ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 178

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

51 årgången
5 juli 2008


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EG) nr 637/2008 av den 23 juni 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 och om upprättande av nationella omstruktureringsprogram för bomullssektorn

1

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 638/2008 av den 4 juli 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

7

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 639/2008 av den 24 juni 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1043/2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen

9

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 640/2008 av den 4 juli 2008 om ändring av förordning (EEG) nr 2568/91 om egenskaper hos olivolja och olivolja av pressrester och om lämpliga analysmetoder

11

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 641/2008 av den 4 juli 2008 om ändring av rådets förordning (EG) nr 40/2008 när det gäller förteckningen över fartyg som bedrivit illegalt, orapporterat och oreglerat fiske i Nordatlanten

17

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 642/2008 av den 4 juli 2008 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Folkrepubliken Kina

19

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Kommissionen

 

 

2008/551/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 11 december 2007 om det statliga stöd C 12/07 (ex N 799/06) som Slovakien planerar att genomföra till förmån för Glunz&Jensen s.r.o. [delgivet med nr K(2007) 6045]  ( 1 )

38

 

 

2008/552/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 24 juni 2008 om ändring av beslut 2007/716/EG när det gäller vissa anläggningar inom kött- och mjölksektorerna i Bulgarien [delgivet med nr K(2008) 2931]  ( 1 )

43

 

 

2008/553/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 30 juni 2008 om upphävande av beslut 2008/377/EG om vissa skyddsåtgärder mot klassisk svinpest i Slovakien [delgivet med nr K(2008) 3223]  ( 1 )

45

 

 

III   Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

 

 

2008/554/RIF

 

*

Budget för Europol 2009

46

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 178/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 637/2008

av den 23 juni 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 och om upprättande av nationella omstruktureringsprogram för bomullssektorn

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37.2 tredje stycket,

med beaktande av 1979 års anslutningsakt, särskilt punkt 6 i protokoll 4 om bomull (1), som är fogat till denna, nedan kallat protokoll 4,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och

av följande skäl:

(1)

I kapitel 10 a i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (4), infört genom artikel 1.20 i rådets förordning (EG) nr 864/2004 (5), fastställs bestämmelser för grödspecifikt stöd för bomull.

(2)

Genom Europeiska gemenskapernas domstols dom av den 7 september 2006 i mål C-310/04 (6) upphävdes kapitel 10 a i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 på grund av brott mot proportionalitetsprincipen, särskild med tanke på att ”rådet, som antagit förordning nr 864/2004, inte har visat inför domstolen att det nya stödsystem för bomull som inrättas genom den förordningen har antagits genom ett faktiskt utövande av dess utrymme för skönsmässig bedömning, vilket omfattade beaktande av alla relevanta uppgifter och omständigheter i det aktuella fallet, däribland samtliga lönekostnader som har ett samband med bomullsodlingen och rensningsföretagens lönsamhet, vilka är nödvändiga att ta hänsyn till vid bedömningen av bomullsodlingens lönsamhet”, och att domstolen inte kunnat ”kontrollera huruvida gemenskapslagstiftaren, utan att överskrida gränserna för det stora utrymmet för skönsmässig bedömning som den har på området, har kunnat komma fram till slutsatsen att fastställandet av beloppet för det särskilda stödet för bomull till 35 procent av det totala stödet enligt det tidigare stödsystemet är tillräckligt för att uppnå det mål som anges i skäl 5 i förordning nr 864/2004, nämligen att säkerställa bomullsodlingens lönsamhet och därmed dess fortsatta existens. Detta mål återspeglar det som anges i punkt 2 i protokollet”. Domstolen föreskrev också att följderna av detta upphävande skulle skjutas upp fram till dess att en ny förordning antas, förutsatt att detta sker inom rimlig tid.

(3)

Ett nytt system för särskilt bomullsstöd måste antas i enlighet med domstolens dom i mål C-310/04.

(4)

Alla relevanta faktorer och omständigheter som rör bomullssektorns särskilda situation bör beaktas, inbegripet alla faktorer som krävs för att denna grödas lönsamhet ska kunna bedömas. I detta syfte har ett utvärderings- och samrådsförfarande inletts: två undersökningar har genomförts avseende det framtida stödsystemets socioekonomiska och miljömässiga inverkan på gemenskapens bomullssektor, och särskilda seminarier och ett Internetsamråd med berörda parter har anordnats.

(5)

Det nya systemet bör uppfylla de mål som anges i punkt 2 i protokollet, nämligen att främja bomullsproduktionen i de regioner i gemenskapen där det är av vikt för jordbruksekonomin, att ge de berörda producenterna möjlighet till en skälig inkomst och att stabilisera marknaden genom strukturförbättringar på tillgångs- och marknadsföringsnivå.

(6)

Systemet bör också överensstämma med en politik som avser inkomststöd för jordbrukarna, vilket är den främsta ledande principen för den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken.

(7)

En frikoppling av de direkta producentstöden och införande av det samlade gårdsstödet är två centrala inslag i reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Genom rådets förordning (EG) nr 1782/2003 införs detta för många jordbruksprodukter.

(8)

I syfte att uppnå de mål som ligger till grund för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken samt målen i protokollet, bör bomullsstödet i stor utsträckning frikopplas och integreras i det samlade gårdsstödet. Eftersom dessa mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av behovet av gemensamma åtgärder, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(9)

En fullständig och omedelbar integrering av bomullsstödet i det samlade gårdsstödet skulle troligtvis innebära en avsevärd risk för ett avbrott i produktionen i de producerande områdena i gemenskapen. En del av stödet bör därför även i fortsättningen vara kopplat till själva odlingen av bomull, genom ett grödspecifikt stöd per stödberättigande hektar. Stödbeloppet bör beräknas så att det uppfyller de krav som fastställs i punkt 2 i protokollet och samtidigt anpassar bomullsordningen till den allmänna riktningen för den pågående reformen och förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken. För att detta mål ska kunna uppnås, och mot bakgrund av den undersökning som genomförts, bör det sammanlagda stödet per medlemsstat uppgå till 35 % av den nationella andelen av det stöd som indirekt gick till producenterna. En sådan andel innebär att bomullssektorn kan utvecklas mot långsiktig hållbarhet, samtidigt som en hållbar utveckling av de bomullsproducerande regionerna främjas och jordbrukarna garanteras en skälig inkomst.

(10)

Resterande 65 % av den nationella andelen av det stöd som indirekt gick till producenterna bör gå till det samlade gårdsstödet.

(11)

Av miljöskäl bör det fastställas en basareal per producentmedlemsstat. Dessutom bör de stödberättigande arealerna begränsas till vad medlemsstaterna ger tillstånd till.

(12)

En fast avkastning per hektar bör fastställas för varje producentmedlemsstat. Den kommer – tillsammans med basarealkravet, den generella begränsningen av medlen och systemets i huvudsak frikopplade karaktär – att bestämma programmets produktionsbegränsande karaktär och samtidigt uppfylla målen i protokollet.

(13)

I syfte att tillfredsställa rensningsindustrins behov bör behörigheten för stödet kopplas till en minimikvantitet faktiskt skördad bomull.

(14)

Dessutom bör man uppmuntra bildandet av branschorganisationer, som ska godkännas av medlemsstaterna, för att producenter och rensningsföretag ska kunna höja bomullens kvalitet. Gemenskapen bör indirekt stödja de verksamheter som organisationerna bedriver genom att öka stödet till de jordbrukare som är medlemmar i dem.

(15)

Förordning (EG) nr 1782/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

Utöver det nya systemet för specifikt stöd för bomull vore det lämpligt att anta en uppsättning andra regler i syfte att bidra till en stabilisering av bomullssektorn i dess nya rätts- och marknadssammanhang.

(17)

I den utsträckning som rensningsindustrin förefaller nödvändig i producentområdena, skulle den industrins krav komma att uppfyllas på ett tillfredställande sätt, bland annat genom att fastställa en minimikvantitet för faktiskt skördad bomull och genom att tillåta branschorganisationer att höja bomullens kvalitet. Med hänsyn till den betydande överkapaciteten i rensningsindustrin, är det dessutom lämpligt att vidta ytterligare åtgärder för att stödja deras omstruktureringsprocess för att få till stånd en ökad marknadsinriktning.

(18)

Dessutom förefaller det lämpligt att vidta marknadsinriktade åtgärder till stöd för särskilda kvalitetsprogram och dithörande säljfrämjande verksamhet. Nationella program för omstrukturering i bomullssektorn bör därför upprättas. Samtidigt som relevanta stödåtgärder bör finansieras av gemenskapen, bör det överlåtas åt medlemsstaterna att välja rätt kombination för att möta behoven inom sina respektive områden, med beaktande av lokala förhållanden när så behövs.

(19)

Omstruktureringsprogrammen bör läggas fram för kommissionen för kontroll av att åtgärderna är förenliga med de krav som föreskrivs i denna förordning och dess tillämpningsföreskrifter. Medlemsstaterna bör ha ansvaret för genomförandet av dessa omstruktureringsprogram.

(20)

Åtgärderna bör komplettera redan befintliga åtgärder enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (7).

(21)

Åtgärderna inom ramen för dessa program kan inkludera fullständig och permanent avveckling av en del av rensningsanläggningarna för att säkerställa en livskraftigare rensningsindustri. Stöd kan också ges för investeringar i rensningssindustrin som är inriktade på att förbättra själva företagens ekonomiska resultat. Dessutom kan stöd ges till de maskinentreprenörer som påverkas genom omstruktureringen av bomullssektorn.

(22)

För att förbättra kvaliteten på europeisk bomull bör jordbrukare som deltar i särskilda kvalitetsprogram få särskilt stöd inom ramen för dessa program som täcker en del av de därmed förknippade kostnaderna. Informationsverksamhet och säljfrämjande åtgärder för bomull som omfattas av kvalitetsprogrammen bör också stödjas.

(23)

Tilldelningen av medel för de nationella omstruktureringsprogrammen i medlemsstaterna bör grundas på de särskilda behoven av omstrukturering och anpassning i de viktigaste bomullsproducerande regionerna. Med hänsyn till det tillfälliga målet att omstrukturera och anpassa bomullssektorn kan programmen avslutas på medlemsstaternas begäran, varefter den årliga budgeten för omstruktureringsprogram får läggas till den berörda medlemsstatens nationella tak för frikopplat stöd enligt bilaga VIII till förordning (EG) nr 1782/2003.

(24)

Med beaktande av frånvaron av rensningsindustri i Portugal och tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning i Bulgarien finns det ingen anledning att anslå budgetmedel till nationella omstruktureringsprogram i dessa två medlemsstater.

(25)

För att det nya stödsystemet för bomull och systemet för omstrukturering av bomullssektorn ska kunna tillämpas från början av produktionssäsongen, bör denna förordning tillämpas från och med kalenderåret 2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

GRÖDSPECIFIKT STÖD FÖR BOMULL

Artikel 1

Ändring av förordning (EG) nr 1782/2003

Förordning (EG) nr 1782/2003 ska ändras på följande sätt:

1.

I avdelning IV ska kapitel 10a ersättas med följande:

”KAPITEL 10A

GRÖDSPECIFIKT STÖD FÖR BOMULL

Artikel 110a

Tillämpningsområde

Stöd ska beviljas jordbrukare som producerar bomull med KN-nummer 5201 00 enligt de villkor som anges i detta kapitel.

Artikel 110b

Stödberättigande

1.   Stödet ska beviljas per stödberättigande hektar bomull. För att stödet ska kunna beviljas ska arealen ligga på jordbruksmark som medlemsstaten har godkänt för bomullsproduktion, och som besåtts med godkända sorter som faktiskt skördas under normala odlingsbetingelser.

Det stöd som avses i artikel 110a ska betalas för bomull av sund och god marknadsmässig kvalitet.

2.   Medlemsstaterna ska ge tillstånd för den mark och de sorter som avses i punkt 1 i denna artikel i enlighet med specifierade regler och villkor som ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

Artikel 110c

Basarealer, fast avkastning och referensbelopp

1.   Härmed fastställs följande nationella basarealer:

Bulgarien: 3 342 ha,

Grekland: 250 000 ha,

Spanien: 48 000 ha,

Portugal: 360 ha.

2.   Härmed fastställs följande fasta avkastning under referensperioden:

Bulgarien: 1,2 ton/ha,

Grekland: 3,2 ton/ha,

Spanien: 3,5 ton/ha,

Portugal: 2,2 ton/ha.

3.   Stödbeloppet per stödberättigande hektar ska fastställas genom att den avkastning som fastställs i punkt 2 multipliceras med följande referensbelopp:

Bulgarien: 671,33 EUR,

Grekland: 251,75 EUR,

Spanien: 400,00 EUR,

Portugal: 252,73 EUR.

4.   Om den stödberättigande bomullsarealen i en viss medlemsstat och under ett visst år överskrider den basareal som fastställs i punkt 1, ska det stöd som avses i punkt 3 för den medlemsstaten minskas i proportion till överskridandet.

5.   Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna artikel ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2.

Artikel 110d

Godkända branschorganisationer

1.   I detta kapitel avses med godkänd branschorganisation en juridisk person som består av jordbrukare som producerar bomull, och åtminstone ett rensningsföretag, vars syfte i första hand är att

bidra till bättre samordning av bomullens utsläppande på marknaden, särskilt med hjälp av studier och marknadsundersökningar,

utarbeta standardavtal som är förenliga med gemenskapens regler,

styra produktionen mot produkter som är bättre anpassade till marknadsbehoven och konsumenternas krav, särskilt i fråga om kvalitet och konsumentskydd,

uppdatera metoder och tekniker för att öka produktkvaliteten,

utveckla marknadsföringsstrategier till förmån för bomull med hjälp av system för kvalitetscertifiering.

2.   Den medlemsstat där rensningsföretagen är etablerade ska godkänna branschorganisationer som uppfyller kriterier som ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

Artikel 110e

Utbetalning av stöd

1.   Jordbrukarna ska beviljas stöd per stödberättigande hektar enligt artikel 110c.

2.   Jordbrukare som är medlemmar i en godkänd branschorganisation ska beviljas ett stöd per stödberättigande hektar inom den basareal som anges i artikel 110c.1, ökat med 2 EUR.”

2.

I artikel 156.2 ska led g ersättas med följande:

”g)

Avdelning IV kapitel 10a ska gälla från och med den 1 januari 2009 för bomull som sås från och med den dagen.”

KAPITEL 2

NATIONELLA OMSTRUKTURERINGSPROGRAM FÖR BOMULLSEKTORN

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Detta kapitel innehåller bestämmelser för tilldelningen av gemenskapsmedel till medlemsstaterna och för medlemsstaternas användning av dessa medel via nationella omstruktureringsprogram (nedan kallade omstruktureringsprogram) för att finansiera särskilda omstruktureringsåtgärder som främjar bomullssektorn.

2.   Stöd ska inte beviljas för

a)

forskningsprojekt och åtgärder till stöd för forskningsprojekt, och

b)

åtgärder som kan erhålla gemenskapsstöd enligt förordning (EG) nr 1698/2005.

Artikel 3

Allmänna bestämmelser

1.   Omstruktureringsprogrammen ska vara förenliga med gemenskapsrätten och ligga i linje med gemenskapens verksamhet, politik och prioriteringar.

2.   Medlemsstaterna ska ansvara för omstruktureringsprogrammen och se till att de är enhetliga inom respektive land samt utformas och genomförs på ett objektivt sätt med hänsyn till de berörda producenternas och bearbetningsföretagens ekonomiska situation och nödvändigheten av att undvika omotiverad olika behandling av producenter och/eller bearbetningsföretag.

Medlemsstaterna ska svara för de nödvändiga kontrollerna och sanktioner vid bristande efterlevnad av reglerna för omstruktureringsprogrammen.

Artikel 4

Framläggande och tillämpning av omstruktureringsprogrammen

1.   Varje producentmedlemsstat ska vart fjärde år och första gången senast den 1 januari 2009, för kommissionen lägga fram ett förslag till ett fyraårigt omstruktureringsprogram med åtgärder i enlighet med detta kapitel.

Innan omstruktureringsprogrammet läggs fram för kommissionen ska det ha varit föremål för samråd med behöriga myndigheter och organisationer inom bomullssektorn.

Varje medlemsstat ska lägga fram ett enda förslag till program i vilket hänsyn får tas till särskilda regionala förhållanden.

2.   Omstruktureringsprogrammen ska börja gälla tre månader efter det att de har förelagts kommissionen.

Om det framlagda programmet inte uppfyller kraven i detta kapitel och dess tillämpningsföreskrifter, ska kommissionen underrätta medlemsstaten om detta. Medlemsstaten ska i så fall lägga fram ett reviderat program för kommissionen. Det reviderade programmet ska börja gälla två månader efter det att har lagts fram, under förutsättning att det inte fortfarande finns ouppfyllda krav, i vilket fall detta stycke ska gälla.

3.   Punkt 2 ska även i tillämpliga delar gälla för ändringar som görs i omstruktureringsprogram som har lagts fram av medlemsstaterna.

Artikel 5

Budgetanslag

1.   Den årliga budgeten per medlemsstat för omställningsprogrammet ska från och med budgetåret 2010 vara

för Grekland: 4,0 miljoner EUR,

för Spanien: 6,134 miljoner EUR.

2.   Varje medlemsstat får besluta att upphöra att använda omstruktureringsprogrammet för att permanent överföra den årliga budgeten enligt punkt 1 i denna artikel till sitt nationella tak enligt bilaga VIII till förordning (EG) nr 1782/2003. Detta beslut ska meddelas kommissionen senast den 1 augusti ett bestämt år och ska gälla för de direktstöd som beviljas under det påföljande kalenderåret. Meddelandet ska också redogöra för genomförandet av omstruktureringsprogrammet och för hur målen för det har uppnåtts.

3.   Överföringen enligt punkt 2 i denna artikel, samt motsvarande ändring av punkt 1 i denna artikel, ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2 i förordning (EG) nr 1782/2003, efter det att kommissionen har utvärderat genomförandet av omstruktureringsprogrammet mot bakgrund av dess mål.

Artikel 6

Allmänna bestämmelser för finansieringen av omstruktureringsprogrammen

1.   Gemenskapen ska lämna stöd endast för stödberättigande utgifter som uppkommit efter det att det berörda omstruktureringsprogrammet har lagts fram enligt artikel 4.1.

2.   Medlemsstaterna ska inte bidra till kostnaderna för åtgärder som finansieras av gemenskapen enligt omstruktureringsprogrammen.

Artikel 7

Stödberättigande åtgärder och stödmottagare

1.   Omstruktureringsprogrammen ska endast omfatta en eller flera av följande åtgärder:

a)

Fullständig och permanent avveckling av rensningsanläggningar.

b)

Investeringar i rensningsindustrin.

c)

Jordbrukarnas deltagande i kvalitetsprogram för bomull.

d)

Information och säljfrämjande verksamhet.

e)

Stöd till maskinentreprenörer, inte överskridande gjorda förluster.

2.   Omstruktureringsprogrammens stödmottagare ska vara

a)

stödmottagare enligt kapitel IV i rådets förordning (EG) nr 1051/2001 av den 22 maj 2001 om produktionsstöd för bomull (8) under regleringsåret 2005/06 av stöd till de åtgärder som avses i punkt 1 a, b och d i denna artikel,

b)

stödmottagare enligt kapitel 10A i förordning (EG) nr 1782/2003 av stöd till de åtgärder som avses i punkt 1 c och d i denna artikel,

c)

godkända branschorganisationer enligt kapitel 10A i förordning (EG) nr 1782/2003, för stöd till den åtgärd som avses i punkt 1 d i denna artikel,

d)

maskinentreprenörer, för stöd till den åtgärd som avses i punkt 1 e i denna artikel, som

är privatpersoner eller företag som enligt kontrakt med odlare/eller rensningsanläggningar under regleringsåret 2005/06 har arbetat med sina jordbruksmaskiner för skörd av bomull,

har skördat bomull som levererats till rensningsanläggningar som påverkas av den avveckling som avses i punkt 1 a i denna artikel

samt

har gjort bevisliga förluster till följd av brist på bomull att skörda.

Artikel 8

Finansiella resurser

Åtgärderna enligt detta kapitel ska anses vara interventionsåtgärder i syfte att reglera jordbruksmarknaderna enligt artikel 3.1 b i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (9).

Artikel 9

Tillämpningsföreskrifter

Närmare föreskrifter för tillämpningen av detta kapitel ska antas i enlighet med det förfarandet som avses i artikel 195.2 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (10).

Artikel 10

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 23 juni 2008.

På rådets vägnar

I. JARC

Ordförande


(1)  EGT L 291, 19.11.1979, s. 174. Protokollet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1050/2001 (EGT L 148, 1.6.2001, s. 1).

(2)  Yttrandet avgivet den 14 februari 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3)  Yttrandet avgivet den 8 maj 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(4)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 479/2008 (EUT L 148, 6.6.2008, s. 1).

(5)  EUT L 161, 30.4.2004, s. 48. Rättad i EUT L 206, 9.6.2004, s. 20.

(6)  REG. 2006, s. I–7285.

(7)  EUT L 277, 21.10.2005, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 146/2008 (EUT L 46, 21.2.2008, s. 1).

(8)  EGT L 148, 1.6.2001, s. 3. Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1782/2003.

(9)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 479/2008.

(10)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 510/2008 (EUT L 149, 7.6.2008, s. 61).


5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 178/7


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 638/2008

av den 4 juli 2008

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordning om den gemensamma organisationen av marknaderna) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsakter (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 5 juli 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 juli 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 510/2008 (EUT L 149, 7.6.2008, s. 61).

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

till kommissionens förordning av den 4 juli 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

MA

39,1

MK

32,3

TR

90,8

ZZ

54,1

0707 00 05

MK

11,6

TR

62,0

ZZ

36,8

0709 90 70

TR

84,4

ZZ

84,4

0805 50 10

AR

102,4

US

79,5

ZA

116,6

ZZ

99,5

0808 10 80

AR

85,3

BR

98,5

CL

99,1

CN

93,8

NZ

116,7

US

88,2

UY

135,9

ZA

91,9

ZZ

101,2

0808 20 50

AR

96,9

CL

98,1

CN

96,2

NZ

142,3

ZA

118,0

ZZ

110,3

0809 10 00

TR

196,2

US

284,0

ZZ

240,1

0809 20 95

TR

368,7

US

486,8

ZZ

427,8

0809 30

TR

197,2

ZZ

197,2

0809 40 05

IL

154,1

ZZ

154,1


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 178/9


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 639/2008

av den 24 juni 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1043/2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3448/93 av den 6 december 1993 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (1), särskilt artikel 8.3 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

På senare tid har nivån på exportbidragen sjunkit, vilket förklaras av en kombinerad effekt av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och stigande världsmarknadspriser på jordbruksprodukter; detta har i sin tur lett till att ansökningarna om bidragslicenser minskat och till att gemenskapsbudgetens kostnader för exportbidrag för varor som inte omfattas av bilaga I i fördraget sjunkit. Mot denna bakgrund och på villkor att gemenskapen inte bryter mot något av sina internationella avtal bör systemet för exportbidrag på vissa jordbruksprodukter i form av varor som inte omfattas av bilaga I i fördraget förenklas och den administrativa bördan på marknadsaktörer som exporterar sådana varor därmed minskas.

(2)

Enligt artikel 27.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 (2) får rättigheter i kraft av bidragslicenser överlåtas på vissa villkor. Alla typer av licenser bör handläggas enhetligt, så överlåtelseförfarandet bör stämma med vad som anges för licenser i kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 av den 23 april 2008 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (3).

(3)

Artikel 32.2 i förordning (EG) nr 1043/2005 föreskriver inom vilken tid den utbetalande myndigheten måste avskriva sökt exportbidrag på bidragslicensen. Eventuellt räcker denna tid inte mot bakgrund av den tid det tar att behandla dokumentation om exportbidrag som varierar beroende på bestämmelseland, och den bör därför förlängas.

(4)

Artikel 38 a.2 i förordning (EG) nr 1043/2005 anger hur medlemsstaterna ska anmäla licenserna till kommissionen och reglerar den efterföljande frågan om bidragslicenser. Idag finns det effektivare rapporterings- och kommunikationssystem, och därför bör tidsfristerna anpassas.

(5)

Artikel 33 i förordning (EG) nr 1043/2005 anvisar ett system i omgångar för att utfärda bidragslicenser. Den tillämpliga giltighetsperioden för bidragslicenserna fastställs i artikel 39 i den förordningen. För att underlätta handläggningen av bidragslicenser bör man förlänga giltighetsperioden för licenser som har utfärdats i den första omgången och för licenser som har sökts enligt artikel 38 a.

(6)

För att man ska kunna dra nytta av att den del av säkerheten som måste förverkas minskar, föreskriver artikel 45.2 i förordning (EG) nr 1043/2005 att oanvända licenser eller dellicenser ska returneras till den utfärdande myndigheten senast den 30 juni under den budgetperiod för vilken licenserna har utfärdats. Effektivare rapporteringssystem innebär att denna sista inlämningsdag kan flyttas fram.

(7)

Artikel 47 i förordning (EG) nr 1043/2005 anger på vilka särskilda villkor små exportföretag får beviljas exportbidrag. För enklare handläggning bör små aktörer kunna använda bidragslicenser utan att förlora sin ställning som små aktörer, dessutom bör utbetalningströskeln höjas.

(8)

För att få det som föreskrivs i denna förordning omsatt i tid bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(9)

Förordning (EG) nr 1043/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för övergripande frågor rörande handeln med bearbetade jordbruksprodukter som inte omfattas av bilaga I.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1043/2005 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 27 ska ersättas med följande:

”Artikel 27

1.   Skyldigheter som följer av licenser ska inte kunna överlåtas. Rättigheter som följer av licenser får överlåtas av licensinnehavaren under licensernas giltighetstid, förutsatt att rättigheterna som följer av varje licens eller dellicens överlåts till en enda licensmottagare. Denna överlåtelse ska gälla belopp som ännu inte använts på licensen eller dellicenserna.

2.   Licensmottagaren får inte överlåta licensrättigheterna men kan återbörda dem till den ursprunglige licensinnehavaren. Återbördandet ska gälla den kvantitet som ännu inte avskrivits från licensen eller dellicensen.

I så fall ska den utfärdande myndigheten anteckna någon av de uppgifter som anges i bilaga VIII i licensens fält 6.”

2.

I artikel 32.2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Den utbetalande myndigheten ska avskriva detta belopp på bidragslicensen inom sex månader efter det att ansökan mottagits.”

3.

I artikel 38 a ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.   De ansökningar som lämnas in under en vecka ska anmälas av medlemsstaterna till kommissionen nästföljande måndag. Motsvarande licenser får utfärdas från och med den onsdag som följer efter anmälan, såvida inte kommissionen ger andra anvisningar.”

4.

I artikel 39 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.   Om inget annat följer av punkterna 2 och 3, ska bidragslicenserna gälla till den sista dagen i den femte månaden efter ansökningsmånaden, eller till den sista dagen i budgetperioden, om denna dag infaller först.

De bidragslicenser som sökts senast den 7 november enligt artikel 33 a eller artikel 38 a ska gälla till den sista dagen i den tionde månaden efter ansökningsmånaden.

De bidragslicenser som avses i artikel 40 ska gälla till den sista dagen i den femte månaden efter ansökningsmånaden.

Om bidragssatserna är förutfastställda enligt artikel 29, ska de satserna gälla till den sista giltighetsdagen för licensen.”

5.

I artikel 45 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.   Bestämmelserna i punkt 1 ska endast tillämpas på licenser och dellicenser som återlämnas till den utfärdande myndigheten under den budgetperiod för vilken licenserna har utfärdats och under förutsättning att de har återlämnats senast den 31 augusti under den perioden.”

6.

I artikel 47.2 ska första stycket ersättas med följande:

”2.   Artikel 46 ska tillämpas på export för vilken de ansökningar som inlämnas av aktören i enlighet med villkoren i artikel 32.1 under budgetåret, inbegripet inlämnandet av en ansökan avseende den berörda exporten, inte leder till utbetalning av mer än 100 000 euro.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Günter VERHEUGEN

Vice ordförande


(1)  EGT L 318, 20.12.1993, s. 18. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2580/2000 (EGT L 298, 25.11.2000, s. 5).

(2)  EUT L 172, 5.7.2005, s. 24. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 246/2008 (EUT L 75, 18.3.2008, s. 64).

(3)  EUT L 114, 26.4.2008, s. 3.


5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 178/11


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 640/2008

av den 4 juli 2008

om ändring av förordning (EEG) nr 2568/91 om egenskaper hos olivolja och olivolja av pressrester och om lämpliga analysmetoder

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1), särskilt artiklarna 113.1 a och 121 h jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2568/91 av den 11 juli 1991 om egenskaper hos olivolja och olivolja av pressrester och om lämpliga analysmetoder (2), fastställs de kemiska och organoleptiska egenskaperna hos olivolja och olivolja av pressrester samt bedömningsmetoder för dessa egenskaper.

(2)

I enlighet med artikel 2.1 tionde strecksatsen i förordning (EEG) nr 2568/91 ska de organoleptiska egenskaperna hos jungfruolja bedömas med den metod som anges i bilaga XII till den förordningen.

(3)

Internationella olivoljerådet antog i november 2007 en reviderad metod för bedömning av organoleptiska egenskaper hos jungfruolja. Revideringen omfattar en uppdatering av beskrivningarna av jungfruoljas positiva och negativa egenskaper och av beskrivningen av metoden. Den innebär dessutom en ändring av den övre gränsen för iakttagelse av defekter hos jungfruolja.

(4)

Internationella olivoljerådets reviderade metod för bedömning av organoleptiska egenskaper hos jungfruolja fastställer dessutom villkoren för fakultativ användning av vissa termer och uttryck som rör de organoleptiska egenskaperna hos jungfruolja i samband med märkning. Det bör fastställas att panelens ordförande kan intyga att oljorna är i överensstämmelse med de definitioner som gäller för användningen av dessa termer och uttryck.

(5)

Förordning (EEG) nr 2568/91 bör ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 2568/91 ska ändras på följande sätt:

1.

I tabellen i bilaga I ska i elfte kolonnen (”Organoleptisk bedömning Medianvärde för defekt (Md)”) siffran ”2,5” ersättas av siffran ”3,5” i andra och tredje raden samt i fotnot 2.

2.

Bilaga XII ska ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 oktober 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 juli 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 510/2008 (EUT L 149, 7.6.2008, s. 61).

(2)  EGT L 248, 5.9.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 702/2007 (EUT L 161, 22.6.2007, s. 11).


BILAGA

BILAGA XII

INTERNATIONELLA OLIVOLJERÅDETS METOD FÖR ORGANOLEPTISK BEDÖMNING AV JUNGFRUOLJA

1.   SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod grundar sig på Internationella olivoljerådets beslut nr DEC-21/95-V/2007 av den 16 november 2007 rörande den reviderade metoden för bedömning av organoleptiska egenskaper hos jungfruolja. Avsikten med metoden är att fastställa ett förfarande för att bedöma organoleptiska egenskaper hos jungfruolja i enlighet med punkt 1 i bilaga XVI till förordning (EG) nr 1234/2007 och en metod för att klassificera jungfruolja på grundval av dess egenskaper. Metoden innehåller dessutom anvisningar för en fakultativ märkning.

Den angivna metoden är bara tillämplig för jungfruoljor, deras klassificering eller märkning med avseende på hur intensiva de uppfattade defekterna är, fruktighet och övriga positiva egenskaper, vilket fastställs av en utvald grupp utbildade provsmakare, som utgör en panel.

2.   ALLMÄNT

För allmän grundläggande terminologi, lokal och glas för provsmakning av olivolja och alla andra frågor som rör den aktuella metoden rekommenderas användning av Internationella olivoljerådets föreskrifter, i synnerhet beslut nr DEC-21/95-V/2007 av den 16 november 2007 rörande den reviderade metoden för bedömning av organoleptiska egenskaper hos jungfruolja.

3.   SÄRSKILD TERMINOLOGI

3.1   Positiva egenskaper

Fruktig: Total doftupplevelse som karakteriserar oljan, beroende på olivsort, från frisk, färsk frukt, grön eller mogen, som upplevs direkt eller retronasalt.

Egenskapen fruktig klassificeras närmare som grön när doftupplevelsen påminner om den hos gröna frukter som är karaktäristisk för olja som kommer från gröna frukter.

Egenskapen fruktig klassificeras närmare som mogen när doftupplevelsen påminner om den hos mogna frukter som är karaktäristisk för olja som kommer från gröna och mogna frukter.

Bitter: Karakteristisk grundläggande smak hos en olja som framställts av gröna oliver eller oliver som börjar mogna, som uppfattas med vallgravspapillerna som ligger i V-form på tungan.

Stark: Stickande intryck, karakteristisk för olja som framställts i början av säsongen, i huvudsak av oliver som fortfarande är gröna. Kan förnimmas i hela munhålan, i synnerhet i halsen.

3.2   Negativa egenskaper

Unken/Gyttjig fällning: Karakteristisk doft och smak hos olja från oliver som lagts på hög eller lagrats under sådana förhållanden att de är i långt framskriden anaerob jäsning, eller hos olja som varit i kontakt med ”gyttjig” fällning i fat eller tankar.

Möglig-fuktig: Karakteristisk doft och smak hos olja som framställts av oliver där svamp och jäst har utvecklats, beroende på att de lagrats under fuktiga förhållanden i flera dagar.

Vin-vinäger/sur-syrlig: Karaktäristisk doft och smak hos vissa oljor som påminner om vin eller vinäger. Detta beror i första hand på anaerob jäsning av oliverna eller rester av olivmassa i mattor som inte har rengjorts ordentligt, som leder till att det bildas ättiksyra, etylacetat och etanol.

Metallisk: Doft och smak som påminner om metall. Karaktäristisk för oljor som har varit i längre kontakt med metalliska ytor under krossning, blandning, pressning eller förvaring.

Härsken: Doft och smak hos oljor som har genomgått en intensiv oxideringsprocess.

Värmd eller bränd: Karakteristisk doft och smak hos oljor, som orsakas av för hög eller för långvarig uppvärmning under framställningen, i synnerhet när massan ältas termiskt och om detta sker under olämpliga förhållanden.

Hö-trä: Karakteristisk doft och smak hos vissa oljor som framställts av torkade oliver.

Rå: Tjock och mosig smakupplevelse hos vissa gamla oljor.

Fet: Doft och smak som påminner om diesel, fett eller mineralolja.

Växtvatten: Doft och smak som uppstått på grund av längre kontakt med växtvatten och som genomgått jäsning.

Saltlake: Doft och smak av olja som framställts av oliver som konserverats i saltlösning.

Esparto: Karakteristisk doft och smak hos olja som framställts av oliver som pressats i nya espartomattor. Doften och smaken kan variera beroende på om mattorna är tillverkade av färskt eller torkat espartogräs.

Jordig: Karakteristisk doft och smak hos oljor som framställts av oliver som har samlats in utan att jord eller gyttja tvättats bort.

Maskig: Karakteristisk doft och smak hos oljor från oliver som har varit utsatta för kraftiga angrepp av larver från olivflugan (Bactrocera Oleae).

Gurka: Karakteristisk doft och smak som uppstår när en olja är hermetiskt förpackad alltför länge, särskilt i plåtbehållare, och som anses bero på att 2,6 nonadienal bildas.

Fuktigt trä: Karakteristisk doft och smak hos oljor som framställs av oliver som utsatts för frost på trädet.

3.3   Fakultativ terminologi att använda vid märkning

Panelens ordförande får på begäran intyga att de oljor som bedömts uppfyller de definitioner och intervall som motsvarar följande uttryck och adjektiv med avseende på intensitet och förnimmelse av egenskaper:

a)

För varje positiv egenskap som nämns i punkt 3.1 (fruktig, eventuellt närmare klassificerad som grön eller mogen, stark och bitter):

i)

får uttrycket ’intensiv’ användas då den berörda egenskapens median är högre än 6,

ii)

får uttrycket ’medel’ användas då den berörda egenskapens median är mellan 3 och 6,

iii)

får uttrycket ’lätt’ användas då den berörda egenskapens median är lägre än 3,

iv)

de berörda egenskaperna får användas utan hänvisning till de adjektiv som nämns i i, ii och iii om den berörda egenskapens median är högre eller lika med 3.

b)

Uttrycket ’balanserad’ får användas för en olja som inte är obalanserad. En olja anses obalanserad då lukt-, smak- och känselupplevelsen av oljan är sådan att medianen för egenskapen bitter och/eller stark är mer än två punkter högre än medianen för egenskapen fruktig.

c)

Uttrycket ’mild olja’ får användas för en olja vars median för egenskaperna bitter och stark är lika med eller lägre än 2.

4.   PANEL

Panelen ska bestå av en ordförande och 8–12 provsmakare.

Panelens ordförande ska vara en välutbildad expert på olika typer av olivolja. Han ansvarar för panelen, dess organisation och funktion, för förberedande, kodning och presentation av proverna för provsmakarna samt för insamling av data och statistisk bearbetning.

Panelens ordförande ska välja ut provsmakarna och ansvara för deras utbildning samt för kontroll av deras arbete för att säkerställa att de motsvarar de krav som ställs.

De provsmakare som ska utföra de organoleptiska kontrollerna av olivolja ska väljas ut och utbildas på grundval av sin förmåga att skilja mellan liknande prov, i enlighet med vägledningen från Internationella olivoljerådet beträffande urval, utbildning och kontroll av kvalificerade provsmakare av jungfruolja.

Panelerna ska åta sig att delta i organoleptiska bedömningar som föreskrivs på nationell nivå, gemenskapsnivå eller internationell nivå för återkommande kontroll och samordning av bedömningskriterier. Paneler som godkänts i enlighet med artikel 4.1 i denna förordning ska årligen underrätta medlemsstaten om sin sammansättning och om hur många bedömningar de gjort i egenskap av godkänd panel.

5.   FÖRFARANDE FÖR ORGANOLEPTISK BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING

5.1   Provsmakarnas användande av profilformuläret

Det profilformulär som provsmakarna ska använda återfinns i tillägg A till denna metodredogörelse.

Varje provsmakare som ingår i panelen ska först lukta på och därefter provsmaka den aktuella oljan. Provsmakaren ska på skalan om 10 cm i profilformuläret ange hur intensivt han eller hon upplever de olika negativa och positiva egenskaperna (1). Om provsmakaren förnimmer att egenskapen fruktig är grön eller mogen till karaktären ska denne kryssa för motsvarande fält på profilformuläret.

Om provsmakaren upplever negativa egenskaper som inte återfinns i profilformuläret, ska dessa anges under rubriken ”Övriga”, med användande av den eller de termer som så exakt som möjligt beskriver dem.

5.2   Panelordförandens användande av data

Panelens ordförande ska samla in provsmakarnas ifyllda formulär och kontrollera de intensiteter som angivits för de olika egenskaperna. Om en avvikelse föreligger, ska ordföranden anmoda provsmakaren att se över sitt profilformulär, och vid behov göra om testet.

Panelens ordförande får registrera varje provsmakares uppgifter med hjälp av en programvara som är förenlig med den statistiska metod för beräkning av medianvärdet som anges i tillägg B. Uppgifterna för ett prov ska registreras med hjälp av en matris som består av 9 kolumner som motsvarar de 9 sensoriella egenskaperna och av n rader som motsvarar panelens n provsmakare.

Om minst 50 % av panelen anger en negativ egenskap under rubriken ’Övriga’ ska medianvärdet för denna egenskap beräknas och oljan klassificeras i enlighet därmed.

Panelens ordförande får endast intyga att den bedömda oljan uppfyller de villkor som nämns i punkt 3.3 a vad gäller uttrycken grön och mogen då minst 50 % av panelen anger att de har förnummit att egenskapen fruktig är grön eller mogen till karaktären.

När det gäller de analyser som görs i samband med kontroll av att normerna är uppfyllda analyseras ett prov. Vid analys av kontrollprov ska panelens ordförande se till att analysen sker med dubbelprov. När det gäller utslagsgivande analyser vid motstridiga resultat ska tre prov analyseras. I sådana fall ska egenskapernas medianvärde beräknas med utgångspunkt i genomsnittet av medianvärdena. Alla replikat av dessa analyser ska utföras vid separata tillfällen.

5.3   Klassificering av oljor

Oljan ska klassificeras enligt följande kategorier, med defekternas och fruktighetens medianvärde som utgångspunkt. Defekternas medianvärde definieras som medianvärdet för den defekt som upplevs mest intensivt. Defekternas medianvärde och fruktighetens medianvärde uttrycks med en decimal, och värdet av den robusta variationskoefficient som definierar dem får inte vara större än 20 %.

Klassificeringen av oljan sker genom att jämföra defekternas medianvärde och fruktighetens medianvärde med de referensintervall som anges nedan. Då gränsvärdena för dessa intervall har fastställt med beaktande av metodens felmarginal anses de vara absoluta. Genom programvaran kan klassificeringen visas grafiskt eller i en tabell med statistiska uppgifter.

a)   Extra jungfruolja: Defekternas medianvärde är lika med 0, och medianvärdet för fruktighet är större än 0.

b)   Jungfruolja: Defekternas medianvärde är större än 0 och mindre än eller lika med 3,5 och medianvärdet för fruktighet är större än 0.

c)   Bomolja: Defekternas medianvärde är större än 3,5; alternativt är defekternas medianvärde som störst 3,5, och medianvärdet för fruktighet är lika med 0.

5.4   Särskilda fall

Om medianvärdet överstiger 5,0 för en annan positiv egenskap än fruktighet ska panelens ordförande ange detta på analysintyget för oljan.

Tillägg A

Profilformulär för jungfruolja

Image

Tillägg B

METOD FÖR BERÄKNING AV MEDIANVÄRDE OCH KONFIDENSINTERVALL

Medianvärde

Formula

Medianvärdet är det reella tal, Xm, som kännetecknas av att sannolikheten (P) för att värdena inom fördelningen av (X) är mindre än (Xm), är mindre än eller lika med 0,5, samtidigt som sannolikheten (P) att värdena inom fördelningen av (X) är mindre än eller lika med Xm är större än eller lika med 0,5. Enligt en annan definition utgör medianvärdet den 50:e percentilen av en uppsättning tal som ordnats i stigande ordning. Medianvärdet är med andra ord mittvärdet i en ordnad serie om antalet tal är ojämnt, eller medelvärdet av de två mittvärdena i en ordnad serie om antalet tal är jämnt.

Robust standardavvikelse

För att få en tillförlitlig uppskattning av spridningen kring medianvärdet används Stuarts och Kendalls metod för uppskattning av robust standardavvikelse. Med följande formel anges den asymptotiska standardavvikelsen, dvs. den robusta uppskattningen av spridningen hos uppgifterna i fråga, varvid N är antalet observationer och IQR är kvartilavståndet, som omfattar exakt 50 % av elementen i en given sannolikhetsfördelning.

Formula

Kvartilavståndet erhålls genom beräkning av skillnaden mellan den 75:e och den 25:e percentilen.

IQR = 75:e percentilen – 25:e percentilen

Percentilen är det värde Xpc för vilket sannolikheten (P) att fördelningens värden är mindre än Xpc är mindre än eller lika med ett visst decimalvärde, samtidigt som sannolikheten (P) att fördelningens värden är större än eller lika med Xpc är större än eller lika med detta decimalvärde. Decimalvärdet anger vilken del av fördelningen det rör sig om. När det gäller medianen är detta värde lika med 50/100.

Formula

Percentilen är i praktiken det värde i fördelningen som motsvarar ett givet område som avgränsas av fördelningskurvan eller frekvenskurvan. Den 25:e percentilen utgör exempelvis det värde i fördelningen som motsvarar ett område lika med 0,25 eller 25/100.

Robust variationskoefficient %

CVr % är ett rent tal, dvs. det anger inte enheter utan utgör ett mått på den analyserade talseriens spridning. Denna koefficient är därför mycket användbar som ett mått på panelmedlemmarnas tillförlitlighet.

Formula

Konfidensintervall på 95 % kring medianvärdet

Konfidensintervall (KI) på 95 % (risken för fel av första slaget uppgår till 0,05 eller 5 %) utgör det intervall inom vilket medianvärdet skulle ligga, om det vore möjligt att upprepa försöket ett oändligt antal gånger. I praktiken anger konfidensintervallet hur stor försökets variabilitet är under rådande förhållanden, om man antar att försöket kan upprepas ett flertal gånger. I likhet med CVr % ger konfidensintervallet ett mått på hur tillförlitligt försöket är.

KI (övre) = Me + (c.S*)

KI (nedre) = Me – (c.S*)

Där c är lika med 1,96 för konfidensintervall på 0,95.


(1)  Provsmakaren får avstå från att provsmaka en olja om denne direkt med luktorganet noterar extremt negativa egenskaper och ska då anteckna detta exceptionella förhållande i profilformuläret.


5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 178/17


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 641/2008

av den 4 juli 2008

om ändring av rådets förordning (EG) nr 40/2008 när det gäller förteckningen över fartyg som bedrivit illegalt, orapporterat och oreglerat fiske i Nordatlanten

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 40/2008 av den 16 januari 2008 om fastställande för år 2008 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (1), särskilt punkt 4 i bilaga XIII, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska gemenskapen är sedan 1981 part i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten (2).

(2)

I mars 2008 rekommenderade Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) att man skulle ändra förteckningen över fartyg som har konstaterats bedriva illegalt, orapporterat och oreglerat fiske. Rekommendationen bör införlivas i gemenskapens regelverk.

(3)

Förordning (EG) nr 40/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillägget till bilaga XIII till förordning (EG) nr 40/2008 ska ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 juli 2008.

På kommissionens vägnar

Joe BORG

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 19, 23.1.2008, s. 1. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 541/2008 (EUT L 157, 17.6.2008, s. 23).

(2)  EGT L 227, 12.8.1981, s. 21.


BILAGA

Tillägget till bilaga XIII till förordning (EG) nr 40/2008 ska ersättas med följande:

”Tillägg till Bilaga XIII

Förteckning över fartyg med följande IMO-nummer som NEAFC och NAFO har bekräftat har använts för illegalt, orapporterat och oreglerat fiske

Fartygets IMO (1) -nummer

Fartygets namn (2)

Flaggstat (2)

7436533

ALFA

Georgien

7612321

AVIOR

Georgien

8522030

CARMEN

Tidigare Georgien

7700104

CEFEY

Ryssland

8028424

CLIFF

Kambodja

8422852

DOLPHIN

Ryssland

7321374

ENXEMBRE

Panama

8522119

EVA

Tidigare Georgien

6719419

GORILERO

Sierra Leone

7332218

IANNIS I

Panama

8422838

ISABELLA

Tidigare Georgien

8522042

JUANITA

Tidigare Georgien

6614700

KABOU

Guinea (Conakry)

7385174

MURTOSA

Togo

8421937

NICOLAY CHUDOTVORETS

Ryssland

8914221

POLESTAR

Panama

8522169

ROSITA

Tidigare Georgien

7347407

SUNNY JANE

 

8606836

ULLA

Tidigare Georgien


(1)  Internationella sjöfartsorganisationen.

(2)  Ändringar av namn och flagg och ytterligare upplysningar om fartygen finns på NEAFC:s hemsida: www.neafc.org”


5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 178/19


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 642/2008

av den 4 juli 2008

om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 7,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Inledande av förfarandet

(1)

Den 20 oktober 2007 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Kina.

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 6 september 2007 av FNACV (den nationella spanska intresseorganisationen för frukt- och grönsaksindustrin) (nedan kallad den klagande) såsom företrädare för gemenskapstillverkare som svarar för 100 % av gemenskapens produktion av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.). Klagomålet innehöll bevisning för att den berörda produkten dumpades och för att detta vållade väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Den 9 november 2007 gjorde kommissionen genom förordning (EG) nr 1295/2007 av den 5 november 2007 (3) import av samma produkt med ursprung i Kina till föremål för registrering.

(4)

Det bör noteras att skyddsåtgärder tillämpades på samma produkt fram till den 8 november 2007. Kommissionen införde genom förordning (EG) nr 1964/2003 av den 7 november 2003 (4) provisoriska skyddsåtgärder mot import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.). Slutgiltiga skyddsåtgärder infördes senare genom förordning (EG) nr 658/2004 av den 7 april 2004 (nedan kallad förordningen om skyddsåtgärder) (5). Både de provisoriska och de slutgiltiga skyddsåtgärderna bestod i ett system med tullkvoter, dvs. tullen togs ut först när den tullfria importvolymen hade uttömts.

1.2   Parter som berörs av förfarandet

(5)

Kommissionen underrättade officiellt de klagande gemenskapstillverkarna och deras intresseorganisation, de exporterande tillverkarna och deras intresseorganisation, de leverantörer och importörer som kommissionen visste var berörda och deras intresseorganisationer samt de kinesiska myndigheterna om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(6)

De klagande tillverkarna, exporterande tillverkare, importörer och deras respektive intresseorganisationer lämnade synpunkter. Kommissionen hörde alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl för detta.

(7)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att det kunde bli aktuellt med ett stickprovsförfarande för att fastställa dumpning och skada enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, uppmanades exporterande tillverkare och icke-närstående importörer att ge sig till känna för kommissionen och lämna de uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under undersökningsperioden (1 oktober 2006–30 september 2007) som anges i tillkännagivandet om inledande.

(8)

För att exporterande tillverkare i Kina om de så önskade skulle kunna ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk behandling) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de företag som den visste var berörda. Fem företag eller grupper av närstående företag ansökte om marknadsekonomisk behandling enligt artikel 2.7 i grundförordningen eller, ifall det vid undersökningen skulle fastställas att de inte uppfyllde villkoren för marknadsekonomisk behandling, om individuell behandling. Emellertid valdes endast ett av dessa företag ut för stickprovsförfarandet (se skäl 26). Nio företag eller grupper av närstående företag ansökte enbart om individuell behandling.

(9)

Kommissionen sände frågeformulär till alla gemenskapstillverkare som den visste var berörda och till deras intresseorganisation, till alla importörer som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet och till deras intresseorganisationer, till de leverantörer som kommissionen visste var berörda och till de exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet. Dessutom sändes frågeformulär till alla tillverkare i det möjliga jämförbara land som kommissionen identifierat (se skälen 40–41).

(10)

Frågeformuläret besvarades av fyra gemenskapstillverkare som svarade för 100 % av gemenskapens sammanlagda produktion, de sex icke-närstående importörer i gemenskapen som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet samt deras respektive intresseorganisationer. Svar inkom också från alla kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet och deras närstående företag. Dessutom mottogs synpunkter från de kinesiska tillverkarnas intresseorganisation och en intresseorganisation för importörer.

(11)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse samt genomförde kontroller på platsen hos följande företag:

 

Exporterande tillverkare i Kina:

Yichang Rosen Foods Co., Ltd., Zhejiang

Huangyan No.1 Canned Food Factory Zhejiang och dess närstående handlare Merry & Co., Ltd., Huangyan

Zhejiang Xinshiji Foods Co., Ltd. och dess närstående tillverkare Hubei Xinshiji Foods Co., Ltd., Sanmen.

 

Tillverkare i gemenskapen:

Halcon Group SA, Murcia, Spanien

Cofrusa SA, Murcia, Spanien

Agriconsa SA, Valencia, Spanien

Videca SA, Valencia, Spanien.

1.3   Undersökningsperiod

(12)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2006 till och med den 30 september 2007 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av hur de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada hade utvecklats omfattade perioden från och med den 1 oktober 2002 till och med undersökningsperiodens utgång, nedan kallad skadeundersökningsperioden.

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Allmänna anmärkningar

(13)

Mandariner skördas på hösten och vintern och skörde- och konserveringsperioden sträcker sig ungefär från början av oktober till slutet av januari påföljande år. Den färska produkten är avsedd för marknaden för färsk frukt, saftframställning eller konservering. Mandarinkonserveringsindustrin använder säsongen (perioden från och med den 1 oktober till och med den 30 september påföljande år) som grund för jämförelser och kommissionen har valt att använda denna metod för sin undersökning.

2.2   Berörd produkt

(14)

Den berörda produkten är beredda eller konserverade mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och andra liknande citrushybrider, utan tillsats av alkohol, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, enligt KN-nummer 2008. Den klassificeras för närvarande på följande sätt: KN-nummer 2008 30 55 omfattar den berörda produkten utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker och löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg. KN-nummer 2008 30 75 omfattar den berörda produkten utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker och löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1kg. Dessutom omfattar KN-nummer ex 2008 30 90 bl.a. mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och andra liknande citrushybrider utan tillsats av alkohol och utan tillsats av socker (vanligen i vatten eller i egen saft).

(15)

Det framgick av den preliminära undersökningen att den berörda produkten erhålls genom att vissa varieteter av små citrusfrukter (främst satsumas) skalas och delas i klyftor innan de förpackas i sockersirap, saft eller vatten. Skalningen och delningen i klyftor kan ske antingen manuellt eller maskinellt.

(16)

Den berörda produkten säljs i förpackningar av olika storlekar för att möta behoven både på konsumentmarknaden och inom restaurang- och livsmedelsindustrin. På konsumentmarknaden dominerar förpackningar med en nettovikt av 312 gram (175 gram avrunna), även om försäljningen av den större storleken på 850 gram (480 gram) ökar i andel. De större förpackningarna, särskilt de på 2,65 kilogram (1 500 gram) och 3,1 kilogram (1 700 gram), används i restaurang- och livsmedelsindustrin, varav förpackningarna på 2,65 kilogram är populärast.

(17)

Satsumas, klementiner och andra små citrusfrukter går vanligtvis under samlingsnamnet mandariner. De flesta av dessa olika fruktvarieteter kan användas som färsk produkt eller för saftframställning eller konservering. De liknar varandra och betraktas därför beredda eller konserverade som en och samma produkt.

2.3   Likadan produkt

(18)

En europeisk importör hävdade att den berörda produkten som importerades från Kina var av högre kvalitet eftersom kinesiska mandariner innehåller färre kärnor.

(19)

Liksom i samband med förordningen om skyddsåtgärder gjorde vissa parter gällande att det finns kvalitetsskillnader mellan den berörda produkten och den produkt som tillverkas av gemenskapsindustrin. Gemenskapstillverkarna hävdade att konsumenterna föredrar deras produkter eftersom hygienen i samband med konserveringen uppfattas som bättre.

(20)

Kommissionen undersökte dessa påståenden och kom fram till följande:

a)

Den importerade produkten och gemenskapsprodukten hade samma eller liknande fysiska egenskaper, t.ex. smak, storlek, form och konsistens. Det fanns vissa kvalitetsskillnader, men de hade ingen inverkan på produktens grundläggande egenskaper eller på hur användaren/konsumenten uppfattade dem, dvs. som en enda produktkategori.

b)

Den importerade produkten och gemenskapsprodukten såldes genom liknande eller samma försäljningskanaler. Prisuppgifter var lättillgängliga för köparna, och den berörda produkten och gemenskapstillverkarnas produkt konkurrerade huvudsakligen med priset.

c)

Den importerade produkten och gemenskapsprodukten hade samma eller liknande slutanvändningsområden.

d)

Den importerade produkten och gemenskapsprodukten uppfattades av konsumenterna som utbytbara och uppfyllde samma slags behov. De skillnader som uppfattades av vissa importörer var således av föga betydelse för analysen i detta avsnitt.

e)

Den importerade produkt och gemenskapsprodukt som normalt klassificeras enligt KN-nummer ex 2008 30 90 (citrusfrukt utan tillsats av alkohol och utan tillsats av socker, vanligen i vatten eller i egen saft) – och som inte omfattades av skyddsåtgärderna – har också samma eller liknande slutanvändningsområden och uppfattas av konsumenterna som fullt utbytbar och till alla grundläggande egenskaper likadan som den produkt som normalt klassificeras enligt KN-numren 2008 30 55 och 2008 30 75.

Eftersom produkter kan vara ”likadana” även om de inte är fullständigt identiska, var eventuella små variationer inte tillräckliga för att ändra det allmänna undersökningsresultatet att den importerade produkten och gemenskapsprodukten var likadana.

(21)

Kommissionen drar därför slutsatsen att den importerad produkten och gemenskapsprodukten kan anses vara likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3.   STICKPROVSFÖRFARANDE

3.1   Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina

(22)

Med tanke på det stora antalet exporterande tillverkare i Kina förutsågs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande enligt artikel 17.1 i grundförordningen skulle kunna komma att tillämpas för fastställandet av dumpning.

(23)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads de exporterande tillverkarna att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att undersökningen hade inletts och att lämna grundläggande uppgifter om sin exportförsäljning och inhemska försäljning, en noggrann beskrivning av företagets verksamhet när det gäller tillverkning av den berörda produkten samt uppgifter om namnen på alla närstående företag som var inbegripna i tillverkning eller försäljning av den berörda produkten och om dessa företags verksamhet. Samråd ägde också rum med de kinesiska myndigheterna och tillverkarnas intresseorganisation.

3.1.1   Första urval av samarbetsvilliga exporterande tillverkare

(24)

Sexton företag eller grupper av närstående företag i Kina gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som hade angivits i tillkännagivandet om inledande. Alla lämnade uppgifter om export till gemenskapen under undersökningsperioden och förklarade sig beredda att ingå i urvalet för stickprovsförfarandet.

(25)

De exporterande tillverkare som inte gav sig till känna inom tidsfristen eller inte tillhandahöll de begärda uppgifterna i tid betraktades som icke samarbetsvilliga i undersökningen. En jämförelse mellan importdata från Eurostat och den exportvolym till gemenskapen av den berörda produkten som uppgivits av de företag som nämns i skäl 24 tyder på att samarbetsviljan hos de kinesiska exporterande tillverkarna var mycket hög.

3.1.2   Urval för stickprovsförfarandet

(26)

I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen beaktades de exporterande tillverkarnas storlek med avseende på exportförsäljning till gemenskapen när urvalet skulle göras. På grundval av detta kriterium gjordes ett urval av fyra exporterande tillverkare, varav två var varandra närstående. Enligt de uppgifter som lämnats i samband med stickprovsförfarandet svarade de utvalda företagen under undersökningsperioden för över 60 % av den sammanlagda importvolym till gemenskapen av den berörda produkten som uppgivits av de företag som nämns i skäl 24. Dessutom hade ett av företagen också en betydande inhemsk försäljning av den berörda produkten under undersökningsperioden. Det ansågs därför att man med detta urval skulle kunna begränsa undersökningen till ett rimligt antal exporterande tillverkare som kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande och samtidigt säkerställa ett representativt urval. Samråd hölls med de berörda exporterande tillverkarna, deras intresseorganisation och de kinesiska myndigheterna, som inte gjorde några invändningar inom den angivna tidsfristen.

3.2   Individuell undersökning

(27)

Ingen av de exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet för stickprovsförfarandet ansökte med stöd av artikel 17.3 i grundförordningen om en individuell dumningsmarginal genom att lämna relevanta uppgifter inom den angivna tidsfristen. Därför gjordes ingen individuell undersökning av exporterande tillverkare under den aktuella undersökningen.

3.3   Stickprovsförfarande avseende importörer

(28)

Eftersom antalet importörer som angavs i klagomålet och i den tidigare undersökningen avseende skyddsåtgärder var stort, förutsågs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. Ett stort antal importörer erbjöd sig att samarbeta. De sex största importörerna när det gäller importvolymen valdes ut för stickprovsförfarandet. De svarar för något över 60 % av gemenskapens sammanlagda import.

4.   DUMPNING

4.1   Marknadsekonomisk behandling

(29)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen ska normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller tillverkare som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(30)

Dessa kriterier är i korthet följande:

1.

Företagens beslut rörande priser och kostnader fattas som svar på marknadssignaler och utan något statligt inflytande.

2.

Företagens räkenskaper är föremål för en oberoende revision i enlighet med internationella redovisningsnormer och tillämpas för alla ändamål.

3.

Det förekommer inte några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

4.

Rättssäkerhet och stabila villkor garanteras genom lagstiftning om konkurser och ägandeförhållanden.

5.

Valutaomräkning sker till marknadskurser.

(31)

I den aktuella undersökningen returnerade en av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet (se skälen 22–26) ansökningsblanketten för marknadsekonomisk behandling.

(32)

Denna exporterande tillverkare kan inte beviljas marknadsekonomisk behandling eftersom det inte kunnat bevisas att de tre första kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen är uppfyllda. Närmare bestämt fastställdes, när det gäller det första kriteriet, vid en kontroll på platsen att de anställningsavtal som arbetstagarna undertecknade med företaget inte innehöll några uppgifter om lön och arbetstider. Det var alltså omöjligt att fastställa på vilka villkor arbetstagarna anställdes och avlönades och därmed att avgöra om arbetskostnaderna återspeglade utbud och efterfrågan. När det gäller det andra kriteriet fastställdes det på platsen att grundläggande internationella redovisningsnormer inte följdes (t.ex. periodisering, avräkning, dålig överensstämmelse mellan de bokförda posterna och underlagen, brist på tillförlitliga verifikationer) vare sig i redovisningen eller revisionen, vilket gjorde att tillförlitligheten i företagets redovisning ifrågasattes. När det gäller det tredje kriteriet fastställdes det att företaget hade fått en rad subventioner (t.ex. återbetalning av mervärdesskatt som aldrig betalats in av leverantörerna/odlarna, vissa exportsubventioner från fonden för regionala utrikeshandelsprojekt samt en exportbonus), vilket ger vid handen att det fortfarande förekommer betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

(33)

Av ovanstående framgår att den enda exporterande kinesiska tillverkare som ansökt om marknadsekonomisk behandling inte har visat sig uppfylla alla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen och därför inte kan beviljas marknadsekonomisk behandling.

4.2   Individuell behandling

(34)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning.

(35)

Den enda exporterande tillverkare i urvalet för stickprovsförfarandet som ansökte om marknadsekonomisk behandling ansökte också om individuell behandling ifall marknadsekonomisk behandling inte skulle beviljas. De övriga exporterande tillverkarna som ingick i urvalet ansökte även de om individuell behandling.

(36)

På grundval av den preliminära undersökningen av uppgifterna i ansökningarna om individuell behandling konstaterades det att alla berörda företag uppfyllde kraven i artikel 9.5 i grundförordningen för att beviljas individuell behandling.

(37)

Därför drogs slutsatsen att följande exporterande tillverkare i Kina preliminärt bör beviljas individuell behandling:

Yichang Rosen Foods Co., Ltd., Zhejiang

Huangyan No.1 Canned Food Factory Zhejiang, Huangyan

Zhejiang Xinshiji Foods Co., Ltd. och dess närstående tillverkare Hubei Xinshiji Foods Co., Ltd., Sanmen.

4.3   Normalvärde

(38)

Av de anledningar som framgår ovan beviljades ingen exporterande tillverkare i Kina marknadsekonomisk behandling.

(39)

Normalvärdet bör därför bestämmas i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen för alla exporterande tillverkare i Kina.

(40)

Enligt uppgifter i klagomålet tillverkas den berörda produkten inte i några betydande mängder utanför gemenskapen och det berörda landet. I tillkännagivandet om inledande föreslogs därför att normalvärdet skulle baseras på någon annan skälig grund, dvs. det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i gemenskapen för samma vara. Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på detta. Kommissionen fortsatte dock sökandet efter ett möjligt analogt land efter offentliggörandet av tillkännagivandet. Kommissionen bad två företag i Thailand att samarbeta i undersökningen. Ett av dem samtyckte först, men besvarade inte frågeformuläret efteråt. Det andra företaget reagerade inte alls.

(41)

Två exporterande tillverkare från det berörda landet och en intresseorganisation för importörer och grossister protesterade mot att normalvärdet skulle baseras på det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i gemenskapen, men de föreslog ingen annan lösning som överensstämde med grundförordningen.

(42)

Därför beslutades det preliminärt att normalvärdet för alla exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen skulle baseras på någon annan skälig grund, dvs. det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i gemenskapen för samma vara.

(43)

Efter att detta val gjorts beräknades normalvärdet på grundval av de uppgifter som kontrollerats på platsen hos de samarbetsvilliga gemenskapstillverkare som anges i skäl 11.

(44)

Dessa gemenskapstillverkares inhemska försäljning av den likadana produkten konstaterades vara representativ i förhållande till den export av den berörda produkten till gemenskapen som gjordes av de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet.

(45)

Eftersom gemenskapsindustrins försäljningspriser inte var lönsamma måste de justeras för att inbegripa en skälig vinstmarginal i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. Den vinst på 6,8 % som användes var den vinstnivå som uppnåddes den sista konserveringssäsongen (2001/2002) före den enorma ökning av importen från Kina som ledde till att skyddsåtgärder infördes, med andra ord den sista säsongen då marknadsförhållandena inte påverkades av skadevållande dumpning till abnormt låga priser.

4.4   Exportpriser

(46)

Exportpriserna baserades på de priser som faktiskt betalades eller skulle betalats för produkten när den såldes till oberoende köpare för export från Kina till gemenskapen.

4.5   Jämförelse

(47)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(48)

För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som inverkade på priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes vid behov för olikheter i transport, försäkring och andra transportrelaterade kostnader.

4.6   Dumpningsmarginal

(49)

Mot bakgrund av det ovanstående fastställdes, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen, de preliminära dumpningsmarginalerna för alla kinesiska exportörer på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp och det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp fastställt och justerat enligt ovan. I enlighet med gemenskapens gällande praxis beräknades en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal för närstående exporterande tillverkare. För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet för stickprovsförfarandet beräknades en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal på grundval av dumpningsmarginalerna för de företag som ingick i urvalet. Eftersom de exporterande tillverkarnas samarbetsvilja överlag var mycket god (se skäl 25) fastställdes dumpningsmarginalen för alla övriga företag till nivån för den högsta individuella dumpningsmarginalen för företagen i urvalet.

(50)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns före tull, är följande:

Yichang Rosen Foods Co., Ltd., Zhejiang 139,6 %

Huangyan No.1 Canned Food Factory Zhejiang, Huangyan 87,4 %

Zhejiang Xinshiji Foods Co., Ltd. och dess närstående tillverkare Hubei Xinshiji Foods Co., Ltd., Sanmen 134,7 %

Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet för stickprovsförfarandet 128,4 %

Alla övriga företag 139,6 %.

5.   SKADA

5.1   Allmänna anmärkningar

(51)

Det bör noteras att skyddsåtgärder tillämpades på den berörda produkten under största delen av skadeundersökningsperioden. Detta motiverades av att gemenskapsindustrin led allvarlig skada under slutet av den period som omfattades av undersökningen avseende skyddsåtgärder (1998/1999–2002/2003).

5.2   Tillverkning i gemenskapen och gemenskapsindustrin

(52)

Under den aktuella undersökningen konstaterades det att den berörda produkten tillverkades i gemenskapen av fyra gemenskapstillverkare för vars räkning klagomålet hade ingetts (Halcon Group SA, Murcia, Spanien; Cofrusa SA, Murcia, Spanien; Agriconsa SA, Valencia, Spanien; Videca SA, Valencia, Spanien). Ingen av dessa tillverkare var närstående någon kinesisk exportör eller någon importör av den berörda produkten från Kina.

(53)

Undersökningen visade att gemenskapstillverkarna framställde ca 34 100 ton av den berörda produkten under undersökningsperioden. Detta utgör 100 % av den totala volym av den likadana produkten som tillverkats i gemenskapen. De klagande gemenskapstillverkarna anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(54)

Undersökningen avseende skyddsåtgärder omfattade åtta samarbetsvilliga tillverkare i gemenskapen. Numera återstår det endast fyra gemenskapstillverkare, vilket beror på att vissa företag lagts ner och andra slagits samman.

5.3   Förbrukning i gemenskapen

(55)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i gemenskapen på följande sätt:

 

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Förbrukning i gemenskapen (Ton)

78 623

90 197

80 065

80 145

78 859

Index (2002/03 = 100)

100

115

102

102

100

(56)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av den totala volymen av gemenskapsindustrins försäljning av den berörda produkten i EU, plus försäljningen i EU av de f.d. gemenskapstillverkare som inte längre tillverkade den berörda produkten under undersökningsperioden, plus importen från alla tredjeländer. Uppgifterna om gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning av den berörda produkten i EU härrör från data som lämnats av gemenskapstillverkarna och kontrollerats. De f.d. gemenskapstillverkarnas försäljning grundar sig på en uppskattning av den klagande och har jämförts med resultaten av undersökningen avseende skyddsåtgärder, inbegripet tillkännagivande C 322/06 som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 17 december 2005. Uppgifter om de kvantiteter som importerats lämnades av Eurostat.

(57)

Som framgår av tabellen ovan var förbrukningen av den berörda produkten i gemenskapen relativt stabil under skadeundersökningsperioden, frånsett en ökning 2003/2004. Denna synbara ökning kan till största delen förklaras av lagerinköp av den berörda produkten, såsom beskrivs i det tillkännagivande som nämns i skäl 56. Data från Eurostat bekräftar förekomsten av detta fenomen i de nya medlemsstaterna inför deras anslutning till EU i maj 2004. Importen till de nya medlemsstaterna steg till nästan 15 000 ton före anslutningen (säsongen 2003/2004) och sjönk sedan avsevärt, till ca 4 000 ton/år i genomsnitt under säsongerna 2004/2005, 2005/2006 och 2006/2007. Under undersökningsperioden kan förbrukningen anses ligga på en stabil nivå som överensstämmer med den föregående säsongen (2005/2006).

5.4   Import till gemenskapen från Kina

5.4.1   Den berörda importens volym och marknadsandel

(58)

Importen från Kina utvecklades på följande sätt när det gäller volym och marknadsandel:

Importvolym

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Kina (i ton)

51 193

65 878

49 584

61 456

56 108

Index (2002/03 = 100)

100

129

97

120

110

Källa: Eurostat

Marknadsandel av förbrukningen

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Kina

65,1 %

73 %

61,9 %

76,7 %

71,1 %

(59)

En liknande uppgång i importen från Kina kunde iakttas under 2003/2004, såsom konstateras ovan i avsnittet om förbrukning i gemenskapen. Importen sjönk därefter till lägre nivåer 2004/2005 (efter de nya medlemsstaternas anslutning). Den kinesiska importens marknadsandel är konstant hög, eftersom Kina är den största exportören av denna produkt till EU och till resten av världen.

5.4.2   Priser för importen och prisunderskridande/målprisunderskridande

 

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Priser för importen från Kina Källa: Eurostat (Euro/ton)

595

525

531

612

596

Index (2002 = 100)

100

88

89

103

100

(60)

Tabellen ovan visar utvecklingen av de genomsnittliga priserna för importen från Kina. Under skadeundersökningsperioden sjönk priserna endast säsongen 2003/2004. Under undersökningsperioden hade de återhämtat sig till samma nivå som 2002/2003.

(61)

En jämförelse av försäljningspriserna på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden gjordes mellan gemenskapsindustrins priser och priserna på importen från det berörda landet. Referenspunkt för leverans av den importerade produkten och gemenskapsprodukten på gemenskapsmarknaden är Hamburg. Därmed var de relevanta försäljningspriserna för gemenskapsindustrin priserna vid försäljning till oberoende kunder, vid behov justerade till nivån för leverans till Hamburg, efter rabatter och andra avdrag. Dessa priser jämfördes med de kinesiska exporterande tillverkarnas försäljningspriser efter avdrag och vid behov justerade till nivån cif Hamburg efter tullavgifter och kostnader för tullklarering. I tillämpliga fall omfattade justeringarna skyddstullen på 301 euro/ton för export som sker utanför kvoterna.

(62)

Det framgick av jämförelsen att priserna i gemenskapen för importen av den berörda produkten underskred gemenskapsindustrins priser med 19,6–35,2 % (uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser) under undersökningsperioden, enligt uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet. Analysen av prisutvecklingen för gemenskapsindustrin visar dessutom att priserna i betydande grad hölls nere (dvs. prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades) och, under undersökningsperioden, även sänktes (se nedan).

5.5   Gemenskapsindustrins situation

(63)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från och med den 1 oktober 2002 till och med undersökningsperioden.

(64)

Uppgifterna nedan beträffande gemenskapsindustrin är sammanlagda uppgifter från alla de fyra gemenskapstillverkarna.

(65)

I tabellen nedan visas produktionsutveckling, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande för gemenskapstillverkarna:

 

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Produktion (i ton)

31 238

23 000

28 865

16 149

34 125

Index (2002/03 = 100)

100

73

92

52

109

Produktionskapacitet (i ton)

74 380

74 380

74 380

66 380

68 380

Index (2002/03 = 100)

100

100

100

89

92

Kapacitetsutnyttjande (i %)

42 %

31 %

39 %

24 %

50 %

Index (2002/03 = 100)

100

74

93

57

119

(66)

Som framgår av tabellen ovan varierade produktionen under skadeundersökningsperioden till följd av mindre skördar säsongerna 2003/2004 och 2005/2006. Produktionskapaciteten sjönk mot slutet av perioden. Kapacitetsutnyttjandet förblev mycket lågt under hela perioden, oavsett variationer i skörden.

(67)

Siffrorna nedan visar gemenskapsindustrins lagervolym vid utgången av varje säsong.

 

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Lager (i ton)

7 159

3 695

6 140

1 688

11 895

Index (2002/03 = 100)

100

52

86

24

166

(68)

Det bör noteras att den berörda produkten håller sig länge (över tre år) utan att smak- och färgegenskaper går förlorade.

(69)

Lagerhållningen fluktuerade under skadeundersökningsperioden men ökade avsevärt under undersökningsperioden. Detta förefaller bero dels på trycket från den dumpade importen, dels på antagandet att skyddsåtgärderna skulle hävas, med följden att importörer skulle övergå från att anskaffa den berörda produkten från gemenskapsindustrin till att importera den från Kina.

(70)

Tabellen nedan visar gemenskapsindustrins försäljningsvolym, marknadsandel och genomsnittliga försäljningspriser.

 

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym (i ton)

17 635

19 705

23 240

17 769

21 387

Index (2002/03 = 100)

100

112

132

101

121

Marknadsande

22,4 %

21,8 %

29,0 %

22,2 %

27,1 %

Index (2002/03 = 100)

100

97

129

99

121

Genomsnittliga försäljningspriser (i euro/ton)

824,3

819,8

840,6

1 058,7

1 034,6

Index (2002/03 = 100)

100

99

102

128

125

(71)

Trots skyddsåtgärderna och trots att ett antal gemenskapstillverkare försvann (deras marknadsandel minskade från 11,2 % 2002/2003 till 8,1 % 2004/2005 för att därefter försvinna helt) ökade gemenskapsindustrins försäljningsvolym endast obetydligt i absoluta tal och förblev låg under hela skadeundersökningsperioden. Gemenskapsindustrins marknadsandel ökade med endast 4,7 procentenheter under hela skadeundersökningsperioden. De genomsnittliga försäljningspriserna ökade visserligen under skadeundersökningsperioden, men inte tillräckligt för att skapa en normal vinst, vilket visar vilken inverkan den omfattande importen från Kina till mycket låga priser haft på prisnivåerna.

(72)

Allmänt kan noteras att gemenskapsindustrins marknadsandel ökade med omkring 5,2 % under skadeundersökningsperioden och uppgick till blygsamma 27,6 % under undersökningsperioden, vilket visar att trycket från den kinesiska importen gjorde det omöjligt för gemenskapsindustrin att förbättra sina resultat i någon högre grad.

(73)

Den vinstmarginal före skatt som anges i tabellen nedan avser gemenskapsindustrins försäljning och återspeglar det faktum att industrin gick med förlust – en situation som i någon mån underlättades av införandet av skyddsåtgärder men samtidigt också förvärrades av att inga åtgärder vidtogs mot de lagerinköp som gjordes parallellt (se skäl 57). De positiva effekterna av skyddsåtgärderna syns därför bäst mot slutet av skadeundersökningsperioden.

 

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Vinstmarginal före skatt

–3 %

–17,6 %

–17,3 %

–12,6 %

–4,3 %

Index (2002 = 100)

100

585

575

420

141

Räntabilitet

–3 %

7,2 %

4,3 %

–31,2 %

–28,9 %

(74)

Tendensen när det gäller räntabiliteten är sjunkande efter 2003/2004. Den försämrade räntabiliteten är ännu ett tecken på att gemenskapstillverkarnas situationen blivit allt svårare.

 

2002

2003

2004

2005

2006

Kassaflöde (i % av den totala försäljningen)

8,7 %

–0,5 %

–1,6 %

–4,6 %

3,2 %

(75)

Eftersom gemenskapstillverkarna även konserverar andra fruktslag kunde kassaflödet inte undersökas enbart för den berörda produkten, utan avsåg företagens hela verksamhet. Denna indikator, som visas per budgetår (kalenderår), är därför mindre intressant. Den utvisar dock att en gradvis försämring skedde fram till 2005 och att en begränsad återhämtning ägde rum under undersökningsperioden.

(76)

Tendensen när det gäller gemenskapsindustrins investeringar visas i tabellen nedan.

Euro

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Investeringar

698 358

837 152

994 242

1 110 304

785 109

Index (2002/03 = 100)

100

120

142

159

112

(77)

Trots den negativa lönsamhetsutveckling som konstateras ovan ökade gemenskapsindustrin sina investeringar i den berörda produkten under skadeundersökningsperioden för att ytterligare förbättra sin konkurrenskraft. Investeringarna avsåg främst maskiner. Dessa åtgärder förbättrade avsevärt effektiviteten hos de gemenskapsföretag som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet.

(78)

Det finns tecken på en försämrad förmåga att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden, bl.a. i ljuset av de negativa vinstmarginalerna för produktionen och produktens stora betydelse för de berörda företagens samlade verksamhet.

 

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Antal anställda

1 975

1 965

1 837

1 546

2 091

Index (2002/03 = 100)

100

99

93

78

106

Produktivitet (arbetade timmar per ton)

17

16,8

16

16,5

15,5

Index (2002/03 = 100)

100

99

94

97

91

Totalt antal arbetade timmar under säsongen

531 000

386 000

462 000

266 000

529 000

Index (2002/03 = 100)

100

74

88

60

116

(79)

Konservering av den berörda produkten är en säsongsbetonad verksamhet som pågår 4–5 månader och största delen av tillverkningen utförs av säsongsanställda. Därför är uppgifterna om antalet anställda mindre intressanta, medan det totala antalet arbetade timmar under säsongen bör ses som den viktigaste sysselsättningsindikatorn. Som framgår av tabellen ovan har gemenskapsindustrin gradvis förbättrat sin produktivitet. Produktiviteten var som högst under undersökningsperioden. Som en följd av detta sjönk antalet arbetade timmar för tillverkning av ett ton av den färdiga produkten från 17 under 2002/2003 till 15,5 under undersökningsperioden (– 9 %). Antalet anställda var som högst under undersökningsperioden på grund av återgången till höga produktionsvolymer efter lägre volymer 2005/2006. Detta åtföljdes också av ett högre antal arbetade timmar under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins produktivitet under undersökningsperioden är ett bevis på dess ansträngningar att ytterligare förbättra effektiviteten inför det massiva inflödet av dumpad import från Kina.

(80)

Uppgifter om löner uttryckta i absoluta tal är mindre intressanta på grund av att produktionsnivån fluktuerar avsevärt. Lönekostnaden per producerat ton är en bättre indikator och visar att produktivitetsvinsterna har gjort det möjligt för gemenskapsindustrin att minska lönen per producerat ton med 3 procentenheter, trots den naturliga, inflationsrelaterade ökningen av timlönerna.

 

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Löner (i euro)

5 022 165

3 927 820

4 558 624

3 350 390

5 317 744

Index

100

78

91

67

106

Lön per producerat ton (i euro)

161

171

158

207

155

Index

100

106

98

129

97

(81)

Den preliminära landsomfattande dumpningsmarginal som anges i skäl 50 ligger klart över miniminivån. Med tanke på den dumpade importens omfattning och priser kan den faktiska dumpningsmarginalens inverkan inte anses vara försumbar.

(82)

Det finns ingen bevisning för tidigare dumpning eller subventionering av den berörda produkten. Det bör dock noteras att gemenskapsindustrin håller på att återhämta sig från verkningarna av de avsevärt ökade importmängder som vållat den allvarlig skada och som ledde till att kommissionen införde först provisoriska och sedan slutgiltiga skyddsåtgärder 2003 och 2004 (se skäl 4). Som nämns i skälen 57 och 70 hjälpte skyddsåtgärderna gemenskapsindustrin att i viss mån förbättra sin ställning (trots lagerinköpen 2003/2004), och de skulle antagligen ha givit upphov till en betydligt större förbättring av gemenskapsindustrins situation överlag om det inte hade förekommit någon skadevållande dumpning.

5.6.   Slutsats om skada

(83)

Ovanstående analys av gemenskapsindustrins situation måste ses mot bakgrund av att det fanns betydligt fler gemenskapstillverkare och en avsevärt större produktionskapacitet i början av perioden. Enligt förordning (EG) nr 658/2004 och tillkännagivande C 366/06 var produktionskapaciteten då ca 129 000 ton. Den ovannämnda omstruktureringen av sektorn ledde till en nedgång i produktionskapaciteten på över 45 %. Mot denna bakgrund, och också med tanke på skyddsåtgärderna, hade man kunnat vänta sig att situationen för de fyra återstående tillverkarna skulle ha förbättrats generellt och att de bland annat skulle ha tagit över en betydande del av den försäljning som de företag som lämnade marknaden svarat för, höjt sin produktion och sitt kapacitetsutnyttjande avsevärt och uppnått ett mycket bättre förhållande mellan priser och kostnader som gjort det möjligt för dem att gå med vinst.

(84)

I stället har produktionen ökat med bara 9 %, kapacitetsutnyttjandet var fortsatt lågt (och ökade enbart på grund av en minskning av själva kapaciteten) och försäljningsvolymerna förblev små trots en koncentration i sektorn, medan lagren ökade med inte mindre än 66 %. Förlusttrenden har fortsatt (– 4,3 %) och räntabiliteten har ytterligare försämrats (– 28,9 %), trots fortsatta investeringar för att öka konkurrenskraften och trots produktivitetsuppgången på 9 %.

(85)

Volymen av den dumpade importen av den berörda produkten från Kina ökade under skadeundersökningsperioden med nästan 10 %, medan försäljningspriserna låg kvar på praktiskt taget samma nivå som 2002 trots de höjda råvarukostnaderna. Priserna på den dumpade importen av den berörda produkten underskred dessutom väsentligt gemenskapsindustrins försäljningspriser under undersökningsperioden.

(86)

Med hänsyn till samtliga ovan nämnda faktorer drar kommissionen preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

6.   ORSAKSSAMBAND

6.1   Inledande anmärkning

(87)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det också om det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den skada som gemenskapsindustrin hade lidit. Andra kända faktorer än den dumpade importen som vid samma tid skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den eventuella skada som dessa faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

6.2   Verkningarna av importen från Kina

(88)

Importen från Kina stod alltså fortsatt för hela 70 % av gemenskapsmarknaden. På grund av denna uppenbara marknadsdominans är verkningarna av importen från Kina i praktiken en av de främsta anledningarna till att gemenskapsindustrins situation förvärrades.

(89)

Detta förstärks ytterligare av att de kinesiska priserna har fortsatt att i betydande utsträckning underskrida gemenskapsindustrins priser och att de dessutom ligger avsevärt under gemenskapsindustrins kostnader, vilket tyder på underprissättning. Gemenskapsindustrin reagerade på de stora importvolymerna och de mycket låga prisnivåerna genom att försöka behålla en rimlig marknadsandel och hålla sina priser nere. Detta ledde till att den inte kunde nå en normal lönsamhet.

(90)

Det är därför tydligt att det finns ett starkt orsakssamband mellan den avsevärda ökningen av importvolymerna till ständigt lägre priser och den skada som gemenskapsindustrin har lidit.

6.3   Verkningarna av importen från andra tredjeländer

(91)

Importvolymen från andra tredjeländer än Kina utgjorde mindre än 2 % av EU:s totala import under undersökningsperioden. Därför anses de eventuella verkningarna av sådan import som marginella. Det har hävdats att denna import i själva verket var kinesiska produkter som såldes vidare. Detta påstående stöds av det faktum att det inte finns något annat land med tillräcklig stor produktion, vilket framgick av att man inte kunde hitta något lämpligt jämförbart land (se skälen 40–41).

6.4   Verkningarna av förändringar i gemenskapsindustrins export

(92)

Som framgår av tabellen nedan minskade gemenskapsindustrins export under skadeundersökningsperioden.

 

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Exportförsäljning (i ton)

15 376

6 959

3 638

2 630

2 344

Index (2002 = 100)

100

45

24

17

15

(93)

Förenta staterna var tidigare en traditionell marknad för gemenskapsindustrins export av den berörda produkten. Nu är emellertid Kina den viktigaste källan för exporten till Förenta staterna (liksom till de flesta länder som importerar den berörda produkten). Även här verkar Kina utnyttja samma strategi med dumpade priser som avsevärt underskrider gemenskapsindustrins exportpriser till Förenta staterna.

(94)

Även om gemenskapsindustrin har kunnat behålla liknande volymer och priser på sin export tyder omfattningen av den kinesiska importens marknadspenetration och storleksnivån på prisunderskridandet på att denna import har haft en väsentlig inverkan på gemenskapsindustrins situation. Försämringen av gemenskapsindustrins exportresultat bryter inte orsakssambandet utan kan snarare ses som en prognos om de möjliga konsekvenserna för gemenskapsindustrins försäljning om trycket från den dumpade importen fortsätter.

6.5   Verkningarna av valutakursförändringar

(95)

En annan faktor som gemenskapsindustrin påstod hade vållat skada var den försämrade växelkursen mellan den kinesiska yuan renminbin och euron. Mellan oktober 2002 och september 2007 sjönk växelkursen mellan US-dollarn och euron med över 40 %. Eftersom den kinesiska yuan renminbin är bunden till US-dollarn gav detta den kinesiska exporten en konkurrensfördel i förhållande till den europeiska exporten av den berörda produkten. Det bör i detta avseende framhållas att syftet med undersökningen är att fastställa om den dumpade importen (med avseende på priser eller omfattning) har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada eller om den väsentliga skadan har berott på andra faktorer. I artikel 3.6 i grundförordningen anges att det ska kunna påvisas att prisnivån för den dumpade importen vållar skada. Det är alltså endast själva skillnaden i prisnivåer som avses i artikeln; de enskilda faktorer som påverkar prisnivåerna behöver inte analyseras närmare.

6.6   Tillgång och prissättning på råvaror

(96)

Flera parter har gjort gällande att skadan inte vållats av dumpad import utan av otillräcklig tillgång och höga priser på råvaror till följd av dåliga skördar. Skadeundersökningsperioden omfattar en rad olika skördar, med både lägre och högre produktion av och priser på råvaror. Dessa fluktuationer korrelerar dock inte med den allmänna situationen för gemenskapsindustrin, vilket framgår t.ex. av tabellen nedan. Gemenskapsindustrins situation har i själva verket försämrats under hela skadeundersökningsperioden, oberoende av råvarutillgång och priser. Detta tyder på att skadan beror på något annat.

 

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

UP

Enhetskostnad för råvaror (i euro/ton)

120,8

143,7

163,2

204,5

155,9

Vinstmarginal före skatt (se skäl 76)

–3 %

–17,6 %

–17,3 %

–12,6 %

–4,3 %

(97)

Det finns därför ingenting som tyder på att denna faktor i sig skulle ha kunnat bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och gemenskapsindustrins försämrade situation.

6.7   Investeringar

(98)

Några parter hävdade att gemenskapsindustrins situation beror på överinvestering. Detta påstående förefaller dock vara ogrundat. De investeringar som gemenskapsindustrin gjort rör främst uppgradering av maskiner för att förbättra effektiviteten. Dessa investeringar har bidragit till att förbättra produktiviteten, vilket torde kompensera för eventuella ökningar av enhetskostnaden på kort sikt. Därför kan investeringarna inte anses ha bidragit till skadan, och detta argument avvisas därför.

6.8   Kvalitetsskillnader

(99)

Vissa parter hävdade att gemenskapsindustrins situation beror på att dess produkter håller lägre kvalitet. Som förklaras i skälen 18–21 undersökte kommissionen noga produkternas jämförbarhet och konstaterade att gemenskapens produkt och den kinesiska produkten är likadana. Skillnaderna mellan de två produkterna befanns vara mycket små och inte ägnade att stödja påståendet. Under alla omständigheter skulle sådana små skillnader, om de överhuvudtaget föreligger, snarare gynna den kinesiska produkten och leda till ännu högre prisunderskridande och målprisunderskridande. Detta argument avvisas därför.

6.9   Slutsats om orsakssamband

(100)

Sammanfattningsvis bekräftas det att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit och som kännetecknades av svag försäljning, lågt kapacitetsutnyttjande och negativa ekonomiska resultat har vållats av dumpad import av den berörda produkten. De verkningar som annan import, gemenskapsindustrins exportresultat, valutafluktuationer, tillgång till råvaror, kvalitetsskillnader och investeringar kunnat ha på gemenskapsindustrins negativa utveckling är begränsade eller obefintliga.

(101)

Med hänsyn till analysen ovan, i vilken en tydlig åtskillnad gjorts mellan verkningarna av alla kända faktorer på gemenskapsindustrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen, bekräftas det att dessa andra faktorer i sig inte ändrar slutsatsen att den konstaterade skadan måste tillskrivas den dumpade importen.

7.   GEMENSKAPENS INTRESSE

7.1   Allmänna överväganden

(102)

Det undersöktes huruvida det fanns några tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte skulle vara i gemenskapens intresse att införa antidumpningstullar på importen från Kina. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intresse, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas och leverantörernas intresse.

7.2   Gemenskapsindustrins intresse

(103)

Gemenskapsindustrin har lidit skada på grund av dumpad import av den berörda produkten från Kina. De ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin visade på ett allt sämre ekonomiskt resultat under skadeundersökningsperioden. Införandet av skyddsåtgärder (se skäl 4) mildrade delvis verkningarna av importen från Kina. Med beaktande av skadans art (återkommande förluster, förlust av inhemsk försäljning) skulle en ytterligare och betydande försämring av gemenskapsindustrins situation inte gå att undvika om inga åtgärder var i kraft.

(104)

Undersökningen visade att fyra tillverkare inom industrin för beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) står för gemenskapens hela produktion. Industrin sysselsätter omkring 2 000 arbetstagare med tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten. Den berörda produkten utgör omkring 30 % av gemenskapstillverkarnas produktion. Om åtgärder inte vidtas skulle priserna fortsätta att sjunka och gemenskapstillverkarna skulle göra ytterligare stora förluster, vilket skulle bli ohållbart på medellång till lång sikt. Dessutom skulle det få negativa konsekvenser för de berörda företagens övriga verksamhet. Med tanke på de investeringar som har gjorts i produktionssystemen skulle vissa gemenskapstillverkare sannolikt inte kunna täcka kostnaderna för sina investeringar om åtgärder inte införs. Det ovanstående visar att gemenskapsindustrin helt klart skulle gagnas av att antidumpningsåtgärder införs.

(105)

Om antidumpningsåtgärder införs skulle gemenskapsindustrin högst sannolikt kunna höja sina försäljningspriser till en nivå som möjliggör en rimlig vinstmarginal.

(106)

Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i gemenskapsindustrins intresse.

7.3   Icke-närstående importörers intresse

(107)

Vissa importörer motsatte sig införandet av åtgärder. Det fanns dock andra, särskilt de sex icke-närstående importörer som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet och besvarade frågeformuläret, som i princip förhöll sig positivt till åtgärder, med motiveringen att det är viktigt att det finns två leveranskällor för en produkt som kan bli föremål för skörderelaterade produktionsvariationer. De underströk också behovet av stabilitet på marknaden.

(108)

Kommissionen analyserade också de uppgifter som de samarbetsvilliga importörerna lämnat i svaren på frågeformuläret. För alla importörer gäller att importen av den berörda produkten från Kina bara utgör en liten del av deras samlade verksamhet. Eventuella åtgärder avseende importen av den berörda produkten från Kina kommer därför sannolikt inte att få sådana följder för importsektorns situation att det skulle överväga fördelarna för gemenskapsindustrin.

7.4   Användarnas intresse

(109)

Den berörda produkten, som är ett livsmedel som främst används för privat förbrukning, som dessert eller som tillbehör till maträtter, säljs främst till detaljhandeln. I större förpackningar säljs produkten huvudsakligen direkt till restaurangbranschen, som står för 25 % av förbrukningen. Inget företag i restaurangbranschen deltog dock i undersökningen.

(110)

Både detaljhandeln och restaurangbranschen köper för sin verksamhet in ett stort urval produkter. Den berörda produkten utgör endast en obetydlig del av deras behov och följaktligen av deras kostnader. Eventuella åtgärder avseende importen av den berörda produkten från Kina kommer därför sannolikt inte att få sådana följder för användarnas situation att det skulle överväga fördelarna för gemenskapsindustrin.

(111)

Man bör dessutom hålla i minnet att följderna av att inte införa åtgärder mycket väl skulle kunna bli att gemenskapsindustrin på kort till medellång sikt minskar sin verksamhet eller till och med lägger ner den. Detta skulle leda till att det bara finns en enda leveranskälla, och detta för en produkt som av naturen är föremål för skörderelaterade variationer. Detta skulle inte ligga i användarnas intresse.

(112)

Det inkom inga synpunkter under undersökningen som ändrade denna slutsats.

7.5   Konsumenternas intresse

(113)

Inga konsumentorganisationer samarbetade i undersökningen. Den berörda produkten utgör en så liten del av hushållens livsmedelsutgifter att verkningarna för konsumenterna av t.o.m. en stor prishöjning skulle vara försumbara.

(114)

Man bör dessutom hålla i minnet att följderna av att inte införa åtgärder mycket väl skulle kunna bli att gemenskapsindustrin på kort till medellång sikt minskar sin verksamhet eller till och med lägger ner den. Detta skulle leda till att det bara finns en enda leveranskälla, och detta för en produkt som av naturen är föremål för skörderelaterade variationer. Detta skulle inte ligga i konsumenternas intresse.

7.6   Leverantörernas intresse

(115)

Ökningen av den dumpade importen från Kina skadar leverantörerna, och åtgärder ligger därför i deras intresse. De råvaror som de levererar till gemenskapstillverkarna utgör en stor del av deras omsättning. Om tillverkningen upphörde skulle det leda till betydande störningar av jordbruksverksamheten i den spanska region som berörs, särskilt i fråga om vissa varieteter av citrusfrukter som på grund av deras smak och konsistens främst säljs för konservering.

7.7   Slutsats om gemenskapens intressen

(116)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl att inte införa antidumpningstullar på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Kina.

8.   PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

8.1   Nivå för undanröjande av skada

(117)

De provisoriska antidumpningsåtgärderna bör införas på en nivå som, utan att den konstaterade dumpningsmarginalen överskrids, är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen har vållat gemenskapsindustrin. Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina produktionskostnader och uppnå en sådan samlad vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. En vinstmarginal före skatt på 6,8 % användes preliminärt för beräkningen. Detta var den vinst som sektorn hade före den importökning som ledde till allvarlig skada för industrin. Det anses att denna vinstnivå är representativ för gemenskapsindustrins lönsamhet, sådan den skulle vara i fråga om den berörda produkten i avsaknad av skadevållande dumpning.

(118)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det genomsnittliga importpriset – sådant det fastställdes vid beräkningen av prisunderskridandet (se skälen 62–64) – och det icke-skadevållande priset för den likadana produkt som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att gemenskapsindustrins försäljningspriser justerades för att återspegla den ovannämnda vinstmarginalen. Skillnaden, uttryckt i procent av det sammanlagda importvärdet cif, uppgick per företag till följande nivåer, som är lägre än dumpningsmarginalen:

Yichang Rosen Foods Co., Ltd., Zhejiang 91 %

Huangyan No.1 Canned Food Factory Zhejiang, Huangyan 44,6 %

Zhejiang Xinshiji Foods Co., Ltd. och dess närstående tillverkare Hubei Xinshiji Foods Co., Ltd., Sanmen 81,6 %

Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet 81,1 %

Alla övriga företag 91 %.

8.2   Provisoriska åtgärder

(119)

Mot denna bakgrund och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen görs bedömningen att en provisorisk antidumpningstull bör införas på nivån för den fastställda dumpningsmarginalen eller nivån för undanröjande av skada, beroende på vilken som är lägre, i enlighet med regeln om lägsta tull. Eftersom nivån för undanröjande av skada i samtliga fall är lägre än dumpningsmarginalen, bör den förstnämnda ligga till grund för fastställandet av åtgärdernas nivå.

(120)

Syftet med antidumpningsåtgärder är att undanröja verkningarna av skadevållande dumpning. Åtgärdernas form är en integrerad del av detta. Beroende på den berörda produktens särdrag och marknad bör åtgärdernas form fastställas så att de lämpar sig för detta syfte.

(121)

I det aktuella fallet måste de nedan beskrivna särdragen hos produkten och marknaden beaktas, vilket har framhållits av både gemenskapstillverkare och ett betydande antal importörer.

(122)

Åtgärderna bör ha en sådan form att man kan undvika vissa företeelser som uppdagades under undersökningen avseende skyddsåtgärder och medan skyddsåtgärderna var i kraft samt under den aktuella undersökningen. Dessa företeelser, som tyder på en viss beslutsamhet att undergräva åtgärderna när så är möjligt, beskrivs i det följande.

(123)

Den första sådana företeelsen var de ovannämnda lagerinköpen i de nya medlemsstaterna strax före anslutningen. Före EU:s utvidgning 2004 sände kinesiska exportörer stora mängder av den berörda produkten till de blivande medlemsstaterna. Dessa varor kom alltså in på gemenskapsmarknaden utan att omfattas av skyddsåtgärder när dessa medlemsstater anslöt sig till EU.

(124)

Den andra företeelsen var införandet av nya produkttyper som nominellt föll utanför skyddsåtgärderna men som hade samma fysiska och tekniska egenskaper. Som framgår av skäl 14 anses dessa produkttyper som en del av den berörda produkten i det aktuella antidumpningsfallet.

(125)

En tredje företeelse var priskompensation. Aktörer i EU har en tendens att köpa in inte bara den berörda produkten utan även andra bearbetade livsmedelsprodukter från kinesiska handlare.

(126)

Detta medför en risk för att verkningarna av traditionella åtgärder som en värdetull kan komma att jämnas ut genom att högre priser tas ut för andra livsmedelsprodukter som importeras. Mot bakgrund av detta bör åtgärden ha en form som minimerar risken för dessa företeelser, vilka annars skulle utgöra ett allvarligt hot mot åtgärdernas effekt. Under dessa omständigheter bör tullen införas i form av ett specifikt belopp per ton, för att säkerställa åtgärdernas effektivitet och motverka att antidumpningstullen absorberas genom att exportpriserna sänks. Detta belopp fastställs genom att nivån för undanröjande av skada tillämpas på de exportpriser som användes för att beräkna dumpningen under undersökningsperioden för varje företag under den perioden. Den specifika tullen för alla samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet för stickprovsförfarandet beräknas som ett genomsnitt av respektive uppgifter från vart och ett av de företag som ingick i urvalet. Den specifika tullen för alla övriga företag är den högsta individuella tullen för företagen i urvalet. På grundval av detta fastställs följande specifika tull:

 

Fastställd tull

(i euro/ton)

Yichang Rosen Foods Co., Ltd., Zhejiang

482,2

Huangyan No.1 Canned Food Factory Zhejiang, Huangyan

330

Zhejiang Xinshiji Foods Co., Ltd. och dess närstående tillverkare Hubei Xinshiji Foods Co., Ltd., Sanmen

440,7

Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet

455,1

Alla övriga företag

482,2

(127)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten från den pågående undersökningen. De avspeglar således den situation som har konstaterats i denna undersökning när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullen för ”alla övriga företag”) är tillämpliga uteslutande på import av produkter med ursprung i det berörda landet som har tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan bör omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(128)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättande av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Om det är motiverat kommer kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, i sådana fall att ändra förordningen och uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

(129)

Skillnaden mellan de individuella tullsatserna är betydande och det finns ett stort antal exporterande tillverkare. Alla dessa faktorer kan befrämja försök att leda om exportflödena via de traditionella exportörer som omfattas av de lägsta tullsatserna. Om exporten från något av de företag som omfattas av lägre individuella tullsatser skulle öka med mer än 30 % i kvantitet, kan de berörda individuella åtgärderna följaktligen komma att betraktas som sannolikt otillräckliga för att motverka den konstaterade skadevållande dumpningen. I så fall kan, under förutsättning att de erforderliga villkoren är uppfyllda, en undersökning komma att inledas i syfte att på lämpligt vis korrigera åtgärdernas form eller nivå.

(130)

Med beaktande av det ovanstående och av de synpunkter som både gemenskapsindustrin och flera importörer lämnat avseende åtgärdernas form kan denna fråga vid behov komma att tas upp på nytt i förfarandets slutgiltiga skede.

(131)

Genom förordning (EG) nr 1295/2007 av den 5 november 2007 gjorde kommissionen import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Kina till föremål för registrering med tanke på eventuell retroaktiv tillämning av antidumpningsåtgärder i enlighet med artikel 7.1 i grundförordningen. Gemenskapsindustrin har begärt att åtgärderna tillämpas retroaktivt. Denna fråga undersöks som bäst. Det kan redan nu konstateras att tillgänglig statistik över importen av den berörda produkten från Kina visar på en ökning med över 60 % under säsongen november 2007–februari 2008 jämfört med den föregående säsongen (från 16 300 ton till 27 300 ton). Denna ökning åtföljdes av en fyraprocentig minskning av genomsnittspriset för importen.

9.   SLUTBESTÄMMELSE

(132)

I enlighet med artikel 7.7 i grundförordningen bör provisoriska åtgärder införas för en sexmånadersperiod.

(133)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en viss tid inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att de undersökningsresultat när det gäller införandet av tullar som redovisas i denna förordning är preliminära och kan komma att behöva omprövas i samband med fastställandet av en eventuell slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En provisorisk antidumpningstull ska införas på import av beredda eller konserverade mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och andra liknande citrushybrider utan tillsats av alkohol, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, enligt definitionen i KN-nummer 2008, med ursprung i Kina, som omfattas av KN-nummer 2008 30 55, 2008 30 75 och ex 2008 30 90 (Taricnummer 2008309061, 2008309063, 2008309065, 2008309067, 2008309069).

Artikel 2

Följande provisoriska tullsatser ska tillämpas för den produkt som beskrivs i artikel 1 och som tillverkats av nedanstående tillverkare:

Företag

Euro/ton produktvikt netto

Taric-tilläggsnummer

Yichang Rosen Foods Co., Ltd., Yichang, Zhejiang

482,2

A 886

Huangyan No.1 Canned Food Factory, Huangyan, Zhejiang

330

A 887

Zhejiang Xinshiji Foods Co., Ltd. och dess närstående tillverkare Hubei Xinshiji Foods Co., Ltd., Sanmen, Zhejiang

440,7

A 888

Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet för stickprovsförfarandet (se bilagan)

455,1

A 889

Alla övriga företag

482,2

A 999

Artikel 3

1.   I de fall då varor har skadats före övergången till fri omsättning och det pris som faktiskt betalats eller ska betalas därför fördelas vid fastställandet av tullvärdet, i enlighet med artikel 145 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (6), ska antidumpningstullens belopp, beräknat på grundval av artikel 2, minskas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller ska betalas.

2.   För att den produkt som avses i artikel 1 ska få övergå till fri omsättning i gemenskapen ska det ställas en säkerhet som motsvarar den provisoriska tullens belopp.

3.   Om inget annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 4

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande begära att bli underrättade om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för förordningens antagande, lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen.

Berörda parter får i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 lämna synpunkter på tillämpningen av denna förordning inom en månad efter dess ikraftträdande.

Artikel 5

Tullmyndigheterna ska upphöra med den registrering av importen som infördes genom artikel 1 i förordning (EG) nr 1295/2007.

Uppgifter som insamlats avseende produkter som införts för konsumtion högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och ska tillämpas under en period av sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 juli 2008.

På kommissionens vägnar

Peter MANDELSON

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

(2)  EUT C 246, 20.10.2007, s. 15.

(3)  EUT L 288, 6.11.2007, s. 22.

(4)  EUT L 290, 8.11.2003, s. 3.

(5)  EUT L 104, 8.4.2004, s. 67.

(6)  EGT L 253, 11.1.1993, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 214/2007 (EUT L 62, 1.3.2007, s. 6).


BILAGA

Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet för stickprovsförfarandet

Hunan Pointer Foods Co., Ltd., Yongzhou, Hunan

Yichang Jiayuan Foodstuffs Co., Ltd., Yichang, Hubei

Huangyan No.2 Canned Food Factory, Huangyan, Zhejiang

Zhejiang Xinchang Best Foods Co., Ltd., Xinchang, Zhejiang

Guangxi Guiguo Food Co., Ltd., Guilin, Guangxi

Zhejiang Juda Industry Co., Ltd., Quzhou, Zhejiang

Zhejiang Iceman Group Co., Ltd., Jinhua, Zhejiang

Ningbo Guosheng Foods Co., Ltd., Ninghai

Yi Chang Yin He Food Co., Ltd., Yidu, Hubei

Yongzhou Quanhui Canned Food Co., Ltd., Yongzhou, Hunan

Ningbo Orient Jiuzhou Food Trade & Industry Co., Ltd., Yinzhou, Ningbo

Guangxi Guilin Huangguan Food Co., Ltd., Guilin, Guangxi

Ningbo Wuzhouxing Group Co., Ltd., Mingzhou, Ningbo


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Kommissionen

5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 178/38


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 11 december 2007

om det statliga stöd C 12/07 (ex N 799/06) som Slovakien planerar att genomföra till förmån för Glunz&Jensen s.r.o.

[delgivet med nr K(2007) 6045]

(Endast den slovakiska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2008/551/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar (1) ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I   FÖRFARANDE

(1)

Genom en elektronisk anmälan av den 29 november 2006, registrerad hos kommissionen den 30 november 2006 med referensnummer A/39718, underrättade de slovakiska myndigheterna i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget kommissionen om sin avsikt att bevilja ett särskilt regionalt investeringsstöd till förmån för bolaget Glunz&Jensen s.r.o.

(2)

En begäran om kompletterande upplysningar avsändes den 26 januari 2007 (D/50360). De slovakiska myndigheterna svarade genom en skrivelse av den 20 februari 2007 (A/31585).

(3)

Genom en skrivelse av den 24 april 2007 (nedan kallad beslutet om att inleda förfarandet) underrättade kommissionen Slovakien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende denna åtgärd.

(4)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter.

(5)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter eller från Slovakien.

II   DETALJERAD BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

II.1   Åtgärdens syfte

(6)

Syftet med åtgärden är att främja regional utveckling i regionen Prešov (östra Slovakien), som i enlighet med den tillämpliga regionalstödskartan för Slovakien (3) utgjorde ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget vid tidpunkten för anmälan, med ett regionalt stödtak på 50 % nettobidragsekvivalent (NBE).

(7)

Det föreslagna projektet utgör en särskild stödåtgärd som anmälts av de slovakiska myndigheterna. Det aktuella stödet beviljas inte inom ramen för en befintlig stödordning (dvs. den rättsliga grunden för åtgärden förtecknas inte i anslutningsfördraget som en befintlig stödordning, den omfattas inte av den s.k. övergångsmekanismen och inte heller har kommissionen godkänt en stödordning på grundval av dessa bestämmelser efter Slovakiens anslutning till EU).

II.2   Stödets form och karaktär

(8)

Det anmälda stödet kommer att ges i form av en årlig skattebefrielse under 2007–2010 på upp till 100 % av bolagsskatten för stödmottagaren, Glunz&Jensen s.r.o. Det totala beloppet av skattebefrielsen är begränsat till 42 miljoner SKK i nuvärde (4) (omkring 1,15 miljoner euro). Stödet kan inte kumuleras med stöd som erhålls från andra källor för samma investeringsprojekt.

II.3   Rättslig grund för det särskilda stödet

(9)

Den rättsliga grunden för det särskilda stödet är lag 231/1999 om statligt stöd, i dess ändrade lydelse, lag 595/2003 om inkomstskatt, i dess ändrade lydelse, och lag 366/1999 om inkomstskatt, i dess lydelse av den 31 december 2003, särskilt avsnitt 52.3 i lag 595/2003 om inkomstskatt, i dess ändrade lydelse, i enlighet med de villkor som anges i avsnitt 35a i lag 366/1999 om inkomstskatt, i dess lydelse av den 31 december 2003 (5).

II.4   Stödmottagare

(10)

Stödmottagaren, Glunz&Jensen s.r.o., är ett storföretag, dvs. inte ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (6). Glunz&Jensen s.r.o. är ett slovakiskt dotterbolag till Glunz&Jensen A/S (nedan kallat Glunz&Jensen), som har sitt huvudkontor i Ringsted (Danmark) och som vid tidpunkten för anmälan även hade dotterbolag i Virginia (USA) och Thetford (Förenade kungariket).

(11)

Glunz&Jensen är världsledande tillverkare och distributör av grafisk prepressutrustning för framställning av offsetplåtar och utrustning för produktionslinjer för plåtar, med en marknadsandel på omkring […] % (7) i Europa.

II.5   Investeringsprojekt

(12)

År 2004 inledde Glunz&Jensen s.r.o. ett investeringsprojekt i Slovakien till ett värde av 213 miljoner SKK (omkring 5,8 miljoner euro). Investeringsprojektet genomförs enligt de slovakiska myndigheternas uppgifter under perioden 2004–2009 och är indelat i två etapper: 2004–2006 och 2007–2009.

(13)

Projektet syftar till att omlokalisera den produktionsverksamhet som år 2004 var förlagd i Förenade kungariket och Danmark till Prešov. Som ett resultat av omlokaliseringsprojektet lades anläggningen i Thetford ner i slutet av 2006.

(14)

Anläggningen i Prešov kommer att bli företagets huvudsakliga produktionscentrum. Enligt uppgifter från de slovakiska myndigheterna överförs all den utrustning som ska installeras i den slovakiska anläggningen direkt från Danmark och Förenade kungariket. Projektets stödberättigande kostnader utgörs därför endast av byggnaderna och viss mindre omfattande tilläggsutrustning.

(15)

Det första steget i investeringsetappen 2004–2006 bestod i att anskaffa en produktionshall samt obebyggd mark för framtida utbyggnad. Det andra steget bestod i att renovera utrymmena och anskaffa utrustning (som inte var direkt kopplad till produktionen). Det totala beloppet för den första investeringsetappen uppgick till 128 miljoner SKK (omkring 3,5 miljoner euro). Som det anges i de förklaringar som har bifogats anmälan har Glunz&Jensen s.r.o. inte erhållit något statligt stöd för denna del av projektet, och har inte heller ansökt om det.

(16)

Den andra etappen av investeringen, som kommer att genomföras 2007–2009, utgörs av det projekt som de slovakiska myndigheterna anmälde den 29 november 2006. Denna del är en fortsättning på det inledande projektet och omfattar byggande av ytterligare byggnader och anskaffning av ytterligare utrustning (IT, truckar och kontorsutrustning) för totalt 84 miljoner SKK i nuvärde (omkring 2,3 miljoner euro).

(17)

Produktionsenheten i Slovakien öppnade i april 2005. Sedan dess har produktionen vid fabriken ökat markant och produktiviteten har förbättrats avsevärt (8).

III   SKÄL TILL ATT INLEDA FÖRFARANDET

(18)

I sitt beslut om att inleda det formella undersökningsförfarandet angav kommissionen att den av de skäl som anges nedan tvivlar på att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden på grundval av artikel 87.3 a i EG-fördraget och riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål (9) (nedan kallade 1998 års riktlinjer för regionalstöd).

För det första förefaller det som om de två investeringsetapperna hör till samma investeringsprojekt, eftersom de ingår i en övergripande plan för de produktionslinjer som gradvis ska omlokaliseras från Danmark och Förenade kungariket. I sin anmälan hänvisade också de slovakiska myndigheterna själva till de två etapperna som ett enda investeringsprojekt: ”Det investeringsprojekt för vilket bolaget Glunz&Jensen har ansökt om stöd genomförs under perioden 2004–2009 i två etapper: 2004–2006, 2007–2009”.

På sidan 6 i ”Ansökan om statligt stöd i form av en skattelättnad”, som stödmottagaren har lämnat in till de slovakiska myndigheterna och som har bifogats anmälan, anger Glunz&Jensen s.r.o. att investeringsperioden löper från 2004 till 2008 (10), och att den totala investeringskostnaden uppgår till ”mer än 200 miljoner SKK”, vilket belopp motsvarar den totala investering som Glunz&Jensen s.r.o. gör i Slovakien.

Mot bakgrund av det ovanstående förefaller det som om det anmälda projektet avser den andra etappen i ett omfattande investeringsprojekt som inleddes redan 2004.

Eftersom stödmottagaren själv i sin stödansökan inte gjorde åtskillnad mellan de två investeringsetapperna kan kommissionen inte utesluta möjligheten att investeringsperioden har delats in i två etapper på konstlad väg för att stödmottagaren skulle vara berättigad att ansöka om stöd 2006.

För det andra lämnades stödansökan, som var undertecknad den 29 juni 2006, in först i november 2006, dvs. efter det att den första investeringsetappen hade inletts 2004, enligt uppgifter från de slovakiska myndigheterna.

Kommissionen ställer sig således tvivlande till att villkoret beträffande stödets stimulanseffekt i punkt 4.2 i 1998 års riktlinjer för regionalstöd är uppfyllt. Kommissionen betonar att som en allmän princip kan statligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna godkännas endast om dessa negativa effekter mer än uppvägs av stödets positiva bidrag till ett gemenskapsmål (i detta fall regional utveckling). Kommissionen anser att ett stöd som man ansökt om i slutet av 2006 inte retrospektivt kan ligga till grund för ett investeringsbeslut som resulterade i att arbete inleddes 2004 och att produktionsverksamhet startade i april 2005.

För det tredje förefaller uppfattningen att tillgången till stödet inte var avgörande för mottagarens beslut att påbörja omlokaliseringsarbetet bekräftas av mottagarens eget uttalande i stödansökan, där denne anger skälen till att verksamheten omlokaliserades till Slovakien: ”Styrelsen (för Glunz&Jensen) beslutade under 2003 att undersöka möjligheten att inrätta en produktionsenhet i ett lågkostnadsland. Målet var att sänka produktionskostnaderna, hitta underleverantörer i Central- och Östeuropa … Glunz&Jensen har gjort en jämförande analys av elva central- och östeuropeiska länder för att kunna fatta beslut om den optimala platsen för dotterbolaget … Av dessa 11 länder granskades Tjeckien, Slovakien och Bulgarien närmare. Slutsatsen var att Slovakien var lämpligast med hänsyn till Glunz&Jensens verksamhet och kombinationen av faktorer på de utvärderade marknaderna (11).”

För det fjärde har de slovakiska myndigheterna förklarat varför mottagaren inte ansökte om stöd för den första etappen av investeringsprojektet. Enligt deras förklaring antog bolaget att det inte var nödvändigt att ansöka om tillstånd till statligt stöd i form av en skattelättnad före Slovakiens anslutning till EU. De hade förstått det som att ansökan om stöd måste lämnas in först i skattedeklarationen för det år då bolaget var skattepliktigt första gången.

Enligt de slovakiska myndigheterna innebär detta att Glunz&Jensen s.r.o. planerade att ansöka om statligt stöd redan från det att investeringsprojektet började genomföras 2004.

Kommissionen anser att man inte kan ta hänsyn till den omständigheten att mottagaren inte kände till vilket förfarande som skulle följas. Det bör betonas att stöd enligt avsnitt 35a i den slovakiska lagen 366/1999 om inkomstskatt, i dess ändrade lydelse, inte beviljades automatiskt före Slovakiens anslutning, och inte beviljas automatiskt nu heller, eftersom det inte finns någon befintlig stödordning där det hänvisas till det ovan nämnda avsnittet. Detta slag av stöd måste följaktligen anmälas enskilt till kommissionen som ett särskilt stöd, vilket visas av att Slovakien har lämnat in omkring 40 anmälningar om särskilt stöd genom tillämpning av denna rättsliga grund inom ramen för det s.k. övergångsförfarandet.

Slutligen finns det anledning till tvivel, även om stödet skulle ha en stimulanseffekt. Enligt 1998 års riktlinjer om regionalstöd (punkt 2) är stöd för särskilda ändamål i princip endast tillåtet om den nytta som åtgärden medför för regionen uppväger snedvridningen av konkurrensen och effekterna på handeln. I detta sammanhang har kommissionen konstaterat följande:

Även om åtgärden innebär ett betydande bidrag till utvecklingen i regionen (155 direkta arbetstillfällen, omkring 30 indirekta arbetstillfällen) förefaller de negativa effekterna vara av motsvarande omfattning.

Stödmottagaren är verksam på produktmarknaden för grafisk prepressutrustning, särskilt CTP-teknik (computer to plate). Kommissionen har konstaterat att stödet är avsett för ett bolag som har en andel på omkring […] % av den europeiska marknaden. Glunz&Jensens viktigaste konkurrenter i Europa och deras marknadsandelar är följande: Height Design […] %, Agfa (Lastra), Belgien […] %, E-graf, Italien […] %, Haase, Tyskland […] % och Ovit, Italien […] %. Med beaktande av stödmottagarens marknadsställning anser kommissionen att den planerade åtgärden kan få en avsevärd inverkan på konkurrensen på den mycket specifika marknad där stödmottagaren har sin verksamhet.

Vidare avser projektet omlokalisering av produktionsverksamhet och utrustning från Danmark och Förenade kungariket. Eftersom verksamheten vid anläggningen i Thetford i Förenade kungariket endast bestod av tillverkning, lades anläggningen ner i slutet av 2006 när produktionen hade överförts till Slovakien. Enligt uppgifter på bolagets webbplats friställdes 77 anställda i Thetford. Det danska bolaget kommer i framtiden att fokusera på försäljning, kundservice, FoU och drift av en pilotanläggning. Omlokaliseringen har därför en betydande inverkan på handeln mellan medlemsstaterna.

IV   SYNPUNKTER FRÅN SLOVAKIEN OCH BERÖRDA PARTER

(19)

Varken de slovakiska myndigheterna eller tredje parter har inkommit med synpunkter för att motbevisa de tvivel som framfördes när den formella undersökningen inleddes.

V   BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN

V.1   Åtgärdens lagenlighet

(20)

Genom att i anmälan av stödåtgärden infoga en klausul om genomförandeförbud fram till dess att åtgärden har godkänts av kommissionen har de slovakiska myndigheterna uppfyllt formkraven i artikel 88.3 i EG-fördraget.

V.2   Åtgärdens karaktär av statligt stöd

(21)

Kommissionen anser att åtgärden av nedanstående skäl, som framfördes redan i beslutet om att inleda förfarandet, utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget.

V.2.1   Förekomst av statliga medel

(22)

Åtgärden innebär användning av statliga medel, eftersom en befrielse från att betala bolagsskatt planeras.

V.2.2   Ekonomisk förmån

(23)

Genom åtgärden befrias stödmottagaren från kostnader som denne skulle vara tvungen att bära under normala marknadsvillkor. Åtgärden innebär därför en förmån för Glunz&Jensen s.r.o. jämfört med andra bolag.

V.2.3   Förekomst av selektivitet

(24)

Åtgärden är selektiv eftersom den avser ett enda företag.

V.2.4   Snedvridning av konkurrensen och handeln

(25)

Åtgärden påverkar handeln mellan medlemsstaterna eftersom i) mottagaren är verksam i en sektor med omfattande handel inom gemenskapen och ii) omlokaliseringen av verksamheten från Danmark och Förenade kungariket kraftigt påverkar handelsflödena i sektorn.

V.3   Förenlighet

(26)

Eftersom åtgärden utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är det nödvändigt att bedöma åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden mot bakgrund av undantagen i artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget. Undantagen i artikel 87.2 i EG-fördraget som avser stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser och stöd som ges till näringslivet i vissa områden i Förbundsrepubliken Tyskland är inte tillämpliga i detta fall. Åtgärden kan inte betraktas som stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i Slovakiens ekonomi enligt artikel 87.3 b i EG-fördraget. Åtgärden kan inte heller omfattas av undantaget i artikel 87.3 c i EG-fördraget, där det anges att stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner är tillåtet under förutsättning att det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Åtgärden syftar inte heller till att bevilja stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet enligt artikel 87.3 d i EG-fördraget.

(27)

Enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget är det tillåtet att bevilja stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning. Regionen Prešov (östra Slovakien) kan omfattas av detta undantag.

(28)

I beslutet om att inleda det formella undersökningsförfarandet angav kommissionen skälen till att den tvivlade på att åtgärden kan omfattas av undantaget i artikel 87.3 a i EG-fördraget. En sammanfattning av skälen återfinns i del III i detta beslut. I avsaknad av synpunkter från Slovakien och tredje parter kan kommissionen endast konstatera att tvivlen är bekräftade.

VI   SLUTSATSER

(29)

Kommissionen anser att den åtgärd som anmälts av Slovakien och som beskrivs ovan i punkterna 6–9 inte är förenlig med den gemensamma marknaden i enlighet med något av de undantag som fastställs i EG-fördraget och därför ska förbjudas. Enligt de slovakiska myndigheterna har stödet inte beviljats och behöver därför inte återkrävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den anmälda skattebefrielsen utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget.

Det statliga stöd som Slovakien planerar att genomföra till förmån för Glunz&Jensen s.r.o., till ett belopp av 42 miljoner SKK (1,15 miljoner euro), är oförenligt med den gemensamma marknaden.

Detta stöd får därför inte genomföras.

Artikel 2

Slovakien ska inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Slovakien.

Utfärdat i Bryssel den 11 december 2007.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT C 189, 14.8.2007, s. 2.

(2)  Idem.

(3)  SK 72/2003 – Slovakien – Regionalstödskarta för Slovakien. K(2004) 1757/7, 28.4.2004.

(4)  Uttryckt som värdet 2007 och beräknat enligt en referensränta på 5,62 %, som är den ränta som gällde vid tidpunkten för anmälan.

(5)  Zákon č. 231/1999 Z.z. o štátnej pomoci, v znení neskorších predpisov, Zákon č. 595/2003 Z.z. o dani z príjmov, v znení neskorších predpisov a Zákon č. 366/1999 Z.z. o daniach z príjmov, v znení neskorších predpisov, v znení účinnom k 31. decembru 2003, najmä §52 ods.3 zákona č. 595/2003 Z.z. o dani z príjmov, v znení neskorších predpisov, za podmienok uvedených v §35a zákona č. 366/1999 Z.z. o daniach z príjmov, v znení účinnom k 31. decembru 2003.

(6)  EGT L 10, 13.1.2001, s. 33.

(7)  Konfidentiell information.

(8)  Information från årsrapporten 2005–2006, som finns på Glunz&Jensens webbplats.

(9)  EGT C 74, 10.3.1998, s. 9.

(10)  2008 förefaller vara ett skrivfel i stödmottagarens ansökan om stöd. I alla andra handlingar som lämnats in anges att projektet kommer att slutföras 2009.

(11)  Punkt 3 i ansökan om statligt stöd i form av skattelättnad.


5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 178/43


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 24 juni 2008

om ändring av beslut 2007/716/EG när det gäller vissa anläggningar inom kött- och mjölksektorerna i Bulgarien

[delgivet med nr K(2008) 2931]

(Text av betydelse för EES)

(2008/552/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien, särskilt artikel 42,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens beslut 2007/716/EG (2) av den 30 oktober 2007 fastställs övergångsåtgärder för de strukturella kraven för vissa anläggningar inom kött- och mjölksektorerna i Bulgarien enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004. Så länge som dessa anläggningar omfattas av övergångsbestämmelser bör produkter med ursprung i dessa anläggningar endast släppas ut på den inhemska marknaden eller användas för ytterligare bearbetning i anläggningar i Bulgarien som omfattas av övergångsbestämmelser.

(2)

Beslut 2007/716/EG har ändrats genom kommissionens beslut 2008/290/EG (3) och 2008/330/EG.

(3)

Enligt en officiell förklaring från den behöriga bulgariska myndigheten har vissa anläggningar inom kött- och mjölksektorerna upphört med sin verksamhet eller avslutat sin uppgradering och uppfyller nu till fullo alla krav som ställs i gemenskapslagstiftningen. Dessa anläggningar bör därför utgå ur förteckningen över anläggningar som omfattas av övergångsbestämmelser.

(4)

Bilagan till beslut 2007/716/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De anläggningar som förtecknas i bilagan till detta beslut ska utgå ur bilagan till beslut 2007/716/EG.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 24 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 395, 30.12.1989, s. 13. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/41/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 33. Rättat i EUT L 195, 2.6.2004, s. 12).

(2)  EUT L 289, 7.11.2007, s. 14. Beslutet senast ändrat genom beslut 2008/330/EG (EUT L 114, 26.4.2008, s. 94).

(3)  EUT L 96, 9.4.2008, s. 35.


BILAGA

Förteckning över anläggningar som ska utgå ur bilagan till beslut 2007/716/EG

Köttproduktionsanläggningar

Nr

Veterinärnummer

Anläggningens namn

Stad/gata eller ort/region

41.

BG 1201006

„Monti-Miyt“ AD

gr. Montana

Nova promishlena zona

53.

BG 1601017

ET „Vet – 33 Gyokchen Rasim“

gr. Asenovgrad mestnost „Gorna voda“

kv. Gorni Voden obl. Plovdiv

70.

BG 2001021

ET „Iva Kris-Stayko Ivanov“

gr. Nova Zagora

Kv.Industrialen

78.

BG 2501009

„Rodopa-2005“ OOD

gr. Targovishte

111.

BG 0802043

„Ptitseklanitsa“ AD

gr. Dobrich

industrialna zona

130.

BG 2302002

„Polo Komers“ OOD

gr. Kostinbrod

IKHT

154.

BG 0805011

„Kati“ OOD

gr. Dobrich,

bul. „3 ti mart“ 57

245.

BG 0804006

„Ani-I“ OOD

gr. Dobrich

ul. „Angel Stoyanov“ 1

298.

BG 1604046

ET „Hristo Darakiev“

gr. Plovdiv

Zemlishte „Plovdiv Zapad“ 24A

308.

BG 1904002

„Aktual“ OOD

gr. Silistra

gr. Silistra

Promishlena zona-Iztok

319.

BG 2204013

„Salam i KO“ OOD

gr. Sofia

ul. „Prof. Tsvetan Lazarov“ 13

332.

BG 2204087

ET „SIAT-Slavcho Iliev“

gr. Sofia

ul. „Moma Irina“ 4


Mjölkproduktionsanläggningar

Nr

Veterinärnummer

Anläggningens namn

Stad/gata eller ort/region

1.

BG 0112004

„Matand“ EOOD

s. Eleshnitsa

28.

BG 1812002

„Laktis-Byala“ AD

gr. Byala

ul. „Stefan Stambolov“ 75

30.

BG 1912004

„Merone – N“ EOOD

gr. Alfatar

49.

BG 1212001

„S i S – 7“ EOOD

gr. Montana

„Vrachansko shose“ 1

82.

BG 0712004

„Cheh-99“ OOD

s. Sokolovo

obsht. Dryanovo

84.

BG0712028

ET „Mik“

gr. Dryanovo

ul. „Shipka„ 226

99.

BG 1312002

„Milk Grup“ EOOD

s. Yunacite

162.

BG 2312026

„Dyado Liben“ OOD

gr. Koprivshtitsa bul. „H. Nencho Palaveev“

195.

BG 0218009

„Helios milk“ EOOD

gr. Aytos


5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 178/45


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 30 juni 2008

om upphävande av beslut 2008/377/EG om vissa skyddsåtgärder mot klassisk svinpest i Slovakien

[delgivet med nr K(2008) 3223]

(Text av betydelse för EES)

(2008/553/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (1), särskilt artikel 10.4, och

av följande skäl:

(1)

Utbrott av klassisk svinpest har konstaterats i Slovakien.

(2)

Kommissionens beslut 2008/377/EG av den 8 maj 2008 om vissa skyddsåtgärder mot klassisk svinpest i Slovakien (2) antogs för att förstärka de åtgärder som vidtagits av Slovakien enligt rådets direktiv 2001/89/EG av den 23 oktober 2001 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av klassisk svinpest (3).

(3)

Av den information som Slovakien har lämnat framgår att utbrotten av klassisk svinpest i den medlemsstaten har upphört och att resultaten av den epidemiologiska undersökningen visar att klassisk svinpest inte har spridits vidare.

(4)

Beslut 2008/377/EG bör därför upphävas.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2008/377/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 30 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315, 19.11.2002, s. 14).

(2)  EUT L 130, 20.5.2008, s. 18. Beslutet ändrat genom beslut 2008/419/EG (EUT L 147, 6.6.2008, s. 65).

(3)  EGT L 316, 1.12.2001, s. 5. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2007/729/EG (EUT L 294, 13.11.2007, s. 26).


III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 178/46


Budget för Europol 2009 (1)

(2008/554/RIF)

Europol

Avdelning

Kapitel

Artikel

Rubrik

Resultat 2007

(EUR)

Budget 2008

(EUR)

Budget 2009

(EUR)

Anmärkningar

1

INKOMSTER

 

 

 

 

10

Bidrag

 

 

 

 

100

Bidrag från medlemsstaterna

51 936 872

51 374 870

55 685 934

Av beloppet för 2009 ska 7 700 000 euro initialt inte infordras. Trots vad som sägs i artikel 38.1 i budgetförordningen ska detta belopp endast infordras när styrelsen enhälligt beslutar att så ska ske.

101

Saldo för budgetår t–2

9 472 669

9 193 630

6 672 066

 

 

Totalt kapitel 10

61 409 541

60 568 500

62 358 000

 

11

Övriga inkomster

 

 

 

 

110

Ränta

1 542 845

1 150 000

650 000

 

111

Inkomster från beskattning av Europols personal

1 974 351

2 102 500

2 345 000

 

112

Diverse

50 340

100 000

55 000

 

 

Totalt kapitel 11

3 567 536

3 352 500

3 050 000

 

12

Finansiering från tredje parter

 

 

 

 

121

Projektfinansiering från Europeiska kommissionen och andra inblandade parter

p.m.

p.m.

Trots vad som sägs i artikel 35 i Europolkonventionen och artikel 16 i budgetförordningen får styrelsen, på grundval av ett förslag från direktören, fatta ett enhälligt beslut om att ändra anslagsbeloppen under förutsättning att de totala inkomsterna täcker de totala utgifterna (se artikel 321). Denna artikel kan även innefatta bidrag från deltagare. Europols egna bidrag till projektfinansiering kommer att tas upp under andra artiklar.

122

Annan finansiering från tredje parter

p.m.

p.m.

Trots vad som sägs i artikel 35 i Europolkonventionen och artikel 16 i budgetförordningen får styrelsen, på grundval av ett förslag från direktören, fatta ett enhälligt beslut om att ändra anslagsbeloppen under förutsättning att de totala inkomsterna täcker de totala utgifterna (se artikel 322). Denna artikel kan även innefatta bidrag från deltagare. Europols egna bidrag till projektfinansiering kommer att tas upp under andra artiklar.

 

Totalt kapitel 12

p.m.

p.m.

 

 

TOTALT AVDELNING 1

64 977 077

63 921 000

65 408 000

 

2

PERSONAL

 

 

 

 

20

Lönerelaterade kostnader

 

 

 

Se bilaga A. Detta kapitel omfattar även tillfällig personal som rekryterats via byråer eller konsultfirmor, om lediga tjänster tillsätts med denna personal, samt praktikanter.

200

Europols personal

35 833 740

42 106 000

41 185 000

 

201

Lokalt anställda

541 421

655 000

1 345 000

Av detta belopp ska 650 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

202

Lönejusteringar

380 000

395 000

 

 

Totalt kapitel 20

36 375 161

43 141 000

42 925 000

 

21

Övriga personalrelaterade kostnader

 

 

 

 

210

Rekrytering

423 037

490 000

520 000

 

211

Utbildning av Europols personal

551 851

460 000

720 000

Av detta belopp ska 30 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

 

Totalt kapitel 21

974 888

950 000

1 240 000

 

 

TOTALT AVDELNING 2

37 350 049

44 091 000

44 165 000

Av detta belopp ska 5 025 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

3

ÖVRIGA UTGIFTER

 

 

 

 

30

Verksamhetsrelaterade kostnader

 

 

 

 

300

Möten

650 702

710 000

762 500

Av detta belopp ska 10 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

301

Översättningar

911 112

500 000

669 000

 

302

Tryckkostnader

177 695

160 000

212 000

Av detta belopp ska 11 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

303

Resor

1 124 024

1 085 000

1 470 000

Av detta belopp ska 86 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

304

Utredningar och konsulttjänster (ej på IKT-området)

118 089

550 000

429 000

Av detta belopp ska 40 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

305

Expertutbildning

50 308

65 000

79 500

 

306

Teknisk utrustning

23 088

5 000

23 000

 

307

Driftsstöd

120 659

150 000

150 000

 

 

Totalt kapitel 30

3 175 677

3 225 000

3 795 000

Av detta belopp ska 147 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

31

Allmänt stöd

 

 

 

 

310

Byggnadskostnader

889 158

860 000

1 040 000

Av detta belopp ska 12 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

311

Fordon

212 050

250 000

280 000

 

314

Dokumentation och öppna källor

250 618

280 000

300 000

Av detta belopp ska 1 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

315

Bidrag

468 298

480 000

545 000

Av detta belopp ska 10 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

316

Övriga förvärv

42 964

100 000

25 000

 

317

Övriga löpande kostnader

377 873

450 000

465 000

Av detta belopp ska 25 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

318

Ny fastighet

269 799

Från och med 2008 har budgetmedlen för den nya fastigheten av konsekvensskäl förts upp under de budgetartiklar som de specifika kostnaderna hänför sig till.

 

Totalt kapitel 31

2 510 761

2 420 000

2 655 000

Av detta belopp ska 48 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

32

Utgifter som finansieras av tredje parter

 

 

 

 

321

Projektutgifter som finansieras genom Europeiska kommissionen och andra inblandade parter

p.m.

p.m.

Trots vad som sägs i artikel 35 i Europolkonventionen och artikel 16 i budgetförordningen får styrelsen, på grundval av ett förslag från direktören, fatta ett enhälligt beslut om att ändra anslagsbeloppen under förutsättning att de totala inkomsterna täcker de totala utgifterna (se artikel 121). Europols egna bidrag till projektfinansiering kommer att tas upp under andra artiklar. Denna artikel är avsedd för utgifter för projekt som finansieras genom EU-programmen.

322

Utgifter som finansieras av annan tredje part

p.m.

p.m.

Trots vad som sägs i artikel 35 i Europolkonventionen och artikel 16 i budgetförordningen får styrelsen, på grundval av ett förslag från direktören, fatta ett enhälligt beslut om att ändra anslagsbeloppen under förutsättning att de totala inkomsterna täcker de totala utgifterna (se artikel 122). Europols egna bidrag till projektfinansiering kommer att tas upp under andra artiklar.

 

Totalt kapitel 32

p.m.

p.m.

 

 

TOTALT AVDELNING 3

5 686 438

5 645 000

6 450 000

Av detta belopp ska 800 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

4

GRUPPER OCH ORGAN

 

 

 

 

40

Lönerelaterade kostnader

 

 

 

Se bilaga A. Detta kapitel omfattar även tillfällig personal som rekryterats via byråer eller konsultfirmor, om lediga tjänster tillsätts med denna personal, samt praktikanter.

400

Europols personal

866 391

960 000

1 000 000

 

401

Lokalt anställda

p.m.

p.m.

 

402

Lönejusteringar

10 000

10 000

 

 

Totalt kapitel 40

866 391

970 000

1 010 000

 

41

Övriga löpande kostnader

 

 

 

 

410

Styrelsen

1 955 885

1 835 000

2 390 000

Av detta belopp ska 450 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

411

Gemensamma tillsynsmyndigheten

376 705

600 000

610 000

Av detta belopp ska 210 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

412

Kostnader för överklaganden

p.m.

p.m.

En fond har inrättats för överklagandekostnader från budgeterna 2004 och 2005. Beloppet i fonden (för närvarande 170 000 euro) ses över varje år.

413

Styrekonomen

7 083

10 000

13 000

 

414

Gemensamma kontrollkommittén

35 943

45 000

45 000

 

415

Specialgruppen med polischefer (”Police Chiefs Task Force”)

42 186

100 000

50 000

 

 

Totalt kapitel 41

2 417 802

2 590 000

3 108 000

 

 

TOTALT AVDELNING 4

3 284 193

3 560 000

4 118 000

Av detta belopp ska 660 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

6

IKT (inklusive TECS)

 

 

 

 

62

IKT

 

 

 

 

620

Informationsteknik

3 048 919

4 900 000

4 020 000

Av detta belopp ska 625 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

621

Kommunikationsteknik

4 619 972

3 030 000

3 130 000

Av detta belopp ska 210 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

622

Konsulttjänster

2 221 146

1 615 000

1 515 000

Av detta belopp ska 80 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

623

System för analys, samverkan, index och säkerhet

2 729 818

985 000

1 960 000

Av detta belopp ska 300 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

624

Informationssystem

551

95 000

50 000

 

 

Totalt kapitel 62

12 620 405

10 625 000

10 675 000

 

 

TOTALT AVDELNING 6

12 620 405

10 625 000

10 675 000

Av detta belopp ska 1 215 000 euro initialt inte infordras. Se artikel 100 och bilaga C.

 

INKOMSTER TOTALT, DEL A

64 977 077

63 921 000

65 408 000

 

 

UTGIFTER TOTALT, DEL A

58 941 085

63 921 000

65 408 000

 

 

SALDO

6 035 992

 


Värdstat

Avdelning

Kapitel

Artikel

Rubrik

Resultat 2007

(EUR)

Budget 2008

(EUR)

Budget 2009

(EUR)

Anmärkningar

7

INKOMSTER, VÄRDSTAT

 

 

 

 

70

Bidrag

 

 

 

 

700

Bidrag från värdstaten, säkerhet

2 193 652

2 412 872

2 430 485

Trots vad som sägs i artikel 35 i Europolkonventionen och artikel 16 i budgetförordningen får styrelsen, på grundval av ett förslag från direktören, fatta ett enhälligt beslut om att ändra anslagsbeloppen under förutsättning att de totala inkomsterna täcker de totala utgifterna (se kapitel 80). Förslaget från direktören ska vara i enlighet med en överenskommelse mellan Europol och värdstaten.

701

Bidrag från värdstaten, byggnader

p.m.

p.m.

Trots vad som sägs i artikel 35 i Europolkonventionen och artikel 16 i budgetförordningen får styrelsen, på grundval av ett förslag från direktören, fatta ett enhälligt beslut om att ändra anslagsbeloppen under förutsättning att de totala inkomsterna täcker de totala utgifterna (se artikel 810). Förslaget från direktören ska vara i enlighet med en överenskommelse mellan Europol och värdstaten.

702

Saldo för budgetår t-2

266 348

111 128

162 515

 

 

Totalt kapitel 70

2 460 000

2 524 000

2 593 000

 

71

Övriga inkomster

 

 

 

 

711

Diverse

p.m.

p.m.

 

 

Totalt kapitel 71

p.m.

p.m.

 

 

TOTALT AVDELNING 7

2 460 000

2 524 000

2 593 000

 

8

UTGIFTER, VÄRDSTAT

 

 

 

 

80

Säkerhet

 

 

 

 

800

Säkerhetskostnader

2 344 890

2 524 000

2 593 000

Trots vad som sägs i artikel 35 i Europolkonventionen och artikel 16 i budgetförordningen får styrelsen, på grundval av ett förslag från direktören, fatta ett enhälligt beslut om att ändra anslagsbeloppen under förutsättning att de totala inkomsterna täcker de totala utgifterna (se artikel 700). Förslaget från direktören ska vara i enlighet med en överenskommelse mellan Europol och värdstaten.

 

Totalt kapitel 80

2 344 890

2 524 000

2 593 000

 

81

Byggnadskostnader

 

 

 

 

810

Byggnadskostnader, värdstat

p.m.

p.m.

Trots vad som sägs i artikel 35 i Europolkonventionen och artikel 16 i budgetförordningen får styrelsen, på grundval av ett förslag från direktören, fatta ett enhälligt beslut om att ändra anslagsbeloppen under förutsättning att de totala inkomsterna täcker de totala utgifterna (se artikel 701). Förslaget från direktören ska vara i enlighet med en överenskommelse mellan Europol och värdstaten.

 

Totalt kapitel 81

p.m.

p.m.

 

 

TOTALT AVDELNING 8

2 344 890

2 524 000

2 593 000

 

 

INTÄKTER TOTALT, DEL C

2 460 000

2 524 000

2 593 000

 

 

UTGIFTER TOTALT, DEL C

2 344 890

2 524 000

2 593 000

 

 

SALDO, DEL C

115 110

 

Anm.: På grund av avrundningen kan det förekomma skillnader mellan de totala beloppen för 2007 och summan av de enskilda beloppen.


(1)  Antagen av rådet den 5 juni 2008.


BILAGA A

Tjänsteförteckning 2009

Avdelning 2

Lönegrad

Budget 2008

Omfördelning 2008

Nya tjänster

Budget 2009

1

1

1

2

3

3

3

3

3

4

20

1

21

5

61

1

62

6

83

–2

4

85

7

108

+2

1

111

8

93

+1

3

97

9

45

–1

1

45

10

11 (1)

3

3

12 (1)

5

5

13 (1)

Totalt

425

11

436


Avdelning 4

Lönegrad

Budget 2008

Omfördelning 2008

Nya tjänster

Budget 2009

1

2

3

4

2

2

5

2

2

6

7

2

2

8

2

2

9

10

11 (2)

12 (2)

13 (2)

Totalt

8

8


Avdelningarna 2 och 4, totalt

Lönegrad

Budget 2008

Omfördelning 2008

Nya tjänster

Budget 2009

Totalt

433

11

444


(1)  Tjänsterna i dessa lönegrader kommer att tillsättas med lokalt anställda i enlighet med tjänsteföreskrifterna.

(2)  Tjänsterna i dessa lönegrader kommer att tillsättas med lokalt anställda i enlighet med tjänsteföreskrifterna.


BILAGA B

 

BNI 2007

miljoner EUR

Andel av BNI 2007 – 27 medlems-stater

%

Andel av BNI 2007 – 25 medlems-stater

%

Saldo 2007 – 27 medlemsstater

EUR

5/12 av saldot för Rumänien respektive Bulgarien

EUR

7/12 av saldot för Rumänien resp. Bulgarien omfördelas till de 25 medlemsstaterna

EUR

Faktisk omfördelning av 7/12 av saldot till de 25 medlemsstaterna

EUR

Korrigerat saldo 2007 för samtliga 27 medlemsstater

EUR

Bidrag 2009 före avdrag 2007 av

korrigerat saldo 2007

EUR

Bidrag 2009 efter avdrag 2007 av

korrigerat saldo 2007

EUR

 

a

b = a/116 942 340

c = a/115 663 051

d = 6 672 066 × b

e = d × 5/12

f = d – e

g = 42 577 × c

h = d – f + g

i

j = i – h

Österrike

2 624 363

2,24

2,27

149 731

 

 

966

150 697

1 399 408

1 248 711

Belgien

3 254 093

2,78

2,81

185 660

 

 

1 198

186 858

1 735 203

1 548 345

Bulgarien (1)

250 734

0,21

 

14 305

5 961

8 345

 

5 961

133 701

127 740

Cypern

147 960

0,13

0,13

8 442

 

 

54

8 496

78 898

70 402

Tjeckien

1 101 606

0,94

0,95

62 851

 

 

406

63 257

587 417

524 160

Danmark

2 259 663

1,93

1,95

128 924

 

 

832

129 755

1 204 936

1 075 181

Estland

124 726

0,11

0,11

7 116

 

 

46

7 162

66 509

59 346

Finland

1 688 352

1,44

1,46

96 328

 

 

622

96 949

900 292

803 343

Frankrike

18 438 795

15,77

15,94

1 052 013

 

 

6 788

1 058 800

9 832 250

8 773 450

Tyskland

23 148 221

19,79

20,01

1 320 706

 

 

8 521

1 329 227

12 343 491

11 014 264

Grekland

2 032 580

1,74

1,76

115 967

 

 

748

116 716

1 083 847

967 131

Ungern

878 113

0,75

0,76

50 100

 

 

323

50 423

468 242

417 819

Irland

1 563 390

1,34

1,35

89 198

 

 

576

89 774

833 658

743 884

Italien

14 678 365

12,55

12,69

837 464

 

 

5 403

842 867

7 827 050

6 984 182

Lettland

166 638

0,14

0,14

9 507

 

 

61

9 569

88 858

79 289

Litauen

244 476

0,21

0,21

13 948

 

 

90

14 038

130 364

116 325

Luxemburg

260 122

0,22

0,22

14 841

 

 

96

14 937

138 707

123 770

Malta

48 143

0,04

0,04

2 747

 

 

18

2 764

25 672

22 907

Nederländerna

5 346 690

4,57

4,62

305 052

 

 

1 968

307 020

2 851 054

2 544 034

Polen

2 639 229

2,26

2,28

150 579

 

 

972

151 551

1 407 335

1 255 784

Portugal

1 544 415

1,32

1,34

88 116

 

 

569

88 684

823 539

734 855

Rumänien (1)

1 028 555

0,88

 

58 684

24 451

34 232

24 451

548 464

524 012

Slovakien

454 120

0,39

0,39

25 910

 

 

167

26 077

242 154

216 077

Slovenien

304 908

0,26

0,26

17 396

 

 

112

17 509

162 588

145 080

Spanien

10 078 570

8,62

8,71

575 026

 

 

3 710

578 736

5 374 268

4 795 532

Sverige

3 120 578

2,67

2,70

178 042

 

 

1 149

179 191

1 664 008

1 484 817

Förenade kungariket

19 514 935

16,69

16,87

1 113 411

 

 

7 184

1 120 595

10 406 088

9 285 493

Totalsumma

116 942 340

100,00

100,00

6 672 066

30 412

42 577

42 577

6 672 066

62 358 000

55 685 934

 

Saldo 2007

6 672 066

Övriga inkomster 2009

3 050 000

Totala inkomster

65 408 000

Anm.: Källan till BNI-siffrorna är tabell 3 som användes för att fastställa den totala EU-budgeten för 2007, som offentliggjordes i EUT den 3 augusti 2007 (L 203/s. 46). Varje avvikelse mellan de BNI-siffror som används vid beräkningarna ovan och de verkliga BNI-siffrorna för 2007 kommer att korrigeras när budgeten för 2011 infordras. Om Europolkonventionen ersätts av ett rådsbeslut, kommer BNI-siffrorna att uppdateras och vid behov korrigeras, när saldot för 2008 och 2009 återbetalas till medlemsstaterna år 2010.


(1)  Det bör påpekas att eftersom Rumänien och Bulgarien endast delvis bidrog till budgeten för 2007 och därmed till saldot för 2007, kan bara anspråk göras på fem tolftedelar i samband med ett avdrag från bidragen för 2009. Skillnaden på sju tolftedelar, 8 345 euro för Bulgarien respektive 34 232 euro för Rumänien, måste omfördelas till de övriga medlemsstaterna utifrån deras korrigerade BNI siffra.


BILAGA C

Uppgifter om belopp vars infordran kräver styrelsens enhälliga godkännande

Per budgetavdelning

Avdelning

Rubrik

Belopp

(EUR)

2

Personal

5 025 000

3

Övriga utgifter

800 000

4

Grupper och organ

660 000

6

IKT (inklusive TECS)

1 215 000

 

Totalt

7 700 000


BILAGA D

Uppgifter om initial och sekundär infordran av bidrag enligt budgeten för 2009

 

Bidrag 2009 efter avdrag 2007 av korrigerat saldo 2007

(EUR)

Eventuell infordran som rör osäkerhetsfaktorer, om styrelsen enhälligt beslutar att så ska ske

(EUR)

Eventuell ytterligare infordran som rör 10 av budgetavdelningarna 2, 3 och 4 (exkl. programmen angående utkastet till rådets beslut och det nya huvudkontoret), om styrelsen enhälligt beslutar att så ska ske

(EUR)

Belopp som initialt ska infordras för 2009

(EUR)

 

a = kolumn J bilaga B

b = 2 540 000 × kolumn b bilaga B

c = 5 160 000 × kolumn b, bilaga B

d = a – b – c

Österrike

1 248 711

57 001

115 798

1 075 911

Belgien

1 548 345

70 679

143 585

1 334 081

Bulgarien (1)

127 740

5 446

11 063

111 231

Cypern

70 402

3 214

6 529

60 659

Tjeckien

524 160

23 927

48 608

451 626

Danmark

1 075 181

49 080

99 706

926 395

Estland

59 346

2 709

5 503

51 134

Finland

803 343

36 671

74 497

692 174

Frankrike

8 773 450

400 493

813 599

7 559 358

Tyskland

11 014 264

502 782

1 021 399

9 490 083

Grekland

967 131

44 148

89 686

833 297

Ungern

417 819

19 073

38 746

360 000

Irland

743 884

33 957

68 984

640 943

Italien

6 984 182

318 816

647 673

6 017 694

Lettland

79 289

3 619

7 353

68 317

Litauen

116 325

5 310

10 787

100 228

Luxemburg

123 770

5 650

11 478

106 642

Malta

22 907

1 046

2 124

19 737

Nederländerna

2 544 034

116 131

235 919

2 191 984

Polen

1 255 784

57 324

116 454

1 082 006

Portugal

734 855

33 545

68 146

633 164

Rumänien (1)

524 012

22 340

45 384

456 288

Slovakien

216 077

9 864

20 038

186 176

Slovenien

145 080

6 623

13 454

125 003

Spanien

4 795 532

218 908

444 710

4 131 914

Sverige

1 484 817

67 779

137 693

1 279 344

Förenade kungariket

9 285 493

423 866

861 083

8 000 544

Totalsumma

55 685 934

2 540 000

5 160 000

47 985 934


(1)  Det bör påpekas att eftersom Rumänien och Bulgarien endast delvis bidrog till budgeten för 2007 och därmed till saldot för 2007, kan bara anspråk göras på fem tolftedelar i samband med ett avdrag från bidragen för 2009. Skillnaden på sju tolftedelar, 8 345 euro för Bulgarien respektive 34 232 euro för Rumänien, måste omfördelas till de övriga medlemsstaterna utifrån deras korrigerade BNI siffra.