29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 88/1

(1)

Förenta nationernas säkerhetsråd fördömde i resolution 1718 (2006) av den 14 oktober 2006 den kärnsprängning som Demokratiska folkrepubliken Korea (nedan kallad ”Nordkorea”) genomförde den 9 oktober 2006 och slog fast att det förelåg ett klart hot mot internationell fred och säkerhet samt ålade FN:s alla medlemsstater att tillämpa en rad restriktiva åtgärder.

(2)

I gemensam ståndpunkt 2006/795/GUSP fastställs det bestämmelser i syfte att genomföra de restriktiva åtgärderna enligt resolution 1718 (2006); det föreskrivs särskilt att det skall vara förbjudet att exportera materiel eller teknik som kan bidra till Nordkoreas program med anknytning till kärnvapen, andra massförstörelsevapen eller ballistiska robotar, att tillhandahålla tjänster med anknytning till sådan materiel eller teknik, att köpa materiel eller teknik från Nordkorea och att exportera lyxvaror till landet; vidare fastställs det att tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i de nordkoreanska programmen eller stöder programmen skall frysas.

(3)

Dessa åtgärder faller inom tillämpningsområdet för fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och det behövs därför gemenskapslagstiftning för att genomföra dem för gemenskapens del, särskilt för att de skall tillämpas på ett enhetligt sätt av alla medlemsstaters ekonomiska aktörer.

(4)

Denna förordning avviker från den nuvarande gemenskapslagstiftningen, som innehåller allmänna regler om export till och import från tredjeländer, särskilt från rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden (2); merparten av dessa produkter och denna teknik bör omfattas av den här förordningen.

(5)

Förfarandet för att få tillstånd att exportera materiel eller teknik, eller tillhandahålla tekniskt bistånd med anknytning till sådan materiel eller teknik, bör klargöras.

(6)

Av praktiska skäl bör kommissionen bemyndigas att offentliggöra den förteckning över materiel och teknik som sanktionskommittén eller säkerhetsrådet kommer att anta och att vid behov lägga till referensnummer från Kombinerade nomenklaturen enligt bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (3).

(7)

Kommissionen bör också bemyndigas att ändra förteckningen över lyxvaror om det behövs med hänsyn till de definitioner eller riktlinjer som sanktionskommittén kan komma att fastställa för att underlätta genomförandet av restriktionerna för dessa, med beaktande av de förteckningar över lyxvaror som har upprättats av andra behöriga instanser.

(8)

Av praktiska skäl bör kommissionen också bemyndigas att ändra förteckningen över personer, enheter och organ vars tillgångar och ekonomiska resurser skall frysas på grundval av avgöranden som fattas antingen av sanktionskommittén eller Förenta nationernas säkerhetsråd.

(9)

Medlemsstaterna bör fastställa sanktionerna för överträdelse av förordningen. Sanktionerna bör vara proportionella, effektiva och avskräckande.

(10)

För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning skall vara verkningsfulla bör den träda i kraft omedelbart.

a)

direkt eller indirekt sälja, leverera, överföra eller exportera materiel eller teknik, även programvara, enligt förteckningen i bilaga I, oavsett om materielen och tekniken har sitt ursprung i gemenskapen eller inte, till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i Nordkorea eller för användning i Nordkorea,

b)

medvetet och avsiktligt delta i verksamhet vars syfte eller verkan är att kringgå förbudet i a.

a)

direkt eller indirekt tillhandahålla tekniskt bistånd med anknytning till materiel eller teknik enligt EU:s gemensamma förteckning över militär utrustning eller förteckningen i bilaga I eller med anknytning till tillhandahållande, tillverkning, underhåll eller användning av materiel enligt samma förteckningar, till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i Nordkorea eller för användning i Nordkorea,

b)

direkt eller indirekt tillhandahålla finansiering eller finansiellt stöd, särskilt bidrag, lån eller exportkreditförsäkring, som har anknytning till materiel och teknik enligt EU:s gemensamma förteckning över militär utrustning eller förteckningen i bilaga I och som avser endera försäljning, leverans, överföring eller export av sådan materiel eller teknik eller tillhandahållande av tekniskt bistånd med anknytning till sådan materiel eller teknik, till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i Nordkorea,

c)

medvetet och avsiktligt delta i verksamhet vars syfte eller verkan är att kringgå förbuden enligt a eller b,

a)

direkt eller indirekt sälja, leverera, överföra eller exportera lyxvaror enligt förteckningen i bilaga III till Nordkorea,

b)

medvetet och avsiktligt delta i verksamhet vars syfte eller verkan är att kringgå förbudet i a.

a)

nödvändiga för att tillgodose grundläggande behov hos de personer som anges i bilaga IV eller hos familjemedlemmar som är beroende av dem, t.ex. betalning av livsmedel, hyra eller amorteringar, mediciner och läkarvård, skatter, försäkringspremier eller avgifter för samhällstjänster,

b)

avsedda endast för betalning av rimliga arvoden och ersättning för utgifter i samband med tillhandahållande av juridiska tjänster, eller

c)

avsedda endast för betalning av avgifter eller serviceavgifter för rutinmässig hantering eller förvaltning av frysta tillgångar eller ekonomiska resurser, och

a)

Tillgångarna eller de ekonomiska resurserna är föremål för kvarstad i enlighet med ett rättsligt eller administrativt beslut eller en skiljedom som meddelats före den 14 oktober 2006 eller föremål för en rättslig eller administrativ dom eller skiljedom som meddelats före den dagen.

b)

Tillgångarna eller de ekonomiska resurserna kommer att användas uteslutande för att reglera fordringar som har säkrats genom en sådan kvarstad eller har erkänts som giltiga i en sådan dom, inom de gränser som gäller enligt tillämpliga lagar och andra författningar om rättigheter för personer med sådana fordringar.

c)

Kvarstaden eller domen gynnar inte någon av de personer, enheter eller organ som anges i bilaga IV.

d)

Erkännandet av kvarstaden eller domen är förenligt med grunderna för rättsordningen i den berörda medlemsstaten.

e)

Medlemsstaten har anmält kvarstaden eller domen till sanktionskommittén.

a)

ränta eller andra intäkter från dessa konton, eller

b)

betalningar i samband med kontrakt, avtal eller förpliktelser som ingåtts eller uppkommit före den 14 oktober 2006,

a)

omedelbart lämna alla uppgifter som kan underlätta denna förordnings efterlevnad, till exempel uppgifter om konton och belopp som frysts i enlighet med artikel 6, till de behöriga myndigheterna enligt förteckningen över webbplatser i bilaga II i den medlemsstat där de är bosatta eller belägna och även vidarebefordra uppgifterna till kommissionen, direkt eller genom de berörda medlemsstaterna,

b)

samarbeta med de behöriga myndigheterna enligt förteckningen över webbplatser i bilaga II vid eventuella kontroller av uppgifterna.

a)

ändra bilaga I på grundval av sanktionskommitténs eller säkerhetsrådets avgöranden och vid behov lägga till referensnummer från Kombinerade nomenklaturen enligt bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87,

b)

ändra bilaga II på grundval av uppgifter från medlemsstaterna,

c)

ändra bilaga III för att förtydliga eller anpassa varuförteckningen i enlighet med de definitioner eller riktlinjer som sanktionskommittén kan komma att besluta och med beaktande av de förteckningar som upprättats av andra behöriga instanser, eller för att vid behov lägga till referensnummer från den kombinerade nomenklaturen enligt bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87,

d)

ändra bilaga IV på grundval av säkerhetsrådets eller sanktionskommitténs avgöranden, och

e)

ändra bilaga I eller IV i enlighet med beslut som rådet har fattat på grundval av gemensam ståndpunkt 2006/795/GUSP.

a)

inom gemenskapens territorium,

b)

ombord på alla flygplan och fartyg under en medlemsstats jurisdiktion,

c)

på varje person inom eller utanför gemenskapens territorium som är medborgare i en medlemsstat,

d)

på varje juridisk person, enhet eller organ som har inrättats eller bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning,

e)

på varje juridisk person, enhet eller organ med avseende på affärsverksamhet som helt eller delvis bedrivs i gemenskapen.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 88/12

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 88/14

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2006/2007 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 1002/2006 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 262/2007 (4).

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till bör dessa belopp ändras enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 88/16

(1)

Det är nödvändigt att med tillräckligt stor noggrannhet precisera i vilket format uppgifterna om järnvägstransporter skall överföras till kommissionen (Eurostat) för att möjliggöra så snabb och kostnadseffektiv bearbetning som möjligt.

(2)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det statistiska programmet, inrättad genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (2),

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 88/29

(1)

Enligt rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (2) skall gränsvärden fastställas för vissa främmande ämnen i livsmedel i syfte att skydda folkhälsan.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (3) fastställs gränsvärden för bly, kadmium, kvicksilver, oorganiskt tenn, 3-MCPD och bens(a)pyren i vissa livsmedel.

(3)

I förordning (EG) nr 882/2004 fastställs allmänna principer för offentlig kontroll av livsmedel. Men i vissa fall behövs mera specifika bestämmelser för att garantera att offentliga kontroller genomförs på ett harmoniserat sätt i gemenskapen.

(4)

De metoder för provtagning och analys som bör användas vid offentlig kontroll av halten av bly, kadmium, kvicksilver, 3-MCPD, oorganiskt tenn, och bens(a)pyren i vissa livsmedel fastställs i kommissionens direktiv 2001/22/EG av den 8 mars 2001 om fastställande av provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halterna av bly, kadmium, kvicksilver och 3-MCPD i livsmedel (4), kommissionens direktiv 2004/16/EG av den 12 februari 2004 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av tennhalten i livsmedelskonserver (5) och kommissionens direktiv 2005/10/EG av den 4 februari 2005 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av bens(a)pyrenhalten i livsmedel (6).

(5)

Det finns talrika likartade bestämmelser om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halten av bly, kadmium, kvicksilver, oorganiskt tenn, 3-MCPD och bens(a)pyren i livsmedel. För att öka tydligheten i gemenskapslagstiftningen bör man föra samman dessa bestämmelser i en enda rättsakt.

(6)

Direktiven 2001/22/EG, 2004/16/EG och 2005/10/EG bör därför upphävas och ersättas med en ny förordning.

(7)

Åtgärderna i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 88/39

(1)

Enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1592/2002 skall produkter, delar och anordningar uppfylla miljöskyddskraven i bilaga 16 till konventionen angående internationell civil luftfart (nedan kallad ”Chicagokonventionen”) i den lydelse den hade i mars 2002 för volym I och i november 1999 för volym II, med undantag för dess tillägg.

(2)

Chicagokonventionen och dess tillägg har ändrats sedan förordning (EG) nr 1592/2002 antogs.

(3)

Därför bör förordning (EG) nr 1592/2002 ändras i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 54.3 i samma förordning.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet som inrättas genom artikel 54 i förordning (EG) nr 1592/2002.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 88/40

(1)

Ett av målen för förordning (EG) nr 1592/2002 är att bistå medlemsstaterna med att uppfylla deras skyldigheter i enlighet med Chicagokonventionen genom att tillhandahålla enhetliga tillämpningsföreskrifter för bestämmelserna i denna.

(2)

Förordning (EG) nr 1592/2002 genomfördes genom kommissionens förordning (EG) nr 1702/2003 av den 24 september 2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (2).

(3)

I artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1702/2003 fastställs att certifikat skall utfärdas för produkter, delar och utrustningar på det sätt som anges i bilagan (Del 21).

(4)

I tillägg VI till bilagan (Del 21) till förordning (EG) nr 1702/2003 anges att EASA blankett 45 skall användas för utfärdande av miljövärdighetsbevis (buller).

(5)

Volym I i bilaga 16 till Chicagokonventionen ändrades den 23 februari 2005 vad gäller standarderna och riktlinjerna för administrationen av dokumentationen för bullercertifiering.

(6)

Det behövs vissa ändringar av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1702/2003 för att anpassa bilagan till den ändrade volym 1 i bilaga 16.

(7)

Förordning (EG) nr 1702/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning grundar sig på yttrandet från byrån i enlighet med artiklarna 12.2 b och 14.1 i förordning (EG) nr 1592/2002.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 54.3 i förordning (EG) nr 1592/2002.

1.

I Del 21.A.204.b.1 ii skall meningen ”Denna information skall inbegripas i flyghandboken, när en flyghandbok krävs enligt den tillämpliga luftvärdighetskoden för det aktuella luftfartyget” utgå.

2.

I Del 21.A.204.b.2 i skall meningen ”Denna information skall inbegripas i flyghandboken, när en flyghandbok krävs enligt den tillämpliga luftvärdighetskoden för det aktuella luftfartyget” utgå.

3.

Tillägg VI skall ersättas med bilagan till den här förordningen.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 88/43

(1)

För att kunna revidera den referensfetthalt som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 1788/2003 i enlighet med artikel 9.5 i samma förordning har Rumänien överlämnat en rapport till kommissionen om resultat och trender för fetthalten under 2004 i den faktiska mjölkproduktionen enligt en officiell undersökning.

(2)

Mot bakgrund av denna rapport och den genomgång som kommissionens avdelningar har gjort bör referensfetthalten för Rumänien i bilaga II till förordning (EG) nr 1788/2003 anpassas.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 88/44

(1)

Detta ärende gäller en planerad transaktion enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (koncentrationsförordningen), genom vilken företaget T-Mobile Austria GmbH (T-Mobile, Österrike), som tillhör den tyska koncernen Deutsche Telekom AG (Deutsche Telekom), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, förvärvar fullständig kontroll över företaget tele.ring Unternehmensgruppe (tele.ring, Österrike).

(2)

T-Mobile och tele.ring driver mobilnät i Österrike och är också verksamma på de närbesläktade slutkunds- och grossistmarknaderna.

(3)

Den planerade transaktionen innebär att T-Mobile förvärvar samtliga aktier i tele.ring.

(4)

Marknadsundersökningen har visat att koncentrationen på grund av unilaterala effekter skulle ge upphov till allvarliga hinder för en effektiv konkurrens på den österrikiska marknaden för tillhandahållande av mobilteletjänster till slutkunder. Parterna har dock föreslagit åtgärder som kommer att lösa konkurrensproblemen.

(5)

Marknadsundersökningen visade att det finns en enda relevant produktmarknad, nämligen marknaden för tillhandahållande av mobilteletjänster till slutkunder och att det inte behöver göras någon ytterligare indelning av marknaden, till exempel i olika kundtyper, taltelefoni och datatjänster, 2G- och 3G-nät.

(6)

När det gäller grossistmarknaden för samtalsterminering utgör varje operatörs nät en egen marknad. Detta framgår av kommissionens tidigare beslut och av kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation (2).

(7)

Båda företagen tillhandahåller tjänster på grossistmarknaden för internationell roaming och de har ingått roamingavtal med utländska mobilteleoperatörer. De olika österrikiska mobiltelenäten konkurrerar med varandra både om inkommande och utgående trafik.

(8)

Marknadsundersökningen visade att den relevanta geografiska marknaden för tillhandahållande av mobilteletjänster till slutkunder, grossistmarknaden för samtalsterminering och grossistmarknaden för internationell roaming är nationell, dvs. begränsad till Österrike.

(9)

Den anmälda koncentrationen påverkar marknaden för tillhandahållande av mobilteletjänster till slutkunder, där fyra företag för närvarande har mobilnät baserade på 2G/GSM- och 3G/UMTS-teknik och endast ett företag, Hutchison (H3G), har ett nät baserat på 3G/UMTS-teknik. De fem nätoperatörerna erbjuder sina kunder ett omfattande utbud av tjänster. Efter transaktionen skulle den nya enheten T-Mobile/tele.ring öka sin marknadsandel (omkring [30–40] (3) % beroende på om man ser till omsättning eller kunder) till samma nivå som den etablerade operatören Mobilkom. (4) De två andra företagen skulle bli nummer tre och fyra på marknaden (med en marknadsandel på omkring [10–20] * % för ONE och [0–10] * % för H3G). Fristående tjänsteleverantörer spelar en obetydlig roll på den österrikiska marknaden. Även YESSS!, ONE:s billighetsmärke, har en mycket liten marknadsandel och kan inte anses konkurrera på samma nivå som de andra operatörerna, eftersom YESSS! endast tillhandahåller ett begränsat utbud av tjänster.

(10)

Den planerade transaktionen skulle ge upphov till icke samordnade effekter, även om T-Mobile inte skulle bli den största aktören efter koncentrationen. Analysen av marknadsandelarna visar att tele.ring under de senaste tre åren har varit mest aktivt på marknaden genom att framgångsrikt tillämpa en aggressiv prisstrategi. Företaget har ökat sin marknadsandel avsevärt samtidigt som de andra operatörernas marknadsandelar har legat stilla eller till och med minskat en aning. En beräkning av HHI (Herfindahl-Hirschmann-indexet) har visat att koncentrationsgraden redan är hög och att den skulle öka betydligt efter transaktionen. T-Mobile hänvisar till kostnadsbesparingar, men parterna har inte kunnat visa att dessa skulle komma konsumenterna till del.

(11)

En analys av bytesfrekvensen visade att hälften av alla kunder som bytt operatör har bytt till tele.ring och över hälften av de kunder som har lämnat T-Mobile och Mobilkom har bytt till tele.ring. Analysen bekräftar därmed att tele.ring har utsatt de två stora operatörerna för ett betydande konkurrenstryck.

(12)

Med hjälp av uppgifter från den österrikiska tillsynsmyndigheten och konsumentorganisationen AK Wien har kommissionen analyserat det genomsnittliga priset per minut på grundval av alla de taxor som de olika operatörerna tillämpar. Analysen visade att tele.ring har varit den mest aktiva aktören på marknaden. tele.rings priser var bland de lägsta och tele.ring utsatte således T-Mobile och särskilt Mobilkom för konkurrenstryck […] *. H3G hade nästan samma priser som tele.ring, medan ONE, den tredje största operatören, i stort sett hade samma priser som de större operatörerna T-Mobile och Mobilkom.

(13)

En operatörs drivkraft att försöka locka till sig nya kunder till sitt befintliga nät genom aggressiva priserbjudanden beror i allmänhet på hur stort kundunderlaget är. En operatör som överväger att tillämpa aggressiv prissättning måste väga fördelen med ökade intäkter från nya kunder mot risken för lägre intäkter från befintliga kunder, som inte kan nekas tillgång till de lägre priserna, åtminstone inte på medellång eller lång sikt. Risken för minskad lönsamhet är större ju större operatörens befintliga kundunderlag är. tele.ring började därför med ett litet kundunderlag som har vuxit genom att företaget har tillämpat en aggressiv prisstrategi för att få det nödvändiga antalet kunder. Varken Mobilkom eller T-Mobile har tillämpat sådana aggressiva prisstrategier.

(14)

En ytterligare faktor som påverkar priserna är nätstruktur och nätkapacitet. Det finns inga större skillnader i täckning när det gäller Mobilkoms, T-Mobiles, ONE:s och tele.rings nationella nät. Däremot har H3G:s nät en mycket sämre täckning och når omkring 50 % av den österrikiska befolkningen. För den återstående delen är H3G beroende av ett nationellt roamingavtal med Mobilkom. Därför kan H3G inte uppnå skalfördelar utanför sitt eget nät, vilket påverkar dess prissättning.

(15)

Efter transaktionen planerar T-Mobile att göra […] * av tele.rings anläggningar och […] *. Transaktionen skulle därför inte bara […] *, utan en benchmark-analys har visat att […] *. Icke desto mindre skulle […] * kunna påverka konkurrensen negativt.

(16)

Ingen av de kvarvarande konkurrenterna tycks dock ha möjlighet att ta över tele.rings roll efter koncentrationen. H3G har hittills inte kunnat betraktas som en fullfjädrad nätoperatör eftersom företaget endast har en begränsad täckning och är beroende av det nationella roamingavtalet med Mobilkom. Dessutom har företaget svårt att expandera, eftersom det endast har tillgång till ett begränsat 3G/UMTS-frekvensspektrum. ONE har ännu inte tillämpat aggressiv prissättning för sitt viktigaste varumärke. ONE lanserade nyligen billighetsmärket YESSS!, som erbjuder lägre taxa och ett begränsat utbud mobilteletjänster. YESSS! kan därför inte anses konkurrera på samma nivå som de andra operatörerna.

(17)

Parterna hävdar att tele.rings aggressiva prisstrategi snart skulle upphöra, men interna handlingar från tele.ring visar […] *. I sitt svar på meddelandet om invändningar hävdar parterna vidare att […] *. […] * har dock inte påverkat tele.rings aggressiva prisstrategi.

(18)

På grossistmarknaden för samtalsterminering skulle den planerade transaktionen inte ge upphov till konkurrensproblem, varken på horisontell eller vertikal nivå. Det finns ingen överlappning på denna marknad, eftersom varje nät utgör en separat marknad. Det finns inte heller någon risk för utestängning, eftersom priserna för dessa tjänster regleras av den österrikiska tillsynsmyndigheten och sänks gradvis för att år 2009 nå en lägsta nivå som gäller alla operatörer.

(19)

Inte heller på grossistmarknaden för internationell roaming ger den planerade transaktionen upphov till några konkurrensproblem, eftersom både parterna och konkurrenterna har ingått flera internationella roamingavtal som ger kunderna tillgång till utgående och ingående trafik. Även om det tycks finnas ett förstahandsval av roamingpartner har ingen av de österrikiska nätoperatörerna någon betydande ställning i fråga om internationell roaming i Österrike.

(20)

Man kan därför dra slutsatsen att den planerade koncentrationen i den form den anmälts sannolikt kommer att ge upphov till betydande hinder för en effektiv konkurrens på den österrikiska marknaden för tillhandahållande av mobilteletjänster till slutkunder.

(21)

För att lösa konkurrensproblemen på marknaden för tillhandahållande av mobilteletjänster till slutkunder har parterna gjort följande åtaganden.

(22)

I korthet innebär åtagandena att T-Mobile säljer två 5 MHz 3G/UMTS-frekvensblock, som för närvarande licensieras till tele.ring, till konkurrenter med mindre marknadsandelar, under förutsättning att detta godkänns av den österrikiska tillsynsmyndigheten och kommissionen. Åtminstone ett av frekvenspaketen kommer att gå till H3G (5). Dessutom kommer T-Mobile att avyttra ett stort antal av tele.rings mobilteleanläggningar och endast omkring [10–20] * % av tele.rings anläggningar kommer att bli kvar hos T-Mobile för integreringen av tele.rings kunder. Omkring […] * av tele.rings anläggningar kommer att gå till H3G och […] * anläggningar kommer att gå till ONE, om ONE är intresserat. Dessutom kommer H3G att få […] * från T-Mobile.

(23)

T-Mobile och H3G ingick en rättsligt bindande ”villkorsförteckning” den 28 februari 2006 och kom överens om de centrala villkoren för överföringen av frekvenspaketet och mobilteleanläggningarna […] *.

(24)

Resultaten av kommissionens marknadstest visade att dessa åtaganden kan anses tillräckliga för att lösa konkurrensproblemen på marknaden för tillhandahållande av mobilteletjänster till slutkunder.

(25)

Man kan därför konstatera att parternas åtaganden innebär att den anmälda koncentrationen inte kommer att ge upphov till betydande hinder för en effektiv konkurrens på marknaden för mobilteletjänster till slutkunder på den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av denna. Koncentrationen förklaras därför vara förenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.

29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 88/47

(1)

Gaz de France (GDF) är en energikoncern verksam på alla områden inom gas och tillhörande energitjänster. Företaget är aktivt inom prospektering, produktion, transport, lagring, distribution och försäljning av naturgas, huvudsakligen i Frankrike, men också i Belgien, Tyskland, Förenade kungariket, Luxemburg, Ungern och Spanien. I Belgien har GDF, tillsammans med Centrica, den gemensamma kontrollen över SPE (2), som finns på de belgiska el- och gasmarknaderna och tillhandahåller energitjänster.

(2)

Suezkoncernen är aktiv inom industri och allmännyttiga tjänster. Koncernen är organiserad kring fyra operativa grenar inom två verksamhetsområden, det vill säga energi och miljö. Suez viktigaste bolag, som är aktiva inom energi, är Electrabel (el och gas), Distrigaz, (gas), Fluxys (transport och lagring av gas), Elyo (blev Suez Energy Services i januari 2006), Fabricom, GTI, Axima och Tractebel Engineering inom sektorn för energitjänster. Enligt de upplysningar som lämnats av parterna har Suez Energie Europe ett minoritetsinnehav på 27,5 % i Elia, förvaltare av det belgiska eltransportnätet.

(3)

Genom den anmälda transaktionen kommer Suez att gå upp i GDF och försvinna som juridisk enhet. Koncentrationsförslaget kommer att föreläggas de båda koncernerna vid extraordinära bolagsstämmor för godkännande av projektet med kvalificerad majoritet och kräver inte att ett offentligt uppköpsanbud på Suez aktier lanseras. De båda koncernernas bolagsstyrelser har redan, den 25 februari 2006 beträffande Suez och den 26 februari 2006 beträffande GDF, godkänt förslaget till sammanslagning. Sammanslagningen kommer att genomföras genom ett utbyte av aktier, aktie för aktie.

(4)

Genomförandet av transaktionen i fråga är beroende av att det franska parlamentet ändrar lagen av den 9 augusti 2004 i syfte att minska den franska statens innehav i GDF till mindre än 50 %.

(5)

Med tanke på de föregående påpekandena utgör den anmälda transaktionen en koncentration enligt artikel 3.1 a i förordning nr 139/2004 om företagskoncentrationer.

(6)

I sitt beslut anser kommissionen att koncentrationen påtagligt skulle hämma en effektiv konkurrens inom följande fyra sektorer: Gassektorn i Belgien, gassektorn i Frankrike, elsektorn i Belgien och värmenäten i Frankrike.

(7)

Inom gassektorn i Belgien noteras betydande hinder för en effektiv konkurrens på följande marknader (som fastställs efter landets storlek) till vilka H-gas och/eller L-gas levereras:

Parterna anses äga mycket stora kumulerade marknadsandelar och ha en dominerande ställning på samtliga marknader.

(8)

Företagskoncentrationen anses undanröja det etablerade gasföretagets största konkurrent. Vidare anses inget annat bolag kunna skapa samma konkurrenstryck som GDF. Man kan anta att GDF:s betydande marknadsandelar förklaras genom vissa tillgångar och fördelar som bolaget åtnjuter och som ingen ny konkurrent kan förena i lika hög grad. Förutom att det rör sig om det etablerade gasföretaget i ett grannland som har tillträde till en bred och omväxlande gasportfölj, särskilt när det gäller naturgas i flytande form, har GDF ett prioriterat tillträde till H-gaslager i Belgien. Företaget har en lagerkapacitet för L-gas i Frankrike nära den belgiska gränsen, är medägare till vissa transiteringsgasledningar som går genom Belgien och utövar en gemensam kontroll över vissa ingångspunkter genom att ha kapacitetsreservationer vid vissa ingångspunkter. När det gäller L-gas, till exempel, kan inte nya konkurrenter på den belgiska marknaden, som Nuon och Essent, skaffa gas från Suez eller GDF som är bundna genom långtidsavtal med […] (3) som täcker detta bolags export i sin helhet till Belgien och Frankrike.

(9)

I beslutet betonas slutligen att det finns höga inträdeshinder som stärker de horisontella effekterna till följd av kumuleringen av marknadsandelar. Dessa hinder avser tillträde till gas (parterna i företagskoncentrationen har tillträde till merparten av den gas som importeras till Belgien och äger nästan samtliga långfristiga importavtal), tillträde till infrastruktur (inbegripet den kontroll som parterna har över Fluxys, nätförvaltaren, förvaltningen av transiteringsnäten av Distrigaz, en otillräcklig ingångskapacitet, nätstockning), tillträdet till naturgas i flytande form (den enda terminalen i Belgien, som ligger i Zeebrugge, förvaltas av Fluxys LNG, dotterbolag till Suez), tillträde till H-gaslagret i Belgien (den franska lagerkapaciteten, som ägs av GDF, är den bästa alternativa lösningen utanför Belgien) samt kvalitetsspecifikationer och frånvaro av likvida tillgångar vid terminalen i Zeebrugge. Många av dessa hinder fanns redan före koncentrationen, men en del av dem ökar genom transaktionen (som äganderätten till gasledningar samt reservationer av kapacitet och lager).

(10)

Inom gassektorn i Frankrike grundas de geografiska marknaderna på uppdelningen av landet i fem utjämningszoner, norr, väster, öster, söder och sydväst. Det viktigaste transportnätet i det senare området förvaltas av Total Infrastructure Gaz France (TIGF), dotterbolag till Total till 100 %, och transportnätet för de fyra första områdena förvaltas av GDF Réseau transport (GRT gaz), dotterbolag till GDF till 100 %. Enligt marknadsundersökningen är konkurrensvillkoren olika inom dem fem utjämningszonerna, vilket särskilt framgår av de stockningar som uppstår mellan zonerna.

(11)

På grund av denna geografiska uppdelning i fem områden anges i beslutet betydande hinder för en effektiv konkurrens på följande marknader:

GDF har en dominerande ställning på alla dessa marknader. Under alla omständigheter stärker försvinnandet av Suez (Distrigaz) från marknaden den dominerande aktören genom att undanröja en av de starkaste och mest betydande konkurrenterna.

(12)

Liksom när det gäller Belgien förklaras i beslutet på vilket sätt de betydande hindren för tillträde till marknaden, när det gäller tillträde till gas och infrastrukturer, stärker de horisontella effekterna av företagskoncentrationen. När det gäller tillträde till gas har parterna i företagskoncentrationen tillträde till merparten av den gas som importeras till Frankrike och innehar nästan samtliga långfristiga importavtal. Nästan all gasinfrastruktur tillhör GDF (endast infrastrukturen i det sydvästra området tillhör och förvaltas av Total) antingen direkt eller genom det helägda dotterbolaget GRT gaz.

(13)

I beslutet anges betydande hinder för en effektiv konkurrens på följande marknader:

(14)

Förutom de horisontella effekterna av företagskoncentrationen anges i beslutet vissa vertikala effekter av transaktionen som stärker Suez dominerande ställning på elmarknaderna i Belgien.

(15)

Eftersom gas är en råvara som används vid elproduktion anges i beslutet att parterna har möjlighet och intresse att öka gaspriset, särskilt kostnaderna för flexibel försörjning av gaseldade elkraftverk.

(16)

I beslutet betonas vidare att parterna i detalj kommer att känna till den viktigaste kostnadsfaktorn i rivalernas gaseldade elkraftverk och följaktligen deras pris- och produktionspolicy.

(17)

Eftersom parterna är de viktigaste leverantörerna av tillhörande tjänster och utjämningsenergi till Elia anges i beslutet att parterna har möjlighet och intresse att öka rivalernas kostnad för tillhörande tjänster och utjämningsenergi.

(18)

Den fjärde betänkligheten på det vertikala planet, som anges i beslutet, är undanröjandet av Suez enda konkurrent som för närvarande kan ge dubbla anbud (gas + elektricitet) till små företag och hushållskunder.

(19)

I beslutet förklaras hur koncentrationens horisontella effekter stärks genom betydande inträdeshinder när det gäller i) tillträde till elproduktionskapacitet, ii) gröna certifikat och kraftvärmeverk, iii) elhandelns icke-likvida beskaffenhet samt iv) tillträde till överförings- och distributionsinfrastruktur.

(20)

De båda parterna tillhandahåller många olika tjänster med anknytning till energi, och transaktionen ger upphov till konkurrensproblem på marknaden, nämligen den nationella marknaden för den allmännyttiga tjänsten att förvalta de franska fjärrvärmenäten.

(21)

Det är kommunerna som ingår långfristiga avtal (12–24 år) för förvaltningen av fjärrvärmenäten. Avtalen tilldelas genom anbudsinfordran där endast några få franska specialiserade företag deltar. Det gäller följande leverantörer: Dalkia (Veoliakoncernen), SES-Elyo (Suezkoncernen), Soccram (Thionkoncernen) och Cogac (Cofathec-Coriance, GDF-koncernen). Cogac (GDF-koncernen) är en betydande delägare i Soccram (Thionkoncernen) och ha förmodligen gemensam kontroll över företaget.