4.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/1

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1415/2007

av den 3 december 2007

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)	Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 4 december 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 december 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 756/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 41).

BILAGA

till kommissionens förordning av den 3 december 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	IL	114,0
	MA	68,2
	SY	68,2
	TR	100,9
	ZZ	87,8
0707 00 05	JO	196,3
	MA	51,7
	TR	102,2
	ZZ	116,7
0709 90 70	MA	51,0
	TR	118,5
	ZZ	84,8
0709 90 80	EG	301,9
0709 90 80	ZZ	301,9
0805 20 10	MA	70,1
0805 20 10	ZZ	70,1
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	CN	62,5
	HR	52,3
	IL	66,3
	TR	73,3
	UY	82,5
	ZZ	67,4
0805 50 10	EG	79,1
	TR	104,8
	ZA	104,9
	ZZ	96,3
0808 10 80	AR	87,7
	CA	87,3
	CL	86,0
	CN	76,4
	MK	30,6
	US	83,1
	ZA	95,7
	ZZ	78,1
0808 20 50	AR	49,2
	CN	42,4
	TR	145,7
	US	109,4
	ZZ	86,7

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.

4.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/3

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1416/2007

av den 3 december 2007

om fastställande av sista dag för inlämning av ansökningar om stöd för privat lagring av griskött

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2759/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött (1), särskilt artikel 4.6, och

av följande skäl:

(1)

Det stöd för privat lagring som beviljats i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1267/2007 av den 26 oktober 2007 om särskilda villkor för beviljande av stöd till privat lagring inom grisköttssektorn (2) har haft en gynnsam effekt på marknaden för griskött och priserna på griskött väntas stabilisera sig tillfälligt. Beviljandet av stöd för privat lagring bör därför upphöra.

(2)	Förvaltningskommittén för griskött har inte avgivit något yttrande inom den tid som dess ordförande bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Sista dag för inlämning av ansökningar om stöd för privat lagring av griskött ska vara den 4 december 2007.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 4 december 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 december 2007.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 282, 1.11.1975, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2) EUT L 283, 27.10.2007, s. 53.

4.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/4

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1417/2007

av den 28 november 2007

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)	För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till denna förordning.

(2)

I förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna regler fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen och dessa regler gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till denna och som har upprättats genom särskilda gemenskapsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)	Enligt dessa allmänna regler måste de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen som är bifogad klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 med de motiveringar som ges i kolumn 3 i samma tabell.

(4)

Det är lämpligt att bindande klassificeringsbesked som utfärdas av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende varuklassificeringen i Kombinerade nomenklaturen och som inte överensstämmer med de rättigheter som fastställs i denna förordning fortfarande kan åberopas av innehavaren enligt bestämmelserna i artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2), under en period av tre månader.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Tullkodexkommittén,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i den bifogade tabellen ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i samma tabell.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som utfärdas av medlemsstaternas tullmyndigheter och som inte stämmer överens med de rättigheter som fastställs i denna förordning kan fortfarande åberopas enligt bestämmelserna i artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92 under en period av tre månader.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 november 2007.

På kommissionens vägnar

László KOVÁCS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1352/2007 (EUT L 303, 21.11.2007, s. 3).

(2) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

BILAGA

Varuslag

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

Nageldekorationssats bestående av

48 konstgjorda naglar,

1 liten tub lim,

1 nagelfil,

1 manikyrpinne och

dekorationsklistermärken för naglarna.

De konstgjorda naglarna är gjorda i plast och finns i flera olika storlekar.

Satsen erbjuds till försäljning i detaljhandeln.

3926 90 97

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1, 3 b och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, samt texten till KN-nummer 3926, 3926 90 och 3926 90 97.

Såsom produkten presenteras utgör den en sats i den mening som avses i den allmänna bestämmelsen 3 b.

Satsen utgörs inte av manikyrprodukter enligt nummer 3304 30 00 eftersom den innehåller konstgjorda naglar som fästs på nageln, och den inte innehåller preparat för manikyr som bara vårdar och förskönar händerna och de naturliga naglarna (se även de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet, nr 3304, punkt B).

Satsen består av olika artiklar och ska klassificeras enligt nummer 3926 90 97 enligt de konstgjorda naglar av plast som ger satsen dess huvudsakliga karaktär.

2.	Formade konstgjorda naglar av plast De är avsedda att fästas på de naturliga naglarna med ett akryllim. Naglarna är i en förpackning om 50 naglar i samma storlek.

3926 90 97

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 3926, 3926 90 och 3926 90 97.

Produkterna anses inte utgöra manikyrprodukter enligt nummer 3304 30 00 eftersom de innehåller konstgjorda naglar som fästs på nageln, och inte utgör preparat för manikyr som bara vårdar och förskönar händerna och de naturliga naglarna (se även de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet, nr 3304, punkt B).

De ska därför klassificeras som andra plastvaror enligt nummer 3926 90 97 enligt det material som de utgörs av.

Lim bestående av

etylcyanoakrylat,

kiseldioxid,

polymetylmetakrylat,

kalixarener,

hydrokinon,

triglycerider.

Limmet är avsett att fästa konstgjorda naglar av plast på de naturliga naglarna. Det har lång torktid för att göra det möjligt att forma den konstgjorda nageln.

Limmet är förpackat i tuber med små öppningar och kan på så vis appliceras lätt och precist. Nettovikten är på högst 1 kg.

3506 10 00

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 3506 och 3506 10 00.

Produkten anses inte utgöra preparat för manikyr eller pedikyr enligt nummer 3304.

Produkten utgör ett lim eller klister enligt nummer 3506.

4.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/6

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1418/2007

av den 29 november 2007

om export för återvinning av visst avfall som förtecknas i bilaga III eller IIIA till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 till vissa länder som inte omfattas av OECD-beslutet om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall (1), särskilt artikel 37.2 tredje stycket,

efter samråd med berörda länder, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 37.1 i förordning (EG) nr 1013/2006 skickat en skriftlig begäran till varje land som inte omfattas av OECD-rådets beslut C(2001)107/slutlig rörande revidering av beslut C(92)39/slutlig om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall avsett för återvinning. I begäran bad kommissionen att få en skriftlig bekräftelse på att sådant avfall som förtecknas i bilaga III eller bilaga IIIA till den förordningen och som inte omfattas av exportförbud enligt artikel 36 i samma förordning får exporteras från gemenskapen för återvinning i det berörda landet samt uppgift om vilka eventuella kontrollförfaranden som kommer att tillämpas i mottagarlandet.

(2)	I begäran uppmanades varje land att ange om de hade valt att tillämpa ett förbud eller ett förfarande med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande eller att inte utföra några kontroller på sådant avfall.

(3)

Enligt artikel 37.2 första stycket i förordning (EG) nr 1013/2006 skulle kommissionen, innan den förordningen blev tillämplig, anta en förordning med beaktande av alla svar som inkommit. Kommissionen antog i enlighet med detta förordning (EG) nr 801/2007 (2). Ytterligare svar och förtydliganden som inkommit sedan det datumet ger emellertid en bättre förståelse av hur mottagarländernas svar bör tas i beaktande.

(4)

Kommissionen har nu fått svar på sin skriftliga begäran från Algeriet, Andorra, Argentina, Bangladesh, Benin, Botswana, Brasilien, Chile, Costa Rica, Egypten, Elfenbenskusten, Filippinerna, Georgien, Guyana, Hongkong (Kina), Indien, Indonesien, Israel, Kenya, Kina, Kirgizistan, Kroatien, Kuba, Libanon, Liechtenstein, Macao (Kina), Malawi, Malaysia, Mali, Marocko, Moldavien, Oman, Pakistan, Paraguay, Peru, Ryssland, Seychellerna, Sri Lanka, Sydafrika, Taiwan, Thailand, Tunisien, Vietnam och Vitryssland.

(5)

Vissa länder har inte skriftligt bekräftat att avfallet får exporteras till dem från gemenskapen för återvinning. I enlighet med artikel 37.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1013/2006 ska det därför anses att dessa länder har valt ett förfarande med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande.

(6)

Vissa länder har i sina svar tillkännagivit att de avser att följa kontrollförfaranden i enlighet med nationell lagstiftning vilka skiljer sig från dem som anges i artikel 37.1 i förordning (EG) nr 1013/2006. Dessutom, och i enlighet med artikel 37.3 i förordning (EG) nr 1013/2006, ska artikel 18 i den förordningen tillämpas på motsvarande sätt på sådana transporter, såvida avfallet inte också omfattas av förfarandet med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande.

(7)

Förordning (EG) nr 801/2007 bör därför ändras i enlighet med detta. För tydlighetens skull är det, med tanke på det antal ändringar som krävs, lämpligt att upphäva den förordningen och ersätta den med den här förordningen. Avfall som i förordning (EG) nr 801/2007 klassats som att det inte omfattas av några kontroller i mottagarlandet, men som enligt den här förordningen kräver skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande, bör dock fortsätta att klassas som att det inte omfattas av några kontroller i mottagarlandet under en övergångsperiod på 60 dagar efter det att den här förordningen har trätt i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De förfaranden som anges i bilagan ska tillämpas vid export för återvinning av avfall som förtecknas i bilaga III eller IIIA till förordning (EG) nr 1013/2006 som inte är förbjuden enligt artikel 36 i den förordningen till vissa länder som inte omfattas av OECD-rådets beslut C(2001)107/slutlig rörande revidering av beslut C(92)39/slutlig om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall avsett för återvinning.

Artikel 2

Förordning (EG) nr 801/2007 ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den fjortonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag den träder i kraft.

Förordning (EG) nr 801/2007 ska emellertid fortsätta att tillämpas under 60 dagar efter detta datum på avfall som förtecknas i kolumn c i bilagan till den förordningen och som förtecknas i kolumn b eller i kolumnerna b och d i bilagan till den här förordningen.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel 29 november 2007.

På kommissionens vägnar

Peter MANDELSON

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 190, 12.7.2006, s. 1.

(2) EUT L 179, 7.7.2007, s. 6.

BILAGA

Rubrikerna på kolumnerna i denna bilaga avser följande:

a)	Förbud.
b)	Skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande i enlighet med artikel 35 i förordning (EG) nr 1013/2006.
c)	Ingen kontroll i mottagarlandet.
d)	Andra kontrollförfaranden kommer att följas i mottagarlandet i enlighet med gällande nationell lagstiftning. I likhet med avfall som förtecknas i kolumn c ska de allmänna informationskraven enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1013/2006 gälla på motsvarande sätt, såvida avfallet inte också förtecknas i kolumn b.

När två koder skiljs åt genom ett tankstreck ska detta förstås som att de två koderna och alla koder mellan dem omfattas.

När två koder skiljs åt genom ett semikolon ska detta förstås som att de två koderna i fråga omfattas.

Algeriet

GC030

ex 8908 00:

Endast om stommen kan innehålla asbest

GC030

ex 8908 00:

Förutom om stommen kan innehålla asbest

GC030

ex 8908 00:

Förutom om stommen kan innehålla asbest

GG030

ex 2621:

Om ingen analys läggs fram som bevis på att avfallet är ofarligt

GG030

ex 2621:

Om en analys läggs fram som bevis på att avfallet är ofarligt

GG030

ex 2621:

Om en analys läggs fram som bevis på att avfallet är ofarligt

GG040

ex 2621:

Om ingen analys läggs fram som bevis på att avfallet är ofarligt

GG040

ex 2621:

Om en analys läggs fram som bevis på att avfallet är ofarligt

GG040

ex 2621:

Om en analys läggs fram som bevis på att avfallet är ofarligt

Allt annat avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Andorra

a)	b)	c)	d)
Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Argentina

B1010

B1020

B1030–B1050

B1060

B1070–B1130

B1140

B1150–B1170

B1180; B1190

B1200–B1230

B1240

B1250–B2110

B2120; B2130

Från B3010:

—

Plastskrot av följande icke-halogenerade polymerer och sampolymerer:

—	Polyvinylalkohol

—	Härdade hartser eller kondensationsprodukter

—	Avfall av fluorerade polymerer (1)

Från B3010:

Allt annat avfall

Från B3020:

—	Papper eller kartong, tillverkade huvudsakligen av mekanisk massa (t.ex. tidningar, tidskrifter och liknande tryckalster)

—	Annat, inbegripet men inte begränsat till 2. osorterat skrot

Från B3020:

Allt annat avfall

B3030; B3035

B3040; B3050

B3060

B3065

Från B3070:

—	Deaktiverat svampmycel från framställning av penicillin för användning i djurfoder

Från B3070:

Allt annat avfall

B3070

B3080–B3110

B3120

B3130-B4020

B4030

GB040

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

GN030

ex 0505 90

Bangladesh

Från B1010:

Allt annat avfall

Från B1010:

—	Skrot av järn eller stål

—	Skrot av aluminium

B1020–B2130

Från B3010:

Allt annat avfall

Från B3010:

—

Plastskrot av följande icke-halogenerade polymerer och sampolymerer:

—

Eten

—

Styren

Från B3020:

Allt annat avfall

Från B3020:

—

Följande avfall och förbrukade varor av papper eller kartong:

—	Oblekt papper eller kartong eller wellpapp eller kartong

—	Annat papper eller annan kartong, tillverkade huvudsakligen av blekt kemisk massa, inte färgade i mälden

B3030–B4030

GB040

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Benin

a)	b)	c)	d)
Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Botswana

a)	b)	c)	d)
	Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Brasilien

Från B1010:

—	Ädelmetaller (guld, silver, platinagruppen, men inte kvicksilver)

—	Skrot av järn eller stål

—	Skrot av nickel

—	Skrot av zink

—	Skrot av tenn

—	Skrot av volfram

—	Skrot av molybden

—	Skrot av tantal

—	Skrot av magnesium

—	Skrot av kobolt

—	Skrot av vismut

—	Skrot av titan

—	Skrot av zirkonium

—	Skrot av mangan

—	Skrot av germanium

—	Skrot av vanadin

—	Skrot av hafnium, indium, niob, rhenium och gallium

—	Skrot av krom

Från B1010:

—	Skrot av koppar

—	Skrot av aluminium

—	Skrot av torium

—	Skrot av sällsynta jordartsmetaller

Från B1010:

—	Ädelmetaller (guld, silver, platinagruppen, men inte kvicksilver)

—	Skrot av järn eller stål

—	Skrot av nickel

—	Skrot av zink

—	Skrot av tenn

—	Skrot av volfram

—	Skrot av molybden

—	Skrot av tantal

—	Skrot av magnesium

—	Skrot av kobolt

—	Skrot av vismut

—	Skrot av titan

—	Skrot av zirkonium

—	Skrot av mangan

—	Skrot av germanium

—	Skrot av vanadin

—	Skrot av hafnium, indium, niob, rhenium och gallium

—	Skrot av krom

B1020–B1040

B1050

B1060

B1070; B1080

B1090

Från B1100:

—

Zinkdrosser (ogranulerad slagg):

—	Toppdross (> 90 % Zn)

—	Bottendross (> 92 % Zn)

—	Dross från varmgalvanisering (> 92 % Zn)

—	Avfall från eldfast väggbeklädnad, även smältdeglar, som härrör från smältning av koppar

Från B1100:

—

Hårdzink

—

Zinkdrosser (ogranulerad slagg):

—	Dross från gjutning (> 85 % Zn)

—	Avdragen zinkslagg (skimmings)

—	Slagg från bearbetning av ädelmetaller för vidare raffinering

—	Tantalhaltig tennslagg med lägre tennhalt än 0,5 %

Från B1100:

—	Dross från aluminiumsmältning, med undantag av saltslagg

Från B1100:

—

Hårdzink

—

Zinkdrosser (ogranulerad slagg):

—	Dross från gjutning (> 85 % Zn)

—	Avdragen zinkslagg (skimmings)

—	Slagg från bearbetning av ädelmetaller för vidare raffinering

—	Tantalhaltig tennslagg med lägre tennhalt än 0,5 %

B1115

B1120; B1130

B1140

B1150; B1160

B1170–B1190

B1180

B1200–B1250

B2010; B2020

Från B2030:

—	Avfall och skrot av kermeter (metallkeramiska kompositer)

Från B2030:

Allt annat avfall

Från B2030:

—	Avfall och skrot av kermeter (metallkeramiska kompositer)

Från B2040:

—	Slagg från framställning av koppar, kemiskt stabiliserad, med hög järnhalt (mer än 20 %) och bearbetad enligt industriella specifikationer (t.ex. DIN 4301 och DIN 8201), huvudsakligen för byggändamål och blästring

Från B2040:

—	Avfall av gipsplattor från rivning av byggnader

—	Glasavfall innehållande litium-tantal och litium-niob

Från B2040:

Allt annat avfall

Från B2040:

—	Avfall av gipsplattor från rivning av byggnader

—	Glasavfall innehållande litium-tantal och litium-niob

B2060

B2070–B2110

B2120; B2130

B3010; B3020

Från B3030:

—	Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror

Från B3030:

Allt annat avfall

Från B3030:

Allt annat avfall

B3035

B3040

B3050–B3065

B3060

Från B3070:

—	Deaktiverat svampmycel från framställning av penicillin för användning i djurfoder

Från B3070:

—	Avfall av människohår

—	Halmavfall

B3080; B3090

B3100–B3120

B3130

B3140–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Chile

B1010

B1031

B1050

B1070; B1080

B1115

B1250

B2060

B2130

B3010

B3030

B3035

B3060; B3065

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Allt annat avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Costa Rica

a)	b)	c)	d)
Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Egypten

Från B1010:

—	Skrot av krom

Från B1010:

Allt annat avfall

B1020–B1040

B1050–B1070

B1080–B1140

B1150

B1160–B1190

B1220; B1230

B1240

B1250

B2010; B2020

B2030

Från B2040:

—	Slagg från framställning av koppar, kemiskt stabiliserad, med hög järnhalt (mer än 20 %) och bearbetad enligt industriella specifikationer (t.ex. DIN 4301 och DIN 8201), huvudsakligen för byggändamål och blästring

Från B2040:

Allt annat avfall

B2060–B2080

B2090

B2100–B2110

B2120

B2130

B3010

Från B3020:

Avfall och förbrukade varor av papper eller kartong av

—	annat 2. osorterat skrot

Från B3020:

Allt annat avfall

B3030–B3110

B3120

B3130–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Elfenbenskusten

B1250

Från B3030:

—	Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror

B3140

Allt annat avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Filippinerna

Från B1010:

—	Skrot av kobolt

Från B1010:

Allt annat avfall

Från B1020:

—	Skrot av bly (med undantag av blybatterier)

Från B1020:

Allt annat avfall

B1030–B1115

Från B1120:

—	Kobolt, lantan

Från B1120:

Allt annat avfall

B1130–B1150

B1160; B1170

B1180–B1220

B1230; B1240

B1250

B2010

B2020

Från B2030:

—	Avfall och skrot av kermeter (metallkeramiska kompositer)

Från B2030:

—	Keramiskt baserade fibrer, som inte anges eller ingår någon annanstans

B2040

B2060

B2070–B3010

B3020–B3050

B3060–B3070

B3080

B3090–B3140

B4010; B4020

B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Georgien

B1010; B1020

B1030

B1031–B1080

B1090

B1100; B1115

B1120–B2130

B3010–B3030

B3035

B3040

B3050

B3060; B3065

B3070; B3080

B3090–B3110

B3120–B4010

B4020

B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Guyana

a)	b)	c)	d)
			Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Hongkong (Kina)

Från B1010:

—	Skrot av tantal

Från B1010:

Allt annat avfall

B1020

B1030–B1040

B1050

B1060–B1090

Från B1100:

—	Avfall från eldfast väggbeklädnad, även smältdeglar, som härrör från smältning av koppar

Från B1100:

Allt annat avfall

B1115

Från B1120:

—	Lantanider (sällsynta jordartsmetaller)

Från B1120:

Allt annat avfall

B1130

B1140–B1190

B1200

B1210; B1220

B1230

B1240

B1250–B2060

B2070; B2080

B2090

B2100–B2130

Från B3010:

—

Plastskrot av följande icke-halogenerade polymerer och sampolymerer:

—	Polyacetaler

—

Polyetrar

—	Alkaner C10–C13 (mjukgörare)

—

Följande avfall av fluorerade polymerer (2):

—	Fluor-eten-propen (FEP)

—	Perfluoralkoxyalkan

—	Tetrafluoretylen/perfluorvinyleter (PFA)

—	Tetrafluoretylen/perfluormetylvinyleter (MFA)

—	Polyvinylfluorid (PVF)

—	Polyvinylidenfluorid (PVDF)

Från B3010:

—

Plastskrot av följande icke-halogenerade polymerer och sampolymerer:

—

Eten

—

Styren

—	Polypropen

—	Polyetentereftalat

—	Akrylnitril

—

Butadien

—	Polyamider

—	Polybutentereftalat

—	Polykarbonater

—	Polyfenylsulfider

—	Akrylpolymerer

—	Polyuretan (ej innehållande klorfluorkarboner)

—	Polysiloxaner

—	Polymetylmetakrylat

—	Polyvinylalkohol

—	Polyvinylbutyral

—	Polyvinylacetat

—	Härdade hartser eller kondensationsprodukter

B3020; B3030

B3035

B3040–B3060

B3065

B3070–B3090

B3100–B3130

B3140

B4010–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Indien

Från B1010:

—	Skrot av järn eller stål

—	Skrot av koppar

—	Skrot av nickel

—	Skrot av aluminium

—	Skrot av zink

—	Skrot av tenn

—	Skrot av magnesium

B1020

Från B3010:

Allt annat avfall

Från B3010:

—

Plastskrot av följande icke-halogenerade polymerer och sampolymerer:

—	Polyetentereftalat

B3020

Från B3030:

Allt annat avfall

Från B3030:

—	Begagnade trasor, snöravfall, tågvirke, rep och kablar samt förslitna artiklar av snöre, tågvirke, rep och kablar av textil

Allt annat avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Indonesien

B1010; B1020

B1030–B1100

B1115

B1120–B2010

B2020

Från B2030:

—	Keramiskt baserade fibrer, som inte anges eller ingår någon annanstans

Från B2030:

—	Avfall och skrot av kermeter (metallkeramiska kompositer)

Från B2040:

Allt annat avfall

B2040:

—	Glasavfall innehållande litium-tantal och litium-niob

B2060–B3010

B3020

Från B3030:

—	Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror

—	Begagnade trasor, snöravfall, tågvirke, rep och kablar samt förslitna artiklar av snöre, tågvirke, rep och kablar av textil

Från B3030:

Allt annat avfall

B3035

B3040–B3090

B3100–B3130

B3140

B4010–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Israel

a)	b)	c)	d)
			Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Kenya

B1010–B1030

B1031

B1040–B1080

B1090

Från B1100:

—

Zinkdrosser (ogranulerad slagg):

—	Dross från varmgalvanisering (> 92 % Zn)

—	Avdragen zinkslagg (skimmings)

—	Dross från aluminiumsmältning, med undantag av saltslagg

—	Avfall från eldfast väggbeklädnad, även smältdeglar, som härrör från smältning av koppar

—	Slagg från bearbetning av ädelmetaller för vidare raffinering

—	Tantalhaltig tennslagg med lägre tennhalt än 0,5 %

Från B1110:

—

Hårdzink

—

Zinkdrosser (ogranulerad slagg):

—	Toppdross (> 90 % Zn)

—	Bottendross (> 92 % Zn)

—	Dross från gjutning (> 85 % Zn)

Från B1120:

Allt annat avfall

Från B1120:

—

Mangan

—

Järn

—

Zink

B1130–B2130

B3010

B3020

Från B3030:

—	Blånor och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av mjukhampa (Cannabis sativa L.)

—	Begagnade trasor, snöravfall, tågvirke, rep och kablar samt förslitna artiklar av snöre, tågvirke, rep och kablar av textil som inte är sorterade

Från B3030:

Allt annat avfall

B3035–B3130

B3140

B4010–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Kina

Från B1010:

—	Ädelmetaller (guld, silver, platinagruppen, men inte kvicksilver)

—	Skrot av molybden

—	Skrot av kobolt

—	Skrot av vismut

—	Skrot av zirkonium

—	Skrot av mangan

—	Skrot av germanium

—	Skrot av vanadin

—	Skrot av hafnium, indium, niob, rhenium och gallium

—	Skrot av torium

—	Skrot av sällsynta jordartsmetaller

—	Skrot av krom

Från B1010:

—	Skrot av järn eller stål

—	Skrot av koppar

—	Skrot av nickel

—	Skrot av aluminium

—	Skrot av zink

—	Skrot av tenn

—	Skrot av volfram

—	Skrot av tantal

—	Skrot av magnesium

—	Skrot av titan

Från B1020:

Allt annat avfall

Från B1020:

—	Övergångsmetaller som innehåller > 10 % V2O5

B1030

Från B1031:

Allt annat avfall

Från B1031:

Volfram, titan, tantal

B1040

B1050

B1060

B1070; B1080

B1090

Från B1100:

Allt annat avfall

Från B1100:

—

Hårdzink

B1115

Från B1120:

—	Lantanider (sällsynta jordartsmetaller)

Från B1120:

Allt annat avfall

B1130–B1200

B1210

B1220

B1230

B1240

B1250

B2010; B2020

Från B2030:

—	Avfall och skrot av kermeter (metallkeramiska kompositer), förutom wc-skrot Allt annat avfall

Från B2030:

—	Avfall och skrot av kermeter (metallkeramiska kompositer) Endast wc-skrot

B2040–B2130

Från B3010:

—

Följande härdade hartser eller kondensationsprodukter:

—	Ureaformaldehydhartser

—	Melaminformaldehydhartser

—	Epoxihartser

—	Alkydhartser

Från B3010:

—	Plastskrot av icke-halogenerade polymerer och sampolymerer

—

Följande härdade hartser eller kondensationsprodukter:

—	Fenolformaldehydhartser

—	Polyamider

—

Följande avfall av fluorerade polymerer (3):

—	Fluor-eten-propen (FEP)

—	Perfluoralkoxyalkan

—	Tetrafluoretylen/perfluorvinyleter (PFA)

—	Tetrafluoretylen/perfluormetylvinyleter (MFA)

—	Polyvinylfluorid (PVF)

—	Polyvinylidenfluorid (PVDF)

B3020

Från B3030:

Allt annat avfall

Från B3030:

—

Följande avfall av bomull:

—	Garnavfall (inbegripet trådavfall)

—	Annat avfall

—

Följande avfall (inbegripet kamavfall och garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av konstfibrer:

—	av syntetfibrer

—	av regenatfibrer

B3035; B3040

B3050

Från B3060:

Allt annat avfall

Från B3060:

—	Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin

B3065–B4030

Från GB040

7112

2620 30

2620 90:

Allt annat avfall

Från GB040

7112

2620 30

2620 90:

Endast slagg från bearbetning av koppar

GC010

Från GC020:

Allt annat avfall

Från GC020:

Endast trådavfall, motorskrot

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Kirgizistan

a)	b)	c)	d)
			Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Kroatien

a)	b)	c)	d)
	Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006		Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Kuba

a)	b)	c)	d)
		Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Libanon

Från B1010:

—	Skrot av krom

Från B1010:

Allt annat avfall

B1010

B1020–B1090

Från B1100:

—	Avdragen zinkslagg (skimmings)

—	Dross från aluminiumsmältning, med undantag av saltslagg

Från B1100:

—

Hårdzink

—

Zinkdrosser (ogranulerad slagg):

—	Toppdross (> 90 % Zn)

—	Bottendross (> 92 % Zn)

—	Dross från gjutning (> 85 % Zn)

—	Dross från varmgalvanisering (> 92 % Zn)

—	Avfall från eldfast väggbeklädnad, även smältdeglar, som härrör från smältning av koppar

—	Slagg från bearbetning av ädelmetaller för vidare raffinering

—	Tantalhaltig tennslagg med lägre tennhalt än 0,5 %

B1100

B1115

B1120–B1140

B1150–B2030

Från B2040:

Allt annat avfall

Från B2040:

—	Slagg från framställning av koppar, kemiskt stabiliserad, med hög järnhalt (mer än 20 %) och bearbetad enligt industriella specifikationer (t.ex. DIN 4301 och DIN 8201), huvudsakligen för byggändamål och blästring

B2040

B2060–B2130

Från B3010:

—

Plastskrot av följande ickehalogenerade polymerer och sampolymerer:

—	Polyvinylalkohol

—	Polyvinylbutyral

—	Polyvinylacetat

—	Härdade hartser eller kondensationsprodukter

—

Följande avfall av fluorerade polymerer (4):

—	Fluor-eten-propen (FEP)

—	Perfluoralkoxyalkan

—	Tetrafluoretylen/perfluorvinyleter (PFA)

—	Tetrafluoretylen/perfluormetylvinyleter (MFA)

—	Polyvinylfluorid (PVF)

—	Polyvinylidenfluorid (PVDF)

Från B3010:

—

Plastskrot av följande icke-halogenerade polymerer och sampolymerer:

—

Eten

—

Styren

—	Polypropen

—	Polyetentereftalat

—	Akrylnitril

—

Butadien

—	Polyacetaler

—	Polyamider

—	Polybutentereftalat

—	Polykarbonater

—

Polyetrar

—	Polyfenylsulfider

—	Akrylpolymerer

—	Alkaner C10–C13 (mjukgörare)

—	Polyuretan (ej innehållande klorfluorkarboner)

—	Polysiloxaner

—	Polymetylmetakrylat

B3010:

B3020–B3130

B3140

B4010–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

GN030

ex 0505 90

Liechtenstein

a)	b)	c)	d)
			Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Macao (Kina)

a)	b)	c)	d)
Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Malawi

a)	b)	c)	d)
Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Malaysia

Från B1010:

—	Skrot av nickel

—	Skrot av zink

—	Skrot av volfram

—	Skrot av tantal

—	Skrot av magnesium

—	Skrot av titan

—	Skrot av mangan

—	Skrot av germanium

—	Skrot av vanadin

—	Skrot av hafnium, indium, niob, rhenium och gallium

—	Skrot av sällsynta jordartsmetaller

—	Skrot av krom

Från B1010:

—	Skrot av molybden

—	Skrot av kobolt

—	Skrot av vismut

—	Skrot av zirkonium

—	Skrot av torium

Från B1010:

—	Ädelmetaller (guld, silver, platinagruppen, men inte kvicksilver)

—	Skrot av järn eller stål

—	Skrot av koppar

—	Skrot av aluminium

—	Skrot av tenn

B1020–B1100

B1115

B1120–B1140

B1150

B1160–B1190

B1200; B1210

B1220–B1240

B1250–B2030

Från B2040:

—	Delvis raffinerat kalciumsulfat bildat vid avsvavling av rökgaser

—	Slagg från framställning av koppar, kemiskt stabiliserad, med hög järnhalt (mer än 20 %) och bearbetad enligt industriella specifikationer (t.ex. DIN 4301 och DIN 8201), huvudsakligen för byggändamål och blästring

Från B2040:

Allt annat avfall

B2060

B2070; B2080

B2090

B2100

B2110–B2130

B3010

B3020–B3035

B3040

Från B3050:

—	Sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former

Från B3050:

—	Korkavfall; krossad, granulerad eller malen kork

Från B3060:

—	Torkat och steriliserat vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, som inte anges någon annanstans, även i form av pelletar (endast riskli och andra biprodukter under 2302 20 100/900)

—	Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin

—	Kakaoskal och annat kakaoavfall

—	Avfall från agrara livsmedelsindustrier med undantag av de biprodukter som uppfyller nationella och internationella krav och normer för livsmedel eller djurfoder

Från B3060:

—	Torkat och steriliserat vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, som inte anges någon annanstans, även i form av pelletar (endast riskli och andra biprodukter under 2302 20 100/900)

—	Avfall från agrara livsmedelsindustrier med undantag av de biprodukter som uppfyller nationella och internationella krav och normer för livsmedel eller djurfoder

B3065–B3140

B4010

B4020

B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

GN030

ex 0505 90

Mali

Från B1010:

Allt annat avfall

Från B1010:

—	Skrot av krom

B1020

B1030–B1040

B1050

B1060

B1070; B1080

B1090–B1120

B1130

B1140–B2030

Från B2040:

Allt annat avfall

Från B2040:

—	Slagg från framställning av koppar, kemiskt stabiliserad, med hög järnhalt (mer än 20 %) och bearbetad enligt industriella specifikationer (t.ex. DIN 4301 och DIN 8201), huvudsakligen för byggändamål och blästring

—	Svavel i fast form

B2060

B2070–B2100

B2110; B2120

B2130–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Marocko

Från B1010:

—	Skrot av järn eller stål

—	Skrot av volfram

—	Skrot av molybden

—	Skrot av tantal

—	Skrot av magnesium

—	Skrot av kobolt

—	Skrot av vismut

—	Skrot av zirkonium

—	Skrot av germanium

—	Skrot av vanadin

—	Skrot av hafnium, indium, niob, rhenium och gallium

—	Skrot av torium

Från B1010:

—	Ädelmetaller (guld, silver, platinagruppen, men inte kvicksilver)

—	Skrot av koppar

—	Skrot av nickel

—	Skrot av aluminium

—	Skrot av zink

—	Skrot av tenn

—	Skrot av titan

—	Skrot av mangan

—	Skrot av sällsynta jordartsmetaller

—	Skrot av krom

Från B1020:

—	Skrot av antimon

—	Skrot av bly (med undantag av blybatterier)

—	Skrot av tellur

Från B1020:

—	Skrot av beryllium

—	Skrot av kadmium

—	Skrot av selen

B1030–B1200

B1210

B1220–B1250

B2010–B2020

Från B2030:

—	Keramiskt baserade fibrer, som inte anges eller ingår någon annanstans

Från B2030:

—	Avfall och skrot av kermeter (metallkeramiska kompositer)

B2040–B2130

Från B3010:

—

Plastskrot av följande icke-halogenerade polymerer och sampolymerer:

—

Styren

—

Butadien

—	Polyacetaler

—	Polyamider

—	Polybutentereftalat

—	Polykarbonater

—

Polyetrar

—	Polyfenylsulfider

—	Akrylpolymerer

—	Alkaner C10–C13 (mjukgörare)

—	Polysiloxaner

—	Polymetylmetakrylat

—	Polyvinylbutyral

—	Polyvinylacetat

—

Följande avfall av fluorerade polymerer (5):

—	Fluor-eten-propen (FEP)

—	Perfluoralkoxyalkan

—	Tetrafluoretylen/perfluorvinyleter (PFA)

—	Tetrafluoretylen/perfluormetylvinyleter (MFA)

—	Polyvinylfluorid (PVF)

—	Polyvinylidenfluorid (PVDF)

Från B3010:

—

Plastskrot av följande ickehalogenerade polymerer och sampolymerer:

—

Eten

—	Polypropen

—	Polyetentereftalat

—	Akrylnitril

—	Polyuretan (ej innehållande klorfluorkarboner)

—	Polyvinylalkohol

—	Härdade hartser eller kondensationsprodukter

B3020–B3050

Från B3060:

Allt annat avfall

Från B3060:

—	Kakaoskal och annat kakaoavfall

B3065

B3070–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Moldavien

Från B3020:

Allt annat avfall

Från B3020:

—	Oblekt papper eller kartong eller wellpapp eller kartong

—	Annat papper eller annan kartong, tillverkade huvudsakligen av blekt kemisk massa, inte färgade i mälden

—	Papper eller kartong, tillverkade huvudsakligen av mekanisk massa (t.ex. tidningar, tidskrifter och liknande tryckalster)

Allt annat avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Oman

Från B1010:

Allt annat avfall

Från B1010:

—	Skrot av järn eller stål

Allt annat avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Pakistan

Från B3060:

—	Avfall från framställning av vin

B3140

Från GN010 ex 0502 00:

Avfall av borst av svin

Allt annat avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Paraguay

a)	b)	c)	d)
		Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Peru

Från B3030:

—	Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall, men inte rivet avfall och riven lump

—	Avfall av bomull (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

—	Blånor och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av mjukhampa (Cannabis sativa L.)

—	Blånor och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med undantag av lin, hampa och rami)

—	Blånor och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av sisal och andra textilfibrer från växter av släktet Agave

—	Blånor, kamavfall och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av kokosfibrer

—	Blånor, kamavfall och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av abaca (manillahampa eller Musa textilis Nee)

—	Blånor, kamavfall och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av rami och andra växtfibrer, som inte anges någon annanstans

Från B3030:

—	Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

—	Blånor och avfall av lin

—	Avfall (inbegripet kamavfall och garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av konstfibrer

—	Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror

—	Begagnade trasor, snöravfall, tågvirke, rep och kablar samt förslitna artiklar av snöre, tågvirke, rep och kablar av textil

Från B3060:

—	Ullfett: återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer

—	Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin

Från B3060:

Allt annat avfall

Från B3065:

Avfall av ätbara fetter och oljor av animaliskt ursprung (t.ex. frityroljor), förutsatt att de inte uppvisar någon av de [farliga] egenskaper som anges i bilaga III till Baselkonventionen

Från B3065:

Avfall av ätbara fetter och oljor av vegetabiliskt ursprung (t.ex. frityroljor), förutsatt att de inte uppvisar någon av de [farliga] egenskaper som anges i bilaga III till Baselkonventionen

Allt annat avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Ryssland

B1010–B2120

B2130

B3010–B3030

B3035; B3040

B3050–B3070

B3080

B3090

B3100

B3110–B3130

B3140

B4010–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

GE020

ex 7019 39

GE020

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

GN030

ex 0505 90

Seychellerna

GF010

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Allt annat avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Sri Lanka

a)	b)	c)	d)
	Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Sydafrika

a)	b)	c)	d)
	Allt avfall som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1013/2006

Taiwan

Från B1010:

—	Ädelmetaller (guld, silver, platinagruppen, men inte kvicksilver)

—	Skrot av molybden

—	Skrot av tantal

—	Skrot av kobolt

—	Skrot av vismut

—	Skrot av zirkonium

—	Skrot av mangan

—	Skrot av vanadin

—	Skrot av hafnium, indium, niob, rhenium och gallium

—	Skrot av torium

—	Skrot av sällsynta jordartsmetaller

—	Skrot av krom

Från B1010:

—	Skrot av järn eller stål

—	Skrot av koppar

—	Skrot av nickel

—	Skrot av aluminium

—	Skrot av zink

—	Skrot av tenn

—	Skrot av volfram

—	Skrot av magnesium

—	Skrot av titan

—	Skrot av germanium

B1020–B1031

B1040

B1050–B1090

Från B1100:

—	Dross från aluminiumsmältning, med undantag av saltslagg

—	Avfall från eldfast väggbeklädnad, även smältdeglar, som härrör från smältning av koppar

—	Slagg från bearbetning av ädelmetaller för vidare raffinering

—	Tantalhaltig tennslagg med lägre tennhalt än 0,5 %

Från B1100:

—

Hårdzink

—	Zinkdrosser (ogranulerad slagg):

—	Toppdross (> 90 % Zn)

—	Bottendross (> 92 % Zn)

—	Dross från gjutning (> 85 % Zn)

—	Dross från varmgalvanisering (> 92 % Zn)

—	Avdragen zinkslagg (skimmings)

B1115; B1120

B1130

B1140–B1220

B1230

B1240

B1250

B2010–B2030

Från B2040:

Allt annat avfall

Från B2040:

—	Slagg från framställning av koppar, kemiskt stabiliserad, med hög järnhalt (mer än 20 %) och bearbetad enligt industriella specifikationer (t.ex. DIN 4301 och DIN 8201), huvudsakligen för byggändamål och blästring

B2060–B2130

Från B3010:

—

Plastskrot av följande icke-halogenerade polymerer och sampolymerer:

—	Polyuretan (ej innehållande klorfluorkarboner)

—	Härdade hartser eller kondensationsprodukter

Från B3010:

Allt annat avfall

B3020

B3030; B3035

B3040; B3050

B3060–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Thailand

B1010

B1020; B1030

B1031

B1040–B1090

Från B1100:

Allt annat avfall

Från B1100:

—	Avfall från eldfast väggbeklädnad, även smältdeglar, som härrör från smältning av koppar

—	Slagg från bearbetning av ädelmetaller för vidare raffinering

—	Tantalhaltig tennslagg med lägre tennhalt än 0,5 %

B1115–B1140

B1150

B1160–B1240

B1250

B2010; B2020

B2030

Från B2040:

—	Slagg från framställning av koppar, kemiskt stabiliserad, med hög järnhalt (mer än 20 %) och bearbetad enligt industriella specifikationer (t.ex. DIN 4301 och DIN 8201), huvudsakligen för byggändamål och blästring

—	Kalk från framställning av kalciumcyanamid (med pH under 9)

—	Glasavfall innehållande litium-tantal och litium-niob

Från B2040:

Allt annat avfall

B2060; B2070

B2080; B2090

B2100

B2110–B2130

Från B3010:

—	Plastskrot av icke-halogenerade polymerer och sampolymerer

—

Följande avfall av fluorerade polymerer (6):

—	Fluor-eten-propen (FEP)

—	Perfluoralkoxyalkan

—	Tetrafluoretylen/perfluorvinyleter (PFA)

—	Tetrafluoretylen/perfluormetylvinyleter (MFA)

—	Polyvinylfluorid (PVF)

—	Polyvinylidenfluorid (PVDF)

Från B3010:

—	Härdade hartser eller kondensationsprodukter

B3020

Från B3030:

—	Avfall (inbegripet kamavfall och garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av konstfibrer

—	Begagnade trasor, snöravfall, tågvirke, rep och kablar samt förslitna artiklar av snöre, tågvirke, rep och kablar av textil

Från B3030:

Allt annat avfall

B3035

Från B3040:

—	Annat avfall av gummi (med undantag av sådant avfall som anges någon annanstans)

Från B3040:

—	Avfall och skrot av hårdgummi (t.ex. ebonit)

B3050–B3140

B4010–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Tunisien

B1010

B1020–B1220

B1230; B1240

B1250

B2010

B2020; B2030

Från B2040:

Allt annat avfall

Från B2040:

—	Kalk från framställning av kalciumcyanamid (med pH under 9)

—	Natrium-, kalium- och kalciumklorider

—	Karborundum (kiselkarbid)

B2060–B2130

Från B3010:

—

Följande avfall av fluorerade polymerer (7):

—	Fluor-eten-propen (FEP)

—	Perfluoralkoxyalkan

—	Tetrafluoretylen/perfluorvinyleter (PFA)

—	Tetrafluoretylen/perfluormetylvinyleter (MFA)

—	Polyvinylfluorid (PVF)

—	Polyvinylidenfluorid (PVDF)

Från B3010:

—	Plastskrot av icke-halogenerade polymerer och sampolymerer

—	Härdade hartser eller kondensationsprodukter

B3020

Från B3030:

Allt annat avfall

Från B3030:

—	Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror

B3035–B3065

Från B3070:

—	Deaktiverat svampmycel från framställning av penicillin för användning i djurfoder

Från B3070:

—	Avfall av människohår

—	Halmavfall

B3080

B3090–B3130

B3140

B4010–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Vietnam

Från B1010:

—	Ädelmetaller (guld, silver, platinagruppen, men inte kvicksilver)

—	Skrot av tantal

—	Skrot av kobolt

—	Skrot av vismut

—	Skrot av germanium

—	Skrot av vanadin

—	Skrot av hafnium, indium, niob, rhenium och gallium

—	Skrot av torium

—	Skrot av sällsynta jordartsmetaller

Från B1010:

—	Skrot av järn eller stål

—	Skrot av koppar

—	Skrot av nickel

—	Skrot av aluminium

—	Skrot av zink

—	Skrot av tenn

—	Skrot av volfram

—	Skrot av molybden

—	Skrot av magnesium

—	Skrot av titan

—	Skrot av zirkonium

—	Skrot av mangan

—	Skrot av krom

Från B1020:

—	Skrot av beryllium

—	Skrot av kadmium

—	Skrot av selen

—	Skrot av tellur

Från B1020:

—	Skrot av antimon

—	Skrot av bly (med undantag av blybatterier)

B1030–B1190

B1200

B1210–B2010

B2020

B2030

Från B2040:

Allt annat avfall

Från B2040:

—	Delvis raffinerat kalciumsulfat bildat vid avsvavling av rökgaser

B2060–B2130

Från B3010:

Allt annat avfall än plastskrot av följande icke-halogenerade polymerer och sampolymerer:

—

Eten

—

Styren

—	Polypropen

—	Polyetentereftalat

—	Polykarbonater

B3010

B3020

B3030–B4030

GB040

7112

2620 30

2620 90

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

GE020

ex 7001

ex 7019 39

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

Vitryssland

Från B1010:

—	Skrot av germanium

—	Skrot av vanadin

—	Skrot av hafnium, indium, niob, rhenium och gallium

—	Skrot av torium

Från B1010:

Allt annat avfall

Från B1020:

—	Skrot av beryllium

—	Skrot av tellur

Från B1020:

Allt annat avfall

Från B1030:

Endast stoft av vanadin

Från B1030:

Allt avfall utom sådant som innehåller stoft av vanadin

Från B1031:

Endast stoft av titan

Från B1031:

Allt avfall utom sådant som innehåller stoft av titan

B1040; B1050

B1060

B1070

B1080

B1090

B1100; B1115

Från B1120:

—	Övergångsmetaller

Från B1120:

—	Lantanider (sällsynta jordartsmetaller)

B1130–B1170

B1180

B1190

B1200–B1240

B1250

B2010

B2020

Från B2020:

Endast avfall som inte innehåller ämnen som Vitryssland ska specificera

B2030

Från B2040:

—	Delvis raffinerat kalciumsulfat bildat vid avsvavling av rökgaser

—	Slagg från framställning av koppar, kemiskt stabiliserad, med hög järnhalt (mer än 20 %) och bearbetad enligt industriella specifikationer (t.ex. DIN 4301 och DIN 8201), huvudsakligen för byggändamål och blästring

—	Glasavfall innehållande litiumtantal och litiumniob

Från B2040:

—	Avfall av gipsplattor från rivning av byggnader

—	Svavel i fast form

—	Kalk från framställning av kalciumcyanamid (med pH under 9)

—	Natrium-, kalium- och kalciumklorider

—	Karborundum (kiselkarbid)

—	Krossad betong

B2060; B2070

B2080; B2090

B2100; B2110

Från B2120:

Endast avfall av sura och basiska lösningar som innehåller ämnen som Vitryssland specificerat

Från B2120:

Allt avfall förutom sådant av sura och basiska lösningar som innehåller ämnen som Vitryssland specificerat

B2130

Från B3010:

—

Plastskrot av följande icke-halogenerade polymerer och sampolymerer:

—

Eten

—

Styren

—	Polypropen

—	Polyetentereftalat

—	Akrylnitril

—

Butadien

—	Polyamider

—	Polybutentereftalat

—	Polykarbonater

—	Akrylpolymerer

—	Polyuretan (ej innehållande klorfluorkarboner)

—	Polymetylmetakrylat

—	Polyvinylalkohol

—	Polyvinylbutyral

—	Polyvinylacetat

—	Härdade hartser eller kondensationsprodukter

Från B3010:

—

Plastskrot av följande icke-halogenerade polymerer och sampolymerer:

—	Polyacetaler

—

Polyetrar

—	Polyfenylsulfider

—	Alkaner C10–C13 (mjukgörare)

—	Polysiloxaner

—

Följande avfall av fluorerade polymerer (8):

—	Fluor-eten-propen (FEP)

—	Perfluoralkoxyalkan

—	Tetrafluoretylen/perfluorvinyleter (PFA)

—	Tetrafluoretylen/perfluormetylvinyleter (MFA)

—	Polyvinylfluorid (PVF)

—	Polyvinylidenfluorid (PVDF)

B3020

Från B3030:

—	Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall, men inte rivet avfall och riven lump

Från B3030:

Allt annat avfall

B3035

B3040

B3050

Från B3060:

—	Ullfett: återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer

—	Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin

—	Fiskavfall

Från B3060:

Allt annat avfall

B3065

Från B3070:

—	Avfall av människohår

Från B3070:

Allt annat avfall

B3080–B3100

B3110; B3120

B3130; B3140

B4010–B4030

Från GB040 7112

2620 30

2620 90:

Endast galvanisk slagg innehållande koppar

Från GB040: 7112

2620 30

2620 90

Endast slagg från ädelmetaller

GC010

GC020

GC030

ex 8908 00

GC050

Från GE020

ex 7001

ex 7019 39:

Endast glasfiberavfall med fysikalisk-kemiska egenskaper liknande asbest

Från GE020

ex 7001

ex 7019 39:

Allt avfall förutom glasfiberavfall med fysikalisk-kemiska egenskaper liknande asbest

GF010

GG030

ex 2621

GG040

ex 2621

GH013

3915 30

ex 3904 10–40

GN010

ex 0502 00

GN020

ex 0503 00

GN030

ex 0505 90

(1) Se fotnot på s. 64 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

(2) Se fotnot på s. 64 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

(3) Se fotnot på s. 64 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

(4) 1 Se fotnot på s. 64 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

(5) Se fotnot på s. 64 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

(6) Se fotnot på s. 64 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

(7) Se fotnot på s. 64 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

(8) Se fotnot på s. 64 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

4.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/53

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 29 mars 2006

om att förklara en koncentration förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalets funktion

Ärende COMP/M.3975 – Cargill/Degussa

[delgivet med nr K(2006) 1034]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2007/783/EG)

Kommissionen antog den 29 mars 2006 ett beslut i ett koncentrationsärende enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (1), särskilt artikel 8.1. En icke-konfidentiell version av det fullständiga beslutet finns på det giltiga språket i ärendet och på kommissionens arbetsspråk på generaldirektoratets för konkurrens webbplats: http://ec.europa.eu/comm/competition/index_sv.html

I. SAMMANFATTNING

(1)	Den 21 oktober 2005 tog kommissionen emot en anmälan om en planerad koncentration enligt artikel 3.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”koncentrationsförordningen”).

(2)	Efter att ha granskat anmälan fastställde kommissionen att den anmälda transaktionen omfattades av koncentrationsförordningen.

(3)

Den 23 november 2005 lämnade parterna in åtaganden till kommissionen. Den 14 december 2005 drog kommissionen slutsatsen att koncentrationen, även då åtagandena beaktades, gav upphov till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den gemensamma marknaden, och beslutade att inleda ett förfarande enligt artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen.

(4)

Efter en grundlig undersökning kom kommissionen dock fram till att den anmälda transaktionen inte ger upphov till tvivel om förenlighet med den gemensamma marknaden. Kommissionen föreslog därför att koncentrationen skulle förklaras förenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 8.1 i koncentrationsförordningen.

II. PARTERNA OCH TRANSAKTIONEN

(5)

Cargill är ett privatägt företag med säte i Förenta staterna som producerar och handlar med jordbruksråvaror, djurfoder och livsmedel, samt utför finansiella tjänster som härrör till detta. DFI är ett tyskt företag som tillverkar livsmedelsingredienser, som för närvarande ägs av Degussa AG, vars huvudägare är RAG och E.ON. DFI:s två viktigaste affärsgrenar är ”DFI Texturant Systems” och ”DFI Flavours”. Transaktionen består i förvärvandet av 100 % av andelarna i DFI, som för närvarande innehas av Degussa AG.

III. KONCENTRATION MED GEMENSKAPSDIMENSION

(6)	Den föreslagna transaktionen består i att Cargill förvärvar kontroll över hela DFI i den mening som avses i artikel 3.1 b och artikel 1.3 i koncentrationsförordningen.

IV. DE BERÖRDA PRODUKTMARKNADERNA

(7)	Kommissionens marknadsundersökning i det föreliggande fallet inriktades särskilt på marknaderna för icke-genmodifierat flytande lecitin och icke-genmodifierat avfettat lecitin (1). Andra berörda marknader var genmodifierat lecitin, pektin och rå fröolja (2).

1. De olika lecitinmarknaderna

(8)

Lecitin är en livsmedelsingrediens som i egenskap av s.k. emulgeringsmedel används för att stabilisera emulsioner, dvs. blandningar av hydrofila substanser (t.ex. vatten) och hydrofobiska substanser (t.ex. olja). Lecitin används främst i livsmedels- och fodertillämpningar, men även i kosmetika, läkemedel och industriprodukter (såsom herbicider och läder). Även om lecitin generellt sett står för mindre än 1 % av de totala produktionskostnaderna är det av väsentlig betydelse i tillverkningsprocessen för slutanvändare och kan radikalt påverka kvaliteten på slutprodukten.

(9)

Lecitin är en biprodukt som framställs vid krossning av oljefrön, oftast sojabönor. Den övervägande delen av det lecitin som säljs på marknaden utvinns ur sojaolja (95 %), medan övriga källor såsom rapsolja och solrosolja endast står för en marginell del. Lecitin utgör mindre än 1 % av innehållet i en sojaböna volymmässigt och betydligt mindre än 5 % av dess värde.

a) Lecitin och syntetiska emulgeringsmedel tillhör inte samma produktmarknad

(10)

Emulgeringsmedel kan delas in i naturliga emulgeringsmedel (t.ex. lecitin) och syntetiska emulgeringsmedel (såsom mono- eller diglycerider). Medan de förra utvinns ur oljefrön framställs de senare artificiellt genom kemiska reaktioner. I kommissionens marknadsundersökning fastställdes att de två typerna av emulgeringsmedel inte tillhör samma produktmarknad.

(11)

Om man ser det utifrån ett efterfrågeperspektiv har marknadsundersökningen visat att lecitin och syntetiska emulgeringsmedel inte är utbytbara av såväl tekniska orsaker som av kvalitetsskäl. Detta gäller livsmedels- och fodertillverkare. Trots att priserna för icke-genmodifierat lecitin har fördubblats under de senaste två åren har praktiskt taget ingen av köparna av icke-genmodifierat lecitin bytt till syntetiska emulgeringsmedel, och en överväldigande majoritet skulle inte byta till syntetiska emulgeringsmedel även om priset på lecitin skulle öka med 10 % i framtiden.

b) Genmodifierat lecitin och icke-genmodifierat lecitin skall bedömas var för sig

(12)

Marknadsundersökningen visade också att det i Europa rör sig om två skilda marknader för genmodifierat och icke-genmodifierat lecitin. Europeiska kunder känner (till skillnad från kunder i andra delar av världen) ett starkt motstånd till genmodifierade produkter. Detta har lett till att Europeiska unionen antagit flera förordningar som kräver märkning och spårbarhet av genetiskt modifierade livsmedel och foderprodukter och deras ingredienser från och med 2004 (2). Lecitin kan därför endast undantas från denna märkningsskyldighet om det finns en fastställd certifieringsprocess (en s.k. verifieringskedja) som omfattar hela produktions- och leverantörskedjan, och under förutsättning att den berörda sojagrödan inte är genmodifierad och att ingredienserna i halvfabrikat och slutprodukter har hållits avskilda från genmodifierat material under sådd, skörd, lagerhållning, tillverkning och distribution.

(13)

Sett utifrån leverantörernas perspektiv är produktionskostnaderna för icke-genmodifierat lecitin betydligt högre än för genmodifierat lecitin. Leverantörskedjan för icke-genmodifierat lecitin ser annorlunda ut än för genmodifierat lecitin. Det leder till att priset på icke-genmodifierat lecitin skiljer sig markant från priset på genmodifierat lecitin.

c) Flytande, avfettat och fraktionerat lecitin måste bedömas var för sig

(14)

Kommissionen har dessutom kommit fram till att olika typer eller grader av lecitin kan urskiljas, eftersom flytande lecitin (såsom grundprodukt) kan raffineras ytterligare genom en avfettningsprocess till ”avfettat” lecitin eller genom fraktionering till ”fraktionerat” lecitin (3). Cargill är inte verksamt i tillverkningen av fraktionerat lecitin. I marknadsundersökningen framkom flera anledningar till att man bör göra skillnad på flytande, avfettat och fraktionerat lecitin.

(15)

Nästan alla kunder sade att de inte kan byta mellan flytande och avfettat lecitin, eftersom de olika typerna av lecitin fyller väldigt specifika behov hos kunderna (t.ex. smak, tillredning osv.) och kräver olika tillverkningsprocesser. Sett från leverantörernas sida innebär framställningen av avfettat och fraktionerat lecitin ytterligare produktionsanläggningar och en betydande investering och kräver helt andra kunskaper för tillverkningen.

2. Pektin

(16)

Parternas verksamheter överlappar varandra även när det gäller pektin. Pektin används för att gelatinera och stabilisera produkter. Kommissionen övervägde att göra en närmare distinktion mellan de olika pektintyperna (t.ex. äppelpektin och citruspektin eller avgränsning utifrån metoxylinnehåll) men kunde till slut lämna marknadsdefinitionen öppen eftersom transaktionen inte är konkurrenshämmande oavsett vilken marknadsdefinition som tillämpas.

V. DE BERÖRDA GEOGRAFISKA MARKNADERNA

1. Lecitin

(17)	Kommissionen kom fram till att åtminstone marknaden för icke-genmodiferat lecitin omfattar hela EES-området.

(18)

Det faktum att europeiska konsumenter så tydligt föredrar produkter som inte är genetiskt modifierade, och att denna preferens är så tydligt begränsad till Europa, leder till olika marknadsvillkor i Europa. 80 % av all försäljning av produkter som inte är genetiskt modifierade sker inom EES, trots att bara 45 % av den världsomfattande försäljningen av lecitin sker inom EES. Dessutom köper kunder sällan direkt från leverantörer utanför Europa, inte bara på grund av transportkostnaderna, utan även för att många anser det vara mycket viktigt att leverans sker på utsatt tid och att det finns produktstöd och kunskaper om produktionen. Efterfrågestrukturen för lecitin i EES skiljer sig således avsevärt från resten av världen.

(19)

När det gäller marknaderna för genmodifierat lecitin (flytande och avfettat) fanns det förvisso vissa faktorer som talade för en världsomfattande marknad (t.ex. att olika länders föreskrifter inte skiljer sig nämnvärt åt), men kommissionen kunde i detta fall lämna den exakta geografiska marknadsdefinitionen öppen.

2. Pektin

(20)	Även om marknadsundersökningen visade att det fanns tecken på att marknadernas geografiska räckvidd skulle vara begränsad till EES-området, kunde den exakta geografiska marknadsdefinitionen lämnas öppen eftersom det inte finns någon risk för konkurrens oavsett vilken definition som används.

VI. BEDÖMNING

1. Icke-genmodifierat flytande lecitin

(21)	När det gäller EES-marknaden för icke-genmodifierat flytande lecitin skingrade den fördjupade marknadsundersökningen effektivt de allvarliga tvivlen på den föreslagna transaktionens förenlighet med den gemensamma marknaden.

(22)

Undersökningen visade att parternas faktiska marknadsandel ([30–40] %) är mindre än vad de själva uppskattar den till ([40–50] %) och bekräftade att konkurrenstrycket från andra konkurrenter är tillräckligt starkt för att effektivt begränsa parternas ställning på denna marknad. Marknadsandelen för konkurrenter till Cargill, DFI och Solae ökar i själva verket kraftigt och konstant. Det var inte bara etablerade leverantörer av livsmedelsingredienser som Nore Ingredients (en marknadsandel på [5–15] %) eller Helm AG (en marknadsandel på [0–10] %) som kunde öka sin marknadsandel. Också brasilianska och indiska konkurrenter har nyligen blivit ett trovärdigt alternativ för europeiska kunder, eftersom många av dem, till skillnad från Cargill och Degussa, har direkt tillgång till råvara för icke-genmodifierat flytande lecitin. Vissa större kunder i livsmedels- och chokladbranschen köper redan nu direkt från brasilianska källor. De ledande brasilianska tillverkarna har visat att de kan upprätta sitt eget distributions- och logistiknät i Europa och konkurrera direkt med etablerade aktörer som den fusionerade enheten och Solae.

(23)

Den betydande prisökningen och de attraktiva marginalerna på icke-genmodifierat flytande lecitin är ytterligare en drivfjäder för brasilianska och indiska tillverkare att konkurrera mer aggressivt med parterna på den europeiska marknaden. Eftersom de ledande aktörerna inom EES (Cargill, DFI, Solae) för närvarande får nästan alla sina leveranser av icke-genmodifierad råvara från befintliga eller åtminstone potentiella konkurrenter i Brasilien, är det osannolikt att de rådande konkurrensförhållandena på marknaden för icke-genmodifierat flytande lecitin kommer att förändras så att ett betydande hinder för konkurrens uppstår.

(24)

Kommissionens marknadsundersökning visade att koncentrationen inte heller kommer att ge upphov till konkurrensbegränsande effekter genom samverkande effekter. Det beror inte enbart på att de två stora aktörerna kommer att ha så olika stora marknadsandelar efter koncentrationen. Resultatet av marknadsundersökningen visar också tydligt att marknaden för icke-genmodifierat flytande lecitin inte kan betraktas som öppen: Priset på icke-genmodifierat flytande lecitin förhandlas fram mellan leverantören och kunderna individuellt utan att någon prislista står till buds. Det leder till att priserna på flytande lecitin varierar avsevärt mellan enskilda kunder, även mellan kunder som är lika stora.

2. Icke-genmodifierat avfettat lecitin

(25)

Kommissionens undersökning var i synnerhet fokuserad på marknaden för icke-genmodifierat avfettat lecitin, eftersom parterna tillsammans har en särskilt stor andel av den marknaden. Enligt anmälan var bara tre aktörer verksamma på den här marknaden, men den fördjupade undersökningen visade att flera nya leverantörer redan har kommit in på marknaden för icke-genmodifierat avfettat lecitin eller håller på att göra det. Detta begränsar effektivt parternas möjligheter att agera oberoende av sina konkurrenter.

(26)

Marknadsundersökningen har bekräftat att DFI under 2005 fortfarande var den största leverantören av icke-genmodifierat avfettat lecitin med en marknadsandel på [50–60] %. Tillsammans med den marknadsandel på [0–10] % som Cargill hade 2005 skulle den fusionerade enheten ha [60–70] % av marknaden för icke-genmodifierat lecitin inom EES.

(27)

Dessutom visade undersökningen att Cargill har en jämförelsevis svag ställning på marknaden för avfettat lecitin och att det inte skulle ändra konkurrensstrukturen på marknaden i någon betydande utsträckning om Cargill försvann som konkurrent. I själva verket har Cargill, till skillnad från sina främsta konkurrenter, inga egna produktionsanläggningar för avfettat lecitin, utan låter producera sitt avfettade lecitin i en fabrik i Arkansas i Förenta staterna. Fabriken i Arkansas har en relativt begränsad kapacitet, som inte har kunnat utnyttjas på grund av allvarliga tekniska problem. Marknadsundersökningen visade dessutom att den ”lågprisstrategi” som Cargill valde för att komma in på marknaden för icke-genmodifierat avfettat lecitin visade sig ohållbar på grund av den dramatiska ökningen av råvarukostnaderna (icke-genmodifierat flytande lecitin).

(28)

Dessutom visade undersökningen att nya leverantörer av icke-genmodifierat avfettat lecitin redan har kommit in på marknaden eller sannolikt kommer att göra det inom en snar framtid och i tillräcklig omfattning. De flesta av dessa leverantörer (t.ex. Berg & Schmidt/Sternchemie, Ruchi och Matlani) har redan byggt upp sina egna avfettningsanläggningar eller kommer att ha sådana i drift nästa år (t.ex. SG Lecitinas). Det faktum att den nyligen installerade avfettningskapaciteten är betydande visar att indiska och sydamerikanska leverantörer är fast beslutna att komma in på den europeiska marknaden. Den nya produktionskapaciteten för icke-genmodifierat avfettat lecitin i Indien och Brasilien är större än volymen på hela EES-marknaden.

(29)

Att relativt många företag kommit in på marknaden visar att inträdeshindren på marknaden för avfettat lecitin kan vara betydande men inte oöverstigliga. Det stämmer visserligen att avfettat lecitin inte är en ”råvara” och att tillverkningen omfattar teknik och know-how, men konkurrenter har bekräftat att denna teknik fanns tillgänglig på marknaden (t.ex. via verkstadsföretag) och att de kunde producera icke-genmodifierat avfettat lecitin av en kvalitet som var jämförbar med marknadsledarnas. Inte heller det faktum att många livsmedelskunder kräver att deras leverantör har närvaro i Europa är något betydande hinder för dessa konkurrenter, eftersom de flesta av dem samarbetar med etablerade europeiska distributörer som kan ge dem den kunskap de behöver om kunderna och om kundernas individuella behov. Många kunder har faktiskt bekräftat att de är intresserade av alternativa källor för icke-genmodifierat avfettat lecitin.

3. Marknaderna för genmodifierat lecitin

(30)

Marknadsundersökningen har inte visat på att det skulle finnas några konkurrensproblem på marknaderna för genmodifierat lecitin. När det gäller flytande lecitin kommer ADM, även om marknaden skulle omfatta hela Europa, att vara klar marknadsledare med en andel på [40–50] %, följt av parterna, Solae och några mindre konkurrenter. Det tyder på att den nya enheten inte skulle ha mycket spelrum att höja priserna ensidigt eller hindra konkurrensen på något annat sätt. Dessutom fokuserar Cargill inte sin marknadsföringsstrategi på marknaderna för genmodifierat lecitin. När det gäller risken för att koncentrationen kommer att uppmuntra till samordnat beteende anser kommissionen att en sådan risk är försumbar, främst av samma orsaker som för icke-genmodifierat flytande lecitin (priserna är inte öppna, marknadsandelarna är asymmetriska osv.). När det gäller genmodifierat avfettat lecitin skulle Solae ha [50–60] % av en europeisk marknad, följt av DFI, men med ett tillägg från Cargill. Det finns en del andra konkurrenter på marknaden (t.ex. ADM). Överlappningen på marknaderna för genmodifierat avfettat lecitin är därför mycket begränsad.

4. Pektin

(31)

Parternas sammanlagda andel av pektinmarknaden överstiger inte 25 % vare sig på den världsomfattande marknaden eller EES-marknaden, och tillägget till deras marknadsandel är mycket litet. Marknadsledaren CP Kelco och den nuvarande tvåan Danisco har en marknadsposition som inte kommer att påverkas av koncentrationen. Denna bedömning ändras inte av att alternativa marknader särskiljs (t.ex. världsomfattande marknader, marknader för äppelpektin eller citruspektin eller marknader som avgränsas utifrån metoxylinnehållet, eftersom Cargill skulle ha en ännu svagare ställning på dessa marknader.

5. Vertikala effekter (rå fröolja)

(32)

Även om den föreslagna transaktionen på grundval av en hypotetisk definition av marknaden i tidigare led för rå sojaolja inom EES ger upphov till en marknad som påverkas vertikalt orsakar den inga problem i vertikalt hänseende. Orsaken är främst att DGI och Cargill köper flytande icke-genmodifierat lecitin i färdig form av tredje man och inte använder icke-genmodifierad råvara av egen tillverkning för att producera icke-genmodifierat lecitin.

VII. SLUTSATS

(33)	I beslutet konstateras därför att den föreslagna koncentrationen inte påtagligt kommer att hämma en effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden eller inom en väsentlig del av denna.

(34)	Kommissionen förklarar därför koncentrationen förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalet i enlighet med artikel 2.2 och artikel 8.1 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (EUT L 268, 18.10.2003, s. 24).

(3) Det finns även vissa typer av modifierat eller anpassat ”speciallecitin” som dock endast står för en försumbar del av marknaden.

4.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/57

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 18 juli 2007

om att förklara en företagskoncentration förenlig med den gemensamma marknaden och med EES-avtalets funktion

(Ärende COMP/M.4504 – SFR/Télé 2 France)

[delgivet med nr K(2007) 3443]

(Endast den franska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2007/784/EG)

Kommissionen fattade den 18 juli 2007 beslut i ett koncentrationsärende enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer, särskilt artikel 8.2. En icke konfidentiell version av det fullständiga beslutet på det giltiga språket i ärendet och på kommissionens arbetsspråk finns på GD Konkurrens webbplats: http://ec.europa.eu/comm/competition/index_sv.html

SAMMANFATTNING

(1)

Den 28 november 2006 tog kommissionen emot en anmälan, i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) (”EG:s koncentrationsförordning”) om en föreslagen koncentration genom vilken företaget SFR SA (”SFR”, Frankrike), som kontrolleras gemensamt av Vivendi SA (”Vivendi”, Frankrike) och Vodafone Group plc (”Vodafone”, Förenade kungariket), i den mening som avses i artikel 3.1 b i rådets förordning förvärvar ensam kontroll över tillgången till Internetverksamheten och verksamheten som gäller fast telefoni i företaget Télé 2 France (”Télé 2”, Frankrike, dotterbolag i koncernen Télé 2) genom förvärv av aktier. Transaktionen omfattar inte mobiltelefonverksamheten i Télé 2.

(2)	SFR är ett franskt företag verksamt inom mobiltelefonsektorn i Frankrike. Det kontrolleras av Vivendi och Vodafone.

(3)	Vivendi är moderbolag i en fransk koncern verksam inom sektorerna media och telekommunikation. Koncernen Vivendi är huvudsakligen verksam inom sektorerna betal-TV (genom koncernen Canal+), film, musik, interaktiva spel och telekommunikation.

(4)	Vodafone är moderbolag i en brittisk koncern verksam som operatör för mobiltelefoninät och leverantör av andra telekommunikationstjänster i olika medlemsstater inom och utanför EU.

(5)	Télé 2 France (Télé 2) är ett franskt dotterbolag i koncernen Télé 2. Det är verksamt inom sektorerna fast telefoni, tillgång till Internet och slutligen betal-TV sedan lanseringen i juni 2006 genom ett kanalpaket från DSL (2). Télé 2 är också verksamt inom mobiltelefonisektorn.

(6)

Marknadsundersökningen har visat att den anmälda transaktionen kan komma att innebära en väsentlig försvagning av det konkurrenstryck som DSL-operatörerna utövar på samtliga marknader för betal-TV i Frankrike och slutligen leda till ökade priser och minskad kvalitet på utbudet. Det finns därmed allvarliga indikationer på att den anmälda transaktionen påtagligt hämmar en effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden eller en betydande del av denna. SFR och Vivendi har dock lämnat förslag på lämpliga åtgärder som gör det möjligt att undanröja dessa tvivel.

I DEFINITION AV MARKNADERNA

Inledning

(7)

Denna transaktion avser sektorn för betal-TV i Frankrike. Denna sektor är organiserad på följande sätt: På marknaden i föregående led befinner sig de som innehar sändningsrättigheterna för programmen (filmer, serier, sportevenemang osv.). På mellanliggande nivå producerar programutgivarna sina egna program internt eller förvärvar sändningsrättigheter till program (filmer, serier, sportevenemang osv.) för att skapa ett programinnehåll i sina kanaler. På marknaden i efterföljande led köper distributörerna rätten från programutgivarna att sända deras innehåll och skapar ett utbud av betal-TV-program i form av en samling kanaler som man kan få tillgång till genom abonnemang. Distributionen av betal-TV-utbudet till slutanvändarna kan säkerställas genom olika sändningssätt. I Frankrike är det vanligast att sända genom kabel, satellit, DSL eller marksändare (analoga och digitala).

Produktmarknader

Marknaderna i föregående led för förvärv av audiovisuella sändningsrättigheter

(8)

De viktigaste kriterierna för segmentering och skillnad mellan sändningsrättigheter för audiovisuella program är följande:

i)	Typ av program: biofilm och nyproducerade serier, sportevenemang, annat audiovisuellt innehåll (program med lång livslängd respektive kort livslängd),

ii)	Distributionsplattform: kabel, satellit, DSL och analogisk respektive numerisk marksändare.

iii)	Typ av sändning: Klassiska linjära TV-kanaler och icke-linjära TV-tjänster (betal-TV [Pay Per View] och beställ-video [Video on Demand]).

(9)

På marknaderna i föregående led köper de TV-operatörer i Frankrike som sänder via DSL sändningsrättigheter till beställ-video. Även om Télé 2 inte tillhandahöll beställ-videotjänster före transaktionen var det en potentiell ny aktör på marknaden för köp av sändningsrättigheterna till beställ-video. Vad gäller behoven av en konkurrensbedömning av denna transaktion och på grundval av resultaten av marknadsundersökningen bör en avgränsning av marknaden göras för förvärv av rättigheter till biofilmer avsedda för sändning genom beställ-video.

De mellanliggande marknaderna för kommersialisering av kanalerna

(10)

Dessa mellanliggande marknader kopplar samman programutgivarna och distributörerna av betal-TV-tjänster. Enligt kommissionens fasta beslutspraxis kan en skillnad göras mellan gratiskanaler som till mycket stor del finansieras genom reklammedel (som i fallet med offentliga kanaler eventuellt kompletteras med offentliga medel) och betal-TV-kanaler som huvudsakligen finansieras med medel från avgifter som distributörerna har betalat.

(11)

Kommissionen har vid flera tillfällen planerat en segmentering i förhållande till de olika kanalernas temainnehåll (bland annat premiumkanaler och sport), dock utan att ta ställning i frågan. Kommissionen behöver inte ta ställning i frågan men anser att ett attraktivt paket är en grundläggande samling kanaler bestående av olika huvudteman (premium, bio, ungdom, sport och information) som kompletteras genom en samling andra temakanaler som är mer eller mindre utbytbara mot varandra.

(12)

Slutligen segmenterar konkurrensmyndigheterna i princip inte enligt ett tekniskt distributionsförfarande (dvs. genom att skilja mellan de olika plattformarna för sändning som kanal, satellit eller mer nyligen DSL) eftersom programutgivarna i princip önskar uppnå en så stor kommersialisering som möjligt av sina kanaler för att maximera sina inkomster och åtminstone vara närvarande på samtliga sändningsplattformar genom exklusiva multiplattformar.

Marknaderna i efterföljande led för distribution till detaljhandeln av betal-TV-tjänster

(13)	Enligt kommissionens fasta praxis utgör distributionen av betal-TV och gratis-TV avgränsade produktmarknader. Utbudet av betal-TV och gratis-TV är inte särskilt utbytbara vad gäller efterfrågan. Under undersökningen av föreliggande transaktion har inte denna grundläggande segmentering ifrågasatts.

(14)

För övrigt tenderar den marknadsundersökning som genomförts inom ramen för transaktionen att bekräfta att marknaden inte bör segmenteras i förhållande till olika sätt att sända betal-TV (kabel, satellit, DSL, marksändare), särskilt med hänsyn till den ökade samstämmigheten mellan de olika plattformarna vad gäller innehållet. Vidare är det i detta ärende inte nödvändigt att fastställa om de framväxande TV-distributionstjänsterna via plattformar för mobiltelefoni utgör en avgränsad marknad i den omfattning där SFR, å ena sidan, är mobiltelefonoperatör före transaktionens genomförande och där Télé 2:s mobiltelefonverksamhet, å andra sidan, inte berörs av transaktionen.

Geografiska marknader

(15)

När det gäller samtliga marknader som definierats ovan enligt fast beslutspraxis anser kommissionen att det rör sig om en nationell marknad. Beträffande förvärvet av innehåll (rättigheter eller kanaler), organiseras förhandlingarna mellan de som erbjuder innehåll och de som efterfrågar innehåll utifrån en nationell grund (vare sig det gäller rättigheter som rör nationellt eller utländskt innehåll). När det gäller marknaden i efterföljande led för distribution av betal-TV-tjänster ska det påpekas att de olika sätten att sända täcker hela det nationella territoriet (satellit) eller gradvis täcker hela eller en stor del av detta territorium (digital markbunden television, DSL och kabel). Vidare ska det noteras att distributörer av betal-TV-tjänster driver en strategi med en enhetlig avgift inom hela territoriet.

II KONKURRENSBEDÖMNING

Marknadens funktion före den anmälda transaktionen

(16)

Före transaktionen är koncernen Vivendi direkt verksam med distribution av betal-TV-tjänster i Frankrike per satellit och per marksändare. Vivendis kanalpaket erbjuds också via DSL. Eftersom Vivendi före transaktionen inte förfogar över någon DSL-infrastruktur måste företaget använda sig av DSL-operatörsnätet för att distribuera dessa. DSL-operatörerna transporterar bara Vivendis kanalpaket men distribuerar inte dessa, och Vivendi behåller den direkta kommersiella relationen med dem som abonnerar på dess kanalpaket.

(17)

DSL-operatörer som Télé 2 fungerar bara som distributörer på marknaden för betal-TV för sina egna kanalpaket, det vill säga de kanaler och TV-tjänster som de själva har förvärvat sändningsrättigheten för från andra programutgivare och som de sedan direkt erbjuder till slutkonsumenterna. Det kommersialiseras inom ramen för det som kallas ”multiple play” som också innehåller telekommunikationstjänster (telefonitjänster eller tillgång till snabba Internettjänster).

(18)

Plattformarna för DSL och digital markbunden television utgör de mest dynamiska distributionssätten och en av de viktigaste marknaderna för tillväxt av betal-TV-tjänster i Frankrike, medan satellit och kabel ökar relativt lite vad gäller antalet abonnenter. Med hänsyn till den väntade tillväxten av den del av den franska befolkningen som kommer att ha en DSL-koppling under de kommande åren, bör antalet abonnenter som använder utbudet av multiple play från DSL-operatörer automatiskt fortsätta växa kraftigt.

(19)

DSL-operatörernas dynamism kan förklaras genom det faktum att de har vissa fördelar jämfört med andra plattformar.

—	Kommersiella fördelar genom ”multiple play” (snabba Internettjänster, IP-telefoni, TV och, gradvis, mobil telefoni), som inte kan överföras med satellit och digital markbunden television.

—	Tekniska fördelar: tjänster genom klassiska telefonlinjer (partvinnad koppartråd), möjlighet till innovativa tjänster som beställ-video (i motsats till satellit och digital markbunden television som inte har någon returkanal), utöver klassiska betal-TV-tjänster (Pay Per View).

(20)

Marknadsundersökningen visar att DSL-operatörernas egna kanalpaket för närvarande utövar ett svagt konkurrenstryck på utbudet från Vivendi-koncernen på grund av att det är omöjligt att få tillgång till ett attraktivt programinnehåll. Denna begränsning är ett direkt resultat av de exklusivitetsavtal som Vivendi ingått med nästan samtliga av de mest attraktiva och mest kända programkanalerna i Frankrike, vare sig det rör sig om tredje programutgivare eller programutgivare som tillhör koncernen.

Effekter inom samma produktionsled

(21)

På grundval av de uppgifter som samlats in under undersökningens andra fas bedömer kommissionen att Vivendis marknadsandel uppgår till mellan [60–70] % vad gäller antalet abonnenter. Vivendis marknadsandel mätt i omsättning överstiger kraftigt dess marknadsandel beräknad efter antalet abonnenter på grund av försäljningspriset på dess programutbud jämfört med konkurrenternas priser.

(22)	Télé 2 innehar en mycket liten marknadsandel, som understiger 1 %. Enligt uppgifter från den anmälande parten hade Télé 2 under 2006 mindre än 2 % nya användare netto av hela marknaden.

(23)

Även om den svaga marknadsandelen för Télé 2 kan förklaras genom att företaget trädde in i ett relativt sent skede på marknaden för betal-TV (juni 2006), förfaller det inte som om detta företag spelar en särskild roll på marknaden eller att det skulle komma att spela en sådan roll inom en överskådlig tid. Enligt faktaunderlaget från den anmälande parten och de tredje parter som utfrågats inom ramen för marknadsundersökningen, är Télé 2:s nuvarande marknadsandel på det hela taget representativt för det konkurrenstryck som det utövar eller kan antas utöva på marknaden. Det framgår av marknadsundersökningen att Télé 2 inte har några särskilda fördelar jämfört med andra DSL-operatörer och att det, utan föreliggande transaktion, inte skulle komma att växa snabbare än marknadsgenomsnittet.

(24)	Marknadsundersökningen har visat att om Télé 2 gynnades av en privilegierad behandling av Vivendi vad gäller tillgången till audiovisuellt innehåll skulle det snabbt och påtagligt kunna stärka sin ställning på marknaden i efterföljande led för distribution av betal-TV.

Effekter i andra produktionsled

(25)

Undersökningens andra fas bekräftade de allvarliga tvivlen som uttrycktes i ett beslut om att inleda förfarandet och visade tydligt att Vivendis incitament att inte fortsätta att priviligiera vissa DSL-operatörer vad gäller tillgången till programinnehåll (kanaler och audiovisuella program) försvinner eller kommer att minska betydligt efter transaktionen. Så snart som Vivendi blir en fungerande DSL-operatör försvinner företagets incitament att inte särbehandla bland DSL-operatörerna. Vivendi får intresse av att favorisera SFR/Télé 2 för att få en så stor del som möjligt av tillväxten i DSL-segmentet på marknaden i efterföljande led för distribution av betal-TV-tjänster.

(26)

Den dominerande ställning som Vivendi har på marknaderna i föregående led och på mellannivå gör det möjligt att väsentligt stärka SFR/Télé 2:s kanalpaket genom att ge dem ett attraktivt eller annorlunda innehåll (kanaler eller audiovisuella rättigheter) som andra DSL-operatörer inte får tillgång till eller på mindre fördelaktiga villkor än de som SFR/Télé 2 skulle få. Eftersom inslaget av telekommunikation (telefoni och Internet) i DSL-operatörernas utbud av multiple play är relativt standardiserat, gör en sådan förstärkning av TV-utbudet av multiple play från Télé 2 att det kraftigt skiljer sig från andra utbud och förstärker därmed utbudets attraktivitet.

(27)

Denna särbehandling förstärker påtagligt attraktiviteten av utbudet från Télé 2 (och därmed antalet abonnenter), utan att de konkurrerande DSL-operatörerna ges någon möjlighet till tillgång till likvärdigt alternativt innehåll. DSL-operatörernas ställning på marknaden i efterföljande led för distribution av betal-TV-tjänster blir därigenom kraftigt försvagad, vilket också får till effekt att försvaga deras ställning som potentiella inköpare av distributionsrättigheten till kanaler eller spridningsrättigheter av audiovisuella program. Ökningen av antalet abonnenter förstärker därmed påtagligt Vivendis förhandlingsstyrka på marknaderna i föregående led och på mellannivå.

Slutsats

(28)

Sammanfattningsvis innehåller den föreslagna transaktionen som den anmäldes från början en risk att leda till en försvagning av det konkurrenstryck som DSL-operatörerna utövar på marknaderna i efterföljande led för distribution av betal-TV, som redan är svag på grund av Vivendis dominerande ställning på samtliga marknader för betal-TV i Frankrike. Försvagningen av DSL-operatörernas potentiella konkurrens på marknaden i efterföljande led får till effekt att Vivendis mycket starka ställning på marknaden i föregående led och på mellannivå förstärks i motsvarande utsträckning.

III KORRIGERINGSÅTGÄRDER

(29)

För att avhjälpa risken för att konkurrensen skadas enligt beskrivningen ovan lämnade SFR och Vivendi åtaganden den 13 juni 2007. I sak avser dessa åtaganden villkoren för tillgång till tre typer av programinnehåll: Kanalerna (åtagandena 1 och 2), kanalpaket och små kanalpaket (åtagande 3) och beställ-video (åtagande 4).

(30)

Åtagandena rör följande tre kategorier av kanaler:

—	”Kanaler i kategori 1” är linjära tematiska kanaler (dvs. de omfattar inte beställ-video och beställ-video-tjänster) som ges ut av Vivendi-koncernen.

—	”Kanaler i kategori 2” är linjära tematiska kanaler som ges ut av tredje parter (inklusive minoritetsaktieägarna i Canal+ France), där Vivendi-koncernen får exklusiva distributionsrättigheter för xDSL-tjänster.

—	”Kanaler i kategori 3” är linjära tematiska kanaler som ges ut av tredje parter (inklusive minoritetsaktieägarna i Canal+ France), där Vivendi-koncernen inte har exklusiva distributionsrättigheter för xDSL-tjänster.

(31)

Åtagande 1 avser att garantera att Vivendi inte beviljar fördelaktigare villkor till SFR/Télé 2 än till andra DSL-operatörer vad gäller deras programutbud eller de kanaler där koncernen har eller får exklusiva distributionsrättigheter till DSL. Genom detta åtagande ska Vivendi erbjuda DSL-operatörerna de kanaler som distribueras av SFR/Télé2 till normala marknadsvillkor som inte får vara mindre gynnsamma än de som beviljas SFR/Télé 2.

(32)

Åtagande 1 rör inte de kanaler som avses i punkt 21 i de åtaganden som ingåtts av Vivendi och Groupe Canal Plus med det franska finansministeriet inom ramen för transaktionen mellan Canal Satellite/TPS. Tolkningen av detta åtagande anges närmare av SFR och Vivendi som, i en skrivelse av den 13 juni 2007, har bekräftat att detta åtagande gör det möjligt att utesluta all risk för positiv särbehandling till förmån för SFR/Télé 2 vad gäller tillgången till dessa sju kanaler.

(33)

I åtagande 2 förbjuds SFR/Télé 2 att förvärva eller utnyttja exklusiva distributionsrättigheter till DSL. Detta åtagandes betydelse härrör från det faktum att kanalerna i kategori 3 är de enda som är tillgängliga för de DSL-operatörer som önskar erbjuda ett annorlunda utbud än Vivendi genom att utveckla ett utbud från egna kanaler som görs oberoende av Vivendi. SFR/Télé 2 skulle ha varit i stånd att genom DSL förvärva exklusiv distributionsrätt av dessa kanaler genom sitt stöd till Vivendis starka ställning på den globala marknaden för förvärv av kanaler efter genomförandet av denna transaktion.

(34)

I åtagande 2 anges en klausul om periodisk granskning som gör det möjligt för kommissionen att utöva en förhandskontroll av ett eventuellt förvärv av exklusiva DSL-rättigheter för kanaler i kategori 3 av SFR/Télé 2 och därmed försäkra sig om att SFR/Télé 2:s förvärv av dessa rättigheter i praktiken inte fråntar de andra DSL-operatörerna möjligheten att utveckla sitt utbud av ägda kanaler oberoende av Vivendi.

(35)

I åtagande 3 förbjuds Vivendi att gynna användarna av SFR/Télé 2 vad gäller tillgången till den samling kanaler det distribuerar, nämligen: Canal+ Le Bouquet (som för närvarande omfattar fyra premiumkanaler, som domineras av sport och filmer som sänds för första gången) och paketen i Canal Satellite och TPS som, i form av olika varianter, omfattar flera tiotals tematiska kanaler (ungdomsprogram, nyheter, upptäcktsprogram, filmer som sänds en andra gång osv.). Canal+ Le Bouquet och paketen i Canal Satellite och TPS utgör ett premiumutbud av betal-TV i Frankrike för vilket det inte finns några omedelbara alternativ på den franska marknaden. De utgör ett viktigt komplement för de abonnenter till DSL-operatörernas utbud av multiple play som önskar få tillgång till ett omfattande betal-TV-utbud.

(36)	Åtagande 3 är också tillämpligt på betal-TV-tjänster som ges ut av Vivendi eller som Vivendi ska ge ut. Det tillämpas särskilt på betal-TV-tjänsten PPV Foot+ som distribuerar ett mycket attraktivt (som är viktigt för att få fler abonnenter) och väldigt annorlunda sportinnehåll.

(37)

I åtagande 4 förbjuds Vivendi och SFR att förvärva exklusiva beställ-video-rättigheter till nygjorda amerikanska och franska filmer. Syftet med detta åtagande är att göra det möjligt för DSL-operatörer som konkurrerar med SFR/Télé 2 att få tillgång till beställ-video-rättigheter till nygjorda amerikanska och franska filmer som utgör ett viktigt innehåll som bidrar till ett annorlunda betal-TV-utbud. En klausul om periodisk granskning har införts ifall utvecklingen av marknadspraxis leder till att man konstaterar att Vivendis konkurrenter förvärvar exklusiva rättigheter till beställ-video.

(38)	Bestämmelserna vad gäller tillämpning och uppföljning av åtagandena gör det möjligt att säkerställa en effektiv uppföljning och kontroll av åtagandena och, till slut, säkerställa deras ändamålsenlighet. I åtagandena fastställs ett förfarande för snabb tvistlösning (skiljedomstol).

(39)

Åtagandena gäller under en tidsperiod på fem år. Denna varaktighet förefaller vara tillräcklig mot bakgrund av dynamiken på marknaderna som är kopplad till ny teknik. Tidsperioden på fem år har för övrigt fördelen att varaktigheten för nuvarande åtaganden sammanfaller med de åtaganden som ingåtts med de franska konkurrensmyndigheterna vid sammanslagningen mellan Canal Satellite och TPS.

(40)	Mot bakgrund av det som anges ovan drar kommissionen slutsatsen att de åtaganden som SFR och Vivendi lämnat är av sådant slag att de, så snart de har genomförts, undanröjer samtliga konkurrensproblem som härrör från den anmälda transaktionen på marknaderna för betal-TV i Frankrike.

IV SLUTSATSER

(41)

På villkor att SFR och Vivendi fullt ut uppfyller sina åtaganden, drar kommissionen slutsatsen att den planerade transaktionen inte påtagligt kommer att hämma en effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av denna. Den anmälda koncentrationen, så som den ändrats genom åtagandena från SFR och Vivendi, är förenlig med den gemensamma marknaden och med EES-avtalets funktion, i enlighet med artikel 2.2, artikel 8.2 och artikel 10.2 i EG:s koncentrationsförordning samt artikel 57 i EES-avtalet.

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2) Digital Subscriber Line (DSL). DSL är en teknik som gör det möjligt att kraftigt öka belastningen på vanliga telefonlinjer. Det finns flera alternativ till denna teknik, där den vanligaste är ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line).

4.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/62

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 3 december 2007

om ändring av beslut 2006/415/EG vad gäller vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i Förenade kungariket, Rumänien och Polen

[delgivet med nr K(2007) 6109]

(Text av betydelse för EES)

(2007/785/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (3), särskilt artikel 63.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens beslut 2006/415/EG av den 14 juni 2006 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i gemenskapen och om upphävande av beslut 2006/135/EG (4) fastställs vissa skyddsåtgärder som ska tillämpas för att förhindra att sjukdomen sprids, inklusive upprättande av A- och B-områden till följd av ett misstänkt eller bekräftat utbrott av sjukdomen.

(2)	Till följd av ett utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 i grevskapet Suffolk i Förenade kungariket ändrades beslut 2006/415/EG genom beslut 2007/731/EG (5) i syfte att ändra bilagan till beslut 2006/415/EG.

(3)	De skyddsåtgärder som Förenade kungariket har vidtagit enligt beslut 2006/415/EG, inbegripet upprättande av A- och B-områden enligt artikel 4 i det beslutet, har granskats i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(4)	Eftersom det har förekommit ytterligare ett utbrott av sjukdomen i restriktionsområdet bör såväl avgränsningen av det område där restriktioner gäller som åtgärdernas varaktighet ändras med hänsyn till den epidemiologiska situationen.

(5)	Till följd av ett utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 i en hobbybesättning i regionen Tulcea i Rumänien ändrades beslut 2006/415/EG genom beslut 2007/770/EG (6) i syfte att ändra bilagan till beslut 2006/415/EG.

(6)	De skyddsåtgärder som Rumänien har vidtagit enligt beslut 2006/415/EG, inbegripet upprättande av A- och B-områden enligt artikel 4 i det beslutet, har granskats i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(7)

Polen har underrättat kommissionen om två utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 i fjäderfäanläggningar på sitt territorium i kommunen Brudzeń Duży och har vidtagit de lämpliga åtgärder som fastställs i beslut 2006/415/EG, inklusive upprättat A- och B-områden enligt artikel 4 i det beslutet.

(8)

Kommissionen har granskat dessa åtgärder i samarbete med Polen och är tillfreds med att gränserna på de A- och B-områden som den behöriga myndigheten i medlemsstaten har upprättat befinner sig på tillräckligt avstånd från platsen för utbrottet. A- och B-områdena i Polen kan därför bekräftas och det kan fastställas hur länge denna regionalisering ska gälla.

(9)	Beslut 2006/415/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2006/415/EG ska ersättas med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 3 december 2007.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/41/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 33. Rättat i EUT L 195, 2.6.2004, s. 12.)

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315, 19.11.2002, s. 14).

(3) EUT L 10, 14.1.2006, s. 16.

(4) EUT L 164, 16.6.2006, s. 51. Beslutet senast ändrat genom beslut 2007/770/EG (EUT L 311, 29.11.2007, s. 45).

(5) EUT L 295, 14.11.2007, s. 28.

(6) EUT L 311, 29.11.2007, s. 45.

BILAGA

”BILAGA

DEL A

A-område som upprättats i enlighet med artikel 4.2:

ISO Landskod

Medlemsstat

A-område

Tillämpning till och med den (artikel 4.4 b iii)

Kod

(om sådan finns)

Namn

FÖRENADE KUNGARIKET

SUFFOLK

00162

NORFOLK

00154

Skyddsområde:

Område som omfattar den del av grevskapen Suffolk och Norfolk som ligger inom en radie på 3 km med centrum i koordinatpunkterna TM 06178 76666 och TL 9506381001 (1).

19.12.2007

SUFFOLK

00162

NORFOLK

00154

Övervakningsområde:

Område som omfattar den del av grevskapen Suffolk och Norfolk som ligger inom en radie på 10 km med centrum i koordinatpunkterna TM 06178 76666 och TL 9506381001 (1).

RUMÄNIEN

00038

Skyddsområde:

Murighiol

31.12.2007

00038

Övervakningsområde:

Dunavatu de Jos

Dunavatu de Sus

Colina

Plopu

Sarinasuf

Mahmudia

POLEN

VOJVODSKAPET MASOVIEN

01400

Powiaten Płock

Skyddsområde:

Kommunen Brudzeń Duży:

Główina

Gorzechówko

Gorzechowo

Myśliborzyce

Rembielin

Rokicie

Siecień

Siecień Rumunki

Strupczewo Duże

Uniejewo

Więcławice

Kommunen Nowy Duninów:

Karolewo

Nowa Wieś

Nowy Duninów

31.12.2007

VOJVODSKAPET KUJAVIEN-POMMERN

00400

Powiaten Włocławek

Skyddsområde:

Kommunen Włocławek:

Skoki Duże

Skoki Małe

VOJVODSKAPET MASOVIEN

01400

Powiaten Płock

Övervakningsområde:

Kommunen Brudzeń Duży:

Bądkowo

Bądkowo Jeziorne

Bądkowo Kościelne

Bądkowo Podlasie

Bądkowo Rochny

Biskupice

Brudzeń Duży

Brudzeń Mały

Cegielnia

Cierszewo

Izabelin

Janoszyce

Karwosieki Cholewice

Kłobukowo

Krzyżanowo

Lasotki

Murzynowo

Noskowice

Parzeń

Parzeń Janówek

Patrze

Radotki

Robertowo

Sikórz

Sobowo

Suchodół

Turza Mała

Turza Wielka

Wincentowo

Winnica

Zdziębórz

Żerniki

Kommunen Stara Biała:

Brwilno Górne

Kobierniki

Kowalewko

Ludwikowo

Mańkowo

Maszewo Duże

Srebrna

Ulaszewo

Wyszyna

Kommunen Nowy Duninów:

Brwilno Dolne

Brzezinna Góra

Duninów Duży

Grodziska

Jeżowo

Kamion

Kobyla Góra

Środoń

Stary Duninów

Studzianka

Wola Brwileńska

VOJVODSKAPET MASOVIEN

01400

Powiaten Sierpc

Övervakningsområde:

Kommunen Mochowo:

Będorzyn.

Grodnia

Łukoszyn

Łukoszyno Biki

VOJVODSKAPET KUJAVIEN-POMMERN

00400

Powiaten Włocławek

Övervakningsområde:

Kommunen Włocławek:

Dąb Mały

Dąb Polski

Dąb Wielki

Dobiegniewo

Jazy

VOJVODSKAPET KUJAVIEN-POMMERN

00400

Powiaten Lipno

Övervakningsområde:

Kommunen Dobrzyń nad Wisłą:

Chalin

Chudzewo

Dobrzyń Nad Wisłą

Kamienica

Łagiewniki

Lenie Wielkie

Michałkowo

Mokówko

Mokowo

Płomiany

Ruszkowo

Wierznica

Wierzniczka

Kommunen Tłuchowo:

Trzcianka

DEL B

B-område som upprättats i enlighet med artikel 4.2:

ISO Landskod

Medlemsstat

B-område

Tillämpning till och med den (artikel 4.4 b iii)

Kod

(om sådan finns)

Namn

FÖRENADE KUNGARIKET

NORFOLK

00154

SUFFOLK

00162

Distrikten:

Babergh

Breckland

Forest Heath

Ipswich

Mid Suffolk

Norwich

St Edmundsbury

South Norfolk

Suffolk Coastal

Waveney

19.12.2007

RUMÄNIEN

00038

Regionen Tulcea

31.12.2007

POLEN

VOJVODSKAPET MASOVIEN

01400

Powiaten Płock

Kommunerna:

Bielsk

Bodzanów

Brudzeń Duży

Bulkowo

Drobin

Gąbin

Łąck

Mała Wieś

Nowy Duninów

Radzanowo

Słubice

Słupno

Stara Biała

Staroźreby

Wyszogród

31.12.2007

Staden Płock

Powiaten Gostynin

Kommunerna:

Gostynin

Pacyna

Sanniki

Szczawin Kościelny

Powiaten Sierpc

Kommunerna:

Gozdowo

Mochowo

Rościszewo

Sierpc

Szczutowo

Zawidz

VOJVODSKAPET KUJAVIEN-POMMERN

00400

Powiaten Włocławek

Kommunerna:

Baruchowo

Boniewo

Brześć Kujawski

Choceń

Chodecz

Fabianki

Izbica Kujawska

Kowal

Lubanie

Lubień Kujawski

Lubraniec

Włocławek

VOJVODSKAPET KUJAVIEN-POMMERN

00400

Powiaten Lipno

Kommunerna:

Bobrowniki

Chrostkowo

Dobrzyń nad Wisłą

Kikół

Lipno

Skępe

Tłuchowo

Wielgie

Staden Włocławek”

(1) Koordinatpunkten enligt British National Grid reference.

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 316

Svensk utgåva	Lagstiftning	50 årgången 4 december 2007

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
		Kommissionens förordning (EG) nr 1415/2007 av den 3 december 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 1416/2007 av den 3 december 2007 om fastställande av sista dag för inlämning av ansökningar om stöd för privat lagring av griskött	3
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1417/2007 av den 28 november 2007 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	4
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1418/2007 av den 29 november 2007 om export för återvinning av visst avfall som förtecknas i bilaga III eller IIIA till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 till vissa länder som inte omfattas av OECD-beslutet om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall ( 1 )	6

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Kommissionen
	2007/783/EG
*	Kommissionens beslut av den 29 mars 2006 om att förklara en koncentration förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalets funktion Ärende COMP/M.3975 – Cargill/Degussa [delgivet med nr K(2006) 1034] ( 1 )	53
	2007/784/EG
*	Kommissionens beslut av den 18 juli 2007 om att förklara en företagskoncentration förenlig med den gemensamma marknaden och med EES-avtalets funktion (Ärende COMP/M.4504 – SFR/Télé 2 France) [delgivet med nr K(2007) 3443] ( 1 )	57
	2007/785/EG
*	Kommissionens beslut av den 3 december 2007 om ändring av beslut 2006/415/EG vad gäller vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i Förenade kungariket, Rumänien och Polen [delgivet med nr K(2007) 6109] ( 1 )	62