ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 97

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

50 årgången
12 april 2007


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 387/2007 av den 11 april 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 388/2007 av den 11 april 2007 om ändring av förordning (EG) nr 1622/2000 om vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin och införandet av en gemenskapskodex för oenologiska metoder och behandlingar

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 389/2007 av den 11 april 2007 om ändring av förordning (EG) nr 1622/2000 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin och införandet av en gemenskapskodex för oenologiska metoder och behandlingar

5

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 390/2007 av den 11 april 2007 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av peroxosulfater (persulfater) med ursprung i Amerikas förenta stater, Folkrepubliken Kina och Taiwan

6

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 391/2007 av den 11 april 2007 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG) nr 861/2006 när det gäller utgifter som medlemsstaterna har för att genomföra övervaknings- och kontrollsystemen för den gemensamma fiskeripolitiken

30

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 392/2007 av den 11 april 2007 om fastställande av tilldelningskoefficienten för utfärdande av importlicenser som det ansökts om 2–6 april 2007 för sockerprodukter inom ramen för tullkvoter och förmånsavtal

39

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens direktiv 2007/21/EG av den 10 april 2007 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG när det gäller sista giltighetsdag för införandet i bilaga I av de verksamma ämnena azoxystrobin, imazalil, kresoxim-metyl, spiroxamin, azimsulfuron, prohexadionkalcium och fluroxipyr ( 1 )

42

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Kommissionen

 

 

2007/226/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 11 april 2007 om förlängning av tidsfristen för utsläppande på marknaden av biocidprodukter som innehåller vissa verksamma ämnen som inte granskats inom det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG [delgivet med nr K(2007) 1545]

47

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens direktiv 2007/19/EG av den 30 mars 2007 om ändring av direktiv 2002/72/EG om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och av rådets direktiv 85/572/EEG om förteckning över simulatorer som skall användas för undersökning av migration av beståndsdelar i material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt med livsmedel (EUT L 91 av den 31.3.2007)

50

 

*

Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 372/2007 av den 2 april 2007 om fastställande av tillfälliga migrationsgränser för mjukgörare i lockpackningar avsedda att komma i kontakt med livsmedel (EUT L 92 av den 3.4.2007)

70

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

FÖRORDNINGAR

12.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 387/2007

av den 11 april 2007

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 12 april 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 april 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 11 april 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

MA

104,8

TN

143,7

TR

158,1

ZZ

135,5

0707 00 05

JO

171,8

TR

67,0

ZZ

119,4

0709 90 70

MA

69,8

TR

77,1

ZZ

73,5

0709 90 80

IL

84,1

ZZ

84,1

0805 10 20

EG

48,8

IL

51,4

MA

45,1

TN

55,3

TR

74,9

ZZ

55,1

0805 50 10

IL

65,6

TR

68,4

ZZ

67,0

0808 10 80

AR

85,0

BR

80,2

CA

124,4

CL

89,4

CN

82,4

NZ

122,4

US

118,1

UY

68,4

ZA

94,3

ZZ

96,1

0808 20 50

AR

78,7

CL

104,4

ZA

87,1

ZZ

90,1


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


12.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 388/2007

av den 11 april 2007

om ändring av förordning (EG) nr 1622/2000 om vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin och införandet av en gemenskapskodex för oenologiska metoder och behandlingar

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (1), särskilt artikel 46.1, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga V punkt A i förordning (EG) nr 1493/1999 anges i led 3 möjligheten att göra avsteg från den högsta tillåtna svaveldioxidhalten när väderleksförhållandena gör detta nödvändigt.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1622/2000 (2) fastställs vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 som bland annat gäller den högsta tillåtna totala svaveldioxidhalten i vin. I artikel 19.4 föreskrivs särskilt om fastställandet i bilaga XIIa i nämnda förordning av förteckningen över de tillfällen då medlemsstaterna på grund av ogynnsamma väderleksförhållanden får medge en höjning av den högsta tillåtna totala svaveldioxidhalten på under 300 mg/l med högst 40 milligram per liter för vissa viner som har framställts inom vissa vinodlingszoner på deras territorium.

(3)

Genom en skrivelse av den 12 januari 2007 begärde den tyska regeringen att beviljas tillstånd att godkänna en höjning av den högsta tillåtna totala svaveldioxidhalten för vin som skördats år 2006 i regionerna Baden-Württemberg, Bayern, Hessen och Rheinland-Pfalz, om den understiger 300 milligram per liter, med högst 40 milligram per liter, på grund av extremt ogynnsamma väderleksförhållanden. Det är därför lämpligt att bifalla denna begäran.

(4)

De vetenskapliga rapporter som de tyska myndigheterna tillhandahållit visar att de mängder svaveldioxid som krävs för att garantera en god framställning och lagring av vin, samt för att vinerna skall vara lämpliga att släppas ut på marknaden, bör höjas i förhållande till den svaveldioxidhalt som normalt tillåts. Denna tillfälliga åtgärd är den enda möjlighet som står till buds för att kunna använda de druvor som utsatts för dessa ogynnsamma väderleksförhållanden för framställning av vin som lämpar sig för att släppas ut på marknaden.

(5)

Förordning (EG) nr 1622/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för vin.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga XIIa till förordning (EG) nr 1622/2000 skall ersättas med texten i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 april 2007.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(2)  EGT L 194, 31.7.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2030/2006 (EUT L 414, 30.12.2006, s. 40).


BILAGA

”BILAGA XIIa

Höjning av den högsta tillåtna svaveldioxidhalten när väderleksförhållandena gör detta nödvändigt

Artikel 19

 

Budgetår

Medlemsstat

Vinodlingszon(er)

Berörda viner

1.

2000

Tyskland

Samtliga vinodlingszoner på tyskt territorium

Allt vin av druvor som skördades under år 2000

2.

2006

Tyskland

Vinodlingszonerna Baden-Württemberg, Bayern, Hessen och Rheinland-Pfalz

Allt vin av druvor som skördades under år 2006”


12.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 389/2007

av den 11 april 2007

om ändring av förordning (EG) nr 1622/2000 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin och införandet av en gemenskapskodex för oenologiska metoder och behandlingar

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (1), särskilt artikel 46.1 b, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1622/2000 (2) fastställs villkor för användning av ämnen som tillåts genom förordning (EG) nr 1493/1999. Enligt bilaga IXa får dimetyldikarbonat endast tillsättas före buteljeringen av vinet. De översättningar av begreppet buteljering som används på olika språk har inte alltid samma betydelse, något som lett till att aktörer och tillsynsmyndigheter gjort skilda tolkningar av bestämmelsens innebörd.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 av den 29 april 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter (3) definieras buteljering i artikel 7 (där kallat ”tappning”) för tillämpningen av den förordningen.

(3)

För att garantera en enhetlig tolkning av de bestämmelser som reglerar användningen av dimetyldikarbonat bör den definition av buteljering/tappning som anges i förordning (EG) nr 753/2002 tillämpas också på bestämmelserna i förordning (EG) nr 1622/2000. Bilaga IXa till förordning (EG) nr 1622/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för vin.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Andra stycket första strecksatsen i bilaga IXa till förordning (EG) nr 1622/2000 skall ersättas med följande:

”—

Tillsatsen skall göras endast en kort tid före tappning, dvs. den process då den berörda produkten i kommersiellt syfte tappas på behållare med en volym på högst 60 liter.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 april 2007.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(2)  EGT L 194, 31.7.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2030/2006 (EUT L 414, 30.12.2006, s. 40).

(3)  EGT L 118, 4.5.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2016/2006 (EUT L 384, 29.12.2006, s. 38).


12.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/6


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 390/2007

av den 11 april 2007

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av peroxosulfater (persulfater) med ursprung i Amerikas förenta stater, Folkrepubliken Kina och Taiwan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 7, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

1.   Inledande

(1)

Den 31 maj 2006 mottog kommissionen ett klagomål som ingivits i enlighet med artikel 5 i grundförordningen rörande peroxosulfater (persulfater) med ursprung i Amerikas förenta stater (nedan kallade ”Förenta staterna”), Folkrepubliken Kina (nedan kallad ”Kina”) och Taiwan av CEFIC (nedan kallad ”klaganden”) såsom företrädare för tillverkare som svarar för 100 % av gemenskapens tillverkning av persulfater.

(2)

Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Den 13 juli 2006 inleddes förfarandet genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

2.   Parter som berörs av förfarandet

(4)

Kommissionen underrättade officiellt de klagande gemenskapstillverkarna, de exporterande tillverkarna i Förenta staterna, Kina och Taiwan, de importörer, handlare, användare, leverantörer och organisationer som den visste berördes samt företrädarna för Förenta staterna, Kina och Taiwan om inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande, skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(5)

För att de exporterande tillverkarna i Kina om de så önskade skulle kunna ansöka om att bli behandlade som företag verksamma under marknadsekonomiska förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsformulär till de kinesiska exporterande tillverkare som den visste var berörda och till övriga kinesiska exporterande tillverkare som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet. Sex exporterande tillverkare ansökte, i tillämpliga fall tillsammans med närstående försäljningsföretag, om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen och i andra hand om individuell behandling, i de fall då undersökningen skulle visa att de inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status.

(6)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare i Kina, angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för att fastställa dumpning och skada i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(7)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i sådana fall kunna göra ett urval ombads alla exporterande tillverkare i Kina att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och lämna grundläggande uppgifter om verksamheten avseende den berörda produkten under kalenderåret 2005, enligt vad som anges i tillkännagivandet om inledande.

(8)

Eftersom endast sex exporterande tillverkare samarbetade i undersökningen beslutades det att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(9)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar mottogs från sex exporterande tillverkare i Kina, två i Förenta staterna och en i Taiwan och en i det jämförbara landet Turkiet. Kompletta svar på frågeformuläret inkom också från två gemenskapstillverkare och två importörer samarbetade också genom att svara på frågeformuläret. Ingen av användarna svarade på frågeformuläret och inga övriga användare lämnade några uppgifter till kommissionen eller gav sig till känna under undersökningen.

(10)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande när det gäller dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse samt genomförde kontroller på plats hos följande företag:

a)

Gemenskapstillverkare

Degussa Initiators GmbH & Co. KG, Pullach, Tyskland.

RheinPerChemie GmbH, Hamburg, Tyskland.

b)

Exporterande tillverkare i Kina

Degussa-AJ (Shanghai) Initiators Co., Ltd, Shanghai och dess närstående handelsföretag Shanghai AJ Import and Export Co., Ltd, Shanghai.

ABC Chemicals (Shanghai) Co., Ltd, Shanghai och dess närstående handelsföretag Siancity Xiamen Co., Ltd, Xiamen.

Hebei Jiheng Group Co., Ltd, Hengshui.

Hebei Yatai Electrochemistry Co., Ltd, Wang Jia Jing.

Shaanxi Baohua Technologies Co., Ltd, Baoji.

Shangyu Jiehua Chemical Co., Ltd, Shangyu.

c)

Exporterande tillverkare i Förenta staterna

E.I. DuPont De Nemours, Wilmington, Delaware.

FMC Corporation, Tonawanda, New York.

d)

Närstående handlare i Schweiz

DuPont De Nemours International SA, Genève.

e)

Exporterande tillverkare i Taiwan

San Yuan Chemical Co., Ltd, Chiayi.

(11)

Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, utfördes ett kontrollbesök på plats hos nedanstående företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land, i detta fall Turkiet.

Tillverkare i Turkiet

Ak-kim Kimya Sanayi Ve Ticaret A.Ș., Istanbul.

3.   Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(12)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2005 till och med den 30 juni 2006 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller i tabeller ”UP”). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

B.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1.   Berörd produkt

(13)

Den berörda produkten är peroxosulfater (persulfater) med ursprung i Förenta staterna, Kina och Taiwan (nedan kallad ”den berörda produkten”). Den berörda produkten klassificeras vanligtvis enligt KN-nummer 2833 40 00 och ex 2842 90 80 (KN-nummer sedan den 1 januari 2007).

(14)

Persulfater är vita, kristallina, luktfria salter. Det finns fyra huvudsakliga typer av persulfater: Ammoniumpersulfat (NH4)2S2O8, natriumpersulfat (Na2S2O8), kaliumpersulfat (K2S2O8) och kaliummonopersulfat (2KHSO5 * KHSO4 * K2SO4).

(15)

Den berörda produkten används som initiator eller som oxidationsmedel i en rad sammanhang. Den används t.ex. som polymerisationsinitiator vid tillverkningen av polymer, som etsmedel vid tillverkningen av kretskort, i hårvårdsprodukter, vid avklistring av textilier, vid papperstillverkning samt som desinfektionsmedel och för att rengöra tandproteser.

(16)

En amerikansk exporterande tillverkare hävdade att kaliummonopersulfat inte borde betraktas som en likadan produkt mot bakgrund av att det har en annan kemisk sammansättning och struktur, inte används för samma ändamål och riktar sig till andra konsumenter. Det hävdades också att kaliummonopersulfat skulle säljas på andra prisnivåer i förhållande till de andra produkttyperna.

(17)

Undersökningen visade dock att även om de olika typerna av den berörda produkten uppvisar skillnader i fråga om kemisk formel och i synnerhet användningsområden, har alla samma grundläggande kemiska och tekniska egenskaper och de kan används för samma grundläggande ändamål. Det erkänns dock att inte alla typer används för alla ändamål, men de kunde alla bytas ut mot varandra för åtminstone något väsentligt ändamål. När det gäller de olika prisnivåerna bör det påpekas att detta i sig inte är avgörande för om flera produkttyper skall räknas som en och samma produkt. Eftersom det konstaterats att alla fyra typerna hade liknande egenskaper och samma slutanvändningsområden måste detta argument avvisas. Alla fyra typerna anses därför i detta förfarande preliminärt utgöra en och samma produkt.

2.   Likadan produkt

(18)

Undersökningen visade att de persulfater som gemenskapsindustrin tillverkar och säljer i gemenskapen, de persulfater som tillverkas och säljs på den amerikanska, kinesiska och taiwanesiska hemmamarknaden, de persulfater som importeras till gemenskapen från dessa länder och de persulfater som tillverkas och säljs i det jämförbara landet Turkiet har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden.

(19)

Dessa produkter anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

C.   DUMPNING

1.   Allmän metod

(20)

Den allmänna metod som beskrivs nedan har tillämpats på alla samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Förenta staterna och Taiwan samt på de samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kina som beviljats marknadsekonomisk status. Vid redogörelsen av undersökningsresultaten rörande dumpning för varje berört land beskrivs därför endast vad som är specifikt för varje exportland.

1.1   Normalvärde

(21)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om varje enskild exporterande tillverkares inhemska försäljning av den berörda produkten till oberoende kunder var representativ, dvs. Om den motsvarade minst 5 % av företagets totala exportförsäljning av den berörda produkten till gemenskapen.

(22)

Kommissionen identifierade därefter de produkttyper som såldes på hemmamarknaden av företag vars försäljning på den marknaden var representativ totalt sett, och som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes för export till gemenskapen.

(23)

Försäljningen på hemmamarknaden av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ när den inhemska försäljningen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden uppgick till minst 5 % av den totala volymen av jämförbara produkttyper som såldes för export till gemenskapen.

(24)

Kommissionen undersökte därefter om försäljningen på hemmamarknaden av varje typ av persulfat, som sålts i representativa kvantiteter av varje företag i varje exporterande land, kunde anses ha skett vid normal handel I enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. I detta syfte fastställdes för varje exporterad produkttyp den andel av försäljningen på hemmamarknaden till oberoende kunder som varit lönsam under undersökningsperioden, enligt följande:

(25)

I de fall där försäljningsvolymen av en produkttyp, som sålts till ett nettoförsäljningspris som var lika stort som eller högre än dess beräknade tillverkningskostnad, utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för denna typ, och det vägda genomsnittliga priset för denna typ var lika högt som eller högre än tillverkningskostnaden, baserades normalvärdet på det faktiska inhemska priset. Detta pris beräknades som ett vägt genomsnitt för priserna på all försäljning av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden, oavsett om försäljningen varit lönsam eller inte.

(26)

I fall där den lönsamma försäljningen av en produkttyp utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen av endast denna typ, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen.

(27)

I de fall där den lönsamma försäljningen av en viss produkttyp utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, ansågs försäljningen av denna typ inte ha skett i tillräckliga kvantiteter för att normalvärdet skulle kunna fastställas på grundval av priset på hemmamarknaden.

(28)

När priserna på hemmamarknaden för en viss produkttyp som sålts av en exporterande tillverkare inte kunde användas för att fastställa normalvärdet måste en annan metod användas. I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen beräknade kommissionen istället ett konstruerat normalvärde enligt följande:

(29)

Normalvärdet konstruerades genom att varje exportörs tillverkningskostnader för de exporterade typerna, efter eventuell justering, ökades med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal.

(30)

I samtliga fall fastställdes försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst enligt de metoder som anges i artikel 2.6 i grundförordningen. För detta ändamål undersökte kommissionen om de uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som var och en av de berörda exporterande tillverkarna hade haft på hemmamarknaden kunde betraktas som tillförlitliga.

1.2   Exportpris

(31)

I samtliga fall där den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(32)

Om exportförsäljningen ägde rum via närstående importörer i gemenskapen, konstruerades exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare, efter justering för alla kostnader som uppkommit mellan importen och återförsäljningen, samt en skälig marginal för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Härvidlag användes de närstående importörernas egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Vinstmarginalen fastställdes på grundval av tillgängliga uppgifter från samarbetsvilliga, icke-närstående importörer.

(33)

Om exportförsäljningen skedde via en närstående handlare utanför gemenskapen, fastställdes exportpriset på grundval av det första återförsäljningspris som betalats av oberoende konsumenter i gemenskapen.

1.3   Jämförelse

(34)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(35)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis tog man genom justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

1.4   Dumpningsmarginaler

(36)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp och det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp fastställt enligt ovan.

(37)

När det gäller dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare fastställdes det först hur omfattande den bristande samarbetsviljan var. För detta ändamål jämfördes de uppgifter om den exportvolym till gemenskapen som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade lämnat med Eurostats motsvarande importstatistik.

(38)

Eftersom samarbetsviljan i Förenta staterna och Taiwan var hög (100 %), och eftersom det inte fanns någon anledning att tro att någon exporterande tillverkare i dessa länder medvetet valt att inte samarbeta, ansågs det lämpligt att dumpningsmarginalen för alla icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare i var och en av de berörda länderna fastställdes till den högsta marginal som införts för samarbetsvilliga exportörer.

(39)

Samarbetsviljan i Kina bedömdes också som mycket hög (över 85 %). Den särskilda metod som användes för att fastställa den landsomfattande dumpningsmarginalen för Kina förklaras nedan.

2.   Förenta staterna

2.1   Normalvärde

(40)

För de båda samarbetsvilliga exporterande tillverkarna var den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten representativ i den mening som avses i skäl 21. För alla produkttyperna baserades därför normalvärdet på de priser som betalats eller skulle betalas vid normal handel med oberoende kunder i Förenta staterna (se skälen 25 och 26), eftersom denna försäljning i samtliga fall motsvarade 10 % eller mer av den sammanlagda försäljningen för den typen.

2.2   Exportpris

(41)

Exporten från den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriset för den exportören grundades därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(42)

För den andra exportören skedde all försäljning till gemenskapen via ett närstående handelsföretag i Schweiz. Därför fastställdes exportpriset såsom anges i skäl 33.

(43)

En betydande del av denna amerikanska exporterande tillverkares exportförsäljning till gemenskapen via dess schweiziska närstående företag såldes dessutom till ett annat närstående företag, som använde den berörda produkten som råvara för att tillverka en annan produkt som inte anses vara en likadan produkt i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(44)

Eftersom det konstaterats att de priser som fastställts för transaktionerna mellan den exporterande tillverkaren och dennes närstående företag i gemenskapen via ett närstående företag i Schweiz hade påverkats av förbindelserna mellan de tre företagen, kunde dessa priser inte användas för att fastställa ett exportpris för dessa transaktioner.

(45)

Eftersom inget exportpris kunde konstrueras på grundval av det närstående företagets återförsäljningspris till oberoende kunder beroende på att den berörda produkten förändras betydligt innan den slutliga produkt som tillverkas av det närstående företaget framställs, ignorerades alla dessa transaktioner som motsvarade företagsintern användning när exportpriset fastställdes.

2.3   Jämförelse

(46)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik, enligt beskrivningen ovan, och justeringar gjordes i tillämpliga fall enligt artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes för rabatter, avdrag, transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, samt för förpacknings- och kreditkostnader och importtullar.

(47)

För all försäljning som en exporterande tillverkare gjorde via sin närstående handlare i Schweiz gjordes en justering i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen. Justeringen grundades på den närstående schweiziske handlarens påslag, men i denna beräkning kunde inte den närstående handlarens faktiska vinst användas eftersom förbindelserna mellan den exporterande tillverkaren och den närstående handlaren påverkade internpriserna avsevärt. Prispåslaget beräknades därför som summan av de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som det närstående handelsföretaget hade haft under undersökningsperioden samt en skälig vinstmarginal, som i brist på användbara uppgifter från samarbetsvilliga icke närstående företag med liknande funktion, fastställdes till 5 % vid denna tidpunkt.

(48)

En exporterande tillverkare i Förenta staterna krävde justering för olika handelsled enligt artikel 2.10 d i grundförordningen på grundval av att en del av tillverkarens försäljning på hemmamarknaden inte kunde jämföras med dess exportförsäljning, eftersom det på hemmamarknaden fanns kundkategorier som var förbundna med olika funktioner för den exporterande tillverkaren. Undersökningen visade dock att denna begäran var obefogad eftersom företaget inte lade fram några bevis för de påstådda skillnaderna i funktion. Dessutom var de påstådda prisskillnaderna mellan de olika kategorierna inte konsekventa för de olika produkttyperna. Begäran avvisades därför.

2.4   Dumpningsmarginaler

(49)

Eftersom samarbetsviljan var hög och det inte fanns någon anledning att tro att någon av de exporterande tillverkarna medvetet hade avstått från att samarbeta, fastställdes den övriga marginal som tillämpas på alla andra exportörer i Förenta staterna till samma nivå som den som fastställts för den samarbetsvilliga exporterande tillverkare som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(50)

Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull fastställdes:

E.I. DuPont De Nemours

28,3 %

FMC Corporation

84,1 %

Övriga företag

84,1 %

3.   Kina

3.1   Marknadsekonomisk status

(51)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen skall normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller tillverkare som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(52)

Kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande:

1.

Företagens beslut om verksamhet och kostnader fattas som svar på marknadssignaler och utan något större statligt inflytande och kostnaderna för de viktigaste insatsvarorna återspeglar i stort sett marknadsvärdena.

2.

Företagen har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en oberoende revision i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder (IAS) och som tillämpas för alla ändamål.

3.

Det förekommer inte några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

4.

Lagar om konkurser och ägandeförhållanden garanterar rättssäkerhet och stabila villkor.

5.

Valutaomräkning sker till marknadskurser.

(53)

Sex exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in blanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status inom den angivna tidsfristen. Kommissionen inhämtade alla uppgifter som ansågs nödvändiga och kontrollerade på plats hos dessa företag alla uppgifter som de lämnat i ansökan om marknadsekonomisk status. Undersökningen visade att endast tre exporterande tillverkare kunde beviljas marknadsekonomisk status, medan de övriga tre ansökningarna måste avslås. Det är värt att notera att för en av de tre exporterande tillverkarna beviljades marknadsekonomisk status under förutsättning att uppgifter som inkommit sent och som inte kunde kontrolleras till fullo på detta stadium, undersöks ytterligare. Dessa uppgifter kan, om de bekräftas i de ytterligare undersökningarna, medföra betydande ändringar i den faktiska situation som låg till grund för att företaget beviljades marknadsekonomisk status, på så sätt att de kan komma att påverka uppfyllandet av det första kriteriet. Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning av vad som fastställts för de tre företag som inte beviljades marknadsekonomisk status när det gäller vart och ett av de fem ovannämnda kriterierna.

Företag

Kriterium

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

1

Inte uppfyllt

Inte uppfyllt

Inte uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

2

Inte uppfyllt

Inte uppfyllt

Inte uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

3

Inte uppfyllt

Inte uppfyllt

Inte uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

(54)

Undersökningen visade att företagen 1, 2 och 3 ovan inte uppfyllde kraven i kriterierna 1, 2 och 3.

(55)

Inget av de tre företagen kunde nämligen bevisa att deras beslut fattats som svar på marknadssignaler utan något större statligt inflytande.

(56)

För företag nummer 1 konstaterades det att majoriteten av ledamöterna i bolagsstyrelsen, inklusive ordföranden, som äger en stor del av företaget, var desamma som före privatiseringen och hade utsetts av staten. Det konstaterades också att dessa personer var medlemmar av kommunistpartiet. Företaget kunde dessutom inte bevisa att det gjort utbetalningar för aktierna under privatiseringsprocessen. Företag nummer 2 hade grundats som ett statsägt företag och privatiserades 2000. Undersökningen visade att tre medarbetare i ledande ställning som arbetat i företaget redan innan privatiseringen var de som genomförde privatiseringen och att de fortfarande hade kontroll över företagets beslutsfattande organ. Det konstaterades också att dessa tre personer var medlemmar av kommunistpartiet. Företag nummer 2 hade också lämnat in falska uppgifter när det gällde aktieinnehavet och privatiseringsprocessen, och att det därmed hade undanhållit information om statens inblandning. När det gäller företag nummer 3 fanns det tydliga tecken på att kapital som använts för att starta företaget hade tagits från företag som ägdes av kommunen eller som var kollektivt ägda och som leddes av företagets nuvarande ordförande, och att företaget varken kunde förklara eller bevisa varifrån kapitalet kommit.

(57)

Dessutom skötte inget av de tre företagen sina räkenskaper i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder, och man fann allvarliga brister vid revisionen av räkenskaperna.

(58)

Slutligen konstaterades det att snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet påverkade företagens kostnader, särskilt när det gäller förvärv av markanvändningsrättigheter (företag nummer 1 och företag nummer 3) och tillgångar som överförts under privatiseringen (företag nummer 2).

(59)

När det gäller de tre andra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna drogs först slutsatsen att de uppfyllde alla fem kriterierna.

(60)

Efter det att de berörda parterna underrättats och givits möjlighet att kommentera ovanstående uppgifter, hävdade dock gemenskapsindustrin att två av de tre exporterande tillverkare som kommissionen föreslagit kunde beviljas marknadsekonomisk status borde nekas detta (företag nummer 4 och företag nummer 5).

(61)

De påstod att staten var inblandad i såväl ledningen som finansieringen av företag nummer 4.

(62)

När det gäller företag nummer 5 påpekade gemenskapsindustrin att antalet anställda hade underskattats och man ifrågasatte ursprunget till företagets insatskapital. Gemenskapsindustrin ifrågasatte också de förluster som ett närstående handelsföretag redovisat.

(63)

När det gäller företag nummer 4 var det inte möjligt att på detta stadium avgöra om dessa påståenden utgjorde tillräckliga skäl för att neka företaget marknadsekonomisk status. Även om påståendena anses vara allvarliga, finns det för närvarande vissa tvivel om de fakta som ligger till grund för dem. Det krävs ytterligare undersökningar och närmare analyser av de upplysningar som företaget lämnat in innan ett slutligt beslut kan fattas. Under dessa särskilda omständigheter och för att inte hindra de berörda parternas rätt till försvar ansågs det därför lämpligt att bevilja företag nummer 4 marknadsekonomisk status på detta stadium och att samtidigt fortsätta undersökningarna angående dess ansökan om marknadsekonomisk status.

(64)

När det gäller påståendena om företag nummer 5 rörde det sig här om antaganden. Kommissionen kontrollerade de uppgifter som denna exporterande tillverkare lämnade in och kom fram till att påståendena inte var underbyggda. Kommissionens slutsatser när det gäller detta företag ändras därför inte.

(65)

Efter det att de berörda parterna hade underrättats om kommissionens slutsatser, hävdade de tre företag som nekats marknadsekonomisk status att avgörandet var felaktigt, att de uppfyllde alla kriterier och att de därför borde beviljas marknadsekonomisk status.

(66)

I synnerhet företag nummer 1 hävdade att det till kommissionen hade lämnat in handlingar som visade att de hade betalat aktierna kontant och det förnekade att staten hade något inflytande över företagets beslutsprocess. Det framförde också att deras räkenskaper fördes i enlighet med internationella redovisningsstandarder och att kostnaderna för markanvändningsrättigheterna överensstämde med marknadsvärdena.

(67)

Företag nummer 2 bestred att det faktum att företagets högsta ledning var medlemmar av kommunistpartiet skulle innebära att staten hade inflytande över beslutsprocessen, och påpekade att det hade sänt bevis på att de betalat aktierna under privatiseringsprocessen. Företaget påpekade också att även om räkenskaperna inte överensstämde helt med internationell redovisningsstandard, överensstämde de med kinesisk redovisningsstandard.

(68)

Företag nummer 3 påpekade att det kapital som använts för att starta företaget hade hämtats från andra företag som ägdes av samma aktieägare, att företagets räkenskaper överensstämde med internationell redovisningsstandard och att dess priser för markanvändningsrättigheterna låg i linje både med de priser som andra företag i området tillämpade och med marknadspriserna.

(69)

Kommissionen beaktade dessa kommentarer. Den ändrade emellertid inte slutsatsen att dessa tre företag borde nekas marknadsekonomisk status.

(70)

Företag nummer 1 anförde endast att bankkontoutdrag vanligtvis inte används i Kina, men det kunde inte visa några handlingar som kunde styrka att man faktiskt hade betalat för andelarna vid privatiseringen. Företaget nekade inte heller till att företagets ledningsstruktur inte hade förändrats sedan före privatiseringen eller att dess styrelseordförande var medlem av kommunistpartiet. Företaget bestred inte heller att de huvudsakliga aktieägarna inte fanns representerade i företagets styrelse. Kommissionen anser därför inte att företaget i tillräckligt stor utsträckning visat att det inte utsätts för något större statligt inflytande.

(71)

Dessutom lades inga nya uppgifter fram för att motbevisa resultaten av undersökningarna eller för att stödja påståendet att räkenskaperna överensstämde med internationell redovisningsstandard och att kostnaderna för markanvändningsrättigheterna var marknadsmässiga.

(72)

Företag nummer 2 bestred kommissionens slutsats men förnekade inte de fakta som den grundade sig på. När det gäller privatiseringsprocessen och betalningen av aktierna hävdade företaget att det lagt fram bevisning för detta men nämnde inte det faktum att dessa handlingar var falska, något som företagets direktör erkänt under kontrollbesöket. Företaget bekräftade också att medlemmar av kommunistpartiet hade de viktigaste ledningspositionerna.

(73)

Dessutom lades inga nya uppgifter fram som stöd för påståendet att företagets räkenskaper överensstämde med internationell redovisningsstandard, utan företaget hävdade endast att de överensstämde med kinesisk redovisningsstandard.

(74)

När det gäller företag nummer 3 tvivlade kommissionen på kapitalets ursprung. Företag nummer 3 hävdade enbart att kapitalet hämtats från närstående företag som tillhörde företagets styrelseordförande i form av lån som hade betalats tillbaka inom ett par månader. Dessa nya uppgifter strider inte bara mot de förklaringar som företrädare för företag nummer 3 lämnat under kontrollbesöket, då ingen dokumentation fanns tillgänglig för kontroll, men de har också tydliga brister eftersom de inte innehåller någon information om ursprunget till de medel som användes för att betala tillbaka lånen.

(75)

Företaget hävdade dessutom att dess räkenskaper överensstämde med internationell räkenskapsstandard och att de avvikelser som konstaterades under undersökningen i själva verket var förenliga med standarden. Företaget lade dock fram ofullständiga uppgifter för att bevisa att dessa avvikelser skulle vara förenliga med standarden, och redovisade bara en liten del av de avvikelser som konstaterats. I vilket fall som helst lämnades dessa nya uppgifter först efter undersökningen och på ett sådant sent stadium att det skulle ha varit omöjligt att kontrollera dem. Dessutom visade inte företaget att deras låga priser för markanvändningsrättigheterna låg i linje med marknadspriserna.

(76)

Mot bakgrund av detta beviljades följande tre exporterande tillverkare marknadsekonomisk status:

Degussa-AJ (Shanghai) Initiators Co., Ltd.

ABC Chemicals (Shanghai) Co., Ltd.

Hebei Yatai Electrochemistry Co., Ltd.

3.2   Individuell behandling

(77)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning och att de därmed kan beviljas individuell behandling.

(78)

De exporterande tillverkare som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status ansökte också om individuell behandling, om de inte kunde beviljas marknadsekonomisk status. Företagens ansökningar om individuell behandling avslogs dock också, eftersom de inte uppfyllde kriteriet i artikel 9.5 b om att exportpriser och exportvolymer skall bestämmas fritt och att den statliga inblandningen skall vara av sådant slag att antidumpningsåtgärderna kan kringgås om enskilda exportörer beviljas olika tullsatser.

3.3   Normalvärde

a)   Fastställande av normalvärde för de exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status

(79)

För de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna som beviljats marknadsekonomisk status var den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten representativ i den mening som avses i skäl 21 ovan. För några av produkttyperna baserades normalvärdet på de priser som betalats eller skulle betalas vid normal handel med oberoende kunder i Kina, (se skälen 25 och 26) medan normalvärdet för de produkttyper där den inhemska försäljningen inte hade ägt rum i tillräckliga mängder för att kunna anses vara representativ eller inte hade ägt rum vid normal handel, konstruerades på det sätt som anges i skälen 27–30.

(80)

I de fall där normalvärdet skulle konstrueras överensstämde marginalerna för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinsten som avses i skälen 29 och 30 med de faktiska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och den exporterande tillverkarens faktiska inhemska vinst vid normal handel med likadana produkter på hemmamarkanden, i enlighet med artikel 2.6 första stycket i grundförordningen.

b)   Fastställande av normalvärde för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status

i)   Jämförbart land

(81)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen skall normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade normalvärdet på hemmamarknaden i ett jämförbart land.

(82)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att använda Japan som lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet och inbjöd berörda parter att lämna synpunkter på detta val. Kommissionen mottog emellertid inte några synpunkter.

(83)

Alla kända tillverkare av persulfater i Japan kontaktades, men inget företag var villigt att samarbeta.

(84)

Kommissionen kontaktade då alla kända tillverkare av persulfater i andra länder där kommissionen visste att persulfater tillverkades, nämligen Indien och Turkiet, och sände frågeformulär till dem. De indiska företag som kontaktats svarade inte, men en tillverkare i Turkiet besvarade frågeformuläret.

(85)

Kommissionen undersökte sedan huruvida Turkiet var ett rimligt val av jämförbart land. Man kom fram till att Turkiet, trots att det hade endast en tillverkare av den berörda produkten, var en öppen marknad med låg importtull och betydande import från tredjeländer. Dessutom upptäcktes vid undersökningen inga anledningar, t.ex. orimligt höga kostnader för råvaror eller energi, till att Turkiet inte skulle kunna betraktas som lämpligt för att fastställa normalvärdet.

(86)

Uppgifterna i den samarbetsvillige turkiske tillverkarens svar kontrollerades på plats och kommissionen drog slutsatsen att de var tillförlitliga och att ett normalvärde kunde baseras på dem.

(87)

Den preliminära slutsatsen är därför att Turkiet är ett lämpligt och skäligt jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

ii)   Normalvärde

(88)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkarna i det jämförbara landet, dvs. På grundval av de priser som betalats eller skulle betalas på den turkiska marknaden för jämförbara produkttyper, i enlighet med den metod som anges ovan.

(89)

Eftersom försäljningen på hemmamarknaden till icke-närstående kunder var representativ och generellt sett lönsam, etablerades normalvärdet på grundval av alla de priser som betalats eller skulle betalas på den turkiska marknaden för försäljning av jämförbara produkttyper vid normal handel, enligt beskrivningen i skälen 25 och 26.

3.4   Exportpriser

(90)

Alla samarbetsvilliga exporterande tillverkares exportförsäljning till gemenskapen skedde antingen direkt till oberoende kunder, eller via närstående eller icke-närstående företag i Kina, Hongkong eller gemenskapen.

(91)

I de fall då den berörda produkten exporterades direkt till oberoende kunder i gemenskapen baserades exportpriserna på de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(92)

I de fall då försäljningen skedde via ett närstående företag i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I de fall då försäljningen skedde via ett närstående företag utanför gemenskapen fastställdes exportpriset enligt den metod som anges i skäl 33.

3.5   Jämförelse

(93)

I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen beviljades i tillämpliga fall justeringar för transport, försäkrings- och hanteringskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt bankavgifter och provisioner i alla de fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde bestyrkas med verifikationer.

(94)

För all försäljning via närstående handelsföretag gjordes en justering i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen, i de fall det hade konstaterats att dessa företag utförde arbetsuppgifter som liknade dem som utförs av en agent som arbetar på provisionsbasis. I detta avseende kunde det närstående företagets uppgifter om fördelningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader betraktas som tillförlitliga och justeringen grundades på detta belopp plus en vinstmarginal på 5 %, vilken i brist på användbara uppgifter från samarbetsvilliga icke-närstående importörer eller handlare i gemenskapen får anses vara en skälig vinstmarginal.

3.6   Dumpningsmarginaler

a)   Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status

(95)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset visade att för två av de tre berörda exportörerna låg dumpningsmarginalen under 2 %, d.v.s. under miniminivån. Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, fastställdes:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal

ABC Chemicals (Shanghai) Co., Ltd

Under miniminivån

Degussa-AJ (Shanghai) Initiators Co., Ltd

14,4 %

Hebei Yatai Electrochemistry Co., Ltd

Under miniminivån

b)   Övriga exporterande tillverkare

(96)

Eftersom samarbetsviljan i Kina var hög, gjordes vid beräkningen av en landsomfattande dumpningsmarginal för alla andra exportörer i Kina en jämförelse på nivån fritt fabrik mellan det vägda genomsnittliga exportpriset för de tre samarbetsvilliga exportörerna som inte beviljades marknadsekonomisk status och normalvärdet som beräknats på grundval av uppgifter från det jämförbara landet.

(97)

Mot bakgrund av detta fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 102,7 % av priset cif vid gemenskapens gräns före tull.

4.   Taiwan

4.1   Normalvärde

(98)

För den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren var den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten representativ i den mening som avses i skäl 21. För alla produkttyperna baserades därför normalvärdet på de priser som betalats eller skulle betalas vid normal handel med oberoende kunder i Taiwan (se skälen 25 och 26) eftersom den försäljningen i samtliga fall motsvarade 10 % eller mer av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen.

4.2   Exportpris

(99)

Exporten från den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriserna grundades därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

4.3   Jämförelse

(100)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik, enligt beskrivningen ovan, och justeringar gjordes i tillämpliga fall enligt artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes för avdrag, transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader samt för förpacknings- och kreditkostnader.

(101)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren begärde en justering för olika handelsled på grundval av att en del av tillverkarens försäljning på hemmamarknaden skedde i ett handelsled som inte kunde jämföras med dess exportförsäljning. Vid undersökningen framkom det att det handelsled som angavs för en av de viktigaste kunderna på hemmamarknaden var felaktigt, vilket gjorde att trovärdigheten för den klassificering av kunder som lämnats in som stöd för justeringen av handelsled också kunde ifrågasättas. I vilket fall som helst var de påstådda prisskillnaderna mellan kategorierna inte konsekventa över produkttyperna under undersökningsperioden, och begäran måste därför avslås.

(102)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren begärde en justering för olikheter i utbetald provision, med hänvisning i synnerhet till provision som betalts till en agent i Taiwan för försäljning på den taiwanesiska marknaden. Mot bakgrund av uppgifter från den exporterande tillverkaren konstaterades det dock under undersökningen att agenten utförde uppgifter som liknade dem som den exporterande tillverkarens exportförsäljningsavdelning utförde. Även om det konstaterats att avgifter verkligen betalats till agenten i fråga, kunde det inte fastställas att detta hade påverkat prisjämförelsen mellan priserna på hemmamarkanden och exportpriserna. Begäran avslogs därför, eftersom villkoren i artikel 2.10 första stycket i grundförordningen inte uppfylldes.

(103)

Dessutom krävde den exporterande tillverkaren en justering för transportkostnader på hemmamarknaden. Företaget kunde emellertid inte bestyrka sin begäran och de handlingar som lämnades in var delvis vilseledande. Mot bakgrund av artikel 18 i grundförordningen informerades därför företaget om att bestämmelsen om partiellt samarbete skulle gälla. Eftersom företaget inte hade någon tillfredsställande förklaring till de inlämnade handlingarna, använde man sig vid beräkningen av dumpningen av de fakta som fanns om transportkostnaderna på hemmamarknaden. Justeringarna baserades på de belopp som kunde underbyggas med fakturor från speditörer.

4.4   Dumpningsmarginaler

(104)

Eftersom samarbetsviljan var hög och det inte fanns någon anledning att tro att någon exporterande tillverkare medvetet hade avstått från att samarbeta, fastställdes den övriga marginal som tillämpas på alla andra exportörer i Taiwan till samma nivå som den som fastställts för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren.

(105)

Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, fastställdes:

San Yuan Chemical Co., Ltd, Chiayi

22,6 %

Övriga företag

22,6 %

D.   SKADA

1.   Produktion i gemenskapen och gemenskapsindustrin

(106)

Inom gemenskapen tillverkas den likadana produkten av två tillverkare i Tyskland som samarbetade i undersökningen och på vilkas vägnar klagomålet ingavs. Under undersökningsperioden utgjorde dessa företags produktion 100 % av gemenskapstillverkningen (mellan 24 000 och 29 000 ton). Båda tillverkarna anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. En exporterande tillverkare hävdade att en av gemenskapstillverkarna importerat den berörda produkten från Kina under undersökningsperioden och att den därför skulle uteslutas från definitionen av gemenskapsindustrin. Importen var dock inte särskilt omfattande och gjordes enbart för att behålla internationella kunder (se också skäl 151 nedan). Eftersom de genomsnittliga återförsäljningspriserna dessutom var betydligt högre än priserna för importen från Kina, ansåg kommissionen att det snarare handlade om försvar från gemenskapstillverkarens sida mot den dumpade importen, än självförvållad skada. De två gemenskapstillverkarna ansågs därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 a i grundförordningen.

2.   Förbrukning i gemenskapen

(107)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av de två gemenskapstillverkarnas försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden och utifrån importen från de berörda länderna samt från andra tredjeländer under de relevanta KN-numren enligt Eurostats uppgifter och, när det gäller Taiwan och Förenta staterna, på grundval av faktiska kontrollerade uppgifter. När det gäller Kina motsvarade den import som de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna rapporterat inte den totala importen från Kina. När det gäller importen från Kina ansågs därför Eurostats uppgifter vara de mest tillförlitliga för att fastställa den totala förbrukningen i gemenskapen.

(108)

Som angetts i skäl 13 klassificeras den berörda produkten för närvarande enligt KN-nummer 2833 40 00 och ex 2842 90 80. Eurostats uppgifter om KN-nummer ex 2842 90 80 omfattar en särskild typ av persulfater (monopersulfat) som främst importeras från Förenta staterna samt andra produkter som salter av oorganiska syror eller peroxosyror, som inte utgör den berörda produkten. Eftersom det ur denna mer allmänna produktkategori inte var möjligt att ta fram uppgifter endast för persulfater, ansåg kommissionen att uppgifterna från Eurostat om importen av varor under detta KN-nummer inte skulle ge en tillförlitlig bild av situationen och därför inte borde användas. Som nämns i skäl 107 användes under alla omständigheter faktiska kontrollerade importuppgifter när det gäller Förenta staterna och Taiwan.

(109)

Mot bakgrund av dessa uppgifter fann kommissionen att förbrukningen ökat med 7 % under undersökningsperioden.

Tabell 1

Förbrukning i gemenskapen (volym)

 

2003

2004

2005

UP

Förbrukning i ton (intervaller)

37 000–42 000

40 000–45 000

39 000–44 000

40 000–45 000

Förbrukning (index)

100

108

105

107

3.   Sammantagen bedömning av den berörda importens verkningar

(110)

Kommissionen undersökte huruvida importen av persulfater med ursprung i Kina, Taiwan och Förenta staterna borde bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(111)

De dumpningsmarginaler som fastställts för importen från vart och ett av de berörda länderna översteg den miniminivå som anges i artikel 9.3 i grundförordningen. Importvolymen från vart och ett av dessa länder var inte försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen, dvs. deras marknadsandel uppgick till 14,9 %, 5,9 % respektive 9,3 % under undersökningsperioden. Dumpningsmarginalen för två av de exporterande tillverkarna i Kina låg under miniminivån (se skäl 95). Importen från dessa företag beaktades därför inte.

(112)

Vad konkurrensförhållandena beträffar framgick det av undersökningen (se skäl 18) att persulfater som importerades från de berörda länderna respektive tillverkades av gemenskapsindustrin, var likadana i fråga om alla grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. Dessutom såldes persulfater med ursprung i dessa länder och persulfater tillverkade och sålda i gemenskapen via jämförbara försäljningskanaler och på liknande kommersiella villkor, vilket innebär att de konkurrerar med varandra. Det konstaterades också att exportpriserna från Kina, Taiwan och Förenta staterna uppvisade en liknande utveckling under skadeundersökningsperioden och att de väsentligt underskred gemenskapsindustrins priser.

(113)

Mot bakgrund av detta drar kommissionen därför preliminärt slutsatsen att samtliga kriterier i artikel 3.4 i grundförordningen var uppfyllda och att importen från de berörda länderna alltså borde bedömas sammantaget.

4.   Importen från de berörda länderna

4.1   Den berörda importens volym och marknadsandel

(114)

Importen från de berörda länderna ökade med 43 % mellan 2003 och undersökningsperioden. Medan importen 2003 omfattade 8 778 ton, uppgick den till 12 593 ton under undersökningsperioden. Importökningen var särskilt tydlig mellan 2003 och 2004 då den ökade med 31 %.

Tabell 2

Importen från de berörda länderna

Marknadsandel (i ton)

2003

2004

2005

UP

Kina

3 214

5 228

5 811

6 235

Index

100

163

181

194

Taiwan

2 080

2 760

2 700

2 480

Index

100

133

130

119

Förenta staterna

3 484

3 499

3 818

3 878

Index

100

100

110

111

Sammanlagd volym från berörda länder

8 778

11 487

12 329

12 593

Index

100

131

140

143

(115)

De berörda ländernas marknadsandel ökade med 7,6 procentenheter mellan 2003 och undersökningsperioden, från 22,6 % till 30,2 %. Särskilt markant var ökningen mellan 2003 och 2004, då den motsvarade 4,8 procentenheter.

Tabell 3

De berörda ländernas marknadsandel

Marknadsandel

2003

2004

2005

UP

Kina

8,3 %

12,5 %

14,3 %

14,9 %

Taiwan

5,3 %

6,6 %

6,6 %

5,9 %

Förenta staterna

9,0 %

8,3 %

9,4 %

9,3 %

Sammanlagd volym från berörda länder

22,6 %

27,4 %

30,3 %

30,2 %

4.2   Priser

(116)

Mellan 2003 och underökningsperioden minskade priserna på importen från de berörda länderna med 12 %. Således minskade priserna från 946 euro/ton 2003 till 828 euro/ton under undersökningsperioden.

Tabell 4

Den berörda importens priser

Pris per enhet (euro/ton)

2003

2004

2005

UP

Sammanlagd volym från berörda länder

946

852

779

828

Index

100

90

82

88

4.3   Prisunderskridande

(117)

För att fastställa prisunderskridandet analyserade kommissionen prisuppgifter avseende undersökningsperioden. Den utgick från gemenskapsindustrins försäljningspriser netto, efter rabatter och andra avdrag. Vid behov justerades dessa priser till nivån fritt fabrik, det vill säga exklusive fraktkostnader i gemenskapen. Även för de berörda ländernas importpriser utgick kommissionen från nettopriserna efter rabatter och andra avdrag, vid behov justerade till nivån cif vid gemenskapens gräns.

(118)

Gemenskapsindustrins försäljningspriser och de berörda ländernas importpriser jämfördes i samma handelsled, nämligen ledet oberoende kunder inom gemenskapens marknad.

(119)

Under undersökningsperioden var de vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalerna, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins försäljningspriser, 30,2 % för de taiwanesiska exportörerna, 30,3 % för de kinesiska exportörerna och 7,4 % för de amerikanska. Den totala vägda genomsnittliga underskridningsmarginalen för alla de berörda länderna var 22,7 % under undersökningsperioden.

5.   Gemenskapsindustrins situation

(120)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. De flesta indikatorer anges av sekretesskäl i indexerad form eller i form av intervall, eftersom analysen endast rör två företag.

5.1   Tillverkning, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

Tabell 5

Tillverkning, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2003

2004

2005

UP

Tillverkning i ton (intervaller)

29 000–34 000

29 000–34 000

26 000–31 000

24 000–29 000

Tillverkning (index)

100

100

90

86

Tillverkningskapacitet i ton (intervaller)

37 000–42 000

37 000–42 000

37 000–42 000

37 000–42 000

Tillverkningskapacitet (index)

100

100

100

100

Kapacitetsutnyttjande

83 %

83 %

75 %

71 %

(121)

Gemenskapsindustrins produktionsvolym visade en tydlig negativ tendens mellan 2003 och undersökningsperioden. Medan produktionsnivån förblev oförändrad mellan 2003 och 2004, minskade den drastiskt med 10 % under 2005 och denna tendens höll i sig under undersökningsperioden. Även om kapacitetsutnyttjandet var över 70 % under underökningsperioden minskade gemenskapsindustrins totala produktion med 14 % under skadeundersökningsperioden.

(122)

Produktionskapaciteten förblev stabil mellan 2003 och undersökningsperioden.

5.2   Försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt och genomsnittligt pris per enhet i gemenskapen

(123)

Av tabellen nedan framgår gemenskapsindustrins resultat när det gäller dess försäljning till oberoende kunder i gemenskapen.

Tabell 6

Försäljningsvolym, marknadsandel, priser och genomsnittliga priser per enhet i gemenskapen

 

2003

2004

2005

UP

Försäljningsvolym (index)

100

96

91

90

Marknadsandel

100

89

87

84

Pris per enhet i euro (intervaller)

1 000–1 400

900–1 300

900–1 300

850–1 250

Pris per enhet (index)

100

93

93

92

(124)

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym minskade gradvis med 10 % under skadeundersökningsperioden. Detta bör ses mot bakgrund av en ökande förbrukning i gemenskapen.

(125)

Gemenskapsindustrins marknadsandelar minskade kontinuerligt med 11 procentenheter mellan 2003 och undersökningsperioden. Minskningen var särskilt tydlig mellan 2003 och 2004, då man förlorade 7,6 procentenheter. Både den minskade försäljningen och minskningen i markandsandelar bör ses mot bakgrund av utvecklingen av förbrukningen i gemenskapen, som ökade med 7 %, och den ökande importen från de berörda länderna under skadeundersökningsperioden. Under samma period steg gemenskapsindustrins kostnader per enhet med 5 %. Minskningen av produktionsvolymen samtidigt som produktionskapaciteten förblev konstant resulterade i en högre kostnadsfördelning av allmänna kostnader per enhet.

(126)

Gemenskapsindustrins försäljningspris per enhet minskade också kontinuerligt med 8 % under skadeundersökningsperioden. Denna prisminskning visar att gemenskapsindustrin inte var i stånd att överföra den totala kostnadsökningen till sina kunder. I stället var gemenskapsindustrin tvungen att sänka sina priser för att inte förlora fler kunder eller beställningar.

5.3   Lager

(127)

I tabellen nedan anges lagervolymen vid utgången av varje period.

Tabell 7

Lager

 

2003

2004

2005

UP

Lager i ton (intervaller)

2 000–2 500

1 800–2 300

2 700–3 200

2 100–2 600

Lager (index)

100

83

124

103

(128)

Undersökningen visade att lager inte kan anses vara en betydelsefull skadefaktor eftersom den största delen av tillverkningen sker på beställning. Tendenserna när det gäller lagerhållning lämnas därför endast som upplysning. Lagervolymen var generellt sett relativt konstant. Den sjönk med 17 % mellan 2003 och 2004, men ökade sedan med 41 % fram till slutet av 2005 och sjönk därefter igen med 21 % för att nå nästan samma nivå som under 2003.

5.4   Investeringar och förmåga att anskaffa kapital

Tabell 8

Investeringar

 

2003

2004

2005

UP

Investeringar (index)

100

21

28

55

(129)

Mellan 2003 och undersökningsperioden minskade investeringarna i tillverkningen av likadana produkter med 45 %. Efter en kraftig minskning med 79 % mellan 2003 och 2004 förblev investeringsnivån låg under 2004. Under undersökningsperioden ökade investeringarna med 27 %, men i jämförelse med 2003 förblev de på en låg nivå. Under undersökningen konstaterades det att investeringar i byggnader, anläggningar och maskiner huvudsakligen gjordes för att upprätthålla tillverkningskapaciteten. Med hänsyn till det låga kapacitetsutnyttjandet gjordes investeringarna i vilket fall som helst inte för att öka den totala tillverkningskapaciteten.

(130)

Undersökningen visade att gemenskapsindustrins ekonomiska resultat försämrades, men det framgick inte att dess förmåga att anskaffa kapital hade påverkats i någon större utsträckning under skadeundersökningsperioden.

5.5   Lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde

Tabell 9

Lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde

 

2003

2004

2005

UP

Lönsamheten för försäljningen i EG (intervaller)

15–25 %

10–20 %

2–11 %

1–10 %

Lönsamheten för försäljningen i EG (index)

100

79

26

20

Avkastning på de sammanlagda investeringarna (intervaller)

30–40 %

20–30 %

5–15 %

1–10 %

Avkastning på de sammanlagda investeringarna (index)

100

77

26

19

Kassaflöde (index)

100

88

41

28

(131)

Den minskade försäljningsvolymen i kombination med sjunkande försäljningspriser mellan 2003 och undersökningsperioden påverkade gemenskapsindustrins lönsamhet, som föll med 15,5 procentenheter mellan 2003 och undersökningsperioden. Denna negativa tendens var särskilt tydlig mellan 2004 och 2005, då lönsamheten minskade med mer än 10 procentenheter. Avkastningen på de totala investeringarna beräknades genom att nettovinsten före skatt på försäljning av den likadana produkten angavs som en procentandel av det bokförda nettovärdet av de anläggningstillgångar som avsatts för den likadana produkten. Denna indikator följde samma utveckling som lönsamheten och sjönk betydligt under skadeundersökningsperioden, särskilt mellan 2004 och 2005 då avkastningen på investeringar föll med 17 procentenheter. När det gäller gemenskapsindustrins kassaflöde konstaterades en liknande negativ tendens som resulterade i en dramatisk generell försämring av gemenskapsindustrins ekonomiska situation under undersökningsperioden.

5.6   Sysselsättning, produktivitet och löner

Tabell 10

Sysselsättning, produktivitet och löner

 

2003

2004

2005

UP

Antal anställda (index)

100

95

89

87

Personalkostnader (index)

100

93

88

86

Genomsnittlig arbetskraftskostnad

100

98

99

99

Produktivitet (index)

100

105

101

99

(132)

Antalet anställda i gemenskapsindustrin minskade totalt med 13 %, delvis på grund av den omstrukturering som genomfördes i början av skadeundersökningsperioden. Även om de totala personalkostnaderna minskade avsevärt förblev den genomsnittliga lönenivån stabil. Minskningen av antalet anställda motsvarade produktionsminskningen. Gemenskapsindustrin kunde därför behålla samma produktivitetsnivå som 2003.

5.7   Dumpningsmarginalens storlek

(133)

Med tanke på omfattningen av och priserna på den dumpade importen kan verkningarna av de faktiska dumpningsmarginalerna inte anses vara försumbara.

5.8   Återhämtning från tidigare dumpning

(134)

I december 1995 införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av peroxosulfater (persulfater) med ursprung i Folkrepubliken Kina (3). Dessa åtgärder avslutades i april 2002 (4). De uppgifter som samlades in under den här undersökningen visar att även om gemenskapsindustrin återhämtat sig från den tidigare dumpingen har situationen på gemenskapsmarknaden försämrats betydligt sedan 2002, då antidumpningstullarna upphörde att gälla och dumpad import på nytt fördes in i gemenskapen.

5.9   Tillväxt

(135)

Undersökningen visade att trots att förbrukningen ökade med 7 % minskade gemenskapsindustrins försäljning med 10 % och dess marknadsandel med 11 procentandelar under skadeundersökningsperioden. Gemenskapsindustrin drog följaktligen inte nytta av tillväxten under skadeundersökningsperioden.

6.   Slutsats om skada

(136)

Under skadeundersökningsperioden ökade den dumpade importen av persulfater från de berörda länderna markant, nämligen med 43 %, och deras marknadsandel ökade med 7,6 procentenheter och uppgick under undersökningsperioden till 30,2 % av gemenskapsmarknaden. Samtidigt sjönk priserna på dessa importerade varor betydligt och underskred i genomsnitt gemenskapsindustrins priser med 22,7 %.

(137)

Analysen av skadeindikatorerna visade att gemenskapsindustrins situation försämrades betydligt under skadeundersökningsperioden. Alla skadeindikatorer visade på en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden. För att inte förlora fler marknadsandelar och för att bibehålla produktionen på en rimlig nivå, hade gemenskapsindustrin inget annat val än att följa de prisnivåer som skapats till följd av den dumpade importen, dvs. att sänka priserna med 8 % mellan 2003 och undersökningsperioden. Detta resulterade i betydande minskning av lönsamheten under skadeundersökningsperioden. Dessutom kunde gemenskapsindustrin inte ta ut någon prisökning av sina kunder och dess ekonomiska situation försämrades märkbart under skadeundersökningsperioden.

(138)

Minskningen av försäljningen medförde också att gemenskapsindustrin inte kunde dra fördel av den ökande efterfrågan på persulfatmarknaden.

(139)

Mot bakgrund av detta dras preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

E.   ORSAKSSAMBAND

1.   Inledning

(140)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna, Kina och Taiwan hade vållat gemenskapsindustrin skada i en sådan utsträckning att skadan kan betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen, vilka samtidigt med denna kunde ha skadat gemenskapsindustrin, undersöktes också för att det skulle kunna säkerställas att den eventuella skada som dessa faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

2.   Verkningar av den dumpade importen

(141)

Importen från de berörda länderna ökade betydligt, med 43 % volymmässigt och med 7,6 procentenheter när det gäller marknadsandelar. Samtidigt minskade gemenskapsindustrins marknadsandel med ungefär 11 procentenheter. Det genomsnittliga försäljningspriset per ton för importen från de berörda länderna minskade med 12 % och underskred därmed gemenskapsindustrins genomsnittliga pris med 22,7 % under undersökningsperioden. Den betydande ökningen av importen från de berörda länderna, till priser som var betydligt lägre än gemenskapsindustrins, och dessa länders ökande marknadsandel under skadeundersökningsperioden, sammanföll tidsmässigt med gemenskapsindustrins klart försämrade ekonomiska situation under samma period. Denna försämring visade sig i synnerhet vad gäller försäljningspriser, lönsamhet, räntabilitet, kassaflöde och sysselsättning.

(142)

Vid analysen av verkningarna av den dumpade importen konstaterades det att priset är en väsentlig konkurrensfaktor eftersom kvaliteten inte spelar någon väsentlig roll. Det bör även noteras att priserna på den dumpade importen låg avsevärt under gemenskapsindustrins priser och de priser som tillämpades av andra exportörer från tredjeland.

(143)

Den preliminära slutsatsen är därför att det tryck som utövades av den berörda importen, vars volym och marknadsandel ökade från och med 2003, och som skedde till mycket låga, dumpade priser, var en avgörande orsak till att gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades.

3.   Verkningar av andra faktorer

a)   Import med ursprung i andra tredjeländer än Kina, Förenta staterna och Taiwan

Tabell 11

Import med ursprung i andra tredjeländer (kvantitet)

Marknadsandel (i ton)

2003

2004

2005

UP

Turkiet

2 161

2 327

1 198

1 247

Index

100

108

55

58

Japan

146

0

24

10

Index

100

0

16

7

Övriga

158

260

976

1 005

Index

100

165

618

636

Övriga länder, totalt

2 466

2 587

2 198

2 262

Index

100

105

89

92


Tabell 12

Import med ursprung i andra tredjeländer (genomsnittspris)

Genomsnittspris (EUR)

2003

2004

2005

UP

Turkiet

1 022

974

977

900

Index

100

95

96

88

Japan

856

0

827

1 635

Index

100

0

97

191

Övriga

2 202

1 277

805

839

Index

100

58

37

38

Övriga länder, totalt

1 088

1 004

899

876

Index

100

92

83

80


Tabell 13

Marknadsandel

Marknadsandel (%)

2003

2004

2005

UP

Turkiet

5,6

5,5

2,9

3,0

Japan

0,4

0

0,1

0,0

Övriga

0,4

0,6

2,4

2,4

Övriga länder, totalt

6,3

6,2

5,4

5,4

(144)

Enligt uppgifter från Eurostat och information som samlades in under undersökningen importeras persulfater från tredjeland, främst från Turkiet, som hade en marknadsandel på 3 % under undersökningsperioden. Ett annat exportland är Japan, som dock bara står för mindre än 0,5 % av importen.

(145)

Importen från andra tredjeländer än Kina, Förenta staterna och Taiwan minskade med 8 %, från 2 466 ton 2003 till 2 262 ton under undersökningsperioden. Deras marknadsandel sjönk totalt sett också från 6,3 % under 2003 till 5,4 % under undersökningsperioden.

(146)

Importen från Turkiet uppgick till 2 161 ton under 2003, men minskade under skadeundersökningsperioden med 42 % till 1 247 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar 3 % av marknadsandelarna. Även om importen från Turkiet gjordes till lägre priser än gemenskapsindustrins försäljningspriser, ansågs deras begränsade och gradvis sjunkande marknadsandel inte ha någon negativ inverkan på gemenskapsindustrins situation.

(147)

När det gäller övriga tredjeländer visar Eurostats uppgifter att deras export till gemenskapen inte är särskilt betydande: 304 ton under 2003, vilket ökade till 1 015 under undersökningsperioden. Trots ökningen ligger denna import nära miniminivån, med endast 2,4 % av förbrukningen i gemenskapen under undersökningsperioden. Dessutom var priserna för denna import betydligt högre än priserna från de berörda länderna och Turkiet. Därför dras slutsatsen att denna import inte haft någon betydande inverkan på gemenskapsindustrins situation.

(148)

Den preliminära slutsatsen kan därför dras att importen från andra länder än Kina, Förenta staterna och Taiwan inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

b)   Gemenskapsindustrins export

(149)

Gemenskapsindustris export av persulfater till tredjeland minskade med 13 % under skadeundersökningsperioden. Samtidigt minskade gemenskapsindustrins exportpriser med 9 % under skadeundersökningsperioden. Denna export motsvarade dock bara 6 % av gemenskapsindustrins totala försäljning till icke-närstående parter under undersökningsperioden och det fastställdes därför att den inte hade någon väsentlig inverkan på den skada som gemenskapsindustrin lidit.

c)   Icke dumpad import med ursprung i Kina

(150)

Som nämns i skäl 95 låg den fastställda dumpningsmarginalen för två exporterande tillverkare under miniminivån. Importen från dessa företag beaktades därför inte i skadeanalysen. Istället undersöktes huruvida denna import kunde ha bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Med tanke på den begränsade volymen av denna import (6,9 % av marknadsandelarna under undersökningsperioden) ansåg kommissionen att den icke-dumpade importen inte kunde upphäva orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

d)   Gemenskapsindustrins import

(151)

En gemenskapstillverkare importerade den berörda produkten från ett närstående företag i Kina och sålde den sedan vidare på gemenskapsmarknaden. Även om återförsäljningspriserna underskred gemenskapsindustrins priser bör det noteras att denna import från Kina bara utgjorde en mindre del av den totala importen från Kina (mindre än 4 %). Dessutom var syftet med denna import endast att kunna behålla internationella kunder som annars skulle ha köpt den berörda produkten från de kinesiska leverantörerna till dumpade priser. Dessutom var återförsäljningspriset på gemenskapsmarknaden i genomsnitt betydligt högre än priserna för import från andra kinesiska exporterande tillverkare. Därför drogs slutsatsen att gemenskapsindustrins import av den berörda produkten från Kina inte upphävde orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

4.   Slutsats om orsakssamband

(152)

Den tidsmässiga överensstämmelsen mellan ökad dumpad import från Kina, Förenta staterna och Taiwan, ökad marknadsandel för denna import och det konstaterade prisunderskridandet, å ena sidan, och gemenskapsindustrins klart försämrade situation, å andra sidan, leder till slutsatsen att den dumpade importen har vållat den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Gemenskapsindustrin var tvungen att sänka sina försäljningspriser på gemenskapsmarkanden till följd av prispressen från den dumpade importen. Den totala kostnadsökningen kunde inte överföras till konsumenterna och vinstmarginalerna minskade betydligt, vilket hade en drastisk inverkan på gemenskapsindustrins övergripande ekonomiska situation. Eventuella verkningar av andra faktorer, främst importen från andra tredjeländer, icke dumpad import med ursprung i Kina, gemenskapsindustrins export och kostnadsutvecklingen analyserades, men de kunde inte anses vara en avgörande orsak till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(153)

På grundval av denna analys, i vilken det har gjorts en klar åtskillnad mellan alla kända faktorer som inverkar på gemenskapsindustrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen, dras den preliminära slutsatsen att importen av persulfater från Kina, Förenta staterna och Taiwan har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

F.   GEMENSKAPENS INTRESSE

(154)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om det trots slutsatsen om skadlig dumpning finns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att införa åtgärder i detta särskilda fall. Det bör göras en bedömning av de eventuella åtgärdernas inverkan på alla parter som berörs av undersökningen samt av följderna av att inte vidta några åtgärder.

(155)

För att kunna bedöma de sannolika verkningarna av att åtgärder införs respektive inte införs begärdes uppgifter in från alla parter som såvitt känt var berörda eller som hade givit sig till känna. Mot bakgrund av detta skickade kommissionen frågeformulär till gemenskapsindustrin, tolv icke-närstående importörer och elva användare.

(156)

De två klagande tillverkarna inom gemenskapsindustrin och två icke-närstående importörer besvarade frågeformuläret (se skäl 9).

1.   Gemenskapsindustrins intresse

(157)

Skadan för gemenskapsindustrin berodde på att den hade svårt att konkurrera med den dumpade lågprisimporten.

(158)

Om åtgärder införs förväntas dessa förhindra ytterligare snedvridningar av marknaden, prisfall samt återställa sund konkurrens. Gemenskapsindustrin bör därefter kunna öka sin försäljning och återta marknadsandelar, vilket i sin tur skulle leda till ökade stordriftsfördelar och ge den lönsamhet som krävs för att förbättra industrins ekonomiska situation och göra det möjligt att fortsätta investeringar i dess produktionsanläggningar, för att på så sätt garantera dess överlevnad.

(159)

Om åtgärder inte införs kommer gemenskapsindustrins situation att förvärras ytterligare. Gemenskapsindustrins situation kännetecknas särskilt av förlorade inkomster till följd av sänkta priser, minskade marknadsandelar och betydande vinstminskning. Med tanke på de minskade inkomsterna och den förvärrade tendensen under undersökningsperioden är det högst sannolikt att gemenskapsindustrins ekonomiska situation kommer att förvärras ytterligare om åtgärder inte införs. Detta skulle slutligen leda till produktionsminskningar, vilket skulle äventyra sysselsättning och investeringar i gemenskapen. Detta gäller särskilt eftersom den europeiska marknaden nu är en av de få exportmarknader som de berörda länderna kan exportera till efter det att Förenta staterna infört antidumpningstullar på persulfater från Kina. En nedläggning av gemenskapstillverkningen skulle göra användarna av persulfater mer beroende av leverantörer utanför gemenskapen.

(160)

Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att återhämta sig från den skadevållande dumpningen och att åtgärderna därför ligger i gemenskapsindustrins intresse.

2.   Icke-närstående importörers intresse

(161)

Kommissionen sände frågeformulär till alla kända importörer och handlare. Endast två importörer svarade på frågeformuläret. De två företagens import av den berörda produkten stod emellertid för 18,9 % av den totala importen till gemenskapen och tillgodosåg 6,7 % av förbrukningen inom gemenskapen.

(162)

Det bör noteras att dessa importörers enda inköpskälla under undersökningsperioden var de berörda länderna (Förenta staterna och Taiwan) och att dessa importörer således hävdade att införandet av en antidumpningstull skulle få väsentlig betydelse för deras ekonomiska situation.

(163)

På grundval av de uppgifter som de berörda importörerna lämnade in fastställdes att den del av företagets totala omsättning som utgjordes av persulfatimport var väldigt liten (mellan 0,03 % och 1,3 %) under undersökningsperioden. Att införandet av en antidumpningstull skulle få vissa effekter för dessa företag förnekas inte, men dessa effekter skulle på det hela taget bli ganska obetydliga.

(164)

Dessutom kan man rimligtvis vänta sig att eventuella prishöjningar i alla fall delvis kan överföras till kunderna (se skäl 166), eftersom persulfater i de allra flesta fall utgör endast en bråkdel av dessa kunders totala kostnader. Slutligen bör det noteras att det finns andra möjliga inköpskällor, såsom Turkiet, Japan och den del av den kinesiska exporten som inte omfattas av någon antidumpningstull.

3.   Användarnas intresse

(165)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla elva användare i gemenskapen som såvitt känt var berörda. Ingen av dessa användare svarade på frågeformuläret. Inga andra användare försedde kommissionen med några uppgifter eller gav sig till känna under undersökningen.

(166)

Det fanns inget som tydde på att användarnas intressen kommer att påverkas väsentligt. Mot bakgrund av de uppgifter som finns tillgängliga utgör persulfater i de allra flesta fall endast en ringa del av de totala produktionskostnaderna och effekterna av antidumpningstullarna skulle därför bli försumbara.

4.   Slutsats om gemenskapens intresse

(167)

Med beaktande av alla ovannämnda faktorer dras slutsatsen att införandet av åtgärder inte skulle få några väsentliga negativa effekter – om det överhuvudtaget skulle få några effekter – på situationen för användarna och importörerna av den berörda produkten. Med beaktande av detta dras den preliminära slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa antidumpningsåtgärder.

G.   PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1.   Nivå för undanröjande av skada

(168)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(169)

Åtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat, utan att den dumpningsmarginal som konstaterats överskrids. Vid beräkningen av hur hög tull det skulle krävas för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina tillverkningskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt på den nivå som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i gemenskapen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. Den vinstmarginal före skatt för tillverkare som använts vid denna beräkning var 12 %, baserad på klagomålet och bekräftad under denna undersökning. Gemenskapsindustrins faktiska vinster under 2003 och 2004 samt under åren före skadeundersökningsperioden låg aldrig under denna referensnivå.

(170)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset – såsom detta fastställdes vid beräkningen av prisunderskridandet (se skälen 117–119 ovan) – och det icke-skadevållande priset för de produkter som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden. Det icke-skadevållande priset beräknades genom att gemenskapsindustrins försäljningspris justerades med den faktiska förlusten eller vinsten under undersökningsperioden och ökades med den ovannämnda vinstmarginalen. De eventuella skillnader som framkom vid jämförelsen uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

(171)

För de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna som beviljats marknadsekonomisk status översteg dessa skillnader den nivå på dumpningsmarginalerna som konstaterats. Vad gäller beräkningen av den landsomfattande nivån för undanröjande av skada för alla andra exportörer i Kina, bör det erinras om att samarbetsviljan var hög. Skademarginalen beräknades därför som skillnaden mellan det vägda genomsnittliga priset cif för de företag som inte beviljades marknadsekonomisk status och det icke-skadevållande priset som beräknas ovan. När det gäller Förenta staterna var nivån för undanröjande av skada lägre än den konstaterade dumpningsmarginalen för exporterande tillverkare, medan nivån för undanröjande av skada för Taiwan var högre än den konstaterade dumpningsmarginalen.

2.   Preliminära åtgärder

(172)

Mot denna bakgrund görs bedömningen att en preliminär antidumpningstull bör införas på nivån för den dumpningsmarginal som fastställts. Den bör dock, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen, inte vara högre än den skademarginal som beräknats ovan.

(173)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten från den här undersökningen. De avspeglar alltså den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. De individuella tullsatserna (i motsats till tullsatsen för ”övriga företag” i Förenta staterna och i Taiwan och den landsomfattande tullen för ”övriga företag” i Kina) är uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i det berörda landet tillverkade av företagen, dvs. av de specifika rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter tillverkade av något annat företag, som inte uttryckligen omnämns med namn och adress i detta dokuments normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, omfattas inte av dessa tullsatser utan av tullsatsen för ”övriga företag”.

(174)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av att företagets namn ändrats eller nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast sändas till kommissionen (5) tillsammans med alla uppgifter av betydelse, särskilt uppgifter om eventuella ändringar av företagets verksamhet när det gäller produktion, inhemsk försäljning eller export som har samband med t.ex. namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Om det är motiverat kommer kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, i sådana fall att ändra förordningen och uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

(175)

Mot bakgrund av ovanstående bör satserna för den preliminära tullen fastställas till följande:

Land

Exporterande tillverkare

Antidumpningstullsats

Förenta staterna

E.I. DuPont De Nemours

10,6 %

FMC Corporation

39,0 %

Övriga företag

39,0 %

Kina

ABC Chemicals (Shanghai) Co., Ltd

0 %

Degussa-AJ (Shanghai) Initiators Co., Ltd

14,4 %

Hebei Yatai Electrochemistry Co., Ltd

0 %

Övriga företag

67,4 %

Taiwan

San Yuan Chemical Co., Ltd., Chiayi

22,6 %

Övriga företag

22,6 %

3.   Särskild övervakning

(176)

För att minimera risken för kringgående av antidumpningstullarna på grund av de stora skillnaderna mellan tullsatserna när det gäller exporterande tillverkare i Kina, bör särskilda åtgärder införas för att trygga korrekt tilllämpning av antidumpningstullarna. Endast importen av den berörda produkten som tillverkats av respektive exporterande tillverkare i Kina får tillgodoräkna sig den specifika dumpningsmarginal som beräknats för den berörda tillverkaren. Dessa särskilda åtgärder, som endast gäller företag i Kina som beviljats en individuell tullsats, omfattar följande:

(177)

Uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura som skall uppfylla kraven i bilagan till denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura skall omfattas av den antidumpningstull som gäller för övriga företag i Kina.

(178)

Om exporten från de företag i Kina som beviljats lägre individuella tullsatser skulle öka väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, måste en sådan volymökning i sig betraktas som en förändring av handelsmönstret på grund av införandet av åtgärder enligt artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. I samband med denna undersökning kan bl.a. behovet av att avskaffa de individuella tullsatserna för att i stället införa en landsomfattande tull eller övrig tull komma att undersökas.

H.   SLUTBESTÄMMELSE

(179)

Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som givit sig till känna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det bör också anges att de undersökningsresultat när det gäller införandet av tullar som redovisas i denna förordning är preliminära och kan komma att behöva omprövas i samband med fastställandet av en eventuell slutgiltig tull.

HÄRGIENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En preliminär antidumpningstull skall införas på import av peroxosulfater (persulfater), inklusive kalium(peroximonosulfat)sulfat, som klassificeras enligt KN-nummer 2833 40 00 och ex 2842 90 80 (Taric-nummer 2842908020) med ursprung i Amerikas förenta stater, Folkrepubliken Kina och Taiwan.

2.   Följande preliminära antidumpningstullsats skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för produkter tillverkade av nedanstående företag:

Land

Företag

Antidumpningstull

Taric-tilläggsnummer

Förenta staterna

E.I. DuPont De Nemours, Wilmington, Delaware

10,6 %

A818

FMC Corporation, Tonawanda, New York

39,0 %

A819

Övriga företag

39,0 %

A999

Folkrepubliken Kina

ABC Chemicals (Shanghai) Co., Ltd, Shanghai

0 %

A820

Degussa-AJ (Shanghai) Initiators Co., Ltd, Shanghai

14,4 %

A821

Hebei Yatai Electrochemistry Co., Ltd, Wang Jia Jing

0 %

A822

Övriga företag

67,4 %

A999

Taiwan

San Yuan Chemical Co., Ltd, Chiayi

22,6 %

A823

Övriga företag

22,6 %

A999

3.   Tillämpningen av de individuella tullsatserna för de företag i Kina som nämns i punkt 2 skall förutsätta att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilagan. Om ingen sådan faktura uppvisas, skall den tullsats som gäller ”övriga företag” tillämpas.

4.   För att den produkt som avses i punkt 1 skall få övergå till fri omsättning i gemenskapen skall det ställas en säkerhet som motsvarar det belopp som fastställts för den preliminära tullen.

5.   Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande begära att bli underrättade om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för dess antagande, lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen.

I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande lämna synpunkter på dess tillämpning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 i denna förordning skall tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 april 2007.

På kommissionens vägnar

Peter MANDELSON

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

(2)  EUT C 162, 13.7.2006, s. 5.

(3)  Rådets förordning (EG) nr 2961/95 (EGT L 308, 21.12.1995, s. 61).

(4)  Rådets förordning (EG) nr 695/2002 (EGT L 109, 25.4.2002, s. 1).

(5)  Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat B, B-1049 Bryssel.


BILAGA

En giltig affärsfaktura enligt artikel 1.3 i denna förordning måste innehålla en fakturadeklaration i följande format, undertecknad av en tjänsteman vid det berörda företaget och försedd med företagets officiella stämpel:

1.

Den anställdes namn och befattning vid det företag som har utfärdat fakturan.

2.

Följande förklaring: ”Jag intygar härmed att den [volym] persulfater som säljs på export till Europeiska gemenskapen och som avses i denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”


12.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/30


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 391/2007

av den 11 april 2007

om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG) nr 861/2006 när det gäller utgifter som medlemsstaterna har för att genomföra övervaknings- och kontrollsystemen för den gemensamma fiskeripolitiken

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 861/2006 av den 22 maj 2006 om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete (1), särskilt artikel 31, och

av följande skäl:

(1)

Gemenskapen har finansierat medlemsstaternas åtgärder för kontroll och tillsyn av fisket sedan 1990 i enlighet med de mål som fastställs i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 (2).

(2)

Att åstadkomma förbättringar i riktning mot ett effektivt kontrollsystem som omfattar hela gemenskapen kommer att vara svårt utan incitament, i synnerhet när ny teknik skall testas och vid behov införas.

(3)

Det finns tydliga tecken på att medlemsstaternas resurser fortfarande är otillräckliga när det gäller att fullgöra skyldigheterna enligt förordning (EG) nr 2371/2002. Det behövs stöd till medlemsstaterna från gemenskapen för att överbrygga skillnaderna i kontroll- och övervakningskapacitet mellan medlemsstaterna.

(4)

I förordning (EG) nr 861/2006 finns bland annat bestämmelser om gemenskapens finansieringsåtgärder för utgifter för kontroll, inspektion och övervakning av fisket för perioden 2007–2013.

(5)

I artikel 8 a i förordning (EG) nr 861/2006 finns det en förteckning över kontroll- och tillsynsåtgärder från medlemsstaternas sida som berättigar till finansieringsstöd från gemenskapen.

(6)

I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning bör medlemsstaterna få tydliga signaler om vilka regler som skall följas för att få tillgång till finansieringsstöd från gemenskapen, när de har utgifter för kontroll och tillsyn av fisket.

(7)

Det är nödvändigt att se till att gemenskapens medel för sådana åtgärder fördelas effektivt i syfte att minska brister som kommit i dagen så att de därmed leder till hög kvalitet på de utförda kontrollerna.

(8)

Medlemsstaterna bör, varje år under hela perioden 2007–2013, göra en bedömning av sina program och av hur deras utgifter påverkar kontroll, inspektion och övervakning.

(9)

För att underlätta hanteringen bör ansökan om ersättning som hänför sig till utgifter som godkänts på grundval av rådets beslut 95/527/EG (3), 2001/431/EG (4) och 2004/465/EG (5), lämnas in i enlighet med bilagorna VI och VII till denna förordning.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom den här förordningen fastställs genomförandebestämmelser för förordning (EG) nr 861/2006 för finansieringsstöd från gemenskapen när det gäller utgifter som medlemsstaterna har för att genomföra övervaknings- och kontrollsystemen för den gemensamma fiskeripolitiken under perioden 2007–2013.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a)   årsprogram för fiskerikontroll: ett årsprogram utarbetat av en medlemsstat i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 861/2006.

b)   budgetåtagande: en åtgärd som består i att göra de avsättningar som är nödvändiga för att effektuera senare betalningar för att uppfylla ett rättsligt åtagande.

c)   rättsligt åtagande: en åtgärd genom vilken en medlemsstats beviljande myndighet ingår eller ålägger en förpliktelse som ger upphov till en utgift.

Artikel 3

Årsprogram för fiskerikontroll

1.   Medlemsstater som önskar få ekonomiskt bidrag för utgifter som de har haft enligt artikel 8 a i förordning (EG) nr 861/2006 skall senast den 31 januari varje år översända ett årsprogram för fiskerikontroll till kommissionen.

2.   Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 861/2006 skall medlemsstaterna i sina årsprogram för fiskerikontroll för varje projekt ange följande:

a)

Årsprognos för ansökningar om ersättning.

b)

De åtgärder som planeras för att sprida kännedom hos allmänheten om att projektet får finansieringsstöd från gemenskapen.

c)

Om det gäller inköp eller modernisering av fartyg eller luftfartyg: specificering av typ av fartyg eller luftfartyg.

d)

En beskrivning enligt bilaga I av alla de medel som står till förfogande för den myndighet som svarar för övervakning och kontroll av fiskeverksamheten.

3.   Närmare bestämmelser för stödberättigandet för vissa insatser anges i bilagorna II, III och IV.

Artikel 4

Utgiftsåtagande

Medlemsstaterna skall ingå rättsliga åtaganden och budgetåtaganden för åtgärder som anses berättiga till ekonomiskt bidrag i enlighet med det beslut som avses i artikel 21 i förordning (EG) nr 861/2006 inom 12 månader från utgången av det år under vilket de har fått besked om detta beslut.

Artikel 5

Stödberättigande utgifter

För att vara stödberättigande skall utgifterna

a)

finnas upptagna i programmet för fiskerikontroll,

b)

avse någon av de åtgärder som avses i artikel 8 a i förordning (EG) nr 861/2006,

c)

beröra projekt vars kostnad överstiger 40 000 euro, exklusive mervärdesskatt, utom när det gäller en åtgärd som avses i artikel 8 a ii eller v i förordning (EG) nr 861/2006, eller i välgrundade fall,

d)

härröra från de rättsliga och budgetmässiga åtaganden som görs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4,

e)

röra projekt som genomförs i enlighet med artikel 8,

f)

i förekommande fall vara förenliga med specifika gemenskapsbestämmelser.

Artikel 6

Stödberättigande utgifter som hänför sig till vissa insatser

1.   Utgifter som hänför sig till ny kontrollteknik skall vara stödberättigande i den mån som detta är förenligt med bilaga II och i den mån som tekniken används för övervakning och kontroll av fiskeverksamhet enligt uppgift från den berörda medlemsstaten.

2.   Utgifter som hänför sig till inköp och modernisering av fartyg och luftfartyg skall vara stödberättigande i den mån de är förenliga med bilaga III och används för övervakning och kontroll av fiskeverksamhet enligt uppgift från den berörda medlemsstaten, under minst 25 % av den tid de används.

3.   Utgifter som hänför sig till utbildnings- och utbytesprogram och till seminarier och medieverktyg skall vara stödberättigande i den mån de är förenliga med bilaga IV. Dessa utgifter får bland annat omfatta följande:

a)

Metoder för fiskeövervakning.

b)

Gemenskapens lagstiftning om den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt kontroll.

c)

Användning av metoder för fiskerikontroll.

d)

Medlemsstaternas genomförande av det tillämpliga kontrollsystemet i enlighet med bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken.

Artikel 7

Utgifter som inte är stödberättigande

1.   Utgifterna skall inte berättiga till stöd om de har uppstått före den 1 januari det år då årsprogrammet för fiskerikontroll överlämnas till kommissionen.

2.   Mervärdesskatt (moms) skall inte berättiga till ersättning.

3.   En vägledande förteckning över icke-stödberättigande utgifter finns i bilaga V.

Artikel 8

Genomförande av projekt

1.   Projekten skall påbörjas och avslutas i enlighet med den tidsplan som anges i årsprogrammet för fiskerikontroll.

2.   De planerade start- och avslutningsdatumen för projekten skall anges i tidsplanen.

Artikel 9

Projekt som inte genomförs eller som försenas

När en medlemsstat beslutar sig för att inte genomföra hela eller en del av ett projekt som den beviljats ekonomiskt bidrag för, eller om en försening inträffar, skall den omedelbart underrätta kommissionen i en skrivelse med följande uppgifter:

a)

Följderna för årsprogrammet för fiskerikontroll, inklusive följder av ekonomisk art.

b)

Skäl till förseningen eller det uteblivna genomförandet.

c)

Planerad ny tidsram för genomförande.

Artikel 10

Förskott

1.   På motiverad ansökan från en medlemsstat får kommissionen bevilja förskott för vart och ett av projekten upp till 50 % av det ekonomiska bidrag som beviljas genom det beslut som avses i artikel 21 i förordning (EG) nr 861/2006. Förskottsbeloppet skall dras av från eventuella underhandsbetalningar och från slutbetalningen av det ekonomiska bidraget för det aktuella projektet till den berörda medlemsstaten.

2.   Ansökan från medlemsstaten skall åtföljas av en bestyrkt kopia av kontraktet mellan den relevanta myndigheten och leverantören.

3.   Om ett bindande rättsligt åtagande inte görs av den behöriga myndigheten inom den period som fastställs i artikel 4 skall varje beviljat förskott genast återbetalas.

Artikel 11

Ansökan om ersättning

1.   Medlemsstaterna skall lämna in sina ansökningar om ersättning för utgifter till kommissionen inom nio månader efter det datum då utgiften har uppstått.

2.   Ansökan om ersättning skall innehålla de uppgifter som förtecknas i bilaga VI och skall avfattas i enlighet med formuläret i bilaga VII.

3.   Vid ansökan om ersättning skall medlemsstaterna kontrollera och intyga att utgifterna har uppstått i enlighet med de villkor som fastställs i förordning (EG) nr 861/2006, i den här förordningen, i det beslut som avses i artikel 21 i förordning (EG) nr 861/2006 och i enlighet med gemenskapslagstiftningen om tilldelning av offentliga kontrakt. Ansökan skall innehålla ett intyg om de överlämnade räkenskapernas riktighet och sanningshalt, i enlighet med formuläret i bilaga VII.

4.   Ansökningar om belopp under 20 000 euro skall inte behandlas, om de inte är välgrundade. Belopp får grupperas om.

5.   Ansökan för projekt som inte har slutförts i enlighet med den tidsplan som avses i artikel 8 kan behandlas endast om det finns goda skäl till förseningen. Om ansökan inte godtas skall gemenskapens avsättning frisläppas.

6.   Om kommissionen anser att ansökan inte uppfyller de villkor som anges i förordning (EG) nr 861/2006, i den här förordningen, i det beslut som avses i artikel 21 i förordning (EG) nr 861/2006 eller i gemenskapslagstiftningen om tilldelande av offentliga kontrakt, skall kommissionen uppmana medlemsstaten att meddela sina synpunkter i frågan inom en fastställd tidsfrist. Om granskningen visar att villkoren inte är uppfyllda skall kommissionen avslå ersättning för hela eller en del av de aktuella utgifterna och i tillämpliga fall begära återbetalning av oberättigade utbetalningar.

Artikel 12

Valuta

1.   I programmen för fiskerikontroll, ansökningar om ersättning för utgifter och ansökningar om utbetalning av förskott skall alla belopp uttryckas i euro.

2.   Ersättningen skall betalas i euro på grundval av den växelkurs som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning C-serien samma dag som beslut om utanordning eller återkrav antas av den ansvariga funktionen vid kommissionen.

3.   Medlemsstater som inte deltar i den ekonomiska och monetära unionens tredje steg skall ange vilken växelkurs som används.

Artikel 13

Revisioner och finansiella korrigeringar

Medlemsstaterna skall förse kommissionen och revisionsrätten med all den information som dessa institutioner begär för revision och för de finansiella korrigeringar som avses i artikel 28 i förordning (EG) nr 861/2006.

Artikel 14

Rapporter från medlemsstaterna

1.   Medlemsstaterna skall till kommissionen sända in information som gör det möjligt att kontrollera hur det ekonomiska bidraget har använts och bedöma hur de åtgärder som omfattas av denna förordning påverkar kontroll-, inspektions- och övervakningsåtgärderna enligt denna förordning.

2.   Medlemsstaterna skall även sända in följande till kommissionen:

a)

Senast den 31 mars varje år, en preliminär utvärderingsrapport om föregående års program för fiskerikontroll som utvisar

i)

vilka projekt som har slutförts och verkställighet i procent av programmet för fiskerikontroll,

ii)

en prognos över ansökningar om ersättning för det löpande och det påföljande året,

iii)

hur programmen för fiskerikontroll har påverkats av projekten, med hjälp av de indikatorer som förtecknas i programmet,

iv)

eventuella ändringar av det ursprungliga programmet för fiskerikontroll.

b)

Senast den 31 mars 2014, en slutlig utvärderingsrapport som utvisar

i)

vilka projekt som har slutförts,

ii)

projektens kostnad,

iii)

vilka effekter programmen för fiskerikontroll har haft, med hjälp av de indikatorer som förtecknas i programmen,

iv)

eventuella ändringar av de ursprungliga programmen för fiskerikontroll,

v)

hur det ekonomiska bidraget har påverkat programmen för fiskerikontroll under hela perioden 2007–2013.

Artikel 15

Övergångsbestämmelser

Från och med den 1 januari 2007 skall ansökan om ersättning som hänför sig till det ekonomiska bidraget till utgifter som godkänts på grundval av rådets beslut 95/527/EG, 2001/431/EG och 2004/465/EG, lämnas in i enlighet med bilagorna VI och VII till denna förordning.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 april 2007.

På kommissionens vägnar

Joe BORG

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 160, 14.6.2006, s. 1.

(2)  EUT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(3)  EGT L 301, 14.12.1995, s. 30.

(4)  EGT L 154, 9.6.2001, s. 22.

(5)  EUT L 157, 30.4.2004, s. 114. Rättad i EUT L 195, 2.6.2004, s. 36. Beslutet senast ändrat genom beslut 2006/2/EG (EUT L 2, 5.1.2006, s. 4).


BILAGA I

Beskrivning av de medel som står till förfogande för medlemsstaten för övervakning och kontroll av fisket

Beskrivningen av de medel som medlemsstaten har till sitt förfogande för fiskerikontroll enligt artikel 3.2 d i den här förordningen skall innefatta följande:

a)

En kort beskrivning av de administrativa organ som har ansvar för fiskerikontrollen (på nationell, regional och lokal nivå).

b)

En kort beskrivning av personalresurserna, utrustning (bl.a. antalet tillgängliga fartyg, flygplan och helikoptrar) och huvudsakliga åtgärder som vidtagits det föregående året för att fullgöra uppgifterna enligt reglerna om den gemensamma fiskeripolitiken.

c)

Årsbudget i euro för fiskerikontroll med noggranna uppgifter om investeringar och löpande kostnader för de medel som används för fiskerikontroll (fördelade på kostnadsslag inklusive personalresurser).


BILAGA II

Vägledande förteckning över stödberättigande utgifter som hänför sig till kontrollteknik

Följande utgifter berättigar till stöd:

a)

Inköp och installation av datorteknik och tekniskt stöd för denna, inklusive fjärranalys, samt upprättande av IT-nät för att möjliggöra effektivt och säkert datautbyte i samband med kontroll och övervakning av fiskeverksamhet. Utgifter för tekniskt stöd omfattas under två år från installationen.

b)

Inköp och installation av följande:

i)

Elektronisk lokaliseringsutrustning som gör att ett centrum för fiskeriövervakning kan övervaka fartyg på avstånd med hjälp av ett fartygsövervakningssystem (VMS).

ii)

Elektronisk registrerings- och rapporteringsutrustning som gör det möjligt att elektroniskt överföra uppgifter om fiskeverksamhet.

Utrustning för elektronisk lokalisering av fartyg skall vara förenlig med de krav som fastställs i de tillämpliga gemenskapsreglerna.

c)

Inköp av persondatorer, bärbara datorer och PDA (personal digital assistants) avsedda för lagring och bearbetning av data om fiskeverksamhet.

d)

Pilotprojekt som gäller ny teknik för kontroll av fiskeverksamhet och införande av sådan ny teknik.


BILAGA III

Vägledande förteckning över stödberättigande kostnader för inköp och modernisering av fartyg och luftfartyg som används för fiskerikontroll

Följande utgifter berättigar till stöd:

a)

Flygplan, obemannade luftfartyg och helikoptrar och utrustning för fiskerikontroll på dessa. Detta gäller särskilt utrustning för detektering, kommunikation och navigation samt programvara installerad ombord, som hör till utrustningen på fartyg eller luftfartyg som används för inspektion och övervakning av fiskeverksamhet och som möjliggör dataöverföring mellan fartygen eller luftfartygen och myndigheter med ansvar för fiskerikontroll.

b)

Utrustning som ersätter föråldrad utrustning och som är avsedd att öka effektiviteten i fiskerikontrollen. Kostnader för modernisering av maskinrummet, styrhytten och bordnings- och sjösättningsutrustning är också stödberättigande.

c)

Bordningsbåtar (t.ex. seariders och RIBs), inklusive installerad utrustning, motorer osv., dävertar och kranar för sjösättning (inklusive hydrauliska system och installationer), ändringar av moderfartyget för anpassning till bordningsbåtar (t.ex. förstärkning av däck och överbyggnad).

d)

Viktigare komponenter till fartygets framdrivningssystem, t.ex. propellersystem, växellådor, nya huvudmaskiner och extramotorer.

e)

Utrustning för att säkerställa konfidentiell kommunikation, t.ex. krypteringsutrustning och scramblers.

f)

Vattensäkra datorer installerade ombord.


BILAGA IV

Vägledande förteckning över stödberättigande kostnader för utbildnings- och utbytesprogram, seminarier och medieverktyg

a)

Följande utgifter berättigar till stöd:

i)

Hyra för kurslokaler.

ii)

Inköp eller inhyrning av utrustning som används för utbildning och seminarier.

iii)

Arvoden till lärare som inte fullgör uppgifter i egenskap av tjänstemän hos medlemsstaten eller gemenskapen.

iv)

Rese- och traktamentskostnader för lärare som svarar för utbildningen och för inspektörer, åklagare, domare och fiskare som deltar i den.

v)

Utgifter som hänför sig till inköp eller tryckning av material som behövs för seminarier, utbildning eller medieverktyg, t.ex., böcker, affischer, cd- eller dvd-skivor, videor, broschyrer, animationer.

b)

Utgifter är stödberättigande i den mån de berättigar till ersättning enligt tillämpliga nationella bestämmelser.


BILAGA V

Vägledande förteckning över icke-stödberättigande utgifter

Följande utgifter berättigar inte till stöd:

a)

Hyr- och leasingkontrakt.

b)

Utrustning som inte enbart används för fiskerikontroll, t.ex. persondatorer, bärbara persondatorer, skannrar, skrivare, mobiltelefoner, telefonväxlar, walkie-talkies, video- och fotoutrustning samt måttband, linjaler och liknande utrustning.

c)

Kläder och skor, t.ex. uniformer, skyddskläder och annan allmän personlig utrustning.

d)

Löpande kostnader och underhållskostnader, t.ex. telekostnader, låneräntor, försäkringspremier och bränsle.

e)

Reservdelar och liknande som behövs för att hålla stödberättigande utrustning i gång.

f)

Fordon.

g)

Byggnader och mark.

h)

Löner och traktamenten.


BILAGA VI

Innehåll i ansökningar om ersättning

Ansökan om ersättning skall innehålla följande:

a)

En skrivelse med uppgift om det totalbelopp som det begärs ersättning för. Av skrivelsen skall följande tydligt framgå:

i)

Det kommissionsbeslut som åberopas (tillämplig artikel och bilaga).

ii)

Det belopp som begärs av kommissionen i euro, exklusive mervärdesskatt.

iii)

Typ av ersättning (förskott, underhandsbetalning, slutbetalning).

iv)

Bankkonto som ersättningen skall betalas till.

b)

En utgiftsdeklaration med användning av den blankett som fastställs i bilaga VII (en per kommissionsbeslut).

c)

En förteckning med följande uppgifter:

i)

Projektbenämningar med hänvisning till de tillämpliga årsprogrammen för fiskerikontroll.

ii)

Uppgift om de kontrakt som ligger till grund för fakturorna.

iii)

En förteckning över de bifogade fakturor som hör till respektive projekt (antal fakturor och beloppen, exklusive mervärdesskatt).

d)

Följande för varje projekt som det begärs ersättning för:

i)

Fakturor i original eller bestyrkta kopior.

ii)

Om annan valuta än euro används i fakturorna skall den tillämpade växelkursen anges.

iii)

Original eller bestyrkt kopia av betalningsverifikation för varje bifogad faktura.

iv)

En sammanställning av kommande avbetalningar (i förekommande fall) och beräknad förfallodag.

v)

En bestyrkt kopia av det kontrakt som ligger till grund för fakturan.

vi)

Årsanvändning för fiskerikontroll, uttryckt i procent och dagar, av fartyget, luftfartyget eller det obemannade luftfartyget.

vii)

Uppgifter om offentlig upphandling. En fotokopia av offentliggörandet av upphandlingen i Europeiska unionens officiella tidning skall bifogas. Om ingen anbudsinfordran har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning skall bidragsmottagaren intyga att gemenskapslagstiftningen för offentlig upphandling har följts och uppge skälen till att gemenskapens förfaranden inte har följts. Kostnader som hänför sig till fartyg och luftfartyg som skall användas helt eller delvis för fiskerikontroll kan inte med hänvisning till artikel 296 i EG-fördraget i något avseende undantas från gemenskapens regler för upphandling.

viii)

En kortfattad beskrivning av verksamheten med en noggrann redogörelse för vad som har uppnåtts och en kortfattad bedömning av investeringens effekter på fiskerikontroll och fiskeriövervakning. En prognos för den framtida användningen skall också ingå.

ix)

I fråga om utgifter för pilotprojekt eller medieverktyg skall slutrapport eller slutdokument bifogas.

x)

I fråga om utbildning och seminarier skall all relevant information om ämne, föreläsare och deltagare anges.


BILAGA VII

Utgiftsdeklaration

Image


12.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/39


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 392/2007

av den 11 april 2007

om fastställande av tilldelningskoefficienten för utfärdande av importlicenser som det ansökts om 2–6 april 2007 för sockerprodukter inom ramen för tullkvoter och förmånsavtal

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 950/2006 av den 28 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2006/07, 2007/08 och 2008/09 för import och raffinering av produkter från sockersektorn inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal (2), särskilt artikel 5.3, och

av följande skäl:

(1)

Under veckan 2–6 april 2007 lämnades det i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1832/2006 av den 13 december 2006 om övergångsåtgärder inom sockersektorn med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning (3) för en kvantitet som motsvarar eller överskrider den tillgängliga kvantiteten för löpnummer 09.4318.

(2)

Kommissionen bör därför fastställa en tilldelningskoefficient så att licenser kan utfärdas i proportion till den disponibla kvantiteten och meddela medlemsstaterna att den gällande gränsen har uppnåtts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de ansökningar om importlicenser som lämnades in under perioden 2–6 april 2007 i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 950/2006 eller artikel 5 i förordning (EG) nr 1832/2006 skall licenser utfärdas inom ramen för de kvantiteter som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 april 2007.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2006/2006 (EUT L 379, 28.12.2006, s. 95).

(3)  EUT L 354, 14.12.2006, s. 8.


BILAGA

Förmånssocker AVS–INDIEN

Avdelning IV i förordning (EG) nr 950/2006

Regleringsåret 2006/07

Löpnummer

Land

% som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 2–6 april 2007

Gräns

09.4331

Barbados

100

 

09.4332

Belize

0

Uppnådd

09.4333

Elfenbenskusten

100

 

09.4334

Kongo

100

 

09.4335

Fiji

100

 

09.4336

Guyana

100

 

09.4337

Indien

0

Uppnådd

09.4338

Jamaica

100

 

09.4339

Kenya

100

 

09.4340

Madagaskar

100

 

09.4341

Malawi

100

 

09.4342

Mauritius

100

 

09.4343

Moçambique

0

Uppnådd

09.4344

Saint Kitts och Nevis

 

09.4345

Surinam

 

09.4346

Swaziland

100

 

09.4347

Tanzania

0

Uppnådd

09.4348

Trinidad och Tobago

100

 

09.4349

Uganda

 

09.4350

Zambia

100

 

09.4351

Zimbabwe

100

 


Tilläggssocker

Avdelning V i förordning (EG) nr 950/2006

Regleringsåret 2006/07

Löpnummer

Land

% som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 2–6 april 2007

Gräns

09.4315

Indien

100

 

09.4316

Länder som undertecknat AVS-protokollet

100

 


Socker enligt CXL-medgivanden

Avdelning VI i förordning (EG) nr 950/2006

Regleringsåret 2006/07

Löpnummer

Land

% som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 2–6 april 2007

Gräns

09.4317

Australien

0

Uppnådd

09.4318

Brasilien

14,2857

Uppnådd

09.4319

Kuba

0

Uppnådd

09.4320

Övriga tredjeländer

0

Uppnådd


Balkansocker

Avdelning VII i förordning (EG) nr 950/2006

Regleringsåret 2006/07

Löpnummer

Land

% som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 2–6 april 2007

Gräns

09.4324

Albanien

100

 

09.4325

Bosnien och Hercegovina

0

Uppnådd

09.4326

Serbien, Montenegro och Kosovo

100

 

09.4327

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

100

 

09.4328

Kroatien

100

 


Socker för exceptionell eller industriell import

Avdelning VIII i förordning (EG) nr 950/2006

Regleringsåret 2006/07

Löpnummer

Typ

% som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 2–6 april 2007

Gräns

09.4380

Exceptionell import

 

09.4390

Industriell import

100

 


Import av socker inom ramen för de övergångstullkvoter som öppnats för Bulgarien och Rumänien

Kapitel 1 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 1832/2006

Regleringsåret 2006/07

Löpnr

Typ

% som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 2–6 april 2007

Gräns

09.4365

Bulgarien

0

Uppnådd

09.4366

Rumänien

100

 


DIREKTIV

12.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/42


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2007/21/EG

av den 10 april 2007

om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG när det gäller sista giltighetsdag för införandet i bilaga I av de verksamma ämnena azoxystrobin, imazalil, kresoxim-metyl, spiroxamin, azimsulfuron, prohexadionkalcium och fluroxipyr

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNA KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (1), särskilt artikel 5.5, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens direktiv 98/47/EG (2) infördes azoxystrobin till och med den 1 juli 2008, genom kommissionens direktiv 97/73/EG (3) infördes imazalil till och med den 31 december 2008, genom kommissionens direktiv 1999/1/EG (4) infördes kresoxim-metyl till och med den 31 januari 2009, genom kommissionens direktiv 1999/73/EG (5) infördes spiroxamin till och med den 1 september 2009, genom kommissionens direktiv 1999/80/EG (6) infördes azimsulfuron till och med den 1 oktober 2009, genom kommissionens direktiv 2000/50/EG (7) infördes prohexadionkalcium till och med den 20 oktober 2010 och genom kommissionens direktiv 2000/10/EG (8) infördes fluroxipyr till och med den 30 november 2010 som verksamma ämnen i bilaga I till direktiv 91/414/EEG.

(2)

Införandet av ett verksamt ämne kan på begäran förlängas förutsatt att en ansökan lämnas in senast två år före sista giltighetsdag för införandet. Kommissionen har tagit emot begäran om förlängning av införande för alla de ämnen som nämns ovan.

(3)

Kommissionen kommer att behöva fastställa närmare bestämmelser för inlämnande och utvärdering av de ytterligare uppgifter som behövs för att kunna förlänga införandet i bilaga I. Det är därför motiverat att förlänga införandet av ovan nämnda verksamma ämnen i bilaga I för en tillräckligt lång period så att anmälarna kan sammanställa sina ansökningar och kommissionen kan utvärdera ämnena och fatta ett beslut.

(4)

Direktiv 91/414/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till direktiv 91/414/EEG skall ändras på det sätt som anges i bilagan till det här direktivet.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall senast den 12 december 2007 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 13 december 2007.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 10 april 2007.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/6/EG (EUT L 43, 15.2.2007, s. 13).

(2)  EGT L 191, 7.7.1998, s. 50.

(3)  EGT L 353, 24.12.1997, s. 26.

(4)  EGT L 21, 28.1.1999, s. 21.

(5)  EGT L 206, 5.8.1999, s. 16. Rättat i EGT L 221, 21.8.1999, s. 19.

(6)  EGT L 210, 10.8.1999, s. 13.

(7)  EGT L 198, 4.8.2000, s. 39.

(8)  EGT L 57, 2.3.2000, s. 28.


BILAGA

I bilaga I till direktiv 91/414/EEG skall raderna 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 8 ersättas med följande:

”1

Imazalil

CAS-nr 73790-28-0, 35554-44-0

CIPAC-nr 335

(+)-1-(β-allyloxi-2,4-diklorfenyletyl)imidazol eller (+)-allyl-1-(2,4-diklorfenyl)-2-imidazol-1-yletyleter

975 g/kg

1 januari 1999

31 december 2011

Får endast godkännas för användning som fungicid.

Beträffande följande användningsområden gäller nedanstående särskilda villkor:

Behandling av frukt, grönsaker och potatis efter skörd får endast godkännas om det finns ett lämpligt saneringssystem eller om en riskbedömning har visat att utsläpp av det preparat som används vid behandlingen inte medför oacceptabla risker för miljön i allmänhet eller vattenlevande organismer i synnerhet.

Behandling av potatis efter skörd får endast godkännas om en riskbedömning har visat att utsläpp av processavfall från behandlad potatis inte medför en oacceptabel risk för vattenlevande organismer.

Användning på vegetation utomhus får endast godkännas om en riskbedömning har visat att användningen inte medför några oacceptabla effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön.

Granskningsrapporten godkändes av ständiga kommittén för växtskydd den 11 juli 1997.

2

Azoxystrobin

CAS-nr 131860-33-8

CIPAC-nr 571

Metyl(E)-2-{2[6-(2-cyanofenoxi)pyrimidin-4-yloxi] fenyl}-3-metoxiakrylat

930 g/kg (Z-isomer max 25 g/kg)

1 juli 1998

31 december 2011

Får godkännas endast för användning som fungicid.

Vid tillämpningen av de enhetliga principerna skall medlemsstaterna särskilt beakta inverkan på vattenlevande organismer. Villkoren för godkännande bör innefatta riskreducerande åtgärder.

Granskningsrapporten godkändes av ständiga kommittén för växtskydd den 22 april 1998.

3

Kresoxim-metyl

CAS-nr 143390-89-0

CIPAC-nr 568

Metyl(E)-2-metoxiimino-2-[2-(o-tolyloximetyl) fenyl]acetat

910 g/kg

1 februari 1999

31 december 2011

Får godkännas endast för användning som fungicid.

Vid tillämpningen av de enhetliga principerna skall medlemsstaterna särskilt beakta skyddet av grundvattnet i känsliga förhållanden.

Granskningsrapporten godkändes av ständiga kommittén för växtskydd den 16 oktober 1998.

4

Spiroxamin

CAS-nr 1181134-30-8

CIPAC-nr 572

(8-tert-butyl-1,4-dioxa-spiro[4,5] dekan-2-ylmetyl)-etyl-propyl-amin

940 g/kg (kombination av diastereomererna A och B)

1 september 1999

31 december 2011

Får endast godkännas för användning som fungicid.

Vid tillämpningen av de enhetliga principerna skall medlemsstaterna

särskilt beakta användarsäkerheten och se till att godkännandevillkoren innefattar lämpliga skyddsåtgärder,

samt

särskilt beakta inverkan på vattenlevande organismer och se till att villkoren för godkännande vid behov också innefattar riskreducerande åtgärder.

Granskningsrapporten godkändes av ständiga kommittén för växtskydd den 12 maj 1999.

5

Azimsulfuron

CAS-nr 120162-55-2

CIPAC-nr 584

1-(4,6-dimetoxipyrimidin-2-yl)-3-[l-metyl-4-(2-metyl-2H-tetrazol-5-yl)-pyrazol-5-ylsulfonyl]-urea

980 g/kg

1 oktober 1999

31 december 2011

Får endast godkännas för användning som herbicid.

Besprutning i luften får inte tillåtas.

Vid tillämpningen av de enhetliga principerna skall medlemsstaterna särskilt beakta inverkan på vattenlevande organismer och landväxter som inte är målarter och se till att villkoren för godkännande vid behov innefattar riskreducerande åtgärder (t.ex. vid risodling: minimiperioder för kvarhållande av vatten före avledning).

Granskningsrapporten godkändes av ständiga kommittén för växtskydd den 2 juli 1999.

6

Fluroxipyr

CAS-nr 69377-81-7

CIPAC-nr 431

4-amino-3,5-diklor-6-fluor-2-pyridyloxiättiksyra

950 g/kg

1 december 2000

31 december 2011

Får endast godkännas för användning som herbicid.

Vid tillämpningen av de enhetliga principerna skall medlemsstaterna

särskilt beakta de ytterligare uppgifter som krävs enligt punkt 7 i granskningsrapporten,

särskilt beakta skyddet av grundvattnet,

särskilt beakta inverkan på vattenlevande organismer och se till att villkoren för godkännande vid behov också innefattar riskreducerande åtgärder.

Medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de ytterligare fältförsök och uppgifter som krävs enligt punkt 7 i granskningsrapporten inte överlämnats före den 1 december 2000.

Granskningsrapporten godkändes av ständiga kommittén för växtskydd den 30 november 1999.

8

Prohexadionkalcium

CAS-nr 127277-53-6

CIPAC-nr 567

Kalcium 3,5-dioxo-4-propionylcyklohexankarboxylat

890 g/kg

1 oktober 2000

31 december 2011

Får endast godkännas för användning som tillväxtreglerande ämne.

Granskningsrapporten godkändes av ständiga kommittén för växtskydd den 16 juni 2000.”


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Kommissionen

12.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/47


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 11 april 2007

om förlängning av tidsfristen för utsläppande på marknaden av biocidprodukter som innehåller vissa verksamma ämnen som inte granskats inom det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG

[delgivet med nr K(2007) 1545]

(Endast de franska och polska texterna är giltiga)

(2007/226/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (1), särskilt artikel 16.2, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 16.2 andra stycket och artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG (nedan kallat ”direktivet”) anges att om erforderliga uppgifter och data för utvärderingen av ett verksamt ämne inte har lämnats in inom föreskriven tid, kan det beslutas att det verksamma ämnet inte skall tas upp i bilagorna I, IA eller IB till direktivet. Efter ett sådant beslut bör medlemsstaterna återkalla alla godkännanden för biocidprodukter som innehåller det verksamma ämnet.

(2)

I kommissionens förordningar (EG) nr 1896/2000 (2) och (EG) nr 2032/2003 (3) fastställs närmare bestämmelser för genomförandet av den första och andra etappen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i direktivet. I artikel 4.2 i förordning (EG) nr 2032/2003 anges den 1 september 2006 som det datum från och med vilket medlemsstaterna skall återkalla godkännanden för biocidprodukter som innehåller identifierade existerande verksamma ämnen för vilka det varken finns en godkänd anmälan eller något framfört önskemål av en medlemsstat.

(3)

I artikel 4a i förordning (EG) nr 2032/2003, ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1048/2005 (4), anges på vilka villkor medlemsstaterna får ansöka hos kommissionen om en förlängning av den utfasningsperiod som fastställs i dess artikel 4.2 samt villkoren för att medge förlängning.

(4)

För några av de verksamma ämnen som inte får användas i biocidprodukter efter den 1 september 2006 har enskilda medlemsstater lämnat in ansökningar om förlängning av utfasningsperioden till kommissionen tillsammans med uppgifter som visar att det finns behov av fortsatt användning av de berörda ämnena.

(5)

Polen har lämnat uppgifter som visar att det för tillfället saknas lämpliga alternativ till cyflutrin när det gäller användning som insekticid för skydd av konstruktionsvirke i historiska och andra byggnader. Utfasningsperioden för detta ämne bör förlängas något för att möjliggöra inlämnande av uppgifter om effektivitet hos andra alternativa ämnen så att de kan släppas ut på den polska marknaden i enlighet med nationell lagstiftning.

(6)

Frankrike har lämnat uppgifter som visar att man behöver ha tillgång till ett så brett spektrum som möjligt av larvgifter för bekämpning av myggor som sprider allvarliga sjukdomar som drabbar befolkningen i Frankrikes utomeuropeiska departement, och Frankrike har begärt att temefos skall få finnas kvar på marknaden i dessa regioner. Utfasningsperioden för detta ämne bör förlängas så att det kan ersättas med andra lämpliga ämnen.

(7)

Frankrike har lämnat in uppgifter som visar att man tillfälligt behöver fortsätta använda ammoniak som en hygienbiocidprodukt för veterinärverksamhet för att förhindra infektioner av coccidier, cryptosporidier och nematoder i djurbesättningar. Utfasningsperioden för detta ämne bör förlängas för att möjliggöra en gradvis övergång till andra tillgängliga ämnen som har anmälts för utvärdering inom direktivets granskningsprogram.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom undantag från artikel 4.2 i förordning (EG) nr 2032/2003 får de medlemsstater som anges i kolumn B i bilagan till detta beslut meddela eller bibehålla ett godkännande för utsläppande på marknaden av biocidprodukter som innehåller de ämnen som anges i kolumn A i bilagan för de viktiga användningsområden som anges i kolumn D till och med de datum som anges i kolumn C i bilagan.

Artikel 2

1.   Medlemsstater som utnyttjar undantaget enligt artikel 1 skall se till att följande villkor är uppfyllda:

a)

Fortsatt användning får medges endast om de produkter som innehåller ämnet är godkända för den avsedda viktiga användningen.

b)

Fortsatt användning får medges endast om det inte innebär någon oacceptabel påverkan på människors eller djurs hälsa eller på miljön.

c)

Alla lämpliga riskreducerande åtgärder skall vidtas när godkännande meddelas.

d)

Biocidprodukter som finns kvar på marknaden efter den 1 september 2006 skall få en ny märkning som motsvarar de skärpta villkoren för användning.

e)

Medlemsstaterna skall i förekommande fall se till att alternativ till dessa användningar undersöks av innehavare av godkännanden eller av de berörda medlemsstaterna, eller att dokumentation tas fram för inlämning enligt det förfarande som anges i artikel 11 i direktiv 98/8/EG senast den 14 maj 2008.

2.   De berörda medlemsstaterna skall i förekommande fall varje år informera kommissionen om tillämpningen av punkt 1 och särskilt om de åtgärder som vidtagits enligt led e.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Frankrike och Republiken Polen.

Utfärdat i Bryssel den 11 april 2007.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 123, 24.4.1998, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2006/140/EG (EUT L 414, 30.12.2006, s. 78).

(2)  EGT L 228, 8.9.2000, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2032/2003 (EUT L 307, 24.11.2003, s. 1).

(3)  Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1849/2006 (EUT L 355, 15.12.2006, s. 63).

(4)  EUT L 178, 9.7.2005, s. 1.


BILAGA

Förteckning över de godkännanden som avses i artikel 1

Kolumn A

Kolumn B

Kolumn C

Kolumn D

Verksamt ämne

Medlemsstat

Datum

Användning

Cyflutrin

EG-nr 269-855-7

CAS-nr 68359-37-5

Polen

1.9.2007

För skydd av konstruktionsvirke mot insekter; endast för yrkesmässig användning.

Temefos

EG-nr 222-191-1

CAS-nr 3383-96-8

Frankrike

14.5.2009

För bekämpning av smittspridande myggor; endast i Frankrikes utomeuropeiska departement.

Ammoniak

EG-nr 231-635-3

CAS-nr 7664-41-7

Frankrike

14.5.2008

Hygienbiocidprodukt för veterinärverksamhet för att förhindra infektioner av coccidier, cryptosporidier och nematoder i djurbesättningar; endast när inga andra metoder med liknande effekt kan användas.


Rättelser

12.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/50


Rättelse till kommissionens direktiv 2007/19/EG av den 30 mars 2007 om ändring av direktiv 2002/72/EG om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och av rådets direktiv 85/572/EEG om förteckning över simulatorer som skall användas för undersökning av migration av beståndsdelar i material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt med livsmedel

( Europeiska unionens officiella tidning L 91 av den 31 mars 2007 )

Direktiv 2007/19/EG skall vara som följer:

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2007/19/EG

av den 2 april 2007

om ändring av direktiv 2002/72/EG om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och av rådets direktiv 85/572/EEG om förteckning över simulatorer som skall användas för undersökning av migration av beståndsdelar i material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt med livsmedel

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG (1), särskilt artikel 5.2,

efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad ”livsmedelsmyndigheten”), och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens direktiv 2002/72/EG (2), som är ett särdirektiv i den mening som avses i förordning (EG) nr 1935/2004 (”ramförordning”), harmoniseras bestämmelserna om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

(2)

I direktiv 2002/72/EG fastställs en förteckning över ämnen som är godkända för tillverkning av dessa material och produkter, särskilt tillsatser och monomerer, begränsningar för användningen av dessa ämnen, regler om märkning samt information till konsumenter eller livsmedelsföretagare om korrekt användning av dessa material och produkter.

(3)

Information som lämnats till kommissionen visar att de mjukgörare som används i t.ex. lockpackningar av polyvinylklorid (PVC) kan migrera till feta livsmedel i sådana mängder att de kan utgöra en fara för människors hälsa eller åstadkomma en icke godtagbar förändring i livsmedlens sammansättning. Det bör därför klargöras att packningar, även om de ingår i t.ex. metallock, omfattas av direktiv 2002/72/EG. Det bör samtidigt införas särskilda regler för användning av tillsatser vid tillverkningen av dessa packningar. Hänsyn bör tas till att locktillverkare behöver tillräckligt med tid för att anpassa sig till några av bestämmelserna i direktiv 2002/72/EG. Särskilt med tanke på den tid som behövs för att sammanställa en ansökan om utvärdering av de särskilda tillsatser som används vid tillverkningen av packningar till lock, är det ännu inte möjligt att ange en tidsplan för utvärderingen av dem. I ett första skede bör därför den positiva förteckning över godkända tillsatser som i framtiden kommer att antas för material och produkter av plast inte gälla tillverkningen av lockpackningar så att det fortfarande blir möjligt att använda andra tillsatser, i enlighet med nationell lagstiftning. Detta bör omprövas i ett senare skede.

(4)

På grundval av nya uppgifter i samband med riskbedömningen av ämnen som utvärderats av livsmedelsmyndigheten och behovet av att anpassa de befintliga reglerna för beräkning av migration till den tekniska utvecklingen bör direktiv 2002/72/EG uppdateras. För tydlighetens skull är det nödvändigt att införa definitioner av de tekniska termer som används.

(5)

Reglerna för total migration och specifik migration bör grunda sig på samma princip och de bör därför likriktas.

(6)

Särskilda regler bör införas i syfte att öka skyddet för spädbarn, eftersom spädbarn intar mer livsmedel i förhållande till kroppsvikt än vuxna.

(7)

För att göra det möjligt att uppskatta konsumenternas faktiska exponering för tillsatser bör efterlevnaden av de specifika migrationsgränserna (SML) i simulator D för de tillsatser som förtecknas i avsnitt B i bilaga III till direktiv 2002/72/EG kontrolleras samtidigt med de övriga bestämmelserna om beräkning av migration som införs genom detta direktiv. Tidsfristen för genomförande av den ovan nämnda kontrollen av efterlevnaden bör därför förlängas.

(8)

Statusen för tillsatser som fungerar som polymerisationshjälpmedel bör klargöras. Polymerisationshjälpmedel som också fungerar som tillsatser bör utvärderas och införas i den framtida positiva förteckningen över tillsatser. En del av dem är redan upptagna i den ofullständiga förteckningen över tillsatser. När det gäller tillsatser som uteslutande fungerar som polymerisationshjälpmedel och som därför inte är avsedda att finnas kvar i den färdiga produkten, bör det klargöras att de kommer att kunna användas även i fortsättningen, i enlighet med nationell lagstiftning, även efter det att den framtida positiva förteckningen över tillsatser antagits. Detta bör omprövas i ett senare skede.

(9)

Undersökningar har visat att azodikarbonamid sönderfaller till semikarbazid när ämnet bearbetas i höga temperaturer. Livsmedelsmyndigheten ombads 2003 att inhämta uppgifter och bedöma de eventuella riskerna med semikarbazid i livsmedel. I avvaktan på denna information och i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (3) stoppades användningen av azodikarbonamid i material och produkter av plast genom direktiv 2004/1/EG (4). I sitt yttrande av den 21 juni 2005 (5) konstaterade livsmedelsmyndigheten att cancerogeniteten hos semikarbazid inte utgör någon risk för människors hälsa i de halter som ämnet förekommer i livsmedel, om den källa till semikarbazid som är relaterad till azodikarbonamid elimineras. Det är därför lämpligt att bibehålla förbudet mot att använda azodikarbonamid i material och produkter av plast.

(10)

Principen med en funktionell barriär, dvs. en barriär inne i plastmaterialet eller plastprodukten som förhindrar eller reducerar migration från materialet bakom barriären till livsmedlet, bör införas. Endast glas och vissa metaller kan ge totalt skydd mot migration. Plaster kan vara partiellt funktionella barriärer med egenskaper och effektivitet som måste bedömas och som kan bidra till att minska migrationen av ett ämne till en nivå som ligger under den specifika migrationsgränsen eller detektionsgränsen. Bakom en funktionell barriär får icke godkända ämnen användas, förutsatt att vissa kriterier uppfylls och att migrationen hålls under en given detektionsgräns. Med hänsyn till kraven på livsmedel för spädbarn och andra särskilt känsliga personer och till svårigheterna med denna typ av analys som präglas av hög analystolerans, bör ett gränsvärde på 0,01 mg/kg i livsmedel eller livsmedelssimulator fastställas för migrationen av ett otillåtet ämne genom en funktionell barriär av plast.

(11)

Enligt artikel 9 i direktiv 2002/72/EG skall material och produkter åtföljas av en skriftlig deklaration som bekräftar att de överensstämmer med de regler som gäller för dem. I syfte att stärka samordningen och leverantörernas ansvar skall, enligt artikel 5.1 h och 5.1 i i förordning (EG) nr 1935/2004, varje tillverkningsled, även vid tillverkning av utgångssubstanser, dokumenteras av ansvariga personer för att kunderna skall ha tillgång till en skriftlig deklaration som bekräftar överensstämmelsen med reglerna. Dessutom skall det för varje tillverkningsled finnas underlagsdokumentation som motsvarar innehållet i deklarationen om överensstämmelse och denna dokumentation bör vara tillgänglig för de verkställande myndigheterna.

(12)

Enligt artikel 17.1 i förordning (EG) nr 178/2002 skall livsmedelsföretagarna se till att livsmedlen uppfyller de regler som gäller för dem. För detta ändamål bör livsmedelsföretagarna, med vederbörlig hänsyn till kraven på konfidentialitet, ha tillgång till relevant information så att de kan säkerställa att migrationen från material och produkter till livsmedel uppfyller de specifikationer och begränsningar som följer av livsmedelslagstiftningen.

(13)

För ämnen som inte finns upptagna i bilagorna II och III till direktiv 2002/72/EG, t.ex. de orenheter och reaktionsprodukter som avses i punkt 3 i bilaga II och punkt 3 i bilaga III till direktiv 2002/72/EG, bör överensstämmelsen med artikel 3 i förordning (EG) nr 1935/2004 bedömas av den relevanta livsmedelsföretagaren i enlighet med internationellt erkända vetenskapliga principer.

(14)

För att få bättre uppskattningar av konsumenternas exponering bör en ny reduktionsfaktor, som kallas fettreduktionsfaktor (FRF), införas i migrationsundersökningen. Bedömningen av exponeringen för ämnen som främst migrerar till feta livsmedel (lipofila ämnen) har hittills byggt på ett allmänt antagande om att det dagliga intaget livsmedel är 1 kg per person. Det dagliga fettintaget är dock högst 200 g per person. Detta bör beaktas genom att man korrigerar den specifika migrationen med den fettreduktionsfaktor som gäller för lipofila ämnen i enlighet med yttrandet från vetenskapliga kommittén för livsmedel (6) och yttrandet från livsmedelsmyndigheten (7).

(15)

På grundval av nya rön rörande riskbedömning av monomerer och andra utgångssubstanser som har utvärderats av livsmedelsmyndigheten (8) bör vissa monomerer som tillfälligt godkänts på nationell nivå och nya monomerer införas i gemenskapens förteckning över godkända ämnen. För andra bör de begränsningar och/eller specifikationer som redan finns etablerade på gemenskapsnivå anpassas efter nya rön.

(16)

Den ofullständiga förteckningen över tillsatser som får användas vid tillverkning av material och produkter av plast bör ändras så att den även omfattar andra tillsatser som utvärderats av livsmedelsmyndigheten. För vissa tillsatser bör de begränsningar och/eller specifikationer som redan finns etablerade på gemenskapsnivå anpassas efter dessa nya utvärderingar.

(17)

Genom kommissionens direktiv 2005/79/EG (9) infördes ändringar av begränsningarna och/eller specifikationerna för ämne Ref-nr 35760 i avsnitt A i stället för i avsnitt B i bilaga III till direktiv 2002/72/EG, och för ämne Ref-nr 67180 infördes ändringarna i avsnitt B i stället för i avsnitt A i den bilagan. Dessutom är hänvisningarna till begränsningarna och/eller specifikationerna i bilaga III till direktiv 2002/72/EG tvetydiga för ämnena Ref-nr 43480, 45200, 81760 och 88640. För att skapa rättslig klarhet är det därför nödvändigt att placera ämnena Ref-nr 35760 och 67180 i rätt avsnitt i förteckningen över tillsatser och att återinföra begränsningarna och/eller specifikationerna för ämnena Ref-nr 43480, 45200, 81760 och 88640.

(18)

Det har visat sig att destillerat vatten, som för närvarande används, inte är en lämplig simulator för vissa mjölkprodukter. Det bör därför ersättas med 50 % etanol, som bättre simulerar mjölkprodukternas feta karaktär.

(19)

Epoxiderad sojabönsolja används som mjukgörare i packningar. Med beaktande av livsmedelsmyndighetens yttrande av den 16 mars 2006 (10) om vuxnas exponering för epoxiderad sojabönsolja som används i material som kommer i kontakt med livsmedel är det lämpligt att fastställa en kortare tidsfrist för när lockpackningar skall överensstämma med de begränsningar för epoxiderad sojabönsolja och dess ersättningsämnen som anges i direktiv 2002/72/EG. Samma tidsfrist bör gälla förbudet mot användning av azodikarbonamid.

(20)

Vissa ftalater används som mjukgörare i packingar och i andra plastprodukter. I sitt yttrande om vissa ftalater (11) som offentliggjordes i september 2005 fastställde livsmedelsmyndigheten ett tolerabelt dagligt intag (TDI) för vissa ftalater och uppskattade att människors exponering för vissa ftalater ligger inom samma intervall som TDI-värdena. Det är därför lämpligt att fastställa en kortare tidsfrist för när material och produkter av plast skall överensstämma med de begränsningar för dessa ämnen som anges i direktiv 2002/72/EG.

(21)

Rådets direktiv 85/572/EEG (12) och direktiv 2002/72/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(22)

Åtgärderna i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2002/72/EG skall ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 skall ersättas med följande:

”2.   Detta direktiv gäller för följande material och produkter som i färdigt skick är avsedda att komma i kontakt med eller som bringas i kontakt med livsmedel och är avsedda för det ändamålet (nedan kallade ’material och produkter av plast’):

a)

material och produkter och delar därav som uteslutande består av plast,

b)

material och produkter av flerskiktsplast,

c)

plastskikt eller plastbeläggningar som utgör packningar till lock som tillsammans består av två eller flera skikt av olika typer av material.”

b)

Punkt 4 skall ersättas med följande:

”4.   Utan att det påverkar punkt 2 c gäller detta direktiv inte för material och produkter som består av två eller flera skikt, av vilka ett eller flera inte uteslutande består av plast, även om det skikt som är avsett att komma i direkt kontakt med livsmedel uteslutande består av plast.”

2.

Följande artikel skall införas som artikel 1a:

”Artikel 1a

I detta direktiv avses med

a)   material eller produkter av flerskiktsplast: material eller produkter av plast som består av två eller flera skikt av material som vart och ett uteslutande består av plast och som är sammanfogade med bindemedel eller på annat sätt,

b)   funktionell barriär: en barriär som består av ett eller flera plastskikt och som säkerställer att det färdiga materialet eller slutprodukten uppfyller kraven i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 (13) och i detta direktiv,

c)   livsmedel med låg fetthalt: livsmedel för vilka enligt direktiv 85/572/EEG andra simulatorer än simulator D skall användas vid migrationsundersökning.

3.

Artikel 2 skall ersättas med följande:

”Artikel 2

1.   Beståndsdelar från material och produkter av plast får inte överföras till livsmedel i mängder som överskrider 60 mg avgiven beståndsdel per kg livsmedel eller livsmedelssimulator (mg/kg) (gränsvärde för total migration).

Detta gränsvärde skall dock vara 10 mg/dm2 av materialets eller produktens yta (mg/dm2) i händelse av följande:

a)

Produkter som är eller kan jämföras med kärl eller som kan fyllas och som rymmer mindre än 500 milliliter (ml) eller mer än 10 liter (l).

b)

Ark, film eller andra material som inte kan fyllas eller för vilka det är svårt att uppskatta förhållandet mellan ytan hos materialet eller produkten och den mängd livsmedel som ytan kommer i kontakt med.

2.   För material och produkter av plast som är avsedda att bringas i kontakt med eller redan kommer i kontakt med livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, enligt definitionen i kommissionens direktiv 91/321/EEG (14) och 96/5/EG (15), skall gränsvärdet för den totala migrationen alltid vara 60 mg/kg.

4.

I artikel 4.2 skall datumet ”den 1 juli 2006” ersättas med ”den 1 maj 2008”.

5.

Följande artiklar skall införas som artiklarna 4c, 4d och 4e:

”Artikel 4c

När det gäller användning av tillsatser vid tillverkning av plastskikt eller plastbeläggningar i lock som avses i artikel 1.2 c skall följande gälla:

a)

För de tillsatser som tas upp i bilaga III skall de begränsningar och/eller specifikationer för deras användning som anges i den bilagan gälla utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 4.2.

b)

Genom undantag från artikel 4.1 och artikel 4a.1 och 4a.5 får tillsatser som inte finns upptagna i bilaga III fortsätta att användas i enlighet med nationell lagstiftning, tills en översyn har gjorts.

c)

Genom undantag från artikel 4b får medlemsstaterna fortsätta att på nationell nivå godkänna tillsatser för tillverkning av de plastskikt eller plastbeläggningar i lock som avses i artikel 1.2 c.

Artikel 4d

När det gäller användning vid tillverkning av material och produkter av plast av tillsatser som uteslutande fungerar som polymerisationshjälpmedel som inte är avsedda att bli kvar i slutprodukten skall följande regler gälla:

a)

För polymerisationshjälpmedel som tas upp i bilaga III skall de begränsningar och/eller specifikationer för deras användning som anges i bilaga III gälla utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 4.2.

b)

Genom undantag från artikel 4.1 och artikel 4a.1 och 4a.5 får polymerisationshjälpmedel som inte finns upptagna i bilaga III fortsätta att användas i enlighet med nationell lagstiftning, tills en översyn har gjorts.

c)

Genom undantag från artikel 4b får medlemsstaterna fortsätta att godkänna polymerisationshjälpmedel på nationell nivå.

Artikel 4e

Det skall vara förbjudet att använda azodikarbonamid, Ref-nr 36640 (CAS nr 000123-77-3), vid tillverkningen av material och produkter av plast.”

6.

I artikel 5a skall punkt 2 ersättas med följande:

”2.   I alla handelsled utom detaljhandelsledet skall material och produkter av plast som är avsedda att bringas i kontakt med livsmedel och innehåller sådana tillsatser som avses i punkt 1 åtföljas av en skriftlig deklaration som innehåller de uppgifter som avses i artikel 9.”

7.

I artikel 7 skall följande punkt läggas till:

”För material och produkter av plast som är avsedda att bringas i kontakt med eller som kommer i kontakt med livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, enligt definitionerna i direktiven 91/321/EEG och 96/5/EG, skall gränsvärdet för specifik migration alltid anges i mg/kg.”

8.

Följande artikel skall införas som artikel 7a:

”Artikel 7a

1.   När det gäller material eller produkter av flerskiktsplast skall sammansättningen hos vart och ett av plastskikten uppfylla kraven i detta direktiv.

2.   Förutsatt att det färdiga materialet eller slutprodukten uppfyller de gränsvärden för specifik och total migration som fastställs i detta direktiv, får genom undantag från punkt 1 ett skikt som inte är i direkt kontakt med livsmedel och som är separerat från livsmedlet genom en funktionell barriär

a)

avvika från begränsningarna och specifikationerna i detta direktiv,

b)

tillverkas med andra ämnen än de som räknas upp i detta direktiv eller i de nationella förteckningarna över material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

3.   Migrationen till livsmedel eller simulator av de ämnen som anges i punkt 2 b får inte överskrida 0,01 mg/kg, uppmätt med statistisk säkerhet med en analysmetod enligt artikel 11 i Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (16). Detta gränsvärde skall alltid uttryckas som koncentrationen i livsmedel eller simulator. Gränsvärdet skall gälla en grupp av föreningar om dessa är strukturellt och toxikologiskt besläktade, t.ex. isomerer eller föreningar med samma relevanta funktionella grupp, och det skall inbegripa eventuell överföring genom avsmetning.

4.   De ämnen som avses i punkt 2 b får inte tillhöra någon av följande kategorier:

a)

Ämnen som enligt bilaga I till rådets direktiv 67/548/EEG (17) har påvisats eller misstänks vara cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska.

b)

Ämnen som enligt kriterierna om eget ansvar klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt bestämmelserna i bilaga VI till direktiv 67/548/EEG.

9.

I artikel 8 skall följande punkt läggas till som punkt 5:

”5.   Trots vad som sägs i punkt 1 får kontrollen av gränsvärdet för specifik migration för de ftalater som avses i avsnitt B i bilaga III (Ref-nr 74640, 74880, 74560, 75100, 75105) endast genomföras i livsmedelssimulatorer. Kontrollen av gränsvärdet för specifik migration får emellertid göras i ett livsmedel om detta inte redan varit i kontakt med materialet eller produkten, och om det har testats i förväg avseende ftalater och nivån inte är statistiskt signifikant eller större än eller lika med kvantifieringsgränsen.”

10.

Artikel 9 skall ersättas med följande:

”Artikel 9

1.   I alla handelsled utom detaljhandelsledet skall material och produkter av plast och de ämnen som är avsedda för tillverkning av sådana material och produkter åtföljas av en skriftlig deklaration i enlighet med artikel 16 i förordning (EG) nr 1935/2004.

2.   Den deklaration som avses i punkt 1 skall utfärdas av livsmedelsföretagaren och den skall innehålla de uppgifter som fastställs i bilaga VIa.

3.   Livsmedelsföretagaren skall på begäran tillställa de behöriga nationella myndigheterna tillbörlig dokumentation som visar att material, produkter och de ämnen som är avsedda för tillverkning av dessa material och produkter uppfyller kraven i detta direktiv. Dokumentationen skall beskriva testningsförhållanden och testresultat, beräkningar, övriga analyser och bevis för säkerheten eller en redogörelse som visar hur kraven uppfylls.”

11.

Bilagorna I, II och III skall ändras i enlighet med bilagorna I, II och III till detta direktiv.

12.

Texten i bilaga IV till detta direktiv skall införas som bilaga IVa.

13.

Bilagorna V och VI skall ändras i enlighet med bilagorna V och VI till detta direktiv.

14.

Texten i bilaga VII till detta direktiv skall införas som bilaga VIa.

Artikel 2

Bilagan till direktiv 85/572/EEG skall ändras i enlighet med bilaga VIII till det här direktivet.

Artikel 3

1.   Medlemsstaterna skall senast den 1 maj 2008 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

De skall tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att

a)

handel med och användning av material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och uppfyller kraven i direktiv 2002/72/EG, i dess lydelse enligt detta direktiv, tillåts från och med den 1 maj 2008,

b)

tillverkning och import till gemenskapen av lock med en packning som inte överensstämmer med begränsningarna och specifikationerna för Ref-nr 30340, 30401, 36640, 56800, 76815, 76866, 88640 och 93760 i direktiv 2002/72/EG, i dess lydelse enligt detta direktiv, förbjuds från och med den 1 juli 2008,

c)

tillverkning och import till gemenskapen av material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och som inte överensstämmer med begränsningarna och specifikationerna för ftalater (Ref nr 74560, 74640, 74880, 75100, 75105) i direktiv 2002/72/EG, i dess lydelse enligt detta direktiv, förbjuds från och med den 1 juli 2008,

d)

utan att det påverkar tillämpningen av punkterna b och c, tillverkning och import till gemenskapen av material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel men som inte uppfyller kraven i direktiv 2002/72/EG, i dess lydelse enligt detta direktiv, förbjuds från och med den 1 maj 2009.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 2 april 2007.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen

BILAGA I

Bilaga I till direktiv 2002/72/EG skall ändras på följande sätt:

1.

Följande punkter skall införas som punkterna 2a och 2b:

2a   Justering av specifik migration i livsmedel som innehåller mer än 20 % fett med en fettreduktionsfaktor (FRF):

’Fettreduktionsfaktorn” (FRF) är en faktor mellan 1 och 5 med vilken uppmätt migration av lipofila ämnen till feta livsmedel eller simulator D och dess ersättningsämnen skall divideras före jämförelsen med gränsvärdena för specifik migration.

Allmänna regler

De ämnen som definieras som ’lipofila’ för tillämpningen av FRF räknas upp i bilaga IVa. Den specifika migrationen av lipofila ämnen uttryckt i mg/kg (M) skall justeras med en FRF mellan 1 och 5 (MFRF). Följande ekvationer skall tillämpas före jämförelse med det föreskrivna gränsvärdet:

MFRF = M/FRF

och

FRF = (g fett i livsmedel/kg livsmedel)/200 = (% fett × 5)/100

Denna justering med FRF skall inte tillämpas i följande fall:

a)

För material eller produkter som bringas eller är avsedda att bringas i kontakt med livsmedel som innehåller mindre än 20 % fett.

b)

För material eller produkter som bringas eller är avsedda att bringas i kontakt med livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn enligt definitionen i direktiven 91/321/EEG och 96/5/EG.

c)

När det gäller ämnen som är upptagna i gemenskapens förteckningar i bilagorna II och III med begränsningen SML = ND i kolumn 4 eller ämnen som inte upptas i förteckningarna och som används bakom en funktionell barriär med ett gränsvärde för migration på 0,01 mg/kg.

d)

När det gäller material och produkter där det är svårt att uppskatta förhållandet mellan ytans storlek och mängden livsmedel i kontakt med ytan, t.ex. på grund av form eller användningssätt, och där migrationen beräknas med hjälp av den konventionella omräkningsfaktorn 6 dm2/kg för yta/volym-förhållandet.

Justering med FRF skall under vissa omständigheter användas i följande fall:

För kärl eller andra produkter som kan fyllas och som rymmer mindre än 500 ml eller mer än 10 l och för ark eller film i kontakt med livsmedel som innehåller mer än 20 % fett beräknas migrationen antingen som koncentration i livsmedlet eller livsmedelssimulatorn (mg/kg) och justeras med FRF, eller så omberäknas migrationen som mg/dm2 utan användning av FRF. Om det ena av de två värdena ligger under gränsvärdet för specifik migration skall materialet eller produkten anses uppfylla kraven.

Användningen av FRF skall inte leda till en specifik migration som överskrider gränsvärdet för total migration.

2b   Justering av specifik migration i livsmedelssimulator D:

Den specifika migrationen av lipofila ämnen till simulator D och dess ersättningsämnen skall justeras med följande faktorer:

a)

Den reduktionsfaktor som avses i punkt 3 i bilagan till direktiv 85/572/EEG, nedan kallad reduktionsfaktor för simulator D (DRF).

DRF kan eventuellt inte användas när den specifika migrationen till simulator D är högre än 80 % av ämnets halt i det färdiga materialet eller slutprodukten (t.ex. tunna filmer). Det behövs då vetenskapliga eller experimentella bevis (t.ex. testning med de mest kritiska livsmedlen) för att bestämma om DRF kan användas. DRF kan heller inte användas för ämnen som är upptagna i gemenskapens förteckningar med begränsningen SML = ND i kolumn 4 eller ämnen som inte upptas i förteckningarna och som används bakom en funktionell barriär med ett gränsvärde för migration på 0,01 mg/kg.

b)

FRF kan tillämpas på migration till simulatorer förutsatt att fetthalten i det livsmedel som skall förpackas är känd och att kraven enligt punkt 2a är uppfyllda.

c)

Totalreduktionsfaktorn (TRF) är den faktor, med ett högsta värde på 5, med vilken en uppmätt specifik migration till simulator D eller ett ersättningsämne skall divideras innan värdet jämförs med det föreskrivna gränsvärdet. Denna faktor erhålls genom att man multiplicerar DRF med FRF när båda faktorerna kan användas.”

2.

Följande punkt skall införas som punkt 5a:

5a   Lock, packningar, proppar och liknande tillslutningsanordningar:

a)

Om användningsändamålet är känt skall sådana produkter testas när de sitter på de kärl som de är avsedda för och på ett sätt som motsvarar förslutningen vid normal eller förutsedd användning. Som antagande gäller att produkterna är i kontakt med den mängd livsmedel som fyller kärlet. Resultaten skall uttryckas som mg/kg eller mg/dm2 i enlighet med reglerna i artiklarna 2 och 7 med beaktande av hela kontaktytan mellan tillslutningsanordningen och kärlet.

b)

Om användningsändamålet för dessa produkter är okänt skall produkterna undersökas i ett separat test och resultatet uttryckas som mg/produkt. Det erhållna värdet skall i tillämpliga fall adderas till den mängd som migrerat från det kärl som produkten är avsedd att användas med.”

BILAGA II

Bilaga II till direktiv 2002/72/EG skall ändras på följande sätt:

1.

Avsnitt A skall ändras enligt följande:

a)

Följande monomerer och andra utgångssubstanser skall införas i tabellen i nummerordning:

Ref-nr

CAS-nr

Beteckning

Begränsningar och/eller specifikationer

(1)

(2)

(3)

(4)

”15267

000080-08-0

4,4′-diaminodifenylsulfon

SML = 5 mg/kg

21970

000923-02-4

N-metylolmetakrylamid

SML = 0,05 mg/kg

24886

046728-75-0

5-sulfoisoftalsyra, monolitiumsalt

SML = 5 mg/kg och för litium

SML(T) = 0,6 mg/kg (8) (uttryckt som litium)”

b)

För följande monomerer och andra utgångssubstanser skall innehållet i kolumn 4 ”Begränsningar och/eller specifikationer” ersättas med följande:

Ref-nr

CAS-nr

Beteckning

Begränsningar och/eller specifikationer

(1)

(2)

(3)

(4)

”12786

000919-30-2

3-aminopropyltrietoxisilan

Återstående extraherbart innehåll av 3-aminopropyltrietoxisilan skall vara mindre än 3 mg/kg fyllnadsmedel vid användning för reaktiv ytbehandling av oorganiska fyllnadsmedel och SML = 0,05 mg/kg vid användning för ytbehandling av material och produkter.

16450

000646-06-0

1,3-dioxolan

SML = 5 mg/kg

25900

000110-88-3

Trioxan

SML = 5 mg/kg”

2.

I avsnitt B skall följande monomerer och utgångssubstanser utgå:

Ref-nr

CAS-nr

Beteckning

Begränsningar och/eller specifikationer

(1)

(2)

(3)

(4)

”21970

000923-02-4

N-metylolmetakrylamid”

 

BILAGA III

Bilaga III till direktiv 2002/72/EG skall ändras på följande sätt:

1.

Avsnitt A skall ändras enligt följande:

a)

Följande tillsatser skall införas i tabellen i nummerordning:

Ref-nr

CAS-nr

Beteckning

Begränsningar och/eller specifikationer

(1)

(2)

(3)

(4)

”38885

002725-22-6

2,4-bis(2,4-dimetylfenyl)-6-(2-hydroxi-4-n-oktyloxifenyl)-1,3,5-triazin

SML = 0,05 mg/kg. Endast för vattenhaltiga livsmedel.

42080

001333-86-4

Kol

I överensstämmelse med specifikationerna i bilaga V.

45705

166412-78-8

1,2-cyklohexandikarboxylsyra, diisononylester

 

62020

007620-77-1

12-hydroxistearinsyra, litiumsalt

SML(T) = 0,6 mg/kg (8) (uttryckt som litium)

67180

Blandning av (50 viktprocent) n decyl-n-oktylftalat, (25 viktprocent) di-n-decylftalat och (25 viktprocent) di n oktylftalat.

SML = 5 mg/kg (1)

71960

003825-26-1

Perfluoroktansyra, ammoniumsalt

Får endast användas i produkter för flergångsbruk, sintrade vid höga temperaturer.

74560

000085-68-7

Ftalsyra, bensylbutylester

Får endast användas som

a)

mjukgörare i material och produkter för flergångsbruk,

b)

mjukgörare i material och produkter för engångsbruk och i kontakt med livsmedel med låg fetthalt utom modersmjölksersättning och tillskottsnäring enligt definitionerna i direktiv 91/321/EEG och produkter enligt direktiv 96/5/EG,

c)

tekniska tillsatser i koncentrationer upp till 0,1 % i slutprodukten.

SML = 30 mg/kg livsmedelssimulator.

74640

000117-81-7

Ftalsyra, bis(2-etylhexyl)ester

Får endast användas som

a)

mjukgörare i produkter och material för flergångsbruk och i kontakt med livsmedel med låg fetthalt,

b)

tekniska tillsatser i koncentrationer upp till 0,1 % i slutprodukten.

SML = 1,5 mg/kg livsmedelssimulator.

74880

000084-74-2

Ftalsyra, dibutylester

Får endast användas som

a)

mjukgörare i produkter och material för flergångsbruk och i kontakt med livsmedel med låg fetthalt,

b)

tekniska tillsatser i polyalkener i koncentrationer upp till 0,05 % i slutprodukten.

SML = 0,3 mg/kg livsmedelssimulator.

75100

068515-48-0

028553-12-0

Ftalsyra, diestrar med primära, mättade C8–C10 grenade alkoholer, mer än 60 % C9.

Får endast användas som

a)

mjukgörare i material och produkter för flergångsbruk,

b)

mjukgörare i material och produkter för engångsbruk och i kontakt med livsmedel med låg fetthalt utom modersmjölksersättning och tillskottsnäring enligt definitionerna i direktiv 91/321/EEG och produkter enligt direktiv 96/5/EG,

c)

tekniska tillsatser i koncentrationer upp till 0,1 % i slutprodukten.

SML(T) = 9 mg/kg livsmedelssimulator (42).

75105

068515-49-1

026761-40-0

Ftalsyra, diestrar med primära, mättade C9–C11, grenade alkoholer, mer än 90 % C10

Får endast användas som

a)

mjukgörare i material och produkter för flergångsbruk,

b)

mjukgörare i material och produkter för engångsbruk och i kontakt med livsmedel med låg fetthalt utom modersmjölksersättning och tillskottsnäring enligt definitionerna i direktiv 91/321/EEG och produkter enligt direktiv 96/5/EG,

c)

tekniska tillsatser i koncentrationer upp till 0,1 % i slutprodukten.

SML(T) = 9 mg/kg livsmedelssimulator (42).

79920

009003-11-6

106392-12-5

Poly(etylenpropylen)glykol

 

81500

9003-39-8

Polyvinylpyrrolidon

I överensstämmelse med specifikationerna i bilaga V.

93760

000077-90-7

Tri-n-butylacetylcitrat

 

95020

6846-50-0

2,2,4-trimetyl-1,3-pentandioldiisobutyrat

SML = 5 mg/kg livsmedel. Får endast användas i engångshandskar.

95420

745070-61-5

1,3,5-tris(2,2-dimetylpropanamid)bensen

SML = 0,05 mg/kg livsmedel.”

b)

För följande tillsatser skall posten ”Beteckning” i kolumn 3 och posten ”Begränsningar och/eller specifikationer” i kolumn 4 ersättas med följande:

Ref-nr

CAS-nr

Beteckning

Begränsningar och/eller specifikationer

(1)

(2)

(3)

(4)

”43480

064365-11-3

Aktivt kol

I överensstämmelse med specifikationerna i bilaga V.

45200

001335-23-5

Kopparjodid

SML(T) = 5 mg/kg (7) (uttryckt som koppar) och SML = 1 mg/kg (11) (uttryckt som jod)

76845

031831-53-5

Polyester av 1,4-butandiol med kaprolakton

Begränsningarna för Ref-nr 14260 och Ref-nr 13720 skall iakttas.

I överensstämmelse med specifikationerna i bilaga V.

81760

Pulver, flingor och fibrer av mässing, brons, koppar, rostfritt stål, tenn och legeringar av koppar, tenn och järn

SML(T) = 5 mg/kg (7) (uttryckt som koppar)

SML = 48 mg/kg (uttryckt som järn)

88640

008013-07-8

Sojabönsolja, epoxiderad

SML = 60 mg/kg. För PVC-packningar som används för att tillsluta glasburkar med modersmjölksersättning och tillskottsnäring enligt definitionerna i direktiv 91/321/EEG eller med spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn enligt definitionerna i direktiv 96/5/EG, har SML dock sänkts till 30 mg/kg.

I överensstämmelse med specifikationerna i bilaga V.”

c)

Följande tillsats skall utgå:

Ref-nr

CAS-nr

Beteckning

Begränsningar och/eller specifikationer

(1)

(2)

(3)

(4)

”35760

001309-64-4

Antimontrioxid

SML = 0,04 mg/kg (39) (uttryckt som antimon).”

2.

Avsnitt B skall ändras enligt följande:

a)

Följande tillsatser skall införas i tabellen i nummerordning:

Ref-nr

CAS-nr

Beteckning

Begränsningar och/eller specifikationer

(1)

(2)

(3)

(4)

”35760

001309-64-4

Antimontrioxid

SML = 0,04 mg/kg (39) (uttryckt som antimon)

47500

153250-52-3

N,N′-dicyklohexyl-2,6-naftalendikarboxamid

SML = 5 mg/kg.

72081/10

Kolvätehartser (hydrogenerade)

SML = 5 mg/kg (1) och i överensstämmelse med specifikationerna i bilaga V.

93970

Tricyklodekandimetanol-bis(hexahydroftalat)

SML = 0,05 mg/kg.”

b)

För följande tillsatser skall posten ”Beteckning” i kolumn 3 och posten ”Begränsningar och/eller specifikationer” i kolumn 4 ersättas med följande:

Ref-nr

CAS-nr

Beteckning

Begränsningar och/eller specifikationer

(1)

(2)

(3)

(4)

”47600

084030-61-5

Di-n-dodecyltenn-bis(isooktylmerkaptoacetat)

SML(T) = 0,05 mg/kg livsmedel (41) (som summan av mono-n-dodecyltenn-tris(isooktylmerkaptoacetat), di n dodecyltenn-bis(isooktyl-merkaptoacetat), mono-dodecyltenn-triklorid och di-dodecyltenn-diklorid) uttryckt som summan av mono- och di dodecyltennklorid

67360

067649-65-4

Mono-n-dodecyltenn-tris(isooktylmerkaptoacetat)

SML(T) = 0,05 mg/kg livsmedel (41) (som summan av mono-n-dodecyltenn-tris(isooktylmerkaptoacetat), di-n-dodecyltenn-bis(isooktyl-merkaptoacetat), mono-dodecyltenn-triklorid och di-dodecyltenn-diklorid) uttryckt som summan av mono- och di-dodecyltennklorid”

c)

Följande tillsatser skall utgå:

Ref-nr

CAS-nr

Beteckning

Begränsningar och/eller specifikationer

(1)

(2)

(3)

(4)

”67180

Blandning av (50 viktprocent) n decyl-noktylftalat, (25 viktprocent) di-n-decylftalat och (25 viktprocent) di-n-oktylftalat.

SML = 5 mg/kg (1)

76681

Polycyklopentadien, hydrogenerad

SML = 5 mg/kg (1)”

BILAGA IV

”BILAGA IVa

LIPOFILA ÄMNEN FÖR VILKA FRF SKALL ANVÄNDAS

Ref-nr

CAS-nr

Beteckning

31520

061167-58-6

Akrylsyra, 2-tert-butyl-6-(3-tert-butyl-2-hydroxi-5-metylbensyl)-4-metylfenylester

31530

123968-25-2

Akrylsyra, 2,4-di-tert-pentyl-6-[1-(3,5-di-tert-pentyl-2-hydroxifenyl)etyl]fenylester

31920

000103-23-1

Adipinsyra, bis(2-etylhexyl)ester

38240

000119-61-9

Bensofenon

38515

001533-45-5

4,4′-Bis(2-bensoxazolyl)stilben

38560

007128-64-5

2,5-Bis(5-tert-butyl-2-bensoxazolyl)tiofen

38700

063397-60-4

Bis(2-karbobutoxietyl)tenn-bis(isooktylmerkaptoacetat)

38800

032687-78-8

N,N′-Bis(3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxifenyl)propionyl)hydrazid

38810

080693-00-1

Bis(2,6-di-tert-butyl-4-metylfenyl)pentaerytritoldifosfit

38820

026741-53-7

Bis(2,4-di-tert-butylfenyl)pentaerytritoldifosfit

38840

154862-43-8

Bis(2,4-dikumylfenyl)pentaerytritoldifosfit

39060

035958-30-6

1,1-Bis(2-hydroxi-3,5-di-tert-butylfenyl)etan

39925

129228-21-3

3,3-Bis(metoximetyl)-2,5-dimetylhexan

40000

000991-84-4

2,4-Bis(oktylmerkapto)-6-(4-hydroxi-3,5-di-tert-butylanilin)-1,3,5-triazin

40020

110553-27-0

2,4-Bis(oktyltiometyl)-6-metylfenol

40800

013003-12-8

4,4′-Butyliden-bis(6-tert-butyl-3-metylfenyl-ditridecylfosfit)

42000

063438-80-2

(2-Karbobutoxietyl)tenn-tris(isooktylmerkaptoacetat)

45450

068610-51-5

p-Kresol-dicyklopentadien-isobutylen, sampolymer

45705

166412-78-8

1,2-cyklohexandikarboxylsyra, diisononylester

46720

004130-42-1

2,6-Di-tert-butyl-4-etylfenol

47540

027458-90-8

Di-tert-dodecyldisulfid

47600

084030-61-5

Di-n-dodecyltenn-bis(isooktylmerkaptoacetat)

48800

000097-23-4

2,2′-Dihydroxi-5,5′-diklordifenylmetan

48880

000131-53-3

2,2′-Dihydroxi-4-metoxibensofenon

49485

134701-20-5

2,4-Dimetyl-6-(1-metylpentadecyl)-fenol

49840

002500-88-1

Dioktadecyldisulfid

51680

000102-08-9

N,N′-Difenyltiourea

52320

052047-59-3

2-(4-Dodecylfenyl)indol

53200

023949-66-8

2-Etoxi-2′-etyloxanilid

54300

118337-09-0

2,2′-Etylidenbis(4,6-di-tert-butylfenyl)fluorfosfonit

59120

023128-74-7

1,6-Hexametylen-bis(3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxifenyl)propionamid)

59200

035074-77-2

1,6-Hexametylen-bis(3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxifenyl)propionat)

60320

070321-86-7

2-[2-Hydroxi-3,5-bis(1,1-dimetylbensyl)fenyl]bensotriazol

60400

003896-11-5

2-(2′-Hydroxi-3′-tert-butyl-5′-metylfenyl)-5-klorbensotriazol

60480

003864-99-1

2-(2′-Hydroxi-3,5′-di-tert-butylfenyl)-5-klorbensotriazol

61280

003293-97-8

2-Hydroxi-4-n-hexyloxibensofenon

61360

000131-57-7

2-Hydroxi-4-metoxibensofenon

61600

001843-05-6

2-Hydroxi-4-n-oktyloxibensofenon

66360

085209-91-2

2,2′-Metylen-bis(4,6-di-tert-butylfenyl)natriumfosfat

66400

000088-24-4

2,2′-Metylen-bis(4-etyl-6-tert-butylfenol)

66480

000119-47-1

2,2′-Metylen-bis(4-metyl-6-tert-butylfenol)

66560

004066-02-8

2,2′-Metylen-bis(4-metyl-6-cyklohexylfenol)

66580

000077-62-3

2,2′-Metylen-bis(4-metyl-6-(1-metylcyklohexyl)fenol)

68145

080410-33-9

2,2′,2″-Nitrilo[trietyl-tris(3,3′,5,5′-tetra-tert-butyl-1,1′-bi-fenyl-2,2′-diyl)fosfit]

68320

002082-79-3

Oktadecyl-3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxifenyl)propionat

68400

010094-45-8

Oktadecylerukamid

69840

016260-09-6

Oleylpalmitamid

71670

178671-58-4

Pentaerytritoltetrakis-(2-cyano-3,3-difenylakrylat)

72081/10

Kolvätehartser (hydrogenerade)

72160

000948-65-2

2-Fenylindol

72800

001241-94-7

Fosforsyra, difenyl-2-etylhexylester

73160

Fosforsyra, mono- och di-n-alkyl(C16 och C18)estrar

74010

145650-60-8

Fosforsyrlighet, bis(2,4-di-tert-butyl-6-metylfenyl)etylester

74400

Fosforsyrlighet, tris(nonyl-och/eller dinonylfenyl)ester

76866

Polyestrar av 1,2-propandiol och/eller 1,3- och/eller 1,4-butandiol och/eller polypropylenglykol med adipinsyra, som kan ha ättiksyra eller fettsyrorna C12-C18 eller n-oktanol och/eller n-dekanol som ändgrupp

77440

Polyetylenglykoldiricinoleat

78320

009004-97-1

Polyetylenglykolmonoricinoleat

81200

071878-19-8

Poly[6-[(1,1,3,3-tetrametylbutyl)amino]-1,3,5-triazin-2,4-diyl]-[(2,2,6,6-tetrametyl-4-piperidyl)-imino]hexametylen[(2,2,6,6-tetrametyl-4-piperidyl)imino]

83599

068442-12-6

Reaktionsprodukter av oljesyra, 2-merkaptoetylester med diklordimetyltenn, natriumsulfid och triklormetyltenn

83700

000141-22-0

Ricinoljesyra

84800

000087-18-3

Salicylsyra, 4-tert-butylfenylester

92320

Tetradecyl-polyetyleneglykol(EO=3–8)eter av glykolsyra

92560

038613-77-3

Tetrakis(2,4-di-tert-butyl-fenyl)-4,4′-bifenylylendifosfonit

92700

078301-43-6

2,2,4,4-Tetrametyl-20-(2,3-epoxipropyl)-7-oxa-3,20-diazadispiro[5.1.11.2]-heneikosan-21-on, polymer

92800

000096-69-5

4,4′-Tiobis(6-tert-butyl-3-metylfenol)

92880

041484-35-9

Tiodietanol-bis(3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxifenyl)propionat)

93120

000123-28-4

Tiodipropionsyra, didodecylester

93280

000693-36-7

Tiodipropionsyra, dioktadecylester

95270

161717-32-4

2,4,6-Tris(tert-butyl)fenyl-2-butyl-2-etyl-1,3-propandiolfosfit

95280

040601-76-1

1,3,5-Tris(4-tert-butyl-3-hydroxi-2,6-dimetylbensyl)-1,3,5-triazin-2,4,6(1H,3H,5H)-trion

95360

027676-62-6

1,3,5-Tris(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxibensyl)-1,3,5-triazin-2,4,6(1H,3H,5H)-trion

95600

001843-03-4

1,1,3-Tris(2-metyl-4-hydroxi-5-tert-butylfenyl)butan”

BILAGA V

Bilaga V till direktiv 2002/72/EG skall ändras på följande sätt:

1.

Del A skall ersättas med följande:

”Del A:   Allmänna specifikationer

Material och produkter av plast får inte avge primära aromatiska aminer i detekterbara mängder (DL = 0,01 mg/kg livsmedel eller livsmedelssimulator). Migrationen av de primära aromatiska aminer som ingår i förteckningen i bilagorna II och III skall undantas från denna begränsning.”

2.

I del B skall följande nya specifikationer införas i nummerordning:

Ref-nr

ÖVRIGA SPECIFIKATIONER

”42080

Kol

Specifikationer:

Ämnen som kan extraheras med toluen: högst 0,1 %, bestämt enligt ISO 6209-metoden.

UV-absorption för cyklohexanextrakt vid 386 nm: < 0,02 AU för en 1 cm-cell eller < 0,1 AU för en 5 cm-cell, bestämt enligt en allmänt erkänd analysmetod.

Halt av bens(a)pyren: högst 0,25 mg/kg kol.

Högsta kolhalt i polymeren: 2,5 viktprocent.

72081/10

Kolvätehartser (hydrogenerade)

Specifikationer:

Petroleumkolväteharts, hydrogenerad och framställd genom katalytisk eller termisk polymerisation av diener och alkener av alifatiska, alicykliska kolväten och/eller arylalkener, där arylen består av en enda bensenring (möjligen alkylsubstituerad), från destillat av krackad petroleumråvara med ett kokpunktsintervall på högst 220 °C och av de rena monomerer som finns i dessa destillationsfraktioner, följd av destillation, hydrogenering och vidare bearbetning.

Egenskaper:

 

Viskositet: > 3 Pa s vid 120 °C.

 

Mjukningspunkt: > 95 °C bestämd enligt ASTM-metod E 28-67.

 

Bromtal: < 40 (ASTM D1159).

 

Färgen hos en 50 % lösning i toluen < 11 på Gardnerskalan.

 

Aromatisk restmonomer ≤ 50 ppm.

76845

Polyester av 1,4-butandiol med kaprolakton

Molekylviktsandelen < 1 000 är mindre än 0,5 % (viktprocent).

81500

Polyvinylpyrrolidon

Ämnet skall uppfylla renhetskriterierna i kommissionens direktiv 96/77/EG (18).

88640

Sojabönsolja, epoxiderad

Oxiran < 8 %, jodtal < 6.

BILAGA VI

Bilaga VI till direktiv 2002/72/EG skall ändras på följande sätt:

1.

Anmärkning (8) skall ersättas med följande:

”(8)

I detta specifika fall innebär SML(T) att gränsen inte skall överskridas av den sammanlagda migrationen av följande ämnen (deras Ref-nummer anges): 24886, 38000, 42400, 62020, 64320, 66350, 67896, 73040, 85760, 85840, 85920 och 95725.”

2.

Följande anmärkningar (41) och (42) skall läggas till:

”(41)

I detta specifika fall innebär SML(T) att gränsen inte skall överskridas av den sammanlagda migrationen av följande ämnen (deras Ref-nummer anges): 47600 och 67360.

(42)

I detta specifika fall innebär SML(T) att gränsen inte skall överskridas av den sammanlagda migrationen av följande ämnen (deras Ref-nummer anges): 75100 och 75105.”

BILAGA VII

”BILAGA VIa

DEKLARATION OM ÖVERENSSTÄMMELSE

Den skriftliga deklaration som avses i artikel 9 skall innehålla följande information:

1)

Namn och adress för den livsmedelsföretagare som tillverkar eller importerar material eller produkter av plast eller de ämnen som är avsedda för tillverkning av dessa material och produkter.

2)

Namn på materialen, produkterna eller de ämnen som är avsedda för tillverkning av dessa material och produkter.

3)

Datum för deklarationen.

4)

Intyg om att materialen och produkterna av plast uppfyller de relevanta kraven i detta direktiv och i förordning (EG) nr 1935/2004.

5)

Lämplig information om de ämnen som används och för vilka det enligt detta direktiv gäller begränsningar och/eller specifikationer, i syfte att ge livsmedelsföretagare i senare led i kedjan möjlighet att uppfylla begränsningarna.

6)

Lämplig information om de ämnen som omfattas av en livsmedelsrelaterad begränsning, som erhållits med hjälp av experimentella data eller teoretiska beräkningar av omfattningen av deras specifika migration, och vid behov med hjälp av renhetskriterier i enlighet med direktiv 95/31/EG, 95/45/EG och 96/77/EG, så att de personer som använder dessa material eller produkter kan följa relevanta gemenskapsbestämmelser eller, om sådana inte finns, nationella bestämmelser om livsmedel.

7)

Specifikationer för användningen av materialen eller produkterna, t.ex.

i)

typ eller typer av livsmedel som materialet eller produkten är avsedda att komma i kontakt med,

ii)

tid och temperatur för hantering och lagring i kontakt med livsmedlet,

iii)

den kvot mellan kontaktytan med och volymen hos livsmedlet som används för att fastställa om materialet eller produkten uppfyller villkoren.

8)

Om en funktionell barriär används i flerskiktsplast krävs ett intyg om att materialet eller produkten uppfyller kraven i artikel 7a.2, 3 och 4 i detta direktiv.

Den skriftliga deklarationen skall möjliggöra en enkel identifiering av de material, produkter eller ämnen som deklarationen gäller och den skall förnyas när väsentliga ändringar i tillverkningen medför ändringar av migrationen eller när det framkommer nya vetenskapliga rön.”

BILAGA VIII

Bilagan till direktiv 85/572/EEG skall ändras på följande sätt:

1.

Punkt 3 skall ersättas med följande:

”3.

När ’X’ följs av ett snedstreck och en siffra skall resultatet av migrationsundersökningen divideras med det värde som anges. För vissa typer av feta livsmedel används detta konventionella värde, en s.k. reduktionsfaktor för simulator D (DRF), för att beakta att simulatorn har en högre extraktionsförmåga än livsmedlet.”

2.

Följande punkt skall införas som punkt 4a:

”4a

När ’X’ följs av bokstaven ’b’ inom parentes skall undersökningen genomföras med 50 % etanol (v/v).”

3.

I tabellen skall avsnitt 07 ersättas med följande:

”07

Mjölkprodukter

 

 

 

 

07.01

Mjölk:

 

 

 

 

 

A.

Helmjölk

 

 

 

X(b)

 

B.

Delvis torkad mjölk

 

 

 

X(b)

 

C.

Skummjölk eller delvis skummad mjölk

 

 

 

X(b)

 

D.

Torkad mjölk

 

 

 

 

07.02

Fermenterad mjölk såsom yoghurt, filmjölk och liknande produkter

 

X

 

X(b)

07.03

Grädde och syrad grädde

 

X(a)

 

X(b)

07.04

Ost:

 

 

 

 

 

A.

Hel, med oätlig kant

 

 

 

 

 

B.

All annan

X(a)

X(a)

 

X/3*

07.05

Löpe

 

 

 

 

 

A.

I flytande eller viskös form

X(a)

X(a)

 

 

 

B.

I pulverform eller torkad form”

 

 

 

 


(1)  EUT L 338, 13.11.2004, s. 4.

(2)  EGT L 220, 15.8.2002, s. 18. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/79/EG (EUT L 302, 19.11.2005, s. 35).

(3)  EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 575/2006 (EUT L 100, 8.4.2006, s. 3).

(4)  EUT L 7, 13.1.2004, s. 45.

(5)  EFSA Journal (2005) 219, s. 1.

(6)  Yttrande från Vetenskapliga livsmedelskommittén av den 4 december 2002 om införandet av en fett(konsumtions)reduktionsfaktor (FRF) vid uppskattningar av exponeringen för ett migrerande ämne från material som kommer i kontakt med livsmedel

(http://ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/out149_en.pdf).

(7)  Yttrande från vetenskapliga panelen för livsmedelstillsatser, smakämnen, processhjälpmedel och material som kommer i kontakt med livsmedel, på begäran av kommissionen med anledning av införandet av en fett(konsumtions)reduktionsfaktor i fråga om spädbarn och småbarn, EFSA Journal (2004) 103, s. 1.

(8)  EFSA Journal (2005) 218, s. 1–9.

EFSA Journal (2005) 248, s. 1–16.

EFSA Journal (2005) 273, s. 1–26.

EFSA Journal (2006) 316–318, s. 1–10.

EFSA Journal (2006) 395–401, s. 1–21.

(9)  EUT L 302, 19.11.2005, s. 35.

(10)  EFSA Journal (2006) 332, s. 1–9.

(11)  EFSA Journal (2005) 244, s. 1–18.

EFSA Journal (2005) 245, s. 1–14.

EFSA Journal (2005) 243, s. 1–20.

EFSA Journal (2005) 242, s. 1–17.

EFSA Journal (2005) 241, s. 1–14.

(12)  EGT L 372, 31.12.1985, s. 14.

(13)  EGT L 338, 13.11.2004, s. 4.”

(14)  EGT L 175, 4.7.1991, s. 35.

(15)  EGT L 49, 28.2.1996, s. 17.”

(16)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 191, 28.5.2004, s. 1.

(17)  EGT 196, 16.8.1967, s. 1.”

(18)  EGT L 339, 30.12.1996, s. 1.”


12.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/70


Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 372/2007 av den 2 april 2007 om fastställande av tillfälliga migrationsgränser för mjukgörare i lockpackningar avsedda att komma i kontakt med livsmedel

( Europeiska unionens officiella tidning L 92 av den 3 april 2007 )

På sidan 9 skall skäl 2 ersättas med följande:

”(2)

I kommissionens direktiv 2007/19/EG av den 2 april 2007 om ändring av direktiv 2002/72/EG om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel (3) klargörs att lockpackningar omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2002/72/EG. I direktivet fastslås att medlemsstaterna senast den 1 maj 2008 måste anta åtgärder som medger fri omsättning av packningar till lock om de uppfyller kravet på specifik migrationsgräns. Packningar som inte uppfyller kravet kommer att förbjudas från och med den 1 juli 2008.”

På sidan 9 skall fotnot 3 ersättas med följande:

”(3) EUT L 91, 31.3.2007, s. 17. Rättat i EUT L 97, 12.4.2007, s. 50.”