ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 263

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

50 årgången
9 oktober 2007


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

DIREKTIV

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (Ramdirektiv) ( 1 )

1

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

DIREKTIV

9.10.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2007/46/EG

av den 5 september 2007

om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

(”Ramdirektiv”)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (3) har ändrats vid flera tillfällen i väsentliga avseenden. Eftersom ytterligare ändringar skall göras, bör direktivet omarbetas för att skapa större klarhet.

(2)

För att gemenskapens inre marknad skall kunna upprättas och fungera väl bör medlemsstaternas godkännandesystem ersättas med ett förfarande för gemenskapsgodkännande som bygger på principen om fullständig harmonisering.

(3)

De tekniska krav som gäller för system, komponenter, separata tekniska enheter och fordon bör harmoniseras och specificeras i rättsakter. Syftet med dessa rättsakter bör främst vara att säkerställa en hög nivå av trafiksäkerhet, hälsoskydd, miljöskydd, energieffektivitet och skydd mot obehörig användning.

(4)

Genom rådets direktiv 92/53/EEG av den 18 juni 1992 om ändring av direktiv 70/156/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (4) begränsades tillämpningen av gemenskapens typgodkännandeförfarande för hela fordon till fordon i kategori M1. För att den inre marknaden skall förverkligas och fungera väl bör emellertid tillämpningsområdet för det här direktivet utvidgas till att gälla alla fordonskategorier, så att tillverkarna kan utnyttja fördelarna med den inre marknaden genom gemenskapens typgodkännande.

(5)

För att tillverkarna skall kunna anpassa sig till de nya harmoniserade förfarandena bör de få en tillräckligt lång övergångstid fram till dess att gemenskapens typgodkännande för fordon blir obligatoriskt för fordon i andra kategorier än M1 som byggs i en etapp. Denna övergångstid bör vara längre för fordon i andra kategorier än M1 som skall godkännas etappvis, eftersom detta förfarande kommer att omfatta karosstillverkare, som behöver mer erfarenhet på det området så att de förfaranden som behövs kan tillämpas korrekt. Eftersom det är viktigt att säkerheten för fordon i kategorierna M2 och M3 kan garanteras, under övergångstiden då det nationella typgodkännandet fortfarande gäller för att tillverkarna skall ha möjlighet att göra sig förtrogna med gemenskapens typgodkännande för fordon, är det emellertid nödvändigt att dessa fordon uppfyller de tekniska kraven i de harmoniserade direktiven.

(6)

Hittills har tillverkare som producerar fordon i små serier inte haft möjlighet att till fullo utnyttja fördelarna med den inre marknaden. Erfarenheterna har visat att trafiksäkerheten och miljöskyddet skulle kunna förbättras avsevärt om fordon som tillverkas i små serier helt omfattades av gemenskapens system för typgodkännande för fordon, inledningsvis fordon i kategori M1.

(7)

För att förebygga missbruk bör ett förenklat förfarande för fordon i små serier inskränkas till en mycket liten produktion. Därför är det nödvändigt att närmare ange hur begreppet små serier skall definieras i fråga om antalet tillverkade fordon.

(8)

Det är viktigt att införa bestämmelser som gör det möjligt att godkänna enskilda fordon, så att tillräcklig flexibilitet medges inom det etappvisa typgodkännandet. Fram till dess att harmoniserade särskilda gemenskapsbestämmelser fastställts bör dock medlemsstaterna få fortsätta att utfärda enskilda godkännanden i enlighet med sina nationella regler.

(9)

Fram till dess att gemenskapens förfaranden för typgodkännande för fordon börjar gälla för andra fordonskategorier än M1 bör medlemsstaterna få fortsätta att utfärda nationella typgodkännanden för fordon, och övergångsbestämmelser för detta bör fastställas.

(10)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv skall antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

(11)

Genom rådets beslut 97/836/EG (6) anslöt sig gemenskapen till FN:s ekonomiska kommission för Europa och dess överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (”Reviderad överenskommelse av år 1958”).

Följaktligen bör föreskrifter antagna av FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) som gemenskapen ansluter sig till, med tillämpning av det beslutet, och ändringar av FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen redan har anslutit sig till, införas i förfarandet för gemenskapens typgodkännande antingen som krav för EG-typgodkännande för fordon eller som alternativ till befintlig gemenskapsrätt. Om gemenskapen genom ett rådsbeslut bestämmer att FN/ECE-föreskrifter skall bli en del av förfarandet för EG-typgodkännande av fordon och ersätta befintlig gemenskapsrätt, bör kommissionen särskilt ges behörighet att göra de nödvändiga anpassningarna av detta direktiv. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller att komplettera det genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(12)

För att förbättra och förenkla lagstiftningen och förhindra att befintlig gemenskapsrätt ständigt måste uppdateras med avseende på tekniska specifikationer, bör det vara möjligt att i detta direktiv och i särdirektiv och förordningar införa hänvisningar till gällande internationella standarder och föreskrifter utan att dessa måste kopieras i gemenskapens regelverk.

(13)

För att se till att förfarandet för kontroll av produktionsöverensstämmelse, som är en av hörnstenarna i gemenskapens system för typgodkännande, har genomförts och fungerar korrekt, bör tillverkare kontrolleras regelbundet av behörig myndighet eller av en teknisk tjänst med lämpliga kvalifikationer som utses för detta ändamål.

(14)

Det främsta målet med lagstiftningen om godkännande av fordon är att se till att nya fordon, komponenter och separata tekniska enheter som släpps ut på marknaden uppfyller höga krav i fråga om säkerhet och miljöskydd. Detta mål bör inte få äventyras av att vissa delar eller viss utrustning monteras efter det att fordonen har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk. Lämpliga åtgärder bör därför vidtas för att garantera att delar eller utrustning som kan monteras på fordon och som avsevärt kan försämra funktionen hos system som är nödvändiga när det gäller säkerhet eller miljöskydd, kontrolleras av en godkännande myndighet innan de saluförs. Dessa åtgärder bör bestå av tekniska föreskrifter om de krav som dessa delar eller utrustningar måste uppfylla.

(15)

Åtgärderna bör endast gälla ett begränsat antal delar eller utrustningar. Förteckningen över dessa delar eller utrustningar och de efterföljande kraven bör upprättas efter samråd med berörda aktörer. Vid upprättandet av förteckningen skall kommissionen samråda med berörda aktörer på grundval av en rapport och försöka skapa en rimlig balans mellan å ena sidan kraven på att förbättra trafiksäkerheten och miljöskyddet och å andra sidan konsumenternas, tillverkarnas och distributörernas intressen av att konkurrensen på eftermarknaden upprätthålls.

(16)

Förteckningen över delar och utrustning, de nödvändiga systemen i fråga samt åtgärder för provning och genomförande bör fastställas i enlighet med beslut 1999/468/EG. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller att komplettera det genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i det beslutet.

(17)

Detta direktiv utgör en uppsättning särskilda säkerhetskrav i den mening som avses i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (7), som anger särskilda krav för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet. Det är därför viktigt att fastställa bestämmelser för att säkerställa att tillverkaren har vidtagit effektiva skyddsåtgärder, inklusive återkallelse av fordon, om ett fordon utgör en allvarlig fara för konsumenterna genom tillämpningen av detta direktiv eller de rättsakter som förtecknas i bilaga IV. Godkännandemyndigheterna bör därför kunna bedöma om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga eller inte.

(18)

Det är viktigt att tillverkarna ger fordonsägarna relevant information så att felanvändning av säkerhetsanordningar undviks. Bestämmelser om detta bör införas i detta direktiv.

(19)

Det är också viktigt för tillverkarna av utrustning att få tillgång till viss information som de endast kan få från fordonstillverkaren, nämligen den tekniska information, inbegripet ritningar, som är nödvändig för att ta fram delar för eftermarknaden.

(20)

Det är även viktigt att tillverkarna gör information lätt tillgänglig för oberoende operatörer, så att det skapas förutsättningar för reparation och underhåll av fordon på en fullt konkurrensutsatt marknad. Dessa informationskrav har hittills ingått i gemenskapsrätten och framför allt i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (8), varvid förutsättningen har varit att kommissionen senast fyra år efter den förordningens ikraftträdande kommer att lägga fram en rapport om hur systemet med tillgång till information om reparation och underhåll av fordon fungerar och överväga om det vore lämpligt att konsolidera alla bestämmelser som reglerar tillgång till information om reparation och underhåll av fordon i ett reviderat ramdirektiv om typgodkännande.

(21)

För att förenkla och påskynda förfarandet bör åtgärder för att genomföra särdirektiven eller förordningarna liksom åtgärder för att anpassa detta direktivs och särdirektivens eller förordningarnas bilagor till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen beslutas i enlighet med beslut 1999/468/EG. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller att komplettera det genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i det beslutet. Samma förfarande bör gälla för de nödvändiga anpassningarna när det gäller typgodkännandet av fordon avsedda för funktionshindrade.

(22)

Erfarenheten visar att lämpliga åtgärder ibland måste vidtas utan dröjsmål för att bättre skydda trafikanterna, när det har framkommit brister i befintlig lagstiftning. I sådana brådskande fall bör de nödvändiga ändringarna av särdirektiv eller förordningar antas i enlighet med beslut 1999/468/EG. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller att komplettera det genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i det beslutet.

(23)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att förverkliga den inre marknaden genom införandet av ett obligatoriskt system för EG-typgodkännande av alla fordonskategorier, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(24)

Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör bara gälla de bestämmelser som har ändrats i väsentlig utsträckning jämfört med tidigare direktiv. Skyldigheten att införliva de bestämmelser som är oförändrade föreligger enligt de tidigare direktiven.

(25)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (9) uppmuntras medlemsstaterna till att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

(26)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i del B i bilaga XX.

(27)

Kraven i detta direktiv är i överensstämmelse med principerna i handlingsplanen för en bättre och enklare lagstiftning.

(28)

Det är särskilt viktigt att framtida åtgärder som föreslås på grundval av detta direktiv eller förfaranden som genomförs för dess tillämpning överensstämmer med dessa principer, vilka har framhållits i kommissionens meddelande om ett konkurrenskraftigt motorfordonsregelverk för tjugohundratalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs en harmoniserad ram som innefattar de administrativa bestämmelserna och allmänna tekniska kraven för godkännande av alla nya fordon som omfattas av dess tillämpningsområde samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dessa fordon, i syfte att underlätta registrering, försäljning och ibruktagande av fordonen inom gemenskapen.

I detta direktiv fastställs även bestämmelser om försäljning och ibruktagande av delar och utrustning som är avsedda för fordon som godkänts i enlighet med direktivet.

Särskilda tekniska krav avseende fordons konstruktion och funktion skall i enlighet med detta direktiv fastställas i rättsakter över vilka det finns en uttömmande förteckning i bilaga IV.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Detta direktiv skall tillämpas på typgodkännande av fordon som är konstruerade och tillverkade i en eller flera etapper för användning på väg, och av system, komponenter och separata tekniska enheter som är konstruerade och tillverkade för sådana fordon.

Det skall också tillämpas på enskilt godkännande av sådana fordon.

Detta direktiv skall också tillämpas på delar och utrustning som är avsedda för fordon som omfattas av direktivet.

2.   Direktivet skall inte tillämpas på typgodkännande eller enskilt godkännande av följande fordon:

a)

Jordbruks- eller skogsbrukstraktorer enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon (10) och släpvagnar som är särskilt konstruerade och tillverkade för att dras av dessa.

b)

Fyrhjulingar enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon (11).

c)

Bandfordon.

3.   Typgodkännande eller enskilt godkännande enligt detta direktiv är fakultativt för:

a)

fordon som är konstruerade och tillverkade för användning huvudsakligen på byggplatser, i stenbrott, i hamnar eller på flygplatser,

b)

fordon som är konstruerade och tillverkade för användning av försvarsmakten, civilförsvaret, brandförsvaret och ordningsmakten och

c)

mobila maskiner

i den utsträckning dessa fordon uppfyller kraven i detta direktiv. Detta fakultativa typgodkännande skall inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner (12).

4.   Enskilt godkännande enligt detta direktiv är fakultativt för följande fordon:

a)

Fordon som uteslutande är avsedda för tävling på väg.

b)

Prototyper av fordon som används på väg för utförande av ett särskilt provningsprogram under en tillverkares ansvar under förutsättning att de särskilt har konstruerats och tillverkats för detta ändamål.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, om inte annat föreskrivs i dessa, gäller följande definitioner:

1.

rättsakt: ett särdirektiv eller en förordning eller en FN/ECE-föreskrift som är fogad till den reviderade överenskommelsen av år 1958.

2.

särdirektiv eller förordning: ett direktiv eller en förordning som förtecknas i del I i bilaga IV. I denna term inbegrips även deras genomförandeakter.

3.

typgodkännande: förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

4.

nationellt typgodkännande: förfarande för typgodkännande som fastställs i en medlemsstats nationella lagstiftning, varvid godkännandet endast gäller på den medlemsstatens territorium.

5.

EG-typgodkännande: förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller XI.

6.

enskilt godkännande: förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att ett enskilt fordon, oavsett om det är unikt eller inte, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

7.

etappvis typgodkännande: förfarande genom vilket en eller flera medlemsstater intygar att en typ av etappvis färdigbyggt eller icke färdigbyggt fordon, i det tillverkningsstadium det befinner sig i, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i detta direktiv.

8.

typgodkännande i flera steg: förfarande för godkännande av fordon som består av stegvis insamling av samtliga EG-typgodkännandeintyg för system, komponenter och separata tekniska enheter avseende fordonet och som i slutskedet leder till typgodkännande av hela fordonet.

9.

typgodkännande i ett steg: förfarande för godkännande av hela fordonet i ett enda steg.

10.

kombinerat typgodkännande: förfarande för typgodkännande i flera steg genom vilket ett eller flera systemgodkännanden erhålls under slutskedet av godkännandet av hela fordonet, utan att EG-typgodkännandeintyg behöver utfärdas för dessa system.

11.

motorfordon: alla färdigbyggda, etappvis färdigbyggda eller icke färdigbyggda motordrivna fordon som framdrivs av egen kraft och som har minst fyra hjul och en maximal konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim.

12.

släpvagn: icke självgående fordon på hjul som är konstruerat och tillverkat för att dras av ett motorfordon.

13.

fordon: motorfordon eller släpvagnar till sådana fordon enligt definitionerna i punkterna 11 och 12.

14.

hybridmotorfordon: fordon som för sin framdrivning är försett med minst två olika energiomvandlare och två olika energilagringssystem (på fordonet).

15.

hybridelfordon: hybridfordon som för mekanisk framdrivning hämtar energi från båda av följande energi-/kraftkällor på fordonet:

Ett bränsle.

En lagringsanordning för elektrisk energi/kraft (t.ex. batteri, kondensator, svänghjul/generator osv.).

16.

mobil maskin: självgående fordon som är särskilt konstruerat och tillverkat för att utföra arbete och som med hänsyn till sin konstruktion inte lämpar sig för person- eller godsbefordran. Maskiner som är monterade på ett motorfordonschassi skall inte betraktas som mobila maskiner.

17.

fordonstyp: fordon av en viss kategori utan inbördes skillnader åtminstone i fråga om de väsentliga egenskaper som anges i avsnitt B i bilaga II. Varianter och versioner kan förekomma inom en fordonstyp i enlighet med vad som anges i avsnitt B i bilaga II.

18.

grundfordon: fordon som används under den inledande etappen av ett etappvis typgodkännande.

19.

icke färdigbyggt fordon: fordon som måste genomgå åtminstone ytterligare en etapp i tillverkningsprocessen för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i detta direktiv.

20.

etappvis färdigbyggt fordon: fordon som, efter att ha typgodkänts etappvis, uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i detta direktiv.

21.

färdigbyggt fordon: fordon som inte behöver kompletteras för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i detta direktiv.

22.

fordon i slutserier: fordon i lager som inte kan registreras, säljas eller tas i bruk eftersom nya tekniska krav har trätt i kraft enligt vilka fordonet inte har godkänts.

23.

system: sammansättning av anordningar som är kombinerade för att utföra en eller flera specifika funktioner i ett fordon och som omfattas av krav i någon av rättsakterna.

24.

komponent: anordning som omfattas av krav i en rättsakt och som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan vara typgodkänd oberoende av ett fordon förutsatt att rättsakten uttryckligen tillåter detta.

25.

separat teknisk enhet: anordning som omfattas av krav i en rättsakt och som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan typgodkännas separat, dock endast i förbindelse med en eller flera specificerade fordonstyper förutsatt att rättsakten uttryckligen tillåter detta.

26.

originaldelar eller originalutrustning: delar eller utrustning som tillverkas enligt fordonstillverkarens specifikationer och produktionsstandarder för framställning av delar eller utrustning för montering av fordonet i fråga. Detta innefattar delar eller utrustning som tillverkas på samma produktionslinje som dessa delar eller denna utrustning. Om inte motsatsen bevisas förutsätts det att delar utgör originaldelar om deltillverkaren intygar att delarna är av samma kvalitet som de komponenter som används för monteringen av fordonet och att de har tillverkats enligt fordonstillverkarens specifikationer och produktionsstandarder.

27.

tillverkare: person eller organ som inför godkännandemyndigheten ansvarar för samtliga led i typgodkännande- eller tillståndsförfarandet samt för produktionsöverensstämmelsen. Det är inte nödvändigt att denna person eller detta organ är direkt engagerat i samtliga etapper av tillverkningen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som godkännandet avser.

28.

tillverkarens företrädare: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom gemenskapen och i vederbörlig ordning utsedd av tillverkaren att företräda denne inför godkännandemyndigheten och agera på dennes vägnar i frågor som omfattas av detta direktiv, och då det hänvisas till termen tillverkare skall detta förstås som en hänvisning till antingen tillverkaren eller dennes företrädare.

29.

godkännandemyndighet: myndighet som i en medlemsstat har behörighet att handlägga dels samtliga led i förfarandet för godkännande av en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet eller i ett enskilt godkännande av ett fordon, dels tillståndsförfarandet, och som även har behörighet att utfärda och, i förekommande fall, återkalla intyg om godkännande, att fungera som kontaktpunkt med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att utse de tekniska tjänsterna och att se till att tillverkaren uppfyller sina skyldigheter när det gäller produktionsöverensstämmelse.

30.

behörig myndighet: i artikel 42, antingen den godkännande myndigheten eller en utsedd myndighet, eller ett ackrediteringsorgan som agerar på dessas vägnar.

31.

teknisk tjänst: organisation eller organ som har utsetts av en medlemsstats godkännandemyndighet för att som kontrollaboratorium utföra provning eller för att som organ för bedömning av överensstämmelse utföra inledande bedömningar och andra provningar eller inspektioner för godkännandemyndighetens räkning. Godkännandemyndigheten kan även själv utöva dessa funktioner.

32.

virtuell provningsmetod: datorsimulationer inklusive beräkningar som visar om ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet uppfyller de tekniska kraven i en rättsakt. Med den virtuella metoden är det inte nödvändigt vid provning att använda ett fysiskt fordon eller system eller en fysisk komponent eller separat teknisk enhet.

33.

typgodkännandeintyg: handling genom vilken godkännandemyndigheten officiellt intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet är godkänd.

34.

EG-typgodkännandeintyg: det intyg som anges i bilaga VI eller i motsvarande bilaga till ett särdirektiv eller en förordning. Det rapportformulär som anges i den berörda bilagan till en av de FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i del I eller II i bilaga IV till detta direktiv betraktas som likvärdigt med ett EG-typgodkännandeintyg.

35.

intyg om enskilt godkännande: handling genom vilken godkännandemyndigheten officiellt intygar att ett enskilt fordon är godkänt.

36.

intyg om överensstämmelse: det dokument som anges i bilaga IX och som utfärdats av tillverkaren, genom vilket denne intygar att ett fordon som tillhör den typ som har godkänts enligt detta direktiv överensstämmer med alla rättsakter vid tillverkningstillfället.

37.

informationsdokument: det dokument som återfinns i bilaga I eller III eller i motsvarande bilaga till ett särdirektiv eller en förordning, och som anger vilka uppgifter som skall lämnas av den sökande. Dokumentet får även lämnas i elektroniskt format.

38.

underlag: den fullständiga samling dokument eller handlingar i ärendet, inklusive informationsdokument, datafil, uppgifter, ritningar, foton osv. som inlämnas av den sökande. Underlaget får även lämnas i elektroniskt format.

39.

tekniskt underlag: underlaget kompletterat med de provningsrapporter och övriga dokument som den tekniska tjänsten eller godkännandemyndigheten har bifogat under sin behandling av ärendet. Det tekniska underlaget får även lämnas i elektroniskt format.

40.

index till det tekniska underlaget: det dokument där det tekniska underlagets innehåll redovisas, uppställt enligt ett lämpligt numrerings- eller märkningssystem som gör det möjligt att lätt hitta varje sida. Detta index skall utformas som en förteckning över de olika stadierna i förfarandet för EG-typgodkännandet, i synnerhet datum för revideringar och uppdatering.

KAPITEL II

ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 4

Medlemsstaternas skyldigheter

1.   Medlemsstaterna skall se till att tillverkare som ansöker om godkännande uppfyller sina skyldigheter enligt detta direktiv.

2.   Medlemsstaterna skall godkänna endast sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller kraven i detta direktiv.

3.   Medlemsstaterna skall registrera eller tillåta försäljning eller ibruktagande av endast sådana fordon, komponenter och separata tekniska enheter som uppfyller kraven i detta direktiv.

De får inte förbjuda, begränsa eller hindra registrering, försäljning, ibruktagande eller användning i trafik på väg av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter av skäl som hänför sig till sådana aspekter av deras konstruktion eller funktion som omfattas av detta direktiv, om dessa fordon, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller kraven i detta direktiv.

4.   Medlemsstaterna skall inrätta eller utse godkännandemyndigheter och underrätta kommissionen om detta i enlighet med artikel 43.

Underrättelsen om godkännandemyndigheterna skall innehålla namn, adress, inklusive elektronisk adress, samt deras ansvarsområden.

Artikel 5

Tillverkarens skyldigheter

1.   Tillverkaren skall vara ansvarig inför godkännandemyndigheten för samtliga delar av godkännandeförfarandet och för produktionsöverensstämmelsen, oavsett om tillverkaren är direkt engagerad i samtliga etapper av tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

2.   Vid etappvis typgodkännande skall varje tillverkare vara ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för de system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillförs under den tillverkningsetapp han ansvarar för.

En tillverkare som ändrar komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper skall vara ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för dessa komponenter och system.

3.   I enlighet med detta direktiv skall en tillverkare som är etablerad utanför gemenskapen utse en företrädare som är etablerad inom gemenskapen för att företräda honom inför godkännandemyndigheten.

KAPITEL III

FÖRFARANDEN FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 6

Förfaranden för EG-typgodkännande av fordon

1.   Tillverkaren kan välja ett av följande förfaranden:

a)

Typgodkännande i flera steg.

b)

Typgodkännande i ett steg.

c)

Kombinerat typgodkännande.

2.   En ansökan om typgodkännande i flera steg skall bestå av underlaget med de uppgifter som krävs enligt bilaga III samt en fullständig uppsättning typgodkännandeintyg i enlighet med varje tillämplig rättsakt som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI. Vid typgodkännande av ett system eller en separat teknisk enhet enligt de tillämpliga rättsakterna skall godkännandemyndigheten ha tillgång till det tillhörande tekniska underlaget fram till dess att godkännandet har utfärdats eller vägrats.

3.   En ansökan om typgodkännande i ett steg skall bestå av underlaget med de uppgifter som krävs enligt bilaga I avseende de rättsakter som anges i bilaga IV eller bilaga XI, och i förekommande fall i del II i bilaga III.

4.   Vid ett förfarande för kombinerat typgodkännande kan godkännandemyndigheten befria en tillverkare från skyldigheten att uppvisa ett eller flera EG-typgodkännandeintyg avseende system, under förutsättning att den tekniska informationen kompletteras med de uppgifter som anges i bilaga I och som krävs för godkännande av dessa system vid godkännande av fordonet, varvid vart och ett av dessa EG-typgodkännandeintyg skall ersättas med provningsrapporter.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2, 3 och 4 skall följande information lämnas vid etappvis typgodkännande:

a)

För första etappen: För grundfordonet i dess aktuella konstruktionsfas, tillämpliga delar av det underlag och de EG-typgodkännandeintyg som krävs för ett färdigbyggt fordon.

b)

För samtliga därpå följande etapper: De delar av underlaget och EG-typgodkännandeintygen som hänför sig till den aktuella tillverkningsetappen samt en kopia av det EG-typgodkännande för fordonet som utfärdades för den föregående etappen. Dessutom skall tillverkaren lämna fullständiga upplysningar om de ändringar eller kompletteringar han gjort på fordonet.

Den information som anges i leden a och b kan lämnas i enlighet med det kombinerade typgodkännandeförfarande som fastställs i punkt 4.

6.   Tillverkaren skall lämna ansökan till godkännandemyndigheten. Endast en ansökan får lämnas in för en viss fordonstyp och endast i en medlemsstat.

En separat ansökan skall lämnas in för varje typ för vilken godkännande söks.

7.   Genom en motiverad begäran får godkännandemyndigheten anmoda tillverkaren att tillhandahålla ytterligare information som behövs för att ett beslut skall kunna fattas om vilka provningar som krävs eller för att underlätta genomförandet att dessa provningar.

8.   Tillverkaren skall ge godkännandemyndigheten tillgång till så många fordon som krävs för att typgodkännandeförfarandet skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt.

Artikel 7

Förfarandet vid EG-typgodkännande av system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.   Tillverkaren skall lämna ansökan till godkännandemyndigheten. Endast en ansökan får lämnas in för en viss typ av system, komponent eller separat teknisk enhet och endast i en medlemsstat. En separat ansökan skall lämnas in för varje typ för vilken godkännande söks.

2.   Ansökan skall åtföljas av underlaget med det innehåll som anges i särdirektiven eller förordningarna.

3.   Genom en motiverad begäran får godkännandemyndigheten anmoda tillverkaren att tillhandahålla ytterligare information som behövs för att ett beslut skall kunna fattas om vilka provningar som krävs eller för att underlätta genomförandet av dessa provningar.

4.   Tillverkaren skall ge godkännandemyndigheten tillgång till så många fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som i enlighet med de tillämpliga särdirektiven eller förordningarna krävs för att genomföra de föreskrivna provningarna.

KAPITEL IV

GENOMFÖRANDE AV FÖRFARANDEN FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 8

Allmänna bestämmelser

1.   Innan medlemsstaterna utfärdar ett EG-typgodkännande måste de försäkra sig om att de förfaranden som avses i artikel 12 har genomförts på ett vederbörligt och tillfredsställande sätt.

2.   Medlemsstaterna skall utfärda EG-typgodkännanden i enlighet med artiklarna 9 och 10.

3.   Om en medlemsstat finner att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet, trots att den uppfyller bestämmelserna, utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten eller allvarligt skadar miljön eller folkhälsan får den vägra att bevilja EG-typgodkännande. Den skall då omedelbart underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta med en utförlig sammanställning av vilka skäl som ligger till grund för beslutet tillsammans med styrkande uppgifter.

4.   EG-typgodkännandeintyg skall numreras i enlighet med den metod som anges i bilaga VII.

5.   Godkännandemyndigheten skall inom 20 arbetsdagar till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en kopia av intyget om EG-typgodkännande, inklusive bilagor, för varje fordonstyp som den har godkänt. Papperskopian får ersättas av en elektronisk fil.

6.   Godkännandemyndigheten skall utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater när den har avslagit eller återkallat ett typgodkännande för fordon samt ange skälen för beslutet.

7.   Godkännandemyndigheten skall var tredje månad till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en förteckning över de EG-typgodkännanden av system, komponenter eller separata tekniska enheter som den har beviljat, ändrat, vägrat att bevilja eller återkallat under föregående tremånadersperiod. Förteckningen skall innehålla de uppgifter som anges i bilaga XIV.

8.   På begäran av en annan medlemsstat skall den medlemsstat som har beviljat ett EG-typgodkännande inom tjugo arbetsdagar efter mottagandet av begäran översända en kopia av EG-typgodkännandeintyget inklusive bilagor. Papperskopian får ersättas av en elektronisk fil.

Artikel 9

Särskilda bestämmelser för fordon

1.   Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för

a)

fordonstyper som motsvarar uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV,

b)

sådana typer av fordon för särskilda ändamål som motsvarar uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga rättsakter som företecknas i bilaga XI.

De förfaranden som beskrivs i bilaga V skall tillämpas.

2.   Medlemsstaterna skall bevilja etappvis typgodkännande för icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordonstyper som motsvarar uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI, med hänsyn till det konstruktionsstadium fordonet befinner sig i.

Etappvis typgodkännande skall också tillämpas på nya fordon som konverterats eller ändrats av en annan tillverkare.

De förfaranden som anges i bilaga XVII skall tillämpas.

3.   För varje fordonstyp skall godkännandemyndigheten

a)

fylla i alla tillämpliga delar av EG-typgodkännandeintyget, inklusive bilagan för provningsresultat, i enlighet med mallen i bilaga VIII,

b)

sammanställa eller kontrollera indexet till det tekniska underlaget,

c)

utan omotiverat dröjsmål utfärda det ifyllda intyget med bilagor till den sökande.

4.   Om ett EG-typgodkännande har begränsad giltighet i enlighet med artikel 20, artikel 22 eller bilaga XI, eller om det har gjorts undantag från vissa bestämmelser i rättsakterna, skall dessa begränsningar eller undantag anges i EG-typgodkännandet.

5.   Om det i underlaget finns uppgifter som hänvisar till bestämmelser för fordon för särskilda ändamål i enlighet med bilaga XI, skall dessa bestämmelser anges i EG-typgodkännandeintyget.

6.   Om tillverkaren väljer det kombinerade typgodkännandeförfarandet, skall godkännandemyndigheten i del III av underlaget (enligt mallen i bilaga III) fylla i uppgifterna om de provningsrapporter som fastställts genom rättsakter och för vilka det inte finns något EG-typgodkännandeintyg.

7.   Om tillverkaren väljer typgodkännandeförfarandet i ett steg, skall godkännandemyndigheten upprätta en förteckning över de tillämpliga rättsakterna (enligt mallen i tillägget till bilaga VI) och bifoga denna förteckning till EG-typgodkännandeintyget.

Artikel 10

Särskilda bestämmelser för system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.   Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för system som motsvarar uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i det tillämpliga särdirektivet eller förordningen enligt bilaga IV eller bilaga XI.

2.   Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för komponenter eller separata tekniska enheter som motsvarar uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i det tillämpliga särdirektivet eller förordningen enligt bilaga IV.

3.   Om komponenter eller separata tekniska enheter, oavsett om de är avsedda för reparation, service eller underhåll, också ingår i ett typgodkännande för system avseende ett fordon, krävs inte något ytterligare godkännande för komponenten eller den separata tekniska enheten om detta inte krävs enligt den tillämpliga rättsakten.

4.   Om det endast är i kombination med andra delar av fordonet som en komponent eller en separat teknisk enhet har avsedd funktion eller uppvisar ett särdrag, och dess överensstämmelse med kraven därför endast kan kontrolleras när denna komponent eller separata tekniska enhet fungerar i kombination med dessa andra delar av fordonet, skall EG-typgodkännandets räckvidd begränsas i motsvarande utsträckning. I EG-typgodkännandeintyget skall då eventuella begränsningar för dess användning anges samt vilka särskilda krav som ställs vid monteringen. Om en sådan komponent eller separat teknisk enhet monteras av fordonstillverkaren, skall det i samband med godkännandet av fordonet kontrolleras att eventuella begränsningar för användning eller krav vid monteringen har iakttagits.

Artikel 11

Provningar för EG-typgodkännande

1.   Överensstämmelse med de tekniska bestämmelserna i detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV skall visas genom lämpliga provningar utförda av utsedda tekniska tjänster.

Provningsförfarandena, den särskilda utrustning och de särskilda verktyg som är nödvändiga för att utföra provningarna skall beskrivas i varje rättsakt.

2.   Nödvändiga provningar skall utföras på fordon, komponenter och separata tekniska enheter som är representativa för den typ som skall godkännas.

Tillverkaren får dock efter överenskommelse med godkännandemyndigheten välja ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som inte är representativ för den typ som skall godkännas, men som kombinerar några av de mest negativa egenskaperna vad avser den nödvändiga prestandanivån. Virtuella provningsmetoder kan användas till stöd för beslutsfattandet under urvalsprocessen.

3.   Som alternativ till provningsförfarandena i punkt 1 och efter överenskommelse med godkännandemyndigheten får virtuella provningsmetoder användas på tillverkarens begäran vad avser de rättsakter som förtecknas i bilaga XVI.

4.   De allmänna villkor som de virtuella provningsmetoderna skall uppfylla anges i tillägg 1 till bilaga XVI.

För varje rättsakt som förtecknas i bilaga XVI skall de särskilda provningsvillkoren och de administrativa bestämmelserna i denna anges i tillägg 2 till denna bilaga.

5.   Den förteckning över rättsakter för vilka virtuella provningar är tillåtna, de särskilda villkoren och de administrativa bestämmelserna i dessa skall fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det, skall fastställas och uppdateras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 40.2.

Artikel 12

Åtgärder för produktionsöverensstämmelse

1.   Den medlemsstat som beviljar ett EG-typgodkännande skall vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med bilaga X för att kontrollera – vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater – att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att se till att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna överensstämmer med den godkända typen.

2.   Den medlemsstat som har beviljat ett EG-typgodkännande skall vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med bilaga X i samband med detta godkännande för att kontrollera – vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater – att de åtgärder som avses i punkt 1 även fortsättningsvis är tillräckliga, och att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna även fortsättningsvis överensstämmer med den godkända typen.

Kontrollen av produkternas överensstämmelse med den godkända typen skall begränsas till de metoder som anges i bilaga X samt i de rättsakter som innehåller särskilda sådana krav. Godkännandemyndigheten i den medlemsstat som har beviljat EG-typgodkännandet får för detta ändamål utföra de kontroller eller provningar som anges i rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI på stickprov som hämtats från tillverkarens lokaler, inklusive produktionsanläggningar.

3.   När en medlemsstat som har beviljat ett EG-typgodkännande konstaterar att de åtgärder som anges i punkt 1 inte tillämpas, att de avviker i väsenligt grad från överenskomna åtgärder och kontrollplaner eller har upphört att tillämpas, även om tillverkningen inte lagts ned, skall den medlemsstaten vidta nödvändiga åtgärder, däribland återkallelse av typgodkännandet, för att se till att förfarandet för produktionsöverensstämmelse följs korrekt.

KAPITEL V

ÄNDRINGAR AV EG-TYPGODKÄNNANDEN

Artikel 13

Allmänna bestämmelser

1.   Tillverkaren skall utan dröjsmål underrätta den medlemsstat som har beviljat EG-typgodkännandet om varje ändring av uppgifterna i det tekniska underlaget. Den medlemsstaten skall, i enlighet med reglerna i detta kapitel, besluta vilket förfarande som skall tillämpas. Vid behov får medlemsstaten i samråd med tillverkaren besluta att ett nytt EG-typgodkännande skall beviljas.

2.   Ansökningar om ändring av ett EG-typgodkännande skall endast lämnas in till den medlemsstat som beviljade det ursprungliga EG-typgodkännandet.

3.   Om medlemsstaten finner att en ändring kräver att nya kontroller eller provningar utförs, skall den underrätta tillverkaren om detta. Förfarandena i artiklarna 14 och 15 skall tillämpas endast efter det att de nödvändiga nya kontrollerna eller provningarna har utförts med tillfredsställande resultat.

Artikel 14

Särskilda bestämmelser för fordon

1.   Om uppgifterna i det tekniska underlaget har ändrats, skall ändringen betecknas som ”rättelse”.

Godkännandemyndigheten skall då i nödvändig utsträckning utfärda rättelseblad till det tekniska underlaget och på varje rättelseblad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vilken dag rättelsen utfärdats. En konsoliderad, uppdaterad version av det tekniska underlaget tillsammans med en detaljerad beskrivning av ändringen skall anses uppfylla detta krav.

2.   Utöver vad som gäller enligt punkt 1 skall rättelsen betecknas som ”utvidgning” i följande fall:

a)

Om det krävs ytterligare kontroller eller nya provningar.

b)

Om några uppgifter i EG-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats.

c)

Om nya krav i enlighet med någon av de rättsakter som är tillämpliga på den godkända fordonstypen träder i kraft.

Godkännandemyndigheten skall då utfärda ett ändrat EG-typgodkännandeintyg med tilläggsnummer i enlighet med det antal utvidgningar som redan beviljats.

Motivet till utvidgningen och datum för det nya utfärdandet skall tydligt framgå av godkännandeintyget.

3.   Varje gång rättelseblad eller en konsoliderad, uppdaterad version utfärdas skall även index till det tekniska underlaget, som bifogas intyget om godkännande, ändras så att datum för den senaste utvidgningen eller rättelsen eller datum för den senaste konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.

4.   Det krävs ingen ändring av godkännandet för en fordonstyp om de nya kraven i punkt 2 c rent tekniskt saknar betydelse för denna fordonstyp eller gäller andra fordonskategorier än den som fordonstypen tillhör.

Artikel 15

Särskilda bestämmelser för system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.   Om uppgifterna i det tekniska underlaget har ändrats, skall ändringen betecknas som ”rättelse”.

Godkännandemyndigheten skall då i nödvändig utsträckning utfärda rättelseblad till det tekniska underlaget och på varje rättelseblad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vilken dag rättelsen utfärdats. En konsoliderad, uppdaterad version av det tekniska underlaget tillsammans med en detaljerad beskrivning av ändringen skall anses uppfylla detta krav.

2.   Utöver vad som gäller enligt punkt 1 skall en rättelse betecknas som ”utvidgning” i följande fall:

a)

Om det krävs ytterligare kontroller eller nya provningar.

b)

Om några uppgifter i EG-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats.

c)

Om nya krav träder i kraft i enlighet med någon av de rättsakter som är tillämpliga på de godkända systemen, komponenterna eller tekniska enheterna.

I sådana fall skall godkännandemyndigheten utfärda ett ändrat EG-typgodkännandeintyg med tilläggsnummer i enlighet med det antal utvidgningar som redan beviljats. Om ändringen är nödvändig genom tillämpning av punkt 2 c, skall avsnitt 3 i godkännandenumret uppdateras.

Skälet till utvidgningen och datum för det nya utfärdandet skall tydligt framgå av godkännandeintyget.

3.   Varje gång rättelseblad eller en konsoliderad, uppdaterad version utfärdas skall även index till det tekniska underlaget, som bifogas intyget om godkännande, ändras så att datum för den senaste utvidgningen eller rättelsen eller datum för den senaste konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.

Artikel 16

Utfärdande av och meddelande om ändringar

1.   Om en utvidgning företagits skall godkännandemyndigheten uppdatera motsvarande delar av EG-typgodkännandeintyget, dess bilagor och indexet till det tekniska underlaget. Det uppdaterade intyget med bilagor skall utan omotiverat dröjsmål utfärdas till den sökande.

2.   Om en rättelse företagits skall godkännandemyndigheten utan omotiverat dröjsmål utfärda de reviderade dokumenten eller den konsoliderade, uppdaterade versionen inklusive det reviderade indexet till det tekniska underlaget till den sökande.

3.   Godkännandemyndigheten skall i enlighet med förfarandet i artikel 8 underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter om de ändringar som företagits i EG-typgodkännandena.

KAPITEL VI

GILTIGHETEN AV EG-TYPGODKÄNNANDEN FÖR FORDON

Artikel 17

Giltighetens upphörande

1.   Ett EG-typgodkännande av fordon skall upphöra att gälla i följande fall:

a)

När nya krav i en rättsakt som är tillämplig på den godkända fordonstypen blir obligatoriska för registrering, försäljning eller ibruktagande av nya fordon och det inte går att uppdatera typgodkännandet.

b)

När tillverkningen av den godkända fordonstypen slutgiltigt och frivilligt har upphört.

c)

När giltighetstiden för godkännandet går ut till följd av en särskild begränsning.

2.   Om bara en variant eller en version av en fordonstyp upphör att gälla, blir EG-typgodkännandet av fordonet i fråga ogiltigt bara för denna variant eller version.

3.   När tillverkningen av en fordonstyp slutgiltigt upphör skall tillverkaren underrätta den godkännandemyndighet som har beviljat EG-typgodkännandet för det fordonet. När myndigheten har fått uppgift om detta skall den inom 20 arbetsdagar underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter.

Artikel 27 är tillämplig endast då tillverkningen upphör på grund av de omständigheter som anges i punkt 1 a i den här artikeln.

4.   Om ett EG-typgodkännande för fordon skall upphöra att gälla, skall tillverkaren, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3, underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EG-typgodkännandet.

Godkännandemyndigheten skall utan omotiverat dröjsmål meddela all relevant information till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater så att artikel 27 vid behov skall kunna tillämpas. I detta meddelande skall särskilt anges det tillverkningsdatum som avses samt identifikationsnumret på det sist tillverkade fordonet.

KAPITEL VII

INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE OCH MÄRKNING

Artikel 18

Intyg om överensstämmelse

1.   En tillverkare som innehar ett EG-typgodkännande av fordon, skall utfärda ett intyg om överensstämmelse som skall åtfölja varje fordon – vare sig det är färdigbyggt, icke färdigbyggt eller etappvis färdigbyggt – som tillverkas i överensstämmelse med den godkända fordonstypen.

I fråga om icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon skall tillverkaren endast fylla i de uppgifter på sidan 2 av intyget om överensstämmelse som har tillkommit eller ändrats på det aktuella stadiet av godkännandeförfarandet samt, i tillämpliga fall, till detta intyg bifoga samtliga intyg om överensstämmelse som utfärdats under den föregående etappen.

2.   Intyget om överensstämmelse skall avfattas på ett av gemenskapens officiella språk. Medlemsstaterna får begära att intyget om överensstämmelse översätts till det egna språket eller de egna språken.

3.   Intyg om överensstämmelse skall utformas på ett sådant sätt att det inte går att förfalska. Det papper som används skall därför skyddas antingen av färggrafik eller av en vattenstämpel med tillverkarens identifikationsmärke.

4.   Intyget om överensstämmelse skall fyllas i fullständigt och får inte innehålla några andra begränsningar för användningen av fordonet än vad som finns föreskrivet i en rättsakt.

5.   På det intyg om överensstämmelse enligt del I i bilaga IX för fordon som godkänts i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.2 skall det i rubriken stå följande: ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon – typgodkännande enligt artikel 20 (preliminärt godkännande)”.

6.   I rubriken till intyget om överensstämmelse enligt del I i bilaga IX för de fordon som är typgodkända enligt artikel 22 skall det stå ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon som är typgodkända i små serier”, och i nära anslutning till detta tillverkningsåret följt av ett löpnummer mellan 1 och det högsta nummer som anges i tabellen i bilaga XII, vilket för varje tillverkningsår anger fordonets löpnummer i produktionen för det året.

7.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 1 får tillverkaren på elektronisk väg översända uppgifter eller information i intyget om överensstämmelse till medlemsstatens registreringsmyndighet.

8.   Endast tillverkaren har rätt att utfärda en dubblett av intyget om överensstämmelse. Ordet ”dubblett” skall synas tydligt på framsidan av dubbletten.

Artikel 19

EG-typgodkännandemärke

1.   Tillverkaren av en komponent eller en separat teknisk enhet, oavsett om denna ingår i ett system eller inte, skall på varje komponent eller enhet som tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen fästa ett EG-typgodkännandemärke i enlighet med det tillämpliga särdirektivet eller den tillämpliga förordningen.

2.   Om inget EG-typgodkännandemärke krävs, skall tillverkaren åtminstone anbringa sitt handelsnamn eller varumärke samt typbeteckning och/eller identifikationsnummer.

3.   EG-typgodkännandemärket skall utformas i enlighet med tillägget till bilaga VII.

KAPITEL VIII

NY TEKNIK ELLER NYA PRINCIPER SOM ÄR OFÖRENLIGA MED BESTÄMMELSERNA I SÄRDIREKTIVEN

Artikel 20

Undantag för ny teknik eller nya principer

1.   Medlemsstaterna får på tillverkarens begäran bevilja ett EG-typgodkännande för ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet där teknik eller principer utnyttjas som är oförenliga med bestämmelserna i en eller flera av de rättsakter som förtecknas i del I i bilaga IV, förutsatt att kommissionen lämnar sitt tillstånd i enlighet med förfarandet i artikel 40.3.

2.   I avvaktan på beslutet om huruvida tillstånd beviljas eller ej får medlemsstaten bevilja ett tillfälligt godkännande som bara gäller det egna territoriet för en fordonstyp som omfattas av det begärda undantaget, förutsatt att den utan dröjsmål underrättar kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta och i sammanställd form

a)

anger varför tekniken eller principerna i fråga gör att systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten inte uppfyller kraven,

b)

beskriver de säkerhets- och miljöaspekter som påverkas och vilka åtgärder som vidtagits,

c)

beskriver de provningar, inklusive resultaten av dessa, som visar att en säkerhets- och miljöskyddsnivå uppnås som är likvärdig med eller bättre än den som ges enligt de krav från vilka undantag har sökts.

3.   Andra medlemsstater får besluta att godta ett sådant tillfälligt godkännande som avses i punkt 2 på sitt territorium.

4.   Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 40.3, besluta om medlemsstaten skall få bevilja ett EG-typgodkännande för den fordonstypen.

I förekommande fall skall det i beslutet även anges om dess giltighet är begränsad, till exempel med avseende på tiden. Godkännandet skall alltid gälla minst 36 månader.

Om kommissionen beslutar att inte bevilja tillstånd, skall medlemsstaten omedelbart underrätta innehavaren av det tillfälliga typgodkännande som nämns i punkt 2 i denna artikel om att det tillfälliga typgodkännandet kommer att upphävas sex månader efter kommissionens beslut. Fordon som tillverkats i överensstämmelse med det tillfälliga typgodkännandet innan det upphävdes, skall dock kunna registreras, försäljas eller tas i bruk i de medlemsstater som godtagit det tillfälliga typgodkännandet.

5.   Denna artikel skall inte tillämpas om ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med en FN/ECE-föreskrift som gemenskapen har anslutit sig till.

Artikel 21

Nödvändiga åtgärder

1.   Om kommissionen finner att det finns goda skäl att bevilja ett undantag enligt artikel 20, skall den genast vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa de berörda särdirektiven eller förordningarna till den tekniska utvecklingen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av de särdirektiv eller förordningar som är förtecknade i del I i bilaga IV, skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 40.2.

Om undantaget enligt artikel 20 avser en FN/ECE-föreskrift, skall kommissionen föreslå en ändring i den berörda FN/ECE-föreskriften i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt 1958 års reviderade överenskommelse.

2.   Så snart de berörda rättsakterna har ändrats skall eventuella begränsningar av undantagen omedelbart upphävas.

Om de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa rättsakterna inte har vidtagits, kan giltighetstiden för ett undantag förlängas på begäran av den medlemsstat som beviljade typgodkännandet genom ett nytt beslut som fattas i enlighet med förfarandet i artikel 40.3.

KAPITEL IX

FORDON SOM TILLVERKAS I SMÅ SERIER

Artikel 22

EG-typgodkännande av små serier

1.   På begäran av tillverkaren och inom de kvantitativa begränsningar som anges i del A avsnitt 1 i bilaga XII skall medlemsstaterna, i enlighet med förfarandet i artikel 6.4, bevilja EG-typgodkännande för en fordonstyp som uppfyller minst de krav som anges i tillägg 1 till del I i bilaga IV.

2.   Punkt 1 skall inte tillämpas på fordon avsedda för särskilda ändamål.

3.   EG-typgodkännandeintyg skall numreras i enlighet med bilaga VII.

Artikel 23

Nationellt typgodkännande av små serier

1.   För fordon som tillverkas inom de kvantitativa begränsningar som anges i del A avsnitt 2 i bilaga XII får medlemsstaterna medge undantag från en eller flera bestämmelser i en eller flera av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI, förutsatt att de föreskriver relevanta alternativa krav.

”Alternativa krav” innebär administrativa bestämmelser och tekniska krav som syftar till att säkerställa en trafiksäkerhets- och miljöskyddsnivå som i största möjliga utsträckning motsvarar den nivå som föreskrivs i bestämmelserna i bilaga IV eller bilaga XI.

2.   Medlemsstaterna får medge undantag från en eller flera av bestämmelserna i detta direktiv för de fordon som anges i punkt 1.

3.   För de bestämmelser som anges i punkterna 1 och 2 får undantag medges endast om en medlemsstat har godtagbara skäl för att göra detta.

4.   För att typgodkänna fordon enligt denna artikel skall medlemsstaterna acceptera system, komponenter eller separata tekniska enheter som är typgodkända enligt de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

5.   I typgodkännandeintyget skall det särskilt anges vilken typ av undantag som har beviljats enligt punkterna 1 och 2.

Typgodkännandeintyget, för vilket en mall finns i bilaga VI, får inte ha rubriken ”EG-typgodkännandeintyg för fordon”. Typgodkännandeintygen skall dock numreras i enlighet med bilaga VII.

6.   Typgodkännandets giltighet skall begränsas till territoriet för den medlemsstat som beviljade godkännandet. På tillverkarens begäran skall dock godkännandemyndigheten sända en kopia av typgodkännandeintyget, inklusive bilagor, som rekommenderad försändelse eller e-post till godkännandemyndigheterna i de medlemsstater som tillverkaren angett.

Senast 60 dagar efter mottagandet skall denna medlemsstat besluta huruvida den godtar typgodkännandet. Den skall formellt meddela detta till den godkännandemyndighet som avses i första stycket.

En medlemsstat får inte vägra ett typgodkännande, såvida den inte har godtagbara skäl att anse att de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsvarar dess egna.

7.   På begäran av en sökande som önskar sälja, registrera eller ta i bruk ett fordon i en annan medlemsstat skall den medlemsstat som beviljade godkännandet ge sökanden en kopia av typgodkännandeintyget, inklusive det tekniska underlaget.

En medlemsstat skall tillåta att ett fordon säljs, registreras eller tas i bruk, såvida den inte har godtagbara skäl att anse att de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsvarar dess egna.

KAPITEL X

ENSKILDA GODKÄNNANDEN

Artikel 24

Enskilda godkännanden

1.   Medlemsstaterna får medge undantag för ett visst fordon, oavsett om det är unikt eller inte, från en eller flera av bestämmelserna i detta direktiv eller från en eller flera av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI, förutsatt att de ställer alternativa krav.

Undantag från bestämmelserna i första stycket skall endast medges om en medlemsstat har godtagbara skäl att göra detta.

”Alternativa krav” innebär administrativa bestämmelser och tekniska krav som syftar till att säkerställa en trafiksäkerhets- och miljöskyddsnivå som i största möjliga utsträckning motsvarar den nivå som anges i bestämmelserna i bilaga IV eller bilaga XI.

2.   Medlemstaterna skall inte utföra förstörande provningar. De skall använda all relevant information som lämnats av den sökande för att fastställa överensstämmelse med de alternativa kraven.

3.   Medlemsstaterna skall i stället för de alternativa kraven i fråga godta ett EG-typgodkännande som utfärdats för ett system, en komponent, en separat teknisk enhet.

4.   En ansökan om enskilt godkännande skall lämnas in av tillverkaren, av ägaren till fordonet eller av en person som agerar för deras räkning, förutsatt att sistnämnda person är etablerad i gemenskapen.

5.   Medlemsstaten skall bevilja ett enskilt godkännande om fordonet överensstämmer med den beskrivning som bifogas ansökan och uppfyller gällande tekniska krav för det fordonet och skall utan omotiverat dröjsmål utfärda ett enskilt godkännandeintyg.

Intyget om enskilt godkännande skall utformas i överensstämmelse med mallen för EG-typgodkännandeintyg enligt bilaga VI och skall innehålla åtminstone de uppgifter som krävs för att fylla i ansökan om registrering enligt rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon (13). Intyg om enskilt godkännande får inte förses med rubriken ”EG-godkännande för fordon”.

Fordonets identifieringsnummer skall stå angivet på intyget om enskilt godkännande.

6.   Enskilda godkännanden gäller endast i den medlemsstat som beviljat godkännandet.

Om en sökande önskar sälja, registrera eller ta i bruk, i en annan medlemsstat, ett fordon som beviljats ett enskilt godkännande, skall den medlemsstat som beviljat godkännandet på begäran ge den sökande en redogörelse för de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes.

När det gäller ett fordon som beviljats ett enskilt godkännande av en medlemsstat enligt bestämmelserna i denna artikel, skall en annan medlemsstat tillåta att fordonet säljs, registreras eller tas i bruk, såvida den inte har godtagbara skäl att anse att de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsvarar dess egna.

7.   På begäran av tillverkaren eller fordonets ägare skall medlemsstaterna bevilja ett enskilt godkännande för ett fordon som överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv och med de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI.

I detta fall skall medlemsstaterna acceptera det enskilda godkännandet och tillåta att fordonet säljs, registreras och tas i bruk.

8.   Bestämmelserna i denna artikel får tillämpas på fordon som har blivit typgodkända enligt detta direktiv och som har ändrats innan de registrerades eller togs i bruk för första gången.

Artikel 25

Särskilda bestämmelser

1.   Förfarandet i artikel 24 kan tillämpas på ett enskilt fordon under de olika etapperna i tillverkningen i enlighet med ett etappvis typgodkännande.

2.   Förfarandet i artikel 24 får inte ersätta någon mellanliggande etapp i det normala förfarandet för ett etappvis typgodkännande och får inte tillämpas för godkännande av den första tillverkningsetappen för ett fordon.

KAPITEL XI

REGISTRERING, FÖRSÄLJNING OCH IBRUKTAGANDE

Artikel 26

Registrering, försäljning och ibruktagande av fordon

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 29 och 30 skall medlemsstaterna registrera fordon och tillåta att de säljs eller tas i bruk endast om de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse som utfärdats i enlighet med artikel 18.

När det gäller icke färdigbyggda fordon skall medlemsstaterna tillåta försäljning men får vägra tillåta att de registreras varaktigt eller tas i bruk innan de är färdigbyggda.

2.   Fordon som är undantagna från kravet på att åtföljas av ett intyg om överensstämmelse får endast registreras, säljas eller tas i bruk om de uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i detta direktiv.

3.   När det gäller fordon som tillverkas i små serier får antalet fordon som under ett år registreras, säljs eller tas i bruk inte överstiga det antal enheter som anges i del A i bilaga XII.

Artikel 27

Registrering, försäljning och ibruktagande av fordon i slutserier

1.   Medlemsstaterna får, med de begränsningar som anges i avsnitt B i bilaga XII och för en begränsad period, registrera och tillåta försäljning eller ibruktagande av fordon som överensstämmer med en fordonstyp vars EG-typgodkännande inte längre är giltigt.

Första stycket skall tillämpas endast på fordon inom gemenskapens territorium som omfattades av ett giltigt EG-typgodkännande när de tillverkades, men som inte hade registrerats eller tagits i bruk innan giltighetstiden för detta EG-typgodkännande gick ut.

2.   För färdigbyggda fordon skall den möjlighet som anges i punkt 1 gälla i tolv månader från och med den dag då giltighetstiden för EG-typgodkännandet gick ut, och för etappvis färdigbyggda fordon i 18 månader från den dagen.

3.   En tillverkare som vill utnyttja bestämmelserna i punkt 1 skall lämna en begäran om detta till den behöriga myndighet i varje medlemsstat som berörs av ibruktagandet av de berörda fordonen. I begäran skall det anges av vilka tekniska eller ekonomiska skäl dessa fordon inte uppfyller de nya tekniska kraven.

De berörda medlemsstaterna skall inom tre månader från mottagandet av begäran besluta om och för hur många av dessa fordon registrering skall tillåtas inom deras territorium.

4.   Punkterna 1–3 skall i tillämpliga delar gälla fordon som omfattades av ett nationellt typgodkännande, men som inte hade registrerats eller tagits i bruk när det typgodkännandet upphörde att gälla enligt artikel 45 på grund av att förfarandet för EG-typgodkännande blivit obligatoriskt.

5.   Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att antalet fordon som skall registreras eller tas i bruk inom ramen för det förfarande som anges i denna artikel övervakas effektivt.

Artikel 28

Försäljning och ibruktagande av komponenter och separata tekniska enheter

1.   Medlemsstaterna skall tillåta att komponenter eller separata tekniska enheter säljs eller tas i bruk om och endast om de uppfyller kraven i de tillämpliga rättsakterna och är märkta i enlighet med artikel 19.

2.   Punkt 1 skall inte gälla komponenter eller separata tekniska enheter som är särskilt konstruerade eller avsedda för nya fordon som inte omfattas av detta direktiv.

3.   Med avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna tillåta försäljning och ibruktagande av komponenter eller separata tekniska enheter som har undantagits från en eller flera bestämmelser i en rättsakt enligt artikel 20 eller som är avsedda att monteras på fordon som omfattas av godkännanden som beviljats enligt artiklarna 22, 23 eller 24 som avser ifrågavarande komponent eller separata tekniska enhet.

4.   Med avvikelse från punkt 1 och såvida inget annat föreskrivs i en rättsakt får medlemsstaterna tillåta försäljning och ibruktagande av komponenter eller separata tekniska enheter som är avsedda att monteras i fordon som vid tidpunkten för ibruktagandet inte behövde EG-typgodkännas enligt detta direktiv eller enligt direktiv 70/156/EEG.

KAPITEL XII

SKYDDSKLAUSULER

Artikel 29

Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som är förenliga med detta direktiv

1.   Om en medlemsstat finner att nya fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter, trots att de uppfyller de tillämpliga kraven eller har föreskriven märkning, utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten eller allvarligt skadar miljön eller folkhälsan, har denna medlemsstat rätt att under högst sex månader vägra att registrera sådana fordon eller vägra att tillåta att sådana fordon, komponenter eller separata tekniska enheter säljs eller tas i bruk inom dess territorium.

Medlemsstaten skall i sådana fall omedelbart underrätta tillverkaren, övriga medlemsstater och kommissionen om detta samt ange skälen till sitt beslut, och särskilt ange om det beror på:

brister i de tillämpliga rättsakterna, eller

felaktig tillämpning av de relevanta kraven.

2.   För att förbereda beslutet skall kommissionen samråda med berörda parter så snart som möjligt, särskilt med den godkännandemyndighet som utfärdade typgodkännandet.

3.   Om de åtgärder som avses i punkt 1 tillskrivs brister i de tillämpliga rättsakterna, skall lämpliga åtgärder vidtas enligt följande:

När det gäller särdirektiv eller förordningar som är förtecknade i del I i bilaga IV skall kommissionen ändra dem i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 40.2.

När det gäller FN/ECE-föreskrifter skall kommissionen föreslå erforderliga utkast till ändringar av berörda FN/ECE-föreskrifter i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt 1958 års reviderade överenskommelse.

4.   Om de åtgärder som avses i punkt 1 tillskrivs felaktig tillämpning av relevanta krav, skall kommissionen vidta de åtgärder som krävs för att se till att kraven efterlevs.

Artikel 30

Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som inte överensstämmer med den godkända typen

1.   Om den medlemsstat som har beviljat ett EG-typgodkännande finner att nya fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter med intyg om överensstämmelse eller godkännandemärke inte överensstämmer med den typ som den har godkänt, skall denna medlemsstat vidta nödvändiga åtgärder, vid behov inbegripet återkallelse av typgodkännandet, för att se till att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter överensstämmer med den godkända typen. Godkännandemyndigheten i denna medlemsstat skall underrätta godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater om de vidtagna åtgärderna.

2.   Vid avvikelser från uppgifterna i EG-typgodkännandeintyget eller det tekniska underlaget, skall bristande överensstämmelse med den godkända typen anses föreligga med avseende på punkt 1.

Ett fordon skall inte anses avvika från den godkända typen om eventuella toleranser som medges i de tillämpliga rättsakterna har iakttagits.

3.   Om en medlemsstat påvisar att nya fordon, komponenter eller separata tekniska enheter med intyg om överensstämmelse eller godkännandemärke inte överensstämmer med den godkända typen, kan den begära att den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet skall kontrollera att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna även fortsättningsvis överensstämmer med den godkända typen. Efter att ha mottagit en sådan begäran skall den berörda medlemsstaten vidta de begärda åtgärderna snarast möjligt, dock inte senare än sex månader efter denna begäran.

4.   Godkännandemyndigheten skall begära att den medlemsstat som beviljade typgodkännandet av systemet, komponenten, den särskilda tekniska enheten eller det icke färdigbyggda fordonet vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att serietillverkade fordon åter överensstämmer med den godkända typen i följande fall:

a)

Om det i samband med EG-typgodkännande av fordon visat sig att ett fordons bristande överensstämmelse uteslutande beror på bristande överensstämmelse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

b)

Om det i samband med etappvis typgodkännande visat sig att den bristande överensstämmelsen hos ett etappvis färdigbyggt fordon uteslutande beror på bristande överensstämmelse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i det icke färdigbyggda fordonet eller hos det ej färdigbyggda fordonet i sig.

Efter att ha mottagit en sådan begäran skall den berörda medlemsstaten, vid behov i samarbete med den medlemsstat som lämnade in begäran, vidta nödvändiga åtgärder snarast möjligt, dock inte senare än sex månader efter denna begäran. Om bristande överensstämmelse konstateras, skall godkännandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet för systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten eller godkände det icke färdigbyggda fordonet vidta de åtgärder som anges i punkt 1.

5.   Godkännandemyndigheterna skall inom 20 arbetsdagar underrätta varandra om varje återkallelse av EG-typgodkännanden och orsakerna till detta.

6.   Om den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet bestrider den bristande överensstämmelse som anmälts till den, skall de berörda medlemsstaterna söka lösa denna tvist. Kommissionen skall hållas underrättad och, då så är nödvändigt, inleda samråd i syfte att nå fram till en uppgörelse.

Artikel 31

Försäljning och ibruktagande av delar eller utrustning som kan utgöra en betydande risk för den korrekta funktionen av nödvändiga system

1.   Medlemsstaterna skall tillåta försäljning, saluföring eller ibruktagande av delar eller utrustning som kan medföra en betydande risk vad gäller korrekt funktion av system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller för dess miljöprestanda endast under förutsättning att delarna eller utrustningen i fråga har godkänts av en godkännandemyndighet i enlighet med punkterna 5–10.

2.   Delar eller sådan utrustning som omfattas av godkännandet i punkt 1 skall föras in i förteckningen i bilaga XIII. Ett sådant beslut skall föregås av en utvärdering till följd av en rapport och ha som mål att skapa en rimlig balans mellan följande omständigheter:

a)

Förekomsten av en allvarlig risk för säkerhet eller miljöprestanda hos fordon som utrustats med aktuella delar eller utrustning.

b)

De konsekvenser ett eventuellt krav om godkännande av aktuella delar eller utrustning enligt denna artikel har för konsumenter och tillverkare på eftermarknaden.

3.   Punkt 1 skall inte tillämpas på originaldelar eller originalutrustning som ingår i ett typgodkännande för system avseende ett fordon eller på delar eller utrustning som har typgodkänts i enlighet med bestämmelserna i någon av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, såvida godkännandena inte hänför sig till andra aspekter än de som omfattas av punkt 1. Punkt 1 skall inte tillämpas på delar eller utrustning som uteslutande framtagits för tävlingsfordon som inte är avsedda för användning på allmänna vägar. Om delar eller utrustning som ingår i bilaga XIII kan användas både i tävlingsfordon och i fordon som är avsedda för användning på allmänna vägar, får delarna eller utrustningen inte säljas eller saluföras till allmänheten för användning i fordon avsedda för användning på allmänna vägar, såvida delarna eller utrustningen inte uppfyller kraven i denna artikel.

Kommissionen skall vid behov anta bestämmelser för att identifiera de delar eller den utrustning som avses i denna punkt.

4.   Förfarandet för och kraven i samband med den godkännandeprocess som avses i punkt 1, samt formerna för senare uppdateringar av förteckningen i bilaga XIII skall fastställas av kommissionen efter samråd med de berörda parterna. Dessa krav skall bland annat omfatta föreskrifter för säkerhet, miljöskydd och, vid behov, provningsnormer. Kraven kan baseras på de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller fastställas i överensstämmelse med de tekniska framstegen när det gäller säkerhet, miljöskydd och provningar eller, om detta är ett lämpligt sätt att uppfylla de fastställda säkerhets- eller miljöskyddsmålen, bestå av en jämförelse mellan delen eller utrustningen och miljö- eller säkerhetsprestandan hos originalfordonet eller någon av dess delar beroende på vad som är lämpligt.

5.   I enlighet med punkt 1 skall tillverkaren av delarna eller utrustningen förelägga godkännandemyndigheten en provningsrapport från den utsedda tekniska tjänsten som intygar att de delar eller den utrustning för vilka godkännande söks uppfyller de krav som avses i punkt 4. Endast en ansökan får lämnas in av tillverkaren per typ och per del och endast till en godkännandemyndighet.

Ansökan skall innehålla detaljerade uppgifter om tillverkaren av delarna eller utrustningen, om typ, identifikation och delnummer för de delar eller den utrustning för vilka godkännande söks och även fordonstillverkarens namn, fordonstypen och vid behov tillverkningsår eller andra uppgifter för identifikation av det fordon för vilket monteringen av dessa delar eller denna utrustning är avsedd.

När godkännandemyndigheten, med beaktande av provningsrapporten och övriga styrkande uppgifter, är övertygad om att delarna eller utrustningen i fråga uppfyller kraven i punkt 4, skall den utan onödigt dröjsmål utfärda ett intyg för tillverkaren. Detta intyg skall tillåta att delarna eller utrustningen säljs, saluförs eller monteras på fordon i gemenskapen, om inte annat följer av punkt 9 andra stycket.

6.   Varje del eller utrustning som godkänns med tillämpning av denna artikel skall märkas på lämpligt sätt.

Kommissionens skall fastställa märknings- och emballagekrav, liksom mallen och numreringssystemet för det intyg som avses i punkt 5.

7.   De åtgärder som avses i punkt 2–6 skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 40.2, eftersom de avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det.

8.   Tillverkaren skall utan dröjsmål informera den godkännandemyndighet som utfärdade intyget om varje ändring med avseende på de villkor enligt vilka det utfärdades. Denna godkännandemyndighet skall besluta om det är nödvändigt att omarbeta intyget eller utfärda ett nytt och om nya provningar är nödvändiga.

Tillverkaren skall säkerställa att delarna och utrustningen tillverkas och fortsätter att tillverkas i enlighet med de villkor enligt vilka intyget utfärdades.

9.   Innan något tillstånd beviljas skall godkännandemyndigheten kontrollera att det finns tillfredsställande rutiner och förfaranden för att säkerställa effektiv kontroll av produktionsöverensstämmelsen.

Om godkännandemyndigheten finner att villkoren för att utfärda tillståndet inte längre är uppfyllda, skall den begära att tillverkaren vidtar de åtgärder som krävs för att se till att delarna eller utrustningen återigen uppvisar överensstämmelse. Om det är nödvändigt skall godkännandemyndigheten återkalla tillståndet.

10.   Kommissionen skall uppmärksammas på all oenighet mellan medlemsstaterna beträffande de intyg som avses i punkt 5. Den skall vidta lämpliga åtgärder, och även vid behov begära att tillståndet återkallas, efter att ha samrått med medlemsstaterna.

11.   Denna artikel skall inte tillämpas på en del eller utrustning innan den förtecknas i bilaga XIII. För varje post eller grupp av poster i bilaga XIII skall en rimlig övergångsperiod fastställas så att tillverkaren av den delen eller utrustningen kan ansöka om och erhålla ett tillstånd. Samtidigt kan en tidpunkt i förekommande fall fastställas så att delar och utrustning avsedda för fordon som typgodkänts före denna tidpunkt inte omfattas av tillämpningen av denna artikel.

12.   Så länge som ett beslut inte är fattat om huruvida en del eller utrustning skall ingå i den förteckning som avses i punkt 1, får medlemsstaterna behålla sådana nationella bestämmelser om delar eller utrustning som kan utgöra en betydande risk för den korrekta funktionen av system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

När ett sådant beslut har fattats, skall nationella bestämmelser om de berörda delarna eller utrustningen upphöra att gälla.

13.   Från och med den 29 oktober 2007 skall medlemsstaterna inte anta nya bestämmelser som rör delar och utrustning som kan påverka den korrekta funktionen av system och som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

Artikel 32

Återkallelse av fordon

1.   Om en tillverkare som har beviljats ett EG-typgodkännande är tvungen, med tillämpning av bestämmelserna i en rättsakt eller i direktiv 2001/95/EG, att återkalla fordon som redan sålts, registrerats eller tagits i bruk på grund av att ett eller flera system eller en eller flera komponenter eller separata tekniska enheter som monterats på fordonet, oavsett om de vederbörligen godkänts enligt detta direktiv eller inte, utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten, folkhälsan eller miljöskyddet, skall han omedelbart underrätta den godkännandemyndighet som beviljade fordonsgodkännandet om detta.

2.   Tillverkaren skall föreslå godkännandemyndigheten lämpliga åtgärder för att undanröja de risker som avses i punkt 1. Godkännandemyndigheten skall utan dröjsmål meddela myndigheterna i de övriga medlemsstaterna de föreslagna åtgärderna.

De behöriga myndigheterna skall se till att dessa åtgärder genomförs på ett verksamt sätt på deras respektive territorium.

3.   Om de berörda myndigheterna anser att åtgärderna är otillräckliga eller om de inte har genomförts tillräckligt snabbt, skall de utan dröjsmål informera den godkännandemyndighet som beviljat EG-typgodkännandet.

Godkännandemyndigheten skall därefter informera tillverkaren. Om den godkännandemyndighet som beviljat EG-typgodkännandet själv inte godtar tillverkarens åtgärder, skall den vidta alla de skyddsåtgärder som krävs inbegripet återkallelse av EG-typgodkännandet om tillverkaren inte föreslår och genomför effektiva korrigerande åtgärder. Vid återkallelse av EG-typgodkännandet skall den berörda godkännandemyndigheten inom 20 arbetsdagar underrätta tillverkaren, övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter och kommissionen om detta med rekommenderad post eller på likvärdigt elektroniskt sätt.

4.   Denna artikel skall tillämpas även på delar som inte omfattas av några krav enligt en rättsakt.

Artikel 33

Meddelande av beslut och möjlighet till prövning

Varje beslut som fattas enligt bestämmelser som antagits för genomförandet av detta direktiv och varje beslut som innebär att EG-typgodkännande vägras eller återkallas, att registrering vägras eller att försäljning förbjuds, skall i detalj ange de skäl på vilka beslutet grundas.

Den berörda parten skall underrättas om varje sådant beslut och samtidigt upplysas om vilka möjligheter till prövning av beslutet som finns inom ramen för gällande lagstiftning i den berörda medlemsstaten och inom vilken tid prövning skall begäras.

KAPITEL XIII

INTERNATIONELLA FÖRESKRIFTER

Artikel 34

FN/ECE-föreskrifter som krävs för EG-typgodkännande

1.   De FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen har anslutit sig till och som förtecknas i del I i bilaga IV och i bilaga XI utgör en del av EG-typgodkännandet för fordon på samma villkor som särdirektiven eller förordningarna. De skall tillämpas på de fordonskategorier som förtecknas i de relevanta kolumnerna i tabellen i del I i bilaga IV och i bilaga XI.

2.   När gemenskapen har beslutat om obligatorisk tillämpning av en FN/ECE-föreskrift för ett EG-typgodkännande i enlighet med artikel 4.4 i beslut 97/836/EG, skall bilagorna i detta direktiv ändras på lämpligt sätt i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 40.2 i direktivet. I rättsakten om ändring av bilagorna till direktivet skall även tidpunkterna för obligatorisk tillämpning av FN/ECE-föreskriften eller dess ändringar anges. Medlemsstaterna skall upphäva eller anpassa eventuell nationell lagstiftning som inte är förenlig med FN/ECE-föreskriften i fråga.

Om en sådan FN/ECE-föreskrift ersätter ett befintligt särdirektiv eller en befintlig förordning, skall den berörda posten i del I i bilaga IV och i bilaga XI ersättas av numret på FN/ECE-föreskriften, och motsvarande post i del II i bilaga IV skall strykas i enlighet med samma förfarande.

3.   I det fall som avses i punkt 2 andra stycket skall det särdirektiv eller den förordning som ersätts av FN/ECE-föreskriften upphävas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 40.2.

Om ett särdirektiv upphävs, skall medlemsstaten upphäva eventuell nationell lagstiftning som antogs för införlivande av det direktivet.

4.   Detta direktiv får liksom särdirektiven och förordningarna innehålla direkta hänvisningar till internationella standarder och föreskrifter utan att dessa måste kopieras i gemenskapens regelverk.

Artikel 35

FN/ECE-föreskrifters likvärdighet med direktiv eller förordningar

1.   De FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i del II i bilaga IV erkänns som likvärdiga med motsvarande särdirektiv eller förordningar i den mån de har samma tillämpningsområde och syfte.

Medlemsstaternas godkännandemyndigheter skall godta godkännanden som beviljats enligt dessa FN/ECE-föreskrifter samt, i tillämpliga fall, tillhörande godkännandemärken i stället för motsvarande godkännanden och godkännandemärken som beviljats i enlighet med det likvärdiga särdirektivet eller den likvärdiga förordningen.

2.   Om gemenskapen i enlighet med punkt 1 har beslutat att tillämpa en ny FN/ECE-föreskrift eller en ändrad FN/ECE-föreskrift, skall del II i bilaga IV till detta direktiv ändras på lämpligt sätt. Dessa åtgärder, som avser ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 40.2.

Artikel 36

Likvärdighet med andra föreskrifter

Inom ramen för multilaterala eller bilaterala avtal mellan gemenskapen och tredjeländer får rådet, på förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet förklara sådana förfaranden som upprättats genom internationella föreskrifter eller föreskrifter i tredjeländer som likvärdiga med de villkor eller bestämmelser för EG-typgodkännande av system, komponenter och separata tekniska enheter som införs genom detta direktiv.

KAPITEL XIV

TILLHANDAHÅLLANDE AV TEKNISK INFORMATION

Artikel 37

Information som är avsedd för användarna

1.   Tillverkaren får inte, med avseende på de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv eller i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, tillhandahålla teknisk information som avviker från de uppgifter som godkänts av godkännandemyndigheten.

2.   Om så föreskrivs i en rättsakt, skall tillverkaren tillhandahålla användarna all relevant information och nödvändiga instruktioner där eventuella särskilda villkor eller begränsningar anges för användningen av ett fordon, en komponent eller en separat teknisk enhet.

Denna information skall vara avfattad på gemenskapens officiella språk. Den skall, i samförstånd med godkännandemyndigheten, tillhandahållas i en lämplig medföljande handling, t.ex. instruktionsbok eller servicebok.

Artikel 38

Information som är avsedd för tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter

1.   Fordonstillverkaren skall förse tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter – i förekommande fall även ritningar som uttryckligen anges i bilagan eller tillägget till en rättsakt – som krävs för EG-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter eller för att erhålla ett tillstånd i enlighet med artikel 31.

Fordonstillverkaren får kräva att tillverkarna av komponenter eller separata tekniska enheter ingår bindande avtal om att information som inte är allmänt tillgänglig eller som hänför sig till immateriella rättigheter skall hållas konfidentiell.

2.   Om en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter är innehavare av ett EG-typgodkännandeintyg som i enlighet med i artikel 10.4 omfattar begränsningar för användningen och/eller särskilda monteringskrav skall han förse fordonstillverkaren med all information om detta.

Om så föreskrivs i en rättsakt, skall tillverkaren av komponenter eller separata tekniska enheter tillsammans med dessa komponenter eller separata tekniska enheter tillhandahålla instruktioner rörande begränsningar för användningen och/eller särskilda monteringskrav.

KAPITEL XV

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER OCH ÄNDRINGAR

Artikel 39

Genomförandebestämmelser och ändringar av detta direktiv och av särdirektiven och förordningarna

1.   Kommissionen skall anta de bestämmelser som är nödvändiga för att genomföra varje särdirektiv eller förordning i överensstämmelse med reglerna i varje tillämpligt direktiv eller tillämplig förordning.

2.   Kommissionen skall anta de ändringar av bilagorna till detta direktiv eller av bestämmelserna i de särdirektiv eller förordningar som förtecknas i del I i bilaga IV som är nödvändiga för att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen eller till funktionshindrades särskilda behov.

3.   Kommissionen skall anta de ändringar av detta direktiv som är nödvändiga för att fastställa tekniska krav för fordon som tillverkas i små serier, fordon som godkänts i enlighet med förfarandet för enskilda godkännanden samt fordon avsedda för särskilda ändamål.

4.   Om kommissionen får kännedom om allvarliga risker för trafikanter eller miljön som kräver brådskande åtgärder, får den ändra bestämmelserna i de särdirektiv eller förordningar som förtecknas i del I i bilaga IV.

5.   Kommissionen skall anta de ändringar som är nödvändiga för god förvaltning och särskilt dem som behövs för att säkerställa konsekvens i de särdirektiv eller förordningar som förtecknas i del I i bilaga IV, antingen sinsemellan eller gentemot annan gemenskapslagstiftning.

6.   Om nya FN/ECE-föreskrifter eller ändringar av gällande FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen har anslutit sig till antas med tillämpning av beslut 97/836/EG, skall kommissionen göra motsvarande ändringar i bilagorna till detta direktiv.

7.   Varje nytt särdirektiv eller ny förordning skall innehålla de ändringar som krävs i bilagorna till detta direktiv.

8.   Bilagorna till detta direktiv får ändras genom förordningar.

9.   De åtgärder som avses i denna artikel skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 40.2 eftersom de avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller av särdirektiven och förordningarna, bland annat genom att komplettera dem.

Artikel 40

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté kallad ”tekniska kommittén för motorfordon”.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

KAPITEL XVI

UTSEENDE OCH ANMÄLAN AV TEKNISKA TJÄNSTER

Artikel 41

Utseende av tekniska tjänster

1.   När en medlemsstat utser en teknisk tjänst skall denna iaktta bestämmelserna i detta direktiv.

2.   De tekniska tjänsterna skall själva genomföra eller övervaka de provningar som krävs för godkännande eller de inspektioner som anges närmare i detta direktiv eller i en rättsakt som förtecknas i bilaga IV, utom i de fall där alternativa förfaranden särskilt medges. De får inte genomföra provningar eller inspektioner för vilka de inte vederbörligen har utsetts.

3.   Beroende på kompetensområde skall de tekniska tjänsterna ingå i en eller flera av följande fyra kategorier:

a)

Kategori A, tekniska tjänster som i sina egna anläggningar genomför de provningar som avses i detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

b)

Kategori B, tekniska tjänster som övervakar de provningar som avses i detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV och som utförs i tillverkarens anläggningar eller i en tredje parts anläggningar.

c)

Kategori C, tekniska tjänster som regelbundet bedömer och övervakar tillverkarens rutiner för kontroll av produktionsöverensstämmelsen.

d)

Kategori D, tekniska tjänster som övervakar eller genomför provningar eller inspektioner inom ramen för övervakningen av produktionsöverensstämmelse.

4.   De tekniska tjänsterna skall uppvisa relevant kompetens, särskild teknisk kunskap och styrkt erfarenhet på de områden som omfattas av detta direktiv och de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

Vidare skall de tekniska tjänsterna uppfylla de standarder som förtecknas i tillägg 1 till bilaga V som är relevanta för deras verksamhet. Detta krav gäller dock inte den sista etappen i förfarandet för etappvis typgodkännande enligt vad som avses i artikel 25.1.

5.   En godkännandemyndighet kan agera som teknisk tjänst för en eller flera av de verksamheter som avses i punkt 3.

6.   En tillverkare eller en underleverantör som handlar i dennes ställe kan utses till teknisk tjänst för verksamheter i kategori A när det gäller de rättsakter som förtecknas i bilaga XV.

Kommissionen skall vid behov ändra förteckningen med dessa rättsakter i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 40.2.

7.   De enheter som avses i punkterna 5 och 6 skall uppfylla bestämmelserna i denna artikel.

8.   Andra tekniska tjänster än de som har utsetts i ett tredjeland i enlighet med punkt 6 kan endast anmälas som teknisk tjänst i enlighet med artikel 43 inom ramen för ett bilateralt avtal mellan gemenskapen och det aktuella tredjelandet.

Artikel 42

Bedömning av de tekniska tjänsternas kompetens

1.   Den kompetens som avses i artikel 41 skall bestyrkas genom en bedömningsrapport som upprättas av en behörig myndighet. I rapporten kan ett ackrediteringsintyg som utfärdats av ett ackrediteringsorgan ingå.

2.   Den bedömning som ligger till grund för den rapport som avses i punkt 1 skall utföras i enlighet med bestämmelserna i tillägg 2 till bilaga V.

Bedömningsrapporten skall revideras efter en period på högst tre år.

3.   Bedömningsrapporten skall på begäran översändas till kommissionen.

4.   Den godkännandemyndighet som agerar som teknisk tjänst skall visa att den uppfyller tillämpliga standarder genom dokumentation om detta.

Detta inbegriper en bedömning som skall utföras av bedömare som är oberoende i förhållande till den verksamhet som bedöms. Sådana bedömare kan komma från samma organisation under förutsättning att de är oberoende i förhållande till den personal som utför den verksamhet som är föremål för bedömning.

5.   En tillverkare eller underleverantör som handlar i dennes ställe och som har utsetts som teknisk tjänst skall uppfylla de relevanta bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 43

Anmälningsförfaranden

1.   Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla namn på och adress, inbegripet elektronisk adress, till ansvariga personer samt verksamhetskategori för varje utsedd teknisk tjänst. De skall också anmäla alla senare ändringar av dessa uppgifter till kommissionen.

Av anmälningsakten skall framgå vilka rättsakter som de tekniska tjänsterna har utsetts för.

2.   En teknisk tjänst får utföra den verksamhet som beskrivs i artikel 41 för typgodkännande enbart om detta på förhand har anmälts till kommissionen.

3.   Samma tekniska tjänst kan utses och anmälas av flera medlemsstater oberoende av vilken kategori av verksamhet den bedriver.

4.   Om en särskild organisation eller behörigt organ, vars verksamhet inte omfattas av artikel 41, vid tillämpningen av en rättsakt behöver utses enligt den rättsakten, skall anmälan göras enligt bestämmelserna i denna artikel.

5.   Kommissionen skall offentliggöra en förteckning och de närmare uppgifterna om godkännandemyndigheterna och de tekniska tjänsterna på sin webbsida.

KAPITEL XVII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 44

Övergångsbestämmelser

1.   Fram till dess att nödvändiga ändringar av detta direktiv görs för att inkludera fordon som ännu inte omfattas av det, eller för att fullborda de administrativa och tekniska bestämmelser som rör typgodkännande av fordon i andra kategorier än M1 som tillverkas i små serier, och för att fastställa harmoniserade administrativa och tekniska bestämmelser för förfarandet vid enskilda godkännanden samt i avvaktan på att övergångsperioderna enligt artikel 45 löper ut, skall medlemsstaterna fortsätta att bevilja nationella godkännanden för dessa fordon, förutsatt att dessa godkännanden grundar sig på de harmoniserade tekniska krav som anges i detta direktiv.

2.   Efter ansökan av tillverkaren eller av fordonsägaren när det gäller enskilt godkännande, och när den information som krävs lämnats in, skall den aktuella medlemsstaten fullständiga och utfärda typgodkännandeintyget eller intyget om enskilt godkännande. Intyget skall utfärdas till sökanden.

I fråga om fordon av samma typ skall övriga medlemsstater godta en bestyrkt kopia som bevis på att de föreskrivna provningarna har utförts.

3.   Om ett visst fordon som omfattas av enskilt godkännande skall registreras i en annan medlemsstat, får denna medlemsstat begära av den godkännandemyndighet som har utfärdat det enskilda godkännandet att den lämnar ytterligare uppgifter som i detalj anger vilka tekniska krav som fordonet uppfyller.

4.   I avvaktan på harmoniseringen av medlemsstaternas registrerings- och skattesystem för de fordon som omfattas av detta direktiv, får medlemsstaterna använda nationella kodsystem för att underlätta registrering och beskattning inom deras territorium. För detta ändamål får medlemsstaterna dela in versionerna i del II i bilaga III i mindre enheter, förutsatt att det system som används för indelning uttryckligen anges i det tekniska underlaget eller kan härledas genom en enkel beräkning.

Artikel 45

Tidpunkter för tillämpning av EG-typgodkännanden

1.   Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för nya fordonstyper från och med de datum som anges i bilaga XIX.

2.   På tillverkarens begäran får medlemsstaterna bevilja EG-typgodkännande för nya fordonstyper från och med den 29 april 2009.

3.   Fram till de datum som anges i fjärde kolumnen i tabellen i bilaga XIX skall artikel 26.1 inte tillämpas på nya fordon som har blivit nationellt godkända före de datum som anges i tredje kolumnen i bilagan eller som inte var godkända.

4.   På tillverkarens begäran och fram till de datum som anges i tredje kolumnen på raderna 6 och 9 i tabellen i bilaga XIX skall medlemsstaterna fortsätta att bevilja nationella typgodkännanden som ett alternativ till EG-typgodkännanden för fordon i kategori M2 eller M3, under förutsättning att dessa fordon, deras system, komponenter och separata tekniska enheter har typgodkänts i enlighet med de rättsakter som förtecknas i del I i bilaga IV till detta direktiv.

5.   Detta direktiv upphäver inga EG-typgodkännanden för fordon av kategori M1 som beviljats före den 29 april 2009, och det hindrar inte heller att sådana godkännanden utvidgas.

6.   När det gäller EG-godkännanden av nya typer av system, komponenter eller separata tekniska enheter skall medlemsstaterna tillämpa detta direktiv från och med den 29 april 2009.

Detta direktiv upphäver inga EG-typgodkännanden för system, komponenter eller separata tekniska enheter som beviljats före den 29 april 2009, och det hindrar inte heller att sådana godkännanden utvidgas.

Artikel 46

Sanktioner

Medlemsstaterna skall fastställa de sanktioner som skall tillämpas vid överträdelse av bestämmelserna i detta direktiv, och framför allt av de förbud som ingår i eller är en följd av artikel 31, och i de rättsakter som förtecknas i del I i bilaga IV och skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra dem. Sanktionerna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 29 april 2009 samt alla senare ändringar av bestämmelserna så snart som möjligt.

Artikel 47

Bedömning

1.   Senast den 29 april 2011 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om tillämpningen av de typgodkännandeförfaranden som föreskrivs i detta direktiv, och särskilt om tillämpningen av det etappvisa förfarandet. I förekommande fall skall kommissionen föreslå de ändringar som anses nödvändiga för att förbättra typgodkännandeförfarandet.

2.   På grundval av den information som lämnas i enlighet med punkt 1, skall kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv senast den 29 oktober 2011. Vid behov kan kommissionen föreslå en senareläggning av de tillämpningsdatum som avses i artikel 45.

Artikel 48

Införlivande

1.   Medlemsstaterna skall före den 29 april 2009 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att iaktta ändringarna i sak i detta direktiv. De skall genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 29 april 2009.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De skall även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävts genom detta direktiv skall anses som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras och om hur uppgiften skall formuleras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 49

Upphävande

Direktiv 70/156/EEG skall upphöra att gälla från och med den 29 april 2009, dock utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i del B i bilaga XX.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till det här direktivet och skall läsas i enlighet med den jämförelsetabell som anges i bilaga XXI.

Artikel 50

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 51

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 5 september 2007.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

M. LOBO ANTUNES

Ordförande


(1)  EUT C 108, 30.4.2004, s. 29.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 11 februari 2004 (EUT C 97 E, 22.4.2004, s. 370), rådets gemensamma ståndpunkt av den 11 december 2006 (EUT C 64 E, 20.3.2007, s. 1), Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 maj 2007 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 23 juli 2007.

(3)  EGT L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).

(4)  EGT L 225, 10.8.1992, s. 1.

(5)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(6)  EGT L 346, 17.12.1997, s. 78.

(7)  EGT L 11, 15.1.2002, s. 4.

(8)  EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.

(9)  EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(10)  EUT L 171, 9.7.2003, s. 1. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 2006/96/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 81).

(11)  EGT L 124, 9.5.2002, s. 1. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 2006/96/EG.

(12)  EUT L 157, 9.6.2006, s. 24.

(13)  EGT L 138, 1.6.1999, s. 57. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/103/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 344).


FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

Bilaga I

Fullständigt informationsdokument för användning vid EG-typgodkännande av fordon

Bilaga II

Definition av fordonskategorier och fordonstyper

Bilaga III

Information för användning vid EG-typgodkännande av fordon

Bilaga IV

Förteckning över krav i samband med EG-typgodkännande av fordon

Tillägg:

Förteckning över kraven för EG-typgodkännande av fordon som hör till kategori M1 och tillverkas i små serier

Bilaga V

Förfaranden vid EG-typgodkännande av fordon

Tillägg 1:

Standarder som de enheter som avses i artikel 41 skall uppfylla

Tillägg 2:

Förfarande för bedömning av de tekniska tjänsterna

Bilaga VI

EG-typgodkännandeintyg

Tillägg:

Förteckning över de rättsakter som fordonstypen överensstämmer med

Bilaga VII

Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg

Tillägg:

EG-typgodkännandemärke för komponenter och separata tekniska enheter

Bilaga VIII

Provningsresultat

Bilaga IX

EG-intyg om överensstämmelse

Bilaga X

Förfaranden vid kontroll av produktionsöverensstämmelse

Bilaga XI

Beskaffenhet hos fordon för särskilda ändamål samt föreskrifter för dessa

Tillägg 1:

Campingbilar, ambulanser och likbilar

Tillägg 2:

Bepansrade fordon

Tillägg 3:

Rullstolsanpassade fordon

Tillägg 4:

Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (inklusive husvagnar)

Tillägg 5:

Mobilkranar

Bilaga XII

Gränsvärden för små serier och slutserier

Bilaga XIII

Förteckning över delar eller utrustning som kan utgöra en betydande risk vad gäller korrekt funktion av system som är väsentliga för fordonets säkerhet eller miljöprestanda, prestandakrav, tillämpliga provningsförfaranden, märknings- och emballageföreskrifter

Bilaga XIV

Förteckning över EG-typgodkännanden utfärdade enligt rättsakter

Bilaga XV

Förteckning över rättsakter för vilka en tillverkare kan utses till teknisk tjänst

Bilaga XVI

Förteckning över rättsakter för vilka virtuella provningsmetoder kan användas av en tillverkare eller teknisk tjänst

Tillägg 1:

Allmänna villkor för virtuella provningsmetoder

Tillägg 2:

Särskilda villkor för virtuella provningsmetoder

Bilaga XVII

Förfaranden vid etappvis EG-typgodkännande

Tillägg:

Mall över tillverkarens extraskylt

Bilaga XVIII

Fordonets ursprungsintyg – Tillverkarintyg för grundfordon/icke färdigbyggda fordon som inte är försedda med ett intyg om överensstämmelse

Bilaga XIX

Tidtabell för genomförande av detta direktiv när det gäller typgodkännande

Bilaga XX

Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning av de upphävda direktiven

Bilaga XXI

Jämförelsetabell

BILAGA I

Fullständigt informationsdokument för användning vid EG-typgodkännande av fordon

Samtliga mallar för den tekniska dokumentationen som avses i detta direktiv och i särdirektiven eller förordningarna skall bestå uteslutande av utdrag ur denna fullständiga förteckning och använda samma numreringssystem.

Tillämpliga delar av följande upplysningar skall lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Eventuella ritningar skall vara i lämplig skala och tillräckligt detaljerade och lämnas i A 4-format eller i vikt A 4-format. Eventuella foton skall vara tillräckligt detaljerade.

Om system, komponenter eller separata tekniska enheter är elektroniskt styrda, skall uppgifter om deras prestanda lämnas.

(På sista sidan i bilagan finns förklaringar)

0.   ALLMÄNT

0.1   Fabrikat (tillverkarens varumärke):

Typ:

0.2.0.1   Chassi:

0.2.0.2   Kaross/färdigbyggt fordon:

0.2.1   Varumärke(n) (i förekommande fall):

Identifiering av typ om sådan finns märkt på fordonet komponenten/den separata tekniska enheten (b) (1)

0.3.0.1   Chassi:

0.3.0.2   Kaross/färdigbyggt fordon:

Märkningens placering:

0.3.1.1   Chassi:

0.3.1.2   Kaross/färdigbyggt fordon:

Fordonskategori (c):

0.4.1   Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera:

0.5   Tillverkarens namn och adress:

Placering av föreskrivna skyltar samt fastsättningsmetod och placering av fordonets identifieringsnummer

0.6.1   På chassit:

0.6.2   På karosseriet:

0.7   För komponenter och separata tekniska enheter – placering av EG-typgodkännandemärket och fastsättningsmetod:

0.8   Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9   Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

1.   ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1   Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

1.2   Måttskiss av hela fordonet:

Antal axlar och hjul:

1.3.1   Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering:

1.3.2   Antal styrda axlar och deras placering:

1.3.3   Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar):

1.4   Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

1.5   Material i sidobalkar (d):

1.6   Motorns placering och montering:

1.7   Förarhytt (frambyggd eller normal) (z):

Styrning (höger eller vänster) (1)

1.8.1   Fordonet är utrustat för körning i höger/vänstertrafik (1)

1.9   Ange om motorfordonet är avsett att dra påhängsvagnar eller andra släpvagnar och om släpvagnen är en påhängsvagn, släpvagn med ledad dragstång eller släpkärra; ange fordon som är särskilt avsedda för temperaturreglerad varutransport:

2.   MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm) (Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

Hjulbas(er) (vid full last) (f):

För påhängsvagnar

2.1.1.1   Avstånd mellan kopplingstappens centrum och bakersta delen av påhängsvagnen:

2.1.1.2   Största avstånd mellan kopplingstappens centrum och godtycklig punkt i påhängsvagnens front:

2.1.1.3   Påhängsvagnens hjulbas (i enlighet med punkt 7.6.1.2 i bilaga I till direktiv 97/27/EG):

För dragfordon med påhängsvagn

2.2.1   Vändskivans placering i förhållande till bakaxeln (max. och min.; i fråga om ett ej färdigbyggt fordon skall de tillåtna värdena anges) (g):

2.2.2   Högsta höjd för vändskiva (standardiserad) (h):

Spårvidd och axelbredd:

2.3.1   Spårvidd för varje styraxel (i):

2.3.2   Spårvidd för samtliga övriga axlar (i):

2.3.3   Bredd för den bredaste bakaxeln:

2.3.4   Bredd för den främsta axeln (mätt vid däckens yttersta punkter förutom utbuktningen av däcken närmast marken):

Fordonets maximala mått (totalt)

För chassi utan karosseri

Längd (j):

2.4.1.1.1   Högsta tillåtna längd:

2.4.1.1.2   Minsta tillåtna längd:

Bredd(k):

2.4.1.2.1   Högsta tillåtna bredd:

2.4.1.2.2   Minsta tillåtna bredd:

2.4.1.3   Höjd (i körklart skick) (l) (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition):

Främre överhäng (m):

2.4.1.4.1   Främre infallsvinkeln (na): … grader

Bakre överhäng (n):

2.4.1.5.1   Bakre yttre frigångsvinkeln (nb): … grader

2.4.1.5.2   Största och minsta tillåtna överhäng på kopplingspunkten (nd):

Markfrigång (enligt definitionen i punkt 4.5 i avsnitt A i bilaga II):

2.4.1.6.1   Mellan axlarna:

2.4.1.6.2   Under framaxeln (framaxlarna):

2.4.1.6.3   Under bakaxeln (bakaxlarna):

2.4.1.7   Rampvinkeln (nc): … grader

2.4.1.8   Tillåtna gränsvärden för tyngdpunktens placering för karosseriet, inredningsdetaljer, utrustning och nyttolast:

För chassi med karosseri

Längd (j):

2.4.2.1.1   Lastytans längd:

Bredd (k):

2.4.2.2.1   Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport):

2.4.2.3   Höjd (i körklart skick) (l) (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition):

Främre överhäng (m):

2.4.2.4.1   Främre infallsvinkeln (na): … grader

Bakre överhäng (n):

2.4.2.5.1   Bakre yttre frigångsvinkeln (nb): … grader

2.4.2.5.2   Största och minsta tillåtna överhäng på kopplingspunkten (nd):

Markfrigång (enligt definitionen i punkt 4.5 i avsnitt A i bilaga II):

2.4.2.6.1   Mellan axlarna:

2.4.2.6.2   Under framaxeln (framaxlarna):

2.4.2.6.3   Under bakaxeln (bakaxlarna):

2.4.2.7   Rampvinkeln (nc): … grader

2.4.2.8   Tillåten tyngdpunktsförskjutning på nyttolasten (i fråga om ojämn belastning):

2.4.2.9   Läget av tyngdpunkten för fordonet (i kategori M2 och M3) i dess högsta tekniskt tillåtna vikt i längsgående, tvärgående och vertikal riktning:

För karosser godkända utan chassin (fordon i kategori M2 och M3)

2.4.3.1   Längd (j):

2.4.3.2   Bredd (k):

2.4.3.3   Höjd (i körklart skick) (l) i fråga om tilltänkta chassityper (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition):

Det rena chassits vikt (utan hytt, kylvätska, oljor, bränsle, reservhjul, verktyg och förare):

2.5.1   Viktens fördelning mellan axlarna:

Fordonets vikt med karosseri – för dragfordon i andra kategorier än M1, med kopplingsanordning, om den är fabriksmonterad – i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopplingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verktyg, reservhjul, om monterat, och förare, och för bussar och turistbussar, vikten av en besättningsmedlem om det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (o) (maximum och minimum för varje variant):

2.6.1   Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje variant):

Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt fordon:

2.7.1   Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten:

Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*):

2.8.1   Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (*):

2.9   Högsta tekniskt tillåtna axeltryck:

2.10   Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp:

Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om

2.11.1   släpvagn:

2.11.2   påhängsvagn:

Släpkärra:

2.11.3.1   Maximalt förhållande mellan kopplingsöverhänget (p) och hjulbasen:

2.11.3.2   Största V-värde: … kN

2.11.4   Tekniskt tillåten maximal tågvikt inklusive last för varje version (*):

2.11.5   Fordonet är/är inte (1) lämpligt att dra last (punkt 1.2 i bilaga II till direktiv 77/389/EEG)

2.11.6   Högsta vikt för obromsad släpvagn:

Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt

2.12.1   på motorfordonet:

2.12.2   på påhängsvagnen eller släpkärran:

2.12.3   Högsta tillåtna vikt på kopplingsanordningen (om den inte är fabriksmonterad):

2.13   Svepyta:

Förhållande motoreffekt/största vikt … (kW/kg)

2.14.1   Förhållande motoreffekt/högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last hos kombinationen (enligt definition i punkt 7.10 i bilaga I till direktiv 97/27/EG): … (kW/kg)

2.15   Förmåga att starta i motlut (ensamt fordon) (+++): … %

Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kontrolleras i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG):

2.16.1   Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.2   Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller släpkärra, avsedd belastning på den kopplingspunkt som anges av tillverkaren om den är lägre än den tekniskt tillåtna högsta belastningen på kopplingspunkten (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.3   Avsedd högsta tillåtna belastning på varje axelgrupp vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.4   Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.5   Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

3.   Motor (q) (Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin, diesel etc. eller i kombination med ett annat bränsle (+))

Tillverkare:

3.1.1   Tillverkarens motorkod enligt märkning på motorn:

Förbränningsmotor

Särskilda upplysningar om motorn

3.2.1.1   Funktionssätt: ottomotor/kompressionständning, fyrtakt/tvåtakt (1)

Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

3.2.1.2.1   Borrning (r): … mm

3.2.1.2.2   Slaglängd (r): … mm

3.2.1.2.3   Tändningsföljd:

3.2.1.3   Slagvolym (s): … cm3

3.2.1.4   Volymkompressionsförhållande (2):

3.2.1.5   Ritningar av förbränningsrum, kolvtopp och, i fråga om ottomotorer, kolvringar:

Normalt tomgångsvarvtal (2): … min–1

3.2.1.6.1   Förhöjt tomgångsvarvtal (2): … min–1

3.2.1.7   Koloxidhalt i volym i avgaserna vid tomgång (2): … % enligt tillverkarens uppgift (endast ottomotorer)

3.2.1.8   Maximal nettoeffekt (t): … kW vid … min–1 (enligt tillverkaren)

3.2.1.9   Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift: … min–1

3.2.1.10   Maximalt nettovridmoment (t): … Nm vid … min–1 (tillverkarens deklarerade värde)

Bränsle: diesel/bensin/LPG/naturgas/etanol … (1)

3.2.2.1   Oktantal, blyhaltigt:

3.2.2.2   Oktantal, blyfritt:

3.2.2.3   Bränslepåfyllning: begränsad öppning/märkning (1)

Bränsletank(ar)

Huvudbränsletank(ar)

3.2.3.1.1   Antal, kapacitet, material:

3.2.3.1.2   Ritning och teknisk beskrivning av tanken (tankarna) med alla anslutningar och utluftnings- och ventilationsrör, lås, ventiler och fästanordningar:

3.2.3.1.3   Ritning som tydligt visar tankens (tankarnas) placering i fordonet:

Extra bränsletank(ar)

3.2.3.2.1   Antal, kapacitet, material:

3.2.3.2.2   Ritning och teknisk beskrivning av tanken (tankarna) med alla anslutningar och utluftnings- och ventilationsrör, lås, ventiler och fästanordningar:

3.2.3.2.3   Ritning som tydligt visar tankens (tankarnas) placering i fordonet:

Bränslematning

Med förgasare: ja/nej (1)

3.2.4.1.1   Fabrikat:

3.2.4.1.2   Typ(er):

3.2.4.1.3   Antal:

Regleringar (2)

3.2.4.1.4.1

Munstycken: …

Eller en kurva över bränslematningen i förhållande till luftinsugningen och de inställningar som krävs för att upprätthålla kurvan

3.2.4.1.4.2

Venturirör: …

3.2.4.1.4.3

Flottörkammarnivå: …

3.2.4.1.4.4

Flottörvikt: …

3.2.4.1.4.5

Flottörnål: …

Kallstartsystem: manuellt/automatiskt (1)

3.2.4.1.5.1   Funktionsprincip(er):

3.2.4.1.5.2   Funktionsgränser/funktionsinställningar (1) (2):

Med bränsleinsprutning (endast kompressionständning): ja/nej (1)

3.2.4.2.1   Systembeskrivning:

3.2.4.2.2   Arbetsprincip: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1)

Insprutningspump

3.2.4.2.3.1   Fabrikat:

3.2.4.2.3.2   Typ(er):

3.2.4.2.3.3   Maximal insprutad bränslemängd (1) (2): … mm3/takt eller varv vid en pumphastighet av: … min–1, alternativt karakteristikdiagram:

3.2.4.2.3.4   Insprutningstidpunkt (2):

3.2.4.2.3.5   Kurva för förinställd insprutning (2):

3.2.4.2.3.6   Kalibreringsmetod: provbänk/motor (1)

Regulator

3.2.4.2.4.1   Typ:

Avregleringspunkt

3.2.4.2.4.2.1   Avreglering under belastning: … min–1

3.2.4.2.4.2.2   Avreglering utan belastning: … min–1

Insprutningsrör

3.2.4.2.5.1   Längd: … mm.

3.2.4.2.5.2   Invändig diameter: … mm.

Insprutare

3.2.4.2.6.1   Fabrikat:

3.2.4.2.6.2   Typ(er):

3.2.4.2.6.3   Öppningstryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2):

Kallstartsystem

3.2.4.2.7.1   Fabrikat:

3.2.4.2.7.2   Typ(er):

3.2.4.2.7.3   Beskrivning:

Extra starthjälp

3.2.4.2.8.1   Fabrikat:

3.2.4.2.8.2   Typ(er):

3.2.4.2.8.3   Systembeskrivning:

Elektronisk styrenhet

3.2.4.2.9.1   Fabrikat:

3.2.4.2.9.2   Systembeskrivning:

Med bränsleinsprutning (endast styrd tändning): ja/nej (1)

3.2.4.3.1   Arbetsprincip: inloppsrör (enpunkts-/flerpunkts-(1))/direktinsprutning/annan (precisera) (1):

3.2.4.3.2   Fabrikat:

3.2.4.3.3   Typ(er):

Systembeskrivning

3.2.4.3.4.1

Styrenhetens typ eller nummer: …

För system utan kontinuerlig insprutning skall motsvarande uppgifter anges.

3.2.4.3.4.2

Typ av bränsleregulator: …

3.2.4.3.4.3

Typ av luftflödesavkännare: …

3.2.4.3.4.4

Typ av bränslefördelare: …

3.2.4.3.4.5

Typ av tryckregulator: …

3.2.4.3.4.6

Typ av mikroströmställare: …

3.2.4.3.4.7

Typ av tomgångsjusterskruv: …

3.2.4.3.4.8

Typ av spjällhus: …

3.2.4.3.4.9

Typ av vattentemperaturavkännare: …

3.2.4.3.4.10   Typ av lufttemperaturavkännare: …

3.2.4.3.4.11   Typ av lufttermostat: …

3.2.4.3.5   Insprutare: öppningstryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram:

3.2.4.3.6   Insprutningstidpunkt:

Kallstartsystem

3.2.4.3.7.1   Funktionsprincip(er):

3.2.4.3.7.2   Funktionsgränser/funktionsinställningar (1) (2):

Matarpump

3.2.4.4.1   Tryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2):

Elsystem

3.2.5.1   Märkspänning: … V, positiv/negativ jord (1)

Generator

3.2.5.2.1   Typ:

3.2.5.2.2   Nominell effekt: … VA

Tändning

3.2.6.1   Fabrikat:

3.2.6.2   Typ(er):

3.2.6.3   Funktionssätt:

3.2.6.4   Tändförställningskurva (2):

3.2.6.5   Statisk tändningsinställning (2): … grader före ÖD (övre dödpunkt)

3.2.6.6   Avstånd, brytarspetsar (2): … mm

3.2.6.7   Kamvinkel (2): … grader

Kylsystem (vätska/luft) (1)

3.2.7.1   Nominell inställning för temperaturkontrollmekanismen för motorn:

Vätska

3.2.7.2.1   Slag av vätska:

3.2.7.2.2   Cirkulationspump(ar): ja/nej (1)

Egenskaper: eller

3.2.7.2.3.1   Fabrikat:

3.2.7.2.3.2   Typ(er):

3.2.7.2.4   Utväxlingsförhållande(n):

3.2.7.2.5   Beskrivning av fläkten och dess drivmekanism:

Luft

3.2.7.3.1   Fläkt: ja/nej (1)

Egenskaper: eller

3.2.7.3.2.1   Fabrikat:

3.2.7.3.2.2   Typ(er):

3.2.7.3.3   Utväxlingsförhållande(n):

Inloppssystem

Överladdare: ja/nej (1)

3.2.8.1.1   Fabrikat:

3.2.8.1.2   Typ(er):

3.2.8.1.3   Systembeskrivning (t.ex. maximalt laddtryck): … kPa, eventuell övertrycksventil)

3.2.8.2   Laddluftkylare: ja/nej (1)

3.2.8.3   Insugningsundertryck vid nominell motorhastighet och 100 % belastning

tillåtet minimum: … kPa

tillåtet maximum: … kPa

Beskrivning och ritningar av inloppsrör med tillbehör (blandningskammare, uppvärmningsanordning, ytterligare luftintag osv.):

3.2.8.4.1   Beskrivning av insugningsrör (bifoga ritningar och/eller foton):

Luftfilter, ritningar: eller

3.2.8.4.2.1   Fabrikat:

3.2.8.4.2.2   Typ(er):

Inloppsljuddämpare, ritningar: eller

3.2.8.4.3.1   Fabrikat:

3.2.8.4.3.2   Typ(er):

Avgassystem

3.2.9.1   Beskrivning och/eller ritning av avgasgrenrör:

3.2.9.2   Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet:

3.2.9.3   Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning: … kPa

3.2.9.4   Ljuddämpare: för främre, mittre och bakre ljuddämpare: konstruktion, typ, märkning; om detta är av betydelse för yttre ljudnivå även: ljuddämpande åtgärder i motorutrymmet och på motorn:

3.2.9.5   Placering av avgasutlopp:

3.2.9.6   Ljuddämpare som innehåller fibermaterial:

3.2.10   Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler:

Ventilinställning eller motsvarande uppgifter

3.2.11.1   Maximal ventillyftning, öppnings- och slutningsvinklar eller tidsuppgifter för alternativa fördelningssystem i förhållande till dödpunkterna:

3.2.11.2   Referens- och/eller inställningsområden (1):

Åtgärder mot luftföroreningar

3.2.12.1   Anordning för återföring av vevhusgaser (beskrivning och ritningar):

Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik)

Katalysator: ja/nej (1)

3.2.12.2.1.1   Antal katalysatorer och katalysatorelement:

3.2.12.2.1.2   Dimensioner, form och volym på katalysatorn/katalysatorerna:

3.2.12.2.1.3   Typ av katalys:

3.2.12.2.1.4   Totalt ädelmetallinnehåll:

3.2.12.2.1.5   Relativ koncentration:

3.2.12.2.1.6   Substrat (struktur och material):

3.2.12.2.1.7   Celltäthet:

3.2.12.2.1.8   Typ av hölje på katalysatorn/katalysatorerna:

3.2.12.2.1.9   Katalysatorns/katalysatorernas placering (placering och referensavstånd i avgasledningen):

3.2.12.2.1.10   Värmesköld: ja/nej (1)

Syreavkännare: ja/nej (1)

3.2.12.2.2.1   Typ:

3.2.12.2.2.2   Placering:

3.2.12.2.2.3   Arbetsintervall:

Luftinsprutning: ja/nej (1)

3.2.12.2.3.1   Typ (pulserande luft, luftpump osv.):

Avgasåterföring (EGR, exhaust gas recirculation): ja/nej (1)

3.2.12.2.4.1   Egenskaper (flödeshastighet osv.):

Anordningar för att begränsa utsläpp genom avdunstning: ja/nej (1)

3.2.12.2.5.1   Detaljerad beskrivning av anordningarna och deras inställningar:

3.2.12.2.5.2   Ritning över systemet för att begränsa avdunstning:

3.2.12.2.5.3   Ritning över kolbehållare:

3.2.12.2.5.4   Vikten på torrt kol: … gram

3.2.12.2.5.5   Schematisk ritning över bränsletank med uppgifter om volym och material:

3.2.12.2.5.6   Ritning över värmesköld mellan tank och avgassystem:

Partikelfälla: ja/nej (1)

3.2.12.2.6.1   Partikelfällans dimensioner, form och volym:

3.2.12.2.6.2   Partikelfällans typ och konstruktion:

3.2.12.2.6.3   Placering (referensavstånd i avgasledningen):

3.2.12.2.6.4   Regenereringsmetod/regenereringssystem, beskrivning och/eller ritning:

Omborddiagnossystem (OBD): ja/nej (1)

3.2.12.2.7.1   Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikering:

3.2.12.2.7.2   Förteckning över och syfte med alla komponenter som styrs av OBD-systemet:

Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för:

Ottomotorer (1)

3.2.12.2.7.3.1.1   Övervakning av katalysator (1):

3.2.12.2.7.3.1.2   Upptäckt av feltändning (1):

3.2.12.2.7.3.1.3   Övervakning av syreavkännare (1):

3.2.12.2.7.3.1.4   Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet (1):

Motorer med kompressionständning (1)

3.2.12.2.7.3.2.1   Övervakning av katalysator (1):

3.2.12.2.7.3.2.2   Övervakning av partikelfälla (1):

3.2.12.2.7.3.2.3   Övervakning av det elektroniska bränsleinsprutningssystemet (1):

3.2.12.2.7.3.2.4   Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet (1):

3.2.12.2.7.4   Kriterier för aktivering av felindikering (fast antal körcykler eller statistisk metod):

3.2.12.2.7.5   Förteckning över alla OBD-koder och OBD-format som används (med förklaring av samtliga):

3.2.12.2.8   Andra system (beskrivning och funktion):

3.2.13   Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning):

3.2.14   Närmare upplysningar om eventuella anordningar för att påverka bränsleekonomin (som inte kan hänföras till andra rubriker):

LPG-bränslesystem: ja/nej (1)

3.2.15.1   EG-typgodkännandenummer enligt direktiv 70/221/EEG (när direktivet ändrats så att det omfattar behållare för gasformiga bränslen):

Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för LPG-drift

3.2.15.2.1   Fabrikat:

3.2.15.2.2   Typ(er):

3.2.15.2.3   Justeringsmöjligheter som påverkar utsläpp:

Ytterligare dokumentation

3.2.15.3.1   Beskrivning av skyddet av katalysatorn vid omkoppling från bensindrift till LPG-drift och tillbaka:

3.2.15.3.2   Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar, etc.):

3.2.15.3.3   Teckning av symbolen:

Naturgasbränslesystem: ja/nej (1)

3.2.16.1   EG-typgodkännandenummer enligt direktiv 70/221/EEG (när direktivet ändrats så att det omfattar behållare för gasformiga bränslen):

Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för naturgasbränslen

3.2.16.2.1   Fabrikat:

3.2.16.2.2   Typ(er):

3.2.16.2.3   Justeringsmöjligheter som påverkar utsläpp:

Ytterligare dokumentation

3.2.16.3.1   Beskrivning av skyddet av katalysatorn vid omkoppling från bensindrift till naturgasdrift och tillbaka:

3.2.16.3.2   Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar, etc.):

3.2.16.3.3   Teckning av symbolen:

Elmotor

Typ (lindning, magnetisering):

3.3.1.1   Maximal effekt per timme: … kW

3.3.1.2   Driftspänning: … V

Batteri

3.3.2.1   Antal celler:

3.3.2.2   Vikt: … kg

3.3.2.3   Kapacitet: … Ah (amperetimmar)

3.3.2.4   Placering:

3.4   Andra förbrännings- eller elmotorer eller kombinationer av sådana (lämna närmare upplysningar om dessa förbrännings- eller elmotorers konstruktion):

Koldioxidutsläpp/bränsleförbrukning (u) (tillverkarens deklarerade värde)

Koldioxidviktutsläpp

3.5.1.1   Koldioxidviktutsläpp (stadstrafik): … g/km

3.5.1.2   Koldioxidviktutsläpp (landsvägskörning): … g/km

3.5.1.3   Koldioxidviktutsläpp (blandad körning): … g/km

Bränsleförbrukning

3.5.2.1   Bränsleförbrukning (stadstrafik): … l/100 km/m3/100 km (1)

3.5.2.2   Bränsleförbrukning (landsvägskörning): … l/100 km/m3/100 km (1)

3.5.2.3   Bränsleförbrukning (blandad körning): … l/100 km/m3/100 km (1)

Tillåtna temperaturer enligt tillverkaren

Kylsystem

3.6.1.1   Vätskekylning

Högsta temperatur vid motorns utlopp: … K

Luftkylning

3.6.1.2.1   Referenspunkt:

3.6.1.2.2   Högsta temperatur vid referenspunkten: … K

3.6.2   Högsta utloppstemperatur hos laddluftkylare: … K

3.6.3   Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasröret/avgasrören som befinner sig vid avgasgrenrörets utloppsfläns(ar): … K

3.6.4   Bränsletemperatur

minimum: … K

maximum: … K

3.6.5   Smörjmedelstemperatur

minimum: … K

maximum: … K

Motordriven tilläggsutrustning

Högsta tillåtna effekt som absorberas av den motordrivna tilläggsutrustning som specificeras i direktiv 80/1269/EEG, bilaga I, punkt 5.1.1, under där angivna driftsbetingelser vid vart och ett av de motorvarvtal som anges i punkt 4.1 i bilaga III till direktiv 88/77/EEG

3.7.1   Tomgång: … kW

3.7.2   Mellan: … kW

3.7.3   Beräknad: … kW

Smörjsystem

Beskrivning av systemet

3.8.1.1   Smörjmedelsbehållarens placering:

3.8.1.2   Matningssystem (med pump/insprutning i intag/blandning med bränsle osv.) (1)

Smörjpump

3.8.2.1   Fabrikat:

3.8.2.2   Typ(er):

Blandning med bränsle

3.8.3.1   Procenttal:

Oljekylare: ja/nej (1)

Ritning(ar):

eller

3.8.4.1.1   Fabrikat:

3.8.4.1.2   Typ(er):

3.9   GASDRIVNA MOTORER (ange motsvarande information när det rör sig om system som är uppbyggda på annat sätt)

3.9.1   Bränsle: LPG/naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL (1)

Tryckregulator(er) eller förångare/tryckregulator(er) (1)

3.9.2.1   Fabrikat:

3.9.2.2   Typ(er):

3.9.2.3   Antal tryckreduceringssteg:

3.9.2.4   Tryck i slutsteget:

min … kPa

max … kPa

3.9.2.5   Antal huvudinställningspunkter:

3.9.2.6   Antal inställningspunkter för tomgång:

3.9.2.7   EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

Bränslesystem: blandarenhet/gasinsprutning/vätskeinsprutning/direktinsprutning (1)

3.9.3.1   Reglering av bränsle–luftförhållandet:

3.9.3.2   Systembeskrivning och/eller diagram och ritningar:

3.9.3.3   EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

Blandarenhet

3.9.4.1   Antal:

3.9.4.2   Fabrikat:

3.9.4.3   Typ(er):

3.9.4.4   Placering:

3.9.4.5   Inställningsmöjligheter:

3.9.4.6   EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

Insprutning via inloppsgrenrör

3.9.5.1   Insprutning: enpunkts/flerpunkts (1)

3.9.5.2   Insprutning: kontinuerlig/simultan/sekventiell (1)

Insprutningsutrustning

3.9.5.3.1   Fabrikat:

3.9.5.3.2   Typ(er):

3.9.5.3.3   Inställningsmöjligheter:

3.9.5.3.4   EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

Matarpump (i tillämpliga fall)

3.9.5.4.1   Fabrikat:

3.9.5.4.2   Typ(er):

3.9.5.4.3   EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

Insprutare

3.9.5.5.1   Fabrikat:

3.9.5.5.2   Typ(er):

3.9.5.5.3   EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

Direktinsprutning

Insprutningspump/tryckregulator (1)

3.9.6.1.1   Fabrikat:

3.9.6.1.2   Typ(er):

3.9.6.1.3   Insprutningstidpunkt:

3.9.6.1.4   EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

Insprutare

3.9.6.2.1   Fabrikat:

3.9.6.2.2   Typ(er):

3.9.6.2.3   Öppningstryck eller karakteristikdiagram (2):

3.9.6.2.4   EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

Elektronisk styrenhet (ECU)

3.9.7.1   Fabrikat:

3.9.7.2   Typ(er):

3.9.7.3   Inställningsmöjligheter:

Specifik utrustning för naturgas

Version 1 (gäller endast i fråga om typgodkännande av motorer för flera olika bränslesammansättningar)

3.9.8.1.1   Bränslesammansättning:

metan (CH4): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

etan (C2H6): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

propan (C3H8): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

butan (C4H10): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

C5/C5+: basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

syre (O2): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

ädelgas (N2, He etc.): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

Insprutare

3.9.8.1.2.1   Fabrikat:

3.9.8.1.2.2   Typ(er):

3.9.8.1.3   Andra (i tillämpliga fall): …

3.9.8.1.4   Bränsletemperatur

minimum: … K

maximum: … K

vid tryckregulatorns tryck i slutsteget i fråga om gasdrivna motorer.

3.9.8.1.5   Bränsletemperatur

minimum: … kPa

maximum: … kPa

vid tryckregulatorns tryck i slutsteget i fråga om naturgasdrivna motorer.

3.9.8.2   Variant 2 (endast i fråga om godkännanden för flera specifika bränslesammansättningar)

4.   KRAFTÖVERFÖRING (v)

4.1   Ritning av kraftöverföringssystemet:

Typ (mekanisk, hydraulisk, elektrisk osv.):

4.2.1   En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

Motorsvänghjulets tröghetsmoment:

4.3.1   Överskjutande tröghetsmoment utan ilagd växel:

Koppling (typ):

4.4.1   Maximal momentomvandling:

Växellåda

4.5.1   Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling) (1)

4.5.2   Placering i förhållande till motorn:

4.5.3   Manövreringsmetod:

4.6   Utväxlingsförhållanden

Växel

Intern utväxling (förhållandet mellan motorvarvtal och varvtalet på växellådans utgående axel)

Slutlig utväxling (förhållandet mellan växellådans utgående axel och de drivande hjulens varvtal)

Total utväxling

Maximivärde för CVT

 

 

 

1

 

 

 

2

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

Minimivärde för CVT

 

 

 

Backväxel

 

 

 

4.7   Fordonets maximihastighet (km/tim) (w):

Hastighetsmätare (för färdskrivare anges endast typgodkännandemärke)

4.8.1   Funktionssätt och beskrivning av drivmekanismen:

4.8.2   Instrumentkonstant:

4.8.3   Tolerans hos hastighetsmätarens mätmekanism (enligt punkt 2.1.3 i bilaga II till direktiv 75/443/EEG):

4.8.4   Totalt utväxlingsförhållande (enligt punkt 2.1.2 i bilaga II till direktiv 75/443/EEG) eller motsvarande uppgifter:

4.8.5   Diagram över hastighetsmätarens skala eller andra visningssätt:

4.9   Differentialspärr: ja/nej/valfri (1)

5.   AXLAR

5.1   Beskrivning av varje axel:

5.2   Fabrikat:

5.3   Typ: …

5.4   Placering av lyftbar(a) axel(axlar):

5.5   Placering av belastningsbar(a) axel(axlar):

6.   HJULUPPHÄNGNING

6.1   Ritning av hjulupphängningssystemet:

Typ och utformning av upphängning för varje axel eller grupp av axlar eller hjul:

6.2.1   Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1)

6.2.2   En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

Luftfjädring för drivaxel (drivaxlar): ja/nej (1)

6.2.3.1   Upphängning av drivaxel likvärdig med luftfjädring: ja/nej (1)

6.2.3.2   Frekvens och dämpning av de fjädrande delarnas svängning:

6.3   Uppgifter om upphängningens fjädrande delar (utformning, materialegenskaper och dimensioner):

6.4   Krängningshämmare: ja/nej/valfritt (1)

6.5   Stötdämpare: ja/nej/valfritt (1)

Däck och hjul

Däck-/hjulkombinationer (ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för lägsta hastighetskategori, ange motsvarande information för däck i kategori Z som är avsedda för fordon vars maximihastighet överstiger 300 km/t, samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup)

Axlar

6.6.1.1.1   Axel 1:

6.6.1.1.2   Axel 2:

osv.

6.6.1.2   Reservhjul, i förekommande fall:

Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets

6.6.2.1   Axel 1:

6.6.2.2   Axel 2:

osv.

6.6.3   Ringtryck enligt tillverkarens rekommendationer: … kPa

6.6.4   Kombination snökedja/däck/hjul för fram- och/eller bakaxel som tillverkaren rekommenderar för fordonstypen:

6.6.5   Kort beskrivning av eventuellt nödreservhjul:

7.   STYRNING

7.1   Skiss av axel (axlar) med styrda hjul som visar styrinrättningens uppbyggnad:

Styrtransmission och manöverorgan

7.2.1   Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen.):

7.2.2.1   En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

Eventuellt servosystem:

7.2.3.1   Funktionssätt med diagram, fabrikat och typ(er):

7.2.4   Skiss av hela styrsystemet som visar de olika anordningar som påverkar fordonets styrförmåga:

7.2.5   Skiss(er) av styrorgan:

7.2.6   Eventuella möjligheter till justering av styrorganen och intervall för denna:

Hjulens maximala styrutslag

7.3.1   åt höger … °; antal rattvarv (eller motsvarande uppgifter)

7.3.2   åt vänster … °; antal rattvarv (eller motsvarande uppgifter)

8.   BROMSAR

Följande uppgifter skall lämnas, i tillämpliga fall tillsammans med identifikationsuppgifter:

8.1   Bromsarnas typ och egenskaper (enligt definitionen av broms i bilaga I, punkt 1.6, till direktiv 71/320/EEG) med ritning (t.ex. trummor eller skivor, bromsade hjul, förbindelse till bromsade hjul, bromsbackarnas/bromsklossarnas och beläggens fabrikat och typ, effektiva bromsytor, trummornas, klossarnas eller skivornas radie, trummornas vikt, justeringsanordningar, relevanta delar av axeln (axlarna) och hjulupphängningen):

Funktionsdiagram, beskrivning och/eller ritning av följande bromsanordningar (enligt definitionen i bilaga I, punkt 1.2, till direktiv 71/320/EEG) med t.ex. transmission och manöverorgan (konstruktion, korrigering, utväxlingsförhållanden, manöverorganets tillgänglighet och placering, spärrhjulsmekanism vid mekanisk transmission, egenskaperna hos de viktigaste delarna av kopplingsanordningen, cylindrar och kolvar, bromscylindrar eller motsvarande komponenter i elektriska bromssystem):

8.2.1   Färdbromssystem:

8.2.2   Reservbromssystem:

8.2.3   Parkeringsbromssystem:

8.2.4   Eventuellt ytterligare bromssystem:

8.2.5   Automatiskt bromssystem för släpvagn:

8.3   Manöverorgan och transmission hos bromssystem för släpvagnar till fordon som är avsedda att dra släpvagnar:

8.4   Fordonet är utrustat för att dra en släpvagn med elektrisk/pneumatisk/hydraulisk (1) färdbromsanordning: ja/nej (1)

ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1)

8.5.1   För fordon med antilåsningsanordning: beskrivning av funktionssätt (även för eventuell elektronik), blockdiagram över elektriska förbindelser och diagram över hydrauliskt eller pneumatiskt kretslopp:

8.6   Beräkning och kurvor enligt tillägg till punkt 1.1.4.2 i bilaga II till direktiv 71/320/EEG (eller, i tillämpliga fall, tillägget till bilaga XI):

Beskrivning och/eller ritning av energiförsörjningen (skall även lämnas för servobromssystem):

8.7.1   I fråga om tryckluftsdrivna bromsanordningar, utgångstryck p2 i behållaren/behållarna:

8.7.2   I fråga om vakuumbromsanordningar, den första energinivån i behållaren/behållarna:

8.8   Beräkning av bromsverkan: bestämning av förhållandet mellan den totala bromskraften på hjulens rullningsomkrets och den kraft som anbringas på manöverorganet:

8.9   Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direktiv 71/320/EEG):

8.10   Om undantag begärs från typ I-, typ II- eller typ III-provning, ange provningsrapportens nummer enligt tillägg 2 till bilaga VII till direktiv 71/320/EEG:

8.11   Beskrivning av typen (typerna) avseende tillsatsbromsanordningar:

9.   KAROSSERI

9.1   Typ av karosseri:

9.2   Förekommande material samt konstruktion:

Dörrar för förare och passagerare, dörrlås och gångjärn

Dörrarnas utformning och antal:

9.3.1.1   Mått, öppningsriktning och största öppningsvinkel:

9.3.2   Ritning av lås och gångjärn och deras placering på dörrarna:

9.3.3   Teknisk beskrivning av lås och gångjärn:

9.3.4   Tillämpliga uppgifter (även om mått) om insteg, fotsteg och nödvändiga handtag:

Siktfält (direktiv 77/649/EEG)

9.4.1   Uppgifter om de primära referenspunkterna som är tillräckligt detaljerade för att man lätt skall kunna identifiera varje referenspunkt och dess läge i förhållande till övriga punkter och den R-punkt som skall kontrolleras:

9.4.2   Ritning(ar) eller foto(n) som visar komponenternas placering inom siktfältet 180° framåt:

Vindruta och övriga rutor

Vindruta

9.5.1.1   Använda material:

9.5.1.2   Monteringssätt:

9.5.1.3   Lutningsvinkel:

9.5.1.4   EG-typgodkännandenummer:

9.5.1.5   Tillbehör till vindrutor och i vilket läge de monteras samt en kort beskrivning av eventuella elektriska/elektroniska komponenter:

Övriga rutor

9.5.2.1   Använda material:

9.5.2.2   EG-typgodkännandenummer:

9.5.2.3   En kortfattad beskrivning av de elektriska/elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i rutornas hissmekanism:

Glasruta i taklucka

9.5.3.1   Använda material:

9.5.3.2   EG-typgodkännandenummer:

Övriga glasytor

9.5.4.1   Använda material:

9.5.4.2   EG-typgodkännandenummer:

Vindrutetorkare

9.6.1   Detaljerad teknisk beskrivning (med foton eller ritningar):

Vindrutespolare

9.7.1   Detaljerad teknisk beskrivning med foton eller ritningar eller EG-typgodkännandenummer om anordningen är godkänd som separat teknisk enhet:

Avfrostnings- eller avimningsanordning

9.8.1   Detaljerad teknisk beskrivning (med foton eller ritningar):

9.8.2   Maximal elförbrukning: … kW

Anordningar för indirekt sikt

Speglar (uppgifter för varje spegel)

9.9.1.1   Fabrikat:

9.9.1.2   EG-typgodkännandemärkning:

9.9.1.3   Variant:

9.9.1.4   Ritning(ar) för identifiering av spegeln som visar spegelns placering i förhållande till karosseriet:

9.9.1.5   Uppgifter om fästmetod samt vid vilken del av fordonet spegeln är fäst:

9.9.1.6   Tilläggsutrustning som kan påverka siktfältet bakåt:

9.9.1.7   En kortfattad beskrivning av de elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i inställningssystemet: …

Andra anordningar för indirekt sikt än speglar:

Typ och egenskaper (såsom fullständig beskrivning av anordningen):

9.9.2.1.1   I fråga om en kamera- och monitoranordning, detekteringsavstånd (mm), kontrast, luminansomfång, korrektion för bländning, visningsprestanda (svartvitt/färg), bildrepetitionsfrekvens, monitorns luminansomfång):

9.9.2.1.2   Tillräckligt utförliga ritningar så att den kompletta anordningen kan identifieras, inbegripet installationsanvisningar. EG-typgodkännandemärkets läge skall anges på ritningarna.

Inredningsdetaljer

Inre säkerhetsanordningar för förare och passagerare (direktiv 74/60/EEG)

9.10.1.1   Översiktsritning eller foton som visar läget för bifogade tvärsnitt eller projektioner:

9.10.1.2   Foto eller ritning som visar referensområdet samt det område som skall undantas från detta (punkt 2.3.1 i bilaga I till direktiv 74/60/EEG):

9.10.1.3   Foton, ritningar och/eller sprängskiss av inredningsdetaljerna som visar passagerarutrymmets delar och förekommande material (med undantag av invändiga backspeglar) manöverorganens utformning, tak och soltak, ryggstöd, säten och dessas baksidor (punkt 3.2 i bilaga I till direktiv 74/60/EEG):

Manöverorganens, visarnas och kontrollampornas placering och märkning:

9.10.2.1   Foton och/eller ritningar av utformningen av symboler och manöverorgan, visare och kontrollampor:

9.10.2.2   Foton och/eller ritningar av märkningen av manöverorgan, visare och kontrollampor samt i tillämplig utsträckning övriga delar av fordonet som nämns i direktiv 78/316/EEG:

9.10.2.3   Sammanfattande tabell

Detta fordon är utrustat med följande manöverorgan, kontrollampor och visare enligt bilagorna II och III till direktiv 78/316/EEG:

Manöverorgan, visare och kontrollampor för vilka, om de finns monterade, märkning är obligatorisk samt de symboler som skall användas vid märkning

Symbolnummer

Anordning

Manöverorgan/manövervisare finns (1)

Märkt med symbol (1)

Var (2)

Kontrollampa finns

Märkt med symbol (1)

Var (2)

1

Huvudströmbrytare för strålkastare

OK (10)

 

 

 

 

 

2

Halvljus

 

 

 

 

 

 

3

Helljus

 

 

 

 

 

 

4

Sidopositionslyktor

 

 

 

 

 

 

5

Främre dimljus

 

 

 

 

 

 

6

Bakre dimljus

 

 

 

 

 

 

7

Nivåinställning för helljus

 

 

 

 

 

 

8

Parkeringsljus

 

 

 

 

 

 

9

Körriktningsvisare

 

 

 

 

 

 

10

Varningsblinker

 

 

 

 

 

 

11

Vindrutetorkare

 

 

 

 

 

 

12

Vindrutespolare

 

 

 

 

 

 

13

Vindrutetorkare och vindrutespolare

 

 

 

 

 

 

14

Strålkastarrengörare

 

 

 

 

 

 

15

Avimning och avfrostning av vindrutan

 

 

 

 

 

 

16

Avimning och avfrostning av bakrutan

 

 

 

 

 

 

17

Fläkt

 

 

 

 

 

 

18

Dieselförvärmare

 

 

 

 

 

 

19

Choke

 

 

 

 

 

 

20

Bromsfel

 

 

 

 

 

 

21

Bränslenivå

 

 

 

 

 

 

22

Laddningsindikator

 

 

 

 

 

 

23

Kylvätsketemperatur

 

 

 

 

 

 


Manöverorgan, visare och kontrollampor för vilka, om de finns monterade, märkning är frivillig samt de symboler som skall användas vid märkning

Symbolnummer

Anordning

Manöverorgan/manövervisare finns (3)

Märkt med symbol (3)

Var (4)

Kontrollampa finns

Märkt med symbol (3)

Var (4)

1

Parkeringsbroms

 

 

 

 

 

 

2

Bakrutetorkare

 

 

 

 

 

 

3

Bakrutespolare

 

 

 

 

 

 

4

Torkare/spolare för bakrutan

 

 

 

 

 

 

5

Intervalltorkare för vindrutan

 

 

 

 

 

 

6

Akustisk varningsanordning

 

 

 

 

 

 

7

Motorhuv

 

 

 

 

 

 

8

Baklucka

 

 

 

 

 

 

9

Säkerhetsbälte

 

 

 

 

 

 

10

Oljetryck

 

 

 

 

 

 

11

Blyfri bensin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Säten

9.10.3.1   Nummer:

Placering och arrangemang:

9.10.3.2.1   Antal sittplats(er):

9.10.3.2.2   Sittplats(er) avsedd(a) för användning endast när fordonet är stillastående:

9.10.3.3   Vikter:

Egenskaper: för säten som inte typgodkänts som komponenter, beskrivning och ritning av:

9.10.3.4.1   sätena och deras förankringar:

9.10.3.4.2   inställningssystemet:

9.10.3.4.3   system för inställning i längdriktningen och låsning:

9.10.3.4.4   bilbältesförankringar (om dessa ingår i säteskonstruktionen):

9.10.3.4.5   de delar av fordonet som används som förankringar:

Koordinater för eller ritning av R-punkten (x)

9.10.3.5.1   Förarsäte:

9.10.3.5.2   Alla övriga sittplatser:

Ryggstödsvinkel

9.10.3.6.1   Förarsäte:

9.10.3.6.2   Alla övriga sittplatser:

Inställningsmöjligheter

9.10.3.7.1   Förarsäte:

9.10.3.7.2   Alla övriga sittplatser:

Huvudstöd

9.10.4.1   Typ(er) av huvudstöd: inbyggda/löstagbara/separata (1)

9.10.4.2   EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

För huvudstöd som ännu inte är godkända

9.10.4.3.1   En detaljerad beskrivning av huvudstödet, där särskilt typen av vadderingsmaterial anges och, i förekommande fall, stagens och förankringspunkternas positioner och specifikationer för den typ av säte(n) som ansökan om typgodkännande avser:

Vid ”separat” huvudstöd

9.10.4.3.2.1   En detaljerad beskrivning av den fordonsdel som huvudskyddet skall fästas vid:

9.10.4.3.2.2   En detaljerad beskrivning av fordonsdelen och huvudskyddet:

Uppvärmningssystem för passagerarutrymme

9.10.5.1   Kort beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om detta utnyttjar kylvätskans värme:

Detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om kylluft eller motoravgaser utnyttjas som värmekälla, inklusive

9.10.5.2.1   skiss av uppvärmningssystemet som visar dess placering i fordonet:

9.10.5.2.2   skiss av värmeväxlaren, om systemet utnyttjar avgaser för uppvärmningen, eller av de delar där värmeväxlingen äger rum, om systemet utnyttjar motorns kylluft:

9.10.5.2.3   genomskärningsritning av värmeväxlaren respektive de delar där värmeväxlingen äger rum som visar väggarnas tjocklek, förekommande material och ytegenskaper:

9.10.5.2.4   Specifikationer skall lämnas för övriga viktiga komponenter i uppvärmningssystemet, t.ex. värmefläkten, med avseende på konstruktionsmetod och tekniska data:

En kort beskrivning av fordonstypen med avseende på systemet med förbränningsvärmare och den automatiska kontrollen:

9.10.5.3.1   Skiss av förbränningsvärmaren, systemet för luftintag, avgassystemet, bränsletanken, bränsletillförselsystemet (inklusive ventiler) och de elektriska anslutningarna som visar deras läge i fordonet.

9.10.5.4   Maximal elförbrukning: … kW

Komponenter som påverkar styrväxelns beteende i händelse av sammanstötning (direktiv 74/297/EEG)

9.10.6.1   Detaljerad beskrivning med foto(n) och/eller ritning(ar) av fordonstypen med avseende på strukturen, måtten, formgivningen och förekommande material hos den del av fordonet som befinner sig framför styrorganet, inklusive de komponenter som är avsedda att bidra till energiabsorptionen om styrorganen utsätts för stötar:

9.10.6.2   Foto(n) och/eller ritning(ar) av andra komponenter än de som avses i 9.10.6.1 som tillverkaren med godkännande av den tekniska tjänsten anger som bidragande till styrväxelns beteende vid sammanstötning:

Brandegenskaper avseende material som används inuti vissa kategorier motorfordon (direktiv 95/28/EG)

Material som används för takets inklädnad

9.10.7.1.1   Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

För ej godkända material

9.10.7.1.2.1   Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.1.2.2   Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.1.2.3   Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.1.2.4   Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

Material som används för bak- och sidoväggar

9.10.7.2.1   Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

För ej godkända material

9.10.7.2.2.1   Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.2.2.2   Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.2.2.3   Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.2.2.4   Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

Material som används för golvet

9.10.7.3.1   Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

För ej godkända material

9.10.7.3.2.1   Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.3.2.2   Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.3.2.3   Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.3.2.4   Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

Material som används till sätenas stoppning

9.10.7.4.1   Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

För ej godkända material

9.10.7.4.2.1   Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.4.2.2   Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.4.2.3   Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.4.2.4   Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

Material som används till värme- och ventilationsrören

9.10.7.5.1   Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

För ej godkända material

9.10.7.5.2.1   Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.5.2.2   Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.5.2.3   Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.5.2.4   Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

Material som används till bagagehylla

9.10.7.6.1   Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

För ej godkända material

9.10.7.6.2.1   Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.6.2.2   Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.6.2.3   Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.6.2.4   Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

Material som används för andra ändamål

9.10.7.7.1   Avsedda ändamål:

9.10.7.7.2   Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

För ej godkända material

9.10.7.7.3.1   Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.7.3.2   Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.7.3.3   Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.7.3.4   Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

Komponenter som godkänts som kompletta anordningar (säten, åtskiljande väggar, bagagehyllor osv.)

9.10.7.8.1   Komponentens EG-typgodkännandenummer:

9.10.7.8.2   För den kompletta anordningen: säte, åtskiljande vägg, bagagehyllor osv. (1)

Utskjutande delar (direktiv 74/483/EEG och direktiv 92/114/EEG)

9.11.1   Utformningen av fordonet som helhet (ritning eller foton) med angivande av lägena för bifogade tvärsnitt och projektionsritningar:

9.11.2   Ritningar och/eller foton av t.ex., där det är relevant, dörr- och fönsterstolpar, galler till luftintag, kylargaller, vindrutetorkare, dropplister, handtag, glidskenor, slangskydd, gångjärn och lås på dörrar, krokar, öppningar, kromlister, märken, falsar samt alla övriga utskjutande delar och delar av fordonets utvändiga yta som kan anses medföra fara (t.ex. belysningsanordningar). Om de delar som anges i föregående mening inte medför fara kan dokumentationen begränsas till foton, då så är nödvändigt åtföljda av måttuppgifter och/eller text:

9.11.3   Ritningar av delar av fordonets utvändiga yta enligt punkt 6.9.1 i bilaga I till direktiv 74/483/EEC:

9.11.4   Ritning av stötfångarna:

9.11.5   Ritning av golvlinjen:

Bilbälten och/eller andra fasthållningsanordningar

9.12.1   Bilbältenas och fasthållningsanordningarnas antal och placering samt uppgift om vilka säten de kan användas på:

(V = vänster, M = mitt, H = höger)

 

Fullständig EG-typgodkännande-märkning

Eventuell variant

Höjdjustering av säkerhetsbältet (ange ja/nej/tillval)

Framsäten

V

 

 

 

M

 

 

 

H

 

 

 

Baksäten (5)

V

 

 

 

M

 

 

 

H

 

 

 

9.12.2   Typ och placering av kompletterande fasthållningsanordningar (ange ja/nej/valfritt):

(V = vänster, M = mitt, H = höger)

 

Krockkudde

Sidokrockkudde

Bältesförsträckare

Framsäten

V

 

 

 

M

 

 

 

H

 

 

 

Baksäten (6)

V

 

 

 

M

 

 

 

H

 

 

 

9.12.3   Bilbältesförankringarnas antal och placering samt bevis om överensstämmelse med direktiv 76/115/EEC (t.ex. EG-typgodkännandenummer eller provrapport):

9.12.4   Kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

Bilbältesförankringar

9.13.1   Foton och/eller ritningar av karosseriet som visar de befintliga fungerande förankringarnas placering och mått, inklusive R-punkter:

9.13.2   Ritningar av bilbältesförankringarna och de delar av fordonet de är fästade vid (med uppgift om material):

9.13.3   Typbeteckningar (**) för de bilbälten som är godkända för montering på de förankringar fordonet är utrustat med:

 

Förankringens placering

I fordonsstrukturen

I sätesramen

Framsäten

 

 

Höger säte

Undre förankringar

yttre

inre

Övre förankringar

 

Mittsäte

Undre förankringar

höger

 

 

vänster

Övre förankringar

 

Vänster säte

Undre förankringar

yttre

 

 

inre

Övre förankringar

 

Andra sätesraden (7)

 

 

Höger säte

Undre förankringar

yttre

inre

Övre förankringar

 

Mittsäte

Undre förankringar

höger

 

 

vänster

Övre förankringar

 

Vänster säte

Undre förankringar

yttre

 

 

inre

Övre förankringar

 

9.13.4   Särskild beskrivning, om bältet är av den typ som är förankrad i ryggstödet eller är försedd med energiupptagare:

Monteringsutrymme för bakre registreringsskyltar (ange alternativa möjligheter om sådana finns; ritningar får användas då så är lämpligt)

9.14.1   Höjd över marken, övre kant:

9.14.2   Höjd över marken, nedre kant:

9.14.3   Mittpunktens avstånd från fordonets symmetrilängdplan:

9.14.4   Avstånd från fordonets vänsterkant:

9.14.5   Mått (längd × bredd):

9.14.6   Skyltens lutning i förhållande till lodplanet:

9.14.7   Skyltens synbarhetsvinkel mot horisontalplanet:

Bakre underkörningsskydd (direktiv 70/221/EEG)

9.15.0   Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1)

9.15.1   Ritning av de delar av fordonet som är av betydelse för det bakre underkörningsskyddet, t.ex. ritning av fordonet och/eller chassit som visar den bakersta axelns placering och montering, ritning av monteringen av och/eller beslagen till det bakre underkörningsskyddet. Om underkörningsskyddet inte är en separat anordning skall det klart framgå av ritningen att dess mått uppfyller kraven:

9.15.2   Om det bakre underkörningsskyddet är en separat anordning skall en fullständig beskrivning och/eller ritning lämnas (även av montering och beslag) eller, om det godkänts som separat teknisk enhet, EG-typgodkännandenummer:

Hjulskydd (direktiv 78/549/EEG)

9.16.1   Kort beskrivning av fordonet med avseende på hjulskydd:

9.16.2   Detaljerade ritningar av hjulskydden och deras placering i fordonet som visar de mått som anges i figur 1 i bilaga I till direktiv 78/549/EEG med beaktande av ytterlighetsfall i fråga om däck-/hjulkombinationer:

Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG)

9.17.1   Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets identifieringsnummer:

9.17.2   Foton och/eller ritningar av de officiella delarna av skyltarna och märkningarna (ifyllt exempel med måttsangivelser):

9.17.3   Foton och/eller ritningar av chassinumret (ifyllt exempel med måttsangivelser):

Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG

9.17.4.1   Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.3 i ISO-standarden 3779–1983:

9.17.4.2   Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standarden 3779–1983 skall dessa tecken anges:

Radioavstörning

9.18.1   Beskrivning och ritningar/foton av utformningen av och förekommande material i den del av karosseriet som utgör motorrummet och de delar av passagerarutrymmet som gränsar till motorrummet:

9.18.2   Ritningar eller foton som visar hur de metallkomponenter som inryms i motorrummet är placerade (t.ex. värmeutrustning, reservhjul, luftfilter, styrväxel osv.):

9.18.3   Tabell för och ritningar av avstörningsutrustningen:

9.18.4   Uppgifter om det nominella värdet för likströmsresistanserna och, när det gäller resistiva tändkablar, om deras nominella resistans per meter:

Sidoskydd (direktiv 89/297/EEG)

9.19.0   Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1)

9.19.1   Ritning av de fordonsdelar som har betydelse för sidoskyddet, dvs. ritningar av fordonets chassi med axelns/axlarnas position och montering, ritningar av hoppassningarna och/eller sidoskyddsanordningen (sidoskyddsanordningarna). Om sidoskydd finns utan sidoskyddsanordning(ar), skall ritningen tydligt visa att de erforderliga måtten är uppfyllda:

9.19.2   I fråga om sidoskyddsanordning(ar) ges en fullständig beskrivning och/eller ritning av anordningen (anordningarna) (med monteringar och hoppassningar), eller komponenternas EG-typgodkännandenummer:

Stänkskyddssystem (direktiv 91/226/EEG)

9.20.0   Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1)

9.20.1   Kortfattad beskrivning av fordonet med avseende på stänkskyddssystemet och de ingående beståndsdelarna:

9.20.2   Detaljerade ritningar av stänkskyddssystemet och dess position i fordonet som visar de mått som anges i figurerna 1–7 i bilaga III till direktiv 91/226/EEG och med beaktande av extrema däck-/hjulkombinationer:

9.20.3   Godkännandenummer för stänkskyddsanordningar (i förekommande fall):

Sidokollisionsskydd (direktiv 96/27/EG)

9.21.1   En detaljerad beskrivning med fotografier och/eller ritningar av fordonstypen vad gäller konstruktion, mått, utformning och materialsammansättning, sidoväggar i passagerarutrymmet (yttre och inre) och eventuellt med uppgifter om skyddssystemet:

Främre underkörningsskydd

9.22.1   Ritning av de delar av fordonet som är av betydelse för det främre underkörningsskyddet, t.ex. ritning av fordonet och/eller chassit som visar det främre underkörningsskyddets placering och montering. Om underkörningsskyddet inte är en separat anordning skall det klart framgå av ritningen att dess mått uppfyller kraven:

9.22.2   Om det främre underkörningsskyddet är en separat anordning skall en fullständig beskrivning och/eller ritning lämnas (även av montering och beslag) eller, om det godkänts som separat teknisk enhet, EG-typgodkännandenummer:

Fotgängarskydd

9.23.1   En detaljerad beskrivning skall tillhandahållas med fotografier och/eller ritningar av fordonet vad gäller konstruktion, mått, relevanta referenslinjer och materialsammansättning i fråga om fordonets front (inre och yttre). Denna beskrivning bör innehålla detaljerade uppgifter om eventuella aktiva skyddssystem som installerats.

10.   BELYSNING OCH LJUSSIGNALANORDNINGAR

10.1   Tabell över samtliga anordningar: antal, fabrikat, typgodkännandemärkning, helljusstrålkastarnas högsta ljusstyrka, färg, kontrollampa:

10.2   Ritning som visar belysningens och ljussignalanordningarnas placering:

Följande upplysningar skall lämnas (i text- eller diagramform) för samtliga lyktor och reflexanordningar som anges i direktiv 76/756/EEG (efter ändring):

10.3.1   Ritning av vilken den lysande ytans storlek framgår:

10.3.2   Använd metod för att definiera den synliga ytan (stycke 2.10 i de dokument som anges i bilaga II till direktiv 76/756/EEG, punkt 1):

10.3.3   Referensaxel och referenscentrum:

10.3.4   Funktionssätt för indirekt belysning:

10.3.5   Särskilda bestämmelser om montering och ledningar:

Halvljusstrålkastare: grundinställning enligt stycke 6.2.6.1 i de dokument som anges i bilaga II till direktiv 76/756/EEG, punkt 1:

10.4.1   Värde för grundinställningen:

10.4.2   Plats där detta värde anges:

10.4.3

Beskrivning/ritning (1) och typ av anordning för nivåreglering av strålkastarna (t.ex. automatiska, stegvis, manuellt reglerbara, steglöst manuellt reglerbara): …

Gäller endast fordon som är utrustade med en anordning för nivåreglering av strålkastarna

10.4.4

Manöverorgan: …

10.4.5

Referensmärkning: …

10.4.6

Märkning som anger lastförhållandena: …

10.5   Kortfattad beskrivning av elektriska/elektroniska komponenter med undantag för lampor (i förekommande fall):

11.   KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR

11.1   Klass och typ på den/de kopplingsanordning (kopplingsanordningar) som är monterade eller skall monteras:

11.2   De karakteristiska värdena D, U, S, och V för den kopplingsanordning som monterats eller minimivärdena för de karakteristiska värdena D, U, S och V för den kopplingsanordning som får monteras: … daN

11.3   Instruktioner för infästning av kopplingstyp till fordonet och foton eller ritningar av fästpunkterna på fordonet som ges av tillverkaren. Ytterligare information, om användningen av kopplingstypen är begränsad till vissa varianter eller versioner av fordonstypen:

11.4   Upplysningar om utrustning med särskilda bogseringskrokar eller monteringsplåtar:

11.5   EG-typgodkännandenummer:

12.   ÖVRIGT

Ljudsignalanordning(ar):

12.1.1   Läge, monteringssätt, placering och orientering av anordningen med måttsuppgifter:

12.1.2   Antal anordningar:

12.1.3   EG-typgodkännandenummer:

12.1.4   Elektriskt/pneumatiskt (1) kretsloppsdiagram:

12.1.5   Märkspänning eller nominellt tryck:

12.1.6   Ritning av monteringsanordningen:

Anordningar som förhindrar otillbörlig användning av fordonet:

Stöldskydd

12.2.1.1   Detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på anordning och utformning av det manöverorgan eller den enhet som stöldskyddet påverkar:

12.2.1.2   Ritningar av stöldskyddet och dess montering i fordonet:

12.2.1.3   Teknisk beskrivning av utrustningen:

12.2.1.4   Uppgifter om använda låskombinationer:

Startspärr

12.2.1.5.1   EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

För ännu inte godkända startspärrar

12.2.1.5.2.1   En detaljerad teknisk beskrivning av startspärren och åtgärder mot ofrivillig aktivering:

12.2.1.5.2.2   Angivande av hur startspärren fungerar:

12.2.1.5.2.3   Antal utbytbara koder, i tillämpliga fall:

Larmsystem, i förekommande fall:

12.2.2.1   EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

För larmsystem som ännu inte är godkända

12.2.2.2.1   En detaljerad beskrivning av larmsystemet och de delar av fordonet som har anknytning till det installerade larmsystemet:

12.2.2.2.2   En förteckning över de viktigaste komponenterna i larmsystemet:

12.2.3   En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

Draganordning(ar)

12.3.1   Framtill: krok/ögla/annat (1)

12.3.2   Baktill: krok/ögla/annat/ingen (1)

12.3.3   Ritning eller foto av chassit/karosseridelen som visar draganordningens (draganordningarnas) placering, konstruktion och montering:

12.4   Uppgifter om eventuella anordningar oberoende av motorn som är avsedda att påverka bränsleförbrukningen (om dessa inte omfattas av annan rubrik):

12.5   Uppgifter om eventuella anordningar oberoende av motorn som är avsedda att dämpa ljudnivån (om dessa inte omfattas av annan rubrik):

Farthållare (direktiv 92/24/EG)

12.6.1   Tillverkare:

12.6.2   Typ(er):

12.6.3   EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

12.6.4   Hastighetsgräns eller hastighetsnivåer som farthållaren kan ställas in på: … km/tim

Tabell över installation och användning av radiosändare i fordonet/fordonen i förekommande fall:

frekvensband (Hz)

maximal uteffekt (W)

antennens läge i fordonet, särskilda villkor för installation och/eller användning

Den som ansöker om typgodkännande skall även, i förekommande fall, tillhandahålla följande:

Tillägg 1

En förteckning (med fabrikat och typ[er]) över alla elektriska och/eller elektroniska komponenter som omfattas av detta direktiv (se punkterna 2.1.9 och 2.1.10 i direktiv 2004/104/EG) och som inte förtecknats tidigare.

Tillägg 2

Schema eller ritning över den allmänna installationen av elektriska och/eller elektroniska komponenter (som omfattas av direktiv 2004/104/EG) samt den allmänna dragningen av ledningar.

Tillägg 3

Beskrivning av fordon som valts som representativt för sin fordonstyp

Karossutförande:

Vänster- eller högerstyrd:

Hjulbas:

Tillägg 4

Relevanta provningsrapporter tillhandahållna av tillverkaren eller av godkända/erkända laboratorier för att upprätta typgodkännandeintyg.

12.7.1   Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz: ja/nej (stryk det som inte är tillämpligt)

12.7.2   Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 79 GHz: ja/nej (stryk det som inte är tillämpligt).

13.   SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ANVÄNDS FÖR PERSONBEFORDRAN MED MER ÄN ÅTTA SÄTEN UTÖVER FÖRARSÄTET

Fordonsklass (Klass I, Klass II, Klass III, Klass A, Klass B):

13.1.1   EG-typgodkännandenummer för kaross som godkänts som separat teknisk enhet: …

13.1.2   Typer av chassin på vilka EG-typgodkända karosser kan monteras (tillverkare och typ av ej färdigbyggt fordon):

Passagerarutrymme (m2)

13.2.1   Totalt (S0):

13.2.2   Övre våningen (S0a) (1):

13.2.3   Nedre våningen (S0b) (1):

13.2.4   För ståplatspassagerare (S1):

Antal passagerare (sittplats och ståplats):

13.3.1   Totalt (N):

13.3.2   Övre våningen (Na) (1):

13.3.3   Nedre våningen (Nb) (1):

Antal sittplatspassagerare:

13.4.1   Totalt (A):

13.4.2   Övre våningen (Aa) (1):

13.4.3   Nedre våningen (Ab) (1):

13.5   Antal på- och avstigningsdörrar:

Antal nödutgångar (dörrar, fönster, utrymningsluckor, förbindelsetrappor och halvtrappor):

13.6.1   Totalt:

13.6.2   Övre våningen (1):

13.6.3   Nedre våningen (1):

13.7   Bagageutrymmenas volym (m3):

13.8   Takyta för transport av bagage (m2):

13.9   Tekniska anordningar som underlättar påstigning (t.ex. ramp, hissplattform, nigningssystem), om sådana är monterade:

Karosseristommens hållfasthet:

13.10.1   EG-typgodkännandenummer, om det finns att tillgå:

För ännu ej godkända karosseristommar

13.10.2.1   Detaljerad beskrivning av fordonstypens karosseristomme med mått, konfiguration och materialsammansättning samt av monteringen på chassiramen:

13.10.2.2   Ritningar på fordonet och de delar av inredningen som har inverkan på karosseristommens hållfasthet eller på överlevnadsutrymmet:

13.10.2.3   Tyngdpunktens läge för fordonet i körklart skick i längsgående, tvärgående och vertikal riktning:

13.10.2.4   Maximalt avstånd mellan mittlinjerna för de yttre passagerarsätena:

13.11   Följande punkter i direktiv […/…/EG] skall genomföras och visas för denna tekniska enhet:

14.   SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ÄR AVSEDDA FÖR TRANSPORT AV FARLIGT GODS (direktiv 98/91/EG)

Elektrisk utrustning i enlighet med direktiv 94/55/EG

14.1.1   Skydd mot överhettning av elledningar:

14.1.2   Typ av strömbrytare:

14.1.3   Typ och manövrering av batteriets huvudströmbrytare:

14.1.4   Beskrivning av och placering av färdskrivarens säkerhetsspärr:

14.1.5   Beskrivning av permanent strömsatta installationer. Ange vilken EN-norm som används:

14.1.6   Uppbyggnad och skydd av elektriska installationer som är placerade bakom förarhytten:

Förebyggande av brandrisker

14.2.1   Typ av icke-lättantändligt material i förarhytten:

14.2.2   Typ av värmesköld bakom förarhytten (i tillämpliga fall):

14.2.3   Motorns placering och dess värmeskydd:

14.2.4   Avgassystemets placering och dess värmeskydd:

14.2.5   Typ och utförande av hjälpbromssystemets värmeskydd:

14.2.6   Typ, utförande och placering av förbränningsvärmare:

Eventuella särskilda krav på karossen i enlighet med direktiv 94/55/EG

14.3.1   Beskrivning av åtgärder för att uppfylla kraven för fordon i kategorierna EX/II och EX/III:

14.3.2   När det gäller fordon i kategori EX/III, motståndskraft mot hetta utifrån:

Förklaringar

(*)

Ange högsta och lägsta värde för varje variant.

(**)

I punkterna 1.1.3 och 1.1.4 i bilaga III till direktiv 77/541/EEG finns information om vilka symboler och märkningar som kan användas. Om det rör sig om bilbälten av S-typ, ange vilken typ/vilka typer det handlar om.

(***)

Information om komponenterna behöver inte anges här om informationen finns i installationens godkännandeintyg.

(+)

Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.

(+++)

Gäller endast för terränggående fordon.

(#)

Anges på ett sådant sätt att det faktiska värdet blir tydligt för varje teknisk konfiguration av fordonstypen.

(1)

Stryk vad som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig).

(2)

Ange tolerans.

(a)

Komponenter som är typgodkända behöver inte beskrivas, förutsatt att hänvisning lämnas till godkännandet. På samma sätt behöver komponenter inte beskrivas om deras konstruktion klart framgår av bifogade scheman eller skisser. I varje rubrik, där foton eller ritningar skall bifogas, skall samtliga bilagenummer anges för motsvarande bifogade dokument.

(b)

Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, skall dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

(c)

Klassificerade enligt definitionerna i bilaga II, avsnitt A.

(d)

Om möjligt med Euronorm-benämning. I annat fall lämnas följande upplysningar:

Materialbeskrivning.

Sträckgräns.

Högsta dragpåkänning.

Förlängning (i %).

Brinell-hårdhet.

(e)

När det finns ett utförande med normal hytt och ett utförande med sovhytt, skall mått och vikter anges för båda.

(f)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.4.

(g)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.19.2.

(h)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.20.

(i)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.5.

(j)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.1 och för andra fordon än de i kategori M1: Direktiv 97/27/EG, bilaga I, punkt 2.4.1.

(k)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.2 och för andra fordon än de i kategori M1: Direktiv 97/27/EG, bilaga I, punkt 2.4.2.

(l)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.3 och för andra fordon än de i kategori M1: Direktiv 97/27/EG, bilaga I, punkt 2.4.3.

(m)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.6.

(n)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.7.

(na)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.10.

(nb)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.11.

(nc)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.9.

(nd)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.18.1.

(o)

Förarens vikt och, i förekommande fall, besättningsmedlemmens är fastställd till 75 kg (indelad i 68 kg förar passagerarvikt och 7 kg bagagevikt enligt ISO standard 2416:1992), bränsletanken är fylld till 90 % och övriga vätskesystem (utom de för spillvatten) till 100 % av den kapacitet som anges av tillverkaren.

(p)

”Kopplingsöverhänget” är det horisontella avståndet mellan kopplingen för släpkärror och bakaxelns/bakaxlarnas mittpunkt.

(q)

I fråga om icke-konventionella motorer och system, skall uppgifter som motsvarar dem som det hänvisas till här lämnas av tillverkaren.

(r)

Denna siffra skall avrundas till närmaste tiondels millimeter.

(s)

Detta värde måste beräknas med (π = 3,1416) och därefter avrundas till närmaste cm3.

(t)

Fastställd i enlighet med kraven i direktiv 80/1269/EEG.

(u)

Fastställd i enlighet med kraven i direktiv 80/1268/EEG.

(v)

De angivna uppgifterna skall ges för alla föreslagna varianter.

(w)

En tolerans på 5 % är tillåten.

(x)

Med ”R-point” eller ”sätets referenspunkt” avses en punkt som fordonstillverkaren definierat för varje sätesposition och som fastställts med beaktande av det tredimensionella referenssystemet i bilaga III till direktiv 77/649/EEG.

(y)

För släpvagnar eller påhängsvagnar, och för fordon som är kopplade till en släpvagn eller påhängsvagn, som utövar ett betydande vertikalt tryck på kopplingsenheten eller vändskivan. Detta tryck, som skall divideras med standardvärdet för tyngdaccelerationen, är medräknat i den maximala tekniskt tillåtna massan.

(z)

Med ”frambyggd” menas ett byggnadssätt där mer än halva motorns längd ligger bakom nedre vindrutekantens främsta punkt och rattnavet i den främre fjärdedelen av fordonets längd.


(1)  

x

=

ja.

=

nej, eller finns inte separat.

o

=

tillval.

(2)  

d

=

på manöverorganet, visaren eller kontrollampan.

c

=

i dess omedelbara närhet.

(3)  

x

=

ja.

=

nej, eller finns inte separat.

o

=

tillval.

(4)  

d

=

på manöverorganet, visaren eller kontrollampan.

c

=

i dess omedelbara närhet.

(5)  Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.

(6)  Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.

(7)  Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.

BILAGA II

Definition av fordonskategorier och fordonstyper

A.   DEFINITION AV FORDONSKATEGORI

Fordonskategorierna definieras enligt följande klassificering: (Med ”högsta vikt” i nedanstående definitioner avses ”högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last” enligt specifikationen i punkt 2.8 i bilaga I.)

Kategori M:

Motorfordon med minst fyra hjul, konstruerade och byggda för persontransport.

Kategori M1:

Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med högst åtta säten utöver förarsätet.

Kategori M3:

Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med mer än åtta säten utöver förarsätet och en högsta vikt som inte överstiger 5 ton.

Kategori M3:

Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med mer än åtta säten utöver förarsätet och en högsta vikt som överstiger 5 ton.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori M anges i punkt 1 i del C i denna bilaga (fordon i kategori M1) och i punkt 2 (fordon i kategorierna M2 och M3) och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

Kategori N:

Motorfordon med minst fyra hjul, konstruerade och byggda för varutransport.

Kategori N1:

Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton.

Kategori N2:

Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som överstiger 3,5, men inte 12 ton.

Kategori N3:

Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som överstiger 12 ton.

För dragfordon som utformats för att sammankopplas med en påhängsvagn eller släpkärra skall den vikt som ligger till grund för klassificeringen vara dragfordonets vikt i körklart skick plus den vikt som motsvarar den största statiska vertikala belastning som påhängsvagnen eller släpkärran överför till dragfordonet samt, i tillämpliga fall, den högsta vikten av dragfordonets egen last.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori N anges i punkt 3 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

Kategori O:

Släpvagnar (inkl. påhängsvagnar).

Kategori O1:

Släpvagnar med en högsta vikt som inte överstiger 0,75 ton.

Kategori O2:

Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 0,75, men inte 3,5 ton.

Kategori O3:

Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 3,5, men inte 10 ton.

Kategori O4:

Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 10 ton.

För påhängsvagnar och släpkärror skall den vikt som ligger till grund för klassificeringen vara den statiska vertikala belastning som påhängsvagnens eller släpkärrans axel/axlar överför till marken då den kopplas till dragfordonet med maximal last.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori O anges i punkt 4 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

Terränggående fordon (symbol G)

4.1   Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på två ton och fordon i kategori M1 skall anses som terränggående fordon om de har

minst en framaxel och minst en bakaxel som konstruerats för samtidig drivning, inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel,

minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion och kan köras uppför en 30-procentig lutning som beräknats för enskilt fordon.

Dessutom måste de uppfylla minst fem av följande sex krav:

Främre infallsvinkeln måste vara minst 25°.

Bakre infallsvinkeln måste vara minst 20°.

Rampvinkeln måste vara minst 20°.

Markfrigången under framaxeln måste vara minst 180 mm.

Markfrigången under bakaxeln måste vara minst 180 mm.

Markfrigången mellan axlarna måste vara minst 200 mm.

4.2   Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på mer än två ton och fordon i kategorierna N2, M2 och M3 med en högsta vikt på tolv ton skall anses som terränggående fordon, om alla hjulen är konstruerade för samtidig drivning – inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel – eller om följande tre krav uppfylls:

Minst en framaxel och minst en bakaxel är konstruerade för samtidig drivning, inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel.

Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

De kan köras uppför en 25-procentig lutning som beräknats för enskilt fordon.

4.3   Fordon i kategori M3 med en högsta vikt på mer än tolv ton eller fordon i kategori N3 skall anses som terränggående fordon om hjulen är konstruerade för samtidig drivning, inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel, eller om följande krav uppfylls:

Minst hälften av hjulen drivs.

Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

De kan köras uppför en 25-procentig lutning som beräknats för enskilt fordon.

Minst fyra av följande sex krav uppfylls:

Främre infallsvinkeln måste vara minst 25°.

Bakre infallsvinkeln måste vara minst 25°.

Rampvinkeln måste vara minst 25°.

Markfrigången under framaxeln måste vara minst 250 mm.

Markfrigången mellan axlarna måste vara minst 300 mm.

Markfrigången under bakaxeln måste vara minst 250 mm.

Belastnings- och kontrollvillkor.

4.4.1   Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på två ton och fordon i kategori M1 måste vara i körklart skick, dvs. försedda med kylvätska, smörjmedel, bränsle, verktyg, reservhjul och förare (se fotnot (o) i bilaga I).

4.4.2   Andra motorfordon än de som anges i punkt 4.4.1 måste vara lastade med den högsta tekniskt tillåtna vikten enligt tillverkarens uppgift.

4.4.3   Förmågan att klara angivna uppförslutningar (25 % och 30 %) kontrolleras genom en enkel beräkning. I undantagsfall får dock det tekniska organet begära att ett fordon av den aktuella typen tillhandahålls för en verklig provning.

4.4.4   Vid mätning av främre och bakre infallsvinklarna och rampvinkeln skall hänsyn inte tas till underkörningsskydd.

Definitioner och skisser av markfrigången. (Se fotnoterna (na), (nb) och (nc) i bilaga I för definition av främre och bakre infallsvinklarna samt rampvinkeln).

4.5.1   Med ”markfrigång mellan axlarna” avses det kortaste avståndet mellan markplanet och den lägsta fasta punkten på fordonet. Fleraxlade boggier anses som en enda axel.

Image

4.5.2   Med ”markfrigång under en axel” avses avståndet från markplanet till den högsta punkten på en cirkelbåge som går genom centrum av hjulens däckavtryck på samma axel (de inre hjulen för axlar med tvillingmonterade hjul) och vidrör den lägsta fasta punkten på fordonet mellan hjulen.

Ingen fast fordonsdel får sträcka sig in i det skuggade området enligt skissen. I tillämpliga fall anges markfrigången för flera axlar i placeringsordning, t.ex. 280/250/250.

Image

4.6   Kombinerad beteckning

Symbolen ”G” skall kombineras med symbolen ”M” eller ”N”. Till exempel skall ett fordon i kategori N1 som lämpar sig för att användas i terräng betecknas N1G.

Fordon avsedda för särskilda ändamål: Ett fordon avsett för utförande av uppgifter som kräver särskilda karosseriarrangemang eller särskild utrustning. Denna kategori skall inbegripa rullstolsanpassade fordon.

5.1   Campingbil: Ett fordon i kategori M avsett för ett särskilt ändamål konstruerat med boendemöjligheter vilket omfattar minst följande utrustning

sittplatser och bord,

sittplatser som kan göras om till sovplatser,

matlagningsmöjligheter, och

lagringsmöjligheter.

Denna utrustning skall vara ordentligt fastsatt i väggar, golv eller tak. Bordet kan dock vara konstruerat så att det lätt går att flytta.

5.2   Bepansrade fordon: fordon avsedda för skydd av de personer eller varor som transporteras och som uppfyller krav på skottsäker pansarplåt.

5.3   Ambulanser: motorfordon i kategori M avsedda för transport av sjuka eller sårade och med särskild utrustning för detta ändamål.

5.4   Likbilar: Motorfordon i kategori M avsedda för transport av avlidna och som har särskild utrustning för detta ändamål.

5.5   Rullstolsanpassade fordon: Fordon i kategori M1 som särskilt tillverkats eller konverterats för att ha plats för en eller flera rullstolsburna personer som färdas sittande i sin rullstol/sina rullstolar.

5.6   Husvagnar: Se ISO-standard 3833:1977, term nr 3.2.1.3.

5.7   Mobilkranar: Ett specialfordon i kategori N3, som inte är utrustat för godstransporter, försett med en kran vars lyftmoment är minst 400 kNm.

5.8   Andra fordon avsedda för särskilda ändamål: Fordon enligt definitionen i punkt 5 ovan med undantag för de fordon som nämns i punkterna 5.1–5.6.

Kodifieringar som hänför sig till ”fordon avsedda för särskilda ändamål” definieras i punkt 5 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

B.   DEFINITION AV FORDONSTYP

1.   Inom kategori M1 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/bottenplatta (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

motor (förbränningsmotor/el/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

karosseriform (t.ex. sedan, halvkombi, kupé, cabriolet, stationsvagn, fordon avsett för flera ändamål),

motor:

funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

antal cylindrar och cylinderarrangemang,

effektskillnader på över 30 % (högsta effekt mer än 1,3 × lägsta),

skillnader i slagvolym på mer än 20 % (största slagvolym mer än 1,2 × minsta),

drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med i bilaga VIII.

Flera alternativ av följande parametrar för en och samma version får inte kombineras:

högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last,

slagvolym,

högsta nettomotoreffekt,

typ av växellåda och antal växlar,

maximalt antal sittplatser enligt definitionen i bilaga II C.

2.   Inom kategorierna M2 och M3 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/självbärande kaross, envåningsbuss/tvåvåningsbuss, oledad/ledad (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

antal axlar,

motor (förbränningsmotor/el/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

klass enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/85/EG av den 20 november 2001 om särskilda bestämmelser för fordon som används för personbefordran med mer än åtta säten utöver förarsätet (1) (gäller endast färdigbyggda fordon),

i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

motor:

funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

antal cylindrar och cylinderarrangemang,

effektskillnader på över 50 % (högsta effekt mer än 1,5 × lägsta),

skillnader i slagvolym på mer än 50 % (största slagvolym mer än 1,5 × minsta),

placering (frontmonterad, mittmonterad, svansmotor),

skillnader i högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på mer än 20 % (högsta vikt mer än 1,2 × lägsta),

drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med i bilaga VIII.

3.   Inom kategorierna N1, N2 och N3 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/bottenplatta (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

antal axlar,

motor (förbränningsmotor/el/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

typ av kaross (t.ex. flakbil/tippfordon/tankfordon/dragfordon för påhängsvagn) (gäller endast färdigbyggda fordon),

i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

motor:

funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

antal cylindrar och cylinderarrangemang,

effektskillnader på över 50 % (högsta effekt mer än 1,5 × lägsta),

skillnader i slagvolym på mer än 50 % (största slagvolym mer än 1,5 × minsta),

skillnader i högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på mer än 20 % (högsta vikt mer än 1,2 × lägsta),

drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med i bilaga VIII.

4.   Inom kategori O1, O2, O3 och O4 avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/bottenplatta (uppenbara och grundläggande skillnader),

antal axlar,

släpvagn/påhängsvagn/släpkärra,

typ av bromssystem (t.ex. obromsat/påskjutsbroms/servo).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:

i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

karosseriform (t.ex. husvagn/flakbil/tankfordon) (gäller endast färdigbyggda/avslutade fordon),

skillnader i högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på mer än 20 % (högsta vikt mer än 1,2 × lägsta),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet.

5.   Följande gäller alla kategorier:

En fullständig identifiering av fordonet som uteslutande bygger på typ-, variant- och versionsbeteckningarna skall överensstämma med en exakt enhetlig definition av samtliga tekniska egenskaper som krävs för att fordonet skall få tas i bruk.

C.   DEFINITION AV TYP AV KAROSSERI (endast för färdigbyggda/avslutade fordon)

Typ av karosseri i bilaga, I, bilaga III, del I, punkt 9.1 och i bilaga IX, punkt 37 skall anges med följande kodifiering:

1.   Personbilar (M1)

AA Sedan

ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.1, även inklusive fordon med mer än fyra sidorutor.

AB Halvkombi

Sedan (AA) med halvkombibaklucka.

AC Stationsvagn

ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.4 (kombi)

AD Kupé

ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.5

AE Cabriolet

ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.6

AF Fordon avsett för flera ändamål (multi-purpose vehicle)

Annat motorfordon än de som avses i AA-AE avsett att frakta personer och deras bagage eller tillhörigheter i samma utrymme. Om ett sådant fordon uppfyller följande båda villkor anses det dock inte vara ett fordon i kategori M1:

i)

Antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är högst 6.

En ”sittplats” skall anses finnas om fordonet har ”åtkomliga” sätesförankringar.

”Åtkomliga” skall syfta på de sätesförankringar som kan användas. För att förhindra sätesförankringar från att vara ”åtkomliga” skall tillverkaren fysiskt förhindra deras användning, t.ex. genom att svetsa fast täckplåtar eller genom att montera någon annan typ av permanent anordning som inte kan avlägsnas med användning av normalt tillgängliga verktyg, och

ii)

P–(M + N × 68) > N × 68

där:

P

=

högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last i kg

M

=

vikt i kg i körklart skick

N

=

antal sittplatser förutom förarplatsen

Detta anses inte vara ett fordon i kategori M1

2.   Motorfordon i kategori M2 or M3

Fordon i klass I (se direktiv 2001/85/EG)

CA

Envåningsbuss

CB

Tvåvåningsbuss

CC

Ledad envåningsbuss

CD

Ledad tvåvåningsbuss

CE

Envånings låggolvsbuss

CF

Tvåvånings låggolvsbuss

CG

Ledad envånings låggolvsbuss

CH

Ledad tvåvånings låggolvsbuss

Fordon i klass II (se direktiv 2001/85/EG)

CI

Envåningsbuss

CJ

Tvåvåningsbuss

CK

Ledad envåningsbuss

CL

Ledad tvåvåningsbuss

CM

Envånings låggolvsbuss

CN

Tvåvånings låggolvsbuss

CO

Ledad envånings låggolvsbuss

CP

Ledad tvåvånings låggolvsbuss

Fordon i klass III (se direktiv 2001/85/EG)

CQ

Envåningsbuss

CR

Tvåvåningsbuss

CS

Ledad envåningsbuss

CT

Ledad tvåvåningsbuss

Fordon i klass A (se direktiv 2001/85/EG)

CU

Envåningsbuss

CV

Envånings låggolvsbuss

Fordon i klass B (se direktiv 2001/85/EG)

CW

Envåningsbuss

3.   Motorfordon i kategori N

BA

Lastbil

Se punkt 2.1.1 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 97/27/EG av den 22 juli 1997 om massa och dimensioner för vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (2).

BB

Skåpbil

Lastbil med hytten integrerad i karossen.

BC

Dragfordon för påhängsvagn

Se punkt 2.1.1 i bilaga I till direktiv 97/27/EG.

BD

Dragfordon för släpvagn

Se punkt 2.1.1 i bilaga I till direktiv 97/27/EG.

Om ett fordon i klass BB med en högsta tekniskt tillåten vikt på 3 500 kg:

har mer än 6 sittplatser förutom förarplatsen

eller

uppfyller följande båda villkor:

i)

antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är högst 6 och

ii)

P–(M + N × 68) ≤ N × 68

anses det dock inte vara ett fordon i kategori N.

Om ett fordon i klass BA eller BB med en högsta tekniskt tillåten vikt på över 3 500 kg, eller i klass BC eller BD, uppfyller ett av följande båda villkor:

i)

Antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är fler än 8, eller

ii)

P–(M + N × 68) ≤ N × 68

anses det dock inte vara ett fordon i kategori N.

Se punkt 1 i del C i denna bilaga för definition av ”sittplatser”, P, M och N.

4.   Fordon i kategori O

DA

Påhängsvagn

Se punkt 2.2.2 i bilaga I till direktiv 97/27/EG

DB

Släpvagn med dragstång

Se punkt 2.2.3 i bilaga I till direktiv 97/27/EG

DC

Släpkärra

Se punkt 2.2.4 i bilaga I till direktiv 97/27/EG

5.   Fordon avsedda för särskilda ändamål

SA

Campingbilar (se punkt 5.1 i bilaga II A)

SB

Bepansrade fordon (se punkt 5.2 i bilaga II A)

SC

Ambulanser (se punkt 5.3 i bilaga II A)

SD

Likbilar (se punkt 5.4 i bilaga II A)

SE

Husvagnar (se punkt 5.6 i bilaga II A)

SF

Mobilkranar (se punkt 5.7 i bilaga II A)

SG

Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (se punkt 5.8 i bilaga II A)

SH

Rullstolsanpassade fordon (se punkt 5.5 i bilaga II A)


(1)  EGT L 42, 13.2.2002, s. 1.

(2)  EGT L 233, 25.8.1997, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/19/EG (EUT L 79, 26.3.2003, s. 6).

BILAGA III

Information för användning vid EG-typgodkännande av fordon

(På sista sidan i bilaga I finns förklaringar)

DEL I

Tillämpliga delar av följande upplysningar skall lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Eventuella ritningar skall vara tillräckligt detaljerade och lämnas i lämplig skala på A 4-papper eller i vikt A 4-format. Eventuella foton skall vara tillräckligt detaljerade.

Om system, komponenter eller separata tekniska enheter är elektroniskt styrda, skall uppgifter om deras prestanda lämnas.

A.   För kategorierna M och N

0.   ALLMÄNT

0.1   Fabrikat (tillverkarens varumärke):

Typ: …

0.2.1   Varumärke(n) (i förekommande fall):

Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet (b): …

0.3.1   Märkningens placering: …

Fordonskategori (c):

0.4.1   Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera:

0.5   Tillverkarens namn och adress:

0.8   Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9   Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

1.   AlLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1   Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

Antal axlar och hjul:

1.3.2   Antal styrda axlar och deras placering:

1.3.3   Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar):

1.4   Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

1.6   Motorns placering och montering:

Styrning (höger eller vänster) (1)

1.8.1   Fordonet är utrustat för körning i höger/vänstertrafik (1)

2.   MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm)

(Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

2.1   Hjulbas(er) (vid full last) (f):

2.3.1   Spårvidd för varje styraxel (i):

2.3.2   Spårvidd för samtliga övriga axlar (i):

Fordonets maximala mått (totalt)

För chassi med karosseri

Längd (j):

2.4.2.1.1   Lastytans längd:

Bredd (k):

2.4.2.2.1   Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport):

2.4.2.3   Höjd (i körklart skick) (l) vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition):

Fordonets vikt med karosseri – för dragfordon i andra kategorier än M1, med kopplingsanordning, om den är fabriksmonterad – i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopplingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verktyg, reservhjul, om monterat, och förare, och för bussar och turistbussar, vikten av en besättningsmedlem om det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (o) (maximum och minimum för varje variant):

2.6.1   Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje variant):

2.7   Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt fordon:

Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*):

2.8.1   Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (*):

2.9   Högsta tekniskt tillåtna axeltryck:

2.10   Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp:

Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om

2.11.1   Släpvagn:

2.11.2   Påhängsvagn:

2.11.3   Släpkärra:

2.11.4   Högsta tekniskt tillåtna tågvikt:

2.11.5   Fordonet är/är inte lämpligt (1) som dragfordon (se punkt 1.2 i bilaga II till direktiv 77/389/EEG)

2.11.6   Högsta vikt för obromsad släpvagn:

Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt

2.12.1   på motorfordonet:

Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kontrolleras i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG):

2.16.1   Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.2   Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller släpkärra, avsedd belastning på den kopplingspunkt som anges av tillverkaren om den är lägre än den tekniskt tillåtna högsta belastningen på kopplingspunkten (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.3   Avsedd högsta tillåtna belastning för varje grupp av axlar vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.4   Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.5   Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

3.   MOTOR (q) (Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin, diesel, etc. eller i kombination med ett annat bränsle (+)).

Tillverkare:

3.1.1   Tillverkarens motorkod enligt märkning på motorn:

Förbränningsmotor

3.2.1.1   Funktionssätt: ottomotor/kompressionständning, fyrtakt/tvåtakt (1)

3.2.1.2   Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

3.2.1.3   Slagvolym (s): … cm3

3.2.1.6   Normalt tomgångsvarvtal (2): … min–1

3.2.1.8   Maximal nettoeffekt (t): … kW vid … min-1 (enligt tillverkaren)

3.2.1.9   Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift: … min–1

Bränsle: diesel/bensin/LPG/naturgas/etanol … (1)

3.2.2.1   Oktantal, blyhaltigt:

3.2.2.2   Oktantal, blyfritt:

Bränslematning

3.2.4.1   Med förgasare: ja/nej (1)

Med bränsleinsprutning (endast kompressionständning): ja/nej (1)

3.2.4.2.2   Arbetsprincip: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1)

3.2.4.3   Med bränsleinsprutning (endast styrd tändning): ja/nej (1)

3.2.7   Kylsystem (vätska/luft) (1)

Inloppssystem

3.2.8.1   Överladdare: ja/nej (1)

Åtgärder mot luftföroreningar

Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik)

3.2.12.2.1   Katalysator: ja/nej (1)

3.2.12.2.2   Syreavkännare: ja/nej (1)

3.2.12.2.3   Luftinsprutning: ja/nej (1)

3.2.12.2.4   Avgasåterföring (EGR, exhaust gas recirculation): ja/nej (1)

3.2.12.2.5   Anordningar för att begränsa utsläpp genom avdunstning: ja/nej (1)

3.2.12.2.6   Partikelfälla: ja/nej (1)

3.2.12.2.7   Omborddiagnossystem (OBD): ja/nej (1)

3.2.12.2.8   Andra system (beskrivning och funktion):

3.2.13   Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning):

3.2.15   LPG-bränslesystem: ja/nej (1)

3.2.16   Naturgasbränslesystem: ja/nej (1)

Elmotor

Typ (lindning, magnetisering): …

3.3.1.1   Maximal effekt per timme: … kW

3.3.1.2   Driftspänning: … V

Batteri

3.3.2.4   Placering:

3.6.5   Smörjmedelstemperatur

minimum: … K

maximum: … K

4.   KRAFTÖVERFÖRING (v)

4.2   Typ (mekanisk, hydraulisk, elektrisk osv.):

Växellåda

4.5.1   Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling) (1)

4.6   Utväxlingsförhållanden

Växel

Intern utväxling (förhållande mellan motorvarvtal och varvtalet på växellådans utgående axel)

Slututväxling (förhållande mellan varvtalet på växellådans utgående axel och de drivande hjulens varvtal)

Total utväxling

Maximivärde för CVT

1

2

3

Minimivärde för CVT

 

 

 

Backväxel

 

 

 

4.7   Fordonets maximihastighet (km/tim) (w):

5.   AXLAR

5.1   Beskrivning av varje axel:

5.2   Fabrikat:

5.3   Typ: …

5.4   Placering av lyftbar(a) axel (axlar):

5.5   Placering av belastningsbar(a) axel (axlar):

6.   HJULUPPHÄNGNING

Typ och utformning av upphängning för varje axel eller hjul:

6.2.1   Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1)

Luftfjädring för drivaxel(-axlar): ja/nej (1)

6.2.3.1   Upphängning för drivaxel likvärdig med luftfjädring: ja/nej (1)

6.2.3.2   Frekvens och dämpning av de fjädrande delarnas svängning:

Däck-/hjulkombinationer (ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för lägsta hastighetskategori samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup)

Axlar

6.6.1.1.1   Axel 1:

6.6.1.1.2   Axel 2:

osv.

6.6.1.2   Reservhjul, i förekommande fall:

Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets

6.6.2.1   Axel 1:

6.6.2.2   Axel 2:

osv.

7.   STYRNING

Styrtransmission och manöverorgan

7.2.1   Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

7.2.2   Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

7.2.3   Eventuellt servosystem:

8.   BROMSAR

8.5   ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1)

8.9   Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direktiv 71/320/EEG):

8.11   Beskrivning av typen (typerna) avseende tillsatsbromsanordningar:

9.   KAROSSERI

9.1   Typ av karosseri:

Dörrar för förare och passagerare, dörrlås och gångjärn

9.3.1   Dörrarnas utformning och antal:

Anordningar för indirekt sikt

Speglar (uppgifter för varje spegel)

9.9.1.1   Fabrikat

9.9.1.2   EG-typgodkännandemärkning:

9.9.1.3   Variant:

9.9.1.4   Ritning(ar) för identifiering av spegeln som visar spegelns placering i förhållande till karosseriet:

9.9.1.5   Uppgifter om fästmetod samt vid vilken del av fordonet spegeln är fäst:

9.9.1.6   Tilläggsutrustning som kan påverka siktfältet bakåt:

9.9.1.7   En kortfattad beskrivning av de elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i inställningssystemet:

Andra anordningar för indirekt sikt än speglar:

Typ och egenskaper (såsom fullständig beskrivning av anordningen):

9.9.2.1.1   I fråga om en kamera- och monitoranordning, detekteringsavstånd (mm), kontrast, luminansomfång, korrektion för bländning, visningsprestanda (svartvitt/färg), bildrepetitionsfrekvens, monitorns luminansomfång:

9.9.2.1.2   Tillräckligt utförliga ritningar så att den kompletta anordningen kan identifieras, inbegripet installationsanvisningar. EG-typgodkännandemärkets läge skall anges på ritningarna.

Inredningsdetaljer

Säten

9.10.3.1   Antal:

Placering och arrangemang:

9.10.3.2.1   Antal sittplats(er):

9.10.3.2.2   Sittplats(er) avsedd(a) för användning endast när fordonet är stillastående:

9.10.4.1   Typ(er) av huvudstöd: inbyggda/löstagbara/separata (1)

9.10.4.2   EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.12.2   Typ och placering av kompletterande fasthållningsanordningar (ange ja/nej/valfritt):

(V = vänster, M = mitt, H = höger)

 

Krockkudde

Sidokrockkudde

Bältesförsträckare

Framsäten

V

 

 

 

M

 

 

 

H

 

 

 

Baksäten (1)

V

 

 

 

M

 

 

 

H

 

 

 

Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG)

9.17.1   Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets identifieringsnummer:

Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG

9.17.4.1   Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.3 i ISO-standard 3379:1983:

9.17.4.2   Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standard 3379:1983 skall dessa tecken anges:

Fotgängarskydd

9.23.1   En detaljerad beskrivning skall tillhandahållas med fotografier och/eller ritningar av fordonet vad gäller konstruktion, mått, relevanta referenslinjer och materialsammansättning i fråga om fordonets front (inre och yttre). Denna beskrivning bör innehålla detaljerade uppgifter om eventuella aktiva skyddssystem som installerats.

11.   KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR

11.1   Klass och typ på den kopplingsanordning/de (kopplingsanordningar) som är monterade eller skall monteras:

11.3   Instruktioner för infästning av kopplingstyp till fordonet och foton eller ritningar av fästpunkterna på fordonet som ges av tillverkaren. Ytterligare information, om användningen av kopplingstypen är begränsad till vissa varianter eller versioner av fordonstypen:

11.4   Upplysningar om utrustning med särskilda bogseringskrokar eller monteringsplåtar:

11.5   EG-typgodkännandenummer:

12.7.1   Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz: ja/nej (stryk det som inte är tillämpligt)

12.7.2   Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 79 GHz: ja/nej (stryk det som inte är tillämpligt).

13.   SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ANVÄNDS FÖR PERSONBEFORDRAN MED MER ÄN ÅTTA SÄTEN UTÖVER FÖRARSÄTET

Fordonsklass (klass I, klass II, klass III, klass A, klass B):

13.1.1   Chassityper där det EG-typgodkända karosseriet kan monteras (tillverkare och fordonstyp[er]):

Antal passagerare (sittplats och ståplats):

13.3.1   Totalt (N):

13.3.2   Övre våningen (Na) (1):

13.3.3   Nedre våningen (Nb) (1):

Antal sittplatspassagerare

13.4.1   Totalt (A):

13.4.2   Övre våningen (Aa) (1):

13.4.3   Nedre våningen (Ab) (1):

B.   För kategori O

0.   ALLMÄNT

0.1   Fabrikat (tillverkarens varumärke):

Typ:

0.2.1   Varumärke(n) (i förekommande fall):

Identifiering av typ, om sådan finns märkt på fordonet (b):

0.3.1   Märkningens placering:

Fordonskategori (c):

0.4.1   Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera:

0.5   Tillverkarens namn och adress:

0.8   Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9   Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare: …

1.   ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1   Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

Antal axlar och hjul:

1.3.2   Antal styrda axlar och deras placering:

1.4   Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

2.   MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm)

(Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

2.1   Hjulbas(er) (vid full last) (f):

2.3.1   Spårvidd för varje styraxel (i):

2.3.2   Spårvidd för samtliga övriga axlar (i):

Fordonets maximala mått (totalt)

För chassi med karosseri

Längd (j):

2.4.2.1.1   Lastytans längd:

Bredd (k):

2.4.2.2.1   Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport):

2.4.2.3   Höjd (i körklart skick) (l) vid upphängning med nivåreglering ange normal körposition):

Fordonets vikt med karosseri – för dragfordon i andra kategorier än M1, med kopplingsanordning, om den är fabriksmonterad – i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopplingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verktyg, reservhjul, om monterat, och förare, och för bussar och turistbussar, vikten av en besättningsmedlem om det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (o) (maximum och minimum för varje variant):

2.6.1   Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje variant):

2.7   Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt fordon:

Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*):

2.8.1   Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (*):

2.9   Högsta tekniskt tillåtna axeltryck:

2.10   Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp:

Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt

2.12.2   På påhängsvagnen eller släpkärran:

Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kontrolleras i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG):

2.16.1   Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.2   Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller släpkärra, avsedd belastning på den kopplingspunkt som anges av tillverkaren om den är lägre än den tekniskt tillåtna högsta belastningen på kopplingspunkten (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.3   Avsedd högsta tillåtna belastning för varje grupp av axlar vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.4   Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.5   Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

5.   AXLAR

5.1   Beskrivning av varje axel:

5.2   Fabrikat:

5.3   Typ: …

5.4   Placering av lyftbar(a) axel (axlar):

5.5   Placering av belastningsbar(a) axel (axlar):

6.   HJULUPPHÄNGNING

Typ och utformning av upphängning för varje axel eller hjul:

6.2.1   Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1)

Däck-/hjulkombinationer (ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för lägsta hastighetskategori, samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup)

Axlar

6.6.1.1.1   Axel 1:

6.6.1.1.2   Axel 2:

etc.

6.6.1.2   Reservhjul, i förekommande fall:

Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets

6.6.2.1   Axel 1:

6.6.2.2   Axel 2:

etc.

7.   STYRNING

Styrtransmission och manöverorgan

7.2.1   Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

7.2.2   Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen:

7.2.3   Eventuellt servosystem:

8.   BROMSAR

8.5   ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1)

8.9   Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direktiv 71/320/EEG):

9.   KAROSSERI

9.1   Typ av karosseri

Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG)

9.17.1   Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets identifieringsnummer:

Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG

9.17.4.1   Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.3 i ISO-standard 3379:1983:

9.17.4.2   Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standard 3779:1983 skall dessa tecken anges:

11.   KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR

11.1   Klass och typ på den/de kopplingsanordning (-anordningar) som är monterade eller skall monteras:

11.5   EG-typgodkännandenummer:

DEL II

Nedanstående schema visar tillåtna kombinationer av punkter som finns i del I och där olika alternativ angavs. För sådana punkter skall varje valt alternativ föregås av en bokstavsbeteckning som skall visa alternativ som hör ihop med respektive version.

För varje variant av fordonstypen skall ett separat schema sammanställas.

Alternativ som fritt kan kombineras inom en variant skall markeras under kolumnrubriken ”alla”.

Punkt nr

Alla

Version 1

Version 2

Osv.

Version nr

 

 

 

 

 

 

Dessa upplysningar kan presenteras med annat format eller annan utformning, förutsatt att syftet med schemat uppfylls.

Varje variant och version skall identifieras med en numerisk eller alfanumerisk kod, som även skall anges i intyget om överensstämmelse (bilaga IX) för det aktuella fordonet.

I fråga om en variant/varianter i enlighet med bilaga XI eller med artikel 20 skall tillverkaren tilldela en specialkod.

DEL III

Typgodkännandenummer

I nedanstående schema skall uppgifter lämnas om de punkter i bilaga IV eller bilaga XI som är relevanta för fordonet (***). (Samtliga relevanta godkännanden för varje punkt skall uppges.)

Område

Typgodkännandenummer

Medlemsstat eller fördragsslutande part (2) som utfärdat typgodkännandet (3)

Utvidgning av godkännandet (datum)

Variant(er)/Version(er)

 

 

 

 

 

Underskrift:

Befattning:

Datum:


(1)  Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.

(2)  Fördragsslutande parter till 1958 års reviderade överenskommelse.

(3)  Skall anges om uppgiften inte framgår av typgodkännandenumret.

BILAGA IV

Förteckning över krav i samband med EG-typgodkännande av fordon

DEL I

Förteckning över rättsakter

(I förekommande fall med beaktande av räckvidd och senaste ändring av var och en av nedanstående rättsakter. När det gäller föreskrifter från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) avser hänvisningen till rättsakten den relevanta serien av ändringar till de FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen har anslutit sig till.)

Område

Rättsakt

EGT/EUT

Tillämplighet

M1

M2

M3

N1

N2

N3

O1

O2

O3

O4

1

Ljudnivåer

70/157/EEG

L 42, 23.2.1970, s. 16

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

2

Avgaser

70/220/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 1

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

3

Bränsletankar/bakre underkörningsskydd

70/221/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 23

X (5)

X (5)

X (5)

X (5)

X (5)

X (5)

X

X

X

X

4

Utrymme för bakre registreringsskylt

70/222/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 25

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

5

Styrkraft

70/311/EEG

L 133, 18.6.1970, s. 10

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

6

Dörrlås och dörrgångjärn

70/387/EEG

L 176, 10.8.1970, s. 5

X

 

 

X

X

X

 

 

 

 

7

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

L 176, 10.8.1970, s. 12

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

8

Anordningar för indirekt sikt

2003/97/EG (8)

L 25, 29.1.2004, s. 1

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

9

Bromsutrustning

71/320/EEG

L 202, 6.9.1971, s. 37

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

10

Radioavstörning

72/245/EEG

L 152, 6.7.1972, s. 15

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

11

Föroreningar från dieselmotorer

72/306/EEG

L 190, 20.8.1972, s. 1

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

12

Inredningsdetaljer

74/60/EEG

L 38, 11.2.1974, s. 2

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Stöldskydd

74/61/EEG

L 38, 11.2.1974, s. 22

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

14

Sammanstötningsskydd för styrmekanismen

74/297/EEG

L 165, 20.6.1974, s. 16

X

 

 

X

 

 

 

 

 

 

15

Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

L 221, 12.8.1974, s. 1

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

16

Utskjutande delar

74/483/EEG

L 256, 2.10.1974, s. 4

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Hastighetsmätare och backväxel

75/443/EEG

L 196, 26.7.1975, s. 1

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

18

Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

L 24, 30.1.1976, s. 1

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

19

Förankring av bilbälten

76/115/EEG

L 24, 30.1.1976, s. 6

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

20

Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering

76/756/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 1

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

21

Reflexanordningar

76/757/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 32

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

22

Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sidopositionslyktor, stopplyktor och varsellyktor

76/758/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 54

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

23

Körriktningsvisare

76/759/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 71

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

24

Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 85

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

25

Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor)

76/761/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 96

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

26

Främre dimljus

76/762/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 122

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

27

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

L 145, 13.6.1977, s. 41

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

28

Bakre dimljus

77/538/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 60

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

29

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 72

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

30

Parkeringsljus

77/540/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 83

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

31

Bilbälten och fasthållningsanordningar

77/541/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 95

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

32

Siktfält framåt

77/649/EEG

L 267, 19.10.1977, s. 1

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

Märkning av manöverorgan

78/316/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 3

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

34

Avfrostnings-/avimningsanordningar

78/317/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 27

X

 (1)

 (1)

 (1)

 (1)

 (1)

 

 

 

 

35

Vindrutetorkare och vindrutespolare

78/318/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 49

X

 (2)

 (2)

 (2)

 (2)

 (2)

 

 

 

 

36

Värmesystem

2001/56/EG

L 292, 9.11.2001, s. 21

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

37

Hjulskydd

78/549/EEG

L 168, 26.6.1978, s. 45

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38

Huvudstöd

78/932/EEG

L 325, 20.11.1978, s. 1

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

39

CO2-utsläpp/bränsleförbrukning

80/1268/EEG

L 375, 31.12.1980, s. 36

X

 

 

X

 

 

 

 

 

 

40

Motoreffekt

80/1269/EEG

L 375, 31.12.1980, s. 46

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

41

Gasformiga föroreningar från dieselmotorer

88/77/EEG

L 36, 9.2.1988, s. 33

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

42

Sidoskydd

89/297/EEG

L 124, 5.5.1989, s. 1

 

 

 

 

X

X

 

 

X

X

43

Stänkskyddsanordningar

91/226/EEG

L 103, 23.4.1991, s. 5

 

 

 

 

X

X

 

 

X

X

44

Mått och vikter (personbilar)

92/21/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 1

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

45

Säkerhetsglas

92/22/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 11

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

46

Däck

92/23/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 95

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

47

Hastighetsbegränsande anordningar

92/24/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 154

 

 

X

 

X

X

 

 

 

 

48

Mått och vikter (för andra fordon än de som avses i punkt 44)

97/27/EG

L 233, 28.8.1997, s. 1

 

X

X

X

X

X

X

X

X

X

49

Utskjutande delar på förarhytter

92/114/EEG

L 409, 31.12.1992, s. 17

 

 

 

X

X

X

 

 

 

 

50

Kopplingsanordningar

94/20/EG

L 195, 29.7.1994, s. 1

X (3)

X (3)

X (3)

X (3)

X (3)

X (3)

X

X

X

X

51

Brandfarlighet

95/28/EG

L 281, 23.11.1995, s. 1

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

52

Bussar och långfärdsbussar

2001/85/EG

L 42, 13.2.2002, s. 1

 

X

X

 

 

 

 

 

 

 

53

Frontalkollision

96/79/EG

L 18, 21.1.1997, s. 7

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

54

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

L 169, 8.7.1996, s. 1

X

 

 

X

 

 

 

 

 

 

55

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

56

Fordon avsedda för transport av farligt gods

98/91/EG

L 11, 16.1.1999, s. 25

 

 

 

X (4)

X (4)

X (4)

X (4)

X (4)

X (4)

X (4)

57

Främre underkörningsskydd

2000/40/EG

L 203, 10.8.2000, s. 9

 

 

 

 

X

X

 

 

 

 

58

Fotgängarskydd

2003/102/EG

L 321, 6.12.2003, s. 15

X (6)

 

 

X (6)  (7)

 

 

 

 

 

 

X

:

Tillämpliga rättsakter.

Tillägg

Förteckning över kraven för EG-typgodkännande av fordon som hör till kategori M1 och tillverkas i små serier

(I förekommande fall med beaktande av senaste ändring av vart och ett av nedanstående särdirektiv)

Område

Rättsakt

EGT/EUT

M1

1

Ljudnivå

70/157/EEG

L 42, 23.2.1970, s. 16

A

2

Avgaser (med undantag för alla krav som gäller omborddiagnos [OBD])

70/220/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 1

A

3

Bränsletankar/bakre underkörningsskydd

70/221/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 23

B

4

Utrymme för bakre registreringsskylt

70/222/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 25

B

5

Styrkraft

70/311/EEG

L 133, 18.6.1970, s. 10

C

6

Dörrlås och dörrgångjärn

70/387/EEG

L 176, 10.8.1970, s. 5

C

7

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

L 176, 10.8.1970, s. 12

B

8

Anordningar för indirekt sikt

2003/97/EG (13)

L 25, 29.1.2004, s. 1

X (10)

B (12)

9

Bromsutrustning

71/320/EEG

L 202, 6.9.1971, s. 37

A

10

Radioavstörning

72/245/EEG

L 152, 6.7.1972, s. 15

A (9)

C (11)

11

Föroreningar från dieselmotorer

72/306/EEG

L 190, 20.8.1972, s. 1

A

12

Inredningsdetaljer

74/60/EEG

L 38, 11.2.1974, s. 2

C

13

Stöldskydd

74/61/EEG

L 38, 11.2.1974, s. 22

A

14

Sammanstötningsskydd för styrmekanismen

74/297/EEG

L 165, 20.6.1974, s. 16

C

15

Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

L 221, 12.8.1974, s. 1

C

16

Utskjutande delar

74/483/EEG

L 266, 2.10.1974, s. 4

C

17

Hastighetsmätare och backväxel

75/443/EEG

L 196, 26.7.1975, s. 1

B

18

Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

L 24, 30.1.1976, s. 1

B

19

Förankring av bilbälten

76/115/EEG

L 24, 30.1.1976, s. 6

B

20

Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering

76/756/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 1

B

21

Reflexanordningar

76/757/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 32

X

22

Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sidopositionslyktor, stopplyktor och varsellyktor

76/758/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 54

X

23

Körriktningsvisare

76/759/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 71

X

24

Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 85

X

25

Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor)

76/761/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 96

X

26

Främre dimljus

76/762/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 122

X

27

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

L 145, 13.6.1977, s. 41

B

28

Bakre dimljus

77/538/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 60

X

29

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 72

X

30

Parkeringsljus

77/540/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 83

X

31

Bilbälten och fasthållningsanordningar

77/541/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 95

A (10)

B (12)

32

Siktfält framåt

77/649/EEG

L 267, 19.10.1977, s. 1

A

33

Märkning av manöverorgan

78/316/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 3

X

34

Avfrostnings-/avimningsanordningar

78/317/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 27

C

35

Vindrutetorkare och vindrutespolare

78/318/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 49

C

36

Värmesystem

2001/56/EG

L 292, 9.11.2001, s. 21

C

37

Hjulskydd

78/549/EEG

L 168, 26.6.1978, s. 45

B

39

Bränsleförbrukning

80/1268/EEG

L 375, 31.12.1980, s. 36

A

40

Motoreffekt

80/1269/EEG

L 375, 31.12.1980, s. 46

C

41

Gasformiga föroreningar från dieselmotorer

88/77/EEG

L 36, 9.2.1988, s. 33

A

44

Mått och vikter (personbilar)

92/21/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 1

C

45

Säkerhetsglas

92/22/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 11

X (10)

B (12)

46

Däck

92/23/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 95

X (10)

B (12)

50

Kopplingsanordningar

94/20/EG

L 195, 29.7.1994, s. 1

X (10)

A (12)

53

Frontalkollision

96/79/EG

L 18, 21.1.1997, s. 7

Ej tillämpligt

54

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

L 169, 8.7.1996, s. 1

Ej tillämpligt

58

Fotgängarskydd

2003/102/EG

L 321, 6.12.2003, s. 15

Ej tillämpligt

X

:

Fullständig överensstämmelse med direktivet krävs; EG-typgodkännandeintyg skall utfärdas; produktionsöverensstämmelse skall säkerställas.

A

:

Inga undantag förutom de som anges i särdirektivet. Typgodkännandeintyg och typgodkännandemärke krävs inte. Provningsrapporter skall sammanställas av en anmäld teknisk tjänst.

B

:

De tekniska föreskrifterna i särdirektivet skall iakttas. De provningar som föreskrivs enligt direktivet skall vara fullständigt utförda; om godkännandemyndigheten är införstådd med detta får dessa utföras av tillverkaren själv; han kan få tillstånd att utfärda den tekniska rapporten; något typgodkännandeintyg behöver inte utfärdas och typgodkännande krävs inte.

C

:

Tillverkaren skall visa för godkännandemyndigheten att de väsentliga kraven i särdirektivet har iakttagits.

Ej tillämpligt

:

Denna rättsakt är inte tillämplig (inga krav).

DEL II

När hänvisning sker till ett särdirektiv eller en förordning, skall ett godkännande som utfärdats i enlighet med följande FN/ECE-föreskrifter (med hänsyn tagen till räckvidden (14) och till ändringar av de FN/ECE-föreskrifter som är förtecknade nedan) erkännas som alternativ till ett EG-typgodkännande som beviljats i enlighet med relevant särdirektiv eller förordning i tabellen i del I.

Dessa FN/ECE-föreskrifter har gemenskapen anslutit sig till i egenskap av avtalsslutande part till FN:s ekonomiska kommission för Europa ”1958 års reviderade Genève-avtal” genom rådets beslut 97/836/EG, eller efterföljande rådsbeslut i enlighet med artikel 3.3 i det beslutet.

Alla ytterligare ändringar av de FN/ECE-föreskrifter som anges nedan skall anses vara likvärdiga, i enlighet med det gemenskapsbeslut som avses i artikel 4.2 i beslut 97/836/EG (15).

Område

FN-ECE-föreskrift i sin grundversion, nr

Ändringsserie

1.

Ljudnivåer

51

02

1.

Reservljuddämparsystem

59

00

2.

Avgaser

83

03

2.

Ersättningskatalysator

103

00

3.

Bakre underkörningsskydd

58

01

3.

Bränsletankar

34

01

3.

Bränsletankar

67

01

3.

Bränsletankar

110

00

5.

Styrkraft

79

01

6.

Dörrlås och dörrgångjärn

11

02

7.

Ljudsignalanordningar

28

00

8.

Backspeglar

46

01

8A.

Anordningar för indirekt sikt

46

02

9.

Bromsutrustning

13

09

9.

Bromsutrustning

13H

00

9.

Bromsar (bromsbelägg)

90

01

10.

Radioavstörning

10

02

11.

Föroreningar från dieselmotorer

24

03

12.

Inredningsdetaljer

21

01

13.

Stöldskydd

18

02

13.

Startspärr

97

00

13.

Larmsystem

97

00

13.

Skydd mot obehörig användning

116

00

14.

Sammanstötningsskydd för styrmekanismen

12

03

15.

Sätenas hållfasthet

17

06

15.

Sätenas hållfasthet (bussar och långfärdsbussar)

80

01

16.

Utskjutande delar

26

02

17.

Hastighetsmätare

39

00

19.

Förankring av bilbälten

14

04

20.

Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering

48

01

21.

Reflexanordningar

3

02

22.

Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sidopositionslyktor och stopplyktor

7

02

22.

Varselljus

87

00

22.

Sidopositionslyktor

91

00

23.

Körriktningsvisare

6

01

24.

Bakre skyltlyktor

4

00

25.

Huvudstrålkastare (R2 och HS1)

1

01

25.

Sealed beam-strålkastare

5

02

25.

Strålkastare (H1, H2, H3, HB3, HB4, H7, och/eller H8)

8

04

25.

Strålkastare (H4)

20

02

25.

Sealed beam-strålkastare (halogen)

31

02

25.

Glödlampor för användning i godkända lampenheter

37

03

25.

Strålkastare med gasurladdningslampor

98

00

25.

Gasurladdningslampa för användning i godkända gasurladdningslampenheter

99

00

26.

Främre dimljus

19

02

28.

Bakre dimljus

38

00

29.

Backningsstrålkastare

23

00

30.

Parkeringsljus

77

00

31.

Bilbälten och fasthållningsanordningar

16

04

31.

Fasthållningsanordningar för barn

44

03

38.

Huvudstöd (i kombination med säten)

17

06

38.

Huvudstöd

25

04

39.

Bränsleförbrukning

101

00

40.

Motoreffekt

85

00

41.

Gasformiga föroreningar från dieselmotorer

49

02

42.

Sidoskydd

73

00

45.

Säkerhetsglas

43

00

46.

Däck, motorfordon och släpfordon till dessa

30

02

46.

Däck, fordon i nyttotrafik och släpfordon till dessa

54

00

46.

Nödreservhjul/däck

64

00

46.

Rulljud

117

00

47.

Hastighetsbegränsande anordningar

89

00

50.

Kopplingsanordningar

55

01

51.

Brandfarlighet

118

00

52.

Karosseristommens hållfasthet (bussar)

66

00

53.

Frontalkollision

94

01

54.

Sidokollision

95

02

55.

Främre underkörningsskydd

93

00


(1)  Fordon i denna kategorin skall utrustas med en anordning för avfrostning och avimning av vindrutan med tillräcklig kapacitet.

(2)  Fordon i denna kategorin skall utrustas med vindrutetorkare och vindrutespolare med tillräcklig kapacitet.

(3)  Kraven i direktiv 94/20/EG gäller endast fordon som är försedda med kopplingsanordning.

(4)  Kraven i direktiv 98/91/EG gäller endast i de fall då tillverkare ansöker om EG-typgodkännande av ett fordon som är avsett för transport av farligt gods.

(5)  I väntan på att relevanta ändringar i direktiv 70/221/EEG skall antas för att även LPG- och CNG-tankar skall omfattas, krävs för LPG- eller CNG-fordon fordonsgodkännande i enlighet med FN/ECE-föreskrift 67–01 eller 110.

(6)  Med en högsta totalvikt på 2,5 ton.

(7)  Som bygger på fordon i kategori M1.

(8)  Fram till och med de datum som avses i artikel 2 i direktiv 2003/97/EG skall godkännanden som har beviljats i enlighet med direktiv 71/127/EEG förbli giltiga för typgodkännande för hela fordon.

(9)  Elektronisk underenhet.

(10)  Komponent.

(11)  Fordon.

(12)  Installationsanvisningar.

(13)  Till och med den 26 januari 2006 kan godkännanden enligt direktiv 71/127/EEG godtas som alternativ.

Symbol

X

:

Fullständig överensstämmelse med direktivet krävs; EG-typgodkännandeintyg skall utfärdas; produktionsöverensstämmelse skall säkerställas.

A

:

Inga undantag förutom de som anges i särdirektivet. Typgodkännandeintyg och typgodkännandemärke krävs inte. Provningsrapporter skall sammanställas av en anmäld teknisk tjänst.

B

:

De tekniska föreskrifterna i särdirektivet skall iakttas. De provningar som föreskrivs enligt direktivet skall vara fullständigt utförda; om godkännandemyndigheten är införstådd med detta får dessa utföras av tillverkaren själv; han kan få tillstånd att utfärda den tekniska rapporten; något typgodkännandeintyg behöver inte utfärdas och typgodkännande krävs inte.

C

:

Tillverkaren skall visa för godkännandemyndigheten att de väsentliga kraven i särdirektivet har iakttagits.

Ej tillämpligt

:

Denna rättsakt är inte tillämplig (inga krav).

(14)  Om särdirektiven eller förordningarna innehåller monteringsföreskrifter, gäller dessa även för komponenter och separata tekniska enheter som godkänts enligt FN/ECE-föreskrifterna.

(15)  För senare ändringar, se UN/ECE TRANS/WP.29/343 i dess senaste version.

BILAGA V

Förfaranden vid EG-typgodkännande av fordon

1.   Vid ansökan om typgodkännande för hela fordon skall EG-typgodkännandemyndigheten

a)

kontrollera att samtliga EG-typgodkännandeintyg som har utfärdats i enlighet med de rättsakter som gäller för typgodkännande av fordon omfattar fordonstypen och överensstämmer med de angivna kraven,

b)

granska dokumentationen för att förvissa sig om att de specifikationer och uppgifter om fordonet som ingår i del I av informationsdokumentet för fordonet finns med i det tekniska underlaget och EG-typgodkännandeintygen i fråga om de tillämpliga rättsakterna samt, om en punkt i del I av informationsdokumentet saknas i det tekniska underlag som upprättats i enlighet med en rättsakt, kontrollera att den aktuella delen eller egenskapen motsvarar uppgifterna i underlaget,

c)

på ett urval fordon av den typ ansökan gäller utföra, eller låta utföra, kontroller av fordonens delar och system för att kontrollera att fordonet (eller fordonen) tillverkats i enlighet med de relevanta uppgifterna i det bestyrkta tekniska underlaget med avseende på tillämpliga EG-typgodkännandeintyg,

d)

i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av monteringen av separata tekniska enheter,

e)

i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av om de anordningar som nämns i fotnoterna 1 och 2 i del I i bilaga IV finns.

2.   Det antal fordon som skall kontrolleras enligt punkt 1 c skall vara tillräckligt stort för att möjliggöra en tillfredsställande kontroll av de olika kombinationer ansökan gäller på följande punkter:

Fordonskategori

M1

M2

M3

N1

N2

N3

O1

O2

O3

O4

Kriterium

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Motor

X

X

X

X

X

X

Växellåda

X

X

X

X

X

X

Antal axlar

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar)

X

X

X

X

X

X

Styraxlar (antal och placering)

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Utformning av karosseriet

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Antal dörrar

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Höger- eller vänsterstyrd

X

X

X

X

X

X

Antal säten

X

X

X

X

X

X

Utrustningens omfattning

X

X

X

X

X

X

3.   Om det saknas godkännandeintyg för någon av de tillämpliga rättsakterna, skall EG-typgodkännandemyndigheten

a)

ordna så att de nödvändiga provningar och kontroller som föreskrivs i de tillämpliga rättsakterna genomförs,

b)

kontrollera att fordonet motsvarar uppgifterna i informationsdokumenten om fordonet och de tekniska kraven i varje tillämplig rättsakt,

c)

i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av monteringen av separata tekniska enheter,

d)

i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av om de anordningar som nämns i fotnoterna 1 och 2 i del I i bilaga IV finns.

Tillägg 1

Standarder som de enheter som avses i artikel 41 skall uppfylla

Verksamhet som rör provning för typgodkännande som skall utföras i enlighet med de rättsakter som förtecknas i bilaga IV till detta direktiv:

1.1   Kategori A (provningar som har genomförts i egna lokaler):

EN ISO/IEC 17025:2005 om allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier.

En teknisk tjänst utnämnd för verksamhet inom kategori A får utföra eller övervaka de provningar som avses i de rättsakter för vilka den har utnämnts i en tillverkares eller en tredje parts lokaler.

1.2   Kategori B (övervakning av provningar som utförs i tillverkarens lokaler eller i en tredje parts lokaler):

EN ISO/IEC 17020: 2004 om allmänna kriterier för verksamheten hos olika typer av kontrollorgan.

Den tekniska tjänsten skall, innan den utför eller övervakar en eventuell provning i en tillverkares eller en tredje parts lokaler, kontrollera att provningsanläggningarna och mätinstrumenten uppfyller de relevanta kraven enligt den standard som avses i punkt 1.1.

Verksamhet som rör produktionsöverensstämmelse.

2.1   Kategori C (förfarande för den inledande bedömningen och övervakning av tillverkarens kvalitetsstyrningssystem):

EN 45012:1998 om allmänna krav på organ som bedömer och certifierar/registrerar kvalitetssystem.

2.2   Kategori D (kontroll eller provning av produktionsexemplar eller övervakning av denna):

EN ISO/IEC 17020:2004 om allmänna kriterier för verksamheten hos olika typer av kontrollorgan.

Tillägg 2

Förfarande för bedömning av de tekniska tjänsterna

1.   SYFTET MED DETTA TILLÄGG

1.1   I detta tillägg fastställs de villkor enligt vilka bedömningen av de tekniska tjänsterna bör utföras av den behöriga myndighet som avses i artikel 42 i detta direktiv.

1.2   Dessa krav skall efter nödvändig anpassning gälla alla tekniska tjänster, oberoende av deras rättsliga status (oberoende organisation, tillverkare eller godkännandemyndighet som agerar som teknisk tjänst).

2.   BEDÖMNINGSPRINCIPER

Bedömning grundar sig på ett antal principer:

Oberoende som utgör grund för slutsatsernas opartiskhet och objektivitet.

En metod som grundas på belägg och som garanterar tillförlitliga och reproducerbara slutsatser.

Bedömarna skall visa pålitlighet och integritet och iaktta konfidentialitet och diskretion. De skall sanningsenligt och noggrant rapportera sina resultat och slutsatser.

3.   KRAV PÅ BEDÖMARNAS KUNSKAPER

3.1   Bedömningarna får utföras endast av bedömare med den tekniska och administrativa kunskap som är nödvändig för uppdraget.

3.2   Bedömarna skall ha utbildats särkilt för bedömningen. De skall dessutom ha de särskilda kunskaper som rör det tekniska område på vilket den tekniska tjänsten kommer att bedriva sin verksamhet.

3.3   Utan att det påverkar bestämmelserna i punkterna 3.1 och 3.2 skall den bedömning som avses i artikel 42.4 utföras av bedömare som är oberoende i förhållande till den verksamhet som bedöms.

4.   ANSÖKAN OM ATT UTSES

4.1   En vederbörligen bemyndigad företrädare för den ansökande tekniska tjänsten skall göra en formell ansökan till den behöriga myndigheten med följande innehåll:

a)

Allmän beskrivning av den tekniska tjänsten, inklusive bolagsenhet, namn, adresser, rättslig status samt personella och tekniska resurser.

b)

Allmän information om den tekniska tjänsten, till exempel dess verksamhet, ställning i en eventuellt större bolagsenhet och adresser till alla dess anläggningar som skall omfattas av utnämningen.

c)

En överenskommelse om att uppfylla kraven för att utses och den tekniska tjänstens andra åligganden enligt de berörda direktiven.

d)

En beskrivning av de tjänster för bedömning av överensstämmelse som den tekniska tjänsten utför inom ramen för de tillämpliga direktiven och en förteckning över de direktiv för vilka den tekniska tjänsten ansöker om att utses, inklusive, i förekommande fall, gränsen för kompetensen.

e)

En kopia av den tekniska tjänstens kvalitetshandbok.

4.2   Den behöriga myndigheten skall kontrollera att den tekniska tjänstens information är tillräcklig.

5.   ÖVERSYN AV RESURSERNA

Den behöriga myndigheten skall se över sin förmåga att bedöma den tekniska tjänsten med avseende på dess egen policy, dess kompetens och tillgången på lämpliga bedömare och experter.

6.   UTLÄGGANDE AV BEDÖMNING PÅ ENTREPRENAD

6.1   Den behöriga myndigheten får lägga ut delar av bedömningen på entreprenad till någon annan utseendemyndighet eller ansöka om hjälp från tekniska experter från andra behöriga myndigheter. Underentreprenörerna och experterna skall godtas av den ansökande tekniska tjänsten.

6.2   Den behöriga myndigheten skall beakta ackrediteringsbevis med relevant omfattning för att komplettera sin samlade bedömning av den tekniska tjänsten.

7.   FÖRBEREDELSE INFÖR BEDÖMNING

7.1   Den behöriga myndigheten skall formellt tillsätta en bedömningsgrupp. Myndigheten skall se till att lämplig sakkunskap finns tillgänglig för varje uppdrag. I synnerhet skall gruppen i sin helhet

a)

ha tillräckliga kunskaper för det specifika område som ansökan om att utses gäller och

b)

ha tillräckliga kunskaper för att göra en tillförlitlig bedömning av den tekniska tjänstens kompetens för den verksamhet för vilken den utses.

7.2   Den behöriga myndigheten skall tydligt definiera bedömningsgruppens uppdrag. Bedömningsgruppens uppgift är att se över de dokument som har samlats in från den ansökande tekniska tjänsten och att utföra bedömningen på plats.

7.3   Den behöriga myndigheten skall, tillsammans med den tekniska tjänsten och den bedömningsgrupp som tillsatts, komma överens om tidpunkt och tidsplan för bedömningen. Det åligger emellertid den behöriga myndigheten att försöka hitta en tidpunkt som överensstämmer med planen för övervakning och förnyad bedömning.

7.4   Den behöriga myndigheten skall se till att bedömningsguppen förses med lämpliga kriteriedokument, tidigare bedömningsprotokoll samt relevanta dokument och protokoll från den tekniska tjänsten.

8.   BEDÖMNING PÅ PLATS

Bedömningsgruppen skall utföra bedömningen av den tekniska tjänsten i dess lokaler där en eller flera huvudverksamheter bedrivs och skall i förekommande fall inspektera andra utvalda lokaliteter där den tekniska tjänsten har verksamhet.

9.   RESULTATANALYS OCH BEDÖMNINGSRAPPORT

9.1   Bedömningsgruppen skall analysera all relevant information och alla belägg som har samlats in under undersökningen av dokument och protokoll samt bedömningen på plats. Denna analys skall vara tillräcklig för att gruppen skall kunna bedöma den tekniska tjänstens kompetens och huruvida den uppfyller kraven för att utses.

Den behöriga myndighetens rapportförfaranden skall uppfylla följande krav.

9.2.1   Ett möte skall äga rum mellan bedömningsgruppen och den tekniska tjänsten innan gruppen lämnar platsen. Vid detta möte skall bedömningsgruppen lämna en skriftlig och/eller muntlig rapport om analysresultatet. Den tekniska tjänsten skall få tillfälle att ställa frågor om resultatet, även i fråga om bristande överensstämmelse, om sådan finns, och grunden för denna.

9.2.2   En skriftlig rapport om bedömningsresultatet skall snarast läggas fram för den tekniska tjänsten. Denna bedömningsrapport skall innehålla kommentarer om kompetens och överensstämmelse och skall ange eventuella brister i överensstämmelse som skall åtgärdas för att uppfylla alla krav för att utses.

9.2.3   Den tekniska tjänsten skall erbjudas att kommentera bedömningsrapporten och beskriva de specifika åtgärder som har vidtagits eller som, inom en fastställd tid, planeras för att åtgärda eventuella konstaterade brister i överensstämmelse.

9.3   Den behöriga myndigheten skall se till att den tekniska tjänstens insatser för att åtgärda brister i överensstämmelse undersöks för att konstatera om åtgärderna verkar vara tillräckliga och har haft effekt. Om den tekniska tjänstens insatser anses otillräckliga skall ytterligare information begäras. Dessutom kan krav ställas på belägg för att åtgärderna faktiskt har genomförts eller kan en uppföljningsbedömning utföras för att kontrollera att korrigeringarna faktiskt genomförts.

9.4   Bedömningsrapporten skall minst omfatta följande:

a)

Den tekniska tjänstens unika identitet.

b)

Tidpunkt(er) för bedömningen på plats.

c)

Namn på den/de bedömare och/eller experter som har deltagit i bedömningen.

d)

Samtliga bedömda lokalers unika identitet.

e)

Det område som bedömts och för vilket den sökande föreslås bli utsedd.

f)

En redogörelse för effektiviteten i den inre organisation och de förfaranden som den tekniska tjänsten har antagit för att inge förtroende för sin kompetens på grundval av dess förmåga att uppfylla kraven för att utses.

g)

Information om hur alla brister i överensstämmelse har åtgärdats.

h)

En rekommendation om huruvida den sökande bör utses eller bekräftas som teknisk tjänst och i så fall det område den utsetts för.

10.   BEVILJANDE/BEKRÄFTELSE AV UTSEENDE

10.1   Godkännandemyndigheten skall utan onödigt dröjsmål fatta beslut om den skall bevilja, bekräfta eller förlänga utseendet på grundval av rapporten/rapporterna och annan relevant information.

10.2   Godkännandemyndigheten skall ge den tekniska tjänsten ett intyg. I intyget skall följande fastställas:

a)

Godkännandemyndighetens identitet och logo.

b)

Den utsedda tekniska tjänstens unika identitet.

c)

Den faktiska tidpunkt då tjänsten utsågs och för hur lång tid den utsågs.

d)

En kortfattad beskrivning av eller en hänvisning till det område tjänsten utsetts för (tillämpliga direktiv, förordningar eller delar av dem).

e)

En redogörelse för överensstämmelse och hänvisning till detta direktiv.

11.   FÖRNYAD BEDÖMNING OCH ÖVERVAKNING

11.1   Förnyad bedömning liknar en första bedömning förutom att erfarenheter från föregående bedömningar skall beaktas. Bedömning genom övervakning på plats är mindre omfattande än förnyade bedömningar.

11.2   Den behöriga myndigheten skall upprätta sin plan för förnyad bedömning och övervakning av varje utsedd teknisk tjänst så att representativa prov på det område tjänsten utsetts för regelbundet bedöms.

Intervallen mellan bedömningarna på plats, antingen förnyad bedömning eller övervakning, beror på den stabilitet som den tekniska tjänsten har visat prov på.

11.3   När brister i överensstämmelse konstateras under en övervakning eller förnyad bedömning skall den behöriga myndigheten fastställa strikta tidsgränser för de korrigerande åtgärder som skall vidtas.

11.4   Om de korrigerande eller förbättrande åtgärderna inte har vidtagits inom den överenskomna tidsramen eller bedöms otillräckliga skall den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder, till exempel utföra ytterligare en bedömning och tillfälligt eller slutgiltigt återkalla tillståndet för en eller flera av de verksamheter för vilka den tekniska tjänsten har utsetts.

11.5   Om den behöriga myndigheten beslutar att tillfälligt eller slutgiltigt återkalla en teknisk tjänsts tillstånd skall den meddela den senare genom rekommenderat brev. Under alla förhållanden skall den behöriga myndigheten vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i den verksamhet som den tekniska tjänsten redan bedriver.

12.   REGISTER ÖVER UTSEDDA TEKNISKA TJÄNSTER

12.1   Den behöriga myndigheten skall föra register över tekniska tjänster för att visa att kraven för att utses, inklusive kompetens, faktiskt har uppfyllts.

12.2   Den behöriga myndigheten skall säkerställa sekretessen för registren över tekniska tjänster.

12.3   Register över tekniska tjänster skall minst omfatta följande:

a)

Relevant korrespondens.

b)

Protokoll och rapporter från bedömningen.

c)

Kopior av intyg på att en tjänst utsetts.

BILAGA VI

MALL A

Största format: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

EG-typgodkännandemyndighetens stämpel

Meddelande om:

Av en typ av:

EG-typgodkännande (1)

färdigbyggt fordon (1)

utvidgning av EG-typgodkännande (1)

etappvis färdigbyggt fordon (1)

vägrat EG-typgodkännande (1)

icke färdigbyggt fordon (1)

återkallat EG-typgodkännande (1)

fordon av färdigbyggda och icke färdigbyggda varianter (1)

fordon av etappvis färdigbyggda och icke färdigbyggda varianter (1)

med avseende på direktiv 2007/46/EG, senast ändrat genom direktiv …/…/EG

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1   Fabrikat (tillverkarens varumärke):

Typ:

0.2.1   Varumärke(n) (2):

Identifiering av typ om sådan finns märkt på fordonet:

0.3.1   Märkningens placering:

0.4   Fordonskategori (3):

0.5   Namn på och adress till tillverkaren av det färdigbyggda fordonet (1):

Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet (1)  (4):

Namn på och adress till tillverkaren av det icke färdigbyggda fordonets senaste tillverkningsetapp (1)  (4):

Namn på och adress till tillverkaren av det etappvis färdigbyggda fordonet (1)  (4):

0.8   Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9   Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

Jag intygar härmed att tillverkarens beskrivning i bifogade dokument med upplysningar om det ovan angivna fordonet/fordonen (varav EG-typgodkännandemyndigheten har tagit ut ett prov/prover som tillverkaren har tillhandahållit som prototyp/er/för fordonstypen) är riktig och att de bifogade provningsresultaten gäller denna fordonstyp.

1.   För färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon/varianter (1):

Fordonstypen uppfyller/uppfyller inte (1) de tekniska kraven i samtliga tillämpliga rättsakter enligt föreskrifterna i bilaga IV och bilaga XI (1)  (4) till direktiv 2007/46/EG.

2.   För icke färdigbyggda fordon/varianter (1):

Fordonstypen uppfyller/uppfyller inte (1) de tekniska kraven i de rättsakter som finns förtecknade i tabellen på sidan 2.

3.   Godkännandet beviljas/vägras/återkallas (1).

4.   Godkännandet beviljas i enlighet med artikel 20 och giltigheten för godkännande är således begränsad till dag/månad/år.

(Ort)

(Underskrift)

(Datum)


Bilagor:

Tekniskt underlag.

Provningsresultat (se bilaga VIII).

Namn och exempel på namnteckning(ar) för den eller de personer på företaget som har befogenhet att underteckna intyg om överensstämmelse samt intyg om deras befattning i företaget

Anm.: Om denna mall används för typgodkännande enligt artikel 20, 22 eller 23, får rubriken ”EG-typgodkännandeintyg för fordon” endast användas

då kommissionen, i det fall som avses i artikel 20, har beslutat att tillåta medlemsstaten att bevilja ett typgodkännande i enlighet med detta direktiv,

för fordon i kategori M1 som är typgodkända enligt det förfarande som anges i artikel 22.

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG FÖR FORDON

Sida 2

Detta EG-typgodkännande grundas på, i fråga om icke färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon eller varianter, följande godkännande(n) av icke färdigbyggda fordon:

Etapp 1: Tillverkare av grundfordonet:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Tillämpligt på varianter:

Etapp 2: Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Tillämpligt på varianter:

Etapp 3: Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Tillämpligt på varianter:

I de fall som godkännandet omfattar en eller flera icke färdigbyggda varianter skall de varianter som är färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda anges.

Färdigbyggda/etappvis färdigbyggda varianter:

Förteckning över krav som är tillämpliga på den godkända icke färdigbyggda fordonstypen eller varianten. (Efter vad som är tillämpligt, med beaktande av räckvidd och senaste ändring för var och en av nedan angivna rättsakter.)

Punkt

Område

Rättsakt

Senast ändrat

Tillämpligt på varianter

 

 

 

 

 

(Ange endast de ämnen för vilka det finns ett EG-typgodkännande.)

I fråga om fordon avsedda för särskilda ändamål, beviljade undantag eller särskilda bestämmelser som tillämpas i enlighet med bilaga XI och undantag som beviljats i enlighet med artikel 20.

Rättsakt

Punkt

Typ av godkännande och form av undantag

Tillämpligt på varianter

 

 

 

 

Tillägg

Förteckning över de rättsakter som fordonstypen överensstämmer med

(skall fyllas i endast vid typgodkännande enligt artikel 6.3)

Område

Rättsakt (5)

Ändrad genom

Tillämplig på varianter

1.

Ljudnivåer

70/157/EEG

 

 

2.

Avgaser

70/220/EEG

 

 

3.

Bränsletankar/bakre underkörningsskydd

70/221/EEG

 

 

4.

Utrymme för bakre registreringsskylt

70/222/EEG

 

 

5.

Styrkraft

70/311/EEG

 

 

6.

Dörrlås och dörrgångjärn

70/387/EEG

 

 

7.

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

 

 

8.

Backspeglar

71/127/EEG

 

 

8A.

Anordningar för indirekt sikt

2003/97/EG

 

 

9.

Bromsutrustning

71/320/EEG

 

 

10.

Radioavstörning

72/245/EEG

 

 

11.

Föroreningar från dieselmotorer

72/306/EEG

 

 

12.

Inredningsdetaljer

74/60/EEG

 

 

13.

Stöldskydd

74/61/EEG

 

 

14.

Sammanstötningsskydd för styrmekanismen

74/297/EEG

 

 

15.

Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

 

 

16.

Utskjutande delar

74/483/EEG

 

 

17.

Hastighetsmätare och backväxel

75/443/EEG

 

 

18.

Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

 

 

19.

Förankring av bilbälten

76/115/EEG

 

 

20.

Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering

76/756/EEG

 

 

21.

Reflexanordningar

76/757/EEG

 

 

22.

Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sidopositionslyktor, stopplyktor och varsellyktor

76/758/EEG

 

 

23.

Körriktningsvisare

76/759/EEG

 

 

24.

Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

 

 

25.

Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor)

76/761/EEG

 

 

26.

Främre dimljus

76/762/EEG

 

 

27.

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

 

 

28.

Bakre dimljus

77/538/EEG

 

 

29.

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

 

 

30.

Parkeringsljus

77/540/EEG

 

 

31.

Bilbälten och fasthållningsanordningar

77/541/EEG

 

 

32.

Siktfält framåt

77/649/EEG

 

 

33.

Märkning av manöverorgan

78/316/EEG

 

 

34.

Avfrostnings-/avimningsanordningar

78/317/EEG

 

 

35.

Vindrutetorkare och vindrutespolare

78/318/EEG

 

 

36.

Värmesystem

2001/56/EG

 

 

37.

Hjulskydd

78/549/EEG

 

 

38.

Huvudstöd

78/932/EEG

 

 

39.

CO2-utsläpp/bränsleförbrukning

80/1268/EEG

 

 

40.

Motoreffekt

80/1269/EEG

 

 

41.

Gasformiga föroreningar från dieselmotorer

88/77/EEG

 

 

42.

Sidoskydd

89/297/EEG

 

 

43.

Stänkskyddsanordningar

91/226/EEG

 

 

44.

Mått och vikter (personbilar)

92/21/EEG

 

 

45.

Säkerhetsglas

92/22/EEG

 

 

46.

Däck

92/23/EEG

 

 

47.

Hastighetsbegränsande anordningar

92/24/EEG

 

 

48.

Mått och vikter (för andra fordon än de som avses i punkt 44)

97/27/EG

 

 

49.

Utskjutande delar på förarhytter

92/114/EEG

 

 

50.

Kopplingsanordningar

94/20/EG

 

 

51.

Brandfarlighet

95/28/EG

 

 

52.

Bussar och långfärdsbussar

2001/85/EG

 

 

53.

Frontalkollision

96/79/EG

 

 

54.

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

 

 

55.

Fordon avsedda för transport av farligt gods

98/91/EG

 

 

56.

Främre underkörningsskydd

2000/40/EG

 

 

57.

Fotgängarskydd

2003/102/EG

 

 

MALL B

(för typgodkännande av system eller typgodkännande av fordon med avseende på ett system)

Största format: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

EG-typgodkännandemyndighetens stämpel

Meddelande om:

 

EG-typgodkännande (1)

av en systemtyp/fordonstyp med avseende på ett system (1)

utvidgning av EG-typgodkännande (1)

vägrat EG-typgodkännande (1)

återkallat EG-typgodkännande (1)

med avseende på direktiv …/…/EG/förordning (EG) nr …/… (1), senast ändrat/ändrad genom direktiv …/…/EG/förordning (EG) nr …/… (1)

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1   Fabrikat (tillverkarens varumärke):

Typ:

0.2.1   Varumärke(n) (i förekommande fall):

Identifiering av typ, om sådan finns märkt på fordonet (6):

0.3.1   Märkningens placering:

0.4   Fordonskategori (7):

0.5   Tillverkarens namn och adress:

0.8   Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9   Tillverkarens representant:

AVSNITT II

1.   Ytterligare information (i tillämpliga fall): se Addendum

2.   Teknisk tjänst som har ansvaret för att utföra provningar:

3.   Datum för provningsrapport:

4.   Provningsrapportens nummer:

5.   Eventuella anmärkningar: se Addendum

6.   Ort:

7.   Datum:

8.   Underskrift:

Bilagor:

Tekniskt underlag.

Provningsrapport.

Addendum

till EG-typgodkännandeintyg nr …

Ytterligare information

[…]:

1.1.1   […]:

(…)

Typgodkännandenummer för varje komponent eller separat teknisk enhet som monterats på fordonet för att det skall uppfylla bestämmelserna i detta direktiv eller denna förordning

2.1   […]:

Anmärkningar

3.1   […]:

MALL C

(för typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter)

Största format: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

EG-typgodkännandemyndighetens stämpel

Meddelande om:

 

EG-typgodkännande (1)

för en typ av komponenter eller separata tekniska enheter (1)

utvidgning av EG-typgodkännande (1)

vägrat EG-typgodkännande (1)

återkallat EG-typgodkännande (1)

med avseende på direktiv …/…/EG/förordning (EG) nr …/… (1), senast ändrat/ändrad genom direktiv …/…/EG/förordning (EG) nr …/… (1)

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1   Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2   Typ:

Identifiering av typ, om sådan finns märkt på komponenten eller den separata tekniska enheten (1)  (6):

0.3.1   Märkningens placering:

0.5   Tillverkarens namn och adress:

0.7   För komponenter och separata tekniska enheter: placering av EG-typgodkännandemärket och fastsättningsmetod:

0.8   Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9   Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

1.   Ytterligare information (i tillämpliga fall): se Addendum

2.   Teknisk tjänst som har ansvaret för att utföra provningar:

3.   Datum för provningsrapport:

4.   Provningsrapportens nummer:

5.   Eventuella anmärkningar: se Addendum

6.   Ort:

7.   Datum:

8.   Underskrift:

Bilagor:

Tekniskt underlag.

Provningsrapport.

Addendum

till EG-typgodkännandeintyg nr …

Ytterligare information

[…]:

1.1.1   […]:

(…)

Eventuella begränsningar för användningen av anordningen

2.1   […]:

Anmärkningar

3.1   […]:


(1)  Stryk om ej tillämpligt.

(2)  Om denna uppgift inte är tillgänglig vid beviljandet av typgodkännandet, skall den kompletteras senast när fordonet släpps ut på marknaden.

(3)  Enligt bilaga II A.

(4)  Se s. 2.

(5)  Eller de FN/ECE-föreskrifter som anses vara likvärdiga.

(6)  Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, skall dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

(7)  Enligt bilaga II avsnitt A.

BILAGA VII

NUMRERINGSSYSTEM FÖR EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG (1)

1.   EG-typgodkännandenummer skall bestå av fyra avsnitt för typgodkännanden av hela fordon och fem avsnitt för typgodkännanden av system, komponenter och separata tekniska enheter enligt beskrivning nedan. Avsnitten skall alltid åtskiljas med en asterisk.

Avsnitt 1:

Bokstaven ”e” följd av numret för den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet:

 

1. för Tyskland.

 

2. för Frankrike.

 

3. för Italien.

 

4. för Nederländerna.

 

5. för Sverige.

 

6. för Belgien.

 

7. för Ungern.

 

8. för Tjeckien.

 

9. för Spanien.

 

11. för Förenade kungariket.

 

12. för Österrike.

 

13. för Luxemburg.

 

17. för Finland.

 

18. för Danmark.

 

19. för Rumänien.

 

20. för Polen.

 

21. för Portugal.

 

23. för Grekland.

 

24. för Irland.

 

26. för Slovenien.

 

27. för Slovakien.

 

29. för Estland.

 

32. för Lettland.

 

34. för Bulgarien.

 

36. för Litauen.

 

49. för Cypern.

 

50. för Malta.

Avsnitt 2:

Grunddirektivets eller grundförordningens nummer.

Avsnitt 3:

Numret på senaste ändringsdirektiv eller förordning som är tillämpligt/tillämplig på EG-typgodkännandet.

I fråga om EG-typgodkännanden av hela fordon innebär detta det senaste direktiv eller den senaste förordning genom vilket/vilken en eller flera artiklar i direktiv 2007/46/EG senast ändrats.

I fråga om EG-typgodkännanden av hela fordon som beviljats enligt förfarandet i artikel 22 innebär detta det senaste direktiv eller den senaste förordning genom vilket en eller flera artiklar i direktiv 2007/46/EG senast ändrats, med undantag för de första två siffrorna som ersätts med bokstäverna KS skrivet med versaler.

I fråga om typgodkännanden enligt särdirektiv innebär detta det senaste direktiv/den senaste förordning som innehåller aktuella bestämmelser med vilka systemet, komponenten eller den tekniska enheten överensstämmer.

Om, enligt ett direktiv eller en förordning, olika tekniska standarder skall börja tillämpas vid skilda tidpunkter, skall en bokstav läggas till för att ange för vilken standard godkännandet beviljats.

Avsnitt 4:

Ett fyrsiffrigt följdnummer (då det är tillämpligt, med nollor först) vid EG-typgodkännande av hela fordon, eller fyr- eller femsiffrigt vid EG-typgodkännande enligt ett särdirektiv eller en förordning, för att ange grundtypgodkännandet. Nummerföljden skall börja med 0001 för varje grunddirektiv eller förordning.

Avsnitt 5:

Ett tvåsiffrigt följdnummer (då det är tillämpligt, med nollor först) för att ange utvidgningen. Nummerföljden skall börja från 00 för varje grundläggande godkännandenummer.

2.   Vid EG-typgodkännande av hela fordon skall avsnitt 2 utelämnas.

I fråga om ett nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier enligt artikel 23 skall avsnitt 2 ersättas med bokstäverna NKS skrivet med versaler.

3.   Endast på fordonets föreskrivna skylt(ar), skall avsnitt 5 utelämnas.

4.   Exempel på ett tredje systemgodkännande (hittills inte med någon förlängning) utfärdat av Frankrike för bromsdirektivet:

e2*71/320*98/12*0003*00

eller

e2*88/77*91/542A*0003*00 i fråga om ett direktiv med två etapper för genomförande A och B.

5.   Exempel på den andra förlängningen av det fjärde fordonstypgodkännande som utfärdats av Förenade kungariket:

e11*98/14*0004*02

Direktiv 98/14/EG är det direktiv genom vilket artiklarna i direktiv 70/156/EEG senast ändrats.

6.   Exempel på ett EG-typgodkännande av hela fordon som tillverkas i små serier som utfärdats av Luxemburg enligt artikel 22:

e13*KS[…/…]*0001*00

7.   Exempel på ett nationellt EG-typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier som utfärdats av Nederländerna enligt artikel 23:

e4*NKS*0001*00

8.   Exempel på EG-typgodkännandenummer som är stämplat på fordonets föreskrivna skylt(ar):

e11*98/14*0004

9.   Bilaga VII är inte tillämplig på de FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilaga IV till detta direktiv. I typgodkännanden som utfärdats i enlighet med FN/ECE-föreskrifter skall man fortsätta att använda den numrering som är tillämplig enligt respektive föreskrifter.


(1)  Komponenter och separata tekniska enheter skall markeras i enlighet med bestämmelserna i relevant rättsakt.

Tillägg

EG-typgodkännandemärke för komponenter och separata tekniska enheter

EG-typgodkännandemärke för komponenter och separata tekniska enheter skall omfatta följande:

1.1   En rektangel runt bokstaven ”e” följd av en bokstavs- eller sifferbeteckning för den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet för komponenten eller den separata tekniska enheten:

1

för Tyskland

2

för Frankrike

3

för Italien

4

för Nederländerna