ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 194

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

51 årgången
23 juli 2008


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 691/2008 av den 22 juli 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Kommissionen

 

 

2008/602/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 17 juni 2008 om fastställande av fysisk arkitektur och krav för de nationella gränssnitten och för kommunikationsinfrastrukturen mellan det centrala VIS och de nationella gränssnitten under utvecklingsfasen [delgivet med nr K(2008) 2693]

3

 

 

2008/603/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 17 juli 2008 om ett tillfälligt undantag från ursprungsreglerna i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 1528/2007 för att ta hänsyn till Mauritius särskilda situation vad beträffar konserverad tonfisk och filéer, så kallade loins, av tonfisk [delgivet med nr K(2008) 3568]

9

 

 

2008/604/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 22 juli 2008 om utnämning av medlemmar i expertgruppen för frågor om människohandel

12

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Föreskrifter nr 34 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av fordon avseende förebyggande av brandrisk

14

 

 

III   Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

 

*

Rådets beslut 2008/605/Gusp av den 22 juli 2008 om genomförande av gemensam ståndpunkt 2004/161/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Zimbabwe

34

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens beslut 2008/582/EG av den 8 juli 2008 om undantagande från gemenskapsfinansiering av vissa utgifter som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) och inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) (EUT L 186 av den 15.7.2008)

37

 

*

Rättelse till information om datum för ikraftträdande av partnerskapsavtal inom fiskerisektorn mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Kiribati (EUT L 165 av den 26.6.2008)

42

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

23.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 691/2008

av den 22 juli 2008

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 juli 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 juli 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 510/2008 (EUT L 149, 7.6.2008, s. 61).

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 590/2008 (EUT L 163, 24.6.2008, s. 24).


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

MA

32,2

MK

28,0

TR

85,4

ME

25,6

XS

37,5

ZZ

41,7

0707 00 05

TR

115,0

ZZ

115,0

0709 90 70

TR

98,5

ZZ

98,5

0805 50 10

AR

90,6

US

70,6

UY

101,5

ZA

102,4

ZZ

91,3

0806 10 10

CL

79,7

EG

148,0

IL

129,9

TR

144,2

ZZ

125,5

0808 10 80

AR

115,7

BR

94,9

CL

100,6

CN

74,8

NZ

112,6

US

101,0

UY

80,0

ZA

85,0

ZZ

95,6

0808 20 50

AR

80,0

AU

143,2

CL

113,9

NZ

110,0

ZA

95,7

ZZ

108,6

0809 10 00

TR

170,1

ZZ

170,1

0809 20 95

TR

401,1

US

437,5

ZZ

419,3

0809 30

TR

164,5

ZZ

164,5

0809 40 05

IL

154,8

XS

95,0

ZZ

124,9


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Kommissionen

23.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/3


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 17 juni 2008

om fastställande av fysisk arkitektur och krav för de nationella gränssnitten och för kommunikationsinfrastrukturen mellan det centrala VIS och de nationella gränssnitten under utvecklingsfasen

[delgivet med nr K(2008) 2693]

(Endast de bulgariska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska texterna är giltiga)

(2008/602/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för viseringar (VIS) (1), särskilt artikel 4 a, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut 2004/512/EG inrättades VIS som system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan medlemsstaterna och gavs kommissionen mandat att utveckla systemet.

(2)

Erforderliga samarbetsformer bör inrättas mellan kommissionen och medlemsstaterna, särskilt när det gäller komponenterna i det nationella gränssnittet i medlemsstaterna.

(3)

I enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (2) har Förenade kungariket inte deltagit i antagandet av beslut 2004/512/EG, som därför inte är bindande för eller tillämpligt i Förenade kungariket eftersom det utgör en utveckling av Schengenregelverket. Detta kommissionsbeslut riktar sig därför inte till Förenade kungariket.

(4)

I enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om en begäran från Irland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (3) har Irland inte deltagit i antagandet av beslut 2004/512/EG, som därför inte är bindande för eller tillämpligt i Irland eftersom det utgör en utveckling av Schengenregelverket. Detta kommissionsbeslut riktar sig därför inte till Irland.

(5)

I enlighet med artikel 5 i protokollet om Danmarks ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, beslutade Danmark den 13 augusti 2004 att införliva beslut 2004/512/EG med dansk lagstiftning. Enligt internationell rätt är beslut 2004/512/EG därför bindande för Danmark. Danmark är därför, i kraft av internationell rätt, skyldigt att genomföra detta beslut.

(6)

För Island och Norge utgör detta beslut en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (4), på det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG (5).

(7)

För Schweiz utgör detta beslut en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, på det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (6) om ingående av avtalet på Europeiska gemenskapens vägnar.

(8)

För Liechtenstein utgör detta beslut en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, på det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/261/EG av den 28 februari 2008 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (7).

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (8).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den fysiska arkitekturen och kraven för de nationella gränssnitten och för kommunikationsinfrastrukturen mellan det centrala VIS och de nationella gränssnitten under utvecklingsfasen fastställs i bilagan.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland och Konungariket Sverige.

Utfärdad i Bryssel den 17 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Jacques BARROT

Vice ordförande


(1)  EUT L 213, 15.6.2004, s. 5.

(2)  EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(3)  EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

(4)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(5)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(6)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.

(7)  EUT L 83, 26.3.2008, s. 3.

(8)  EGT L 328, 13.12.2001, s. 4. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1988/2006 (EUT L 411, 30.12.2006, s. 1).


BILAGA

1.   Inledning

I det här dokumentet beskrivs nätkraven samt utformningen av kommunikationsnätet och dess komponenter.

1.1   Förkortningar

Förkortningar

Förklaring

BCU

Backup Central Unit (backup av den centrala enheten)

BLNI

Backup Local National Interface (backup av lokal nationellt gränssnitt)

CNI

Central National Interface (centralt nationellt gränssnitt)

CS

Central System (det centrala systemet)

CS VIS

Central Visa Information System (det centrala informationssystemet för viseringar)

CU

Central Unit (den centrala enheten)

DNS

Domain Name Server (domännamnsserver)

FTP

File Transfer Protocol

HTTP

Hypertext Transfer Protocol

IP

Internet Protocol (internetprotokoll)

LAN

Local Area Network (lokalt nät)

LNI

Local National Interface (lokalt nationellt gränssnitt)

NI VIS

National Interface (nationellt gränssnitt)

NTP

Network Time Protocol

SAN

Storage Area Network (lagringsnät)

SDH

Synchronous Digital Hierarchy

SMTP

Simple Mail Transfer Protocol

SNMP

Simple Network Management Protocol

sTESTA

Secure Trans-European Services for Telematics between Administrations (säkra transeuropeiska telematiktjänster för myndigheter): en del av IDABC-programmet (Interoperable delivery of pan-European eGovernment services to public administrations, business and citizens – interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare. Europaparlamentets och rådets beslut 2004/387/EG (1))

TCP

Transmission Control Protocol

VIS

Visa Information System (Informationssystemet för viseringar)

VPN

Virtual Private Network (virtuellt privat nät)

WAN

Wide Area Network

2.   Fysisk arkitektur för de nationella gränssnitten och för kommunikationsinfrastrukturen mellan det centrala VIS och de nationella gränssnitten

De nationella gränssnitten, som definieras i artikel 1.2 i rådets beslut 2004/512/EG, ska bestå av följande:

Ett lokalt nationellt gränssnitt (nedan kallat ”LNI”) i varje medlemsstat. Det är det gränssnitt som fysiskt förbinder medlemsstaten med det säkra kommunikationsnätet, och det innehåller den krypteringsutrustning som är speciellt avsedd för VIS. LNI är lokaliserat till respektive medlemsstat.

En backup-LNI som tillval (nedan kallad ”BLNI”) med exakt samma innehåll och funktion som LNI.

Konfigurationerna för LNI och BLNI kommer att fastställas för och överenskommas med varje enskild medlemsstat.

LNI och BLNI får endast användas för ändamål som definieras i gemenskapens lagstiftning för VIS.

Kommunikationsstrukturen som förenar CS VIS och NI VIS ska bestå av följande:

Nätet för säkra transeuropeiska telematiktjänster för myndigheter (sTESTA), som tillhandahåller ett krypterat, virtuellt, privat nät (vis.stesta.eu) avsett för uppgifter om viseringar och för kommunikation mellan medlemsstaterna enligt gemenskapens lagstiftning om VIS samt mellan medlemsstaterna och den myndighet som ansvarar för driftsledningen av CS VIS.

3.   Nättjänster

När en teknik eller ett protokoll nämns i kapitlen 3, 5 och 7 är det underförstått att likvärdiga tekniska lösningar eller protokoll också är godtagbara. Vid upprättandet av nätet ska hänsyn tas till hur väl förberedda medlemsstaterna är.

3.1   Nätutformning

VIS-arkitekturen använder centraliserade tjänster som är åtkomliga från de olika medlemsstaterna. Av stabilitetsskäl är dessa centraliserade tjänster dubblerade och återfinns på två olika platser, nämligen Strasbourg i Frankrike (ordinarie CS VIS, den centrala enheten (CU)) och St Johann im Pongau i Österrike (backup-CS VIS, backup av den centrala enheten (BCU)) i enlighet med kommissionens beslut 2006/752/EG av den 3 november 2006 om lokaliseringen av Informationssystemet för viseringar under utvecklingsfasen (2).

Den ordinarie centrala enheten och backup-enheten ska vara åtkomliga från de olika medlemsstaterna via nätanslutningspunkter – ett LNI och ett BLNI – för anslutning av de nationella systemen till CS VIS.

Förbindelsen mellan ordinarie CS VIS och backup-CS VIS ska vara öppen för framtida arkitekturer och tekniska lösningar och ska möjliggöra kontinuerlig synkronisering mellan CU och BCU.

3.2   Bandbredd

Den bandbredd som krävs för LN och BLNI (tillval) kan variera mellan medlemsstaterna.

Kommunikationsinfrastrukturen ska tillhandahålla en bandbredd som är anpassad till den förväntade belastningen. Nätet ska tillhandahålla och garantera tillräckliga minsta upp- och nedladdningshastigheter för varje förbindelse, och det måste kunna klara nätanslutningspunkternas sammanlagda bandbredd.

3.3   Protokoll

Kommunikationsinfrastrukturen ska stödja de nätprotokoll som används av CS VIS, framför allt HTTP, FTP, NTP, SMTP, SNMP, DNS, tunnelprotokoll, protokoll för SAN-replikering (lagringsnät) och BEA WebLogics egenutvecklade protokoll för Java-till-Java-förbindelser över IP.

3.4   Tekniska specifikationer

3.4.1   IP-adressering

Kommunikationsinfrastrukturen ska ha en uppsättning reserverade IP-adresser som endast får användas inom det nätet. Vissa av dessa IP-adresser kommer att vara reserverade för CS VIS-centralen och får inte användas någon annanstans.

3.4.2   Stöd för IPv6

De flesta lokala nät kommer att använda IPv4, men vissa kommer att använda IPv6. Nätanslutningspunkterna ska därför kunna fungera som förmedlingsnoder för Ipv4/Ipv6. Samordning med medlemsstater som önskar införa IPv6 krävs för att övergången ska bli smidig.

3.4.3   Konstant dataflöde

Så länge CU- eller BCU-förbindelsen är belastad till mindre än 90 % ska den aktuella medlemsstaten kontinuerligt kunna upprätthålla 100 % av sin angivna bandbredd.

3.4.4   Övriga specifikationer

För att stödja CS VIS ska kommunikationsinfrastrukturen som minimum uppfylla följande tekniska specifikationer:

 

Överföringsfördröjningen (även under tider med hög belastning) ska vara högst 150 ms för 95 % av paketen och mindre än 200 ms för 100 % av paketen.

 

Sannolikheten för paketförlust (även under tider med hög belastning) ska vara högst 10-4 för 95 % av paketen och mindre än 10-3 för 100 % av paketen.

 

Specifikationerna gäller var och en av nätanslutningspunkterna.

 

Överföringstiden tur- och retur (round trip delay) mellan CU och BCU ska vara högst 60 ms.

3.5   Systemstabilitet

Kommunikationsinfrastrukturen ska erbjuda hög tillgänglighet, särskilt för följande komponenter:

Stomnätet

Routrar

POP (Points of Presence)

Förbindelser till accessnät (inklusive fysiskt redundant kablage)

Säkerhetsutrustning (krypteringsutrustning, brandväggar etc.)

Alla bastjänster (DNS etc.)

LNI och BLNI (tillval)

Failover-mekanismer ska inrättas för nätet, och dessa ska vid behov samordnas med tillämpningsnivån för att säkerställa maximal tillgänglighet för VIS som helhet.

4.   Övervakning

För att underlätta övervakningen ska kommunikationsinfrastrukturens övervakningsverktyg kunna integreras med övervakningsverktygen för driftsledningen av CS VIS.

5.   Bastjänster

Kommunikationsinfrastrukturen ska tillhandahålla följande tillvalda bastjänster: DNS, e-postöverföring och NTP.

6.   Tillgänglighet

Anslutningspunkterna till kommunikationsinfrastrukturens lokala nätverk ska ha en tillgänglighet på 99,99 % mätt över 28 dagar.

7.   Säkerhetstjänster

7.1   Nätkryptering

Ingen VIS-relaterad information får cirkulera på kommunikationsinfrastrukturen utan kryptering.

För att hålla god säkerhet ska kommunikationsinfrastrukturen medge hantering av de certifikat och nycklar som används vid nätkrypteringen. Det ska vara möjligt att fjärradministrera och fjärrövervaka krypteringsboxarna.

Symmetriska krypteringsalgoritmer (128 bitars 3DES-kryptering eller bättre) och asymmetriska krypteringsalgoritmer (1 024-bitars RSA-kryptering eller bättre) ska användas i enlighet med den senaste utvecklingen.

7.2   Andra säkerhetsåtgärder

Förutom att skydda anslutningspunkterna till VIS (LNI och BLNI) ska kommunikationsinfrastrukturen också skydda de tillvalda bastjänsterna. Om sådana tjänster ställs till förfogande bör skyddsåtgärder vidtas som motsvarar dem i CS VIS. Dessutom bör utrustningen för bastjänsterna och dess skyddsåtgärder stå under kontinuerlig säkerhetsövervakning.

För att bibehålla en hög säkerhetsnivå ska kommunikationsinfrastrukturen medge att alla säkerhetsincidenter anmäls utan dröjsmål. Alla sådana incidenter ska redovisas regelbundet, t.ex. månadsvis och vid speciella behov.

8.   Helpdesk och support

Helpdesk och support ska inrättas och samverka med CS VIS.

9.   Samverkan med andra system

Kommunikationsinfrastrukturen ska se till att dataläckage till andra system eller andra nät inte inträffar.


(1)  EUT L 181, 18.5.2004, S. 25.

(2)  EUT L 305, 4.11.2006, s. 13.


23.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/9


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 17 juli 2008

om ett tillfälligt undantag från ursprungsreglerna i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 1528/2007 för att ta hänsyn till Mauritius särskilda situation vad beträffar konserverad tonfisk och filéer, så kallade ”loins”, av tonfisk

[delgivet med nr K(2008) 3568]

(2008/603/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1528/2007 av den 20 december 2007 om tillämpning av de ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa stater som ingår i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) enligt avtal om att sluta ekonomiska partnerskapsavtal eller som leder till att sådana partnerskapsavtal sluts (1), särskilt artikel 36.4 i bilaga II, och

av följande skäl:

(1)

Den 21 februari 2008 ansökte Mauritius i enlighet med artikel 36 i bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007 om ett undantag från ursprungsreglerna i den bilagan för en period av fem år. Den 10 mars 2008 lämnade Mauritius ytterligare uppgifter till stöd för sin ansökan. Ansökan avser en årlig kvantitet av 5 000 ton konserverad tonfisk och 2 000 ton filéer, så kallade ”loins”, av tonfisk (nedan kallade tonfiskfiléer) enligt HS-nummer 1604. Anledningen till ansökan är att fångsten och utbudet av rå tonfisk med ursprungsstatus har minskat i sydvästra Indiska oceanen.

(2)

Enligt uppgifterna från Mauritius var fångsten av rå tonfisk under senare delen av 2007 och i början av 2008 ovanligt liten, även om man beaktar normala säsongsvariationer. Denna onormala situation gör att Mauritius under en viss period inte kan följa ursprungsreglerna i bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007.

(3)

Ett tillfälligt undantag från ursprungsreglerna i bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007 skulle inte förorsaka en etablerad gemenskapsindustri allvarlig skada, med beaktande av berörda importkvantiteter och förutsatt att vissa villkor beträffande kvantiteter, övervakning och varaktighet uppfylls.

(4)

Följaktligen bör ett tillfälligt undantag enligt artikel 36.1 a i bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007 beviljas.

(5)

Mauritius kommer att omfattas av ett automatiskt undantag från ursprungsreglerna för konserverad tonfisk och tonfiskfiléer enligt HS-nummer 1604 i enlighet med artikel 42.8 i det ursprungsprotokoll som är bifogat interimsavtalet om upprättande av en ram för ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan stater i östra och södra Afrika, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (interimspartnerskapsavtal mellan östra och södra Afrika och EU), när det avtalet träder i kraft eller börjar tillämpas tillfälligt.

(6)

I enlighet med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1528/2007 ska ursprungsreglerna i bilaga II till den förordningen och undantagen från dem ersättas av reglerna i interimspartnerskapsavtalet mellan östra och södra Afrika och EU, som planeras träda i kraft eller börja tillämpas tillfälligt under 2008. Undantaget bör följaktligen inte beviljas för den begärda perioden om fem år, utan bör beviljas för perioden januari-december 2008.

(7)

I enlighet med artikel 42.8 i det ursprungsprotokoll som är bifogat interimspartnerskapsavtalet mellan östra och södra Afrika och EU är det automatiska undantaget från ursprungsreglerna begränsat till en årlig kvot om 8 000 ton konserverad tonfisk och 2 000 ton tonfiskfiléer för de länder som har paraferat interimspartnerskapsavtalet mellan östra och södra Afrika och EU (Komorerna, Mauritius, Madagaskar, Seychellerna och Zimbabwe). Man kan förvänta sig att andra länder i regionen av stater i östra och södra Afrika, särskilt Madagaskar och Seychellerna, kommer att inge ansökningar om ett tillfälligt undantag enligt artikel 36 i bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007. Det skulle vara olämpligt att bevilja undantag enligt artikel 36 i bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007 som överskrider den årliga kvot som hela regionen beviljas inom ramen för interimspartnerskapsavtalet. Undantaget bör således inte beviljas för de begärda kvantiteterna, utan bör beviljas för 3 000 ton konserverad tonfisk och 600 ton tonfiskfiléer.

(8)

Således bör Mauritius beviljas ett undantag för 3 000 ton konserverad tonfisk och 600 ton tonfiskfiléer under en period av ett år.

(9)

Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2) innehåller bestämmelser om förvaltning av tullkvoter. För att säkerställa en effektiv kvotförvaltning i nära samarbete mellan Mauritius myndigheter, tullmyndigheterna i gemenskapen och kommissionen, bör dessa regler gälla i tillämpliga delar för de kvantiteter som importeras inom ramen för det undantag som beviljas genom detta beslut.

(10)

För att tillämpningen av undantaget ska bli mera effektiv bör Mauritius myndigheter regelbundet lämna uppgifter till kommissionen om utfärdade varucertifikat EUR.1.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom undantag från bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007 och i enlighet med artikel 36.1 a i den bilagan, ska konserverad tonfisk och tonfiskfiléer enligt HS-nummer 1604 som framställts av icke-ursprungsmaterial anses ha ursprung i Mauritius i enlighet med villkoren i artiklarna 2, 3 och 4 i detta beslut.

Artikel 2

Undantaget enligt artikel 1 ska gälla de produkter och kvantiteter som anges i bilagan och som från Mauritius deklareras för övergång till fri omsättning i gemenskapen under perioden 1 januari 2008–31 december 2008.

Artikel 3

De kvantiteter som anges i bilagan till detta beslut ska förvaltas i enlighet med artiklarna 308a, 308b och 308c i förordning (EEG) nr 2454/93.

Artikel 4

Mauritius tullmyndigheter ska vidta de åtgärder som krävs för att utföra kvantitativa kontroller av exporten av de produkter som avses i artikel 1.

I detta syfte ska alla varucertifikat EUR.1 som de utfärdar avseende dessa produkter innehålla en hänvisning till detta beslut. Mauritius behöriga myndigheter ska till kommissionen lämna en kvartalsvis rapport om de kvantiteter för vilka varucertifikat EUR.1 har utfärdats enligt detta beslut och om dessa certifikats löpnummer.

Artikel 5

I fält 7 på de varucertifikat EUR.1 som utfärdas enligt detta beslut ska följande uppgift anges:

”Derogation – Decision K(2008) 3568”.

Artikel 6

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2008.

Det ska tillämpas till dess att ursprungsreglerna i bilaga II till förordning (EG) nr 1528/2007 ersätts med de regler som är bifogade ett avtal med Mauritius, antingen när avtalet börjar tillämpas tillfälligt eller när det träder i kraft, beroende på vilket som infaller först, men i alla händelser ska detta beslut inte tillämpas efter den 31 december 2008.

Artikel 7

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 17 juli 2008.

På kommissionens vägnar

László KOVÁCS

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 348, 31.12.2007, s. 1.

(2)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 214/2007 (EUT L 62, 1.3.2007, s. 6).


BILAGA

Löpnummer

KN-nummer

Varuslag

Period

Kvantiteter

09.1668

1604 14 11, 1604 14 18, 1604 20 70

Konserverad tonfisk (1)

1.1.2008–31.12.2008

3 000 ton

09.1669

1604 14 16

Filéer, så kallade ”loins”, av tonfisk

1.1.2008–31.12.2008

600 ton


(1)  Oavsett förpackningsform, om produkten anses konserverad i den mening som avses i HS-nummer 1604.


23.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/12


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 22 juli 2008

om utnämning av medlemmar i expertgruppen för frågor om människohandel

(2008/604/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens beslut 2007/675/EG av den 17 oktober 2007 om inrättande av expertgruppen för frågor om människohandel (1), särskilt artikel 3 i detta,

av följande skäl:

(1)

Expertgruppen bör bestå av 21 medlemmar.

(2)

Expertgruppens medlemmar bör utnämnas bland specialister med kunskap om och erfarenhet av bekämpning av människohandel, även den aspekt som rör arbetskraftsutnyttjande.

(3)

Kommissionen bör på förslag av medlemsstaterna utnämna högst elva medlemmar som kommer från medlemsstaternas förvaltningar.

(4)

Kommissionen bör utnämna högst fem medlemmar som kommer från mellanstatliga, internationella och icke-statliga organisationer verksamma på EU-nivå, högst fyra medlemmar som kommer från arbetsmarknadens parter och arbetsgivarorganisationer verksamma på EU-nivå, och högst två medlemmar, som väljs ut bland personer med erfarenhet från akademisk forskning, bland de personer som har svarat på inbjudan att lämna ansökningar.

(5)

Den 19 januari 2008 offentliggjorde kommissionen en inbjudan att lämna ansökningar i syfte att upprätta en förteckning över personer som kan ingå i expertgruppen (2).

(6)

Kommissionen har genomfört ett urvalsförfarande på grundval av de mottagna ansökningarna. Den har i bedömningen av ansökningarna tagit hänsyn till de kriterier som anges i inbjudan att lämna ansökningar, särskilt i punkt 2 i denna.

(7)

Expertgruppen bör innehålla fyra ytterligare medlemmar som kommer från mellanstatliga, internationella och icke-statliga organisationer verksamma på EU-nivå, för att kompensera bristen på ansökningar från arbetsmarknadens parter och arbetsgivarorganisationer verksamma på EU-nivå, så att en välavvägd ämnesmässig och geografisk fördelning garanteras och så att man når upp till det antal på 21 medlemmar som ursprungligen planerades.

(8)

Europol har utnämnt en gruppmedlem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2007/675/EG ändras enligt följande:

Artikel 3.2 b ska ersättas med följande:

”b)

mellanstatliga, internationella och icke-statliga organisationer som är verksamma på EU-nivå och har väldokumenterad kunskap om och erfarenhet av området människohandel (upp till 9 medlemmar)”.

Artikel 2

Kommissionen utnämner följande medlemmar av expertgruppen för frågor om människohandel:

1.

Medlemmar som utnämns i enlighet med artikel 3.2 a i kommissionens beslut 2007/675/EG:

 

Jan AUSTAD

 

Sandi ČURIN

 

Rita THEODOROU SUPERMAN

 

Luís GOUVEIA

 

Jelena KAMINSKA

 

Glynn RANKIN

 

Bärbel Heide UHL

 

Floris VAN DIJK

 

Kajsa WAHLBERG

2.

Medlemmar som utnämns i enlighet med artikel 3.2 b i kommissionens beslut 2007/675/EG, ändrad genom föreliggande beslut:

 

Antonia BALKANSKA LAVINE

 

Stana BUCHOWSKA

 

Marco BUFO

 

Muireann O BRIAIN

 

Martijn PLUIM

 

Evelyn PROBST

 

Klara SKRIVANKOVA

 

Patsy SÖRENSEN

 

Liliana SORRENTINO

3.

Medlemmar som utnämns i enlighet med artikel 3.2 e i kommissionens beslut 2007/675/EG:

 

Ryszard PIOTROWICZ

 

Georgina VAZ CABRAL

Artikel 3

Kommissionen noterar att Europol har utnämnt Steve HARVEY till medlem av expertgruppen för frågor om människohandel i enlighet med artikel 3.2 d och artikel 3.3 i kommissionens beslut (2007/675/EG).

Artikel 4

Expertgruppens medlemmar utnämns personligen för en treårsperiod, som kan förlängas.

Artikel 5

Efter urvalsförfarandet ska de sökande som bedöms vara lämpliga kandidater för medlemskap i gruppen, men som inte utnämnts till medlemmar av expertgruppen, upptas på en reservlista om de samtycker till detta.

Artikel 6

Namnen på de utnämnda medlemmarna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 7

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har antagits.

Utfärdat i Bryssel den 22 juli 2008.

På kommissionens vägnar

Jacques BARROT

Vice ordförande


(1)  EUT L 277, 20.10.2007, s. 29.

(2)  EUT C 14, 19.1.2008, s. 27.


RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

23.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/14


 

Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343 som finns på: http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 34 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av fordon avseende förebyggande av brandrisk

Tillägg 33: Föreskrifter nr 34

Revision 1

All giltig text införlivas till och med

Tillägg 2 till ändringsserie 02 – datum för ikraftträdande: 11 juni 2007

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

1.

Tillämpningsområde

2.

Ansökan om typgodkännande

3.

Typgodkännande

4.

Definitioner

5.

Specifikationer för tankar för flytande bränsle

6.

Provning av tankar för flytande bränsle

7.

Definitioner

8.

Specifikationer för installation av godkänd tank för flytande bränsle

9.

Provning av fordonet

10.

Ändringar av fordonstypen

11.

Produktionens överensstämmelse med godkänd typ

12.

Påföljder för produktionens bristande överensstämmelse med godkänd typ

13.

Övergångsbestämmelser

14.

Namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovningen samt till administrativa myndigheter

BILAGOR

Bilaga I –

Meddelande om beviljande, utvidgning, avslag eller återkallande av typgodkännande eller om att produktion av en fordonstyp slutligen upphört, med avseende på tankar för flytande bränsle och förebyggande av brandrisk i händelse av kollision framifrån/från sidan/bakifrån i enlighet med föreskrift 34

Bilaga II –

Typgodkännandemärkenas utformning

Bilaga III –

Frontkollisionstest mot barriär

Bilaga IV –

Kollisionstest bakifrån

Bilaga V –

Provning av bränsletankar av plast

Tillägg 1 –

Provning av beständighet mot brand

Tillägg 2 –

Mått och tekniska data för eldfasta tegelstenar

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna föreskrift gäller

1.1

DEL I: Typgodkännande av fordon i kategori M, N och O (1) avseende tankar för flytande bränsle.

1.2

DEL II: På tillverkarens begäran, typgodkännande av fordon i kategori M, N och O med tank för flytande bränsle vilka godkänts enligt del I i dessa föreskrifter avseende förebyggande av brandrisk i händelse av frontal- eller sidokollision eller kollision bakifrån.

1.3

På tillverkarens begäran kan andra fordon än de som avses i punkt 1.2 ovan godkännas enligt denna föreskrift.

2.   ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE

2.1   Ansökan om typgodkännande för en fordonstyp enligt del av denna föreskrift ska tillhandahållas av fordonstillverkaren eller dennes befullmäktigade ombud.

2.2   Den ska åtföljas av följande handlingar i tre exemplar och innehålla de uppgifter som här anges:

2.2.1

En detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på de punkter som specificeras i punkt 4.2 eller 7.2. De specifika siffrorna eller symbolerna för motortypen och fordonstypen ska anges.

2.2.2

Ritning(ar) som visar bränsletankens beskaffenhet och där det anges vilket material den tillverkats av.

2.2.3

Ett diagram över hela bränsletillförselsystemet där placeringen av fordonets samtliga komponenter framgår. och

2.2.4

För ansökningar i enlighet med del II i denna föreskrift ska också bifogas ett diagram över elsystemet som visar dess läge och hur det är anslutet till fordonet.

2.3   Följande ska lämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna:

2.3.1

Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas eller de delar av fordonet som den tekniska tjänsten anser nödvändiga för typgodkännandeprovningarna.

2.3.2

För fordon med tankar av plast: sju extra tankar med tillbehör.

2.3.3

För fordon med tankar av annat material: två extra tankar med tillbehör.

3.   TYPGODKÄNNANDE

3.1   Om det fordon som har tillhandahållits för typgodkännande i enlighet med denna föreskrift uppfyller kraven i del I eller del II nedan ska typgodkännande beviljas för den fordonstypen.

3.2   Ett typgodkännandenummer ska tilldelas varje godkänd typ. Numrets första två siffror utgörs av löpnumret på den senaste tekniska ändringsserie som gjorts av föreskriften vid tiden för beviljandet av typgodkännandet. En avtalsslutande part får dock tilldela samma typgodkännandenummer till flera fordonstyper enligt definitionen i punkt 4.2 eller 7.2 om typerna är varianter av samma grundmodell, och förutsatt att varje typ provas separat och befinns uppfylla kraven i denna föreskrift.

3.3   Meddelanden om typgodkännande eller avslag av typgodkännande för en fordonstyp enligt denna föreskrift ska sändas till de avtalsslutande parter som tillämpar denna föreskrift, i form av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga I till denna föreskrift och i form av ritningar, där de uppgifter som anges i punkt 2.2.2, 2.2.3 och 2.2.4 ovan framgår. Ritningarna, som tillhandahålls av den som ansöker om typgodkännande, ska vara i lämplig skala och inte vara större än A4-format (210 × 297 mm) eller ett vikblad i A4-format.

3.4   På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt denna föreskrift ska det finnas ett internationellt typgodkännandemärke placerat på ett väl synligt och lättåtkomligt ställe, som anges på typgodkännandeintyget. Det internationella typgodkännandemärket ska bestå av följande:

3.4.1

En cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för det land som beviljat typgodkännandet (2).

3.4.2

Föreskriftens nummer följt av ”RI” om fordonet godkänts enligt föreskriftens del I och av ”RII” om fordonet godkänts enligt del I och del II, ett bindestreck och typgodkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 3.4.1.

3.5   Om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt en eller flera av de föreskrifter som bifogas avtalet i det land som beviljat typgodkännande enligt denna föreskrift, behöver den symbol som avses i punkt 3.4.1 inte upprepas. I sådana fall ska tilläggsnumren, typgodkännandenumren och symbolerna för samtliga föreskrifter enligt vilka typgodkännande har getts i det land som gett typgodkännande enligt denna föreskrift placeras i lodräta kolumner till höger om den symbol som avses i punkt 3.4.1.

3.6   Typgodkännandemärket ska vara tydligt läsbart och outplånligt.

3.7   Typgodkännandemärket ska placeras nära eller på tillverkarens typskylt.

3.8   I bilaga II till denna föreskrift finns exempel på hur typgodkännandemärket kan placeras.

DEL I –   TYPGODKÄNNANDE AV FORDON MED AVSEENDE PÅ BRÄNSLETANKAR

4.   DEFINITIONER

I denna del av föreskriften används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

4.1   typgodkännande av fordon: Godkännande av en fordonstyp med avseende på dess tankar för flytande bränsle.

4.2   fordonstyp: En kategori av fordon som inte skiljer sig åt avseende följande:

4.3   passagerarutrymme: Det utrymme som är avsett för förare och passagerare och som avgränsas av tak, golv, sidoväggar, dörrar, yttre glasrutor, torpedvägg och bakre skott.

4.4   tank: Tank eller tankar avsedda att innehålla det flytande bränsle, enligt definitionen i punkt 4.6, som främst används för att driva fram fordonet. Omfattar inte tillbehör (påfyllningsrör (om det är en separat enhet), fyllningshål, tanklock, mätinstrument, förbindelser till motorn eller för att kompensera inre övertryck etc.).

4.5   tankkapacitet: Tankens kapacitet enligt tillverkarens uppgifter.

4.6   flytande bränsle: Bränsle som är flytande vid normal temperatur och normalt tryck.

5.   SPECIFIKATIONER FÖR TANKAR FÖR FLYTANDE BRÄNSLE

5.1   Tankarna måste vara korrisionsbeständiga.

5.2   Tankarna måste, när de är utrustade med alla de tillbehör som normalt är anslutna till dem, uppfylla kraven i de läckagetester som utförs enligt punkt 6.1 vid ett relativt inre tryck som motsvarar det dubbla faktiska övertrycket på 0,3 bar.

Tankar av plast anses uppfylla detta krav om de genomgått de test som anges i punkt 2 i bilaga V.

5.3   Ett eventuellt övertryck eller ett tryck som överstiger arbetstrycket ska utjämnas automatiskt med lämpliga anordningar (öppningar, säkerhetsventiler etc.).

5.4   Ventilationsöppningarna ska genom sin utformning förhindra brandfara. Bränsle som kan läcka ut när tanken/tankarna fylls får inte läcka på avgassystemet utan ska ledas till marken. Det ska ledas till marken.

5.5   Tanken/tankarna får inte monteras i, eller i sig utgöra, en yta (golv, vägg, torpedvägg) i passagerarutrymmet eller något annat utrymme som är sammanbyggt med det.

5.6   En skiljevägg som separerar passagerarutrymmet från tanken/tankarna måste finnas. Skiljeväggen får innehålla öppningar (t.ex. för kablar) under förutsättning att de är placerade så att bränsle inte kan flyta fritt från tanken/tankarna in i passagerarutrymmet eller andra utrymmen som är sammanbyggda med det.

5.7   Tanken måste vara säkert monterad och placerad så att det inte finns någon risk att läckande bränsle från tanken eller dess tillbehör vid normal användning läcker in i passagerarutrymmet utan i stället leds ned till marken.

5.8   Påfyllningshålet för inte sitta i passagerarutrymmet, i bagageutrymmet eller i motorrummet.

5.9   Bränsle får, vid sådan användning av fordonet som kan förutses, inte läcka ut genom tanklocket eller de anordningar som används för att utjämna övertryck. Om fordonet vänds på sidan är droppläckage tillåtet, förutsatt att det inte överskrider 30 g/min. Detta krav måste verifieras under den provning som föreskrivs i punkt 6.2.

5.9.1   Tanklocket måste vara fästat vid påfyllningsröret.

5.9.1.1   Kraven i punkt 5.9.1 anses uppfyllda om åtgärder vidtas för att förhindra alltför stora utsläpp genom avdunstning och bränslespill vilka orsakas av att tanklock saknas.

Detta kan uppnås på något av följande sätt:

5.9.1.1.1

Tanklocket öppnas och stängs automatiskt och kan inte avlägsnas.

5.9.1.1.2

En konstruktion som förhindrar alltför stora utsläpp genom avdunstning och bränslespill om tanklock saknas.

5.9.1.1.3

Någon annan åtgärd som ger samma resultat. Det kan bland annat innebära ett fastbundet tanklock, ett fastkedjat tanklock eller ett tanklock till vilket samma nyckel ska användas som till fordonets tändning. I det senare fallet ska nyckeln endast kunna tas ut ur tanklocket när detta är låst. Att använda ett fastbundet eller fastkedjat tanklock är dock i sig inte tillräckligt för andra fordon än dem i kategorierna M1 och N1.

5.9.2   Tätningen mellanlock och påfyllningshals måste vara säkert fästad. Locket måste fästa säkert mot tätning och påfyllningshals när det är stängt.

5.10   Tanken ska monteras så att den skyddas mot stötar fram- och bakifrån. I närheten av tanken får det inte finnas utskjutande delar, skarpa kanter etc.

5.11   Bränsletanken och tillhörande delar ska utformas och installeras i fordonet på ett sådant sätt att antändning på grund av statisk elektricitet förhindras. Om nödvändigt ska även åtgärder för avledning vidtas. Tillverkaren ska för den tekniska tjänsten visa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla dessa krav.

5.12   Bränsletanken ska vara tillverkad av eldbeständigt metalliskt material. Den får vara tillverkad av plastmaterial förutsatt att kraven i bilaga V är uppfyllda.

6.   PROVNING AV TANKAR FÖR FLYTANDE BRÄNSLE

6.1   Hydrostatiskt prov

Tanken måste genomgå ett hydraultest av det inre trycket som ska utföras på en separat enhet som är komplett med alla tillbehör. Tanken ska fyllas helt med en brandsäker vätska, t.ex. vatten. Alla anslutningar till utsidan kopplas bort, därefter ökas trycket stegvis genom ledningsanslutningen genom vilken bränslematningen sker till ett inre tryck som motsvarar det dubbla arbetstrycket, dock inte i något fall lägre än ett övertryck på 0,3 bar. Trycket ska hållas i en minut. Under den perioden får tanken varken spricka eller läcka. Det godtas dock att den får permanenta deformationer.

6.2   Rullningstest

6.2.1   Tanken med alla tillbehör ska monteras på en testställning på ett sätt som motsvarar det sätt på vilket tanken är monterad i det fordon den är avsedd för. Detta gäller även utjämningssystem för övertryck.

6.2.2   Testställningen ska rotera runt en axel som är parallell med den längsgående fordonsaxeln.

6.2.3   Testet ska utföras med tanken fylld till 90 % av sin kapacitet och även till 30 % av sin kapacitet med en brandsäker vätska som har en densitet och viskositet som ligger närmast det bränsle som normalt används (vatten accepteras).

6.2.4   Tanken ska vridas 90 grader höger från sitt ursprungliga läge. Tanken ska därefter hållas i det läget i minst fem minuter. Tanken ska därefter vridas ytterligare 90 grader i samma riktning. Tanken ska därefter hållas i detta läge, upp och ned, i minst ytterligare fem minuter. Tanken ska därefter vridas tillbaka till sitt ursprungliga läge. Testvätska som inte runnit tillbaka från ventilationssystemet till tanken måste tappas ut och eventuellt fyllas på igen. Tanken ska vridas 90 grader i motsatt riktning och lämnas i det läget i minst fem minuter.

Tanken ska därefter vridas ytterligare 90 grader i samma riktning. Tanken ska därefter hållas i det läget, upp och ned, i minst ytterligare fem minuter. Därefter vrids tanken tillbaka till sitt ursprungliga läge.

Rotationshastigheten för varje efterföljande ökning med 90° ska ske inom 1–3 minuter.

DEL II –   TYPGODKÄNNANDE AV FORDON MED AVSEENDE PÅ FÖREBYGGANDE AV BRANDRISK VID KOLLISION

7.   DEFINITIONER

I denna del av föreskriften används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

7.1   typgodkännande av fordon: Godkännande av en fordonstyp med avseende på förebyggande av brandrisk.

7.2   fordonstyp: En kategori av fordon som inte skiljer sig åt avseende följande:

7.3   tvärplan: Ett vertikalplan vinkelrätt mot fordonets symmetrilängdplan.

7.4   massa i olastat tillstånd: Massa för fordon i körklart skick, utan förare, passagerare eller last men med bränsle, kylvätska, smörjolja, verktyg och ett reservhjul (om dessa levereras som standardutrustning av tillverkaren).

8.   SPECIFIKATIONER FÖR INSTALLATION AV GODKÄND TANK FÖR FLYTANDE BRÄNSLE

8.1   Bränsletanksinstallation

8.1.1   Tankar för flytande bränsle ska typgodkännas i enlighet med del I av denna föreskrift.

8.1.2   Bränsletanksinstallationens komponenter skall, av delar av ramen eller karossen, skyddas mot kontakt med eventuella markhinder. Sådant skydd krävs inte om komponenterna under fordonet är längre från marken än den del av ramen eller karossen som är placerade framför dem.

8.1.3   Rör och andra delar av bränsletanksinstallationen ska vara placerade så att de är så väl skyddade som möjligt. Vridande och böjande rörelser samt vibrationer från fordonets struktur eller manöveranordning får inte utsätta tankens komponenter för friktion, kompression eller annan onormal påfrestning.

8.1.4   Anslutningarna mellan böjliga rör med fasta delar och komponenter i bränsletanksinstallationen ska vara utformade och konstruerade på så vis att de inte läcker under de olika förhållanden som fordonet används under, även om de utsätts för vridande eller böjande rörelser eller vibrationer från fordonets struktur eller manöveranordning.

8.1.5   Om påfyllningshålet är placerat på fordonets sida får tanklocket, när det är stängt, inte sticka ut utanför intilliggande karossytor.

8.2   Elsystem

8.2.1   Elektriska ledningar andra än dem som är placerade i ihåliga utrymmen ska fästas vid fordonets struktur eller vid de väggar eller skiljeväggar de löper vid. De punkter där de är dragna genom väggar eller skiljeväggar ska ha tillräckligt skydd för att förhindra att isoleringen skadas.

8.2.2   Elsystemet ska vara så utformat, konstruerat och monterat att dess komponenter kan motstå den korrosion de utsätts för.

9.   PROVNING AV FORDONET

I den slagprovning framåt mot barriär som beskrivs i bilaga III till denna föreskrift, det sidokollisionstest som beskrivs i bilaga IV till föreskrift nr 95, ändringsserie 01, och i det kollisionstest bakifrån som beskrivs i bilaga IV till denna föreskrift, gäller följande:

9.1

Vid kollision får endast minimalt bränsleläckage förekomma i tankinstallationen.

9.2

Om vätska kontinuerligt läcker ut i bränsleinstallationen efter kollisionen, får läckaget inte överstiga 30 g/minut. Om bränsle från tanken blandas med vätskor från andra system och om det inte går att på ett enkelt sätt identifiera och skilja de olika vätskorna åt, ska all uppsamlad vätska tas med vid beräkningen av det fortsatta läckaget.

9.3

Bränslet får inte orsaka brand.

9.4

Under och efter sådana kollisioner som beskrivs i punkt 9 ovan måste batteriet hållas på plats med hjälp av en fästanordning.

9.5

På tillverkarens begäran kan det frontalkollisionstest som beskrivs i bilaga III till denna föreskrift ersättas med det test som beskrivs i bilaga III till föreskrift nr 94, ändringsserie 01.

10.   MODIFIKATIONER AV FORDONSTYPEN

10.1   Varje ändring av fordonstypen ska rapporteras till den myndighet som godkänt fordonstypen. Myndigheten kan därefter antingen

10.1.1

fastställa att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att fordonet i alla fall uppfyller ställda krav, eller

10.1.2

kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för utförandet av provningarna.

10.2   Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 10.1 ovan ska en variant av fordonet vars massa i olastat tillstånd inte avviker med mer än ± 20 % från det typgodkända fordonet inte betraktas som en modifikation av fordonstypen.

10.3   Meddelande om bekräftelse eller avslag på ansökan om typgodkännande, med angivande av ändringarna, ska rapporteras till de avtalsslutande parter som tillämpar denna föreskrift på det sätt som anges i punkt 3.3 ovan.

11.   PRODUKTIONENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED GODKÄND TYP

Förfarandet för tillverkningens överensstämmelse ska vara förenligt med det som fastställs i avtalet, tillägg 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:

11.1

Alla fordon med typgodkännandemärkning i enlighet med denna föreskrift ska överensstämma med den fordonstyp som godkänts och uppfylla kraven i del I eller del II ovan.

11.2

För att verifiera överensstämmelse i enlighet med punkt 11.1 ovan ska ett tillräckligt antal serieproducerade fordon med den typgodkännandemärkning som krävs enligt denna föreskrift genomgå slumpmässiga kontroller.

11.3

I regel ska överensstämmelsen hos fordon av godkänd typ kontrolleras utifrån den beskrivning som ges i typgodkännandeformuläret och dess bilagor. Om nödvändigt ska fordonet dock genomgå de kontroller som föreskrivs i punkt 6 ovan.

12.   PÅFÖLJDER VID PRODUKTIONENS BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE MED GODKÄND TYP

12.1   Typgodkännande som, enligt denna föreskrift, beviljats med avseende på fordonstyp kan återkallas om kraven som beskrivs i punkt 11.1 ovan inte uppfylls, eller om fordonet inte klarar de kontroller som föreskrivs i punkt 9 ovan.

12.2   Om en avtalsslutande part som tillämpar denna föreskrift återkallar ett typgodkännande som tidigare beviljats, ska avtalsparten genast rapportera detta till övriga avtalsparter som tillämpar denna föreskrift, med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga I eller II till denna föreskrift.

13.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

13.1   Från och med det datum då ändringsserie 02 officiellt träder i kraft ska ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja ECE-typgodkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 02.

13.2   Fr.o.m. 12 månader efter det att ändringsserie 02 trätt i kraft ska de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter utfärda ECE-typgodkännande bara om den fordonstyp som ska godkännas stämmer överens med kraven i dessa föreskrifter, ändrad genom ändringsserie 02.

13.3   Till och med 12 månader efter den dag då ändringsserie 02 av denna föreskrift officiellt träder i kraft får ingen avtalspart som tillämpar denna föreskrift vägra att bevilja nationellt typgodkännande av ett fordon som typgodkänts enligt föregående ändringsserie till denna föreskrift.

13.4   Med start 24 månader från den dag då ändringsserie 02 av denna föreskrift officiellt träder i kraft får avtalspart, som tillämpar denna föreskrift, vägra att bevilja nationell registrering (första idrifttagande) av ett fordon som inte uppfyller kraven i ändringsserie 02 till denna föreskrift.

14.   NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER GÄLLANDE DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM GENOMFÖR TYPGODKÄNNANDEPROVNINGEN SAMT TILL ADMINISTRATIVA MYNDIGHETER

De parter till avtalet som tillämpar denna föreskrift ska underrätta Förenta nationernas sekretariat om namnen och adresserna till de tekniska organ som genomför typgodkännandeprov samt till de myndigheter som utfärdar typgodkännande och till vilka sådana intyg om typgodkännande, intyg om avslag på ansökan om typgodkännande, eller intyg om återkallande av typgodkännande som utfärdats i andra länder ska skickas.


(1)  Enligt definition i bilaga VII till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), (dokument TRANS/WP.29/78/Rev.1/ändring 2, senast ändrad genom ändring 4).

(2)  1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien och Montenegro, 11 för Storbritannien, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vakant), 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38(vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (typgodkännanden beviljas av dess medlemsstater med användning av respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika och 48 för Nya Zeeland. Följande nummer ska tilldelas andra länder i den kronologiska ordning i vilken de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska bestämmelser för hjulförsedda fordon och för den utrustning och de delar som monteras och/eller användas på hjulförsedda fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av de typgodkännanden som beviljats på grundval av dessa bestämmelser, varefter de nummer som sålunda tilldelats ska av Förenta nationernas generalsekreterare meddelas de avtalsslutande parterna i överenskommelsen.


BILAGA I

MEDDELANDE

(Maximiformat: A4 (210 × 297 mm))

Image

Image


BILAGA II

TYPGODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING

FÖRLAGA A

(Se punkt 3.4 i denna föreskrift)

Image

Ovanstående typgodkännandemärke på ett fordon visar att typen ifråga godkändes i Nederländerna (E4) enligt del I av föreskrift nr 34 med typgodkännandenummer 021234. Typgodkännandenumrets första två siffror (02) anger att när typgodkännandet utfärdades enligt kraven i föreskrift nr 34, ändrade genom ändringsserie 02.

FÖRLAGA B

(Se punkt 3.5 i denna föreskrift)

Image

Ovanstående typgodkännandemärke på ett fordon visar att typen ifråga godkändes i Nederländerna (E4) enligt del I och II av föreskrift nr 34 och nr 33 (1). Typgodkännandenumren anger att det datum då respektive typgodkännande beviljades ingick ändringsserie 02 i föreskrift nr 34 och föreskrift nr 33 var i ursprungligt skick.


(1)  Det andra numret ges endast som ett exempel.


BILAGA III

Frontalkollisionstest mot barriär

1.   SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Syftet med detta test är att simulera en frontalkollision mot en fast barriär eller mot ett annat fordon som kör i motsatt riktning.

2.   INSTALLATIONER, FÖRFARANDEN OCH MÄTINSTRUMENT

2.1   Provningsplats

Provningsytan ska vara tillräckligt stor för att ge plats åt den körbana, den barriär och de tekniska installationer som krävs för provningen. Den sista delen av banan, minst 5 m före barriären, ska vara horisontell, plan och jämn.

2.2   Barriär

Barriären ska bestå av ett block armerad betong, som är minst 3 m brett framtill och minst 1,5 m högt. Tjockleken måste vara sådan att massan är minst 70 ton. Framsidan måste vara vertikal, vinkelrät mot framkörningsbanan och täckt med 2 cm tjocka plywoodskivor i gott skick. Barriären ska antingen vara förankrad i marken eller placerad på marken och eventuellt vara försedd med en extra stoppanordning för att begränsa förflyttning av den. En barriär med andra egenskaper, men som ger resultat som är minst lika avgörande, får också användas.

2.3   Fordonets framdrivning

Fordonet ska i sammanstötningsögonblicket inte längre påverkas av någon yttre styrnings- eller framdrivningsanordning. Det ska nå hindret längs en bana som är vinkelrät mot kollisionsbarriären. Den största tillåtna sidoavvikelse som medges mellan den lodräta mittlinjen för fordonets front och kollisionsväggens lodräta mittlinje är ± 30 cm.

2.4   Fordonets tillstånd

2.4.1   Det fordon som provas ska antingen vara utrustat med alla komponenter och all utrustning som ingår i dess massa i olastat tillstånd, eller med de komponenter och den utrustning som påverkar brandrisken.

2.4.2   Om fordonet inte drivs med sin egen motor måste tanken vara fylld till minst 90 % av sin kapacitet antingen med bränsle eller med en brandsäker vätska som har en densitet och viskositet som ligger närmast det bränsle som normalt används. Samtliga andra system (bromsvätskebehållare, kylare osv.) får vara tomma.

2.4.3   Om fordonet drivs av sin egen motor måste bränsletanken vara fylld till minst 90 %. Alla andra vätsketankar får vara helt fyllda.

2.4.4   Om tillverkaren så begär kan den tekniska tjänst som ansvarar för provningen medge att samma fordon som används vid provning enligt andra reglementen (däribland prov som kan påverka uppbyggnaden) även får användas vid de provningar som föreskrivs i denna föreskrift.

2.5   Kollisionshastighet

Om provningen har utförts med en högre islagshastighet och om fordonet har uppfyllt kraven, ska provningen emellertid anses tillfredsställande.

2.6   Mätinstrument

Noggrannheten hos det instrument som används för att registrera hastigheten enligt punkt 2.5 ovan ska ligga inom 1 %.

3.   LIKVÄRDIGA PROVNINGSMETODER

3.1   Likvärdiga provningsmetoder är tillåtna förutsatt att de villkor som föreskrivs i denna föreskrift kan uppfyllas helt, antingen genom ersättningsproven eller genom beräkning av resultaten från dessa.

3.2   Om någon annan metod än den som beskrivs i punkt 2 ovan används ska dess likvärdighet visas.


BILAGA IV

Kollisionstest bakifrån

1.   SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.1.

Syftet med detta test är att simulera omständigheterna vid påkörning bakifrån av ett annat fordon i rörelse.

2.   INSTALLATIONER, FÖRFARANDEN OCH MÄTINSTRUMENT

2.1.   Provningsplats

Provningsområdet ska vara tillräckligt stort för att man ska kunna installera framdrivningssystemet för pendeln, flytta det kolliderade fordonet efter kollisionen samt ställa upp provningsutrustningen. Det område där kollisionen inträffar ska vara horisontellt, plant och jämnt och ha en friktionskoefficient på minst 0,5.

2.2.   Pendel

2.2.1.

Pendeln ska vara fast installerad och av stål.

2.2.2.

Islagsytan ska vara plan, minst 2 500 mm bred och 800 mm hög, och dess kanter ska vara avrundade till en radie av 40–50 mm.

2.2.3.

I sammanstötningsögonblicket ska följande krav vara uppfyllda:

2.2.3.1.

Islagsytan ska vara vertikal och vinkelrätt mot det kolliderade fordonets symmetrilängdplan.

2.2.3.2.

Pendelns riktning ska vara helt horisontell eller parallell mot det kolliderade fordonets symmetrilängdplan.

2.2.3.3.

Den största sidoavvikelse som medges mellan slagkroppsytans lodräta symmetriplan och det träffade fordonets längsgående symmetriplan ska vara 300 mm. Dessutom ska den träffande ytan sträcka sig över det träffade fordonets hela bredd,

2.2.3.4.

Islagsytans undre kant ska vara 175 ± 25 mm ovanför marken.

2.3.   Framdrivning av pendeln

Pendeln ska antingen vara säkert fästad i en vagn (rörlig barriär) eller vara fast.

2.4.   Särskilda bestämmelser när rörlig barriär används

2.4.1.

Om pendeln är fästad i en vagn (rörlig barriär) med hjälp av ett hindrande element måste det senare vara stelt och inte kunna deformeras vid kollisionen. Vagnen ska i sammanstötningsögonblicket kunna röra sig fritt och inte längre drivas framåt.

2.4.2.

Hastigheten vid kollisionen måste vara mellan 35 och 38 km/h.

2.4.3.

Vagnens och pendelns totala vikt (massa) ska vara 1 100 ± 20 kg.

2.5.   Särskilda bestämmelser när pendel används

2.5.1.

Avståndet mellan islagsytans mitt och pendelns rotationsaxel ska vara minst 5 meter.

2.5.2.

Pendeln ska vara fritt upphängd i stela armar som är säkert fästade vid den. Pendeln ska inte kunna deformeras vid kollisionen.

2.5.3.

Pendeln ska ha en stoppanordning som förhindrar att den kolliderar med testfordonet en andra gång.

2.5.4.

I sammanstötningsögonblicket ska pendelns slagcentrum ha en hastighet på mellan 35 och 38 km/h.

2.5.5.

Den reducerade massan ”mr” vid pendelns slagcentrum definieras som en funktion av den totala massan ”m”, avståndet ”a” (1) mellan slagcentrum och rotationsaxeln samt avståndet ”l” mellan tyngdpunkten och rotationsaxeln med hjälp av följande ekvation:

mr = m (1/a)

2.5.6.

Den reducerade massan mr ska vara 1 100 ± 20 kg.

2.6.   Allmänna bestämmelser om pendelns vikt och hastighet

Om testet utförts med en kollisionshastighet som överstiger den som föreskrivs i punkterna 2.4.2 och 2.5.4 eller med en massa som överstiger den som föreskrivs i punkterna 2.4.3 och 2.5.6, och fordonet uppfyller de krav som föreskrivs, ska provningsresultaten anses tillfredsställande.

2.7.   Det provade fordonets skick

2.7.1.

Det fordon som provas ska antingen vara utrustat med alla komponenter och all utrustning som ingår i dess massa i olastat tillstånd, eller med de komponenter och den utrustning som påverkar brandrisken.

2.7.2.

Bränsletanken måste vara fylld till minst 90 % av sin kapacitet antingen med bränsle eller med en brandsäker vätska som har en densitet och viskositet som ligger närmast det bränsle som normalt används. Samtliga andra system (bromsvätskebehållare, kylare osv.) får vara tomma.

2.7.3.

Växel får vara ilagd och bromsarna får användas.

2.7.4.

Om tillverkaren så begär ska följande avvikelse tillåtas:

2.7.4.1.

Den tekniska tjänst som ansvarar för provningen kan medge att samma fordon som används vid provning enligt andra reglementen (däribland prov som kan påverka uppbyggnaden) även får användas vid de provningar som föreskrivs i denna föreskrift. och

2.7.4.2.

Fordonet får förses med ytterligare tyngder motsvarande högst 10 % av dess massa i olastat skick. Tyngderna ska vara säkert fästade vid fordonet på ett sådant sätt att passagerarutrymmet inte påverkas under testet.

2.8.   Mätinstrument

Noggrannheten hos det instrument som används för att registrera hastigheten enligt punkterna 2.4.2 och 2.5.4 ovan ska ligga inom 1 %.

3.   LIKVÄRDIGA PROVNINGSMETODER

3.1.

Likvärdiga provningsmetoder är tillåtna förutsatt att de villkor som föreskrivs i denna föreskrift kan uppfyllas helt, antingen genom ersättningsproven eller genom beräkning av resultaten från dessa.

3.2.

Om någon annan metod än den som beskrivs i punkt 2 ovan används ska dess likvärdighet visas.


(1)  Avståndet ”a” är lika med längden på den synkrona pendel som beaktas.


BILAGA V

PROVNING AV BRÄNSLETANKAR AV PLAST

1.   KOLLISIONSMOTSTÅND

1.1.

Tanken ska fyllas till sin maxkapacitet med en blandning av vatten och glykol eller med en annan vätska med låg fryspunkt som inte påverkar egenskaperna hos materialet i tanken. Tanken ska därefter genomgå ett perforeringstest.

1.2.

Under testet ska tanktemperaturen vara 233 K ± 2 K (– 40 °C ± 2 °C).

1.3.

En testställning med en pendel ska användas för testet. Slagkroppen ska vara av stål och vara pyramidformad med sidorna av en liksidig triangel och en kvadratisk bas. Toppen och spetsarna ska vara avrundade till en radie av 3 mm. Pendelns slagcentrum ska sammanfalla med pyramidens tyngdpunkt. Pyramidens avstånd från pendelns rotationsaxel måste vara 1 meter. Pendelns totala massa ska vara 15 kg. Pendelns energi när den träffar tanken ska vara så nära 30 Nm som det är möjligt, men får inte understiga det värdet.

1.4.

Testerna ska utföras på de ställen på tanken som anses som svagast vid en kollision framifrån eller bakifrån. De ställen som anses som svagast är de som är mest utsatta med tanke på tankens form eller i fråga om hur tanken är installerad i fordonet. De ställen som laboratoriet väljer ska anges i provningsrapporten.

1.5.

Under testet ska tanken hållas i sitt läge av fästanordningar på motsatt sida av stötarna. Inget läckage får förekomma.

1.6.

Tillverkaren kan välja mellan att alla tester utförs på en tank eller att de separata testerna utförs på olika tankar.

2.   PROVNING AV MEKANISK HÅLLFASTHET

Tanken ska under de villkor som anges i punkt 6.1 i denna föreskrift testas i fråga om läckage och formfasthet. Tanken med alla tillbehör ska monteras på en testställning på ett sätt som motsvarar det sätt på vilket tanken är monterad i det fordon den är avsedd för, eller monteras i fordonet eller i en provningsanordning som utgörs av en fordonsdel. På tillverkarens begäran och med den tekniska tjänstens tillstånd får tanken provas utan testanordning. Provningsvätskan ska utgöras av vatten med en temperatur på 326 K (53 °C). Tanken ska fyllas till sin maxkapacitet. Tanken ska ha ett inre tryck som motsvarar det dubbla arbetstrycket, dock inte i något fall lägre än ett övertryck på 30 kPa vid en temperatur på 326 K ± 2 K (53 °C ± 2 °C), under en period på fem timmar. Under den perioden får tanken eller dess tillbehör varken spricka eller läcka. Det godtas dock att den får permanenta deformationer.

3.   BRÄNSLEGENOMTRÄNGLIGHETSTEST

3.1.

Det bränsle som ska användas för genomtränglighetstestet ska antingen vara det referensbränsle som anges i reglemente nr 83, bilaga IX eller ett kommersiellt bränsle av premiumtyp. Om tanken endast är avsedd för montering i dieselfordon ska tanken fyllas med dieselbränsle.

3.2.

Före testet ska tanken fyllas till 50 % av sin maxkapacitet med testbränsle och utan att förslutas lagras vid en omgivande temperatur på 313 K ± 2 K (40o + 2 °C) tills viktförlusten per tidsenhet blir konstant, dock längst fyra veckor (preliminär lagringstid).

3.3.

Tanken ska därefter tömmas och fyllas på nytt till 50 % av sin maxkapacitet med testbränsle, varefter tanken försluts hermetiskt och lagras vid en temperatur på 313 K ± 2 K (40° ± 2 °C). Trycket måste justeras när innehållet i tanken har uppnått provningstemperaturen. Under den följande provningsperioden på åtta veckor ska viktförlusten på grund av diffusion under provningsperioden fastställas. Den maximala tillåtna genomsnittliga bränsleförlusten är 20 gram per provningsdygn.

3.4.

Om diffusionsförlusten överstiger värdet i punkt 3.3, ska testet i punkt 3.3 upprepas, på samma tank, för att fastställa diffusionsförlusten vid 296 K ± 2 K (23 °C ± 2 °C). I övrigt gäller samma testvillkor. Den nya förlusten som uppmäts får inte överstiga 10 gram per dygn.

4.   MOTSTÅNDSKRAFT MOT BRÄNSLEN

Efter testet som beskrivs i punkt 3 ska tanken fortfarande klara kraven i punkt 1 och 2.

5.   BRANDBESTÄNDIGHET

Tanken måste genomgå följande tester:

5.1.

Under två minuters tid måste tanken klara att utsättas för öppen låga. Tanken ska vara monterad som i den fordonstyp den är avsedd för. Inget bränsleläckage från tanken får förekomma.

5.2.

Tre tester ska utföras på olika tankar fyllda med bränsle enligt följande:

5.2.1.

Om tanken är konstruerad för installation på fordon som antingen är försedda med ottomotor eller med dieselmotor måste tre tester utföras med tankarna fyllda med bensin av premiumtyp.

5.2.2.

Om tanken är konstruerad för installation på fordon som är försedda med dieselmotor, måste tre tester utföras med tankarna fyllda med dieselbränsle.

5.2.3.

För varje test gäller att tanken och dess tillbehör ska installeras i en testställning som simulerar de verkliga installationsförhållandena så långt det är möjligt. Den metod som används för att fixera tanken i ställningen måste motsvara de relevanta specifikationerna för fordonet. Fordonsdelar som skyddar tanken och dess tillbehör mot lågor eller som påverkar brandförloppet, samt specificerade komponenter installerade på tanken samt förslutningspluggar, måste tas med i beräkningen. Alla öppningar måste vara stängda under provningen, men ventilationssystemet ska vara i drift. Alldeles innan testet startar ska tanken fyllas till 50 % av sin maxkapacitet med det specificerade bränslet.

5.3.

Flamman som tanken ska utsättas för, ska skapas genom att förbränna kommersiellt bränsle (i det följande kallat ”bränsle”) för ottomotorer i en form. Den mängd bränsle som används ska vara tillräcklig för att hålla lågan, som ska kunna brinna fritt, vid liv under hela testförfarandet.

5.4.

Formen ska ha en storlek som gör att sidorna av tanken exponeras för lågorna. Formen måste därför vara minst 20 cm, men ej mer än 50 cm, större än tanken på alla sidor. Sidoväggarna på formen får inte vara mer än 8 centimeter över bränslenivån när testet startar.

5.5.

Formen fylld med bränsle ska placeras under tanken så att avståndet mellan bränslet i formen och botten på tanken överensstämmer med avståndet mellan vägbanan och tanken i fordonet i obelastat tillstånd (se punkt 7.4). Formen eller provningsställningen eller båda ska vara fritt rörliga.

5.6.

Under fas C i testet ska formen täckas av skärm som placeras 3 cm ±1 cm ovanför bränslet. Skärmen måste vara tillverkad av eldfast material enligt föreskrifterna i bilaga 2. Det får inte finnas något mellanrum mellan tegelstenarna och de måste läggas över formen med bränsle på ett sådant sätt att hålen i stenarna inte täcks. Längden och bredden på ramen ska vara 2–4 centimeter smalare än innermåtten på formen så att det uppstår ett vertikalt mellanrum på 1–2 centimeter mellan ramen och väggen i formen så att ventilationen inte hindras.

5.7.

När testet genomförs utomhus, måste det finnas tillräckligt vindskydd och vindhastigheten vid formen med bränsle får inte överstiga 2,5 km/h. Före testet måste skärmen värmas upp till 308 K ± 5 K (35 °C ± 5 °C). Tegelstenarna får fuktas efter varje test för att säkerställa att testvillkoren är desamma för alla tester.

5.8.

Testet ska omfatta fyra faser (se bilaga 1).

5.8.1.

Fas A: Förvärmning (figur 1)

Bränslet i pannan ska tändas på ett avstånd av minst tre meter från den tank som ska provas. Efter 60 sekunders förvärmning, ska formen placeras under tanken.

5.8.2.

Fas B: Direkt flamexponering (figur 2)

Under 60 sekunder ska tanken exponeras för flamman från bränslet som brinner fritt.

5.8.3.

Fas C: Indirekt flamexponering (figur 3)

Direkt efter det att fas B är avslutad, ska skärmen placeras mellan formen med brinnande bränsle och tanken. Tanken ska exponeras för den reducerade flamman i ytterligare 60 sekunder.

5.8.4.

Fas D: Avslutning av testet (figur 4)

Formen med brinnande bränsle täckt med skärmen ska flyttas tillbaka till sitt ursprungliga läge (fas A). Om tanken brinner efter provningen, måste elden släckas omedelbart.

5.9.

Testresultaten ska anses tillfredsställande om inget bränsle läcker från tanken.

6.   MOTSTÅNDSKRAFT VID HÖG TEMPERATUR

6.1.

Den testställning som används ska motsvara tankinstallationen i fordonet, vilket även gäller hur ventilationen av tanken fungerar.

6.2.

Tanken ska fyllas till 50 % av sin maxkapacitet med vatten med en temperatur på 293 K (20 °C) och därefter utsättas för en omgivande temperatur på 368 K ± 2 K (95 °C ± 2 °C).

6.3.

Testresultaten ska anses tillfredsställande om inget läckage förekommer från tanken eller om den inte blivit allvarligt deformerad.

7.   MARKERINGAR PÅ BRÄNSLETANKEN

Handelsnamnet eller -beteckningen ska finnas på tanken. Namnet får inte gå att utplåna och ska vara tydligt läsbart när tanken är installerad på fordonet.

Tillägg 1

Provning av motståndsförmåga mot eld

Figur 1

Fas A: Förvärmning

Image

Figur 2

Fas B: Direkt flamexponering

Image

Figur 3

Fas C: Indirekt flamexponering

Image

Figur 4

Fas D: Avslutning av testet

Image

Tillägg 2

Mått och tekniska data för eldfasta tegelstenar

Image

MOTSTÅNDSKRAFT MOT ELD (Seger-Kegel)

SK 30

ALUMINIUMOXIDHALT

30–33 procent

ÖPPEN POROSITET (Po)

20–22 volymprocent

DENSITET

1 900–2 000 kg/m3

EFFEKTIVT HÅLAD YTA

44,18 procent


III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

23.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/34


RÅDETS BESLUT 2008/605/GUSP

av den 22 juli 2008

om genomförande av gemensam ståndpunkt 2004/161/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Zimbabwe

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av gemensam ståndpunkt 2004/161/Gusp (1), särskilt artikel 6, jämförd med artikel 23.2 i fördraget om Europeiska unionen, och

av följande skäl:

(1)

Genom gemensam ståndpunkt 2004/161/Gusp antog rådet åtgärder, bland annat för att förhindra inresa till eller transitering genom medlemsstaternas territorier av enskilda personer som är engagerade i verksamhet som allvarligt undergräver demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i Zimbabwe och för att frysa de penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör medlemmar av Zimbabwes regering och varje fysisk eller juridisk person, enhet eller organ som är lierad med dem.

(2)

Med anledning av de våldshandlingar som organiserats och begåtts av myndigheterna i Zimbabwe under valkampanjen inför presidentvalet 2008 och som ledde till att detta val innebar ett förnekande av demokratin, bör vissa personer och enheter läggas till i förteckningen i bilagan till gemensam ståndpunkt 2004/161/Gusp. Utöver deras verksamhet som allvarligt undergrävt demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i Zimbabwe är dessa personer och enheter lierade med regimen på grund av sin befattning eller bör betraktas som lierade med regimen genom att de har deltagit i eller anstiftar de våldshandlingar som organiserats och begåtts av myndigheterna i Zimbabwe.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De personer och enheter som återfinns i bilagan till detta beslut ska läggas till i förteckningen i bilagan till gemensam ståndpunkt 2004/161/Gusp.

Artikel 2

Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

Artikel 3

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 22 juli 2008.

På rådets vägnar

B. KOUCHNER

Ordförande


(1)  EUT L 50, 20.2.2004, s. 66. Den gemensamma ståndpunkten senast ändrad genom beslut 2007/455/Gusp (EUT L 172, 30.6.2007, s. 89).


BILAGA

Personer och enheter som avses i artikel 1

132.

Gono, Gideon

Centralbankschef

133.

Kazembe, Joyce

Vice ordförande i Zimbabwes valkommission

134.

Patel, Bharat

Allmän åklagare

135.

Chiwenga, Jocelyn

Affärskvinna, maka till general Chiwenga, chef för arméns generalstab

136.

Dube, Tshingo

Vd för Zimbabwes försvarsindustrier och Zanu Pf-kandidat under parlamentsvalen

137.

Huni, Munyaradzi

Journalist vid den officiella och regeringsvänliga tidningen The Herald, som uppmanat till terrorkampanjen före och under valen

138.

Kereke, Munyaradzi

Chefsrådgivare till centralbankschefen

139.

Chiremba, Mirirai

Ansvarig för Centralbankens avdelning för ekonomisk upplysning

140.

Zvayi, Caesar

Journalist vid den officiella och regeringsvänliga tidningen The Herald, som uppmanat till terrorkampanjen före och under valen

141.

Chingoka, Peter

Ordförande för Zimbabwes Cricket Federation, som offentligt stött terrorkampanjen före och under valen

142.

Dr Paul Chimedza

Ordförande i världsmedicinföreningens avdelning för Zimbabwe, som vägrat att ge hjälp till offer som tillhör MDC (oppositionen)

143.

Flygvapengeneral Karakadzai

Provinsen Harare Metropolitan, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

144.

Överste C. Sibanda

Provinsen Bulawayo, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

145.

Brigadgeneral Tarumbwa

Manicaland och södra Mutare, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

146.

Överste M. Mzilikazi (MID)

Centrala Buhera, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

147.

Överste Mutsvunguma

Headlands, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

148.

Brigadgeneral Shungu

Centrala Mashonaland, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

149.

Överste Chipwere

Södra Bindura, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

150.

Överste F. Mhonda

Rushinga, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

151.

Flygvapengeneral Muchena

Midlands, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

152.

Flygvapengeneral Abu Basutu

Södra Matebeleland, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

153.

Brigadgeneral Khumalo

Norra Matebeleland, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

154.

Armégeneral E. A. Rugeje

Provinsen Masvingo, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och efter valen

155.

Överste G. Mashava

Centrala Chiredzi, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

156.

Överstelöjtnant Muchono

Västra Mwenezi, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

157.

Överstelöjtnant Mpabanga

Östra Mwenezi, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

158.

Kommendant R. Kwenda

Östra Zaka, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

159.

Brigadgeneral Sigauke

Provinsen västra Mash, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

160.

Överste Gwekwerere

Chinhoyi, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

161.

Överste C. T. Gurira

Mhondoro Mubaira, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

162.

Brigadgeneral D. Nyikayaramba

Östra Mashonaland, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

163.

Brigadgeneral Rungani

Pensionerad brigadgeneral, person som varit direkt inblandad i terrorkampanjen före och under valen

164.

Chinotimba, Joseph

Vice ordförande i föreningen för Zimbabwes krigsveteraner, ledare för Zanu-PF-milisen

165.

Moyo, Gilbert

”Krigsveteran” inblandad i många kriminella handlingar i västra Mashonaland (Chegutu), ledare för Zanu-PF-milisen

166.

Rangwani, Dani

Polisinspektör som varit inblandad i tortyr och internering av MDC-anhängare, person som varit direkt inblandad i våldet i mars 2007

167.

Jangara, Thomsen

Biträdande högste polischef, högste poliskommissarie, baserad i Southerton, ansvarig för distriktet södra Harare, person som varit direkt inblandad i våldet i mars 2007

168.

Tonderai Matibiri, Innocent

Biträdande generaldirektör vid polisen, brorson eller afrikansk ”nära kusin” till Mugabe, placerad på en hög post för att bli nästa generaldirektör vid polisen, person som varit direkt inblandad i våldet i mars 2007

169.

Zidco Holdings

Zanu-PF:s förvaltningsbolag (alias Zidco Holdings (PVT) Ltd)

PO Box 1275, Harare, Zimbabwe

170.

Jongwe Printing and Publishing Company (PVT) Ltd

Zanu-PF:s förlagsverksamhet (alias Jongwe printing and publishing co, alias Jongwe printing and publishing company)

14 Austin Road, Coventry road, Workington, Harare, Zimbabwe. PO box 5988, Harare, Zimbabwe

171.

Cold Comfort Farm Trust Co-operative

Tillhör Didymus Mutasa; Grace Mugabe också delaktig

7 Cowie Road, Tynwald, Harare, Zimbabwe

172.

Zimbabwe Defence Industries

Innehas helt av Zimbabwes regering. Bland direktörerna finns Leo Mugabe och Solomon Mujuru.

10th Floor, Trustee House, 55 Samora Machel Avenue, PO Box 6597, Harare, Zimbabwe


Rättelser

23.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/37


Rättelse till kommissionens beslut 2008/582/EG av den 8 juli 2008 om undantagande från gemenskapsfinansiering av vissa utgifter som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) och inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

( Europeiska unionens officiella tidning L 186 av den 15 juli 2008 )

På sidan 40 ska följande bilaga införas:

”BILAGA

Budgetpost 6701

MS

Åtgärd

Räkenskapsår

Korrigeringsskäl

Typ

%

Valuta

Belopp

Redan gjorda avdrag

Finansiella konsekvenser

DE

Landsbygdsutvecklinggaranti

2003

Ett stort antal administrativa och formella fel

schablon

10,00 %

EUR

– 867 397,00

0,00

– 867 397,00

DE

Landsbygdsutvecklinggaranti

2004

Ett stort antal administrativa och formella fel

schablon

10,00 %

EUR

– 922 307,00

0,00

– 922 307,00

DE

Landsbygdsutvecklinggaranti

2005

Ett stort antal administrativa och formella fel

schablon

5,00 %

EUR

– 182 680,00

0,00

– 182 680,00

DE

Landsbygdsutvecklinggaranti

2005

Ett stort antal administrativa och formella fel

schablon

10,00 %

EUR

– 999 506,00

0,00

– 999 506,00

Totalt DE

–2 971 890,00

0,00

–2 971 890,00

ES

Djurbidrag och jordbruksgrödor

 

Återbetalning till följd av att kommissionens beslut 2004/457/EG delvis ogiltigförklarats genom domstolens dom i mål T-266/04

 

 

 

823 834,00

0,00

823 834,00

ES

Mjölkbidrag

2004

Överskridande av det kvantitativa taket

engångsbelopp

 

EUR

–52 361,34

0,00

–52 361,34

ES

Frukt och grönsaker – nötter

2005

Sena utbetalningar till stödmottagare

engångsbelopp

 

EUR

–14 397 498,21

0,00

–14 397 498,21

ES

Frukt och grönsaker – nötter

2006

Sena utbetalningar till stödmottagare

engångsbelopp

 

EUR

–1 009 945,97

0,00

–1 009 945,97

ES

Frukt och grönsaker – återtag

2004

Överträdelser av miljökraven

engångsbelopp

 

EUR

– 634 839,09

0,00

– 634 839,09

ES

Frukt och grönsaker – återtag

2005

Överträdelser av miljökraven

engångsbelopp

 

EUR

– 410 503,12

0,00

– 410 503,12

ES

Frukt och grönsaker – återtag

2006

Överträdelser av miljökraven

engångsbelopp

 

EUR

– 546 120,92

0,00

– 546 120,92

ES

Köttbidrag – nötkreatur

2003

Brister i kontrollerna på plats

schablon

2,00 %

EUR

– 373 751,67

0,00

– 373 751,67

ES

Köttbidrag – nötkreatur

2004

Brister i kontrollerna på plats

schablon

2,00 %

EUR

– 361 340,41

0,00

– 361 340,41

ES

Köttbidrag – nötkreatur

2005

Brister i kontrollerna på plats

schablon

2,00 %

EUR

– 354 082,79

0,00

– 354 082,79

ES

Köttbidrag – nötkreatur

2006

Brister i kontrollerna på plats

schablon

2,00 %

EUR

– 150,72

0,00

– 150,72

Totalt ES

–17 316 760,25

0,00

–17 316 760,25

FR

Mjölkpulver för kasein

2003

Tillverkningsprocessen följer inte reglerna

schablon

2,00 %

EUR

–1 069 944,66

0,00

–1 069 944,66

FR

Mjölkpulver för kasein

2004

Tillverkningsprocessen följer inte reglerna

schablon

2,00 %

EUR

–1 988 080,56

0,00

–1 988 080,56

FR

Mjölkpulver för kasein

2005

Tillverkningsprocessen följer inte reglerna

schablon

2,00 %

EUR

– 490 222,38

0,00

– 490 222,38

FR

Landsbygdsutveckling – garanti – kompletterande åtgärder (arealrelaterade åtgärder)

2003

Brister i grundläggande kontroller – kontrollrapporterna inte tillräckligt uttömmande när det gäller god jordbrukarsed

schablon

5,00 %

EUR

–3 242 982,00

0,00

–3 242 982,00

FR

Landsbygdsutveckling – garanti – kompletterande åtgärder (arealrelaterade åtgärder)

2004

Brister i grundläggande kontroller – kontrollrapporterna inte tillräckligt uttömmande när det gäller god jordbrukarsed

schablon

5,00 %

EUR

– 432 112,00

0,00

– 432 112,00

FR

Landsbygdsutveckling – garanti – kompletterande åtgärder (arealrelaterade åtgärder)

2005

Brister i grundläggande kontroller – kontrollrapporterna inte tillräckligt uttömmande när det gäller god jordbrukarsed

schablon

5,00 %

EUR

–68 795,00

0,00

–68 795,00

Totalt FR

–7 292 136,60

0,00

–7 292 136,60

GB

Jordbruksgrödor

2004

Olämpligt val av tidpunkt för uppföljningsbesöken, felaktigt fastställande av den stödberättigande arealen

schablon

5,00 %

GBP

–39 302 426,21

0,00

–39 302 426,21

GB

Jordbruksgrödor

2005

Olämpligt val av tidpunkt för uppföljningsbesöken, felaktigt fastställande av den stödberättigande arealen

schablon

5,00 %

GBP

–15 577 901,94

0,00

–15 577 901,94

GB

Köttbidrag – nötkreatur

2003

Inbegripande av samfällighetsmark för beräkningar av foderareal enligt djurbidragssystem

engångsbelopp

 

GBP

–5 924,49

0,00

–5 924,49

GB

Köttbidrag – nötkreatur

2004

Inbegripande av samfällighetsmark för beräkningar av foderareal enligt djurbidragssystem

engångsbelopp

 

GBP

–24 360,32

0,00

–24 360,32

GB

Köttbidrag – får och getter

2003

Inbegripande av samfällighetsmark för beräkningar av foderareal enligt djurbidragssystem

engångsbelopp

 

GBP

–14 109,69

0,00

–14 109,69

GB

Köttbidrag – får och getter

2004

Inbegripande av samfällighetsmark för beräkningar av foderareal enligt djurbidragssystem

engångsbelopp

 

GBP

–13 785,20

0,00

–13 785,20

Totalt GB

–54 938 507,85

0,00

–54 938 507,85

GR

Nötter

2005

LPIS-GIS ej fullt fungerande, otillräckliga kontroller på plats

schablon

2,00 %

EUR

–71 794,60

0,00

–71 794,60

GR

Direktstöd

2005

LPIS-GIS ej fullt fungerande, otillräckliga kontroller på plats

schablon

10,00 %

EUR

–2 833 706,98

0,00

–2 833 706,98

GR

Direktstöd

2005

LPIS-GIS ej fullt fungerande, otillräckliga kontroller på plats

schablon

15,00 %

EUR

–32 073 291,47

0,00

–32 073 291,47

GR

Direktstöd

2005

LPIS-GIS ej fullt fungerande, otillräckliga kontroller på plats

schablon

10,00 %

EUR

–28 846 753,54

0,00

–28 846 753,54

GR

Nötter

2006

LPIS-GIS ej fullt fungerande, otillräckliga kontroller på plats

schablon

2,00 %

EUR

–86 496,35

0,00

–86 496,35

GR

Direktstöd

2006

LPIS-GIS ej fullt fungerande, otillräckliga kontroller på plats

schablon

10,00 %

EUR

–34 745 488,98

0,00

–34 745 488,98

GR

Direktstöd

2006

LPIS-GIS ej fullt fungerande, otillräckliga kontroller på plats

schablon

15,00 %

EUR

–29 056 988,80

0,00

–29 056 988,80

Totalt GR

– 127 714 520,73

0,00

– 127 714 520,73

IT

Jordbruksgrödor

2004

Brister i kontrollförfarandena baserade på bilder från föregående år

schablon

5,00 %

EUR

–27 847 155,97

0,00

–27 847 155,97

IT

Jordbruksgrödor

2004

Brister i tolkningen av ortofotobilder

schablon

2,00 %

EUR

–27 434 620,36

0,00

–27 434 620,36

IT

Jordbruksgrödor

2005

Brister i kontrollförfarandena baserade på bilder från föregående år

schablon

5,00 %

EUR

–21 206 744,69

0,00

–21 206 744,69

IT

Jordbruksgrödor

2005

Brister i tolkningen av ortofotobilder

schablon

2,00 %

EUR

–33 645 298,99

0,00

–33 645 298,99

IT

Arealstöd

2006

Brister i kontrollförfarandena baserade på bilder från föregående år

schablon

5,00 %

EUR

–7 433 776,26

0,00

–7 433 776,26

IT

Arealstöd

2006

Brister i tolkningen av ortofotobilder

schablon

2,00 %

EUR

–27 590 205,43

0,00

–27 590 205,43

IT

Exportbidrag

2001

Otillräckligt genomförande av grundläggande kontroller

schablon

5,00 %

EUR

–67 271,33

0,00

–67 271,33

IT

Exportbidrag

2002

Otillräckligt genomförande av grundläggande kontroller

schablon

5,00 %

EUR

– 361 362,50

0,00

– 361 362,50

IT

Exportbidrag

2003

Otillräckligt genomförande av grundläggande kontroller

schablon

5,00 %

EUR

–79 763,99

0,00

–79 763,99

IT

Frukt och grönsaker – bearbetning av citrusfrukter

2004

Viktiga kontroller endast genomförda till viss del eller inte alls, bevis på bedrägeri inom bearbetningsordningarna för citrusfrukter

schablon

25,00 %

EUR

–14 993 038,39

0,00

–14 993 038,39

IT

Frukt och grönsaker – bearbetning av citrusfrukter

2005

Viktiga kontroller endast genomförda till viss del eller inte alls, bevis på bedrägeri inom bearbetningsordningarna för citrusfrukter

schablon

25,00 %

EUR

– 355 653,75

0,00

– 355 653,75

IT

Frukt och grönsaker – driftsfonder

2005

Ej stödberättigande utgifter i ett verksamhetsprogram

engångsbelopp

 

EUR

–13 200,00

0,00

–13 200,00

IT

Mjölkkvoter

2003

Bristande kontroller av leveranser och direktförsäljning

schablon

2,00 %

EUR

–5 001 671,00

0,00

–5 001 671,00

IT

Mjölkkvoter

2003

Bristande kontroller av leveranser och direktförsäljning

schablon

5,00 %

EUR

–8 675 150,00

0,00

–8 675 150,00

Totalt IT

– 174 704 912,66

0,00

– 174 704 912,66

NL

Mjölkpulver för kasein

2003

Brister i kontrollförfarandena – kontroller inte utförda tillräckligt ofta; provtagningsförfarandet ej objektivt

schablon

5,00 %

EUR

–3 451 612,54

0,00

–3 451 612,54

NL

Mjölkpulver för kasein

2004

Brister i kontrollförfarandena – kontroller inte utförda tillräckligt ofta eller tillräckligt grundligt; provtagningsförfarandet ej objektivt

schablon

5,00 %

EUR

–3 672 868,18

0,00

–3 672 868,18

NL

Mjölkpulver för kasein

2005

Brister i kontrollförfarandena – kontroller inte utförda tillräckligt ofta eller tillräckligt grundligt; provtagningsförfarandet ej objektivt

schablon

5,00 %

EUR

– 192 151,14

0,00

– 192 151,14

Totalt NL

–7 316 631,86

0,00

–7 316 631,86

PL

Arealstöd

2005

Brister i viktiga kontroller – otillräckliga kontroller eller otillräcklig kvalitet på kontrollerna

schablon

5,00 %

PLN

–10 950 597,00

0,00

–10 950 597,00

Totalt PL

–10 950 597,00

0,00

–10 950 597,00

SE

Köttbidrag – får och getter

2003

Utbetalning av stöd till jordbrukare med mindre än tio kvoträttigheter

engångsbelopp

 

SEK

– 251 958,00

0,00

– 251 958,00

SE

Köttbidrag – får och getter

2003

Brister i kontrollerna på plats

schablon

2,00 %

SEK

– 813 863,38

0,00

– 813 863,38

SE

Köttbidrag – får och getter

2004

Utbetalning av stöd till jordbrukare med mindre än tio kvoträttigheter

engångsbelopp

 

SEK

– 491 987,00

0,00

– 491 987,00

SE

Köttbidrag – får och getter

2004

Brister i kontrollerna på plats

schablon

2,00 %

SEK

– 791 216,00

0,00

– 791 216,00

SE

Köttbidrag – får och getter

2005

Utbetalning av stöd till jordbrukare med mindre än tio kvoträttigheter

engångsbelopp

 

SEK

– 661 305,00

0,00

– 661 305,00

SE

Köttbidrag – får och getter

2005

Brister i kontrollerna på plats

schablon

2,00 %

SEK

– 788 339,00

0,00

– 788 339,00

SE

Köttbidrag – får och getter

2006

Brister i kontrollerna på plats

schablon

2,00 %

SEK

– 454,86

0,00

– 454,86

Totalt SE

–3 799 123,24

0,00

–3 799 123,24”


23.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/42


Rättelse till information om datum för ikraftträdande av partnerskapsavtal inom fiskerisektorn mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Kiribati

( Europeiska unionens officiella tidning L 165 av den 26 juni 2008 )

På sidan 10, i andra stycket, ska det

i stället för:

”Avtalet trädde därför i kraft den 29 april 2008 […]”

vara:

”Avtalet trädde därför i kraft den 30 april 2008 […]”.