9.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/1

(1)

I tillväxt- och sysselsättningsagendan från Lissabon framhålls behovet av att skapa goda förutsättningar för investeringar i kunskap och innovation i syfte att stärka konkurrenskraften och öka tillväxten och sysselsättningen i Europeiska unionen.

(2)

Det är främst medlemsstaterna som ansvarar för att upprätthålla en stark europeisk industri-, konkurrens- och innovationsbas. Den utmaning som Europeiska unionen står inför när det gäller innovation är dock av sådan art och omfattning att det även krävs insatser på gemenskapsnivå.

(3)

Gemenskapen bör tillhandahålla stöd för att främja innovation, särskilt genom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling samt demonstration, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, programmet för livslångt lärande och strukturfonderna.

(4)

Det behövs ett nytt initiativ på gemenskapsnivå, ”Europeiska institutet för innovation och teknik” (nedan kallat EIT), som kompletterar nuvarande politiska riktlinjer och initiativ på gemenskapsnivå och nationell nivå genom att främja integration av kunskapstriangelns tre sidor – högre utbildning, forskning och innovation – inom hela Europeiska unionen.

(5)

Vid Europeiska rådets möte den 15–16 juni 2006 uppmanades kommissionen att utarbeta ett formellt förslag för inrättande av EIT, som skulle läggas fram under hösten 2006.

(6)

EIT bör i första hand syfta till att bidra till att utveckla gemenskapens och medlemsstaternas innovationsförmåga genom ett engagemang i högre utbildning, forskning och innovation av högsta standard. EIT bör därvid underlätta och främja bildande av nätverk och samarbete och skapa synergier mellan innovationsgrupper i Europa.

(7)

EIT:s verksamhet bör avse strategiska långsiktiga utmaningar som EU står inför när det gäller innovation, särskilt på ämnesövergripande och/eller tvärvetenskapliga områden, inbegripet de som redan identifierats på europeisk nivå. EIT bör i det sammanhanget främja en återkommande dialog med det civila samhället.

(8)

EIT bör prioritera överföring av sin högre utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamhet till näringslivet och deras kommersiella tillämpningar samt stöd till skapandet av nya företag, avknoppningsföretag och små och medelstora företag.

(9)

EIT bör främst verka genom kvalitetsdrivna autonoma partnerskap mellan högre utbildningsanstalter, forskningsorganisationer, företag och andra intressenter i form av hållbara och långsiktiga självförsörjande strategiska nät i innovationsprocessen. Dessa partnerskap bör väljas ut av EIT:s styrelse på grundval av ett kvalitetsbaserat urvalsförfarande som präglas av insyn och utses till kunskaps- och innovationsgrupper (nedan kallade KI-grupper) på dessa områden. Styrelsen bör också styra institutets verksamhet och utvärdera KI-gruppernas verksamhet. Styrelsens sammansättning bör vara sådan att en lämplig balans skapas mellan erfarenheter från näringsliv och högre utbildning och/eller forskning, samt från innovationssektorn.

(10)

För att bidra till den europeiska ekonomins konkurrenskraft och innovationsförmåga och stärka dess internationella attraktionskraft bör EIT och KI-grupperna kunna locka till sig partnerorganisationer, forskare och studerande från hela världen, bland annat genom att främja deras rörlighet, och samarbeta med organisationer i tredjeländer.

(11)

Förbindelserna mellan EIT och KI-grupperna bör regleras genom avtal som innehåller bestämmelser om KI-gruppernas rättigheter och skyldigheter, säkerställer adekvat samordning och beskriver hur KI-gruppernas verksamhet och resultat ska övervakas och utvärderas.

(12)

Det finns ett behov av att stödja den högre utbildning som är en integrerande del av en heltäckande innovationsstrategi som ofta lyser med sin frånvaro. Avtalet mellan EIT och KI-grupperna bör innehålla en bestämmelse om att de utbildningsbevis som utfärdas av KI-grupperna bör utfärdas av de deltagande högre utbildningsanstalterna som också bör uppmuntras att också beteckna dem som EIT-utbildningsbevis. EIT bör genom sin verksamhet och sitt arbete bidra till att främja rörligheten inom de europeiska områdena för forskning och högre utbildning samt främja överförbarheten för stipendier som tilldelats forskare och studenter inom ramen för KI-grupper. Alla dessa verksamheter bör bedrivas utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (4).

(13)

EIT bör utarbeta klara och tydliga riktlinjer för förvaltning av immateriella rättigheter, som bör främja användning av immateriella rättigheter under lämpliga förhållanden. I dessa riktlinjer bör det anges att det bör tas vederbörlig hänsyn till bidragen från KI-gruppernas partnerorganisationer oavsett bidragens storlek. När det gäller insatser som finansieras av gemenskapens ramprogram för forskning och teknisk utveckling tillämpas de regler som gäller för dessa program.

(14)

Lämpliga bestämmelser bör införas som garanterar EIT:s ansvar samt öppenhet och insyn. En lämplig arbetsordning bör införas i EIT:s stadgar.

(15)

EIT bör vara en juridisk person, och för att kunna garantera dess självständighet och oberoende bör det förvalta sin egen budget, där inkomsterna bör inkludera ett bidrag från gemenskapen.

(16)

EIT bör sträva efter att erhålla större finansiella bidrag från den privata sektorn och genom intäkter från institutets egen verksamhet. Därför förväntas näringslivet, finanssektorn och tjänstesektorn lämna betydande bidrag till EIT:s, och särskilt KI-gruppernas, budget. KI-grupperna bör sikta på att maximera andelen finansiella bidrag från den privata sektorn. KI-grupperna och deras partnerorganisationer bör offentliggöra att deras verksamhet bedrivs inom ramen för EIT och att de mottar ett finansiellt bidrag ur Europeiska unionens allmänna budget.

(17)

Gemenskapens bidrag till EIT bör finansiera de kostnader som uppstår i samband med inrättandet av EIT och KI-grupperna samt deras administrativa och samordnande verksamhet. För att undvika dubbelfinansiering bör denna verksamhet inte samtidigt berättiga till bidrag från andra gemenskapsprogram, som ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling samt demonstration, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, det integrerade programmet för livslångt lärande eller från strukturfonderna. Vidare bör ansökningar från KI-grupper eller partnerorganisationer som ansöker om gemenskapsstöd direkt från dessa program eller fonder handläggas utan ha företräde framför andra ansökningar.

(18)

Gemenskapens budgetförfarande bör tillämpas i fråga om gemenskapsbidraget och eventuella andra bidrag som ges via Europeiska gemenskapens allmänna budget. Revisionen av räkenskaperna bör göras av revisionsrätten i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5).

(19)

Genom denna förordning fastställs en finansieringsram för perioden 2008–2013 som ska vara den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (6).

(20)

EIT är ett organ som inrättas av gemenskaperna i den mening som avses i artikel 185.1 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, och dess finansiella bestämmelser bör antas i enlighet med detta. Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (7), bör följaktligen tillämpas på EIT.

(21)

EIT bör varje år utarbeta en rapport för att redovisa den verksamhet som bedrivits under det föregående kalenderåret och ett rullande treårigt arbetsprogram för att redovisa vilka initiativ som planeras och ge EIT möjlighet att agera vid intern och extern utveckling inom vetenskap, teknologi, högre utbildning, innovation och andra relevanta områden. Dessa dokument bör för kännedom överlämnas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Europaparlamentet, rådet och kommissionen bör få möjlighet att yttra sig om förslaget till EIT:s första rullande treåriga arbetsprogram.

(22)

EIT:s strategiska, långsiktiga prioriteringsområden och finansiella behov under en sjuårsperiod bör fastställas i ett strategiskt innovationsprogram (nedan kallat SIP). Med tanke på SIP:s betydelse för gemenskapens innovationspolitik och den åtföljande politiska betydelsen av dess socioekonomiska inverkan på gemenskapen bör SIP antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av ett kommissionsförslag som utarbetats med utgångspunkt i ett utkast från EIT.

(23)

Det är lämpligt att kommissionen låter utföra en oberoende extern utvärdering av EIT:s funktionssätt, särskilt som ett led i förberedelserna för SIP. Kommissionen bör i lämpliga fall föreslå ändringar av denna förordning.

(24)

Det är lämpligt att införa EIT undan för undan, i etapper, med tanke på dess långsiktiga utveckling. En inledande fas med ett begränsat antal kunskaps- och innovationsgrupper behövs för att göra en korrekt utvärdering av hur EIT och KI-grupperna fungerar och om nödvändigt införa förbättringar. Inom 18 månader efter det att styrelsen har utsetts bör den utse två till tre KI-grupper inom områden som hjälper Europeiska unionen att möta dagens och morgondagens utmaningar och som skulle kunna omfatta områden som klimatförändringar, förnybara energikällor och nästa generation av informations- och kommunikationsteknik. Det bör vara möjligt att välja och utse ytterligare KI-grupper efter det att den första SIP har antagits, varvid även detaljerade regler för EIT:s funktionssätt bör ingå för att ta hänsyn till det långsiktiga perspektivet.

(25)

Eftersom målet för den föreslagna åtgärden, nämligen att inrätta EIT, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför på grund av åtgärdens omfattning och transnationella karaktär bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

1.

innovation: den process, inbegripet dess resultat, genom vilken nya idéer tillgodoser samhällelig eller ekonomisk efterfrågan och ger upphov till nya varor, tjänster eller företags- och organisationsmodeller som framgångsrikt introduceras på en befintlig marknad eller som kan skapa nya marknader.

2.

kunskaps- och innovationsgrupp (KI-grupp): ett autonomt partnerskap mellan högre utbildningsanstalter, forskningsorganisationer, företag och andra intressenter i innovationsprocessen i form av ett strategiskt nät som bygger på gemensam innovationsplanering på medellång till lång sikt för att framgångsrikt anta EIT:s utmaningar, oberoende av partnerskapets exakta rättsliga form.

3.

deltagande stat: antingen en EU-medlemsstat eller ett annat land som har ett avtal med gemenskapen om EIT.

4.

tredjeland: varje stat som inte är en deltagande stat.

5.

partnerorganisation: en organisation som ingår i en KI-grupp, särskilt högre utbildningsanstalter, forskningsorganisationer, offentliga eller privata företag, finansinstitut, regionala och lokala myndigheter samt stiftelser.

6.

forskningsorganisation: ett offentligt eller privat organ som har forskning eller teknisk utveckling som ett av sina främsta syften.

7.

högre utbildningsanstalt: en högskola eller en institution för högre utbildning som i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis utfärdar utbildningsbevis på magisternivå och doktorandnivå, oavsett deras beteckning på nationell nivå.

8.

utbildningsbevis: kvalifikationer som ger en master- eller doktorsgrad utfärdad av deltagande högre utbildningsanstalter inom ramen för verksamhet inom högre utbildning som genomförs inom en KI-grupp.

9.

strategiskt innovationsprogram (SIP): ett policydokument där EIT:s prioriteringsområden för framtida initiativ redovisas, inklusive en översikt över planerad högre utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamhet under en sjuårsperiod.

a)

En styrelse bestående av framstående medlemmar med dokumenterad erfarenhet inom högre utbildning, forskning, innovation och näringsliv. Den ska ansvara för styrning av institutets verksamhet, för att välja, utse och utvärdera KI-grupperna samt för övriga strategiska beslut.

b)

Ett verkställande utskott, som ska övervaka EIT:s löpande verksamhet och, när så krävs, fatta beslut mellan styrelsens möten.

c)

En direktör, som inför styrelsen ska ansvara för EIT:s administrativa och ekonomiska förvaltning och vara dess rättsliga företrädare.

d)

En funktion for internrevision, som ska ge råd till styrelsen och direktören i frågor som rör den ekonomiska och administrativa förvaltningen och kontrollstrukturerna inom EIT, de ekonomiska banden med KI-grupperna eller i andra frågor när styrelsen begär det.

a)

Identifiera sina prioriteringsområden.

b)

Skapa ökad medvetenhet bland potentiella partnerorganisationer och främja deras medverkan i sin verksamhet.

c)

Välja ut och utse kunskaps- och innovationsgrupper på de prioriterade områdena i enlighet med artikel 7 och genom avtal fastställa deras rättigheter och skyldigheter, stödja grupperna på lämpligt sätt, vidta lämpliga åtgärder för kvalitetskontroll, löpande övervaka och regelbundet utvärdera deras verksamhet samt säkerställa lämplig samordning mellan dem.

d)

Anskaffa medel från offentliga och privata källor och använda sina resurser i enlighet med denna förordning. EIT ska särskilt eftersträva att en betydande och ökande andel av budgeten hämtas från privata källor och från intäkter som genereras av dess egen verksamhet.

e)

Främja erkännande i medlemsstaterna av utbildningsbevis som utfärdats av högre utbildningsanstalter som är partnerorganisationer och som får betecknas som EIT-utbildningsbevis.

f)

Arbeta för att sprida god praxis för integrering av kunskapstriangeln i syfte att utveckla en gemensam innovations- och kunskapsöverföringskultur.

g)

Sträva efter att bli ett organ i världsklass för högsta kvalitet inom högre utbildning, forskning och innovation.

h)

Sörja för komplementaritet och synergi mellan EIT-verksamheten och andra gemenskapsprogram.

a)

Innovationsverksamhet och investeringar med ett europeiskt mervärde som helt integrerar den högre utbildnings- och forskningsdimensionen så att en kritisk massa uppnås och som främjar spridning och utnyttjande av resultaten.

b)

Spetsforskning och innovationsdriven forskning på områden av särskilt ekonomiskt intresse och samhällsintresse som utnyttjar resultaten av europeisk och nationell forskningsverksamhet och har en potential att stärka Europas konkurrenskraft på internationell nivå.

c)

Utbildning på magisternivå och doktorandnivå inom ämnesområden som kan motsvara Europas framtida samhällsekonomiska behov och som främjar utvecklingen av kvalitet i fråga om innovation, stärker kompetensen i fråga om personalförvaltning och företagsledning samt ökar rörligheten för forskare och studerande.

d)

Spridning av bästa praxis inom innovationssektorn med fokus på utveckling av samarbete mellan högre utbildning, forskning och näringsliv inklusive tjänste- och finanssektorn.

a)

Nuvarande och potentiell innovationsförmåga inom partnerskapet och dess kvalitet i fråga om högre utbildning, forskning och innovation.

b)

Partnerskapets förmåga att uppnå målen för SIP.

c)

Partnerskapets förmåga att åstadkomma en hållbar och långsiktig självförsörjande finansiering, inklusive betydande och ökande bidrag från den privata sektorn, näringslivet och tjänstesektorn.

d)

Deltagande i partnerskapet av organisationer som arbetar inom kunskapstriangeln högre utbildning, forskning och innovation.

e)

Uppvisande av en plan för förvaltning av immateriella rättigheter som är anpassad till den berörda sektorn och som överensstämmer med EIT:s principer och riktlinjer för förvaltning av immateriella rättigheter, inbegripet det sätt på vilket hänsyn tagits till bidrag från olika partnerorganisationer.

f)

Åtgärder för stöd till medverkan av och samarbete med den privata sektorn, bland annat finanssektorn och i synnerhet små och medelstora företag, samt skapandet av nya företag, avknoppningsföretag samt små och medelstora företag inför den kommersiella användningen av resultaten från KI-gruppernas verksamhet.

g)

Beredskap för att interagera med andra organisationer och nätverk utanför KI-grupperna i syftet att dela med sig av bästa praxis och kvalitet.

a)

utfärda gemensamma eller flerfaldiga utbildningsbevis, där KI-gruppens integrerade karaktär avspeglas; dessa får dock även utfärdas av en enstaka högre utbildningsanstalt,

b)

beakta följande:

a)

bidrag från företag eller privata organisationer, som utgör en betydande finansieringskälla,

b)

bidrag från Europeiska unionens allmänna budget,

c)

lagstadgade eller frivilliga bidrag från deltagande stater, tredjeländer eller deras nationella myndigheter,

d)

testamentsgåvor, donationer och bidrag från individer, institutioner, stiftelser och andra nationella organ,

e)

inkomster från KI-gruppernas egna verksamhet och royalties från immateriella rättigheter,

f)

inkomster från EIT:s verksamhet, produkter eller kapital, även det som förvaltas av EIT-stiftelsen,

g)

bidrag från internationella organ eller institutioner,

h)

lån och bidrag från Europeiska investeringsbanken, inklusive möjligheten att använda finansieringsfaciliteten med riskdelning, i enlighet med kriterierna för att vara berättigad till finansiering och urvalsförfarandet.

a)

Ett rullande treårigt arbetsprogram som ska grundas på SIP, när det har antagits, och innehålla en redogörelse för huvudsakliga prioriteringar och planerade initiativ, inbegripet beräknade finansiella behov och källor. Arbetsprogrammet ska överlämnas av EIT till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén för kännedom.

b)

En årlig rapport, som ska läggas fram senast den 30 juni varje år. Rapporten ska innehålla en beskrivning av EIT:s verksamhet under det föregående kalenderåret och en bedömning av resultaten i förhållande till fastställda mål och tidsramar, de risker som är förknippade med verksamheten, resursanvändningen och EIT:s allmänna funktionssätt.

a)

närmare specifikationer av och villkor för EIT:s drift,

b)

villkoren för samarbete mellan styrelsen och KI-grupperna,

c)

villkoren för KI-gruppernas finansiering.

9.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/13

(1)

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97 av den 20 december 1996 om statistik rörande företagsstrukturer (3) har ändrats avsevärt ett flertal gånger (4). Med anledning av att förordningen nu ska ändras igen, är det av tydlighets- och rationaliseringsskäl önskvärt att bestämmelserna i fråga omarbetas.

(2)

Genom förordning (EG, Euratom) nr 58/97 upprättades en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av gemenskapsstatistik rörande struktur, verksamhet, konkurrenskraft och effektivitet hos företagen inom gemenskapen.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2367/2002/EG av den 16 december 2002 om gemenskapens statistiska program 2003–2007 (5) antogs ett program inriktat på gemenskapens viktigaste politiska prioriteringar, nämligen den ekonomiska och monetära unionen, Europeiska unionens utvidgning, konkurrenskraft, regionalpolitik, hållbar utveckling och den sociala agendan. Statistik över företagens näringsverksamhet utgör en väsentlig del av detta program.

(4)

Syftet med denna förordning är att säkerställa ett fortsatt statistiskt stöd för beslut inom nuvarande politikområden och att tillgodose de behov som uppstår till följd av dels nya politiska initiativ inom gemenskapen, dels den fortlöpande översynen av de statistiska prioriteringarna och av den framställda statistikens relevans, för att på bästa möjliga sätt utnyttja tillgängliga resurser och minimera belastningen på uppgiftslämnarna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hur gemenskapens energi- och miljöpolitik, t.ex. så som den kommer till uttryck i förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach) (6), påverkar företagen. Samarbete och utbyte av bästa tillvägagångssätt mellan nationella statistikmyndigheter bör uppmuntras för att åstadkomma ett effektivare utnyttjande av administrativa datakällor.

(5)

Det finns ett allt större behov av uppgifter om tjänster, särskilt företagstjänster. Statistik behövs för att göra ekonomiska analyser och utforma politiken inom den moderna ekonomins mest dynamiska sektor, särskilt i fråga om tillväxt- och sysselsättningspotential. Vid sitt möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 poängterade Europeiska rådet tjänstesektorns betydelse. Att omsättningen mäts genom att fördelas på enskilda tjänsteprodukter är en absolut förutsättning för att man till fullo ska förstå tjänsternas roll i ekonomin. Vid Europeiska rådets möte i Stockholm den 23 och 24 mars 2001 konstaterades det att en av Europas främsta prioriteringar är att skapa en effektivt fungerande inre marknad för tjänster. Statistik över handeln över gränserna med olika tjänsteprodukter är nödvändig för att kunna kontrollera att den inre marknaden för tjänster fungerar som den ska, för att utvärdera tjänsternas konkurrenskraft och för att bedöma hur handelshinder påverkar tjänsterna.

(6)

Det finns behov av uppgifter om företagens demografi, i synnerhet eftersom de är ett inslag i strukturindikatorerna, för att kontrollera hur arbetet fortskrider mot de mål som ställts upp genom Lissabonstrategin. Dessutom behövs harmoniserade uppgifter om företagens demografi och deras inverkan på sysselsättningen som underlag för policyrekommendationer till stöd för företagandet.

(7)

Inom statistiken behövs även ett flexibelt verktyg som snabbt och vid rätt tidpunkt kan tillgodose de nya användarbehov som kan uppstå i en alltmer dynamisk, nyskapande och komplex kunskapsbaserad ekonomi. Att koppla denna särskilda datainsamling till den pågående insamlingen av statistik över företagsstrukturer skulle ge mervärde åt den information som samlats in genom de båda undersökningarna, och kan göra arbetet mindre betungande för uppgiftslämnarna genom att man undviker dubbelinsamling.

(8)

Det är nödvändigt att utarbeta ett förfarande för antagandet av tillämpningsåtgärder för denna förordning så att bestämmelserna om insamling och statistisk behandling av uppgifterna och om bearbetning och rapportering av resultaten kan klargöras ytterligare.

(9)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7).

(10)

I synnerhet bör kommissionen ges befogenheter att uppdatera förteckningen över variabler i bilagorna, fastställa periodiciteten för sammanställningen av statistik, regler för inlämning av uppgifter som ”bidrag uteslutande till europeiska totalresultat” (Ceto, ”contributions to European totals only”), det första referensåret för sammanställningen av resultaten, fördelning av resultat, särskilt vilken klassificering som ska användas och kombinationen av storleksklasser, uppdatera tidsperioderna för överföring av data, anpassa verksamhets- och produktindelningen till ändringar eller revideringar av Nace (den statistiska näringsgrensindelningen i gemenskapen) och CPA (indelningen av produkter efter näringsgren inom gemenskapen), vidta åtgärder på grundval av utvärderingen av pilotstudierna, ändra den nedre gränsen för referenspopulationen i bilaga VIII samt ställa upp kriterier för kvalitetskontrollen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(11)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att tillhandahålla harmoniserade uppgifter om företagens struktur, verksamhet, konkurrenskraft och effektivitet i gemenskapen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

a)

struktur och utveckling hos företagens verksamheter,

b)

de produktionsfaktorer som har satts in och andra moment som gör det möjligt att mäta företagens verksamhet, konkurrenskraft och effektivitet,

c)

företagens och marknadernas utveckling på regional, nationell och internationell nivå samt på gemenskapsnivå,

d)

företagens politik,

e)

små och medelstora företag, och

f)

särskilda variabler för företag fördelade efter verksamhetsområde.

a)

en allmän modul för årlig företagsstatistik i enlighet med bilaga I,

b)

en detaljerad modul för företagsstatistik för industrisektorn i enlighet med bilaga II,

c)

en detaljerad modul för företagsstatistik för handeln i enlighet med bilaga III,

d)

en detaljerad modul för företagsstatistik för byggsektorn i enlighet med bilaga IV,

e)

en detaljerad modul för företagsstatistik för försäkringstjänster i enlighet med bilaga V,

f)

en detaljerad modul för företagsstatistik för kreditinstitut i enlighet med bilaga VI,

g)

en detaljerad modul för företagsstatistik för pensionsfonder i enlighet med bilaga VII,

h)

en detaljerad modul för företagsstatistik om företagstjänster i enlighet med bilaga VIII,

i)

en detaljerad modul för företagsstatistik om företagens demografi i enlighet med bilaga IX,

j)

en flexibel modul för genomförandet av en specifik och begränsad särskild datainsamling av företagsvariabler.

a)

De verksamheter för vilka statistik ska sammanställas, tagna från det tillämpningsområde som anges i artikel 2.1.

b)

De slag av statistiska enheter som ska användas vid sammanställning av statistiken, enligt förteckningen över statistiska enheter i artikel 2.2.

c)

Förteckningar över de variabler för vilka statistik ska sammanställas för de i artikel 1 angivna områdena samt referensperioden för dessa variabler.

d)

Periodicitet för sammanställning av statistik (årlig eller flerårig). Om basen är flerårig ska sammanställningen ske åtminstone vart tionde år.

e)

En tidsplan som anger de första referensåren för vilka statistiska uppgifter ska sammanställas.

f)

Normer för representativitet och kvalitetskontroll.

g)

Tidsfrist för överföring av resultaten efter referensperioden.

h)

Den längsta övergångsperiod som får medges.

a)

Obligatoriska undersökningar. Alla rättsliga enheter, som de statistiska enheterna tillhör eller består av och som medlemsstaterna uppmanar härtill, är skyldiga att inom föreskrivna tidsfrister lämna riktiga och fullständiga uppgifter.

b)

Andra källor med minst samma grad av precision och kvalitet.

c)

Förfaranden för statistisk skattning om vissa variabler inte har undersökts för alla enheter.

a)

Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade kungariket: Cetomärkta uppgifter får överföras fördelade på undergrupper i Nace Rev. 2 och delas upp efter storleksklasser på Nace Rev. 2-gruppnivå. Högst 15 % av cellerna får märkas.

b)

Belgien, Danmark, Spanien, Grekland, Irland, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Finland och Sverige: Cetomärkta uppgifter får överföras fördelade på undergrupper i Nace Rev. 2 och delas upp efter storleksklasser på Nace Rev. 2-gruppnivå. Högst 25 % av cellerna får märkas. Om andelen av en Nace Rev. 2-undergrupp eller en storleksklass av Nace Rev. 2-grupp utgör mindre än 0,1 % av den privata ekonomin i någon av dessa medlemsstater, får dessutom uppgifterna för denna medlemsstat levereras Cetomärkta.

c)

Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Rumänien, Slovenien och Slovakien: Cetomärkta uppgifter får överföras för grupp- och undergruppsnivå i Nace Rev. 2 och delas upp efter storleksklasser på Nace Rev. 2 gruppnivå. Högst 25 % av cellerna på gruppnivå får märkas.

a)

Fastställande av definitioner av variabler och dessas relevans för vissa verksamheter (artikel 3 och avsnitt 4.2 i bilaga I).

b)

Fastställande av definitionen av referensperioden (artikel 3).

c)

Fastställande av lämplig teknisk utformning för leverans av resultat (artikel 8 och avsnitt 9.2 i bilaga I).

d)

Fastställande av övergångsperioden och undantag från bestämmelserna i den här förordningen som medges under perioden (artikel 10 och avsnitt 11 i bilaga I, avsnitt 10 i bilaga II, avsnitt 9 i bilaga III, avsnitt 8 i bilaga VIII och avsnitt 13 i bilaga IX).

e)

Fastställande av den förteckning över variabler som ska levereras med användning av den gemensamma statistiska klassificeringen av näringsgrenar i Europeiska gemenskapen såsom den har fastställts i rådets förordning (EEG) nr 3037/90 (12) (nedan kallad Nace Rev 1.1) för år 2008 och de närmare föreskrifterna om framställningen av resultat (avsnitt 9.2 i bilaga I).

f)

Fastställande av användningen av den flexibla modul som avses i artikel 3.2 j och 3.4.

g)

Fastställande av förfaranden för de särskilda datainsamlingar som avses i avsnitt 4.3 och 4.4 i bilaga II, avsnitt 3.3 i bilaga III, samt avsnitt 3.3 i bilaga IV.

a)

Uppdateringen av förteckningarna över variabler och preliminära resultat, i den mån en sådan uppdatering, efter en kvantitativ utvärdering, inte medför en ökning av antalet undersökta enheter eller en oproportionerligt stor belastning på enheterna i förhållande till de förväntade resultaten (artiklarna 4 och 8 samt avsnitt 6 i bilaga I, avsnitt 6 i bilaga II, avsnitt 6 i bilaga III, avsnitt 6 i bilaga IV).

b)

Fastställande av periodicitet för sammanställning av statistiken (artikel 3).

c)

Fastställande av reglerna för märkning av uppgifter som bidrag uteslutande till europeiska totalresultat (artikel 8.3).

d)

Fastställande av det första referensåret för sammanställning av resultat (artikel 8 och avsnitt 5 i bilaga I).

e)

Fastställande av fördelningen av resultat, särskilt de klassificeringar som ska användas och kombinationen av storleksklasser (artikel 7 och avsnitt 4.2 och 4.3 i bilaga VIII, avsnitt 8.2 och 8.3 i bilaga IX, och avsnitt 10 i bilaga IX).

f)

Uppdateringen av tidsfrister för leverans av data (artikel 8 och avsnitt 8.1 i bilaga I och avsnitt 7 i bilaga VI).

g)

Anpassningen av verksamhetsindelningen vid ändring eller revidering av Nace och av produktindelningarna vid ändring eller revidering av CPA.

h)

Åtgärder som antas på grundval av utvärderingen av pilotstudier (artikel 4.4).

i)

Ändringar av gränsen för referenspopulationer (avsnitt 3 i bilaga VIII).

j)

Fastställande av kriterier för kvalitetskontrollen (artikel 6 och avsnitt 6 i bilaga I, avsnitt 6 i bilaga II, avsnitt 6 i bilaga III och avsnitt 6 i bilaga IV).

9.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/60

(1)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 (2) anges det att vissa åtgärder ska antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (3).

(2)

Beslut 1999/468/EG har ändrats genom beslut 2006/512/EG genom vilket det infördes ett föreskrivande förfarande med kontroll för antagande av åtgärder med allmän räckvidd avsedda att ändra icke väsentliga delar av en grundläggande rättsakt som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, bland annat genom att stryka vissa av dessa delar eller att komplettera rättsakten med nya icke väsentliga delar.

(3)

Enligt Europaparlamentets, rådets och kommissionens uttalande (4) om beslut 2006/512/EG måste redan gällande rättsakter som antagits i enlighet med förfarandet som avses i artikel 251 i fördraget anpassas i enlighet med tillämpliga förfaranden för att det föreskrivande förfarandet med kontroll ska vara tillämpligt på dessa rättsakter.

(4)

Kommissionen bör ges befogenhet att anta vissa praktiska åtgärder för gränsövervakning och att ändra vissa bilagor. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 562/2006, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(5)

I förordning (EG) nr 562/2006 föreskrivs en tidsbegränsning när det gäller kommissionens genomförandebefogenheter. I sitt uttalande om beslut 2006/512/EG förklarade Europaparlamentet, rådet och kommissionen att beslut 2006/512/EG ger en övergripande och tillfredsställande lösning på Europaparlamentets krav att kontrollera genomförandet av rättsakter som antagits enligt medbeslutandeförfarandet, och att kommissionens genomförandebefogenheter följaktligen inte bör vara tidsbegränsade. Europaparlamentet och rådet har också förklarat att de kommer att se till att de förslag som syftar till att upphäva bestämmelser i rättsakter som föreskriver tidsbegränsningar för delegering av genomförandebefogenheter till kommissionen antas så fort som möjligt. Efter införandet av det föreskrivande förfarandet med kontroll bör bestämmelsen om tidsbegränsning i förordning (EG) nr 562/2006 upphävas.

(6)

Förordning (EG) nr 562/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.