1.   Gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar inom sektorn för nöt- och kalvkött ska tillämpas på slaktkroppar av vuxna nötkreatur.

2.   Trots bestämmelserna i del IV.2 i bilaga III till förordning (EG) nr 1234/2007 får medlemsstaterna besluta att den gemenskapsskala som avses i punkt 1 ska tillämpas på slaktkroppar av nötkreatur som vid slakt är 12 månader eller äldre.

3.   Vid tillämpningen av punkt A.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska slaktkroppar av okastrerade ungdjur av hankön som är yngre än två år (kategori A) och slaktkroppar av andra okastrerade handjur (kategori B) skiljas åt efter djurets ålder.

4.   Nötkreaturens ålder enligt punkterna 2 och 3 ska kontrolleras på grundval av uppgifterna i det system för identifiering och registrering av nötkreatur som inrättats i varje medlemsstat i enlighet med avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000.

1.   Den klassificering och identifiering som avses i punkt A.V i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska äga rum i slakteriet.

2.   Klassificering, identifiering och vägning av en slaktkropp ska äga rum senast en timme efter det att djuret har stuckits.

Om de automatiserade klassificeringsmetoder som avses i artikel 9 inte kan användas för klassificering av slaktkroppar, ska klassificering och identifiering av slaktkropparna äga rum på slaktdagen.

3.   Identifieringen av slaktkropparna ska ske genom märkning som anger kategori, konformations- och fettansättningsklass enligt punkterna A.II och A.III i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007.

Denna märkning ska utföras genom att slaktkroppen stämplas på utsidan med outplånlig och giftfri färg enligt en metod som godkänts av de behöriga myndigheterna. Bokstäverna och siffrorna ska vara minst 2 cm höga.

På bakkvartsparten ska märkningen göras på ländstycket i höjd med den fjärde ländkotan och på framkvartsparten på bringan cirka 10–30 cm från bröstbenets styckningskant. Medlemsstaterna får emellertid besluta att märkningen av kvartsparterna får göras på ett annat ställe, förutsatt att de underrättar kommissionen om detta i förväg.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.3 c i kommissionens förordning (EG) nr 1669/2006 (14) och punkt I.a i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 826/2008 (15) får medlemsstaterna tillåta att märkningen ersätts med etiketter om följande villkor är uppfyllda:

Om klassificeringen utförs med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder enligt artikel 11 är användningen av etiketter obligatorisk.

5.   De märken och etiketter som avses i punkterna 3 och 4 får inte avlägsnas innan kvartsparterna benas ur.

6.   Kategorin ska anges i enlighet med punkt A.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 och bestämmelserna i artikel 2.3 och 2.4 i den här förordningen.

Uppgifter om underklasser eller, i förekommande fall, uppdelningen av kategorier efter ålder ska anges med hjälp av andra symboler än de som används för klassificering.

7.   De skyldigheter i samband med identifieringen av slaktkroppar som anges i punkterna 3–6 gäller inte för godkända slakterier som själva benar ur alla slaktkroppar som de erhåller.

1.   Resultaten av den klassificering som utförts i enlighet med punkt A.V i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska skriftligen eller på elektronisk väg meddelas den fysiska eller juridiska person för vilken slakten utförs.

2.   Vid meddelande av klassificeringsresultaten ska fakturan, eller ett följedokument, som är adresserat till leverantören av djuret, eller i avsaknad av en sådan, till den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för slakten, innehålla följande uppgifter för varje slaktkropp:

3.   Medlemsstaterna får begära att det meddelande som avses i punkt 2 a inbegriper underklasser för konformation och fettansättning, om sådana uppgifter finns tillgängliga.

Uppgift om slaktkroppspresentation enligt punkt 2 c ska inte vara obligatorisk om endast en slaktkroppspresentation är tillåten enligt medlemsstatens lagstiftning.

1.   Medlemsstaterna får bevilja licenser för användning av automatiserade klassificeringsmetoder inom sina respektive territorier eller en del av dessa.

En förutsättning för detta är att de villkor och minimikrav för certifieringstest som fastställs i bilaga II del A är uppfyllda.

Minst två månader innan certifieringstestet inleds ska medlemsstaterna överlämna den information som avses i del B i bilaga II till kommissionen. Medlemsstaterna ska utse ett oberoende organ som ska analysera resultaten från certifieringstestet. Senast två månader efter det att certifieringstestet slutförts ska medlemsstaterna överlämna den information som anges i del C i bilaga II till kommissionen.

2.   Om en licens för automatiserad klassificering beviljats på grundval av ett certifieringstest under vilket mer än en slaktkroppspresentation användes, ska skillnaderna mellan de olika presentationerna inte leda till skillnader i klassificeringsresultaten.

3.   Efter att ha underrättat kommissionen får en medlemsstat bevilja en licens för användning av automatiserade klassificeringsmetoder inom sitt territorium eller en del av detta utan att anordna certifieringstest, under förutsättning att en sådan licens redan har beviljats för samma automatiserade klassificeringsmetod i en annan del av medlemsstaten i fråga eller i en annan medlemsstat, på grundval av ett certifieringstest vars urval av slaktkroppar med hänsyn till kategori, konformationsklass och fettansättning även kan anses vara representativt för vuxna nötkreatur som slaktas i den berörda medlemsstaten eller i en del av denna.

4.   Ändringar av de tekniska specifikationerna för de automatiserade klassificeringsmetoder som beviljats licens är tillåtna endast efter godkännande från de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten och under förutsättning att det finns belägg för att ändringarna leder till minst lika stor noggrannhet som den som uppnåddes under certifieringstestet.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla ändringar som de har godkänt.

1.   Inrättningar som utför klassificering med hjälp av automatiserade metoder ska

2.   Klassificering med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder ska vara giltig endast om

1.   Det arbete som utförs av de klassificerare som avses i artikel 8 samt klassificeringen och identifieringen av slaktkroppar i de inrättningar som omfattas av punkt A.V i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska oanmält kontrolleras på plats av ett organ som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna och slakterierna.

Kravet på att kontrollerna ska utföras av ett organ som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna ska dock inte gälla om den behöriga myndigheten själv utför dessa kontroller.

2.   Kontroller ska genomföras vid minst två tillfällen var tredje månad i samtliga godkända inrättningar som slaktar mer än 75 vuxna nötkreatur per vecka som årligt genomsnitt. Varje kontroll ska avse minst 40 slumpvis utvalda slaktkroppar.

I godkända inrättningar som slaktar högst 75 vuxna nötkreatur per vecka som årligt genomsnitt ska medlemsstaterna dock fastställa kontrollfrekvensen och det antal slaktkroppar som minst ska kontrolleras på grundval av en riskbedömning, varvid särskild hänsyn ska tas till antalet slaktade vuxna nötkreatur i de berörda slakterierna och resultaten av tidigare kontroller i dessa slakterier.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de åtgärder som de har vidtagit för att tillämpa bestämmelserna i andra stycket senast den 1 juli 2009 och därefter senast en månad efter varje eventuell ändring av de uppgifter som ska meddelas.

3.   Vid samtliga godkända inrättningar som utför klassificering med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder ska det var tredje månad genomföras minst sex kontroller under de första tolv månaderna efter det att den licens som avses i artikel 9.1 beviljades. Därefter ska kontroller ske vid minst två tillfällen var tredje månad i samtliga godkända inrättningar som utför klassificering med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder. Varje kontroll ska omfatta minst 40 slumpvis utvalda slaktkroppar. Vid kontrollerna ska särskilt följande verifieras:

4.   Om det organ som ansvarar för kontrollerna inte är underställt någon offentlig myndighet ska en offentlig myndighet minst en gång om året på samma villkor fysiskt övervaka de kontroller som avses i punkterna 2 och 3. Den offentliga myndigheten ska regelbundet underrättas om resultaten av kontrollorganets verksamhet.

1.   Rapporter om de kontroller som avses i artikel 11 ska utarbetas och förvaras av de nationella kontrollorganen. Dessa rapporter ska särskilt innehålla uppgifter om hur många slaktkroppar som kontrollerats och hur många av dessa som var felaktigt klassificerade eller identifierade. De ska även innehålla fullständiga uppgifter om vilken typ av slaktkroppspresentation som använts och, i tillämpliga fall, ange om den uppfyller kraven i gemenskapens regler.

2.   Om det vid de kontroller som avses i artikel 11 konstateras ett betydande antal felaktiga klassificeringar eller identifieringar som inte uppfyller bestämmelserna

1.   Det marknadspris som ska noteras med utgångspunkt i den gemenskapsskala för klassificering som avses i artikel 42.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007 ska vara det pris, exklusive mervärdesskatt, som betalas till leverantören för djuret vid leverans till slakteriet. Detta pris ska uttryckas per 100 kg slaktkropp som presenteras i enlighet med punkt 3 i den här artikeln, vägd och klassificerad på krok i slakteriet.

2.   Den vikt som ska beaktas ska vara slaktkroppens varma vikt senast en timme efter det att djuret har stuckits.

Slaktkroppens kalla vikt ska motsvara den varma vikten enligt första stycket minus 2 %.

3.   Slaktkroppen ska för fastställande av marknadspriserna presenteras med halsen avskuren enligt veterinära krav och utan att det yttre fettet tagits bort, och

4.   Vid tillämpningen av punkt A.V andra stycket i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 och genom undantag från punkt 3 i den här artikeln ska borttagandet av yttre fett endast omfatta delvist borttagande av yttre fett

5.   I de fall där slaktkroppens presentation vid vägning och klassificering på krok skiljer sig från den presentation som föreskrivs i punkt 3 ska slaktkroppens vikt justeras genom tillämpning av de korrigeringsfaktorer som anges i bilaga III för att anpassa den till referenspresentationen. I sådana fall ska priset per 100 kg slaktkropp justeras i enlighet med detta.

Om de justeringar som avses i första stycket är desamma för en medlemsstats hela territorium ska de beräknas på nationell basis. Om sådana justeringar skiljer sig åt från ett slakteri till ett annat ska de beräknas på individuell basis.

1.   Medlemsstaternas och gemenskapens notering av marknadspriser utifrån den gemenskapsskala för klassificering som avses i artikel 42.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007 ska genomföras varje vecka och ska avse följande klasser för konformation och fettansättningsgrad för de fem kategorier som anges i punkt A.II i bilaga V till den förordningen:

2.   Medlemsstaterna ska bestämma om deras territorium ska utgöra en enda region eller om det ska delas upp i mer än en region. Beslutet ska fattas på grundval av

Förenade kungariket ska emellertid omfatta minst två regioner, nämligen Storbritannien och Nordirland, vilka kan delas upp ytterligare på grundval av ovannämnda kriterier.

1.   Följande personer ska notera priser:

Medlemsstaten ska säkerställa att priserna noteras för minst

2.   De priser som noteras enligt punkt 1 ska vara de som gäller vuxna nötkreatur som slaktats under den gällande noteringsperioden, baserade på slaktkroppens kalla vikt enligt artikel 13.2 andra stycket.

I de fall ett slakteri slaktar vuxna nötkreatur som fötts upp av det eller å dess vägnar, ska det pris som noteras vara det genomsnittspris som betalas för slaktkroppar i motsvarande kategori och klass och som slaktats under samma vecka i det slakteriet.

De priser som noteras för varje klass som avses i artikel 14.1 ska ange genomsnittsvikten för de slaktkroppar de gäller, och huruvida dessa priser har korrigerats med hänsyn till alla faktorer som avses i artikel 13.

1.   De priser som noterats i enlighet med artikel 15 under perioden från måndag till söndag ska

Om en medlemsstat har inrättat en kommitté för att fastställa priserna inom en region, och medlemskapet i denna kommitté delas lika mellan köpare och säljare av vuxna nötkreatur och slaktkroppar av dessa, och ordföranden är tillsatt av den behöriga myndigheten, får medlemsstaten besluta att priserna och uppgifterna skickas direkt till kommitténs ordförande i den berörda regionen. Om medlemsstaten inte beslutar detta, ska den behöriga myndigheten skicka dem till kommitténs ordförande. Ordföranden ska säkerställa att prisernas ursprung inte kan härledas när de meddelas kommitténs medlemmar.

2.   De priser som ska rapporteras ska vara genomsnittspriset per klass.

3.   Ett slakteri eller en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 15.1 första stycket, vars tilläggsbetalningar till leverantörer av vuxna nötkreatur eller slaktkroppar av dessa inte har beaktats i de priser som inrapporterats, ska underrätta den behöriga myndigheten i sin medlemsstat om sin senast verkställda tilläggsbetalning och den period som denna gäller för. Därefter ska slakteriet eller personen meddela medlemsstaten beloppet för sådana tilläggsbetalningar varje gång en sådan betalning görs.

4.   Medlemsstatens behöriga myndighet ska fastställa de genomsnittliga regionala priserna för varje klass som avses i artikel 14.1 på grundval av de priser som inrapporteras till den enligt punkt 1 i denna artikel.

De kommittéer som avses i punkt 1 andra stycket i denna artikel ska fastställa de genomsnittliga regionala priserna för varje klass som avses i artikel 14.1 på grundval av de priser som rapporteras till dem enligt punkt 1 i denna artikel och ska rapportera dem till medlemsstatens behöriga myndighet.

5.   När det rör sig om schablonmässiga uppköp där slaktkropparna i en försändelse högst berör tre på varandra följande konformationsklasser och tre på varandra följande klasser för fettansättningsgrad i samma kategori, ska priset beaktas när priserna fastställs enligt punkt 4 för den konformationsklass där de flesta slaktdjur klassificeras eller, om de är jämt fördelade mellan klasserna, för den mellersta av dessa klasser, där sådana klasser existerar. I alla andra fall ska inte priset beaktas.

När schablonmässiga uppköp utgör mindre än 35 % av de totala slaktningarna av vuxna nötkreatur i medlemsstaten, kan den emellertid besluta att inte beakta priserna för sådana uppköp i beräkningarna enligt punkt 4.

6.   Den behöriga myndigheten ska sedan beräkna ett nationellt ursprungspris för varje klass genom att vikta de regionala priserna för att ta hänsyn till andelen slaktningar i den region till vilken dessa priser refererar för berörd kategori i förhållande till det samlade antalet slaktningar för den berörda kategorin i medlemsstaten.

7.   Den behöriga myndigheten ska korrigera det nationella ursprungspris per klass som avses i punkt 6

Den behöriga myndigheten ska, när den korrigerar enligt led c, dela de sammanlagda tilläggsbetalningar som gjorts i nötköttssektorn i den berörda medlemsstaten under det föregående räkenskapsåret med den sammanlagda årliga omsättningen i ton av vuxna nötkreatur för vilka priser har rapporterats.

8.   När den behöriga myndigheten i medlemsstaten anser att de priser som rapporteras till den

1.   I enlighet med artikel 36 ska medlemsstaterna meddela kommissionen de priser som beräknats i enlighet med artikel 16.4–16.7. De ska inte meddela dessa priser till någon annan myndighet innan de har meddelat dem till kommissionen.

2.   När priserna för ett betydande antal slaktdjur från en eller flera klasser enligt artikel 14.1, under exceptionella omständigheter eller med anledning av tillgången under säsongen, inte kan noteras i en medlemsstat eller region, får kommissionen använda de senast noterade priserna för den nämnda klassen eller de nämnda klasserna innan detta inträffar. Om en sådan situation pågår i mer än två på varandra följande veckor får kommissionen besluta att klassen eller klasserna i fråga tillfälligt ska avskaffas vid inrapporteringen av priser, och att en tillfällig omfördelning av viktningen eller viktningarna av dessa klasser ska ske.

1.   För en given kategori gäller följande:

2.   Det genomsnittliga gemenskapspriset för alla kategorier tillsammans ska vara det viktade genomsnittet av de genomsnittspris som avses i punkt 1 c. Denna viktning ska grundas på varje kategoris andel av de sammanlagda slaktningarna av vuxna nötkreatur inom gemenskapen.

1.   Den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av gris som avses i artikel 42.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska användas av samtliga slakterier för att klassificera alla slaktkroppar så att producenterna får en skälig ersättning grundad på vikten och kroppssammansättningen hos de grisar som de har levererat till slakterierna.

2.   Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att undanta följande slakterier från skyldigheten att använda gemenskapens skala:

De berörda medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sitt beslut enligt första stycket och ange det maximala antal slaktade djur som tillåts i vart och ett av de slakterier som undantagits från skyldigheten att använda gemenskapens skala.

1.   Slaktkroppar av gris ska klassificeras vid vägningen i enlighet med bestämmelserna i punkt B.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007.

Medlemsstaterna kan, i enlighet med förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, bemyndigas att tillåta klassificering före vägning av grisar som slaktas inom deras territorier.

2.   I enlighet med artikel 43 m iv i förordning (EG) nr 1234/2007 utesluter bestämmelserna i punkt B.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 och i punkt 1 i denna artikel inte användningen av andra bedömningskriterier utöver vikt och uppskattat innehåll av magert kött när det gäller grisar som slaktats inom en medlemsstats territorium.

3.   Omedelbart efter klassificering ska slaktkropparna märkas med den versal som motsvarar slaktkroppens klass, eller med ett procenttal som anger det uppskattade innehållet av magert kött, enligt punkt B.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007.

Bokstäverna eller siffrorna ska vara minst 2 cm höga. Vid märkningen får giftfri, outplånlig och värmebeständig färg användas, eller någon annan permanent märkningsmetod som godkänts i förväg av de behöriga nationella myndigheterna.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket får slaktkroppen märkas med upplysningar om kroppens vikt eller med andra användbara upplysningar.

Halva slaktkroppar ska märkas på svålen på bakläggen eller skinkan.

En etikett som satts fast på ett sådant sätt att den inte kan tas bort utan att skadas ska också vara en godtagbar form av märkning.

4.   Genom undantag från punkt 3 får medlemsstaterna besluta att slaktkroppar av gris inte behöver märkas om ett officiellt protokoll upprättas som för varje slaktkropp minst innefattar

Detta protokoll ska behållas i sex månader och ska samma dag som det upprättas bekräftas som ett originaldokument av en person som är anförtrodd denna kontrollfunktion.

För att få säljas ostyckade i en annan medlemsstat ska dock slaktkropparna märkas med den korrekta klassbeteckningen enligt punkt B.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007, eller i överensstämmelse med procentandelen magert kött.

5.   Fett, muskler eller andra vävnader får inte avlägsnas från slaktkroppen före vägning, klassificering och märkning, dock utan att det påverkar tillämpningen av punkt B.III i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007.

1.   Vid tillämpningen av artikel 42.1 b i förordning (EG) nr 1234/2007 ska slaktkroppsvikten avse vikten av den kalla slaktkroppen som ska presenteras på det sätt som anges i punkt B.III i bilaga V till den förordningen.

2.   Slaktkroppen ska vägas så snart som möjligt efter slakt och inte senare än 45 minuter efter det att grisen har stuckits.

Den kalla slaktvikten ska motsvara den varma vikten enligt första stycket minus 2 %.

Om det i ett visst slakteri generellt inte går att hålla 45-minutersgränsen mellan stickning och vägning får den behöriga myndigheten i medlemsstaten tillåta att denna tidsperiod förlängs under förutsättning att det avdrag på 2 % som anges i andra stycket minskas med 0,1 procentenheter för varje ytterligare kvart eller del därav som har förflutit.

3.   Genom undantag från punkterna 1 och 2 får vikten på den kalla slaktkroppen beräknas genom ett avdrag i absolut vikt efter en förutbestämd avdragsskala som fastställts av medlemsstaterna på grundval av egenskaperna hos deras grisbestånd och som anmälts till kommissionen. Tillämpningen av sådana skalor ska godkännas enligt förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, om avdragen för individuella viktklasser så långt det är möjligt motsvarar avdragen enligt punkterna 1 och 2.

1.   Vid tillämpningen av punkt B.IV i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska innehållet av magert kött i en slaktkropp av gris utgöras av förhållandet mellan

Den totala vikten av de röda tvärstrimmiga musklerna fastställs antingen genom fullständig eller delvis dissekering av slaktkroppen eller genom en kombination av fullständig och delvis dissekering med hjälp av en snabb nationell beräkningsmetod för bedömning av slaktkroppar som grundar sig på statistiskt beprövade metoder som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Den dissekering som avses i andra stycket får även ersättas av en bedömning av procentandelen magert kött med hjälp av fullständig dissekering med en datortomograf, förutsatt att tillfredsställande komparativa dissektionsresultat erhålls.

2.   Den statistiska standardmetod för att bedöma procentandelen magert kött hos slaktkroppar av gris som ska godkännas som klassificeringsmetod enligt punkt B.IV i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska vara den vanliga minstakvadratmetoden, en lågrangsmetod eller en annan statistiskt beprövad metod.

Metoden ska baseras på ett representativt urval från den nationella eller regionala grisköttsproduktionen bestående av minst 120 slaktkroppar vars innehåll av magert kött har fastställts i enlighet med den dissekeringsmetod som föreskrivs i bilaga IV till denna förordning. Om flera olika urvalsmetoder används ska referensvärdet mätas på åtminstone 50 slaktkroppar och noggrannheten ska vara minst den som erhålls vid användning av den statistiska standardmetoden på 120 slaktkroppar med användning av metoden i bilaga IV.

3.   Klassificeringsmetoderna får godkännas endast om kvadratroten ur medelkvadratavvikelsen för prediktionen (RMSEP), beräknad med fullständig korsvalidering eller med en testsetvalidering av ett representativt urval på minst 60 slaktkroppar, är mindre än 2,5. Dessutom ska outliers (extrema slaktkroppar) ingå i beräkningen av RMSEP.

4.   Medlemsstaterna ska i ett protokoll underrätta kommissionen om vilka klassificeringsmetoder de vill ha godkända för tillämpning inom sitt territorium, beskriva dissekeringsproven och ange vilka principer dessa metoder bygger på och vilka ekvationer som används för att beräkna procentandelen magert kött. Protokollet ska bestå av två delar och innehålla de uppgifter som anges i bilaga V. Del 1 av protokollet ska lämnas in till kommissionen innan dissekeringsproven inleds.

Tillämpningen av klassificeringsmetoder inom en medlemsstats territorium ska godkännas enligt förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 på grundval av protokollet.

5.   Tillämpningen av klassificeringsmetoder ska på alla punkter följa beskrivningen i det gemenskapsbeslut där de godkänns.

1.   Klassificering, vägning och märkning av slaktkroppar av gris i de inrättningar som avses i artikel 20 ska oanmält kontrolleras på plats av ett organ som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna och slakterierna.

Kravet på att kontrollerna ska utföras av ett organ som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna ska dock inte gälla om den behöriga myndigheten själv utför dessa kontroller.

2.   Kontroller ska genomföras vid minst två tillfällen var tredje månad i samtliga godkända inrättningar som slaktar 200 grisar eller mer per vecka som årligt genomsnitt.

I godkända inrättningar som slaktar mindre än 200 grisar per vecka som årligt genomsnitt ska medlemsstaterna dock fastställa frekvensen för kontrollerna.

3.   Vid tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna

4.   Om det organ som ansvarar för kontrollerna inte är underställt någon offentlig myndighet ska en offentlig myndighet minst en gång om året på samma villkor fysiskt övervaka de kontroller som avses i punkterna 1 och 2. Den offentliga myndigheten ska regelbundet underrättas om resultaten av kontrollorganets verksamhet.

1.   Marknadspriset för slaktkroppar av gris i en medlemsstat ska vara lika med genomsnittet av noteringarna för slaktkroppar av gris på representativa marknader eller prisnoteringsorter i den medlemsstaten.

2.   Det pris som avses i punkt 1 ska bestämmas utifrån noteringar för slaktkroppar som väger

Valet av viktkategorier och eventuell vägning ska överlåtas åt den berörda medlemsstaten som ska underrätta kommissionen om detta.

3.   Medlemsstaterna ska meddela kommissionen de representativa marknader och prisnoteringsorter som avses i punkt 1 senast den 1 juli 2009 och därefter senast en månad efter varje eventuell ändring av dessa uppgifter.

Kommissionen ska vidarebefordra de upplysningar som avses i första stycket till övriga medlemsstater.

1.   Det genomsnittliga marknadspriset i gemenskapen för slaktkroppar av gris enligt artiklarna 17 och 37 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska bestämmas på grundval av de priser vid leveransen till slakteriet, exklusive mervärdesskatt, som betalas till leverantörerna av levande grisar.

2.   De priser som fastställs enligt punkt 1 ska inkludera värdet av obearbetade ätliga och icke ätliga slaktbiprodukter och ska gälla för 100 kg kall slaktkropp av gris som

3.   Det marknadspris i gemenskapen som avses i punkt 1 ska beräknas genom att de priser som noterats i varje medlemsstat viktas med hjälp av koefficienter som anger den relativa storleken på grispopulationen i varje medlemsstat.

Koefficienterna enligt första stycket ska bestämmas utifrån den uppskattning av grispopulationen som görs i början av december varje år i enlighet med rådets direktiv 93/23/EEG (16).

1.   I enlighet med artikel 36 ska medlemsstaterna meddela kommissionen följande:

2.   Om kommissionen saknar en eller flera prisnoteringar ska den senaste tillgängliga prisnoteringen användas. Om en eller flera prisnoteringar saknas för tredje veckan i följd, ska kommissionen bortse från den eller de prisnoteringarna.

3.   På begäran av kommissionen ska medlemsstaterna tillhandahålla följande uppgifter (om dessa finns tillgängliga) om produkter som omfattas av del XVII i bilaga I till förordning (EG) nr 1234/2007:

1.   Vid tillämpning av kriterierna i punkt C.III.2 i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska bestämmelserna i bilaga VI till den här förordningen gälla.

2.   Köttets färg, enligt bilaga VI, ska fastställas på sidan bredvid rectus abdominis med hjälp av ett standardfärgkort.

1.   Den klassificering och identifiering som avses i punkterna C.III och C.V i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska äga rum i slakteriet.

2.   Klassificering, identifiering och vägning av en slaktkropp ska äga rum senast en timme efter det att djuret har stuckits.

3.   Den identifiering av slaktkroppar eller halva slaktkroppar som klassificerats enligt den skala som avses i artikel 42.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 i deltagande inrättningar ska utföras genom en märkning som anger kategori samt konformations- och fettansättningsklass.

Denna märkning ska utföras genom stämpling med outplånlig och giftfri färg enligt en metod som godkänts av de behöriga nationella myndigheterna.

Kategorierna ska betecknas enligt följande:

4.   Medlemsstaterna får tillåta att märkningen i stället utförs med hjälp av en fast anbringad etikett som inte kan ändras.

1.   Det arbete som utförs av den klassificeringspersonal som avses i artikel 31 samt klassificering och identifiering av slaktkropparna i de deltagande inrättningarna ska oanmält kontrolleras på plats av ett organ som utsetts av medlemsstaten och som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna och de deltagande inrättningarna.

Kravet på att kontrollerna ska utföras av ett organ som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna ska dock inte gälla om den behöriga myndigheten själv utför dessa kontroller.

Om det organ som ansvarar för kontrollerna inte är underställt någon offentlig myndighet ska en offentlig myndighet minst en gång om året på samma villkor fysiskt övervaka de kontroller som avses i första stycket. Den offentliga myndigheten ska regelbundet underrättas om resultaten av kontrollorganets verksamhet.

2.   Dessa kontroller ska genomföras minst en gång var tredje månad i samtliga deltagande inrättningar som utför klassificering och slaktar minst 80 får per vecka som årligt genomsnitt. Varje kontroll ska avse minst 40 slumpvis utvalda slaktkroppar.

I deltagande inrättningar som slaktar mindre än 80 får per vecka som årligt genomsnitt ska medlemsstaterna dock fastställa kontrollfrekvensen och det antal slaktkroppar som minst ska kontrolleras på grundval av en riskbedömning, varvid särskild hänsyn ska tas till antalet slaktade får i de berörda slakterierna och resultaten av tidigare kontroller i dessa slakterier.

1.   Det marknadspris som ska noteras med utgångspunkt i gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av får och som avses i artikel 42.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007, ska vara det pris, exklusive mervärdesskatt, som betalas till leverantören av lamm med ursprung i gemenskapen vid leveransen till slakteriet. Detta pris ska uttryckas per 100 kg slaktkropp i enlighet med den referenspresentation som avses i punkt C.IV i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007, vägd och klassificerad på krok i slakteriet.

2.   Som vikt ska räknas den varma slaktkroppens vikt korrigerad med viktförlusten under avkylningen. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de korrigeringsfaktorer som används.

3.   Om slaktkroppens presentation efter vägning och klassificering på krok avviker från referenspresentationen ska medlemsstaterna anpassa slaktkroppens vikt med hjälp av de korrigeringsfaktorer som avses i punkt C.IV andra stycket i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de korrigeringsfaktorer som används.

1.   Medlemsstater vars fårköttsproduktion överstiger 200 ton per år ska överlämna en konfidentiell förteckning till kommissionen över de slakterier eller övriga inrättningar som deltar i fastställandet av priser enligt gemenskapsskalan (nedan kallade deltagande inrättningar), med uppgift om deras ungefärliga årskapacitet.

2.   I enlighet med artikel 36 ska de medlemsstater som avses i punkt 1 meddela kommissionen genomsnittspriset för samtliga deltagande inrättningar för varje kvalitet av lamm som noteras inom ramen för gemenskapens skala samt om motsvarande kvantiteter. Om en kvalitet utgör mindre än 1 % av den totala kvantiteten behöver priset dock inte rapporteras. Medlemsstaterna ska även underrätta kommissionen om genomsnittspriset i förhållande till vikten för alla klassificerade slaktkroppar av lamm för varje skala som används för prisrapportering.

Medlemsstaterna har dock rätt att underuppdela det rapporterade priset efter vikt för var och en av de klasser för konformation och fettansättningsgrad som avses i punkt C.III.1 i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007. Med begreppet kvalitet avses en kombination av konformations- och fettansättningsklasserna.

1.   Medlemsstaterna ska senast kl. 12.00 (lokal tid Bryssel) varje onsdag meddela kommissionen de marknadspriser eller noteringar som avses i artiklarna 17.1, 27.1 och 34.2 i den här förordningen.

Priserna eller noteringarna ska avse den period från måndag till söndag som föregår den vecka då uppgifterna lämnas.

De priser eller noteringar som rapporteras ska uttryckas i euro eller, i tillämpliga fall, i nationell valuta.

2.   De meddelanden som avses i punkt 1 ska förmedlas på elektronisk väg på det formulär som kommissionen ställer till medlemsstaternas förfogande.

1.   De viktningskoefficienter som avses i artiklarna 18, 26.3 och 35 i den här förordningen ska ses över regelbundet för att ta hänsyn till utvecklingstendenser på nationell nivå och på gemenskapsnivå.

2.   Vid varje översyn enligt punkt 1 ska kommissionen meddela medlemsstaterna de reviderade viktningskoefficienterna.

1.   Den inspektionskommitté från gemenskapen som föreskrivs i artikel 42.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, nedan kallad kommittén, ska ansvara för genomförandet av kontrollerna på plats i fråga om

2.   Kommittén ska som mest bestå av

Medlemsstaterna ska utse experter på grundval av deras oberoende och duglighet, i synnerhet i fråga om klassificering av slaktkroppar och notering av marknadspriser och den särskilda karaktären av det arbete som ska utföras.

Experterna får under inga omständigheter för privata ändamål använda eller lämna ut information som de erhållit i samband med arbetet inom kommittén.

3.   Inspektioner ska ske vid slakterier, köttmarknader, interventionsorter, prisnoteringsorter och regionala och centrala organ som ansvarar för genomförandet av bestämmelserna i punkt 1.

4.   Inspektionerna ska genomföras regelbundet i medlemsstaterna, med en frekvens som får variera med hänsyn till bland annat den relativa betydelsen av nöt- och fårköttsproduktionen i de besökta medlemsstaterna eller till problemen med att tillämpa klassificeringsskalorna.

Programmet för inspektionerna ska utarbetas av kommissionen efter samråd med medlemsstaterna. Representanter för den medlemsstat som besöks får delta i inspektionerna.

Medlemsstaterna ska organisera de inspektioner som ska genomföras på deras territorium i enlighet med kommissionens önskemål. Medlemsstaten ska därför 30 dagar före besöket översända ett detaljerat program för de föreslagna inspektionerna till kommissionen, som får begära ändringar i programmet.

Kommissionen ska så tidigt som möjligt före varje besök underrätta medlemsstaterna om programmet och dess genomförande.

5.   Efter avslutad inspektion ska kommitténs medlemmar och representanterna för den besökta medlemsstaten mötas för att gå igenom resultaten. Kommitténs medlemmar ska sedan dra slutsatser av inspektionen när det gäller de punkter som avses i punkt 1.

Kommitténs ordförande ska sammanställa en rapport om utförda inspektioner och de slutsatser som avses i första stycket. Rapporten ska snarast möjligt tillställas den inspekterade medlemsstaten och därefter övriga medlemsstater.

Om den rapport som avses i andra stycket påpekar brister inom de olika verksamhetsområden som kontrollerats eller innehåller rekommendationer som syftar till förbättringar, ska medlemsstaterna, senast tre månader efter det att rapporten överlämnats, underrätta kommissionen om alla förändringar som planeras eller som har genomförts.

6.   Kostnader för resor och uppehälle för kommitténs medlemmar ska betalas av kommissionen enligt reglerna om ersättning av kostnader för resor och uppehälle för personer utan anknytning till kommissionen vilka anlitas som experter.

1.   Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder de anser nödvändiga

2.   Medlemsstaterna ska snarast möjligt underrätta kommissionen om de åtgärder som avses i punkt 1.

1.   Flyttningar av vattenlevande prydnadsdjur ska anmälas via det datoriserade system som avses i artikel 20.1 i direktiv 90/425/EEG (Traces) om djuren

2.   Vattenlevande prydnadsdjur som hålls i slutna anläggningar för prydnadsdjur får inte sättas ut i öppna anläggningar för prydnadsdjur, återutläggningsområden, put and take-vatten, områden för blötdjursodling eller i naturen utan den behöriga myndighetens tillstånd.

Den behöriga myndigheten får endast bevilja sådant tillstånd om utsättningen inte äventyrar hälsostatusen hos de vattenlevande djuren på utsättningsplatsen och den ska se till att lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas.

1.   Sändningar av djur och produkter från vattenbruk som är avsedda för vidarebearbetning innan de används som livsmedel ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i del B i bilaga II och anvisningarna i bilaga V om de

2.   Punkt 1 ska inte tillämpas på

1.   Sändningar av djur och produkter från vattenbruk som lämnar medlemsstater, zoner och delområden som är föremål för de sjukdomsbekämpningsåtgärder som fastställs i avsnitten 3–6 i kapitel V i direktiv 2006/88/EG men för vilka den behöriga myndigheten har beviljat undantag från dessa bekämpningsåtgärder, ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i

2.   Sändningar av vattenbruksdjur som är avsedda för odling, återutläggningsområden, put and take-vatten, öppna anläggningar för prydnadsdjur eller utsättning ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i del A i bilaga II och anvisningarna i bilaga V om de

3.   Sändningar av djur och produkter från vattenbruk som är avsedda för vidarebearbetning, reningsanläggningar, leveransanläggningar eller liknande företag före användning som livsmedel ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i del B i bilaga II och anvisningarna i bilaga V om de

4.   Denna artikel ska inte tillämpas på

1.   Vattenbruksdjur som är avsedda för odling, återutläggningsområden, put and take-vatten och öppna anläggningar för prydnadsdjur får endast importeras till gemenskapen från tredjeländer och områden, zoner eller delområden i tredjeländer som förtecknas i bilaga III.

2.   Sändningar av de vattenbruksdjur som avses i punkt 1 ska

1.   Prydnadsfisk av arter som är mottagliga för en eller flera av de sjukdomar som förtecknas i del II i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG och som är avsedd för slutna anläggningar för prydnadsdjur får endast importeras till gemenskapen från tredjeländer och områden, zoner eller delområden i tredjeländer som förtecknas i bilaga III till denna förordning.

2.   Prydnadsfisk av arter som inte är mottagliga för någon av de sjukdomar som förtecknas i del II i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG samt blötdjur och kräftdjur för akvarier som är avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur får endast importeras till gemenskapen från tredjeländer eller områden i tredjeländer som är medlemmar av Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE).

3.   Sändningar av de djur som avses i punkterna 1 och 2 ska

1.   Djur och produkter från vattenbruk som är avsedda att användas som livsmedel får endast importeras till gemenskapen från tredjeländer och områden, zoner eller delområden i tredjeländer som uppförts på en förteckning som har upprättats enligt artikel 11.1 i förordning (EG) nr 854/2004.

2.   Sändningar av de djur och produkter som avses i punkt 1 ska

3.   Denna artikel ska inte gälla om vattenbruksdjuren är avsedda för återutläggningsområden eller nedsänkning i gemenskapens vatten; i detta fall ska i stället artikel 10 gälla.

1.   Vattenbruksdjur för import till gemenskapen får inte transporteras under förhållanden som kan påverka deras hälsostatus. De får i synnerhet inte transporteras i samma vatten eller samma transportlåda som vattenlevande djur med lägre hälsostatus eller som inte är avsedda för import till gemenskapen.

2.   Under transporten till gemenskapen får vattenbruksdjuren inte lastas ur sin transportlåda och det vatten som de transporteras i får inte bytas i ett tredjeland som inte är godkänt för import av sådana djur till gemenskapen eller som har lägre hälsostatus än bestämmelseorten.

3.   Om sändningar av vattenbruksdjur transporteras till sjöss till gemenskapens gräns ska ett tillägg för sjötransport av levande vattenbruksdjur som utfärdats i enlighet med förlagan i del D i bilaga IV bifogas det relevanta djurhälsointyget.

1.   Djur och produkter från vattenbruk som importeras till gemenskapen och som är avsedda att användas som livsmedel ska hanteras så att förorening av naturliga vatten i gemenskapen undviks.

2.   Vattenbruksdjur som importeras till gemenskapen får inte släppas ut i naturen i gemenskapen utan tillstånd från den behöriga myndigheten på bestämmelseorten.

Den behöriga myndigheten får endast bevilja tillstånd om utsättningen inte äventyrar hälsostatusen hos de vattenlevande djuren på utsättningsplatsen och den ska se till att lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas.

3.   Transportvattnet från importerade sändningar av djur och produkter från vattenbruk ska hanteras så att förorening av naturliga vatten i gemenskapen undviks.

1.   Genom undantag från artikel 16 ska det vara tillåtet att på landsväg eller järnväg mellan de gränskontrollstationer i Lettland, Litauen och Polen som förtecknas i bilagan till kommissionens beslut 2001/881/EG transitera sändningar som kommer från och är destinerade till Ryssland direkt eller via ett annat tredjeland, om följande villkor uppfylls:

2.   Sändningarna i punkt 1 får inte lastas av eller lagras i gemenskapen på det sätt som avses i artikel 12.4 eller artikel 13 i direktiv 97/78/EG.

3.   Den behöriga myndigheten ska göra regelbundna kontroller för att se till att antalet sändningar enligt punkt 1 och motsvarande mängd produkter som lämnar gemenskapen motsvarar det antal och den mängd som förs in i gemenskapen.

1.   Under en övergångsperiod till och med den 30 juni 2009 får de vattenlevande prydnadsdjur som avses i artikel 4.1 släppas ut på marknaden utan att detta anmäls via det datoriserade system som föreskrivs i artikel 20.1 i direktiv 90/425/EEG (Traces) om de når sin bestämmelseort före detta datum.

2.   Under en övergångsperiod till och med den 30 juni 2009 får sändningar av djur och produkter från vattenbruk som åtföljs av ett flyttningsdokument eller ett djurhälsointyg i enlighet med bilaga E till direktiv 91/67/EEG eller besluten 1999/567/EG och 2003/390/EG släppas ut på marknaden om de når sin bestämmelseort före detta datum.

3.   Under en övergångsperiod till och med den 30 juni 2009 får följande sändningar av djur och produkter från vattenbruk importeras till eller transiteras genom gemenskapen:

Artikel 14.3 gäller under denna period inte de sändningar som avses i a och b.

4.   Under en övergångsperiod till och med den 31 december 2009 får medlemsstaterna tillåta import av djur och produkter från vattenbruk avsedda att användas som livsmedel från tredjeländer och områden, zoner eller delområden i tredjeländer som förtecknas i bilagorna I och II till förordning (EG) nr 2076/2005.

5.   Under en övergångsperiod till och med den 31 december 2010 får medlemsstaterna tillåta import av vattenlevande prydnadsdjur av arter som är mottagliga för epizootiskt ulcerativt syndrom (EUS) och som endast är avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur från tredjeländer eller områden i tredjeländer som är medlemmar av Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE).

Under denna övergångsperiod gäller inte kraven avseende EUS i del II.2 i djurhälsointyget i del B i bilaga IV för vattenlevande prydnadsdjur som endast är avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur.