ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 214

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

51 årgången
9 augusti 2008


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 799/2008 av den 8 augusti 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning) ( 1 )

3

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 801/2008 av den 8 augusti 2008 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp som skall tillämpas för import av vissa produkter inom sockersektorn, som fastställs genom förordning (EG) nr 1109/2007, för regleringsåret 2007/2008

48

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 802/2008 av den 7 augusti 2008 om förbud mot fiske efter lubb i norska vatten i område IV med fartyg som seglar under tysk flagg

50

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 803/2008 av den 8 augusti 2008 om ändring för nittioåttonde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter

52

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Kommissionen

 

 

2008/654/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 24 juli 2008 om en vägledning för att bistå medlemsstaterna i utarbetandet av den årliga rapport om den samlade fleråriga nationella kontrollplanen som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 [delgivet med nr K(2008) 3756]  ( 1 )

56

 

 

2008/655/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 24 juli 2008 om godkännande av planen för nödvaccinering mot blåtunga i vissa medlemsstater och fastställande av gemenskapsstödet för 2007 och 2008 [delgivet med nr K(2008) 3757]

66

 

 

2008/656/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 28 juli 2008 om godtagande av anmälningar om förlängt upptagande i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG av de verksamma ämnena azimsulfuron, azoxistrobin, fluroxipyr, imazalil, kresoximmetyl, prohexadionkalcium och spiroxamin och fastställande av en förteckning över anmälarna [delgivet med nr K(2008) 3855]  ( 1 )

70

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

9.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 799/2008

av den 8 augusti 2008

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 augusti 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 augusti 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 510/2008 (EUT L 149, 7.6.2008, s. 61).

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 590/2008 (EUT L 163, 24.6.2008, s. 24).


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

MK

29,6

XS

27,8

ZZ

28,7

0707 00 05

TR

106,2

ZZ

106,2

0709 90 70

TR

93,9

ZZ

93,9

0805 50 10

AR

77,4

CL

63,1

UY

60,8

ZA

88,5

ZZ

72,5

0806 10 10

CL

82,1

EG

152,6

IL

157,1

MK

68,7

TR

141,6

ZZ

120,4

0808 10 80

AR

85,8

BR

80,4

CL

97,5

CN

85,2

NZ

107,6

US

95,0

UY

148,0

ZA

86,8

ZZ

98,3

0808 20 50

AR

67,2

CL

99,3

TR

144,3

ZA

98,0

ZZ

102,2

0809 20 95

CA

242,0

TR

554,5

US

462,0

ZZ

419,5

0809 30

TR

159,2

ZZ

159,2

0809 40 05

BA

66,2

IL

136,9

MK

59,0

XS

62,1

ZZ

81,1


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


9.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 800/2008

av den 6 augusti 2008

genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd (1), särskilt artikel 1.1 a och b,

efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning (2),

efter att ha hört Rådgivande kommittén för statligt stöd, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 994/98 bemyndigas kommissionen att i enlighet med artikel 87 i fördraget förklara att stöd till små och medelstora företag, stöd till forskning och utveckling, stöd till miljöskydd, stöd till sysselsättning och utbildning samt stöd i enlighet med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för att bevilja regionalstöd, på vissa villkor är förenligt med den gemensamma marknaden och undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget.

(2)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 87 och 88 i fördraget i ett stort antal beslut och fått tillräckliga erfarenheter för att kunna fastställa generella kriterier för vilka former av stöd till små och medelstora företag som är förenliga med den gemensamma marknaden. Detta gäller stöd i form av investeringsstöd i och utanför stödområden, stöd i form av riskkapitalordningar och stöd inom området forskning, utveckling och innovation, särskilt i samband med genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (3) och, när det gäller utvidgningen av tillämpningsområdet för den förordningen till att omfatta stöd till forskning och utveckling, genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 av den 25 februari 2004 om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 (4), genomförandet av kommissionens meddelande om statligt stöd och riskkapital (5), genomförandet av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (6) samt genomförandet av gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (7).

(3)

Kommissionen har också fått tillräcklig erfarenhet av tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd till utbildning, sysselsättningsstöd, stöd till miljöskydd, stöd till forskning, utveckling och innovation samt regionalstöd såväl när det gäller små och medelstora företag som stora företag, särskilt i samband med genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning (8), kommissionens förordning (EG) nr 2204/2002 av den 12 december 2002 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd (9), kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 av den 24 oktober 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt regionalt investeringsstöd (10), gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling (11), gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation, gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön från 2001 (12), gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd från 2008 (13) och riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013 (14).

(4)

Mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av dessa bestämmelser är det nödvändigt att anpassa vissa av villkoren i förordningarna (EG) nr 68/2001, 70/2001, 2204/2002 och 1628/2006. För att förenkla tillämpningen och ge kommissionen bättre kontroll över stödet bör dessa förordningar ersättas med en enda förordning. En förenkling torde uppnås bland annat genom de gemensamma harmoniserade definitioner och gemensamma övergripande bestämmelser som föreskrivs i kapitel I i denna förordning. För att garantera enhetligheten i lagstiftningen om statligt stöd bör definitionerna av stöd och stödordning vara desamma som definitionerna av dessa begrepp i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (15). Denna förenkling är viktig för att säkerställa att Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning ger resultat, särskilt för små och medelstora företag.

(5)

Denna förordning bör undanta allt stöd som uppfyller alla relevanta villkor i förordningen och alla stödordningar, förutsatt att allt individuellt stöd som kan beviljas enligt dessa stödordningar uppfyller alla relevanta villkor i förordningen. För att säkerställa insyn och en effektivare övervakning av stöd, bör alla individuella stödåtgärder som beviljas i enlighet med denna förordning innehålla en tydlig hänvisning till den tillämpliga bestämmelsen i kapitel II och till den nationella lagstiftning som det individuella stödet baserar sig på.

(6)

För att kommissionen ska kunna övervaka genomförandet av denna förordning bör medlemsstaterna till den lämna alla nödvändiga uppgifter om de åtgärder som genomförs enligt förordningen. Om en medlemsstat inte lämnar uppgifter om stödåtgärderna inom en rimlig tidsfrist, kan detta anses vara ett tecken på att villkoren i förordningen inte följs. En sådan underlåtenhet kan därför leda till att kommissionen beslutar att tills vidare upphäva tillämpningen av förordningen, eller den relevanta delen av förordningen, för den berörda medlemsstaten och att alla efterföljande stödåtgärder, inklusive nya individuella stödåtgärder som beviljas på grundval av stödordningar som tidigare omfattats av denna förordning, måste anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 88 i fördraget. Så snart medlemsstaten har lämnat korrekta och fullständiga uppgifter bör kommissionen låta förordningen bli fullt tillämplig igen.

(7)

Statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget som inte omfattas av denna förordning bör fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget. Denna förordning bör inte hindra medlemsstaterna från att ändå anmäla stöd vars mål motsvarar de mål som omfattas av denna förordning. Kommissionen kommer att bedöma sådant stöd framför allt på grundval av de villkor som anges i denna förordning och i överensstämmelse med de kriterier som fastställs i särskilda riktlinjer eller rambestämmelser som kommissionen antagit, i de fall då åtgärden i fråga omfattas av ett sådant särskilt instrument.

(8)

Denna förordning bör inte gälla exportstöd eller stöd som gynnar inhemska produkter i förhållande till importerade produkter. Förordningen bör framför allt inte gälla stöd till att skapa och driva ett distributionsnät i andra länder. Stöd som avser att täcka kostnaderna för att delta i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som krävs för att lansera en ny eller befintlig produkt på en ny marknad bör normalt inte utgöra exportstöd.

(9)

Denna förordning bör omfatta praktiskt taget alla branscher. Inom fiskeri- och vattenbrukssektorn bör förordningen endast ge undantag för stöd till forskning, utveckling och innovation, stöd i form av riskkapital, stöd till utbildning och stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

(10)

Mot bakgrund av de särskilda regler som gäller primär produktion av jordbruksprodukter bör denna förordning inom jordbrukssektorn endast ge undantag för stöd till forskning och utveckling, stöd i form av riskkapital, stöd till utbildning, stöd till miljöskydd och stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder i den mån dessa stödkategorier inte omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 (16).

(11)

Mot bakgrund av likheterna mellan bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och andra produkter bör denna förordning gälla bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

(12)

Varken arbetsuppgifter som måste utföras på jordbruksföretaget för att förbereda en produkt för försäljning i första ledet eller försäljning i första ledet till återförsäljare och förädlare bör vid tillämpningen av denna förordning anses som bearbetning eller saluföring. Europeiska gemenskapernas domstol har fastslagit att så snart gemenskapen har lagstiftat om en gemensam organisation av marknaden för en viss jordbrukssektor, är medlemsstaterna skyldiga att avstå från att vidta åtgärder som kan undergräva den eller skapa undantag till den. Denna förordning bör därför inte gälla stöd vars storlek fastställs på grundval av priset på eller mängden produkter som köps eller släpps ut på marknaden, och inte heller stöd som är kopplat till skyldigheten att det måste delas med primärproducenter.

(13)

Mot bakgrund av rådets förordning (EG) nr 1407/2002 av den 23 juli 2002 om statligt stöd till kolindustrin (17) bör denna förordning inte gälla stöd som främjar verksamheter inom kolsektorn, med undantag för stöd till utbildning, stöd till forskning, utveckling och innovation samt miljöstöd.

(14)

Om en regional stödordning sägs syfta till att genomföra regionala mål, men riktas till vissa ekonomiska sektorer, kan stödordningens mål och sannolika effekter vara branschspecifika snarare än branschövergripande. Därför bör regionala stödordningar som riktas till vissa ekonomiska sektorer samt regionalstöd som beviljas för verksamheter inom stålsektorn, inom varvssektorn, enligt tillkännagivandet från kommissionen om förlängning av rambestämmelserna för statligt stöd till varvsindustrin (18), och inom syntetfibersektorn inte vara undantagna från anmälningsskyldigheten. Turistsektorn spelar dock en viktig roll för de nationella ekonomierna och har i allmänhet särskilt positiva effekter på den regionala utvecklingen. Regionala stödordningar som riktas till turistverksamhet bör därför vara undantagna från anmälningsskyldigheten.

(15)

Stöd till företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (19) bör bedömas enligt de riktlinjerna för att undvika att de kringgås. Stöd till sådana företag bör således inte omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning. För att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna när de beviljar små och medelstora företag stöd som omfattas av denna förordning, bör definitionen av vad som ska anses utgöra ett företag i svårigheter förenklas jämfört med den definition som används i riktlinjerna. Vid tillämpningen av denna förordning bör dessutom små och medelstora företag som har existerat under kortare tid än tre år inte betraktas som företag i svårigheter vad avser den perioden, om de inte uppfyller villkoren i relevant nationell lagstiftning för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande. Denna förenkling bör inte påverka riktlinjernas klassificering av dessa små och medelstora företag i fråga om stöd som inte omfattas av denna förordning och bör inte heller påverka denna förordnings klassificering av stora företag som företag i svårigheter, eftersom de fortsätter att omfattas av den fullständiga definitionen i riktlinjerna.

(16)

Kommissionen måste se till att godkänt stöd inte påverkar handelsvillkoren på ett sätt som strider mot det gemensamma intresset. Denna förordnings tillämpningsområde bör därför inte omfatta stöd till mottagare som har oreglerade återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden. Allt stöd för särskilda ändamål som betalas ut till en sådan mottagare och varje stödordning som inte innehåller en bestämmelse som uttryckligen utesluter sådana stödmottagare omfattas därför även i fortsättningen av anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget. Denna bestämmelse bör inte påverka de berättigade förväntningarna hos stödmottagare som inte har oreglerade återbetalningskrav.

(17)

För att garantera en konsekvent tillämpning av gemenskapens regler för statligt stöd och för att förenkla handläggningen bör man harmonisera definitionerna av begrepp som är relevanta för de olika kategorier av stöd som omfattas av denna förordning.

(18)

Vid beräkningen av stödnivån bör alla siffror som används avse belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. Vid beräkning av stödnivån bör stöd som betalas ut i flera omgångar diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. Den ränta som ska användas för diskontering och för beräkning av stödbeloppet i ett stöd som inte beviljas i form av bidrag bör vara den gällande referensräntan vid den tidpunkt då stödet beviljades, fastställd i enlighet med meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (20).

(19)

Om stöd ges i form av befrielse från eller nedsättning av skatter som ska betalas i framtiden, bör diskonteringen av de olika delarna av stödet göras på grundval av den referensränta som gäller vid de olika tidpunkter då skatteförmånerna får verkan, dock under förutsättning att en viss stödnivå uttryckt i bruttobidragsekvivalent respekteras. Om det är fråga om befrielse från eller nedsättning av framtida skatter är det eventuellt inte känt på förhand vilken referensränta som gäller och hur stora de olika delarna av stödet är. Medlemsstaterna bör då på förhand sätta ett tak för det diskonterade värdet på stödet som respekterar den tillämpliga stödnivån. När det blir känt hur stort stödbelopp som betalas ut ett visst år kan diskonteringen därefter ske på grundval av den gällande referensräntan vid den tidpunkten. Det diskonterade värdet på varje enskild del av stödet bör dras av från det sammanlagda takbeloppet.

(20)

Med hänsyn till behovet av insyn, likabehandling och effektiv kontroll bör denna förordning endast gälla stöd som är överblickbart. Överblickbart stöd är stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut den exakta bruttobidragsekvivalenten utan att en riskbedömning behöver göras. Framför allt stöd som ingår i lån bör betraktas som överblickbart om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som anges i meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor. Stöd som ingår i skatteåtgärder bör anses vara överblickbart om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att tillämpligt tröskelvärde inte överskrids. I fall av nedsättning av miljöskatter som inte omfattas av ett tröskelvärde för individuell anmälan enligt denna förordning behövs något tak inte anges för åtgärden för att den ska anses vara överblickbar.

(21)

Stöd som ingår i garantiordningar bör betraktas som överblickbart när metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten efter anmälan har godkänts av kommissionen. För regionalt investeringsstöd gäller detta även när kommissionen har godkänt beräkningsmetoden efter antagandet av förordning (EG) nr 1628/2006. Kommissionen kommer att undersöka sådana anmälningar på grundval av kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (21). Stöd som ingår i garantiordningar bör också anses vara överblickbart om stödmottagaren hör till kategorin små och medelstora företag och bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i punkt 3.3 och 3.5 i det tillkännagivandet.

(22)

På grund av svårigheterna att beräkna bruttobidragsekvivalenten för stöd i form av lån med återbetalningsskyldighet bör dylikt stöd omfattas av denna förordning endast om det totala belopp som beviljas i lån med återbetalningsskyldighet ligger under det individuella tröskelvärdet för anmälan och den högsta tillåtna stödnivå som anges i denna förordning.

(23)

Stora stödbelopp bör även i fortsättningen bedömas individuellt av kommissionen, eftersom det är större risk för att sådant stöd snedvrider konkurrensen. Tröskelvärden bör därför fastställas för varje kategori av stöd som omfattas av denna förordning. Därvid bör hänsyn tas till vilken kategori av stöd det rör sig om och stödets sannolika effekter på konkurrensen. Allt stöd som överstiger tröskelvärdena omfattas även i fortsättningen av anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget.

(24)

För att garantera att stödet är proportionerligt och begränsat till det belopp som är absolut nödvändigt bör tröskelvärdena så långt det är möjligt uttryckas i stödnivåer i förhållande till en uppsättning stödberättigande kostnader. Eftersom det är svårt att fastställa de stödberättigande kostnaderna för stöd i form av riskkapital, bör tröskelvärdet för sådant stöd formuleras som högsta tillåtna stödbelopp.

(25)

Mot bakgrund av kommissionens erfarenhet bör tröskelvärdena, uttryckta i stödnivåer eller stödbelopp, fastställas till en nivå som ger en balans mellan målsättningen att skapa minsta möjliga snedvridning av konkurrensen inom den understödda sektorn och målsättningen att åtgärda ett marknadsmisslyckande eller ett sammanhållningsproblem. Tröskelvärdet för regionalt investeringsstöd bör fastställas till en nivå som tar hänsyn till stödnivåer som är tillåtna enligt regionalstödskartorna.

(26)

Vid bedömningen av om tröskelvärdena för en individuell anmälan och de högsta tillåtna stödnivåer som föreskrivs i denna förordning har följts bör hänsyn tas till det totala offentliga stöd som beviljats för det understödda projektet eller den understödda verksamheten, oavsett om finansieringen kommer från lokala, regionala eller statliga källor eller från gemenskapen.

(27)

Vidare bör det i denna förordning anges under vilka omständigheter olika kategorier av stöd som omfattas av förordningen kan kumuleras. När det gäller kumulering av stöd som omfattas av denna förordning med annat statligt stöd, bör man beakta kommissionens beslut om att godkänna det stöd som inte omfattas av denna förordning och de regler om statligt stöd som det beslutet grundar sig på. Särskilda bestämmelser bör gälla för kumulering av stöd för arbetstagare med funktionshinder med andra kategorier av stöd, särskilt investeringsstöd, som kan beräknas på grundval av lönekostnaderna i fråga. Denna förordning bör också innehålla bestämmelser om kumulering av stödåtgärder med identifierbara stödberättigande kostnader och stödåtgärder utan identifierbara stödberättigande kostnader.

(28)

För att säkerställa att stödet är nödvändigt och fungerar som en stimulans till ytterligare utveckling av verksamheter eller projekt bör förordningen inte gälla stöd till verksamheter som stödmottagaren skulle bedriva även på rena marknadsvillkor. När det gäller stöd som omfattas av denna förordning och som beviljas små eller medelstora företag bör en sådan stimulans anses föreligga om det aktuella företaget har lämnat in en ansökan till medlemsstaten innan det börjat genomföra det understödda projektet eller de understödda verksamheterna. När det gäller stöd i form av riskkapital till förmån för små och medelstora företag säkerställer villkoren i denna förordning att riskkapitalåtgärden kommer att få en stimulanseffekt. Det gäller särskilt de villkor som avser investeringsbeloppen per målföretag, i vilken grad privata investerare deltar, företagets storlek och vilken fas av företagets verksamhet som finansieras.

(29)

När det gäller stöd som omfattas av denna förordning och som ges till ett stort företag bör medlemsstaten, förutom de villkor som gäller små och medelstora företag, också se till att företaget i en intern handling har analyserat det understödda projektets eller den understödda verksamhetens bärkraft med eller utan stöd. Medlemsstaten bör kontrollera att denna interna handling bekräftar att projektet eller verksamheten har ökat påtagligt i storlek eller omfattning eller att det sammanlagda belopp som stödmottagaren investerar i det understödda projektet eller den understödda verksamheten har ökat påtagligt eller att slutförandet av projektet eller verksamheten i fråga har påskyndats påtagligt. När det gäller regionalstöd kan man också fastställa att ett stöd har en stimulanseffekt om investeringsprojektet inte skulle ha genomförts i samma form i det berörda stödområdet utan stöd.

(30)

När det gäller stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar eller arbetstagare med funktionshinder bör en stimulanseffekt anses föreligga om stödåtgärden leder till en nettoökning av antalet arbetstagare med sämre förutsättningar eller personer med funktionshinder som anställs av berört företag eller om stödet leder till ytterligare kostnader för anläggningar eller utrustning avsedda för arbetstagare med funktionshinder. Om ett företag som ges stöd i form av lönesubventioner för att anställa arbetstagare med funktionshinder redan har fått sådant stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder som antingen uppfyllde villkoren i förordning (EG) nr 2204/2002 eller hade godkänts individuellt av kommissionen, antas det vid tillämpningen av denna förordning att villkoret om en nettoökning av antalet arbetstagare med funktionshinder, som uppfylldes för de förutvarande stödåtgärderna, fortfarande uppfylls.

(31)

Skattemässiga stödåtgärder bör omfattas av särskilda villkor när det gäller stimulanseffekten, eftersom dylikt stöd ges på grundval av andra förfaranden än andra stödkategorier. Nedsättningar av miljöskatter som uppfyller villkoren i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (22) och som omfattas av denna förordning, bör antas ha stimulanseffekt med hänsyn till att skattenedsättningarna åtminstone indirekt bidrar till att förbättra miljöskyddet genom att göra det möjligt att anta eller fortsätta tillämpa den övergripande skatteordningen i fråga och därmed uppmuntra de företag som omfattas av miljöskatten att minska sina utsläpp.

(32)

Eftersom det är svårt att fastställa om stöd för särskilda ändamål som ges till stora företag har någon stimulanseffekt, bör denna form av stöd inte omfattas av denna förordning. När stödet anmäls kommer kommissionen att granska om det finns en sådan stimulanseffekt på grundval av de kriterier som fastställs i tillämpliga riktlinjer, rambestämmelser eller andra gemenskapsinstrument.

(33)

För att säkerställa insyn och effektiv kontroll i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 994/98 är det på sin plats att utforma ett standardformulär för medlemsstaterna att använda när de lämnar sammanfattande uppgifter till kommissionen i enlighet med denna förordning så snart en stödordning eller stöd för särskilda ändamål genomförs. Formuläret för sammanfattande uppgifter bör användas för att offentliggöra åtgärden i Europeiska unionens officiella tidning och på Internet. De sammanfattande uppgifterna bör sändas till kommissionen i elektroniskt format med användning av den fastställda IT-tillämpningen. Den berörda medlemsstaten bör på Internet offentliggöra den fullständiga texten till en sådan stödåtgärd. Om det är fråga om stöd för särskilda ändamål får företagshemligheter strykas. Namnet på stödmottagaren och stödbeloppet bör dock inte betraktas som företagshemligheter. Medlemsstaterna bör se till att en sådan text finns tillgänglig på Internet så länge som stödåtgärden gäller. Med undantag för stöd i form av skatteåtgärder bör beslutet om att bevilja stöd också innehålla en hänvisning till de bestämmelser i kapitel II i denna förordning som är relevanta för det beslutet.

(34)

För att säkerställa insyn och effektiv kontroll bör kommissionen fastställa särskilda krav på utformningen av och innehållet i de årliga rapporter som medlemsstaterna ska lämna in till kommissionen. Det bör också fastställas regler för de register som medlemsstaterna bör föra över de stödordningar och individuella stöd som undantas genom denna förordning, mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 15 i förordning (EG) nr 659/1999.

(35)

Det är nödvändigt att fastställa ytterligare villkor som bör uppfyllas av alla stödåtgärder somär undantagna genom denna förordning. Med beaktande av artikel 87.3 a och 87.3 c i fördraget bör dylikt stöd stå i proportion till de marknadsmisslyckanden eller nackdelar som ska åtgärdas för att det ska anses ligga i gemenskapens intresse. Det är därför lämpligt att i samband med investeringsstöd begränsa förordningens tillämpningsområde till stöd som ges för vissa materiella och immateriella investeringar. Mot bakgrund av överkapaciteten inom vägtransport- och lufttransportsektorerna i gemenskapen och de särskilda problemen med snedvridning av konkurrensen inom dessa sektorer, bör transportmedel och transportutrustning inte betraktas som stödberättigande investeringskostnader för företag som främst är verksamma inom dessa transportsektorer. I samband med miljöstöd bör särskilda bestämmelser gälla för definitionen av anläggningstillgångar.

(36)

I enlighet med de principer som gäller för stöd som omfattas av artikel 87.1 i fördraget bör stöd anses ha beviljats vid den tidpunkt då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(37)

För att inte gynna kapitalfaktorn på bekostnad av arbetsfaktorn i samband med en investering, bör denna förordning innehålla en möjlighet att mäta investeringsstöd till små och medelstora företag och regionalstöd på grundval antingen av investeringskostnaderna eller av kostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt.

(38)

Miljöstödsordningar i form av skattenedsättningar, stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar, regionalt investeringsstöd, stöd till nystartade små företag, stöd till företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare eller stöd i form av riskkapital som beviljas en stödmottagare för ett särskilt ändamål kan få stora effekter för konkurrensen på den relevanta marknaden, eftersom det gynnar stödmottagaren på bekostnad av företag som inte har fått sådant stöd. Eftersom stöd för särskilda ändamål ges till ett enda företag är det sannolikt att det endast kommer att ha begränsade positiva strukturella effekter på miljön, anställning av arbetstagare med funktionshinder och arbetstagare med sämre förutsättningar, den regionala sammanhållningen samt misslyckanden på riskkapitalmarknaden. Därför bör stödordningar som gäller dessa stödkategorier undantas genom denna förordning, medan stöd för särskilda ändamål bör anmälas till kommissionen. Regionalstöd för särskilda ändamål bör dock undantas genom denna förordning, när detta stöd används för att komplettera stöd som beviljats på grundval av en regional investeringsstödordning. Den del av stödet som utgör stöd för särskilda ändamål bör begränsas till högst 50 % av det sammanlagda stöd som beviljas för investeringen.

(39)

Bestämmelserna i denna förordning om investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag bör inte ge någon möjlighet att höja den högsta tillåtna stödnivån genom en regional bonus, såsom var fallet i förordning (EG) nr 70/2001. De högsta tillåtna stödnivåer som anges i bestämmelserna om regionalt investeringsstöd bör dock kunna beviljas även till små och medelstora företag, så länge villkoren för regionalt investerings- och sysselsättningsstöd är uppfyllda. På motsvarande sätt bör bestämmelserna om stöd för miljöinvesteringar inte ge någon möjlighet att höja de högsta tillåtna stödnivåerna genom en regional bonus. Det bör också vara möjligt att tillämpa de högsta tillåtna stödnivåer som fastställs i bestämmelserna om regionalt investeringsstöd på projekt som har positiva effekter på miljön, så länge villkoren för att bevilja regionalt investeringsstöd är uppfyllda.

(40)

Statligt regionalstöd gynnar den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i medlemsstaterna och gemenskapen som helhet genom att söka avhjälpa de nackdelar mindre gynnade områden har. Statligt regionalstöd har till syfte att stödja utvecklingen av de minst gynnade områdena genom att främja investeringar och skapande av sysselsättning inom ramen för en hållbar utveckling. Det gynnar grundandet av nya anläggningar, utvidgning av befintliga anläggningar, omställning av produktionen i en anläggning till nya produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i befintliga anläggningar.

(41)

För att hindra att stora regionala investeringsprojekt på ett artificiellt sätt delas upp i delprojekt i syfte att kringgå tröskelvärdena för anmälningsskyldighet enligt denna förordning, bör ett stort investeringsprojekt betraktas som ett enda investeringsprojekt när investeringen görs under en treårsperiod av ett eller flera företag och består av anläggningstillgångar kombinerade så att de är ekonomiskt odelbara. Vid bedömningen av om en investering är ekonomiskt odelbar bör medlemsstaterna beakta de tekniska, funktionella och strategiska banden och den omedelbara geografiska närheten. Frågan om huruvida investeringen är ekonomiskt odelbar bör bedömas oberoende av ägarförhållanden. Detta innebär att bedömningen av om ett stort investeringsprojekt utgör ett enda investeringsprojekt bör vara densamma oavsett om projektet genomförs av ett företag, av fler än ett företag som delar på investeringskostnaderna eller av flera företag som svarar för kostnaderna för olika investeringar inom samma investeringsprojekt (till exempel om det rör sig om ett gemensamt företag).

(42)

Till skillnad från regionalstöd som bör begränsas till stödområden, bör investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag kunna beviljas både i stödområden och andra områden. Medlemsstaterna bör således kunna ge investeringsstöd i stödområden så länge de uppfyller antingen alla villkor för regionalt investerings- och sysselsättningsstöd eller alla villkor för investerings- och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag.

(43)

Den ekonomiska utvecklingen av stödområdena bromsas av en relativt svagt utvecklad företagaranda och framför allt av att antalet nya företag som startas till och med understiger genomsnittssiffrorna. Det är därför nödvändigt att i denna förordning införa en kategori av stöd, som kan beviljas utöver regionalt investeringsstöd, för att uppmuntra stöd för bildandet av nya företag och för de tidiga utvecklingsfaserna för små företag i stödområdena. För att se till att detta stöd till nybildade företag i stödområden riktas på ett effektivt sätt bör denna kategori av stöd graderas i enlighet med de svårigheter som varje regionkategori har. För att stödet inte ska medföra en oacceptabel risk för snedvridning av konkurrensen, till exempel genom att befintliga företag undanträngs, bör det vara strikt begränsat till små företag, stödbeloppet bör vara begränsat och stödet bör minska med tiden. Stöd som enbart är avsett för nystartade små företag eller nybildade företag som startats av kvinnliga företagare, kan förleda befintliga små företag att upphöra med sin verksamhet och inleda den på nytt för att få denna kategori av stöd. Medlemsstaterna bör vara medvetna om denna risk och utforma stödordningarna på ett sådant sätt att detta problem undviks, till exempel genom att sätta begränsningar för ansökningar från ägare till nyligen nedlagda företag.

(44)

Gemenskapens ekonomiska utveckling kan hämmas av svag företagaranda inom vissa kategorier av befolkningen som är missgynnade på något sätt, exempelvis när det gäller att få tillgång till finansiering. Kommissionen har granskat om det finns ett eventuellt marknadsmisslyckande i detta avseende i fråga om en mängd olika kategorier av personer, och kan nu dra slutsatsen att särskilt kvinnor genomsnittligt sett startar färre företag i jämförelse med män, vilket det finns belägg för bland annat i statistiska uppgifter från Eurostat. Det är därför nödvändigt att i denna förordning ta med en kategori av stöd som stimulerar kvinnliga företagare att starta företag, för att åtgärda de specifika marknadsmisslyckanden som kvinnor drabbas av, i all synnerhet vad gäller tillgången till finansiering. Kvinnor står även inför speciella svårigheter kopplade till kostnader för vård av sina familjemedlemmar. Ett sådant stöd bör göra det möjligt att nå verklig och inte bara formell jämställdhet mellan män och kvinnor genom att minska den ojämlikhet som de facto finns när det gäller företagaranda, i linje med kraven i EG-domstolens rättspraxis. När denna förordning upphör att gälla kommer kommissionen att behöva ompröva huruvida tillämpningsområdet för detta undantag och kategorierna av berörda stödmottagare fortfarande är motiverade.

(45)

En hållbar utveckling är, tillsammans med konkurrenskraft och tryggad energiförsörjning, en av hörnstenarna i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Grunden för en hållbar utveckling är bland annat ett starkt miljöskydd och en förbättring av kvaliteten på miljön. Att främja miljöhållbarhet och bekämpa klimatförändring ökar försörjningssäkerheten och säkrar de europeiska ekonomiernas konkurrenskraft och tillgång till energi till rimligt pris. Miljöskyddsområdet påverkas ofta av marknadsmisslyckanden i form av negativa externa effekter. Det är inte säkert att företagen under normala marknadsvillkor har någon drivkraft att minska sina utsläpp, eftersom en sådan minskning kan öka företagens kostnader. När företagen inte är skyldiga att internalisera miljökostnaderna, är det samhället som helhet som får betala dessa kostnader. Man kan se till att företagen internaliserar sina miljökostnader genom att införa miljölagstiftning eller skatter och avgifter. Det finns inte några fullständigt harmoniserade miljönormer på gemenskapsnivå, vilket leder till att företagen inte konkurrerar på lika villkor. Dessutom kan ett ännu bättre miljöskydd uppnås genom de initiativ som syftar till att gå längre än de obligatoriska gemenskapsnormerna, vilket kan skada de berörda företagens konkurrenskraft.

(46)

Mot bakgrund av att tillräcklig erfarenhet nu vunnits av tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd bör anmälningsskyldigheten inte gälla för investeringsstöd som gör det möjligt för företagen att gå längre än gemenskapsnormerna eller att öka nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer, stöd till förvärv av transportfordon som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer, stöd till små och medelstora företag för tidig anpassning till kommande gemenskapsnormer, miljöstöd till investeringar i energisparande åtgärder, miljöstöd till investeringar i högeffektiv kraftvärme, miljöstöd till investeringar för att främja förnybara energikällor inklusive investeringsstöd för hållbara biobränslen, stöd för miljöstudier samt visst stöd i form av nedsättningar av miljöskatter.

(47)

Stöd i form av skattenedsättningar som gynnar miljöskydd och som omfattas av denna förordning bör, i linje med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, begränsas till en period om tio år. Efter denna tioårsperiod bör medlemsstaterna utvärdera om skattenedsättningarna i fråga är lämpliga. Detta bör inte hindra att medlemsstaterna efter utvärderingen på nytt antar dessa åtgärder eller liknande åtgärder enligt denna förordning.

(48)

En korrekt beräkning av de extra investerings- eller produktionskostnaderna för att uppnå ett miljöskyddsmål är nödvändig för att avgöra om ett stöd är förenligt med artikel 87.3 i fördraget eller inte. I gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd anges att de stödberättigande kostnaderna bör begränsas till de extra investeringskostnader som krävs för att uppnå en högre miljöskyddsnivå.

(49)

Med tanke på de svårigheter som kan uppkomma, särskilt när det gäller avdrag för fördelar som härrör från extra investeringar, bör en förenklad beräkningsmetod föreskrivas för beräkningen av de extra investeringskostnaderna. Dessa kostnader bör därför vid tillämpningen av denna förordning beräknas utan att man beaktar driftfördelar, kostnadsbesparingar eller ytterligare kompletterande produktion och utan att man beaktar driftkostnader som uppkommer under investeringens livstid. De högsta tillåtna stödnivåerna för de olika kategorierna av stöd till miljöinvesteringar har därför i denna förordning minskats systematiskt i förhållande till de högsta tillåtna stödnivåerna i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd.

(50)

När det gäller miljöstöd för investeringar i energisparande åtgärder är det lämpligt att låta medlemsstaterna välja antingen den förenklade beräkningsmetoden eller den fullständiga kostnadsberäkningen, som är identisk med den som föreskrivs i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd. Med tanke på de särskilda praktiska svårigheter som kan uppstå vid tillämpning av den fullständiga kostnadsberäkningsmetoden bör dessa kostnadsberäkningar vara bestyrkta av en extern revisor.

(51)

När denna förordning tillämpas på stöd för miljöinvesteringar i kraftvärme och stöd för miljöinvesteringar i förnybara energikällor bör de extra kostnaderna beräknas utan att man beaktar andra stödåtgärder som beviljats för samma stödberättigande kostnader, dock med undantag för annat stöd till miljöinvesteringar.

(52)

När det gäller investeringar i vattenkraftverk bör det noteras att de kan påverka miljön på två olika sätt. De har helt klart en potential i och med deras låga utsläpp av växthusgaser. Å andra sidan kan sådana anläggningar också ha en negativ effekt till exempel på vattensystem och biologisk mångfald.

(53)

För att undanröja olikheter som kan medföra snedvridningar av konkurrensen och för att underlätta samordningen mellan olika gemenskapsinitiativ och nationella initiativ som rör små och medelstora företag samt av hänsyn till administrativ klarhet och klarhet om rättsläget, bör definitionen av små och medelstora företag i denna förordning bygga på definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (23).

(54)

Små och medelstora företag spelar en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och medverkar allmänt till social stabilitet och en dynamisk ekonomi. Deras utveckling kan dock begränsas av marknadsmisslyckanden som leder till att de små och medelstora företagen drabbas av vissa för sådana företag typiska nackdelar. Små och medelstora företag har ofta svårigheter att skaffa kapital (riskkapital eller lån), dels på grund av att vissa finansmarknader är ovilliga att ta risker, dels på grund av att de små och medelstora företagen ofta har begränsade möjligheter att erbjuda säkerheter. De små och medelstora företagens begränsade resurser kan också inskränka deras möjligheter att få tillgång till information, särskilt om ny teknik och nya marknader. För att underlätta för små och medelstora företag att utveckla sin verksamhet bör därför vissa kategorier av stöd till små och medelstora företag undantas genom denna förordning. Följaktligen är det motiverat att undanta sådant stöd från anmälningsskyldigheten och att, endast vid tillämpningen av denna förordning, anse att om stödbeloppet inte överstiger tröskelvärdet för anmälan, kan det antas att en stödmottagare, som omfattas av den definition av små och medelstora företag som anges i denna förordning, begränsas i sin utveckling av de typiska svårigheter som små och medelstora företag drabbas av på grund av marknadsmisslyckanden.

(55)

Med tanke på skillnaderna mellan små företag och medelstora företag bör olika grundläggande stödnivåer och olika bonusnivåer fastställas för de båda företagstyperna. Marknadsmisslyckanden som påverkar små och medelstora företag generellt, bland annat vad gäller tillgång till finansiering, medför ännu större hinder i utvecklingen av små företag i jämförelse med medelstora företag.

(56)

Erfarenheterna av tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag tyder på att ett antal speciella misslyckanden föreligger på gemenskapens riskkapitalmarknad i fråga om vissa typer av investeringar i vissa skeden av ett företags utveckling. Dessa marknadsmisslyckanden beror på att utbudet av riskkapital inte motsvarar efterfrågan. Detta innebär att utbudet av riskkapital på marknaden kan vara för begränsat och att ett företag inte får finansiering trots att det har en värdefull affärsmodell och goda tillväxtutsikter. Den huvudsakliga orsaken till de misslyckanden på riskkapitalmarknaden som främst påverkar små och medelstora företags tillgång till kapital och som kan motivera offentliga insatser, är ofullständig eller asymmetrisk information. Därför bör anmälningsskyldigheten på vissa villkor inte gälla riskkapitalordningar i form av affärsmässigt förvaltade investeringsfonder, med en tillräckligt stor andel från privata investerare i form av privat kapital som främjar vinstdrivande riskkapitalåtgärder i målföretag. Villkoren att investeringsfonderna bör vara affärsmässigt förvaltade och att deras riskkapitalåtgärder bör vara vinstdrivande bör inte hindra dem från att målinrikta sina verksamheter och uppmärksamma särskilda marknadssegment, exempelvis företag som bildats av kvinnliga företagare. Denna förordning bör inte påverka Europeiska investeringsfondens och Europeiska investeringsbankens status, såsom den definieras i gemenskapens riktlinjer för riskkapital.

(57)

Stöd till forskning, utveckling och innovation kan bidra till ekonomisk tillväxt, stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Erfarenheterna av tillämpningen av förordning (EG) nr 364/2004, gemenskapsramarna för statligt stöd för forskning och utveckling samt gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation har visat att på grund av att såväl små och medelstora företag som stora företag har begränsade möjligheter till forskning och utveckling kan marknadsmisslyckanden hindra marknaden från att uppnå optimal produktion och leda till ineffektivitet. Sådan ineffektivitet avser i regel ”spill over”-effekter i form av positiva externa effekter/kunskap, ”spill over”-effekter i form av kollektiva nyttigheter/kunskap, ofullständig och asymmetrisk information samt samordnings- och nätverksproblem.

(58)

Stöd till forskning, utveckling och innovation är av särskild betydelse, speciellt för små och medelstora företag, eftersom en av de strukturella nackdelarna för sådana företag består av att de kan ha svårt att få tillgång till ny teknisk utveckling, tekniköverföring och högt kvalificerad personal. Därför bör stöd till små och medelstora företag för forsknings- och utvecklingsprojekt, tekniska genomförbarhetsstudier och stöd för att täcka kostnader för industriell äganderätt samt stöd till nystartade, innovativa små företag, stöd för innovationsrådgivningstjänster och för innovationsstödjande tjänster samt stöd för att hyra in högkvalificerad personal på vissa villkor undantas från anmälningsskyldigheten.

(59)

När det gäller stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt bör hela den del av forskningsprojektet som får stöd ingå i någon av kategorierna grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling. När ett forskningsprojekt omfattar olika uppgifter bör det anges om uppgifterna ingår i någon av kategorierna grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling eller om de inte hör till någon av dessa kategorier. Denna klassificering måste inte nödvändigtvis följa ett kronologiskt mönster som går från grundforskning till verksamhet som ligger närmare marknaden. En uppgift som utförs i ett senare skede av ett projekt kan således klassificeras som industriell forskning. Det är inte heller uteslutet att en uppgift som utförs i ett tidigare skede av projektet kan utgöra experimentell utveckling.

(60)

Inom jordbrukssektorn bör visst stöd till forskning och utveckling undantas om villkor liknande de som fastställs i de särskilda bestämmelserna för jordbrukssektorn i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation är uppfyllda. Det bör föreskrivas att om dessa särskilda villkor inte är uppfyllda kan stöd undantas om det uppfyller de villkor som fastställs i de allmänna bestämmelserna om forskning och utveckling i denna förordning.

(61)

Främjande av utbildning och rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder och kompensation för merkostnader för anställning av arbetstagare med funktionshinder är ett centralt mål för gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska politik och socialpolitik.

(62)

Utbildning har i regel positiva externa effekter för samhället som helhet, eftersom det ökar tillgången på utbildad arbetskraft som företagen kan anställa, förbättrar gemenskapsindustrins konkurrenskraft och spelar en viktig roll i gemenskapens sysselsättningsstrategi. Utbildning, till exempel e-lärande, är också viktigt för skapande, förvärvande och spridning av kunskap, en kollektiv nyttighet av främsta vikt. Företagen i gemenskapen investerar i regel för lite i utbildning av de anställda, särskilt i fråga om allmän utbildning som inte leder till direkta och konkreta fördelar för företaget i fråga. Statligt stöd kan vara ett sätt att rätta till detta marknadsmisslyckande. Därför bör sådant stöd på vissa villkor undantas från anmälningsskyldigheten. Med tanke på de särskilda svårigheter som små och medelstora företag ställs inför och de relativt sett högre kostnader som de måste bära när de investerar i utbildning, bör stödnivåerna för stöd som är undantaget genom denna förordning höjas för små och medelstora företag. De särskilda villkor som gäller för utbildning inom sjötransportsektorn motiverar en särbehandling av denna sektor.

(63)

En åtskillnad kan göras mellan allmän och särskild utbildning. De tillåtna stödnivåerna bör variera beroende på vilken typ av utbildning det är fråga om och företagets storlek. Allmän utbildning ger färdigheter som kan överföras och förbättrar avsevärt den utbildade arbetstagarens möjligheter att få anställning. Stöd för detta ändamål medför mindre snedvridande effekter på konkurrensen, vilket innebär att högre stödnivåer kan undantas från anmälningsskyldigheten. Särskild utbildning, som främst ger fördelar för det enskilda företaget, medför större risk för snedvridning av konkurrensen och därför bör de stödnivåer som föranleder undantag från anmälningsskyldigheten vara mycket lägre. Utbildningen bör anses vara allmän även när den avser miljöförvaltning, miljöinnovation eller företagens sociala ansvar och därmed ökar stödmottagarens möjligheter att bidra till de allmänna miljömålen.

(64)

Vissa kategorier av arbetstagare med sämre förutsättningar eller arbetstagare med funktionshinder har fortfarande särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Därför finns det anledning för de offentliga myndigheterna att vidta åtgärder som stimulerar företagen att öka antalet anställda, särskilt när det gäller arbetstagare från dessa mindre gynnade kategorier. Personalkostnaderna utgör en del av de normala driftskostnaderna för alla företag. Det är därför särskilt viktigt att stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder eller arbetstagare med sämre förutsättningar har en positiv effekt på sysselsättningsnivåerna för dessa kategorier av arbetstagare och inte endast ger företagen möjlighet att minska sina kostnader. Sådant stöd bör därför undantas från anmälningsskyldigheten när det är sannolikt att det hjälper dessa kategorier av arbetstagare att komma tillbaka in på arbetsmarknaden eller, när det gäller arbetstagare med funktionshinder, att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden.

(65)

Stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder i form av lönesubventioner kan beräknas på grundval av den berörda arbetstagarens specifika grad av funktionshinder eller kan ges som en klumpsumma, under förutsättning att ingendera av dessa metoder leder till att stödet överstiger den högsta stödnivån för var och en av de berörda arbetstagarna.

(66)

Övergångsbestämmelser bör lämpligen fastställas för individuellt stöd som beviljats innan denna förordning trädde i kraft och som i strid med skyldigheten i artikel 88.3 i fördraget inte har anmälts. I och med upphävandet av förordning (EG) nr 1628/2006 bör det vara tillåtet att fortsätta tillämpa befintliga regionala stödordningar för investeringsstöd som omfattas av undantag enligt villkoren i den förordningen, enligt vad som anges i artikel 9.2 andra stycket i den förordningen.

(67)

Med tanke på kommissionens erfarenhet på detta område, särskilt på hur ofta det i allmänhet är nödvändigt att se över politiken på området statligt stöd, är det lämpligt att begränsa giltighetstiden för denna förordning. Om denna förordnings giltighetstid skulle löpa ut utan förlängning, bör stödordningar som redan är undantagna enligt denna förordning fortsätta att vara undantagna under ytterligare en sexmånadersperiod för att ge medlemsstaterna tid att anpassa sig.

(68)

Giltighetstiden för förordning (EG) nr 70/2001, förordning (EG) nr 68/2001 och förordning (EG) nr 2204/2002 löpte ut den 30 juni 2008 och förordning (EG) nr 1628/2006 bör upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INNEHÅLL

Kapitel I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

Artikel 2

Definitioner

Artikel 3

Villkor för undantag

Artikel 4

Stödnivå och stödberättigande kostnader

Artikel 5

Stödets överblickbarhet

Artikel 6

Tröskelvärden för individuell anmälan

Artikel 7

Kumulering

Artikel 8

Stimulanseffekt

Artikel 9

Insyn

Artikel 10

Övervakning

Artikel 11

Årlig rapportering

Artikel 12

Särskilda villkor för investeringsstöd

Kapitel II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR DE OLIKA STÖDKATEGORIERNA

Avsnitt 1

Regionalstöd

Artikel 13

Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd

Artikel 14

Stöd till nystartade små företag

Avsnitt 2

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag

Artikel 15

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag

Avsnitt 3

Stöd till kvinnligt företagande

Artikel 16

Stöd till små företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare

Avsnitt 4

Stöd till miljöskydd

Artikel 17

Definitioner

Artikel 18

Investeringsstöd till företag som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer

Artikel 19

Stöd till förvärv av nya transportfordon som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer

Artikel 20

Stöd till små och medelstora företag för tidig anpassning till framtida gemenskapsnormer

Artikel 21

Stöd till miljöinvesteringar i energisparande åtgärder

Artikel 22

Stöd till miljöinvesteringar i högeffektiv kraftvärme

Artikel 23

Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor

Artikel 24

Stöd för miljöstudier

Artikel 25

Stöd i form av nedsättning av miljöskatter

Avsnitt 5

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor

Artikel 26

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag

Artikel 27

Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor

Avsnitt 6

Stöd i form av riskkapital

Artikel 28

Definitioner

Artikel 29

Stöd i form av riskkapital

Avsnitt 7

Stöd till forskning, utveckling och innovation

Artikel 30

Definitioner

Artikel 31

Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt

Artikel 32

Stöd för tekniska genomförbarhetsstudier

Artikel 33

Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt

Artikel 34

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och fiskerisektorerna

Artikel 35

Stöd till nystartade innovativa företag

Artikel 36

Stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovationsstödjande tjänster

Artikel 37

Stöd för att hyra in högkvalificerad personal

Avsnitt 8

Stöd till utbildning

Artikel 38

Definitioner

Artikel 39

Stöd till utbildning

Avsnitt 9

Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder

Artikel 40

Stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar

Artikel 41

Stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder

Artikel 42

Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder

Kapitel III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 43

Upphävande

Artikel 44

Övergångsbestämmelser

Artikel 45

Ikraftträdande och tillämplighet

Bilaga I

Definition av små och medelstora företag

Bilaga II

Formulär för sammanfattande uppgifter angående stöd till forskning och utveckling enligt det utvidgade rapporteringskravet i artikel 9.4

Formulär för sammanfattande uppgifter angående stöd till stora investeringsprojekt enligt det utvidgade rapporteringskravet i artikel 9.4

Bilaga III

Formulär för sammanfattande uppgifter som ska lämnas enligt artikel 9.1 angående stödordningar eller stöd för särskilda ändamål

KAPITEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning ska tillämpas på följande kategorier av stöd:

a)

Regionalstöd.

b)

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag.

c)

Stöd för bildande av företag av kvinnliga företagare.

d)

Stöd till miljöskydd.

e)

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och till små och medelstora företags deltagande i mässor.

f)

Stöd i form av riskkapital.

g)

Stöd till forskning, utveckling och innovation.

h)

Stöd till utbildning.

i)

Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

2.   Den ska inte tillämpas på

a)

stöd till exportrelaterad verksamhet, det vill säga stöd som är direkt knutet till de kvantiteter som exporteras, till upprättandet eller driften av ett distributionsnät eller till andra löpande utgifter som har samband med exportverksamhet,

b)

stöd som gynnar användningen av inhemska varor framför importerade.

3.   Denna förordning ska tillämpas på stöd inom alla ekonomiska sektorer med undantag för följande:

a)

Stöd som gynnar verksamheter inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna, som omfattas av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (24), med undantag för stöd till utbildning, stöd i form av riskkapital, stöd till forskning, utveckling och innovation samt stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

b)

Stöd som gynnar verksamheter inom primär produktion av jordbruksprodukter, med undantag för stöd till utbildning, stöd i form av riskkapital, stöd till forskning och utveckling, stöd till miljöskydd samt stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder i den mån dessa kategorier av stöd inte omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006.

c)

Stöd som gynnar verksamheter som avser bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i följande fall:

i)

om stödbeloppet fastställs på grundval av priset på eller mängden sådana produkter som köps från primärproducenter eller släpps ut på marknaden av de berörda företagen, eller

ii)

om en förutsättning för stödet är att det helt eller delvis överförs till primärproducenter.

d)

Stöd som gynnar verksamheter inom kolsektorn med undantag för stöd till utbildning, stöd till forskning, utveckling och innovation samt stöd till miljöskydd.

e)

Regionalstöd som gynnar verksamheter inom stålsektorn.

f)

Regionalstöd som gynnar verksamheter inom varvssektorn.

g)

Regionalstöd som gynnar verksamheter inom syntetfibersektorn.

4.   Denna förordning ska inte tillämpas på regionala stödordningar som är riktade till särskilda sektorer inom tillverkningsindustrin och tjänstebranschen. Stödordningar till förmån för turistverksamhet betraktas inte som riktade till särskilda sektorer.

5.   Denna förordning ska inte tillämpas på stöd för särskilda ändamål som ges till stora företag, med undantag för vad som anges i artikel 13.1.

6.   Denna förordning ska inte tillämpas på följande typer av stöd:

a)

Stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd till förmån för företag som har oreglerade återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden.

b)

Stöd för särskilda ändamål till förmån för ett företag har oreglerade återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden.

c)

Stöd till företag i svårigheter.

7.   Vid tillämpningen av punkt 6 c ska ett litet eller medelstort företag anses vara ett företag i svårigheter om det uppfyller följande villkor:

a)

Om det är fråga om ett bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen, när över hälften av det tecknade kapitalet har förlorats och mer än en fjärdedel av detta kapital har förlorats under de senaste tolv månaderna, eller

b)

om det är fråga om ett bolag med obegränsat personligt ansvar för bolagets skuld för åtminstone några av bolagsmännen, när över hälften av det bokföringsmässiga egna kapitalet har förlorats och mer än en fjärdedel av detta kapital har förlorats under de senaste tolv månaderna, eller

c)

för alla bolagsformer, när det uppfyller villkoren i nationell lagstiftning för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande.

Ett litet eller medelstort företag som har existerat under kortare tid än tre år ska vid tillämpningen av denna förordning inte anses vara i svårigheter vad avser den perioden, om det inte uppfyller villkoren i första stycket c.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.   stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier som anges i artikel 87.1 i fördraget.

2.   stödordning: varje rättsakt på grundval av vilken individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilken stöd som inte är hänförbart till ett visst projekt kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och/eller med obestämt belopp.

3.   individuellt stöd:

a)

stöd för särskilda ändamål, och

b)

anmälningspliktigt stöd som beviljas på grundval av en stödordning.

4.   stöd för särskilda ändamål: individuellt stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning.

5.   stödnivå: stödbeloppet uttryckt i procent av de stödberättigande kostnaderna.

6.   överblickbart stöd: stöd för vilket det är möjligt att på förhand exakt beräkna bruttobidragsekvivalenten utan att behöva göra en riskbedömning.

7.   små och medelstora företag: företag som uppfyller kriterierna i bilaga I.

8.   stora företag: företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I.

9.   stödområden: områden som är berättigade till regionalstöd enligt den för den berörda medlemsstaten godkända regionalstödskartan för perioden 2007–2013.

10.   materiella anläggningstillgångar: tillgångar i form av mark, byggnader, installationer, maskiner och verktyg, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.12. Inom transportsektorn betraktas transportmedel och transportutrustning som stödberättigande tillgångar, utom när det gäller regionalstöd och med undantag för väg- och lufttransporter.

11.   immateriella tillgångar: tillgångar som bygger på tekniköverföring i form av förvärv av patenträttigheter, licenser, know-how eller opatenterad teknisk kunskap.

12.   stora investeringsprojekt: investeringar i kapitaltillgångar med stödberättigande kostnader på över 50 miljoner euro, beräknat till de priser och växelkurser som gäller den dag då stödet beviljas.

13.   antal anställda: antalet arbetskraftsenheter per år, det vill säga antalet heltidsanställda under ett år. Deltidsarbete eller säsongsarbete utgör delar av arbetskraftsenheter.

14.   sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt: sysselsättning inom den verksamhet som investeringen gäller, även sysselsättning som skapas till följd av ett ökat utnyttjande av den kapacitet som skapats genom investeringen.

15.   lönekostnad: det totala belopp som stödmottagaren faktiskt betalar för den berörda sysselsättningen, inbegripet

16.   investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag: stöd som uppfyller villkoren i artikel 15.

17.   investeringsstöd: regionalt investerings- och sysselsättningsstöd enligt artikel 13, investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag enligt artikel 15 och investeringsstöd till miljöskydd enligt artiklarna 18–23.

18.   arbetstagare med sämre förutsättningar: personer som uppfyller något av följande kriterier:

19.   arbetstagare med kraftigt sämre förutsättningar: personer som varit arbetslösa i 24 månader eller längre.

20.   arbetstagare med funktionshinder:

a)

personer som i enlighet med nationell lagstiftning har erkänts ha funktionshinder, eller

b)

personer som har en erkänd begränsning som härrör från fysiska, mentala eller psykiska funktionsnedsättningar.

21.   skyddad sysselsättning: sysselsättning i ett företag där minst 50 % av de anställda har funktionshinder.

22.   jordbruksprodukt:

a)

de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, med undantag av fiskeri- och vattenbruksprodukter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 104/2000,

b)

produkter som omfattas av KN-nummer 4502, 4503 och 4504 (korkprodukter),

c)

produkter avsedda att imitera eller ersätta mjölk och mjölkprodukter som avses i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (25)

23.   bearbetning av jordbruksprodukter: varje process som en jordbruksprodukt undergår där den produkt som blir resultatet av processen också är en jordbruksprodukt, med undantag för verksamheter på jordbruksföretaget som är nödvändiga för att förbereda en animalie- eller växtprodukt för försäljning i första ledet.

24.   saluföring av jordbruksprodukter: att ställa fram eller visa upp en jordbruksprodukt i avsikt att sälja, erbjuda för försäljning, leverera eller på annat sätt föra ut på marknaden, med undantag för primärproducentens försäljning i första ledet till återförsäljare eller förädlare samt eventuellt förberedande av produkten för sådan försäljning. Primärförsäljares försäljning till slutkonsumenter ska betraktas som saluföring om den sker i separata lokaler som är avsedda för detta syfte.

25.   turistverksamhet: följande verksamheter enligt indelningen i Nace Rev. 2:

26.   lån med återbetalningsskyldighet: ett lån som utbetalas för ett projekt i en eller flera omgångar, där villkoren för återbetalning är beroende av forsknings- och utvecklings- och innovationsprojektets resultat.

27.   riskkapital: finansiering genom eget kapital och sekundärt egenkapital under de tidiga tillväxtfaserna (sådd-, start- och expansionsfasen).

28.   företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare: ett litet företag som uppfyller följande villkor:

29.   stålsektorn: all verksamhet som rör produktionen av en eller flera av följande produkter:

tackjärn för tillverkning av stål, gjuteritackjärn och annat tackjärn, spegeljärn och högkolhaltig ferromangan (övriga ferrolegeringar är inte inbegripna).

flytande stål även i göt, inklusive sådana avsedda för smide. Halvfabrikat: blooms, billets, slabs och platiner, varmvalsade breda band, med undantag för produktion av flytande stål för götstål vid små och medelstora gjuterier.

räler, sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, balkar, grov profilstång och annan stång 80 mm och däröver, spontpålar, profilstänger och annan stång mindre än 80 mm och plattjärn under 150 mm, valstråd, rund- och fyrkantsjärn för rörframställning, varmvalsade band (inklusive band för rörframställning), varmvalsad plåt (överdragen och icke överdragen), grov- och mediumplåt med en tjocklek av 3 mm och däröver, universaljärn med en tjocklek av 150 mm och däröver, med undantag för dragen tråd, blankglödgat stål och gjutgods.

vitplåt, blyöverdragen plåt, svartplåt, galvaniserad plåt, annan överdragen tunnplåt, kallvalsad plåt, transformatorplåt och elektroband för framställning av vitplåt, kallvalsad plåt i rullar och band.

alla sömlösa stålrör, svetsade stålrör med en diameter på över 406,4 mm.

30.   syntetfibersektorn:

a)

extrudering/texturering av alla generiska typer av fibrer och garn baserade på polyester, polyamid, akryl eller polypropylen, oberoende av deras slutanvändning, eller

b)

polymerisering (inbegripet polykondensering), då den är integrerad med extrudering med avseende på de maskiner som används, eller

c)

varje biprocess som är förbunden med samtidig installation av kapacitet för extrudering/texturering av den potentiella stödmottagaren eller av något annat företag inom den grupp den tillhör och som, i den specifika affärsverksamheten i fråga, normalt är integrerad med sådan kapacitet med avseende på de maskiner som används.

Artikel 3

Villkor för undantag

1.   Stödordningar som uppfyller alla villkor i kapitel I i denna förordning och de relevanta bestämmelserna i kapitel II i denna förordning ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget, under förutsättning att allt individuellt stöd som beviljas enligt en sådan stödordning uppfyller alla villkor i denna förordning, och att stödordningen innehåller en tydlig hänvisning till denna förordning med angivande av förordningens titel och en publiceringshänvisning till Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Individuellt stöd som beviljas enligt en stödordning som avses i punkt 1 ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget, under förutsättning att stödet uppfyller alla villkor i kapitel I i denna förordning och de relevanta bestämmelserna i kapitel II i denna förordning, och att den individuella stödåtgärden innehåller en tydlig hänvisning till de relevanta bestämmelserna i denna förordning med angivande av relevanta bestämmelser, förordningens titel samt en publiceringshänvisning till Europeiska unionens officiella tidning.

3.   Stöd för särskilda ändamål som uppfyller alla villkor i kapitel I i denna förordning och de relevanta bestämmelserna i kapitel II i denna förordning ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget, under förutsättning att stödet innehåller en tydlig hänvisning till de relevanta bestämmelserna i denna förordning med angivande av de relevanta bestämmelserna, förordningens titel samt en publiceringshänvisning till Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Stödnivå och stödberättigande kostnader

1.   Vid beräkningen av stödnivån ska alla siffror som används avse belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. Om stöd beviljas i någon annan form än som bidrag, ska stödbeloppet vara lika med stödets bidragsekvivalent. Stöd som betalas ut i flera omgångar ska diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. För diskonteringen ska den referensränta som gällde vid den tidpunkt då lånet beviljades användas.

2.   Om stöd ges i form av befrielse från eller nedsättning av skatter som ska betalas i framtiden, ska de olika delarna av stödet diskonteras på grundval av den referensränta som gäller vid de olika tidpunkter då skatteförmånerna får verkan, dock under förutsättning att en viss stödnivå uttryckt i bruttobidragsekvivalent respekteras.

3.   De stödberättigande kostnaderna ska bestyrkas med tydliga och specificerade skriftliga underlag.

Artikel 5

Stödets överblickbarhet

1.   Denna förordning ska endast gälla överblickbart stöd.

Särskilt följande kategorier av stöd ska anses vara överblickbara:

a)

Stöd som ingår i bidrag och räntesubventioner.

b)

Stöd som ingår i lån, om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som gällde när stödet beviljades.

c)

Stöd som ingår i garantiordningar

i)

om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten har godkänts efter att ha anmälts till kommissionen i samband med tillämpning av denna förordning eller förordning (EG) nr 1628/2006 och om den godkända metoden uttryckligen avser den typ av garantier och transaktioner som det här är fråga om, eller

ii)

om stödmottagaren är ett litet eller medelstort företag och bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier,

d)

Stöd som ingår i skatteåtgärder, om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.

2.   Följande kategorier av stöd ska inte anses vara överblickbara:

a)

Stöd som ingår i kapitaltillskott, utan att det påverkar tillämpningen av specifika bestämmelser om riskkapital.

b)

Stöd som ingår i riskkapitalåtgärder, med undantag för stöd som uppfyller villkoren i artikel 29.

3.   Stöd i form av lån med återbetalningsskyldighet ska anses vara överblickbart endast om det sammanlagda lånebeloppet inte överstiger tillämpliga tröskelvärden enligt denna förordning. Om tröskelvärdet uttrycks i form av stödnivå ska det sammanlagda lånebeloppet, uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna, inte överstiga den tillämpliga stödnivån.

Artikel 6

Tröskelvärden för individuell anmälan

1.   Denna förordning ska inte gälla individuellt stöd, oavsett om det beviljats för särskilda ändamål eller på grundval av en stödordning, om bruttobidragsekvivalenten överstiger följande tröskelvärden:

a)

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag: 7,5 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

b)

Investeringsstöd för miljöskydd: 7,5 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

c)

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag: 2 miljoner euro per företag per projekt.

d)

Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor: 2 miljoner euro per företag per projekt.

e)

Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt och till genomförbarhetsstudier:

i)

om projektet huvudsakligen består av grundforskning, 20 miljoner euro per företag och projekt/genomförbarhetsstudie,

ii)

om projektet huvudsakligen består av industriell forskning, 10 miljoner euro per företag och projekt/genomförbarhetsstudie,

iii)

för alla övriga projekt, 7,5 miljoner euro per företag och projekt/genomförbarhetsstudie,

iv)

om projektet är ett Eureka-projekt, två gånger de belopp som fastställs i punkterna i, ii respektive iii.

f)

Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt: 5 miljoner euro per företag per projekt.

g)

Stöd till utbildning: 2 miljoner euro per företag per utbildningsprojekt.

h)

Stöd för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar: 5 miljoner euro per företag per år.

i)

Stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder i form av lönekostnader: 10 miljoner euro per företag per år.

j)

Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder: 10 miljoner euro per företag per år.

Vid fastställandet av det lämpliga tröskelvärdet för stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt och genomförbarhetsstudier i enlighet med led e ska ett projekt anses ”huvudsakligen” bestå av grundforskning eller ”huvudsakligen” av industriell forskning om mer än 50 % av de stödberättigande projektkostnaderna härrör från verksamhet som ingår i kategorin grundforskning respektive industriell forskning. I fall där projektets huvudsakliga karaktär inte kan fastställas ska det lägsta tröskelvärdet tillämpas.

2.   Regionalt investeringsstöd till stora investeringsprojekt ska anmälas till kommissionen om det sammanlagda stödbeloppet från alla källor överstiger 75 % av det högsta tillåtna stödbelopp som en investering med stödberättigande kostnader på 100 miljoner euro skulle kunna få med tillämpning av det standardtröskelvärde som gäller för stöd till stora företag enligt den godkända regionalstödskartan den dag då stödet ska beviljas.

Artikel 7

Kumulering

1.   Vid bedömningen av om de tröskelvärden för en individuell anmälan som fastställs i artikel 6 och de högsta tillåtna stödnivåer som fastställs i kapitel II har följts ska hänsyn tas till det totala offentliga stödet till den understödda verksamheten eller det understödda projektet, oavsett om finansieringen kommer från lokala, regionala eller statliga källor eller från gemenskapen.

2.   Stöd som är undantaget genom denna förordning kan kumuleras med allt annat stöd som är undantaget genom denna förordning, om stödåtgärderna i fråga avser olika och identifierbara stödberättigande kostnader.

3.   Stöd som är undantaget genom denna förordning får inte kumuleras med något annat stöd som är undantaget genom denna förordning eller med stöd av mindre betydelse som uppfyller villkoren i kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 (26), eller med annan gemenskapsfinansiering som helt eller delvis avser samma stödberättigande kostnader, om en sådan kumulering skulle leda till att stödet överskrider den högsta tillåtna stödnivån eller det högsta tillåtna stödbeloppet för denna typ av stöd enligt denna förordning.

4.   Genom undantag från punkt 3 får stöd till arbetstagare med funktionshinder, i enlighet med artiklarna 41 och 42, kumuleras med stöd som är undantaget genom denna förordning och som avser samma stödberättigande kostnader, även om stödet överstiger det högsta tillåtna tröskelvärdet enligt denna förordning, men detta förutsätter att kumuleringen inte leder till en stödnivå som överstiger 100 % av de relevanta kostnaderna under någon period då arbetstagarna i fråga är anställda.

5.   När det gäller kumulering av stödåtgärder med identifierbara stödberättigande kostnader som är undantagna genom denna förordning med stödåtgärder utan identifierbara stödberättigande kostnader som är undantagna genom denna förordning ska följande villkor gälla:

a)

Om ett målföretag har fått kapital genom en riskkapitalåtgärd som omfattas av artikel 29 och därefter, under de första tre åren efter den första riskkapitalinvesteringen, ansöker om stöd som omfattas av denna förordning, ska de tillämpbara tröskelvärdena eller högsta tillåtna stödbeloppen enligt denna förordning sänkas med 50 % generellt och med 20 % för målföretag i stödområden. Sänkningen ska inte överstiga det totala belopp som erhållits i form av riskkapital. Sänkningen ska inte gälla stöd till forskning, utveckling och innovation som är undantaget genom artiklarna 31–37.

b)

Stöd för nystartade innovativa företag får under de första tre åren efter det att stödet beviljats inte kumuleras med annat stöd som är undantaget genom denna förordning, med undantag för stöd som är undantaget enligt artikel 29 och stöd som är undantaget enligt artiklarna 31–37.

Artikel 8

Stimulanseffekt

1.   Denna förordning ska endast undanta stöd som har en stimulanseffekt.

2.   Stöd som beviljas små och medelstora företag och som omfattas av denna förordning ska anses ha stimulanseffekt om stödmottagaren har lämnat in en ansökan om stöd till den berörda medlemsstaten innan arbetet med projektet eller verksamheten inleds.

3.   Stöd som beviljas stora företag och som omfattas av denna förordning ska anses ha stimulanseffekt om stödet uppfyller de villkor som anges i punkt 2 och om medlemsstaten innan den beviljar det individuella stödet i fråga har kontrollerat att den dokumentation som stödmottagaren har utarbetat uppfyller ett eller flera av följande kriterier:

a)

Projektets eller verksamhetens storlek ökar påtagligt genom stödet.

b)

Projektets eller verksamhetens omfattning ökar påtagligt genom stödet.

c)

Det sammanlagda belopp som stödmottagaren investerat i projektet eller verksamheten ökar påtagligt genom stödet.

d)

Slutförandet av projektet eller verksamheten i fråga har påskyndats påtagligt.

e)

Vad gäller regionalt investeringsstöd som avses i artikel 13, att projektet inte skulle ha genomförts i samma form i det berörda stödområdet utan stöd.

4.   Villkoren i punkterna 2 och 3 ska inte vara tillämpliga i fråga om skatteåtgärder om följande villkor är uppfyllda:

a)

Skatteåtgärden fastställer en laglig rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten, och

b)

skatteåtgärden har antagits innan arbetet med det understödda projekt eller den understödda verksamheten inleds. Detta villkor ska inte vara tillämpligt i fråga om uppföljande ordningar på skatteområdet.

5.   När det gäller stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder, som avses i artikel 42, ska villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel anses vara uppfyllda om villkoren i artikel 42.3 är uppfyllda.

När det gäller stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar och stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder, som avses i artiklarna 40 och 41, ska villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel anses vara uppfyllda om stödet medför en nettoökning av antalet anställda arbetstagare med sämre förutsättningar eller arbetstagare med funktionshinder.

När det gäller stöd i form av nedsättning av miljöskatter, som avses i artikel 25, ska villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel anses vara uppfyllda.

När det gäller stöd i form av riskkapital, som avses i artikel 29, ska villkoren i punkt 2 i denna artikel anses vara uppfyllda.

6.   Om villkoren i punkterna 2 och 3 inte är uppfyllda ska stödåtgärden som helhet inte undantas enligt denna förordning.

Artikel 9

Insyn

1.   Inom 20 arbetsdagar från ikraftträdandet av en stödordning som är undantagen genom denna förordning eller från beviljandet av ett stöd för särskilda ändamål som är undantaget genom denna förordning, ska den berörda medlemsstaten till kommissionen överlämna en sammanfattning av uppgifterna om stödåtgärden. Denna sammanfattning ska tillhandahållas elektroniskt via kommissionens fastställda IT-tillämpning och i den form som anges i bilaga III.

Kommissionen ska utan dröjsmål bekräfta mottagandet av sammanfattningen.

Kommissionen ska offentliggöra sammanfattningarna i Europeiska unionens officiella tidning och på kommissionens webbplats.

2.   Vid ikraftträdandet av en stödordning som är undantagen genom denna förordning eller vid beviljandet av ett stöd för särskilda ändamål som är undantaget genom denna förordning ska den berörda medlemsstaten offentliggöra den fullständiga texten till stödåtgärden på Internet. Om det rör sig om en stödordning ska texten ange de villkor som fastställs i nationell lagstiftning för att säkerställa att de berörda bestämmelserna i denna förordning följs. Den berörda medlemsstaten ska se till att den fullständiga texten till stödåtgärden finns tillgänglig på Internet så länge den aktuella stödåtgärden är i kraft. Den sammanfattning som den berörda medlemsstaten överlämnar i enlighet med punkt 1 ska innehålla en Internetadress som leder direkt till den fullständiga texten till stödåtgärden.

3.   Förutom för stöd i form av skatteåtgärder ska vid beviljande av individuellt stöd som är undantaget genom denna förordning beslutet om att bevilja stödet innehålla en tydlig hänvisning till de bestämmelser i kapitel II som berör det beslutet, till den nationella lagstiftning som säkerställer att relevanta bestämmelser i denna förordning efterlevs samt till den Internetadress som leder direkt till den fullständiga texten till stödåtgärden.

4.   Utan att det påverkar de skyldigheter som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska medlemsstaterna, när individuellt stöd beviljas enligt en befintlig stödordning för forsknings- och utvecklingsprojekt som omfattas av artikel 31 och det individuella stödet överstiger 3 miljoner euro, och när individuellt regionalt investeringsstöd beviljas på grundval av en befintlig stödordning för stora investeringsprojekt som inte omfattas av kravet på individuell anmälan i artikel 6, inom 20 arbetsdagar från den dag då den behöriga myndigheten beviljade stödet tillhandahålla kommissionen de begärda sammanfattande uppgifterna genom kommissionens fastställda IT-tillämpning och med användning av standardformuläret i bilaga II.

Artikel 10

Övervakning

1.   Kommissionen ska regelbundet granska de stödåtgärder som den har underrättats om i enlighet med artikel 9.

2.   Medlemsstaterna ska föra detaljerade register över varje individuellt stöd eller stödordning som undantas genom denna förordning. Registren ska innehålla alla uppgifter som krävs för att säkra att de villkor som fastställs i denna förordning är uppfyllda, bland annat uppgifter om status för varje företag vars rätt till stöd eller bonus beror på om det har status som ett litet eller medelstort företag, uppgifter om stödets stimulanseffekt och uppgifter som gör det möjligt att fastställa det exakta beloppet av stödberättigande kostnader vid tillämpningen av denna förordning.

Uppgifter om individuellt stöd ska bevaras i tio år från den dag då stödet beviljades. Uppgifter om en stödordning ska bevaras i tio år från den dag då det sista stödet beviljades enligt stödordningen.

3.   Efter en skriftlig anmodan från kommissionen ska den berörda medlemsstaten inom 20 arbetsdagar eller en längre tidsperiod som kan fastställas i anmodan, förse kommissionen med alla de uppgifter som kommissionen anser vara nödvändiga för att övervaka tillämpningen av denna förordning.

Om den berörda medlemsstaten inte överlämnar de begärda uppgifterna inom den tidsperiod som kommissionen fastställt eller inom en gemensamt överenskommen tidsfrist, eller om medlemsstaten överlämnar ofullständiga uppgifter, ska kommissionen skicka en påminnelse med en ny tidsfrist för överlämnandet av uppgifterna. Om medlemsstaten trots påminnelsen inte lämnar de begärda uppgifterna får kommissionen, efter att ha gett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, anta ett beslut om att alla eller en del av framtida stödåtgärder som omfattas av denna förordning ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i fördraget.

Artikel 11

Årlig rapportering

I enlighet med kapitel III i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (27) ska medlemsstaterna upprätta en rapport i elektronisk form om tillämpningen av denna förordning för varje helt år eller del av år under vilket denna förordning tillämpas. Den Internetadress som leder direkt till den fullständiga texten till stödåtgärderna ska också anges i den årliga rapporten.

Artikel 12

Särskilda villkor för investeringsstöd

1.   För att en investering ska anses vara en stödberättigande kostnad vid tillämpningen av denna förordning ska den bestå av följande:

a)

en investering i materiella anläggningstillgångar och/eller immateriella tillgångar i samband med grundande av en ny anläggning, utvidgning av en befintlig anläggning, omställning av produktionen i en anläggning till nya produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i en befintlig anläggning, eller

b)

förvärv av kapitaltillgångar som är direkt knutna till en anläggning som har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade köpts upp, om köparen är en oberoende investerare. Om det rör sig om ett litet företag som övertas av de ursprungliga ägarnas familj eller av tidigare anställda, ska villkoret att tillgångarna ska köpas av en oberoende investerare upphävas.

Förvärv av aktierna i ett företag ska i sig inte utgöra en investering.

2.   För att immateriella tillgångar ska anses vara stödberättigande kostnader vid tillämpningen av denna förordning ska de uppfylla samtliga följande villkor:

a)

De ska uteslutande utnyttjas i det företag som mottar stödet. Om det rör sig om regionalt investeringsstöd, ska de uteslutande utnyttjas i den anläggning som mottar stödet.

b)

De ska betraktas som tillgångar som kan skrivas av.

c)

De ska köpas av tredje parter på marknadsvillkor utan att köparen har möjlighet att utöva kontroll över säljaren i den mening som avses i artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (28) eller vice versa.

d)

Investeringsstöd till små och medelstora företag måste tas upp som tillgångar i företagets balansräkning i minst tre år. Regionalt investeringsstöd måste tas upp som tillgångar i företagets balansräkning och förbli i den stödmottagande anläggningen i minst fem år eller i minst tre år när det gäller små och medelstora företag.

3.   För att sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt ska anses vara en stödberättigande kostnad vid tillämpningen av denna förordning ska den uppfylla samtliga följande villkor:

a)

Sysselsättningen ska skapas inom tre år efter det att investeringen genomförts.

b)

Investeringsprojektet ska leda till en nettoökning av antalet sysselsatta i den berörda anläggningen i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de föregående tolv månaderna.

c)

Den sysselsättning som skapas ska bibehållas i minst fem år i stora företag och i minst tre år när det gäller små och medelstora företag.

KAPITEL II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR DE OLIKA STÖDKATEGORIERNA

AVSNITT 1

Regionalstöd

Artikel 13

Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd

1.   Stödordningar för regionalt investerings- och sysselsättningsstöd ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i denna artikel.

Stöd för särskilda ändamål som endast används för att komplettera stöd som beviljats på grundval av en regional stödordning för investerings- eller sysselsättningsstöd och som inte överstiger 50 % av det sammanlagda stöd som ska beviljas för investeringen ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 om det beviljade stödet för särskilda ändamål uppfyller alla villkor i denna förordning.

2.   Stödet ska beviljas i områden som är berättigade till regionalstöd enligt den godkända regionalstödskartan för den berörda medlemsstaten för perioden 2007–2013. Investeringen ska bibehållas i mottagarregionen under minst fem år, eller tre år för små och medelstora företag, efter det att hela investeringen har genomförts. Detta ska inte hindra att man ersätter anläggningar eller utrustning som på grund av snabb teknisk utveckling har blivit föråldrade, under förutsättning att den ekonomiska verksamheten blir kvar i den berörda regionen under minimiperioden.

3.   Stödnivån i gällande bruttobidragsekvivalent får inte överstiga det tröskelvärde för regionalstöd som gäller vid den tidpunkt då stödet beviljas i det berörda stödområdet.

4.   Med undantag för stöd till stora investeringsprojekt och regionalstöd till transportsektorn, får de tröskelvärden som fastställs i punkt 3 höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

5.   Tröskelvärdena i punkt 3 ska tillämpas på stödnivån beräknad antingen i procent av de stödberättigande materiella och immateriella kostnaderna för investeringen eller i procent av de beräknade lönekostnaderna för anställd personal, beräknade över en tvåårsperiod för arbetstillfällen som har skapats direkt genom investeringsprojektet, eller som en kombination av de båda om stödet inte överskrider det mest gynnsamma belopp som blir resultatet av de båda beräkningarna.

6.   Om stödet beräknas på grundval av materiella eller immateriella investeringskostnader, eller på förvärvskostnaden vid övertaganden, ska stödmottagaren själv stå för ett finansiellt bidrag på minst 25 % av de stödberättigande kostnaderna, antingen med egna medel eller genom extern finansiering, i en form där inget offentligt stöd ingår. Om den högsta tillåtna stödnivå som godkänts enligt den nationella regionalstödskartan för den berörda medlemsstaten emellertid höjs i enlighet med punkt 4 och överskrider 75 %, sänks stödmottagarens finansiella bidrag i motsvarande grad. Villkoren i punkt 7 gäller också när stödet beräknas på grundval av materiella eller immateriella investeringskostnader.

7.   När det gäller förvärv av en anläggning ska endast kostnaderna för att köpa tillgångar från tredje parter beaktas, om transaktionen har genomförts på marknadsvillkor. Om förvärvet åtföljs av andra investeringar, ska de kostnader som hänför sig till dessa läggas till anskaffningskostnaderna.

Kostnader för förvärv av förhyrda tillgångar, förutom mark och byggnader, ska endast beaktas om hyresavtalet är i form av finansiell leasing och innefattar en skyldighet att förvärva tillgången efter det att hyresavtalet har löpt ut. Vid hyra av mark och byggnader gäller att hyran måste fortsätta minst fem år efter beräknat datum för investeringsprojektets fullbordande, för små och medelstora företag tre år.

Utom för små och medelstora företag och vid övertaganden, ska de förvärvade tillgångarna vara nya. Om det rör sig om ett övertagande, ska de tillgångar för vilkas förvärv stöd beviljades redan före förvärvet dras av. För små och medelstora företag får de fulla kostnaderna för investeringar i immateriella tillgångar också beaktas. För stora företag är sådana kostnader stödberättigande endast upp till en gräns på 50 % av de sammanlagda stödberättigande investeringskostnaderna för projektet.

8.   När stödet beräknas på grundval av lönekostnader ska sysselsättningen ha skapats direkt genom investeringsprojektet.

9.   Genom undantag från punkterna 3 och 4 får de högsta tillåtna stödnivåerna för investeringar i bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter fastställas till följande nivåer:

a)

50 % av de stödberättigande investeringarna i regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 a i fördraget och 40 % av de stödberättigande investeringarna i andra regioner som är berättigade till regionalstöd enligt den för den berörda medlemsstaten godkända regionalstödskartan för perioden 2007–2013, om stödmottagaren är ett litet eller medelstort företag.

b)

25 % av de stödberättigande investeringarna i regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 a i fördraget och 20 % av de stödberättigande investeringarna i andra regioner som är berättigade till regionalstöd enligt den för den berörda medlemsstaten godkända regionalstödskartan för perioden 2007–2013, om stödmottagaren har färre än 750 anställda och/eller en omsättning under 200 miljoner euro, beräknad i enlighet med bilaga I till denna förordning.

10.   För att förhindra att ett stort investeringsprojekt på ett artificiellt sätt delas upp i delprojekt ska ett stort investeringsprojekt betraktas som ett enda investeringsprojekt om investeringen görs inom en treårsperiod av samma företag (ett eller flera) och består av anläggningstillgångar som är kombinerade så att de är ekonomiskt odelbara.

Artikel 14

Stöd till nystartade små företag

1.   Stödordningar till förmån för nystartade små företag ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

2.   Stödmottagaren ska vara ett litet företag.

3.   Stödbeloppet får inte överstiga

a)

2 miljoner euro för små företag som har sin ekonomiska verksamhet i regioner som är berättigade till undantag enligt artikel 87.3 a i fördraget,

b)

1 miljon euro för små företag som har sin ekonomiska verksamhet i regioner som är berättigade till undantag enligt artikel 87.3 c i fördraget.

De årliga stödbeloppen per företag får inte överstiga 33 % av de stödbelopp som föreskrivs i led a och b.

4.   Stödnivån får inte överskrida

a)

35 % av de stödberättigande kostnaderna under de tre första åren efter det att företaget bildats och 25 % under de två åren därefter, i regioner som omfattas av artikel 87.3 a i fördraget,

b)

25 % av de stödberättigande kostnaderna under de tre första åren efter det att företaget bildats och 15 % under de två åren därefter, i regioner som omfattas av artikel 87.3 c i fördraget.

Dessa stödnivåer kan höjas med 5 % i regioner som omfattas av artikel 87.3 a i fördraget med en bruttonationalprodukt (BNP) per invånare som understiger 60 % av genomsnittet i EU-25, i regioner med en befolkningstäthet som är lägre än 12,5 invånare/km2 och på små öar med en befolkning under 5 000 personer samt i andra samhällen av samma storlek som lider av en liknande isolering.

5.   De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnader för juridiska tjänster, konsulttjänster samt administration som har ett direkt samband med bildandet av det lilla företaget, samt följande kostnader, om de faktiskt uppkommer inom de fem första åren efter företagets tillblivelse:

a)

Ränta på främmande kapital och utdelning på använt eget kapital som inte överstiger referensräntan.

b)

Avgifter för hyra av produktionsanläggningar och produktionsutrustning.

c)

Energi, vatten, värme, skatter (andra skatter än mervärdesskatt och bolagsskatt på företagsinkomster) och administrativa avgifter.

d)

Avskrivningar, avgifter för leasing av produktionsanläggningar och produktionsutrustning samt lönekostnader, förutsatt att ingen annan form av stöd beviljats för de underliggande investeringarna eller sysselsättningsskapande åtgärderna och rekryteringsåtgärderna.

6.   Små företag som kontrolleras av aktieägare i företag som har lagts ned under de föregående 12 månaderna kan inte få stöd enligt denna artikel om de berörda företagen är verksamma på samma relevanta marknad eller på angränsande marknader.

AVSNITT 2

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag

Artikel 15

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag

1.   Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel är uppfyllda.

2.   Stödnivån får inte överskrida

a)

20 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag,

b)

10 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag.

3.   Följande kostnader ska vara stödberättigande:

a)

Kostnaderna för investeringar i materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, eller

b)

de beräknade lönekostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom investeringsprojektet, beräknade för en tvåårsperiod.

4.   Om investeringen avser bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter ska stödnivån inte överstiga följande:

a)

75 % av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena.

b)

65 % av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (29).

c)

50 % av stödberättigande investeringar i regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 a i fördraget.

d)

40 % av stödberättigande investeringar i alla övriga regioner.

AVSNITT 3

Stöd till kvinnligt företagande

Artikel 16

Stöd till små företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare

1.   Stödordningar till förmån för små företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

2.   Stödmottagarna ska vara små företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare.

3.   Stödbeloppet får inte överstiga 1 miljon euro per företag.

De årliga stödbeloppen per företag får inte överstiga 33 % av de stödbelopp som föreskrivs i första stycket.

4.   Stödnivån får inte överskrida 15 % av de stödberättigande kostnader som uppstått under de första fem åren efter företagets tillblivelse.

5.   De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnader för juridiska tjänster, konsulttjänster samt administration som har ett direkt samband med bildandet av det lilla företaget, samt följande kostnader, om de faktiskt uppkommer inom de fem första åren efter företagets tillblivelse:

a)

Ränta på främmande kapital och en utdelning på använt eget kapital som inte överstiger referensräntan.

b)

Avgifter för hyra av produktionsanläggningar och produktionsutrustning.

c)

Energi, vatten, värme, skatter (andra skatter än mervärdesskatt och bolagsskatt på företagsinkomster) och administrativa avgifter.

d)

Avskrivningar, avgifter för leasing av produktionsanläggningar och produktionsutrustning samt lönekostnader, förutsatt att ingen annan form av stöd beviljats för de underliggande investeringarna eller sysselsättningsskapande åtgärderna och rekryteringsåtgärderna.

e)

Kostnader för barntillsyn samt vård av föräldrar, inklusive kostnader för föräldraledighet när så är tillämpligt.

6.   Små företag som kontrolleras av aktieägare i företag som har lagts ned under de föregående 12 månaderna kan inte få stöd enligt denna artikel om de berörda företagen är verksamma på samma relevanta marknad eller på angränsande marknader.

AVSNITT 4

Stöd till miljöskydd

Artikel 17

Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

1.   miljöskydd: varje åtgärd som syftar till att avhjälpa eller förebygga skador på den fysiska miljön eller naturresurserna genom stödmottagarens egen verksamhet, att minska risken för sådana skador eller till att främja en effektivare användning av naturresurserna, bland annat energisparande åtgärder och användning av förnybara energikällor.

2.   energisparande åtgärder: åtgärder som gör det möjligt för företag att minska den mängd energi de använder, framför allt i sin produktionscykel.

3.   gemenskapsnorm:

a)

en obligatorisk gemenskapsnorm som anger den nivå som enskilda företag ska uppnå i miljöhänseende, eller

b)

skyldigheten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG (30) att använda bästa tillgängliga teknik enligt den senaste relevanta information som kommissionen har offentliggjort i enlighet med artikel 17.2 i det direktivet.

4.   förnybara energikällor: följande förnybara icke-fossila energikällor: vindenergi, solenergi, geotermisk energi, vågenergi, tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.

5.   biobränslen: flytande eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.

6.   hållbara biobränslen: biobränslen som uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 15 i förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av el från förnybara energikällor (31). När direktivet väl har antagits av Europaparlamentet och rådet och offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska de hållbarhetskriterier som fastställs i direktivet gälla.

7.   energi från förnybara energikällor: energi som produceras vid anläggningar som endast använder förnybara energikällor samt andelen energi (uttryckt i värmevärde) som producerats från förnybara energikällor i hybridanläggningar som också använder konventionella energikällor. Detta omfattar förnybar el som används för att fylla lagringssystemen, men inte el som produceras som ett resultat av lagringssystemen.

8.   kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och elenergi och/eller mekanisk energi.

9.   högeffektiv kraftvärme: kraftvärme som uppfyller kriterierna i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG (32) och som uppnår de harmoniserade referensvärdena för effektivitet enligt kommissionens beslut 2007/74/EG (33).

10.   miljöskatt: en skatt vars specifika beskattningsunderlag har tydliga negativa effekter på miljön, eller vars syfte är att vissa verksamheter, varor eller tjänster ska beskattas så att miljökostnaderna ingår i priset eller att producenter och konsumenter styrs mot miljövänligare verksamheter.

11.   gemenskapens minimiskattenivå: den minimiskattenivå som anges i gemenskapslagstiftningen. När det gäller energiprodukter och elektricitet avses med gemenskapens minimiskattenivå den minimiskattenivå som anges i bilaga I till direktiv 2003/96/EG.

12.   materiella anläggningstillgångar: investeringar i tomtmark som är absolut nödvändiga för att uppfylla miljömål, investeringar i byggnader, anläggningar och utrustning, som avser att minska eller ta bort föroreningar och olägenheter, och investeringar för att anpassa produktionsmetoder i syfte att skydda miljön.

Artikel 18

Investeringsstöd till företag som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer

1.   Investeringsstöd som ger företag möjlighet att gå längre än gemenskapsnormerna eller höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel.

2.   Den understödda investeringen ska uppfylla ett av följande villkor:

a)

Investeringen ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd som uppstår på grund av verksamheten genom att gå längre än vad som krävs enligt tillämpliga gemenskapsnormer, oberoende av om det finns obligatoriska nationella normer som är strängare än gemenskapsnormerna.

b)

Investeringen ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd som uppstår på grund av verksamheten, även i avsaknad av gemenskapsnormer.

3.   Stöd får inte beviljas om förbättringarna ska säkerställa att företagen rättar sig efter gemenskapsnormer som redan har antagits men ännu inte trätt i kraft.

4.   Stödnivån får inte överskrida 35 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

5.   De stödberättigande kostnaderna ska vara de extra investeringskostnader som är nödvändiga för att uppnå en högre miljöskyddsnivå än vad som krävs i de berörda gemenskapsnormerna, utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

6.   Vid tillämpningen av punkt 5 ska kostnaden för den investering som direkt sammanhänger med miljöskydd fastställas genom att den jämförs med den kontrafaktiska situationen.

a)

Om kostnaden för att investera i miljöskydd lätt kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden, är det precis denna miljöskyddsrelaterade kostnad som utgör de stödberättigande kostnaderna.

b)

I övriga fall ska de extra investeringskostnaderna fastställas genom att investeringen jämförs med den kontrafaktiska situationen i avsaknad av statligt stöd. Den korrekta kontrafaktiska situationen ska vara kostnaden för en tekniskt jämförbar investering som ger en lägre grad av miljöskydd (som motsvarar obligatoriska gemenskapsnormer om sådana finns) och som troligen skulle genomföras även utan stöd (”referensinvestering”). Med en tekniskt jämförbar investering avses en investering med samma produktionskapacitet och övriga tekniska egenskaper (utom de som direkt sammanhänger med den extra investeringen i miljöskyddssyfte). Dessutom måste en sådan referensinvestering ur affärssynpunkt vara ett trovärdigt alternativ till den investering som bedöms.

7.   Den stödberättigande investeringen ska bestå av en investering i materiella tillgångar eller i immateriella tillgångar.

8.   När det gäller investeringar som har till syfte att nå upp till en miljöskyddsnivå som går längre än gemenskapsnormerna ska den kontrafaktiska situationen väljas på följande sätt:

a)

Om ett företag anpassar sig till nationella normer som antagits i avsaknad av gemenskapsnormer, ska de stödberättigande kostnaderna utgöras av de extra investeringskostnader som behövs för att företaget ska uppnå den miljöskyddsnivå som krävs enligt de nationella normerna.

b)

Om ett företag anpassar sig till eller går längre än nationella normer som är strängare än de relevanta gemenskapsnormerna eller går längre än gemenskapsnormerna, ska de stödberättigande kostnaderna omfatta de extra investeringskostnader som behövs för att uppnå en miljöskyddsnivå som är högre än gemenskapsnormerna. Kostnaden för investeringar som krävs för att uppnå den miljöskyddsnivå som krävs enligt gemenskapsnormerna ska inte vara stödberättigande.

c)

Om normer saknas ska de stödberättigande kostnaderna vara de investeringskostnader som är nödvändiga för att uppnå en miljöskyddsnivå som är högre än vad företaget eller företagen i fråga skulle uppnå utan miljöstöd.

9.   Stöd till investeringar för hantering av avfall från andra företag ska inte undantas enligt denna artikel.

Artikel 19

Stöd till förvärv av nya transportfordon som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer

1.   Investeringsstöd till förvärv av nya transportfordon som ger företag verksamma inom transportsektorn möjlighet att gå längre än gemenskapsnormerna eller höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

2.   Den understödda investeringen ska uppfylla villkoret i artikel 18.2.

3.   Stöd till förvärv av nya transportfordon för väg-, järnvägs- och sjötransporter samt transporter på inre vattenvägar som uppfyller antagna gemenskapsnormer ska vara undantaget om förvärvet sker innan dessa gemenskapsnormer träder i kraft och om dessa, när de väl blivit obligatoriska, inte gäller retroaktivt för redan köpta fordon.

4.   Stöd till eftermontering på befintliga transportfordon i miljöskyddssyfte ska vara undantaget om det befintliga transportmedlet uppgraderas så att det uppfyller miljönormer som ännu inte trätt i kraft när det togs i bruk eller om det inte omfattas av några miljönormer.

5.   Stödnivån får inte överskrida 35 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

6.   De stödberättigande kostnaderna ska vara de extra investeringskostnader som krävs för att uppnå en miljöskyddsnivå som ligger över gemenskapsnormerna.

De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätts som anges i artikel 18.6 och 18.7 och utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

Artikel 20

Stöd till små och medelstora företag för tidig anpassning till framtida gemenskapsnormer

1.   Stöd som gör det möjligt för små och medelstora företag att följa nya gemenskapsnormer för miljöskydd som höjer nivån på miljöskyddet, men som ännu inte har trätt i kraft, ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

2.   Gemenskapsnormerna ska ha antagits och investeringen ska genomföras och slutföras minst ett år före den dag då den berörda normen träder i kraft.

3.   Stödnivån får inte överskrida 15 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag och 10 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag om investeringen genomförs och slutförs mer än tre år före den dag då gemenskapsnormen träder i kraft och 10 % för små företag om investeringen genomförs och slutförs mellan ett och tre år före den dag då gemenskapsnormen träder i kraft.

4.   De stödberättigande kostnaderna ska vara de extra investeringskostnader som krävs för att uppnå den miljöskyddsnivå som gemenskapsnormen kräver jämfört med den miljöskyddsnivå som krävdes innan normen trädde i kraft.

De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätts som anges i artikel 18.6 och 18.7 och utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

Artikel 21

Stöd till miljöinvesteringar i energisparande åtgärder

1.   Stöd till miljöinvesteringar som ger företag möjlighet att uppnå energisparande ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller

a)

villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel, eller

b)

villkoren i punkterna 4 och 5 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida 60 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

3.   De stödberättigande kostnaderna ska vara de extra investeringskostnader som är nödvändiga för att uppnå energibesparingar utöver den nivå som gemenskapsnormerna kräver.

De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätt som anges i artikel 18.6 och 18.7.

De stödberättigande kostnaderna ska beräknas med avdrag för eventuella driftsfördelar och driftskostnader som sammanhänger med den extra investeringen för energisparande och som uppkommit under de tre första åren av investeringens livslängd när det gäller små och medelstora företag, under de fyra första åren när det gäller stora företag som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter för koldioxid och under de fem första åren när det gäller stora företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter för koldioxid. För stora företag får denna period minskas till de första tre åren av investeringens livslängd, om det kan visas att avskrivningstiden för investeringen inte är längre än tre år.

De stödberättigande kostnaderna ska bestyrkas av en extern revisor.

4.   Stödnivån får inte överskrida 20 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

5.   De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätts som anges i artikel 18.6 och 18.7 och utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

Artikel 22

Stöd till miljöinvesteringar i högeffektiv kraftvärme

1.   Stöd till miljöinvesteringar i högeffektiv kraftvärme ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida 45 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

3.   De stödberättigande kostnaderna ska vara de extra investeringskostnader som krävs för att bygga ett högeffektivt kraftvärmeverk jämfört med referensinvesteringen. De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätts som anges i artikel 18.6 och 18.7 och utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

4.   En ny kraftvärmepanna ska totalt sett leda till primärenergibesparingar jämfört med separat produktion enligt vad som anges i direktiv 2004/8/EG och beslut 2007/74/EG. En förbättring av en befintlig kraftvärmepanna eller ombyggnad av en befintlig elproduktionsenhet till en kraftvärmepanna ska leda till primärenergibesparingar jämfört med utgångsläget.

Artikel 23

Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor

1.   Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida 45 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

3.   De stödberättigande kostnaderna ska vara stödmottagarens merkostnader i jämförelse med ett konventionellt kraftverk eller med ett konventionellt värmesystem med samma kapacitet i effektiv energiproduktion.

De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätts som anges i artikel 18.6 och 18.7 och utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

4.   Stöd till miljöinvesteringar för produktion av biobränslen ska endast undantas i den mån de understödda investeringarna uteslutande används för produktion av hållbara biobränslen.

Artikel 24

Stöd för miljöstudier

1.   Stöd för studier som är direkt kopplade till sådana investeringar som avses i artikel 18, investeringar i energisparande åtgärder enligt villkoren i artikel 21 och investeringar för att främja energi från förnybara energikällor enligt villkoren i artikel 23 ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för studier som genomförts för små företags räkning och med 10 procentenheter för studier som genomförs för medelstora företags räkning.

3.   De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för studien.

Artikel 25

Stöd i form av nedsättning av miljöskatter

1.   Miljöstödordningar i form av nedsättning av miljöskatter som uppfyller villkoren i direktiv 2003/96/EG ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.   Den som beviljas skattenedsättningen ska betala åtminstone den minimiskattenivå för gemenskapen som fastställs i direktiv 2003/96/EG.

3.   Skattenedsättningarna ska beviljas för perioder av högst tio år. Efter en sådan tioårsperiod ska medlemsstaterna på nytt bedöma om de berörda stödåtgärderna är lämpliga.

AVSNITT 5

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor

Artikel 26

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag

1.   Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

3.   De stödberättigande kostnaderna ska vara konsultkostnaderna för tjänster som tillhandahålls av utomstående konsulter.

De berörda tjänsterna får inte vara av ett fortlöpande eller periodiskt återkommande slag och de får inte ingå i företagets ordinarie driftskostnader, såsom rutinmässig skatterådgivning, regelbunden juridisk rådgivning eller annonskostnader.

Artikel 27

Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor

1.   Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

3.   De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för att hyra, bygga och driva mäsståndet första gången ett företag deltar i en viss mässa eller utställning.

AVSNITT 6

Stöd i form av riskkapital

Artikel 28

Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

1.   eget kapital: ägarandel i ett företag, representerat av de aktier som emitterats till investerare.

2.   sekundärt eget kapital (kapital likställt med eget kapital): finansiella instrument som ger innehavaren en avkastning som i huvudsak grundar sig på vinster eller förluster i det underliggande målföretaget och som inte har någon säkerhet vid betalningsförsummelse.

3.   privat kapital: privata kapitalinvesteringar (i motsats till offentliga) eller investeringar med sekundärt eget kapital i företag som inte är noterade på en aktiebörs, bland annat riskkapital.

4.   såddkapital: finansiering av analys, bedömning och utveckling av ett nytt koncept före nyetableringen.

5.   startkapital: finansiering av produktutveckling och inledande marknadsföring hos företag som ännu inte har sålt sin produkt eller tjänst på affärsmässiga grunder och ännu inte gör någon vinst.

6.   expansionskapital: finansiering av tillväxt och expansion i ett företag som kan göra ett nollresultat eller gå med vinst – finansieringen används för att öka produktionskapaciteten, för marknads- eller produktutveckling eller som ytterligare rörelsekapital.

7.   exitstrategi: strategi genom vilken en riskkapitalfond eller en private equity-fond avvecklar innehav enligt en plan för att uppnå maximal avkastning, bland annat utförsäljning, avskrivningar av investeringar, återbetalning av preferensaktier/preferenslån, försäljning till en annan riskkapitalinvesterare, försäljning till ett finansinstitut, försäljning genom offentlig emission, inbegripet börsintroduktion.

8.   målföretag: ett företag i vilket en investerare eller en investeringsfond planerar att investera.

Artikel 29

Stöd i form av riskkapital

1.   Stödordningar för riskkapital till förmån för små och medelstora företag ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel.

2.   Riskkapitalåtgärderna ska bestå i deltagande i en vinstdriven private equity-fond som förvaltas på affärsmässiga grunder.

3.   De delinvesteringar som ska göras av investeringsfonden får inte överstiga 1,5 miljoner euro per målföretag under någon tolvmånadersperiod.

4.   För små och medelstora företag i stödområden och för små företag utanför stödområden ska riskkapitalåtgärden begränsas till såddkapital, startkapital och/eller expansionskapital. För medelstora företag utanför stödområden ska riskkapitalåtgärden begränsas till såddkapital och/eller startkapital, och således inte expansionskapital.

5.   Investeringsfondens totala budget ska till minst 70 % avse investeringar i form av eget kapital eller sekundärt eget kapital i små och medelstora målföretag.

6.   Minst 50 % av investeringsfondernas finansiering ska tillhandahållas av privata investerare. När det gäller investeringsfonder som uteslutande har små och medelstora företag i stödområden som målföretag ska minst 30 % av finansieringen tillhandahållas av privata investerare.

7.   För att säkerställa att riskkapitalåtgärden vidtas i vinstsyfte ska följande villkor vara uppfyllda:

a)

En verksamhetsplan ska finnas för varje investering med uppgifter om produkt- försäljnings- och vinstutveckling och med en förhandsbedömning av projektets bärkraft, och

b)

en klar och realistisk exitstrategi ska finnas för varje investering.

8.   För att säkerställa att investeringsfonden förvaltas på affärsmässiga grunder ska följande villkor vara uppfyllda:

a)

Ett avtal ska finnas mellan en professionell fondförvaltare och fondens deltagare, som föreskriver att förvaltarens ersättning är kopplad till avkastningen och anger fondens målsättningar och den föreslagna investeringsperioden, och

b)

privata investerare ska finnas representerade i beslutsfattandet, till exempel genom en investerarkommitté eller en rådgivande kommitté, och

c)

bästa praxis ska tillämpas vid fondförvaltningen, som ska vara föremål för offentlig tillsyn.

AVSNITT 7

Stöd till forskning, utveckling och innovation

Artikel 30

Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

1.   forskningsorganisation: en enhet, såsom ett universitet eller ett forskningsinstitut, oavsett rättslig status (offentligrättslig eller privaträttslig organisationsform) eller finansiering, vars främsta syfte är att bedriva grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling och att sprida sina resultat genom undervisning, publikationer eller tekniköverföring. All vinst ska återinvesteras i verksamheten, i spridning av resultaten eller i undervisning. Företag som kan utöva ett inflytande på en forskningsorganisation, t.ex. i sin egenskap av aktieägare eller medlemmar, ska inte ha något företräde till en sådan organisations forskningsresurser eller till de resultat den uppnår.

2.   grundforskning: försöksverksamhet eller teoretiskt arbete som i första hand syftar till att förvärva ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara fakta, och som inte syftar till någon direkt praktisk tillämpning.

3.   industriell forskning: planerad forskning eller kritisk analys, som syftar till att förvärva ny kunskap och nya färdigheter för att utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, processer eller tjänster. Detta inbegriper skapandet av sådana komponenter som utgör delar av komplexa system som är nödvändiga för den industriella forskningen, särskilt för allmän teknikvalidering, utom prototyper.

4.   experimentell utveckling: att förvärva, kombinera, forma och använda befintliga vetenskapliga, tekniska, näringslivsmässiga eller andra relevanta kunskaper och färdigheter, i syfte att utarbeta planer, arrangemang eller design för nya, ändrade eller förbättrade produkter, processer eller tjänster. Detta kan också inbegripa till exempel andra verksamheter som syftar till konceptuell definition, planering och dokumentation av nya produkter, processer eller tjänster. Det kan inbegripa produktion av utkast, ritningar, planer och annan dokumentation, under förutsättning att dessa inte är avsedda för kommersiella ändamål.

Detta inbegriper även utveckling av kommersiellt användbara prototyper och pilotprojekt om prototypen med nödvändighet är den slutliga kommersiella produkten, och om det är alltför dyrt att producera prototypen enbart för att använda den för demonstration och utvärdering. Om ett demonstrations- eller pilotprojekt i ett senare skede används kommersiellt ska de inkomster som genereras på detta sätt dras av från de stödberättigande kostnaderna.

Försöksproduktion och tester av produkter, processer och tjänster ska också vara stödberättigande, under förutsättning att des inte kan användas eller ändras för att användas i industriella tillämpningar eller i kommersiellt syfte.

Experimentell utveckling ska inte inbegripa rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga varor, tillverkningsmetoder, tillverkningsprocesser, tjänster eller andra pågående verksamheter även om dessa ändringar kan innebära förbättringar.

5.   högkvalificerad personal: forskare, ingenjörer, formgivare och marknadschefer med examen från eftergymnasial utbildning och minst fem års relevant yrkeserfarenhet. Doktorandstudier kan räknas som relevant yrkeserfarenhet.

6.   uthyrning: tillfällig anställning av personal av en stödmottagare för en begränsad period, efter vilken personalen har rätt att gå tillbaka till sin tidigare arbetsgivare.

Artikel 31

Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt

1.   Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

2.   Den understödda delen av forsknings- och utvecklingsprojektet ska i sin helhet ingå i en eller flera av följande forskningskategorier:

a)

grundforskning,

b)

industriell forskning,

c)

experimentell utveckling.

Om ett forskningsprojekt omfattar olika uppgifter, ska det för varje uppgift avgöras om den omfattas av någon av de kategorier som anges i första stycket eller om den inte omfattas av någon av dessa kategorier.

3.   Stödnivån får inte överskrida

a)

100 % av de stödberättigande kostnaderna för grundforskning,

b)

50 % av de stödberättigande kostnaderna för industriell forskning,

c)

25 % av de stödberättigande kostnaderna för experimentell utveckling.

Stödnivån ska fastställas för varje stödmottagare, även i sådana samarbetsprojekt som avses i punkt 4 b i.

När det gäller stöd till ett forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs i samarbete mellan forskningsorganisationer och företag, får det sammanlagda stöd som härrör från direkt statligt stöd till ett specifikt projekt och från bidrag från forskningsorganisationer till projektet, i den mån dessa bidrag utgör stöd, inte överstiga de tillämpliga stödnivåerna för varje stödmottagande företag.

4.   De stödnivåer som fastställs för industriell forskning och experimentell utveckling i punkt 3 får höjas enligt följande:

a)

När stödet beviljas små och medelstora företag får stödnivån höjas med 10 procentenheter för medelstora företag och 20 procentenheter för små företag, och

b)

en bonus på 15 procentenheter får läggas till, upp till en högsta tillåten stödnivå på 80 % av de stödberättigande kostnaderna, om

i)

projektet inbegriper ett faktiskt samarbete mellan minst två inbördes oberoende företag och följande villkor är uppfyllda:

inget företag står för mer än 70 % av de stödberättigande kostnaderna för samarbetsprojektet,

projektet omfattar samarbete med minst ett litet eller medelstort företag eller genomförs i minst två olika medlemsstater, eller

ii)

projektet inbegriper ett faktiskt samarbete mellan ett företag och en forskningsorganisation och följande villkor är uppfyllda:

forskningsorganisationen står för minst 10 % av de stödberättigande projektkostnaderna, och

forskningsorganisationen har rätt att offentliggöra resultaten från forskningsprojektet i den mån de härrör från forskning som har genomförts av den organisationen, eller

iii)

när det gäller industriell forskning, resultaten från forskningsprojektet får omfattande spridning genom tekniska och vetenskapliga konferenser eller genom att de publiceras i vetenskapliga eller tekniska tidskrifter eller i öppna databaser (databaser där allmänheten får tillgång till forskningsuppgifter) eller genom programvaror med gratis eller öppen källkod.

Utläggning på entreprenad ska inte betraktas som faktiskt samarbete enligt första stycket b i och ii.

5.   Följande kostnader ska vara stödberättigande:

a)

Kostnader för personal (forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med forskningsprojektet).

b)

Kostnader för instrument och utrustning i den utsträckning och under den tid som de tas i anspråk av forskningsprojektet. Om instrumenten och utrustningen inte under hela sin livscykel används i forskningsprojektet ska endast de avskrivningskostnader anses vara stödberättigande som motsvarar forskningsprojektets varaktighet, beräknade på grundval av god redovisningssed.

c)

Kostnader för byggnader och mark i den omfattning och under den tid som de används i forskningsprojektet. För byggnader ska endast de avskrivningskostnader anses vara stödberättigande som motsvarar forskningsprojektets varaktighet, beräknade på grundval av god redovisningssed. För mark ska kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader vara stödberättigande.

d)

Kostnader för kontraktsforskning, tekniskt kunnande och patent, som har köpts eller hyrts in från utomstående källor till marknadspris, där transaktionen har genomförts på normala villkor och utan någon samverkan, samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som uteslutande används i samband med forskningsprojektet.

e)

Andra allmänna omkostnader som uppkommit till omedelbar följd av forskningsprojektet.

f)

Andra driftskostnader, inklusive kostnader för materiel, lager och liknande produkter, som uppkommit till omedelbar följd av forskningsverksamheten.

6.   Alla stödberättigande kostnader ska hänföras till en specifik kategori av forskning och utveckling.

Artikel 32

Stöd för tekniska genomförbarhetsstudier

1.   Stöd för tekniska genomförbarhetsstudier inför industriell forskning eller experimentell utvecklingsverksamhet ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i EG-fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida följande:

a)

För små och medelstora företag, 75 % av de stödberättigande kostnaderna för studier inför industriell forskning och 50 % av de stödberättigande kostnaderna för studier inför experimentell utvecklingsverksamhet.

b)

För stora företag, 65 % av de stödberättigande kostnaderna för studier inför industriell forskning och 40 % av de stödberättigande kostnaderna för studier inför experimentell utvecklingsverksamhet.

3.   De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för studien.

Artikel 33

Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt

1.   Stöd till små och medelstora företag för kostnader för att erhålla och validera patent och annan industriell äganderätt ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida den nivå som föreskrivs i artikel 31.3 och 31.4 för stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, avseende den forskningsverksamhet som först gav upphov till den industriella äganderätten.

3.   Följande kostnader ska vara stödberättigande:

a)

Alla kostnader som föregår beviljandet av rättigheten i den första jurisdiktionen, inklusive kostnader för att utarbeta, lämna in och fullfölja ansökan och kostnader för att förnya ansökan innan rättigheten har beviljats.

b)

Översättning och andra kostnader för att få rättigheten beviljad eller validerad i andra jurisdiktionsområden.

c)

Kostnader för att försvara rättighetens giltighet under den formella handläggningen av ansökan och eventuella invändningsförfaranden, även om sådana kostnader uppkommer efter det att rättigheten beviljats.

Artikel 34

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och fiskerisektorerna

1.   Stöd till forskning och utveckling avseende produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel.

2.   Stödet ska vara av intresse för alla aktörer inom den berörda sektorn eller delsektorn.

3.   Innan forskningen påbörjas ska information om att forskningen ska utföras och om målet för forskningen publiceras på Internet. Ett ungefärligt datum för de förväntade resultaten och uppgift om var på Internet de kommer att publiceras, samt information om att resultatet kommer att vara gratis tillgängligt, måste ingå i informationen.

Forskningsresultaten ska hållas tillgängliga på Internet under minst fem år. De får inte publiceras senare än någon annan information som görs tillgänglig för medlemmar i någon viss organisation.

4.   Stödet ska beviljas direkt till forskningsorganisationen och får inte omfatta direkt beviljande av icke-forskningsrelaterat stöd till ett företag som producerar, bearbetar eller saluför jordbruksprodukter, eller innebära prisstöd till tillverkare av sådana produkter.

5.   Stödnivån får inte överskrida 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

6.   De stödberättigande kostnaderna ska vara de som anges i artikel 31.5.

7.   Stöd till forskning och utveckling avseende produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget och som inte uppfyller villkoren i denna artikel ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 c i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i artiklarna 30, 31 och 32 i denna förordning.

Artikel 35

Stöd till nystartade innovativa företag

1.   Stöd till nystartade innovativa företag ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

2.   Stödmottagaren ska vara ett litet företag som har existerat under kortare tid än sex år vid den tidpunkt då stödet beviljas.

3.   Stödmottagarens kostnader för forskning och utveckling ska utgöra minst 15 % av dess totala driftskostnader under minst ett av de tre år som föregick beviljandet av stödet eller, om det gäller ett nystartat företag utan finansiell historik, under revisionen av dess innevarande budgetperiod, vilket ska bestyrkas av en extern revisor.

4.   Stödbeloppet får inte överstiga 1 miljon euro.

Emellertid gäller att stödbeloppet inte får överstiga 1,5 miljoner euro i regioner som är berättigade till undantag enligt artikel 87.3 a i fördraget och 1,25 miljoner euro i regioner som är berättigade till undantag enligt artikel 87.3 c i fördraget.

5.   Stödmottagaren får endast ta emot stöd en gång under den period då företaget uppfyller villkoren för ett nystartat innovativt företag.

Artikel 36

Stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovationsstödjande tjänster

1.   Stöd för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagets från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel.

2.   Stödmottagaren ska vara ett litet eller medelstort företag.

3.   Stödbeloppet får inte överstiga 200 000 euro per stödmottagare under någon treårsperiod.

4.   Tjänsteleverantören ska inneha en nationell eller europeisk certifiering. Om tjänsteleverantören inte innehar någon nationell eller europeisk certifiering får stödnivån inte överskrida 75 % av de stödberättigande kostnaderna.

5.   Stödmottagaren måste använda stödet för att köpa tjänsterna till marknadspris eller, om tjänstetillhandahållaren är en organisation som drivs utan vinstsyfte, till ett pris som täcker kostnaderna plus en rimlig marginal.

6.   De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a)

När det gäller innovationsrådgivningstjänster: kostnader som rör managementkonsulttjänster, tekniskt stöd, tjänster för tekniköverföring, utbildning, rådgivning vid förvärv av, skydd för och handel med immateriella rättigheter och licensavtal, konsulttjänster avseende användning av standarder.

b)

När det gäller innovationsstödjande tjänster: kostnader som rör kontorsutrymme, databaser, fackbibliotek, marknadsundersökningar, utnyttjande av laboratorier, kvalitetsmärkning, testning och certifiering.

Artikel 37

Stöd för att hyra in högkvalificerad personal

1.   Stöd för att hyra in högkvalificerad personal från forskningsorganisationer eller stora företag till små eller medelstora företag ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

2.   Den inhyrda personalen får inte ersätta annan personal, utan ska anställas för en nyinrättad funktion i det stödmottagande företaget och måste ha varit anställd i minst två år i den forskningsorganisation eller det stora företag som hyr ut personalen.

Den inhyrda personalen ska arbeta med forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom det stödmottagande lilla eller medelstora företaget.

3.   Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna under högst tre år per företag och per inhyrd person.

4.   De stödberättigande kostnaderna ska vara alla personalkostnader för att hyra in och sysselsätta högkvalificerad personal, inbegripet kostnaderna för att anlita ett rekryteringskontor och för att betala resekostnadsersättning för den inhyrda personalen.

5.   Denna artikel ska inte tillämpas på sådana konsultkostnader som avses i artikel 26.

AVSNITT 8

Stöd till utbildning

Artikel 38

Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

1.   särskild utbildning: utbildning som omfattar undervisning som direkt och i huvudsak kan användas i arbetstagarens nuvarande eller framtida anställning i företaget och som ger färdigheter som inte alls eller endast i begränsad utsträckning kan överföras till andra företag eller arbetsområden.

2.   allmän utbildning: utbildning som inbegriper undervisning som inte endast eller inte i huvudsak kan användas i arbetstagarens nuvarande eller framtida anställning i företaget, men som ger färdigheter som i stor utsträckning kan överföras till andra företag eller arbetsområden. En utbildning ska anses vara allmän till exempel i följande fall:

Artikel 39

Stöd till utbildning

1.   Stöd till utbildning ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida:

a)

25 % av de stödberättigande kostnaderna för särskild utbildning, och

b)

60 % av de stödberättigande kostnaderna för allmän utbildning.

Stödnivån får dock höjas, upp till en högsta tillåten stödnivå på 80 % av de stödberättigande kostnaderna, enligt följande:

a)

Med 10 procentenheter om utbildningen avser arbetstagare med funktionshinder eller arbetstagare med sämre förutsättningar.

b)

Med 10 procentenheter om stödet ges till medelstora företag och med 20 procentenheter om stödet ges till små företag.

Om stödet beviljas inom sjötransportsektorn får en stödnivå på 100 % av de stödberättigande kostnaderna godkännas, oavsett om utbildningsprojektet avser särskild eller allmän utbildning, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a)

Den som deltar i utbildningen får inte vara en aktiv besättningsmedlem utan måste ingå i reservbesättning ombord.

b)

Utbildningen måste ske ombord på fartyg som är registrerade i gemenskapen.

3.   Om stödprojektet omfattar både särskild och allmän utbildning, som inte kan särskiljas vid beräkningen av stödnivån, och om det inte är möjligt att fastställa om utbildningsprojektet är av särskild eller allmän karaktär, ska de stödnivåer som gäller särskild utbildning tillämpas.

4.   De stödberättigande kostnaderna i ett utbildningsprojekt ska vara följande:

a)

Personalkostnader för lärare.

b)

Resekostnader för lärare och deltagare, inklusive logi.

c)

Andra löpande utgifter, såsom material och utrustning som har ett direkt samband med projektet.

d)

Avskrivning av hjälpmedel och utrustning, i den utsträckning de används uteslutande för utbildningsprojektet.

e)

Kostnader för vägledning och rådgivning i samband med utbildningsprojektet.

f)

Personalkostnader för deltagare och allmänna indirekta kostnader (administrativa kostnader, hyra, allmänna omkostnader) upp till totalbeloppet för de övriga stödberättigande kostnader som anges i a–e. När det gäller personalkostnader för deltagare får endast de timmar då deltagarna verkligen deltar i utbildningen, efter avdrag för eventuell produktiv tid, beaktas.

AVSNITT 9

Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder

Artikel 40

Stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar

1.   Stödordningar i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

3.   De stödberättigande kostnaderna ska vara lönekostnaderna under en period på högst tolv månader efter rekryteringen.

Om emellertid den aktuella arbetstagaren tillhör kategorin arbetstagare med kraftigt sämre förutsättningar ska de stödberättigande kostnaderna vara lönekostnaderna under en period på högst 24 månader efter rekryteringen

4.   Om rekryteringen, jämfört med genomsnittet de föregående tolv månaderna, inte medför en nettoökning av antalet anställda i det berörda företaget måste arbetsplatserna ha blivit vakanta efter frivillig uppsägning, funktionshinder, pension av åldersskäl, frivillig minskning av arbetstid eller avskedande på grund av försummelse och inte till följd av uppsägningar på grund av övertalighet.

5.   Med undantag för fall som rör avskedande på grund av försummelser ska arbetstagare hörande till kategorin arbetstagare med sämre förutsättningar ha rätt till fortlöpande anställning under en minimiperiod som fastställs i den berörda nationella lagstiftningen eller i kollektivavtal som reglerar anställningsavtal.

Om anställningstiden är kortare än tolv månader eller, i förekommande fall, 24 månader ska stödet minskas i proportion till detta.

Artikel 41

Stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder

1.   Stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida 75 % av de stödberättigande kostnaderna.

3.   De stödberättigande kostnaderna ska vara lönekostnaderna under den period då arbetstagaren med funktionshinder är anställd.

4.   Om rekryteringen, jämfört med genomsnittet de föregående tolv månaderna, inte medför en nettoökning av antalet anställda i det berörda företaget måste arbetsplatserna ha blivit vakanta efter frivillig uppsägning, funktionshinder, pension av åldersskäl, frivillig minskning av arbetstid eller avskedande på grund av försummelse och inte till följd av uppsägningar på grund av övertalighet.

5.   Med undantag för fall som rör avskedande på grund av försummelse ska arbetstagarna ha rätt till fortlöpande anställning under en minimiperiod som fastställs i den berörda nationella lagstiftningen eller i kollektivavtal som reglerar anställningsavtal.

Om anställningstiden är kortare än tolv månader ska stödet minskas i proportion till detta.

Artikel 42

Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder

1.   Stöd för att kompensera för merkostnader för att anställa arbetstagare med funktionshinder ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.   Stödnivån får inte överskrida 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

3.   Stödberättigande kostnader ska vara andra kostnader än lönekostnader som omfattas av artikel 41, vilka tillkommer utöver de kostnader som företaget skulle ha ådragit sig om det hade anställt arbetstagare utan funktionshinder under den period som den berörda arbetstagaren är anställd.

De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a)

Kostnader för att anpassa lokalerna.

b)

Kostnader för att anställa personal som endast ägnar sig åt att hjälpa arbetstagare med funktionshinder.

c)

Kostnader för att anpassa eller köpa utrustning eller för att köpa och validera programvara för att användas av arbetstagare med funktionshinder, bland annat anpassad teknisk utrustning eller tekniska stödsystem, vilka tillkommer utöver dem som stödmottagaren skulle ha ådragit sig om företaget hade anställt arbetstagare utan funktionshinder.

d)

Om stödmottagaren tillhandahåller skyddad anställning, kostnaderna för att bygga, installera eller bygga ut den berörda anläggningen, och alla kostnader för administration och transport som härrör direkt från anställningen av arbetstagare med funktionshinder.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 43

Upphävande

Förordning (EG) nr 1628/2006 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen och till förordning (EG) nr 68/2001, förordning (EG) nr 70/2001 och förordning (EG) nr 2204/2002 ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 44

Övergångsbestämmelser

1.   Denna förordning ska tillämpas på individuellt stöd som har beviljats före dess ikraftträdande om stödet uppfyller samtliga villkor i denna förordning, med undantag för artikel 9.

2.   Allt stöd som har beviljats före den 31 december 2008 och som inte uppfyller villkoren i denna förordning men som uppfyller villkoren i förordning (EG) nr 70/2001, förordning (EG) nr 68/2001, förordning (EG) nr 2204/2002 eller förordning (EG) nr 1628/2006 ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget.

Allt övrigt stöd som har beviljats innan denna förordning träder i kraft och som varken uppfyller villkoren i denna förordning eller villkoren i någon av de förordningar som anges i första stycket ska bedömas av kommissionen i enlighet med relevanta rambestämmelser, riktlinjer, meddelanden och tillkännagivanden.

3.   Stödordningar som är undantagna enligt denna förordning ska vid utgången av denna förordnings giltighetstid fortsätta att omfattas av undantaget under en anpassningsperiod på sex månader, med undantag för regionala stödordningar. Undantaget för regionala stödordningar ska löpa ut den dag då de godkända regionalstödskartorna upphör att gälla.

Artikel 45

Ikraftträdande och tillämplighet

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas till och med den 31 december 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 augusti 2008.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 142, 14.5.1998, s. 1.

(2)  EUT C 210, 8.9.2007, s. 14.

(3)  EGT L 10, 13.1.2001, s. 33. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1976/2006 (EUT L 368, 23.12.2006, s. 85).

(4)  EUT L 63, 28.2.2004, s. 22.

(5)  EGT C 235, 21.8.2001, s. 3.

(6)  EUT C 194, 18.8.2006, s. 2.

(7)  EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

(8)  EGT L 10, 13.1.2001, s. 20. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1976/2006.

(9)  EGT L 337, 13.12.2002, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1976/2006.

(10)  EUT L 302, 1.11.2006, s. 29.

(11)  EGT C 45, 17.2.1996, s. 5.

(12)  EGT C 37, 3.2.2001, s. 3.

(13)  EUT C 82, 1.4.2008, s. 1.

(14)  EUT C 54, 4.3.2006, s. 13.

(15)  EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(16)  EUT L 358, 16.12.2006, s. 3.

(17)  EGT L 205, 2.8.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(18)  EUT C 260, 28.10.2006, s. 7.

(19)  EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

(20)  EUT C 14, 19.1.2008, s. 6.

(21)  EUT C 155, 20.6.2008, s. 10.

(22)  EUT L 283, 31.10.2003, s. 51. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/75/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 100).

(23)  EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(24)  EGT L 17, 21.1.2000, s. 22.

(25)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(26)  EUT L 379, 28.12.2006, s. 5.

(27)  EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.

(28)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(29)  EUT L 265, 26.9.2006, s. 1.

(30)  EUT L 24, 29.1.2008, s. 8.

(31)  KOM(2008) 19 slutlig.

(32)  EUT L 52, 21.2.2004, s. 50.

(33)  EUT L 32, 6.2.2007, s. 183.


BILAGA I

Definition av små och medelstora företag

Artikel 1

Företag

Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.

Artikel 2

Personalstyrka och finansiella trösklar som definition av olika företagskategorier

1.   Kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag utgörs av företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.

2.   Inom kategorin små och medelstora företag definieras små företag som företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.

3.   Inom kategorin små och medelstora företag definieras mikroföretag som företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år.

Artikel 3

Typer av företag som beaktas vid beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen

1.   ”Fristående företag” är de företag som inte betecknas som partnerföretag enligt punkt 2 eller anknutet företag enligt punkt 3.

2.   ”Partnerföretag” är de företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkt 3 och mellan vilka det finns följande förbindelse: ett företag (företag i tidigare marknadsled) innehar ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra anknutna företag enligt punkt 3 minst 25 % av kapitalet eller rösterna i ett annat företag (företag i senare marknadsled).

Ett företag kan dock betecknas som fristående, och alltså inte anses ha ett partnerföretag, även om tröskelvärdet på 25 % har uppnåtts eller överskridits, om det gäller följande kategorier av investerare och dessa enskilt eller tillsammans inte är anknutna i den mening som avses i punkt 3 till det berörda företaget:

a)

Offentliga investeringsbolag, riskkapitalbolag, fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar (så kallade business angels) och som investerar eget kapital i icke börsnoterade företag, förutsatt att dessa business angels sammanlagda investering i ett och samma företag inte överstiger 1 250 000 euro.

b)

Universitet eller forskningscentra utan vinstsyfte.

c)

Institutionella investerare, inklusive regionala utvecklingsfonder.

d)

Självständiga lokala myndigheter som har en årlig budget som understiger 10 miljoner euro och som har färre än 5 000 invånare.

3.   ”Anknutna företag” är de företag som mellan sig upprätthåller en av följande förbindelser:

a)

Ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag.

b)

Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.

c)

Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.

d)

Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.

Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då de investerare som avses i punkt 2 andra stycket inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av det berörda företaget, dock utan att detta påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.

De företag som upprätthåller någon av de förbindelser som avses i första stycket via ett eller flera andra företag eller via de investerare som avses i punkt 2 ska också anses som anknutna företag.

De företag som upprätthåller någon av dessa förbindelser via en fysisk person eller en grupp fysiska personer i samverkan ska också anses som anknutna företag, om dessa företag helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader.

Som angränsande marknad ska betraktas marknaden för en produkt eller en tjänst i ett tidigare eller senare marknadsled.

4.   Utom i de fall som avses i punkt 2 andra stycket, kan ett företag inte anses tillhöra kategorin små och medelstora företag, om 25 % eller mer av dess kapital eller dess röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.

5.   Företagen får avge en försäkran om sin status som fristående företag, partnerföretag eller anknutet företag och om uppgifter rörande trösklarna i artikel 2. Även om kapitalspridningen inte gör det möjligt att exakt veta vem som innehar kapitalet, får företaget avge en sådan försäkran om det kan försäkra att det har rimliga skäl att anta att det inte till 25 % eller mer ägs av ett företag eller gemensamt av anknutna företag eller via fysiska personer eller grupper av fysiska personer. En sådana försäkran ska avges utan att det påverkar de kontroller eller granskningar som föreskrivs i nationell lagstiftning eller i gemenskapslagstiftningen.

Artikel 4

Uppgifter som behövs för att beräkna personalstyrkan och de finansiella beloppen samt referensperiod

1.   Uppgifterna för beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen ska hämtas från det senast godkända räkenskapsperiod och beräknas på årsbasis. De beaktas från och med att räkenskaperna har godkänts. Omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter.

2.   Om uppgifterna om ett företag beräknade på årsbasis vid datum för bokslut överstiger eller understiger de trösklar som anges i artikel 2 för personalstyrkan eller för de finansiella beloppen, erhåller eller förlorar företaget sin status av medelstort företag, litet företag eller mikroföretag först om detta inträffar under två på varandra följande år.

3.   Om företaget är nyetablerat och bokslutet ännu inte har blivit godkänt, ska uppgifterna i fråga grunda sig på en skälig uppskattning som görs under räkenskapsåret.

Artikel 5

Personalstyrkan

Personalstyrkan motsvarar antalet årsarbetskrafter, det vill säga antalet personer som på heltid arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela referensåret. Det arbete som utförs av personer som inte har arbetat hela året, som har arbetat deltid, oberoende av varaktighet, eller som utfört säsongsarbete ska beräknas som delar av årsarbetskrafter. Personalstyrkan utgörs av:

a)

löntagarna,

b)

de personer som arbetar för företaget och som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som i nationell rätt jämställs med löntagare,

c)

de ägare som driver företaget,

d)

de delägare som utövar en regelbunden verksamhet i företaget och som erhåller ekonomiska förmåner från företaget.

Lärlingar och studerande under yrkesutbildning som omfattas av lärlings- eller yrkesutbildningsavtal ska inte räknas in vid beräkningen av personalstyrkan. Den tid som utgörs av mödraledighet eller föräldraledighet ska inte räknas in.

Artikel 6

Fastställande av uppgifterna om företaget

1.   I fråga om ett fristående företag ska fastställandet av uppgifterna, inklusive personalstyrkan, göras enbart på grundval av företagets egna räkenskaper.

2.   Uppgifterna, inklusive personalstyrkan, om ett företag som har partnerföretag eller anknutna företag ska beräknas på grundval av räkenskaperna och andra uppgifter om företaget eller – om sådana finns – företagets konsoliderade räkenskaper eller de konsoliderade räkenskaperna där företaget räknats in genom konsolidering.

Till uppgifterna i första stycket ska aggregeras uppgifterna om det berörda företagets eventuella partnerföretag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till det berörda företaget. Uppgifterna ska aggregeras i proportion till andelen av kapitalet eller rösträtten (den högsta av dessa båda andelar). Vid korsvist ägande ska den största andelen tillämpas.

Till uppgifterna i det första och andra stycket ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.

3.   Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns, till vilka ska läggas 100 % av uppgifterna för de företag som är anknutna till dessa partnerföretag, såvida inte uppgifterna om dessa har räknats in genom konsolidering.

Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska aggregeras proportionellt uppgifterna om de eventuella partnerföretagen till dessa anknutna företag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till dessa, om de inte redan har räknats in i de konsoliderade räkenskaperna i en proportion som motsvarar minst den procentsats som anges i punkt 2 andra stycket.

4.   När personalstyrkan inte framgår av de konsoliderade räkenskaperna, ska den beräknas genom att proportionellt aggregera uppgifterna om de företag till vilka detta företag är partnerföretag och lägga till uppgifterna om de företag till vilka det är anknutet.


BILAGA II

Formulär för sammanfattande uppgifter angående stöd till forskning och utveckling enligt det utvidgade rapporteringskravet i artikel 9.4

1.

Stödmottagare (företagets eller företagens namn, små eller medelstora företag eller inte):

2.

Stödordningens/stödordningarnas referensnummer (kommissionens referensnummer för den eller de gällande stödordningar enligt vilka stödet beviljas):

3.

Offentligt organ/offentliga organ som beviljar stödet (den eller de beviljande myndigheternas namn och kontaktuppgifter):

4.

Medlemsstat där projektet eller åtgärden som får stöd genomförs:

5.

Slag av projekt eller åtgärd:

6.

Kort beskrivning av projektet eller åtgärden:

7.

I tillämpliga fall, stödberättigande kostnader (i euro):

8.

Diskonterat stödbelopp (brutto) i euro:

9.

Stödnivå (bruttobidragsekvivalent i procent):

10.

Eventuella villkor för utbetalningen av det föreslagna stödet:

11.

Planerat start- och slutdatum för projektet eller åtgärden:

12.

Datum då stödet beviljades:

Formulär för sammanfattande uppgifter angående stöd till stora investeringsprojekt enligt det utvidgade rapporteringskravet i artikel 9.4

1.

Stödmottagare (företagets eller företagens namn):

2.

Stödordningens/stödordningarnas referensnummer (kommissionens referensnummer för den eller de gällande stödordningar enligt vilka stödet beviljas):

3.

Offentligt organ/offentliga organ som beviljar stödet (den eller de beviljande myndigheternas namn och kontaktuppgifter):

4.

Medlemsstat där investeringen görs:

5.

Region (NUTS III-nivå) där investeringen görs:

6.

Kommun (tidigare NUTS V-nivå, nu LAU 2-nivå) där investeringen görs:

7.

Slag av projekt (grundande av en ny anläggning, utvidgning av en befintlig anläggning, omställning av produktionen i en anläggning till nya produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i en befintlig anläggning):

8.

Produkter som tillverkas eller tjänster som tillhandahålls genom investeringsprojektet (med Prodcom/Nace-kod eller CPA-nomenklatur för projekt inom tjänstesektorn):

9.

Kort beskrivning av investeringsprojektet:

10.

Diskonterade stödberättigande kostnader för investeringsprojektet (i euro):

11.

Diskonterat stödbelopp (brutto) i euro:

12.

Stödnivå (bruttobidragsekvivalent i procent):

13.

Eventuella villkor för utbetalningen av det föreslagna stödet:

14.

Planerat start- och slutdatum för projektet:

15.

Datum då stödet beviljades:


BILAGA III

Formulär för sammanfattande uppgifter som ska lämnas enligt artikel 9.1 angående stödordningar eller stöd för särskilda ändamål

Fyll i de uppgifter som begärs nedan:

DEL I

Stödreferens

(fylls i av kommissionen)

Medlemsstat

 

Medlemsstatens referensnummer

 

Region

Regionens namn

(NUTS (1))

Regionens stödstatus (2)

Stödbeviljande myndighet

Namn

 

Adress

 

Webbplats

 

Stödåtgärdens beteckning

 

Nationell rättslig grund

(hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)

 

Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden

 

Typ av åtgärd

Stödordning

 

Stöd för särskilda ändamål

Stödmottagarens namn

Ändring av en befintlig stödåtgärd

 

Kommissionens stödnummer

Förlängning

 

Ändring

 

Varaktighet (3)

Stödordning

(dd/mm/åå)–(dd/mm/åå)

Dag då stödet beviljades (4)

Stöd för särskilda ändamål

(dd/mm/åå)

Berörda ekonomiska sektorer

Alla stödberättigade ekonomiska sektorer

 

Begränsat till vissa sektorer – Ange i enlighet med Nace Rev. 2 (5)

 

Typ av stödmottagare

Små och medelstora företag

 

Stora företag

 

Budget

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen (6)

Nationell valuta … (i miljoner)

Sammanlagt belopp av stöd för särskilda ändamål som beviljats företaget (7)

Nationell valuta … (i miljoner)

För garantier (8)

Nationell valuta … (i miljoner)

Stödinstrument (artikel 5)

Bidrag

 

Räntesubvention

 

Lån

 

Garanti/Hänvisning till kommissionens beslut (9)

 

Skatteåtgärd

 

Riskkapital

 

Lån med återbetalningsskyldighet

 

Annat (precisera):

 

Vid medfinansiering från gemenskapsfonder

Hänvisning(ar):

Belopp av gemenskapsfinansiering

Nationell valuta … (i miljoner)


DEL II

Ange enligt vilken bestämmelse i den allmänna gruppundantagsförordningen som stödåtgärden genomförs.


Allmänna mål (förteckning)

Mål (förteckning)

Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta

Bonus för små och medelstora företag i %

Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd (10)

(artikel 13)

Stödordning

… %

 

Stöd för särskilda ändamål

(artikel 13.1)

… %

 

Stöd till nystartade små företag (artikel 14)

 

… %

 

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag

(artikel 15)

 

… %

 

Stöd till små företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare (artikel 16)

 

… %

 

Stöd till miljöskydd

(artiklarna 17–25)

Investeringsstöd till företag som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer (artikel 18)

Lämna en specifik hänvisning till den relevanta normen

… %

 

Stöd till förvärv av nya transportfordon som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer (artikel 19)

… %

 

Stöd till små och medelstora företag för tidig anpassning till framtida gemenskapsnormer

(artikel 20)

… %

 

Stöd till miljöinvesteringar i energisparande åtgärder (artikel 21)

… %

 

Stöd till miljöinvesteringar i högeffektiv kraftvärme (artikel 22)

… %

 

Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor

(artikel 23)

… %

 

Stöd för miljöstudier

(artikel 24)

… %

 

Stöd i form av nedsättning av miljöskatter (artikel 25)

… nationell valuta

 

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor

(artiklarna 26–27)

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag

(artikel 26)

… %

 

Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor (artikel 27)

… %

 

Stöd i form av riskkapital (artiklarna 28–29)

 

… nationell valuta

 

Stöd till forskning, utveckling och innovation

(artiklarna 30–37)

Stöd för forsknings- och utvecklingsprojekt

(artikel 31)

Grundforskning

(artikel 31.2 a)

… %

 

Industriell forskning

(artikel 31.2 b)

… %

 

Experimentell utveckling (artikel 31.2 c)

… %

 

Stöd för tekniska genomförbarhetsstudier (artikel 32)

… %

 

Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt (artikel 33)

… %

 

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och fiskerisektorerna (artikel 34)

… %

 

Stöd till nystartade innovativa företag (artikel 35)

… nationell valuta

 

Stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovationsstödjande tjänster (artikel 36)

… nationell valuta

 

Stöd för att hyra in högkvalificerad personal

(artikel 37)

… nationell valuta

 

Stöd till utbildning

(artiklarna 38–39)

Särskild utbildning (artikel 38.1)

… %

 

Allmän utbildning (artikel 38.2)

… %

 

Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder

(artiklarna 40–42)

Stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar (artikel 40)

… %

 

Stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder (artikel 41)

… %

 

Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder (artikel 42)

… %

 


(1)  Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter.

(2)  Artikel 87.3 a i fördraget, artikel 87.3 c i fördraget, blandade områden, områden som inte är berättigade till regionalstöd.

(3)  Den period under vilken den beviljande myndigheten kan åta sig att bevilja stödet.

(4)  Stöd ska anses ha beviljats vid den tidpunkt då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(5)  Nace Rev. 2 är Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensindelning.

(6)  Om det är fråga om en stödordning: Ange det sammanlagda stödbelopp som planeras enligt stödordningen per år eller den beräknade skatteförlusten per år för samtliga stödinstrument som ingår i stödordningen.

(7)  Om det rör sig om ett stöd för särskilda ändamål: Ange totalt stödbelopp/skattebortfall.

(8)  För garantier: ange det (högsta) garanterade lånebeloppet.

(9)  I förekommande fall, hänvisning till kommissionens beslut om att godkänna metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, i överensstämmelse med artikel 5.1 c i förordningen.

(10)  Om det rör sig om regionalstöd för särskilda ändamål som beviljas enligt en stödordning, ange både den stödnivå som beviljats enligt stödordningen och stödnivån för stödet för särskilda ändamål.


9.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/48


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 801/2008

av den 8 augusti 2008

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp som skall tillämpas för import av vissa produkter inom sockersektorn, som fastställs genom förordning (EG) nr 1109/2007, för regleringsåret 2007/2008

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av den 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2007/2008 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 1109/2007 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 786/2008 (4).

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till bör dessa belopp ändras enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 1109/2007 för regleringsåret 2007/2008 skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 augusti 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 augusti 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1260/2007 (EUT L 283, 27.10.2007, s. 1). Med verkan från och med den 1 oktober 2008 ersätts förordning (EG) nr 318/2006 av förordning (EG) nr 1234/2007 (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 514/2008 (EUT L 150, 10.6.2008, s. 7).

(3)  EUT L 253, 28.9.2007, s. 5.

(4)  EUT L 209, 6.8.2008, s. 11.


BILAGA

Ändrade representativa priser och tilläggsbelopp från och med den 9 augusti 2008 för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95

(EUR)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga

1701 11 10 (1)

23,55

4,52

1701 11 90 (1)

23,55

9,76

1701 12 10 (1)

23,55

4,33

1701 12 90 (1)

23,55

9,33

1701 91 00 (2)

25,56

12,51

1701 99 10 (2)

25,56

7,93

1701 99 90 (2)

25,56

7,93

1702 90 95 (3)

0,26

0,39


(1)  Fastställande för kvalitetstyp enligt bilaga I.III i rådets förordning (EG) nr 318/2006 (EUT L 58, 28.2.2006, s. 1).

(2)  Fastställande för kvalitetstyp enligt bilaga I.II i förordning (EG) nr 318/2006.

(3)  Fastställande per 1 % sackaroshalt.


9.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/50


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 802/2008

av den 7 augusti 2008

om förbud mot fiske efter lubb i norska vatten i område IV med fartyg som seglar under tysk flagg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 26.4,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (2), särskilt artikel 21.3, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 40/2008 av den 16 januari 2008 om fastställande för år 2008 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (3) fastställs kvoter för 2008.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2008 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd samt förvaring ombord, omlastning och landning av fångster av detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppfiskad kvot

Den fiskekvot för 2008 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Efter den dagen är det även förbjudet att förvara ombord, omlasta och landa fångster av detta bestånd som gjorts av sådana fartyg.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 augusti 2008.

På kommissionens vägnar

Fokion FOTIADIS

Generaldirektör för fiske och havsfrågor


(1)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 865/2007 (EUT L 192, 24.7.2007, s. 1).

(2)  EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1098/2007 (EUT L 248, 22.9.2007, s. 1).

(3)  EUT L 19, 23.1.2008, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 718/2008 (EUT L 198, 26.7.2008, s. 8).


BILAGA

Nr

24/T&Q

Medlemsstat

TYSKLAND

Bestånd

USK/4AB-N.

Art

Lubb (Brosme brosme)

Område

Norska vatten i område IV

Datum

29.6.2008


9.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/52


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 803/2008

av den 8 augusti 2008

om ändring för nittioåttonde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter och om upphävande av förordning (EG) nr 467/2001 om förbud mot export av vissa varor och tjänster till Afghanistan, skärpning av flygförbudet och förlängning av spärrandet av tillgångar och andra finansiella medel beträffande talibanerna i Afghanistan (1), särskilt artikel 7.1 första strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 anges de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)

Den 23, 28 och 31 juli 2008 beslutade Förenta nationernas säkerhetsråds sanktionskommitté att ändra förteckningen över de personer, grupper och enheter för vilka frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser bör gälla. Bilaga I bör därför ändras i enlighet med detta.

(3)

För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska vara verkningsfulla bör denna förordning träda i kraft omedelbart.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till rådets förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 augusti 2008.

På kommissionens vägnar

Eneko LANDÁBURU

Generaldirektör för yttre förbindelser


(1)  EGT L 139, 29.5.2002, s. 9. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 678/2008 (EUT L 189, 17.7.2008, s. 23).


BILAGA

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras på följande sätt:

(1)

Under rubriken ”Juridiska personer, grupper och enheter” ska ”Jemaah Islamiya (alias Jema'ah Islamiyah, Jemaah Islamiyah, Jemaah Islamiah, Jamaah Islamiyah, Jama'ah Islamiyah)” ersättas med följande:

”Jemaah Islamiya (alias a) Jema'ah Islamiyah, b) Jemaah Islamiyah, c) Jemaah Islamiah, Jamaah Islamiyah, d) Jama'ah Islamiyah). Övriga upplysningar: a) nätverket i sydöstra Asien, b) grundat av den framlidne Abdullah Sungkar.”

(2)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Abd Allah Mohamed Ragab Abdel Rahman (alias a) Abu Al-Khayr, b) Ahmad Hasan, c) Abu Jihad). Född den 3 november 1957 i Kafr Al-Shaykh. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: eventuellt bosatt i Pakistan, Afghanistan eller Iran” ska ersättas med följande:

”Abd Allah Mohamed Ragab Abdel Rahman (alias a) Abu Al-Khayr, b) Ahmad Hasan, c) Abu Jihad). Född den 3 november 1957 i Kafr Al-Shaykh, Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: eventuellt bosatt i Pakistan, Afghanistan eller Iran.”

(3)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Zaki Ezat Zaki Ahmed (alias a) Rif’at Salim, b) Abu Usama). Född den 21 april 1960 i Sharqiyah. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: eventuellt bosatt vid gränsen mellan Pakistan och Afghanistan” ersättas med följande:

”Zaki Ezat Zaki Ahmed (alias a) Rif’at Salim, b) Abu Usama). Född den 21 april 1960 i Sharqiyah, Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: eventuellt bosatt vid gränsen mellan Pakistan och Afghanistan.”

(4)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mustapha Nasri Ben Abdul Kader Ait El Hadi. Född den 5 mars 1962 i Tunis. Medborgarskap: a) algeriskt, b) tyskt. Övriga upplysningar: a) son till Abdelkader och Amina Aissaoui, b) bosatt i Bonn, Tyskland sedan februari 1999” ersättas med följande:

”Mustapha Nasri Ben Abdul Kader Ait El Hadi. Född den 5 mars 1962 i Tunis, Tunisien. Medborgarskap: a) algeriskt, b) tyskt. Övriga upplysningar: a) son till Abdelkader och Amina Aissaoui, b) bosatt i Bonn, Tyskland sedan februari 1999.”

(5)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Hamid Abdallah Ahmed Al-Ali (alias a) Dr. Hamed Abdullah Al-Ali, b) Hamed Al-'Ali, c) Hamed bin 'Abdallah Al-'Ali, d) Hamid 'Abdallah Al-'Ali, e) Hamid 'Abdallah Ahmad Al-'Ali, f) Hamid bin Abdallah Ahmed Al-Ali, g) Abu Salim). Född den 20 januari 1960. Kuwaitisk medborgare” ersättas med följande:

”Hamid Abdallah Ahmad Al-Ali (alias a) Dr Hamed Abdullah Al-Ali, b) Hamed Al-'Ali, c) Hamed bin 'Abdallah Al-'Ali, d) Hamid 'Abdallah Al-'Ali, e) Hamid 'Abdallah Ahmad Al-'Ali, f) Hamid bin Abdallah Ahmed Al-Ali, g) Hamid Abdallah Ahmed Al-Ali, h) Abu Salim). Född den 20 januari 1960 i Kuwait. Kuwaitisk medborgare. Pass nr 1739010 (kuwaitiskt pass utfärdat den 26 maj 2003 i Kuwait som löpte ut den 25 maj 2008.)”

(6)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Sulaiman Jassem Sulaiman Abo Ghaith (alias Abo Ghaith). Född den 14 december 1965 i Kuwait. Tidigare kuwaitisk medborgare” ersättas med följande:

”Sulaiman Jassem Sulaiman Ali Abo Ghaith (alias Abo Ghaith). Född den 14 december 1965 i Kuwait. Pass nr 849594 (kuwaitiskt pass utfärdat den 27 november 1998 i Kuwait som löpte ut den 24 juni 2003). Anmärkning: kuwaitiskt medborgarskap indraget 2002.”

(7)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mubarak Mushakhas Sanad Al-Bathali (alias a) Mubarak Mishkhis Sanad Al-Bathali, b) Mubarak Mishkhis Sanad Al-Badhali, c) Mubarak Al-Bathali, d) Mubarak Mishkhas Sanad Al-Bathali, e) Mubarak Mishkhas Sanad Al-Bazali, f) Mobarak Meshkhas Sanad Al-Bthaly). Född den 1.10.1961. Kuwaitisk medborgare. Pass nr 101856740 (kuwaitiskt pass)” ersättas med följande:

”Mubarak Mushakhas Sanad Mubarak Al-Bathali (alias a) Mubarak Mishkhis Sanad Al-Bathali, b) Mubarak Mishkhis Sanad Al-Badhali, c) Mubarak Al-Bathali, d) Mubarak Mishkhas Sanad Al-Bathali, e) Mubarak Mishkhas Sanad Al-Bazali, f) Mobarak Meshkhas Sanad Al-Bthaly). Adress: Al-Salibekhat area, Kuwait. Född den 1 oktober 1961 i Kuwait. Kuwaitisk medborgare. Pass nr 101856740 (kuwaitiskt pass utfärdat den 12 maj 2005 som löpte ut den 11 maj 2007).”

(8)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Muhsin Al-Fadhli (alias a) Muhsin Fadhil ‘Ayyid al Fadhli, b) Muhsin Fadil Ayid Ashur al Fadhli, c) Abu Majid Samiyah, d) Abu Samia). Adress: Block Four, Street 13, House No 179, Kuwait City, Al-Riqqa area, Kuwait. Född den 24 april 1981. Kuwaitiskt pass nr: 106261543” ersättas med följande:

”Muhsin Fadhil Ayed Ashour Al-Fadhli (alias a) Muhsin Fadhil ‘Ayyid al Fadhli, b) Muhsin Fadil Ayid Ashur al Fadhli, c) Abu Majid Samiyah, d) Abu Samia). Adress: Block Four, Street 13, House No 179, Al-Riqqa area, Kuwait City, Kuwait. Född den 24 april 1981 i Kuwait. Kuwaitisk medborgare. Pass nr a) 106261543 (kuwaitiskt pass), b) 1420529 (kuwaitiskt pass utfärdat i Kuwait som löpte ut den 31 mars 2006). Övriga upplysningar: eftersökt av den kuwaitiska säkerhetstjänsten; på flykt sedan juli 2008.”

(9)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mohammed Ahmed Shawki Al Islambolly (alias a) Abu Khalid, b) Abu Ja’far). Född den 21 januari 1952 i El-Minya. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: eventuellt bosatt i Pakistan, Afghanistan eller Iran” ersättas med följande:

”Mohammed Ahmed Shawki Al Islambolly (alias a) Abu Khalid, b) Abu Ja’far). Född den 21 januari 1952 i El-Minya, Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: eventuellt bosatt i Pakistan, Afghanistan eller Iran.”

(10)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Jaber Abdallah Jaber Al-Jalahmah (alias a) Jaber Al-Jalamah, b) Abu Muhammad Al-Jalahmah, c) Jabir Abdallah Jabir Ahmad Jalahmah, d) Jabir 'Abdallah Jabir Ahmad Al-Jalamah, e) Jabir Al-Jalhami, f) Abdul-Ghani, g) Abu Muhammad). Född den 24 september 1959. Kuwaitisk medborgare. Pass nr 101423404” ersättas med följande:

”Jaber Abdallah Jaber Ahmad Al-Jalahmah (alias a) Jaber Al-Jalamah, b) Abu Muhammad Al-Jalahmah, c) Jabir Abdallah Jabir Ahmad Jalahmah, d) Jabir 'Abdallah Jabir Ahmad Al-Jalamah, e) Jabir Al-Jalhami, f) Abdul-Ghani, g) Abu Muhammad). Född den 24 september 1959 i Al-Khitan area, Kuwait. Kuwaitisk medborgare. Kuwaitiskt pass nr a) 101423404, b) 2541451 (kuwaitiskt pass som löper ut den 16 februari 2017).”

(11)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Al-Azhar Ben Ammar Ben Abdallah Al-Tlili. Adress: Via Carlo Porta 97, Legnano, Italien. Född den 1 november 1971 i Ben Aoun, Tunisien. Tunisisk medborgare med pass nr: Z417830 (tunisiskt pass utfärdat den 4 oktober 2004 som upphör att gälla den 3 oktober 2009). Övriga upplysningar: a) italienskt skatteregistreringsnummer: TLLLHR69C26Z352G, b) dömd i Frankrike den 14 oktober 2002, utlämnad till Italien den 6 september 2006, för närvarande frihetsberövad i Italien” ersättas med följande:

”Al-Azhar Ben Mohammed Ben El-Abed Al-Tlili. Adress: Via Carlo Porta 97, Legnano, Italien. Född den 26 mars 1969 i Feriana, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr M351140 (tunisiskt pass som löpte ut den 16 juni 2005). Övriga upplysningar: a) italienskt skatteregistreringsnummer: TLLLHR69C26Z352G, b) dömd i Frankrike den 14 oktober 2002, c) utlämnad till Italien den 6 september 2006, frihetsberövad i Italien till juli 2007, d) dömd i sin frånvaro i Tunisien till 20 års fängelse.”

(12)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Jallalouddine Haqani (alias a) Jalaluddin Haqani, b) Jallalouddin Haqqani). Titel: Maulavi. Befattning: minister för gränsfrågor (talibanregimen). Född ca 1942 i Khostprovinsen, Zadrandistriktet, Afghanistan. Afghansk medborgare. Övriga upplysningar: a) far till Sirajuddin Jallaloudine Haqqani, b) aktiv talibanledare, c) tros befinna sig i gränsområdet mellan Afghanistan och Pakistan, d) uppges ha avlidit i juni 2007” ersättas med följande:

”Jallalouddine Haqani (alias a) Jalaluddin Haqani, b) Jallalouddin Haqqani). Titel: Maulavi. Befattning: minister för gränsfrågor (talibanregimen). Född ca 1942 i Khostprovinsen, Zadrandistriktet, Afghanistan. Afghansk medborgare. Övriga upplysningar: a) far till Sirajuddin Jallaloudine Haqqani, b) aktiv talibanledare, c) tros befinna sig i gränsområdet mellan Afghanistan och Pakistan, d) uppges ha avlidit i juni 2007, men var vid liv i maj 2008.”

(13)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Armand Albert Friedrich Huber (alias Huber, Ahmed). Adress: Rossimattstrasse 33, 3074 Muri b. Bern, Schweiz. Född 1927. Schweizisk medborgare. Övriga upplysningar: inget schweiziskt pass har utfärdats i detta namn” ersättas med följande:

”Armand Albert Friedrich Huber (alias Huber, Ahmed). Adress: Rossimattstrasse 33, 3074 Muri b. Bern, Schweiz. Född 1927. Schweizisk medborgare. Övriga upplysningar: a) inget schweiziskt pass har utfärdats i detta namn, b) avliden i maj 2008.”

(14)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Abdulhai Salek. Titel: Maulavi. Befattning: Guvernör i provinsen Urouzgan (Afghanistan) under talibanregimen. Afghansk medborgare” ersättas med följande:

”Abdulhai Salek. Titel: Maulavi. Befattning: guvernör i provinsen Uruzgan (Afghanistan) under talibanregimen. Afghansk medborgare.”

(15)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Ibrahim Ali Abu Bakr Tantoush (alias a) Abd al-Muhsin, b) Ibrahim Ali Muhammad Abu Bakr, c) Abdul Rahman, d) Abu Anas, e) Ibrahim Abubaker Tantouche, f) Ibrahim Abubaker Tantoush, g) Abd al-Muhsi, h) Abd al-Rahman, i) Al-Libi). Adress: Ganzour Sayad Mehala Al Far-distriktet. Född 1966 i al Aziziyya. Libysk medborgare med pass nr 203037 (libyskt pass utfärdat i Tripoli). Övriga upplysningar: a) koppling till Afghan Support Committee (ASC) och Revival of Islamic Heritage Society (RIHS), b) civilstånd: skild (f.d. hustrun är algeriska medborgaren Manuba Bukifa)” ersättas med följande:

”Ibrahim Ali Abu Bakr Tantoush (alias a) Abd al-Muhsin, b) Ibrahim Ali Muhammad Abu Bakr, c) Abdul Rahman, d) Abu Anas, e) Ibrahim Abubaker Tantouche, f) Ibrahim Abubaker Tantoush, g) Abd al-Muhsi, h) Abd al-Rahman, i) Al-Libi). Adress: Ganzour Sayad Mehala Al Far-distriktet. Född 1966 i al Aziziyya, Libyen. Libyskt medborgarskap. Pass nr 203037 (libyskt pass utfärdat i Tripoli). Övriga upplysningar: a) koppling till Afghan Support Committee (ASC) och Revival of Islamic Heritage Society (RIHS), b) civilstånd: skild (f.d. hustrun är algeriska medborgaren Manuba Bukifa).”

(16)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mahdhat Mursi Al-Sayyid Umar (alias a) Abu Hasan, b) Abu Khabab, c) Abu Rabbab). Född den 19 oktober 1953 i Alexandria. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: eventuellt bosatt vid gränsen mellan Pakistan och Afghanistan” ersättas med följande:

”Mahdhat Mursi Al-Sayyid Umar (alias a) Abu Hasan, b) Abu Khabab, c) Abu Rabbab). Född den 19 oktober 1953 i Alexandria, Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: eventuellt bosatt vid gränsen mellan Pakistan och Afghanistan.”


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Kommissionen

9.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/56


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 24 juli 2008

om en vägledning för att bistå medlemsstaterna i utarbetandet av den årliga rapport om den samlade fleråriga nationella kontrollplanen som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004

[delgivet med nr K(2008) 3756]

(Text av betydelse för EES)

(2008/654/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (1), särskilt artikel 44.2, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 882/2004 fastställs allmänna bestämmelser för offentlig kontroll som utförs av gemenskapen eller av medlemsstaternas behöriga myndigheter för att kontrollera efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.

(2)

Enligt artikel 1.3 i förordning (EG) nr 882/2004 ska förordningen inte påverka tillämpningen av särskilda gemenskapsbestämmelser om offentlig kontroll.

(3)

I artikel 41 i förordning (EG) nr 882/2004 föreskrivs att varje medlemsstat ska utforma en samlad flerårig nationell kontrollplan (nedan kallad nationell kontrollplan) för att säkerställa ett effektivt genomförande av artikel 17.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (2), bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd samt artikel 45 i förordning (EG) nr 882/2004.

(4)

Syftet med de nationella kontrollplanerna är också att de ska utgöra en solid grund för gemenskapens kontroller i medlemsstaterna.

(5)

I artikel 27a i rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (3) föreskrivs att artiklarna 41–46 i förordning (EG) nr 882/2004 rörande nationella kontrollplaner, årliga rapporter samt gemenskapskontroller i medlemsstaterna och i tredjeland ska vara tillämpliga, för att säkerställa ett effektivt genomförande av det direktivet.

(6)

I artikel 43.1 e i förordning (EG) nr 882/2004 föreskrivs att kommissionen ska utarbeta en vägledning för att främja införandet av bästa förfaranden på alla nivåer inom kontrollsystemen.

(7)

I artikel 43.1 j i förordning (EG) nr 882/2004 föreskrivs att kommissionen ska utarbeta en vägledning för att fastställa utformningen av och vilken information som ska ingå i de årliga rapporter som föreskrivs i artikel 44 i förordningen.

(8)

I artikel 44.1 i förordning (EG) nr 882/2004 föreskrivs att medlemsstaterna till kommissionen ska överlämna en årlig rapport om genomförandet av den nationella kontrollplanen. Denna rapport ska överlämnas årligen, med början ett år efter det att genomförandet av fleråriga nationella kontrollplaner inletts. Vidare anges i artikel 44.1 de uppgifter som ska ingå i de årliga rapporterna.

(9)

I artikel 44.2 i förordning (EG) nr 882/2004 föreskrivs att man i fråga om de uppgifter som ska lämnas i de årliga rapporterna ska beakta den vägledning som kommissionen ska utarbeta för att främja en enhetlig utformning av dessa rapporter. Vägledningen är inte bindande, men kan ge lämpliga riktlinjer för medlemsstaterna i samband med tillämpningen av förordningen.

(10)

I artikel 45 i förordning (EG) nr 882/2004 föreskrivs att gemenskapsrevisioner regelbundet ska genomföras i medlemsstaterna, med huvudsyftet att kontrollera att offentliga kontroller genomförs i överensstämmelse med de nationella kontrollplanerna och i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

(11)

Kommissionen bör se över vägledningen i detta beslut och om nödvändigt uppdatera den efter att ha mottagit och granskat medlemsstaternas årliga rapporter, med hänsyn till slutsatserna och rekommendationerna i den årliga rapport som kommissionen ska sammanställa i enlighet med artikel 44.4 i förordning (EG) nr 882/2004 och mot bakgrund av medlemsstaternas erfarenheter från tillämpningen av förordningen.

(12)

I vägledningen i detta beslut bör hänsyn tas till Eurostats pågående arbete inom ramen för gemenskapens statistikprogram för att utveckla en databas för kontroll- och övervakningsverksamhet som innehåller olika klassificeringssystem, inklusive enhetliga termer och definitioner för foder- och livsmedelsdatahantering.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den vägledning som föreskrivs i artikel 44.2 i förordning (EG) nr 882/2004 och som ska beaktas i de årliga rapporter som föreskrivs i artikel 44.1 i samma förordning (nedan kallad den årliga rapporten) återfinns i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 24 juli 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 191, 28.5.2004, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 301/2008 (EUT L 97, 9.4.2008, s. 85).

(2)  EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 202/2008 (EUT L 60, 5.3.2008, s. 17).

(3)  EGT L 169, 10.7.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2008/64/EG (EUT L 168, 28.6.2008, s. 31).


BILAGA

Vägledning för de årliga rapporterna om genomförandet av medlemsstaternas nationella kontrollplaner

1.   VÄGLEDNINGENS SYFTE

Syftet med denna vägledning är att främja och bidra till en enhetlig utformning av medlemsstaternas årliga rapporter om genomförandet av deras nationella kontrollplaner, särskilt resultatet av deras offentliga kontroll.

2.   DEN ÅRLIGA RAPPORTENS SYFTE

Syftet med medlemsstaternas årliga rapport är att

a)

uppfylla den rättsliga rapporteringsskyldigheten enligt artikel 44.1 i förordning (EG) nr 882/2004,

b)

redogöra för läget i fråga om genomförandet av den nationella kontrollplanen och bedöma kontrollåtgärdernas och kontrollsystemens effektivitet, på grundval av resultatet av de offentliga kontrollerna i medlemsstaten.

Processen att sammanställa och analysera kontrolluppgifterna för den årliga rapporten kan underlätta för medlemsstaterna att se över sina kontrollsystems effektivitet och bidra till att kontrollsystemen utvecklas och ständigt förbättras.

Kommissionen bör vidare använda informationen i de årliga rapporterna för att

a)

utveckla sina årliga kontrollprogram (skrivbordsundersökning, revisioner, inspektioner), och

b)

utarbeta sin rapport till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 44.4 och 44.6 i förordning (EG) nr 882/2004.

3.   RÄTTSLIG GRUND

I artikel 44 i förordning (EG) nr 882/2004 föreskrivs följande:

”1.   Ett år efter det att genomförandet av fleråriga nationella kontrollplaner inletts, och därefter årligen, skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna en rapport som skall innehålla följande:

a)

Eventuella ändringar av de fleråriga nationella kontrollplanerna med hänsyn till de faktorer som räknas upp i artikel 42.3.

b)

Resultatet av kontroller och revisioner som utförts under det föregående året enligt den fleråriga nationella kontrollplanen.

c)

Antal och typ av fall av bristande efterlevnad som har fastställts.

d)

Åtgärder för att säkerställa ett effektivt genomförande av fleråriga nationella kontrollplaner, inbegripet åtgärder för att se till att gällande lagstiftning efterlevs och resultatet av dessa.

2.   För att främja en enhetlig utformning av rapporten, särskilt av resultaten av den offentliga kontrollen, skall de uppgifter som anges i punkt 1 beakta den vägledning som kommissionen skall utarbeta i enlighet med förfarandet i artikel 62.2.

3.   Medlemsstaterna skall färdigställa sina rapporter och överlämna dem till kommissionen inom sex månader från slutet av det år rapporten avser.”

4.   DEFINITIONER

I denna vägledning gäller definitionerna i tillämplig gemenskapslagstiftning, särskilt definitionerna i artikel 2 i förordning (EG) nr 882/2004, artiklarna 2 och 3 i förordning (EG) nr 178/2002, artikel 2 i direktiv 2000/29/EG, kommissionens beslut 2006/677/EG av den 29 september 2006 om fastställande av riktlinjer avseende kriterierna för utförande av revisioner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (1) och kommissionens beslut 2007/363/EG av den 21 maj 2007 om en vägledning för att bistå medlemsstaterna i utarbetandet av den samlade fleråriga nationella kontrollplan som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (2).

Dessutom gäller följande definitioner i denna vägledning:

a)

årligt kontrollprogram: means the annual programme for Community controls referred to in Article 45(4) of Regulation (EC) No 882/2004;

(b)

kontrollstrategi: det tillvägagångssätt som tillämpas för att fastställa typen av offentlig kontroll, hur ofta, när och var i produktionskedjan den genomförs och de kontrollmetoder och kontrolltekniker som används (se avsnitt 3.7.2 i bilagan till beslut 2007/363/EG),

(c)

nationell kontrollplan: den samlade fleråriga nationella kontrollplan som föreskrivs i artikel 41 i förordning (EG) nr 882/2004.

5.   DEN ÅRLIGA RAPPORTENS OMFATTNING

Den årliga rapporten bör täcka den nationella kontrollplanens omfattning, inklusive växtskydd, i den mån som det i artikel 27a i direktiv 2000/29/EG föreskrivs att växtskyddsfrågor ska ingå i kontrollplanen.

6.   RAPPORTERINGSPERIOD OCH ÖVERLÄMNANDE AV DE ÅRLIGA RAPPORTERNA

Enligt artikel 42.1 a i förordning (EG) nr 882/2004 är tidsgränsen för att genomföra den nationella kontrollplanen för första gången den 1 januari 2007. Enligt artikel 44.3 i samma förordning ska medlemsstaterna färdigställa sina rapporter och överlämna dem till kommissionen inom sex månader från slutet av det år rapporten avser. De första årliga rapporterna ska därför överlämnas till kommissionen senast den 30 juni 2008, och följande år ska rapporterna överlämnas senast den 30 juni.

7.   FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA SÄRSKILDA RAPPORTER

Förordning (EG) nr 882/2004 påverkar inte tillämpningen av särskilda gemenskapsbestämmelser om offentlig kontroll. De årliga rapporterna ersätter därför inte de årliga eller andra rapporter om särskilda kontrollplaner eller annan offentlig kontroll som föreskrivs i annan gemenskapslagstiftning. Eftersom effektiviteten hos den offentliga kontrollen enligt de särskilda kontrollplanerna emellertid utgör en väsentlig del i det allmänna genomförandet av de nationella kontrollplanerna, är resultatet av denna offentliga kontroll relevant för de årliga rapporterna.

När man i de årliga rapporterna rapporterar om offentlig kontroll som rör dessa särskilda kontrollplaner, behöver man inte upprepa den information som ingår i de särskilda rapporterna om dem; en hänvisning till den senaste särskilda rapport som överlämnats är tillräcklig. Utfallet av den offentliga kontroll som utförts inom ramen för genomförandet av dessa särskilda kontrollplaner bör emellertid ingå i den övergripande resultatanalysen, i samband med granskningen av det allmänna utfallet av offentlig kontroll i den berörda sektorn.

De datum för överlämnande av dessa särskilda rapporter som anges i den tillämpliga gemenskapslagstiftningen påverkas inte av vare sig artikel 44 i förordning (EG) nr 882/2004 eller denna vägledning.

8.   ALLMÄNNA RIKTLINJER

I förordningarna (EG) nr 178/2002 och (EG) nr 882/2004 föreskrivs en systembaserad strategi för offentliga kontroller. En väsentlig del i en sådan strategi är att sammanställa och analysera resultatet av offentlig kontroll och dra slutsatser på grundval av detta, i syfte att fastställa lämpliga systembaserade korrigeringsåtgärder och vid behov anpassa eller ändra de nationella kontrollplanerna. De årliga rapporterna bör därför vara en syntes av denna verksamhet och även ta hänsyn till slutsatserna i de revisioner som utförts i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004.

En rent statistisk redogörelse för antalet offentliga kontroller och revisioner kommer inte att uppfylla det kravet. Vid sammanställningen av den årliga rapporten bör medlemsstaterna ge en överblick över de övergripande eller samlade nationella resultat som analysen av resultatet av den offentliga kontrollen bygger på, presenterad enligt sektorer och led i produktionskedjan. Den enskilda medlemsstaten avgör själv vilka sektorer och produktionsled som den rapporterar om. Omfattningen av varje sektor och produktionsled bör vara tydligt definierad och överensstämma med strukturen i beskrivningen av kontrollsystemen i den nationella kontrollplanen. För att sätta resultatet och analysen i sitt sammanhang, bör man hänvisa till de tillämpliga strategier för offentlig kontroll (även urvalsstrategin), revisionsprogram och resultatindikatorer som anges den nationella kontrollplanen. Om dessa uppgifter inte finns i den nationella kontrollplanen, bör en kortfattad beskrivning av strategierna ges i den årliga rapporten.

De frågor som ska ingå i översikten över och analysen av resultatet av den offentliga kontrollen anges i avsnitt 9 i denna vägledning. I analysen av resultaten bör man kartlägga tendenser samt kommentera deras betydelse och eventuella framtida följder för den offentliga kontrollen. För att kartlägga tendenser kan det krävas att man granskar uppgifter om resultatet av offentlig kontroll under flera år, och vid denna analys bör man vid behov hänvisa till uppgifter från tidigare offentliga kontroller. I enlighet med artikel 43.1 e i förordning (EG) nr 882/2004 ges det i denna vägledning vissa riktlinjer för hur analysen kan göras.

I fråga om sammanställning av rådata från kontroller bör, när gemenskapslagstiftningen föreskriver vilka uppgifter som ska samlas in för särskilda rapporter rörande foder- och livsmedelslagstiftning samt djurhälsa, djurskydd och växtskydd, dessa uppgifter utgöra grunden för analysen av resultatet av den offentliga kontrollen i den berörda sektorn. Om det inte finns några sådana bestämmelser, kan medlemsstaterna fritt besluta om en metod för insamling och sammanställning av uppgifter som passar deras nationella system och får besluta att fortsätta med tidigare rutiner för sammanställning av uppgifter om offentlig kontroll rörande den verksamheten.

I fråga om klassificering av bristande efterlevnad bör, när gemenskapslagstiftningen föreskriver en sådan klassificering, denna klassificering följas i de årliga rapporterna. Om de inte finns några särskilda bestämmelser, kan medlemsstaterna fritt besluta om ett klassificeringssystem som passar deras krav och bör kortfattat beskriva systemet i sina årliga rapporter.

Medlemsstater som vill utveckla sina system för klassificering och dokumentering av kontrolldata kan beakta Eurostats pågående arbete om livsmedelssäkerhetsstatistik, särskilt databasen för kontroll- och övervakningsverksamhet (3). För att säkra samstämmigheten och undvika dubbelarbete, uppmuntras medlemsstaterna att samarbeta nära med Eurostat vid utarbetandet av dessa klassificeringssystem. Resultatet av detta samarbete kan vid behov avspeglas i framtida ändringar av denna vägledning.

Kommissionen kan för de gemenskapskontroller som föreskrivs i artikel 45 i förordning (EG) nr 882/2004 komma att behöva de uppgifter som ligger till grund för resultatet och analysen av den offentliga kontrollen i den årliga rapporten; uppgifterna bör därför sparas och ges till kommissionen på begäran.

9.   RIKTLINJER FÖR DEN ÅRLIGA RAPPORTENS INNEHÅLL OCH FORMAT

Den årliga rapporten bör omfatta följande områden:

a)

Offentlig kontroll som medlemsstaterna genomfört i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 882/2004 och nationella kontrollplaner – avsnitt 9.1.

b)

Allmän efterlevnad av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd – avsnitt 9.2.

c)

Revisioner som utförts i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004, inbegripet, i förekommande fall, resultatet av revisioner eller inspektioner av kontrollorgan i enlighet med artikel 5.3 i samma förordning – avsnitt 9.3.

d)

Åtgärder för att säkerställa effektiviteten i genomförandet av de nationella kontrollplanerna – avsnitt 9.4.

e)

Yttrande om kontrollsystemets allmänna funktion vid genomförandet av de nationella kontrollplanerna – avsnitt 9.5.

f)

Ändringar av de nationella kontrollplanerna – avsnitt 9.6.

Den årliga rapporten bör innehålla de övergripande resultaten av den offentliga kontrollen inom de relevanta områdena, en analys av resultaten och slutsatserna på nationell nivå, vilka kan presenteras enligt sektorer och produktionsled och/eller enligt den struktur som fastställts i medlemsstatens nationella kontrollplan. En sammanfattning av de uppgifter som ligger till grund för analysen och slutsatserna kan vid behov bifogas som en separat bilaga, och medlemsstaten får själva avgöra hur detaljerade dessa uppgifter ska vara, med hänsyn till att bakgrunduppgifterna bör sparas i enlighet med avsnitt 8 sjunde stycket. Om slutsatserna föranleder korrigeringar eller ändringar av den nationella kontrollplanen, bör detta anges.

9.1   Offentlig kontroll

Den årliga rapporten bör innehålla en hänvisning till i vilken omfattning som årliga operativa mål (om medlemsstaterna fastställt sådana mål) och strategiska mål i den nationella kontrollplanen uppnåddes. Här bör man ge en kortfattad beskrivning av de relevanta resultatindikatorer som tillämpats och/eller operativa mål som fastställts, såvida inte en sådan beskrivning ges i den nationella kontrollplanen, då en hänvisning till denna räcker. Beskrivningen bör göras sektorsvis i överensstämmelse med den nationella kontrollplanen.

Den årliga rapporten bör omfatta såväl planerade som pågående offentliga kontroller samt i förekommande fall särskilda kontroller som inriktas på en viss fråga. I fråga om planerade offentliga kontroller bör man ta upp i vilken omfattning som frekvensen eller intensiteten samt typen av offentliga kontroller enligt den nationella kontrollplanen uppnåddes. Om de operativa målen för planerade offentliga kontroller inte nåtts, bör relevanta förmildrande och/eller bidragande omständigheter analyseras. Oplanerade offentliga kontroller (4) bör också rapporteras, särskilt om de avlett resurser från planerade offentliga kontroller, och det bör ges en kortfattad förklaring av orsaken till de oplanerade offentliga kontrollerna.

När det gäller offentlig kontroll rörande djurhälsa och växtskydd, bör detta avsnitt i den årliga rapporten innehålla resultatet av offentlig kontroll för övervakning, utrotning eller bekämpning av sjukdomar, inklusive offentlig kontroll i syfte att kontrollera eller fastställa hälso- respektive sundhetsstatusen i fråga om en viss sjukdom.

9.2   Aktörers och produkters allmänna efterlevnad

Den årliga rapporten bör innehålla en redogörelse för hur man under rapporteringsperioden mätte foder- och livsmedelsföretagares, andra berörda producenters och företagares samt produkters allmänna efterlevnad av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa, djurskydd och växtskydd, samt en översikt över resultatet. I ett yttrande eller en slutsats om den allmänna efterlevnadsnivån bör det ges en översikt över resultatet uppdelat på sektorer, produktionsled och berörda myndigheter. Yttrandet eller slutsatsen bör grundas på och stödjas av uppgifterna i avsnitten 9.2.1–9.2.2.

9.2.1   Frekvens och typ av fall av bristande efterlevnad

Den årliga rapporten bör innehålla en beskrivning av de fall av bristande efterlevnad som konstaterats. I förekommande fall bör man i rapporten

a)

beskriva eller definiera den klassificering som använts,

b)

klassificera de upptäckta fallen av bristande efterlevnad enligt typ,

c)

beskriva de typer av och antalet fall av bristande efterlevnad som konstaterats.

I den årliga rapporten bör de fall av bristande efterlevnad som konstaterats nationellt sammanställas sektorsvis, och de sammanställda uppgifterna bör användas i analysen enligt avsnitt 9.2.2.

9.2.2   Analys av bristande efterlevnad

Att analysera den bristande efterlevnaden är nödvändigt för att bestämma vilka korrigeringsåtgärder som bör vidtas för att säkerställa att kontrollsystemen fungerar effektivt. I detta avsnitt ges det exempel på omständigheter som kan beaktas när en sådan analys görs och som kan bidra till att bestämma vilka efterföljande åtgärder som ska vidtas för att säkra de nationella kontrollplanernas effektivitet (se avsnitt 9.4).

Vid analysen av bristande efterlevnad kan man, i enlighet med bästa förfaranden, i varje sektor beakta förekomsten av, risken till följd av och, om det är relevant, de bakomliggande orsakerna till den bristande efterlevnaden. Man kan dra slutsatser som bygger på nedanstående analyser och bedöma den bristande efterlevnadens möjliga allvarliga följder i fråga om risker för människor, djur eller växter samt, om det är relevant, de bakomliggande orsakerna till dessa fall av bristande efterlevnad. För att göra en sådan analys kan man behöva beakta uppgifter som samlats in under flera år, och i förekommande fall kan man hänvisa till tidigare offentliga kontroller.

9.2.2.1   Förekomst av bristande efterlevnad

Syftet med detta avsnitt är att ge riktlinjer för hur man kan analysera frekvensen och typen av fall av bristande efterlevnad. Analysen kan delas in enligt sektorer och/eller behöriga myndigheter, beroende på vad som är mest relevant. Analysen kan, beroende på vad som är tillämpligt, syfta till att besvara t.ex. följande frågor:

a)

Hur ofta inträffade fall av bristande efterlevnad i olika sektorer? Detta är särskilt relevant där det konstateras tydliga avvikelser från den allmänna efterlevnaden i vissa sektorer eller i offentliga kontroller som utförts av vissa behöriga myndigheter.

b)

Var fallen av bristande efterlevnad slumpmässigt fördelade över tid och rum, eller förekom det en viss ansamling vid vissa tidpunkter eller produktionsled, och fanns det tecken på nya tendenser?

c)

Typerna av bristande efterlevnad, dvs. rörde de strukturella krav, driftskrav eller krav på färdiga produkter? Andra typer kan vara bristande efterlevnad som rör självkontroller, administrativa aspekter eller dokumentation (t.ex. spårbarhet). Den bristande efterlevnaden kan också klassificeras som allvarlig/mindre allvarlig, systematisk/sporadisk osv.

d)

Var fallen av bristande efterlevnad spridda längs foder- och livsmedelskedjan eller koncentrerade vid primärproduktionen eller längre fram i kedjan?

e)

Fanns det eventuellt flera ansamlingar av fall av bristande efterlevnad längs vissa kedjor?

f)

Tyder mönstret hos den bristande efterlevnaden på att det finns kritiska kontrolled längs produktionskedjan/produktionskedjorna?

g)

Finns det några mönster som tyder på att olika (typer av) livsmedels- och foderföretagare, andra berörda producenter och företagare eller produktionskedjor följde bestämmelserna bättre än andra?

9.2.2.2   Typ av risk till följd av bristande efterlevnad

Syftet med detta avsnitt är att ge riktlinjer för den analys som krävs för att ge information om de möjliga följderna av bristande efterlevnad. Analysen kan omfatta följande:

a)

Identifiering av fall av bristande efterlevnad som kan få allvarliga följder för människor, djur eller växter.

b)

En redogörelse för de möjliga allvarliga följderna eller ”risken” till följd av dessa fall av bristande efterlevnad.

c)

En redogörelse för om risken endast rör en särskild fara eller en allmän riskökning till följd av förekomsten av flera faror eller farogrupper.

9.2.2.3   Bakomliggande orsaker till bristande efterlevnad

Om det är relevant, och särskilt om mönster av betydande bristande efterlevnad eller upprepade överträdelser upptäcks, kan man göra en analys av möjliga bakomliggande orsaker. En sådan analys kan bidra till utvecklingen och den ständiga förbättringen av kontrollsystemen i medlemsstaten. När man utför denna analys kan följande omständigheter beaktas:

a)

Bristande medvetenhet hos foder- och livsmedelsföretagare samt andra berörda producenter och företagare och skälen till detta.

b)

Bristande kunskaper hos foder- och livsmedelsföretagare samt andra berörda producenter och företagare och skälen till detta.

c)

Kostnaderna för att följa bestämmelserna.

d)

Otillräckliga verktyg och/eller resurser för att tillse att kraven efterlevs.

e)

Avsaknad av effektiva, proportionerliga och/eller avskräckande påföljder.

9.3   Revisioner

9.3.1   Revisioner som utförts i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004

Dessa riktlinjer avser endast de revisioner som föreskrivs i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004. Resultatet av dessa revisioner bör presenteras på nationell nivå, om lämpligt enligt sektor, i enlighet med bestämmelserna om sådana revisioner i den nationella kontrollplanen.

Med beaktande av beslut 2006/677/EG bör den årliga rapporten innehålla en sammanfattning av följande:

a)

I vilken omfattning det revisionsprogram som den behöriga myndigheten utarbetat för rapporteringsperioden genomfördes.

b)

I vilken omfattning de behöriga myndigheternas offentliga kontroll generellt stämde överens med de planerade åtgärderna.

c)

Slutsatserna om den allmänna effektiviteten hos de behöriga myndigheternas offentliga kontroll.

d)

Slutsatserna om hur lämpliga de behöriga myndigheternas offentliga kontrollsystem är för att uppnå målen.

Om det i beskrivningen av revisionsbestämmelserna i den nationella kontrollplanen inte anges vilka metoder eller resultatindikatorer som används för att mäta den offentliga kontrollens efterlevnad, effektivitet och lämplighet, bör en kort redogörelse ges i den årliga rapporten.

9.3.2   Revisioner och inspektioner av kontrollorgan i enlighet med artikel 5.3 i förordning (EG) nr 882/2004

Redogör för i vilken omfattning programmet för revision eller inspektion av kontrollorganen genomfördes, och ge en sammanfattning av slutsatserna från dessa revisioner eller inspektioner.

9.4   Åtgärder för att säkerställa effektiviteten

Detta bör vara en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa att den nationella kontrollplanen genomförs effektivt. Den årliga rapporten bör behandla åtgärder som vidtagits på nedanstående områden. Informationen kan presenteras enligt sektorer eller produktionsled.

a)

Åtgärder som vidtagits i enlighet med artiklarna 31.2 e, 54.2 och 55 i förordning (EG) nr 882/2004 för att se till att foder- och livsmedelsföretagare samt andra berörda producenter och företagare följer bestämmelserna.

b)

Åtgärder som vidtagits i enlighet med artiklarna 4.2 och 8.3 i förordning (EG) nr 882/2004 för att se till att de offentliga kontrollenheterna fungerar effektivt, inbegripet eventuella åtgärder som vidtagits som svar på revisioner som utförts i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 och revisioner eller inspektioner som utförts i enlighet med artikel 5.3 i samma förordning. Åtgärder som vidtagits som svar på slutsatserna från revisioner kan t.ex. vara korrigeringsåtgärder, förebyggande åtgärder eller förbättringsåtgärder som bygger på att bästa förfaranden fastställts.

9.4.1   Åtgärder för att se till att foder- och livsmedelsföretagare samt andra berörda producenter och företagare följer bestämmelserna

Den årliga rapporten bör innehålla en översikt över de åtgärder som vidtagits. Dessa kan omfatta

a)

begränsningar av eller förbud mot utsläppande på marknaden, import, export eller användning av foder, livsmedel eller djur,

b)

återkallande eller tillfälligt upphävande av det godkännande eller den registrering som krävs för att driva ett foder- eller livsmedelsföretag,

c)

administrativa böter och andra administrativa påföljder,

d)

åtal mot livsmedels- och foderföretagare samt andra berörda producenter och företagare för bristande efterlevnad (straffrättsliga påföljder).

9.4.2   Åtgärder som vidtagits för att se till att de offentliga kontrollenheterna fungerar effektivt

Omfattande åtgärder som vidtagits för att se till att de offentliga kontrollenheterna fungerar effektivt kan innebära att den nationella kontrollplanen måste ändras, och de ska i så fall behandlas i avsnitt 9.6. Vissa omfattande åtgärder kanske dock inte innebär att den nationella kontrollplanen måste ändras, och de ska i så fall behandlas i denna punkt i den årliga rapporten, för att visa på positiva åtgärder som medlemsstaten vidtagit. Denna information kan presenteras enligt sektorer eller produktionsled och bör omfatta åtgärder som inte ingår som ändringar av den nationella kontrollplanen, t.ex.

a)

nya, uppdaterade eller reviderade kontrollförfaranden,

b)

utbildningsinitiativ,

c)

tilldelning av ytterligare resurser,

d)

omfördelning av befintliga resurser efter en översyn av prioriteringarna,

e)

särskilda kontrollinitiativ,

f)

förändringar i de behöriga myndigheternas organisation eller ledning,

g)

tillhandahållande av riktlinjer eller information till foder- och livsmedelsföretagare,

h)

ny lagstiftning,

i)

återkallande eller tillfälligt upphävande av delegering till kontrollorgan.

9.5   Yttrande om den allmänna funktionen

Gör en bedömning av

a)

de allmänna framstegen i fråga om att uppnå de strategiska mål som fastställts i den nationella kontrollplanen,

b)

den allmänna effektiviteten hos den offentliga kontroll som utförts i enlighet med den nationella kontrollplanen och hur lämplig den är för att nå målen i artikel 17.2 i förordning (EG) nr 178/2002, förordning (EG) nr 882/2004 samt bestämmelserna om djurhälsa, djurskydd och, i förekommande fall, växtskydd.

Denna självbedömning bör även omfatta frågor som den allmänna effektiviteten, samordningen mellan och inom behöriga myndigheter, tillämpningen av ett ”jord till bord”-perspektiv och en allmänt riskbaserad inriktning på den offentliga kontrollen. Yttrandet om den allmänna funktionen bör grundas på en analys och syntes av resultatet från de ovanstående avsnitten och innehålla redogörelser för

a)

i förekommande fall, de resultatindikatorer som tillämpats på dessa mål, och

b)

i förekommande fall, resultatet för varje mål.

9.6   Ändringar av den nationella kontrollplanen

Den årliga rapporten bör innehålla en översikt över de ändringar som gjorts av den nationella kontrollplanen under det år som behandlas i rapporten. Man bör särskilt beakta behovet av att ändringar som gjorts som svar på de omständigheter som avses i artiklarna 42.3, 44.5 och 45.5 a i förordning (EG) nr 882/2004 tas upp och förklaras. I synnerhet bör man redogöra för relevanta ändringar av de offentliga kontrollsystem som beskrivs i den nationella kontrollplanen och relevanta ändringar av riskindelningen av verksamheterna (se avsnitt 3.4 i bilagan till beslut 2007/363/EG).

I den årliga rapporten bör man redogöra för karaktären hos och skälen till dessa ändringar, t.ex.

a)

ny lagstiftning,

b)

uppkomsten av nya sjukdomar eller andra hälsorisker,

c)

omfattande förändringar av de behöriga myndigheternas uppbyggnad, ledning eller verksamhet,

d)

omfattande förändringar i jordbruks- och livsmedelssektorn,

e)

resultatet från medlemsstaternas offentliga kontroll,

f)

eventuella ändringar av den vägledning som avses i artikel 43 i förordning (EG) nr 882/2004,

g)

vetenskapliga rön,

h)

resultatet av revisioner som utförts i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004,

i)

resultatet av gemenskapskontroller som utförts i enlighet med artikel 45 i förordning (EG) nr 882/2004 (5),

j)

resultatet av revisioner som utförts av ett tredjeland i en medlemsstat,

k)

resultatet av en analys av bakomliggande orsaker.

Ändringarna bör vara förenliga med analysen och slutsatserna enligt avsnitten 9.3–9.5 i denna vägledning och innehålla hänvisningar till det eller de berörda avsnitten, om tillämpligt.


(1)  EUT L 278, 10.10.2006, s. 15.

(2)  EUT L 138, 30.5.2007, s. 24.

(3)  Detta arbete, som utförs inom ramen för gemenskapens statistikprogram och dess årliga arbetsprogram, omfattar olika klassificeringssystem, t.ex. klassificering av kontroll- och övervakningsverksamhet, datakataloger över inrättningarnas produkter och verksamhet, en gemensam ordlista, definition av urvalsstrategier samt indikatorer för kontroll- och övervakningsverksamhet.

(4)  Offentliga kontroller som innebär en betydande, tillfällig avvikelse från den nationella kontrollplanen till följd av oförutsedda omständigheter.

(5)  Vid gemenskapskontroller i medlemsstaterna kan det framkomma problem där de korrigeringsåtgärder eller förebyggande åtgärder som vidtagits som svar på kommissionens rekommendationer innebär att den nationella kontrollplanen måste ändras. Sådana ändringar bör ingå i den årliga rapporten, även om de också omfattas av medlemsstatens svar på rekommendationerna.


9.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/66


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 24 juli 2008

om godkännande av planen för nödvaccinering mot blåtunga i vissa medlemsstater och fastställande av gemenskapsstödet för 2007 och 2008

[delgivet med nr K(2008) 3757]

(Endast de danska, franska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, tjeckiska, och tyska texterna är giltiga)

(2008/655/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 2000/75/EG av den 20 november 2000 om fastställande av särskilda bestämmelser om åtgärder för bekämpning och utrotning av bluetongue (1), särskilt artikel 9.2,

med beaktande av rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (2), särskilt artikel 3.3, artikel 4 och artikel 5 andra strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

Utbrott av blåtunga förekom 2007 i flera medlemsstater. Blåtunga av serotyp 8 förekom i Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna, medan blåtunga av serotyp 1 förekom i Frankrike, Spanien och Portugal. Utbrott av blåtunga av serotyp 8 förekom för första gången i Italien 2008.

(2)

Blåtunga är en vektorburen sjukdom mot vilken nödslaktprogram riktade mot utsatta djurbesättningar i allmänhet inte är en lämplig åtgärd. Som regel slaktas bara just de djur som drabbats. Förekomsten av denna sjukdom kan utgöra ett allvarligt hot mot djurbesättningarna i gemenskapen.

(3)

Kommissionens förordning (EG) nr 1266/2007 av den 26 oktober 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 2000/75/EG när det gäller bekämpning och övervakning av bluetongue och restriktioner för förflyttning av vissa djurarter som kan smittas av bluetongue (3) antogs av kommissionen för att avgränsa restriktionszonerna, som innefattar skydds- och övervakningszoner, och fastställer villkoren för förflyttning av djur från dessa zoner.

(4)

Vaccinering är den mest effektiva veterinära åtgärden som kan användas för att bekämpa blåtunga. En omfattande nödvaccinering är därför den bästa lösningen för att minska kliniska fall och förluster, förhindra spridning av sjukdomen, skydda de smittfria områdena i medlemsstaterna och underlätta säker handel med levande djur. Vaccinering mot blåtunga i de berörda medlemsstaterna bör därför tillåtas enligt artikel 9.2 i direktiv 2000/75/EG.

(5)

Vaccinering mot en särskild serotyp av blåtunga anses vara en nödåtgärd när den genomförs för första gången i ett område där en ny serotyp har upptäckts. Efterföljande vaccinationskampanjer mot samma serotyp i samma område anses dock inte längre vara nödåtgärder, men ska vara en del av programmen för bekämpning av sjukdomen.

(6)

För att förhindra att sjukdomen sprids bör gemenskapen så snabbt som möjligt bidra ekonomiskt på de villkor som anges i beslut 90/424/EEG till de stödberättigade utgifter som de berörda medlemsstaterna ådragit sig för nödåtgärder i samband med bekämpning av sjukdomen. Inköp av vaccindoser ska anses vara en stödberättigad kostnad eftersom EU inte kan tillhandahålla vaccin.

(7)

De berörda medlemsstaterna har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om de åtgärder som vidtagits i enlighet med gemenskapslagstiftningen för att bekämpa de senaste utbrotten av blåtunga. Dessa medlemsstater har presenterat sina planer för nödvaccinering, angett ungefärligt antal vaccindoser som ska användas under 2007 och 2008 samt gjort en kostnadsberäkning för vaccinationerna. Kommissionen har utvärderat planerna ur både veterinär och finansiell synvinkel och de ansågs uppfylla kraven i relevant gemenskapslagstiftning på veterinärområdet.

(8)

I artikel 3.5 i beslut 90/424/EEG fastställs att gemenskapens finansiella stöd måste vara 100 % av kostnaden för vaccinet och 50 % av kostnaderna för vaccineringen. För att undvika för höga kostnader i gemenskapsbudgeten måste man dock fastställa ett högsta belopp som överensstämmer med rimliga kostnader för vaccin och för vaccination. En rimlig betalning är en betalning för material eller tjänst med ett pris som är rimligt i jämförelse med marknadspriset. I väntan på resultaten från kommissionens kontroller på plats måste nu särskilda finansiella EU-stöd till de berörda medlemsstaterna godkännas, och den första delbetalningen av det finansiella stödet från gemenskapen fastställas.

(9)

Finansiellt stöd från gemenskapen ska utbetalas på grundval av en officiell ansökan om ersättning som ska lämnas in av medlemsstaten tillsammans med de verifikationer som avses i artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 349/2005 av den 28 februari 2005 om villkor för gemenskapsbidrag för nödåtgärder och bekämpning av vissa djursjukdomar enligt rådets beslut 90/424/EEG (4).

(10)

Enligt rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (5) ska program för veterinära nödåtgärder som vidtas i överensstämmelse med gemenskapsregler finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket. För finansiell kontroll gäller artiklarna 9, 36 och 37 i den förordningen.

(11)

Finansiellt stöd från gemenskapen bör beviljas om de åtgärder som planeras genomförs effektivt, och på villkor att de behöriga myndigheterna lämnar in alla nödvändiga uppgifter inom de tidsfrister som fastställs i detta beslut.

(12)

Av administrativa effektivitetsskäl bör alla utbetalningsansökningar som lämnas in för att erhålla finansiellt stöd från gemenskapen uttryckas i euro. I enlighet med förordning (EG) nr 1290/2005 bör omräkningskursen för utgifter i en annan valuta än euro vara den senaste växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken före första dagen i den månad då den berörda medlemsstaten lämnade in sin ansökan.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Godkännande av planer för nödvaccinering

Planerna för vaccinering som består av de tekniska och finansiella delrapporterna och som lämnats in av Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Portugal godkänns härmed för perioden 1 november 2007–31 december 2008.

Vaccinering av djur mot blåtunga ska utföras i enlighet med direktiv 2000/75/EG.

Artikel 2

Beviljande av särskilt finansiellt stöd från gemenskapen

1.   Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Portugal ska enligt nödåtgärderna för bekämpning av blåtunga 2007 och 2008 beviljas särskilt finansiellt stöd från gemenskapen för nödvaccinering mot blåtunga som enligt artikel 1 uppgår till

a)

100 % av kostnaden (exklusive moms) för vaccineringen,

b)

50 % av kostnaderna för löner och avgifter för personal som utför vaccineringen, och 50 % av kostnaderna (exklusive moms) av utgifterna i samband med vaccineringen (inklusive förbrukningsmaterial och särskild utrustning).

2.   Ersättningen till medlemsstaterna för kostnaderna som avses i punkt 1 får inte överstiga följande belopp:

a)

För inköp av inaktiverat vaccin: 0,6 euro per dos.

b)

Ett belopp på 2 euro per nötkreatur som vaccineras oavsett antalet vaccindoser och vilken typ av vaccin som används.

c)

För vaccinering av får eller getter är ersättningen 0,75 euro per får eller get oavsett antalet vaccindoser och vilken typ av vaccin som används.

Artikel 3

Villkor för utbetalning av stödet

1.   Med förbehåll för resultaten av eventuella kontroller på plats som skett i enlighet med artikel 9.1 i beslut 90/424/EEG ska beloppen för den första delbetalningen vara:

a)

Upp till 4 500 000 euro för Belgien.

b)

Upp till 1 250 000 euro för Tjeckien.

c)

Upp till 800 000 euro för Danmark.

d)

Upp till 17 000 000 euro för Tyskland.

e)

Upp till 8 000 000 euro för Spanien.

f)

Upp till 27 000 000 euro för Frankrike.

g)

Upp till 3 500 000 euro för Italien.

h)

Upp till 200 000 euro för Luxemburg.

i)

Upp till 3 500 000 euro för Nederländerna.

j)

Upp till 1 700 000 euro för Portugal.

Delbetalningen är en del av gemenskapens särskilda finansiella stöd enligt artikel 2.

Betalningen ska genomföras mot bakgrund av en officiell ansökan om ersättning och de verifikationer som lämnats in av Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Portugal.

2.   Det återstående beloppet av det finansiella stöd från gemenskapen som avses i artikel 2 ska fastställas i ett senare beslut som kommer att antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 41 i beslut 90/424/EEG.

Artikel 4

Betalningsvillkor och verifikationer

1.   Det särskilda finansiella stödet från gemenskapen som avses i artikel 2 ska utbetalas på grundval av följande:

a)

En delrapport om det tekniska genomförandet av övervakningsåtgärderna inklusive de resultat som uppnåtts under perioden från den 1 november 2007 till den 31 augusti 2008.

b)

En finansiell delrapport i elektroniskt format om de kostnader som betalats av medlemsstaten under perioden från den 1 november 2007 till den 31 augusti 2008.

c)

En slutrapport om det tekniska genomförandet av övervakningsåtgärderna inklusive de resultat som uppnåtts under perioden från den 1 november 2007 till den 31 december 2008.

d)

En finansiell slutrapport i elektroniskt format i enlighet med bilagan om de kostnader som betalats av medlemsstaten under perioden från den 1 november 2007 till den 31 december 2008.

e)

Resultaten av eventuella kontroller på plats som skett i enlighet med artikel 9.1 i beslut 90/424/EEG.

De handlingar som avses i a–d ska finnas tillgängliga vid de kontroller på plats som avses i punkt e och som kommissionen utför.

2.   Den tekniska delrapport och den finansiella delrapport som avses i 1 a och b ska lämnas in senast den 31 oktober 2008. Om denna tidsfrist inte iakttas ska det särskilda finansiella stödet från gemenskapen minskas med 25 % för varje månads försening.

3.   Den tekniska slutrapport och den finansiella slutrapport som avses i 1 c och d ska vara inlämnade senast 31 mars 2009. Om denna tidsfrist inte iakttas ska det särskilda finansiella stödet från gemenskapen minskas med 25 % för varje månads försening.

Artikel 5

Adressater

Detta beslut riktar sig till Kungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Kungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Kungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Kungariket Nederländerna och Republiken Portugal.

Utfärdat i Bryssel den 24 juli 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 327, 22.12.2000, s. 74. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2007/729/EG (EUT L 294, 13.11.2007, s. 26).

(2)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom beslut 2006/965/EG (EUT L 397, 30.12.2006, s. 22).

(3)  EUT L 283, 27.10.2007, s. 37. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 708/2008 (EUT L 197, 25.7.2008, s. 18).

(4)  EUT L 55, 1.3.2005, s. 12.

(5)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 479/2008 (EUT L 148, 6.6.2008, s. 1).


BILAGA

 

Medlemsstat:

 

År:

 

Referensperiod:

 

Art:

Vaccinering mot blåtunga

Åtgärder som berättigar till medfinansiering (2)

Region (1)

Vaccin

Vaccinering

Nötkreatur

Får och getter

Andra arter

Nötkreatur

Får och getter

Andra arter

Antal vaccindoser som använts

Typ av vaccin: S1 eller S8

Kostnad för vaccindoser

Antal vaccindoser som använts

Typ av vaccin: S1 eller S8

Kostnad för vaccindoser

Antal vaccindoser som använts

Typ av vaccin: S1 eller S8

Kostnad för vaccindoser

Antal vaccinerade djur

Kostnad för löner och avgifter

(särskilt rekryterad personal)

Kostnader för förbrukningsmaterial och särskild utrustning

Totala kostnader

Antal vaccinerade djur

Kostnad för löner och avgifter

(särskilt rekryterad personal)

Kostnader för förbrukningsmaterial och särskild utrustning

Totala kostnader

Antal vaccinerade djur

Kostnad för löner och avgifter

(särskilt rekryterad personal)

Kostnader för förbrukningsmaterial och särskild utrustning

Totala kostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Härmed intygas följande:

Kostnaderna är faktiska, noggrant redovisade och bidragsberättigande i enlighet med bestämmelserna i beslut …/…/EG (ange särskilt beslut).

Alla handlingar som styrker ersättningen finns tillgängliga för revision.

Uppdelningen av de underliggande insatserna har dokumenterats i datafiler och tillhandahålls kommissionens behöriga avdelningar på begäran.

Ingen annan finansiering från gemenskapen har begärts för programmet och samtliga inkomster från åtgärder inom programmet ska redovisas till kommissionen.

Programmet genomförs enligt gemenskapslagstiftningen och särskilt reglerna för konkurrens, offentlig upphandling och statligt stöd.

Kontrollförfaranden ska gälla, särskilt för att kontrollera att summorna överensstämmer samt för att upptäcka och korrigera oegentligheter och förhindra bedrägeri.

Verksamhetschefens namn och underskrift

Ekonomichefens namn och underskrift

(Ort, datum)


(1)  Regionen som den definieras i medlemsstatens godkända program.

(2)  Beloppen ska anges i nationell valuta, exklusive moms.


9.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/70


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 28 juli 2008

om godtagande av anmälningar om förlängt upptagande i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG av de verksamma ämnena azimsulfuron, azoxistrobin, fluroxipyr, imazalil, kresoximmetyl, prohexadionkalcium och spiroxamin och fastställande av en förteckning över anmälarna

[delgivet med nr K(2008) 3855]

(Text av betydelse för EES)

(2008/656/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 737/2007 av den 27 juni 2007 om fastställande av förfarandet för förlängt upptagande av en första grupp verksamma ämnen i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och fastställande av en förteckning över dessa ämnen (2), särskilt artikel 5, och

av följande skäl:

(1)

Enligt direktiv 91/414/EEG får beslut om att ta upp ett verksamt ämne i bilagan på begäran förlängas en eller flera gånger för en tid om högst tio år.

(2)

Producenterna av de verksamma ämnen som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 737/2007 har genom anmälningar till de rapporterande medlemsstaterna ansökt om förlängt upptagande av dessa verksamma ämnen i bilaga I till direktiv 91/414/EEG.

(3)

De rapporterande medlemsstaterna har granskat anmälningarna och förelagt kommissionen sina bedömningar. Enligt dessa bedömningar bör anmälningarna godtas.

(4)

Kommissionen bör offentliggöra namn på och adress till de producenter vars anmälan konstaterats vara godtagbar så att kontakt kan tas för inlämning av gemensam dokumentation.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De anmälningar som lämnats in av de producenter som förtecknas i bilagan ska anses godtagbara.

Namn och adresser till de dessa producenter anges i bilagan.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 28 juli 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2008/70/EG (EUT L 185, 12.7.2008, s. 40).

(2)  EUT L 169, 29.6.2007, s. 10.


BILAGA

Verksamt ämne

Producentens namn

Adress

Azimsulfuron

DuPont de Nemours (Deutschland) GmbH

Du-Pont-Strasse 1, D-61352 Bad Homburg, Tyskland

Tfn (49-6172) 870, fax (49-6172) 87 14 02

Azoxistrobin

Syngenta Limited

Priestley Road, Surrey Research Park, Guildford, Surrey GU2 7YH, Storbritannien

Tfn (44-1483) 26 00 00, fax (44-870) 240 30 19

Hermoo Belgien NV

Lichtenberglaan 2045, B-3800 Sint-Truiden, Belgien

Tfn (32-11) 88 03 91, fax (32-11) 70 74 84

Makhteshim Agan International Coordination Center

283 Avenue Louise, B-1050 Brussels, Belgien

Tfn (32-2) 646 86 06, fax (32-2) 646 91 52

Fluroxipyr

Inter-Trade R & D APS

Ålevej 9, DK-9881 Bindslev, Denmark

Tfn (45) 98 93 89 77, fax (45) 98 93 80 01

Hermoo Belgien NV

Lichtenberglaan 2045, B-3800 Sint-Truiden, Belgien

Tfn (32-11) 88 03 91, fax (32-11) 70 74 84

Makhteshim Agan International Coordination Center

283 Avenue Louise, B-1050 Brussels, Belgien

Tfn (32-2) 646 86 06, fax (32-2) 646 91 52

DowAgroSciences

3 Milton Park, Abingdon, Oxon OX 14 4RN, Storbritannien

Tfn (44-1235) 43 79 20, fax (44-1235)-73 79 98

AgriChem BV

Koopvaardijweg 9, 4906 CV Oosterhout, Nederländerna

Tfn (31-162) 43 19 31, fax (31-162) 45 67 97

United Phosphorus Limited

Chadwick House, Birchwood Park, Warrington, Cheshire WA3 6AE, Storbritannien

Tfn (44-1925) 81 99 99, fax (44-1925) 81 74 25

Imazalil

Inter-Trade R & D APS

Ålevej 9, DK-9881 Bindslev, Denmark

Tfn (45) 98 93 89 77, fax (45) 98 93 80 01

Makhteshim Agan International Coordination Center

283 Avenue Louise, B-1050 Brussels, Belgien

Tfn (32-2) 646 86 06, fax (32-2) 646 91 52

AgriChem BV

Koopvaardijweg 9, 4906 CV Oosterhout, Nederländerna

Tfn (31-162) 43 19 31, fax (31-162) 45 67 97

Certis Europe BV

Boulevard de la Woluwe/Woluwedal 60, B-1200 Brussels, Belgien

Tfn (32-2) 331 38 94, fax (32) 23 31 38 60

United Phosphorus Limited

Chadwick House, Birchwood Park, Warrington, Cheshire WA3 6AE, Storbritannien

Tfn (44-1925) 81 99 99, fax (44-1925) 81 74 25

Janssen Pharmaceutica NV

Janssen PMP, Turnhoutseweg 30, B-2340 Beerse, Belgien

Tfn (32-14) 60 21 11, fax (32-14) 60 59 51

Laboratorios Agrochem SL

Laboratorios Agrochem SL, Technical and regulatory affairs department

Tres Rieres 10, E-08292 Esparraguera (Barcelona), Spanien

Tfn (34-93) 777 48 53, fax (34-93) 777 50 59

Kresoximmetyl

Hermoo Belgien NV

Lichtenberglaan 2045, B-3800 Sint-Truiden, Belgien

Tfn (32-11) 88 03 91, fax (32-11) 70 74 84

BASF Agro SAS

21, chemin de la Sauvegarde, F-69134 Ecully Cedex, Frankrike

Tfn (33-4) 72 32 45 45, fax (33-4) 72 32 53 41

Prohexadionkalcium

BASF Agro SAS

21, chemin de la Sauvegarde, F-69134 Ecully Cedex, Frankrike

Tfn (33-4) 72 32 45 45, fax (33) 4 72 32 53 41

Fine Agrochemicals Ltd

Hill End House, Whittington, Worchester WR5 2RQ, Storbritannien

Tfn (44-1905) 36 18 00, fax (44-1905) 36 18 18

Spiroxamin

Bayer CropScience AG

Alfred-Nobel-Strasse 50, D-40789 Monheim-am-Rhein, Tyskland

Tfn (49-2173) 38 75 83, fax (49-2173) 38 37 35