16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/3

(1)

Enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 skall importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vanligt vete av hög kvalitet), 1002, ex 1005, utom hybrider för utsäde, samt ex 1007, utom hybrider för utsäde, vara lika med interventionspriset vid import ökat med 55 % minus cif-importpriset för den aktuella sändningen. Denna tull får emellertid inte vara högre än tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

(2)

För denna beräkning skall enligt artikel 10.3 i samma förordning representativa cif-importpriser fastställas regelbundet för de aktuella produkterna.

(3)

Enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96 skall ett dagligt representativt cif-importpris, fastställt enligt artikel 4 i samma förordning, användas vid beräkning av importtullarna för produkter som omfattas av KN-nummer 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vete av hög kvalitet), 1002 00, 1005 10 90, 1005 90 00 och 1007 00 90.

(4)

Importtullarna bör fastställas att gälla från den 16 mars 2007 och tillämpas tills ett nytt fastställande träder i kraft.

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/6

(1)

Enligt artikel 31.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 får skillnaden mellan världsmarknadspriserna på de produkter som förtecknas i artikel 1 i samma förordning och priserna på dessa produkter på gemenskapsmarknaden täckas av ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den rådande situationen på marknaden för mjölk och mjölkprodukter bör exportbidrag därför fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artikel 31 i förordning (EG) nr 1255/1999.

(3)

Enligt artikel 31.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1255/1999 kan världsmarknadssituationen eller de särskilda behoven på vissa marknader göra det nödvändigt att anpassa bidraget efter bestämmelseort.

(4)

I enlighet med avtalsmemorandumet mellan Europeiska gemenskapen och Dominikanska republiken om importskydd för mjölkpulver i Dominikanska republiken (2) som godkänts genom rådets beslut 98/468/EG (3), får en viss kvantitet mjölkprodukter från gemenskapen som exporteras till Dominikanska republiken omfattas av nedsatt tull. Exportbidragen för produkter som exporteras inom ramen för den ordningen bör därför minskas med en viss procentsats.

(5)

Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/10

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 581/2004 av den 26 mars 2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för vissa typer av smör (2) fastställs bestämmelser för en stående anbudsinfordran.

(2)

Enligt artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 580/2004 av den 26 mars 2004 om fastställande av ett anbudsförfarande för exportbidrag för vissa mjölkprodukter (3) och en granskning av de anbud som inlämnats inom ramen för anbudsförfarandet är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för den anbudsperiod som löper ut den 13 mars 2007.

(3)

Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/12

(1)

Definitionen av de grupper som anges i artikel 13 i förordning (EG) nr 1760/2000 och homogeniteten i grupperna har tolkats olika. Därför bör det i kommissionens förordning (EG) nr 1825/2000 (2) göras en precisering av hur dessa grupper skall vara sammansatta.

(2)

Hur malet nötkött skall märkas när det är blandat med kött från andra arter är en fråga som har rests åtskilliga gånger. I del 2 avdelning I i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (3) fastställs detaljerade regler för klassificering av produkter som består av sådana blandningar. I detta sammanhang kan en hänvisning till KN och de KN-nummer som anges i artikel 12 i förordning (EG) nr 1760/2000 ge det klargörande som behövs.

(3)

Kraven på homogenitet i de grupper som tillämpning av artikel 13 i förordning (EG) nr 1760/2000 ger upphov till, gör att de aktörer som producerar styckat kött och putsbitar stöter på svårigheter när det gäller att åstadkomma homogena grupper av tillräcklig storlek för att tillfredsställa kundernas efterfrågan. Dessa svårigheter förvärras när det är stora partier som efterfrågas. Erfarenheten visar att det görs så många fel på grund av dessa svårigheter och den ytterligare hantering som de medför, och att spårbarheten ofta blir lidande vid den här typen av produktion.

(4)

Dessa aktörer tenderar i allt större utsträckning att välja ett fåtal stora leverantörer för att undvika ytterligare begränsningar som hanteringen av olika grupper med olika karakteristika innebär. Med tiden kan detta medföra viss risk för vissa små och medelstora slakt- och styckningsanläggningars överlevnad, eftersom de riskerar att utestängas från vissa delar av handeln.

(5)

I realiteten är de problem som de aktörer har som producerar styckat kött och putsbitar av samma slag som de har som producerar malet kött. Regler för putsbitar som liknar dem som gäller för malet kött skulle göra det möjligt att lösa dessa aktörers problem. När det gäller styckat kött har det visat sig att möjligheten att sätta samman kött från grupper av djur som slaktats vid tre slakterier och från slaktkroppar som styckats vid tre styckningsanläggningar och därvid säkerställa spårbarheten, skulle vara tillräcklig för att lösa större delen av de problem som uppstår.

(6)

Erfarenheten visar också att det vid försäljningsställen som säljer oförpackat styckat kött till slutkonsumenten ofta uppstår problem med att följa märkningsbestämmelserna i förordning (EG) nr 1760/2000. Styckning vid försäljning genomförs i allmänhet på konsumentens begäran vilket gör det svårt eller omöjligt att i förväg sätta samman djurgrupper i enlighet med artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1760/2000. På samma sätt visar det sig mycket svårt att i realtid uppdatera de obligatoriska uppgifterna i märkningen vid påfyllning i köttdiskarna. Det bör alltså även för denna typ av kött antas förenklade märkningsbestämmelser. Bestämmelser för dessa köttprodukter liknande dem som finns för malet kött skulle göra det möjligt att lösa större delen av aktörernas problem.

(7)

Det bör säkerställas att det vid försäljningsställen som säljer oförpackat styckat kött till slutkonsumenten alltid finns uppgifter tillgängliga om var djuren har slaktats och var det kött som saluförs under dagen har styckats, så att dessa uppgifter på begäran kan förmedlas muntligt till konsumenten. En spårbarhet som minst motsvarar den som föreskrivs för malet kött torde därmed kunna upprätthållas.

(8)

Köttet bör dessutom kunna styckas på olika dagar, förutsatt att kraven på spårbarhet och registrering av uppgifter om det kött som saluförs vid de försäljningsställen som betjänar slutkonsumenten uppfylls.

(9)

Förordning (EG) nr 1825/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för nötkött.

1.

Följande artikel skall införas efter artikel 1:

”Artikel 1a

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)   malet kött: kött som finfördelats eller som passerats genom en kvarn med spiralskruv, som omfattas av ett av de KN-nummer som anges i artikel 12 i förordning (EG) nr 1760/2000 och som innehåller mindre än 1 % salt.

b)   putsbitar: små köttbitar som anses vara lämpliga som livsmedel och som enbart härrör från putsning vid urbening av slaktkropparna eller styckning av köttet.

c)   styckat kött: kött som har styckats i tärningar, skivor eller andra enskilda delar som inte kräver att aktören företar ytterligare styckning innan det köps av slutkonsumenten och som direkt kan användas av slutkonsumenten. Denna definition innefattar inte malet kött eller putsbitar.

d)   förpackat styckat kött: en enskild förpackning som i oförändrat skick erbjuds slutkonsumenter eller detaljhandelsföretag och som består av styckat kött och den förpackning i vilken köttet har förpackats innan det utbjuds till försäljning, oavsett om förpackningen omsluter livsmedlet helt eller endast delvis, men så att förpackningen omsluter livsmedlet på sådant sätt att innehållet inte kan ändras utan att förpackningen öppnas eller ändras.

e)   oförpackat styckat kött: styckat kött som utbjuds till försäljning utan att vara förpackat där försäljning sker till slutkonsumenten, eller köttstycken som utbjuds till försäljning utan att vara förpackade där försäljning sker till slutkonsumenten, och som är avsedda att styckas på slutkonsumentens begäran.

f)   parti: hela mängden kött med eller utan ben, till exempel slaktkroppar eller kvartsparter eller köttstycken utan ben, styckade, malda eller förpackade samtidigt under praktiskt taget identiska förhållanden.

g)   detaljhandel: hantering eller bearbetning av kött och lagring av det på det ställe där produkten säljs eller levereras till slutkonsumenten, inbegripet catering, personalmatsalar, allmänna serveringsställen, restauranger eller liknande livsmedelsservice, affärer, distributionscentrum och grossistaffärer.

h)   slutkonsument: den slutliga konsumenten av styckat kött som inte kommer att använda detta som en del i ett livsmedelsföretags verksamhet.”

2.

Artikel 4 skall ersättas med följande:

”Artikel 4

En grupps storlek och sammansättning

1.   Storleken på den grupp som avses i artikel 13.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1760/2000 skall

Gruppens storlek får dock inte vara större än produktionen under en dag.

2.   När partierna enligt punkt 1 sätts samman skall aktören säkerställa att

3.   Genom undantag från bestämmelsen i punkt 2 b om samma slakteri och samma styckningsanläggning får aktörerna vid produktion av styckat kött sätta samman partier av kött från djur som slaktats vid högst tre olika slakterier och från slaktkroppar som styckats vid högst tre olika styckningsanläggningar.

4.   Genom undantag från punkt 2 b behöver aktörerna vid produktion av putsbitar endast följa regeln om samma slaktland när de sätter samman partier.”

3.

Artikel 5.1 skall utgå.

4.

Följande artiklar skall läggas till efter artikel 5:

”Artikel 5a

Putsbitar

1.   Genom undantag från artikel 13.2 b–c och artikel 13.5 a i–ii i förordning (EG) nr 1760/2000 skall aktörerna och organisationerna vid märkningen av putsbitar ange följande:

2.   Genom undantag från punkt 1 a och c får aktörerna, i de fall där födelseland, uppfödningsland och slaktland är detsamma för alla djur i gruppen, ange uppgiften ’Ursprung’ följt av namn på medlemsstaten eller tredjelandet där djuret är fött, uppfött och slaktat.

Artikel 5b

Förpackat styckat kött

Genom undantag från artikel 13.2 b och c i förordning (EG) nr 1760/2000 får en aktör eller en organisation som använder sig av möjligheten enligt artikel 4.3 i den här förordningen i märkningen av förpackat styckat kött ange följande uppgifter som tillägg till uppgifterna enligt artikel 13.5 a i förordning (EG) nr 1760/2000:

Artikel 5c

Oförpackat styckat kött

1.   När oförpackat styckat kött utbjuds där försäljning sker till slutkonsumenten skall aktörerna och organisationerna i de fall där undantaget enligt artikel 4.3 tillämpas, säkerställa att de partier som samtidigt utbjuds till försäljning har en sammansättning som överensstämmer med artikel 4.3.

2.   Genom undantag från artikel 13.2 b–c i förordning (EG) nr 1760/2000 skall aktörerna och organisationerna på den plats där försäljning sker till slutkonsumenter märka det oförpackade styckade kött som utbjuds till försäljning och ange födelseland, uppfödningsland och slaktland för de djur som köttet härrör från, följt av namn på de länder där slaktkropparna har styckats.

Kött från djur för med olika födelseland och/eller uppfödningsland och/eller slaktland skall hållas tydligt åtskilt när det utbjuds till försäljning. Upplysningar om köttet skall på försäljningsstället exponeras nära köttet på ett sådant sätt att det blir möjligt för slutkonsumenten att utan svårighet särskilja kött av olika ursprung.

När det gäller oförpackat styckat kött som utbjuds samtidigt till försäljning skall aktören varje dag registrera uppgift om datum och godkännandenummer för slakterier och för styckningsanläggningar. Dessa uppgifter skall lämnas till de konsumenter som begär det.

3.   Genom undantag från artikel 4.1 andra stycket och under förutsättning att de villkor som anges i punkt 2 i den här artikeln är uppfyllda får, när det gäller oförpackat styckat nötkött som utbjuds till försäljning till slutkonsumenten, gruppens storlek överskrida dagsproduktionen.”

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/16

(1)

Enligt artikel 1.1 i kommissionens förordning (EG) nr 581/2004 (2) och artikel 1.1 i kommissionens förordning (EG) nr 582/2004 (3) kan exportbidrag inte beviljas för vissa destinationer.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 61/2007 av den 25 januari 2007 om exportbidrag för mjölk och mjölkprodukter (4) undantas Liechtenstein, kommunerna Livigno och Campione d'Italia, Helgoland, Grönland och Färöarna från exportbidrag från och med den 26 januari 2007 genom att de inkluderas i zonerna L 20 och L 40, där de destinationer som inte är berättigade för exportbidrag anges. Det är därför nödvändigt att undanta dessa destinationer från de exportbidrag som fastställs genom anbud enligt förordningarna (EG) nr 581/2004 och (EG) nr 582/2004.

(3)

Förordningarna (EG) nr 581/2004 och (EG) nr 582/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/18

(1)

En anbudsinfordran för bidrag för export av vanligt vete till vissa tredjeländer har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 936/2006 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser beviljande av exportbidrag och de åtgärder som skall vidtas vid störningar inom spannmålssektorn (3) kan kommissionen besluta att inte fullfölja anbudsinfordran.

(3)

Särskilt med hänsyn till de kriterier som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95 är det inte uppenbart att ett högsta exportbidrag skall fastställas.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/19

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 134/2007 (3), fastställs vägledande kvantiteter för vilka exportlicenser under system B får utfärdas.

(2)

Enligt de uppgifter som i dag står till kommissionens förfogande riskerar den vägledande kvantiteten för apelsiner som fastställs för innevarande exportperiod att snart överskridas. Detta överskridande vore skadligt för systemet med exportbidrag för frukt och grönsaker.

(3)

För att underlätta denna situation bör de licensansökningar under system B för apelsiner som exporterats efter den 15 mars 2007 avslås. Detta bör gälla till och med slutet på innevarande exportperiod.

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/20

(1)

De exportbidragssatser som från och med den 2 mars 2007 gäller för de produkter som förtecknas i bilagan, och som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget, fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 223/2007 (2).

(2)

Tillämpningen av de bestämmelser och kriterier som fastställs i förordning (EG) nr 223/2007 på den information som kommissionen för närvarande har tillgång till, medför att de exportbidrag som för närvarande gäller bör ändras i enlighet med vad som anges i bilagan till denna förordning.

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/22

(1)

Enligt artikel 6.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1042/2006 av den 7 juli 2006 om fastställande av närmare bestämmelser för tillämpningen av artikel 28.3 och 28.4 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (2) skall kommissionen senast den 31 december 2006, på grundval av medlemsstaternas anmälningar, anta en förteckning över gemenskapsinspektörer, inspektionsfartyg, inspektionsflygplan och andra inspektionsmedel som har tillstånd att genomföra inspektioner i enlighet med artikel 28.4 i förordning (EG) nr 2371/2002.

(2)

Den förteckning över gemenskapsinspektörer och inspektionsmedel som anges i artikel 28.4 i förordning (EG) nr 2371/2002 bör därför antas.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/32

(1)

Kommissionens antog den 6 augusti 2001 beslut 2001/657/EG om undantag från definitionen av begreppet ”ursprungsprodukter” för att ta hänsyn till Saint-Pierre och Miquelons speciella situation beträffande frysta filéer av torsk, kungsfisk, rödspätta och helgeflundra enligt KN-nummer 0304 20 (2). Detta undantag upphörde att gälla den 31 augusti 2006.

(2)

Den 30 november 2006 ansökte Saint-Pierre och Miquelon om ett nytt undantag, med en giltighetstid på sex år, från ursprungsreglerna i bilaga III till beslut 2001/822/EG. Ansökan avser årligen sammanlagt 2 200 ton fryst fiskfilé, fryst rensad fisk utan huvud, saltade torskfiléer, hel saltad torsk och fiskkött (eller fiskfärs) av fryst fisk med ursprung i tredjeländer som bereds i Saint-Pierre och Miquelon för att exporteras till gemenskapen. Ansökan om undantag avser inte enbart de fiskeriprodukter som omfattades av beslut 2001/657/EG utan även andra fiskeriprodukter som klassificeras enligt KN-nummer 0303, 0304 och 0305.

(3)

Saint-Pierre och Miquelon grundar sin ansökan på den brist på leveranskällor som fortfarande råder för annan fisk med ursprungsstatus.

(4)

Det är lämpligt att bevilja undantag från ursprungsreglerna i bilaga III till beslut 2001/822/EG för produkter enligt KN-nummer 0304 och 0305. Undantaget är berättigat enligt artikel 37.1 och 37.5 a och b i bilagan, i synnerhet vad gäller utvecklingen av en befintlig lokal industri, de ekonomiska och sociala konsekvenserna och Saint-Pierre och Miquelons särskilda situation. Eftersom undantaget beviljas för produkter som faktiskt bearbetas bidrar det till utvecklingen av en befintlig lokal industri. Undantaget är absolut nödvändigt för att upprätthålla verksamheten vid fabriken i fråga, som har ett betydande antal fast anställda och säsongsanställda. Utnyttjandet av undantaget som beviljades 2001 har legat på en mycket låg nivå (108 ton 2003, 552 ton 2004, 356 ton 2005 och 491 ton mellan januari och november 2006). Undantaget bör därför beviljas för samma sammanlagda årliga kvantitet som det undantag som beviljades 2001, dvs. 1 290 ton. Utvidgningen av undantaget till att omfatta fler arter än de som omfattades av beslut 2001/657/EG kommer dessutom att innebära att den kvantitet som undantaget gäller kan utnyttjas bättre.

(5)

Förutsatt att vissa villkor i fråga om kvantiteter, övervakning och varaktighet respekteras kan undantaget inte vålla någon ekonomisk sektor eller någon medlemsstat i gemenskapen någon allvarlig skada.

(6)

De allmänna ekonomiska reglerna i artikel 37 innebär att ett undantag från ursprungsreglerna i bilaga III till beslut 2001/822/EG inte kan beviljas för produkter enligt KN-nummer 0303. Dessa produkter bidrar inte till utvecklingen av en befintlig industri, eftersom de är föremål för paketering, vilket inte kan ses som verklig industriell verksamhet.

(7)

Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (3) innehåller bestämmelser om förvaltning av tullkvoter. Dessa bestämmelser bör gälla i tillämpliga delar vid förvaltningen av den kvantitet för vilken undantaget i fråga beviljas.

(8)

Eftersom beslut 2001/822/EG upphör att gälla den 31 december 2011 är det lämpligt att föreskriva att undantaget fortsätter att gälla efter den 31 december 2011 om ett nytt beslut om associering av utomeuropeiska länder och territorier med Europeiska gemenskapen fattas före detta datum eller om giltighetstiden för beslut 2001/822/EG förlängs.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

—

”Derogation – Decision No …”,

—

”Dérogation – Décision no …”,

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/35

16.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/35

”b)

För kalvar som föds upp i grupp skall det fria utrymmet för varje kalv minst vara lika med 1,5 m2 för varje kalv på under 150 kg levande vikt, 1,7 m2 för varje kalv på över 150 kg levande vikt men under 220 kg och åtminstone 1,8 m2 för varje kalv på över 220 kg levande vikt.”

”b)

För kalvar som föds upp i grupp skall det fria utrymmet för varje kalv minst vara lika med 1,5 m2 för varje kalv på under 150 kg levande vikt, 1,7 m2 för varje kalv på minst 150 kg levande vikt men under 220 kg och åtminstone 1,8 m2 för varje kalv på minst 220 kg levande vikt eller däröver.”