20.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 79/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

20.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 79/3

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin vad beträffar marknadsmekanismerna (2) fastställs bland annat tillämpningsföreskrifter för avsättning av de alkohollager som uppstått genom destillationer enligt artiklarna 35, 36 och 39 i rådets förordning (EEG) nr 822/87 av den 16 mars 1987 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (3), samt enligt artiklarna 27, 28 och 30 i förordning (EG) nr 1493/1999 och som innehas av interventionsorganen.

(2)

En anbudsinfordran för försäljning av vinalkohol enbart för användning som bioetanol inom bränslesektorn i gemenskapen bör anordnas i enlighet med artikel 92 i förordning (EG) nr 1623/2000 i syfte att minska gemenskapens lager av vinalkohol och garantera kontinuerliga leveranser till de företag som är godkända enligt den artikeln.

(3)

Sedan den 1 januari 1999, och i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2799/98 av den 15 december 1998 om att fastställa ett agromonetärt system för euron (4), måste anbudspris och säkerheter uttryckas i euro och utbetalningarna göras i euro.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för vin.

a)

Ett parti med nummer 96/2007 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

b)

Ett parti med nummer 97/2007 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

c)

Ett parti med nummer 98/2007 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

d)

Ett parti med nummer 99/2007 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

e)

Ett parti med nummer 100/2007 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

f)

Ett parti med nummer 101/2007 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

g)

Ett parti med nummer 102/2007 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

h)

Ett parti med nummer 103/2007 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

i)

Ett parti med nummer 104/2007 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

j)

Ett parti med nummer 105/2007 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

k)

Ett parti med nummer 106/2007 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

l)

Ett parti med nummer 107/2008 EG med en volym på 50 000 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

m)

Ett parti med nummer 108/2007 EG med en volym på 53 380,74 hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

a)

Ett bevis på att en deltagandesäkerhet på 4 euro per hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent har ställts hos det berörda interventionsorganet.

b)

Anbudsgivarens namn och adress, anbudsinfordrans nummer samt erbjudet pris, uttryckt i euro per hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

c)

Ett åtagande från anbudsgivaren om att följa alla bestämmelser för den aktuella anbudsinfordran.

d)

En försäkran från anbudsgivaren, i vilken

a)

i tillämpliga delar använda sig av bestämmelserna i artikel 102 i förordning (EG) nr 1623/2000,

b)

genomföra stickprovskontroller med hjälp av kärnmagnetisk resonans för att kontrollera arten av alkohol vid slutanvändningen.

20.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 79/11

(1)

Direktiv 85/611/EEG innehåller ett flertal, ibland sammanlänkade, definitioner som avser tillgångar som företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper, nedan kallade ”fondföretag”, får investera i, exempelvis en definition av överlåtbara värdepapper och en definition av penningmarknadsinstrument.

(2)

Sedan direktiv 85/611/EEG antogs har antalet olika finansiella instrument som omsätts på finansiella marknader ökat avsevärt, vilket leder till osäkerhet om huruvida vissa kategorier av finansiella instrument omfattas av definitionerna. Osäkerhet om hur definitionerna skall tillämpas ger upphov till olika tolkningar av direktivet.

(3)

I syfte att säkerställa enhetlig tillämpning av direktiv 85/611/EEG, hjälpa medlemsstaterna att utveckla en gemensam uppfattning om huruvida en viss tillgångskategori får innehas av ett fondföretag samt för att säkerställa att definitionerna tolkas på ett sätt som är förenligt med de principer som ligger till grund för direktiv 85/611/EEG, exempelvis de principer som styr riskspridning och begränsningar i fråga om riskexponering, fondföretagets förmåga att lösa in andelar på fondandelsinnehavarens begäran och att beräkna fondandelarnas nettotillgångsvärde närhelst de utfärdas eller inlöses, krävs i detta hänseende en ökad grad av säkerhet för behöriga myndigheter och marknadsaktörer. Större säkerhet kommer även att medverka till att anmälningsförfarandet för gränsöverskridande distribution av fondföretag fungerar bättre.

(4)

De förtydliganden som detta direktiv innehåller ger inte i sig upphov till några nya uppförandemässiga eller operativa skyldigheter för behöriga myndigheter eller marknadsaktörer. Avsikten med dessa förtydliganden är inte att upprätta uttömmande förteckningar över finansiella instrument och transaktioner, utan snarare att klarlägga grundläggande kriterier till hjälp för att bedöma huruvida en viss kategori finansiella instrument omfattas av de olika definitionerna.

(5)

Ett fondföretags rätt att inneha en viss tillgång måste bedömas inte enbart med hänsyn till om tillgången omfattas av definitionerna som de förtydligas genom denna text utan också med hänsyn till de övriga kraven enligt direktiv 85/611/EG. De nationella behöriga myndigheterna kan via Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR) samarbeta för att utveckla gemensamma metoder för den praktiska, löpande tillämpningen av dessa förtydliganden inom ramen för sina tillsynsskyldigheter, särskilt i förening med övriga krav som ställs i direktiv 85/611/EEG, exempelvis på kontroll- eller riskhanteringsförfaranden, samt för att säkerställa att produktpasset fungerar smidigt.

(6)

I direktiv 85/611/EEG definieras överlåtbara värdepapper enbart ur formell juridisk synvinkel. Följaktligen är definitionen av överlåtbara värdepapper tillämplig på ett brett spektrum av finansiella produkter med olika särdrag och olika grader av likviditet. För var och en av dessa finansiella produkter bör det säkerställas att definitionen av överlåtbara värdepapper och de övriga bestämmelserna i direktivet är förenliga.

(7)

Fonder av sluten typ (closed end funds) utgör en tillgångsklass som inte uttryckligen anges som en tillgång som får innehas av ett fondföretag enligt direktiv 85/611/EEG. Fondandelar i fonder av sluten typ behandlas emellertid ofta som överlåtbara värdepapper och när de upptas till handel på en reglerad marknad motiverar detta ofta att de behandlas som överlåtbara värdepapper. Det är därför nödvändigt att ge marknadsaktörer och behöriga myndigheter ett entydigt besked om huruvida andelar i fonder av sluten typ omfattas av definitionen av överlåtbara värdepapper. De nationella behöriga myndigheterna kan via CESR samarbeta för att utveckla gemensamma metoder för den praktiska, löpande tillämpningen av de kriterier som gäller för fonder av sluten typ, särskilt i fråga om grundläggande miniminormer avseende system för företagsstyrning.

(8)

Ökad rättslig säkerhet krävs också beträffande kategoriseringen av finansiella instrument såsom överlåtbara värdepapper i de fall de är kopplade till resultatutvecklingen för andra tillgångar, inklusive tillgångar som det inte hänvisas till i direktiv 85/611/EEG, eller som backas upp av sådana tillgångar. Det bör klargöras att om kopplingen till instrumentets underliggande komponent eller till någon annan av instrumentets komponenter utgör ett inslag som bör betraktas som ett innefattat derivat, ingår det finansiella instrumentet i underkategorin överlåtbara värdepapper som innefattar en derivatkomponent. Detta får till följd att kriterierna för derivat enligt direktiv 85/611/EEG måste tillämpas på den komponenten.

(9)

För att omfattas av definitionen av penningmarknadsinstrument i direktiv 85/611/EEG bör finansiella instrument uppfylla vissa kriterier, i synnerhet måste de i normalfallet vara föremål för handel på penningmarknaden, vara likvida och ha ett värde som det vid varje tillfälle är möjligt att korrekt fastställa. Det är nödvändigt att säkerställa en enhetlig tillämpning av dessa kriterier med hänsyn till viss marknadspraxis. Det är också nödvändigt att klargöra att kriterierna måste förstås i förening med övriga principer i direktiv 85/611/EEG. Definitionen av penningmarknadsinstrument bör också omfatta finansiella instrument som inte är upptagna till eller omsätts på en reglerad marknad och för vilka direktiv 85/611/EEG anger ytterligare kriterier utöver de allmänna kriterierna för penningmarknadsinstrument. Det är därför likaledes nödvändigt att förtydliga dessa kriterier mot bakgrund av kraven på skydd för investerare och med beaktande av direktivets principer, t.ex. den om portföljlikviditet enligt artikel 37 i direktivet.

(10)

Enligt direktiv 85/611/EEG skall finansiella derivatinstrument anses vara likvida finansiella tillgångar om de uppfyller de kriterier som anges i direktivet. Det är nödvändigt att säkerställa en enhetlig tillämpning av dessa kriterier och det är likaledes nödvändigt att dessa kriterier förstås på ett sätt som är förenligt med andra bestämmelser i direktivet. Det bör också klargöras att om kreditderivat uppfyller dessa kriterier så utgör de finansiella derivatinstrument i den mening som avses i direktiv 85/611/EEG och får därför behandlas som likvida finansiella tillgångar.

(11)

Behovet av förtydligande är särskilt angeläget när det gäller derivat baserade på finansiella index. Det finns nu en stor variation av finansiella index som fungerar som en underliggande komponent till ett derivatinstrument. Dessa index kan skilja sig åt i fråga om de ingående komponenternas sammansättning eller viktning. Under alla omständigheter är det nödvändigt att säkerställa att fondföretaget kan fullfölja sina skyldigheter beträffande portföljlikviditet enligt artikel 37 i direktiv 85/611/EEG och beräkningen av nettotillgångsvärde och att dessa skyldigheter inte påverkas negativt av särdragen i ett derivats underliggande komponent. Det bör klargöras att derivat baserade på finansiella index som har en tillräckligt diversifierad sammansättning, som utgör en lämplig referens för den marknad de hänför sig till och för vilka det finns lämplig information om indexets sammansättning och beräkning ingår i derivatkategorin som finansiella likvida tillgångar. De nationella behöriga myndigheterna kan via CESR samarbeta för att utveckla gemensamma metoder för den praktiska, löpande tillämpningen av dessa kriterier med avseende på index baserade på tillgångar som inte var för sig klassificeras som godtagbara tillgångar enligt direktivet.

(12)

I direktiv 85/611/EEG erkänns de finansiella instrument som innefattar en derivatkomponent som en underkategori till överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument. Att innefatta en derivatkomponent i ett överlåtbart värdepapper eller penningmarknadsinstrument innebär inte att hela det finansiella instrumentet omvandlas till ett finansiellt derivatinstrument som faller utanför definitionerna av överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument. Därför krävs det ett förtydligande om huruvida ett finansiellt derivat kan anses vara innefattat i ett annat instrument. Att innefatta ett derivat i ett överlåtbart värdepapper eller penningmarknadsinstrument är vidare förenat med risken att de regler för derivatinstrument som införts genom direktiv 85/611/EEG kringgås. Av detta skäl krävs i direktivet att den innefattade derivatkomponenten identifieras och att dessa regler iakttas. Med hänsyn till innovationsgraden på det finansiella området är det inte alltid enkelt att identifiera en innefattad derivatkomponent. För att i detta hänseende uppnå ett större mått av säkerhet bör kriterier för att identifiera sådana komponenter fastställas.

(13)

Enligt direktiv 85/611/EEG innefattas inte teknik och instrument som hänför sig till överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument och som används i syfte att åstadkomma effektiv förvaltning av värdepappersportföljen i definitionerna av överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument. För att klargöra gränserna för dessa definitioner är det nödvändigt att ange kriterier för att identifiera de transaktioner som sådan teknik och sådana instrument skulle kunna innefatta. Det behöver också påminnas om att nämnda teknik och instrument måste förstås i förening med ett fondföretags övriga skyldigheter, särskilt i fråga om dess riskprofil. Detta betyder att de måste vara förenliga med bestämmelserna i direktiv 85/611/EEG om riskhantering och riskspridning, liksom med de begränsningar som anges i direktivet beträffande blankning och upplåning.

(14)

I direktiv 85/611/EEG anges kriterier för att definiera fondföretag som efterbildar sammansättningen av obligations- eller aktieindex. Fondföretag som uppfyller dessa kriterier är föremål för en flexiblare behandling i fråga om placeringsbegränsningar avseende enskilda emittenter. Det är därför nödvändigt att utveckla tydlig förståelse av dessa kriterier och säkerställa att de tillämpas på likformigt sätt i alla medlemsstater. I detta ingår att ytterligare förtydliga huruvida ett fondföretag kan betraktas som ett fondföretag som efterbildar index, och på så sätt skapa ökad säkerhet om de villkor som motiverar den särskilt förmånliga behandlingen av fondföretag som efterbildar index.

(15)

Europeiska värdepapperstillsynskommittén har tillfrågats för tekniska råd.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från Europeiska värdepapperskommittén.

1.

överlåtbara värdepapper: enligt definitionen i artikel 1.8 i direktiv 85/611/EEG.

2.

penningmarknadsinstrument: enligt definitionen i artikel 1.9 i direktiv 85/611/EEG.

3.

likvida finansiella tillgångar: enligt vad som avses i definitionen av fondföretag i artikel 1.2 i direktiv 85/611/EEG, med avseende på finansiella derivatinstrument.

4.

överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som innefattar derivat: enligt vad som avses i artikel 21.3 fjärde stycket i direktiv 85/611/EEG.

5.

teknik och instrument i syfte att åstadkomma en effektiv förvaltning av värdepappersportföljen: enligt vad som avses i artikel 21.2 i direktiv 85/611/EEG.

6.

fondföretag som efterbildar index: enligt vad som avses i artikel 22a.1 i direktiv 85/611/EEG.

a)

Den potentiella förlust som fondföretaget kan komma att åsamkas genom innehavet av dessa instrument är begränsad till det belopp som betalats för dem.

b)

Likviditeten i dessa instrument äventyrar inte fondföretagets förmåga att efterleva artikel 37 i direktiv 85/611/EEG.

c)

Det finns en tillförlitlig värdering för dessa instrument enligt följande:

d)

Lämplig information finns tillgänglig enligt följande:

e)

De är försäljningsbara.

f)

Förvärvet av dem är förenligt med fondföretagets investeringsmål eller investeringspolicy, eller båda, enligt direktiv 85/611/EEG.

g)

Fondföretagets förfarande för riskhantering har på ett tillfredsställande sätt fångat upp de risker som är förenade med dem.

a)

Andelar i fonder av sluten typ som har bildats som investeringsbolag eller enligt trustlagstiftning (som unit trusts) och för vilka följande gäller:

b)

Andelar i fonder av sluten typ som bildats på kontraktsrättslig grund och som

c)

Finansiella instrument som

a)

Finansiella instrument som är upptagna till handel eller som omsätts på en reglerad marknad i överensstämmelse med artikel 19.1 a, b och c i direktiv 85/611/EEG.

b)

Finansiella instrument som inte är upptagna till handel.

a)

De har en löptid vid emissionstillfället på högst 397 dagar.

b)

De har en återstående löptid på högst 397 dagar.

c)

De är föremål för regelbundna avkastningsjusteringar som överensstämmer med förhållanden på penningmarknaden åtminstone var 397:e dag.

d)

De har en riskprofil, inklusive kredit- och ränterisker, som motsvarar den som gäller för finansiella instrument som har en löptid som avses i leden i eller ii, eller som är föremål för en avkastningsjustering som avses i led iii.

a)

gör det möjligt för fondföretaget att beräkna ett nettotillgångsvärde i överensstämmelse med det värde till vilket det finansiella instrument som innehas i portföljen skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs, och

b)

baseras på antingen marknadsnoteringar eller värderingsmodeller, inberäknat modeller för beräkning av upplupen anskaffningskostnad.

a)

De uppfyller ett av de kriterier som anges i artikel 3.2 och samtliga kriterier som anges i artikel 4.1 och 4.2.

b)

Lämplig information finns tillgänglig om dem, inberäknat information som möjliggör lämplig bedömning av de kreditrisker som är förenade med investeringen i sådana instrument, med beaktande av punkterna 2, 3 och 4.

c)

De är fritt överlåtbara.

a)

Information om både emissionen eller emissionsprogrammet och emittentens rättsliga och finansiella ställning före emissionen av penningmarknadsinstrumentet.

b)

Regelbundna uppdateringar av den information som avses i a och närhelst en väsentlig händelse inträffar.

c)

Den information som avses i punkt a, verifierad av för ändamålet kvalificerade tredje parter som inte tar emot instruktioner av emittenten.

d)

Tillgänglig och tillförlitlig statistik om emissionen eller emissionsprogrammet.

a)

Information om emissionen eller emissionsprogrammet eller om emittentens rättsliga och finansiella ställning före emissionen av penningmarknadsinstrumentet.

b)

Regelbundna uppdateringar av den information som avses i a och närhelst en väsentlig händelse inträffar.

c)

Tillgänglig och tillförlitlig statistik om emissionen eller emissionsprogrammet eller andra uppgifter som gör det möjligt att göra en lämplig bedömning av de kreditrisker som är förenade med en investering i sådana instrument.

1.

Den har säte i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

2.

Den har säte i ett OECD-land som tillhör G 10-gruppen.

3.

Den har någon av de fyra högsta kreditbetygen (investment grade).

4.

Det kan, på grundval av en fördjupad analys av emittenten, visas att de tillsynsregler som är tillämpliga på emittenten är minst lika stränga som de som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen.

a)

Deras underliggande komponenter består av en eller flera av följande delar:

b)

När det gäller OTC-derivat, att de uppfyller de villkor som anges i artikel 19.1 g andra och tredje strecksatserna i direktiv 85/611/EEG.

a)

De möjliggör överföring av kreditrisken för en tillgång som avses i punkt 1 a i denna artikel oberoende av de övriga risker som är förenade med den tillgången.

b)

De resulterar inte i leverans eller överföring av andra tillgångar, inberäknat i form av kontanter, än de som avses i artikel 19.1 och 19.2 i direktiv 85/611/EEG.

c)

De är förenliga med de kriterier för OTC-derivat som fastställs i artikel 19.1 g andra och tredje strecksatserna i direktiv 85/611/EEG samt i punkterna 3 och 4 i denna artikel.

d)

De risker som är förenade med dem fångas på ett tillfredsställande sätt upp av fondföretagets förfarande för riskhantering och av dess interna kontrollmekanismer när det gäller risker för asymmetrisk information mellan fondföretaget och motparten till kreditderivatet till följd av motpartens potentiella tillgång till inofficiell information om bolag vilkas tillgångar utgör underliggande komponenter till kreditderivatet.

a)

Grunden för värderingen är antingen ett tillförlitligt aktuellt marknadsvärde för instrumentet eller, om ett sådant värde inte finns att tillgå, en prissättningsmodell som använder en lämplig erkänd metodik.

b)

Verifiering av värderingen utförs på ett av följande sätt:

a)

De har tillräckligt diversifierad sammansättning så att följande kriterier uppfylls:

b)

De utgör en lämplig referens för den marknad de hänför sig till genom att följande kriterier är uppfyllda:

c)

De offentliggörs på ett lämpligt sätt, så att följande kriterier uppfylls:

a)

På grund av denna komponent kan delar av eller alla de betalningsströmmar som följer av innehavet av det överlåtbara värdepapper som fungerar som värdkontrakt modifieras i överensstämmelse med en specificerad räntesats, ett pris på ett finansiellt instrument, en växelkurs, ett pris- eller ränteindex, ett kreditbetyg eller ett kreditindex eller någon annan variabel och därför variera på ett liknande sätt som ett fristående derivat.

b)

Dess ekonomiska egenskaper och risker är inte nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker.

c)

Det har väsentlig inverkan på det överlåtbara värdepapperets riskprofil och prissättning.

a)

De är ekonomiskt ändamålsenliga i den meningen att de genomförs på ett kostnadseffektivt sätt.

b)

De införs i ett eller flera av följande specifika syften:

c)

Fondföretagets förfarande för riskhantering fångar på tillfredsställande sätt upp de risker som är förenade med dem.

a)

Det är allmänt tillgängligt.

b)

Den som tillhandahåller indexet har en oberoende ställning i förhållande till det fondföretag som efterbildar indexet.

20.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 79/20

(1)

För att utveckla SIS II är det nödvändigt att fastställa tekniska specifikationer för kommunikationsnätet, dess komponenter och de specifika nätkraven.

(2)

Erforderliga samarbetsformer bör inrättas mellan kommissionen och medlemsstaterna, särskilt när det gäller delarna i det enhetliga nationella gränssnittet i medlemsstaterna.

(3)

Det här beslutet påverkar inte antagandet av kommande kommissionsbeslut som rör utvecklingen av SIS II, i synnerhet beslut om framtagande av säkerhetskrav.

(4)

Både förordning (EG) nr 2424/2001 och rådets beslut 2001/886/RIF (2) reglerar utvecklingen av SIS II. För att säkerställa en gemensam genomförandeprocess för utvecklingen av SIS II som helhet bör bestämmelserna i det här beslutet följa bestämmelserna i kommissionens beslut om fastställande av nätkraven för SIS II, som skall antas för tillämpningen av beslut 2001/886/RIF.

(5)

I enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (3), har Förenade kungariket inte deltagit i antagandet av förordning (EG) nr 2424/2001 som därför inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket eftersom den utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket. Detta kommissionsbeslut riktar sig därför inte till Förenade kungariket.

(6)

I enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om en begäran från Irland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (4), har Irland inte deltagit i antagandet av förordning (EG) nr 2424/2001 som därför inte är bindande för eller tillämplig i Irland eftersom den utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket. Detta kommissionsbeslut riktar sig därför inte till Irland.

(7)

I enlighet med artikel 5 i protokollet om Danmarks ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, har Danmark beslutat att införliva rådets förordning (EG) nr 2424/2001 med dansk lagstiftning. Enligt internationell rätt är förordning (EG) nr 2424/2001 därför bindande för Danmark.

(8)

När det gäller Island och Norge innebär förordning (EG) nr 2424/2001 och beslut 2001/886/RIF – i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (5) – en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka rör det område som avses i artikel 1.B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (6).

(9)

När det gäller Schweiz utgör förordning (EG) nr 2424/2001 och beslut 2001/886/RIF – i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket – en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket vilka rör det område som avses i artikel 4.1 i rådets beslut om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser i det avtalet.

(10)

Detta beslut utgör en rättsakt som bygger på Schengenregelverket eller som på annat sätt hänför sig till det regelverket i den mening som avses i artikel 3.1 i anslutningsakten.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 6.1 i förordning (EG) nr 2424/2001.

20.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 79/29

(1)

För att utveckla SIS II är det nödvändigt att fastställa tekniska specifikationer för kommunikationsnätet, dess komponenter och de specifika nätkraven.

(2)

Erforderliga samarbetsformer bör inrättas mellan kommissionen och medlemsstaterna, särskilt när det gäller delarna i det enhetliga nationella gränssnittet i medlemsstaterna.

(3)

Det här beslutet påverkar inte antagandet av kommande kommissionsbeslut som rör utvecklingen av SIS II, i synnerhet beslut om framtagande av säkerhetskrav.

(4)

Både rådets förordning (EG) nr 2424/2001 (2) och beslut 2001/886/RIF reglerar utvecklingen av SIS II. För att säkerställa en gemensam genomförandeprocess för utvecklingen av SIS II som helhet bör bestämmelserna i det här beslutet följa bestämmelserna i kommissionens beslut om fastställande av nätkraven för SIS II, som skall antas för tillämpningen av förordning (EG) nr 2424/2001.

(5)

Förenade kungariket deltar i det här beslutet i enlighet med artikel 5 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar, som är fogat till EU-fördraget och EG-fördraget, och i enlighet med artikel 8.2 i rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (3).

(6)

Irland deltar i det här beslutet i enlighet med artikel 5 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar, som är fogat till EU-fördraget och EG-fördraget, och i enlighet med artiklarna 5.1 och 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om en begäran från Irland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (4).

(7)

När det gäller Island och Norge innebär detta beslut – i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket – en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket vilka rör det område som avses i artikel 1.G i rådets beslut 1999/437/EG (5) om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet.

(8)

När det gäller Schweiz utgör detta beslut – i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket – en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket vilka rör det område som avses i artikel 1.G i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 4.1 i rådets beslut 2004/849/EG (6) om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser i det avtalet.

(9)

Detta beslut utgör en rättsakt som bygger på Schengenregelverket eller som på annat sätt hänför sig till det regelverket i den mening som avses i artikel 3.1 i anslutningsakten.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 5.1 i beslut nr 2001/886/RIF.

20.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 79/38

(1)

Enligt artikel 3.1 c i fördraget är Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna skyldiga att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer och tjänster. För medlemsstaternas medborgare innebär fri rörlighet bland annat möjligheten att utöva ett yrke, antingen som egen företagare eller som anställd, i en annan medlemsstat än den i vilken man uppnått sina yrkeskvalifikationer. Dessutom syftar artikel 47 i fördraget till att garantera fri rörlighet för färdigkvalificerade yrkespersoner inom branscher som omfattas av regler avseende kvalificering.

(2)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (1) antogs för att garantera fri rörlighet för kvalificerade yrkespersoner i de fall tillträdet till ett yrke omfattas av regler i de enskilda medlemsstaterna. Genom det direktivet konsolideras femton tidigare direktiv, och avsikten är att förenkla de befintliga erkännandesystemen och ytterligare underlätta tillfälligt tillhandahållande av tjänster. I syfte att genomföra detta direktiv och utveckla den inre marknaden där yrken omfattas av kvalifikationsbestämmelser kan kommissionen behöva anlita experter i ett rådgivande organ.

(3)

Därför är det lämpligt att inrätta en grupp av experter på erkännande av yrkeskvalifikationer och att fastställa dess uppdrag och sammansättning.

(4)

Gruppen bör bidra till att utveckla den inre marknaden inom de branscher som omfattas av sådana kvalifikationsregler.

(5)

Samordningsgruppen för erkännande av yrkeskvalifikationer bör bestå av de nationella samordnare som medlemsstaterna har utsett i enlighet med direktiv 2005/36/EG. Enligt det direktivet har samordnarna till uppgift att se till att direktivet tillämpas på samma sätt överallt och att samla uppgifter som är av betydelse för dess tillämpning.

(6)

Det bör finnas bestämmelser för gruppmedlemmarnas utlämnande av information, utan att det påverkar tilllämpningen av kommissionens säkerhetsbestämmelser enligt bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom (2).

(7)

Personuppgifter som rör gruppledamöter bör behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (3).

a)

Att inleda samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter och kommissionen i frågor rörande erkännande av yrkeskvalifikationer.

b)

Att övervaka hur strategier utvecklas som påverkar yrken för vilka regler om kvalifikationer föreligger.

c)

Att underlätta genomförandet av direktiv 2005/36/EG, bland annat genom utarbetande av relevanta dokument som tolkningsriktlinjer.

d)

Att inleda utbyte av erfarenheter och bästa praxis inom de områden som avses i ovanstående punkter.

20.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 79/40

(1)

Den 10 april 2006 antog rådet gemensam ståndpunkt 2006/276/GUSP om restriktiva åtgärder mot vissa tjänstemän i Vitryssland (1). Dessa åtgärder upphör att gälla den 10 april 2007.

(2)

Med tanke på situationen i Vitryssland bör gemensam ståndpunkt 2006/276/GUSP förlängas med ytterligare tolv månader.

20.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 79/41

—

skäl 3, skall det

—

skäl 4, andra meningen, skall det

—

artikel 9.2 första stycket, skall det

—

artikel 9.3 andra stycket, skall det

—

artikel 10.1 a, skall det

—

artikel 10.1 b, skall det

—

artikel 16.2, skall det

—

fotnot 1, skall det