I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

14.7.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 184/1

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 824/2007

av den 10 juli 2007

om öppnande och förvaltning av autonoma gemenskapstullkvoter för vissa fiskeriprodukter för perioden 2007–2009

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 26,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Gemenskapens försörjning med vissa fiskeriprodukter är för närvarande beroende av import från tredjeländer. Det ligger i gemenskapens intresse att helt eller delvis tillfälligt upphäva tullarna på dessa produkter inom ramen för gemenskapstullkvoter av lämplig storlek. För att inte äventyra utvecklingsmöjligheterna för dessa produkter i gemenskapen och för att se till att användarindustrierna har tillräcklig försörjning bör sådana kvoter öppnas och innefatta tillämpning av rörliga tullar som varierar med hänsyn till de olika produkternas känslighet på gemenskapens marknad.

(2)	Det bör säkerställas att alla importörer i gemenskapen har lika och oavbruten tillgång till dessa kvoter och att de tullsatser som föreskrivs för kvoterna tillämpas utan avbrott på all import av produkterna i fråga till alla medlemsstater tills kvoterna har förbrukats.

(3)

För att se till att den gemensamma förvaltningen av dessa kvoter blir effektiv bör medlemsstaterna från kvoterna kunna dra av de nödvändiga kvantiteter som motsvarar deras faktiska import. Eftersom denna förvaltningsmetod kräver ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen, bör kommissionen särskilt kunna övervaka i vilken utsträckning kvoterna används och informera medlemsstaterna om detta.

(4)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (1) föreskrivs ett system för förvaltning av tullkvoter som bygger på att man följer den kronologiska ordning i vilken deklarationerna för övergång till fri omsättning godtas. De tullkvoter som öppnas genom denna förordning bör förvaltas av kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med det systemet.

(5)

Rådets förordning (EG) nr 379/2004 av den 24 februari 2004 om öppnande och förvaltning av autonoma gemenskapstullkvoter för vissa fiskeriprodukter (2) upphörde att gälla den 31 december 2006. Därför finns det inga autonoma tullkvoter tillgängliga från och med den 1 januari 2007 till och med när den här förordningen träder i kraft. Eftersom gynnsam behandling för alla kvoter som öppnas genom denna förordning är förknippad med villkor beträffande användning för särskilda ändamål, kan denna förordning inte tillämpas retroaktivt. För att behålla en viss kontinuitet i förhållande till det tidigare kvotsystemet bör därför det nya kvotsystemet kunna medge sänkta importtullar för fiskeriprodukter som har övergått till fri omsättning från och med den 1 januari 2007 till och med när den här förordningen träder i kraft. I det nya systemet bör både villkoren för användning för särskilda ändamål och de kvantiteter som finns tillgängliga av de enskilda kvoterna beaktas.

(6)	Då ärendet brådskar bör ett undantag medges från sexveckorsperioden i del I punkt 3 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna fogade protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Importtullarna på de produkter som anges i bilagan skall inom ramen för tullkvoterna tills vidare tas ut enligt i bilagan angivna tullsatser för de perioder och upp till de kvantiteter som anges.

2. Importen av de produkter som anges i bilagan skall omfattas av de kvoter som avses i punkt 1 endast om det deklarerade tullvärdet motsvarar minst det referenspris som har fastställts eller skall fastställas i enlighet med artikel 29 i rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (3).

Artikel 2

De tullkvoter som avses i artikel 1 skall förvaltas av kommissionen i enlighet med artiklarna 308a, 308b och 308c i förordning (EEG) nr 2454/93.

Artikel 3

Kommissionen och medlemsstaterna skall i nära samarbete se till att bestämmelserna i denna förordning efterlevs.

Artikel 4

1. Tullavgifterna för fiskeriprodukter som har övergått till fri omsättning mellan den 1 januari 2007 och den 17 juli 2007 och som omfattas av en av de tullkvoter som anges i bilagan får på deklarantens begäran sänkas enligt de tullsatser som anges i bilagan.

2. Begäran skall senast den 14 augusti 2007 lämnas in till det tullkontor som ansvarar för den berörda produktens övergång till fri omsättning och innehålla uppgifter om vilken kvot det gäller. Begäran skall åtföljas av all relevant dokumentation som visar att den importerade produkten omfattas av kvoten och att den har använts eller kommer att användas för något av de särskilda ändamål som anges i bilagan för den berörda tullkvoten.

3. Denna artikel skall endast tillämpas om återstoden av den berörda tullkvoten medger det den dag då begäran godkänns. Artiklarna 308a, 308b och 308c i förordning (EEG) nr 2454/93 skall gälla i tillämpliga delar.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 juli 2007.

På rådets vägnar

F. TEIXEIRA DOS SANTOS

Ordförande

(1) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 214/2007 (EUT L 62, 1.3.2007, s. 6).

(2) EUT L 64, 2.3.2004, s. 7. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1723/2006 (EUT L 324, 23.11.2006, s. 1).

(3) EGT L 17, 21.1.2000, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1759/2006 (EUT L 335, 1.12.2006, s. 3).

BILAGA

Löpnummer	KN-nummer	TARIC-nummer	Varuslag	Årlig kvot (i ton)	Tullsatser	Kvotperiod
09.2759	ex 0302 50 10	20	Torsk (Gadus morhua, Gadus ogac, Gadus macrocephalus), med undantag av lever, rom och mjölke, färsk, kyld eller fryst, för beredning (1) (2)	80 000	0 %	1.1.2007–31.12.2009
	ex 0302 50 90	10
	ex 0303 52 10	10
	ex 0303 52 30	10
	ex 0303 52 90	10
09.2765	ex 0305 62 00	20 25 29	Torsk (Gadus morhua, Gadus ogac, Gadus macrocephalus) och fisk av arten Boreogadus saida, saltad eller i saltlake, men inte torkad eller rökt, för beredning (1) (2)	10 000	0 %	1.1.2007–31.12.2009
	ex 0305 69 10	10
09.2761	ex 0304 29 91	10	Hoki (Macruronus spp.), frysta filéer och annat kött, för beredning (1) (2)	20 000	0 %	1.1.2007–31.12.2009
	ex 0304 29 99	41 81
	ex 0304 99 99	60 81
09.2760	ex 0303 78 11	10	Kummel (Merluccius spp. med undantag av Merluccius merluccius, Urophycis spp.), och golden kingklip (Genypterus blacodes), fryst, för beredning (1) (2)	15 000	0 %	1.1.2007–31.12.2009
	ex 0303 78 12	10
	ex 0303 78 13	10
	ex 0303 78 19	11 81
	ex 0303 78 90	10
	ex 0303 79 93	10
09.2766	ex 0304 29 99	71	Sydlig blåvitling (Micromesistius australis), frysta filéer och annat kött, för beredning (1) (2)	2 000	0 %	1.1.2007–31.12.2009
	ex 0304 99 99	91
09.2770	ex 0305 63 00	10	Ansjovis (Engraulis anchoita), saltad eller i saltlake, men inte torkad eller rökt, för beredning (1) (2)	10 000	0 %	1.1.2007–31.12.2009
09.2788	ex 0302 40 00	10	Sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii) med en vikt högre än 100 g per styck eller lappar med en vikt högre än 80 g per styck, med undantag av lever och rom, för beredning (1) (2)	20 000	0 %	1.10.2007–31.12.2007
	ex 0303 51 00	10				1.10.2008–31.12.2008
	ex 0304 19 97	10				1.10.2009–31.12.2009
	ex 0304 99 23	10
09.2792	ex 1604 12 99	10	Sill och strömming, kryddad och/eller inlagd i vinäger, i saltlake, konserverad i tunnor på minst 70 kg netto avrunnen vikt, för beredning (1) (2)	10 000	6 %	1.1.2007–31.12.2009
09.2790	ex 1604 14 16	20	Filéer, så kallade ”loins”, av tonfisk och bonit, för beredning (1) (2)	8 000	6 %	1.1.2007–31.12.2007
		30		9 000	6 %	1.1.2008–31.12.2008
		95		10 000	6 %	1.1.2009–31.12.2009
09.2762	ex 0306 11 10	10	Languster (Palinurus spp., Panulirus spp., Jasus spp.), frysta, för beredning (1) (2) (3)	1 500	6 %	1.1.2007–31.12.2009
	ex 0306 11 90	10
09.2794	ex 1605 20 10	50	Räkor av arten Pandalus borealis, kokta och skalade, för beredning (1) (2) (4)	20 000	6 %	1.1.2007–31.12.2009
	ex 1605 20 99	45
09.2785	ex 0307 49 59	10	Rör av tioarmad bläckfisk (Ommastrephes spp. – med undantag av Ommastrephes sagittatus–, Nototodarus spp., Sepioteuthis spp.) och Illex spp., fryst, med skinn och fenor, för beredning (1) (2)	45 000	0 %	1.1.2007–31.12.2009
	ex 0307 99 11	10
09.2786	ex 0307 49 59	20	Tioarmad bläckfisk (Ommastrephes spp. – med undantag av Ommastrephes sagittatus –, Nototodarus spp., Sepioteuthis spp.) och Illex spp., fryst hel eller tentakler och fenor, för beredning (1) (2)	1 500	0 %	1.1.2007–31.12.2009
	ex 0307 99 11	20
09.2772	ex 0304 99 10	10	Surimi, fryst, för beredning (1) (2)	55 000	0 %	1.1.2007–31.12.2009
09.2774	ex 0304 29 58	10	Kummel (Merluccius productus), frysta filéer för beredning (1) (2)	15 000	4 %	1.1.2007–31.12.2009
09.2776	ex 0304 29 21	10	Torsk (Gadus morhua, Gadus macrocephalus), frysta filéer och annat kött, för beredning (1) (2)	20 000	0 %	1.1.2007–31.12.2009
	ex 0304 29 29	20
	ex 0304 99 31	10
	ex 0304 99 33	10
09.2778	ex 0304 29 99	65	Flundra, frysta filéer och annat fiskkött (Limanda aspera, Lepidopsetta bilineata, Pleuronectes quadrituberculatus) för beredning (1) (2)	5 000	0 %	1.1.2007–31.12.2009
	ex 0304 99 99	65

(1) För tillämpning av detta nummer erfordras att villkoren i relevanta gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se artiklarna 291–300 i förordning (EEG) nr 2454/93.

(2) Produkterna får omfattas av denna tullkvot när de är avsedda för någon typ av hantering, dock inte när de endast är avsedda för en eller flera av följande typer av hantering:

—	Rensning, urtagning, borttagning av stjärt, avlägsnande av huvud.

—	Skärning (utom till tärningar eller filéer, framställning av lappar eller skärning av frysta block eller delning av frysta block av filéer med mellanskikt).

—	Stickprovstagning, sortering.

—

Märkning.

—	Förpackning.

—

Kylning.

—

Frysning.

—	Djupfrysning.

—	Upptining, urbening.

Produkterna får inte omfattas av denna tullkvot när de är avsedda för annan typ av behandling (eller hantering) som ger rätt till att omfattas av kvoten, när denna behandling (eller hantering) äger rum på detaljhandels- eller restaurangnivå. Sänkningen av tullavgifterna är tillämplig endast för fisk som är avsedd som livsmedel.

(3) Produkter som omfattas av KN-nummer 0306111010 och 0306119010 har dock rätt att omfattas av kvoten om de genomgår en eller båda av följande typer av hantering:

—	Klyvning av frysta languster.

—	Värmebehandling av frysta languster för att kunna avlägsna inre avfallsmaterial.

(4) Produkter som omfattas av KN-nummer 1605201050 och 1605209945 har dock rätt att omfattas av kvoten om de genomgår följande typ av hantering:

—

Behandling av räkor i modifierad atmosfär enligt definitionen i EU:s direktiv om förpackningsgaser 95/2/EG av den 20 februari 1995 om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel (EGT L 61, 18.3.1995, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/52/EG (EUT L 204, 26.7.2006, s. 10)).

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN OCH RÅDET

Kommissionen och rådet förklarar på nytt att glasering skall förknippas med frysning av produkten och därför inte kan utgöra en behandling som ger rätt till att omfattas av kvoten enligt fotnot b.

14.7.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 184/17

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2007/36/EG

av den 11 juli 2007

om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 44 och 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

I sitt meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 21 maj 2003, benämnt ”Modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen – Handlingsplan” påpekade kommissionen att nya skräddarsydda initiativ skulle tas i syfte att stärka aktieägarnas rättigheter i börsnoterade företag och att problem med röstning över gränserna skulle lösas omgående.

(2)

I sin resolution av den 21 april 2004 (3) uttryckte Europaparlamentet sitt stöd för kommissionens avsikt att stärka aktieägarnas rättigheter, särskilt genom utvidgade regler om insyn, rätt att utöva rösträtt med fullmakt, möjlighet att delta i bolagsstämmor via elektroniska hjälpmedel och säkerställande av möjligheten att utöva rösträtt över gränserna.

(3)

Innehavare av aktier med rösträtt bör kunna utnyttja den rätten eftersom den avspeglas i det pris som måste betalas vid förvärvet av aktierna. Effektiv aktieägarkontroll är dessutom en förutsättning för sund företagsstyrning och bör därför underlättas och uppmuntras. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder för att tillnärma medlemsstaternas lagar i detta avseende. Hinder som avhåller aktieägare från att rösta, till exempel att det ställs krav på att aktierna spärras under en viss tid före bolagsstämman för att denne skall kunna utnyttja sina rösträtter, bör avskaffas. Detta direktiv påverkar emellertid inte befintlig gemenskapslagstiftning om andelar som emitteras av företag för kollektiva investeringar eller andelar som förvärvas eller avyttras i sådana företag.

(4)

Den befintliga gemenskapslagstiftningen är inte tillräcklig för att uppnå detta mål. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG av den 28 maj 2001 om upptagande av värdepapper till officiell notering och om uppgifter som skall offentliggöras beträffande sådana värdepapper (4) är inriktat på den information som emittenter måste lämna till marknaden och tar följaktligen inte upp förfarandet för aktieägarnas röstning. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (5) ålägger vidare emittenterna en skyldighet att se till att viss information och vissa handlingar som är relevanta för bolagsstämmor finns tillgängliga, men denna information och dessa handlingar skall göras tillgängliga i emittentens hemmedlemsstat. Vissa miniminormer bör därför införas för att skydda investerare och främja smidigt och effektivt utnyttjande av aktieägarrättigheter kopplade till aktier med rösträtt. När det gäller andra rättigheter än rösträtt, får medlemsstaterna utvidga tillämpningen av dessa miniminormer till att även omfatta aktier utan rösträtt, i den mån dessa aktier inte redan omfattas av sådana normer.

(5)

Betydande aktieposter i börsnoterade bolag innehas av aktieägare som inte är bosatta i den medlemsstat där bolaget har sitt säte. Aktieägare som är bosatta i ett annat land bör kunna utnyttja sina rättigheter med avseende på bolagsstämmor lika lätt som aktieägare som är bosatta i den medlemsstat där bolaget har sitt säte. Detta kräver undanröjande av befintliga hinder som förhindrar aktieägare bosatta i ett annat land från att få tillgång till information som är relevant för bolagsstämman och från att utnyttja rösträtten utan att fysiskt närvara vid bolagsstämman. Undanröjande av dessa hinder bör också gynna nationella aktieägare som inte deltar eller inte kan delta i bolagsstämman.

(6)

Aktieägarna bör kunna avge initierade röster vid eller före bolagsstämman, oavsett var de är bosatta. Alla aktieägare bör ha tillräckligt god tid på sig att ta ställning till de handlingar som skall läggas fram på bolagsstämman och besluta hur de vill rösta med sina aktier. I detta syfte bör meddelande om bolagsstämman utgå i god tid och aktieägarna bör erhålla all den information som är avsedd att läggas fram på bolagsstämman. De möjligheter som ges genom modern teknik att göra information tillgänglig omedelbart bör utnyttjas. Detta direktiv förutsätter att alla börsnoterade bolag redan har en webbplats.

(7)

Aktieägare bör i princip ges möjlighet att föra upp punkter på bolagsstämmans dagordning och att lämna förslag till beslut om punkter på dagordningen. Utan att det påverkar olika tidsramar och villkor som för närvarande tillämpas i gemenskapen, bör utnyttjandet av dessa rättigheter underställas två grundregler, nämligen att tröskeln för utnyttjande av dessa rättigheter inte bör vara högre än 5 % av bolagets aktiekapital och att alla aktieägare under alla omständigheter bör få den slutliga versionen av dagordningen i tid för att kunna förbereda sig för diskussionen och röstningen om alla punkter på dagordningen.

(8)	Varje aktieägare bör i princip ges möjlighet att ställa frågor om punkter på dagordningen vid bolagsstämman och få dem besvarade, medan det bör överlåtas till medlemsstaterna att fastställa reglerna för hur och när frågor skall ställas och besvaras.

(9)

Det bör inte finnas några rättsliga hinder mot att bolag erbjuder sina aktieägare möjlighet att delta i bolagsstämman på elektronisk väg. Röster som avges, antingen per brev eller på elektronisk väg, utan personlig närvaro vid bolagsstämman, bör inte omfattas av några andra begränsningar än sådana som är nödvändiga för identitetskontroll och säkra elektroniska kommunikationer. Detta bör emellertid inte hindra medlemsstaterna från att anta regler som syftar till att säkerställa att resultatet av röstningen under alla förhållanden återspeglar aktieägarnas avsikter, inklusive regler för situationer när nya omständigheter uppstår eller uppdagas efter det att en aktieägare har avgivit sin röst per brev eller på elektronisk väg.

(10)

En god företagsstyrning förutsätter smidigt och effektivt förfarande för röstning med fullmakt. De nuvarande begränsningar och restriktioner som gör röstning med fullmakt omständlig och dyr bör därför avskaffas. En god företagsstyrning kräver emellertid även adekvata garantier mot eventuellt missbruk av fullmaktsröster. Fullmaktsinnehavaren bör därför vara skyldig att följa de eventuella instruktioner som aktieägaren har lämnat, och medlemsstaterna bör ha möjlighet att införa lämpliga åtgärder som garanterar att fullmaktsinnehavaren inte tillvaratar några andra intressen än aktieägarens, oberoende av orsaken till att en intressekonflikt har uppstått. Åtgärder mot eventuellt missbruk kan särskilt bestå av system som medlemsstaterna kan införa för att reglera verksamhet där personer aktivt verkar för att samla in fullmakter eller har samlat in mer än ett visst betydande antal fullmakter, särskilt för att garantera lämplig grad av tillförlitlighet och insyn. Aktieägare har enligt detta direktiv oinskränkt rätt att utse sådana personer till fullmaktsinnehavare för att i aktieägarnas namn närvara och rösta vid bolagsstämman. Detta direktiv påverkar emellertid inte regler som medlemsstaterna kan uppställa för sådana personer eller påföljder som medlemsstaterna kan påföra dem, när röster har avgivits genom bedräglig användning av insamlade fullmakter. Genom detta direktiv införs inte heller någon skyldighet för bolagen att kontrollera att fullmaktsinnehavare röstar i enlighet med instruktionerna från de aktieägare som utsett dem.

(11)

Om finansiella mellanhänder är inblandade, är effektiviteten vid röstning enligt instruktioner till stor del beroende av hur effektivt kedjan av mellanhänder fungerar, eftersom investerarna ofta inte kan utöva den rösträtt som är knuten till deras aktier utan samarbete mellan alla mellanhänder i kedjan, vilka inte behöver ha ett ekonomiskt intresse i aktierna. För att det skall bli möjligt för en investerare att utöva sin rösträtt i gränsöverskridande sammanhang är det därför viktigt att mellanhänderna underlättar utövandet av rösträtten. Kommissionen bör ta upp denna fråga till vidare behandling i samband med en rekommendation i syfte att säkerställa att investerarna har tillgång till effektiva röstningstjänster och att rösträtten utövas i enlighet med de instruktioner som investerarna lämnar.

(12)	Vid vilken tidpunkt röster som har avgivits per brev eller på elektronisk väg före bolagsstämman skall lämnas ut till förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet och till allmänheten är en viktig företagsstyrningsfråga, men den kan avgöras av medlemsstaterna.

(13)	Röstningsresultaten bör fastställas genom metoder som avspeglar de röstavsikter som aktieägarna har uttryckt och offentliggöras efter bolagsstämman, åtminstone på företagets webbplats.

(14)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att göra det möjligt för aktieägare att effektivt utnyttja sina rättigheter i hela gemenskapen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grundval av den befintliga gemenskapslagstiftningen och det därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går direktivet inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(15)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet ”Bättre lagstiftning” (6) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och räckvidd

1. I detta direktiv fastställs krav med avseende på utnyttjande av vissa aktieägarrättigheter som är kopplade till aktier med rösträtt vid bolagsstämmor i bolag, som har sitt säte i en medlemsstat och vilkas aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad belägen i eller med verksamhet inom en medlemsstat.

2. Den medlemsstat som är behörig att reglera frågor som omfattas av detta direktiv skall vara den medlemsstat i vilken bolaget har sitt säte och hänvisningar till ”tillämplig lagstiftning” utgör hänvisningar till denna medlemsstats lagstiftning.

3. Medlemsstaterna får från detta direktiv undanta följande typer av bolag:

a)	Företag för kollektiva investeringar i den mening som avses i artikel 1.2 i rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (7).

Företag vilkas enda syfte är kollektiva investeringar av offentligt kapital, och som tillämpar principen om riskspridning och inte eftersträvar rättslig eller administrativ kontroll över någon av emittenterna av företagens underliggande investeringar, förutsatt att dessa företag för kollektiva investeringar har tillstånd och står under tillsyn av behöriga myndigheter och att de har ett förvaringsinstitut som utövar uppgifter som motsvarar dem som anges i direktiv 85/611/EEG.

c)	Kooperativa sammanslutningar.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

a) reglerad marknad: en marknad enligt definitionen i artikel 4.1.14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (8),

b) aktieägare: en fysisk eller juridisk person som erkänns som aktieägare enligt tillämplig lag,

c) fullmakt: en aktieägares bemyndigande av en fysisk eller juridisk person att utnyttja vissa eller alla av denne aktieägares rättigheter vid bolagsstämman i aktieägarens namn.

Artikel 3

Ytterligare nationella åtgärder

Detta direktiv skall inte hindra medlemsstaterna från att införa ytterligare förpliktelser för bolag eller på annat sätt vidta åtgärder för att göra det lättare för aktieägare att utnyttja de rättigheter som avses i detta direktiv.

KAPITEL II

BOLAGSSTÄMMOR

Artikel 4

Lika behandling av aktieägare

Bolaget skall säkerställa lika behandling av alla aktieägare som är i samma ställning med avseende på deltagande och utnyttjande av rösträtt vid bolagsstämman.

Artikel 5

Information före bolagsstämman

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 9.4 och 11.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (9) skall medlemsstaterna se till att bolaget utfärdar kallelsen till bolagsstämman på ett av de sätt som anges i punkt 2 i denna artikel senast den tjugoförsta dagen före dagen för stämman.

Medlemsstaterna får föreskriva att bolagsstämman, om bolaget erbjuder aktieägarna möjlighet att rösta på elektronisk väg som är tillgänglig för alla aktieägare, får besluta att bolaget skall utfärda kallelsen till en bolagsstämma som inte är en årlig bolagsstämma på ett av de sätt som anges i punkt 2 i denna artikel senast den fjortonde dagen före dagen för stämman. Detta beslut skall fattas av en majoritet av minst två tredjedelar av de röster som är knutna till aktierna eller det tecknade kapital som dessa representerar och beslutet skall gälla längst till nästa årliga bolagsstämma.

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa de minimitider som avses i första och andra stycket för den andra eller därpå följande kallelsen till bolagsstämman, när denna utfärdas på grund av brist på beslutmässigt antal aktieägare för den bolagsstämma som inkallas genom den första kallelsen, under förutsättning att denna artikel har följts för den första kallelsen och ingen ny punkt har förts upp på dagordningen samt att minst tio dagar förflyter mellan den slutliga kallelsen och dagen för bolagsstämman.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av de ytterligare krav på kallelse eller offentliggörande som fastställs av den enligt artikel 1.2 behöriga medlemsstaten, skall bolaget vara skyldigt att utfärda den kallelse som avses i punkt 1 i denna artikel på ett sätt som gör att den snabbt blir tillgänglig på ett icke-diskriminerande sätt. Medlemsstaten skall kräva att bolaget använder sådana medier som rimligen kan bedömas vara tillförlitliga för spridning av information till allmänheten inom gemenskapen. Medlemsstaten får inte kräva att endast medier vilkas operatörer är etablerade på det egna territoriet skall få användas.

Medlemsstaten behöver inte tillämpa första stycket på de bolag vilkas aktieägares namn och adress framgår av ett löpande register över aktieägare, förutsatt att bolaget är skyldigt att sända kallelsen till var och en av sina registrerade aktieägare.

Under inga omständigheter får bolaget ta ut någon särskild avgift för utfärdandet av kallelsen på det föreskrivna sättet.

3. Den kallelse som avses i punkt 1 skall minst

a)	innehålla en exakt angivelse av när och var bolagsstämman skall äga rum och vilken dagordning som föreslås för bolagsstämman,

innehålla en klar och noggrann beskrivning av de förfaranden som aktieägarna måste följa för att kunna delta i och rösta vid bolagsstämman. Denna skall innehålla information om

aktieägarnas rättigheter enligt artikel 6, i den mån som dessa rättigheter kan utnyttjas efter kallelsens utfärdande, och enligt artikel 9 samt de datum till och med vilka dessa rättigheter får utnyttjas; kallelsen får begränsas till att ange endast de datum till och med vilka dessa rättigheter får utnyttjas, om den samtidigt hänvisar till att närmare uppgifter om dessa rättigheter finns att tillgå på bolagets webbplats,

ii)	förfarandet för röstning med fullmakt, särskilt vilka blanketter som skall användas för röstning med fullmakt och under vilka omständigheter bolaget kan godta elektroniska underrättelser om de personer som erhållit fullmakt, och

iii)	i tillämpliga fall förfarandena för röstning per brev eller på elektronisk väg,

c)	i tillämpliga fall ange registreringsdag i enlighet med definitionen i artikel 7.2 och upplysa om att endast de som är aktieägare den dagen skall ha rätt att delta och rösta vid bolagsstämman,

d)	ange var och hur de handlingar och förslag till beslut som avses i punkt 4 c och 4 d kan erhållas i sin fullständiga, oavkortade lydelse,

e)	ange på vilken webbadress den information som avses i punkt 4 kommer att göras tillgänglig.

4. Medlemsstaterna skall se till att bolaget under en kontinuerlig period, som skall inledas senast den tjugoförsta dagen före bolagsstämman och löpa fram till och med dagen för stämman, ger sina aktieägare tillgång till minst följande information på sin webbplats:

a)	Den kallelse som avses i punkt 1.

b)	Antalet aktier och rösträtter totalt på dagen för kallelsen (inbegripet särredovisning av det totala antalet för varje kategori av aktier, om bolagets kapital är uppdelat på två aktiekategorier eller mer).

c)	De handlingar som skall läggas fram på bolagsstämman.

Ett förslag till beslut eller, om inga beslut föreslås för antagande, ett yttrande från ett enligt tillämplig lag utsett behörigt organ inom bolaget för varje punkt på den föreslagna dagordningen för bolagsstämman; dessutom skall förslag till beslut som läggs fram av aktieägare läggas till på webbplatsen så snart som det är praktiskt möjligt efter det att de har tagits emot av bolaget.

e)	I tillämpliga fall de formulär som skall användas vid röstning med fullmakt och för röstning per brev, såvida inte dessa formulär sänds direkt till varje aktieägare.

Om de formulär som avses i led e av tekniska skäl inte kan göras tillgängliga på Internet, skall bolaget på sin webbplats ange hur formulären kan erhållas i pappersform. Bolaget skall i så fall vara skyldigt att per post och utan kostnad skicka formulären till alla aktieägare som så begär.

Om kallelsen till bolagsstämman enligt artiklarna 9.4 eller 11.4 i direktiv 2004/25/EG eller enligt punkt 1 andra stycket i denna artikel utfärdas senare än den tjugoförsta dagen före stämman, skall den period som anges i denna punkt förkortas i motsvarande mån.

Artikel 6

Rätt att föra upp ärenden på dagordningen för bolagsstämman och att lägga fram förslag till beslut

1. Medlemsstaterna skall se till att aktieägare, enskilt eller tillsammans

a)	har rätt att föra upp punkter på dagordningen för bolagsstämman, förutsatt att varje sådan punkt åtföljs av en motivering eller ett förslag till beslut av bolagsstämman, och

b)	har rätt att lägga fram förslag till beslut om punkter som har förts eller skall föras upp på dagordningen för en bolagsstämma.

Medlemsstaterna får fastställa att rätten enligt led a endast får utnyttjas i samband med den årliga bolagsstämman, förutsatt att aktieägare, enskilt eller tillsammans, har rätt att sammankalla eller kräva att bolaget sammankallar en bolagsstämma, som inte är en årlig bolagsstämma, med en dagordning som upptar åtminstone alla de punkter som dessa aktieägare begär.

Medlemsstaterna får fastställa att dessa rättigheter skall utnyttjas skriftligen (och sändas per post eller på elektronisk väg).

2. Om någon av de rättigheter som anges i punkt 1 är beroende av villkoret att den berörda aktieägaren eller de berörda aktieägarna innehar en minimiandel av bolagets aktiekapital, får denna minimiandel inte överstiga 5 % av aktiekapitalet.

3. Varje medlemsstat skall fastställa en enda tidpunkt i form av ett bestämt antal dagar före bolagsstämman eller kallelsen fram till vilken aktieägare får utnyttja sina rättigheter enligt punkt 1 a. På samma sätt får varje medlemsstat fastställa en tidpunkt för utnyttjandet av rätten enligt punkt 1 b.

4. Medlemsstaterna skall se till att bolaget, om utnyttjandet av rätten enligt punkt 1 a innebär ändring av den dagordning för en bolagsstämma som redan meddelats aktieägarna, tillhandahåller en reviderad dagordning på samma sätt som den förra dagordningen i god tid före tillämplig avstämningsdag i enlighet med definitionen i artikel 7.2 eller, om ingen avstämningsdag tillämpas, i så god tid före bolagsstämman att aktieägarna kan förse en person med fullmakt eller i tillämpliga fall rösta per brev.

Artikel 7

Krav för deltagande och röstning vid bolagsstämman

1. Medlemsstaterna skall se till att

a)	en aktieägares rätt att delta vid en bolagsstämma och rätt att rösta för sina aktier inte omfattas av något krav på att dennes aktier skall deponeras hos eller överföras till någon annan fysisk eller juridisk person eller registreras i denna persons namn före bolagsstämman, och

b)	en aktieägares rätt att sälja eller på annat sätt överföra sina aktier under perioden mellan registreringsdagen, såsom den definieras i punkt 2, och den bolagsstämma som denna avser inte omfattas av några andra restriktioner än vad som annars gäller.

2. Medlemsstaterna skall föreskriva att en aktieägares rätt att delta i en bolagsstämma och rösta för sina aktier skall fastställas i förhållande till de aktier som aktieägaren innehar vid en viss fastställd tidpunkt före bolagsstämman (”avstämningsdagen”).

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa första stycket på de bolag vilkas aktieägares namn och adress på dagen för bolagsstämman framgår av ett löpande register över aktieägare.

3. Varje medlemsstat skall se till att en bestämd avstämningsdag gäller för alla bolag. En medlemsstat får emellertid fastställa en avstämningsdag för bolag som har emitterat innehavaraktier och en annan avstämningsdag för bolag som har emitterat namnaktier, förutsatt att en bestämd avstämningsdag gäller för varje bolag som har emitterat båda typer av aktier. Avstämningsdagen får inte infalla mer än 30 dagar före den bolagsstämma som avses. Vid tillämpningen av denna bestämmelse och artikel 5.1 skall varje medlemsstat se till att minst åtta dagar förflyter mellan sista tillåtna dag för kallelsen till bolagsstämman och avstämningsdagen. Dessa båda dagar får inte ingå när antalet dagar beräknas. I de fall som avses i artikel 5.1 tredje stycket får dock en medlemsstat kräva att minst sex dagar förflyter mellan sista tillåtna dag för den andra eller därpå följande kallelsen till bolagsstämman och avstämningsdagen. Dessa båda dagar får inte ingå när antalet dagar beräknas.

4. Bevis för att någon skall erkännas som aktieägare får endast underställas de krav som är nödvändiga för att säkerställa identifieringen av aktieägare och detta bara i den mån de står i proportion till detta syfte.

Artikel 8

Deltagande i bolagsstämmor via elektroniska hjälpmedel

1. Medlemsstaterna skall tillåta bolag att erbjuda sina aktieägare någon form av deltagande i bolagsstämman via elektroniska hjälpmedel, däribland någon eller alla av följande former av deltagande:

a)	Utsändning i realtid av bolagsstämman.

b)	En tvåvägskommunikation i realtid som gör det möjligt för aktieägare att göra inlägg vid bolagsstämman från en annan plats.

c)	En mekanism för att avge röster, antingen före eller under bolagsstämman, utan att behöva utse en fullmaktsinnehavare som är fysiskt närvarande vid bolagsstämman.

2. Användning av elektroniska hjälpmedel för att möjliggöra aktieägares deltagande vid bolagsstämman får endast underställas de krav och begränsningar som är nödvändiga för att säkerställa identifieringen av aktieägare och den elektroniska kommunikationens säkerhet och detta bara i den mån de står i proportion till dessa syften.

Detta skall inte påverka tillämpningen av sådana rättsliga bestämmelser som medlemsstaterna har antagit eller kan komma att anta angående beslutsprocessen inom bolaget i samband med införande eller genomförande av någon form av deltagande på elektronisk väg.

Artikel 9

Rätt att ställa frågor

1. Varje aktieägare skall ha rätt att ställa frågor om punkter på dagordningen för bolagsstämman. Bolaget skall besvara aktieägarnas frågor.

2. Rätten att ställa frågor och skyldigheten att besvara dem gäller med förbehåll för de åtgärder som medlemsstaterna får vidta, eller tillåta bolagen att vidta, för att säkerställa identifiering av aktieägare, avhållande och förberedelse av bolagsstämmor i god ordning samt skydd av bolagens konfidentiella information och affärsintressen. Medlemsstaterna får tillåta bolagen att lämna ett samlat svar på frågor med samma innehåll.

Medlemsstaterna får föreskriva att ett svar skall anses vara avgivet om den berörda informationen finns tillgänglig på bolagets webbplats i form av fråga och svar.

Artikel 10

Röstning med fullmakt

1. Alla aktieägare skall ha rätt att utse vilken fysisk eller juridisk person som helst till fullmaktsinnehavare, så att denne person kan närvara och rösta vid en bolagsstämma på aktieägarens vägnar. Fullmaktsinnehavaren skall ha samma rättigheter att yttra sig och ställa frågor vid bolagsstämman som den företrädda aktieägaren skulle ha.

Bortsett från kravet att fullmaktsinnehavaren skall ha rättskapacitet skall medlemsstaterna upphäva alla rättsliga bestämmelser som begränsar eller tillåter bolag att begränsa personers rätt att utses till fullmaktsinnehavare.

2. Medlemsstaterna får begränsa en fullmaktsinnehavares fullmakt till att gälla en enda stämma eller de stämmor som hålls under en viss period.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13.5 får medlemsstaterna begränsa det antal personer som en aktieägare får utse till fullmaktsinnehavare i samband med en viss bolagsstämma. Om en aktieägare innehar aktier i ett bolag på mer än ett värdepapperskonto, skall denna begränsning dock inte hindra aktieägaren från att utse en separat fullmaktsinnehavare för aktierna på varje värdepapperskonto i samband med en viss bolagsstämma. Detta påverkar inte bestämmelser i tillämplig lag om förbud mot att rösta olika för aktier som innehas av en och samma aktieägare.

3. Bortsett från de begränsningar som uttryckligen tillåts i första och andra stycket, skall medlemsstaterna inte begränsa eller tillåta bolagen att begränsa aktieägarnas utnyttjande av sina rättigheter genom fullmaktsinnehavare av andra skäl än för att hantera potentiella intressekonflikter mellan fullmaktsinnehavaren och den aktieägare i vars intresse fullmaktsinnehavaren skall agera, varvid medlemsstaterna inte skall föreskriva några andra krav än följande:

a)	Medlemsstaterna får föreskriva att fullmaktsinnehavaren skall offentliggöra vissa specifika sakförhållanden som kan vara relevanta för aktieägarnas bedömning av risken för att fullmaktsinnehavaren skulle kunna tillvarata några andra intressen än aktieägarens.

b)	Medlemsstaterna får begränsa eller utesluta utövandet av aktieägarrättigheter via fullmaktsinnehavare utan särskilda röstningsinstruktioner för varje beslut i vilket fullmaktsinnehavaren skall rösta på aktieägarens vägnar.

Medlemsstaterna får begränsa eller utesluta överföring av fullmakten till en annan person, men detta skall inte hindra fullmaktsinnehavare som är juridiska personer från att utöva de befogenheter som har erhållits genom någon medlem av dess förvaltnings- eller ledningsorgan eller någon av dess anställda.

En intressekonflikt enligt denna punkt kan särskilt föreligga, om fullmaktsinnehavaren

i)	är majoritetsaktieägare i bolaget eller utgörs av en annan enhet som kontrolleras av en sådan aktieägare,

ii)	är medlem av ett förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan som tillhör bolaget, en majoritetsaktieägare eller en sådan kontrollerad enhet som avses i led i,

iii)	är anställd eller revisor i bolaget eller i en majoritetsaktieägare eller i en sådan kontrollerad enhet som avses i led i,

iv)	har en familjerelation till någon av de fysiska personer som avses i leden i–iii.

4. Fullmaktsinnehavaren skall rösta i enlighet med instruktionerna från den aktieägare som har utsett honom.

Medlemsstaterna får begära att fullmaktsinnehavare bevarar röstningsinstruktionerna under en fastställd minimitid och på begäran bekräftar att röstningsinstruktionerna följts.

5. En person som agerar som fullmaktsinnehavare får ha fullmakt från fler än en aktieägare utan begränsningar av det antal aktieägare som han eller hon företräder. Om en fullmaktshavare har fullmakt från flera aktieägare skall tillämplig lag göra det möjligt för honom att avge olika röster för olika aktieägare.

Artikel 11

Formella krav för utseende av fullmaktsinnehavare och underrättelse

1. Medlemsstaterna skall tillåta aktieägare att utse fullmaktsinnehavare på elektronisk väg. Medlemsstaterna skall dessutom tillåta bolag att godta underrättelse på elektronisk väg om vem som utsetts och se till att varje bolag erbjuder sina aktieägare minst en effektiv metod att lämna underrättelsen på elektronisk väg.

2. Medlemsstaterna skall se till att fullmaktsinnehavare endast får utses, och bolagen underrättas om detta, skriftligen. Utöver detta grundläggande formella krav får utseende av fullmaktsinnehavare, underrättelse om detta till bolaget och utfärdande av eventuella röstningsinstruktioner till fullmaktsinnehavaren endast underställas de formella krav som är nödvändiga för att säkerställa identifieringen av aktieägaren och fullmaktsinnehavaren eller för att säkerställa möjligheten att kontrollera innehållet i röstningsinstruktionerna, och detta bara i den mån de står i proportion till dessa syften.

3. Bestämmelserna i denna artikel skall i tillämpliga delar även tillämpas på återkallelse av utseende av en fullmaktsinnehavare.

Artikel 12

Röstning per brev

Medlemsstaterna skall tillåta bolag att erbjuda sina aktieägare möjlighet att rösta per brev före bolagsstämman. Röstning per brev får underställas enbart de krav och begränsningar som är nödvändiga för att säkerställa identifiering av aktieägarna och enbart om de står i proportion till detta syfte.

Artikel 13

Undanröjande av vissa hinder för faktiskt utnyttjande av rösträtt

1. Denna artikel är tillämplig när en fysisk eller juridisk person som är erkänd som aktieägare enligt tillämplig lag handlar på någon annan fysisk eller juridisk persons vägnar (”klienten”) i ett ärende.

2. Om det enligt tillämplig lag föreskrivs krav på offentlighet som en förutsättning för att en sådan aktieägare som avses i punkt 1 skall kunna utöva sin rösträtt, får dessa krav inte omfatta mer än en förteckning som upplyser bolaget om varje klients identitet och det antal aktier för vilka röstning sker på dennes vägnar.

3. Om det i tillämplig lag fastställs formella krav för bemyndigande av en sådan aktieägare som avses i punkt 1 att utnyttja rösträtter eller för röstningsinstruktioner, får dessa formella krav inte gå utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa identifieringen av klienten eller möjligheten att kontrollera innehållet i röstningsinstruktionerna och vad som står i proportion till dessa syften.

4. Sådana aktieägare som avses i punkt 1 skall för vissa aktier få rösta annorlunda än för de övriga aktierna.

5. Om det enligt tillämplig lag finns en gräns för hur många personer en aktieägare får utse till fullmaktsinnehavare enligt artikel 10.2, får denna begränsning inte hindra en sådan aktieägare som avses i punkt 1 i denna artikel från att ge en fullmakt till var och en av sina klienter eller till en tredje part som utses av en klient.

Artikel 14

Röstningsresultat

1. För varje beslut skall bolaget åtminstone fastställa det antal aktier för vilka giltiga röster har avlagts, den andel av aktiekapitalet som dessa röster utgör, det totala antalet avlagda giltiga röster samt antalet röster för och emot varje beslut och i förekommande fall antalet nedlagda röster.

Medlemsstaterna får dock föreskriva eller tillåta företagen att bestämma att det, om ingen aktieägare begär fullständig redovisning av röstningen, skall vara tillräckligt att fastställa röstningsresultatet endast i den omfattning som behövs för att säkerställa att erforderlig majoritet nås för varje beslut.

2. Inom en tidsperiod som skall fastställas i tillämplig lagstiftning och som inte får överstiga 15 dagar efter bolagsstämman skall bolaget på sin webbplats offentliggöra röstningsresultaten, fastställda i enlighet med punkt 1.

3. Denna artikel skall inte påverka tillämpningen av rättsliga bestämmelser som medlemsstaterna har antagit eller kan anta avseende de formaliteter som krävs för att ett beslut skall bli giltigt eller avseende möjligheten att i efterhand på rättslig väg invända mot röstningsresultaten.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 15

Införlivande

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 3 augusti 2009. De skall genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

Trots vad som sägs i första stycket, skall de medlemsstater i vilka det den 1 juli 2006 fanns gällande nationella bestämmelser som begränsar eller förbjuder att en fullmaktshavare utses i det fall som avses i artikel 10.3 andra stycket led ii sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 10.3 vad gäller en sådan begränsning eller ett sådant förbud senast den 3 augusti 2012.

Medlemsstaterna skall genast meddela kommissionen det antal dagar som fastställs i enlighet med artiklarna 6.3 och 7.3 samt eventuella senare ändringar av detta antal, och kommissionen skall offentliggöra denna information i Europeiska unionens officiella tidning.

När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i första stycket skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 16

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 17

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 11 juli 2007.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

M. LOBO ANTUNES

Ordförande

(1) EUT C 318, 23.12.2006, s. 42.

(2) Europaparlamentets yttrande av den 15 februari 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 12 juni 2007.

(3) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 714.

(4) EGT L 184, 6.7.2001, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/1/EG (EUT L 79, 24.3.2005, s. 9).

(5) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.

(6) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(7) EGT L 375, 31.12.1985, s. 3.

(8) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

(9) EGT L 142, 30.4.2004, s. 12.

14.7.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 184/25

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2007/38/EG

av den 11 juli 2007

om eftermontering av speglar på tunga fordon registrerade i gemenskapen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 c,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Flera olyckor orsakas av att förare av tunga fordon inte är medvetna om att andra trafikanter befinner sig mycket nära eller bredvid det tunga fordonet. Olyckorna sker ofta vid filbyten i korsningar eller rondeller när föraren missar andra trafikanter i den döda vinkeln i omedelbar anslutning till fordonet. Enligt uppskattningar dödas cirka 400 personer varje år i Europa under sådana omständigheter, varav de flesta är utsatta trafikantgrupper som cyklister, motorcyklister och fotgängare.

(2)

I sin vitbok ”Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden” uppsatte kommissionen som mål att antalet dödsoffer i trafiken inom EU skulle halveras fram till 2010. I sitt tredje åtgärdsprogram för trafiksäkerhet åtog sig kommissionen att undersöka frågan om att eftermontera tunga fordon i trafik med anordningar för indirekt sikt för att minska den döda vinkeln och på så vis bidra till färre dödsolyckor.

(3)

I sin tioåriga plan i slutrapporten ”Ett konkurrenskraftigt regleringssystem för bilindustrin för det 21:a århundradet” rekommenderade högnivågruppen Cars 21 ett integrerat tillvägagångssätt på trafiksäkerhetsområdet som omfattar obligatoriskt införande av nya säkerhetskoncept, till exempel speglar på tunga fordon för att minska den döda vinkeln.

(4)	Anordningar för indirekt sikt, till exempel vidvinkel- och närzonsspeglar, kameror, bildskärmar eller andra typgodkända system för indirekt sikt, förbättrar förarens siktfält och ökar fordonens säkerhet.

(5)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/97/EG (3) av den 10 november 2003 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av anordningar för indirekt sikt och av fordon försedda med sådana anordningar kan leda till färre antal dödsoffer, men det berör bara fordon som registreras för första gången.

(6)	Fordon som redan är i trafik omfattas därför inte av skyldigheterna enligt direktiv 2003/97/EG. Uppskattningsvis kommer de fordonen att helt och hållet ha ersatts först 2023.

(7)	För att bidra till att minska antalet dödsolyckor och allvarliga olyckor som orsakas av de fordonen och där utsatta trafikantgrupper är inblandade, är det lämpligt att under tiden se till att de aktuella fordonen eftermonteras med förbättrade anordningar för indirekt sikt.

(8)	Fordon som redan är i trafik bör utrustas med speglar som minskar den döda vinkeln samtidigt som de uppfyller de tekniska kraven i direktiv 2003/97/EG. För de flesta av de berörda fordonen är detta tekniskt möjligt.

(9)

Det är dock lämpligt och väl avvägt att bevilja undantag och dispens för fordon med få år kvar i trafik, fordon som är utrustade med sidospeglar vars siktfält bara täcker marginellt mindre siktfält än det som fastställs i direktiv 2003/97/EG och fordon som det är ekonomiskt ogenomförbart att utrusta med speglar som uppfyller det direktivet.

(10)	Fordon i kategorierna N2 och N3 som ursprungligen registrerades och/eller typgodkändes och/eller togs i bruk före den 1 januari 2000 och som används främst för deras historiska intresse bör inte omfattas av de regler och förfaranden som ingår i detta direktiv.

(11)

För tunga lastbilar som av tekniska och/eller ekonomiska orsaker inte till fullo kan uppfylla kraven i detta direktiv bör de behöriga myndigheterna tillåta och godkänna alternativa lösningar. I sådana fall bör medlemsstaterna till kommissionen överlämna förteckningar över tillåtna och godkända tekniska lösningar varpå kommissionen i sin tur bör göra dessa förteckningar tillgängliga för alla medlemsstater.

(12)	En övergångsperiod bör fastställas så att marknaden kan klara av hög efterfrågan på speglar inom en kort period.

(13)	Tunga fordon som – före datumen för införlivande av direktiv 2003/97/EG – eftermonterats med anordningar för indirekt sikt som till stora delar täcker det siktfält som krävs enligt det direktivet bör undantas från kraven i det här direktivet.

(14)

Eftermonteringsåtgärden bör kompletteras med lämpliga åtgärder som syftar till att öka medvetenheten om de faror som är kopplade till den döda vinkeln på tunga fordon, inbegripet upplysningskampanjer för utsatta trafikantgrupper samt kampanjer avseende korrekt inställning och användning av anordningar för indirekt sikt.

(15)

Andra typer av fordon än de som omfattas av detta direktiv, såsom lätta lastbilar och bussar, som inte är utrustade med förbättrade anordningar för indirekt sikt, är också inblandade i olyckor som har samband med den döda vinkeln. Därför bör gemenskapslagstiftningen om krav på aktiv och passiv säkerhet kontinuerligt ses över i syfte att förbättra och främja trafiksäkerheten.

(16)

För att få till stånd en mer omfattande analys och för att utforma en framtida strategi för minskning av antalet olyckor som har samband med den döda vinkeln bör kommissionen, enligt rådets beslut nr 93/704/EG av den 30 november 1993 om upprättandet av en gemenskapsdatabas för trafikolyckor (4) och andra relevanta gemenskapsrättsakter, såsom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2367/2002/EG av den 16 december 2002 om gemenskapens statistiska program 2003–2007 (5), samla in relevanta data från medlemsstaterna och behandla dessa data på lämpligt sätt.

(17)

Enligt rådets direktiv 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (6) skall en periodisk trafiksäkerhetsprovning av motorfordon som används för transport av varor och som har en högsta tillåten vikt på mer än 3,5 ton ske minst en gång om året. Tunga fordon bör, för att bli godkända i trafiksäkerhetsprovningen, bland annat utrustas med backspeglar som överensstämmer med kraven i detta direktiv. Trafiksäkerhetscertifikat som utfärdas av medlemsstaterna för fordon som registrerats på deras territorium erkänns ömsesidigt för att fordonen fritt skall kunna användas på medlemsstaternas vägar.

(18)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen eftermontering på fordon som redan är i trafik i gemenskapen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför på grund av direktivets omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(19)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (7) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta direktiv fastställs krav för montering av anordningar för indirekt sikt på fordon i kategorierna N2 och N3 enligt avsnitt A punkt 2 i bilaga II till rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (8) som är registrerade i gemenskapen.

Artikel 2

1. Detta direktiv skall tillämpas på fordon i kategorierna N2 och N3 som inte är typgodkända eller godkända som ett enskilt fordon enligt direktiv 2003/97/EG.

2. Detta direktiv skall inte tillämpas på följande grupper:

a)	Fordon i kategorierna N2 och N3 som registrerats före den 1 januari 2000.

Fordon i kategori N2 med en högsta tillåten totalvikt som inte överskrider 7,5 ton, på vilka det är omöjligt att montera en klass V-spegel på ett sådant sätt att följande villkor är uppfyllda:

i)	Ingen del av spegeln får befinna sig mindre än 2 m (en tolerans på + 10 cm får tillämpas) från marken, oberoende av spegelns inställning, när fordonet är lastat till sin högsta tekniskt tillåtna totalvikt.

ii)	Spegeln skall vara fullt synlig från förarplatsen.

Fordon i kategorierna N2 och N3 som omfattas av nationella bestämmelser som trädde i kraft före datumen för införlivande av direktiv 2003/97/EG och enligt vilka det krävdes montering, på passagerarsidan, av andra anordningar för indirekt sikt som täcker minst 95 % av det totala siktfältet på marknivå för klass IV- och klass V-speglar enligt det direktivet.

Artikel 3

1. Från och med den 6 augusti 2007 och senast den 31 mars 2009 skall medlemsstaterna kräva att samtliga fordon som avses i artikel 2.1 på passagerarsidan är utrustade med vidvinkel- och närzonspeglar som uppfyller kraven för klass IV- och klass V-speglar i direktiv 2003/97/EG.

2. Genom undantag från punkt 1 skall kraven i det här direktivet anses vara uppfyllda om fordon på passagerarsidan är utrustade med vidvinkel- och närzonspeglar, vars sammanlagda siktfält täcker minst 95 % av siktfältet på marknivå för klass IV-speglar och minst 85 % av siktfältet på marknivå för klass V-speglar enligt direktiv 2003/97/EG.

3. De fordon som avses i artikel 2 som, på grund av att det saknas tillgängliga och ekonomiskt genomförbara tekniska lösningar, inte kan utrustas med speglar som uppfyller kraven i punkterna 1 och 2 i denna artikel får utrustas med kompletterande speglar och/eller andra anordningar för indirekt sikt under förutsättning att anordningarna tillsammans täcker minst 95 % av siktfältet på marknivå för klass IV-speglar och minst 85 % av siktfältet på marknivå för klass V-speglar enligt direktiv 2003/97/EG.

4. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna en förteckning över tekniska lösningar som uppfyller kraven i denna artikel. Kommissionen skall för alla medlemsstater göra den anmälda informationen allmänt tillgänglig genom offentliggörande på sin webbplats eller på andra lämpliga sätt.

Artikel 4

1. Överensstämmelse med kraven i artikel 3.1–3.3 skall fastställas med hjälp av ett intyg som utfärdats av en medlemsstat i enlighet med artikel 3 i rådets direktiv 96/96/EG.

2. Kommissionen skall, biträdd av de kommittéer som avses i artikel 8 i direktiv 96/96/EG och artikel 13.1 i direktiv 70/156/EEG, vilka skall agera inom ramen för sina respektive behörighetsområden, vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att den utrustning som avses i artikel 3 i detta direktiv installeras och testas med avseende på överensstämmelse och trafiksäkerhet i enlighet med kraven i detta direktiv. Dessa åtgärder skall vidtas senast den 6 augusti 2008.

Artikel 5

Kommissionen skall senast den 6 augusti 2011 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om genomförandet av detta direktiv tillsammans med en undersökning om olyckor som har samband med den döda vinkeln, vilken skall omfatta alla fordon och alla kostnader som uppstått, i syfte att förbättra trafiksäkerheten. På grundval av en mer omfattande kostnads-nyttoanalys skall kommissionens rapport i lämpliga fall åtföljas av ett förslag till översyn av befintlig lagstiftning.

Artikel 6

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 6 augusti 2008. De skall genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 7

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 8

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 11 juli 2007.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

M. LOBO ANTUNES

Ordförande

(1) Yttrande av den 14 mars 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) Europaparlamentets yttrande av den 10 maj 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 25 juni 2007.

(3) EUT L 25, 29.1.2004, s. 1. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 2006/96/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 81).

(4) EGT L 329, 30.12.1993, s. 63. Beslutet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(5) EGT L 358, 31.12.2002, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 787/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s. 12).

(6) EGT L 46, 17.2.1997, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(7) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(8) EGT L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2007/37/EG (EUT L 161, 22.6.2007, s. 60).

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

14.7.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 184/29

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 13 juli 2007

om ändring av beslut 2006/415/EG om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i gemenskapen

[delgivet med nr K(2007) 3327]

(Text av betydelse för EES)

(2007/496/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (3), särskilt artikel 63.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens beslut 2006/415/EG av den 14 juni 2006 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i gemenskapen och om upphävande av beslut 2006/135/EG (4) fastställs vissa skyddsåtgärder som skall tillämpas för att förhindra att sjukdomen sprids, inklusive upprättande av A- och B-områden till följd av ett misstänkt eller bekräftat utbrott av sjukdomen.

(2)	Till följd av ett utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 i Tjeckien har kommissionen antagit beslut 2007/434/EG av den 21 juni 2007 om ändring av beslut 2006/415/EG vad gäller vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5 hos fjäderfä i Tjeckien (5).

(3)

Kort därefter antog kommissionen beslut 2007/454/EG av den 29 juni 2007 om ändring av beslut 2006/415/EG om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i gemenskapen (6) för att bekräfta A- och B-områdena i Tjeckien och fastställa hur länge denna regionalisering skall gälla.

(4)	Till följd av ett utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 i Tyskland har kommissionen antagit beslut 2007/483/EG av den 9 juli 2007 om ändring av beslut 2006/415/EG vad gäller vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i Tyskland (7).

(5)

Kommissionen har granskat dessa åtgärder i samarbete med Tyskland och kunnat konstatera att gränserna på de A- och B-områden som den behöriga myndigheten i medlemsstaten har upprättat befinner sig på tillräckligt avstånd från platsen för utbrottet. A- och B-områdena i Tyskland kan därför bekräftas och det kan fastställas hur länge denna regionalisering skall gälla.

(6)

Det är nu nödvändigt att bekräfta de tillfälliga skyddsåtgärder som fastställs i besluten 2007/434/EG och 2007/483/EG. Därutöver kräver den epidemiologiska situationen till följd av utbrottet av aviär influensa hos fjäderfä i Tjeckien en ändring av de områden där restriktioner gäller och av åtgärdernas varaktighet.

(7)

Därutöver har Ungern och Förenade kungariket underrättat kommissionen om att samtliga bekämpningsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 på deras territorium inställdes från och med den 12 mars 2007, och att de åtgärder som i enlighet med artikel 4.2 fastställdes för A- och B-områdena därför inte längre är nödvändiga.

(8)	Beslut 2006/415/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2006/415/EG skall ersättas med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 juli 2007.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/41/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 33). Rättat i EUT L 195, 2.6.2004, s. 12.

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315, 19.11.2002, s. 14).

(3) EUT L 10, 14.1.2006, s. 16.

(4) EUT L 164, 16.6.2006, s. 51. Beslutet senast ändrat genom beslut 2007/483/EG (EUT L 180, 10.7.2007, s. 43).

(5) EUT L 161, 22.6.2007, s. 70.

(6) EUT L 172, 30.6.2007, s. 87.

(7) EUT L 180, 10.7.2007, s. 43.

BILAGA

”BILAGA

Del A

A-område som upprättats i enlighet med artikel 4.2:

ISO Landskod	Medlemsstat	A-område		Tillämpning till och med den (artikel 4.4 b iii))
ISO Landskod	Medlemsstat	Kod (om sådan finns)	Namn	Tillämpning till och med den (artikel 4.4 b iii))
CZ	Tjeckien			31.7.2007
	Skyddsområde		BOHUŇOVICE CEREKVICE NAD LOUČNOU ČESKÉ HEŘMANICE CHOCEŇ (delvis) DŽBÁNOV HORKY HRUŠOVÁ (delvis) KOSOŘÍN TISOVÁ VRAČOVICE-ORLOV (delvis) VYSOKÉ MÝTO ZÁLŠÍ
	Övervakningsområde		BĚSTOVICE BOHUŇOVICE BOROVNICE BOŠÍN BRANDÝS NAD ORLICÍ BUČINA CEREKVICE NAD LOUČNOU ČESKÉ HEŘMANICE CHOCEŇ CHOTOVICE (delvis) DOBŘÍKOV DOLNÍ ÚJEZD DŽBÁNOV HORKY HRÁDEK HRUŠOVÁ JAVORNÍK JEHNĚDÍ KOLDÍN KOSTELECKÉ HORKY LEŠTINA (delvis) LHOTY U PODŠTEJNA LIBECINA LITOMYŠL (delvis) MAKOV MORAŠICE MOSTEK NASAVRKY NĚMČICE (delvis) NOVÁ SÍDLA NOVÉ HRADY ORLICKÉ PODHŮŘÍ OSÍK OUCMANICE PLCHOVICE PODLESÍ PODLESÍ (delvis) PŘÍLUKA PUSTINA ŘEPNÍKY ŘETOVÁ ŘETŮVKA (delvis) ŘÍDKÝ SEČ SEDLIŠTĚ SKOŘENICE SLATINA SLOUPNICE SRUBY SUCHÁ LHOTA SUDISLAV NAD ORLICÍ SUDSLAVA SVATÝ JIŘÍ TISOVÁ TRŽEK TÝNIŠTKO ÚJEZD U CHOCNĚ ÚJEZDEC ÚSTÍ NAD ORLICÍ VELKÁ SKROVNICE VIDLATÁ SEČ VLČKOV (delvis) VODĚRADY VRACLAV VRAČOVICE-ORLOV VYSOKÉ MÝTO ZÁDOLÍ ZÁLŠÍ ZÁMRSK ZÁŘECKÁ LHOTA
DE	Tyskland		Kommunerna:	6.8.2007
			ALLENDORF ARNSGEREUTH BAD BLANKENBURG BECHSTEDT CURSDORF DEESBACH DÖSCHNITZ GRÄFENTHAL LICHTE LICHTENHAIN MARKTGÖLITZ MELLENBACH-GLASBACH MEURA OBERHAIN OBERWEISSBACH PIESAU PROBSTZELLA REICHMANNSDORF ROHRBACH SAALFELD SAALFELDER HÖHE SCHMIEDEFELD SCHWARZBURG SITZENDORF UNTERWEISSBACH WITTGENDORF

Del B

B-område som upprättats i enlighet med artikel 4.2:

ISO Landskod

Medlemsstat

B-område

Tillämpning till och med den

(artikel 4.4 b iii))

Kod

(om sådan finns)

Namn

Tjeckien

00053

PARDUBICKÝ KRAJ:

OKRES

Chrudim, Pardubice

Svitavy

Ústí nad Orlicí

31.7.2007

00052

KRÁLOVÉHRADECKÝ KRAJ:

OKRES

Hradec Králové

Rychnov nad Kněžnou

Tyskland

DRÖBISCHAU

KAULSDORF

KÖNIGSEE

LEUTENBERG

MEUSELBACH-SCHWARZMÜHLE

ROTTENBACH

RUDOLSTADT

6.8.2007”

14.7.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 184/34

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 3 juli 2007

om regler för upphandling

(ECB/2007/5)

(2007/497/EG)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS DIREKTION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av artikel 11.6 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken,

med beaktande av beslut ECB/2004/2 av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (1), särskilt artikel 19 i denna, och

av följande skäl:

(1)	Europeiska centralbanken (ECB) har tagit ställning för principen om kostnadseffektivitet och eftersträvar att anta de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden vid upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader.

(2)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (2) (direktivet om offentlig upphandling) och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3) (budgetförordningen) är inte tillämpliga på ECB.

(3)	ECB respekterar de allmänna principerna i lagstiftningen om upphandling enligt direktivet om offentlig upphandling och budgetförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I detta beslut avses med

a) kontrakt: kontrakt mot ersättning som ingås skriftligen mellan ECB och en eller flera leverantörer och som avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster,

b) byggentreprenadkontrakt: kontrakt som avser antingen utförande eller såväl planläggning som utförande av byggentreprenader. Med byggentreprenad avses ett resultat av bygg- och anläggningsarbeten som i sig fyller en teknisk eller ekonomisk funktion,

c) varukontrakt: andra kontrakt än de som avses i punkt b vilka avser köp, leasing, hyra eller hyrköp, med eller utan möjlighet till köp, av varor. Ett kontrakt som avser leverans av varor och som dessutom som ett underordnat inslag omfattar monterings- och installationsarbeten skall betraktas som ett varukontrakt,

d) tjänstekontrakt: andra kontrakt än byggentreprenad- eller varukontrakt som avser tillhandahållande av tjänster. Ett kontrakt som avser både varor och tjänster skall anses vara ett tjänstekontrakt om det uppskattade värdet av tjänsterna i fråga är högre än värdet av de varor som kontraktet omfattar. Ett kontrakt som avser tjänster och omfattar verksamhet relaterad till byggentreprenad som endast är underordnad i förhållande till kontraktets huvudändamål skall betraktas som ett tjänstekontrakt,

e) ramavtal: ett avtal som ingås mellan ECB och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för tilldelningen av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattad kvantitet,

f) leverantör: varje fysisk eller juridisk person, offentlig enhet eller grupp av sådana personer och/eller organ som på marknaden erbjuder sig att utföra byggentreprenader eller att tillhandahålla varor eller tjänster; en leverantör som har ansökt om att få lämna anbud vid ett selektivt eller förhandlat förfarande eller en konkurrenspräglad dialog skall betecknas anbudssökande; en leverantör som har lämnat ett anbud skall betecknas anbudsgivare,

g) öppet förfarande: anbudsförfarande där alla intresserade leverantörer får lämna anbud,

h) selektivt förfarande: förfarande som varje leverantör kan begära att få delta i, men där endast sådana leverantörer får lämna anbud som får en inbjudan av ECB,

i) förhandlat förfarande: förfarande där ECB vänder sig till utvalda leverantörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem,

j) konkurrenspräglad dialog: förfarande som varje leverantör kan begära att få delta i och där ECB för en dialog med de anbudssökande som har inbjudits att delta i detta förfarande, för att nå fram till en eller flera lösningar som kan tillgodose dess behov,

k) dynamiskt inköpssystem: en helt elektronisk process för köp av sådant som vanligen används och vars egenskaper så som de är allmänt tillgängliga på marknaden tillfredsställer ECB:s behov. Systemet är tidsbegränsat och under hela varaktigheten öppet för varje leverantör som uppfyller urvalskriterierna och som har lämnat ett preliminärt anbud som överensstämmer med förfrågningsunderlaget,

l) elektronisk auktion: en upprepad process med hjälp av elektroniska medel för att presentera nya lägre priser och/eller nya värden för vissa delar av anbuden, vilken genomförs efter en första fullständig utvärdering av anbuden och möjliggör en rangordning på grundval av automatiska utvärderingsmetoder,

m) inbjudan att lämna anbud: inbjudan som skickas till anbudssökande eller leverantörer att lämna anbud där förfarandet, ECB:s behov och kontraktsvillkoren anges,

n) skriftlig: varje enhet av ord eller siffror som kan läsas, återges och sedan meddelas. Denna enhet kan innehålla uppgifter som går att överföra och lagra med elektroniska medel,

o) dagar: kalenderdagar.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. ECB skall infordra anbud för varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt för eget bruk i enlighet med bestämmelserna i detta beslut.

2. ECB får även i enlighet med detta beslut utföra gemensamma anbudsförfaranden för eget bruk och för en eller flera nationella centralbanker och/eller gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan och/eller internationella organisationer. I sådana fall skall ECB i anbudshandlingarna ange vilka andra upphandlande myndigheter som deltar i anbudsförfarandet och den planerade strukturen för kontraktsförhållandet.

3. Detta beslut skall inte tillämpas på kontrakt som avser

a)	nationella centralbankers tillhandahållande av tjänster och leverans av varor till ECB då de utför sina offentliga uppgifter under Eurosystemet/ECBS,

upphandlingsförfaranden som anordnas av nationella centralbanker eller gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan eller internationella organisationer där ECB deltar, under förutsättning att bestämmelserna för dessa upphandlingsförfaranden följer de allmänna principerna i lagstiftningen om offentlig upphandling,

c)	avtal med andra gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan eller internationella organisationer som ECB ingår för utförandet av sina offentliga uppgifter,

d)	upphandling av sedlar som omfattas av riktlinje ECB/2004/18 av den 16 september 2004 om upphandling av eurosedlar (4),

e)	utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument samt finansiella tjänster i samband med sådana transaktioner,

f)	förvärv eller hyra, oavsett finansieringsform, av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller rättigheter till sådan egendom,

g)	anställningskontrakt mellan ECB och dess personal enligt ECB:s anställningsvillkor,

h)	skiljemanna- och förlikningstjänster, och

i)	forsknings- och utvecklingstjänster, såvida inte nyttan av tjänsterna endast tillkommer ECB för eget bruk och förutsatt att de tillhandahållna tjänsterna helt och hållet betalas av ECB.

Artikel 3

Allmänna principer

Samtliga upphandlingsförfaranden skall genomföras i enlighet med de allmänna principerna om öppenhet och offentlighet, lika tillgång och behandling, samt principerna om icke-diskriminering och sund konkurrens.

Artikel 4

Tröskelvärden

1. Kontrakt vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, uppnår tröskelvärdena i punkt 3 skall följa anbudsförfarandena i kapitel II.

2. Kontrakt vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, är lägre än dessa tröskelvärden skall följa anbudsförfarandena i kapitel III.

3. Följande tröskelvärden gäller:

a)	211 000 euro för varu- och tjänstekontrakt.

b)	5 300 000 euro för byggentreprenadkontrakt.

Artikel 5

Beräkning av det uppskattade kontraktsvärdet

1. Beräkningen av värdet på ett kontrakt skall grunda sig på det totala beloppet exklusive mervärdesskatt som skall betalas enligt ECB:s uppskattning. Beräkningen skall omfatta samtliga tilläggskostnader, särskilt kostnader relaterade till optionsklausuler, förlängning av kontraktet, premiebetalningar, ränta, provision, kostnader för resor och logi, priser eller utbetalningar till anbudssökande eller anbudsgivare.

2. Uppskattningen skall gälla vid den tidpunkt då ECB beslutar om vilket upphandlingsförfarande som skall tillämpas.

3. Ingen upphandling får delas upp i avsikt att kringgå tillämpningen av förfarandena i detta beslut.

4. Vid beräkningen av det uppskattade värdet av byggentreprenadkontrakt skall hänsyn tas till de totala kostnaderna för utförandet av entreprenaden inklusive värdet av de varor som ECB tillhandahåller entreprenören för att byggentreprenaden skall kunna utföras. Kostnaderna för planläggning och planering av byggentreprenaden skall också ingå om de omfattas av byggentreprenadkontraktet.

5. För kontrakt avseende fortlöpande tillhandahållande av varor eller tjänster skall det värde som skall tas till utgångspunkt för beräkning av kontraktets uppskattade värde, i förekommande fall, vara

a)	kontraktets totala uppskattade värde under hela löptiden om kontrakten har en bestämd löptid, eller

b)	månadsvärdet multiplicerat med 48 om kontrakten löper på obestämd tid.

6. Vid flera på varandra följande varu-, tjänste- eller byggentreprenadkontrakt av liknande slag skall beräkningen av kontraktets uppskattade värde grunda sig på det totala faktiska värdet av de på varandra följande kontrakten som tilldelats under de föregående tolv månaderna. Det uppskattade värdet skall om möjligt justeras för att ta hänsyn till förväntade ändringar i kvantitet eller värde under loppet av de tolv månader som följer efter det första kontraktet.

7. Om ett kontrakt består av flera delkontrakt eller om flera kontrakt som skall tilldelas hänger nära ihop och har samma uppgifter som deras mål, skall hänsyn tas till det sammanlagda värdet av samtliga delkontrakt eller individuella kontrakt. Om det totala värdet uppgår till eller överskrider tröskelvärdena i artikel 4.3 skall förfarandena i kapitel II i detta beslut tillämpas på samtliga delkontrakt och kontrakt. ECB får emellertid tillämpa förfarandet i artikel 29 eller, i förekommande fall, artikel 31 på delkontrakt/individuella kontrakt vars uppskattade värde understiger 80 000 euro exklusive mervärdesskatt för varor och tjänster, eller 1 miljon euro exklusive mervärdesskatt för byggentreprenader, under förutsättning att det totala uppskattade värdet av samtliga undantagna delkontrakt inte överstiger 20 % av det totala uppskattade värdet av alla delkontrakt.

8. Beräkningen av värdet av ramavtal skall grunda sig på det högsta uppskattade värdet exklusive mervärdesskatt av samtliga planerade kontrakt under ramavtalets hela löptid.

Artikel 6

Undantag

1. ECB får tilldela ett kontrakt direkt till en leverantör eller avvika från särskilda förfarandekrav i följande fall:

a)	Om kontraktet av tvingande skäl kan tilldelas endast en bestämd leverantör. Sådana skäl kan vara tekniska, konstnärliga eller rättsliga, men inte ekonomiska.

b)	Om det på grund av synnerlig brådska till följd av omständigheter som ECB inte har kunnat förutse är omöjligt att iaktta de tidsfrister som gäller vid upphandlingsförfarandena.

c)	Om kontraktet har sekretessbelagts av ECB eller enligt ECB:s regler om säkerhet inte får genomföras utan särskilda säkerhetsåtgärder eller då detta krävs med hänsyn till skyddet av ECB:s vitala intressen.

d)	Om det rör sig om varor och varorna i fråga endast framställs för forsknings-, experiment-, studie- eller utvecklingsändamål. Denna bestämmelse skall inte avse tillverkning i en omfattning som syftar till att göra produkten lönsam eller till att täcka forsknings- och utvecklingskostnader.

e)	För uppköp av varor på särskilt gynnsamma villkor, antingen hos en varuleverantör som slutgiltigt avslutar sin affärsverksamhet eller hos en god man eller en likvidator vid insolvensförfarande, offentligt ackord eller förfarande av liknande slag enligt nationella lagar och andra författningar.

2. ECB får oavsett kontraktsvärdet infordra anbud för ett kontrakt enligt artikel 29 om kontraktets huvudsakliga ändamål är en av följande tjänster:

a)	Hotell- och restaurangtjänster.

b)	Juridiska tjänster.

c)	Tjänster vad avser förmedling och rekrytering av personal.

d)	Undersöknings- och säkerhetstjänster.

e)	Tjänster inom området utbildning och yrkesinriktad utbildning.

f)	Tjänster inom områdena fritid, kultur och sport.

Artikel 7

Löptid och förlängning

1. Ett kontrakt skall som regel inte löpa längre än fyra år utom i vederbörligen motiverade fall.

2. Ett kontrakt som har ingåtts på bestämd tid kan förlängas utöver den ursprungliga löptiden på under förutsättning att

a)	möjligheten till förlängning angavs i meddelandet om upphandling eller, om det rör sig om ett förfarande under kapitel III, i förslagsinfordran, och

b)	möjligheten till förlängning är vederbörligen motiverad, och

c)	möjligheten till förlängning beaktades vid beräkningen av kontraktsvärdet enligt artikel 5 i detta beslut.

De sammanlagda förlängningarna får inte överskrida det ursprungliga kontraktets löptid.

3. I andra fall kan löptiden av ett kontrakt som ingåtts på bestämd tid förlängas endast på de villkor som anges i artikel 6.

Artikel 8

Kompletterande varor, tjänster och byggentreprenader

1. ECB får beställa kompletterande varor, tjänster eller byggentreprenader från en avtalspart som tilldelats det ursprungliga kontraktet under förutsättning att

a)	möjligheten till kompletterande varor, tjänster eller byggentreprenader angavs i anbudshandlingarna, och

b)	kompletterande varor, tjänster eller byggentreprenader beaktades vid beräkningen av kontraktsvärdet enligt artikel 5 i detta beslut.

2. ECB kan också begära kompletterande varor, tjänster eller byggentreprenader från den ursprungliga avtalsparten som genom oförutsedda omständigheter har blivit nödvändiga för att genomföra ändamålet med kontraktet under förutsättning att

a)	de kompletterande varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna av tekniska eller ekonomiska skäl inte kan avskiljas från det ursprungliga kontraktet utan stora olägenheter, eller

b)	varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna, även om de kan avskiljas från det ursprungliga kontraktet, är absolut nödvändiga för att kontraktet skall kunna fullföljas.

Det sammanlagda värdet av kompletterande varor, tjänster eller byggentreprenader skall dock normalt inte överstiga 50 % av det ursprungliga kontraktets värde.

3. Om villkoren i punkterna 1 och 2 inte är uppfyllda kan kontrakt för kompletterande varor, tjänster eller byggentreprenader endast tilldelas i enlighet med artiklarna 4 och 6 i detta beslut.

KAPITEL II

OFFENTLIGA ANBUDSFÖRFARANDEN

AVSNITT 1

Typer av förfaranden

Artikel 9

Översikt

1. ECB skall tilldela kontrakt vars uppskattade värde överskrider de tröskelvärden som anges ovan i ett öppet förfarande. ECB får i motiverade fall tillämpa selektivt förfarande, förhandlat förfarande eller konkurrenspräglad dialog på de villkor som anges nedan.

2. ECB får också sätta upp ramavtal eller dynamiska inköpssystem och tilldela kontrakt med stöd av dessa i enlighet med villkoren i artiklarna 15 och 16.

3. Förfarandena i punkterna 1 och 2 får kompletteras med en elektronisk auktion i enlighet med artikel 17.

4. ECB får också anordna formgivningstävlingar. Förfarandet för en formgivningstävling skall anges i meddelandet om projekttävlingen och följa de allmänna principerna för formgivningstävlingar.

Artikel 10

Offentliggörande av upphandlingsmöjligheter

1. ECB skall när den avser att anordna ett anbudsförfarande enligt reglerna i kapitel II offentliggöra ett meddelande om upphandling i Europeiska unionens offentliga tidning och på ECB:s webbplats. När så är lämpligt får ECB annonsera via andra relevanta informationskanaler. Tillkännagivanden på webbplatsen och/eller i andra informationskanaler skall inte föregå offentliggörande av meddelandet i Europeiska unionens offentliga tidning. Om de olika versionerna av meddelandet skiljer sig skall den version som offentliggjorts i Europeiska unionens offentliga tidning gälla och ha företräde framför andra versioner.

2. ECB får även offentliggöra ett förhandsmeddelande där det uppskattade totala värdet av kontrakten per tjänstekategori eller varugrupp och de huvudsakliga särdragen för de byggentrepenadkontrakt som den avser att tilldela under ett budgetår anges. I sådana fall får tidsfristerna för att lämna in ansökningar och anbud enligt artikel 18.4 förkortas för alla upphandlingar som angetts i meddelandet.

Artikel 11

Öppet förfarande

1. Så snart ett meddelande om upphandling har offentliggjorts får alla intresserade leverantörer begära att få inbjudan in att lämna anbud om en sådan inbjudan inte gjorts tillgänglig på elektroniskt vis. Inbjudan att lämna anbud skall tillhandahållas av ECB inom sex dagar från mottagandet av begäran, förutsatt att den gjorts i god tid före utgången av fristen för att lämna anbud.

2. Intresserade anbudsgivare skall lämna anbud inom de tidsfrister som ECB fastställt och tillhandahålla samtliga handlingar som ECB begärt.

3. ECB skall tilldela kontraktet till den anbudsgivare som bäst uppfyller tilldelningskriterierna i meddelandet om upphandling/inbjudan att lämna anbud.

Artikel 12

Selektivt förfarande

1. ECB får tillämpa det selektiva förfarandet förfarande om

a)	det är möjligt att ge en så ingående beskrivning av ECB:s krav att olika anbud kan jämföras och kontraktet kan tilldelas utan ytterligare förhandlingar med anbudsgivarna, och

b)	det på grund av administrativa skäl eller på grund av upphandlingens art är nödvändigt att begränsa antalet anbud.

2. Så snart ett meddelande om upphandling har offentliggjorts får intresserade leverantörer ansöka om att delta i det selektiva förfarandet. De skall lämna in ansökan inom de tidsfrister som satts ut i meddelandet om upphandling och tillhandahålla de handlingar som ECB begärt.

3. ECB skall kontrollera att de anbudssökande är behöriga och utvärdera ansökningarna utifrån urvalskriterierna i meddelandet om upphandling. ECB skall bjuda in minst fem behöriga anbudssökanden som uppfyller urvalskriterierna för att lämna anbud under förutsättning att tillräckligt många anbudssökande uppfyller dessa kriterier. Inbjudan att lämna anbud skall skickas samtidigt och skriftligen till alla utvalda anbudssökande.

4. Inbjudna anbudsgivare skall lämna sitt anbud inom den tidsfrist som ECB fastställt och inkludera samtliga handlingar som ECB begärt.

5. ECB skall tilldela kontraktet till den anbudsgivare som bäst uppfyller tilldelningskriterierna i inbjudan att lämna anbud.

Artikel 13

Förhandlat förfarande

1. ECB får tillämpa det förhandlade förfarandet i följande undantagsfall:

a)	Byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna är av sådant slag eller är förenade med sådana risker att det inte går att ange något totalpris i förväg.

b)	Tjänsterna är av sådan art att det inte går att utarbeta tillräckligt exakt förfrågningsunderlag för att kunna genomföra upphandlingen genom att välja det bästa anbudet enligt bestämmelserna för öppna eller selektiva förfaranden.

2. ECB får också tillämpa det förhandlade förfarandet om inga godtagbara anbud har inlämnats vid ett öppet eller selektivt förfarande eller vid en konkurrenspräglad dialog förutsatt att de ursprungliga kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats. ECB får avstå från att offentliggöra ett nytt meddelande om upphandling om den i det förhandlade förfarandet uteslutande inkluderar alla anbudsgivare som deltog i det tidigare förfarandet, som uppfyllde urvalskriterierna och gav in anbud i enlighet med de formella anbudsvillkoren. ECB får också inleda det förhandlade förfarandet utan att offentliggöra ett nytt meddelande i enlighet med artikel 29 om inte några anbud har lämnats eller inga anbud uppfyller de formella anbudsvillkoren.

3. Så snart ett meddelande om upphandling har offentliggjorts får intresserade leverantörer ansöka om att delta i det förhandlade förfarandet. De skall lämna in ansökan inom den tidsfrist som satts ut i meddelandet om upphandling och tillhandahålla de handlingar som ECB begärt.

4. ECB skall kontrollera att de anbudssökande är behöriga och utvärdera ansökningarna utifrån urvalskriterierna i meddelandet om upphandling. ECB skall bjuda in minst tre behöriga anbudssökanden som uppfyller urvalskriterierna för att lämna anbud under förutsättning att tillräckligt många anbudssökande som uppfyller urvalskriterierna finns tillgängliga. Inbjudan att lämna anbud skall skickas samtidigt och skriftligen till alla utvalda anbudssökande.

5. Efter utvärdering av anbuden får ECB förhandla med anbudsgivare för att anpassa deras anbud till ECB:s behov. ECB kan inleda förhandlingar antingen

a)	med den bästa anbudsgivaren. Om förhandlingar med den bästa anbudsgivaren misslyckas får ECB inleda förhandlingar med den näst bästa anbudsgivaren, eller

samtidigt med samtliga anbudsgivare som har lämnat ett anbud som i huvudsak uppfyller ECB:s tekniska och kommersiella krav. I sådant fall får antalet anbudsgivare som får delta i förhandlingarna successivt minskas genom tillämpning av tilldelningskriterierna i meddelandet om upphandling eller i inbjudan att lämna anbud.

Innan ECB inleder förhandlingar skall den informera samtliga anbudsgivare hur förhandlingarna kommer att genomföras.

6. Förhandlingarna får omfatta anbudsgivarnas tekniska anbud, kommersiella anbud och kontraktsvillkor under förutsättning att omfattningen av anbudsförfarandet inte ändras väsentligt. ECB får också bjuda in anbudsgivarna att ändra sina anbud. Under förhandlingarna skall ECB säkerställa likabehandling av alla inbjudna anbudsgivare.

7. När förhandlingarna avslutats skall ECB tilldela kontraktet till den anbudsgivare som bäst uppfyller tilldelningskriterierna i meddelandet att lämna anbud eller inbjudan att lämna anbud.

Artikel 14

Konkurrenspräglad dialog

1. ECB får använda sig av en konkurrenspräglad dialog vid särskilt komplicerade kontrakt där det inte är möjligt att definiera ECB:s behov på ett sådant sätt att kontraktet skulle kunna tilldelas vid ett öppet eller selektivt förfarande.

2. Så snart ett meddelande om upphandling har offentliggjorts får intresserade leverantörer ansöka om att delta i dialogen. De skall lämna in sin ansökan inom den tidsfrist som satts ut i meddelandet om upphandling och tillhandahålla de handlingar som ECB begärt.

3. ECB skall kontrollera att de anbudssökande är behöriga att delta och utvärdera ansökningarna utifrån urvalskriterierna i meddelandet om upphandling. ECB skall bjuda in minst tre behöriga anbudssökanden att delta i dialogen och tillhandahålla dem en förslagsinfordran där ECB:s behov anges. Syftet med dialogen är att identifiera och definiera de lösningar som bäst tillgodoser ECB:s behov. ECB får diskutera samtliga aspekter av kontraktet med utvalda anbudssökande.

4. ECB skall under dialogen garantera lika behandling av samtliga anbudssökande. Vidare får ECB inte röja för övriga anbudssökande vilka lösningar en anbudssökande föreslagit eller annan konfidentiell information som någon anbudssökande som deltar i dialogen har lämnat, utan dennes skriftliga samtycke.

5. ECB skall fortsätta dialogen tills den kan identifiera den lösning eller de lösningar som tillgodoser dess behov, vid behov efter att ha jämfört dessa lösningar. ECB får när detta anges i meddelandet om upphandling eller i förslagsinfordran genomföra dialogen i successiva steg för att minska antalet lösningar som skall diskuteras under dialogen. ECB skall välja ut vilka lösningar som skall beaktas genom att tillämpa tilldelningskriterierna i meddelandet om upphandling eller förslagsinfordran.

6. Efter att ha förklarat dialogen avslutad skall ECB uppmana anbudssökande som deltagit i dialogen att lämna sina slutliga anbud på grundval av de lösningar som lagts fram och specificerats under dialogen.

7. ECB skall utvärdera de inkomna anbuden på grundval av tilldelningskriterierna i meddelandet om upphandling eller förslagsinfordran. ECB får anmoda anbudsgivare att klargöra eller precisera vissa aspekter i anbudet eller att bekräfta åtaganden som anges i detta, under förutsättning att det inte leder till ändring av väsentliga delar av anbudet, snedvridning av konkurrensen eller diskriminering. När utvärderingen är klar skall ECB tilldela kontraktet till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Artikel 15

Ramavtal

1. ECB får använda sig av ramavtal när den regelbundet ingår kontrakt för liknande varor, tjänster eller byggentreprenader utan möjlighet att kunna ange exakta leveranstider och/eller detaljerade villkor för dessa.

2. ECB skall när den ämnar sluta ett ramavtal följa de förfaranden som anges ovan i alla faser fram till tilldelningen av ramavtalet. Om ECB avser att sluta ett ramavtal med flera leverantörer skall den tilldela åtminstone tre avtal under förutsättning att tillräckligt många leverantörer uppfyller urvals- och tilldelningskriterierna. Meddelandet om upphandling skall ange omfattningen av och antalet ramavtal som skall tilldelas.

Kontrakt som bygger på ett ramavtal skall tilldelas i enlighet med förfarandena i denna artikel.

3. Om ett ramavtal sluts med en enda leverantör, skall kontrakt som bygger på detta ramavtal tilldelas i enlighet med villkoren i ramavtalet. Vid behov får ECB skriftligen anmoda leverantören att komplettera sitt ursprungliga anbud. Sådana kompletterande anbud får inte innebära väsentliga ändringar av villkoren i ramavtalet.

4. När ramavtal ingås med flera leverantörer kan tilldelning av kontrakt ske antingen

a)	genom tillämpning av kriterierna i ramavtalet utan förnyad inbjudan att lämna anbud, eller

b)	om kriterierna inte är fastställda, genom att ECB gör en ny inbjudan att lämna anbud till de leverantörer med vilka ett ramavtal existerar.

I sistnämnda fall skall ECB tilldela kontraktet i enlighet med följande förfarande:

—	ECB skall skriftligen bjuda in leverantörerna att lämna anbud inom den tidsfrist som anges i förslagsinfordran. Förslagsinfordran skall också sätta ut villkoren som gäller för tilldelningen av kontraktet.

—	Leverantörerna skall lämna sina anbud skriftligen inom den tidsfrist som ECB fastställt.

—	ECB skall tilldela kontraktet till den anbudsgivare som lämnat det bästa anbudet på grundval av tilldelningskriterierna i förslagsinfordran.

Artikel 16

Dynamiska inköpssystem

1. ECB får använda dynamiska inköpssystem för upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader som vanligen används. Såvida inte annat anges i denna artikel skall förfarandet följa reglerna för det öppna förfarandet.

2. För att genomföra ett dynamiskt inköpssystem skall ECB

a)	offentliggöra ett meddelande om upphandling där det anges att ett dynamiskt inköpssystem används och som innefattar en hänvisning till den Internetadress där upphandlingsvillkoren finns tillgängliga, och

b)	så snart meddelandet har offentliggjorts och till dess att inköpssystemet avvecklats, på elektronisk väg ge fri, direkt och fullständig tillgång till upphandlingsvillkoren och alla kompletterande handlingar, och

c)	i upphandlingsvillkoren bland annat ange urvals- och tilldelningskriterierna, vilken typ av köp som detta system avser samt lämna all nödvändig information om inköpssystemet, den elektroniska utrustning som används och de arrangemang och tekniska specifikationer som är kopplade därtill.

3. Systemet skall under hela dess varaktighet vara öppet för samtliga leverantörer som uppfyller urvalskriterierna och som har lämnat ett preliminärt anbud som överensstämmer med upphandlingsvillkoren. Anbudsgivare får när som helst förbättra sina preliminära anbud under förutsättning att de fortsättningsvis överensstämmer med upphandlingsvillkoren. Inga avgifter får tas ut från anbudsgivarna.

4. När ECB mottagit preliminära anbud skall den inom en rimlig tidsperiod kontrollera huruvida anbudsgivarna är behöriga och uppfyller urvalskriterierna. ECB skall också kontrollera huruvida de preliminära anbuden uppfyller upphandlingsvillkoren. ECB skall snarast möjligt informera anbudsgivarna om de får delta i det dynamiska inköpssystemet eller ej.

5. Varje särskilt kontrakt vars värde överstiger tröskelvärdena i artikel 4.3 skall bli föremål för en separat inbjudan att lämna anbud. Före denna inbjudan skall ECB offentliggöra ett förenklat meddelande om upphandling i Europeiska unionens offentliga tidning och uppmana alla berörda leverantörer att lämna ett preliminärt anbud inom en tidsfrist som inte får underskrida 15 dagar räknat från den dag då det förenklade meddelandet om upphandling avsändes. ECB får inte gå ut med denna inbjudan att lämna anbud förrän samtliga preliminära anbud som lämnats in under denna tid har utvärderats.

6. När utvärderingen fullföljts skall ECB inbjuda alla anbudsgivare som tas med i systemet att lämna anbud inom en rimlig tidsfrist. ECB skall tilldela kontraktet till den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de tilldelningskriterier som angivits i det meddelande om upphandling som använts för att inrätta det dynamiska inköpssystemet. Dessa kriterier får vid behov preciseras i inbjudan att lämna anbud.

7. Om värdet av ett särskilt kontrakt är lägre än tröskelvärdena i artikel 4.3 får ECB bjuda in fem eller tre anbudsgivare som tas med i systemet i enlighet med förfarandet i artikel 29.

8. Ett dynamiskt inköpssystem får inte vara i mer än fyra år, utom i vederbörligen berättigade fall.

Artikel 17

Elektroniska auktioner

1. Med undantag för konkurrenspräglade dialoger får ECB komplettera anbudsförfarandena ovan med en elektronisk auktion under förutsättning att förfrågningsunderlaget kan fastställas med tillräcklig exakthet.

Den elektroniska auktionen skall antingen grundas på

a)	enbart priser när kontraktet ges till det lägsta priset, eller

b)	priser och/eller nya värden på aspekter i anbuden som angetts i förfrågningsunderlaget när kontraktet ges till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

2. Om ECB avser att använda elektronisk auktion skall den ange detta i meddelandet om upphandling. Vidare skall inbjudan att lämna anbud bland annat innehålla följande upplysningar:

a)	De aspekter vilkas värden kommer att vara föremål för den elektroniska auktionen, under förutsättning att dessa aspekter är kvantifierbara och kan uttryckas i siffror eller i procent.

b)	De eventuella gränserna för de värden som kan presenteras, baserade på bedömning av specifikationerna för föremålet för kontraktet.

c)	Vilka uppgifter som kommer att göras tillgängliga för anbudsgivarna under den elektroniska auktionen och när detta, i förekommande fall, kommer att ske.

d)	Relevanta uppgifter om genomförandet av den elektroniska auktionen.

e)	På vilka villkor anbudsgivarna kan lämna anbud och särskilt vilka minsta skillnader som, i förekommande fall, krävs mellan anbuden.

f)	Relevanta uppgifter om den elektroniska utrustning som används och om arrangemangen och de tekniska specifikationerna för anslutning.

3. En elektronisk auktion får inledas först efter det att anbud har lämnats in och en första utvärdering gjorts av anbuden. Alla anbudsgivare som har lämnat godtagbara anbud skall samtidigt bjudas in med elektroniska medel för att lämna nya priser och/eller nya värden. Inbjudan skall innehålla alla relevanta upplysningar om den individuella anslutningen till den elektroniska utrustning som används samt vilken dag och tid den elektroniska auktionen kommer att inledas. Den elektroniska auktionen får ske i flera på varandra följande etapper. Den elektroniska auktionen får inte inledas tidigare än två arbetsdagar efter det datum då inbjudan har skickats ut.

4. Om tilldelningen av kontraktet kommer att ske på grundval av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, skall inbjudan åtföljas av resultatet av en fullständig bedömning av den berörda anbudsgivarens anbud. I inbjudan skall även anges den matematiska formel som används för att vid den elektroniska auktionen bestämma den nya automatiska rangordningen med avseende på de nya priser och/eller nya värden som lämnas. Denna formel skall innefatta viktningen av alla de kriterier som fastställts för att bestämma det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i enlighet med meddelandet om upphandling eller anbudshandlingarna. I detta syfte skall emellertid eventuellt förekommande intervall i förväg reduceras med ett bestämt värde. Om alternativa anbud är tillåtna skall separata formler ges för varje alternativ.

5. Under varje etapp i en elektronisk auktion skall ECB omedelbart ge alla anbudsgivare åtminstone tillräckliga upplysningar för att de vid varje tidpunkt skall ha kännedom om sin plats i rangordningen. ECB får också ge andra upplysningar om andra priser eller värden som har lämnats under förutsättning att detta anges i anbudshandlingarna. Den får också när som helst meddela antalet deltagare i den aktuella auktionsetappen. ECB får emellertid inte röja anbudsgivarnas identitet under genomförandet av de olika etapperna i den elektroniska auktionen.

6. ECB skall avsluta den elektroniska auktionen efter det att tidsfristen som anges i inbjudan att delta i auktionen har löpt ut. Tidsfristen kan anges med ett visst slutdatum eller tid eller som en tidsperiod som måste ha löpt ut efter det att det sista anbudet med nya priser eller värden inlämnats. ECB skall i inbjudan ange tidsplanen för samtliga aktioner som utförs etappvis.

7. Efter att ha stängt den elektroniska auktionen skall ECB tilldela kontraktet på grundval av resultaten av den elektroniska auktionen.

Artikel 18

Tidsfrister för mottagande av ansökningar och anbud

1. När ECB fastställer tidsfrister för mottagande av anbud och ansökningar skall den särskilt ta hänsyn till hur komplex upphandlingen är och hur lång tid som behövs för att utarbeta anbuden, utan att detta påverkar de minimitidsfrister som fastställs i denna artikel.

2. Vid ett öppet förfarande skall fristen för mottagande av anbud vara minst 52 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling avsänds.

3. Vid selektiva förfaranden, förhandlade förfaranden och konkurrenspräglad dialog gäller följande:

a)	Fristen för mottagande av ansökningar skall vara minst 37 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling avsänds.

b)	Fristen för mottagande av anbud skall vara minst 40 dagar från och med den dag då inbjudan att lämna anbud avsänds.

4. Om ECB har offentliggjort ett förhandsmeddelande enligt artikel 10.2 som skickades minst 52 dagar före meddelandet om upphandling, får fristen för mottagande av anbud som regel förkortas till 36 dagar, dock under inga omständigheter till under 22 dagar.

5. Om meddelandena om upphandling utarbetas och skickas med elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer fastställt, får fristerna för mottagande av anbud och ansökningar förkortas med sju dagar.

6. Fristerna för mottagande av anbud får förkortas med fem dagar om ECB med elektroniska medel och från och med offentliggörandet av meddelandet om upphandling ger fullständig och direkt tillgång till inbjudan att lämna anbud, med angivande i meddelandet av den Internetadress där denna dokumentation finns tillgänglig. Denna förkortning få kumuleras med den förkortning som anges i punkt 5.

7. Om, under det öppna förfarandet, inbjudan att lämna anbud, trots att den begärts i tid, inte tillhandahålls inom sex dagar eller om anbud inte kan lämnas annat än efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av underlaget till inbjudan att lämna anbud, skall fristerna för att motta anbud förlängas så att alla leverantörer ges tillräcklig tid att utarbeta ett anbud.

8. Om det vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande på grund av tidsbrist inte är möjligt att tillämpa de tidsfrister som anges i denna artikel får ECB tillämpa påskyndat förfarande. I sådana fall skall följande minimitidsfrister tillämpas:

a)	En frist för mottagande av ansökningar på minst 15 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling avsändes och på minst tio dagar om meddelandet skickades med elektroniska medel i det format och på de villkor som gäller för överföring av meddelanden.

b)	En frist för att motta anbud på minst tio dagar från och med den dag då inbjudan att lämna anbud mottogs.

9. ECB får innan tidsfristerna i meddelandet om upphandling eller i anbudshandlingarna har löpt ut förlänga dessa om den ändrar anbudshandlingarna eller i andra vederbörligen berättigade fall.

AVSNITT 2

Anbudsförfarandets gång

Artikel 19

Kommunikation med anbudssökande och anbudsgivare

1. Under anbudsförfarandet får anbudssökande och anbudsgivare endast kommunicera med den eller de kontaktpersoner som ECB angett. ECB skall i meddelandet om upphandling och/eller inbjudan att lämna anbud ange vilka kommunikationssätt som skall användas. Kommunikationsmedlen skall vara allmänt tillgängliga och icke-diskriminerande.

2. Anbudssökande/anbudsgivare skall lämna sina ansökningar/anbud skriftligen i enlighet med villkoren i meddelandet om upphandling/inbjudan att lämna anbud.

3. ECB får genomföra elektroniska anbudsförfaranden i enlighet med de allmänna kraven för elektronisk upphandling i artikel 42 i direktivet om offentlig upphandling och bilaga X till det direktivet. I sådana fall skall det i meddelandet om upphandling särskilt anges vilka formella krav som anbudssökande/anbudsgivare skall uppfylla samt hur de får tillgång till den elektroniska plattformen. ECB får besluta att enbart elektroniska ansökningar/anbud skall godtas.

4. Anbudssökande eller anbudsgivare får skriftligen ställa frågor till ECB avseende meddelandet om upphandling, inbjudan att lämna anbud eller kompletterande handlingar i enlighet med villkoren i meddelandet om upphandling eller inbjudan att lämna anbud. ECB skall besvara sådana frågor inom en rimlig tidsfrist och förmedla svaren anonymt till samtliga anbudssökande/anbudsgivare om de är av intresse för dem.

5. ECB skall säkerställa att information som lämnas av anbudssökande och anbudsgivare behandlas och lagras i enlighet med principen om konfidentialitet och, i den mån personuppgifter lämnas, i enlighet med Europparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för personuppgifter (5).

Artikel 20

Anmodan om kompletterande handlingar och förtydliganden

ECB får efter det att den har öppnat ansökningar eller anbud anmoda anbudssökande och anbudsgivare att komplettera inlämnade handlingar eller att förtydliga särskilda punkter i dessa. En sådan anmodan får inte motverka sund konkurrens eller medföra olika behandling av anbudssökande/anbudsgivare och får inte leda till någon ändring av villkoren för ansökningar eller anbud.

Artikel 21

Korrigering av anbudshandlingarna

1. Om ECB före utgången av tidsfristerna för att lämna ansökningar eller anbud uppmärksammar ett fel, oklarheter, förbiseenden eller någon annan typ av brister i meddelandet om upphandling, inbjudan att lämna anbud eller kompletterande handlingar, skall den korrigera felet och på lämpligt sätt informera alla anbudssökande eller anbudsgivare.

2. En anbudssökande eller anbudsgivare som anser att villkoren som ECB satt ut i meddelandet om upphandling, inbjudan att lämna anbud eller kompletterande handlingar är ofullständiga, inkonsekventa eller olagliga skall skriftligen meddela ECB detta. Anbudssökanden/anbudsgivaren skall meddela sina invändningar utan opåkallat dröjsmål från att de fick kännedom om eller kunde ha fått kännedom om felaktigheten. ECB får då antingen korrigera eller komplettera villkoren enligt begäran eller avslå begäran med angivande av skälen för detta. Invändningar mot ECB:s villkor som inte meddelats ECB utan opåkallat dröjsmål får inte tas upp vid ett senare tillfälle.

Artikel 22

Inbjudan att lämna anbud

1. Inbjudan att lämna anbud skall som regel innehålla åtminstone följande:

a)	En hänvisning till det offentliggjorda meddelandet om upphandling.

b)	De formella anbudsvillkoren, i synnerhet tidsfristen för mottagande av anbud, uppgift om adress dit anbuden skall skickas, det eller de språk som anbuden skall skrivas på, i vilken form de skall lämnas och anbudens giltighetsperiod.

c)	Uppgift om eventuella optioner på kompletterande byggentreprenader, tjänster och varor, liksom antalet eventuella förlängningar.

d)	En lista på de handlingar som anbudsgivare skall lämna in.

e)	Viktningen av kriterierna för tilldelning av kontrakt eller, i förekommande fall, prioritetsordningen för tillämpningen av kriterierna, om de inte anges i meddelandet om upphandling.

2. En inbjudan att lämna anbud skall innehålla följande:

a)	En kopia av specifikationerna där ECB:s behov finns formulerade eller, vid en konkurrenspräglad dialog, en kopia av förslagsinfordran där ECB:s behov finns formulerade.

b)	En kopia av kontraktsutkastet, ECB:s allmänna villkor eller av det dokument där kontraktets huvuddrag finns utsatta.

c)	Alla andra handlingar som ECB anser vara relevanta.

Om handlingarna tillhandahålls via elektroniska medel skall det anges i inbjudan att lämna anbud hur anbudsgivarna kan få tillgång till dem.

AVSNITT 3

Utvärdering

Artikel 23

Allmänt

1. ECB skall utvärdera alla anbud mot bakgrund av tilldelningskriterierna enligt artikel 26 efter det att den har

—	kontrollerat de formella anbudsvillkoren, och

—	kontrollerat att anbudsgivarna är behöriga att delta i enlighet med artikel 24, och

—	utvärderat huruvida urvalskriterierna i artikel 25 är uppfyllda.

2. ECB skall tilldela kontraktet till den anbudsgivare som bäst uppfyller tilldelningskriterierna.

3. Ansökningar och anbud får inte öppnas förrän efter slutdatumet för ingivande. Ansökningarna och anbuden skall öppnas i närvaro av minst två anställda och protokoll skall föras över öppnandet. Om inte annat anges får anbudssökande och anbudsgivare inte närvara under öppnandet.

4. Utvärderingsprocessen och resultatet av denna skall dokumenteras i en utvärderingsrapport.

Artikel 24

Kvalifikationsregler för anbudssökande/anbudsgivare

1. Om inte annat följer av nedanstående punkter, skall alla fysiska och juridiska personer som har sin hemvist i eller är belägna inom EU vara behöriga att delta i ett anbudsförfarande. Anbudsförfaranden skall också vara öppna på likställda villkor för alla fysiska och juridiska personer som har sin hemvist i eller är belägna i ett tredjeland som har ratificerat WTO-avtalet om offentlig upphandling eller ingått ett bilateralt avtal om upphandling med EU på de villkor som anges i nämnda avtal. Leverantörer från andra tredjeländer kan ges tillåtelse att medverka om ECB så önskar.

2. Tillfälliga grupperingar av leverantörer får delta i ett anbudsförfarande på de villkor som anges i meddelandet om upphandling eller i inbjudan att lämna anbud. ECB får kräva att tillfälliga grupperingar av leverantörer skall anta en viss juridisk form om kontraktet tilldelas dem, om detta krävs för ett korrekt fullgörande av kontraktet.

3. ECB skall från deltagande i ett anbudsförfarande utesluta sådana anbudssökande och anbudsgivare som i en lagakraftvunnen dom dömts för bedrägeri, korruption, penningtvätt, deltagande i kriminella organisationer eller någon annan olaglig verksamhet som skadar gemenskapens, ECB:s eller de nationella centralbankernas finansiella intressen.

4. ECB får när som helst utesluta anbudssökande och anbudsgivare från deltagande om

a)	de är i konkurs eller likvidation, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer eller har avbrutit sin näringsverksamhet, eller är i en motsvarande situation till följd av något liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar,

b)	de har fällts för brott mot yrkesetiken enligt lagakraftvunnen dom,

c)	de har gjort sig skyldiga till ett allvarligt fel i yrkesutövningen,

d)	de inte har fullgjort sina skyldigheter att betala socialförsäkringsavgifter eller skatt enligt lagstiftningen i det land där de är etablerade eller i det land där den upphandlande myndigheten finns, eller där kontraktet skall genomföras,

e)	de av domstol eller skiljedomstol funnits bryta mot de kontraktsenliga skyldigheterna på ett allvarligt sätt i samband med ett annat anbudsförfarande,

f)	deras ledning, personal eller andra anställda befinner sig i intressekonflikt,

g)	de har lämnat felaktiga uppgifter till ECB,

h)	de kontaktar andra anbudssökande eller anbudsgivare i syfte att begränsa konkurrensen.

5. Anbudssökande eller anbudsgivare skall lämna intyg på att de inte befinner sig i någon av ovanstående situationer och/eller tillhandahålla de bevis som anges i meddelandet om upphandling eller inbjudan att lämna anbud. Om någon sådan situation uppstår i samband med upphandlingsförfarandet skall anbudssökanden/anbudsgivaren i fråga meddela ECB utan opåkallat dröjsmål om detta.

Artikel 25

Urvalskriterier

1. ECB skall i meddelandet om upphandling ange vilka urvalskriterier som gäller vid utvärderingen av anbudssökandes/anbudsgivares kapacitet att genomföra kontraktet. Urvalskriterierna skall avse anbudssökandens eller anbudsgivarens ekonomiska, finansiella, tekniska eller yrkesmässiga kapacitet.

2. ECB får fastställa en miniminivå på kapaciteten under vilken den inte kan godkänna anbudssökande eller anbudsgivare. Dessa miniminivåer skall framgå av meddelandet om upphandling.

3. ECB kan vidare begära att anbudssökande eller anbudsgivare styrker att de enligt nationell lagstiftning har rätt att genomföra kontraktet genom att de är inskrivna i ett handels- eller yrkesregister eller genom att avge en försäkran under ed eller i ett intyg eller genom att de tillhör en specialorganisation, har uttryckligt tillstånd eller är mervärdesskatteregistrerade.

4. ECB skall i meddelandet om upphandling ange vilka handlingar som skall lämnas av anbudssökande eller anbudsgivare för att styrka deras finansiella, ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet. Handlingarna som begärs får inte gå utöver syftet med upphandlingen och skall beakta leverantörernas legitima intressen, särskilt i fråga om skyddet av deras tekniska hemligheter och affärshemligheter.

5. Om en anbudsgivare eller anbudssökande av exceptionella skäl, som ECB anser vara berättigade, inte kan lämna de efterfrågade handlingarna får anbudsgivaren eller anbudssökanden bevisa sin kapacitet på annat sätt som ECB bedömer lämpligt.

6. En leverantör får vid behov och när det gäller ett visst kontrakt utnyttja andra aktörers kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan leverantören och dessa. I detta fall skall leverantören bevisa för ECB att den kommer att förfoga över nödvändiga resurser för att genomföra kontraktet. En tillfällig gruppering av leverantörer får på samma villkor utnyttja kapaciteten hos andra deltagare i gruppen.

Artikel 26

Tilldelningskriterier

1. ECB skall ange i meddelandet om upphandling eller inbjudan att lämna anbud huruvida den avser tilldela kontraktet till den anbudsgivare som avger det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller den anbudsgivare som erbjuder det lägsta priset.

2. När kontraktet tilldelas det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skall ECB i meddelandet om upphandling eller inbjudan att lämna anbud eller, vid konkurrenspräglad dialog, i förslagsinfordran, precisera följande:

De kvalitativa kriterierna som gäller för utvärderingen av anbuden. Kriterierna skall vara motiverade av föremålet för kontraktet i fråga och kan till exempel avse kvalitet, tekniska förtjänster, estetiska och funktionella egenskaper, miljöhänsyn, driftskostnader, kostnadseffektivitet, service efter upphandlingen och tekniskt stöd, leveransdag och leveranstid eller genomförandeperiod.

b)	Den relativa vikten av vart och ett av kriterierna vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.

Om, enligt ECB:s åsikt, viktning inte är möjlig av påvisbara skäl skall ECB ange kriterierna i fallande prioritetsordning.

Artikel 27

Onormalt låga anbud

1. ECB får förkasta anbud som förefaller onormalt låga i förhållande till de varor, byggentreprenader eller tjänster som erbjuds.

2. Innan den förkastar sådana anbud skall ECB skriftligen begära sådana förtydliganden om anbudets sammansättning som den anser sig behöva. Dessa förtydliganden kan särskilt gälla

a)	besparingar avseende tillverkningssättet för varorna, sättet för tillhandahållandet av tjänsterna eller byggmetoderna,

b)	valda tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden som anbudsgivaren kan räkna med,

c)	originaliteten i anbudsgivarens erbjudande, samt

d)	överensstämmelse med de bestämmelser om anställningsskydd och arbetsförhållanden som är i kraft på den ort där tillhandahållandet av byggentreprenaden, tjänsten eller varorna skall ske.

ECB skall granska detta innehåll med beaktande av ingivna förklaringar och bevis.

3. Om en anbudsgivare har fått statligt stöd får ECB förkasta anbudet enbart av denna anledning om anbudsgivaren inte inom en rimlig tidsfrist som fastställs av ECB kan bevisa att stödet har beviljats på lagliga grunder i enlighet med de förfaranden och beslut som anges i gemenskapens regler om statligt stöd.

Artikel 28

Meddelande om urvals- och tilldelningsbeslut

1. ECB skall så snart som möjligt skriftligen meddela sitt beslut till samtliga anbudssökande och anbudsgivare vars ansökningar eller anbud avslagits.

2 Meddelandet skall utfärdas minst 15 dagar innan ECB undertecknar kontraktet.

3. Anbudssökande och anbudsgivare får inom 15 dagar från mottagandet av meddelandet begära att ECB skall underrätta dem om skälen till att ansökan eller anbudet inte har godtagits. Anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud får också begära namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet och om huvuddragen av och de relativa fördelarna med det valda anbudet.

4. ECB får emellertid besluta att inte lämna ut viss information om detta skulle inverka på andra leverantörers berättigade kommersiella intressen, hindra tillämpning av lag eller strida mot allmänintresset.

5. ECB skall vidare offentliggöra ett meddelande om resultatet av upphandlingen i Europeiska unionens officiella tidning. Meddelandet skall skickas inom 48 dagar efter undertecknandet av kontraktet.

KAPITEL III

UPPHANDLING UNDER TRÖSKELVÄRDENA

Artikel 29

Förfarande utan offentliggörande

1. Kontrakt vars uppskattade totala värde inte når upp till tröskelvärdena i artikel 4.3 och de tjänstekontrakt som räknas upp i artikel 6.2 skall tilldelas i enlighet med nedanstående förfarande.

2. För kontrakt vars värde är minst 50 000 euro i fråga om varor och tjänster eller 500 000 euro i fråga om byggentreprenader, skall ECB bjuda in minst fem lämpade leverantörer, om sådana finns tillgängliga, att lämna anbud inom den tidsfrist som ECB fastställt.

Om kontraktsvärdet ligger under dessa tröskelvärden men inte är lägre än 10 000 euro skall ECB bjuda in minst tre lämpade leverantörer, om sådana finns tillgängliga, att lämna anbud.

ECB skall i båda fallen tillhandahålla leverantörerna en förslagsinfordran där ECB:s behov och tilldelningskriterierna för kontraktet sätts ut. ECB skall när den fastställer tidsfristen för anbudsgivning ta hänsyn till hur komplex upphandlingen är och hur lång tid som behövs för att utarbeta ett anbud.

3. ECB skall utse de leverantörer som inbjuds att delta i upphandlingsförfarandet bland de anbudsgivare som inbjudits att delta i ett dynamiskt inköpssystem eller, när ett sådant system inte upprättats, från en förteckning över registrerade leverantörer eller, när någon sådan förteckning inte upprättats, på grundval av en grundlig marknadsanalys. Förhandsurvalet av lämpade leverantörer görs helt efter ECB:s egen skönsmässiga bedömning. Förteckningar över registrerade leverantörer skall vara öppna för samtliga intresserade leverantörer som tillhandahåller sådana varor, tjänster och byggentreprenader som en förteckning upprättats för. ECB skall på lämpligt sätt regelbundet annonsera om möjligheten till registrering i sådana förteckningar.

4. ECB kan alternativt offentliggöra ett meddelande om upphandling på sin webbplats eller via andra lämpliga informationskanaler. I sådant fall skall en förslagsinfordran skickas till alla leverantörer som meddelat sitt intresse att delta inom den tidsfrist som ECB fastställt.

5. Inkomna anbud skall utvärderas utifrån de kriterier som anges i förslagsinfordran. Efter bedömningen av de skriftliga anbuden får ECB inleda förhandlingar med anbudsgivarna om denna möjlighet angetts i förslagsinfordran. Förhandlingarna får genomföras som på varandra följande förhandlingar med anbudsgivarna efter deras rangordning eller som parallella förhandlingar med samtliga anbudsgivare.

6. ECB skall tilldela kontraktet till den anbudsgivare som bäst uppfyller kriterierna i förslagsinfordran.

7. Förfarandet skall genomföras i enlighet med de allmänna principerna i artikel 3. Artiklarna 19, 20, 21, 24 och 27 skall tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 30

Meddelande till anbudsgivare och förteckning över kontraktsparter

1. Inom rimlig tid efter tilldelningsbeslutet skall ECB skriftligen meddela övriga anbudsgivare om resultatet av anbudsförfarandet.

2. Anbudsgivare får inom 15 dagar från mottagandet av meddelandet begära att ECB skall underrätta dem om huvudskälen till att deras anbud inte har godtagits. Artikel 28.4 skall tillämpas på motsvarande sätt.

3. ECB skall årligen offentliggöra en förteckning av kontrakt med ett värde överstigande 50 000 euro som har tilldelats enligt artikel 29 eller som har undantagits i enlighet med artikel 6.1. I förteckningen skall namnen på de kontraktsparter som tilldelats ett kontrakt, kontraktsföremålet och kontraktsvärdet anges.

Artikel 31

Direkt tilldelning

ECB får tilldela kontrakt på grundval av ett enda anbud om kontraktets uppskattade värde är lägre än 10 000 euro exklusive mervärdesskatt eller om ett undantag enligt artikel 6.1 beviljats.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32

Annullering av anbudsförfaranden

1. Fram till dess att ett kontrakt har undertecknats har ECB rätt att när som helst annullera ett anbudsförfarande utan att anbudssökande eller anbudsgivare kan göra anspråk på någon ersättning.

2. ECB:s beslut att annullera ett förfarande skall iaktta de allmänna principerna i artikel 3.

3. ECB skall motivera beslutet och underrätta anbudssökande och anbudsgivare om detta.

Artikel 33

Överklagandeförfarande

1. Anbudssökande/anbudsgivare får i offentliga anbudsförfaranden enligt kapitel II skriftligen överklaga ett beslut från ECB att inte godta deras ansökan eller anbud inom 15 dagar från mottagande av den information som anges i artikel 28.3 eller, om sådan information inte begärts, inom 15 dagar från mottagandet av meddelandet. Överklagandet skall innehålla all information som det stöder sig på samt motiverade invändningar.

2. Överklagandet skall prövas av ECB:s prövningsorgan för upphandling (PRB). Om PRB anser att beslutet att inte anta sökandens ansökan eller anbud strider mot detta beslut eller de allmänna principerna i lagstiftningen om offentlig upphandling skall PRB antingen besluta att anbudsförfarandet, eller delar av detta, skall upprepas eller fatta ett slutligt beslut. I annat fall skall överklagandet avvisas. PRB skall meddela överklaganden sitt beslut skriftligen inom en månad från mottagandet av överklagandet. Beslutet skall ange de skäl som det grundar sig på.

3. Ett överklagande skall inte ha uppskjutande verkan. Om det anses lämpligt får PRB skjuta upp upphandlingsförfarandet eller tilldelningen av kontraktet.

Artikel 34

Jurisdiktion

Europeiska gemenskapernas domstol är ensam behörig att avgöra tvister mellan ECB och en leverantör avseende detta beslut eller ett visst upphandlingsförfarande. Om ett överklagandeförfarande enligt artikel 33 är tillämpligt skall överklaganden invänta ECB:s beslut innan talan kan väckas vid domstolen. Tidsfristerna i fördraget skall börja löpa från och med mottagandet av överklagandebeslutet.

Artikel 35

Ikraftträdande

1. Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2007 och upphäver och ersätter administrativt cirkulär nr 05/2006 av den 27 juni 2006 om ECB:s upphandlingar.

2. Anbudsförfaranden som inleddes före ikraftträdandet av detta beslut skall slutföras i enlighet med administrativt cirkulär 05/2006. I denna bestämmelse anses ett anbudsförfarande ha inletts det datum då meddelandet om upphandling skickades till Europeiska unionens officiella tidning eller, om ett sådant meddelande inte krävs, det datum då ECB bjöd in en eller flera leverantörer att lämna anbud.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 3 juli 2007.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande

(1) EUT L 80, 18.3.2004, s. 33.

(2) EUT L 134, 30.4.2004, s. 114. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 2006/97/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 107).

(3) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2005, s. 1).

(4) EUT L 320, 21.10.2004, s. 21.

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 184

Svensk utgåva	Lagstiftning	50 årgången 14 juli 2007

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EG) nr 824/2007 av den 10 juli 2007 om öppnande och förvaltning av autonoma gemenskapstullkvoter för vissa fiskeriprodukter för perioden 2007–2009 ( 1 )	1
		Uttalande från kommissionen och rådet	5
		Kommissionens förordning (EG) nr 825/2007 av den 13 juli 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	6
		Kommissionens förordning (EG) nr 826/2007 av den 13 juli 2007 om den 35:e enskilda anbudsinfordran inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 1898/2005, kapitel II	8
		Kommissionens förordning (EG) nr 827/2007 av den 13 juli 2007 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn gällande från den 16 juli 2007	9
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 828/2007 av den 13 juli 2007 om permanent och preliminärt godkännande av vissa fodertillsatser ( 1 )	12
		DIREKTIV
	*	Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag	17
	*	Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/38/EG av den 11 juli 2007 om eftermontering av speglar på tunga fordon registrerade i gemenskapen	25

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MK	48,1
	TR	83,4
	XS	23,6
	ZZ	51,7
0707 00 05	TR	114,3
0707 00 05	ZZ	114,3
0709 90 70	TR	88,7
0709 90 70	ZZ	88,7
0805 50 10	AR	52,7
	UY	55,7
	ZA	57,0
	ZZ	55,1
0808 10 80	AR	87,5
	BR	83,0
	CL	88,0
	CN	100,8
	NZ	102,2
	US	108,3
	UY	60,7
	ZA	87,8
	ZZ	89,8
0808 20 50	AR	82,8
	CL	86,0
	NZ	144,9
	ZA	119,4
	ZZ	108,3
0809 10 00	TR	192,1
0809 10 00	ZZ	192,1
0809 20 95	TR	294,0
	US	359,1
	ZZ	326,6
0809 30 10, 0809 30 90	TR	152,4
0809 30 10, 0809 30 90	ZZ	152,4
0809 40 05	IL	128,3
0809 40 05	ZZ	128,3

KN-nr	Varuslag	Importtull (1) (EUR/t)
1001 10 00	Durumvete: av hög kvalitet	0,00
	av medelhög kvalitet	0,00
	av låg kvalitet	0,00
1001 90 91	Vanligt vete, för utsäde	0,00
ex 1001 90 99	Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde	0,00
1002 00 00	Råg	0,00
1005 10 90	Utsädesmajs annan än hybridmajs	13,96
1005 90 00	Majs av annat slag än för utsäde (2)	13,96
1007 00 90	Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde	0,00

EG-nr	Tillsats	Kemisk formel, beskrivning	Djurart eller djurkategori	Maximiålder	Lägsta halt	Högsta halt	Övriga bestämmelser	Godkännandet gäller till och med
					mg/kg helfoder
Färgämnen och pigment
E 161y	Astaxantinrikt Phaffia rhodozyma (ATCC SD-5340)	Koncentrerad biomassa av jästen Phaffia rhodozyma (ATCC SD-5340), avdödad, innehållande minst 10,0 g astaxantin per kg tillsats.	Lax	—	—	100	Högsta halt uttryckt som astaxantin. Får användas endast från och med sex månaders ålder. Tillsatsen får blandas med kantaxantin om den totala koncentrationen av astaxantin och kantaxantin inte överstiger 100 mg/kg helfoder.	3 augusti 2011
			Öring		—	100

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Kommissionen
	2007/496/EG
*	Kommissionens beslut av den 13 juli 2007 om ändring av beslut 2006/415/EG om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i gemenskapen [delgivet med nr K(2007) 3327] ( 1 )	29
	Europeiska centralbanken
	2007/497/EG
*	Europeiska centralbankens beslut av den 3 juli 2007 om regler för upphandling (ECB/2007/5)	34

EUT av den 27 december 2006	Rättelse i EUT (2007)
L 370	L 30
L 371	L 45
L 373	L 121
L 375	L 70

EUT av den 30 december 2006	Rättelse i EUT (2007)
L 396	L 136
L 400	L 54
L 405	L 29
L 407	L 44
L 408	L 47
L 409	L 36
L 410	L 40
L 411	L 27
L 413	L 50