ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 339

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

51 årgången
18 december 2008


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1273/2008 av den 17 december 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1274/2008 av den 17 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, med avseende på Internationell redovisningsstandard (IAS) 1 ( 1 )

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1275/2008 av den 17 december 2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG om krav på ekodesign för elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukters elförbrukning i standby- och frånläge ( 1 )

45

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1276/2008 av den 17 december 2008 om övervakning genom fysiska kontroller av export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag eller andra belopp

53

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1277/2008 av den 17 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1580/2007 när det gäller tröskelvolymerna för tilläggstullen för päron, citroner, äpplen och zucchini

76

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1278/2008 av den 17 december 2008 om antagande av nödstödåtgärder för grisköttsmarknaden i form av stöd för privat lagring på Irland

78

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1279/2008 av den 17 december 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 inom ramen för den tullkvot för korv och vissa köttprodukter med ursprung i Schweiz som öppnades genom förordning (EG) nr 1399/2007

82

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1280/2008 av den 17 december 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 inom ramen för den tullkvot för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 1382/2007

83

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1281/2008 av den 17 december 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 inom ramen för den tullkvot för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 812/2007

84

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1282/2008 av den 17 december 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 inom ramen för den tullkvot för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 979/2007

85

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1283/2008 av den 17 december 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 inom ramen för de tullkvoter för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 806/2007

86

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1284/2008 av den 17 december 2008 om fastställande av tilldelningskoefficienten för utfärdande av importlicenser från och med den 8 till och med den 12 december 2008 för sockerprodukter inom ramen för tullkvoter och förmånsavtal

88

 

 

IV   Andra rättsakter

 

 

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

 

 

Gemensamma EES-kommittén

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 110/2008 av den 5 november 2008 om ändring av protokoll 32 till EES-avtalet om finansiella villkor för genomförande av artikel 82

93

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 111/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet

98

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 112/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga II (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) och bilaga XX (miljö) till EES-avtalet

100

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 113/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga VI (Social trygghet) till EES-avtalet

102

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 114/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga IX (Finansiella tjänster) och bilaga XIX (Konsumentskydd) till EES-avtalet

103

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 115/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XI (Teletjänster) till EES-avtalet

105

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 116/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XIII (Transport) till EES-avtalet

106

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 117/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XIII (Transport) till EES-avtalet

108

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 118/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XIII (Transport) till EES-avtalet

109

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 119/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XIII (Transport) till EES-avtalet

110

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 120/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XV (Statligt stöd) till EES-avtalet

111

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 121/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XX (Miljö) till EES-avtalet

113

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 122/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XX (Miljö) till EES-avtalet

114

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 123/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet

115

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 124/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet

117

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 125/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet

118

 

*

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 126/2008 av den 7 november 2008 om ändring av bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet

119

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1273/2008

av den 17 december 2008

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 18 december 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

CR

110,3

MA

83,1

TR

72,4

ZZ

88,6

0707 00 05

JO

167,2

MA

51,5

TR

133,9

ZZ

117,5

0709 90 70

MA

112,5

TR

140,3

ZZ

126,4

0805 10 20

AR

17,0

BR

44,6

CL

52,1

EG

51,1

MA

72,8

TR

46,9

UY

30,6

ZA

42,3

ZZ

44,7

0805 20 10

MA

72,5

TR

64,0

ZZ

68,3

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

CN

49,3

HR

54,2

IL

75,7

TR

52,3

ZZ

57,9

0805 50 10

MA

64,0

TR

53,6

ZZ

58,8

0808 10 80

CA

82,7

CN

84,2

MK

34,6

US

103,1

ZA

118,0

ZZ

84,5

0808 20 50

CN

61,6

TR

104,0

US

122,0

ZZ

95,9


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1274/2008

av den 17 december 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, med avseende på Internationell redovisningsstandard (IAS) 1

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

Den 6 september 2007 offentliggjorde International Accounting Standards Board (IASB) sin omarbetade internationella redovisningsstandard (IAS) 1, Utformning av finansiella rapporter, nedan kallad den omarbetade IAS 1. Genom den omarbetade IAS 1 ändras vissa av kraven på utformningen av finansiella rapporter och det införs krav på ytterligare information under vissa omständigheter. Även några andra redovisningsstandarder ändras genom omarbetningen. Den omarbetade IAS 1 ersätter den internationella redovisningsstandarden (IAS 1), Utformning av finansiella rapporter (omarbetad 2003 och ändrad 2005).

(3)

Överläggningarna med EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) tekniska expertgrupp ger stöd för att den omarbetade IAS 1 uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. I enlighet med kommissionens beslut 2006/505/EG av den 14 juli 2006 om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) (3) har granskningsgruppen för redovisningsstandarder granskat EFRAG:s rekommendation om godkännande och meddelat Europeiska kommissionen att den är objektiv och välavvägd.

(4)

Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska 2003 års omarbetning av den internationella redovisningsstandarden IAS 1, Utformning av finansiella rapporter (ändrad 2005) ersättas med 2007 års omarbetning av samma standard enligt bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa IAS 1 i 2007 års omarbetning, enligt bilagan till denna förordning, senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2008.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2)  EUT L 320, 29.11.2008, s. 1.

(3)  EUT L 199, 21.7.2006, s. 33.


BILAGA

INTERNATIONELLA REDOVISNINGSSTANDARDER

IAS 1

”IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (omarbetad 2007)”

Mångfaldigande tillåtet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Alla rättigheter förbehålles utanför EES, med undantag för rätten att mångfaldiga för enskilt bruk eller annars i överensstämmelse med god sed. Ytterligare information från IASB kan hämtas från webbplatsen www.iasb.org

INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARD 1

Utformning av finansiella rapporter

SYFTE

1

Denna standard föreskriver grunden för utformning av generella finansiella rapporter för att säkerställa jämförbarhet både med företagets egna finansiella rapporter för tidigare perioder och med andra företags finansiella rapporter. Den innehåller övergripande krav avseende de finansiella rapporternas utformning, riktlinjer för deras struktur och minimikrav på innehållet i dem.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2

Ett företag ska tillämpa denna standard vid upprättande och utformning av generella finansiella rapporter enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).

3

Andra IFRS innehåller krav på redovisning, värdering och upplysning för särskilda transaktioner och andra händelser.

4

Denna standard tillämpas inte på strukturen och innehållet i delårsrapporter i sammandrag, upprättade enligt IAS 34 Delårsrapportering. Punkterna 15–35 gäller dock sådana finansiella rapporter. Denna standard tillämpas i lika mån av alla företag, inklusive dem som utformar koncernredovisning och dem som utformar separata finansiella rapporter enligt definition i IAS 27 Koncernredovisning och redovisning av innehav i dotterföretag.

5

I denna standard används terminologi som passar vinstdrivande företag, inklusive affärsdrivande företag i den offentliga sektorn. Om företag med aktiviteter utan vinstsyfte inom den privata sektorn eller offentliga sektorn tillämpar standarden kan de behöva ändra beteckningarna på vissa poster i de finansiella rapporterna och på de finansiella rapporterna i sig.

6

På motsvarande sätt kan företag som saknar eget kapital enligt definition i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering (exempelvis vissa ömsesidiga fonder) och företag vars aktiekapital inte är eget kapital (exempelvis vissa kooperativa företag) behöva anpassa utformningen i de finansiella rapporterna av medlemmars eller andelsinnehavares andelar.

DEFINITIONER

7

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

Generella finansiella rapporter (kallas ”finansiella rapporter”) är sådana rapporter som är avsedda att tillgodose behoven hos användare som inte har sådan ställning att de kan kräva att ett företag upprättar rapporter som är anpassade till deras speciella informationsbehov.

Praktiskt ogenomförbart Det är praktiskt ogenomförbart att tillämpa ett krav när företaget inte kan tillämpa det trots att det gjort varje rimlig ansträngning att göra det.

International Financial Reporting Standards (IFRS) är standarder och tolkningar som fastställts av International Accounting Standards Board (IASB). De består av

(a)

International Financial Reporting Standards (IFRS),

(b)

International Accounting Standards (IAS), och

(c)

tolkningar som utvecklats av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) eller dess föregångare Standing Interpretations Committee (SIC).

Väsentlig Utelämnanden eller felaktigt redovisade poster är väsentliga om de, var för sig eller gemensamt, kan påverka de beslut som användare fattar på basis av de finansiella rapporterna. Väsentlighet beror på utelämnandets eller felaktighetens storlek och karaktär, bedömt utifrån de rådande omständigheterna. Postens storlek eller karaktär, eller en kombination av dem, kan vara den avgörande faktorn.

Bedömningen av huruvida ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka användares ekonomiska beslut, och därmed vara väsentligt, kräver överväganden avseende dessa användares egenskaper. I punkt 25 i Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter står att det ”förutsätts att användarna har en rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomi och redovisning samt att de är beredda att studera informationen med rimlig noggrannhet”. Därför behöver bedömningen beakta hur användare med sådana egenskaper rimligen kan väntas bli påverkade i sina ekonomiska beslut.

Noter innehåller information utöver den som presenteras i rapporten över finansiell ställning, rapporten över totalresultat, den separata resultaträkningen (om sådan lämnas), rapport över förändringar i eget kapital och rapport över kassaflöden. Noter innehåller beskrivningar eller uppdelningar av poster som redovisas i dessa rapporter och information om poster som inte uppfyller kraven på att redovisas i dessa rapporter.

Övrigt totalresultat består av intäkts- och kostnadsposter (inklusive omklassificeringsjusteringar) som inte redovisas i resultatet enligt vad som krävs eller tillåts enligt andra IFRS.

Komponenterna i övrigt totalresultat innefattar

(a)

förändringar i omvärderingsreserv (se IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 38 Immateriella tillgångar),

(b)

aktuariella vinster och förluster för förmånsbestämda planer som redovisas enligt punkt 93A i IAS 19 Ersättningar till anställda,

(c)

vinster och förluster som uppkommer vid omräkning av en utlandsverksamhets finansiella rapporter (se IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser),

(d)

vinster och förluster vid omvärdering av finansiella tillgångar som kan säljas (se IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering),

(e)

den effektiva delen av vinster och förluster på säkringsinstrument i en kassaflödessäkring (se IAS 39).

Ägare är innehavare av instrument som klassificeras som eget kapital.

Resultat är intäkter minus kostnader, exklusive komponenterna i övrigt totalresultat.

Omklassificeringsjusteringar är belopp som omklassificeras till resultatet i den aktuella perioden, som redovisades i övrigt totalresultat i den aktuella eller i tidigare perioder.

Summa totalresultat är förändringen i eget kapital under en period till följd av transaktioner och andra händelser, utöver sådana förändringar som är följden av transaktioner med ägare i deras egenskap av ägare.

Summa totalresultat består av alla komponenter i ”resultat” och ”övrigt totalresultat”.

8

Även om begreppen ”övrigt totalresultat”, ”resultat” och ”summa totalresultat” används i denna standard kan ett företag använda andra begrepp för att beskriva summorna så länge innebörden är tydlig. Exempelvis kan ett företag använda begreppet ”nettoresultat” för att beskriva resultatet.

FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella rapporters syfte

9

Finansiella rapporter är ett strukturerat återgivande av ett företags finansiella ställning och finansiella resultat. Syftet med finansiella rapporter är att ge information om ett företags finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden, som är användbar för en rad olika kategorier av användare vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts den. För att uppnå detta syfte innehåller finansiella rapporter information om ett företags

(a)

tillgångar,

(b)

skulder,

(c)

eget kapital,

(d)

intäkter och kostnader, inklusive vinster och förluster,

(e)

tillskott av och värdeöverföring till ägare i deras egenskap av ägare, och

(f)

kassaflöden.

Denna information, tillsammans med annan information i noterna, underlättar för användare av finansiella rapporter att förutsäga företagets framtida kassaflöden och, i synnerhet, deras tidpunkt och säkerhet.

Fullständiga finansiella rapporter

10

Fullständiga finansiella rapporter utgörs av

(a)

en rapport över finansiell ställning per periodens slut,

(b)

en rapport över totalresultat för perioden,

(c)

en rapport över förändringar i eget kapital för perioden,

(d)

en rapport över kassaflöden för perioden,

(e)

noter, som består av en sammanfattning av betydande redovisningsprinciper och annan förklarande information, och

(f)

en rapport över finansiell ställning per början av den tidigaste jämförelseperiod när ett företag tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt eller gör en retroaktiv omräkning av poster i sina finansiella rapporter, eller när det omklassificerar poster i sina finansiella rapporter.

Ett företag kan använda andra benämningar på rapporterna än dem som används i denna standard.

11

Ett företag ska med samma vikt redovisa samtliga finansiella rapporter i sina fullständiga finansiella rapporter.

12

Enligt vad som är tillåtet i punkt 81 kan ett företag redovisa komponenterna i resultatet antingen som del av en enda rapport över totalresultat eller i en separat resultaträkning. När en resultaträkning redovisas är den del av de fullständiga finansiella rapporterna och ska visas direkt före rapporten över totalresultat.

13

Många företag lämnar, vid sidan av de finansiella rapporterna, en ekonomisk översikt i vilken företagsledningen beskriver och förklarar huvuddragen i företagets finansiella resultat och finansiella ställning samt de viktigaste osäkerhetsfaktorerna företaget står inför. En sådan översikt kan inbegripa en genomgång av

(a)

de viktigaste faktorerna som bestämmer finansiellt resultat, inklusive omvärldsförändringar inom företagets verksamhetsområde, företagets åtgärder med anledning av dessa förändringar och effekten därav, samt företagets policy för investeringar för bibehållande och förbättring av finansiellt resultat inklusive företagets utdelningspolitik,

(b)

företagets finansieringskällor och mål för skuldsättningsgrad, och

(c)

de av företagets resurser som inte redovisas i rapporten över finansiell ställning enligt IFRS.

14

Många företag lämnar även rapporter och redogörelser vid sidan av de finansiella rapporterna, såsom miljörapporter och förädlingsvärdesanalyser. Detta gäller i synnerhet i branscher i vilka miljöfaktorer är betydande och då personalen betraktas som en viktig användargrupp. Rapporter och redogörelser som lämnas vid sidan av de finansiella rapporterna omfattas inte av IFRS.

Allmänna drag

Rättvisande bild och förenlighet med IFRS

15

Finansiella rapporter ska ge en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden. Rättvisande bild kräver ett korrekt återgivande av transaktioners effekter, andra händelser och förhållanden enligt de definitioner av och redovisningsvillkor för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som framställs i föreställningsramen. Tillämpningen av IFRS, med ytterligare upplysning där så krävs, förutsätts leda till finansiella rapporter som ger en rättvisande bild.

16

Ett företag vars finansiella rapporter följer IFRS ska göra ett uttryckligt uttalande utan förbehåll om sådant iakttagande i noterna. Ett företag ska inte beskriva finansiella rapporter som att de följer IFRS såvida de inte följer samtliga krav i IFRS.

17

Under praktiskt taget alla omständigheter uppnår ett företag en rättvisande bild genom iakttagande av tillämpbara standarder. En rättvisande bild kräver också att ett företag

(a)

ska välja och tillämpa redovisningsprinciper enligt IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel. IAS 8 innehåller en hierarki med auktoritativ vägledning som företagsledningen överväger i avsaknad av en IFRS som särskilt gäller en post,

(b)

ska redovisa information, inklusive uppgifter om redovisningsprinciper, på ett sätt som ger relevant, tillförlitlig, jämförbar och begriplig information,

(c)

ska lämna ytterligare upplysningar när tillämpning av de särskilda kraven i IFRS inte är tillräcklig för att göra det möjligt för användarna att förstå inverkan av vissa transaktioner, andra händelser och förhållanden på företagets finansiella ställning och finansiella resultat.

18

Ett företag kan inte korrigera olämpliga redovisningsprinciper genom vare sig upplysning om de redovisningsprinciper som använts eller noter eller förklaringar.

19

I de ytterst sällsynta fall där företagsledningen kommer fram till att iakttagande av ett krav i en IFRS skulle vara så missvisande att det skulle strida mot de finansiella rapporternas syfte, såsom det framställs i föreställningsramen, ska företaget avvika från kravet på det sätt som anges i punkt 20 om det relevanta tillsynsregelverket kräver, eller i annat fall inte förbjuder, en sådan avvikelse.

20

När ett företag avviker från ett krav i en IFRS enligt punkt 19 ska det upplysa om

(a)

att företagsledningen kommit fram till att de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden,

(b)

att det har följt tillämpliga IFRS, förutom att det avvikit från ett visst krav i syfte att uppnå en rättvisande bild,

(c)

titeln på den IFRS från vilken företaget har avvikit, avvikelsens karaktär, inklusive den behandling som skulle krävas enligt denna IFRS, anledningen till att den behandlingen skulle vara så missvisande i detta fall att det skulle strida mot finansiella rapporters syfte såsom det framställs i föreställningsramen samt den behandling som använts, och

(d)

för varje redovisad period, avvikelsens effekt på varje post i de finansiella rapporterna som skulle ha redovisats enligt kravet.

21

När ett företag har avvikit från ett krav i en IFRS under en tidigare period och denna avvikelse påverkar de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna för den aktuella perioden, ska det lämna upplysningarna om detta enligt punkt 20 (c) och (d).

22

Punkt 21 tillämpas exempelvis när ett företag i en tidigare period gjorde en avvikelse från ett krav i en IFRS avseende värderingen av tillgångar eller skulder och denna avvikelse påverkar den värdering av förändringar i tillgångar och skulder som redovisas i den aktuella periodens finansiella rapporter.

23

I de ytterst sällsynta fall där företagsledningen kommer fram till att iakttagande av ett krav i en IFRS skulle vara så missvisande att det skulle strida mot de finansiella rapporternas syfte såsom det framställs i föreställningsramen, men det relevanta tillsynsregelverket förbjuder avvikelse från kravet ska företaget, i största möjliga mån, minska de upplevda missvisande aspekterna av att följa kravet genom att upplysa om

(a)

titeln på den IFRS det gäller, kravets karaktär och anledningen till att företagsledningen har kommit fram till att iakttagande av det kravet är så missvisande under omständigheterna att det strider mot de finansiella rapporternas syfte såsom det framställs i föreställningsramen, och

(b)

för varje redovisad period de justeringar av varje post i de finansiella rapporterna som företagsledningen har kommit fram till skulle vara nödvändiga för att ge en rättvisande bild.

24

Vad gäller punkterna 19–23 skulle information strida mot de finansiella rapporternas syfte när den inte utgör ett korrekt återgivande av transaktionerna, andra händelser och förhållanden som den antingen görs gällande att den återger eller rimligen kunde antas utvisa, och följaktligen skulle informationen sannolikt påverka ekonomiska beslut som fattas av användare av finansiella rapporter. Vid bedömning av huruvida iakttagande av ett visst krav i en IFRS skulle vara så missvisande att det skulle strida mot finansiella rapporters syfte såsom det framställs i föreställningsramen överväger företagsledningen

(a)

varför finansiella rapporters syfte inte uppnås under dessa särskilda omständigheter, och

(b)

hur företagets omständigheter skiljer sig från dem som föreligger för andra företag som följer kravet. Om andra företag med liknande omständigheter följer kravet, gäller såvida inte annat kan påvisas att företagets iakttagande av kravet inte skulle vara så missvisande att det skulle strida mot finansiella rapporters syfte såsom det framställs i föreställningsramen.

Fortlevnadsprincipen

25

Vid upprättande av finansiella rapporter ska företagsledningen göra en bedömning av ett företags förmåga att fortsätta verksamheten. Ett företag ska upprätta finansiella rapporter utifrån fortlevnadsprincipen, såvida företagsledningen inte antingen har för avsikt att avveckla företaget eller att upphöra med verksamheten eller inte har något annat realistiskt alternativ än att göra det. När företagsledningen vid sin bedömning känner till väsentliga osäkerhetsfaktorer rörande händelser eller förhållanden som kan ge upphov till betydande tvivel beträffande företagets förmåga att fortsätta verksamheten, ska företaget lämna upplysning om dessa osäkerhetsfaktorer. När ett företag inte upprättar finansiella rapporter utifrån fortlevnadsprincipen, ska det upplysa om detta, jämte om den grund enligt vilken de finansiella rapporterna upprättats samt skälet till att företaget inte anses kunna fortsätta sin verksamhet.

26

Vid bedömning av om antagandet om fortlevnad är lämpligt beaktar företagsledningen all tillgänglig information om framtiden, vilken är minst, men inte begränsas till, tolv månader efter rapportperiodens slut. Omfattningen av överväganden beror på förhållandena i varje enskilt fall. När ett företag har haft en lönsam verksamhet under en längre tid och har säkerställd finansiering, kan företaget fastställa att fortlevnadsprincipen är lämplig, utan en detaljerad analys. I andra fall kan företagsledningen behöva beakta en rad olika faktorer, rörande aktuell och förväntad lönsamhet, amorteringsplaner och potentiella källor till ersättningsfinansiering innan den är övertygad om att fortlevnadsprincipen är lämplig.

Periodiseringsprincipen

27

Ett företag ska, med undantag för information om kassaflöden, upprätta sina finansiella rapporter genom tillämpning av periodiseringsprincipen.

28

När periodiseringsprincipen används redovisar ett företag poster som tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter och kostnader (de finansiella rapporternas huvudgrupper) när de motsvarar definitionerna och uppfyller redovisningskriterierna för dessa huvudgrupper i föreställningsramen.

Väsentlighet och sammanslagningar

29

Ett företag ska separat redovisa varje väsentlig kategori av likartade poster. Ett företag ska separat redovisa poster av olikartad karaktär eller funktion såvida de inte är oväsentliga.

30

Finansiella rapporter är resultatet av bearbetningar av ett stort antal transaktioner eller andra händelser som slagits samman i kategorier beroende på karaktär eller funktion. Den sista etappen i denna process av sammanslagning och klassificering består i att utforma klassificerade uppgifter i sammandrag, som utgör poster i finansiella rapporterna. Om en post i sig inte är väsentlig, slås den samman med andra poster antingen i dessa rapporter eller i noterna. En post som inte är tillräckligt väsentlig för att anges separat i dessa rapporter kan behöva anges separat i noterna.

31

Ett företag behöver inte lämna särskild upplysning som krävs av en IFRS om informationen inte är väsentlig.

Kvittning

32

Ett företag ska inte kvitta tillgångar och skulder eller intäkter och kostnader såvida detta inte krävs eller är tillåtet enligt en IFRS.

33

Ett företag redovisar såväl tillgångar och skulder som intäkter och kostnader var för sig. Kvittning i rapporterna över totalresultat eller finansiell ställning eller i den separata resultaträkningen (om sådan lämnas) minskar användarnas möjligheter både att förstå transaktionerna, andra händelser och förhållanden som har inträffat och att bedöma företagets framtida kassaflöden, utom när kvittning återspeglar den ekonomiska innebörden av transaktionen eller annan händelse. Värdering av tillgångar netto efter avdrag för värdereglering – exempelvis för inkurans i varulager eller för osäkra fordringar – är inte kvittning.

34

I IAS 18 Intäkter definieras begreppet intäkt samt krävs att ett företag värderar den till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas, med hänsyn tagen till av företaget lämnade handelsrabatter och mängdrabatter. Ett företag genomför, i den ordinarie verksamheten, andra transaktioner som inte genererar intäkt, men som har betydelse för den huvudsakliga intäktsgenererande verksamheten. Ett företag redovisar resultaten av sådana transaktioner, när denna redovisning återspeglar transaktionens eller annan händelses innebörd, genom att eventuell intäkt kvittas mot de kostnader som uppkommer vid transaktionen i fråga. Exempelvis

(a)

redovisar ett företag vinster och förluster vid avyttring av anläggningstillgångar, inklusive placeringar och rörelsetillgångar, genom att från erhållna intäkter dra tillgångens redovisade värde och därtill hänförliga försäljningskostnader, och

(b)

ett företag kan nettoredovisa utgifter hänförliga till en avsättning som redovisas enligt IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och som ersätts enligt avtal med tredje part (exempelvis en leverantörsgaranti) mot den hänförliga ersättningen.

35

Dessutom nettoredovisar ett företag vinster och förluster som härrör från en grupp likartade transaktioner, exempelvis valutakursvinster och valutakursförluster eller vinster och förluster på finansiella instrument som innehas för handel. Ett företag redovisar emellertid sådana vinster och förluster var för sig om de är väsentliga.

Rapporteringsfrekvens

36

Ett företag ska avge fullständiga finansiella rapporter (inklusive jämförande information) minst en gång per år. När ett företag ändrar slutet på rapportperioden och utformar finansiella rapporter för en period som är längre eller kortare än ett år ska ett företag upplysa om, utöver vilken period de finansiella rapporterna omfattar

(a)

anledningen till att en längre eller kortare period används, och

(b)

det faktum att beloppen som redovisas i de finansiella rapporterna inte är helt jämförbara.

37

Normalt upprättar ett företag konsekvent finansiella rapporter för en period på ett år. Vissa företag föredrar emellertid av praktiska skäl att rapporterna omfattar exempelvis en period om 52 veckor. Denna standard förhindrar inte detta.

Jämförande information

38

Förutom när IFRS tillåter eller kräver annat ska ett företag lämna jämförande information för den föregående perioden avseende alla redovisade belopp i den aktuella periodens finansiella rapporter. Ett företag ska lämna jämförande information i de kommenterande och beskrivande avsnitten när detta är av betydelse för förståelsen av den aktuella periodens finansiella rapporter.

39

Ett företag som lämnar jämförande information ska utforma minst två rapporter över finansiell ställning, två vardera av de andra rapporterna samt hänförliga noter. När ett företag tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt eller gör en retroaktiv omräkning av poster i sina finansiella rapporter eller när det omklassificerar poster i sina finansiella rapporter ska det redovisa minst tre rapporter över finansiell ställning, två vardera av de andra rapporterna samt hänförliga noter. Ett företag redovisar rapporter över finansiell ställning per

(a)

den aktuella periodens slut,

(b)

den föregående periodens slut (som är samma som den aktuella periodens början), och

(c)

den tidigaste jämförelseperiodens början.

40

I vissa fall är kommentarerna i de finansiella rapporterna beträffande tidigare period eller tidigare perioder relevanta även för den aktuella perioden. Exempelvis lämnar ett företag under den aktuella perioden uppgifter om en rättstvist vars utgång var oviss vid slutet av den omedelbart föregående rapportperioden och som fortfarande inte är avgjord. Användare är betjänta av uppgift om att ovissheten förelåg i slutet av den omedelbart föregående rapportperioden och om de åtgärder som har vidtagits under perioden för att avlägsna ovissheten.

41

När företaget ändrar uppställningen eller klassificeringen av poster i sina finansiella rapporter, ska företaget omklassificera jämförelsetalen såvida omklassificering inte är praktiskt ogenomförbar. När företaget omklassificerar jämförelsetal ska företaget upplysa om

(a)

omklassificeringens karaktär,

(b)

beloppet för varje post eller kategori av poster som omklassificeras, och

(c)

anledningen till omklassificeringen.

42

När det är praktiskt ogenomförbart att omklassificera jämförelsetal, ska ett företag upplysa om

(a)

anledningen till att jämförelsetalen inte omklassificeras, och

(b)

karaktären på de justeringar som skulle ha genomförts om jämförelsetalen hade blivit omklassificerade.

43

Förbättrad jämförbarhet av information mellan perioder hjälper användare när de fattar ekonomiska beslut, särskilt genom att möjliggöra bedömning av trender i ekonomisk information i prognossyfte. I vissa fall är det inte praktiskt genomförbart att omklassificera jämförande information för en viss tidigare period för att uppnå jämförbarhet med den aktuella perioden. Exempelvis kan det förekomma att ett företag inte har samlat in grunduppgifter under den tidigare perioden eller de tidigare perioderna på ett sätt som möjliggör en omklassificering och det kan vara praktiskt ogenomförbart att återskapa informationen.

44

I IAS 8 anges de justeringar som måste göras av den jämförande informationen när ett företag byter redovisningsprincip eller rättar ett fel.

Konsekvent utformning

45

Ett företag ska behålla uppställningen och klassificeringen av posterna i de finansiella rapporterna från en period till nästa såvida inte

(a)

det är uppenbart, efter en betydande förändring av verksamhetens karaktär eller en översyn av företagets finansiella rapporter, att en annan utformning eller klassificering skulle vara mer lämplig med avseende på kriterierna för val och tillämpning av redovisningsprinciper i IAS 8, eller

(b)

en IFRS kräver en ändring av utformningen.

46

Exempelvis kan ett betydande förvärv eller avyttring eller en översyn av utformningen av de finansiella rapporterna tyda på att de finansiella rapporterna behöver utformas på annat sätt. Ett företag ändrar de finansiella rapporternas utformning endast om ändringen leder till information som är tillförlitlig och mer relevant för användare av de finansiella rapporterna och det är troligt att den förändrade strukturen är bestående, så att den inte leder till en försämrad jämförbarhet. När sådana förändringar av utformningen genomförs omklassificerar företaget den jämförande informationen för tidigare perioder enligt punkt 41 och 42.

STRUKTUR OCH INNEHÅLL

Inledning

47

I denna standard krävs vissa upplysningar i rapporten över finansiell ställning eller över totalresultatet, i den separata resultaträkningen (om sådan lämnas) eller i rapporten över förändringar i eget kapital samt upplysning om andra poster antingen i dessa rapporter eller i noterna. I IAS 7 Rapport över kassaflöden anges krav på uppställningen av information om kassaflöden.

48

I denna standard används ibland begreppet ”upplysning” i vid bemärkelse och omfattar då poster som redovisas i de finansiella rapporterna. Upplysningar krävs också enligt andra IFRS. Såvida annat ej anges på annan plats i denna standard eller i annan IFRS kan sådana upplysningar lämnas i de finansiella rapporterna.

Identifiering av de finansiella rapporterna

49

Ett företag ska tydligt identifiera och särskilja de finansiella rapporterna från annan information i samma publicerade dokument.

50

IFRS är tillämpliga enbart på finansiella rapporter och inte nödvändigtvis på annan information som lämnas i en årsredovisning, handling som inlämnas till tillsynsmyndighet eller i ett annat dokument. Det är därför viktigt att användarna kan särskilja information som är upprättad enligt IFRS från annan information som kan vara användbar för användare men som inte behandlas i dessa krav.

51

Ett företag ska tydligt identifiera varje finansiell rapport och noterna. Dessutom ska ett företag lämna följande information på ett tydligt sätt och vid behov upprepa den för att den redovisade informationen ska vara begriplig

(a)

namnet på det rapporterande företaget eller annan identifiering av detta samt varje förändring i denna information sedan den föregående rapportperiodens slut,

(b)

huruvida de finansiella rapporterna avser ett enskilt företag eller en koncern,

(c)

datumet för rapportperiodens slut eller för den period som de finansiella rapporterna eller noterna omfattar,

(d)

rapporteringsvalutan, enligt definition i IAS 21, och

(e)

den mätstorhet med vilken beloppen är angivna i de finansiella rapporterna.

52

Ett företag uppfyller kraven i punkt 51 genom att ange lämpliga rubriker på sidor, rapporter, noter, spalter och liknande. Bedömning krävs för att avgöra det bästa sättet att presentera denna information. När ett företag exempelvis presenterar sina finansiella rapporter elektroniskt, används inte alltid sidindelning – ett företag presenterar då ovanstående uppgifter för att säkerställa att informationen i de finansiella rapporterna är begriplig.

53

Ett företag gör ofta finansiella rapporter mer begripliga genom att presentera information i tusental eller miljontal av rapporteringsvalutan. Detta är acceptabelt om företaget upplyser om den mätstorhet med vilken beloppen är angivna och om väsentlig information inte utelämnas.

Rapport över finansiell ställning

Information som ska redovisas i rapporten över finansiell ställning

54

Rapporten över finansiell ställning ska minst innefatta poster som visar följande belopp

(a)

materiella anläggningstillgångar,

(b)

förvaltningsfastigheter,

(c)

immateriella tillgångar,

(d)

finansiella tillgångar (exklusive belopp enligt (e), (h) och (i)),

(e)

placeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden,

(f)

biologiska tillgångar,

(g)

varulager,

(h)

kundfordringar och andra fordringar,

(i)

likvida medel,

(j)

summan av alla tillgångar klassificerade som att de innehas för försäljning och tillgångar som ingår i avyttringsgrupper klassificerade som att de innehas för försäljning enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter,

(k)

leverantörsskulder och andra skulder,

(l)

avsättningar,

(m)

finansiella skulder (exklusive belopp enligt (k) och (l)),

(n)

skulder och fordringar för aktuell skatt, enligt definition i IAS 12 Inkomstskatter,

(o)

uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar, enligt definition i IAS 12,

(p)

skulder som ingår i avyttringsgrupper klassificerade som att de innehas för försäljning enligt IFRS 5,

(q)

minoritetsintressen, redovisade i eget kapital, och

(r)

emitterat kapital och annat eget kapital hänförligt till ägare av moderföretaget.

55

Ett företag ska redovisa ytterligare poster, rubriker och delsummor i rapporten över finansiell ställning när så är relevant för förståelsen av företagets finansiella ställning.

56

När ett företag delar in omsättnings- och anläggningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder separat i rapporten över finansiell ställning ska det inte klassificera uppskjutna skattefordringar (-skulder) som omsättningstillgångar (kortfristiga skulder).

57

I denna standard föreskrivs vare sig ordningsföljd eller format för hur ett företag redovisar poster. Punkt 54 innehåller endast en förteckning över poster som är så skilda i karaktär eller funktion att de motiverar separat redovisning i rapporten över finansiell ställning. Dessutom

(a)

inkluderas poster när en posts storlek, karaktär eller funktion eller graden av sammanslagning av likartade poster är sådan att separat redovisning är relevant för en förståelse av företagets finansiella ställning, och

(b)

kan beteckningar och posters ordningsföljd eller graden av sammanslagning av likartade poster ändras enligt företagets karaktär och dess transaktioner, för att tillhandahålla den information som är relevant för en förståelse av företagets finansiella ställning. Ett finansiellt institut kan exempelvis ändra ovanstående beskrivningar för att lämna information som är relevant för ett finansiellt instituts verksamhet.

58

Ett företag gör bedömningen om huruvida det ska redovisa ytterligare poster separat grundat på en bedömning av

(a)

tillgångars karaktär och likviditet,

(b)

tillgångars funktion i företaget, och

(c)

belopp, karaktär och betalningstidpunkt för skulder.

59

Användandet av olika värderingsgrunder för olika slags tillgångar tyder på att de har olika karaktär eller funktion och att ett företag därför ska redovisa dem som separata poster. Exempelvis kan olika slag av materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde eller till omvärderade belopp enligt IAS 16.

Gränsdragning mellan omsättnings- och anläggningstillgångar samt mellan kortfristiga och långfristiga skulder

60

Ett företag ska klassificera omsättnings- och anläggningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder separat i rapporten över finansiell ställning enligt punkterna 66–76 förutom när en klassificering som bygger på likviditet ger information som är tillförlitlig och mer relevant. När detta undantag tillämpas ska ett företag ta upp alla tillgångar och skulder i likviditetsordning.

61

Oavsett vilken presentationsmetod som används ska ett företag upplysa om det belopp som väntas bli återvunnet eller reglerat efter mer än tolv månader för varje tillgångs- och skuldpost som kombinerar belopp som väntas bli återvunna eller reglerade

(a)

inte mer än tolv månader efter rapportperioden, och

(b)

mer än tolv månader efter rapportperioden.

62

När ett företag tillhandahåller varor och tjänster inom en tydligt identifierbar verksamhetscykel ger en uppdelning i rapporten över finansiell ställning av tillgångarna i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar, och av skulderna i kortfristiga och långfristiga skulder, värdefull information genom att särskilja de nettotillgångar som kontinuerligt omsätts som rörelsekapital från dem som används långsiktigt i företaget. En sådan uppdelning åskådliggör också vilka tillgångar som förväntas bli realiserade under den aktuella verksamhetscykeln och vilka skulder som förfaller till betalning under samma period.

63

För vissa företag, såsom finansiella institut, ger en indelning av tillgångar och skulder i stigande eller fallande likviditetsordning information som är tillförlitlig och mer relevant än en uppdelning i omsättnings- och anläggningstillgångar och i kort- och långfristiga skulder eftersom företaget inte tillhandahåller varor eller tjänster i en tydligt identifierbar verksamhetscykel.

64

När punkt 60 tillämpas tillåts ett företag redovisa vissa av sina tillgångar och skulder genom att klassificera dem som omsättnings- eller anläggningstillgångar och kort- och långfristiga skulder och andra i likviditetsordning när detta ger information som är tillförlitlig och mer relevant. Behovet av en blandad utformning kan uppstå när ett företag bedriver olikartade verksamheter.

65

Information om förväntade datum för realisation av tillgångar och skulder är användbar vid bedömning av ett företags likviditet och betalningsförmåga. IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar kräver upplysningar om förfallodagar för finansiella tillgångar och finansiella skulder. Finansiella tillgångar innefattar kundfordringar och andra fordringar och finansiella skulder innefattar leverantörsskulder och andra skulder. Information om den förväntade tidpunkten för återvinning av icke-monetära tillgångar såsom varulager och den förväntade tidpunkten för reglering av skulder såsom avsättningar är också användbar, oavsett om tillgångar delas in i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar och skulder delas in i kort- och långfristiga skulder eller om sådan indelning inte görs. Exempelvis upplyser ett företag om de lagervärden som förväntas bli omsatta efter mer än tolv månader efter rapportperioden.

Omsättningstillgångar

66

Ett företag ska klassificera en tillgång som omsättningstillgång när

(a)

det förväntas realisera tillgången, eller avser att sälja eller förbruka den, under företagets normala verksamhetscykel,

(b)

det innehar tillgången primärt för handelsändamål,

(c)

det förväntas realisera tillgången inom tolv månader efter rapportperioden, eller

(d)

tillgången utgörs av likvida medel (enligt definition i IAS 7) såvida inte tillgången omfattas av restriktioner vad gäller att bytas eller användas för att reglera en skuld i minst tolv månader efter rapportperioden.

Ett företag ska klassificera alla andra tillgångar som anläggningstillgångar.

67

I denna standard används begreppet ”anläggningstillgångar” som beteckning för materiella, immateriella och finansiella tillgångar av långfristig karaktär. Standarden förbjuder inte användning av alternativa beteckningar så länge innebörden är tydlig.

68

Ett företags verksamhetscykel är den tid som förflyter från det att företaget anskaffar tillgångar för bearbetning till dess att företaget erhåller likvida medel för dem. När företagets normala verksamhetscykel inte är tydligt identifierbar antas den uppgå till tolv månader. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar (såsom varulager och kundfordringar) som säljs, förbrukas eller realiseras som en del av den normala verksamhetscykeln, även när de inte förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från rapportperioden. Omsättningstillgångar omfattar också tillgångar som främst innehas för handelsändamål (finansiella tillgångar i denna kategori klassificeras som att de innehas för handel enligt IAS 39) och den kortfristiga delen av långfristiga finansiella tillgångar.

Kortfristiga skulder

69

Ett företag ska klassificera en skuld som kortfristig när

(a)

det förväntas reglera skulden under den normala verksamhetscykeln,

(b)

det innehar skulden primärt för handelsändamål,

(c)

skulden förväntas bli reglerad inom tolv månader efter rapportperioden, eller

(d)

företaget inte har en ovillkorad rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter rapportperioden.

Ett företag ska klassificera alla andra skulder som långfristiga.

70

Vissa kortfristiga skulder, såsom leverantörsskulder och vissa upplupna personalkostnader och andra rörelsekostnader, är en del av det rörelsekapital som används i företagets normala verksamhetscykel. Ett företag klassificerar sådana rörelserelaterade poster som kortfristiga skulder, även om de förfaller till betalning efter mer än tolv månader efter rapportperioden. Samma normala verksamhetscykel används vid klassificeringen av ett företags tillgångar och skulder. När företagets normala verksamhetscykel inte är tydligt identifierbar antas den uppgå till tolv månader.

71

Andra kortfristiga skulder regleras inte inom ramen för den normala verksamhetscykeln, utan förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden eller innehas främst för handelsändamål. Exempel är finansiella skulder som klassificeras som att de innehas för handel enligt IAS 39, checkräkningskrediter och den kortfristiga delen av långfristiga skulder, obetalda utdelningar, inkomstskatter och andra icke rörelserelaterade skulder. Finansiella skulder som utgör långfristig finansiering (det vill säga som inte ingår i det rörelsekapital som används i företagets normala verksamhetscykel) och som inte förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden är långfristiga skulder, och omfattas av punkterna 74 och 75.

72

Ett företag klassificerar sina finansiella skulder som kortfristiga skulder när de förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden även om

(a)

den ursprungliga löptiden översteg tolv månader, och

(b)

en överenskommelse om långfristig refinansiering eller om en långfristigt ändrad amorteringsplan träffas efter rapportperioden och innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande.

73

Om ett företag förväntar sig, och har rätt, att refinansiera eller förlänga en förpliktelse i minst tolv månader efter rapportperioden enligt en befintlig kreditlimit, klassificerar det förpliktelsen som långfristig även om den i annat fall skulle förfalla inom en kortare tidsperiod. När företaget inte har rätt till refinansiering eller förlängning av förpliktelsen (om det exempelvis inte finns något avtal om refinansiering) överväger emellertid företaget inte möjligheten till refinansiering av förpliktelsen och klassificerar förpliktelsen som kortfristig.

74

När ett företag bryter ett villkor i ett långfristigt låneavtal vid eller före rapportperiodens slut med effekten att skulden blir betalbar vid anfordran klassificeras skulden som en kortfristig skuld även om långivaren, efter rapportperioden och innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande, gick med på att inte kräva betalning till följd av avtalsbrottet. Ett företag klassificerar skulden som kortfristig eftersom det, vid rapportperiodens slut, inte har en ovillkorad rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter detta datum.

75

Ett företag klassificerar emellertid skulden som långfristig om långivaren vid rapportperiodens slut gick med på att erbjuda anstånd i minst tolv månader efter rapportperioden, under vilket företaget kan korrigera avtalsbrottet och under vilket långivaren inte kan begära omedelbar betalning.

76

Vad gäller lån som klassificeras som kortfristiga skulder gäller att om följande händelser inträffar mellan rapportperiodens slut och det datum de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande, lämnas upplysning om dessa händelser som händelser efter rapportperioden som inte beaktas, enligt IAS 10 Händelser efter rapportperioden

(a)

långsiktig refinansiering,

(b)

korrigering avseende ett brott mot ett långfristigt låneavtal, och

(c)

beviljande av anstånd från långivaren för att korrigera ett brott mot ett långfristigt låneavtal som förfaller minst tolv månader efter rapportperioden.

Information som ska redovisas antingen i rapporten över finansiell ställning eller i noterna

77

Ett företag ska, antingen i rapporten över finansiell ställning eller i noterna, göra en underindelning av de redovisade posterna på ett lämpligt sätt med hänsyn till företagets verksamhet.

78

Detaljnivån i underindelningarna beror på kraven i IFRS och berörda belopps storlek, karaktär och funktion. Ett företag använder också de faktorer som anges i punkt 58 för att bestämma grunden för underindelningen. Upplysningarna varierar för varje post, exempelvis

(a)

delas materiella anläggningstillgångar upp i slag enligt IAS 16,

(b)

delas fordringar upp i kundfordringar, fordringar på närstående, förskottsbetalningar och andra belopp,

(c)

delas varulager, enligt IAS 2 Varulager, in i undergrupper såsom handelsvaror, produktionsförnödenheter, råvaror, produkter i arbete och färdiga varor,

(d)

delas avsättningar upp i avsättningar för ersättningar till anställda och andra poster, och

(e)

delas eget kapital upp i olika klasser, såsom inbetalt eget kapital, överkurs och reserver.

79

Ett företag ska antingen i rapporten över finansiell ställning eller i rapporten över förändringar i eget kapital, eller i noterna, upplysa om följande

(a)

för varje slag av aktiekapital

(i)

beslutat antal aktier,

(ii)

antalet emitterade och fullt betalda aktier och emitterade icke fullt betalda aktier,

(iii)

nominellt värde per aktie, eller att aktierna inte har något nominellt värde,

(iv)

en avstämning av antalet utestående aktier vid periodens början och vid periodens slut,

(v)

de rättigheter, förmånsordningar och restriktioner som är hänförliga till respektive aktieslag, inklusive restriktioner avseende rätten till utdelning och till återbetalning av kapital,

(vi)

aktier i företaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag eller intresseföretag, och

(vii)

aktier som är reserverade för emission enligt optionsavtal och andra försäljningsavtal avseende aktier, med uppgift om villkor och belopp, och

(b)

en beskrivning av karaktären hos och syftet med varje reserv under eget kapital.

80

Ett företag utan aktiekapital, såsom ett handelsbolag eller en stiftelse, ska lämna information som motsvarar den som krävs enligt punkt 79 (a), med angivande av förändringar under perioden för varje slag av eget kapital och de rättigheter, förmånsordningar och restriktioner som är hänförliga till varje slag av eget kapital.

Rapport över totalresultat

81

Ett företag ska presentera alla intäkts- och kostnadsposter som redovisats för en period

(a)

i en enda rapport över totalresultat, eller

(b)

i två rapporter: en rapport med komponenterna i resultatet (separat resultaträkning) och en andra rapport som inleds med resultatet och som innehåller komponenterna i övrigt totalresultat (rapport över totalresultat).

Information som ska redovisas i rapporten över totalresultat

82

Rapporten över totalresultat ska minst innefatta poster som visar följande belopp för perioden

(a)

intäkter,

(b)

finansieringskostnader,

(c)

andel av resultat i intresseföretag och joint ventures redovisade med tillämpning av kapitalandelsmetoden,

(d)

skattekostnad,

(e)

ett enda belopp som utgör summan av

(i)

resultatet efter skatt av avvecklade verksamheter och

(ii)

det resultat efter skatt som redovisats vid värderingen till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader eller vid avyttringen av de tillgångar eller den avyttringsgrupp (de avyttringsgrupper) som utgör den avvecklade verksamheten.

(f)

resultat,

(g)

varje komponent i övrigt totalresultat klassificerad efter karaktär (exklusive belopp i (h)),

(h)

andel av det övriga totalresultatet i intresseföretag och joint ventures redovisad med tillämpning av kapitalandelsmetoden, och

(i)

övrigt totalresultat.

83

Ett företag ska upplysa om följande poster i rapporten över totalresultat som fördelning av periodens resultat

(a)

periodens resultat hänförligt till

(i)

minoritetsintressen, och

(ii)

ägare till moderföretaget,

(b)

summa totalresultat för perioden hänförligt till

(i)

minoritetsintressen, och

(ii)

ägare till moderföretaget.

84

Ett företag kan i en separat resultaträkning (se punkt 81) redovisa posterna i punkt 82 (a)–(f) och upplysningarna i punkt 83 (a).

85

Ett företag ska redovisa ytterligare resultatposter, rubriker och delsummor i rapporten över totalresultat och i den separata resultaträkningen (om sådan lämnas) när så är relevant för en förståelse av företagets finansiella resultat.

86

Eftersom effekterna av ett företags olika aktiviteter, transaktioner och andra händelser skiljer sig åt i fråga om frekvens, möjlighet till vinst eller förlust och förutsägbarhet, hjälper upplysningar om komponenterna i resultatet användare att förstå det uppnådda finansiella resultatet samt att göra prognoser över framtida finansiellt resultat. Ett företag innefattar ytterligare poster i rapporten över totalresultat och i den separata resultaträkningen (om sådan lämnas) och ändrar de använda beskrivningarna och posternas ordning när detta erfordras för att förklara delarna i det finansiella resultatet. Ett företag beaktar faktorer som innefattar intäkts- och kostnadsposters väsentlighet, karaktär och funktion. Exempelvis kan ett finansiellt institut ändra beskrivningarna för att lämna information som är relevant för ett finansiellt instituts verksamhet. Ett företag kvittar inte intäkts- och kostnadsposter såvida inte villkoren i punkt 32 är uppfyllda.

87

Ett företag ska inte redovisa några intäkts- och kostnadsposter som extraordinära poster, vare sig i rapporten över totalresultat eller i resultaträkningen (om sådan lämnas), eller i noterna.

Periodens resultat

88

Ett företag ska redovisa alla intäkts- och kostnadsposter för en period i resultatet såvida inte en IFRS kräver eller tillåter annat.

89

I vissa IFRS anges omständigheter när ett företag redovisar vissa poster utanför resultatet för den aktuella perioden. IAS 8 behandlar två sådana omständigheter: rättelsen av fel och effekten av byten av redovisningsprinciper. I andra IFRS krävs eller tillåts att komponenter i övrigt totalresultat som motsvarar föreställningsramens definition av intäkt eller kostnad exkluderas från resultatet (se punkt 7).

Periodens övriga totalresultat

90

Ett företag ska lämna upplysning om det inkomstskattebelopp som är hänförligt till varje komponent i övrigt totalresultat, inklusive omklassificeringsjusteringar, antingen i rapporten över totalresultat eller i noterna.

91

Ett företag kan redovisa komponenter i övrigt totalresultat antingen

(a)

efter avdrag för hänförliga skatteeffekter, eller

(b)

före hänförliga skatteeffekter med ett belopp som visar det sammanlagda inkomstskattebelopp som är hänförligt till dessa komponenter.

92

Ett företag ska upplysa om omklassificeringsjusteringar hänförliga till komponenter i övrigt totalresultat.

93

I andra IFRS anges huruvida och när belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet. Sådana omklassificeringar kallas i denna standard för omklassificeringsjusteringar. En omklassificeringsjustering inkluderas med den hänförliga komponenten i övrigt totalresultat i den period där justeringen omklassificeras till resultatet. Exempelvis inkluderas vinster som realiseras vid avyttrandet av finansiella tillgångar som kan säljas i den aktuella periodens resultat. Dessa belopp kan ha redovisats i övrigt totalresultat som orealiserade vinster i de aktuella eller föregående perioderna. Dessa orealiserade vinster måste dras från övrigt totalresultat i den period i vilken de realiserade vinsterna omklassificeras till resultatet för att undvika att de inkluderas två gånger i det sammanlagda totalresultatet.

94

Ett företag kan redovisa omklassificeringsjusteringar i rapporten över totalresultat eller i noterna. Ett företag som redovisar omklassificeringsjusteringar i noterna redovisar komponenterna i övrigt totalresultat efter hänförliga omklassificeringsjusteringar.

95

Omklassificeringsjusteringar uppkommer exempelvis vid avyttrande av en utlandsverksamhet (se IAS 21), vid borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar som kan säljas (se IAS 39) och när en säkrad prognostiserad transaktion påverkar resultatet (se punkt 100 i IAS 39 avseende kassaflödessäkringar).

96

Omklassificeringsjusteringar uppkommer inte vid förändringar i omvärderingsreserv som redovisas enligt IAS 16 eller IAS 38 eller vid aktuariella vinster eller förluster på förmånsbestämda planer som redovisas enligt punkt 93A i IAS 19. Dessa komponenter redovisas i övrigt totalresultat och omklassificeras inte till resultatet under efterföljande perioder. Förändringar i omvärderingsreserv kan överföras till balanserade vinstmedel i efterföljande perioder när tillgången används eller när den tas bort från rapporten över finansiell ställning (se IAS 16 och IAS 38). Aktuariella vinster och förluster redovisas i balanserade vinstmedel i den period där de redovisas som övrigt totalresultat (se IAS 19).

Information som ska redovisas i rapporten över totalresultat eller i noterna

97

När intäkts- eller kostnadsposter är väsentliga ska ett företag lämna separat upplysning om deras karaktär och belopp.

98

Omständigheter som skulle ge upphov till separat upplysning om intäkts- och kostnadsposter innefattar

(a)

nedskrivningar av varulager till nettoförsäljningsvärde eller av materiella anläggningstillgångar till återvinningsvärde samt återföringar av sådana nedskrivningar,

(b)

omstruktureringar av ett företags aktiviteter och återföringar av eventuella avsättningar för omstruktureringsutgifterna,

(c)

avyttringar av materiella anläggningstillgångar,

(d)

avyttringar av placeringar,

(e)

avvecklade verksamheter,

(f)

uppgörelser vid rättstvister, och

(g)

övriga återföringar av avsättningar.

99

Ett företag ska redovisa en analys av de kostnader som redovisats i resultatet med en klassificering som antingen bygger på kostnadernas karaktär eller på deras funktion i företaget, beroende på vilket som ger information som är tillförlitlig och mer relevant.

100

Företag uppmuntras att redovisa analysen i punkt 99 i rapporten över totalresultat eller i den separata resultaträkningen (om sådan lämnas).

101

Kostnader delas in i syfte att belysa komponenter i det finansiella resultatet som kan variera i fråga om frekvens, vinst- eller förlustpotential och förutsägbarhet. Denna analys tillhandahålls i en av två uppställningar.

102

Den första uppställningen är kostnadsslagsindelning. Ett företag slår inom resultatet samman kostnader utifrån deras karaktär (exempelvis avskrivning, materialinköp, transportkostnader, ersättningar till anställda och reklamkostnader) och omfördelar dem inte på funktioner i företaget. Denna metod kan vara enkel att använda eftersom inga fördelningar av kostnader på funktioner krävs. Nedan följer ett exempel på klassificering enligt kostnadsslagsindelning:

Intäkter

 

X

Övriga intäkter

 

X

Förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete

X

 

Råvaror och förnödenheter

X

 

Kostnad för ersättningar till anställda

X

 

Avskrivningar

X

 

Övriga kostnader

X

 

Summa kostnader

 

-X

Resultat före skatt

 

X

103

Den andra uppställningen kallas funktionsindelning eller kostnad för sålda varor och klassificerar kostnader utifrån deras funktion, som del av kostnader för sålda varor, eller, exempelvis, kostnader för distribution eller administration. Ett företag ska enligt denna uppställning upplysa minst om kostnaden för sålda varor skild från andra kostnader. Denna metod kan ge användarna mer relevant information än klassificeringen av kostnader efter deras karaktär, men fördelningen av kostnader på funktioner kan kräva godtyckliga fördelningar och inbegripa betydande mått av bedömning. Nedan följer ett exempel på en klassificering enligt funktionsindelning:

Intäkter

X

 

Kostnad för sålda varor

-X

 

Bruttoresultat

X

 

Övriga intäkter

X

 

Distributionskostnader

-X

 

Administrationskostnader

-X

 

Övriga kostnader

-X

 

Resultat före skatt

X

 

104

Ett företag som klassificerar kostnader efter funktion ska lämna ytterligare information om kostnadernas karaktär, inklusive kostnad för avskrivningar och kostnad för ersättningar till anställda.

105

Valet mellan funktions- och kostnadsslagsindelning beror på historiska faktorer och branschfaktorer samt på företagets karaktär. Båda metoderna ger en indikation om vilka kostnader som kan variera, direkt eller indirekt, med företagets försäljnings- eller produktionsnivå. Eftersom varje uppställningsform har fördelar för olika typer av företag, kräver denna standard att företagsledningen väljer den utformning som är tillförlitlig och mer relevant. Eftersom information om kostnaders karaktär är värdefull när framtida kassaflöden prognostiseras krävs dock att ytterligare upplysningar lämnas när den funktionsindelade uppställningen används. I punkt 104 har ”ersättningar till anställda” samma innebörd som i IAS 19.

Rapport över förändringar i eget kapital

106

Ett företag ska redovisa en rapport över förändringar i eget kapital som ska innehålla

(a)

totalresultat för perioden, med separat angivelse av de sammanlagda belopp som är hänförliga till ägare till moderföretaget och till minoritetsintresse,

(b)

för varje komponent i eget kapital, effekterna av retroaktiv tillämpning eller retroaktiv omräkning redovisade enligt IAS 8.

(c)

beloppen för transaktioner med ägare i deras egenskap av ägare, med tillskott från och värdeöverföring till ägare separat angivna, och

(d)

för varje komponent i eget kapital, en avstämning mellan det redovisade värdet vid periodens början och slut med varje förändring separat redovisad.

107

Ett företag ska, antingen i rapporten över förändringar i eget kapital eller i noterna, upplysa om utdelning som redovisats som värdeöverföring till ägare under perioden samt hänförligt belopp per aktie.

108

I punkt 106 innefattar komponenterna i eget kapital exempelvis varje slag av tillskjutet eget kapital, det ackumulerade saldot för varje kategori i övrigt totalresultat samt balanserade vinstmedel.

109

Förändringar i ett företags eget kapital mellan rapportperiodens början och slut återspeglar ökningen eller minskningen av dess nettotillgångar under perioden. Med undantag för förändringar som är en följd av transaktioner med ägare i deras egenskap av ägare (såsom kapitaltillskott, återköp av företagets egetkapitalinstrument och utdelningar) och transaktionskostnader som är direkt hänförliga till sådana transaktioner, motsvarar den sammanlagda förändringen i eget kapital under en period totalbeloppet av intäkter och kostnader, inklusive vinster och förluster, som företagets verksamhet genererat under perioden.

110

IAS 8 kräver retroaktiva justeringar för att åstadkomma byten av redovisningsprinciper, i den mån detta är praktiskt genomförbart, förutom när övergångsbestämmelserna i en annan IFRS kräver annat. IAS 8 kräver också retroaktiva omräkningar för att rätta fel, i den mån detta är praktiskt genomförbart. Retroaktiva justeringar och retroaktiva omräkningar är inte förändringar av eget kapital utan justeringar av ingående balans för balanserade vinstmedel, förutom när en IFRS kräver retroaktiv justering av annan komponent i eget kapital. Punkt 106 (b) kräver upplysning i rapporten över förändringar i eget kapital om den totala justeringen av varje komponent i eget kapital, uppdelat på vad som avser byten av redovisningsprinciper och vad som avser rättelser av fel. Upplysning lämnas om dessa justeringar för varje tidigare period och för periodens början.

Rapport över kassaflöden

111

Information om kassaflöden ger de finansiella rapporternas användare ett underlag för att bedöma företagets förmåga att generera likvida medel och dess behov av att utnyttja dessa kassaflöden. I IAS 7 anges krav på uppställningen av och upplysning om kassaflödesinformation.

Noter

Struktur

112

Noterna ska

(a)

innehålla information om grunden för upprättandet av de finansiella rapporterna samt de särskilda redovisningsprinciper som används enligt punkterna 117–124,

(b)

innehålla den information som krävs enligt IFRS som inte lämnas på annan plats i de finansiella rapporterna, och

(c)

tillhandahålla information som inte lämnas på annan plats i de finansiella rapporterna, men som är relevant för en förståelse av någon av rapporterna.

113

Ett företag ska, så långt det är praktiskt genomförbart, presentera noterna på ett systematiskt sätt. Ett företag ska för varje post i rapporterna över finansiell ställning och totalresultat, i den separata resultaträkningen (om sådan lämnas), och i rapporterna över förändringar i eget kapital och över kassaflöden ange hänvisningar till eventuell hänförlig information i noterna.

114

Ett företag redovisar normalt noterna i nedanstående ordningsföljd, för att underlätta för användare att förstå de finansiella rapporterna och att jämföra dem med andra företags finansiella rapporter

(a)

uttalande om att IFRS iakttas (se punkt 16),

(b)

översikt över betydande redovisningsprinciper som tillämpas (se punkt 117),

(c)

tilläggsinformation för poster som redovisas i rapporterna över finansiell ställning och totalresultat, i den separata resultaträkningen (om sådan lämnas), och i rapporterna över förändringar i eget kapital och över kassaflöden, i den ordning i vilken varje rapport och post redovisas, och

(d)

andra upplysningar, inklusive

(i)

eventualförpliktelser (se IAS 37) och oredovisade avtalsenliga åtaganden, och

(ii)

icke-finansiella upplysningar, såsom företagets mål och riktlinjer för riskhanteringen (se IFRS 7).

115

Under vissa omständigheter kan det vara nödvändigt eller önskvärt att ändra ordningsföljden mellan vissa poster i noterna. Exempelvis kan ett företag kombinera information om förändringar av verkligt värde som redovisas i resultatet med information om finansiella instruments löptider, även om de förra upplysningarna hör till rapporten över totalresultat eller den separata resultaträkningen (om sådan lämnas) och de senare till rapporten över finansiell ställning. Ett företag bibehåller dock en systematisk struktur i noterna så långt det är praktiskt genomförbart.

116

Ett företag kan redovisa noter med information om grunden för upprättande av de finansiella rapporterna samt särskilda redovisningsprinciper som en separat del av de finansiella rapporterna.

Upplysning om redovisningsprinciper

117

Ett företag ska i sammanställningen över betydande redovisningsprinciper upplysa om

(a)

den värderingsgrund (eller de värderingsgrunder) som använts vid upprättandet av de finansiella rapporterna, och

(b)

de övriga använda redovisningsprinciper som är relevanta för en förståelse av de finansiella rapporterna.

118

Det är viktigt för ett företag att informera användare om den värderingsgrund eller de värderingsgrunder som använts i de finansiella rapporterna (exempelvis anskaffningsvärde, återanskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde, verkligt värde eller återvinningsvärde) eftersom den grund ett företag använder vid upprättandet av de finansiella rapporterna på ett betydande sätt påverkar användares analys. När ett företag använder mer än en värderingsgrund i de finansiella rapporterna, exempelvis när vissa tillgångsslag omvärderas, behöver företaget bara ge en indikation om de slag av tillgångar och skulder som varje värderingsgrund tillämpats på.

119

När företagsledningen avgör om den ska lämna upplysning om en särskild redovisningsprincip beaktar den huruvida upplysning skulle underlätta för användarna att förstå hur transaktioner, andra händelser och förhållanden återspeglas i redovisat finansiellt resultat och finansiell ställning. Upplysningar om särskilda redovisningsprinciper är särskilt användbara för användare när dessa principer utgör tillåtna alternativ i IFRS. Ett exempel är upplysning om huruvida en samägare redovisar sin andel i ett gemensamt styrt företag genom tillämpning av klyvnings- eller kapitalandelsmetoden (se IAS 31, Andelar i joint ventures). Vissa IFRS kräver uttryckligen upplysning om särskilda redovisningsprinciper, inklusive företagsledningens val mellan olika tillåtna principer. Exempelvis krävs enligt IAS 16 upplysning om de värderingsgrunder som används för olika slag av materiella anläggningstillgångar.

120

Varje företag överväger vilken karaktär hos dess verksamheter och vilka principer som användarna av företagets finansiella rapporter skulle förvänta sig upplysning om för den typen av företag. Exempelvis skulle användare vänta sig att ett företag som ska betala inkomstskatt upplyser om sina redovisningsprinciper för inkomstskatter, inklusive dem som gäller uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar. När ett företag har betydande verksamhet i utlandet eller transaktioner i utländska valutor, skulle användare vänta sig upplysningar om principer för redovisningen av valutakursvinster och valutakursförluster.

121

En redovisningsprincip kan vara betydande på grund av karaktären på företagets verksamheter även om belopp för aktuella och tidigare perioder inte är väsentliga. Det är också lämpligt att lämna upplysning om varje betydande redovisningsprincip som inte särskilt krävs enligt IFRS, men som företaget väljer och tillämpar enligt IAS 8.

122

Ett företag ska, i sammanställningen över betydande redovisningsprinciper eller i andra noter, upplysa om de bedömningar, förutom dem som innefattar uppskattningar (se punkt 125), företagsledningen har gjort när den har tillämpat företagets redovisningsprinciper och som har den mest betydande effekten på de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna.

123

När företagsledningen tillämpar företagets redovisningsprinciper, gör den olika bedömningar, förutom sådana som innefattar uppskattningar, som kan ha en betydande inverkan på de belopp som företaget redovisar i de finansiella rapporterna. Exempelvis gör företagsledningen bedömningar när den fastställer

(a)

huruvida finansiella tillgångar är investeringar som hålls till förfall,

(b)

när i huvudsak alla de betydande risker och fördelar som ett ägande av finansiella tillgångar och leasing av tillgångar medför överlåts på andra företag,

(c)

huruvida, till sin innebörd, vissa försäljningar av varor är finansieringsavtal och därför inte ger upphov till någon intäkt, och

(d)

huruvida innebörden i relationen mellan företaget och ett företag för särskilt ändamål (SPE) tyder på att företaget har ett bestämmande inflytande över detta SPE.

124

Vissa av de upplysningar som lämnas enligt punkt 122 krävs enligt andra IFRS. Exempelvis krävs enligt IAS 27 att ett företag lämnar upplysning om anledningarna till att företagets ägarandel inte medför ett bestämmande inflytande, vad gäller ett investeringsobjekt som inte är ett dotterföretag, även om över hälften av dess röster eller potentiella röster ägs direkt eller indirekt via dotterföretag. Enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter krävs upplysning om de kriterier som företaget tagit fram för att skilja förvaltningsfastigheter från rörelsefastigheter och från fastigheter som är avsedda att säljas i den löpande verksamheten, när denna gränsdragning är svår att göra.

Källor till osäkerhet i uppskattningar

125

Ett företag ska upplysa om de antaganden det gör om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar vid rapportperiodens slut, som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår. Vad gäller dessa tillgångar och skulder, ska noterna innefatta uppgifter om

(a)

deras karaktär, och

(b)

deras redovisade värde vid rapportperiodens slut.

126

Att fastställa vissa tillgångar och skulders redovisade värde kräver uppskattning av effekterna av osäkra framtida händelser på dessa tillgångar och skulder vid rapportperiodens slut. Exempelvis är, i avsaknad av nyligen observerade marknadspriser, framåtriktade uppskattningar nödvändiga för att beräkna återvinningsvärdet på slag av materiella anläggningstillgångar, effekten av teknisk inkurans på varulagret, avsättningar som beror på det framtida utfallet av pågående rättstvister och långfristiga skulder för ersättningar till anställda, såsom pensionsförpliktelser. Dessa uppskattningar innefattar antaganden om sådana poster som riskjusteringen av kassaflöden eller diskonteringssatser, framtida förändringar av löner och framtida förändringar i priser som påverkar andra utgifter.

127

De antaganden och andra källor till osäkerhet i uppskattningar som företaget lämnar upplysning om enligt punkt 125 sammanhänger med de uppskattningar som kräver företagsledningens svåraste, mest subjektiva eller mest komplexa bedömningar. När antalet variabler och antaganden som påverkar det möjliga framtida utfallet av osäkerheten ökar, blir dessa bedömningar mer subjektiva och komplexa och potentialen för en väsentlig följdjustering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder stiger därmed vanligen.

128

Upplysningarna i punkt 125 krävs inte för tillgångar och skulder för vilka det föreligger en betydande risk att deras redovisade värden kan förändras väsentligt under nästkommande räkenskapsår om, vid rapportperiodens slut, de värderas till verkligt värde baserat på nyligen observerade marknadspriser. Sådana verkliga värden kan förändras väsentligt under nästkommande räkenskapsår men dessa förändringar skulle inte ha sitt ursprung i antaganden eller andra källor till osäkerhet i uppskattningar vid rapportperiodens slut.

129

Ett företag utformar upplysningarna i punkt 125 på ett sätt som hjälper användare av finansiella rapporter att förstå de bedömningar som företagsledningen gör avseende framtiden och andra källor till osäkerhet i uppskattningar. Den lämnade informationens karaktär och omfattning varierar enligt antagandets karaktär och andra omständigheter. Exempel på de typer av upplysningar ett företag lämnar är

(a)

karaktär på antagandet eller annan osäkerhet i uppskattningen,

(b)

redovisade värdens känslighet för metoderna, antagandena och uppskattningarna som beräkningen av dessa värden bygger på, inklusive anledningarna till känsligheten,

(c)

det förväntade utfallet av en osäkerhet och intervallet av rimligt möjliga utfall under nästkommande räkenskapsår avseende de redovisade värdena för de berörda tillgångarna och skulderna, och

(d)

en förklaring av ändringar som gjorts av tidigare antaganden rörande dessa tillgångar och skulder, om osäkerheten kvarstår.

130

Standarden kräver inte att ett företag lämnar budgetinformation eller prognoser i upplysningarna enligt punkt 125.

131

Det är ibland praktiskt ogenomförbart att upplysa om omfattningen av de möjliga effekterna av ett antagande eller annan källa till osäkerhet i uppskattningarna vid rapportperiodens slut. I sådana fall upplyser företaget om att det är rimligen möjligt, baserat på befintlig kunskap, att utfall under nästkommande räkenskapsår som skiljer sig från antagandet skulle kunna kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet för berörd tillgång eller skuld. I samtliga fall lämnar företaget upplysning om karaktären på och redovisat värde för den tillgång eller skuld (eller det slag tillgångar eller skulder) som påverkas av antagandet i fråga.

132

Upplysningarna i punkt 122 om vissa bedömningar som företagsledningen gjorde när den tillämpade företagets redovisningsprinciper sammanhänger inte med upplysningarna om viktiga källor till osäkerhet i uppskattningarna i punkt 125.

133

Enligt andra IFRS krävs upplysning om vissa av de antaganden som annars skulle krävas enligt punkt 125. Exempelvis krävs enligt IAS 37 upplysningar, enligt angivna omständigheter, om viktiga antaganden rörande framtida händelser som påverkar olika slag av avsättningar. Enligt IFRS 7 krävs upplysning om betydande antaganden som företaget använder vid uppskattning av de verkliga värdena för finansiella tillgångar och finansiella skulder som redovisas till verkligt värde. Enligt IAS 16 krävs upplysning om betydande antaganden som företaget använder vid uppskattning av verkliga värden för omvärderade materiella anläggningstillgångar.

Kapital

134

Ett företag ska lämna upplysningar som hjälper användare av dess finansiella rapporter att bedöma företagets mål, riktlinjer och processer för hantering av kapital.

135

För att uppfylla punkt 134 lämnar företaget upplysningar om följande

(a)

kvalitativ information om sina mål, riktlinjer och processer för hantering av kapital, inklusive

(i)

en beskrivning vad det hanterar som kapital,

(ii)

när ett företag omfattas av externt ålagda kapitalkrav, karaktären på dessa krav och hur dessa krav införlivas i hanteringen av kapital, och

(iii)

hur det uppfyller sina mål för hantering av kapital.

(b)

översiktliga kvantitativa uppgifter om vad det hanterar som kapital. Vissa företag betraktar vissa finansiella skulder (exempelvis vissa former av efterställda lån) som del av kapital. Andra företag betraktar kapital som exklusive vissa delar av eget kapital (exempelvis komponenter som har sitt ursprung i kassaflödessäkringar).

(c)

alla förändringar i (a) och (b) från föregående period.

(d)

huruvida det under perioden iakttog några externt ålagda kapitalkrav som det omfattas av.

(e)

när företaget inte har iakttagit sådana externt ålagda kapitalkrav, följderna av att inte göra det.

Företaget bygger dessa upplysningar på den information som tillhandahålls internt till nyckelpersoner i ledande ställning.

136

Ett företag kan hantera kapital på olika sätt och omfattas av ett antal olika kapitalkrav. Exempelvis kan ett konglomerat innefatta företag som bedriver försäkringsverksamhet och bankverksamhet och dessa företag kan bedriva verksamhet i flera jurisdiktioner. När sammanslagna upplysningar om kapitalkrav och om hur kapital hanteras inte skulle utgöra användbar information eller skulle förvränga en användares förståelse av ett företags kapitalresurser ska företaget separat upplysa om varje kapitalkrav som företaget omfattas av.

Övriga upplysningar

137

Ett företag ska i noterna lämna upplysning om

(a)

beloppet för utdelning som har föreslagits eller tillkännagivits innan de finansiella rapporterna godkändes för utfärdande, men som inte redovisas som värdeöverföring till ägare under perioden, och hänförligt belopp per aktie, och

(b)

beloppet för eventuell ej redovisad kumulativ företrädesrätt till utdelning.

138

Ett företag ska lämna följande upplysningar, om dessa inte ingår någon annanstans i den information som publiceras tillsammans med de finansiella rapporterna

(a)

företagets säte och rättsliga form, vilket land företaget registrerats i och adressen till företagets huvudkontor (eller huvudsakliga verksamhetsort, om denna är en annan än den där företagets huvudkontor ligger),

(b)

en beskrivning av verksamhetens karaktär och av företagets huvudsakliga aktiviteter, och

(c)

namnet på moderföretaget och det yttersta moderföretaget för koncernen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH IKRAFTTRÄDANDE

139

Ett företag ska tillämpa denna standard för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna standard för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

UPPHÄVANDE AV IAS 1 (OMARBETAD 2003)

140

Denna standard ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som omarbetades 2003, och som ändrades 2005.

Bilaga

Ändringar i andra uttalanden

Ändringarna i denna bilaga ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar denna standard för en tidigare period, ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.

A1   [Ändringen är inte tillämplig på formella, numrerade standarder]

A2   [Ändringen är inte tillämplig på formella, numrerade standarder]

A3   I International Financial Reporting Standards (inklusive International Accounting Standards och tolkningar), samt i inledningen till IFRS, ändras följande hänvisningar enligt nedan, såvida inte annat anges i denna bilaga.

[Ändringen är inte tillämplig på den svenska versionen.]

”resultaträkning” ändras till ”rapport över totalresultat”.

”balansräkning” ändras till ”rapport över finansiell ställning”.

”kassaflödesanalys” ändras till ”rapport över kassaflöden”.

”balansdag” ändras till ”rapportperiodens slut”.

”efterföljande balansdag” ändras till ”den efterföljande rapportperiodens slut”.

”varje balansdag” ändras till ”varje rapportperiods slut”.

”efter balansdagen” ändras till ”efter rapportperiodens slut”.

”balansdag” ändras till ”rapportperiodens slut”.

”varje balansdag” ändras till ”varje rapportperiods slut”.

”senaste årsredovisningen” ändras till ”senaste räkenskapsårets slut”.

”innehavare” ändras till ”ägare” (förutom i IAS 33 Resultat per aktie).

”tas bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen” och ”togs bort från eget kapital och redovisades i resultaträkningen” ändras till ”omklassificeras från eget kapital till resultatet som en omklassificeringsjustering” och ”omklassificerades från eget kapital till resultatet som en omklassificeringsjustering”.

”Standard eller tolkning” ändras till ”IFRS”.

”en standard eller tolkning” ändras till ”en IFRS”.

”standarder och tolkningar” ändras till ”IFRS” (förutom i punkt 5 i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel).

Hänvisningar till den aktuella versionen av IAS 7 Kassaflödesanalys ändras till IAS 7 Rapport över kassaflöden.

Hänvisningar till den aktuella versionen av IAS 10 Händelser efter balansdagen ändras till IAS 10 Händelser efter rapportperioden.

IFRS 1   Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas

A4   IFRS 1 ändras enligt nedan.

Punkterna 6 och 7 ändras enligt nedan:

”6

Ett företag ska upprätta och redovisa en rapport över ingående finansiell ställning enligt IFRS vid tidpunkten för övergång till IFRS. Den utgör utgångspunkten för dess redovisning enligt IFRS.

7

Ett företag … Dessa redovisningsprinciper ska vara i överensstämmelse med varje IFRS som gäller per slutet av den första rapportperioden enligt IFRS, förutom vad som anges i punkterna 13–34B och 37.”

Exemplet efter punkt 8 ändras enligt nedan.

Hänvisningar till åren ”2003” till ”2005” ändras till ”20X3” till ”20X5”.

Punkterna Bakgrund och Tillämpning av krav ändras enligt nedan:

”Bakgrund

Slutet på företag A:s första rapportperiod enligt IFRS är den 31 december 20X5. Företag A beslutar att i dessa finansiella rapporter presentera jämförande information för endast ett år (se punkt 36) …

Tillämpning av krav

Företag A … det

(a)

upprättar sin rapport över ingående finansiell ställning enligt IFRS per 1 januari 20X4, och …”

Punkterna 10, 12 (a) och 21 ändras enligt nedan:

”10

Förutom vad som anges i punkterna 13–34B ska ett företag i sin rapport över ingående finansiell ställning enligt IFRS …

12

I denna IFRS anges två kategorier av undantag från principen att ett företags rapport över ingående finansiell ställning enligt IFRS ska uppfylla kraven i varje IFRS

(a)

enligt punkterna 13–25I medges undantag från vissa av kraven i andra IFRS.

21

Enligt IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser ska ett företag

(a)

redovisa vissa omräkningsdifferenser i övrigt totalresultat och ackumulera dessa i en separat komponent i eget kapital, och

(b)

vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificera den ackumulerade omräkningsdifferensen för den utlandsverksamheten (inklusive, i tillämpliga fall, vinster och förluster från säkringar som är hänförliga till den) från eget kapital till resultatet, som del av vinsten eller förlusten vid avyttringen.”

I punkt 32 ändras hänvisningar till åren ”2003” och ”2004” till ”20X4” och ”20X5”.

Punkterna 32, 35 och 36 ändras enligt nedan:

”32

Ett företag … I stället ska företaget återspegla den nya informationen i resultatet (eller, i tillämpliga fall, i övrigt totalresultat) för det år som slutade den 31 december 20X4.

35

Förutom vad som anges i punkt 37 tillåts enligt denna IFRS inga undantag från kraven på klassificering och upplysning i andra IFRS.

36

För att uppfylla kraven i IAS 1 ska ett företags första finansiella rapporter enligt IFRS innefatta minst tre rapporter över finansiell ställning, två rapporter över totalresultat, två separata resultaträkningar (om sådana avges), två rapporter över kassaflöden och två rapporter över förändringar i eget kapital samt hänförliga noter, inklusive jämförande information.”

Punkterna 36A–36C och rubrikerna ovanför dem stryks.

Punkterna 39 och 45 (a) ändras enligt nedan:

”39

För att vara i överensstämmelse med punkt 38, ska ett företags första finansiella rapporter enligt IFRS innefatta: …

(a)

(ii)

slutet … enligt tidigare redovisningsprinciper.

(b)

en avstämning mot företagets totalresultat enligt IFRS för den senaste perioden i företagets senaste årsredovisning. Startpunkten för denna avstämning ska vara totalresultat enligt tidigare redovisningsprinciper för samma period eller, om ett företag inte redovisade en sådan summa, resultatet enligt tidigare redovisningsprinciper.

(c)

45

Om ett företag …

(a)

Varje sådan delårsrapport ska, om företaget upprättade en delårsrapport för motsvarande delårsperiod under det omedelbart föregående räkenskapsåret, innefatta

(i)

en avstämning av dess eget kapital enligt tidigare redovisningsprinciper i slutet av denna jämförande delårsperiod mot eget kapital enligt IFRS vid den tidpunkten, och

(ii)

en avstämning mot dess totalresultat enligt IFRS för denna jämförande delårsperiod (aktuell och hittills under året). Startpunkten för denna avstämning ska vara totalresultat enligt tidigare redovisningsprinciper för den perioden eller, om ett företag inte redovisade en sådan summa, resultat enligt tidigare redovisningsprinciper.”

Punkt 47C stryks.

Punkt 47H läggs till enligt nedan:

”47H

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 6, 7, 8 (Exempel), 10, 12 (a), 21, 32, 35, 36, 39 (b) och 45 (a), Bilaga A och punkt B2 (i) i Bilaga B, och punkterna 36A–36C och 47C ströks. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

I Bilaga A ändras de definierade begreppen enligt nedan:

”första rapportperiod enligt IFRS

Den senaste rapportperiod som täcks av ett företags första finansiella rapporter enligt IFRS.

International Financial Reporting Standards (IFRS)

Standarder och tolkningar som fastställts av International Accounting Standards Board (IASB). De består av

(a)

(b)

(c)

tolkningar som utvecklats av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) eller dess föregångare Standing Interpretations Committee (SIC).”

I Bilaga A ändras definitionen av ingående balans enligt IFRS enligt nedan:

”rapport över ingående finansiell ställning enligt IFRS

Ett företags rapport över finansiell ställning vid tidpunkten för övergång till IFRS.”

I bilaga A stryks definitionen av rapporteringsdag.

I Bilaga B ändras punkt B2 (i) enligt nedan:

”B2

Om en förstagångstillämpare …

(i)

Om förstagångstillämparen redovisade goodwill som en minskning av eget kapital enligt tidigare redovisningsprinciper

(i)

ska det inte redovisa denna goodwill i sin rapport över ingående finansiell ställning enligt IFRS. Vidare ska det inte omklassificera denna goodwill till resultatet om det avyttrar dotterföretaget eller om investeringen i dotterföretaget skrivs ned.”

IFRS 4   Försäkringsavtal

A5   I IFRS 4 ändras punkterna 30 och 39A (a) enligt nedan:

”30

I vissa redovisningsmodeller … Följdjusteringen av försäkringsskulden (eller förutbetalda anskaffningskostnader eller immateriella tillgångar) ska redovisas i övrigt totalresultat endast om de orealiserade vinsterna eller förlusterna redovisas i övrigt totalresultat. Denna metod …

39A

I enlighet med …

(a)

en känslighetsanalys som utvisar hur resultatet och eget kapital hade påverkats om det hade skett rimligt möjliga förändringar i den relevanta riskvariabeln vid rapportperiodens slut, de metoder och antaganden som använts vid upprättandet av känslighetsanalysen samt alla förändringar i använda metoder och antaganden sedan föregående period. Om …”

Punkt 41B läggs till enligt nedan:

”41B

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkt 30. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IFRS 5   Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

A6   IFRS 5 ändras enligt nedan.

I punkt 3 stryks ”(enligt omarbetning 2003)”.

I punkt 28 ändras ”under samma rubrik i resultaträkningen” till ”under samma rubrik i rapporten över totalresultat”.

Punkt 33A läggs till enligt nedan:

”33A

Om ett företag redovisar komponenterna i resultatet i en separat resultaträkning enligt beskrivning i punkt 81 i IAS 1 (enligt omarbetning 2007) utformas ett avsnitt som identifieras som hänförligt till avvecklade verksamheter i denna separata resultaträkning.”

I punkt 38 ändras ”redovisats direkt mot eget kapital” till ”redovisats i övrigt totalresultat”.

Punkt 44A läggs till enligt nedan:

”44A

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 3 och 38 och punkt 33A lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

I Bilaga A ändras definitionen av omsättningstillgång enligt nedan:

”Ett företag ska klassificera en tillgång som omsättningstillgång när

(a)

det förväntas realisera tillgången, eller avser att sälja eller förbruka den, under företagets normala verksamhetscykel,

(b)

det innehar tillgången primärt för handelsändamål,

(c)

det förväntas realisera tillgången inom tolv månader efter rapportperioden, eller

(d)

tillgången utgörs av likvida medel (enligt definition i IAS 7) såvida inte tillgången omfattas av restriktioner vad gäller byte eller att användas för att reglera en skuld i minst tolv månader efter rapportperioden.”

IFRS 7   Finansiella instrument: Upplysningar

A7   IFRS 7 ändras enligt nedan.

Den rubrik som föregår punkt 20 ändras enligt nedan:

”Rapport över totalresultat”

Punkt 20 ändras enligt nedan:

”20

Ett företag ska lämna upplysning om följande intäktsposter, kostnadsposter, vinster eller förluster antingen i rapporten över totalresultat eller i noterna

(a)

nettovinster eller nettoförluster avseende

(i)

(ii)

finansiella tillgångar som kan säljas, med separat angivelse av det vinstbelopp eller förlustbelopp som redovisats i övrigt totalresultat under perioden och det belopp som omklassificerats från eget kapital till resultat för perioden.

(iii)

…”

Punkt 21 ändras enligt nedan:

”21

Enligt punkt 117 i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007) ska ett företag, i sammanställningen över betydande redovisningsprinciper, upplysa om den värderingsgrund (eller de värderingsgrunder) som använts vid upprättandet av de finansiella rapporterna och de övriga redovisningsprinciper som använts, som är relevanta för en förståelse av de finansiella rapporterna.”

Punkterna 23 (c) och (d) ändras enligt nedan:

”23

Vid kassaflödessäkringar ska ett företag lämna upplysning om …

(c)

det belopp som redovisades i övrigt totalresultat under perioden,

(d)

det belopp som omklassificerades från eget kapital till resultatet för perioden, utvisande det belopp som innefattats i varje post i rapporten över totalresultat, och …”

I punkt 27 (c) ändras ”mot eget kapital” till ”i övrigt totalresultat”.

Punkt 44A läggs till enligt nedan:

”44A

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändras punkterna 20, 21, 23 (c) och (d), 27 (c) och B5 i bilaga B. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

Punkt B5 ändras enligt nedan:

”B5

… Enligt punkt 122 i IAS 1 (enligt omarbetning 2007) ska företag också, i sammanställningen över betydande redovisningsprinciper eller i andra noter, upplysa om de bedömningar företagsledningen har gjort, förutom dem som innefattar uppskattningar, när den har tillämpat företagets redovisningsprinciper, och som har den mest betydande effekten på de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna.”

I punkt B14 i Bilaga B ändras ”i balansräkningen” till ”i rapporten över finansiell ställning”.

IFRS 8   Rörelsesegment

A8   I IFRS 8 ändras punkterna 21 och 23 (f) enligt nedan:

”21

För att uppfylla … Avstämningar av beloppen i rapporterna över finansiell ställning för segment för vilka information ska lämnas mot beloppen i företagets rapport över finansiell ställning krävs för varje datum per vilket en rapport över finansiell ställning utformas. Information om tidigare perioder ska räknas om enligt beskrivning i punkterna 29–30.

23

Ett företag ska …

(f)

upplysningar om väsentliga intäkts- och kostnadsposter enligt punkt 97 i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007),”

Punkt 36A läggs till enligt nedan:

”36A

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkt 23 (f). Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 7   Rapport över kassaflöden

A9   IAS 7 ändras enligt nedan.

Titeln ändras till ”Rapport över kassaflöden”.

Efter titeln (efter ändring) ovanför Syfte läggs en fotnot till enligt nedan: ”I september 2007 ändrade IASB titeln på IAS 7 från Kassaflödesanalys till Rapport över kassaflöden till följd av omarbetningen av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter under 2007.”

I punkt 32 ändras ”resultaträkningen” till ”resultatet”.

IAS 8   Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel

A10   IAS 8 ändras enligt nedan.

Punkt 5 ändras enligt nedan:

I definitionen av International Financial Reporting Standards (IFRS), ändras ”tagits fram” till ”utvecklats”.

[Ändringen är inte tillämplig på den svenska versionen.]

IAS 10   Händelser efter rapportperioden

A11   IAS 10 ändras enligt nedan.

Titeln ändras till ”Händelser efter rapportperioden”.

[Ändringen är inte tillämplig på den svenska versionen.]

IAS 11   Entreprenadavtal

A12   I IAS 11, punkterna 26 och 28, ändras ”resultaträkningen” till ”resultatet”. [Ändringen av punkt 38 är inte tillämplig på den svenska versionen.]

IAS 12   Inkomstskatter

A13   IAS 12 ändras enligt nedan.

Tredje stycket i ”Syfte” i IAS 12 ändras enligt nedan:

”… Skatteeffekterna av transaktioner och andra händelser som redovisas utanför resultatet (antingen i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital) ska också redovisas utanför resultatet (antingen i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital).”

I punkterna 22 (b), 59, 60 och 65 ändras ”resultaträkningen” till ”resultatet” och i punkt 81 (g) (ii) ändras ”resultaträkningen” till ”resultatet”.

Punkt 23 ändras enligt nedan:

”23

… Enligt punkt 61A redovisas den uppskjutna skatten direkt mot optionens redovisade värde. Enligt punkt 58 redovisas efterföljande förändringar av den uppskjutna skatteskulden i resultatet som en uppskjuten skattekostnad (eller en uppskjuten skatteintäkt).”

I punkt 52, i anmärkningarna i slutet av exempel B och exempel C ändras ”punkt 61” till ”punkt 61A” och ”redovisas direkt mot eget kapital” till ”redovisas i övrigt totalresultat”.

Den rubrik som föregår punkt 58 samt punkt 58 ändras enligt nedan:

”Poster som redovisas i resultatet

58

Aktuell skatt och uppskjuten skatt ska redovisas som intäkt eller kostnad och inkluderas i periodens resultat. Undantag gäller för skatt som hänför sig till

(a)

en transaktion eller händelse som redovisas, i samma eller annan period, utanför resultatet, antingen i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital (se punkterna 61A till 65), …”

I punkt 60 ändras ”redovisats mot eget kapital” till ”redovisats utanför resultatet”.

I rubriken som föregår punkt 61 ändras ”Redovisning direkt mot eget kapital” till ”Redovisning utanför resultatet”.

Punkt 61 stryks och punkt 61A läggs till enligt nedan:

”61A

Aktuell skatt och uppskjuten skatt ska redovisas utanför resultatet om skatten är hänförlig till poster som redovisas, i samma eller annan period, utanför resultatet. Därför ska aktuell skatt och uppskjuten skatt som är hänförlig till poster som redovisas, i samma eller annan period

(a)

i övrigt totalresultat redovisas i övrigt totalresultat (se punkt 62).

(b)

direkt i eget kapital redovisas direkt i eget kapital (se punkt 62A).”

Punkt 62 och 63 ändras och punkt 62A läggs till enligt nedan:

”62

International Financial Reporting Standards kräver eller tillåter att vissa poster redovisas i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är

(a)

en förändring i redovisat värde som härrör från omvärderingen av materiell anläggningstillgång (se IAS 16), och

(b)

[struken],

(c)

valutakursdifferenser som härrör från omräkningen av de finansiella rapporterna för en utlandsverksamhet (se IAS 21),

(d)

[struken]

62A

International Financial Reporting Standards kräver eller tillåter att vissa poster redovisas direkt mot eget kapital. Exempel på sådana poster är

(a)

en justering av ingående balans för balanserade vinstmedel till följd av antingen ett byte av redovisningsprincip som tillämpas retroaktivt eller rättelsen av ett fel (se IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel), och

(b)

belopp som härrör från första redovisningen av egetkapitalkomponenten i ett sammansatt finansiellt instrument (se punkt 23).

63

Det kan i undantagsfall vara svårt att bestämma det belopp avseende aktuell och uppskjuten skatt som är hänförligt till poster som redovisas utanför resultatet (antingen i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital). Så är exempelvis fallet när

(a)

(b)

en förändring av skattesatsen … en post som tidigare redovisades utanför resultatet, eller

(c)

ett företag … och uppskjuten skattefordran (helt eller delvis) avser en post som tidigare redovisades utanför resultatet.

I sådana fall bestäms aktuell och uppskjuten skatt avseende poster som redovisas utanför resultatet genom en rimlig fördelning av aktuell och uppskjuten skatt för skattesubjektet i den aktuella jurisdiktionen eller med någon annan metod som ger en med hänsyn till omständigheterna mer lämplig fördelning.”

I punkt 65 ändras ”mot eget kapital” till ”i övrigt totalresultat”.

Punkt 68C ändras enligt nedan:

”68C

Enligt vad … (a) en transaktion eller händelse som redovisas, i samma eller annan period, utanför resultatet eller (b) ett rörelseförvärv. …”

Punkt 77 stryks och punkt 77A läggs till enligt nedan:

”77

Periodens skattekostnad eller skatteintäkt, hänförlig till intäkter och kostnader i ordinarie verksamhet, ska redovisas i rapporten över totalresultat.

77A

Om ett företag redovisar komponenterna i resultatet i en separat resultaträkning enligt beskrivning i punkt 81 i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007) redovisar det skattekostnad (skatteintäkt) hänförlig till resultatet för ordinarie verksamhet i denna separata resultaträkning.”

Punkt 81 ändras enligt nedan:

”81

Separat upplysning ska också lämnas om följande:

(a)

Det sammanlagda beloppet av aktuell och uppskjuten skatt hänförlig till poster som redovisas direkt mot eget kapital (se punkt 62A),

(ab)

det inkomstskattebelopp som är hänförligt till varje komponent i övrigt totalresultat (se punkt 62 och IAS 1 (enligt omarbetning 2007)),

(b)

[struken], …”

Punkt 92 läggs till enligt nedan:

”92

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 23, 52, 58, 60, 62, 63, 65, 68C, 77 och 81, ströks punkt 61 och lades punkterna 61A, 62A och 77A till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 14   Segmentrapportering

A14   IAS 14 ändras enligt nedan.

Punkterna 2, 52A och 54 ändras enligt nedan:

”2

Fullständiga finansiella rapporter innefattar en rapport över finansiell ställning, en rapport över totalresultat, en rapport över kassaflöden, en rapport över förändringar i eget kapital samt noter, enligt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007). När en separat resultaträkning redovisas enligt IAS 1 utgör den del av dessa fullständiga rapporter.

52A

Ett företag … alla verksamheter som hade klassificerats som avvecklade per slutet av den senaste redovisade rapportperioden.

54

Ett exempel på ett resultatmått, som i rapporten över totalresultat kommer före resultatet i ett segment, är bruttoresultat i förhållande till omsättningen. Exempel på resultatmått som kommer efter resultatet i ett segment i rapporten över totalresultat är resultat från ordinarie verksamhet (antingen före eller efter skatt) och resultatet.”

Punkt 85 läggs till enligt nedan:

”85

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkt 2. Ett företag ska tillämpa IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 16   Materiella anläggningstillgångar

A15   IAS 16 ändras enligt nedan.

Punkterna 39 och 40 ändras enligt nedan:

”39

Om en tillgångs redovisade värde ökar till följd av en omvärdering, ska ökningen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital under rubriken omvärderingsreserv. Dock …

40

Om en tillgångs … Dock ska minskningen redovisas i övrigt totalresultat till den del det finns något befintligt kreditsaldo i omvärderingsreserven vad gäller den tillgången. Minskningen som redovisas i övrigt totalresultat minskar det belopp som ackumulerats i eget kapital under rubriken omvärderingsreserv.”

I punkt 73 (e) (iv) ändras ”redovisas eller återförs direkt mot eget kapital” till ”redovisas eller återförs i övrigt totalresultat”.

Punkt 81B läggs till enligt nedan:

”81B

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 39, 40 och 73 (e) (iv). Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 19   Ersättningar till anställda

A16   IAS 19 ändras enligt nedan.

I punkt 69 ändras ”vid varje efterföljande balansdag” till ”vid varje efterföljande rapportperiods slut”.

Punkterna 93A–93D ändras enligt nedan:

”93A

Om, enligt vad som är tillåtet enligt punkt 93, ett företag inför en princip där det redovisar aktuariella vinster och förluster i den period där de inträffar, kan det redovisa dem i övrigt totalresultat, enligt punkterna 93B–93D, förutsatt att …

93B

Aktuariella vinster och förluster som redovisas i övrigt totalresultat enligt vad som tillåts i punkt 93A ska redovisas i rapporten över totalresultat.

93C

Ett företag som redovisar aktuariella vinster och förluster enligt punkt 93A ska också redovisa varje justering som uppkommer på grund av begränsningsregeln i punkt 58 (b) i övrigt totalresultat.

93D

Aktuariella vinster och förluster samt justeringar som uppkommer på grund av begränsningsregeln i 58 (b), som har redovisats i övrigt totalresultat, ska omedelbart redovisas i balanserade vinstmedel. De ska inte omklassificeras till resultatet i en efterföljande period.”

I punkt 105 och i tredje stycket i Exempel som illustrerar punkt 106 ändras ”resultaträkningen” till ”resultatet”.

Punkt 120A ändras enligt nedan:

”120A

Ett företag ska lämna följande upplysningar om förmånsbestämda planer: …

(h)

sammanlagt belopp som redovisas i övrigt totalresultat för var och en av följande …

(i)

för företag som redovisar aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat enligt punkt 93A det ackumulerade belopp för aktuariella vinster och förluster som redovisas i övrigt totalresultat.”

Punkt 161 läggs till enligt nedan:

”161

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 93A–93D, 106 (exempel) och 120A. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 20   Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd

A17   IAS 20 ändras enligt nedan.

I punkterna 14 och 15 ändras ”resultaträkningen” till ”resultatet”.

I punkt 28 ändras ”i balansräkningen” till ”i rapporten över finansiell ställning”.

Punkt 29A läggs till enligt nedan:

”29A

Om ett företag redovisar komponenterna i resultatet i en separat resultaträkning enligt beskrivning i punkt 81 i IAS 1 (enligt omarbetning 2007) redovisar det bidrag hänförliga till resultatet enligt vad som krävs i punkt 29 i denna separata resultaträkning.”

Punkt 42 läggs till enligt nedan:

”42

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom lades punkt 29A till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 21   Effekterna av ändrade valutakurser

A18   IAS 21 ändras enligt nedan.

I punkt 7 ändras ”redovisas i kassaflödesanalysen …” till ”redovisas i rapporten över kassaflöden …”

I rubriken som föregår punkt 23 ändras ”Redovisning vid efterföljande balansdagar” till ”Redovisning vid efterföljande rapportperioders slut”.

I punkt 27 ändras ”första redovisningstillfället redovisas i eget kapital” till ”första redovisningstillfället redovisas i övrigt totalresultat”.

I punkterna 30 och 31 ändras ”redovisas direkt mot eget kapital” och ”redovisas mot eget kapital” ändras till ”redovisas i övrigt totalresultat”.

I punkt 32 ändras ”första redovisningstillfället redovisas som en separat komponent i eget kapital” till ”första redovisningstillfället redovisas i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet”.

I punkt 33 ändras ”omklassificeras till den separata komponenten i eget kapital” till ”redovisas i övrigt totalresultat”.

Punkt 37 ändras enligt nedan:

”37

Effekten … Valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkning av en utlandsverksamhet och som tidigare redovisats i övrigt totalresultat enligt punkterna 32 och 39 (c) omklassificeras inte från eget kapital till resultatet förrän verksamheten avyttras.”

I punkt 39 (a) ändras ”till balansdagskursen per respektive balansdag” ändras till ”till stängningskursen per datumet för den rapporten över finansiell ställning”.

I punkt 39 (b) ändras ”varje resultaträkning” till ”varje rapport över totalresultat eller separat resultaträkning som utformas”.

I punkt 39 (c) ändras ”som en separat komponent i eget kapital” till ”i övrigt totalresultat”.

Punkterna 41, 45, 46, 48 och 52 ändras enligt nedan:

”41

De valutakursdifferenser som punkt 39 (c) hänvisar till är följden av

(a)

att intäkts- och kostnadsposter räknas om till transaktionsdagens kurs, medan tillgångar och skulder räknas om till stängningskurs.

Dessa valutakursdifferenser redovisas inte i resultaträkningen eftersom ändringarna i valutakurserna har begränsad eller ingen direkt inverkan på aktuella eller framtida kassaflöden från verksamheten. Det ackumulerade beloppet för valutakursdifferenserna redovisas i en separat komponent i eget kapital fram till att utlandsverksamheten avyttras. När valutakursdifferenserna hänför sig till en icke helägd utlandsverksamhet som omfattas av koncernredovisningen, …

45

Införlivandet av … Därför fortsätter det rapporterande företaget att redovisa en sådan valutakursdifferens i resultatet för koncernen, eller, om valutakursdifferenser uppkommit under omständigheter som beskrivs i punkt 32, redovisas den i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital fram till att utlandsverksamheten avyttras.

46

Om … enligt IAS 27 tillåtet att använda ett annat datum under förutsättning att skillnaden inte överstiger tre månader och att justeringar görs för effekterna av eventuella betydande transaktioner eller andra händelser som inträffar mellan de olika datumen. …

48

Vid avyttring av en utlandsverksamhet ska det ackumulerade beloppet för de kursdifferenser som är hänförliga till den utlandsverksamheten, som redovisats i övrigt totalresultat och ackumulerats i en separat komponent i eget kapital, omklassificeras från eget kapital till resultatet (som en omklassificeringsjustering) när vinsten eller förlusten vid avyttringen redovisas (se IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007)).

52

Ett företag ska lämna följande upplysningar: …

(b)

nettot av de valutakursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat och ackumulerats i en separat komponent i eget kapital, och en avstämning av beloppet för sådana valutakursdifferenser per periodens början och slut.”

Punkt 60A läggs till enligt nedan:

”60A

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 27, 30–33, 37, 39, 41, 45, 48 och 52. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 24   Upplysningar om närstående

A19   I IAS 24, i punkt 19, ändras ”i balansräkningen” till ”i rapporten över finansiell ställning”.

IAS 27   Koncernredovisning och separata finansiella rapporter

A20   IAS 27 ändras enligt nedan.

[Ändringen är inte tillämplig på den svenska översättningen].

Punkterna 26, 27, 30 och 40 (e) ändras enligt nedan:

”26

De finansiella rapporterna för moderföretaget och dess dotterföretag som används vid upprättande av koncernredovisningen, ska upprättas per samma datum. Om moderföretagets och dotterföretagets rapportperioder slutar på olika datum upprättar dotterföretaget, i koncernredovisningssyfte, ytterligare finansiella rapporter per samma datum som moderföretagets finansiella rapporter, såvida detta inte är praktiskt ogenomförbart.

27

Om … ett dotterföretags finansiella rapporter, som används vid upprättandet av koncernredovisningen, upprättas per ett annat datum än moderföretagets, ska justeringar göras för att kompensera effekten av betydande transaktioner eller händelser som inträffar mellan detta datum och datumet för moderföretagets finansiella rapporter. Under alla omständigheter ska skillnaden mellan rapportperiodens slut för dotterföretaget och moderföretaget inte överstiga tre månader. Rapportperiodernas längd och eventuella skillnader mellan när rapportperioderna slutar ska vara oförändrade från en period till en annan.

30

Ett dotterföretags … redovisas i övrigt totalresultat enligt IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser omklassificeras till koncernens resultat som en omklassificeringsjustering som vinsten eller förlusten avseende avyttringen av dotterföretaget.

40

Följande upplysningar …

(e)

rapportperiodens slut för ett dotterföretags finansiella rapporter, när sådana finansiella rapporter används för att upprätta koncernredovisning och upprättas per ett datum eller för en period som skiljer sig från moderföretagets, och anledningen till att annat datum eller annan period används, …”

Punkt 43A läggs till enligt nedan:

”43A

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkt 30. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas på denna tidigare period.”

IAS 28   Innehav i intresseföretag

A21   IAS 28 ändras enligt nedan.

Punkterna 11, 24, 25, 37 (e) och 39 ändras enligt nedan:

”11

Enligt kapitalandelsmetoden … Det kan också vara nödvändigt att justera det redovisade värdet för att återspegla förändringar i ägarföretagets andel i investeringsobjektet som uppstår vid förändringar i investeringsobjektets övriga totalresultat. Sådana förändringar innefattar förändringar som uppkommit vid omvärdering av materiella anläggningstillgångar och vid valutakursdifferenser. Ägarföretagets andel av sådana förändringar redovisas i ägarföretagets övriga totalresultat (se IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007)).

24

Vid tillämpning av … Om ägarföretagets och intresseföretagets rapportperioder slutar på olika datum upprättar intresseföretaget, för ägarföretagets användning, finansiella rapporter per samma datum som ägarföretagets finansiella rapporter såvida detta inte är praktiskt ogenomförbart.

25

Om … ett intresseföretags finansiella rapporter som används vid tillämpning av kapitalandelsmetoden upprättas per ett annat datum än ägarföretagets … Under alla omständigheter ska skillnaden mellan rapportperiodens slut för intresseföretaget och för ägarföretaget inte överstiga tre månader. Rapportperiodernas längd och eventuella skillnader mellan rapportperiodernas slut ska vara oförändrade från en period till en annan.

37

Följande upplysningar …

(e)

rapportperiodens slut för ett intresseföretags finansiella rapporter, när sådana finansiella rapporter används vid tillämpning av kapitalandelsmetoden och är upprättade per ett datum eller för en period som skiljer sig från ägarföretagets, och anledningen till att annat datum eller annan period används,

39

Ägarföretagets andel av förändringar som redovisas i övrigt totalresultat av intresseföretaget ska av ägarföretaget redovisas i övrigt totalresultat.”

Punkt 41A läggs till enligt nedan:

”41A

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 11 och 39. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 29   Redovisning i höginflationsländer

A22   IAS 29 ändras enligt nedan.

I punkt 27 ändras ”poster i resultaträkningen” till ”poster i rapporten över totalresultat”.

I punkt 28 ändras ”poster i resultaträkningen” till ”intäkts- och kostnadsposter”.

I punkt 36 ändras ”balansdag” till ”slut på rapportperioder” och ”per balansdagen” till ”per datumet”.

IAS 32   Finansiella instrument: Rapportering

A23   IAS 32 ändras enligt nedan.

I punkt 18 ändras ”i balansräkningen” till ”i företagets rapport över finansiell ställning”.

I punkt 29, sista meningen, ändras ”i balansräkningen” till ”i rapporten över finansiell ställning”.

I punkt 40 ändras ”resultaträkningen” till ”i rapporten över totalresultat eller i separat resultaträkning (om sådan lämnas)” (två gånger).

Punkt 97A läggs till enligt nedan:

”97A

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkt 40. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

Vägledning vid tillämpning ändras enligt nedan.

I punkt VT31 ändras ”i balansräkningen” till ”i rapporten över finansiell ställning”.

I punkt VT39 ändras ”i ett företags balansräkning” till ”i ett företags rapport över finansiell ställning”.

IAS 33   Resultat per aktie

A24   IAS 33 ändras enligt nedan.

I punkt 4 ändras ”i den separata resultaträkningen” till ”i rapporten över totalresultat”.

Punkt 4A läggs till enligt nedan:

”4A

Om ett företag redovisar komponenterna i resultatet i en separat resultaträkning enligt beskrivning i punkt 81 i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007) redovisar det resultat per aktie endast i denna separata resultaträkning.”

I punkt 13 stryks ”Utformning av finansiella rapporter”.

Punkt 67 ändras enligt nedan: ”… dubbla redovisningen göras på en rad i rapporten över totalresultat.”

Punkterna 67A, 68A, 73A och 74A läggs till enligt nedan:

”67A

Om ett företag redovisar komponenterna i resultatet i en separat resultaträkning enligt beskrivning i punkt 81 i IAS 1 (enligt omarbetning 2007) redovisar det resultat per aktie före och efter utspädning, enligt vad som krävs i punkterna 66 och 67, i denna separata resultaträkning.

68A

Om ett företag redovisar komponenterna i resultatet i en separat resultaträkning enligt beskrivning i punkt 81 i IAS 1 (enligt omarbetning 2007) redovisar det resultat per aktie före och efter utspädning för den avvecklade verksamheten, enligt vad som krävs i punkt 68, i denna separata resultaträkning eller i noterna.

73A

Punkt 73 gäller även ett företag som upplyser om, utöver resultat per aktie före och efter utspädning, belopp per aktie med användning av en annan redovisad komponent i den separata resultaträkningen (enligt beskrivning i punkt 81 i IAS 1 (enligt omarbetning 2007) än vad som krävs enligt denna standard.

74A

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom lades punkterna 4A, 67A, 68A och 73A till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska dessa ändringar tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 34   Delårsrapportering

A25   IAS 34 ändras enligt nedan.

Punkterna 4, 5 och 8 ändras enligt nedan:

”4

En delårsrapport innehåller antingen fullständiga finansiella rapporter (enligt beskrivning i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007)) eller sådana rapporter i sammandrag (enligt beskrivning i denna standard) för en delårsperiod.

5

Enligt IAS 1 (enligt omarbetning 2007) består fullständiga finansiella rapporter av

(a)

en rapport över finansiell ställning per periodens slut,

(b)

en rapport över totalresultat för perioden,

(c)

en rapport över förändringar i eget kapital för perioden,

(d)

en rapport över kassaflöden för perioden,

(e)

noter, som består av en sammanfattning av betydande redovisningsprinciper och annan förklarande information, och

(f)

en rapport över finansiell ställning per början av den tidigaste jämförelseperiod när ett företag tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt eller gör en retroaktiv omräkning av poster i sina finansiella rapporter, eller när det omklassificerar poster i sina finansiella rapporter.

8

En delårsrapport ska innefatta …

(a)

en rapport över finansiell ställning i sammandrag,

(b)

en rapport över totalresultat i sammandrag, utformad antingen som

(i)

en enskild rapport i sammandrag, eller

(ii)

en separat resultaträkning i sammandrag och en rapport över totalresultat i sammandrag,

(c)

en rapport över förändringar i eget kapital i sammandrag,

(d)

en rapport över kassaflöden i sammandrag, och

(e)

vissa upplysningar i noter.”

Punkt 8A läggs till enligt nedan:

”8A

Om ett företag redovisar komponenterna i resultatet i en separat resultaträkning enligt beskrivning i punkt 81 i IAS 1 (enligt omarbetning 2007) redovisar det delårsinformation i sammandrag från denna separata resultaträkning.”

Punkt 11 ändras enligt nedan:

”11

I den rapport som innehåller komponenterna i resultatet för en delårsperiod ska ett företag redovisa resultat per aktie före och efter utspädning för den perioden.”

Punkt 11A läggs till enligt nedan:

”11A

Om ett företag redovisar komponenterna i resultatet i en separat resultaträkning enligt beskrivning i punkt 81 i IAS 1 (enligt omarbetning 2007) redovisar det resultat per aktie före och efter utspädning i denna separata resultaträkning.”

Punkt 12 ändras enligt nedan:

”12

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innehåller vägledning om finansiella rapporters struktur. …”

Punkt 13 stryks.

I punkt 16 (j) ändras ”den senaste balansdagen””det senaste räkenskapsårets slut”.

Punkt 20 ändras enligt nedan:

”20

De finansiella rapporter …

(a)

… räkenskapsår.

(b)

Rapporter över totalresultat för den aktuella delårsperioden och ackumulerat för det aktuella räkenskapsåret hittills, med jämförelserapporter över totalresultat för motsvarande delårsperioder under (aktuell period och hittills under året) närmast föregående räkenskapsår. Enligt vad som är tillåtet i IAS 1 (enligt omarbetning 2007) kan en delårsrapport för varje period innehålla antingen en enda rapport över totalresultat, eller en rapport utvisande komponenterna i resultatet (separat resultaträkning) och en andra rapport som börjar med resultatet och utvisande komponenter i övrigt totalresultat (rapport över totalresultat).

(c)

En rapport över ackumulerade förändringar i eget kapital … föregående räkenskapsår.

(d)

…”

[Ändringen är inte tillämplig på den svenska översättningen.]

I punkt 30 (b) ändras ”i balansräkningen” till ”i rapporten över finansiell ställning”.

I punkt 31 ändras ”både vid års- och delårsbokslut” till ”vid slutet av rapportperioder för både räkenskapsår och delår”.

[Ändringen är inte tillämplig på den svenska översättningen.]

Punkt 47 läggs till enligt nedan:

”47

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 4, 5, 8, 11, 12 och 20, ströks punkt 13 och lades punkterna 8A och 11A till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 36   Nedskrivningar

A26   IAS 36 ändras enligt nedan.

Punkterna 61 och 120 ändras enligt nedan:

”61

En nedskrivning av en tillgång som inte omvärderats redovisas i resultatet. En nedskrivning avseende en omvärderad tillgång redovisas emellertid i övrigt totalresultat till den del nedskrivningen inte överstiger det belopp som finns i omvärderingsreserven för tillgången i fråga. Sådan nedskrivning av en omvärderad tillgång minskar omvärderingsreserven för den tillgången.

120

En återföring av en nedskrivning av en omvärderad tillgång redovisas i övrigt totalresultat och ökar omvärderingsreserven för den tillgången. Till den …”

I punkt 126 och 129 ändras ”direkt mot eget kapital” till ”i övrigt totalresultat”.

Punkt 140A läggs till enligt nedan:

”140A

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 61, 120, 126 och 129. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 37   Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar

A27   IAS 37 ändras enligt nedan.

I punkt 25 ändras ”poster i balansräkningen” till ”poster i rapporten över finansiell ställning”.

[Ändringen är inte tillämplig på den svenska versionen.]

IAS 38   Immateriella tillgångar

A28   IAS 38 ändras enligt nedan.

Punkterna 85 och 86 ändras enligt nedan:

”85

Om en immateriell tillgångs redovisade värde stiger till följd av en omvärdering, ska ökningen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital under rubriken omvärderingsreserv. Dock …

86

Om en immateriell … Dock ska minskningen redovisas i övrigt totalresultat till den del det finns något kreditsaldo i omvärderingsreserven vad gäller den tillgången. Minskningen som redovisas i övrigt totalresultat minskar det belopp som ackumulerats i eget kapital under rubriken omvärderingsreserv.”

I punkt 87 ändras ”över resultaträkningen” till ”över resultatet”.

I punkt 118 (e) (iii) ändras ”direkt mot eget kapital” till ”i övrigt totalresultat”.

Punkt 130B läggs till enligt nedan:

”130B

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 85, 86 och 118 (e) (iii). Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 39   Finansiella instrument: Redovisning och värdering

A29   IAS 39 ändras enligt nedan.

Hänvisningar till:

”redovisas i eget kapital” och ”redovisas direkt i eget kapital” ändras till ”redovisas i övrigt totalresultat”, och ”redovisats i eget kapital” och ”redovisats direkt i eget kapital” ändras till ”redovisats i övrigt totalresultat”.

”separat balanspost” ändras till ”separat post i rapporten över finansiell ställning”.

I den sista meningen i punkt 11 ändras ”i de finansiella rapporterna” till ”i rapporten över finansiell ställning”.

I punkt 12 ändras ”vid en efterföljande balansdag” till ”i slutet av en efterföljande rapportperiod”.

I punkt 14 ändras ”i balansräkningen” till ”i rapporten över finansiell ställning”.

Punkterna 54 och 55 ändras enligt nedan:

”54

Om, till följd … Eventuella tidigare vinster eller förluster avseende tillgången, som har redovisats i övrigt totalresultat enligt punkt 55 (b) ska redovisas enligt nedan:

(a)

När det gäller … Om den finansiella tillgången därefter skrivs ned, redovisas vinst eller förlust som har redovisats i övrigt totalresultat i resultatet enligt punkt 67.

(b)

När det gäller en finansiell tillgång som inte har en fast löptid, ska vinsten eller förlusten redovisas i resultatet när den finansiella tillgången säljs eller på annat sätt avyttras. Om den finansiella tillgången därefter skrivs ned, omklassificeras tidigare vinst eller förlust som har redovisats i övrigt totalresultat från eget kapital till resultatet enligt punkt 67.

55

En vinst eller förlust … ska redovisas enligt följande

(a)

(b)

En vinst eller förlust på en finansiell tillgång i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ska redovisas i övrigt totalresultat, förutom vad gäller nedskrivningar (se punkterna 67-70) och valutavinster och valutaförluster (se bilaga A, punkt VT83) fram till att den finansiella tillgången har tagits bort från rapporten över finansiell ställning. Per den tidpunkten ska den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras från eget kapital till resultatet som en omklassificeringsjustering (se IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007)). Dock …”

I punkt 68 ändras ”tas bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen” till ”omklassificeras från eget kapital till resultatet”.

I punkt 95 (a) ändras ”redovisas direkt mot eget kapital via redogörelsen över förändringar i eget kapital (se IAS 1)” till ”redovisas i övrigt totalresultat”.

I punkt 97 ändras ”omklassificeras och redovisas i resultaträkningen” till ”omklassificeras från eget kapital till resultatet som en omklassificeringsjustering (se IAS 1 (enligt omarbetning 2007))”.

Punkterna 98 och 100 ändras enligt nedan:

”98

Om en säkring …

(a)

Det omklassificerar och redovisar de hänförliga vinster och förluster som redovisats i övrigt totalresultat enligt punkt 95 till resultatet som en omklassificeringsjustering (se IAS 1 (omarbetad 2007)) i samma period eller samma perioder under vilken eller vilka den förvärvade tillgången eller påtagna skulden påverkar resultatet (såsom i de perioder där avskrivningskostnad eller kostnad för sålda varor redovisas). Om ett företag väntar sig att hela eller del av förlust som redovisats i övrigt totalresultat inte kommer att återvinnas i en eller flera framtida perioder ska det emellertid omklassificera från eget kapital till resultatet det belopp som inte väntas bli återvunnet som en omklassificeringsjustering.

(b)

Det tar bort de hänförliga vinster och förluster som redovisats i övrigt totalresultat enligt punkt 95 …

100

För alla kassaflödessäkringar förutom dem som omfattas av punkt 97 och 98 ska belopp som hade redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras från eget kapital till resultatet som en omklassificeringsjustering (se IAS 1 (omarbetad 2007)) i samma period eller samma perioder under vilken eller vilka den säkrade prognostiserade transaktionen påverkar resultatet (exempelvis när en prognostiserad försäljning inträffar).”

I punkt 101 ändras ”kvarstår redovisad direkt i eget kapital” till ”har redovisats i övrigt totalresultat”, [ändringen är inte tillämplig på den svenska versionen], och ”redovisas i resultaträkningen” till ”omklassificeras från eget kapital till resultatet som en omklassificeringsjustering”.

Punkt 102 ändras enligt nedan:

”102

Säkringar av en nettoinvestering …

(a)

den del av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring (se punkt 88) ska redovisas i övrigt totalresultat, och

(b)

den ineffektiva delen ska redovisas i resultatet.

Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen och som redovisats i övrigt totalresultat ska omklassificeras från eget kapital till resultatet som en omklassificeringsjustering (se IAS 1 (omarbetad 2007)) vid avyttring av utlandsverksamheten.”

Punkt 103C läggs till enligt nedan:

”103C

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 26, 27, 34, 54, 55, 57, 67, 68, 95 (a), 97, 98, 100, 102, 105, 108, VT4D, VT4E (d) (i), VT56, VT67, VT83 och VT99B. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

Punkterna 105 och 108 ändras enligt nedan:

”105

När … För varje sådan finansiell tillgång ska företaget redovisa alla ackumulerade förändringar i verkligt värde i en separat komponent i eget kapital fram till efterföljande borttagande från rapporten över finansiell ställning eller nedskrivning, då företaget ska omklassificera denna ackumulerade vinst eller förlust från eget kapital till resultatet som en omklassificeringsjustering (se IAS 1 (omarbetad 2007)). Företaget …

108

Ett företag ska inte justera det redovisade värdet på icke-finansiella tillgångar och icke-finansiella skulder för att utesluta vinster och förluster som är hänförliga till kassaflödessäkringar som inkluderats i det redovisade värdet före början av det räkenskapsår när denna standard tillämpas första gången. I början av den räkenskapsperiod i vilken denna standard tillämpas första gången ska varje belopp som redovisas utanför resultatet (i övrigt totalresultat eller direkt under eget kapital) för en säkring av ett bindande åtagande som enligt denna standard redovisas som en säkring av verkligt värde omklassificeras som tillgång eller skuld, förutom när det gäller en säkring av valutarisk som fortsätter att behandlas som en kassaflödessäkring.”

Bilaga A, Vägledning vid tillämpning, ändras enligt nedan.

[Ändringen är inte tillämplig på den svenska versionen.]

I punkt VT25 ändras ”varje efterföljande balansdag” till ”vid varje efterföljande rapportperiods slut”.

I punkt VT51 (a) ändras ”i sin balansräkning” till ”i sin rapport över finansiell ställning”.

I punkt VT67 ändras ”Nästa balansdag” till ”Rapportperiodens slut”.

Punkt VT99B ändras enligt nedan:

”VT99B

Om en säkring av en prognostiserad koncernintern transaktion uppfyller villkoren för säkringsredovisning ska varje vinst eller förlust som redovisas i övrigt totalresultat enligt punkt 95 (a) omklassificeras från eget kapital till resultatet som en omklassificeringsjustering i samma period eller perioder under vilken eller vilka den säkrade transaktionens valutarisk påverkar koncernens resultat.”

I punkt VT129 ändras ”balansräkningen” till ”rapporten över finansiell ställning”.

IAS 40   Förvaltningsfastigheter

A30   I IAS 40 ändras punkt 62 enligt nedan:

”62

Fram till den tidpunkt … Med andra ord

(a)

redovisas eventuell minskning av fastighetens redovisade värde i resultatet. I den mån ett belopp redovisas som omvärderingsreserv för den fastigheten, redovisas emellertid minskningen i övrigt totalresultat och minskar omvärderingsreserven i eget kapital.

(b)

behandlas eventuell ökning av redovisat värde enligt följande:

(i)

(ii)

Eventuell kvarstående del av ökningen redovisas i övrigt totalresultat och ökar omvärderingsreserven i eget kapital. Vid efterföljande …”

Punkt 85A läggs till enligt nedan:

”85A

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkt 62. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IAS 41   Jord- och skogsbruk

A31   I punkt 24 (a) i IAS 41 ändras ”en balansdag” till ”en rapportperiods slut”.

IFRIC 1   Förändringar i befintliga skyldigheter avseende nedläggning, återställande och liknande åtgärder

A32   IFRIC 1 ändras enligt nedan.

I avsnittet ”Referenser” ändras ”IAS 1 Utformning av finansiella rapporter” till ”IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007)”.

Punkt 6 ändras enligt nedan:

”6

Om den hänförliga tillgången värderas enligt omvärderingsmetoden

(a)

ändrar förändringar i skulden … så att

(i)

en minskning av skulden ska (med förbehåll för (b)) redovisas i övrigt totalresultat och öka omvärderingsreserven i eget kapital, …,

(ii)

en ökning av skulden ska redovisas i resultatet, förutom att den ska redovisas i övrigt totalresultat och minska omvärderingsreserven i eget kapital till den del …

(b)

(c)

en förändring … Varje sådan omvärdering ska beaktas vid fastställandet av de belopp som ska redovisas i resultatet eller i övrigt totalresultat under (a). Om en omvärdering är erforderlig ska alla tillgångar i det tillgångsslaget omvärderas.

(d)

Enligt IAS 1 krävs upplysning i rapporten över totalresultat för varje komponent i övrigt totalresultat. För att följa detta krav ska den förändring i omvärderingsreserven som härrör från en förändring i skulden separat identifieras och upplysning lämnas om den.”

Punkt 9A läggs till enligt nedan:

”9A

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkt 6. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

IFRIC 7   Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29 Redovisning i höginflationsländer

A33   IFRIC 7 ändras enligt nedan.

I punkt 3, ändras ”rapporteringsperiodens sista balansdag” till ”rapportperiodens slut”.

I punkt 4 ändras ”rapporteringsperiodens sista balansdag” till ”rapportperiodens slut” och ”datum för periodens sista balansdag” till ”rapportperiodens slut”.

IFRIC 10   Delårsrapportering och nedskrivningar

A34   IFRIC 10 ändras enligt nedan.

I punkt 1 ändras ”varje rapporteringstillfälle” till ”varje rapportperiods slut”, ”varje balansdag” till ”varje rapportperiods slut” och ”en senare redovisnings- eller balansdag” till ”en efterföljande rapportdags slut”.

I punkt 7 ändras ”en påföljande balansdag” till ”en efterföljande rapportperiods slut”.

IFRIC 14   IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan

A34A   IFRIC 14 ändras enligt nedan.

I punkt 10 ändras ”poster i balansräkningen” till ”poster i rapporten över finansiell ställning”.

I punkt 26 (b) ändras ”redogörelsen över redovisade intäkter och kostnader” till ”övrigt totalresultat”.

Punkt 27A läggs till enligt nedan:

”27A

IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkt 26. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

SIC-7   Införande av euro

A35   SIC-7 ändras enligt nedan.

I avsnittet ”Referenser” läggs ”IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007)” till.

Punkt 4 (b) ändras enligt nedan:

”4

Detta innebär att

(a)

(b)

ackumulerade valutakursdifferenser som är hänförliga till omräkning av utlandsverksamheters finansiella rapporter, redovisade i övrigt totalresultat, ska ackumuleras i eget kapital och ska omklassificeras från eget kapital till resultatet först när nettoinvesteringen i utlandsverksamheten avyttras, och …”

Under rubriken ”Ikraftträdande” läggs en ny punkt till efter ”IAS 8” enligt nedan:

”IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkt 4. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

SIC-10   Statliga stöd – inget uttryckligt samband med företagets löpande verksamhet

A36   [Ändringen är inte tillämplig på den svenska versionen.]

SIC-13   Överföring av icke-monetära tillgångar från en samägare till ett joint venture i form av ett gemensamt styrt företag

A37   I SIC-13 ändras i punkt 3 (a) ”resultaträkningen” till ”resultatet”.

SIC-15   Förmåner i samband med teckning av operationella leasingavtal

A38   I SIC-15, i avsnittet ”Referenser” ändras ”IAS 1, Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2003)” till ”IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007)”.

SIC-25   Inkomstskatter – konsekvenser av en förändring av skattestatus

A39   SIC-25 ändras enligt nedan.

I avsnittet ”Referenser” läggs ”IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007)” till.

Punkt 4 ändras enligt nedan:

”4

En förändring av ett företags, eller dess aktieägares, skattestatus ger inte upphov till poster som ska redovisas utanför resultatet. Om förändringen ger upphov till en ökning eller minskning av aktuella eller uppskjutna skattefordringar eller skatteskulder ska detta påverka periodens resultat såvida inte ökningen/minskningen hänför sig till transaktioner eller händelser som, antingen i samma eller annan period ska redovisas direkt mot eget kapital eller i belopp som redovisas i övrigt totalresultat. De skattekonsekvenser som är hänförliga till ändringar i det redovisade värdet för eget kapital, i samma eller en annan period (inte innefattad i resultatet), ska debiteras eller krediteras direkt mot eget kapital. De skattekonsekvenser som är hänförliga till belopp som redovisas i övrigt totalresultat ska redovisas i övrigt totalresultat.”

Under rubriken ”Ikraftträdande” läggs en ny punkt till efter ”IAS 8” enligt nedan:

”IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkt 4. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”

SIC-29   Upplysningar om koncessioner för samhällsservice Upplysningar

A40   I SIC-29, i avsnittet ”Referenser” ändras ”IAS 1, Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2003)” till ”IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007)”.

SIC-32   Immateriella tillgångar – utgifter för webbplats.

A41   SIC-32 ändras enligt nedan.

I avsnittet ”Referenser” ändras ”IAS 1, Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2003)” till ”IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007)”.

Punkt 5 ändras enligt nedan:

”5

Denna tolkning … När ett företag ådrar sig utgifter avseende en Internetleverantör som tillhandahåller drifts- och förvaltningstjänster för företagets webbplats, ska dessutom utgifterna redovisas som kostnad, enligt punkt 88 i IAS 1 och i föreställningsramen, när tjänsterna erhålls.”

Under rubriken ”Ikraftträdande” läggs en andra punkt till enligt nedan:

”IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkt 5. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.”


18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/45


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1275/2008

av den 17 december 2008

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG om krav på ekodesign för elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukters elförbrukning i standby- och frånläge

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG (1), särskilt artikel 15.1,

efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign, och

av följande skäl:

(1)

I direktiv 2005/32/EG åläggs kommissionen att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter som står för en betydande försäljnings- och handelsvolym, har en betydande miljöpåverkan och en betydande potential för förbättring när det gäller miljöpåverkan utan att det medför orimliga kostnader.

(2)

Enligt artikel 16.2 andra strecksatsen i direktiv 2005/32/EG ska kommissionen om så är lämpligt, och efter att ha hört samrådsforumet, införa en separat genomförandeåtgärd för att minska en produktgrupps standbyförluster i enlighet med det förfarande som anges i artikel 19.3 och med kriterierna i artikel 15.2.

(3)

Kommissionen har utfört en förstudie som analyserade de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av förlusterna vid standby- och frånläge. Studien har utarbetats tillsammans med berörda parter och andra intressenter från EU och tredjeländer och resultaten har gjorts tillgängliga för allmänheten.

(4)

I förstudien fastställs att flertalet elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukter som säljs i gemenskapen ger upphov till standby- och frånlägesförluster. De årliga energiförlusterna från standbyfunktioner och frånläge i gemenskapen beräknades 2005 till 47 TWh, vilket motsvarar 19 miljoner ton koldioxidutsläpp. Om inga specifika motåtgärder vidtas väntas förbrukningen öka till 49 TWh 2020. Det står klart att energiförlusterna från standbyfunktioner och frånläge kan minskas avsevärt.

(5)

Förbättringar i elförbrukningen för standbyfunktioner och frånläge bör uppnås genom befintliga, allmänt tillgängliga och kostnadseffektiva tekniker, som leder till en minskning av de sammantagna utgifterna för köp och användning av produkten.

(6)

Krav på ekodesign för elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukters energianvändning i standby- och frånläge bör fastställas för att harmonisera ekodesignkraven för standby- och frånläge i hela gemenskapen och bidra till den inre marknadens funktion och förbättring av de berörda produkternas miljöprestanda.

(7)

Kraven på ekodesign bör inte inverka negativt på vare sig produktens funktion eller på hälsa, säkerhet och miljö. I synnerhet bör fördelarna med en minskad elförbrukning under användningsfasen överkompensera potentiell ytterligare miljöpåverkan under produktionsfasen av produkter med standby- och/eller frånlägesförluster.

(8)

Tillämpningen av denna förordning bör begränsas till produkter som motsvarar hushålls- och kontorsprodukter avsedda för användning i bostadsmiljö, som för informationsteknikprodukter motsvarar klass B enligt standarden EN 55022:2006. Dess räckvidd bör definieras så att produktkategorier som ännu inte finns tillgängliga på marknaden men har motsvarande funktion som produkter som uttryckligen nämns i förordningen utformas för att uppfylla kraven. I förekommande fall kan en ändring av denna förordning komplettera produktförteckningen.

(9)

Driftlägen som inte omfattas av denna förordning, till exempel datorers ACPI S3-läge, bör beaktas i produktspecifika genomföranderättsakter inom ramen för direktiv 2005/32/EG.

(10)

Som en allmän regel gäller att de krav på standby- och frånläge som anges i produktspecifika genomföranderättsakter enligt direktiv 2005/32/EG inte bör vara mindre ambitiösa än kraven i denna förordning.

(11)

För att undvika onödiga energiförluster bör produkter idealt sett ställa sig i ett ”0 Watt”-förbrukningsläge när de inte tillhandahåller någon funktion. Den tekniska genomförbarheten och lämpligheten bör ses över för varje enskild produkt i relevanta genomföranderättsakter enligt direktiv 2005/32/EG.

(12)

Ekodesignkraven bör träda i kraft i två etapper, vilket bör ge tillverkare en rimlig tidsfrist för att omkonstruera produkter i fråga om förluster för standbyfunktioner och frånläge. Tidsfristerna för etapperna bör fastställas så att den negativa inverkan som produkternas funktioner får på marknaden undviks och att kostnaderna för tillverkare, särskilt små och medelstora företag, beaktas, samtidigt som de politiska målen kan uppnås i tid. Åtgärder för energianvändning bör vidtas med hänsyn till aktuell teknisk nivå och tillverkare kan tillämpa harmoniserade standarder som fastställts enligt artikel 9 i direktiv 2005/32/EG.

(13)

Denna förordning avser att öka marknadspenetrationen av tekniker som ger förbättrad energieffektivitet för standbyfunktioner och frånläge, och leda till energibesparingar på omkring 35 TWh 2020 jämfört med om inga åtgärder vidtas.

(14)

Enligt artikel 8.2 i direktiv 2005/32/EG ska denna förordning fastställa att de tillämpliga förfarandena för bedömning av överensstämmelse utgörs av den interna designkontroll som beskrivs i bilaga IV och det ledningssystem som beskrivs i bilaga V.

(15)

För att underlätta överensstämmelsekontroll bör tillverkare tillhandahålla information i den tekniska dokumentation som anges i bilagorna IV och V i direktiv 2005/32/EG om driftlägen enligt definitionerna av standby- och frånläge och motsvarande energiförbrukningsnivåer.

(16)

Riktmärken för nu tillgängliga tekniker med låg energiförbrukning i standby- och frånläge bör identifieras. Detta bidrar till att information görs tillgänglig och lättåtkomlig, inte minst för mycket små, små och medelstora företag, vilket ytterligare underlättar integrationen av de tekniker som effektivast minskar energiförbrukningen i standby- och frånläge.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 19.1 i direktiv 2005/32/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs krav på ekodesign för elförbrukning i standby- och frånläge. Förordningen gäller elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukter.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller de definitioner som anges i direktiv 2005/32/EG. Dessutom gäller följande definitioner:

1.

elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukter (nedan kallat produkter): energianvändande produkt som

a)

är kommersiellt tillgänglig som en separat funktionell enhet och är avsedd för slutanvändaren,

b)

omfattas av förteckningen över energianvändande produkter i bilaga I,

c)

är beroende av energitillförsel från elnätet för att kunna fungera som avsett, och

d)

är utformad för användning med en nominell spänning på högst 250 V,

även när den marknadsförs för annat bruk är hushåll och kontor.

2.

standbyläge(n): läge då produkten är ansluten till elnätet, är beroende av energitillförsel från elnätet för att fungera som avsett och enbart tillhandahåller följande funktioner, som kan pågå under obegränsad tid:

reaktiveringsfunktion, eller reaktiveringsfunktion och endast en indikation av en möjliggjord reaktiveringsfunktion, och/eller

information eller statusvisning.

3.

reaktiveringsfunktion: funktion som möjliggör aktiveringen av andra lägen, inbegripet aktivt läge, med hjälp av fjärrväxling, inbegripet fjärrkontroll, interna sensorer eller timer, i syfte att koppla på ytterligare funktioner, inbegripet huvudfunktionen.

4.

information eller statusvisning: kontinuerlig funktion som ger information eller anger produktens status på en bildskärm, inbegripet klockor.

5.

aktivt läge (aktiva lägen): läge då produkten är ansluten till elnätet och minst en av de huvudsakliga funktioner som tillhandahåller den för produkten avsedda tjänsten har aktiverats.

6.

frånläge: ett läge då produkten är ansluten till elnätet och inte tillhandahåller någon funktion; följande ska också betraktas som frånläge:

a)

lägen som enbart tillhandahåller en indikation på frånläge,

b)

lägen som enbart tillhandahåller funktioner avsedda att säkra elektromagnetisk kompatibilitet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/108/EG (2).

7.

informationsteknikprodukter: produkter vars främsta funktion är antingen införande, lagring, visning, inhämtning, överföring, bearbetning, utbyte eller kontroll av data och telemeddelanden eller en kombination av dessa funktioner och kan vara utrustade med en eller flera terminalportar som normalt används för informationsöverföring.

8.

bostadsmiljö: miljö där en radio eller tevemottagare kan förväntas användas inom en radie av 10 meter från produkten.

Artikel 3

Krav på ekodesign

Krav på ekodesign för elförbrukning i standby- och frånläge fastställs i bilaga II.

Artikel 4

Bedömning av överensstämmelse

Det förfarande för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 8.2 i direktiv 2005/32/EG ska vara det system för intern designkontroll som beskrivs i bilaga IV till direktiv 2005/32/EG eller det ledningssystem som beskrivs i bilaga V till direktiv 2005/32/EG.

Artikel 5

Kontrollförfarande för marknadsövervakning

Övervakningskontroller ska utföras i enlighet med det kontrollförfarande som fastställs i bilaga III.

Artikel 6

Riktmärken

Riktmärken för de produkter och den teknik som har bäst prestanda och som för närvarande finns tillgänglig på marknaden anges i bilaga IV.

Artikel 7

Översyn

Senast sex år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen se över den i ljuset av tekniska framsteg och presentera resultaten av översynen för samrådsforumet.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning.

Punkt 1 i bilaga II ska tillämpas från och med ett år efter det datum som anges i första stycket.

Punkt 2 i bilaga II ska tillämpas från och med fyra år efter det datum som anges i första stycket.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Andris PIEBALGS

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.

(2)  EUT L 390, 31.12.2004, s. 24.


BILAGA 1

Förteckning över energianvändande produkter som omfattas av denna förordning

1.

Hushållsapparater

Tvättmaskiner

Torktumlare

Diskmaskiner

Matlagningsapparater:

Elspisar

Elektriska värmeplattor

Mikrovågsugnar

Brödrostar

Frityrmaskiner

Kaffekvarnar, kaffebryggare och utrustning för öppning eller förslutning av behållare och förpackningar

Elektriska knivar

Andra apparater för matlagning och annan beredning av livsmedel, rengöring, samt underhåll av klädesplagg

Hårklippningsapparater, hårtorkar, elektriska tandborstar, rakapparater, massageapparater och andra apparater för kroppsvård

Vågar

2.

Informationsteknikprodukter som främst är avsedda för användning i bostadsmiljö

3.

Hemutrustning

Radioapparater

TV-apparater

Videokameror

Videobandspelare

Hi-fi-anläggningar

Förstärkare

System för hemmabio

Musikinstrument

Andra produkter för inspelning eller återgivning av ljud eller bilder, även signaler eller teknik för annan överföring av ljud och bilder än genom telekommunikation

4.

Leksaker, sport- och fritidsprodukter

Elektriska tåg eller bilbanor

Handhållna konsoler till videospel

Sportutrustning med elektriska eller elektroniska komponenter

Andra leksaker, sport- och fritidsprodukter


BILAGA II

Krav på ekodesign

1.

Ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft:

a)

Energianvändning i frånläge:

Produkters energianvändning i någon form av frånläge får inte överstiga 1,00 watt.

b)

Energianvändning i standbyläge(n):

Produkters energianvändning i något läge som enbart tillhandahåller en reaktiveringsfunktion eller enbart en reaktiveringsfunktion och en ren indikation av en möjliggjord reaktiveringsfunktion får inte överstiga 1,00 watt.

Produkters energianvändning i något läge som enbart tillhandahåller information eller statusvisning, eller enbart tillhandahåller en kombination av reaktiveringsfunktion och information eller visningsfunktion, får inte överstiga 2,00 watt.

c)

Tillgång till frånläge och/eller standbyläge:

Produkter ska, utom när detta är olämpligt för den avsedda användningen, vara försedda med frånläge och/eller standbyläge, och/eller något annat läge som inte överskrider de tillämpliga energiförbrukningskraven för frånläge och/eller standbyläge när produkten är ansluten till elnätet.

2.

Fyra år efter det att denna förordning har trätt i kraft:

a)

Energianvändning i frånläge:

Produkters energianvändning i någon form av frånläge får inte överstiga 0,50 watt.

b)

Energianvändning i standbyläge(n):

Produkters energianvändning i något läge som enbart tillhandahåller en reaktiveringsfunktion eller enbart en reaktiveringsfunktion och en ren indikation av en möjliggjord reaktiveringsfunktion får inte överstiga 0,50 watt.

Produkters energianvändning i något läge som enbart tillhandahåller information eller statusvisning, eller enbart tillhandahåller en kombination av reaktiveringsfunktion och information eller visningsfunktion, får inte överstiga 1,00 watt.

c)

Tillgång till frånläge och/eller standbyläge:

Produkter ska, utom när detta är olämpligt för den avsedda användningen, vara försedda med frånläge och/eller standbyläge, och/eller något annat läge som inte överskrider de tillämpliga energiförbrukningskraven för frånläge och/eller standbyläge när produkten är ansluten till elnätet.

d)

Energistyrning

När produkten inte tillhandahåller huvudfunktionen, eller när andra energianvändande produkter inte är beroende av dess funktioner, ska produkten, såvida det inte är olämpligt för den avsedda användningen, vara försedd med en energisparfunktion, eller en liknande funktion, som automatiskt efter kortast möjliga tid, anpassad till produktens avsedda funktion, växlar över produkten till

standbyläge, eller

frånläge, eller

något annat läge som inte överskrider tillämpliga energiförbrukningskrav för frånläge och/eller standbyläge när produkten är ansluten till elnätet. Energisparfunktionen ska aktiveras före leverans.

3.

Mätningar

Den energiförbrukning som avses i punkterna 1 a, 1 b, 2 a och 2 b ska fastställas med en tillförlitlig, exakt och upprepningsbar mätmetod, som tar hänsyn till aktuell teknisk nivå.

Mätning av energiförbrukning på 0,5 watt eller mer ska göras med en osäkerhet på mindre än eller lika med 2 procent och med en konfidensgrad på 95 procent. Mätning av energiförbrukning på mindre än 0,5 watt ska göras med en osäkerhet på mindre än eller lika med 0,01 watt och med en konfidensgrad på 95 procent.

4.

Information som tillverkarna ska tillhandahålla

För bedömning av överensstämmelse enligt artikel 4 ska den tekniska dokumentationen innehålla följande komponenter:

a)

För varje standby- och/eller frånläge

Uppgifter om energianvändning i watt, avrundad till två decimaler

Uppgifter om den mätmetod som använts

En beskrivning av hur apparatens läge valdes ut eller programmerades

En beskrivning av de steg som krävs för att nå det läge då produkten automatiskt växlar läge

Eventuella anmärkningar angående driften av produkten

b)

Testparametrar för mätningar

Omgivande temperatur

Provspänning i V och frekvens i Hz

Total harmonisk distorsion på elnätet

Information och dokumentation om vilka instrument, installationer och kretsar som använts för elektrisk provning

c)

Produktens egenskaper som är relevanta för bedömning av överensstämmelse med de krav som anges i punkt 1 c, eller de krav som anges i punkt 2 c och/eller 2 d, enligt vad som är tillämpligt, inbegripet den tid det tar att automatiskt uppnå standbyläge, frånläge eller annat driftläge som inte överskrider elförbrukningskraven för från- och/eller standbyläge.

Framför allt ska, om tillämpligt, en teknisk motivering ges om kraven som anges i punkt 1 c, eller de krav som anges i punkt 2 c och/eller 2 d, är olämpliga för den avsedda användningen av produkten.


BILAGA III

Kontrollförfarande

När de marknadsövervakningskontroller utförs som avses i artikel 3.2 i direktiv 2005/32/EG ska medlemsstaternas myndigheter tillämpa följande kontrollförfarande för de krav som anges i bilaga II, punkt 1 a och 1 b, eller punkt 2 a och 2 b, enligt vad som är tillämpligt.

För energiförbrukningskrav över 1,00 watt: Medlemsstaternas myndigheter ska testa en enda enhet.

Modellen ska anses överensstämma med bestämmelserna i bilaga II, punkt 1 a och 1 b, eller punkt 2 a och 2 b, enligt vad som är tillämpligt, i denna förordning om resultaten för frånläge och standbyläge, enligt vad som är tillämpligt, inte överskrider gränsvärdena med mer än 10 procent.

I annat fall ska ytterligare tre enheter testas. Modellen ska anses överensstämma med denna förordning om det genomsnittliga resultatet av de senare tre testerna av frånläge och/eller standbyläge, enligt vad som är tillämpligt, inte överskrider gränsvärdena med mer än 10 procent.

För energiförbrukningskrav under eller lika med 1,00 watt: Medlemsstaternas myndigheter ska testa en enda enhet.

Modellen ska anses överensstämma med bestämmelserna i bilaga II, punkt 1 a och 1 b, eller punkt 2 a och 2 b, enligt vad som är tillämpligt, i denna förordning om resultaten för frånläge och/eller standbyläge, enligt vad som är tillämpligt, inte överskrider gränsvärdena med mer än 0,10 watt.

I annat fall ska ytterligare tre enheter testas. Modellen ska anses överensstämma med denna förordning om det genomsnittliga resultatet av de senare tre testerna av frånläge och/eller standbyläge, enligt vad som är tillämpligt, inte överskrider gränsvärdena med mer än 0,10 watt.

I annat fall ska modellen inte anses överensstämma.


BILAGA IV

Riktmärken

Följande riktmärken anges för bilaga I, del 3, punkt 2, i direktiv 2005/32/EG:

Frånläge: 0 watt–0,3 watt med strömbrytare på primärsidan, bland annat beroende på de egenskaper som hör ihop med elektromagnetisk kompatibilitet enligt direktiv 2004/108/EG.

Standby – reaktiveringsfunktion: 0,1 watt.

Standby – visning: Mindre skärmar och lågenergilysdioder 0,1 watt; större skärmar (exempelvis för klockor) fordrar mer energi.


18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/53


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1276/2008

av den 17 december 2008

om övervakning genom fysiska kontroller av export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag eller andra belopp

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artiklarna 170 c och 194 a, jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 9.1 a i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (2) ska medlemsstaterna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken anta de lagar och andra författningar och vidta alla andra åtgärder som behövs för att säkerställa ett effektivt skydd för gemenskapens ekonomiska intressen och särskilt försäkra sig om att de insatser som finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling verkligen bedrivs och genomförs korrekt, förhindra och ingripa mot oegentligheter och driva in belopp som förlorats till följd av oegentligheter eller försummelser.

(2)

Genom artikel 201.1 f i förordning (EG) nr 1234/2007 upphävs rådets förordning (EEG) nr 386/90 av den 12 februari 1990 om kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag eller andra belopp (3) samtidigt som det i artikel 194 a i den förordningen föreskrivs att kommissionen ska fastställa bestämmelser om de administrativa och fysiska kontroller som medlemsstaterna ska utföra med hänsyn till de skyldigheter som följer av tillämpningen av den förordningen. Kommissionens förordning (EG) nr 2090/2002 av den 26 november 2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 386/90 vad gäller fysisk kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag (4) har ändrats väsentligt. Av tydlighetsskäl och för att underlätta en effektiv förvaltning bör förordning (EG) nr 2090/2002 och kommissionens förordning (EG) nr 3122/94 av den 20 december 1994 om kriterier för riskanalys vad avser jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag (5) upphöra att gälla och ersättas med en enhetlig uppsättning nya regler.

(3)

I kommissionens förordningar (EG) nr 793/2006 av den 12 april 2006 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 247/2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (6), (EG) nr 967/2006 av den 29 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 318/2006 i fråga om sockerproduktion utöver kvoterna (7) och (EG) nr 1914/2006 av den 20 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1405/2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna (8) hänvisas det till tillämpningen av fysiska kontroller i enlighet med förordning (EEG) nr 386/90, medan exportbidrag inte berörs. Det bör därför fastställas att fysiska kontroller av transaktioner som omfattar andra belopp och avser finansiella åtgärder inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling får utföras i enlighet med denna enhetliga uppsättning nya regler.

(4)

Det är lämpligt att beakta de kontrollåtgärder som redan finns, bland annat inom ramen för kommissionens förordningar (EG) nr 800/1999 av den 15 april 1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter (9) och (EG) nr 2298/2001 av den 26 november 2001 om närmare bestämmelser för export av produkter som levereras som livsmedelsbistånd (10).

(5)

För att förbättra och harmonisera de åtgärder som medlemsstaterna vidtar bör ett gemenskapssystem för övervakning fortsätta att gälla; detta system bör i synnerhet vara baserat på fysiska stickprovskontroller av produkterna vid utförseln, och då även produkter som exporteras enligt ett förenklat förfarande, och på de utbetalande organens granskning av betalningsansökningarna.

(6)

För att gardera sig mot risken för utbyte vad gäller exportdeklarationer som godtagits av ett tullkontor i en medlemsstat som inte är beläget vid gränsen, är det nödvändigt att fastställa ett minsta antal ”kontroller beträffande utbyte” som ska utföras av det tullkontor där utförsel från gemenskapen sker. Med hänsyn till den plats där dessa kontroller äger rum bör de utformas som förenklade kontroller.

(7)

Utfartstullkontoret bör, för att avgöra om det krävs kontroll beträffande utbyte eller särskild kontroll beträffande utbyte, aktivt kontrollera att produkterna är förseglade och att förseglingarna inte är brutna.

(8)

För att säkerställa att utfartstullkontoret eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas följer en enhetlig praxis, och för att undgå tvivel om produkternas identitet, som är en förutsättning för att bidrag ska beviljas, bör det föreskrivas att en särskild kontroll beträffande utbyte ska ske om tullkontoret konstaterar att den försegling som gjordes vid avgången har avlägsnats på annat sätt än under tullövervakning, att den har brutits eller att det inte har medgivits befrielse från kravet på försegling. Eftersom det i dessa fall råder klar misstanke om utbyte krävs det ökad uppmärksamhet i samband med den särskilda kontrollen beträffande utbyte, vilket kan betyda att det i lämpliga fall görs en fysisk kontroll av produkterna.

(9)

Antalet fysiska kontroller bör stå i proportion till antalet exportdeklarationer per år. Erfarenheten visar att fysiska kontroller av minst 5 % av exportdeklarationerna är en effektiv, proportionerlig och avskräckande nivå samtidigt som medlemsstaterna utifrån riskhantering kan välja om de vill använda den lägsta kontrollnivån på 5 % per produktsektor eller på alla sektorer med en lägsta kontrollnivå på 2 % per produktsektor. För att systemet ska vara heltäckande bör dock exporttullkontor som tar emot ett mycket litet antal exportdeklarationer per produktsektor trots allt se till att det för varje produktsektor görs minst en kontroll. Den andel exportbidrag som beviljas för varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget utgör inte en hög risk, men antalet exportdeklarationer i sektorn är högt. För att utnyttja kontrollresurserna bättre bör den lägsta kontrollnivån för varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget därför reduceras. Medlemsstaterna bör av samma skäl ha möjlighet att bortse från exportdeklarationer som avser små kvantiteter eller ett bidragsbelopp på högst 1 000 euro.

(10)

Erfarenheten visar att om minst 10 % av förseglingarna kontrolleras så är kontrollen effektiv, proportionerlig och avskräckande.

(11)

Det antal kontroller beträffande utbyte och särskilda kontroller beträffande utbyte som genomförs av utfartstullkontoren bör stå i proportion till antalet tulldokument per år. Erfarenheten visar att om minst 8 % av tulldokumenten kontrolleras så är kontrollen effektiv, proportionerlig och avskräckande.

(12)

Enligt artikel 4f i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (11) ska tullmyndigheterna bedriva en riskhantering som innebär att de skiljer mellan de olika risknivåer som är förknippade med produkter som är föremål för tullkontroller eller tullövervakning samt fastställer om, och i så fall var, produkterna kommer att underkastas särskilda tullkontroller. Riskhantering inbegriper riskanalys enligt definitionen i artikel 4.26 i förordning (EEG) nr 2913/92. Enligt artikel 592e i förordning (EEG) nr 2454/93 ska det behöriga tullkontoret vid mottagandet av en tulldeklaration utföra en lämplig riskanalys och lämpliga tullkontroller innan produkterna frigörs för export. Riskhantering på elektronisk väg är obligatoriskt från och med den 1 juli 2009 enligt artikel 3.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1875/2006 av den 18 december 2006 om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (12). Tullkontroller av exportdeklarationer i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 800/1999 bör därför omfattas av riskanalys från och med det datumet.

(13)

Riskanalys infördes 1994 som ett frivilligt kontrollinstrument för fysiska kontroller av exportdeklarationer genom artikel 3.2 i förordning (EEG) nr 386/90 och för kontroller beträffande utbyte 1995 genom artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 2221/95 av den 20 september 1995 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 386/90 när det gäller fysisk kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag (13). Ett urval kriterier att beakta fastställdes i förordning (EG) nr 3122/94. Tillämpningen av riskanalys omfattas av sådant uppgiftsskydd som avses i artikel 6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

(14)

Den särskilda erfarenhet som har byggts upp genom tillämpningen av riskanalys i samband med kontroller av exportbidrag bör upprätthållas efter det allmänna införandet av riskhantering.

(15)

Den organisation som i princip skulle ge de bästa garantierna, utan att ge upphov till ekonomiska förpliktelser och administrativa kostnader som uppväger de potentiella förtjänsterna för gemenskapens finanser, skulle vara den som kombinerar fysiska kontroller av export med granskning av räkenskaper. Därför bör medlemsstaterna samordna de fysiska kontrollerna med den granskning som de behöriga myndigheterna ska utföra i efterhand i de berörda företagen enligt rådets förordning (EG) nr 485/2008 av den 26 maj 2008 om medlemsstaternas granskning av de transaktioner som utgör en del av systemet för finansiering genom Europeiska garantifonden för jordbruket (14).

(16)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 159/2008 av den 21 februari 2008 om ändring av förordningarna (EG) nr 800/1999 och (EG) nr 2090/2002 vad gäller fysisk kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag (15) ersätts vissa tröskelvärden för kontroll och rapportering på 200 euro med 1 000 euro. Tröskelvärdet 1 000 euro bör gälla för relevanta befintliga kontroll- och rapporteringskrav.

(17)

För att kunna utvärdera resultaten av riskanalysen och tillämpningen av denna förordning måste medlemsstaterna utarbeta rapporter om kontrollerna och varje år lämna in utvärderingar av genomförandet och resultatet av de kontroller som genomförs enligt denna förordning samt om de förfaranden som tillämpas för att välja ut de produkter som omfattas av fysiska kontroller. Med tanke på den IT-utveckling som skett bör kravet på att rapporten ska skickas in på en ISO 9660-kompatibel cd-romskiva, eller på annat likvärdigt datamedium, omformuleras till ett elektroniskt medium som inte medger redigering av uppgifterna.

(18)

Från och med den 1 juli 2009 kommer det enligt tullkodexen att vara obligatoriskt att tillämpa riskhantering, men vissa medlemsstater kan få tillämpa riskhantering tidigare. Om lämplig riskhantering redan görs kan tillämpning av flexibla kontrollnormer tillåtas. Medlemsstaterna bör därför tillåtas tillämpa flexibla kontrollnormer så snart de tillämpar lämplig riskhantering och de har underrättat kommissionen om detta.

(19)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs vissa förfaranden för övervakning av att de transaktioner som berättigar till exportbidrag och andra belopp enligt definitionen i artikel 2 a har genomförts på ett korrekt sätt.

Den ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 800/1999.

Denna förordning ska inte tillämpas på export av produkter som levereras som livsmedelsbistånd från gemenskapen eller nationellt livsmedelsbistånd enligt förordning (EG) nr 2298/2001.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a)

andra belopp: transaktioner i samband med finansiella åtgärder inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling enligt förordningarna (EG) nr 793/2006, (EG) nr 967/2006 och (EG) nr 1914/2006,

b)

produkter: produkter enligt definitionen i artikel 2.1 a första strecksatsen i förordning (EG) nr 800/1999,

c)

exporttullkontor: det tullkontor som avses i artikel 5.7 a i förordning (EG) nr 800/1999,

d)

utfartstullkontor: det tullkontor som avses i artikel 793.2 i förordning (EEG) nr 2454/93,

e)

tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas: det bestämmelsetullkontor som avses i artikel 912c i förordning (EEG) nr 2454/93, inbegripet det tullkontor till vilket ett likvärdigt dokument skickas,

f)

fysisk kontroll: kontroll av att exportdeklarationen, eller när det gäller andra belopp de dokument som anges i förordningarna (EG) nr 793/2006, (EG) nr 967/2006 och (EG) nr 1914/2006, inbegripet styrkande handlingar, och produkterna stämmer överens i fråga om kvantitet, beskaffenhet och egenskaper, på de villkor som anges i artikel 5,

g)

kontroll beträffande utbyte: en okulärbesiktning av överensstämmelsen mellan produkten och det dokument som har åtföljt denna från exporttullkontoret till utfartstullkontoret eller till det kontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas, på de villkor som anges i artikel 8,

h)

särskild kontroll beträffande utbyte: en kontroll beträffande utbyte som kan variera från en okulärbesiktning till en fysisk kontroll och som ska utföras på de villkor som anges i artikel 9 om det föreligger misstanke om att den exporterade produktens försegling inte är intakt,

i)

okulärbesiktning: kontroll genom sensorisk förnimmelse, inbegripet sådana kontroller som görs med hjälp av teknisk utrustning,

j)

dokument: ett papper eller ett elektroniskt medium som godkänts enligt förordning (EEG) nr 2913/92, kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 (16) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 (17) och som innehåller information som är av betydelse inom ramen för denna förordning,

k)

likvärdigt dokument: i förhållande till ett kontrollexemplar T5, det nationella dokument som avses i artiklarna 8, 8a och 9 i förordning (EG) nr 800/1999 och som används i de fall ett nationellt förfarande tillämpas enligt artikel 912a.5 i förordning (EEG) nr 2454/93,

l)

produktsektorer: de sektorer som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1234/2007, utom spannmål och ris som omfattas av delarna I och II i bilaga I till den förordningen och som ska betraktas som en enda produktsektor, samt varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget, som ska betraktas som en enda produktsektor.

Artikel 3

Typer av kontroller

Medlemsstaterna ska genomföra

a)

fysiska kontroller av produkter i enlighet med artikel 4, samtidigt med tullformaliteterna vid export och före det att det ges exporttillstånd för de aktuella produkterna, på grundval av de handlingar som har lämnats in som stöd för exportdeklarationen,

b)

kontroller av förseglingar i enlighet med artikel 7,

c)

kontroller beträffande utbyte i enlighet med artikel 8,

d)

särskilda kontroller beträffande utbyte i enlighet med artikel 9, och

e)

granskning av handlingarna i betalningsansökan i enlighet med artikel 12.

För andra belopp fastställs tillämpningen av fysiska kontroller i förordningarna (EG) nr 793/2006, (EG) nr 967/2006 och (EG) nr 1914/2006.

KAPITEL II

FYSISKA KONTROLLER

Artikel 4

Form och tidpunkt för kontroller

1.   Utan att det påverkar sådana särbestämmelser som kräver mer utförlig kontroll ska fysiska kontroller göras i form av täta och oanmälda stickprovskontroller.

2.   En kontroll som exportören uttryckligen eller antydningsvis har underrättats om i förväg får inte räknas som en fysisk kontroll. Denna punkt ska inte gälla om det utförs en granskning av ett företags räkenskaper enligt punkt 3 i bilaga I.

3.   Medlemsstaterna ska se till att de fysiska kontrollerna i exportörernas lokaler inleds vid olika tidpunkter i jämförelse med den angivna tid för påbörjan av lastning som avses i artikel 5.7 i förordning (EG) nr 800/1999.

Artikel 5

Detaljerade kontrollmetoder

1.   Om det inte med en okulärbesiktning går att fastställa om produkterna motsvarar beskrivningen i exportbidragsnomenklaturen och om fastställandet av produkternas klassificering eller deras kvalitet kräver mycket exakt kännedom om produkternas ingredienser, ska exporttullkontoret kontrollera att produkternas beskaffenhet motsvarar beskrivningen i bidragsnomenklaturen.

2.   Om exporttullkontoret anser det nödvändigt ska det låta laboratorier som har särskild utrustning och är ackrediterade eller officiellt godkända för det ändamålet utföra analyser, och ange vad som är orsaken till analysen. Om storleken på bidraget eller andra belopp varierar beroende på halten av ett visst ämne ska exporttullkontoret som ett led i den fysiska kontrollen ta representativa prover och låta ett ackrediterat eller officiellt godkänt laboratorium utföra en analys av ingredienserna i fråga.

Om samma exportör regelbundet exporterar en produkt med samma nummer i exportbidragsnomenklaturen eller med samma KN-nummer och om bidragets storlek varierar beroende på halten av ett visst ämne, får exporttullkontoret ta representativa prov endast vid 50 % av de fysiska kontrollerna av den exportören, under förutsättning att det de senaste sex månaderna genom laboratorieanalyser inte har konstaterats något fall av bristande överensstämmelse med finansiella konsekvenser på mer än 1 000 euro av bruttobidraget för den exportören. Om laboratorietesten visar på ett fall av bristande överensstämmelse med finansiella konsekvenser på mer än 1 000 euro av bruttobidraget för den exportören, ska exporttullkontoret ta prov vid samtliga fysiska kontroller hos den exportören under de följande sex månaderna.

3.   De kontroller som avses i denna artikel ska göras utan att det påverkar eventuella åtgärder som tullmyndigheterna vidtar för att se till att produkterna lämnar tullområdet i samma skick som när exporttillståndet beviljades.

4.   Exporttullkontoret ska se till att artikel 21 i förordning (EG) nr 800/1999 iakttas. I de fall då det finns konkreta misstankar om att en produkt inte är av sund och god marknadsmässig kvalitet ska exporttullkontoret kontrollera om produkten följer gällande bestämmelser i gemenskapen, särskilt när det gäller djur- och växtskydd.

5.   Fysiska kontroller av bulkprodukter, förpackade produkter och varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget ska utföras med beaktande av de metoder som anges i bilaga I till denna förordning.

Artikel 6

Kontrollnivåer

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2–7 ska fysiska kontroller omfatta ett representativt urval på minst 5 % av de exportdeklarationer enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 800/1999 för vilka det har lämnats in ansökningar om de bidrag och belopp som avses i artikel 1.

Procentsatsen ska gälla

a)

per exporttullkontor,

b)

per kalenderår, och

c)

per produktsektor.

2.   Medlemsstaten kan dock välja att

a)

ersätta procentsatsen på 5 % per produktsektor med en procentsats på 5 % för samtliga produktsektorer; i så fall är en lägsta procentsats på 2 % per produktsektor obligatorisk,

b)

ersätta procentsatsen 5 % per tullkontor med en procentsats på 5 % för hela sitt territorium och procentsatsen 5 % per produktsektor med en procentsats på 5 % för samtliga produktsektorer, dock med en lägsta procentsats på 2 % per produktsektor.

3.   Om ett exporttullkontor godtar färre än 20 exportdeklarationer enligt punkt 1 per år och produktsektor ska, vid tillämpning av punkterna 1 och 2 a, minst en exportdeklaration per år och produktsektor bli föremål för fysisk kontroll.

Detta ska inte gälla om tullkontoret, på grundval av en riskanalys i enlighet med artikel 11, valt att inte kontrollera de två första deklarationerna och det därefter inte sker någon export inom produktsektorn.

4.   Med avvikelse från punkterna 1 och 2 gäller följande:

a)

Procentandelen ska vara lägst 0,5 % per tullkontor eller 0,5 % för hela medlemsstatens territorium för varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget. Den procentandel fysiska kontroller som utförs på de produkterna ska inte tas med i beräkningen av den andel på 5 % per produktsektor eller den totala andel på 5 % som gäller för alla produktsektorer.

b)

Vid de exporttullkontor från vilka det endast exporteras ett begränsat produkturval (som mest från två produktsektorer) från högst fem exportörer får de fysiska kontrollerna reduceras till en procentsats på lägst 2 % per produktsektor. Vid fastställandet av antal produktsektorer ska de sektorer från vilka det inkommer färre än 20 exportdeklarationer per år och tullkontor inte räknas med. Exporttullkontoren får tillämpa dessa bestämmelser under ett helt kalenderår och därvid använda sig av statistiska uppgifter från föregående kalenderår, även i de fall då exportdeklarationer lämnas in av nya exportörer eller då exportdeklarationerna avser nya produktsektorer.

5.   Utan att det påverkar de kontrollåtgärder som avses i artiklarna 36.4, 37.4 och 44.4 i förordning (EG) nr 800/1999 får medlemsstaterna enligt den här förordningen avstå från att utföra fysiska kontroller och kontroller beträffande utbyte av sådana leveranser som avses i artiklarna 36 och 44 i förordning (EG) nr 800/1999.

6.   Vid beräkningen av de procentandelar som ska kontrolleras enligt denna artikel ska medlemsstaterna inte räkna in exportdeklarationer med fysisk kontroll som

a)

antingen avser en kvantitet på högst

i)

25 000 kg för spannmål och ris,

ii)

5 000 kg för varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget, och

iii)

2 500 kg för andra produkter,

b)

eller avser bidragsbelopp på mindre än 1 000 euro.

7.   Medlemsstaterna ska anta lämpliga bestämmelser för att förhindra bedrägeri och missbruk vid tillämpningen av punkterna 5 och 6. Kontroller som görs för detta ändamål kan tas med vid beräkningen av om de lägsta procentandelar som ska kontrolleras enligt denna artikel uppnås.

KAPITEL III

KONTROLLER AV FÖRSEGLINGAR

Artikel 7

Kontrollkrav och kontrollnivåer

1.   Utfartstullkontoret eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas ska kontrollera att förseglingarna är intakta.

2.   Antalet kontroller av förseglingar ska vara minst 10 % av det totala antalet kontrollexemplar T5 eller likvärdiga dokument, förutom dem som valts ut för kontroll beträffande utbyte enligt artikel 8.

KAPITEL IV

KONTROLLER BETRÄFFANDE UTBYTE

Artikel 8

Plats och detaljerade metoder för kontroller

1.   Om exportdeklarationen har godtagits av ett annat exporttullkontor än utfartstullkontoret eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas och om exporttullkontoret inte har genomfört en fysisk kontroll ska utfartstullkontoret utföra en kontroll beträffande utbyte i enlighet med bestämmelserna i denna artikel och utan att det påverkar kontroller som utförs i enlighet med andra bestämmelser.

Om utfartstullkontoret inte är det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas ska en kontroll beträffande utbyte utföras av det sistnämnda kontoret.

2.   Om en okulärbesiktning av den fullständiga lasten inte är tillräcklig för att kontrollera utbyte, ska andra metoder för fysisk kontroll enligt artikel 5, i nödvändiga fall exempelvis delvis lossning av lasten, användas.

Ett varuprov för analys ska endast tas om utfartstullkontoret inte kan kontrollera huruvida produkten överensstämmer med det åtföljande dokumentet genom okulärbesiktning eller genom de uppgifter som framgår av emballagen och dokumenten.

3.   Om ett veterinärsigill och en tullförsegling har använts i enlighet med krav som ställs av det tredjeland som är bestämmelseland, ska en kontroll beträffande utbyte utföras endast om det föreligger misstanke om bedrägeri.

Artikel 9

Särskilda kontroller beträffande utbyte

1.   Utfartstullkontoret eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas ska genomföra en särskild kontroll beträffande utbyte om det konstaterar att

a)

de förseglingar som satts på vid avgången har avlägsnats utan tullövervakning,

b)

de förseglingar som satts på vid avgången har brutits, eller

c)

befrielse från försegling i enlighet med artikel 357.4 i förordning (EEG) nr 2454/93 inte har beviljats.

2.   Utfartstullkontoret eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas ska mot bakgrund av den riskanalys som avses i artikel 11 besluta om den särskilda kontrollen beträffande utbyte ska begränsas till en kontroll beträffande utbyte eller även omfatta en fysisk kontroll.

Artikel 10

Kontrollnivåer

1.   Det totala antal kontroller beträffande utbyte enligt artikel 8 och särskilda kontroller beträffande utbyte enligt artikel 9 som det utfartstullkontor eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas vid vilket produkterna lämnar gemenskapens tullområde ska genomföra varje kalenderår ska vara minst 8 % av antalet kontrollexemplar T5 och likvärdiga dokument som omfattar produkter för vilka det begärs exportbidrag.

2.   Vid beräkningen av de lägsta procentandelar som ska kontrolleras enligt denna artikel ska medlemsstaterna inte räkna in kontrollexemplar T5 eller likvärdiga dokument för kontroll beträffande utbyte som

a)

antingen avser en kvantitet på högst

i)

25 000 kg för spannmål och ris,

ii)

5 000 kg för varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget, och

iii)

2 500 kg för andra produkter,

b)

eller avser bidragsbelopp på mindre än 1 000 euro.

3.   Medlemsstaterna ska anta lämpliga bestämmelser för att förhindra bedrägeri och missbruk vid tillämpningen av punkt 2. Kontroller som görs för detta ändamål kan tas med vid beräkningen av om de lägsta procentandelar som ska kontrolleras enligt denna artikel uppnås.

KAPITEL V

RISKHANTERING

Artikel 11

Riskanalys

1.   Urvalet för fysiska kontroller och för kontroller beträffande utbyte ska vara baserat på ett system för riskhantering.

2.   Medlemsstaterna ska göra en riskanalys för att kunna styra de fysiska kontrollerna till sådana produkter, fysiska och juridiska personer och produktsektorer där de största riskerna finns för att de transaktioner som avses i artikel 1 inte genomförs på ett korrekt sätt.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 592e i förordning (EEG) nr 2454/93 ska medlemsstaterna när de använder riskanalys beakta denna förordning och de kriterier som fastställs i bilaga II.

4.   Medlemsstaterna och kommissionen ska på grundval av vunna erfarenheter gemensamt utvärdera de i bilaga II angivna kriteriernas tillförlitlighet och relevans och om så krävs anpassa systemet och urvalsparametrarna för att effektivisera de fysiska kontrollerna och kontrollerna beträffande utbyte samt förbättra träffsäkerheten.

5.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om

a)

de åtgärder som vidtas, inbegripet nationella instruktioner, för att tillämpa urvalssystemet baserat på riskanalys med beaktande av de kriterier som avses i punkt 1 i bilaga II,

b)

de kontrollnivåer som ska gälla enligt artikel 6,

c)

enskilda fall som kan vara av intresse för andra medlemsstater.

De medlemsstater för vilka artikel 18 tredje stycket a gäller ska underrätta kommissionen senast den 1 juli 2009.

KAPITEL VI

SAMORDNING OCH ADMINISTRATIVA RAPPORTER

AVSNITT 1

Samordning

Artikel 12

Utbetalande organs granskning

Utbetalande organ ska med stöd av handlingarna i betalningsansökan och annan tillgänglig information, särskilt exporthandlingarna och anmärkningarna från tullmyndigheterna, granska alla de uppgifter som gäller som bevisning för att det aktuella beloppet ska betalas ut.

Artikel 13

Samordning av riskanalys och kontroller

1.   Medlemsstaterna ska se till att ett enda organ samordnar informationen om riskanalys.

2.   Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att samordna kontrollerna av enskilda aktörer och kombinera de kontroller som föreskrivs i artiklarna 5, 8 och 9 med de kontroller som föreskrivs i förordning (EG) nr 485/2008.

Dessa samordnade kontroller ska göras på initiativ eller begäran av kommissionens personal, av de tullmyndigheter som utför de fysiska kontrollerna, av de utbetalande organ som granskar betalningsansökan eller av de behöriga myndigheter som granskar räkenskaperna.

AVSNITT 2

Administrativa rapporter

Artikel 14

Rapporter om fysiska kontroller

1.   Varje exporttullkontor ska se till att det hela tiden är möjligt att avgöra huruvida den nivå av fysiska kontroller som avses i artikel 6 har uppnåtts.

För varje produktsektor ska följande framgå:

a)

Antal exportdeklarationer som ligger till grund för fysiska kontroller.

b)

Antal fysiska kontroller som utförts.

2.   Vid varje fysisk kontroll ska en detaljerad redogörelse upprättas av den behöriga tulltjänsteman som utför kontrollen.

Redogörelsen ska minst innehålla uppgift om

a)

ort, datum och klockslag för ankomst, klockslag för den fysiska kontrollens slutförande, transportmedel för produkterna, huruvida transportmedlet var tomt, delvis eller helt lastat vid kontrollförfarandets början, antalet varuprover tagna för en laboratorieanalys och den behörige tjänstmannens namn och underskrift, samt

b)

datum och klockslag för mottagande av den information som avses i artikel 5.7 b i förordning (EG) nr 800/1999 och den angivna tidpunkten för påbörjan och slutförande av lastning av produkterna i transportmedlet.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 i förordning (EG) nr 885/2006 ska redogörelser och dokument med uppgift om skälet till varför exportdeklarationen valts ut för en fysisk kontroll hållas tillgängliga på det tullkontor som utfört den fysiska kontrollen eller på annan plats i medlemsstaten under tre år efter exportåret.

Artikel 15

Kontrollexemplar T5

1.   Exporttullkontoret ska på kontrollexemplaret T5 eller det likvärdiga dokument som åtföljer produkten ange följande i fält D:

a)

Någon av de uppgifter som anges i bilaga III, om exporttullkontoret har utfört en fysisk kontroll.

b)

Någon av de uppgifter som anges i bilaga IV, om de exporterade produkterna ska levereras som livsmedelsbistånd.

2.   Varje utfartstullkontor eller tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas ska se till att följande uppgifter alltid finns tillgängliga för kommissionen:

a)

Antalet kontrollexemplar T5 och likvärdiga dokument som beaktas för de kontroller av förseglingar som avses i artikel 7, för de kontroller beträffande utbyte som avses i artikel 8 och för de särskilda kontroller beträffande utbyte som avses i artikel 9.

b)

Antalet kontroller av förseglingar enligt artikel 7 som har utförts.

c)

Antalet kontroller beträffande utbyte enligt artikel 8 som har utförts.

d)

Antalet särskilda kontroller beträffande utbyte enligt artikel 9 som har utförts.

När utfartstullkontoret eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas har tagit ett varuprov ska någon av uppgifterna i bilaga V anges på det kontrollexemplar T5 eller likvärdiga dokument som ska skickas till den behöriga myndigheten.

En dubblett eller en kopia av dokumentet ska bevaras på utfartstullkontoret eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 eller det likvärdiga dokumentet skickas, alltefter omständigheterna, och hållas tillgängligt i enlighet med punkt 3.

3.   Vid varje kontroll beträffande utbyte och särskild kontroll beträffande utbyte enligt artiklarna 8 och 9 ska en redogörelse upprättas av den behörige tulltjänsteman som utfört kontrollen. Redogörelsen ska göra det möjligt att övervaka de kontroller som genomförts och ska innehålla datum och tjänstemannens namn. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 i förordning (EG) nr 885/2006 ska redogörelsen hållas tillgänglig på det tullkontor som utfört kontrollen eller på annan plats i medlemsstaten under tre år efter exportåret.

De kontroller av förseglingar som avses i artikel 7 och fall av avlägsnade eller brutna förseglingar ska registreras i enlighet med artikel 912c.3 i förordning (EEG) nr 2454/93.

4.   Utfartstullkontoret eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas ska skriftligen, medelst en kopia av kontrollexemplar T5 eller det likvärdiga dokumentet, underrätta de behöriga myndigheter som avses i artikel 912a.1 a i förordning (EEG) nr 2454/93 om resultatet av laboratorieanalysen genom att meddela något av följande:

a)

En av uppgifterna i bilaga VI.

b)

Resultatet av analysen när detta inte överensstämmer med deklarationen.

5.   När en kontroll beträffande utbyte visar att lagstiftningen om exportbidrag kanske inte har iakttagits ska utfartstullkontoret eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas ange någon av de uppgifter som anges i bilaga VII på det kontrollexemplar T5 eller likvärdiga dokument som ska skickas till de behöriga myndigheter som avses i artikel 912a.1 a i förordning (EEG) nr 2454/93. Det utbetalande organet ska informera tullkontoret om de åtgärder som har vidtagits som en följd av resultaten.

Artikel 16

Årlig rapport

Medlemsstaterna ska varje år före den 1 maj skicka in en utvärderingsrapport till kommissionen om genomförandet av och effektiviteten hos de kontroller som utförts enligt den här förordningen, samt om de rutiner som tillämpats vid urvalet av produkter som ska bli föremål för fysiska kontroller. Rapporten ska innehålla de uppgifter som förtecknas i bilaga VIII om exportdeklarationer som godtagits under perioden 1 januari–31 december året före.

Medlemsstaterna ska skicka in rapporterna till kommissionen på ett elektroniskt medium som inte medger redigering av uppgifterna, samt i pappersform eller, i tillämpliga fall, på elektroniskt sätt i ett formulär som kommissionen tillhandahåller medlemsstaterna.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 17

Upphävande

Förordningarna (EG) nr 3122/94 och (EG) nr 2090/2002 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna och till förordning (EEG) nr 386/90 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga IX.

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Kapitel V, när det gäller fysiska kontroller, och artikel 5.2 andra stycket, artikel 6.2, artikel 6.3 andra stycket och artikel 6.4 ska dock gälla

a)

från och med den 1 januari 2009 för de medlemsstater som har underrättat kommissionen i enlighet med artikel 3.2 i förordning (EG) nr 3122/94,

b)

för andra medlemsstater från och med den dag som varje medlemsstat själv ska bestämma och underrätta kommissionen om eller från och med den 1 juli 2009 beroende på vilket som inträffar först.

Kapitel V, när det gäller kontroller beträffande utbyte, ska tillämpas från och med den dag som varje medlemsstat själv ska bestämma och underrätta kommissionen om eller från och med den 1 juli 2009 beroende på vilket som inträffar först.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

(3)  EGT L 42, 16.2.1990, s. 6.

(4)  EGT L 322, 27.11.2002, s. 4.

(5)  EGT L 330, 21.12.1994, s. 31.

(6)  EUT L 145, 31.5.2006, s. 1.

(7)  EUT L 176, 30.6.2006, s. 22.

(8)  EUT L 365, 21.12.2006, s. 64.

(9)  EGT L 102, 17.4.1999, s. 11.

(10)  EGT L 308, 27.11.2001, s. 16.

(11)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

(12)  EUT L 360, 19.12.2006, s. 64.

(13)  EGT L 224, 21.9.1995, s. 13.

(14)  EUT L 143, 3.6.2008, s. 1.

(15)  EUT L 48, 22.2.2008, s. 19.

(16)  EUT L 171, 23.6.2006, s. 90.

(17)  EUT L 145, 4.6.2008, s. 1.


BILAGA I

METODER SOM SKA ANVÄNDAS NÄR EN FYSISK KONTROLL UTFÖRS

1.   Bulkprodukter

1.1

Om exportören använder slutna anordningar för automatisk lastning och justerad automatisk vägning vid lastning av bulkprodukter, ska exporttullkontoret kontrollera att produkterna överensstämmer med exportdeklarationen genom att fastställa kvantiteten med hjälp av den justerade automatiska vägningen, och kontrollera beskaffenheten och egenskaperna med hjälp av representativa urval.

Exporttullkontoret ska dessutom med hjälp av stickprovsundersökningar kontrollera

i)

att systemen för vägning och lastning inte möjliggör att produkterna omdestineras inom den slutna anordningen eller manipuleras på annat sätt,

ii)

att de föreskrivna tidsfristerna för justerade vägningsanordningar inte har löpt ut och att förseglingarna är intakta om slutna system för vägning används,

iii)

att vägda sändningar verkligen lastas i det angivna transportmedlet,

iv)

att uppgifterna i vägningsböckerna eller i intygen om vägning motsvarar uppgifterna i lastningsdokumenten.

1.2

I de undantagsfall där bulkprodukternas kvantitet inte fastställs med hjälp av ett justerat automatiskt system för vägning ska tullkontoret använda en annan kontrollmetod som är tillfredsställande ur handelssynpunkt.

1.3

I de fall en exportdeklaration bara omfattar delar av fartygslasten, ska exporttullkontoret se till att den fysiska utförseln av hela lasten övervakas. Detta ska ske genom att tullkontoret, när lastningen är slutförd, kontrollerar den lastade lastens totalvikt med hjälp av informationen under punkt 1.1 eller 1.2, i lämpliga fall tillsammans med informationen i handelsdokument.

2.   Styckegods

2.1

Om exportören har deklarerat produkter för vilka använts automatiska anordningar för förpackning i säckar, lådor, flaskor etc. och justerade anordningar för automatisk vägning/mätning eller förpackningar eller flaskor i enlighet med bestämmelserna i rådets direktiv 75/106/EEG (1), 75/107/EEG (2) och 76/211/EEG (3), ska antalet säckar, lådor, flaskor etc. räknas, i princip, i sin helhet och beskaffenheten och egenskaperna kontrolleras av exporttullkontoret med hjälp av representativa urval. Vikten eller volymen ska fastställas med hjälp av justerad automatisk vägning/mätning eller på grundval av förpackningen eller flaskorna i enlighet med ovannämnda direktiv. Exporttullkontoret får väga eller mäta en säck, en låda eller en flaska.

2.2

Om anordningen innehåller ett justerat automatiskt räkneverk kan uppgifterna från detta beaktas vid den fysiska kontrollen av kvantiteten. Punkt 1.1 ska gälla i tillämpliga delar.

2.3

Om exportören använder lastpallar som är lastade med kartonger, lådor m.m. ska exporttullkontoret välja ut representativa pallar och kontrollera om de innehåller det deklarerade antalet kartonger, lådor m.m. Från dessa pallar ska ett antal representativa kartonger, lådor osv. väljas ut, och det ska kontrolleras att rätt antal flaskor, artiklar m.m. finns i dessa.

2.4

Om exportören inte använder sådana anordningar som avses i punkterna 2.1 och 2.2 ska exporttullkontoret räkna antalet säckar, lådor etc. Beskaffenheten, egenskaperna samt vikten eller volymen ska kontrolleras med hjälp av representativa urval. Punkt 2.3 ska gälla i tillämpliga delar.

2.5

Om innehållet och den exakta vikten i de fall som avses i punkterna 2.1 och 2.2 anges på produktens ytterförpackning, ska dessa uppgifter bara kontrolleras vid 50 % av de fysiska kontrollerna om produkterna förpackats i behållare eller förpackningar som ska säljas i partihandel, och om det gäller en produkt som regelbundet exporteras av samma exportföretag och man inte har funnit något fall av brott mot reglerna med ekonomiska konsekvenser över 1 000 euro under de senaste sex månaderna.

3.   Varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

3.1

När det gäller varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget och som är förpackade för detaljhandelsförsäljning eller som försetts med en märkning med uppgifter om innehållet och vikten direkt på förpackningen och som uppfyller villkoren i artikel 10 tredje stycket i kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 (4) eller för vilka man använt de produktkvantiteter som fastställs i bilaga III till samma förordning, ska exporttullkontoret först jämföra vikt och innehåll när det gäller varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget i detaljhandelsförpackningar med uppgifterna i märkningen på detaljhandelsförpackningen. En vara kan vägas utan förpackning. Därefter räknas eller vägs – i princip – den totala kvantiteten varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget i detaljhandelsförpackning.

Punkterna 2.1–2.5 ska gälla i tillämpliga delar.

3.2

Tullkontoret får ta ett varuprov för att kontrollera att utbyte inte har skett.

3.3

Mängden produkter som används i framställningen av en vara som inte omfattas av bilaga I till fördraget kan av exporttullkontoret anses korrekt om beskrivningen och det innehåll som anges på detaljhandelsförpackningen överensstämmer med exportdeklarationen eller det registrerade tillverkningsreceptet.

Om tillverkningsreceptet ännu inte kontrollerats av de behöriga myndigheterna ska exporttullkontoret se till att detta recept och varornas identitet kontrolleras i efterhand av de behöriga myndigheternas bokföringskontrollant.

För tillämpning av denna metod för kontroll av sammansättningen hos en vara som inte omfattas av bilaga I till fördraget ska medlemsstaten dessförinnan inrätta ett förfarande som innebär att

i)

sammansättningen hos en vara som inte omfattas av bilaga I till fördraget kan kontrolleras med hjälp av räkenskaperna och de särskilda dokument som rör framställningen,

ii)

överensstämmelsen mellan en framställd vara som inte omfattas av bilaga I till fördraget, exportdeklarationen, tillverkningsreceptet och den vara som ska exporteras säkerställs med hjälp av företagets dokumentation över framställningen, och

iii)

de behöriga myndigheternas bokföringskontrollant i efterhand kan kontrollera överensstämmelsen mellan den exporterade varan, exportdeklarationen, tillverkningsreceptet och den framställda varan.

3.4

Om förfarandet i punkt 3.1–3.3 inte är tillämpligt ska exporttullkontoret ta representativa varuprov utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 49 i förordning (EG) nr 1043/2005.


(1)  EGT L 42, 15.2.1975, s. 1.

(2)  EGT L 42, 15.2.1975, s. 14.

(3)  EGT L 46, 21.2.1976, s. 1.

(4)  EUT L 172, 5.7.2005, s. 24.


BILAGA II

KRITERIER FÖR RISKANALYS SOM AVSES I ARTIKEL 11

1.

Kriterier för produkter:

a)

Ursprung.

b)

Beskaffenhet.

c)

Egenskaper i förhållande till exportbidragsnomenklaturen.

d)

Värde.

e)

Tullstatus.

f)

Risk för felaktigt nummer enligt tulltaxan.

g)

Exportbidragsbelopp i förhållande till produkternas tekniska egenskaper och presentation (innehåll av fett, vatten, kött, aska, förpackning osv.).

h)

Att de nyligen börjat omfattas av exportbidrag.

i)

Kvantitet.

j)

Analys av tidigare prov.

k)

Bindande klassificeringsbesked.

2.

Kriterier för handeln:

a)

Intensitet.

b)

Förekomst av onormal handel eller ny handel.

c)

Omläggning av handeln.

3.

Kriterier för exportbidragsnomenklaturen:

a)

Bidragssats.

b)

De nomenklaturer för vilka mest exportbidrag betalas ut.

c)

Risk för felaktig bidragssats i förhållande till produkternas tekniska egenskaper och presentation (innehåll av fett, vatten, kött, aska, förpackning osv.).

4.

Kriterier för exportörer:

a)

Status enligt tullagstiftningen (t.ex. godkänd ekonomisk aktör).

b)

Anseende och pålitlighet.

c)

Ekonomisk ställning.

d)

Nya exportörer.

e)

Exporttransaktioner vars ekonomiska berättigande inte är uppenbart.

f)

Tidigare tvister, särskilt i samband med bedrägerier.

5.

Kriterier för oegentligheter: Upptäckta eller förmodade oegentligheter inom vissa produktsektorer.

6.

Kriterier för de använda tullförfarandena:

a)

Normalt deklarationsförfarande.

b)

Förenklat deklarationsförfarande.

c)

Godtagande av exportdeklarationer enligt artiklarna 790 och 791 i förordning (EEG) nr 2454/93.

7.

Kriterier för beviljande av exportbidrag:

a)

Direktexport.

b)

Proviantering.

8.

Särskilda kriterier för kontroll beträffande utbyte:

a)

Exportdestination.

b)

Logistiska uppgifter hos utfartstullkontoret: ny eller ovanlig färdväg eller trafik, produkter befordrade från ett annat utfartskontor.

c)

För lång restid från exporttullkontoret.

d)

Ankomst utanför normalt hamn-/gränsmönster.

e)

Skillnad mellan förseglingens nummer och det deklarerade numret.

f)

Varukoden stämmer inte överens med varubeskrivningen.

g)

Den deklarerade vikten förefaller felaktig.

h)

Olämpligt transportmedel för produkterna.

i)

Bidragsbeloppet.


BILAGA III

Uppgifter som avses i artikel 15.1 a

:

På bulgariska

:

Физическа проверка Регламент (ЕО) № 1276/2008

:

På spanska

:

Control físico — Reglamento (CE) no 1276/2008

:

På tjeckiska

:

fyzická kontrola nařízení (ES) č. 1276/2008

:

På danska

:

fysisk kontrol forordning (EF) nr. 1276/2008

:

På tyska

:

Warenkontrolle Verordnung (EG) Nr. 1276/2008

:

På estniska

:

füüsiline kontroll Määrus (EÜ) nr 1276/2008

:

På grekiska

:

φυσικός έλεγχος — κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 1276/2008

:

På engelska

:

physical check Regulation (EC) No 1276/2008

:

På franska

:

contrôle physique règlement (CE) no 1276/2008

:

På italienska

:

controllo fisico regolamento (CE) n. 1276/2008

:

På lettiska

:

fiziska pārbaude, Regula (EK) Nr. 1276/2008

:

På litauiska

:

fizinė patikra, Reglamentas (EB) Nr. 1276/2008

:

På ungerska

:

fizikai ellenőrzés 1276/2008/EK rendelet

:

På maltesiska

:

spezzjoni fiżika Regolament (KE) Nru 1276/2008

:

På nederländska

:

fysieke controle Verordening (EG) nr. 1276/2008

:

På polska

:

kontrola bezpośrednia – rozporządzenie (WE) nr 1276/2008

:

På portugisiska

:

controlo físico Regulamento (CE) n.o 1276/2008

:

På rumänska

:

control fizic Regulamentul (CE) nr. 1276/2008

:

På slovakiska

:

fyzická kontrola – nariadenie (ES) č. 1276/2008

:

På slovenska

:

fizični pregled Uredba (ES) št. 1276/2008

:

På finska

:

fyysinen tarkastus – Asetus (EY) N:o 1276/2008

:

På svenska

:

Fysisk kontroll förordning (EG) nr 1276/2008


BILAGA IV

Uppgifter som avses i artikel 15.1 b

:

På bulgariska

:

Регламент (ЕО) № 2298/2001

:

På spanska

:

Reglamento (CE) no 2298/2001

:

På tjeckiska

:

Nařízení (ES) č. 2298/2001

:

På danska

:

Nařízení (ES) č. 2298/2001

:

På tyska

:

Verordnung (EG) Nr. 2298/2001

:

På estniska

:

Määrus (EÜ) nr 2298/2001

:

På grekiska

:

Κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 2298/2001

:

På engelska

:

Regulation (EC) No 2298/2001

:

På franska

:

Règlement (CE) no 2298/2001

:

På italienska

:

Regolamento (CE) n. 2298/2001

:

På lettiska

:

Regula (EK) Nr. 2298/2001

:

På litauiska

:

Reglamentas (EB) Nr. 2298/2001

:

På ungerska

:

2298/2001/EK rendelet

:

På maltesiska

:

Regolament (KE) Nru 2298/2001

:

På nederländska

:

Verordening (EG) nr. 2298/2001

:

På polska

:

Rozporządzenie (WE) nr 2298/2001

:

På portugisiska

:

Regulamento (CE) n.o 2298/2001

:

På rumänska

:

Regulamentul (CE) nr. 2298/2001

:

På slovakiska

:

Nariadenie (ES) č. 2298/2001

:

På slovenska

:

Uredba (ES) št. 2298/2001

:

På finska

:

Asetus (EY) N:o 2298/2001

:

På svenska

:

Förordning (EG) nr 2298/2001


BILAGA V

Uppgifter som avses i artikel 15.2 andra stycket

:

På bulgariska

:

Взета проба

:

På spanska

:

Muestra recogida

:

På tjeckiska

:

odebraný vzorek

:

På danska

:

udtaget prøve

:

På tyska

:

Probe gezogen

:

På estniska

:

võetud proov

:

På grekiska

:

ελήφθη δείγμα

:

På engelska

:

Sample taken

:

På franska

:

échantillon prélevé

:

På italienska

:

campione prelevato

:

På lettiska

:

paraugs paņemts

:

På litauiska

:

Mėginys paimtas

:

På ungerska

:

ellenőrzési mintavétel megtörtént

:

På maltesiska

:

kampjun meħud

:

På nederländska

:

monster genomen

:

På polska

:

pobrana próbka

:

På portugisiska

:

Amostra colhida

:

På rumänska

:

Eșantion prelevat

:

På slovakiska

:

odobratá vzorka

:

På slovenska

:

vzorec odvzet

:

På finska

:

näyte otettu

:

På svenska

:

varuprov har tagits


BILAGA VI

Uppgifter som avses i artikel 15.4 a

:

På bulgariska

:

Съответствие на резултатите от тестовете

:

På spanska

:

Resultado del análisis conforme

:

På tjeckiska

:

výsledek analýzy je v souladu

:

På danska

:

analyseresultat i orden

:

På tyska

:

konformes Analyseergebnis

:

På estniska

:

vastav analüüsitulemus

:

På grekiska

:

αποτέλεσμα της ανάλυσης σύμφωνο

:

På engelska

:

Results of tests conform

:

På franska

:

résultat d’analyse conforme

:

På italienska

:

risultato di analisi conforme

:

På lettiska

:

analīzes rezultāti atbilst

:

På litauiska

:

Tyrimų rezultatai atitinka eksporto deklaraciją

:

På ungerska

:

ellenőrzési eredmény megfelelő

:

På maltesiska

:

riżultat tal-analiżi konformi

:

På nederländska

:

analyseresultaat conform

:

På polska

:

wynik analizy zgodny

:

På portugisiska

:

Resultado da análise conforme

:

På rumänska

:

Rezultatul analizelor – conform

:

På slovakiska

:

výsledok testu je v súlade

:

På slovenska

:

rezultat analize je v skladu z/s

:

På finska

:

analyysin tulos yhtäpitävä

:

På svenska

:

Analysresultatet överensstämmer med exportdeklarationen


BILAGA VII

Uppgifter som avses i artikel 15.5

:

På bulgariska

:

Искане за прилагане на член 15, параграф 5 от Регламент (ЕО) № 1276/2008. Идентификация на изходното митническо учреждение или митническото учреждение на получаване на контролното копие Т5:

:

På spanska

:

Solicitud de aplicación del artículo 15, apartado 5, del Reglamento (CE) no 1276/2008. Aduana de salida o de destino del T5: …

:

På tjeckiska

:

Žádost o použití čl. 15 odst. 5 nařízení (ES) č. 1276/2008. Identifikace celního úřadu výstupu nebo celního úřadu určení T 5:

:

På danska

:

Anmodning om anvendelse af artikel 15, stk. 5, i forordning (EF) nr. 1276/2008. Identifikation af udgangstoldstedet eller bestemmelsestoldstedet for T5: …

:

På tyska

:

Antrag auf Anwendung von Artikel 15 Absatz 5 der Verordnung (EG) Nr. 1276/2008. Identifizierung der Ausgangszollstelle oder der Bestimmungsstelle des Kontrollexemplars T5: …

:

På estniska

:

Määruse (EÜ) nr 1276/2008 artikli 15 lõike 5 kohaldamise taotlus. Väljumistolliasutus või tolliasutus, kuhu saadetakse kontrolleksemplar T5: …

:

På grekiska

:

Αίτηση εφαρμογής του άρθρου 15 παράγραφος 5 του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 1276/2008. Προσδιορισμός του τελωνείου εξόδου ή του τελωνείου προορισμού του αντιτύπου ελέγχου T5: …

:

På engelska

:

Request for application of Article 15(5) of Regulation (EC) No 1276/2008. Identity of the customs office of exit or customs office receiving the control copy T5: …

:

På franska

:

Demande d’application de l’article 15, paragraphe 5, du règlement (CE) no 1276/2008. Identification du bureau de douane de sortie ou de destination du T5: …

:

På italienska

:

Domanda di applicazione dell’articolo 15, paragrafo 5, del regolamento (CE) n. 1276/2008. Identificazione dell’ufficio doganale di uscita o di destinazione del T5: …

:

På lettiska

:

Pieprasījums piemērot Regulas (EK) Nr. 1276/2008 15. panta 5. punktu. Izvešanas muitas punkta vai muitas punkta, kas saņem T5 kontroleksemplāru, identitāte: …

:

På litauiska

:

Prašymas taikyti Reglamento (EB) Nr. 1276/2008 15 straipsnio 5 dalį. Išvykimo muitinės įstaiga arba įstaiga, kuriai išsiunčiamas T5 kontrolinis egzempliorius: …

:

På ungerska

:

Az 1276/2008/EK rendelet 15. cikke (5) bekezdésének alkalmazására irányuló kérelem. A kilépési vámhivatal vagy a T5 ellenőrző példányt átvevő hivatal azonosítója:

:

På maltesiska

:

Talba għall-applikazzjoni tal-Artikolu 15, paragrafu 5, tar-Regolament (KE) Nru 1276/2008. Identifikazzjoni tal-uffiċċju tad-dwana tat-tluq jew tal-wasla tat-T5: …

:

På nederländska

:

Verzoek om toepassing van artikel 15, lid 5 van Verordening (EG) nr. 1276/2008 Identificatie van het kantoor van uitgang of van bestemming van de T5: …

:

På polska

:

Wniosek o stosowanie art. 15 ust. 5 rozporzadzenia (WE) nr 1276/2008. Identyfikacja urzędu celnego wyprowadzenia lub urzędu celnego otrzymującego egzemplarz kontrolny T5: …

:

På portugisiska

:

Pedido de aplicação do n.o 5 do artigo 15.o do Regulamento (CE) n.o 1276/2008. Identificação da estância aduaneira de saída ou de destino do T5: …

:

På rumänska

:

Cerere de aplicare a articolului 15 alineatul (5) din Regulamentul (CE) nr. 1276/2008. Identitatea biroului vamal de ieșire sau a biroului vamal de destinație a exemplarului de control T5: …

:

På slovakiska

:

Žiadost’ o uplatňovanie článku 15 ods. 5 nariadenia (ES) č. 1276/2008. Identifikácia colného úradu výstupu alebo colného úradu určenia T5: …

:

På slovenska

:

Zahteva se uporaba člena 15, odstavka 5, Uredbe (ES) št. 1276/2008. Identifikacija carinskega urada izstopa ali carinskega urada, ki mu je poslan kontrolni izvod T5:

:

På finska

:

Asetuksen (EY) N:o 1276/2008 15 artiklan 5 kohdan soveltamista koskeva pyyntö. Poistumistullitoimipaikan tai toimipaikan, johon T5-valvontakappale toimitetaan, tunnistustiedot: …

:

På svenska

:

Begäran om tillämpning av artikel 15.5 i förordning (EG) nr 1276/2008. Uppgift om utfartstullkontor eller bestämmelsetullkontor enligt kontrollexemplaret T5:


BILAGA VIII

Uppgifter som ska ingå i den årliga rapport som föreskrivs i artikel 16

1.   Kontroller som genomförs vid exporttullkontoren

1.1

Antalet exportdeklarationer per produktsektor och per tullkontor som inte undantas enligt artikel 6.6 när lägsta antal kontroller ska beräknas. Om medlemsstaten tillämpar artikel 6.2 b ska rapporten innehålla det totala antal exportdeklarationer per produktsektor på dess territorium som inte undantas enligt artikel 6.6 när lägsta antal kontroller ska beräknas.

1.2

Det antal och den procentandel fysiska kontroller som utförts per produktsektor per tullkontor. Om medlemsstaten tillämpar artikel 6.2 b ska rapporten innehålla det totala antalet och procentandelen fysiska kontroller som utförts per produktsektor på dess territorium.

1.3

En förteckning över tullkontor som i enlighet med artikel 6.4 b genomfört färre kontroller. Om medlemsstaten tillämpar artikel 6.2 b, och om den tillämpar artikel 6.4, ska rapporten innehålla det totala antalet och procentandelen fysiska kontroller som utförts per produktsektor per tullkontor som definieras i den artikeln.

1.4

Antalet kontroller per produktsektor som lett till att oegentligheter upptäckts, samt de ekonomiska konsekvenserna av de upptäckta oegentligheterna i de fall det värdet av bidragen uppgick till mer än 1 000 euro och, i tillämpliga fall, referensnumret för det meddelande som avses i artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 1848/2006 (1).

1.5

I tillämpliga fall: en uppdatering av det antal oegentligheter som enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1848/2006 meddelats kommissionen i de föregående årliga rapporterna.

1.6

Det begärda värdet av bidragen, per produktsektor, för de deklarationer som omfattats av fysiska kontroller.

2.   Kontroller beträffande utbyte som genomförs vid utfartstullkontoren

2.1

Det antal kontrollexemplar T5 och likvärdiga dokument per utfartstullkontor eller tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas där produkter för vilka det begärts exportbidrag lämnar gemenskapens tullområde, angivna som

a)

antalet kontrollexemplar T5 och likvärdiga dokument som omfattar export som kontrollerats fysiskt i enlighet med artikel 3 a,

b)

antalet kontrollexemplar T5 och likvärdiga dokument som omfattar exportdeklarationer som inte kontrollerats fysiskt i enlighet med artikel 3 a,

c)

det totala antalet kontrollexemplar T5 och likvärdiga dokument.

2.2

Antalet och procentandelen av kontroller av att förseglingar är intakta enligt artikel 7 som utförts per utfartstullkontor eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas där produkter för vilka det begärts exportbidrag lämnar gemenskapens tullområde.

2.3

Antalet och procentandelen av kontroller, uppdelade på kontroller beträffande utbyte och särskilda kontroller beträffande utbyte som avses i artiklarna 8 och 9, som utförts per utfartstullkontor eller det tullkontor till vilket kontrollexemplar T5 skickas där produkter för vilka det begärts exportbidrag lämnar gemenskapens tullområde.

2.4

Det antal kontrollexemplar T5 och likvärdiga dokument för vilka förseglingarna från avgången avlägsnats på annat sätt än under tullövervakning, för vilka förseglingar har brutits eller för vilka befrielse från kravet att försegla enligt artikel 357.4 i förordning (EEG) nr 2454/93 inte har beviljats.

2.5

Antalet kontroller beträffande utbyte enligt artikel 8 i denna förordning, som lett till att oegentligheter upptäckts, samt de ekonomiska konsekvenserna av de upptäckta oegentligheterna i de fall det värdet av bidragen uppgick till mer än 1 000 euro och, i tillämpliga fall, referensnumret för det meddelande som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 1848/2006.

Antalet särskilda kontroller beträffande utbyte enligt artikel 9 i denna förordning som lett till att oegentligheter upptäckts, samt de ekonomiska konsekvenserna av de upptäckta oegentligheterna i de fall det värdet av bidragen uppgick till mer än 1 000 euro och, i tillämpliga fall, referensnumret för det meddelande som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 1848/2006.

2.6

I tillämpliga fall: en uppdatering av det antal oegentligheter som enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1848/2006 meddelats kommissionen i de föregående årliga rapporterna.

2.7

Uppgifter om i vilken utsträckning utfartstullkontoren eller tullkontoren till vilka kontrollexemplar T5 skickas tillämpat artikel 15.5, och vilken information som de berörda utbetalande organen har lämnat.

3.   Rutiner för urval av sändningar som ska omfattas av fysiska kontroller

3.1

En beskrivning av rutinerna för urval av sändningar som ska omfattas av fysiska kontroller, kontroller beträffande utbyte och särskilda kontroller beträffande utbyte samt dessa rutiners effektivitet.

4.   Ändringar i systemet eller strategin för riskanalys

4.1

En beskrivning av alla ändringar i åtgärder som meddelats kommissionen i enlighet med artikel 11.3.

5.   Detaljerad information om system för urval och riskanalys

Informationen i punkterna 5.1–5.4 ska endast lämnas om ändringar har gjorts i jämförelse med den föregående rapporten.

Medlemsstaterna ska lämna informationen i punkt 5.5 för perioden under 2009 innan de skickar meddelandet om tillämpning av riskanalys enligt artikel 11.

5.1

En beskrivning av det generella systemet, om det finns ett sådant, för att registrera viktningskoefficienten för de risker som föreligger i samband med varje sändning.

5.2

Beskrivning av intervallerna för den periodiska utvärderingen och översynen av de bedömda riskerna.

5.3

Beskrivning av den övervakning och feedback som ska ge garantier för att riktade kontroller genomförs, eller för att tillfredsställande skäl registreras för att inte göra detta.

5.4

Om det inte har gjorts någon översyn av riskutvärderingen (se punkt 5.2) för de senaste rapportperioderna ska en förklaring ges till varför den befintliga utvärderingen fortfarande är det lämpligaste sättet att få garantier för effektiva fysiska kontroller.

5.5

Om riskanalys enligt artikel 11 inte tillämpas ska en förklaring ges till varför det befintliga kontrollsystemet fortfarande är det lämpligaste sättet att få garantier för effektiva fysiska kontroller.

6.   Samordning med förordning (EG) nr 485/2008

6.1

En beskrivning av de åtgärder enligt artikel 13.1 i denna förordning som har vidtagits för att förbättra samordningen med förordning (EG) nr 485/2008.

7.   Svårigheter med tillämpningen av denna förordning

7.1

En beskrivning av de svårigheter som uppstått vid tillämpningen av denna förordning och de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med dessa, eller förslag i den riktningen.

8.   Utvärdering av genomförda kontroller

8.1

En utvärdering av huruvida kontrollerna har genomförts på ett tillfredsställande sätt.

8.2

En rapport om huruvida det attesterande organ som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 885/2006 i sin senaste rapport enligt artikel 5.4 i den förordningen har yttrat sig angående genomförandet av fysiska kontroller eller kontroller beträffande utbyte, med angivande av var i rapporten detta finns (kapitel, sida etc.). Om rapporten innehåller rekommendationer om förbättringar av de fysiska kontrollerna eller kontrollerna beträffande utbyte ska en redogörelse ges för vilka åtgärder som har vidtagits i detta syfte.

8.3

De medlemsstater som ännu inte har vidtagit några åtgärder i enlighet med punkt 8.2 i samband med utarbetandet av den årliga rapporten ska lämna denna information senast den 31 juli det år då den årliga rapporten skickas in.

9.   Förslag till förbättringar

9.1

Om så anses lämpligt, förslag till förbättringar i tillämpningen av denna förordning eller i själva förordningen.


(1)  EUT L 355, 15.12.2006, s. 56.


BILAGA IX

Förordning (EEG) nr 386/90

Förordning (EG) nr 3122/94

Förordning (EG) nr 2090/2002

Den här förordningen

Artikel 1

 

Artikel 1.2

Artikel 1

 

 

Artiklarna 1.3, 5.1, 3 och 10.4

Artikel 2

Artikel 2

 

 

Artikel 3

Artikel 3.1 och 3.2

 

 

Artikel 4.1

 

 

Artikel 5.2

Artikel 4.2 och 4.3

Artikel 3.3

 

 

Artikel 5.1

 

 

Artiklarna 5.1 och 6 b

Artikel 5.2

Artikel 3.4

 

 

Artikel 5.3

 

 

Artikel 5.1

Artikel 5.4 och 5.5

Artikel 3.1 b och 3.2 första stycket

 

 

Artikel 6.1

Artikel 3.2 andra stycket

 

 

Artikel 6.2 a

Artikel 3.2 tredje stycket

 

 

Artikel 6.2 b

 

 

Artikel 5.3

Artikel 6.3

 

 

Artikel 6 a och c

Artikel 6.4

 

 

Artikel 2.1

Artikel 6.5

 

 

Artikel 2.2

Artikel 6.6

 

 

Artikel 2.3

Artikel 6.7

 

 

Artikel 10.2a

Artikel 7

Artikel 3a

 

Artikel 10.1 och 10.2

Artikel 8.1

 

 

Artikel 10.4

Artikel 8.2

 

 

Artikel 10.3

Artikel 8.3

 

 

Artikel 10.2a

Artikel 9.1

 

 

Artikel 10.4a

Artikel 9.2

 

 

Artikel 10.2

Artikel 10.1

 

 

Artikel 2.2

Artikel 10.2

 

 

Artikel 2.3

Artikel 10.3

Artikel 3.2

Artikel 1

Artikel 10.2

Artikel 11.1, 11.2 och 11.3

 

Artikel 2 (1)

 

 

Artikel 3.1

 

Artikel 11.4

 

Artikel 3.2

 

Artikel 11.5

Artikel 4

 

 

Artikel 12

 

Artikel 3.3

 

Artikel 13.1

Artikel 5

 

 

Artikel 13.2

 

 

Artikel 8.1

Artikel 14.1

 

 

Artikel 8.2

Artikel 14.2

 

 

Artikel 8.3

Artikel 15.1

 

 

Artiklarna 10.5 a och 10.5a andra stycket (2)

Artikel 15.2

 

 

Artikel 10.5a första stycket

Artikel 15.3

 

 

Artikel 10.6

Artikel 15.4

 

 

Artikel 10.7 första stycket

Artikel 15.5

 

 

Artikel 11

Artikel 16

 

 

Artikel 12

Artikel 17

 

 

 

Artikel 18

 

 

Bilaga I (3)

Bilaga I

 

Artikel 1

 

Bilaga II

 

 

Artikel 8.3 a

Bilaga III

 

 

Artikel 8.3 b

Bilaga IV

 

 

Bilaga Ia

Bilaga V

 

 

Bilaga Ib

Bilaga VI

 

 

Bilaga Ic

Bilaga VII

 

 

Bilaga III

Bilaga VIII

 

 

 

Bilaga IX


(1)  Tystnadsplikt omfattas av artikel 6 i förordning (EG) nr 450/2008.

(2)  Artikel 10.5a andra stycket omfattas av artikel 9.1 i förordning (EG) nr 885/2006.

(3)  Punkt 3 b omfattas av artikel 4 i förordning (EG) nr 485/2008.


18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/76


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1277/2008

av den 17 december 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1580/2007 när det gäller tröskelvolymerna för tilläggstullen för päron, citroner, äpplen och zucchini

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artikel 143 b jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2) införs bestämmelser om övervakning av importen av de produkter som förtecknas i bilaga XVII till förordningen. Denna övervakning ska ske i enlighet med artikel 308d i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (3).

(2)

I enlighet med artikel 5.4 i det jordbruksavtal (4) som slöts inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan, och på grundval av de senast tillgängliga uppgifterna för 2005, 2006 och 2007, bör en anpassning göras av tröskelvolymerna för tilläggstullen för päron, citroner, äpplen och zucchini.

(3)

Förordning (EG) nr 1580/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga XVII till förordning (EG) nr 1580/2007 ska ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.

(3)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

(4)  EGT L 336, 23.12.1994, s. 22.


BILAGA

”BILAGA XVII

TILLÄGGSIMPORTTULLAR: AVDELNING IV KAPITEL II AVSNITT 2

Utan att tillämpningen av reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen påverkas ska varuslaget endast anses som vägledande. Tillämpningsområdet för tilläggstullarna i denna bilaga avgörs genom KN-numrens omfattning vid den tidpunkt då den här förordningen antogs.

Löpnummer

KN-nr

Varuslag

Tillämpningsperiod

Tröskelvolymer

(ton)

78.0015

0702 00 00

Tomater

1 oktober till 31 maj

594 495

78.0020

1 juni till 30 september

108 775

78.0065

0707 00 05

Gurka

1 maj till 31 oktober

8 632

78.0075

1 november till 30 april

15 259

78.0085

0709 90 80

Kronärtskockor

1 november till 30 juni

16 421

78.0100

0709 90 70

Zucchini

1 januari till 31 december

65 893

78.0110

0805 10 20

Apelsiner

1 december till 31 maj

700 277

78.0120

0805 20 10

Klementiner

1 november till slutet av februari

385 569

78.0130

0805 20 30

0805 20 50

0805 20 70

0805 20 90

Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas); wilkings och hybrider som liknar citrusfrukter

1 november till slutet av februari

95 620

78.0155

0805 50 10

Citroner

1 juni till 31 december

335 735

78.0160

1 januari till 31 maj

64 586

78.0170

0806 10 10

Bordsdruvor

21 juli till 20 november

89 754

78.0175

0808 10 80

Äpplen

1 januari till 31 augusti

876 665

78.0180

1 september till 31 december

106 465

78.0220

0808 20 50

Päron

1 januari till 30 april

257 327

78.0235

1 juli till 31 december

37 316

78.0250

0809 10 00

Aprikoser

1 juni till 31 juli

4 199

78.0265

0809 20 95

Körsbär, andra än surkörsbär

21 maj till 10 augusti

151 059

78.0270

0809 30

ersikor, inbegripet nektariner

11 juni till 30 september

39 144

78.0280

0809 40 05

Plommon och sviskon

11 juni till 30 september

7 658”


18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/78


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1278/2008

av den 17 december 2008

om antagande av nödstödåtgärder för grisköttsmarknaden i form av stöd för privat lagring på Irland

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artiklarna 37, 43 a och d och 191, jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 37 i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs att när det genomsnittliga marknadspriset i gemenskapen på slaktkroppar av gris – fastställt efter de priser som noterats i varje medlemsstat på de representativa marknaderna i gemenskapen och som är vägda genom koefficienter som anger den relativa storleken på grisbeståndet i varje medlemsstat – är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset får kommissionen besluta att bevilja stöd för privat lagring.

(2)

Marknadspriserna har nu sjunkit under den aktuella nivån och med tanke på säsongsmässiga och cykliska förändringar kan situationen förväntas bestå.

(3)

Mot bakgrund av att det nyligen fastställts förhöjda PCB-nivåer i griskött med ursprung i Irland är situationen på den irländska marknaden för griskött extra allvarlig. Behöriga myndigheter har vidtagit olika åtgärder för att ta itu med situationen.

(4)

Djurfoder med för höga PCB-halter har levererats till grisfarmer på Irland. De drabbade grisfarmarna står för 7 % av den totala grisproduktionen på Irland. Eftersom det förorenade grisfodret utgör en mycket stor del av grisarnas foder har det lett till höga dioxinhalter i griskött från de drabbade gårdarna. Med tanke på svårigheterna att spåra griskött till gårdar och de höga dioxinhalter som påträffats i det drabbade grisköttet, beslöt de irländska myndigheterna att som en försiktighetsåtgärd återkalla allt griskött och alla grisköttsprodukter från marknaden.

(5)

Dessa åtgärder ger upphov till mycket svåra störningar av grisköttsmarknaden på Irland. Mot bakgrund av de exceptionella omständigheterna och de praktiska svårigheter som grisköttsmarknaden på Irland står inför, är det lämpligt att vidta gemenskapens nödåtgärder för marknadsstöd i form av beviljande av stöd för privat lagring på Irland för en begränsad period och för en begränsad kvantitet produkter.

(6)

Enligt artikel 31 i förordning (EG) nr 1234/2007 kan stöd för privat lagring beviljas för griskött och kommissionen ska fastställa stödet i förväg eller genom anbudsförfaranden.

(7)

Eftersom grisköttsmarknaden på Irland kräver en omedelbar praktisk lösning, är det lämpligaste alternativet att stödet för privat lagring beviljas i förväg.

(8)

I kommissionens förordning (EG) nr 826/2008 av den 20 augusti 2008 om allmänna bestämmelser för beviljande av stöd för privat lagring för vissa jordbruksprodukter (2) fastställs allmänna bestämmelser för genomförandet av stödordningen för privat lagring.

(9)

Enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 826/2008 ska ett förutfastställt stöd beviljas i enlighet med de närmare bestämmelser och villkor som anges i kapitel III i den förordningen.

(10)

Med tanke på de särskilda omständigheterna måste det finnas krav på att de produkter som ska lagras kommer från grisar som fötts upp på gårdar där det finns garantier för att de inte använt det drabbade fodret. Man måste också kunna bevisa att de berörda produkterna kommer från grisar som fötts upp och slaktats på Irland.

(11)

För att underlätta hanteringen av åtgärden, klassificeras grisköttsprodukterna efter likheter i fråga om lagringskostnaderna.

(12)

För att underlätta den administration och det kontrollarbete som följer av att avtal ingås bör det fastställas minsta tillåtna produktkvantiteter som varje sökande måste leverera.

(13)

En säkerhet bör fastställas så att lagerhållaren fullgör sina avtalsförpliktelser och att åtgärden får avsedd effekt på marknaden.

(14)

Export av grisköttsprodukter bidrar till att återupprätta balansen på marknaden. Därför bör bestämmelserna i artikel 28.3 i förordning (EG) nr 826/2008 tillämpas när lagringsperioden minskas om de produkter som utlagras är avsedda för export. Det bör fastställas dagliga belopp som ska användas för minskning av stödsumman i enlighet med den artikeln.

(15)

Vid tillämpningen av artikel 28.3 första stycket i förordning (EG) nr 826/2008 och av enhetlighets och tydlighetsskäl för verksamhetsutövarna, är det nödvändigt att uttrycka tvåmånadersperioden i den artikeln i dagar.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Stöd för privat lagring ska beviljas i fråga om grisköttsprodukter som uppfyller följande villkor:

a)

De kommer från grisar som fötts upp på Irland under minst de senaste två månaderna före slaktning.

b)

De är av sund och god marknadsmässig kvalitet och kommer från grisar som fötts upp på gårdar där man kan garantera att det inte använts foder med förhöjda PCB-nivåer.

2.   De produkter för vilka stöd kan beviljas och de relevanta beloppen förtecknas i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Gällande bestämmelser

Om inte annat anges i denna förordning, ska bestämmelserna i förordning (EG) nr 826/2008 tillämpas.

Artikel 3

Inlämning av ansökningar

1.   Från och med dagen för den här förordningens ikraftträdande, kan ansökningar om stöd för privat lagring av de grisköttsprodukter för vilka stöd kan beviljas i enlighet med artikel 1 lämnas in på Irland.

2.   Ansökningarna ska avse en lagringsperiod på 90, 120, 150 eller 180 dagar.

3.   Ansökningarna ska avse endast en av de produktkategorier som förtecknas i bilagan med angivande av relevant KN-nummer inom den kategorin.

4.   De irländska myndigheterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att bestämmelserna i artikel 1.1 följs.

Artikel 4

Minimikvantiteter

Följande minimikvantiteter gäller per ansökan:

a)

10 ton för benfria produkter.

b)

15 ton för övriga produkter.

Artikel 5

Säkerheter

Ansökningarna ska åtföljas av en säkerhet som motsvarar 20 % av de stödbelopp som anges i kolumnerna 3–6 i bilagan.

Artikel 6

Total kvantitet

Den totala kvantitet för vilket kontrakt kan ingås i enlighet med artikel 19 i förordning (EG) nr 826/2008 får vara högst 30 000 ton produktvikt.

Artikel 7

Utlagring av produkter avsedda för export

1.   Vid tillämpningen av artikel 28.3 första stycket i förordning (EG) nr 826/2008 ska en lagringsperiod på minst 60 dagar krävas.

2.   Vid tillämpningen av artikel 28.3 tredje stycket i förordning (EG) nr 826/2008 anges de dagliga beloppen i kolumn 7 i bilagan till den här förordningen.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 223, 21.8.2008, s. 3.


BILAGA

Produktkategori

Produkter för vilka stöd beviljas

Stödbelopp per antal månader som produkterna lagras

(euro per ton)

Avdrag

90 dagar

120 dagar

150 dagar

180 dagar

Per dag

1

2

3

4

5

6

7

Kategori 1

ex 0203 11 10

Halva slaktkroppar, utan framben, svans, njurar, mellangärde och ryggmärg (1)

278

315

352

389

1,24

Kategori 2

ex 0203 12 11

Skinka

337

379

421

463

1,41

ex 0203 12 19

Bog

ex 0203 19 11

Framända

ex 0203 19 13

Rygg, med eller utan nacke, separat nacke, rygg med eller utan nedre delen av bringan (2)  (3)

ex 0203 19 55

Skinka, bog, framändar, rygg med eller utan nacke, separat nacke, rygg med eller utan nedre delen av bringan, benfria (2)  (3)

Kategori 3

ex 0203 19 15

Sida, hel eller i rektangulära stycken

164

197

230

263

1,09

ex 0203 19 55

Sida, hel eller i rektangulära stycken, utan svål och revben

Kategori 4

ex 0203 19 55

Styckningsdelar motsvarande mittbit (middles), med eller utan svål eller späck, benfria (4)

255

290

325

360

1,17


(1)  Stöd kan också beviljas för halva slaktkroppar styckade enligt Wiltshire-metoden, dvs. utan huvud, kindback, käke, fot, svans, ister, njure, filé, bogblad, bröstben, kotpelare, bäckenben och mellangärde.

(2)  Rygg och nacke med eller utan svål, underliggande späck får dock inte överskrida 25 mm i tjocklek.

(3)  Avtalskvantiteten får omfatta alla kombinationer av angivna produkter.

(4)  Samma presentation som för produkter med KN-nummer 0210 19 20.


18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/82


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1279/2008

av den 17 december 2008

om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 inom ramen för den tullkvot för korv och vissa köttprodukter med ursprung i Schweiz som öppnades genom förordning (EG) nr 1399/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1399/2007 av den 28 november 2007 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för korv och vissa köttprodukter med ursprung i Schweiz (2), särskilt artikel 5.5, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1399/2007 öppnades en tullkvot för import av korv och vissa köttprodukter.

(2)

De ansökningar om importlicens som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 för delperioden 1 januari–31 mars 2009 avser kvantiteter som är mindre än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar om importlicens avseende tullkvoten med löpnummer 09.4180, i enlighet med förordning (EG) nr 1399/2007, och som ska läggas till kvantiteten för delperioden 1 april–30 juni 2009, uppgår till 469 000 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 18 december 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 311, 29.11.2007, s. 7.


18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/83


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1280/2008

av den 17 december 2008

om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 inom ramen för den tullkvot för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 1382/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1382/2007 av den 26 november 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 774/94 beträffande importordningen för griskött (2), särskilt artikel 5.6, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 1382/2007 öppnades en tullkvot för import av grisköttprodukter.

(2)

De ansökningar om importlicens som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 för delperioden 1 januari–31 mars 2009 avser kvantiteter som är mindre än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar om importlicens avseende tullkvoten med löpnummer 09.4046, i enlighet med förordning (EG) nr 1382/2007 och som ska läggas till kvantiteten för delperioden 1 april–30 juni 2009, uppgår till 1 365 000 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 18 december 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 309, 27.11.2007, s. 28.


18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/84


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1281/2008

av den 17 december 2008

om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 inom ramen för den tullkvot för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 812/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 812/2007 av den 11 juli 2007 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för griskött från Amerikas förenta stater (2), särskilt artikel 5.5, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 812/2007 öppnades tullkvoter för import av grisköttprodukter.

(2)

De ansökningar om importlicens som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 för delperioden 1 januari–31 mars 2009 avser kvantiteter som är mindre än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar om importlicens avseende tullkvoten med löpnummer 09.4170, i enlighet med förordning (EG) nr 812/2007, och som ska läggas till kvantiteten för delperioden 1 april–30 juni 2009, fastställs till 2 611 500 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 18 december 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 182, 12.7.2007, s. 7.


18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/85


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1282/2008

av den 17 december 2008

om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 inom ramen för den tullkvot för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 979/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 979/2007 av den 21 augusti 2007 om öppnande och förvaltning av en importtullkvot för griskött med ursprung i Kanada (2), särskilt artikel 5.5, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 979/2007 öppnades en tullkvot för import av grisköttprodukter.

(2)

De ansökningar om importlicens som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 för delperioden 1 januari–31 mars 2009 avser kvantiteter som är mindre än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar om importlicens avseende tullkvoten med löpnummer 09.4204, i enlighet med förordning (EG) nr 979/2007, och som ska läggas till kvantiteten för delperioden 1 april–30 juni 2009, uppgår till 3 468 000 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 18 december 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 217, 22.8.2007, s. 12.


18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/86


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1283/2008

av den 17 december 2008

om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 inom ramen för de tullkvoter för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 806/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (2), särskilt artikel 7.2,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 806/2007 av den 10 juli 2007 om öppnande och förvaltning av tullkvoter för griskött (3), särskilt artikel 5.6, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 806/2007 öppnades tullkvoter för import av grisköttprodukter.

(2)

De ansökningar om importlicenser som lämnades in under de första sju dagarna av december 2008 för delperioden 1 januari–31 mars 2009 avser, för vissa kvoter, en kvantitet som är mindre än den kvantitet som finns tillgänglig. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar om importlicens i enlighet med förordning (EG) nr 806/2007, och som ska läggas till kvantiteten för delperioden 1 april–30 juni 2009, fastställs i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 18 december 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.

(3)  EUT L 181, 11.7.2007, s. 3.


BILAGA

Grupp-nummer

Löp-nummer

Tilldelningskoefficient för ansökningar om importlicens som lämnats in för delperioden 1.1.2009-31.3.2009

(%)

Kvantiteter som inte omfattas av någon licensansökan och som ska överföras till delperioden 1.4.2009-30.6.2009

(kg produktvikt)

G2

09.4038

 (2)

9 643 903

G3

09.4039

 (1)

2 798 000

G4

09.4071

 (1)

2 251 500

G5

09.4072

 (1)

4 620 750

G6

09.4073

 (1)

11 300 250

G7

09.4074

 (1)

3 887 250


(1)  Ej tillämpligt. Ingen licensansökan har lämnats in till kommissionen.

(2)  Ej tillämpligt. Ansökningarna omfattar kvantiteter som understiger de tillgängliga kvantiteterna.


18.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/88


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1284/2008

av den 17 december 2008

om fastställande av tilldelningskoefficienten för utfärdande av importlicenser från och med den 8 till och med den 12 december 2008 för sockerprodukter inom ramen för tullkvoter och förmånsavtal

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 950/2006 av den 28 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 för import av produkter från sockersektorn inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal (2), särskilt artikel 5.3, och

av följande skäl:

(1)

Från och med den 8 till och med den 12 december 2008 lämnades det i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 950/2006 och/eller (EG) nr 508/2007 av den 7 maj 2007 om öppnande av tullkvoter för import till Bulgarien och Rumänien av rårörsocker för raffinering under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 (3) in ansökningar om importlicenser till de behöriga myndigheterna för en kvantitet som motsvarar eller överskrider den tillgängliga kvantiteten för löpnummer 09.4337 (juli-september 2009).

(2)

Kommissionen bör därför fastställa en tilldelningskoefficient så att licenser kan utfärdas i proportion till den tillgängliga kvantiteten och meddela medlemsstaterna att den gällande gränsen har uppnåtts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de ansökningar om importlicenser som lämnades in under perioden från och med den 8 till och med den 12 december 2008 i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 950/2006 och/eller artikel 3 i förordning (EG) nr 508/2007 ska licenser utfärdas inom ramen för de kvantiteter som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 1.

(3)  EUT L 122, 11.5.2007, s. 1.


BILAGA

Förmånssocker AVS–Indien

Kapitel IV i förordning (EG) nr 950/2006

Regleringsåret 2008/2009

Löpnummer

Land

% som ska beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 8.12.2008-12.12.2008

Gräns

09.4331

Barbados

100

 

09.4332

Belize

100

 

09.4333

Elfenbenskusten

100

 

09.4334

Kongo

100

 

09.4335

Fiji

100

 

09.4336

Guyana

100

 

09.4337

Indien

0

Uppnådd

09.4338

Jamaica

100

 

09.4339

Kenya

100

 

09.4340

Madagaskar

100

 

09.4341

Malawi

100

 

09.4342

Mauritius

100

 

09.4343

Moçambique

0

Uppnådd

09.4344

Saint Kitts och Nevis

 

09.4345

Surinam

 

09.4346

Swaziland

100

 

09.4347

Tanzania

100

 

09.4348

Trinidad och Tobago

100