man ska ta hänsyn till vid beräkningen av avvikelsen enligt punkt b vara totalvikten för fibrerna i den färdiga produkten minus vikten på alla främmande fibrer som påträffas.

Det ska vara tillåtet med avvikelser enligt punkterna a och b endast om någon främmande fiber, som påträffas vid en analys där man utgår från avvikelsen enligt punkt a, visar sig vara av samma kemiska typ som en eller flera av de fibrer som anges på etiketten.

Endast i undantagsfall och om tillverkaren anger godtagbara skäl kan för speciella produkter där tillverkningsprocessen kräver detta större avvikelser än som anges under punkterna a och b vara tillåtna i de fall produkten kontrolleras enligt artikel 13.1. Medlemsstaterna ska omedelbart underrätta kommissionen om detta.

Artikel 7

Utan att det påverkar tillämpningen av avvikelserna enligt artiklarna 4.2, 5.3 och 6.5 behöver i fiberdeklarationen enligt artikel 4 och 6 inte anges synliga, urskiljbara fibrer av rent dekorativ karaktär, som inte utgör mer än 7 % av den färdiga produktens vikt. Detsamma ska gälla för fibrer, t.ex. metalliska fibrer som har blandats in för att uppnå en antistatisk effekt och som inte överstiger 2 % av den färdiga produktens totalvikt. Vad gäller de produkter som anges i artikel 6.3, ska sådana procentsatser inte beräknas efter materialets vikt utan efter vikten på varpen och väften var för sig.

Artikel 8

1.   Textilprodukter enligt definitionen i detta direktiv ska etiketteras och märkas vid varje form av utsläppande på marknaden som ett led i en industriell och kommersiell process. Etikettering och märkning kan ersättas av eller kompletteras med därtill fogade handelsdokument när varorna inte utbjuds till konsument, eller när varorna levereras efter beställning från stat eller annan offentligrättslig juridisk person, eller i medlemsstater där detta begrepp inte är känt, ett motsvarande organ.

2.   Namn, beskrivningar och specifikationer om textilfiberinnehållet enligt artiklarna 3–6 och bilagorna I och II ska klart och tydligt framgå av affärshandlingarna. Detta krav ska framför allt göra det omöjligt att använda förkortningar i försäljningsavtal, på räkningar och fakturor. En mekaniserad processkod får emellertid användas, förutsatt att koden förklaras i handlingen i fråga.

3.   Namn, beskrivningar och specifikationer om fiberinnehållet enligt artikel 3–6 och bilagorna I och II ska klart framgå i tydlig, lättläslig och enhetlig tryckstil, när textilprodukter utbjuds till försäljning eller säljs till slutanvändare, särskilt med avseende på kataloger och annan reklam, förpackningar, etiketter och märken.

Närmare beskrivningar och upplysningar, utöver dem som anges i detta direktiv, ska presenteras separat. Denna bestämmelse gäller inte ett varumärke eller namn på ett företag, som kan stå omedelbart före eller efter de specificeringar som anges i detta direktiv.

Om emellertid en textilprodukt utbjuds till försäljning eller säljs till en slutanvändare enligt första stycket, och ett varumärke eller ett företagsnamn, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn, innehåller ett av namnen som räknas upp i bilaga I eller ett namn som lätt kan förväxlas med detta, måste varumärket eller företagets namn omedelbart föregås eller följas av namn, beskrivning och specifikationer om textilfiberinnehållet enligt artiklarna 3–6 eller bilagorna I och II, tryckta med tydliga, lättläsliga och enhetliga bokstäver.

4.   När textilprodukter utbjuds till försäljning eller säljs till en slutanvändare inom medlemsstaternas territorium, får medlemsstaterna kräva att även deras nationella språk bör användas på de etiketter och märken som krävs enligt denna artikel.

När det gäller spolar, trådrullar, garnhärvor, nystan eller andra sömnads-, lagnings- och brodergarner i små kvantiteter, får den möjlighet som anges i första stycket tillämpas av medlemsstaterna endast vid gemensam märkning på förpackningar eller i skyltningar. Utan att det påverkar de fall som täcks av punkt 18 i bilaga IV får enskilda artiklar märkas med valfritt gemenskapsspråk.

5.   Medlemsstaterna får inte förbjuda användning av beskrivningar eller specifikationer om olika produkters egenskaper utöver de som nämns i artiklarna 3, 4 och 5, när sådana beskrivningar eller specifikationer överensstämmer med god affärssed hos dem.

Artikel 9

1.   Alla textilprodukter som består av två eller flera komponenter med olika fiberinnehåll ska vara försedda med en etikett som anger fiberinnehållet i varje komponent. En sådan etikett ska inte vara obligatorisk för komponenter som ingår med mindre än 30 % av produktens totalvikt, exklusive fodret.

2.   Två eller flera textilprodukter som har samma fiberinnehåll och normalt bildar en enhet behöver bara ha en etikett.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12 ska följande gälla:

a)

Fibersammansättningen i följande korsettartiklar anges genom en materialbeskrivning av hela produkten eller för de delar som räknas upp nedan, antingen i sin helhet eller separat:

i)

För bysthållare: kupornas och bakstyckets inre och yttre tyg.

ii)

För korsetter: framstycket, bakstycket och sidostyckenas styva delar.

iii)

För korseletter: kupornas inre och yttre tyg, fram- och bakstyckenas styva delar och sidostyckena.

Fibersammansättningen i andra korsettartiklar än de som räknas upp i första stycket ska anges genom en materialbeskrivning av hela produkten eller för dess olika delar, antingen i sin helhet eller separat; sådan märkning ska inte vara obligatorisk för delar som svarar för 10 % eller mindre av produktens totalvikt.

Den separata märkningen av olika delar av de nämnda korsettartiklarna ska vara sådan att konsumenten lätt kan förstå vilken produktdel informationen på etiketten avser.

b)

Fibersammansättningen i etsningstryckta textilprodukter ska redovisas för produkten i dess helhet och får anges genom separata materialbeskrivningar dels av bastyget, dels av de etsningstryckta delarna. Dessa komponenter måste namnges.

c)

Fibersammansättningen i broderade textilier ska redovisas för produkten i dess helhet och kan anges genom separata materialbeskrivningar av bottentyget, respektive brodergarnet; dessa komponenter måste namnges; om de broderade delarna täcker mindre än 10 % av produktytan, behöver bara bottentygets sammansättning deklareras.

d)

Fibersammansättningen i garner, som består av en kärna omspunnen med olika fibrer och som saluförs på detta sätt till konsumenten, ska anges för produkten i dess helhet och den får även anges genom separata materialbeskrivningar av den inre delen och höljet, varvid dessa båda beståndsdelar uttryckligen måste namnges.

e)

Fibersammansättningen i sammet och plysch eller i textilier som liknar sammet eller plysch ska anges för produkten i dess helhet och när produkten består av en tydlig baksida och en framsida av olika fibrer, får sammansättningen anges separat för dessa båda beståndsdelar som uttryckligen måste namnges.

f)

Sammansättningen av golvbeläggningar och mattor, vilkas undersida och ovansida består av olika sorters fibrer, behöver anges endast för ovansidan som uttryckligen måste namnges.

Artikel 10

1.   Utan hinder av artiklarna 8 och 9 gäller följande:

a)

I fråga om de textilprodukter som räknas upp i bilaga III och som befinner sig i något av de stadier som nämns i artikel 2.1 a, behöver medlemsstaterna inte kräva någon etikett eller något märke med namn eller sammansättning. Bestämmelserna i artiklarna 8 och 9 ska dock gälla när sådana produkter har en etikett eller märkning med namn eller sammansättning eller ett varumärke eller namn på ett företag, som fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn, innehåller antingen en av benämningarna i bilaga I eller en benämning som lätt kan förväxlas med denna.

b)

Om de textilprodukter som räknas upp i bilaga IV är av samma typ och sammansättning kan de utbjudas till försäljning gemensamt, försedda med samma etiketter med detaljerade upplysningar om sammansättning fastställda i detta direktiv.

c)

Sammansättningen av textilprodukter som säljs i metervara behöver endast anges på den saluförda tyglängden eller rullen.

2.   Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att produkterna i punkt 1 b och c saluförs på sådant sätt att konsumenten kan få fullständig information om sammansättningen av dessa produkter.

Artikel 11

Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ingen information som ges när textilprodukter släpps ut på marknaden kan förväxlas med benämningarna och specifikationerna fastställda i detta direktiv.

Artikel 12

Vid tillämpningen av artikel 8.1 och de övriga bestämmelserna i detta direktiv gällande märkningen av textilprodukter ska procentsatserna för fibrer enligt artiklarna 4, 5 och 6 bestämmas utan hänsyn till följande:

a)

För alla textilprodukter: icke-textila delar, stadkanter, etiketter och märkningar, kantband och garneringar som inte är en väsentlig del av produkten, knappar och spännen överklädda med textilt material, tillbehör, dekorationer, band som inte är elastiska, elastisk tråd och resårband anbringade på speciella och avgränsade ställen på produkten samt synliga, urskiljbara och rent dekorativa eller antistatiska fibrer som är underkastade bestämmelserna i artikel 7.

b)

För golvbeläggningar och mattor: alla delar bortsett från slitytan.

c)

För möbeltyger: binde- och fyllnadsvarp samt binde- och fyllnadsväft som inte ingår i slitytan.

d)

För draperier och gardiner: binde- och fyllnadsvarp samt dito väft som inte ingår i tygets rätsida.

e)

För övriga textilprodukter: förstyvningar eller tyg som tjänar som underlag, mellanlägg och förstärkning, mellanfoder och canvasstoffering, sytråd och förbindelsetråd, om de inte ersätter varpen och/eller väften i tyget, vadderingar som inte fyller någon isolerande funktion och, om inte annat följer av artikel 9.1, foder.

Vid tillämpningen av denna punkt gäller att

i)

materialet i textilprodukter som tjänar som underlag för rätsidan, särskilt i filtar och dubbelvävda tyger, i baksidan på sammet och plysch och besläktade produkter, inte ska betraktas som underlag som ska avlägsnas,

ii)

”förstyvningar och förstärkningar” är de garner eller tyger som anbringas på speciella och avgränsade ställen på textilprodukter för att förstärka dem eller göra dem styva eller tjocka.

f)

Fettsubstanser, bindemedel, förtyngningsmedel och andra appretyrmedel, impregneringsmedel, hjälpmedel vid infärgning och tryckning samt andra medel för behandling av textilprodukter. I avsaknad av gemenskapsbestämmelser ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att dessa medel inte ingår i mängder som kan vilseleda konsumenten.

Artikel 13

1.   Kontrollen för att utröna om textilprodukternas sammansättning stämmer med den information som lämnas enligt detta direktiv, ska ske med de analysmetoder som specificeras i de direktiv som anges i punkt 2.

Vid kontrollförfarandet ska procentsatsen fibrer i artiklarna 4, 5 och 6 bestämmas genom att på varje fibers vattenfria massa tillämpa respektive överenskomna tolerans angiven i bilaga V sedan man först avlägsnat de delar som anges i artikel 12.

2.   De metoder för stickprov och analys som ska användas i medlemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen i produkter som faller under detta direktiv ska anges i detalj genom särdirektiv.

Artikel 14

1.   Ingen medlemsstat får förbjuda eller hindra utsläppandet på marknaden av textilprodukter som överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv av orsaker som har samband med benämningar eller specifikationer av sammansättning.

2.   Bestämmelserna i detta direktiv utesluter inte att man tillämpar gällande bestämmelser i de olika medlemsstaterna om skydd av industriell och kommersiell egendom, om uppgifter beträffande ursprung, ursprungsmärkning och förhindrande av otillbörlig konkurrens.

Artikel 15

1.   Kommissionen ska anta tilläggen till bilaga I samt tilläggen och ändringarna till bilaga V, som är nödvändiga för att anpassa dessa bilagor till den tekniska utvecklingen.

2.   Kommissionen ska bestämma de nya metoderna för kvantitativ analys av binära och ternära blandningar förutom dem som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/73/EG av den 16 december 1996 om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar (6) och rådets direktiv 73/44/EEG av den 26 februari 1973 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av ternära fiberblandningar (7).

3.   De åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 16.2.

Artikel 16

1.   Kommissionen ska biträdas av den kommitté för direktiv om benämningen och märkningen av textilier som inrättats genom direktiv 96/73/EG.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 17

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till väsentliga bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 18

Direktiv 96/74/EG i dess lydelse enligt de rättsakter som anges i bilaga VI del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande i nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga VI del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VII.

Artikel 19

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 20

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 14 januari 2009.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

A. VONDRA

Ordförande


(1)  EUT C 162, 25.6.2008, s. 40.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 17 juni 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 16 december 2008.

(3)  EGT L 32, 3.2.1997, s. 38.

(4)  Se bilaga VI del A.

(5)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(6)  EGT L 32, 3.2.1997, s. 1.

(7)  EGT L 83, 30.3.1973, s. 1.


BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER TEXTILFIBRER

(som det hänvisas till i artikel 3)

Nr

Beteckning

Beskrivning

1

ull (1)

fibrer från får- eller lammfällar (Ovis aries)

2

alpacka, lama, kamel, kashmir, mohair, angora, vicuña, jak, guanaco, kashgora, bäver, utter följt eller icke följt av ordet ”ull” eller ”hår” (1)

hår från följande djur: alpacka, lama, kamel, kashmirget, angoraget, angorakanin, vicuna, jak, guanaco, kashgoraget (en korsning mellan kashmirget och angoraget), bäver, utter

3

djur- eller hästhår, med eller utan medgivande av djurslag (t.ex. nöthår, vanligt gethår, hästhår)

hår från olika djur, ej omnämnda under nr 1 eller 2

4

silke

fiber som uteslutande utvunnits ur kokongen från silkesavsöndrade insekter

5

bomull

fiber från bomullsplantans frökapslar (Gossypium)

6

kapock

fiber från insidan av kapockfrukten (Ceiba pentandra)

7

lin

bastfiber från stjälken på lin (Linum usitatissimum)

8

äkta hampa

bastfiber från stjälken på hampa (Cannabis sativa)

9

jute

bastfiber från stjälken på Corchorus olitorius och Corchorus capsularis. Vid detta direktivs tillämpning ska bastfibrer från stjälken på följande arter behandlas på samma sätt som jute: Hibiscus cannabinus, Hibiscus sabdariffa, Abutilon avicennae, Urena lobata, Urena sinuata

10

abaca (Manillahampa)

fiber från skyddsbladet på Musa textilis

11

alfa

fiber från bladen på Stipa tenacissima

12

kokosfiber

fiber från Cocos nuciferas frukt

13

ginst

bastfiber från stjälken på Cytisus scopatrius och/eller Spartium junceum

14

rami

bastfiber från stjälken på Boehmeria nivea och Boehmeria tenacissima

15

sisal

fiber från bladen på Agave sisalana

16

Sunn

fiber av bast från Crotalaria juncea

17

Henequen

fiber av bast från Agave fourcroydes

18

Maguey

fiber av bast från Agave cantala

19

acetat

cellulosaacetatfiber i vilken mindre än 92 % men minst 74 % av hydroxylgrupperna är acetylerade

20

alginat

fiber från metalliska salter i alginicsyra

21

Cupro (cuprammoniumrayon)

regenererad cellulosafiber framtagen med hjälp av cuprammoniumprocessen

22

modal

fiber av regenererad cellulosa som erhålls genom en ändrad viskosprocess och som har en hög hållfasthet och en hög våtmodul. Hållfastheten (BC) i konditionerat provningstillstånd och den dragkraft (BM) som krävs för att åstadkomma en förlängning om 5 % i vått tillstånd är följande:

BC (CN) ≥ 1,3 (√T) + 2 T

BM (CN) ≥ 0,5 (√T)

där T är den genomsnittliga linjära tätheten i decitex

23

protein

fiber från naturliga proteinsubstanser som regenererats och stabiliserats på kemisk väg

24

triacetat

cellulosaacetatfiber i vilken minst 92 % av hydroxylgrupperna är acetylerade

25

viskos

regenererad cellulosafiber framtagen med hjälp av viskosprocessen för fintrådig och diskontinuerlig fiber

26

akryl

fiber bildad av linjära makromolekyler som omfattar minst 85 volymprocent i kedjan i det akrylonitriliska mönstret

27

klorfiber

fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har mer än 50 % massa av klorinerad vinyl eller klorinerad vinylidenmonometriska enheter

28

fluorfiber

fiber bildad av linjära makromolekyler, gjorda av fluorkarbonalifatiska monomerer

29

modakryl

fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har mer än 50 % och mindre än 85 volymprocent av det akrylonitriliska mönstret

30

polyamid eller nylon

fiber bildad av syntetiska linjära makromolekyler som i kedjan har återkommande amidbindningar, av vilka minst 85 % är bundna till alifatiska eller cykloalifatiska enheter

31

aramid

fiber bildad av syntetiska linjära makromolekyler bestående av aromatiska grupper som binds samman med amid- eller imidbindningar, av vilka minst 85 % binds direkt till två aromatiska ringar och där imidbindningarna, om sådana finns, till antalet inte får överskrida antalet amidbindningar

32

polyimid

fiber bildad av syntetiska linjära makromolekyler som i kedjan har återkommande imidenheter

33

lyocell (2)

fiber av regenererad cellulosa som fås genom upplösning och en spinnprocess i organiskt lösningsmedel utan att derivat bildas

34

polylaktid

fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har minst 85 viktsprocent mjölksyraestergrupper framställd av naturligt socker och som har en smälttemperatur på minst 135 °C

35

polyester

fiber bildad av linjära makromolekyler som omfattar minst 85 volymprocent i kedjan av en ester av en diol- och tereftalisk syra

36

polyeten

fiber bildad av icke-substituerade alifatiska mättade hydrokarboniska linjära makromolekyler

37

polypropylen

fiber bildad av en alifatisk mättad hydrokarbonlinjär makromolekyl där en kolatom av två har en metylsidokedja i isotaktisk disposition och utan vidare substitution

38

polykarbamid

fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har den återkommande ureylen (NH-CO-NH) funktionella gruppen

39

polyuretan

fiber bildad av linjära makromolekyler bestående av kedjor med den återkommande uretan-funktionsgruppen

40

vinylal

fiber bildad av linjära makromolekyler vars kedja utgörs av polyvinylalkohol med olika nivåer av acetalisation

41

trivinyl

fiber bildad av akrylonitril terpolymer, en klorinerad vinylmonomer och en tredje vinylmonomer av vilken ingen utgör så mycket som 50 % av totalvolymen

42

elastodien

elastisk fiber som består av naturlig eller syntetisk polyisopren eller som består av en eller flera diener, polymerade med eller utan en eller flera vinylmonomerer och som, när den sträcks till tre gånger sin ursprungliga längd och när den sedan släpps, snabbt och i stort sett återtar sin ursprungliga längd

43

elastan

elastisk fiber som består av minst 85 volymprocent segmenterad polyuretan och som, när den sträcks till tre gånger sin ursprungliga längd och när den sedan släpps, snabbt och i stort sett återtar sin ursprungliga längd

44

glasfiber

fiber gjord av glas

45

beteckning som motsvarar material som fibrerna består av, t.ex. metall (metallisk, metalliserad), asbest, papper, följt eller icke följt av ordet ”tråd” eller ”fiber”

fibrer från diverse eller nya material som inte är medtagna i denna bilaga

46

elastomultiester

fiber som bildas genom interaktion mellan två eller fler kemiskt åtskilda linjära makromolekyler i två eller fler separata faser (med högst 85 viktprocent) som innehåller estergrupper som dominerande funktionell enhet (minst 85 %) och som, efter lämplig behandling då den sträcks till en och en halv gånger sin ursprungliga längd och när den sedan släpps fri snabbt och i stort sett återfår sin ursprungliga längd

47

elastolefin

fiber som till minst 95 viktprocent består av delvis tvärbundna makromolekyler uppbyggda av eten och minst en annan alken och som, då den sträcks till en och en halv gånger sin ursprungliga längd och sedan släpps fri, snabbt återtar nästan hela sin ursprungliga längd


(1)  Beteckningen ”ull” i nr 1 i denna bilaga får också användas för att beteckna en blandning av fibrer från får- eller lammfällar samt håren som räknas upp i tredje kolumnen för nr 2.

Denna bestämmelse är tillämplig på de textilprodukter som räknas upp i artikel 4 och 5 och på dem som anges i artikel 6, förutsatt att de senare till en del är sammansatta av fibrerna under nr 1 och 2.

(2)  Med ”organiskt lösningsmedel” avses en blandning av organiska ämnen och vatten.


BILAGA II

Namn som det hänvisas till i artikel 5.1

:

På bulgariska

:

”необработена вълна”.

:

På spanska

:

”lana virgen” eller ”lana de esquilado”.

:

På tjeckiska

:

”střižní vlna”.

:

På danska

:

”ren, ny uld”.

:

På tyska

:

”Schurwolle”.

:

På estländska

:

”uus vill”.

:

På grekiska

:

”παρθένο μαλλί”.

:

På engelska

:

”virgin wool” eller ”fleece wool”.

:

På franska

:

”laine vierge” eller ”laine de tonte”.

:

På italienska

:

”lana vergine” eller ”lana di tosa”.

:

På lettiska

:

”pirmlietojuma vilna” eller ”jaunvilna”.

:

På litauiska

:

”natūralioji vilna”.

:

På ungerska

:

”élőgyapjú”.

:

På maltesiska

:

”suf verġni”.

:

På nederländska

:

”scheerwol”.

:

På polska

:

”żywa wełna”.

:

På portugisiska

:

”lã virgem”.

:

På rumänska

:

”lână virgină”.

:

På slovakiska

:

”strižná vlna”.

:

På slovenska

:

”runska volna”.

:

På finska

:

”uusi villa”.

:

På svenska

:

”ren ull”.


BILAGA III

Produkter för vilka etikettering eller märkning inte kan föreskrivas

(som det hänvisas till i artikel 10.1 a)

1.

Ärmhållare

2.

Klockarmband av textila material

3.

Etiketter och emblem

4.

Vadderade grytlappar av textila material

5.

Kaffehuvor

6.

Tehuvor

7.

Ärmskydd

8.

Muffar, ej av plysch

9.

Konstgjorda blommor

10.

Nåldynor

11.

Målad kanvasduk

12.

Tyg som tjänar som underlag samt förstyvningar

13.

Filtar

14.

Gamla, omgjorda textilprodukter där detta särskilt anges

15.

Damasker

16.

Emballage, inte nytt och sålt som sådant

17.

Filthattar

18.

Mjuka behållare/kärl utan bottenplatta och sadelmakeri av textilt material

19.

Reseffekter av textila material

20.

Färdiga och icke färdiga handbroderade väggprydnader och material för framställning av dessa, inklusive brodergarn som säljs separat från stramaljen och som saluförs enbart för att användas till sådana väggprydnader

21.

Glidbara spännen

22.

Knappar och spännen, överklädda med textila material

23.

Bokomslag i textila material

24.

Leksaker

25.

Textila delar av fotbeklädnader utom värmande foder

26.

Smådukar som har flera beståndsdelar och en yta som inte överstiger 500 cm2

27.

Grytlappar och ugnsvantar

28.

Äggvärmare

29.

Sminkväskor

30.

Tobakspungar av tyg

31.

Tygfodral för glasögon, cigaretter och cigarrer, tändare och kammar

32.

Skyddsartiklar för sport med undantag för handskar

33.

Necessärer

34.

Skoputsningsfodral

35.

Begravningsartiklar

36.

Engångsartiklar med undantag för vadd av cellulosamaterial

Vid tillämpningen av detta direktiv ska textilartiklar betraktas som engångsartiklar, om de är avsedda för engångsbruk eller för en begränsad tid, och om deras normala användning utesluter varje återställande för senare användning för samma eller liknande ändamål.

37.

Textilartiklar som är underkastade reglerna i den europeiska farmakopén och som omfattas av en hänvisning till dessa regler, bandage av icke-engångstyp för medicinskt och ortopediskt bruk samt ortopediska artiklar i allmänhet

38.

Textilartiklar, inklusive tågvirke, rep och snören (om inte annat följer av nummer 12 i bilaga IV), som normalt är avsedda

a)

att användas som delar av utrustningen vid tillverkning och beredning av varor,

b)

att införlivas med maskiner, med installationer (t.ex. för uppvärmning, luftkonditionering eller belysning), med hushållsapparater och andra liknande apparater, med fordon och andra transportmedel eller för att driva, underhålla och utrusta desamma, med undantag för presenningar och motorfordonstillbehör av textilt material som säljs separat från fordonet

39.

Textilartiklar för skydds- och säkerhetsändamål som t.ex. säkerhetsbälten, fallskärmar, flytvästar, fallskärmar för nödsituationer, brandbekämpningsapparater, skottsäkra västar och särskilda skyddskläder (t.ex. för skydd mot eld, kemiska substanser eller andra säkerhetsrisker)

40.

Uppblåsbara tält o.d. (t.ex. sporthallar, utställnings- eller lagerlokaler), förutsatt att information om prestanda och teknisk specifikation för dessa artiklar lämnas

41.

Segel

42.

Klädesplagg för djur

43.

Flaggor och standar


BILAGA IV

Produkter för vilka endast en gemensam etikett eller märkning är obligatorisk

(som det hänvisas till i artikel 10.1 b)

1.

Skurtrasor

2.

Dammtrasor

3.

Kantband och garneringar

4.

Garneringsband, spetskragar o.d.

5.

Skärp

6.

Hängslen

7.

Strumpeband

8.

Sko- och kängsnören

9.

Band

10.

Resårband

11.

Nya förpackningar, sålda som sådana

12.

Paketsnören och tvinnat garn för jordbruksändamål, snören, tågvirke och rep förutom de som omfattas av nummer 38 i bilaga III (1)

13.

Bordstabletter

14.

Näsdukar

15.

Nät för hårknutar och hår

16.

Slipsar och flugor för barn

17.

Haklappar, tvättvantar och tvättlappar

18.

Sömnads-, stopp- och brodergarner som säljs i små kvantiteter (1 gram eller mindre) i detaljhandeln

19.

Band för gardiner, rullgardiner och jalusier


(1)  För de produkter som omfattas av detta nummer och som säljs i tillskurna längder ska den gemensamma märkningen vara den som gäller för rullen i dess helhet. Tågvirke och rep som faller under denna punkt innefattar sådant som används inom bergsklättrings- och vattensporter.


BILAGA V

Godtagna toleranser för att beräkna fibervolymen i en textilprodukt

(som det hänvisas till i artikel 13)

Nr

Benämning

Procentsatser

1–2

Ull och djurhår:

 

kammade fibrer

18,25

kardade fibrer

17,00 (1)

3

Djurhår:

 

kammade fibrer

18,25

kardade fibrer

17,00 (1)

Hästhår:

 

kammade fibrer

16,00

kardade fibrer

15,00

4

Silke

11,00

5

Bomull:

 

standardfibrer

8,50

merceriserade fibrer

10,50

6

Kapock

10,90

7

Lin

12,00

8

Äkta hampa

12,00

9

Jute

17,00

10

Abaca

14,00

11

Alfa

14,00

12

Kokosfiber

13,00

13

Ginst

14,00

14

Rami (blekt fiber)

8,50

15

Sisal

14,00

16

Sunn

12,00

17

Henequen

14,00

18

Maguey

14,00

19

Acetat

9,00

20

Alginat

20,00

21

Cupro

13,00

22

Modal

13,00

23

Regenererad proteinfiber

17,00

24

Triacetat

7,00

25

Viskos

13,00

26

Polyakryl

2,00

27

Polyklorid

2,00

28

Fluorofiber

0,00

29

Modakryl

2,00

30

Polyamid eller nylon:

 

icke ändlös fiber

6,25

filament

5,75

31

Aramid

8,00

32

Polymid

3,50

33

Lyocell

13,00

34

Polylaktid

1,50

35

Polyester:

 

stapelfiber

1,50

filament

1,50

36

Polyeten

1,50

37

Polypropylen

2,00

38

Polykarbamid

2,00

39

Polyuretan:

 

stapelfiber

3,50

filament

3,00

40

Vinylal

5,00

41

Trivinyl

3,00

42

Elastodien

1,00

43

Elastan

1,50

44

Glasfiber:

 

med en genomsnittlig diameter av över 5 μm

2,00

med en genomsnittlig diameter av 5 μm eller mindre

3,00

45

Metallfiber

2,00

Metalliserad fiber

2,00

Asbest

2,00

Pappersgarn

13,75

46

Elastomultiester

1,50

47

Elastolefin

1,50


(1)  Den godtagna toleransen om 17,00 % ska även tillämpas när det är omöjligt att utröna huruvida en textilprodukt som innehåller ull och/eller djurhår är kammad eller kardad.


BILAGA VI

DEL A

Upphävt direktiv och ändringar av det i kronologisk ordning

(som det hänvisas till i artikel 18)

Europaparlamentets och rådets direktiv 96/74/EG

(EGT L 32, 3.2.1997, s. 38).

 

Kommissionens direktiv 97/37/EG

(EGT L 169, 27.6.1997, s. 74).

 

Punkt 1.F.2 I bilaga II till 2003 års anslutningsakt

(EUT L 236, 23.9.2003, s. 66).

 

Kommissionens direktiv 2004/34/EG

(EUT L 89, 26.3.2004, s. 35).

 

Kommissionens direktiv 2006/3/EG

(EUT L 5, 10.1.2006, s. 14).

 

Rådets direktiv 2006/96/EG

(EUT L 363, 20.12.2006, s. 81).

Bilagan, endast punkt D 2

Kommissionens direktiv 2007/3/EG

(EUT L 28, 3.2.2007, s. 12).

 


DEL B

Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning

(som det hänvisas till i artikel 18)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

96/74/EG

97/37/EG

1 juni 1998

2004/34/EG

1 mars 2005

2006/3/EG

9 januari 2007

2006/96/EG

1 januari 2007

2007/3/EG

2 februari 2008


BILAGA VII

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 96/74/EG

Detta direktiv

Artikel 1

Artikel 1.1

Artikel 2.1

Artikel 2.1 a

Artikel 2.2 inledning

Artikel 2.1 b inledning

Artikel 2.2 första strecksatsen

Artikel 2.1.b.i

Artikel 2.2 andra strecksatsen

Artikel 2.1 b ii

Artikel 2.3 inledning

Artikel 2.2 inledning

Artikel 2.3 första strecksatsen

Artikel 2.2 a

Artikel 2.3 andra strecksatsen

Artikel 2.2 b

Artikel 2.3 tredje strecksatsen

Artikel 2.2 c

Artikel 3

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 4

Artikel 5.1 annan ordalydelse än strecksatser

Artikel 5.1

Artikel 5.1 strecksatser

Bilaga II

Artikel 5.2

Artikel 5.2

Artikel 5.3

Artikel 5.3

Artikel 6.1 inledning

Artikel 6.1 inledning

Artikel 6.1 första strecksatsen

Artikel 6.1 a

Artikel 6.1 andra strecksatsen

Artikel 6.1 b

Artikel 6.1 tredje strecksatsen

Artikel 6.1 c

Artikel 6.2

Artikel 6.2

Artikel 6.3

Artikel 6.3

Artikel 6.4

Artikel 6.5

Artikel 6.5

Artikel 6.4

Artikel 7

Artikel 7

Artikel 8.1

Artikel 8.1

Artikel 8.2 a

Artikel 8.2

Artikel 8.2 b

Artikel 8.3

Artikel 8.2 c

Artikel 8.4

Artikel 8.2 d

Artikel 8.5

Artikel 9.1

Artikel 9.1

Artikel 9.2

Artikel 9.2

Artikel 9.3 inledning

Artikel 9.3 inledning

Artikel 9.3 a första stycket inledning

Artikel 9.3 a första stycket inledning

Artikel 9.3 a första stycket, första strecksatsen

Artikel 9.3 a, första stycket, i

Artikel 9.3 a, första stycket andra strecksatsen

Artikel 9.3 a första stycket ii

Artikel 9.3 a första stycket tredje strecksatsen

Artikel 9.3 a första stycket iii

Artikel 9.3 a andra stycket

Artikel 9.3 a andra stycket

Artikel 9.3 a tredje stycket

Artikel 9.3 a tredje stycket

Artikel 9.3 b – f

Artikel 9.3 b – f

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 11

Artikel 12 inledning

Artikel 12 inledning

Artikel 12.1

Artikel 12 a

Artikel 12.2 a

Artikel 12 b

Artikel 12.2 b första stycket

Artikel 12 c

Artikel 12.2 b andra stycket

Artikel 12 d

Artikel 12.2 c första stycket

Artikel 12 e första stycket

Artikel 12.2 c andra stycket inledande ord

Artikel 12 e andra stycket inledande ord

Artikel 12.2 c andra stycket första strecksatsen

Artikel 12 e andra stycket i

Artikel 12.2 c andra stycket andra strecksatsen

Artikel 12 e andra stycket ii

Artikel 12.3

Artikel 12 f

Artikel 13

Artikel 13

Artikel 14

Artikel 14

Artikel 15 inledning

Artikel 1.2 inledning

Artikel 15.1

Artikel 1.2 a

Artikel 15.2

Artikel 1.2 b

Artikel 15.3

Artikel 1.2 c

Artikel 15.4

Artikel 1.2 d

Artikel 16

Artiklarna 15 och 16

Artikel 17

Artikel 17

Artikel 18

Artikel 18

Artikel 19 första stycket

Artikel 20

Artikel 19 andra stycket

Artikel 19

Bilaga I, nr 1 – 33

Bilaga I, nr 1 – 33

Bilaga I, nr 33a

Bilaga I, nr 34

Bilaga I, nr 34

Bilaga I, nr 35

Bilaga I, nr 35

Bilaga I, nr 36

Bilaga I, nr 36

Bilaga I, nr 37

Bilaga I, nr 37

Bilaga I, nr 38

Bilaga I, nr 38

Bilaga I, nr 39

Bilaga I, nr 39

Bilaga I, nr 40

Bilaga I, nr 40

Bilaga I, nr 41

Bilaga I, nr 41

Bilaga I, nr 42

Bilaga I, nr 42

Bilaga I, nr 43

Bilaga I, nr 43

Bilaga I, nr 44

Bilaga I, nr 44

Bilaga I, nr 45

Bilaga I, nr 45

Bilaga I, nr 46

Bilaga I, nr 46

Bilaga I, nr 47

Bilaga II, nr 1 – 33

Bilaga V, nr 1 – 33

Bilaga II, nr 33a

Bilaga V, nr 34

Bilaga II, nr 34

Bilaga V, nr 35

Bilaga II, nr 35

Bilaga V, nr 36

Bilaga II, nr 36

Bilaga V, nr 37

Bilaga II, nr 37

Bilaga V, nr 38

Bilaga II, nr 38

Bilaga V, nr 39

Bilaga II, nr 39

Bilaga V, nr 40

Bilaga II, nr 40

Bilaga V, nr 41

Bilaga II, nr 41

Bilaga V, nr 42

Bilaga II, nr 42

Bilaga V, nr 43

Bilaga II, nr 43

Bilaga V, nr 44

Bilaga II, nr 44

Bilaga V, nr 45

Bilaga II, nr 45

Bilaga V, nr 46

Bilaga II, nr 46

Bilaga V, nr 47

Bilaga III

Bilaga III

Bilaga IV

Bilaga IV

Bilaga V

Bilaga VI

Bilaga VI

Bilaga VII


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Europaparlamentet och rådet

23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/49


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den 18 december 2008

om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen i enlighet med punkt 27 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning

(2009/45/EG)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (1), särskilt femte stycket i punkt 27,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

Vid det förlikningsmöte som ägde rum den 21 november 2008 enades budgetmyndighetens två grenar om att flexibilitetsmekanismen bör tas i anspråk för att komplettera anslagen i 2009 års budget, som inte kan finansieras inom taken för rubrik 4, med ett belopp på 420 miljoner euro för snabbinsatsmekanismen för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009 ska flexibilitetsmekanismen utnyttjas för att tillhandahålla 420 miljoner euro i åtagandebemyndiganden.

Beloppet ska användas till att komplettera anslagen för snabbinsatsmekanismen för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna i rubrik 4.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Strasbourg den 18 december 2008.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

E. WOERTH

Ordförande


(1)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.


Kommissionen

23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/50


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 19 december 2008

om undantag av vissa tjänster inom postsektorn i Sverige från tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster

[delgivet med nr K(2008) 8409]

(Endast den svenska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2009/46/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (1), särskilt artikel 30.4 och 30.6,

med beaktande av den begäran som Posten AB (nedan kallad Posten) lämnat in per e-brev av den 19 juni 2008,

efter samråd med rådgivande kommittén för offentlig upphandling, och

av följande skäl:

I.   BAKGRUND

(1)

Den 19 juni 2008 lämnade Posten en ansökan per e-post till kommissionen i enlighet med artikel 30.5 i direktiv 2004/17/EG. I enlighet med artikel 30.5 första stycket upplyste kommissionen de svenska myndigheterna om denna ansökan genom en skrivelse av den 25 juni 2008, som de svenska myndigheterna efter att ha begärt förlängd tidsfrist besvarade per e-post av den 2 september 2008. I ett e-brev av den 30 juli 2008 begärde kommissionen dessutom kompletterande upplysningar från Posten, som denna överlämnade i ett e-brev av den 15 augusti 2008.

(2)

Postens ansökan avser vissa posttjänster och vissa andra, icke-postrelaterade tjänster i Sverige. Följande tjänster avses i ansökan:

a)

Adresserade 1:a-klassförsändelser (kund-till-kund, kund-till-företag, företag-till-företag och företag-till-kund), både inrikes och utrikes. Denna kategori omfattar även A-posttidningar och expresstjänster.

b)

Ekonomiförsändelser, inbegripet s.k. eBREV-tjänster, distribution av oprioriterade tidningar och adresserad direktmarknadsföring. eBREV är en tjänst som innebär att kunden tillhandahåller material på elektronisk väg, och att detta material sedan av en utskickstjänst omvandlas till fysiska försändelser som kombineras med distribution. Inom denna tjänstekategori görs ytterligare indelningar som innebär att olika typer av försändelser hanteras och prissätts olika. Bland annat görs en principiell åtskillnad mellan enskilda försändelser och stora, sorterade sändningar (försorterade massbrev). För den senare kategorin görs ytterligare en åtskillnad beroende på det geografiska område inom vilket tjänsten erbjuds, dvs. mellan sorterade massbrev i storstadsområden (2) och sorterade massbrev på annat håll i Sverige. En ytterst relevant följd av denna åtskillnad är att priserna varierar beroende på var tjänsten erbjuds, och att prisskillnaden är avsevärd (3). För de syften som avses i detta beslut kommer därför följande tre olika tjänster att beaktas:

Ekonomiförsändelser i allmänhet, dvs. alla ekonomiförsändelser enligt ovan, med undantag för följande:

Sorterade sändningar ekonomiförsändelser i storstadsområden.

Sorterade sändningar ekonomiförsändelser i andra delar av Sverige än storstadsområden.

c)

Oadresserad direktmarknadsföring.

d)

Inrikes standardpakettjänst, företag-till-företag.

e)

Inrikes standardpakettjänst, företag-till-kund.

f)

Inrikes standardpakettjänst för privatkunder, kund-till-kund och kund-till-företag.

g)

Inrikes express- och budtjänster för paket.

h)

Internationella pakettjänster, företag-till-företag, företag-till-kund, kund-till-företag och kund-till-kund, dvs. tjänster avseende paket från länder utanför Sverige och paket som ska distribueras utanför Sverige.

i)

Inrikes palltjänster (lätta frakttjänster, dvs. tjänster avseende gods upp till cirka 1 000 kg).

j)

Filatelitjänster.

k)

Logistiktjänster för tredje och fjärde part, som enligt definition omfattar import, lagring och distribution, samt styrning, kontroll och utveckling av kundens godsflöden.

l)

Outsourcing av Intern Kontorsservice. Detta beskrivs på följande sätt i ansökan: ”Postservice innebär att ett företags rutiner kring intern posthantering hanteras av en extern aktör i syfte att frigöra interna resurser och effektivisera verksamheten. Postservice utgör del av marknaden för Outsourcing av Intern Kontorsservice, där det ingår en rad olika andra tjänster. Många företag är verksamma på denna marknad och de tjänster de tillhandahåller varierar. Tjänsterna paketeras olika och ibland ingår ett flertal av de tjänster som anses utgöra postservice, i andra fall endast vissa och tyngdpunkten kan då istället ligga på exempelvis städtjänster.”

(3)

I ansökan nämns även en tjänst bestående av tillhandahållandet av postboxar, men det noteras helt riktigt att detta är en undertjänst som bör ses som en del av tillhandahållandet av tillgång till den postala infrastrukturen. Denna tjänst kan därför inte omfattas av ett självständigt beslut enligt artikel 30.

(4)

Ansökan åtföljs av slutsatserna från Konkurrensverket (4), som kom med följande huvudsakliga kommentarer och slutsatser: ”Konkurrensverket har inga avgörande invändningar mot hur Posten har avgränsat de relevanta marknaderna. (…) Även bilden av en existerande och ökande konkurrens mot Posten från nya företag inom flera av marknaderna inom postområdet är korrekt, särskilt gäller detta inom mer tätbebyggda områden. (…) Sverige är dock glest befolkat med stora geografiska områden som för närvarande och sannolikt för överskådlig framtid inte kommer att vara kommersiellt intressanta för nya företag att etablera sig inom. Det betyder att Posten även framgent kommer att vara ensam marknadsaktör eller i vart fall ha en mycket stark marknadsställning inom vissa delar av den svenska postmarknaden. (…) Sammanfattningsvis anser Konkurrensverket att Postens ansökan enligt artikel 30 i försörjningsdirektivet, 2004/17/EG, uppfyller kriterierna för att få undantag för angivna marknader. (…)”

II.   RÄTTSLIGA RAMAR

(5)

Enligt artikel 30 i direktiv 2004/17/EG ska kontrakt som syftar till att medge utförandet av en verksamhet som direktivet är tillämpligt på, inte omfattas av direktivet om den aktuella verksamheten i den medlemsstat där den utövas är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde. Bedömningen av om en verksamhet är direkt konkurrensutsatt ska grunda sig på objektiva kriterier med beaktande av de speciella omständigheterna i den berörda sektorn. Tillträdet till marknaden betraktas som fritt om medlemsstaten har genomfört och tillämpar de relevanta bestämmelser i gemenskapsrätten genom vilka en viss sektor eller en del av en sådan konkurrensutsätts.

(6)

Eftersom Sverige har genomfört Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna (5), utan att göra bruk av möjligheten att undanta tjänster enligt artikel 7 i det direktivet, bör tillträdet till marknaden inte anses vara begränsat i enlighet med första stycket i artikel 30.3 i direktiv 2004/17/EG. Den direkta konkurrensutsättningen inom en specifik marknad bör bedömas på grundval av olika indikatorer varav ingen i sig är utslagsgivande.

(7)

När det gäller de marknader som berörs av detta beslut utgör de viktigaste aktörernas marknadsandelar på en viss specifik marknad ett kriterium som bör beaktas. Ett annat kriterium är koncentrationsgraden på dessa marknader. Eftersom situationen skiljer sig åt mellan de olika verksamhetsområden som berörs av detta beslut bör man vid granskningen av konkurrensläget ta hänsyn till varje enskild marknads särskilda situation.

(8)

I vissa fall kan snävare marknadsdefinitioner komma i fråga, men för detta besluts syften kan en exakt definition av den berörda marknaden lämnas därhän för ett antal av de tjänster som anges i Postens begäran, eftersom analysresultaten inte påverkas av huruvida de grundas på en snäv eller vid definition.

(9)

Detta beslut påverkar inte tillämpningen av konkurrensreglerna.

III.   BEDÖMNING

(10)

Postens marknadsandel för adresserade 1:a-klassförsändelser har legat stadig på över [… %] (6) varje år mellan 2005 och 2007, både mätt i värde och i volym (7). Enligt Posten skulle denna marknadsandel inte påverkas nämnvärt även om man uttryckte den separat för varje enskilt marknadssegment som kan undersökas (företag-till-företag, företag-till-kund, kund-till-företag, kund-till-kund, inrikes och utland, brev och A-posttidningar, enstaka försändelser och sändningar, sorterade och osorterade sändningar, stora och små sändningar, storstadsområden och övriga Sverige osv.) (8). Därför kan man i detta fall lämna frågan öppen huruvida alla dessa segment hör till samma produktmarknad. Enligt Posten vore en större meddelandemarknad den relevanta marknaden att jämföra marknadsandelen mot. Denna skulle, förutom alla typer och kategorier av adresserade brevförsändelser, A-posttidningar och andra tidningar och tidskrifter samt adresserad direktmarknadsföring, omfatta ”samtliga elektroniska alternativ till fysisk distribution av försändelser. (…) Exempel är e-post, EDI, kommunikation via hemsidor (med uppgiftslämning, transaktionsgenomförande etc.), affärssystem (som genererar kommunikation och tjänsteapplikationer, såsom eFakturasystem) och telefonitjänster (i form av SMS och MMS).” På en sålunda definierad marknad skulle Posten ha ”en begränsad marknadsandel”. Enligt Posten skulle det föreligga konkurrenstryck till följd av möjligheten att ersätta traditionella fysiska meddelanden med elektroniska alternativ (som e-brev och SMS). När det gäller ersättning av papperspost med elektronisk kommunikation bör det noteras att detta enligt EU:s konkurrensregler bland annat måste analyseras på grundval av produktegenskaper, produktpris och hinder för att byta till potentiella alternativ. Det är uppenbart att papperspost och elektronisk kommunikation skiljer sig avsevärt i fråga om kommunikationens form och tidsåtgång, och kundpreferenser. Det finns också betydande hinder för övergången mellan papperspost och elektronisk kommunikation (9). Elektronisk kommunikation hör därför till en annan produktmarknad och kan följaktligen inte utgöra ett direkt konkurrenshinder för Postens adresserade 1:a klass-brevtjänster. Det skulle dessutom tyckas att den huvudsakliga effekten av ökad användning av e-post skulle vara att kraftigt minska den pappersbaserade postmarknaden, snarare än att konkurrera med den (10). Det går därför inte att avgöra om direkt konkurrens föreligger om man använder meddelandemarknaden som referens. Som alternativ hävdar Posten att ”marknaden för Fysiska Meddelandeförsändelser” skulle kunna vara en relevant marknad, dvs. en enda marknad som täcker alla former och kategorier av brevförsändelser (1:a-klassförsändelser och ekonomiförsändelser, expressutdelning och ”normal” utdelning) adresserad direktmarknadsföring, tidningar och tidskrifter. Postens marknadsandel på en sålunda definierad marknad uppges under 2007 ha varit [… %] uttryckt i värde och [… %] uttryckt i volym. Bortsett ifrån att prissättningsvillkoren varierar kraftigt mellan de olika typerna av berörda tjänster omfattar denna höga marknadsandel delmarknader där Postens andel ligger mellan [… %] och [… %] uttryckt i värde och mellan [… %] och [… %] uttryckt i volym, vilket gör det omöjligt att betrakta detta som en enda marknad. Marknaden för adresserade 1:a-klassförsändelser bör därför granskas separat, och Postens marknadsandelar på den marknaden är sådana att man i avsaknad av motstridiga argument kan dra slutsatsen att de tjänster som avser 1:a-klassförsändelser och som avses i detta skäl inte är utsatta för direkt konkurrens i Sverige. Därför gäller artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG inte avtal avsedda att möjliggöra utövandet av sådan verksamhet i Sverige.

(11)

För ekonomibrevtjänster i allmänhet, enligt skäl 2 b första strecksatsen ovan har Posten beräknat en marknadsandel på [… %] för 2007 (11) uttryckt i värde, medan den största konkurrenten har en andel som motsvarar de återstående [… %]. Det är skäl att påpeka i detta sammanhang (12) att enligt EG-domstolens fasta rättspraxis är mycket stora marknadsandelar i sig, utom i undantagsfall, tecken på förekomsten av dominerande ställning. En sådan situation föreligger om marknadsandelen är 50 %. Med tanke på den kraftiga koncentrationen på denna marknad [… %], och i avsaknad av andra indikatorer som visar på motsatsen, bör slutsatsen därför dras att ekonomibrevtjänster i allmänhet inte är direkt konkurrensutsatta i Sverige. Därför gäller artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG inte avtal avsedda att möjliggöra utövandet av sådan verksamhet i Sverige.

(12)

För sorterade sändningar ekonomiförsändelser i andra områden i Sverige än storstadsområden, enligt skäl 2 b tredje strecksatsen, anges det i Postens uppgifter att marknadsandelen för de aktörer som erbjuder sändningar utanför storstadsområden inte mäts separat, utan endast som del av all övrig post till dessa områden. Det innebär att dessa aktörers marknadsandelar är ungefär samma som för de aktörer som tillhandahåller 1:a-klassbrevtjänster, vilket i sin tur innebär att Postens marknadsandel är ungefär [… %]. Med tanke på denna kraftiga koncentration på marknaden, och i avsaknad av andra indikatorer som visar på motsatsen, bör slutsatsen dras att sorterade sändningar ekonomiförsändelser på annat håll i Sverige än i storstadsområden inte är direkt konkurrensutsatta i Sverige (13). Därför gäller artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG inte avtal avsedda att möjliggöra utövandet av sådan verksamhet i Sverige.

(13)

När det gäller oadresserad direktmarknadsföring, som för detta direktivs syften avser oadresserade försändelser för marknadsföringsändamål, har Posten en beräknad marknadsandel på [… %] uttryckt i värde, och den största betydande konkurrenten har en marknadsandel på [… %] uttryckt i värde. Enligt Posten är en större marknad för distribution av reklam den relevanta marknaden att mäta Postens marknadsandel emot. Utöver ODR skulle en sådan marknad omfatta andra reklamdistributionskanaler, såsom tidningsreklam, tv- och radioreklam, utomhusreklam, annonsering via Internet, sponsring m.m. På en sålunda definierad marknad skulle Postens andel vara ungefär [… %] (14). Förekomsten av en enda, stor marknad som omfattar reklam i olika media har emellertid redan undersökts och förkastats i ett tidigare kommissionsbeslut (15). Det går därför inte att avgöra om direkt konkurrens föreligger om man använder reklamdistributionsmarknaden som referens. Marknaden för oadresserad direktmarknadsföring bör därför granskas separat. Med tanke på den kraftiga koncentrationen på marknaden, och på den fasta rättspraxis som nämns i skäl 11 ovan, och i avsaknad av andra indikatorer som visar på motsatsen, bör slutsatsen dras att oadresserad direktmarknadsföring inte är direkt konkurrensutsatta i Sverige. Därför gäller artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG inte avtal avsedda att möjliggöra utövandet av sådan verksamhet i Sverige.

(14)

Posten anser att det finns en enda marknad för ”standardiserad distribution av paket, paketsändningar och pall i nationella, regionala eller globala transportnätverk”, som de kallar Marknaden för terminalbehandlat styckegods. Dessa olika uppgifter har som gemensam nämnare att det centralt i nätverken finns sorteringsterminaler för hantering av stora mängder gods. På en sålunda definierad marknad skulle Posten ha en andel av mellan [… %] och [… %]. Detta täcker emellertid väldigt olika marknadsandelar, mellan [… %] uttryckt i värde för inrikes expressleveranser och [… %] uttryckt i värde för inrikes standardiserad distribution av paket. Detta är inte förenligt med en enda marknad. Inrikes standardiserad distribution av paket måste därför betraktas för sig, eftersom det handlar om andra behov (allmän postservice), och där den tekniska processen för tjänsteutövandet normalt sett skiljer sig kraftigt från de övriga distributionsformerna. Postens marknadsposition för sådana tjänster är relativt stark, med en beräknad marknadsandel som under perioden 2005–2007 stabilt har legat mellan [… %] och [… %] uttryckt i värde (16). Även om situationen kan ändras under de kommande åren, till följd av att två nya konkurrenter kommit in på marknaden under (senare delen av) 2007, kan man fastställa att denna tjänstekategori inte är direkt konkurrensutsatt i Sverige. Därför gäller artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG inte avtal avsedda att möjliggöra utövandet av sådan verksamhet i Sverige.

(15)

Enligt de uppgifter som Posten tillhandahållit finns det en enda marknad för outsourcing av intern kontorsservice. Som visats i skäl 2 l ovan omfattar denna marknad olika tjänstetyper, allt från en eller flera postrelaterade tjänster, som närtjänster, till städtjänster. Kombinationen av tjänster beror på de enskilda kundernas önskemål. Bortsett från alla övriga synpunkter på bristen av utbytbarhet mellan så skilda tjänster som städning och närtjänster, på både utbuds- och efterfrågesidan, kan det inte fastställas på förhand vilka tjänster som kommer att kombineras om en eller flera kunder begär dem. Därför skulle ett beslut om rättsliga ramar för outsourcing av intern kontorsservice medföra stor rättslig osäkerhet. Under dessa omständigheter kan outsourcing av interna kontorstjänster såsom de definieras i Postens anmälan inte bli föremål för att beslut enligt artikel 30 i direktiv 2004/17/EG som en enda tjänstekategori.

(16)

Som fastställs i skäl 2 b ovan finns det i Sverige en separat marknad för sorterade sändningar ekonomiförsändelser i storstadsområden. På denna marknad beräknas Postens andel 2007 ha uppgått till cirka [… %] uttryckt i värde. Med tanke på koncentrationen på denna marknad, där den största konkurrenten 2007 hade en andel på uppskattade [… %] uttryckt i värde, bör dessa faktorer anses visa att direkt konkurrens föreligger.

(17)

När det gäller inrikes standardpakettjänst, företag-till-företag, hade Posten 2007 en marknadsandel på cirka [… %] uttryckt i värde. Med tanke på att de beräknade sammanlagda marknadsandelarna för de två största konkurrenterna på inrikesmarknaden uppgår till [… %] och att de sammanlagda marknadsandelarna för de tre största konkurrenterna ligger mellan [… %] och [… %] uttryckt i värde, kan de tre största konkurrenterna inte sägas ha en obetydande andel av marknaden, och det kan fastställas att verksamheten är direkt konkurrensutsatt.

(18)

Postens marknadsandel för inrikes tjänster uppgick 2007 uppskattningsvis till mellan [… %] och [… %] uttryckt i värde. Den största konkurrentens andel, som 2007 låg mellan [… %] och [… %] uttryckt i värde, uppgår till ungefär hälften av Postens andel, och på den nivån kan det anses att konkurrenten kan utöva ett betydande konkurrenstryck på Posten. Dessa faktorer bör därför ses som en indikation på direkt konkurrensutsatthet.

(19)

På denna marknad hade Posten 2007 en andel mellan [… %] och [… %], medan de två största konkurrenterna tillsammans hade mellan [… %] och [… %]. Dessa faktorer bör därför ses som en indikation på direkt konkurrensutsättning för inrikes express- och budtjänster.

(20)

Postens andel av marknaden för internationella pakettjänster enligt skäl 2 h ovan uppgick 2007 till [… %], medan den största konkurrenten låg på en jämförbar nivå, med en andel på [… %]. De båda största konkurrenterna tillsammans hade en nästan dubbelt så stor marknadsandel som Posten, dvs. mellan [… %] och [… %]. Dessa faktorer bör därför ses som en indikation på direkt konkurrensutsatthet för internationella pakettjänster.

(21)

På marknaden för inrikes palltjänster enligt skäl 2 i ovan har Posten en beräknad marknadsandel på [… %]. Enligt de uppgifter som Posten lämnat ”(…) domineras marknaden av DHL, Schenker, DSV och Posten, där Posten och DSV tävlar om tredjeplatsen. Dessutom finns såväl lokala som rikstäckande åkerier, som erbjuder transporter av pall. Det finns cirka 14 000 företag i Sverige inom transportbranschen och det är omöjligt att säga hur många av dessa som också har en palltjänst i sitt sortiment.” Dessa faktorer bör därför ses som en indikation på direkt konkurrensutsatthet.

(22)

På marknaden för tredje- och fjärdepartslogistik enligt skäl 2 k ovan har Posten en ganska försumbar marknadsandel på [… %], och ”ett stort antal svenska och internationella aktörer [är] verksamma [på den marknaden], såsom DHL, Schenker, DSV och Green Cargo. Därutöver finns företag som har sitt ursprung i rederi- eller speditionsbranschen och har ett eget globalt nätverk, såsom Maersk och Tradimus”, enligt de uppgifter som Posten lämnat. Detta kan därför ses som en indikation på direkt konkurrensutsättning.

(23)

För detta besluts syften definieras filatelitjänster som ”försäljning av frimärken och frimärkesprodukter till främst frimärkessamlare samt gåvo- och souvenirköpare”. Enligt de uppgifter som Posten lämnat är Posten det största företag som löpande ger ut nya frimärken i Sverige. Andra aktörer som erbjuder nyutgivna frimärken på den svenska filatelimarknaden är lokalt etablerade svenska postoperatörer och utländska, främst nordiska, postoperatörer. Filatelimarknaden är emellertid inte begränsad till frimärken som tillhandahålls av postoperatörer, utan omfattar också försäljning av frimärken på auktion, via frimärkshandlare och på nätet via olika försäljnings- och auktionssajter. Postens beräknade marknadsandel på den allmänna svenska marknaden för filatelitjänster, via återförsäljare eller auktionshus, uppgår till [… %], medan auktionshusen har en gemensam marknadsandel på [… %], frimärkshandlarna tillsammans [… %] och Internetförsäljningen sammanlagt [… %]. Övriga postoperatörer i Sverige har en marknadsandel på sammanlagt [… %]. De sammanlagda marknadsandelarna för de tre största auktionshusen ([… %]) är något större än Postens andel. Dessa faktorer bör därför ses som en indikation på direkt konkurrensutsättning för filatelitjänster, oberoende av huruvida marknaden ses som en sammanhängande marknad eller delas upp i frimärkshandel och frimärksauktioner.

IV.   SLUTSATSER

(24)

Med tanke på de omständigheter som granskats i skälen 2–23 bör villkoren för direkt konkurrensutsatthet enligt artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG anses vara uppfyllda när det gäller följande tjänster i Sverige.

a)

Sorterade sändningar ekonomiförsändelser i storstadsområden.

b)

Inrikes standardpakettjänst, företag-till-företag.

c)

Inrikes standardpakettjänst, företag-till-kund.

d)

Inrikes express- och budtjänster för paket.

e)

Inrikes palltjänster (även kallade lätta frakttjänster).

f)

Tredje- och fjärdepartslogistik.

g)

Filatelitjänster.

h)

Internationella pakettjänster.

(25)

Eftersom obegränsat tillträde till marknaden anses föreligga bör direktiv 2004/17/EG inte gälla när avtalsparter utfärdar avtal för tjänster enligt a–h i skäl 24, som utförs i Sverige, och inte heller om formgivningstävlingar organiseras för sådan verksamhet i Finland.

(26)

Detta beslut grundar sig på den rättsliga och faktiska situationen i juni till september 2008 sådan den ter sig i ljuset av de uppgifter som lämnats av Posten och Konungariket Sverige. Beslutet kan komma att ändras om betydande förändringar i den rättsliga och faktiska situationen skulle medföra att villkoren för tillämpning av artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG inte längre är uppfyllda.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2004/17/EG ska inte omfatta avtal som ingås av avtalsparter och som avser genomförandet av följande verksamheter i Sverige:

a)

Sorterade sändningar ekonomiförsändelser i storstadsområden.

b)

Inrikes standardpakettjänst, företag-till-företag.

c)

Inrikes standardpakettjänst, företag-till-kund.

d)

Inrikes express- och budtjänster för paket.

e)

Inrikes palltjänster (även kallade lätta frakttjänster).

f)

Tredje- och fjärdepartslogistik.

g)

Filatelitjänster.

h)

Internationella pakettjänster.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Konungariket Sverige.

Utfärdat i Bryssel den 19 december 2008.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 134, 30.4.2004, s. 1.

(2)  Storstad definieras som vissa postnummerområden i större tätorter och deras omgivning, som Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås.

(3)  I genomsnitt 0,40 SEK. Som jämförelse kan sägas att ett oprioriterat brev på upp till 20 g (enskild försändelse) kostar 4,0 SEK och priset för oprioriterade massförsändelser utanför storstadsområdena är 2,84 SEK. I genomsnitt är priset i storstadsområdena 16,39 % lägre för ekonomiförsändelser i massutskick.

(4)  Not av den 28 februari 2008, dnr 656/2007.

(5)  EGT L 15, 21.1.1998, s. 14.

(6)  Konfidentiell information.

(7)  Uttryckt i värde var marknadsandelen [… %] för åren 2005, 2006 och 2007, medan motsvarande marknadsandelar uttryckt i volym för samma år var [… %].

(8)  Se ansökan punkt 3.1 C, s. 25–26.

(9)  Exempelvis saknar runt en fjärdedel av hushållen i Sverige Internetanslutning. Dessutom anges det att ”drygt hälften” av Sveriges befolkning betalar sina räkningar via Internet, vilket å andra sidan innebär att nästan hälften inte gör det.

(10)  Se även de likartade slutsatserna i skäl 10 i kommissionens beslut 2007/564/EG av den 6 augusti 2007 om undantag av vissa tjänster inom postsektorn i Finland, förutom på Åland, från tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (EUT L 215, 18.8.2007, s. 21).

(11)  2005: [… %], 2006: [… %].

(12)  Se punkt 328 i Förstainstansrättens dom (tredje avdelningen) av den 28 februari 2002. Atlantic Container Line AB m.fl. mot Europeiska kommissionen. Mål T-395/94. Rättsfallssamling 2002, s. II-00875.

(13)  Befolkningstätheten togs inte med som relevant faktor i beslut 2007/564/EG avseende Finland, vars befolkningstäthet (17,4 invånare per kvadratkilometer den 1 januari 2007) är lägre än Sveriges (22,2 invånare per kvadratkilometer den 1 januari 2007).

(14)  Inbegripet dess adresserade direktmarknadsföring, som Posten emellertid i sin ansökan anser vara del av den adresserade fysiska meddelandemarknaden, ”med hänsyn till bland annat den indelning av posttjänster som görs i Försörjningsdirektivet”.

(15)  Se punkt 11 i kommissionens beslut av den 8 april 2005 (mål nr IV/M.3648 – Gruner + Jahr/MPS). De medier som undersöktes var reklam i tidskrifter, tv, radio och på Internet. I detta sammanhang kan även punkt 15 i kommissionens beslut av den 24 januari 2005 (mål nr IV/M.3579 – WPP/Grey) beaktas, där det bland annat fastställs att det verkar som om olika medietyper kompletterar varandra, snarare än att de vore utbytbara, eftersom olika media kan vända sig till olika publik på olika sätt.

(16)  Enligt en undersökning som tillhandahållits av Posten och som medföljde deras ansökan skiljer Posten inte mellan dessa båda tjänstetyper. Både kund-till-kund och kund-till-företag tillhandahålls under samma produktnamn (postpaket). På grund av denna utbytbarhet på utbudssidan är det lämpligt att behandla dessa tjänster som en enda C2X-tjänst. Detta är också förenligt med den analys som antogs för Finland i beslut 2007/564/EG.


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/57


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 22 december 2008

om fastställande av att artikel 30.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster inte ska tillämpas på produktion av el i Tjeckien

[delgivet med nr K(2008) 8569]

(Endast den tjeckiska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2009/47/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (1), särskilt artikel 30.4 och 30.6,

med beaktande av den ansökan som Republiken Tjeckien lämnade in per e-post den 3 juli 2008,

efter samråd med rådgivande kommittén för offentlig upphandling, och

av följande skäl:

I.   BAKGRUND

(1)

Den 3 juli 2008 mottog kommissionen per brev en begäran från Tjeckien i enlighet med artikel 30.4 i direktiv 2004/17/EG. I ett e-brev av den 26 september 2008 begärde kommissionen kompletterande upplysningar, som de tjeckiska myndigheterna överlämnade i ett e-brev av den 9 oktober 2008.

(2)

Den begäran som Republiken Tjeckien har inkommit med avser produktion av el.

(3)

Begäran åtföljdes av en skrivelse från en oberoende nationell myndighet, (Energetický regulační úřad, den tjeckiska energitillsynsmyndigheten), samt en skrivelse från ytterligare en oberoende myndighet (Úřad pro ochranu hospodářské soutěže, den tjeckiska konkurrensmyndigheten). Båda dessa myndigheter analyserar tillträdesvillkoren till den relevanta marknaden och finner att denna är obegränsad, men samtidigt fastslår ingen av dem att de ytterligare villkoren som rör marknadens direkta konkurrensutsättning är uppfyllda i fråga om elproduktion i Tjeckien.

II.   RÄTTSLIG RAM

(4)

Enligt artikel 30 i direktiv 2004/17/EG ska kontrakt som syftar till att medge utförandet av en av de verksamheter som direktivet är tillämpligt på inte omfattas av direktivet, om den aktuella verksamheten i den medlemsstat där den utövas är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde. Bedömningen av om en verksamhet är direkt konkurrensutsatt ska grunda sig på objektiva kriterier med beaktande av de speciella omständigheterna i den berörda sektorn. Tillträdet till marknaden betraktas som fritt om medlemsstaten har genomfört och tillämpar de relevanta bestämmelser i gemenskapsrätten genom vilka en viss sektor eller en del av en sådan konkurrensutsätts. Rättsakterna förtecknas i bilaga XI till direktiv 2004/17/EG, där det för elsektorns del hänvisas till Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (2). Direktiv 96/92/EG har ersatts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG (3), enligt vilket det krävs en ännu högre grad av marknadsöppnande.

(5)

Tjeckien har genomfört och tillämpar inte bara direktiv 96/92/EG, utan också direktiv 2003/54/EG och har därigenom valt att införa juridisk och organisatorisk uppdelning för överförings- och distributionsnät, utom för de minsta distributionsföretagen. Dessa fortsätter att omfattas av särredovisningen, men är undantagna från kraven på juridisk och organisatorisk uppdelning om de har färre än 100 000 kunder eller levererar till elsystem som 1996 hade en konsumtion på mindre än 3 TWh. Vidare har det skett en uppdelning av ägandet av den systemansvarige för överföringssystemet, CEPS. Därför bör i enlighet med artikel 30.3 första stycket tillträdet till marknaden anses vara fritt.

(6)

Den direkta konkurrensutsättningen bör bedömas på grundval av flera olika indikatorer varav ingen i sig är utslagsgivande. När det gäller de marknader som berörs av detta beslut utgör de viktigaste aktörernas marknadsandelar på en viss given marknad ett kriterium som bör beaktas. Ett annat kriterium är koncentrationsgraden på dessa marknader. Med tanke på de berörda marknadernas egenskaper bör ytterligare kriterier också beaktas, som balansmekanismens funktion, priskonkurrens och den utsträckning i vilken kunder byter leverantör.

(7)

Detta beslut påverkar inte tillämpningen av konkurrensreglerna.

III.   BEDÖMNING

(8)

Den begäran som har lämnats in av Tjeckien avser produktion av el.

(9)

Republiken Tjeckien anser i sin begäran att den relevanta geografiska marknaden avser en marknad som är större än det nationella territoriet och omfattar territorierna för Tjeckien, Polen, Slovakien, Österrike och Tyskland. Det hävdas att det som främst motiverar denna marknadsdefinition är den höga graden av sammanlänkningskapacitet (med flera medlemsstater) i förhållande till inhemsk elkraftgenerering och efterfrågan. Enligt de upplysningar som de tjeckiska myndigheterna lämnade i sitt svar av den 9 oktober 2008 exporterades 25,6 TWh 2007 och under samma år importerades 9,5 TWh. Tjeckien är således en nettoexportör av elektricitet med en nettoexport på 16,1 TWh, vilket motsvarar nästan 20 % (4) av den totala elproduktionen netto (81,4 TWh). Ett ytterligare argument som anfördes som belägg för en vidare geografisk marknad är en utveckling mot priskonvergens mellan den nationella marknaden inom Tjeckien och den tyska marknaden liksom en allt större roll för energibörsen i Prag, PXE.

(10)

En relativt hög sammanlänkningskapacitet och priskonvergens räcker emellertid inte för att beskriva en relevant marknad. De lokala marknadsreglerna, särskilt en marknadsaktörs dominerande ställning och oumbärlighet (vilket är fallet i Tjeckien med operatören CEZ) kan också leda till en snävare definition av marknaden. I det här sammanhanget är det viktigt att konstatera att, enligt de tjeckiska myndigheternas svar av den 9 oktober 2008, den övervägande delen av den ökande volymen på energibörsen PXE härrör från transaktioner som inbegriper CEZ. Kommissionen har vidare i sin utredning av energisektorn (5), med avseende på möjliga definitioner av geografisk marknad som går utöver den nationella ramen, analyserat huruvida vissa länder i Centraleuropa skulle kunna ingå som en del av möjliga par av relevanta marknader. När det gäller länderparet Österrike–Tyskland förhindrade den dominerande operatörens storlek i förening med överlastningen på det interna österrikiska nätet kommissionen från att dra slutsatsen att den relevanta marknaden skulle vara vidare än den nationella marknaden. På motsvarande sätt i fråga om Tjeckien och Slovakien leder de respektive dominerande operatörernas storlek och deras oumbärlighet när det gäller att möta efterfrågan till slutsatsen att även dessa båda länderpar inte är del av en och samma relevanta geografiska marknad. Kommissionen har dessutom nyligen undersökt de österrikiska och polska elproduktionsmarknaderna och kom fram till att de var nationella i geografisk räckvidd (6). I sitt nyligen av den 26 november 2008 fattade beslut K(2008) 7367 (7) i ett antitrustärende riktat till E.ON beträffande den tyska grossistmarknaden slutligen, ansåg kommissionen att den marknaden var nationell i sin räckvidd, och att grannländer (vare sig västerut eller österut) inte utgör en del av en bredare geografisk marknad.

(11)

Följaktligen bör förekomsten av en regional marknad förkastas. Detta är också förenligt med yttrandet från den tjeckiska konkurrensmyndigheten att ”vid bedömningen av [tillämpningen enligt artikel 30], utgick myndigheten, med beaktande av dess befintliga granskning, från antagandet att den relevanta marknaden för produktion av el bör, i geografiskt hänseende, definieras av Tjeckiens territorium.” Därför bör Republiken Tjeckiens territorium betraktas som den relevanta marknaden vid bedömningen av huruvida villkoren i artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG är uppfyllda.

(12)

Såsom framgår av en fast praxis (8) vad gäller kommissionens beslut enligt artikel 30 ansåg kommissionen, i fråga om elproduktion, att ”en indikator på konkurrensgraden på de nationella marknaderna är den totala marknadsandelen för de tre största producenterna”. Enligt tabell ”6: Ställningen för grossistmarknaden”, s. 12 ff. i ”Kommissionens arbetsdokument: Följedokument till rapport om framstegen i arbetet med att upprätta den inre el- och gasmarknaden” (9) uppgick de tre största producenternas andel 2006 till 69,4 % av elproduktionen och ökade till 73,9 % 2007. Enligt de upplysningar som de tjeckiska myndigheterna lämnade i sitt svar av den 9 oktober 2008, stod det dominerande företaget för nästan 70 % av den totala befintliga elproduktionskapaciteten, medan den nästa största och tredje största producenten stod för 3,5 respektive 3 %. Dessa koncentrationsnivåer är högre än det motsvarande procentandel, 39 %, som det hänvisas till när det gäller Förenade kungariket i kommissionens beslut 2006/211/EG (10) och 2007/141/EG (11). De är också betydligt högre än den nivå (52,2 %) som i kommissionens beslut 2008/585/EG (12) anges för Österrike och är likaså högre än den nivå (58 % av elproduktionen brutto) som anges i kommissionens beslut 2008/741/EG (13) i fråga om Polen.

(13)

De tjeckiska koncentrationsnivåerna när det gäller de tre största operatörerna är slutligen snarlika eller lägre än de motsvarande nivåer för Finland (73,6 %) och Sverige (86,7 %) som anges i kommissionens beslut 2006/422/EG (14) och 2007/706/EG (15). Det finns emellertid en viktig skillnad mellan den tjeckiska situationen å ena sidan och den svenska och finska å andra sidan. I Tjeckien finns det framför allt en enda dominerande operatör medan de övriga två av de tre största operatörerna har marknadsandelar som är tjugofalt mindre (med 3 % som den lägsta andelen och nästan 70 % som den högsta). I Finland visar motsvarande siffror att operatören med en marknadsandel på 18,3 % hade den minsta marknadsandelen av de tre största operatörerna och operatören med en marknadsandel på 33,70 % den största marknadsandelen. Situationen är likartad i Sverige där det finns ett spann på mellan som lägst 17,4 % och som högst 47,1 % i marknadsandel.

(14)

Det är skäl att påpeka i detta sammanhang att enligt EG-domstolens fasta rättspraxis (16)”är mycket stora marknadsandelar i sig, utom i undantagsfall, tecken på förekomsten av dominerande ställning. Så är fallet med en marknadsandel på 50 %”.

(15)

Importerad elektricitet står för drygt 11 % av Tjeckiens totala efterfrågan på el (17), vilket, även om den överstiger andelen importerad el i Polen, är mindre än hälften av elimportandelen i Österrike (18)  (19). I det svenska och finska fallet kompenseras dock koncentrationsnivåerna av att det på marknaden finns ”ett konkurrenstryck (…) eftersom el kan importeras från leverantörer utanför territoriet (…)” (20). Det är därför svårt att finna att det skulle föreligga ett betydande konkurrenstryck från importerad el i Tjeckien och det förhållande att det skulle finnas transportkapacitet för att väsentligt höja importnivån är enbart teoretiskt eftersom Tjeckien har varit en nettoexportör varje år åtminstone sedan 2003 och på medellång sikt kommer att fortsätta att vara det. Denna koncentrationsgrad kan därför inte ses som en indikator på att produktions- och grossistmarknaderna direkt utsätts för konkurrens.

(16)

De tjeckiska myndigheternas svar av den 9 oktober 2008 antyder också att CEZ planerar merparten av framtida storskaliga elproduktionsprojekt i fråga om kraftöverföringsnät, särskilt genom planerad utbyggnad av kärnkraften, planerade investeringar för att förlänga driften vid det befintliga kärnkraftsverket Dukovany samt projekterade kol- och gaseldade elkraftverk. Förutom CEZ:s planer finns det även andra projekt, särskilt på området förnybara energikällor, som delvis planeras av andra operatörer på området för elöverföring och särskilt eldistribution.

(17)

Trots att balansmekanismerna endast står för en liten del av den totala producerade och/eller konsumerade el-volymen i en medlemsstat, bör balansmekanismernas sätt att fungera betraktas som ytterligare en indikator. Enligt nu tillgängliga uppgifter är balansmekanismens funktionssätt – särskilt den marknadsbaserade prissättningen och den välutvecklade intraday-marknaden med tidsgränser varje timme eller halvtimme för anbudsgivning, dvs. möjlighet för nätanvändare att ändra sina positioner varje timme eller halvtimme – sådant att det bör ses som en indikation på direkt konkurrensutsättning.

(18)

På grund av särdragen för el som produkt och eftersom det knappt finns några lämpliga ersättningsprodukter och ersättningstjänster, får priskonkurrens och prisbildning större betydelse vid en bedömning av konkurrenssituationen på elmarknaderna. När det gäller stora slutförbrukare i industrin kan antalet kunder som byter leverantör utgöra en indikator på priskonkurrens och är på så sätt indirekt ”en naturlig indikator” på hur väl konkurrensen fungerar. Om få kunder byter leverantör fungerar marknaden förmodligen inte optimalt, även om man inte bör bortse från fördelarna med möjligheten att omförhandla med den tidigare leverantören (21). Dessutom har ”en förekomst av reglerade slutanvändarpriser helt klart en avgörande betydelse för kundbeteendet […]. Även om det kan vara motiverat att behålla en reglering under en övergångsperiod kommer en sådan reglering i allt högre grad att orsaka snedvridningar när behovet av investeringar rycker närmare” (22).

(19)

Enligt senast tillgängliga uppgifterna har bytesfrekvensen i Tjeckien betecknats som varande på en ”hög nivå” (23) och, enligt de senaste uppgifter som de tjeckiska myndigheterna lämnat i deras svar av den 9 oktober, att ”nästan varannan kund inom storkundsegmentet har bytt elleverantör sedan elmarknaden öppnades för konkurrens”. Detta måste ses mot bakgrund till den situation som beskrivs i de tidigare besluten om elsektorn där bytesfrekvensen för stora och mycket stora industrikunder varierade mellan 75 % (beslut 2006/422/EG beträffande Finland) och 41,5 % (beslut 2008/585/EG beträffande Österrike). Vidare har leveransmarknaderna (för hushåll, industrikunder osv.) i kommissionens tidigare beslutspraxis definierats som separata produktmarknader och kan, på grund av påverkan av starka och väletablerade leverantörsföretag, uppvisa en annorlunda konkurrensbild än grossistmarknaden eller produktionsmarknaden. Den höga bytesfrekvensen kan därför inte tjäna som en otvetydig indikator på direkt konkurrensutsättning.

(20)

Situationen för produktion och grossistförsäljning av el i Tjeckien kan därför sammanfattas på följande sätt: De sammanlagda marknadsandelarna för de tre största elproducenterna är höga, vad som är viktigare är att den största elproducenten för egen del står för nästan 70 %, och detta uppvägs inte av importerad elektricitet eftersom Tjeckien tvärtemot har varit stadig nettoexportör av betydande elvolymer under de senaste fem åren. Enligt det som anges i skäl 17 utgör inte balansmekanismens funktionssätt ett hinder för direkt konkurrensutsättning av marknaden för elproduktion och det föreligger en hög bytesfrekvens. Den väl fungerande balanseringsmekanism och en hög bytesfrekvens kan dock inte uppväga den tämligen höga koncentrationsgraden, och i synnerhet den största producentens höga marknadsandel, också i beaktande av den rättspraxis som anges i ovanstående skäl 14.

IV.   SLUTSATSER

(21)

Mot bakgrund av de faktorer som diskuteras i skälen 9–20 kan man sluta sig till att produktionen av el i Tjeckien för närvarande inte är direkt konkurrensutsatt. Därför gäller artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG inte avtal avsedda att möjliggöra utövandet av sådan verksamhet i Tjeckien. Följaktligen bör direktiv 2004/17/EG fortsätta att tillämpas när upphandlande enheter tilldelar avtal i syfte att möjliggöra produktion av el i Tjeckien eller när de anordnar projekttävlingar avseende sådan verksamhet i Tjeckien.

(22)

Detta beslut grundas på de rättsliga och faktiska omständigheter i juli–oktober 2008 som framgår av de uppgifter som lämnats av Republiken Tjeckien, meddelandet från 2007 och arbetsdokumentet från 2007, slutrapporten samt 2007 års framstegsrapport och bilagan till den. Det kan komma att ändras om betydande förändringar i de rättsliga och faktiska förhållandena skulle medföra att villkoren för tillämpning av artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG uppfylls.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG är inte tillämplig på produktion av el i Tjeckien. Direktiv 2004/17/EG ska följaktligen fortsätta att tillämpas på kontrakt som ingås av upphandlande enheter i avsikt att göra det möjligt för dessa att bedriva sådan verksamhet i Tjeckien.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Tjeckien.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 2008.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 134, 30.4.2004, s. 1.

(2)  EGT L 27, 30.1.1997, s. 20.

(3)  EUT L 176, 15.7.2003, s. 37.

(4)  19,78 %. Den totala elexporten (brutto) uppgick till 31,45 % av den totala elproduktionen netto, medan den totala elimporten uppgick till 11,67 % av den totala elproduktionen netto. Jämfört med den totala elförbrukningen netto 2007 (omkring 59,7 TWh enligt de tjeckiska myndigheterna) uppgick den totala elexporten till 42,88 % och elexporten netto till 26.97 %, medan den totala elimporten uppgick till 15,91 % av den inhemska elförbrukningen netto.

(5)  Se KOM(2006) 851 slutlig, 10.1.2007: Kommissionens meddelande: Utredning i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1/2003 av de europeiska gas- och elsektorerna (nedan kallad slutrapporten) bilaga B, punkt A2.7, s. 339.

(6)  Se kommissionens beslut 2008/585/EG av den 7 juli 2008 om medgivande av undantag från Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster när det gäller produktion av el i Österrike (EUT L 188, 16.7.2008, s. 28) och kommissionens beslut 2008/741/EG av den 11 september 2008 om fastställande av att artikel 30.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster inte ska tillämpas på produktion och grossistförsäljning av el i Polen (EUT L 251, 19.9.2008, s. 35).

(7)  Ännu ej offentliggjort i EUT. Se pressrelease IP/08/1774 av den 26 november 2008.

(8)  Senast i ovan nämnda beslut 2008/585/EG och 2008/741/EG.

(9)  KOM(2008) 192 slutlig, 15.4.2008, i det följande kallad bilaga till 2007 års framstegsrapport. Själva rapporten SEK(2008) 460 kommer att kallas 2007 års framstegsrapport.

(10)  Kommissionens beslut av den 8 mars 2006 om fastställande av att artikel 30.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster skall tillämpas på elproduktionen i England, Skottland och Wales, (EUT L 76, 15.3.2006, s. 6).

(11)  Kommissionens beslut av den 26 februari 2007 om fastställande av att artikel 30.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster skall tillämpas på elproduktionen i England, Skottland och Wales (EUT L 62, 1.3.2007, s. 23).

(12)  Kommissionens beslut av den 7 juli 2008 om medgivande av undantag från Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster när det gäller produktion av el i Österrike (EUT L 188, 16.7.2008, s. 28).

(13)  Kommissionens beslut 2008/741/EG av den 11 september 2008 om fastställande av att artikel 30.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster inte ska tillämpas på produktion och grossistförsäljning av el i Polen (EUT L 251, 19.9.2008, s. 35).

(14)  Kommissionens beslut av den 19 juni 2006 om fastställande av att artikel 30.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster skall tillämpas på elproduktion och elförsäljning i Finland utom Åland (EUT L 168, 21.6.2006, s. 33).

(15)  Kommissionens beslut av den 29 oktober 2007 om medgivande av undantag från Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster när det gäller produktion och försäljning av el i Sverige (EUT L 287, 1.11.2007, s. 18).

(16)  Se punkt 38 i Förstainstansrättens dom (tredje avdelningen) av den 28 februari 2002. Atlantic Container Line AB m.fl. mot Europeiska kommissionen. Mål T-395/94. Rättsfallssamling 2002, s. II-00875.

(17)  Dvs. den mängd el som behövs för intern konsumtion och export.

(18)  23,5 % enligt uppgifter från österrikiska myndigheter.

(19)  Skäl 10 i beslut 2008/585/EG. ”[…] importerad el stod för cirka en fjärdedel av det totala behovet, särskilt el för grundbelastningen.”

(20)  Skäl 12 i beslut 2007/706/EG. När det gäller Sverige och Finland har förekomsten av en regional marknad lämnats öppen, vilket, om det tas som referens, innebär att koncentrationsnivåerna hamnar på 40 %.

(21)  Rapporten från 2005, s. 9.

(22)  Den tekniska bilagan, s. 17.

(23)  Se 2007 års framstegsrapport, s. 8, punkt 7.


23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/62


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 22 januari 2009

om befrielse för vissa parter från utvidgningen till vissa cykeldelar av den antidumpningstull på cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 2474/93, senast bibehållen och ändrad genom förordning (EG) nr 1095/2005, och om hävande av det uppskjutande av betalningen av den utvidgade antidumpningstullen på vissa cykeldelar med ursprung i Folkrepubliken Kina som beviljats vissa parter enligt kommissionens förordning (EG) nr 88/97

[delgivet med nr K(2009) 157]

(2009/48/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 71/97 av den 10 januari 1997 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som införs genom rådets förordning (EEG) nr 2474/93 på cyklar som har sitt ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av vissa cykeldelar från Folkrepubliken Kina, samt om uttag av den utvidgade tullen på sådan import som registrerats enligt förordning (EG) nr 703/96 (2) (nedan kallad utvidgningsförordningen),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 88/97 av den 20 januari 1997) om bemyndigande av att import av vissa cykeldelar med ursprung i Folkrepubliken Kina befrias från utvidgning genom rådets förordning (EG) nr 71/97 av den antidumpningstull som införs genom rådets förordning (EEG) nr 2474/93 (3) (nedan kallad förordningen om befrielse), särskilt artikel 7,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

(1)

Efter ikraftträdandet av förordningen om befrielse har ett antal cykelmonteringsföretag på grundval av artikel 3 i den förordningen ansökt om befrielse från den antidumpningstull som genom rådets förordning (EG) nr 71/97 utvidgades till att även gälla import av vissa cykeldelar från Kina (nedan kallad den utvidgade antidumpningstullen). Kommissionen har i Europeiska unionens officiella tidning låtit offentliggöra ett flertal förteckningar över cykelmonteringsföretag (4) för vilka betalningen av den utvidgade antidumpningstullen på sådan import av essentiella cykeldelar som de sökande deklarerade för övergång till fri omsättning sköts upp på grundval av artikel 5.1 i förordningen om befrielse.

(2)

Efter offentliggörandet av en förteckning över parter som var föremål för undersökning (5) valdes en undersökningsperiod ut. Denna period fastställdes som tiden från och med den 1 januari 2007 till och med den 30 juni 2008. Ett frågeformulär sändes till alla parter som var föremål för undersökning, för inhämtande av uppgifter om parternas monteringsverksamhet under undersökningsperioden.

A.   ANSÖKNINGAR OM BEFRIELSE FRÅN PARTER SOM FÅTT BETALNINGEN AV DEN UTVIDGADE ANTIDUMPNINGSTULLEN UPPSKJUTEN

1.   Godtagbara ansökningar om befrielse

(3)

Kommissionen mottog från de parter som förtecknas i tabell 1 alla uppgifter som behövdes för att avgöra om parternas ansökningar kunde godtas. Dessa parter har fått betalningen av antidumpningstullen uppskjuten efter detta datum. Deras uppgifter granskades samt kontrollerades vid behov på plats hos de berörda parterna. På grundval av dessa uppgifter fann kommissionen att ansökningarna från de parter som förtecknas i tabell 1 var godtagbara enligt artikel 4.1 i förordningen om befrielse.

Tabell 1

Företag

Adress

Land

Taric-tilläggsnummer

Blue Ocean Hungary Ltd

Sukorói u. 8, 8097 Nadap

HU

A858

Canyon Bicycles GmbH

Koblenzer Strasse 236, 56073 Koblenz

DE

A856

Euro Bike Products

Ul. Starolecka 18, 61–361 Poznan

PL

A849

KOVL spol. s.r.o.

Choceradská 3042/20, 14100 Prag

CZ

A838

MICPOL

Ul. Myśliborska 93A/62, 03–185 Warszawa

PL

A839

N&W Cycle GmbH

Mühlenhof 5, 51598 Friesenhagen

DE

A852

Radsportvertrieb Dietmar Bayer GmbH

Zum Acker 1, 56244 Freirachdorf

DE

A850

Special Bike Società Cooperativa

Via dei Mille n. 50, 71042 Cerignola (FG)

IT

A533

(4)

De av kommissionen slutligen fastställda faktiska omständigheterna visade, för alla dessa sökande, att det sammanlagda värdet av de delar med ursprung i Kina som de sökande använde i sin cykelmonteringsverksamhet var lägre än 60 % av det sammanlagda värdet av alla delar som användes i denna monteringsverksamhet, och att deras monteringsverksamhet därför inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 13.2 i grundförordningen.

(5)

Av detta skäl och i enlighet med artikel 7.1 i förordningen om befrielse bör de parter som förtecknas i tabellen ovan befrias från den utvidgade antidumpningstullen.

(6)

I enlighet med artikel 7.2 i förordningen om befrielse bör befrielsen från den utvidgade antidumpningstullen för parterna i tabell 1 gälla med verkan från och med dagen för mottagandet av deras ansökningar om befrielse. Deras tullskuld för den utvidgade antidumpningstullen bör anses såsom upphävd från och med dagen för mottagandet av deras ansökningar om befrielse.

2.   Icke godtagbara ansökningar om befrielse samt återtagna ansökningar

(7)

Parten i tabell 2 har också ansökt om befrielse från den utvidgade antidumpningstullen.

Tabell 2

Företag

Adress

Land

Taric-tilläggsnummer

Eusa Mart

European Sales & Marketing GmbH & Co. KG

An der Welle 4, 60322 Frankfurt am Main

DE

A857

(8)

Denna part besvarade inte frågeformuläret.

(9)

Eftersom parten i tabell 2 inte uppfyllde de kriterier för befrielse som anges i artikel 6.2 i förordningen om befrielse, måste kommissionen i enlighet med artikel 7.3 i den förordningen avslå dess ansökan om befrielse. Mot bakgrund av detta måste uppskjutandet enligt artikel 5 i förordningen om befrielse av betalningen av den utvidgade antidumpningstullen hävas, och den utvidgade antidumpningstullen måste tas ut, från och med dagen för mottagandet av partens ansökan.

B.   ANSÖKNINGAR OM BEFRIELSE FRÅN PARTER SOM TIDIGARE INTE FÅTT BETALNINGEN AV DEN UTVIDGADE ANTIDUMPNINGSTULLEN UPPSKJUTEN

1.   Godtagbara ansökningar om befrielse för vilka uppskjutande av betalningen av den utvidgade antidumpningstullen bör beviljas

(10)

Härmed underrättas berörda parter om att en ytterligare ansökan om befrielse enligt artikel 3 i förordningen om befrielse har mottagits från parten i tabell 3. Uppskjutandet av betalningen av den utvidgade antidumpningstullen med anledning av denna ansökan bör gälla från och med den dag som anges i kolumnen med rubriken ”Fr.o.m.”.

Tabell 3

Företag

Adress

Land

Befrielse enligt förordning (EG) nr 88/97

Fr.o.m.

TARIC-tilläggsnummer

Winora-Staiger GmbH

Max-Planck-Strasse 6, 97526 Sennfeld

DE

Artikel 5

27.11.2008

A894

2.   Icke godtagbara ansökningar om befrielse

(11)

De parter som förtecknas i tabell 4 har också ansökt om befrielse från den utvidgade antidumpningstullen.

Tabell 4

Företag

Adress

Land

Cicli B Radsport Bornmann Import + Versand

Königstor 48, 34117 Kassel

DE

MSC Bikes SL

C/Hostalets, Nave 3. Pol. Ind. Puig-Xorigué, 08540 Centelles, Barcelona

ES

(12)

Dessa parters ansökningar uppfyllde inte kraven för att godkännas i artikel 4.1 i förordningen om befrielse, eftersom dessa sökande använder essentiella cykeldelar för tillverkning eller montering av cyklar i kvantiteter som underskrider 300 enheter per typ månatligen.

(13)

De berörda parterna underrättades om detta och gavs tillfälle att lämna synpunkter. Dessa parter kunde inte beviljas uppskjuten betalning av den utvidgade antidumpningstullen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De parter som förtecknas i tabell 1 befrias härmed från utvidgningen till import av vissa cykeldelar från Kina genom förordning (EG) nr 71/97 av den slutgiltiga antidumpningstull på cyklar med ursprung i Kina som infördes genom förordning (EEG) nr 2474/93 (6).

Befrielsen ska för varje part gälla med verkan från och med den dag som anges i kolumnen med rubriken ”Fr.o.m.”.

Tabell 1

Förteckning över befriade parter

Företag

Adress

Land

Befrielse enligt förordning (EG) nr 88/97

Fr.o.m.

Taric-tilläggsnummer

Blue Ocean Hungary Ltd

Sukorói u. 8, 8097 Nadap

HU

Artikel 7

30.1.2008

A858

Canyon Bicycles GmbH

Koblenzer Strasse 236, 56073 Koblenz

DE

Artikel 7

4.12.2007

A856

Euro Bike Products

Ul. Starolecka 18, 61–361 Poznan

PL

Artikel 7

6.8.2007

A849

KOVL spol. s.r.o

Choceradská 3042/20, 14100 Prag

CZ

Artikel 7

29.3.2007

A838

MICPOL

Ul. Myśliborska 93A/62, 03–185 Warszawa

PL

Artikel 7

17.4.2007

A839

N&W Cycle GmbH

Mühlenhof 5, 51598 Friesenhagen

DE

Artikel 7

11.10.2007

A852

Radsportvertrieb Dietmar Bayer GmbH

Zum Acker 1, 56244 Freirachdorf

DE

Artikel 7

25.6.2007

A850

Special Bike Società Cooperativa

Via dei Mille n. 50, 71042 Cerignola (FG)

IT

Artikel 7

22.1.2008

A533

Artikel 2

Den ansökan om befrielse från den utvidgade antidumpningstullen som parten i tabell 2 ingett på grundval av artikel 3 i förordning (EG) nr 88/97 avslås härmed.

Uppskjutandet enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 88/97 av betalningen av den utvidgade antidumpningstullen hävs härmed för den berörda parten, med verkan från och med den dag som anges i kolumnen med rubriken ”Fr.o.m.”.

Tabell 2

Förteckning över parter för vilka uppskjutandet av betalningen hävs

Företag

Adress

Land

Uppskjutande enligt förordning (EG) nr 88/97

Fr.o.m.

Taric-tilläggsnummer

Eusa Mart

European Sales & Marketing GmbH & Co. KG

An der Welle 4, 60322 Frankfurt am Main

DE

Artikel 5

7.1.2008

A857

Artikel 3

Förteckningen i tabell 3 nedan utgör en uppdaterad förteckning över parter som är föremål för undersökning enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 88/97. Uppskjutandet av betalningen av den utvidgade antidumpningstullen med anledning av dessa ansökningar började gälla den dag som anges i kolumnen med rubriken ”Fr.o.m.” i tabell 3.

Tabell 3

Företag

Adress

Land

Uppskjutande enligt förordning (EG) nr 88/97

Fr.o.m.

Taric-tilläggsnummer

Winora-Staiger GmbH

Max-Planck-Strasse 6, 97526 Sennfeld

DE

Artikel 5

27.11.2008

A894

Artikel 4

De ansökningar om befrielse från den utvidgade antidumpningstullen som de parter som förtecknas i tabell 4 har ingett avslås härmed.

Tabell 4

Förteckning över parter vars ansökan om befrielse avslås

Företag

Adress

Land

Cicli B Radsport Bornmann Import + Versand

Königstor 48, 34117 Kassel

DE

MSC Bikes SL

C/Hostalets, Nave 3. Pol. Ind. Puig-Xorigué, 08540 Centelles, Barcelona

ES

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna och till de parter som förtecknas i artiklarna 1, 2, 3 och 4.

Utfärdat i Bryssel den 22 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Catherine ASHTON

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2)  EGT L 16, 18.1.1997, s. 55.

(3)  EGT L 17, 21.1.1997, s. 17.

(4)  EGT C 45, 13.2.1997, s. 3, EGT C 112, 10.4.1997, s. 9, EGT C 220, 19.7.1997, s. 6, EGT C 378, 13.12.1997, s. 2, EGT C 217, 11.7.1998, s. 9, EGT C 37, 11.2.1999, s. 3, EGT C 186, 2.7.1999, s. 6, EGT C 216, 28.7.2000, s. 8, EGT C 170, 14.6.2001, s. 5, EGT C 103, 30.4.2002, s. 2, EUT C 35, 14.2.2003, s. 3, EUT C 43, 22.2.2003, s. 5, EUT C 54, 2.3.2004, s. 2, EUT C 299, 4.12.2004, s. 4, EUT L 17, 21.1.2006, s. 16, EUT L 313, 14.11.2006, s. 5, EUT L 81, 20.3.2008, s. 73 och EUT C 310, 5.12.2008, s. 19.

(5)  EUT L 81, 20.3.2008, s. 73.

(6)  EGT L 228, 9.9.1993, s. 1. Förordningen bibehållen genom förordning (EG) nr 1524/2000 (EGT L 175, 14.7.2000, s. 39) och ändrad genom förordning (EG) nr 1095/2005 (EUT L 183, 14.7.2005, s. 1).


Rättelser

23.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/67


Rättelse till kommissionens beslut 2008/385/EG av den 24 januari 2008 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG i fråga om undantag för tillämpningar av bly och kadmium

( Europeiska unionens officiella tidning L 136 av den 24 maj 2008 )

På sidan 10, Bilaga, första stycket, ska det

i stället för:

”Följande punkter ska läggas till i bilagan till direktiv 2002/95/EG som punkter 30–32:

30.

Kadmiumlegeringar som elektromekanisk lödmetall i elektriska ledare som används direkt på röstspolen i omvandlare i högtalare med stor effekt och ljudeffektnivåer på 110 dB (A) eller mer.”

vara:

”Följande punkter ska läggas till i bilagan till direktiv 2002/95/EG som punkter 30–32:

30.

Kadmiumlegeringar som elektromekanisk lödmetall i elektriska ledare som används direkt på röstspolen i omvandlare i högtalare med stor effekt och ljudeffektnivåer på 100 dB (A) eller mer.”