17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/1

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 538/2008

av den 29 maj 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1386/2007 om inrättande av bevarande- och tillämpningsföreskrifter som ska tillämpas i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av förordning (EG) nr 1386/2007 av den 22 oktober 2007 om inrättande av bevarande- och tillämpningsföreskrifter som ska tillämpas i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (1), särskilt artikel 70,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Genom förordning (EG) nr 1386/2007 genomförs ett antal bevarande- och tillämpningsföreskrifter som antagits av Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen (nedan kallad Nafo).

(2)

Vid sitt 29:e årsmöte i september 2007 antog Nafo ett antal ändringar av sina bevarande- och tillämpningsföreskrifter. Ändringarna gäller bestämmelserna om maskstorlek, omlastning, stängda områden för att skydda koraller, fångstrapporter, definitionen av begreppet allvarlig överträdelse, produktkoder, form för hamnkontrollen, samt om de tekniska kraven för lejdare.

(3)	Dessutom har det upptäckts fel i förordning (EG) nr 1386/2007 som behöver rättas till: det finns ett antal felaktiga hänvisningar och vissa delar i punkt 3 i bilaga VII fattas.

(4)	Förordning (EG) nr 1386/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1386/2007 ska ändras på följande sätt:

1.	I artikel 3 ska följande punkt läggas till: ”20. omlastning: överföring av en kvantitet fisk eller fiskeriprodukter som finns ombord på ett fiskefartyg, över relingen, till ett annat fiskefartyg.”

2.	I artikel 7 ska följande punkt läggas till: ”4. Fartyg som fiskar efter kungsfisk i sektion 3O med flyttrålar ska använda nät med en maskstorlek på minst 90 mm.”

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Områden med begränsat fiske

1. Det ska vara förbjudet att bedriva fiskeverksamhet med bottenredskap i följande områden:

Område

Koordinat 1

Koordinat 2

Koordinat 3

Koordinat 4

Orphan Knoll

50.00.30 N

45.00.30 V

51.00.30 N

45.00.30 V

51.00.30 N

47.00.30 V

50.00.30 N

45.00.30 V

Corners djuphavsberg

35.00.00 N

48.00.00 V

36.00.00 N

48.00.00 V

36.00.00 N

52.00.00 V

35.00.00 N

52.00.00 V

Newfoundlands djuphavsberg

43.29.00 N

43.20.00 V

44.00.00 N

43.20.00 V

44.00.00 N

46.40.00 V

43.29.00 N

46.40.00 V

New Englands djuphavsberg

35.00.00 N

57.00.00 V

39.00.00 N

57.00.00 V

39.00.00 N

64.00.00 V

35.00.00 N

64.00.00 V

2. Följande område i sektion 3O ska vara stängt för allt fiske med redskap som är i kontakt med botten. Det stängda området avgränsas av följande koordinater (i nummerordning och tillbaka till koordinat 1):

Punkt nr	Latitud	Longitud
1	42°53′00″N	51°00′00″V
2	42°52′04″N	51°31′44″V
3	43°24′13″N	51°58′12″V
4	43°24′20″N	51°58′18″V
5	43°39′38″N	52°13′10″V
6	43°40′59″N	52°27′52″V
7	43°56′19″N	52°39′48″V
8	44°04′53″N	52°58′12″V
9	44°18′38″N	53°06′00″V
10	44°18′36″N	53°24′07″V
11	44°49′59″N	54°30′00″V
12	44°29′55″N	54°30′00″V
13	43°26′59″N	52°55′59″V
14	42°48′00″N	51°41′06″V
15	42°33′02″N	51°00′00″V”

Punkt 5 i artikel 19 ska ersättas med följande:

”5. Vartannat år ska medlemsstaterna intyga kapacitetsplanernas riktighet för alla gemenskapsfartyg som har tillstånd att fiska enligt artikel 14. Befälhavaren ska se till att en kopia av ett sådant intyg finns ombord och på begäran kan visas upp för en inspektör.”

I artikel 21.2 ska följande led läggas till:

”f)

Den fångst som tagits innan fartyget gick in i sektion 3L och efter det att det gick ut därifrån. Dessa rapporter ska lämnas av fartyg som fiskar räkor i sektion 3L och ska skickas en timme innan ett fartyg går över gränsen till sektionen. I rapporten ska anges vilka fångster som tagits ombord sedan den förra fångstrapporten, fördelat på sektion och art (trebokstavskod) i kg, avrundat till närmaste hundratal kilo.”

6.	Artikel 30.5 ska ersättas med följande: ”5. Befälhavaren på fartyget kan på begäran få en kopia av observatörens rapport i enlighet med artikel 28.1.”

7.	Artikel 32.1 ska ersättas med följande: ”1. De behöriga myndigheter i medlemsstaterna som tar emot observatörens rapport i enlighet med artikel 28 ska utvärdera rapportens innehåll och slutsatser.”

Artikel 47 ska ändras på följande sätt:

Led b ska ersättas med följande:

”b)	tillhandahålla en lejdare som konstruerats och används i enlighet med Nafos bevarande- och tillämpningsföreskrifter.”

Följande led ska införas:

”ba)

om en mekanisk lyftanordning tillhandahålls, se till att tillhörande utrustning är av en typ som godkänts av de nationella myndigheterna. Lyftanordningen ska vara utformad och konstruerad så att inspektören kan gå ombord på fartyget och lämna det på ett säkert sätt och även föras på ett säkert sätt mellan lyftanordningen och däcket. En lejdare som uppfyller kraven i led b ska förvaras på däck i direkt anslutning till lyftanordningen och vara tillgänglig för omedelbar användning.”

9.	Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga I till denna förordning.

10.	Bilaga VII ska ersättas med texten i bilaga II till denna förordning.

11.	Bilaga XII ska ersättas med texten i bilaga III till denna förordning.

12.	Bilaga XIII ska utgå.

13.	Bilaga XIV b ska ändras i enlighet med bilaga IV till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 maj 2008.

På rådets vägnar

A. VIZJAK

Ordförande

(1) EUT L 318, 5.12.2007, s. 1.

BILAGA I

”BILAGA II

Förteckning över bestånd som måste rapporteras i enlighet med artikel 22.

ANG/N3NO	Lophius americanus	Amerikansk marulk
CAA/N3LMN	Anarhichas lupus	Havskatt
CAP/N3LM	Mallotus villosus	Lodda
CAT/N3LMN	Anarhichas spp.	Havskatter (övriga)
HAD/N3LNO	Melanogrammus aeglefinus	Kolja
HAL/N23KL	Hippoglossus hippoglossus	Hälleflundra
HAL/N3M	Hippoglossus hippoglossus	Hälleflundra
HAL/N3NO	Hippoglossus hippoglossus	Hälleflundra
HER/N3L	Clupea harengus	Sill/strömming
HKR/N2J3KL	Urophycis chuss	Skäggbrosme
HKR/N3MNO	Urophycis chuss	Skäggbrosme
HKS/N3LMNO	Merlucius bilinearis	Silverkummel
RNG/N23	Coryphaenoides rupestris	Skoläst
HKW/N2J3KL	Urophycis tenuis	Vitbrosme
POK/N3O	Pollachius virens	Gråsej
PRA/N3M	Pandalus borealis	Nordhavsräka
RHG/N23	Macrourus berglax	Långstjärt
SKA/N2J3K	Raja spp.	Rockor
SKA/N3M	Raja spp.	Rockor
SQI/N56	Illex illecebrosus	Nordlig stjärtfenad bläckfisk
VFF/N3LMN	—	Osorterade, oidentifierade fiskar
WIT/N3M	Glyptocephalus cynoglossus	Rödtunga
YEL/N3M	Limanda ferruginea	Gulstjärtsskädda”

BILAGA II

Punkt 3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1386/2007 ska ersättas med följande:

”3. Fångstrapport

Uppgift	Fältkod	Obligatorisk/ frivillig	Kommentarer
Ny rapport	SR	O	Systemuppgift anger början på rapporten
Adress	AD	O	Uppgift om meddelandet, destination, ”XNW” för Nafo
Avsändare	FR	O	Avsändarens namn
Löpnummer	SQ	O	Uppgift om meddelandet, löpnummer under innevarande år
Typ av meddelande	TM	O	Uppgift om meddelandet, meddelandetyp, ”CAT” = fångstrapport
Radioanropssignal	RC	O	Fartygsuppgift, fartygets internationella radioanropssignal
Resans löpnummer	TN	F	Verksamhetsuppgift – fiskeresans löpnummer under innevarande år
Fartygets namn	NA	F	Fartygsuppgift, fartygets namn
Avtalsslutande part Internt referensnummer Nummer	IR	F	Fartygsuppgift, unikt fartygsnummer från den avtalsslutande parten i form av flaggstatens ISO 3 kod följd av ett nummer
Distriktsbeteckning	XR	F	Fartygsuppgift, numret på fartygets sida
Berört område	RA	O	Den Nafo sektion som fartyget har gått in i
Latitud	LA	O (1)	Verksamhetsuppgift, fartygets position vid sändningen
Longitud	LO	O (1)	Verksamhetsuppgift, fartygets position vid sändningen
Fångster	CA		Verksamhetsuppgift, sammanlagd fångstmängd per art ombord, antingen sedan fiske i RA inleddes eller sedan den förra fångstrapporten, parvis vid behov
Art		O	FAO:s artkod
Levande vikt		O	Levande vikt i kg, avrundat till närmaste 100-tal
Fiskedagar	DF	O	Verksamhetsuppgift, antal fiskedagar i Nafo-området sedan fisket inleddes eller sedan den förra fångstrapporten
Datum	DA	O	Uppgifter om meddelandet, datum för sändningen
Tid	TI	O	Uppgifter om meddelandet, tidpunkt för sändningen
Rapportslut	ER	O	Systemuppgift – anger slutet på rapporten

(1) Frivillig uppgift om fartyget övervakas med satellit.”

BILAGA III

”BILAGA XII

Hamnkontrollrapport

BILAGA IV

”BILAGA XIV b

Koder för produktform

Kod	Produktform
A	Hel – fryst
B	Hel – fryst (kokt)
C	Rensad, med huvud – fryst
D	Rensad, utan huvud – fryst
E	Rensad, utan huvud – putsad – fryst
F	Filéer utan skinn – med ben – frysta
G	Filéer utan skinn – utan ben – frysta
H	Filéer med skinn – med ben – frysta
I	Filéer med skinn – utan ben – frysta
J	Saltad fisk
K	Fisk i saltlake
L	Konserverade produkter
M	Olja
N	Mjöl framställt av hel fisk
O	Mjöl framställt av fiskavfall
P	Annan (specificera)”

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/13

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 539/2008

av den 16 juni 2008

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsakter (1), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)	Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.

BILAGA

till kommissionens förordning av den 16 juni 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MA	44,6
	MK	36,7
	TR	59,3
	ZZ	46,9
0707 00 05	JO	151,2
	TR	119,3
	ZZ	135,3
0709 90 70	TR	103,9
0709 90 70	ZZ	103,9
0805 50 10	AR	123,7
	EG	150,8
	US	132,6
	ZA	121,6
	ZZ	132,2
0808 10 80	AR	101,4
	BR	84,3
	CL	92,5
	CN	92,5
	MK	63,0
	NZ	111,5
	US	104,5
	UY	84,0
	ZA	82,9
	ZZ	90,7
0809 10 00	IL	124,0
	TR	230,0
	ZZ	177,0
0809 20 95	TR	401,5
	US	429,2
	ZZ	415,4
0809 30 10, 0809 30 90	EG	182,1
	US	239,8
	ZZ	211,0
0809 40 05	IL	190,0
	TR	223,9
	ZZ	207,0

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/15

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 540/2008

av den 16 juni 2008

om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen, när det gäller formulärens utformning

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95 (1), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

(1)

Internationella säkerhetsorganisationskoden för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening (ISM-koden) har ändrats av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) genom resolution 179(79) antagen av IMO:s sjösäkerhetskommitté den 10 december 2004, genom vilken utformningen av dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation och certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation ändras från och med den 1 juli 2006.

(2)	I artikel 2.1 i förordning (EG) nr 336/2006 definieras ISM-koden som i sin aktuella version återges i bilaga I till nämnda förordning.

(3)	Av tydlighets- och läsbarhetsskäl bör även berörda formulär i bilaga II till förordning (EG) nr 336/2006 uppdateras.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avsnitt 5 i del B i bilaga II till förordning (EG) nr 336/2006 ska ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Antonio TAJANI

Vice ordförande

(1) EUT L 64, 4.3.2006, s. 1.

BILAGA

”5. Formulär för dokument om godkänd säkerhetsorganisation och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation

När fartyg går i trafik i endast en medlemsstat, ska medlemsstaterna antingen använda de formulär som bifogas ISM-koden eller det dokument om godkänd säkerhetsorganisation, det certifikat om godkänd säkerhetsorganisation, det interimistiska dokument om godkänd säkerhetsorganisation och det interimistiska certifikat om godkänd säkerhetsorganisation som följer nedan.

Vid undantag med stöd av artikel 7.1 och, i tillämpliga fall, artikel 7.2 ska det utfärdade certifikatet skilja sig från ovan nämnda certifikat, och det ska klart framgå att det har beviljats undantag med stöd av artikel 7.1 och, i tillämpliga fall, artikel 7.2 i denna förordning med angivande av tillämpliga operativa begränsningar.

DOKUMENT OM GODKÄND SÄKERHETSORGANISATION

(Officiell stämpel) (Stat)

Certifikatnummer

Utfärdat i enlighet med bestämmelserna i [INTERNATIONELLA KONVENTIONEN OM SÄKERHETEN FÖR MÄNNISKOLIV TILL SJÖSS, 1974, med senare ändringar, och] (1) i förordning (EG) nr 336/2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen.

Enligt bemyndigande av regeringen i …

(Statens namn)

av …

(Bemyndigad person eller organisation)

Företagets namn och adress:

…

(se punkt 1.1.2 i del A i bilaga I till förordning (EG) nr 336/2006)

HÄRMED INTYGAS ATT en inspektion av företagets säkerhetsorganisationssystem har genomförts och att det uppfyller kraven i Internationella säkerhetsorganisationskoden för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening (ISM-koden) för de fartygstyper som anges nedan (stryk det som ej är tillämpligt):

Passagerarfartyg

Höghastighetspassagerarfartyg

Höghastighetslastfartyg

Bulkfartyg

Oljetankfartyg

Kemikalietankfartyg

Gastankfartyg

Flyttbara oljeborrplattformar till sjöss

Annan typ av lastfartyg

Ro-ro-passagerarfartyg

Detta dokument om godkänd säkerhetsorganisation är giltigt till och med den …, med förbehåll för periodisk verifiering.

Dag för avslutande av den verifiering på vilken certifikatet grundas …

(dd/mm/åååå)

Utfärdat i …

(Ort för dokumentets utfärdande)

Utfärdat den …

…

(Underskrift av den i laga ordning bemyndigade tjänsteman som utfärdar dokumentet)

(Den utfärdande myndighetens stämpel)

Certifikatnummer

PÅSKRIFT FÖR ÅRLIG VERIFIERING

HÄRMED INTYGAS ATT säkerhetsorganisationssystemet, vid den periodiska verifieringen enligt [regel IX/6.1 i konventionen och punkt 13.4 i ISM-koden och] (2) artikel 6 i förordning (EG) nr 336/2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen, befanns uppfylla kraven i ISM-koden.

FÖRSTA ÅRETS VERIFIERING	Undertecknad: … (Underskrift av bemyndigad tjänsteman) Ort: … Datum: …
ANDRA ÅRETS VERIFIERING	Undertecknad: … (Underskrift av bemyndigad tjänsteman) Ort: … Datum: …
TREDJE ÅRETS VERIFIERING	Undertecknad: … (Underskrift av bemyndigad tjänsteman) Ort: … Datum: …
FJÄRDE ÅRETS VERIFIERING	Undertecknad: … (Underskrift av bemyndigad tjänsteman) Ort: … Datum: …

CERTIFIKAT OM GODKÄND SÄKERHETSORGANISATION

(Officiell stämpel) (Stat)

Certifikatnummer

Utfärdat i enlighet med bestämmelserna i [INTERNATIONELLA KONVENTIONEN OM SÄKERHETEN FÖR MÄNNISKOLIV TILL SJÖSS, 1974, med senare ändringar, och] (3) i förordning (EG) nr 336/2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen

Enligt bemyndigande av regeringen i …

(Statens namn)

av …

(Bemyndigad person eller organisation)

Fartygets namn: …

Registreringsnummer eller signalbokstäver: …

Hemmahamn: …

Typ av fartyg (4): …

Bruttotonnage: …

IMO-nummer: …

Företagets namn och adress: …

(se punkt 1.1.2 i del A i bilaga I till förordning (EG) nr 336/2006)

HÄRMED INTYGAS ATT en inspektion av fartygets säkerhetsorganisationssystem har genomförts och att det uppfyller kraven i Internationella säkerhetsorganisationskoden för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening (ISM-koden), efter verifiering av att företagets dokument om godkänd säkerhetsorganisation är tillämpligt för denna fartygstyp.

Detta certifikat om godkänd säkerhetsorganisation är giltigt till och med den …, med förbehåll för periodisk verifiering och under förutsättning att dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation förblir giltigt.

Dag för avslutande av den verifiering på vilken certifikatet grundas …

(dd/mm/åååå)

Utfärdat i …

(Ort för dokumentets utfärdande)

Utfärdat den …

…

(Underskrift av den i laga ordning bemyndigade tjänsteman som utfärdar certifikatet)

(Den utfärdande myndighetens stämpel)

Certifikatnummer

PÅSKRIFT FÖR MELLANLIGGANDE VERIFIERING OCH YTTERLIGARE VERIFIERING (OM SÅ KRÄVS)

HÄRMED INTYGAS ATT säkerhetsorganisationssystemet, vid den periodiska verifieringen enligt [regel IX/6.1 i konventionen och punkt 13.8 i ISM-koden och] (5) artikel 6 i förordning (EG) nr 336/2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen, befanns uppfylla kraven i ISM-koden.

MELLANLIGGANDE VERIFIERING (som ska göras mellan det andra och det tredje harmoniseringsdatumet)	Undertecknad: … (Underskrift av bemyndigad tjänsteman) Ort: … Datum: …
YTTERLIGARE VERIFIERING (6)	Undertecknad: … (Underskrift av bemyndigad tjänsteman) Ort: … Datum: …
YTTERLIGARE VERIFIERING (6)	Undertecknad: … (Underskrift av bemyndigad tjänsteman) Ort: … Datum: …
YTTERLIGARE VERIFIERING (6)	Undertecknad: … (Underskrift av bemyndigad tjänsteman) Ort: … Datum: …

INTERIMISTISKT DOKUMENT OM GODKÄND SÄKERHETSORGANISATION

(Officiell stämpel) (Stat)

Certifikatnummer

Utfärdat i enlighet med bestämmelserna i [INTERNATIONELLA KONVENTIONEN OM SÄKERHETEN FÖR MÄNNISKOLIV TILL SJÖSS, 1974, med senare ändringar, och] (7) i förordning (EG) nr 336/2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen.

Enligt bemyndigande av regeringen i …

(Statens namn)

av …

(Bemyndigad person eller organisation)

Företagets namn och adress:

…

(se punkt 1.1.2 i del A i bilaga I till förordning (EG) nr 336/2006)

HÄRMED INTYGAS ATT företagets säkerhetsorganisationssystem har erkänts uppfylla målen i punkt 1.2.3 i del A i bilaga I till förordning (EG) nr 336/2006 för den eller de fartygstyper som anges nedan (stryk det som ej är tillämpligt):

Passagerarfartyg

Höghastighetspassagerarfartyg

Höghastighetslastfartyg

Bulkfartyg

Oljetankfartyg

Kemikalietankfartyg

Gastankfartyg

Flyttbara oljeborrplattformar till sjöss

Andra typer av lastfartyg

Ro-ro-passagerarfartyg

Detta interimistiska dokument om godkänd säkerhetsorganisation är giltigt till och med den …

Utfärdat i: …

(Ort för dokumentets utfärdande)

Utfärdat den …

(Underskrift av den i laga ordning bemyndigade tjänsteman som utfärdar dokumentet)

(Den utfärdande myndighetens stämpel)

INTERIMISTISKT CERTIFIKAT OM GODKÄND SÄKERHETSORGANISATION

(Officiell stämpel) (Stat)

Certifikatnummer

Utfärdat i enlighet med bestämmelserna i [INTERNATIONELLA KONVENTIONEN OM SÄKERHETEN FÖR MÄNNISKOLIV TILL SJÖSS, 1974, med senare ändringar, och] (8) i förordning (EG) nr 336/2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen.

Enligt bemyndigande av regeringen i …

(Statens namn)

av …

(Bemyndigad person eller organisation)

Fartygets namn: …

Registreringsnummer eller signalbokstäver: …

Hemmahamn: …

Typ av fartyg (9): …

Bruttotonnage: …

IMO-nummer: …

Företagets namn och adress: …

(se punkt 1.1.2 i del A i bilaga I till förordning (EG) nr 336/2006)

HÄRMED INTYGAS ATT bestämmelserna i punkt 14.4 i del A i bilaga I till förordning (EG) nr 336/2006 har uppfyllts och att företagets dokument om godkänd säkerhetsorganisation/interimistiska dokument om godkänd säkerhetsorganisation (10) avser det berörda fartyget.

Detta interimistiska certifikat om godkänd säkerhetsorganisation är giltigt till och med den …, under förutsättning att dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation/det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation (10) förblir giltigt.

Utfärdat i: …

(Ort för dokumentets utfärdande)

Utfärdat den …

(Underskrift av den i laga ordning bemyndigade tjänsteman som utfärdar certifikatet)

(Den utfärdande myndighetens stämpel)

Certifikatnummer

Giltigheten för detta interimistiska certifikat om godkänd säkerhetsorganisation förlängs till den

Utfärdat den: …

(Underskrift av den i laga ordning bemyndigade tjänsteman som förlänger giltighetstiden)

(Den utfärdande myndighetens stämpel)

(1) Får utelämnas för fartyg som endast trafikerar hamnar inom en medlemsstat.

(2) Får utelämnas för fartyg som endast trafikerar hamnar inom en medlemsstat.

(3) Får utelämnas för fartyg som endast trafikerar hamnar inom en medlemsstat.

(4) Ange någon av följande fartygstyper: passagerarfartyg, höghastighetspassagerarfartyg, höghastighetslastfartyg, bulkfartyg, oljetankfartyg, kemikalietankfartyg, gastankfartyg, flyttbara oljeborrplattformar till sjöss, annan typ av lastfartyg, ro-ro-passagerarfartyg.

(5) Får utelämnas för fartyg som endast trafikerar hamnar inom en medlemsstat.

(6) Om så är tillämpligt. Hänvisning görs till punkt 13.8 i ISM-koden och punkt 3.4.1 i de riktlinjer om administrationers genomförande av ISM-koden som antagits genom IMO:s resolution A.913(22).

(7) Får utelämnas för fartyg som endast trafikerar hamnar inom en medlemsstat.

(8) Får utelämnas för fartyg som endast trafikerar hamnar inom en medlemsstat.

(9) Ange någon av följande fartygstyper: passagerarfartyg, höghastighetspassagerarfartyg, höghastighetslastfartyg, bulkfartyg, oljetankfartyg, kemikalietankfartyg, gastankfartyg, flyttbara oljeborrplattformar till sjöss, annan typ av lastfartyg, ro-ro-passagerarfartyg.

(10) Stryk det som inte är tillämpligt.”

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/23

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 541/2008

av den 16 juni 2008

om anpassning av vissa fiskekvoter för 2008 i enlighet med rådets förordning (EG) nr 847/96 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 23.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (2), särskilt artiklarna 4.2, 5.1 och 5.2, och

av följande skäl:

(1)

De bestånd som kan omfattas av de åtgärder som fastställs genom förordning (EG) nr 847/96 anges i rådets förordning (EG) nr 2015/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av fiskemöjligheterna för gemenskapens fiskefartyg för vissa djuphavsbestånd för 2007 och 2008 (3), rådets förordning (EG) nr 1941/2006 av den 11 december 2006 om fastställande för år 2007 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön (4) och rådets förordning (EG) nr 41/2007 av den 21 december 2006 om fastställande för år 2007 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (5).

(2)

För 2008 fastställs kvoter för vissa bestånd i rådets förordning (EG) nr 2015/2006, rådets förordning (EG) nr 1404/2006 av den 26 november 2007 om fastställande för år 2008 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön (6) och rådets förordning (EG) nr 40/2008 av den 16 januari 2008 om fastställande för år 2008 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (7).

(3)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 147/2007 av den 15 februari 2007 om anpassning av vissa fiskkvoter från och med 2007 till och med 2012 enligt artikel 23.4 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (8) minskas vissa fiskkvoter för Förenade kungariket och Irland under åren 2007–2012.

(4)	Vissa medlemsstater har i enlighet med förordning (EG) nr 847/96 begärt att en del av deras kvoter för 2007 ska överföras till nästa år. Inom ramen för de begränsningar som anges i den förordningen bör de sparade kvantiteterna läggas till kvoterna för 2008.

(5)

Med stöd av artikel 5.1 i förordning (EG) nr 847/96 bör avdrag göras från de nationella kvoterna för 2008 i en utsträckning som motsvarar den kvantitet med vilken den tillåtna kvoten har överskridits. Med stöd av artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 bör viktade avdrag från de nationella kvoterna för 2008 göras vid överskridande av tillåtna landningar 2007 för vissa bestånd som fastställs i förordning (EG) nr 41/2007, förordning (EG) nr 2015/2006 och förordning (EG) nr 1941/2006. Avdragen ska göras med beaktande av de särskilda bestämmelser som styr fångster som omfattas av de regionala fiskeriorganisationerna.

(6)	I enlighet med förordning (EG) nr 847/96 har vissa medlemsstater begärt tillstånd att landa ytterligare kvantiteter fisk av vissa bestånd under 2007. De fångster som överskrider de tillåtna landningarna måste dock dras av från kvoterna för 2008.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 147/2007 ska de kvoter som fastställs i förordning (EG) nr 40/2008, förordning (EG) nr 1404/2007 och förordning (EG) nr 2015/2006 ökas enligt bilaga I till denna förordning eller minskas enligt bilaga II till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Joe BORG

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 358, 31.12.2002, s. 59. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 865/2007 (EUT L 192, 24.7.2007, s. 1).

(2) EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.

(3) EUT L 384, 29.12.2006, s. 28. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1533/2007 (EUT L 337, 21.12.2007, s. 21).

(4) EUT L 367, 22.12.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 754/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 26).

(5) EUT L 15, 20.1.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1533/2007 (EUT L 337, 21.12.2007, s. 21).

(6) EUT L 312, 30.11.2007, s. 1.

(7) EUT L 19, 23.1.2008, s. 1.

(8) EUT L 46, 16.2.2007, s. 10.

BILAGA I

ÖVERFÖRINGAR TILL 2008 ÅRS KVOTER

Landskod	Beståndskod	Art	Zon	Anpassad kvantitet 2007	Marginal	Fångster 2007	Fångster på särskilda villkor 2007	Anpassad kvantitet (%)	Överförd kvantitet	Ursprunglig kvantitet 2008	Ändrad kvantitet 2008	Ny kod 2008
BEL	ANF/07.	Marulk	VII	2 255		928,7	121,9	46,6	225,50	2 595	2 821
BEL	ANF/8ABDE.	Marulk	VIIIa, b, d, e	101		20,9		20,7	10,10	0	10
BEL	COD/07A.	Torsk	VIIa	133		65,7		49,4	13,30	16	29
BEL	HAD/5BC6A.	Kolja	Gemenskapens vatten i områdena Vb och VIa	17		0,2		1,2	1,70	7	9
BEL	HAD/6B1214	Kolja	VIb, XII, XIV	10		0,0		0,0	1,00	16	17
BEL	HKE/2AC4-C	Kummel	Gemenskapens vatten i område IIa och IV	80		58,5		73,1	8,00	27	35
BEL	HKE/571214	Kummel	VI, VII; gemenskapens vatten i område V b, internationella vatten i områdena XII och XIV	26		10,6		40,8	2,60	278	281
BEL	HKE/8ABDE.	Kummel	VIIIa, b, d, e	10		2,7		27,0	1,00	9	10
BEL	LEZ/8ABDE.	Glasvarar	VIIIa, b, d, e	6		3,3		55,0	0,60	0	1
BEL	NEP/2AC4-C	Havskräfta	Gemenskapens vatten i områdena IIa och IV	926		194,1		21,0	92,60	1 368	1 461
BEL	PLE/07A.	Rödspätta	VIIa	788		179,8		22,8	78,80	47	126
BEL	PLE/7FG.	Rödspätta	VIIf, g	232		174,9		75,4	23,20	77	100
BEL	SOL/07A.	Tunga	VIIa	599		288,6		48,2	59,90	326	386
BEL	SOL/07D.	Tunga	VIId	1 846		1 345,3		72,9	184,60	1 775	1 960
BEL	SOL/24.	Tunga	Gemenskapens vatten i områdena II och IV	1 497		936,7		62,6	149,70	1 059	1 209
BEL	SOL/7FG.	Tunga	VIIf, g	590		538,9		91,3	51,10	603	654
DEU	ANF/07.	Marulk	VII	245		148,0		60,4	24,50	289	314
DEU	BLI/245-	Birkelånga	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena II, IV, V	7		0,0		0,0	0,70	6	7
DEU	BSF/1234-	Dolkfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena I, II, III, IV	5		0,0		0,0	0,50	5	6
DEU	BSF/56712-	Dolkfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII, XII	18		0,0		0,0	1,80	35	37
DEU	COD/3BC+24	Torsk	Delsektionerna 22–24 (gemenskapens vatten)	8 341		7 626,6		91,4	714,40	4 102	4 816
DEU	DWS/56789-	Djuphavshajar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII, VIII, IX	7		0,1		1,4	0,70	39	40
DEU	GFB/1234-	Fjällbrosmar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena I, II, III, IV	10		0,0		0,0	1,00	10	11
DEU	GFB/567-	Fjällbrosmar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII	10		0,0		0,0	1,00	10	11
DEU	HAD/5BC6A.	Kolja	Gemenskapens vatten i områdena Vb och VIa	20		0,0		0,0	2,00	9	11
DEU	HAD/6B1214	Kolja	VIb, XII, XIV	12		0,0		0,0	1,20	19	20
DEU	HER/3BC+24	Sill	Delområdena 22–24	26 749		22 903,0		85,6	2 674,90	24 579	27 254
DEU	HKE/2AC4-C	Kummel	Gemenskapens vatten i områdena IIa och IV	107		95,9		89,6	10,70	126	137
DEU	JAX/578/14	Taggmakrill	VI, VII och VIIIa, b, d, e, gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	6 710		4 525,8		67,4	671,00	12 178	12 849
DEU	NEP/2AC4-C	Havskräfta	Gemenskapens vatten i områdena IIa och IV	676		580,2		85,8	67,60	20	88
DEU	PLE/3BCD-C	Rödspätta	IIIb, c, d (gemenskapens vatten)	330		242,0		73,3	33,00	255	288
DEU	RNG/3A/BCD	Skoläst	IIIa och gemenskapens vatten IIIb, c, d	6		0,0		0,0	0,60	5	6
DEU	RNG/5B67-	Skoläst	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena Vb, VI, VIII	9		0,0		0,0	0,90	9	10
DEU	RNG/8X14-	Skoläst	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VIII, IX, X, XII, XIV	111		0,0		0,0	11,10	40	51
DEU	SOL/24.	Tunga	Gemenskapens vatten i områdena II och IV	732		455,4		62,2	73,20	847	920
DEU	SOL/3A/BCD	Tunga	IIIa, gemenskapens vatten i område IIIb, c, d	45		41,0		91,1	4,00	46	50
DEU	SPR/3BCD-C	Skarpsill	III b, c, d (gemenskapens vatten)	31 603		23 642,0		74,8	3 160,30	28 403	31 563
DEU	WHB/1X14	Blåvitling	Gemenskapens vatten och internationella vatten i områdena I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV	37 819		33 978,8	744	91,8	3 096,20	10 416	13 512
DNK	BLI/03-	Birkelånga	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område III	9		0,4		4,4	0,90	6	7
DNK	BLI/245-	Birkelånga	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena II, IV, V	8		0,1		1,3	0,80	6	7
DNK	COD/3BC+24	Torsk	Delsektionerna 22–24 (gemenskapens vatten)	13 713		12 105,0		88,3	1 371,30	8 390	9 761
DNK	HER/3BC+24	Sill	Delområdena 22–24	8 961		5 445,9		60,8	896,10	6 245	7 141
DNK	HKE/2AC4-C	Kummel	Gemenskapens vatten i områdena IIa och IV	1 153		389,8		33,8	115,30	1 096	1 211
DNK	HKE/3A/BCD	Kummel	III a, gemenskapens vatten i områdena IIIb, IIIc and IIId	1 575		311,8		19,8	157,50	1 499	1 657
DNK	JAX/578/14	Taggmakrill	VI, VII och VIII a, b, d, e, gemenskapens vatten i område V b, internationella vatten i områdena XII och XIV	13 384		7 971,7		59,6	1 338,40	15 236	16 574
DNK	NEP/2AC4-C	Havskräfta	Gemenskapens vatten i områdena IIa och IV	1 523		772,2		50,7	152,30	1 368	1 520
DNK	NEP/3A/BCD	Havskräfta	IIIa, gemenskapens vatten i område IIIb, c, d	4 063		2 916,6		71,8	406,30	3 800	4 206
DNK	PLE/3BCD-C	Rödspätta	IIIb, c, d (gemenskapens vatten)	2 968		1 965,6		66,2	296,80	2 293	2 590
DNK	SOL/24.	Tunga	Gemenskapens vatten i områdena II och IV	702		415,3		59,2	70,20	484	554
DNK	SOL/3A/BCD	Tunga	IIIa, gemenskapens vatten i område IIIb, c, d	837		568,6		67,9	83,70	788	872
DNK	SPR/3BCD-C	Skarpsill	IIIb, c, d (gemenskapens vatten)	43 788		39 028,9		89,1	4 378,80	44 833	49 212
DNK	WHB/1X14	Blåvitling	Gemenskapens vatten och internationella vatten i områdena I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV	43 257		40 643,8	176,1	94,4	2 437,10	26 789	29 226
ESP	ANF/07.	Marulk	VII	2 150		2 043,9		95,1	106,10	1 031	1 137
ESP	ANF/8ABDE.	Marulk	VIIIa, b, d, e	1 205		695,6		57,7	120,50	1 206	1 327
ESP	ANF/8C3411	Marulk	VIIIc, IX, X, gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	1 541		1 539,9		99,9	1,10	1 629	1 630
ESP	BSF/8910-	Dolkfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VIII, IX, X	13		5,0		38,5	1,30	13	14
ESP	DWS/12-	Djuphavshajar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område XII	69		4,3		6,2	6,90	34	41
ESP	DWS/56789-	Djuphavshajar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII, VIII, IX	228		204,0		89,5	22,80	187	210
ESP	GFB/89-	Fjällbrosmar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VIII, IX	225		220,0		97,8	5,00	242	247
ESP	HKE/571214	Kummel	VI, VII; gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	10 871		9 342,3	10,9	86,0	1 087,10	8 926	10 013
ESP	HKE/8ABDE.	Kummel	VIIIa, b, d, e	6 784		4 491,0		66,2	678,40	6 214	6 892
ESP	HKE/8C3411	Kummel	VIIIc, IX och X; gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	3 819		3 816,8		99,9	2,20	4 510	4 512
ESP	JAX/578/14	Taggmakrill	VI, VII och VIIIa, b, d, e, gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	1 642		978,7		59,6	164,20	16 631	16 795
ESP	JAX/8C9.	Taggmakrill	VIIIc, IX	29 622		29 597,6		99,9	24,40	31 069	31 093
ESP	LEZ/8ABDE.	Glasvarar	VIIIa, b, d, e	1 302		294,4		22,6	130,20	1 176	1 306
ESP	LEZ/8C3411	Glasvarar	VIIIc, IX, X, gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	1 310		960,7		73,3	131,00	1 320	1 451
ESP	NEP/07.	Havskräfta	VII	1 504		447,1		29,7	150,40	1 509	1 659
ESP	NEP/08C.	Havskräfta	VIIIc	115		84,3		73,3	11,50	119	131
ESP	NEP/5BC6.	Havskräfta	VI; gemenskapens vatten i område Vb	43		2,0		4,7	4,30	40	44
ESP	NEP/8ABDE.	Havskräfta	VIIIa, b, d, e	55		0,4		0,7	5,50	259	265
ESP	NEP/9/3411	Havskräfta	IX och X; gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	123		116,2		94,5	6,80	104	111
ESP	ORY/06-	Atlantisk soldatfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område VI	6		0,0		0,0	0,60	4	5	06C-
ESP	RNG/8X14-	Skoläst	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VIII, IX, X, XII, XIV	5 765		5 753,1		99,8	11,90	4 391	4 403
ESP	SBR/09-	Fläckpagell	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område IX	850		85,0		10,0	85,00	850	935
ESP	SBR/10-	Fläckpagell	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område X	10		0,0		0,0	1,00	10	11
ESP	WHB/8C3411	Blåvitling	VIIIc, IX, X, gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	43 707		26 953,3		61,7	4 370,70	25 686	30 057
EST	COD/3BC+24	Torsk	Delsektionerna 22–24 (gemenskapens vatten)	174		73,3		42,1	17,40	186	203
EST	HER/03D.RG	Sill	Delområde 28.1	19 164		12 763,8		66,6	1 916,40	16 668	18 584
FIN	HER/30/31.	Sill	Delområdena 30 och 31	82 809		71 089,7		85,8	8 280,90	71 344	79 625
FRA	ALF/3X14-	Beryxar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XII, XIV	30		0,0		0,0	3,00	20	23
FRA	ANF/07.	Marulk	VII	17 055		12 703,5		74,5	1 705,50	16 651	18 357
FRA	ANF/8ABDE.	Marulk	VIIIa, b, d, e	7 333		5 835,3		79,6	733,30	6 714	7 447
FRA	ANF/8C3411	Marulk	VIIIc, IX, X, gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	34		23,3		68,5	3,40	2	5
FRA	BLI/245-	Birkelånga	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena II, IV, V	55		41,8		76,0	5,50	34	40
FRA	BLI/67-	Birkelånga	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VI, VII	2 140		1 960,1		91,6	179,90	1 518	1 698
FRA	BSF/1234-	Dolkfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena I, II, III, IV	5		1,6		32,0	0,50	5	6
FRA	BSF/56712-	Dolkfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII, XII	2 617		2 324,9		88,8	261,70	2 433	2 695
FRA	BSF/8910-	Dolkfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VIII, IX, X	111		20,4		18,4	11,10	31	42
FRA	COD/07A.	Torsk	VIIa	62		9,8		15,8	6,20	44	50
FRA	COD/561214	Torsk	VI; gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	101		91,5		90,6	9,50	64	74
FRA	DWS/56789-	Djuphavshajar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII, VIII, IX	1 311		929,1		70,9	131,10	676	807
FRA	GFB/1012-	Fjällbrosmar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena X, XII	10		0,0		0,0	1,00	10	11
FRA	GFB/1234-	Fjällbrosmar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena I, II, III, IV	10		1,1		11,0	1,00	10	11
FRA	GFB/567-	Fjällbrosmar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII	677		609,5		90,0	67,50	356	424
FRA	GFB/89-	Fjällbrosmar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VIII, IX	26		22,5		86,5	2,60	15	18
FRA	HAD/5BC6A.	Kolja	Gemenskapens vatten i områdena Vb och VIa	803		218,7		27,2	80,30	366	446
FRA	HAD/6B1214	Kolja	VIb, XII, XIV	515		0,6		0,1	51,50	763	815
FRA	HER/7G-K.	Sill	VIIg, h, j, k	587		577,8		98,4	9,20	487	496
FRA	HKE/2AC4-C	Kummel	Gemenskapens vatten i område IIa och IV	257		246,1		95,8	10,90	243	254
FRA	HKE/571214	Kummel	VI, VII; gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	12 370		6 787,2	0,2	54,9	1 237,00	13 785	15 022
FRA	HKE/8ABDE.	Kummel	VIIIa, b, d, e	14 349		4 708,0		32,8	1 434,90	13 955	15 390
FRA	HKE/8C3411	Kummel	VIIIc, IX och X; gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	251		179,0		71,3	25,10	433	458
FRA	JAX/578/14	Taggmakrill	VI, VII och VIIIa, b, d, e, gemenskapens vatten i områdena Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	21 839		12 413,8		56,8	2 183,90	8 047	10 231
FRA	JAX/8C9.	Taggmakrill	VIIIc, IX	415		12,2		2,9	41,50	393	435
FRA	LEZ/8ABDE.	Glasvarar	VIIIa, b, d, e	1 055		589,2		55,8	105,50	949	1 055
FRA	LEZ/8C3411	Glasvarar	VIIIc, IX, X, gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	72		12,8		17,8	7,20	66	73
FRA	NEP/07.	Havskräfta	VII	6 696		2 373,0		35,4	669,60	6 116	6 786
FRA	NEP/08C.	Havskräfta	VIIIc	32		14,5		45,3	3,20	5	8
FRA	NEP/2AC4-C	Havskräfta	Gemenskapens vatten i områdena IIa och IV	44		0,0		0,0	4,40	40	44
FRA	NEP/5BC6.	Havskräfta	VI; gemenskapens vatten i område Vb	176		0,8		0,5	17,60	161	179
FRA	NEP/8ABDE.	Havskräfta	VIIIa, b, d, e	4 444		3 093,5		69,6	444,40	4 061	4 505
FRA	ORY/06-	Atlantisk soldatfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område VI	33		11,0		33,3	3,30	22	25	06C-
FRA	ORY/07-	Atlantisk soldatfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område VII	147		136,9		93,1	10,10	98	108	07C-
FRA	ORY/1X14-	Atlantisk soldatfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena I, II, III, IV, V, VIII, IX, X, XII, XIV	31		24,3		78,4	3,10	15	18	1CX14C
FRA	PLE/07A.	Rödspätta	VIIa	23		2,2		9,6	2,30	21	23
FRA	PLE/7FG.	Rödspätta	VIIf, g	105		101,2		96,4	3,80	139	143
FRA	RNG/1245A-	Skoläst	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena I, II, IV, Va	14		4,5		32,1	1,40	14	15
FRA	RNG/5B67-	Skoläst	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena Vb, VI, VIII	3 841		1 868,0		48,6	384,10	3 789	4 173
FRA	RNG/8X14-	Skoläst	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VIII, IX, X, XII, XIV	202		30,5		15,1	20,20	202	222
FRA	SBR/678-	Fläckpagell	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VI, VII, VIII	94,5		89,7		94,9	4,80	12	17
FRA	SOL/07A.	Tunga	VIIa	6		0,6		10,0	0,60	4	5
FRA	SOL/07D.	Tunga	VIId	3 691		1 821,4		49,3	369,10	3 550	3 919
FRA	SOL/24.	Tunga	Gemenskapens vatten i områdena II och IV	629		447,2		71,1	62,90	212	275
FRA	SOL/7FG.	Tunga	VIIf, g	100		85,5		85,5	10,00	60	70
FRA	SOL/8AB.	Tunga	VIIIa, b	4 023		3 605,6		89,6	402,30	3 823	4 225
FRA	WHB/1X14	Blåvitling	Gemenskapens vatten och internationella vatten i områdena I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV	28 445		14 378,8		50,5	2 844,50	18 643	21 488
GBR	ANF/07.	Marulk	VII	5 468		4 470,1	82,9	83,3	546,80	5 050	5 597
GBR	COD/07A.	Torsk	VIIa	724		425,6		58,8	72,40	345	417
GBR	COD/561214	Torsk	VI; gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	360,8		303,3		84,1	36,08	241	277
GBR	COD/7X7A34	Torsk	VIIIb–k, VIII, IX, X, gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	601		569,5		94,8	31,50	328	360
GBR	HAD/5BC6A.	Kolja	Gemenskapens vatten i Vb och VIa	6 080		2 761,7		45,4	608,00	4 743	5 351
GBR	HAD/6B1214	Kolja	VIb, XII, XIV	3 659		1 643,0		44,9	365,90	5 574	5 940
GBR	HER/07A/MM	Sill	VIIa	4 699		4 629,7		98,5	69,30	3 550	3 619
GBR	HER/7G-K.	Sill	VIIg, h, j, k	64		63,3		98,9	0,70	10	11
GBR	HKE/2AC4-C	Kummel	Gemenskapens vatten i områdena IIa och IV	398		360,4		90,6	37,60	341	379
GBR	HKE/571214	Kummel	VI, VII; gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	5 775		3 322,7	0,3	57,5	577,50	5 442	6 020
GBR	JAX/578/14	Taggmakrill	VI, VII och VIIIa, b, d, e, gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	11 910		10 159,6		85,3	1 191,00	16 470	17 661
GBR	NEP/07.	Havskräfta	VII	9 119		7 044,7		77,3	911,90	8 251	9 163
GBR	NEP/2AC4-C	Havskräfta	Gemenskapens vatten i områdena IIa och IV	24 462		20 923,2		85,5	2 446,20	22 644	25 090
GBR	NEP/5BC6.	Havskräfta	VI; gemenskapens vatten i område Vb	21 178		16 055,6		75,8	2 117,80	19 415	21 533
GBR	PLE/07A.	Rödspätta	VIIa	708		415,1		58,6	70,80	558	629
GBR	PLE/7FG.	Rödspätta	VIIf, g	72		60,9		84,6	7,20	73	80
GBR	SOL/07A.	Tunga	VIIa	204		70,5		34,6	20,40	146	166
GBR	SOL/07D.	Tunga	VIId	1 315		780,1		59,3	131,50	1 268	1 400
GBR	SOL/24.	Tunga	Gemenskapens vatten i områdena II och IV	1 406		1 190,7		84,7	140,60	545	686
GBR	SOL/7FG.	Tunga	VIIf, g	272		244,1		89,7	27,20	271	298
GBR	WHB/1X14	Blåvitling	Gemenskapens vatten och internationella vatten i områdena I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV	55 565		53 666,7		96,6	1 898,30	34 759	36 657
GBR	ALF/3X14-	Beryxar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XII, XIV	10		0,6		6,0	1,00	10	11
GBR	BLI/245-	Birkelånga	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena II, IV, V	19		5,5		28,9	1,90	20	22
GBR	BLI/67-	Birkelånga	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VI, VII	222		174,2		78,5	22,20	386	408
GBR	BSF/1234-	Dolkfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena I, II, III, IV	5		0,0		0,0	0,50	5	6
GBR	BSF/56712-	Dolkfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII, XII	93		56,4		60,6	9,30	173	182
GBR	DWS/56789-	Djuphavshajar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII, VIII, IX	467		83,1		17,8	46,70	375	422
GBR	GFB/1234-	Fjällbrosmar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena I, II, III, IV	16		2,2		13,8	1,60	16	18
GBR	GFB/567-	Fjällbrosmar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII	709		343,5		48,4	70,90	814	885
GBR	GFB/1012-	Fjällbrosmar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena X, XII	10		0,0		0,0	1,00	10	11
GBR	ORY/06-	Atlantisk soldatfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område VI	6		0,0		0,0	0,60	4	5	06C-
GBR	RNG/5B67-	Skoläst	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena Vb, VI, VIII	170		4,3		2,5	17,00	222	239
GBR	RNG/8X14-	Skoläst	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VIII, IX, X, XII, XIV	18		0,0		0,0	1,80	18	20
GBR	SBR/10-	Fläckpagell	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område X	10		0,0		0,0	1,00	10	11
IRL	ANF/07.	Marulk	VII	3 162		2 938,7		92,9	223,30	2 128	2 351
IRL	BSF/56712-	Dolkfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII, XII	122		121,3		99,4	0,70	87	88
IRL	COD/07A.	Torsk	VIIa	743		608,1		81,8	74,30	790	864
IRL	DWS/12-	Djuphavshajar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område XII	5		0,0		0,0	0,50	2	3
IRL	DWS/56789-	Djuphavshajar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena V, VI, VII, VIII, IX	9		7,3		81,1	0,90	109	110
IRL	HAD/5BC6A.	Kolja	Gemenskapens vatten i områdena Vb och VIa	1 105		759,4		68,7	110,50	995	1 106
IRL	HAD/6B1214	Kolja	VIb, XII, XIV	468		339,1		72,5	46,80	544	591
IRL	HER/07A/MM	Sill	VIIa	587		0,0		0,0	58,70	1 250	1 309
IRL	HER/6AS7BC	Sill	VIaS, VIIb, c	13 732		12 174,5		88,7	1 373,20	10 584	11 957
IRL	HER/7G-K.	Sill	VIIg, h, j, k	9 109		8 267,6		90,8	841,40	6 818	7 659
IRL	HKE/571214	Kummel	VI, VII; gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	1 765		1 427,6		80,9	176,50	1 670	1 847
IRL	JAX/578/14	Taggmakrill	VI, VII och VIIIa, b, d, e, gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	34 297		29 133,5		84,9	3 429,70	39 646	43 076
IRL	NEP/5BC6.	Havskräfta	VI; gemenskapens vatten i område Vb	383		161,2		42,1	38,30	269	307
IRL	ORY/06-	Atlantisk soldatfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område VI	7		0,0		0,0	0,70	4	5	06C-
IRL	ORY/1X14-	Atlantisk soldatfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena I, II, III, IV, V, VIII, IX, X, XII, XIV	6		0,0		0,0	0,60	4	5	1CX14C
IRL	PLE/07A.	Rödspätta	VIIa	507		192,9		38,0	50,70	1 209	1 260
IRL	PLE/7FG.	Rödspätta	VIIf, g	59		57,6		97,6	1,40	202	203
IRL	POK/561214	Gråsej	VI; gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	514		321,5		62,5	51,40	483	534
IRL	RNG/5B67-	Skoläst	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena Vb, VI, VIII	323		29,7		9,2	32,30	299	331
IRL	RNG/8X14-	Skoläst	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VIII, IX, X, XII, XIV	10		0,0		0,0	1,00	9	10
IRL	SAN/2A3A4.	Tobisfiskar	IIIa, gemenskapens vatten i områdena IIa och IV	148 972				0,0	14 897,20	0	14 897
IRL	WHB/1X14	Blåvitling	Gemenskapens vatten och internationella vatten i områdena I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV	34 498		31 091,8		90,1	3 406,20	20 745	24 151
LTU	JAX/578/14	Taggmakrill	VI, VII och VIIIa, b, d, e, gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	6 437		3 466,7		53,9	643,70	0	644
LTU	SPR/3BCD-C	Skarpsill	IIIb, c, d (gemenskapens vatten)	22 027		14 773,5		67,1	2 202,70	22 745	24 948
LTU	WHB/1X14	Blåvitling	Gemenskapens vatten och internationella vatten i områdena I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV	9 974		9 812,0		98,4	162,00	0	162
NLD	ANF/07.	Marulk	VII	112		13,6		12,1	11,20	336	347
NLD	COD/07A.	Torsk	VIIa	5		0,0		0,0	0,50	4	5
NLD	COD/7X7A34	Torsk	VIIIb–k, VIII, IX, X, gemenskapens vatten i område CECAF 34.1.1	51		46,6		91,4	4,40	25	29
NLD	HER/6AS7BC	Sill	VIaS, VIIb, c	258		254,4		98,6	3,60	1 058	1 062
NLD	HER/7G-K.	Sill	VIIg, h, j, k	473		461,8		97,6	11,20	487	498
NLD	HKE/2AC4-C	Kummel	Gemenskapens vatten i områdena IIa och IV	47		29,9		63,6	4,70	63	68
NLD	HKE/571214	Kummel	VI, VII; gemenskapens vatten i område Vb, internationella vatten i områdena XII och XIV	201	1	63,6	1	32,0	20,10	180	200
NLD	JAX/578/14	Taggmakrill	VI, VII och VIIIa, b, d, e, gemenskapens vatten i område V b, internationella vatten i områdena XII och XIV	52 731		40 530,0		76,9	5 273,10	58 102	63 375
NLD	NEP/2AC4-C	Havskräfta	Gemenskapens vatten i områdena IIa och IV	1 367		1 155,6		84,5	136,70	704	841
NLD	SOL/24.	Tunga	Gemenskapens vatten i områdena II och IV	11 887		10 348,8		87,1	1 188,70	9 563	10 752
NLD	WHB/1X14	Blåvitling	Gemenskapens vatten och internationella vatten i områdena I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV	88 561		79 699,6	69,9	90,1	8 791,50	32 666	41 458
POL	HER/3BC+24	Sill	Delområdena 22–24	6 441		2 935,8		45,6	644,10	5 797	6 441
POL	SPR/3BCD-C	Skarpsill	IIIb, c, d (gemenskapens vatten)	121 135		57 801,8		47,7	12 113,50	133 435	145 549
PRT	BSF/8910-	Dolkfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena VIII, IX, X	3 876		3 466,6		89,4	387,60	3 956	4 344
PRT	BSF/C3412-	Dolkfisk	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område CECAF 34.1.2	4 285		3 086,9		72,0	428,50	4 285	4 714
PRT	DWS/10-	Djuphavshajar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område X	20		10,5		52,5	2,00	20	22
PRT	GFB/1012-	Fjällbrosmar	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i områdena X, XII	43		16,9		39,3	4,30	43	47
PRT	JAX/8C9.	Taggmakrill	VIIIc, IX	25 036		14 498,8		57,9	2 503,60	26 288	28 792
PRT	NEP/9/3411	Havskräfta	IX och X; gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	328		267,8		81,6	32,80	311	344
PRT	SBR/09-	Fläckpagell	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område IX	230		187,2		81,4	23,00	230	253
SWE	BLI/03-	Birkelånga	Gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i område III	8		0,0		0,0	0,80	6	7
SWE	COD/3BC+24	Torsk	Delsektionerna 22–24 (gemenskapens vatten)	3 602		2 960,2		82,2	360,20	2 989	3 349
SWE	HER/30/31.	Sill	Delområdena 30 och 31	16 501		3 626,1		22,0	1 650,10	15 676	17 326
SWE	HER/3BC+24	Sill	Delområdena 22–24	8 806		7 724,6		87,7	880,60	7 926	8 807
SWE	HKE/3A/BCD	Kummel	III a, gemenskapens vatten i område IIIb, c, d	125		45,8		36,6	12,50	128	141
SWE	NEP/3A/BCD	Havskräfta	III a, gemenskapens vatten i område IIIb, c, d	1 509		1 462,7		96,9	46,30	1 359	1 405
SWE	PLE/3BCD-C	Rödspätta	IIIb, c, d (gemenskapens vatten)	192		170,5		88,8	19,20	173	192
SWE	RNG/3A/BCD	Skoläst	IIIa och gemenskapens vatten IIIb, c, d	52		0,0		0,0	5,20	49	54
SWE	SOL/3A/BCD	Tunga	III a, gemenskapens vatten i område IIIb, c, d	46		44,3		96,3	1,70	30	32
SWE	SPR/3BCD-C	Skarpsill	IIIb, c, d (gemenskapens vatten)	94 970		86 272,2		90,8	8 697,80	86 670	95 368
SWE	WHB/1X14	Blåvitling	Gemenskapens vatten och internationella vatten i områdena I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV	539		148,8		27,6	53,90	6 627	6 681

BILAGA II

AVDRAG FRÅN KVOTERNA FÖR 2008

Land	Artkod	Områdeskod 2007	Artnamn	Områdesnamn	Påföljder Artikel 5.2 i förordning 847/96	Anpassad kvantitet 2007	Marginal	Sammanlagd anpassad kvantitet 2007	Fångster på särskilda villkor 2007	Fångster 2007	Totala fångster 2007	%	Avdrag	Ursprunglig kvantitet 2008	Ändrad kvantitet 2008	Områdeskod 2008
BEL	COD	2AC4.	Torsk	IV, gemenskapens vatten i område II a	y	937,00	0,0	937,00	0,0	998,60	998,60	106,6	–61,60	654,00	592	2A3AX4
BEL	COD	7X7A34	Torsk	VII b–k, VIII, IX och X; gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	y	172,00	0,0	172,00	0,0	180,40	180,40	104,9	–8,40	177,00	169
BEL	LEZ	2AC4-C	Glasvarar	Gemenskapens vatten i områdena II a och IV	y	4,00	0,0	4,00	0,0	5,60	5,60	140,0	–1,60	5,00	3
BEL	SOL	8AB.	Tunga	VIII a och b	y	393,00	0,0	393,00	0,0	396,00	396,00	100,76	–3,00	52,00	49
DEU	ANF	561214	Marulk	VI; gemenskapens vatten i område V b; Internationella vatten i områdena XII och XIV (norska vatten)	y	213,00	0,0	213,00	0,0	227,80	227,80	106,9	–14,80	212,00	197
DEU	COD	03AN.	Torsk	Kattegatt	y	53,00	0,0	53,00	0,0	63,40	63,40	119,6	–10,40	64,00	54
DEU	COD	2AC4.	Torsk	IV, gemenskapens vatten i område IIa	y	1 828,00	0,0	1 828,00	0,0	1 922,60	1 922,60	105,2	–94,60	2 384,00	2 289	2A3AX4
DEU	LEZ	2AC4-C	Glasvarar	Gemenskapens vatten i områdena II a och IV	y	4,00	0,0	4,00	0,0	12,90	12,90	322,5	–8,90	4,00	–5
DEU	LIN	4AB-N.	Långa	Norska vatten i område IV	y	33,00	0,0	33,00	0,0	34,00	34,00	103,0	–1,00	21,00	20
DEU	HAL	514GRN	Hälleflundra	Grönlands område: V och XIV	y			0,00		3,40	3,40	0,0	–3,40	0,00	–3
DEU	HKE	571214	Kummel	V b (1), VI, VII, XII, XIV	y			0,00		4,00	4,00	0,0	–4,00	0,00	–4
DEU	PRA	03A.	Nordhavsräka	III a	y			0,00		0,50	0,50	0,0	–0,50	0,00	–1
DEU	SPR	2AC4-C	Skarpsill	Gemenskapens vatten i områdena II a och IV	y			0,00		2,70	2,70	0,0	–2,70	2 018,00	2 015
DNK	COD	1N2AB.	Torsk	I, II (norska vatten)	y			0,00		11,00	11,00	0,0	–11,00	0,00	–11
DNK	MAC	2CX14-	Makrill	VI, VII, VIII a, b, d, e, gemenskapens vatten i område V b, internationella vatten i områdena II a, XII och XIV	y			0,00		8,00	8,00	0,0	–8,00	0,00	–8
DNK	NOP	2A3A4.	Vitlinglyra	III a, gemenskapens vatten i områdena II a och IV	y			0,00		83,00	83,00	0,0	83,00	36 466,00	36 383
DNK	OTH	1N2AB.	Övriga arter	I, II (norska vatten)	y			0,00		14,70	14,70	0,0	–14,70	0,00	–15
DNK	POK	1N2AB.	Gråsej (= Lyrtorsk)	I, II (norska vatten)	y			0,00		0,50	0,50	0,0	–0,50	0,00	–1
ESP	BLI	67-	Birkelånga	VI, VII (gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion)	n	72,00	0,0	72,00	0,0	211,00	211,00	293,1	– 139,00	67,00	–72
ESP	COD	1/2B.	Torsk	I och II b	y	7 006,00	0,0	7 006,00	0,0	7 014,00	7 014,00	100,1	–8,00	7 349,00	7 341
ESP	HAD	1N2AB.	Kolja	Norska vatten i områdena I och II	y	60,00	0,0	60,00	0,0	65,00	65,00	108,3	–5,00	0,00	–5
ESP	POK	1N2AB.	Gråsej	Norska vatten i områdena I och II	y	50,00	0,0	50,00	0,0	53,00	53,00	106,0	–3,00	0,00	–3
ESP	SBR	678-	Fläckpagell	VI, VII och VIII (gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion)	y	188,00	23,8	211,80	0,0	204,50	204,50	96,6	7,30	238,00	222	(x)
(x) fångstmarginal som får överskridas med 10 % — artikel 3.3 i förordning 847/96
EST	PLE	3BCD-C	Rödspätta	III b, c, d (1)- utom MU3				0,0		0,80	0,80	0,0	–0,80	0,00	–1
FRA	COD	7X7A34	Torsk	VII b–k; VIII, IX och X; gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	y	3 736,00	0,0	3 736,00	0,0	4 079,60	4 079,60	109,2	– 343,60	3 033,00	2 689
GBR	LEZ	2AC4-C	Glasvarar	Gemenskapens vatten i områdena II a och IV	y	1 424,00	0,0	1 424,00	0,0	1 430,40	1 430,40	100,4	–6,40	1 537,00	1 531
GBR	NOP	2A3A4.	Vitlinglyra	III a, gemenskapens vatten i områdena II a och IV				0,00		4,30	4,30	0,0	–4,30	0,00	–4
IRL	COD	1/2B.	Torsk	I, II b	y	57,00	100,0	157,00	0,0	201,80	201,80	128,5	–44,80	0,00	–45	(xx)
IRL	COD	561214	Torsk	VI; gemenskapens vatten i område V b, gemenskapens vatten och internationella vatten i områdena XII och XIV	y	93,00	0,0	93,00	0,0	94,20	94,20	101,3	–1,20	241,00	240
IRL	COD	7X7A34	Torsk	VII b–k; VIII, IX och X; gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1	y	737,00	0,0	737,00	0,0	792,00	792,00	107,5	–55,00	753,00	698
IRL	ORY	07-	Atlantisk soldatfisk	VII (gemenskapens vatten)	n	68,00	0,0	68,00	0,0	199,80	199,80	293,8	– 131,80	29,00	– 103
IRL	SOL	07A.	Tunga	VII a	y	111,00	0,0	111,00	0,0	115,20	115,20	103,8	–4,20	90,00	86
(xx) marginal för alla medlemsstater som utnyttjas av Irland
NLD	HER	1/2.	Sill	Gemenskapens vatten,norska och internationella vatten i I och II	y	27 651,00	0,0	27 651,00	0,0	28 125,70	28 125,70	101,7	– 474,70	12 117,00	11 642
POL	COD	3BC+24	Torsk	Gemenskapens vatten i delsektionerna 22–24	y	2 287,00	0,0	2 287,00	0,0	2 360,70	2 360,70	103,2	–73,70	2 245,00	2 171
POL	GHL	514GRN	Liten hälleflundra	Grönländska vatten i områdena V och XIV	y	1 217,00	0,0	1 217,00	0,0	1 228,40	1 228,40	100,9	–11,40	0,00	–11
POL	HER	1/2.	Sill	EG norska och internationella vatten i områdena I och II	y	3 057,00	0,0	3 057,00	0,0	3 153,50	3 153,50	103,2	–96,50	1 714,00	1 618
POL	PRA	N3L.	Nordhavsräka	NAFO 3L	y	245,00	0,0	245,00	0,0	245,80	245,80	100,3	–0,80	278,00	277
POL	HAD	2AC4.	Kolja	IV; gemenskapens vatten i område II a				0,00		1,40	1,40	0,0	–1,40	0,00	–1
PRT	ALF	3X14-	Beryxar	III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XII, XIV (gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion)	n	214,00	0,0	214,00	0,0	224,40	224,40	104,9	–10,40	214,00	204
PRT	ANF	8C3411	Marulk	VIII c, IX, X CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten)	y	375,00	0,0	375,00	0,0	392,20	392,20	104,6	–17,20	324,00	307
PRT	COD	1/2B.	Torsk	I och II b	y	1 479,00	0,0	1 479,00	0,0	1 490,30	1 490,30	100,8	–11,30	1 552,00	1 541
PRT	DWS	56789-	Djuphavshajar	V, VI, VII, VIII, IX (gemenskapens vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion)	n	483,00	0,0	483,00	0,0	505,50	505,50	104,7	–22,50	254,00	232
PRT	HKE	8C3411	Kummel	VIII c, IX, X CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten)	y	1 990,00	0,0	1 990,00	0,0	2 054,30	2 054,30	103,2	–64,30	2 104,00	2 040
PRT	COD	7X7A34	Torsk	VII b, c, d, e, f, g, h, ,j, k, VIII, IX, X; gemenskapens vatten i CECAF 34.1.1				0,00		4,70	4,70	0,0	–4,70	0,00	–5
PRT	GHL	2A-C46	Liten hälleflundra	II a (gemenskapens vatten), IV, VI (gemenskapens vatten och internationella vatten)				0,00		17,70	17,70	0,0	–17,70	0,00	–18
PRT	HAD	1N2AB.	Kolja	I, II (norska vatten)				0,00		369,20	369,20	0,0	– 369,20	0,00	– 369
PRT	POK	1N2AB.	Gråsej (=Lyrtorsk)	I, II (norska vatten)				0,00		391,40	391,40	0,0	– 391,40	0,00	– 391

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/43

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 542/2008

av den 16 juni 2008

om ändring av bilagorna I och II till rådets förordning (EEG) nr 2377/90 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung avseende cyflutrin och lektin som utvunnits ur trädgårdsbönor (Red kidney bean) (Phaseolus vulgaris)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 av den 26 juni 1990 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung (1), särskilt artiklarna 2 och 3,

med beaktande av Europeiska läkemedelsmyndighetens yttrande som utarbetats av kommittén för veterinärmedicinska läkemedel, och

av följande skäl:

(1)	Alla farmakologiskt verksamma substanser som används inom gemenskapen i veterinärmedicinska läkemedel avsedda för livsmedelsproducerande djur bör utvärderas i enlighet med förordning (EEG) nr 2377/90.

(2)

Ämnet cyflutrin är för närvarande upptaget i bilaga I till förordning (EEG) nr 2377/90 för muskel, fett, lever och njure från nötkreatur och för mjölk från nötkreatur, under förutsättning att det i fråga om mjölk tas hänsyn till de ytterligare bestämmelser som fastställs i rådets direktiv 94/29/EG av den 23 juni 1994 om ändring av bilagorna till direktiven 86/362/EEG och 86/363/EEG om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål samt i och på livsmedel av animaliskt ursprung (2). Efter att en begäran hade lämnats in om utvidgning av den nuvarande posten cyflutrin för nötkreatur i bilaga I till att omfatta alla idisslare, ansåg kommittén för veterinärmedicinska läkemedel (nedan kallad kommittén), efter att ha sett över de gränsvärden för högsta tillåtna restmängder (nedan kallade gränsvärden) som redan fastställts för ämnet cyflutrin, att de gällande gränsvärdena för nötkreatur inte kunde extrapoleras till alla idisslare, eftersom uppgifter om restmängder för får inte stod till förfogande. Kommittén kom fram till att extrapoleringen endast kunde göras till getter. Det anses följaktligen lämpligt att utvidga den nuvarande posten i bilaga I till förordning (EEG) nr 2377/90 för cyflutrin till att omfatta getter. Samma gränsvärden som för muskel, fett, lever, njure och mjölk från nötkreatur bör gälla under förutsättning att det i fråga om mjölk tas hänsyn till de ytterligare bestämmelser som fastställs i direktiv 94/29/EG.

(3)

Lektin som utvunnits ur trädgårdsbönor (Red kidney bean) (Phaseolus vulgaris) är för närvarande inte upptaget i bilagorna till förordning (EEG) nr 2377/90. Efter att ha granskat en begäran om att i fråga om svin upprätta gränsvärden för lektin som utvunnits ur trädgårdsbönor (Red kidney bean) (Phaseolus vulgaris), ansåg kommittén att det inte fanns något behov av att fastställa gränsvärden för lektin som utvunnits ur trädgårdsbönor (Red kidney bean) (Phaseolus vulgaris), och rekommenderade att ämnet införs i bilaga II för svin, endast för oral administrering. Det anses följaktligen lämpligt att införa detta ämne i bilaga II till förordning (EEG) nr 2377/90 för svin, endast för oral administrering.

(4)	Förordning (EEG) nr 2377/90 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

När det gäller de tillstånd som enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (3) beviljats för utsläppande av de berörda veterinärmedicinska läkemedlen på marknaden, bör det fastställas en tillräckligt lång tidsfrist innan denna förordning börjar tillämpas så att medlemsstaterna kan göra de eventuella ändringar som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i denna förordning.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för veterinärmedicinska läkemedel.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I och II till förordning (EEG) nr 2377/90 ska ändras på det sätt som anges i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 16 augusti 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Günter VERHEUGEN

Vice ordförande

(1) EGT L 224, 18.8.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 203/2008 (EUT L 60, 5.3.2008, s. 18).

(2) EGT L 189, 23.7.1994, s. 67.

(3) EGT L 311, 28.11.2001, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/28/EG (EUT L 136, 30.4.2004, s. 58).

BILAGA

I punkt 2.2.3 i bilaga I (Förteckning över farmakologiskt verksamma substanser för vilka gränsvärden för högsta tillåtna restmängder (MRL) har fastställts) ska uppgifterna för cyflutrin ersättas med följande:

2.2.3 Pyretroider

Farmakologiskt verksamma substanser	Restmarkör	Djurarter	MRL	Målvävnader	Andra bestämmelser
”Cyflutrin	Cyflutrin (summan av isomerer)	Nötkreatur, getter	10 μg/kg	Muskel
			50 μg/kg	Fett
			10 μg/kg	Lever
			10 μg/kg	Njure
			20 μg/kg	Mjölk	Ytterligare bestämmelser i direktiv 94/29/EG ska beaktas”

I punkt 6 i bilaga II (Förteckning över substanser som inte behöver åsättas gränsvärden för högsta tillåtna restmängder) ska följande ämne införas:

6. Ämnen av vegetabiliskt ursprung

Farmakologiskt verksamma substanser	Djurarter	Andra bestämmelser
”Lektin som utvunnits ur trädgårdsbönor (Red kidney bean) (Phaseolus vulgaris)	Svin	Endast för oral administrering”

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/46

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 543/2008

av den 16 juni 2008

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för fjäderfäkött

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1), särskilt artikel 121 e jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)	Från och med den 1 juli 2008 upphävs rådets förordning (EEG) nr 1906/90 av den 26 juni 1990 om vissa handelsnormer för fjäderfä (2) genom förordning (EG) nr 1234/2007.

(2)	Vissa bestämmelser och skyldigheter enligt förordning (EEG) nr 1906/90 återges inte i förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)	Vissa bestämmelser och lämpliga skyldigheter bör därför antas i en förordning om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1234/2007 så att den gemensamma marknadsordningen och i synnerhet handelsnormerna kan användas utan avbrott och på ett korrekt sätt.

(4)

Genom förordning (EG) nr 1234/2007 antogs vissa handelsnormer för fjäderfäkött. Tillämpningen av dessa kräver att man fastställer bestämmelser om särskilt förteckningen över de fjäderfäslaktkroppar, delar därav och slaktbiprodukter för vilka nämnda förordning gäller, klassificering efter konformitet, utseende och vikt, typer av presentationsformer, det namn i vilket de aktuella produkterna ska säljas, den frivilliga användningen av uppgifter om kylmetoder och produktionssystem, villkoren för lagring och transport av vissa typer av fjäderfäkött och tillsynen av dessa bestämmelser för att säkerställa att de tillämpas enhetligt inom hela gemenskapen. Kommissionens förordning (EEG) nr 1538/91 (3) om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 1906/90 bör därför upphävas och ersättas med en ny förordning.

(5)

För att göra det möjligt att saluföra fjäderfä i olika klasser beroende på konformitet och utseende, är det nödvändigt att fastställa definitioner av slaktkropparnas arter, ålder och presentationsformer, samt när det gäller styckningsdelar av fjäderfäkött, den anatomiska konformiteten och innehållet. För den produkt som kallas ”foie gras”, dvs. fet gås- och anklever, är det med hänsyn till denna produkts höga värde och den därav följande risken för bedrägligt förfarande, nödvändigt att fastställa särskilt exakta minimihandelsnormer.

(6)

Dessa normer behöver inte tillämpas på vissa produkter och presentationsformer som är av lokal eller på annat sätt begränsad betydelse. De namn i vilka sådana produkter säljs bör emellertid inte vara av en sådan art att de väsentligt kan vilseleda konsumenten att förväxla dessa produkter med produkter som omfattas av dessa bestämmelser. Likaledes bör denna bestämmelse även gälla för ytterligare beskrivande termer som används för att närmare namnge sådana produkter.

(7)	För att åstadkomma en enhetlig tillämpning av denna förordning bör termerna ”saluföring” och ”parti” definieras inom fjäderfäköttsektorn.

(8)	Lagrings- och hanteringstemperaturen är av avgörande betydelse för upprätthållandet av höga kvalitetsnormer. Följaktligen är det lämpligt att fastställa en minimitemperatur vid vilken frysta produkter av fjäderfäkött ska förvaras.

(9)	Bestämmelserna i denna förordning, särskilt dem om kontroll och genomförande, bör tillämpas enhetligt inom hela gemenskapen. Även de tillämpningsföreskrifter som antas för detta ändamål bör vara enhetliga. Det bör därför fastställas gemensamma regler för provtagning och toleranser.

(10)

För att ge konsumenten tillräckliga, entydiga och objektiva upplysningar om sådana produkter som bjuds ut till försäljning, samt för att inom hela gemenskapen säkerställa den fria rörligheten för dessa produkter, är det nödvändigt att så långt som möjligt säkerställa att det i handelsnormer för fjäderfäkött tas hänsyn till bestämmelserna i rådets direktiv 76/211/EEG av den 20 januari 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa varor efter vikt eller volym (4).

(11)

Exempel på frivilliga uppgifter som får användas vid märkning är kylmetoden och särskilda produktionssystem. Med hänsyn till konsumentskyddet bör det fastställas att vid märkning med produktionssystemet ska angivande av vissa uppgifter, såsom ålder vid slakt eller gödningsperiodens längd och innehållet i vissa foderingredienser, vara underordnat noggrant definierade kriterier för både driftsförhållanden och kvantitetsgränser.

(12)	När kött från ankor och gäss som föds upp för produktion av ”foie gras” märks som kött från djur med tillgång till utomhusvistelse, bör det också anges att djuren föds upp för produktion av ”foie gras” så att konsumenterna får fullständig information om produktens egenskaper.

(13)

Det är lämpligt att kommissionen ständigt övervakar att särskilt de eventuella nationella bestämmelser som antas till följd av dessa bestämmelser är förenliga med gemenskapsrätten, inbegripet handelsnormerna. Särskilda bestämmelser bör även fastställas för registreringen och den regelbundna kontrollen av företag som har tillstånd att använda termer som hänvisar till särskilda produktionssystem. Sådana företag bör följaktligen vara skyldiga att för detta syfte föra regelbundna och detaljerade register.

(14)

Med hänsyn till den särskilda arten av dessa kontroller kan de behöriga myndigheterna i den aktuella medlemsstaten delegera ansvaret för dessa kontroller till externa organ som har lämpliga kvalifikationer och vederbörligt tillstånd, under förutsättning att det finns lämpliga tillsyns- och säkerhetsföreskrifter.

(15)	Om aktörerna i tredjeland vill använda de frivilliga uppgifterna om kylmetoder och produktionssystem bör de ges möjlighet att göra detta, förutsatt att de beviljas tillstånd av det aktuella tredjelandets behöriga myndighet, som ska finnas uppförd i en förteckning som sammanställts av kommissionen.

(16)

Med hänsyn till ekonomisk och teknisk utveckling både i fråga om beredning av fjäderfä och i fråga om kontroller, och med tanke på att vattenhalten är av särskilt intresse vid saluföring av frysta och djupfrysta fjäderfä bör den högsta tillåtna vattenhalten i frysta och djupfrysta fjäderfä fastställas och ett övervakningssystem för slakterier liksom för samtliga försäljningsled definieras, utan att principen om varors fria rörlighet på den inre marknaden kränks.

(17)

Vattenupptagningen vid produktionen bör kontrolleras och pålitliga metoder för att bestämma den vattenhalt som tillsätts vid beredningen av slaktkroppar av frysta och djupfrysta fjäderfä bör införas utan att man skiljer mellan naturligt vatten och vatten som tillkommer vid beredningen av fjäderfäna, med tanke på de praktiska svårigheterna med att göra en sådan åtskillnad.

(18)

Utan lämplig märkning på förpackningen bör saluföring av frysta eller djupfrysta fjäderfä som inte uppfyller kraven förbjudas. Följaktligen är det nödvändigt att anta praktiska bestämmelser med tanke på de uppgifter som ska anges på individuella och gemensamma förpackningar, beroende på destinationen, för att underlätta kontroller och säkerställa att produkterna inte används till något annat ändamål än det avsedda.

(19)

Det är nödvändigt att föreskriva vilka åtgärder som ska vidtas om det vid en kontroll upptäcks någon oegentlighet i en försändelse där produkterna inte uppfyller kraven i denna förordning. Det bör fastställas ett förfarande för att lösa tvister som kan uppstå i samband med försändelser inom gemenskapen.

(20)	I händelse av tvist bör kommissionen kunna agera bland annat genom besök på platsen och genom att vidta åtgärder som lämpar sig för situationen.

(21)	Harmoniseringen av kraven i fråga om vattenhalten förutsätter att referenslaboratorier utses i gemenskapen och nationellt.

(22)	Gemenskapen bör lämna finansiellt stöd.

(23)	Ett kontrakt bör ingås mellan gemenskapen och gemenskapens referenslaboratorium som fastställer villkoren för utbetalning av finansiellt stöd.

(24)

Det bör fastställas att medlemsstaterna ska vidta praktiska åtgärder för kontroll av vattenhalten i frysta och djupfrysta fjäderfä. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning bör det föreskrivas att medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om åtgärderna.

(25)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De produkter som avses i artikel 121 e led ii i förordning (EG) nr 1234/2007 ska definieras på följande sätt:

Fjäderfäslaktkroppar

TAMHÖNS (Gallus domesticus)

— kycklingar, slaktkycklingar (broiler): höns med böjlig bröstbensspets (inte förbenad),

— tuppar, hönor, gryt- eller kok-: höns med stel bröstbensspets (förbenad),

— kapuner: tuppar som före könsmognaden kastrerats genom ett kirurgiskt ingrepp och som slaktas vid en ålder på lägst 140 dagar; efter kastreringen bör kapunerna gödas under en period på minst 77 dagar,

— poussin, coquelet: kyckling med en slaktvikt på högst 650 g (utan inkråm, huvud och fötter); kycklingar på 650–750 g får kallas ”poussin” om slaktåldern är högst 28 dagar. Medlemsstaterna får tillämpa artikel 12 vid kontroll av denna slaktålder.

— ungtupp: tuppkyckling av värpras med stel bröstbensspets (inte helt förbenad) vars ålder vid slakt ska vara minst 90 dagar.

b)	KALKONER (Meleagris gallopavo dom.) — (unga) kalkoner: kalkoner med böjlig bröstbensspets (inte förbenad), — kalkoner: kalkoner med stel bröstbensspets (förbenad).

c)	ANKOR (Anas platyrhynchos dom., Cairina muschata), mulardänder (Cairina muschata x Anas platyrhynchos) — unga ankor eller ankungar, (unga) myskänder, (unga) mulardänder: ankor med böjlig bröstbensspets (inte förbenad), — ankor, myskänder, mulardänder: ankor med stel bröstbensspets (förbenad).

GÄSS (Anser anser dom.)

— (unga) gäss eller gåsungar: gäss med böjlig bröstbensspets (inte förbenad). Fettlagret över hela slaktkroppen är tunt eller medeltjockt. Unggåsens fett kan ha en färg som tyder på en särskild diet.

— gäss: gäss med stel bröstbensspets (förbenad). Över hela kroppen finns ett medeltjockt till tjockt fettlager.

e)	PÄRLHÖNS (Numida meleagris domesticus) — (unga) pärlhöns: pärlhöns med böjlig bröstbensspets (inte förbenad), — pärlhöns: pärlhöns med stel bröstbensspets (förbenad).

Vid tillämpning av denna förordning ska könsrelaterade varianter av de termer som används i a–e tolkas som synonyma termer.

Styckningsdelar av fjäderfäkött

a) halva: halva kroppen, som delats genom ett längsgående snitt längs bröstbenet och ryggbenet.

b) kvart: lårkvart eller bröstkvart som erhållits genom ett snitt genom en halva.

c) bakdelspart: båda lårkvarterna förenade med en del av ryggen, med eller utan gumpen.

d) bröst: bröstbenet och revbenen eller en del därav, fördelad på båda sidor om bröstbenet, med omgivande muskulatur. Bröstet kan vara helt eller halvt.

e) klubba: lårbenet, skenbenet och vadbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.

f) kycklingklubba med del av ryggben: ryggens vikt överskrider inte 25 % av hela delen.

g) lår: lårbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.

h) ben: skenbenet och vadbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.

i) vinge: överarmsbenet, strålbenet och armbågsbenet med omgivande muskulatur. När det gäller kalkonvingar kan överarmsbenet eller strålbenet/armbågsbenet med omgivande muskulatur presenteras som separata delar. Spetsen med handlovsbenen kan vara borttagen men behöver inte vara det. Snitten ska göras vid lederna.

j) sammanhängande vingar: båda vingarna förenade med del av ryggen, varvid ryggdelens vikt inte får överstiga 45 % av hela styckningsdelens vikt.

k) bröstfilé: hela eller halva bröstet utan ben, dvs. utan bröstben och revben. När det gäller kalkonbröst kan filén bestå av enbart den djupa bröstmuskeln.

l) bröstfilé med nyckelben: bröstfilén utan skinn och enbart med bröstbenets broskartade spets, varvid nyckelbenets och broskets vikt inte får överstiga 3 % av hela styckningsdelens vikt.

m) magret, maigret: bröstfilé av ankor och gäss som avses i punkt 3 med skinn och underhudsfettet som omger bröstmuskeln, utan den djupa bröstmuskeln.

n) urbenat kalkonkött av klubba: urbenat kött från kalkonlår och/eller kalkonben, dvs. utan lårben, skenben och vadben, helt, tärnat eller strimlat.

För de produkter som avses i e, g och h ska orden ”snitten ska göras vid lederna” innebära att snitten görs innanför de två linjer som avgränsar lederna enligt illustrationen i bilaga II.

De produkter som anges i d–k får presenteras med eller utan skinn. Avsaknaden av skinn hos de produkter som anges i d–j eller förekomsten av skinn hos de produkter som anges i k, ska anges vid märkningen i enlighet med artikel 1.3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG (5).

Fet gås- och anklever (”foie gras”):

Lever av gäss eller ankor av arterna Cairina muschata eller Cairina muschata x Anas platyrhynchos som har götts på ett sådant sätt att de utvecklat hypertrofi till följd av fettinlagring i levercellerna.

Djur från vilka sådan lever hämtas ska vara fullständigt avblodade. Levern ska ha en enhetlig färg.

Levrarna ska ha följande vikt:

—	Anklever ska väga minst 300 g netto.

—	Gåslever ska väga minst 400 g netto.

Artikel 2

I denna förordning gäller följande definitioner:

a) slaktkropp: hela kroppen av en fågel av de arter som anges i artikel 1.1 efter avblodning, plockning och urtagning. Borttagning av njurar ska dock vara frivillig. En urtagen slaktkropp får presenteras för försäljning med eller utan inkråm, dvs. hjärta, lever, muskelmage och hals, instoppat i bukhålan.

b) styckningsdelar därav: fjäderfäkött som på grund av storleken och den sammanhängande muskelvävnadens egenskaper kan identifieras som komna från de respektive delarna av slaktkroppen.

c) konsumentförpackat fjäderfäkött: fjäderfäkött som presenteras i enlighet med de villkor som fastställs i artikel 1.3 b i direktiv 2000/13/EG.

d) icke konsumentförpackat fjäderfäkött: fjäderfäkött som presenteras för försäljning till slutkonsumenten utan att konsumentförpackas eller som förpackas på försäljningsstället på kundens begäran.

e) saluföring: innehav eller skyltning för saluföring, försäljningsanbud, försäljning, leverans eller varje annan form av saluföring.

f) parti: fjäderfäkött av samma art och typ, samma klass, samma produktionsomgång, från samma slakteri eller styckningsanläggning, belägen på samma plats, som ska kontrolleras. Vid tillämpning av artikel 9 och bilagorna V och VI avses med parti endast konsumentförpackningar av samma nominella viktkategori.

Artikel 3

1. För saluförande i enlighet med denna förordning ska fjäderfäslaktkroppar bjudas ut till försäljning i en av följande former:

—	Delvis urtagen (”effilé”, ”roped”).

—	Med inkråm.

—	Utan inkråm.

Ordet ”urtagen” får läggas till.

2. Delvis urtagna slaktkroppar är slaktkroppar från vilka hjärta, lever, lungor, muskelmage, kräva och njurar inte har avlägsnats.

3. Beträffande alla presentationsformer av slaktkroppar får luft- och matstrupe liksom kräva lämnas kvar i kroppen om huvudet inte är borttaget.

4. Inkråm får endast bestå av följande:

Hjärta, hals, muskelmage och lever samt alla andra delar som anses vara ätliga på den marknad där produkten är tänkt att slutligen konsumeras. Levern ska vara utan gallblåsa. Muskelmagen ska vara utan hornlagret och innehållet i muskelmagen ska vara urtaget. Hjärtat kan vara med eller utan hjärtsäcken. Om halsen sitter kvar på kroppen anses den inte utgöra del av inkråmet.

Om ett av dessa fyra organ vanligtvis inte ingår i de slaktkroppar som bjuds ut till försäljning ska det vid märkningen anges att detta organ saknas.

5. Förutom att den nationella lagstiftning som antagits i enlighet med direktiv 2000/13/EG ska iakttas, ska följande uppgifter anges på de medföljande handelsdokumenten i enlighet med artikel 13.1 b i det direktivet:

a)	Den klass som avses i bilaga XIV del B punkt III.1 i förordning (EG) nr 1234/2007.

b)	Tillståndet i vilket fjäderfäköttet saluförs i enlighet med bilaga XIV del B punkt III.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 och den rekommenderade lagringstemperaturen.

Artikel 4

1. De namn under vilka produkter som omfattas av denna förordning säljs, i den mening som avses i artikel 3.1.1 i direktiv 2000/13/EG, ska vara de namn som nämns i artikel 1 i denna förordning samt motsvarande termer på övriga gemenskapsspråk som anges i bilaga I till denna förordning, åtföljda av följande hänvisning:

—	För hela slaktkroppar en hänvisning till en av de presentationsformer som fastställs i artikel 3.1 i denna förordning.

—	För styckningsdelar av fjäderfä en hänvisning till respektive arter.

2. De namn som definieras i artikel 1.1 och 1.2 får kompletteras med andra termer, förutsatt att dessa inte i avsevärd grad vilseleder konsumenten, särskilt inte på ett sådant sätt att det kan leda till en förväxling med andra produkter som anges i artikel 1.1 och 1.2 eller med de uppgifter som avses i artikel 11.

Artikel 5

1. Andra produkter än de som definieras i artikel 1 får endast saluföras inom gemenskapen under namn som inte i avsevärd grad vilseleder konsumenten genom att ge upphov till förväxling med de produkter som anges i artikel 1 eller med de uppgifter som avses i artikel 11.

2. Förutom att den nationella lagstiftning som antagits i enlighet med direktiv 2000/13/EG ska iakttas, ska märkningen, presentationen och saluföringen av fjäderfäkött som är avsett för slutkonsument uppfylla de ytterligare krav som anges i punkterna 3 och 4 i denna artikel.

3. För färskt fjäderfäkött ska datum för minsta hållbarhetstid ersättas med ”sista förbrukningsdag” i enlighet med artikel 10 i direktiv 2000/13/EG.

4. För konsumentförpackat fjäderfäkött ska även följande uppgifter anges på konsumentförpackningen eller en etikett som fästs på denna:

a)	Den klass som avses i bilaga XIV del B punkt III.1 i förordning (EG) nr 1234/2007.

b)	För färskt fjäderfäkött, försäljningspriset och priset per viktenhet i detaljhandelsledet.

c)	Tillståndet i vilket fjäderfäköttet saluförs i enlighet med bilaga XIV del B punkt III.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 och den rekommenderade lagringstemperaturen.

d)	Slakteriets eller styckningsanläggningens godkännandenummer, utfärdat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (6), utom när styckning och urbening sker på försäljningsstället i enlighet med artikel 4.2 d i samma förordning

e)	För fjäderfäkött som importeras från tredjeland, uppgift om ursprungslandet.

5. Vid försäljning av icke konsumentförpackat fjäderfäkött, utom när styckning och urbening sker på försäljningsstället i enlighet med artikel 4.2 d i förordning (EG) nr 853/2004 och förutsatt att sådan styckning och urbening sker på begäran och i närvaro av kunden, ska artikel 14 i direktiv 2000/13/EG gälla för de uppgifter som avses i punkt 4.

6. Genom undantag från artikel 3.5 och punkterna 2–5 i denna artikel ska det vid leveranser till stycknings- eller bearbetningsanläggningar inte vara nödvändigt att klassificera fjäderfäkött eller att ange de ytterligare uppgifter som avses i de artiklarna.

Artikel 6

Följande tilläggsbestämmelser ska gälla för fryst fjäderfäkött enligt definitionen i bilaga XIV del B punkt II.3 i förordning (EG) nr 1234/2007:

Fryst fjäderfäkött som berörs av denna förordning ska hålla en stabil temperatur på högst –12 °C på alla ställen i produkten, med eventuella kortvariga temperaturökningar på högst 3 °C. Dessa toleranser för produktens temperatur ska vara tillåtna i enlighet med god förvarings- och distributionspraxis vid lokal distribution och i frysdiskar i detaljhandeln.

Artikel 7

1. Fjäderfäslaktkroppar och styckningsdelar av fjäderfä som omfattas av denna förordning ska uppfylla följande minimikrav för att klassificeras i klass A och B:

a)	Hela, med hänsyn tagen till presentationsformen.

b)	Rena, fria från synliga föroreningar och blod.

c)	Fria från främmande lukter.

d)	Fria från synliga blodfläckar, undantaget sådana som är små och icke iögonfallande.

e)	Fria från utskjutande brutna ben.

f)	Fria från svåra kontusioner.

Färskt fjäderfäkött får inte uppvisa tecken på tidigare frysning.

2. För att klassificeras som klass A ska slaktkroppar och styckningsdelar av fjäderfä dessutom uppfylla följande kriterier:

De ska ha en god konformitet. Köttet ska vara fylligt, bröstet väl utvecklat, brett, långt och köttigt, och låren ska vara köttiga. Kycklingar, unga ankor eller ankungar och kalkoner ska ha ett tunt, jämnt fettlager på bröstet, ryggen och låren. På tuppar, höns, ankor och unga gäss är det tillåtet med ett tjockare fettlager. Gäss ska ha ett medeltjockt till tjockt fettlager över hela slaktkroppen.

b)	Ett fåtal små fjädrar, fjäderspolar (ving- eller stjärtpennslut) och dun (trådfjädrar) får finnas på bröst, klubba, gump, fotleder och vingspetsar. Kokhöns, ankor, kalkoner och gäss får ha ett fåtal sådana rester även på andra kroppsdelar.

c)	Viss skada, kontusion och missfärgning är tillåten under förutsättning att den är liten och icke iögonfallande och inte förekommer på bröst eller klubba. Vingspetsen får saknas. En liten rödfärgning av vingspetsar och fjäderfolliklar är tillåten.

d)	Frysta eller djupfrysta fjäderfä får inte uppvisa tecken på frysbränna (7), undantaget sådan som är oväsentlig, liten och icke iögonfallande och inte förekommer på bröst eller klubba.

Artikel 8

1. Beslut till följd av att artiklarna 1, 3 och 7 inte följts får endast avse hela det parti som har kontrollerats i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

2. Ett prov bestående av följande antal enskilda produkter enligt artikel 1 ska väljas ut slumpmässigt från varje parti för kontroll i slakterier, styckningsanläggningar, grossist- och deltaljhandelslager, eller i varje annat handelsled, inbegripet transport, eller vid import från tredjeland, vid förtullningen.

Partiets storlek	Provets storlek	Tillåtet antal defekta enheter
Partiets storlek	Provets storlek	Summa	För artiklarna 1.1 (8), 1.3 och 7.1
1	2	3	4
100–500	30	5	2
501–3 200	50	7	3
> 3 200	80	10	4

3. Vid kontroll av ett parti fjäderfäkött av klass A är hela det tillåtna antalet defekta enheter som avses i kolumn 3 i tabellen i punkt 2 tillåtet. Dessa defekta enheter får i fråga om bröstfilé även ha en förekomst av filéer med högst 2 viktprocent brosk (bröstbenets böjliga spets).

Antalet defekta enheter som inte uppfyller bestämmelserna i artikel 1.1 och 1.3 och artikel 7.1 får dock inte överskrida de tal som anges i kolumn 4 i tabellen i punkt 2.

Vad gäller artikel 1.3 får inga defekta enheter tillåtas om inte vikten är minst 240 g i fråga om anklever och minst 385 g i fråga om gåslever.

4. Vid kontroll av ett parti fjäderfäkött av klass B ska det tillåtna antalet defekta enheter fördubblas.

5. Om det kontrollerade partiet bedöms vara bristfälligt, ska kontrollorganet förbjuda att det saluförs eller importeras om det kommer från tredjeland, såvida inte respektive till dess att bevis föreligger för att åtgärder har vidtagits så att partiet överensstämmer med bestämmelserna i artiklarna 1 och 7.

Artikel 9

1. Konsumentförpackat fryst eller djupfryst fjäderfäkött i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 76/211/EEG får klassificeras i viktkategorier i enlighet med bilaga XIV del B punkt III.3 i förordning (EEG) nr 1234/2007. Konsumentförpackningarna kan bestå av

—	konsumentförpackningar som innehåller en fjäderfäslaktkropp, eller

—	konsumentförpackningar som innehåller en eller flera styckningsdelar av fjäderfä av samma typ och art, enligt definitionen i artikel 1.

2. I enlighet med punkterna 3 och 4 ska det på alla konsumentförpackningar finnas en uppgift om produktens vikt, den så kallade nominella vikt som de ska innehålla.

3. Konsumentförpackningar med fryst eller djupfryst fjäderfäkött får klassificeras i kategorier av nominella vikter enligt följande:

Slaktkroppar:

—	< 1 100 g: klasser om 50 g (1 050 – 1 000 – 950 osv.),

—	1 100 – < 2 400 g: klasser om 100 g (1 100 – 1 200 – 1 300 osv.),

—	≥ 2 400 g: klasser om 200 g (2 400 – 2 600 – 2 800 osv.).

Styckningsdelar:

—	< 1 100 g: klasser om 50 g (1 050 – 1 000 – 950 osv.),

—	≥ 1 100 g: klasser om 100 g (1 100 – 1 200 – 1 300 osv.).

4. Sådana konsumentförpackningar som avses i punkt 1 ska vara så beskaffade att de uppfyller följande krav:

a)	Det faktiska innehållet ska i genomsnitt inte understiga den nominella vikten.

b)	Andelen konsumentförpackningar med en negativ avvikelse som är större än den tillåtna negativa avvikelse som fastställs i punkt 9 ska för ett parti konsumentförpackningar vara så liten att partiet uppfyller de kontrollkrav som anges i punkt 10.

c)	En konsumentförpackning med en negativ avvikelse som är större än dubbelt så stor som den i punkt 9 angivna tillåtna avvikelsen får inte saluföras.

De definitioner av nominell vikt, faktiskt innehåll och negativ avvikelse som fastställs i bilaga I till direktiv 76/211/EEG ska gälla för denna förordning.

5. Beträffande det ansvar som vilar på förpackaren eller importören av fryst eller djupfryst fjäderfäkött och de kontroller som ska utföras av behöriga myndigheter, ska punkterna 4, 5 och 6 i bilaga I till direktiv 76/211/EEG gälla i tillämpliga delar.

6. Kontrollen av konsumentförpackningar, som ska utföras genom att prov väljs ut, omfattar två delar:

—	En kontroll avseende det faktiska innehållet i varje konsumentförpackning i provet.

—	En kontroll avseende det genomsnittliga faktiska innehållet i konsumentförpackningarna i provet.

Ett parti konsumentförpackningar ska anses godtagbart om resultaten av båda kontrollerna uppfyller de kriterier för godkännande som avses i punkterna 10 och 11.

7. Ett parti ska utgöras av alla de konsumentförpackningar med samma nominella vikt, av samma typ och samma produktionsomgång, förpackade på samma ställe, som ska kontrolleras.

Partiets storlek ska begränsas till det antal som fastställs nedan:

—	Om konsumentförpackningarna kontrolleras i slutet av förpackningslinjen ska antalet i varje parti motsvara förpackningslinjens maximala produktion per timme, utan begränsning vad beträffar partiets storlek.

—	I andra fall ska partiets storlek begränsas till 10 000.

8. Ett prov bestående av följande antal konsumentförpackningar ska slumpmässigt väljas ut från varje parti som ska kontrolleras.

Partiets storlek	Provets storlek
100–500	30
501–3 200	50
> 3 200	80

För partier som består av färre än 100 konsumentförpackningar ska den oförstörande provning som avses i bilaga II till direktiv 76/211/EEG, om den utförs, omfatta hela partiet.

9. För konsumentförpackade enskilda slaktkroppar är följande negativa avvikelser tillåtna:

(i gram)
Nominell vikt	Tillåten negativ avvikelse
Nominell vikt	Slaktkroppar	Styckningsdelar
mindre än 1 100	25	25
1 100-< 2 400	50	50
2 400 eller mer	100

10. För kontrollen av det faktiska innehållet i varje konsumentförpackning i provet ska det minsta godtagbara innehållet beräknas genom att den tillåtna negativa avvikelsen för det aktuella innehållet subtraheras från konsumentförpackningens nominella vikt.

Konsumentförpackningar i provet vars faktiska innehåll understiger det minsta godtagbara innehållet ska anses defekta.

Det kontrollerade partiet konsumentförpackningar ska anses vara godkänt eller underkänt om antalet defekta enheter i provet är mindre än eller lika med kriteriet för godkännande eller lika med eller större än kriteriet för icke godkännande enligt nedan:

Antal i provet	Antal defekta enheter
Antal i provet	Kriterium för godkännande	Kriterium för underkännande
30	2	3
50	3	4
80	5	6

11. För kontrollen av det genomsnittliga faktiska innehållet ska ett parti konsumentförpackningar anses godkänt om det genomsnittliga faktiska innehållet i de konsumentförpackningar som utgör provet överstiger nedan angivna kriterium för godkännande:

Provets storlek	Kriterium för godkännande för genomsnittligt faktiskt innehåll
30	x— ≥ Qn – 0,503 s
50	x— ≥ Qn – 0,379 s
80	x— ≥ Qn – 0,295 s

x—	=	genomsnittligt faktiskt innehåll i konsumentförpackningarna,
Qn	=	konsumentförpackningens nominella vikt,
s	=	standardavvikelse i det faktiska innehållet i konsumentförpackningarna i partiet.

Standardavvikelsen ska beräknas i enlighet med punkt 2.3.2.2 i bilaga II till direktiv 76/211/EEG.

12. Så länge kompletterande uppgifter tillåts enligt bestämmelserna i rådets direktiv 80/181/EEG (9), får en kompletterande uppgift anges tillsammans med uppgiften om nominell vikt på konsumentförpackningar på vilka denna artikel är tillämplig.

13. Beträffande fjäderfäkött som förs in i Förenade kungariket från andra medlemsstater ska kontroller utföras slumpvis och inte vid gränsen.

Artikel 10

Uppgift om att en av nedan angivna kylmetoder har använts och motsvarande termer på övriga gemenskapsspråk som anges i bilaga III får anges i märkningen i enlighet med artikel 1.3 a i direktiv 2000/13/EG:

—	Luftkylning: Kylning av fjäderfäslaktkroppar med kall luft.

—	Evaporativ kylning: Kylning av fjäderfäslaktkroppar med kall luft som uppblandats med vattendimma eller finfördelat vatten.

—	Vattenkylning: Kylning av fjäderfäslaktkroppar i tankar med vatten eller is och vatten i enlighet med motströmsprocessen.

Artikel 11

1. Vid uppgift om produktionssystem, får med undantag av organisk eller ekologisk produktion, inga andra termer än de som anges nedan och motsvarande termer på de övriga gemenskapsspråken enligt bilaga IV, användas i märkningen i enlighet med artikel 1.3 a i direktiv 2000/13/EG, och de får anges endast om de villkor som anges i bilaga V till den här förordningen uppfylls:

a)	”Utfodrad med … % …”.

b)	”Extensivt uppfödd inomhus”.

c)	”Tillgång till utomhusvistelse”.

d)	”Traditionell utomhusvistelse”.

e)	”Uppfödd i full frihet”.

Dessa termer får kompletteras med uppgifter som hänvisar till de särskilda kännetecknen för respektive produktionssystem.

Om kött från ankor och gäss som föds upp för produktion av ”foie gras” märks som kött från djur med tillgång till utomhusvistelse (punkterna c, d och e) ska det på etiketten också anges ”från produktion av foie gras”.

2. Uppgift om slaktålder eller om gödningsperiodens längd ska tillåtas endast vid användning av en av de termer som avses i punkt 1 och för en ålder som lägst motsvarar den som anges i bilaga V b, c eller d. Denna bestämmelse gäller dock inte för djur som omfattas av artikel 1.1 a fjärde strecksatsen.

3. Punkterna 1 och 2 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av nationella tekniska bestämmelser som är mer omfattande än de minimikrav som anges i bilaga V, och som endast gäller för producenter i den berörda medlemsstaten, förutsatt att de nationella bestämmelserna är förenliga med gemenskapsrätten och de gemensamma handelsnormerna för fjäderfäkött.

4. Kommissionen ska underrättas om de nationella bestämmelser som avses i punkt 3.

5. Närhelst kommissionen så begär ska medlemsstaterna överlämna alla uppgifter som är nödvändiga för att bedöma om de bestämmelser som avses i denna artikel är förenliga med gemenskapsrätten och de gemensamma handelsnormerna för fjäderfäkött.

Artikel 12

1. Slakterier som har tillstånd att använda de termer som anges i artikel 11 ska registreras särskilt. De ska föra ett separat register per produktionssystem

a)	över namn och adress på fjäderfäproducenter som ska registreras efter en kontroll av den behöriga myndigheten i medlemsstaten,

b)	på begäran av denna myndighet, antalet djur som varje producent håller vid varje produktionsomgång,

c)	över det antal djur som levererats och bearbetats samt den sammanlagda levande vikten eller slaktvikten för dessa,

d)	över uppgifter om försäljning med namn och adresser till köpare, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändning.

2. De producenter som avses i punkt 1 ska därefter kontrolleras regelbundet. De ska föra aktuella register över antalet fåglar per fjäderfäsystem av vilka det även ska framgå antalet sålda djur, köparnas namn och adress, kvantiteter samt fodrets ursprung, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändning.

Dessutom ska de producenter som använder system där djuren har tillgång till utomhusvistelse, registrera det datum då djuren först fick tillgång till utomhusvistelse.

3. Fodertillverkare och foderleverantörer ska föra register som visar att sammansättningen på det foder som levereras till producenter för de produktionssystem som avses i artikel 11.1 a stämmer överens med angivelserna om utfodring, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändning.

4. Kläckerier ska föra register över de djur av stammar som är erkända som långsamt växande som levereras till producenter för de produktionssystem som avses i artikel 11.1 d och e, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändning.

5. Regelbundna kontroller som avser iakttagandet av artikel 11 och punkterna 1–4 i denna artikel ska göras på

a)	jordbruksföretag: minst en gång per produktionsomgång,

b)	fodertillverkare och foderleverantörer: minst en gång om året,

c)	slakterier: minst fyra gånger per år,

d)	kläckerier: minst en gång per år för de produktionssystem som avses i artikel 11.1 d och e.

6. Varje medlemsstat ska överlämna en förteckning till övriga medlemsstater och kommissionen över de godkända slakterier som registrerats i enlighet med punkt 1 med uppgift om namn och adress och det nummer som tilldelats varje slakteri. Övriga medlemsstater och kommissionen ska i början av varje kvartal av kalenderåret underrättas om eventuella ändringar av denna förteckning.

Artikel 13

När det gäller kontrollen av angivandet av använt uppfödningssystem enligt artikel 121 e led v i förordning (EG) nr 1234/2007 ska de organ som medlemsstaterna utsett uppfylla de kriterier som fastställs i europeisk standard nr EN/45011 av den 26 juni 1989, och ska som sådana godkännas och kontrolleras av den behöriga myndigheten i den aktuella medlemsstaten.

Artikel 14

Fjäderfäkött som importeras från tredjeland får vara märkt med en eller flera av de valfria uppgifter som anges i artikel 10 och 11, om köttet åtföljs av ett intyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungslandet, om att de aktuella produkterna är i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i denna förordning.

På begäran av ett tredjeland ska kommissionen utarbeta en förteckning över sådana myndigheter.

Artikel 15

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16.5 och artikel 17.3 får fryst och djupfryst kyckling saluföras genom affärsverksamhet eller handel inom gemenskapen endast om vattenhalten inte överskrider de tekniskt oundvikliga värden som bestäms genom den analysmetod som beskrivs i bilaga VI (avdroppningstest) eller metoden i bilaga VII (kemiskt test).

2. De behöriga myndigheter som utses av varje medlemsstat ska säkerställa att slakterierna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla bestämmelserna i punkt 1 och särskilt se till att

—	prov tas för att övervaka vattenupptagningen vid kylning och vattenhalten i fryst och djupfryst kyckling,

—	resultatet av kontrollerna antecknas och sparas i ett år,

—	varje parti märks på ett sådant sätt att produktionsdagen kan identifieras; denna märkning av partiet måste anges i produktionsprotokollen.

Artikel 16

1. I enlighet med bilaga IX ska regelbundna kontroller genomföras av det vatten som upptas eller kontroller i enlighet med bilaga VI genomföras i slakterierna minst en gång under varje arbetsperiod om åtta timmar.

Om kontrollerna visar att den vattenmängd som upptas är större än den totalt tillåtna vattenhalten enligt denna förordning, med beaktande av vatten som upptas av slaktkropparna vid den del av beredningen som inte omfattas av kontroll, och om i något fall den vattenmängd som upptas är större än de nivåer som anges i bilaga IX punkt 10 eller i bilaga VI punkt 7, ska nödvändiga tekniska justeringar av produktionen genast göras av slakteriet.

2. I samtliga de fall som avses i punkt 1 andra stycket och i vart fall åtminstone en gång varannan månad ska de kontroller av vattenhalten som avses i artikel 15.1 genomföras genom provtagning i enlighet med bilagorna VI eller VII på frysta och djupfrysta kycklingar från de slakterier som väljs ut av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Dessa kontroller ska inte utföras på slaktkroppar som är avsedda uteslutande för export om detta kan intygas på ett godtagbart sätt för den behöriga myndigheten.

3. De kontroller som avses i punkterna 1 och 2 ska genomföras av eller under tillsyn av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten får i vissa fall tillämpa bestämmelserna i punkt 1, särskilt punkterna 1 och 10 i bilaga IX, samt punkt 2 i denna artikel striktare i fråga om ett givet slakteri där detta visar sig nödvändigt för att säkerställa att den totalt tillåtna vattenhalten enligt denna förordning följs.

Den behöriga myndigheten ska vid alla tillfällen, då ett parti frysta eller djupfrysta fjäderfä inte anses vara i överensstämmelse med denna förordning, först återuppta kontrollen med den lägsta möjliga frekvens som anges i punkt 2, när tre på varandra följande kontroller enligt bilagorna VI eller VII, genomförda på ett urval av tre olika produktionsdagar inom högst fyra veckor, har visat negativt resultat. Kostnaden för dessa kontroller ska betalas av slakteriet i fråga.

4. Om, i samband med luftkylning, resultaten av de kontroller som avses i punkterna 1 och 2 överensstämmer med kriterierna i bilagorna VI–IX under en period av sex månader, får frekvensen av de kontroller som avses i punkt 1 sänkas till en gång i månaden. Om det vid något tillfälle konstateras att kriterierna i bilagorna inte iakttas ska detta leda till en återgång till kontroller enligt punkt 1.

5. Om resultaten av de kontroller som avses i punkt 2 överskrider de tillåtna gränsvärdena ska det berörda partiet inte anses uppfylla bestämmelserna i denna förordning. Det berörda slakteriet får dock begära att en motanalys genomförs på medlemsstatens referenslaboratorium med hjälp av en metod som väljs av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Innehavaren av partiet ska stå för kostnaden för motanalysen.

6. Om det efter en sådan motanalys bedöms att det berörda partiet inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning ska den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att tillåta att ett sådant parti saluförs inom gemenskapen endast på villkor att såväl individuella som gemensamma förpackningar av slaktkropparna i fråga, under tillsyn av den behöriga myndigheten, av slakteriet märks med en banderoll eller etikett som har minst en av de formuleringar som förtecknas i bilaga X angivet med röda versaler.

Det parti som avses i första stycket ska förbli under den behöriga myndighetens överinseende till dess att det har behandlats i enlighet med bestämmelserna i denna punkt eller på annat sätt slutbehandlats. Om det intygas för den behöriga myndigheten att det parti som avses i första stycket ska exporteras, ska den behöriga myndigheten vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra att det berörda partiet saluförs inom gemenskapen.

De formuleringar som anges i första stycket ska anbringas på en väl synlig plats och vara tydliga och outplånliga. De ska inte döljas, skymmas eller störas av andra texter eller bilder. Bokstäverna ska på individuella förpackningar vara minst 1 cm höga och på gemensamma förpackningar 2 cm.

Artikel 17

1. Om det föreligger allvarliga misstankar om oegentligheter får den medlemsstat som är bestämmelseland genomföra stickprovskontroller av fryst och djupfryst kyckling för att kontrollera att försändelsen uppfyller kraven i artiklarna 15 och 16.

2. De kontroller som avses i punkt 1 ska genomföras på varornas bestämmelseort eller på en annan lämplig plats, under förutsättning att i det senare fallet platsen inte är belägen vid gränsen och i minsta möjliga mån påverkar varornas färdväg och att varorna kan fortsätta mot bestämmelseorten när provtagning har skett. De berörda produkterna ska dock inte säljas till slutkonsument förrän resultatet av kontrollen finns tillgängligt.

Sådana kontroller ska genomföras snarast möjligt för att inte onödigt försena produkternas saluförande eller förorsaka förseningar som kan påverka deras kvalitet.

Resultaten av dessa kontroller och eventuellt påföljande beslut och skälen till dessa ska senast två arbetsdagar efter provtagningen meddelas till avsändaren och mottagaren eller deras företrädare. Beslut som fattas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat som är bestämmelseland och skälen för besluten ska meddelas till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som är avsändarland.

Om avsändaren eller hans företrädare begär det ska dessa beslut och skälen för dem meddelas till honom skriftligen med uppgifter om rätten att överklaga enligt gällande lag i den medlemsstat som är bestämmelseland, förfarandet för överklagande och gällande tidsfrister.

3. Om resultaten av de kontroller som avses i punkt 1 överskrider de tillåtna gränsvärdena får innehavaren av partiet begära att en motanalys med hjälp av samma metod som i det första testet genomförs i ett av de referenslaboratorier som anges i bilaga XI. Innehavaren av partiet ska stå för kostnaderna i samband med motanalysen. Referenslaboratoriernas arbetsuppgifter och kompetens anges i bilaga XII.

4. Om det efter en kontroll som genomförs i enlighet med punkterna 1 och 2 – och efter en begärd motanalys – visar sig att den frysta eller djupfrysta kycklingen inte uppfyller kraven i artiklarna 15 och 16, ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat som är bestämmelseland tillämpa förfarandet i artikel 16.6.

5. I de fall som anges i punkterna 3 och 4 ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat som är bestämmelseland snarast ta kontakt med den behöriga myndigheten i den medlemsstat som är avsändarland. Den senare ska vidta alla nödvändiga åtgärder och underrätta den behöriga myndigheten i bestämmelselandet om vilken typ av kontroller som genomförts, de beslut som fattats och skälen för dem.

När de kontroller som avses i punkterna 1 och 3 visar upprepade avvikelser eller när sådana kontroller – enligt den medlemsstat som är avsändarland – genomförs utan tillräcklig anledning ska de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten underrätta kommissionen.

Kommissionen får i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning eller på begäran av den behöriga myndigheten i den medlemsstat som är bestämmelseland och med beaktande av arten av oegentligheter vidta någon av följande åtgärder:

—	Sända en grupp experter till den berörda anläggningen och i samarbete med den behöriga nationella myndigheten genomföra kontroller på platsen, eller

—	begära att den behöriga myndigheten i den medlemsstat som är avsändarland gör fler provtagningar i den berörda anläggningen och om nödvändigt vidtar sanktioner i enlighet med artikel 194 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna om sina rön. Medlemsstater på vars område en inspektion genomförs ska ge experterna all nödvändig hjälp för utförandet av deras uppdrag.

Den medlemsstat som är avsändarland måste på begäran av den medlemsstat som är bestämmelseland, i avvaktan på kommissionens rön, göra fler kontroller av produkterna från den berörda anläggningen.

När dessa åtgärder vidas för att komma till rätta med upprepade avvikelser i en anläggning ska kommissionen debitera de utgifter som uppkommer genom tillämpningen av tredje styckets strecksatser på den berörda anläggningen.

Artikel 18

1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska omedelbart underrätta respektive nationella referenslaboratorium om resultaten av de kontroller som avses i artiklarna 15, 16 och 17 som genomförs av dem eller under deras övervakning.

De nationella referenslaboratorierna ska vidarebefordra dessa data till den expertstyrelse som avses i artikel 19, för vidare utvärdering och diskussion med nationella referenslaboratorier före den 1 juli varje år. Slutsatserna ska läggas fram för förvaltningskommittén för övervägande i enlighet med artikel 195 i förordning (EG) nr 1234/2007.

2. Medlemsstaterna ska utarbeta praktiska åtgärder för de kontroller i alla led i saluföringen som föreskrivs i artiklarna 15, 16 och 17, inbegripet kontroll av import från tredjeland i samband med tullklareringen i enlighet med bilagorna VI och VII. De ska informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen om dessa åtgärder. Alla ändringar ska genast anmälas till de övriga medlemsstaterna och kommissionen.

Artikel 19

En styrelse sammansatt av experter på övervakning av vattenhalten i fjäderfäkött ska fungera som samordnare av de nationella referenslaboratoriernas testverksamhet. Den ska bestå av företrädare för kommissionen och nationella referenslaboratorier. Styrelsens och de nationella referenslaboratoriernas uppgifter samt styrelsens organisatoriska struktur anges i bilaga XII.

Ett finansiellt stöd ska betalas till referenslaboratoriet i enlighet med villkoren i ett kontrakt som sluts mellan kommissionen på uppdrag av gemenskapen och laboratoriet.

Generaldirektören vid generaldirektoratet för jordbruk bemyndigas att på kommissionens vägnar underteckna kontraktet.

Artikel 20

1. Följande färska, frysta och djupfrysta styckningsdelar av fjäderfäkött får saluföras inom gemenskapen, genom försäljning till konsumenten eller genom handel, endast om vattenhalten inte överstiger vad som är tekniskt ofrånkomligt enligt den analysmetod som beskrivs i bilaga VIII (kemiskt test):

a)	Kycklingbröstfiléer, med eller utan nyckelben, utan skinn.

b)	Kycklingbröst, med skinn.

c)	Lår, ben, klubbor, klubbor med del av ryggben och bakdelspart av kyckling, med skinn.

d)	Kalkonbröstfilé, utan skinn.

e)	Kalkonbröst, med skinn.

f)	Lår, ben och klubbor av kalkon, med skinn.

g)	Urbenat kalkonkött av klubba, utan skinn.

2. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska se till att slakterier och styckningsanläggningar, oavsett om de är kopplade till ett slakteri eller inte, vidtar alla nödvändiga åtgärder för att följa bestämmelserna i punkt 1, och i synnerhet

att regelbundna kontroller av vattenhalten görs i enlighet med artikel 16.1, även när det gäller slaktkroppar av kalkon och kyckling avsedda för produktion av färska, frysta och djupfrysta styckningsdelar enligt punkt 1 i denna artikel. Kontrollerna ska utföras minst en gång per arbetsperiod om åtta timmar. I samband med luftkylning av slaktkroppar av kalkon är det inte nödvändigt med regelbundna kontroller av vattenhalten. De gränsvärden som fastställs i bilaga IX punkt 10 ska även gälla för slaktkroppar av kalkon,

b)	att resultatet av kontrollerna antecknas och sparas i ett år,

c)	att varje parti märks på ett sådant sätt att produktionsdagen kan identifieras; denna märkning av partiet måste anges i produktionsprotokollen.

Om, i samband med luftkylning, resultaten av de kontroller som avses i led a och i punkt 3 överensstämmer med kriterierna i bilagorna VI–IX under en period av sex månader, får frekvensen av de kontroller som avses i led a sänkas till en gång i månaden. Om det vid något tillfälle konstateras att kriterierna i bilagorna VI–IX inte iakttas ska detta leda till en återgång till kontroller enligt led a.

3. Kontroller av den vattenhalt som avses i punkt 1 ska utföras åtminstone en gång var tredje månad genom provtagning på frysta och djupfrysta styckningsdelar av fjäderfäkött från samtliga slakterier och styckningsanläggningar som producerar sådana styckningsdelar, i enlighet med bilaga VIII. Dessa kontroller ska inte utföras om den behöriga myndigheten har tillfredsställande belägg för att styckningsdelarna i fråga uteslutande är avsedda för export.

Om en viss styckningsanläggning under ett års tid uppfyller kriterierna i bilaga VIII ska kontrollfrekvensen sänkas till en kontroll var sjätte månad. Om det därefter konstateras att kriterierna inte iakttas ska detta leda till en återgång till kontroller enligt första stycket.

4. Artikel 16.3–16.6 samt artiklarna 17 och 18 ska i tillämpliga delar också gälla de styckningsdelar av fjäderfäkött som avses i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 21

Förordning (EEG) nr 1538/91 ska upphöra att gälla från och med den 1 juli 2008.

Hänvisningar till den upphävda förordningen och till förordning (EEG) nr 1906/90 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga XIII.

Artikel 22

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 470/2008 (EUT L 140, 30.5.2008, s. 1).

(2) EGT L 173, 6.7.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1029/2006 (EUT L 186, 7.7.2006, s. 6).

(3) EGT L 143, 7.6.1991, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1474/2007 (EUT L 329, 14.12.2007, s. 14).

(4) EGT L 46, 21.2.1976, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG (EUT L 247, 21.9.2007, s. 17).

(5) EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.

(6) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.

(7) Frysbränna: (i bemärkelsen kvalitetsförsämring) är en lokal eller fläckvis irreversibel uttorkning av skinnet och/eller köttet som kan visa sig som förändringar av

—	den ursprungliga färgen (oftast blekare), eller

—	smaken och lukten (utan smak eller härsken), eller

—	konsistensen (torr, svampaktig).

(8) Tolerans inom varje art, inte mellan arter.

(9) EGT L 39, 15.2.1980, s. 40.

BILAGA I

Artikel 1.1 – Namn på fjäderfäslaktkroppar

	bg	es	cs	da	de	et	el	en	fr	it	lv
1.	Пиле, бройлер	Pollo (de carne)	Kuře, brojler	Kylling, slagtekylling	Hähnchen Masthuhn	Tibud, broiler	Κοτόπουλο Πετετνοί και κότες (κρεατοπαραγωγής)	Chicken, broiler	Poulet (de chair)	Pollo, ‘Broiler’	Cālis, broilers
2.	Петел, кокошка	Gallo, gallina	Kohout, slepice, drůbež na pečení, nebo vaření	Hane, høne, suppehøne	Suppenhuhn	Kuked, kanad, hautamiseks või keetmiseks mõeldud kodulinnud	Πετεινοί και κότες (για βράοιμο)	Cock, hen, casserole, or boiling fowl	Coq, poule (à bouillir)	Gallo, gallina Pollame da brodo	Gailis, vista, sautēta vai vārīta mājputnu gaļa
3.	Петел (угоен, скопен)	Capón	Kapoun	Kapun	Kapaun	Kohikukk	Καπόνια	Capon	Chapon	Cappone	Kapauns
4.	Ярка, петле	Polluelo	Kuřátko, kohoutek	Poussin, Coquelet	Stubenküken	Kana- ja kukepojad	Νεοσσός, πετεινάρι	Poussin, Coquelet	Poussin, coquelet	Galletto	Cālītis
5.	Млад петел	Gallo joven	Mladý kohout	Unghane	Junger Hahn	Noor kukk	Πετεινάρι	Young cock	Jeune coq	Giovane gallo	Jauns gailis
1.	(Млада) пуйка	Pavo (joven)	(Mladá) krůta	(Mini) kalkun	(Junge) Pute, (Junger) Truthahn	(Noor) kalkun	(Νεαροί) γάλοι και γαλοπούλες	(Young) turkey	Dindonneau, (jeune) dinde	(Giovane) tacchino	(Jauns) tītars
2.	Пуйка	Pavo	Krůta	Avlskalkun	Pute, Truthahn	Kalkun	Γάλοι και γαλοπούλες	Turkey	Dinde (à bouillir)	Tacchino/a	Tītars
1.	(Млада) патица, пате (млада) мускусна патица, (млад) мюлар	Pato (joven o anadino), pato de Barbaria (joven), pato cruzado (joven)	(Mladá) kachna, kachnê, (mladá) Pižmová kachna, (mladá) kachna Mulard	(Ung) and (Ung) berberiand (Ung) mulardand	Frühmastente, Jungente, (Junge) Barbarieente (Junge Mulardente)	(Noor) part, pardipoeg. (noor) muskuspart, (noor) mullard	(Νεαρές) πάπιες ή παπάκια, (νεαρές) πάπιες Βαρβαρίας, (νεαρές) παπιες mulard	(Young) duck, duckling, (Young) Muscovy duck (Young) Mulard duck	(Jeune) canard, caneton, (jeune) canard de Barbarie, (jeune) canard mulard	(Giovane) anatra (Giovane) Anatra muta (Giovane) Anatra ‘mulard’	(Jauna) pīle, pīlēns, (jauna) muskuspīle, (Jauna) Mulard pīle
2.	Патица, мускусна патица, мюлар	Pato, pato de Barbaria, pato cruzado	Kachna, Pižmová kachna, kachna Mulard	Avlsand Avlsberberiand Avlsmulardand	Ente, Barbarieente Mulardente	Part, muskuspart, mullard	Πάτιες, πάτιες Βαρβαρίας πάτιες mulard	Duck, Muscovy duck, Mulard duck	Canard, canard de Barbarie (à bouillir), canard mulard (à bouillir)	Anatra Anatra muta Anatra ‘mulard’	Pīle, muskuspīle, Mulard pīle
1.	(Млада) гъска, гъсе	Oca (joven), ansarón	Mladá husa, house	(Ung) gås	Frühmastgans, (Junge) Gans, Jungmastgans	(Noor) hani, hanepoeg	(Νεαρές) χήνες ή χηνάκια	(Young) goose, gosling	(Jeune) oie ou oison	(Giovane) oca	(Jauna) zoss, zoslēns
2.	Гъска	Oca	Husa	Avlsgås	Gans	Hani	Χήνες	Goose	Oie	Oca	Zoss
1.	(Млада) токачка	Pintada (joven)	Mladá perlička	(Ung) perlehøne	(Junges) Perlhuhn	(Noor) pärlkana	(Νεαρές) φραγκόκοτες	(Young) guinea fowl	(Jeune) pintade Pintadeau	(Giovane) faraona	(Jauna) pērļu vistiņa
2.	Токачка	Pintada	Perlička	Avlsperlehøne	Perlhuhn	Pärlkana	Φραγκόκοτες	Guinea fowl	Pintade	Faraona	Pērļu vistiņa

	lt	hu	mt	nl	pl	pt	ro	sk	sl	fi	sv
1.	Viščiukas broileris	Brojler csirke, pecsenyecsirke	Fellus, brojler	Kuiken, braadkuiken	Kurczę, broiler	Frango	Pui de carne, broiler	Kurča, brojler	Pitovni piščanec – brojler	Broileri	Kyckling, slaktkyckling (broiler)
2.	Gaidys, višta, skirti troškinti arba virti	Kakas és tyúk (főznivaló baromfi)	Serduk, tiġieġa (tal-brodu)	Haan, hen soep- of stoofkip	Kura rosołowa	Galo, galinha	Cocoș, găină sau carne de pasăre pentru fiert	Kohút, sliepka	Petelin, kokoš, perutnina za pečenje ali kuhanje	Kukko, kana	Tupp, höna, gryt-, eller kokhöna
3.	Kaplūnas	Kappan	Ħasi	Kapoen	Kapłon	Capão	Clapon	Kapún	Kopun	Chapon (syöttökukko)	Kapun
4.	Viščiukas	Minicsirke	Għattuqa, coquelet	Piepkuiken	Kurczątko	Franguitos	Pui tineri	Kurčiatko	Mlad piščanec, mlad petelin (kokelet)	Kananpoika, kukonpoika	Poussin, Coquelet
5.	Gaidžiukas	Fiatal kakas	Serduk żgħir fl-eta	Jonge haan	Młody kogut	Galo jovem	Cocoș tânăr	Mladý kohút	Mlad petelin	Nuori kukko	Ung tupp
1.	Kalakučiukas	Pecsenyepulyka, gigantpulyka, növendék pulyka	Dundjan (żgħir fl-eta)	(Jonge) kalkoen	(Młody) indyk	Peru	Curcan (tânăr)	Mladá morka	(Mlada) pura	(Nuori) kalkkuna	(Ung) kalkon
2.	Kalakutas	Pulyka	Dundjan	Kalkoen	Indyk	Peru adulto	Curcan	Morka	Pura	Kalkkuna	Kalkon
1.	Ančiukai, muskusinės anties ančiukai, mulardinės anties ančiukai	Pecsenyekacsa, Pecsenye pézsmakacsa, Pecsenye mulard-kacsa	Papra (żgħira fl-eta), papra żgħira (fellus ta’ papra) muskovy (żgħira fl-eta), papra mulard	(Jonge) eend, (Jonge) Barbarijse eend (Jonge) „Mulard”-eend	(Młoda) kaczka tuczona, (Młoda) kaczka piżmova, (Młoda) kaczka mulard	Pato, Pato Barbary, Pato Mulard	Rață (tânără), rață (tânără) din specia Cairina moschata, rață (tânără) Mulard	(Mladá kačica), káča, (Mladá) pižmová kačica, (Mladý) mulard	(Mlada) raca, račka, (mlada) muškatna raca, (mlada) mulard raca	(Nuori) ankka, (Nuori) myskiankka	(Ung) anka, ankunge (ung) mulardand (ung) myskand
2.	Antis, muskusinė antis, mulardinė antis	Kacsa, Pézsma kacsa, Mulard kacsa	Papra, papra muscovy, papra mulard	Eend Barbarijse eend „Mulard”-eend	Kaczka, Kaczka piżmowa, Kaczka mulard	Pato adulto, pato adulto Barbary, pato adulto Mulard	Rață, rață din specia Cairina moschata, rață Mulard	Kačica, Pyžmová kačica, Mulard	Raca, muškatna raca, mulard raca	Ankka, myskiankka	Anka, mulardand, myskand
1.	Žąsiukas	Fiatal liba, pecsenye liba	Wiżża (żgħira fl-eta), fellusa ta’ wiżża	(Jonge) gans	Młoda gęś	Ganso	Gâscă (tânără)	(Mladá) hus, húsa	(Mlada) gos, goska	(Nuori) hanhi	(Ung) gås, gåsunge
2.	Žąsis	Liba	Wiżża	Gans	Gęś	Ganso adulto	Gâscă	Hus	Gos	Hanhi	Gås
1.	Perlinių vištų viščiukai	Pecsenyegyöngyös	Farghuna (żgħira fl-eta)	(Jonge) parelhoen	(Młoda) perliczka	Pintada	Bibilică adultă	(Mladá) perlička	(Mlada) pegatka	(Nuori) helmikana	(Ung) pärlhöna
2.	Perlinės vištos	Gyöngytyúk	Fargħuna	Parelhoen	Perlica	Pintada adulta	Bibilică	Perlička	Pegatka	Helmikana	Pärlhöna

Artikel 1.2 – Namn på styckningsdelar

	bg	es	cs	da	de	et	el	en	fr	it	lv
a)	Половинка	Medio	Půlka	Halvt	Hälfte oder Halbes	Pool	Μισά	Half	Demi ou moitié	Metà	Puse
b)	Четвъртинка	Charto	Čtvrtka	Kvart	(Vorder-, Hinter-)Viertel	Veerand	Τεταρτημόριο	Quarter	Quart	Quarto	Ceturdaļa
c)	Неразделени четвъртинки с бутчетата	Cuartos traseros unidos	Neoddělená zadní čtvrtka	Sammenhængende lårstykker	Hinterviertel am Stück	Lahtilõikamata koivad	Αδιαχώριστα τεταρτημόρια ποδιών	Unseparated leg quarters	Quarts postérieurs non séparés	Cosciotto	Nesadalītas kāju ceturdaļas
d)	Гърди, бяло месо или филе с кост	Pechuga	Prsa	Bryst	Brust, halbe Brust, halbierte Brust	Rind	Στήθος	Breast	Poitrine, blanc ou filet sur os	Petto con osso	Krūtiņa
e)	Бутче	Muslo y contramuslo	Stehno	Helt lår	Schenkel, Keule	Koib	Πόδι	Leg	Cuisse	Coscia	Kāja
f)	Бутче с част от гърба, прикрепен към него	Charto trasero de pollo	Stehno kuřete s částí zad	Kyllingelår med en del af ryggen	Hähnchenschenkel mit Rückenstück, Hühnerkeule mit Rückenstück	Koib koos seljaosaga	Πόδι από κοτόπουλο με ένα κομμάτι της ράχης	Chicken leg with a portion of the back	Cuisse de poulet avec une portion du dos	Coscetta	Cāļa kāja ar muguras daļu
g)	Бедро	Contramuslo	Horní stehno	Overlår	Oberschenkel, Oberkeule	Reis	Μηρός (μπούτι)	Thigh	Haut de cuisse	Sovraccoscia	Šķiņkis
h)	Подбедрица	Muslo	Dolní stehno (palička)	Underlår	Unterschenkel, Unterkeule	Sääretükk	Κνήμη	Drumstick	Pilon	Fuso	Stilbs
i)	Крило	Ala	Křídlo	Vinge	Flügel	Tiib	Φτερούγα	Wing	Aile	Ala	Spārns
j)	Неразделени крила	Alas unidas	Neoddělená křídla	Sammenhængende vinger	Beide Flügel, ungetrennt	Lahtilõikamata tiivad	Αδιαχώριστες φτερούγες	Unseparated wings	Ailes non séparées	Ali non separate	Nesadalīti spārni
k)	Филе от гърдите, бяло месо	Filete de pechuga	Prsní řízek	Brystfilet	Brustfilet, Filet aus der Brust, Filet	Rinnafilee	Φιλέτο στήθους	Breast fillet	Filet de poitrine, blanc, filet, noix	Filetto, fesa (tacchino)	Krūtiņas fileja
l)	Филе от гърдите с „ядеца“	Filete de pechuga con clavícula	Filety z prsou (Klíční kost s chrupavkou prsní kosti včetně svaloviny v přirozené souvislosti, klíč. kost a chrupavka max. 3 % z cel. hmotnosti)	Brystfilet med ønskeben	Brustfilet mit Schlüsselbein	Rinnafilee koos harkluuga	Φιλέτο στήθους με κλειδοκόκαλο	Breast fillet with wishbone	Filet de poitrine avec clavicule	Petto (con forcella), fesa (con forcella)	Krūtiņas fileja ar krūšukaulu
m)	Нетлъсто филе	Magret, maigret	Magret, maigret (filety z prsou kachen a hus s kůží a podkožním tukem pokrývajícím prsní sval, bez hlubokého svalu prsního)	Magret, maigret	Magret, Maigret	Rinnaliha („magret” või „maigret”)	Maigret, magret	Magret, maigret	Magret, maigret	Magret, maigret	Pīles krūtiņa
n)	Oбезкостен пуешки бут	Carne de muslo y contramuslo de pavo deshuesada	U vykostěných krůtích stehen	Udbenet kød af hele kalkunlår	Entbeintes Fleisch von Putenschenkeln	Kalkuni konditustatud koivaliha	Κρέας ποδιού γαλοπούλας χωρίς κόκαλο	Deboned turkey leg meat	Cuisse désossée de dinde	Carne di coscia di tacchino disossata	Atkaulotai tītara kāju gaļai

	lt	hu	mt	nl	pl	pt	ro	sk	sl	fi	sv
a)	Pusė	Fél baromfi	Nofs	Helft	Połówka	Metade	Jumătăți	Polená hydina	Polovica	Puolikas	Halva
b)	Ketvirtis	Negyed baromfi	Kwart	Kwart	Ćwiartka	Quarto	Sferturi	Štvrťka hydiny	Četrt	Neljännes	Kvart
c)	Neatskirti kojų ketvirčiai	Összefüggő (egész) combnegyedek	Il-kwarti ta’ wara tas-saqajn, mhux separati	Niet-gescheiden achterkwarten	Ćwiartka tylna w całości	Quartos da coxa não separados	Sferturi posterioare neseparate	Neoddelené hydinové stehná	Neločene četrti nog	Takaneljännes	Bakdelspart
d)	Krūtinėlė	Mell	Sidra	Borst	Pierś, połówka piersi	Peito	Piept	Prsia	Prsi	Rinta	Bröst
e)	Koja	Comb	Koxxa	Hele poot, hele dij	Noga	Perna inteira	Pulpă	Hydinové stehno	Bedro	Koipireisi	Klubba
f)	Viščiuko koja su neatskirta nugaros dalimi	Csirkecomb a hát egy részével	Koxxa tat-tiġieġa b’porzjon tad-dahar	Poot/dij met rugdeel (bout)	Noga kurczęca z częścią grzbietu	Perna inteira de frango com uma porção do dorso	Pulpă de pui cu o porțiune din spate atașată	Kuracie stehno s panvou	Piščančja bedra z delom hrbta	Koipireisi, jossa selkäosa	Kycklingklubba med del av ryggben
g)	Šlaunelė	Felsőcomb	Il-biċċa ta’ fuq tal-koxxa	Bovenpoot, bovendij	Udo	Coxa	Pulpă superioară	Horné hydinové stehno	Stegno	Reisi	Lår
h)	Blauzdelė	Alsócomb	Il-biċċa t’isfel tal-koxxa (drumstick)	Onderpoot, onderdij (Drumstick)	Podudzie	Perna	Pulpă inferioară	Dolné hydinové stehno	Krača	Koipi	Ben
i)	Sparnas	Szárny	Ġewnaħ	Vleugel	Skrzydło	Asa	Aripi	Hydinové krídelko	Peruti	Siipi	Vinge
j)	Neatskirti sparnai	Összefüggő (egész) szárnyak	Ġwienaħ mhux separati	Niet-gescheiden vleugels	Skrzydła w całości	Asas não separadas	Aripi neseparate	Neoddelené hydinové krídla	Neločene peruti	Siivet kiinni toisissaan	Sammanhängande vingar
k)	Krūtinėlės filė	Mellfilé	Flett tas-sidra	Borstfilet	Filet z piersi	Carne de peito	Piept dezosat	Hydinový rezeň	Prsni file	Rintafilee	Bröstfilé
l)	Krūtinėlės filė su raktikauliu ir krūtinkauliu	Mellfilé szegycsonttal	Flett tas-sidra bil-wishbone	Borstfilet met vorkbeen	Filet z piersi z obojczykiem	Carne de peito com fúrcula	Piept dezosat cu osul iadeș	Hydinový rezeň s kosťou	Prsni file s prsno kostjo	Rintafilee solisluineen	Bröstfilé med nyckelben
m)	Krūtinėlės filė be kiliojo raumens (magret)	Bőrös libamell-filé, (maigret)	Magret, maigret	Magret	Magret	Magret, maigret	Tacâm de pasăre, spinări de pasăre	Magret	Magret	Magret, maigret	Magret, maigret
n)	Kalakuto kojų mėsa be kaulų	Kicsontozott pulykacomb	Laħam tas-saqajn tad-dundjan dissussat	Vlees van hele poten/hele dijen van kalkoenen, zonder been	Pozbawione kości mięso z nogi indyka	Carne desossada da perna inteira de peru	Pulpă dezosată de curcan	Vykostené morčacie stehno	Puranje bedro brez kosti	Kalkkunan luuton koipi-reisiliha	Urbenat kalkonkött av klubba

BILAGA II

Snitt som skiljer lår/klubba och rygg

—	avgränsning av höftled

Snitt som skiljer lår och ben

—	avgränsning av knäled

BILAGA III

Artikel 10 – Kylmetoder

	bg	es	cs	da	de	et	el	en	fr	it	lv
1.	Въздушно охлаждане	Refrigeración por aire	Vzduchem (Chlazení vzduchem)	Luftkøling	Luftkühlung	Ōhkjahutus	Ψύξη με αέρα	Air chilling	Refroidissement à l'air	Raffreddamento ad aria	Dzesēšana ar gaisu
2.	Въздушно-душово охлаждане	Refrigeración por aspersión ventilada	Vychlazeným proudem vzduchu s postřikem	Luftspraykøling	Luft-Sprühkühlung	Ōhkpiserdusjahutus	Ψύξη με ψεκασμό	Air spray chilling	Refroidissement par aspersion ventilée	Raffreddamento per aspersione e ventilazione	Dzesēšana ar izsmidzinātu gaisu
3.	Охлаждане чрез потапяне	Refrigeración por immersión	Ve vodní lázni ponořením	Neddypningskøling	Gegenstrom-Tauchkühlung	Sukeljahutus	Ψύξη με βύθιση	Immersion chilling	Refroidissement par immersion	Raffreddamento per immersione	Dzesēšana iegremdējot

	lt	hu	mt	nl	pl	pt	ro	sk	sl	fi	sv
1.	Atšaldymas ore	Levegős hűtés	Tkessih bl-arja	Luchtkoeling	Owiewowa	Refrigeração por ventilação	Refrigerare în aer	Chladené vzduchom	Zračno hlajenje	Ilmajäähdytys	Luftkylning
2.	Atšaldymas pučiant orą	Permetezéses hűtés	Tkessih b'air spray	Lucht-sproeikoeling	Owiewowo-natryskowa	Refrigeração por aspersão e ventilação	Refrigerare prin dușare cu aer	Chladené sprejovaním	Hlajenje s pršenjem	Ilmasprayjäähdytys	Evaporativ kylning
3.	Atšaldymas panardinant	Bemerítéses hűtés	Tkessiħ b’immersjoni	Dompelkoeling	Zanurzeniowa	Refrigeração por imersão	Refrigerare prin imersiune	Chladené vo vode	Hlajenje s potapljanjem	Vesijäähdytys	Vattenkylning

BILAGA IV

Artikel 11.1 — Produktionssystem

	bg	es	cs	da	de	et	el	en	fr	it	lv
a)	Хранена с … % … гъска, хранена с овес	Alimentado con … % de … Oca engordada con avena	Krmena (čím) … % (čeho) … Husa krmená ovsem	Fodret med … % … Havrefodret gås	Mast mit … % … Hafermastgans	Söödetud …, mis sisaldab … % … Kaeraga toidetud hani	Έχει τραφεί με … % … Χήνα που παχαίνεται με βρώμη	Fed with … % of … Oats fed goose	Alimenté avec … % de … Oie nourrie à l’avoine	Alimentato con il … % di … Oca ingrassata con avena	Barība ar … % … ar auzām barotas zosis
b)	Екстензивно закрито (отгледан на закрито)	Sistema extensivo en gallinero	Extenzivní v hale	Ekstensivt staldopdræt (skrabe …)	Extensive Bodenhaltung	Ekstensiivne seespidamine (lindlas pidamine)	Εκτατικής εκτροφής	Extensive indoor (barnreared)	Élevé à l’intérieur: système extensif	Estensivo al coperto	Turēšana galvenokārt telpās (“Audzēti kūtī”)
c)	Свободен начин на отглеждане	Gallinero con salida libre	Volný výběh	Fritgående	Freilandhaltung	Vabapidamine	Ελεύθερης βοσκής	Free range	Sortant à l’extérieur	All’aperto	Brīvā turēšana
d)	Традиционен свободен начин на отглеждане	Granja al aire libre	Tradiční volný výběh	Frilands …	Bäuerliche Freilandhaltung	Traditsiooniline vabapidamine	Πτηνοτροφείο παραδοσιακά ελεύθερης βοσκής	Traditional free range	Fermier-élevé en plein air	Rurale all’aperto	Tradicionālā brīvā turēšana
e)	Свободен начин на отглеждане – пълна свобода	Granja de cría en libertad	Volný výběh – úplná volnost	Frilands … opdrættet i fuld frihed	Bäuerliche Freilandhaltung Unbegrenzter Auslauf	Täieliku liikumisvabadusega traditsiooniline vabapidamine	Πτηνοτροφείο απεριόριστης τροφής	Free-range — total freedom	Fermier-élevé en liberté	Rurale in libertà	Pilnīgā brīvība

	lt	hu	mt	nl	pl	pt	ro	sk	sl	fi	sv
a)	Lesinta … % … Avižomis penėtos žąsys	…%-ban …-val etetett Zabbal etetett liba	Mitmugħa b’… % ta’ … Wiżża mitmugħa bil-ħafur	Gevoed met … % … Met haver vetgemeste gans	Żywione z udziałem … % … tucz owsiany (gęsi)	Alimentado com … % de … Ganso engordado com aveia	Furajate cu un % de … Gâște furajate cu ovăz	Kŕmené … % … Husi kŕmené ovsom	Krmljeno z … % … gos krmljena z ovsom	Ruokittu rehulla, joka sisältää … …% Kauralla ruokittu hanhi	Utfodrad med … % … Havreutfodrad gås
b)	Patalpose laisvai auginti paukščiai (Auginti tvartuose)	Istállóban külterjesen tartott	Mrobbija ġewwa: sistema estensiva	Scharrel … binnengehouden	Ekstensywny chów ściółkowy	Produção extensiva em interior	Creștere în interior sistem extensiv	Chované na hlbokej podstielke (chov v hale)	Ekstenzivna zaprta reja	Laajaperäinen sisäkasvatus	Extensivt uppfödd inomhus
c)	Laisvai laikomi paukščiai	Szabadtartás	Barra (free range)	Scharrel … met uitloop	Chów wybiegowy	Produção em semiliberdade	Creștere liberă	Výbehový chov (chov v exteriéri)	Prosta reja	Vapaa laidun – perinteinen kasvatustapa	Tillgång till utomhusvistelse
d)	Tradiciškai laisvai laikomi paukščiai	Hagyományos szabadtartás	Barra (free range) tradizzjonali	Boerenscharrel … met uitloop Hoeve … met uitloop	Tradycyjny chów wybiegowy	Produção ao ar livre	Creștere liberă tradițională	Chované navol'no	Tradicionalna prosta reja	Ulkoiluvapaus	Traditionell utomhusvistelse
e)	Visiškoje laisvėje laikomi paukščiai	Teljes szabadtartás	Barra (free range) – liberta totali	Boerenscharrel … met vrije uitloop Hoeve … met vrije uitloop	Chów wybiegowy bez ograniczeń	Produção em liberdade	Creștere liberă – libertate totală –	Úplne vol'ný chov	Prosta reja – neomejen izpust	Vapaa laidun – täydellinen liikkumavapaus	Uppfödd i full frihet

BILAGA V

De villkor som avses i artikel 11 är följande:

Utfodrad med … % …

Hänvisning till följande foderingredienser får endast göras i följande fall:

—

Till spannmål när detta utgör minst 65 viktprocent av den foderblandning som ges under större delen av gödningsperioden och innehåller högst 15 % spannmålsbiprodukter. När hänvisning görs till ett särskilt spannmålsslag ska detta utgöra minst 35 % av den foderblandning som ges och beträffande majs minst 50 %.

—	Till baljväxter och grönsaker när de utgör minst 5 viktprocent av den foderblandning som ges under större delen av gödningsperioden.

—	Till mjölkprodukter när de utgör minst 5 viktprocent av den foderblandning som ges under större delen av avslutningsperioden.

Termen havreutfodrad gås får dock användas när gässen under avslutningsperioden om tre veckor utfodras med minst 500 g havre dagligen.

Extensivt uppfödd inomhus

Denna term får endast användas i följande fall:

Beläggningstätheten per m2 golvyta inte överskrider

—	för kycklingar, unga tuppar och kapuner: 15 djur, men högst 25 kg levande vikt,

—	för ankor, pärlhöns, kalkoner: 25 kg levande vikt,

—	för gäss: 15 kg levande vikt.

ii)

Djurens slaktålder är följande:

—	Kycklingar: lägst 56 dagar.

—	Kalkoner: lägst 70 dagar.

—	Gäss: lägst 112 dagar.

—	Pekingankor: lägst 49 dagar.

—	Myskänder: för honor lägst 70 dagar, för hannar lägst 84 dagar.

—	Mulardänder, honor: lägst 65 dagar.

—	Pärlhöns: lägst 82 dagar.

—	Unga gäss (gässlingar): lägst 60 dagar.

—	Ungtuppar: lägst 90 dagar.

—	Kapuner: lägst 140 dagar.

Tillgång till utomhusvistelse

Denna term får endast användas i följande fall:

Beläggningstätheten i fjäderfästallet och slaktåldern överensstämmer med gränserna enligt b, med undantag av kycklingar, för vilka beläggningstätheten får uppgå till 13 men högst 27,5 kg levande vikt per m2 och för kapuner, för vilka beläggningstätheten ska vara högst 7,5 per m, dock högst 27,5 kg levande vikt per m2.

ii)

Djuren under minst hälften av sin livstid under dagtid har haft fortlöpande tillgång till en rastgård utomhus med en till största delen vegetationstäckt markyta om minst

—	1 m2 per kyckling eller pärlhöns,

—	2 m2 per anka eller kapun,

—	4 m2 per kalkon eller gås.

Beträffande pärlhöns får en rastgård utomhus ersättas med ett intensivt golvstall med en golvyta som är minst lika stor som hönshusets och med en höjd på minst 2 m. En sittpinne, minst 10 cm lång, ska finnas per djur totalt sett (fjäderfästall och golvstall).

iii)	Minst 70 % av den foderblandning som används under gödningsperioden utgörs av spannmål.

iv)	Fjäderfästallet är försett med utgångshål med en sammanlagd längd motsvarande minst 4 m per 100 m2 golvyta.

Traditionell utomhusvistelse

Denna term får endast användas i följande fall:

Beläggningstätheten inomhus per m2 golvyta inte överskrider följande antal:

—	Kycklingar: 12 djur, men högst 25 kg levande vikt; i fråga om flyttbara stall med högst 150 m2 golvyta som hålls öppen nattetid får dock beläggningstätheten ökas till 20 djur men högst 40 kg levande vikt per m2.

—	Kapuner: 6,25 djur (upp till 91 dagars ålder 12 djur) men högst 35 kg levande vikt.

—	Myskänder och pekingankor: 8 hannar men högst 35 kg levande vikt, 10 honor men högst 25 kg levande vikt.

—	Mulardänder: 8 djur, men högst 35 kg levande vikt.

—	Pärlhöns: 13 djur, men högst 25 kg levande vikt.

—	Kalkoner: 6,25 djur (upp till 7 veckors ålder 10 djur) men högst 35 kg levande vikt.

—	Gäss: 5 djur (upp till 6 veckors ålder 10 djur), 3 djur under de tre sista veckorna av gödning om de hålls instängda, men högst 30 kg levande vikt.

ii)	Fjäderfästallens totala användbara yta vid en och samma anläggning inte överskrider 1 600 m2.

iii)

Varje fjäderfästall innehåller högst

—	4 800 kycklingar,

—	5 200 pärlhöns,

—	4 000 honor av myskand eller pekinganka eller 3 200 hannar av myskand eller pekinganka eller 3 200 mulardänder,

—	2 500 kapuner, gäss och kalkoner.

iv)	Fjäderfästallet är försett med utgångshål av en sammanlagd längd motsvarande minst 4 m per 100 m2 golvyta.

Djuren har kontinuerlig tillgång till rastgård utomhus från en ålder som är lägst

—	sex veckor för kycklingar och kapuner,

—	åtta veckor för ankor, gäss, pärlhöns och kalkoner.

vi)

Rastgårdar utomhus som är till större delen vegetationstäckta och består av minst

—	2 m2 per kyckling, myskand, pekinganka eller pärlhöns,

—	3 m2 per mulardand,

—	4 m2 per kapun från 92 dagars ålder (2 m2 upp till 91 dagars ålder),

—	6 m2 per kalkon,

—	10 m2 per gås.

Beträffande pärlhöns får en rastgård utomhus ersättas med ett intensivt golvstall med en golvyta som är minst dubbelt så stor som fjäderfästallets och med en höjd på minst 2 m. En sittpinne, minst 10 cm lång, ska finnas per djur totalt sett (fjäderfästall och golvstall).

vii)	Djuren som göds tillhör en art som erkänns som långsamt växande.

viii)

Foderblandningen som ges under gödningsperioden till minst 70 % utgörs av spannmål.

ix)

Lägsta slaktålder är

—	81 dagar för kyckling,

—	150 dagar för kapuner,

—	49 dagar för pekingankor,

—	70 dagar för honor av myskand,

—	84 dagar för hannar av myskand,

—	92 dagar för mulardänder,

—	94 dagar för pärlhöns,

—	140 dagar för kalkoner och gäss som saluförs hela som stekgäss,

—	98 dagar för honor av kalkon som är avsedda att styckas,

—	126 dagar för hannar av kalkon som är avsedda att styckas,

—	95 dagar för gäss avsedda för produktion av ”foie gras” och ”magret”,

—	60 dagar för unga gäss (gässlingar).

Avslutningsperioden inomhus inte överskrider

—	för minst 90 dagar gamla kycklingar: 15 dagar,

—	för kapuner: 4 veckor,

—	för minst 70 dagar gamla gäss och mulardänder avsedda för produktion av gåslever och magret: 4 veckor.

Uppfödd i full frihet

Denna term får användas endast vid överensstämmelse med de kriterier som fastställs i d, förutom att djuren under dagtid ska ha kontinuerlig tillgång till rastgårdar utomhus av obegränsad storlek.

Om beslut om restriktioner fattas, även veterinära sådana, på grundval av gemenskapsrätten i syfte att skydda folk- och djurhälsan, och som medför en begränsning av tillträdet för fjäderfä till en rastgård, får fjäderfä som fötts upp enligt de produktionsmetoder som beskrivs i första stycket c, d och e, med undantag för pärlhöns som fötts upp i intensiva golvstallar, fortsätta att saluföras med en särskild beteckning avseende produktionssystemet under restriktionernas löptid, dock högst tolv veckor.

BILAGA VI

BESTÄMNING AV VATTENFÖRLUST VID UPPTINING

(Avdroppningstest)

1. Mål och räckvidd

Denna metod ska användas för att bestämma den vattenmängd som går förlorad ur fryst och djupfryst kyckling vid upptining. Om denna upptiningsförlust, uttryckt i procent av slaktkroppens vikt (inbegripet samtliga ätbara slaktbiprodukter i förpackningen) överskrider det gränsvärde som föreskrivs i punkt 7 ska det bedömas att överskottsvattnet har tagits upp under slaktprocessen.

2. Definition

Upptiningsförluster som bestäms genom denna metod ska uttryckas i procent av den frysta eller djupfrysta slaktkroppens totala vikt, inbegripet ätbara slaktbiprodukter.

3. Princip

Den frysta eller djupfrysta slaktkroppen, inklusive eventuella ätbara slaktbiprodukter, ska tinas under förhållanden som gör det möjligt att beräkna vikten av vattenförlusten.

4. Apparatur

4.1	Vågar som kan väga upp till 5 kg med en noggrannhet av 1 g eller bättre.

4.2	Plastpåsar som är stora nog att rymma slaktkroppen och som har en säker fästanordning.

4.3	Termostatkontrollerat vattenbad med en utrustning som kan hålla slaktkroppen på det sätt som beskrivs i 5.5 och 5.6. Vattenbadet ska innehålla en vattenvolym som är minst åtta gånger större än volymen av det fjäderfä som ska kontrolleras och kunna hålla vattnets temperatur på 42 °C ± 2 °C.

4.4	Filterpapper eller absorberande pappershanddukar.

5. Förfarande

5.1	Tjugo slaktkroppar väljs slumpvis ut från den kvantitet fjäderfä som ska kontrolleras. Till dess de kan testas enligt beskrivningen i 5.2–5.11 ska de förvaras vid en temperatur av högst – 18 °C.

5.2	Förpackningens utsida torkas av för att avlägsna is och vatten från ytan. Förpackningen och dess innehåll vägs avrundat till närmaste gram; denna vikt är M0.

5.3	Slaktkroppen, tillsammans med eventuella ätbara slaktbiprodukter, tas ut ur förpackningen, som torkas och vägs avrundat till närmaste gram; denna vikt är M1.

5.4	Vikten av den frysta slaktkroppen med slaktbiprodukter beräknas genom att M1 subtraheras från M0.

5.5	Slaktkroppen, inklusive de ätbara slaktbiprodukterna, placeras i en kraftig, vattentät plastpåse med buköppningen nedåt mot påsens botten. Påsen ska vara tillräckligt lång för att kunna fästas säkert i vattenbadet men inte så vid att slaktkroppen rubbas ur det vertikala läget.

5.6

Den del av påsen som innehåller slaktkroppen och de ätbara biprodukterna sänks ned helt i vattenbadet och påsen lämnas öppen upptill för att så mycket luft som möjligt ska försvinna ur den. Påsen ska hållas vertikalt, om nödvändigt med hjälp av stänger eller med extra vikter i påsen på ett sådant sätt att vatten från badet inte kan tränga in i påsen. De olika påsarna får inte vidröra varandra.

5.7

Påsen lämnas kvar i vattenbadet, som hela tiden hålls vid en temperatur av 42 °C ± 2 °C, med påsen eller vattnet i ständig rörelse till dess kärntemperaturen i slaktkroppen (den djupaste delen av bröstmuskeln närmast bröstbenet på kycklingar utan inkråm, eller mitten av inkråmet på kycklingar med inkråm) når minst + 4 °C, mätt på två slumpvis utvalda slaktkroppar. Slaktkropparna får inte stanna kvar i vattenbadet längre än nödvändigt efter att temperaturen + 4 °C har uppnåtts. Den nedsänkningsperiod som behövs för slaktkroppar som förvarats vid – 18 °C är följande:

Viktklass (g)	Slaktkroppens vikt + slaktbiprodukter (g)	Nedsänkningstid i minuter
Viktklass (g)	Slaktkroppens vikt + slaktbiprodukter (g)	Kycklingar utan slaktbiprodukter	Kycklingar med slaktbiprodukter
< 800	< 825	77	92
850	825 — 874	82	97
900	875 — 924	85	100
950	925 — 974	88	103
1 000	975 — 1 024	92	107
1 050	1 025 — 1 074	95	110
1 100	1 075 — 1 149	98	113
1 200	1 150 — 1 249	105	120
1 300	1 250 — 1 349	111	126
1 400	1 350 — 1 449	118	133

Efter 1 400 g krävs en ökning på sju minuter för varje ytterligare 100 g. Om den föreslagna nedsänkningsperioden går utan att + 4 °C uppnås i de två slaktkroppar som kontrolleras, ska upptiningen fortsätta tills kärntemperaturen + 4 °C uppnås.

5.8	Påsen och dess innehåll tas upp ur vattenbadet och man sticker hål i påsens botten för att allt vatten som uppkommit vid upptiningen ska rinna ut. Påsen och dess innehåll tillåts att rinna av under en timme vid en rumstemperatur mellan + 18 °C och + 25 °C.

5.9

Den upptinade slaktkroppen tas ut ur påsen och den mindre förpackningen med eventuella ätbara slaktbiprodukter tas ut ur buköppningen. Slaktkroppen torkas på insidan och utsidan med filterpapper eller pappershandduk. Man sticker hål i förpackningen med slaktbiprodukter och när vattnet runnit ut ska även den förpackningen och de upptinade slaktbiprodukterna torkas så noga som möjligt.

5.10	Den totala vikten av den upptinade slaktkroppen, de ätbara slaktbiprodukterna och förpackningen, bestäms avrundat till närmaste gram; denna vikt är M2.

5.11	Vikten av förpackningen med de ätbara slaktbiprodukterna, bestäms avrundat till närmaste gram; denna vikt är M3.

6. Beräkning av resultatet

Den mängd vatten som går förlorad vid upptining, uttryckt som en procentandel av vikten av den frysta eller djupfrysta slaktkroppen (inklusive ätbara slaktbiprodukter), fås genom:

((M0 – M1 – M2)/(M0 – M1 – M3)) ×100

7. Utvärdering av resultatet

Om den genomsnittliga vattenförlusten vid upptiningen av de 20 slaktkropparna i testet överskrider de procenttal som anges nedan ska det anses att den vattenmängd som tagits upp under processen överskrider gränsvärdet.

Procenttalen är följande:

—	Vid luftkylning: 1,5 %,

—	Vid evaporativ kylning: 3,3 %,

—	Vid vattenkylning: 5,1 %.

BILAGA VII

BESTÄMNING AV DEN TOTALA VATTENHALTEN I KYCKLINGAR

(Kemiskt test)

1. Mål och räckvidd

Denna metod ska användas för att bestämma den totala vattenhalten i fryst och djupfryst kyckling. Denna metod inbegriper bestämning av vatten- och proteinhalten genom provtagning från den homogeniserade slaktkroppen av fjäderfä. Den totala vattenhalt som bestäms ska jämföras med det gränsvärde som uttrycks genom den formel som anges i punkt 6.4, för att bestämma om alltför mycket vatten har tagits upp under processen. Om undersökaren misstänker närvaro av något ämne som kan störa bestämningen ska nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas.

2. Definitioner

Slaktkropp: slaktkropp med ben, brosk och eventuella inälvor.

Ätbara organ: lever, hjärta, muskelmage och hals.

3. Princip

Vatten- respektive proteinhalt ska bestämmas i enlighet med erkända ISO-metoder (Internationella standardiseringsorganisationen) eller andra metoder eller analyser som godkänts av rådet.

Den högsta tillåtna totala vattenhalten i slaktkroppen beräknas med utgångspunkt i slaktkroppens proteinhalt som kan sättas i relation till den naturliga vattenhalten.

4. Apparatur och reagens

4.1	Vågar, med en noggrannhet på ± 1 g eller bättre, för att väga slaktkropp och förpackning.

4.2	Köttyxa eller såg för att stycka slaktkroppen i delar som är lagom stora för köttkvarnen.

4.3

Kraftig köttkvarn och mixer som kan homogenisera hela stycken av fryst eller djupfryst fjäderfä.

Anm.:

Ingen speciell köttkvarn rekommenderas. Den bör dock vara tillräckligt stark för att kunna mala djupfryst kött och ben till en homogen blandning som motsvarar den som fås med en kvarn som har en skiva med hål på 4 mm.

4.4	Apparatur enligt ISO 1442 för att bestämma vattenhalten.

4.5	Apparatur enligt ISO 937 för att bestämma proteinhalten.

5. Förfarande

5.1	Sju slaktkroppar väljs slumpvis ut från den kvantitet fjäderfä som ska kontrolleras och hålls frysta till dess analysen enligt 5.2–5.6 påbörjas. Analysen kan utföras antingen av var och en av de sju slaktkropparna eller av ett samlingsprov av de sju slaktkropparna.

5.2	Förbehandlingen ska påbörjas inom en timme efter det att slaktkropparna har tagits ut ur frysen.

5.3

Förpackningens utsida torkas av för att avlägsna is och vatten från ytan. Varje slaktkropp vägs och tas ut ur eventuellt emballage. Sedan slaktkroppen styckats ska eventuellt förpackningsmaterial runt de ätbara organen avlägsnas. Den totala vikten av slaktkroppen inklusive de ätbara organen och is som sitter kvar på slaktkroppen ska bestämmas, avrundat till närmaste gram, till värdet P1, efter avdrag för vikten av eventuellt emballage.

b)	Vid analys av ett samlingsprov ska den sammanlagda vikten av de sju slaktkropparna, förberedda enligt 5.3 a, bestämmas till värdet P7.

5.4

a)	Hela slaktkroppen, vars vikt är P1, hackas i en köttkvarn enligt 4.3 (och även blandas i en mixer om behövligt) för att ge ett homogent material från vilket ett prov kan tas som är representativt för varje slaktkropp.

Vid analys av ett samlingsprov ska alla sju slaktkropparna, vars sammanlagda vikt är P7, malas i en köttkvarn enligt 4.3 (och även blandas i en mixer om behövligt) för att ge ett homogent material från vilket två prov kan tas som är representativa för alla sju slaktkropparna. De två proven analyseras enligt beskrivningen i 5.5 och 5.6.

5.5	Ett prov av det homogeniserade materialet tas och används genast för att bestämma vattenhalten i enlighet med ISO 1442 för att få vattenhalten ”a %”.

5.6	Ett prov av det homogeniserade materialet tas och används genast för att bestämma kvävehalten i enlighet med ISO 937. Denna kvävehalt omräknas till råproteinhalten ”b %” genom att multipliceras med koefficienten 6,25.

6. Beräkning av resultatet

6.1

a)	Vikten av varje kropps vattenhalt (W) uttrycks genom aP1/100 och vikten av proteinet (RP) genom bP1/100, båda i gram. Summan av vikten av vattnet (W7) och vikten av proteinet (RP7) i de sju slaktkroppar som analyseras ska bestämmas.

b)	Vid analys av ett samlingsprov bestäms den genomsnittliga vatten- respektive proteinhalten i de två proven och uttrycks som a % respektive b %. Vikten av vattnet (W7) i de sju slaktkropparna uttrycks genom aP7/100 och vikten av proteinet (RP7) genom bP7/100, båda i gram.

6.2	Den genomsnittliga vikten av vattnet (WA) och proteinet (RPA) beräknas genom att W7 respektive RP7 divideras med sju.

6.3

Den teoretiska naturliga vattenhalt i gram som bestäms genom denna metod beräknas med följande formel:

—	kycklingar: 3,53 × RPA + 23.

6.4

Luftkylning:

Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 2 % (1) kan den högsta tillåtna gränsen för den totala vattenhalten (WG) i gram som bestäms med denna metod erhållas genom följande formel (inkl. konfidensintervall):

—	kycklingar: WG = 3,65 × RPA + 42.

Evaporativ kylning:

Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 4,5 % (2) kan den högsta tillåtna gränsen för den totala vattenhalten (WG) i gram som bestäms med denna metod erhållas genom följande formel (inkl. konfidensintervall):

—	kycklingar: WG = 3,79 × RPA + 42.

Vattenkylning:

Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 7 % (3) kan den högsta tillåtna gränsen för den totala vattenhalten (WG) i gram som bestäms med denna metod erhållas genom följande formel (inkl. konfidensintervall):

—	kycklingar: WG = 3,93 × RPA + 42.

6.5	Om den genomsnittliga vattenhalten (WA) i de sju slaktkropparna, beräknad enligt 6.2, inte överskrider det värde som anges i 6.4 (WG) ska den kvantitet fjäderfä som omfattas av kontrollen anses uppfylla kraven.

(1) Beräknad i förhållande till slaktkroppens vikt exklusive upptaget vatten.

(2) Beräknad i förhållande till slaktkroppens vikt exklusive upptaget vatten.

(3) Beräknad i förhållande till slaktkroppens vikt exklusive upptaget vatten.

BILAGA VIII

BESTÄMNING AV DEN TOTALA VATTENHALTEN I STYCKNINGSDELAR AV FJÄDERFÄKÖTT

(Kemiskt test)

1. Mål och räckvidd

Denna metod ska användas för att bestämma den totala vattenhalten i vissa styckningsdelar av fjäderfäkött. Den omfattar bestämning av vatten- och proteinhalten i homogeniserade prover från styckningsdelar av fjäderfäkött. Den totala vattenhalt som bestäms ska jämföras med det gränsvärde som uttrycks genom den formel som anges i punkt 6.4, för att bestämma om alltför mycket vatten har tagits upp under processen. Om undersökaren misstänker närvaro av något ämne som kan störa bestämningen ska nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas.

2. Definitioner och förfaranden för provtagning

Definitionerna i artikel 1.2 ska tillämpas på de styckningsdelar av fjäderfäkött som avses i artikel 20. Proverna ska omfatta åtminstone följande:

—	kycklingbröst: hälften av bröstet

—	kycklingbröstfilé: hälften av det urbenade bröstet utan skinn

—	kalkonbröst, kalkonbröstfilé och urbenat kött av klubba: portioner på cirka 100 g

—	övriga styckningsdelar: se definitioner i artikel 1.2.

När det gäller frysta eller djupfrysta bulkprodukter (där styckningsdelarna inte är individuellt förpackade) får de större förpackningar från vilka proverna ska tas förvaras vid en temperatur på 0 °C tills att enskilda styckningsdelar kan tas loss.

3. Princip

Vatten- respektive proteinhalt ska bestämmas i enlighet med erkända ISO-metoder (Internationella standardiseringsorganisationen) eller andra metoder eller analyser som godkänts av rådet.

Den högsta tillåtna totala vattenhalten i styckningsdelarna av fjäderfäkött beräknas med utgångspunkt i styckningsdelarnas proteinhalt som kan sättas i relation till den naturliga vattenhalten.

4. Apparatur och reagens

4.1	Vågar med en noggrannhet på ± 1 g eller bättre, för att väga styckningsdelar och förpackning.

4.2	Köttyxa eller såg för att stycka styckningsdelarna i delar som är lagom stora för köttkvarnen

4.3

Kraftig köttkvarn och mixer som kan homogenisera styckningsdelar av fjäderfäkött eller delar av dessa.

Anm.:

4.4	Apparatur enligt ISO 1442 för att bestämma vattenhalten.

4.5	Apparatur enligt ISO 937 för att bestämma proteinhalten.

5. Förfarande

5.1

Fem styckningsdelar väljs slumpvis ut från den kvantitet fjäderfä som ska kontrolleras och hålls kylda eller frysta till dess analysen enligt 5.2–5.6 påbörjas.

Prover från frysta eller djupfrysta bulkvaror av det slag som avses i punkt 2 får förvaras vid en temperatur på 0 °C fram till dess att analysen påbörjas.

Analysen kan utföras antingen av var och en av de fem styckningsdelarna eller av ett samlingsprov av de fem styckningsdelarna.

5.2	Förbehandlingen ska påbörjas inom en timme efter det att styckningsdelarna har tagits ut ur kyl- eller frysskåpet.

5.3

Förpackningens utsida torkas av för att avlägsna is och vatten från ytan. Varje styckningsdel vägs och tas ut ur eventuellt emballage. Sedan styckningsdelen har skurits upp i mindre bitar ska styckningsdelens vikt bestämmas, avrundat till närmaste gram, för att erhålla värdet P1, efter avdrag för vikten av eventuellt emballage.

b)	Vid analys av ett samlingsprov ska den sammanlagda vikten av de fem styckningsdelarna, förberedda enligt 5.3 a, bestämmas för att erhålla värdet P5.

5.4

a)	Hela styckningsdelen med vikten P1, mals i en köttkvarn enligt 4.3 (och blandas även i en mixer om behövligt) för att ge ett homogent material från vilket ett prov kan tas som är representativt för varje styckningsdel.

b)	Vid analys av ett samlingsprov ska alla fem styckningsdelarna, vars sammanlagda vikt är P5, malas i en köttkvarn enligt 4.3 (och blandas även i en mixer om behövligt) för att ge ett homogent material från vilket två prov kan tas som är representativa för alla fem styckningsdelarna.

De två proven analyseras enligt beskrivningen i 5.5 och 5.6.

5.5	Ett prov av det homogeniserade materialet tas och används genast för att bestämma vattenhalten i enlighet med ISO 1442 för att få vattenhalten ”a %”.

5.6	Ett prov av det homogeniserade materialet tas och används genast för att bestämma kvävehalten i enlighet med ISO 937. Denna kvävehalt omräknas till råproteinhalten ”b %” genom att multipliceras med koefficienten 6,25.

6. Beräkning av resultatet

6.1

a)	Vikten av varje styckningsdels vattenhalt (W) uttrycks genom aP1/100 och vikten av proteinet (RP) genom bP1/100, båda i gram. Summan av vikten av vattnet (W5) och vikten av proteinet (RP5) i de fem styckningsdelarna ska bestämmas.

b)	Vid analys av ett samlingsprov bestäms den genomsnittliga vatten- respektive proteinhalten i de två proven och uttrycks som a % respektive b %. Vikten av vattnet (W5) i de fem styckningsdelarna uttrycks genom aP5/100 och vikten av proteinet vikt (RP5) genom bP5/100, båda i gram.

6.2	Den genomsnittliga vikten av vattnet (WA) och proteinet (RPA) beräknas genom att W5 respektive RP5 divideras med 5.

6.3

Den teoretiska genomsnittliga kvoten W/RP som bestäms genom denna metod är följande för

—	kycklingbröstfilé: 3,19 ± 0,12,

—	kycklingklubbor och lårkvarter: 3,78 ± 0,19,

—	kalkonbröstfilé: 3,05 ± 0,15,

—	kalkonklubbor: 3,58 ± 0,15,

—	urbenat kalkonkött av klubba: 3,65 ± 0,17.

6.4

Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 2 %, 4 % eller 6 % (1) beroende på produkttyp och kylningsmetod kan den högsta tillåtna gränsen för W/RP enligt denna metod vara följande:

	Luftkylning	Evaporativ kylning	Vattenkylning:
Kycklingbröstfilé, utan skinn	3,40	3,40	3,40
Kycklingbröst, med skinn	3,40	3,50	3,60
Lår, ben, klubbor, klubbor med del av ryggben och lårkvarter av kyckling, med skinn	4,05	4,15	4,30
Kalkonbröstfilé, utan skinn	3,40	3,40	3,40
Kalkonbröst, med skinn	3,40	3,50	3,60
Lår, ben och klubbor av kalkon, med skinn	3,80	3,90	4,05
Urbenat kalkonkött av klubba, utan skinn	3,95	3,95	3,95

Om den genomsnittliga kvoten WA/RPA i de fem styckningsdelarna, beräknad enligt 6.2, inte överstiger den kvot som anges i 6.4 ska den kvantitet styckningsdelar som omfattas av kontrollen anses uppfylla kraven.

(1) Beräknad i förhållande till styckningsdelens vikt exklusive upptaget vatten. För filéer (utan skinn) och urbenat kalkonkött av klubba är procentsatsen 2 % för var och en av kylningsmetoderna.

BILAGA IX

KONTROLL AV VATTENUPPTAGNINGEN PÅ PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN

(Test i slakteri)

1.	Minst en gång per arbetsperiod om åtta timmar väljs 25 slaktkroppar slumpvis ut från bandet genast efter urtagningen och avlägsnandet av alla slaktbiprodukter och fett och före första därpå följande spolning.

2.	Ta om behövligt bort halsen och lämna kvar halsskinnet på kroppen.

3.	Märk varje slaktkropp. Väg varje slaktkropp och anteckna vikten, avrundad till närmaste gram.

4.	Häng tillbaka de slaktkroppar som ska testas på bandet så att de genomgår den normala behandlingen med spolning, avkylning, avrinning osv.

5.	I slutet av avrinningsbandet tas de märkta slaktkropparna ner utan att få rinna av längre än vad som är normalt för resten av partiet.

6.	Provet utgörs av de första 20 märkta slaktkroppar som tas ner. De vägs på nytt. Deras vikt bestäms, avrundad till närmaste gram, och ställs mot den vikt som noterades vid den första vägningen. Om färre än 20 märkta slaktkroppar återfinns ska provet annulleras.

7.	Ta bort märkningen från slaktkropparna, som därefter får genomgå den normala förpackningsbehandlingen.

8.	Bestäm procenttalet för vattenupptagningen genom att subtrahera slaktkropparnas sammanlagda vikt före spolning från vikten efter spolning, nedkylning och avrinning, genom att dividera skillnaden med den ursprungliga vikten och multiplicera med 100.

I stället för manuell vägning enligt punkterna 1–8 får automatisk vägning användas för bestämningen av den procentuella vattenupptagningen på grundval av samma antal slaktkroppar och enligt samma principer, förutsatt att den behöriga myndigheten i förväg har godkänt att det automatiska vägningssystemet används för ändamålet.

10.

Resultatet ska inte överskrida följande procenttal av slaktkropparnas ursprungliga vikt eller något annat tal som anger den högsta tillåtna vattenhalt som får absorberas:

—	:	Luftkylning	:	0 %,
—	:	Evaporativ kylning	:	2 %,
—	:	Vattenkylning	:	4,5 %,

BILAGA X

FORMULERINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 16.6

–	:	på bulgariska	:	Съдържанието на вода превишава нормите на ЕО
–	:	på spanska	:	Contenido en agua superior al límite CE
–	:	på tjeckiska	:	Obsah vody překračuje limit ES
–	:	på danska	:	Vandindhold overstiger EF-Normen
–	:	på tyska	:	Wassergehalt über dem EG-Höchstwert
–	:	på estniska	:	Veesisaldus ületab EÜ normi
–	:	på grekiska	:	Περιεκτικότητα σε νερό ανώτερη του ορίου ΕΚ
–	:	på engelska	:	Water content exceeds EC limit
–	:	på franska	:	Teneur en eau supérieure à la limite CE
–	:	på italienska	:	Tenore d’acqua superiore al limite CE
–	:	på lettiska	:	Ūdens saturs pārsniedz EK noteikto normu
–	:	på litauiska	:	Vandens kiekis viršija EB nustatytą ribą
–	:	på ungerska	:	Víztartalom meghaladja az EK által előírt határértéket
–	:	på maltesiska	:	Il-kontenut ta’ l-ilma superjuri għal-limitu KE
–	:	på nederländska	:	Watergehalte hoger dan het EG-maximum
–	:	på polska	:	Zawartość wody przekracza normę WE
–	:	på portugisiska	:	Teor de água superior ao limite CE
–	:	på rumänska	:	Conținutul de apă depășește limita CE
–	:	på slovakiska	:	Obsah vody presahuje limit ES
–	:	på slovenska	:	Vsebnost vode presega ES omejitev
–	:	på finska	:	Vesipitoisuus ylittää EY-normin
–	:	på svenska	:	Vattenhalten överstiger den halt som är tillåten inom EG.

BILAGA XI

FÖRTECKNING ÖVER NATIONELLA REFERENSLABORATORIER

Belgien

Instituut voor Landbouw- en Visserijonderzoek (ILVO)

Eenheid Technologie en Voeding

Productkwaliteit en voedselveiligheid

Brusselsesteenweg 370

B-9090 Melle

Bulgarien

Национален диагностичен научно-изследователски ветеринарно-медицински институт

(National Diagnostic Research Veterinary Medicine Institute)

бул. „Пенчо Славейков“ 15

(15, Pencho Slaveikov str.)

София–1606

(Sofia–1606)

Tjeckien

Státní veterinární ústav Jihlava

Národní referenční laboratoř pro mikrobiologické,

chemické a senzorické analýzy masa a masných výrobků

Rantířovská 93

CZ-586 05 Jihlava

Danmark

Fødevarestyrelsen

Fødevareregion Øst

Afdeling for Fødevarekemi

Søndervang 4

DK-4100 Ringsted

Tyskland

Bundesforschungsanstalt für Ernährung und Lebensmittel

Standort Kulmbach

E.C.-Baumann-Straße 20

D-95326 Kulmbach

Estland

Veterinaar- ja Toidulaboratoorium

Kreutzwaldi 30

EE-51006 Tartu

Irland

National Food Centre

Teagasc

Dunsinea

Castleknock

IE-Dublin 15

Grekland

Ministry of Rural Development & Food

Veterinary Laboratory of Larisa

7th km Larisa-Trikalοn st.

GR-411 10 Larisa

Spanien

Laboratorio Arbitral Agroalimentario

Carretera de La Coruña, km 10,700

E-28023 Madrid

Frankrike

SCL Laboratoire de Lyon

10, avenue des Saules

BP 74

F-69922 Oullins

Italien

Ministero Politiche Agricole e Forestali

Ispettorato centrale per il controllo della qualità dei prodotti agroalimentari

Laboratorio di Modena

Via Jacopo Cavedone n. 29

I-41100 Modena

Cypern

Agricultural Laboratory

Department of Agriculture

Loukis Akritas Ave; 14

CY-Lefcosia (Nicosia)

Lettland

Pārtikas un veterinārā dienesta

Nacionālais diagnostikas centrs

Lejupes iela 3,

Rīga, LV-1076

Litauen

Nacionalinė veterinarijos laboratorija

J. Kairiūkščio g. 10

LT-2021 Vilnius

Luxemburg

Laboratoire National de Santé

Rue du Laboratoire, 42

L-1911 Luxembourg

Ungern

Országos Élelmiszervizsgáló Intézet

Budapest 94. Pf. 1740

Mester u. 81.

HU-1465

Malta

Malta National Laboratory

UB14, San Gwann Industrial Estate

San Gwann, SGN 09

Malta

Nederländerna

RIKILT — Instituut voor Voedselveiligheid

Bornsesteeg 45, gebouw 123

6708 AE Wageningen

Nederland

Österrike

Österreichische Agentur für Gesundheit und Ernährungssicherheit GmbH

Institut für Lebensmitteluntersuchung Wien

Abteilung 6 — Fleisch und Fleischwaren

Spargelfeldstraße 191

A-1226 Wien

Polen

Centralne Laboratorium Głównego Inspektoratu Jakości

Handlowej Artykułów Rolno-Spożywczych

ul. Reymonta 11/13

60-791 Poznań

Polska

Portugal

Autoridade de Segurança Alimentar e Económica — ASAE

Laboratório Central da Qualidade Alimentar — LCQA

Av. Conde Valbom, 98

P-1050-070 Lisboa

Rumänien

Institutul de Igienă și Sănătate Publică Veterinară

Str. Câmpul Moșilor, nr. 5, Sector 2

București

Slovenien

Univerza v Ljubljani

Veterinarska fakulteta

Nacionalni veterinarski inštitut

Gerbičeva 60

SI-1115 Ljubljana

Slovakien

Štátny veterinárny a potravinový ústav

Botanická 15

842 52 Bratislava

Slovenská republika

Finland

Elintarviketurvallisuusvirasto Evira

Mustialankatu 3

FI-00710 Helsinki

Sverige

Livsmedelsverket

Box 622

S-75126 Uppsala

Förenade kungariket

Laboratory of the Government Chemist

Queens Road

Teddington

TW11 0LY

United Kingdom

BILAGA XII

Uppgifter som ska utföras av expertstyrelsen för övervakning av vattenhalten i fjäderfäkött, samt dess organisationsstruktur

Den expertstyrelse som avses i artikel 19 ska ansvara för följande uppgifter:

a)	Tillhandahålla de nationella referenslaboratorierna information om analytiska metoder och jämförande tester när det gäller vattenhalten i fjäderfäkött.

b)	Samordna de nationella referenslaboratoriernas tillämpning av de metoder som avses i led a genom att anordna jämförande tester, framför allt kvalitetsprövning.

c)	Stödja de nationella referenslaboratoriernas kvalitetsprövning genom att tillhandahålla vetenskapligt stöd i samband med utvärdering och rapportering av statistiska uppgifter.

d)	Samordna utvecklingen av nya analysmetoder och informera de nationella referenslaboratorierna om framstegen på detta område.

e)	Tillhandahålla kommissionen vetenskaplig och teknisk expertkunskap, särskilt då medlemsstaterna inte tolkar resultatet av en analys på samma sätt.

Den expertstyrelse som avses i artikel 19 ska vara organiserad enligt följande:

Expertstyrelsen för övervakning av vattenhalten i fjäderfäkött ska vara sammansatt av företrädare för Gemensamma forskningscentret (GFC) – Institutet för referensmaterial och referensmätningar (IRMM), företrädare för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling samt företrädare för tre nationella referenslaboratorier. Företrädaren för IRMM ska vara styrelsens ordförande och ska utse de nationella referenslaboratorierna enligt ett rullande schema. De myndigheter i medlemsstaterna som är ansvariga för det nationella referenslaboratorium som valts ut ska sedan utse enskilda experter på övervakning av vattenhalt i livsmedel som ska biträda styrelsen. Genom årlig avlösning ska ett deltagande nationellt referenslaboratorium ersättas åt gången, så att styrelsen garanteras ett viss mått av kontinuitet. Respektive medlemsstater ska stå för de kostnader som uppstår för medlemsstaternas experter och/eller de nationella referenslaboratorierna när de utför sitt arbete enligt detta avsnitt i denna bilaga.

De nationella referenslaboratoriernas uppgifter

De nationella referenslaboratorier som förtecknas i bilaga XI ska utföra följande:

a)	Samordna verksamheten för de nationella laboratorier som ansvarar för analys av vattenhalten i fjäderfäkött.

b)	Hjälpa den behöriga myndigheten i medlemsstaten att organisera systemet för övervakning av vattenhalten i fjäderfäkött.

c)	Delta i jämförande tester (kvalitetsprövning) mellan de olika nationella laboratorier som avses i led a.

d)	Se till att de uppgifter som expertstyrelsen lämnar sprids till den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten och till de nationella laboratorier som avses i led a.

e)	Samarbeta med expertstyrelsen och, om de utses, sluta sig till denna, preparera nödvändiga testprover (inklusive homogenitetstestning) och ordna med lämpliga transporter.

BILAGA XIII

Jämförelsetabell

Förordning (EEG) nr 1906/90	Förordning (EEG) nr 1538/91	Den här förordningen
	Artikel 1	Artikel 1
	Artikel 1a, inledningen	Artikel 2, inledningen
Artikel 2.2, 2.3 och 2.4		Artikel 2 a, b och c
Artikel 2.8		Artikel 2 d
	Artikel 1a första och andra strecksatserna	Artikel 2 e och f
	Artikel 2	Artikel 3.1–3.4
Artikel 4		Artikel 3.5
	Artikel 3	Artikel 4
	Artikel 4	Artikel 5.1
Artikel 5.1–5.4		Artikel 5.2–5.5
Artikel 6		Artikel 5.6
	Artikel 5	Artikel 6
	Artikel 6.1, inledningen	Artikel 7.1, inledningen
	Artikel 6.1 första till sjätte strecksatsen	Artikel 7.1 a–f
	Artikel 6.2, inledningen	Artikel 7.2, inledningen
	Artikel 6.2, första till fjärde strecksatsen	Artikel 7.2 a–d
	Artikel 7.1	Artikel 8.1
	Artikel 7.3	Artikel 8.2
	Artikel 7.4	Artikel 8.3
	Artikel 7.5	Artikel 8.4
	Artikel 7.6	Artikel 8.5
	Artikel 8.1	Artikel 9.1
	Artikel 8.2	Artikel 9.2
	Artikel 8.3, inledningen	Artikel 9.3, inledningen
	Artikel 8.3 första strecksatsen	Artikel 9.3 a
	Artikel 8.3 andra strecksatsen	Artikel 9.3 b
	Artikel 8.4 första stycket, inledningen	Artikel 9.4 första stycket, inledningen
	Artikel 8.4 första stycket första till tredje strecksatserna	Artikel 9.4 första stycket a–c
	Artikel 8.4 andra stycket	Artikel 9.4 andra stycket
	Artikel 8.5–8.12	Artikel 9.5–9.12
	Artikel 8.13 första stycket	—
	Artikel 8.13 andra stycket	Artikel 9.13
	Artikel 9	Artikel 10
	Artikel 10	Artikel 11
	Artikel 11.1, inledningen	Artikel 12.1, inledningen
	Artikel 11.1 första till fjärde strecksatserna	Artikel 12.1 a–d
	Artikel 11.2	Artikel 12.2
	Artikel 11.2a	Artikel 12.3
	Artikel 11.2b	Artikel 12.4
	Artikel 11.3, inledningen	Artikel 12.5, inledningen
	Artikel 11.3 första till fjärde strecksatserna	Artikel 12.5 a–d
	Artikel 11.4	Artikel 12.6
	Artikel 12	Artikel 13
	Artikel 13	Artikel 14
	Artikel 14a.1 och 14a.2	Artikel 15
	Artikel 14a.3–14a.5	Artikel 16.1–16.3
	Artikel 14a.5a	Artikel 16.4
	Artikel 14a.6	Artikel 16.5
	Artikel 14a.7 första stycket, inledningen	Artikel 16.6 första stycket
	Artikel 14a.7 första stycket strecksatser	Bilaga X
	Artikel 14a.7 andra och tredje styckena	Artikel 16.6 andra och tredje styckena
	Artikel 14a.8–14a.12	Artikel 17.1–17.5
	Artikel 14a.12a	Artikel 18.1
	Artikel 14a.13	Artikel 18.2
	Artikel 14a.14	Artikel 19
	Artikel 14b.1	Artikel 20.1
	Artikel 14b.2 första stycket, inledningen	Artikel 20.2 första stycket, inledningen
	Artikel 14b.2 första stycket första till tredje strecksatsen	Artikel 20.2 första stycket leden a–c
	Artikel 14b.2 andra stycket	Artikel 20.2 andra stycket
	Artikel 14b.3 och 14b.4	Artikel 20.3 och 20.4
	Artikel 15	—
	—	Artikel 21
	—	Artikel 22
	Bilaga I	Bilaga I
	Bilaga Ia	Bilaga II
	Bilaga II	Bilaga III
	Bilaga III	Bilaga IV
	Bilaga IV	Bilaga V
	Bilaga V	Bilaga VI
	Bilaga VI	Bilaga VII
	Bilaga VIa	Bilaga VIII
	Bilaga VII	Bilaga IX
	Bilaga VIII	Bilaga XI
	Bilaga IX	Bilaga XII
	—	Bilaga XIII

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/88

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 544/2008

av den 13 juni 2008

om förbud mot fiske efter liten hälleflundra i EG-vatten i IIa och IV, EG-vatten och internationella vatten i VI med fartyg som seglar under spansk flagg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (2), särskilt artikel 21.3, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 40/2008 av den 16 januari 2008 om fastställande för år 2008 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (3) fastställs kvoter för 2008.

(2)	Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2008 är uppfiskad.

(3)	Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd samt förvaring ombord, omlastning och landning av fångster av detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppfiskad kvot

Den fiskekvot för 2008 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till den här förordningen för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Efter den dagen är det även förbjudet att förvara ombord, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Fokion FOTIADIS

Generaldirektör för fiske och havsfrågor

(1) EGT L 358, 31.12.2002, s. 59. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 865/2007 (EUT L 192, 24.7.2007, s. 1).

(2) EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1967/2006 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11), senast rättad genom EUT L 36, 8.2.2007, s. 6.

(3) EUT L 19, 23.1.2008, s. 1.

BILAGA

Nr	11/T&Q
Medlemsstat	Spanien
Bestånd	GHL/2A-C46
Art	Liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides)
Område	EG-vatten i IIa och IV, EG-vatten och internationella vatten i VI
Datum	12.5.2008

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/90

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 545/2008

av den 16 juni 2008

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp som skall tillämpas för import av vissa produkter inom sockersektorn, som fastställs genom förordning (EG) nr 1109/2007, för regleringsåret 2007/2008

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av den 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36, och

av följande skäl:

(1)	De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2007/2008 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 1109/2007 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 526/2008 (4).

(2)	Enligt de uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till bör dessa belopp ändras enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 1109/2007 för regleringsåret 2007/2008 skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1260/2007 (EUT L 283, 27.10.2007, s. 1). Med verkan från och med den 1 oktober 2008 ersätts förordning (EG) nr 318/2006 av förordning (EG) nr 1234/2007 (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(2) EUT L 178, 1.7.2006, s. 24. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1568/2007 (EUT L 340, 22.12.2007, s. 62).

(3) EUT L 253, 28.9.2007, s. 5.

(4) EUT L 155, 13.6.2008, s. 3.

BILAGA

Ändrade representativa priser och tilläggsbelopp från och med den 17 juni 2008 för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95

(EUR)
KN-nummer	Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga	Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga
1701 11 10 (1)	19,90	6,35
1701 11 90 (1)	19,90	12,02
1701 12 10 (1)	19,90	6,16
1701 12 90 (1)	19,90	11,50
1701 91 00 (2)	23,80	13,75
1701 99 10 (2)	23,80	8,81
1701 99 90 (2)	23,80	8,81
1702 90 95 (3)	0,24	0,40

(1) Fastställande för kvalitetstyp enligt bilaga I.III i rådets förordning (EG) nr 318/2006 (EUT L 58, 28.2.2006, s. 1).

(2) Fastställande för kvalitetstyp enligt bilaga I.II i förordning (EG) nr 318/2006.

(3) Fastställande per 1 % sackaroshalt.

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/92

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 546/2008

av den 16 juni 2008

om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 inom ramen för den tullkvot för vissa köttprodukter med ursprung i Schweiz som öppnades genom förordning (EG) nr 1399/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2759/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1399/2007 av den 28 november 2007 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för korv och vissa köttprodukter med ursprung i Schweiz (2), särskilt artikel 5.5, och

av följande skäl:

(1)	Genom förordning (EG) nr 1399/2007 öppnas tullkvoter för import av vissa köttprodukter.

(2)

De ansökningar om importlicens som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 för delperioden 1 juli–30 september 2008 avser kvantiteter som är mindre än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar om importlicens avseende tullkvoten med löpnummer 09.4180, i enlighet med förordning (EG) nr 1399/2007, och som ska läggas till kvantiteten för delperioden 1 oktober–31 december 2008, uppgår till 1 390 000 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EGT L 282, 1.11.1975, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2). Med verkan från den 1 juli 2008 ersätts förordning (EEG) nr 2759/75 av förordning (EG) nr 1234/2007 (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(2) EUT L 311, 29.11.2007, s. 7.

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/93

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 547/2008

av den 16 juni 2008

om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 inom ramen för den tullkvot för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 1382/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2759/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1382/2007 av den 26 november 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 774/94 beträffande importordningen för griskött (2), särskilt artikel 5.6, och

av följande skäl:

(1)	Genom förordning (EG) nr 1382/2007 öppnas tullkvoter för import av grisköttsprodukter.

(2)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar om importlicens avseende tullkvoten med löpnummer 09.4046, i enlighet med förordning (EG) nr 1382/2007 och som ska läggas till kvantiteten för delperioden 1 oktober–31 december 2008, uppgår till 5 250 000 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(2) EUT L 309, 27.11.2007, s. 28.

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/94

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 548/2008

av den 16 juni 2008

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2759/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 812/2007 av den 11 juli 2007 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för griskött från Amerikas förenta stater (2), särskilt artikel 5.5, och

av följande skäl:

(1)	Genom förordning (EG) nr 812/2007 öppnades tullkvoter för import av grisköttsprodukter.

(2)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar om importlicens inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.4170 i enlighet med förordning (EG) nr 812/2007, och som skall läggas till kvantiteten för delperioden 1 oktober–31 december 2008, uppgår till 600 500 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(2) EUT L 182, 12.7.2007, s. 7.

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/95

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 549/2008

av den 16 juni 2008

om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 inom ramen för den tullkvot för import av griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 979/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2759/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 979/2007 av den 21 augusti 2007 om öppnande och förvaltning av en importtullkvot för griskött med ursprung i Kanada (2), särskilt artikel 5.5, och

av följande skäl:

(1)	Genom förordning (EG) nr 979/2007 öppnades tullkvoter för import av grisköttsprodukter.

(2)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar om importlicens inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.4204 i enlighet med förordning (EG) nr 979/2007, och som skall läggas till kvantiteten för delperioden 1 oktober–31 december 2008, uppgår till 1 156 000 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(2) EUT L 217, 22.8.2007, s. 12. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1564/2007 (EUT L 340, 22.12.2007, s. 36).

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/96

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 550/2008

av den 16 juni 2008

om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 inom ramen för de tullkvoter för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 806/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2759/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (2), särskilt artikel 7.2,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 806/2007 av den 10 juli 2007 om öppnande och förvaltning av tullkvoter för griskött (3), särskilt artikel 5.6, och

av följande skäl:

(1)	Genom förordning (EG) nr 806/2007 öppnades tullkvoter för import av grisköttprodukter.

(2)

De ansökningar om importlicenser som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 för delperioden 1 juli–30 september 2008 avser, för vissa kvoter, en kvantitet som är större än den kvantitet som finns tillgänglig. Det bör därför beslutas i vilken utsträckning importlicenser kan utfärdas och det bör fastställas en tilldelningskoefficient som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

(3)

De ansökningar om importlicenser som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 för delperioden 1 juli–30 september 2008 avser, för vissa kvoter, en kvantitet som är mindre än den kvantitet som finns tillgänglig. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. De tilldelningskoefficienter som anges i bilagan till denna förordning ska tillämpas på de ansökningar om importlicens som lämnats in i enlighet med förordning (EG) nr 806/2007 för delperioden 1 juli–30 september 2008.

2. De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar om importlicens i enlighet med förordning (EG) nr 806/2007, och som ska läggas till kvantiteten för delperioden 1 oktober–31 december 2008, fastställs i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(2) EUT L 238, 1.9.2006, s. 13. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 289/2007 (EUT L 78, 17.3.2007, s. 17).

(3) EUT L 181, 11.7.2007, s. 3.

BILAGA

Gruppnummer	Löpnummer	Tilldelningskoefficient för ansökningar om importlicens som lämnats in för delperioden 1.7.2008-30.9.2008 (%)	Kvantiteter för vilka inga licensansökningar har lämnats in och som skall läggas till delperioden 1.10.2008-31.12.2008 (kg)
G2	09.4038	85,853052	—
G3	09.4039	(2)	738 000
G4	09.4071	(1)	750 500
G5	09.4072	(1)	1 540 250
G6	09.4073	(1)	3 766 750
G7	09.4074	(2)	1 119 750

(1) Ej tillämpligt. Ingen licensansökan har lämnats in till kommissionen.

(2) Ej tillämpligt. Ansökningarna omfattar kvantiteter som understiger de tillgängliga kvantiteterna.

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/98

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 23 maj 2008

om de nationella bestämmelser som anmälts av Danmark om tillsats av nitrit i vissa köttprodukter

[delgivet med nr K(2008) 2168]

(Endast den danska texten är giltig)

(2008/448/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95.6, och

av följande skäl:

I. BAKGRUND OCH FÖRFARANDE

(1)

I en skrivelse av den 21 november 2007, som nådde kommissionen den 23 november 2007, anmälde Konungariket Danmarks ständiga representation vid Europeiska unionen, i enlighet med artikel 95.4 i fördraget, sina nationella bestämmelser om tillsats av nitrit i vissa köttprodukter. Konungariket Danmark anser det vara nödvändigt att behålla dessa nationella bestämmelser trots antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/52/EG av den 5 juli 2006 om ändring av direktiv 95/2/EG om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel och direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel (1), och har inte för avsikt att införliva direktiv 2006/52/EG i den nationella lagstiftningen när det gäller tillsats av nitrit i köttprodukter.

1. GEMENSKAPENS LAGSTIFTNING

1.1 ARTIKEL 95.4 OCH 95.6 I EG-FÖRDRAGET

(2)

I artikel 95.4 i EG-fördraget anges att ”om en medlemsstat efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att behålla nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 30 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, ska den till kommissionen anmäla dessa bestämmelser samt skälen för att behålla dem”.

(3)

Enligt artikel 95.6 i EG-fördraget ska kommissionen inom sex månader efter en sådan anmälan godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den fastställt om dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

1.2 DIREKTIV 2006/52/EG

(4)

I enlighet med de allmänna principerna i rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel (2) kan en livsmedelstillsats endast godkännas om det föreligger ett rimligt teknologiskt behov samt om tillsatsen inte utgör någon hälsorisk och användningen inte vilseleder konsumenten.

(5)

Nitriter har använts i kött och köttprodukter under flera decennier, bland annat för att vid sidan om andra faktorer garantera att köttprodukter, i synnerhet saltade köttprodukter, kan konserveras och att de är mikrobiologiskt säkra för att hämma förökning av bakterien Clostridium botulinum som orsakar livshotande botulism. Samtidigt är det känt att förekomsten av nitriter i köttprodukter kan leda till att det bildas nitrosaminer som har visat sig vara cancerframkallande. Lagstiftningen på detta område måste därför bli en balansgång mellan å ena sidan risken för att nitrosaminer bildas på grund av förekomst av nitriter i köttprodukter och å andra sidan nitriternas skyddande verkan mot bakterieförökning, i synnerhet bakterier som orsakar botulism.

(6)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 95/2/EG av den 20 februari 1995 om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel (3) fastställdes, i dess ursprungliga lydelse, högsta tillåtna restmängder för nitriter och nitrater i olika köttprodukter samt riktvärden för hur stora mängder som får tillsättas. Genom punkt 3 c i bilaga I till direktiv 2006/52/EG ändras del C i bilaga III till direktiv 95/2/EG när det gäller E 249 (kaliumnitrit) och E 250 (natriumnitrit).

(7)

Som en allmän regel fastställs däremot i direktiv 2006/52/EG de maximihalter för E 249 kaliumnitrit och E 250 natriumnitrit som får tillsättas under framställningen. Den mängd som högst får tillsättas är 150 mg/kg för köttprodukter i allmänhet och 100 mg/kg för steriliserade köttprodukter. För några specificerade saltade köttprodukter som traditionellt framställs i vissa medlemsstater är maximihalten 180 mg/kg.

(8)

Detta synsätt bygger på Vetenskapliga livsmedelskommitténs (nedan kallad livsmedelskommittén) yttranden från 1990 (4) och 1995 (5) samt ett yttrande (6) från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad Efsa) av den 26 november 2003, i vilka det fastställdes att det är den tillsatta mängden nitrit och inte restmängden som hämmar tillväxten av C. botulinum och det rekommenderades att ”riktvärde för hur stor mängd som får tillsättas” ersätts med ”mängd som högst får tillsättas”. Hänsyn tas även till domstolens dom i mål C-3/00 Danmark mot Europeiska kommissionen som hänförde sig till en tidigare begäran från Danmark i enlighet med artikel 95.4 i EG-fördraget, och i vilken domstolen ansåg att kommissionen då den avslog den danska begäran avseende användning av nitriter i köttprodukter inte i tillräckligt hög grad beaktade livsmedelskommitténs yttranden från 1990 och 1995, i vilka de enligt direktiv 95/2/EG tillåtna nitritmängderna ifrågasätts (7).

(9)

Som ett undantag från den allmänna regeln fastställs i direktiv 2006/52/EG högsta restmängder för vissa specificerade traditionella saltade köttprodukter, som produceras med hjälp av traditionella produktionsmetoder. Det finns högsta restmängder på 50 mg/kg, 100 mg/kg och 175 mg/kg som tillämpas på olika kategorier av sådana produkter, till exempel 175 mg/kg för Wiltshire bacon, dry cured bacon och liknande produkter, och 100 mg/kg för Wiltshire ham och liknande produkter. När det gäller dessa produkter har högsta restmängder fastställts eftersom det på grund av den särskilda produktionsprocess som dessa produkter genomgår inte är möjligt att kontrollera den tillsatta mängden konserveringssalter som köttet absorberar. Produktionsprocessen för dessa produkter beskrivs i direktivet för att göra det möjligt att fastställa ”liknande produkter” och för att klargöra vilka produkter som omfattas av de olika maximihalterna. I nedanstående tabell anges de maximihalter som fastställs i direktiv 2006/52/EG (8).

E-nr	Namn	Livsmedel	Mängd som högst får tillsättas under framställningen (uttryckt som NaNO3	Högsta restmängd (uttryckt som NaNO3)
E 249	Kaliumnitrit (x)	Köttprodukter	150 mg/kg
E 250	Natriumnitrit (x)	Steriliserade köttprodukter (Fo > 3,00) (y)	100 mg/kg
		Traditionella köttprodukter som saltats genom nedsänkning i bad (1):
		Wiltshire bacon (1.1),
		Entremeada, entrecosto, chispe, orelheira e cabeça (salgados),		175 mg/kg
		Toucinho fumado (1.2)
		och liknande produkter
		Wiltshire ham (1.1)		100 mg/kg
		och liknande produkter
		Rohschinken, nassgepökelt (1.6)		50 mg/kg
		och liknande produkter
		Cured tongue (1.3)		50 mg/kg
		Traditionella torrsaltade köttprodukter (2):
		Dry cured bacon (2.1)		175 mg/kg
		och liknande produkter
		Dry cured ham (2.1);		100 mg/kg
		Jamón curado, paleta curada, lomo embuchado y cecina (2.2);
		Presunto, presunto da pá och paio do lombo (2.3)
		och liknande produkter
		Rohschinken, trockengepökelt (2.5);		50 mg/kg
		och liknande produkter
		Andra traditionellt saltade köttprodukter (3):
		Vysočina	180 mg/kg
		Selský salám
		Turistický trvanlivý salám
		Poličan
		Herkules
		Lovecký salám
		Dunajská klobása
		Paprikáš (3.5);
		och liknande produkter
		Rohschinken, trocken-/nassgepökelt (3.1);		50 mg/kg
		och liknande produkter
		Jellied veal and brisket (3.2)

(10)

Enligt de relevanta yttrandena från livsmedelskommittén och Efsa bygger direktiv 2006/52/EG på fastställandet av den mängd som högst får tillsättas och de intervall som anges i dessa vetenskapliga yttranden återspeglas genom att det specificeras att högst 100 mg/kg nitrit tillåts i steriliserade köttprodukter och 150 mg/kg i övriga köttprodukter. Med hänsyn till mångfalden av (saltade) köttprodukter och produktionsmetoder i gemenskapen ansåg gemenskapslagstiftaren att det för tillfället inte var möjligt att fastställa en lämplig nitritnivå för varje produkt.

(11)

Undantagen till regeln om tillämpning av den mängd som högst får tillsättas är begränsade. Dessa undantag gäller vissa specifika produkter som produceras traditionellt i vissa medlemsstater och för vilka det på grund av den särskilda produktionsprocess som dessa produkter genomgår inte är möjligt att kontrollera den tillsatta mängden konserveringssalter som köttet absorberar. De traditionella produkter som omfattas av undantagen definieras särskilt genom en beskrivning av produktionsmetoden.

(12)

Direktiv 2006/52/EG skulle ha införlivats av medlemsstaterna senast den 15 februari 2008 för att handel med och användning av produkter som uppfyller kraven i detta direktiv skulle kunna tillåtas från och med den 15 februari 2008, samt för att handel med och användning av produkter som inte uppfyller dessa krav skulle kunna förbjudas från och med den 15 augusti 2008.

2. ANMÄLDA NATIONELLA BESTÄMMELSER

(13)

De nationella bestämmelser som anmälts av Danmark är de danska föreskrifterna av den 11 januari 2005 om livsmedelstillsatser (Bekendtgørelse nr 22 af 11.1.2005 om tilsætningsstoffer til fødevarer) och den danska förteckningen över tillåtna livsmedelstillsatser (Liste over tilladte tilsætningsstoffer til fødevarer, ”Positivlisten”).

(14)

I de danska föreskrifterna fastställs principen att endast de tillsatser som anges i förteckningen över tillåtna tillsatser får användas för livsmedel enligt särskilda villkor och i överensstämmelse med fastställda mål och begränsningar (9). Dessutom fastställs det att om inte annat anges ska de maximihalter som anges i förteckningen avse den högsta mängd av tillsatsen som får förekomma i ett livsmedel i den form det saluförs (10). Följaktligen får endast livsmedel som uppfyller kraven i de danska föreskrifterna och i den danska förteckningen över tillåtna tillsatser saluföras på den danska marknaden. I den förteckning som upprättats av den danska veterinär- och livsmedelsmyndigheten på basis av de danska föreskrifterna anges vilka tillsatser som får användas i de enskilda livsmedlen och i vilka mängder. Den anmälda versionen ska tillämpas med verkan från och med den 29 januari 2005.

(15)

När det gäller användningen av nitriterna E 249 och E 250 i kött och köttprodukter fastställs endast tillsatta mängder i den danska förteckningen. Följande maximihalter anges:

Livsmedel

Mängd nitriter som får tillsättas (mg/kg)

8.2.1

Icke värmebehandlade produkter på köttbas, framställda av hela köttbitar, inbegripet skivor av produkterna (i allmänhet)

Bacon av Wiltshire-typ och skivor av denna, inbegripet saltad skinka

150

8.2.2

Värmebehandlade produkter på köttbas, framställda av hela köttbitar, inbegripet skivor av produkterna (i allmänhet)

Rullepølse (Rullkorv)

100

Helt eller delvis konserverade produkter, Bacon av Wiltshire-typ och skivor av denna, inbegripet saltad skinka

150

8.3.1

Icke värmebehandlade produkter på köttbas, framställda av malet kött, inbegripet skivor av produkterna (i allmänhet)

Fermenterad dansk salami

100

Helt eller delvis konserverade, icke värmebehandlade, produkter på köttbas, framställda av malet kött

150

8.3.2

Värmebehandlade produkter på köttbas, framställda av malet kött

Köttbullar och leverpastej

Helt eller delvis konserverade värmebehandlade produkter på köttbas, framställda av malet kött

150

(16)

Det framgår sålunda att maximihalten 60 mg/kg (11) gäller för många sorters köttprodukter, medan motsvarande maximihalter i direktiv 2006/52/EG är 100 eller 150 mg/kg. För vissa korvar är den accepterade maximihalten i Danmark 100 mg/kg. För vissa korvar är den tillåtna maximihalten i Danmark 100 mg/kg. För vissa helt eller delvis konserverade köttprodukter, inbegripet ”Bacon av Wiltshire-typ och skivor av denna” är maximihalten 150 mg/kg.

3. FÖRFARANDE

(17)

Den 17 augusti 2007 mottog kommissionen ett första meddelande från Konungariket Danmark, daterat den 14 augusti 2007, i vilket Danmark kritiserade olika aspekter av direktiv 2006/52/EG och informerade kommissionen om att landet inte har för avsikt att införliva direktiv 2006/52/EG när det gäller nitriter i köttprodukter. Danmark anmälde emellertid inte de nationella bestämmelser som landet ville behålla. I en skrivelse av den 13 november 2007 påpekade kommissionen detta för den danska regeringen. I en skrivelse av den 21 november 2007, som nådde kommissionen den 23 november 2007, anmälde Konungariket Danmarks ständiga representation vid Europeiska unionen de relevanta nationella bestämmelserna till kommissionen. I en ytterligare skrivelse av den 22 november 2007, som nådde kommissionen den 27 november 2007 och som innehåller en rapport från det nationella livsmedelsinstitutet av den 30 oktober 2007, motiverade Danmark sin begäran.

(18)	I en skrivelse av den 21 december 2007 bekräftade kommissionen att man mottagit anmälan och att sexmånadersperioden för handläggningen av ärendet enligt artikel 95.6 i fördraget hade inletts den 24 november 2007, dagen efter det att anmälan inkommit.

(19)	I en skrivelse av den 31 mars 2008 lämnade Danmark in uppgifter om konsumtionen av köttprodukter i Danmark.

(20)

I en skrivelse av den 31 januari 2008 underrättade kommissionen de övriga medlemsstaterna och Eftastaterna om anmälan och gav dem möjlighet att lämna in kommentarer inom 30 dagar. Kommissionen offentliggjorde också anmälan i Europeiska unionens officiella tidning (12) för att upplysa andra berörda parter om de nationella bestämmelser som Danmark hade för avsikt att behålla samt om anförda skäl. Kommissionen mottog kommentarer från Estland, Frankrike, Ungern och Norge (13).

—	Estland betonar att den danska lagstiftningen inverkar restriktivt på handeln och att det därför är viktigt att begränsningarna är vetenskapligt motiverade.

—

Frankrike betonar att nitriter mycket effektivt hämmar förökning av vissa bakterier, såsom Clostridium botulinum, och att de därför är viktiga för att förebygga matförgiftning, och att inga andra alternativ finns att tillgå när det gäller köttprodukter. Enligt Frankrike bygger direktiv 2006/52/EG på Efsas yttrande av den 26 november 2003 och syftar till att i så stor utsträckning som möjligt begränsa en eventuell koncentration av nitrosaminer samtidigt som livsmedlens mikrobiologiska säkerhet bibehålls. I enlighet med Efsas rekommendationer regleras de mängder som får tillsättas. Direktivet hänvisar endast i undantagsfall till högsta restmängder och endast i fall då det inte varit möjligt att fastställa den mängd som högst får tillsättas. En ny analys bör genomföras först när man har tillgång till resultaten från de undersökningar som medlemsstaterna, på grundval av de nya bestämmelserna, gjort om konsumtion av livsmedelstillsatser.

—

Ungern anser att man med alla tillgängliga medel bör sträva efter en minskning av exponeringen för nitriter och nitrosaminer, men betonar samtidigt behovet av att fastställa lämpliga nitritnivåer för hela EU, även för traditionella saltade köttprodukter som kan skilja sig från de danska köttprodukterna och för vilka en tillsats av högre nitratmängder kan vara motiverad. Landet ifrågasätter Danmarks påstående om att införlivandet av direktiv 2006/52 skulle kunna leda till en mellan 2,3- och 2,4-faldig ökning av nitrithalterna i Danmark, med hänsyn till att producenterna är skyldiga att använda en mängd som ligger under den högsta tillåtna mängden om de trots detta kan garantera mikrobiologiskt säkra produkter. Den europeiska odlingskulturen skulle bli mycket fattigare om man blev tvungen att se till att traditionella saltade produkter försvinner från marknaden.

—

Norge anser att de danska åtgärderna kan motiveras av de väsentliga behov som avses i artikel 30. Landet anser att åtgärden syftar till att garantera en hög hälsoskyddsnivå på grundval av vetenskapliga utlåtanden och utgör ingen godtycklig diskriminering eller förtäckt begränsning av handeln. Man hävdar att det hinder mot en välfungerande inre marknad som åtgärden orsakar är nödvändigt och proportionellt. När det gäller nitriter i köttprodukter håller Norge med Danmark om att det i direktiv 2006/52/EG inte till fullo tas hänsyn till vetenskapliga utlåtanden eftersom direktivet inte garanterar att den lägsta möjliga nitritnivå som krävs för att uppnå den önskade effekten tillämpas och eftersom högsta restmängder tillämpas för ett antal köttprodukter.

4. BEGÄRAN TILL EFSA

(21)

I en skrivelse av den 10 mars 2008 uppmanade generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor Efsa att lägga fram ett vetenskapligt yttrande om huruvida de tidigare yttrandena från livsmedelskommittén åren 1990 och 1995 samt från Efsa år 2003 fortfarande var giltiga i ljuset av den information som lagts fram av Danmark. I sitt svar av den 28 mars 2008 konstaterade Efsa att de tidigare yttrandena från livsmedelskommittén och Efsa fortfarande var giltiga i ljuset av den information som lagts fram av Danmark.

(22)

När det gäller nitriters och nitraters effekter på köttprodukternas mikrobiologiska säkerhet hänvisar Efsa till yttrandet från myndighetens vetenskapliga panel för biologiska faror av den 26 november 2003. I detta yttrande konstaterades det att ett flertal faktorer bidrar till köttprodukters säkerhet (värmebehandling, salthalt, vattenaktivitet m.m.) och att den tillsatta mängden nitrit är viktig för den mikrobiologiska säkerheten. Det är därför som den tillsatta mängden (snarare än restmängden) bör kontrolleras. Efsa konstaterar även att myndighetens vetenskapliga panel för biologiska faror omfattade livsmedelskommitténs åsikt om att en nitrittillsats på 50–100 mg per kg köttprodukter kan vara tillräcklig för många produkter, medan det i andra produkter, särskilt produkter med en låg salthalt och lång hållbarhet, behövs en nitrittillsats på 50–150 mg/kg för att hämma förökningen av C. botulinum.

II. BEDÖMNING

1. HURUVIDA ÄRENDET KAN TAS UPP TILL SAKPRÖVNING

(23)

Enligt artikel 95.4 och 95.6 i EG-fördraget kan en medlemsstat efter antagandet av en harmoniseringsåtgärd behålla nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 30 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, om den anmäler dessa nationella bestämmelser till kommissionen och om kommissionen godkänner tillämpningen.

(24)

Den danska anmälan hänför sig till nationella bestämmelser som avviker från punkt 3 c i bilaga I till direktiv 2006/52/EG om ändring av del C i bilaga III till direktiv 95/2/EG när det gäller E 249 och E 250. De nuvarande danska bestämmelserna existerade redan vid den tidpunkt då direktiv 2006/52/EG antogs.

(25)

I de danska föreskrifterna (Bekendtgørelse nr 22) och den danska förteckningen över tillåtna tillsatser fastställs strängare bestämmelser för användning av nitriter i kött och köttprodukter än i direktiv 2006/52/EG. Den mängd som högst får tillsättas är nämligen lägre än i direktiv 2006/52/EG för flera produktkategorier (i många fall 60 mg/kg) och i motsats till direktiv 2006/52/EG är det inte tillåtet att släppa ut vissa traditionella köttprodukter på marknaden på basis av högsta restmängder.

(26)

I enlighet med artikel 95.4 kompletterades anmälan med en motivering som grundar sig på ett eller flera väsentliga behov enligt artikel 30 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, i detta fall skydd av människors liv och hälsa. Den danska ståndpunkten förklaras närmare i en rapport från danska livsmedelsinstitutet av den 30 oktober 2007, som överlämnades den 27 november 2007, samt i de övriga handlingar som omnämns i skälen 17 och 19.

(27)	Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att Danmarks ansökan om att få behålla sina nationella bestämmelser om användning av nitriter i köttprodukter kan tas upp till prövning enligt artikel 95.4 i EG-fördraget.

2. SAKPRÖVNING

(28)	I enlighet med fördragets artikel 95.4 och 95.6 första stycket måste kommissionen se till att alla villkor i artikeln är uppfyllda för att en medlemsstat ska få behålla sådana nationella bestämmelser som avviker från en harmoniseringsåtgärd på gemenskapsnivå.

(29)

Kommissionen ska i synnerhet bedöma om de nationella bestämmelserna är motiverade av väsentliga behov enligt artikel 30 i EG-fördraget eller motiveras med miljö- eller arbetsmiljöskydd och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det avsedda legitima syftet. När kommissionen bedömer om sådana nationella bestämmelser är berättigade måste den dessutom i enlighet med artikel 95.6 i fördraget undersöka huruvida de utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

(30)

När kommissionen undersöker om de nationella åtgärder som anmälts enligt artikel 95.4 i EG-fördraget är motiverade mot bakgrund av den tidsram som fastställs i artikel 95.6 i EG-fördraget, ska den utgå från de skäl som den anmälande medlemsstaten anför. Detta innebär att den medlemsstat som vill behålla sina nationella bestämmelser har ansvaret enligt EG-fördraget för att bevisa att de är motiverade. Med tanke på det förfarande som fastställs i artikel 95.4 och 95.6 i EG-fördraget, bl.a. ett strikt sista datum för att fatta ett beslut, måste kommissionen vanligtvis nöja sig med att undersöka om de uppgifter som medlemsstaten lämnat är relevanta, utan att själv försöka finna eventuella skäl.

(31)	Om kommissionen emellertid förfogar över sådana uppgifter som medför att den harmoniseringsåtgärd som de anmälda nationella bestämmelserna avviker från måste ses över, kan den ta hänsyn till dessa uppgifter vid bedömningen av de anmälda nationella bestämmelserna.

2.1 DANMARKS STÅNDPUNKT

(32)

Konungadömet Danmark hävdar att landets lagstiftning garanterar en högre nivå på skyddet av människors liv och hälsa eftersom det i denna lagstiftning fastställs lägre nivåer för den mängd som högst får tillsättas av E 249 (kaliumnitrit) och E 250 (natriumnitrit) än de som anges i direktiv 2006/52/EG, och eftersom det inte är tillåtet att på marknaden släppa ut sådana traditionella köttprodukter för vilka inga tillsatta mängder kan fastställas. Danmark anser att de danska bestämmelserna till fullo är förenliga med rekommendationerna från Vetenskapliga kommittén för livsmedel (livsmedelskommittén) från 1990 och 1995 samt yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet av den 26 november 2003, eftersom bestämmelserna inte utgör något undantag från principen om fastställande av högsta tillåtna mängder som får tillsättas i stället för högsta restmängder, och eftersom det i bestämmelserna anges mer differentierade maximihalter för särskilda kategorier av köttprodukter.

(33)

Danmark medger att direktiv 2006/52/EG i vissa avseenden överensstämmer med yttrandena från livsmedelskommittén och Efsa, särskilt med hänsyn till att det i direktivet i motsats till den ursprungliga versionen av direktiv 95/2/EG fastställs ”mängd som högst får tillsättas” i motsats till restmängder och riktvärden för tillsatta mängder. Man kritiserar emellertid undantagen till denna princip, vilka leder till att olika traditionellt framställda köttprodukter fortfarande regleras på basis av restmängder. Man anser att detta kan innebära en risk för människors hälsa. Danmark understryker att koncentrationen av nitriter är en mycket osäker indikator på tillsatt nitrit och hänvisar till undersökningar som har visat att resthalter till och med kan dölja extremt höga tillsatser av nitriter, vilket leder till att det bildas omfattande nitrosföreningar.

(34)

Danmark betonar även att nitrosaminer som kan bildas om nitriter förekommer i köttprodukter är gentoxiska och cancerframkallande. Därför bör användningen av nitriter endast tillåtas i så stora mängder som är absolut nödvändiga. Danmark anser att de mängder som högst får tillsättas enligt direktiv 2006/52/EG är för höga ur hälsosynvinkel och att ett tekniskt behov av dessa halter inte har dokumenterats. Man hävdar mot bakgrund av utlåtandena från gemenskapens vetenskapliga organ att förökningen av Clostridium botulinum kan hämmas genom att gränsvärdena för nitriter hålls på en nivå mellan 50 och 150 mg/kg och genom att fastställa gränsvärden för kategorier av köttprodukter på basis av vetenskapligt motiverade behov.

(35)

Eftersom ungefär 90 % av intaget av saltade köttprodukter i Danmark består av produkter för vilka den högsta tillåtna nitritmängden som får tillsättas för närvarande är 60 mg/kg i Danmark påpekar landet att införlivandet av direktivet och ett införande av ett allmänt gränsvärde på 150 mg/kg för alla saltade köttprodukter skulle innebära en mellan 2,3- och 2,4-faldig ökning av intaget av nitriter i Danmark. Detta kan leda till motsvarande ökning av intaget av redan bildade nitrosaminer.

(36)

Danmark understryker att landets bestämmelser i vilka det fastställs lägre nivåer för de nitriter som får tillsättas redan tillämpats under många år och har trots detta visat sig vara lämpliga för att förebygga botulism. Den danska regeringen påpekar att dessa bestämmelser aldrig gett upphov till problem när det gäller konservering av de berörda produkterna och att Danmark uppvisar mycket få fall av matförgiftning orsakad av korv i jämförelse med andra medlemsstater. Regeringen konstaterar att det förekommer färre fall av botulism än i flerparten av de övriga medlemsstaterna. Enligt januarinumret 1999 (ett specialnummer ägnat åt botulism i Europa) av den europeiska tidskriften om överförbara sjukdomar, Eurosurveillance, är botulism mycket ovanlig i Danmark. Den danska hälsoövervakningsmyndigheten, Statens Serum Institut, uppger på sin webbplats att endast fem fall av botulism konstaterats bland den danska befolkningen sedan 1980. Inga av dessa fall hade orsakats av konsumtion av köttprodukter.

(37)	Dessutom hävdar Danmark att landets bestämmelser om nitriter inte utgör ett handelshinder och hänvisar till siffror som visar att köttprodukter importeras från andra medlemsstater och att denna import till och med ökat under de senaste åren.

(38)	Sammanfattningsvis anser Danmark det vara berättigat att minska de hälsorisker som exponering för nitrosaminer innebär genom en fortsatt tillämpning av den nationella lagstiftningen, som innebär strängare krav än de som fastställs i direktiv 2006/52/EG.

2.2 BEDÖMNING AV DEN DANSKA STÅNDPUNKTEN

2.2.1 Motivering som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 30

(39)

Den danska lagstiftningen syftar till att uppnå en högre nivå på skyddet av människors liv och hälsa när det gäller exponering för nitriter och nitrosaminer som kan bildas i köttprodukter genom att fastställa en lägre gräns för den mängd nitriter som får tillsättas i många köttprodukter och inte tillåta ett utsläppande på marknaden av sådana köttprodukter för vilka endast högsta restmängder kan fastställas.

(40)

När man bedömer om den danska lagstiftningen verkligen är lämplig och nödvändig för att uppnå detta mål måste ett antal faktorer tas i beaktande. I synnerhet måste en avvägning göras mellan två hälsorisker, dvs. den relaterad till förekomsten av nitrosaminer i köttprodukter å ena sidan och köttprodukternas mikrobiologiska säkerhet å andra sidan. Den senare aspekten handlar inte endast om ett tekniskt behov, utan är en relevant hälsofråga i sig. Även om det är känt att nitrithalterna i köttprodukter måste begränsas leder inte lägre nitrithalter i kött automatiskt till ett högre hälsoskydd. De lämpligaste nitrithalterna är beroende av ett antal faktorer som omnämns i de relevanta yttrandena från livsmedelskommittén och Efsa, till exempel salttillsats, vattenhalt, pH, produktens hållbarhet, hygien och temperaturkontroll.

(41)	Mot bakgrund av dessa överväganden och de som anges i skälen 9 och 10 anser kommissionen att bestämmelserna i direktiv 2006/52/EG i princip bygger på en lämplig avvägning mellan de två hälsoriskerna med hänsyn till mångfalden av köttprodukter inom gemenskapen.

(42)

Kommissionen måste dock även bedöma de särskilda val som den danska lagstiftaren gjort och erfarenheterna av de bestämmelser som tillämpats under en rätt så lång period. De siffror som Danmark lagt fram om förekomst av matförgiftning och i synnerhet botulism visar att landet hittills har uppnått tillfredsställande resultat med sin lagstiftning. Dessa uppgifter visar att de maximihalter som föreskriv i den danska lagstiftningen verkar ha varit tillräckligt höga för att garantera att de köttprodukter som för närvarande produceras i Danmark och de produktionsmetoder som för närvarande tillämpas är mikrobiologiskt säkra.

(43)

Kommissionen konstaterar att den danska lagstiftningen är förenlig med de relevanta yttrandena från gemenskapens vetenskapliga organ. Lagstiftningen bygger på en reglering av de mängder som högst får tillsättas och respekterar de intervaller för tillsatta mängder som anges i dessa yttranden, dvs. 50–150 mg/kg. Samtidigt har Danmark fastställt mer specifika mängder som högst får tillsättas, jämfört med direktivet, för särskilda kategorier av köttprodukter, med hänsyn till de typer av köttprodukter och produktionsmetoder som förekommer i Danmark.

(44)

Dessutom måste hänsyn tas till att 90 % av den totala mängden köttprodukter som konsumeras av den danska befolkningen, enligt de uppgifter som lämnats av Danmark, hänför sig till köttprodukter för vilka det för närvarande fastställs en maximihalt på 60 mg/kg, och för vilka man skulle bli tvungen att ersätta denna maximihalt med 100 eller 150 mg/kg. Eftersom de danska producenterna, i likhet med producenter i andra medlemsstater, inte skulle vara tvungna att öka mängderna nitriter som för närvarande tillsätts i produkterna till de maximinivåer som anges i direktiv 2006/52/EG, är det osannolikt att den danska befolkningens aktuella exponering för nitriter i köttprodukter skulle öka så mycket som det påstås i de danska handlingarna, dvs. en 2,3 till 2,4-faldig ökning. En ökning av den danska befolkningens aktuella exponering för nitriter kan emellertid inte uteslutas.

(45)	På grundval av de uppgifter som för närvarande står till förfogande anser kommissionen att begäran om att få behålla strängare åtgärder än de som ingår i direktiv 2006/52/EG tillfälligt kan tillåtas och motiveras av folkhälsoskäl i Danmark.

2.2.2 Frånvaro av godtycklig diskriminering eller förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna liksom av hinder för den inre marknadens funktion

2.2.2.1 Förekomst av eventuell godtycklig diskriminering

(46)

Enligt artikel 95.6 i fördraget ska kommissionen kontrollera att de nationella bestämmelserna inte utgör ett medel för godtycklig diskriminering. För att det inte ska vara fråga om diskriminering enligt EG-domstolens rättspraxis får likartade situationer inte behandlas olika och olikartade situationer inte behandlas lika.

(47)	De danska nationella bestämmelserna gäller både inhemska produkter och produkter framställda i andra medlemsstater. Så länge motsatsen inte kan bevisas anses de nationella bestämmelserna inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering.

2.2.2.2 Förekomst av eventuella förtäckta handelshinder

(48)

Nationella åtgärder som begränsar användning av produkter i större utsträckning än ett gemenskapsdirektiv utgör normalt ett handelshinder, om syftet är att produkter som det är tillåtet att släppa ut på marknaden och använda i resten av gemenskapen på grund av förbudet mot användning inte ska kunna släppas ut på marknaden i den berörda medlemsstaten. Syftet med de förhandsvillkor som fastställs i artikel 95.6 i EG-fördraget är att förhindra att begränsningar som grundas på kriterierna i punkterna 4 och 5 i samma artikel tillämpas på felaktiga grunder och i själva verket utgör ekonomiska åtgärder som införs för att förhindra import av produkter från andra medlemsstater, dvs. indirekt för att skydda inhemsk produktion.

(49)

Eftersom det i de danska bestämmelserna även fastställs strängare gränser för tillsatser av nitriter i köttprodukter för operatörer som är etablerade i andra medlemsstater på ett område som i övrigt är harmoniserat är det möjligt att bestämmelserna utgör förtäckta handelshinder eller hinder för en välfungerande inre marknad. Man måste emellertid inse att artikel 95.6 i EG-fördraget måste läsas så att endast nationella åtgärder som utgör oproportionella hinder på den inre marknaden eventuellt inte kan godkännas. I detta sammanhang har Danmark lagt fram siffror som visar att köttprodukter importeras från andra medlemsstater trots landets lagstiftning och att denna import till och med ökat under de senaste åren.

(50)	Eftersom det inte finns några belägg för att de nationella bestämmelserna verkligen är en åtgärd för att skydda inhemsk produktion, kan det konstateras att de inte innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna.

2.2.2.3 Förekomst av eventuella hinder för den inre marknadens funktion

(51)

Detta villkor kan inte tolkas så att det skulle hindra godkännande av nationella bestämmelser som kan komma att påverka upprättandet av den inre marknaden. Det är i själva verket troligt att alla nationella bestämmelser som avviker från en harmoniseringsåtgärd vars syfte är att upprätta den inre marknaden och få den att fungera, påverkar den inre marknaden. För att undantagsförfarandet i artikel 95 i EG-fördraget följaktligen ska förbli användbart bör begreppet hinder för den inre marknadens funktion, i samband med artikel 95.6 i EG-fördraget, tolkas som en verkan som inte står i proportion till det eftersträvade målet.

(52)

Med beaktande av de hälsorelaterade fördelar som den danska regeringen hänvisar till för att motivera en minskning av exponeringen för nitriter i köttprodukter och det faktum att de siffror som för närvarande finns att tillgå visar att handeln inte alls, eller i mycket begränsad utsträckning, påverkas, anser kommissionen att de anmälda danska bestämmelserna kan behållas under en begränsad tid för att skydda människors liv och hälsa. Bestämmelserna är inte oproportionella och utgör därför inget hinder för en välfungerande inre marknad i den mening som avses i artikel 95.6 i EG-fördraget.

(53)	I ljuset av denna analys anser kommissionen att villkoren relaterade till avsaknad av hinder för en välfungerande inre marknad är uppfyllda.

2.2.3 Tidsbegränsning

(54)

Ovanstående slutsatser grundar sig på de uppgifter som för närvarande är tillgängliga och i synnerhet de siffror som visar att Danmark, trots lägre maximihalter av tillsatt nitrit i vissa typer av köttprodukter, har lyckats kontrollera botulism samtidigt som handeln inte påverkats på ett oproportionellt sätt.

(55)	En annan viktig aspekt är att storleken på konsumtionen av köttprodukter i Danmark är sådan att en tillämpning av direktiv 2006/52/EG skulle kunna orsaka en ökning av den danska befolkningens exponering för nitriter och därmed även för nitrosaminer.

(56)	Eftersom man inte med tillräcklig säkerhet kan förutspå att dessa faktorer inte skulle ändras avsevärt under en viss tid, anser kommissionen det vara lämpligt att senast om två år se över situationen på basis av aktualiserade uppgifter.

(57)

Denna tvåårsperiod ger den danska regeringen möjlighet att i god tid lägga fram en ny begäran tillsammans med ytterligare uppgifter som stöd för påståendet att man genom tillämpning av de maximihalter som fastställs i direktiv 2006/52/EG inte uppnår den skyddsnivå som krävs och att detta skulle leda till en oacceptabel hälsorisk.

(58)

För att kunna lägga fram sådana uppgifter måste Danmark övervaka situationen, särskilt när det gäller kontroll av botulism, andelen köttprodukter som omfattas av gränsvärdet på 60 mg/kg av den totala konsumtionen av köttprodukter i Danmark (inbegripet alla andra relevanta riskfaktorer relaterade till normala kostvanor) samt import av köttprodukter från andra medlemsstater.

(59)	I sin förnyade begäran måste Danmark även lämna in en fullständig motivering av beslutet att även i fortsättningen behålla den nationella lagstiftningen.

(60)	Samtidigt ger denna tvåårsperiod kommissionen möjlighet att kontrollera och analysera införlivandet av direktiv 2006/52/EG i medlemsstaterna, samt att se över direktiv 2006/52/EG i enlighet med villkoren i artikel 95.7 i EG-fördraget, inbegripet ytterligare samråd med medlemsstaterna och Efsa.

(61)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att de nationella bestämmelserna kan godkännas under en begränsad period i den omfattning som preciseras ovan. Godkännandet bör gälla under den tid som behövs för att samla in och noggrant utvärdera de nödvändiga uppgifterna. Kommissionen anser att det behövs en tidsfrist på två år efter det att detta beslut har antagits. Beslutet ska upphöra att gälla vid det datumet.

(62)	Danmark är även i fortsättningen skyldigt att i sin nationella lagstiftning införliva bestämmelserna i direktiv 2006/52/EG.

III. SLUTSATS

I ljuset av ovan anförda överväganden, och med beaktande av medlemsstaternas kommentarer till de danska myndigheternas anmälan, anser kommissionen att den begäran som Danmark lämnade in den 23 november 2007 om att få behålla sina nationella bestämmelser om tillsats av nitriter, dvs. bestämmelser som är strängare än motsvarande bestämmelser i direktiv 2006/52/EG, kan godkännas för en period på två år från och med det datum då detta beslut antas, förutsatt att de danska myndigheterna kan påvisa att de maximihalter som föreskrivs i direktiv 2006/52/EG inte ger upphov till en oacceptabel risk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns de nationella bestämmelser om tillsatser av nitriter i kött och köttprodukter som ingår i de danska föreskrifterna av den 11 januari 2005 (Bekendtgørelse nr 22 af 11.1.2005 om tilsætningsstoffer til fødevarer) och den danska förteckningen över tillåtna livsmedelstillsatser (Liste over tilladte tilsætningsstoffer til fødevarer, ”Positivlisten”), vilka Konungariket Danmark anmälde till kommissionen i en skrivelse av den 21 november 2007, i enlighet med artikel 95.4 i EG-fördraget.

Artikel 2

Detta beslut ska upphöra att gälla den 23 maj 2010.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Konungariket Danmark.

Utfärdat i Bryssel den 23 maj 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 204, 26.7.2006, s. 10.

(2) EGT L 40, 11.2.1989, s. 27. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(3) EGT L 61, 18.3.1995, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/52/EG (EUT L 204, 26.7.2006, s. 10).

(4) Opinion on nitrates and nitrites, 19 oktober 1990, Europeiska kommissionen – Vetenskapliga livsmedelskommitténs rapporter, 26:e serien, s. 21.

(5) Opinion on nitrates and nitrites, 22 september 1995, Europeiska kommissionen – Vetenskapliga livsmedelskommitténs rapporter, 38:e serien, s. 1.

(6) Opinion of the Scientific Panel on Biological Hazards on a request from the Commission related to the effects of Nitrites/Nitrates on the Microbiological Safety of Meat Products, The EFSA Journal nr 14, s. 1–34, 2003.

(7) Dom av den 20 mars 2003, särskilt punkterna 109–115.

(8) Direktiv 2006/52/EG. Rättat i EUT L 78, 17.3.2007, s. 32.

(9) Se § 13 i de danska föreskrifterna (Bekendtgørelse nr 22) om användning av tillsatsämnen.

(10) Se § 20 i de danska föreskrifterna (Bekendtgørelse nr 22).

(11) För köttbullar och leverpastej är användning av nitrater förbjuden enligt beslut nr 292/97/EG.

(12) EUT C 30, 2.2.2008, s. 5.

(13) Dessutom erhöll kommissionen kommentarer från Irland den 1 maj 2008, dvs. utanför den tidsfrist som kommissionen hade fastställt.

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/108

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 10 juni 2008

om ändring av beslut 2008/155/EG när det gäller embryosamlingsgrupper och embryoproduktionsgrupper i Australien, Kanada och Förenta staterna

[delgivet med nr K(2008) 2466]

(Text av betydelse för EES)

(2008/449/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 89/556/EEG av den 25 september 1989 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och import från tredje land av embryon från tamdjur av nötkreatur (1), särskilt artikel 8.1, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens beslut 2008/155/EG av den 14 februari 2008 om upprättande av en förteckning över embryosamlings- och embryoproduktionsgrupper i tredjeländer som godkänts för import av embryon från nötkreatur till gemenskapen (2) fastställs att medlemsstaterna endast får importera embryon från tredjeländer om dessa har samlats, behandlats och förvarats av embryosamlings- och embryoproduktionsgrupper som förtecknas i bilagan till det beslutet.

(2)	Australien har begärt att en embryosamlingsgrupp stryks från förteckningen för det landet.

(3)	Kanada och Förenta staterna har begärt att förteckningen ändras när det gäller vissa embryosamlingsgrupper i dessa länder.

(4)	Kanada och Förenta staterna har lämnat garantier för att de relevanta bestämmelserna i direktiv 89/556/EEG följs och att de berörda embryosamlingsgrupperna officiellt har godkänts för export till gemenskapen av veterinärmyndigheterna i dessa länder.

(5)	Beslut 2008/155/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2008/155/EG ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 10 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 302, 19.10.1989, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2006/60/EG (EUT L 31, 3.2.2006, s. 24).

(2) EUT L 50, 23.2.2008, s. 51.

BILAGA

Bilagan till beslut 2008/155/EG ska ändras på följande sätt:

1.	Raden för Australiens embryosamlingsgrupp ETV0006 ska utgå.

Raden för Kanadas embryosamlingsgrupp nr E1159 ska ersättas med följande:

”CA

E1159

E1719

Clinique vétérinaire de Saint-Georges

555, rue 130ième Est

Saint-Georges de Beauce, Québec G5Y 2T4

Dr. Michel Donnelly

Dr. Clermont Roy”

Följande rader ska läggas till för Kanada:

”CA

E1596

Optimum Genetics Ltd

4246 Albert Street, suite 407

Regina, Saskatchewan S4S 3R9

Dr. Stan Bychawski

E1020

Progressive Dairy Techniques International Inc

1223 Cedar Creek Road, R.R. 4

Cambridge, Ontario N1R 5S5

Dr. John C. Draper

E1732

Aylmer Veterinary Clinic

421 Talbot St. West

Aylmer, Ontario N5H 1K8

Dr. James Raddatz

E1680

Oxford Bovine Veterinary Services

276311 27th Line, R.R. 3

Lakeside, Ontario, N0M 2G0

Dr. Frank Jongert”

Raden för Förenta staternas embryosamlingsgrupp nr 99TX104 E874 ska ersättas med följande:

”US

99TX104

E1376

Ultimate Genetics/Camp Cooley

Rt 3 Box 745

Franklin, TX 77856

Dr. Dan Miller”

Raden för Förenta staternas embryosamlingsgrupp nr 99TX088 E928 ska ersättas med följande:

”US

96TX088

E1376

Advanced Genetic Services

41402 OSR

Normangee, TX 77871

Dr. Dan Miller”

Följande rader ska läggas till för Förenta staterna:

”US

08TX138

E1376

Santa Elena Ranch

720 HWY 75 S

Madisonville, TX 77864

Dr. Dan Miller

08GA139

E795

Troy Yoder

5979 HWY 26

Montezuma, GA 31063

Dr. Mitchell Parks”

17.6.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/110

RÅDETS GEMENSAMMA ÅTGÄRD 2008/450/GUSP

av den 16 juni 2008

om ytterligare bidrag från Europeiska unionen till konfliktlösningsprocessen i Georgien/Sydossetien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA ÅTGÄRD

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14, och

av följande skäl:

(1)	Den 27 juni 2006 antog rådet gemensam åtgärd 2006/439/Gusp om ytterligare bidrag från Europeiska unionen till konfliktlösningsprocessen i Georgien/Sydossetien (1), vilken förlängdes genom gemensam åtgärd 2007/484/Gusp (2) till och med den 31 december 2007.

(2)

EU:s bistånd enligt gemensam åtgärd 2006/439/Gusp har inneburit att EU och OSSE på ett effektivare sätt har bidragit till lösningen av konflikten i Georgien/Sydossetien. I synnerhet har EU:s bidrag till OSSE:s biståndsgrupp i Georgien varit ett effektivt medel för att säkerställa verksamheten vid den georgiska och den sydossetiska företrädarens permanenta sekretariat, under ledning av OSSE, och för att underlätta mötena i den gemensamma kontrollkommissionen, som är det huvudsakliga forumet för konfliktlösningsprocessen.

(3)

OSSE har bett om stöd från EU för uppföljningen, och EU samtycker till att lämna ytterligare ekonomiskt bistånd till konfliktlösningsprocessen. Detta ekonomiska bistånd bör inriktas på stöd till möten i den gemensamma kontrollkommissionen, möten i styrkommittén om ett program för ekonomisk återuppbyggnad och ett nyhetsbrev med anknytning till detta, en workshop om förtroendeskapande åtgärder och ett möte mellan företrädare för de brottsbekämpande organen.

(4)

Det stöd som EU ska lämna enligt denna gemensamma åtgärd utgör ett komplement till det arbete som utförs av Europeiska unionens särskilda representant för Sydkaukasien, som utnämndes genom gemensam åtgärd 2008/132/Gusp (3) och vars uppdrag bl.a. omfattar följande: att medverka till förebyggande av konflikter, att bistå vid konfliktlösning och att intensifiera Europeiska unionens dialog med de viktigaste berörda aktörerna om regionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Europeiska unionen ska bidra till att stärka konfliktlösningsprocessen i Sydossetien.

2. Europeiska unionen ska i detta syfte lämna ett bidrag till OSSE för finansieringen av möten i den gemensamma kontrollkommissionen och andra mekanismer inom ramen för den gemensamma kontrollkommissionen.

3. Europeiska unionen ska lämna ett bidrag till OSSE för att finansiera styrkommitténs möten om ett program för ekonomisk återuppbyggnad, nyhetsbrevet om den ekonomiska återuppbyggnaden, en workshop om förtroendeskapande åtgärder och ett möte mellan företrädare för de brottsbekämpande organen.

4. Som en del av EU:s stöd till en rad förtroendeskapande åtgärder i Georgien ska Europeiska unionen också bidra genom att anordna ett informellt möte i den gemensamma kontrollkommissionen i Bryssel eller i huvudstaden i den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i rådet.

Artikel 2

Ordförandeskapet ska, biträtt av rådets generalsekreterare/den höge representanten för Gusp, ansvara för genomförandet av denna gemensamma åtgärd i syfte att uppnå målen för åtgärden enligt artikel 1.

Artikel 3

1. Det ekonomiska stödet enligt denna gemensamma åtgärd ska utbetalas endast på villkor att det hålls regelbundna möten i den gemensamma kontrollkommissionen och de andra mekanismerna inom ramen för den gemensamma kontrollkommissionen, att det hålls möten i styrkommittén om ett program för ekonomisk återuppbyggnad och ges ut ett nyhetsbrev om programmet samt att det anordnas en workshop om förtroendeskapande åtgärder, ett möte mellan företrädare för de brottsbekämpande organen och ett informellt möte i den gemensamma kontrollkommissionen i Bryssel eller i huvudstaden i den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i rådet inom tolv månader efter startdatum för den finansieringsöverenskommelse som ska ingås mellan kommissionen och OSSE:s biståndsgrupp i Georgien. Både den georgiska och den sydossetiska sidan bör göra påvisbara ansträngningar att nå verkliga politiska framsteg i riktning mot en varaktig och fredlig lösning av meningsmotsättningarna dem emellan.

2. Kommissionen ska anförtros uppgiften att övervaka och utvärdera genomförandet av EU:s ekonomiska bidrag, särskilt när det gäller villkoren i punkt 1. I detta syfte ska kommissionen ingå en finansieringsöverenskommelse med OSSE:s biståndsgrupp i Georgien om användningen av EU:s bidrag, som ska vara gåvobistånd. Kommissionen ska också se till att bidraget på ett korrekt sätt används för de ändamål som anges i artikel 1.2, 1.3 och 1.4.

3. OSSE:s biståndsgrupp i Georgien ska ansvara för utbetalningen av resersättningar, anordnandet av konferenser under ledning av den gemensamma kontrollkommissionen samt korrekt inköp och överlämnande av utrustning. I finansieringsöverenskommelsen ska det föreskrivas att OSSE:s biståndsgrupp i Georgien ska se till att det framgår att EU har bidragit till projektet samt att den ska lämna kvartalsrapporter till kommissionen om genomförandet.

4. Kommissionen ska i nära samarbete med EU:s särskilde representant för Sydkaukasien upprätthålla täta kontakter med OSSE:s biståndsgrupp i Georgien för att övervaka och utvärdera verkan av EU:s bidrag.

5. Kommissionen ska rapportera skriftligen om genomförandet av denna gemensamma åtgärd till rådet, under ordförandeskapets ansvar, med biträde av rådets generalsekreterare/den höge representanten för Gusp. Denna rapport ska särskilt bygga på de kvartalsrapporter som OSSE:s biståndsgrupp i Georgien ska lämna i enlighet med punkt 3.

Artikel 4

1. Det totala finansiella referensbeloppet för EU:s bidrag enligt artikel 1.2, 1.3 och 1.4 ska vara 223 000 euro.

2. Förvaltningen av de utgifter som finansieras med beloppet i punkt 1 ska utföras i enlighet med de av Europeiska gemenskapens förfaranden och bestämmelser som är tillämpliga på Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel 5

1. Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas.

Den ska tillämpas till och med den 16 juni 2009.

2. Denna gemensamma åtgärd ska ses över tio månader efter ikraftträdandet. I detta syfte ska EU:s särskilde representant för Sydkaukasien tillsammans med kommissionen bedöma behovet av ytterligare stöd till konfliktlösningsprocessen in Georgien/Sydossetien och i förekommande fall ge rekommendationer till rådet.

Artikel 6

Denna gemensamma åtgärd ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Luxemburg den 16 juni 2008.

På rådets vägnar

D. RUPEL

Ordförande

(1) EUT L 174, 28.6.2006, s. 9.

(2) EUT L 181, 11.7.2007, s. 14.

(3) EUT L 43, 19.2.2008, s. 30.

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EG) nr 538/2008 av den 29 maj 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1386/2007 om inrättande av bevarande- och tillämpningsföreskrifter som ska tillämpas i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 539/2008 av den 16 juni 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	13
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 540/2008 av den 16 juni 2008 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen, när det gäller formulärens utformning	15
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 541/2008 av den 16 juni 2008 om anpassning av vissa fiskekvoter för 2008 i enlighet med rådets förordning (EG) nr 847/96 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren	23
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 542/2008 av den 16 juni 2008 om ändring av bilagorna I och II till rådets förordning (EEG) nr 2377/90 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung avseende cyflutrin och lektin som utvunnits ur trädgårdsbönor (Red kidney bean) (Phaseolus vulgaris) ( 1 )	43
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 543/2008 av den 16 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för fjäderfäkött	46
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 544/2008 av den 13 juni 2008 om förbud mot fiske efter liten hälleflundra i EG-vatten i IIa och IV, EG-vatten och internationella vatten i VI med fartyg som seglar under spansk flagg	88
		Kommissionens förordning (EG) nr 545/2008 av den 16 juni 2008 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp som skall tillämpas för import av vissa produkter inom sockersektorn, som fastställs genom förordning (EG) nr 1109/2007, för regleringsåret 2007/2008	90
		Kommissionens förordning (EG) nr 546/2008 av den 16 juni 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 inom ramen för den tullkvot för vissa köttprodukter med ursprung i Schweiz som öppnades genom förordning (EG) nr 1399/2007	92
		Kommissionens förordning (EG) nr 547/2008 av den 16 juni 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 inom ramen för den tullkvot för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 1382/2007	93
		Kommissionens förordning (EG) nr 548/2008 av den 16 juni 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 inom ramen för den tullkvot för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 812/2007	94
		Kommissionens förordning (EG) nr 549/2008 av den 16 juni 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 inom ramen för den tullkvot för import av griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 979/2007	95
		Kommissionens förordning (EG) nr 550/2008 av den 16 juni 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2008 inom ramen för de tullkvoter för griskött som öppnades genom förordning (EG) nr 806/2007	96

	III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen
	RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
*	Rådets gemensamma åtgärd 2008/450/GUSP av den 16 juni 2008 om ytterligare bidrag från Europeiska unionen till konfliktlösningsprocessen i Georgien/Sydossetien	110

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 157

Svensk utgåva	Lagstiftning	51 årgången 17 juni 2008

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Kommissionen
	2008/448/EG
*	Kommissionens beslut av den 23 maj 2008 om de nationella bestämmelser som anmälts av Danmark om tillsats av nitrit i vissa köttprodukter [delgivet med nr K(2008) 2168]	98
	2008/449/EG
*	Kommissionens beslut av den 10 juni 2008 om ändring av beslut 2008/155/EG när det gäller embryosamlingsgrupper och embryoproduktionsgrupper i Australien, Kanada och Förenta staterna [delgivet med nr K(2008) 2466] ( 1 )	108