1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 1472/2006 (2) (nedan kallad den ursprungliga förordningen) införde rådet (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) slutgiltiga antidumpningstullar på 9,7 %–16,5 % på import av vissa skodon med överdelar av läder med ursprung i Folkrepubliken Kina.

(2)

I enlighet med skäl 325 i den ursprungliga förordningen övervakade kommissionen importen för att kunna identifiera eventuella förändringar i handelsmönstret som tydde på att åtgärderna kringgicks.

(3)

Den bevisning som kommissionen har tillgång till visade att handelsmönstret hade förändrats efter införandet av antidumpningsåtgärderna, genom omlastnings- och/eller sammansättningsverksamhet för vilken ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering fanns än införandet av antidumpningstullen. Bevisningen visade även att de positiva verkningarna av de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av vissa skodon med överdelar av läder med ursprung i Kina undergrävdes i fråga om både kvantitet och pris. Bevisningen tydde slutligen på att priserna på vissa skodon med överdelar av läder som avsänts från den särskilda administrativa regionen Macao (nedan kallad Macao) var dumpade i förhållande till det normalvärde som fastställts för den likadana produkten i den ursprungliga undersökningen.

(4)

Efter att, i samråd med rådgivande kommittén, ha fastställt att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 13 i grundförordningen, offentliggjorde kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning en förordning om inledande (3) på eget initiativ för att undersöka det påstådda kringgåendet av antidumpningsåtgärderna. Kommissionen instruerade även, genom förordningen om inledande och i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen, tullmyndigheterna att från och med den 7 september 2007 registrera importen av vissa skodon med överdelar av läder som avsänts från Macao, oavsett om produktens deklarerade ursprung var Macao eller inte.

(5)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Macao och Kina, de kända tillverkarna/exportörerna i Macao och Kina, de importörer i gemenskapen som såvitt känt var berörda och gemenskapstillverkarna av vissa skodon med överdelar av läder om att en undersökning inleddes. Frågeformulär sändes till de exportörer/tillverkare i Macao, de exportörer/tillverkare i Kina och de importörer i gemenskapen som kommissionen kände till från den ursprungliga undersökningen och som gett sig till känna inom de tidsfrister som fastställts i artikel 3 i förordningen om inledande. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som anges i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(6)

Åtta tillverkare/exportörer i Macao besvarade frågeformulären. Även 16 icke-närstående importörer i gemenskapen besvarade frågeformulären. Andra importörer gav sig till känna, men besvarade inte frågeformulären.

(7)

Följande företag samarbetade i undersökningen och besvarade frågeformulären:

(8)

Dessutom besvarade tjugosju tillverkare/exportörer i Kina förkortade frågeformulär om handeln med skodon via Macao.

(9)

Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(10)

Genom att sju företag besöktes, omfattades över 90 % av de samarbetsvilliga tillverkarnas produktion.

(11)

När det behövdes, gjordes det kontrollbesök också hos handlare i Macao och den särskilda administrativa regionen Hongkong (nedan kallad Hongkong) som handlade med den berörda produkten för försäljning på gemenskapsmarknaden. Dessa besök begränsades till försäljning av den berörda produkt som tillverkas av de företag i Macao där kontrollbesök gjordes, och myndigheterna i Hongkong underrättades om besöken.

(12)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är skodon med överdelar av läder eller konstläder, med undantag av sportskor, skodon som är tillverkade med hjälp av särskild teknik, tofflor och andra inneskor samt skodon med tåhätteförstärkning (nedan kallade vissa skodon med överdelar av läder) med ursprung i Kina, som vanligtvis klassificeras enligt KN-nummer 6403 20 00, ex 6403 51 05, ex 6403 51 11, ex 6403 51 15, ex 6403 51 19, ex 6403 51 91, ex 6403 51 95, ex 6403 51 99, ex 6403 59 05, ex 6403 59 11, ex 6403 59 31, ex 6403 59 35, ex 6403 59 39, ex 6403 59 91, ex 6403 59 95, ex 6403 59 99, ex 6403 91 05, ex 6403 91 11, ex 6403 91 13, ex 6403 91 16, ex 6403 91 18, ex 6403 91 91, ex 6403 91 93, ex 6403 91 96, ex 6403 91 98, ex 6403 99 05, ex 6403 99 11, ex 6403 99 31, ex 6403 99 33, ex 6403 99 36, ex 6403 99 38, ex 6403 99 91, ex 6403 99 93, ex 6403 99 96, ex 6403 99 98 och ex 6405 10 00 (nedan kallad den berörda produkten).

(13)

Den produkt som är föremål för undersökning är skodon med överdelar av läder eller konstläder, med undantag av sportskor, skodon som är tillverkade med hjälp av särskild teknik, tofflor och andra inneskor samt skodon med tåhätteförstärkning som avsänds från Macao (nedan kallad den produkt som är föremål för undersökning), oavsett om produktens deklarerade ursprung är Macao eller inte, vilka vanligtvis klassificeras enligt samma KN-nummer som den berörda produkten.

(14)

Undersökningen visade att de skodon som exporterades till gemenskapen från Kina och de som avsändes från Macao till gemenskapen har samma grundläggande fysiska egenskaper och samma användningsområden. Dessa produkter bör således betraktas som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(15)

Undersökningsperioden omfattade perioden 1 juli 2006–30 juni 2007. Uppgifter samlades in från 2004 och fram till undersökningsperiodens slut för att undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret och övriga aspekter i artikel 13 i grundförordningen.

(16)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att

(17)

Parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades, och i motiverade fall ändrades de slutgiltiga undersökningsresultaten i enlighet med detta.

(18)

Såsom nämns ovan, omfattade undersökningen av en eventuell förändring i handelsmönstret perioden från 2004 fram till slutet av undersökningsperioden. Uppgifter samlades in och analyserades på grundval av den utvidgade gemenskapsmarknaden (nedan kallad EU-27) på datumet för den inledande förordningen. De ursprungliga åtgärderna beträffande Kina infördes emellertid på grundval av beräkningar som baserades på gemenskapsmarknaden vid den tidpunkten (nedan kallad EU-25). Med tanke på detta analyserades importmängden till de två nya medlemsstaterna (Bulgarien och Rumänien), och det var tydligt att importen till dessa endast utgjorde en mycket liten andel av den totala importen till EU-27; därför påverkade beslutet om vilken EU-marknad (EU-27 eller EU-25) som skulle användas som grundval för analysen inte de slutsatser som drogs.

(19)

Såsom uppges i skäl 6, samarbetade åtta exportörer/tillverkare i Macao i undersökningen genom att besvara frågeformulären, och alla dessa företag exporterade den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden, antingen direkt eller indirekt via handlare. Enligt uppgifter från myndigheterna i Macao fanns det minst femton företag i Macao som tillverkade skodon när undersökningen inleddes. Den största tillverkaren, som stod för omkring 50 % av exporten till gemenskapen, samarbetade dock inte, och samarbetsnivån fastställdes därför till under 50 %. Dessutom besvarade endast tjugosju exporterande tillverkare kommissionens förkortade frågeformulär för tillverkare/exportörer i Kina. Vid den ursprungliga undersökningen stod det klart att det fanns flera hundra tillverkare i Kina. Ingen av de tjugosju svarande uppgav att de exporterade till gemenskapsmarknaden via Macao.

(20)

Eftersom det var tydligt att samarbetsnivån i både Macao och Kina inte var hög, måste importvolymen fastställas med hjälp av statistiska källor. Dessa uppgifter dubbelkontrollerades och bekräftades med andra statistiska källor som kommissionen hade tillgång till. Detta tillvägagångssätt bekräftades dessutom genom andra uppgifter som framkom under undersökningen, vilka visade att det fanns ett antal andra, icke-samarbetsvilliga exportörer/tillverkare i Macao och Kina som exporterade den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden.

(21)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen bedömdes förekomsten av kringgående på grundval av en undersökning av om det hade inträffat någon förändring i handelsmönstret mellan tredjeland och gemenskapen som härrörde från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering fanns än införandet av antidumpningstullen, om det fanns bevisning för att skada förelåg eller att verkningarna av tullen undergrävdes i fråga om priser på eller kvantiteter av den likadana produkten och om det fanns bevisning för förekomsten av dumpning i förhållande till tidigare fastställda normalvärden för den likadana produkten, vid behov i enlighet med artikel 2 i grundförordningen.

(22)

De bruk, processer och bearbetningar som avses ovan omfattar bland annat avsändning via Macao av den produkt som omfattas av åtgärder och sammansättning av delar genom sammansättningsverksamhet i Macao. Den eventuella förekomsten av sammansättningsverksamhet fastställdes i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen.

(23)

Det noteras här att åtta tillverkningsföretag i Macao besvarade frågeformulären. Hos de sju största tillverkarna gjordes det kontrollbesök på plats, och alla åtta svar användes som en utgångspunkt för beräkningen av följande aspekter i undersökningen enligt artikel 13 i grundförordningen:

(24)

När det gäller leden a och b ovan, användes kostnadsuppgifter från tillverkarna i Macao, inbegripet deras inköp från kinesiska leverantörer. Eftersom ingen av de berörda kinesiska leverantörerna fick marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen, uppstod frågan om kostnadsuppgifterna beträffande de kinesiska leverantörerna kunde användas. I den ursprungliga undersökningen, där det konstaterades att de kinesiska kostnaderna inte var tillförlitliga eftersom marknadsekonomisk status inte beviljats, användes i stället kostnaderna från ett jämförbart land (Brasilien). I denna undersökning gjordes beräkningarna med hjälp av uppgifter från både Kina och det jämförbara landet i den ursprungliga undersökningen.

(25)

Där ett visst företag inte fullständigt besvarat frågeformuläret, grundades avgörandena i fråga om leden a–e ovan vid behov på tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Där detta tillvägagångssätt var nödvändigt, underrättades den berörda tillverkaren/exportören genom bland annat ett meddelande av uppgifter och gavs möjlighet att lämna synpunkter.

(26)

Med tanke på att den statistiska bevisning som samlades in inom ramen för denna undersökning inte gjorde skillnad på de berörda typerna av skodon, utfördes de test som anges i skäl 23 på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna i Macao.

(27)

För att bedöma om de importerade produkterna från Macao i fråga om kvantiteter och/eller priser undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna, jämfördes de åtta samarbetsvilliga tillverkarnas försäljningskvantiteter och försäljningspriser med nivån för undanröjande av skada i den ursprungliga undersökningen.

(28)

I enlighet med artikel 13.1 och 13.2 i grundförordningen undersöktes det om det fanns bevisning för förekomsten av dumpning i förhållande till det tidigare fastställda normalvärdet för den likadana produkten eller liknande produkter. För detta jämfördes exportpriserna hos de samarbetsvilliga tillverkarna i Macao under undersökningsperioden med det normalvärde som fastställts i den undersökning som ledde till att slutgiltiga åtgärder infördes för den likadana produkten. I den ursprungliga undersökningen fastställdes normalvärdet på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i Brasilien, som konstaterades vara ett lämpligt jämförbart land med marknadsekonomi för Kina. För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset tog man, i form av justeringar, hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet.

(29)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts i den ursprungliga undersökningen jämfördes med de vägda genomsnittliga exportpriserna under undersökningsperioden i denna undersökning, och denna dumpning uttrycktes i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns, före tull.

(30)

Importen från Kina har minskat sedan provisoriska åtgärder infördes genom förordning (EG) nr 553/2006 (4) efter den ursprungliga undersökningen. Importen från Macao har däremot ökat mycket kraftigt. Denna förändring i handelsmönstret kommer bäst till uttryck i denna undersökning genom en analys av försäljningen under perioden april–december åren 2005, 2006 och 2007, eftersom åtgärderna ursprungligen infördes i april 2006 och skodon är en produkt med säsongsvariationer.

Källa – statistiska uppgifter (Taric) som kommissionen har tillgång till och som endast omfattar den berörda produkten (uppgifterna har avrundats av sekretesskäl)

Kina

Macao

(31)

Av uppgifterna ovan framgår det tydligt att importen från Kina sjönk betydligt under de sista nio månaderna 2007 och 2006 jämfört med 2005. Importen från Macao ökade däremot väsentligt under samma tidsperioder. Detta resultat stöder påståendet att varor avsänts från Kina via Macao till gemenskapen.

(32)

Kommissionen dubbelkontrollerade dessa uppgifter med andra tillgängliga statistiska källor, som visade en liknande utveckling.

(33)

Kommissionen använde även import- och exportstatistik för skodelar för Macao, och denna statistik visade följande:

(34)

Uppgifterna ovan visar att importen av skodelar ökade mycket kraftigt efter det att de provisoriska åtgärderna införts i april 2006 och utgör bevisning för att en stor sammansättningsverksamhet upprättades i Macao efter det att åtgärderna införts.

(35)

Kommissionen använde även import- och exportstatistik för färdiga skodon för Macao, och denna statistik visade följande:

(36)

Uppgifterna ovan visar att importen av skodon från Kina till Macao och exporten av samma skodon från Macao till EU ökade mycket kraftigt efter det att de provisoriska åtgärderna införts i april 2006. Detta utgör bevisning för storskalig omlastningsverksamhet via Macao efter det att åtgärderna införts.

(37)

Den sammanlagda minskningen i exporten från Kina till gemenskapen och den samtidiga ökningen i exporten från Macao efter det att de provisoriska åtgärderna införts utgör en förändring i handelsmönstret mellan ovannämnda länder.

(38)

Förutom den bevisning som anförs i skäl 37, undersöktes kringgående genom sammansättningsverksamhet med hjälp av uppgifter från de samarbetsvilliga exportörerna/tillverkarna i Macao.

(39)

Alla åtta samarbetsvilliga exportörer i Macao fick den allra största delen av sitt material från kinesiska leverantörer. Materialet utgjordes inte bara av läder, plast osv. utan av kompletta överdelar, yttersulor, insulor, skosnören, skokartonger och andra tillbehör. I vissa fall kom till och med limmet från de kinesiska leverantörerna. Detta styrktes genom kopior av materialfakturor som kontrollerades på plats och en fysisk inspektion av produktionslinjerna och materiallagren.

(40)

Inget av de kinesiska företag som levererade till de åtta tillverkarna i Macao fick marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen, och därför uppstod frågan om inköpsuppgifterna från de kinesiska leverantörerna kunde användas. I den ursprungliga undersökningen, där det konstaterades att de kinesiska kostnaderna inte var tillförlitliga eftersom marknadsekonomisk status inte beviljats, användes i stället kostnaderna från ett jämförbart land (Brasilien). I denna undersökning gjordes beräkningarna med hjälp av uppgifter från både Kina och det jämförbara landet.

(41)

När det gäller beräkningen med hjälp av kostnadsuppgifterna från tillverkarna i Macao, inbegripet deras faktiska inköpskostnader från de kinesiska leverantörerna, kom en begränsad del av mindre viktiga material från lokala leverantörer i Macao, men dessa utgjorde högst 2 % av de sammansatta delarnas sammanlagda värde.

(42)

När det gäller beräkningen med hjälp av uppgifter från det jämförbara landet Brasilien, kom man fram till nästan samma resultat, men eftersom materialkostnaderna i Brasilien var något högre än de faktiska kinesiska uppgifterna, stod det material som kom från Macao för en ännu lägre andel av de sammanlagda kostnaderna.

(43)

Slutsatsen var därför att över 60 % av det sammanlagda värdet på materialet i den sammansatta produkten kom från Kina.

(44)

Detta test grundades på uppgifter från de åtta samarbetsvilliga tillverkarna i Macao. Det var för alla företag tydligt att den allra största delen av det ökade värdet i förhållande till tillverkningskostnaden uppstod i Kina snarare än i Macao. Leveranserna från Kina utgjordes i samtliga fall av delar som var så färdiga att sammansättningen i Macao endast krävde maskiner och arbetskraft för att limma och färdigställa skodonen.

(45)

För varje företag gjordes en beräkning för att bedöma det ökade värdet i förhållande till tillverkningskostnaden i Macao. Dessa uppgifter hämtades från varje företags bokföring. Vissa företag arbetade dock endast på grundval av bearbetningsavgifter och kände inte till värdet på den bearbetning som deras leverantörer utfört i Kina. I dessa fall var det möjligt att uppskatta detta värde med hjälp av uppgifter rörande material från Kina och varornas exportpris från Macao, med undantag av vinst, försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader. Detta test utfördes genom en undersökning av kopior av materialfakturor, en kontroll på plats av bokföring rörande andra poster som rör tillverkningskostnaden, exportfakturor och en fysisk inspektion av produktionslinjerna och materiallagren.

(46)

Inget av de kinesiska företag som levererade till de åtta tillverkarna i Macao fick marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen, och därför uppstod frågan om inköpen från de kinesiska leverantörerna kunde användas. I den ursprungliga undersökningen, där det konstaterades att de kinesiska kostnaderna inte var tillförlitliga eftersom marknadsekonomisk status inte beviljats, användes i stället kostnaderna från ett jämförbart land (Brasilien). I denna undersökning gjordes beräkningarna med hjälp av uppgifter från både Kina och det jämförbara landet.

(47)

Beräkningarna med hjälp av kostnadsuppgifterna från tillverkarna i Macao, inbegripet deras faktiska inköpskostnader från de kinesiska leverantörerna, visade att tillverkningskostnaden för sammansättningsverksamheten i Macao uppgick till 6 %–18 % beroende på företag, och det vägda genomsnittet var 9,5 %. När det gäller beräkningen med hjälp av uppgifter från det jämförbara landet Brasilien, kom man fram till nästan samma resultat, men eftersom tillverkningskostnaderna i Brasilien var något högre än de faktiska kinesiska uppgifterna, stod tillverkningskostnaderna i Macao för en ännu lägre andel.

(48)

En samarbetsvillig importör menade att tillverkarna i Macao uppfyllde kravet på att ökningen av värdet måste överstiga 25 % av tillverkningskostnaden. Man hävdade att eftersom tillverkarna i Macao hade ursprungsintyg för sin export av skodon, kringgick de inte de gällande åtgärderna. Det spelar emellertid ingen roll om tillverkarna i Macao har ursprungsintyg för sin export. Att reglerna för ursprung följs utesluter inte att kringgående sker.

(49)

Slutsatsen på grundval av bevisningen i skälen 44–48 var att ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten inte översteg 25 % av tillverkningskostnaden.

(50)

Den ursprungliga undersökningen i fråga om denna produkt inleddes den 7 juli 2005. Det var därför nödvändigt att fastställa om tillverkningen hade ökat sedan det datumet. Detta test genomfördes med hjälp av inköpsfakturor för material, tillverkningsregister och försäljningsfakturor för färdiga varor från de åtta samarbetsvilliga exportörerna i Macao.

(51)

För tre företag var det tydligt att tillverkningen av skodon hade inletts efter juli 2005.

(52)

För övriga företag fastställdes en väsentlig tillverkningsökning när tillverkningsvolymerna för 2005 jämfördes med dem under undersökningsperioden. Ökningarna uppgick i genomsnitt till över 100 %. Slutsatsen var därför att tillverkningen hade ökat väsentligt efter det att det ursprungliga ärendet inleddes i juli 2005.

(53)

De juridiska ombuden för flera samarbetsvilliga importörer hävdade att deras klienter (handlare) föredrog skodon tillverkade i Macao framför skodon tillverkade i Kina eftersom de tillverkades enligt högre tillverkningsnormer och de material som användes var av högre kvalitet. De menade också att intrång i immateriella rättigheter var ett problem i Kina. Importörerna hävdar att detta är ett skäl till att de importerar från Macao. Inget av dessa påståenden har dock underbyggts av de samarbetsvilliga tillverkarna i Macao. Ingen av de samarbetsvilliga tillverkarna hade ju större tillverkningsanläggningar, utan satte helt enkelt samman delar som levererats från Kina. Undersökningen visade dessutom att i fråga om materialens kvalitet och tillverkningsnormerna var skodonen från Macao identiska med de kinesiska. När det gäller immateriella rättigheter underbyggdes inte heller detta påstående, och det kan ändå inte förklara varför oro över detta problem hade lett till en sådan plötslig tillverkningsökning i Macao som beskrivs ovan. Slutsatsen i undersökningen var att orsaken till denna tillverkningsökning var införandet av antidumpningsåtgärder beträffande skodon från Kina.

(54)

En annan importör hävdade att det faktum att det fanns tillverkningsanläggningar i Macao innan åtgärderna beträffande Kina infördes visar att det finns en ekonomisk motivering för importen från Macao. Undersökningen visade dock att tillverkningsverksamheten i Macao var mycket blygsam innan åtgärderna beträffande import från Kina infördes. Såsom uppgifterna ovan visar, ökade tillverkningen av skodon mycket kraftigt efter det att åtgärderna införts. Detta berodde på att nya företag grundades och befintliga företag ökade sin tillverkning eller började om den på nytt.

(55)

Eftersom ingen av de tjugosju kinesiska exportörer som samarbetade i undersökningen uppgav att de gjorde affärer med skodon via Macao, analyserade kommissionen statistiska uppgifter för att undersöka om omlastning via Macao förekom.

(56)

Den förändring i handelsmönstret som beskrivs i skälen 30–37 stöder påståendet om kringgående genom omlastning. I synnerhet handeln med färdiga skodon (se skäl 35) visar att den berörda produkten, som exporterades till gemenskapsmarknaden från Kina, avsändes från Macao.

(57)

Med tanke på att Macao endast hade 0,5 miljon invånare under undersökningsperioden, kan man inte hävda att de 4,5 miljoner par skor som importerades från Kina under 2006 skulle konsumeras i Macao. Tvärtom visar exportstatistiken att en stor del av dessa skodon återexporterades till gemenskapsmarknaden. Exporten från Macao till gemenskapen under undersökningsperioden var faktiskt högre än 4,5 miljoner par (omkring 10 miljoner par). Denna ökning kan förklaras genom omvandlingen av skodelar till färdiga skodon.

(58)

Under undersökningen framkom ingen annan motivering för dessa bruk än införandet av åtgärderna.

(59)

Slutsatsen är alltså att undersökningen visade att det förekom omlastningsverksamhet via Macao i stor skala efter införandet av antidumpningsåtgärderna beträffande skodon med ursprung i Kina.

(60)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts i den ursprungliga undersökningen med det vägda genomsnittliga exportpriset under undersökningsperioden i denna undersökning, uttryckta i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns, före tull; av jämförelsen framgick att det förekom dumpning vid import av den berörda produkt som avsänts från Macao.

(61)

Metoden för detta test beskrivs i skälen 21–29. Dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga företagen uppgick till 8 %–57 %. Eftersom det inte fanns några samarbetsvilliga parter när det gäller omlastningsverksamheten, beräknades dumpningen på grundval av tillgängliga statistiska källor, vilket bekräftade betydande dumpningsnivåer.

(62)

En samarbetsvillig importör hävdade att importen från Macao inte var dumpad och ifrågasatte metoden att använda normalvärdet från den ursprungliga undersökningen. Det måste dock påpekas att den metod som använts är den som föreskrivs i artikel 13.1 i grundförordningen.

(63)

Analysen av handelsflödet i skälen 30–37 visar att importmönstret till gemenskapen förändrats, och att denna förändring skett sedan den ursprungliga undersökningen inleddes. Man undersökte därför om denna förändring i handelsmönstret undergrävde de positiva verkningarna av de antidumpningsåtgärder som infördes efter den ursprungliga undersökningen.

(64)

När det gäller kvantiteter, visas det i skäl 35 att exporten av skodon tillgemenskapsmarknaden ökade med omkring 10 miljoner par under perioden april–december 2006 och 2007 jämfört med samma period 2005. I den ursprungliga undersökningen fastställdes gemenskapsmarknaden till 714 miljoner par, vilket innebär att importen utgör omkring 1,5 % av konsumtionen. Eftersom importpriset cif i genomsnitt var över 10 EUR per par, uppgick importen från Macao till sammanlagt över 100 miljoner EUR. Importen från Macao måste därför anses vara väsentlig och betydande.

(65)

När det gäller de dumpade priserna på den produkt som avsändes från Macao, konstaterades det att de genomsnittligt låg betydligt under den nivå för undanröjande av skada som hade fastställs för gemenskapstillverkarna i den ursprungliga undersökningen.

(66)

Därför drogs slutsatsen att importen av den berörda produkten från Macao undergrävde tullens positiva verkningar när det gäller både priser och kvantiteter.

(67)

Den aktuella undersökningen karakteriserades av mycket bristande samarbete i Kina, medan samarbetet i Macao, även om det inte var högt, ansågs vara tillräckligt för att ge en representativ grund för bedömningen av varor som avsänts från Macao genom sammansättningsföretag. När det gäller påståendena om omlastning via Macao (utan sammansättning), fanns det inga företag som samarbetade i undersökningen, vilket gjorde att kommissionen måste förlita sig på bland annat statistiska uppgifter.

(68)

Undersökningen visade tydligt att åtgärderna beträffande den berörda produkten från Kina kringgicks via Macao i den mening som avses i artikel 13.1 och 13.2 i grundförordningen. De gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Kina bör därför utvidgas till att omfatta den likadana produkt som avsänds från Macao, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Macao eller inte.

(69)

De åtgärder som utvidgas bör vara de som i artikel 1.3 i den ursprungliga förordningen fastställs för ”övriga företag”.

(70)

I enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen, där det föreskrivs att eventuella utvidgade åtgärder ska tillämpas på import som förts in i gemenskapen och registrerats i enlighet med förordningen om inledande, ska tull tas ut på denna registrerade import av den berörda produkt som avsänts från Macao.

(71)

Inget av de åtta företag i Macao som besvarade frågeformulären ansökte om befrielse från tull med stöd av artikel 13.4 i grundförordningen.

(72)

Det bör dock noteras att alla åtta företag utförde en mycket likartad, begränsad sammansättningsverksamhet och fick allt huvudsakligt material från Kina. Eftersom samtliga företag följaktligen underkändes i alla tester av kringgående som anges i artikel 13.1 och 13.2 i grundförordningen, skulle ingen befrielse från tull ha beviljats även om företagen ansökt om det.

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/11

(1)

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/13

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 9.1 första stycket och genom tillämpning av artikel 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 granskat Spaniens ansökan om godkännande av ändringar av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Lenteja de la Armuña” som registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2).

(2)

Eftersom de berörda ändringarna inte är mindre i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 510/2006 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändringar i enlighet med artikel 6.2 första stycket i samma förordning i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Då inga invändningar i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har meddelats kommissionen bör ändringarna godkännas.

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/15

(1)

Med hänsyn till de begärda uppgifternas tillförlitlighet och kvalitet bör vissa av de variabler som beskrivs i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 102/2007 (2) vara frivilliga för de medlemsstater som har ett lågt antal immigranter och därmed ett litet urval. Detta är fallet med Bulgarien och Rumänien, men de var inte medlemsstater när förslaget till förordning lades fram.

(2)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det statistiska programmet.

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/16

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 9.1 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 och artikel 17.2 i samma förordning undersökt Spaniens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Ternasco de Aragón”, som registrerats genom kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2).

(2)

Syftet med ansökan är att ändra produktspecifikationen när det gäller beskrivningen av produkten genom en utökning av slaktkroppsviktklassen för ”Ternasco de Aragón” till 8–12,5 kg i stället för 8,5–11,5 kg. Omnämnandet av levande vikt vid slakt har också tagits bort då det rör sig om en kvalitetsaspekt som är överflödig eftersom det görs kontroller av slaktkroppsvikten.

(3)

Kommissionen har granskat denna ändring och funnit att den är befogad. Eftersom ändringen är en mindre ändring i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 510/2006 får kommissionen godkänna den utan det förfarande som anges i artiklarna 5, 6 och 7 i den förordningen.

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/20

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser och de skäl och förfaranden som gäller för ett sådant godkännande.

(2)

En ansökan enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003 om godkännande av det preparat som anges i bilagan till den här förordningen har lämnats in. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökan gäller godkännande i kategorin ”organoleptiska tillsatser” av preparatet astaxantindimetyldisuccinat som fodertillsats för lax och öring.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet konstaterar i sitt yttrande av den 17 oktober 2007 att astaxantindimetyldisuccinat inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön (2). Den konstaterar vidare att astaxantindimetyldisuccinat inte medför några andra risker som enligt artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1831/2003 skulle förhindra ett godkännande. Den anser inte att det finns behov av särskilda krav för övervakning efter utsläppandet på marknaden. I yttrandet bekräftas även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats på gemenskapsnivå i enlighet med förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av preparatet visar att det uppfyller villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/22

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1266/2007 (2) fastställs bestämmelser för bekämpning och övervakning av bluetongue samt restriktioner vid förflyttning av djur inom och från restriktionszoner. I förordningen fastställs även villkor för undantag från det utförselförbud som fastställs i direktiv 2000/75/EG och som gäller förflyttning av djur som kan smittas eller av sperma, ägg och embryon från dessa djur.

(2)

Under de senaste månaderna har erfarenheterna visat att effektiviteten hos de åtgärder som fastställs i förordning (EG) nr 1266/2007 för att garantera skydd för djur mot angrepp av smittspridare skulle kunna undergrävas av ett antal samverkande faktorer, bl.a. arter av smittspridare, klimatförhållanden och system för uppfödning av idisslare som kan smittas.

(3)

I ljuset av dessa omständigheter och i avvaktan på nya vetenskapliga bedömningar är det lämpligt att ge mottagande medlemsstater i vilka införsel av icke immuna djur under sådana förhållanden skulle kunna utgöra en risk för djurhälsan möjlighet att kräva att förflyttning av icke immuna djur ska omfattas av ytterligare villkor som grundas på en riskbedömning i vilken hänsyn tas till de entomologiska och epidemiologiska villkor under vilka djuren förs in. Sådana ytterligare villkor bör begränsas till vad som är nödvändigt för att garantera ett effektivt skydd av icke immuna djur mot angrepp av smittspridare.

(4)

Ett enkelt och effektivt sätt att skydda yngre djur mot angrepp av smittspridare är att skydda de utrymmen där djuren vistas mot smittspridare, förutsatt att detta utförs enligt vissa villkor. Mottagande medlemsstater bör därför tillåtas att kräva att dessa villkor tillämpas i samband med införsel av unga, icke immuna djur för vilka vaccinering inte är genomförbar. Eftersom detta skulle påverka handeln inom gemenskapen bör avsikten att tillämpa dessa ytterligare villkor anmälas till kommissionen, tillsammans med alla uppgifter som visar att åtgärden är motiverad.

(5)

Kommissionen har begärt ytterligare vetenskapliga råd från Europeiska livsmedelsmyndigheten. I ljuset av dessa råd och den ytterligare kunskap och erfarenhet som inhämtas kan de åtgärder som fastställs i denna förordning ses över i framtiden. Övergångsperioden bör därför begränsas till perioden fram till den 31 december 2008.

(6)

I avsnitt A punkterna 6 och 7 i bilaga III till förordning (EG) nr 1266/2007 fastställs de villkor enligt vilka naturligt immuna djur kan undantas från utförselförbudet i direktiv 2000/75/EG. Experiment har visat att ett skydd efter bluetonguesmitta verkar under en längre tid. Naturligt smittade djur är därför immuna under långa perioder efter att de smittats av en särskilt serotyp. Om en immunreaktion mot bluetongueviruset uppträder hos icke vaccinerade djur tyder detta på en tidigare smitta. Ett sådant skydd kan emellertid variera beroende på djurras, virusstammar och särdrag hos enskilda individ. Genom att bekräfta en fortsatt antikroppsreaktion med hjälp av två serologiska test, varav det första utförs mellan 60 och 360 dagar före förflyttningen och det andra sju dagar före förflyttningen, kan man därför bidra med en ytterligare garanti för att sådana djur är immuna och sålunda kan förflyttas på ett säkert sätt.

(7)

Förordning (EG) nr 1266/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.

I kapitel 4 ska följande artikel införas som artikel 9a:

”Artikel 9a

Övergångsbestämmelser

1.   Genom avvikelse från artikel 8.1 a och på grundval av resultatet av en riskbedömning i vilken hänsyn tas till de entomologiska och epidemiologiska villkoren för införsel av djur, får mottagande medlemsstater fram till den 31 december 2008 kräva att åtminstone följande ytterligare villkor ska uppfyllas vid förflyttning av djur som omfattas av undantaget enligt artikel 8.1, och som uppfyller åtminstone ett av villkoren i avsnitt A punkterna 1–4 i bilaga III, men inte villkoren i punkterna 5, 6 och 7 i det avsnittet:

2.   En medlemsstat som har för avsikt att tillämpa de ytterligare villkor som fastställs i punkt 1 ska på förhand anmäla detta till kommissionen.

Den ska förse kommissionen med all den information och alla de uppgifter som krävs för att motivera tillämpningen av dessa ytterligare villkor med beaktande av den entomologiska och epidemiologiska situationen i den medlemsstaten, i synnerhet när det gäller aktuella smittspridare och serotyper av virus, klimatförhållanden och system för uppfödning av idisslare som kan smittas.

Om kommissionen inte under en period på sju dagar från och med dagen för anmälan har motsatt sig tillämpningen ska den anmälande medlemsstaten ha rätt att i fortsättningen tillämpa dessa ytterligare villkor. Medlemsstaten ska omgående underrätta övriga medlemsstater om detta.

3.   Kommissionen ska ge allmänheten tillgång till information om tillämpningen av ytterligare villkor i enlighet med punkt 2.”

2.

Avsnitt A i bilaga III ska ändras på följande sätt:

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/24

(1)

Enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 skall importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vanligt vete av hög kvalitet), 1002, ex 1005, utom hybrider för utsäde, samt ex 1007, utom hybrider för utsäde, vara lika med interventionspriset vid import ökat med 55 % minus cif-importpriset för den aktuella sändningen. Denna tull får emellertid inte vara högre än tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

(2)

För denna beräkning skall enligt artikel 10.3 i samma förordning representativa cif-importpriser fastställas regelbundet för de aktuella produkterna.

(3)

Enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96 skall ett dagligt representativt cif-importpris, fastställt enligt artikel 4 i samma förordning, användas vid beräkning av importtullarna för produkter som omfattas av KN-nummer 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vete av hög kvalitet), 1002 00, 1005 10 90, 1005 90 00 och 1007 00 90.

(4)

Importtullarna bör fastställas att gälla från den 1 maj 2008 och tillämpas tills ett nytt fastställande träder i kraft.

(5)

I enlighet med rådets förordning (EG) nr 1/2008 av den 20 december 2007 om tillfälligt upphävande av tullavgifter för import av vissa spannmålssorter under regleringsåret 2007/08 (3) upphävs emellertid tillämpningen av vissa tullsatser som fastställs i denna förordning.

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/27

(1)

I direktiv 2006/88/EG fastställs särskilda djurhälsoregler för djur och produkter från vattenbruk. I dessa regler tas hänsyn till förteckningarna över exotiska sjukdomar och andra än exotiska sjukdomar i del II i bilaga IV till det direktivet och de arter som är mottagliga för dessa sjukdomar.

(2)

Vårviremi hos karp (SVC) upptas i företeckningen över andra än exotiska sjukdomar i del II i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG.

(3)

Inom ramen för de diskussioner som fördes i rådet inför antagandet av direktiv 2006/88/EG uppgav kommissionen i en förklaring att den är medveten om de farhågor som har framförts av flera av de karpproducerande medlemsstaterna om följderna av att låta SVC omfattas av harmoniserade gemenskapsbestämmelser. Kommissionen förklarade därför att den efter det att direktiv 2006/88/EG har trätt i kraft, men innan det börjar genomföras, skulle göra en omprövning av huruvida SVC även i fortsättningen bör ingå i förteckningen i del II i bilaga IV till det direktivet. Denna omprövning skulle ske på begäran och med utgångspunkt i de framförda argumenten. Kommissionen har mottagit en begäran om omprövning från flera medlemsstater.

(4)

I del I i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG fastställs kriterierna för upptagande av sjukdomar på förteckningen över exotiska sjukdomar eller på förteckningen över andra än exotiska sjukdomar. Enligt kriterierna för upptagande av sjukdomar på förteckningen över andra än exotiska sjukdomar ska hänsyn tas till om sjukdomen, i det fall att den förs in i en medlemsstat som är fri från sjukdomen, potentiellt kan ha betydande ekonomiska konsekvenser i form av produktionsförluster och årliga kostnader orsakade av sjukdomen och dess bekämpning motsvarande mer än 5 % av värdet på produktionen av den mottagliga vattenbruksdjurarten i regionen.

(5)

Enligt uppgifter från de viktigaste karpproducerande medlemsstaterna är SVC redan en endemisk sjukdom. Under de senaste 20 till 25 åren har SVC emellertid inte orsakat några betydande förluster för industrin.

(6)

Det är dessutom viktigt att bedöma om SVC kan kontrolleras på medlemsstatsnivå och om en sådan kontroll är kostnadseffektiv. På grund av den hydrografiska situationen och strukturen för odling av karp i vattenbruk i de viktigaste karpproducerande medlemsstaterna skulle kostnaderna för åtgärder för att utrota sjukdomen inte stå i proportion till de ekonomiska förluster som sjukdomen orsakar. På basis av nyligen erhållna uppgifter verkar inte SVC uppfylla samtliga kriterier för att upptas på förteckningen över andra än exotiska sjukdomar i del II i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG.

(7)

SVC bör sålunda strykas ur förteckningen över andra än exotiska sjukdomar i del II i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG.

(8)

I artikel 43 i direktiv 2006/88/EG fastställs att en medlemsstat får vidta åtgärder för att förebygga införandet av eller för att bekämpa sjukdomar som inte förtecknas i del II i bilaga IV, om dessa sjukdomar utgör en avsevärd risk för vattenbruksdjurs eller vilda vattenlevande djurs hälsosituation i den medlemsstaten. Dessa åtgärder får inte gå utöver vad som är lämpligt och nödvändigt för att förebygga införandet av sjukdomen eller för att bekämpa den.

(9)

I enlighet med artikel 63 i direktiv 2006/88/EG ska kommissionens beslut 2004/453/EG av den 29 april 2004 om genomförande av rådets direktiv 91/67/EEG om åtgärder mot vissa sjukdomar hos vattenbruksdjur (2) dock fortsätta att gälla vid tillämpning av direktiv 2006/88/EG, i avvaktan på att de nödvändiga bestämmelserna antas i enlighet med artikel 43 i det direktivet, vilka ska antas senast tre år efter det att direktivet har trätt i kraft.

(10)

Med stöd av kommissionens beslut 2004/453/EG har Danmark, Irland, Finland, Sverige och Förenade kungariket fått hela eller delar av sina territorier godkända som sjukdomsfria områden eller som områden som omfattas av övervaknings- och utrotningsprogram. Dessa medlemsstater får följaktligen kräva ytterligare garantier för införsel på dessa territorier av djur som är mottagliga för SVC.

(11)

De medlemsstater som kan kräva ytterligare garantier i enlighet med beslut 2004/453/EG bör kunna fortsätta att tillämpa åtgärder i enlighet med artikel 43 i direktiv 2006/88/EG, inbegripet begränsningar av utsläppande på marknaden och införsel, i syfte att övervaka SVC och upprätthålla sin sjukdomsfria status.

(12)

Bilaga IV till direktiv 2006/88/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

I direktiv 2006/88/EG fastställs att medlemsstaterna senast den 1 maj 2008 ska anta de nationella åtgärder som är nödvändiga för att följa det direktivet och tillämpa de nationella bestämmelserna från och med den 1 augusti 2008. För att medlemsstaterna ska ha tillräckligt med tid bör de nationella åtgärder som är nödvändiga för att följa direktiv 2006/88/EG, ändrat genom detta direktiv, antas senast den 1 augusti 2008, och de nationella bestämmelserna bör tillämpas från och med den 1 augusti 2008.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/30

(1)

Genom meddelanden av den 13 september 2005, den 18 januari 2006, den 3 och 4 augusti 2006 och den 6 december 2006 överlämnade Förenade kungariket till kommissionen de förslagna ändringarna av gällande undantag från kravet på tillstånd för hantering av farligt avfall i England, Wales och Skottland som anges i förteckning 3 (Activities Exempt from Waste Management Licensing) i 1994 års förordningar om tillstånd för avfallshantering (Waste Management Licensing Regulations 1994, Statutory Instrument (SI) nr 1056/1994, i dess ändrade lydelse).

(2)

Förenade kungariket anmälde endast artiklarna 17.1 och 18.1, artikel 38, artikel 39.1 och 39.2, artikel 43, artikel 45.1 och 45.2 och artiklarna 47A.2 och 48A.2, vilka avser farligt avfall, i 2006 års utkast till förordningar om undantag när det gäller avfallshantering (Draft Waste Management Exemptions (Amendment and Related Provisions) (England and Wales) Regulations 2006). När det gäller Nordirland anmäldes artiklarna 49–51 i bilaga A till förteckning A till förteckning 2 (Exemptions from Waste Management Licensing) i 2003 års förordningar om tillstånd för avfallshantering (Waste Management Licensing Regulations (Northern Ireland) 2003). Skottland anmälde däremot undantag från kravet på tillstånd avseende både farligt och icke farligt avfall (artikel 3 a.ii, artikel 3 c, artikel 6.1 och 6.2, artikel 17.1, artikel 18.2 a och 18.2 b, artikel 28, artikel 36.1, 36.2 och 36.3, artikel 38, artikel 39.1 och 39.2, artikel 43.1, 43.2 och 43.3, artikel 45.1 och 45.2 och artiklarna 47.2 och 48.2 i utkastet till ändring av 2006 års förordningar om tillstånd för avfallshantering (Draft Waste Management Licensing Amendment (Scotland) Regulations 2006)).

(3)

De anmälda undantagen avseende farligt avfall i England, Wales, Nordirland och Skottland är i överensstämmelse med artikel 3.2 i direktiv 91/689/EEG. I de anmälda förslagen anges avfallstyp och den största avfallsmängden samt ytterligare krav avseende lagringsförfaranden. Den typ av avfall som berörs anges korrekt i enlighet med kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, och rådets beslut 94/404/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (2).

(4)

Punkt 38 i de anmälda förslagen, som avser lagring av avfall som håller på att testats för att fastställa dess klassificering och säkerställa att det behandlas på rätt sätt, innehåller inte rätt hänvisning i enlighet med beslut 2000/532/EG. Kommissionen har dock accepterat detta undantag, eftersom det är nödvändigt att testa och analysera avfallet för att fastställa vissa typer av avfalls egenskaper, bland annat om det är farligt eller ej. Således är det bara möjligt att ange rätt hänvisning och hantera avfallet korrekt efter att avfallet har testats. Undantaget omfattar inte hantering av avfall som regleras enligt ett särskilt avfallshanteringstillstånd.

(5)

När det gäller de anmälda undantagen anser kommissionen att det skulle vara oproportionerligt att ange gränsvärden för innehållet av farliga ämnen i avfallet och gränsvärden för utsläpp. Kommissionen anser att genom att fullgöra de övriga krav som anges i artikel 3.2 och 3.3 i direktiv 91/689/EEG har hanteringen av det avfall för vilket undantag beviljats säkerställts på ett tillfredsställande sätt i enlighet med artikel 1.1 i direktiv 91/689/EEG.

(6)

När det gäller villkoret i artikel 3.2 i direktiv 91/689/EEG att avfallstyperna eller avfallsmängderna och återvinningsmetoderna skall vara sådana att det är säkerställt att villkoren i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall (3), är uppfyllda, återges kraven i artikel 4 i direktiv 2006/12/EG i artikel 4.1 a i förteckning SI nr 1056/1994. Villkoret i artikel 3.2 i direktiv 91/689/EEG är således uppfyllt.

(7)

Enligt artikel 18.1 i SI nr 1056/1994 begår en inrättning eller ett företag en överträdelse om de fortsätter att bedriva verksamhet som omfattas av undantag och som rör återvinning eller omhändertagande av avfall utan att vara registrerade vid behörig myndighet. Kommissionen anser därför att det registreringskrav som anges i artikel 3.3 i direktiv 91/689/EEG är uppfyllt genom denna bestämmelser.

(8)

Kommissionen har samrått med medlemsstaterna avseende huruvida de anmälda undantagen är i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 91/689/EEG. Ingen medlemsstat har under samrådsfasen motsatt sig att förslaget till föreskrifter godtas.

(9)

Mot bakgrund av samrådet med medlemsstaterna och kommissionens egna slutsatser att förslaget till föreskrifter är i överensstämmelse med kraven i artikel 3 i direktiv 91/689/EEG bör förslaget till föreskrifter slutligen antas.

(10)

Bilagan till detta beslut innehåller en sammanfattning av de föreskrifter som Förenade kungariket anmält och som är i överensstämmelse med villkoren i artikel 3.2 och 3.4 i direktiv 91/689/EEG jämförd med artikel 11.1 b i direktiv 2006/12/EG. Denna överenskommelse gäller enbart de föreskrifter som sammanfattas i bilagan och utan att de påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i direktiven 2006/12/EG och 91/689/EEG eller annan gemenskapslagstiftning avseende de anmälda föreskrifterna.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 18 i direktiv 2006/12/EG.

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/40

(1)

I bilaga I till beslut 2000/57/EG av den 22 december 1999 om systemet för tidig varning och reaktion för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (2) anges de händelser som inom systemet ska rapporteras av de behöriga folkhälsomyndigheterna i varje medlemsstat.

(2)

Gemenskapsnätverkets system för tidig varning och reaktion bör reserveras för de händelser som anges i bilaga I till beslut 2000/96/EG (3) eller för varje annan smittsam sjukdom enligt artikel 7 i det beslutet, som i sig eller i kombination med andra liknande händelser är eller kan bli ett hot mot folkhälsan.

(3)

I sina slutsatser av den 30 november och den 1 december 2006 ansåg Europeiska unionens råd att akuta potentiella hot mot människors hälsa av internationell betydelse bör anmälas samtidigt till Världshälsoorganisationen (WHO) och det gemenskapsnätverk som bildats enligt beslut nr 2119/98/EG, för att garantera minsta möjliga tidsspillan.

(4)

Enligt den internationella hälsostadgan (2005), som trädde i kraft den 15 juni 2007, måste medlemsstaternas behöriga myndigheter underrätta eller samråda med WHO om vissa händelser på folkhälsoområdet, särskilt sådana som kan utgöra ett akut hot av internationell betydelse mot människors hälsa, och om varje hälsoskyddsåtgärd som vidtas som en reaktion på dessa händelser.

(5)

Dessa anmälningar och samråd om smittsamma sjukdomar enligt bilagan till beslut nr 2119/98/EG bör sändas med hjälp av det system för tidig varning och reaktion som inrättats genom beslut 2000/57/EG samtidigt som de anmäls till WHO, så att kommissionen och de andra medlemsstaterna blir informerade utan dröjsmål.

(6)

Bilaga I till beslut 2000/57/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 7 i beslut nr 2119/98/EG.

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/42

(1)

Höga halter av pentaklorfenol och dioxiner har påvisats i vissa partier av guarkärnmjöl som har sitt ursprung i eller som har sänts från Indien. En sådan kontaminering utgör en fara för människors hälsa i gemenskapen om inga åtgärder vidtas för att undvika pentaklorfenol och dioxiner i guarkärnmjöl.

(2)

Efter påvisandet av dessa höga halter av pentaklorfenol och dioxiner gjorde kommissionen ett brådskande inspektionsbesök i Indien den 5–11 oktober 2007. Syftet var att samla information om den möjliga kontamineringskällan och att bedöma de kontrollåtgärder som hade vidtagits av Indiens myndigheter för att undvika att denna kontaminering återkommer. Inspektionsgruppen drog slutsatsen att det hittills inte finns tillräckliga belägg för någon orsak till kontamineringen och att de indiska myndigheternas undersökning inte var tillräcklig för att några slutsatser skulle kunna dras. Med hänsyn till tillgången till natriumpentaklorfenat och dess användning inom guarkärnmjölsindustrin och den i stor utsträckning självreglerade industrin är de kontroller som finns otillräckliga för att garantera att kontamineringen inte upprepas.

(3)

Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter att genomföra kontroller bör det för de åtgärder som antas med anledning av den förmodade importen av kontaminerade produkter finnas en gemensam helhetsstrategi som möjliggör snabba och konkreta insatser och motverkar att situationen hanteras olika i olika medlemsstater. Det är därför lämpligt att anta särskilda åtgärder på gemenskapsnivå.

(4)

För att förhindra bedrägerier i syfte att undslippa tillämpningen av de särskilda villkor som föreskrivs i detta beslut för att skydda djurs och människors hälsa är det viktigt att sammansatta livsmedel och foderblandningar med en betydande halt av guarkärnmjöl som har sitt ursprung i eller som har sänts från Indien också omfattas av detta beslut. En gräns på 10 % har fastställts.

(5)

Gemenskapens referenslaboratorium för dioxiner och PCB i foder och livsmedel har utfört en studie över sambandet mellan pentaklorfenol och dioxiner i kontaminerat guarkärnmjöl från Indien. Av denna studie framgår att guarkärnmjöl med en lägre pentaklorfenolhalt än 0,01 mg/kg inte innehåller oacceptabla halter av dioxiner.

(6)

Laboratoriet Vimta i Hyderabad, som besöktes av inspektionsgruppen, är ett ackrediterat och välutrustat laboratorium med god personaltillgång. Den analytiska prestandan avseende pentaklorfenol vid detta laboratorium konstaterades vara tillräcklig. Den analytiska prestandan vid övriga laboratorier som besöktes bedömdes vara otillräcklig.

(7)

Det är lämpligt att kräva att alla sändningar med guarkärnmjöl eller produkter som innehåller betydande halter av guarkärnmjöl som har sitt ursprung i eller som sänds från Indien och som importeras till gemenskapen och är avsedda som livsmedel eller foder ska åtföljas av en analysrapport som utfärdats av ett laboratorium som har ackrediterats enligt standarden EN ISO/IEC 17025 för analys av pentaklorfenol i livsmedel och foder eller av ett laboratorium som fullföljer de nödvändiga ackrediteringsförfarandena och har infört tillräckliga kvalitetskontrollsystem som har godkänts av den behöriga myndigheten från det land där laboratoriet är beläget.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

guarkärnmjöl som omfattas av KN-nummer 1302 32 90, som har sitt ursprung i eller som har sänts från Indien och som är avsett som foder eller livsmedel,

b)

foderblandningar och sammansatta livsmedel som innehåller minst 10 % guarkärnmjöl som har sitt ursprung i eller som har sänts från Indien.

1.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/45

(1)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG lämnade Nippon Soda Co. Ltd. i januari 2003 in en ansökan till Förenade kungariket om införande av det verksamma ämnet cyflufenamid i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom kommissionens beslut 2003/636/EG (2) bekräftades att dokumentationen var fullständig och i princip kunde anses uppfylla uppgiftskraven i bilagorna II och III till direktivet.

(2)

I juni 2003 mottog Frankrike en ansökan från Société occitane de fabrications et de technologies om FEN 560. Genom kommissionens beslut 2004/131/EG (3) bekräftades att dokumentationen var fullständig och i princip kunde anses uppfylla uppgiftskraven i bilagorna II och III till direktivet.

(3)

I december 2003 mottog Frankrike en ansökan från Enhold B.V. om flonicamid (tidigare namn: IKI-220). Genom kommissionens beslut 2004/686/EG (4) bekräftades att dokumentationen var fullständig och i princip kunde anses uppfylla uppgiftskraven i bilagorna II och III till direktivet.

(4)

Bekräftelsen av att dokumentationen var fullständig var nödvändig dels för att en detaljerad granskning av ärendena skulle kunna göras, dels för att medlemsstaterna skulle kunna utfärda provisoriska godkännanden för högst tre år för de växtskyddsmedel som innehåller de verksamma ämnena i fråga, samtidigt som villkoren i artikel 8.1 i direktiv 91/414/EEG uppfylls, särskilt kravet på att en detaljerad utvärdering av de verksamma ämnena och av växtskyddsmedlet ska göras i enlighet med direktivets bestämmelser.

(5)

Effekterna av dessa verksamma ämnen på människors hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med artikel 6.2 och 6.4 i direktiv 91/414/EEG för de användningsområden som har föreslagits av de sökande företagen. De rapporterande medlemsstaterna lämnade in sina utkast till utvärderingsrapporter till kommissionen den 30 januari 2006 (cyflufenamid), den 18 februari 2005 (FEN 560) och den 24 maj 2005 (flonicamid).

(6)

Sedan de rapporterande medlemsstaterna lämnade in utkasten till utvärderingsrapporter har det blivit nödvändigt att begära in ytterligare uppgifter från de sökande företagen och att låta de rapporterande medlemsstaterna granska dessa uppgifter och lämna in en bedömning av ärendet. Granskningen av ärendena pågår därför fortfarande och kommer inte att kunna avslutas inom den tid som anges i direktiv 91/414/EEG.

(7)

Eftersom utvärderingen hittills inte har gett någon anledning till omedelbar oro bör medlemsstaterna få möjlighet att förlänga provisoriska godkännanden för de växtskyddsmedel som innehåller dessa verksamma ämnen med 24 månader i enlighet med artikel 8 i direktiv 91/414/EEG, så att granskningen av ärendena kan fortsätta. Utvärderingen och beslutet om att eventuellt införa cyflufenamid, FEN 560 och flonicamid i bilaga I kommer sannolikt att ha avslutats inom 24 månader.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.