ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 183

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

50 årgången
13 juli 2007


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 814/2007 av den 12 juli 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 815/2007 av den 12 juli 2007 om införande av beteckningar i Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Εξαιρετικό παρθένο ελαιόλαδο Τροιζηνία (Exeretiko partheno eleolado Trizinia) (SUB))

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 816/2007 av den 12 juli 2007 om öppnande av årliga tullkvoter för import från Turkiet av vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 3448/93

5

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 817/2007 av den 12 juli 2007 om att inte bevilja exportbidrag för smör inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 581/2004

12

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 818/2007 av den 12 juli 2007 om fastställande av den definitiva bidragssatsen och procentsatsen för utfärdande av exportlicenser inom system B inom sektorn för frukt och grönsaker (tomater, apelsiner, citroner och äpplen)

13

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 819/2007 av den 12 juli 2007 om utfärdande av exportlicenser enligt system A3 för frukt och grönsaker (tomater, apelsiner, citroner, bordsdruvor, äpplen och persikor)

15

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 820/2007 av den 12 juli 2007 om fastställande av exportbidrag för vitsocker och råsocker som exporteras i obearbetat skick

17

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 821/2007 av den 12 juli 2007 om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 958/2006

19

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 822/2007 av den 12 juli 2007 om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 38/2007

20

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 823/2007 av den 12 juli 2007 om förbud mot fiske efter fjällbrosmar i ICES-områdena VIII och IX (EG-vatten och vatten över vilka tredjeland inte har jurisdiktion eller utövar suveräna rättigheter) med fartyg som seglar under fransk flagg

21

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Rådet

 

 

2007/490/EG

 

*

Rådets beslut av den 5 juni 2007 om upphävande av beslut 2003/89/EG om att det föreligger ett alltför stort underskott i Tyskland

23

 

 

2007/491/EG

 

*

Rådets beslut av den 10 juli 2007 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

25

 

 

Kommissionen

 

 

2007/492/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 24 januari 2007 om det statliga stöd C 38/2005 (f.d. NN 52/2004) som Tyskland beviljat Biria-koncernen [delgivet med nr K(2007) 130]  ( 1 )

27

 

 

2007/493/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 7 februari 2007 om den stödordning som Italien planerar att genomföra enligt artikel 60 i regionen Siciliens lag nr 17/2004 – nr C 34/2005 (f.d. N 113/2005) [delgivet med nr K(2007) 284]  ( 1 )

41

 

 

2007/494/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 7 mars 2007 om statligt stöd nr C 41/2004 (f.d. N 221/2004) Portugal – Investeringsstöd till ORFAMA, Organização Fabril de Malhas S.A. [delgivet med nr K(2007) 638]  ( 1 )

46

 

 

III   Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

 

*

Rådets beslut 2005/495/GUSP av den 11 oktober 2005 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Brunei, Singapore, Malaysia, Thailand och Filippinerna om de staternas deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

51

Avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Brunei Darussalam om Brunei Darussalams deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

52

Avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Republiken Singapore om Republiken Singapores deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

58

Avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Malaysia om Malaysias deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

64

Avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Thailand om Konungariket Thailands deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

70

Avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Republiken Filippinerna om Republiken Filippinernas deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

76

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

FÖRORDNINGAR

13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 814/2007

av den 12 juli 2007

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 13 juli 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 756/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 41).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 12 juli 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

MK

48,1

TR

83,4

XS

23,6

ZZ

51,7

0707 00 05

TR

108,0

ZZ

108,0

0709 90 70

TR

87,6

ZZ

87,6

0805 50 10

AR

54,6

UY

71,5

ZA

55,4

ZZ

60,5

0808 10 80

AR

86,8

BR

83,3

CL

95,4

CN

104,9

NZ

97,9

US

104,5

UY

60,7

ZA

88,4

ZZ

90,2

0808 20 50

AR

78,2

CL

87,7

CN

59,8

NZ

144,9

ZA

114,1

ZZ

96,9

0809 10 00

TR

202,1

ZZ

202,1

0809 20 95

TR

284,1

US

501,5

ZZ

392,8

0809 30 10, 0809 30 90

TR

129,4

ZZ

129,4

0809 40 05

IL

128,3

ZZ

128,3


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 815/2007

av den 12 juli 2007

om införande av beteckningar i ”Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar” (Εξαιρετικό παρθένο ελαιόλαδο ”Τροιζηνία” (Exeretiko partheno eleolado ”Trizinia”) (SUB))

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 och med tillämpning av artikel 17.2 i den förordningen har Greklands ansökan om registrering av benämningen ”Εξαιρετικό παρθένο ελαιόλαδο ’Τροιζηνία’ (Exeretiko partheno eleolado ’Trizinia’)” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Ingen invändning har lämnats in till kommissionen i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 och denna beteckning bör alltså registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning skall registreras.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2007.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(2)  EUT C 128, 1.6.2006, s. 11. Rättad i EUT C 63, 17.3.2007, s. 7.


BILAGA

Jordbruksprodukter i bilaga I till fördraget som är avsedda att användas som livsmedel

Klass 1.5

Oljor och fetter – Extra jungfruolivolja

GREKLAND

Εξαιρετικό παρθένο ελαιόλαδο ”Τροιζηνία” (Exeretiko partheno eleolado ”Trizinia”) (SUB)


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 816/2007

av den 12 juli 2007

om öppnande av årliga tullkvoter för import från Turkiet av vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 3448/93

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3448/93 av den 6 december 1993 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (1), särskilt artikel 7.2, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut nr 1/95 av associeringsrådet för EG och Turkiet (2) genomförs den slutgiltiga fasen av tullunionen. I avsnitt V till avtalet fastställs regler för handeln med bearbetade jordbruksprodukter.

(2)

Genom beslut nr 1/97 av associeringsrådet för EG och Turkiet (3) fastställs den ordning som skall tillämpas på vissa bearbetade jordbruksprodukter.

(3)

Genom beslut nr 1/2007 av associeringsrådet för EG och Turkiet (4) fastställs nya förbättringar för handeln som skall tillämpas på vissa bearbetade jordbruksprodukter i syfte att fördjupa och vidga tullunionen och förbättra den ekonomiska konvergensen till följd av gemenskapens utvidgning den 1 maj 2004. I dessa förbättringar fastställs medgivanden i form av tullfria kvoter. När det gäller import utöver kvoterna fortsätter nuvarande handelsbestämmelser att tillämpas.

(4)

Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (5) innehåller bestämmelser för förvaltningen av tullkvoter. Det bör föreskrivas att de tullkvoter som öppnas genom denna förordning skall förvaltas i enlighet med dessa bestämmelser.

(5)

Kommissionens förordning (EG) nr 2026/2005 av den 13 december 2005 om öppnande för år 2006 och därpå följande år av tullkvoter för import till Europeiska gemenskapen av vissa varor från Turkiet som framställts genom bearbetning av jordbruksprodukter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 3448/93 (6) bör upphävas. Mängder som importeras enligt denna förordning mellan den 1 januari 2007 och datumet för upphävande bör minskas från mängden av motsvarande nya kvot.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för övergripande frågor rörande handeln med bearbetade jordbruksprodukter som inte omfattas av bilaga I.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemenskapstullkvoterna för import från Turkiet av de varor som fastställs i bilagan skall öppnas för perioden 1 januari–31 december varje år från och med 2007 på de villkor som fastställs i den bilagan.

För att dessa tullkvoter skall få utnyttjas skall ett varucertifikat A.TR. uppvisas, i enlighet med beslut nr 1/2006 av tullsamarbetskommittén EG–Turkiet.

Artikel 2

De gemenskapstullkvoter som avses i artikel 1 skall förvaltas av kommissionen i enlighet med artiklarna 308a, 308b och 308c i förordning (EEG) nr 2454/93.

Artikel 3

Förordning (EG) nr 2026/2005 skall upphöra att gälla den dag då denna förordning träder i kraft. Mängden i en tullkvot med löpnummer 09.0232 skall minskas med mängden pastaprodukter som importerats enligt förordning (EG) nr 2026/2005 (löpnummer 09.0205) mellan den 1 januari 2007 och den dag då denna förordning träder i kraft.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Det skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2007.

På kommissionens vägnar

Günter VERHEUGEN

Vice ordförande


(1)  EGT L 318, 20.12.1993, s. 18. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2580/2000 (EGT L 298, 25.11.2000, s. 5).

(2)  EGT L 35, 13.2.1996, s. 1

(3)  EGT L 126, 17.5.1997, s. 26.

(4)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

(5)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 214/2007 (EUT L 62, 1.3.2007, s. 6).

(6)  EUT L 327, 14.12.2005, s. 3.


BILAGA

Tullfria kvoter som skall tillämpas på import till EU av bearbetade jordbruksprodukter från Turkiet

Löpnummer

KN-nr

Varuslag

Årlig tullfri kvot

(ton netto)

 

(1)

(2)

(3)

09.0228

1704

Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao:

5 000

1704 10

– Tuggummi, även överdraget med socker:

 

– – Innehållande minst 60 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros):

1704 10 11

– – – plattor

1704 10 19

– – – Annat

 

– – Innehållande minst 60 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros):

1704 10 91

– – – I plattor

1704 10 99

– – – Annat

09.0229

1704 90

– Andra slag:

10 000

1704 90 30

– – Vit choklad

 

– – Andra:

1704 90 51

– – – Massor, pastor, mandelmassor, löst förpackade i förpackningar med en nettovikt av minst 1 kg

1704 90 55

– – – Pastiller, tabletter o.d. mot hosta

1704 90 61

– – – Dragéer

 

– – – Andra:

1704 90 65

– – – – Vingummi, gelévaror och fruktpastor i form av konfektyrer

1704 90 71

– – – – Karameller o.d. även fyllda

1704 90 75

– – – – Kola o.d.

 

– – – – Andra:

1704 90 81

– – – – – Tabletter framställda genom sammanpressning

ex 1704 90 99

– – – – – Andra:

 

– – – – – – Innehållande mindre än 70 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros):

 

– – – – – – Innehållande minst 70 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros):

 

– – – – – – – Halva och lokum

09.0230

1806

Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao:

5 000

1806 10

– Kakaopulver med tillsats av socker eller annat sötningsmedel:

1806 10 20

– – Innehållande minst 5 % viktprocent men mindre än 65 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros) eller isoglukos uttryckt som sackaros

1806 20

– Andra beredningar i form av block, kakor eller stänger vägande mer än 2 kg eller i flytande form, pastaform, pulverform, granulatform eller liknande form, i behållare eller löst liggande i förpackningar innehållande mer än 2 kg:

1806 20 10

– – Innehållande minst 31 viktprocent kakaosmör eller sammanlagt minst 31 viktprocent kakaosmör och mjölkfett

1806 20 30

– – Innehållande sammanlagt minst 25, men mindre än 31 viktprocent kakaosmör och mjölkfett

 

– – Andra:

1806 20 50

– – – Innehållande minst 18 viktprocent kakaosmör

1806 20 70

– – – ”Chocolate milk crumb”

ex 1806 20 80

– – – Chokladglasyr

 

– – – – Innehållande mindre än 70 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros):

ex 1806 20 95

– – – Andra:

 

– – – – Innehållande mindre än 70 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros):

 

– Andra beredningar i form av block, kakor eller stänger:

1806 31 00

– – Fyllda

1806 32

– – Ofyllda:

1806 32 10

– – – Med tillsats av spannmål, frukt eller nötter

1806 32 90

– – – Andra

1806 90

– Andra:

 

– – Choklad och varor av choklad:

 

– – – Konfekt, även med fyllning

1806 90 11

– – – – Innehållande alkohol

1806 90 19

– – – – Andra

 

– – – Andra:

1806 90 31

– – – – Fyllda

1806 90 39

– – – – Ofyllda

1806 90 50

– – Sockerkonfektyrer och sockerfria konfektyrer, innehållande kakao

1806 90 60

– – Smörgåspålägg innehållande kakao

1806 90 70

– – Kakaoberedningar för framställning av drycker

ex 1806 90 90

– – Andra:

 

– – – Innehållande mindre än 70 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros):

09.0231

1901

Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, gryn, stärkelse eller maltextrakt som ej innehåller kakao eller som innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som ej innehåller kakao eller som innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans:

900

1901 20 00

– Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905

09.0232

1902

Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; beredda; couscous, även beredd:

20 000

 

– Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda:

1902 11 00

– – Innehållande ägg

1902 19

– – Andra:

1902 19 10

– – – Utan innehåll av vanligt vetemjöl

1902 19 90

– – – Andra

1902 20

– Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda:

 

– – Andra:

1902 20 91

– – – Kokta

1902 20 99

– – – Andra

1902 30

– Andra pastaprodukter:

1902 30 10

– – Torkade

1902 30 90

– – Andra

1902 40

– Couscous:

1902 40 10

– – Ej beredd

1902 40 90

– – Andra

09.0233

1904

Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål (annan än majs) i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans:

500

1904 10

– Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter:

1904 10 10

– – Framställda av majs

1904 10 30

– – Framställda av ris

1904 10 90

– – Andra

09.0234

1904 20

– Livsmedelsberedningar erhållna av orostade spannmålsflingor eller av blandningar av orostade och rostade spannmålsflingor eller svälld spannmål:

100

1904 20 10

– – Beredningar av müsli-typ baserade på orostade spannmålsflingor

 

– – Andra:

1904 20 91

– – – Framställda av majs

1904 20 95

– – – Framställda av ris

1904 20 99

– – – Andra

09.0235

1904 30 00

Bulgurvete

10 000

09.0236

1904 90

– Andra:

2 500

1904 90 10

– – Risprodukter

1904 90 80

– – Andra

09.0237

1905

Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater, rispapper och liknande produkter:

10 000

 

– Söta kex; våfflor och rån (wafers):

1905 31

– – Söta kex:

 

– – – Helt eller delvis överdragna eller täckta med choklad eller andra beredningar innehållande kakao:

1905 31 11

– – – – Löst förpackade i förpackningar med ett nettoinnehåll av högst 85 g

1905 31 19

– – – – Andra

 

– – – Andra:

1905 31 30

– – – – Innehållande minst 8 viktprocent mjölkfett

 

– – – – Andra:

1905 31 91

– – – – – Kex med mellanlägg

1905 31 99

– – – – – Andra

09.0238

1905 32

– – Våfflor och rån (wafers):

3 000

1905 32 05

– – – Med en vattenhalt av högst 10 viktprocent

 

– – – Andra:

 

– – – – Helt eller delvis överdragna eller täckta med choklad eller andra beredningar innehållande kakao:

1905 32 11

– – – – – I förpackningar med ett nettoviktinnehåll av högst 85 g

1905 32 19

– – – – – Andra

 

– – – – Andra:

1905 32 91

– – – – – Salta, även fyllda

1905 32 99

– – – – – Andra

09.0239

1905 40

– Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter:

120

1905 40 10

– – Skorpor

1905 40 90

– – Andra

09.0240

1905 90

– Andra:

10 000

1905 90 10

– – Matzos

1905 90 20

– – Nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater, rispapper och liknande produkter

 

– – Andra:

1905 90 30

– – – Bröd, utan tillsats av honung, ägg, ost eller frukt och innehållande i torrt tillstånd högst 5 viktprocent socker och högst 5 viktprocent fett

1905 90 45

– – – Kex

1905 90 55

– – – Extruderade eller expanderade varor, kryddade eller saltade

 

– – – Andra:

1905 90 60

– – – – Med tillsats av sötningsmedel

09.0242

2106

Livsmedelsberedningar, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans:

4 000

2106 10

– Proteinkoncentrat och texturerade proteiner:

2106 10 80

– – Andra

2106 90

– Andra:

2106 90 98

– – – Andra


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/12


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 817/2007

av den 12 juli 2007

om att inte bevilja exportbidrag för smör inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 581/2004

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 31.3 tredje stycket i denna, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 581/2004 av den 26 mars 2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för vissa typer av smör (2) föreskrivs en stående anbudsinfordran.

(2)

I enlighet med artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 580/2004 av den 26 mars 2004 om fastställande av ett anbudsförfarande för exportbidrag för vissa mjölkprodukter (3) och efter en bedömning av de anbud som lämnats in inom ramen för anbudsinfordran bör exportbidrag inte beviljas för den anbudsperiod som löper ut den 10 juli 2007.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inom ramen för den stående anbudsinfordran som inleds genom förordning (EG) nr 581/2004 skall det inte beviljas några exportbidrag för de produkter och destinationer som avses i artikel 1.1 i den förordningen för den anbudsperiod som löper ut den 10 juli 2007.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 13 juli 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EUT L 90, 27.3.2004, s. 64. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 276/2007 (EUT L 76, 16.3.2007, s. 16).

(3)  EUT L 90, 27.3.2004, s. 58. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 128/2007 (EUT L 41, 13.2.2007, s. 6).


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/13


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 818/2007

av den 12 juli 2007

om fastställande av den definitiva bidragssatsen och procentsatsen för utfärdande av exportlicenser inom system B inom sektorn för frukt och grönsaker (tomater, apelsiner, citroner och äpplen)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1961/2001 av den 8 oktober 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2200/96 när det gäller exportbidrag inom sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 6.7, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 134/2007 (3) fastställs de vägledande kvantiteter för vilka det får utfärdas exportlicenser inom system B.

(2)

Den definitiva bidragssatsen för tomater, apelsiner, citroner och äpplen som omfattas av licenser inom system B, för vilka det lämnades in ansökningar mellan den 1 mars och den 30 juni 2007, bör fastställas på den vägledande nivån, och procentsatsen för utfärdande av licenser för begärda kvantiteter bör fastställas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de ansökningar om exportlicens inom system B som i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 134/2007 lämnats in mellan den 1 mars och den 30 juni 2007 skall procentsatserna för utfärdande av licenser och de tillämpliga bidragssatserna vara de som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 13 juli 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 297, 21.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 47/2003 (EGT L 7, 11.1.2003, s. 64).

(2)  EGT L 268, 9.10.2001, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).

(3)  EUT L 52, 21.2.2007, s. 12.


BILAGA

Procentsatser för utfärdande av licenser för begärda kvantiteter och bidragssatser för licenser inom system B för vilka ansökningar lämnats in mellan den 1 mars och den 30 juni 2007 (tomater, apelsiner, citroner och äpplen)

Produkt

Bidragssats

(EUR/t nettovikt)

Procentsatser för utfärdande av licenser för begärda kvantiteter

Tomater

20

100 %

Apelsiner

28

100 %

Citroner

50

100 %

Äpplen

22

100 %


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/15


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 819/2007

av den 12 juli 2007

om utfärdande av exportlicenser enligt system A3 för frukt och grönsaker (tomater, apelsiner, citroner, bordsdruvor, äpplen och persikor)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 35.3 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 678/2007 (2) inleds ett anbudsförfarande som fastställer de vägledande exportbidragssatserna och kvantiteterna för de exportlicenser som kan utfärdas inom ramen för system A3.

(2)

På grundval av de anbud som lämnats in skall de maximala exportbidragssatserna fastställas liksom de procentsatser som skall gälla för de kvantiteter för vilka anbuden ligger på samma nivå som dessa maximisatser.

(3)

När det gäller tomater, apelsiner, citroner, bordsdruvor, äpplen och persikor är den maximala bidragssats som krävs för att utfärda licenser för den vägledande kvantiteten, inom ramen för de kvantiteter som anges i anbuden, inte mer än en och en halv gång större än den vägledande bidragssatsen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den maximala exportbidragssatsen och procentsatsen för utfärdande av licenser som skall gälla för tomater, apelsiner, citroner, bordsdruvor, äpplen och persikor inom ramen för det anbudsförfarande som inleds genom förordning (EG) nr 678/2007 skall vara den som anges i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 13 juli 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 297, 21.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 47/2003 (EGT L 7, 11.1.2003, s. 64).

(2)  EUT L 157, 11.6.2007, s. 9.


BILAGA

Utfärdande av exportlicencer enligt system A3 för frukt och grönsaker (tomater, apelsiner, citroner, bordsdruvor, äpplen och persikor)

Produkt

Maximal bidragssats

(EUR/t nettovikt)

Procentsats för utfärdande av licenser för de kvantiteter som ligger på samma nivå som den maximala bidragssatsen

Tomater

30

100 %

Apelsiner

100 %

Citroner

60

100 %

Bordsdruvor

23

100 %

Äpplen

35

100 %

Persikor

20

100 %


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/17


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 820/2007

av den 12 juli 2007

om fastställande av exportbidrag för vitsocker och råsocker som exporteras i obearbetat skick

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 b i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den situation som för närvarande råder på sockermarknaden bör exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artiklarna 32 och 33 i förordning (EG) nr 318/2006.

(3)

Enligt artikel 33.2 första stycket i förordning (EG) nr 318/2006 kan världsmarknadssituationen eller de särskilda behoven på vissa marknader vara sådana att bidraget måste varieras beroende på destination.

(4)

Bidrag bör endast beviljas för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 318/2006.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportbidrag enligt artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 skall beviljas för de produkter och med de belopp som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 13 juli 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).


BILAGA

Exportbidrag som från och med den 13 juli 2007 (1) skall gälla för vitsocker och råsocker som exporteras i obearbetat skick

Produktkod

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

1701 11 90 9100

S00

EUR/100 kg

30,45 (2)

1701 11 90 9910

S00

EUR/100 kg

31,56 (2)

1701 12 90 9100

S00

EUR/100 kg

30,45 (2)

1701 12 90 9910

S00

EUR/100 kg

31,56 (2)

1701 91 00 9000

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3311

1701 99 10 9100

S00

EUR/100 kg

33,11

1701 99 10 9910

S00

EUR/100 kg

34,31

1701 99 10 9950

S00

EUR/100 kg

34,31

1701 99 90 9100

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3311

Anm: Destinationen definieras enligt följande:

S00

:

Alla destinationer utom Albanien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro, Kosovo och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Andorra, Gibraltar, Ceuta, Melilla, Heliga stolen (Vatikanstaten), Liechtenstein, kommunerna Livigno och Campione d'Italia, Helgoland, Grönland, Färöarna och de områden i Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen.


(1)  De bidragssatser som fastställs i denna bilaga är inte tillämpliga från och med den 1 februari 2005 i enlighet med rådets beslut 2005/45/EG av den 22 december 2004 om ingående och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter (EUT L 23, 26.1.2005, s. 17).

(2)  Detta belopp gäller för råsocker med en avkastning på 92 %. Om avkastningen på det exporterade råsockret inte är 92 % skall det tillämpliga exportbidragsbeloppet, för varje aktuell exporttransaktion, multipliceras med en omräkningsfaktor som erhålls genom att avkastningen av det exporterade råsockret, beräknad i enlighet med led 3 i punkt III i bilaga I till förordning (EG) nr 318/2006, divideras med 92.


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/19


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 821/2007

av den 12 juli 2007

om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 958/2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket och tredje stycket led b, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 958/2006 av den 28 juni 2006 om en stående anbudsinfordran för regleringsåret 2006/07 för fastställande av exportbidrag för vitsocker (2) föreskrivs att det skall genomföras delanbudsinfordringar.

(2)

I enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 958/2006 och efter en granskning av de anbud som lämnats in i samband med den delanbudsinfordran som löper ut den 12 juli 2007 är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för denna delanbudsinfordran.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För den delanbudsinfordran som löper ut den 12 juli 2007 skall det högsta exportbidraget för den produkt som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 958/2006 vara 39,313 EUR/100 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 13 juli 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

(2)  EUT L 175, 29.6.2006, s. 49. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 203/2007 (EUT L 61, 28.2.2007, s. 3).


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/20


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 822/2007

av den 12 juli 2007

om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 38/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket och tredje stycket led b, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 38/2007 av den 17 januari 2007 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportförsäljning av socker som innehas av interventionsorganen i Belgien, Tjeckien, Spanien, Irland, Italien, Ungern, Polen, Slovakien och Sverige (2) föreskrivs att det skall genomföras delanbudsinfordringar.

(2)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 38/2007 och efter en granskning av de anbud som lämnats in i samband med den delanbudsinfordran som löper ut den 11 juli 2007 är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för denna delanbudsinfordran.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För den delanbudsinfordran som löper ut den 11 juli 2007 skall det högsta exportbidraget för den produkt som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 38/2007 vara 445,05 EUR/ton.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 13 juli 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

(2)  EUT L 11, 18.1.2007, s. 4. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 203/2007 (EUT L 61, 28.2.2006, s. 3).


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/21


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 823/2007

av den 12 juli 2007

om förbud mot fiske efter fjällbrosmar i ICES-områdena VIII och IX (EG-vatten och vatten över vilka tredjeland inte har jurisdiktion eller utövar suveräna rättigheter) med fartyg som seglar under fransk flagg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 26.4,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (2), särskilt artikel 21.3, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 2015/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av fiskemöjligheterna för gemenskapens fiskefartyg för vissa djuphavsbestånd för 2007 och 2008 (3) fastställs kvoter för 2007 och 2008.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2007 har uttömts.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd samt förvaring ombord, omlastning och landning av fångster av detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2007 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till den här förordningen för det bestånd som anges i samma bilaga skall anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Efter den dagen är det även förbjudet att förvara ombord, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2007.

På kommissionens vägnar

Fokion FOTIADIS

Generaldirektör för fiske och havsfrågor


(1)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(2)  EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1967/2006 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 9, rättad i EUT L 36, 8.2.2007, s. 6).

(3)  EUT L 384, 29.12.2006, s. 28.


BILAGA

nr

19

Medlemsstat

FRANKRIKE

Bestånd

GFB/89-

Art

Fjällbrosmar (Phycis blennoides)

Område

EG-vatten och vatten över vilka tredjeland inte har jurisdiktion eller utövar suveräna rättigheter i ICES-områdena VIII och IX

Datum

17.6.2007


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Rådet

13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/23


RÅDETS BESLUT

av den 5 juni 2007

om upphävande av beslut 2003/89/EG om att det föreligger ett alltför stort underskott i Tyskland

(2007/490/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 104.12,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)

Till följd av en rekommendation från kommissionen i enlighet med artikel 104.6 i fördraget, fastställdes genom rådets beslut 2003/89/EG (1) att ett alltför stort underskott förelåg i Tyskland. Rådet konstaterade att underskottet i de offentliga finanserna under 2002 motsvarade 3,7 % av BNP, betydligt över fördragets referensvärde på 3 %, och att den offentliga bruttoskulden väntades uppgå till 60,9 % av BNP, något över fördragets referensvärde på 60 % av BNP.

(2)

Den 21 januari 2003 riktade rådet i enlighet med artikel 104.7 i fördraget och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (2) en rekommendation till Tyskland i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra snarast möjligt och senast år 2004. Rekommendationen offentliggjordes. Med hänsyn till de unika omständigheter som uppstått till följd av rådets slutsatser av den 25 november 2003 och domstolens dom av den 13 juli 2004 (3), bör år 2005 betraktas som den relevanta tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet.

(3)

Enligt det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott som fogas till fördraget skall kommissionen tillhandahålla det statistiska underlag som skall användas vid tillämpningen av förfarandet. Som en del av tillämpningen av protokollet skall medlemsstaterna två gånger om året – före den 1 april och den 1 oktober – anmäla uppgifter om underskott och skuldnivå och därmed sammanhängande faktorer i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (4).

(4)

De uppgifter som lämnades av kommissionen (Eurostat) efter en preliminär anmälan från Tyskland i februari 2006 visade att det alltför stora underskottet fortfarande inte hade korrigerats under 2005. I enlighet med artikel 10.3 i förordning (EG) nr 1467/97 och på grundval av en rekommendation av kommissionen beslutade rådet den 14 mars 2006 omedelbart att i enlighet med artikel 104.9 i fördraget förelägga Tyskland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som det ansåg nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott så snart som möjligt och senast år 2007 (5). Rådet beslutade särskilt att Tyskland skulle säkerställa att det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder förbättrades kumulativt med minst en procentenhet under 2006 och 2007.

(5)

I enlighet med artikel 104.12 i fördraget skall rådets beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott upphävas när det alltför stora underskottet i den berörda medlemsstaten enligt rådets uppfattning har korrigerats.

(6)

På grundval av de uppgifter som kommissionen (Eurostat) har lämnat i enlighet med artikel 8g.1 i förordning (EG) nr 3605/93 efter Tysklands anmälan före den 1 april 2007 och kommissionens vårprognos 2007 kan följande slutsatser dras:

Efter att ha ökat från 3,7 % av BNP 2002 till 4,0 % 2003 minskade underskottet i de offentliga finanserna till 3,7 % av BNP 2004, därefter till 3,2 % 2005 och slutligen till 1,7 % 2006. Detta är lägre än det riktvärde på 3,3 % av BNP som angavs i det uppdaterade stabilitetsprogrammet från februari 2006 och betydligt under referensvärdet på 3 % av BNP och har uppnåtts ett år före utgången av rådets tidsfrist.

Under de föregående åren med gynnsam konjunktur hade Tyskland inte skapat tillräckligt budgetutrymme för de anpassningar som skulle ha krävts under den utdragna perioden med låg tillväxt mellan 2002 och 2005, då den genomsnittliga årliga tillväxten av real BNP var 0,5 %. En serie skattesänkningar som genomfördes fram till 2005 belastade budgeten ytterligare medan de kompenserande åtgärderna på utgiftssidan genomfördes först med viss eftersläpning. Konsolideringsåtgärderna omfattade bland annat en åtstramning av lönerna inom den offentliga sektorn som åtföljdes av en minskning av personalnivåerna, reformen av det offentliga sjukvårdssystemet 2004 och en minskning av subventioner och offentliga investeringar. En bidragande faktor var också att den låga takten i löneökningarna inom den privata sektorn höll tillbaka pensionsutgifterna. Dessutom gav under 2006 de direkta skatterna, särskilt vinstbeskattningen, större intäkter än vad som hade kunnat förmodas med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen. Det konjunkturrensade saldot förbättrades från och med 2002 utan att engångsåtgärder tillgreps i någon väsentlig omfattning. Särskilt under 2006 förbättrades det beräknade strukturella saldot, exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder med nästan en procentenhet som andel av BNP.

För 2007 förutses i kommissionens vårprognos 2007 att underskottet kommer att minskas ytterligare till 0,6 % av BNP till följd av fortsatt hög BNP-tillväxt och särskilt på grund av höjningen av den normala mervärdesskattesatsen från 16 till 19 % från och med januari 2007. Inga engångsåtgärder planeras. I sin anmälan våren 2007 beräknade de tyska myndigheterna 2007 års underskott till 1,2 % av BNP. Kommissionen förutser dessutom att det strukturella saldot kommer att förbättras med 0,75 procentenheter som andel av BNP under 2007. Tyskland förefaller därför ha uppnått den rekommenderade sammanlagda förbättringen av det strukturella saldot under åren 2006 och 2007 med minst en procentenhet. Under 2008 kommer enligt vårprognosen underskottet att minska ytterligare till 0,3 % av BNP vid oförändrad politik. Detta innebär att underskottet på ett trovärdigt och hållbart sätt har nedbringats till en nivå under referensvärdet 3 % av BNP. Vid oförändrad politik väntas det strukturella underskottet minska endast marginellt under 2008. Detta bör ses mot bakgrund av behovet av framsteg för att nå målet på medellång sikt för de offentliga finanserna, som för Tyskland är en balanserad budget i strukturella termer.

Efter att ha ökat från 60,3 % av BNP 2002 till en högsta nivå på 67,9 % av BNP 2005 stabiliserades skuldkvoten 2006 och väntas enligt kommissionens vårprognos 2007 minska till 65,4 % av BNP 2007 och cirka 63,5 % 2008 under antagandet om oförändrad politik och således närma sig referensvärdet snabbare än vad som förutsågs i den senaste uppdateringen av stabilitetsprogrammet.

(7)

Rådets anser att det alltför stora underskottet i Tyskland har korrigerats, och att beslut 2003/89/EG därför bör upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det framgår av en övergripande bedömning att det alltför stora underskottet i Tyskland har korrigerats.

Artikel 2

Beslut 2003/89/EG skall upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Luxemburg den 5 juni 2007.

På rådets vägnar

F. TEIXEIRA DOS SANTOS

Ordförande


(1)  EUT L 34, 11.2.2003, s. 16.

(2)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1056/2005 (EUT L 174, 7.7.2005, s. 5).

(3)  Mål C-27/04, kommissionen mot rådet, REG.

(4)  EGT L 332, 31.12.1993, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2103/2005 (EUT L 337, 22.12.2005, s. 1).

(5)  Rådets beslut 2006/344/EG (EUT L 126, 13.5.2006, s. 20).


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/25


RÅDETS BESLUT

av den 10 juli 2007

om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

(2007/491/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 128.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

efter att ha hört Regionkommittén,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande (3), och

av följande skäl:

(1)

I reformen av Lissabonstrategin under 2005 lades tonvikten på tillväxt och sysselsättning. De riktlinjer för sysselsättningen som anges i bilagan till rådets beslut 2005/600/EG av den 12 juli 2005 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (4) som ingår i den europeiska sysselsättningsstrategin och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som anges i rådets rekommendation 2005/601/EG av den 12 juli 2005 om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens politik (2005–2008) (5) antogs som ett integrerat paket, vilket betyder att den europeiska sysselsättningsstrategin har den viktigaste rollen i genomförandet av de sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiska målen i Lissabonstrategin.

(2)

Europeiska unionen bör mobilisera alla lämpliga nationella resurser och gemenskapsresurser – inbegripet sammanhållningspolitiken – inom Lissabonstrategins tre dimensioner (den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga) för att bättre kunna utnyttja synergin inom en allmän ram för hållbar utveckling.

(3)

Riktlinjerna för sysselsättningen och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken bör ses över i sin helhet endast vart tredje år, medan uppdateringen av dem under de mellanliggande åren till och med 2008 fortfarande bör vara strikt begränsad för att garantera den grad av stabilitet som är nödvändig för ett effektivt genomförande.

(4)

Granskningen av medlemsstaternas nationella reformprogram i kommissionens årliga lägesrapport och i den gemensamma sysselsättningsrapporten visar att medlemsstaterna bör fortsätta att göra allt för att ta itu med följande prioriterade områden:

Att få in och behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka utbudet av arbetskraft och modernisera systemen för socialt skydd.

Att förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga.

Att öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter.

(5)

Europeiska rådet framhöll vid mötet den 23–24 mars 2006 den centrala roll som sysselsättningspolitiken spelar inom ramen för Lissabonagendan och att det är nödvändigt att öka sysselsättningstillfällena för prioriterade kategorier inom ramen för en livscykelstrategi. I detta sammanhang godkände Europeiska rådet den europeiska jämställdhetspakten, som ytterligare bör förstärka jämställdhetsperspektivets profil och påskynda förbättringen av kvinnors utsikter och möjligheter på en bred front.

(6)

Undanröjandet av hinder för arbetstagares rörlighet i enlighet med fördragen, inbegripet anslutningsfördragen, bör förstärka den inre marknadens funktion och stödja dess tillväxt- och sysselsättningspotential.

(7)

Mot bakgrund av såväl kommissionens granskning av de nationella reformprogrammen som Europeiska rådets slutsatser bör ett effektivt och skyndsamt genomförande sättas i fokus med särskilt beaktande av överenskomna kvantitativa mål i enlighet med riktlinjerna för sysselsättningen för 2005–2008.

(8)

Medlemsstaterna bör beakta riktlinjerna för sysselsättningen när de planerar sitt utnyttjande av gemenskapens finansiering, särskilt genom deras utnyttjande av Europeiska socialfonden.

(9)

Med hänsyn till att riktlinjerna utgör ett integrerat paket bör medlemsstaterna fullt ut genomföra de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik enligt bilagan till rådets beslut 2005/600/EG bibehålls för 2007 och skall beaktas av medlemsstaterna i utarbetandet av deras sysselsättningspolitik.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 10 juli 2007.

På rådets vägnar

F. TEIXEIRA DOS SANTOS

Ordförande


(1)  Yttrande av den 15 februari 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Yttrande av den 25 april 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3)  Yttrande av den 2 februari 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(4)  EUT L 205, 6.8.2005, s. 21.

(5)  EUT L 205, 6.8.2005, s. 28.


Kommissionen

13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/27


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 24 januari 2007

om det statliga stöd C 38/2005 (f.d. NN 52/2004) som Tyskland beviljat Biria-koncernen

[delgivet med nr K(2007) 130]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2007/492/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar (1) ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, och

av följande skäl:

I   FÖRFARANDE

(1)

Den 23 januari 2002 och den 20 augusti 2002 mottog kommissionen klagomål om statligt stöd i form av en statlig garanti till förmån för Biria-koncernen.

(2)

Efter en skriftväxling mellan kommissionen och Tyskland underrättade Tyskland kommissionen genom en skrivelse av den 24 januari 2003, som diariefördes den 28 januari 2003, att det planerade beviljandet av garantin, som var beroende av ett godkännande från kommissionen, hade dragits tillbaka. Den klagande parten upplystes om detta genom en skrivelse av den 17 februari 2003.

(3)

Genom en skrivelse av den 1 juli 2003, som diariefördes den 9 juli 2003, och genom en skrivelse av den 8 augusti 2003, som diariefördes den 5 september 2003, tillhandahöll den klagande parten ytterligare upplysningar om en annan statlig garanti till förmån för Biria-koncernen och statliga aktieinnehav i företag inom koncernen.

(4)

Genom en skrivelse av den 9 september 2003 begärde kommissionen in uppgifter, som Tyskland tillhandahöll genom en skrivelse av den 14 oktober 2003, som diariefördes den 16 oktober 2003. Den 9 december 2003 begärde kommissionen in ytterligare uppgifter, som Tyskland tillhandahöll genom en skrivelse av den 19 mars 2004 och som diariefördes samma dag.

(5)

Den 18 oktober 2004 utfärdade kommissionen ett upplysningsföreläggande, eftersom den betvivlade att stödåtgärderna till förmån för Biria-koncernen följde de regler på grundval av vilka stöden skulle ha beviljats. Efter upplysningsföreläggandet tillhandahöll Tyskland ytterligare uppgifter genom en skrivelse av den 31 januari 2005, som diariefördes samma dag.

(6)

Den 20 oktober 2005 inledde kommissionen det formella undersökningsförfarandet med avseende på tre förmodade statliga stöd. I samma beslut fastställdes att flera andra förment olagligt beviljade stödåtgärder antingen inte utgjorde statligt stöd eller hade beviljats på grundval av och enligt godkända stödregler. Kommissionens beslut offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen uppmanade alla berörda parter att inkomma med synpunkter på eventuella stödåtgärder. Genom en skrivelse av den 27 januari 2006, diarieförd den 30 januari 2006, inkom synpunkter från en part som önskade förbli anonym. Genom en skrivelse av den 6 februari som diariefördes samma dag inkom synpunkter från Prophete GmbH & Co KG, Rheda-Wiedenbrück, och Pantherwerke AG, Löhne. Genom en skrivelse av den 6 februari 2006, diarieförd samma dag, och genom en skrivelse av den 27 februari 2006, diarieförd samma dag, inkom dessutom synpunkter från Vaterland-Werke GmbH & Co. KG, Neuenrade.

(7)

Dessa synpunkter lades fram för Tyskland genom skrivelser av den 6 februari 2006 och den 2 mars 2006. Tyskland svarade genom en skrivelse av den 5 april 2006, diarieförd den 7 april 2006, samt genom en skrivelse av den 12 maj 2006, diarieförd samma dag.

(8)

Tyskland översände sina synpunkter på kommissionens beslut att inleda det formella undersökningsförfarandet genom en skrivelse av den 23 januari 2006, diarieförd samma dag.

(9)

Genom en skrivelse av den 6 februari 2006 begärde kommissionen kompletterande uppgifter som Tyskland tillhandahöll genom en skrivelse av den 5 april 2006, diarieförd den 7 april 2006. Kommissionen skickade ytterligare en begäran om ytterligare upplysningar den 19 juli 2006, som Tyskland besvarade genom en skrivelse av den 25 september 2006, diarieförd den 26 september 2006.

II   BESKRIVNING

2.1   Företag som beviljats stöd

(10)

Biria-koncernen tillverkar och säljer cyklar. Koncernens moderbolag, Biria AG, har sitt säte i Neukirch, Sachsen, som är ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget.

(11)

År 2003 uppgick koncernens omsättning till 93,2 miljoner euro (2002: 83,8 miljoner euro) och vinsten blev 3,7 miljoner euro (2002: förluster på 5,8 miljoner euro). Koncernen hade 415 anställda år 2003 (2002: 490 anställda) och definieras därmed som ett stort företag.

(12)

Moderbolaget Biria AG grundades 2003 genom en sammanslagning av Biria AG (alt) med ett av företagets dotterbolag, der Sachsen Zweirad GmbH. I samband därmed ändrades företagets namn från Sachsen Zweirad GmbH till Biria. I april 2005 omvandlades Biria GmbH till Biria AG. År 2003 hade Biria GmbH (i dag Biria AG) en årlig somsättning på 55,7 miljoner euro och vinster på 3,6 miljoner euro. Ägaren till Biria AG är Mehdi Biria.

(13)

De viktigaste företagen i koncernen vid sidan av moderbolaget är Bike Systems GmbH & Co Thüringer Zweiradwerk KG (nedan kallat ”Bike Systems”) – detta företag tillhör Biria genom företagets dotterbolag Bike Systems Betriebs- und Beteiligungsgesellschaft mbH (”BSBG”) – och Checker Pig GmbH.

(14)

Bike Systems har sitt säte i Nordhausen, Thüringen, ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget. År 2003 hade Bike Systems en omsättning på 6,1 miljoner euro och förluster på 0,6 miljoner euro. Företaget sysselsatte 157 medarbetare. Bike Systems tillverkar enbart cyklar åt moderbolaget BSBG (”Lohnherstellungsvertrag”). BSBG ansvarar för försäljningen av cyklar.

(15)

Checker Pig GmbH har sitt säte i Dresden, Sachsen, ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget. År 2003 hade Checker Pig GmbH en omsättning på 6,9 miljoner euro och förluster på 0,4 miljoner euro. Företaget sysselsatte 43 medarbetare.

(16)

Den 7 november 2005 avyttrade Biria AG majoriteten av sina aktier till två företag i Lone Star-koncernen, som är en privat aktiefond. Egendomen förblir i Biria AG:s ägo och företaget hyr ut den till Lone Star-koncernen. Köpeskillingen för tillgångarna uppgick till 11,5 miljoner euro. En extern sakkunnig har fastslagit marknadspriset för de berörda tillgångarna till 10,7 miljoner euro. Företagen inom Lone Star-koncernen verkar numera under beteckningen Biria GmbH.

(17)

Enligt uppgift från Tyskland skedde försäljningen efter en öppen, transparent och förbehållslös ansökningsomgång. Ansökningsomgången offentliggjordes på Internet och i flera tidningar. För att en ny investerare skulle kunna delta fanns flera valmöjligheter, nämligen förvärv av tillgångar (nedan kallat ”asset-deal”), förvärv av samtliga tillgångar vid ett enda tillfälle eller köp av andelar. Lone Star övertog slutligen tillgångarna inom ramen för en asset-deal.

(18)

Enligt uppgift från Tyskland inleddes försäljningen av företaget redan före kommissionens beslut av den 20 oktober 2005 om inledande av det formella undersökningsförfarandet. Den första tidsfristen för att inkomma med anbud löpte ut den 4 oktober 2005.

2.2   De finansiella åtgärderna

(19)

Åtgärd 1: I mars 2001 försåg gbb Beteiligungs- AG (nedan kallat ”gbb”), ett dotterbolag till Deutsche Ausgleichsbank (en tysk utvecklingsbank), Bike Systems med en dold reserv på 2 070 732 euro som löpte till slutet av 2010. Enligt Tyskland skedde investeringen på marknadsvillkor och utgjorde därför inte något statligt stöd.

(20)

Åtgärd 2: Den 20 mars 2003 beviljade delstaten Sachsen en garanti på 80 % för ett driftslån på 5,6 miljoner euro till förmån för Sachsen Zweirad GmbH. Garantin löpte ursprungligen till slutet av 2008 men återlämnades i januari 2004 och ersattes med en garanti till förmån för Biria GmbH (se åtgärd 3). Garantin beviljades på grundval av delstaten Sachsens riktlinjer för garantier (3) och är en stödordning som godkänts av kommissionen.

(21)

Åtgärd 3: Den 9 december 2003 beviljade delstaten Sachsen en garanti på 80 % för ett driftslån på 24 875 000 euro till förmån för Biria GmbH (i dag kallat ”Biria AG”) för att företaget skulle kunna finansiera sin planerade omsättningsökning och ge koncernens finansieringskoncept en ny utformning. Lånet bestod av 8 miljoner euro i form av ett lån för avbetalning av driftslån, 7,45 miljoner euro som kontokurrantpost och ett belopp på 9,425 miljoner euro till en säsongsfinansieringspost. Garantin gavs på grundval av delstatens riktlinjer för garantier och är en stödordning som godkänts av kommissionen. Garantin tillhandahölls på villkor att den tidigare garantin till Zweirad GmbH (åtgärd 2) lämnades tillbaka. Därför trädde garantin inte i kraft förrän den 5 januari 2004 när garantin lämnades tillbaka till Sachsen Zweirad.

III   SKÄL TILL INLEDANDET AV DET FORMELLA UNDERSÖKNINGSFÖRFARANDET

(22)

Det formella undersökningsförfarandet inleddes, eftersom kommissionen tvivlade på Tysklands påstående att den dolda reserven hade genomförts på marknadsvillkor. Enligt kommissionens uppfattning hade Bike Systems just räddats från insolvens genom antagande av en insolvensplan, varför företagens framtidsutsikter var ovissa. Mot bakgrund av detta borde Bike Systems vid denna tidpunkt ha betraktats som ett företag i svårigheter. Kommissionen betvivlade både att ersättningen stod i proportion till risken och att den dolda reserven tilldelats på marknadsvillkor. Med avssende på undantagsbestämmelserna i artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget saknade kommissionen uppgifter om huruvida gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (4) (nedan kallade ”gemenskapens riktlinjer”) följts.

(23)

Ett annat skäl till att inleda det formella undersökningsförfarandet var kommissionens preliminära slutsats att villkoren i den godkända stödordning, på grundval av vilken garantierna till förmån för Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH skulle ha beviljats, inte var uppfyllda och garantierna därför inte omfattades av stödordningen. Enligt kommissionen var Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH företag i svårigheter vid tidpunkten för garantins beviljande. Eftersom Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH dessutom är stora företag, skulle garantierna enligt denna stödordning också ha anmälts separat till kommissionen. Med avseende på den eventuella tillämpningen av artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget betvivlade kommissionen att villkoren i gemenskapens riktlinjer var uppfyllda.

IV   SYNPUNKTER FRÅN DE BERÖRDA PARTERNA

(24)

Kommissionen har erhållit synpunkter från en berörd part som önskar förbli anonym och från företagen Prophete GmbH & Co. KG und Pantherwerke AG samt från Vaterland-Werke GmbH & Co. KG.

4.1   Synpunkter från en konkurrent som önskar förbli anonym

(25)

I sina synpunkter på inledandet av det formella undersökningsförfarandet anger den konkurrent som önskar förbli anonym att Biria AG tack vare det statliga stödet på 24,5 miljoner euro kunde sälja cyklar till konkurrentens kunder under tillverkningskostnaderna, trots att konkurrenten äger Tysklands lönsammaste produktionsanläggning.

(26)

Det faktum att Biria AG kunde uppvisa vinst under 2003 berodde uteslutande på att enskilda kreditinstitut avstod från att kräva in fordringar på 8,567 miljoner euro. Under de följande åren 2004 och 2005 gick Biria AG ånyo med förlust.

(27)

Konkurrenten pekar vidare på att Biria såldes till Lone Star inom ramen för en asset-deal. I samband därmed skulle Sachsen-LB och det medelstora holdingbolaget förmodligen ha avstått från lejonparten av sina fordringar. Nya Biria GmbH, som tillhör Lone Star-koncernen, har övertagit samtliga tillgångar i gamla Biria AG.

4.2   Prophete GmbH & Co. KG och Pantherwerke AG

(28)

I sina synpunkter på inledandet av det formella undersökningsförfarandet förklarar Prophete GmbH & Co. KG och Pantherwerke AG (nedan kallade ”Prophete och Pantherwerke”) att Biria p.g.a. det statliga stödet kunde sälja till priser som låg under de normala marknadsvillkoren. Båda bolagen står i ett konkurrensförhållande till Biria och berörs därmed direkt av stödet.

(29)

Biria-koncernen är den största cykeltillverkaren i Tyskland med en årsproduktion på omkring 700 000 cyklar. Företagen inom Biria-koncernen återfinns inom två segment av cykelmarknaden, den allmänna handeln och den specialiserade partihandeln.

(30)

Inom segmentet allmän handel ingår all detaljhandel inom större detaljhandelskedjor och postorderhandeln. Cyklarna inom detta segment kostar vanligen mellan 100 och 199 euro. Enligt beräkningar från Prophete och Pantherwerke säljs omkring 1,5 miljoner cyklar på denna marknad och Biria har med 650 000 sålda cyklar omkring 50 % inom detta segment.

(31)

Också inom den specialiserade partihandeln har Biria-koncernen enligt Prophete och Pantherwerke en dominerande ställning. Inom detta marknadssegment uppgår handelsvolymen till mellan 150 000 och 200 000 cyklar. Inom den specialiserade partihandeln kan priserna uppgå till 400 euro. Pantherwerke är en direkt konkurrent till Biria inom detta segment.

(32)

Prophete och Pantherwerke konstaterar sedan flera år att Biria-koncernens priser ständigt ligger under övriga tillverkares. Denna skillnad kan inte förklaras ekonomiskt, eftersom Biria-koncernen p.g.a. sin marknadsdominerande ställning visserligen har större inköpsvolymer, men att detta inte tar sig uttryck i bättre villkor. Prophete och Pantherwerke antar att företaget på grundval av Biria-koncernens låga utpriser lidit avsevärda förluster på senare år.

(33)

Med tanke på den dolda reserven betvivlar Prophete och Pantherwerke att en privat investerare skulle ha gjort en sådan investering med tanke på Bike Systems ekonomiska läge i mars 2001.

(34)

Prophete och Pantherwerke anser att beviljandet av de båda garantierna till förmån för Sachsen Zweirad GmbH och Biria 2003 och 2004 är oförenliga med gemenskapens stödregler. Prophete och Pantherwerke menar att företagen som fått stöd befann sig i svårigheter när garantierna beviljades. Det nya företaget Biria skall betraktas som efterträdare till de båda företag som det uppstått ur. Den ingående balansen i det nyinrättade företaget ger emellertid ingen ledning.

(35)

Beviljandet av de båda garantierna ska ha gått stick i stäv med principen för det tidigare stödet, eftersom den ekonomiska verksamheten i de företag som tillhör Biria-koncernen endast kunde upprätthållas med hjälp av statligt stöd.

(36)

Inga kompensationsåtgärder skall ha vidtagits för att uppväga de negativa konsekvenserna för konkurrenterna. Biria-gruppens marknadsnärvaro begränsades inte. Vidare påstås det vara koncernens affärskoncept att ytterligare utvidga sin affärsverksamhet genom aggressiv prispolitik. Biria skall på sin hemsida ha meddelat att företaget under 2005 ville öka sin cykelförsäljning med 850 000 jämfört med 2004. Vidare hänvisar Prophete och Pantherwerke till ett pressmeddelande, enligt vilket ägaren till Biria AG skulle ha avyttrat affärsverksamheten till den privata aktiefonden Lone Star.

4.3   Vaterland-Werke GmbH & Co. KG

(37)

I sin synpunkter på inledandet av det formella undersökningsförfarandet förklarar Vaterland-Werke GmbH & Co. KG (nedan kallat ”Vaterland-Werke”) att Biria-koncernen med sina 700 000–800 000 cyklar årligen är den största tillverkaren i Tyskland. Jämförbara volymer uppnås bara av MIFA Mitteldeutsche Fahrradwerke med en produktion på 700 000 cyklar om året; andra tillverkare kommer upp endast till 400 000 respektive 250 000 cyklar.

(38)

Vaterland-Werke och Biria är båda verksamma inom den allmänna handelns marknadssegment, som också inbegriper de större detaljhandelskedjorna och stora postorderföretagen. Inom segmentet är konkurrensen mycket hård och Biria är känt för sin aggressiva konkurrenslinje med priser under tillverkningskostnaderna. Detta är möjligt endast om det finns extern finansiering, i fallet Biria i form av statligt stöd. Detta hotar existensen för alla små konkurrenter som inte får statligt stöd. Vaterland-Werke drabbas särskilt hårt av detta förhållande och frigjord kapacitet kan inte utnyttjas till andra beställningar. Då marknaden enligt uppgift präglas av överkapacitet, skulle varje kapacitetsökning hos en tillverkare med hjälp av statliga subventioner ske på andra konkurrenters bekostnad.

(39)

Med avseende på den dolda reserven betvivlar Vaterland-Werke att en privat investerare skulle ha gjort en sådan satsning med avseende på Bike Systems ekonomiska situation i mars 2001.

(40)

Vaterland-Werke anser att beviljandet av de båda garantierna från 2003 och 2004 till förmån för Sachsen Zweirad GmbH och Biria är oförenligt med gemenskapens stödregler. De stödmottagande företagen befann sig enligt Vaterland-Werke i svårigheter vid tidpunkten för beviljandet. Det nya företaget, Biria, skall betraktas som efterföljare till de båda tidigare företag ur vilka Biria uppstått. Den ingående balansen i det nyinrättade företaget ger ingen ledning.

(41)

Beviljandet av de båda garantierna skall ha inneburit ett brott mot principen för den tidigare stödet, eftersom den ekonomiska aktiviteten inom företagen Biria-koncernen endast skulle ha kunnat upprätthållas med hjälp av statligt stöd.

(42)

Inga kompensationsåtgärder skall ha vidtagits för att uppväga de negativa konsekvenserna för konkurrenterna. Biria-gruppens marknadsnärvaro begränsades inte. Vidare påstås det vara koncernens affärskoncept att ytterligare utvidga sin affärsverksamhet genom aggressiv prispolitik. Biria skall på sin hemsida ha meddelat att företaget under 2005 ville öka sin cykelförsäljning med 850 000 jämfört med 2004. Vidare hänvisar Prophete och Pantherwerke till ett pressmeddelande, enligt vilket ägaren till Biria AG skulle ha avyttrat affärsverksamheten till den privata aktiefonden Lone Star.

V   TYSKLANDS SYNPUNKTER

(43)

I sina synpunkter på inledandet av det formella undersökningsförfarandet anser Tyskland att den dolda reserven som gbb tillhandahöll beviljades på marknadsmässiga villkor. Tyskland håller med kommissionen om att en dold reserv är förenad med högre risk än ett traditionellt lån. Villkoren för den dolda reserven var emellertid så utformade att reglerna i meddelandet från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (5) följts. Enligt detta meddelande är referensräntan en minimiränta som i vissa fall kan höjas. I det fallet kan tillägget ligga på 400 räntepunkter och till och med mer.

(44)

Ersättningen för den dolda reserven uppgår enligt tyska uppgifter till 12,25 % (8,75 % fast och 3,5 % beroende på vinsten). Därmed skulle den ligga 600 räntepunkter över kommissionens referensränta på 6,33 %. Därmed har gbb beaktat att företaget befann sig i en omstruktureringsfas och att risken med den dolda reserven därmed var högre på grund av företagets nyorientering och de otillräckliga säkerheterna. Denna extra risk beaktades genom tillägget på tvåhundra räntepunkter.

(45)

Beslutet om en dold reserv fattades på grundval av en prognos om att företagets omsättning skulle stiga från 0,89 miljoner euro 2001 till 3,38 miljoner euro 2003. Tyskland drar därför slutsatsen att den avtalade ersättningen för den dolda reserven på 12,25 % står i lämplig proportion till risken. Tyskland anser det oviktigt att en del av ersättningen är rörlig, eftersom detta inte är ovanligt i samband med dolda reserver. Det är den princip som skulle tillämpas av en investerare på marknaden.

(46)

Vad gäller garantin till förmån för Sachsen Zweirad GmbH förklarar Tyskland att företagen inte befann sig svårigheter vid tidpunkten för beviljandet och inte heller uppvisade något av de kännetecken som enligt gemenskapens riktlinjer är typiska för företag i svårigheter. Bland annat skall företaget under 2003 (fram till fusionen med Biria i oktober) ha förfogat över ett positivt eget kapital på 404 miljoner euro och gjort en vinst på 2,1 miljoner euro. Tack vare de konsolideringsansträngningar som inleddes i slutet av 2002 och ett gynsamt marknadsläge var företagets ekonomiska situation 2003 bättre än 2001 och 2002.

(47)

Företagets likviditetssituation var visserligen svår men inte ”allvarlig”. Det förelåg ingen fara för att de privata penninginstituten inte skulle förlänga sina krediter. Enligt Tyskland var det heller inte höga räntor som lett till likviditetsproblemen, vilket kommissionen hävdar.

(48)

Vad gäller garantin till förmån för Biria GmbH (numera Biria AG) förklarar Tyskland att den beviljats på grundval av Biria-koncernens nya koncept, enligt vilket sättet att organisera koncernen skulle integreras med upphandling, produktionsansvar och distribution inom Biria GmbH. Utöver behovet av ekonomiska medel för omsättningsökningen omfattade konceptet en förnyelse av koncernens hela finansieringssätt.

(49)

Eftersom garantin hade beviljats var Biria GmbH (numera Biria AG) enligt Tyskland inte ett företag i svårigheter. I detta sammanhang måste skillnad göras mellan gamla och nya Biria AG. Företaget skulle endast kunna definieras som ett företag i svårigheter om det hade ärvt det gamla företagets svårigheter (under förutsättning att det gamla hade befunnit sig svårigheter). Detta gällde emellertid inte nya Biria AG. Nya Biria AG hade uppstått ur en fusion mellan gamla Biria AG och Sachsen Zweirad GmbH. Sachsen Zweirad GmbH, som alls inte befann sig i svårigheter, var ekonomiskt dominerande vid sammanslagningen. Därför kan man inte automatiskt utgå ifrån att det nya Biria AG befann sig i svårigheter. Även om gamla Biria AG hade befunnit sig svårigheter, skulle fusionen med Sachsen Zweirad GmbH ha gjort att nya Biria AG inte automatiskt hade befunnit sig svårigheter.

(50)

Vidare pekar Tyskland på att ett av de privata penninginstituten visserligen hade dragit sig ur finansieringen av företaget, men att detta berodde på en strategisk nyorientering inom banken till följd av en fusion. De båda andra instituten avvecklade sitt engagemang samtidigt som denna privatbank. Detta lär emellertid inte kunna ses som ett tecken på förlorat förtroende, eftersom det ena penninginstitutet fortsatte att samfinansiera två enskilda projekt.

(51)

Tyskland påpekar att fusionen mellan Sachsen Zweirad GmbH och Biria AG heller inte syftade till att kringgå stödreglerna och definitionen av företaget som ett företag i svårigheter, utan att det var resultatet av ett nytt koncept inom koncernen.

(52)

I sina synpunkter på synpunkterna från den konkurrent som önskade förbli anonym förklarar Tyskland att uppgifterna om konkurrenternas och Birias kostnadsstruktur inte var jämförbara. Konkurrentens omsättning skall ha ökat medan Biria-koncernens omsättning gick tillbaka. Konkurrentens resultat före betalningen av räntor, skatter och avskrivningar skall samtidigt ha minskat, medan Biria-koncernens resultat skall ha förblivit konstant. Detta anses visa att Biria inte har sålt till dumpningspriser, utan att konkurrenten utövade en aggressivare prispolitik än Biria-koncernen.

(53)

De ekonomiska nackdelar som konkurrenten skulle ha lidit på grund av Biria-koncernens metoder hade inte styrkts med vare sig fakta eller på något sammanhängande sätt. Dessutom anses det vara normalt att ett företag bjuder under en konkurrent på en konkurrensutsatt marknad.

(54)

Vad gäller den av konkurrenten nämnda avyttringen av Biria-koncernens tillgångar till Lone Star-koncernen, lade Tyskland fram detaljer om själva försäljningen och betalningen av privata och offentliga fordringsägares fordringar.

(55)

I sina synpunkter på synpunkterna från Prophete, Pantherwerke och Vaterland-Werke påpekar Tyskland att cykelmarknaden är skiktad i tre segment och inte två som detta företag hävdar. De tre segmenten är fackhandeln, postorderhandeln och stormarknader. Inom postorderhandeln förfogar Biria över en stark ställning som mindre beror på en aggressiv prispolitik än just-in-time-leveranser. Inom storhandelsegmentet är MIFA AG den ledande försäljaren medan Birias andel ligger under 10 %.

(56)

Tyskland tillbakavisar Vaterland-Werkes påstående att Biria planerar en utökning av sin affärsverksamhet med hjälp av en aggressiv prispolitik, och pekar dessutom på uppgifter som lagts fram redan under förfarandet. Tyska förklarar att Biria AG producerade 670 000 under 2003 och att produktionen sedan dess sjunker.

VI   BEDÖMNING AV STÖDET

6.1   Företaget som beviljats statligt stöd

(57)

Stöden beviljades Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH (numera Biria AG) samt Bike Systems, ett dotterbolag till Biria GmbH. Den 7 november 2005 avyttrade Biria AG majoriteten av sina tillgångar till två företag som ingår i Lone Star-koncernen, en privat aktiefond. Kommissionen konstaterar att avyttringen att döma av tillgänglig information föregicks av en öppen, transparent och förbehållslös anbudsinfordran. Enligt uppgift från Tyskland beräknades tillgångarnas försäljningsvärde av en sakkunnig till 10,7 miljoner euro. De 11,5 miljoner euro som betalades av Lone Star-koncernen låg därmed över det beräknade priset.

(58)

På grundval av de uppgifter som inkommit sluter sig kommissionen till att det inte finns någonting som tyder på att Lone Star-koncernen skulle gynnats genom stödet och att Lone Star-koncernen därmed skulle vara ett företag som direkt eller indirekt dragit nytta av det stöd som beviljats Biria GmbH (numera Biria AG) och Bike Systems.

6.2   Åtgärder som skall ha vidtagits på marknadsvillkor

(59)

Enligt Tyskland överfördes den dolda reserven från gbb till Bike Systems (åtgärd 1) på marknadsvillkor. Risken med en dold reserv motsvarar den som gäller ett efterställt lån och reserven skall därför behandlas som ett högrisklån. I fall av insolvens eller konkurs betalas den dolda reserven tillbaka först efter det att alla andra skulder har betalats tillbaka. Den risk som är förbunden med investeringar med hjälp av en dold reserv är därmed större än risken med ett traditionellt banklån som normalt säkras på bankens villkor och återspeglas i kommissionens referensränta. Priset för en reserv skulle därmed ligga avsevärt högre än kommissionens räntesats.

(60)

Kommissionens räntesats uppgick vid tidpunkten för reserven till 6,33 %. För garantin avtalades en fast avgift på 8,75 % och en rörlig, vinstberoende, på 3,5 %. Den avtalade avgiften ligger därmed över kommissionens referensränta.

(61)

Det var emellertid först genom en insolvensplan som Bike Systems hade hjälpts ur sin insolvens. Företagets framtidsutsikter var ovissa, eftersom det bara hade uppnått en begränsad omstrukturering av företaget. Efter den årliga balansräkningen 2001 gjorde företaget fortfarande förlust. Det egna kapitalet var fortfarande negativt, även om detta tack vare den dolda reserven inte ledde till insolvens. Vid den tidpunkten måste Bike Systems därför betraktas som ett företag i svårigheter.

(62)

Kommissionen anser därför att ersättningen inte stod i proportion till risken och att den dolda reserven inte beviljats på marknadsvillkor. Genom reserven fick Bike Systems därför en fördel som företaget inte skulle har erhållit på marknaden.

6.3   Stöd som skall ha omfattats av godkända stödregler

(63)

Garantin till förmån för Sachsen Zweirad GmbH för en rörelsekredit på 5,6 miljoner euro (åtgärd 2) och den till förmån för Biria GmbH (numera Biria AG) för en rörelsekredit på 24,875 miljoner euro (åtgärd 3) hade beviljats på grundval av delstaten Sachsens garantiregler. Efter godkännandet av detta stödprogram tillåts garantier för lån på mer än fem miljoner D-mark (2,6 miljoner euro) till nyinvesteringar och i speciella fall för kompletterande finansiering av investeringar och anskaffande av rörelsemedel till sunda företag. I undantagsfall kan också finansieringen av konsolidering och omstrukturering tillåtas. Beviljandet av garantier för omstrukturering av ett stort företag skall dock anmälas separat till kommissionen.

(64)

Enligt Tyskland var villkoren i stödordningen uppfyllda och garantierna är därmed förenliga med denna ordning. Tyskland anser att Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH (numera Biria AG) inte befann sig i svårigheter vid tidpunkten för tillhandahållandet av garantierna. Garantierna skall ha tillhandahållits för att säkra betalningen av rörelsekrediten, vilket är tillåtet enligt stödordningen.

(65)

Kommissionen förnekar att garantierna är förenliga med den stödordning enligt vilken de skall ha beviljats. Tvärtemot Tysklands uppfattning anser kommissionen, vilket framgår av förklaringen nedan, att det i fråga om Sachsen Zweirad GmbH vid tidpunkten för tillhandahållandet av garantin i mars 2003 rörde sig om ett företag i svårigheter och att även Biria GmbH var ett företag i svårigheter när garantierna tillhandahölls i december 2003. Beviljandet av en garanti för omstrukturering av ett företag i svårigheter skall dock anmälas separat till kommissionen.

(66)

Enligt Tyskland uppvisade Sachsen Zweirad GmbH inget av de kännetecken som utmärker ett företag i svårigheter enligt gemenskapens riktlinjer (6). Kommissionen påpekar att de i punkt 6 i gemenskapens riktlinjer omnämnda typiska symptomen för ett företag i svårigheter är tillräckliga för att ett företag skall kunna anses befinna sig i svårigheter. Emellertid skall de inte betraktas som villkor som måste uppfyllas kumulativt. År 2001 hade Sachsen Zweirad GmbH förluster på 1 274 000 euro i resultatet från den vanliga affärsverksamheten och 2002 uppgick förlusterna till 733 000 euro. Förlusterna övertogs av moderbolaget Biria i enlighet med avtalet om resultatfördelning. Jämfört med 2001 sjönk omsättningen år 2002.

(67)

Enligt årsredovisningen för 2002 såg sig Sachsen Zweirad GmbH också ställt inför likviditetsproblem. I årsredovisningen heter det uttryckligen att Sachsen Zweirad GmbH hade ett ansträngt likviditetsläge p.g.a. de stora kostnaderna för förfinansieringen av lagret och expansionen inom koncernen. Det enda sättet att säkra företagets överlevnad vare enligt årsredovisningen om bankerna då beredda att bibehålla eller omstrukturera befintliga krediter.

(68)

Enligt Tyskland förelåg det aldrig någon fara för att de privata penninginstituten inte skulle förlänga sina krediter. Det ändrar emellertid ingenting i det faktum att företagets likviditetsläge var ansträngt. Enligt årsredovisningen var de flesta krediternas resterande löptid kortare än fem år, vilket absolut inte är optimalt för finansieringen av affärsverksamheten utan någonting som ökar företagets risker. Krediternas kortfristighet ledde dessutom till höga räntor (även om de var något lägre år 2002 än 2001), vilket ytterligare belastade företagets likviditet.

(69)

Därav drar kommissionen slutsatsen att Sachsen Zweirad GmbH vid tidpunkten för beviljandet av garantin skall betraktas som ett företag i svårighetet, och att garantin därför skall betraktas som en omstruktureringsgaranti. Eftersom beviljandet av en sådan garanti till stora företag skall anmälas separat, var villkoren i den godkända stödordning, som skall ha legat till grund för beviljandet av garantin, inte uppfyllda och garantin omfattades därför inte av denna stödordning.

(70)

Die Biria GmbH (numera Biria AG) grundades genom en sammanslagning av (gamla) Biria AG och dotterbolaget Sachsen Zweirad GmbH som trädde ikraft den 1 oktober 2003.

(71)

Tyskland anser att Biria GmbH (numera Biria AG) måste hållas isär från (gamla) Biria AG och Sachsen Zweirad GmbH, eftersom ett nytt företag uppstått efter sammanslagningen. Det är därför frågan om huruvida detta företag vid tidpunkten för beviljandet av garantin den 9 december 2004 befann sig svårigheter måste bedömas utifrån den ingående balansen i det nyligen sammanslagna företaget. Den ingående balansen visar att Biria GmbH inte kan betraktas som ett företag i svårigheter.

(72)

Kommissionen instämde inte i denna argumentation. Det nya företaget efter sammanslagningen, Biria GmbH, kan inte betraktas separat från gamla Biria AG och Sachsen Zweirad GmbH, eftersom det uppstått genom en sammanslagning av de båda företagen. I annat fall vore det lätt att, med hjälp av fusioner av ekonomiska subjekt eller inrättandet av nya företag, kringgå definitionen företag i svårigheter. År 2002 bokförde gamla Biria AG också förluster och hade likviditetsproblem precis som Sachsen Zweirad GmbH. Biria GmbH övertog alla skulder och förpliktelser från (gamla) Biria AG och Sachsen Zweirad GmbH. Biria GmbH har dessutom samma tillgångar och utför samma affärsverksamhet som (gamla) Biria AG och Sachsen Zweirad GmbH. Kommissionen anser därför att Biria GmbH har övertagit de svårigheter som gällde (gamla) Biria AG och Sachsen Zweirad GmbH.

(73)

Vid sammanslagningen var det enligt Tyskland Sachsen Zweirad GmbH som dominerade ekonomiskt. Sachsen Zweirad GmbH skall inte ha befunnit sig i svårigheter, varför det inte automatiskt kan antas att nya Biria AG befann sig i svårigheter. Tvärtemot Tysklands uppfattning anser kommissionen definitivt att Sachsen Zweirad GmbH befann sig i svårigheter. Nya Biria GmbH ”ärvde” alltså också de svårigheter som gällde Sachsen Zweirad GmbH.

(74)

Enligt årsrapporten för 2003 fortsatte omstruktureringen och omorganisationen av Biria-koncernen under 2003. Processen hade påbörjats redan 2002 och inbegrep ett nytt sätt att ordna koncernens finansiering. På grundval av garantin från delstaten Sachsen för lånet på 24,875 miljoner euro utarbetade Biria-koncernen ett nytt koncept för finansiering av verksamheten på medellång sikt. I det nya finansieringskonceptet förutsågs också en betydande anpassning av räntesatserna och därmed en minskning av den stora räntebördan.

(75)

Samtidigt ändrades banksammansättningen: tre banker förklarade sig beredda att bortse från fordringar på 8 567 000 euro – det förefaller vara betydligt mer än 50 % av deras fordringar – mot en omedelbar betalning av kvarvarande fordringar. Följaktligen består lånet, som genom en 80 % garanti täcks av åtgärd 3 av ett driftslån på 8 miljoner euro, en kontokurantpost på 7,45 miljoner euro och en säsongsfinansieringspost på 9,425 miljoner euro.

(76)

Biria GmbH (numera Biria AG) hade alltså vid tidpunkten för garantins beviljande betydande likviditetsproblem och var därför ett företag i svårigheter. Denna bedömning stärks av att tre banker drog sig ur finansieringen av Birias verksamhet och till och med var beredda att avstå från en stor del av sina fordringar om kvarvarande fordringar genast betalades. Detta visar att bankerna allvarligt betvivlade att Biria kunde klara av sina skulder och att företaget kunde betraktas som lönsamt.

(77)

Tyskland hävdar i gengäld att bankerna helt enkelt drog sig ur finansieringen på grund av en omorientering av deras affärsstrategi. Kommission konstaterar att bankerna avstod från omkring 50 % av de utestående fordringarna. Även om bankerna skulle ha dragit sig ur p.g.a. en affärsstrategisk nyorientering är detta ett tecken på att kreditinstituten höll en fullständig återbetalning av lånen för mycket osannolik.

(78)

Därav drar kommissionen slutsatsen att Biria GmbH vid tidpunkten för beviljandet av garantin skulle betraktas som ett företag i svårigheter och garantin därför som omstruktureringsgarantier. Eftersom beviljandet av en sådan garanti till stora företag skall anmälas separat till kommissionen, var villkoren i den godkända stödordning som skall ha legat till grund för beviljandet av garantin, inte uppfyllda och garantin omfattades därför inte av denna stödordning.

6.4   Statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 EG-fördraget

(79)

Enligt artikel 87 i EG-fördraget är statligt stöd eller sådant stöd som beviljats med statliga medel, oavsett typ, oförenligt med den gemensamma marknaden, så snart som det påverkar handeln mellan medlemsstaterna om det genom främjande av vissa företag eller branscher snedvrider konkurrensen eller hotar att snedvrida denna. Enligt rättspraxis i EG-domstolen är kriteriet för begränsning av handeln uppfyllt, om företaget som beviljats stöd ägnar sig åt en affärsverksamhet som är föremål för handel mellan medlemsstaterna.

(80)

Den dolda reserven (Åtgärd 1) beviljades av gbb. Enligt uppgift från Tyskland erhölls garantin inom ramen för gbb:s eget program, vilket innebär att inga statliga stödpengar har mottagits. Kommissionen konstaterar emellertid att gbb vid tidpunkten för förvärvet av andelarna helt och hållet kontrollerades av Deutsche Ausgleichsbank, en statlig tysk utvecklingsbank som är en offentligrättslig institution med uppgift att främja tysk ekonomi i allmänhetens intresse. Dessutom har gbb liknande uppgifter. Därför hade gbb exempelvis ansvaret för konsoliderings- och tillväxtfonden i östra Tyskland, som hade till uppgift att förse medelstora företag i östra Tyskland med eget kapital för att stärka deras egen kapitalbas. Därför anser kommissionen att åtgärden är statlig. Som framgår av skälen 59–62 gav åtgärden också Bike Systems en fördel som företaget aldrig skulle ha fått på marknaden.

(81)

De garantier som kallas åtgärd 2 och 3 beviljades av delstaten Sachsen och finansieras därför med statliga medel och är därför statliga. Garantierna innebar en fördel för Sachsen Zweirad GmbH och die Biria GmbH (numera Biria AG), eftersom båda företagen inte skulle ha erhållit dessa garantier under samma förutsättningar på marknaden.

(82)

Såväl Bike Systems som Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH tillverkar cyklar. Då denna produkt ingår i den gränsöverskridande handeln hotar åtgärderna att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Därför blir kommissionens slutsats att den dolda reserven och de båda garantierna utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget, och att de båda garantierna inte tillhandahölls i enlighet med någon godkänd stödordning. Åtgärderna 1, 2 och 3 utgör alltså ett nytt stöd och skall således bedömas därefter.

(83)

Stödinslaget i den dolda reserven är enligt kommissionen differensen mellan vad Bike Systems skulle ha fått betala för den dolda reserven på den fria marknaden och vad företaget egentligen betalade. Då Bike Systems befann sig i svårigheter när den dolda reserven genomfördes och risken med denna var hög, kan stödinslaget vara så stort som 100 % av den dolda reserven, eftersom ingen marknadsekonomisk investerare skulle ha erbjudit en sådan reserv (se. punkt 3.2. i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garanti (7)).

(84)

Enligt meddelandet från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (8) skall referensräntan spegla den genomsnittliga nivån på de räntesatser som gäller för lån på medellång och lång sikt med normala säkerheter. Den referensränta som fastställs på detta sätt är en miniminivå – heter det vidare – som kan ökas i situationer som medför särskilda risker (exempelvis företag i svårigheter, avsaknad av sådana säkerheter som normalt begärs av bankerna osv). I sådana fall kan tillägget beräknas till 400 räntepunkter eller ännu mer om ingen privat bank skulle ha accepterat att bevilja lånet i fråga. En dold reserv är inget lån, men kan jämföras med ett särskilt riskabelt lån.

(85)

Som framgår av skäl 61 måste situationen för Bike Systems, som just avslutat ett insolvensförfarande, betraktas som osäker. Företagets framtidsutsikter var ovissa, eftersom man genomfört endast en begränsad omstrukturering av företaget. Som framgår av skäl 61 skall företaget därför betraktas som ett företag i svårigheter. Därutöver ställdes inga säkerheter för den dolda reserven, vilket ökar risken för bristande betalningsfullgörelse. Utöver de felande säkerheterna är den dolda reserven också efterställd övriga lån i samband med insolvens. Detta ökar också risken för bristande betalningsfullgörelse.

(86)

Kommissionen anser därför att Bike Systems i detta fall borde ha betalat ränta som minst motsvarade referensräntan plus ett tillägg på 400 räntepunkter, eftersom det var ett företag i svårigheter samt ytterligare 400 räntepunkter på grund av felande säkerheter. Dessutom håller kommissionen ett tillägg med ytterligare 200 räntepunkter för lämpligt, eftersom reserven är efterställd i fall av konkurs. Detta överensstämmer med uppgifterna i meddelandet från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta, där det fastslås att särskilda risker, exempelvis företag i svårigheter eller avsaknad av sådana säkerheter som normalt begärs av bankerna kan leda till ett tillägg på 400 räntepunkter eller ännu mer. Stödinslaget motsvarar därför differensen mellan referensräntan plus 1 000 räntepunkter och ersättningen för den dolda reserven.

(87)

Vid beräkningen av stödinslaget kan den rörliga ersättningen på 3,5 % endast beaktas till viss del, eftersom den var vinstberoende. Företaget befann sig emellertid i ett dåligt läge och vinstutsikterna var oklara. Därför anser kommissionen att det är motiverat att endast beakta den rörliga ersättningen till hälften, dvs. 1,75 %. Som faktisk ersättning i beräkningen av stödinslaget bör därför den fasta räntan på 8,75 % och hälften av den rörliga ersättningen på 3,5 % beaktas, vilket motsvarar en total ränta på 10,5 %. Stödinslaget motsvarar därför differensen mellan referensräntan plus 1 000 räntepunkter och ersättningen på 10,5 %.

(88)

Tack vare de garantier som anförs som åtgärderna 2 och 3 kunde Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH få bättre finansiella villkor för sina lån än vad som är vanligt på finansmarknaderna. Stödinslaget i garantin i åtgärd 2 och garantin i åtgärd 3 motsvarar differensen mellan den ränta som Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH skulle ha fått betala för ett lån på marknadsvillkor (dvs. utan garanti) och den ränta som faktiskt gällde för den garanterade lånet. Denna differens torde motsvara den premie som en investerare som agerar på marknadsvillkor hade begärt för dessa garantier, Eftersom Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH befann sig i svårigheter då garantierna och de berörda lånen beviljades, kan stödinslaget uppgå till så mycket som 100 % av garantierna, eftersom ingen finansiär någonsin skulle ha beviljat lånen utan borgen (9).

(89)

Enligt meddelandet från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (10) skall referensräntan återspegla genomsnittsnivån på de räntesatser som gäller det lån på medellång och lång sikt som beviljas mot vanliga säkerheter. Den referensränta som fastställs på detta sätt är en miniminivå – heter det vidare – som kan ökas i situationer som medför särskilda risker (exempelvis företag i svårigheter, avsaknad av sådana säkerheter som normalt begärs av bankerna osv). I sådana fall kan tillägget beräknas till 400 räntepunkter eller ännu mer.

(90)

Som framgår av skälen 66–78 var Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH företag i svårigheter när garantin beviljades. På grund av de obetydliga säkerheterna var lånet och garantin till Sachsen Zweirad GmbH förknippat med extra risk. Garantin för lånet till Sachsen Zweirad GmbH var endast säkrad genom en solidarisk garanti mellan koncernens företag. Det ekonomiska värdet av sådana solidariska garantier är mycket ringa.

(91)

Kommissionen anser därför att Sachsen Zweirad GmbH utan garanti i detta fall borde ha betalat ränta som minst motsvarade referensräntan plus ett tillägg på 400 räntepunkter, eftersom det var ett företag i svårigheter, samt ytterligare 400 räntepunkter på grund av de mycket ringa säkerheterna. Stödinslaget motsvarar därför differensen mellan referensräntan plus 800 räntepunkter och den faktiska ränta till vilken lånet beviljades.

(92)

Vad gäller lånet och garantin till Biria GmbH hade de säkerheter som ställts ett högre ekonomisk värde än de säkerheter som ställdes för garantin till Sachsen Zweirad GmbH. Trots detta var säkerheterna ändå mindre än de säkerheter som normalt krävs. Garantin till Biria GmbH är säkrad genom en prioriterad tomträttsavgäld på Bike Systems tillgångar som är värd 15 miljoner euro. Tomträttsavgälden är emellertid efterställd ett annat lån på 2 miljoner euro. Den prioriterade tomträttsavgälden täcker således bara drygt 50 % av hela lånebeloppet. Övriga säkerheter – tomträttsavgälder, avsagda fordringar, utmätning av varor i koncernens ägo och en solidarisk garanti från ägaren till Biria GmbH – var av ringa ekonomiskt värde.

(93)

Kommissionen anser därför att Biria GmbH i detta fall borde ha betalat ränta som minst motsvarade referensräntan plus ett tillägg på 400 räntepunkter, eftersom det var ett företag i svårigheter, samt ytterligare 300 räntepunkter på grund av de mycket ringa säkerheterna (jämfört med ett tillägg på 400 räntepunkter för garantin till Sachsen Zweirad GmbH på grund av de mycket ringa säkerheterna). Garantins stödinslag motsvarar därför differensen mellan referensräntan plus 700 räntepunkter och den faktiska ränta till vilken lånet beviljades.

6.5.   Undantag enligt artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget

(94)

Enligt artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget kan undantag göras från det allmänna stödförbudet i artikel 87.1.

(95)

Undantagen i artikel 87.2 i EG-fördraget är inte tillämpliga i detta fall, eftersom stödåtgärderna varken är av social karaktär eller ges till enskilda konsumenter. Det ges heller inte för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser och de ges inte till näringslivet i vissa av de områden i Förbundsrepubliken Tyskland som påverkats genom Tysklands delning.

(96)

Inte heller undantagen i artikel 87.3 b och 87.3 d i EG-fördraget gäller. De är inriktade på att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse såsom att främja kultur och bevara kulturarvet.

(97)

Därmed kvarstår undantagsbestämmelserna i artikel 87.3 a och 87.3 c i EG-fördraget och de gemenskapsriktlinjer som bygger på dessa.

(98)

För det första konstaterar kommissionen att Bike System har sitt säte i ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget, vilket kommer i fråga för regionalstöd. Trots kommissionens tvivel när det formella undersökningsförfarandet inleddes har Tyskland inte inkommit med några uppgifter om uppfyllda villkor för beviljande av regionalstöd enligt riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål (11).

(99)

Ytterligare undantagsbestämmelser finns i gemenskapens riktlinjer. Eftersom stödet beviljades i mars 2001 var gemenskapens riktlinjer av den 9 oktober 1999 (12) tilllämpliga. Kommissionen har inga uppgifter om att stödet kan betraktas som oförenligt med EG-fördraget enligt gemenskapens riktlinjer. Beviljandet av ett omstruktureringsstöd görs avhängigt av genomförandet av en hållbar omstruktureringsplan för att undvika oproportionerlig snedvridning av konkurrensen och av begränsning av stödet till ett minimum. Trots kommissionens tvivel vid inledandet av förfarandet har Tyskland inte inkommit med några uppgifter om att dessa villkor skulle ha uppfyllts. Kommissionen drar därför slutsatsen att villkoren i gemenskapens riktlinjer inte är uppfyllda.

(100)

Vidare kan inga av gemenskapens övriga riktlinjer och förordningar som gäller stöd bl.a. på områdena forskning och utveckling, miljö, små och medelstora företag, sysselsättning och utbildning eller riskkapital tillämpas på de aktuella åtgärderna. Eftersom åtgärden inte är inriktad på något mål av gemensamt europeiskt intresse, utgör stödet ett driftsstöd som är oförenligt med EG-fördraget.

(101)

Kommissionen konstaterar att Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH har sina säten i ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget. Ändå gäller inte undantagsbestämmelserna i denna artikel eller bestämmelserna om regionalstöd i artikel 87.3 c i EG-fördraget, eftersom Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH befann sig i svårigheter och stödåtgärderna inte gällde den ekonomiska utvecklingen av en viss region.

(102)

Kommissionen drar slutsatsen att endast gemenskapens riktlinjer kan gälla. Eftersom stödet beviljades i mars och december 2003 skulle gemenskapens riktlinjer av den 9 oktober 1999 (13) vara tillämpliga.

(103)

Beviljandet av ett stöd görs avhängigt av genomförandet av en omstruktureringsplan, vars giltighetstid måste vara så begränsad som möjligt. Den skall också återställa företagets långsiktiga lönsamhet tillräckligt snabbt och på grundval av realistiska antaganden om framtida driftsbetingelser. Trots kommissionens tvivel när förfarandet inleddes har Tyskland inte inkommit med några uppgifter om att garantin skulle ha beviljats på grundval av en hållbar omstruktureringsplan som skulle ha återställt koncernens lönsamhet.

(104)

Vidare måste åtgärder vidtas för att om möjligt mildra stödets negativa effekter för konkurrenterna. Vanligen betyder detta en begränsning av företagens närvaro på konkurrenternas marknad eller marknader efter det att omstruktureringsfasen avslutats. Kommissionen saknar uppgifter om såväl den relevanta marknaden som Biria-koncernens andel på denna marknad. Inte heller finns några uppgifter om eventuella kompensationsåtgärder för att begränsa företagets närvaro på marknaden. Snarare verkar det som om Biria-koncernen expanderat genom förvärvet av Checker Pig och Bike Systems 2001.

(105)

Stödets omfattning måste bara begränsat till ett för omstruktureringen nödvändigt minimum med hänsyn till vilka finansiella medel som står företaget och dess aktieägare till buds. Vidare måste stödmottagaren lämna ett betydande bidrag till omstruktureringsplanen med hjälp av egna medel eller genom extern finansiering på marknadsvillkor. Eftersom stödet inte beviljats på grundval av en omstruktureringsplan, saknar kommissionen uppgifter om stödmottagarens bidrag och om stödet har begränsats till ett minimum.

(106)

Enligt gemenskapens riktlinjer får omstruktureringsstöd beviljas endast vid ett tillfälle. Om det berörda företaget redan tidigare har erhållit omstruktureringsstöd och om omstruktureringsfasen inte ligger mer än tio år tillbaka i tiden, godkänner kommissionen sällan beviljandet av ytterligare ett omstruktureringsstöd, annat än under exceptionella och oförutsebara omständigheter.

(107)

Sachsen Zweirad GmbH erhöll i april 1996 och i mars 1998 ett omstruktureringsstöd i form av ett offentligt bidrag på totalt 1 278 200 euro på grundval av en godkänd stödordning. Eftersom det gått mindre än tio år sedan omstruktureringen av Sachsen Zweirad GmbH avslutades, och kommissionen inte känner till några exceptionella eller oförutsebara omständigheter, beaktades inte grunderna för det tidigare stödet vid tillhandahållandet av de båda garantierna.

(108)

Kommissionen drar därför slutsatsen att villkoren i gemenskapens riktlinjer inte är uppfyllda.

(109)

Vidare kan inga av gemenskapens övriga riktlinjer och förordningar som gäller stöd bl.a. på områdena forskning och utveckling, miljö, små och medelstora företag, sysselsättning och utbildning eller riskkapital tillämpas på de aktuella åtgärderna. Eftersom åtgärden inte är inriktad på något mål av gemensamt europeiskt intresse, utgör stödet ett driftsstöd som är oförenligt med EG-fördraget.

VII   SLUTSATS

(110)

Kommissionen kommer därför fram till att gbb:s dolda reserv på 1 070 732 euro till Bike Systems, garantin på 80 % för ett lån till Sachsen Zweirad GmbH på 5,6 miljoner euro och garantin på 80 % för ett lån till Biria GmbH (numera Biria AG) på 24 875 000 euro utgör ett statligt stöd som inte uppfyller villkoren för förenlighet med den gemensamma marknaden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statligt stöd som Tyskland beviljat Bike Systems GmbH & Co. Thüringer Zweiradwerk KG, Sachsen Zweirad GmbH och Biria GmbH (numera Biria AG) är inte förenligt med den gemensamma marknaden. Stödet omfattar följande åtgärder:

a)

Åtgärd 1: en dold reserv på 2 070 732 euro i Bike Systems GmbH & Co. Thüringer Zweiradwerk KG. Stödinslaget motsvarar differensen mellan referensräntan plus 1 000 räntepunkter och ersättningen för den dolda reserven (fast ränta plus 50 % av den rörliga ersättningen).

b)

Åtgärd 2: en garanti på 4 480 000 euro till förmån för Sachsen Zweirad GmbH. Stödinslaget motsvarar differensen mellan referensräntan plus 800 räntepunkter samt den ränta till vilken lånet beviljades.

c)

Åtgärd 3: en garanti på 19 900 000 euro till förmån för Biria GmbH (numera Biria AG). Stödinslaget motsvarar differensen mellan referensräntan plus 700 räntepunkter samt den ränta till vilken lånet beviljades.

Artikel 2

1.   Tyskland skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att från stödmottagaren återkräva det stöd som avses i artikel 1 och som olagligen redan utbetalats till stödmottagaren.

2.   Den dolda reserven och garantin till Biria GmbH (numera Biria AG) skall avslutas inom två månader från offentliggörandet av detta beslut.

3.   Återkravet skall ske utan dröjsmål och i enlighet med förfarandena i nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa detta beslut.

4.   Det stöd som skall återkrävas skall innefatta ränta som löper från den dag stödet stod till stödmottagarens förfogande till den dag det har återbetalats.

5.   Räntan skall beräknas i enlighet med bestämmelserna i kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (14).

Artikel 3

Tyskland skall inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet, och skall för ändamålet använda det formulär som åtfölher detta beslut. Tyskland skall särskilt förse kommissionen med alla skriftliga handlingar som visar att återkravsförfarandet har inletts mot den stödmottagare till vilken stödet olagligen utbetalats.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 24 januari 2007.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT C 2, 5.1.2006, s. 14.

(2)  Se fotnot 1.

(3)  N 73/1993 ”Bürgschaftsrichtlinie des Freistaats Sachsen”, SG(93) D/9273, 7.6.1993.

(4)  EGT C 288, 9.10.1999, s. 2.

(5)  EGT C 273, 9.9.1997, s. 3.

(6)  Se fotnot 4.

(7)  EGT C 71, 11.3.2000, s. 14.

(8)  Se fotnot 5.

(9)  Se fotnot 7.

(10)  Se fotnot 5.

(11)  EGT C 74, 10.3.1998, s. 9.

(12)  Se fotnot 4.

(13)  Se fotnot 4.

(14)  EUT L 140, 30.4.2004, s.1.


BILAGA

Uppgifter om genomförandet av kommissionens beslut K(2007) 130

1.   Beräkning av det belopp som skall krävas tillbaka

1.1   Följande detaljuppgifter önskas om det olagliga stöd som har betalats till stödmottagaren:

Utbetalningsdatum (1)

Stödbelopp (2)

Valuta

Mottagare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anmärkningar:

1.2   Redogör noggrant för hur räntan skall beräknas på det belopp som kommer att krävas tillbaka.

2.   Redan genomförda och planerade åtgärder för att återkräva stödet

2.1   Beskriv utförligt vilka åtgärder som planeras och vilka åtgärder som redan har vidtagits för att omedelbart och effektivt återkräva stödet. Ange också vilka alternativa åtgärder som finns i den nationella lagstiftningen för att genomföra återkravet. Ange den rättsliga grunden för dessa åtgärder.

2.2   Senast vilket datum skall återkravet vara slutfört?

3.   Återkrav som redan genomförts

3.1   Lämna följande uppgifter om de stödbelopp som har återkrävts från stödmottagarna:

Datum (3)

Återbetalt belopp

Valuta

Stödmottagarens namn och adress

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.2   Bifoga de verifikationer som krävs för att visa att de stödbelopp som anges i tabellen i punkt 3.1 har återbetalats.


(1)  Datum när (delar av) stödet ställdes till stödmottagarens förfogande (använd flera rader om åtgärden innebär flera enskilda utbetalningar och återbetalningar).

(2)  Belopp som ställts till stödmottagarens förfogande (i bruttostödsekvivalenter).

(3)  Datum då stödet har återbetalats.


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/41


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 7 februari 2007

om den stödordning som Italien planerar att genomföra enligt artikel 60 i regionen Siciliens lag nr 17/2004 – nr C 34/2005 (f.d. N 113/2005)

[delgivet med nr K(2007) 284]

(Endast den italienska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2007/493/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I   FÖRFARANDE

(1)

Genom en skrivelse av den 9 mars 2005 anmälde de italienska myndigheterna till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget en stödåtgärd som föreskrivs i artikel 60 i den regionala lagen nr 17/2004 som innehåller program- och finansieringbestämmelser för år 2005 (”Disposizioni programmatiche e finanziarie per l’anno 2005”).

(2)

Genom skrivelser av den 29 mars och den 10 juni 2005 begärde kommissionen ytterligare upplysningar om den anmälda åtgärden.

(3)

De italienska myndigheterna svarade genom en skrivelse av den 18 maj 2005, efter en påminnelse från kommissionen av den 27 april 2005, och genom skrivelser av den 12 juli och den 14 juli 2005.

(4)

Genom en skrivelse av den 21 september 2005 underrättade kommissionen Italien om sitt beslut att inleda det förfarande som avses i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende åtgärden.

(5)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter på stödet.

(6)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(7)

Genom en skrivelse av den 10 november 2005, som registrerades av kommissionen den 15 november 2005, begärde de italienska myndigheterna att kommissionen skulle vilandeförklara förfarandet i avvaktan på EG-domstolens dom i mål C-475/2003 angående frågan om huruvida den regionala produktionsskatten (IRAP) var förenlig med artikel 33.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (3). Begäran godtogs genom en skrivelse av den 2 augusti 2006 till följd av en begäran av den 11 juli 2006. Den 3 oktober 2006 förklarade EG-domstolen att den regionala produktionsskatten var förenlig med artikel 33.1 i direktiv 77/388/EEG (4).

(8)

Genom en skrivelse av den 8 maj 2006, registrerad av kommissionen den 11 maj 2006, underrättade de italienska myndigheterna kommissionen om en ändring av artikel 60 i den regionala lagen nr 17/2004. De anförde vidare att åtgärden i fråga omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse (5), inte endast fram till dess att kommissionen hade godkänt det, utan även ”för det fall kommissionen skulle fatta ett negativt beslut”.

II   BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

II.1   Åtgärdens syfte

(9)

Enligt de italienska myndigheterna är syftet med åtgärden att skapa incitament att upprätta nya företag och minska den befintliga klyftan mellan företag som är verksamma på Sicilien och de som är verksamma i andra regioner i Italien där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning, enligt vad som anges i artikel 87.3 a i EG-fördraget.

(10)

Vidare syftar åtgärden till att förbättra investeringsutsikterna på Sicilien, genom att förbättra säkerhetsnivån och brottsbekämpningen.

II.2   Åtgärdens rättsliga grund

(11)

Artikel 60.1 i den regionala lagen nr 17/2004 föreskriver en sänkning av den regionala produktionsskatten med 1 % under 2005, 0,75 % under 2006 och 0,5 % under 2007 för kooperativ (närmare bestämt för ”società cooperative a mutualità prevalente”) enligt definitionen i den italienska civillagen (6).

(12)

Genom artikel 60.2 i den regionala lagen nr 17/2004 utökas förmånen till att även gälla privata företag som tillhandahåller säkerhetstjänster enligt definitionen i det kungliga lagdekretet nr 773 av den 18 juni 1931, som föreskriver på vilka villkor juridiska och fysiska personer kan få tillstånd av prefekten (il prefetto) att tillhandahålla säkerhetstjänster för fast och lös egendom samt privata utredningstjänster (7).

(13)

Sänkningarna av den regionala produktionsskatten har beslutats av de regionala sicilianska myndigheterna med stöd av den befogenhet att ändra skattesatsen som alla italienska regioner ges i den nationella lagen (8).

II.3   Anslag för åtgärden

(14)

De italienska myndigheterna uppskattar att påverkan på budgeten av artikel 60 uppgår till ca 2 miljoner euro för hela perioden 2005–2007.

II.4   Kumulering

(15)

Åtgärden i fråga kan inte kumuleras med stöd som mottagits enligt andra lokala, regionala eller nationella ordningar eller gemenskapsordningar för att täcka samma stödberättigande kostnader.

II.5   Åtgärdens varaktighet

(16)

Den regionala lagen nr 17/2004 trädde i kraft den 29 december 2004, men artikel 60 föreskriver att åtgärden omfattas av reglerna om stöd av mindre betydelse till dess att ordningen har godkänts av Europeiska kommissionen. Genom en skrivelse av den 16 maj 2006 anförde de italienska myndigheterna att åtgärden omfattas av reglerna om stöd av mindre betydelse även för det fall att kommissionen fattar ett negativt beslut.

(17)

Ordningen är tillämplig under tre beskattningsår, från 2005 till 2007.

III   SKÄL FÖR ATT INLEDA FÖRFARANDET

(18)

I sin skrivelse av den 21 september 2005 anförde kommissionen att det anmälda stödet utgjorde statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget eftersom stödet ges med statliga medel, är selektivt (då det är avsett för vissa sektorer och/eller vissa kategorier av företag), ger dessa företag en fördel i förhållande till andra företag som tillhandahåller samma tjänster och skulle kunna snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(19)

Ett av skälen för att inleda förfarandet var att kommissionen inte kunde utesluta att åtgärdens påverkan på handeln mellan medlemsstaterna stred mot det gemensamma intresset, bland annat med hänsyn till att stödmottagarna inte behöver kompensera för sådana snedvridningar.

(20)

Kommissionen tvivlade vidare på att åtgärden uppfyllde kraven i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål (9) (nedan kallade ”riktlinjerna”). Enligt anmälan skulle åtgärden innebära att driftsstöd ges till sicilianska kooperativ och säkerhetsföretag.

(21)

Enligt punkt 4.15 i riktlinjerna kan driftsstöd beviljas under förutsättning att det är motiverat på grundval av stödets art och dess bidrag till den regionala utvecklingen och under förutsättning att dess nivå står i förhållande till de nackdelar som det är avsett att kompensera för. I detta hänseende tvivlade kommissionen på att de italienska myndigheterna hade lyckats motivera stödet genom att påvisa nackdelarna och bedöma deras betydelse.

(22)

Kommissionen uttryckte tvivel om huruvida driftsstödet enligt artikel 60.1 i den regionala lagen nr 17/2004 var förenligt med den gemensamma marknaden på den grunden att det skulle bidra till att skapa nya företag och minska skillnaderna mellan de sicilianska företagen och företag som är verksamma på andra platser i Italien. I detta hänseende noterade kommissionen att kopplingen mellan sänkningen av den regionala produktionsskatten för alla kooperativ och skapandet av nya företag inte är klar, och att de italienska myndigheterna inte har förklarat detta närmare.

(23)

I anmälan anförde de italienska myndigheterna att de sicilianska företagen har en strukturell nackdel eftersom Sicilien är en öregion som tillhör gemenskapens yttersta områden och ligger långt ifrån de ekonomiska centrumen på fastlandet. Kommissionen noterar i detta hänseende att med de yttersta områdena avses de områden som räknas upp i den uttömmande förteckningen i förklaring nr 26 om regionerna i gemenskapens yttersta områden, som är fogad till fördraget om Europeiska unionen (10). Stödet förefaller vidare inte lämpat att lösa problem som hänger samman med Siciliens ökaraktär, eftersom det inte har något samband med de tilläggskostnader som har samband med det faktum att Sicilien är en ö, t.ex. transportkostnader.

(24)

De italienska myndigheterna har vidare hävdat att den övervägande förekomsten av mikroföretag medför högre investeringskostnader och större arbetskraftsanvändning; kostnaden för arbetskraft och skuldsättning utgör en stor del av beskattningsunderlaget för den regionala produktionsskatten, vilket därmed ger de sicilianska företagen en nackdel. Kommissionen har noterat att även om Siciliens ekonomiska problem berodde på den stora förekomsten av mikroföretag, och de konsekvenser som detta för med sig, är en generell sänkning av den regionala produktionsskatten för kooperativ av alla storlekar inte en lösning, eftersom den inte är riktad mot mikroföretag. Stöd bör inte heller ges till enbart mikrokooperativ.

(25)

Kommissionen har också betonat att de skillnader mellan de effektiva skattesatserna som de italienska myndigheterna hänvisar till uppstår vid alla typer av skatter, med hänsyn till deras natur. Detta förefallet dock inte vara ett tillräckligt skäl för att bevilja statligt stöd som är olika stort beroende på vilken typ av företag det är fråga om och de italienska myndigheterna har i detta ärende inte lagt fram några konkreta bevis för att kooperativen förfördelas av höga effektiva regionalskattesatser.

(26)

Kommissionen uttryckte vidare tvivel kring riktigheten av de uppgifter som de italienska myndigheterna använder för att visa att ett ”normalt” sicilianskt företag, med en omsättning på mindre än 10 miljoner euro och färre än tio anställda, som är verksamt i industrisektorn (med undantag för kemi- och petrokemiföretag), IT-sektorn och turism/hotellsektorn betalar högre regional produktionsskatt än ett ”normalt” företag i Lombardiet med jämförbara förutsättningar. Eftersom stödet enligt artikel 60.1 i den regionala lagen nr 17/2004 är avsett för kooperativ av alla storlekar och inom alla sektorer, kan uppgifter som endast rör företag med en omsättning på mindre än 10 miljoner euro och färre än tio anställda med verksamhet inom industrisektorn (med undantag för kemi- och petrokemiföretag) inte användas för att visa att åtgärden är proportionerlig.

(27)

Andra tvivel rörde de upplysningar som de italienska myndigheterna hade lämnat för att visa att driftsstödet i artikel 60.2 i den regionala lagen nr 17/2004 är förenligt med den gemensamma marknaden.

(28)

I anmälan gjorde de italienska myndigheterna gällande att artikel 60.2 i den regionala lagen nr 17/2004 skulle bidra till att förbättra investeringsutsikterna på Sicilien genom att förbättra säkerhetsnivåerna och brottsbekämpningen. De italienska myndigheterna har betonat att ett genomsnittligt säkerhetsföretag på Sicilien betalar högre regional produktionsskatt än ett genomsnittligt företag som är verksamt i andra regioner av Italien, dels för att förhållandet mellan arbetskostnader och nettoproduktionsvärde i genomsnitt är högre för de sicilianska säkerhetsföretagen än för företag i andra regioner i Italien, dels på grund av den rigida sicilianska arbetsmarknaden, som kännetecknas av en låg personalomsättning.

(29)

I detta sammanhang vidhåller kommissionen att kopplingen mellan artikel 60.2 i lag nr 17/2004 och förbättringen av investeringsutsikterna på Sicilien genom en ökad säkerhetsnivå och skälen för varför de sicilianska säkerhetsföretagen har högre kostnader än säkerhetsföretag i andra italienska regioner inte har förklarats tillräckligt. Den sicilianska arbetsmarknaden verkar i jämförelse med arbetsmarknaden i andra regioner inte ha några kännetecken som motiverar högre löner i denna sektor.

(30)

Kommissionen tvivlar vidare på att man bör beakta de italienska myndigheternas argument om att prefekten kan ålägga prisbegränsningar för tjänster inom sektorn i fråga (så kallade legalitetstariffer, tariffe di legalità) och att det är nödvändigt att belöna de anställdas professionalism. Kommissionen anser att dessa argument inte klargör hur skillnaderna i legalitetstariffer påverkar ökningen av arbetskostnaderna på Sicilien.

(31)

Kommissionen förklarade därför att den ansåg att det var nödvändigt att analysera denna fråga närmare, även med beaktande av eventuella synpunkter från tredje man. Endast efter att ha beaktat sådana synpunkter kunde kommissionen besluta om den åtgärd som de italienska myndigheterna har föreslagit påverkar handelsvillkoren i en utsträckning som strider mot det gemensamma intresset.

IV   SYNPUNKTER FRÅN ITALIEN

(32)

Varken de italienska myndigheterna eller tredje parter har inkommit med synpunkter för att avlägsna de tvivel som kommissionen anförde när den inledde det formella förfarandet.

V   BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN

V.1   Laglighet

(33)

Italien har anmält stödordningen, som innehåller en bestämmelse om genomförandeförbud, och genomfört den på grundval av reglerna om stöd av mindre betydelse i avvaktan på kommissionens godkännande, och har därmed uppfyllt procedurkraven i artikel 88.3 i EG-fördraget.

V.2   Stödordningens karaktär av statligt stöd

(34)

Kommissionen anser att åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget av följande skäl.

V.2.1   Förekomst av statliga medel

(35)

Åtgärden innebär användning av statliga medel i form av uteblivna skatteintäkter för regionen Sicilien till ett belopp som motsvarar minskningen av stödmottagarnas skattebörda.

V.2.2   Ekonomisk fördel

(36)

Åtgärden ger stödmottagarna en ekonomisk fördel till följd av sänkt effektiv skatt, vilket tar sig uttryck i en finansiell fördel i form av lägre skatt som kommer de stödmottagande företagen till godo omedelbart under de år som sänkningen tillämpas.

V.2.3   Förekomst av selektivitet, eftersom åtgärden ”gynnar vissa företag eller viss produktion”

(37)

Enligt den nationella lagen om regional produktionsskatt får alla regioner höja eller sänka den grundläggande skattesatsen på 4,25 % med högst en procentenhet. Det är alltså fråga om ett skattesystem som tillämpas symmetriskt, eftersom alla regioner rättsligt och faktiskt har befogenhet att höja eller sänka skattesatsen, vilket i sig inte innebär statligt stöd.

(38)

Kommissionen har tidigare beslutat (11) att dessa begränsade befogenheter att ändra skattesatsen är symmetriska till sin natur, under förutsättning att de enskilda regionerna inte utnyttjar sin befogenhet till att inom ramen för detta utrymme för skönsmässiga bedömningar tillämpa olika skattesatser för olika sektorer eller olika skattesubjekt, och att de inte utgör statligt stöd. EG-domstolens dom i mål C-88/2003 (”Azzorre”) (12) avviker inte från denna slutsats.

(39)

I det nu aktuella ärendet har regionen Sicilien dock inte begränsat sitt ingripande till den ram för skönsmässiga bedömningar som ges i den nationella lagen, utan har använt sin befogenhet till att införa särskilda skattesatser för vissa sektorer och skattskyldiga, som är olika stora och lägre än den normala tillämpliga skattesatsen. Således ger

a)

artikel 60.1 i den regionala lagen nr 17/2004 en fördel som enbart gynnar sicilianska kooperativ, vilket innebär att sicilianska företag som inte har formen av kooperativ utesluts från möjligheten att omfattas av åtgärden, och

b)

artikel 60.2 i den regionala lagen nr 17/2004 en fördel i det att åtgärden gynnar en ekonomisk verksamhet som består i att tillhandahålla säkerhetstjänster. Dessutom tillhandahåller säkerhetsföretagen även följande tjänster: i) tillfällig förvaring av värdeföremål samt transporter eller eskort av föremål eller personer, ii) bevakning av egendom, iii) förvaltning av specialiserade arkiv och iv) produktion av säkerhetsapparatur och -system. Enligt kommissionen kan en del av dessa tjänster tillhandahållas av företag som inte är privata säkerhetsföretag i den mening som avses i den tillämpliga nationella lagen (kungligt lagdekret nr 773/1931).

V.2.4   Snedvridning av konkurrensen

(40)

Enligt fast rättspraxis (13) är det för att det ska vara fråga om en snedvridning av konkurrensen tillräckligt att stödmottagaren konkurrerar med andra företag på en konkurrensutsatt marknad.

(41)

Kommissionen noterar att åtgärderna i artikel 60.1 och 60.2 i den regionala lagen nr 17/2004 förefaller snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna, eftersom de leder till att befria stödmottagarna från en börda som de annars skulle ha fått bära.

(42)

I detta ärende är, enligt de italienska myndigheternas uppgifter, stödmottagarna kooperativ (artikel 60.1 i den regionala lagen nr 17/2004) av vilken storlek som helst och verksamma i vilken sektor som helst. Eftersom kooperativen konkurrerar med andra företag på konkurrensutsatta marknader, kan artikel 60.1 i den regionala lagen nr 17/2004 enligt fast rättspraxis snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna. På liknande sätt anser kommissionen att åtgärden i artikel 60.2 i den regionala lagen nr 17/2004 snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(43)

Med beaktande av det ovanstående konstaterar kommissionen att den föreslagna stödordningen utgör statligt stöd.

V.3   Förenlighet

(44)

Eftersom åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget måste det bedömas om den är förenlig med den gemensamma marknaden mot bakgrund av något av undantagen i artikel 87.2 och 87.3 i fördraget. Undantagen i artikel 87.2 avseende stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser samt stöd som ges till näringslivet i vissa områden i Förbundsrepubliken Tyskland är inte tillämpliga i detta ärende. Åtgärden kan inte betraktas som ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse och är inte heller avsedd att avhjälpa en allvarlig störning i Italiens ekonomi, enligt vad som anges i artikel 87.3 b i fördraget. Åtgärden kan inte heller omfattas av undantaget i artikel 87.3 c, enligt vilket stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner kan få stöd, om det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Slutligen är stödet inte avsett att främja kultur och bevara kulturarvet (artikel 87.3 d i fördraget).

(45)

Enligt artikel 87.3 a kan stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning godkännas. Sicilien är en region som kan omfattas av detta undantag.

(46)

I beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet förklarade kommissionen skälen för varför den tvivlade på att åtgärden kunde omfattas av undantaget i artikel 87.3 a i fördraget. Dessa skäl sammanfattas i punkterna 18–31 ovan. Eftersom varken Italien eller andra berörda parter har inkommit med några synpunkter, kan kommissionen inte göra annat än att konstatera att dessa tvivel har bekräftats.

VI   SLUTSATS

(47)

Kommissionen drar slutsatsen att den åtgärd som Italien har anmält och som beskrivs i punkterna 11–17, är oförenlig med den gemensamma marknaden, inte omfattas av något av undantagen i EG-fördraget och måste förbjudas. Enligt de italienska myndigheterna har stödet inte beviljats och det behöver således inte återkrävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den stödordning som Italien planerar att genomföra med stöd av tillämpningen av artikel 60 i den regionala lagen nr 17/2004 utgör statligt stöd.

Det stöd som avses i första stycket är oförenligt med den gemensamma marknaden och får inte genomföras.

Artikel 2

Italien skall inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Italien.

Utfärdat i Bryssel den 7 februari 2007.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT C 82, 5.4.2006, s. 71.

(2)  Se fotnot 1.

(3)  EGT L 145, 13.6.1977, s. 1.

(4)  EG-domstolens dom den 3 oktober 2006 i mål C-475/03, Banca popolare di Cremona Soc. coop. arl mot Agenzia Entrate Ufficio Cremona, ännu inte refererad i rättsfallssamlingen.

(5)  EGT L 10, 13.1.2001, s. 30.

(6)  Avsnitt VI, bok V i civillagen (Titolo VI del Libro V del Codice Civile), ändrat genom artikel 8 i lagdekret nr 6/2003 av den 17 januari 2003.

(7)  Avsnitt IV i kungligt lagdekret nr 773 av den 18 juni 1931, i dess lydelse efter senare ändringar och kompletteringar. Prefekten kan avslå en begäran om tillstånd även med beaktande av antalet och omfattningen av redan befintliga företag.

(8)  Lagdekret om regional produktionsskatt, nr 446 av den 15 december 1997.

(9)  EGT C 74, 10.3.1998, s. 9.

(10)  Se fotnot 27 i de riktlinjer som det hänvisas till i fotnot 9.

(11)  Kommissionens beslut C(2005)4675 av den 7 december 2005 i ärende N 198/05 – ”Aiuto fiscale per la creazione di posti di lavoro in aree assistite, riduzioni IRAP – Legge n. 80/2005, articolo 11-ter”. Ärenden i vilka kommissionen inte gör några invändningar, EUT C 42, 18.2.2006, s. 3.

(12)  EG-domstolens dom den 6 september 2006 i mål C-88/2003, Portugisiska republiken mot Europeiska kommissionen, ännu inte refererad i rättsfallssamlingen.

(13)  Förstainstansrättens beslut av den 30 april 1998 i mål T-214/95, Het Vlaamse Gewest (flamländska regionen) mot Europeiska kommissionen, REG 1998, s. II-717.


13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/46


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 7 mars 2007

om statligt stöd nr C 41/2004 (f.d. N 221/2004) Portugal – Investeringsstöd till ORFAMA, Organização Fabril de Malhas S.A.

[delgivet med nr K(2007) 638]

(Endast den portugisiska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2007/494/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter uppmaning till alla berörda parter att yttra sig enligt dessa bestämmelser (1), och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I   FÖRFARANDET

(1)

Genom ett brev av den 5 maj 2004 (registrerat den 19 maj 2004) meddelande Portugal kommissionen sin avsikt att bevilja stöd till ORFAMA, Organização Fabril de Malhas S.A. (nedan kallad ”ORFAMA”) för att bidra till detta företags finansiering av en investering i Polen. Kommissionen bad om ytterligare upplysningar i ett brev av den 15 juli 2004, som Portugal besvarade genom ett brev av den 30 september 2004 (registrerat den 5 oktober 2004).

(2)

Genom ett brev av den 6 december 2004 informerade kommissionen Portugal att den hade beslutat att inleda det förfarande som fastställs i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende stödet i fråga.

(3)

Genom ett brev av den 4 februari 2005 (registrerat den 9 februari 2005), inkom de portugisiska myndigheterna med sina kommentarer inom ramen för detta förfarande.

(4)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter. Inga synpunkter har inkommit.

II   NÄRMARE BESKRIVNING AV STÖDET

(5)

ORFAMA producerar trikåvaror och är beläget i Braga, en region som omfattas av artikel 87.3 a i EG-fördraget. Företaget som grundades 1970 har 655 anställda och en årlig omsättning på 25 miljoner euro. Det äger 45 % av ett annat trikåproducerande företag, ”Marrantex”. Företaget säljer huvuddelen av sina produkter i EU (50 %), Förenta staterna och Kanada (38 %) och Japan (5 %) (3).

(6)

Projektet består av förvärvandet av två textilföretag, Achimode SP och Wartatex SP, som är belägna i Lodz, Polen. Båda dessa företag producerar kläder.

(7)

ORFAMA inledde ett samarbete med de polska företagen 1995 om underleveranser, och dessa företags produktion står för nästan 30 % av ORFAMA:s omsättning. ORFAMA beslutade följaktligen att köpa de två polska företagen för att konsolidera sin närvaro i Polen och marknaderna i Östeuropa.

(8)

De portugisiska myndigheterna påpekade att ORFAMA kommer att upprätthålla sin nuvarande produktionskapacitet i Portugal, och inte ämnar flytta verksamheten till Polen. Projektets syfte är att öka produktionsvolymen, frigöra kapacitet i Portugal för tillverkning av produkter med högre mervärde och få tillträde till de tyska och östeuropeiska marknaderna.

(9)

De portugisiska myndigheterna anser att projektet kommer att bidra till att förstärka konkurrenskraften för EU:s textilindustri, med tanke på att ORFAMA samt de polska företagen står inför en ökande konkurrens från länderna i Asien, särskilt Kina. Projektet avslutades i december 1999.

(10)

Investeringen för förvärvandet av båda företagen uppgick till 9 217 516 euro (8 900 205 euro för Archimode och 317 311 euro för Wartatex). ORFAMA finansierade 97 % av investeringen genom banklån och resten med egna medel.

(11)

Portugal har för avsikt att bevilja ORFAMA en skattelättnad på 921 752 euro, vilket motsvarar 10 % av de samlade stödberättigade investeringarna, i samband med ovannämnda projekt.

(12)

Åtgärden omfattades av en portugisisk ordning som syftar till att främja moderniseringen och internationaliseringen av ekonomiska verksamheter (4). I denna ordning krävs det att stöd till stora företag anmäls för varje enskilt fall.

(13)

De portugisiska myndigheterna förklarade att begäran om stöd lades fram den 31 mars 2000. Projektet blev av strategiska skäl genomfört en kort tid före detta datum, med antagandet att det skulle bli stödberättigat i enlighet med den berörda portugisiska stödordningen. På grund av interna förseningar anmälde de portugisiska myndigheterna stödet först i januari 2004.

III   BESKRIVNING AV DE SKÄL SOM LETT TILL ATT FÖRFARANDET INLETTS

(14)

I sitt beslut att inleda förfarandet avseende det aktuella ärendet angav kommissionen att den skulle undersöka åtgärden mot bakgrund av undantaget i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget för att fastställa om stödet kan anses vara stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(15)

Kommissionen angav också att den skulle undersöka åtgärden på grundval av de kriterier som vanligtvis används för att utvärdera stöd till stora företag som är avsedda för projekt för direktinvesteringar i utlandet, med tanke på den likhet som detta ärendet har med ärenden med investeringsstöd utanför EU. Åtgärden anmäldes i enlighet med en portugisisk ordning för att främja internationaliseringen av portugisiska företag. Det bör uppmärksammas att Polen ännu inte var medlem i EU då projektet genomfördes och stödansökningen lämnades in. Investeringen var därför stödberättigad som en direktinvestering i utlandet i enlighet med den relevanta portugisiska stödordningen.

(16)

I dessa typer av ärenden väger kommissionen stödåtgärdens fördelar med hänsyn till dess bidrag till den internationella konkurrenskraften för den berörda EU-industri mot eventuella negativa effekter i gemenskapen, såsom riskerna för flyttning av produktion och eventuella negativa effekter på sysselsättningen. Kommissionen tar också hänsyn till behovet av stöd, med hänsyn till riskerna i samband med projektet i det berörda landet, samt företagets brister, som t.ex. är typiska för små och medelstora företag. Ett annat kriterium är de eventuella positiva regionala följderna. Slutligen utesluter kommissionen allt stöd till exportrelaterad verksamhet.

(17)

I detta sammanhang drog kommissionen slutsatsen att eftersom investeringarna gjordes i en EU-medlemsstat var det sannolikt att stödets inverkan på EU-marknaden var större än om det hade rört sig om stöd till ett projekt i ett tredjeland.

(18)

Kommissionen ifrågasatte också vilka effekterna skulle bli på sysselsättningen och andra faktorer för de berörda regionerna och på de berörda industrierna i båda medlemsstaterna samt om projektet skulle få stöd från Polen.

(19)

Det var också tveksamt om stödet var nödvändigt eller tillhandahöll något incitament för den sökande för att utföra investeringen eftersom projektet hade genomförts redan innan ORFAMA hade ansökt om statligt stöd. Slutligen ifrågasatte kommissionen om projektet kunde anses vara en nyinvestering i enlighet med Riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål (5). Kommissionen uppmanade Portugal att inkomma med sina synpunkter och tillhandahålla alla ytterligare upplysningar som är relevanta för att utvärdera fallet.

IV   KOMMENTARER FRÅN PORTUGAL

(20)

De portugisiska myndigheterna påpekade att investeringen genomfördes i Europeiska unionen och bidrag till att stärka de ekonomiska förbindelserna med marknaderna i Östeuropa. De portugisiska myndigheterna påpekade att ORFAMA, Achimode och Wartatex ligger i regioner som mottar stöd och som har hög arbetslöshet. Textilsektorn har 331 000 anställda i Polen och 95 446 i Portugal. Sysselsättningen inom denna bransch minskade i Portugal med 15 procentenheter mellan 2000 och 2003. Mot denna bakgrund ansåg de portugisiska myndigheterna att ORFAMA:s investeringar bidrog till att upprätthålla sysselsättningen både i Portugal och i Polen och att de skulle ha en positiv inverkan på de berörda regionerna.

(21)

De portugisiska myndigheterna ansåg att stödbehovet var motiverat eftersom detta var ORFAMA:s första utländska direktinvesteringsprojekt som krävde en avsevärd investering på 9 217 516 euro, varav 8 978 362 euro finansierades genom banklån och resten med företagets egna medel. Stödet skulle kompensera ORFAMA för en del av denna ansträngning.

(22)

Projektet syftar också till att modernisera produktions- och informationstekniken i de polska företagen så att de kan öka produktiviteten samt förbättra produktkvaliteten och energieffektiviteten. ORFAMA avsåg att ersätta industriutrustning. Enligt de portugisiska myndigheterna bidrog projektet till att underlätta utvecklingen av näringsverksamhet i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget.

(23)

Slutligen hävdade de portugisiska myndigheterna att stödet inte skulle få någon negativ inverkan på handeln inom gemenskapen. Den berörda investeringen bidrog endast till att konsolidera en redan existerande handelsförbindelse genom övergång från en situation med underleveranser till ägarskap. Till stöd för detta argument tillhandahöll de portugisiska myndigheterna statistik som visade att mellan 1999 (då investeringen genomfördes) till 2003 var ORFAMA:s försäljning i Polen stabil. Under samma period minskade faktiskt ORFAMA:s sammanlagda försäljning i EU.

(24)

På liknande sätt minskade även Polens egen export av de berörda produkterna till EU.

(25)

Inga synpunkter från tredjeland lämnades.

V   BEDÖMNING

(26)

Enligt artikel 87.1 i fördraget är ett stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel oförenligt med den gemensamma marknaden om det påverkar handeln mellan medlemsstaterna, om det snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion.

(27)

I sitt beslut av den 6 december 2004 drog kommissionen slutsatsen att stödet omfattades av artikel 87.1 i EG-fördraget av följande skäl: stödet till ORFAMA:s investering i Polen gynnar ett visst företag eller viss produktion, det finns en omfattande handel i EU inom textilsektorn, vilket innebär att stödet kan snedvrida konkurrensen där. Stödet finansieras genom statliga resurser. De portugisiska myndigheterna bestred inte dessa slutsatser och de bekräftas härmed.

(28)

Kommissionen angav att den skulle utvärdera förenligheten med EG-fördraget mot bakgrund av undantaget i enlighet med artikel 87.3 c i fördraget i vilket det fastställs att stöd kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden om det underlättar utveckling av vissa näringsverksamheter (…), när det inte påverkar handeln i negativ inriktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Följaktligen måste kommissionen utvärdera om stödet kommer att bidra till utvecklingen av trikåvaror och/eller annan ekonomisk verksamhet i EU utan att negativt påverka handeln mellan medlemsstater.

(29)

I beslutet att inleda förfarandet påpekade kommissionen även att den skulle beakta vissa kriterier som den hade tillämpat i tidigare stödärenden till stora företag i samband med direktinvesteringar i utlandet (se punkt 16) och som hade till syfte att säkra balansen mellan åtgärdens fördelar vad gäller dess bidrag till de berörda EU-företagens internationella konkurrenskraft (t.ex. om stödet är nödvändigt med hänsyn till de risker som är förknippade med projektet i investeringslandet) och dess eventuella negativa effekter på EU-marknaden.

(30)

I lagstiftningen om statligt stöd fastställs den allmänna principen om att för att stöd skall vara förenligt med den gemensamma marknaden måste det visas att stödet medför ökad aktivitet för stödmottagaren och att detta inte hade varit möjligt utan stödet. Annars skulle stödet endast medföra snedvridningar utan att ha någon positiv kompenserande effekt.

(31)

Redan i samband med beslutet om att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida stödet var nödvändigt för att ORFAMA skulle kunna genomföra den berörda investeringen.

(32)

Enligt den tillgängliga informationen är ORFAMA en väletablerad producent på EU-marknaden som producerar för kända märken och även under eget namn. De portugisiska myndigheterna påpekade i detta sammanhang att detta var ORFAMA:s första direktinvestering i utlandet och att investeringen innebar risker på grund av de strukturella och konjunkturmässiga faktorerna på den polska marknaden (nämligen det förhållandet att Polen under den tidpunkten höll på att förhandla om anslutning till EU) och strukturella faktorer som avser själva verksamheten och ekonomin i det område där den ligger. Portugal angav emellertid inte vilka risker det konkret rörde sig om.

(33)

De portugisiska myndigheterna ansåg att stödet var nödvändigt eftersom det handlade om ORFAMA:s första direktinvestering i utlandet. I detta sammanhang påpekade emellertid kommissionen att ORFAMA:s handelsförbindelser med Archimode och Wartatex går tillbaka till början av 90-talet då dessa två företag började att producera kläder för ORFAMA som underleverantörer. År 1995 stod de två polska företagen redan för ca 30 % av ORFAMA:s omsättning. ORFAMA kände därför redan till hur dessa företag fungerade innan de genomförde projektet och de har därför erfarenhet både av de polska och internationella marknaderna. Det stödmottagande företaget har redan delvis nått sitt mål med att öka produktionen och få tillgång till den polska och angränsande marknaderna innan det köpte företagen eller ansökte om stöd. De portugisiska myndigheterna verkar bekräfta detta, eftersom de i anmälan angav att ORFAMA:s beslut om att investera i Polen delvis fattades med den kunskap som företaget redan hade om den polska marknaden och om de förvärvade företagen, vilket således begränsade riskerna med investeringen. Kommissionen anser därför att denna investering i grund och botten var en finansiell operation med syfte att förvärva de berörda polska företagen inom ramen för en redan befintlig handelsförbindelse och inte en första viktig investering i utlandet (6).

(34)

Kommissionen uppmärksammade också det förhållandet att ORFAMA först ansökte om stöd efter det att projektet avslutats och därför inte uppfyllde kriteriet om en ”incitamenteffekt” som normalt krävs i enlighet med EU-bestämmelserna om statligt stöd för regionala ändamål (7). Kommissionen konstaterar å andra sidan att ORFAMA uppenbarligen kunde finansiera investeringen med egna medel och med lån på marknadsvillkor som beviljades även innan företaget ansökte om stödet.

(35)

Med beaktande av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att Portugal inte har visat att det föreslagna stödet är nödvändigt för att kompensera för särskilda risker i samband med projektet.

(36)

Kommissionen har vid tidigare tillfällen framfört att stöd till direktinvesteringar i utlandet kan stärka mottagarens allmänna finansiella och strategiska situation och därmed har inverkan på dennes ställning i förhållande till konkurrenter på EU-marknaden (8).

(37)

Portugal anförde i detta hänseende att stödet skulle vara till nytta för ORFAMA att utvidga sin produktion, som hade nått sin maximala kapacitet i Portugal, och att öka produktiviteten genom en lägre omkostnadsnivå och en allmänt kvalificerad och yngre arbetskraft i Polen. Enligt de portugisiska myndigheterna bidrog detta projekt emellertid också till att stärka den berörda europeiska industrin genom att öka tillgången på produkter från EU och genom att främja EU-märken i ett läge med ökande konkurrens från importerade varor. För Portugal är det mycket viktigt att bevilja stöd till företag som ORFAMA (och indirekt till Archimode och till Wartatex) för att säkra EU-textilindustrins konkurrenskraft på EU-marknaden och på internationella marknader.

(38)

Kommissionen påpekar att den berörda investeringen genomfördes i ett land (Polen) som nu är medlem i EU. Stödet skulle påverka en sektor (textilsektorn) som för närvarande är hårt drabbad efter liberaliseringen av importen som ägde rum i januari 2005. Andra EU-företag kan vara intresserade av att omorganisera sig på samma sätt som ORFAMA och stödet skulle således ge ORFAMA en fördel jämfört med företag som inte mottar sådant stöd.

(39)

Portugal hävdade dessutom att stödet skulle hjälpa sysselsättningen i båda de portugisiska och polska regionerna (Braga respektive Lodz) som är stödmottagande regioner med hög arbetslöshet (se punkt 20), men angav inte hur stödet skulle kunna påverka läget för sysselsättningen i dessa regioner.

(40)

Slutligen påpekar kommissionen att, även om ORFAMA:s investering skulle få en positiv inverkan på de berörda regionerna (vilket inte har visats) kan en sådan inverkan principiellt inte tillräknas stödet, eftersom stödet – såsom förklarats tidigare – på nuvarande tidpunkt inte har någon som helst incitamenteffekt, eftersom projektet avslutades, innan ORFAMA ansökte om stöd, och eftersom stödet inte var nödvändigt för att genomföra investeringen.

(41)

Vid utvärdering av stödets förenlighet med gemenskapsmarknaden undersöker kommissionen noggrant balansen mellan dess positiva och negativa effekter och avgör om de positiva effekterna för EU är större än de negativa, vad gäller konkurrens och handel på gemenskapsmarknaden. Mot bakgrund av ovanstående är kommissionen inte övertygade om att beviljande av stödet till ORFAMA:s investering i Polen skulle bidra till att öka detta EU-företags konkurrenskraft eller ha en positiv inverkan på den berörda regionerna. Tvärtom skulle stödet sannolikt stärka stödmottagarens ställning på bekostnad av dess konkurrenters, som inte fick stöd. Kommissionen anser följaktligen att stödets positiva effekt för EU inte är större än den negativa effekten för konkurrensen och handeln på gemenskapsmarknaden.

VI   SLUTSATS

(42)

Med hänsyn till ovanstående anser kommissionen att de portugisiska myndigheterna inte har visat att stödet var nödvändigt, för att ORFAMA ska kunna genomföra den berörda investeringen. Stödet skulle därför bara ha en snedvridande effekt på konkurrensen på gemenskapsmarknaden utan att bidra till ökad aktivitet för stödmottagaren. På grundval av detta kan stödet inte anses underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget utan att påverka handeln i en omfattning som stridet mot det gemensamma intresset och det är därför inte förenligt med den gemensamma marknaden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den av Portugal föreslagna skattelättnaden på 921 752 euro i samband med en investering genomfört av företaget ORFAMA, Organização Fabril de Malhas S.A, i Polen, är inte förenlig med gemenskapsmarknaden eftersom det inte uppfyller de kriterier som anges i artikel 87.3 c i EG-fördraget och det kan därför inte beviljas.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Portugal.

Utfärdat i Bryssel den 7 mars 2007.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT C 14, 20.1.2005, s. 2.

(2)  Se fotnot 1.

(3)  Alla uppgifter kommer från meddelandet.

(4)  N 96/99, EGT C 375, 24.12.1999, s. 4.

(5)  Se punkt 4.4 i ”Riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål”, EGT C 74, 10.3.1998, s. 9. I enlighet med dessa riktlinjer avses med nyinvestering en investering i anläggningstillgångar i samband med etablering av en ny anläggning, utökning av kapaciteten vid en befintlig anläggning eller igångsättning av en verksamhet som medför en genomgripande förändring av en befintlig verksamhets produkter eller produktionsprocesser (genom rationalisering, omstrukturering eller modernisering). Nyinvesteringar definieras med hänsyn till ett antal stödberättigande kostnader (mark, byggnader och inventarier, immateriella tillgångar och /eller lönekostnader).

(6)  Ett begrepp som motsvarar det som används i punkt 4.4 i ”Riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål”, se fotnot 5.

(7)  Se punkt 4.2 i ”Riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål” i vilka det fastställs att ansökan om stöd måste inkomma innan projekten inleds för att säkra den nödvändiga incitamentseffekten, se fotnot 5.

(8)  Se kommissionens beslut 1999/365/EG mål C 77/ 97 (det österrikiska företaget LiftGmbH – Doppelmayr), EGT L 142, 5.6.1999, s. 32.


III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/51


RÅDETS BESLUT 2005/495/GUSP

av den 11 oktober 2005

om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Brunei, Singapore, Malaysia, Thailand och Filippinerna om de staternas deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 24,

med beaktande av ordförandeskapets rekommendation, och

av följande skäl:

(1)

Rådet antog den 9 september 2005 gemensam åtgärd 2005/643/GUSP om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM) (1).

(2)

I artikel 10.4 i denna gemensamma åtgärd föreskrivs att närmare villkor för tredjestaters deltagande skall fastställas i ett avtal i enlighet med artikel 24 i fördraget om Europeiska unionen.

(3)

Den 13 september 2004 bemyndigade rådet ordförandeskapet, vid behov biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten, att vid framtida EU:s krishanteringsinsatser inleda förhandlingar med tredjestater inför ingående av ett avtal på grundval av modellavtalet mellan Europeiska unionen och en tredjestat om en tredjestats deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation. På denna grundval förhandlade ordförandeskapet fram ett avtal genom skriftväxling med Brunei, Singapore, Malaysia, Thailand och Filippinerna om de staternas deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM).

(4)

Avtalet genom skriftväxling bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Brunei, Singapore, Malaysia, Thailand och Filippinerna om de staternas deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM) godkänns härmed på Europeiska unionens vägnar.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den eller de personer som skall ha rätt att underteckna avtalet genom skriftväxling med bindande verkan för Europeiska unionen.

Artikel 3

Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

Artikel 4

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Luxemburg den 11 oktober 2005.

På rådets vägnar

G. BROWN

Ordförande


(1)  EUT L 234, 10.9.2005, s. 13. Gemensamma åtgärden senast ändrad genom gemensam åtgärd 2006/607/GUSP (EUT L 246, 8.9.2006, s. 16).


ÖVERSÄTTNING

AVTAL

genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Brunei Darussalam om Brunei Darussalams deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

Jakarta den 26 oktober 2005

Ers excellens!

I samförståndsavtalet mellan den indonesiska regeringen och rörelsen för ett fritt Aceh som undertecknades i Helsingfors den 15 augusti 2005 fastställs bland annat att Europeiska unionen och de bidragande Aseanländerna skall inrätta ett övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien). I detta samförståndsavtal fastställs också att Indonesiens regering och Europeiska unionen (EU) skall komma överens om övervakningsuppdragets och dess medlemmars status, privilegier och immunitet.

Således kan jag i bilagan till detta brev föreslå bestämmelser som skulle gälla Ert lands deltagande i övervakningsuppdraget i Aceh och den personal som Ert land utstationerat vars status, privilegier och immunitet anges i avtalet mellan Indonesiens regering, EU och de Aseanländer som bidrar till övervakningsuppdraget.

Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Ni godtar bestämmelserna i bilagan och också bekräfta att Ni instämmer i att detta brev med bilaga, tillsammans med Ert svar, skall utgöra ett rättsligt bindande avtal mellan EU och regeringen i Brunei Darussalam som skall träda i kraft den dag då detta brev undertecknas och som skall gälla under hela den tid som Ert land deltar i övervakningsuppdraget i Aceh.

Med utmärkt högaktning

 

BILAGA I

1.

Brunei Darussalam skall enligt vad som fastställs i samförståndsavtalet delta i övervakningsuppdraget i Aceh i enlighet med följande bestämmelser och de arrangemang som krävs för uppdragets genomförande, utan att det påverkar oberoendet i Europeiska unionens beslutsfattande.

2.

EU:s deltagande grundar sig på rådets gemensamma åtgärd av den 9 september 2005 om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh. Brunei Darussalam skall ställa sig bakom de bestämmelser i den gemensamma åtgärden som gäller dess deltagande och dess personal i övervakningsuppdraget i Aceh, om inte annat anges i bestämmelserna i denna bilaga.

3.

Beslutet om att avsluta EU:s deltagande i övervakningsuppdrag i Aceh skall fattas av Europeiska unionens råd efter samråd med Brunei Darussalam, under förutsättning att Brunei Darussalam fortfarande bidrar till övervakningsuppdraget i Aceh den dag då beslutet fattas.

4.

Brunei Darussalam skall säkerställa att dess personal som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh utför sitt uppdrag i enlighet med

de relevanta bestämmelserna i den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 och eventuella senare ändringar av den,

organisationsplanen efter godkännande av Europeiska unionens råd den 9 september 2005, och

genomförandeåtgärderna enligt detta avtal.

5.

Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh från Brunei Darussalam skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart övervakningsuppdragets i Aceh bästa för ögonen.

6.

Brunei Darussalam skall i god tid underrätta uppdragschefen för övervakningsuppdraget i Aceh om alla ändringar avseende dess bidrag till övervakningsuppdraget i Aceh.

7.

Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh skall genomgå läkarundersökning, vaccineras och inneha friskintyg för tjänstgöringen utfärdat av behörig myndighet från Brunei Darussalam. Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh skall uppvisa en kopia av detta intyg.

8.

Statusen för den personal som utstationerats för övervakningsuppdraget i Aceh skall regleras av det avtal om status, privilegier och immunitet för övervakningsuppdraget i Aceh som ingåtts mellan Indonesiens regering, Europeiska unionen och Brunei Darussalam.

9.

Utan att det påverkar det avtal om statusen för uppdraget som avses i avsnitt 8, skall Brunei Darussalam utöva jurisdiktion över sin personal i övervakningsuppdraget i Aceh.

10.

Brunei Darussalam skall, i enlighet med sin nationella lagstiftning och med förbehåll för den immunitet det tilldelats genom avtalet om status, privilegier och immunitet för övervakningsuppdraget i Aceh, vara ansvarigt för hanteringen av alla anspråk som kommer från eller rör någon medlem av dess personal i samband med deltagandet i övervakningsuppdraget i Aceh. Brunei Darussalam skall vara ansvarigt för att i enlighet med sina lagar och författningar vidta eventuella åtgärder, i synnerhet rättsliga eller disciplinära åtgärder, mot medlemmar av sin personal.

11.

Brunei Darussalam skall, på grundval av ömsesidighet, åta sig att vid skriftväxlingens undertecknande avge en förklaring om att den avstår från att begära skadestånd av en annan stat som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh. En modell för en sådan förklaring återfinns i bilaga II.

12.

Europeiska unionen skall se till att dess medlemsstater, på grundval av ömsesidighet, vid skriftväxlingens undertecknande avger en förklaring om att de avstår från att begära skadestånd av Brunei Darussalam, som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh. En modell för en sådan förklaring återfinns i bilaga II.

13.

Reglerna för utbytet av och säkerheten för sekretessbelagda uppgifter anges i bilaga III. Ytterligare riktlinjer kan utfärdas av de behöriga myndigheterna, inbegripet chefen för övervakningsuppdraget i Aceh.

14.

All personal som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh skall kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

15.

De nationella myndigheterna skall överföra den operativa ledningen till övervakningsuppdragets chef, som skall utöva denna ledning genom en hierarkisk ledningsstruktur.

16.

Uppdragschefen skall leda övervakningsuppdraget och ansvara för den dagliga ledningen.

17.

Brunei Darussalam skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av insatsen som de av Europeiska unionens medlemsstater som deltar i övervakningsuppdraget, i enlighet med det rättsliga instrument som anges i avsnitt 2.

18.

Uppdragschefen skall ansvara för den disciplinära kontrollen över övervakningsuppdragets personal. Om så krävs skall disciplinära åtgärder vidtas av den berörda nationella myndigheten.

19.

Brunei Darussalam skall utse en kontaktperson för den nationella kontingenten som skall företräda den nationella kontingenten inom övervakningsuppdraget. Kontaktpersonerna för de nationella kontingenterna skall avlägga rapport till uppdragschefen om nationella frågor och skall ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

20.

Brunei Darussalam skall stå för alla kostnader i samband med deltagandet i uppdraget.

21.

Brunei Darussalam skall inte bidra till finansieringen av övervakningsuppdragets driftsbudget.

22.

Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat där uppdraget genomförs skall Brunei Darussalam, när dess ansvar har fastställts, betala skadestånd i enlighet med villkoren i avtalet om övervakningsuppdragets status, privilegier och immunitet enligt avsnitt 8.

23.

De tekniska och administrativa arrangemang som behövs för att genomföra detta avtal skall fastställas gemensamt av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd/den höge representanten för den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken, eller av uppdragschefen och Brunei Darussalams behöriga myndigheter.

24.

Båda parterna skall ha rätt att säga upp detta avtal genom att lämna skriftligt varsel en månad i förväg.

25.

Tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal kan endast avgöras på diplomatisk väg mellan parterna.

BILAGA II

Texter till de ömsesidiga förklaringar som anges i avsnitten 11 och 12

Text för EU:s medlemsstater:

”De medlemsstater i Europeiska unionen som tillämpar den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 om EU:s övervakningsuppdrag i Aceh kommer, såvitt deras nationella rättsliga system tillåter detta, att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot Brunei Darussalam för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som de har i sin ägo och som används av övervakningsuppdraget, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakats av personal från Brunei Darussalam vid tjänsteutövning inom ramen för övervakningsuppdraget, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffat vid användning av tillgångar som ägs av Brunei Darussalam, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för insatsen, utom då övervakningsuppdragets personal från Brunei Darussalam gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

Text för Brunei Darussalam:

”Brunei Darussalam, som deltar i övervakningsuppdraget enligt punkt 5.3 i samförståndsavtalet och den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh, kommer såvitt dess nationella rättsliga system tillåter detta att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot annan stat som deltar i övervakningsuppdraget för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som staten har i sin ägo och som används av övervakningsuppdraget, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakats av personal vid tjänsteutövning inom ramen för övervakningsuppdraget, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffat vid användning av tillgångar som ägs av stater som deltar i övervakningsuppdraget, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för uppdraget, utom då övervakningsuppdragets personal gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

BILAGA III

Regler för utbyte och skydd av sekretessbelagda uppgifter

I syfte att inrätta en ram för utbyte av sekretessbelagda uppgifter som är av betydelse för övervakningsuppdraget upp till sekretessnivån RESTRICTED (RESTREINT UE) mellan Europeiska unionen och Brunei Darussalam kommer följande regler att gälla.

Brunei Darussalam skall se till att de sekretessbelagda uppgifter från EU (dvs. alla uppgifter (kunskap som kan överföras i någon form) och allt material som kräver skydd mot obehörigt röjande och som försetts med en säkerhetsklassificering) som lämnats ut till landet behåller den säkerhetsklassificering som EU gett dem, och skall spara sådana uppgifter i enlighet med följande regler som grundar sig på de säkerhetsbestämmelser som rådet antagit (1):

Brunei Darussalam skall inte använda de utlämnade sekretessbelagda uppgifterna från EU för andra ändamål än sådana för vilka dessa sekretessbelagda uppgifter från EU har lämnats ut till Brunei Darussalam och inte heller för andra ändamål än sådana som fastställts av den part de härrör från.

Brunei Darussalam skall inte röja sådana uppgifter för tredje part utan föregående medgivande från EU.

Brunei Darussalam skall se till att tillgång till de sekretessbelagda uppgifter från EU som lämnats ut till landet endast kommer att godkännas för personer som har giltig behovsenlig behörighet.

Brunei Darussalam skall se till att alla personer som begär tillgång till sådana uppgifter, innan de ges tillgång till sekretessbelagda uppgifter från EU, upplyses om och uppfyller kraven i de skyddsbestämmelser som gäller för relevant säkerhetsklass.

Med beaktande av sekretessnivån skall sekretessbelagda uppgifter från EU överlämnas till Brunei Darussalam genom diplomatisk kurirförsändelse, militärkurir, säkra postföretag, säkra telekommunikationsmedel eller befordran via personal. Brunei Darussalam skall i förväg meddela generalsekretariatet för Europeiska unionens råd, namn och adress på den enhet som har ansvaret för säkerheten för sekretessbelagda uppgifter och den exakta adress till vilken uppgifterna och handlingarna skall lämnas.

Brunei Darussalam skall se till att alla lokaler, utrymmen, byggnader, kontor, rum, kommunikations- och informationssystem och liknande i vilka sekretessbelagda uppgifter och handlingar från EU förvaras och/eller hanteras, skyddas genom lämpliga fysiska säkerhetsåtgärder.

Brunei Darussalam skall se till att de sekretessbelagda handlingar som EU lämnat ut till landet vid mottagandet registreras i ett särskilt register. Brunei Darussalam skall se till att kopior av utlämnade sekretessbelagda handlingar från EU som kan göras av den mottagande enheten samt deras antal och spridning, registreras i detta särskilda register.

Brunei Darussalam skall meddela generalsekretariatet för Europeiska unionens råd om säkerheten för utlämnade sekretessbelagda uppgifter från EU har äventyrats. I sådana fall skall Brunei Darussalam inleda en utredning och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att detta upprepas.

Vid tillämpningen av dessa regler skall sekretessbelagda uppgifter som Brunei Darussalam lämnar ut till Europeiska unionen behandlas som om de vore sekretessbelagda uppgifter från EU och garanteras en likvärdig skyddsnivå.

När detta avtal har löpt ut eller avslutats skall alla sekretessbelagda uppgifter eller sekretessbelagt material som tillhandahållits eller utbytts enligt avtalet även fortsättningsvis skyddas i enlighet med bestämmelserna i avtalet.

Jakarta, 9 February 2006

Your Excellency,

I refer to your letter dated 26 October 2006 proposing the provisions which will apply to the personnel deployed by Brunei Darussalam related to the status, privileges and immunities of the Aceh Monitoring Mission (AMM) and its members, which are set out in the Annexes to this letter.

I have the honour to confirm the acceptance by the Government of Brunei Darussalam of the provisions set out in the said Annexes. I have the further honour to confirm that the above letter and this letter hereby constitutes an agreement between the Government of Brunei Darussalam and the European Union on the status, privileges and immunities of the AMM, which shall enter into force on the date of this letter. The agreement shall remain in force for the duration of Brunei Darussalam's participation in the AMM.

Brunei Darussalam participating in the AMM as referred to in paragraph 5.3 of the MoU and in the Joint Action adopted by the Council of the European Union on 9 September 2006 on the European Union Monitoring Mission in Aceh (Aceh Monitoring Mission — AMM) will endeavour, insofar as its internal legal systems so permits, to waive as far as possible claims against any other State participating in the AMM for injury, death of its personnel, or damage to, or loss of any assets owned by itself and used by the AMM if such injury, death or loss:

was caused by personnel in the execution of their duties in connection with the AMM, except in case of gross negligence or willful misconduct, or

arose from the use of any assets owned by States participating in the AMM, provided that the assets were used in connection with the mission and except in case of gross negligence or willful misconduct of AMM personnel using those assets.

Please, accept. Excellency, the assurances of my highest consideration.

Image

ABU BAKAR HAJI DONGLAH

Charge d'Affaires a.i.


(1)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Dokumentet bifogas detta brev.


ÖVERSÄTTNING

AVTAL

genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Republiken Singapore om Republiken Singapores deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

Jakarta den 26 oktober 2005

Ers excellens!

I samförståndsavtalet mellan den indonesiska regeringen och rörelsen för ett fritt Aceh som undertecknades i Helsingfors den 15 augusti 2005 fastställs bland annat att Europeiska unionen och de bidragande Aseanländerna skall inrätta ett övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien). I detta samförståndsavtal fastställs också att Indonesiens regering och Europeiska unionen (EU) skall komma överens om övervakningsuppdragets och dess medlemmars status, privilegier och immunitet.

Således kan jag i bilagan till detta brev föreslå bestämmelser som skulle gälla Ert lands deltagande i övervakningsuppdraget i Aceh och den personal som Ert land utstationerat vars status, privilegier och immunitet anges i avtalet mellan Indonesiens regering, EU och de Aseanländer som bidrar till övervakningsuppdraget.

Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Ni godtar bestämmelserna i bilagan och också bekräfta att Ni instämmer i att detta brev med bilaga, tillsammans med Ert svar, skall utgöra ett rättsligt bindande avtal mellan EU och regeringen i Republiken Singapore som skall träda i kraft den dag då detta brev undertecknas och som skall gälla under hela den tid som Ert land deltar i övervakningsuppdraget i Aceh.

Med utmärkt högaktning

 

BILAGA I

1.

Republiken Singapore skall enligt vad som fastställs i samförståndsavtalet delta i övervakningsuppdraget i Aceh i enlighet med följande bestämmelser och de arrangemang som krävs för uppdragets genomförande, utan att det påverkar oberoendet i Europeiska unionens beslutsfattande.

2.

EU:s deltagande grundar sig på rådets gemensamma åtgärd av den 9 september 2005 om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh. Republiken Singapore skall ställa sig bakom de bestämmelser i den gemensamma åtgärden som gäller dess deltagande och dess personal i övervakningsuppdraget i Aceh, om inte annat anges i bestämmelserna i denna bilaga.

3.

Beslutet om att avsluta EU:s deltagande i övervakningsuppdrag i Aceh skall fattas av Europeiska unionens råd efter samråd med Republiken Singapore, under förutsättning att Republiken Singapore fortfarande bidrar till övervakningsuppdraget i Aceh den dag då beslutet fattas.

4.

Republiken Singapore skall säkerställa att dess personal som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh utför sitt uppdrag i enlighet med

de relevanta bestämmelserna i den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 och eventuella senare ändringar av den,

organisationsplanen efter godkännande av Europeiska unionens råd den 9 september 2005, och

genomförandeåtgärderna enligt detta avtal.

5.

Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh från Republiken Singapore skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart övervakningsuppdragets i Aceh bästa för ögonen.

6.

Republiken Singapore skall i god tid underrätta uppdragschefen för övervakningsuppdraget i Aceh om alla ändringar avseende dess bidrag till övervakningsuppdraget i Aceh.

7.

Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh skall genomgå läkarundersökning, vaccineras och inneha friskintyg för tjänstgöringen utfärdat av behörig myndighet från Republiken Singapore. Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh skall uppvisa en kopia av detta intyg.

8.

Statusen för den personal som utstationerats för övervakningsuppdraget i Aceh skall regleras av det avtal om status, privilegier och immunitet för övervakningsuppdraget i Aceh som ingåtts mellan Indonesiens regering, Europeiska unionen och Republiken Singapore.

9.

Utan att det påverkar det avtal om statusen för uppdraget som avses i avsnitt 8, skall Republiken Singapore utöva jurisdiktion över sin personal i övervakningsuppdraget i Aceh.

10.

Republiken Singapore skall, i enlighet med sin nationella lagstiftning och med förbehåll för den immunitet den tilldelats genom avtalet om status, privilegier och immunitet för övervakningsuppdraget i Aceh, vara ansvarig för hanteringen av alla anspråk som kommer från eller rör någon medlem av dess personal i samband med deltagandet i övervakningsuppdraget i Aceh. Republiken Singapore skall vara ansvarig för att i enlighet med sina lagar och författningar vidta eventuella åtgärder, i synnerhet rättsliga eller disciplinära åtgärder, mot medlemmar av sin personal.

11.

Republiken Singapore skall, på grundval av ömsesidighet, åta sig att vid skriftväxlingens undertecknande avge en förklaring om att den avstår från att begära skadestånd av en annan stat som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh. En modell för en sådan förklaring återfinns i bilaga II.

12.

Europeiska unionen skall se till att dess medlemsstater, på grundval av ömsesidighet, vid skriftväxlingens undertecknande avger en förklaring om att de avstår från att begära skadestånd av Republiken Singapore, som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh. En modell för en sådan förklaring återfinns i bilaga II.

13.

Reglerna för utbytet av och säkerheten för sekretessbelagda uppgifter anges i bilaga III. Ytterligare riktlinjer kan utfärdas av de behöriga myndigheterna, inbegripet chefen för övervakningsuppdraget i Aceh.

14.

All personal som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh skall kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

15.

De nationella myndigheterna skall överföra den operativa ledningen till övervakningsuppdragets chef, som skall utöva denna ledning genom en hierarkisk ledningsstruktur.

16.

Uppdragschefen skall leda övervakningsuppdraget och ansvara för den dagliga ledningen.

17.

Republiken Singapore skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av insatsen som de av Europeiska unionens medlemsstater som deltar i övervakningsuppdraget, i enlighet med det rättsliga instrument som anges i avsnitt 2.

18.

Uppdragschefen skall ansvara för den disciplinära kontrollen över övervakningsuppdragets personal. Om så krävs skall disciplinära åtgärder vidtas av den berörda nationella myndigheten.

19.

Republiken Singapore skall utse en kontaktperson för den nationella kontingenten som skall företräda den nationella kontingenten inom övervakningsuppdraget. Kontaktpersonerna för de nationella kontingenterna skall avlägga rapport till uppdragschefen om nationella frågor och skall ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

20.

Republiken Singapore skall stå för alla kostnader i samband med deltagandet i uppdraget.

21.

Republiken Singapore skall inte bidra till finansieringen av övervakningsuppdragets driftsbudget.

22.

Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat där uppdraget genomförs skall Republiken Singapore, när dess ansvar har fastställts, betala skadestånd i enlighet med villkoren i avtalet om övervakningsuppdragets status, privilegier och immunitet enligt avsnitt 8.

23.

De tekniska och administrativa arrangemang som behövs för att genomföra detta avtal skall fastställas gemensamt av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd/den höge representanten för den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken, eller av uppdragschefen och Republiken Singapores behöriga myndigheter.

24.

Båda parterna skall ha rätt att säga upp detta avtal genom att lämna skriftligt varsel en månad i förväg.

25.

Tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal kan endast avgöras på diplomatisk väg mellan parterna.

BILAGA II

Texter till de ömsesidiga förklaringar som anges i avsnitten 11 och 12

Text för EU:s medlemsstater:

”De medlemsstater i Europeiska unionen som tillämpar den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 om EU:s övervakningsuppdrag i Aceh kommer, såvitt deras nationella rättsliga system tillåter detta, att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot Republiken Singapore för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som de har i sin ägo och som används av övervakningsuppdraget, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakats av personal från Republiken Singapore vid tjänsteutövning inom ramen för övervakningsuppdraget, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffat vid användning av tillgångar som ägs av Republiken Singapore, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för insatsen, utom då övervakningsuppdragets personal från Republiken Singapore gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

Text för Republiken Singapore:

”Republiken Singapore, som deltar i övervakningsuppdraget enligt punkt 5.3 i samförståndsavtalet och den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh, kommer såvitt dess nationella rättsliga system tillåter detta att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot annan stat som deltar i övervakningsuppdraget för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som staten har i sin ägo och som används av övervakningsuppdraget, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakats av personal vid tjänsteutövning inom ramen för övervakningsuppdraget, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffat vid användning av tillgångar som ägs av stater som deltar i övervakningsuppdraget, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för uppdraget, utom då övervakningsuppdragets personal gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

BILAGA III

Regler för utbyte och skydd av sekretessbelagda uppgifter

I syfte att inrätta en ram för utbyte av sekretessbelagda uppgifter som är av betydelse för övervakningsuppdraget upp till sekretessnivån RESTRICTED (RESTREINT UE) mellan Europeiska unionen och Republiken Singapore kommer följande regler att gälla.

Republiken Singapore skall se till att de sekretessbelagda uppgifter från EU (dvs. alla uppgifter (kunskap som kan överföras i någon form) och allt material som kräver skydd mot obehörigt röjande och som försetts med en säkerhetsklassificering) som lämnats ut till landet behåller den säkerhetsklassificering som EU gett dem, och skall spara sådana uppgifter i enlighet med följande regler som grundar sig på de säkerhetsbestämmelser som rådet antagit (1):

Republiken Singapore skall inte använda de utlämnade sekretessbelagda uppgifterna från EU för andra ändamål än sådana för vilka dessa sekretessbelagda uppgifter från EU har lämnats ut till Republiken Singapore och inte heller för andra ändamål än sådana som fastställts av den part de härrör från.

Republiken Singapore skall inte röja sådana uppgifter för tredje part utan föregående medgivande från EU.

Republiken Singapore skall se till att tillgång till de sekretessbelagda uppgifter från EU som lämnats ut till landet endast kommer att godkännas för personer som har giltig behovsenlig behörighet.

Republiken Singapore skall se till att alla personer som begär tillgång till sådana uppgifter, innan de ges tillgång till sekretessbelagda uppgifter från EU, upplyses om och uppfyller kraven i de skyddsbestämmelser som gäller för relevant säkerhetsklass.

Med beaktande av sekretessnivån skall sekretessbelagda uppgifter från EU överlämnas till Republiken Singapore genom diplomatisk kurirförsändelse, militärkurir, säkra postföretag, säkra telekommunikationsmedel eller befordran via personal. Republiken Singapore skall i förväg meddela generalsekretariatet för Europeiska unionens råd, namn och adress på den enhet som har ansvaret för säkerheten för sekretessbelagda uppgifter och den exakta adress till vilken uppgifterna och handlingarna skall lämnas.

Republiken Singapore skall se till att alla lokaler, utrymmen, byggnader, kontor, rum, kommunikations- och informationssystem och liknande i vilka sekretessbelagda uppgifter och handlingar från EU förvaras och/eller hanteras, skyddas genom lämpliga fysiska säkerhetsåtgärder.

Republiken Singapore skall se till att de sekretessbelagda handlingar som EU lämnat ut till landet vid mottagandet registreras i ett särskilt register. Republiken Singapore skall se till att kopior av utlämnade sekretessbelagda handlingar från EU som kan göras av den mottagande enheten samt deras antal och spridning, registreras i detta särskilda register.

Republiken Singapore skall meddela generalsekretariatet för Europeiska unionens råd om säkerheten för utlämnade sekretessbelagda uppgifter från EU har äventyrats. I sådana fall skall Republiken Singapore inleda en utredning och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att detta upprepas.

Vid tillämpningen av dessa regler skall sekretessbelagda uppgifter som Republiken Singapore lämnar ut till Europeiska unionen behandlas som om de vore sekretessbelagda uppgifter från EU och garanteras en likvärdig skyddsnivå.

När detta avtal har löpt ut eller avslutats skall alla sekretessbelagda uppgifter eller sekretessbelagt material som tillhandahållits eller utbytts enligt avtalet även fortsättningsvis skyddas i enlighet med bestämmelserna i avtalet.

Jakarta, 9 February 2006

Your Excellency

I write to you in your capacity as the European Union President in Indonesia. With reference to your predecessor H.E. Mr Charles Humphrey's letter of 26 October 2005, I have the honour, on behalf of the Government of Singapore, to confirm our acceptance of the provisions set out in the Annexes to that letter.

We also confirm that this reply, together with Mr Humphrey's letter and its Annexes, shall constitute a legally binding agreement between the EU and our country, which shall enter into force on the day of signature of this letter. We would also like to record our understanding that, specifically, Annex II to Mr Humphrey's letter constitutes the binding reciprocal declarations envisaged by paragraphs 11 and 12 of Annex I to his letter.

Please accept, Excellency, the assurances of my highest consideration.

Image

EDWARD LEE

Ambassador


(1)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Dokumentet bifogas detta brev.


ÖVERSÄTTNING

AVTAL

genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Malaysia om Malaysias deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

Jakarta den 26 oktober 2005

Ers excellens!

I samförståndsavtalet mellan den indonesiska regeringen och rörelsen för ett fritt Aceh som undertecknades i Helsingfors den 15 augusti 2005 fastställs bland annat att Europeiska unionen och de bidragande Aseanländerna skall inrätta ett övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien). I detta samförståndsavtal fastställs också att Indonesiens regering och Europeiska unionen (EU) skall komma överens om övervakningsuppdragets och dess medlemmars status, privilegier och immunitet.

Således kan jag i bilagan till detta brev föreslå bestämmelser som skulle gälla Ert lands deltagande i övervakningsuppdraget i Aceh och den personal som Ert land utstationerat vars status, privilegier och immunitet anges i avtalet mellan Indonesiens regering, EU och de Aseanländer som bidrar till övervakningsuppdraget.

Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Ni godtar bestämmelserna i bilagan och också bekräfta att Ni instämmer i att detta brev med bilaga, tillsammans med Ert svar, skall utgöra ett rättsligt bindande avtal mellan EU och regeringen i Malaysia som skall träda i kraft den dag då detta brev undertecknas och som skall gälla under hela den tid som Ert land deltar i övervakningsuppdraget i Aceh.

Med utmärkt högaktning

 

BILAGA I

1.

Malaysia skall enligt vad som fastställs i samförståndsavtalet delta i övervakningsuppdraget i Aceh i enlighet med följande bestämmelser och de arrangemang som krävs för uppdragets genomförande, utan att det påverkar oberoendet i Europeiska unionens beslutsfattande.

2.

EU:s deltagande grundar sig på rådets gemensamma åtgärd av den 9 september 2005 om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh. Malaysia skall ställa sig bakom de bestämmelser i den gemensamma åtgärden som gäller dess deltagande och dess personal i övervakningsuppdraget i Aceh, om inte annat anges i bestämmelserna i denna bilaga.

3.

Beslutet om att avsluta EU:s deltagande i övervakningsuppdrag i Aceh skall fattas av Europeiska unionens råd efter samråd med Malaysia, under förutsättning att Malaysia fortfarande bidrar till övervakningsuppdraget i Aceh den dag då beslutet fattas.

4.

Malaysia skall säkerställa att dess personal som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh utför sitt uppdrag i enlighet med

de relevanta bestämmelserna i den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 och eventuella senare ändringar av den,

organisationsplanen efter godkännande av Europeiska unionens råd den 9 september 2005, och

genomförandeåtgärderna enligt detta avtal.

5.

Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh från Malaysia skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart övervakningsuppdragets i Aceh bästa för ögonen.

6.

Malaysia skall i god tid underrätta uppdragschefen för övervakningsuppdraget i Aceh om alla ändringar avseende dess bidrag till övervakningsuppdraget i Aceh.

7.

Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh skall genomgå läkarundersökning, vaccineras och inneha friskintyg för tjänstgöringen utfärdat av behörig myndighet från Malaysia. Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh skall uppvisa en kopia av detta intyg.

8.

Statusen för den personal som utstationerats för övervakningsuppdraget i Aceh skall regleras av det avtal om status, privilegier och immunitet för övervakningsuppdraget i Aceh som ingåtts mellan Indonesiens regering, Europeiska unionen och Malaysia.

9.

Utan att det påverkar det avtal om statusen för uppdraget som avses i avsnitt 8, skall Malaysia utöva jurisdiktion över sin personal i övervakningsuppdraget i Aceh.

10.

Malaysia skall, i enlighet med sin nationella lagstiftning och med förbehåll för den immunitet det tilldelats genom avtalet om status, privilegier och immunitet för övervakningsuppdraget i Aceh, vara ansvarigt för hanteringen av alla anspråk som kommer från eller rör någon medlem av dess personal i samband med deltagandet i övervakningsuppdraget i Aceh. Malaysia skall vara ansvarigt för att i enlighet med sina lagar och författningar vidta eventuella åtgärder, i synnerhet rättsliga eller disciplinära åtgärder, mot medlemmar av sin personal.

11.

Malaysia skall, på grundval av ömsesidighet, åta sig att vid skriftväxlingens undertecknande avge en förklaring om att den avstår från att begära skadestånd av en annan stat som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh. En modell för en sådan förklaring återfinns i bilaga II.

12.

Europeiska unionen skall se till att dess medlemsstater, på grundval av ömsesidighet, vid skriftväxlingens undertecknande avger en förklaring om att de avstår från att begära skadestånd av Malaysia, som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh. En modell för en sådan förklaring återfinns i bilaga II.

13.

Reglerna för utbytet av och säkerheten för sekretessbelagda uppgifter anges i bilaga III. Ytterligare riktlinjer kan utfärdas av de behöriga myndigheterna, inbegripet chefen för övervakningsuppdraget i Aceh.

14.

All personal som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh skall kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

15.

De nationella myndigheterna skall överföra den operativa ledningen till övervakningsuppdragets chef, som skall utöva denna ledning genom en hierarkisk ledningsstruktur.

16.

Uppdragschefen skall leda övervakningsuppdraget och ansvara för den dagliga ledningen.

17.

Malaysia skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av insatsen som de av Europeiska unionens medlemsstater som deltar i övervakningsuppdraget, i enlighet med det rättsliga instrument som anges i avsnitt 2.

18.

Uppdragschefen skall ansvara för den disciplinära kontrollen över övervakningsuppdragets personal. Om så krävs skall disciplinära åtgärder vidtas av den berörda nationella myndigheten.

19.

Malaysia skall utse en kontaktperson för den nationella kontingenten som skall företräda den nationella kontingenten inom övervakningsuppdraget. Kontaktpersonerna för de nationella kontingenterna skall avlägga rapport till uppdragschefen om nationella frågor och skall ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

20.

Malaysia skall stå för alla kostnader i samband med deltagandet i uppdraget.

21.

Malaysia skall inte bidra till finansieringen av övervakningsuppdragets driftsbudget.

22.

Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat där uppdraget genomförs skall Malaysia, när dess ansvar har fastställts, betala skadestånd i enlighet med villkoren i avtalet om övervakningsuppdragets status, privilegier och immunitet enligt avsnitt 8.

23.

De tekniska och administrativa arrangemang som behövs för att genomföra detta avtal skall fastställas gemensamt av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd/den höge representanten för den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken, eller av uppdragschefen och Malaysias behöriga myndigheter.

24.

Båda parterna skall ha rätt att säga upp detta avtal genom att lämna skriftligt varsel en månad i förväg.

25.

Tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal kan endast avgöras på diplomatisk väg mellan parterna.

BILAGA II

Texter till de ömsesidiga förklaringar som anges i avsnitten 11 och 12

Text för EU:s medlemsstater:

”De medlemsstater i Europeiska unionen som tillämpar den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 om EU:s övervakningsuppdrag i Aceh kommer, såvitt deras nationella rättsliga system tillåter detta, att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot Malaysia för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som de har i sin ägo och som används av övervakningsuppdraget, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakats av personal från Malaysia vid tjänsteutövning inom ramen för övervakningsuppdraget, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffat vid användning av tillgångar som ägs av Malaysia, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för insatsen, utom då övervakningsuppdragets personal från Malaysia gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

Text för Malaysia:

”Malaysia, som deltar i övervakningsuppdraget enligt punkt 5.3 i samförståndsavtalet och den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh, kommer såvitt dess nationella rättsliga system tillåter detta att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot annan stat som deltar i övervakningsuppdraget för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som staten har i sin ägo och som används av övervakningsuppdraget, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakats av personal vid tjänsteutövning inom ramen för övervakningsuppdraget, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffat vid användning av tillgångar som ägs av stater som deltar i övervakningsuppdraget, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för uppdraget, utom då övervakningsuppdragets personal gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

BILAGA III

Regler för utbyte och skydd av sekretessbelagda uppgifter

I syfte att inrätta en ram för utbyte av sekretessbelagda uppgifter som är av betydelse för övervakningsuppdraget upp till sekretessnivån RESTRICTED (RESTREINT UE) mellan Europeiska unionen och Malaysia kommer följande regler att gälla.

Malaysia skall se till att de sekretessbelagda uppgifter från EU (dvs. alla uppgifter (kunskap som kan överföras i någon form) och allt material som kräver skydd mot obehörigt röjande och som försetts med en säkerhetsklassificering) som lämnats ut till landet behåller den säkerhetsklassificering som EU gett dem, och skall spara sådana uppgifter i enlighet med följande regler som grundar sig på de säkerhetsbestämmelser som rådet antagit (1):

Malaysia skall inte använda de utlämnade sekretessbelagda uppgifterna från EU för andra ändamål än sådana för vilka dessa sekretessbelagda uppgifter från EU har lämnats ut till Malaysia och inte heller för andra ändamål än sådana som fastställts av den part de härrör från.

Malaysia skall inte röja sådana uppgifter för tredje part utan föregående medgivande från EU.

Malaysia skall se till att tillgång till de sekretessbelagda uppgifter från EU som lämnats ut till landet endast kommer att godkännas för personer som har giltig behovsenlig behörighet.

Malaysia skall se till att alla personer som begär tillgång till sådana uppgifter, innan de ges tillgång till sekretessbelagda uppgifter från EU, upplyses om och uppfyller kraven i de skyddsbestämmelser som gäller för relevant säkerhetsklass.

Med beaktande av sekretessnivån skall sekretessbelagda uppgifter från EU överlämnas till Malaysia genom diplomatisk kurirförsändelse, militärkurir, säkra postföretag, säkra telekommunikationsmedel eller befordran via personal. Malaysia skall i förväg meddela generalsekretariatet för Europeiska unionens råd, namn och adress på den enhet som har ansvaret för säkerheten för sekretessbelagda uppgifter och den exakta adress till vilken uppgifterna och handlingarna skall lämnas.

Malaysia skall se till att alla lokaler, utrymmen, byggnader, kontor, rum, kommunikations- och informationssystem och liknande i vilka sekretessbelagda uppgifter och handlingar från EU förvaras och/eller hanteras, skyddas genom lämpliga fysiska säkerhetsåtgärder.

Malaysia skall se till att de sekretessbelagda handlingar som EU lämnat ut till landet vid mottagandet registreras i ett särskilt register. Malaysia skall se till att kopior av utlämnade sekretessbelagda handlingar från EU som kan göras av den mottagande enheten samt deras antal och spridning, registreras i detta särskilda register.

Malaysia skall meddela generalsekretariatet för Europeiska unionens råd om säkerheten för utlämnade sekretessbelagda uppgifter från EU har äventyrats. I sådana fall skall Malaysia inleda en utredning och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att detta upprepas.

Vid tillämpningen av dessa regler skall sekretessbelagda uppgifter som Malaysia lämnar ut till Europeiska unionen behandlas som om de vore sekretessbelagda uppgifter från EU och garanteras en likvärdig skyddsnivå.

När detta avtal har löpt ut eller avslutats skall alla sekretessbelagda uppgifter eller sekretessbelagt material som tillhandahållits eller utbytts enligt avtalet även fortsättningsvis skyddas i enlighet med bestämmelserna i avtalet.

Jakarta, 23 December 2005

Your Excellency,

I have the honour to refer to the abovementioned subject.

Firstly, I would like to express my appreciation to your letter dated 26 October 2005 regarding the participation of Malaysia in the Aceh Monitoring Mission (AMM) which was established after the signing of the Memorandum of Understanding (MoU) between the Government of Indonesia and the Free Aceh Movement (GAM) in Helsinki on 15 August 2005.

I have the honour to confirm, on behalf of the Government of Malaysia, its acceptance of the provisions set out in the Annexes as attached in your letter. I have further the honour to confirm that this letter, together with your letter and its Annexes, shall constitute a legally binding agreement, between the Government of Malaysia and the European Union, which shall enter into force on the date of this letter, and shall remain in force for the duration of Malaysia's participation in the AMM.

Please accept, Excellency, the assurances of my highest consideration.

Image

(DATO’ ZAINAL ABSDIN ZAIN)

Ambassador of Malaysia to the Republic of Indonesia


(1)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Dokumentet bifogas detta brev.


ÖVERSÄTTNING

AVTAL

genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Thailand om Konungariket Thailands deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

Jakarta den 26 oktober 2005

Ers excellens!

I samförståndsavtalet mellan den indonesiska regeringen och rörelsen för ett fritt Aceh som undertecknades i Helsingfors den 15 augusti 2005 fastställs bland annat att Europeiska unionen och de bidragande Aseanländerna skall inrätta ett övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien). I detta samförståndsavtal fastställs också att Indonesiens regering och Europeiska unionen (EU) skall komma överens om övervakningsuppdragets och dess medlemmars status, privilegier och immunitet.

Således kan jag i bilagan till detta brev föreslå bestämmelser som skulle gälla Ert lands deltagande i övervakningsuppdraget i Aceh och den personal som Ert land utstationerat vars status, privilegier och immunitet anges i avtalet mellan Indonesiens regering, EU och de Aseanländer som bidrar till övervakningsuppdraget.

Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Ni godtar bestämmelserna i bilagan och också bekräfta att Ni instämmer i att detta brev med bilaga, tillsammans med Ert svar, skall utgöra ett rättsligt bindande avtal mellan EU och regeringen i Konungariket Thailand som skall träda i kraft den dag då detta brev undertecknas och som skall gälla under hela den tid som Ert land deltar i övervakningsuppdraget i Aceh.

Med utmärkt högaktning

 

BILAGA I

1.

Konungariket Thailand skall enligt vad som fastställs i samförståndsavtalet delta i övervakningsuppdraget i Aceh i enlighet med följande bestämmelser och de arrangemang som krävs för uppdragets genomförande, utan att det påverkar oberoendet i Europeiska unionens beslutsfattande.

2.

EU:s deltagande grundar sig på rådets gemensamma åtgärd av den 9 september 2005 om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh. Konungariket Thailand skall ställa sig bakom de bestämmelser i den gemensamma åtgärden som gäller dess deltagande och dess personal i övervakningsuppdraget i Aceh, om inte annat anges i bestämmelserna i denna bilaga.

3.

Beslutet om att avsluta EU:s deltagande i övervakningsuppdrag i Aceh skall fattas av Europeiska unionens råd efter samråd med Konungariket Thailand, under förutsättning att Konungariket Thailand fortfarande bidrar till övervakningsuppdraget i Aceh den dag då beslutet fattas.

4.

Konungariket Thailand skall säkerställa att dess personal som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh utför sitt uppdrag i enlighet med

de relevanta bestämmelserna i den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 och eventuella senare ändringar av den,

organisationsplanen efter godkännande av Europeiska unionens råd den 9 september 2005, och

genomförandeåtgärderna enligt detta avtal.

5.

Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh från Konungariket Thailand skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart övervakningsuppdragets i Aceh bästa för ögonen.

6.

Konungariket Thailand skall i god tid underrätta uppdragschefen för övervakningsuppdraget i Aceh om alla ändringar avseende dess bidrag till övervakningsuppdraget i Aceh.

7.

Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh skall genomgå läkarundersökning, vaccineras och inneha friskintyg för tjänstgöringen utfärdat av behörig myndighet från Konungariket Thailand. Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh skall uppvisa en kopia av detta intyg.

8.

Statusen för den personal som utstationerats för övervakningsuppdraget i Aceh skall regleras av det avtal om status, privilegier och immunitet för övervakningsuppdraget i Aceh som ingåtts mellan Indonesiens regering, Europeiska unionen och Konungariket Thailand.

9.

Utan att det påverkar det avtal om statusen för uppdraget som avses i avsnitt 8, skall Konungariket Thailand utöva jurisdiktion över sin personal i övervakningsuppdraget i Aceh.

10.

Konungariket Thailand skall, i enlighet med sin nationella lagstiftning och med förbehåll för den immunitet det tilldelats genom avtalet om status, privilegier och immunitet för övervakningsuppdraget i Aceh, vara ansvarigt för hanteringen av alla anspråk som kommer från eller rör någon medlem av dess personal i samband med deltagandet i övervakningsuppdraget i Aceh. Konungariket Thailand skall vara ansvarigt för att i enlighet med sina lagar och författningar vidta eventuella åtgärder, i synnerhet rättsliga eller disciplinära åtgärder, mot medlemmar av sin personal.

11.

Konungariket Thailand skall, på grundval av ömsesidighet, åta sig att vid skriftväxlingens undertecknande avge en förklaring om att den avstår från att begära skadestånd av en annan stat som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh. En modell för en sådan förklaring återfinns i bilaga II.

12.

Europeiska unionen skall se till att dess medlemsstater, på grundval av ömsesidighet, vid skriftväxlingens undertecknande avger en förklaring om att de avstår från att begära skadestånd av Konungariket Thailand, som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh. En modell för en sådan förklaring återfinns i bilaga II.

13.

Reglerna för utbytet av och säkerheten för sekretessbelagda uppgifter anges i bilaga III. Ytterligare riktlinjer kan utfärdas av de behöriga myndigheterna, inbegripet chefen för övervakningsuppdraget i Aceh.

14.

All personal som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh skall kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

15.

De nationella myndigheterna skall överföra den operativa ledningen till övervakningsuppdragets chef, som skall utöva denna ledning genom en hierarkisk ledningsstruktur.

16.

Uppdragschefen skall leda övervakningsuppdraget och ansvara för den dagliga ledningen.

17.

Konungariket Thailand skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av insatsen som de av Europeiska unionens medlemsstater som deltar i övervakningsuppdraget, i enlighet med det rättsliga instrument som anges i avsnitt 2.

18.

Uppdragschefen skall ansvara för den disciplinära kontrollen över övervakningsuppdragets personal. Om så krävs skall disciplinära åtgärder vidtas av den berörda nationella myndigheten.

19.

Konungariket Thailand skall utse en kontaktperson för den nationella kontingenten som skall företräda den nationella kontingenten inom övervakningsuppdraget. Kontaktpersonerna för de nationella kontingenterna skall avlägga rapport till uppdragschefen om nationella frågor och skall ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

20.

Konungariket Thailand skall stå för alla kostnader i samband med deltagandet i uppdraget.

21.

Konungariket Thailand skall inte bidra till finansieringen av övervakningsuppdragets driftsbudget.

22.

Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat där uppdraget genomförs skall Konungariket Thailand, när dess ansvar har fastställts, betala skadestånd i enlighet med villkoren i avtalet om övervakningsuppdragets status, privilegier och immunitet enligt avsnitt 8.

23.

De tekniska och administrativa arrangemang som behövs för att genomföra detta avtal skall fastställas gemensamt av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd/den höge representanten för den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken, eller av uppdragschefen och Konungariket Thailands behöriga myndigheter.

24.

Båda parterna skall ha rätt att säga upp detta avtal genom att lämna skriftligt varsel en månad i förväg.

25.

Tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal kan endast avgöras på diplomatisk väg mellan parterna.

BILAGA II

Texter till de ömsesidiga förklaringar som anges i avsnitten 11 och 12

Text för EU:s medlemsstater:

”De medlemsstater i Europeiska unionen som tillämpar den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 om EU:s övervakningsuppdrag i Aceh kommer, såvitt deras nationella rättsliga system tillåter detta, att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot Konungariket Thailand för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som de har i sin ägo och som används av övervakningsuppdraget, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakats av personal från Konungariket Thailand vid tjänsteutövning inom ramen för övervakningsuppdraget, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffat vid användning av tillgångar som ägs av Konungariket Thailand, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för insatsen, utom då övervakningsuppdragets personal från Konungariket Thailand gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

Text för Konungariket Thailand:

”Konungariket Thailand, som deltar i övervakningsuppdraget enligt punkt 5.3 i samförståndsavtalet och den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh, kommer såvitt dess nationella rättsliga system tillåter detta att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot annan stat som deltar i övervakningsuppdraget för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som staten har i sin ägo och som används av övervakningsuppdraget, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakats av personal vid tjänsteutövning inom ramen för övervakningsuppdraget, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffat vid användning av tillgångar som ägs av stater som deltar i övervakningsuppdraget, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för uppdraget, utom då övervakningsuppdragets personal gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

BILAGA III

Regler för utbyte och skydd av sekretessbelagda uppgifter

I syfte att inrätta en ram för utbyte av sekretessbelagda uppgifter som är av betydelse för övervakningsuppdraget upp till sekretessnivån RESTRICTED (RESTREINT UE) mellan Europeiska unionen och Konungariket Thailand kommer följande regler att gälla.

Konungariket Thailand skall se till att de sekretessbelagda uppgifter från EU (dvs. alla uppgifter (kunskap som kan överföras i någon form) och allt material som kräver skydd mot obehörigt röjande och som försetts med en säkerhetsklassificering) som lämnats ut till landet behåller den säkerhetsklassificering som EU gett dem, och skall spara sådana uppgifter i enlighet med följande regler som grundar sig på de säkerhetsbestämmelser som rådet antagit (1):

Konungariket Thailand skall inte använda de utlämnade sekretessbelagda uppgifterna från EU för andra ändamål än sådana för vilka dessa sekretessbelagda uppgifter från EU har lämnats ut till Konungariket Thailand och inte heller för andra ändamål än sådana som fastställts av den part de härrör från.

Konungariket Thailand skall inte röja sådana uppgifter för tredje part utan föregående medgivande från EU.

Konungariket Thailand skall se till att tillgång till de sekretessbelagda uppgifter från EU som lämnats ut till landet endast kommer att godkännas för personer som har giltig behovsenlig behörighet.

Konungariket Thailand skall se till att alla personer som begär tillgång till sådana uppgifter, innan de ges tillgång till sekretessbelagda uppgifter från EU, upplyses om och uppfyller kraven i de skyddsbestämmelser som gäller för relevant säkerhetsklass.

Med beaktande av sekretessnivån skall sekretessbelagda uppgifter från EU överlämnas till Konungariket Thailand genom diplomatisk kurirförsändelse, militärkurir, säkra postföretag, säkra telekommunikationsmedel eller befordran via personal. Konungariket Thailand skall i förväg meddela generalsekretariatet för Europeiska unionens råd, namn och adress på den enhet som har ansvaret för säkerheten för sekretessbelagda uppgifter och den exakta adress till vilken uppgifterna och handlingarna skall lämnas.

Konungariket Thailand skall se till att alla lokaler, utrymmen, byggnader, kontor, rum, kommunikations- och informationssystem och liknande i vilka sekretessbelagda uppgifter och handlingar från EU förvaras och/eller hanteras, skyddas genom lämpliga fysiska säkerhetsåtgärder.

Konungariket Thailand skall se till att de sekretessbelagda handlingar som EU lämnat ut till landet vid mottagandet registreras i ett särskilt register. Konungariket Thailand skall se till att kopior av utlämnade sekretessbelagda handlingar från EU som kan göras av den mottagande enheten samt deras antal och spridning, registreras i detta särskilda register.

Konungariket Thailand skall meddela generalsekretariatet för Europeiska unionens råd om säkerheten för utlämnade sekretessbelagda uppgifter från EU har äventyrats. I sådana fall skall Konungariket Thailand inleda en utredning och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att detta upprepas.

Vid tillämpningen av dessa regler skall sekretessbelagda uppgifter som Konungariket Thailand lämnar ut till Europeiska unionen behandlas som om de vore sekretessbelagda uppgifter från EU och garanteras en likvärdig skyddsnivå.

När detta avtal har löpt ut eller avslutats skall alla sekretessbelagda uppgifter eller sekretessbelagt material som tillhandahållits eller utbytts enligt avtalet även fortsättningsvis skyddas i enlighet med bestämmelserna i avtalet.

Jakarta, 9 December 2005

Your Excellency,

I have the honour to refer to your letter of 26 October 2005, together with its Annex, which reads as follows:

‘The Memorandum of Understanding (MoU) between the Government of Indonesia (GoI) and the Free Aceh Movement (GAM) signed at Helsinki on 15 August 2005, provides inter alia for the establishment by the European Union and ASEAN Contributing Countries of an Aceh Monitoring Mission (AMM) in Aceh (Indonesia). This MoU also provides that the status, privileges and immunities of the AMM and its members will be agreed between the GoI and the European Union (EU).

Accordingly, I have the honour to propose, in the Annex to this letter, the provisions which would apply to the participation of your country in the AMM, and the personnel deployed by your country, the status, privileges and immunities of which are set out in the agreement between the GoI, the EU and the ASEAN Contributing Countries.

I would be grateful if you could confirm your acceptance of the provisions set out in the Annex, and also confirm your understanding that this letter and its Annex, together with your reply, shall constitute a legally binding agreement between the EU and the Government of the Kingdom of Thailand, which shall enter into force on the day of signature of your reply, and shall remain in force for the duration of your country's participation in the AMM.

Please accept, Excellency, the assurances of my highest consideration.’

In reply, I have the honour to confirm, on behalf of the Government of the Kingdom of Thailand, its acceptance of the provisions set out in the Annex, and also confirm its understanding that this letter, together with your letter and its Annex, under reply, shall constitute a legally binding agreement between the Government of the Kingdom of Thailand and the EU, which shall enter into force on the date of this letter.

Accept, Excellency, the renewed assurances of my highest consideration.

Image

(ATCHARA SERIPUTRA)

Ambassador Extraordinary and Plenipotentiary of the Kingdom of Thailand to the Republic of Indonesia


(1)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Dokumentet bifogas detta brev.


ÖVERSÄTTNING

AVTAL

genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Republiken Filippinerna om Republiken Filippinernas deltagande i Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien) (Aceh Monitoring Mission – AMM)

Jakarta den 26 oktober 2005

Ers excellens!

I samförståndsavtalet mellan den indonesiska regeringen och rörelsen för ett fritt Aceh som undertecknades i Helsingfors den 15 augusti 2005 fastställs bland annat att Europeiska unionen och de bidragande Aseanländerna skall inrätta ett övervakningsuppdrag i Aceh (Indonesien). I detta samförståndsavtal fastställs också att Indonesiens regering och Europeiska unionen (EU) skall komma överens om övervakningsuppdragets och dess medlemmars status, privilegier och immunitet.

Således kan jag i bilagan till detta brev föreslå bestämmelser som skulle gälla Ert lands deltagande i övervakningsuppdraget i Aceh och den personal som Ert land utstationerat vars status, privilegier och immunitet anges i avtalet mellan Indonesiens regering, EU och de Aseanländer som bidrar till övervakningsuppdraget.

Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Ni godtar bestämmelserna i bilagan och också bekräfta att Ni instämmer i att detta brev med bilaga, tillsammans med Ert svar, skall utgöra ett rättsligt bindande avtal mellan EU och regeringen i Republiken Filippinerna som skall träda i kraft den dag då detta brev undertecknas och som skall gälla under hela den tid som Ert land deltar i övervakningsuppdraget i Aceh.

Med utmärkt högaktning

 

BILAGA I

1.

Republiken Filippinerna skall enligt vad som fastställs i samförståndsavtalet delta i övervakningsuppdraget i Aceh i enlighet med följande bestämmelser och de arrangemang som krävs för uppdragets genomförande, utan att det påverkar oberoendet i Europeiska unionens beslutsfattande.

2.

EU:s deltagande grundar sig på rådets gemensamma åtgärd av den 9 september 2005 om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh. Republiken Filippinerna skall ställa sig bakom de bestämmelser i den gemensamma åtgärden som gäller dess deltagande och dess personal i övervakningsuppdraget i Aceh, om inte annat anges i bestämmelserna i denna bilaga.

3.

Beslutet om att avsluta EU:s deltagande i övervakningsuppdrag i Aceh skall fattas av Europeiska unionens råd efter samråd med Republiken Filippinerna, under förutsättning att Republiken Filippinerna fortfarande bidrar till övervakningsuppdraget i Aceh den dag då beslutet fattas.

4.

Republiken Filippinerna skall säkerställa att dess personal som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh utför sitt uppdrag i enlighet med

de relevanta bestämmelserna i den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 och eventuella senare ändringar av den,

organisationsplanen efter godkännande av Europeiska unionens råd den 9 september 2005, och

genomförandeåtgärderna enligt detta avtal.

5.

Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh från Republiken Filippinerna skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart övervakningsuppdragets i Aceh bästa för ögonen.

6.

Republiken Filippinerna skall i god tid underrätta uppdragschefen för övervakningsuppdraget i Aceh om alla ändringar avseende dess bidrag till övervakningsuppdraget i Aceh.

7.

Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh skall genomgå läkarundersökning, vaccineras och inneha friskintyg för tjänstgöringen utfärdat av behörig myndighet från Republiken Filippinerna. Personal som tjänstgör inom övervakningsuppdraget i Aceh skall uppvisa en kopia av detta intyg.

8.

Statusen för den personal som utstationerats för övervakningsuppdraget i Aceh skall regleras av det avtal om status, privilegier och immunitet för övervakningsuppdraget i Aceh som ingåtts mellan Indonesiens regering, Europeiska unionen och Republiken Filippinerna.

9.

Utan att det påverkar det avtal om statusen för uppdraget som avses i avsnitt 8, skall Republiken Filippinerna utöva jurisdiktion över sin personal i övervakningsuppdraget i Aceh.

10.

Republiken Filippinerna skall, i enlighet med sin nationella lagstiftning och med förbehåll för den immunitet den tilldelats genom avtalet om status, privilegier och immunitet för övervakningsuppdraget i Aceh, vara ansvarig för hanteringen av alla anspråk som kommer från eller rör någon medlem av dess personal i samband med deltagandet i övervakningsuppdraget i Aceh. Republiken Filippinerna skall vara ansvarig för att i enlighet med sina lagar och författningar vidta eventuella åtgärder, i synnerhet rättsliga eller disciplinära åtgärder, mot medlemmar av sin personal.

11.

Republiken Filippinerna skall, på grundval av ömsesidighet, åta sig att vid skriftväxlingens undertecknande avge en förklaring om att den avstår från att begära skadestånd av en annan stat som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh. En modell för en sådan förklaring återfinns i bilaga II.

12.

Europeiska unionen skall se till att dess medlemsstater, på grundval av ömsesidighet, vid skriftväxlingens undertecknande avger en förklaring om att de avstår från att begära skadestånd av Republiken Filippinerna, som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh. En modell för en sådan förklaring återfinns i bilaga II.

13.

Reglerna för utbytet av och säkerheten för sekretessbelagda uppgifter anges i bilaga III. Ytterligare riktlinjer kan utfärdas av de behöriga myndigheterna, inbegripet chefen för övervakningsuppdraget i Aceh.

14.

All personal som deltar i övervakningsuppdraget i Aceh skall kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

15.

De nationella myndigheterna skall överföra den operativa ledningen till övervakningsuppdragets chef, som skall utöva denna ledning genom en hierarkisk ledningsstruktur.

16.

Uppdragschefen skall leda övervakningsuppdraget och ansvara för den dagliga ledningen.

17.

Republiken Filippinerna skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av insatsen som de av Europeiska unionens medlemsstater som deltar i övervakningsuppdraget, i enlighet med det rättsliga instrument som anges i avsnitt 2.

18.

Uppdragschefen skall ansvara för den disciplinära kontrollen över övervakningsuppdragets personal. Om så krävs skall disciplinära åtgärder vidtas av den berörda nationella myndigheten.

19.

Republiken Filippinerna skall utse en kontaktperson för den nationella kontingenten som skall företräda den nationella kontingenten inom övervakningsuppdraget. Kontaktpersonerna för de nationella kontingenterna skall avlägga rapport till uppdragschefen om nationella frågor och skall ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

20.

Republiken Filippinerna skall stå för alla kostnader i samband med deltagandet i uppdraget.

21.

Republiken Filippinerna skall inte bidra till finansieringen av övervakningsuppdragets driftsbudget.

22.

Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat där uppdraget genomförs skall Republiken Filippinerna, när dess ansvar har fastställts, betala skadestånd i enlighet med villkoren i avtalet om övervakningsuppdragets status, privilegier och immunitet enligt avsnitt 8.

23.

De tekniska och administrativa arrangemang som behövs för att genomföra detta avtal skall fastställas gemensamt av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd/den höge representanten för den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken, eller av uppdragschefen och Republiken Filippinernas behöriga myndigheter.

24.

Båda parterna skall ha rätt att säga upp detta avtal genom att lämna skriftligt varsel en månad i förväg.

25.

Tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal kan endast avgöras på diplomatisk väg mellan parterna.

BILAGA II

Texter till de ömsesidiga förklaringar som anges i avsnitten 11 och 12

Text för EU:s medlemsstater:

”De medlemsstater i Europeiska unionen som tillämpar den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 om EU:s övervakningsuppdrag i Aceh kommer, såvitt deras nationella rättsliga system tillåter detta, att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot Republiken Filippinerna för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som de har i sin ägo och som används av övervakningsuppdraget, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakats av personal från Republiken Filippinerna vid tjänsteutövning inom ramen för övervakningsuppdraget, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffat vid användning av tillgångar som ägs av Republiken Filippinerna, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för insatsen, utom då övervakningsuppdragets personal från Republiken Filippinerna gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

Text för Republiken Filippinerna:

”Republiken Filippinerna, som deltar i övervakningsuppdraget enligt punkt 5.3 i samförståndsavtalet och den gemensamma åtgärd som antogs av Europeiska unionens råd den 9 september 2005 om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Aceh, kommer såvitt dess nationella rättsliga system tillåter detta att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot annan stat som deltar i övervakningsuppdraget för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som staten har i sin ägo och som används av övervakningsuppdraget, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakats av personal vid tjänsteutövning inom ramen för övervakningsuppdraget, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffat vid användning av tillgångar som ägs av stater som deltar i övervakningsuppdraget, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för uppdraget, utom då övervakningsuppdragets personal gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

BILAGA III

Regler för utbyte och skydd av sekretessbelagda uppgifter

I syfte att inrätta en ram för utbyte av sekretessbelagda uppgifter som är av betydelse för övervakningsuppdraget upp till sekretessnivån RESTRICTED (RESTREINT UE) mellan Europeiska unionen och Republiken Filippinerna kommer följande regler att gälla.

Republiken Filippinerna skall se till att de sekretessbelagda uppgifter från EU (dvs. alla uppgifter (kunskap som kan överföras i någon form) och allt material som kräver skydd mot obehörigt röjande och som försetts med en säkerhetsklassificering) som lämnats ut till landet behåller den säkerhetsklassificering som EU gett dem, och skall spara sådana uppgifter i enlighet med följande regler som grundar sig på de säkerhetsbestämmelser som rådet antagit (1):

Republiken Filippinerna skall inte använda de utlämnade sekretessbelagda uppgifterna från EU för andra ändamål än sådana för vilka dessa sekretessbelagda uppgifter från EU har lämnats ut till Republiken Filippinerna och inte heller för andra ändamål än sådana som fastställts av den part de härrör från.

Republiken Filippinerna skall inte röja sådana uppgifter för tredje part utan föregående medgivande från EU.

Republiken Filippinerna skall se till att tillgång till de sekretessbelagda uppgifter från EU som lämnats ut till landet endast kommer att godkännas för personer som har giltig behovsenlig behörighet.

Republiken Filippinerna skall se till att alla personer som begär tillgång till sådana uppgifter, innan de ges tillgång till sekretessbelagda uppgifter från EU, upplyses om och uppfyller kraven i de skyddsbestämmelser som gäller för relevant säkerhetsklass.

Med beaktande av sekretessnivån skall sekretessbelagda uppgifter från EU överlämnas till Republiken Filippinerna genom diplomatisk kurirförsändelse, militärkurir, säkra postföretag, säkra telekommunikationsmedel eller befordran via personal. Republiken Filippinerna skall i förväg meddela generalsekretariatet för Europeiska unionens råd, namn och adress på den enhet som har ansvaret för säkerheten för sekretessbelagda uppgifter och den exakta adress till vilken uppgifterna och handlingarna skall lämnas.

Republiken Filippinerna skall se till att alla lokaler, utrymmen, byggnader, kontor, rum, kommunikations- och informationssystem och liknande i vilka sekretessbelagda uppgifter och handlingar från EU förvaras och/eller hanteras, skyddas genom lämpliga fysiska säkerhetsåtgärder.

Republiken Filippinerna skall se till att de sekretessbelagda handlingar som EU lämnat ut till landet vid mottagandet registreras i ett särskilt register. Republiken Filippinerna skall se till att kopior av utlämnade sekretessbelagda handlingar från EU som kan göras av den mottagande enheten samt deras antal och spridning, registreras i detta särskilda register.

Republiken Filippinerna skall meddela generalsekretariatet för Europeiska unionens råd om säkerheten för utlämnade sekretessbelagda uppgifter från EU har äventyrats. I sådana fall skall Republiken Filippinerna inleda en utredning och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att detta upprepas.

Vid tillämpningen av dessa regler skall sekretessbelagda uppgifter som Republiken Filippinerna lämnar ut till Europeiska unionen behandlas som om de vore sekretessbelagda uppgifter från EU och garanteras en likvärdig skyddsnivå.

När detta avtal har löpt ut eller avslutats skall alla sekretessbelagda uppgifter eller sekretessbelagt material som tillhandahållits eller utbytts enligt avtalet även fortsättningsvis skyddas i enlighet med bestämmelserna i avtalet.

Jakarta, 17 January 2006

Your Excellency,

I have the honor to refer to the letter of your predecessor as representative of the President of the Council of the European Union, H.E. Charles Humfrey, CMG, dated 26 October 2005, together with its Annex, which read as follows:

‘The Memorandum of Understanding (MoU) between the Government of Indonesia (GoI) and the Free Aceh Movement (GAM) signed at Helsinki on 15 August 2005, provides inter alia for the establishment by the European Union and ASEAN Contributing Countries of an Aceh Monitoring Mission (AMM) in Aceh, (Indonesia). This MoU also provides that the status, privileges and immunities of the AMM and its members will be agreed between the GoI and the European Union.

Accordingly, I have the honour to propose, in the Annex to this letter, the provisions which would apply to the participation of your country in the AMM, and the personnel deployed by your country, the status, privileges and immunities of which are set out in the agreement in the GoI, the EU and the ASEAN Contributing Countries.

I would be grateful if you could confirm your acceptance of the provisions set out in the Annex, and also confirm your understanding that this letter and its Annex, together with your reply, shall constitute a legally binding agreement between the EU and the Government of the Republic of the Philippines, which shall enter into force on the day of signature of your reply, and shall remain in force for the duration of your country's participation in the AMM.

Please accept, Excellency, the assurances of my highest consideration.’

In reply to this letter dated 26 October 2005, together with its Annex, I have the honor to confirm, on behalf of the Government of the Republic of the Philippines, its acceptance of the provisions set out in the Annex, and also confirm its understanding that this letter, shall constitute a legally binding agreement between the Government of the Republic of the Philippines and the European Union, which shall enter into force on the date of this letter.

Accept, Excellency, the renewed assurances of my highest consideration.

Image

SHULAN O. PRIMAVERA

Ambassador Extraordinary and Plenipotentiary of the Republic of the Philippines


(1)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Dokumentet bifogas detta brev.