22.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 162/1

(1)

Vid Europeiska rådets möte i Barcelona den 15 och 16 mars 2002 betonades i rådets slutsatser att effektiva och integrerade energi- och transportnät är hörnstenen för den europeiska inre marknaden, och att ett bättre utnyttjande av befintliga nät och en komplettering av de delar som saknas kommer att göra det möjligt att öka effektivitet och konkurrenskraft samt garantera en tillräcklig kvalitetsnivå och en minskning av antalet flaskhalsar och på så sätt bidra till ökad hållbarhet på sikt. Dessa behov är i linje med den strategi som stats- och regeringscheferna antog vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000, och som regelbundet har upprepats sedan dess.

(2)

Europeiska rådet godkände vid sitt möte i Bryssel den 12 och 13 december 2003 europeiska åtgärder för tillväxt och uppmanade kommissionen att vid behov styra utgifterna mot investeringar i fysiskt kapital, bland annat i de transeuropeiska nätens infrastruktur, vars prioriterade projekt är avgörande för att stärka sammanhållningen på den inre marknaden.

(3)

Det är sannolikt att förseningar i färdigställandet av effektiva transeuropeiska förbindelser, särskilt på de gränsöverskridande sträckorna, kommer att allvarligt skada konkurrenskraften i gemenskapen, medlemsstaterna och de avlägsna regioner som inte eller inte längre till fullo skulle kunna tillgodogöra sig vinsterna av den inre marknaden.

(4)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (3) uppskattas kostnaderna för att slutföra det transeuropeiska transportnätet mellan 2007 och 2020 till 600 miljarder EUR. Bara för de prioriterade projekten enligt bilaga III till det beslutet krävs det investeringar på närmare 160 miljarder EUR mellan 2007 och 2013.

(5)

Om man vill uppnå nämnda mål är det både enligt rådet och parlamentet nödvändigt att stärka och anpassa finansieringsinstrumenten genom att öka gemenskapens andel av finansieringen och möjliggöra en högre samfinansieringsnivå, framför allt när det gäller gränsöverskridande projekt, projekt med transitfunktion och projekt som passerar naturliga hinder.

(6)

I överensstämmelse med meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om främjande av transport på inre vattenvägar, ”Naiades”, och med tanke på att vattenvägarna är ett hållbart transportmedel, bör de prioriterade projekten för inlandssjöfart uppmärksammas särskilt.

(7)

I sin resolution av den 8 juni 2005 om de politiska utmaningarna och den utvidgade unionens budgetmedel för 2007–2013 (4) betonade Europaparlamentet transportnätens strategiska betydelse för den inre marknadens fullbordande och för närmare förbindelser med kandidatländer, länder som ännu inte är kandidatländer och länder som hör till ”vänkretsen”. Dessutom uttryckte parlamentet en vilja att undersöka nyskapande finansieringsinstrument, som lånegarantier, europeiska koncessioner, europeiska lån och en räntefond.

(8)

Med de medel som avsatts för de transeuropeiska transport- och energinäten (nedan kallade ”TEN-T” och ”TEN-E”) i den fleråriga budgetplanen 2007–2013 är det inte möjligt att tillgodose alla behov i samband med genomförandet av de prioriteringar som fastställs i beslut nr 1692/96/EG för TEN-T och beslut nr 1364/2006/EG (5) för TEN-E. Därför bör dessa resurser, för att komplettera de offentliga och privata nationella finansieringarna, koncentreras på vissa projektkategorier som ger särskilt stort mervärde för hela nätet, särskilt de gränsöverskridande sträckorna, inklusive motorvägar till sjöss, och projekt som syftar till att undanröja flaskhalsar, som t.ex. naturliga hinder, för att därigenom garantera infrastrukturens kontinuitet för TEN-T och TEN-E. För att underlätta det samordnade genomförandet av vissa projekt, får europeiska samordnare utses i enlighet med artikel 17a i beslut nr 1692/96/EG.

(9)

Med beaktande av att de återstående TEN-T investeringarna i prioriterade projekt är beräknade till omkring 250 miljarder EUR och att det europeiska finansiella referensbeloppet på 8 013 miljoner EUR för transport för perioden 2007-2013 endast är en mycket liten del av den nödvändiga budgeten för att avsluta de prioriterade projekten, bör kommissionen, med hjälp av europeiska samordnare när sådana har utnämnts, genomföra åtgärder för att stödja och samordna medlemsstaternas insatser för att finansiera och avsluta den planerade TEN-T enligt den fastställda tidtabellen. Kommissionen bör genomföra bestämmelserna om de samordnare som avses i beslut nr 1692/96/EG. Den bör också utreda och tillsammans med medlemsstaterna försöka lösa, det långsiktiga finansiella problemet med att bygga och driva hela TEN-T med beaktande av att byggnadsperioden omfattar åtminstone två sjuåriga budgetperioder och att den förväntade hållbarhetsperioden för den nya infrastrukturen är åtminstone ett århundrade.

(10)

I beslut nr 1364/2006/EG fastställs målen, de prioriterade åtgärderna och projekten av gemensamt intresse för utvecklingen av TEN-E, inbegripet de prioriterade projekten, och samtidigt ges lämplig prioritering åt de projekt som förklarats vara av europeiskt intresse. Bara för de prioriterade projekten krävs investeringar i storleksordningen 28 miljarder EUR fram till 2013 för att samtliga medlemsstater fullt ut skall kunna ta del av den inre marknaden och för att färdigställa förbindelserna med grannländer.

(11)

Vid sitt möte den 12 och 13 december 2003 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att fortsätta att undersöka behovet av ett instrument för särskilda gemenskapsgarantier för att täcka vissa risker som uppstår efter byggnadsverksamheten i samband med TEN-T-projekt. När det gäller energi uppmanades kommissionen av Europeiska rådet att vid behov styra utgifterna mot investeringar i fysiskt kapital för att stimulera tillväxten.

(12)

Rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät (6) innebär redan ett stort steg framåt, eftersom prioriterade projekt enligt den förordningen beviljas en högre finansieringsnivå på 20 %. Förordningen är dock fortfarande avhängig av en rad genomföranderegler som kan förenklas och av en budgetram med begränsade resurser. För att öka gemenskapsmedlens hävstångseffekt och kunna genomföra de godkända prioriterade projekten förefaller det därför nödvändigt att komplettera nationell offentlig finansiering och privat finansiering genom att öka gemenskapens stöd både i fråga om belopp och stödnivå.

(13)

Genom denna förordning bör ett program inrättas med allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd när det gäller TEN-T och TEN-E. Detta program, som måste genomföras i enlighet med gemenskapslagstiftningen, inte minst på miljöområdet, bör bidra till att stärka den inre marknaden och stimulera gemenskapens konkurrenskraft och tillväxt.

(14)

Gemenskapens finansiella stöd inom ramen för budgeten för de transeuropeiska näten bör, förutom att koncentreras på projekt eller delar av projekt som ger högsta möjliga europeiska mervärde, utformas så att det uppmuntrar aktörerna att påskynda genomförandet av de prioriterade projekten i besluten nr 1692/96/EG och nr 1364/2006/EG. Det bör också göra det möjligt att finansiera övriga europeiska infrastrukturprojekt av gemensamt intresse som nämns i dessa beslut.

(15)

Syftet med gemenskapens finansiella stöd är att bidra till utformningen av projekt för investeringar i TEN-T och TEN-E, att sörja för fasta ekonomiska åtaganden, att mobilisera de institutionella investerarna och att leda till bildande av finansieringspartnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Inom energisektorn bör det finansiella stödet i första hand vara avsett att övervinna de finansieringshinder som kan uppstå när ett projekt förbereds och utformas innan själva byggnadsverksamheten inleds, och bör inriktas på de prioriterade projektens gränsöverskridande partier och på förbindelserna med grannländerna.

(16)

I sitt meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 4 juli 2005 om utbyggnad av det europeiska järnvägssignalsystemet ERTMS/ETCS, betonade kommissionen hur viktigt det är att så snabbt och samordnat som möjligt gå över till detta system för att garantera driftskompatibilitet för TEN-T. För detta behövs ett riktat och tidsbegränsat gemenskapsstöd som både omfattar markutrustning och fordonsbaserad utrustning.

(17)

I vissa projekt får berörda medlemsstater låta sig representeras av internationella organisationer. Kommissionen får anförtro genomförandet av vissa projekt till gemensamma företag enligt artikel 171 i fördraget. Dessa särskilda situationer innebär att begreppet mottagare av gemenskapsstöd behöver utvidgas vid tillämpningen av denna förordning.

(18)

För att tillgodose de särskilda kraven för varje projekt och för att öka effektiviteten och värdet av gemenskapens finansiella stöd, kan detta beviljas i olika former: bidrag till studier och arbeten, stöd till betalning relaterad till tillgänglighet, räntesubventioner, lånegarantier och deltagande i riskkapitalfonder. Alla former av gemenskapsstöd bör beviljas i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (7) och dess genomförandebestämmelser, utom i de fall där denna förordning uttryckligen avviker från dessa bestämmelser. Utfärdandet av lånegarantier och deltagande i riskkapitalfonder bör grundas på marknadsprinciper och syfta till självfinansiering i ett långsiktigt perspektiv.

(19)

Gemenskapen bör kunna göra fleråriga åtaganden, uppdelade efter finansierade projekt och årligen godkända åtagandebemyndiganden, när det gäller ekonomiskt stöd från gemenskapen till storskaliga projekt som det tar många år att förverkliga. För att göra det möjligt att mobilisera både offentliga och privata investerare och minska den osäkerhet som är förknippad med genomförandet av dessa projekt, krävs fasta och attraktiva åtaganden som är bindande för gemenskapen på lång sikt. De projekt som ingår i det fleråriga programmet har högsta prioritet i utvecklingen av TEN-T enligt beslut nr 1692/96/EG och kräver fortlöpande gemenskapsåtgärder för att de skall kunna genomföras smidigt och effektivt.

(20)

Beprövade offentlig-privata finansieringsformer, oavsett om de är institutionella eller avtalsbaserade, bör uppmuntras genom rättsliga garantier som är förenliga med konkurrenslagstiftningen och den inre marknaden; samtidigt bör bästa praxis spridas mellan medlemsstaterna.

(21)

Särskilt viktig är en effektiv samordning av alla gemenskapsinsatser som har betydelse för de transeuropeiska näten, i synnerhet finansiering genom struktur- och sammanhållningsfonderna och Europeiska investeringsbankens verksamhet.

(22)

I denna förordning fastställs, för hela programmets genomförandeperiod, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (8).

(23)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra den här förordningen bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens (9) genomförandebefogenheter.

(24)

Med tanke på utvecklingen inom TEN-T och TEN-E, med hänsyn till deras respektive särdrag och för att effektivisera hanteringen, bör flera separata förordningar planeras för de områden som hittills omfattas av förordning (EG) nr 2236/95.

(25)

Genom den här förordningen bör allmänna bestämmelser för gemenskapens ekonomiska stöd till TEN-T och TEN-E införas; dessa bestämmelser bör vara förenliga med gemenskapens lagstiftning och politik särskilt på konkurrens-, miljöskydds- och hälsoområdet samt i fråga om hållbar utveckling, offentlig upphandling och ett effektivt genomförande av gemenskapens politik när det gäller driftskompatibilitet.

(26)

Eftersom målet för den föreslagna förordningen att genomföra TEN-T och TEN-E inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av behovet att samordna nationella åtgärder, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

1.

projekt av gemensamt intresse: ett projekt, eller en del av ett projekt som fastställs vara av gemensamt intresse för gemenskapen i enlighet med beslut nr 1692/96/EG för transportområdet eller i enlighet med beslut nr 1364/2006/EG för energiområdet,

2.

prioriterat projekt: ett projekt på transportområdet av gemensamt intresse på en trafikled eller ett annat projekt som är förtecknat i bilaga III till beslut nr 1692/96/EG, eller ett projekt på energiområdet av gemensamt intresse som gemenskapen prioriterar i enlighet med beslut nr 1364/2006/EG,

3.

projekt av europeiskt intresse på energiområdet: ett fullt utvecklat projekt på de prioriterade trafikleder som avses i beslut nr 1364/2006/EG och som är av gränsöverskridande karaktär eller på ett avgörande sätt påverkar den gränsöverskridande överföringskapaciteten,

4.

del av projekt: all verksamhet som är ekonomiskt, tekniskt eller tidsmässigt oberoende och som bidrar till att genomföra ett projekt,

5.

gränsöverskridande sträcka: gränsöverskridande sträckor enligt artikel 19b i beslut nr 1692/96/EG, och gränsöverskridande sträckor som via ett tredjeland garanterar ett prioriterat projekts kontinuitet mellan två medlemsstater,

6.

flaskhals: på transportområdet, hinder för hastighet och/eller kapacitet som gör det omöjligt att garantera transportflödenas kontinuitet,

7.

stödmottagare: en eller flera medlemsstater, internationella organisationer eller gemensamma företag enligt artikel 171 i fördraget eller offentliga eller privata företag eller organ som har fullt ansvar för ett projekt och har för avsikt att investera egna medel eller medel som ställs till förfogande av tredje part i syfte att genomföra ett projekt,

8.

studier: de åtgärder som krävs för att förbereda genomförandet av ett projekt, inklusive förstudier, genomförbarhetsstudier, utvärderings- och valideringsstudier samt annat tekniskt stöd, inklusive förberedande åtgärder för att fullständigt definiera och utveckla ett projekt och fatta beslut om finansiering av projektet, som exempelvis rekognoscering på plats och förberedelse av finansieringsarrangemang,

9.

bygg- och anläggningsarbeten: inköp, leverans och installation av olika komponenter, system och tjänster, utförande av bygg- och anläggningsarbeten i samband med ett projekt, slutbesiktning av anläggningarna samt igångsättning av ett projekt,

10.

projektkostnad: den totala kostnad som åligger en stödmottagare för de studier eller bygg- och anläggningsarbeten som är direkt kopplade till och nödvändiga för att genomföra ett projekt,

11.

stödberättigande kostnad: den del av projektkostnaden som kommissionen lägger till grund för beräkningen av gemenskapens finansiella stöd,

12.

instrument för lånegarantier: en garanti som utfärdas av EIB för en standby-likviditetsfacilitet, som ges till projekt av gemensamt intresse på transportområdet. Den täcker riskerna avseende återbetalningsförmågan vid minskad efterfrågan och en därav följande oförutsedd inkomstminskning under den period när projektets verksamhet inleds. Instrumentet för lånegarantier används bara för projekt vars ekonomiska bärkraft grundar sig helt eller delvis på intäkter, avgifter eller andra inkomster som betalas av användarna eller stödmottagarna eller för dessas räkning,

13.

system med betalning relaterad till tillgänglighet: system för finansiering av infrastrukturprojekt som uppförs och drivs av en privat investerare som erhåller periodiska betalningar efter konstruktionsarbetets slut för den infrastrukturtjänst som tillhandahålls. Avgiftsnivån är beroende av vad som presteras i förhållande till vad som har överenskommits i kontraktet. Betalningar relaterade till tillgänglighet görs under hela den tid som kontraktet mellan den myndighet som tilldelat kontraktet och den projektansvarige gäller, och syftar till att täcka kostnader för uppförande, finansiering, underhåll och drift.

a)

Prioriterade projekt.

b)

Projekt som avser eliminering av flaskhalsar, särskilt inom ramen för prioriterade projekt.

c)

Projekt som läggs fram eller stöds av minst två medlemsstater gemensamt, särskilt projekt som omfattar gränsöverskridande sträckor.

d)

Projekt som bidrar till nätets kontinuitet och en optimering av dess kapacitet.

e)

Projekt som bidrar till förbättrade tjänster på TEN-T och som bland annat genom åtgärder som rör infrastrukturen främjar användarnas säkerhet och säkerställer driftskompatibilitet mellan de nationella näten.

f)

Projekt som avser utveckling och installation av trafikledningssystem för järnväg, väg, flyg, sjöfart, inre vattenvägar och kustfart, som säkerställer driftskompatibilitet mellan de nationella näten.

g)

Projekt som bidrar till att slutföra den inre marknaden.

h)

Projekt som bidrar till att återställa jämvikten mellan olika transportsätt, med företräde för de miljövänligaste transportsätten, som transport på de inre vattenvägarna.

a)

Utveckling av nätet så att den ekonomiska och sociala sammanhållningen stärks genom att minska isoleringen av gemenskapens mindre gynnade regioner och öregioner.

b)

Optimering av nätkapaciteten och slutförande av den inre energimarknaden, särskilt projekt som gäller gränsöverskridande avsnitt.

c)

Trygg energiförsörjning, diversifiering genom leveranser från olika energikällor och särskilt sammanlänkningar med tredjeländer.

d)

Sammankoppling av förnybara energikällor.

e)

De sammankopplade nätens säkerhet, tillförlitlighet och driftskompatibilitet.

a)

Projektets utvecklingsgrad.

b)

Stimulanseffekten på offentlig och privat finansiering genom gemenskapens intervention.

c)

Att finansieringspaketet är sunt.

d)

De socio-ekonomiska konsekvenserna.

e)

Miljökonsekvenserna.

f)

Behovet av att överkomma ekonomiska svårigheter.

g)

Projektets komplexitet som exempelvis uppstår genom nödvändigheten att passera ett naturligt hinder.

a)

Stöd till studier och till bygg- och anläggningsarbeten.

b)

Stöd till bygg- och anläggningsarbeten inom transportsektorn när det gäller system med betalning relaterad till tillgänglighet.

c)

Räntesubventioner på lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) eller andra offentliga eller privata finansiella institut.

d)

Finansiellt bidrag för reserver och kapitaltilldelning gällande de garantier som skall utfärdas av EIB ur dess egna medel inom ramen för instrumentet för lånegarantier. Löptiden för dessa garantier får inte överstiga fem år efter den dag då projektet tas i bruk. Undantagsvis i väl motiverade fall kan garanti beviljas på upp till sju år. Bidraget från Europeiska unionens allmänna budget till instrumentet för lånegarantier får inte överstiga 500 miljoner EUR. EIB skall bidra med motsvarande belopp. Gemenskapens riskexponering när det gäller instrumentet för lånegarantier, inklusive förvaltningsarvoden och andra stödberättigande kostnader, skall vara begränsad till det belopp som utgör gemenskapens bidrag till instrumentet för lånegarantier och det skall inte finnas några ytterligare skulder i Europeiska unionens allmänna budget. Den risk som är förbunden med alla operationer skall bäras av EIB. Huvudvillkoren, övriga villkor och förfaranden för instrumentet för lånegarantier återges i bilagan.

e)

Deltagande i riskkapital för investeringsfonder eller jämförbara finansföretag, som huvudsakligen är inriktade på att tillhandahålla riskkapital för projekt som avser transeuropeiska nät och involverar betydande investeringar från den privata sektorn; sådant deltagande i riskkapital får inte överstiga 1 % av de budgetmedel som fastställs i artikel 18.

f)

Finansiellt bidrag till projektrelaterad verksamhet i gemensamma företag.

a)

Studier: 50 % av de samlade stödberättigande kostnaderna, oberoende av det berörda projektet av gemensamt intresse.

b)

Bygg- och anläggningsarbeten:

c)

EU:s trafikstyrningssystem för tåg (ERTMS):

d)

Trafikledningssystem för väg, flyg, inre vattenvägar, sjöfart och kustfart: högst 20 % av de stödberättigande kostnaderna för bygg- och anläggningsarbeten.

a)

skall kommissionen, utom i särskilt motiverade fall, dra in finansiellt stöd som tilldelats projekt eller delar av projekt vilka inte påbörjats inom två år efter det begynnelsedatum som fastställts i stödvillkoren,

b)

får kommissionen tillfälligt upphäva, minska eller avbryta det finansiella stödet i följande fall:

c)

får kommissionen, med beaktande av alla relevanta faktorer, begära återbetalning av det beviljade finansiella stödet om genomförandet av det projekt eller den del av ett projekt som omfattas av stödet inte har slutförts inom fyra år från och med det slutdatum som fastställts i stödvillkoren.

a)

om detta är nödvändigt, särskilt till följd av att det finansiella stödet har dragits in, avbrutits, minskats eller återkrävts, eller

b)

om kumulering av gemenskapsstöd för en del av ett projekt har förekommit.