I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras

4.4.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/3

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 375/2007

av den 30 mars 2007

om ändring av förordning (EG) nr 1702/2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (1), särskilt artiklarna 5 och 6, och

av följande skäl:

(1)

För alla luftfartyg som omfattas av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1592/2002 måste ett luftvärdighetsbevis eller flygtillstånd utfärdas i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1702/2003 av den 24 september 2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (2) före den 28 mars 2007. Utan ett sådant bevis eller flygtillstånd får gemenskapsoperatörer inte längre använda luftfartygen inom medlemsstaternas territorium.

(2)

Enligt artikel 2.3 c i kommissionens förordning (EG) nr 1702/2003 skall Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (nedan kallad ”byrån”) före den 28 mars 2007 fastställa den godkända konstruktion som är nödvändig för att luftvärdighetsbevis eller flygtillstånd skall kunna utfärdas för luftfartyg som är registrerade i medlemsstaterna, men som inte uppfyller kraven i artikel 2.3 a i samma förordning. Byrån har för många luftfartsprodukter inte kunnat göra detta fastställande inom tidsfristen eftersom den inte har fått in de nödvändiga ansökningarna från konstruktörerna.

(3)

Luftvärdighetsbevis bör inte utfärdas förrän byrån har kunnat godkänna konstruktionen efter en teknisk utvärdering av produkten, men begränsade luftvärdighetsbevis bör kunna utfärdas för en begränsad tid, för att luftfartygen skall kunna fortsätta sin verksamhet och för att byrån skall kunna granska konstruktionen.

(4)

Byrån hade inte tillräcklig tid att anta särskilda specifikationer för luftvärdighet före den 28 mars 2007. Det är dock möjligt att fastställa en godkänd konstruktion på grundval av en konstruktion som godkänts av konstruktionsstaten, vilket gjordes för de flesta luftfartyg för vilka medlemsstaterna hade utfärdat ett typcertifikat före den 28 september 2003.

(5)

Sådan fastställelse bör endast göras för luftfartyg för vilka medlemsstaterna har utfärdat luftvärdighetsbevis, vilket utesluter begränsade luftvärdighetsbevis och flygtillstånd, för att se till att luftfartygen åtminstone uppfyller säkerhetskraven i bilaga 8 till konventionen angående internationell civil luftfart.

(6)

För att minimera säkerhetsriskerna och begränsa snedvridningen av konkurrensen bör den planerade åtgärden endast gälla luftfartyg för vilka en medlemsstat har utfärdat luftvärdighetsbevis och som var registrerade i den medlemsstaten vid den tidpunkt då förordning (EG) nr 1702/2003 blev gällande i den medlemsstaten (3). Ägarna till dessa luftfartyg kände vid registreringstillfället inte till risken för att luftfartyget inte skulle få fortsätta sin verksamhet efter den 28 mars 2007. Ägare till luftfartyg som registrerades i en medlemsstat efter den dag då förordning (EG) nr 1702/2003 blev gällande i den medlemsstaten kände däremot vid registreringstillfället till att sådana luftfartyg inte skulle få fortsätta sin verksamhet efter den 28 mars 2007 om inte byrån kunde godkänna luftfartygens konstruktion till dess.

(7)

Det anses nödvändigt att se till att endast sådana luftfartyg kommer i fråga för vilka konstruktionsstatens representativa myndighet genom en överenskommelse i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 1592/2002 går med på att hjälpa byrån att säkerställa den kontinuerliga tillsynen över den på så sätt fastställda konstruktionen.

(8)

Den planerade åtgärden bör vara tillfällig för att minska riskerna i samband med byråns begränsade tekniska kunskaper när det gäller konstruktionen av de berörda produkterna. Det är också nödvändigt att ge konstruktörerna ett incitament att hjälpa byrån med att fastställa den nödvändiga godkända konstruktionen, så att deras luftfartyg integreras till fullo i gemenskapens system. Tilllämpningen av olika regelverk för luftfartyg som bedriver samma typ av verksamhet väcker dessutom frågor om illojal konkurrens på den inre marknaden och kan inte fortsätta i all evighet. Därför bör åtgärden endast vara giltig i tolv månader och kunna förlängas med högst 18 månader, förutsatt att ett certifieringsförfarande har satts igång och kan avslutas under den tiden.

(9)

Artikel 2.3 a i förordning (EG) nr 1702/2003 avser endast luftfartyg för vilka ett typcertifikat har utfärdats. För ett antal luftfartyg som bör omfattas av den tillämpning av äldre bestämmelser som anges i den artikeln har något typcertifikat aldrig utfärdats eftersom sådana dokument inte krävdes enligt de ICAO-normer som tillämpades då luftfartygen konstruerades och certifierades. Det behöver därför klargöras att luftvärdighetsbevis även i fortsättningen kan utfärdas för sådana luftfartyg.

(10)

Förordning (EG) nr 1702/2003 bör ändras för att undvika missförstånd och otydlighet när det gäller rättsläget avseende punkterna 21A.173 b.2 och 21A.184 i bilagan till den förordningen, där det hänvisas till ”särskilda certifieringsspecifikationer” i stället för ”särskilda specifikationer för luftvärdighet” enligt artiklarna 5.3 b och 15.1 b i förordning (EG) nr 1592/2002.

(11)

Med avvikelse från reglerna om utfärdande av luftvärdighetsbevis, kan det enligt artikel 5.3 a i förordning (EG) nr 1592/2002 utfärdas flygtillstånd. Ett sådant tillstånd utfärdas i allmänhet när ett luftvärdighetsbevis tillfälligt är ogiltigt, till exempel till följd av skada, eller när ett luftvärdighetsbevis inte kan utfärdas, till exempel om luftfartyget inte uppfyller grundläggande luftvärdighetskrav eller när det ännu inte har bevisats att sådana krav är uppfyllda, men luftfartyget trots allt kan genomföra en säker flygning.

(12)

Efter det att övergångsperioden för flygtillstånd har löpt ut är det nödvändigt att anta gemensamma krav och administrativa förfaranden för utfärdandet av sådana tillstånd som innehåller alla de villkor som krävs för att minska riskerna för avvikelser från de grundläggande kraven och därmed garanterar att alla medlemsstater erkänner flygtillstånden i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1592/2002.

(13)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning grundar sig på yttrandena från byrån (4) i enlighet med artiklarna 12.2 b och 14.1 i förordning (EG) nr 1592/2002.

(14)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 54.3 i förordning (EG) nr 1592/2002.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1702/2003 skall ändras på följande sätt:

Artikel 2 skall ersättas med följande:

”Artikel 2

Certifiering av produkter, delar och utrustningar

1. Certifikat skall utfärdas för produkter, delar och utrustningar på det sätt som anges i Del 21.

2. Genom undantag från punkt 1 skall luftfartyg, inklusive varje installerad produkt, del och utrustning, som inte är registrerade i en medlemsstat undantas från bestämmelserna i kapitel H och I i Del 21. De skall också undantas från bestämmelserna i kapitel P i Del 21, utom när en medlemsstat föreskriver identifikationsmärkning.

3. När det i bilagan (Del 21) hänvisas till att tillämpa eller uppfylla bestämmelserna i bilaga I (Del M) till kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003 och en medlemsstat har valt att i enlighet med artikel 7.3 a och b i den förordningen inte tillämpa den delen förrän den 28 september 2008, skall istället de relevanta nationella reglerna tillämpas fram till dess.

Artikel 2a

Fortsatt giltighet för typcertifikat och tillhörande luftvärdighetsbevis

1. För produkter som har ett typcertifikat, eller ett dokument som tillåter utfärdande av ett luftvärdighetsbevis, utfärdat före den 28 september 2003 av en medlemsstat, skall följande bestämmelser tillämpas:

Produkten skall anses ha ett typcertifikat som utfärdats i enlighet med denna förordning när följande gäller:

Typcertifieringsgrunden var

—	JAA:s typcertifieringsgrund, för produkter som har certifierats enligt JAA:s förfaranden, på det sätt som anges i deras JAA-datablad, eller

—

för andra produkter, den typcertifieringsgrund som anges i databladet för typcertifikatet från konstruktionsstaten, om konstruktionsstaten var

—	en medlemsstat, såvida inte byrån fastställer, med särskild hänsyn tagen till luftvärdighetskoder och driftserfarenheter, att sådana typcertifieringsgrunder inte tillgodoser en likvärdig säkerhetsnivå med den som krävs i grundförordningen och i denna förordning, eller

—

en stat med vilken en medlemsstat hade slutit ett bilateralt luftvärdighetsavtal eller liknande enligt vilket sådana produkter har certifierats på grundval av detta konstruktionslands luftvärdighetskoder, såvida inte byrån fastställer att sådana luftvärdighetskoder eller driftserfarenheter eller denna stats säkerhetssystem inte tillgodoser en likvärdig säkerhetsnivå med den som krävs i förordning (EG) nr 1592/2002 och i denna förordning.

Byrån skall göra en första utvärdering av konsekvenser av bestämmelserna i andra strecksatsen för att avge ett yttrande till kommissionen som inbegriper eventuella ändringar av den här förordningen.

ii)	De miljöskyddskrav som fastställs i bilaga 16 till Chicagokonventionen och som är tillämpliga för produkten.

iii)	De tillämpliga luftvärdighetsdirektiven var de som utgivits av konstruktionsstaten.

Ett enskilt luftfartygs konstruktion som var registrerad i en medlemsstat före den 28 september 2003 skall anses ha godkänts i enlighet med denna förordning när

i)	dess grundläggande typkonstruktion var del av ett typcertifikat angivet i led a,

ii)	samtliga ändringar av denna grundläggande typkonstruktion, som inte innehavaren av typcertifikatet hade ansvar för, hade godkänts, och

iii)	de luftvärdighetsdirektiv som utfärdats eller antagits av registreringsmedlemsstaten före den 28 september 2003 var uppfyllda, inklusive varje ändring av konstruktionsstatens luftvärdighetsdirektiv som godtagits av registreringsmedlemsstaten.

c)	Byrån skall fastställa typcertifikaten för de produkter som inte uppfyller kraven i led a före den 28 mars 2007.

d)	Byrån skall fastställa databladet för typcertifikatet avseende buller för alla produkter som omfattas av led a före den 28 mars 2007. Fram till detta har fastställts får medlemsstaterna fortsätta att utfärda miljövärdighetsbevis (buller) i enlighet med tillämpliga nationella bestämmelser.

2. För produkter för vilka ett typcertifieringsförfarande pågick genom JAA eller en medlemsstat den 28 september 2003 gäller följande:

a)	Om en produkt är under certifiering i flera medlemsstater, skall det längst framskridna projektet användas som referens.

b)	21A.15 a, b och c i Del 21 skall inte tillämpas.

c)	Genom undantag från 21A.17 a i Del 21, skall den typcertifieringsgrund användas som upprättats av JAA eller, i tillämpliga fall, av medlemsstaten på dagen för ansökan om godkännande.

d)	Upptäckt av brister i överensstämmelse som görs i enlighet med JAA:s eller en medlemsstats förfaranden skall anses ha gjorts av byrån med syfte att uppfylla 21A.20 a och b i Del 21.

3. För produkter som har ett nationellt typcertifikat, eller motsvarande, och för vilka det av en medlemsstat utförda godkännandeförfarandet för en ändring inte avslutats då typcertifikatet måste vara fastställt i enlighet med denna förordning gäller följande:

a)	Om ett godkännandeförfarande pågår i flera medlemsstater skall det längst framskridna projektet användas som referens.

b)	21A.93 i Del 21 skall inte tillämpas.

c)	Den typcertifieringsgrund som upprättats av JAA eller, i tillämpliga fall, av medlemsstaten på dagen för ansökan om godkännande av ändring skall tillämpas.

d)	Upptäckt av brister i överensstämmelse som görs i enlighet med JAA:s eller en medlemsstats förfaranden skall anses ha gjorts av byrån med syfte att uppfylla 21A.103 a.2 och b i Del 21.

4. För produkter som har ett nationellt typcertifikat, eller motsvarande, och för vilka godkännandeförfarandet för underlag för en större reparation pågår i en medlemsstat men ännu inte avslutats då typcertifikatet måste vara fastställt i enlighet med denna förordning, skall upptäckt av brister i överensstämmelse som görs i enlighet med JAA:s eller en medlemsstats förfaranden anses ha gjorts av byrån med syfte att uppfylla 21A.433 a i Del 21.

5. Ett luftvärdighetsbevis som utfärdats av en medlemsstat och som intygar överensstämmelse med ett typcertifikat fastställt i enlighet med punkt 1 skall anses uppfylla villkoren i denna förordning.

Artikel 2b

Fortsatt giltighet för kompletterande typcertifikat

1. För kompletterande typcertifikat som utfärdats av en medlemsstat i enlighet med JAA-förfaranden eller tillämpliga nationella förfaranden och för ändringar av produkter, föreslagna av andra personer än innehavaren av produktens typcertifikat och som godkänts av en medlemsstat enligt tilllämpliga nationella förfaranden och när det kompletterande typcertifikatet eller ändringen ägde giltighet den 28 september 2003, skall det kompletterande typcertifikatet eller ändringen anses ha utfärdats i enlighet med denna förordning.

2. För kompletterande typcertifikat för vilka ett certifieringsförfarande pågick i en medlemsstat den 28 september 2003 i enlighet med tillämpliga JAA-förfaranden för kompletterande typcertifikat och för större ändringar av produkter, föreslagna av andra personer än innehavaren av typcertifikatet till den produkt för vilken ett certifieringsförfarande pågick i en medlemsstat den 28 september 2003 enligt tillämpliga nationella förfaranden gäller följande:

a)	Om ett certifieringsförfarande pågick i flera medlemsstater, skall det längst framskridna projektet användas som referens.

b)	21A.113 a och b i Del 21 skall inte tillämpas.

c)	Den typcertifieringsgrund som upprättats av JAA eller, i tillämpliga fall, av medlemsstaten på dagen för ansökan om det kompletterande typcertifikatet eller godkännandet av större ändringar skall tillämpas.

d)	Upptäckt av brister i överensstämmelse som görs i enlighet med JAA:s eller en medlemsstats förfaranden skall anses ha gjorts av byrån med syfte att uppfylla 21A.115 a i Del 21.

Artikel 2c

Fortsatt drift av vissa luftfartyg som är registrerade i medlemsstaterna

1. För ett luftfartyg som inte kan anses ha ett typcertifikat som utfärdats i enlighet med artikel 2a.1 a i denna förordning och för vilket ett luftvärdighetsbevis har utfärdats av en medlemsstat innan förordning (EG) nr 1702/2003 började gälla i den medlemsstaten (5) och som var registrerat i den staten den dagen och fortfarande registrerat i en medlemsstat den 28 mars 2007 skall en kombination av följande anses utgöra de tillämpliga särskilda specifikationer för luftvärdighet som utfärdats i enlighet med denna förordning:

Konstruktionsstatens datablad för typcertifikatet och datablad för typcertifikatet avseende buller, eller motsvarande, förutsatt att konstruktionsstaten har slutit en överenskommelse i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 1592/2002 med byrån som omfattar den fortsatta luftvärdigheten för ett sådant luftfartygs konstruktion.

b)	De miljöskyddskrav som fastställs i bilaga 16 till Chicagokonventionen och som är tillämpliga för ett sådant luftfartyg.

c)	Konstruktionsstatens obligatoriska information för fortsatt luftvärdighet.

2. De särskilda specifikationerna för luftvärdighet skall tillåta att den typ av verksamhet som det berörda luftfartyget fick bedriva den 28 mars 2007 fortsätter och skall gälla till och med den 28 mars 2008, såvida de inte före den dagen ersätts av ett konstruktions- och miljögodkännande som utfärdats av byrån i enlighet med denna förordning. När överensstämmelsen med specifikationerna intygas skall medlemsstater utfärda begränsade luftvärdighetsbevis för det berörda luftfartyget enligt kapitel H i Del 21.

3. Kommissionen får förlänga den giltighetstid som avses i punkt 2 med högst 18 månader för luftfartyg av en viss typ, förutsatt att ett certifieringsförfarande för den typen av luftfartyg har inletts av byrån före den 28 mars 2008 och att byrån fastslår att ett sådant förfarande kan avslutas inom den förlängda giltighetstiden. I så fall skall byrån informera kommissionen om sitt beslut.

Artikel 2d

Fortsatt giltighet för certifikat avseende delar och utrustningar

1. Godkännande av delar och utrustningar som utfärdats av en medlemsstat och som var giltiga den 28 september 2003 skall anses ha utfärdats i enlighet med denna förordning.

2. För delar och utrustningar för vilka ett godkännande- eller tillståndsförfarande pågick i en medlemsstat den 28 september 2003 gäller följande:

a)	Om ett tillståndsförfarande pågick i flera medlemsstater, skall det längst framskridna projektet användas som referens.

b)	21A.603 i Del 21 skall inte tillämpas.

c)	De tillämpliga uppgiftskraven enligt 21A.605 i Del 21 skall vara de som upprättats av den berörda medlemsstaten på dagen för ansökan om godkännandet eller tillståndet.

d)	Upptäckt av brister i överensstämmelse som görs av den berörda medlemsstaten skall anses ha gjorts av byrån med syfte att uppfylla 21A.606 b i Del 21.

Artikel 2e

Flygtillstånd

De villkor som fastställdes av medlemsstaterna före den 28 mars 2007 när det gäller flygtillstånd eller andra luftvärdighetsbevis som har utfärdats för luftfartyg för vilka det inte har utfärdats något luftvärdighetsbevis eller begränsat luftvärdighetsbevis enligt denna förordning skall anses vara fastställda i enlighet med denna förordning, såvida inte byrån före den 28 mars 2008 fastställer att sådana villkor inte tillgodoser en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som krävs i förordning (EG) nr 1592/2002 eller i denna förordning.

Flygtillstånd eller annat luftvärdighetsbevis som har utfärdats av medlemsstaterna före den 28 mars 2007 för luftfartyg för vilket det inte har utfärdats något luftvärdighetsbevis eller begränsat luftvärdighetsbevis i enlighet med denna förordning skall anses vara ett flygtillstånd som har utfärdats i enlighet med denna förordning fram till och med den 28 mars 2008.”

2.	Bilagan (Del 21) till kommissionens förordning (EG) nr 1702/2003 skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 mars 2007.

På kommissionens vägnar

Jacques BARROT

Vice ordförande

(1) EGT L 240, 7.9.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1701/2003 (EUT L 243, 27.9.2003, s. 5).

(2) EUT L 243, 27.9.2003, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 706/2006 (EUT L 122, 9.5.2006, s. 16).

(3) EU 15 den 28 september 2003, för EU 10 den 1 maj 2004 och för EU 2 den 1 januari 2007.

(4) Yttrande 1/2007 av den 30 januari 2007 och yttrande 2/2007 av den 8 februari 2007.

(5) För EU 15 den 28 september 2003, för EU 10 den 1 maj 2004 och för EU 2 den 1 januari 2007.

BILAGA

Bilagan till förordning (EG) nr 1702/2003 skall ändras på följande sätt:

I punkt 21A.139 skall följande läggas till som punkt b.1 xvii:

”xvii)

utfärdande av flygtillstånd och godkännande av därmed förbundna flygförhållanden.”

I punkt 21A.163 skall följande läggas till som led e:

”e)

inom ramen för de förfaranden som har överenskommits med dess behöriga myndighet för tillverkningen, för ett luftfartyg som innehavaren har tillverkat och när tillverkningsorganisationen själv inom ramen för sitt godkännande av tillverkningsorganisation kontrollerar luftfartygets konfiguration och intygar överensstämmelsen med de konstruktionsvillkor som har godkänts för flygningen, utfärda ett flygtillstånd i enlighet med 21A.711 c, inklusive godkännande av flygförhållandena i enlighet med 21A.710 b.”

I punkt 21A.165 skall följande läggas till som led j och k:

”j)	fastställa villkoren för när ett flygtillstånd kan utfärdas, när så är tillämpligt i enlighet med befogenheterna i 21A.163 e,

k)	se till att kraven i enlighet med 21A.711 b och d är uppfyllda, när så är tillämpligt i enlighet med befogenheterna i 21A.163 e, innan ett flygtillstånd (EASA-blankett 20b, se tillägg) för ett luftfartyg utfärdas.”

4.	Titeln på kapitel H i avsnitt A skall ersättas med följande: ”KAPITEL H — LUFTVÄRDIGHETSBEVIS OCH BEGRÄNSADE LUFTVÄRDIGHETSBEVIS”

5.	I punkt 21A.173 b.2 skall ”särskilda certifieringsspecifikationer” ersättas med ”särskilda specifikationer för luftvärdighet”.

6.	I punkt 21A.173 skall led c utgå.

7.	I punkt 21A.174 skall led d utgå.

Punkt 21A.179 b skall ersättas med följande:

”b)

Då luftfartyget har bytt ägare, och luftfartyget har ett begränsat luftvärdighetsbevis som inte överensstämmer med ett begränsat typcertifikat, skall sådana luftvärdighetsbevis överlåtas tillsammans med luftfartyget, under förutsättning att luftfartyget är kvar i samma register, eller utfärdas först efter formellt godkännande av den behöriga myndigheten i registreringsmedlemsstaten.”

9.	I punkt 21A.184 skall ”särskilda certifieringsspecifikationer” ersättas med ”särskilda specifikationer för luftvärdighet”.

10.	Punkt 21A.185 skall utgå.

11.

Punkt 21A.263 b skall ersättas med följande:

”b)

Under förutsättning att kraven i 21A.257 b är uppfyllda, skall byrån utan ytterligare bestyrkanden godta dokument om uppfyllande som lämnats in av sökanden för att erhålla

1.	det godkännande av flygförhållandena som krävs för ett flygtillstånd, eller

2.	ett typcertifikat eller godkännande av en större modifiering av en typkonstruktion, eller

3.	ett kompletterande typcertifikat, eller

4.	ett ETSO-tillstånd i enlighet med 21A.602B b.1, eller

5.	ett godkännande av underlag för större reparation.”

12.

I punkt 21A.263 c skall följande läggas till som punkterna 6 och 7:

”6.

att godkänna villkoren för när ett flygtillstånd kan utfärdas i enlighet med 21A.710 a.2,

med undantag för de första flygningarna med

—	en ny typ av luftfartyg, eller

—	ett luftfartyg som har modifierats genom en ändring som klassificeras eller skulle klassificeras som en betydande större ändring eller ett betydande STC, eller

—	ett luftfartyg vars flyg- och/eller styregenskaper kan ha modifierats i betydande omfattning,

ii)	med undantag för flygtillstånd som utfärdas för det ändamål som anges i 21A.701 a.15,

att utfärda ett flygtillstånd i enlighet med 21A.711 b för ett luftfartyg som innehavaren har konstruerat eller modifierat, när konstruktionsorganisationen själv inom ramen för sitt godkännande av konstruktionsorganisationen kontrollerar luftfartygets konfiguration och intygar överensstämmelsen med de konstruktionsvillkor som har godkänts för flygningen.”

13.

I punkt 21A.265 skall följande läggas till som led f och g:

”f)	fastställa villkoren för när ett flygtillstånd kan utfärdas, när så är tillämpligt i enlighet med befogenheterna i 21A.263 c.6,

g)	se till att kraven i enlighet med 21A.711 b och d är uppfyllda, när så är tillämpligt i enlighet med befogenheterna i 21A.263 c.7, innan ett flygtillstånd (EASA-blankett 20b, se tillägg) för ett luftfartyg utfärdas.”

14.

Kapitel P i avsnitt A skall ersättas med följande:

”KAPITEL P — FLYGTILLSTÅND

21A.701 Tillämpningsområde

Flygtillstånd skall i enlighet med detta kapitel utfärdas för luftfartyg som inte uppfyller, eller där det inte har visats att de uppfyller, tillämpliga krav på luftvärdighet, men som kan genomföra säkra flygningar under bestämda förhållanden och för följande ändamål:

1.	Utveckling.

2.	Påvisande av uppfyllande av bestämmelser eller certifieringsspecifikationer.

3.	Konstruktions- eller tillverkningsorganisationers utbildning av flygbesättning.

4.	Flygprovning under produktion av ett nyproducerat luftfartyg.

5.	Flygning av luftfartyg under produktion mellan produktionsanläggningar.

6.	Flygning av luftfartyg för kundgodkännande.

7.	Leverans eller export av luftfartyg.

8.	Flygning av luftfartyg för myndighetsgodkännande.

9.	Marknadsundersökning, inklusive kundens utbildning av flygbesättning.

10.	Utställning och flyguppvisning.

11.	Flygning av luftfartyg till en plats där underhåll eller en översyn av luftvärdighet skall genomföras, eller till ett förvaringsutrymme.

12.	Flygning av luftfartyg vars flygvikt överskrider den maximala certifierade startvikten för flygning över vatten utöver normal sträcka, eller över landområden där lämpliga landningsmöjligheter eller tillgång till lämpligt bränsle saknas.

13.	Rekordslagning, flygkapplöpning eller liknande tävlingsverksamhet.

14.	Flygning av luftfartyg som uppfyller de tillämpliga kraven på luftvärdighet innan överensstämmelse med miljökrav har konstaterats.

15.	För icke-kommersiell flygtrafik med enskilda icke-komplexa luftfartyg eller typer där det inte är tillämpligt med ett luftvärdighetsbevis eller ett begränsat luftvärdighetsbevis.

21A.703 Villkor för ansökan

Varje fysisk eller juridisk person skall vara berättigad att ansöka om ett flygtillstånd, med undantag för flygtillstånd som begärs för syftet i 21A.701 a.15 där sökanden måste vara ägaren. En person som är berättigad att ansöka om flygtillstånd är också berättigad att ansöka om godkännande av flygförhållandena.

21A.705 Behörig myndighet

Trots vad som sägs i 21.1 avses det i detta kapitel med ”behörig myndighet”

a)	den myndighet som har utsetts av registreringsmedlemsstaten, eller

b)	för oregistrerade luftfartyg, den myndighet som har utsetts av den medlemsstat som föreskrev identifikationsmärkningen.

21A.707 Ansökan om flygtillstånd

a)	I enlighet med 21A.703 samt när sökanden inte har fått befogenhet att utfärda ett flygtillstånd, skall ansökan om flygtillstånd göras till den behöriga myndigheten i den form och på det sätt som har fastställts av myndigheten.

Varje ansökan om ett flygtillstånd skall inbegripa

1.	flygningens eller flygningarnas ändamål, i enlighet med 21A.701,

2.	de sätt på vilka luftfartyget inte uppfyller tillämpliga krav på luftvärdighet,

3.	de godkända flygförhållandena i enlighet med 21A.710.

c)	om flygförhållandena inte godkänns vid det tillfälle då ansökan om flygtillstånd görs, skall en ansökan om godkännande av flygförhållanden göras i enlighet med 21A.709.

21A.708 Flygförhållanden

Flygförhållandena omfattar följande:

a)	Den eller de konfigurationer som begäran om flygtillstånd gäller.

Varje villkor eller begränsning som är nödvändig för att luftfartyget skall vara driftsäkert, vilket inbegriper

1.	villkor eller begränsningar för resvägar eller luftrum, eller bådadera, som krävs för flygningen eller flygningarna,

2.	villkor och begränsningar för den flygbesättning som skall flyga luftfartyget,

3.	begränsningar för transport av personer utöver flygbesättningen,

4.	operativa begränsningar, specifika förfaranden eller tekniska villkor som skall vara uppfyllda,

5.	det specifika flygprovsprogrammet (om detta är relevant),

6.	specifika åtgärder för fortsatt luftvärdighet, inklusive underhållsinstruktioner och bestämmelser om när dessa skall utföras.

c)	Underlag som styrker att luftfartyget kan genomföra säkra flygningar under de förhållanden eller begränsningar som anges i b.

d)	Den metod som används för att kontrollera att luftfartygets konfiguration alltjämt uppfyller de fastställda villkoren.

21A.709 Ansökan om godkännande av flygförhållanden

I enlighet med 21A.707 c samt när sökanden inte har fått befogenhet att godkänna flygförhållandena, skall ansökan om godkännande av flygförhållanden göras

1.	till byrån i den form och på det sätt som har fastställts av byrån, när godkännandet av flygförhållandena gäller konstruktionens säkerhet, eller

2.	till den behöriga myndigheten i den form och på det sätt som har fastställts av myndigheten, när godkännandet av flygförhållandena inte gäller konstruktionens säkerhet.

Varje ansökan om godkännande av flygförhållanden skall inbegripa

1.	de föreslagna flygförhållandena,

2.	underlag som styrker dessa förhållanden, och

3.	en försäkran om att luftfartyget kan genomföra säkra flygningar under de villkor eller begränsningar som anges i 21A.708 b.

21A.710 Godkännande av flygförhållanden

När godkännandet av flygförhållandena gäller konstruktionens säkerhet skall flygförhållandena godkännas av

1.	byrån, eller

2.	en på vederbörligt sätt godkänd konstruktionsorganisation, i enlighet med befogenheterna i 21A.263 c.6.

b)	När godkännandet av flygförhållanden inte gäller konstruktionens säkerhet skall flygförhållandena godkännas av den behöriga myndigheten eller av den på vederbörligt sätt godkända organisation som även kommer att utfärda flygtillståndet.

Innan flygförhållandena godkänns måste byrån, den behöriga myndigheten eller den godkända organisationen ha försäkrat sig om att luftfartyget kan genomföra säkra flygningar enligt angivna villkor och begränsningar. Byrån eller den behöriga myndigheten får utföra eller kräva att sökanden skall utföra varje inspektion eller provning som krävs för det ändamålet.

21A.711 Utfärdande av ett flygtillstånd

Den behöriga myndigheten skall utfärda ett flygtillstånd

1.	mot framläggande av de uppgifter som krävs enligt 21A.707,

2.	när förhållandena i 21A.708 har godkänts enligt 21A.710, och

3.	när den behöriga myndigheten antingen genom sina egna undersökningar, vilket kan omfatta inspektioner, eller också genom förfaranden som har överenskommits med sökanden, har försäkrat sig om att luftfartyget överensstämmer med den konstruktion som fastställs i 21A.708 före flygning.

b)	En vederbörligt godkänd konstruktionsorganisation får utfärda ett flygtillstånd (EASA-blankett 20b, se tillägg) i enlighet med de befogenheter som beviljas genom 21A.263 c.7, när förhållandena i 21A.708 har godkänts i enlighet med 21A.710.

c)	En vederbörligt godkänd tillverkningsorganisation får utfärda ett flygtillstånd (EASA-blankett 20b, se tillägg) i enlighet med de befogenheter som beviljas genom 21A.163 e, när förhållandena i 21A.708 har godkänts i enlighet med 21A.710.

d)	Flygtillståndet skall inbegripa en specifikation av ändamål samt eventuella villkor och begränsningar som har godkänts enligt 21A.710.

e)	När det gäller tillstånd som har utfärdats i enlighet med b eller c skall en kopia av flygtillståndet lämnas in till den behöriga myndigheten.

f)	När bevis föreligger som visar att något av de villkor som anges i 21A.723 a inte uppfylls för ett flygtillstånd som utfärdats av en organisation i enlighet med 21A.711 b eller c, skall organisationen återkalla flygtillståndet.

21A.713 Ändringar

a)	Varje ändring som gör att flygförhållandena eller tillhörande underlag för flygtillståndet blir ogiltiga skall godkännas i enlighet med 21A.710. I tillämpliga fall skall en ansökan göras i enlighet med 21A.709.

b)	Vid en ändring som påverkar flygtillståndets innehåll måste det utfärdas ett nytt flygtillstånd i enlighet med 21A.711.

21A.715 Språk

De handböcker, skyltar, förteckningar och instrumentmarkeringar samt annan nödvändig information som krävs enligt tillämpliga certifieringsspecifikationer skall vara skrivna på ett eller flera av Europeiska gemenskapens officiella språk som är godtagbara för den behöriga myndigheten.

21A.719 Överlåtelse

a)	Ett flygtillstånd kan inte överlåtas.

Trots vad som sägs i a när ett flygtillstånd utfärdas för syftet i 21A.701 a.15 skall flygtillståndet överlåtas tillsammans med luftfartyget då luftfartyget byter ägare, under förutsättning att luftfartyget är kvar i samma register, eller utfärdas först efter godkännande av den behöriga myndigheten i registreringsmedlemsstaten.

21A.721 Inspektioner

Innehavaren eller den som ansöker om ett flygtillstånd skall ge tillträde till det aktuella luftfartyget på begäran av den behöriga myndigheten.

21A.723 Giltighetstid

Ett flygtillstånd skall utfärdas för högst tolv månader och skall förbli giltigt under förutsättning att

1.	de villkor och begränsningar som anges i 21A.711 d i fråga om flygtillstånd är uppfyllda,

2.	flygtillståndet inte har återlämnats eller återkallats enligt 21B.530,

3.	luftfartyget står kvar i samma register.

b)	Trots vad som sägs i led a får ett flygtillstånd som utfärdas för syftet i 21A.701 a.15 utfärdas för en obegränsad giltighetstid.

c)	Då flygtillståndet återlämnas eller återkallas skall det lämnas tillbaka till den behöriga myndigheten.

21A.725 Förnyande av flygtillstånd

Förnyande av flygtillstånd skall behandlas som en ändring i enlighet med 21A.713.

21A.727 Flygtillståndsinnehavarens förpliktelser

Innehavaren av ett flygtillstånd skall säkerställa att samtliga villkor och begränsningar som är knutna till flygtillståndet uppfylls och upprätthålls.

21A.729 Dokumentation

Alla dokument som har utarbetats för att beskriva och bestyrka flygförhållandena skall av innehavaren av godkännandet av flygförhållanden hållas tillgängliga för byrån och den behöriga myndigheten och skall bevaras för att erbjuda den information som är nödvändig för att garantera luftfartygets fortsatta luftvärdighet.

Alla dokument som gäller flygtillståndets utfärdande i enlighet med de godkända organisationernas befogenheter, inklusive inspektionsdokumentation, dokument som styrker de godkända flygförhållandena samt flygtillståndet i sig, skall av den relevanta godkända organisationen hållas tillgängliga för byrån eller den behöriga myndigheten och skall bevaras för att erbjuda den information som är nödvändig för att garantera luftfartygets fortsatta luftvärdighet.”

15.

Punkt 21B.20 skall ersättas med följande:

”21B.20 Den behöriga myndighetens förpliktelser

Varje behörig myndighet i medlemsstaten ansvarar endast när det gäller sökande eller innehavare för tillämpningen av avsnitt A, kapitlen F, G, H, I och P vars huvudsakliga verksamhetsort är inom dess territorium.”

16.

Punkt 21B.25 a skall ersättas med följande:

”a)	Allmänt: Medlemsstaten skall utse en behörig myndighet som ansvarar för tillämpningen av avsnitt A, kapitlen F, G, H, I och P med dokumenterade förfaranden, organisationsstruktur och personal.”

17.	Titeln på kapitel H i avsnitt B skall ersättas med följande: ”KAPITEL H — LUFTVÄRDIGHETSBEVIS OCH BEGRÄNSADE LUFTVÄRDIGHETSBEVIS”

18.

Punkt 21B.325 a skall ersättas med följande:

”a)

Den behöriga myndigheten i registreringsmedlemsstaten skall, enligt vad som är tillämpligt, utfärda eller ändra ett luftvärdighetsbevis (EASA-blankett 25, se tillägg) eller begränsat luftvärdighetsbevis (EASA-blankett 24, se tillägg), utan otillbörligt dröjsmål, när den har försäkrat sig om att de tillämpliga kraven i avsnitt A, kapitel H är uppfyllda.”

19.

Punkt 21B.330 skall ersättas med följande:

”21B.330 Upphävande och återkallande av luftfärdighetsbevis och begränsade luftvärdighetsbevis

a)	När bevisning föreligger som visar att något av de villkor som anges i 21A.181 a inte uppfylls, skall den behöriga myndigheten i registreringsmedlemsstaten upphäva eller återkalla ett luftvärdighetsbevis.

Vid utfärdande av meddelandet om upphävande eller återkallande av ett luftvärdighetsbevis eller begränsat luftvärdighetsbevis skall den behöriga myndigheten i registreringsmedlemsstaten uppge orsakerna till upphävandet eller återkallandet samt informera innehavaren av beviset om dennes rätt att överklaga.”

20.

Kapitel P i avsnitt B skall ersättas med följande:

”KAPITEL P — FLYGTILLSTÅND

21B.520 Undersökning

a)	Den behöriga myndigheten skall genomföra tillräckliga undersökningar för att kunna motivera att ett flygtillstånd utfärdas eller återkallas.

Den behöriga myndigheten skall utarbeta utvärderingsförfaranden som minst omfattar följande moment:

1.	Utvärdering av om sökanden uppfyller villkoren för ansökan.

2.	Utvärdering av ansökans godtagbarhet.

3.	Utvärdering av den dokumentation som mottagits med ansökan.

4.	Inspektion av luftfartyg.

5.	Godkännande av flygförhållanden i enlighet med 21A.710 b.

21B.525 Utfärdande av flygtillstånd

Den behöriga myndigheten skall utfärda ett flygtillstånd (EASA-blankett 20a, se tillägg) efter att ha försäkrat sig om att de tillämpliga kraven i avsnitt A, kapitel P, är uppfyllda.

21B.530 Återkallande av flygtillstånd

a)	När bevisning föreligger som visar att något av de villkor som anges i 21A.723 a inte uppfylls för ett flygtillstånd som utfärdats av den behöriga myndigheten, skall denna myndighet återkalla flygtillståndet.

b)	Vid utfärdande av meddelandet om återkallande av ett flygtillstånd skall den behöriga myndigheten uppge orsakerna till återkallandet samt informera innehavaren av flygtillståndet om dennes rätt att överklaga.

21B.545 Dokumentation

a)	Den behöriga myndigheten skall handha ett dokumentationssystem för att möjliggöra tillfredsställande spårbarhet i förfarandet för utfärdande och återkallande av varje enskilt flygtillstånd.

Dokumentationen skall minst inbegripa

1.	de dokument som tillhandahållits av sökanden,

2.	dokument som upprättats under undersökningen, i vilka verksamheten inom och de slutliga resultaten avseende de moment som anges i 21B.520 b uppges, och

3.	en kopia av flygtillståndet.

c)	Dokumentationen skall arkiveras i minst sex år efter det att tillståndets giltighet har löpt ut.”

21.

Förteckningen över tillägg skall ersättas med följande:

”Tillägg I – EASA-blankett 1 – Auktoriserat underhållsintyg/tillverkningsintyg (Authorised release Certificate)

Tillägg II – EASA-blankett 15a – Granskningsbevis avseende luftvärdighet (Airworthiness Review Certificate)

Tillägg III – EASA-blankett 20a – Flygtillstånd (Permit to fly)

Tillägg IV – EASA-blankett 20b – Flygtillstånd (som har utfärdats av godkända organisationer) (Permit to Fly [issued by approved organisations])

Tillägg V – EASA-blankett 24 – Begränsat luftvärdighetsbevis (Restricted Certificate of Airworthiness)

Tillägg VI – EASA-blankett 25 – Luftvärdighetsbevis (Certificate of Airworthiness)

Tillägg VII – EASA-blankett 45 – Miljövärdighetsbevis (buller) (Noise Certificate)

Tillägg VIII – EASA-blankett 52 – Försäkran om överensstämmelse för luftfartyg (Aircraft Statement of Conformity)

Tillägg IX – EASA-blankett 53 – Underhållsintyg (Certificate of Release to Service)

Tillägg X – EASA-blankett 55 – Certifikat för godkännande av tillverkningsorganisation (Production Organisation Approval Certificate)

Tillägg XI – EASA-blankett 65 – Godkännandebrev (Tillverkning utan godkännande av tillverkningsorganisation) (Letter of Agreement [Production without POA])”

22.	EASA-blankett 20 skall ersättas med följande: ” ”

23.	Följande blankett skall läggas till som EASA-blankett 20b: ” ”

24.	Blad B i EASA-blankett 55 skall ersättas med följande: ” ”

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

4.4.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/26

RÅDETS BESLUT

av den 19 mars 2007

om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Malaysias regering om vissa luftfartsaspekter

(2007/210/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Malaysias regering om vissa luftfartsaspekter, i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till rådets beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(3)	Med förbehåll för att det kan komma att ingås vid en senare tidpunkt bör det avtal som kommissionen har förhandlat fram undertecknas och tillämpas provisoriskt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Malaysias regering om vissa luftfartsaspekter godkänns härmed på gemenskapens vägnar, med förbehåll för rådets beslut om ingående av avtalet.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som skall ha rätt att underteckna avtalet på gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det ingås.

Artikel 3

I avvaktan på att avtalet träder i kraft skall det tillämpas provisoriskt från och med den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna har underrättat varandra om att de förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har slutförts.

Artikel 4

Rådets ordförande bemyndigas härmed att göra den underrättelse som avses i artikel 9.2 i avtalet.

Utfärdat i Bryssel den 19 mars 2007.

På rådets vägnar

Horst SEEHOFER

Ordförande

AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Malaysias regering om vissa luftfartsaspekter

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

å ena sidan, och

MALAYSIAS REGERING (nedan kallad ”Malaysia”)

å andra sidan,

(nedan kallade ”parterna”)

INSER att vissa bestämmelser i de bilaterala luftfartsavtalen mellan medlemsstater i Europeiska gemenskapen och Malaysia som står i strid med EG-rätten måste ändras så att de blir förenliga med denna för att en sund rättslig grund skall kunna skapas för luftfarten mellan Europeiska gemenskapen och Malaysia och för att kontinuiteten i denna luftfart skall kunna upprätthållas,

SOM KONSTATERAR att Europeiska gemenskapen har exklusiv behörighet i fråga om många av de aspekter som kan ingå i bilaterala luftfartsavtal mellan medlemsstater i Europeiska gemenskapen och tredjeländer,

SOM KONSTATERAR att EG-lufttrafikföretag etablerade i en medlemsstat enligt EG-rätten har rätt till icke diskriminerande tillgång till flygrutter mellan medlemsstaterna i Europeiska gemenskapen och tredjeländer,

SOM BEAKTAR de avtal som har ingåtts mellan Europeiska gemenskapen och vissa tredjeländer som innebär att medborgare i dessa tredjeländer får förvärva äganderätt i lufttrafikföretag som har tillstånd utfärdade i enlighet med EG-rätten,

SOM KONSTATERAR att lufttrafikföretag enligt EG-rätten i princip inte har rätt att ingå avtal som kan påverka handeln mellan medlemsstater i Europeiska gemenskapen och som har som syfte eller effekt att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen,

SOM ERKÄNNER att vissa bestämmelser i bilaterala luftfartsavtal som ingåtts mellan medlemsstater i Europeiska gemenskapen och Malaysia kan leda till att konkurrensreglerna för företag sätts ur spel i följande fall: i) bestämmelserna kräver eller gynnar avtal mellan företag, beslut av företags samarbetsorganisationer eller ett samordnat agerande som hindrar, snedvrider eller begränsar konkurrensen mellan olika lufttrafikföretag på linjerna i fråga, eller ii) bestämmelserna förstärker effekterna av sådana avtal, beslut eller samordnade ageranden, eller iii) bestämmelserna innebär att lufttrafikföretagen eller andra privata ekonomiska aktörer kan vidta åtgärder som hindrar, snedvrider eller begränsar konkurrensen mellan olika lufttrafikföretag på linjerna i fråga,

KONSTATERAR att Europeiska gemenskapen inte har som mål att, som ett led i de här förhandlingarna, öka totalvolymen för flygtrafiken mellan medlemsstaterna i Europeiska gemenskapen och Malaysia, påverka balansen mellan lufttrafikföretag från gemenskapen och lufttrafikföretag från Malaysia eller förhandla fram förändringar i de befintliga bilaterala luftfartsavtalen när det gäller trafikrättigheter.

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Allmänna bestämmelser

1. I detta avtal avses med ”medlemsstaterna” medlemsstaterna i Europeiska gemenskapen.

2. Hänvisningar i något av de avtal som ingår i förteckningen i bilaga I till medborgare i en medlemsstat som är part i det avtalet skall anses som hänvisningar till medborgare i Europeiska gemenskapens medlemsstater.

3. Hänvisningar i något av de avtal som ingår i förteckningen i bilaga I till lufttrafikföretag i en medlemsstat som är part i det avtalet skall anses som hänvisningar till lufttrafikföretag som har utsetts av den medlemsstaten.

Artikel 2

Lufttrafikföretag som utsetts av en medlemsstat

1. Bestämmelserna i punkterna 2 och 3 skall äga företräde framför motsvarande bestämmelser i de artiklar som förtecknas i bilaga II a respektive II b, när det gäller den berörda medlemsstatens utseende av ett lufttrafikföretag, godkännande och tillstånd som Malaysia beviljat för det företaget samt avslag, återkallande, tillfälligt upphävande eller begränsning av godkännande eller tillstånd för lufttrafikföretaget.

2. När Malaysia har underrättats om att ett lufttrafikföretag har utsetts av en medlemsstat, skall Malaysia utfärda de tillämpliga godkännandena och tillstånden med så kort handläggningstid som möjligt under förutsättning att

i)	lufttrafikföretaget är etablerat enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen i den medlemsstat som har utsett företaget i fråga, samt att företaget har en giltig operativ licens i enlighet med EG-rätten, och att

ii)	en medlemsstat som utfärdar AOC (Air Operators Certificate) utövar tillsyn över lufttrafikföretaget, och att dess luftfartsmyndighet finns tydligt angiven i den handling där lufttrafikföretaget utses, och att

iii)	lufttrafikföretaget har sin huvudsakliga verksamhet på den medlemsstats territorium som har utfärdat företagets giltiga operativa licens, och att

iv)	lufttrafikföretaget ägs, direkt eller genom majoritetsägande, och i praktiken kontrolleras av någon medlemsstat och/eller medborgare i någon medlemsstat och/eller av någon annan stat enligt förteckningen i bilaga III och/eller av medborgare i någon sådan annan stat.

3. Malaysia får vägra, återkalla, tillfälligt upphäva eller begränsa godkännande och tillstånd för ett lufttrafikföretag som har utsetts av en medlemsstat om

i)	lufttrafikföretaget inte är etablerat enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen i den medlemsstat där det har utsetts eller inte har en giltig operativ licens i enlighet med EG-rätten, eller

ii)	en medlemsstat som utfärdar AOC (Air Operators Certificate) inte utövar tillsyn över lufttrafikföretaget eller om dess luftfartsmyndighet inte är tydligt angiven i den handling där lufttrafikföretaget utses, eller

iii)	lufttrafikföretaget inte ägs, direkt eller genom majoritetsägande, eller inte i praktiken kontrolleras av någon medlemsstat och/eller medborgare i någon medlemsstat och/eller av någon annan stat enligt förteckningen i bilaga III och/eller av medborgare i någon sådan annan stat, eller

iv)

lufttrafikföretaget redan har tillstånd att bedriva luftfart enligt ett bilateralt avtal mellan Malaysia och en annan medlemsstat, och Malaysia kan visa att lufttrafikföretaget – genom att använda sig av trafiktillstånd enligt det här avtalet på en rutt där en ort i den andra medlemsstaten ingår – skulle kringgå bestämmelser om begränsningar i trafiken i det andra avtalet, eller

v)	det utsedda lufttrafikföretaget har ett AOC som har utfärdats av en medlemsstat, och inget bilateralt avtal om luftfart mellan Malaysia och den medlemsstaten är i kraft, och den medlemsstaten har vägrat att ge trafikrättigheter till det lufttrafikföretag som har utsetts av Malaysia.

När Malaysia fattar beslut enligt denna punkt skall Malaysia inte diskriminera mellan lufttrafikföretag från gemenskapen på grundval av nationalitet.

Artikel 3

Flygsäkerhet

1. Bestämmelserna i punkt 2 skall komplettera motsvarande bestämmelser i de artiklar som förtecknas i bilaga II c.

2. Om en medlemsstat (medlemsstat nr 1) har utsett ett lufttrafikföretag, för vilket tillsynen utövas av en annan medlemsstat (medlemsstat nr 2), skall Malaysias rättigheter enligt säkerhetsbestämmelserna i avtalet mellan medlemsstat nr 1 – som har utsett lufttrafikföretaget – och Malaysia gälla på samma sätt för medlemsstat nr 2, när det gäller att anta och tillämpa säkerhetsnormerna och när det gäller att ge tillstånd till det lufttrafikföretagets trafik.

Artikel 4

Beskattning av flygbränsle

1. Bestämmelserna i punkt 2 skall komplettera motsvarande bestämmelser i de artiklar som förtecknas i bilaga II d.

2. Utan hinder av eventuella andra bestämmelser med annat innehåll, skall inget av de avtal som förtecknas i bilaga II d innebära att en medlemsstat hindras från att på ett icke-diskriminerande sätt beskatta eller tull eller avgiftsbelägga flygbränsle, som tillhandahålls på dess territorium och som är avsett för luftfartyg som tillhör ett lufttrafikföretag, som har utsetts av Malaysia och som går i trafik mellan en ort i den medlemsstaten och en annan ort i den medlemsstaten eller i en annan medlemsstat.

Artikel 5

Priser för transporter inom Europeiska gemenskapen

1. Bestämmelserna i punkt 2 skall komplettera motsvarande bestämmelser i de artiklar som förtecknas i bilaga II e.

2. De priser som tas ut av lufttrafikföretag, som utses av Malaysia enligt ett avtal i förteckningen i bilaga I med en bestämmelse som finns förtecknad i bilaga II e för transport helt och hållet inom Europeiska gemenskapen, skall vara förenliga med EG-rätten.

Artikel 6

Förenlighet med konkurrensreglerna

1. Utan hinder av eventuella andra bestämmelser med annat innehåll får inget i de avtal som förtecknas i bilaga I innebära i) främjande av avtal mellan företag, beslut av företags samarbetsorganisationer eller samordnade förfaranden som hindrar, snedvrider eller begränsar konkurrensen, ii) förstärkning av effekterna av sådana avtal, beslut eller samordnade förfaranden, eller iii) delegering till privata ekonomiska aktörer av ansvaret för åtgärder som hindrar, snedvrider eller begränsar konkurrensen.

2. Eventuella bestämmelser i de avtal som förtecknas i bilaga I som inte är förenliga med punkt 1 skall inte tillämpas.

Artikel 7

Bilagor till avtalet

Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av detta.

Artikel 8

Översyn och ändring

Parterna får när som helst genom ömsesidigt medgivande se över eller ändra detta avtal.

Artikel 9

Ikraftträdande och provisorisk tillämpning

1. Detta avtal skall träda i kraft när parterna skriftligen har underrättat varandra om att de respektive interna förfaranden som är nödvändiga för avtalets ikraftträdande avslutats.

2. Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 är parterna överens om att detta avtal skall tillämpas provisoriskt från och med den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna underrättade varandra om att de förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål avslutats.

3. Avtal och andra överenskommelser mellan medlemsstaterna och Malaysia som ännu inte har trätt i kraft när det här avtalet undertecknas, och som inte tillämpas provisoriskt, förtecknas i bilaga I b. Det här avtalet skall tillämpas på alla sådana avtal och överenskommelser när de har trätt i kraft eller tillämpas provisoriskt.

Artikel 10

Upphörande

1. Om ett avtal som förtecknas i bilaga I upphör att gälla, skall alla bestämmelser i det här avtalet som avser det avtal som förtecknas i bilaga I upphöra att gälla vid samma tidpunkt.

2. Om alla de avtal som förtecknas i bilaga I upphör att gälla skall det här avtalet upphöra att gälla vid samma tidpunkt.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta avtal.

Upprättat i Bryssel, i två exemplar, den tjugoandra mars tjugohundrasju på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och malajiska språken.

За Европейската общност

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vardu

Az Európai Közösség részéről

Għall-Kominità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Communidade Europeia

Pentru Comunitatea Europeană

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

För Europeiska gemenskapen

За правителството на Малайзия

Por el Gobierno de Malasia

Za vládu Malajsie

For Malaysias regering

Für die Regierung Malaysias

Malaisia valitsuse nimel

Για την Κυβέρνηση της Μαλαισίας

For the Government of Malaysia

Pour le gouvernement de la Malaisie

Per il governo della Malaysia

Malaizijas valdības vārdā

Malaizijos Vyriausybės vardu

Malaijzia Kormánya részéről

Għall-Gvern tal-Malažja

Voor de Regering van Maleisië

W imieniu Rządu Malezji

Pelo Governo da Malásia

Pentru Guvernul Malaeziei

Za vládu Malajzie

Za Vlado Malezije

Malesian hallituksen puolesta

För Malaysias regering

BILAGA I

Förteckning över avtal som det hänvisas till i artikel 1 i det här avtalet

Luftfartsavtal mellan Malaysia och medlemsstaterna i Europeiska gemenskapen som har slutits, undertecknats eller tillämpas provisoriskt den dag det här avtalet undertecknas:

—

Luftfartsavtal mellan Österrikes förbundsregering och Malaysias regering mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i Kuala Lumpur den 22 november 1976, i bilaga II kallat ”Malaysia–Österrikeavtalet”.

Ändrat genom det samförståndsavtal som upprättades i Wien den 23 augusti 1990.

Senast ändrat genom den verbalnot som upprättades i Kuala Lumpur den 14 september 1994.

—

Luftfartsavtal mellan Konungariket Belgiens regering och Malaysias regering mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i Kuala Lumpur den 26 februari 1974, i bilaga II kallat ”Malaysia–Belgienavtalet”.

Ändrat genom det godkända protokoll som upprättades i Bryssel den 25 juli 1978.

Senast ändrat genom det godkända protokoll som upprättades i Kuala Lumpur den 14 oktober 1993.

—

Avtal mellan Tjeckoslovakiska socialistiska republikens regering och Malaysias regering om luftfart mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i Prag den 2 maj 1973, i bilaga II kallat ”Malaysia–Tjeckienavtalet”.

Att läsas tillsammans med det samförståndsavtal som undertecknades i Prag den 2 maj 1973.

—	Avtal mellan Konungariket Danmarks regering och Malaysias regering om luftfart mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i Kuala Lumpur den 19 oktober 1967, i bilaga II kallat ”Malaysia–Danmarkavtalet”.

—	Utkast till luftfartsavtal mellan Konungariket Danmarks regering och Malaysias regering, paraferat 1997 och 2002, i bilaga II kallat ”utkast till Malaysia–Danmarkavtalet”.

—

Avtal mellan Republiken Finlands regering och Malaysias regering om luftfart mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i Kuala Lumpur den 6 november 1997, i bilaga II kallat ”Malaysia–Finlandavtalet”.

Att läsas tillsammans med det samförståndsavtal som upprättades i Kuala Lumpur den 15 september 1997.

—	Avtal mellan Republiken Frankrikes regering och Malaysias regering om luftfart, undertecknat i Kuala Lumpur den 22 maj 1967, i bilaga II kallat ”Malaysia–Frankrikeavtalet”.

—	Avtal mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Malaysia om luftfart mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i Kuala Lumpur den 23 juli 1968, i bilaga II kallat ”Malaysia–Tysklandavtalet”.

—	Avtal mellan Republiken Ungerns regering och Malaysias regering om luftfart mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i Kuala Lumpur den 19 februari 1993, i bilaga II kallat ”Malaysia–Ungernavtalet”.

—	Avtal mellan Irlands regering och Malaysias regering om luftfart, undertecknat i Shannon den 17 februari 1992, i bilaga II kallat ”Malaysia–Irlandavtalet”.

—

Avtal mellan Malaysias regering och Republiken Italiens regering om luftfart, undertecknat i Kuala Lumpur den 23 mars 1995, i bilaga II kallat ”Malaysia–Italienavtalet”.

Att läsas tillsammans med det konfidentiella samförståndsavtal som upprättades i Rom den 30 november 1994.

Ändrat genom det konfidentiella samförståndsavtal som upprättades i Kuala Lumpur den 18 juli 1997.

Ändrat genom den diskussionsöverenskommelse mellan Malaysia och Italien som upprättades i Rom den 18 maj 2005.

Senast ändrat genom det samförståndsavtal som upprättades i London den 18 juli 2006.

—	Luftfartsavtal mellan Malaysias regering och Storhertigdömet Luxemburgs regering, paraferat i Kuala Lumpur den 19 juli 2002, som tillägg II till det konfidentiella samförståndsavtal som undertecknades i Kuala Lumpur den 19 juli 2002, i bilaga II kallat ”Malaysia–Luxemburgavtalet”.

—	Avtal mellan Maltas regering och Malaysias regering om luftfart mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i Malaysia den 12 oktober 1993, i bilaga II kallat ”Malaysia–Maltaavtalet”. Att läsas tillsammans med det samförståndsavtal som upprättades i Valletta den 28 februari 1984.

—

Avtal mellan Konungariket Nederländernas regering och Malaysias regering om luftfart mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i Kuala Lumpur den 15 december 1966, i bilaga II kallat ”Malaysia–Nederländernaavtalet”.

Ändrat genom notväxlingen av den 25 mars 1988.

Ändrat genom det konfidentiella samförståndsavtalet av den 23 oktober 1991.

Ändrat genom den notväxling som upprättades i Kuala Lumpur den 10 maj 1993.

Senast ändrat genom det konfidentiella samförståndsavtal som bifogats som tillägg A till det godkända protokoll som upprättades i Kuala Lumpur den 19 september 1995.

Senast ändrat genom den notväxling som upprättades i Kuala Lumpur den 23 maj 1996.

—

Avtal mellan Folkrepubliken Polens regering och Malaysias regering om luftfart, undertecknat i Kuala Lumpur den 24 mars 1975, i bilaga II kallat ”Malaysia–Polenavtalet”.

Skall läsas tillsammans med protokollet till luftfartsavtalet mellan Folkrepubliken Polens regering och Malaysias regering som upprättades i Kuala Lumpur den 5 juli 1974.

—	Avtal mellan Malaysias regering och Republiken Portugals regering om luftfart mellan och utanför deras respektive territorier, paraferat och bifogat som tillägg II till det samförståndsavtal som upprättades i Kuala Lumpur den 19 maj 1998, i bilaga II kallat ”Malaysia–Portugalavtalet”.

—	Luftfartsavtal mellan Socialistiska republiken Rumänien och Malaysias regering, upprättat i Kuala Lumpur den 26 november 1982, i bilaga II kallat ”Malaysia–Rumänienavtalet”.

—	Avtal mellan Republiken Sloveniens regering och Malaysias regering om luftfart mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i Ljubljana den 28 oktober 1997, i bilaga II kallat ”Malaysia–Slovenienavtalet”.

—	Avtal mellan Spaniens regering och Malaysias regering om luftfart, undertecknat i Kuala Lumpur den 23 mars 1993, i bilaga II kallat ”Malaysia–Spanienavtalet”.

—	Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Malaysias regering om luftfart mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i Kuala Lumpur den 19 oktober 1967, i bilaga II kallat ”Malaysia–Sverigeavtalet”.

—	Utkast till luftfartsavtal mellan Konungariket Sveriges regering och Malaysias regering, paraferat 1997 och 2002, i bilaga II kallat ”utkast till Malaysia–Sverigeavtalet”.

—

Avtal mellan Förenade konungariket Storbritanniens och Nordirlands regering och Malaysias regering om luftfartstjänster mellan och utanför deras respektive territorier, undertecknat i London den 24 maj 1973, i bilaga II kallat ”Malaysia–Förenade kungariket–avtalet”.

Ändrat genom den notväxling som upprättades i Kuala Lumpur den 14 september 1993.

Senast ändrat genom det samförståndsavtal som upprättades i London den 18 januari 2006.

Luftfartsavtal och andra överenskommelser som har paraferats eller undertecknats mellan Malaysia och medlemsstater i Europeiska gemenskapen och som den dag det här avtalet undertecknas ännu inte har trätt i kraft eller ännu inte tillämpas provisoriskt:

—

Avtal mellan Folkrepubliken Bulgarien och Malaysias regering om luftfart mellan och utanför deras respektive territorier, paraferat i Sofia den 23 februari 1984, i bilaga II kallat ”Malaysia–Bulgarienavtalet”.

Skall läsas tillsammans med det konfidentiella samförståndsavtal som utfärdades i Kuala Lumpur den 2 oktober 1991.

—	Utkast till samförståndsavtal som bifogats som tillägg 1 till det godkända protokoll som upprättades i Kuala Lumpur den 15 december 2004 och som ändrar Malaysia–Förenade kungariket–avtalet.

BILAGA II

Förteckning över artiklar i de avtal som förtecknas i bilaga I och som det hänvisas till i artiklarna 2–6 i det här avtalet

Lufttrafikföretag utsedda av en medlemsstat:

—	Artikel 3.1–3.3 i Malaysia–Österrikeavtalet.

—	Artikel 2 i Malaysia–Belgienavtalet.

—	Artikel 3.1–3.3 i Malaysia–Bulgarienavtalet.

—	Artikel 3.1–3.3 i Malaysia–Tjeckienavtalet.

—	Artikel II i Malaysia–Danmarkavtalet.

—	Artikel 3 i utkastet till Malaysia–Danmarkavtalet.

—	Artikel 3.1–3.3 i Malaysia–Frankrikeavtalet.

—	Artikel 3.1–3.3 i Malaysia–Tysklandavtalet.

—	Artikel 3 i Malaysia–Finlandavtalet.

—	Artikel 3.1–3.3 i Malaysia–Ungernavtalet.

—	Artikel 3.1–3.2 i Malaysia–Irlandavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Italienavtalet.

—	Artikel 3 i Malaysia–Maltaavtalet.

—	Artikel 3.1–3.3 i Malaysia–Nederländernaavtalet.

—	Artikel 3 i Malaysia–Polenavtalet.

—	Artikel 3.1–3.3 i Malaysia–Portugalavtalet.

—	Artikel 3.1–3.3 i Malaysia–Rumänienavtalet.

—	Artikel 3.1–3.3 i Malaysia–Slovenienavtalet.

—	Artikel 3 i Malaysia–Spanienavtalet.

—	Artikel II i Malaysia–Sverigeavtalet.

—	Artikel 3 i utkastet till Malaysia–Sverigeavtalet.

—	Artikel 3.1–3.3 i Malaysia–Förenade kungariket-avtalet.

Vägran, återkallande, tillfälligt upphävande eller begränsning av godkännanden eller tillstånd:

—	Artikel 3.4–3.7 i Malaysia–Österrikeavtalet.

—	Artikel 3 i Malaysia–Belgienavtalet.

—	Artikel 3.4–3.6 i Malaysia–Bulgarienavtalet.

—	Artikel 3.4–3.6 i Malaysia–Tjeckienavtalet.

—	Artikel III i Malaysia–Danmarkavtalet.

—	Artikel 4 i utkastet till Malaysia–Danmarkavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Finlandavtalet.

—	Artikel 3.4–3.6 i Malaysia–Frankrikeavtalet.

—	Artikel 3.4–3.6 i Malaysia–Tysklandavtalet.

—	Artikel 3.4–3.6 i Malaysia–Ungernavtalet.

—	Artikel 3.3–3.6 i Malaysia–Irlandavtalet.

—	Artikel 5 i Malaysia–Italienavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Maltaavtalet.

—	Artikel 3.4–3.6 i Malaysia–Nederländernaavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Polenavtalet.

—	Artikel 3.4–3.6 i Malaysia–Portugalavtalet.

—	Artikel 3.4–3.6 i Malaysia–Rumänienavtalet.

—	Artikel 3.4–3.6 i Malaysia–Slovenienavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Spanienavtalet.

—	Artikel III i Malaysia–Sverigeavtalet.

—	Artikel 4 i utkastet till Malaysia–Sverigeavtalet.

—	Artikel 3.4–3.6 i Malaysia–Förenade kungariket-avtalet.

Säkerhet:

—	Artikel 7 i Malaysia–Belgienavtalet.

—	Artikel 15 i utkastet till Malaysia–Danmarkavtalet.

—	Artikel 9 i Malaysia–Ungernavtalet.

—	Artikel 10 i Malaysia–Italienavtalet.

—	Artikel 6 i Malaysia–Luxemburgavtalet.

—	Artikel 11 i Malaysia–Portugalavtalet.

—	Artikel 7 i Malaysia–Rumänienavtalet.

—	Artikel 11 i Malaysia–Spanienavtalet.

—	Artikel 15 i utkastet till Malaysia–Sverigeavtalet.

—	Artikel 9A i Malaysia–Förenade kungariket-avtalet.

Beskattning av flygbränsle:

—	Artikel 4 i Malaysia–Österrikeavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Belgienavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Bulgarienavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Tjeckienavtalet.

—	Artikel IV i Malaysia–Danmarkavtalet.

—	Artikel 6 i utkastet till Malaysia–Danmarkavtalet.

—	Artikel 5 i Malaysia–Finlandavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Frankrikeavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Tysklandavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Ungernavtalet.

—	Artikel 11 i Malaysia–Irlandavtalet.

—	Artikel 6 i Malaysia–Italienavtalet.

—	Artikel 9 i Malaysia–Luxemburgavtalet.

—	Artikel 5 i Malaysia–Maltaavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Nederländernaavtalet.

—	Artikel 6 i Malaysia–Polenavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Portugalavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Rumänienavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Slovenienavtalet.

—	Artikel 5 i Malaysia–Spanienavtalet.

—	Artikel IV i Malaysia–Sverigeavtalet.

—	Artikel 6 i utkastet till Malaysia–Sverigeavtalet.

—	Artikel 4 i Malaysia–Förenade kungariket-avtalet.

Priser för transporter inom Europeiska gemenskapen:

—	Artikel 7 i Malaysia–Österrikeavtalet.

—	Artikel 10 i Malaysia–Belgienavtalet.

—	Artikel 8 i Malaysia–Bulgarienavtalet.

—	Artikel 7 i Malaysia–Tjeckienavtalet.

—	Artikel VII i Malaysia–Danmarkavtalet.

—	Artikel II i utkastet till Malaysia–Danmarkavtalet.

—	Artikel 10 i Malaysia–Finlandavtalet.

—	Artikel 7 i Malaysia–Frankrikeavtalet.

—	Artikel 7 i Malaysia–Tysklandavtalet.

—	Artikel 7 i Malaysia–Spanienavtalet.

—	Artikel 8 i Malaysia–Ungernavtalet.

—	Artikel 6 i Malaysia–Irlandavtalet.

—	Artikel 8 i Malaysia–Italienavtalet.

—	Artikel 11 i Malaysia–Luxemburgavtalet.

—	Artikel 10 i Malaysia–Maltaavtalet.

—	Artikel 7 i Malaysia–Nederländernaavtalet.

—	Artikel 10 i Malaysia–Polenavtalet.

—	Artikel 9 i Malaysia–Portugalavtalet.

—	Artikel 9 i Malaysia–Rumänienavtalet.

—	Artikel 8 i Malaysia–Slovenienavtalet.

—	Artikel VII i Malaysia–Sverigeavtalet.

—	Artikel 11 i utkastet till Malaysia–Sverigeavtalet.

—	Artikel 7 i Malaysia–Förenade kungariket-avtalet.

BILAGA III

Förteckning över andra stater som det hänvisas till i artikel 2 i detta avtal

a)	Republiken Island (enligt EES-avtalet).

b)	Furstendömet Liechtenstein (enligt EES-avtalet).

c)	Konungariket Norge (enligt EES-avtalet).

d)	Schweiziska edsförbundet (enligt luftfartsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet).

4.4.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/39

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 27 mars 2007

om fördelning av de mängder kontrollerade ämnen som tillåts för viktiga användningsområden inom gemenskapen under 2007 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000

[delgivet med nr K(2007) 1285]

(Endast de danska, engelska, estniska, franska, italienska, nederländska, slovenska, spanska och tyska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

(2007/211/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)	Gemenskapen har redan avvecklat tillverkningen och användningen av klorfluorkarboner, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, bromfluorkolväten och bromklormetan.

(2)	Kommissionen skall varje år fastställa viktiga användningsområden för dessa kontrollerade ämnen, tillåtna kvantiteter och vilka företag som får använda dem.

(3)

Beslut IV/25 av parterna till Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet, nedan kallat ”Montrealprotokollet”, innehåller de kriterier som kommissionen skall använda för att fastställa viktiga användningsområden, och enligt beslutet får varje part framställa och använda kontrollerade ämnen för dessa viktiga användningsområden.

(4)

Enligt beslut XV/8 av parterna till Montrealprotokollet får de kontrollerade ämnen som anges i bilagorna A, B och C till Montrealprotokollet (grupp II- och grupp III-ämnen) framställas och användas för viktiga användningsområden inom laboratorie- och analysverksamhet enligt bilaga IV till rapporten från parternas sjunde möte under förutsättning att villkoren i bilaga II till rapporten från parternas sjätte möte och i besluten VII/11, XI/15 och XV/5 av parterna till Montrealprotokollet är uppfyllda. Enligt beslut XVII/10 av parterna till Montrealprotokollet får det kontrollerade ämne som anges i bilaga E till Montrealprotokollet framställas och användas för laboratorie- och analysverksamhet med metylbromid.

(5)

I enlighet med punkt 3 i beslut XII/2 av parterna till Montrealprotokollet om åtgärder för att underlätta övergången till klorfluorkarbonfria dosinhalatorer har samtliga medlemsstater underrättat (2) Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre är viktiga för tillverkningen av klorfluorkarbondosinhalatorer som skall släppas ut på gemenskapens marknad.

(6)

Enligt artikel 4.4 i b i förordning (EG) nr 2037/2000 får klorfluorkarboner användas eller släppas ut på marknaden bara om de är avsedda för de viktiga användningsområden som avses i artikel 3.1 i den förordningen. Detta har påverkat antalet användningsområden som anses viktiga och haft till följd att efterfrågan på klorfluorkarboner i dosinhalatorer som släpps ut på marknaden i gemenskapen minskat. Enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 2037/2000 får dessutom klorfluorkarbondosinhalatorer importeras och släppas ut på marknaden bara om klorfluorkarbonerna i dessa produkter tillhör de viktiga användningsområden som avses i artikel 3.1 i den förordningen.

(7)

Kommissionen offentliggjorde den 22 juli 2006 ett meddelande (3) riktat till företag inom gemenskapen med 25 medlemsstater som har begärt att kommissionen skall pröva om de kan använda kontrollerade ämnen för viktiga användningsområden i gemenskapen under 2007, och har därigenom fått deklarationer från företagen om hur de vill använda de kontrollerade ämnena för viktiga användningsområden under 2007.

(8)	I syfte att se till att berörda företag och operatörer även fortsättningsvis kan utnyttja tillståndssystemet utan dröjsmål, är det lämpligt att detta beslut gäller från och med den 1 januari 2007.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den förvaltningskommitté som inrättas genom artikel 18.1 i förordning (EG) nr 2037/2000.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Den kvantitet kontrollerade ämnen som tillhör grupp I (klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig medicinsk verksamhet i gemenskapen under 2007 fastställs till en ozonnedbrytande potential (ODP) (4) motsvarande 316 257,00 kg.

2. Den mängd kontrollerade ämnen i grupp I (klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115) och grupp II (andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorieverksamhet i gemenskapen under 2007 fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 65 900,9 kg.

3. Den mängd kontrollerade ämnen i grupp III (haloner) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorieverksamhet i gemenskapen under 2007 fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 718,7 kg.

4. Den mängd kontrollerade ämnen i grupp IV (koltetraklorid) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorieverksamhet i gemenskapen under 2007 fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 147 110,436 kg.

5. Den mängd kontrollerade ämnen i grupp V (1,1,1-trikloretan) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorieverksamhet i gemenskapen under 2007 fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 672,0 kg.

6. Den mängd kontrollerade ämnen i grupp VI (metylbromid) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom laboratorie- och analysverksamhet i gemenskapen under 2007 fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 150,0 kg.

7. Den mängd kontrollerade ämnen i grupp VII (bromfluorkolväten) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorieverksamhet i gemenskapen under 2007 fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 3,52 kg.

8. Den mängd kontrollerade ämnen i grupp IX (bromfluorkolväten) som omfattas av förordning (EG) nr 2037/2000 och som får användas inom viktig laboratorieverksamhet i gemenskapen under 2007 fastställs till en ozonnedbrytande potential motsvarande 12 048 kg.

Artikel 2

Klorfluorkarbondosinhalatorerna i bilaga I får inte släppas ut på marknaden när den behöriga myndigheten fastställt att klorfluorkarboner inte längre är viktiga för dosinhalatorer på den marknaden.

Artikel 3

Under perioden 1 januari–31 december 2007 gäller följande:

1.	Kvoter för användning av klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115 inom viktig medicinsk verksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga II.

2.	Kvoter för användning av klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115 och andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga III.

3.	Kvoter för användning av haloner inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga IV.

4.	Kvoter för användning av koltetraklorid inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga V.

5.	Kvoter för användning av 1,1,1-trikloretan inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga VI.

6.	Kvoter för användning av metylbromid inom kritiska användningsområden i laboratorie- och analysverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga VII.

7.	Kvoter för användning av bromfluorkolväten inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga VIII.

8.	Kvoter för användning av bromklormetan inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga IX.

9.	Kvoter för klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, bromfluorkolväten och bromklormetan inom viktiga användningsområden fastställs i bilaga X.

Artikel 4

Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 januari 2007 och upphör att gälla den 31 december 2007.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till följande företag:

3M Health Care Ltd

3M House Morley Street

Loughborough

Leicestershire LE11 1EP

United Kingdom

Bespak Europe Ltd

North Lynn Industrial Estate

Bergen Way, King's Lynn

Norfolk PE30 2JJ

United Kingdom

Boehringer Ingelheim GmbH

Binger Straße 173

D-55216 Ingelheim am Rhein

Chiesi Farmaceutici SpA

Via Palermo 26/A

I-43100 Parma (PR)

Inyx Pharmaceuticals Ltd

Astmoor Industrial Estate

9 Arkwright Road Runcorn

Cheshire WA7 1NU

United Kingdom

IVAX Ltd

Unit 301,

Waterford Industrial Estate

Weterford, Ireland

Laboratorio Aldo Union S.A.

Baronesa de Maldá 73

Esplugues de Llobregat

E-08950 Barcelona

SICOR SpA

Via Terrazzano 77

I-20017 Rho (MI)

Valeas SpA Pharmaceuticals

Via Vallisneri, 10

I-20133 Milano (MI)

Valvole Aerosol Research Italiana (VARI) SpA — LINDAL Group Italia

Via del Pino, 10

I-23854 Olginate (LC)

Acros Organics bvba

Janssen Pharmaceuticalaan 3a

B-2440 Geel

Airbus France

316, route de Bayonne

F-31300 Toulouse

Bie & Berntsen A-S

Transformervej 8

DK-2730 Herlev

Carlo Erba Reactifs-SDS

Z.I. de Valdonne, BP 4

F-13124 Peypin

Eras Labo

222, RN 90

F-38330 Saint-Nazaire-les-Eymes

Harp International

Gellihirion Industrial Estate,

Rhondda, Cynon Taff,

UK-Pontypridd CF37 5SX

Health Protection Inspectorate-Laboratories

Paldiski mnt 81

EE-10617 Tallinn

Honeywell Specialty Chemicals

Wunstorfer Straße 40

Postfach 10 02 62

D-30918 Seelze

Institut scientifique de service public (ISSeP)

Rue du Chéra, 200

B-4000 Liège

Ineos Fluor Ltd

PO Box 13, The Heath

Runcorn, Cheshire WA7 4QF

United Kingdom

LGC Promochem GmbH

Mercatorstr. 51

D-46485 Wesel

Mallinckrodt Baker BV

Teugseweg 20

7418 AM Deventer

Nederland

Mebrom NV

Assenedestraat 4

B-9940 Rieme Ertvelde

Merck KgaA

Frankfurter Straße 250

D-64271 Darmstadt

Mikro+Polo d.o.o.

Zagrebška 22

SI-2000 Maribor

Ministry of Defense

Directorate Material RNL Navy

P.O. Box 2070

2500 ES The Hague

Nederland

Panreac Química S.A.

Pol. Ind. Pla de la Bruguera

C/ Garraf 2

E-08211 Castellar del Vallès, Barcelona

Sanolabor d.d.

Leskoškova 4

SI-1000 Ljubljana

Sigma Aldrich Chimie SARL

80, rue de Luzais

L’Isle d’Abeau-Chesnes

F-38297 Saint-Quentin-Fallavier

Sigma Aldrich Laborchemikalien

Wunstorfer Straße 40

Postfach 10 02 62

D-30918 Seelze

Sigma Aldrich Logistik GmbH

Riedstraße 2

D-89555 Steinheim

Tazzetti Fluids Srl

Corso Europa, 600/a

I-10088 Volpiano (TO)

VWR I.S.A.S.

201, rue Carnot

F-94126 Fontenay-sous-Bois

Utfärdat i Bryssel den 27 mars 2007.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 244, 29.9.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(2) www.unep.org/ozone/Information_for_the_Parties/3Bi_dec12–2-3.asp

(3) EUT C 171, 22.7.2006, s. 27.

(4) ODP (Ozone-depleting Potential).

BILAGA I

I enlighet med punkt 3 i beslut XII/2 om åtgärder för att underlätta övergången till klorfluorkarbonfria dosinhalatorer, fattat vid tolfte mötet av parterna till Montrealprotokollet, fastställde följande länder att det finns lämpliga klorfluorkarbonfria dosinhalatorer och att klorfluorkarboner därmed inte längre är viktiga i den mening som avses i protokollet när de kombineras med någon av följande verksamma beståndsdelar:

Källa: www.unep.org/ozone/Information_for_the_Parties/3Bi_dec12–2-3.asp

Tabell 1

Korttidsverkande bronkdilaterande betaagonister

Land	Salbutamol	Terbutalin	Fenoterol	Orciprenalin	Reproterol	Karbuterol	Hexoprenalin	Pirbuterol	Klenbuterol	Bitolterol	Prokaterol
Österrike	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Belgien	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Cypern	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Tjeckien	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Danmark	X
Estland	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Finland	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Frankrike	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Tyskland	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Grekland	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Ungern	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Irland	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Italien	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Lettland	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Litauen	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Luxemburg	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Malta	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Nederländerna	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Polen	X
Portugal	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Norge	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Slovakien	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Slovenien	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Spanien	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Sverige	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X	X
Förenade kungariket	X

Tabell 2

Inhalationssteroider

Land	Beklometason	Dexametason	Flunisolid	Flutikason	Budesonid	Triamcinolon
Österrike	X	X	X	X	X	X
Belgien	X	X	X	X	X	X
Cypern
Tjeckien	X	X	X	X	X	X
Danmark	X			X
Estland	X	X	X	X	X	X
Finland	X			X
Frankrike	X			X
Tyskland	X	X	X	X	X	X
Grekland
Ungern	X	X	X	X	X	X
Irland	X			X
Italien	X	X	X	X	X	X
Lettland	X	X	X	X	X	X
Litauen	X	X	X	X	X	X
Luxemburg	X	X	X	X	X	X
Malta				X	X
Polen
Portugal	X			X	X
Nederländerna	X	X	X	X	X	X
Norge
Slovakien	X	X	X	X	X	X
Slovenien	X	X	X	X	X	X
Spanien	X			X
Sverige	X			X
Förenade kungariket				X

Tabell 3

Icke-steroida antiinflammatoriska medel

Land	Kromoglicinsyra	Nedrocromil
Österrike	X	X
Belgien	X	X
Cypern	X	X
Tjeckien	X	X
Danmark	X	X
Estland	X	X
Finland	X	X
Frankrike	X	X
Tyskland	X	X
Grekland	X	X
Ungern	X
Irland
Italien	X	X
Lettland	X	X
Litauen	X	X
Luxemburg	X
Malta	X	X
Polen
Portugal	X
Nederländerna	X	X
Norge
Slovakien	X	X
Slovenien	X	X
Spanien		X
Sverige	X	X
Förenade kungariket

Tabell 4

Bronkdilaterande antikolinergika

Land	Ipratropiumbromid	Oxitropiumbromid
Österrike	X	X
Belgien	X	X
Cypern	X	X
Tjeckien	X	X
Danmark	X	X
Estland	X	X
Finland	X	X
Frankrike
Tyskland	X	X
Grekland	X	X
Ungern	X	X
Irland	X	X
Italien
Lettland	X	X
Litauen	X	X
Luxemburg	X	X
Malta	X	X
Nederländerna	X	X
Polen
Portugal	X
Norge
Slovakien	X	X
Slovenien	X	X
Spanien	X	X
Sverige	X	X
Förenade kungariket	X	X

Tabell 5

Långtidsverkande bronkdilaterande betaagonister

Land	Formoterol	Salmeterol
Österrike	X	X
Belgien	X	X
Cypern	X
Tjeckien	X	X
Danmark
Estland	X	X
Finland	X	X
Frankrike	X	X
Tyskland	X	X
Grekland
Ungern	X	X
Irland	X	X
Italien	X	X
Lettland	X	X
Litauen	X	X
Luxemburg	X	X
Malta	X	X
Nederländerna	X
Polen
Portugal
Norge
Slovakien	X	X
Slovenien	X	X
Spanien		X
Sverige	X	X
Förenade kungariket

Tabell 6

Kombinationer av verksamma ämnen i en och samma dosinhalator

Land
Österrike	X Alla produkter
Belgien	X Alla produkter
Cypern
Tjeckien	X Alla produkter
Danmark
Estland
Finland	X Alla produkter
Frankrike	X Alla produkter
Tyskland	X Alla produkter
Grekland
Ungern	X Alla produkter
Irland
Italien	Budenosid + Fenoterol	Fluticason + Salmeterol
Lettland	X Alla produkter
Litauen	X Alla produkter
Luxemburg	X Alla produkter
Malta	X Alla produkter
Nederländerna
Polen
Portugal
Norge
Slovakien	X Alla produkter
Slovenien	X Alla produkter
Spanien
Sverige	X Alla produkter
Förenade kungariket

BILAGA II

Viktig medicinsk verksamhet

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp I som får användas för tillverkning av dosinhalatorer för behandling av astma och andra kroniska sjukdomar som medför andningssvårigheter tilldelas följande:

3 M Health Care Ltd (UK)

Bespak Europe Ltd (UK)

Boehringer Ingelheim GmbH (DE)

Chiesi Farmaceutici SpA (IT)

Inyx Pharmaceuticals Ltd (UK)

Ivax Ltd (IE)

Laboratorio Aldo Union SA (ES)

SICOR SpA (IT)

Valeas SpA Pharmaceuticals (IT)

Valvole Aerosol Research Italiana (VARI)

SpA — LINDAL Group Italia (IT)

BILAGA III

Viktig laboratorieverksamhet

Kvoten kontrollerade ämnen i grupperna I och II som får användas inom laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande:

Acros Organics bvba (BE)

Bie & Berntsen A-S (DK)

Carlo Erba Reactifs-SDS (FR)

Harp International (UK)

Honeywell Specialty Chemicals (DE)

Ineos Fluor (UK)

LGC Promochem (DE)

Mallinckrodt Baker (NL)

Merck KGaA (DE)

Mikro+Polo d.o.o. (SI)

Panreac Química S.A. (ES)

Sanolabor d.d. (SI)

Sigma Aldrich Chimie (FR)

Sigma Aldrich Logistik (DE)

Tazzetti Fluids (IT)

VWR I.S.A.S. (FR)

BILAGA IV

Viktig laboratorieverksamhet

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp III som får användas i laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande:

Airbus France (FR)

Eras Labo (FR)

Ineos Fluor (UK)

Ministry of Defense (NL)

Sigma Aldrich Chimie (FR)

BILAGA V

Viktig laboratorieverksamhet

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp IV som får användas inom laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande:

Acros Organics (BE)

Bie & Berntsen A-S (DK)

Carlo Erba Reactifs-SDS (FR)

Health Protection Inspectorate-Laboratories (EE)

Honeywell Specialty Chemicals (DE)

Institut scientifique de service public (ISSeP) (BE)

Mallinckrodt Baker (NL)

Merck KGaA (DE)

Mikro+Polo d.o.o. (SI)

Panreac Química S.A. (ES)

Sanolabor d.d. (SI)

Sigma Aldrich Chimie (FR)

Sigma Aldrich Laborchemikalien (DE)

Sigma Aldrich Logistik (DE)

BILAGA VI

Viktig laboratorieverksamhet

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp V som får användas inom laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande:

Acros Organics (BE)

Bie & Berntsen A-S (DK)

Merck KGaA (DE)

Mikro+Polo d.o.o. (SI)

Panreac Química S.A. (ES)

Sanolabor d.d. (SI)

Sigma Aldrich Chimie (FR)

Sigma Aldrich Logistik (DE)

Bilaga VII

Kritiska användningsområden inom laboratorie- och analysverksamhet

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp VI som får användas för kritiska användningsområden i laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande:

Mebrom NV (BE)

Sigma Aldrich Logistik (DE)

BILAGA VIII

Viktig laboratorieverksamhet

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp VII som får användas i laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande:

Ineos Fluor (UK)

Sigma Aldrich Chimie (FR)

BILAGA IX

Viktig laboratorieverksamhet

Kvoten kontrollerade ämnen i grupp IX som får användas i laboratorie- och analysverksamhet tilldelas följande:

Ineos Fluor (UK)

Sigma Aldrich Logistik (DE)

BILAGA X

Denna bilaga offentliggörs inte, eftersom den innehåller konfidentiella uppgifter om affärsverksamhet.

4.4.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/55

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 3 april 2007

om avslutande av antidumpningsförfarandet för import av pentaerytritol med ursprung i Folkrepubliken Kina, Ryska federationen, Republiken Turkiet, Ukraina och Amerikas förenta stater

(2007/214/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 9,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Inledande

(1)

Den 2 december 2005 mottog kommissionen ett klagomål som ingivits i enlighet med artikel 5 i grundförordningen av European Chemical Industry Council, CEFIC (Europeiska kemiindustrirådet, nedan kallat ”klaganden”) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av gemenskapens sammanlagda tillverkning av pentaerytritol.

(2)	Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av pentaerytritol från Kina, Ukraina, Ryssland, Turkiet och Förenta staterna och om därav förorsakad väsentlig skada, vilken ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)	Den 17 januari 2006 inleddes förfarandet genom ett tillkännagivande om inledande (2) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Parter som berörs av förfarandet

(4)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, gemenskapstillverkarna, de exporterande tillverkarna, importörerna, de användare och organisationer som man visste berördes samt företrädarna för de berörda exportländerna om inledandet av förfarandet. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(5)	Klagande tillverkare, andra gemenskapstillverkare, exporterande tillverkare, importörer, användare och leverantörer lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(6)

För att de exporterande tillverkare i Kina och Ukraina som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de kinesiska och ukrainska myndigheterna samt till de exporterande tillverkare som den visste var berörda i de båda länderna. Ett företag i Kina ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen och i andra hand om individuell behandling, om det i samband med undersökningen skulle konstateras att de inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status. Den enda ukrainska tillverkaren ansökte endast om individuell behandling.

(7)	I tillkännagivandet om inledande nämnde kommissionen att den i undersökningen eventuellt skulle göra stickprov på exportörer/tillverkare i Kina. Eftersom endast ett företag var samarbetsvilligt och angav att det var villigt att ingå i stickprovet gjordes inga stickprov.

(8)

Frågeformulär sändes till alla parter som man visste var berörda och till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Tre gemenskapstillverkare svarade på frågeformuläret, varav en hade två produktionsanläggningar. Dessutom svarade tre icke-närstående importörer, fem användare, en leverantör, en exporterande tillverkare i Kina, i Turkiet och i Ukraina samt en tillverkare som accepterade att samarbeta i ett eventuellt jämförbart land, Chile.

(9)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för sitt fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse och gjorde kontroller på plats hos följande företag:

Gemenskapstillverkare

—	Perstorp Specialty Chemicals AB, Perstorp, Sverige

—	Perstorp Chemicals GmbH, Arnsberg, Tyskland

—	Chemza A.S. Strážske, Strážske, Slovakien

—	S.A. Polialco, Barcelona, Spanien

Exporterande tillverkare i Kina

—	Hubei Yihua Chemical Industry Co., Ltd, Yichang

Exporterande tillverkare i Ukraina

—	Rubezhnoye State Chemical Plant (”Zarja”), Rubezhnoye

Exporterande tillverkare i Turkiet

—	MKS Marmara Entegre Kimya Sanayi A.Ș., Beșiktaș

(10)

Eftersom det måste fastställas ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina och Ukraina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, gjordes kontrollbesök på plats hos följande företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett eventuellt jämförbart land, i detta fall Chile:

—	Oxiquim, Viña del Mar

Industriella användare i gemenskapen

—	Nuplex Resins BV, Bergen op Zoom, Nederländerna

3. Undersökningsperiod

(11)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari till och med den 31 december 2005 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller, i tabeller, ”UP”). Undersökningen av hur de faktorer utvecklades som var relevanta för att bedöma skadan omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(12)

Den berörda produkten är pentaerytritol (även kallad ”penta”) som klassificeras enligt KN-nummer 2905 42 00. Pentaerytritol är ett luktfritt, vitt, kristallint, fast ämne som tillverkas av formaldehyd och acetaldehyd. Den är den polyol som används mest i världen vid tillverkning av alkydhartser. Huvudråvaran är metanol som används vid tillverkning av formaldehyd, acetaldehyd och natriumhydroxid.

(13)	Alkydhartser, som huvudsakligen används i beläggningar, står för cirka 60–70 % av slutanvändningen av den berörda produkten. Andra tillämpningar omfattar syntetiska smörjoljor för kylkompressorer, kolofoniumestrar som används i lim som klibbämne och pentaerytritoltetranitrat (PETN).

(14)

På världsmarknaden tillverkas det i huvudsak tre olika kvalitetsgrader av pentaerytritol. Den vanligaste är synteskvalitet (”penta mono grade”). De två andra kvalitetsgraderna är teknisk kvalitet (”technical grade”) och nitreringskvalitet (”nitration grade”). Kvalitetsgraden beror på renhetsgraden som fastställs på grundval av andelen av mono- och dipentaerytritol. Till exempel är andelen monopentaerytritol i synteskvaliteten 98 % jämfört med 87 % i den tekniska kvaliteten. Undersökningen visade att tillverkningsprocessen är i stort sett den samma för de vanligaste kvalitetsgraderna av pentaerytritol och att produktionskostnaderna därför konstaterades vara desamma för samtliga kvalitetsgrader. Dessutom konstaterades det att samtliga kvalitetsgrader kännetecknas av samma grundläggande kemiska och fysiska egenskaper och att de i huvudsak används för samma ändamål.

(15)

De syntetiska och tekniska kvalitetsgraderna tillhandahålls också i ett fåtal fall i mikroniserad form, vilket innebär att produkten mals efter tillverkningen. Kemiskt sett är mikroniserad pentaerytritol exakt samma produkt, men kostnaderna och försäljningspriset är något högre till följd av malningen.

(16)

Den turkiska exporterande tillverkaren opponerade sig mot användningen av endast en typ av pentaerytritol som sammanfattning för de tre olika kvalitetsgraderna syntetisk och teknisk kvalitet samt nitreringskvalitet. Denne hävdade att särskilt den mikroniserade pentaerytritolen skulle betraktas som en annorlunda typ. Denna begäran kunde accepteras och mikroniserad pentaerytritol, som utgör en mycket liten del av gemenskapsindustrins tillverkning och som man konstaterade inte exporteras till gemenskapen från något av de berörda länderna, uteslöts ur de produkter som omfattas av denna undersökning. Det ansågs dock att det inte fanns någon orsak att dela upp de tre olika kvalitetsgraderna i olika typer, eftersom kostnaderna och prisnivåerna är desamma. Det bör också understrykas att pentaerytritol i stor utsträckning är en handelsvara som upplevs som en och samma produkt av slutkonsumenten. Därför förkastades denna begäran och man behöll endast en typ.

(17)	På grundval av de fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaperna, tillverkningsprocessen och de olika produkttypernas utbytbarhet ur ett användarperspektiv räknas alla kvalitetsgrader av pentaerytritol som en enda produkt i detta förfarande.

2. Likadan produkt

(18)

Den berörda produkten och den pentaerytritol som tillverkades och såldes på de inhemska marknaderna i de berörda länderna och på den inhemska marknaden i Japan, som ursprungligen var tänkt att användas som jämförbart land, samt den pentaerytritol som tillverkas och säljs i gemenskapen av gemenskapsindustrin konstaterades ha samma grundläggande kemiska och fysiska egenskaper och användare.

(19)	Därför drogs den preliminära slutsatsen att de alla måste anses vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

C. DUMPNING

1. Allmän metod

(20)	Den allmänna metoden beskrivs nedan. I redovisningen i det följande av undersökningsresultaten beträffande dumpning när det gäller de berörda länderna beskrivs därför endast de aspekter som är specifika för det enskilda exporterande landet.

2. Normalvärde

(21)	I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersöktes först för varje samarbetsvillig exporterande tillverkare om företagets försäljning av pentaerytritol på hemmamarknaden var representativ, dvs. motsvarade minst 5 % av dess totala exportförsäljningsvolym till gemenskapen.

(22)

Därefter undersökte kommissionen om försäljningen av pentaerytritol i representativa kvantiteter på hemmamarknaden kunde anses ha ägt rum vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. För detta ändamål fastställdes andelen lönsam försäljning av den berörda typen till oberoende kunder. I de fall där försäljningsvolymen av pentaerytritol som såldes till ett nettopris som motsvarade eller översteg den beräknade produktionskostnaden utgjorde minst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen och där det vägda genomsnittliga priset var detsamma som eller översteg produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på den inhemska marknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning på den inhemska marknaden under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning varit lönsam eller inte. I de fall där volymen lönsam försäljning av pentaerytritol utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den produkten eller där det vägda genomsnittliga priset var lägre än produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat endast som ett vägt genomsnitt av lönsam försäljning, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av pentaerytritol.

(23)

I de fall där andelen lönsam försäljning av pentaerytritol utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av den produkten, ansågs försäljningen av produkten inte ha skett i tillräckliga mängder för att det skulle gå att fastställa normalvärdet på grundval av det inhemska priset. Om de inhemska priserna för pentaerytritol som såldes av en tillverkare inte kunde användas för att fastställa normalvärdet, måste en annan metod tillämpas.

(24)	I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades normalvärdet på grundval av varje producents egna produktionskostnader jämte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(25)	Kommissionen undersökte i detta syfte för varje berörd tillverkare om uppgifterna avseende försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på hemmamarknaden var tillförlitliga.

(26)

Uppgifterna om faktiska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på hemmamarknaden ansågs vara tillförlitliga när det berörda företagets försäljningsvolym på hemmamarknaden kunde anses vara representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Vinstmarginalen på försäljningen på hemmamarknaden fastställdes på grundval av den försäljning på hemmamarknaden som ägt rum vid normal handel.

(27)

I samtliga fall där dessa villkor inte uppfylldes undersökte kommissionen om uppgifter om andra exportörer eller tillverkare på den inhemska marknaden i ursprungslandet kunde användas, i enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen. När tillförlitliga uppgifter var tillgängliga för bara en exporterande tillverkare kunde ett genomsnitt enligt artikel 2.6 a i grundförordningen inte fastställas. Det undersöktes då om villkoren i artikel 2.6 b var uppfyllda, dvs. om man kunde använda uppgifter om den berörda exportörens eller tillverkarens faktiska kostnader för tillverkning och försäljning av produkter inom samma allmänna produktkategori. När några sådana uppgifter inte var tillgängliga eller inte tillhandahölls av tillverkaren, fastställdes försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen, dvs. på grundval av någon annan rimlig metod.

3. Exportpris

(28)	I samtliga fall där den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

a) Jämförelse

(29)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis tog man genom justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Lämpliga justeringar beviljades i samtliga fall där de konstaterades vara skäliga, korrekta och styrkta med kontrollerad bevisning.

b) Dumpningsmarginal

(30)	I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för varje exporterande tillverkare på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

4. Turkiet

(31)	Den enda kända exporterande tillverkaren besvarade frågeformuläret.

a) Normalvärde

(32)	Tillverkaren hade en representativ sammanlagd försäljning av den likadana produkten på den inhemska marknaden och all försäljning kunde betraktas som normal handel.

(33)	Det konstaterades dessutom att de inhemska priserna varierade kraftigt beroende på försäljningsmånad.

(34)	Av ovanstående skäl och i syfte att exakt återge normalvärdet för den berörda produkten under undersökningsperioden ansågs det i detta särskilda fall ändamålsenligt att fastslå ett månatligt normalvärde för den berörda produkten.

(35)	För varje månad ansågs de inhemska priserna vara en lämplig grund för att fastställa normalvärdet. Normalvärdet baserade sig därför på de aktuella priserna som betalats eller kunde betalas av oberoende kunder på den turkiska inhemska marknaden under varje månad under undersökningsperioden.

b) Exportpris

(36)	I samtliga fall såldes den berörda produkten till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt hade betalts eller kunde betalas.

(37)	För att få till stånd en verklig jämförelse till följd av variationerna i normalvärdet under undersökningsperioden ansågs det ändamålsenligt att fastställa ett vägt genomsnittligt exportpris per månad under undersökningsperioden.

c) Jämförelse

(38)	Justeringar gjordes för skillnaderna i transport-, försäkrings-, lastnings- och kreditkostnader samt rabatter, provisioner och avdrag.

(39)	De angivna försäkringskostnaderna, avdragen och förpackningskostnaderna avvek något från uppgifterna i den exporterande tillverkarens bokföring. Justeringsbeloppen korrigerades därför i enlighet med denna.

(40)

Undersökningen visade dessutom att den exporterande tillverkaren betalade ett avsevärt belopp för konsulttjänster. Företaget ansåg att dessa avgifter inte berättigade till en justering och att de därför inte borde dras av från exportpriset eller från de inhemska försäljningspriserna. Det ansågs dock att denna utgift påverkade kostnaderna och priserna för den berörda produkten och därför påverkade prisjämförelsen. Beloppet fördelades därför på grundval av kvantitet i förhållande till försäljning (försäljning på hemma- och EU-marknaden och försäljning till tredjeländer) och drogs av från försäljningspriserna som en justering i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen.

(41)	Vad gäller kreditkostnaderna konstaterades det att den angivna räntan för undersökningsperioden inte återspeglade den verkliga kortsiktiga finansieringskostnaden för företaget. Kreditkostnaderna justerades därför i enlighet med denna.

d) Dumpningsmarginal

(42)

Eftersom det fanns ett klart mönster för hur exportpriserna varierade beroende på tidsperiod ansågs det att denna faktor skulle beaktas då dumpningsmarginalen beräknades. Jämförelsen gjordes därför på månatlig basis mellan det vägda genomsnittliga exportpriset och det vägda genomsnittliga normalvärdet för den berörda produkten.

(43)	Av ovanstående skäl var dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, uttryckt i procent av nettopriset cif vid gemenskapens gräns, lägre än miniminivån i artikel 9.3 i grundförordningen.

(44)

Det konstaterades att dumpningsmarginalen också hade varit minimal om jämförelsen hade gjorts mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och individuella exporttransaktioner. En sådan jämförelse ansågs dock inte lämplig. Eftersom exportpriserna dock följde ett mönster som varierade kraftigt från månad till månad (en skillnad på upp till 20 % av exportpriset kunde noteras mellan de olika månaderna under undersökningsperioden – med avsevärt lägre nivåer mellan maj och oktober 2005) följde de månatliga normalvärdena samma trend. Denna utveckling berodde på att huvudråvarorna, som stod för en betydande andel av den berörda produktens produktionskostnad, utvecklades på samma sätt. Den metod som beskrivs i skäl 42 återspeglar därför till fullo den dumpning som ägde rum.

(45)	Eftersom den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren föreföll svara för hela den turkiska exporten av den berörda produkten till gemenskapen fanns det inte någon anledning att tro att någon exporterande tillverkare avstått från att samarbeta.

(46)	Förfarandet gällande Turkiet kunde därför avslutas i enlighet med artikel 9.3 i grundförordningen.

5. Kina och Ukraina

a) Marknadsekonomisk status

(47)	I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen skall normalvärdet vid antidumpningsundersökningar av import med ursprung i Kina och Ukraina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel för tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(48)

Kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande:

i)	Företagens beslut rörande verksamheten och kostnader fattas utifrån de förutsättningar som råder på marknaden och utan något större statligt inflytande.

ii)	Företagen har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer och som tillämpas för alla ändamål.

iii)	Det förekommer inte några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

iv)	Lagar om konkurser och ägandeförhållanden garanterar rättssäkerhet och stabila villkor.

v)	Valutaomräkning sker till marknadskurser.

(49)

En exporterande tillverkare i Kina ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade inom tidsfristen in ansökningsblanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status. Kommissionen inhämtade alla uppgifter som ansågs nödvändiga och kontrollerade på plats hos detta företag alla nödvändiga uppgifter som det lämnat i sin ansökan om marknadsekonomisk status.

(50)	Undersökningen visade att ansökan om marknadsekonomisk status måste avslås för detta företag, eftersom det inte uppfyllde krav ett, två och tre ovan.

(51)

Eftersom de viktigaste aktieinnehavarna var statsägda företag och de direktörer som utsetts av dem innehade en kontrollerande och oproportionerligt stor andel av posterna i styrelsen konstaterades det att staten kunde utöva ett betydande inflytande på företagets beslut rörande verksamheten i fråga om daglig förvaltning, vinstfördelning, nyemittering av aktier, kapitalökning, ändring av bolagsordning och upplösning av företaget och att dessa beslut därför inte fattades som svar på signaler från marknaden.

(52)

Dessutom visade inte företagets räkenskaper dess verkliga ekonomiska situation, eftersom företaget omotiverat gjort vissa omfördelningar när det gällde avskrivningen av tillgångar, något som innebar ett brott mot de internationella redovisningsstandarderna (IAS 1–13). Detta i förening med att företagets revisorer inte uttryckte några reservationer eller förklarade något rörande denna praxis stred klart mot internationella redovisningsnormer.

(53)

Vad gällde uppskattningen av de ursprungliga tillgångarna kunde företaget inte förklara hur uppskattningen hade gjorts. Slutligen kunde företaget inte på något sätt bevisa att det betalat hyran för kontorsbyggnaden. Bägge bristerna innebar att det förekom betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

(54)	Den rådgivande kommittén rådfrågades och de parter som berördes direkt gavs möjlighet att kommentera slutsatserna. Kommissionen mottog emellertid inte några synpunkter. Gemenskapsindustrin gavs även tillfälle att lämna synpunkter, och samtyckte till ställningstagandena om marknadsekonomisk status.

(55)	Av ovanstående skäl fastställdes det att marknadsekonomisk status inte skulle beviljas den kinesiska exporterande tillverkaren.

b) Individuell behandling

(56)	Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning för erhållande av individuell behandling.

(57)

Den kinesiska exporterande tillverkaren som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status ansökte i andra hand om individuell behandling. Såsom beskrivs i skäl 51 konstaterades det att staten via sina företrädare i företagets styrelse utövade ett till den grad betydande inflytande på exportpriser och exportkvantiteter samt försäljningsvillkor att det inte kunde betraktas som fritt. Dessutom innebar den statliga inblandningen i den dagliga förvaltningen av företaget att risken för kringgående av åtgärder inte kunde uteslutas om företaget beviljades en individuell tullsats.

(58)	Eftersom det konstaterades att den kinesiska exporterande tillverkaren inte uppfyllde samtliga krav för att beviljas individuell behandling i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen förkastades begäran om individuell behandling.

(59)

Den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Ukraina som inte hade begärt marknadsekonomisk status krävde endast individuell behandling. Det finns dock inga övriga kända tillverkare av pentaerytritol i Ukraina, något som bekräftas av att den exportkvantitet av pentaerytritol från Ukraina till gemenskapen som den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren angav överensstämde med de kvantiteter som Eurostat uppgav. Det ansågs därför onödigt att avgöra om denna exporterande tillverkare skulle beviljas individuell behandling eftersom en enda landsomfattande skatt skulle införas i vilket fall som helst.

c) Normalvärde

i) Jämförbart land

(60)	Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen skall normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade normalvärdet i ett jämförbart land.

(61)	I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att för fastställande av normalvärde för Kina och Ukraina använda Japan som ett lämpligt jämförbart land och inbjöd berörda parter att lämna synpunkter på detta val. Inga berörda parter gjorde några invändningar.

(62)	Kommissionen kontaktade den kända tillverkaren av pentaerytritol i Japan och bad den samarbeta i detta förfarande. Inget samarbete kunde dock fås till stånd.

(63)

De länder som berörs av det nuvarande förfarandet valdes inte ut, eftersom samarbete saknades eller deras inhemska marknad kunde vara snedvriden till följd av dumpning. Kommissionen ville därför få till stånd ett samarbete med alla andra kända tillverkare i Chile, Taiwan, Brasilien och Sydkorea, dvs. med andra länder där pentaerytritol tillverkades.

(64)

Endast tillverkaren i Chile var samarbetsvillig. Även om det fanns endast en tillverkare i Chile utsattes den inhemska chilenska pentaerytritolmarknaden för hård konkurrens under undersökningsperioden till följd av import från Kina, Taiwan, Förenta staterna, Sverige och Sydkorea, eftersom det varken hade införts kvoter eller andra kvantitativa importrestriktioner.

(65)	Därför drogs preliminärt slutsatsen att Chile var mest lämpligt och skäligt som jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(66)	Ett frågeformulär skickades därför till tillverkaren där man bad om information om de inhemska försäljningspriserna och produktionskostnaden för den likadana produkten. Uppgifterna i svaret kontrollerades på ort och ställe.

(67)

Undersökningen visade dock att den samarbetsvilliga turkiska exporterande tillverkaren inte tillämpade dumpning. Det hade inte skett någon uppenbar snedvridning av den turkiska marknaden av pentaerytritol, och den tillverkningsprocess och de råmaterial som den turkiska tillverkaren använde liknade mer de kinesiska och ukrainska exporterande tillverkarna.

(68)	Det drogs därför den slutsatsen att Turkiet kunde betraktas som ett lämpligt jämförbart land för detta förfarande.

ii) Normalvärde i det jämförbara landet

(69)	Normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställdes enligt artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkarna i det jämförbara landet.

(70)	Normalvärdet bestämdes enligt skäl 32–35.

d) Exportpriser

(71)	De kinesiska och ukrainska exporterande tillverkarnas hela exportförsäljning till gemenskapen skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen, och exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(72)	Eftersom man kom fram till att ett genomsnittligt normalvärde för hela undersökningsperioden inte var representativt, av skäl som beskrivs i skäl 33–37, fastställdes månatliga genomsnittliga exportpriser.

e) Jämförelse

(73)	Justeringar gjordes i tillämpliga och motiverade fall för transport-, försäkrings-, och hanteringskostnader och därmed sammanhängande kostnader samt förpacknings-, kredit- och bankkostnader.

f) Dumpningsmarginaler

(74)

För samtliga exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det månatligen vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet med det månatligen vägda genomsnittliga exportpriset till gemenskapen.

(75)

När det gäller Kina var den volym pentaerytritol som exporterats av den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren avsevärt mindre än 70 % av den totala volymen pentaerytritol som importerats under undersökningsperioden från Kina enligt Eurostats uppgifter. För de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina måste dumpningsmarginalen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Det ansågs därför nödvändigt att dumpningsmarginalen fastställs på grundval av de högsta dumpade transaktionerna för den samarbetsvilliga tillverkaren. Detta tillvägagångssätt ansågs nödvändigt också för att undvika att belöna bristande samarbetsvilja och med hänsyn till att det inte fanns några uppgifter som tydde på att en icke-samarbetsvillig part hade tillämpat dumpning på en lägre nivå.

(76)	Därför beräknades en genomsnittlig landsomfattande dumpningsmarginal där den viktningsfaktor som användes var cif-värdet för båda grupperna av exportörer, dvs. samarbetsvilliga exportörer och icke samarbetsvilliga exportörer.

(77)	I Ukrainas fall, såsom förklaras i skäl 59, ansågs det till följd av den höga samarbetsnivån ändamålsenligt att fastställa den landsomfattande dumpningsmarginalen på samma nivå som den som gällde för samarbetsvilliga exporterande tillverkare.

(78)

Dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, före tull, är följande:

Land	Dumpningsmarginal
Kina	18,7 %
Ukraina	10,3 %

6. Ryssland och Förenta staterna

(79)

Ingen av tillverkarna i Ryssland och Förenta staterna samarbetade i denna undersökning. Den landsomfattande dumpningsmarginalen fastställdes därför preliminärt, i brist på andra mer lämpliga grunder, på grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. uppgifter från klaganden.

(80)

Dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif gemenskapens gräns före tull, är följande:

Land	Dumpningsmarginal
Ryssland	25 %
Förenta staterna	54 %

D. SKADA

1. Tillverkning i gemenskapen

(81)

Undersökningen visade att den likadana produkten tillverkades av fem tillverkare i gemenskapen. En av tillverkarna har två produktionsanläggningar. Klagomålet ingavs på två av dessa tillverkares vägnar. Efter det att undersökningen hade inletts beslutade en tredje tillverkare att stödja förfarandet genom att till fullo samarbeta i undersökningen. De båda andra tillverkarna, som lämnade allmänna uppgifter om tillverkning och försäljning, stödde förfarandet.

(82)

Den sammanlagda gemenskapstillverkningen med avseende på artikel 4.1 i grundförordningen beräknades således preliminärt genom att man lade samman de tre samarbetsvilliga gemenskapstillverkarnas produktion med de båda andra tillverkarnas produktion, enligt de uppgifter som lämnats av dem. På grundval av detta uppgick gemenskapens totala tillverkning av den likadana produkten till 115 609 ton under undersökningsperioden.

2. Definition av gemenskapsindustrin

(83)	De tre gemenskapstillverkare som samarbetade till fullo i undersökningen redovisade en produktion som utgör 94 % av den likadana produkten som tillverkas i gemenskapen. De anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

3. Förbrukning i gemenskapen

(84)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på basis av de kända gemenskapstillverkarnas försäljningsvolymer samt importen från samtliga tredjeländer utifrån det relevanta KN-numret enligt Eurostat. Det bör därför noteras att endast en av de två icke-klagande gemenskapstillverkarna lämnade försäljningssiffror för hela skadeundersökningsperioden. Därför beaktades inte den andra tillverkarens försäljning, eftersom uppgifterna endast lämnades för undersökningsperioden. Eftersom dessa försäljningsvolymer var låga påverkas den totala bilden inte av att de utesluts. Såsom framgår av tabellen nedan minskade förbrukningen i gemenskapen av den berörda produkten och den likadana produkten med 12 % under skadeundersökningsperioden. Efterfrågan var stabil mellan 2003 och 2004, medan den sjönk med 9 % jämfört med året dessförinnan under undersökningsperioden.

	2002	2003	2004	UP
Förbrukning i gemenskapen (ton)	83 195	80 697	80 403	73 025
Index	100	97	97	88

4. Import till gemenskapen från de berörda länderna

a) Sammantagen bedömning av importens verkan

(85)

Kommissionen övervägde huruvida verkningarna av importen av pentaerytritol med ursprung i Kina, Förenta staterna, Turkiet, Ryssland och Ukraina borde bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen. Importen från Turkiet skedde inte till dumpade priser, och därför borde förfarandet avslutas för import från det landet.

b) Dumpningsmarginal och importvolym

(86)

De genomsnittliga dumpningsmarginalerna som fastställts för de fyra återstående länderna efter det att Turkiet hade uteslutits överstiger den miniminivå som anges i artikel 9.3 i grundförordningen. Importvolymen från vart och ett av dessa länder är inte försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen. Importens marknadsandel uppgick under undersökningsperioden till 1,8 % för Kina, 1,5 % för Ryssland, 3,7 % för Ukraina och 1,9 % för Förenta staterna.

c) Konkurrensvillkor

(87)	Importvolymerna från Kina, Ryssland och Ukraina ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden och priserna följde samma utveckling och underskred klart gemenskapsindustrins priser.

(88)

Såsom nämnts ovan har man kunnat fastställa att den berörda produkten som importerades från de berörda länderna och den likadana produkten som tillverkades och såldes av gemenskapsindustrin har samma grundläggande tekniska, fysiska och kemiska egenskaper och slutanvändning. Dessutom säljs alla produkter via liknande försäljningskanaler till samma kunder och konkurrerar således med varandra.

(89)

Importen från Förenta staterna underskred inte gemenskapsindustrins priser (se skäl 141). De amerikanska exportörernas prisbeteende verkade i själva verket skilja sig totalt från prisbeteendet för exportörerna i de berörda länderna. Förenta staterna lyckades i själva verket öka sin marknadsandel på gemenskapsmarknaden till priser som låg över de tre andra länderna. Förklaringen ligger i att en av de amerikanska exporterande tillverkarna har varit framgångsrik i ett annat marknadssegment där det är möjligt att få högre priser. Det ansågs därför att en sammantagen bedömning av importen från Förenta staterna och den dumpade importen från Kina, Ryssland och Ukraina inte var ändamålsenlig i ljuset av konkurrensvillkoren för importen från Förenta staterna och den dumpade importen från de tre berörda länderna och den likadana gemenskapsprodukten.

(90)	På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att de villkor som motiverar sammantagen bedömning av importen av pentaerytritol med ursprung i Kina, Ryssland och Ukraina var uppfyllda.

d) Sammantagen volym och marknadsandel

(91)

Importvolymen från Kina, Ryssland och Ukraina, som baserade sig på uppgifter från Eurostat, ökade kraftigt från 1 235 ton år 2002 till 5 136 ton under undersökningsperioden. Deras sammanlagda marknadsandel ökade stadigt från 1 % till 7 % under samma period. Detta måste ses mot bakgrund av en minskad förbrukning.

	2002	2003	2004	UP
Importvolym (ton)	1 235	3 397	4 752	5 136
Index	100	275	385	416
Marknadsandel	1 %	4 %	6 %	7 %

e) Importpriser och prisunderskridande

(92)

Prisuppgifterna om den totala importen från de tre berörda länderna kommer från Eurostat. Tabellen nedan visar hur de genomsnittliga importpriserna för Kina, Ryssland och Ukraina utvecklades. Under skadeundersökningsperioden sjönk dessa priser med 13 %.

	2002	2003	2004	UP
Importpriser (euro/ton)	1 131	1 032	1 030	988
Index	100	91	91	87

(93)

Vid fastställandet av prisunderskridandet använde sig kommissionen av uppgifter som hänförde sig till undersökningsperioden. Man använde sig därvid av gemenskapsindustrins försäljningspriser till oberoende kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i gemenskapen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Priserna jämfördes med importpriserna från de tre berörda länderna. Eftersom Ryssland inte samarbetade hämtades de vägda genomsnittliga exportpriserna från Eurostat. När det gäller Kina och Ukraina gjordes jämförelsen med de samarbetsvilliga tillverkarnas exportpriser efter rabatter, vid behov justerade till nivån priser cif vid gemenskapens gräns, med en lämplig justering för tullklareringskostnader och kostnader efter import. Priserna ansågs vara representativa i båda fallen eftersom det endast finns en tillverkare av pentaerytritol i Ukraina. När det gäller Kina stod den samarbetsvilliga tillverkarens export för ungefär hälften av all den pentaerytritol som exporterades från Kina till EG.

(94)	Jämförelsen visade att de vägda genomsnittliga marginalerna för prisunderskridandet var 11,3 % för Kina, 6,2 % för Ukraina och 11,9 % för Ryssland under undersökningsperioden.

5. Gemenskapsindustrins situation

(95)	I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen har granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin innefattat en analys av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som haft betydelse för industrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

a) Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(96)

Tillverkningen minskade med 3 % mellan 2002 och undersökningsperioden. Ökningen år 2004 berodde på att en tillverkares produktionskapacitet ökade. Produktionsvolymerna uppvisar följande utveckling:

	2002	2003	2004	UP
Tillverkning (ton)	111 665	103 913	115 204	108 309
Index	100	93	103	97

(97)

Produktionskapaciteten fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins produktionsenheters nominella kapacitet med beaktande av avbrott i tillverkningen. Produktionskapaciteten ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen skedde i huvudsak under 2004 och berodde på att en tillverkare fått sin tillverkning att fungera på ett smidigt sätt och att samma tillverkares andra produktionsanläggning omorganiserats.

(98)

Till följd av att produktionsvolymerna minskade och kapaciteten ökade något minskade kapacitetsutnyttjandet från 95 % år 2002 till 87 % under undersökningsperioden.

	2002	2003	2004	UP
Produktionskapacitet (ton)	117 020	119 020	123 987	123 987
Index	100	102	106	106
Kapacitetsutnyttjande	95 %	87 %	93 %	87 %

b) Lager

(99)

Lagren mer än fördubblades under skadeundersökningsperioden, något som visar att gemenskapsindustrin fick allt svårare att sälja sina produkter på gemenskapsmarknaden.

	2002	2003	2004	UP
Lagervolym (ton)	3 178	6 598	6 910	7 122
Index	100	208	217	224

c) Försäljningsvolym, marknadsandelar och genomsnittliga priser per enhet i gemenskapen

(100)

Gemenskapsindustrins försäljning av pentaerytritol till oberoende kunder på gemenskapsmarknaden minskade stadigt från 64 663 ton år 2002 till 54 543 ton under undersökningsperioden, dvs. med 16 %. Försäljningsvolymerna minskade därför kraftigare än förbrukningen i gemenskapen som minskade med 12 % under samma period, såsom ovan nämns. Industrin förlorade sålunda en marknadsandel på 3 procentenheter. Marknadsandelen föll alltså från 78 % år 2002 till 75 % under undersökningsperioden.

	2002	2003	2004	UP
Försäljningsvolym i EU (ton)	64 663	61 308	58 681	54 543
Index	100	95	91	84
Marknadsandel	78 %	76 %	73 %	75 %

(101)

De genomsnittliga försäljningspriserna till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden. Priserna steg något mellan 2002 och 2003. Därefter sjönk de igen och nådde en rekordlåg nivå under undersökningsperioden då de stod på 1 040 euro/ton.

(102)

Prisminskningarna under skadeundersökningsperioden bör ses mot bakgrund av gemenskapsindustrins försök att konkurrera med den dumpade importen. De nuvarande prisnivåerna är dock ohållbara, eftersom gemenskapsindustrin är tvungen att sälja för ett lägre belopp än kostnadspriserna för att kunna stanna kvar på marknaden.

	2002	2003	2004	UP
Vägt genomsnittligt pris (euro/ton)	1 163	1 203	1 151	1 040
Index	100	103	99	89

d) Lönsamhet och kassaflöde

(103)

Under skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins lönsamhet kraftigt från 12,6 % år 2002 till – 11,5 % under undersökningsperioden. År 2004 lyckades gemenskapsindustrin fortfarande göra lite vinst, men situationen förändrades dramatiskt under undersökningsperioden, då industrin började göra förluster. Den främsta orsaken till denna utveckling är att de höjda priserna för råvarukostnaderna, särskilt metanol, som står för cirka 25 % av produktionskostnaderna, inte kunde överföras på slutkonsumenterna till följd av de låga importpriserna för de berörda länderna.

	2002	2003	2004	UP
Vinstmarginal före skatt	12,6 %	7,5 %	5,7 %	–11,5 %

(104)

Kassaflödet försämrades också under skadeundersökningsperioden, i linje med den försämrade lönsamheten, och blev negativt under undersökningsperioden. Minskningen i den absoluta nivån på det negativa kassaflödet vid slutet av perioden berodde på minskade produktions- och försäljningsvolymer.

	2002	2003	2004	UP
Kassaflöde (euro)	16 189 720	9 427 189	4 441 120	–3 012 661
Index	100	58	27	–19

e) Investeringar, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital

(105)

Investeringarna uppvisade en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden. De viktigaste investeringarna gjordes dock år 2003, då gemenskapsindustrin fortfarande var lönsam. Under undersökningsperioden investerade en tillverkare i att minska flaskhalsarna i produktionen, medan en annan tillverkare investerade i uppgradering av produktionsutrustningen för att uppfylla miljökrav.

	2002	2003	2004	UP
Investeringar (euro)	3 756 302	8 483 655	2 956 275	4 394 137
Index	100	226	79	117

(106)

Avkastningen på investeringar från produktion och försäljning av den likadana produkten var negativ under undersökningsperioden och minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden, något som avspeglar den ovannämnda negativa lönsamhetsutvecklingen.

	2002	2003	2004	UP
Avkastning på investeringar	18,5 %	10,5 %	7,9 %	–13,5 %
Index	100	57	43	–73

(107)

Det fanns inget som tydde på att gemenskapsindustrin, som består av stora företag som också tillverkar andra produkter, hade problem att anskaffa kapital för sin verksamhet. Slutsatsen blev därför att gemenskapindustrin kunde anskaffa kapital för sin verksamhet under hela skadeundersökningsperioden.

f) Antal anställda, produktivitet och löner

(108)

Utvecklingen för sysselsättning, produktivitet och löner såg ut på följande vis:

	2002	2003	2004	UP
Antal anställda	290	296	293	299
Index	100	102	101	103
Produktivitet (ton per anställd)	385	351	393	362
Index	100	91	102	94
Lönekostnad per anställd (euro)	43 379	44 469	46 899	44 921
Index	100	103	108	104

(109)

Antalet anställda ökade med 3 % under skadeundersökningsperioden. Detta berodde på en omorganisation vid en gemenskapstillverkare, vilket ledde till en intern omfördelning av den personal som arbetade med pentaerytritol, även om det totala antalet anställda av företaget som helhet förblev stabilt. Till följd av att antalet anställda ökade något och produktionsvolymerna minskade, var produktiviteten negativ under skadeundersökningsperioden.

(110)

De genomsnittliga lönenivåerna per anställd steg med 4 % under skadeundersökningsperioden, vilket är mindre än inflationsökningen under samma period.

g) Tillväxt

(111)

Medan förbrukningen i gemenskapen sjönk med 12 % under skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins försäljningsvolymer med 16 %. Importvolymerna från Kina, Ryssland och Ukraina ökade samtidigt med mer än 300 % och importvolymerna från Förenta staterna med mer än 700 %. Följden blev att gemenskapsindustrin förlorade marknadsandelar, medan de berörda importörerna lyckades öka sina.

h) Storleken på den faktiska dumpningsmarginalen och återhämtning från tidigare dumpning

(112)

Dumpningsmarginalerna för Kina, Ryssland, Ukraina och Förenta staterna specificeras ovan i dumpningsavsnittet. Dessa marginaler ligger klart över miniminivån. Med tanke på den dumpade importens volym och pris kan inverkan av den faktiska dumpningsmarginalen inte anses vara försumbar.

(113)

Gemenskapsindustrin återhämtar sig inte från effekterna av tidigare dumpning eller subventionering, eftersom inga undersökningar har gjorts tidigare.

6. Slutsats om skada

(114)

Analyserna av skadeindikatorerna visar att situationen för gemenskapsindustrin förvärrades avsevärt efter 2002 och nådde sin lägsta nivå under undersökningsperioden, då industrin gjorde en förlust på 11,5 %.

(115)

Vad gäller den minskade förbrukningen under skadeundersökningsperioden minskade gemenskapstillverkningen med 3 % och kapacitetsutnyttjandet med 8 % under samma period. Försäljningen på gemenskapsmarknaden minskade med 16 % i fråga om volym och 25 % i fråga om värde. Denna utveckling återspeglas också av de ökade lagren som nästan fördubblades under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen minskade därför från 78 % år 2002 till 75 % under undersökningsperioden. De genomsnittliga enhetspriserna minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden, något som inte återspeglar ökningen i råvarukostnaderna under samma period. För att inte förlora fler marknadsandelar och hålla tillverkningen igång hade gemenskapsindustrin inget annat alternativ än att följa de prisnivåer som skapats till följd av den dumpade importen. Följden blev att lönsamheten minskade avsevärt under undersökningsperioden.

(116)

De flesta andra skadeindikatorer bekräftar också gemenskapsindustrins negativa situation. Avkastningen på investeringar och kassaflödet var negativa och produktiviteten sjönk, medan investeringarna dock ökade. Investeringarna under undersökningsperioden, som var det år då gemenskapsindustrin gick med förlust, gjordes i själva verket främst för att minska flaskhalsarna i produktionen och uppgradera maskinparken så att den uppfyllde miljökraven och inte för att få ny produktionsutrustning. Att antalet anställda ökade något berodde på att en tillverkare omorganiserade sin verksamhet och inte anställde någon ny personal då den ekonomiska situationen förvärrades.

(117)

Mot denna bakgrund kan slutsatsen dras att gemenskapsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

E. ORSAKSSAMBAND

1. Inledande anmärkning

(118)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det huruvida den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna har vållat gemenskapsindustrin skada i en sådan utsträckning att den kan betecknas som väsentlig. Undersökningen omfattade även andra kända faktorer utöver den dumpade importen vilka eventuellt skadade gemenskapsindustrin samtidigt med denna, för att säkra att den eventuella skada som vållats av dessa faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

2. Verkningar av den dumpade importen

(119)

Det bör påpekas att när det gäller Turkiet, vars marknadsandel steg till 8,6 % under undersökningsperioden, låg den fastställda dumpningsmarginalen under miniminivån. Import från Turkiet beaktades därför inte i analysen av effekterna av den dumpade importen på den skada som gemenskapsindustrin lidit. Den sammanlagda marknadsandelen för de återstående fyra länderna steg till 9 % under undersökningsperioden.

(120)

Importvolymerna från Kina, Ryssland och Ukraina ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden, både i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel. År 2002 var volymerna nästan försumbara, och uppgick till endast 1 235 ton. Under skadeundersökningsperioden ökade de med 316 % till 5 136 ton under undersökningsperioden. Deras sammanlagda marknadsandel under samma period ökade från 1 % till 7 %. De vägda genomsnittliga importpriserna minskade med 13 %, vilket ledde till ett klart prisunderskridande under undersökningsperioden. Den stora ökningen i importvolymerna för de tre berörda länderna och deras ökade marknadsandelar under skadeundersökningsperioden, till priser som var avsevärt lägre än gemenskapsindustrins priser, sammanföll med den uppenbara försämringen av den totala ekonomiska situationen inom gemenskapsindustrin under samma period.

(121)

Gemenskapsindustrin har påpekat att även om den dumpade importens marknadsandel var liten lyckades den åstadkomma allvarliga störningar på marknaden på grund av affärernas karaktär. Pentaerytritol är en handelsvara och det lägsta priset på marknaden bestämmer till en stor del marknadspriset som andra tillverkare måste anpassa sig till om de vill ha kvar sina beställningar. Detta bevisas av att gemenskapsindustrins försäljningspriser sjönk under skadeundersökningsperioden, medan priserna för huvudråvaran, metanol, steg. Gemenskapsindustrin vidhåller att den inte kunde överföra stegringen av råvarupriserna till sina kunder till följd av det kraftiga pristrycket på dumpade importer. Detta ledde till att lönsamheten, avkastningen på investeringar och kassaflödet minskade avsevärt.

(122)

Om man ser på utvecklingen mer i detalj framgår det att den ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin försämrades kraftigast under undersökningsperioden. Under åren före undersökningsperioden ökade importen från Kina, Ryssland och Ukraina kraftigt från 1 235 ton år 2002 till 4 752 ton år 2004, dvs. med 285 %, medan priserna för dessa länder minskade med 9 % under samma period. Effekten av denna importökning på situationen för gemenskapsindustrin var inte drastisk. Medan försäljningsvolymerna minskade med 9 % och priserna med 1 %, hölls den vinstnivå som nåddes 2004 på en skälig nivå (5,7 %). Under undersökningsperioden sammanföll gemenskapsindustrins försäljningsminskning på 7 % med en ytterligare importökning från de berörda länderna på 8 %, vilket var en relativt liten ökning jämfört med den ökning som uppnåddes under de tidigare två åren. Det var dock endast under undersökningsperioden som gemenskapsindustrins lönsamhet minskade drastiskt då den föll till – 11,5 %, och dess ekonomiska situation förvärrades dramatiskt.

(123)

Då man ser på hela skadeundersökningsperioden förefaller det därför som om det finns ett samband mellan hur den dumpade importen utvecklats och den skada som gemenskapsindustrin lidit. De dumpade importerna i sig verkar dock inte förklara den kraftiga nedgången i gemenskapsindustrins lönsamhet under undersökningsperioden. Man kan därför inte dra den slutsatsen att den dumpade importen skulle ha spelat en avgörande roll i den skadevållande situationen för gemenskapsindustrin som kulminerade under undersökningsperioden.

3. Verkningar av andra faktorer

a) Minskad förbrukning inom EU

(124)

Förbrukningen av pentaerytritol i gemenskapen minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Nedgången verkar hänga samman med minskad efterfrågan på alkydhartser inom färgindustrin som står för cirka 70 % av slutanvändningen av pentaerytritol på gemenskapsmarknaden. Vid ett besök hos en industriell användare av pentaerytritol, som tillverkar alkydhartser för färgindustrin, framgick det att efterfrågan på alkyder förväntas sjunka till och med ännu kraftigare i framtiden till följd av kommande ändringar i miljölagstiftningen som kommer att införa restriktioner av utsläpp av flyktiga organiska föreningar från färg som används för både arkitektur- och industriändamål. Eftersom alkydhartser inte är lika miljövänliga som annan teknik i fråga om flyktiga organiska föreningar förväntas deras användning i färg att minska.

(125)

Gemenskapsindustrins försäljning minskade med 16 % när det gällde volymen och med tre procentenheter när det gällde marknadsandelen, från 78 % år 2002 till 75 % under undersökningsperioden. Importvolymerna från Kina, Ryssland och Ukraina ökade med 316 % under skadeundersökningsperioden vilket ledde till att deras marknadsandel ökade från 1 % till 7 % genom att de tog över den marknadsandel som gemenskapen förlorade. Den sjunkande efterfrågan på pentaerytritol i gemenskapen förklarar därför inte i sig att situationen för gemenskapsindustrin försämrades under skadeundersökningsperioden.

(126)

Den årliga förbrukningsutvecklingen visar dock att förbrukningsminskningen var mycket kraftigare mellan 2004 och undersökningsperioden, eftersom den minskade med 9 % jämfört med föregående år. Förbrukningen var stabil mellan 2003 och 2004, medan den ökade med 3 % mellan 2002 och 2003. Eftersom förbrukningsminskningen sammanfaller med den period då gemenskapsindustrin började gå med förlust kan det inte uteslutas att den minskade efterfrågan på pentaerytritol på gemenskapsmarknaden bidrog till skadan för gemenskapsindustrin.

b) Import från andra tredjeländer

(127)

Importen från andra tredjeländer (de fem största) uppvisar följande utveckling:

	2002	2003	2004	UP
Chile
Volym (ton)	1 600	536	1 032	1 384
Index	100	34	65	87
Pris (euro/ton)	1 141	1 245	1 128	981
Index	100	109	99	86
Indien
Volym (ton)	0	119	390	551
Index	0	100	328	141
Pris (euro/ton)	0	1 167	1 085	1 253
Index	0	100	87	84
Taiwan
Volym (ton)	343	657	1 840	863
Index	100	192	536	252
Pris (euro/ton)	1 071	1 060	1 003	1 004
Index	100	99	94	94
Turkiet
Volym (ton)	6 300	7 065	8 957	6 730
Index	100	112	142	107
Pris (euro/ton)	1 292	1 339	1 277	1 097
Index	100	104	99	85
Japan
Volym (ton)	0	20	58	65
Index	0	100	290	112
Pris (euro/ton)	0	3 905	3 334	2 731
Index	0	100	85	82

(128)

Enligt Eurostat och den information som samlats in under undersökningen är de viktigaste tredjeländerna från vilka pentaerytritol importeras Chile, Indien och Taiwan. Då man lägger till importen från Turkiet till importen från andra tredjeländer ökade den totala volymen som importerats från tredjeländer med 12 % från 8 586 ton år 2002 till 9 636 ton under undersökningsperioden. Detta motsvaras av att deras sammanlagda marknadsandel ökade från 10 % till 13 %. Prisnivåerna för importen från tredjeländer förblev högre än gemenskapsindustrins prisnivåer under hela skadeundersökningsperioden. Importen från andra tredjeländer, som konkurrerade med den dumpade importen, lyckades öka sin marknadsandel med tre procentenheter, till priser som låg över gemenskapsindustrins priser.

(129)

Det bör dock noteras att import från andra tredjeländer följde en annorlunda utveckling jämfört med den utveckling som den dumpade importen tog. Toppen för importen från övriga tredjeländer nåddes år 2004, medan importen från tredjeländer minskade igen med 22 % jämfört med året dessförinnan, under undersökningsperioden som var det år då gemenskapsindustrin gjorde sina förluster. De genomsnittliga priserna minskade också med 11 % under samma period, och deras marknadsandel minskade med två procentenheter. Detta verkar antyda att också tillverkarna i övriga tredjeländer påverkades av de låga marknadspriserna från och med år 2004. Deras priser förblev dock högre än gemenskapsindustrins priser också under undersökningsperioden.

c) Gemenskapsindustrins exportresultat

(130)

Det undersöktes också huruvida gemenskapsindustrins export till länder utanför EU kunde ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin led under skadeundersökningsperioden. Exporten till icke-närstående kunder i länder utanför EU utgjorde cirka hälften av gemenskapsindustrins försäljning av den likadana produkten under skadeundersökningsperioden. Exportvolymerna ökade med 3 % mellan 2002 och undersökningsperioden, medan de genomsnittliga exportpriserna minskade med 7 %.

	2002	2003	2004	IP
Försäljningsvolym utanför EU-marknaden (ton)	44 333	35 376	46 460	45 587
Index	100	80	105	103
Genomsnittligt försäljningspris utanför EU-marknaden (euro/ton)	1 034	1 090	1 001	958
Index	100	105	97	93

(131)

Även om volymen av exportförsäljningen ökade något påverkades den totala ekonomiska situationen inom gemenskapsindustrin negativt av att de genomsnittliga exportpriserna var lägre än de genomsnittliga försäljningspriserna på gemenskapsmarkanden under hela skadeundersökningsperioden samt att de till och med låg under produktionskostnaden per enhet, även om detta inte direkt påverkade lönsamheten på gemenskapsmarknaden. Det kan därför inte uteslutas att den skada som gemenskapsindustrin led också indirekt har förorsakats av lönsamhetens negativa utveckling på exportmarknaderna, eftersom detta skulle påverka till exempel gemenskapsindustrins möjligheter att göra nya investeringar och anställa ny personal.

d) Andra gemenskapstillverkare

(132)

Försäljningsvolymerna för den icke-klagande gemenskapstillverkaren som lämnade information för hela skadeundersökningsperioden minskade ännu kraftigare än volymerna för gemenskapsindustrin. Det verkar därför som om denna tillverkare befinner sig i en likadan situation som de klagande gemenskapstillverkarna. Det står därför klart att denna tillverkare inte bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

e) Ökning av råvarupriser

(133)

Priserna för huvudråvaran, metanol, steg kraftigt under skadeundersökningsperioden. Enligt den statistik som offentliggjordes på Methanex, världens största tillverkare och marknadsförare av metanol, webbplats steg det europeiska kontraktspriset från 125 euro/ton i januari 2002 till 235 euro/ton i december 2005. Följden var att produktionskostnaden per enhet steg med 10 % under skadeundersökningsperioden och att lönsamheten därför minskade, eftersom försäljningspriserna per enhet minskade med 13 % under samma period.

(134)

De stigande råvarupriserna kan inte i sig anses ha skadat gemenskapsindustrin. Lönsamhetens negativa utveckling berodde snarare på att gemenskapstillverkarna inte kunde överföra dessa högre råvarukostnader till sina konsumenter genom att höja sina försäljningspriser till följd av den låga prisnivån på gemenskapsmarknaden. Medan metanolpriserna steg med 88 % under skadeundersökningsperioden var stegringen endast 2 % under undersökningsperioden. Även om marknadspriset för pentaerytritol var lågt under undersökningsperioden förklarar inte prisutvecklingen för huvudråvaran metanol, som skedde samtidigt, varför gemenskapsindustrin gjorde så stora förluster under undersökningsperioden.

4. Slutsats om orsakssamband

(135)

De uppgifter som finns tillgängliga antyder att även om marknadsandelen var liten har den dumpade importen från Kina, Ryssland och Ukraina utövat ett pristryck på gemenskapsindustrins priser. En mer detaljerad analys visar dock att det inte går att fastställa ett faktiskt orsakssamband mellan det faktum att den ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin försämrades och hur den dumpade importen utvecklades.

(136)

Den betydande minskningen i gemenskapsindustrins lönsamhet och den övergripande ekonomiska situationen inträffade mellan 2004 och undersökningsperioden, då volymerna för den dumpade importen ökade med endast 8 % jämfört med en ökning på 285 % under de tidigare tre åren, då gemenskapsindustrin fortfarande gick med vinst. Den minskade efterfrågan på pentaerytritol på gemenskapsmarknaden sammanföll med att gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades. Det verkar också som om prisökningen för huvudråvaran metanol var mindre drastisk under undersökningsperioden jämfört med tidigare år, och att den därför inte förklarar den plötsliga och dramatiska försämringen i lönsamhet under undersökningsperioden.

(137)

Att gemenskapsindustrin exporterar nästan hälften av sin tillverkning till priser som ligger under kostnaderna har setts som en faktor som ytterligare bidragit till den totala negativa situationen på gemenskapsmarknaden, även om den inte direkt påverkar lönsamheten på gemenskapsmarknaden.

(138)

Man kan därför inte dra den slutsatsen att enbart den dumpade importen förorsakat den väsentliga skadan. Undersökningen av andra faktorer i enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen visade i själva verket att skadan också kunde bero på minskad förbrukning, gemenskapsindustrins exportresultat och import från andra tredjeländer.

5. Importen från Förenta staterna

(139)

Importvolymerna från Förenta staterna ökade från 169 ton år 2002 till 1 355 ton under undersökningsperioden. Detta ledde till att marknadsandelen ökade från 0,2 % till 1,9 % under samma period.

(140)

De genomsnittliga priserna för import från Förenta staterna minskade under skadeundersökningsperioden men var högre än de som tillverkarna i Kina, Ryssland och Ukraina krävde:

	2002	2003	2004	UP
Importpriser (euro/ton)	1 935	2 212	1 251	1 244
Index	100	114	65	64

(141)

Fastställandet av prisunderskridandet beskrevs i skäl 93. Den vägda genomsnittliga underskridningsmarginalen för Förenta staterna var – 19,5 % under undersökningsperioden. Med andra ord var det genomsnittliga importpriset avsevärt högre än det pris som gemenskapsindustrin krävde på gemenskapsmarknaden. Såsom nämns nedan ledde importen från Förenta staterna inte till någon prisnedgång.

(142)

Parallellt med att importen från Förenta staterna ökade upplevde gemenskapsindustrin bland annat att dess försäljning, marknadsandelar och priser sjönk under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till slutsatsen i skäl 117 att gemenskapsindustrin led väsentlig skada. Det bör dock noteras att priserna för import från Förenta staterna inte underskred gemenskapsindustrins priser, utan att varan i själva verket såldes till avsevärt högre priser än gemenskapsindustrins priser. Dessutom gjordes ytterligare en jämförelse mellan priserna för import från Förenta staterna med det icke-skadevållande priset för den likadana produkten som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden. Det icke-skadevållandet priset erhölls genom att man justerade gemenskapsindustrins försäljningspriser för att återge den vinstmarginal som gemenskapsindustrin kunde förväntas få om den skadevållande dumpningen inte fanns. Denna jämförelse visade att nivån för underskridande var minimal. På denna grundval drogs slutsatsen att denna import inte bidrog till den skada som gemenskapsindustrin led.

F. AVSLUTANDE AV FÖRFARANDENA

(143)

Eftersom det inte finns något betydande orsakssamband mellan den dumpade importen och den skada som gemenskapsindustrin lidit bör det nuvarande antidumpningsförfarandet avslutas i enlighet med artikel 9.2 och 9.3 i grundförordningen.

(144)

Klaganden och alla andra berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för kommissionens avsikt att avsluta förfarandet. Klagandena lämnade sedan sina synpunkter, men det påverkade inte de slutsatser som beskrivs ovan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Antidumpningsförfarandet för import av pentaerytritol, som klassificeras enligt KN-nummer 2905 42 00, med ursprung i Kina, Ryssland, Turkiet, Ukraina och Förenta staterna, avslutas härmed.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 3 april 2007.

På kommissionens vägnar

Peter MANDELSON

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

(2) EUT C 11, 17.1.2006, s. 4.

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 94

Svensk utgåva	Lagstiftning	50 årgången 4 april 2007

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
		Kommissionens förordning (EG) nr 374/2007 av den 3 april 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	1
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 375/2007 av den 30 mars 2007 om ändring av förordning (EG) nr 1702/2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer ( 1 )	3
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 376/2007 av den 30 mars 2007 om ändring av förordning (EG) nr 2042/2003 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter ( 1 )	18
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 377/2007 av den 29 mars 2007 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	20
		DIREKTIV
	*	Kommissionens direktiv 2007/20/EG av den 3 april 2007 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG för att ta upp diklofluanid som ett verksamt ämne i bilaga I till direktivet ( 1 )	23

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	IL	200,3
	MA	114,5
	SN	320,6
	TN	135,4
	TR	168,0
	ZZ	187,8
0707 00 05	JO	171,8
	MA	108,8
	TR	152,1
	ZZ	144,2
0709 90 70	MA	71,3
	TR	112,1
	ZZ	91,7
0709 90 80	EG	242,2
	IL	80,8
	ZZ	161,5
0805 10 20	CU	39,6
	EG	46,9
	IL	69,4
	MA	46,6
	TN	54,2
	TR	45,1
	ZZ	50,3
0805 50 10	IL	60,7
	TR	39,3
	ZZ	50,0
0808 10 80	AR	83,4
	BR	76,2
	CA	101,7
	CL	87,5
	CN	96,9
	NZ	127,7
	US	121,7
	UY	75,4
	ZA	91,5
	ZZ	95,8
0808 20 50	AR	79,4
	CL	110,0
	CN	54,2
	UY	68,0
	ZA	82,5
	ZZ	78,8

Nr	Vet.nr	Anläggningens namn och adress	Plats för resp. lokal
1	BG 0401028	’Mesokombinat-Svishtov’ EOOD	gr. Svishtov ul. ’33-ti Svishtovski polk’ 91
2	BG 1201011	’Mesotsentrala — Montana’ OOD	gr. Montana bul. ’Treti mart’ 216
3	BG 1204013	’Kompas’ OOD	s. Komarevo obsht. Berkovitsa
4	BG 1604039	’Evropimel’ OOD	gr. Plovdiv bul. ’V. Aprilov’
5	BG 1701003	’Mesokombinat — Razgrad’ AD	gr. Razgrad, Industrialen kvartal, ul. ’Beli Lom’ 1
6	ВG 1901021	’Mekom’ AD	gr. Silistra Industrialna zona — Zapad
7	BG 2204099	’Tandem-V’ OOD	gr. Sofia bul. ’Iliantsi’ 23
8	BG 2501002	’Tandem — Popovo’ OOD	s. Drinovo obsht. Popovo

Nr	Vet.nr	Anläggningens namn och adress	Plats för resp. lokal
1	BG 1202005	’Gala M’ OOD	gr. Montana
2	BG 1602001	’Galus — 2004’ EOOD	s. Hr. Milevo obl. Plovdiv
3	BG 1602045	’Deniz 2001’ EOOD	gr. Parvomay ul. ’Al. Stamboliiski’ 23
4	BG 1602071	’Brezovo’ AD	gr. Brezovo ul. ’Marin Domuschiev’ 2
5	BG 2402001	’Gradus-1’ OOD	gr. Stara Zagora kv. ’Industrialen’
6	BG 2802076	’Alians Agrikol’ OOD	s. Okop obl. Yambolska

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Rådet
	2007/210/EG
*	Rådets beslut av den 19 mars 2007 om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Malaysias regering om vissa luftfartsaspekter	26
	Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Malaysias regering om vissa luftfartsaspekter	28
	Kommissionen
	2007/211/EG
*	Kommissionens beslut av den 27 mars 2007 om fördelning av de mängder kontrollerade ämnen som tillåts för viktiga användningsområden inom gemenskapen under 2007 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 [delgivet med nr K(2007) 1285] ( 1 )	39
	2007/212/EG
*	Kommissionens beslut av den 2 april 2007 om ändring av beslut 2003/248/EG beträffande förlängning av tillfälliga undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG avseende växter av jordgubbar och smultron (Fragaria L.) avsedda för plantering, utom frön, med ursprung i Argentina [delgivet med nr K(2007) 1428]	52
	2007/213/EG
*	Kommissionens beslut av den 2 april 2007 om ändring av beslut 2007/31/EG om övergångsbestämmelser när det gäller avsändande från Bulgarien till andra medlemsstater av vissa produkter inom kött- och mjölksektorn som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 [delgivet med nr K(2007) 1443] ( 1 )	53
	2007/214/EG
*	Kommissionens beslut av den 3 april 2007 om avslutande av antidumpningsförfarandet för import av pentaerytritol med ursprung i Folkrepubliken Kina, Ryska federationen, Republiken Turkiet, Ukraina och Amerikas förenta stater	55
	AVTAL
	Rådet
*	Information om dagen för ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om delgivning av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur	70
*	Information om dagen för ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område	70

		Rättelser
	*	Rättelse till kommissionens direktiv 2007/19/EG av den 30 mars 2007 om ändring av direktiv 2002/72/EG om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och av rådets direktiv 85/572/EEG om förteckning över simulatorer som skall användas för undersökning av migration av beståndsdelar i material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt med livsmedel (EUT L 91 av den 31.3.2007)	71