17.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/1

(1)

Den 18 oktober 2006 införde kommissionen genom förordning (EG) nr 1551/2006 (2) (nedan kallad ”förordningen om preliminär tull”) en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av vissa typer av frysta jordgubbar med ursprung i Kina.

(2)

Efter det att en preliminär antidumpningstull hade införts på import av vissa typer av frysta jordgubbar från Kina fick samtliga parter ta del av de omständigheter och överväganden som låg till grund för förordningen om preliminär tull. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter.

(3)

Vissa parter inkom med synpunkter skriftligen. De parter som begärde det gavs också möjlighet att höras muntligen. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla de uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för sin undersökning. Parternas skriftliga och muntliga synpunkter prövades, och de preliminära undersökningsresultaten ändrades i enlighet med dessa synpunkter när det ansågs motiverat.

(4)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att införa slutgiltiga åtgärder och släppa de belopp fria för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordning (EG) nr 1551/2006 (slutgiltigt meddelande om uppgifter). Det fastställdes även en tidsfrist inom vilken de berörda parterna kunde lämna synpunkter efter detta meddelande om uppgifter. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades och när så var tillämpligt ändrades undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

(5)

Kommissionen fortsatte att inhämta alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för fastställandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten. Förutom de kontrollbesök på plats som företogs hos de företag som anges i skäl 8 i förordningen om preliminär tull företogs dessutom ytterligare kontrollbesök på plats hos följande användare i gemenskapen efter införandet av provisoriska åtgärder:

(6)

Det erinras om att perioden för undersökning av dumpning och skada omfattade tiden från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2005 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller i tabeller ”UP”). Undersökningen av utvecklingen av de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(7)

En berörd part har ifrågasatt valet av undersökningsperiod och hävdat att 2005 inte var representativt, eftersom importpriserna då skulle ha varit onormalt låga. Men valet av undersökningsperiod gjordes enligt artikel 6.1 i grundförordningen, i vilken det föreskrivs att undersökningsperioden normalt skall omfatta en period om minst sex månader omedelbart innan förfarandet inleds. Eventuella särdrag när det gäller 2005 togs alltså inte med i beräkningen när undersökningsperioden valdes, utan de bedömdes i analysen av orsakssambandet.

(8)

Mot bakgrund av ovanstående bekräftas härmed valet av undersökningsperiod enligt vad som anges i skäl 11 i förordningen om preliminär tull.

(9)

Här erinras om att den berörda produkten i förordningen om preliminär tull i skäl 13 definieras som jordgubbar (även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel) med ursprung i Kina, som för närvarande deklareras enligt KN-numren 0811 10 11, 0811 10 19 och 0811 10 90.

(10)

Vissa berörda parter har hävdat att det finns väsentliga skillnader när det gäller användning och kvalitet mellan olika typer av frysta jordgubbar. Av denna anledning hävdades det att frysta jordgubbar från Kina inte var jämförbara med dem från gemenskapsindustrin.

(11)

I skäl 15 i förordningen om preliminär tull hävdades att undersökningen hade visat att trots skillnader i sort, kvalitet, storlek och förädlingsmetod delar de olika typerna av den berörda produkten, liksom även frysta jordgubbar som produceras och säljs på gemenskapsmarknaden av gemenskapsindustrin, alla samma grundläggande fysiska och biologiska egenskaper och används i princip för samma ändamål. De ansågs därför utgöra en enda produkt. Eftersom de berörda parterna inte tillhandahöll ytterligare bevisning för att underbygga påståendet, och inga nya sakförhållanden upptäcktes, avvisades påståendet.

(12)

Eftersom det inte lämnats några ytterligare synpunkter på definitionen av den berörda produkten och den likadana produkten, bekräftas innehållet och de preliminära slutsatserna i skälen 12–16 i förordningen om preliminär tull.

(13)

Inga synpunkter lämnades som påverkade undersökningsresultaten om marknadsekonomisk status. Undersökningsresultaten i skälen 17–26 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(14)

De tre exporttillverkare som inte fick individuell behandling yrkade att beslutet borde omprövas. Här erinras om att dessa tre företag inte uppfyllde kraven b och e i artikel 9.5 i grundförordningen. Krav b stipulerar att exportpriser, exportkvantiteter och försäljningsvillkor skall bestämmas fritt. Krav e stipulerar att den statliga inblandningen inte skall vara av sådant slag att åtgärderna kan kringgås om enskilda exportörer beviljas olika tullsatser.

(15)

Inget av de argument dessa tre företag lade fram var sådant att det påverkade det preliminära beslutet. Det konstaterades särskilt att företagen utsattes för statlig inblandning som begränsade deras möjligheter att fritt råda över exportkvantiteter (krav b).

(16)

Vidare var den statliga inblandningen så omfattande att åtgärderna sannolikt hade kringgåtts om enskilda exportföretag hade fått individuella tullsatser (krav e).

(17)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter om undersökningsresultaten om individuell behandling bekräftas slutsatserna i skälen 27–28 i förordningen om preliminär tull.

(18)

Efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull har inga synpunkter inkommit som påverkar beslutet att använda Turkiet som jämförelseland. Därför bekräftas beslutet. Här erinras om att de inhemska priserna på turkiska jordgubbar hade justerats för att ta den bättre kvaliteten jämfört med kinesiska jordgubbar med i beräkningen av normalvärdet (se skälen 39 och 44 i förordningen om preliminär tull).

(19)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter om undersökningsresultaten om normalvärde bekräftas slutsatserna i skälen 29–42 i förordningen om preliminär tull.

(20)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter om undersökningsresultaten om exportpris bekräftas undersökningsresultaten i skäl 43 i förordningen om preliminär tull.

(21)

Här hänvisas till skäl 44 i förordningen om preliminär tull. I brist på synpunkter som påverkar undersökningsresultaten i det skälet bekräftas härmed det preliminära beslutet.

(22)

Mot bakgrund av ovanstående är de slutgiltigt fastställda dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns före tull, följande:

(23)

Eftersom inga synpunkter lämnats, bekräftas de preliminära undersökningsresultaten beträffande den totala tillverkningen i gemenskapen i skäl 51 i förordningen om preliminär tull.

(24)

Eftersom inga synpunkter lämnats, bekräftas den definition av gemenskapsindustrin som anges i skälen 52 och 53 i förordningen om preliminär tull.

(25)

Eftersom antalet företag i gemenskapen som producerar frysta jordgubbar är stort, valdes ett stickprov på åtta företag för skadebedömningen. En berörd part hävdade att stickprovet av gemenskapstillverkare inte var representativt, eftersom alla företagen låg i Polen. Det framhölls att ett stickprov baserat på största produktionsvolym också borde ta företagens geografiska läge med i beräkningen för att vara representativt.

(26)

Här bör erinras om att skäl 54 i förordningen om preliminär tull klargör att stickprovet valdes i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen, i vilken det föreskrivs att stickprovet får baseras på den största representativa produktionsvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande.

(27)

Ett stickprov som väljs enligt denna metod kommer främst att beakta representativ produktionsvolym. Det finns inget krav på att stickprovet också skall säkerställa geografisk representativitet. Detta hade kunnat vara en extra bedömningsgrund, men det står klart att detta inte är ett måste.

(28)

Vidare, eftersom produktionen av frysta jordgubbar huvudsakligen är koncentrerad till Polen, inte bara när det gäller volym utan också antal företag, hade hänsyn till geografiskt läge i detta fall inte varit något hinder mot ett stickprov med enbart polska företag. Detta argument avvisas därför.

(29)

Eftersom inga andra synpunkter lämnats, bekräftas det stickprov för skadebedömningen som anges i skälen 54 och 55 i förordningen om preliminär tull.

(30)

Eftersom inga synpunkter lämnats, bekräftas den beräkning av förbrukningen i gemenskapen som anges i skälen 56–59 i förordningen om preliminär tull.

(31)

Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas den beräkning av volym och marknadsandel för den berörda importen som anges i skälen 60 och 61 i förordningen om preliminär tull.

(32)

En part hävdade att undersökningen om prisunderskridande krävde en justering som tog hänsyn till skillnaden i kvalitet mellan frysta jordgubbar producerade av gemenskapsindustrin och dem från exportföretagen. Det konstaterades dock att endast vissa av exportföretagens säljtransaktioner hade beaktats vid beräkningen av prisunderskridande och försäljning till underpris i den preliminära undersökningen. Försäljning av andra klass exportvaror beaktades inte därför att sådana produkter inte producerades och såldes av gemenskapsindustrin. Mot denna bakgrund är det inte motiverat med någon justering. Eftersom inga andra synpunkter lämnats, bekräftas härmed de undersökningsresultat rörande importpriser och prisunderskridande som anges i skälen 62–64 i förordningen om preliminär tull.

(33)

Vissa berörda parter hävdade att gemenskapsindustrins priser steg under 2006 till ca 1 000 euro per ton och att detta borde komma fram i skadeanalysen. Här bör dock erinras om att undersökningsperioden sträckte sig från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2005, och att den period för vilken man undersökte utvecklingen av de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada löpte från och med den 1 januari 2002 till och med slutet av undersökningsperioden. Mot bakgrund av detta har prisförändringar efter undersökningsperioden inte beaktats i skadeanalysen, i enlighet med vad som anges i den sista meningen i artikel 6.1 i grundförordningen. Effekten av prishöjningen under 2006 behandlas dock nedan i avsnitt D. Orsakssamband (skälen 51–54).

(34)

Ingen berörd part ifrågasatte vare sig de siffror rörande gemenskapsindustrins situation som anges i skälen 66–85 i förordningen om preliminär tull eller tolkningen av dessa siffror. De undersökningsresultat som anges i dessa skäl i förordningen om preliminär tull bekräftas således.

(35)

Ingen berörd part ifrågasatte vare sig de siffror rörande gemenskapsindustrins makroekonomiska situation som anges i skälen 86–88 i förordningen om preliminär tull eller tolkningen av dessa siffror. De undersökningsresultat som anges i dessa skäl i förordningen om preliminär tull bekräftas således.

(36)

Mot bakgrund av ovanstående bekräftas härmed att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

(37)

Efter det att preliminära åtgärder hade införts, hävdade flera berörda parter att den väsentliga skada gemenskapsindustrin hade lidit förorsakats av andra faktorer. Flera av dessa påståenden hade redan tillbakavisats i förordningen om preliminär tull. Nya argument behandlas nedan, i den mån det behövs.

(38)

Det hävdades att importen från Marocko inte hade tillmätts tillräcklig betydelse som skadeorsak. En part ifrågasatte tolkningen av siffrorna i skäl 99 i förordningen om preliminär tull och hävdade att det marockanska priset under undersökningsperioden var lägre än vad gemenskapsindustrin måste ta ut för att uppnå nollresultat. Detta ansågs ha bidragit till skadan.

(39)

Här erinras om att tabellen i skäl 99 i förordningen om preliminär tull visar att det marockanska priset ständigt låg på en mycket högre nivå än gemenskapsindustrins priser. Även de marockanska exportföretagen påverkades av den kinesiska lågprisexporten och tvingades svara med att sänka priserna på exporten till EU. Detta bevisas av att importen av frysta jordgubbar från Marocko stadigt sjönk. Argumentet måste alltså avvisas.

(40)

Under undersökningsperioden sjönk den polska zlotyn i värde mot euron. Vissa berörda parter hävdade att den prissänkning som drabbade gemenskapsindustrin hade varit mindre dramatisk om beräkningarna hade gjorts i zloty i stället för i euro. Under åren 2004 och 2005 förändrades värdet på zlotyn med ca 10 %. Men gemenskapspriserna sjönk under samma period med 35 % räknat i euro.

(41)

Om skillnaden mellan valutaförändringen på 10 % och prisförsämringen på 35 % tas med i beräkningen kan inte det sjunkande värdet på zlotyn i förhållande till euron uppfattas som en huvudorsak till att gemenskapsindustrins priser föll. Argumentet måste alltså avvisas.

(42)

Vissa berörda parter vidareutvecklade det argument som redan hade tillbakavisats i förordningen om preliminär tull i skälen 106–110, nämligen att skadan var självförvållad och berodde på dåliga affärsbeslut och strukturella problem hos gemenskapsindustrin. Som stöd för detta påstående hänvisade man till en rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om situationen inom sektorn för bär och körsbär avsedda för bearbetning och det bilagda arbetsdokumentet om samma ämne (3) samt till en resolution i Europaparlamentet om situationen inom sektorn för bär och körsbär avsedda för bearbetning antagen den 12 oktober 2006 (4).

(43)

Det bör noteras att kommissionen tog hänsyn till rapporten vid sammanställningen av de preliminära resultaten, vilket framgår av hänvisningen i skäl 138 i förordningen om preliminär tull. Både rapporten och resolutionen ger visserligen viktig bakgrundsinformation om bärindustrin i EU, men det bör noteras att båda gäller problem för jordgubbsodlare snarare än gemenskapsindustrin (frysföretag). I vilket fall som helst leder varken rapporten eller resolutionen fram till slutsatsen att gemenskapsindustrins problem skulle bero på strukturella svagheter i gemenskapsindustrin som sådan.

(44)

Det hävdades vidare att Polens EU-tillträde hade lett till utflyttning av polsk arbetskraft till länder med högre löner, vilket skapat ytterligare problem för industrin i form av ökade kostnader för arbetskraft på hemmamarknaden. Därtill ansågs att som en följd av nya gränsrestriktioner kunde gemenskapsindustrin inte längre förlita sig på billig arbetskraft från grannländer utanför EU. Det antyddes att denna utveckling hade påverkat en så arbetskraftsintensiv industri mycket negativt.

(45)

Denna utveckling kan ha inneburit att odlarnas kostnader för arbetskraft har ökat. Men denna eventuella kostnadsökning drabbar i första hand odlarna, inte gemenskapsindustrin (frysföretag). Därför finns bara ett partiellt samband mellan ökade kostnader för odlarna och kostnaderna för gemenskapsindustrin. Enligt kommissionens rapport och arbetsdokument som nämns i skäl 42, ser det vidare ut som om försäljningspriset på färska jordgubbar sjönk snarare än steg efter Polens EU-tillträde, trots ökade produktionskostnader. Mot bakgrund av att försäljningspriset sjönk kan kostnadsökningen för jordgubbsodlarna inte ha påverkat gemenskapsindustrin. Denna invändning måste därför avvisas.

(46)

En part hävdade att de investeringar och den strukturomvandling som gemenskapsindustrin genomförde för att förbättra effektiviteten påverkade lönsamheten och kassaflödet negativt. De investeringskostnader gemenskapsindustrin bar ändrar dock inte det faktum att priserna föll kraftigt till en skadevållande nivå under undersökningsperioden och att det var denna låga prisnivå som i särklass påverkade gemenskapsindustrins lönsamhet mest. De investeringar som gjordes bidrog faktiskt till att gemenskapsindustrin blev mer effektiv, vilket anges i skäl 81 i förordningen om preliminär tull. Denna invändning måste därför avvisas.

(47)

Det hävdades dessutom att den skada som gemenskapsindustrin drabbades av var självförvållad, eftersom kvaliteten på råvaran var lägre än den som kom från Spanien och Kalifornien. Härvidlag bör man notera att både Spanien och Kalifornien främst producerar för marknaden för färska jordgubbar och att det inte finns något som visar att gemenskapsindustrin har förlorat marknadsandelar i förhållande till dessa producenter. Importen av frysta jordgubbar från Förenta staterna var mindre än 200 ton under undersökningsperioden och kan inte ha haft någon väsentlig effekt på gemenskapsindustrins lönsamhet. Denna invändning måste därför avvisas.

(48)

Med hänsyn till påstådda strukturproblem hos gemenskapsindustrin finns det hur som helst ingenting som visar att gemenskapsindustrin har sådana problem. Påståendet bör därför avvisas. Slutsatserna i skälen 106–110 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför härmed.

(49)

När det gäller påståendet om spekulativa affärsbeslut från gemenskapsindustrins sida hävdade en användare, såsom anges i skäl 108 och 110 i förordningen om preliminär tull, att priserna på EU-marknaden inte dikterades av den kinesiska importen utan huvudsakligen sattes av den gemenskapsindustri som hade störst marknadsandel. Denna part påstod alltså att prisspiralen nedåt framkallades av gemenskapsindustrin och inte av dumpad import från Kina.

(50)

Det står klart att gemenskapsindustrin behöll en marknadsandel på 59 % under undersökningsperioden och därmed fortsatte att spela en viktig roll när det gäller prissättningen på marknaden. Men även om gemenskapsindustrins marknadsandel var stor går det inte att förneka att lågprisimporten från Kina, som låg 6 % lägre i pris än gemenskapsindustrin, hade en negativ effekt på marknadspriset. Den dumpade importen utövade ett generellt pristryck nedåt på priserna i EU, och dess marknadsandel växte kraftigt från 4 % 2002 till 20 % under undersökningsperioden. Denna invändning måste därför avvisas.

(51)

Frysta jordgubbar är en känslig jordbruksprodukt, och undersökningen visade att tillgången på färska jordgubbar har avgörande betydelse för priset på frysta jordgubbar. Flera berörda parter gjorde gällande att den särskilt dåliga skörden 2003 var en huvudorsak till skadan under undersökningsperioden. Vissa berörda parter anförde vidare att priset på jordgubbar typiskt följer en cykel på fyra år, under vilken en prisstegring leder till överproduktion och därefter till prisfall. Det hävdades att 2005 utgjorde cykelns lägsta punkt och att de särskilt låga priserna under detta år berodde på naturliga prisvariationer. Prisvariationer iakttogs också under en tid före 2002, och åsikten stöddes också av den prishöjning på ca 20 % som inföll 2006, dvs. året efter undersökningsperioden.

(52)

Ytterligare granskning av priset på frysta jordgubbar utanför skadeundersökningsperioden tydde faktiskt på att prisvariationer också förekom under en längre tidsperiod före 2002. T.ex. ledde den stora skörden 2001 till mycket låga priser. De låga priserna ledde sedan till minskad produktion av färska jordgubbar under påföljande år, varvid priserna stabiliserades igen. En analys av tendenserna stödjer påståendet att priserna på den berörda produkten följer en cykel, som påverkas starkt av vädret och skördens storlek.

(53)

Här bör dock erinras om att importen från Kina ökade i volym med 380 % till priser som sjönk med 38 % under skadeundersökningsperioden, och att detta väsentligt påverkade den ekonomiska ställningen för gemenskapsindustrin som rapporterade ohållbara förluster.

(54)

Även om dessa naturliga variationer i priset för frysta jordgubbar och effekten av skördens storlek säkert hade en väsentlig effekt på gemenskapsindustrins priser, kan de inte i sig betraktas som den enda eller huvudsakliga orsaken till gemenskapsindustrins skada.

(55)

I enlighet med slutsatserna i skälen 97 och 98 i förordningen om preliminär tull, visade undersökningen att det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den skada gemenskapsindustrin drabbades av.

(56)

Undersökningen visade också att det finns ett samband mellan gemenskapsindustrins priser och de variationer som förorsakades av priscykeln och skördens storlek. Denna slutsats stöds av uppgifter från före och under skadeundersökningsperioden, samt även av utvecklingen efter undersökningsperioden.

(57)

Dessa cykliska prisvariationer torde ha förvärrat gemenskapsindustrins ekonomiska ställning, men storleken på prisfallet för gemenskapsindustrin och den negativa tendens som framgår av analysen av gemenskapsindustrins situation såsom beskriven i skälen 66-85 i förordningen om preliminär tull kan inte uteslutande förklaras med ”naturliga prisvariationer”. Analysen av inverkan från produktens priscykel och skördens storlek ger således inte stöd åt argumentet att dessa faktorer skulle ha spelat en så väsentlig roll att de undanröjde orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som drabbade gemenskapsindustrin.

(58)

Mot denna bakgrund och eftersom inga ytterligare synpunkter lämnats rörande orsakssamband bekräftas slutsatserna i skälen 113–114 i förordningen om preliminär tull.

(59)

I ljuset av synpunkter och ytterligare sakuppgifter som lämnats av de berörda parterna efter införandet av preliminära åtgärder, har en granskning gjorts av huruvida den preliminära slutsatsen att införandet av åtgärder inte strider mot gemenskapens intresse är och förblir giltig. Precis som under den preliminära undersökningen fastställdes gemenskapens intresse på grundval av en bedömning av alla olika berörda intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas, förädlares/användares och odlares.

(60)

Kommissionen kontaktade verkligen ett stort antal berörda parter för att få deras synpunkter. Förutom gemenskapsindustrin har företrädare för alla viktigare användarmärken på marknaden hörts, liksom även sammanslutningar som företräder användarnas intressen. Därtill har extra kontroller på platsen genomförts.

(61)

Den preliminära undersökningen visade att gemenskapsproduktionen framställdes av ett stort antal producenter i frysindustrin som har ca 2 700 anställda sysselsatta med produktion och försäljning av den berörda produkten. Det finns också ett partiellt samband mellan frysindustrins situation och jordgubbsodlarna, eftersom dessa endast odlar den typ av jordgubbar som är avsedd för frysning och frysindustrin är den enda marknaden för produkten.

(62)

Här erinras om att gemenskapstillverkarna led väsentlig skada under skadeundersökningsperioden och rapporterade förluster på 12,5 % till följd av dumpad import. Dessa förluster uppträdde trots att gemenskapsindustrin sänkte sina kostnader genom att betala mindre för färska jordgubbar från odlarna. Priset för de färska jordgubbarna låg under odlarnas produktionskostnad och hade därför varit ohållbart både för odlarna och för gemenskapsindustrin i det långa loppet. Om priset på frysta jordgubbar återigen faller till under icke skadevållande nivå kommer detta att få två följder. Gemenskapsindustrin kommer att förlora ekonomiskt, men den riskerar också att tillförseln av färska jordgubbar stryps på längre sikt, eftersom de priser som kan betalas blir så låga att odlarna kanske tvingas lägga ned verksamheten. Uppskattningsvis fanns det 96 700 jordgubbsodlande företag i Polen 2002, av vilka ca 80 000 odlade jordgubbar för förädlingsindustrin. Det är möjligt att antalet har minskat till följd av konsolidering av sektorn, men det är uppenbart att jordgubbsodling är en viktig ekonomisk verksamhet för många jordbruksföretag i Polen. Det hävdas att jordgubbsodlingen i Polen har stor betydelse i ett antal regioner i landet där arbetslösheten annars är hög och att uteblivna antidumpningsåtgärder skulle leda till ännu högre arbetslöshet. Det har också framhållits att odlarna inte kan gå över till någon annan gröda eftersom jorden i dessa områden främst är lämplig för jordgubbsodling.

(63)

I enlighet med vad som sägs i förordningen om preliminär tull (skäl 139) har betalpriserna till odlarna varit så låga sedan 2004 att produktionskostnaden inte gått att täcka.

(64)

Dessutom, och detta stöds av den rapport från kommissionen som anges i skäl 42, utgör de polska jordgubbsodlarna en fragmenterad verksamhet, och det är inte troligt att de skulle kunna söka sig ut på några andra marknader än den lokala frysindustrin. Alltså hade frysindustrins försämrade ekonomiska ställning påverkat odlarna avsevärt. Att marknadspriserna under undersökningsperioden steg igen till icke skadevållande nivåer och att den kinesiska importen sjönk är omständigheter som kan skapa tvivel kring behovet av åtgärder för att avhjälpa gemenskapsindustrins svårigheter, men ingenting tyder på att ökningen skulle vara permanent eller ens långlivad.

(65)

Under dessa förhållanden står det klart att gemenskapsindustrin och odlarna skulle kunna dra nytta av att antidumpningsåtgärder antogs och att sådana åtgärder skulle kunna ha en stabiliserande effekt på gemenskapsmarknaden. Priserna på frysta jordgubbar skulle inte längre sjunka på grund av importen av jordgubbar med ursprung i Kina. Gemenskapsproducenterna skulle då kunna höja sina priser och säkerställa en rimlig vinstmarginal. Detta skulle säkerligen ha positiva effekter på uppströmsindustrin. Därför dras slutsatsen att införandet av åtgärder skulle vara i gemenskapsindustrins och jordgubbsodlarnas intresse.

(66)

Som uppföljning till de preliminära undersökningsresultaten besökte kommissionen ytterligare två företag som importerar den berörda produkten. Dessa företag importerar produkten från Kina, men de köper också EU-odlade jordgubbar, som utgör 50–60 % av deras respektive inköp. Det bör dock noteras att handel med frysta jordgubbar bara är en del av deras verksamhet och utgör 30–50 % av den totala omsättningen. Importen från Kina uppgår till ca 14 % av all import av den berörda produkten. Importföretagen betraktas därför som representativa. Båda importföretagen motsatte sig antidumpningsåtgärder. Undersökningen har visat att efterfrågan på frysta jordgubbar sannolikt inte kommer att förändras, eftersom efterfrågan beror på konsumentval som inte påverkas av att antidumpningsåtgärder införs. Det är alltså osannolikt att importföretagen påverkas av högre priser, för de kommer att kunna fortsätta importera samma mängder som förut och med största sannolikhet kommer de att kunna föra en väsentlig del av den extra kostnaden för frysta jordgubbar vidare till användarna. Detta bekräftas av att tidigare prisförändringar inte påverkade importföretagens försäljningspris och vinstmarginal, vilka låg tämligen stilla.

(67)

Den preliminära slutsats som dras i förordningen om preliminär tull, dvs. att effekten av högre importpriser på importföretagen inte beräknas bli väsentlig, bekräftas härmed.

(68)

I enlighet med vad som sägs i skäl 127 i förordningen om preliminär tull var reaktionen från användare och förädlingsföretag begränsad till att börja med. I förfarandets preliminära skede hade kommissionen svårt att samla in och kontrollera uppgifter som kunde underbygga användarindustrins påståenden. Efter det att förordningen om preliminär tull hade offentliggjorts förnyade kommissionen därför sina ansträngningar att uppmuntra till samarbete. Extra besök på plats genomfördes hos åtta användarföretag. Fem av dessa besök ledde till uppgifter som kunde användas för bedömning av effekterna. Extra information och uppgifter samlades in. Med denna extra information genomförde kommissionen en ny undersökning av de effekter införandet av antidumpningsåtgärder skulle kunna få på gemenskapsanvändarna.

(69)

En berörd part invände att detta samarbete inte kunde tas med i beräkningen eftersom uppgifterna inte lämnades inom tidsfristerna i tillkännagivandet om inledande. Det bör här framhållas att de samarbetande företagen gav sig till känna och tillhandahöll synpunkter på de preliminära åtgärderna enligt de regler som fastställs i grundförordningen.

(70)

De uppgifter som kontrollerades på plats gäller ca 9 % av den totala konsumtionen i EU. Dessutom var alla olika användarbranscher företrädda: företag som framställer jordgubbsberedningar avsedda för andra produkter (t.ex. yoghurt), företag som framställer yoghurt och företag som framställer jordgubbssylt. Slutligen svarar de samarbetande intresseorganisationerna för ca 80 % av konsumtionen av frysta jordgubbar i EU. En sådan representativitet överensstämmer med normal praxis. Därför måste påståendet om bristande representativitet avvisas.

(71)

Användarföretagen hävdade att kommissionen inte borde bedöma åtgärdernas verkningar enbart på grundval av en eventuell prisökning på importerade kinesiska jordgubbar. Man hävdade att åtgärderna skulle påverka hela marknaden, även frysta jordgubbar från andra håll.

(72)

Den noggrannare undersökningen har faktiskt visat att åtgärderna förmodligen kommer att leda till generella prisökningar, som inte inskränker sig till 34,2 % (den preliminära tullsatsen) på kinesiska jordgubbar. De kan också leda till en prisökning för gemenskapsindustrin med ca 19 %, dvs. upp till den beräknade icke skadevållande nivån. En sådan generell prisökning förefaller oundviklig då andra strategier, t.ex. större marknadsvolym, inte ser ut att vara något alternativ för gemenskapsindustrin, till skillnad från vad som gäller för andra branscher och på grund av begränsningar påtvingade av väder och skörderesultat. Eftersom gemenskapsindustrin och importen från Kina tillsammans utgör ca 80 % av konsumtionen i EU är det slutligen mycket sannolikt att andra länder som exporterar frysta jordgubbar till EU också kommer att höja sina priser för att följa ”prisledarna”.

(73)

När det gäller användarnas jordgubbsrelaterade verksamhet torde införandet av en tull på den nivå som fastställdes i förordningen om preliminär tull innebära en kostnadsökning för insatsvaror hos användarna på i genomsnitt ca 6 %. Detta skulle leda till förluster för ganska många användarföretag. Slutsatserna grundar sig på jordgubbsrelaterad verksamhet, eftersom undersökningen fokuserar på frysta jordgubbar som berörd produkt och inte gäller annan verksamhet hos de berörda företagen. Vidare kräver en skade- och dumpningsanalys att man ser till att likartade verksamheter jämförs, dvs. verksamhet som är kopplad till den produkt som är föremål för undersökningen.

I tabellen nedan visas effekten på kostnaderna för de kontrollerade användarna.

(74)

De samarbetande företagen som framställde jordgubbsberedningar och jordgubbssylt skulle påverkas mest av höjda jordgubbspriser. Detta beror på att jordgubbarna har en relativt sett mycket större betydelse för sylten än de andra ingredienserna. Dessa företag skulle få en 7–8 procentenheter lägre vinstmarginal, vilket för två av dem skulle leda till förluster på ca 5 %.

(75)

För samarbetande företag som framställer yoghurt är jordgubbskostnadens relativa betydelse mindre, eftersom kostnaden för mjölkprodukter tillkommer. Men det visade sig att deras vinstmarginal var ganska liten i genomsnitt. Så även om den totala kostnaden för att framställa en viss typ av yoghurt bara stiger med 2 % är det tillräckligt för att förvandla en vinst på ca 1 % till en förlust på ca 1 %.

(76)

Åtgärdernas kostnadshöjande effekt på användarindustrin skulle således kunna bli större än vad som förväntades enligt den undersökning som ledde fram till de preliminära åtgärderna. Men den kostnadshöjande effekten kommer sannolikt att drabba mindre hårt på lång sikt, vilket visas nedan i avsnitt 4.4.

(77)

En användarorganisation hävdade att tullar skulle skada internationellt konkurrenskraftiga EU-baserade användare av frysta jordgubbar. Det hävdades att tullarna inte kunde föras vidare till deras kunder (detaljister och stormarknader) eftersom många användare slöt långtidskontrakt med fasta priser med dessa kunder. Dessa fasta priser innebär att användarna tar på sig risken för eventuella prishöjningar. Många användare hävdade och tillhandahöll bevisning för att de var under prispress från stora detaljister och att de hade mycket svårt att höja sina priser. Det framhölls att användare och detaljister sluter kontrakt som lägger fast priserna i perioder på mellan sex månader och ett år. Därför menar användarna att de inte skulle ha något annat val än att stå för den extra kostnaden själva. Mot bakgrund av ovanstående måste det medges att användarna sannolikt kommer att få ta på sig prishöjningen, åtminstone på kort sikt. Men av undersökningen framgår det också att de flesta användarföretagen, trots den negativa effekten av åtgärderna på lönsamheten för varor där den berörda produkten ingår, generellt kommer att förbli lönsamma.

(78)

I den utsträckning kostnadshöjningar nu kan tas ut i nedströmsled, kan detta ha viss effekt på konsumentpriserna. Fruktberedningar, särskilt yoghurt, tillhör baslivsmedlen för breda konsumentgrupper. Yoghurt med jordgubbssmak svarar för 20–30 % av marknaden. Visserligen har ingen konsumentorganisation lämnat synpunkter om detta, men det kan inte uteslutas att en prishöjning skulle kunna påverka konsumenterna, åtminstone på medellång till lång sikt. Detsamma gäller för sylt.

(79)

I avsnitten 4.2 och 4.3 visades att införandet av åtgärder sannolikt kommer att påverka kostnaden för insatsvaror för användarna, och användarna har vidare försäkrat att denna kostnadsökning kommer att bäras av dem under den tid kontraktet med detaljisterna löper. Förmodligen kommer dock denna oförmåga att föra en eventuell kostnadsökning vidare att vara tidsbegränsad till kontraktstiden.

(80)

Användarna hävdade generellt att tillgång på polska jordgubbar av sorten Senga sengana är grundläggande för såväl produktionsvolym som produktionskvalitet när det gäller hela sortimentet av produkter framställda av frysta jordgubbar. Alltså skulle risken för att gemenskapsindustrins situation förvärras innebära ett allvarligt hot för dem. Det kan inte uteslutas att en situation med liten eller ingen tillgång på polska jordgubbar skulle kunna innebära allvarliga problem för användarna att hitta alternativa leverantörer av den sorts jordgubbar som odlas i Polen. Det förefaller t.o.m. mycket osannolikt att sådana alternativa leverantörer går att hitta, eftersom användarna själva angav att den kvalitet som fanns i Polen inte förekom någon annanstans. Man kan vidare inte utesluta att en situation med inskränkt konkurrens på marknaden hur som helst hade lett till prisökningar för användarna.

(81)

Av undersökningen framgår det att inte bara gemenskapsföretag med ca 2 700 anställda skulle dra nytta av att åtgärder infördes, utan också ca 80 000 odlare som är mer eller mindre beroende av jordgubbsodlingen för sin överlevnad.

(82)

Såsom specificeras i skäl 133 i förordningen om preliminär tull har användarindustrin angivit att det är avgörande för gemenskapsindustrin att ha god tillgång på den berörda produkten för att kunna täcka hela produktsortimentet och tillhandahålla en produkt med hög kvalitet på marknaden. Genom undersökningen visas att råvarans naturliga cykel, dvs. variationer i skördens storlek, har väsentlig effekt på priserna, vilket har bekräftats av utvecklingen efter skadeundersökningsperioden. Men under den senare delen av skadeundersökningsperioden och undersökningsperioden (en närmare redogörelse för detta finns i skäl 74 i förordningen om preliminär tull) var priserna så låga att gemenskapsindustrin tvingades betala priser under produktionskostnaden till jordgubbsodlarna. Detta ledde till att vissa odlare slutade odla jordgubbar. Trots att priserna har gått upp under 2006 är det tydligt att tillgången på färska jordgubbar för gemenskapsindustrin och i förlängningen också för användarna skulle kunna äventyras om den tendens mot låga priser som observerades under skadeundersökningsperioden upprepades.

(83)

Den noggrannare undersökningen har verkligen visat att antidumpningstullen kommer att påverka användarna avsevärt. Den leder till sämre lönsamhet eller t.o.m. förluster, i vissa fall svåra, för många användare, särskilt eftersom prisökningen inte går att föra vidare till detaljistledet i det korta perspektivet. Dessa negativa verkningar är dock mycket mindre uttalade om man ser på sammantagen lönsamhet för de undersökta användarna.

(84)

Användarindustrin har hävdat att det är kontrakt om fasta priser med detaljistledet som förhindrar förädlingsindustrin från att föra kostnadsökningen vidare till detaljisterna om åtgärder införs. Eftersom dessa kontrakt har begränsad löptid måste man också anta att användarindustrins oförmåga att föra kostnadsökningen vidare endast gäller under en period på 6–12 månader.

(85)

Det verkar alltså som om införandet av slutgiltiga åtgärder kommer att påverka användarna av frysta jordgubbar negativt, men under en begränsad tid. I gengäld hade de negativa effekterna på gemenskapsindustrin och odlarna blivit avsevärda och stadigvarande om man inte hade infört några åtgärder och tillåtit att prisfallet upprepades.

(86)

Mot denna bakgrund dras därför slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa antidumpningstullar på import av frysta jordgubbar med ursprung i Kina.

(87)

Med hänsyn till de slutgiltiga slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada av den dumpade importen.

(88)

Antidumpningsåtgärder kan anta olika former. Kommissionen har stor valfrihet när det gäller att välja åtgärdernas form, men ändamålet förblir att neutralisera effekterna av den skadevållande dumpningen. En värdetull i enlighet med regeln om lägsta tull, vilken låg på 0 % för exportföretag som beviljats marknadsekonomisk status, på 12,6 % för exportföretag som beviljats individuell behandling och på 34,2 % för alla andra företag, fastställdes genom förordningen om preliminär tull.

(89)

Efter det att preliminära åtgärder hade införts, och i enlighet med vad som anges i skäl 51, steg priset på den berörda produkten på gemenskapsmarknaden med ca 20 % 2006, dvs. året efter undersökningsperioden. Eftersom den berörda produkten är ganska homogen och för att undvika att åtgärderna tynger användarna oproportionerligt, anses ett minimiimportpris vara den lämpligaste formen av åtgärd i detta fall. Observera att syftet för minimiimportpriset är detsamma som för värdetullen, dvs. att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen. Denna form av tull innebär att ingen tull tas ut för import som görs till ett cif-pris vid gemenskapens gräns som lägst motsvarar minimiimportpriset. Om importen sker till ett lägre pris tas skillnaden mellan det faktiska priset och minimiimportpriset ut.

(90)

Nivån på minimiimportpriset har fastställts på grundval av samma undersökningsresultat, särskilt samma dumpnings- och underskridandemarginaler, som dem i förordningen om preliminär tull.

(91)

Nivån på minimiimportpriset har fastställts med hänsyn till både den konstaterade dumpningsmarginalen och de tullbelopp som krävs för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin har lidit.

(92)

I enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör den slutgiltiga tullen fastställas till dumpningsmarginalens eller skademarginalens nivå, beroende på vilken av dessa två nivåer som är lägst. För att tillämpa denna regel blev det nödvändigt att fastställa ett icke skadevållande pris eller ett icke skadevållande minimiimportpris. Detta icke skadevållande minimiimportpris jämfördes sedan med ett företagsspecifikt icke-dumpat minimiimportpris baserat på normalvärdet anpassat till nettopriset fritt gemenskapens gräns.

(93)

För att det skulle gå att beräkna det icke skadevållande priset krävdes det att man tog reda på vilken tullsats som behövdes för att gemenskapsindustrin skulle kunna täcka sina produktionskostnader och trygga en vinst före skatt som var rimlig för en näring av denna typ i branschen under normala konkurrensförhållanden. I brist på synpunkter från de berörda parterna har samma överväganden som de som anges i skäl 144 i förordningen om preliminär tull använts för att fastställa en vinstmarginal på 6,5 %.

(94)

Frysta jordgubbar importeras enligt tre olika KN-nummer med olika tullsatser beroende på mängden tillsatt socker eller andra sötningsmedel i de importerade varorna. Olika minimiimportpris måste fastställas för varje KN-nummer för att beakta dessa olika tullsatser.

(95)

Enligt vad som anges i skäl 153 i förordningen om preliminär tull fann man att ett kinesiskt exportföretag inte exporterade frysta jordgubbar till dumpade priser. Följaktligen kommer inte någon antidumpningsåtgärd att tillämpas på det företaget.

(96)

I alla övriga fall befanns det icke skadevållande minimiimportpriset på 684,20 EUR, vilket tillämpas på all kinesisk export, vara lägre än de icke dumpade minimiimportpriserna. Minimiimportpriset har därför fastställts till nivån för det icke skadevållande minimiimportpriset för all export från Kina.

(97)

Om importen görs till ett cif-pris vid gemenskapens gräns som lägst motsvarar minimiimportpriset, tas ingen tull ut. Om importen i det motsatta fallet görs till priser under minimiimportpriset kommer en tullsats att tas ut som motsvarar det faktiskt betalade priset och minimiimportpriset.

(98)

Den preliminära värdetull på mellan 0 % och 34,2 % för importprodukten som tillämpades under tiden från den 19 oktober 2006 bör frisläppas. Ett slutgiltigt uttag av värdetullen hade blivit oproportionerligt mot syftet att undanröja skadevållande dumpning, eftersom priserna under denna period låg väsentligt över minimiimportpriset.

(99)

Åtgärdsformen minimiimportpris kan vara svårare att genomföra och medföra större risk för felaktiga deklarationer av varornas tullvärde än andra åtgärdsformer. Med hänsyn till den risk för kompensationsarrangemang som finns på denna marknad, är det nödvändigt att införa ett system med dubbla åtgärder. Det dubbla åtgärderna utgörs av ett minimiimportpris och en fast tullsats. I enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen beräknades den fasta tullen på grundval av den vägda genomsnittliga skademarginalen, eftersom denna konstaterats vara lägre än den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen. För att säkerställa att minimiimportpriset iakttas bör importörerna göras uppmärksamma på att om det till följd av en kontroll efter import konstateras att i) det nettopris fritt gemenskapens gräns som faktiskt betalats av den första oberoende kunden i gemenskapen (nedan kallat”priset efter import”) är lägre än det nettopris fritt gemenskapens gräns, före tull, som framgår av tulldeklarationen, och att ii) priset efter import är lägre än minimiimportpriset, bör en fast tull tillämpas retroaktivt på de berörda importtransaktionerna såvida inte tillämpningen av den fasta tullen plus priset efter import leder till ett belopp (faktiskt betalat pris plus fast tull) som är lägre än minimiimportpriset. I sådana fall skall ett tullbelopp motsvarande skillnaden mellan minimiimportpriset och priset efter import tillämpas. Tullmyndigheterna bör omedelbart underrätta kommissionen om det finns tecken på felaktiga deklarationer.

(100)

I detta sammanhang, och i syfte att bemöta de farhågor som framförts, planerar kommissionen att införa två särskilda pelare för att säkerställa att åtgärderna också fortsättningsvis är relevanta och efterlevs fullt ut. För det första hänvisas det till rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (6), bland annat till artikel 78 i denna, enligt vilken tullmyndigheterna får kontrollera de kommersiella dokument och data som avser import- eller exportförfarandena för varorna i fråga eller de efterföljande kommersiella förfaranden som berör varorna. Denna kontroll får genomföras hos deklaranten och hos varje annan person som av yrkesmässiga skäl är direkt eller indirekt inblandad i nämnda förfaranden samt hos varje annan person som innehar nämnda dokument och uppgifter i affärssyfte. Tullmyndigheterna får också undersöka varorna.

(101)

För det andra, i syfte att på bästa sätt undvika att åtgärderna absorberas, i synnerhet mellan närstående företag, meddelar kommissionen sin avsikt att omedelbart inleda en översyn i enlighet med artikel 12.1 i grundförordningen och anger att den kan komma att låta registrera import i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen, om det framläggs bevisning för sådant beteende.

(102)

Kommissionen kommer bland annat att förlita sig på de nationella tullmyndigheternas importövervakningsuppgifter och på uppgifter från medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen.

17.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/14

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

17.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/16

(1)

Eftersom Förenta staterna inte gjort the Continued Dumping and Subsidy Offset Act (nedan kallad ”lagen om kompensation för fortsatt dumpning och bibehållna subventioner”) förenlig med landets skyldigheter enligt WTO-avtalen, infördes genom förordning (EG) nr 673/2005 en tilläggstull i form av en värdetull på 15 % på import av vissa produkter med ursprung i Förenta staterna från och med den 1 maj 2005. I enlighet med tillståndet från WTO att upphäva tillämpningen av de tullmedgivanden som beviljats Förenta staterna skall kommissionen årligen anpassa de upphävda medgivandenas omfattning så att de motsvarar omfattningen av de upphävda eller minskade förmåner som lagen om kompensation för fortsatt dumpning och bibehållna subventioner orsakat gemenskapen vid den tidpunkten.

(2)

Utbetalningarna inom ramen för lagen om kompensation för fortsatt dumpning och bibehållna subventioner under det senaste år för vilket uppgifter är tillgängliga avser tilldelning av intäkter från antidumpnings- och utjämningstullar som tagits ut under budgetåret 2006 (1 oktober 2005–30 september 2006). På grundval av de uppgifter som offentliggjorts av United States’ Customs and Border Protection (Förenta staternas tull- och gränsskyddsmyndighet) beräknas den skada som gemenskapen vållats genom upphävande eller minskning av förmåner uppgå till 81,19 miljoner US-dollar.

(3)

Eftersom omfattningen av de upphävda eller minskade förmånerna har ökat, och därmed också omfattningen av de medgivanden som bör upphävas, bör de första 32 produkterna i förteckningen i bilaga II till förordning (EG) nr 673/2005, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 632/2006, läggas till i bilaga I till den förordningen.

(4)

Verkningarna av en tilläggsimporttull, i form av en värdetull på 15 % på importen av produkter med ursprung i Förenta staterna i den ändrade bilaga I, motsvarar under ett år ett handelsvärde av högst 81,19 miljoner US-dollar.

(5)

I artikel 6.1 och 6.2 i förordning (EG) nr 673/2005 föreskrivs särskilda undantag från tilläggstullen. Eftersom vissa villkor måste vara uppfyllda innan den dag då bestämmelserna i förordning (EG) nr 673/2005 träder i kraft eller börjar tillämpas för att dessa undantag skall vara tillämpliga, kan de i praktiken inte tillämpas på import av de 32 produkter som nu läggs till i bilaga I. Särskilda bestämmelser bör därför antas så att dessa undantag kan bli tillämpliga på import av dessa produkter.

(6)

För att undvika kringgående av tilläggstullen bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för handelsrepressalier.

17.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/20

(1)

Enligt direktiv 2001/18/EG skall utsläppande på marknaden av en produkt som innehåller eller består av en genetiskt modifierad organism eller en kombination av genetiskt modifierade organismer vara beroende av att ett skriftligt medgivande lämnas av den berörda behöriga myndigheten, enligt det förfarande som anges i direktivet.

(2)

En anmälan om utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade rapsprodukter (Brassica napus L., linjerna Ms8, Rf3 och Ms8xRf3) har lämnats in till den behöriga myndigheten i Belgien av Bayer BioScience nv.

(3)

Anmälan avser odling och import av de genetiskt modifierade rapsprodukterna (Brassica napus L., linjerna Ms8, Rf3 och Ms8xRf3) för samma användning i gemenskapen som för all annan raps, dvs. även som eller i foder, men inte som eller i livsmedel.

(4)

I enlighet med förfarandet i artikel 14 i direktiv 2001/18/EG har den behöriga myndigheten i Belgien utarbetat en bedömningsrapport som överlämnats till kommissionen och de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater. I bedömningsrapporten fastställs att de genetiskt modifierade rapsprodukterna (Brassica napus L., linjerna Ms8, Rf3 och Ms8xRf3) bör släppas ut på marknaden för import och bearbetning samt för samma användning som för all annan raps, men inte som begärts för odling.

(5)

De behöriga myndigheterna i vissa medlemsstater har gjort invändningar mot att dessa produkter släpps ut på marknaden.

(6)

Mot bakgrund av de invändningar som den behöriga myndigheten i Belgien och andra medlemsstater gjort beträffande odling av de genetiskt modifierade rapsprodukterna (Brassica napus L., linjerna Ms8, Rf3 och Ms8xRf3) begränsas EFSA:s yttrande till att avse import och bearbetning, även användning i foder.

(7)

I det yttrande som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet antog i september 2005 drogs slutsatsen att de genetiskt modifierade rapsprodukterna (Brassica napus L., linjerna Ms8, Rf3 och Ms8xRf3) är lika säkra för människor och djur och, med hänsyn till de avsedda användningsområdena, för miljön, som traditionell raps. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet konstaterade också att den övervakningsplan som ingår i anmälan var godtagbar för de föreslagna användningsområdena.

(8)

Granskningen av varje enskild invändning mot bakgrund av direktiv 2001/18/EG, av de uppgifter som ingår i anmälan samt av yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, ger inte anledning att tro att de genetiskt modifierade rapsprodukterna (Brassica napus L., linjerna Ms8, Rf3 och Ms8xRf3) skulle ha negativa effekter på människors och djurs hälsa eller på miljön, om de släpps ut på marknaden.

(9)

Bearbetad olja från genetiskt modifierad raps som härrör från a) rapslinjen Ms8 och traditionella korsningar, b) rapslinjen Rf3 och traditionella korsningar och c) hybridkombinationen Ms8xRf3 har släppts ut på marknaden i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser (2). Den omfattas därför av kraven i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (3) och får släppas ut på marknaden och användas i enlighet med de villkor som anges i gemenskapsregistret över genetiskt modifierade livsmedel och foder.

(10)

Unika identitetsbeteckningar bör tilldelas de genetiskt modifierade rapsprodukterna (Brassica napus L., linjerna Ms8, Rf3 och Ms8xRf3) för de syften som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (4), samt i kommissionens förordning (EG) nr 65/2004 av den 14 januari 2004 om inrättande av ett system för skapande och tilldelning av unika identitetsbeteckningar för genetiskt modifierade organismer (5).

(11)

Oavsiktliga eller tekniskt oundvikliga spår av genetiskt modifierade organismer i produkter undantas från kraven på spårbarhet och märkning i enlighet med de trösklar som fastställs i direktiv 2001/18/EG och förordning (EG) nr 1829/2003.

(12)

Mot bakgrund av yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet är det inte nödvändigt att fastställa särskilda villkor för de avsedda användningsområdena när det gäller produkternas hantering eller förpackning eller för skyddet av särskilda ekosystem, miljöer eller geografiska områden.

(13)

Mot bakgrund av yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet bör det finnas ett lämpligt förvaltningssystem för att förhindra att frön från de genetiskt modifierade rapsprodukterna (Brassica napus L., linjerna Ms8, Rf3 och Ms8xRf3) sprids till odlad mark.

(14)

Innan produkterna släpps ut på marknaden bör nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa märkning och spårbarhet i alla steg av utsläppandet på marknaden, inklusive kontroller genom lämpliga validerade detektionsmetoder.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är inte förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 30 i direktiv 2001/18/EG och kommissionen överlämnade därför ett förslag om dessa åtgärder till rådet. Eftersom rådet vid utgången av den period som fastställs i artikel 30.2 i direktiv 2001/18/EG varken hade fattat något beslut om de föreslagna åtgärderna eller uttalat sig mot dem i enlighet med artikel 5.6 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6), bör åtgärderna antas av kommissionen.

Honlig linje (Ms8)

Hanlig linje (Rf3)

a)

Medgivandet skall vara giltigt under en period av tio år från och med den dag då medgivandet utfärdas.

b)

De unika identitetsbeteckningarna för produkterna skall vara

c)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25 i direktiv 2001/18/EG skall den som har fått medgivandet på begäran göra positiva eller negativa kontrollstickprov på produkterna eller deras genetiska material eller referensmaterial tillgängliga för de behöriga myndigheterna.

d)

Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda märkningskrav i förordning (EG) nr 1829/2003 skall i tillämpliga fall uppgiften ”Denna produkt innehåller genetiskt modifierad raps” eller ”Denna produkt innehåller genetiskt modifierad Ms8-raps” eller ”Denna produkt innehåller genetiskt modifierad Rf3-raps” eller ”Denna produkt innehåller genetiskt modifierad Ms8xRf3-raps” förekomma, antingen på en etikett eller i ett dokument som medföljer produkten, utom i de fall där annan gemenskapslagstiftning fastställer en tröskel under vilken sådana uppgifter inte krävs.

e)

Så länge produkterna inte är godkända för att släppas ut på marknaden för odling, skall uppgiften ”inte avsedd för odling” finnas antingen på etiketten eller i ett dokument som medföljer produkterna.

a)

att de befintliga övervakningsnätverken, i enlighet med övervakningsplanen i anmälan, samlar in information som är relevant för övervakning av produkterna, och

b)

att dessa övervakningsnätverk har samtyckt till att göra denna information tillgänglig för den som har fått medgivandet före det datum då övervakningsrapporten skall överlämnas till kommissionen och till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna enligt punkt 3.

17.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/25

(1)

Enligt artikel 4 i beslut 2007/75/EG skall kommissionen utnämna en ordförande och högst 15 företrädare från den privata sektorn som har erfarenhet av och kunskap i internprissättningsfrågor.

(2)

Enligt punkt 15 i ansökningsomgången skall de personer som väljs som företrädare för näringslivet i det gemensamma forumet för internprissättning vara framstående på området transferprissättning och väljas ut av Europeiska kommissionen med hjälp av EU:s rådsordförandeskap och UNICE:s kommitté för skattefrågor bland sökande med lämplig bakgrund som är aktiva inom industrin, tjänstesektorn, företagsvärlden eller inom verksamhetsområden som aktivt har att göra med transferprissättning.

(3)

44 ansökningar erhölls efter ansökningsomgången.

17.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/27

(1)

Enligt förordning (EG) nr 1493/1999 skall medlemsstaterna göra en inventering av produktionskapaciteten för vin för att få öka planteringsrätterna och för att få bevilja stöd för omstrukturering och omställning. Inventeringen skall göras enligt artikel 16 i den förordningen.

(2)

I artikel 19 i kommissionens förordning (EG) nr 1227/2000 den 31 maj 2000 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, särskilt beträffande produktionskapacitet (2) fastställs vilka uppgifter som inventeringen skall innehålla.

(3)

Rumänien har i en skrivelse av den 23 februari 2007 meddelat kommissionen de uppgifter som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 1493/1999 och i artikel 19 i förordning (EG) nr 1227/2000. En genomgång av uppgifterna visar att Rumänien har genomfört inventeringen.

(4)

Detta beslut innebär inte att kommissionen erkänner att de uppgifter som inventeringen innehåller är korrekta eller att den anser att de bestämmelser som avses i inventeringen är förenliga med gemenskapslagstiftningen. Det påverkar inte eventuella beslut som kommissionen fattar i dessa frågor.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för vin.