ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 168

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

50 årgången
28 juni 2007


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EG) nr 708/2007 av den 11 juni 2007 om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk

1

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Rådet

 

 

2007/435/EG

 

*

Rådets beslut av den 25 juni 2007 om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar

18

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

FÖRORDNINGAR

28.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 708/2007

av den 11 juni 2007

om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 37 och 299.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 6 i fördraget måste miljöskyddskraven integreras i utformningen och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling.

(2)

Vattenbruk är en snabbt växande näring där nya möjligheter och marknader för närvarande utforskas. För att produktionen skall kunna anpassas till marknadens villkor är det viktigt för vattenbruksnäringen att antalet arter som odlas utökas.

(3)

Vattenbruket har gjort ekonomiska vinster på introduktionen av främmande arter och på att flytta lokalt frånvarande arter (t.ex. regnbåge, japanskt jätteostron och lax). Målsättningen inför framtiden är att optimera de fördelar som är förknippade med introduktion och flyttning, samtidigt som man undviker att förändra ekosystemen, förhindrar negativa biologiska interaktioner med inhemska bestånd, inklusive utbyte av genetiskt material, och begränsar spridningen av icke-målarter och annan negativ påverkan på naturliga livsmiljöer.

(4)

Invasiva främmande arter har utpekats som en av de främsta orsakerna till förlust av inhemska arter och till skador på den biologiska mångfalden. Enligt artikel 8 h i konventionen om biologisk mångfald, i vilken gemenskapen är part, skall varje fördragsslutande part, så vitt möjligt och om så är lämpligt, förhindra införseln av, kontrollera eller utrota de främmande arter som hotar ekosystem, livsmiljöer eller arter. Partskonferensen till konventionen om biologisk mångfald har också antagit beslut VI/23 om främmande arter som hotar ekosystem, livsmiljöer eller arter, och i bilagan till beslutet anges riktlinjer för att minimera spridning och negativa effekter av sådana främmande arter.

(5)

Flyttning av arter inom deras naturliga utbredningsområde till områden där de av särskilda biogeografiska skäl är lokalt frånvarande kan också innebära risker för ekosystemen i dessa områden. Därför bör även flyttning omfattas av denna förordning.

(6)

Gemenskapen bör därför utarbeta egna regler för att ge akvatiska livsmiljöer tillräckligt skydd mot de risker som hänger samman med användningen av främmande arter i vattenbruket. Reglerna bör omfatta förfaranden för att analysera potentiella risker, åtgärder grundade på principerna om förebyggande och försiktighet samt vid behov antagande av beredskapsplaner. Dessa förfaranden bör bygga på de erfarenheter som har vunnits genom de nuvarande frivilliga reglerna och särskilt Internationella havsforskningsrådets (ICES) riktlinjer för introduktion och flyttning av marina organismer och EIFAC:s (den rådgivande europeiska kommissionen för inlandsfiske) riktlinjer för introduktion och flyttning av marina organismer och sötvattensorganismer.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör inte påverka tillämpningen av direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (2), rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (3), direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (4) och rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenbärande djur (5).

(8)

Tänkbara risker, som i vissa fall kan vara långtgående, är till en början mer uppenbara lokalt. Lokala vattenmiljöer i olika delar av gemenskapen är mycket diversifierade och medlemsstaterna har lämpliga kunskaper och expertis för att bedöma och hantera riskerna för de vattenmiljöer som omfattas av deras suveränitet eller jurisdiktion. Därför bör det i första hand vara medlemsstaternas ansvar att genomföra de åtgärder som föreskrivs i denna förordning.

(9)

Det bör beaktas att förflyttningar av främmande och lokalt frånvarande arter som förvaras i slutna vattenbruksanläggningar som är säkra och innebär en mycket låg risk för utsläpp inte bör omfattas av en föregående miljöriskbedömning.

(10)

Om riskerna inte är obetydliga och kan komma att påverka andra medlemsstater, bör det dock finnas ett gemenskapssystem för samråd med berörda parter och godkännande av tillstånd innan de beviljas av medlemsstaterna. Den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerisektorn (STECF), som inrättats enligt rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (6), bör lämna vetenskapliga yttranden i detta samråd och den rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats enligt kommissionens beslut 1999/478/EG (7), bör lämna yttranden från berörda parter på området vattenbruk och miljöskydd.

(11)

Några främmande arter har under en längre tid varit allmänt använda inom vattenbruk i vissa delar av gemenskapen. Verksamheter med anknytning till detta bör därför omfattas av en differentierad behandling som underlättar att de utvecklas utan ytterligare administrativa bördor, men på villkor att källan kan producera bestånd som inte innehåller några icke-målarter. De medlemsstater som vill begränsa användningen av sådana, sedan länge använda arter på sina territorier bör tillåtas att göra detta.

(12)

Ingenting i denna förordning skall hindra medlemsstaterna från att anta nationella bestämmelser om främmande eller lokalt frånvarande arter som hålls i privata akvarier och trädgårdsdammar.

(13)

De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (8).

(14)

Av effektivitetsskäl bör det förvaltningsförfarande som avses i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 användas för de ändringar av bilagorna I, II, III och IV till denna förordning som är nödvändiga för att anpassa dem till de tekniska och vetenskapliga framstegen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning fastställs en ram för hantering i vattenbruket av främmande och lokalt frånvarande arter, i syfte att bedöma och minimera dessa arters och alla andra associerade icke-målarters eventuella påverkan på akvatiska livsmiljöer och på detta sätt bidra till en hållbar utveckling av näringen.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning skall tillämpas på introduktion av främmande arter och på flyttning av lokalt frånvarande arter för användning inom vattenbruket i gemenskapen som sker efter den dag då denna förordning börjar gälla enligt artikel 25.1.

2.   Denna förordning skall inte tillämpas på flyttningar av lokalt frånvarande arter inom medlemsstaterna, med undantag av fall där det på grundval av vetenskapliga rön finns skäl att vänta sig att flyttningen kan innebära ett miljöhot. Om det har inrättats en rådgivande kommitté enligt artikel 5 skall denna ansvara för riskbedömningen.

3.   Denna förordning skall omfatta all vattenbruksverksamhet som ligger inom medlemsstaternas rättskipningsområde oavsett anläggningarnas storlek och egenskaper. Förordningen skall omfatta alla främmande och lokalt frånvarande organismer som odlas. Den skall omfatta vattenbruk i alla olika typer av vatten.

4.   Denna förordning skall inte tillämpas på vattenlevande prydnadsväxter och -djur som hålls i djuraffärer, handelsträdgårdar, slutna trädgårdsdammar eller akvarier som uppfyller bestämmelserna i artikel 6 i kommissionens beslut 2006/656/EG av den 20 september 2006 om fastställande av djurhälsovillkor och intygskrav för import av prydnadsfiskar (9) eller i anläggningar som är försedda med system för spillvattenbehandling som uppfyller målen i artikel 1.

5.   Med undantag för artiklarna 3 och 4 skall denna förordning inte tillämpas på arter som förtecknas i bilaga IV. Riskbedömningen enligt artikel 9 skall inte tillämpas på arter som förtecknas i bilaga IV, utom i fall där medlemsstaterna vill vidta åtgärder för att begränsa användningen av den berörda arten på sitt territorium.

6.   Förflyttningar av främmande eller lokalt frånvarande arter som förvaras i slutna vattenbruksanläggningar skall inte omfattas av en föregående riskbedömning, utom i fall där medlemsstaterna vill vidta lämpliga åtgärder.

7.   Introduktion och flyttning för användning i ”slutna vattenbruksanläggningar” kan i framtiden komma att undantas från tillståndskravet enligt kapitel III på grundval av nya vetenskapliga uppgifter och rön. Ökade vetenskapliga kunskaper om biosäkerheten i moderna slutna system förväntas bland annat från gemenskapsfinansierad forskning om främmande arter. Beslutet skall fattas senast den 31 mars 2009 enligt det förfarande som avses i artikel 24.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

vattenbruk: den verksamhet som definieras i artikel 3 d i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (10).

2.

öppen vattenbruksanläggning: en anläggning där vattenbruk bedrivs i ett vatten som inte är avskilt från naturligt vatten med hjälp av barriärer som förhindrar utsläpp av odlade exemplar och biologiskt material som kan överleva och sedan föröka sig.

3.

sluten vattenbruksanläggning: en anläggning där vattenbruk bedrivs i ett vatten med återcirkulation av vatten och som är avskilt från naturligt vatten med hjälp av barriärer som förhindrar utsläpp av odlade exemplar och biologiskt material som kan överleva och sedan föröka sig.

4.

vattenlevande organismer: arter som lever i vatten och tillhör antingen djurriket (Animalia), växtriket (Plantae) eller protisterna (Protista), inbegripet alla delar, gameter, frön, ägg och förökningskroppar av dessa organismer som kan överleva och sedan föröka sig.

5.

polyploida organismer: konstgjort framkallade tetraploida organismer (4N). Dessa är vattenlevande organismer där antalet kromosomer i cellerna har fördubblats med hjälp av teknik för att modifiera celler.

6.

främmande art:

a)

en art eller underart av en vattenlevande organism som förekommer utanför sitt kända naturliga utbredningsområde och utanför det område som begränsas av dess naturliga spridningsförmåga.

b)

polyploida organismer och fertila, konstgjort hybridiserade arter oavsett deras naturliga utbredningsområde och spridningsförmåga.

7.

lokalt frånvarande art: en art eller underart av en vattenlevande organism som av biogeografiska skäl är lokalt frånvarande från en del av sitt naturliga utbredningsområde.

8.

icke-målart: en art eller underart av en vattenlevande organism som kan påverka vattenmiljön negativt och som oavsiktligt förflyttas tillsammans med en vattenlevande organism som introduceras eller flyttas med undantag för sjukdomsframkallande organismer som omfattas av direktiv 2006/88/EG.

9.

förflyttning: introduktion och/eller flyttning.

10.

introduktion: avsiktlig förflyttning av en främmande art till en miljö utanför dess naturliga utbredningsområde för användning inom vattenbruk.

11.

flyttning: avsiktlig förflyttning av en lokalt frånvarande art inom dess naturliga utbredningsområde till ett område där den av biogeografiska skäl tidigare inte förekom, för användning inom vattenbruk.

12.

försöksutsättning: introduktion av en främmande art eller flyttning av en lokalt frånvarande art i begränsad omfattning i syfte att bedöma ekologiska interaktioner med inhemska arter och livsmiljöer för att testa antaganden i riskbedömningen.

13.

sökande: fysisk eller juridisk person som avser att introducera eller flytta en vattenlevande organism.

14.

karantän: ett förfarande genom vilket vattenlevande organismer och eventuella associerade organismer strikt isoleras från den omgivande miljön.

15.

karantänanläggning: en anläggning där vattenlevande organismer och eventuella associerade organismer kan hållas strikt isolerade från den omgivande miljön.

16.

rutinmässig förflyttning: förflyttning av vattenlevande organismer från en källa med låg risk för överföring av icke-målarter som, på grund av de vattenlevande organismernas särskilda egenskaper och/eller den metod för vattenbruk som skall användas, till exempel slutna system enligt punkt 3, inte ger några negativa ekologiska effekter.

17.

icke-rutinmässig förflyttning: förflyttning av vattenlevande organismer som inte uppfyller kriterierna för rutinmässig förflyttning.

18.

mottagande medlemsstat: den medlemsstat till vars territorium den främmande arten introduceras eller den lokalt frånvarande arten flyttas.

19.

avsändande medlemsstat: den medlemsstat från vars territorium den främmande arten introduceras eller den lokalt frånvarande arten flyttas.

KAPITEL II

MEDLEMSSTATERNAS ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 4

Åtgärder för att undvika negativa effekter

Medlemsstaterna skall se till att alla lämpliga åtgärder vidtas för att undvika negativ påverkan på den biologiska mångfalden, särskilt på arter, livsmiljöer och ekosystemfunktioner, som kan förväntas bli följden av introduktion eller flyttning av vattenlevande organismer och icke-målarter i vattenbruket och av dessa organismers spridning i naturen.

Artikel 5

Beslutsfattande och rådgivande organ

Medlemsstaterna skall utse den behöriga myndighet eller de behöriga myndigheter som skall utöva tillsyn enligt denna förordning (nedan kallad ”de behöriga myndigheterna”). Varje behörig myndighet får till sin hjälp tillsätta en rådgivande kommitté som skall ha lämplig vetenskaplig expertis (nedan kallad ”den rådgivande kommittén”). Om en medlemsstat inte utser någon rådgivande kommitté skall ”den behöriga myndigheten” eller ”de behöriga myndigheterna” sköta de uppgifter som åligger den rådgivande kommittén enligt denna förordning.

KAPITEL III

TILLSTÅND

Artikel 6

Ansökan om tillstånd

1.   Vattenbruksoperatörer som avser att introducera en främmande art eller flytta en lokalt frånvarande art som inte omfattas av artikel 2.5 skall ansöka om tillstånd hos den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten. Ansökan får avse flera förflyttningar under en period om högst sju år.

2.   Den sökande skall tillsammans med ansökan lämna in ett underlag som följer de vägledande riktlinjer som anges i bilaga I. Den rådgivande kommittén skall bedöma om ansökan innehåller alla uppgifter som krävs för att bedöma om den föreslagna förflyttningen är en rutinmässig eller en icke-rutinmässig förflyttning och sålunda kan tas upp till behandling, och underrätta den behöriga myndigheten om detta.

3.   Innan en tillståndsperiod löper ut får en ansökan om ett annat tillstånd lämnas in genom hänvisning till det tidigare tillståndet. I avsaknad av dokumenterade negativa effekter på miljön skall den föreslagna förflyttningen anses vara en rutinmässig förflyttning.

Artikel 7

Den föreslagna förflyttningens karaktär

Den rådgivande kommittén skall bedöma om den föreslagna förflyttningen är rutinmässig eller icke-rutinmässig och om utsättningen skall föregås av karantän eller försöksutsättning, och underrätta den behöriga myndigheten om sin åsikt.

Artikel 8

Rutinmässig förflyttning

För rutinmässiga förflyttningar får den behöriga myndigheten bevilja tillstånd, i tillämpliga fall med angivelse av krav på karantän eller försöksutsättning enligt kapitlen IV och V.

Artikel 9

Icke-rutinmässig förflyttning

1.   För icke-rutinmässiga förflyttningar skall en miljöriskbedömning göras i enlighet med bilaga II. Den behöriga myndigheten skall besluta om den sökande eller ett oberoende organ har ansvaret för att göra miljöriskbedömningen och vem som skall stå för kostnaden.

2.   På grundval av miljöriskbedömningen skall den rådgivande kommittén lämna ett yttrande om risken till den behöriga myndigheten, med användande av den sammanfattande rapportblanketten i bilaga II, del 3. Om den rådgivande kommittén bedömer att risken är låg, får den behöriga myndigheten bevilja tillstånd utan ytterligare formaliteter.

3.   Om den rådgivande kommittén bedömer att den föreslagna förflyttningen av vattenlevande organismer innebär en hög eller medelhög risk enligt bilaga II del 1, skall den granska ansökan i samråd med den sökande för att se om det finns riskreducerande förfaranden eller metoder som kan användas för att göra risken låg. Den rådgivande kommittén skall meddela resultaten av sin granskning till den behöriga myndigheten och ange risknivån och skälen för riskreducering med hjälp av blanketten i bilaga II, del 3.

4.   Den behöriga myndigheten får utfärda tillstånd för icke-rutinmässiga förflyttningar endast om riskbedömningen, inklusive riskreducerande åtgärder, visar att miljörisken är låg. Avslag på ansökan om tillstånd skall vara vetenskapligt välmotiverat och, om de vetenskapliga uppgifterna än så länge är otillräckliga, välmotiverat på grund av försiktighetsprincipen.

Artikel 10

Beslutstid

1.   Den sökande skall inom rimlig tid skriftligen meddelas beslut om huruvida tillstånd beviljas eller ej och skall under inga omständigheter underrättas senare än sex månader från och med ansökningsdagen, exklusive den tid när den sökande lämnar ytterligare information om den rådgivande kommittén så kräver.

2.   Medlemsstater som är anslutna till ICES får begära att ansökningar och riskbedömningar som rör marina organismer granskas av ICES innan den rådgivande kommittén lämnar sitt yttrande. I så fall skall beslutstiden kunna förlängas med sex månader.

Artikel 11

Förflyttningar som påverkar angränsande medlemsstater

1.   Om de potentiella eller kända effekterna av en föreslagen förflyttning av en organism kan komma att påverka angränsande medlemsstater, skall den behöriga myndigheten underrätta de berörda medlemsstaterna och kommissionen om sin avsikt att bevilja tillstånd, genom att skicka ett förslag till beslut tillsammans med en motivering och en sammanfattning av miljöriskbedömningen, i enlighet med bilaga II, del 3.

2.   De berörda medlemsstaterna får lämna skriftliga synpunkter till kommissionen inom två månader efter dagen för underrättelsen.

3.   Kommissionen skall, inom sex månader efter dagen för underrättelsen, godkänna, underkänna eller ändra det föreslagna beslutet om att bevilja tillstånd, efter samråd med den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerisektorn (STECF), som inrättats enligt artikel 33 i förordning (EG) nr 2371/2002, och med den rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats enligt beslut 1999/478/EG.

4.   De berörda medlemsstaterna får, inom 30 dagar efter dagen för kommissionens beslut, hänskjuta beslutet till rådet. Rådet får, inom ytterligare 30 dagar och med kvalificerad majoritet, fatta ett annat beslut.

Artikel 12

Återkallande av tillstånd

Den behöriga myndigheten får när som helst, tillfälligt eller permanent, återkalla tillståndet om oförutsedda händelser med negativa effekter på miljön eller på inhemska bestånd inträffar. Varje återkallande av ett tillstånd skall vara vetenskapligt motiverat och, om de vetenskapliga uppgifterna än så länge är otillräckliga, motiverat på grund av försiktighetsprincipen och med beaktande av nationella administrativa bestämmelser.

KAPITEL IV

VILLKOR FÖR INTRODUKTION EFTER TILLSTÅNDETS UTFÄRDANDE

Artikel 13

Efterlevnad av andra gemenskapsbestämmelser

Ett tillstånd får endast utfärdas för en introduktion enligt denna förordning om det är uppenbart att kraven enligt annan lagstiftning kan uppfyllas, och särskilt

a)

de djurhälsokrav som anges i direktiv 2006/88/EG,

b)

de krav som anges i rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (11).

Artikel 14

Utsättning i vattenbruksanläggningar vid rutinmässig introduktion

Vid rutinmässig introduktion skall utsättning av vattenlevande organismer i öppna eller slutna vattenbruksanläggningar vara tillåten utan karantän eller försöksutsättning, om inte den behöriga myndigheten i undantagsfall beslutar något annat på grundval av särskild rådgivning som lämnats av den rådgivande kommittén. Förflyttningar från en sluten vattenbruksanläggning till en öppen vattenbruksanläggning skall inte betraktas som rutin.

Artikel 15

Utsättning i öppna vattenbruksanläggningar vid icke-rutinmässig introduktion

1.   Vid icke-rutinmässig introduktion skall utsättning av vattenlevande organismer i öppna vattenbruksanläggningar vid behov omfattas av villkoren i punkterna 2–4.

2.   De vattenlevande organismerna skall placeras i en utsedd karantänanläggning inom gemenskapens territorium i enlighet med de villkor som anges i bilaga III i syfte att etablera ett avelsbestånd.

3.   Karantänanläggningen får ligga i en annan medlemsstat än den mottagande medlemsstaten, under förutsättning att alla berörda medlemsstater samtycker till detta och att denna möjlighet ingår i miljöriskbedömningen enligt artikel 9.

4.   I förekommande fall får endast avkomma av de introducerade vattenlevande organismerna användas i vattenbruksanläggningar i den mottagande medlemsstaten, under förutsättning att inga icke-målarter som kan vara skadliga påträffas under karantänen. Föräldradjur får utsättas i sådana fall där organismerna inte förökar sig i fångenskap eller är reproduktionsmässigt helt sterila, förutsatt att det bekräftas att det inte finns några icke-målarter som kan vara skadliga.

Artikel 16

Försöksutsättning i öppna vattenbruksanläggningar

Den behöriga myndigheten får kräva att det före utsättning av vattenlevande organismer i öppna vattenbruksanläggningar görs en inledande försöksutsättning med särskilda inneslutningsåtgärder och andra förebyggande åtgärder baserade på rådgivning och rekommendationer från den rådgivande kommittén.

Artikel 17

Beredskapsplaner

För all icke-rutinmässig introduktion och försöksutsättning skall den sökande upprätta en beredskapsplan som skall godkännas av den behöriga myndigheten och som bland annat skall omfatta avlägsnande av den introducerade arten från miljön, eller en minskning av dess beståndstäthet, vid oförutsedda händelser med negativa effekter på miljön eller på inhemska bestånd. Om en sådan händelse inträffar skall beredskapsplanen sättas i verket omedelbart och tillståndet kan återkallas tillfälligt eller permanent i enlighet med artikel 12.

Artikel 18

Övervakning

1.   Främmande arter skall efter utsättningen i öppna vattenbruksanläggningar övervakas i två år, eller en hel generationscykel om denna är längre, för att bedöma om påverkan förutsågs på ett riktigt sätt eller om det förekommer ytterligare eller annan typ av påverkan. I synnerhet skall artens grad av spridning eller inneslutning undersökas. Den behöriga myndigheten skall besluta om den sökande har tillräcklig sakkunskap eller om ett annat organ skall utföra övervakningen.

2.   På grundval av den rådgivande kommitténs yttrande får den behöriga myndigheten kräva längre övervakningsperioder för att bedöma eventuella långsiktiga ekosystemeffekter som inte lätt kan påvisas under den period som anges i punkt 1.

3.   Den rådgivande kommittén skall utvärdera övervakningsprogrammets resultat och särskilt notera händelser som inte förutsågs korrekt i miljöriskbedömningen. Resultatet av utvärderingen skall skickas till den behöriga myndigheten som skall föra in en sammanfattning av resultaten i det nationella register som inrättas enligt artikel 23.

KAPITEL V

VILLKOR FÖR FLYTTNING EFTER TILLSTÅNDETS UTFÄRDANDE

Artikel 19

Efterlevnad av andra gemenskapsbestämmelser

Ett tillstånd får endast utfärdas för flyttning enligt denna förordning om det är uppenbart att kraven enligt annan lagstiftning kan uppfyllas, och särskilt

a)

de djurhälsokrav som anges i direktiv 2006/88/EG,

b)

de villkor som anges i direktiv 2000/29/EG.

Artikel 20

Icke-rutinmässig flyttning till öppna vattenbruksanläggningar

Vid rutinmässig flyttning till öppna vattenbruksanläggningar får den behöriga myndigheten kräva att det före utsättning av vattenlevande organismer görs en inledande försöksutsättning med särskilda inneslutningsåtgärder och andra förebyggande åtgärder baserade på rådgivning och rekommendationer från den rådgivande kommittén.

Artikel 21

Karantän

Den mottagande medlemsstaten får i undantagsfall och efter kommissionens godkännande kräva karantän i enlighet med artikel 15.2–15.4 före utsättning av arter från icke-rutinmässiga flyttningar till öppna vattenbruksanläggningar. I begäran om godkännande från kommissionen skall anges skälen till kravet på karantän. Kommissionen skall besvara begäran inom 30 dagar.

Artikel 22

Övervakning efter flyttning

Efter en icke-rutinmässig flyttning skall arten övervakas i enlighet med artikel 18.

KAPITEL VI

REGISTER

Artikel 23

Register

Medlemsstaterna skall föra ett register över introduktioner och flyttningar med uppgifter om alla tidigare ansökningar och tillhörande dokumentation som insamlats före utfärdandet av ett tillstånd och under övervakningsperioden.

Registret skall göras fritt tillgängligt för medlemsstaterna och allmänheten i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (12).

För att medlemsstaterna skall kunna utbyta uppgifterna i sina register kan ett särskilt informationssystem utvecklas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 30.2 i förordning 2371/2002.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

Detaljerade bestämmelser och anpassning till den tekniska utvecklingen

1.   De ändringar av bilagorna I, II, III och IV och motsvarande bestämmelser som är nödvändiga för att anpassa dem till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen skall antas enligt det förfarande som avses i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002.

2.   För att arter skall kunna läggas till i bilaga IV, skall den vattenlevande organismen ha använts i vattenbruk under lång tid (med avseende på dess livscykel) i vissa delar av gemenskapen utan några negativa effekter, och introduktioner och flyttningar skall kunna äga rum utan att icke-målarter som kan vara skadliga förflyttas samtidigt.

3.   Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som avses i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 anta bestämmelserna om genomförandet av de nödvändiga villkoren för tillägg av arter i bilaga IV enligt punkt 2.

4.   När kommissionen har antagit de genomförandebestämmelser som anges i punkt 3 kan medlemsstaterna begära att kommissionen lägger till arter i bilaga IV genom det förfarande som anges i punkt 1. Medlemsstaterna kan lämna vetenskapliga uppgifter som styrker att de relevanta kriterierna för tillägg av arter i bilaga IV är uppfyllda. Kommissionen skall inom fem månader efter att ha mottagit begäran besluta om deras lämplighet, exklusive den tid när medlemsstaterna lämnar tilläggsinformation om kommissionen begär detta.

5.   Beslut om begäran från medlemsstaterna om att få lägga till arter i bilaga IV som mottagits före den dag då förordningen träder i kraft skall dock fattas före den 1 januari 2009.

6.   De berörda medlemsstaterna kan, när det gäller deras yttersta randområden, enligt artikel 299.2 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, föreslå att arter läggs till i en separat del av bilaga IV.

Artikel 25

Ikraftträdande

1.   Denna förordning träder i kraft tjugo dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall börja tillämpas sex månader efter det att den kommissionsförordning om genomförandebestämmelser som avses i artikel 24.3 träder i kraft, dock senast den 1 januari 2009.

2.   Bestämmelserna i kapitel I och kapitel II samt i artikel 24 skall dock tillämpas från och med den dag då förordningen träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 11 juni 2007.

På rådets vägnar

H. SEEHOFER

Ordförande


(1)  EUT C 324, 30.12.2006, s. 15.

(2)  EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (EGT L 156, 25.6.2003, s. 17).

(3)  EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368).

(4)  EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).

(5)  EUT L 328, 24.11.2006, s. 14.

(6)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(7)  EGT L 187, 20.7.1999, s. 70. Beslutet ändrat genom beslut 2004/846/EG (EUT L 370, 17.12.2004, s. 91).

(8)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(9)  EUT L 271, 30.9.2006, s. 71.

(10)  EUT L 223, 15.8.2006, s. 1.

(11)  EGT L 169, 10.7.2000, s. 1.

(12)  EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.


BILAGA I

TILLÄMPNING

(Vägledande riktlinjer för de dokument som skall fyllas i av den sökande i enlighet med artikel 6)

All information skall om möjligt underbyggas med referenser till vetenskaplig litteratur och till personliga kontakter med vetenskapliga auktoriteter och fiskeexperter. Den sökande rekommenderas att skilja mellan förflyttningar till ”öppna” eller ”slutna” vattenbruksanläggningar.

Vid tillämpningen av denna bilaga skall, om ansökan avser en föreslagen flyttning i stället för en introduktion, orden introduktion/introducerad ersättas med orden flyttning/flyttad.

A.   Sammanfattning

Ge en kort sammanfattning av dokumentet med en beskrivning av förslaget, potentiell påverkan på inhemska arter och deras livsmiljöer och riskreducerande åtgärder för att minimera potentiell påverkan på inhemska arter.

B.   Inledning

1.

Namn (vardagligt och vetenskapligt) på den organism som föreslås för introduktion eller flyttning, med uppgift av släkte, art, underart eller lägre taxonomisk enhet när så är lämpligt.

2.

Beskriv organismens egenskaper, inbegripet utmärkande karaktärer. Bifoga en vetenskaplig illustration eller ett foto.

3.

Beskriv organismens historia i vattenbruket, förbättringsåtgärder och eventuella introduktioner på andra platser.

4.

Beskriv mål och motiv för den föreslagna introduktionen. Förklara också varför målen inte kan nås genom användning av en inhemsk art.

5.

Vilka alternativa strategier har övervägts för att nå målen för förslaget?

6.

I vilket geografiskt område är introduktionen tänkt att ske? Beskriv livsmiljöer, ekosystem och skyddsstatus i den mottagande miljön. Bifoga en karta.

7.

Hur många exemplar av organismen är introduktionen tänkt att omfatta (i början, till slut). Kan projektet delas in i olika delprojekt? I så fall, hur många individuella exemplar ingår i varje delprojekt?

8.

Redogör för beståndets ursprung (anläggning) och genetiska stam (om denna är känd).

C.   Uppgifter om artens livscykel – för varje skede i livscykeln

1.

Beskriv artens naturliga utbredningsområde och förändringar av detta till följd av introduktioner.

2.

Har det bestånd från vilket introduktionen/flyttningen kommer att ske en koppling till några kända icke-målarter?

3.

Vilken spridning har sådana icke-målarter inom ursprungsområdet för det bestånd som skall introduceras/flyttas?

4.

Ange var arten har introducerats tidigare och beskriv de ekologiska effekterna på miljön i det mottagande området (rovdjur, bytesdjur, konkurrent, strukturella och funktionella aspekter av livsmiljön).

5.

Vilka faktorer är begränsande för arten inom dess naturliga utbredningsområde?

6.

Beskriv fysiologiska toleranser (vattenkvalitet, temperatur, syrehalt och salthalt) i varje skede av livscykeln (tidiga stadier, adult stadium och reproduktivt stadium).

7.

Beskriv habitatpreferenser och -toleranser i varje skede av livscykeln.

8.

Beskriv reproduktionsbiologin.

9.

Beskriv flyttningsbeteendet.

10.

Beskriv födopreferenser i varje skede av livscykeln.

11.

Beskriv tillväxttakt och livslängd (även i det föreslagna introduktionsområdet, om dessa uppgifter är kända).

12.

Ange den berörda artens ålder eller åldersgrupp.

13.

Beskriv beteendet (socialt, territoriellt, aggressivt).

D.   Samspel med inhemska arter

1.

Vilken möjlighet har den introducerade organismen att överleva och etablera sig om den skulle rymma? (Denna fråga gäller förflyttningar till öppna och slutna vattenbruksanläggningar.)

2.

Vilken eller vilka livsmiljöer kan den introducerade arten antas ockupera i det föreslagna introduktionsområdet? Finns det någon överlappning med livsmiljöer för hotade eller sårbara arter? (Ange om det föreslagna introduktionsområdet även omfattar angränsande vatten.)

3.

Vilka inhemska arters nischer överlappar den introducerade artens nisch? Finns det några outnyttjade ekologiska resurser som arten skulle kunna utnyttja?

4.

Vad kommer den introducerade organismen att äta i den mottagande miljön?

5.

Kommer denna predation att medföra några negativa effekter på det mottagande ekosystemet?

6.

Kommer den introducerade organismen att överleva och reproducera sig framgångsrikt i det föreslagna introduktionsområdet eller krävs årlig utsättning? (Denna fråga gäller arter som inte är avsedda för slutna vattenbruksanläggningar.)

7.

Kommer den introducerade organismen att hybridisera med inhemska arter? Är det möjligt att någon inhemsk art eller stam dör ut lokalt till följd av den föreslagna introduktionen? Kan den introducerade organismen komma att påverka inhemska arters parningsbeteende eller reproduktionsområden?

8.

Kan den föreslagna introduktionen komma att påverka livsmiljöns eller vattnets kvalitet?

E.   Mottagande miljö och angränsande vatten

1.

Ge fysikaliska uppgifter om den mottagande miljön och angränsande vatten, exempelvis säsongsmässiga variationer i vattentemperatur, salthalt, grumlighet, syrehalt, pH, näringsämneshalter och metallhalter. Överensstämmer dessa förhållanden med den introducerade artens toleranser och preferenser, inbegripet de förhållanden som krävs för reproduktion?

2.

Vilken artsammansättning har det mottagande vattnet (viktiga vattenlevande ryggradsdjur, ryggradslösa djur och växter)?

3.

Lämna information om livsmiljöer i introduktionsområdet, inbegripet angränsande vatten, och identifiera viktiga habitat. Vilka av dessa förhållanden överensstämmer med toleranserna och preferenserna för den organism som skall introduceras? Kan den introducerade organismen störa någon av de beskrivna livsmiljöerna?

4.

Beskriv naturliga och människoskapade barriärer som bör hindra den introducerade organismen att sprida sig till angränsande vatten.

F.   Övervakning

Beskriv vilka planer som finns för att följa upp den introducerade artens framgång och hur negativa effekter på inhemska arter och deras livsmiljöer kommer att bedömas.

G.   Förvaltningsplan

1.

Beskriv förvaltningsplanen för den föreslagna introduktionen. Planen bör omfatta åtminstone följande information:

a)

Åtgärder för att säkerställa att inga andra arter (icke-målarter) följer med sändningen.

b)

Vem kommer att tillåtas att använda den föreslagna organismen och på vilka villkor?

c)

Kommer den föreslagna introduktionen att ha en förkommersiell fas?

d)

Beskrivning av beredskapsplanen för avlägsnandet av arter.

e)

Beskrivning av kvalitetssäkringsplanen för förslaget.

f)

Andra krav som måste uppfyllas enligt lagstiftningen.

2.

Beskriv de kemiska och biofysikaliska åtgärder och förvaltningsåtgärder som kommer att vidtas för att hindra att organismen och icke-målarter oavsiktligt tar sig ut och etablerar sig i ej avsedda ekosystem. Lämna uppgifter om vattenkälla, vart spillvatten leds, eventuell spillvattenbehandling, närhet till dagvattenledningar, kontroll av predatorer, anläggningssäkerhet och åtgärder för att hindra rymning, om sådana är nödvändiga.

3.

Beskriv vilka beredskapsplaner för det fall att organismen oavsiktligt, genom en olyckshändelse eller genom en otillåten handling släpps ut från uppfödnings- eller kläckningsanordningar, eller om det område organismen koloniserar efter utsättningen utvidgas genom en olyckshändelse eller på annat oplanerat sätt.

4.

Om förslaget syftar till att skapa möjlighet till fiske, lämna uppgifter om målet med det. Vem skulle dra nytta av fisket? Lämna uppgifter om förvaltningsplanen och inkludera om så behövs ändringar i förvaltningsplanen för arter som kommer att påverkas.

H.   Företagsuppgifter

1.

Ange ägarens och/eller företagets namn, vattenbruksanläggningens tillståndsnummer och i tillämpliga fall organisationsnummer, eller namnet på myndighet eller avdelning med kontaktperson, telefonnummer, faxnummer och e-postadress.

2.

Ge en indikation om det föreslagna projektets ekonomiska bärkraft.

I.   Referenser

1.

Lämna en detaljerad litteraturförteckning med alla referenser som har använts för att utarbeta ansökan.

2.

Lämna en förteckning över namn och adresser för de vetenskapliga auktoriteter och fiskeexperter som har rådfrågats.


BILAGA II

Förfaranden och minimikriterier för en miljöriskbedömning enligt artikel 9

För att kunna bedöma de risker som är förknippade med introduktion eller flyttning av vattenlevande organismer, är det nödvändigt att göra en bedömning av sannolikheten för att organismerna kommer att etablera sig och konsekvenserna av etableringen.

I processen behandlas de viktigaste miljöaspekterna. Den ger en standardiserad metod för att bedöma både risken för genetiska och ekologiska effekter och risken för att introducera en icke-målart som kan påverka de inhemska arterna i det föreslagna mottagande vattnet.

Under granskningsarbetet ligger tonvikten inte på bedömningen, utan på de detaljerade biologiska och andra uppgifter som den baseras på. Om det råder vetenskaplig osäkerhet bör försiktighetsprincipen tillämpas.

Vid tillämpningen av denna bilaga skall, om ansökan avser en föreslagen flyttning, orden ”introduktion/introducerad” ersättas med orden ”flyttning/flyttad”.

DEL 1

EKOLOGISK OCH GENETISK RISKBEDÖMNING

Steg 1

Sannolikhet för etablering och spridning utanför det avsedda introduktionsområdet

Händelse

Sannolikhet

(H, M, L) (1)

Säkerhet

(VC, RC, RU, VU) (2)

Kommentarer som stöder bedömningen (3)

Den introducerade eller flyttade arten, som rymt eller spritts, lyckas kolonisera och etablerar ett bestånd i det avsedda introduktionsområdet men utom vattenbruksanläggningens kontroll.

 

 

 

Den introducerade eller flyttade arten, som rymt eller spritts, sprider sig utanför det avsedda introduktionsområdet.

 

 

 

Slutlig bedömning (4)

 

 

 

Steg 2

Konsekvenser av etablering och spridning

Händelse

Sannolikhet

(H, M, L)

Säkerhet

(VC, RC, RU, VU)

Kommentarer som stöder bedömningen (5)

Genetisk blandning med lokala bestånd som leder till förlust av genetisk mångfald.

 

 

 

Konkurrens (föda, utrymme) med eller predation på inhemska bestånd, vilket leder till att dessa utrotas lokalt.

 

 

 

Andra oönskade företeelser av ekologisk natur.

 

 

 

Några av de ovan nämnda företeelserna kvarstår även efter det att den introducerade arten avlägsnats.

 

 

 

Slutlig bedömning (6)

 

 

 

Steg 3

Riskpotential förknippad med främmande och lokalt frånvarande arter

Ett samlat värde ges på grundval av bedömningarna i steg 1 och 2.

Komponent

Riskpotential

(H, M, L)

Säkerhet

(VC, RC, RU, VU)

Kommentarer som stöder bedömningen (7)

Etablering och spridning (steg 1)

 

 

 

Ekologiska konsekvenser (steg 2)

 

 

 

Slutlig bedömning av total riskpotential (8)

 

 

 

Bedömningsresultatet skall uttryckas i följande risknivåer:

En högriskförflyttning:

a)

Det finns en stor risk för att den biologiska mångfalden skadas av spridning och andra ekologiska konsekvenser.

b)

Den sker under uppfödningsförhållanden som ökar risken för sådana skador.

c)

Den berör en vattenbruksanläggning som säljer levande vattenbruksdjur för vidare uppfödning eller reproduktion.

d)

Förflyttningen innebär därför stora risker (kraftfulla riskreducerande åtgärder krävs). Förslaget bör avslås om det inte går att vidta riskreducerande åtgärder som gör att risken blir låg.

En förflyttning med medelstora risker:

a)

Det finns medelstora risker för att den biologiska mångfalden skadas av spridning och andra ekologiska konsekvenser.

b)

Den sker under uppfödningsförhållanden som inte nödvändigtvis ökar risken för sådana skador, med beaktande av arterna och inneslutningsförhållandena.

c)

Den berör en vattenbruksanläggning som säljer sina produkter huvudsakligen som livsmedel.

d)

Förflyttningen innebär därför måttliga risker. Förslaget bör avslås om det inte går att vidta riskreducerande åtgärder som gör att risken blir låg.

En lågriskförflyttning:

a)

Det finns små risker för att den biologiska mångfalden skadas av spridning och andra ekologiska konsekvenser.

b)

Den sker under uppfödningsförhållanden som inte ökar risken för sådana skador.

c)

Den berör en vattenbruksanläggning som säljer sina produkter enbart som livsmedel.

d)

Förflyttningen innebär därför obetydliga risker. Förslaget bör godkännas. Riskreducerande åtgärder behöver inte vidtas

Förslaget kan godkännas som det presenterats (inga riskreducerande åtgärder behöver vidtas) endast om den totala riskpotentialen bedöms vara låg och mycket säker eller tämligen säker.

Om den första analysen ger till resultat att den totala risken bedöms vara hög eller medelhög, skall förslag om inneslutningsåtgärder eller riskreducerande åtgärder inarbetas i ansökan, som därefter skall genomgå riskanalys till dess att den totala risken slutligen bedöms vara låg och mycket säker eller tämligen säker. Beskrivningar av dessa ytterligare steg, samt ingående specifikationer av inneslutningsåtgärder eller riskreducerande åtgärder, kommer att utgöra en integrerad del av riskbedömningen.

DEL 2

BEDÖMNING AV ICKE-MÅLARTER

Steg 1

Sannolikhet för etablering och spridning av icke-målarter utanför det avsedda introduktionsområdet

Händelse

Sannolikhet

(H, M, L)

Säkerhet

(VC, RC, RU, VU)

Kommentarer som stöder bedömningen (9)

En icke-målart introduceras till följd av introduktion eller flyttning av vattenlevande organismer.

 

 

 

Den introducerade icke-målarten finner lämpliga livsmiljöer eller värdorganismer.

 

 

 

Slutlig bedömning (10)

 

 

 

Steg 2

Konsekvenser av icke-målarters etablering och spridning

Händelse

Sannolikhet

(H, M, L)

Säkerhet

(VC, RC, RU, VU)

Kommentarer som stöder bedömningen (11)

Icke-målarten konkurrerar med eller prederar på inhemska bestånd, vilket leder till att dessa utrotas lokalt.

 

 

 

Icke-målarten blandar sig genetiskt med lokala bestånd, vilket leder till förlust av genetisk mångfald.

 

 

 

Andra oönskade företeelser av ekologisk eller patologisk natur.

 

 

 

Några av de ovan nämnda företeelserna kvarstår även efter det att icke-målarten avlägsnats.

 

 

 

Slutlig bedömning (12)

 

 

 

Steg 3

Riskpotential förknippad med icke-målarter

Ett samlat värde ges på grundval av bedömningarna i steg 1 och 2.

Komponent

Riskpotential

(H, M, L)

Säkerhet

(VC, RC, RU, VU)

Kommentarer som stöder bedömningen (13)

Etablering och spridning (steg 1)

 

 

 

Ekologiska konsekvenser (steg 2)

 

 

 

Slutlig bedömning (14)

 

 

 

De villkor som gäller för bedömningen av riskpotential för främmande arter (del 1) skall i tillämpliga delar också gälla för bedömningen av riskpotential för icke-målarter (del 2), inbegripet kravet på att vidta inneslutningsåtgärder och riskreducerande åtgärder.

DEL 3

ÖVERGRIPANDE MILJÖRISKBEDÖMNING – SAMMANFATTNING

Historia, bakgrund och motiv för begäran

Sammanfattning av riskbedömning

Sammanfattning av ekologisk och genetisk riskbedömning

Sammanfattning av riskbedömning för icke-målarter

Kommentarer

Riskreducerande åtgärder

Slutligt utlåtande om total potentiell risk med organismen

Råd till den behöriga myndigheten


(1)  H = hög, M = medelhög, L = låg

(2)  VC = mycket säker, RC = tämligen säker, RU = tämligen osäker, VU = mycket osäker

(3)  Riktlinjer för bedömningen finns i Appendix A och Appendix B till ICES Code of Practice.

(4)  Den slutliga bedömningen av sannolikheten för etablering och spridning tilldelas samma värde som den faktor som har det lägsta värdet (exempel: om sannolikheten för ovanstående faktorer bedöms vara hög respektive låg, blir den slutliga bedömningen låg). Båda faktorerna – sannolikheten för att organismen lyckas kolonisera och etablerar ett bestånd i det avsedda introduktionsområdet (antingen en begränsad miljö som en anläggning eller ett naturligt habitat) och sannolikheten för att den sprider sig utanför det avsedda introduktionsområdet (bedömt enligt ovanstående förklaring) – behövs för att arten skall kunna etablera sig utanför det avsedda introduktionsområdet.

Den slutliga bedömningen av säkerhet tilldelas samma värde som den faktor som har lägst grad av säkerhet (exempel: bedömningarna mycket säker respektive tämligen säker skulle ge den slutliga bedömningen tämligen säker). Skadligheten av etablering och spridning bör beaktas, tillsammans med nyttoriskförhållandet, vid den slutliga bedömningen.

(5)  Riktlinjer för bedömningen finns i Appendix A och Appendix B till ICES Code of Practice.

(6)  Den slutliga bedömningen av konsekvenserna av etablering och spridning tilldelas samma värde som den faktor (individuell sannolikhet) som har det högsta värdet, och den slutliga bedömningen av säkerhet tilldelas samma värde som den faktor som har lägst grad av säkerhet.

(7)  Riktlinjer för bedömningen finns i Appendix A och Appendix B till ICES Code of Practice.

(8)  Den slutliga bedömningen av riskpotential tilldelas samma värde som den högsta av de båda sannolikheterna om det inte finns något sannolikhetsvärde mellan de båda uppskattningarna (exempel: om risken för etablering och spridning är hög och risken för ekologiska konsekvenser är medelhög, blir den slutliga bedömningen den högsta av de båda sannolikheterna, alltså hög). Om det finns ett sannolikhetsvärde mellan de båda uppskattningarna (dvs. en kombination av hög och låg), blir den slutliga bedömningen medelhög.

(9)  Riktlinjer för bedömningen finns i Appendix A och Appendix B till ICES Code of Practice.

(10)  Den slutliga bedömningen av sannolikhet tilldelas samma värde som den faktor som har lägst risk, och den slutliga bedömningen av säkerhet tilldelas samma värde som den faktor som har lägst grad av säkerhet.

(11)  Riktlinjer för bedömningen finns i Appendix A och Appendix B till ICES Code of Practice.

(12)  Den slutliga bedömningen av konsekvenser tilldelas samma värde som den faktor som har högst risk, och den slutliga bedömningen av säkerhet tilldelas samma värde som den faktor som har lägst grad av säkerhet.

(13)  Riktlinjer för bedömningen finns i Appendix A och Appendix B till ICES Code of Practice.

(14)  Den slutliga bedömningen av riskpotential tilldelas samma värde som den faktor som har lägst risk, och den slutliga bedömningen av säkerhet tilldelas samma värde som den faktor som har lägst grad av säkerhet.


BILAGA III

Karantän

Karantän innebär att levande djur och växter och eventuella associerade organismer hålls strikt isolerade från den omgivande miljön för att förhindra påverkan på vilda och odlade arter och oönskade förändringar av de naturliga ekosystemen.

Främmande och lokalt frånvarande arter skall hållas i karantän tillräckligt länge för att det skall vara möjligt att upptäcka alla icke-målarter och bekräfta frånvaro av patogener och sjukdomar. Anläggningen skall vara utformad i enlighet med de specifikationer som anges av den behöriga myndighet i medlemsstaten som har ansvaret för att godkänna den. Karantänstiden skall anges i tillståndet. Om anläggningen inte ligger i den mottagande medlemsstaten skall den rådgivande kommitté som har ansvaret för anläggningen och den rådgivande kommittén i den mottagande medlemsstaten komma överens om karantänstiden.

Operatören skall driva karantänanläggningen i enlighet med nedanstående villkor. Operatören skall också ha ett kvalitetssäkringsprogram och en driftsinstruktion.

Vid tillämpningen av denna bilaga skall, om ansökan avser en föreslagen flyttning, orden ”introduktion/introducerad” ersättas med orden ”flyttning/flyttad”.

Omhändertagande av spillvatten och avfall

Allt spillvatten och avfall som uppkommer inom anläggningen skall behandlas på ett sätt som innebär att alla eventuella icke-målarter och associerade organismer effektivt avlivas. För att säkerställa kontinuerlig drift och strikt isolering skall system för behandling av spillvatten från karantän ha fungerande reservsystem.

Behandlat spillvatten och avfall kan innehålla ämnen som är skadliga för miljön (t.ex. antifoulingmedel) och skall tas om hand på ett sätt som innebär att miljöpåverkan minimeras.

Uppgifter om behandling av spillvatten och fast avfall skall tas fram, med förteckning över den personal som har ansvaret för behandling och tidsplanering. Systemet skall övervakas för att säkerställa effektiv drift och tidig upptäckt av eventuella fel.

Fysisk separering

De organismer som har flyttats skall hållas avskilda från andra organismer för att säkerställa inneslutning. Detta gäller inte särskilda kontrollarter som används för att undersöka den introducerade artens effekter. Fåglar och andra djur samt sjukdomsalstrande organismer och smittämnen skall hindras tillträde.

Personal

Endast utbildad och godkänd personal skall ha tillträde till anläggningen. Fotbeklädnad, händer och allt material som används inom anläggningen skall desinficeras (se nedan) innan anläggningen lämnas.

Utrustning

Efter mottagandet skall alla livsstadier av organismen samt tankar, vatten, transportbehållare och utrustning som har kontakt med den introducerade arten, inbegripet transportfordon, hanteras på ett sådant sätt att arten och associerade icke-målarter inte kan rymma från anläggningen. Allt transport- och förpackningsmaterial skall desinficeras, eller brännas om bränning av materialet är tillåten.

Omhändertagande av döda organismer

Register med dagliga uppgifter om döda organismer skall föras och hållas tillgängliga för inspektion av den behöriga myndigheten. Alla döda organismer skall behållas inom anläggningen. Inga döda organismer, vävnader eller skal får kastas bort utan godkänd behandling för att säkerställa fullständig desinfektion. Värmebehandling som autoklavering eller kemisk sterilisering får användas.

Döda organismer skall rapporteras till den behöriga myndigheten och medlemsstaterna skall undersöka dödsorsaken inom rimlig tid. Döda organismer skall lagras, transporteras och bortskaffas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (1).

Inspektion och provtagning

Regelbundna inspektioner skall göras för att upptäcka icke-målarter. Om en sådan art eller en tidigare oupptäckt sjukdom eller parasit påträffas i en organism, skall nödvändiga åtgärder vidtas för att bemästra situationen. Åtgärderna kan innefatta destruktion av organismerna och desinfektion av anläggningen.

Tid i karantän

Den erforderliga tiden i karantän varierar beroende på vilken organism det är fråga om, säsongsvariationer hos problematiska icke-målarter, samt uppfödningsförhållanden.

Register

Karantänanläggningar skall föra noggranna register över följande uppgifter:

Tidpunkter då anställda kommer in i och går ut ur anläggningen.

Antal döda organismer och metod för lagring och bortskaffande.

Behandling av inkommande vatten och spillvatten.

Prover som lämnats till experter för att testa för icke-målarter.

Alla onormala förhållanden som påverkar karantänanläggningen (elavbrott, byggnadsskador, svåra väderförhållanden osv.).

Desinfektion

Desinfektion innebär att desinfektionsmedel tillsätts i tillräckligt höga koncentrationer och under tillräckligt lång tid för att döda skadliga organismer. De desinfektionsmedel och koncentrationer som används för desinfektion av karantänanläggningar skall klara fullständig desinfektion av havsvatten och sötvatten. Liknande koncentrationer skall användas för rutinmässig desinfektion av anläggningar. Det rekommenderas att alla desinfektionsmedel neutraliseras innan de släpps ut i den omgivande miljön, och anläggningar som använder havsvatten skall behandla rester av oxidationsmedel som uppstår vid kemisk desinfektion. I nödsituationer, exempelvis om en införd parasit eller sjukdomsalstrande organism påträffas, skall desinfektionsmedel finnas i tillräcklig mängd för att hela anläggningen skall kunna behandlas.


(1)  EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2007/2006 (EUT L 379, 28.12.2006, s. 98).


BILAGA IV

Förteckning över arter enligt artikel 2.5

 

Regnbåge, Oncorhynchus mykiss

 

Bäckröding, Salvelinus fontinalis

 

Karp, Cyprinus carpio

 

Gräskarp, Ctenopharyntgodon idella

 

Silverkarp, Hypophthalmichthys molitrix

 

Marmorkarp, Aristichtys nobilis

 

Japanskt jätteostron, Crassostrea gigas

 

Japansk venusmussla, Ruditapes philippinarum

 

Öringabborre, Micropterus salmoides

 

Fjällröding, Salvelinus alpinus


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Rådet

28.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/18


RÅDETS BESLUT

av den 25 juni 2007

om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”

(2007/435/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.3 a,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2)

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (3),

av följande skäl:

(1)

För att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa föreskrivs i fördraget både åtgärder för att säkerställa den fria rörligheten för personer, tillsammans med stödåtgärder avseende kontroller vid yttre gränser, asyl och invandring, och andra åtgärder som rör asyl, invandring och skydd av tredjelandsmedborgares rättigheter.

(2)

Vid mötet i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 uttalade Europeiska rådet att Europeiska unionen måste säkerställa en rättvis behandling av tredjelandsmedborgare som lagligen vistas på medlemsstaternas territorium. En mer kraftfull integrationspolitik bör syfta till att ge dem rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med Europeiska unionens medborgares. Den bör också stärka icke-diskriminering i det ekonomiska och sociala livet och i kulturlivet och utarbeta åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet.

(3)

Att integrera tredjelandsmedborgare i medlemsstaterna är grundläggande för att främja den ekonomiska och sociala sammanhållningen, ett av gemenskapens grundläggande mål enligt fördraget. Med beaktande av fördraget bör emellertid Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (nedan kallad ”fonden”), när det gäller medfinansiering av konkreta åtgärder till stöd för integrationsprocessen i medlemsstaterna, i första hand inriktas på nyanlända tredjelandsmedborgare.

(4)

I Haagprogrammet av den 4 och 5 november 2004 framhåller Europeiska rådet att det är väsentligt att utveckla en effektiv politik för att nå stabilitet och sammanhållning i medlemsstaterna. Rådet uppmanar till bättre samordning av nationell integrationspolitik på grundval av en gemensam ram och uppmanar medlemsstaterna, rådet och kommissionen att främja det strukturella utbytet av erfarenheter och information om integration.

(5)

Enligt uppmaningen i Haagprogrammet fastställde rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar den 19 november 2004 gemensamma grundprinciper för en integrationspolitik för invandrare inom Europeiska unionen (nedan kallade ”de gemensamma grundprinciperna”). De gemensamma grundprinciperna är till hjälp för medlemsstaterna då de utarbetar sin integrationspolitik eftersom de ger tankeväckande vägledande grundprinciper som kan användas som måttstock för att bedöma och utvärdera de egna insatserna.

(6)

De gemensamma grundprinciperna är ett komplement till och samverkar till fullo med gemenskapens rättsliga instrument om inresa och vistelse för lagligen bosatta tredjelandsmedborgare i fråga om familjeåterförening och varaktigt bosatta personer, samt annan befintlig lagstiftning, inklusive lagstiftning om jämställdhet mellan kvinnor och män, icke-diskriminering och social integration.

(7)

Rådet erinrar om kommissionens meddelande av den 1 september 2005 om en gemensam agenda för integration och en ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen samt rådets slutsatser av den 1 och 2 december 2005 om den agendan. Rådet understryker behovet av att förstärka medlemsstaternas integrationspolitik och erkänner vikten av att det fastställs en ram på gemenskapsnivå för integration av lagligen bosatta tredjelandsmedborgare när det gäller alla aspekter av samhället och i synnerhet konkreta åtgärder för att genomföra de gemensamma grundprinciperna.

(8)

En enskild medlemsstats misslyckande med att utveckla och genomföra integrationspolitik skulle på olika sätt kunna få negativa konsekvenser för andra medlemsstater och för Europeiska unionen.

(9)

För att stödja integrationsprogrammen införde budgetmyndigheten särskilda bestämmelser i Europeiska gemenskapernas allmänna budget från 2003 till 2006 för att finansiera pilotprojekt och förberedande åtgärder på integrationsområdet (nedan kallade ”INTI”).

(10)

Mot bakgrund av INTI och med hänvisning till kommissionens meddelande om invandring, integration och sysselsättning samt den första årsrapporten om migration och integration, anses det vara nödvändigt att från och med 2007 förse gemenskapen med ett särskilt instrument i syfte att bidra till medlemsstaternas insatser för att utveckla och genomföra en integrationspolitik som gör det möjligt för tredjelandsmedborgare med olika kulturell, religiös, språklig och etnisk tillhörighet att uppfylla villkoren för bosättning och som underlättar deras integration i de europeiska samhällena, i enlighet med de gemensamma grundprinciperna och på ett sätt som kompletterar Europeiska socialfonden (nedan kallad ”ESF”).

(11)

För att säkerställa enhetlighet i gemenskapens arbete med att integrera tredjelandsmedborgare bör de åtgärder som finansieras genom fonden vara specifika och komplettera de åtgärder som finansieras genom ESF och Europeiska flyktingfonden. I samband med detta bör man utarbeta särskilda system för gemensam programplanering för att säkerställa enhetlighet mellan gemenskapens åtgärder för att integrera tredjelandsmedborgare genom ESF och fonden.

(12)

Eftersom fonden och ESF omfattas av delad förvaltning med medlemsstaterna bör åtgärder även vidtas på nationell nivå för att säkerställa ett enhetligt genomförande. Därför bör det krävas att de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för genomförandet av fonden fastställer samarbets- och samordningsrutiner med de myndigheter som medlemsstaterna utsett för att sköta genomförandet av ESF och Europeiska flyktingfonden och ser till att åtgärder som får stöd från fonden är specifika och kompletterar åtgärder som får stöd från ESF och Europeiska flyktingfonden.

(13)

Detta instrument bör primärt, när det gäller medfinansiering av konkreta åtgärder till stöd för integrationsprocessen för tredjelandsmedborgare i medlemsstaterna, inriktas på åtgärder för nyanlända tredjelandsmedborgare. Det kan i detta sammanhang hänvisas till rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (4), där det anges ett krav på fem års laglig bosättning som en tredjelandsmedborgare måste uppfylla för att få rätt till ställning som varaktigt bosatt.

(14)

Fonden bör även stödja medlemsstaterna när det gäller att höja deras kapacitet att allmänt utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera alla strategier, all politik och alla åtgärder för integration av tredjelandsmedborgare samt främja informationsutbyte, bästa metoder och samarbetet inom och mellan medlemsstaterna för att bidra till att höja denna kapacitet.

(15)

Detta beslut har utformats som en del av ett sammanhängande ramverk vilket även omfattar Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” och om upphävande av rådets beslut 2004/904/EG (5), Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av fonden för yttre gränser för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” (6), samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 575/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” (7), och som syftar till en rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vad gäller de ekonomiska effekterna av införandet av integrerad förvaltning av Europeiska unionens yttre gränser och genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik enligt avdelning IV i tredje delen av fördraget.

(16)

Stödet från fonden skulle bli effektivare och mer målinriktat om medfinansieringen av stödberättigande åtgärder grundas på ett strategiskt flerårigt program som utarbetas av varje medlemsstat i samråd med kommissionen.

(17)

På grundval av strategiska riktlinjer som antas av kommissionen bör varje medlemsstat utarbeta ett flerårigt programplaneringsdokument med beaktande av medlemsstatens specifika situation och behov, och fastställa sin utvecklingsstrategi som bör utgöra ramen för genomförandet av de åtgärder som skall ingå i de årliga programmen.

(18)

Beträffande förvaltning tillsammans med medlemsstaterna enligt artikel 53.1 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (8) (nedan kallad ”budgetförordningen”) bör villkoren för att kommissionen skall kunna utöva sitt ansvar när det gäller genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget fastställas och skyldigheterna i samband med medlemsstaternas samarbete klargöras. Genom tillämpningen av dessa villkor kan kommissionen försäkra sig om att medlemsstaterna använder fonden på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med principen om en sund ekonomisk förvaltning i den mening som avses i artikel 27 och artikel 48.2 i budgetförordningen.

(19)

Objektiva kriterier bör fastställas för fördelningen till medlemsstaterna om de årliga tillgängliga medlen. Dessa kriterier bör ta hänsyn till hur många tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i medlemsstaterna och det sammanlagda antalet nya inresor som beviljats tredjelandsmedborgare under en viss referensperiod.

(20)

Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem. Därför är det nödvändigt att fastställa generella principer och nödvändiga funktioner som alla program bör uppfylla.

(21)

I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna bör medlemsstaterna ha huvudansvaret för genomförandet och kontrollen av fonden.

(22)

Medlemsstaternas skyldigheter när det gäller förvaltnings- och kontrollsystem, attestering av utgifter samt förebyggande, upptäckande och korrigering av oegentligheter och överträdelser av gemenskapslagstiftningen bör fastställas för att säkerställa ett effektivt och korrekt genomförande av deras fleråriga och årliga program. När det gäller förvaltning och kontroll är det särskilt viktigt att fastställa formerna för hur medlemsstaterna skall säkerställa att de relevanta systemen har införts och fungerar tillfredsställande.

(23)

Utan att det påverkar kommissionens befogenheter när det gäller finansiell kontroll bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen på detta område uppmuntras.

(24)

Effektiviteten hos och verkningarna av de åtgärder som stöds av fonden beror också på utvärderingen av dessa och på spridningen av resultaten. Medlemsstaternas och kommissionens ansvar i detta avseende samt metoden som garanterar utvärderingens tillförlitlighet och den tillhörande informationens kvalitet bör formellt fastställas.

(25)

Åtgärderna bör utvärderas så att deras verkan kan ses över och bedömas efter halva tiden. Utvärderingen bör integreras i åtgärderna för övervakning av projektet.

(26)

Med tanke på betydelsen av att gemenskapsfinansiering synliggörs bör kommissionen tillhandahålla vägledning för att underlätta för varje myndighet, icke-statlig organisation, internationell organisation eller annan enhet som beviljats medel från fonden att på lämpligt sätt bekräfta mottagandet av stödet, med beaktande av praxis för andra instrument under delad förvaltning, som exempelvis strukturfonderna.

(27)

Genom detta beslut fastställs en finansieringsram för programmets hela löptid i den mening som avses i punkt 38 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (9), utan att budgetmyndighetens befogenheter såsom de anges i fördraget därigenom påverkas.

(28)

Eftersom målet för detta beslut, nämligen att inom ramen för de gemensamma grundprinciperna främja tredjelandsmedborgares integration i de mottagande medlemsstaternas samhällen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(29)

De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (10).

(30)

För att säkerställa att fonden genomförs i tid bör detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2007.

(31)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning, deltar inte Danmark i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt i Danmark.

(32)

I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, har Irland genom en skrivelse av den 6 september 2005 meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(33)

I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, har Förenade kungariket genom en skrivelse av den 27 oktober 2005 meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, MÅL OCH ÅTGÄRDER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Genom detta beslut inrättas Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (nedan kallad ”fonden”) för perioden från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013 som en del av en enhetlig ram som även inbegriper beslut nr 573/2007/EG, beslut nr 574/2007/EG samt beslut nr 575/2007/EG, för att bidra till att stärka området för frihet, säkerhet och rättvisa och tillämpning av principen om solidaritet mellan medlemsstaterna.

I detta beslut fastställs de mål som fonden bidrar till, hur den skall genomföras, vilka finansiella medel som står till förfogande och enligt vilka kriterier de tillgängliga medlen skall fördelas.

I beslutet fastställs fondens förvaltningsregler som bland annat omfattar finansiella bestämmelser samt övervaknings- och kontrollmekanismer, vilka bygger på delat ansvar mellan kommissionen och medlemsstaterna.

2.   Tredjelandsmedborgare som befinner sig på ett tredjelands territorium och som uppfyller särskilda bestämmelser och/eller krav i nationell lag före avresan, inklusive krav på förmågan att integrera sig i denna medlemsstat, skall omfattas av tillämpningsområdet för detta beslut.

3.   Tredjelandsmedborgare som har ansökt om asyl och för vilka det ännu inte har fattats något slutligt beslut eller som har flyktingstatus eller status som skyddsbehövande i övrigt eller som uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller som skyddsbehövande i övrigt i enlighet med rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (11), skall inte omfattas av tillämpningsområdet för detta beslut.

4.   Med tredjelandsmedborgare avses personer som inte är unionsmedborgare i den mening som avses i artikel 17.1 i fördraget.

Artikel 2

Fondens allmänna mål

1.   Fondens allmänna mål är att stödja medlemsstaternas insatser för att göra det möjligt för tredjelandsmedborgare med olika ekonomisk, social, kulturell, religiös, språklig och etnisk bakgrund att uppfylla villkoren för bosättning samt att underlätta deras integration i de europeiska samhällena.

Fonden skall huvudsakligen inriktas på åtgärder för integration av nyanlända tredjelandsmedborgare.

2.   För att främja det mål som avses i punkt 1 skall fonden bidra till utvecklingen och genomförandet av nationella integrationsstrategier för tredjelandsmedborgare när det gäller alla aspekter av samhället, särskilt med beaktande av principen om att integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna.

3.   På initiativ från medlemsstaterna eller kommissionen skall fonden bidra till att finansiera tekniskt stöd.

Artikel 3

Särskilda mål

Fonden skall bidra till att följande särskilda mål uppnås:

a)

Förenkla utvecklingen och genomförandet av inreseförfaranden som avser och som stöder integrationsprocessen för tredjelandsmedborgare.

b)

Utveckla och genomföra integrationsprocessen för nyligen anlända tredjelandsmedborgare i medlemsstaterna.

c)

Öka medlemsstaternas förmåga att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera politiken och åtgärderna för att integrera tredjelandsmedborgare.

d)

Utbyta information och bästa metoder samt samarbeta inom och mellan medlemsstaterna för att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera politiken och åtgärderna för att integrera tredjelandsmedborgare.

Artikel 4

Stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna

1.   I fråga om det mål som avses i artikel 3 a skall fonden stödja åtgärder i medlemsstaterna som

a)

underlättar för medlemsstaterna att utveckla och genomföra inreseförfaranden, bl.a. genom stöd till diskussioner mellan berörda aktörer, expertrådgivning eller utbyte av information om metoder där man inriktar sig på vissa nationaliteter eller kategorier av tredjelandsmedborgare,

b)

gör inreseförfarandena mer effektiva och tillgängliga för tredjelandsmedborgare, bl.a. genom användarvänlig informations- och kommunikationsteknik, informationskampanjer och urvalsförfaranden,

c)

bättre förbereder tredjelandsmedborgare för integrationen i värdlandet genom förberedelser före inresan som gör det möjligt för dem att skaffa sig den kunskap och de färdigheter som krävs för att kunna integrera sig, t.ex. yrkesutbildning, informationspaket, omfattande medborgarfostran och språkundervisning i ursprungslandet.

2.   I fråga om det mål som avses i artikel 3 b skall fonden stödja åtgärder i medlemsstaterna för att

a)

inrätta program och åtgärder i syfte att bekanta nyligen anlända tredjelandsmedborgare med värdlandet och ge dem grundläggande kunskaper om värdlandets språk, historia, institutioner, socioekonomiska särdrag, kulturliv samt grundläggande normer och värderingar och komplettera sådana befintliga program och åtgärder,

b)

utveckla och förbättra, på såväl lokal som regional nivå, sådana programs och åtgärders kvalitet, med särskild betoning på medborgarfostran,

c)

förstärka sådana programs och åtgärders förmåga att nå ut till särskilda grupper, t.ex. familjemedlemmar till personer som omfattas av inreseförfaranden, barn, kvinnor, äldre, analfabeter eller personer med funktionshinder,

d)

öka sådana programs och åtgärders flexibilitet, särskilt genom deltidskurser, snabbutbildningar, distansundervisning eller e-lärande eller liknande så att tredjelandsmedborgarna kan fullfölja programmen och åtgärderna samtidigt som de arbetar eller studerar,

e)

utveckla och genomföra sådana program eller åtgärder med inriktning på unga tredjelandsmedborgare, med särskilda sociala och kulturella utmaningar när det gäller identitetsfrågor,

f)

utveckla sådana program eller åtgärder som främjar mottagning och stöder integrationsprocessen för högt kvalificerade och kvalificerade tredjelandsmedborgare.

3.   I fråga om de mål som avses i artikel 3 c och 3 d skall fonden stödja åtgärder i och mellan medlemsstaterna som

a)

förbättrar tillgången till offentliga och privata varor och tjänster för tredjelandsmedborgare, bl.a. genom förmedlingstjänster, tolkning och översättning och genom en ökning av personalens förmåga att hantera kontakter med andra kulturer,

b)

bygger hållbara organisationsstrukturer för integration och mångfaldshantering, främjar varaktigt och uthålligt deltagande i det medborgerliga och kulturella samhällslivet och utvecklar samarbetsformer mellan olika berörda aktörer för att tjänstemän på olika nivåer snabbt skall kunna informeras om erfarenheter och praxis på annat håll och om möjligt samordna resurser,

c)

utveckla och genomföra interkulturell utbildning, kapacitetsuppbyggnad och mångfaldshantering, personalutbildning hos offentliga och privata serviceorgan, inklusive utbildningsinstitut,

d)

stärker kapaciteten att samordna, genomföra, övervaka och utvärdera nationella integrationsstrategier för tredjelandsmedborgare på olika nivåer och avdelningar inom förvaltningen,

e)

bidrar till utvärderingen av inreseförfaranden eller de program och åtgärder som avses i punkt 2 genom stöd till representativa enkäter bland tredjelandsmedborgare som deltagit i sådana program och/eller bland berörda aktörer, t.ex. företag, icke-statliga organisationer samt regionala eller lokala myndigheter,

f)

inför och genomför system för att samla in och analysera information om behoven hos olika kategorier av tredjelandsmedborgare på lokal eller regional nivå genom samråd med tredjelandsmedborgare och informationsutbyte mellan aktörer samt genom enkäter hos invandrargrupper om hur behoven bäst kan tillgodoses,

g)

bidrar till den dubbelriktade process som ligger till grund för integrationspolitiken genom att inrätta plattformar för samråd med tredjelandsmedborgare, informationsutbyte mellan olika aktörer samt dialog mellan olika kulturer, trosinriktningar och religioner, mellan olika grupper och/eller mellan olika grupper och politiska beslutsfattare,

h)

utvecklar indikatorer och riktmärken för att mäta framstegen nationellt,

i)

utvecklar högkvalitativa övervakningsinstrument och utvärderingssystem för integrationspolitik och -åtgärder,

j)

ökar acceptansen för migration i de mottagande samhällena samt acceptansen för integrationsåtgärder genom upplysningskampanjer, särskilt i media.

Artikel 5

Gemenskapens åtgärder

1.   På kommissionens initiativ får högst 7 % av fondens tillgängliga medel användas för att finansiera gränsöverskridande åtgärder eller åtgärder av intresse för hela gemenskapen (nedan kallade ”gemenskapsåtgärder”) när det gäller invandring och integrationspolitik.

2.   För att berättiga till stöd skall gemenskapsåtgärderna särskilt uppfylla följande krav:

a)

De skall främja gemenskapssamarbete i genomförandet av gemenskapslagstiftningen och god praxis när det gäller invandring samt genomförandet av god praxis när det gäller integration.

b)

De skall stödja inrättandet av nätverk för gränsöverskridande samarbete och pilotprojekt som grundas på gränsöverskridande partnerskap mellan organ i minst två medlemsstater och som utformats för att stimulera till innovation, underlätta utbyte av erfarenheter och god praxis samt höja kvaliteten i integrationspolitiken.

c)

De skall stödja gränsöverskridande kampanjer för att höja allmänhetens medvetenhet om frågorna.

d)

De skall stödja undersökningar, spridning och utbyte av information om bästa praxis och andra aspekter av invandrings- och integrationspolitiken, bland annat om användning av den modernaste tekniken.

e)

De skall stödja pilotprojekt och studier för att undersöka möjligheten till nya former av gemenskapssamarbete och gemenskapslagstiftning i fråga om invandring.

f)

De skall stödja medlemsstaternas utveckling och tillämpning av gemensamma statistiska redskap, metoder och indikatorer för att bedöma invandrings- och integrationspolitikens utveckling.

3.   Det årliga arbetsprogrammet, i vilket prioriteringar fastställs för gemenskapens åtgärder, skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

KAPITEL II

PRINCIPER FÖR STÖD

Artikel 6

Komplementaritet, överensstämmelse och förenlighet

1.   Fonden skall ge stöd som kompletterar nationella, regionala och lokala åtgärder och som gör att gemenskapens prioriteringar integreras i åtgärderna.

För att särskilt säkerställa enhetlighet i gemenskapens arbete med att integrera tredjelandsmedborgare skall de åtgärder som finansieras genom fonden vara specifika och komplettera de åtgärder som finansieras genom Europeiska socialfonden och Europeiska flyktingfonden.

2.   Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att stödet från fonden och från medlemsstaterna överensstämmer med gemenskapens verksamhet, politik och prioriteringar. Denna överensstämmelse skall särskilt anges i det fleråriga program som avses i artikel 16.

3.   Insatser som finansieras av fonden skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget och i rättsakter som antagits i enlighet med dessa.

Artikel 7

Programplanering

1.   Fondens mål skall uppnås inom ramen för den fleråriga programperioden (2007–2013) med en översyn efter halva tiden i enlighet med artikel 20. Den fleråriga programplaneringen skall omfatta prioriteringar och ett förfarande för förvaltning, beslutsfattande, revision och attestering.

2.   De fleråriga program som har godkänts av kommissionen skall genomföras med hjälp av årliga program.

Artikel 8

Insatser enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

1.   Genomförandet av de fleråriga och årliga program som avses i artiklarna 17 och 19 skall falla under medlemsstaternas ansvar på lämplig territoriell nivå i enlighet med den enskilda medlemsstatens eget institutionella system. Ansvaret skall utövas i enlighet med detta beslut.

2.   När det gäller revisionsbestämmelserna skall de resurser som kommissionen och medlemsstaterna använder variera beroende på gemenskapsstödets omfattning. Samma princip skall tillämpas på bestämmelser om utvärdering och rapporter om fleråriga och årliga program.

Artikel 9

Genomförande

1.   Den gemenskapsbudget som avsatts till fonden skall genomföras i enlighet med artikel 53.1 b i budgetförordningen, med undantag av de gemenskapsåtgärder som avses i artikel 5 och det tekniska stöd som avses i artikel 14. Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att principerna för en sund ekonomisk förvaltning efterlevs.

2.   Kommissionen skall utöva sitt ansvar för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget enligt följande:

a)

Den skall kontrollera att medlemsstaterna har väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artikel 30.

b)

Den skall helt eller delvis innehålla eller uppskjuta betalningar i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artiklarna 39 och 40 om de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen inte uppfyller kraven, och skall tillämpa eventuella andra nödvändiga finansiella korrigeringar i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artiklarna 43 och 44.

Artikel 10

Partnerskap

1.   Varje medlemsstat skall, i enlighet med gällande nationella regler och praxis, upprätta ett partnerskap med de myndigheter och organ som deltar i genomförandet av det fleråriga programmet eller som, enligt den berörda medlemsstaten, kan ge värdefulla bidrag till dess utveckling.

Sådana myndigheter och organ kan inbegripa behöriga regionala och lokala myndigheter samt behöriga myndigheter i städerna och andra offentliga myndigheter, internationella organisationer och organ som företräder det civila samhället som exempelvis icke-statliga organisationer, inklusive invandrarorganisationer, eller arbetsmarknadens parter.

Detta partnerskap skall minst omfatta de förvaltningsmyndigheter som medlemsstaten utsett för att förvalta stödet från Europeiska socialfonden samt Europeiska flyktingfondens ansvariga myndighet.

2.   Ett sådant partnerskap skall genomföras i full överensstämmelse med respektive parts institutionella, rättsliga och finansiella behörighet.

KAPITEL III

BUDGETRAM

Artikel 11

Sammanlagda medel

1.   Finansieringsramen för genomförandet av åtgärder som finansieras av denna fond för perioden 1 januari 2007–31 december 2013 skall uppgå till 825 miljoner EUR.

2.   Budgetmyndigheten skall bevilja de årliga anslagen för fonden inom budgetramen.

3.   Kommissionen skall utarbeta preliminära årliga fördelningar per medlemsstat i enlighet med kriterierna i artikel 12.

Artikel 12

Årlig anslagsfördelning till stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna

1.   Varje medlemsstat skall erhålla ett fast belopp på 500 000 EUR från fondens årliga tilldelning.

Detta belopp skall fastställas till 500 000 EUR per år för medlemsstater som ansluter sig till Europeiska unionen under perioden från 2007 till 2013 för den återstående delen av perioden 2007–2013 från och med året efter deras anslutning.

2.   Återstoden av de årliga tillgängliga medlen skall fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

a)

40 % i förhållande till det genomsnittliga totala antalet lagligen bosatta tredjelandsmedborgare i medlemsstaten under de tre föregående åren, och

b)

60 % i förhållande till det antal tredjelandsmedborgare som under de tre föregående åren fått tillstånd av medlemsstaten att uppehålla sig på territoriet.

3.   Den beräkning som avses i punkt 2 b skall dock inte omfatta följande kategorier:

a)

Säsongsarbetare enligt definitionen i nationell rätt.

b)

Tredjelandsmedborgare som rest in för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete enligt rådets direktiv 2004/114/EG (12).

c)

Tredjelandsmedborgare som rest in för forskning enligt rådets direktiv 2005/71/EG (13).

d)

Tredjelandsmedborgare som fått ett förnyat tillstånd från en medlemsstat eller som ändrat rättslig ställning, inklusive varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare enligt rådets direktiv 2003/109/EG.

4.   Referensuppgifterna skall utgöras av den senaste statistiken från kommissionen (Eurostat) på grundval av data som lämnats av medlemsstaterna i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

Om medlemsstaterna inte har förelagt kommissionen (Eurostat) den berörda statistiken skall de lämna preliminära uppgifter så snart som möjligt.

Innan kommissionen (Eurostat) godtar dessa uppgifter som referensuppgifter skall den bedöma de statistiska uppgifternas kvalitet, jämförbarhet och fullständighet i enlighet med normala operativa förfaranden. På begäran av kommissionen (Eurostat) skall medlemsstaterna lägga fram alla uppgifter som krävs för att göra detta.

Artikel 13

Finansieringsstruktur

1.   Det ekonomiska stödet från fonden skall ges i form av bidrag.

2.   De åtgärder som stöds av fonden skall medfinansieras från offentliga eller privata källor, skall genomföras utan vinstsyfte och får inte berättiga till finansiering från andra källor i Europeiska unionens allmänna budget.

3.   Anslagen från fonden skall komplettera medlemsstaternas offentliga eller motsvarande utgifter för de åtgärder som omfattas av beslutet.

4.   Gemenskapens bidrag till understödda projekt, när det gäller åtgärder som genomförs i medlemsstaterna enligt artikel 4, får inte överstiga 50 % av totalkostnaden för en särskild åtgärd.

Denna andel får ökas till 75 % för projekt som gäller särskilda prioriteringar i de strategiska riktlinjer som avses i artikel 16.

Gemenskapens bidrag skall ökas till 75 % i medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden.

5.   Inom ramen för genomförandet av den nationella programplaneringen enligt kapitel IV skall medlemsstaterna välja ut projekt för finansiering, på grundval av följande minimikriterier:

a)

Situationen och kraven i medlemsstaten.

b)

Utgiftens kostnadseffektivitet, bl.a. med beaktande av antalet personer som berörs av projektet.

c)

Erfarenheten, sakkunskapen och trovärdigheten hos den organisation som ansöker om finansiering och eventuella partnerorganisationer samt deras finansiella bidrag.

d)

Den omfattning i vilken projektet kompletterar andra åtgärder som finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget eller som en del av de nationella programmen.

6.   Gemenskapens finansiella stöd till åtgärder via fonden skall i allmänhet beviljas för en period av högst tre år, under förutsättning att det görs en regelbunden granskning av uppnådda resultat.

Artikel 14

Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

1.   Fonden får på kommissionens initiativ och/eller för dess räkning, upp till ett tak på 500 000 EUR av fondens årliga anslag, finansiera förberedande åtgärder, övervakning, administrativt och tekniskt stöd, utvärdering, revision och kontroll som är nödvändiga för att genomföra detta beslut.

2.   Åtgärderna skall omfatta följande:

a)

Undersökningar, utvärderingar, expertrapporter och statistik, däribland även åtgärder av allmän karaktär som gäller fondens verksamhet.

b)

Informationsåtgärder som riktar sig till medlemsstaterna, de slutliga stödmottagarna och allmänheten, inbegripet medvetandehöjande åtgärder och en gemensam databas för projekt som finansieras genom fonden.

c)

Inrättande, drift och samkörning av datasystem för förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering.

d)

Utarbetande av en gemensam ram för utvärdering och övervakning samt av system för indikatorer, i förekommande fall med beaktande av nationella indikatorer.

e)

Förbättring av utvärderingsmetoder och informationsutbyte som avser praxis på detta område.

f)

Informations- och utbildningsåtgärder för de myndigheter som utses av medlemsstaterna i enlighet med kapitel V, i syfte att komplettera medlemsstaternas insatser för att ge vägledning till sina myndigheter i enlighet med artikel 30.2.

Artikel 15

Tekniskt stöd på medlemsstaternas initiativ

1.   På initiativ från en medlemsstat får fonden för varje årligt program finansiera förberedande åtgärder, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kontroller samt åtgärder som skall stärka den administrativa kapaciteten med avseende på fondens genomförande.

2.   Det belopp som anslås till tekniskt stöd för varje årligt program får inte överstiga

a)

för perioden 2007–2010, 7 % av det sammanlagda årliga beloppet för den medfinansiering som beviljas den medlemsstaten, plus 30 000 EUR, och

b)

för perioden 2011–2013, 4 % av det sammanlagda årliga beloppet för den medfinansiering som beviljas den medlemsstaten, plus 30 000 EUR.

KAPITEL IV

PROGRAMPLANERING

Artikel 16

Antagande av strategiska riktlinjer

1.   Kommissionen skall anta strategiska riktlinjer som anger ramen för finansiering från fonden, med hänsyn till framstegen i utarbetandet och genomförandet av gemenskapslagstiftningen om invandring och andra frågor som rör integrationen av tredjelandsmedborgare samt den preliminära fördelningen av fondens medel för den aktuella perioden.

2.   Riktlinjerna skall framför allt införliva gemenskapens prioriteringar i vart och ett av fondens mål i syfte att främja genomförandet av de gemensamma grundprinciperna.

3.   Kommissionen skall senast den 31 juli 2007 anta strategiska riktlinjer för den fleråriga programplaneringsperioden.

4.   De strategiska riktlinjerna skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 17

Utarbetande och godkännande av nationella fleråriga program

1.   Varje medlemsstat skall på grundval av de strategiska riktlinjer som avses i artikel 16 föreslå ett utkast till flerårigt program som skall bestå av följande:

a)

En beskrivning av den aktuella situationen i den medlemsstaten i fråga om genomförandet av de nationella integrationsstrategierna mot bakgrund av de gemensamma grundprinciperna och, i förekommande fall, i fråga om utvecklingen och genomförandet av de nationella mottagnings- och introduktionsprogrammen.

b)

En analys av behoven i den berörda medlemsstaten i fråga om de nationella integrationsstrategierna och, i förekommande fall, mottagnings- och introduktionsprogram samt angivande av verksamhetsmål för att tillgodose dessa behov under programperioden.

c)

En redovisning av en lämplig strategi för att nå målen och av de prioriteringar som är knutna till dessa mål samt en beskrivning av vilka åtgärder som planeras för att genomföra prioriteringarna.

d)

En redogörelse för om denna strategi är förenlig med andra instrument på regional och nationell nivå samt gemenskapsnivå.

e)

Uppgifter om prioriteringarna och deras specifika mål. Målen skall kvantifieras med hjälp av ett begränsat antal indikatorer med beaktande av proportionalitetsprincipen. Med hjälp av indikatorerna skall det vara möjligt att mäta framstegen i förhållande till utgångsläget och målens effektivitet när det gäller genomförandet av prioriteringarna.

f)

En beskrivning av det valda tillvägagångssättet för att genomföra partnerskapsprincipen enligt artikel 10.

g)

Ett utkast till finansieringsplan där fondens planerade bidrag för varje prioritering och varje årligt program fastställs samt det totala beloppet för offentlig och privat medfinansiering.

h)

En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att se till att åtgärderna kompletterar de som finansieras genom ESF.

i)

De bestämmelser som fastställts för att se till att det fleråriga programmet offentliggörs.

2.   Medlemsstaterna skall, senast fyra månader efter det att kommissionen har överlämnat de strategiska riktlinjerna för den aktuella perioden, för kommissionen lägga fram sina utkast till fleråriga program.

3.   För att godkänna utkastet till ett flerårigt program skall kommissionen undersöka följande:

a)

Om utkastet till det fleråriga programmet är förenligt med fondens mål och de strategiska riktlinjer som avses i artikel 16.

b)

Om de åtgärder som övervägs i utkastet till ett flerårigt program är relevanta mot bakgrund av den föreslagna strategin.

c)

Om det system för förvaltning och kontroll som medlemsstaten har inrättat för att genomföra fondens insatser följer bestämmelserna i detta beslut.

d)

Om utkastet till det fleråriga programmet är förenligt med gemenskapslagstiftningen, och särskilt med gemenskapslagstiftning som syftar till att säkerställa fri rörlighet för personer i förbindelse med de därmed sammanhängande kompletterande åtgärderna för kontroll av de yttre gränserna, asyl och invandring.

4.   Om kommissionen anser att ett utkast till flerårigt program inte överensstämmer med de strategiska riktlinjerna eller inte följer bestämmelserna i det här beslutet om inrättande av förvaltnings- och kontrollsystem eller gemenskapslagstiftningen, skall den uppmana medlemsstaten att lägga fram alla nödvändiga uppgifter och, i förekommande fall, revidera utkastet till flerårigt program i enlighet med detta.

5.   Kommissionen skall godkänna varje flerårigt program inom tre månader efter det att det formellt har lagts fram, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 18

Översyn av fleråriga program

1.   På initiativ av den berörda medlemsstaten eller av kommissionen skall det fleråriga programmet granskas på nytt och vid behov ses över för den återstående programperioden i syfte att ta större eller annan hänsyn till gemenskapens prioriteringar. Fleråriga program får granskas på nytt mot bakgrund av en utvärdering och/eller till följd av genomförandeproblem.

2.   Kommissionen skall fatta beslut om godkännande av översynen av det fleråriga programmet snarast möjligt efter det att den berörda medlemsstaten har lämnat in en formell begäran om detta. Översynen av det fleråriga programmet skall genomföras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 19

Årliga program

1.   De fleråriga program som har godkänts av kommissionen skall genomföras med hjälp av årliga program.

2.   Kommissionen skall senast den 1 juli varje år meddela medlemsstaterna vilka belopp som enligt beräkningsmetoderna i artikel 12 kommer att tilldelas dem för påföljande år från de sammanlagda budgetanslag som beviljas i samband med det årliga budgetförfarandet.

3.   Medlemsstaterna skall senast den 1 november varje år förelägga kommissionen ett utkast till årligt program för påföljande år, som upprättats i enlighet med det fleråriga programmet och som skall omfatta följande:

a)

De allmänna bestämmelserna för urval av de projekt som skall finansieras genom det årliga programmet.

b)

En beskrivning av de åtgärder som skall stödjas genom det årliga programmet.

c)

Förslaget till fördelning av fondens bidrag mellan de olika åtgärderna inom programmet samt det belopp som begärs för tekniskt stöd enligt artikel 15 för att genomföra det årliga programmet.

4.   När kommissionen behandlar en medlemsstats utkast till årligt program, skall den beakta det slutliga beloppet för de anslag som tilldelats fonden enligt budgetförfarandet.

Inom en månad efter det att utkastet till årligt program formellt har överlämnats skall kommissionen informera den berörda medlemsstaten om det kan godkännas. Om utkastet till årligt program inte är förenligt med det fleråriga programmet skall kommissionen uppmana den medlemsstaten att lägga fram alla nödvändiga uppgifter och, i förekommande fall, revidera utkastet till årligt program i enlighet med detta.

Kommissionen skall senast den 1 mars det berörda året anta beslutet om finansiering och godkänna det årliga programmet. I beslutet skall anges vilket belopp som tilldelats den berörda medlemsstaten och under vilken period utgifterna är bidragsberättigande.

Artikel 20

Översyn efter halva tiden av det fleråriga programmet

1.   Kommissionen skall se över de strategiska riktlinjerna och, vid behov, senast den 31 mars 2010 anta reviderade strategiska riktlinjer för perioden 2011–2013.

2.   Om sådana reviderade strategiska riktlinjer antas skall varje medlemsstat se över sitt fleråriga program och, i förekommande fall, revidera det.

3.   Bestämmelserna i artikel 17 om utarbetande och godkännande av nationella fleråriga program skall med nödvändiga ändringar även gälla utarbetande och godkännande av dessa reviderade fleråriga program.

4.   De reviderade strategiska riktlinjerna skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

KAPITEL V

FÖRVALTNINGS- OCH KONTROLLSYSTEM

Artikel 21

Genomförande

Kommissionen skall ansvara för genomförandet av detta beslut och anta nödvändiga genomförandebestämmelser.

Artikel 22

Allmänna principer för förvaltnings- och kontrollsystem

De förvaltnings- och kontrollsystem för fleråriga program som medlemsstaterna inrättar skall omfatta följande:

a)

Definitionen av arbetsuppgifterna för de organ som deltar i förvaltning och kontroll samt fördelningen av arbetsuppgifterna inom varje organ.

b)

Respekt för principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom sådana organ.

c)

Tillräckliga resurser till varje organ eller avdelning för att kunna utföra de uppgifter som ålagts dem under den period då åtgärder som medfinansieras genom fonden genomförs.

d)

Förfaranden för att säkerställa att de deklarerade utgifterna enligt de årliga programmen är korrekta.

e)

Tillförlitlig bokföring, övervakning och finansiell rapportering i datoriserad form.

f)

Ett system för rapportering och övervakning där det ansvariga organet överlämnar utförandet av uppgifterna till ett annat organ.

g)

Manualer med förfaranden för olika funktioner.

h)

Rutiner för att kontrollera att systemen fungerar.

i)

System och förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja.

j)

Förfaranden för rapportering och övervakning vid oegentligheter och återkrav av felaktigt utbetalda belopp.

Artikel 23

Utseende av myndigheter

1.   För genomförandet av det fleråriga programmet och de årliga programmen skall medlemsstaten utse följande myndigheter:

a)

En ansvarig myndighet: ett förvaltningsorgan i medlemsstaten, en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ som utsetts av medlemsstaten eller ett privaträttsligt organ som omfattas av medlemsstatens lagstiftning och som har ett offentligt uppdrag, som skall ha ansvaret för att förvalta det fleråriga och de årliga program som får stöd från fonden och som skall handha alla kontakter med kommissionen.

b)

En attesterande myndighet: en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ, eller en person som agerar som sådant organ eller sådan myndighet, som av medlemsstaten utses att attestera utgiftsredogörelser innan de skickas till kommissionen.

c)

En revisionsmyndighet: en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ, under förutsättning att denna myndighet eller detta organ är funktionellt oberoende av den ansvariga myndigheten och den attesterande myndigheten, som av medlemsstaten utses att ansvara för kontrollen av att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt.

d)

I tillämpliga fall en myndighet till vilken ansvaret delegeras.

2.   Medlemsstaten skall fastställa regler för sina förbindelser med de myndigheter som avses i punkt 1 och deras förbindelser med kommissionen.

3.   Om inte annat följer av artikel 22 b får vissa eller alla av de myndigheter som avses i punkt 1 i denna artikel placeras inom ett och samma organ.

4.   Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 24–28 skall antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 24

Ansvarig myndighet

1.   Den ansvariga myndigheten skall uppfylla följande minimikrav. Den skall

a)

vara en juridisk person, utom i de fall då den utgörs av ett förvaltningsorgan i medlemsstaten,

b)

ha en infrastruktur som gör att den lätt kan kommunicera med många olika användare och med de ansvariga myndigheterna i andra medlemsstater och med kommissionen,

c)

verka i en administrativ miljö där den kan utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt och undvika eventuella intressekonflikter,

d)

kunna tillämpa reglerna för förvaltningen av gemenskapens fonder,

e)

ha en ekonomisk och administrativ kapacitet som är anpassad till storleken på de gemenskapsmedel den skall förvalta, och

f)

ha personal med sådana språk- och yrkeskunskaper som krävs för administrativt arbete inom ramen för internationellt samarbete.

2.   Medlemsstaten skall säkerställa en tillräcklig finansiering av den ansvariga myndigheten så att den kan fortsätta att utföra sina uppgifter korrekt och utan avbrott under perioden 2007–2013.

3.   Kommissionen får bistå medlemsstaterna med personalutbildning, särskilt när det gäller den korrekta tillämpningen av kapitel V–IX.

Artikel 25

Den ansvariga myndighetens uppgifter

1.   Den ansvariga myndigheten skall ansvara för att det fleråriga programmet förvaltas och genomförs i enlighet med principen om en sund ekonomisk förvaltning.

Den skall särskilt göra följande:

a)

Samråda med partner i enlighet med artikel 12.

b)

För kommissionen föreslå sådana fleråriga och årliga program som avses i artiklarna 17 och 19.

c)

Inrätta samarbetsrutiner med de förvaltningsmyndigheter som medlemsstaten utsett för att förvalta stödet från Europeiska socialfonden och Europeiska flyktingfonden.

d)

I förekommande fall, anordna och utlysa anbuds- och förslagsinfordringar.

e)

Anordna urval av projekt som medfinansieras genom fonden, i enlighet med kriterierna i artikel 13.5.

f)

Ta emot utbetalningar från kommissionen och göra utbetalningar till de slutliga stödmottagarna.

g)

Garantera samstämmighet och komplementaritet mellan medfinansiering från fonden och från andra berörda finansiella instrument på nationell nivå och på gemenskapsnivå.

h)

Övervaka leveransen av de medfinansierade produkterna och tjänsterna och kontrollera att de redovisade utgifterna för åtgärderna faktiskt har uppstått och att de överensstämmer med gemenskapens bestämmelser och nationell lagstiftning.

i)

Se till att det finns ett system för att elektroniskt registrera och spara räkenskapshandlingar för varje åtgärd i de årliga programmen och att de uppgifter om genomförandet som krävs för ekonomisk förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering samlas in.

j)

Se till att de slutliga stödmottagarna och andra organ som medverkar i genomförandet av åtgärder som medfinansieras av fonden antingen har ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som rör åtgärden utan att det påverkar nationella bokföringsregler.

k)

Se till att de utvärderingar av fonden som avses i artikel 47 genomförs inom de tidsfrister som fastställs i artikel 48.2 och uppfyller de kvalitetskrav som kommissionen och medlemsstaten enats om.

l)

Införa rutiner för att se till att samtliga de dokument rörande utgifter och revision som krävs för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja sparas i enlighet med kraven i artikel 41.

m)

Se till att revisionsmyndigheten, för den revision som skall göras enligt artikel 28.1, får alla nödvändiga uppgifter om förvaltningsförfaranden och om de projekt som medfinansierats via fonden.

n)

Se till att den attesterande myndigheten inför attesteringen får all nödvändig information om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som genomförts när det gäller utgifterna.

o)

Utarbeta och förelägga kommissionen lägesrapporter och slutrapporter om genomförandet av de årliga programmen, utgiftsredogörelser som attesterats av den attesterande myndigheten och ansökningar om utbetalning eller, när detta är lämpligt, redogörelsen för ersättning.

p)

Lämna information och rådgivning, och sprida resultaten av de åtgärder som fått stöd.

q)

Samarbeta med kommissionen och de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater.

r)

Kontrollera att de slutliga stödmottagarna genomför de riktlinjer som avses i artikel 31.6.

2.   De ansvariga myndigheternas verksamhet i samband med förvaltningen av de projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 15.

Artikel 26

Delegering av den ansvariga myndighetens uppgifter

1.   När alla eller delar av den ansvariga myndighetens uppgifter har delegerats till en delegerad myndighet skall den ansvariga myndigheten noggrant ange uppgifternas omfattning och fastställa närmare förfaranden för hur uppgifterna skall genomföras, vilka skall vara förenliga med kraven i artikel 24.

2.   Förfarandena skall omfatta regelbunden information till den ansvariga myndigheten om hur de delegerade uppgifterna faktiskt fullgjorts tillsammans med en beskrivning av de resurser som använts.

Artikel 27

Attesterande myndighet

1.   Den attesterande myndigheten skall

a)

intyga att

i)

utgiftsredogörelsen är korrekt, har utarbetats med hjälp av tillförlitliga redovisningssystem och grundar sig på kontrollerbara verifikationer, och

ii)

att redovisade utgifter överensstämmer med tillämpliga gemenskapsregler och nationella regler och har uppstått i samband med åtgärder som valts ut för finansiering i enlighet med de kriterier som är tillämpliga för programmet och i överensstämmelse med gemenskapsregler och nationella regler,

b)

med avseende på attesteringen se till att den har mottagit tillräckliga uppgifter från den ansvariga myndigheten om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som genomförts när det gäller de utgifter som ingår i utgiftsredogörelsen,

c)

med avseende på attesteringen ta hänsyn till resultaten från samtliga revisioner som genomförts av revisionsmyndigheten eller under dess ansvar,

d)

elektroniskt spara redovisningshandlingar för utgifter som redovisats till kommissionen,

e)

kontrollera att allt gemenskapsstöd som till följd av uppdagade oegentligheter konstateras vara felaktigt utbetalat återkrävs, tillsammans med ränta i förekommande fall, och

f)

bokföra belopp som kan återkrävas och återbetalda belopp i enlighet med Europeiska unionens allmänna budget, om möjligt genom att dra av dem från den följande utgiftsredogörelsen.

2.   Den attesterande myndighetens verksamhet i samband med förvaltningen av de projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 15, inom ramen för denna myndighets befogenheter enligt artikel 23.

Artikel 28

Revisionsmyndighet

1.   Revisionsmyndigheten skall ha följande uppgifter:

a)

Säkerställa att revisioner genomförs i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt.

b)

Säkerställa att revision görs av ett lämpligt urval åtgärder så att de redovisade utgifterna kontrolleras. Urvalet skall motsvara minst 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för varje årligt program.

c)

Inom sex månader efter godkännandet av det fleråriga programmet lägga fram ett revisionsprogram för kommissionen som omfattar de organ som kommer att utföra de revisioner som avses i a och b, och se till att revision görs av de mottagare som får största delen av medfinansieringen från fonden och att revisionerna är jämnt fördelade över hela programperioden.

2.   Om den revisionsmyndighet som utsetts enligt detta beslut är densamma som har utsetts enligt beslut nr 573/2007/EG, nr 574/2007/EG och nr 575/2007/EG, eller om samma system används för två eller flera av fonderna får en gemensam revisionsstrategi lämnas in enligt punkt 1 c.

3.   För varje årligt program skall revisionsmyndigheten utarbeta en rapport som skall omfatta följande:

a)

En årlig revisionsrapport med resultaten av de revisioner som genomförts i enlighet med revisionsstrategin för det årliga programmet och med en redogörelse för alla brister som konstaterats i programmets förvaltnings- och kontrollsystem.

b)

Ett yttrande, på grundval av de kontroller och revisioner som har genomförts under revisionsmyndighetens överinseende, där det anges huruvida förvaltnings- och kontrollsystemets sätt att fungera kan ge en rimlig garanti för att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

c)

Ett utlåtande med en bedömning av om ansökan om utbetalning eller redogörelsen för ersättning av slutbetalning är giltig och om de berörda utgifterna är lagliga och korrekta.

4.   Revisionsmyndigheten skall säkerställa att revisionsarbetet genomförs i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder.

5.   Revision i samband med projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 15, inom ramen för myndighetens befogenheter enligt artikel 23.

KAPITEL VI

ANSVAR OCH KONTROLLER

Artikel 29

Medlemsstaternas ansvar

1.   Medlemsstaterna skall ansvara för en sund ekonomisk förvaltning av de fleråriga och årliga programmen och för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

2.   Medlemsstaterna skall se till att ansvariga myndigheter och delegerade myndigheter, attesterande myndigheter, revisionsmyndigheter och andra berörda organ får tillräcklig vägledning i hur de förvaltnings- och kontrollsystem som avses i artiklarna 22–28 skall inrättas så att gemenskapsstödet används på ett ändamålsenligt och korrekt sätt.

3.   Medlemsstaterna skall förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter. De skall underrätta kommissionen om dessa och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena fortskrider.

Om felaktigt utbetalda belopp till den slutliga stödmottagaren inte kan återkrävas, skall den berörda medlemsstaten vara ansvarig för återbetalningen av de belopp som Europeiska unionens allmänna budget har förlorat, om det är fastställt att förlusten har uppstått på grund av fel eller försummelse från medlemsstatens sida.

4.   Medlemsstaterna skall vara huvudansvariga för den ekonomiska kontrollen av åtgärderna och se till att förvaltnings- och kontrollsystemen samt revisionerna genomförs så att gemenskapsmedlen används effektivt och korrekt. De skall överlämna en beskrivning av dessa system till kommissionen.

5.   Närmare bestämmelser om genomförandet av punkterna 1–4 skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 30

Förvaltnings- och kontrollsystem

1.   Innan kommissionen godkänner ett flerårigt program i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2 skall medlemsstaterna se till att det har inrättats förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med artiklarna 22–28. De skall se till att systemen fungerar effektivt under hela programperioden.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen, tillsammans med utkastet till flerårigt program, lämna in en beskrivning av organisation och rutiner vid ansvariga myndigheter, delegerade myndigheter och attesterande myndigheter samt vilka system för internrevision som används av dessa myndigheter och organ samt av revisionsmyndigheten och alla övriga organ som utför revisioner under revisionsmyndighetens ansvar.

3.   Kommissionen skall se över tillämpningen av denna bestämmelse i samband med utarbetandet av den rapport för perioden 2007–2013 som avses i artikel 48.3.

Artikel 31

Kommissionens ansvar

1.   Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 30 förvissa sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som uppfyller kraven i artiklarna 22–28, och på grundval av de årliga revisionsrapporterna och sina egna revisioner kontrollera att systemen fungerar effektivt under programperioden.

2.   Utan att det påverkar de revisioner som medlemsstaterna genomför får tjänstemän från kommissionen eller behöriga företrädare för denna med minst tre arbetsdagars varsel göra kontroller på plats i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt, vilket kan omfatta revision av åtgärder som ingår i de årliga programmen. Tjänstemän i eller behöriga företrädare för den berörda medlemsstaten får delta i sådana revisioner.

3.   Kommissionen får begära att en medlemsstat skall utföra en kontroll på platsen för att verifiera att systemen fungerar korrekt eller att en eller flera transaktioner är korrekta. Kommissionens tjänstemän eller dess behöriga företrädare får delta i sådana kontroller.

4.   Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna, se till att de åtgärder som får stöd från fonden blir föremål för lämplig information, publicitet och uppföljning.

5.   Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna, se till att åtgärderna är förenliga med och kompletterar annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsinitiativ.

6.   Kommissionen skall fastställa riktlinjer som garanterar att den finansiering som beviljas enligt detta beslut synliggörs.

Artikel 32

Samarbete med medlemsstaternas revisionsmyndigheter

1.   Kommissionen skall samarbeta med revisionsmyndigheterna i syfte att samordna deras respektive revisionsplaner och revisionsmetoder, och skall sörja för omedelbart utbyte av resultaten från revisionerna av förvaltnings- och kontrollsystem så att kontrollresurserna används på bästa möjliga sätt och onödigt dubbelarbete undviks.

Kommissionen skall, inom högst tre månader efter mottagandet, lägga fram sina synpunkter på den revisionsstrategi som lämnats in enligt artikel 28.

2.   När kommissionen fastställer sin egen revisionsstrategi skall den fastställa de årliga program som den anser tillfredsställande på grundval av sina befintliga kunskaper om förvaltnings- och kontrollsystemen.

När det gäller dessa program får kommissionen besluta att den huvudsakligen kan förlita sig på de verifierande underlag som medlemsstaterna tillhandahåller och att den kommer att genomföra sina egna kontroller på plats endast om det finns uppgifter som tyder på brister hos systemen.

KAPITEL VII

FINANSIELL FÖRVALTNING

Artikel 33

Stödberättigande utgifter – utgiftsredogörelser

1.   Alla utgiftsredogörelser skall innehålla uppgifter om de slutliga stödmottagarnas faktiska utgifter för genomförandet av åtgärderna och motsvarande bidrag av privata eller offentliga medel.

2.   Utgifterna skall motsvara de utbetalningar som de slutliga stödmottagarna gjort. De skall styrkas med kvitterade fakturor eller redovisningshandlingar med likvärdigt bevisvärde.

3.   En utgift berättigar till stöd från fonden endast om den faktiskt har betalats tidigast den 1 januari det år som anges i det beslut om finansiering och godkännande av det årliga programmet som avses i artikel 19.4 tredje stycket. Medfinansierade åtgärder får inte ha slutförts före den dag då stödberättigandet börjar gälla.

Som ett undantag skall den period under vilken utgifterna är bidragsberättigande fastställas till tre år för utgifterna för genomförande av de åtgärder som stöds enligt de årliga programmen för 2007.

4.   Bestämmelser om vilka utgifter som skall ge rätt till stöd inom ramen för de åtgärder som genomförts i medlemsstaterna och som medfinansieras via fonden enligt artikel 4 skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 34

Fullständiga utbetalningar till de slutliga stödmottagarna

Medlemsstaterna skall försäkra sig om att den ansvariga myndigheten ser till att de slutliga stödmottagarna får det sammanlagda beloppet av de offentliga medlen snarast möjligt. Inga belopp får dras av eller hållas inne, och inga ytterligare särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt får tas ut som kan minska beloppen till de slutliga stödmottagarna, under förutsättning att de slutliga stödmottagarna uppfyller alla krav när det gäller åtgärdernas och utgifternas stödberättigande.

Artikel 35

Användning av euro

1.   Belopp som fastställs i medlemsstaternas utkast till fleråriga och årliga program enligt artiklarna 17 och 19, attesterade utgiftsredogörelser, ansökningar om utbetalningar enligt artikel 25.1 o samt utgifter som nämns i lägesrapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 37.4 samt i den slutliga rapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 49 skall uttryckas i euro.

2.   Kommissionens beslut om finansiering och godkännande av medlemsstaternas årliga program enligt artikel 19.4 tredje stycket, kommissionens åtaganden och kommissionens betalningar skall uttryckas och genomföras i euro.

3.   De medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om utbetalning skall omvandla utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro. Beloppet skall omvandlas till euro med hjälp av kommissionens månatliga valutakurs för bokföring den månad under vilken utgifterna registrerades i räkenskaperna hos det berörda programmets ansvariga myndighet. Denna bokföringskurs skall varje månad publiceras elektroniskt av kommissionen.

4.   När euron blir valuta i en medlemsstat skall det omvandlingsförfarande som anges i punkt 3 fortsätta att gälla för alla utgifter som den attesterande myndigheten registrerade i räkenskaperna före den dag då den fasta omräkningskursen mellan den nationella valutan och euron trädde i kraft.

Artikel 36

Åtaganden

Gemenskapens budgetåtaganden skall göras årligen på grundval av kommissionens beslut om finansiering och godkännande av det årliga programmet enligt artikel 19.4 tredje stycket.

Artikel 37

Utbetalningar – förhandsfinansiering

1.   Kommissionens utbetalningar av stöd från fonden skall ske i enlighet med budgetåtagandena.

2.   Betalningarna skall ske i form av förhandsfinansiering och slutbetalning. Betalningarna skall göras till den ansvariga myndighet som medlemsstaten utsett.

3.   En första förhandsfinansiering på 50 % av beloppet i beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet skall utbetalas till medlemsstaten inom 60 dagar efter antagandet av det beslutet.

4.   En andra förhandsfinansiering skall utbetalas inom tre månader efter det att kommissionen, inom två månader efter det att en medlemsstat lämnat in en formell ansökan om utbetalning, har godkänt lägesrapporten om genomförandet av det årliga programmet och en attesterad utgiftsredogörelse, upprättad i enlighet med artikel 27.1 a och artikel 33, som visar att utgifterna motsvarar minst 60 % av den första utbetalningen.

Kommissionens andra utbetalning som förhandsfinansiering får inte överstiga 50 % av det totala belopp som tilldelats enligt beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet och inte heller under några omständigheter, om en medlemsstat nationellt har anslagit ett belopp som är lägre än det belopp som anges i beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet, skillnaden mellan de gemenskapsmedel som medlemsstaten faktiskt anslagit till utvalda projekt inom ramen för det årliga programmet och det första förhandsfinansieringsbeloppet.

5.   All ränta som genereras av förhandsfinansieringen skall överföras till det årliga programmet i fråga och betraktas som medlemsstatens medel i form av nationellt offentligt stöd och skall deklareras till kommissionen i samband med den utgiftsredogörelse som gäller slutrapporten om genomförandet av det berörda programmet.

6.   De belopp som betalas som förhandsfinansiering skall räknas av från räkenskaperna när det årliga programmet avslutas.

Artikel 38

Slutbetalning

1.   Kommissionen skall göra slutbetalningen under förutsättning att den har mottagit följande handlingar senast nio månader från den sista dag utgifterna ger rätt till stöd enligt beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet:

a)

En styrkt utgiftsredogörelse som upprättats i enlighet med artikel 27.1 a och artikel 33 och en ansökan om slutbetalning eller redogörelse för ersättning.

b)

Slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 49.

c)

Den årliga revisionsrapport, det yttrande och det utlåtande som avses i artikel 28.3.

En förutsättning för slutbetalningen skall vara att slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet och utlåtandet om att ansökan om slutbetalning är giltig, godtas.

2.   Om den ansvariga myndigheten inte lämnar in de handlingar som krävs enligt punkt 1 inom utsatt tid och i godtagbart format skall kommissionen återta de belopp i budgetåtagandet för det årliga programmet som inte använts för förhandsfinansiering.

3.   Det automatiska återtagande som avses i punkt 2 skall avbrytas, för det belopp som avser de berörda projekten, under den tid rättsliga förfaranden eller administrativa överklaganden med uppskjutande verkan pågår i medlemsstaterna när de handlingar som anges i punkt 1 lämnas in. Medlemsstaten skall i slutrapporten lämna närmare upplysningar om sådana projekt och rapportera om hur projekten fortskrider varje halvår. Inom tre månader från det att de rättsliga förfarandena eller det administrativa överklagandet avslutats skall medlemsstaten lämna in de handlingar som krävs enligt punkt 1 för de berörda projekten.

4.   Den niomånadersperiod som avses i punkt 1 skall avbrytas om kommissionen beslutar att hålla inne utbetalningen av medfinansieringen till det berörda årliga programmet i enlighet med artikel 40. Perioden skall åter börja löpa från den dag då medlemsstaten har underrättats om kommissionens beslut enligt artikel 40.3.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 39 skall kommissionen, inom sex månader efter mottagandet av de handlingar som avses i punkt 1 i den här artikeln, underrätta medlemsstaten om det utgiftsbelopp som av kommissionen godkänts för att belasta fonden, och om finansiella korrigeringar som härrör från skillnaden mellan redovisade utgifter och godkända utgifter. Medlemsstaten skall ha tre månader på sig att lägga fram sina synpunkter.

6.   Senast tre månader efter det att medlemsstaten inkommit med sina synpunkter skall kommissionen fatta ett beslut om huruvida det godkända utgiftsbeloppet skall belasta fonden och återkräva skillnaden mellan de slutligen godkända utgifterna och de belopp som redan utbetalats till medlemsstaterna.

7.   Beroende på vilka medel som finns tillgängliga skall kommissionen betala mellanskillnaden senast 60 dagar efter den dag då den godkänner de handlingar som avses i punkt 1. Det resterande beloppet av budgetåtagandet skall återtas sex månader efter utbetalningen.

Artikel 39

Innehållande av utbetalningar

1.   Den delegerade utanordnaren i den mening som avses i budgetförordningen skall innehålla utbetalningen i högst sex månader om

a)

det finns uppgifter i en rapport från ett nationellt revisionsorgan eller ett gemenskapsrevisionsorgan som tyder på betydande brister i hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar,

b)

den delegerade utanordnaren måste genomföra ytterligare kontroller efter att ha tagit del av uppgifter som gjort honom uppmärksam på att utgifter i en attesterad utgiftsredogörelse har samband med en allvarlig oegentlighet som inte har korrigerats.

2.   Medlemsstaten och den ansvariga myndigheten skall omedelbart underrättas om skälen till att utbetalningen innehålls. Utbetalningen skall innehållas till dess att nödvändiga åtgärder har vidtagits av medlemsstaten.

Artikel 40

Inställda utbetalningar

1.   Kommissionen får helt eller delvis ställa in betalningen av förhandsfinansiering eller slutbetalning

a)

om det finns allvarliga brister i programmets förvaltnings- och kontrollsystem som påverkar tillförlitligheten i förfarandet för attestering av utbetalningar och för vilka korrigerande åtgärder inte har vidtagits, eller

b)

om utgifterna i en attesterad utgiftsredogörelse har samband med en allvarlig oegentlighet som inte rättats till, eller

c)

om en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artiklarna 29 och 30.

2.   Kommissionen får besluta om att avbryta utbetalningar av förhandsfinansiering eller slutbetalning efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att inom tre månader inkomma med sina synpunkter.

3.   De betalningar av förhandsfinansiering och slutbetalning som avbrutits skall återupptas när kommissionen anser att medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävs.

4.   Om medlemsstaten inte vidtar nödvändiga åtgärder får kommissionen fatta beslut om att helt eller delvis dra in gemenskapens bidrag till det årliga programmet enligt artikel 44.

Artikel 41

Arkivering av dokument

Utan att det påverkar bestämmelserna om statligt stöd i artikel 87 i fördraget skall den ansvariga myndigheten se till att alla verifikationer som gäller utgifter och revisioner av de berörda programmen hålls tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten under en period av fem år efter det att programmen har avslutats i enlighet med artikel 38.1.

Denna period skall avbrytas vid rättsliga förfaranden eller på vederbörligt motiverad begäran från kommissionen.

Dokumenten skall sparas antingen i original eller i versioner som intygats överensstämma med originalen på allmänt erkända databärare.

KAPITEL VIII

FINANSIELLA KORRIGERINGAR

Artikel 42

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.   Medlemsstaterna skall ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oegentligheter och agera vid konstaterande av betydande ändringar som påverkar sättet och förutsättningarna för genomförandet eller kontrollen av program och genomföra de nödvändiga finansiella korrigeringarna.

2.   Medlemsstaterna skall göra de finansiella korrigeringar som krävs när enskilda eller systemiska oegentligheter upptäckts i åtgärder eller årliga program.

Medlemsstaternas korrigeringar skall bestå i att gemenskapsbidraget helt eller delvis dras in och dröjsmålsränta skall betalas enligt den procentsats som anges i artikel 45.2, om beloppet inte återbetalats inom den tidsfrist som fastställts av den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna skall ta hänsyn till oegentligheternas art och allvar och till den ekonomiska förlusten för fonden.

3.   Vid systemiska oegentligheter skall den berörda medlemsstaten utvidga sina utredningar till att omfatta samtliga insatser som kan vara berörda.

4.   Medlemsstaterna skall i den slutrapport om genomförandet av det årliga programmet som avses i artikel 49 a inkludera en förteckning över de förfaranden för indragning av stöd som inletts för det berörda årliga programmet.

Artikel 43

Kommissionens revision och finansiella korrigeringar

1.   Utan att det påverkar revisionsrättens befogenheter eller de kontroller som utförs av medlemsstaterna i enlighet med nationella lagar och andra författningar, får kommissionens tjänstemän eller behöriga företrädare för kommissionen med minst tre arbetsdagars varsel utföra kontroller på plats, inklusive stickprovskontroller, beträffande åtgärder som finansieras av fonden samt av förvaltnings- och kontrollsystem. Kommissionen skall underrätta den berörda medlemsstaten för att få all hjälp som behövs. Tjänstemän eller behöriga företrädare från den berörda medlemsstaten får delta i kontrollerna.

Kommissionen får begära att den berörda medlemsstaten utför en kontroll på plats för att kontrollera korrektheten i en eller flera transaktioner. Tjänstemän eller andra företrädare för kommissionen får delta i dessa kontroller.

2.   Om kommissionen, efter att ha slutfört de nödvändiga kontrollerna, finner att en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 29, skall den ställa in utbetalningen av förhandsfinansieringen eller slutbetalningen enligt artikel 40.

Artikel 44

Kriterier för korrigeringarna

1.   Kommissionen får göra finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis dra in gemenskapens bidrag till ett årligt program om den efter nödvändig granskning kommer fram till följande:

a)

Programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister vilket har äventyrat det redan utbetalade gemenskapsstödet.

b)

Det finns utgifter i en attesterad utgiftsredogörelse som inte är korrekta och som inte har korrigerats av medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

c)

En medlemsstat har inte fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 29 innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

Kommissionen skall fatta sitt beslut med hänsyn till medlemsstatens eventuella synpunkter.

2.   Kommissionen skall basera sina finansiella korrigeringar på konstaterade enskilda fall av oegentligheter och ta hänsyn till om det gäller systemiska oegentligheter när den avgör huruvida en korrigering med fast belopp eller en extrapolerad korrigering skall tillämpas. Om oegentligheten har samband med en utgiftsredogörelse för vilken en rimlig garanti tidigare avgetts av revisionsmyndigheten i enlighet med artikel 28.3 b kommer det att förmodas att det gäller ett systemiskt problem vilket leder till en korrigering med fast belopp eller en extrapolerad korrigering såvida medlemsstaten inte inom tre månader kan motbevisa detta antagande.

3.   Kommissionen skall när den beslutar med vilket belopp korrigeringen skall göras ta hänsyn till oegentlighetens omfattning och till de finansiella effekterna av bristerna i de berörda årliga programmen.

4.   Om kommissionen grundar sin ståndpunkt på uppgifter från externa revisorer, skall den dra sina egna slutsatser beträffande de ekonomiska följderna efter att ha granskat de åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit enligt artikel 30, rapporter om anmälda oegentligheter samt eventuella svar från medlemsstaten.

Artikel 45

Återbetalning

1.   Alla återbetalningar till Europeiska gemenskapernas allmänna budget skall göras före den förfallodag som anges i det återbetalningskrav som upprättas i enlighet med artikel 72 i budgetförordningen. Denna förfallodag skall vara den sista dagen i den andra månaden som följer efter det att betalningskravet utfärdades.

2.   Varje försening av en återbetalning skall leda till att dröjsmålsränta tas ut från och med förfallodagen till och med den dag då betalning sker. Räntan skall beräknas enligt den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina större refinansieringstransaktioner och som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning; den räntesats som skall användas är den som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller, plus tre och en halv procentenheter.

Artikel 46

Medlemsstaternas skyldigheter

Kommissionens beslut om finansiell korrigering påverkar inte medlemsstatens skyldighet att genomföra återvinning enligt artikel 42.

KAPITEL IX

ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH RAPPORTER

Artikel 47

Övervakning och utvärdering

1.   Kommissionen skall regelbundet övervaka fonden i samarbete med medlemsstaterna.

2.   Kommissionen skall tillsammans med medlemsstaterna utvärdera fonden med avseende på hur relevanta, effektiva och verkningsfulla åtgärderna har varit i förhållande till det allmänna mål som avses i artikel 2, i samband med utarbetandet av de rapporter som avses i artikel 48.3.

3.   Kommissionen skall också beakta komplementariteten mellan åtgärder genomförda inom fondens ram och åtgärder genomförda i enlighet med gemenskapens övriga berörda politik, instrument och initiativ.

Artikel 48

Rapporteringsskyldighet

1.   Den ansvariga myndigheten i varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för att övervaka och utvärdera åtgärderna.

För detta ändamål skall de överenskommelser och kontrakt som den ansvariga myndigheten ingår med de organisationer som ansvarar för genomförandet av åtgärderna innehålla en skyldighet att regelbundet lämna in detaljerade redogörelser för hur långt man kommit i genomförandet och förverkligandet av de uppsatta målen, och denna redogörelse skall ligga till grund för läges- respektive slutrapporter om genomförandet av det årliga programmet.

2.   Medlemsstaterna skall överlämna följande till kommissionen:

a)

Senast den 30 juni 2010: en utvärderingsrapport om genomförandet av de insatser som medfinansierats av fonden.

b)

Senast den 30 juni 2012 (för perioden 2007–2010) och den 30 juni 2015 (för perioden 2011–2013): en utvärdering av resultaten och effekterna av de insatser som medfinansierats av fonden.

3.   Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna följande:

a)

Senast den 30 juni 2009: en rapport om och en översyn av tillämpningen av kriterierna i artikel 12 för den årliga resursfördelningen mellan medlemsstaterna, och vid behov förslag till ändringar.

b)

Senast den 31 december 2010: en delrapport om uppnådda resultat och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna på genomförandet av fonden, och ett förslag om fondens framtida utveckling.

c)

Senast den 31 december 2012 (för perioden 2007–2010) respektive den 31 december 2015 (för perioden 2011–2013): en utvärderingsrapport efter periodens slut.

Artikel 49

Slutrapport om genomförandet av det årliga programmet

1.   En klar överblick över genomförandet av programmet kräver att slutrapporten om genomförande av det årliga programmet innehåller följande uppgifter:

a)

Hur det årliga programmet genomförts med avseende på finansiering och verksamhet.

b)

Hur långt man kommit i genomförandet av det fleråriga programmet och av prioriteringarna i förhållande till dess särskilda, verifierbara mål, med kvantifiering, om och när detta är möjligt, av indikatorerna.

c)

Vilka åtgärder som har vidtagits av den ansvariga myndigheten i syfte att säkerställa genomförandets kvalitet och effektivitet, särskilt följande:

i)

Åtgärder för övervakning och utvärdering, inbegripet åtgärder för insamling av uppgifter.

ii)

En sammanfattning av de problem av betydelse som uppstått vid genomförandet av det operativa programmet och de åtgärder som vidtagits.

iii)

Användning av tekniskt stöd.

d)

De åtgärder som vidtagits för att informera om och ge offentlighet åt de årliga och de fleråriga programmen.

2.   Rapporten skall anses godtagbar om den innehåller samtliga uppgifter som förtecknas i punkt 1. Kommissionen skall, inom två månader efter att ha mottagit alla uppgifter som avses i punkt 1, fatta beslut om innehållet i rapporten från den ansvariga myndigheten vilket skall meddelas medlemsstaterna. Om kommissionen inte yttrar sig inom den fastställda tiden skall rapporten anses vara godkänd.

KAPITEL X

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 50

Förberedelse av det fleråriga programmet

1.   Genom undantag från artikel 17 skall medlemsstaterna

a)

så snart som möjligt efter den 29 juni 2007 och senast den 14 juli 2007 utse den nationella ansvariga myndighet som avses i artikel 24.1 a samt, i förekommande fall, den myndighet till vilken ansvaret delegeras,

b)

senast den 30 september 2007 lägga fram den beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem som avses i artikel 31.2.

2.   Senast den 1 juli 2007 skall kommissionen förelägga medlemsstaterna

a)

en uppskattning av de belopp som skall tilldelas dem för budgetåret 2007,

b)

en uppskattning av de belopp som skall tilldelas dem för budgetåren 2008–2013, på grundval av en extrapolering av det uppskattade beloppet för budgetåret 2007 och med beaktande av förslagen till årliga anslag för åren 2007–2013 enligt budgetramen.

Artikel 51

Förberedelser för de årliga programmen för 2007 och 2008

1.   Genom undantag från artikel 19 skall följande tidtabell gälla för genomförandet under budgetåren 2007 och 2008:

a)

Senast den 1 juli 2007 skall kommissionen förelägga medlemsstaterna en uppskattning av de belopp som skall tilldelas dem för budgetåret 2007.

b)

Senast den 1 december 2007 skall medlemsstaterna förelägga kommissionen ett utkast till årligt program för 2007.

c)

Senast den 1 mars 2008 skall medlemsstaterna förelägga kommissionen utkastet till årligt program för 2008.

2.   Beträffande det årliga programmet för 2007 kan de utgifter som faktiskt har betalats mellan den 1 januari 2007 och dagen för antagande av beslutet om finansiering och godkännande av den berörda medlemsstatens årliga program, få stöd från fonden.

3.   För att finansieringsbeslut skall kunna antas 2008 med godkännande av det årliga programmet för 2007, skall kommissionen fastställa gemenskapens budgetåtagande för 2007 på grundval av beräkningen av det belopp som skall tilldelas medlemsstaterna, enligt beräkningsmetoderna i artikel 12.

KAPITEL XI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 52

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av den gemensamma kommittén ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” som inrättas genom beslut nr 574/2007/EG (nedan kallad ”kommittén”).

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Artikel 53

Översyn

Rådet skall på förslag av kommissionen göra en översyn av detta beslut senast den 30 juni 2013.

Artikel 54

Ikraftträdande och tillämpning

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Artikel 55

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdat i Luxemburg den 25 juni 2007.

På rådets vägnar

A. SCHAVAN

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 14 februari 2006 (EUT C 88, 11.4.2006, s. 15).

(2)  Yttrandet avgivet den 16 november 2005 (EUT C 115, 16.5.2006, s. 47).

(3)  Yttrandet avgivet den 14 december 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(4)  EUT L 16, 23.1.2004, s. 44.

(5)  EUT L 144, 6.6.2007, s. 1.

(6)  EUT L 144, 6.6.2007, s. 22.

(7)  EUT L 144, 6.6.2007, s. 45.

(8)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).

(9)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(10)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(11)  EUT L 304, 30.9.2004, s. 12.

(12)  EUT L 375, 23.12.2004, s. 12.

(13)  EUT L 289, 3.11.2005, s. 15.