ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 62

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

51 årgången
6 mars 2008


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 205/2008 av den 5 mars 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 206/2008 av den 5 mars 2008 om fastställande av en tilldelningskoefficient för de ansökningar om importlicens som inlämnas fr.o.m. den 22 t.o.m. den 29 februari 2008 inom ramen för den tullkvot som öppnats genom förordning (EG) nr 1002/2007 för ris med ursprung i och som kommer från Egypten

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 207/2008 av den 5 mars 2008 om antagande av specifikationer för 2009 års ad hoc-modul om ungdomars inträde på arbetsmarknaden i enlighet med rådets förordning (EG) nr 577/98 ( 1 )

4

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens direktiv 2008/38/EG av den 5 mars 2008 om upprättande av en förteckning över användningsområden för djurfoder för särskilda näringsbehov (kodifierad version)  ( 1 )

9

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Rådet

 

 

2008/202/EG

 

*

Rådets beslut av den 28 januari 2008 om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

23

Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

24

 

 

IV   Andra rättsakter

 

 

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

 

 

Eftas övervakningsmyndighet

 

*

Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 329/05/KOL av den 20 december 2005 om ändring för femtiofjärde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna på området statligt stöd och om förslag på lämpliga åtgärder

30

 

*

Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 320/06/KOL av den 31 oktober 2006 om ändring av förteckningen i punkt 39 i del 1.2 i kapitel I i bilaga I till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om upprättande av en förteckning över gränskontrollstationer i Island och Norge som godkänts för veterinärkontroller av produkter och djur från tredje land och om upphävande av Eftas övervakningsmyndighets beslut 246/06/KOL av den 6 september 2006

44

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

6.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 62/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 205/2008

av den 5 mars 2008

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsakter (1), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 6 mars 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 mars 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

till kommissionens förordning av den 5 mars 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

JO

72,2

MA

52,9

TN

120,5

TR

94,7

ZZ

85,1

0707 00 05

EG

178,8

MA

114,7

TR

177,0

ZZ

156,8

0709 90 70

MA

93,0

TR

116,9

ZZ

105,0

0805 10 20

EG

45,4

IL

54,7

MA

58,3

TN

49,0

TR

62,8

ZZ

54,0

0805 50 10

EG

95,9

IL

109,4

SY

56,4

TR

120,8

ZZ

95,6

0808 10 80

AR

97,3

CA

73,8

CN

92,7

MK

42,4

US

108,1

UY

71,7

ZZ

81,0

0808 20 50

AR

82,4

CL

82,4

CN

60,6

US

123,2

ZA

97,1

ZZ

89,1


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


6.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 62/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 206/2008

av den 5 mars 2008

om fastställande av en tilldelningskoefficient för de ansökningar om importlicens som inlämnas fr.o.m. den 22 t.o.m. den 29 februari 2008 inom ramen för den tullkvot som öppnats genom förordning (EG) nr 1002/2007 för ris med ursprung i och som kommer från Egypten

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (2), särskilt artikel 7.2, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1002/2007 (3) har det öppnats en årlig importtullkvot på 32 000 ton ris per regleringsår enligt KN-nummer 1006 med ursprung i och som kommer från Egypten (löpnummer 09.4094).

(2)

Det framgår av det meddelande som gjorts i enlighet med artikel 5 a i förordning (EG) nr 1002/2007 att de ansökningar som har lämnats in i enlighet med artikel 2.3 i den förordningen mellan den 22 februari 2008 kl 13.00 (lokal tid Bryssel) och den 29 februari 2008 kl. 13.00 (lokal tid Bryssel), omfattar större kvantiteter än vad som finns tillgängligt. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter importlicenser får utfärdas med hjälp av en tilldelningskoefficient som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

(3)

Dessutom bör inlämningen av nya ansökningar om importlicens enligt förordning (EG) nr 1002/2007 upphöra för innevarande kvotperiod, i enlighet med artikel 3.3 första stycket i den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   För ansökningar om importlicenser för ris med ursprung i och som kommer från Egypten inom ramen för den tullkvot som avses i förordning (EG) nr 1002/2007 som inlämnats mellan den 22 februari 2008 kl. 13.00 (lokal tid Bryssel) och den 29 februari 2008 kl. 13.00 (lokal tid Bryssel), får licenser utfärdas för de begärda kvantiteterna justerade med en tilldelningskoefficient på 22,728704 %.

2.   Inlämningen av nya ansökningar om importlicenser fr.o.m. 29 februari 2008 kl. 13.00 (lokal tid Bryssel) ska upphöra för innevarande kvotperiod.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 mars 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 96. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 797/2006 (EUT L 144, 31.5.2006, s. 1). Med verkan från och med den 1 september 2008 ersätts förordning (EG) nr 1785/2003 av förordning (EG) nr 1234/2007 (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(2)  EUT L 238, 1.9.2006, s. 13. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 289/2007 (EUT L 78, 17.3.2007, s. 17).

(3)  EUT L 226, 30.8.2007, s. 15.


6.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 62/4


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 207/2008

av den 5 mars 2008

om antagande av specifikationer för 2009 års ad hoc-modul om ungdomars inträde på arbetsmarknaden i enlighet med rådets förordning (EG) nr 577/98

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 577/98 av den 9 mars 1998 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen (1), särskilt artikel 4.2, och

av följande skäl:

(1)

De europeiska sysselsättningsriktlinjerna (2) innehåller ett antal politiska satsningar på sysselsättningen bland ungdomar, och det betonas att större vikt bör läggas vid att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga och minska ungdomsarbetslösheten. I riktlinjerna återges också målen och riktmärkena från den europeiska sysselsättningsstrategin sedan 2003, som innebär att man vill reducera antalet elever som slutar skolan i förtid, öka utbildningsnivån och erbjuda en ”ny start” för arbetslösa ungdomar.

(2)

Riktmärkena för utbildning finns i det arbetsprogram för utbildning 2010 som medlemsstaterna och kommissionen genomför (3). Syftet med dessa riktmärken är att få utbildningsnivån och det livslånga lärandet att öka och antalet elever som lämnar skolan i förtid att minska – det rör sig om politiska mål som syftar till att på bästa möjliga sätt förbereda ungdomar för yrkeslivet och samhällslivet.

(3)

I rådets beslut 2006/702/EG av den 6 oktober 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen (4) uppmanas medlemsstaterna att lägga särskild vikt vid ”genomförandet av den europeiska ungdomspakten, genom att förbättra möjligheterna till sysselsättning för unga människor, underlätta övergången från utbildning till arbete, bland annat genom yrkesvägledning, stöd i slutskedet av studierna, tillgång till lämplig utbildning och lärlingskap”.

(4)

Därför behövs det heltäckande och jämförbara uppgifter om ungdomars inträde på arbetsmarknaden, så att utvecklingen kan styras mot de gemensamma målen för den europeiska sysselsättningsstrategin och processen för social integration.

(5)

Kommissionens förordning (EG) nr 384/2005 av den 7 mars 2005 om antagande av programmet med ad hoc-moduler för åren 2007–2009 till den arbetskraftsundersökning som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 577/98 (5) omfattar redan en ad hoc-modul för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Det bör fastställas en förteckning över variabler för denna modul.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det statistiska programmet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den detaljerade förteckningen över de variabler som ska samlas in år 2009 genom ad hoc-modulen om ungdomars inträde på arbetsmarknaden fastställs i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 mars 2008.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 77, 14.3.1998, s. 3. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1372/2007 (EUT L 315, 3.12.2007, s. 42).

(2)  Rådets beslut av den 12 juli 2005 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2005/600/EG), EUT L 205, 6.8.2005, s. 21.

(3)  Rådet: Detaljerat arbetsprogram för uppföljningen av målen för utbildningssystemen i Europa, EGT C 142, 14.6.2002, s. 1.

(4)  EUT L 291, 21.10.2006, s. 11.

(5)  EUT L 61, 8.3.2005, s. 23. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 341/2006 (EUT L 55, 25.2.2006, s. 9).


BILAGA

ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGEN

Specifikationer för 2009 års ad hoc-modul om ungdomars inträde på arbetsmarknaden

1.

Berörda medlemsstater och regioner: alla.

2.

Variablerna ska kodas enligt anvisningarna nedan.

Koderna för variablerna i arbetskraftsundersökningen i kolumnen ”Filter” återfinns i bilaga II till kommissionens förordning (EG) nr 430/2005.


Kolumn

Kod

Beskrivning

Filter

203

(PARHAT)

 

Högsta avslutade utbildningsnivån för någon av föräldrarna

Alla i åldern 15–34 år

1

Låg: ISCED 0, 1, 2 och 3c kort

2

Medelhög: ISCED 3–4 (utom 3c kort)

3

Hög: ISCED 5–6

9

Inte tillämpligt (personen är under 15 eller över 34 år)

ej ifyllt

Uppgift saknas

204-207

PARFOR

 

Faderns och moderns födelseland

Alla i åldern 15–34 år

 

(När det gäller Tyskland: moderns och faderns medborgarskap eller tidigare medborgarskap om de under referensveckan har tyskt medborgarskap)

 

Kodning enligt ISO:s förteckning över länder

....

4 siffror (fader – 2 första siffrorna, moder – 2 sista siffrorna)

9999

Ej tillämpligt

ej ifyllt

Uppgift saknas

208

HATVOC

 

Inriktning på högsta nivån på avslutad formell utbildning (HATLEVEL)

Alla i åldern 15–34 år och HATLEVEL=21-43

1

Allmän utbildning

2

Yrkesutbildning som huvudsakligen (eller enbart) baserar sig på skolundervisning

3

Yrkesutbildning förlagd både till skola och arbetsplats

4

Yrkesutbildning som huvudsakligen är arbetsplatsförlagd

5

Yrkesutbildning som inte kan hänföras till endast ett av alternativen 2, 3 eller 4

9

Ej tillämpligt

ej ifyllt

Uppgift saknas

209-214

STOPDATE

 

Månad och år då den sista formella utbildningen avslutades

Alla i åldern 15–34 år och EDUCSTAT=2 och HATLEVEL≠00

Månad och år

999999

Ej tillämpligt

ej ifyllt

Uppgift saknas

215

WORKEDUC

 

Arbete under den formella utbildningen

Alla i åldern 15–34 år

0

Arbetade inte eller arbetade mindre än 1 månad om året

1

Arbetade (endast) för att det ingick i utbildningen

2

Arbetade under studietiden men arbetet var inte en del av utbildningen

3

Arbetade (endast) under studieuppehåll

4

Arbetade enligt både 1 och 2

5

Arbetade enligt både 1 och 3

6

Arbetade enligt både 2 och 3

7

Arbetade enligt 1, 2 och 3

9

Ej tillämpligt

ej ifyllt

Uppgift saknas

216-221

JOBSTART

 

Månad och år då första jobbet under mer än 3 månader påbörjades efter det att den sista formella utbildningen avslutats

Kol. 209–214 ≠ 999999 och ej ifyllt

000000

Har aldrig arbetat i mer än 3 månader

000001

Det nuvarande jobbet är det första

……

Månad och år

999999

Ej tillämpligt

ej ifyllt

Uppgift saknas

222-224

JOBDUR

 

Varaktighet för det första jobbet under mer än 3 månader (efter det att den sista formella utbildningen avslutats)

Kol. 216–221 ≠ 000000 och 000001 och 999999

Antal månader

999

Ej tillämpligt

ej ifyllt

Uppgift saknas

225

FINDMETH

 

Tillvägagångssätt för att hitta det första jobbet under mer än 3 månader (efter det att den sista formella utbildningen avslutats)

Kol. 216–221 ≠ 000000 och 999999

1

Genom skolan/universitetet

2

Genom arbetsförmedling

3

Genom annons i tidning eller på Internet

4

Lämnade en spontan platsansökan till arbetsgivaren

5

Genom familj och vänner

6

Fick jobb efter tidigare erfarenhet (sommarjobb/extrajobb, lärlingstid, praktik, volontärarbete) inom samma företag

7

Startade eget

8

Annat

9

Ej tillämpligt

ej ifyllt

Uppgift saknas

226-229

JOBOCC

 

Typ av arbete på första jobbet under mer än 3 månader (efter det att den sista formella utbildningen avslutats)

Kol. 216–221 ≠ 000000 och 000001 och 999999

....

ISCO-88 (COM), tresiffrig eller om möjligt fyrsiffrig kod

9999

Ej tillämpligt

ej ifyllt

Uppgift saknas

230

JOBCONTR

 

Typ av kontrakt på första jobbet under mer än 3 månader (efter det att den sista formella utbildningen avslutats)

Kol. 216–221 ≠ 000000 och 000001 och 999999

1

Egenföretagare

2

Fast anställd, heltid

3

Fast anställd, deltid

4

Tillfälligt anställd, heltid

5

Tillfälligt anställd, deltid

6

Medarbetande familjemedlem

9

Ej tillämpligt

ej ifyllt

Uppgift saknas

231

TRANSACT

 

Huvudsysselsättning efter det att den sista formella utbildningen avslutades och innan första jobbet under mer än 3 månader påbörjades

Kol. 209–214 ≠ 999999 och ej ifyllt och {första jobbet började mer än 3 månader efter datumet i kol. 209–214 eller kol. 216–221 = 000000}

1

Korttidsanställd (högst 3 månader)

2

Obligatorisk militärtjänst eller vapenfri tjänst

3

Arbetade inte, aktivt arbetssökande

Arbetade inte, inte aktivt arbetssökande p.g.a.:

4

Familjeansvar

5

Deltog i icke-formell utbildning

6

Volontärarbete

7

Hälsoproblem

8

Andra orsaker

9

Ej tillämpligt

ej ifyllt

Uppgift saknas

232/237

 

Viktningsfaktor för arbetskraftsundersökningsmodulen 2009 (valfritt)

Alla i åldern 15–34 år

0000-9999

Kolumnerna 232–235 innehåller heltal

00-99

Kolumnerna 236–237 innehåller decimaltal

238

(PARNAT)

 

Föräldrarnas medborgarskap vid födseln (frivillig uppgift)

Alla i åldern 15–34 år

 

Kodning enligt ISO:s förteckning över länder

9999

Ej tillämpligt

ej ifyllt

Uppgift saknas


DIREKTIV

6.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 62/9


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2008/38/EG

av den 5 mars 2008

om upprättande av en förteckning över användningsområden för djurfoder för särskilda näringsbehov

(Text av betydelse för EES)

(kodifierad version)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 93/74/EEG av den 13 september 1993 om foder för särskilda näringsbehov (1), särskilt artikel 6 a, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens direktiv 94/39/EG av den 25 juli 1994 om upprättande av en förteckning över användningsområden för djurfoder för särskilda näringsbehov (2) har ändrats flera gånger på ett väsentligt sätt (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

(2)

Genom direktiv 93/74/EEG fastställs det att det ska upprättas en särskild förteckning över de avsedda användningsområdena för djurfoder för särskilda näringsbehov. Listan ska innehålla upplysningar om hur fodret ska användas, det vill säga det särskilda näringsbehovet, de viktigaste näringsegenskaperna, märkningsupplysningarna och, om så är lämpligt, särskilda märkningskrav.

(3)

Vissa näringsbehov kan för närvarande inte tas med på listan över avsedda användningsområden på grund av att gemenskapen saknar analysmetoder för att kontrollera energiinnehållet i foder till sällskapsdjur och halten av kostfibrer i foder. Listan måste kompletteras så snart dessa metoder har antagits.

(4)

Listan kan ändras till följd av utvecklingen av nya tekniska och vetenskapliga kunskaper.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(6)

Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga II del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna ska kräva att foder för särskilda näringsbehov i den mening som framgår av direktiv 93/74/EEG får saluföras endast om de avsedda användningsområdena är upptagna i del B i bilaga I till det här direktivet, och fodret uppfyller villkoren i denna del av bilaga I.

Vidare ska medlemsstaterna se till att föreskrifterna under ”Allmänna bestämmelser” i del A i bilaga I uppfylls.

Artikel 2

Direktiv 94/39/EG i dess lydelse enligt direktiven i bilaga II del A ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning av direktiven som anges i bilaga II del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den 31 juli 2008.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 5 mars 2008.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 237, 22.9.1993, s. 23. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(2)  EGT L 207, 10.8.1994, s. 20. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2008/4/EG (EUT L 6, 10.1.2008, s. 4).

(3)  Se bilaga II del A.


BILAGA I

DEL A

Allmänna bestämmelser

1.

Om det tas upp mer än en grupp näringsegenskaper i kolumn 2 i del B, angiven med ”och/eller”, för samma näringsbehov, har tillverkaren möjlighet att välja mellan att använda antingen en av grupperna med de viktigaste egenskaperna, eller båda för att uppfylla de särskilda näringsbehov som anges i kolumn 1. För varje valmöjlighet fastställs de motsvarande märkningsdeklarationerna i kolumn 4.

2.

Om en grupp tillsatsämnen nämns i kolumn 2 eller kolumn 4 i del B, ska de använda tillsatserna vara godkända i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 (1) och vara i överensstämmelse med de angivna viktigaste näringsegenskaperna.

3.

Om ursprunget till ingredienserna eller de analytiska beståndsdelarna ska anges i kolumn 4 i del B, ska tillverkaren ge precisa deklarationer (t.ex. specifikt namn på ingredienserna, djurarten eller delen på djuret) för att göra det möjligt att utvärdera om de ovannämnda ingredienserna och beståndsdelarna är i överensstämmelse med de motsvarande viktigaste näringsegenskaperna.

4.

Om det krävs deklaration av ett ämne som också är godkänt som tillsatsämne i kolumn 4 i del B, och deklarationen åtföljs av ordet ”sammanlagt”, ska innehållet deklareras med hänvisning till den naturligt förekommande mängden, om det inte är fråga om en tillsats, respektive, vid en avvikelse från rådets direktiv 70/524/EEG (2), den samlade mängden av det naturligt förekommande ämnet och den mängd som är tillsatt som en tillsats.

5.

De deklarationer som krävs i kolumn 4 i del B med tillägget ”om de är tillsatta” är obligatoriska om ingrediensen eller tillsatsen har tillsatts eller innehållet därav har ökats enbart för att göra det möjligt att uppnå det särskilda näringsbehovet.

6.

Deklarationerna i kolumn 4 i del B, beträffande analytiska beståndsdelar och tillsatser, ska vara kvantitativa.

7.

Den anbefallna användningsperiod som anges i kolumn 5 i del B är det intervall inom vilket näringsbehovet normalt bör uppnås. Tillverkarna kan hänvisa till mer precisa användningsperioder inom de fastställda gränserna.

8.

Om det är meningen att foder ska uppfylla mer än ett särskilt näringsbehov, måste det vara i överensstämmelse med motsvarande angivelser införda i del B.

9.

För kompletteringsfoder för särskilda näringsbehov måste riktlinjer för sammansättningen av ett dagsbehov ges i bruksanvisningen på etiketten.

DEL B

Förteckning över avsedda användningsområden

Särskilt näringsbehov

Viktiga näringsegenskaper

Djurart eller -kategori

Märkningsupplysningar

Rekommenderad utfodringslängd

Andra bestämmelser

1

2

3

4

5

6

Understödjande av njurfunktionen vid kronisk njurinsufficiens (3)

Låg fosforhalt och begränsad halt av protein men av hög kvalitet

Hundar och katter

Proteinkällor

Kalcium

Fosfor

Kalium

Natrium

Innehåll av essentiella fettsyror (om de är tillsatta)

Inledningsvis i upp till 6 månader (4)

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning eller före en förlängning av användningstiden.”

I bruksanvisningen anges:

”Djuret bör alltid ha tillgång till dricksvatten.”

Upplösning av struvitsten (5)

Urinförsurande egenskaper, låg magnesiumhalt och begränsad halt av protein men av hög kvalitet

Hundar

Proteinkällor

Kalcium

Fosfor

Natrium

Magnesium

Kalium

Klorider

Svavel

Urinförsurande ämnen

5 till 12 veckor

I bruksanvisningen anges:

”Djuret bör alltid ha tillgång till dricksvatten.”

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning.”

Urinförsurande egenskaper och låg magnesiumhalt

Katter

Kalcium

Fosfor

Natrium

Magnesium

Kalium

Klorider

Svavel

Total halt taurin

Urinförsurande ämnen

Minskning av risken för att det bildas ny struvitsten (5)

Urinförsurande egenskaper och måttlig magnesiumhalt

Hundar och katter

Kalcium

Fosfor

Natrium

Magnesium

Kalium

Klorider

Svavel

Urinförsurande ämnen

I upp till 6 månader

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning.”

Minskad ureatstenbildning

Låg purinhalt och låg halt av protein men av hög kvalitet

Hundar och katter

Proteinkällor

I upp till 6 månader, men livslång användning vid fall av irreversibel störning av urinsyreämnesomsättningen

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning.”

Minskad oxalatstenbildning

Låg kalciumhalt, låg halt av vitamin D, samt ämnen som gör urinen alkalisk

Hundar och katter

Fosfor

Kalcium

Natrium

Magnesium

Kalium

Klorider

Svavel

Total halt vitamin D

Hydroxyprolin

Ämnen som gör urinen alkalisk

I upp till 6 månader

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning.”

Minskad cystinstenbildning

Låg proteinhalt, måttlig halt av svavelhaltiga aminosyror, samt ämnen som gör urinen alkalisk

Hundar och katter

Total halt svavelhaltiga aminosyror

Natrium

Kalium

Klorider

Svavel

Ämnen som gör urinen alkalisk

Inledningsvis i upp till 1 år

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning eller före en förlängning av användningstiden.”

Minskad intolerans för ingredienser och näringsämnen (6)

Utvalda proteinkällor

Hundar och katter

Proteinkällor

Utvalda kolhydratkällor

3 till 8 veckor. Om tecknen på intolerans försvinner, kan detta foder användas utan tidsbegränsning

 

och/eller

 

Utvalda kolhydratkällor

Kolhydratkällor

Innehåll av essentiella fettsyror (om de är tillsatta)

Minskning av akuta absorptionsstörningar i tarmsystemet

Ökad elektrolythalt och lättsmälta ingredienser

Hundar och katter

Lättsmälta ingredienser inklusive deras eventuella behandling

Natrium

Kalium

Källor till slemmiga ämnen (om de är tillsatta)

1 till 2 veckor

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Under perioder med akut diarré och under efterföljande rekonvalescens.”

”Veterinär bör rådfrågas före användning.”

Motverkande av dålig matsmältning (7)

Lättsmälta ingredienser och låg fetthalt

Hundar och katter

Lättsmälta ingredienser inklusive deras eventuella behandling

3 till 12 veckor, men livslång användning vid fall av kronisk pankreatisk insufficiens

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning.”

Understödjande av hjärtfunktionen vid kronisk hjärtinsufficiens

Låg natriumhalt och höjd kalium/natriumkvot

Hundar och katter

Natrium

Kalium

Magnesium

Inledningsvis i upp till 6 månader

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning eller före en förlängning av användningstiden.”

Reglering av glukostillförseln (Diabetes mellitus)

Låg halt av kolhydrater som snabbt ombildas till glukos

Hundar och katter

Kolhydratkällor

Eventuell behandling av kolhydrater

Stärkelse

Total halt socker

Fruktos (om det är tillsatt)

Innehåll av essentiella fettsyror (om de är tillsatta)

Källor till fettsyror med kort och medellång kedja av kolatomer (om de är tillsatta)

Inledningsvis i upp till 6 månader

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning eller före en förlängning av användningstiden.”

Understödjande av leverfunktionen vid kronisk leverinsufficiens

Proteiner av hög kvalitet, begränsad halt av protein, hög halt av essentiella fettsyror och av lättsmälta kolhydrater

Hundar

Proteinkällor

Innehåll av essentiella fettsyror

Lättsmälta kolhydrater inklusive deras eventuella behandling

Natrium

Total kopparhalt

Inledningsvis upp till sex månader

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning eller före en förlängning av användningstiden.”

I bruksanvisningen anges:

”Djuret bör alltid ha tillgång till dricksvatten.”

Proteiner av hög kvalitet, begränsad halt av protein och hög halt av essentiella fettsyror

Katter

Proteinkällor

Innehåll av essentiella fettsyror

Natrium

Total kopparhalt

Inledningsvis upp till sex månader

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning eller före en förlängning av användningstiden.”

I bruksanvisningen anges:

”Djuret bör alltid ha tillgång till dricksvatten.”

Reglering av fettomsättning i fall av hyperlipidemi

Låg fetthalt och hög halt av essentiella fettsyror

Hundar och katter

Innehåll av essentiella fettsyror

Innehåll av n 3 fettsyror (om de är tillsatta)

Inledningsvis i upp till 2 månader

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning eller före en förlängning av användningstiden.”

Minskad ansamling av koppar i levern

Låg kopparhalt

Hundar

Total kopparhalt

Inledningsvis upp till sex månader

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning eller före en förlängning av användningstiden.”

Minskning av övervikt

Lågt energiinnehåll

Hundar och katter

Energivärde

Till dess målvikten är nådd

I bruksanvisningen ska ett ungefärligt dagsbehov anges

Näringsmässig återhämtning, konvalescens (8)

Högt energiinnehåll, hög koncentration av viktiga näringsämnen och lättsmälta ingredienser

Hundar och katter

Lättsmälta ingredienser inklusive deras eventuella behandling

Energivärde

Innehåll av n-3-fettsyror och n-6-fettsyror (om sådana är tillsatta)

Till dess återhämtning har skett

I de fall när det anges att foder ges via intubering ska följande framgå på förpackningen:

”Tillförsel/administrering under veterinärt överinseende”

Stöd till hudfunktionen i fall av dermatos och depilation

Hög halt av essentiella fettsyror

Hundar och katter

Innehåll av essentiella fettsyror

I upp till 2 månader

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Veterinär bör rådfrågas före användning.”

Minskning av risken för kalvningsförlamning

Låg kalciumhalt

Mjölkkor

Kalcium

Fosfor

Magnesium

1–4 veckor före kalvning

Följande ska anges i bruksanvisningen:

”Avsluta utfodringen efter kalvning.”

och/eller

 

 

 

Lågt förhållande katjoner/anjoner

Kalcium

Fosfor

Natrium

Kalium

Klorider

Svavel

1–4 veckor före kalvning

Följande ska anges i bruksanvisningen:

”Avsluta utfodringen efter kalvning.”

eller

 

 

 

Hög zeolitnivå (syntetiskt natriumaluminium silikat)

Innehåll av syntetiskt natriumaluminiumsilikat

2 veckor före kalvning

Följande ska anges i bruksanvisningen:

”Mängden foder ska begränsas så att det dagliga intaget av natriumaluminiumsilikat inte överstiger 500 g per djur.”

”Avsluta utfodringen efter kalvning.”

eller

 

 

 

Hög kalciumhalt i form av kalciumsalter med hög tillgänglighet

Totala uppgifter om kalciumhalt, källor och respektive kalciummängd

Börja vid första tecken på födsel till två dagar efter födsel

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

Bruksanvisning, dvs. antalet användningsgånger och tidpunkt före och efter kalvning.

Texten ”Det rekommenderas att en näringsexpert rådfrågas före användning.”

Minskning av risken för ketos (9)  (10)

Ingredienser som ger glykogeniska energikällor

Mjölkkor och tackor

Ingredienser som ger glykogeniska energikällor

Propan 1,2-diol (om tillsatt som glykosbildande)

Glycerol (om tillsatt som glykosbildande)

I 3 till 6 veckor efter kalvningen (11)

De 6 sista veckorna före och de 3 första veckorna efter lamningen (12)

 

Minskning av risken för stelkramp (hypomagnesemi)

Hög magnesiumhalt, lätt tillgängliga kolhydrater, begränsad halt av protein, låg kaliumhalt

Idisslare

Stärkelse

Total sockerhalt

Magnesium

Natrium

Kalium

I 3 till 6 veckor under gräsets kraftigaste tillväxtperiod

Bruksanvisningen ska ge råd om lämplig daglig dos, inbegripet fiberkällor och lättillgänglig energi

Beträffande foder för får ska på förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Speciellt för amtackor.”

Minskning av risken för acidos

Lågt innehåll av förjäsbara kolhydrater och med hög fiberhalt

Idisslare

Stärkelse

Total sockerhalt

I högst 2 månader (13)

Bruksanvisningen ska ge råd om lämplig daglig dos, inbegripet fiberkällor och förjäsbara kolhydrater

Beträffande foder för mjölkkor ska på förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Speciellt för högmjölkande kor.”

När det gäller foder till gödboskap, anges på förpackningen, behållaren eller etiketten:

”Särskilt för intensivt uppfödd boskap.” (14)

Stabilisering av vätske- och elektrolytbalansen

Övervägande elektrolyter och lätt absorberbara kolhydrater

Kalvar

Smågrisar

Lamm

Killingar

Föl

Kolhydratkällor

Natrium

Kalium

Klorider

1 till 7 dagar (1 till 3 dagar om det inte ges annat foder)

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Om det finns risk för, under perioder av eller rekonvalescens från, matsmältningsrubbningar (diarré)”

”Veterinär bör rådfrågas före användning.”

Minskning av risken för stenar i urinblåsan

Låg halt av fosfor, magnesium och urinförsurande ämnen

Idisslare

Kalcium

Fosfor

Natrium

Magnesium

Kalium

Klorider

Svavel

Urinförsurande ämnen

Upp till 6 veckor

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Särskilt för intensivt uppfödd boskap.”

I bruksanvisningen anges:

”Djuret bör alltid ha tillgång till dricksvatten.”

Minskning av stressreaktioner

Hög magnesiumhalt

Grisar

Magnesium

1 till 7 dagar

Det ska finnas upplysningar om i vilka situationer detta foder används.

och/eller

 

Lättsmälta ingredienser

Lättsmälta ingredienser inklusive deras eventuella behandling

Innehåll av n-3-fettsyror (om de är tillsatta)

Stabilisering av den fysiologiska matsmältningen

Låg bufferkapacitet och lättsmälta ingredienser

Smågrisar

Lättsmälta ingredienser inklusive deras eventuella behandling

Bufferkapacitet

Källor till kärlsammandragande ämnen (om de är tillsatta)

Källor till slemmiga ämnen (om de är tillsatta)

2 till 4 veckor

På förpackningen, behållaren eller etiketten anges:

”Om det finns risk för, under perioder av eller rekonvalescens från, matsmältningsrubbningar.”

Lättsmälta ingredienser

Grisar

Lättsmälta ingredienser inklusive deras eventuella behandling

Källor till kärlsammandragande ämnen (om de är tillsatta)

Källor till slemmiga ämnen (om de är tillsatta)

Minskning av risken för förstoppning

Ingredienser som stimulerar passagen genom tarmarna

Suggor

Ingredienser som stimulerar passagen genom tarmarna

10 till 14 dagar före och 10 till 14 dagar efter grisningen

 

Minskning av risken för fettleversyndrom

Lågt energiinnehåll och hög andel omsättbar energi från lipider med hög halt av fleromättade fettsyror

Värphöns

Energivärde (beräknat enligt EG-metod)

Procentandel omsättbar energi från lipider

Innehåll av fleromättade fettsyror

Upp till 12 veckor

 

Motverkande av malabsorption

Låg halt av mättade fettsyror och hög halt av fettlösliga vitaminer

Fjäderfä, utom gäss och duvor

Procentandel mättade fettsyror av den totala halten fettsyror

Total halt vitamin A

Total halt vitamin D

Total halt vitamin E

Total halt vitamin K

Under de 2 första veckorna efter kläckningen

 

Motverkande av kroniska matsmältningsstörningar i tunntarmen

För blindtarmen lättsmälta kolhydrater, proteiner och fetter

Hästdjur (15)

Lättsmälta kolhydrat-, protein- och fettkällor inklusive eventuell behandling av dessa

I första hand upp till 6 månader

Anvisning ska lämnas för under vilka förhållanden och på vilket sätt fodret ska ges samt uppdelning på antal mål per dag.

Uppgift på förpackning/container eller märkning:

”Det rekommenderas att veterinär konsulteras före användning eller när utfodringsperioden förlängs”.

Motverkande av kroniska matsmältningsstörningar i tjocktarmen

Lättsmälta fibrer

Hästdjur

Fiberkällor

Innehåll av n-3-fettsyror (om sådana är tillsatta)

I första hand upp till 6 månader

Anvisningar ska lämnas för under vilka förhållanden och på vilket sätt fodret ska ges.

Uppgift på förpackning/container eller märkning:

”Det rekommenderas att veterinär konsulteras före användning eller när utfodringsperioden förlängs.”

Minskning av stressreaktioner

Lättsmälta ingredienser

Hästdjur

Magnesium

Lättsmälta ingredienser inklusive deras eventuella behandling

Innehåll av n-3-fettsyror (om sådana är tillsatta)

2-4 veckor

Anvisning ska finnas om de exakta förhållandena vid vilka fodret är användbart.

Motverkande av elektrolytförlust vid kraftig svettning

Övervägande elektrolyter och lätt absorberbara kolhydrater

Hästdjur

Kalcium

Natrium

Magnesium

Kalium

Klorider

Glukos

1-3 dagar

Anvisning ska finnas om de exakta förhållandena vid vilka fodret är användbart.

När dietfodret används som en andel av dagstillförseln, ska anvisning finnas om risken med tvära foderbyten.

Uppgift i bruksanvisningen:

”Djuret bör alltid ha tillgång till vatten”.

Näringsmässig återhämtning, konvalescens

Hög koncentration av viktiga näringsämnen och lättsmälta ingredienser

Hästdjur

Lättsmälta ingredienser inklusive deras eventuella behandling

Innehåll av n-3- och n-6-fettsyror (om sådana är tillsatta)

Till dess återhämtning har skett

Anvisning ska finnas om de exakta förhållandena vid vilka fodret är användbart.

I de fall när det anges att foder ges via intubering ska följande framgå på förpackningen, containern eller av märkningen:

”Tillförsel/administrering under veterinärt överinseende”.

Understödjande av leverfunktionen vid kronisk leverinsufficiens

Låg halt av protein men av hög kvalitet och lättsmälta kolhydrater

Hästdjur

Protein- och fiberkällor

Lättsmälta kolhydrater inklusive deras eventuella behandling

Metionin

Kolin

Innehåll av n-3-fettsyror (om sådana är tillsatta)

I första hand upp till 6 månader

Anvisning ska finnas om på vilket sätt fodret ska ges och uppdelning på antal mål per dag.

Uppgift på förpackning/container eller i märkning:

”Det rekommenderas att veterinär konsulteras före användning eller när utfodringsperioden förlängs”.

Understödjande av njurfunktionen vid kronisk njurinsufficiens

Låg halt av protein men av hög kvalitet och låg halt av fosfor

Hästdjur

Proteinkällor

Kalcium

Fosfor

Kalium

Magnesium

Natrium

I första hand upp till 6 månader

Uppgift på förpackning/container eller i märkning:

”Det rekommenderas att veterinär konsulteras före användning eller när utfodringsperioden förlängs”.

Uppgift i bruksanvisningen:

”Det ska finnas ständig tillgång till vatten”.


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  EGT L 270, 14.12.1970, s. 1.

(3)  Tillverkaren kan vid behov också rekommendera användning vid tillfällig njurinsufficiens.

(4)  Om fodret rekommenderas vid tillfällig njurinsufficiens är den rekommenderade användningsperioden 2–4 veckor.

(5)  När det gäller foder till katter, kan ”feline lower urinary tract disease” eller ”feline urological syndrome - F. U. S”. läggas till under särskilda näringsbehov.

(6)  När det gäller foder för minskning av en viss intolerans, kan ”ingredienser och näringsämnen” ersättas med en hänvisning till intoleransen i fråga.

(7)  Tillverkaren kan under särskilda näringsbehov lägga till: ”exokrin pankreatisk insufficiens”.

(8)  När det gäller foder till katter kan tillverkaren lägga till ”Feline hepatic lipidosis” under särskilda näringsbehov.

(9)  Termen ”ketos” kan ersättas av ”acetonemi”.

(10)  Tillverkarna kan också rekommendera användning vid rekonvalescens efter ketos.

(11)  När det gäller foder till mjölkkor.

(12)  När det gäller foder till tackor.

(13)  När det gäller foder till mjölkkor: ”Högst två månader från början av laktationen.”

(14)  Ange vilken kategori idisslare det gäller.

(15)  För foder som anses uppfylla de särskilda kraven för mycket gamla djur (ingredienser som är lätta att inta) ska ”gamla djur” anges i upplysningen om djurart eller djurkategori.


BILAGA II

DEL A

Upphävt direktiv och en förteckning över dess efterföljande ändringar

(hänvisningar i artikel 2)

Kommissionens direktiv 94/39/EG

(EGT L 207, 10.8.1994, s. 20)

Kommissionens direktiv 95/9/EG

(EGT L 91, 22.4.1995, s. 35)

Kommissionens direktiv 2002/1/EG

(EGT L 5, 9.1.2002, s. 8)

Kommissionens direktiv 2008/4/EG

(EUT L 6, 10.1.2008, s. 4)

DEL B

Tidsfrister för genomförande

(hänvisningar i artikel 2)

Direktiv

Tidsfrister för genomförande

94/39/EG

30 juni 1995

95/9/EG

30 juni 1995

2002/1/EG

20 november 2002

2008/4/EG

30 juli 2008


BILAGA III

Jämförelsetabell

Direktiv 94/39/EG

Detta direktiv

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 3

Artikel 4

Bilaga

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga III


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Rådet

6.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 62/23


RÅDETS BESLUT

av den 28 januari 2008

om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

(2008/202/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133 jämförd med artikel 300.2 första meningen,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Rådet bemyndigade den 5 april 1993 kommissionen att på Europeiska gemenskapens vägnar inleda förhandlingar om tullsamarbetsavtal med några av gemenskapens viktigaste handelspartner.

(2)

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor godkänns härmed på Europeiska gemenskapens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Kommissionen ska, biträdd av företrädare för medlemsstaterna, företräda gemenskapen i den gemensamma tullsamarbetskommitté som inrättas enligt artikel 21 i avtalet.

Artikel 3

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse de personer som ska ha rätt att på gemenskapens vägnar underteckna avtalet.

Artikel 4

Rådets ordförande ska på gemenskapens vägnar göra den anmälan som avses i artikel 22 i avtalet (1).

Artikel 5

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 28 januari 2008.

På rådets vägnar

D. RUPEL

Ordförande


(1)  Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.


AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

EUROPEISKA GEMENSKAPEN och JAPANS REGERING (nedan kallade de avtalsslutande parterna),

SOM BEAKTAR vikten av handelsförbindelserna mellan Europeiska gemenskapen (nedan kallad gemenskapen) och Japan och som önskar bidra till att dessa förbindelser utvecklas på ett harmoniskt sätt till fördel för båda de avtalsslutande parterna,

SOM ANSER att det bör finnas ett åtagande att utveckla tullsamarbetet i syfte att uppnå detta mål,

SOM TAR HÄNSYN TILL utvecklingen av tullsamarbetet mellan de avtalsslutande parterna med avseende på tullförfaranden,

SOM BEAKTAR att verksamhet som strider mot tullagstiftningen är till skada för båda de avtalsslutande parternas ekonomiska, skattemässiga och handelsrelaterade intressen och som inser vikten av att säkerställa att tullar och andra skatter fastställs på ett korrekt sätt,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att samarbete mellan tullmyndigheter leder till effektivare åtgärder mot sådana transaktioner,

SOM ERKÄNNER tullmyndigheternas viktiga roll och tullförfarandenas betydelse för att underlätta handel,

SOM BEAKTAR båda de avtalsslutande parternas stora engagemang för att tullen vidtar åtgärder och samarbetar i kampen mot överträdelser av immateriella rättigheter,

SOM BEAKTAR de skyldigheter enligt internationella konventioner som redan har godtagits av eller tillämpas på de avtalsslutande parterna, liksom de åtgärder på tullområdet som vidtas av Världshandelsorganisationen (nedan kallad WTO),

SOM BEAKTAR Tullsamarbetsrådets (nu Världstullorganisationen, nedan kallad WCO) rekommendation av den 5 december 1953 om ömsesidigt administrativt bistånd,

SOM BEAKTAR att den gemensamma förklaringen om förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Japan 1991 innehåller allmänna riktlinjer för förbindelserna och hur man ska gå till väga för att vidareutveckla förbindelserna,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I detta avtal avses med

a)   tullagstiftning: alla lagar och andra författningar i Japan och gemenskapen som reglerar import, export eller transitering av varor eller hänförande av varor till varje annat tullförfarande, inbegripet förbud, restriktioner och kontroller som omfattas av tullmyndigheternas behörighet,

b)   den avtalsslutande partens lagar och andra författningar respektive de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar: Japans lagar och andra författningar och/eller gemenskapens lagar och andra författningar, beroende på sammanhanget,

c)   tullmyndighet: i Japan finansministeriet och i gemenskapen de behöriga enheter inom Europeiska gemenskapernas kommission som är ansvariga för tullfrågor samt tullmyndigheterna i gemenskapens medlemsstater,

d)   begärande myndighet: en avtalsslutande parts tullmyndighet som gör en framställan om bistånd på grundval av detta avtal,

e)   anmodad myndighet: en avtalsslutande parts tullmyndighet som mottar en framställan om bistånd på grundval av detta avtal,

f)   personuppgifter: all information om en identifierad eller identifierbar individ,

g)   verksamhet som strider mot tullagstiftningen: alla överträdelser eller försök till överträdelse av tullagstiftningen,

h)   person: en fysisk person, en juridisk person och varje annan enhet som inte är en juridisk person, som inrättats eller organiserats enligt de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar och som utför import, export eller transitering av varor,

i)   information: uppgifter, handlingar, rapporter och andra meddelanden oavsett form, även elektroniska exemplar av dessa.

Artikel 2

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas dels på Japans territorium där dess tullagstiftning är i kraft, dels på de områden där fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tillämpas och på de villkor som fastställs i fördraget.

Artikel 3

Genomförande

Detta avtal ska genomföras av de avtalsslutande parterna i enlighet med deras lagar och andra författningar och inom ramen för deras respektive tullmyndigheters tillgängliga resurser.

Artikel 4

Samarbetets räckvidd

1.   Tullsamarbetet inom ramen för detta avtal ska omfatta alla frågor som rör tillämpningen av tullagstiftningen.

2.   De avtalsslutande parterna åtar sig att genom sina tullmyndigheter utveckla tullsamarbetet. De avtalsslutande parterna ska särskilt samarbeta när det gäller

a)

att upprätta och vidmakthålla kommunikationskanaler mellan sina tullmyndigheter för att underlätta ett säkert och snabbt informationsutbyte,

b)

att underlätta en effektiv samordning mellan sina tullmyndigheter,

c)

alla andra administrativa frågor i samband detta avtal beträffande vilka det kan krävas gemensamma åtgärder.

3.   De avtalsslutande parterna åtar sig också att genom sina tullmyndigheter samarbeta för att utveckla handelsfrämjande åtgärder på tullområdet i enlighet med internationella standarder.

Artikel 5

Biståndets räckvidd

1.   De avtalsslutande parterna ska genom sina tullmyndigheter, inom ramen för sina befogenheter och tillgängliga resurser samt på det sätt och enligt de villkor som fastställs i detta avtal, bistå varandra i syfte att säkerställa att tullagstiftningen tillämpas på ett korrekt sätt, särskilt genom att förebygga, utreda och beivra verksamhet som strider mot den lagstiftningen.

2.   Bistånd i tullfrågor enligt detta avtal ska lämnas mellan de avtalsslutande parternas tullmyndigheter som är behöriga att tillämpa detta avtal. Det ska inte påverka någon av de avtalsslutande parternas rättigheter och skyldigheter avseende ömsesidigt bistånd i straffrättsliga frågor enligt internationella avtal eller de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar. Det ska inte heller omfatta information som erhållits med stöd av befogenheter som utövats på begäran av en rättslig myndighet.

3.   Detta avtal ska inte omfatta bistånd avseende uppbörd av tullar, skatter eller böter.

Artikel 6

Förhållande till andra internationella avtal

1.   Bestämmelserna i detta avtal ska inte påverka någon av de avtalsslutande parternas rättigheter och skyldigheter enligt andra internationella avtal.

2.   Utan hinder av punkt 1 ska bestämmelserna i detta avtal ha företräde framför bestämmelserna i bilaterala avtal om tullsamarbete och ömsesidigt administrativt bistånd som har ingåtts eller kan komma att ingås mellan enskilda medlemsstater i gemenskapen och Japan, om bestämmelserna i de senare är oförenliga med bestämmelserna i detta avtal.

3.   Bestämmelserna i detta avtal ska inte inverka på gemenskapsbestämmelser avseende utbytet mellan kommissionens behöriga enheter och tullmyndigheterna i gemenskapens medlemsstater av information som erhållits inom ramen för detta avtal och som kan vara av intresse för gemenskapen.

AVDELNING II

TULLSAMARBETE

Artikel 7

Samarbete om tullförfaranden

För att underlätta laglig befordran av varor ska tullmyndigheterna utbyta information och sakkunskap om åtgärder för att förbättra tullteknik, tullförfaranden och datoriserade system i överensstämmelse med bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 8

Tekniskt samarbete

Tullmyndigheterna får erbjuda varandra tekniskt samarbete och utbyta personal och experter i samband med åtgärder för att förbättra tullteknik, tullförfaranden och datoriserade system i syfte att uppnå dessa mål i överensstämmelse med bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 9

Diskussioner i internationella organisationer

Tullmyndigheterna ska sträva efter att utveckla och stärka samarbetet i frågor av gemensamt intresse i syfte att underlätta diskussioner om tullfrågor inom ramen för internationella organisationer som WCO och WTO.

AVDELNING III

ÖMSESIDIGT ADMINISTRATIVT BISTÅND

Artikel 10

Bistånd efter framställan

1.   Efter framställan av den begärande myndigheten ska den anmodade myndigheten tillhandahålla all relevant information som kan behövas för att säkerställa att tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig tillämpas på ett korrekt sätt, inbegripet information om konstaterade eller planerade aktiviteter som är eller skulle kunna utgöra verksamhet som strider mot tullagstiftningen.

Efter framställan ska den anmodade myndigheten särskilt informera den begärande myndigheten om aktiviteter som kan leda till verksamhet som strider mot tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig, t.ex. oriktiga tulldeklarationer och ursprungscertifikat, fakturor eller andra handlingar som man vet eller misstänker är oriktiga eller förfalskade.

2.   Efter framställan av den begärande myndigheten ska den anmodade myndigheten informera denna om huruvida

a)

varor som har exporterats från en avtalsslutande parts territorium har importerats i vederbörlig ordning till den andra avtalsslutande parten och, vid behov, med angivande av vilket tullförfarande som har tillämpats på varorna,

b)

varor som har importerats till en avtalsslutande parts territorium har exporterats i vederbörlig ordning från den andra avtalsslutande parten och, vid behov, med angivande av vilket tullförfarande som har tillämpats på varorna.

3.   Efter framställan av den begärande myndigheten ska den anmodade myndigheten, inom ramen för lagar och andra författningar i den avtalsslutande part där den anmodade myndigheten är behörig, lämna information om och särskilt övervaka

a)

personer som det finns rimliga skäl att anta är eller har varit delaktiga i verksamhet som strider mot tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig,

b)

platser där lager av varor har lagts upp eller kan komma att läggas upp på ett sådant sätt att det finns rimliga skäl att anta att dessa varor är avsedda att användas för verksamhet som strider mot tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig,

c)

varor som transporteras eller kan komma att transporteras på ett sådant sätt att det finns rimliga skäl att anta att de är avsedda att användas för verksamhet som strider mot tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig,

d)

transportmedel som används eller kan komma att användas på ett sådant sätt att det finns rimliga skäl att anta att de är avsedda för verksamhet som strider mot tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig.

Artikel 11

Spontant bistånd

De avtalsslutande parterna ska bistå varandra, på eget initiativ och i enlighet med de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar, om de anser att detta är nödvändigt för en korrekt tillämpning av tullagstiftningen, framför allt i situationer som kan medföra väsentlig skada för ekonomin, folkhälsan, den allmänna säkerheten eller liknande vitala intressen för den andra avtalsslutande parten, särskilt genom att tillhandahålla information som de får om

a)

aktiviteter som strider mot eller förefaller att strida mot tulllagstiftningen och som kan vara av intresse för den andra avtalsslutande parten,

b)

nya medel eller metoder som används för att utföra en verksamhet som strider mot tullagstiftningen,

c)

varor som man vet är föremål för en verksamhet som strider mot tullagstiftningen,

d)

personer som det finns rimliga skäl att anta är eller har varit delaktiga i verksamhet som strider mot tullagstiftningen,

e)

transportmedel som det finns rimliga skäl att anta har använts, används eller kan komma att användas i verksamhet som strider mot tullagstiftningen.

Artikel 12

Biståndsframställningarnas form och innehåll

1.   Framställningar i enlighet med detta avtal ska göras skriftligen. De ska åtföljas av de handlingar som behövs för att framställan ska kunna tillmötesgås. I brådskande fall kan muntliga framställningar godtas, men de måste omedelbart bekräftas skriftligen.

2.   En framställan enligt punkt 1 ska innehålla uppgifter om följande:

a)

Begärande myndighet.

b)

Den åtgärd som begärs.

c)

Syftet med och orsaken till framställan.

d)

Så exakta och fullständiga uppgifter som möjligt om de personer som är föremål för undersökningarna.

e)

En sammanfattning av relevanta fakta och av redan gjorda undersökningar.

f)

Berörda rättsliga aspekter.

3.   Framställan ska göras på ett språk som är godtagbart för både den anmodade och den begärande myndigheten. Detta krav får, i den utsträckning det är nödvändigt, också tillämpas på sådana handlingar som åtföljer framställan enligt punkt 1.

4.   Om en framställan inte uppfyller de formella krav som anges ovan får rättelse eller komplettering begäras; den anmodade myndigheten får under tiden vidta försiktighetsåtgärder.

Artikel 13

Handläggning av framställningar

1.   För att tillmötesgå en framställan om bistånd ska den anmodade myndigheten, inom ramen för sin behörighet och tillgängliga resurser, vidta alla rimliga åtgärder genom att tillhandahålla information som den redan innehar eller utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar.

2.   Framställningar om bistånd ska handläggas i enlighet med lagar och andra författningar i den avtalsslutande part där den anmodade myndigheten är behörig.

3.   Bemyndigade tjänstemän från den begärande myndigheten får, med den anmodade myndighetens samtycke och på de villkor som denna ställer, närvara på den anmodade myndighetens kontor för att erhålla information rörande aktiviteter som strider mot eller skulle kunna strida mot tullagstiftningen och som den begärande myndigheten behöver för tillämpningen av detta avtal.

4.   Bemyndigade tjänstemän från den begärande myndigheten får, med den anmodade myndighetens samtycke och på de villkor som denna ställer, närvara vid undersökningar som i ett särskilt ärende genomförs i ett område där den anmodade myndigheten är behörig.

5.   Om det inte är möjligt att tillmötesgå framställan ska den begärande myndigheten genast underrättas om detta och få en motivering. Motiveringen får åtföljas av relevant information som den anmodade myndigheten anser vara till hjälp för den begärande myndigheten.

6.   Den anmodade myndigheten ska, efter framställan från den begärande myndigheten och om den anser det vara lämpligt, underrätta den begärande myndigheten om tidpunkt och plats för de åtgärder den kommer att vidta till följd av framställan om bistånd; detta för att åtgärderna ska kunna samordnas.

Artikel 14

Former för informationsutbyte

1.   Den anmodade myndigheten ska skriftligen meddela den begärande myndigheten resultatet av gjorda undersökningar tillsammans med relevanta handlingar och andra föremål.

2.   Denna information får överlämnas i datoriserad form.

Artikel 15

Undantag från skyldigheten att lämna bistånd

1.   Bistånd får nekas eller underkastas vissa villkor eller krav om den avtalsslutande part där den anmodade myndigheten är behörig anser att bistånd enligt detta avtal skulle inkräkta på någon av gemenskapens medlemsstaters eller Japans suveränitet, säkerhet, allmänna ordning eller annat väsentligt intresse, exempelvis det som avses i artikel 16.2.

I synnerhet får en avtalsslutande part begränsa den information den meddelar till den andra avtalsslutande parten om den sistnämnda avtalsslutande parten inte kan ge den försäkran som den förstnämnda avtalsslutande parten begär när det gäller sekretess eller begränsningar av de syften för vilka informationen får användas.

2.   Den anmodade myndigheten får neka bistånd om det skulle störa pågående undersökningar, inbegripet undersökningar som görs av behöriga brottsbekämpande organ, åtal eller rättsliga och administrativa förfaranden. I så fall ska den anmodade myndigheten samråda med den begärande myndigheten för att avgöra om bistånd kan lämnas på de villkor som den anmodade myndigheten ställer.

3.   Om den begärande myndigheten söker bistånd som den själv inte skulle kunna tillhandahålla om den hade fått en sådan framställan, ska den ange detta i sin framställan. Den anmodade myndigheten får då avgöra hur den ska förhålla sig till en sådan framställan.

4.   I de fall som avses i punkterna 1 och 2 ska den begärande myndigheten utan onödigt dröjsmål underrättas om den anmodade myndighetens beslut och om skälen för detta.

Artikel 16

Informationsutbyte och sekretess

1.   All information som lämnas i enlighet med detta avtal, oavsett i vilken form det sker, ska behandlas som konfidentiell, i enlighet med de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar, och ska omfattas av samma skydd som gäller för liknande information enligt lagar och andra författningar i den avtalsslutande part vars tullmyndighet mottog informationen och enligt motsvarande bestämmelser för gemenskapens myndigheter, om inte den avtalsslutande part som lämnade informationen på förhand godkänner att denna information yppas.

2.   Personuppgifter får utbytas endast om den mottagande avtalsslutande parten åtar sig att skydda uppgifterna på ett sätt som åtminstone är likvärdigt med det sätt som i det aktuella fallet gäller hos den avtalsslutande part som lämnar uppgifterna. Den avtalsslutande part som tillhandahåller uppgifterna får inte ställa strängare krav än de som gäller inom den egna jurisdiktionen.

De avtalsslutande parterna ska underrätta varandra om sina respektive lagar och andra författningar, om så är lämpligt även sådana i gemenskapens medlemsstater.

3.   Erhållen information får uteslutande användas för detta avtals syften. Om en av de avtalsslutande parterna önskar använda sådan information för andra syften, ska den inhämta ett skriftligt förhandsgodkännande från den tullmyndighet som tillhandahållit informationen. Sådan användning ska därefter omfattas av de restriktioner som den myndigheten har fastställt.

4.   Punkt 3 får inte hindra att information som erhållits i enlighet med detta avtal används som bevis i senare inledda administrativa förfaranden i fråga om verksamhet som strider mot tullagstiftningen. De avtalsslutande parterna får således i uppteckningar av bevismaterial, rapporter och vittnesmål samt i administrativa förfaranden som bevis använda den information de har erhållit i enlighet med bestämmelserna i detta avtal. Den tullmyndighet som har tillhandahållit uppgifterna ska underrättas om en sådan användning.

5.   Utan hinder av punkt 3 får den tullmyndighet som mottar informationen, såvida inte den tullmyndighet som lämnar informationen har meddelat något annat, vidarebefordra information som erhållits i enlighet med detta avtal till den avtalsslutande partens behöriga brottsbekämpande organ. Dessa organ får använda informationen endast för att sörja för en korrekt tillämpning av tullagstiftningen och på de villkor som anges i artiklarna 16 och 17.

6.   Denna artikel får inte hindra att information används eller yppas om detta är en skyldighet enligt lagar och andra författningar i den avtalsslutande part vars tullmyndighet mottog informationen. Denna tullmyndighet ska om möjligt lämna förhandsmeddelande om yppandet till den tullmyndighet som tillhandahöll informationen.

Den mottagande avtalsslutande parten ska, såvida inte den avtalsslutande part som lämnade informationen samtycker till annat, där så är lämpligt vidta alla åtgärder som är möjliga enligt tillämpliga lagar och andra författningar i den förstnämnda avtalsslutande parten för att bevara informationens sekretess och skydda personuppgifter i fråga om ansökningar från en tredje part eller andra myndigheter om att få tillgång till den aktuella informationen.

Artikel 17

Straffrättsliga förfaranden

Information som i enlighet med detta avtal lämnas av en avtalsslutande parts tullmyndighet till den andra avtalsslutande partens tullmyndighet får inte användas av den sistnämnda avtalsslutande parten i straffrättsliga förfaranden som genomförs av en domstol eller en domare.

Artikel 18

Kostnader för bistånd

1.   Kostnader för genomförandet av detta avtal ska betalas av respektive avtalsslutande parter.

2.   Om det under handläggningen av en framställan visar sig att slutförandet av handläggningen kommer att innebära ovanligt stora kostnader, ska tullmyndigheterna samråda i syfte att fastställa villkoren för den fortsatta handläggningen.

AVDELNING IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Rubriker

Rubrikerna till avdelningar och artiklar i detta avtal är endast avsedda att underlätta hänvisningar och ska inte påverka avtalets tolkning.

Artikel 20

Samråd

Alla frågor och tvister om tolkningen eller genomförandet av detta avtal ska lösas i samråd mellan de avtalsslutande parterna.

Artikel 21

Gemensam tullsamarbetskommitté

1.   Härmed inrättas en gemensam tullsamarbetskommitté bestående av tjänstemän från Japans finansministerium och utrikesministerium samt av tjänstemän från Europeiska gemenskapen med ansvar för tullfrågor. Andra tjänstemän från de avtalsslutande parterna med nödvändig sakkunskap för de frågor som ska diskuteras får kallas in vid behov. Plats, datum och dagordning för dess möten ska fastställas i samförstånd.

2.   Gemensamma tullsamarbetskommittén ska bland annat

a)

se till att detta avtal fungerar väl,

b)

vidta nödvändiga åtgärder när det gäller tullsamarbetet för att uppnå målen för detta avtal,

c)

utbyta synpunkter om alla frågor av gemensamt intresse när det gäller tullsamarbete, inbegripet framtida åtgärder och resurser för dessa,

d)

rekommendera lösningar i syfte att uppnå målen för detta avtal,

e)

anta sin arbetsordning.

Artikel 22

Ikraftträdande och giltighetstid

1.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter den dag då de avtalsslutande parterna genom utväxling av diplomatiska noter anmält till varandra att de för ikraftträdandet nödvändiga förfarandena har avslutats.

2.   Detta avtal kan ändras i samförstånd mellan de avtalsslutande parterna genom utväxling av diplomatiska noter. Ändringar ska träda i kraft på samma villkor som de som anges i punkt 1, om inte de avtalsslutande parterna kommer överens om något annat.

3.   Var och en av de avtalsslutande parterna kan säga upp detta avtal genom skriftlig anmälan till den andra avtalsslutande parten. Uppsägningen ska träda i kraft tre månader efter den dag då uppsägningen anmälts till den andra avtalsslutande parten. Framställningar om bistånd som har mottagits innan avtalet sagts upp ska handläggas i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 23

Giltiga texter

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och japanska, vilka alla texter är lika giltiga. Vid skiljaktiga tolkningar ska de engelska och japanska texterna ha företräde framför de andra språkens texter.

Till bevis härpå har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.

Som skedde i Bryssel den trettionde januari 2008.

För Europeiska gemenskapen

Image

Image

För Japans regering

Image


IV Andra rättsakter

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

Eftas övervakningsmyndighet

6.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 62/30


BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 329/05/KOL

av den 20 december 2005

om ändring för femtiofjärde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna på området statligt stöd och om förslag på lämpliga åtgärder

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 och protokoll 26 till detta,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artiklarna 24 och 5.2 b i detta och artikel 1 i del I av protokoll 3 till detta och artiklarna 18 och 19 i del II av protokoll 3 till detta, och

av följande skäl:

Enligt artikel 24 i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet förverkliga bestämmelserna om statsstöd i EES-avtalet.

Enligt artikel 5.2 b i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet utfärda meddelanden eller riktlinjer i frågor som behandlas i EES-avtalet, om det avtalet eller övervakningsavtalet uttryckligen föreskriver det eller om Eftas övervakningsmyndighet anser det nödvändigt.

Procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd (3) antogs av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994 (4).

Europeiska kommissionen antog den 6 september 2005 ett meddelande om riktlinjer för finansiering av flygplatser och för statliga igångsättningsstöd för flygbolag med verksamhet på regionala flygplatser (5).

Rambestämmelserna är också av betydelse för avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

En enhetlig tillämpning av bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet måste garanteras inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Enligt punkt II, under rubriken ”Allmänt”, i slutet av bilaga XV till EES-avtalet skall Eftas övervakningsmyndighet efter samråd med Europeiska kommissionen anta rättsakter som motsvarar dem som antagits av Europeiska kommissionen för att upprätthålla lika konkurrensvillkor.

Eftas övervakningsmyndighet har samrått med Europeiska kommissionen.

Eftas övervakningsmyndighet rådfrågade Eftastaterna i den aktuella frågan genom en skrivelse av 7 november 2005.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

Riktlinjerna för statligt stöd skall ändras genom att ett nytt kapitel införs som kapitel 30A: Finansiering av flygplatser och statliga igångsättningsstöd för flygbolag med verksamhet på regionala flygplatser. Texten till det nya kapitlet återfinns i bilaga I till detta beslut. I bilaga I föreslås också lämpliga åtgärder.

2.

Eftastaterna skall underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet inklusive bilagan. Eftastaterna uppmanas att meddela att de godkänner förslaget om lämpliga åtgärder senast den 1 juni 2006.

3.

Europeiska kommissionen skall i enlighet med punkt d i protokoll 27 till EES-avtalet underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet inklusive bilagan.

4.

Beslutet, inklusive bilaga I, skall offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

5.

Om Eftastaterna godkänner förslaget till lämpliga åtgärder skall ett sammanfattande tillkännagivande offentliggöras i EES-delen av och i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning (som bifogas i bilaga II).

6.

Detta beslut är giltigt på engelska.

Utfärdat i Bryssel den 20 december 2005.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Einar M. BULL

Ordförande

Kurt JÄGER

Ledamot av kollegiet


(1)  Nedan kallat ”EES-avtalet”.

(2)  Nedan kallat ”övervakningsavtalet”.

(3)  Nedan kallade ”riktlinjerna för statligt stöd”.

(4)  Riktlinjerna offentliggjordes ursprungligen i EGT L 231, 3.9.94, och i EES-supplementet nr 32 samma dag. En aktualiserad version av riktlinjerna finns på övervakningsmyndighetens webbplats: eftasurv.int

(5)  Riktlinjer för finansiering av flygplatser och för statliga igångsättningsstöd för flygbolag med verksamhet på regionala flygplatser (EUT C 312, 9.12.2005, s. 1).


BILAGA

”30A   FINANSIERING AV FLYGPLATSER OCH STATLIGA IGÅNGSÄTTNINGSSTÖD FÖR FLYGBOLAG MED VERKSAMHET PÅ REGIONALA FLYGPLATSER

30A.1   Inledning

30A.1.1   Bakgrund

(1)

Europeiska gemenskapernas kommission (nedan kallad ’Europeiska kommissionen’ eller ’kommissionen’) har utfärdat ett meddelande om riktlinjer för finansiering av flygplatser och för statliga igångsättningsstöd för flygbolag med verksamhet på regionala flygplatser och riktlinjerna är ett led av avregleringen av det europeiska luftrummet. De avregleringsåtgärder (det s.k. tredje luftfartspaketet) som är i kraft inom EU sedan 1993 och inom EES sedan 1994 ger sedan april 1997 alla lufttrafikföretag med EES-tillstånd obegränsat tillträde till det område som omfattas av EES-avtalet, vilket också gäller avgifter (1). För att medborgarna skall kunna garanteras kvalitetstjänster till rimliga priser har de EES-stater som så önskat haft möjlighet att inom ramen för den allmänna trafikplikten införa skyldigheter i fråga om turtäthet, punktlighet, platstillgång eller förmånstariffer för vissa kundkategorier, under förutsättning att detta skett inom tydliga juridiska ramar och genomförts kontinuerligt och konsekvent inom hela medlemsstaten. På detta sätt har lufttransportnäringen kunnat bidra fullt ut till den ekonomiska och sociala sammanhållningen och till en balanserad regional utveckling.

(2)

Vid sidan av detta har en hel rad åtgärder vidtagits, bland annat när det gäller fördelning av ankomst- och avgångstider (2), marktjänster (3) och datoriserade bokningssystem (4), i syfte att styra upp avregleringen och se till att konkurrensen sker på lika villkor för alla aktörer.

(3)

Eftas övervakningsmyndighet (nedan kallad ’övervakningsmyndigheten’) anser att Europeiska kommissionens riktlinjer är av relevans för EES och antar härmed motsvarande riktlinjer på grundval av det bemyndigande som övervakningsmyndigheten ges genom artikel 5.2 b i avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (nedan kallat ’övervakningsavtalet’) (5).

(4)

Övervakningsmyndigheten anser att en flygplats i viss mån är av betydelse för en god ekonomi på det lokala planet, och att den kan bidra till att t.ex. utbildning och sjukvård kan bevaras. Den luftburna passagerar- och frakttrafiken kan vara av avgörande betydelse för vissa regioners konkurrenskraft och utveckling. Flygplatser med många förbindelser kan verka som en magnet för flygbolagen och därmed främja ekonomiska verksamheter samt ekonomisk, social och regional sammanhållning inom det område som omfattas av EES-avtalet.

(5)

Övervakningsmyndigheten kan bara glädja sig åt detta och uppskatta att dessa aktörer bidragit till de allmänt sjunkande priserna på flygresor i Europa, till ett större utbud av tjänster och till att flyget blivit mer demokratiskt. Övervakningsmyndigheten måste se till att EES-avtalet och konkurrensreglerna efterlevs, särskilt bestämmelserna om statligt stöd.

30A.1.1.1   Olika typer av flygplatser

(6)

Inom flygplatssektorn förekommer idag olika konkurrensnivåer mellan olika flygplatstyper. Detta är en viktig aspekt i granskningen av statliga stöd, som innebär att man undersöker i vilken mån konkurrensen kan komma att snedvridas och EES-avtalets funktion påverkas. Konkurrenssituationen måste bedömas från fall till fall, och med hänsyn till vilka marknader det rör sig om. Utredningar (6) har visat att de internationella storflygplatserna i allmänhet konkurrerar med liknande flygplatser på alla berörda transportmarknader, och att konkurrensnivån också kan bero på faktorer som trafikstockningar och huruvida det finns alternativa transporter, eller att de i vissa fall (se nedan) konkurrerar med stora regionala flygplatser. De stora regionala flygplatserna kan inte bara konkurrera med andra stora regionala flygplatser, utan också med storflygplatserna inom EES och med transporter på marken, särskilt om det finns goda markförbindelser till flygplatsen i fråga. I allmänhet konkurrerar de små flygplatserna inte med andra flygplatser, utom i vissa fall då de konkurrerar med närliggande flygplatser av liknande storlek, om marknaderna överlappar varandra.

(7)

Övervakningsmyndigheten har för tillämpningen av dessa riktlinjer identifierat följande fyra flygplatskategorier:

Kategori A: ’stora EES-flygplatser’, med mer än tio miljoner passagerare per år.

Kategori B: ’nationella flygplatser’, med mellan fem och tio miljoner passagerare per år.

Kategori C: ’stora regionala flygplatser’, med mellan en och fem miljoner passagerare per år.

Kategori D: ’små regionala flygplatser’, med färre än en miljon passagerare per år.

30A.2   Syftet med dessa nya riktlinjer, samt situationen jämfört med 1994 års riktlinjer

(8)

Kapitel 30 i Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd avser Europeiska kommissionens riktlinjer från 1994 om tillämpningen av artiklarna 92 (nuvarande artikel 87) och 93 (nuvarande artikel 88) i EG-fördraget och artikel 61 i EES-avtalet på statligt stöd till luftfartssektorn (7) nedan kallade ’riktlinjerna för luftfartssektorn’). Riktlinjerna för luftfartssektorn täcker inte helt och hållet de nya aspekterna av finansiering av flygplatser och igångsättningsstöd för nya flyglinjer.

(9)

Kommissionens riktlinjer från 1994 innehåller nästan enbart villkoren för att bevilja flygbolagen statliga stöd, och direktstöden för att trafikera en linje begränsas till de fall där det föreligger allmän trafikplikt eller stöd av social karaktär. När det gäller flygplatserna handlar del II.3 i riktlinjerna från 1994 om offentliga investeringar i infrastruktur. I riktlinjerna anges att ’ett genomförande av infrastrukturprojekt (flygplatser […]) är en åtgärd inom den generella ekonomiska politiken som kommissionen inte kan kontrollera med stöd av fördragets regler om statliga stöd (…). Denna generella princip gäller endast för medlemsstaternas genomförande av infrastrukturprojekt, och den påverkar inte bedömningen av huruvida det förmånliga utnyttjande av infrastrukturen som beviljas vissa företag skall betraktas som stöd.’

De nya riktlinjerna ersätter inte de gamla från 1994. De kompletterar dem i stället genom att precisera hur konkurrensreglerna skall tillämpas på olika typer av flygplatsfinansiering (avsnitt 30A.4) och på igångsättningsstöd för flygbolag med verksamhet på regionala flygplatser (avsnitt 30A.5).

(10)

Därför beaktar övervakningsmyndigheten det faktum att utbyggnaden av regionala flygplatser bidrar till att ett antal mål kan uppnås. Dessa är följande:

En ökad användning av regionala flygplatser är positiv i kampen mot trafikstockningar på Europas storflygplatser. I sin vitbok om den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden (8) säger kommissionen följande: ’Överbelastningen av luftrummet är redan föremål för en konkret handlingsplan, men trafikstockningarna på marken har hittills inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Nära hälften av de femtio största europeiska flygplatserna lider i dag av en överbelastning på marken eller närmar sig gränsen för flygplatskapaciteten.’

Ett större antal flygplatser med förbindelser till övriga länder i Europa gör det lättare för medborgarna att resa.

Sådana flygplatser är viktiga för ekonomin på regional nivå.

Om de vill bredda sitt utbud hamnar de regionala flygplatserna i ett sämre läge än de europeiska storflygplatserna i t.ex. London, Paris eller Frankfurt. De har inte något stort och välkänt flygbolag som koncentrerar sin verksamhet dit för att erbjuda passagerarna så många anslutande förbindelser som möjligt och för att få de stordriftsfördelar som detta medför. Det är inte säkert att de har blivit så stora att de är tillräckligt attraktiva. En regional flygplats måste dessutom ofta kompensera en sämre image eller brist på renommé på grund av att den är belägen i ett område som har ekonomiska svårigheter.

(11)

I de här nya riktlinjerna har övervakningsmyndigheten en positiv syn på de regionala flygplatsernas framtid, samtidigt som den ser till att principerna om öppenhet och insyn, icke-diskriminering och proportionalitet följs till punkt och pricka. Syftet är att se till att offentlig finansieringen av regionala flygplatser och statliga stöd till flygbolag inte på något sätt får leda till en snedvriden konkurrens som strider mot det gemensamma intresset.

(12)

Denna inställning ligger i linje med de övergripande målen för transportpolitiken, t.ex. intermodalitet med järnvägstransporter. Under de senaste åren har avsevärda bidrag gjorts, både politiskt och finansiellt, till de ambitiösa programmen för att bygga ut ett järnvägsnät för höghastighetståg. Dessa tåg är ett mycket attraktivt alternativ till flyget, både när det gäller tid, priser, komfort och hållbar utveckling. Även om det kommer att ta lång tid innan höghastighetståg blir en realitet i hela det område som omfattas av EES-avtalet måste vi utnyttja deras kapacitet att ge konkurrenskraftiga och högkvalitativa förbindelser, och vi måste uppmuntra aktörerna inom järnvägs- och luftfartssektorn att satsa på samarbete inom ramen för artikel 53 i EES-avtalet så att järnvägen och flyget kan komplettera varandra ännu bättre, vilket ligger i resenärernas intresse.

(13)

I den mån dessa nya riktlinjer tar ställning i frågan om huruvida det förekommer statliga stöd eller inte, så är det övervakningsmyndighetens generella tolkning i dagsläget som ges i informativt syfte. Dessa ställningstaganden skall endast anses vara vägledande, och de påverkar inte en framtida tolkning i Eftadomstolen, EG-domstolen eller förstainstansrätten.

30A.3   Tillämpningsområde och gemensamma regler för förenlighet

30A.3.1   Tillämpningsområde och rättslig grund

(14)

Genom denna ram fastställs i vilken mån och enligt vilka villkor som övervakningsmyndigheten i enlighet med reglerna och förfarandena för statligt stöd, kommer att bedöma offentlig finansiering av flygplatser och statliga igångsättningsstöd för flyglinjer. I sin granskning kommer övervakningsmyndigheten att tillämpa artikel 59.2 eller artikel 61.3 a, b eller c i EES-avtalet.

(15)

Enligt artikel 59.2 i EES-avtalet får Eftastaterna, i fråga om företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, medge undantag från reglerna för statligt stöd, nämligen om tillämpningen av dessa regler rättsligt eller i praktiken skulle hindra att det uppdrag som tilldelats detta företag fullgörs, eller om handeln inte påverkas i en omfattning som strider mot de avtalsslutande parternas intressen.

(16)

I artikel 61.3 i EES-avtalet förtecknas de stöd som kan anses vara förenliga med EES-avtalets funktion I artikel 61.3 a och c medges undantag för stöd som är avsedda att främja eller underlätta utvecklingen i vissa regioner och/eller av vissa näringsverksamheter.

(17)

I kapitel 25 i riktlinjerna för regionalt stöd anger övervakningsmyndigheten på vilka villkor regionalt stöd kan betraktas som förenligt med EES-avtalets funktion i enlighet med artikel 61.3 a och c. Enligt riktlinjerna kan driftsstöd (9) som beviljas flygplatser eller flygbolag (t.ex. igångsättningsstöd) endast godkännas i undantagsfall och på vissa bestämda villkor, nämligen i mindre gynnade områden, t.ex. områden som omfattas av undantaget i artikel 61.3 a i EES-avtalet och glest befolkade områden (10).

(18)

På grundval av artikel 61.3 b kan stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse anses förenliga med EES-avtalets funktion. En särskild hänvisning görs till projekt inom ramen för de transeuropeiska näten, och sådana kan omfatta flygplatsprojekt.

(19)

Om dessa bestämmelser inte kan tillämpas kommer övervakningsmyndigheten att granska såväl finansieringen av flygplatser som igångsättningsstöden på grundval av artikel 61.3 c i EES-avtalet. I de följande bestämmelserna redovisas principerna för denna granskning.

30A.3.2   Förekomst av statliga stöd

30A.3.2.1   Flygplatsernas ekonomiska verksamhet

(20)

EES-avtalet är neutralt till en stats val när det gäller offentlig eller privat egendom. Beträffande förekomsten av statligt stöd är den centrala frågan huruvida stödmottagaren bedriver en ekonomisk verksamhet (11). Det står utom allt tvivel att ett flygbolag bedriver ekonomisk verksamhet. Det samma gäller för en flygplats: om den bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett dess juridiska status eller finansiering, utgör den ett företag i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet, och då skall avtalets bestämmelser rörande statliga stöd tillämpas (12).

(21)

I målet ’Aéroports de Paris’ (13) beslutade Europeiska gemenskapernas domstol (nedan kallad ’EG-domstolen’) att drift och utnyttjande av flygplatser, inklusive tillhandahållandet av flygplatstjänster till flygbolag och olika tjänsteleverantörer på en flygplats, utgör verksamhet av ekonomisk natur eftersom den å ena sidan ’består i tillhandahållande av flygplatsanläggningar till flygbolag och olika tjänsteleverantörer, för vilket det utgår en avgift som förvaltaren ensidigt har bestämt, och å andra sidan inte innefattar verksamhet som utgör myndighetsutövning och som därför är skild från verksamhet som innefattar sådan myndighetsutövning’. Sålunda utövar den som driver flygplatsen i princip sådan ekonomisk verksamhet som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet och på vilken reglerna för statliga stöd skall tillämpas.

(22)

All verksamhet som bedrivs av en flygplatsförvaltare är dock inte nödvändigtvis av ekonomisk natur. Det är nödvändigt att skilja dessa olika typer av verksamheter från varandra och att fastställa i vilken mån de är av ekonomisk natur eller ej (14).

(23)

Enligt EG-domstolen är sådana verksamheter som normalt faller under en stats ansvar i dess myndighetsutövning inte av ekonomisk natur, och de omfattas inte av reglerna för statliga stöd. Det rör sig om verksamheter som säkerhet, trafikledning, polis, tull etc. Finansieringen av dessa verksamheter skall begränsas till enbart en kompensation för de kostnader som verksamheterna i fråga medför, och den får inte beviljas för andra verksamheter av ekonomisk natur (15). I sitt meddelande av den 10 oktober 2001 till följd av attentaten den 11 september 2001 förklarade Europeiska kommissionen att det säger sig självt att om vissa åtgärder direkt åläggs flygbolagen eller andra aktörer inom sektorn, t.ex. flygplatser eller flygbolag, så får de offentliga myndigheternas finansiering av dessa inte ge upphov till driftsstöd som är oförenliga med fördraget.

30A.3.2.2   Verksamheter på flygplatserna som utgör tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

(24)

Vissa av flygplatsernas ekonomiska verksamheter skulle av myndigheterna kunna anses vara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I dessa fall ålägger myndigheten flygplatsförvaltaren vissa skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, i syfte att se till att det allmänna intresset tas till vara på lämpligt sätt. Under dessa omständigheter kan det företag som driver flygplatsen få kompensation från myndigheterna för sådana extra kostnader som uppstår till följd av skyldigheterna att tillhandahålla vissa allmännyttiga tjänster. Det är inte heller uteslutet att driften av en flygplats i dess helhet i undantagsfall kan betraktas som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Myndigheten kan då ålägga en sådan flygplats (till exempel i en isolerad region) skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, och därefter eventuellt fatta ett beslut om kompensation. Det bör emellertid påpekas att i de fall driften av en flygplats i dess helhet utgör en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, får detta inte inbegripa verksamheter som inte är direkt kopplade till de basverksamheter som nämns i punkt 43 iv.

(25)

Övervakningsmyndigheten vill erinra om EG-domstolens dom i målet Altmark (16), som ligger till grund för rättspraxis på detta område. EG-domstolen beslutade att en kompensation för tillhandahållande av allmännyttiga tjänster inte utgör ett statligt stöd i den mening som avses i artikel 87 i EG-fördraget, under förutsättning att fyra villkor är uppfyllda:

1.

Det mottagande företaget skall faktiskt ha ålagts en skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, och dessa skyldigheter skall vara klart definierade.

2.

De kriterier som ligger till grund för kompensationen skall på ett objektivt och öppet sätt ha fastställts i förväg.

3.

Kompensationen får inte överstiga vad som krävs för att täcka hela eller delar av de kostnader som har uppkommit i samband med skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, med hänsyn tagen till de intäkter som erhålls och till en rimlig vinst i fullgörandet av dessa skyldigheter.

4.

Om det företag som ges ansvaret att tillhandahålla de allmännyttiga tjänsterna inte har valts ut efter ett offentligt upphandlingsförfarande som gör det möjligt att välja den anbudsgivare som kan tillhandahålla dessa tjänster till den lägsta kostnaden för det allmänna, skall den nödvändiga kompensationen fastställas på grundval av de kostnader som ett genomsnittligt, välskött och välutrustat företag skulle ha haft för att tillhandahålla tjänsterna, med hänsyn tagen till intäkter och rimlig vinst i fullgörandet av skyldigheterna.

(26)

Om de villkor som fastställs genom domen Altmark uppfylls utgör en kompensation för skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster inte ett statligt stöd.

(27)

Annan offentlig finansiering av flygplatser än de som tas upp ovan kan, om de påverkar konkurrensen och handeln mellan de avtalsslutande parterna till EES-avtalet, utgöra statligt stöd enligt artikel 61.1 i EES-avtalet.

30A.3.2.3   Effekter som finansieringen av flygplatser får på konkurrensen och handeln mellan avtalsslutande parterna till EES-avtalet

(28)

Konkurrensen mellan olika flygplatser kan bedömas utifrån vilka kriterier som ligger till grund för flygbolagens val, särskilt genom en jämförelse av faktorer som flygplatsernas tjänsteutbud, befolkningen, de ekonomiska verksamheterna, trafikstockningarna, tillfartsvägarna, samt avgifterna för att använda anläggningarna och tjänsterna. Avgiftsnivån är en betydande faktor eftersom ett stöd som beviljas en flygplats kan användas till att hålla flygplatsavgifterna på en konstlat låg nivå för att locka till sig trafik, vilket kan leda till påtaglig snedvridning av konkurrensen.

(29)

Inom ramen för dessa riktlinjer anser övervakningsmyndigheten emellertid att de kategorier som anges i punkt 7 kan användas som indikatorer på dels i vilken grad flygplatserna konkurrerar med varandra, dels i vilken grad finansieringen av en flygplats kan ha en snedvridande effekt på konkurrensen.

Offentliga subventioner till EES-flygplatser och nationella flygplatser (kategorierna A och B) kommer som regel att anses snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan de avtalsslutande parterna till EES-avtalet. Å andra sidan kan finansieringen av små regionala flygplatser (kategori D) knappast förmodas snedvrida konkurrensen eller påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(30)

Utöver dessa generella synpunkter är det emellertid omöjligt att ställa en diagnos som skulle kunna gälla för alla tänkbara situationer, särskilt för flygplatserna i kategorierna C och D.

Alla åtgärder som skulle kunna utgöra statliga stöd måste därför anmälas så det blir möjligt att granska hur konkurrensen och handeln mellan de avtalsslutande parterna till EES-avtalet påverkas och huruvida åtgärderna är förenliga med EES-avtalets funktion eller inte.

(31)

Kommissionens beslut av den 13 juli 2005 om tillämpningen av bestämmelserna i artikel 86.2 i fördraget på statliga stöd i form av ersättning för tillhandahållande av allmännyttiga tjänster är tillämpligt i de fall en flygplats i kategori D har fått i uppdrag att tillhandahålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Undantag från skyldigheten att förhandsanmäla stöd beviljas för statliga stöd som ges som kompensation för allmännyttiga tjänster, under förutsättning att de villkor som anges i beslutet är uppfyllda (17). Kommissionens beslut har ännu inte införlivats med EES-avtalet.

30A.3.2.4   Principen om en investerare i en marknadsekonomi

(32)

I EES-avtalets artikel 125 sägs det att avtalet inte i något hänseende skall ingripa i de avtalsslutande parternas egendomsordning. De avtalsslutande parterna kan således äga och driva företag, och de kan köpa aktier eller på annat sätt bli ägare i offentliga eller privata företag.

(33)

Denna princip innebär att övervakningsmyndigheten inte kan agera för att vare sig straffa eller förmånsbehandla en myndighet om denna köper aktier eller andelar i ett företag. Det är inte heller övervakningsmyndighetens uppgift att uttala sig om företagens val av finansiering.

(34)

I de här riktlinjerna görs det ingen åtskillnad mellan olika stödmottagare med avseende på deras juridiska struktur eller om de tillhör den offentliga eller privata sektorn. Flygplatser eller företag som driver flygplatser kan alltså ha vilken juridisk form som helst.

(35)

Enligt principerna om icke-diskriminering och likabehandling måste nationella myndigheter och offentliga företag givetvis följa konkurrensreglerna.

(36)

Om det rör sig om offentlig finansiering av flygplatser, eller om myndigheter som direkt eller indirekt beviljar flygbolag en finansiering, kommer övervakningsmyndigheten att göra en bedömning av huruvida en privat investerare under liknande förhållanden och på grundval av en förväntad lönsamhet, utan sociala eller regionalpolitiska överväganden, skulle ha skjutit till samma kapital (18).

(37)

EG-domstolen har preciserat att den likabehandlingsprincip som myndigheterna åberopar i fråga om relationerna mellan offentliga och privata företag förutsätter att de två kategorierna av företag befinner sig i jämförbara situationer. De privata företagen utformar emellertid sina industriella eller kommersiella strategier i första hand på grundval av lönsamhetskrav. De offentliga företagens beslut kan däremot påverkas av andra faktorer, t.ex. myndigheternas strävan efter att uppnå andra mål i det allmännas intresse (19). Det centrala begreppet är således den förutsägbara lönsamheten för den aktör som skjuter till kapital.

(38)

EG-domstolen har också preciserat att en offentlig investerares agerande måste jämföras med hur en privat investerare agerar i en situation där även den sistnämnde driver en generell eller sektoriell strukturpolitik som skall ge lönsamhet på längre sikt (20). Sådana överväganden är särskilt relevanta när det gäller investeringar i infrastruktur.

(39)

Om en Eftastat eller en myndighet använder statliga medel till förmån för en flygplats eller ett flygbolag, måste detta således analyseras på grundval av dessa principer. Sådana förmåner utgör inte statliga stöd om en Eftastat eller myndighet då agerar på samma sätt som om den hade varit en privat ekonomisk aktör, i den mening som avses ovan.

(40)

Om offentliga resurser ställs till ett företags förfogande på förmånligare villkor (dvs. till lägre kostnad) än vad en privat ekonomisk aktör skulle ha beviljat ett företag som befann sig i en jämförbar finansiell eller konkurrensutsatt situation, innebär detta att det förstnämnda företaget åtnjuter en förmån som utgör ett statligt stöd.

(41)

I fråga om igångsättningsstöd är det möjligt att en offentlig flygplats ger ett flygbolag ekonomiska fördelar som finansieras med egna resurser, dvs. intäkter från flygplatsens ekonomiska verksamheter, och som inte utgör ett statligt stöd om det visar sig att flygplatsen agerar i sin egenskap av privat investerare och utifrån en affärsplan som redovisar lönsamhetsutsikterna för sin ekonomiska verksamhet. Å andra sidan kan det visa sig att en privat flygplats beviljar en finansiering som i realiteten bara innebär att sådana offentliga medel som flygplatsen själv fått i samma syfte bara slussas vidare. En sådan subvention måste då anses utgöra ett statligt stöd eftersom ett beslut om att slussa offentliga medel vidare måste fattas av en myndighet.

(42)

Tillämpningen av principen om den private investeraren, dvs. att det inte förekommer något statligt stöd, förutsätter att den aktör som betraktas som investerare har en ekonomisk modell som i sin helhet är trovärdig: en flygplats som inte finansierar sina egna investeringar, eller som inte på annat sätt bär kostnaderna för dessa, eller som får en del av sina driftskostnader betalda av allmänna medel i en utsträckning som går längre än dess uppdrag i det allmänna intresset, kan i normala fall inte anses vara en privat aktör i en marknadsekonomi, med förbehåll för en prövning från fall till fall. Det torde vara nästan omöjligt att tillämpa resonemanget om den private investeraren på en sådan flygplats.

30A.4   Finansiering av flygplatser

(43)

Verksamheterna på en flygplats kan delas upp i följande kategorier:

i.

Byggande av själva flygplatsen (start- och landningsbanor, terminaler, flygledartorn) och tillhörande anläggningar (för brandskydd, säkerhetsutrustning etc.).

ii.

Drift, inklusive underhåll och förvaltning.

iii.

Tillhandahållandet av tjänster i anknytning till flygningarna, t.ex. marktjänster, annan infrastruktur, brandförsvar, räddningstjänst, säkerhetstjänst etc.

iv.

Kommersiella verksamheter som inte är direkt knutna till flygplatsens basverksamheter, t.ex. att uppföra, finansiera, driva och hyra ut utrymmen, lokaler och byggnader för kontor och lager, men också för hotell och industriföretag inom flygplatsens område, samt affärer, restauranger och parkeringar. Sådana verksamheter tillhör inte kategorin ’transporter’ och omfattas därför inte av dessa nya riktlinjer. En offentlig finansiering av dem kommer att granskas på grundval av de relevanta sektoriella och generella reglerna.

(44)

De här riktlinjerna skall gälla för samtliga verksamheter på en flygplats, med undantag för skydd och säkerhet, flygledning eller sådana tjänster som hör till en Eftastats ansvarsområde inom ramen för dess myndighetsutövning (21).

30A.4.1   Finansiering av infrastruktur på flygplatser

(45)

I det här avsnittet behandlas stöd för att bygga infrastruktur och utrustning på flygplatser, eller direktstöd för detta, i enlighet med punkterna 43 i och 44 ovan.

(46)

Infrastrukturen utgör basen för flygplatsförvaltarens ekonomiska verksamheter. Den innebär också en möjlighet för en stat att agera i fråga om regional utvecklingspolitik och transportpolitik.

(47)

Om en flygplatsförvaltare bedriver en ekonomisk verksamhet i enlighet med vad som avses i den dom av EG-domstolen som det hänvisas till i punkt 21, måste förvaltaren med egna medel finansiera kostnaderna för användandet och byggandet av infrastrukturen. Om en Eftastat (även på lokal eller regional nivå) ställer infrastruktur till en flygplatsförvaltares förfogande, utan krav på ekonomisk motprestation och utan att agera som en privat investerare skulle ha gjort, eller om en stat ger subventioner som går till att finansiera infrastruktur, kan detta innebära att förvaltaren får en ekonomisk fördel som blir en nackdel för konkurrenterna. Sådana fall måste därför anmälas och granskas utifrån reglerna om statliga stöd.

(48)

Europeiska kommissionen och övervakningsmyndigheten har redan tidigare preciserat på vilka villkor en försäljning av mark eller byggnader (22), eller en privatisering av ett företag (23), inte är problematisk med tanke på ett eventuellt inslag av statligt stöd. Några problem föreligger generellt inte om detta sker till marknadspris, t.ex. om priset är resultatet av ett anbudsförfarande som är öppet, ovillkorat och icke-diskriminerande och som i tillräcklig omfattning har offentliggjorts på ett sätt som ger garantier för likabehandling av alla potentiella anbudsgivare. Utan att det i tillämpliga fall påverkar skyldigheter enligt reglerna och principerna för offentlig upphandling och koncessioner, gäller i princip samma resonemang i tillämpliga delar för myndigheternas försäljning eller upplåtande av infrastruktur.

(49)

Det är å andra sidan inte möjligt att a priori utesluta inslag av stöd i samtliga fall av den här typen. Det skulle t.ex. kunna vara fråga om stöd om det visar sig att infrastrukturen upplåts åt en flygplatsförvaltare som utsetts i förväg och som får en orättmätig fördel av detta, eller om en oförklarlig skillnad mellan försäljningspriset och priset för en nyligen uppförd infrastruktur ger köparen en orättmätig fördel.

(50)

Om flygplatsförvaltaren dessutom får tillgång till ytterligare infrastruktur som inte var planerad när den befintliga infrastrukturen uppläts, är det ett krav att förvaltaren måste betala en marknadsmässig hyra som baseras på kostnaden för denna och på nyttjandeperioden. Om en utbyggnad av infrastrukturen inte var planerad från början är det ett ovillkorligt krav att den nya infrastrukturen skall ha en nära anknytning till nyttjandet av den redan befintliga, och att det ursprungliga kontraktet skall fortsätta att gälla.

(51)

I de fall förekomsten av statligt stöd inte kan uteslutas skall åtgärden anmälas. Om det förekommer statligt stöd kan detta anses förenligt enligt artikel 61.3 a, b eller c eller artikel 59.2 i EES-avtalet, samt i förekommande fall tillämpningsföreskrifterna för dessa. Övervakningsmyndigheten kommer i första hand att granska följande:

Att byggandet och nyttjandet av infrastrukturen uppfyller ett klart formulerat mål av allmänekonomiskt intresse (regional utveckling, tillfredsställande kommunikationer, etc.).

Att infrastrukturen är nödvändig och proportionerlig i förhållande till det uppsatta målet.

Att infrastrukturen har tillfredsställande framtidsutsikter i fråga om nyttjande på medellång sikt, särskilt av den redan befintliga infrastrukturen.

Att alla potentiella användare har likvärdigt och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen.

Att handeln inte påverkas i en omfattning som strider mot EES-avtalets funktion.

30A.4.2   Stöd för nyttjande av flygplatsinfrastruktur

(52)

Övervakningsmyndigheten anser i princip att ett företag som driver en flygplats, i likhet med alla aktörer som är verksamma på en marknad, med egna medel skall kunna bära de normala driftskostnaderna för denna. All offentlig finansiering innebär att det företag som driver flygplatsen slipper kostnader som det i normala fall skulle ha haft för sin löpande verksamhet.

(53)

En sådan finansiering utgör inte ett statligt stöd om den är en kompensation för allmännyttiga tjänster i driften av flygplatsen, enligt den praxis som fastslogs i målet om Altmark (24). I övriga fall betraktas subventioner för nyttjande som statliga stöd i form av driftsstöd. Som redan sagts i avsnitt 30A.3.1 kan sådana stöd endast betraktas som förenliga med EES-avtalets funktion enligt artikel 61.3 a eller c, och på följande villkor: i mindre gynnade områden, eller enligt artikel 59.2 om vissa villkor uppfylls i fråga om garantier för att de är nödvändiga för nyttjandet av en tjänst av allmänekonomiskt intresse och att de inte påverkar handeln i en utsträckning som strider mot de avtalsslutande parternas intressen.

(54)

I fråga om tillämpningen av artikel 59.2 i EES-avtalet anges i Europeiska kommissionens beslut av den 13 juli 2005 om tillämpningen av artikel 86.2 i EG-fördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster, vilket redan nämnts i punkt 31, att statliga stöd som ges som kompensation till flygplatser i kategori D som tillhandahåller allmännyttiga tjänster kan godkännas på vissa villkor (25).

(55)

Övervakningsmyndigheten kommer då att granska huruvida flygplatsen verkligen har fått i uppdrag att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, och att kompensationen inte är högre än vad som är nödvändigt för att täcka de kostnader som detta ger upphov till, med hänsyn tagen till intäkter och en rimlig vinst.

(56)

Det skall framgå av minst en officiell handling, vars form Eftastaterna själva får välja, att flygplatsen i fråga verkligen har fått i uppdrag att tillhandahålla allmännyttiga tjänster. Denna handling skall innehålla all den information som krävs för att identifiera de särskilda kostnaderna för den allmännyttiga tjänsten, t.ex. följande:

Exakt vilken typ av skyldighet att tillhandahålla en allmännyttig tjänst som det rör sig om.

De flygplatsförvaltare och det område som berörs.

Vilken typ av särskild eller exklusiv rättighet som flygplatsen beviljas.

Parametrarna för beräkning, kontroll och översyn av kompensationen.

Rutiner för att undvika eventuella över- eller underkompensationer, och för att vid behov korrigera sådana.

(57)

Kompensationen skall beräknas på grundval av samtliga intäkter från den aktuella tjänsten av allmänekonomiskt intresse. Om flygplatsförvaltaren åtnjuter andra särskilda eller exklusiva rättigheter som är direkt eller indirekt knutna till denna tjänst skall även intäkterna från dessa beaktas. Därför måste det finnas ett öppet bokföringssystem, och flygplatsförvaltarens olika verksamheter måste bokföras separat (26).

30A.4.3   Subventioner för flygplatstjänster

(58)

Marktjänster är en kommersiell verksamhet som är öppen för konkurrens från och med en tröskel på två miljoner passagerare per år, i enlighet med direktiv 96/67/EG (27). En flygplatsförvaltare som erbjuder marktjänster kan ta ut olika avgifter från olika flygbolag, under förutsättning att avgifterna speglar olika kostnader för eller omfattning av de tjänster som tillhandahålls (28).

(59)

Om passagerarna är färre än två miljoner får den flygplatsförvaltare som erbjuder marktjänster kvitta sina olika intäkter och förluster mellan olika verksamheter av rent kommersiell art (t.ex. mellan ’handling’ och en parkeringsplats), med undantag för offentliga medel som förvaltaren får i sin egenskap av flygplatsmyndighet eller leverantör av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Om det inte finns någon konkurrens i fråga om marktjänster måste flygplatsförvaltaren vara särskilt uppmärksam på att inte bryta mot nationella bestämmelser eller EES-avtalet, t.ex. att inte missbruka en dominerande ställning på ett sätt som avses i artikel 54 i EES-avtalet (som förbjuder företag som har en dominerande ställning på hela eller en stor del av EES-marknaden att gentemot flygbolagen tillämpa olika villkor för likvärdiga tjänster och på så sätt åsamka vissa av dem en nackdel i konkurrensen).

(60)

Med mer än två miljoner passagerare bör marktjänsterna vara självbärande, oberoende av flygplatsens övriga kommersiella intäkter eller offentliga medel som den får i sin egenskap av flygplatsmyndighet eller leverantör av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

30A.5   Igångsättningsstöd

30A.5.1   Mål

(61)

Små flygplatser har ofta inte tillräckligt många passagerare för att bli lönsamma.

(62)

Det finns inga absoluta siffror på vilken storlek som krävs för att uppnå lönsamhet. EU:s regionkommitté uppskattar den till en och en halv miljon passagerare per år, medan man i ovannämnda undersökning från universitetet i Cranfield nämner siffror på både en halv miljon och en miljon. Detta visar att det förekommer skillnader mellan olika länder och beroende på hur flygplatsen fungerar (29).

(63)

Även om vissa regionala flygplatser kan räkna med att klara sig i de fall passagerarantalet uppnås tack vare flygbolag som har allmän trafikplikt (30) eller om myndigheterna inför stöd av social karaktär, så föredrar bolagen av flera skäl de väl inkörda storflygplatserna: dessa har ett bra läge, det går snabbt att byta till anslutande flyg, resenärerna är vana vid dem, och bolagen har start- och landningstider som de inte vill bli av med. Dessutom har den politik som sedan många år har förts i fråga om investeringar i flygplatser och flygtrafik lett till att trafiken koncentrerats till de största städerna i respektive land.

(64)

Flygbolagen är därför inte alltid beredda att utan särskilda incitament ta risken att öppna en linje från en okänd och oprövad flygplats. Övervakningsmyndigheten kan därför acceptera att flygbolagen får temporära offentliga stöd, direkt eller indirekt och på vissa villkor, om sådana stöd hjälper dem att öppna nya linjer eller öka turtätheten och att få en passagerarvolym som inom rimlig tid gör dem lönsamma. Övervakningsmyndigheten kommer att se till att sådana stöd inte innebär fördelar för stora flygplatser som redan har en betydande internationell trafik och som är konkurrensutsatta.

(65)

Med tanke på det redan nämnda övergripande målet intermodalitet och optimalt utnyttjande av infrastrukturer skulle det vara oacceptabelt att bevilja stöd för en ny flyglinje för vilken det redan finns ett alternativ i form av höghastighetståg.

(66)

Europeiska kommissionen har fastställt riktlinjer för en harmonisk utveckling i de yttersta randområdena (31). Utvecklingsstrategin vilar på tre pelare: att förbättra kommunikationerna, att höja områdenas konkurrenskraft och se till att de kan integreras i den geografiska regionen, vilket skulle mildra effekterna av det långa avståndet till den europeiska ekonomin.

(67)

Europeiska kommissionen kan därför acceptera att det finns mildare kriterier för att godkänna igångsättningsstöd för linjer från de yttersta randområdena, t.ex. i fråga om stödnivå och varaktighet, och den kommer inte att resa några invändningar mot stöd för linjer till grannländer utanför EU.

Övervakningsmyndigheten kommer att godta liknande bestämmelser i fråga om stödnivå och varaktighet för sådana områden som nämns i artikel 61.3 i EES-avtalet och för glest befolkade områden.

30A.5.2   Kriterier för förenlighet

(68)

De finansiella incitamenten i igångsättningsfasen, utom i de fall myndigheterna agerar på samma sätt som en privat investerare i en marknadsekonomi (se avsnitt 30A.3.2.4), ger de stödmottagande bolagen fördelar och kan således direkt leda till en snedvridning av konkurrensen mellan olika bolag, i så måtto att dessa incitament ger stödmottagarna lägre driftskostnader.

(69)

De kan också indirekt påverka konkurrensen mellan olika flygplatser genom att de hjälper vissa av dem att utvecklas. Det kan till och med bli så att ett bolag lockas att ’utlokalisera’ sin verksamhet till en annan flygplats och att överföra en linje från en stor EES-flygplats till en regional flygplats. I dessa fall utgör incitamenten statliga stöd som skall anmälas till övervakningsmyndigheten.

(70)

Med tanke på de mål som nämns ovan och de stora svårigheter som kan uppstå när en ny linje lanseras kan övervakningsmyndigheten godkänna stöd av den här typen, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

a)

Stödmottagare: stöden skall betalas ut till lufttrafikföretag som har ett giltigt tillstånd som utfärdats av en avtalsslutande part till EES-avtalet i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2407/92 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag (32).

b)

Regionala flygplatser: stöden skall betalas ut för linjer mellan en regional flygplats i kategori C eller D och en flygplats inom EES. Stöd för linjer mellan nationella flygplatser (kategori B) kan inte godkännas annat än i undantagsfall och om särskilda skäl kan åberopas, t.ex. att en av flygplatserna ligger i ett mindre gynnat område.

c)

Nya linjer: stöden skall betalas ut för nya linjer eller ökad turtäthet som leder till en nettoökning av passagerarvolymen (33).

Stöden får inte bidra till att trafiken bara flyttas över från en linje till en annan eller från ett bolag till ett annat. Stöden får inte leda till att trafiken på ett omotiverat sätt, i fråga om turtäthet eller ekonomisk bärkraft för de linjer som redan finns, flyttas över till en annan flygplats i samma stad, i samma sammanhängande storstadsområde (34) eller i samma flygplatssystem (35), med bibehållande av samma destination eller en jämförbar destination enligt samma kriterier. Igångsättningsstöd får inte heller beviljas för en ny linje om samma linje redan trafikeras med ett jämförbart höghastighetståg, enligt samma kriterier.

Övervakningsmyndigheten kommer inte att acceptera ett missbruk som innebär att ett bolag försöker kringgå igångsättningsstödets temporära karaktär genom att ersätta en linje som får stöd med en linje som påstås vara ny men som i realiteten är jämförbar. Stöd får inte beviljas ett flygbolag som redan fått stöd för en viss linje och som sedan försöker få stöd för en konkurrerande linje från en annan flygplats i samma stad, i samma sammanhängande storstadsområde eller i samma flygplatssystem, med bibehållande av samma destination eller en jämförbar destination. Att en linje under den period då ett stöd betalas ut bara ersätts med en annan linje från samma flygplats som ger minst samma antal passagerare innebär emellertid inte att den fortsatta utbetalningen under hela den planerade perioden ifrågasätts, under förutsättning att detta byte av linje inte innebär att övriga kriterier för det ursprungliga stödet åsidosätts.

d)

Bärkraft på lång sikt, samt gradvis minskande stöd: en linje för vilken stöd beviljas skall på sikt visa sig bärkraftig, dvs. den skall åtminstone utan offentlig finansiering kunna bära sina egna kostnader. Detta är skälet till att igångsättningsstöden måste vara gradvis minskande och tidsbegränsade.

e)

Kompensation för extra igångsättningskostnader: stödet skall enbart avse de extra kostnader som uppstår när en ny linje eller en ny turtäthet lanseras, dvs. kostnader som flygbolaget inte har för redan etablerade linjer. Dessa kostnader får avse t.ex. marknadsföring och reklam. Det kan också röra sig om etableringskostnader på en regional flygplats i samband med att en ny linje lanseras, under förutsättning att flygplatsen tillhör kategori C eller D och att stöd inte redan har beviljats för dessa kostnader. Stödet får däremot inte avse normala driftskostnader, t.ex. för flygplanshyra eller amorteringar, bränsle, besättningarnas löner, flygplatsavgifter eller proviantering (catering). De stödberättigande kostnaderna skall utgöras av faktiska kostnader under normala marknadsförhållanden.

f)

Stödnivå och varaktighet: gradvis minskande stöd får beviljas för en period på högst tre år. Stödet får varje år uppgå till högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna under året i fråga, och under hela stödperioden till i genomsnitt 30 % av de stödberättigande kostnaderna.

För linjer från mindre gynnade områden, dvs. de områden som nämns i artikel 61.3 a och glest befolkade områden, får de gradvis minskande stöden beviljas under en period på högst fem år. Stödet får varje år uppgå till högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna under året i fråga, och under hela stödperioden till i genomsnitt 40 % av de stödberättigande kostnaderna. Om ett stöd beviljas för en period på fem år får det under de tre första åren behållas på 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

Den period under vilken ett flygbolag får igångsättningsstöd måste emellertid under alla omständigheter vara kortare än den period för vilken bolaget åtar sig att bedriva verksamheten från flygplatsen i fråga, i enlighet med den affärsplan som krävs i punkt 70 i. Dessutom skall stödet omedelbart upphöra när målet i fråga om passagerarvolym har uppnåtts eller när linjen visar sig lönsam, även om detta inträffar tidigare än beräknat.

g)

Koppling till lanseringen av en linje: stödet skall vara kopplat till en reell ökning av antalet passagerare. För att stödet skall kunna behålla sin karaktär av incitament och inte överskrida de övre gränserna, skall de belopp som betalas ut gradvis minskas i takt med att trafiken ökar.

h)

Icke-diskriminerande stöd: en myndighet som har för avsikt att bevilja igångsättningsstöd för en ny linje, via en flygplats eller ej, skall offentliggöra sådana planer tillräckligt lång tid i förväg och i tillräcklig omfattning, så att alla intresserade flygbolag får möjlighet att erbjuda sina tjänster. Offentliggörandet skall innehålla en beskrivning av linjen, samt objektiva kriterier i fråga om belopp och varaktighet. De regler och principer som gäller för offentlig upphandling och koncessioner skall iakttas i den mån de är tillämpliga.

i)

Effekter på andra linjer, samt krav på en affärsplan: ett flygbolag som erbjuder sina tjänster när en myndighet har för avsikt att bevilja igångsättningsstöd skall tillsammans med sin intresseanmälan lämna in en affärsplan som visar att linjen kommer att vara bärkraftig under en överskådlig tid efter det att stödet upphört. Innan ett igångsättningsstöd beviljas skall myndigheten i fråga göra en konsekvensbeskrivning i fråga om vilka effekter den nya linjen kommer att få på konkurrerande linjer.

j)

Offentliggörande: Eftastaterna skall se till att det varje år och för varje flygplats offentliggörs en förteckning över de linjer för vilka stöd betalas ut. För varje linje skall följande redovisas: varifrån den offentliga finansieringen kommer, vilket eller vilka bolag som får stöd, vilka belopp som betalats ut, samt antalet passagerare som berörs.

k)

Överklagande: förutom de förfaranden som föreskrivs i direktiven 89/665/EEG och 92/13/EEG (36) om offentlig upphandling, när dessa direktiv är tillämpliga, bör det i varje Eftastat finnas förfaranden för att överklaga ett beslut så att all eventuell diskriminering kan undvikas.

l)

Påföljder: det bör finnas påföljder i de fall ett flygbolag inte uppfyller de åtaganden som gjordes gentemot en flygplats när stödet beviljades. En möjlighet att ställa krav på återbetalning av stödet, eller att förklara ett flygbolags ursprungliga säkerhet som förverkad, skulle ge flygplatsen garantier för att flygbolaget fullgör sina åtaganden.

(71)

Kumulering: igångsättningsstöden får inte kumuleras med andra typer av stöd för att trafikera en linje, t.ex. stöd av social karaktär för vissa passagerarkategorier, eller kompensation för allmän trafikplikt. Sådana stöd får inte heller beviljas när en linje har reserverats för ett enda flygbolag, i den mening som avses i artikel 4 i förordning (EEG) nr 2408/92 (37), särskilt punkt 1 d i den artikeln. Enligt proportionalitetsreglerna får stöden inte heller kumuleras med andra stöd som avser samma kostnader, inklusive stöd som betalas ut i en annan stat.

(72)

Igångsättningsstöd skall anmälas till övervakningsmyndigheten. För att kunna få en konsekvent handläggning av sådana här ärenden inom EES uppmanar övervakningsmyndigheten Eftastaterna att inte anmäla individuella stöd utan i stället anmäla sina generella regler för igångsättningsstöd. Övervakningsmyndigheten kan från fall till fall granska individuella stöd eller generella stödregler som inte till alla delar iakttar de kriterier som anges ovan, men som skulle leda till en jämförbar situation.

30A.6   Mottagare av tidigare olagliga stöd

(73)

Om ett företag har beviljats ett olagligt stöd som övervakningsmyndigheten inte har godkänt och som skall betalas tillbaka, och om detta ännu inte skett i enlighet med artikel 14 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet, skall granskningen av stöd för finansiering av en flygplats eller av igångsättningsstöd ta hänsyn till i första hand kumuleringseffekten av det gamla och det nya stödet, och för det andra till det faktum att det gamla stödet inte har betalats tillbaka (38).

30A.7   Lämpliga åtgärder enligt artikel 1.1 i del i av protokoll 3 till övervakningsavtalet

(74)

I enlighet med artikel 1.1 i del i av protokoll 3 till övervakningsavtalet föreslår övervakningsmyndigheten att Eftastaterna ändrar eventuella regler för sådana statliga stöd som täcks av de här riktlinjerna så att de senast den 1 juni 2007 överensstämmer med dessa nya riktlinjer. Eftastaterna uppmanas att före den 1 juni 2006 skriftligen bekräfta att de godtar dessa förslag.

(75)

Om en Eftastat inte inkommer med en skriftlig bekräftelse före detta datum kommer övervakningsmyndigheten att tillämpa artikel 19.2 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet, och den kommer om så krävs att inleda det förfarande som anges i den artikeln.

30A.8   Ikraftträdande

(76)

Dessa riktlinjer träder i kraft samma dag som de antas av övervakningsmyndigheten. De anmälningar som registrerats hos övervakningsmyndigheten före den dagen kommer att granskas utifrån de regler som gällde när anmälan gjordes.

I fråga om stöd som beviljas efter det att dessa riktlinjer antas kommer övervakningsmyndigheten att använda dessa nya riktlinjer som underlag för sin granskning av sådana stöd för finansiering av infrastruktur eller av sådana igångsättningsstöd som beviljats utan dess godkännande och således i strid med artikel 1.3 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet. I övriga fall kommer övervakningsmyndigheten att granska utifrån de regler som gällde när stödet beviljades.

(77)

Övervakningsmyndigheten vill slutligen informera Eftastaterna och berörda parter om att en grundlig utvärdering av tillämpningen av de nya riktlinjerna kommer att göras fyra år efter ikraftträdandet. Resultaten av denna utvärdering kan föranleda övervakningsmyndigheten att revidera riktlinjerna.


(1)  Rådets förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag (EGT L 240, 24.8.1992) som införlivats med punkt 66b i bilaga XIII till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94 av den 21 mars 1994 (EGT L 160, 28.6.1994, s. 1 och EES-supplementet nr 17, 28.6.1994), rådets förordning (EEG) nr 2408/92 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen (EGT L 240, 24.8.1992, s. 8) som införlivats med punkt 64a i bilaga XIII till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94 av den 21 mars 1994 (EGT L 160, 28.6.1994, s. 1 och EES-supplementet nr 17, 28.6.1994) och rådets förordning (EEG) nr 2409/92 av den 23 juli 1992 om biljettpriser och tariffer för lufttrafik (EGT L 240, 24.8.1992), som införlivats med punkt 65 i bilaga XIII till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94 av den 21 mars 1994 (EGT L 160, 28.6.1994, s.1 och EES-supplementet nr 17, 28.6.1994).

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 95/93 av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser (EGT L 14, 22.1.1993, s. 1) som införlivats med EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 154/2004 (EUT L 102, 21.4.2005, s. 33 och EES-supplementet nr 20, 21.4.2005).

(3)  Rådets direktiv 96/67/EG av den 15 oktober 1996 om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen (EGT L 272, 25.10.1996, s. 28), som införlivats med EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 79/2000 (EGT L 315, 14.12.2000, s. 20 och EES-supplementet nr 59, 14.12.2000).

(4)  Rådets förordning (EEG) nr 2299/89 av den 24 juli 1989 om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem (EGT L 220, 29.7.1989) som införlivats med punkt 63 i bilaga XIII till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 148/99 av den 5 november 1999 (EGT L 15, 18.1.2001, s. 45 och EES-supplementet nr 3, 18.1.2001).

(5)  Den fullständiga texten till övervakningsavtalet och samtliga ändringar av avtalet finns på Eftasekretariatets webbplats: http://secretariat.efta.int/Web/legaldocuments/

(6)  ’Study on competition between airports and the application of State aid rules’ – Cranfield University, juni 2002.

(7)  Kapitel 30 i Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd avser stöd till luftfartssektorn (EGT L 124, 23.5.1996 och EES-supplementet nr 23, 23.5.1996) och motsvarar Europeiska kommissionens riktlinjer om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i EG-fördraget och artikel 61 i EES-avtalet på statligt stöd till luftfartssektorn. I riktlinjerna anges att övervakningsmyndigheten kommer att tillämpa samma kriterier som anges i kommissionens riktlinjer.

(8)  Vitbok - Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden, KOM (2001) 370 slutlig.

(9)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål (EGT L 111, 29.4.1999 och EES-supplementet nr 18, 29.4.1999). Driftsstöd definieras i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål som stöd ’som är avsedda att minska ett företags löpande kostnader’ (punkt 25.4.26), medan stöd till nyinvestering avser ’en investering i anläggningstillgångar i samband med etablering av en ny anläggning, utökning av kapaciteten vid en befintlig anläggning eller igångsättning av en verksamhet som medför en genomgripande förändring av en befintlig verksamhets produkter eller produktionsprocesser’ (punkt 25.4.6).

(10)  Se punkt 25.4.26 och följande punkter i riktlinjerna för stöd för regionala ändamål.

(11)  Enligt EG-domstolens rättspraxis utgör all sådan verksamhet som går ut på att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad ekonomisk verksamhet. Se mål C 35/96, EG-domstolens dom av den 18 juni 1998, Europeiska kommissionen mot Italien, REG 1998, s. 3851, och i målen C 180/98–184/98, Pavlov, REG 2000, s. I-6451.

(12)  Målen C-159/91 och C-160/91; dom av den 17 februari 1993, Poucet och Pistre/AGF och Cancava, Rec. 1993, s. I-637.

(13)  Mål T-128/98, dom av den 12 december 2002, Aéroports de Paris mot Europeiska kommissionen, REG 2000, s. II-3929, bekräftad av mål C-82/01, dom av den 24 oktober 2002, REG 2002, s. I-09297, punkterna 75–79.

(14)  Mål C-364/92, dom av den 19 januari 1994, SAT Fluggesellschaft/Eurocontrol, Rec. 1994, s. I-43.

(15)  Mål C-343/95, dom av den 18 mars 1997, Calì & Figli/Servizi Ecologici Porto di Genova, REG 1997, s. I-1547. Kommissionens beslut av den 19 mars 2003, N 309/2002, Luftfartsskydd – Ersättning för kostnader till följd av attentaten av den 11 september 2001. Kommissionens beslut av den 16 januari 2002, N 438/2002, Stöd till hamnförvaltningen för utförande av myndighetsuppgifter.

(16)  Mål C-280/00, dom av den 24 juli 2003, Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg, REG 2003, s. I-7747.

(17)  Kommissionens beslut 2005/842/EC om tillämpningen av artikel 86.2 i EG-fördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT L 312, 29.11.2005, s. 67). Beslutet har ännu inte införlivats med EES-avtalet. Fram till dess att beslutet har införlivats med EES-avtalet omfattas denna typ av statliga stöd som ges som kompensation för allmännyttiga tjänster av anmälningskraven i del I och artikel 2 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet.

(18)  Dom av den 10 juli 1986, Konungariket Belgien/kommissionen, mål 40/85, Rec. 1986, s. I-2321.

(19)  Dom av den 6 juli 1982, Frankrike, Italien och Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland mot Europeiska gemenskapernas kommission, förenade målen 188/80 och 190/80, Rec. 1982, s. 2571, punkt 21.

(20)  EG-domstolens dom av den 21 mars 1991, Italien/kommissionen (’Alfa Romeo’), mål C-305/89, Rec. 1991, s. I-1603, punkt 20, dom av den 6 mars 2003, Westdeutsche Landesbank Girozentrale/kommissionen, mål T-228/99, REG 2003, s. II-435, punkterna 250–270.

(21)  Se kommissionens beslut av den 19 mars 2003, N 309/2002, Luftfartsskydd – Ersättning för kostnader till följd av attentaten av den 11 september 2001 (EUT C 148, 25.6.2003).

(22)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för inslag av stöd vid offentliga myndigheters försäljning av mark och byggnader (EGT L 137, 8.6.2000 och EES-supplementet nr 26, 8.6.2000). Riktlinjerna motsvarar kommissionens meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader.

(23)  Rapport från kommissionen om konkurrenspolitiken, 1993, punkterna 402 och 403.

(24)  Se fotnot 16.

(25)  Beslutet har ännu inte införlivats med EES-avtalet. Om beslutet införlivas skall alla kompensationer för allmännyttiga tjänster som ges genom statliga stöd till de större flygplatserna (kategorierna A, B och C), eller som inte följer kriterierna och villkoren i de här riktlinjerna, anmälas och granskas från fall till fall.

(26)  Även om de inte är tillämpliga på transporter kan kapitel 18C i riktlinjerna för statligt stöd beträffande statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster (ännu inte offentliggjorda) ge viss vägledning om tillämpningen av punkterna 55–57. Riktlinjerna motsvarar gemenskapens regler om statliga stöd i form av kompensation för allmän trafikplikt (EUT C 297, 29.11.2005, s. 4).

(27)  Rådets direktiv 96/67/EG av den 15 oktober 1996 om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen (EGT L 272, 25.10.1996, s. 28), som införlivats med EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 79/2000 (EGT L 315, 14.12.2000, s. 20 och EES-supplementet nr 59, 14.12.2000).

(28)  Punkt 85 i beslutet att inleda förfarandet rörande ärendet Ryanair i Charleroi: ’När det gäller avgifterna för marktjänster inser kommissionen att man kan uppnå stordriftsfördelar när en användare av flygplatsen utnyttjar ett företags marktjänster i betydande omfattning. Det är i själva verket inte förvånande att den avgift som tillämpas gentemot vissa flygbolag understiger den allmänna avgiften om de tjänster som efterfrågas av dessa bolag är mindre betungande än de som efterfrågas av andra kunder.’

(29)  Rapporten ’Study on Competition between airports and the application of State Aid Rules’, Cranfield University, september 2002, punkterna 5.33 och 6.11.

(30)  Ibid. s. 5–27: ’I viss mån kan stöd till flyglinjer inom ramen för allmän trafikplikt tolkas som ett indirekt stöd till en flygplats.’

(31)  Meddelanden från Europeiska kommissionen av den 26 maj 2004 (KOM(2004) 343 slutlig) och av den 6 augusti 2004 (SEK(2004) 1030) om ett stärkt partnerskap för de yttersta randområdena.

(32)  Rådets förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag (EGT L 240, 24.8.1992) som införlivats med punkt 66b i bilaga XIII till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94 av den 21 mars 1994 (EGT L 160, 28.6.1994, s. 1 och EES-supplementet nr 17, 28.6.1994).

(33)  Detta gäller särskilt om en årstidsbegränsad linje blir permanent, eller om avgångar som inte är dagliga åtminstone blir dagliga.

(34)  Rådets förordning (EEG) nr 2408/92 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen EGT L 240, 24.8.1992, s. 8) som införlivats med punkt 64a i bilaga XIII till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94 av den 21 mars 1994 (EGT L 160, 28.6.1994, s. 1 och EES-supplementet nr 17, 28.6.1994).

(35)  I enlighet med definitionen i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen (EGT L 240, 24.8.1992, s. 8) som införlivats med punkt 64a i bilaga XIII till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94 av den 21 mars 1994 (EGT L 160, 28.6.1994, s. 1 och EES-supplementet nr 17, 28.6.1994).

(36)  Rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten (EGT L 395, 30.12.1989, s. 33) som införlivats med punkt 5 i bilaga XVI till EES-avtalet. Rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna (EGT L 76, 23.3.1992, s. 14) som införlivats med punkt 5a i bilaga XVI till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94 av den 21 mars 1994 (EGT L 160, 28.6.1994, s. 1 och EES-supplementet nr 17, 28.6.1994).

(37)  Se fotnot 1.

(38)  Mål C-355/95 P, Textilwerke Deggndorf/kommissionen, REG 1997, s. I-2549.”


6.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 62/44


BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 320/06/KOL

av den 31 oktober 2006

om ändring av förteckningen i punkt 39 i del 1.2 i kapitel I i bilaga I till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om upprättande av en förteckning över gränskontrollstationer i Island och Norge som godkänts för veterinärkontroller av produkter och djur från tredje land och om upphävande av Eftas övervakningsmyndighets beslut 246/06/KOL av den 6 september 2006

EFTA:s ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 109 och protokoll 1,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, särskilt artikel 5.2 d och protokoll 1,

med beaktande av punkt 4 B första och tredje stycket samt punkt 5 b i inledningen till kapitel I i bilaga I till EES-avtalet,

med beaktande av den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1.1.4 i kapitel I i bilaga I till EES-avtalet (rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen), i dess anpassade lydelse enligt protokoll 1 till EES-avtalet och sådan den lyder efter de anpassningar för detta område som gjorts i bilaga I till samma avtal, särskilt artikel 6.2 i rättsakten,

med beaktande av den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1.1.5 i kapitel I i bilaga I till EES-avtalet (rådets direktiv 91/496/EEG av den 15 juli 1991 om fastställande av regler för hur veterinärkontroller skall organiseras för djur som importeras till gemenskapen från tredje land och om ändring av direktiven 89/662/EEG, 90/425/EEG och 90/675/EEG), i dess anpassade lydelse enligt EES-avtalet och sådan den lyder efter de anpassningar till EES-avtalet som gjorts i bilaga I till samma avtal, särskilt artikel 6.4,

med beaktande av den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1.2.111 i kapitel I i bilaga I till EES-avtalet (kommissionens beslut 2001/812/EG av den 21 november 2001 om villkor för godkännande av gränskontrollstationer som ansvarar för veterinärkontroll av produkter som förs in till gemenskapen från tredje länder), efter ändring, och särskilt artikel 3.5, och

av följande skäl:

Eftas övervakningsmyndighet upphävde genom beslut nr 246/06/KOL av den 6 september 2006 Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 86/02/KOL av den 24 maj 2002 och upprättade en ny förteckning över gränskontrollstationer i Island och Norge som godkänts för veterinärkontroller av produkter och djur från tredje land.

Norges regering har uppmanat Eftas övervakningsmyndighet att lägga den föreslagna gränskontrollstationen i Egersunds hamn till förteckningen över gränskontrollstationer i Island och Norge som godkänts för veterinärkontroller av djur och animalieprodukter från tredje land, som finns i punkt 39 i del 1.2 i kapitel I i bilaga I till EES-avtalet,

Norges regering har uppmanat Eftas övervakningsmyndighet att lägga den föreslagna gränskontrollstationen i Egersunds hamn till förteckningen för import av fiskolja avsedd som livsmedel eller foder och fiskmjöl i lös vikt.

Norges regering har föreslagit Eftas övervakningsmyndighet att lägga till de ytterligare produktkategorierna fiskolja i lös vikt och förpackad fiskolja som livsmedel eller foder till inspektionscentret Kristiansund vid gränskontrollstationen i Kristiansund.

Eftas övervakningsmyndighet och Europeiska kommissionen har, i nära samarbete med Norges behöriga myndigheter, gemensamt kontrollerat gränskontrollstationen i Egersund och inspektionscentret i Kristiansund.

Efter den gemensamma kontrollen, och i enlighet med punkt 4B3 i inledningen i bilaga I till EES-avtalet, antog inspektörerna från Eftas övervakningsmyndighet och kommissionen en gemensam rekommendation den 16 oktober 2006 (ärende nr 59362/diarienr 391554) om att lägga till gränskontrollstationen i Egersund och de nya kategorierna för inspektionscentret Kristiansund till förteckningen över gränskontrollstationer.

Eftas övervakningsmyndighet har genom beslut nr 312/06/KOL hänskjutit ärendet till Eftas veterinärkommitté, som biträder Eftas övervakningsmyndighet.

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Eftas veterinärkommitté, som biträder Eftas övervakningsmyndighet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

Veterinärkontroller av levande djur och animaliska produkter som förs in till Island och Norge från tredje land skall utföras av behöriga nationella myndigheter vid de godkända gränskontrollstationer som förtecknas i bilagan till detta beslut.

2.

Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 246/06/KOL av den 6 september 2006 upphävs härmed.

3.

Detta beslut träder i kraft den 31 oktober 2006.

4.

Detta beslut riktar sig till Island och Norge.

5.

Detta beslut är giltigt på engelska.

Utfärdat i Bryssel den 31 oktober 2006.

För Eftas övervakningsmyndighet

Bjørn T. GRYDELAND

Ordförande

Kristján Andri STEFÁNSSON

Ledamot av kollegiet


BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER GODKÄNDA GRÄNSKONTROLLSTATIONER

1

=

Namn

2

=

Animo-kod

3

=

Typ

A

=

Flygplats

F

=

Järnväg

P

=

Hamn

R

=

Landsväg

4

=

Inspektionscentrum

5

=

Produkter

HC

=

Produkter avsedda för konsumtion.

NHC

=

Övriga produkter

NT

=

Inga temperaturkrav

T

=

Frysta och kylda produkter

T(FR)

=

Frysta produkter

T(CH)

=

Kylda produkter

6

=

Levande djur

U

=

Hovdjur: nötkreatur, svin, får, getter, vilda och tama hovdjur

E

=

Registrerade hästdjur enligt definitionen i rådets direktiv 90/426/EEG

O

=

Andra djur

5-6

=

Anmärkningar

(1)

=

Kontroll i enlighet med kraven i kommissionens beslut 93/352/EEG, som antagits för tillämpning av artikel 19.3 i rådets direktiv 97/78/EG

(2)

=

Endast förpackade produkter

(3)

=

Endast fiskeriprodukter

(4)

=

Endast djurprotein

(5)

=

Endast ull, hudar och skinn

(6)

=

Endast flytande fetter, oljor och fiskoljor

(7)

=

Islandshästar (endast från april till oktober)

(8)

=

Endast hästdjur

(9)

=

Endast tropiska fiskar

(10)

=

Endast katter, hundar, gnagare, hardjur, levande fiskar, reptiler och alla fåglar utom strutsfåglar

(11)

=

Endast foder i lösvikt

(12)

=

För (U) när det gäller vilda och tama hovdjur, endast sådana som finns i djurparker; och för (O), endast daggamla kycklingar, fiskar, hundar, katter, insekter eller andra djur i djurparker

(13)

=

Nagylak HU: Detta är en gränskontrollstation (för produkter) och gränsövergång (för levande djur) vid den ungersk-rumänska gränsen, som är föremål för framförhandlade övergångsbestämmelser som anges i anslutningsfördraget, både vad avser produkter och levande djur. Se kommissionens beslut 2003/630/EG

(14)

=

För transit genom Europeiska gemenskapen av sändningar av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, som transporteras till eller från Ryssland enligt särskilda förfaranden som fastställts i relevant gemenskapslagstiftning

(15)

=

Endast djur från vattenbruk

(16)

=

Endast fiskmjöl

Land: Island

1

2

3

4

5

6

Akureyri

1700499

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC(16)

 

Hafnarfjörður

1700299

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC(16)

 

Húsavík

1701399

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Ísafjörður

1700399

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Keflavík flygplats

1700799

A

 

HC(1)(2)(3)

O(15)

Reykjavík

1700199

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC(16)

 

Þorlákshöfn

1701899

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 


Land: Norge

1

2

3

4

5

6

Borg

1501499

P

 

HC, NHC

E(7)

Båtsfjord

1501199

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(1)(2)(3)

 

Egersund

NO02299

P

 

HC-NT(6), NHC-NT(6)(16)

 

Hammerfest

1501099

P

Rypefjord

HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(1)(2)(3)

 

Honningsvåg

1501799

P

Honningsvåg

HC-T(1)(2)(3)

 

Gjesvær

HC-T(1)(2)(3)

 

Kirkenes

1502199

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Kristiansund

1500299

P

Harøysund

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Kristiansund

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3) HC-NT(6), NHC-NT(6)

 

Måløy

1500599

P

Gotteberg

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3)

 

Moldøen

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3)

 

Trollebø

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3)

 

Oslo

1500199

P

 

HC, NHC

 

Oslo

1501399

A

 

HC, NHC

U,E,O

Skjervøy

1502099

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Sortland

1501699

P

Andenes

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Melbu

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Sortland

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Storskog

1501299

R

 

HC, NHC

U,E,O

Tromsø

1500999

P

Bukta

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Kaldfjord

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Solstrand

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Senjahopen

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Vannøy

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Vadsø

1501599

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Ålesund

1500699

P

Breivika

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3)

 

Ellingsøy

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Skutvik

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3)