ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 243

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

50 årgången
18 september 2007


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1063/2007 av den 17 september 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1064/2007 av den 17 september 2007 om ändring med avseende på avilamycin av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2377/90 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung ( 1 )

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1065/2007 av den 17 september 2007 om ändring av förordning (EG) nr 493/2006 när det gäller övergångsbestämmelserna inom ramen för reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för socker

6

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1066/2007 av den 17 september 2007 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa mangandioxider med ursprung i Sydafrika

7

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1067/2007 av den 17 september 2007 om upptagandet av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Staffordshire Cheese (SUB))

21

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1068/2007 av den 17 september 2007 om godkännande av en större ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar Queso Nata de Cantabria (SUB)

22

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1069/2007 av den 17 september 2007 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av polyvinylalkohol med ursprung i Folkrepubliken Kina

23

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens direktiv 2007/55/EG av den 17 september 2007 om ändring av vissa bilagor till rådets direktiv 76/895/EEG, 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG när det gäller gränsvärden för resthalter av azinfosmetyl ( 1 )

41

 

*

Kommissionens direktiv 2007/56/EG av den 17 september 2007 om ändring av vissa bilagor till rådets direktiv 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG när det gäller gränsvärden för resthalter av azoxystrobin, klortalonil, deltametrin, hexaklorbenzen, ioxynil, oxamyl och quinoxyfen ( 1 )

50

 

*

Kommissionens direktiv 2007/57/EG av den 17 september 2007 om ändring av vissa bilagor till rådets direktiv 76/895/EEG, 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG när det gäller gränsvärden för resthalter av ditiokarbamater ( 1 )

61

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Kommissionen

 

 

2007/612/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 4 april 2007 om det statliga stöd C 14/06 som Belgien planerar att genomföra för General Motors Belgium i Antwerpen [delgivet med nr K(2007) 435]  ( 1 )

71

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

FÖRORDNINGAR

18.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 243/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1063/2007

av den 17 september 2007

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 18 september 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 september 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 756/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 41).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 17 september 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

MK

55,1

XK

55,1

XS

36,3

ZZ

48,8

0707 00 05

JO

175,0

MK

43,7

TR

129,4

ZZ

116,0

0709 90 70

TR

110,3

ZZ

110,3

0805 50 10

AR

88,1

UY

42,9

ZA

67,7

ZZ

66,2

0806 10 10

EG

177,6

MK

28,3

TR

111,9

ZZ

105,9

0808 10 80

AR

62,4

AU

215,7

BR

117,4

CL

88,6

CN

79,8

NZ

98,5

US

98,4

ZA

87,3

ZZ

106,0

0808 20 50

CN

62,9

TR

122,2

ZA

107,6

ZZ

97,6

0809 30 10, 0809 30 90

TR

151,3

US

189,2

ZZ

170,3

0809 40 05

BA

49,8

IL

124,7

MK

49,8

TR

103,2

ZZ

81,9


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


18.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 243/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1064/2007

av den 17 september 2007

om ändring med avseende på avilamycin av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2377/90 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 av den 26 juni 1990 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung (1), särskilt artikel 2,

med beaktande av Europeiska läkemedelsmyndighetens yttranden som utarbetats av kommittén för veterinärmedicinska läkemedel, och

av följande skäl:

(1)

Alla farmakologiskt verksamma substanser som används inom gemenskapen i veterinärmedicinska läkemedel avsedda för livsmedelsproducerande djur måste utvärderas i enlighet med förordning (EEG) nr 2377/90.

(2)

En ansökan om fastställande av gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av avilamycin, ett antibiotikum som hör till ortosomycin-gruppen, har lämnats in till Europeiska läkemedelsmyndigheten. På grundval av rekommendationen från kommittén för veterinärmedicinska läkemedel bör avilamycin upptas i bilaga I till förordning (EEG) nr 2377/90 för svin (muskel, skinn och fett, lever och njure), kanin (muskel, fett, lever och njure) och fjäderfä (muskel, skinn och fett, lever och njure) under förutsättning att substansen inte ges till fjäderfä som producerar ägg som skall användas som livsmedel.

(3)

Förordning (EEG) nr 2377/90 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Det bör fastställas en tillräckligt lång frist innan den här förordningen börjar tillämpas, så att medlemsstaterna kan göra eventuella ändringar som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i den här förordningen när det gäller sådana godkännanden för försäljning av de berörda veterinärmedicinska läkemedlen som beviljats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (2).

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för veterinärmedicinska läkemedel.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EEG) nr 2377/90 skall ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den skall tillämpas från och med den 18 november 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 september 2007.

På kommissionens vägnar

Günter VERHEUGEN

Vice ordförande


(1)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 703/2007 (EUT L 161, 22.6.2007, s. 28).

(2)  EGT L 311, 28.11.2001, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/28/EG (EUT L 136, 30.4.2004, s. 58).


BILAGA

Följande substans skall upptas i bilaga I till förordning (EEG) 2377/90 (Förteckning över farmakologiskt verksamma substanser för vilka gränsvärden för högsta tillåtna restmängder (MRL) har fastställts):

1.   Medel mot infektioner

1.2   Antibiotika

1.2.15   Ortosomyciner

Farmakologiskt verksamma substanser

Restmarkör

Djurarter

MRL

Målvävnader

Avilamycin

Dikloroisoeverninsyra

Svin

50 μg/kg

Muskel

100 μg/kg

Fett (1)

300 μg/kg

Lever

200 μg/kg

Njure

Kanin

50 μg/kg

Muskel

100 μg/kg

Fett

300 μg/kg

Lever

200 μg/kg

Njure

Fjäderfä (2)

50 μg/kg

Muskel

100 μg/kg

Fett (3)

300 μg/kg

Lever

200 μg/kg

Njure


(1)  För svin- och fjäderfäarter avser detta gränsvärde hud och fett i naturliga proportioner.

(2)  Ej till djur som producerar ägg som skall användas som livsmedel.

(3)  För svin- och fjäderfäarter avser detta gränsvärde hud och fett i naturliga proportioner.


18.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 243/6


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1065/2007

av den 17 september 2007

om ändring av förordning (EG) nr 493/2006 när det gäller övergångsbestämmelserna inom ramen för reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för socker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 44, och

av följande skäl:

(1)

Bestämmelser om förebyggande återtag anges i artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 493/2006 av den 27 mars 2006 om övergångsbestämmelser inom ramen för reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för socker och om ändring av förordningarna (EG) nr 1265/2001 och (EG) nr 314/2002 (2). Över ett visst tröskelvärde betraktas varje företags kvotproduktion som återtagen i den mening som avses i artikel 19 i förordning (EG) nr 318/2006. Den kan också betraktas som produktion över kvoten i den mening som avses i artikel 12 i den förordningen om företaget ansöker om detta före den 31 januari 2007.

(2)

Producenterna av isoglukos, till skillnad från sockerproducenterna, kunde inte lämna in en sådan ansökan före tidsfristen den 31 januari 2007 eftersom deras produktion fortgår löpande under hela året. I rättvisesyfte bör den tidigare nämnda tidsfristen senareläggas till utgången av regleringsåret 2006/07 för producenter av isoglukos för att göra det möjligt för dem att med sakkännedom fatta sina beslut och lämna in ansökan.

(3)

Förordning (EG) nr 493/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 3.1 i förordning (EG) nr 493/2006 skall ersättas med följande:

”1.   För varje företag skall den del av produktionen av socker, isoglukos eller inulinsirap under regleringsåret 2006/07 som framställs inom ramen för kvoterna i bilaga IV och som överskrider tröskelvärdet enligt punkt 2 betraktas som återtagen i den mening som avses i artikel 19 i förordning (EG) nr 318/2006 eller, på begäran av det berörda företaget som lämnas in före den 31 januari 2007 för socker och före den 30 september 2007 för isoglukos, betraktas som helt eller delvis producerad utöver kvoten i den mening som avses i artikel 12 i den förordningen.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 september 2007.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

(2)  EUT L 89, 28.3.2006, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 739/2007 (EUT L 169, 29.6.2007, s. 22).


18.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 243/7


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1066/2007

av den 17 september 2007

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa mangandioxider med ursprung i Sydafrika

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 7,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

1.   Inledande

(1)

Den 10 november 2006 mottog kommissionen ett klagomål som ingivits i enlighet med artikel 5 i grundförordningen av Tosoh Hellas AIC (nedan kallad ”klaganden”) såsom tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av gemenskapens produktion av vissa mangandioxider.

(2)

Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Den 21 december 2006 inleddes förfarandet genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

2.   Parter som berörs av förfarandet

(4)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, den andra tillverkaren i gemenskapen, den exporterande tillverkaren, importören, användare som såvitt känt var berörda samt företrädare för Sydafrika om att ett förfarande hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(5)

Den klagande tillverkaren, den exporterande tillverkaren, importören och användarna lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda, och visat att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(6)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Den exporterande tillverkaren i Sydafrika, den klagande tillverkaren, importören av den berörda produkten från Sydafrika och fyra användare av den berörda produkten besvarade frågeformuläret.

(7)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande när det gäller dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse samt genomförde kontroller på plats hos följande företag:

a)

Gemenskapstillverkare

Tosoh Hellas AIC, Thessaloniki, Grekland och dess närstående försäljningsagent Mitsubishi International GmbH, Düsseldorf, Tyskland

b)

Exporterande tillverkare i Sydafrika

Delta E.M.D. (Pty) Ltd, Nelspruit, Sydafrika (nedan kallad ”Delta”)

c)

Den exporterande tillverkarens närstående leverantör i Sydafrika

Manganese Metal Company (Pty) Ltd, Nelspruit, Sydafrika

d)

Icke-närstående importör i gemenskapen

Traxys France SAS, Strasbourg, Frankrike

e)

Användare i gemenskapen

Panasonic Battery Belgium NV, Tessenderlo, Belgien

VARTA Consumer Batteries GmbH & Co. KGaA, Sulzbach, Tyskland

Duracell Batteries BVBA, Aarschot, Belgien

3.   Undersökningsperiod

(8)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2005 till och med den 30 september 2006 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller i tabeller ”UP”). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

B.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1.   Berörd produkt

(9)

Den berörda produkten är mangandioxider som framställs genom en elektrolytisk process utan efterföljande värmebehandling, med ursprung i Sydafrika. Produkten klassificeras vanligtvis enligt KN-nummer ex 2820 10 00.

(10)

Den berörda produkten består av två huvudtyper – elektrolytisk mangandioxid för kol-zinkbatterier och elektrolytisk mangandioxid för alkaliska batterier. Bägge typerna framställs genom en elektrolytisk process, där vissa parametrar ändras för att erhålla antingen elektrolytisk mangandioxid för kol-zinkbatterier eller elektrolytisk mangandioxid för alkaliska batterier. Bägge har normalt sett en hög renhet av mangan och används i regel som mellanprodukter vid tillverkning av torrbatterier för konsumentbruk.

(11)

Undersökningen visade att även om de båda typerna av den berörda produkten uppvisar skillnader i fråga om vissa specifika fysikaliska och kemiska egenskaper, t.ex. densitet, genomsnittlig partikelstorlek, BET-yta (Brunauer-Emmet-Teller) och alkalisk potential, har de båda samma grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och används för samma ändamål. De anses därför i detta förfarande utgöra en och samma produkt.

(12)

Det bör noteras att det finns andra typer av mangandioxider som inte har samma grundläggande fysikaliska, kemiska eller tekniska egenskaper som elektrolytiska mangandioxider och vars användningsområden skiljer sig väsentligt från den berörda produktens. De omfattas därför inte av den berörda produkten. Dessa särskilda produkter är t.ex. i) naturliga mangandioxider med signifikanta föroreningar som brukar klassificeras under ett annat KN-nummer, 2602 00 00, ii) kemiska mangandioxider som framställs genom en kemisk process och har betydligt lägre densitet och signifikant högre BET-yta än elektrolytiska mangandioxider, samt iii) värmebehandlade elektrolytiska mangandioxider som, även om de liksom den berörda produkten framställts genom en elektrolytisk process, skiljer sig från denna genom ett antal väsentliga egenskaper såsom fukthalt, kristallstruktur och alkalisk potential, vilket gör att de lämpar sig för användning i litiumbatterier, som är icke vattenbaserade och har litiummetall som anod, men inte i kol-zinkbatterier eller alkaliska batterier, som är vattenbaserade och har zinkanod, där den berörda produkten används.

(13)

Noteras bör också att ingen av de båda berörda parterna har motsatt sig ovanstående definition eller åtskillnaden av den berörda produktens båda huvudtyper.

2.   Likadan produkt

(14)

Undersökningen visade att de elektrolytiska mangandioxider som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin i gemenskapen, de som tillverkas och säljs på Sydafrikas hemmamarknad och de som importeras till gemenskapen från Sydafrika har samma grundläggande kemiska, fysikaliska och tekniska egenskaper och samma användningsområden.

(15)

Därför drogs den preliminära slutsatsen att de alla måste anses vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

C.   DUMPNING

1.   Normalvärde

(16)

När det gäller normalvärdet avgjorde kommissionen först huruvida Deltas sammanlagda inhemska försäljning av elektrolytiska mangandioxider var representativ i förhållande till företagets sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs försäljningen på hemmamarknaden representativ eftersom den exporterande tillverkarens sammanlagda försäljningsvolym i Sydafrika uppgick till mer än 5 % av dess sammanlagda exportförsäljningsvolym till gemenskapen.

(17)

Kommissionen identifierade därefter de produkttyper som såldes på hemmamarknaden av företag vars försäljning på den marknaden var representativ totalt sett, och som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen.

(18)

Försäljningen på hemmamarknaden av en viss produkttyp anses vara tillräckligt representativ om den inhemska försäljningen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden uppgick till minst 5 % av den totala volymen av jämförbara produkttyper som såldes på export till gemenskapen.

(19)

Av alla produkttyper som såldes på export till gemenskapen fanns inga identiska eller direkt jämförbara produkttyper som såldes i representativa kvantiteter på hemmamarknaden. Normalvärdet måste därför konstrueras för alla exporterade produkttyper i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(20)

Normalvärdet konstruerades genom att exportörens produktionskostnader för de exporterade typerna, efter eventuell justering, ökades med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst fastställdes enligt de metoder som anges i artikel 2.6 i grundförordningen. För detta ändamål undersökte kommissionen om uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och Deltas vinst på hemmamarknaden var tillförlitliga.

(21)

De faktiska försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna på hemmamarknaden bedömdes som tillförlitliga eftersom det berörda företagets sammanlagda försäljningsvolym på den marknaden var representativ i förhållande till volymen av exportförsäljningen till gemenskapen, såsom nämnts ovan.

(22)

För att avgöra om uppgifterna om Deltas vinst på hemmamarknaden var tillförlitliga undersökte kommissionen först om försäljningen på hemmamarknaden av varje produkttyp som på denna marknad såldes i representativa kvantiteter kunde anses ha skett vid normal handel, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för produkttypen i fråga fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden.

(23)

Eftersom det inte fanns någon typ där den lönsamma försäljningen utgjorde mer än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen på hemmamarknaden, ansågs priset på hemmamarknaden inte kunna tjäna som underlag för att fastställa den vinstmarginal som i sin tur skulle användas vid beräkning av normalvärdet.

(24)

Eftersom Delta såvitt kommissionen vet är den enda tillverkaren av elektrolytiska mangandioxider i Sydafrika, kunde den skäliga vinstmarginal som behövs för att fastställa normalvärdet inte grundas på den faktiska vinst som fastställts för andra exportörer eller tillverkare som är föremål för undersökning avseende produktion och försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden, såsom anges i artikel 2.6 a i grundförordningen.

(25)

Eftersom elektrolytiska mangandioxider dessutom är den enda produkt som Delta tillverkar och säljer, kunde den skäliga vinstmarginal som krävs för att konstruera normalvärdet inte grundas på den faktiska vinsten på tillverkning och försäljning vid normal handel av produkter inom samma generella produktkategori för den exporterande tillverkaren i fråga enligt artikel 2.6 b i grundförordningen.

(26)

Den skäliga vinstmarginal som behövs för att konstruera normalvärdet fastställdes därför i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen.

(27)

För detta ändamål har det samlats in uppgifter om lönsamheten hos alla andra kända tillverkare av elektrolytiska mangandioxider i andra länder. Sådana uppgifter kunde fås från offentliga källor för en tillverkare i Indien, två i Japan och två i Förenta staterna. För en av de amerikanska tillverkarna och för de bägge japanska tillverkarna fanns dock ingen information att tillgå om lönsamheten för elektrolytiska mangandioxider eller för någon avdelning inom företagen där elektrolytiska mangandioxider utgjorde en viktig del.

(28)

En genomsnittlig vinstmarginal för undersökningsperioden beräknades utifrån de offentliga källorna för en indisk tillverkare och för den återstående tillverkaren i Förenta staterna, och utifrån den information Delta gett om lönsamheten i dess närstående företag Delta E.M.D Australia Proprietary Ltd på detta företags hemmamarknad i Australien. Den beräknade genomsnittliga vinstmarginalen uppgick till 9,2 %. Med tanke på tillgänglig information ansågs metoden rimlig i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen och resultatet lågt räknat. Allmänt tillgängliga uppgifter visade att denna vinstmarginal inte överskred den vinst som gjorts av andra kända tillverkare inom samma generella produktkategori (dvs. specialkemikalier) i Sydafrika under undersökningsperioden.

2.   Exportpriser

(29)

Deltas export till gemenskapen gjordes uteslutande via en oberoende agent, Traxys France SAS.

(30)

Exportpriserna grundade sig på det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export från Sydafrika till gemenskapen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

3.   Jämförelse

(31)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis tog man genom justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Lämpliga justeringar för provisioner, transport, försäkring, hanteringskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt bankavgifter beviljades i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas.

4.   Dumpningsmarginaler

(32)

Det vägda genomsnittliga normalvärdet för den berörda produkten som exporterades till gemenskapen jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande typ av den berörda produkten, såsom anges i artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(33)

På denna grundval är den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, följande:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal

Delta E.M.D. (Pty) Ltd

14,9 %

(34)

Vid beräkningen av den landsomfattande dumpningsmarginal som skulle gälla för alla andra exportörer i Sydafrika fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetet hade varit. En jämförelse gjordes mellan uppgifter från Eurostat och det svar på frågeformuläret som den samarbetsvilliga tillverkaren i Sydafrika gett. Jämförelsen visade att Deltas export till gemenskapen enligt tillgängliga uppgifter utgjorde 100 % av exporten av den berörda produkten från Sydafrika. Samarbetet bedömdes därför vara mycket stort, och den landsomfattande dumpningsmarginalen fastställdes därför till samma nivå som den dumpningsmarginal som beräknats för Delta.

D.   SKADA

1.   Produktion i gemenskapen och gemenskapsindustrin

(35)

Med hjälp av undersökningen fastställdes att tre tillverkare i gemenskapen tillverkade den likadana produkten i början av skadeundersökningsperioden. En av de tre tillverkarna upphörde dock med sin produktion 2003, så under undersökningsperioden fanns endast två tillverkare i gemenskapen.

(36)

Klagomålet lämnades in av endast en tillverkare, som samarbetade till fullo vid undersökningen. Den andra tillverkaren samarbetade inte, men motsatte sig heller inte klagomålet. Eftersom endast ett företag lämnade fullständiga svar på frågeformuläret kommer alla uppgifter som hänför sig till gemenskapsindustrin av sekretesskäl antingen att anges i indexerad form eller i form av intervall.

(37)

Den sammanlagda gemenskapsproduktionen med avseende på artikel 4.1 i grundförordningen beräknades således preliminärt genom att man lade samman den enda samarbetande tillverkarens produktion med den andra tillverkarens produktion, enligt de uppgifter som lämnats i klagomålet. Den totala gemenskapsproduktionen under undersökningsperioden bestämdes till 20–30 tusen ton.

(38)

Den samarbetsvilliga gemenskapstillverkarens produktion utgjorde med än 50 % av de elektrolytiska mangandioxider som framställts i gemenskapen. Detta företag anses därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

2.   Förbrukning i gemenskapen

(39)

Den synbara förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av den klagande tillverkarens försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden, de andra gemenskapstillverkarnas försäljning utifrån köp som rapporterats av användare och import från det berörda landet med det kontrollerade svaret på frågeformuläret och Eurostats uppgifter från andra tredjeländer som underlag.

(40)

Det innebär att förbrukningen i gemenskapen minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Under 2003 och 2004 skedde en särskilt kraftig ökning, som sammanföll med den största volymökningen till mycket låga priser (– 35 %) på elektrolytiska mangandioxider som importerats från Sydafrika och med att en viktig gemenskapstillverkare lade ner sin verksamhet. Under 2005 återgick förbrukningen till den tidigare nivån och ytterligare en betydande minskning skedde under undersökningsperioden. Förbrukningen tycks ha påverkats av att en viktig tillverkare, som stod för en tredjedel av tillverkningen i gemenskapen, lade ner sin verksamhet 2003.

 

2002

2003

2004

2005

UP

Förbrukning i gemenskapen Index (2002 = 100)

100

102

113

102

93

3.   Import till gemenskapen från det berörda landet

(41)

Importvolymen från Sydafrika fastställdes med hjälp av kontrollerade uppgifter från den enda exporterande tillverkaren. Som nämns ovan anges de flesta indikatorer av sekretesskäl i indexerad form eller i form av intervall, eftersom analysen rör ett enda företag.

(42)

Importen, sett till volym och marknadsandel, utvecklades på följande sätt:

 

2002

2003

2004

2005

UP

Import från Sydafrika (i ton), 2002 = 100

100

129

156

185

169

Sydafrikas marknadsandel

30-40 %

40-50 %

44-54 %

60-70 %

60-70 %

Sydafrikas marknadsandel, 2002 = 100

100

126

139

181

181

(43)

Förbrukningen av elektrolytiska mangandioxider ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden, men importen från det berörda landet ökade samtidigt med 69 %. Sydafrikas marknadsandel ökade följaktligen drastiskt (med ca 81 %) under skadeundersökningsperioden, från att ha varit mellan 30 och 40 % till mellan 60 och 70 %.

(44)

Under skadeundersökningsperioden föll importpriserna med 31 %, detta trots att den viktigaste råvaran gick upp i pris.

 

2002

2003

2004

2005

UP

Importpriser från Sydafrika (i euro/ton), 2002 = 100

100

70

65

66

69

(45)

Vid fastställandet av prisunderskridandet under undersökningsperioden använde sig kommissionen av gemenskapsindustrins försäljningspriser till oberoende kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i gemenskapen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Dessa priser jämfördes med de sydafrikanska exporterande tillverkarnas försäljningspriser efter rabatter och andra avdrag, vid behov justerade till nivån priser cif vid gemenskapens gräns, med en lämplig justering för tullklareringskostnader och kostnader efter importen.

(46)

Det framgick av jämförelsen att de vägda, genomsnittliga prisunderskridandemarginalerna, uttryckta i procent av gemenskapsindustrins försäljningspriser, under undersökningsperioden varierade mellan 11 och 14 %. Även högre nivåer av prisunderskridande förekom eftersom gemenskapsindustrin gjorde avsevärda förluster under undersökningsperioden.

4.   Gemenskapsindustrins situation

(47)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den sydafrikanska dumpade exportens inverkan på gemenskapsindustrin en analys av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från och med 2002 till och med undersökningsperioden. Som nämns ovan anges de flesta indikatorer av sekretesskäl i indexerad form eller i form av intervall, eftersom analysen rör ett enda företag.

(48)

Produktionen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet för gemenskapsindustrin uppvisade följande utveckling:

 

2002

2003

2004

2005

UP

Produktion, 2002 = 100

100

87

128

135

130

Kapacitet, 2002 = 100

100

100

100

100

100

Kapacitetsutnyttjande, 2002 = 100

100

87

128

135

130

(49)

Under skadeundersökningsperioden ökade tillverkningen i gemenskapen med 30 %. Produktionskapaciteten förblev dock stabil under hela skadeundersökningsperioden. Produktionen nådde en topp 2005 efter en kraftigt ökad förbrukning på gemenskapsmarknaden under 2004, vilket sammanföll med att en viktig tillverkare lade ned sin verksamhet och att efterfrågan steg på gemenskapsindustrins exportmarknad. Från 2004 till undersökningsperioden, då råvarupriserna fördubblades, försökte gemenskapsindustrin uppnå stordriftsfördelar och minska produktionskostnaden per enhet under undersökningsperioden.

(50)

Lagren ökade med 32 % under skadeundersökningsperioden, något som visar att gemenskapsindustrin fick allt svårare att sälja sina produkter på gemenskapsmarknaden på grund av konkurrensen från den dumpade importen.

 

2002

2003

2004

2005

UP

Lager, 2002 = 100

100

71

48

113

132

(51)

I tabellen nedan visas gemenskapsindustrins försäljning till oberoende kunder i gemenskapen.

 

2002

2003

2004

2005

UP

Försäljningsvolym på EG-marknaden, 2002 = 100

100

80

152

113

91

Marknadsandel, 2002 = 100

100

78

135

110

97

Genomsnittligt försäljningspris, 2002 = 100

100

76

71

75

75

(52)

I samband med att förbrukningen i gemenskapen sjönk med 7 % minskade gemenskapsindustrins marknadsandel med 3 %. Dessutom sjönk gemenskapsindustrins försäljningsvolymer på gemenskapsmarknaden avsevärt i absoluta tal, med 9 % under skadeundersökningsperioden och med en särskilt skarp minskning på 22 procentenheter under undersökningsperioden.

(53)

Under 2004 kunde gemenskapsindustrin under en kort period dra nytta av den ökade förbrukningen och öka sin försäljning med 52 % och marknadsandel med 35 % jämfört med 2002, men under de efterföljande åren minskade dess marknadsdeltagande vid sidan av den kraftigt ökade dumpade importen från Sydafrika.

(54)

De genomsnittliga försäljningspriserna till icke-närstående köpare på gemenskapsmarknaden följde en nedåtgående trend fram till 2004. Detta visar gemenskapsindustrins försök att konkurrera med den dumpade importen och stanna kvar på marknaden. Under 2004 nådde emellertid priserna en ohållbart låg nivå. De ökade sedan med 4 procentenheter under 2005. Trots denna mindre prisökning under 2005, som befästes under undersökningsperioden, lyckades gemenskapsindustrin emellertid inte följa prisutvecklingen av manganmalm, den viktigaste råvaran, som steg kraftigt med nästan 100 %, mellan 2004 och 2005.

(55)

Lönsamhets- och kassaflödesnivåerna för gemenskapsindustrins försäljning av elektrolytiska mangandioxider var starkt negativa.

 

2002

2003

2004

2005

UP

Rörelsevinstmarginalen för den berörda produkten

(intervall i %)

0-20

0-20

0-5

0-3

0-20

Rörelsevinstmarginalen för den berörda produkten, index (2002 = 100)

100

–85

20

13

–72

(56)

Lönsamheten minskade märkbart med 172 % under skadeundersökningsperioden. Den nådde sin bottennivå 2003 vid samma tid som importpriserna minskade som mest (– 30 %). Den förbättrades 2004 och 2005 i och med att försäljningen ökade. Under skadeundersökningsperioden sjönk lönsamheten åter igen till sin lägsta nivå på grund av prispress och ökade råvarukostnader.

(57)

Kassaflödet försämrades också under skadeundersökningsperioden, i linje med den försämrade lönsamhetsutvecklingen.

 

2002

2003

2004

2005

UP

Kassaflöde, index 2002 = 100

100

22

46

–35

–8

(58)

Investeringarna ökade således med 7 % under skadeundersökningsperioden. I mitten av denna period gjorde gemenskapsindustrin vissa investeringar för att minska produktionskostnaderna och för underhåll av nya maskiner. Investeringarna fortsatte under de följande åren men i mindre utsträckning.

 

2002

2003

2004

2005

UP

Investeringar, 2002 = 100

100

67

126

109

107

(59)

Avkastningen på investeringar från produktion och försäljning av den likadana produkten utvecklades på samma sätt som försäljningen och lönsamheten och var negativ under 2003 och vid slutet av skadeundersökningsperioden.

 

2002

2003

2004

2005

UP

Avkastning på investeringar, 2002 = 100

100

–58

18

10

–55

(60)

Gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital befanns inte vara avsevärt påverkad under skadeundersökningsperioden eftersom de omfattande investeringarna var tillräckliga för att täcka de nödvändiga kapitalinvesteringarna.

(61)

Utvecklingen när det gäller sysselsättning, produktivitet och lönekostnader i gemenskapsindustrin såg ut på följande vis:

 

2002

2003

2004

2005

UP

Antal anställda, 2002 = 100

100

68

69

70

67

Produktivitet (i ton/anställd) 2002 = 100

100

129

184

192

195

Totala lönekostnader, 2002 = 100

100

77

79

84

82

Lönekostnader per anställd, 2002 = 100

100

115

114

119

123

(62)

Antalet anställda minskade med 33 % mellan 2002 och undersökningsperioden. Orsaken till detta var dels minskad försäljning, dels gemenskapsindustrins insatser för att förbättra produktiviteten. Resultaten av denna rationaliseringsprocess inom gemenskapsindustrin återspeglades också i produktiviteten, som uppvisade en markant uppåtgående tendens under skadeundersökningsperioden.

(63)

De totala lönekostnaderna minskade avsevärt, med 18 %. Lönekostnaden per anställd ökade relativt sätt, med tanke på inflationens utveckling. På det hela taget sänktes emellertid lönekostnadernas andel av de samlade produktionskostnaderna avsevärt, vilket visar att effektiviteten klart förbättrats.

(64)

Dumpningsmarginalen anges i avsnittet om dumpning. Denna marginal ligger klart över miniminivån. Med tanke på den dumpade importens volym och priser kan verkningarna av de faktiska dumpningsmarginalerna inte anses vara försumbara.

(65)

Det finns inget som tyder på att gemenskapsindustrin är på väg att återhämta sig från verkningarna av tidigare dumpning eller subventionering.

5.   Slutsats om skada

(66)

Importen från Sydafrika har ökat väsentligt, både i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel. Under perioden i fråga ökade importen med 69 % i absoluta tal och med ca 81 % i förhållande till förbrukningen i gemenskapen, och utgjorde därmed en marknadsandel på mellan 60 och 70 %.

(67)

Priserna på de berörda dumpade importvarorna underskred dessutom väsentligt gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. De vägda, genomsnittliga prisunderskridandemarginalerna under undersökningsperioden var mellan 11 och 14 %.

(68)

Medan förbrukningen i gemenskapen sjönk med 7 % under skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins försäljningsvolym med 9 % och marknadsandelen med 3 %. Indikatorerna försämrades drastiskt under undersökningsperioden, då försäljningen sjönk med 22 procentenheter och marknadsandelen med 13 procentenheter jämfört med 2005.

(69)

På grund av minskad försäljning och marknadsandel och sjunkande priser kunde gemenskapsindustrin inte kompensera den generella ökningen av råvarupriserna med prishöjningar hos kunderna. Detta gjorde att den hamnade i en negativ lönsamhetssituation (förlust).

(70)

Trots att gemenskapsindustrin gjorde stora investeringar under skadeundersökningsperioden och att den fortsatte att öka produktiviteten och konkurrenskraften, sjönk lönsamheten, kassaflödet och avkastningen på investeringarna kraftigt och nådde starkt negativa nivåer.

(71)

Gemenskapsindustrins allt svårare situation under skadeundersökningsperioden bekräftas också av sysselsättningens negativa utveckling.

(72)

Mot bakgrund av det ovanstående dras preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

E.   ORSAKSSAMBAND

1.   Inledande anmärkning

(73)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes om det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Sydafrika och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Andra kända faktorer än den dumpade importen som vid samma tid skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den eventuella skada som dessa faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

2.   Verkningarna av importen från Sydafrika

(74)

Såsom framgår av skälen 43 och 44 skedde en betydande och stadig ökning av importen – med 69 % i fråga om volym och 81 % i fråga om marknadsandel. Försäljningspriset per enhet på den sydafrikanska importen minskade med 31 % under skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden underskred priserna på importen med ursprung i Sydafrika gemenskapsindustrins priser med mellan 11 och 14 %.

(75)

Verkningarna av den dumpade importen framgår tydligt av att flera viktiga användare som står för mer än 60 % av den samlade förbrukningen beslutat att köpa den sydafrikanska produkten i stället för gemenskapsindustrins. Under början av skadeundersökningsperioden köpte dessa användare endast en begränsad del från Sydafrika, medan de vid slutet av skadeundersökningsperioden och under undersökningsperioden fyllde mellan 70 och 100 % av sina behov genom att köpa från Sydafrika.

(76)

Samtidigt tvingades gemenskapsindustrin att drastiskt sänka sina priser för att hålla sina försäljningsavtal med andra användare.

(77)

Gemenskapsindustrins minskade marknadsandel under skadeundersökningsperioden måste ses mot bakgrund av den ökade volymen och marknadsandelen för importen från Sydafrika. Under 2005 och undersökningsperioden då förbrukningen i gemenskapen sjönk med 18 % jämfört med den starka ökningen 2004, ökade importen från Sydafrika med 8 % i absoluta tal och med ca 31 % i marknadsandel. Samtidigt förlorade gemenskapsindustrin 28 % av sin marknadsandel och 40 % av sin försäljning.

(78)

Den preliminära slutsatsen är därför att det tryck som utövades av den dumpade importen, vars volym och marknadsandel ökade dramatiskt från och med 2002, och som skedde till dumpade priser som i hög grad underskred gemenskapsindustrins, spelade en avgörande roll i minskningen av gemenskapsindustrins försäljning och därmed dess lönsamhet, kassaflöde och negativa situation för avkastningen på investeringar, sysselsättning och ökade lager.

3.   Verkningar av andra faktorer

(79)

Enligt uppgifter från Eurostat utvecklades importen från andra tredjeländer på följande sätt:

 

2002

2003

2004

2005

UP

Import från andra tredjeländer

5 541

4 677

5 992

2 876

2 878

Index, 2002 = 100

100

84

108

52

52

Marknadsandel

15 %

12 %

14 %

7 %

8 %

Index, 2002 = 100

100

82

96

51

56

Genomsnittligt importpris

1 527

1 204

1 226

1 550

1 537

Index, 2002 = 100

100

79

80

101

101

(80)

Vid skadeundersökningsperiodens början utgjorde importen av elektrolytiska mangandioxider från andra tredjeländer 15 % av marknadsandelen. Under efterföljande år minskade denna import avsevärt och hade bara en marknadsandel på 8 % vid slutet av undersökningsperioden. Priset på denna import låg på det hela taget över de sydafrikanska priserna, och ökade även med 1 %.

(81)

Enligt flera inkomna uppgifter har import av elektrolytiska mangandioxider från Kina, ett land som inte berörs av undersökningen, i hög grad bidragit till den skada som vållats gemenskapstillverkaren. Importen från Kina under undersökningsperioden utgjorde emellertid bara 0,6 % av all import från tredjeländer, detta trots att genomsnittspriset låg under det sydafrikanska, och kan därför inte anses upphäva orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(82)

Det undersöktes också huruvida exporten till länder utanför EU kunde ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit under skadeundersökningsperioden.

(83)

Det framkom att gemenskapsindustrins export ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden, och även om exportpriset minskade med 14 % låg det långt över produktionskostnaden per enhet. Följaktligen kunde gemenskapsindustrins exportresultat inte ha bidragit till den skada som lidits under perioden.

(84)

Som nämnts ovan fanns det två andra tillverkare i gemenskapen under skadeundersökningsperioden.

(85)

En av tillverkarna, som finns i Irland, upphörde med sin produktion 2003 på grund av ekonomiska svårigheter till följd av avsevärt minskad försäljning under den starka prispressen från dumpad import. Den andra tillverkaren, i Spanien, samarbetade inte i undersökningen. På grund av det bristande samarbetet hämtades uppgifterna om andra tillverkares försäljning på gemenskapsmarknaden från frågeformulär som besvarats av användare. Enligt resultaten från undersökningen var det sistnämnda företaget verksamt både inom tillverkning av batterier och av elektrolytiska mangandioxider. Huvuddelen av de elektrolytiska mangandioxider som framställts av detta företag användes uppenbarligen inom den egna batteritillverkningen. Företaget spelade emellertid en allt större roll även på gemenskapsmarknaden för elektrolytiska mangandioxider.

(86)

Det är uppenbart att bedömningen av andra gemenskapstillverkare påverkas av det faktum att en tillverkare lade ner sin verksamhet 2003 och att den andra inte sålde några större mängder på gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden. Med utgångspunkt i de uppgifter som inkommit under undersökningen kan man emellertid sluta sig till att dessa gemenskapstillverkare också påverkades av prispressen från den sydafrikanska importen och marknadsutvecklingen, eftersom deras marknadsandel minskade från mellan 10 och 25 % till mellan 4 och 10 %. Andra gemenskapstillverkares försäljning kan följaktligen inte ha orsakat den skada som gemenskapsindustrin vållats.

(87)

Det undersöktes också huruvida den minskade efterfrågan på gemenskapsmarknaden kunde ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit under skadeundersökningsperioden. Detta befanns inte vara fallet. Såsom fastställs i skälen 52 och 77 minskade gemenskapsindustrins försäljning med mer än hela förbrukningen i gemenskapen, medan den sydafrikanska importens motsvarande marknadsandel ökade betydligt.

(88)

Det framhölls att skadan orsakats i första hand av den världsomfattande prisökningen på den viktigaste råvaran, manganmalm. Manganmalmspriserna, som varit stabila till 2004, fördubblades plötsligt 2005 och minskade något under undersökningsperioden. Detta gjorde att gemenskapsindustrins produktionskostnader per enhet ökade med 19 %.

(89)

Eftersom priserna på import från Sydafrika ökade med endast 1 procentenhet under samma period (2004–2005) kunde gemenskapsindustrin, som försökte konkurrera med den dumpade importen och hålla sig kvar på marknaden, inte vältra över kostnadsökningen på senare led. Gemenskapsindustrin kunde endast höja sina priser med 4 procentenheter, vilket fortfarande låg under produktionskostnaden.

 

2002

2003

2004

2005

UP

Total produktionskostnad, 2002 = 100

100

89

103

110

119

Total kostnad per enhet i ton, 2002 = 100

100

98

80

85

95

Försäljningspris per enhet, 2002 = 100

100

76

71

75

75

(90)

Därför ansågs inte kostnadsökningen i sig vara orsak till skadan, utan det faktum att gemenskapsindustrin inte kunde lägga över de ökade kostnaderna på kunderna på grund av att den dumpade importen från Sydafrika pressade priserna nedåt, vilket inte återspeglade de höjda råvarupriserna. Följaktligen avvisas detta påstående.

(91)

Vissa parter hävdade att utbudsöverskottet av elektrolytiska mangandioxider på världsmarknaden på grund av ökad produktionskapacitet i Kina har pressat priserna på elektrolytiska mangandioxider och därför är orsaken till den skada gemenskapsindustrin lidit.

(92)

Med tanke på den ringa importen från Kina och trots deras låga priser under skadeundersökningsperioden ansågs påståendet vara utan grund.

(93)

Vissa parter framhöll vidare att gemenskapsindustrins sjunkande försäljningspriser på elektrolytiska mangandioxider berodde på hårdare konkurrens mellan batteritillverkare och prispressen dem emellan, snarare än på dumpad import från Sydafrika.

(94)

Undersökningen visade visserligen att batteritillverkarna i gemenskapen utsattes för prispress på grund av en generell ökning av råvarukostnaderna och hårdare konkurrens. Det konstaterades dock att eftersom det bara fanns ett fåtal tillverkare av elektrolytiska mangandioxider på gemenskapsmarknaden, hade dessa avsevärd makt att förhandla om priset på produkten med batteritillverkarna. Gemenskapens sänkta försäljningspriser på elektrolytiska mangandioxider anses därför härröra direkt från den dumpade importen och den sydafrikanska exporterande tillverkarens prisunderskridande från början av skadeundersökningsperioden, och inte från den påstådda prispressen från andra batteritillverkare. Mot bakgrund av ovanstående drogs den preliminära slutsatsen att den hårdare konkurrensen mellan batteritillverkare inte upphävt orsakssambandet mellan den dumpade importen från Sydafrika och den skada som gemenskapsindustrin lidit.

4.   Slutsats om orsakssamband

(95)

Ovanstående analys visar att det skedde en avsevärd ökning volymmässigt och i marknadsandel av importen med ursprung i Sydafrika under hela skadeundersökningsperioden, samtidigt som priserna på denna import minskade avsevärt och underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Den dumpade importens ökade marknadsandel sammanföll med en betydande minskning av gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel. Detta, vid sidan av att priserna pressades neråt, resulterade bl.a. i att gemenskapsindustrin gjorde stora förluster under undersökningsperioden.

(96)

Av undersökningen av de andra faktorer som kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada framgick dessutom att ingen av dessa kunde ha haft en så stor negativ inverkan på industrin som den dumpade importen från Sydafrika.

(97)

Därför drar kommissionen preliminärt slutsatsen att den dumpade importen har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

F.   GEMENSKAPENS INTRESSE

1.   Allmänna överväganden

(98)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes om det – trots slutsatserna om dumpning, skada och orsakssamband – finns några tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte skulle vara i gemenskapens intresse att införa antidumpningsåtgärder på import från det berörda landet.

(99)

Kommissionen skickade ett frågeformulär till den enda importören av elektrolytiska mangandioxider från Sydafrika och alla industrianvändare som kommissionen kände till eller som skulle kunna beröras av åtgärderna. Importören och fyra större användare av den berörda produkten i gemenskapen besvarade frågeformuläret.

2.   Gemenskapsindustrins intresse

(100)

Det bör påpekas att gemenskapsindustrin består av en tillverkare, med en produktionsanläggning i Grekland, vars försäljning och lönsamhet sjönk avsevärt under skadeundersökningsperioden, och att detta fick en negativ inverkan på dess marknadsandel, sysselsättning, avkastning på investeringar och kassaflöde.

(101)

Om åtgärder inte vidtas är det troligt att bristen på lönsamhet i verksamheten till följd av prispressen från den dumpade importen tvingar gemenskapsindustrin att upphöra med tillverkningen av elektrolytiska mangandioxider i gemenskapen. En av tillverkarna i gemenskapen lade ju också ner sin tillverkning under skadeundersökningsperioden. Detta skedde i samband med det allt starkare trycket från den sydafrikanska importen på gemenskapsmarknaden. Dessutom tvingades den klagande gemenskapstillverkaren att tillfälligt upphöra med sin tillverkning under en månad 2003, och den har underrättat kommissionen om en likadan situation för en längre period under 2007.

(102)

I likhet med den sydafrikanska exporterande tillverkaren framställer gemenskapsindustrin enbart elektrolytiska mangandioxider, och produktionslinjerna kan inte användas för att tillverka några andra produkter.

(103)

Införandet av antidumpningsåtgärder förväntas dock leda till att gemenskapsindustrins försäljningsvolymer och priser på gemenskapsmarknaden ökar, vilket innebär förbättrad lönsamhet för gemenskapsindustrin och förhindrar nedläggning.

(104)

Det står således klart att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i gemenskapsindustrins intresse.

3.   Användarnas intresse

(105)

Den enda industri som använder elektrolytiska mangandioxider är tillverkare av alkaliska primärbatterier och kol-zinkbatterier.

(106)

Såsom nämndes ovan skickades frågeformulär till alla kända batteritillverkare i gemenskapen. Fyra företag, som står för 93 % av förbrukningen i gemenskapen, besvarade frågeformuläret, och uppgifterna i tre av svaren kontrollerades på plats.

(107)

Såsom nämndes ovan framkom att batteritillverkarna i gemenskapen utsattes för stor press på grund av ökade råvarupriser (zink, nickel, koppar och stål) och hårdnande konkurrens på världsmarknaden för batterier. De hävdade att om det infördes antidumpningsåtgärder på import från Sydafrika, skulle prispressen förvärras och leda till förluster eftersom de inte skulle kunna vältra över prisökningarna på sina kunder. Det framkom emellertid att deras ekonomiska ställning fortfarande överlag var god, med betydande vinst före skatt under undersökningsperioden, och de hade ökat sin försäljning under skadeundersökningsperioden tack vare deras märkens goda image. Utifrån de upplysningar som inkommit var det möjligt att kontrollera att kostnaden för elektrolytiska mangandioxider i batteritillverkningen kan variera mellan 10 och 15 % (beroende på batteriets storlek) av totalkostnaden, och om det infördes en antidumpningstull på den föreslagna nivån torde det inte höja den beräknade nivån på batteripriset med mer än 0,01–0,02 euro. Den eventuella prisökningen för batterier till följd av en antidumpningstull beräknades genom att den föreslagna tullsatsen lades till produktionskostnaderna för batterier i olika storlekar.

(108)

Även om de överlag var emot att det införs åtgärder medgav flera användare att det troligtvis skulle påverka deras situation och konkurrensen på gemenskapsmarknaden negativt om gemenskapsindustrin försvann, eftersom gemenskapsindustrin framställer elektrolytiska mangandioxider av hög kvalitet som lämpar sig för tillverkning av kvalitetsbatterier. Om gemenskapsindustrin försvinner finns det alltså risk att användarna blir beroende av elektrolytiska mangandioxider från enbart Sydafrika.

(109)

Därför kan preliminärt slutsatsen dras att det sannolikt inte kommer att få några allvarliga konsekvenser för användarindustrins situation om antidumpningsåtgärder införs.

4.   Intresset hos icke-närstående importörer och handlare i gemenskapen

(110)

Den enda importören i gemenskapen av elektrolytiska mangandioxider från Sydafrika samarbetade i undersökningen. Av de uppgifter som lämnats framgick att denna importör var Deltas enda och oberoende agent. All import av elektrolytiska mangandioxider från Sydafrika såldes i gemenskapen genom detta företag. Dess handelsverksamhet utgjorde mindre än 20 % av omsättningen. Denna importör uttryckte farhågor för ett eventuellt införande av åtgärder. Även om försäljningen och provisionen minskade efter att åtgärder införts, förväntas importörens finanser förbli sunda, och det är osannolikt att denne skulle påverkas av åtgärderna i någon större utsträckning. Det står alltså klart att det är användarna som skulle få bära kostnaderna för antidumpningstullen.

(111)

Man har därför dragit den preliminära slutsatsen att det inte är sannolikt att införandet av antidumpningsåtgärder skulle komma att få några allvarliga negativa verkningar för importörerna i gemenskapen.

5.   Slutsats om gemenskapens intresse

(112)

Införandet av åtgärder kan förväntas leda till att gemenskapsindustrin kan hämta in utebliven försäljning, återta förlorade marknadsandelar och förbättra sin lönsamhet. Mot bakgrund av gemenskapsindustrins allt sämre situation är risken stor att den kan tvingas lägga ned sin tillverkning och säga upp de anställda om det inte införs åtgärder.

(113)

Eftersom den berörda produkten används vid batteritillverkning och kostnaden för elektrolytiska mangandioxider är av underordnad betydelse jämfört med värdet på slutprodukterna, torde effekterna på användarna bli relativt obetydliga, såsom anges i skäl 107.

(114)

Mot denna bakgrund dras den preliminära slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa antidumpningstullar på import av mangandioxider med ursprung i Sydafrika.

G.   PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1.   Nivå för undanröjande av skada

(115)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(116)

Åtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat gemenskapsindustrin, utan att den fastställda dumpningsmarginalen överskrids. Vid beräkningen av det belopp i tull som krävs för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen utgick kommissionen ifrån att antidumpningsåtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina produktionskostnader och sammantaget uppnå en sådan vinst före skatt som en industri av den typen rimligtvis borde kunna uppnå på försäljning i gemenskapen av en likadan produkt under normala konkurrensförhållanden (dvs. utan dumpad import). Den vinstmarginal före skatt som användes för denna beräkning motsvarade den vinst som gemenskapsindustrin hade i början av skadeundersökningsperioden, då priserna på elektrolytiska mangandioxider från Sydafrika låg på samma nivå som den likadana produkt gemenskapsindustrin sålde.

(117)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset – såsom detta fastställdes vid beräkningen av prisunderskridandet (se skäl 45 ovan) – och det icke-skadevållande priset för den likadana produkt som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden. Det icke-skadevållande priset beräknades genom att gemenskapsindustrins försäljningspris justerades med den faktiska förlusten eller vinsten under undersökningsperioden och ökades med den ovannämnda vinstmarginalen. Den eventuella skillnad som framkom vid jämförelsen uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

(118)

Skademarginalen var betydligt högre än den konstaterade dumpningsmarginalen.

2.   Provisoriska åtgärder

(119)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att en provisorisk antidumpningstull i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen bör införas på nivån för dumpningsmarginalen eftersom den är lägre än den skademarginal som beräknats ovan.

(120)

Mot bakgrund av ovanstående föreslås att följande preliminära tullsatser införs:

Delta E.M.D (Pty) Ltd

14,9 %

Övriga företag

14,9 %

H.   SLUTBESTÄMMELSE

(121)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en viss tid inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som gavs i tillkännagivandet om att ett förfarande inleds får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det bör dessutom påpekas att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är preliminära och kan komma omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga åtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En preliminär antidumpningstull skall införas på import av elektrolytiska mangandioxider (dvs. mangandioxider som framställts genom en elektrolytisk process) som inte värmebehandlats efter den elektrolytiska processen och som klassificeras enligt KN-nummer ex 2820 10 00 (TARIC-nummer 2820100010) och med ursprung i Sydafrika.

2.   Följande preliminära antidumpningstull skall tillämpas på produkter tillverkade av företagen nedan och läggas på nettopriset fritt vid gemenskapens gräns, före tull:

Företag

Antidumpningstull

TARIC-tilläggsnummer

Delta E.M.D. (Pty) Ltd

14,9 %

A828

Övriga företag

14,9 %

A999

3.   Övergång till fri omsättning i gemenskapen av den produkt som avses i punkt 1 skall förutsätta att det ställs en säkerhet motsvarande den preliminära tullens belopp.

4.   Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande begära att bli underrättade om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för förordningens antagande, lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen.

I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande lämna synpunkter på dess tillämpning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 i denna förordning skall tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 september 2007.

På kommissionens vägnar

Peter MANDELSON

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

(2)  EUT C 314, 21.12.2006, s. 78.


18.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 243/21


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1067/2007

av den 17 september 2007

om upptagandet av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Staffordshire Cheese (SUB))

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 och med tillämpning av artikel 17.2 i den förordningen har Förenade kungarikets ansökan om registrering av beteckningen ”Staffordshire Cheese” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Kommissionen har mottagit en invändning, i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006. Denna invändning har dock sedan dragits tillbaka, och beteckningen bör därför tas upp i registret.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beteckningen i bilagan till den här förordningen skall tas upp i registret.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 september 2007.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 952/2007 (EUT L 210, 10.8.2007, s. 26).

(2)  EUT C 148, 24.6.2006, s. 12.


BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.3

Ost

FÖRENADE KUNGARIKET

Staffordshire Cheese (SUB)


18.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 243/22


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1068/2007

av den 17 september 2007

om godkännande av en större ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar Queso Nata de Cantabria (SUB)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 9.1 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 och med tillämpning av artikel 17.2 i den förordningen har kommissionen granskat Spaniens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Queso de Cantabria”, som registrerats i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2).

(2)

Eftersom ändringen inte är mindre i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 510/2006 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (3) med tillämpning av artikel 6 i den förordningen. Ingen invändning av det slag som avses i artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och ändringen bör därför godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns den ändring som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning av produktspecifikationen för beteckningen i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 september 2007.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 952/2007 (EUT L 210, 10.8.2007, s. 26).

(2)  EGT L 148, 21.6.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2156/2005, EUT L 342, 24.12.2005, s. 54.

(3)  EUT C 288, 25.11.2006, s. 8.


BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och är avsedda att användas som livsmedel

Klass 1.3.

Ost

SPANIEN

Queso Nata de Cantabria (SUB)


18.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 243/23


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1069/2007

av den 17 september 2007

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av polyvinylalkohol med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (”grundförordningen”), särskilt artikel 7,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Inledande

(1)

Den 19 december 2006 meddelade kommissionen, i enlighet med artikel 5 i grundförordningen, genom ett tillkännagivande (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2), att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av polyvinylalkohol med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan (nedan kallade ”de berörda länderna”).

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 6 november 2006 av Kuraray Specialties Europe GmbH (nedan kallad ”klaganden”), sedan januari 2007 under namnet Kuraray Europe GmbH, som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 25 %, av gemenskapens totala produktion av polyvinylalkohol. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning om dumpning av polyvinylalkohol med ursprung i de berörda länderna och om därav följande väsentlig skada som ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

1.2   Parter som berörs av förfarandet

(3)

Kommissionen underrättade officiellt den klagande gemenskapstillverkaren och övriga kända gemenskapstillverkare, exporterande tillverkare i de berörda länderna, importörer, handlare och användare som den visste var berörda, samt företrädare för de berörda exportländerna om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(4)

För att de exporterande tillverkare i Kina som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsformulär till de exporterande tillverkare som den visste var berörda och till myndigheterna i Kina. En exporterande tillverkare i Kina ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen eller om individuell behandling, om undersökningen skulle visa att tillverkaren inte uppfyllde villkoren för marknadsekonomisk status.

(5)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare i Kina och importörer i gemenskapen, förutsågs i tillkännagivandet om inledande ett stickprovsförfarande för fastställande av dumpning och skada enligt artikel 17 i grundförordningen.

(6)

När det gäller de exporterande tillverkarna i Kina och mot bakgrund av att bara tre exporterande tillverkare samarbetade, beslöts det emellertid att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(7)

När det gäller importörerna av polyvinylalkohol, begärde kommissionen att alla kända importörer skulle lämna uppgifter om import och försäljning av den berörda produkten. På grundval av de uppgifter som kom in från 14 samarbetsvilliga importörer valde kommissionen ut fem importörer: två i Tyskland, en i Italien, en i Nederländerna och en i Amerikas förenta stater. Dessa importörer svarade för den största representativa försäljningsvolym för samarbetsvilliga importörer i gemenskapen (cirka 80 %) som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(8)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar på frågeformuläret inkom från två gemenskapstillverkare, tre exporterande tillverkare i Kina, en exporterande tillverkare i Taiwan, de fem importörer som ingår i urvalet och sju användare i gemenskapen.

(9)

När det gäller besvarade frågeformulär från användare, var två av dessa ofullständiga och kunde därför inte beaktas. Dessutom lämnade flera användare synpunkter utan att besvara frågeformuläret.

(10)

En av de importörer som ingår i urvalet lämnade återbud till ett överenskommet kontrollbesök på ett mycket sent stadium. Följaktligen kunde uppgifterna från detta företag inte kontrolleras och kunde tills vidare inte beaktas.

(11)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för beviljandet av marknadsekonomisk status eller individuell behandling när det gäller Kina och för ett preliminärt avgörande om dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse när det gäller båda länderna. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

a)

Tillverkare i gemenskapen

Kuraray Europe GmbH, Frankfurt, Tyskland

Celanese Chemicals Ibérica S.L., Tarragona, Spanien

b)

Exporterande tillverkare i Taiwan

Chang Chun Petrochemical Co. Ltd, Taipei

c)

Exporterande tillverkare i Kina

Shanxi Sanwei Group Co., Ltd, Hongdong

d)

Icke-närstående importörer i gemenskapen

Cordial Beheer en Registergoederen BV, Winschoten, Nederländerna

Menssing Chemiehandel & Consultants GmbH, Hamburg, Tyskland

Omya Peralta GmbH, Hamburg, Tyskland

d)

Användare i gemenskapen

Cordial Beheer en Registergoederen BV, Winschoten, Nederländerna

Wacker Chemie AG, Burghausen, Tyskland

(12)

Med hänsyn till behovet av att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som inte ansökt om marknadsekonomisk status eller inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, utfördes ett kontrollbesök för att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från det jämförbara landet, Japan, på plats hos följande tillverkare:

Kuraray Japan, Tokyo

1.3   Undersökningsperiod

(13)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2005 till och med den 30 september 2006 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller ”UP” i tabeller). Undersökningen av de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Berörd produkt

(14)

Den produkt som enligt klagomålet dumpas utgörs av vissa polyvinylalkoholer i form av hartser av homopolymerer med en viskositet (mätt i en 4-procentig lösning) på minst 3 och högst 61 mPa och en hydrolysgrad på minst 84,0 och högst 99,9 molprocent med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan (nedan kallad ”den berörda produkten”), som vanligtvis klassificeras enligt KN-nummer ex 3905 30 00.

(15)

Polyvinylalkohol tillverkas genom hydrolys av polyvinylacetat, som tillverkas genom polymerisation av vinylacetatmonomer (den senare tillverkas huvudsakligen av eten och ättiksyra). Polyvinylalkohol har en mängd olika tillämpningar. I gemenskapen används den i huvudsak för tillverkning av polyvinylbutyral (25–29 % av förbrukningen), polymerisationshjälpmedel (21–25 %), pappersbeläggningar (17–21 %), lim (13–17 %) och för textilappretering (8–12 %).

(16)

En gemenskapsanvändare hävdade att en särskild produkt som denne köpte från Kina inte skulle anses som den berörda produkten, eftersom i) den inte är en standardmodell av polyvinylalkohol och har olika och mycket speciella kemiska och fysiska egenskaper samt ii) den har annorlunda användningsområden och tillämpningar än den polyvinylalkohol som lagerhålls.

(17)

När det gäller det första argumentet, fann man att denna modell omfattas av produktdefinitionen i skäl 14 och att den har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper som de andra modeller som omfattas av produktdefinitionen. När det gäller det andra argumentet, användes denna särskilda modell för tillverkningen av polyvinylbutyral, som inte bara är den viktigaste tillämpningen utan också den snabbast växande marknaden för polyvinylalkohol i gemenskapen (se skäl 15). Det vore orealistiskt att karakterisera en sådan marknad som något annat än standard. Man fann dessutom att de genomsnittliga priserna som betalats för polyvinylalkohol för de olika tillämpningarna låg på samma nivå. Mot bakgrund av dessa resultat ansågs det inte finnas skäl att utesluta denna modell från produktdefinitionen och därför avvisades påståendet.

2.2   Likadan produkt

(18)

Undersökningen visade att den polyvinylalkohol som tillverkades och såldes i gemenskapen av gemenskapsindustrin, den polyvinylalkohol som tillverkades och såldes på hemmamarknaderna i Taiwan och Folkrepubliken Kina, den polyvinylalkohol som tillverkades i Taiwan och Folkrepubliken Kina och exporterades till gemenskapen samt den polyvinylalkohol som tillverkades och såldes i Japan alla har samma grundläggande kemiska och fysiska egenskaper och användningsområden. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

3.   DUMPNING

3.1   Taiwan

3.1.1   Normalvärde

(19)

Vid beräkningen av normalvärdet fastställdes det först huruvida den enda exporterande taiwanesiska tillverkarens inhemska försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ, dvs. om denna försäljningsvolym motsvarade minst 5 % av dess totala exportförsäljning av den berörda produkten till gemenskapen i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(20)

För varje produkttyp som den exporterande tillverkaren sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den typ som exporterades till gemenskapen fastställdes om den inhemska försäljningen var tillräckligt representativ. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs som tillräckligt representativ om den totala inhemska försäljningsvolymen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för en jämförbar produkttyp som exporterats till gemenskapen.

(21)

Kommissionen undersökte därefter om försäljningen på hemmamarknaden av varje typ av den berörda produkten, som såldes i representativa kvantiteter på denna marknad, kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjordes genom att andelen lönsam inhemsk försäljning till oberoende kunder av varje exporterad produkttyp under undersökningsperioden fastställdes.

(22)

För de produkttyper för vilka mer än 80 % av försäljningsvolymen på den inhemska marknaden inte låg under enhetskostnaden och för vilka det vägda genomsnittliga försäljningspriset motsvarade minst den vägda genomsnittliga produktionskostnaden, beräknades normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av alla inhemska försäljningspriser för typen i fråga.

(23)

I fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen av endast denna typ, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen.

(24)

I de fall där den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, ansågs försäljningen av denna typ inte ha skett i tillräckliga kvantiteter för att normalvärdet skulle kunna fastställas på grundval av det inhemska priset.

(25)

I de fall de inhemska priserna för den särskilda produkttypen när den såldes av den exporterande tillverkaren inte kunde användas för fastställandet av normalvärdet, måste normalvärdet konstrueras i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(26)

När normalvärdet konstruerades enligt artikel 2.3 i grundförordningen baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på faktiska uppgifter om den undersökta exporterande tillverkarens tillverkning och försäljning av den likadana produkten vid normal handel, i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

3.1.2   Exportpris

(27)

Den enda exporterande tillverkaren exporterade sin produkt direkt till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriserna fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas av dessa oberoende kunder för den berörda produkten.

3.1.3   Jämförelse

(28)

Normalvärdet och exportpriserna för den enda exporterande tillverkaren jämfördes fritt fabrik. För att man skulle få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet, dvs. olikheter i fråga om transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, packnings- och kreditkostnader, kostnader efter försäljning (säkerhets- och garantikostnader) samt andra faktorer (bankavgifter) om så var tillämpligt och skäligt.

3.1.4   Dumpningsmarginal

(29)

En jämförelse av normalvärdet med exportpriserna visade på en dumpningsmarginal på – 2,30 % för den enda exporterande tillverkaren i Taiwan, Chang Chun Petrochemical Co. Ltd, under undersökningsperioden.

(30)

Med hänsyn till att det enda samarbetsvilliga företaget är den enda exporterande tillverkaren av den berörda produkten i Taiwan och att företaget står för 100 % av Taiwans export till gemenskapen under undersökningsperioden, drogs slutsatsen att någon dumpning inte förelåg för Taiwans del.

3.2   Folkrepubliken Kina

3.2.1   Marknadsekonomisk status

(31)

Vid antidumpningsundersökningar som rör import med ursprung i Kina skall enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet fastställas i enlighet med artikel 2.1–2.6 i samma förordning för de tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen, dvs. i de fall de exporterande tillverkarna har visat att marknadsekonomiska förhållanden råder vid deras tillverkning och försäljning av den likadana produkten. Dessa kriterier är i korthet följande:

Företagets beslut fattas som svar på marknadssignaler utan något större statligt inflytande och dess kostnader återspeglar marknadsvärden.

Företaget har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer och tillämpas för alla ändamål.

Det förekommer inte några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

Det finns lagstiftning om konkurser och om ägande som garanterar stabilitet och rättssäkerhet.

Valutaomräkning sker till marknadskurser.

(32)

En exporterande tillverkare i Kina och dess närstående handelsföretag ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade inom tidsfristen in ansökningsblanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status. Tillverkaren tillverkar den berörda produkten, medan det närstående handelsföretaget sköter exportförsäljningen av den berörda produkten. Kommissionen har som praxis att undersöka huruvida en grupp av närstående företag som helhet uppfyller kriterierna för marknadsekonomisk status.

(33)

När det gäller den exporterande tillverkaren och dess handelsföretag, inhämtade kommissionen alla uppgifter den ansåg vara nödvändiga och kontrollerade på plats hos företagen i fråga alla uppgifter som lämnats i ansökan om marknadsekonomisk status.

(34)

Det framgick av undersökningen att den kinesiska exporterande tillverkaren inte kunde beviljas marknadsekonomisk status, eftersom det första kriteriet i artikel 2.7 c i grundförordningen inte var uppfyllt.

(35)

Den exporterande tillverkaren, liksom dess närstående handelsföretag, befanns vara kontrollerade av helt statsägda företag, som innehade en klar majoritet av styrelseposterna i bolagsstyrelsen i en utsträckning som var oproportionerlig i förhållande till deras aktieinnehav. Dessutom var det staten som ytterst hade aktiemajoriteten i företaget under undersökningsperioden. Eftersom de berörda företagen inte kunde lägga fram tillräckliga bevis för att skingra misstankarna om ansenlig statlig inblandning i företagsbesluten, beslöt man att denna företagsgrupp är föremål för en betydande statlig kontroll och inblandning. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på ovanstående slutsatser. De synpunkter som inkom ändrade inte slutsatserna.

(36)

Av ovanstående framgår att den exporterande kinesiska tillverkaren och dess närstående handelsföretag inte har visat att de uppfyller alla kriterier i artikel 2.7 c i grundförordningen och att de därför inte kan beviljas marknadsekonomisk status.

3.2.2   Individuell behandling

(37)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning.

(38)

Den enda kinesiska exporterande tillverkaren och dess närstående handelsföretag som hade ansökt om marknadsekonomisk status ansökte också om individuell behandling för den händelse de inte skulle beviljas marknadsekonomisk status.

(39)

På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterades att företagen inte lyckades visa att de kumulativt uppfyllde alla kraven för individuell behandling i artikel 9.5 i grundförordningen. Det konstaterades nämligen att företagen inte lyckades uppfylla kravet enligt artikel 9.5 c i grundförordningen att majoriteten av aktierna i företaget skall tillhöra enskilda personer och att statliga tjänstemän i styrelsen eller i viktiga ledningspositioner skall utgöra en minoritet, eller så måste det påvisas att företaget ändå är tillräckligt oberoende i fråga om statlig inblandning, av de orsaker som förklaras i skäl 35.

3.2.3   Jämförbart land

(40)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen skall normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land.

(41)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att för fastställande av normalvärdet för Kina använda Japan som ett lämpligt jämförbart land och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta val. Några berörda parter hade invändningar mot detta val och föreslog att Indien eller Taiwan skulle användas i stället.

(42)

I Indien finns det ingen nämnvärd tillverkning av den likadana produkten. Taiwan undersöktes och man kom fram till att uppgifterna i det landet kan vara snedvridna på grund av dumpning. Parterna underrättades därför om att Japan valts ut som ett jämförbart land, eftersom landet inte ingår i undersökningen och har en representativ tillverkning av den likadana produkten med rättvisa konkurrensvillkor.

(43)

Kommissionen sökte samarbete med fyra kända tillverkare i Japan och sände ut det relevanta frågeformuläret till dem. Två av de fyra japanska tillverkarna svarade på frågeformuläret. En av dem lämnade emellertid inte fullständiga uppgifter och godtog inte något kontrollbesök. Uppgifterna från den enda japanska tillverkare som samarbetade fullt ut kontrollerades på plats.

(44)

Vid kontrollbesöket hos den exporterande tillverkaren i Taiwan fann man emellertid att Taiwan inte dumpade under undersökningsperioden. Valet av jämförbart land togs därför på nytt under övervägande.

(45)

Produktionsvolymen i Taiwan utgör mer än 100 % av volymen av den kinesiska exporten av den berörda produkten till gemenskapen. Marknaden i Taiwan kännetecknas vidare av öppenhet, med tanke på att importtullarna är låga (tull på 5 % för mest gynnad nation). Undersökningen visade också att det fanns en betydande inhemsk försäljning av den likadana produkten i Taiwan och att importen till den taiwanesiska marknaden var tillräcklig. Den taiwanesiska marknaden ansågs därför vara tillräckligt konkurrensutsatt och representativ för fastställandet av normalvärdet för Folkrepubliken Kina.

(46)

Importen av polyvinylalkohol till Taiwan utgör dessutom ungefär 15 % av den inhemska förbrukningen jämfört med bara 3 % när det gäller Japan, vilket visar att den japanska marknaden är mindre lämplig än den taiwanesiska när det gäller konkurrens genom import. Mot bakgrund av ovanstående beslöts det preliminärt att Taiwan är det mest lämpliga jämförbara landet i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

3.2.4   Normalvärde

(47)

Efter valet av Taiwan som jämförbart land (se skäl 46) och i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, användes det normalvärde som fastställdes för Taiwan (se skäl 19–26) i beräkningen av dumpning avseende Folkrepubliken Kina.

3.2.5   Exportpris

(48)

Eftersom de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna stod för nästan all export av den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden, användes deras egna uppgifter om exporten för att fastställa exportpriset. Uppgifternas tillförlitlighet kontrollerades hur som helst mot Eurostats importuppgifter och de stämde någorlunda överens.

(49)

De tre samarbetsvilliga kinesiska tillverkarnas exportförsäljning till gemenskapen skedde antingen direkt till oberoende kunder i gemenskapen eller via närstående handelsföretag, belägna i exportlandet.

(50)

Priserna för all exportförsäljning fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

3.2.6   Jämförelse

(51)

Normalvärdena för den enda tillverkaren i det jämförbara landet Taiwan och exportpriserna för de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna jämfördes på nivån fritt fabrik. För att man skulle få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för olikheter i fråga om transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, packnings- och kreditkostnader, liksom provisioner när så var tillämpligt och skäligt.

3.2.7   Dumpningsmarginal

(52)

Eftersom varken marknadsekonomisk status eller individuell behandling beviljades för de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna, beräknades en landsomfattande dumpningsmarginal för hela Folkrepubliken Kina med hjälp av de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarnas vägda genomsnittliga exportpriser fritt fabrik.

(53)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga kinesiska exportpriset och det vägda genomsnittliga normalvärdet för det jämförbara landet visade på en dumpningsmarginal på 10,06 %.

4.   SKADA

4.1   Tillverkning i gemenskapen och gemenskapsindustrin

(54)

Den likadana produkten tillverkas för försäljning av tre företag i gemenskapen. Kuraray Europe GmbH (”KEG”) i Tyskland, Celanese Ibérica Chemicals (”Celanese”) i Spanien och en tredje tillverkare som tillverkar mycket begränsade kvantiteter och som inte samarbetade i undersökningen. Företagen KEG och Celanese samarbetade till fullo i undersökningen.

(55)

Utöver den tillverkning som nämns ovan, tillverkar tre gemenskapstillverkare den likadana produkten, men enbart för internt bruk. Två av dessa företag samarbetade i undersökningen i egenskap av användare, eftersom de också köpte betydande mängder av den berörda produkten för tillverkning av egna produkter i ett senare led.

(56)

Eftersom de två samarbetsvilliga tillverkare som nämns i skäl 54 stod för 80 % av den totala gemenskapsproduktionen (för internt bruk och för icke-internt bruk) under undersökningsperioden, anses det att de står för en betydande del av gemenskapens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten. De anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen (nedan kallad ”gemenskapsindustrin”).

(57)

Eftersom gemenskapsindustrin endast omfattar två tillverkare, var det nödvändigt att indexera uppgifterna om dessa, i syfte att skydda konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(58)

För att avgöra om gemenskapsindustrin lidit skada och fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna avseende gemenskapsindustrins situation, undersöktes om och i vilken utsträckning man i denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som tillverkas av gemenskapsindustrin.

(59)

Polyvinylalkohol används som insatsvara för en rad andra produkter. I gemenskapen används polyvinylalkohol ofta vid tillverkningen av polyvinylbutyral, som används i lim, för bestrykning av papper, som polymerisationshjälpmedel och för textilappretering. I undersökningen fann man vidare att en av gemenskapens tillverkare, som sålde det mesta av sin egenproducerade polyvinylalkohol på den öppna marknaden, också använde betydande volymer av den egenproducerade polyvinylalkoholen för vidare bearbetning inom samma företag. Detta kallas företagsintern användning. Såsom förklaras i skäl 55, tillverkade tre andra gemenskapsföretag polyvinylalkohol enbart för företagsintern användning, men utöver denna tillverkning köpte åtminstone två av dem, i egenskap av användare, betydande mängder polyvinylalkohol på marknaden för vidare bearbetning i senare led.

(60)

Man fann att de kvantiteter som användes för företagsintern användning av de berörda gemenskapsföretagen i princip skulle ha kunnat ersättas av inköpt polyvinylalkohol, dvs. om omständigheterna på marknaden eller ekonomiska överväganden skulle medföra en sådan förändring. De har därför inkluderats i analysen av gemenskapsmarknaden.

4.2   Förbrukningen i gemenskapen

(61)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av försäljningsvolymen på den öppna marknaden av gemenskapsindustrins egna produktion på gemenskapsmarknaden, gemenskapsindustrins företagsinterna användning, produktionsvolymen från andra (mindre) gemenskapstillverkare, enligt uppgifter från den mest använda databasen i denna särskilda bransch, de två användarnas företagsinterna användning (se skäl 55), de verifierade importvolymerna från den enda taiwanesiska tillverkaren samt Eurostats uppgifter om importvolymerna till gemenskapen från alla andra länder.

(62)

När det gäller Eurostats uppgifter om importvolymerna till gemenskapen, klassificeras den berörda produkten för närvarande enligt KN-nummer ex 3905 30 00 (se skäl 14). Eurostats uppgifter om detta ex KN-nummer inbegriper också vissa nischprodukter som inte ingår i produktdefinitionen. Eftersom det ur denna mer allmänna produktkategori inte var möjligt att ta fram uppgifter bara för den berörda produkten, justerades uppgifterna på grundval av uppgifterna i klagomålet om dessa nischprodukter.

(63)

När det gäller Eurostat-uppgifterna bör man också lägga märke till att viss import av den berörda produkten angavs som ”hemligt extra” och att det därför inte fanns några ursprungliga uppgifter att tillgå i den allmänna databasen. Själva uppgifterna om ursprungsland för den import som deklarerats har erhållits från de behöriga tullmyndigheterna och dessa uppgifter har därför tagits med i alla relevanta tabeller och analyser.

(64)

Mot denna bakgrund konstaterades det att förbrukningen av polyvinylalkohol under skadeundersökningsperioden ökade kraftigt, särskilt mellan 2004 och 2005. Ökningen av förbrukningen under skadeundersökningsperioden var 14 %, vilket i huvudsak berodde på en snabbt växande efterfrågan på polyvinylalkohol som råvara för tillverkning av polyvinylbutyral, som används vid tillverkning av film eller plattor av polyvinylbutyral. Polyvinylbutyral-film används som mellanskikt i tillverkningen av laminerat säkerhetsglas inom bilindustrin och som byggnadsmaterial, vilket är en snabbt växande marknad i gemenskapen.

 

2003

2004

2005

UP

Förbrukning i ton

142 894

148 807

163 851

163 096

Index (2003 = 100)

100

104

115

114

4.3   Import från de berörda länderna

(65)

Eftersom dumpningsmarginalen för Taiwan ligger under miniminivån, bör import med ursprung i detta land tills vidare inte tas med vid skadebedömningen.

a)   Volym och marknadsandel för den berörda importen

(66)

Importvolymen av produkten i fråga minskade med 39 % mellan 2003 och 2004, ökade med 29 % under 2005, för att sedan minska något igen, så att resultatet blir en minskning på 11 % under undersökningsperioden jämfört med 2003.

Import

2003

2004

2005

UP

Kina ton

24 067

14 710

21 561

21 513

Index (2003 = 100)

100

61

90

89

(67)

Marknadsandelen för importen från Kina minskade också kraftigt för att sedan gå upp igen. Under 2005 och undersökningsperioden stod importen från Kina för omkring 13 % av hela gemenskapsmarknaden.

Marknadsandel Kina

2003

2004

2005

UP

Gemenskapsmarknaden

17 %

10 %

13 %

13 %

Index (2003 = 100)

100

59

78

78

b)   Priser

(68)

Mellan 2003 och undersökningsperioden minskade det genomsnittliga priset på importen av den berörda produkten med ursprung i Kina med 2 %.

Enhetspriser

2003

2004

2005

UP

Kina (EUR/ton)

1 150

1 115

1 164

1 132

Index (2003 = 100)

100

97

101

98

c)   Prisunderskridande

(69)

För att fastställa prisunderskridandet analyserades prisuppgifterna avseende undersökningsperioden. Den utgick från gemenskapsindustrins försäljningspriser netto, efter rabatter och andra avdrag. Vid behov justerades dessa priser till nivån fritt fabrik, det vill säga exklusive fraktkostnader i gemenskapen. Importpriserna från Kina jämfördes också netto, efter rabatter och avdrag, och vid behov justerade till nivån cif vid gemenskapens gräns, och med en lämplig justering för tullavgifter (6,5 %) och kostnader efter importen som importörerna i gemenskapen hade.

(70)

Gemenskapsindustrins försäljningspriser och importpriserna från Kina jämfördes i samma handelsled, nämligen ledet oberoende kunder inom gemenskapens marknad. Eftersom det ansågs att jämförelsen per modell borde vara meningsfull och rättvis och att en jämförelse inte skulle tillåtas mellan en standardform och en specialform som båda faller inom ramen för definitionen av den berörda produkten, blev man tvungen att utesluta ett begränsat antal modeller från jämförelsen. Dessa modeller utgjorde 35 % av importen från Kina, men bara en mycket liten del av gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden.

(71)

Under undersökningsperioden uppgick den vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins försäljningspriser, till 3,3 % för Kina.

4.4   Gemenskapsindustrins situation

(72)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. De flesta indikatorer anges av sekretesskäl i indexerad form eller i form av intervall, eftersom analysen endast rör två företag.

a)   Tillverkning, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2003

2004

2005

UP

Tillverkning i ton (intervaller)

60 000–80 000

65 000–85 000

70 000–90 000

75 000–95 000

Tillverkning (index)

100

103

119

126

Produktionskapacitet i ton (intervaller)

60 000–80 000

65 000–85 000

70 000–90 000

75 000–95 000

Produktionskapacitet (index)

100

107

129

133

Kapacitetsutnyttjande (index)

100

97

92

94

(73)

Gemenskapsindustrins produktion ökade med 26 % under skadeundersökningsperioden. Den kraftiga ökningen av produktionskapaciteten, framförallt 2005, utlöstes av den ökade efterfrågan på gemenskapsmarknaden.

(74)

Mellan 2003 och undersökningsperioden byggde gemenskapsindustrin upp ytterligare produktionskapacitet. Under samma period minskade kapacitetsutnyttjandet med 6 %.

b)   Försäljningsvolym och marknadsandelar i gemenskapen

(75)

Av tabellen framgår gemenskapsindustrins resultat när det gäller dess försäljning till oberoende kunder i gemenskapen.

Gemenskapsindustrin

2003

2004

2005

UP

Försäljningsvolym (index)

100

110

112

122

Marknadsandel (index)

100

104

97

104

(76)

Gemenskapsindustrins försäljning till oberoende kunder i gemenskapen ökade med 22 % från 2003 fram till undersökningsperioden. Detta bör ses mot bakgrund av en ökande förbrukning i gemenskapen.

(77)

Gemenskapsindustrins marknadsandel ökade 2004, minskade sedan kraftigt 2005 och var under undersökningsperioden 4 % högre än under 2003.

c)   Priser i gemenskapen

(78)

Den viktigaste råvaran vid tillverkningen av polyvinylalkohol är vinylacetatmonomer. Vinylacetatmonomer är en basvara och priserna på den bestäms följaktligen genom balansen på marknaden när det gäller tillgång och efterfrågan. Marknadspriset på vinylacetatmonomer kan fluktuera kraftigt beroende på priserna på olja och gas, eftersom de viktigaste insatsvarorna vid tillverkningen av vinylacetatmonomer är ättiksyra (vid framställningen används stora mängder naturgas) och eten (framställs genom distillation av kolväten). Energi är således också en viktig kostnad vid framställningen av polyvinylalkohol ur vinylacetatmonomer. Energins andel av kostnaderna vid tillverkningen av polyvinylalkohol uppgår följaktligen till 50–60 %, och man kan därför under normala förhållanden vänta sig att betydande förändringar i olje- och gaspriserna direkt påverkar försäljningspriset på polyvinylalkohol.

(79)

Det konstaterades att de globala marknadspriserna på dessa råvaror ökade kraftigt mellan 2003 och undersökningsperioden. Under denna period ökade priserna på vinylacetatmonomer med 20–30 % och ökningen av energikostnaderna var ännu högre. Denna drastiska prisutveckling på de viktigaste råvarorna återspeglades inte i högre försäljningspriser för gemenskapsindustrin. Gemenskapsindustrins försäljningspriser minskade under samma period med 5 %, med ett särskilt dåligt år 2004 (–7 %). I stället för att överföra den totala kostnadsökningen till sina kunder blev gemenskapsindustrin således tvungen att sänka priserna för att inte förlora kunder.

 

2003

2004

2005

UP

Enhetspriser i EUR (intervaller)

1 300–1 800

1 100–1 600

1 200–1 700

1 200–1 700

Enhetspriser (index)

100

93

95

95

d)   Lager

(80)

Siffrorna nedan visar lagervolymen vid utgången av varje period.

 

2003

2004

2005

UP

Lager i ton (intervaller)

10 000–15 000

8 000–13 000

9 000–14 000

8 000–13 000

Lager (index)

100

87

96

87

(81)

Lagernivåerna var generellt sett relativt stabila. De minskade med 13 % mellan 2003 och 2004 för att sedan öka med 9 % till i slutet av 2005 och till sist minska igen med 9 %.

e)   Investeringar och förmåga att anskaffa kapital

 

2003

2004

2005

UP

Investeringar (index)

100

369

177

62

(82)

Investeringarna var som störst 2004 och 2005, när gemenskapsindustrins produktionskapacitet ökade till följd av den ökade efterfrågan på marknaden. Under undersökningen konstaterades det att investeringar i byggnader, anläggningar och maskiner under 2003 och under undersökningsperioden huvudsakligen gjordes för att upprätthålla tillverkningskapaciteten.

(83)

Av undersökningen framgick att gemenskapsindustrins ekonomiska resultat försämrades, men den visade inte att dess förmåga att anskaffa kapital påverkades i någon väsentlig grad under skadeundersökningsperioden.

f)   Lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde

(84)

Mot bakgrund av att den huvudsakliga gemenskapstillverkaren hade mycket höga och snedvridande extraordinära kostnader under skadeundersökningsperioden, ansågs det inte rimligt att fastställa lönsamheten på basis av nettovinsten före skatt. Dessa extraordinära kostnader berodde på att den huvudsakliga gemenskapstillverkaren bytte ägare 2001. Gemenskapsindustrins lönsamhet fastställdes därför genom att beräknade verksamhetsvinsten på försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i procent av omsättningen på denna försäljning.

 

2003

2004

2005

UP

Lönsamhet, försäljning EU (intervaller)

7 %–17 %

3 %–13 %

2 %–12 %

(–5 %)–(+5 %)

Lönsamhet, försäljning EU (index)

100

38

29

8

Avkastning på sammanlagda investeringar

(intervaller)

(80 %)–(100 %)

(10 %)–(30 %)

(5 %)–(20 %)

(0 %)–(15 %)

Avkastning på sammanlagda investeringar

(index)

100

17

12

4

Kassaflöde (index)

100

55

26

–7

(85)

De sjunkande försäljningspriserna mellan 2003 och undersökningsperioden påverkade väsentligt gemenskapsindustrins lönsamhet. Lönsamheten minskade med mer än 10 % under skadeundersökningsperioden. Avkastningen på de totala investeringarna beräknades genom att nettovinsten före skatt på försäljning av den likadana produkten angavs som en procentandel av det bokförda nettovärdet av de anläggningstillgångar som avsatts för den likadana produkten. Denna indikator följde samma utveckling som lönsamheten och sjönk betydligt under skadeundersökningsperioden. När det gäller gemenskapsindustrins kassaflöde, konstaterades en liknande negativ tendens som resulterade i en drastisk, generell försämring av gemenskapsindustrins ekonomiska situation under undersökningsperioden.

g)   Sysselsättning, produktivitet och löner

 

2003

2004

2005

UP

Antal anställda (index)

100

100

97

96

Genomsnittliga lönekostnader per anställd (index)

100

105

97

95

Produktivitet (index)

100

103

123

132

(86)

Beroende på de allvarliga ansträngningarna att skära ner på kostnaderna, har antalet sysselsatta i gemenskapsindustrin minskat med 4 % sedan 2004. Från 2003 till undersökningsperioden lyckades gemenskapsindustrin öka sin produktivitet per anställd med 32 %. Under samma period minskade de genomsnittliga lönekostnaderna per anställd med 5 %. Man kan därför dra slutsatsen att gemenskapsindustrin gjorde avsevärda framsteg när det gäller kostnadseffektivitet under skadeundersökningsperioden.

h)   Dumpningsmarginalens storlek

(87)

Med tanke på omfattningen av och priserna på den dumpade importen kan verkningarna av de faktiska dumpningsmarginalerna inte anses vara försumbara.

i)   Återhämtning från tidigare dumpning

(88)

Det finns inga uppgifter om att det skulle ha förekommit någon dumpning innan den situation som bedöms i det här förfarandet hade uppkommit, och denna fråga är därför irrelevant.

j)   Tillväxt

(89)

Undersökningen visade att gemenskapsindustrin under skadeundersökningsperioden ökade sin marknadsandel på gemenskapsmarknaden med 1–2 %.

4.5   Slutsats om skada

(90)

Mellan 2003 och undersökningsperioden utvecklades en rad skadeindikatorer positivt, bland annat lyckades gemenskapsindustrin öka sin försäljningsvolym och marknadsandel och gjorde avsevärda investeringar i ytterligare produktionskapacitet.

(91)

De ekonomiska indikatorererna utvecklades emellertid på ett anmärkningsvärt sätt. Den skäliga vinstmarginal som uppnåtts 2003 minskade kontinuerligt och mycket snabbt mellan 2004 och utgången av undersökningsperioden. Avkastningen på investeringar och likviditetsflödet utvecklades exponentiellt negativt. Orsaken till detta är att råvaruprisökningen inte slog igenom i försäljningspriserna på den likadana produkten. Med tanke på de ökade råvarupriserna skulle man under normala marknadsförhållanden ha väntat sig en ökning av försäljningspriserna på polyvinylalkohol med 10–20 %, men i stället minskade försäljningspriserna på den likadan produkten med 5 %, på bekostnad av lönsamheten. Under undersökningsperioden underskred trots detta priserna på importen från Kina gemenskapsindustrins priser med ett vägt genomsnitt på 3,3 %.

(92)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

5.   ORSAKSSAMBAND

5.1   Inledning

(93)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det huruvida den dumpade importen med ursprung i Kina har vållat gemenskapsindustrin skada i sådan omfattning att den kan anses vara väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen, vilka samtidigt med denna kunde ha skadat gemenskapsindustrin, undersöktes också för att det skulle kunna säkerställas att den eventuella skada som dessa faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

5.2   Verkningar av den dumpade importen

(94)

Importen från Kina var betydande under skadeundersökningsperioden, dvs. den motsvarade konstant en marknadsandel på minst 10 %. Samtidigt minskade de genomsnittliga priserna för alla exporterande tillverkare i Kina med 2 % och de underskred gemenskapsindustrins genomsnittliga priser med 3,3 % under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrin var för att kunna hävda sig på sin hemmamarknad och på grund av de låga marknadspriser som importen från Kina fört med sig tvungen att sänka sina försäljningspriser med 5 % under skadeundersökningsperioden.

(95)

Till följd av denna illojala prissättning när det gäller den dumpade importen från Kina utsattes gemenskapsindustrins priser för ett sådant tryck att de inte ens kunde täcka den kraftigt ökade kostnaden för råvaror. Detta bekräftades även av gemenskapsindustrins betydligt minskade lönsamhet.

(96)

Mot bakgrund av ovanstående står det därför klart att lågprisimporten från Kina till priser betydligt under gemenskapsindustrins priser var av avgörande betydelse för gemenskapsindustrins försämrade situation, vilket särskilt avspeglas i en kraftigt försämrad lönsamhet och en klar försämring av de andra ekonomiska indikatorerna.

5.3   Verkningar av andra faktorer

a)   Import med ursprung i andra tredjeländer än Kina

(97)

Enligt Eurostat och den information som samlats in under undersökningen är de viktigaste tredjeländerna från vilka polyvinylalkohol importeras USA, Japan och Taiwan.

Import med ursprung i andra tredjeländer (kvantitet)

Import (ton)

2003

2004

2005

UP

USA

11 313

21 207

22 919

22 638

Index (2003 = 100)

100

187

203

200

Japan

13 682

11 753

12 694

14 151

Index (2003 = 100)

100

86

93

103

Taiwan (intervaller)

11 000–14 000

13 000–16 500

10 000–13 000

9 000–12 000

Index (2003 = 100)

100

118

88

83

Import med ursprung i andra tredjeländer (genomsnittspris)

Genomsnittligt pris (EUR)

2003

2004

2005

UP

USA

1 334

1 282

1 298

1 358

Index (2003 = 100)

100

96

97

102

Japan

1 916

1 532

1 846

1 934

Index (2003 = 100)

100

80

96

101

Taiwan

1 212

1 207

1 308

1 302

Index (2003 = 100)

100

100

108

108

Marknadsandel

Marknadsandel (%)

2003

2004

2005

UP

USA

7,9 %

14,3 %

14,0 %

13,9 %

Japan

9,6 %

7,9 %

7,7 %

8,7 %

Taiwan (index)

100

113

77

73

(98)

Importen från USA har ökat kraftigt sedan 2003 och under undersökningsperioden uppgick den till mer än 22 000 ton och utgjorde nästan 14 % av den sammanlagda gemenskapsmarknaden (företagsintern användning och annan). Undersökningen visade att den största delen av denna försäljning skedde till närstående parter och att de genomsnittliga priserna per enhet för denna internförsäljning under hela skadeundersökningsperioden låg 15–20 % över det genomsnittliga cif-priset på den kinesiska importen. Vidare fastställdes det att dessa kvantiteter sedan såldes vidare till oberoende kunder till priser som var 10–20 % högre än de tidigare nämnda internpriserna för import. Eftersom marknadspriserna på polyvinylalkohol med ursprung i USA var av samma storleksordning som gemenskapsindustrins försäljningspriser på polyvinylalkohol, spelade de ingen roll för prisfallet under skadeundersökningsperioden. Slutsatsen dras därför att denna import inte haft någon betydande inverkan på gemenskapsindustrins situation.

(99)

Under skadeundersökningsperioden fanns också en betydande import från Japan, som utgjorde nästan 9 % av gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden. Efter det att den japanska importen hade minskat 2004, ökade den igen 2005 och var 3 % högre under undersökningsperioden än under 2003. Analysen av försäljningspriserna på denna import visade emellertid att det genomsnittliga importpriset på denna import var högre än det pris som gemenskapsindustrin kunde uppnå och importen har därför inte bidragit till den negativa pristendens som ledde till en avsevärd försämring av gemenskapsindustrins situation.

(100)

Importen från Taiwan kom från en enda tillverkare, som samarbetade till fullo vid undersökningen. Dessa siffror ansågs mer tillförlitliga än Eurostats uppgifter, eftersom KN-numren omfattar andra produkter än den berörda produkten. De är av sekretesskäl i indexerad form eller i form av intervaller. Importen från Taiwan ökade kraftigt under 2004, men minskade sedan successivt och stod för 6–7 % av hela gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden (ungefär hälften av marknadsandelen för importen från Folkrepubliken Kina). Under samma period ökade de genomsnittliga priserna på denna import med 8 %, vilket står i motsats till den pristendens som noterades för importen från Kina. Skillnaden i pris mellan den polyvinylalkohol som importerades från Folkrepubliken Kina och den som importerades från Taiwan ökade följaktligen till 2–18 % under undersökningsperioden. Därför dras preliminärt slutsatsen att denna import inte haft någon betydande inverkan på gemenskapsindustrins situation.

(101)

Beroende på importen från USA, Japan och Taiwan, finns det ingen nämnvärd import från andra länder. På grundval av undersökningsresultaten som gäller denna import (se skäl 97–100), dras preliminärt slutsatsen att importen från andra länder än Folkrepubliken Kina inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

b)   Andra gemenskapstillverkares eventuella försäljning i gemenskapen

(102)

Såsom anges i skälen 54 och 55, finns det utöver de två gemenskapstillverkare som utgör gemenskapsindustrin ytterligare fyra företag som tillverkar den berörda produkten. Tre av dem, av vilka två samarbetade i undersökningen i egenskap av användare, förbrukar all den polyvinylalkohol de själva producerat vid tillverkningen av produkter i senare led. Den fjärde tillverkar bara begränsade kvantiteter. Mot bakgrund av ovanstående anses det att de andra gemenskapstillverkarna inte spelade någon roll för prisnedgången på marknaden och för den skada som gemenskapsindustrin led till följd av detta.

c)   Självförvållad skada genom bristande kostnadseffektivitet

(103)

Flera berörda parter hävdade att den skada som gemenskapsindustrin lidit kunde tillskrivas det faktum att gemenskapsindustrin inte lyckats förbli konkurrenskraftig genom kostnadseffektivitet och att den hade fattat orimliga investeringsbeslut. Rörande detta har undersökningen visat (se skäl 86) att gemenskapsindustrin avsevärt ökade sin produktivitet under skadeundersökningsperioden beroende på en ökning av produktiviteten och en minskning av arbetsstyrkan. Det fastställdes vidare att de investeringar som rörde ökningen av produktionskapaciteten (se skäl 73) inte hade någon avgörande betydelse för den drastiskt nedåtgående tendens som noterades i gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

(104)

Den enda faktor som fick allvarliga negativa konsekvenser för produktionskostnaderna för den likadana produkten under skadeundersökningsperioden var därför den kraftiga ökningen av råvarukostnaderna för tillverkningen av den likadana produkten (se skälen 78 och 79). Undersökningen visade att utvecklingen av gemenskapsindustrins priser för inköp av vinylacetatmonomer och energi stod i proportion till utvecklingen av dessa råvarupriser på världsmarknaden och att det därför inte kunde ha någon betydelse hur gemenskapsindustrin hade köpt in dessa. Detta argument avvisas därför.

d)   Tidsförskjutning vid prisjustering

(105)

En viktig användare av polyvinylalkohol hävdade att det är normalt i denna särskilda sektor att ökningen av inköpspriset på vinylacetatmonomer ännu inte lett till en justering uppåt av försäljningspriset på polyvinylalkohol. Detta förklaras av de långtidskontrakt som är standard i sektorn och en avsevärd tidsförskjutning är därför ett normalt fenomen. Det är väl känt att en del av gemenskapsindustrins försäljning görs via långtidsavtal, men det är emellertid inte vanligt att sådana avtal innehåller ett fastställt pris för en längre period än ett år. Inom ramen för avtalen omförhandlas därför priserna efter en viss tid eller om råvarupriserna ändrats avsevärt. Detta argument avvisas därför.

5.4   Slutsats om orsakssamband

(106)

Av ovanstående analys kan man dra slutsatsen att importen från Kina under skadeundersökningsperioden orsakade en allvarlig prisnedgång på gemenskapsmarknaden under hela denna period. Importpriserna från Kina underskred avsevärt gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden.

(107)

Prisnedgången ledde till en betydande sänkning av gemenskapsindustrins försäljningspriser, som i sin tur sammanföll med en kraftig nedgång i gemenskapsindustrins lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde från verksamheten.

(108)

Av undersökningen av de andra faktorer som kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada framgick det å andra sidan att ingen av dessa kunde ha haft en väsentligt negativ inverkan.

(109)

På grundval av denna analys, i vilken det har redogjorts för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för gemenskapsindustrins situation och gjorts en avgränsning av den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i det berörda landet har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

6.   GEMENSKAPENS INTRESSE

(110)

Kommissionen undersökte huruvida det, trots slutsatserna om dumpning, skada och orsakssamband, fanns några tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. Kommissionen övervägde för detta ändamål, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen, vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för alla berörda parter.

6.1   Gemenskapsindustrins intresse

(111)

Såsom anges i skäl 56 består gemenskapsindustrin av två företag med produktionsanläggningar i Tyskland och Spanien, vilka sysselsätter 200–300 personer som direkt deltar i tillverkning, försäljning och administration av den likadana produkten. Om åtgärder införs kan man förvänta sig att prisnedgången på gemenskapsmarknaden får ett slut och att gemenskapsindustrins försäljningspriser kommer att återhämta sig, vilket kommer att medföra en förbättring av gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

(112)

Om det inte införs antidumpningsåtgärder, är det å andra sidan sannolikt att den negativa utvecklingen för gemenskapsindustrins ekonomiska indikatorer, särskilt dess lönsamhet, kommer att fortsätta. Gemenskapsindustrin kommer då att förlora betydande marknadsandelar, eftersom den inte längre kan följa med i de marknadspriser som importen från Kina lett till. I värsta fall kan gemenskapsindustrin tvingas ut ur den fria marknaden och i fortsättningen bara tillverka polyvinylalkohol för företagsintern användning. I båda fallen kommer resultatet troligen att bli nedskärningar i produktion och investeringar, nedläggning av viss produktionskapacitet samt en minskning av arbetstillfällena i gemenskapen.

(113)

Om antidumpningsåtgärder införs, skulle gemenskapsindustrin alltså kunna återhämta sig från verkningarna av den konstaterade skadevållande dumpningen.

6.2   De icke-närstående importörernas intresse

(114)

Såsom anges i skäl 8 besvarades frågeformuläret av fem importörer som ingår i urvalet och dessa svarade för omkring 80 % av gemenskapens import av den berörda produkten under undersökningsperioden. De uppgifter som lämnades in av en av de importörer som ingår i urvalet kunde inte beaktas på detta stadium, eftersom företaget ställde in ett överenskommet kontrollbesök vid två tillfällen. Tre av svaren på frågeformuläret kontrollerades på plats.

(115)

Vikten av polyvinylalkoholen för dessa importörers sammanlagda omsättning var obetydlig. I genomsnitt 3–4 % av dessa importörers verksamhet kunde knytas till importen av polyvinylalkohol från Kina. Importörerna har ett mycket vidare verksamhetsfält, vilket också kan inbegripa handel och distribution. Vissa importörer köper den produkt som omfattas av undersökningen inte bara från Kina utan också från andra källor i och utanför gemenskapen, däribland från gemenskapsindustrin. Den genomsnittliga vinstmarginalen vid handel med polyvinylalkohol för de importörer som ingår i urvalet är ungefär 5 %.

(116)

Importörerna i gemenskapen ställer sig inte positiva till att åtgärder införs. De samarbetsvilliga importörerna hävdade att införandet av åtgärder allvarligt skulle skada deras verksamhet, eftersom de inte kommer att kunna föra över prisökningen på sina användare. Införandet av en antidumpningstull på import från Kina kommer såsom förklaras i skäl 111 troligen att leda till en smärre justering uppåt av marknadspriserna. Det kan därför förväntas att de importörer som köper den berörda produkten från Kina kommer att kunna föra över tullkostnaderna på slutkonsumenten. Det betydande prisunderskridande som kvarstår efter justering av priserna cif vid gemenskapens gräns och kostnader efter importen antyder att det finns utrymme för en prisökning. Med tanke på att försäljningen av denna produkt är av föga vikt för importörernas verksamhet, och med tanke på den nuvarande vinstmarginalen för försäljningen både sammanlagt och för bara polyvinylalkohol, kan man förvänta sig att den preliminära tullen inte kommer att påverka dessa operatörers ekonomiska situation i någon nämnvärd utsträckning.

(117)

Även om importörer och distributörer i gemenskapen inte ställer sig positiva till åtgärder, dras på grundval av tillgängliga uppgifter slutsatsen att de eventuella fördelar som de skulle kunna få genom att det inte införs några antidumpningsåtgärder uppvägs av gemenskapsindustrins intresse av åtgärder för att råda bot på de illojala och skadevållande handelsmetoder som Kina använder sig av.

6.3   Användarnas intresse

(118)

Sju användare fyllde i ett frågeformulär för användare. Svaren från två av dessa användare var ofullständiga och kunde därför inte tas med i analysen. De fem återstående företagen använde polyvinylalkohol i en mängd olika tillämpningar, bland annat för tillverkning av lim, industripulver, polyvinylbutyral, för textilappretering och textilbehandling samt för tillverkning av harts.

(119)

Enligt de uppgifter om sina inköp som de samarbetsvilliga användarna lämnade i svaren på frågeformuläret stod de under undersökningsperioden för omkring 19 % av gemenskapens totala förbrukning av polyvinylalkohol och deras kinesiska import stod för omkring 22 % av den totala importen från Kina. Det är viktigt att notera att importen från Kina överlag utgör en mindre del av deras inköp, nämligen 15 %. Denna bild är emellertid mycket blandad; en av de samarbetsvilliga användarna importerade inte alls från Kina under undersökningsperioden, medan en annan samarbetsvillig användare köpte all sin polyvinylalkohol från Kina.

(120)

De samarbetsvilliga användarna har anfört en rad argument mot införandet av åtgärder.

(121)

Två företag använde polyvinylalkohol för tillverkning av lim. Det fastställdes att vid tillverkningen av sådant lim var polyvinylalkohol den viktigaste insatsvaran och att den, beroende på blandningens sammansättning, kunde stå för upp till 80 % av tillverkningskostnaden. Mot bakgrund av polyvinylalkoholens stora andel av produktionskostnaden och vinstmarginalen på försäljningen av limmet, hävdade företagen att en antidumpningstull skulle kunna leda till konkurs eller flyttning av tillverkningen utanför gemenskapen. Dessa företag tvivlade starkt på att deras kunder skulle vara villiga att betala en eventuell prishöjning till följd av tullarna. Det medges visserligen att vinstmarginalerna i denna särskilda sektor är små, men det skall också noteras att de föreslagna åtgärderna bara direkt påverkar försäljningspriserna på polyvinylalkohol med ursprung i Kina, som bara är en leveranskälla, och att priserna avsevärt underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Följderna av tullen för dessa företags produktionskostnader för limmet är därför obetydliga, och när det gäller nivån på den föreslagna tullen verkar det inte finnas något skäl till varför inte kunderna skulle vara villiga att bära åtminstone en hel del av denna kostnadsökning.

(122)

Två andra företag använde polyvinylalkohol för tillverkning av polyvinylbutyral. Även vid tillverkningen av polyvinylbutyral är polyvinylalkohol en viktig kostnad. Ett av dessa företag, som senare skulle komma att använda polyvinylbutyral för tillverkning av polyvinylbutyral-film, ansåg att eventuella åtgärder kunde medföra att företaget flyttade sin tillverkning av polyvinylbutyral utanför gemenskapen. Med tanke på den tid det tar att kvalificera polyvinylalkoholen för denna tillämpning, hävdade detta företag också att det var komplicerat och betungande för dem att byta leverantör. Den andra polyvinylbutyral-tillverkaren som samarbetade som användare och som använde polyvinylalkohol inte bara för tillverkning av polyvinylbutyral, utan framförallt för tillverkning av industripulver, påpekade också hur svårt och tidsödande det är att byta leverantör och uttryckte vidare sin oro över de ökade kostnader som åtgärderna kunde leda till.

(123)

Det medges att en ökning av inköpskostnaden för polyvinylalkohol kommer att leda till en högre tillverkningskostnad för polyvinylbutyral. Eftersom importen från Kina samtidigt stod för omkring 13 % av gemenskapsmarknaden, kommer emellertid 87 % av den polyvinylalkohol som förbrukas i gemenskapen inte att påverkas direkt av åtgärderna. Den föreslagna tullsatsen är dessutom måttlig. Mot bakgrund av ovanstående och med hänsyn till de goda marknadsförhållandena för polyvinylbutyral, anses följderna av en tull rimliga.

(124)

När det gäller kvalificeringsprocessen medges det att polyvinylalkoholens särskilda egenskaper i vissa tillämpningar kan vara mycket krävande och kan behöva skräddarsys, vilket leder till en utdragen kvalificeringsprocess som omfattar intensiv testning. Man skall emellertid komma ihåg att antidumpningsåtgärderna inte syftar till att hindra vissa leverantörers tillgång till gemenskapsmarknaden. Alla åtgärder som föreslås syftar bara till att återställa rättvisa konkurrensförhållanden och korrigera en snedvriden marknadssituation. På grund av detta, och än mer på grund av nivån på den föreslagna tullen, finns det inget skäl till varför vissa användare skulle behöva byta leverantör efter ett införande av åtgärder.

(125)

En samarbetsvillig användare, en tillverkare av polyester- och bomullstyger som använde polyvinylalkohol vid appretering och beredning av obehandlade tyger, uppgav att åtgärderna kanske skulle tvinga företaget att förlägga sin spinning och vävning utanför gemenskapen. Angående detta fastställdes det att polyvinylalkoholens andel av detta företags tillverkningskostnader var ganska begränsad, nämligen mellan 0,2 % och 0,8 %. Mot bakgrund av den föreslagna tullsatsen anses det därför att följderna av en sådan tull blir obetydliga.

(126)

Klaganden KEG invände till sist att om åtgärderna inte infördes skulle detta strida emot användarnas intresse, eftersom de dåliga ekonomiska resultaten av polyvinylalkohol-verksamheten skulle kunna leda till att KEG lämnar försäljningsmarknaden och i stället inriktar sig på marknaderna i senare led. Företaget hävdade att om detta skulle ske skulle användarindustrin få brist på råvaror, eftersom KEG är en stor och pålitlig leverantör. Även om detta argument inte uttryckligen fått något stöd bland de berörda användarna, kan det de facto bekräftas att tre av de fem användarna köper avsevärda mängder polyvinylalkohol av KEG och att detta företag får anses som den största leverantören på gemenskapsmarknaden. Om KEG av något skäl skulle lämna marknaden, kan det därför inte uteslutas att användarindustrin skulle få brottas med allvarliga försörjningsproblem.

6.4   Slutsats om gemenskapens intressen

(127)

Införandet av åtgärderna kan förväntas leda till att gemenskapsindustrin kan förbättra sin lönsamhet. Mot bakgrund av gemenskapsindustrins ogynnsamma situation finns det en verklig risk för att gemenskapsindustrin stänger sina produktionsanläggningar och säger upp sina anställda om det inte införs åtgärder. I allmänhet skulle användarna i gemenskapen också vinna på ett införande av åtgärder, eftersom tillgången på tillräckliga mängder polyvinylalkohol inte kommer att äventyras samtidigt som den totala ökningen av inköpspriset på polyvinylalkohol blir måttlig. Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa åtgärder i det här fallet och att det ligger i gemenskapens intresse att göra det.

7.   FÖRSLAG TILL PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(128)

Med hänsyn till slutsatserna avseende dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas på import av den berörda produkten från Kina för att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(129)

När det gäller import av den berörda produkten med ursprung i Taiwan, fann man preliminärt ingen dumpning (se skäl 30). Några provisoriska åtgärder bör följaktligen inte införas. Beroende på tidpunkten för detta beslut, ansågs det lämpligt att ge de berörda parterna en tidsfrist på en månad för att lämna synpunkter på det preliminära undersökningsresultatet, i syfte att efter detta eventuellt kunna avsluta förfarandet rörande importen av den berörda produkten med ursprung i Taiwan.

7.1   Nivå för undanröjande av skada

(130)

De provisoriska åtgärderna på importen med ursprung i Kina bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållat gemenskapsindustrin, utan att den konstaterade dumpningsmarginalen överskrids. Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skadevållande dumpningens verkan, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en sådan sammanlagd vinst före skatt som rimligtvis kan uppnås under normala konkurrensvillkor, dvs. i avsaknad av dumpad import.

(131)

Under 2003 anses det ha rått en normal konkurrenssituation på gemenskapsmarknaden, och gemenskapsindustrin kunde då i avsaknad av skadevållande dumpning uppnå en normal vinst i den omfattning som beskrivs i skäl 84. Följaktligen fann man preliminärt och på grundval av tillgängliga uppgifter att en vinstmarginal på denna nivå kunde anses som en lämplig nivå som gemenskapsindustrin kunde förvänta sig att uppnå i avsaknad av skadevållande dumpning.

(132)

Den prishöjning som krävdes fastställdes sedan på grundval av en jämförelse, i samma handelsled, mellan det vägda genomsnittliga importpris som fastställts vid beräkningen av prisunderskridandet och det icke-skadevållande priset för produkter som gemenskapsindustrin sålt på gemenskapens marknad. Det icke-skadevållande priset erhölls genom en justering av försäljningspriset för varje tillverkare inom gemenskapsindustrin till den kritiska punkten, med en addering av den vinstmarginal som nämns ovan. De eventuella skillnader som framkom vid jämförelsen uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif. Med tanke på att ingen av de samarbetsvilliga kinesiska tillverkarna beviljades marknadsekonomisk status eller individuell behandling, och med tanke på den höga samarbetsnivån, beräknades den preliminära landsomfattande nivån för undanröjande av skada som ett vägt genomsnitt av skademarginalerna för alla de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna.

(133)

Den skademarginal som på detta sätt fastställdes för Kina var avsevärt högre än den dumpningsmarginal som konstaterats.

7.2   Provisoriska åtgärder

(134)

Mot denna bakgrund och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen görs bedömningen att en preliminär antidumpningstull bör införas på import av den berörda produkten med ursprung i Kina i nivå med den lägsta dumpnings- och skademarginal som fastställts, i enlighet med regeln om lägsta tull.

(135)

På grundval av ovanstående föreslås det att tullsatsen för den berörda produkten med ursprung i Kina skall vara 10,0 %.

7.3   Slutbestämmelse

(136)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en viss tid inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom tidsfristen i tillkännagivandet om att ett förfarande inleds får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det bör också anges att de resultat av undersökningen om införande av tullar som redovisas i denna förordning är provisoriska och kan komma att behöva omprövas innan eventuella slutgiltiga åtgärder vidtas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En preliminär antidumpningstull skall införas på vissa polyvinylalkoholer i form av hartser av homopolymerer med en viskositet (mätt i en 4-procentig lösning) på minst 3 och högst 61 mPa och en hydrolysgrad på minst 84,0 och högst 99,9 molprocent, med KN-nummer ex 3905 30 00 (Taric-nummer 3905300020), med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2.   Den preliminära antidumpningstullsats som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 skall vara 10 %.

3.   Övergång till fri omsättning i gemenskapen av den produkt som avses i punkt 1 skall förutsätta att det lämnas en säkerhet som motsvarar nivån på den preliminära tullen.

4.   Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande begära att bli underrättade om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för förordningens antagande, lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen.

I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande lämna synpunkter på dess tillämpning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 i denna förordning skall tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 september 2007.

På kommissionens vägnar

Peter MANDELSON

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

(2)  EUT C 311, 19.12.2006, s. 47.


DIREKTIV

18.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 243/41


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2007/55/EG

av den 17 september 2007

om ändring av vissa bilagor till rådets direktiv 76/895/EEG, 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG när det gäller gränsvärden för resthalter av azinfosmetyl

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 76/895/EEG av den 23 november 1976 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 5,

med beaktande av rådets direktiv 86/362/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål (2), särskilt artikel 10,

med beaktande av rådets direktiv 86/363/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av animaliskt ursprung (3), särskilt artikel 10,

med beaktande av rådets direktiv 90/642/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt ursprung inklusive frukt och grönsaker (4), särskilt artikel 7, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har informerats om att de gällande gränsvärdena för resthalter av azinfosmetyl kan behöva ses över på grund av ny information om toxikologin och konsumenternas intag. Kommissionen har bett den medlemsstat som fungerade som rapporterande medlemsstat för azinfosmetyl enligt rådets direktiv 91/414/EEG (5) att lämna in förslag till översyn av gemenskapens gränsvärden. Ett sådant förslag har inkommit till kommissionen.

(2)

Gemenskapens gränsvärden och de värden som rekommenderas i Codex Alimentarius fastställs och utvärderas genom liknande förfaranden. Codex innehåller flera gränsvärden för azinfosmetyl. Gemenskapens gränsvärden, som grundas på gränsvärden i Codex Alimentarius, har utvärderats av den rapporterande medlemsstaten utifrån ny information om riskerna för konsumenterna.

(3)

Konsumenternas livstids- och korttidsexponering för azinfosmetyl genom livsmedelsprodukter har bedömts på nytt och utvärderats i enlighet med gemenskapens förfaranden och praxis, med beaktande av Världshälsoorganisationens riktlinjer (6). Det är därför lämpligt att fastställa nya gränsvärden för att förhindra att konsumenterna utsätts för oacceptabel exponering.

(4)

För att konsumenterna skall få tillräckligt skydd mot exponering för bekämpningsmedelsrester till följd av otillåten användning av växtskyddsmedel, bör gränsvärden fastställas för de berörda kombinationerna av produkter/bekämpningsmedel till den lägsta analytiska bestämningsgränsen.

(5)

Det är därför nödvändigt att ändra de gränsvärden som fastställs i bilagorna till direktiven 76/895/EEG, 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG för att möjliggöra en ändamålsenlig övervakning och kontroll av användningsförbudet och för att skydda konsumenterna.

(6)

Gemenskapens handelspartner har via Världshandelsorganisationen informerats om de nya gränsvärdena och deras synpunkter på dessa kommer att beaktas.

(7)

Direktiven 76/895/EEG, 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

I bilaga II till direktiv 76/895/EEG skall de uppgifter som gäller azinfosmetyl utgå.

Artikel 2

Direktiv 86/362/EEG skall ändras i enlighet med bilaga I till det här direktivet.

Artikel 3

Direktiv 86/363/EEG skall ändras i enlighet med bilaga II till det här direktivet.

Artikel 4

Direktiv 90/642/EEG skall ändras i enlighet med bilaga III till det här direktivet.

Artikel 5

Medlemsstaterna skall senast den 18 mars 2008 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 19 mars 2008.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 6

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 7

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 17 september 2007.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 340, 9.12.1976, s. 26. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/8/EG (EUT L 63, 1.3.2007, s. 9).

(2)  EGT L 221, 7.8.1986, s. 37. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/27/EG (EUT L 128, 16.5.2007, s. 31).

(3)  EGT L 221, 7.8.1986, s. 43. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/28/EG (EUT L 135, 26.5.2007, s. 6).

(4)  EGT L 350, 14.12.1990, s. 71. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 200739/EG (EUT L 165, 27.6.2007, s. 25).

(5)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/52/EG (EUT L 214, 17.8.2007, s. 3).

(6)  Riktlinjer för beräkning av intaget av bekämpningsmedelsrester (reviderad utgåva), upprättade av GEMS/Livsmedelsprogrammet i samarbete med Codex Alimentarius-kommittén för bekämpningsmedelsrester och utgivna av Världshälsoorganisationen 1997 (WHO/FSF/FOS/97.7).


BILAGA I

I del A i bilaga II till direktiv 86/362/EEG skall följande rad läggas till:

Bekämpningsmedelsrester

Gränsvärden i mg/kg

”Azinfosmetyl

0,05 (*)

Spannmål”


BILAGA II

I del A i bilaga II till direktiv 86/363/EEG skall följande rad läggas till:

 

Gränsvärden i mg/kg (ppm)

Bekämpningsmedelsrester

För fett i kött, köttberedningar, slaktbiprodukter och djurfetter som förtecknas i bilaga I under KN-nummer ex 0201, 0202, 0203, 0204, 0205 00 00, 0206, 0207, ex 0208, 0209 00, 0210, 1601 00 och 1602 (1) (4)

För komjölk och helmjölk från ko som förtecknas i bilaga I under KN-nummer 0401; för övriga livsmedel under KN-nummer 0401, 0402, 0405 00 och 0406 i enlighet med (2) (4)

För färska ägg utan skal, fågelägg och äggula som förtecknas i bilaga I under KN-nummer 0407 00 och 0408 (3) (4)

”Azinfosmetyl

0,01 (1)

0,01 (1)

0,01 (1)


(1)  Lägsta analytiska bestämningsgräns.”


BILAGA III

I del A i bilaga II till direktiv 90/642/EEG skall följande kolumn läggas till:

”Grupper av och exempel på enskilda produkter för vilka gränsvärdena gäller

Azinfosmetyl

1.   

Frukt: färsk, torkad eller okokt, konserverad genom frysning utan tillsats av socker; nötter

i)

CITRUSFRUKTER

0,05 (1)

Grapefrukt

 

Citroner

 

Lime

 

Mandariner (inkl. klementiner och andra hybrider)

 

Apelsiner

 

Pomelo

 

Övriga

 

ii)

TRÄDNÖTTER (skalade eller oskalade)

0,5

Mandlar

 

Paranötter

 

Cashewnötter

 

Kastanjer

 

Kokosnötter

 

Hasselnötter

 

Macadamianötter

 

Pekannötter

 

Pinjenötter

 

Pistaschmandlar

 

Valnötter

 

Övriga

 

iii)

KÄRNFRUKTER

0,5 (2)

Äpplen

 

Päron

 

Kvitten

 

Övriga

 

iv)

STENFRUKTER

0,5 (2)

Aprikoser

 

Körsbär

 

Persikor (inkl. nektariner och liknande hybrider)

 

Plommon

 

Övriga

 

v)

BÄR OCH SMÅ FRUKTER

 

a)

Bordsdruvor och druvor för vinframställning

0,05 (1)

Bordsdruvor

 

Druvor för vinframställning

 

b)

Jordgubbar (odlade)

0,5 (2)

c)

Rubusfrukter (odlade)

0,5 (2)

Björnbär

 

Blåhallon

 

Loganbär

 

Hallon

 

Övriga

 

d)

Andra små frukter och bär (odlade)

 

Blåbär

 

Tranbär

0,1

Vinbär (röda, svarta och vita)

0,5 (2)

Krusbär

0,5 (2)

Övriga

0,05 (1)

e)

Vilda bär och frukter

0,05 (1)

vi)

DIVERSE FRUKTER

0,05 (1)

Avokado

 

Bananer

 

Dadlar

 

Fikon

 

Kiwifrukter

 

Kumquat

 

Litchiplommon

 

Mango

 

Oliver (bordsoliver)

 

Oliver (för oljeproduktion)

 

Papaya

 

Passionsfrukt

 

Ananas

 

Granatäpplen

 

Övriga

 

2.   

Grönsaker, färska eller okokta, frysta eller torkade

i)

ROT- OCH KNÖLGRÖNSAKER

0,05 (1)

Rödbetor

 

Morötter

 

Maniok

 

Rotselleri

 

Pepparrot

 

Jordärtskockor

 

Palsternackor

 

Rotpersilja

 

Rädisor

 

Haverrot

 

Sötpotatis

 

Kålrötter

 

Rovor

 

Jamsrot

 

Övriga

 

ii)

LÖKGRÖNSAKER

0,05 (1)

Vitlök

 

Kepalök

 

Schalottenlök

 

Knipplök

 

Övriga

 

iii)

FRUKTGRÖNSAKER

 

a)

Solanacea

0,05 (1)

Tomater

 

Paprikor

 

Auberginer

 

Okra

 

Övriga

 

b)

Gurkväxter – ätligt skal

 

Slanggurkor

0,2

Druvgurkor

 

Zucchini (sommarsquash)

 

Övriga

0,05 (1)

c)

Gurkväxter – oätligt skal

0,05 (1)

Meloner

 

Squash (vintersquash)

 

Vattenmeloner

 

Övriga

 

d)

Sockermajs

0,05 (1)

iv)

KÅLGRÖNSAKER

0,05 (1)

a)

Blommande kål

 

Broccoli

 

Blomkål

 

Övriga

 

b)

Huvudbildande kål

 

Brysselkål

 

Vitkål, rödkål

 

Övriga

 

c)

Bladbildande kål

 

Salladskål

 

Grönkål

 

Övriga

 

d)

Kålrabbi

 

v)

BLADGRÖNSAKER OCH FÄRSKA ÖRTER

0,05 (1)

a)

Sallat och liknande

 

Kryddkrasse

 

Vårklynne

 

Sallat

 

Escarole

 

Ruccolasallad

 

Blad och stjälkar av kål (inklusive rovblast)

 

Övriga

 

b)

Spenat och liknande

 

Spenat

 

Mangold

 

Övriga

 

c)

Vattenkrasse

 

d)

Endiviasallat

 

e)

Örter

 

Körvel

 

Gräslök

 

Persilja

 

Snittselleri

 

Övriga

 

vi)

BALJVÄXTER (färska)

0,05 (1)

Bönor (med skida)

 

Bönor (utan skida)

 

Ärter (med skida)

 

Ärter (utan skida)

 

Övriga

 

vii)

STJÄLKGRÖNSAKER (färska)

0,05 (1)

Sparris

 

Kardon

 

Bladselleri

 

Fänkål

 

Kronärtskockor

 

Purjolök

 

Rabarber

 

Övriga

 

viii)

SVAMP

0,05 (1)

a)

Odlad svamp

 

b)

Vild svamp

 

3.

Baljväxter (torkade)

0,05 (1)

Bönor

 

Linser

 

Ärter

 

Lupiner

 

Övriga

 

4.   

Oljeväxtfröer

Linfrö

 

Jordnötter

 

Vallmofrö

 

Sesamfrö

 

Solrosfrö

 

Rapsfrö

 

Sojabönor

 

Senapsfrö

 

Bomullsfrö

0,2

Hampfrö

 

Övriga

0,05 (1)

5.

Potatis

0,05 (1)

Färskpotatis

 

Övrig matpotatis

 

6.

Te (torkade blad och stjälkar, jästa eller ojästa, av Camellia sinensis)

0,1 (1)

7.

Humle (torkad), inkl. pellets och icke-koncentrerat pulver

0,1 (1)


(1)  Lägsta analytiska bestämningsgräns

(2)  Tillfälligt gränsvärde till och med den 18 september 2008. Efter detta datum kommer gränsvärdet att vara 0,05 () mg/kg om det inte ändras genom ett direktiv eller en förordning.”


18.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 243/50


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2007/56/EG

av den 17 september 2007

om ändring av vissa bilagor till rådets direktiv 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG när det gäller gränsvärden för resthalter av azoxystrobin, klortalonil, deltametrin, hexaklorbenzen, ioxynil, oxamyl och quinoxyfen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 86/362/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål (1), särskilt artikel 10,

med beaktande av rådets direktiv 86/363/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av animaliskt ursprung (2), särskilt artikel 10,

med beaktande av rådets direktiv 90/642/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt ursprung inklusive frukt och grönsaker (3), särskilt artikel 7,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (4), särskilt artikel 4.1 f, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med direktiv 91/414/EEG är godkännande av växtskyddsmedel för användning på speciella grödor medlemsstaternas ansvar. Sådana godkännanden måste grunda sig på en bedömning av effekterna på människors och djurs hälsa och på miljön. De faktorer som skall tas med i bedömningen är bl.a. vilken exponering som användaren och övriga vid användningen närvarande personer utsätts för samt påverkan på mark, vatten och luft, liksom den påverkan som människor och djur utsätts för vid konsumtion av behandlade grödor som innehåller resthalter av ämnena.

(2)

Gränsvärdena för resthalter avspeglar de minsta mängder bekämpningsmedel som krävs för effektivt växtskydd, när medlet används på ett sådant sätt att resthalterna blir så låga som är praktiskt möjligt och godtagbart ur toxikologisk synpunkt, särskilt vad gäller det beräknade intaget via födan.

(3)

De gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som omfattas av direktiv 90/642/EEG skall ses över regelbundet och kan ändras med hänsyn till nya eller ändrade användningsområden. Kommissionen har fått uppgifter om helt nya eller ändrade användningsområden som bör leda till ändrade resthalter av azoxystrobin, klortalonil, ioxynil och quinoxyfen.

(4)

I fråga om hexaklorbenzen har kommissionen fått uppgifter om att detta bekämpningsmedel till följd av miljöföroreningar kan förekomma i pumpfrö – en produkt som i flera medlemsstater konsumeras som livsmedel – i halter som överstiger den analytiska bestämningsgränsen. Det är därför nödvändigt att lägga till ”pumpfrö” i bilaga I till direktiv 90/642/EEG och fastställa gränsvärden för pumpfrö för att skydda konsumenterna mot för höga resthalter av hexaklorbenzen.

(5)

För oxamyl har tillfälliga gränsvärden fastställts i direktiv 90/642/EEG genom kommissionens direktiv 2006/59/EG (5) i avvaktan på att försöksdata lämnas in. Relevanta försöksdata för oxamyl har nu lämnats in och utvärderats. Till följd av detta kan det tillfälliga gränsvärdet för oxamyl bekräftas.

(6)

Även för deltametrin har tillfälliga gränsvärden fastställts i direktiven 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG genom direktiv 2006/59/EG i avvaktan på översynen av den dokumentation som avses i bilaga III till direktiv 91/414/EEG och omregistreringen av deltametrinformuleringar i medlemsstaterna. Vid närmare undersökning har det visat sig att det behövs mer tid för att säkerställa en tillfredsställande genomgång av de användningsområden för deltametrin som är tillåtna i medlemsstaterna. Giltighetstiden för de tillfälliga gränsvärdena för deltametrin bör därför förlängas.

(7)

Konsumenternas livstidsexponering för dessa bekämpningsmedel genom livsmedelsprodukter som kan innehålla rester av bekämpningsmedlen har bedömts och utvärderats i enlighet med gemenskapens förfaranden och praxis, med beaktande av Världshälsoorganisationens riktlinjer (6). Utifrån dessa bedömningar och utvärderingar bör gränsvärdena för resthalter av dessa bekämpningsmedel fastställas så att det säkerställs att det acceptabla dagliga intaget inte överskrids.

(8)

I fråga om klortalonil och ioxynil, för vilka det finns en akut referensdos (ARfD), har konsumenternas akuta exponering för bekämpningsmedel i var och en av de livsmedelsprodukter som kan innehålla resthalter av dessa bedömts och utvärderats i enlighet med gemenskapens förfaranden och praxis, med beaktande av Världshälsoorganisationens riktlinjer. Yttrandena från vetenskapliga kommittén för växter (SCP) har beaktats, särskilt dess råd och rekommendationer om konsumentskyddet avseende livsmedelsprodukter som behandlats med bekämpningsmedel (7). Utifrån beräkningarna av intaget via födan bör gränsvärdena för resthalter av dessa bekämpningsmedel fastställas så att det säkerställs att den akuta referensdosen inte överskrids. I fråga om de andra ämnena har bedömningen av tillgängliga uppgifter visat att det inte behövs någon akut referensdos och därmed inte heller någon korttidsberäkning.

(9)

Gränsvärdena bör fastställas till den lägsta analytiska bestämningsgränsen i de fall där godkänd användning av växtskyddsmedel inte ger upphov till påvisbara halter av bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel, eller då det inte finns några godkända användningsområden, eller då medlemsstaternas beslut om godkännande för vissa användningsområden inte underbyggts med nödvändiga uppgifter, eller då användningsområden i tredjeländer som ger upphov till bekämpningsmedelsrester i eller på sådana livsmedel som får övergå till fri omsättning på gemenskapens marknad inte har underbyggts med nödvändiga uppgifter.

(10)

Att provisoriska gränsvärden fastställs eller ändras på gemenskapsnivå hindrar inte medlemsstaterna från att fastställa provisoriska gränsvärden för ioxynil och quinoxyfen i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG och bilaga VI till det direktivet. Fyra år anses vara en tillräckligt lång period för att godkänna ytterligare användningsområden för dessa ämnen. Därefter bör gemenskapens provisoriska gränsvärden göras permanenta.

(11)

Det är därför nödvändigt att ändra de gränsvärden som fastställs i direktiven 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG för att möjliggöra en ändamålsenlig övervakning och kontroll av användningen av bekämpningsmedlen och för att skydda konsumenterna. Om gränsvärden redan har fastställts i bilagorna till dessa direktiv, är det lämpligt att ändra dem. Om gränsvärden ännu inte har fastställts bör de fastställas nu.

(12)

Direktiven 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 86/362/EEG skall ändras i enlighet med bilaga I till det här direktivet.

Artikel 2

Direktiv 86/363/EEG skall ändras i enlighet med bilaga II till det här direktivet.

Artikel 3

Direktiv 90/642/EEG skall ändras på följande sätt:

1.

I bilaga I skall ”Pumpfrö” läggas till i grupp 4 ”Oljeväxtfröer”.

2.

Bilaga II skall ändras i enlighet med bilaga III till det här direktivet.

Artikel 4

Medlemsstaterna skall senast den 18 december 2007 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 19 december 2007.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 17 september 2007.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 221, 7.8.1986, s. 37. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/27/EG (EUT L 128, 16.5.2007, s. 31).

(2)  EGT L 221, 7.8.1986, s. 43. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/28/EG (EUT L 135, 26.5.2007, s. 6).

(3)  EGT L 350, 14.12.1990, s. 71. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/39/EG (EUT L 165, 27.6.2007, s. 25).

(4)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/52/EG (EUT L 214, 17.8.2007, s. 3).

(5)  EUT L 175, 29.6.2006, s. 61.

(6)  Riktlinjer för beräkning av intaget av bekämpningsmedelsrester (reviderad utgåva), upprättade av GEMS/Livsmedelsprogrammet i samarbete med Codex Alimentarius-kommittén för bekämpningsmedelsrester och utgivna av Världshälsoorganisationen 1997 (WHO/FSF/FOS/97.7).

(7)  Yttrande om frågor som gäller ändring av bilagorna till rådets direktiv 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG (SCP:s yttrande av den 14 juli 1998); yttrande om varierande resthalter av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker (SCP:s yttrande av den 14 juli 1998) (http://europa.eu.int/comm/food/fs/sc/scp/outcome_ppp_en.html).


BILAGA I

I del A i bilaga II till direktiv 86/362/EEG skall raden för deltametrin ersättas med följande:

Bekämpningsmedelsrester

Gränsvärden i mg/kg

”Deltametrin (cis-deltametrin) (1)

2

SPANNMÅL


(1)  Tillfälligt gränsvärde som gäller till och med den 1 november 2008, i avvaktan på översynen av den dokumentation som avses i bilaga III till direktiv 91/414/EEG och omregistreringen av deltametrinformuleringar i medlemsstaterna.”


BILAGA II

I del A i bilaga II till direktiv 86/363/EEG skall raden för deltametrin (cis-deltametrin) ersättas med följande:

 

Gränsvärden i mg/kg

Bekämpningsmedelsrester

För fett i kött, köttberedningar, slaktbiprodukter och djurfetter som förtecknas i bilaga I under KN-nummer ex 0201, 0202, 0203, 0204, 0205, 0206, 0207, ex 0208, 0209, 0210, 1601 och 1602

(1) (4)

För komjölk och helmjölk från ko som förtecknas i bilaga I under KN-nummer 0401; för övriga livsmedel under KN-nummer 0401, 0402, 0405 00 och 0406 i enlighet med

(2) (4)

För färska ägg utan skal, fågelägg och äggula som förtecknas i bilaga I under KN-nummer 0407 och 0408

(3) (4)

”Deltametrin (cis-deltametrin) (2)

Lever och njure 0,03 (1), fjäderfä och fjäderfäprodukter 0,1, övriga 0,5

0,05

0,05 (1)


(1)  Lägsta analytiska bestämningsgräns.

(2)  Tillfälligt gränsvärde som gäller till och med den 1 november 2008, i avvaktan på översynen av den dokumentation som avses i bilaga III till direktiv 91/414/EEG och omregistreringen av deltametrinformuleringar i medlemsstaterna.”


BILAGA III

I del A i bilaga II till direktiv 90/642/EEG skall kolumnerna för azoxystrobin, klortalonil, deltametrin, hexaklorbenzen, ioxynil, oxamyl och quinoxyfen ersättas med följande:

 

”Bekämpningsmedelsrester och gränsvärden (mg/kg)

Grupper av och exempel på enskilda produkter för vilka gränsvärdena gäller

Azoxystrobin

Klortalonil

Deltametrin (cis-deltametrin) (2)

Hexaklorbenzen

Ioxynil och dess estrar, uttryckt som ioxynil

Oxamyl

Quinoxyfen

1.

Frukt: färsk, torkad eller okokt, konserverad genom frysning utan tillsats av socker; nötter

 

 

 

0,01 (1)

0,05 (1)  (3)

 

 

i)

CITRUSFRUKTER

1

0,01 (1)

0,05 (1)

 

 

 

0,02 (1)  (3)

Grapefrukt

 

 

 

 

 

 

 

Citroner

 

 

 

 

 

 

 

Lime

 

 

 

 

 

 

 

Mandariner (inkl. klementiner och andra hybrider)

 

 

 

 

 

0,02 (1)  (3)

 

Apelsiner

 

 

 

 

 

 

 

Pomelo

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

0,01 (1)  (3)

 

ii)

TRÄDNÖTTER (skalade eller oskalade)

0,1 (1)

0,01 (1)

0,05 (1)

 

 

0,01 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

Mandlar

 

 

 

 

 

 

 

Paranötter

 

 

 

 

 

 

 

Cashewnötter

 

 

 

 

 

 

 

Kastanjer

 

 

 

 

 

 

 

Kokosnötter

 

 

 

 

 

 

 

Hasselnötter

 

 

 

 

 

 

 

Macadamianötter

 

 

 

 

 

 

 

Pekannötter

 

 

 

 

 

 

 

Pinjenötter

 

 

 

 

 

 

 

Pistaschmandlar

 

 

 

 

 

 

 

Valnötter

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

iii)

KÄRNFRUKTER

0,05 (1)

1

 

 

 

0,01 (1)  (3)

 

Äpplen

 

 

0,2

 

 

 

0,05 (3)

Päron

 

 

 

 

 

 

 

Kvitten

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

0,1

 

 

 

0,02 (1)  (3)

iv)

STENFRUKTER

0,05 (1)

 

 

 

 

0,01 (1)  (3)

 

Aprikoser

 

1

 

 

 

 

0,05 (3)

Körsbär

 

 

0,2

 

 

 

0,3 (3)

Persikor (inkl. nektariner och liknande hybrider)

 

1

 

 

 

 

0,05 (3)

Plommon

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

0,01 (1)

0,1

 

 

 

0,02 (1)  (3)

v)

BÄR OCH SMÅ FRUKTER

 

 

 

 

 

0,01 (1)  (3)

 

a)

Bordsdruvor och druvor för vinframställning

2

 

0,2

 

 

 

1 (3)

Bordsdruvor

 

1

 

 

 

 

 

Druvor för vinframställning

 

3

 

 

 

 

 

b)

Jordgubbar (odlade)

2

3

0,2

 

 

 

0,3 (3)

c)

Rubusfrukter (odlade)

 

0,01 (1)

 

 

 

 

0,02 (1)  (3)

Björnbär

3

 

0,5

 

 

 

 

Blåhallon

 

 

 

 

 

 

 

Loganbär

 

 

 

 

 

 

 

Hallon

3

 

 

 

 

 

 

Övriga

0,05 (1)

 

0,05 (1)

 

 

 

 

d)

Andra små frukter och bär (odlade)

0,05 (1)

 

 

 

 

 

2 (3)

Blåbär

 

 

 

 

 

 

 

Tranbär

 

2

 

 

 

 

 

Vinbär (röda, svarta och vita)

 

10

0,5

 

 

 

 

Krusbär

 

10

0,2

 

 

 

 

Övriga

 

0,01 (1)

0,05 (1)

 

 

 

 

e)

Vilda bär och frukter

0,05 (1)

0,01 (1)

0,05 (1)

 

 

 

0,02 (1)  (3)

vi)

DIVERSE FRUKTER

 

 

 

 

 

0,01 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

Avokado

 

 

 

 

 

 

 

Bananer

2

0,2

 

 

 

 

 

Dadlar

 

 

 

 

 

 

 

Fikon

 

 

 

 

 

 

 

Kiwifrukter

 

 

0,2

 

 

 

 

Kumquat

 

 

 

 

 

 

 

Litchiplommon

 

 

 

 

 

 

 

Mango

0,2

 

 

 

 

 

 

Oliver (bordsoliver)

 

 

1

 

 

 

 

Oliver (för oljeproduktion)

 

 

1

 

 

 

 

Papaya

0,2

20

 

 

 

 

 

Passionsfrukt

 

 

 

 

 

 

 

Ananas

 

 

 

 

 

 

 

Granatäpplen

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

0,05 (1)

0,01 (1)

0,05 (1)

 

 

 

 

2.

Grönsaker, färska eller okokta, frysta eller torkade

 

 

 

0,01 (1)

 

 

 

i)

ROT- OCH KNÖLGRÖNSAKER

 

 

0,05 (1)

 

 

0,01 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

Rödbetor

 

 

 

 

 

 

 

Morötter

0,2

1

 

 

0,2 (3)

 

 

Maniok

 

 

 

 

 

 

 

Rotselleri

0,3

1

 

 

 

 

 

Pepparrot

0,2

 

 

 

 

 

 

Jordärtskockor

 

 

 

 

 

 

 

Palsternackor

0,2

 

 

 

0,2 (3)

 

 

Rotpersilja

0,2

 

 

 

 

 

 

Rädisor

0,2

 

 

 

 

 

 

Haverrot

0,2

 

 

 

 

 

 

Sötpotatis

 

 

 

 

 

 

 

Kålrötter

 

 

 

 

 

 

 

Rovor

 

 

 

 

 

 

 

Jamsrot

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

0,05 (1)

0,01 (1)

 

 

0,05 (1)  (3)

 

 

ii)

LÖKGRÖNSAKER

 

 

 

 

 

0,01 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

Vitlök

 

0,5

0,1

 

0,2 (3)

 

 

Kepalök

 

0,5

0,1

 

0,2 (3)

 

 

Schalottenlök

 

0,5

0,1

 

0,2 (3)

 

 

Knipplök

2

5

0,1

 

3 (3)

 

 

Övriga

0,05 (1)

0,01 (1)

0,05 (1)

 

0,05 (1)  (3)

 

 

iii)

FRUKTGRÖNSAKER

 

 

 

 

0,05 (1)  (3)

 

 

a)

Solanacea

2

2

 

 

 

 

0,02 (1)  (3)

Tomater

 

 

0,3

 

 

0,02 (3)

 

Paprikor

 

 

 

 

 

0,02 (3)

 

Auberginer

 

 

0,3

 

 

0,02 (3)

 

Okra

 

 

0,3

 

 

 

 

Övriga

 

 

0,2

 

 

0,01 (1)  (3)

 

b)

Gurkväxter – ätligt skal

1

 

0,2

 

 

 

0,02 (1)  (3)

Slanggurkor

 

1

 

 

 

0,02 (3)

 

Druvgurkor

 

5

 

 

 

0,02 (3)

 

Zucchini (sommarsquash)

 

 

 

 

 

0,03 (3)

 

Övriga

 

0,01 (1)

 

 

 

0,01 (1)  (3)

 

c)

Gurkväxter – oätligt skal

0,5

1

0,2

 

 

0,01 (1)  (3)

0,05 (3)

Meloner

 

 

 

 

 

 

 

Squash (vintersquash)

 

 

 

 

 

 

 

Vattenmeloner

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

d)

Sockermajs

0,05 (1)

0,01 (1)

0,05 (1)

 

 

0,01 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

iv)

KÅLGRÖNSAKER

 

 

 

 

0,05 (1)  (3)

0,01 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

a)

Blommande kål

0,5

3

0,1

 

 

 

 

Broccoli (inklusive calabrese)

 

 

 

 

 

 

 

Blomkål

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

b)

Huvudbildande kål

0,3

 

0,1

 

 

 

 

Brysselkål

 

3

 

 

 

 

 

Vitkål, rödkål

 

3

 

 

 

 

 

Övriga

 

0,01 (1)

 

 

 

 

 

c)

Bladbildande kål

5

0,01 (1)

0,5

 

 

 

 

Salladskål

 

 

 

 

 

 

 

Grönkål

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

d)

Kålrabbi

0,2

0,01 (1)

0,05 (1)

 

 

 

 

v)

BLADGRÖNSAKER OCH FÄRSKA ÖRTER

 

 

 

 

0,05 (1)  (3)

0,01 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

a)

Sallat och liknande

3

0,01 (1)

0,5

 

 

 

 

Kryddkrasse

 

 

 

 

 

 

 

Vårklynne

 

 

 

 

 

 

 

Sallat

 

 

 

 

 

 

 

Escarole

 

 

 

 

 

 

 

Ruccolasallad

 

 

 

 

 

 

 

Blad och stjälkar av kål (inklusive rovblast)

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

b)

Spenat och liknande

0,05 (1)

0,01 (1)

0,5

 

 

 

 

Spenat

 

 

 

 

 

 

 

Mangold

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

c)

Vattenkrasse

0,05 (1)

0,01 (1)

0,05 (1)

 

 

 

 

d)

Endiviasallat

0,2

0,01 (1)

0,05 (1)

 

 

 

 

e)

Örter

3

5

0,5

 

 

 

 

Körvel

 

 

 

 

 

 

 

Gräslök

 

 

 

 

 

 

 

Persilja

 

 

 

 

 

 

 

Snittselleri

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

vi)

BALJVÄXTER (färska)

 

 

0,2

 

0,05 (1)  (3)

0,01 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

Bönor (med skida)

1

5

 

 

 

 

 

Bönor (utan skida)

0,2

2

 

 

 

 

 

Ärter (med skida)

0,5

2

 

 

 

 

 

Ärter (utan skida)

0,2

0,3

 

 

 

 

 

Övriga

0,05 (1)

0,01 (1)

 

 

 

 

 

vii)

STJÄLKGRÖNSAKER (färska)

 

 

 

 

 

0,01 (1)  (3)

 

Sparris

 

 

 

 

 

 

 

Kardon

 

 

 

 

 

 

 

Bladselleri

5

10

 

 

 

 

 

Fänkål

5

 

 

 

 

 

 

Kronärtskockor

1

 

0,1

 

 

 

0,3 (3)

Purjolök

2

10

0,2

 

3 (3)

 

 

Rabarber

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

0,05 (1)

0,01 (1)

0,05 (1)

 

0,05 (1)  (3)

 

0,02 (1)  (3)

viii)

SVAMP

0,05 (1)

 

0,05

 

0,05 (1)  (3)

0,01 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

a)

Odlad svamp

 

2

 

 

 

 

 

b)

Vild svamp

 

0,01 (1)

 

 

 

 

 

3.

Baljväxter (torkade)

0,1

0,01 (1)

1

0,01 (1)

0,05 (1)  (3)

0,01 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

Bönor

 

 

 

 

 

 

 

Linser

 

 

 

 

 

 

 

Ärter

 

 

 

 

 

 

 

Lupiner

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

4.

Oljeväxtfröer

 

 

 

 

0,1 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

0,05 (1)  (3)

Linfrö

 

 

 

 

 

 

 

Jordnötter

 

0,05

 

 

 

 

 

Vallmofrö

 

 

 

 

 

 

 

Sesamfrö

 

 

 

 

 

 

 

Solrosfrö

 

 

 

 

 

 

 

Rapsfrö

0,5

 

0,1

 

 

 

 

Sojabönor

0,5

 

 

 

 

 

 

Senapsfrö

 

 

0,1

 

 

 

 

Bomullsfrö

 

 

 

 

 

 

 

Hampfrö

 

 

 

 

 

 

 

Pumpfrö

 

 

 

0,05

 

 

 

Övriga

0,05 (1)

0,01 (1)

0,05 (1)

0,02 (1)

 

 

 

5.

Potatis

0,05 (1)

0,01 (1)

0,05 (1)

0,01

0,05 (1)  (3)

0,01 (1)  (3)

0,02 (1)

Färskpotatis

 

 

 

 

 

 

 

Övrig matpotatis

 

 

 

 

 

 

 

6.

Te (torkade blad och stjälkar, jästa eller ojästa, av Camellia sinensis)

0,1 (1)

0,1 (1)

5

0,02 (1)

0,1 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

0,05 (1)  (3)

7.

Humle (torkad), inkl. pellets och icke-koncentrerat pulver

20

50

5

0,02 (1)

0,1 (1)  (3)

0,02 (1)  (3)

0,5 (3)


(1)  Lägsta analytiska bestämningsgräns.

(2)  Tillfälligt gränsvärde som gäller till och med den 1 november 2008, i avvaktan på översynen av den dokumentation som avses i bilaga III till direktiv 91/414/EEG och omregistreringen av deltametrinformuleringar i medlemsstaterna.

(3)  Provisoriskt gränsvärde har fastställts i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG.”


18.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 243/61


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2007/57/EG

av den 17 september 2007

om ändring av vissa bilagor till rådets direktiv 76/895/EEG, 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG när det gäller gränsvärden för resthalter av ditiokarbamater

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 76/895/EEG av den 23 november 1976 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 5,

med beaktande av rådets direktiv 86/362/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål (2), särskilt artikel 10,

med beaktande av rådets direktiv 86/363/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av animaliskt ursprung (3), särskilt artikel 10,

med beaktande av rådets direktiv 90/642/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt ursprung inklusive frukt och grönsaker (4), särskilt artikel 7, och

av följande skäl:

(1)

Gränsvärdena för resthalter avspeglar de minsta mängder bekämpningsmedel som krävs för ett effektivt växtskydd, när medlet används på ett sådant sätt att resthalterna blir så låga som är praktiskt möjligt och godtagbart ur toxikologisk synpunkt, särskilt vad gäller det beräknade intaget via födan.

(2)

Gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester skall ses över regelbundet och ändras med hänsyn till nya uppgifter, bland annat om nya eller ändrade användningsområden. Kommissionen har fått uppgifter om nya eller ändrade användningsområden som bör leda till ändrade resthalter av maneb, mankozeb, metiram, propineb och tiram.

(3)

Det verksamma ämnet ziram infördes i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (5) genom kommissionens direktiv 2003/81/EG (6). Införandet i bilaga I till direktiv 91/414/EEG grundades på en bedömning av de uppgifter som lämnats in om det föreslagna användningsområdet. Tillgängliga uppgifter har gåtts igenom och har befunnits vara tillräckliga för att vissa gränsvärden skall kunna fastställas.

(4)

Direktiven 76/895/EEG, 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG innehåller redan gränsvärden för maneb, mankozeb, metiram, propineb och tiram på gemenskapsnivå. Dessa gränsvärden har beaktats vid anpassningen av de berörda gränsvärdena i det här direktivet. Eftersom resthalter av maneb, mankozeb, metiram, propineb, tiram och ziram inte är individuellt identifierbara vid rutinövervakning, har gränsvärden för resthalter fastställts för hela gruppen av dessa bekämpningsmedel, som också är kända som ditiokarbamater. Det finns visserligen metoder för att individuellt bestämma resthalter av propineb, tiram och ziram, men dessa kan inte användas rutinmässigt. Dessa metoder bör användas när det finns behov av den specifika koncentrationen av propineb, ziram och/eller tiram.

(5)

I kommissionens granskningsrapporter, som utarbetades inför införandet av de berörda verksamma ämnena i bilaga I till direktiv 91/414/EEG, fastställdes acceptabelt dagligt intag (ADI) och vid behov akut referensdos (ARfD) för ämnena. Konsumenternas exponering för livsmedelsprodukter som behandlats med det berörda verksamma ämnet har bedömts och utvärderats i enlighet med gemenskapens förfaranden. Världshälsoorganisationens riktlinjer (7) och yttrandet från vetenskapliga kommittén för växter (8) om de metoder som använts har också beaktats. De föreslagna gränsvärdena bedöms inte leda till att de acceptabla dagliga intagen eller de akuta referensdoserna överskrids.

(6)

Gränsvärdena bör fastställas till den lägsta analytiska bestämningsgränsen i de fall där godkänd användning av växtskyddsmedel inte ger upphov till påvisbara halter av bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel, eller då det inte finns några godkända användningsområden, eller då medlemsstaternas beslut om godkännande för vissa användningsområden inte underbyggts med nödvändiga uppgifter, eller då användningsområden i tredjeländer som ger upphov till bekämpningsmedelsrester i eller på sådana livsmedel som får övergå till fri omsättning på gemenskapens marknad inte har underbyggts med nödvändiga uppgifter.

(7)

Det är därför nödvändigt att ändra de gränsvärden som fastställs i bilagorna till direktiven 76/895/EEG, 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG för att möjliggöra en ändamålsenlig övervakning och kontroll av användningsförbudet och för att skydda konsumenterna. Om gränsvärden redan har fastställts i bilagorna till dessa direktiv, är det lämpligt att ändra dem. Om gränsvärden ännu inte har fastställts bör de fastställas nu.

(8)

Direktiven 76/895/EEG, 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilaga II till direktiv 76/895/EEG skall de uppgifter som gäller tiram utgå.

Artikel 2

Direktiv 86/362/EEG skall ändras i enlighet med bilaga I till det här direktivet.

Artikel 3

Direktiv 86/363/EEG skall ändras i enlighet med bilaga II till det här direktivet.

Artikel 4

Direktiv 90/642/EEG skall ändras i enlighet med bilaga III till det här direktivet.

Artikel 5

Medlemsstaterna skall senast den 18 mars 2008 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 19 mars 2008.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 6

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 7

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 17 september 2007.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 340, 9.12.1976, s. 26. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/8/EG (EUT L 63, 1.3.2007, s. 9).

(2)  EGT L 221, 7.8.1986, s. 37. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/27/EG (EUT L 128, 16.5.2007, s. 31).

(3)  EGT L 221, 7.8.1986, s. 43. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/28/EG (EUT L 135, 26.5.2007, s. 6).

(4)  EGT L 350, 14.12.1990, s. 71. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/39/EG (EUT L 165, 27.6.2007, s. 25).

(5)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/52/EG (EUT L 214, 17.8.2007, s. 3).

(6)  EUT L 224, 6.9.2003, s. 29.

(7)  Riktlinjer för beräkning av intaget av bekämpningsmedelsrester (reviderad utgåva), upprättade av GEMS/Livsmedelsprogrammet i samarbete med Codex Alimentarius-kommittén för bekämpningsmedelsrester och utgivna av Världshälsoorganisationen 1997 (WHO/FSF/FOS/97.7).

(8)  Yttrande från vetenskapliga kommittén för växter om frågor som rör ändring av bilagorna till rådets direktiv 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG (yttrande från vetenskapliga kommittén för växter av den 14 juli 1998) (http://europa.eu.int/comm/food/fs/sc/index_en.html).


BILAGA I

I del A i bilaga II till direktiv 86/362/EEG skall raderna för ”Mankozeb, maneb, metiram, propineb, zineb (summan uttryckt som CS2)” ersättas med följande:

”Bekämpningsmedelsrester

Gränsvärden i mg/kg

Ditiokarbamater, uttryckt som CS2, inklusive mankozeb, maneb, metiram, propineb, tiram och ziram (1), (2)

1 Vete, råg, rågvete, spelt (ma, mz)

2 Korn, havre (ma, mz)

0,05 (4) Övriga spannmål

Propineb (uttryckt som propylendiamin) (3)

0,05 (4)

SPANNMÅL

Tiram (uttryckt som tiram) (3)

0,1 (4)

SPANNMÅL

Ziram (uttryckt som ziram) (3)

0,1 (4)

SPANNMÅL


(1)  Gränsvärden uttryckta som CS2 kan härledas till olika ditiokarbamater och är därför inte tillräckliga som parameter för god jordbrukarsed. Dessa gränsvärden bör därför inte ligga till grund för en kontroll av om principerna för god jordbrukarsed uppfylls.

(2)  Källan till resthalten anges inom parentes (mz: mankozeb, ma: maneb, me: metiram, pr: propineb, t: tiram, z: ziram).

(3)  Eftersom samtliga ditiokarbamater bidrar till den slutliga resthalten av CS2 är det i allmänhet inte möjligt att åtskilja dem. Det finns dock metoder för att individuellt bestämma resthalter av propineb, ziram och tiram. Dessa metoder bör användas när det finns behov av den specifika koncentrationen av propineb, ziram och/eller tiram.

(4)  Lägsta analytiska bestämningsgräns.”


BILAGA II

I del B i bilaga II till direktiv 86/363/EEG skall raderna för ”Mankozeb, maneb, metiram, propineb, zineb (summan uttryckt som CS2)” ersättas med följande:

 

Gränsvärden i mg/kg

Bekämpningsmedelsrester

av kött, även fett, köttberedningar, slaktbiprodukter och djurfetter som förtecknas i bilaga I med KN-nummer ex 0201, 0202, 0203, 0204, 0205 00 00, 0206, 0207, ex 0208, 0209 00, 0210, 1601 00 och 1602

för mjölk och mjölkprodukter som förtecknas i bilaga I med KN-nummer 0401, 0402, 0405 00 och 0406

för färska ägg utan skal, fågelägg och äggula som förtecknas i bilaga I med KN-nummer 0407 00 och 0408

”Ditiokarbamater, uttryckt som CS2, inklusive mankozeb, maneb, metiram, propineb, tiram och ziram

0,05 (1)

0,05 (1)

0,05 (1)


(1)  Lägsta analytiska bestämningsgräns.”


BILAGA III

I del A i bilaga II till direktiv 90/642/EEG skall raderna för ”Maneb, mankozeb, metiram, propineb och zineb (summan uttryckt som CS2)” ersättas med följande:

 

”Bekämpningsmedelsrester och gränsvärden (mg/kg)

Grupper av och exempel på enskilda produkter för vilka gränsvärdena gäller

Ditiokarbamater, uttryckt som CS2, inklusive maneb, mankozeb, metiram, propineb, tiram och ziram (1), (2)

Propineb (uttryckt som propylendiamin) (3)

Tiram (uttryckt som tiram) (3)

Ziram (uttryckt som ziram) (3)

1.   

Frukt: färsk, torkad eller okokt, konserverad genom frysning utan tillsats av socker; nötter

i)

CITRUSFRUKTER

5 (mz)

0,05 (4)

0,1 (4)

0,1 (4)

Grapefrukt

 

 

 

 

Citroner

 

 

 

 

Lime

 

 

 

 

Mandariner (inkl. klementiner och andra hybrider)

 

 

 

 

Apelsiner

 

 

 

 

Pomelo

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

ii)

TRÄDNÖTTER (skalade eller oskalade)

 

0,05 (4)

0,1 (4)

0,1 (4)

Mandlar

 

 

 

 

Paranötter

 

 

 

 

Cashewnötter

 

 

 

 

Kastanjer

 

 

 

 

Kokosnötter

 

 

 

 

Hasselnötter

 

 

 

 

Macadamianötter

 

 

 

 

Pekannötter

 

 

 

 

Pinjenötter

 

 

 

 

Pistaschmandlar

 

 

 

 

Valnötter

0,1 (mz)

 

 

 

Övriga

0,05 (4)

 

 

 

iii)

KÄRNFRUKTER

5 (ma, mz, me, pr, t, z)

0,3

 

 

Äpplen

 

 

5

0,1 (4)

Päron

 

 

5

1

Kvitten

 

 

 

 

Övriga

 

 

0,1 (4)

0,1 (4)

iv)

STENFRUKTER

 

 

 

 

Aprikoser

2 (mz, t)

 

3

 

Körsbär

2 (mz, me, pr, t, z)

0,3

3

5

Persikor (inkl. nektariner och liknande hybrider)

2 (mz, t)

 

3

 

Plommon

2 (mz, me, t, z)

 

2

2

Övriga

0,05 (4)

0,05 (4)

0,1 (4)

0,1 (4)

v)

BÄR OCH SMÅ FRUKTER

 

 

 

0,1 (4)

a)

Bordsdruvor och druvor för vinframställning

5 (ma, mz, me, pr, t)

 

 

 

Bordsdruvor

 

1

0,1 (4)

 

Druvor för vinframställning

 

1

3

 

b)

Jordgubbar (odlade)

10 (t)

0,05 (4)

10

 

c)

Rubusfrukter (odlade)

0,05 (4)

0,05 (4)

0,1 (4)

 

Björnbär

 

 

 

 

Blåhallon

 

 

 

 

Loganbär

 

 

 

 

Hallon

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

d)

Andra små frukter och bär (odlade)

 

0,05 (4)

0,1 (4)

 

Blåbär

 

 

 

 

Tranbär

 

 

 

 

Vinbär (röda, svarta och vita)

5 (mz)

 

 

 

Krusbär

 

 

 

 

Övriga

0,05 (4)

 

 

 

e)

Vilda bär och frukter

0,05 (4)

0,05 (4)

0,1 (4)

 

vi)

DIVERSE FRUKTER

 

 

0,1 (4)

0,1 (4)

Avokado

 

 

 

 

Bananer

2 (mz, me)

 

 

 

Dadlar

 

 

 

 

Fikon

 

 

 

 

Kiwifrukter

 

 

 

 

Kumquat

 

 

 

 

Litchiplommon

 

 

 

 

Mango

2 (mz)

 

 

 

Oliver (bordsoliver)

5 (mz, pr)

0,3

 

 

Oliver (för oljeproduktion)

5 (mz, pr)

0,3

 

 

Papaya

7 (mz)

 

 

 

Passionsfrukt

 

 

 

 

Ananas

 

 

 

 

Granatäpplen

 

 

 

 

Övriga

0,05 (4)

0,05 (4)

 

 

2.

Grönsaker, färska eller okokta, frysta eller torkade

 

 

 

0,1 (4)

i)

ROT- OCH KNÖLGRÖNSAKER

 

 

0,1 (4)

 

Rödbetor

0,5 (mz)

 

 

 

Morötter

0,2 (mz)

 

 

 

Maniok

 

 

 

 

Rotselleri

0,3 (ma, me, pr, t)

0,3

 

 

Pepparrot

0,2 (mz)

 

 

 

Jordärtskockor

 

 

 

 

Palsternackor

0,2 (mz)

 

 

 

Rotpersilja

0,2 (mz)

 

 

 

Rädisor

 

 

 

 

Haverrot

0,2 (mz)

 

 

 

Sötpotatis

 

 

 

 

Kålrötter

 

 

 

 

Rovor

 

 

 

 

Jamsrot

 

 

 

 

Övriga

0,05 (4)

0,05 (4)

 

 

ii)

LÖKGRÖNSAKER

 

0,05 (4)

0,1 (4)

 

Vitlök

0,1 (mz)

 

 

 

Kepalök

1 (ma, mz)

 

 

 

Schalottenlök

1 (ma, mz)

 

 

 

Knipplök

1 (mz)

 

 

 

Övriga

0,05 (4)

 

 

 

iii)

FRUKTGRÖNSAKER

 

 

0,1 (4)

 

a)

Solanacea

 

 

 

 

Tomater

3 (mz, me, pr)

2

 

 

Paprikor

5 (mz, pr)

1

 

 

Auberginer

3 (mz, me)

 

 

 

Okra

0,5 (mz)

 

 

 

Övriga

0,05 (4)

0,05 (4)

 

 

b)

Gurkväxter — ätligt skal

2 (mz, pr)

 

 

 

Slanggurkor

 

2

 

 

Druvgurkor

 

 

 

 

Zucchini (sommarsquash)

 

 

 

 

Övriga

 

0,05 (4)

 

 

c)

Gurkväxter — oätligt skal

1 (mz, pr)

 

 

 

Meloner

 

1

 

 

Squash (vintersquash)

 

 

 

 

Vattenmeloner

 

1

 

 

Övriga

 

0,05 (4)

 

 

d)

Sockermajs

0,05 (4)

0,05 (4)