ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 15

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

52 årgången
20 januari 2009


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 24/2009 av den 19 december 2008 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2008/30)

1

 

*

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) (ECB/2008/32)

14

 

 

 

*

Not till läsaren (se omslagets tredje sida)

s3

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

20.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 15/1


EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 24/2009

av den 19 december 2008

om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner

(ECB/2008/30)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artikel 5,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4, och

av följande skäl:

(1)

Av artikel 2.1 i förordning (EG) nr 2533/98 framgår att, för att ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter ska efterlevas har Europeiska centralbanken (ECB) rätt att med hjälp av de nationella centralbankerna insamla statistiska uppgifter inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare och för vad som krävs för att utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter. Av artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 2533/98 följer att finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (FVC) utgör en del av referenspopulationen för uppfyllandet av ECB:s statistikrapporteringskrav, bl.a. inom området för monetär och finansiell statistik. Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB specificera den faktiska rapporteringspopulationen inom ramarna för referenspopulationen av uppgiftslämnare och ECB har rätt att helt eller delvis befria särskilda klasser av uppgiftslämnare från sina krav på rapportering av statistiska uppgifter.

(2)

Huvudsyftet med FVC-uppgifterna är att förse ECB med adekvat statistik över undersektorn FVC:s finansiella verksamhet i de deltagande medlemsstaterna, vilka ses som ett enda ekonomiskt område.

(3)

Mot bakgrund av de nära kopplingar som finns mellan den värderpapperiseringsverksamhet som finansiella företag (FVC) och monetära finansinstitut (MFI) bedriver, är det nödvändigt med överensstämmande, kompletterande och integrerad rapportering från monetära finansinstitut och finansiella företag. Den statistiska information som lämnas enligt denna förordning måste betraktas tillsammans med de uppgifter som monetära finansinstitut ska lämna om värdepapperiserade lån enligt Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om balansräkningar för monetära finansinstitut (omarbetning) (ECB/2008/32) (2).

(4)

Det integrerade rapporteringssättet för finansiella företag och monetära finansinstitut samt de undantag som fastställs enligt denna förordning syftar till att minimera rapporteringsbördan för uppgiftslämnare och undvika överlappning vid de finansiella företagens och monetära finansinstitutens rapportering av statistiska uppgifter.

(5)

De nationella centralbankerna ska ha rätt att undanta finansiella företag från rapporteringskrav som skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till den statistiska fördel som de skulle ge.

(6)

Även om de förordningar som antas enligt artikel 34.1 i ECBS-stadgan inte medför några rättigheter eller påför några skyldigheter för de icke-deltagande medlemsstaterna, tillämpas artikel 5 i ECBS-stadgan på alla medlemsstater, vare sig de har infört euron eller inte. I skäl 17 i förordning (EG) nr 2533/98 klargörs att artikel 5 i ECBS-stadgan, tillsammans med artikel 10 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, medför en skyldighet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som de icke-deltagande medlemsstaterna anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s statistiska rapporteringskrav och för att i rätt tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att bli deltagande medlemsstater.

(7)

ECB:s sanktionssystem i artikel 7 i förordning (EG) nr 2533/98 kommer att tillämpas på FVC.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning avses med

1.

finansiellt företag: ett företag som är bildat i enlighet med gemenskapsrätt eller nationell rätt enligt

i)

avtalsrätt som en gemensam fond som förvaltas av förvaltningsbolag,

ii)

trustlagstiftning,

iii)

bolagsrätt som ett privat eller publikt aktiebolag,

iv)

varje liknande mekanism,

och vars huvudsakliga aktivitet uppfyller båda följande kriterier:

a)

Det avser att utföra eller utför en eller flera värdepapperiseringstransaktioner och skyddas mot risken för konkurs eller någon annan form av fallissemang från originatorns sida.

b)

Det emitterar eller avser att emittera värdepapper, andelar i värdepapperiseringsfonder, andra skuldförbindelser och/eller finansiella derivat och/eller rättsligt eller ekonomiskt äger eller kan äga underliggande tillgångar för emittering av värdepapper, andelar i värdepapperiseringsfonder, andra skuldförbindelser och/eller finansiella derivat som har bjudits ut till allmänheten eller sålts på basis av privatplaceringar.

Följande inkluderas inte i definitionen av finansiella företag (FVC):

Monetära finansinstitut (MFI) enligt betydelsen i artikel 1 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32).

Investeringsfonder (IF) enligt betydelsen i artikel 1 i Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 958/2007 av den 27 juli 2007 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2007/8) (3),

2.

värdepapperisering: en transaktion eller ett program där en tillgång eller en pool av tillgångar överförs till en enhet som är skild från originatorn och som har upprättats för eller har som ändamål värdepapperisering och/eller för att kreditrisk för en tillgång eller pool av tillgångar, eller del därav, överförs till investerare i värdepapper, andelar i värdepapperiseringsfonder, andra skuldförbindelser och/eller finansiella derivat emitterade av en enhet som är skild från originatorn och som har upprättats för eller fyller syftet när det gäller värdepapperisering och:

a)

vid överföring av kreditrisk uppnås överlåtelsen genom

ekonomisk överföring av de tillgångar som värdepapperiseras till en enhet som är skild från originatorn och som har upprättats för eller har som ändamål värdepapperisering. Detta uppnås genom att äganderätten till de värdepapperiserade tillgångarna överförs från originatorn, eller genom sekundärt deltagande (sub-participation), eller

genom användning av kreditderivat, garantier eller någon liknande mekanism,

och

b)

i de fall då sådana värdepapper, andelar i värdepapperiseringsfonder, andra skuldförbindelser och/eller finansiella derivat emitteras, utgör de inte originatorns betalningsförpliktelser,

3.

originator: den som överlåter tillgångar eller en pool av tillgångar och/eller kreditrisken för denna tillgång eller pool av tillgångar till värdepapperiseringsstrukturen,

4.

deltagande medlemsstat: en medlemsstat som har infört euron,

5.

icke-deltagande medlemsstat: en medlemsstat som inte har infört euron,

6.

uppgiftslämnare: en uppgiftslämnare enligt betydelsen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,

7.

som har sin hemvist: den som har sin hemvist enligt betydelsen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98. I denna förordning ska, om det inte finns en fysisk dimension för en juridisk person, dess hemvist avgöras av det ekonomiska territorium enligt vars lagstiftning den är registrerad. Om enheten inte är registrerad, ska den juridiska hemvisten användas som kriterium, dvs. det land vars rättssystem styr upprättandet av enheten och dess fortsatta existens,

8.

MFI: ett monetärt finansinstitut enligt betydelsen i artikel 1 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32),

9.

berörd nationell centralbank: den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där det finansiella företaget har sin hemvist,

10.

starta verksamhet: all verksamhet som rör värdepapperisering, inbegripet förberedande åtgärder, som sträcker sig längre än att upprätta en enhet som inte beräknas inleda värdepapperiseringsverksamhet under de närmaste sex månaderna. Att starta verksamhet omfattar all verksamhet som det finansiella företaget utför sedan värdepapperiseringsverksamheten har blivit förutsebar.

Artikel 2

Uppgiftslämnande population

1.   Referenspopulationen av uppgiftslämnare ska utgöras av finansiella företag som har sin hemvist på en deltagande medlemsstats territorium. Referenspopulationen ska omfattas av den skyldighet som anges i artikel 3.2.

2.   Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska utgöras av referenspopulationen av uppgiftslämnare frånsett de finansiella företag som helt har undantagits enligt artikel 5.1 c. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska omfattas av rapporteringsskyldigheten enligt artikel 4 om inte annat följer av undantagen enligt artikel 5. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska även omfatta finansiella företag som ska rapportera sina årsredovisningar enligt artikel 5.3 eller som är skyldig att inkomma med ad hoc-rapportering enligt artikel 5.5.

3.   Om ett finansiellt företag inte har rättskapacitet enligt den nationella lagstiftningen, ska de personer som har rättslig befogenhet att företräda det finansiella företaget, eller om en sådan formell representation saknas, personer som är ansvariga för det finansiella företagets handlingar enligt den tillämpliga nationella lagstiftningen, vara ansvariga för att rapportera de uppgifter som krävs enligt denna förordning.

Artikel 3

Förteckning över finansiella företag för statistiska ändamål

1.   ECB:s direktion ska upprätta och föra en förteckning över finansiella företag som utgör referenspopulationen av uppgiftslämnare för statistiska ändamål. Finansiella företag ska lämna de uppgifter som krävs av de nationella centralbankerna till de nationella centralbankerna enligt riktlinje ECB/2008/31 av den 19 december 2008 om ändring av riktlinje ECB/2007/9 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (omarbetning) (4). De nationella centralbankerna och ECB ska se till att förteckningen och uppdaterade versioner därav på lämpligt sätt hålls tillgänglig bland annat på elektronisk väg, över Internet eller – på begäran av berörda uppgiftslämnare – på papper.

2.   Det finansiella företaget ska informera berörd nationell centralbank om sin existens inom en vecka räknat från den dag då det finansiella företaget startade verksamheten, oberoende av om det räknar med att omfattas av reguljära rapporteringskrav enligt denna förordning eller ej.

3.   Om den senast tillgängliga elektroniska versionen av förteckningen enligt punkt 1 är felaktig, ska ECB emellertid inte besluta om sanktioner för enheter som underlåtit att på ett korrekt sätt fullgöra sin rapporteringsskyldighet i den mån som kravet enligt punkt 2 har uppfyllts och underlåtenheten beror på att enheten i god tro utgått från den felaktiga förteckningen.

Artikel 4

Kvartalsvisa statistikrapporteringskrav och rapporteringsregler

1.   Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska kvartalsvis lämna uppgifter till berörd nationell centralbank om de finansiella företagens utestående belopp vid kvartalsslut, finansiella transaktioner samt av- och nedskrivningar av tillgångar och skulder, i enlighet med bilagorna I och II.

2.   De nationella centralbankerna får samla in statistiska uppgifter om de värdepapper som emitteras och innehas av FVC i enlighet med kraven under punkt 1 värdepapper för värdepapper, i den omfattning som de uppgifter som anges under punkt 1 kan härledas enligt de statistiska minimistandarder som anges i bilaga III.

3.   Utan att det påverkar de rapporteringsregler som fastställs i bilaga II ska de finansiella företagens samtliga tillgångar och skulder rapporteras enligt denna förordning i enlighet med de rapporteringsregler som fastställs i relevant nationell lagstiftning som införlivar rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (5). Redovisningsreglerna i den relevanta nationella lagstiftningen som införlivar rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (6) ska vara tillämpliga för finansiella företag som inte faller inom tillämpningsområdet för den nationella lagstiftningen som införlivar direktiv 86/635/EEG. Eventuella andra relevanta nationella eller internationella redovisningsstandarder eller redovisningsrutiner ska tillämpas för finansiella företag som inte faller under tillämpningsområdet för den nationella lagstiftning som införlivar något av dessa direktiv.

4.   I de fall då instrumenten enligt punkt 3 ska rapporteras enligt marknadsvärdesprincipen (marked-to-market) kan de nationella centralbankerna undanta finansiella företag från kravet att rapportera dessa instrument enligt marknadsvärdesprincipen, om detta skulle medföra orimligt höga kostnader för det finansiella företaget. I så fall ska de finansiella företagen tillämpa den värdering som används för investerarrapporterna.

5.   Om den nationella marknadspraxisen medför att de tillgängliga uppgifterna kan gälla vilken dag som helst under kvartalet, kan de nationella centralbankerna i stället låta uppgiftslämnarna rapportera dessa kvartalsuppgifter, under förutsättning att uppgifterna är jämförbara och att större transaktioner som har förekommit mellan detta datum och kvartalsslutet beaktas i samband med detta.

6.   I stället för de avskrivningar/nedskrivningar som det hänvisas till under punkt 1 får ett finansiellt företag i samförstånd med den berörda nationella centralbanken lämna andra uppgifter som gör att den nationella centralbanken kan härleda de nödvändiga uppgifterna om av-/nedskrivningar.

Artikel 5

Undantag

1.   De nationella centralbankerna får bevilja undantag från de rapporteringskrav som anges i artikel 4 enligt följande:

a)

När det gäller lån som finansieras av MFI i euroområdet, som är uppdelade efter löptid, sektor och gäldenärernas hemvist och där MFI fortsätter att handha de värdepapperiserade lånen enligt betydelsen i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32), får de nationella centralbankerna bevilja de finansiella företagen undantag från att rapportera uppgifter om dessa lån. I förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) fastställs rapporteringen av dessa uppgifter.

b)

De nationella centralbankerna får bevilja de finansiella företagen undantag från samtliga rapporteringskrav som anges i bilaga I, med undantag för kravet att kvartalsvis rapportera uppgifter om utestående belopp för totala tillgångar vid kvartalsslut, under förutsättning att de finansiella företagen som bidrar till de kvartalsvis aggregerade tillgångarna/skulderna står för minst 95 % av de finansiella företagens totala tillgångar i fråga om utestående belopp i respektive deltagande medlemsstat. De nationella centralbankerna ska i god tid kontrollera att detta villkor uppfylls för att bevilja eller om nödvändigt återkalla ett undantag med verkan från varje års början.

c)

I den utsträckning som de uppgifter som anges i artikel 4 går att härleda från andra statistiska, offentliga eller tillsynsrelaterade uppgiftskällor i enlighet med de statistiska minimistandarder som fastställs i bilaga III och utan att detta påverkar styckena a och b, får de nationella centralbankerna efter samråd med ECB helt eller delvis undanta uppgiftslämnarna från de rapporteringskrav som anges i bilaga I till denna förordning.

2.   De finansiella företagen kan välja att inte utnyttja de undantag som anges under punkt 1 utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna i artikel 4, om den berörda nationella centralbanken först har gett sitt medgivande till detta.

3.   Finansiella företag som har medgivits undantag enligt betydelsen i punkt 1 c ska rapportera sina årsredovisningar (om dessa inte är tillgängliga från offentliga källor) till berörd nationell centralbank inom sex månader efter referensperiodens slut eller snarast möjligt efter detta, i enlighet med tillämplig nationell rättspraxis i den medlemsstat där det finansiella företaget har sin hemvist. Den berörda nationella centralbanken ska underrätta de finansiella företagen som omfattas av denna rapporteringsskyldighet.

4.   Den berörda nationella centralbanken ska återkalla det undantag som anges under punkt 1 c, om uppgifterna som avser statistiska standarder och som är jämförbara med de uppgifter som föreskrivs enligt denna förordning inte i tid har tillgängliggjorts till berörd nationell centralbank under tre rapporteringsperioder i följd, oberoende av vilken skuld som kan tillskrivas det berörda finansiella företaget. De finansiella företagen ska börja rapportera uppgifter enligt artikel 4 senast tre månader räknat från den dag då den berörda nationella centralbanken informerade uppgiftslämnarna om att undantaget hade återkallats.

5.   Utan att detta påverkar punkt 3 får de nationella centralbankerna kräva att finansiella företag som har beviljats undantag enligt betydelsen i punkt 1 c ska lämna ad hoc-rapportering, om detta krävs för att fullgöra de krav som fastställs i denna förordning. De finansiella företagen ska rapportera de begärda uppgifterna på ad hoc-basis inom 15 arbetsdagar efter den berörda nationella centralbankens begäran.

Artikel 6

Tidsramar

De nationella centralbankerna ska till ECB överföra uppgifter om aggregerade kvartalsvisa tillgångar och skulder för de finansiella företagens poster i varje deltagande medlemsstat senast vid affärsdagens slut den 28:e arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna ska fastställa tidsfrister för mottagandet av uppgifter från uppgiftslämnarna.

Artikel 7

Minimistandarder och nationella rapporteringsarrangemang

1.   De finansiella företagen ska fullgöra de rapporteringskrav som gäller för dem i enlighet med de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga III.

2.   De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som ska följas av den faktiska uppgiftslämnande populationen i enlighet med nationella särdrag. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa arrangemang medför att de begärda statistiska uppgifterna rapporteras och att de ger möjlighet till vederbörlig kontroll av att det föreligger en begreppsmässig överensstämmelse och att minimistandarderna enligt bilaga III för överföring, noggrannhet och revidering följs.

Artikel 8

Kontroll och obligatorisk insamling

De nationella centralbankerna ska utöva rättigheten att kontrollera eller att samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna lämnar i enlighet med den här förordningen, utan att det påverkar ECB:s rätt att själv utöva dessa rättigheter. Denna rättighet ska särskilt utövas av de nationella centralbankerna då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga III.

Artikel 9

Första rapporteringen

1.   Ett finansiellt företag som har startat verksamhet fram till och med den 24 mars 2009 ska underrätta berörd nationell centralbank om sin existens senast den 31 mars 2009, oberoende av om det räknar med att omfattas av reguljära rapporteringskrav enligt denna förordning eller ej.

2.   Ett finansiellt företag som har startat verksamhet efter den 24 mars 2009 ska underrätta berörd nationell centralbank om sin existens enligt artikel 3.2.

3.   Den första rapporteringen i enlighet med de statistiska rapportingskrav som det finansiella företaget omfattas av enligt artiklarna 4 och 5 ska börja med kvartalsvisa uppgifter från och med december 2009. Vid den första uppgiftsrapporteringen ska endast utestående belopp rapporteras.

4.   Finansiella företag som startar verksamhet efter den 31 december 2009 ska rapportera kvartalsvisa uppgifter som sträcker sig tillbaka till den ursprungliga värdepapperiseringstransaktionen vid sin första uppgiftsrapportering.

5.   Finansiella företag som startar verksamhet sedan deras medlemsstat har infört euron efter den 31 december 2009 ska rapportera kvartalsvisa uppgifter som sträcker sig tillbaka till den ursprungliga värdepapperiseringstransaktionen vid sin första uppgiftsrapportering.

Artikel 10

Slutbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 19 december 2008.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2)  Se sidan 14 i detta nummer av EUT.

(3)  EUT L 211, 11.8.2007, s. 8.

(4)  Ännu ej offentliggjord i EUT.

(5)  EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.

(6)  EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.


BILAGA I

STATISTIKRAPPORTERINGSKRAV

Tabell 1:

Utestående belopp och transaktioner

 

A.

Inhemska

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Utlandet

D.

Totalt

Totalt

MFI

Icke-MFI – Totalt

Totalt

MFI

Icke-MFI- Totalt

 

Offentlig sektor (S.13)

 

Övriga inhemska

 

Offentlig sektor (S.13)

 

Övriga inhemska

Totalt

Övriga finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

lokefinansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens ideella organisationer (S.14+S.15)

Totalt

Övriga finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125]

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens ideella organisationer (S.14+S.15)

 

varav FVC

 

varav FVC

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

Inlåning och lånefordringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Värdepapperiserade län

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2a

MFI i euroområdet utgör originator

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 år och upp till 5 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 5 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2b

offentlig sektor i euroområdet utgör originator

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2c

OFI (1) och ICPF (2) i euroområdet utgör originator

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2d

NFC (3) i euroområdet utgör originator

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2e

originator utanför euroområdet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Andra värdepapper än aktier  (4)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 år och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Övriga värdepapperiserade tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4a

varav offentlig sektor i euroområdet utgör originator

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4b

varav NFC i euroområdet utgör originator

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Aktier och andra ägarandelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Finansiella derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Fasta tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SKULDER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Lån och inlåning som erhållits

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Emitterade skuldförbindelser  (4)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 år och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Kapital och reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Finansiella derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Övriga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell 2

Avskrivningar/nedskrivningar

 

D.

Totalt

 

 

TILLGÅNGAR

 

2

Värdepapperiserade lån

 


(1)  Andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut.

(2)  Försäkringsföretag och pensionsinstitut.

(3)  Icke-finansiella företag.

(4)  Enligt artikel 4.2 kan NCB välja att sammanställa dessa poster värdepapper för värdepapper.


BILAGA II

DEFINITIONER

DEL 1

Definitioner av instrumentkategorier

Denna tabell ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna (NCB) i enlighet med den här förordningen ska omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå. Denna tabell utgör inte någon förteckning över enskilda finansiella instrument och beskrivningarna är inte uttömmande. Definitionerna hänvisar till det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (nedan kallat ENS 95).

Alla finansiella tillgångar och skulder måste rapporteras på bruttobasis, vilket innebär att finansiella tillgångar inte får rapporteras med avdrag för finansiella skulder.

Tabell A

Definitioner av instrumentkategorier av tillgångar och skulder för finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner

KATEGORIER AV TILLGÅNGAR

Kategori

Beskrivning av viktigare egenskaper

1.

Inlåning och lånefordringar

I rapporteringsordningen omfattar denna post medel som finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner har lånat till låntagare och som inte förekommer i form av något dokument eller som förekommer i form av ett enda dokument även om det har blivit överlåtbart.

Den omfattar följande:

Insättningar hos monetära finansinstitut (MFI).

Lån till finansiella företag.

Fordringar enligt omvända repor eller värdepappersbaserade lån mot likvidsäkerhet. Motposten till pengar betalade i utbyte mot värdepapper som köpts av finansiella företag eller värdepappersbaserade lån mot likvidsäkerhet (se kategori 9).

Posten innefattar också innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt används som betalningsmedel.

2.

Värdepapperiserade lån

I rapporteringsordningen omfattar denna post medel som har lånats till låntagare och som uppgiftslämnarna förvärvar från originatorn. Dessa medel förekommer inte i form av något dokument eller i form av ett enda dokument även om det har blivit överlåtbart.

Detta omfattar även följande:

Finansiell leasing till tredje part. Finansiell leasing är avtal varigenom den lagliga ägaren till en kapitalvara (nedan kallad leasegivaren) hyr ut varan till tredje man (nedan kallad leasetagaren) för större delen av eller hela varans ekonomiska livslängd mot delbetalningar som täcker varukostnaden och en beräknad ränta. Avsikten är att alla med varan förbundna förmåner ska komma leasetagaren till del samt att denne ska stå för kostnader och risker som sammanhänger med äganderätten. I statistiksammanhang behandlas finansiell leasing som lån från leasegivaren till leasetagaren, vilka möjliggör för leasetagaren att förvärva kapitalvaran. Finansiell leasing som har beviljats av en originator i egenskap av leasegivare ska rapporteras under tillgångsposten ”värdepapperiserade lån”. Tillgångar (varaktiga varor) som har hyrts ut till leasetagaren ska inte rapporteras.

Osäkra fordringar som ännu inte har blivit återbetalda eller avskrivna. Med osäkra fordringar avses lån där återbetalningen är försenad eller på annat sätt bedöms som osäker.

Innehav av icke överlåtbara värdepapper. Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, som inte är överlåtbara och som inte har någon andrahandsmarknad, se även under överlåtbara lån.

Överlåtbara lån: Lån som de facto blivit överlåtbara ska tas upp under tillgångsposten ”värdepapperiserade lån” så länge de förekommer i form av ett enda dokument och som regel endast handlas tillfälligtvis.

Efterställda fordringar i form av insättningar eller lån: Efterställda fordringar medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar, exempelvis in- och utlåning, tillgodosetts, vilket gör att de får liknande egenskaper som aktier och andra andelar. I statistiksammanhang ska efterställda fordringar följa det finansiella instrumentet, dvs. de klassificeras som antingen värdepapperiserade lån eller värdepapper andra än aktier, beroende på vilket instrument det gäller. Om det i statistiken anges en enda siffra för FVC-innehav av samtliga former av efterställda fordringar, ska den tas upp under posten värdepapper andra än aktier, eftersom efterställda fordringar oftare utgörs av värdepapper än av lån.

Värdepapperiserade lån måste rapporteras enligt följande regler:

Uppdelning efter löptid krävs för lån till icke-finansiella företag som finansieras av MFI i euroområdet. Detta innebär löptid vid den tidpunkt då lånet beviljades, dvs. ursprunglig löptid, och avser den fastställda period då lånet ska vara återbetalat.

Lån måste rapporteras till sitt nominella värde, även om de köps till ett annat pris från originatorn. Motposten till skillnaden mellan det nominella värdet och inköpspriset ska ingå under övriga skulder.

Denna post omfattar värdepapperiserade lån, oberoende av om lån ska bokföras på uppgiftslämnarens balansräkning enligt gällande redovisningspraxis.

3.

Värdepapper andra än aktier

Innehav av värdepapper andra än aktier och andra ägarandelar, som är överlåtbara och vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut som har emitterat värdepapperen.

I posten inräknas:

Innehav av värdepapper, vare sig dokumenterade eller odokumenterade, som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar och/eller en bestämd fast summa på en given dag eller givna dagar eller räknat från en vid emissionen bestämd dag.

Eftersatt skuld i form av räntebärande värdepapper.

Värdepapper som lånas ut mot säkerhet eller säljs enligt ett repoavtal ska stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka och inte endast en option att låta det återgå (se även kategori 9). Om den tillfälliga förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen, ska den försäljningen ses som en direkt transaktion i värdepapper och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning som en negativ post i portföljen för värdepapper.

En uppdelning efter löptid behövs för innehav av värdepapper andra än aktier. Detta betyder ursprunglig löptid och hänför sig till den bestämda livslängd som ett finansiellt instrument har före vilken det inte kan inlösas.

Denna post omfattar värdepapperiserade lån, oberoende av om lån ska bokföras på uppgiftslämnarens balansräkning enligt gällande redovisningspraxis.

4.

Övriga värdepapperiserade tillgångar

Denna post omfattar värdepapperiserade tillgångar som inte ingår under kategorierna 2 och 3, t.ex. utestående fordringar eller handelskrediter, oberoende av om tillgångar ska bokföras på uppgiftslämnarens balansräkning enligt gällande redovisningspraxis.

5.

Aktier och andra ägarandelar

Innehav av värdepapper som medför äganderätt till företag eller kvasibolag. Dessa värdepapper ger i allmänhet innehavaren rätt till en andel i företagens eller kvasibolagens vinst och till en andel i det egna kapitalet vid eventuell likvidation.

6.

Finansiella derivat

Under denna post ska följande finansiella derivat rapporteras:

Optioner.

Warrants.

Futures.

Swappar, särskilt s.k. credit default-swappar.

Brutto framtida åtaganden som följer av derivatavtal ska inte tas upp som poster i balansräkningen.

Denna post omfattar inte finansiella derivat som inte tas upp i balansräkningen enligt nationella bestämmelser.

7.

Fasta tillgångar

Denna post omfattar investeringar i materiella fasta tillgångar, t.ex. bostäder, andra byggnader och strukturer och övriga byggnader.

8.

Övriga tillgångar

Detta är den restpost på balansräkningens tillgångssida som definieras som ”tillgångar som inte kan hänföras till någon annan kategori”. Den här posten kan innefatta:

Upplupen ränta på in- och utlåning.

Upplupen ränta på värdepapper andra än aktier.

Upplupen ränta på fasta tillgångar.

Utestående fordringar som inte hänför sig till det finansiella företagets huvudsakliga verksamhet.

KATEGORIER AV SKULDER

Kategori

Beskrivning av viktigare egenskaper

9.

Lån och inlåning som erhållits

Belopp som de finansiella företagen är skyldiga sina fordringsägare, exklusive belopp som hänför sig till emitterade överlåtbara värdepapper. Denna post omfattar:

Lån: Utlåning till rapporterande finansiella företag, som inte framgår av dokument eller motsvaras av ett enskilt dokument, även om det har blivit överlåtbart.

Icke-omsättningsbara skuldförbindelser emitterade av FVC: Instrument kan betecknas som icke-omsättningsbara i den meningen att det finns restriktioner för överlåtelse av äganderätten till instrumentet, vilket innebär att de inte kan handlas eller att de – även om de formellt sett är överlåtbara – inte kan omsättas eftersom det saknas en reglerad marknad. Icke-omsättningsbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare och som i ett senare skede blir omsättningsbara och kan handlas på andrahandsmarknaden bör omklassificeras som skuldförbindelser.

Repor: Motposten till kontanter, som mottagits i utbyte mot värdepapper, som sålts av uppgiftslämnare till ett givet pris med ett bindande åtagande att återköpa samma (eller motsvarande) värdepapper till ett fast pris på en viss dag i framtiden. Belopp som uppgiftslämnare mottagit i utbyte mot värdepapper, som överlåtits till tredje man (tillfällig förvärvare) ska klassificeras här, om det finns ett bindande åtagande att låta transaktionen gå tillbaka och inte endast en option att låta den återgå. Detta innebär att uppgiftslämnarna bibehåller alla de underliggande värdepapperens risker och förmåner under transaktionen.

Alla följande varianter av repo-liknande transaktioner klassificeras här:

Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av obligationslån mot likvidsäkerhet.

Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av ett återköpsavtal (”sale/buy-back”).

Värdepapper som underligger repo-liknande transaktioner redovisas enligt reglerna för tillgångspost 3: Värdepapper andra än aktier.

Transaktioner som omfattar tillfällig överlåtelse av guld mot likvidsäkerhet ingår också under denna post.

10.

Emitterade skuldförbindelser

Värdepapper – utom aktier och andra ägarandelar – som utgivits av finansiella företag, vilka är instrument som vanligen är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller som kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut som har emitterat värdepapperet. Detta omfattar bl.a. värdepapper som har emitterats i form av:

Värdepapper mot säkerhet av tillgångar (”asset-backed”).

Skuldförbindelser knutna till krediter (”credit-linked notes”).

11.

Kapital och reserver

I rapporteringsordningen omfattar denna post belopp som härrör från uppgiftslämnares emission av aktiekapital till aktieägare eller andra ägare och som för innehavaren medför äganderätt till det finansiella företaget och vanligen rätt till en del av företagets vinst och av dess egna kapital vid likvidation. Hit räknas också outdelade förmåner och medel som uppgiftslämnare avsatt för väntade framtida betalningar och åtaganden. Häri ingår:

Aktier eller andra ägarandelar.

Outdelade förmåner och medel.

Specifika och allmänna avsättningar för utlåning, värdepapper och andra tillgångsslag.

Andelar i värdepapperiseringsfonder.

12.

Finansiella derivat

Se kategori 6.

13.

Övriga skulder

Detta är den restpost på balansräkningens skuldsida som definieras som ”skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori”.

Den här posten kan innefatta:

Upplupen ränta som ska betalas på ut- och inlåning.

Belopp som ska utbetalas som inte hänför sig till det finansiella företagets huvudsakliga verksamhet (belopp som ska betalas till leverantörer, för skatter, löner, sociala avgifter etc.)

Bestämmelser för åtaganden gentemot tredje man (pensioner, utdelning, etc.).

Nettopositioner avseende utlåning av värdepapper utan likvidsäkerhet.

Nettobelopp att betala avseende framtida avvecklingar av värdepapperstransaktioner.

Motposter till värdereglering av lån, t.ex. det nominella priset minus inköpspriset.

DEL 2

Definitioner av sektorer

ENS 95 ligger till grund för sektorsindelningen. Motparter som befinner sig på de deltagande medlemsstaternas territorium identifieras efter deras sektor i enlighet med förteckningen över finansiella företag (FVC), investeringsfonder (IF) och MFI för statistiska ändamål och ledningen för den statistiska klassificeringen av motparter som anges i ECB:s handbok för statistiksektorn för monetära finansinstitut och marknader (Monetary financial institutions and markets statistics sector manual) (”Guidance for the statistical classification of customers”).

Tabell B

Definitioner av sektorer

Sektor

Definition

1.

Monetära finansinstitut (MFI)

Inhemska nationella centralbanker, inhemska kreditinstitut enligt gemenskapsrättens definition och andra inhemska finansinstitut vilkas verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut till inlåning från andra enheter än MFI och för att för egen räkning, åtminstone i ekonomisk bemärkelse, bevilja krediter och/eller placera i värdepapper (Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om balansräkningar för monetära finansinstitut (omarbetning) (ECB/2008/32))

2.

Offentlig sektor

Inhemska enheter vilkas primära uppgift är att producera icke marknadsförda varor och tjänster som är avsedda för individuell och kollektiv konsumtion och/eller att omfördela nationella inkomster och förmögenhet (ENS 95, p. 2.68–2.70).

3.

Övriga finansinstitut och finansiella serviceföretag

Finansiella företag och kvasibolag, utom försäkringsföretag och pensionsinstitut, som främst ägnar sig åt finansförmedling genom att ta upp lån i andra former än sedlar och mynt, inlåning och/eller nära substitut till inlåning från andra institutionella enheter än MFI, eller försäkringstekniska reserver (ENS 95, p. 2.53–2.56). I denna sektor ingår investeringsfonder enligt definitionen i Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 958/2007 av den 27 juli 2007 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2007/8) och finansiella företag enligt definitionen i denna förordning. Häri ingår även finansiella serviceföretag, som utgörs av alla finansiella företag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell serviceverksamhet (ENS 95, p. 2.57–2.59).

4.

Försäkringsföretag och pensionsinstitut

Finansiella företag och kvasibolag, som främst ägnar sig åt finansförmedling som en följd av riskpoolning (ENS 95, p. 2.60–2.67).

5.

Icke-finansiella företag

Företag och kvasibolag, som inte ägnar sig åt finansiella förmedlingstjänster utan främst åt produktion av marknadsförda varor och icke-finansiella tjänster (ENS 95, p. 2.21–2.31).

6.

Hushåll och hushållens ideella organisationer

Individer eller individgrupper i deras egenskap av konsumenter och producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning, och som producenter av marknadsförda varor och icke-finansiella och finansiella tjänster, förutsatt att dessa aktiviteter inte utförs av kvasibolag. Hit räknas hushållens ideella organisationer som främst ägnar sig åt produktion av icke marknadsförda varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll (ENS 95, p. 2.75–2.88).

DEL 3

Definition av finansiella transaktioner

Finansiella transaktioner enligt ENS 95 definieras som nettoförvärv av finansiella tillgångar eller nettoåtagande av skulder för varje kategori av finansiellt instrument, dvs. summan av alla finansiella transaktioner som förekommer under en given rapporteringsperiod. Värderingsmetoden för varje transaktion består i att man tar det värde till vilket tillgångarna anskaffas/avyttras och/eller skulder uppstår, inlöses eller byts. Finansiella transaktioner ska i princip överensstämma med denna metod. Avskrivningar/nedskrivningar och värderingsförändringar utgör inte finansiella transaktioner.

DEL 4

Definition av avskrivningar/nedskrivningar

Avskrivningar/nedskrivningar definieras som effekten av förändringar i värdet av på balansräkningen upptagna lån som har förorsakats av avskrivning/nedskrivning av lån. Av- och nedskrivningar som noteras när lån säljs eller överförs till tredje man ska också tas upp om de är kända. Med avskrivningar avses händelser då lånet anses utgöra en värdelös tillgång och avlägsnas från balansräkningen. Med nedskrivningar avses händelser då lånet inte anses kunna återfås fullt ut, och lånet reduceras i balansräkningen.


BILAGA III

MINIMISTANDARDER SOM SKA TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN

Uppgiftslämnarna ska tillämpa följande minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) statistiska rapporteringskrav.

1.

Minimistandarder för dataöverföring:

a)

Rapporteringen till de nationella centralbankerna (NCB) ska ske snabbt och inom de tidsramar som fastställts av den berörda nationella centralbanken.

b)

Statistikrapporterna ska till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskraven som fastställts av de nationella centralbankerna.

c)

Kontaktpersonerna hos uppgiftslämnarna ska namnges.

d)

De tekniska specifikationerna för dataöverföringen till de nationella centralbankerna ska följas.

2.

Minimistandarder för noggrannhet:

a)

Uppgifterna ska stämma lineärt (t.ex. tillgångar och skulder ska gå jämnt ut, delsummorna ska sammanräknade stämma med totalsumman).

b)

Uppgiftslämnarna ska kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar.

c)

Statistiken måste vara fullständig.

d)

Uppgiftslämnarna ska använda de enheter och antal decimaler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska överföringen av data.

e)

Uppgiftslämnarna ska tillämpa de avrundningsregler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska överföringen av uppgifter.

3.

Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse:

a)

Statistiken ska överensstämma med definitioner och klassificeringar som finns i den här förordningen.

b)

Vid avvikande definitioner och klassificeringar ska uppgiftslämnarna i förekommande fall regelbundet följa upp och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt den här förordningen.

c)

Uppgiftslämnarna ska kunna förklara avbrott i inrapporterade data jämfört med uppgifterna för föregående period.

4.

Minimistandarder för revidering:

De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och de nationella centralbankerna ska följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter.


20.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 15/14


EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 25/2009

av den 19 december 2008

om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning)

(ECB/2008/32)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2531/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver (2), särskilt artikel 6.4,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (3),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (4), och

av följande skäl:

(1)

Vid flera tillfällen har omfattande ändringar gjorts av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2001/13) (5). Eftersom ytterligare ändringar nu måste göras i denna förordning bör den omarbetas så att den blir mer tydlig och översiktlig.

(2)

För att kunna utföra sina uppgifter är Europeiska centralbankssystemet (ECBS) beroende av att det framställs konsoliderade balansräkningar för de monetära finansinstituten (MFI). Huvudsyftet med en sådan balansräkning är att Europeiska centralbanken (ECB) ska få en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i de deltagande medlemsstaterna, vilka ses som ett enda ekonomiskt område. Statistiken omfattar de sammanlagda finansiella tillgångarna och skulderna, i form av stockar och transaktioner, och bygger på en heltäckande och homogen monetär sektor och uppgiftslämnande population. Denna statistik produceras regelbundet. Statistiska uppgifter som är tillräckligt detaljerade behövs också för att man även fortsättningsvis ska kunna garantera analytiskt relevanta penningmängdsaggregat och motposter för detta område.

(3)

ECB ska, i enlighet med fördraget och på de villkor som anges i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), utfärda förordningar i den utsträckning som behövs för att genomföra ECBS uppgifter såsom dessa anges i ECBS-stadgan, och i vissa fall enligt vad som framgår av sådana bestämmelser som antagits av rådet med stöd av artikel 107.6 i fördraget.

(4)

Artikel 5.1 i ECBS-stadgan föreskriver att ECB, för att utföra ECBS uppgifter, med stöd av de nationella centralbankerna, ska samla in de statistiska uppgifter som behövs, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna. I artikel 5.2 i ECBS-stadgan föreskrivs att de nationella centralbankerna, så långt som möjligt, ska utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1.

(5)

Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB specificera den faktiska uppgiftslämnande populationen inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare, och ECB ges en rätt att helt eller delvis befria särskilda kategorier av uppgiftslämnare från kraven på rapportering av statistiska uppgifter. Enligt artikel 6.4 får ECB utfärda förordningar som specificerar villkoren för att rätten att verifiera eller inhämta statistiska uppgifter ska få utövas.

(6)

Artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 föreskriver att medlemsstaterna själva ska organisera sig på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i stadgan fullgörs.

(7)

Under förutsättning att ECB:s statistikkrav inte äventyras kan det vara lämpligt att låta insamlingen av de statistikuppgifter från den faktiska uppgiftslämnande populationen som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav utgöra en del av en mer omfattande datainsamling som de nationella centralbankerna, även för andra statistiksyften, organiserar inom sitt eget ansvarsområde i enlighet med gemenskapsrätten, nationell lag eller vedertagen praxis. Detta kan också minska rapporteringsbördan. För att främja öppenhet och insyn är det i sådana fall lämpligt att informera uppgiftslämnarna om att uppgifter samlas in för att uppfylla andra statistiska ändamål. I vissa fall kan ECB använda sig av sådan statistik för att uppfylla sina statistikkrav.

(8)

De mest detaljerade statistiska uppgifterna krävs för motparter som ingår i innehavarsektorn. Detaljerade uppgifter krävs för a) uppgifter om inlåning, uppdelade efter undersektor och löptid samt ytterligare efter valuta för att möjliggöra en närmare analys av utvecklingen för de utländska valutakomponenterna som ingår i M3 samt för att underlätta granskningen rörande i vilken utsträckning utländska valutor kan utgöra substitut för eurodenominerade komponenter i M3; b) utlåning efter undersektor, löptid, ändamål, ändring av räntesats och valuta, eftersom dessa uppgifter är viktiga för analysen av penningpolitiken; c) positioner gentemot andra MFI om dessa behövs för nettning av MFI-saldon inbördes eller för att beräkna kassakravsbasen; d) positioner gentemot övriga utlandet i fråga om inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år samt repor (för beräkning av den kassakravsbas för vilken kassakravsprocenten är större än noll); e) positioner gentemot övriga utlandet i fråga om inlåning totalt (för beräkning av externa motposter); f) inlåning från och utlåning till övriga utlandet med under och över ett års ursprunglig löptid för betalningsbalansen och finansräkenskaperna.

(9)

I fall där detta kan minska rapporteringsbördan för kreditinstituten och främja utvecklingen av bättre statistik, uppmuntras de nationella centralbankerna att främja rapporteringssystem värdepapper för värdepapper för insamling av de statistiska uppgifter om MFI:s värdepapper som krävs enligt denna förordning. För att minska rapporteringsbördan för fondförvaltarna får de nationella centralbankerna tillåta penningmarknadsfonder att rapportera i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 958/2007 av den 27 juli 2007 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2007/8) (6).

(10)

Finansiella transaktioner beräknas av ECB som skillnaden mellan stockuppgifterna vid utgången av respektive rapporteringsmånad med avräkning för effekterna av förändringar som beror på andra faktorer än transaktioner. De krav som ställs på uppgiftslämnarna omfattar inte växelkursförändringar som ECB beräknar utifrån stockuppgifter valuta för valuta som rapporteras av uppgiftslämnarna, och ej heller de justeringar för omklassificeringar som de nationella centralbankerna själva samlar in med hjälp av olika informationskällor som de redan har tillgång till.

(11)

Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att anta förordningar eller beslut för att undanta institut från kassakrav (kravet på minimireserver), att närmare ange hur skulder gentemot andra institut får uteslutas eller avräknas från kassakravsbasen och att fastställa skilda kassakravskvoter för specifika kategorier av skulder. Enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att från instituten inhämta de uppgifter som behövs för tillämpningen av kraven på minimireserver samt att kontrollera korrektheten och kvaliteten på den information som instituten tillhandahåller för att visa att de uppfyller de krav som ställs. För att minska den sammanlagda rapporteringsbördan är det önskvärt att de statistiska uppgifterna från de månatliga balansräkningarna även används för den återkommande beräkningen av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECB:s kassakravssystem i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/2003 av den 12 september 2003 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/2003/9) (7).

(12)

Det är nödvändigt att fastställa särskilda förfaranden för fusioner som rör kreditinstitut för att klargöra institutens skyldigheter i fråga om kassakrav.

(13)

För att kunna tolka utvecklingen inom området krediter och lån i euroområdet behöver ECB uppgifter om den värdepapperisering som MFI bedriver. Sådan information kompletterar också uppgifter som rapporteras under Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 24/2009 av den 19 december 2008 om tillgångar och skulder hos finansiella företag (FVC) som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2008/30) (8).

(14)

Även om de förordningar som ECB utfärdar inte medför några rättigheter eller skyldigheter för icke deltagande medlemsstater, är ändå artikel 10 i stadgan tillämplig på såväl deltagande som icke deltagande medlemsstater. I förordning (EG) nr 2533/98 erinras om att artikel 5 i ECBS-stadgan, tillsammans med artikel 5 i fördraget, medför en skyldighet för de icke deltagande medlemsstaterna att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som de anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att de ska bli deltagande medlemsstater.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning avses med

monetära finansinstitut (MFI): inhemska kreditinstitut enligt gemenskapsrättens definition samt andra inhemska finansinstitut vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut till inlåning från andra enheter än MFI och för att för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) bevilja krediter och/eller placera i värdepapper, MFI-sektorn omfattar (9) a) centralbanker, b) kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG (ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten (10) ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning eller ett institut för elektroniska pengar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet (11); c) andra MFI, dvs. andra inhemska finansinstitut som uppfyller kriterierna för ett MFI, oavsett vilken verksamhet de bedriver. Avgörande för klassificeringen är i vilken utsträckning instrument emitterade av sådana andra MFI kan räknas som substitut till sådan inlåning som kreditinstitut tar emot, detta förutsatt att instituten i övrigt uppfyller kriterierna för MFI. Bland företagen för kollektiva investeringar uppfyller penningmarknadsfonderna likviditetskravet av och räknas därför till MFI-sektorn (se principerna för identifiering av MFI i bilaga I, del 1).

deltagande medlemsstat: en deltagande medlemsstat enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,

icke-deltagande medlemsstat: en medlemsstat som inte har infört euron,

uppgiftslämnare: en uppgiftslämnare enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,

hemvist: hemvist enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,

finansiellt företag (FVC): ett finansiellt företag enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/30),

värdepapperisering: en transaktion som är antingen a) en traditionell värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4 i direktiv 2006/48/EG, och/eller b) en värdepapperisering enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/30) som innefattar avyttring av de lån som värdepapperiseras till ett finansiellt företag (FVC),

institut för elektroniska pengar och elektroniska pengar: ett institut för elektroniska pengar och elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 1.3 i direktiv 2000/46/EG,

nedskrivning: en direkt minskning i balansräkningen av ett låns bokförda värde p.g.a. att dess värde minskat,

ansvarigt institut: det MFI som administrerar lånen som ligger till grund för värdepapperiseringen och ansvarar för att ränta och amorteringar inkommer från gäldenärerna och sedan vidarebefordrar dessa belopp till dem som investerat i de värdepapperiserade produkterna,

avyttring av lån: den ekonomiska överföringen av ett lån eller en pool av lån från uppgiftslämnaren till ett icke-MFI, antingen genom överlåtelse av äganderätten eller genom sekundärt deltagande,

förvärv av lån: den ekonomiska överföringen av ett lån eller en pool av lån från ett icke-MFI till uppgiftslämnaren, antingen genom överlåtelse av äganderätten eller genom sekundärt deltagande.

Artikel 2

Faktisk uppgiftslämnande population

1.   Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska bestå av MFI med hemvist i de deltagande medlemsstaternas territorium (i linje med bilaga II, del 1).

2.   Om inget undantag beviljats enligt artikel 8 ska MFI i den faktiska uppgiftslämnande populationen ha full rapporteringsskyldighet.

3.   Enheter som uppfyller definitionen av MFI ska omfattas av denna förordning även om de inte omfattas av direktiv 2006/48/EG.

4.   För insamlingen av information om hemvist på innehavarna av andelar i penningmarknadsfonder enligt vad som framgår av bilaga I, del 2, punkt 5.5 ska, om det inte föreligger några undantag, den faktiska uppgiftslämnande populationen även omfatta andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i enlighet med artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 2533/98.

Artikel 3

Listan över MFI för statistiska ändamål

1.   ECB:s direktion ska upprätta och underhålla en förteckning över MFI för statistiska ändamål som beaktar de krav i fråga om frekvens och tidsramar som följer av att förteckningen ska användas i samband med ECB:s kassakravssystem. Denna MFI-förteckning för statistiska ändamål innehåller en uppgift om huruvida instituten omfattas av ECB:s kassakrav eller inte. MFI-förteckningen ska alltid vara aktuell, riktig, så homogen som möjligt samt vara tillräckligt stabil för statistiska ändamål.

2.   De nationella centralbankerna och ECB ska se till att förteckningen över MFI för statistiska ändamål och uppdaterade versioner därav på lämpligt sätt görs tillgänglig för uppgiftslämnarna, bland annat på elektronisk väg, över Internet eller – på begäran av uppgiftslämnarna – på papper.

3.   Förteckningen över MFI för statistiska ändamål ska enbart fungera som informationskälla. Om den senast tillgängliga versionen av förteckningen är felaktig, ska ECB dock inte besluta om sanktioner mot de enheter som inte fullgjort sin rapporteringsskyldighet på ett korrekt sätt, förutsatt att underlåtenheten beror på att enheten i god tro utgått från den felaktiga förteckningen.

Artikel 4

Skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1.   Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska rapportera månadsvisa stocksiffror om sin balansräkning per månadens slut, tillsammans med månadsvisa aggregerade justeringar för omvärderingar, till den nationella centralbanken i den medlemsstat där ett MFI har sitt hemvist. Uppgifter om de aggregerade justeringarna för omvärderingar avseende av- och nedskrivningar på lån som beviljats av uppgiftslämnarna samt även prisförändringar på värdepapper ska rapporteras. Ytterligare uppgifter om vissa balansräkningsposter och annan information ska rapporteras kvartalsvis eller årsvis. De statistiska uppgifter som efterfrågas framgår av bilaga I.

2.   De nationella centralbankerna kan samla in nödvändiga statistiska uppgifter om värdepapper som emitterats och innehas av MFI värdepapper för värdepapper i den utsträckning som de uppgifter som avses i punkt 1 kan härledas i enlighet med de statistiska minimistandarder som framgår av bilaga IV.

3.   MFI ska, i enlighet med de minimikrav som framgår av tabell 1A i del 5 i bilaga I, rapportera månatliga justeringar för omvärderingar avseende den hela uppsättningen uppgifter som ECB behöver. De nationella centralbankerna får samla in ytterligare uppgifter som inte omfattas av minimikravet. Dessa uppgifter kan gälla sådana uppdelningar i tabell 1A som inte ingår i minimikravet.

4.   ECB kan också behöva förklaringar till justeringar i kategorin ”omklassificeringar och andra justeringar” som insamlats av de nationella centralbankerna.

Artikel 5

Ytterligare skyldigheter i fråga om statistikrapportering avseende värdepapperisering av lån och överföringar av lån

I enlighet med del 6 i bilaga I ska MFI rapportera

1.

nettoflödet av värdepapperisering och överföring av lån som skett under rapporteringsperioden,

2.

utestående belopp vid kvartalsslut avseende alla lån för vilka MFI är ansvarigt institut i en värdepapperisering,

3.

utestående belopp vid periodens utgång avseende lån som avvecklats genom en värdepapperisering som inte längre ingår i balansräkningen, om man använder Internationell redovisningsstandard 39 (IAS 39) eller liknande nationella redovisningsregler.

Artikel 6

Tidsramar

1.   Med beaktande av tidsramarna för ECB:s kassakravssystem ska de nationella centralbankerna själva bestämma när de behöver få in uppgifter från uppgiftslämnarna för att i sin tur klara av nedanstående tidsfrister, och detta ska meddelas uppgiftslämnarna.

2.   De nationella centralbankerna ska överföra månadsstatistik till ECB senast vid slutet av den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad vilken uppgifterna avser.

3.   De nationella centralbankerna ska överföra kvartalsstatistik till ECB senast vid slutet av den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

4.   De nationella centralbankerna ska översända årsvis statistik till ECB i enlighet med artikel 17.2 i riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (omarbetning) (12).

Artikel 7

Redovisningsregler för statistikrapporteringen

1.   Om inget annat anges i den här förordningen ska de redovisningsregler som MFI tillämpar när de lämnar uppgifter i enlighet med den här förordningen vara de som finns i de nationella genomförandereglerna av rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (13), liksom i övriga tillämpliga internationella standarder.

2.   Inlåning och utlåning ska redovisas med utestående kapitalbelopp vid slutet av månaden. Nedskrivningar som sker enligt gällande redovisningsregler ska exkluderas från detta belopp. Inlåning och utlåning ska inte nettas mot andra tillgångar eller skulder.

3.   Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i medlemsstaterna, ska alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål.

4.   De nationella centralbankerna får tillåta att lån med reserveringar rapporteras netto utan reserveringar och att köpta lån rapporteras till det vid förvärvet överenskomna priset, förutsatt att sådan rapporteringspraxis tillämpas av alla inhemska uppgiftslämnare och är nödvändig för att upprätthålla kontinuiteten i värderingen av utlåning för statistiska ändamål i förhållande till uppgifter som rapporteras för perioder före januari 2005.

Artikel 8

Undantag

1.   Undantag får beviljas för de minsta MFI (MFI som ingår i ”tail”).

a)

De nationella centralbankerna får bevilja undantag för små MFI förutsatt att deras bidrag till den sammanlagda nationella MFI-balansräkningen inte överstiger 5 procent.

b)

Avseende kreditinstitut ska undantag enligt punkt a minska kreditinstitutets rapporteringsbörda utan att detta påverkar de rapporteringskrav som avser beräkningen av minimireserver enligt bilaga III.

c)

Nationella centralbanker som beviljar små MFI som inte är kreditinstitut undantag enligt punkt a ska fortsätta att som ett minimikrav årligen samla in uppgifter om institutens balansomslutning, så att storleken på rapporterande ”tail”-klassificerade institut kan följas upp.

d)

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt a får de nationella centralbankerna bevilja undantag för kreditinstitut som inte utnyttjar de regler som framgår av punkterna a och b för att minska deras rapporteringsbörda till den nivå som framgår av del 7 i bilaga I, förutsatt att deras samlade bidrag till den nationella MFI-balansräkningen i form av stockar varken överstiger 10 procent av den nationella MFI-balansräkningen eller 1 procent av euroområdets MFI-balansräkning.

e)

De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren enligt punkterna a och d är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början.

f)

Små MFI kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna.

2.   Undantag får beviljas för penningmarknadsfonder.

Under nedanstående förutsättningar får de nationella centralbankerna bevilja undantag för penningmarknadsfonder från de rapporteringskrav som framgår av artikel 4.1 förutsatt att penningmarknadsfonderna i stället rapporterar balansräkningsuppgifter i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8):

Penningmarknadsfonder rapporterar sådana uppgifter månadsvis i enlighet med den ”kombinerade metoden” som framgår av bilaga I till förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8) samt i överensstämmelse med de tidsfrister som framgår av artikel 9 i den förordningen.

Penningmarknadsfonder rapporterar stockuppgifter om fondernas andelar per månadsslutet i överensstämmelse med de tidsfrister som framgår av artikel 6.2.

3.   Undantag får beviljas för andelar i penningmarknadsfonder.

a)

Registrerade andelar i penningmarknadsfonder är andelar i penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, finns upptagna i ett register med personuppgifter och uppgift om hemvist för innehavarna av fondens andelar. Innehavarandelar i penningmarknadsfonder är andelar i penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, inte finns upptagna i något register med uppgifter om innehavarna av andelar i fonderna, eller som finns upptagna i ett register utan uppgift om innehavarnas hemvist.

b)

De nationella centralbankerna får under ett år bevilja undantag från kraven i avsnitt 5.5, del 2 i bilaga I, om registrerade andelar eller innehavarandelar ges ut första gången (enligt definitionen i avsnitt 5.5, del 2 i bilaga I) eller om det finns behov av nya alternativ eller en kombination av alternativ på grund av utvecklingen på marknaden.

c)

När det gäller hemvisten för innehavarna av andelar i penningmarknadsfonder får de nationella centralbankerna bevilja undantag för uppgiftslämnarna om de nödvändiga statistiska uppgifterna samlas in från andra källor enligt avsnitt 5.5 i del 2 i bilaga I. De nationella centralbankerna ska kontrollera att detta villkor är uppfyllt i så god tid att de vid behov, efter godkännande från ECB, kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början. De nationella centralbankerna får upprätta och underhålla en lista över uppgiftslämnande andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i enlighet med principerna i avsnitt 5.5, del 2 i bilaga I.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får undantag beviljas institut för elektroniska pengar.

a)

Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2006/48/EG, artikel 2 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) samt om inte annat följer av punkt b, får de nationella centralbankerna bevilja undantag för enskilda institut för elektroniska pengar. De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren enligt punkt b är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag. Varje nationell centralbank som beviljar ett sådant undantag ska informera ECB om detta.

b)

De nationella centralbankerna får bevilja undantag för enskilda institut för elektroniska pengar om åtminstone ett av följande villkor uppfylls:

i)

de elektroniska pengarna som de ger ut bara accepteras som betalningsmedel av ett begränsat antal företag som klart kan identifieras genom att

de är belägna i samma fastighet eller inom ett begränsat lokalt område, och/eller

de har en nära ekonomisk eller affärsmässig relation med det utgivande institutet, som t.ex. gemensamma ägare, marknadsförings- och distributionsstrukturer, även om det utgivande institutet och det institut som accepterar betalningsmedlet är separata juridiska personer; eller

ii)

över tre fjärdedelar av deras totala balansomslutning inte har något samband med utgivning eller administrering av elektroniska pengar och de skulder som hör samman med utestående elektroniska pengar inte överstiger 100 miljoner euro.

c)

Om ett institut för elektroniska pengar som beviljas ett undantag inte är undantaget från kassakravet ska det, som ett minimikrav, rapportera de kvartalsdata som behövs för att i enlighet med bilaga III beräkna kassakravsbasen. Institutet får välja att rapportera den begränsade uppsättningen uppgifter om kassakravsbasen månadsvis.

d)

När ett institut för elektroniska pengar beviljas ett undantag kommer ECB för statistiska ändamål att ta upp institutet som ett icke-finansiellt företag i listan över MFI. Institutet kommer också att behandlas som ett icke-finansiellt företag i situationer där det är motpart till ett MFI. När det gäller ECB:s kassakrav kommer institutet dock även fortsättningsvis att behandlas som ett kreditinstitut.

5.   Undantag får beviljas för justeringar för omvärderingar.

a)

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, får de nationella centralbankerna medge undantag för penningmarknadsfonder från rapporteringen om justeringar för omvärderingar och slopa skyldigheten för dem att rapportera om justeringar för omvärderingar.

b)

De nationella centralbankerna får medge undantag avseende tidsintervallet och tidsramarna för rapportering om prisomvärderingar avseende värdepapper och begära in dessa uppgifter kvartalsvis och enligt samma tidsramar som för stockuppgifter, under förutsättning att följande minimikrav uppfylls:

i)

Uppgiftslämnare som använder olika värderingsmetoder ska lämna relevanta uppgifter till de nationella centralbankerna om värderingspraxis, inbegripet siffror på hur stor procentuell andel deras innehav i dessa instrument utgör.

ii)

Om det görs en betydande prisomvärdering, ska de nationella centralbankerna ha rätt att begära kompletterande upplysningar från uppgiftslämnaren rörande den månad då detta inträffade.

c)

Enligt följande villkor får de nationella centralbankerna bevilja undantag från rapporteringen av prisomvärderingar avseende värdepapper, inklusive fullständig befrielse från rapporteringsskyldigheten, till kreditinstitut som rapporterar månadsvisa stockuppgifter värdepapper för värdepapper:

i)

Den information som rapporteras inkluderar det bokförda värdet för varje enskilt värdepapper i balansräkningen.

ii)

Den information som rapporteras för värdepapper utan offentligt tillgängliga identifikationskoder inkluderar information om intrumentkategori, löptid och emittent som är tillräcklig för att härleda de uppdelningar som definieras som ”minimikrav” i del 5 i bilaga I.

6.   Undantag får beviljas för statistikrapportering som avser lån som avvecklats genom en värdepapperisering.

De nationella centralbankerna får tillåta att MFI, som tillämpar IAS 39 eller liknande nationella redovisningsregler, exkluderar sådana lån som avvecklats genom en värdepapperisering i enlighet med nationell praxis från de stockar som krävs enligt del 2 och del 3 i bilaga I, förutsatt att denna praxis tillämpas av alla inhemska MFI.

7.   Undantag får beviljas avseende vissa kvartalsvisa stockar som avser medlemsstater utanför euroområdet.

Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att positioner gentemot motparter med hemvist i någon medlemsstat eller positioner gentemot valutan i en medlemsstat som inte har infört euron inte är signifikanta, får de nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras avseende en sådan medlemsstat. De nationella centralbankerna ska informera uppgiftslämnarna om sådana beslut.

Artikel 9

Minimistandarder och nationella rapporteringsarrangemang

1.   De nödvändiga statistiska uppgifterna ska lämnas i enlighet med de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV.

2.   De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som ska följas av den faktiska uppgiftslämnande populationen i enlighet med nationella särdrag. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa förfaranden medför att de begärda statistiska uppgifterna rapporteras och att det är möjligt att kontrollera huruvida minimistandarderna enligt bilaga IV för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering har följts.

Artikel 10

Fusioner, uppdelningar och omorganisationer

Om en fusion, uppdelning eller någon annan omorganisation som kan påverka fullgörandet av dess skyldigheter på statistikområdet inträffar ska den berörda uppgiftslämnaren – så snart avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i god tid innan fusionen, uppdelningen eller omorganisationen träder i kraft – underrätta den berörda nationella centralbanken om de åtgärder som planeras för att uppfylla rapporteringskraven enligt den här förordningen.

Artikel 11

Användning av inrapporterade statistiska uppgifter inom ramen för kassakrav

1.   De statistiska uppgifter som kreditinstitut lämnar enligt den här förordningen ska användas av respektive institut för att beräkna dess kassakravsbas i enlighet med förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Varje kreditinstitut ska särskilt använda uppgifterna för att kontrollera att det har uppfyllt sitt kassakrav under uppfyllandeperioden.

2.   Kassakravsbasen för tre uppfyllandeperioder för de små ”tail”-klassificerade instituten ska beräknas på de kvartalsdata enligt ställningen vid utgången av det kvartal som samlas in av de nationella centralbankerna senast 28 arbetsdagar efter utgången av det kvartal som statistiken avser.

3.   Dessa särskilda bestämmelser om tillämpningen av ECB:s kassakrav som framgår av bilaga III ska ha företräde före sådana bestämmelser som framgår av förordning (EG) nr 1745 (ECB/2003/9).

4.   För att underlätta ECB:s och kreditinstitutens likviditetshantering ska kassakraven bekräftas senast första dagen i uppfyllandeperioden. I undantagsfall kan dock behov uppstå för kreditinstitut att rapportera om revideringar av kassakravsbasen eller av kassakrav som har bekräftats. Förfarandena för att bekräfta eller godkänna kassakrav påverkar inte uppgiftslämnarnas skyldighet att alltid rapportera korrekta statistiska uppgifter och så snart som möjligt revidera felaktiga statistiska uppgifter som redan har rapporterats.

Artikel 12

Kontroll och obligatorisk insamling

Rätten att kontrollera och samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna ska lämna i enlighet med denna förordning ska utövas av de nationella centralbankerna utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva denna rätt. De nationella centralbankerna ska särskilt utöva denna rätt då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV.

Artikel 13

Första rapporteringen

1.   Den första rapporteringen enligt den här förordningen ska börja med uppgifterna för juni 2010, inklusive historiska uppgifter som sträcker sig till december 2009 för tabell 5.

2.   Den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor som avser syndikerade lån i tabell 1 i bilaga I del 2 ska börja med uppgifterna för december 2011.

3.   Den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor, som avser medlemsstater som har infört euron, i tabell 3 i bilaga I del 3, ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen då de infört euron.

4.   Den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor, som avser medlemsstater som inte har infört euron, i tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 3, ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för deras anslutning till EU. Om den berörda nationella centralbanken beslutar att inte kräva att rapporteringen av icke signifikanta uppgifter ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för den relevanta medlemsstatens eller medlemsstaternas anslutning till EU, ska rapporteringen börja 12 månader efter det att den nationella centralbanken informerat uppgiftslämnarna om att uppgifter ska rapporteras.

Artikel 14

Upphävande

1.   Förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) ska upphöra att gälla den 1 juli 2010.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med tabellen i bilaga V.

Artikel 15

Slutbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2010.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 19 december 2008.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 1.

(3)  EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

(4)  EGT L 310, 30.11.1996, s. 1.

(5)  EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(6)  EUT L 211, 11.8.2007, s. 8.

(7)  EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.

(8)  Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(9)  I europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) delas finansinstitut som klassificeras som MFI upp i två undersektorer: centralbanker (S.121) och andra MFI (S.122).

(10)  Inklusive medel som härrör från försäljning av bankers skuldförbindelser till allmänheten.

(11)  EGT L 275, 27.10.2000, s. 39..

(12)  EUT L 341, 27.12.2007, s. 1.

(13)  EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.


BILAGA I

MONETÄRA FINANSINSTITUT OCH KRAV PÅ STATISTIKRAPPORTERING

Inledning

Statistiksystemet för de deltagande medlemsstaterna avseende balansräkningen för MFI-sektorn består av följande två huvudkomponenter:

a)

En förteckning över MFI för statistiska ändamål (se del 1 för identifiering av vissa MFI).

b)

En specifikation av den statistik som dessa MFI ska lämna varje månad, kvartal respektive år (se del 2, 3, 4, 5, 6 och 7).

För att erhålla fullständiga uppgifter om MFI:s balansräkningar är det också nödvändigt att ålägga övriga finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut (övriga finansinstitut) viss rapporteringsskyldighet när dessa deltar i finansiella aktiviteter som berör andelar i penningmarknadsfonder. De nationella centralbankerna samlar in de statistiska uppgifterna från MFI och övriga finansinstitut i enlighet med del 2 och enligt nationella förfaranden som bygger på de harmoniserade definitioner och klassifikationer som framgår av artikel 1 och bilaga II.

Penningmängden omfattar sedlar och mynt i omlopp och MFI:s övriga monetära skulder (inlåning och andra finansiella instrument som är nära substitut till inlåning). Övriga poster i MFI-balansräkningen är motposter till penningmängden. ECB sammanställer även finansiella transaktioner som härleds från stockarna och från andra uppgifter, inklusive justeringarna för omvärderingar som rapporteras av MFI (se del 5).

De statistiska uppgifter som ECB behöver sammanfattas i del 8.

DEL 1

Identifiering av vissa MFI

Avsnitt 1: Identifiering av vissa MFI med utgångspunkt i principen om inlånings utbytbarhet

1.1

Andra finansinstitut än kreditinstitut som emitterar finansiella instrument som är nära substitut för inlåning klassificeras som MFI förutsatt att de uppfyller andra kriterier för MFI. Klassificeringen baseras på huruvida inlåningen är substituerbar (t.ex. huruvida skulder klassificeras som inlåning) vilket avgörs av instrumentens likviditet, definierad som en kombination av faktorerna överförbarhet, konvertibilitet, värdesäkerhet och omsättningsbarhet, och där så är lämpligt även instrumentens löptid.

Kriterierna för att instrument ska räknas som substitut till inlåning ska också tillämpas när man beslutar om huruvida skulder ska klassificeras som inlåning, utom i fall då det finns en separat kategori för sådana skulder.

1.2

Vid fastställandet av huruvida ett instrument är ett substitut till inlåning och vid klassificeringen av skulder som inlåning, ska begreppen nedan användas med följande betydelser:

överförbarhet: att de medel som är placerade i ett finansiellt instrument kan omvandlas med hjälp av betalningsmedel som check, girering, direktdebitering eller liknande.

konvertibilitet: möjligheten till, och kostnaden för, att omvandla instrumentet till kontanter eller överförbar inlåning. De skattemässiga fördelar som går förlorade genom omvandlingen kan bedömas som en straffavgift som minskar graden av likviditet.

värdesäkerhet: att ett finansiellt instruments exakta värde i nationell valuta är känt i förväg.

omsättningsbarhet: att värdepapper är föremål för offentlig notering och regelbunden handel på en reglerad marknad. För andelar i öppna värdepappersfonder finns det ingen marknad i sedvanlig mening. Placerarna får emellertid information om den dagliga noteringen för fondandelarna och kan lösa in sina andelar till den kursen.

Avsnitt 2: Principer för identifiering av penningmarknadsfonder

2.1

Penningmarknadsfonder definieras som företag för kollektiva investeringar vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, och/eller andelar i penningmarknadsfonder, och/eller i andra överförbara skuldförbindelser med en återstående löptid upp till ett år, och/eller i insättningar i bank, och/eller som strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument. De upplysningar som behövs för att bedöma huruvida det rör sig om en penningmarknadsfond framgår av det offentliga emissionsprospektet liksom av fondregler, stiftelseurkund, antagna stadgar eller andra interna regler, teckningsdokumentation, placeringsavtal, marknadsföringsmaterial eller annan dokumentation av liknande sort.

En penningmarknadsfond ska antingen själv eller via sina lagliga företrädare säkerställa att de krav som ställs på penningmarknadsfonder i fråga om statistikrapportering uppfylls. Om det är nödvändigt av praktiska skäl kan uppgifterna lämnas av någon av de enheter som deltar i finansiella aktiviteter avseende andelar i penningmarknadsfonder, exempelvis registeransvariga.

2.2

Vid fastställandet av huruvida det rör sig om en penningmarknadsfond ska begreppen nedan användas med följande betydelser:

företag för kollektiva investeringar: ett företag vars enda syfte är att företa kollektiva investeringar med kapital från allmänheten och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses direkt eller indirekt med medel ur företagets tillgångar. Sådana företag kan bildas med stöd av lag, antingen på avtalsrättslig grund (värdepappersfonder som förvaltas av förvaltningsbolag) eller enligt trustlagstiftning (s.k. unit trusts) eller på bolagsrättslig grund (värdepappersföretag).

bankinlåning: kontantinsättningar hos kreditinstitut som återbetalas på anfordran eller efter en uppsägningstid upp till tre månader, eller efter en överenskommen löptid upp till två år, inbegripet belopp som betalas till kreditinstitut vid överlåtelse av värdepapper inom ramen för återköpstransaktioner eller i samband med värdepapperslån.

ur likviditetssynpunkt nära substitut till inlåning: möjligheten att under normala marknadsförhållanden på begäran av innehavaren kunna återköpa, inlösa eller överföra andelar i företag för kollektiva investeringar på ett sådant sätt att andelarnas likviditet är jämförbar med likviditeten för inlåning.

huvudsakligen: minst 85 procent av investeringsportföljen.

penningmarknadsinstrument: de kategorier av överförbara skuldförbindelser som normalt är föremål för handel på penningmarknaden (t.ex. bankcertifikat, företagscertifikat, bankväxlar och statliga och kommunala skuldförbindelser) eftersom de har följande egenskaper:

a)

De är likvida, dvs. de kan återköpas, inlösas eller säljas till begränsad kostnad (låg provision och liten marginal mellan köp- och säljkurs) och avvecklas snabbt.

b)

De har en djup marknad, dvs. de är föremål för handel på en marknad som kan absorbera stora transaktionsvolymer, och handel med sådana stora volymer får bara begränsad inverkan på instrumentens pris.

c)

De har värdesäkerhet, dvs. deras värde kan exakt fastställas vid varje tidpunkt eller minst en gång i månaden.

d)

De medför en låg ränterisk, dvs. de har en återstående löptid på upp till ett år eller är föremål för regelbundna räntejusteringar mot bakgrund av utvecklingen på penningmarknaden minst en gång per år.

e)

De medför en låg kreditrisk i den bemärkelsen att de antingen

1.

är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och som är öppna för allmänheten,

2.

har emitterats enligt bestämmelser om skydd för investerare och insättningar, eller

3.

har emitterats av

stater, delstater eller kommuner, centralbanker i medlemsstater, Europeiska unionen, ECB, Europeiska investeringsbanken, en icke-medlemsstat eller – om denna är en federal stat – även en av dess delstater, eller offentliga internationella organisationer som en eller flera medlemsstater tillhör,

eller

enheter som är föremål för tillsyn enligt kriterier fastställda i gemenskapslagstiftningen, eller av enheter som omfattas av och efterlever tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna anses vara minst lika stränga som gemenskapslagstiftningens, eller med garanti från en sådan enhet,

eller

företag vars värdepapper är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och är öppna för allmänheten.

DEL 2

Balansräkning (månadsvisa ställningsuppgifter)

För att sammanställa penningmängdsaggregaten och motparterna för de deltagande medlemsstaternas territorium behöver ECB uppgifterna ur tabell 1 enligt följande:

1.   Instrumentkategorier

a)   Skulder

De relevanta instrumentkategorierna är följande: utelöpande sedlar och mynt, inlåning, utgivna andelar i penningmarknadsfonder, emitterade värdepapper, eget kapital och reserver samt övriga skulder. För att särskilja monetära och icke-monetära skulder delas inlåningen dessutom upp i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid samt återköpsavtal (repor). Definitionerna framgår av bilaga II.

b)   Tillgångar

De relevanta instrumentkategorierna är följande: kassa, utlåning, obligationer och andra räntebärande värdepapper, andelar i penningmarknadsfonder, aktier och andra andelar, anläggningstillgångar och övriga tillgångar. Definitionerna framgår av bilaga II.

2.   Uppdelning efter löptid

Uppdelning efter ursprunglig löptid kan användas i stället för klassificering efter instrumenttyp i de fall där de finansiella instrumenten på de olika marknaderna inte är fullt jämförbara.

a)   Skulder

Indelningen efter ursprunglig löptid (eller uppsägningstid) är följande: för inlåning med överenskommen löptid upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år, och för inlåning med uppsägningstid upp till tre månader, över tre månader och upp till två år och över två år. Repor delas inte upp efter löptid eftersom de i regel är mycket kortfristiga (oftast med en ursprunglig löptid under tre månader). Skuldebrev emitterade av MFI delas upp på löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år. Andelar i penningmarknadsfonder behöver inte delas upp efter löptid.

b)   Tillgångar

Indelningen efter ursprunglig löptid är följande: MFI-lån till motparter med hemvist i deltagande medlemsstater (andra än MFI och offentliga sektorn) efter underkategorier, och dessutom efter ändamål när det gäller MFI-lån till hushållen, upp till ett år, över ett år och upp till fem år och över fem år); MFI:s innehav av skuldförbindelser emitterade av övriga MFI i de deltagande medlemsstaterna i löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år för att möjliggöra nettning av inbördes MFI-innehav av instrumentet i fråga vid beräkningen av penningmängdsaggregaten.

3.   Uppdelning efter ändamål och separat identifiering av lån till enmansföretagare/ej registrerade företag

Lån till hushållen och hushållens icke vinstdrivande organisationer delas upp ytterligare efter ändamålet med lånet (konsumtionskrediter, bostadslån, övriga krediter). Inom kategorin ”övriga krediter” ska lån som beviljats enmansföretagare/ej registrerade företag identifieras separat (se definitioner av instrumentkategorier i del 2 i bilaga II och definitioner av sektorer i del 3 i bilaga II). Nationella centralbanker får befria uppgiftslämnarna från kravet att lån som beviljats enmansföretagare/ej registrerade företag ska identifieras separat om sådana lån utgör mindre än 5 procent av den deltagande medlemsstatens samlade utlåning till hushållen.

4.   Uppdelning efter valuta

För balansräkningsposter som kan användas för sammanställningen av penningmängdsaggregat måste saldon i euro redovisas separat så att ECB har möjlighet att definiera penningmängdsaggregaten på ett sådant sätt att de inbegriper saldon i samtliga valutor tillsammans eller endast saldon uttryckta i euro.

5.   Uppdelning efter motpartssektor och hemvist

5.1

För sammanställningen av penningmängdsaggregat och motparter som omfattar de deltagande medlemsstaterna måste det fastställas vilka av motparterna inom de deltagande medlemsstaternas territorium som utgör innehavarsektorn. För detta ändamål delas motpartsgruppen icke-MFI upp enligt ENS 95 (se bilaga II, del 3) på offentlig sektor (S.13), varvid staten (S.1311) redovisas separat under inlåning totalt, och övriga inhemska sektorer. För att månadsvis kunna beräkna en sektorsvis uppdelning av penningmängdsaggregaten och motposterna delas övriga inhemska sektorer upp ytterligare i följande undersektorer: andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124), försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125), icke-finansiella företag (S.11) och hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15). För enmansföretagare/ej registrerade företag se avsnitt 3. För inlåning totalt och kategorierna inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år och repor görs en ytterligare uppdelning på kreditinstitut, övriga MFI-motparter och staten, en uppdelning som behövs för ECB:s kassakravssystem.

5.2

För inlåning totalt, inlåning med en överenskommen löptid på upp till två år samt tillgångskategorin ”värdepapper andra än aktier” görs ytterligare en uppdelning för motparter som är FVC.

5.3

Viss inlåning/lån från repor/omvända repor eller liknande transaktioner med ”andra finansinstitut (S.123) + finansiella serviceföretag (S.124)” kan avse transaktioner med centrala motparter. En central motpart är en enhet som juridiskt fungerar som mellanhand mellan motparter i transaktioner med avtal som handlas på de finansiella marknaderna, och som blir köpare gentemot varje säljare och säljare gentemot varje köpare. Eftersom sådana transaktioner ofta är substitut för bilaterala transaktioner mellan MFI görs en ytterligare uppdelning inom inlåningskategorin återköpsavtal vad gäller transaktioner med sådana motparter. På liknande sätt görs en ytterligare uppdelning inom tillgångskategorin ”utlåning” när det gäller omvända repor med sådana motparter.

5.4

Inhemska motparter och motparter i andra deltagande medlemsstater redovisas separat och behandlas på samma sätt i alla statistikuppdelningar. Motparter utanför de deltagande medlemsstaternas territorium behöver inte delas upp efter land. Motparter i de deltagande medlemsstaterna särredovisas enligt ländernas nationella sektorsklassificering eller enligt deras indelning i institutionella enheter i enlighet med listan över MFI för statistiska ändamål och ECB:s Sector Manual (1) som följer klassificeringsprinciper som överensstämmer med ENS 95 så långt det är möjligt.

5.5

När det gäller andelar i penningmarknadsfonder utgivna av MFI i de deltagande medlemsstaterna ska uppgiftslämnarna åtminstone rapportera uppgifter om innehavarens hemvist med uppdelning på inhemska motparter/övriga deltagande medlemsstater/övriga utlandet, så att andelar som innehas av aktörer med hemvist utanför de deltagande medlemsstaterna kan uteslutas. I fråga om registrerade andelar ska emitterande investeringsfonder eller deras lagliga företrädare i den månadsvisa balansräkningen rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavarna av de emitterade andelarna. I fråga om innehavarandelar ska uppgiftslämnarna rapportera uppgifter om hemvist avseende innehavare av andelar i penningmarknadsfonder på det sätt som respektive nationell centralbank fastställt efter samråd med ECB. Detta krav begränsas till ett eller en kombination av följande alternativ, som ska väljas med beaktande av förutsättningarna på de relevanta marknaderna och utformningen av den nationella rätten i medlemsstaten i fråga. De nationella centralbankerna kommer regelbundet att följa upp detta krav.

a)

Utgivande penningmarknadsfonder

Utgivande penningmarknadsfonder eller deras lagliga företrädare ska rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavarna av fondandelarna. Sådana uppgifter kan komma från det ombud som förmedlar andelarna eller från någon annan enhet som deltar i utgivning, återköp eller överföring av andelar.

b)

MFI och andra finansinstitut som depåhållare av andelar i penningmarknadsfonder

Som uppgiftslämnare ska MFI och andra finansinstitut som fungerar som depåhållare av andelar i penningmarknadsfonder rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av andelar som getts ut av inhemska penningmarknadsfonder och som förvaras i depå för innehavarens räkning eller för sådan annan mellanhands räkning som också fungerar som depåhållare. Denna variant är tillämplig om i) depåhållaren skiljer ut andelar i penningmarknadsfonder som förvaras för innehavarens räkning från dem som förvaras för andra depåhållares räkning och ii) merparten av andelarna i penningmarknadsfonderna förvaras av inhemska institut som klassificeras som finansinstitut (MFI eller OFI).

c)

MFI och OFI i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter rörande andelar i en inhemsk penningmarknadsfond

Som uppgiftslämnare ska MFI och övriga finansinstitut, i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter rörande andelar i en inhemsk penningmarknadsfond, rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av sådana andelar i inhemska penningmarknadsfonder som de köper och säljer för innehavarens eller för sådan annan mellanhands räkning som också deltar i transaktionen. Denna möjlighet gäller om i) rapporteringens täckning är uttömmande, dvs. att den omfattar i det närmaste samtliga transaktioner som utförs av uppgiftslämnarna, ii) precisa uppgifter om köp och försäljning med aktörer som inte har sin hemvist i de deltagande medlemsstaterna tillhandahålls, iii) skillnaden mellan utgivningsvärdet och lösenvärdet, exklusive avgifter, för samma andelar är minimalt, och iv) antalet andelar som utgivits av inhemska penningmarknadsfonder och som innehas av aktörer med hemvist utanför de deltagande medlemsstaterna är lågt.

d)

Om alternativen a till c inte är tillämpliga, ska uppgiftslämnarna, inklusive MFI och OFI, rapportera relevanta uppgifter på grundval av tillgänglig information.

Tabell 1

Månadsvisa stockar  (2)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

D.

Ofördelat

MFI (4)

Icke-MFI

MFI (4)

Icke-MFI

Totalt

Banker

Icke-banker

 

Kreditinstitut

varav: kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

 

Kreditinstitut

varav: kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123+S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

 

varav: centrala motparter (5)

varav: FVC

 

varav: centrala motparter (5)

varav: FVC

(a)

 

(b)

(c)

(d)

(e)

(f)

 

 

(g)

(h)

(i)

(j)

 

(k)

(l)

(m)

(n)

(o)

 

 

(p)

(q)

(r)

(s)

 

 

(t)

SKULDER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8.

Utelöpande sedlar och mynt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.

Inlåning

*

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

*

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

*

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav överförbar inlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav syndikerade lån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9e

Euro

*

 

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

 

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.1e

Över natten

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav överförbar inlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.2e

Med överenskommen löptid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

 

 

9.3e

Med uppsägningstid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 3 månader

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 3 månader

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav över 2 år (3)

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

 

 

9.4e

Repoavtal

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

 

 

9x

Utländska valutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.1x

Över natten

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.2x

Med överenskommen löptid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

 

 

9.3x

Med uppsägningstid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 3 månader

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 3 månader

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav över 2 år (3)

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

 

 

9.4x

Repoavtal

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

*

*

*

*

 

 

 

 

 

 

*

 

 

 

10.

Andelar i penningmarknadsfonder  (3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11.

Emitterade skuldförbindelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11e

Euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav upp till 2 år och nominell kapitalgaranti under 100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

11x

Utländska valutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav upp till 2 år och nominell kapitalgaranti under 100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

12.

Kapital och reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13.

Övriga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 1 Skulder


BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga fordringar

D.

Ofördelat

MFI

Icke-MFI

MFI

Icke-MFI

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

 

varav: centrala motparter (5)

varav: FVC

Totalt

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

 

varav: centrala motparter (5)

varav: FVC

Totalt

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

 

varav: SP/UP (6)

 

varav: SP/UP (6)

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Kassa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1e

varav euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Lån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 år och upp till 5 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 5 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav: syndikerade lån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav: repor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2e

varav euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav: revolverande lån och checkräkningskrediter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav oäkta kreditkortskredit

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav äkta kreditkortskredit

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Värdepapper andra än aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3e

Euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3x

Utländska valutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.

Aktier och andra ägarandelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.

Fasta tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7.

Övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 1 Tillgångar

DEL 3

Balansräkning (kvartalsvisa ställningsuppgifter)

För en närmare analys av den monetära utvecklingen och för andra statistikändamål behöver ECB följande information om viktiga aspekter:

1.

Uppdelning efter undersektor, löptid och fast egendom som säkerhet för utlåningen till icke-MFI i de deltagande medlemsstaterna (se tabell 2).

Uppgifterna behövs för en uppföljning av den totala underkategori- och löptidsstrukturen hos MFI:s totala kreditgivning (utlåning och värdepapper) till innehavarsektorn. För icke-finansiella företag och hushåll krävs ytterligare ”varav”-uppgifter för att identifiera de lån som beviljats mot säkerhet i fast egendom.

För utlåning i euro med ursprunglig löptid över ett år och över två år gentemot hushåll och icke-finansiella företag krävs ytterligare ”varav”-uppgifter avseende vissa andra löptider och tidpunkter för ändring av räntesatser (se tabell 2). Med ändring av räntesats menas en sådan förändring av räntesatsen för ett lån som ska ske enligt låneavtalet. Lån där en ändring av räntesatsen kan ske omfattar bl.a. lån vars räntesats regelbundet anpassas till utvecklingen av ett index (t.ex. Euribor), lån vars räntesats anpassas kontinuerligt (s.k. floating rates) samt lån vars räntesats kan ändras efter ett MFI:s gottfinnande.

2.

Uppdelning på undersektorer av MFI:s inlåning från den offentliga sektorn de deltagande medlemsstaterna med undantag av staten (se tabell 2).

Denna information krävs som komplement till den månadsvisa rapporteringen.

3.

Uppdelning efter sektor av positioner gentemot motparter utanför de deltagande medlemsstaterna (icke deltagande medlemsstater och övriga utlandet) (se tabell 2).

Sektorindelningen enligt Nationalräkenskapssystemet 93 (SNA 93) tillämpas där ENS 95 inte gäller.

4.

Uppdelning efter land (se tabell 3).

Denna uppdelning är nödvändig för en vidare analys av den monetära utvecklingen och av skäl som sammanhänger med övergångskraven och kvalitetskontrollen av uppgifterna.

5.

Uppdelning efter valuta (se tabell 4).

Denna uppdelning är nödvändig för beräkningen av transaktioner för penningmängdsaggregat och motposter justerade för valutakursförändring i de fall aggregaten definieras så att de omfattar alla valutor tillsammans.

Tabell 2

Kvartalsvisa stockar (uppdelning efter sektor)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

Icke-MFI

Icke-MFI

Totalt

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

 

Banker

icke-banker

Totalt

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

Totalt

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Delstater (S.1312)

Kommuner (S.1313)

Socialförsäkring (S.1314)

Totalt

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

Totalt

Delstater (S.1312)

Kommuner (S.1313)

Socialförsäkring (S.1314)

Totalt

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

SKULDER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8.

Utelöpande sedlar och mynt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.

Inlåning

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

9.1

Över natten

 

 

M

 

 

 

M

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

M

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.2

Med överenskommen löptid

 

 

M

 

 

 

M

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

M

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.3

Med uppsägningstid

 

 

M

 

 

 

M

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

M

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.4

Repor

 

 

M

 

 

 

M

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

M

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10.

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11.

Emitterade skuldförbindelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12.

Kapital och reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13.

Övriga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Kassa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Lån

M

 

 

 

 

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

 

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 5 år

 

 

 

 

 

 

 

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 5 år

 

 

 

 

 

 

 

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

M

M

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2e

Euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lån med ursprunglig löptid över 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav: utlåning med återstående löptid på maximalt 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav: utlåning med återstående löptid över 1 år där räntebindningstiden går ut inom 12 månader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lån med ursprunglig löptid över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav: utlåning med återstående löptid på maximalt 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav: utlåning med återstående löptid över 2 år där räntebindningstiden går ut inom 24 månader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Värdepapper andra än aktier

M

 

 

 

 

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

 

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.

Aktier och andra ägarandelar

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

 

 

6.

Fasta tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7.

Övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

Uppgifter som ska lämnas varje månad, se tabell 1.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell 3

Kvartalsvisa stockar (uppdelning efter land)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

Varje annan deltagande medlemsstat (exklusive inhemska sektorer) och varje annan EU-medlemsstat

Övriga utlandet (exklusive EU)

Medlemsstat

Medlemsstat

Medlemsstat

Medlemsstat

SKULDER

 

 

 

 

 

8.

Utelöpande sedlar och mynt

 

 

 

 

 

9.

Inlåning

 

 

 

 

 

från MFI

 

 

 

 

 

från icke-MFI

 

 

 

 

 

10.

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

11.

Emitterade skuldförbindelser

 

 

 

 

 

12.

Kapital och reserver

 

 

 

 

 

13.

Övriga skulder

 

 

 

 

 

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

1.

Kassa

 

 

 

 

 

2.

Lån

 

 

 

 

 

till MFI

 

 

 

 

 

till icke-MFI

 

 

 

 

 

3.

Värdepapper andra än aktier

 

 

 

 

 

emitterade av MFI

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

över 1 år och upp till 2 år

 

 

 

 

 

över 2 år

 

 

 

 

 

emitterade av icke-MFI

 

 

 

 

 

4.

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

5.

Aktier och andra ägarandelar

 

 

 

 

 

6.

Fasta tillgångar

 

 

 

 

 

7.

Övriga tillgångar

 

 

 

 

 


Tabell 4

Kvartalsvisa stockar (uppdelning efter valuta)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

Alla valutor sammanlagt

Euro

Andra EU-valutor än euro

Andra valutor än EU-medlemsstaters valutor sammanlagt

Totalt

EU-medlemsstats valuta

EU-medlemsstats valuta

EU-medlemsstats valuta

GBP

Totalt

USD

JPY

CHF

Övriga valutor sammantaget

SKULDER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.

Inlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A.

Inhemska motparter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

från MFI

M

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

från icke-MFI

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Övriga deltagande medlemsstater

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

från MFI

M

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

från icke-MFI

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Övriga utlandet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 år

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

från banker

Q

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

från icke-banker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10.

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11.

Emitterade skuldförbindelser

M

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12.

Kapital och reserver

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13.

Övriga skulder

M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Lån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A.