|
ISSN 1725-2628 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 337 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
femtioförsta årgången |
|
|
|
II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt |
|
|
|
|
BESLUT |
|
|
|
|
Rådet |
|
|
|
|
2008/945/EG, Euratom |
|
|
|
* |
Rådets beslut av den 8 december 2008 om ändring av rådets arbetsordning |
|
|
|
|
Kommissionen |
|
|
|
|
2008/946/EG |
|
|
|
* |
Kommissionens beslut av den 12 december 2008 om tillämpning av rådets direktiv 2006/88/EG när det gäller krav på karantän av vattenbruksdjur [delgivet med nr K(2008) 7905] ( 1 ) |
|
|
|
III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen |
|
|
|
|
RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN |
|
|
|
* |
|
|
|
||
|
|
* |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras
FÖRORDNINGAR
|
16.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 337/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1248/2008
av den 15 december 2008
om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och
av följande skäl:
I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 16 december 2008.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 15 december 2008.
På kommissionens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
BILAGA
Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
|
(EUR/100 kg) |
||
|
KN-nr |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonvärde vid import |
|
0702 00 00 |
MA |
82,0 |
|
TR |
101,7 |
|
|
ZZ |
91,9 |
|
|
0707 00 05 |
JO |
167,2 |
|
MA |
56,0 |
|
|
TR |
103,0 |
|
|
ZZ |
108,7 |
|
|
0709 90 70 |
MA |
106,6 |
|
TR |
137,6 |
|
|
ZZ |
122,1 |
|
|
0805 10 20 |
AR |
18,1 |
|
BR |
44,6 |
|
|
CL |
52,1 |
|
|
MA |
76,3 |
|
|
TR |
81,3 |
|
|
ZA |
43,4 |
|
|
ZZ |
52,6 |
|
|
0805 20 10 |
MA |
71,9 |
|
TR |
72,0 |
|
|
ZZ |
72,0 |
|
|
0805 20 30 , 0805 20 50 , 0805 20 70 , 0805 20 90 |
CN |
49,8 |
|
HR |
54,2 |
|
|
IL |
75,7 |
|
|
TR |
55,0 |
|
|
ZZ |
58,7 |
|
|
0805 50 10 |
MA |
64,0 |
|
TR |
55,3 |
|
|
ZZ |
59,7 |
|
|
0808 10 80 |
CA |
82,7 |
|
CN |
81,3 |
|
|
MK |
34,6 |
|
|
US |
109,3 |
|
|
ZZ |
77,0 |
|
|
0808 20 50 |
CN |
41,0 |
|
TR |
104,0 |
|
|
US |
108,6 |
|
|
ZZ |
84,5 |
|
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ” ZZ ” betecknar ”övrigt ursprung”.
|
16.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 337/3 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1249/2008
av den 10 december 2008
om tillämpningsföreskrifter för gemenskapens skalor för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och rapporteringen av priser på dessa
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artikel 43 m jämförd med artikel 4, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt artikel 204.2 h i förordning (EG) nr 1234/2007 ska nämnda förordning, när det gäller gemenskapens skalor för klassificering av slaktkroppar, tillämpas från och med den 1 januari 2009. Det bör därför antas närmare bestämmelser för tillämpningen av nämnda gemenskapsskalor och medlemsstaternas rapportering av priser som grundar sig på dessa, och dessa bestämmelser bör tillämpas från och med den 1 januari 2009. |
|
(2) |
Regler om tillämpningen av gemenskapens skalor för klassificering av slaktkroppar har hittills fastställts i flera olika rättsakter, däribland i kommissionens förordningar (EEG) nr 563/82 av den 10 mars 1982 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 1208/81 vad gäller noteringen av marknadspriser för fullvuxna nötkreatur med utgångspunkt i gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar (2), (EEG) nr 2967/85 av den 24 oktober 1985 om tillämpningsföreskrifter för gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av gris (3), (EEG) nr 344/91 av den 13 februari 1991 om närmare tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1186/90 om utökning av omfattningen av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av vuxna nötkreatur (4), (EG) nr 295/96 av den 16 februari 1996 med närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1892/87 vad gäller notering av marknadspriserna för vuxna nötkreatur utifrån gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar (5), (EG) nr 103/2006 av den 20 januari 2006 om ytterligare tillämpningsföreskrifter för gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av vuxna kreatur (6), (EG) nr 908/2006 av den 20 juni 2006 om fastställande av förteckningen över representativa marknader för griskött inom gemenskapen (7), (EG) nr 1128/2006 av den 24 juli 2006 om det försäljningsled som genomsnittspriserna för slaktkroppar av gris avser (8), (EG) nr 1319/2006 av den 5 september 2006 om utbyte av viss information om griskött mellan medlemsstaterna och kommissionen (9), (EG) nr 710/2008 av den 24 juli 2008 om fastställande av viktningskoefficienterna för regleringsåret 2008/09 för att beräkna gemenskapens marknadspriser för slaktkroppar av gris (10), (EG) nr 22/2008 av den 11 januari 2008 om närmare bestämmelser för gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av får (11) samt i kommissionens beslut 83/471/EEG av den 7 september 1983 om Gemenskapens kontrollkommitté för tillämpningen av klassificeringsskalan för slaktkroppar av vuxna nötkreatur (12). För att skapa klarhet och överskådlighet bör dessa förordningar och detta beslut ersättas av en enda rättsakt. |
|
(3) |
I artikel 42.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 föreskrivs det att gemenskapens skalor för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur och grisar ska tillämpas i enlighet med vissa bestämmelser i bilaga V till samma förordning, och att medlemsstaterna dessutom får tillämpa en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av får. |
|
(4) |
Enligt artikel 42.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007 ska gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar inom sektorn för nöt- och kalvkött tillämpas på slaktkroppar av vuxna nötkreatur. I punkt IV.2 i bilaga III till samma förordning definieras vuxna nötkreatur på grundval av djurets levande vikt. Trots denna definition och för att säkerställa en enhetlig tillämpning bör medlemsstaterna kunna göra tillämpningen av gemenskapsskalan obligatorisk för slaktkroppar av nötkreatur från och med en viss ålder som ska fastställas på grundval av det system för identifiering och registrering som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter (13). Identifierings- och registreringssystemet bör även användas för indelning av slaktkropparna i kategori A och B enligt punkt A.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007. |
|
(5) |
För att säkerställa en enhetlig klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur och får inom gemenskapen bör definitionerna av konformation och fettansättning i punkterna A.III och C.III i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 preciseras. |
|
(6) |
Punkt A.III i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 innehåller bestämmelser om en konformationsklass S för slaktkroppar av nötkreatur av dubbel-muskulös typ. Eftersom denna särskilda konformationsklass avspeglar de särskilda egenskaperna hos nötkreatursbesättningen i vissa medlemsstater bör det föreskrivas att medlemsstaterna får välja om de vill använda konformationsklass S. |
|
(7) |
I enlighet med artikel 43 m iii andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1234/2007 kan medlemsstater som begär detta beviljas undantag från den allmänna skyldigheten att klassificera slaktkroppar av vuxna nötkreatur för vissa småskaliga inrättningar. På grundval av erfarenheterna med tillämpningen av gemenskapens klassificeringsskala anser medlemsstaterna det lämpligt att ett sådant undantag införs för slakterier som slaktar högst 75 vuxna nötkreatur per vecka som ett årligt genomsnitt. Kommissionen anser ett sådant undantag vara berättigat med tanke på dessa slakteriers begränsade produktion. Av samma skäl innehåller artikel 2.2 första strecksatsen i förordning (EEG) nr 344/91 också bestämmelser om ett sådant undantag. För att förenkla tillämpningen av artikel 43 m iii andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1234/2007 bör medlemsstaterna därför bemyndigas att själva bevilja ett sådant undantag. |
|
(8) |
Enligt artikel 43 m iv i förordning (EG) nr 1234/2007 kan medlemsstaterna få tillåtelse att inte använda klassificeringsskalan för slaktkroppar av gris. Den bestämmelsen bör i synnerhet gälla för mindre slakterier som i genomsnitt slaktar högst 200 grisar i veckan. |
|
(9) |
För att säkerställa att gemenskapens klassificeringsskalor används på ett riktigt sätt och för att förbättra öppenheten och insynen på marknaden bör villkoren och de praktiska metoderna för klassificering, vägning och identifiering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur, grisar och får fastställas. |
|
(10) |
Det bör dock medges vissa undantag, i synnerhet vad beträffar tidsfristen för klassificering och vägning av slaktkroppar om den automatiserade klassificeringsutrustningen skulle drabbas av tekniska störningar, beträffande det ställe där stämplar eller etiketter med klassificeringsuppgifter ska placeras på slaktkroppen och när det gäller de slakterier som själva benar ur alla slaktkroppar. När det gäller slaktkroppar av gris bör vikten anges som slaktkroppens vikt efter kylning, som beräknas genom att den noterade vikten multipliceras med en omräkningskoefficient som ska fastställas. Denna koefficient bör variera beroende på den tid som gått mellan vägningen och stickningen av grisen. En anpassning av koefficienten bör därför tillåtas. |
|
(11) |
De fysiska eller juridiska personer för vilken slakten av nötkreatur utförs bör underrättas om resultatet av klassificeringen av de djur som levererats till slakt. Meddelandet bör även innehålla andra kompletterande upplysningar för att garantera fullständig öppenhet gentemot leverantörerna. |
|
(12) |
För att klassificeringen av slaktkroppar av vuxna nötkreatur och får ska kunna ske på ett korrekt och tillförlitligt sätt bör den utföras av personal som genom en licens eller ett godkännande kan styrka att de har de kvalifikationer som krävs. |
|
(13) |
I syfte att tillåta alternativa metoder till direkt visuell bedömning av konformation och fettansättning hos slaktkroppar av vuxna nötkreatur, får automatiserade metoder för klassificering införas, om de grundar sig på statistiskt beprövade metoder. Godkännande av automatiserade klassificeringsmetoder bör vara förbundet med vissa villkor och krav liksom med en högsta tolerans för statistiska fel i klassificeringen, vilken bör preciseras närmare. |
|
(14) |
Det bör vara möjligt att, efter det att en licens har beviljats, ändra de tekniska specifikationerna för de automatiserade klassificeringsmetoderna för klassificering av vuxna nötkreatur i syfte att öka deras noggrannhet. Sådana ändringar bör emellertid först godkännas av de behöriga myndigheterna som ska intyga att ändringarna leder till minst lika stor noggrannhet. |
|
(15) |
Värdet på en grisslaktkropp avgörs framför allt av procentandelen magert kött i förhållande till vikten. För att säkerställa att andelen magert kött bedöms objektivt bör bedömningen göras genom att vissa anatomiska delar av slaktkroppen mäts med hjälp av godkända och statistiskt beprövade metoder. Flera olika metoder kan användas för att uppskatta innehållet av magert kött hos en slaktkropp av gris, men det bör säkerställas att valet av metod inte inverkar på det uppskattade innehållet av magert kött. För att fastställa handelsvärdet på en slaktkropp av gris bör det tillåtas att även andra bedömningskriterier än vikt och uppskattat innehåll av magert kött används. |
|
(16) |
Enligt punkt C.III i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska slaktkroppar av får delas in i olika klasser på grundval av konformation och fettansättningsgrad. För lamm med en slaktkroppsvikt på mindre än 13 kg får det dock användas andra kriterier, särskilt vikt, köttets färg och fettansättningsgrad. |
|
(17) |
Regelbundna kontroller på plats bör utföras av organ som är oberoende av de inrättningar de inspekterar för att kontrollera om klassificeringen av slaktkroppar av vuxna nötkreatur, grisar och får är tillförlitlig. Det bör fastställas vilka villkor och minimikrav som ska gälla för dessa kontroller och för inrapporteringen av kontrollresultaten och eventuella uppföljningsåtgärder. Om klassificeringen av slaktkroppar av vuxna nötkreatur utförs med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder bör det fastställas ytterligare bestämmelser om kontroller på plats, som också bör omfatta bestämmelser om att frekvensen för dessa kontroller ska ökas under den första perioden efter det att licensen beviljats. |
|
(18) |
För att få fram jämförbara priser för slaktkroppar av nötkreatur, gris och får i gemenskapen bör det fastställas att prisnoteringen ska avse ett klart definierat försäljningsled. Gemenskapens referenspresentation för slaktkroppar av vuxna nötkreatur och får bör likaså fastställas. Det bör även fastställas vissa korrigeringsfaktorer för att anpassa de presentationer som används i vissa medlemsstater till gemenskapens referenspresentation. |
|
(19) |
För att säkerställa att de slaktkroppspriser som noteras är representativa för medlemsstaternas produktion av nöt- och kalvkött, griskött och fårkött bör de kategorier och klasser samt vissa kriterier fastställas som anger vilka inrättningar eller personer som är skyldiga att rapportera in priser. |
|
(20) |
När det gäller inrapporteringen av priser för slaktkroppar av nötkreatur bör medlemsstaterna ha möjlighet att besluta om deras territorium ska delas upp, och om så är fallet, i hur många regioner. Det bör fastställas att prisrapporteringen för Förenade kungariket ska avse två regioner, nämligen Storbritannien och Nordirland. |
|
(21) |
Om medlemsstaterna har inrättat regionala kommittéer för att fastställa priserna för slaktkroppar av vuxna nötkreatur bör det föreskrivas att sammansättningen av dessa kommittéer ska garantera ett balanserat och objektivt tillvägagångssätt och att de priser som fastställs av dem beaktas vid den nationella prisberäkningen. |
|
(22) |
Om leverantörerna av vuxna nötkreatur mottar tilläggsbetalningar ska inrättningar eller personer som är skyldiga att rapportera in priser förpliktas att göra vissa justeringar av priserna för att undvika att beräkningen av de genomsnittliga nationella priserna förvanskas. |
|
(23) |
Den metod som medlemsstaterna ska använda för att beräkna genomsnittliga veckopriser bör fastställas. Dessa priser bör rapporteras in till kommissionen varje vecka och ligga till grund för beräkningen av det viktade genomsnittet av genomsnittspriserna i gemenskapen. |
|
(24) |
För att inrapporteringen av priserna för slaktkroppar av vuxna nötkreatur, grisar och får ska kunna övervakas bör medlemsstaterna vara skyldiga att regelbundet meddela kommissionen vissa uppgifter. |
|
(25) |
För att gemenskapens skalor för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur och får ska tillämpas på ett enhetligt sätt i hela gemenskapen föreskrivs i artikel 42.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 att inspektioner på plats ska genomföras av en inspektionskommitté från gemenskapen bestående av experter från kommissionen och experter som utnämnts av medlemsstaterna. Tillämpningsföreskrifter bör fastställas angående den kommitténs sammansättning och uppgifter. |
|
(26) |
Det bör fastställas att medlemsstaterna ska vidta vissa åtgärder för att se till att gemenskapens klassificeringsskalor tillämpas på ett korrekt sätt, att de inrapporterade priserna är riktiga samt för att se till att eventuella överträdelser bestraffas. Medlemsstaterna ska dessutom åläggas att underrätta kommissionen om sådana åtgärder. |
|
(27) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Artikel 1
Tillämpningsområde
I denna förordning fastställs närmare bestämmelser för tillämpningen av gemenskapens skalor för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får samt för rapporteringen av marknadspriserna på dessa, i enlighet med artikel 43 m i förordning (EG) nr 1234/2007.
KAPITEL II
NÖT- OCH KALVKÖTT
Artikel 2
Tillämpningsområde och allmänna bestämmelser
1. Gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar inom sektorn för nöt- och kalvkött ska tillämpas på slaktkroppar av vuxna nötkreatur.
2. Trots bestämmelserna i del IV.2 i bilaga III till förordning (EG) nr 1234/2007 får medlemsstaterna besluta att den gemenskapsskala som avses i punkt 1 ska tillämpas på slaktkroppar av nötkreatur som vid slakt är 12 månader eller äldre.
3. Vid tillämpningen av punkt A.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska slaktkroppar av okastrerade ungdjur av hankön som är yngre än två år (kategori A) och slaktkroppar av andra okastrerade handjur (kategori B) skiljas åt efter djurets ålder.
4. Nötkreaturens ålder enligt punkterna 2 och 3 ska kontrolleras på grundval av uppgifterna i det system för identifiering och registrering av nötkreatur som inrättats i varje medlemsstat i enlighet med avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000.
Artikel 3
Ytterligare bestämmelser om klasserna för konformation och fettansättning
Ytterligare bestämmelser som specificerar de definitioner av klasserna för konformation och fettansättning som avses i punkt A.III i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs i bilaga I till den här förordningen.
Artikel 4
Konformationsklass S
Den konformationsklass S som avses i punkt A.III i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 får användas av medlemsstaterna för att ta hänsyn till de särskilda egenskaperna hos deras nötkreatursbesättning.
Artikel 5
Undantag från den obligatoriska klassificeringen av slaktkroppar
Medlemsstaterna får besluta att de krav på klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur som fastställs i punkt A.V i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 inte ska vara obligatoriska för godkända inrättningar som slaktar högst 75 vuxna nötkreatur per vecka som årligt genomsnitt.
Artikel 6
Klassificering och identifiering
1. Den klassificering och identifiering som avses i punkt A.V i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska äga rum i slakteriet.
2. Klassificering, identifiering och vägning av en slaktkropp ska äga rum senast en timme efter det att djuret har stuckits.
Om de automatiserade klassificeringsmetoder som avses i artikel 9 inte kan användas för klassificering av slaktkroppar, ska klassificering och identifiering av slaktkropparna äga rum på slaktdagen.
3. Identifieringen av slaktkropparna ska ske genom märkning som anger kategori, konformations- och fettansättningsklass enligt punkterna A.II och A.III i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007.
Denna märkning ska utföras genom att slaktkroppen stämplas på utsidan med outplånlig och giftfri färg enligt en metod som godkänts av de behöriga myndigheterna. Bokstäverna och siffrorna ska vara minst 2 cm höga.
På bakkvartsparten ska märkningen göras på ländstycket i höjd med den fjärde ländkotan och på framkvartsparten på bringan cirka 10–30 cm från bröstbenets styckningskant. Medlemsstaterna får emellertid besluta att märkningen av kvartsparterna får göras på ett annat ställe, förutsatt att de underrättar kommissionen om detta i förväg.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.3 c i kommissionens förordning (EG) nr 1669/2006 (14) och punkt I.a i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 826/2008 (15) får medlemsstaterna tillåta att märkningen ersätts med etiketter om följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
Etiketterna får endast förvaras och sättas fast i godkända inrättningar som slaktar djur. De ska ha en storlek av minst 50 cm2. |
|
b) |
Utöver de krav som föreskrivs i punkt 3 ska det på etiketterna anges slakteriets godkännandenummer, djurets identifierings- eller slaktnummer, slaktdatum, slaktkroppens vikt samt, i förekommande fall, att klassificeringen genomförts med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder. |
|
c) |
De uppgifter som avses i led b ska vara lätta att läsa och det är inte tillåtet att ändra dem, såvida inte ändringarna tydligt anges på etiketten och har gjorts under de behöriga myndigheternas överinseende och på de praktiska villkor som fastställts av dessa myndigheter. |
|
d) |
Etiketterna ska vara av sådant slag att de inte går att manipulera eller riva sönder samt vara noggrant fästade vid varje kvartspart på de ställen som anges i punkt 3 tredje stycket. |
Om klassificeringen utförs med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder enligt artikel 11 är användningen av etiketter obligatorisk.
5. De märken och etiketter som avses i punkterna 3 och 4 får inte avlägsnas innan kvartsparterna benas ur.
6. Kategorin ska anges i enlighet med punkt A.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 och bestämmelserna i artikel 2.3 och 2.4 i den här förordningen.
Uppgifter om underklasser eller, i förekommande fall, uppdelningen av kategorier efter ålder ska anges med hjälp av andra symboler än de som används för klassificering.
7. De skyldigheter i samband med identifieringen av slaktkroppar som anges i punkterna 3–6 gäller inte för godkända slakterier som själva benar ur alla slaktkroppar som de erhåller.
Artikel 7
Meddelande av klassificeringsresultaten
1. Resultaten av den klassificering som utförts i enlighet med punkt A.V i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska skriftligen eller på elektronisk väg meddelas den fysiska eller juridiska person för vilken slakten utförs.
2. Vid meddelande av klassificeringsresultaten ska fakturan, eller ett följedokument, som är adresserat till leverantören av djuret, eller i avsaknad av en sådan, till den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för slakten, innehålla följande uppgifter för varje slaktkropp:
|
a) |
Kategori, konformationsklass och fettansättning, med hjälp av de bokstäver och siffror som anges i punkterna A.II och A.III i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007. |
|
b) |
Den slaktvikt som fastställts i enlighet med artikel 13.2 i den här förordningen, med uppgift om huruvida varm eller kall slaktkroppsvikt avses. |
|
c) |
Slaktkroppens presentation vid vägning och klassificering på krok. |
|
d) |
I förekommande fall uppgiften att klassificeringen har utförts med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder. |
3. Medlemsstaterna får begära att det meddelande som avses i punkt 2 a inbegriper underklasser för konformation och fettansättning, om sådana uppgifter finns tillgängliga.
Uppgift om slaktkroppspresentation enligt punkt 2 c ska inte vara obligatorisk om endast en slaktkroppspresentation är tillåten enligt medlemsstatens lagstiftning.
Artikel 8
Klassificering utförd av kvalificerad personal
Medlemsstaterna ska säkerställa att klassificeringen utförs av kvalificerad personal som har licens för detta. Licensen får ersättas av ett godkännande beviljat av en medlemsstat i vilken ett sådant godkännande motsvarar erkännande av den berördes kvalifikationer.
Artikel 9
Godkännande av automatiserade klassificeringsmetoder
1. Medlemsstaterna får bevilja licenser för användning av automatiserade klassificeringsmetoder inom sina respektive territorier eller en del av dessa.
En förutsättning för detta är att de villkor och minimikrav för certifieringstest som fastställs i bilaga II del A är uppfyllda.
Minst två månader innan certifieringstestet inleds ska medlemsstaterna överlämna den information som avses i del B i bilaga II till kommissionen. Medlemsstaterna ska utse ett oberoende organ som ska analysera resultaten från certifieringstestet. Senast två månader efter det att certifieringstestet slutförts ska medlemsstaterna överlämna den information som anges i del C i bilaga II till kommissionen.
2. Om en licens för automatiserad klassificering beviljats på grundval av ett certifieringstest under vilket mer än en slaktkroppspresentation användes, ska skillnaderna mellan de olika presentationerna inte leda till skillnader i klassificeringsresultaten.
3. Efter att ha underrättat kommissionen får en medlemsstat bevilja en licens för användning av automatiserade klassificeringsmetoder inom sitt territorium eller en del av detta utan att anordna certifieringstest, under förutsättning att en sådan licens redan har beviljats för samma automatiserade klassificeringsmetod i en annan del av medlemsstaten i fråga eller i en annan medlemsstat, på grundval av ett certifieringstest vars urval av slaktkroppar med hänsyn till kategori, konformationsklass och fettansättning även kan anses vara representativt för vuxna nötkreatur som slaktas i den berörda medlemsstaten eller i en del av denna.
4. Ändringar av de tekniska specifikationerna för de automatiserade klassificeringsmetoder som beviljats licens är tillåtna endast efter godkännande från de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten och under förutsättning att det finns belägg för att ändringarna leder till minst lika stor noggrannhet som den som uppnåddes under certifieringstestet.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla ändringar som de har godkänt.
Artikel 10
Klassificering med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder
1. Inrättningar som utför klassificering med hjälp av automatiserade metoder ska
|
a) |
identifiera slaktkroppskategori; för detta ändamål ska det system för identifiering och registrering av nötkreatur användas som beskrivs i avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000, |
|
b) |
föra dagliga kontrollrapporter om hur de automatiserade klassificeringsmetoderna fungerar, inbegripet brister som har upptäckts och de åtgärder som vid behov har vidtagits. |
2. Klassificering med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder ska vara giltig endast om
|
a) |
slaktkroppspresentationen är identisk med den som användes under certifieringstestet, eller |
|
b) |
det på ett sätt som tillfredsställer de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten kan påvisas att en annan presentation av slaktkroppen inte påverkar de klassificeringsresultat som erhålls genom de automatiserade klassificeringsmetoderna. |
Artikel 11
Kontroller på plats
1. Det arbete som utförs av de klassificerare som avses i artikel 8 samt klassificeringen och identifieringen av slaktkroppar i de inrättningar som omfattas av punkt A.V i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska oanmält kontrolleras på plats av ett organ som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna och slakterierna.
Kravet på att kontrollerna ska utföras av ett organ som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna ska dock inte gälla om den behöriga myndigheten själv utför dessa kontroller.
2. Kontroller ska genomföras vid minst två tillfällen var tredje månad i samtliga godkända inrättningar som slaktar mer än 75 vuxna nötkreatur per vecka som årligt genomsnitt. Varje kontroll ska avse minst 40 slumpvis utvalda slaktkroppar.
I godkända inrättningar som slaktar högst 75 vuxna nötkreatur per vecka som årligt genomsnitt ska medlemsstaterna dock fastställa kontrollfrekvensen och det antal slaktkroppar som minst ska kontrolleras på grundval av en riskbedömning, varvid särskild hänsyn ska tas till antalet slaktade vuxna nötkreatur i de berörda slakterierna och resultaten av tidigare kontroller i dessa slakterier.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de åtgärder som de har vidtagit för att tillämpa bestämmelserna i andra stycket senast den 1 juli 2009 och därefter senast en månad efter varje eventuell ändring av de uppgifter som ska meddelas.
3. Vid samtliga godkända inrättningar som utför klassificering med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder ska det var tredje månad genomföras minst sex kontroller under de första tolv månaderna efter det att den licens som avses i artikel 9.1 beviljades. Därefter ska kontroller ske vid minst två tillfällen var tredje månad i samtliga godkända inrättningar som utför klassificering med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder. Varje kontroll ska omfatta minst 40 slumpvis utvalda slaktkroppar. Vid kontrollerna ska särskilt följande verifieras:
|
a) |
Slaktkroppskategori. |
|
b) |
De automatiserade klassificeringsmetodernas noggrannhet med hjälp av det system med poäng och gränser som avses i bilaga II.A.3. |
|
c) |
Slaktkroppspresentation. |
|
d) |
Den dagliga kalibreringen liksom alla andra tekniska aspekter av de automatiserade klassificeringsmetoderna som är av betydelse för att säkerställa att den noggrannhet som uppnås genom den automatiserade klassificeringen är minst lika god som den som uppnåddes under certifieringstestet. |
|
e) |
De dagliga kontrollrapporter som avses i artikel 10.1 b. |
4. Om det organ som ansvarar för kontrollerna inte är underställt någon offentlig myndighet ska en offentlig myndighet minst en gång om året på samma villkor fysiskt övervaka de kontroller som avses i punkterna 2 och 3. Den offentliga myndigheten ska regelbundet underrättas om resultaten av kontrollorganets verksamhet.
Artikel 12
Kontrollrapporter och uppföljningsåtgärder
1. Rapporter om de kontroller som avses i artikel 11 ska utarbetas och förvaras av de nationella kontrollorganen. Dessa rapporter ska särskilt innehålla uppgifter om hur många slaktkroppar som kontrollerats och hur många av dessa som var felaktigt klassificerade eller identifierade. De ska även innehålla fullständiga uppgifter om vilken typ av slaktkroppspresentation som använts och, i tillämpliga fall, ange om den uppfyller kraven i gemenskapens regler.
2. Om det vid de kontroller som avses i artikel 11 konstateras ett betydande antal felaktiga klassificeringar eller identifieringar som inte uppfyller bestämmelserna
|
a) |
ska antalet kontrollerade slaktkroppar och kontrolltätheten ökas, |
|
b) |
får de licenser och godkännanden som föreskrivs i artiklarna 8 och 9.1 dras in. |
Artikel 13
Marknadspris som ska noteras
1. Det marknadspris som ska noteras med utgångspunkt i den gemenskapsskala för klassificering som avses i artikel 42.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007 ska vara det pris, exklusive mervärdesskatt, som betalas till leverantören för djuret vid leverans till slakteriet. Detta pris ska uttryckas per 100 kg slaktkropp som presenteras i enlighet med punkt 3 i den här artikeln, vägd och klassificerad på krok i slakteriet.
2. Den vikt som ska beaktas ska vara slaktkroppens varma vikt senast en timme efter det att djuret har stuckits.
Slaktkroppens kalla vikt ska motsvara den varma vikten enligt första stycket minus 2 %.
3. Slaktkroppen ska för fastställande av marknadspriserna presenteras med halsen avskuren enligt veterinära krav och utan att det yttre fettet tagits bort, och
|
a) |
utan njurar, |
|
b) |
utan njurfett, |
|
c) |
utan bäckenfett, |
|
d) |
utan mellangärde, |
|
e) |
utan njurtappar, |
|
f) |
utan svans, |
|
g) |
utan ryggmärg, |
|
h) |
utan testikelfett, |
|
i) |
utan innanlårsfett, |
|
j) |
utan den stora halsvenen och angränsande fett. |
4. Vid tillämpningen av punkt A.V andra stycket i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 och genom undantag från punkt 3 i den här artikeln ska borttagandet av yttre fett endast omfatta delvist borttagande av yttre fett
|
a) |
från lår- och ländregionerna samt mittreven, |
|
b) |
utanför bröstbenet, yttre anal- och genitalregionerna och svansen, |
|
c) |
kring innanlåret. |
5. I de fall där slaktkroppens presentation vid vägning och klassificering på krok skiljer sig från den presentation som föreskrivs i punkt 3 ska slaktkroppens vikt justeras genom tillämpning av de korrigeringsfaktorer som anges i bilaga III för att anpassa den till referenspresentationen. I sådana fall ska priset per 100 kg slaktkropp justeras i enlighet med detta.
Om de justeringar som avses i första stycket är desamma för en medlemsstats hela territorium ska de beräknas på nationell basis. Om sådana justeringar skiljer sig åt från ett slakteri till ett annat ska de beräknas på individuell basis.
Artikel 14
Kategorier och klasser för notering av marknadspriser
1. Medlemsstaternas och gemenskapens notering av marknadspriser utifrån den gemenskapsskala för klassificering som avses i artikel 42.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007 ska genomföras varje vecka och ska avse följande klasser för konformation och fettansättningsgrad för de fem kategorier som anges i punkt A.II i bilaga V till den förordningen:
|
a) |
Slaktkroppar av okastrerade ungdjur av hankön som är yngre än två år: U2, U3, R2, R3, O2, O3. |
|
b) |
Slaktkroppar av andra okastrerade handjur: R3. |
|
c) |
Slaktkroppar av kastrerade handjur: U2, U3, U4, R3, R4, O3, O4. |
|
d) |
Slaktkroppar av hondjur som har kalvat: R3, R4, O2, O3, O4, P2, P3. |
|
e) |
Slaktkroppar av andra hondjur: U2, U3, R2, R3, R4, O2, O3, O4. |
2. Medlemsstaterna ska bestämma om deras territorium ska utgöra en enda region eller om det ska delas upp i mer än en region. Beslutet ska fattas på grundval av
|
a) |
storleken på deras territorium, |
|
b) |
eventuella existerande administrativa uppdelningar, |
|
c) |
geografisk prisvariation. |
Förenade kungariket ska emellertid omfatta minst två regioner, nämligen Storbritannien och Nordirland, vilka kan delas upp ytterligare på grundval av ovannämnda kriterier.
Artikel 15
Representativa priser
1. Följande personer ska notera priser:
|
a) |
Driftsledaren på ett slakteri som årligen slaktar 20 000 eller fler vuxna nötkreatur som har fötts upp av det eller på dess vägnar och/eller vuxna nötkreatur som köpts in av det. |
|
b) |
Driftsledaren på ett slakteri som är utsett av medlemsstaten och som årligen slaktar mindre än 20 000 vuxna nötkreatur som har fötts upp av det eller på dess vägnar och/eller vuxna nötkreatur som köpts in av det. |
|
c) |
Fysiska eller juridiska personer som årligen skickar 10 000 eller fler vuxna nötkreatur till slakt på ett slakteri. |
|
d) |
Fysiska eller juridiska personer som är utsedda av medlemsstaten och som årligen skickar mindre än 10 000 vuxna nötkreatur till slakt på ett slakteri. |
Medlemsstaten ska säkerställa att priserna noteras för minst
|
a) |
25 % av slaktningarna i de regioner som tillsammans täcker minst 75 % av samtliga slaktningar i den medlemsstaten, och |
|
b) |
30 % av de vuxna nötkreatur som slaktas inom dess territorium. |
2. De priser som noteras enligt punkt 1 ska vara de som gäller vuxna nötkreatur som slaktats under den gällande noteringsperioden, baserade på slaktkroppens kalla vikt enligt artikel 13.2 andra stycket.
I de fall ett slakteri slaktar vuxna nötkreatur som fötts upp av det eller å dess vägnar, ska det pris som noteras vara det genomsnittspris som betalas för slaktkroppar i motsvarande kategori och klass och som slaktats under samma vecka i det slakteriet.
De priser som noteras för varje klass som avses i artikel 14.1 ska ange genomsnittsvikten för de slaktkroppar de gäller, och huruvida dessa priser har korrigerats med hänsyn till alla faktorer som avses i artikel 13.
Artikel 16
Beräkning av veckopriser
1. De priser som noterats i enlighet med artikel 15 under perioden från måndag till söndag ska
|
a) |
rapporteras skriftligt eller på elektronisk väg till medlemsstaternas behöriga myndighet av slakteriets driftsledare eller den ansvariga fysiska eller juridiska personen senast vid den tidpunkt som fastställts av medlemsstaten, eller |
|
b) |
om medlemsstaten så önskar, göras tillgängliga för dess behöriga myndighet vid slakteriet eller i den fysiska eller juridiska personens lokaler. |
Om en medlemsstat har inrättat en kommitté för att fastställa priserna inom en region, och medlemskapet i denna kommitté delas lika mellan köpare och säljare av vuxna nötkreatur och slaktkroppar av dessa, och ordföranden är tillsatt av den behöriga myndigheten, får medlemsstaten besluta att priserna och uppgifterna skickas direkt till kommitténs ordförande i den berörda regionen. Om medlemsstaten inte beslutar detta, ska den behöriga myndigheten skicka dem till kommitténs ordförande. Ordföranden ska säkerställa att prisernas ursprung inte kan härledas när de meddelas kommitténs medlemmar.
2. De priser som ska rapporteras ska vara genomsnittspriset per klass.
3. Ett slakteri eller en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 15.1 första stycket, vars tilläggsbetalningar till leverantörer av vuxna nötkreatur eller slaktkroppar av dessa inte har beaktats i de priser som inrapporterats, ska underrätta den behöriga myndigheten i sin medlemsstat om sin senast verkställda tilläggsbetalning och den period som denna gäller för. Därefter ska slakteriet eller personen meddela medlemsstaten beloppet för sådana tilläggsbetalningar varje gång en sådan betalning görs.
4. Medlemsstatens behöriga myndighet ska fastställa de genomsnittliga regionala priserna för varje klass som avses i artikel 14.1 på grundval av de priser som inrapporteras till den enligt punkt 1 i denna artikel.
De kommittéer som avses i punkt 1 andra stycket i denna artikel ska fastställa de genomsnittliga regionala priserna för varje klass som avses i artikel 14.1 på grundval av de priser som rapporteras till dem enligt punkt 1 i denna artikel och ska rapportera dem till medlemsstatens behöriga myndighet.
5. När det rör sig om schablonmässiga uppköp där slaktkropparna i en försändelse högst berör tre på varandra följande konformationsklasser och tre på varandra följande klasser för fettansättningsgrad i samma kategori, ska priset beaktas när priserna fastställs enligt punkt 4 för den konformationsklass där de flesta slaktdjur klassificeras eller, om de är jämt fördelade mellan klasserna, för den mellersta av dessa klasser, där sådana klasser existerar. I alla andra fall ska inte priset beaktas.
När schablonmässiga uppköp utgör mindre än 35 % av de totala slaktningarna av vuxna nötkreatur i medlemsstaten, kan den emellertid besluta att inte beakta priserna för sådana uppköp i beräkningarna enligt punkt 4.
6. Den behöriga myndigheten ska sedan beräkna ett nationellt ursprungspris för varje klass genom att vikta de regionala priserna för att ta hänsyn till andelen slaktningar i den region till vilken dessa priser refererar för berörd kategori i förhållande till det samlade antalet slaktningar för den berörda kategorin i medlemsstaten.
7. Den behöriga myndigheten ska korrigera det nationella ursprungspris per klass som avses i punkt 6
|
a) |
för att ta hänsyn till varje faktor som avses i artikel 13 där sådan korrigering inte redan har gjorts, |
|
b) |
för att säkerställa att priset har beräknats på grundval av slaktkroppens kalla vikt enligt artikel 13.2 andra stycket, |
|
c) |
för att ta hänsyn till tilläggsbetalningar, enligt punkt 3, om korrigeringen uppgår till minst 1 % av priset för klassen i fråga. |
Den behöriga myndigheten ska, när den korrigerar enligt led c, dela de sammanlagda tilläggsbetalningar som gjorts i nötköttssektorn i den berörda medlemsstaten under det föregående räkenskapsåret med den sammanlagda årliga omsättningen i ton av vuxna nötkreatur för vilka priser har rapporterats.
8. När den behöriga myndigheten i medlemsstaten anser att de priser som rapporteras till den
|
a) |
berör ett obetydligt antal slaktkroppar, ska dessa priser inte beaktas, |
|
b) |
verkar vara otillförlitliga, ska den endast beakta dessa om och när den själv har övertygat sig om att de är tillförlitliga. |
Artikel 17
Veckorapportering av priser till kommissionen
1. I enlighet med artikel 36 ska medlemsstaterna meddela kommissionen de priser som beräknats i enlighet med artikel 16.4–16.7. De ska inte meddela dessa priser till någon annan myndighet innan de har meddelat dem till kommissionen.
2. När priserna för ett betydande antal slaktdjur från en eller flera klasser enligt artikel 14.1, under exceptionella omständigheter eller med anledning av tillgången under säsongen, inte kan noteras i en medlemsstat eller region, får kommissionen använda de senast noterade priserna för den nämnda klassen eller de nämnda klasserna innan detta inträffar. Om en sådan situation pågår i mer än två på varandra följande veckor får kommissionen besluta att klassen eller klasserna i fråga tillfälligt ska avskaffas vid inrapporteringen av priser, och att en tillfällig omfördelning av viktningen eller viktningarna av dessa klasser ska ske.
Artikel 18
Genomsnittliga priser i gemenskapen
1. För en given kategori gäller följande:
|
a) |
Det genomsnittliga gemenskapspriset för varje klass för konformation och fettansättningsgrad som finns förtecknade i artikel 14.1 ska vara det viktade genomsnittet av de nationella marknadspriser som noterats för klassen. Viktningen ska grundas på andelen slaktningar i den gällande klassen i varje medlemsstat i förhållande till gemenskapens sammanlagda slaktningar inom klassen. |
|
b) |
Det genomsnittliga gemenskapspriset för varje konformationsklass ska vara det viktade genomsnittet av de genomsnittliga gemenskapspriserna för de klasser för fettansättningsgrad som ingår i den berörda konformationsklassen. Viktningen ska baseras på andelen slaktningar i varje klass för fettansättningsgrad i förhållande till det sammanlagda antalet slaktningar i den berörda konformationsklassen inom gemenskapen. |
|
c) |
Det genomsnittliga gemenskapspriset ska vara det viktade genomsnittet av de genomsnittliga gemenskapspriserna enligt led a. Viktningen ska grundas på andelen slaktningar i varje klass som avses i led a i förhållande till det sammanlagda antalet slaktningar inom gemenskapen i den berörda kategorin. |
2. Det genomsnittliga gemenskapspriset för alla kategorier tillsammans ska vara det viktade genomsnittet av de genomsnittspris som avses i punkt 1 c. Denna viktning ska grundas på varje kategoris andel av de sammanlagda slaktningarna av vuxna nötkreatur inom gemenskapen.
Artikel 19
Årliga meddelanden från medlemsstaterna till kommissionen
Varje medlemsstat ska senast den 15 april varje år sända följande till kommissionen:
|
a) |
En konfidentiell förteckning över de slakterier som noterar priser, antingen enligt artikel 15.1 a eller b, med uppgift om omsättningen vuxna nötkreatur på varje slakteri uttryckt i antal, och om möjligt i ton slaktvikt, under det föregående kalenderåret. |
|
b) |
En konfidentiell förteckning över de fysiska eller juridiska personer som noterar priser, antingen enligt artikel 15.1 c eller d, med uppgift om det antal vuxna nötkreatur, om möjligt även uttryckt i ton slaktvikt, som de skickade till slakt under det föregående kalenderåret. |
|
c) |
En förteckning över de regioner som priserna noteras för och den viktning som gäller för var och en av dem enligt artikel 16.6. |
KAPITEL III
GRISKÖTT
Artikel 20
Obligatorisk klassificering av slaktkroppar och undantag från denna skyldighet
1. Den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av gris som avses i artikel 42.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska användas av samtliga slakterier för att klassificera alla slaktkroppar så att producenterna får en skälig ersättning grundad på vikten och kroppssammansättningen hos de grisar som de har levererat till slakterierna.
2. Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att undanta följande slakterier från skyldigheten att använda gemenskapens skala:
|
a) |
Slakterier för vilka de berörda medlemsstaterna fastställer ett högsta antal slaktningar. Detta antal får inte överskrida 200 grisar per vecka i årsgenomsnitt. |
|
b) |
Slakterier som enbart slaktar grisar födda och uppfödda i egna inrättningar och som själva styckar alla slaktkroppar. |
De berörda medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sitt beslut enligt första stycket och ange det maximala antal slaktade djur som tillåts i vart och ett av de slakterier som undantagits från skyldigheten att använda gemenskapens skala.
Artikel 21
Vägning, klassificering och märkning
1. Slaktkroppar av gris ska klassificeras vid vägningen i enlighet med bestämmelserna i punkt B.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007.
Medlemsstaterna kan, i enlighet med förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, bemyndigas att tillåta klassificering före vägning av grisar som slaktas inom deras territorier.
2. I enlighet med artikel 43 m iv i förordning (EG) nr 1234/2007 utesluter bestämmelserna i punkt B.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 och i punkt 1 i denna artikel inte användningen av andra bedömningskriterier utöver vikt och uppskattat innehåll av magert kött när det gäller grisar som slaktats inom en medlemsstats territorium.
3. Omedelbart efter klassificering ska slaktkropparna märkas med den versal som motsvarar slaktkroppens klass, eller med ett procenttal som anger det uppskattade innehållet av magert kött, enligt punkt B.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007.
Bokstäverna eller siffrorna ska vara minst 2 cm höga. Vid märkningen får giftfri, outplånlig och värmebeständig färg användas, eller någon annan permanent märkningsmetod som godkänts i förväg av de behöriga nationella myndigheterna.
Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket får slaktkroppen märkas med upplysningar om kroppens vikt eller med andra användbara upplysningar.
Halva slaktkroppar ska märkas på svålen på bakläggen eller skinkan.
En etikett som satts fast på ett sådant sätt att den inte kan tas bort utan att skadas ska också vara en godtagbar form av märkning.
4. Genom undantag från punkt 3 får medlemsstaterna besluta att slaktkroppar av gris inte behöver märkas om ett officiellt protokoll upprättas som för varje slaktkropp minst innefattar
|
a) |
individuell identifikation av slaktkroppen på ett sådant sätt att det inte går att ändra, |
|
b) |
slaktkroppens varma vikt, och |
|
c) |
uppskattat innehåll av magert kött. |
Detta protokoll ska behållas i sex månader och ska samma dag som det upprättas bekräftas som ett originaldokument av en person som är anförtrodd denna kontrollfunktion.
För att få säljas ostyckade i en annan medlemsstat ska dock slaktkropparna märkas med den korrekta klassbeteckningen enligt punkt B.II i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007, eller i överensstämmelse med procentandelen magert kött.
5. Fett, muskler eller andra vävnader får inte avlägsnas från slaktkroppen före vägning, klassificering och märkning, dock utan att det påverkar tillämpningen av punkt B.III i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007.
Artikel 22
Slaktkroppsvikt
1. Vid tillämpningen av artikel 42.1 b i förordning (EG) nr 1234/2007 ska slaktkroppsvikten avse vikten av den kalla slaktkroppen som ska presenteras på det sätt som anges i punkt B.III i bilaga V till den förordningen.
2. Slaktkroppen ska vägas så snart som möjligt efter slakt och inte senare än 45 minuter efter det att grisen har stuckits.
Den kalla slaktvikten ska motsvara den varma vikten enligt första stycket minus 2 %.
Om det i ett visst slakteri generellt inte går att hålla 45-minutersgränsen mellan stickning och vägning får den behöriga myndigheten i medlemsstaten tillåta att denna tidsperiod förlängs under förutsättning att det avdrag på 2 % som anges i andra stycket minskas med 0,1 procentenheter för varje ytterligare kvart eller del därav som har förflutit.
3. Genom undantag från punkterna 1 och 2 får vikten på den kalla slaktkroppen beräknas genom ett avdrag i absolut vikt efter en förutbestämd avdragsskala som fastställts av medlemsstaterna på grundval av egenskaperna hos deras grisbestånd och som anmälts till kommissionen. Tillämpningen av sådana skalor ska godkännas enligt förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, om avdragen för individuella viktklasser så långt det är möjligt motsvarar avdragen enligt punkterna 1 och 2.
Artikel 23
Svinslaktkroppars innehåll av magert kött
1. Vid tillämpningen av punkt B.IV i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska innehållet av magert kött i en slaktkropp av gris utgöras av förhållandet mellan
|
— |
den totala vikten av de röda tvärstrimmiga musklerna, under förutsättning att de kan avskiljas med kniv, och |
|
— |
slaktkroppens vikt. |
Den totala vikten av de röda tvärstrimmiga musklerna fastställs antingen genom fullständig eller delvis dissekering av slaktkroppen eller genom en kombination av fullständig och delvis dissekering med hjälp av en snabb nationell beräkningsmetod för bedömning av slaktkroppar som grundar sig på statistiskt beprövade metoder som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.
Den dissekering som avses i andra stycket får även ersättas av en bedömning av procentandelen magert kött med hjälp av fullständig dissekering med en datortomograf, förutsatt att tillfredsställande komparativa dissektionsresultat erhålls.
2. Den statistiska standardmetod för att bedöma procentandelen magert kött hos slaktkroppar av gris som ska godkännas som klassificeringsmetod enligt punkt B.IV i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska vara den vanliga minstakvadratmetoden, en lågrangsmetod eller en annan statistiskt beprövad metod.
Metoden ska baseras på ett representativt urval från den nationella eller regionala grisköttsproduktionen bestående av minst 120 slaktkroppar vars innehåll av magert kött har fastställts i enlighet med den dissekeringsmetod som föreskrivs i bilaga IV till denna förordning. Om flera olika urvalsmetoder används ska referensvärdet mätas på åtminstone 50 slaktkroppar och noggrannheten ska vara minst den som erhålls vid användning av den statistiska standardmetoden på 120 slaktkroppar med användning av metoden i bilaga IV.
3. Klassificeringsmetoderna får godkännas endast om kvadratroten ur medelkvadratavvikelsen för prediktionen (RMSEP), beräknad med fullständig korsvalidering eller med en testsetvalidering av ett representativt urval på minst 60 slaktkroppar, är mindre än 2,5. Dessutom ska outliers (extrema slaktkroppar) ingå i beräkningen av RMSEP.
4. Medlemsstaterna ska i ett protokoll underrätta kommissionen om vilka klassificeringsmetoder de vill ha godkända för tillämpning inom sitt territorium, beskriva dissekeringsproven och ange vilka principer dessa metoder bygger på och vilka ekvationer som används för att beräkna procentandelen magert kött. Protokollet ska bestå av två delar och innehålla de uppgifter som anges i bilaga V. Del 1 av protokollet ska lämnas in till kommissionen innan dissekeringsproven inleds.
Tillämpningen av klassificeringsmetoder inom en medlemsstats territorium ska godkännas enligt förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 på grundval av protokollet.
5. Tillämpningen av klassificeringsmetoder ska på alla punkter följa beskrivningen i det gemenskapsbeslut där de godkänns.
Artikel 24
Kontroller på plats
1. Klassificering, vägning och märkning av slaktkroppar av gris i de inrättningar som avses i artikel 20 ska oanmält kontrolleras på plats av ett organ som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna och slakterierna.
Kravet på att kontrollerna ska utföras av ett organ som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna ska dock inte gälla om den behöriga myndigheten själv utför dessa kontroller.
2. Kontroller ska genomföras vid minst två tillfällen var tredje månad i samtliga godkända inrättningar som slaktar 200 grisar eller mer per vecka som årligt genomsnitt.
I godkända inrättningar som slaktar mindre än 200 grisar per vecka som årligt genomsnitt ska medlemsstaterna dock fastställa frekvensen för kontrollerna.
3. Vid tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna
|
a) |
fastställa omfattningen av kontrollerna på grundval av en riskbedömning, varvid särskild hänsyn ska tas till antalet slaktade grisar i de berörda slakterierna och resultaten av tidigare kontroller i dessa slakterier, |
|
b) |
underrätta kommissionen om de åtgärder som de har vidtagit för att tillämpa dessa bestämmelser senast den 1 juli 2009 och därefter senast en månad efter varje eventuell ändring av de uppgifter som ska meddelas. |
4. Om det organ som ansvarar för kontrollerna inte är underställt någon offentlig myndighet ska en offentlig myndighet minst en gång om året på samma villkor fysiskt övervaka de kontroller som avses i punkterna 1 och 2. Den offentliga myndigheten ska regelbundet underrättas om resultaten av kontrollorganets verksamhet.
Artikel 25
Marknadspris för slaktkroppar av gris i medlemsstaterna
1. Marknadspriset för slaktkroppar av gris i en medlemsstat ska vara lika med genomsnittet av noteringarna för slaktkroppar av gris på representativa marknader eller prisnoteringsorter i den medlemsstaten.
2. Det pris som avses i punkt 1 ska bestämmas utifrån noteringar för slaktkroppar som väger
|
— |
minst 60 men mindre än 120 kg av klass E, |
|
— |
minst 120 men mindre än 180 kg av klass R. |
Valet av viktkategorier och eventuell vägning ska överlåtas åt den berörda medlemsstaten som ska underrätta kommissionen om detta.
3. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen de representativa marknader och prisnoteringsorter som avses i punkt 1 senast den 1 juli 2009 och därefter senast en månad efter varje eventuell ändring av dessa uppgifter.
Kommissionen ska vidarebefordra de upplysningar som avses i första stycket till övriga medlemsstater.
Artikel 26
Genomsnittspris i gemenskapen
1. Det genomsnittliga marknadspriset i gemenskapen för slaktkroppar av gris enligt artiklarna 17 och 37 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska bestämmas på grundval av de priser vid leveransen till slakteriet, exklusive mervärdesskatt, som betalas till leverantörerna av levande grisar.
2. De priser som fastställs enligt punkt 1 ska inkludera värdet av obearbetade ätliga och icke ätliga slaktbiprodukter och ska gälla för 100 kg kall slaktkropp av gris som
|
— |
presenteras i enlighet med den referenspresentation som föreskrivs i punkt B.III första stycket i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007, och |
|
— |
vägts och klassificerats hängande på slaktkroken, varvid den noterade vikten omvandlats till kall slaktvikt i enlighet med de metoder som fastställs i artikel 22 i den här förordningen. |
3. Det marknadspris i gemenskapen som avses i punkt 1 ska beräknas genom att de priser som noterats i varje medlemsstat viktas med hjälp av koefficienter som anger den relativa storleken på grispopulationen i varje medlemsstat.
Koefficienterna enligt första stycket ska bestämmas utifrån den uppskattning av grispopulationen som görs i början av december varje år i enlighet med rådets direktiv 93/23/EEG (16).
Artikel 27
Veckorapportering av prisnoteringar till kommissionen
1. I enlighet med artikel 36 ska medlemsstaterna meddela kommissionen följande:
|
a) |
De prisnoteringar som fastställts i enlighet med artiklarna 25.1, 26.1 och 26.2. |
|
b) |
De representativa prisnoteringarna per djur för smågrisar med en genomsnittlig levande vikt på ca 20 kg. |
2. Om kommissionen saknar en eller flera prisnoteringar ska den senaste tillgängliga prisnoteringen användas. Om en eller flera prisnoteringar saknas för tredje veckan i följd, ska kommissionen bortse från den eller de prisnoteringarna.
3. På begäran av kommissionen ska medlemsstaterna tillhandahålla följande uppgifter (om dessa finns tillgängliga) om produkter som omfattas av del XVII i bilaga I till förordning (EG) nr 1234/2007:
|
a) |
Marknadspriserna i medlemsstaterna för de produkter som importerats från tredjeland. |
|
b) |
Priserna på de representativa marknaderna i tredjeland. |
KAPITEL IV
FÅRKÖTT
Artikel 28
Kriterier för definition av slaktkroppar av lätta lamm
1. Vid tillämpning av kriterierna i punkt C.III.2 i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska bestämmelserna i bilaga VI till den här förordningen gälla.
2. Köttets färg, enligt bilaga VI, ska fastställas på sidan bredvid rectus abdominis med hjälp av ett standardfärgkort.
Artikel 29
Ytterligare bestämmelser om klasser för konformation och fettansättningsgrad, slaktkroppsvikt och köttets färg
I bilaga VII till den här förordningen fastställs ytterligare bestämmelser som specificerar de definitioner av konformations- och fettansättningsklasser som avses i punkt C.III i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007.
Artikel 30
Klassificering och identifiering
1. Den klassificering och identifiering som avses i punkterna C.III och C.V i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007 ska äga rum i slakteriet.
2. Klassificering, identifiering och vägning av en slaktkropp ska äga rum senast en timme efter det att djuret har stuckits.
3. Den identifiering av slaktkroppar eller halva slaktkroppar som klassificerats enligt den skala som avses i artikel 42.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 i deltagande inrättningar ska utföras genom en märkning som anger kategori samt konformations- och fettansättningsklass.
Denna märkning ska utföras genom stämpling med outplånlig och giftfri färg enligt en metod som godkänts av de behöriga nationella myndigheterna.
Kategorierna ska betecknas enligt följande:
|
a) |
L: Slaktkroppar av får som är yngre än tolv månader (lamm). |
|
b) |
S: Slaktkroppar av andra får. |
4. Medlemsstaterna får tillåta att märkningen i stället utförs med hjälp av en fast anbringad etikett som inte kan ändras.
Artikel 31
Klassificering utförd av kvalificerad personal
Medlemsstaterna ska se till att klassificeringen utförs av tillräckligt kvalificerad personal. Medlemsstaterna ska utse denna personal genom ett godkännandeförfarande eller genom att utse ett organ som ansvarar för detta.
Artikel 32
Kontroller på plats
1. Det arbete som utförs av den klassificeringspersonal som avses i artikel 31 samt klassificering och identifiering av slaktkropparna i de deltagande inrättningarna ska oanmält kontrolleras på plats av ett organ som utsetts av medlemsstaten och som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna och de deltagande inrättningarna.
Kravet på att kontrollerna ska utföras av ett organ som är oberoende av klassificeringsmyndigheterna ska dock inte gälla om den behöriga myndigheten själv utför dessa kontroller.
Om det organ som ansvarar för kontrollerna inte är underställt någon offentlig myndighet ska en offentlig myndighet minst en gång om året på samma villkor fysiskt övervaka de kontroller som avses i första stycket. Den offentliga myndigheten ska regelbundet underrättas om resultaten av kontrollorganets verksamhet.
2. Dessa kontroller ska genomföras minst en gång var tredje månad i samtliga deltagande inrättningar som utför klassificering och slaktar minst 80 får per vecka som årligt genomsnitt. Varje kontroll ska avse minst 40 slumpvis utvalda slaktkroppar.
I deltagande inrättningar som slaktar mindre än 80 får per vecka som årligt genomsnitt ska medlemsstaterna dock fastställa kontrollfrekvensen och det antal slaktkroppar som minst ska kontrolleras på grundval av en riskbedömning, varvid särskild hänsyn ska tas till antalet slaktade får i de berörda slakterierna och resultaten av tidigare kontroller i dessa slakterier.
Artikel 33
Marknadspris som ska noteras
1. Det marknadspris som ska noteras med utgångspunkt i gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av får och som avses i artikel 42.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007, ska vara det pris, exklusive mervärdesskatt, som betalas till leverantören av lamm med ursprung i gemenskapen vid leveransen till slakteriet. Detta pris ska uttryckas per 100 kg slaktkropp i enlighet med den referenspresentation som avses i punkt C.IV i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007, vägd och klassificerad på krok i slakteriet.
2. Som vikt ska räknas den varma slaktkroppens vikt korrigerad med viktförlusten under avkylningen. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de korrigeringsfaktorer som används.
3. Om slaktkroppens presentation efter vägning och klassificering på krok avviker från referenspresentationen ska medlemsstaterna anpassa slaktkroppens vikt med hjälp av de korrigeringsfaktorer som avses i punkt C.IV andra stycket i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de korrigeringsfaktorer som används.
Artikel 34
Rapportering av priser till kommissionen
1. Medlemsstater vars fårköttsproduktion överstiger 200 ton per år ska överlämna en konfidentiell förteckning till kommissionen över de slakterier eller övriga inrättningar som deltar i fastställandet av priser enligt gemenskapsskalan (nedan kallade deltagande inrättningar), med uppgift om deras ungefärliga årskapacitet.
2. I enlighet med artikel 36 ska de medlemsstater som avses i punkt 1 meddela kommissionen genomsnittspriset för samtliga deltagande inrättningar för varje kvalitet av lamm som noteras inom ramen för gemenskapens skala samt om motsvarande kvantiteter. Om en kvalitet utgör mindre än 1 % av den totala kvantiteten behöver priset dock inte rapporteras. Medlemsstaterna ska även underrätta kommissionen om genomsnittspriset i förhållande till vikten för alla klassificerade slaktkroppar av lamm för varje skala som används för prisrapportering.
Medlemsstaterna har dock rätt att underuppdela det rapporterade priset efter vikt för var och en av de klasser för konformation och fettansättningsgrad som avses i punkt C.III.1 i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007. Med begreppet kvalitet avses en kombination av konformations- och fettansättningsklasserna.
Artikel 35
Genomsnittliga priser i gemenskapen
De genomsnittliga priserna i gemenskapen på slaktkroppar av lamm ska beräknas genom att de priser som avses i artikel 34.2 viktas med hjälp av koefficienter som avspeglar den relativa storleken på fårköttsproduktionen i varje medlemsstat i förhållande till den sammanlagda fårköttsproduktionen i gemenskapen.
KAPITEL V
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 36
Veckorapportering av priser till kommissionen
1. Medlemsstaterna ska senast kl. 12.00 (lokal tid Bryssel) varje onsdag meddela kommissionen de marknadspriser eller noteringar som avses i artiklarna 17.1, 27.1 och 34.2 i den här förordningen.
Priserna eller noteringarna ska avse den period från måndag till söndag som föregår den vecka då uppgifterna lämnas.
De priser eller noteringar som rapporteras ska uttryckas i euro eller, i tillämpliga fall, i nationell valuta.
2. De meddelanden som avses i punkt 1 ska förmedlas på elektronisk väg på det formulär som kommissionen ställer till medlemsstaternas förfogande.
Artikel 37
Regelbunden översyn av viktningskoefficienter
1. De viktningskoefficienter som avses i artiklarna 18, 26.3 och 35 i den här förordningen ska ses över regelbundet för att ta hänsyn till utvecklingstendenser på nationell nivå och på gemenskapsnivå.
2. Vid varje översyn enligt punkt 1 ska kommissionen meddela medlemsstaterna de reviderade viktningskoefficienterna.
Artikel 38
Gemenskapens inspektionskommitté
1. Den inspektionskommitté från gemenskapen som föreskrivs i artikel 42.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, nedan kallad kommittén, ska ansvara för genomförandet av kontrollerna på plats i fråga om
|
a) |
tillämpningen av de bestämmelser som rör gemenskapens skalor för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur och får, |
|
b) |
noteringen av marknadspriser i enlighet med dessa klassificeringsskalor, |
|
c) |
klassificering, identifiering och märkning av produkter inom ramen för offentliga interventionsuppköp inom sektorn för nöt- och kalvkött enligt artikel 6.1 e i förordning (EG) nr 1234/2007. |
2. Kommittén ska som mest bestå av
|
a) |
tre experter från kommissionen, varav en ska vara kommitténs ordförande, |
|
b) |
en expert från den berörda medlemsstaten, |
|
c) |
åtta experter från andra medlemsstater. |
Medlemsstaterna ska utse experter på grundval av deras oberoende och duglighet, i synnerhet i fråga om klassificering av slaktkroppar och notering av marknadspriser och den särskilda karaktären av det arbete som ska utföras.
Experterna får under inga omständigheter för privata ändamål använda eller lämna ut information som de erhållit i samband med arbetet inom kommittén.
3. Inspektioner ska ske vid slakterier, köttmarknader, interventionsorter, prisnoteringsorter och regionala och centrala organ som ansvarar för genomförandet av bestämmelserna i punkt 1.
4. Inspektionerna ska genomföras regelbundet i medlemsstaterna, med en frekvens som får variera med hänsyn till bland annat den relativa betydelsen av nöt- och fårköttsproduktionen i de besökta medlemsstaterna eller till problemen med att tillämpa klassificeringsskalorna.
Programmet för inspektionerna ska utarbetas av kommissionen efter samråd med medlemsstaterna. Representanter för den medlemsstat som besöks får delta i inspektionerna.
Medlemsstaterna ska organisera de inspektioner som ska genomföras på deras territorium i enlighet med kommissionens önskemål. Medlemsstaten ska därför 30 dagar före besöket översända ett detaljerat program för de föreslagna inspektionerna till kommissionen, som får begära ändringar i programmet.
Kommissionen ska så tidigt som möjligt före varje besök underrätta medlemsstaterna om programmet och dess genomförande.
5. Efter avslutad inspektion ska kommitténs medlemmar och representanterna för den besökta medlemsstaten mötas för att gå igenom resultaten. Kommitténs medlemmar ska sedan dra slutsatser av inspektionen när det gäller de punkter som avses i punkt 1.
Kommitténs ordförande ska sammanställa en rapport om utförda inspektioner och de slutsatser som avses i första stycket. Rapporten ska snarast möjligt tillställas den inspekterade medlemsstaten och därefter övriga medlemsstater.
Om den rapport som avses i andra stycket påpekar brister inom de olika verksamhetsområden som kontrollerats eller innehåller rekommendationer som syftar till förbättringar, ska medlemsstaterna, senast tre månader efter det att rapporten överlämnats, underrätta kommissionen om alla förändringar som planeras eller som har genomförts.
6. Kostnader för resor och uppehälle för kommitténs medlemmar ska betalas av kommissionen enligt reglerna om ersättning av kostnader för resor och uppehälle för personer utan anknytning till kommissionen vilka anlitas som experter.
Artikel 39
Åtgärder som medlemsstaterna ska vidta
1. Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder de anser nödvändiga
|
a) |
för att säkerställa att bestämmelserna i denna förordning tillämpas, |
|
b) |
för att säkerställa att de priser som noterats i enlighet med artiklarna 17.1, 27.1 och 34.2 i den här förordningen är riktiga, |
|
c) |
för att bestraffa alla överträdelser, t.ex. förfalskningar och bedrägligt användande av märken och etiketter eller klassificering som utförts av personal utan licens. |
2. Medlemsstaterna ska snarast möjligt underrätta kommissionen om de åtgärder som avses i punkt 1.
Artikel 40
Förordningarna (EEG) nr 563/82, (EEG) nr 2967/85, (EEG) nr 344/91, (EG) nr 295/96, (EG) nr 103/2006, (EG) nr 1128/2006, (EG) nr 908/2006, (EG) nr 1319/2006, (EG) nr 710/2008, (EG) nr 22/2008 och beslut 83/471/EEG ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till de upphävda förordningarna och det upphävda beslutet ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VIII.
Artikel 41
Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 december 2008.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EGT L 67, 11.3.1982, s. 23.
(3) EGT L 285, 25.10.1985, s. 39.
(4) EGT L 41, 14.2.1991, s. 15.
(5) EGT L 39, 17.2.1996, s. 1.
(6) EUT L 17, 21.1.2006, s. 6.
(7) EUT L 168, 21.6.2006, s. 11.
(8) EUT L 201, 25.7.2006, s. 6.
(9) EUT L 243, 6.9.2006, s. 3.
(10) EUT L 197, 25.7.2008, s. 28.
(11) EUT L 9, 12.1.2008, s. 6.
(12) EGT L 259, 20.9.1983, s. 30.
(13) EGT L 204, 11.8.2000, s. 1.
(14) EUT L 312, 11.11.2006, s. 6.
BILAGA I
Ytterligare bestämmelser om de klasser för konformation och fettansättningsgrad för vuxna nötkreatur som avses i artikel 3
1. KONFORMATION
Utveckling av slaktkroppsformer, särskilt de viktigare delarna (lår, rygg och bog)
|
Konformationsklass |
Ytterligare bestämmelser |
||||
|
S Utomordentlig |
|
Innanlåret når mycket tydligt ned över fogen (bäckenbensfogen [symphisis pelvis]) |
|||
|
Mycket rundad rumpstek |
||||
|
|
||||
|
E Utmärkt |
|
Innanlåret når tydligt ned över fogen (bäckenbensfogen) |
|||
|
Mycket rundad rumpstek |
||||
|
|
||||
|
U Mycket god |
|
Innanlåret når ned över fogen (bäckenbensfogen) |
|||
|
Rundad rumpstek |
||||
|
|
||||
|
R God |
|
Lätt rundade innanlår och rumpstek |
|||
|
|
||||
|
|
||||
|
O Ganska god |
|
|
|||
|
Rak form på rumpsteken |
||||
|
|
||||
|
P Dålig |
|
|
|||
|
|
||||
|
|
||||
2. FETTANSÄTTNINGSGRAD
Grad av fett på slaktkroppens utsida och i brösthålan
|
Fettgrupp |
Ytterligare bestämmelser |
|
1 Mager |
Inget fett i brösthålan |
|
2 Lätt fet |
I brösthålan är musklerna tydligt synliga mellan revbenen |
|
3 Normalfet |
I brösthålan är musklerna fortfarande synliga mellan revbenen |
|
4 Fet |
Fettränderna på låret är betydande. I brösthålan kan musklerna mellan revbenen vara fettmarmorerade |
|
5 Mycket fet |
Låret är nästan helt täckt med fett, så att fettränderna inte längre är tydligt synliga. I brösthålan är musklerna mellan revbenen fettmarmorerade |
BILAGA II
GODKÄNNANDE AV AUTOMATISERADE KLASSIFICERINGSMETODER ENLIGT ARTIKEL 9.1
DEL A
Villkor och minimikrav för godkännande
1. Den berörda medlemsstaten ska anordna ett certifieringstest med en jury bestående av minst fem auktoriserade experter när det gäller klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur. Två medlemmar av juryn ska komma från den medlemsstat som anordnar testet. De övriga medlemmarna i juryn ska var och en komma från en annan medlemsstat. Juryn ska bestå av ett udda antal experter. Experter från kommissionen och medlemsstaterna får närvara vid certifieringstestet som observatörer.
Medlemmarna i juryn ska arbeta självständigt och anonymt.
Den berörda medlemsstaten ska utse en samordnare för certifieringstestet som
|
— |
inte får vara medlem i juryn, |
|
— |
har tillräckliga tekniska kunskaper och är helt oberoende, |
|
— |
övervakar att jurymedlemmarna arbetar självständigt och anonymt, |
|
— |
samlar in klassificeringsresultaten från jurymedlemmarna och de som framtagits med hjälp av de automatiserade klassificeringsmetoderna, |
|
— |
under hela certifieringstestet ser till att de klassificeringsresultat som erhållits med hjälp av de automatiserade klassificeringsmetoderna inte är tillgängliga för någon av jurymedlemmarna och vice versa, och inte heller för övriga berörda, |
|
— |
validerar klassificeringarna för varje slaktkropp och som, av objektiva skäl som ska anges, får besluta om att kassera slaktkroppar från det urval som används för analysen. |
2. I samband med certifieringstestet ska följande gälla:
|
— |
Varje konformationsklass och fettgrupp ska delas in i tre underklasser. |
|
— |
Det ska krävas ett urval på minst 600 godkända slaktkroppar. |
|
— |
Kasserade slaktkroppar får inte utgöra mer än 5 % av de slaktkroppar som ska klassificeras med de automatiserade klassificeringsmetoderna. |
3. För varje validerad slaktkropp ska medianen av jurymedlemmarnas resultat anses som den korrekta klassificeringen för slaktkroppen i fråga.
För att bedöma de automatiserade klassificeringsmetoderna ska resultaten från den automatiserade klassificeringsutrustningen, för varje validerad slaktkropp, jämföras med medianvärdet av juryns resultat. Noggrannheten hos de automatiserade klassificeringsmetoderna ska fastställas med hjälp av ett system med poäng som fördelas enligt följande:
|
|
Konformation |
Fettansättningsgrad |
|
Inget fel |
10 |
10 |
|
1 felenhet (dvs. 1 underklass högre eller lägre) |
6 |
9 |
|
2 felenheter (dvs. 2 underklasser högre eller lägre) |
–9 |
0 |
|
3 felenheter (dvs. 3 underklasser högre eller lägre) |
–27 |
–13 |
|
Fler än 3 felenheter (dvs. fler än 3 underklasser högre eller lägre) |
–48 |
–30 |
För godkännande ska de automatiserade klassificeringsmetoderna uppnå minst 60 % av det maximala antalet poäng för både konformation och fettansättningsgrad.
Dessutom måste klassificeringen med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder ligga inom följande gränser:
|
|
Konformation |
Fettansättningsgrad |
|
Medelavvikelse |
± 0,30 |
± 0,60 |
|
Regressionslinjens lutnin |
1 ± 0,15 |
1 ± 0,30 |
DEL B
Information som medlemsstaterna ska tillhandahålla beträffande anordnandet av ett certifieringstest
|
— |
De datum då certifieringstestet äger rum. |
|
— |
En detaljerad beskrivning av de slaktkroppar av vuxna nötkreatur som klassificeras i den berörda medlemsstaten eller i en del av denna. |
|
— |
De statistiska metoder som används för att få fram det urval av slaktkroppar som med hänsyn till kategori, konformationsklass och fettansättningsgrad ska vara representativa för de vuxna nötkreatur som slaktas i den berörda medlemsstaten eller i en del av denna. |
|
— |
Namn på och adress till det slakteri/de slakterier där certifieringstestet ska äga rum, en redogörelse för bearbetningslinjen/bearbetningslinjerna och dess/deras kapacitet, däribland kapacitet per timme. |
|
— |
Den presentation/de presentationer av slaktkroppar som ska användas under certifieringstestet. |
|
— |
En beskrivning av den automatiserade klassificeringsutrustningen och dess tekniska funktioner, särskilt säkerheten när det gäller manipulering. |
|
— |
De auktoriserade experter som utsetts av den berörda medlemsstaten att delta i certifieringstestet i egenskap av jurymedlemmar. |
|
— |
Samordnaren för certifieringstestet, med belägg för dennes tillfredsställande tekniska kunskaper och fullständiga oberoende. |
|
— |
Namn på och adress till det oberoende organ som utsetts av den berörda medlemsstaten och som ska analysera resultaten från certifieringstestet. |
DEL C
Information som medlemsstaterna ska tillhandahålla beträffande resultaten av ett certifieringstest
|
— |
En kopia av klassificeringsblanketterna som fyllts i och undertecknats av jurymedlemmarna och av samordnaren för certifieringstestet. |
|
— |
En kopia av de klassificeringsresultat som erhållits under certifieringstestet med hjälp av automatiserade klassificeringsmetoder, undertecknad av samordnaren. |
|
— |
Samordnarens rapport om anordnandet av certifieringstestet mot bakgrund av de villkor och minimikrav som anges i del B i den här bilagan. |
|
— |
En kvantitativ analys, enligt en metod som ska fastställas av kommissionen, av resultaten från certifieringstestet med uppgift om varje enskild klassificerares resultat och de som erhållits genom den automatiserade klassificeringsmetoden. De uppgifter som används för analysen ska tillhandahållas i ett elektroniskt format som ska fastställas av kommissionen. |
|
— |
Den automatiserade klassificeringsmetodens noggrannhet fastställd i enlighet med bestämmelserna i del A.3 i den här bilagan. |
BILAGA III
De korrigeringsfaktorer som avses i artikel 13.5 i procent av slaktvikten
|
Procentsats |
Minskning |
Ökning |
||||||
|
Fettgrupper |
1–2 |
3 |
4–5 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|
Njurar |
–0,4 |
|
||||||
|
Njurfett |
–1,75 |
–2,5 |
–3,5 |
|
||||
|
Bäckenfett |
–0,5 |
|
||||||
|
Lever |
–2,5 |
|
||||||
|
Mellangärde |
–0,4 |
|
||||||
|
Njurtapp |
–0,4 |
|
||||||
|
Svans |
–0,4 |
|
||||||
|
Ryggmärg |
–0,05 |
|
||||||
|
Juverfett |
–1,0 |
|
||||||
|
Testiklar |
–0,3 |
|
||||||
|
Testikelfett |
–0,5 |
|
||||||
|
Innanlårsfett |
–0,3 |
|
||||||
|
Stora halsvenen och angränsande fett |
–0,3 |
|
||||||
|
Borttagande av yttre fett |
|
0 |
0 |
+ 2 |
+ 3 |
+ 4 |
||
|
Borttagande av fett på bringans spets så att ett fettlager återstår (muskelvävnaden får inte exponeras) |
|
0 |
+0,2 |
+0,2 |
+0,3 |
+0,4 |
||
|
Borttagande av fett på insidan av slaksidan som vidhänger testikelfettet |
|
0 |
+0,3 |
+0,4 |
+0,5 |
+0,6 |
||
BILAGA IV
Innehåll av magert kött enligt artikel 23.2
1. Uppskattningen av procentandelen magert kött bygger på dissekering i enlighet med referensmetoden.
2. Vid delvis dissekering baseras uppskattningen av procentandelen magert kött på dissekeringen av de fyra största styckningsdelarna (bog, rygg, skinka och sida). Referensprocentandelen magert kött ska beräknas enligt följande:
Vikten av köttet i dessa fyra styckningsdelar (bog, rygg, skinka och sida) ska beräknas genom att totalvikten icke-kött i de fyra styckningsdelarna dras av från styckningsdelarnas totalvikt före dissekering.
3. Vid fullständig dissekering ska referensprocentandelen magert kött beräknas på följande sätt:
Vikten av köttet ska beräknas genom att totalvikten icke-kött dras av från slaktkroppens totalvikt före dissekering. Huvudet, med undantag av kindbacken, ska inte dissekeras.
BILAGA V
Protokoll för metoder för klassificering av slaktkroppar av gris enligt artikel 23.4
|
1. |
Del 1 i protokollet ska ge en detaljerad beskrivning av dissekeringsprovet, däribland
|
|
2. |
Del 2 i protokollet ska ge en detaljerad beskrivning av dissekeringsprovet, däribland
|
BILAGA VI
Klassificeringsskala för slaktkroppar av lamm med en slaktvikt på mindre än 13 kg enligt artikel 28
|
Kategori |
A |
B |
C |
|||
|
Vikt |
≤ 7 kg |
7,1–10 kg |
10,1–13 kg |
|||
|
Kvalitet |
1 |
2 |
1 |
2 |
1 |
2 |
|
Köttets färg |
ljusrosa |
annan färg eller annan fettansättningsklass |
ljusrosa eller rosa |
annan färg eller annan fettansättningsklass |
ljusrosa eller rosa |
annan färg eller annan fettansättningsklass |
|
Fettansättningsklass (*1) |
(2) (3) |
(2) (3) |
(2) (3) |
|||
(*1) Enligt definitionen i punkt C.III.1 i bilaga V till förordning (EG) nr 1234/2007
BILAGA VII
Ytterligare bestämmelser om de klasser för konformation och fettansättning för slaktkroppar av får som avses i artikel 29
1. KONFORMATION
Utvecklingsgrad på slaktkroppsformer, särskilt de viktigare delarna (lår, rygg och bog).
|
Konformationsklass |
Ytterligare bestämmelser |
|||||||||
|
S Utomordentligt välutvecklad |
|
|||||||||
|
E Utmärkt |
|
|||||||||
|
U Mycket god |
|
|||||||||
|
R God |
|
|||||||||
|
O Ganska god |
|
|||||||||
|
P Dålig |
|
2. FETTANSÄTTNINGSGRAD
Grad av fett på utsidan av och inuti slaktkroppen.
|
Fettgrupp |
Ytterligare bestämmelser (1) |
||
|
1. Mager |
Utvändigt |
Spår av fett eller inget synligt fett |
|
|
Invändigt |
Bukhåla |
Inget synligt fett eller spår av fett på njurarna |
|
|
Brösthåla |
Inget synligt fett eller spår av fett mellan revbenen |
||
|
2. Lätt fet |
Utvändigt |
Ett tunt fettlager täcker en del av slaktkroppen, men kan vara mindre synligt på lemmarna |
|
|
Invändigt |
Bukhåla |
Spår av fett eller ett tunt fettlager omsluter delar av njurarna |
|
|
Brösthåla |
Musklerna syns tydligt mellan revbenen |
||
|
3. Normalfet |
Utvändigt |
Ett tunt fettlager täcker hela eller större delen av slaktkroppen. Något kraftigare fettansättning vid svansroten |
|
|
Invändigt |
Bukhålà |
Ett tunt fettlager omsluter en del av eller hela njurarna |
|
|
Brösthåla |
Musklerna fortfarande synliga mellan revbenen |
||
|
4. Fet |
Utvändigt |
Ett tjockt fettlager täcker hela eller större delen av slaktkroppen, men kan vara tunnare på lemmarna och tjockare på bogen |
|
|
Invändigt |
Bukhåla |
Njurarna är omslutna av fett |
|
|
Brösthåla |
Musklerna mellan revbenen kan vara fettmarmorerade. Fettdepåer kan vara synliga på revbenen |
||
|
5. Mycket fet |
Utvändigt |
Mycket kraftig fettansättning Fettansamlingar kan vara synliga |
|
|
Invändigt |
Bukhåla |
Njurarna omslutna av ett tjockt fettlager |
|
|
Brösthåla |
Musklerna mellan revbenen är fettmarmorerade. Fettdepåer är synliga på revbenen |
||
(1) De ytterligare bestämmelserna för bukhålan gäller inte vid tillämpningen av bilaga VI till den här förordningen.
BILAGA VIII
Jämförelsetabell enligt artikel 40
1. FÖRORDNING (EEG) nr 563/82
|
Förordning (EEG) nr 563/82 |
Den här förordningen |
|
Artikel 1.1 |
Artikel 13.1 |
|
Artikel 1.2 |
Artikel 13.2 |
|
Artikel 1.3 |
Artikel 13.5 första stycket |
|
Artikel 1.4 |
Artikel 13.5 andra stycket |
|
Artikel 2 |
Artikel 2.3 och 2.4 |
|
Artikel 3 |
Artikel 13.4 |
|
Artikel 4 |
Artikel 41 |
2. FÖRORDNING (EEG) nr 2967/85
|
Förordning (EEG) nr 2967/85 |
Den här förordningen |
|
Artikel 1 |
Artikel 1 |
|
Artikel 2.1 |
Artikel 22.2 första och andra styckena |
|
Artikel 2.2 |
Artikel 22.2 tredje stycket |
|
Artikel 2.3 |
Artikel 22.3 |
|
Artikel 3 |
Artikel 23.2–23.5 |
|
Artikel 4.1 |
Artikel 21.3 första och andra styckena |
|
Artikel 4.2 |
Artikel 21.3 fjärde stycket |
|
Artikel 4.3 |
Artikel 21.3 femte stycket |
|
Artikel 5 |
Artikel 21.4 a |
|
Artikel 6 |
Artikel 39 |
|
Artikel 7 |
Artikel 41 |
3. FÖRORDNING (EEG) nr 344/91
|
Förordning (EEG) nr 344/91 |
Den här förordningen |
|
Artikel 1.1 |
Artikel 6.3 |
|
Artikel 1.2 |
Artikel 6.4 |
|
Artikel 1.2a |
Artikel 6.2 |
|
Artikel 1.3 |
Artikel 6.5 |
|
Artikel 1.4 |
Artikel 6.6 |
|
Artikel 1.5 |
Artikel 7.2 första meningen och led a |
|
Artikel 2.1 |
— |
|
Artikel 2.2 första meningen och första strecksatsen |
Artikel 5 |
|
Artikel 2.2 andra strecksatsen |
— |
|
Artikel 2.3 |
Artikel 6.7 |
|
Artikel 3.1 första stycket |
Artikel 8 |
|
Artikel 3.1 andra stycket |
— |
|
Artikel 3.1a första till tredje stycket |
Artikel 9.1 |
|
Artikel 3.1a fjärde stycket |
Artikel 9.3 a |
|
Artikel 3.1b |
Artikel 9.2 |
|
Artikel 3.1c |
Artikel 9.4 |
|
Artikel 3.2 första stycket |
Artikel 11.1 |
|
Artikel 3.2 andra stycket |
Artikel 11.2 |
|
Artikel 3.2 tredje stycket |
Artikel 11.3 |
|
Artikel 3.2 fjärde stycket |
Artikel 11.4 |
|
Artikel 3.2 femte stycket |
Artikel 12.2 |
|
Artikel 3.2 sjätte stycket |
Artikel 12.1 |
|
Artikel 3.3 |
Artikel 39.2 |
|
Artikel 4 |
Artikel 41 |
|
Bilaga I |
Bilaga II del A |
|
Bilaga II |
Bilaga II delarna B och C |
4. FÖRORDNING (EG) nr 295/96
|
Förordning (EG) nr 295/96 |
Den här förordningen |
|
Artikel 1 |
Artikel 14 |
|
Artikel 2.1 |
Artikel 15.1 |
|
Artikel 2.2 |
— |
|
Artikel 2.3 |
Artikel 15.2 |
|
Artikel 3.1 |
Artikel 16.1 |
|
Artikel 3.2 |
Artikel 16.2 |
|
Artikel 3.3 |
Artikel 16.3 |
|
Artikel 3.4 a |
Artikel 16.4 första stycket |
|
Artikel 3.4 b |
Artikel 16.4 andra stycket |
|
Artikel 3.4 c |
Artikel 16.5 |
|
Artikel 3.4 d |
Artikel 16.6 |
|
Artikel 3.4 e första stycket första meningen |
Artikel 16.7 första stycket första meningen |
|
Artikel 3.4 e första stycket första strecksatsen |
Artikel 16.7 första stycket led a |
|
Artikel 3.4 e första stycket andra strecksatsen |
Artikel 16.7 första stycket led c |
|
Artikel 3.4 e andra stycket |
Artikel 16.7 andra stycket |
|
Artikel 3.5 |
Artikel 16.8 |
|
Artikel 4 |
Artikel 17 |
|
Artikel 5.1 |
Artikel 18.1 |
|
Artikel 5.2 |
Artikel 18.2 |
|
Artikel 5.3 |
Artikel 37.1 |
|
Artikel 6 |
Artikel 19 |
|
Artikel 7 |
Artikel 39.1 |
|
Artikel 8 |
— |
|
Artikel 9 |
Artikel 41 |
5. FÖRORDNING (EG) nr 103/2006
|
Förordning (EG) nr 103/2006 |
Den här förordningen |
|
Artikel 1 |
Artikel 3.1 |
|
Artikel 2 |
— |
|
Artikel 3 |
Artikel 41 |
|
Bilaga I |
Bilaga I |
|
Bilagorna II och III |
— |
6. FÖRORDNING (EG) nr 908/2006
|
Förordning (EG) nr 908/2006 |
Den här förordningen |
|
Artikel 1 |
Artikel 25.3 första stycket |
|
Artikel 2 |
— |
|
Artikel 3 |
Artikel 41 |
|
Bilagorna I–III |
— |
7. FÖRORDNING (EG) nr 1128/2006
|
Förordning (EG) nr 1128/2006 |
Den här förordningen |
|
Artikel 1.1 |
Artikel 26.1 |
|
Artikel 1.2 |
Artikel 26.2 |
|
Artikel 2.1 |
Artikel 25.1 |
|
Artikel 2.2 |
Artikel 25.2 |
|
Artikel 3 |
— |
|
Artikel 4 |
Artikel 41 |
|
Bilagorna I och II |
— |
8. FÖRORDNING (EG) nr 1319/2006
|
Förordning (EG) nr 1319/2006 |
Den här förordningen |
|
Artikel 1.1 |
Artikel 27.1 |
|
Artikel 1.2 |
Artikel 27.2 |
|
Artikel 2 |
— |
|
Artikel 3 |
Artikel 27.3 |
|
Artiklarna 4 och 5 |
— |
|
Artikel 6 |
Artikel 41 |
|
Bilagorna I och II |
— |
9. FÖRORDNING (EG) nr 22/2008
|
Förordning (EG) nr 22/2008 |
Den här förordningen |
|
Artikel 1 |
Artikel 33 |
|
Artikel 2 |
Artikel 34 |
|
Artikel 3 |
Artikel 3.1 |
|
Artikel 4.1 |
Artikel 30.2 |
|
Artikel 4.2 |
Artikel 30.3 |
|
Artikel 4.3 |
Artikel 30.4 |
|
Artikel 5.1 |
Artikel 31 |
|
Artikel 5.2 |
Artikel 32 |
|
Artikel 6 |
Artikel 38.1 första meningen och led a och b |
|
Artikel 7 |
Artikel 38.2 andra och tredje styckena |
|
Artikel 8 |
Artikel 38.2 första stycket |
|
Artikel 9.1 första stycket |
Artikel 38.4 första stycket |
|
Artikel 9.1 andra stycket |
— |
|
Artikel 9.2 |
Artikel 38.4 andra stycket |
|
Artikel 9.3 |
Artikel 38.4 tredje stycket |
|
Artikel 9.4 |
Artikel 38.4 fjärde stycket |
|
Artikel 9.5 |
Artikel 38.5 första stycket |
|
Artikel 9.6 |
Artikel 38.5 andra stycket |
|
Artikel 10 |
Artikel 38.6 |
|
Artikel 11 |
— |
|
Artikel 12 |
Artikel 41 |
|
Bilaga I |
Bilaga VII |
|
Bilagorna II och III |
— |
10. FÖRORDNING (EG) nr 710/2008
|
Förordning (EG) nr 710/2008 |
Den här förordningen |
|
Artikel 1 |
— |
|
Artikel 2 |
— |
|
Artikel 3 |
Artikel 41 |
|
Bilaga |
— |
11. BESLUT 83/471/EEG
|
Beslut 83/471/EEG |
Den här förordningen |
|
Artikel 1 |
Artikel 38.1 |
|
Artikel 2 |
Artikel 38.2 |
|
Artikel 3.1 |
Artikel 38.3 |
|
Artikel 3.2 första stycket |
Artikel 38.4 första stycket |
|
Artikel 3.2 andra stycket |
— |
|
Artikel 3.2 tredje stycket |
Artikel 38.4 andra stycket |
|
Artikel 3.3 |
Artikel 38.4 tredje stycket |
|
Artikel 3.4 |
Artikel 38.4 fjärde stycket |
|
Artikel 4 |
Artikel 38.5 |
|
Artikel 5 |
Artikel 38.6 |
|
Artikel 6 |
— |
|
16.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 337/31 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1250/2008
av den 12 december 2008
om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 när det gäller intygskrav för import av fiskeriprodukter, levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor avsedda att användas som livsmedel
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (1), särskilt artikel 25 a och d,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (2), särskilt artikel 12,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (3), särskilt artikel 9,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (4), särskilt artikel 16,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (5), särskilt artikel 63, och
av följande skäl:
|
(1) |
Kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 av den 5 december 2005 om tillämpningsåtgärder för vissa produkter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 och för genomförandet av offentliga kontroller enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 och om ändring av förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 (6) innehåller i tillägg IV och tillägg V till bilaga VI förlagor till hälsointyg för import av fiskeriprodukter och musslor avsedda att användas som livsmedel. |
|
(2) |
Rådets direktiv 2006/88/EG och kommissionens förordning (EG) nr 1251/2008 av den 12 december 2008 om tillämpning av rådets direktiv 2006/88/EG när det gäller villkor och intygskrav för utsläppande på marknaden och import till gemenskapen av djur och produkter från vattenbruk och om fastställande av en förteckning över smittbärande arter (7) innehåller djurhälsokrav för utsläppande på marknaden och import av djur och produkter från vattenbruk som är avsedda att användas som livsmedel. |
|
(3) |
Bestämmelserna omfattar restriktioner för import av vissa sändningar av djur och produkter från vattenbruk som tillhör arter som är mottagliga för de sjukdomar hos vattenlevande djur som förtecknas i del II i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG samt transportkrav. |
|
(4) |
Förlagorna till intyg i förordning (EG) nr 2074/2005 bör ändras så att de överensstämmer med kraven i direktiv 2006/88/EG och förordning (EG) nr 1251/2008. |
|
(5) |
De särskilda kraven avseende levande musslor i avsnitt VII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 gäller även levande tagghudingar, manteldjur och marina snäckor. Tillämpningsområdet för det intyg som används vid import av levande musslor som är avsedda att användas som livsmedel bör därför utvidgas till att även omfatta levande tagghudingar, levande manteldjur och levande marina snäckor. |
|
(6) |
Förordning (EG) nr 2074/2005 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(7) |
En övergångsperiod bör medges så att medlemsstaterna och industrin kan vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla de nya kraven i denna förordning. |
|
(8) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändring av förordning (EG) nr 2074/2005
Förordning (EG) nr 2074/2005 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Övergångsbestämmelser
1. Under en övergångsperiod till och med den 30 juni 2009 får sändningar för vilka ett hälsointyg har utfärdats enligt förlagan i förordning (EG) nr 2074/2005, i dess lydelse enlig förordning (EG) nr 1664/2006, importeras till gemenskapen.
2. Under en övergångsperiod till och med den 31 juli 2010 får följande sändningar för vilka ett hälsointyg har utfärdats enligt förlagan i förordning (EG) nr 2074/2005, i dess lydelse enlig förordning (EG) nr 1664/2006, importeras till gemenskapen:
|
a) |
Sändningar av fiskeriprodukter för vilka djurhälsointyget i del II i förlagan till hälsointyg i tillägg IV till bilaga VI till förordning (EG) nr 2074/2005, i dess lydelse enligt den här förordningen, inte gäller enligt anmärkning 2 i nämnda del II. |
|
b) |
Sändningar av levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor för vilka djurhälsointyget i del II i förlagan till hälsointyg i tillägg V till bilaga VI till förordning (EG) nr 2074/2005, i dess lydelse enligt den här förordningen, inte gäller enligt anmärkning 2 i nämnda del II. |
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 december 2008.
På kommissionens vägnar
Androulla VASSILIOU
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 328, 24.11.2006, s. 14.
(2) EUT L 139, 30.4.2004, s. 1.
(3) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.
(4) EUT L 139, 30.4.2004, s. 206.
(5) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.
(6) EUT L 338, 22.12.2005, s. 27.
(7) Se sidan 41 i detta nummer av EUT.
BILAGA
Bilaga VI till förordning (EG) nr 2074/2005 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Tillägg IV ska ersättas med följande: ”Tillägg IV till bilaga VI FÖRLAGA TILL HÄLSOINTYG FÖR IMPORT AV FISKERIPRODUKTER AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL
|
|
2. |
Del A i tillägg V ska ersättas med följande: ”Tillägg V till bilaga VI DEL A FÖRLAGA TILL HÄLSOINTYG FÖR IMPORT AV LEVANDE MUSSLOR, TAGGHUDINGAR, MANTELDJUR OCH MARINA SNÄCKOR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL
|
|
16.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 337/41 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1251/2008
av den 12 december 2008
om tillämpning av rådets direktiv 2006/88/EG när det gäller villkor och intygskrav för utsläppande på marknaden och import till gemenskapen av djur och produkter från vattenbruk och om fastställande av en förteckning över smittbärande arter
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (1), särskilt artiklarna 17.2, 22, 25 och 61.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
I direktiv 2006/88/EG fastställs de djurhälsokrav som gäller för utsläppande på marknaden, införsel och transitering genom gemenskapen av djur och produkter från vattenbruk. Direktiv 2006/88/EG upphäver och ersätter rådets direktiv 91/67/EEG om djurhälsovillkor för utsläppande på marknaden av djur och produkter från vattenbruk (2) från och med den 1 augusti 2008. |
|
(2) |
Vattenbruksdjur är enligt direktiv 2006/88/EG alla vattenlevande djur, inklusive vattenlevande prydnadsdjur, i alla deras levnadsstadier, inklusive ägg och mjölke/könsceller, som föds upp på en vattenbruksanläggning eller i ett område för blötdjursodling, inklusive sådana vattenbruksdjur som tillförts anläggningen eller området för blötdjursodling efter att ha levt i vilt tillstånd. Med vattenlevande djur avses fisk, blötdjur och kräftdjur. |
|
(3) |
I kommissionens beslut 1999/567/EG av den 27 juli 1999 om förlagan till det intyg som avses i artikel 16.1 i rådets direktiv 91/67/EEG (3) och kommissionens beslut 2003/390/EG av den 23 maj 2003 om fastställande av särskilda villkor för utsläppande på marknaden av vattenbruksdjur av arter som inte anses mottagliga för vissa sjukdomar, och produkter av dessa (4) fastställs vissa regler för utsläppande på marknaden av vattenbruksdjur samt intygskrav. I kommissionens beslut 2003/804/EG av den 14 november 2003 om djurhälsovillkor och krav på intyg för import av levande blötdjur samt deras ägg och gameter för tillväxt, gödning, återutläggning och användning som livsmedel (5), kommissionens beslut 2003/858/EG av den 21 november 2003 om djurhälsovillkor och intygskrav för import av levande fisk, ägg och könsceller för odling och levande fisk från vattenbruk och produkter därav för användning som livsmedel (6) och kommissionens beslut 2006/656/EG av den 20 september 2006 om fastställande av djurhälsovillkor och intygskrav för import av prydnadsfiskar (7) fastställs villkoren för import av vattenbruksdjur till gemenskapen. Genom dessa beslut genomförs direktiv 91/67/EEG. |
|
(4) |
Enligt direktiv 2006/88/EG ska vattenbruksdjur som släpps ut på marknaden ha ett djurhälsointyg när de förs in i medlemsstater, zoner eller delområden som förklarats sjukdomsfria i enlighet med det direktivet eller omfattas av övervaknings- eller utrotningsprogram. Således bör det i denna förordning fastställas intygskrav och harmoniserade förlagor till djurhälsointyg som ersätter intygskraven i direktiv 91/67/EEG och genomförandebesluten till det direktivet. |
|
(5) |
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (8) fastställs särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung som gäller för livsmedelsföretagare, däribland krav på förpackningen och märkningen. Kraven i denna förordning på utfärdande av djurhälsointyg i samband med utsläppande på marknaden och import av djur och produkter från vattenbruk avsedda för vidarebearbetning före användning som livsmedel bör inte gälla för de djur och produkter som förpackats och märkts enligt förordning (EG) nr 853/2004, under förutsättning att vissa villkor uppfylls. |
|
(6) |
Enligt direktiv 2006/88/EG ska medlemsstaterna se till att utsläppandet på marknaden av vattenlevande prydnadsdjur inte äventyrar hälsostatusen hos vattenlevande djur med avseende på de sjukdomar som inte är exotiska som förtecknas i del II i bilaga IV till det direktivet. |
|
(7) |
Vattenlevande prydnadsdjur som släpps ut på marknaden i gemenskapen och som är avsedda för anläggningar utan direkt kontakt med naturliga vatten, dvs. slutna anläggningar för prydnadsdjur, innebär inte samma risk för andra sektorer av vattenbruket i gemenskapen eller för vilda bestånd. Denna förordning bör därför inte innehålla några krav på djurhälsointyg för dessa djur. |
|
(8) |
För att se till att medlemsstater, där hela landet eller vissa zoner eller delområden har förklarats fria från en eller flera av de sjukdomar som inte är exotiska och för vilka vattenlevande prydnadsdjur är mottagliga, får uppgifter om förflyttningar in på deras territorium av vattenlevande prydnadsdjur som är avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur, bör sådana förflyttningar anmälas via Traces-systemet som fastställs i rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (9) och införs genom kommissionens beslut 2004/292/EG av den 30 mars 2004 om idrifttagande av systemet Traces (10). |
|
(9) |
Förflyttningar inom gemenskapen från slutna anläggningar för prydnadsdjur till öppna sådana eller ut i naturen kan innebära en hög risk för andra sektorer av vattenbruket i gemenskapen och bör inte vara tillåtna utan godkännande från medlemsstaternas behöriga myndigheter. |
|
(10) |
Enligt direktiv 2006/88/EG ska medlemsstaterna vidta vissa minimiåtgärder för sjukdomsbekämpning vid bekräftad förekomst av en av de exotiska sjukdomar eller sjukdomar som inte är exotiska och som förtecknas i del II i bilaga IV till det direktivet hos vattenlevande djur eller vildlevande vattendjur eller vid nya sjukdomar. Medlemsstaterna ska dessutom enligt direktivet se till att vattenbruksdjur som släpps ut på marknaden har ett djurhälsointyg när djuren tillåts lämna ett område som omfattas av dessa bestämmelser om bekämpning. |
|
(11) |
Det bör därför i denna förordning fastställas djurhälsovillkor och intygskrav för sändningar av djur och produkter från vattenbruk som lämnar medlemsstater, zoner eller delområden som är föremål för sjukdomsbekämpningsåtgärder. |
|
(12) |
Enligt direktiv 2006/88/EG ska medlemsstaterna se till att djur och produkter från vattenbruk förs in i gemenskapen endast från tredjeländer eller delar av tredjeländer som finns uppförda på en förteckning som upprättats i enlighet med det direktivet. |
|
(13) |
Vattenbruksdjur bör endast få importeras till gemenskapen från tredjeländer vilkas djurhälsolagstiftning och system för bekämpning motsvarar gemenskapens. I denna förordning bör det därför fastställas en förteckning över tredjeländer och områden, zoner eller delområden i tredjeländer från vilka medlemsstaterna får föra in vattenbruksdjur för odling, återutläggningsområden, put and take-vatten och öppna anläggningar för prydnadsdjur till gemenskapen. Vissa prydnadsfiskar, blötdjur och kräftdjur för akvarier som är avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur bör dock få importeras till gemenskapen från tredjeländer som är medlemmar av Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE). |
|
(14) |
Tredjeländer och områden i tredjeländer som på grundval av hänsyn till folkhälsan får exportera vattenbruksdjur för användning som livsmedel till gemenskapen bör också få exportera till gemenskapen enligt djurhälsobestämmelserna i denna förordning. Djur och produkter från vattenbruk som är avsedda att användas som livsmedel bör därför endast få importeras till gemenskapen från tredjeländer och områden, zoner eller delområden i tredjeländer som uppförts på en förteckning som upprättats enligt artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (11). |
|
(15) |
Sådana förteckningar fastställs i bilagorna I och II till kommissionens beslut 2006/766/EG av den 6 november 2006 om fastställande av en förteckning över de tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka import av musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och fiskeriprodukter är tillåten (12) och, under en övergångsperiod till och med den 31 december 2009, genom kommissionens förordning (EG) nr 2076/2005 av den 5 december 2005 om fastställande av övergångsbestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 853/2004, (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004 och om ändring av förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 (13). För att skapa enhetlighet i gemenskapslagstiftningen bör dessa förteckningar tas i beaktande i denna förordning. |
|
(16) |
Enligt direktiv 2006/88/EG ska alla sändningar av djur och produkter från vattenbruk vid införsel till gemenskapen åtföljas av ett dokument som innehåller ett djurhälsointyg. Det bör i denna förordning fastställas utförliga djurhälsovillkor för import av vattenbruksdjur till gemenskapen, inklusive förlagor till djurhälsointyg, som bör ersätta importvillkoren i direktiv 91/67/EEG. |
|
(17) |
I kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 av den 5 december 2005 om tillämpningsåtgärder för vissa produkter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 och för genomförandet av offentlig kontroller enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 och om ändring av förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 (14) fastställs förlagor till hälsointyg för import av fiskeriprodukter och levande musslor avsedda att användas som livsmedel. För att skapa enhetlighet i gemenskapslagstiftningen bör det i den här förordningen fastställas att dessa förlagor till djurhälsointyg vid import ska åtfölja produkter som omfattas av den här förordningen. |
|
(18) |
Vattenlevande prydnadsdjur, inklusive prydnadsfisk, blötdjur och kräftdjur för akvarier, införs i stor utsträckning till gemenskapen från tredjeländer och områden i tredjeländer. För att skydda djurhälsostatusen på anläggningar för prydnadsdjur i gemenskapen är det nödvändigt att fastställa vissa djurhälsokrav för import av sådana djur. |
|
(19) |
Det är viktigt att se till att de importerade vattenbruksdjurens hälsostatus inte äventyras under transporten till gemenskapen. |
|
(20) |
Utsättning av importerade vattenbruksdjur ut i naturen i gemenskapen innebär en särskilt stor risk för djurhälsostatusen i gemenskapen eftersom det är svårt att bekämpa och utrota sjukdomar i naturliga vatten. Det bör följaktligen krävas ett särskilt tillstånd från den behöriga myndigheten för sådan utsättning och den bör endast tillåtas på villkor att lämpliga åtgärder vidtas för att säkra djurhälsostatusen på utsättningsplatsen. |
|
(21) |
Vattenbruksdjur som är avsedda för transitering genom gemenskapen bör uppfylla samma krav som vattenbruksdjur som är avsedda för import till gemenskapen. |
|
(22) |
På grund av Kaliningrads särskilda geografiska läge bör det fastställas särskilda villkor för transitering av sändningar till och från Ryssland genom gemenskapen, vilket endast berör Lettland, Litauen och Polen. För att skapa enhetlighet i gemenskapslagstiftningen bör kommissionens beslut 2001/881/EG av den 7 december 2001 om upprättande av en förteckning över gränskontrollstationer som godkänts för veterinärkontroller av djur och animalieprodukter från tredje land och om uppdatering av de närmare bestämmelserna för kontroller som skall utföras av experter från kommissionen (15) och rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (16) tas i beaktande i denna förordning. |
|
(23) |
Rådets direktiv 96/93/EG av den 17 december 1996 om certifiering av djur och animaliska produkter (17), som innehåller bestämmelser för utfärdande av veterinärintyg, bör gälla för djurhälsointyg som utfärdas enligt denna förordning. |
|
(24) |
Om vetenskapliga data eller praktisk erfarenhet visar att andra arter än de mottagliga arterna i del II i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG kan förorsaka överföring av en viss sjukdom genom att agera som smittbärande arter, ska medlemsstaterna enligt artikel 17 i det direktivet säkerställa att vissa krav i det direktivet uppfylls om dessa arter förs in för odling eller utsättning i medlemsstater, zoner eller delområden som förklarats fria från denna sjukdom. Enligt artikel 17 i direktiv 2006/88/EG ska även en förteckning över smittbärande arter upprättas. En sådan förteckning över smittbärande arter bör därför antas. |
|
(25) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har avgivit tre yttranden i frågan: Scientific Opinion of the Panel on Animal Health and Welfare on a request from the European Commission on possible vector species and live stages of susceptible species not transmitting disease as regards certain fish diseases (18), Scientific Opinion of the Panel on Animal Health and Welfare on a request from the European Commission on possible vector species and live stages of susceptible species not transmitting disease as regards certain mollusc diseases (19) och Scientific Opinion of the Panel on Animal Health and Welfare on a request from the European Commission on possible vector species and live stages of susceptible species not transmitting disease as regards certain crustacean diseases (20). |
|
(26) |
Sannolikheten för att de sjukdomar som förtecknas i direktiv 2006/88/EG överförs via de undersökta, potentiella smittbärande arterna eller grupperna av smittbärande arter, och etableras, har i dessa vetenskapliga yttranden bedömts vara från försumbar/extremt låg till måttlig (under vissa förhållanden). Bedömningen omfattade vattenlevande arter som används inom vattenbruket och som är föremål för handel för att odlas. |
|
(27) |
Efsa:s yttranden bör beaktas när förteckningen över smittbärande arter upprättas. Urvalet av arter till förteckningen bör säkerställa lämplig skyddsnivå för vattenbruksdjurs hälsostatus i gemenskapen samtidigt som införande av onödiga handelshinder undviks. Följaktligen bör arter som enligt yttrandena innebär en måttlig risk för överföring av sjukdomar tas med i förteckningen. |
|
(28) |
Många av de arter som i Efsa:s yttranden identifierats som potentiella smittbärare av vissa sjukdomar bör endast betraktas som sådana om de kommer från ett område där arter som är mottagliga för ifrågavarande sjukdom förekommer och de är avsedda för ett område där samma mottagliga arter också förekommer. Vattenbruksdjur av potentiellt smittbärande arter bör således endast under dessa förhållanden betraktas som smittbärande arter enligt artikel 17 i direktiv 2006/88/EG. |
|
(29) |
I strävan att göra gemenskapslagstiftningen tydlig och enhetlig bör besluten 1999/567/EG, 2003/390/EG, 2003/804/EG, 2003/858/EG och 2006/656/EG upphävas och ersättas med denna förordning. |
|
(30) |
En övergångsperiod bör medges så att medlemsstaterna och industrin kan vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla de nya kraven i denna förordning. |
|
(31) |
Med tanke på den omfattande handeln med vattenlevande prydnadsdjur av arter som är mottagliga för epizootiskt ulcerativt syndrom (EUS) och behovet av ytterligare studier av den risk sjukdomen utgör för branschen, bland annat en omprövning av förteckningen över mottagliga arter, bör man undvika ett omedelbart importstopp för prydnadsfiskarter som är mottagliga för EUS och som endast är avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur. Det bör därför införas en övergångsperiod för de krav för denna sjukdom som sådana sändningar ska uppfylla. Det behövs även en övergångsperiod för att ge tredjeländer tillräckligt med tid att styrka frihet från sjukdomen. |
|
(32) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
I denna förordning fastställs följande:
|
a) |
En förteckning över smittbärande arter. |
|
b) |
Djurhälsovillkor för utsläppande på marknaden av vattenlevande prydnadsdjur som antingen härrör från eller är avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur. |
|
c) |
Krav för djurhälsointyg för utsläppande på marknaden av
|
|
d) |
Djurhälsovillkor och krav för intyg för import till och transitering, inklusive lagring under transitering, genom gemenskapen av följande:
|
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning avses med
a) slutna anläggningar för prydnadsdjur: djurhandlare, handelsträdgårdar, trädgårdsdammar, kommersiella akvarier eller grossister där vattenlevande prydnadsdjur hålls
|
i) |
utan direkt kontakt med naturliga vatten inom gemenskapen, eller |
|
ii) |
vilka är utrustade med ett system för rening av utloppsvatten som minskar risken för överföring av sjukdomar till naturliga vatten till en godtagbar nivå, |
b) öppna anläggningar för prydnadsdjur: andra anläggningar för prydnadsdjur än slutna anläggningar för prydnadsdjur,
c) utsättning: utsättning av vattenbruksdjur ut i naturen.
KAPITEL II
SMITTBÄRANDE ARTER
Artikel 3
Förteckning över smittbärande arter
Vattenbruksdjur av arter som förtecknas i kolumn 2 i tabellen i bilaga I till denna förordning ska endast betraktas som smittbärare enligt artikel 17 i direktiv 2006/88/EG om dessa djur uppfyller villkoren i kolumnerna 3 och 4 i samma tabell.
KAPITEL III
UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV VATTENBRUKSDJUR
Artikel 4
Vattenlevande prydnadsdjur som härrör från eller är avsedda för anläggningar för prydnadsdjur
1. Flyttningar av vattenlevande prydnadsdjur ska anmälas via det datoriserade system som avses i artikel 20.1 i direktiv 90/425/EEG (Traces) om djuren
|
a) |
härrör från anläggningar för prydnadsdjur i en medlemsstat, |
|
b) |
är avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur i en annan medlemsstat, där hela landet eller vissa zoner eller delområden
|
|
c) |
tillhör arter som är mottagliga för en eller flera av de sjukdomar som medlemsstaten, zonen eller delområdet i fråga har förklarats fri/fritt från, eller som omfattas av ett sådant övervaknings- eller utrotningsprogram som avses i b. |
2. Vattenlevande prydnadsdjur som hålls i slutna anläggningar för prydnadsdjur får inte sättas ut i öppna anläggningar för prydnadsdjur, återutläggningsområden, put and take-vatten, områden för blötdjursodling eller i naturen utan den behöriga myndighetens tillstånd.
Den behöriga myndigheten får endast bevilja sådant tillstånd om utsättningen inte äventyrar hälsostatusen hos de vattenlevande djuren på utsättningsplatsen och den ska se till att lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas.
Artikel 5
Vattenbruksdjur avsedda för odling, återutläggningsområden, put and take-vatten, öppna anläggningar för prydnadsdjur och utsättning
Sändningar av vattenbruksdjur som är avsedda för odling, återutläggningsområden, put and take-vatten, öppna anläggningar för prydnadsdjur eller utsättning ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i del A i bilaga II och anvisningarna i bilaga V om djuren
|
a) |
förs in i medlemsstater, zoner eller delområden som
|
|
b) |
tillhör arter som är mottagliga för en eller flera av de sjukdomar, eller arter som är smittbärare av en eller flera av de sjukdomar, som medlemsstaten, zonen eller delområdet i fråga har förklarats fri/fritt från eller som omfattas av ett sådant övervaknings- eller utrotningsprogram som avses i a. |
Artikel 6
Djur och produkter från vattenbruk avsedda för vidarebearbetning före användning som livsmedel
1. Sändningar av djur och produkter från vattenbruk som är avsedda för vidarebearbetning innan de används som livsmedel ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i del B i bilaga II och anvisningarna i bilaga V om de
|
a) |
förs in i medlemsstater, zoner eller delområden som
|
|
b) |
består av arter som är mottagliga för en eller flera av de sjukdomar som medlemsstaten, zonen eller delområdet i fråga har förklarats fri/fritt från, eller som omfattas av ett sådant övervaknings- eller utrotningsprogram som avses i a. |
2. Punkt 1 ska inte tillämpas på
|
a) |
fisk som har slaktats och rensats innan den avsänds, |
|
b) |
blötdjur och kräftdjur som är avsedda att användas som livsmedel och som har förpackats och märkts för detta ändamål i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004 och som
|
|
c) |
djur och produkter från vattenbruk som släpps ut på marknaden utan vidarebearbetning för att användas som livsmedel förutsatt att de är förpackade i detaljhandelsförpackningar som uppfyller bestämmelserna för sådana förpackningar i förordning (EG) nr 853/2004. |
Artikel 7
Levande blötdjur och kräftdjur avsedda för reningsanläggningar, leveransanläggningar och liknande företag före användning som livsmedel
Sändningar av levande blötdjur och kräftdjur avsedda för reningsanläggningar, leveransanläggningar och liknande företag före användning som livsmedel ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i del B i bilaga II och anvisningarna i bilaga V om de
|
a) |
förs in i medlemsstater, zoner eller delområden som
|
|
b) |
består av arter som är mottagliga för en eller flera av de sjukdomar som medlemsstaten, zonen eller delområdet i fråga har förklarats fri/fritt från, eller som omfattas av ett sådant övervaknings- eller utrotningsprogram som avses i a. |
Artikel 8
Djur och produkter från vattenbruk som lämnar medlemsstater, zoner och delområden som är föremål för sjukdomsbekämpningsåtgärder, inklusive utrotningsprogram
1. Sändningar av djur och produkter från vattenbruk som lämnar medlemsstater, zoner och delområden som är föremål för de sjukdomsbekämpningsåtgärder som fastställs i avsnitten 3–6 i kapitel V i direktiv 2006/88/EG men för vilka den behöriga myndigheten har beviljat undantag från dessa bekämpningsåtgärder, ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i
|
a) |
del A i bilaga II och anvisningarna i bilaga V om sändningarna består av vattenbruksdjur som är avsedda för odling, återutläggningsområden, put and take-vatten, öppna anläggningar för prydnadsdjur eller utsättning, och |
|
b) |
del B i bilaga II och anvisningarna i bilaga V om sändningarna består av djur och produkter från vattenbruk avsedda för vidarebearbetning, reningsanläggningar, leveransanläggningar och liknande företag före användning som livsmedel. |
2. Sändningar av vattenbruksdjur som är avsedda för odling, återutläggningsområden, put and take-vatten, öppna anläggningar för prydnadsdjur eller utsättning ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i del A i bilaga II och anvisningarna i bilaga V om de
|
a) |
lämnar en medlemsstat, en zon eller ett delområde med ett utrotningsprogram som godkänts enligt artikel 44.2 i direktiv 2006/88/EG, |
|
b) |
består av arter som är mottagliga för en eller flera av de sjukdomar, eller arter som är smittbärare av en eller flera av de sjukdomar, som omfattas av det utrotningsprogram som avses i a. |
3. Sändningar av djur och produkter från vattenbruk som är avsedda för vidarebearbetning, reningsanläggningar, leveransanläggningar eller liknande företag före användning som livsmedel ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i del B i bilaga II och anvisningarna i bilaga V om de
|
a) |
lämnar en medlemsstat, en zon eller ett delområde med ett utrotningsprogram som godkänts enligt artikel 44.2 i direktiv 2006/88/EG, |
|
b) |
består av arter som är mottagliga för en eller flera av de sjukdomar som omfattas av det utrotningsprogram som avses i a. |
4. Denna artikel ska inte tillämpas på
|
a) |
fisk som har slaktats och rensats innan den avsänds, |
|
b) |
blötdjur och kräftdjur som är avsedda att användas som livsmedel och som har förpackats och märkts för detta ändamål i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004 och som
|
|
c) |
djur och produkter från vattenbruk som släpps ut på marknaden utan vidarebearbetning för att användas som livsmedel förutsatt att de är förpackade i detaljhandelsförpackningar som uppfyller bestämmelserna för sådana förpackningar i förordning (EG) nr 853/2004. |
Artikel 9
Införande av vattenbruksdjur efter inspektion
Om det i detta kapitel krävs en inspektion innan ett djurhälsointyg utfärdas, får levande vattenbruksdjur av arter som är mottagliga för en eller flera av de sjukdomar, eller arter som är smittbärare av en eller flera av de sjukdomar, som avses i det intyget inte föras in i anläggningen eller området för blötdjursodling under perioden mellan inspektionen och lastning av sändningen.
KAPITEL IV
VILLKOR FÖR IMPORT
Artikel 10
Vattenbruksdjur avsedda för odling, återutläggningsområden, put and take-vatten och öppna anläggningar för prydnadsdjur
1. Vattenbruksdjur som är avsedda för odling, återutläggningsområden, put and take-vatten och öppna anläggningar för prydnadsdjur får endast importeras till gemenskapen från tredjeländer och områden, zoner eller delområden i tredjeländer som förtecknas i bilaga III.
2. Sändningar av de vattenbruksdjur som avses i punkt 1 ska
|
a) |
åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i del A i bilaga IV och anvisningarna i bilaga V, |
|
b) |
uppfylla djurhälsokraven i den intygsförlaga och de anvisningar som avses i a. |
Artikel 11
Vattenlevande prydnadsdjur avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur
1. Prydnadsfisk av arter som är mottagliga för en eller flera av de sjukdomar som förtecknas i del II i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG och som är avsedd för slutna anläggningar för prydnadsdjur får endast importeras till gemenskapen från tredjeländer och områden, zoner eller delområden i tredjeländer som förtecknas i bilaga III till denna förordning.
2. Prydnadsfisk av arter som inte är mottagliga för någon av de sjukdomar som förtecknas i del II i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG samt blötdjur och kräftdjur för akvarier som är avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur får endast importeras till gemenskapen från tredjeländer eller områden i tredjeländer som är medlemmar av Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE).
3. Sändningar av de djur som avses i punkterna 1 och 2 ska
|
a) |
åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i del B i bilaga IV och anvisningarna i bilaga V, och |
|
b) |
uppfylla djurhälsokraven i den intygsförlaga och de anvisningar som avses i a. |
Artikel 12
Djur och produkter från vattenbruk avsedda att användas som livsmedel
1. Djur och produkter från vattenbruk som är avsedda att användas som livsmedel får endast importeras till gemenskapen från tredjeländer och områden, zoner eller delområden i tredjeländer som uppförts på en förteckning som har upprättats enligt artikel 11.1 i förordning (EG) nr 854/2004.
2. Sändningar av de djur och produkter som avses i punkt 1 ska
|
a) |
åtföljas av ett kombinerat folkhälso- och djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagorna i tilläggen IV och V till bilaga VI till förordning (EG) nr 2074/2005, och |
|
b) |
uppfylla djurhälsokraven och anvisningarna i de intygsförlagor som avses i a. |
3. Denna artikel ska inte gälla om vattenbruksdjuren är avsedda för återutläggningsområden eller nedsänkning i gemenskapens vatten; i detta fall ska i stället artikel 10 gälla.
Artikel 13
Elektroniska intyg
Elektroniska intyg och andra överenskomna system som harmoniserats på gemenskapsnivå får användas vid utfärdande av intygen i detta kapitel.
Artikel 14
Transport av vattenbruksdjur
1. Vattenbruksdjur för import till gemenskapen får inte transporteras under förhållanden som kan påverka deras hälsostatus. De får i synnerhet inte transporteras i samma vatten eller samma transportlåda som vattenlevande djur med lägre hälsostatus eller som inte är avsedda för import till gemenskapen.
2. Under transporten till gemenskapen får vattenbruksdjuren inte lastas ur sin transportlåda och det vatten som de transporteras i får inte bytas i ett tredjeland som inte är godkänt för import av sådana djur till gemenskapen eller som har lägre hälsostatus än bestämmelseorten.
3. Om sändningar av vattenbruksdjur transporteras till sjöss till gemenskapens gräns ska ett tillägg för sjötransport av levande vattenbruksdjur som utfärdats i enlighet med förlagan i del D i bilaga IV bifogas det relevanta djurhälsointyget.
Artikel 15
Krav för utsättning av djur och produkter från vattenbruk och för transportvatten
1. Djur och produkter från vattenbruk som importeras till gemenskapen och som är avsedda att användas som livsmedel ska hanteras så att förorening av naturliga vatten i gemenskapen undviks.
2. Vattenbruksdjur som importeras till gemenskapen får inte släppas ut i naturen i gemenskapen utan tillstånd från den behöriga myndigheten på bestämmelseorten.
Den behöriga myndigheten får endast bevilja tillstånd om utsättningen inte äventyrar hälsostatusen hos de vattenlevande djuren på utsättningsplatsen och den ska se till att lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas.
3. Transportvattnet från importerade sändningar av djur och produkter från vattenbruk ska hanteras så att förorening av naturliga vatten i gemenskapen undviks.
KAPITEL V
VILLKOR FÖR TRANSITERING
Artikel 16
Transitering och lagring
Sändningar av levande vattenbruksdjur, fiskägg och orensad fisk som förs in i gemenskapen men som är avsedda för ett tredjeland, antingen genom transitering direkt genom gemenskapen eller efter lagring i gemenskapen, ska uppfylla kraven i kapitel IV. Det intyg som åtföljer sändningen ska ha påskriften ”for transit through the EC”. Sändningen ska även åtföljas av ett intyg som krävs av det tredjeland som är bestämmelseland.
Om dessa sändningar är avsedda att användas som livsmedel ska de emellertid åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlagan i del C i bilaga IV och anvisningarna i bilaga V.
Artikel 17
Undantag för transitering genom Lettland, Litauen och Polen
1. Genom undantag från artikel 16 ska det vara tillåtet att på landsväg eller järnväg mellan de gränskontrollstationer i Lettland, Litauen och Polen som förtecknas i bilagan till kommissionens beslut 2001/881/EG transitera sändningar som kommer från och är destinerade till Ryssland direkt eller via ett annat tredjeland, om följande villkor uppfylls:
|
a) |
Den officiella veterinären vid gränskontrollstationen för införsel har förseglat sändningen med en försegling som är försedd med ett löpnummer. |
|
b) |
De handlingar som enligt artikel 7 i direktiv 97/78/EG ska åtfölja sändningen har på varje sida märkts med ”Only for transit to Russia via the EC” av den officiella inspektören vid gränskontrollstationen för införsel. |
|
c) |
Formföreskrifterna i artikel 11 i direktiv 97/78/EG uppfylls. |
|
d) |
Det anges på den gemensamma veterinärhandlingen vid införsel som utfärdats av den officiella inspektören vid gränskontrollstationen för införsel att sändningen är godkänd för transitering. |
2. Sändningarna i punkt 1 får inte lastas av eller lagras i gemenskapen på det sätt som avses i artikel 12.4 eller artikel 13 i direktiv 97/78/EG.
3. Den behöriga myndigheten ska göra regelbundna kontroller för att se till att antalet sändningar enligt punkt 1 och motsvarande mängd produkter som lämnar gemenskapen motsvarar det antal och den mängd som förs in i gemenskapen.
KAPITEL VI
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 18
Intygskrav i annan gemenskapslagstiftning
De djurhälsointyg som krävs enligt kapitlen III, IV och V i denna förordning ska i tillämpliga fall även omfatta ytterligare krav för djurhälsointyg i enlighet med
|
a) |
åtgärder för att förebygga införandet av eller bekämpningen av sjukdomar som inte förtecknas i del II i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG som godkänts i enlighet med 43.2 i det direktivet, eller |
|
b) |
artikel 5 i kommissionens beslut 2004/453/EG (21). |
Artikel 19
Upphävanden
Besluten 1999/567/EG, 2003/390/EG, 2003/804/EG, 2003/858/EG och 2006/656/EG ska upphöra att gälla den 1 januari 2009.
Hänvisningar till de upphävda besluten ska anses som hänvisningar till denna förordning.
Artikel 20
Övergångsbestämmelser
1. Under en övergångsperiod till och med den 30 juni 2009 får de vattenlevande prydnadsdjur som avses i artikel 4.1 släppas ut på marknaden utan att detta anmäls via det datoriserade system som föreskrivs i artikel 20.1 i direktiv 90/425/EEG (Traces) om de når sin bestämmelseort före detta datum.
2. Under en övergångsperiod till och med den 30 juni 2009 får sändningar av djur och produkter från vattenbruk som åtföljs av ett flyttningsdokument eller ett djurhälsointyg i enlighet med bilaga E till direktiv 91/67/EEG eller besluten 1999/567/EG och 2003/390/EG släppas ut på marknaden om de når sin bestämmelseort före detta datum.
3. Under en övergångsperiod till och med den 30 juni 2009 får följande sändningar av djur och produkter från vattenbruk importeras till eller transiteras genom gemenskapen:
|
a) |
Sändningar som åtföljs av ett djurhälsointyg i enlighet med besluten 2003/804/EG, 2003/858/EG och 2006/656/EG. |
|
b) |
Sändningar som omfattas av kapitel IV i denna förordning, men som inte omfattas av besluten 2003/804/EG, 2003/858/EG och 2006/656/EG. |
Artikel 14.3 gäller under denna period inte de sändningar som avses i a och b.
4. Under en övergångsperiod till och med den 31 december 2009 får medlemsstaterna tillåta import av djur och produkter från vattenbruk avsedda att användas som livsmedel från tredjeländer och områden, zoner eller delområden i tredjeländer som förtecknas i bilagorna I och II till förordning (EG) nr 2076/2005.
5. Under en övergångsperiod till och med den 31 december 2010 får medlemsstaterna tillåta import av vattenlevande prydnadsdjur av arter som är mottagliga för epizootiskt ulcerativt syndrom (EUS) och som endast är avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur från tredjeländer eller områden i tredjeländer som är medlemmar av Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE).
Under denna övergångsperiod gäller inte kraven avseende EUS i del II.2 i djurhälsointyget i del B i bilaga IV för vattenlevande prydnadsdjur som endast är avsedda för slutna anläggningar för prydnadsdjur.
Artikel 21
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 december 2008
På kommissionens vägnar
Androulla VASSILIOU
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 328, 24.11.2006, s. 14.
(2) EGT L 46, 19.2.1991, s. 1.
(3) EGT L 216, 14.8.1999, s. 13.
(4) EUT L 135, 3.6.2003, s. 19.
(5) EUT L 302, 20.11.2003, s. 22.
(6) EUT L 324, 11.12.2003, s. 37.
(7) EUT L 271, 30.9.2006, s. 71.
(8) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.
(9) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.
(10) EUT L 94, 31.3.2004, s. 63.
(11) EUT L 139, 30.4.2004, s. 206.
(12) EUT L 320, 18.11.2006, s. 53.
(13) EUT L 338, 22.12.2005, s. 83.
(14) EUT L 338, 22.12.2005, s. 27.
(15) EGT L 326, 11.12.2001, s. 44.
(16) EGT L 24, 30.1.1998, s. 9.
(17) EGT L 13, 16.1.1997, s. 28.
(18) The EFSA Journal, nr 584, s. 1–163, 2007.
(19) The EFSA Journal, nr 597, s. 1–116, 2007.
(20) The EFSA Journal, nr 598, s. 1–91, 2007.
BILAGA I
Förteckning över potentiellt smittbärande arter och förhållanden under vilka dessa arter ska betraktas som smittbärare
|
Sjukdomar |
Smittbärare |
||
|
|
Arter som ska betraktas som smittbärare enligt artikel 17.1 och 17.2 om de ytterligare villkoren i kolumnerna 3 och 4 i denna tabell uppfylls |
Ytterligare villkor beträffande ursprungsorten för vattenlevande djur av arter som förtecknas i kolumn 2 |
Ytterligare villkor beträffande bestämmelseorten för vattenlevande djur av arter som förtecknas i kolumn 2 |
|
Kolumn 1 |
Kolumn 2 |
Kolumn 3 |
Kolumn 4 |
|
Epizootisk hematopoietisk nekros |
Marmorkarp (Aristichthys nobilis), guldfisk (Carassius auratus), ruda (C. carassius), vanlig karp och koikarp (Cyprinus carpio), silverkarp (Hypophthalmichthys molitrix), Leuciscus-arter (Leuciscus spp.), mört (Rutilus rutilus), sarv (Scardinius erythrophthalmus), sutare (Tinca tinca) |
Inga ytterligare villkor |
Inga ytterligare villkor |
|
Epizootiskt ulcerativt syndrom |
Marmorkarp (Aristichthys nobilis), guldfisk (Carassius auratus), ruda (C. carassius), vanlig karp och koikarp (Cyprinus carpio), silverkarp (Hypophthalmichthys molitrix), Leuciscus-arter (Leuciscus spp.), mört (Rutilus rutilus), sarv (Scardinius erythrophthalmus), sutare (Tinca tinca) Stor dammussla (Anodonta cygnea), flodkräfta (Astacus astacus), signalkräfta (Pacifastacus leniusculus), röd sumpkräfta (Procambarus clarkii) |
Inga ytterligare villkor |
Inga ytterligare villkor |
|
Infektion orsakad av Bonamia exitiosa |
Portugisiskt ostron (Crassostrea angulata), japanskt jätteostron (Crassostrea gigas), amerikanskt ostron (Crassostrea virginica) |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de härrör från en anläggning eller ett område för blöt-djurs-odling där arter som är mottagliga för sjukdomen förekommer. |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de är avsedda för en anläggning eller ett område för blöt-djurs-odling där arter som är mottagliga för sjukdomen hålls. |
|
Infektion orsakad av Perkinsus marinus |
Hummer (Homarus gammarus), krabbor av släktet Brachyura spp., kräftarten Cherax destructor, stor sötvattenräka (Macrobrachium rosenbergii), languster (Palinurus spp.), simkrabba (Portunus puber), mangrovekrabba (Scylla serrata), indisk viträka (Penaeus indicus), kurumaräka (Penaeus japonicus), gaffelräka (Penaeus kerathurus), räkor av arten Penaeus stylirostris, viträka (Penaeus vannamei) |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de härrör från en anläggning eller ett område för blöt-djurs-odling där arter som är mottagliga för sjukdomen förekommer. |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de är avsedda för en anläggning eller ett område för blöt-djurs-odling där arter som är mottagliga för sjukdomen hålls. |
|
Infektion orsakad av Microcytos mackini |
Inga |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
|
Taura-syndrom |
Musslor av släktet Atrina spp., valthornssnäcka (Buccinum undatum), portugisiskt ostron (Crassostrea angulata), ätlig hjärtmussla (Cerastoderma edule), japanskt jätteostron (Crassostrea gigas), amerikanskt ostron (Crassostrea virginica), musslor av arten Donax trunculus, snäckor av arten Haliotis discus hannai, europeiskt havsöra (Haliotis tuberculata), strandsnäcka (Littorina littorea), hård venusmussla (Mercenaria mercenaria), japansk venusmussla (Meretrix lusoria), sandmussla (Mya arenaria), blåmussla (Mytilus edulis), medelhavsblåmussla (Mytilus galloprovincialis), åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris), vanliga ostron (Ostrea edulis), stor kammussla (Pecten maximus), stor venusmussla (Ruditapes decussatus), japansk venusmussla (Ruditapes philippinarum), sepiabläckfisk (Sepia officinalis), vingssnäckor av släktet Strombus spp., gyllene venusmussla (Venerupis aurea), liten venusmussla (Venerupis pullastra), venusmussla (Venus verrucosa) Hummer (Homarus gammarus), krabbor av släktet Brachyura spp., kräftarten Cherax destructor, stor sötvattenräka (Macrobrachium rosenbergii), languster (Palinurus spp.), simkrabba (Portunus puber), mangrovekrabba (Scylla serrata), räkor av arten Penaeus indicus, kurumaräka (Penaeus japonicus), gaffelräka (Penaeus kerathurus) |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de härrör från en anläggning där arter som är mottagliga för sjukdomen förekommer. |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smitt-bärare av sjukdomen i kolumn 1 om de är avsedda för en anläggning där arter som är mottagliga för sjukdomen hålls. |
|
Yellowhead disease |
Musslor av släktet Atrina spp., valthornssnäcka (Buccinum undatum), portugisiskt ostron (Crassostrea angulata), ätlig hjärtmussla (Cerastoderma edule), japanskt jätteostron (Crassostrea gigas), amerikanskt ostron (Crassostrea virginica), musslor av arten Donax trunculus, snäckor av arten Haliotis discus hannai, europeiskt havsöra (Haliotis tuberculata), strandsnäcka (Littorina littorea), hård venusmussla (Mercenaria mercenaria), japansk venusmussla (Meretrix lusoria), sandmussla (Mya arenaria), blåmussla (Mytilus edulis), medelhavsblåmussla (Mytilus galloprovincialis), åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris), vanliga ostron (Ostrea edulis), stor kammussla (Pecten maximus), stor venusmussla (Ruditapes decussatus), japansk venusmussla (Ruditapes philippinarum), sepiabläckfisk (Sepia officinalis), vingssnäckor av släktet Strombus spp., gyllene venusmussla (Venerupis aurea), liten venusmussla (Venerupis pullastra), venusmussla (Venus verrucosa) |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de härrör från en anläggning där arter som är mottagliga för sjukdomen förekommer. |
Inga ytterligare villkor beträffande bestämmelseorten. |
|
Viral hemorragisk septikemi (VHS) |
Hus (Huso huso), rysk stör (Acipenser gueldenstaedtii), sterlett (Acipenser ruthenus), stjärnstör (Acipenser stellatus), stör (Acipenser sturio), sibirisk stör (Acipenser Baerii) |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de härrör från en anläggning eller ett avrinningsområde där arter som är mottagliga för sjukdomen förekommer. |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de är avsedda för en anläggning där arter som är mottagliga för sjukdomen hålls. |
|
Marmorkarp (Aristichthys nobilis), guldfisk (Carassius auratus), ruda (C. carassius), vanlig karp och koikarp (Cyprinus carpio), silverkarp (Hypophthalmichthys molitrix), Leuciscus-arter (Leuciscus spp.), mört (Rutilus rutilus), sarv (Scardinius erythrophthalmus), sutare (Tinca tinca) Afrikansk mal (Clarias gariepinus), gädda (Esox lucius), malar (Ictalurus spp.), svart dvärgmal (Ameiurus melas), prickig dvärgmal (Ictalurus punctatus), pangasiusmal (Pangasius pangasius), gös (Sander lucioperca), mal (Silurus glanis) Havsabborre (Dicentrarchus labrax), vit havsabborre/strimmig havsabborre (Morone chrysops x M. saxatilis), grå multe (Mugil cephalus), röd trumfisk (Sciaenops ocellatus), havsgös (Argyrosomus regius), skuggfisk (Umbrina cirrosa), tonfiskar (Thunnus spp.), blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus), vit grouper (Epinephelus aeneus), brun havsabborre (Epinephelus marginatus), tjocktunga (Solea senegalensis), tunga (Solea solea), rödpagell (Pagellus erythrinus), tandbraxen (Dentex dentex), guldsparid (Sparus aurata), vitblecka (Diplodus sargus), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), japansk rödbraxen (Pagrus major), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), rödbraxen (Pagrus pagrus) Tilapior (Oreochromis spp.) |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de härrör från en anläggning där arter som är mottagliga för sjukdomen förekommer. |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de är avsedda för en anläggning där arter som är mottagliga för sjukdomen hålls. |
|
|
Infektiös hematopoietisk nekros (IHN) |
Hus (Huso huso), rysk stör (Acipenser gueldenstaedtii), sterlett (Acipenser ruthenus), stjärnstör (Acipenser stellatus), stör (Acipenser sturio), sibirisk stör (Acipenser Baerii) Marmorkarp (Aristichthys nobilis), guldfisk (Carassius auratus), ruda (C. carassius), vanlig karp och koikarp (Cyprinus carpio), silverkarp (Hypophthalmichthys molitrix), Leuciscus-arter (Leuciscus spp.), mört (Rutilus rutilus), sarv (Scardinius erythrophthalmus), sutare (Tinca tinca) Afrikansk mal (Clarias gariepinus), malar (Ictalurus spp.), svart dvärgmal (Ameiurus melas), prickig dvärgmal (Ictalurus punctatus), pangasiusmal (Pangasius pangasius), gös (Sander lucioperca), mal (Silurus glanis) Hälleflundra (Hippoglossus hippoglossus), skrubbskädda (Platichthys flesus), torsk (Gadus morhua), kolja (Melanogrammus aeglefinus) Flodkräfta (Astacus astacus), signalkräfta (Pacifastacus leniusculus), röd sumpkräfta (Procambarus clarkii) |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de härrör från en anläggning där arter som är mottagliga för sjukdomen förekommer. |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smitt-bärare av sjukdomen i kolumn 1 om de är avsedda för en anläggning där arter som är mottagliga för sjukdomen hålls. |
|
Koiherpesvirus (KHV) |
Inga |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
|
Infektiös laxanemi (ISA) |
Inga |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
|
Infektion orsakad av Marteilia refringens |
Ätlig hjärtmussla (Cerastoderma edule), musslor av arten Donax trunculus, sandmussla (Mya arenaria), hård venusmussla (Mercenaria mercenaria), japansk venusmussla (Meretrix lusoria), stor venusmussla (Ruditapes decussatus), japansk venusmussla (Ruditapes philippinarum), gyllene venusmussla (Venerupis aurea), liten venusmussla (Venerupis pullastra), venusmussla (Venus verrucosa) |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de härrör från en anläggning eller ett område för blöt-djurs-odling där arter som är mottagliga för sjukdomen förekommer. |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smitt-bärare av sjukdomen i kolumn 1 om de är avsedda för en anläggning där arter som är mottagliga för sjukdomen hålls. |
|
Infektion orsakad av Bonamia ostreae |
Ätlig hjärtmussla (Cerastoderma edule), musslor av arten Donax trunculus, sandmussla (Mya arenaria), hård venusmussla (Mercenaria mercenaria), japansk venusmussla (Meretrix lusoria), stor venusmussla (Ruditapes decussatus), japansk venusmussla (Ruditapes philippinarum), gyllene venusmussla (Venerupis aurea), liten venusmussla (Venerupis pullastra), venusmussla (Venus verrucosa) Stor kammussla (Pecten maximus) |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de härrör från en anläggning eller ett område för blöt-djurs-odling där arter som är mottagliga för sjukdomen förekommer. |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de är avsedda för en anläggning eller ett område för blöt-djurs-odling där arter som är mottagliga för sjukdomen hålls. |
|
Vit pricksjuka |
Musslor av släktet Atrina spp., valthornssnäcka (Buccinum undatum), portugisiskt ostron (Crassostrea angulata), ätlig hjärtmussla (Cerastoderma edule), japanskt jätteostron (Crassostrea gigas), amerikanskt ostron (Crassostrea virginica), musslor av arten Donax trunculus, snäckor av arten Haliotis discus hannai, europeiskt havsöra (Haliotis tuberculata), strandsnäcka (Littorina littorea), hård venusmussla (Mercenaria mercenaria), japansk venusmussla (Meretrix lusoria), sandmussla (Mya arenaria), blåmussla (Mytilus edulis), medelhavsblåmussla (Mytilus galloprovincialis), åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris), vanliga ostron (Ostrea edulis), stor kammussla (Pecten maximus), stor venusmussla (Ruditapes decussatus), japansk venusmussla (Ruditapes philippinarum), sepiabläckfisk (Sepia officinalis), vingssnäckor av släktet Strombus spp., gyllene venusmussla (Venerupis aurea), liten venusmussla (Venerupis pullastra), venusmussla (Venus verrucosa) |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smittbärare av sjukdomen i kolumn 1 om de härrör från en anläggning där arter som är mottagliga för sjukdomen förekommer. |
Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 2 ska endast betraktas som smitt-bärare av sjukdomen i kolumn 1 om de är avsedda för en anläggning där arter som är mottagliga för sjukdomen hålls. |
BILAGA II
DEL A
Förlaga till djurhälsointyg för utsläppande på marknaden av vattenbruksdjur som är avsedda för odling, återutläggning, put and take-vatten, öppna anläggningar för prydnadsdjur och utsättning