29.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 130/2006 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vinsyra med ursprung i Kina (den undersökning som ledde fram till detta kallas nedan den ursprungliga undersökningen). De gällande åtgärderna består av en värdetullsats på 34,9 %, med undantag för flera särskilt angivna företag för vilka individuella tullsatser gäller.

(2)

Till följd av en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen ändrade rådet genom förordning (EG) nr 150/2008 (3) åtgärdernas omfattning.

(3)

Efter det att de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna införts tog kommissionen emot en begäran om en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i grundförordningen. Begäran grundade sig på påståendet att den exporterande tillverkaren Fuyang Genebest Chemical Industry Co Ltd (nedan kallad den sökande)

(4)

Kommissionen granskade den bevisning som lagts fram av den sökande och ansåg att den var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn enligt artikel 11.4 i grundförordningen. Efter samråd med rådgivande kommittén och efter det att den berörda gemenskapsindustrin givits tillfälle att lämna synpunkter inledde kommissionen genom förordning (EG) nr 1406/2007 (4) en översyn av förordning (EG) nr 130/2006 med avseende på den sökande.

(5)

Genom artikel 2 i förordning (EG) nr 1406/2007 upphävdes den antidumpningstull som genom förordning (EG) nr 130/2006 införts på import av vinsyra som tillverkats av den sökande. I enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen fick tullmyndigheterna samtidigt instruktioner om att vidta lämpliga åtgärder för att registrera import av vinsyra som tillverkats av den sökande.

(6)

Den produkt som är föremål för den aktuella översynen är samma produkt som omfattades av den ursprungliga undersökningen, dock med beaktande av den inskränkning av omfattningen som infördes genom förordning (EG) nr 150/2008.

(7)

Kommissionen underrättade officiellt gemenskapsindustrin, den sökande och företrädarna för exportlandet om att översynen hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och bli hörda.

(8)

Kommissionen sände en blankett för ansökan om marknadsekonomisk status och ett frågeformulär till den sökande och mottog svar inom den fastställda tidsfristen.

(9)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för sin analys och gjorde ett kontrollbesök hos den sökande.

(10)

Undersökningen av dumpning omfattade perioden 1 april 2006–30 september 2007 (nedan kallad undersökningsperioden avseende översynen).

(11)

I svaret på frågeformuläret angavs ett antal exporttransaktioner som påstods vara avsedda för gemenskapen; dessa uppgifter överensstämde med de uppgifter som lämnats i ansökan om översyn.

(12)

Undersökningen gav vid handen att den sökande inte exporterade den berörda produkten (se avsnitt 2.3) direkt till gemenskapen under undersökningsperioden avseende översynen. Exporttransaktionerna gjordes i själva verket av en oberoende handlare i Kina, till vilken den sökande utfärdade en inhemsk faktura. Den sökande kunde bara tillhandahålla tulldeklarationsformulär som visade att varorna hade exporterats från Kina, men inte vart. En ytterligare undersökning gjordes hos denna handlare för att inhämta och kontrollera den nödvändiga bevisningen för att varorna verkligen hade exporterats till gemenskapen.

(13)

Kontrollen av exporthandlingarna visade emellertid inte att varorna hade övergått till fri omsättning i gemenskapen. Varorna lossades visserligen i två hamnar i gemenskapen, men fakturorna var ställda till en kund i ett tredjeland utanför gemenskapen. Handlaren bekräftade att varornas slutliga bestämmelseort, där slutanvändaren fanns, låg utanför gemenskapen.

(14)

Eurostats statistik över importen av vinsyra undersöktes också. Undersökningen av importstatistiken bekräftade att de varor som exporterades av den sökande inte övergått till fri omsättning i gemenskapen.

(15)

Av undersökningsresultaten drogs slutsatsen att den sökande inte kunde visa att företaget uppfyllde kriterierna för att betraktas som en ny exportör enligt artikel 11.4 i grundförordningen.

(16)

Syftet med den aktuella översynen var att fastställa den individuella dumpningsmarginalen för sökanden, vilken påstods skilja sig från den nuvarande övriga marginal som tillämpas på import av den berörda produkten från Kina. Begäran grundade sig huvudsakligen på påståendet att den sökande hade börjat exportera vinsyra till gemenskapen efter den ursprungliga undersökningsperiodens slut och att den exporterat vinsyra till gemenskapen under undersökningsperioden avseende översynen.

(17)

Undersökningen resulterade i att kommissionen, i avsaknad av export till gemenskapen under undersökningsperioden avseende översynen, inte kunde fastställa att den sökandes individuella dumpningsmarginal verkligen skiljde sig från den övriga dumpningsmarginal som fastställdes vid den ursprungliga undersökningen. Därför bör den sökandes begäran avslås och översynen avseende en ny exportör avslutas. Den övriga antidumpningsmarginal som fastställdes under den ursprungliga undersökningen, dvs. 34,9 %, bör följaktligen bibehållas för den sökandes del.

(18)

Mot bakgrund av ovanstående undersökningsresultat bör den antidumpningstull som den sökande omfattas av tas ut retroaktivt på import av den berörda produkten som har registrerats i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 1406/2007.

(19)

Den sökande, gemenskapsindustrin och exportlandets företrädare underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för dessa slutsatser och gavs tillfälle att yttra sig. Det inkom inga synpunkter som kunde ändra dessa slutsatser.

(20)

Denna översyn påverkar inte den tidpunkt då förordning (EG) nr 130/2006, senast ändrad genom förordning (EG) nr 150/2008, upphör att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

29.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/4

29.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/6

(1)

I enlighet med artiklarna 8.2 första stycket och 19.3 i förordning (EG) nr 509/2006 har Polens ansökningar om registrering av beteckningarna ”Czwórniak”, ”Dwójniak”, ”Półtorak” och ”Trójniak” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Eftersom det inte har inkommit några invändningar till kommissionen i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 509/2006 bör dessa beteckningar registreras.

(3)

Skyddet i artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006 har ej begärts.

29.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/8

(1)

Kommissionen har i enlighet med artiklarna 9.1 första stycket och 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 undersökt Portugals ansökan om godkännande av ändringar av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Carnalentejana”, som registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2).

(2)

Eftersom de berörda ändringarna inte är mindre i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 510/2006 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändringar i enlighet med artikel 6.2 första stycket i den förordningen i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Då inga invändningar i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har meddelats kommissionen bör ändringarna godkännas.

29.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/10

(1)

I artikel 5.1 första stycket b i kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn fastställs, när det gäller import av vete av hög kvalitet (2), principen om en särskild säkerhet utöver de säkerheter som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 1342/2003 av den 28 juli 2003 om särskilda tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser för spannmål och ris (3). Denna tilläggssäkerhet på 95 euro per ton motiveras av skillnaden med avseende på gällande importtullar mellan olika kategorier vete beroende på om det rör sig om vete av hög kvalitet eller vete av låg eller medelhög kvalitet.

(2)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 608/2008 upphävs tillfälligt importtullarna för vissa typer av spannmål för regleringsåret 2008/09 (4), som löper ut den 30 juni 2009, samtidigt som det görs möjligt att återinföra dem före det datumet om marknadssituationen motiverar det.

(3)

Det tillfälliga upphävandet av tull på import som sker på grundval av importlicenser som utfärdats från och med den 1 juli 2008, i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 608/2008, har inneburit att de särskilda villkor som motiverat införandet av särskilda säkerheter utöver de säkerheter som följer av importlicensen för närvarande inte föreligger. Med beaktande av dessa nya villkor som gäller för import av vete efter det att förordning (EG) nr 608/2008 trätt i kraft, är den tilläggssäkerhet på 95 euro per ton som föreskrivs i artikel 5.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1249/96 inte längre motiverad fram till dess att importtullar återinförs.

(4)

Därför bör undantag från förordning (EG) nr 1249/96 fastställas, och för att undvika att operatörer tvingas ställa tilläggssäkerheten bör det föreskrivas att denna förordning ska tillämpas från och med samma datum det tillfälliga upphävandet av importtullarna, nämligen den 1 juli 2008.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

29.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/12

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilagorna I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG. I den förteckningen ingår IPBC.

(2)

I enlighet med förordning (EG) nr 1451/2007 har IPBC utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 8, träskyddsmedel, som definieras i bilaga V till direktiv 98/8/EG.

(3)

Danmark utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport tillsammans med en rekommendation till kommissionen den 29 september 2006, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 22 februari 2008.

(5)

Av de undersökningar som gjorts framgår det att biocidprodukter som används som träskyddsmedel och som innehåller IPBC kan förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i direktiv 98/8/EG. Det är därför motiverat att IPBC tas upp i bilaga I så att godkännanden av biocidprodukter som används som träskyddsmedel och som innehåller IPBC kan beviljas, ändras eller återkallas i alla medlemsstater, i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Mot bakgrund av resultaten i granskningsrapporten bör man kräva att riskbegränsande åtgärder tillämpas på produktgodkännandenivå för produkter som innehåller IPBC och som används som träskyddsmedel för att se till att riskerna reduceras till en godtagbar nivå i enlighet med artikel 5 i direktiv 98/8/EG och bilaga VI till det direktivet. Det bör särskilt vidtas lämpliga åtgärder för att skydda mark och vatten efter användning av produkterna, eftersom man under utvärderingen identifierade oacceptabla risker för dessa delar av miljön, och produkter som är avsedda för industriell och/eller yrkesmässig användning bör användas med lämplig skyddsutrustning om den risk som identifierats för industriella och/eller yrkesmässiga användare inte kan reduceras på andra sätt.

(7)

Det är viktigt att bestämmelserna i detta direktiv börjar tillämpas samtidigt i alla medlemsstater, så att de biocidprodukter på marknaden som innehåller det verksamma ämnet IPBC behandlas likvärdigt, och även för att generellt sett främja en väl fungerande marknad för biocidprodukter.

(8)

En rimlig tid bör tillåtas förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I, så att medlemsstaterna och de berörda parterna ges möjlighet att förbereda sig för att uppfylla de nya kraven, och för att sökande som har utarbetat dokumentation till fullo ska kunna åtnjuta den tioåriga dataskyddsperiod som räknas från dagen för upptagandet i enlighet med artikel 12.1 c ii i direktiv 98/8/EG.

(9)

Efter upptagandet bör medlemsstaterna ges en rimlig tidsfrist för att genomföra artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG, och framför allt för att bevilja, ändra eller återkalla godkännanden av biocidprodukter i produkttyp 8 som innehåller IPBC för att se till att kraven i direktiv 98/8/EG uppfylls.

(10)

Direktiv 98/8/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv överensstämmer med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

29.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/15

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilagorna I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG. I den förteckningen ingår cyklohexylhydroxidiazen-1-oxid, kaliumsalt (K-HDO).

(2)

I enlighet med förordning (EG) nr 1451/2007 har K-HDO utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 8, träskyddsmedel, som definieras i bilaga V till direktiv 98/8/EG.

(3)

Österrike utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport tillsammans med en rekommendation till kommissionen den 22 mars 2006, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 22 februari 2008.

(5)

Även om riskbedömningen begränsades till mycket speciella tillämpningssystem framgår det av de undersökningar som gjorts att biocidprodukter som används som träskyddsmedel och som innehåller K-HDO kan förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i direktiv 98/8/EG. K-HDO bör därför tas upp i bilaga I så att godkännanden av biocidprodukter som används som träskyddsmedel och som innehåller K-HDO kan beviljas, ändras eller återkallas i alla medlemsstater, i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Alla potentiella användningsområden har inte utvärderats på gemenskapsnivå. Av det skälet bör medlemsstaterna vara särskilt uppmärksamma på risker för de delar av miljön och de befolkningsgrupper som inte på ett representativt sätt har ingått i gemenskapens riskbedömning, och, i samband med beviljande av produktgodkännande, se till att lämpliga åtgärder vidtas eller särskilda villkor införs för att reducera identifierade risker till godtagbara nivåer.

(7)

Med hänsyn till eventuella risker för miljön och arbetstagare bör godkännanden för produkter som ska användas i andra system än industriella, helautomatiska och slutna system inte beviljas, såvida det inte i ansökan om produktgodkännande kan visas att riskerna kan reduceras till godtagbara nivåer i enlighet med artikel 5 i direktiv 98/8/EG och bilaga VI till det direktivet.

(8)

Mot bakgrund av resultaten i granskningsrapporten bör man kräva att produkter som innehåller K-HDO används med lämplig skyddsutrustning. Med hänsyn till de risker som fastställts för spädbarn bör man även kräva att K-HDO inte används för behandling av trä som kan komma i direkt kontakt med spädbarn.

(9)

Det är viktigt att bestämmelserna i detta direktiv börjar tillämpas samtidigt i alla medlemsstater så att de biocidprodukter på marknaden som innehåller det verksamma ämnet K-HDO behandlas likvärdigt, och även för att generellt sett främja en väl fungerande marknad för biocidprodukter.

(10)

En rimlig tid bör tillåtas förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I, så att medlemsstaterna och de berörda parterna ges möjlighet att förbereda sig för att uppfylla de nya kraven, och för att sökande som har utarbetat dokumentation till fullo ska kunna åtnjuta den tioåriga dataskyddsperiod som räknas från dagen för upptagandet i enlighet med artikel 12.1 c) ii) i direktiv 98/8/EG.

(11)

Efter upptagandet bör medlemsstaterna ges en rimlig tidsfrist för att genomföra artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG, och framför allt för att bevilja, ändra eller återkalla godkännanden av biocidprodukter i produkttyp 8 som innehåller K-HDO för att se till att kraven i direktiv 98/8/EG uppfylls.

(12)

Direktiv 98/8/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv överensstämmer med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

29.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/18

(1)

I artikel 225.2 och 225.3 i EG-fördraget samt i artikel 140a.2 och 140a.3 i Euratomfördraget föreskrivs ett förfarande enligt vilket domstolen kan ompröva förstainstansrättens avgöranden i de fall den senare avgör mål om överklagande av ett avgörande från en särskild rättsinstans eller avgör frågor som hänskjutits för förhandsavgörande på särskilda områden som fastställs i stadgan.

(2)

I artikel 62–62b i protokollet om stadgan för domstolen fastställs de villkor och begränsningar som gäller för omprövningsförfarandet.

(3)

Handläggningsregler och vissa formföreskrifter för omprövningsförfarandet ska fastställas i rättegångsreglerna.

1.

Efter artikel 123 ska följande text införas:

”AVDELNING IVa

OMPRÖVNING AV FÖRSTAINSTANSRÄTTENS AVGÖRANDEN

Artikel 123b

En särskild avdelning ska inrättas med uppgift att enligt villkoren i artikel 123d besluta huruvida ett avgörande från förstainstansrätten ska omprövas enligt artikel 62 i stadgan.

Denna avdelning ska vara sammansatt av domstolens ordförande och fyra av ordförandena på avdelningar med fem domare som ska utses enligt den rangordning som fastställs i artikel 6 i dessa rättegångsregler.

Artikel 123c

Förstainstansrättens kansli ska, så snart dagen för avkunnande av ett avgörande enligt artikel 225.2 eller 225.3 i EG-fördraget, eller enligt artikel 140a.2 eller 140a.3 i Euratomfördraget har fastställts, underrätta domstolens kansli därom. Domstolens kansli ska tillställas avgörandet så snart det har avkunnats.

Artikel 123d

Förste generaladvokatens förslag om omprövning av ett avgörande från förstainstansrätten ska överlämnas till domstolens ordförande och justitiesekreteraren ska samtidigt underrättas om överlämnandet. Justitiesekreteraren ska, när förstainstansrättens avgörande har fattats enligt artikel 225.3 i EG-fördraget eller enligt artikel 140a.3 i Euratomfördraget, omedelbart underrätta förstainstansrätten, den nationella domstolen och parterna i målet vid denna om förslaget om omprövning.

Så snart förslaget om omprövning har mottagits, ska ordföranden utse en referent bland domarna på den avdelning som avses i artikel 123b.

Avdelningen ska, på grundval av referentens rapport, besluta huruvida förstainstansrättens avgörande ska omprövas. Beslutet att ompröva förstainstansrättens avgörande ska innehålla de frågor som omprövningen avser.

När förstainstansrättens avgörande har fattats enligt artikel 225.2 i EG-fördraget eller enligt artikel 140a.2 i Euratomfördraget, ska justitiesekreteraren omedelbart underrätta förstainstansrätten och parterna i målet vid denna om domstolens beslut att ompröva förstainstansrättens avgörande.

Justitiesekreteraren ska, när förstainstansrättens avgörande har fattats enligt artikel 225.3 i EG-fördraget eller enligt artikel 140a.3 i Euratomfördraget, omedelbart underrätta förstainstansrätten, den nationella domstolen och parterna i målet vid denna om domstolens beslut att ompröva eller inte ompröva förstainstansrättens avgörande. Beslutet att ompröva förstainstansrättens avgörande ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 123e

Beslutet att ompröva förstainstansrättens avgörande ska delges de parter och andra intressenter som avses i artikel 62a andra stycket i stadgan. Medlemsstaterna, stater som är parter i EES-avtalet men inte är medlemsstater samt Eftas övervakningsmyndighet ska delges beslutet med bifogande av en översättning enligt de villkor som uppställs i artikel 104.1 första och andra styckena i dessa rättegångsregler. Domstolens beslut ska vidare tillställas förstainstansrätten och, när det rör sig om ett avgörande som förstainstansrätten har fattat enligt artikel 225.3 i EG-fördraget eller enligt artikel 140a.3 i Euratomfördraget, den berörda nationella domstolen.

De parter och andra intressenter som delgivits domstolens beslut har rätt att inom en månad från dagen för delgivning enligt föregående stycke inkomma med inlagor och skriftliga yttranden avseende de frågor som är föremål för omprövning.

Så snart beslutet att ompröva förstainstansrättens beslut har fattats, ska förste generaladvokaten tilldela en generaladvokat denna omprövning.

Ordföranden ska utse en referent och därefter fastställa det datum då denne ska framlägga en förberedande rapport vid domstolens allmänna sammanträde. Rapporten ska innehålla referentens förslag på eventuella förberedande åtgärder, vilken dömande sammansättning omprövningen bör hänskjutas till, huruvida rättegången bör innefatta en muntlig förhandling och formen för generaladvokatens ställningstagande. Efter att ha hört generaladvokaten ska domstolen besluta om vilka åtgärder som föranleds av referentens förslag.

I de fall förstainstansrätten har fattat det avgörande som är föremål för omprövning enligt artikel 225.2 i EG-fördraget eller enligt artikel 140a.2 i Euratomfördraget, beslutar domstolen om rättegångskostnaderna.”

2.

Artikel 123a blir artikel 123f och artikel 123b blir artikel 123g.

29.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/20

29.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/22

(1)

I rådets beslut 2005/183/EG (1) fastslogs, efter en rekommendation från kommissionen i enlighet med artikel 104.6 i fördraget, att det förelåg ett alltför stort underskott i Polen. Rådet konstaterade att underskottet i den offentliga sektorns finanser var 4,1 % av BNP 2003, vilket översteg fördragets referensvärde 3 % av BNP, medan den offentliga sektorns bruttoskuld uppgick till 45,4 % av BNP, vilket låg under fördragets referensvärde 60 % av BNP. I rådets beslut anges att uppgifterna om underskott och skuldnivåer måste revideras uppåt om fonderade pensionssystem skulle undantas från den offentliga sektorn i enlighet med Eurostats beslut om klassificering av fonderade pensionssystem (2).

(2)

I enlighet med artikel 104.7 i fördraget och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (3) samt på grundval av en rekommendation från kommissionen utfärdade rådet den 5 juli 2004 en rekommendation riktad till Polen i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra senast 2007. Rekommendationen offentliggjordes.

(3)

I enlighet med artikel 104.8 beslutade rådet den 28 november 2006, på grundval av en rekommendation från kommissionen, att de åtgärder som de polska myndigheterna hittills vidtagit var otillräckliga (4). Den 27 februari 2007 utfärdade rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen, en ny rekommendation enligt artikel 104.7, där man bekräftade att tidsfristen för korrigeringen fortfarande var 2007. Rekommendationen offentliggjordes.

(4)

Enligt artikel 104.12 i fördraget ska ett rådsbeslut om förekomsten av ett alltför stort underskott upphävas när det alltför stora underskottet i den berörda medlemsstaten enligt rådets uppfattning har korrigerats.

(5)

Enligt det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott som fogats till fördraget ska kommissionen tillhandahålla de uppgifter som används för att genomföra förfarandet. Som en del av tillämpningen av protokollet måste medlemsstaterna två gånger om året, före den 1 april och den 1 oktober, anmäla uppgifter om offentliga underskott och skuldnivåer och andra relevanta variabler i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott, fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (5).

(6)

På grundval av de uppgifter som kommissionen (Eurostat) har lämnat i enlighet med artikel 8g.1 i förordning (EG) nr 3605/93 efter Polens anmälan före den 1 april 2008 och på grundval av kommissionens vårprognos 2008, kan följande slutsatser dras:

(7)

Enligt rådets uppfattning har det alltför stora underskottet i Polen korrigerats och beslut 2005/183/EG bör därför upphävas.

29.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/24

(1)

I beslut 90/424/EEG fastställs de förfaranden som bestämmer gemenskapens finansiella stöd till specifika veterinäråtgärder, inklusive nödåtgärder. I enlighet med artikel 4.2 i det beslutet ska medlemsstaterna beviljas ett finansiellt bistånd för att täcka kostnaderna för vissa åtgärder för att bekämpa Newcastlesjuka.

(2)

I artiklarna 3.5 och 4.2 i beslut 90/424/EEG fastställs bestämmelser om hur stor procentsats av medlemsstatens kostnader som gemenskapens finansiella stöd kan omfatta.

(3)

Bestämmelser om gemenskapsstöd för nödåtgärder för att bekämpa Newcastlesjuka fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 349/2005 av den 28 februari 2005 om villkor för gemenskapsbidrag för nödåtgärder och bekämpning av vissa djursjukdomar som avses i rådets beslut 90/424/EEG (2).

(4)

Under 2007 konstaterades utbrott av Newcastlesjuka i Estland. Denna sjukdom utgör ett allvarligt hot mot djurbesättningarna i gemenskapen. Estland har i enlighet med artikel 3.2 i beslut 90/424/EEG vidtagit åtgärder för att bekämpa dessa utbrott.

(5)

Estland har till fullo uppfyllt sina tekniska och administrativa skyldigheter enligt artikel 3.3 i beslut 90/424/EEG och artikel 6 i förordning (EG) nr 349/2005.

(6)

Den 6 oktober 2007 lade Estland fram en sista beräkning av kostnaderna för att utrota Newcastlesjuka.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.