ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 70

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

50 årgången
9 mars 2007


Innehållsförteckning

 

Sida

 

*

Meddelande till läsarna

1

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till föreskrifter nr 49 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av motorer med kompressionständning och motorer som drivs med såväl naturgas som av motorer med gnisttändning som drivs med motorgas (LPG) och av fordon utrustade med motorer med kompressionständning och med motorer som drivs med naturgas samt motorer med gnisttändning som drivs med motorgas (LPG), med avseende på motorns utsläpp av föroreningar (EUT L 375, 27.12.2006)

3

 

*

Rättelse till föreskrifter nr 83 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av fordon med avseende på utsläpp av föroreningar enligt kraven för motorbränslen (EUT L 375, 27.12.2006)

171

 

*

Rättelse till föreskrifter nr 123 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av justerbara framljussystem (AFS) avsedda för motorfordon (EUT L 375, 27.12.2006)

355

 

*

Rättelse till föreskrifter nr 124 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av hjul för personbilar och deras släpvagnar (EUT L 375, 27.12.2006)

413

 

*

Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 2286/2003 av den 18 december 2003 om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EUT L 343, 31.12.2003)

439

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


9.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 70/1


MEDDELANDE TILL LÄSARNA

BG

:

Настоящият брой на Официален вестник е публикуван на испански, чешки, датски, немски, естонски, гръцки, английски, френски, италиански, латвийски, литовски, унгарски, малтийски, нидерландски, полски, португалски, словашки, словенски, фински и шведски език.

Поправката, включена в него, се отнася до актове, публикувани преди разширяването на Европейския съюз от 1 януари 2007 г.

ES

:

El presente Diario Oficial se publica en español, checo, danés, alemán, estonio, griego, inglés, francés, italiano, letón, lituano, húngaro, maltés, neerlandés, polaco, portugués, eslovaco, esloveno, finés y sueco.

Las correcciones de errores que contiene se refieren a los actos publicados con anterioridad a la ampliación de la Unión Europea del 1 de enero de 2007.

CS

:

Tento Úřední věstník se vydává ve španělštině, češtině, dánštině, němčině, estonštině, řečtině, angličtině, francouzštině, italštině, lotyštině, litevštině, maďarštině, maltštině, nizozemštině, polštině, portugalštině, slovenštině, slovinštině, finštině a švédštině.

Oprava zde uvedená se vztahuje na akty uveřejněné před rozšířením Evropské unie dne 1. ledna 2007.

DA

:

Denne EU-Tidende offentliggøres på dansk, engelsk, estisk, finsk, fransk, græsk, italiensk, lettisk, litauisk, maltesisk, nederlandsk, polsk, portugisisk, slovakisk, slovensk, spansk, svensk, tjekkisk, tysk og ungarsk.

Berigtigelserne heri henviser til retsakter, som blev offentliggjort før udvidelsen af Den Europæiske Union den 1. januar 2007.

DE

:

Dieses Amtsblatt wird in Spanisch, Tschechisch, Dänisch, Deutsch, Estnisch, Griechisch, Englisch, Französisch, Italienisch, Lettisch, Litauisch, Ungarisch, Maltesisch, Niederländisch, Polnisch, Portugiesisch, Slowakisch, Slowenisch, Finnisch und Schwedisch veröffentlicht.

Die darin enthaltenen Berichtigungen beziehen sich auf Rechtsakte, die vor der Erweiterung der Europäischen Union am 1. Januar 2007 veröffentlicht wurden.

ET

:

Käesolev Euroopa Liidu Teataja ilmub hispaania, tšehhi, taani, saksa, eesti, kreeka, inglise, prantsuse, itaalia, läti, leedu, ungari, malta, hollandi, poola, portugali, slovaki, slovneeni, soome ja rootsi keeles.

Selle parandustega viidatakse aktidele, mis on avaldatud enne Euroopa Liidu laienemist 1. jaanuaril 2007.

EL

:

Η παρούσα Επίσημη Εφημερίδα δημοσιεύεται στην ισπανική, τσεχική, δανική, γερμανική, εσθονική, ελληνική, αγγλική, γαλλική, ιταλική, λεττονική, λιθουανική, ουγγρική, μαλτέζικη, ολλανδική, πολωνική, πορτογαλική, σλοβακική, σλοβενική, φινλανδική και σουηδική γλώσσα.

Τα διορθωτικά που περιλαμβάνει αναφέρονται σε πράξεις που δημοσιεύθηκαν πριν από τη διεύρυνση της Ευρωπαϊκής Ένωσης την 1η Ιανουαρίου 2007.

EN

:

This Official Journal is published in Spanish, Czech, Danish, German, Estonian, Greek, English, French, Italian, Latvian, Lithuanian, Hungarian, Maltese, Dutch, Polish, Portuguese, Slovak, Slovenian, Finnish and Swedish.

The corrigenda contained herein refer to acts published prior to enlargement of the European Union on 1 January 2007.

FR

:

Le présent Journal officiel est publié dans les langues espagnole, tchèque, danoise, allemande, estonienne, grecque, anglaise, française, italienne, lettone, lituanienne, hongroise, maltaise, néerlandaise, polonaise, portugaise, slovaque, slovène, finnoise et suédoise.

Les rectificatifs qu'il contient se rapportent à des actes publiés antérieurement à l'élargissement de l'Union européenne du 1er janvier 2007.

IT

:

La presente Gazzetta ufficiale è pubblicata nelle lingue spagnola, ceca, danese, tedesca, estone, greca, inglese, francese, italiana, lettone, lituana, ungherese, maltese, olandese, polacca, portoghese, slovacca, slovena, finlandese e svedese.

Le rettifiche che essa contiene si riferiscono ad atti pubblicati anteriormente all'allargamento dell'Unione europea del 1o gennaio 2007.

LV

:

Šis Oficiālais Vēstnesis publicēts spāņu, čehu, dāņu, vācu, igauņu, grieķu, angļu, franču, itāļu, latviešu, lietuviešu, ungāru, maltiešu, holandiešu, poļu, portugāļu, slovāku, slovēņu, somu un zviedru valodā.

Šeit minētie labojumi attiecas uz tiesību aktiem, kas publicēti pirms Eiropas Savienības paplašināšanās 2007. gada 1. janvārī.

LT

:

Šis Oficialusis leidinys išleistas ispanų, čekų, danų, vokiečių, estų, graikų, anglų, prancūzų, italų, latvių, lietuvių, vengrų, maltiečių, olandų, lenkų, portugalų, slovakų, slovėnų, suomių ir švedų kalbomis.

Čia išspausdintas teisės aktų, paskelbtų iki Europos Sąjungos plėtros 2007 m. sausio 1 d., klaidų ištaisymas.

HU

:

Ez a Hivatalos Lap spanyol, cseh, dán, német, észt, görög, angol, francia, olasz, lett, litván, magyar, máltai, holland, lengyel, portugál, szlovák, szlovén, finn és svéd nyelven jelenik meg.

Az itt megjelent helyesbítések elsősorban a 2007. január 1-jei európai uniós bővítéssel kapcsolatos jogszabályokra vonatkoznak.

MT

:

Dan il-Ġurnal Uffiċjali hu ppubblikat fil-ligwa Spanjola, Ċeka, Daniża, Ġermaniża, Estonjana, Griega, Ingliża, Franċiża, Taljana, Latvjana, Litwana, Ungeriża, Maltija, Olandiża, Pollakka, Portugiża, Slovakka, Slovena, Finlandiża u Żvediża.

Il-corrigenda li tinstab hawnhekk tirreferi għal atti ppubblikati qabel it-tkabbir ta' l-Unjoni Ewropea fl-1 ta' Jannar 2007.

NL

:

Dit Publicatieblad wordt uitgegeven in de Spaanse, de Tsjechische, de Deense, de Duitse, de Estse, de Griekse, de Engelse, de Franse, de Italiaanse, de Letse, de Litouwse, de Hongaarse, de Maltese, de Nederlandse, de Poolse, de Portugese, de Slowaakse, de Sloveense, de Finse en de Zweedse taal.

De rectificaties in dit Publicatieblad hebben betrekking op besluiten die vóór de uitbreiding van de Europese Unie op 1 januari 2007 zijn gepubliceerd.

PL

:

Niniejszy Dziennik Urzędowy jest wydawany w językach: hiszpańskim, czeskim, duńskim, niemieckim, estońskim, greckim, angielskim, francuskim, włoskim, łotewskim, litewskim, węgierskim, maltańskim, niderlandzkim, polskim, portugalskim, słowackim, słoweńskim, fińskim i szwedzkim.

Sprostowania zawierają odniesienia do aktów opublikowanych przed rozszerzeniem Unii Europejskiej dnia 1 stycznia 2007 r.

PT

:

O presente Jornal Oficial é publicado nas línguas espanhola, checa, dinamarquesa, alemã, estónia, grega, inglesa, francesa, italiana, letã, lituana, húngara, maltesa, neerlandesa, polaca, portuguesa, eslovaca, eslovena, finlandesa e sueca.

As rectificações publicadas neste Jornal Oficial referem-se a actos publicados antes do alargamento da União Europeia de 1 de Janeiro de 2007.

RO

:

Prezentul Jurnal Oficial este publicat în limbile spaniolă, cehă, daneză, germană, estonă, greacă, engleză, franceză, italiană, letonă, lituaniană, maghiară, malteză, olandeză, polonă, portugheză, slovacă, slovenă, finlandeză şi suedeză.

Rectificările conţinute în acest Jurnal Oficial se referă la acte publicate anterior extinderii Uniunii Europene din 1 ianuarie 2007.

SK

:

Tento úradný vestník vychádza v španielskom, českom, dánskom, nemeckom, estónskom, gréckom, anglickom, francúzskom, talianskom, lotyšskom, litovskom, maďarskom, maltskom, holandskom, poľskom, portugalskom, slovenskom, slovinskom, fínskom a švédskom jazyku.

Korigendá, ktoré obsahuje, odkazujú na akty uverejnené pred rozšírením Európskej únie 1. januára 2007.

SL

:

Ta Uradni list je objavljen v španskem, češkem, danskem, nemškem, estonskem, grškem, angleškem, francoskem, italijanskem, latvijskem, litovskem, madžarskem, malteškem, nizozemskem, poljskem, portugalskem, slovaškem, slovenskem, finskem in švedskem jeziku.

Vsebovani popravki se nanašajo na akte objavljene pred širitvijo Evropske unije 1. januarja 2007.

FI

:

Tämä virallinen lehti on julkaistu espanjan, tšekin, tanskan, saksan, viron, kreikan, englannin, ranskan, italian, latvian, liettuan, unkarin, maltan, hollannin, puolan, portugalin, slovakin, sloveenin, suomen ja ruotsin kielellä.

Lehden sisältämät oikaisut liittyvät ennen Euroopan unionin laajentumista 1. tammikuuta 2007 julkaistuihin säädöksiin.

SV

:

Denna utgåva av Europeiska unionens officiella tidning publiceras på spanska, tjeckiska, danska, tyska, estniska, grekiska, engelska, franska, italienska, lettiska, litauiska, ungerska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, finska och svenska.

Rättelserna som den innehåller avser rättsakter som publicerades före utvidgningen av Europeiska unionen den 1 januari 2007.


Rättelser

9.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 70/3


Rättelse till föreskrifter nr 49 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av motorer med kompressionständning och motorer som drivs med såväl naturgas som av motorer med gnisttändning som drivs med motorgas (LPG) och av fordon utrustade med motorer med kompressionständning och med motorer som drivs med naturgas samt motorer med gnisttändning som drivs med motorgas (LPG), med avseende på motorns utsläpp av föroreningar

( Europeiska unionens officiella tidning L 375 av den 27 december 2006 )

Föreskrifter nr 49 skall vara som följer:

Föreskrifter nr 49 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av motorer med kompressionständning och motorer som drivs med såväl naturgas som av motorer med gnisttändning som drivs med motorgas (LPG) och av fordon utrustade med motorer med kompressionständning och med motorer som drivs med naturgas samt motorer med gnisttändning som drivs med motorgas (LPG), med avseende på motorns utsläpp av föroreningar

Revision 3

Omfattande:

Ändringsserie 01 – Dag för ikraftträdande: 14 maj 1990

Ändringsserie 02 – Dag för ikraftträdande: 30 december 1992

Rättelse 1 till ändringsserie 02 enligt depositariemeddelande

C.N.232.1992.TREATIES-32 av den 11 september 1992

Rättelse 2 till ändringsserie 02 enligt depositariemeddelande

C.N.353.1995.TREATIES-72 av den 13 november 1995

Rättelse 1 till revision 2 (Erratum – endast engelska)

Tillägg 1 till ändringsserie 02 – Dag för ikraftträdande: 18 maj 1996

Tillägg 2 till ändringsserie 02 – Dag för ikraftträdande: 28 augusti 1996

Rättelse 1 till tillägg 1 till ändringsserie 02 enligt depositariemeddelande

C.N.426.1997.TREATIES-96 av den 21 november 1997

Rättelse 2 till tillägg 1 till ändringsserie 02 enligt depositariemeddelande

C.N.272.1999.TREATIES-2 av den 12 april 1999

Rättelse 1 till tillägg 2 till ändringsserie 02 enligt depositariemeddelande

C.N.271.1999.TREATIES-1 av den 12 april 1999

Ändringsserie 03 – Dag för ikraftträdande: 27 december 2001

Ändringsserie 04 – Dag för ikraftträdande: 31 januari 2003

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning och naturgasdrivna motorer samt motorer med gnisttändning som drivs med motorgas (LPG) som används för drift av motorfordon med en avsedd hastighet som överstiger 25 km/h i kategorierna (1)  (2) M1 och med en total vikt som överstiger 3,5 ton, M2, M3, N1, N2 och N3.

2.   DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR

I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

2.1.   provningscykel: en serie provningspunkter, var och en med fastlagt varvtal och vridmoment, som motorn skall genomgå under fortvariga driftsförhållanden (ESC-provning) eller under transienta driftsförhållanden (ETC- och ELR-provning).

2.2.   typgodkännande av en motor (motorfamilj): typgodkännande av en motortyp (motorfamilj) med avseende på utsläppsnivån av gas- och partikelformiga föroreningar.

2.3.   dieselmotor: motor som arbetar enligt kompressionständningsprincipen.

gasmotor: motor som drivs med naturgas (NG) eller motorgas (LPG) som bränsle.

2.4.   motortyp: kategori motorer som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som motoregenskaper enligt definition i bilaga 1 till dessa förskrifter.

2.5.   motorfamilj: tillverkarens gruppering av motorer, som genom sin konstruktion enligt definition i tillägg 2 till bilaga 1 till dessa föreskrifter har likvärdiga avgasutsläppsegenskaper och där alla motorer i familjen måste uppfylla tillämpliga gränsvärden för utsläpp.

2.6.   huvudmotor: motor som utvalts ur en motorfamilj på ett sådant sätt att dess utsläppsegenskaper blir representativa för denna motorfamilj.

2.7.   gasformiga föroreningar: kolmonoxid, kolväten (med antagande av förhållandet CH1,85 för dieselbränsle, CH2,525 för motorgas (LPG) och med antagande av molekylen CH3O0,5 för etanoldrivna dieselmotorer), icke-metankolväten (med antagande av förhållandet CH1,85 för dieselbränsle, CH2,525 för motorgas (LPG) och CH2,93 för naturgas), metan (med antagande av förhållandet CH4 för naturgas) och kväveoxider, där de sistnämnda uttrycks i kvävedioxidekvivalenter (NO2).

partikelformiga föroreningar: allt material som uppsamlats på ett särskilt filter efter utspädning av avgaserna med ren, filtrerad luft så att temperaturen inte överstiger 325 K (52 °C);

2.8.   rök: partiklar som befinner sig i suspension i avgasströmmen från en dieselmotor och som absorberar, reflekterar eller bryter ljus.

2.9.   nettoeffekt: effekt i ECE kW som erhålls i provningsbänken vid vevaxelns ände, eller motsvarande, uppmätt i enlighet med den metod för mätning av effekt som anges i föreskrifter nr 24.

2.10.   uppgiven maximieffekt (Pmax): största effekt i ECE kW (nettoeffekt) enligt tillverkarens uppgift i ansökan om typgodkännande.

2.11.   procentuell belastning: andel av det största tillgängliga vridmoment som erhålls vid motorns varvtal.

2.12.   ESC-provning: provningscykel bestående av 13 fortvariga driftlägen som skall tillämpas i enlighet med punkt 5.2 i dessa föreskrifter;

2.13.   ELR-provning: provningscykel bestående av en serie belastningssteg vid konstanta motorvarvtal som skall tillämpas i enlighet med punkt 5.2 i dessa föreskrifter.

2.14.   ETC-provning: provningscykel bestående av 1 800, sekund för sekund, transienta driftlägen som skall tillämpas i enlighet med punkt 5.2 i dessa föreskrifter.

2.15.   motorns arbetsvarvtalsområde: varvtalsområde som oftast används under motorns körning och som ligger mellan de låga och höga varvtalen enligt bilaga 4 till dessa föreskrifter.

2.16.   lågt varvtal (nlo): lägsta motorvarvtal vid vilket 50 % av den uppgivna maximieffekten avges.

2.17.   högt varvtal (nhi): högsta motorvarvtal vid vilket 70 % av den uppgivna maximieffekten avges.

2.18.   motorvarvtal A, B och C: provningsvarvtal inom motorns arbetsvarvtalsområde som skall användas för ESC- och ELR-provning enligt bilaga 4, tillägg 1 till dessa föreskrifter.

2.19.   kontrollområde: område mellan motorvarvtalen A och C samt mellan 25 % och 100 % belastning.

2.20.   referensvarvtal (nref): det hundraprocentiga varvtalsvärde som skall användas för denormalisering av de relativa varvtalsvärdena från ETC-provningen enligt bilaga 4, tillägg 2 till dessa föreskrifter.

2.21.   opacimeter: instrument avsett mäta ogenomskinligheten hos rökpartiklar med hjälp av ljusutsläckningsprincipen.

2.22.   naturgastyp: H eller L enligt definition i Europastandard EN 437 från november 1993.

2.23.   självanpassning: varje anordning på motorn som gör det möjligt att hålla luft/bränsleförhållandet konstant.

2.24.   omkalibrering: fininställning av en naturgasmotor så att den ger samma prestanda (effekt, bränsleförbrukning) med en annan naturgastyp.

2.25.   Wobbetal (lägre Wl eller högre Wu): förhållande mellan motsvarande värmevärde per volymenhet för en gas och kvadratroten ur dess relativa densitet under samma referensvillkor:

Formula

2.26.   λ-skiftfaktor (Sλ): uttryck som beskriver den anpassningsförmåga som krävs i motorns styrsystem med avseende på en ändring av luftöverskottsförhållandet λ om motorn drivs med en gas vars sammansättning skiljer sig från ren metan (se bilaga 8 för beräkning av Sλ).

2.27.   miljövänligare fordon (EEV-fordon): fordon av en fordonstyp som drivs med en motor som uppfyller de tillåtna gränsvärden för utsläpp som ges på rad C i tabellerna i punkt 5.2.1 i dessa föreskrifter;

2.28.   manipulationsanordning: anordning som mäter, känner av eller svarar på driftvariabler (t.ex. fordonshastighet, motorvarvtal, växelanvändning, temperatur, insugningstryck eller någon annan parameter) i syfte att aktivera, ändra, fördröja eller avaktivera driften hos någon komponent eller funktionen hos utsläppskontrollsystemet så att utsläppskontrollsystemets effektivitet minskas under de förhållanden som råder vid normal användning av fordonet, om inte användningen av en sådan anordning utgör en betydande del av de provningsförfaranden som tillämpas för certifiering av utsläpp.

2.29.   tillbehör till manöveranordning: anordning, funktion eller reglersystem som installerats i en motor eller ett fordon och som används för att skydda motorn och/eller tillhörande utrustning mot driftsförhållanden som kan medföra skador eller haveri, eller som används för att underlätta motorstart. Ett tillbehör till en manöveranordning kan också vara ett system eller en åtgärd som tillfredsställande visats inte vara en manipulationsanordning.

2.30.   onormal strategi för utsläppskontroll: varje system eller åtgärd som, medan fordonet drivs under normala användningsförhållanden, minskar utsläppskontrollsystemets effektivitet till en nivå under den som förväntas vid tillämpliga förfaranden vid utsläppsprovning.

Image

2.31.   Beteckningar och förkortningar

2.31.1.   Beteckningar för provningsparametrar

Beteckning

Måttenhet

Förklaring

AP

m2

Den isokinetiska provtagningssondens tvärsnittsarea

AT

m2

Avgasrörets tvärsnittsarea

CEE

Verkningsgrad för etan

CEM

Verkningsgrad för metan

C1

Kol 1-ekvivalent kolväte

conc

ppm/volymprocent

Index som anger att det är fråga om ett koncentrationsvärde

D0

m3/s

PDP-kalibreringsfunktionens skärningspunkt

DF

Utspädningsfaktor

D

Konstant i Besselfunktionen

E

Konstant i Besselfunktionen

EZ

g/kWh

Interpolerat NOx-utsläpp i kontrollpunkten

fa

Atmosfärfaktor för laboratoriet

fc

s–1

Besselfiltrets gränsfrekvens

FFH

Bränslespecifik faktor för beräkning av våt koncentration utifrån torr koncentration

FS

Stökiometrisk faktor

GAIRW

kg/h

Inloppsluftens massflöde på våt bas

GAIRD

kg/h

Inloppsluftens massflöde på torr bas

GDILW

kg/h

Utspädningsluftens massflöde på våt bas

GEDFW

kg/h

Ekvivalent massflöde för utspädda avgaser på våt bas

GEXHW

kg/h

Avgasernas massflöde på våt bas

GFUEL

kg/h

Bränslets massflöde

GTOTW

kg/h

Utspädda avgasers massflöde på våt bas

H

MJ/m3

Värmevärde

HREF

g/kg

Referensvärde för absolut luftfuktighet (10,71g/kg)

Ha

g/kg

Inloppsluftens absoluta fuktighet

Hd

g/kg

Utspädningsluftens absoluta fuktighet

HTCRAT

mol/mol

Väte/kol-förhållande

I

Index som betecknar ett enskilt provsteg

K

Besselkonstant

k

m–1

Ljusabsorptionskoefficient

KH,D

Luftfuktighetskorrektionsfaktor för NOx i dieselmotorer

KH,G

Luftfuktighetskorrektionsfaktor för NOx i gasmotorer

KV

 

CFV-kalibreringsfunktion

KW,a

Korrektionsfaktor från torr till våt bas för inloppsluften

KW,d

Korrektionsfaktor från torr till våt bas för utspädningsluften

KW,e

Korrektionsfaktor från torr till våt bas för de utspädda avgaserna

KW,r

Korrektionsfaktor från torr till våt bas för de outspädda avgaserna

L

%

Vridmomentets procentandel som andel av det maximala vridmomentet för provningsmotorn

La

m

Effektiv optisk väglängd

M

 

PDP-kalibreringsfunktionens lutningskoefficient

mass

g/h eller g

Index som anger utsläppens massflöde

MDIL

kg

Massan av det prov från utspädningsluften som passerat genom partikelprovtagningsfiltren

Md

mg

Massan av partikelprovet från den uppsamlade utspädningsluften

Mf

mg

Uppsamlad partikelprovmassa

Mf,p

mg

Partikelprovmassa uppsamlad på huvudfilter

Mf,b

mg

Partikelprovmassa uppsamlad på sekundärfilter

MSAM

kg

Massan av det prov från de utspädda avgaserna som passerat genom partikelprovtagningsfiltren

MSEC

kg

Massan av sekundär utspädningsluft

MTOTW

kg

Total CVS-massa under provcykeln, på våt bas

MTOTW,i

kg

Momentan CVS-massa, på våt bas

N

%

Ljusabsorption

NP

Totalt antal PDP-varv (slag) under provcykeln

NP,i

Antal PDP-varv (slag) under ett tidsintervall

N

min–1

Motorvarvtal

nP

s–1

PDP-varvtal (antal pumpslag per sekund)

nhi

min–1

Högt motorvarvtal

nlo

min–1

Lågt motorvarvtal

nref

min–1

Referensmotorvarvtal för ETC-provning

pa

kPa

Mättnadstryck hos motorns inloppsluft

pA

kPa

Absolut tryck

pB

kPa

Totalt atmosfärstryck

pd

kPa

Mättnadstryck hos utspädningsluften

ps

kPa

Torrt atmosfärstryck

p1

kPa

Undertryck vid pumpinloppet

P(a)

kW

Effekt förbrukad av de hjälpaggregat som skall inmonteras inför provningen

P(b)

kW

Effekt förbrukad av de hjälpaggregat som skall avlägsnas inför provningen

P(n)

kW

Okorrigerad nettoeffekt

P(m)

kW

Effekt uppmätt på provningsbänk

Ω

Besselkonstant

Qs

m3/s

CVS-volymflöde

q

Utspädningsfaktor

r

Förhållandet mellan tvärsnittsareorna hos den isokinetiska provtagningssonden och avgasröret

Ra

%

Inloppsluftens relativa fuktighet

Rd

%

Utspädningsluftens relativa fuktighet

Rf

Flamjoniseringsdetektorns responsfaktor (FID-responsfaktor)

ρ

kg/m3

Densitet

S

kW

Dynamometerinställning

Si

m–1

Momentant rökvärde

Sλ

λ-skiftfaktor

T

K

Absolut temperatur

Ta

K

Inloppsluftens absoluta temperatur

t

s

Mättid

te

s

Elektrisk svarstid

tf

s

Filtrets svarstid för Besselfunktionen

tp

s

Fysikalisk svarstid

Δt

s

Tidsintervall mellan successiva rökprovningar (= 1/provtagningsfrekvensen)

Δti

s

Tidsintervall för momentant CFV-flöde

τ

%

Röktransmittans

V0

m3/rev

PDP-volymflöde under verkliga förhållanden

W

Wobbetal

Wact

kWh

Verkligt arbete genererat under ETC-cykel

Wref

kWh

Arbete genererat under referens-ETC-cykel

WF

Vägningsfaktor

WFE

Effektiv vägningsfaktor

X0

m3/rev

Kalibreringsfunktion för PDP-volymflöde

Yi

m–1

1 sekunds Besselvägt rökmedelvärde

2.31.2.   Formler och förkortningar för kemiska ämnen

CH4

Metan

C2H6

Etan

C2H5OH

Etanol

C3H8

Propan

CO

Kolmonoxid

DOP

Dioktylftalat

CO2

Koldioxid

HC

Kolväten

NMHC

Icke-metankolväten (andra kolväten än metan)

NOx

Kväveoxider

NO

Kväveoxid

NO2

Kvävedioxid

PT

Partikelformiga utsläpp

2.31.3.   Förkortningar

CFV

Venturirör för kritiskt flöde

CLD

Kemiluminiscensdetektor

ELR

Europeisk provning avseende belastningsrespons

ESC

Europeisk steady state-cykel

ETC

Europeisk transient-cykel

FID

Flamjoniseringsdetektor

GC

Gaskromatograf

HCLD

Uppvärmd kemiluminiscensdetektor

HFID

Uppvärmd flamjoniseringsdetektor

LPG

Motorgas (LPG)

NDIR

Icke-dispersiv infrarödanalysator

NG

Naturgas

NMC

Icke-metanavskiljare

3.   ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE

3.1.   Ansökan om typgodkännande av en motor som en separat teknisk enhet

3.1.1.   Ansökan om typgodkännande av en motortyp när det gäller utsläppsnivån för gas- och partikelformiga föroreningar skall inges av motortillverkaren eller dennes vederbörligen befullmäktigade ombud.

3.1.2.   Den skall åtföljas av nödvändiga handlingar i tre exemplar. Den skall omfatta minst de väsentliga egenskaper hos motorn som avses i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

3.1.3.   En motor som överensstämmer med egenskaperna hos den motortyp som beskrivs i bilaga 1 skall inlämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för utförandet av de typgodkännandeprovningar som definieras i punkt 5.

3.2.   Ansökan om typgodkännande av en fordonstyp med avseende på dess motor

3.2.1.   Ansökan om typgodkännande av en fordonstyp när det gäller utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från dess motor skall inges av fordonstillverkaren eller dennes vederbörligen befullmäktigade ombud.

Den skall åtföljas av nödvändiga handlingar i tre exemplar. Den skall omfatta minst:

3.2.2.1.   De väsentliga egenskaper hos motorn som avses i bilaga 1.

3.2.2.2.   En beskrivning av de till motorn hörande delar som avses i bilaga 1.

3.2.2.3.   En kopia av intyget om typgodkännandet (bilaga 2A) för den monterade motortypen.

3.3.   Ansökan om typgodkännande av en fordonstyp med en typgodkänd motor

3.3.1.   Ansökan om typgodkännande av ett fordon när det gäller utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från dess typgodkända dieselmotor eller motorfamilj och när det gäller utsläppsnivån för gasformiga föroreningar från dess typgodkända gasmotor eller motorfamilj skall inges av fordonstillverkaren eller av ett vederbörligen befullmäktigat ombud.

Den skall åtföljas av nödvändiga handlingar i tre exemplar med följande uppgifter:

3.3.2.1.   en beskrivning av fordonstypen och av till motorn hörande delar innehållande de tillämpliga uppgifter som anges i bilaga 1 samt en kopia av intyget om typgodkännandet (bilaga 2a) för motorn eller i tillämpliga fall motorfamiljen som en separat teknisk enhet som är monterad i fordonstypen.

4.   TYPGODKÄNNANDE

4.1.   Beviljande av typgodkännande för generella bränslen

För beviljande av typgodkännande för generella bränslen gäller följande krav:

4.1.1.   För dieselbränsle: om enligt punkterna 3.1, 3.2 eller 3.3 i dessa föreskrifter motorn eller fordonet uppfyller kraven i punkterna 5, 6 och 7 nedan för det referensbränsle som anges i bilaga 5 i dessa föreskrifter, skall typgodkännande av denna motor- eller fordonstyp beviljas.

För naturgas skall det visas att huvudmotorn kan anpassa sig till varje bränslesammansättning som kan förekomma på marknaden. När det gäller naturgas finns generellt två bränsletyper: gas med högt värmevärde (H-gas) och gas med lågt värmevärde (L-gas) med en betydande spridning inom dessa båda; de skiljer sig märkbart åt när det gäller energiinnehåll uttryckt i Wobbetal och λ-skiftfaktor (Sλ). Formlerna för beräkning av Wobbetal och Sλ finns i punkterna 2.25 och 2.26. Naturgas med en λ-skiftfaktor av 0,89-1,08 (0,89 ≤ Sλ ≤ 1,08) anses vara av H-typ, medan naturgas med en λ-skiftfaktor av 1,08-1,19 (1,08 ≤ Sλ ≤ 1,19) anses vara av L-typ. Referensbränslenas sammansättning återspeglar skiftfaktorns (Sλ) hela område.

Huvudmotorn skall uppfylla kraven i dessa föreskrifter när det gäller de referensbränslen GR (bränsle 1) och G25 (bränsle 2) som anges i bilaga 6 utan någon ändring av bränsleinställningen mellan de båda provningarna. Efter bränslebyte är det emellertid tillåtet att köra en ETC-cykel för omställning utan mätning. Före provningen skall huvudmotorn vara inkörd enligt förfarandet i punkt 3 i tillägg 2 till bilaga 4.

4.1.2.1.   På tillverkarens begäran kan motorn provas med ett tredje bränsle (bränsle 3) om λ-skiftfaktorn (Sλ) ligger mellan 0,89 (nedre gräns för GR) och 1,19 (övre gräns för G25), t.ex. då bränsle 3 är ett bränsle som finns på marknaden. Resultaten av denna provning får användas som underlag för bedömning av produktionsöverensstämmelsen.

För en motor som drivs med naturgas, som är självanpassande för drift med H-gas eller med L-gas och som omställs mellan H-gas och L-gas med hjälp av en omkopplare, skall huvudmotorn i varje omkopplingsläge provas med det referensbränsle som är lämpligt för respektive läge enligt anvisningarna i bilaga 6. Bränslena är GR (bränsle 1) och G23 (bränsle 3) för H-gaser samt G25 (bränsle 2) och G23 (bränsle 3) för L-gaser. Huvudmotorn skall uppfylla kraven i dessa föreskrifter i båda omkoppingslägena utan någon ändring av bränsleinställningen mellan de båda provningarna i respektive omkopplingsläge. Efter bränslebytet är det emellertid tillåtet att köra en ETC-cykel för omställning utan mätning. Före provning skall huvudmotorn köras in enligt förfarandet i punkt 3 i tillägg 2 till bilaga 4.

4.1.3.1.   På tillverkarens begäran kan motorn provas med ett tredje bränsle i stället för G23 (bränsle 3) om λ-skiftfaktorn (Sλ) ligger mellan 0,89 (nedre gräns för GR) och 1,19 (övre gräns för G25), t.ex. då bränsle 3 är ett bränsle som finns på marknaden. Resultaten från denna provning får användas som underlag vid bedömning av produktionsöverensstämmelsen.

4.1.4.   För naturgasmotorer skall förhållandet ”r” mellan utsläppsresultaten bestämmas för varje förorening enligt följande:

Formula

eller

Formula

och

Formula

För motorgas (LPG) skall det framgå att huvudmotorn kan anpassa sig till varje bränslesammansättning som kan förekomma på marknaden. När det gäller motorgas (LPG) förekommer variationer i C3/C4-sammansättningen. Dessa variationer återspeglas i referensbränslena. Huvudmotorn skall uppfylla utsläppskraven på referensbränslena A och B enligt anvisningarna i bilaga 7 utan någon ändring av bränsleinställningen mellan de båda provningarna. Efter bränslebytet är det emellertid tillåtet att köra en ETC-cykel för omställning utan mätning. Före provning skall huvudmotorn köras in enligt förfarandet i punkt 3 i tillägg 2 till bilaga 4.

4.1.5.1.   Förhållandet ”r” mellan utsläppsresultaten skall bestämmas för varje förorening enligt följande:

Formula

4.2.   Beviljande av typgodkännande för särskilda bränslen

För beviljande av typgodkännande för särskilda bränslen gäller följande krav:

Typgodkännande för avgasutsläpp från en motor som drivs med naturgas och som är konstruerad för drift med antingen H-gaser eller L-gaser.

Huvudmotorn skall provas med det relevanta referensbränsle som anges i bilaga 6 för respektive gastyp. Bränslena är GR (bränsle 1) och G23 (bränsle 3) för H-gas samt G25 (bränsle 2) och G23 (bränsle 3) för L-gas. Huvudmotorn skall uppfylla kraven i dessa föreskrifter utan någon ändring av bränsleinställningen mellan de båda provningarna. Efter bränslebyte är det emellertid tillåtet att köra en ETC-cykel för omställning utan mätning. Före provning skall huvudmotorn köras in enligt förfarandet i punkt 3 i tillägg 2 till bilaga 4.

4.2.1.1.   På tillverkarens begäran kan motorn provas med ett tredje bränsle i stället för G23 (bränsle 3) om λ-skiftfaktorn (Sλ) ligger mellan 0,89 (nedre gräns för GR) och 1,19 (övre gräns för G25), t.ex. då bränsle 3 är ett bränsle som finns på marknaden. Resultaten från denna provning får användas som underlag vid bedömning av produktionsöverensstämmelsen.

4.2.1.2.   Förhållandet ”r” mellan utsläppsresultaten skall bestämmas för varje förorening enligt följande:

Formula

eller

Formula

och

Formula

4.2.1.3.   Vid leveransen till kunden skall motorn vara märkt (se punkt 4.11) med uppgift om vilka gastyper för vilka motorn är typgodkänd.

Typgodkännande för avgasutsläpp från en motor som drivs med naturgas eller med motorgas (LPG) och som är konstruerad för drift med bränsle av en särskild sammansättning.

4.2.2.1.   Huvudmotorn skall uppfylla utsläppskraven för referensbränslena GR och G25 för naturgas eller referensbränslena A och B för motorgas (LPG) enligt anvisningarna i bilaga 7.

Mellan provningarna får bränslesystemet fininställas. Denna fininställning skall bestå av en omkalibrering av bränslets databas utan någon ändring av reglersystemets grundläggande inriktning eller av databasens grundstruktur. Om så krävs tillåts byte av delar som är direkt förknippade med bränsleflödets storlek (t.ex. insprutningsmunstycken).

4.2.2.2.   På tillverkarens begäran får motorn provas med referensbränslena GR och G23 eller med G25 och G23 i vilket fall typgodkännandet endast gäller för H-gas respektive L-gas.

4.2.2.3.   Vid leveransen till kunden skall motorn vara märkt (se punkt 4.11) med uppgift om vilka gastyper för vilka motorn är typgodkänd.

TYPGODKÄNNANDE AV NATURGASDRIVNA MOTORER

 

Punkt 4.1.

Beviljande av typgodkännande för generella bränslen

Antal provningskörningar

Beräkning av ”r”

Punkt 4.2

Beviljande av typgodkännande för särskilda bränslen

Antal provningskörningar

Beräkning av ”r”

Hänvisning till punkt 4.1.2 för en naturgasdriven motor som kan anpassa sig till varje bränslesammansättning

GR (1) och G25 (2);

på tillverkarens begäran får motorn provas med ytterligare ett bränsle som finns på marknaden (3),

om Sλ = 0,89 – 1,19

2

(max. 3)

Formula

och om provad med ett ytterligare bränsle

Formula

och

Formula

 

 

 

Hänvisning till punkt 4.1.3 för en naturgasdriven motor som automatiskt kan anpassa sig med en omkopplare

GR (1) och G23 (3) för H-gas

och

G25 (2) och G23 (3) för L-gas;

på tillverkarens begäran får motorn provas med ett bränsle (3) som finns på marknaden i stället för G23

om Sλ = 0,89 - 1,19

2 för H-gas och

2 för L-gas

vid respektive omkopplingsläge

4

Formula

och

Formula

 

 

 

Hänvisning till punkt 4.2.1. för en naturgasdriven motor som är konstruerad för drift antingen med H-gas eller L-gas

 

 

 

GR (1) och G23 (3) för H-gas

eller

G25 (2) och G23 (3) för L-gas;

på tillverkarens begäran får motorn provas med ett bränsle (3) som finns på marknaden i stället för G23,

om Sλ = 0,89 - 1,19

2 för H-gasen

eller

2 för L-gasen

2

Formula

för H-gasene

eller

Formula

för L-gasene

Hänvisning till punkt 4.2.2 för en naturgasdriven motor som är konstruerad för drift med en särskild bränslesammansättning

 

 

 

GR (1) och G25 (2),

vid tillåten fininställning mellan två provningar;

på tillverkarens begäran får motorn provas med

GR (1) och G23 (3) för H-gas

eller

G25 (2) och G23 (3) för L-gas

2

eller

2 för H-gasen

eller

2 för L-gasen

2

 

TYPGODKÄNNANDE AV MOTORGAS(LPG)DRIVNA MOTORER

 

Punkt 4.1.

Beviljande av typgodkännande för generella bränslen

Antal provningskörningar

Beräkning av ”r”

Punkt 4.2.

Beviljande av typgodkännande för särskilda bränslen

Antal provningskörningar

Beräkning av ”r”

Hänvisning till

punkt 4.1.5 för en

motor som drivs med motorgas (LPG) och som kan anpassa sig till varje bränslesammansättning

bränsle A och bränsle B

2

Formula

 

 

 

Hänvisning till

punkt 4.2.2

för en motor som drivs med motorgas (LPG) och som är konstruerad för drift med en särskild bränslesammansättning

 

 

 

bränsle A och bränsle B,

fininställning mellan provningarna tillåten

2

 

4.3.   Typgodkännande av avgasutsläpp för en motor som ingår i en motorfamilj

4.3.1.   Med undantag för det fall som omnämns i punkt 4.3.2 skall, utan ytterligare provning, typgodkännandet av en huvudmotor utökas till alla motorer i motorfamiljen för varje bränslesammansättning inom det område för vilket huvudmotorn typgodkänts (för de motorer som beskrivs i punkt 4.2.2) eller för samma bränsletyp (för de motorer som beskrivs i punkt 4.1 eller 4.2) för vilket huvudmotorn typgodkänts.

4.3.2.   Motor för ytterligare provning

För ansökan om typgodkännande av en motor eller ett fordon med avseende på dess motor och denna motor ingår i en motorfamilj, och om typgodkännandemyndigheten fastslår att, när det gäller den valda huvudmotorn, den ingivna ansökan inte är helt representativ för motorfamiljen enligt definition i tillägg 1 till föreskrifterna, får en alternativ och, om så krävs, ytterligare en provningsreferensmotor utväljas av typgodkännandemyndigheten och provas.

4.4.   Ett typgodkännandenummer skall tilldelas varje godkänd typ. Dess första två siffror (för närvarande 04 motsvarande ändringsserie 04) skall ange den ändringsserie som omfattar de senaste väsentligare tekniska ändringarna som gjorts i föreskrifterna vid tiden för typgodkännandets utfärdande. Samma avtalsslutande part får inte tilldela en annan motor- eller fordonstyp samma nummer.

4.5.   Meddelande om beviljat eller utökat typgodkännande, avslag på ansökan om typgodkännande eller tillverkningens slutgiltiga upphörande för en motor- eller fordonstyp enligt dessa föreskrifter skall inges till de parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter, med användande av ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilagorna 2A eller 2B till dessa föreskrifter. Värden som uppmätts under typprovningen skall också anges.

På varje motor som överensstämmer med en motortyp som typgodkänts enligt dessa föreskrifter eller på varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som typgodkänts enligt dessa föreskrifter skall på ett iögonenfallande och lätt tillängligt ställe anbringas ett internationellt typgodkännandemärke som består av:

4.6.1.   en cirkel som omger bokstaven ”E”, åtföljd av det särskilda landsnumret för det land som beviljat typgodkännandet (3);

4.6.2.   numret på dessa föreskrifter, åtföljt av bokstaven ”R”, ett bindestreck samt typgodkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 4.4.1.

Typgodkännandemärket skall emellertid innehålla ett tilläggstecken efter bokstaven ”R” för att åtskilja de utsläppsgränsvärden för vilka typgodkännandet beviljats. För de typgodkännanden som utfärdats för att ange att gränsvärdena i rad A i den (de) berörda tabellen(erna) i punkt 5.2.1 iakttagits skall bokstaven ”R” åtföljas av den romerska siffran ”I”. För de typgodkännanden som utfärdats för att ange att gränsvärdena i rad B1 i den (de) berörda tabellen(erna) i punkt 5.2.1 iakttagits skall bokstaven ”R” åtföljas av den romerska siffran ”II”. För de typgodkännanden som utfärdats för att ange att gränsvärdena i rad B2 i den (de) berörda tabellen(erna) i punkt 5.2.1 iakttagits skall bokstaven ”R” åtföljas av den romerska siffran ”III”. För de typgodkännanden som utfärdats för att ange att gränsvärdena i rad C i den (de) berörda tabellen(erna) i punkt 5.2.1 iakttagits skall bokstaven ”R” åtföljas av den romerska siffran ”IV”.

För naturgasdrivna motorer skall typgodkännandemärket innehålla ett suffix efter den nationella symbolen i syfte att skilja mellan de gastyper för vilka typgodkännandet beviljats. Detta märke skall utformas enligt följande:

4.6.3.1.1.   H för motorer som typgodkänts och kalibrerats för gaser av H-typ.

4.6.3.1.2.   L för motorer som typgodkänts och kalibrerats för gaser av L-typ.

4.6.3.1.3.   HL för motorer som typgodkänts och kalibrerats för gaser av både H-typ och L-typ.

4.6.3.1.4.   Ht för motorer som typgodkänts och kalibrerats för en särskild gassammansättning av gaser av H-typ och som är omställbara till en annan särskild gas av H-typ genom fininställning av motorns bränslesystem.

4.6.3.1.5.   Lt för motorer som typgodkänts och kalibrerats för en särskild gassammansättning av gaser av L-typ och som är omställbara till en annan särskild gas av L-typ genom fininställning av motorns bränslesystem.

4.6.3.1.6.   HLt för motorer som typgodkänts och kalibrerats för en särskild gassammansättning av gaser av antingen H-typ eller L-typ och som är omställbara till en annan särskild gas av antingen H-typ eller L-typ genom fininställning av motorns bränslesystem.

4.7.   Om fordonet eller motorn enligt en eller flera andra föreskrifter som är bilagda överenskommelsen överensstämmer med en godkänd typ i det land som beviljat typgodkännande enligt dessa föreskrifter behöver den symbol som föreskrivs i punkt 4.6.1 inte upprepas. I ett sådant fall skall föreskrifterna och typgodkännandenumren och tilläggssymbolerna i alla de föreskrifter enligt vilka typgodkännande beviljats enligt dessa föreskrifter placeras i lodräta kolumner till höger om den symbol som förerskrivs i punkt 4.6.1.

4.8.   Typgodkännandemärket skall placeras nära eller på den typskylt som anbringats av tillverkaren på den godkända typen.

4.9.   I bilaga 3 till dessa föreskrifter ges exempel på utformningar av typgodkännandemärken.

Den motor som typgodkänts som en teknisk enhet skall utöver typgodkännandemärket vara försedd med följande:

4.10.1.   Motortillverkarens varumärke eller handelsnamn.

4.10.2.   Tillverkarens handelsbeteckning.

4.11.   Märkningsskyltar

För de natur- och motorgasdrivna (LPG) motorer som är typgodkända endast för en särskild bränsletyp gäller följande krav:

4.11.1.   Innehåll

Följande information skall ingå:

Om punkt 4.2.1.3 är tillämplig skall märkningsskyltens text lyda ”ENDAST FÖR DRIFT MED NATURGAS AV TYP H”. Om tillämpligt skall ”H” ersättas av ”L”.

Om punkt 4.2.2.3 är tillämplig skall märkningsskyltens text lyda ”ENDAST FÖR DRIFT MED NATURGAS MED SAMMANSÄTTNINGEN …” eller ”ENDAST FÖR DRIFT MED MOTORGAS (LPG) MED SAMMANSÄTTNINGEN …”. Alla uppgifter i den (de) tillämpliga tabellen(erna) i bilaga 6 eller 7 skall ingå jämte de enskilda kompenenter och gränsvärden som angivits av motortillverkaren.

Bokstäverna och siffrorna skall vara minst 4 mm höga.

Anmärkning: Om en sådan märkning hindras av utrymmesbrist kan en förenklad kod användas. I detta fall skall förklarande noter som innehåller alla ovanstående upplysningar finnas lätt tillgängliga såväl för den som fyller bränsletanken eller sköter underhåll eller reparerar motorn och dess tillbehör som för de berörda myndigheterna. Placeringen av och innehållet i dessa förklarande noter skall fastställas genom överenskommelse mellan tillverkaren och typgodkännandemyndigheten.

4.11.2.   Egenskaper

Märkningsskyltarna skall hålla under motorns hela livslängd. Märkningsskyltarnas text skall vara lättläst och deras bokstäver och siffror outplånliga. Märkningsskyltarna skall dessutom anbringas så att deras fastgörning håller under motorns hela livslängd och så att märkningsskyltarna inte kan avlägsnas utan att förstöras eller göras oläsliga.

4.11.3.   Placering

Märkningsskyltarna skall fästas på en del av motorn som är nödvändig för dess normala drift och som normalt inte behöver ersättas under motorns livslängd. Dessa märkningsskyltar skall dessutom placeras så att de är väl synliga för en ordinär iakttagare efter det att motorn försetts med alla de tillbehör som krävs för motorns drift.

4.12.   För en ansökan om typgodkännande för en fordonstyp med avseende på dess motor skall följaktligen de märkningsskyltar som anges i punkt 4.11 placeras nära bränslepåfyllningsöppningen.

4.13.   För en ansökan om typgodkännande av en fordonstyp med en typgodkänd motor skall följaktligen de märkningsskyltar som anges i punkt 4.11 placeras nära bränslepåfyllningsöppningen.

5.   ANVISNINGAR OCH PROVNINGAR

5.1.   Allmänt

5.1.1.   Utrustning för kontroll av utsläpp

5.1.1.1.   De komponenter som kan påverka utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från dieselmotorer och utsläpp av gasformiga föroreningar från gasmotorer skall vara så utformade, konstruerade, sammansatta och monterade att motorn vid normal användning kan uppfylla kraven i dessa föreskrifter.

5.1.2.   Användningssätt för utrustning för kontroll av utsläpp

5.1.2.1.   Användning av en manipulationsanordning och/eller en onormal strategi för kontroll av utsläpp är förbjuden.

En manöveranordning får installeras i en motor eller ett fordon, förutsatt att anordningen:

5.1.2.2.1.   endast utnyttjas under andra driftsförhållanden än de som anges i punkt 5.1.2.4,

5.1.2.2.2.   endast tillfälligt aktiveras under de förhållanden som anges i punkt 5.1.2.4 i sådana syften som skydd mot motorskada, skydd av luftkontrollanordning, rökbegränsning, kallstart eller varmkörning eller

5.1.2.2.3.   endast aktiveras vid indikation från OBD-systemet för sådana syften som driftsäkerhet och nödsystem för fortsatt körning (”limp-home strategies”).

5.1.2.3.   Det skall vara tillåtet att använda en motorkontrollanordning, en funktion eller ett system eller att vidta en åtgärd under de driftförhållanden som anges i punkt 5.1.2.4 som resulterar i användningen av en annan eller ändrad strategi för motorkontroll än den som normalt utnyttjas under de aktuella provningscyklerna för utsläpp om det i överensstämmelse med kraven i punkterna 5.1.3 och/eller 5.1.4 till fullo kan visas att anordningen eller åtgärden inte minskar avgaskontrollsystemets effektivitet. I alla andra fall skall sådana anordningar betraktas som en manipulationsanordning.

5.1.2.4.   För syftena i punkt 5.1.2.2 definieras driftsförhållandena för såväl stabila som transienta förhållandena enligt följande:

i)

högst 1 000 meter över havet (eller ett motsvarande atmosfäriskt tryck av 90 kPa),

ii)

en omgivande temperatur av 283-303 K (10-30 °C),

iii)

en motorkylmedelstemperatur av 343-368 K (70-95 °C).

5.1.3.   Särskilda krav för elektroniska system för utsläppskontroll

5.1.3.1.   Dokumentationskrav

Tillverkaren skall tillhandahålla ett dokumentationsmaterial som ger tillgång till systemets grundläggande konstruktion och de medel varmed utsläppsvariablerna kontrolleras, oavsett om denna kontroll är direkt eller indirekt.

Dokumentationen skall hållas tillgänglig i två delar:

a)

Det formella dokumentationsmaterial som skall lämnas till den tekniska tjänsten samtidigt som typgodkännandeansökan inges skall innnehålla en fullständig beskrivning av systemet. Denna dokumentation får vara kortfattad, förutsatt att den ger belägg för att alla utsläppsvärden, som tillåts enligt ett schema över hela kontrollen av de enskilda enheternas ingångsvärden, identifierats. Dessa upplysningar skall bifogas den dokumentation som krävs i punkt 3 i dessa föreskrifter.

b)

Kompletterande material som visar de parametrar som ändras av någon manöveranordning och de gränsvillkor under vilka anordningen används. Det kompletterande materialet skall innnehålla en beskrivning av bränslekontrollsystemets logik, tidsstrategier och omkopplingspunkter under alla driftsförhållanden.

Det kompletterande materialet skall också innehålla en motivering för användningen av varje manöveranordning och omfatta kompletterande material och provningsdata som visar effekten på avgasutsläppen av varje manöveranordning som installerats på motorn eller fordonet.

Detta kompletterande material skall hållas strikt konfidentiellt och behållas av tillverkaren men göras tillgängligt för kontroll vid tiden för typgodkännandet eller när som helst under typgodkännandets giltighet.

För att kontrollera om en strategi eller en åtgärd skall betraktas som en manipulationsanordning eller en onormal strategi för utsläppskontroll enligt definitionerna i punkterna 2.28 och 2.30 får typgodkännandemyndigheten och/eller den tekniska tjänsten kräva ytterligare en NOx-mätning inom ramen för den ETC-provning som kan utföras i samband med antingen typkodkännandeprovningen eller förfarandena för kontroll av produktionsöverensstämmelse.

5.1.4.1.   Som ett alternativ till kraven i tillägg 4 till bilaga 4 till dessa föreskrifter kan inom ramen för ETC-provning prov av NOx-utsläpp tas från de outspädda avgaserna, varvid de tekniska föreskrifterna i ISO FDIS 16 183 av den 15 september 2001 skall följas.

5.1.4.2.   Vid kontroll av om en strategi eller anordning skall betraktas som en manipulationsanordning eller en onormal strategi för utsläppskontroll enligt definitionerna i punkterna 2.28 och 2.30 skall en ytterligare marginal av 10 % i förhållande till det tillämpliga NOx-gränsvärdet godtas.

För typgodkännande enligt rad A i tabellerna i punkt 5.2.1 skall utsläppen fastställas i ESC- och ELR-provningar med konventionella dieselmotorer inkl. de som utrustats med elektronisk utrustning för bränsleinsprutning, avgasåterföring och/eller oxidationskatalysatorrening. Dieselmotorer som utrustats med avancerade system för avgasefterbehandling inkl. deNOx-katalysatorer och/eller partikelfällor skall dessutom provas i ETC-provning.

För typgodkännandeprovningar enligt antingen rad B1 eller B2 eller rad C i tabellerna i punkt 5.2.1 skall utsläppen fastställas i ESC-, ELR- och ETC-provningar.

För gasmotorer skall de gasformiga utsläppen fastställas i ETC-provning.

Förfarandena för ESC- och ELR-provningar beskrivs i tillägg 1 till bilaga 4, och förfarandet för ETC-provning i tilläggen 2 och 3 till bilaga 4.

Utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från den motor som inlämnats för provning skall i tillämpliga fall mätas med den metod som beskrivs i bilaga 4. I tillägg 4 till bilaga 4 beskrivs de rekommenderade systemen för analys av gas- och partikelformiga föroreningar och de rekommenderade partikelprovtagningssystemen. Andra system eller analysatorer får godkännas av den tekniska tjänsten om det framgår att de ger likvärdiga resultat. Inom ett och samma laboratorium definieras likvärdighet som att provningsresultaten faller inom ± 5 % av provningsresultaten från ett av de referenssystem som beskrivs häri. För partikelformiga utsläpp erkänns endast fullflödesutspädningssystemet som referenssystem. För införande av ett nytt system i föreskrifterna skall fastställandet av likvärdighet grundas på beräkning av repeterbarhet och reproducerbarhet genom provningar vid skilda laboratorier enligt beskrivning i ISO 5725.

5.2.1.   Gränsvärden

Den specifika massa av kolmonoxid, totala kolväten, kväveoxider och partiklar som den fastställs vid ESC-provning och av röktäthet som den fastställs vid ELR-provning får inte överstiga värdena i tabell 1.

För dieselmotorer som dessutom provas vid ETC-provning och särskilt för gasmotorer får de specifika massorna av kolmonoxid, icke-metankolväten, metan (i förekommande fall), kväveoxider och partiklar (i förekommande fall) inte överstiga värdena i tabell 2.

Tabell 1

Gränsvärden – ESC- och ELR-provningar

Rad

Massan av kolmonoxid (CO) g/kWh

Massan av kolväten (HC) g/kWh

Massan av kväveoxider (NOx) g/kWh

Massan av partiklar (PT) g/kWh

Rök

m–1

A (2000)

2,1

0,66

5,0

0,10

0,13 (4)

0,8

B1 (2005)

1,5

0,46

3,5

0,02

0,5

B2 (2008)

1,5

0,46

2,0

0,02

0,5

C (EEV)

1,5

0,25

2,0

0,02

0,15


Tabell 2

Gränsvärden – ETC-provningar (6)

Rad

Massan av kolmonoxid (CO) g/kWh

Massan av icke-metankolväten (NMHC) g/kWh

Massan av metan(CH4) (7) g/kWh

Massan av kväveoxider (NOx) g/kWh

Massan av partiklar (PT) (8) g/kWh

A (2000)

5,45

0,78

1,6

5,0

0,16

0,21 (5)

B1 (2005)

4,0

0,55

1,1

3,5

0,03

B2 (2008)

4,0

0,55

1,1

2,0

0,03

C (EEV)

3,0

0,40

0,65

2,0

0,02

5.2.2.   Mätning av kolväten från diesel- och gasdrivna motorer

5.2.2.1.   En tillverkare får välja att i ETC-provning mäta massan av de totala kolvätena i stället för att mäta massan av icke-metankolväten. I detta fall är gränsvärdet för massan av de totala kolvätena detsamma som det som anges i tabell 2 för massan av icke-metankolväten.

5.2.3.   Särskilda krav för dieselmotorer

5.2.3.1.   Den specifika massa av kväveoxiderna som uppmätts i de slumpmässigt valda kontrollpunkterna inom kontrollområdet för ESC-provning får inte med mer än 10 % överstiga de värden som interpolerats från de angränsande provningsstegen (referens: bilaga 4, tillägg 1, punkterna 4.6.2 och 4.6.3).

5.2.3.2.   Röktäthetsvärdet från det slumpmässigt valda provningsvarvtalet i ELR-provning får inte överstiga det högsta av följande två värden: 20 % av det högsta röktäthetsvärdet från de två närliggande provningsvarvtalen eller 5 % av gränsvärdet.

6.   MONTERING I FORDONET

Vid installationen av motorn i fordonet skall följande villkor med avseende på typgodkännandet av motorn uppfyllas.

6.1.1.   Inloppsundertrycket får inte överstiga det som anges för den typgodkända motorn i bilaga 2A.

6.1.2.   Avgasmottrycket får inte överstiga det som anges för den typgodkända motorn i bilaga 2A.

6.1.3.   Den effekt som upptas av de tillbehör som krävs för att driva motorn får inte överstiga den som anges för den typgodkända motorn i bilaga 2A.

7.   MOTORFAMILJ

7.1.   Egenskaper för beskrivning av motorfamiljen

Den motorfamilj som fastställts av motortillverkaren kan definieras med hjälp av grundläggande egenskaper som skall vara gemensamma för motorerna inom familjen. I vissa fall kan egenskaperna påverka varandra ömsesidigt. Denna påverkan skall också beaktas för att säkerställa att endast motorer med liknande avgasutsläppsegenskaper ingår i en motorfamilj.

För att motorer skall kunna betraktas som tillhörande samma motorfamilj skall följande förteckning över grundläggande egenskaper vara gemensam:

7.1.1.   Förbränningscykel:

tvåtakts

fyrtakts

7.1.2.   Kylmedel:

luft

vatten

olja

7.1.3.   För gasmotorer och motorer med avgasefterbehandling

Antal cylindrar

(Andra dieselmotorer med färre cylindrar än huvudmotorn får räknas till samma motorfamilj, förutsatt att bränslesystemet mäter bränsleflödet till varje enskild cylinder).

7.1.4.   Slagvolym per cylinder:

högst 15 % spridning mellan motorerna

7.1.5.   Inloppssystem:

sugmotor

överladdning

överladdning med laddluftkylare

7.1.6.   Förbränningskammarens typ/utformning:

förkammare

virvelkammare

öppen kammare

7.1.7.   Ventiler och kanaler – konfiguration, storlek och antal:

cylinderlock

cylindervägg

vevhus

7.1.8.   Bränsleinsprutningssystem (dieselmotorer):

pumpinsprutare

radinsprutare

fördelarpump

ensamt pumpelement

enhetsinsprutare

7.1.9.   Bränslesystem (gasmotorer):

blandarenhet

gasinduktion/insprutning (enkel- eller flerpunkts)

insprutning i vätskeform (enkel- eller flerpunkts)

7.1.10.   Tändningssystem (gasmotorer)

7.1.11.   Diverse funktioner:

avgasåterföring

vatteninsprutning/emulsion

sekundär lufttillförsel

laddluftskylningssystem

7.1.12.   Avgasefterbehandling:

trevägskatalysator

oxidationskatalysator

reduktionskatalysator

termisk reaktor

partikelfälla

7.2.   Val av huvudmotor

7.2.1.   Dieselmotorer

När huvudmotorn i familjen skall väljas används som första urvalskriterium störst bränsletillförsel per takt vid det uppgivna varvtal som anger maximalt vridmoment. Om två eller flera motorer delar detta första kriterium skall huvudmotorn väljas med hjälp av ett andra urvalskriterium som anger störst bränsletillförsel per takt vid nominellt varvtal. I vissa fall kan typgodkännandemyndigheten dra slutsatsen att den högsta utsläppsnivån inom familjen bäst nås genom att en annan motor provas. Typgodkännandemyndigheten får således välja ytterligare en motor för en provning där valet grundas på egenskaper som tyder på att den kan ha högst utsläppsnivå av motorerna i denna familj.

Om motorer i familjen har andra variabla egenskaper som skulle kunna anses påverka avgasutsläppen skall dessa egenskaper också kartläggas och beaktas vid valet av huvudmotorn.

7.2.2.   Gasmotorer

När huvudmotorn i familjen skall väljas används som första urvalskriterium störst slagvolym. Om två eller flera motorer delar detta första kriterium skall huvudmotorn väljas med användande av andra urvalskriterier i följande ordning:

störst bränsletillförsel per takt vid varvtalet för uppgiven nominell effekt,

tidigaste tändningstidpunkt,

lägsta avgasåterföringsvärde EGR,

ingen luftpump eller pump med lägsta faktiska luftflöde.

I vissa fall kan typgodkännandemyndigheten dra slutsatsen att den högsta utsläppsnivån inom familjen bäst nås genom att en andra motor provas. Typgodkännandemyndigheten får således välja ytterligare en motor för en provning där valet grundas på egenskaper som tyder på att den kan ha högst utsläppsnivå av motorerna i denna familj.

8.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Förfarandena för produktionsöverensstämmelsen skall överensstämma med dem som fastställs i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), och innehålla följande krav:

8.1.   Alla motorer eller fordon som bär ett typgodkännandemärke som föreskrivs enligt dessa föreskrifter skall tillverkas så att de med avseende på den beskrivning som ges i typgodkännandeintyget och dess bilagor överensstämmer med den godkända typen.

8.2.   Som en allmän regel gäller att produktionsöverensstämmelse med avseende på begränsning av utsläpp kontrolleras med utgångspunkt i den beskrivning som ges i meddelandet om typgodkännande och dess bilagor.

Om utsläpp av föroreningar skall mätas och ett typgodkännande av en motor har utökats en eller flera gånger, skall provningarna utföras på den (de) motor(er) som beskrivs i den dokumentation som rör den aktuella utökningen.

Produktionsöverensstämmelse hos den motor som undergått en föroreningsprovning:

Efter det att motorn lämnats till myndigheterna får tillverkaren inte utföra någon ändring av de utvalda motorerna.

8.3.1.1.   Tre motorer tas slumpmässigt ur serien. Motorer som endast undergår provning i ESC- och ELR-provningar eller endast i ETC-provning för typgodkännande enligt rad A i tabellerna i punkt 5.2.1 skall undergå de tillämpliga provningarna för kontroll av produktionsöverensstämmelsen. Med myndighetens samtycke skall alla andra motorer som typgodkänts enligt rad A, B1, B2 eller C i tabellerna i punkt 5.2.1 undergå provning antingen i ESC- och ELR-cykler eller ETC-cykel för kontroll av produktionsöverensstämmelsen. Gränsvärdena anges i punkt 5.2.1 i föreskrifterna.

8.3.1.2.   Provningarna skall utföras enligt tillägg 1 till dessa föreskrifter om den behöriga myndigheten godtar den produktionsstandardavvikelse som uppgivits av tillverkaren.

Provningarna skall utföras enligt tillägg 2 till dessa föreskrifter om den behöriga myndigheten inte godtar den produktionsstandardavvikelse som uppgivits av tillverkaren.

På tillverkarens begäran får provningarna utföras i enlighet med tillägg 3 till dessa föreskrifter.

8.3.1.3.   På grundval av en provning av en slumpmässigt uttagen motor skall produktionsserien anses överensstämma respektive inte överensstämma när värdena för alla föroreningar godkänts respektive värdena för en av föroreningarna underkänts i enlighet med provningskriterierna i respektive tillägg.

När en förorening godkänns får detta beslut inte ändras genom några ytterligare provningar som utförs för andra föroreningar.

Om alla föroreningar inte godkänns och om en förorening inte underkänns skall en provning utföras på en annan motor (se figur 2).

Om inget beslut fattas får tillverkaren när som helst avbryta provningen. I detta fall bokförs resultatet som underkänt.

Provningarna skall utföras på nytillverkade motorer. Gasdrivna motorer skall köras in enligt det förfarande som definieras i punkt 3 i tillägg 2 till bilaga 4.

8.3.2.1.   På tillverkarens begäran kan emellertid provningarna utföras på diesel- eller gasmotorer som blivit inkörda under längre tid än vad som avses i punkt 8.4.2.2, dock högst under 100 timmar. I så fall skall inkörningsförfarandet skötas av tillverkaren som skall förbinda sig att inte vidta några justeringar av dessa motorer.

8.3.2.2.   När tillverkaren begär att få sköta inkörningen i enlighet med punkt 8.4.2.2.1 får den utföras på:

alla motorer som provats

eller

den första motor som provats i syfte att beräkna en förändringskoefficient enligt följande:

De förorenande utsläppen skall mätas vid noll och ”x” timmar på den första motor som provats,

Förändringskoefficienten för utsläppen mellan noll och ”x” timmar skall beräknas för varje förorening enligt följande:Formula

Den kan bli mindre än 1.

Följande provningsmotorer skall inte undergå inkörning men deras utsläppsvärden för noll timmars körning skall omräknas med hjälp av förändringskoefficienten.

I detta fall skall de värden som skall antas vara:

värdena vid ”x” timmar för den första motorn,

värdena vid noll timmar multiplicerade med förändringskoefficienten för de övriga motorerna.

8.3.2.3.   För diesel- och motorgasdrivna (LPG) motorer får samtliga dessa provningar utföras med ett bränsle på marknaden. På tillverkarens begäran kan emellertid de referensbränslen som beskrivs i bilagorna 5 eller 7 användas. Detta medför provningar enligt beskrivningen i punkt 4 i dessa föreskrifter med minst två av referensbränslena för varje gasmotor.

8.3.2.4.   För naturgasdrivna motorer får alla dessa provningar utföras med ett bränsle som finns på marknaden enligt följande:

i)

För H-märkta motorer ett bränsle på marknaden av H-typ (0,89 ≤ Sλ ≤ 1,00),

ii)

För L-märkta motorer ett bränsle på marknaden av L-typ (1,00 ≤ Sλ ≤ 1,19),

iii)

För HL-märkta motorer ett bränsle på marknaden som spänner över λ-skiftfaktorns hela område (0,89 ≤ Sλ ≤ 1,19).

På tillverkarens begäran får emellertid de referensbränslen som beskrivs i bilaga 6 användas. Detta innebär provningar enligt beskrivningen i punkt 4 i dessa föreskrifter.

8.3.2.5.   Om meningsskiljaktigheter uppstår på grund av att gasdrivna motorer inte uppfyller kraven för ett bränsle på marknaden skall provningarna utföras med ett referensbränsle med vilket huvudmotorn provats eller med det ytterligare möjliga bränsle 3 som avses i punkterna 4.1.3.1 och 4.2.1.1 och med vilket huvudmotorn kan ha provats. Därefter skall resultatet omräknas genom en beräkning där den (de) relevanta faktorn(erna) ”r”, ”ra” eller ”rb” i punkterna 4.1.3.2, 4.1.5.1 och 4.2.1.2 skall tillämpas. Om r, ra eller rb är mindre än 1 skall ingen korrigering vidtas. Av uppmätta och beräknade resultat skall det framgå att motorn uppfyller gränsvärdena med alla aktuella bränslen (bränsle 1, 2 och, i förekommande fall, bränsle 3 för naturgasdrivna motorer och bränsle A och B för motorer som drivs med motorgas (LPG)).

8.3.2.6.   Provningar för produktionsöverensstämmelse för en gasdriven motor som konstruerats för drift med en särskild bränslesammansättning skall utföras med det bränsle för vilket motorn kalibrerats.

Image

9.   PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSTÄMMELSE

9.1.   Det typgodkännande som beviljats för en motor- eller fordonstyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om de krav som uppställs i punkt 8.1 inte uppfylls eller om den(de) motor(er) eller det(de) fordon som valts inte klarar de provningar som föreskrivs i punkt 8.3.

9.2.   Om en avtalsslutande part i 1958 års överensskommelse som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett tidigare utfärdat typgodkännande skall den genast underrätta de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om detta med användande av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilagorna 2A eller 2B till dessa föreskrifter.

10.   ÄNDRING OCH UTÖKNING AV TYPGODKÄNNANDET FÖR DEN GODKÄNDA TYPEN

Varje ändring av den godkända typen skall meddelas den myndighet som beviljat typgodkännandet. Myndigheten kan därefter antingen

10.1.1.   bedöma att de gjorda ändringarna sannolikt inte får någon märkbar negativ effekt och att den ändrade typen i alla händelser fortfarande uppfyller kravet eller

10.1.2.   kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som utför provningarna.

10.2.   Bekräftelse på eller avslag på en ansökan om typgodkännande skall med angivande av ändringarna meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter genom det förfarande som anges i punkt 4.5.

10.3.   Den behöriga myndighet som utfärdar utökning av typgodkännande skall tilldela en sådan utökning ett serienummer och underrätta de övriga avtalsslutande parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter om detta med användande av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilagorna 2A eller 2B till dessa föreskrifter.

11.   PRODUKTIONENS SLUTGILTIGA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av typgodkännandet helt upphör att tillverka den typ som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter skall denne underrätta den myndighet som beviljat typgodkännandet om detta. Efter att ha mottagit detta meddelande skall myndigheten underrätta de övriga avtalsslutande parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter om detta med användande av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilagorna 2A eller 2B till dessa föreskrifter.

12.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

12.1.   Allmänt

12.1.1.   Från och med det datum då ändringsserie 04 träder i kraft får ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja ECE-typgodkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 04.

12.1.2.   Från och med den dag då ändringsserie 04 träder i kraft skall de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja ECE-typgodkännanden om motorn uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 04.

Motorn skall underkastas de relevanta provningarna i punkt 5.2 i dessa föreskrifter och skall i enlighet med punkterna 12.2.1, 12.2.2 och 12.2.3 nedan uppfylla de relevanta utsläppsgränsvärden som anges i punkt 5.2.1 i dessa föreskrifter.

12.2.   Nya typgodkännanden

12.2.1.   Med förbehåll för bestämmelserna i punkt 12.4.1 skall de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter från och med den dag då ändringsserie 04 till dessa föreskrifter träder i kraft bevilja ett ECE-typgodkännande för en motor endast om denna motor uppfyller de relevanta utsläppsgränsvärdena i raderna A, B1, B2 eller C i tabellerna i punkt 5.2.1 i dessa föreskrifter.

12.2.2.   Med förbehåll för bestämmelserna i punkt 12.4.1 skall de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter från och med den 1 oktober 2005 bevilja ett ECE-typgodkännande för en motor endast om denna motor uppfyller de relevanta utsläppsgränsvärdena i raderna B1, B2 eller C i tabellerna i punkt 5.2.1 i dessa föreskrifter.

12.2.3.   Med förbehåll för bestämmelserna i punkt 12.4.1 skall de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter från och med den 1 oktober 2008 bevilja ett ECE-typgodkännande för en motor endast om denna motor uppfyller de relevanta utsläppsgränsvärdena i raderna B2 eller C i tabellerna i punkt 5.2.1 i dessa föreskrifter.

12.3.   Begränsad giltighet för äldre typgodkännanden

12.3.1.   Med undantag för bestämmelserna i punkterna 12.3.2 och 12.3.3 skall från och med den officiella dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 04 de typgodkännanden som beviljats enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 03, upphöra att gälla om inte den avtalsslutande part som beviljat typgodkännandet, i enlighet med punkt 12.2.1 ovan, underrättar de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om att den godkända motortypen uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 04.

12.3.2.   Utökning av typgodkännande

12.3.2.1.   Punkterna 12.3.2.2 och 12.3.2.3 nedan skall endast tillämpas på de nya motorer med kompressionständning och på de nya fordon som drivs med en motor med kompressionständning som typgodkänts enligt kraven i rad A i tabellerna i punkt 5.2.1 i dessa föreskrifter.

12.3.2.2.   Som alternativ till punkterna 5.1.3 och 5.1.4 får tillverkaren för den tekniska tjänsten framlägga resultaten av en NOx-mätning inom ramen för ETC-provning på den motor som överensstämmer med de egenskaper hos huvudmotorn som beskrivs i bilaga 1 samt beakta bestämmelserna i punkterna 5.1.4.1 och 5.1.4.2. Tillverkaren skall också lämna en skriftlig försäkran om att det på motorn inte finns någon manipulationsanordning eller onormal strategi för utsläppskontroll enligt definitionerna i punkt 2 i dessa föreskrifter.

12.3.2.3.   Tillverkaren skall också lämna en skriftlig försäkran om att resultaten av NOX-mätningen och den deklaration för huvudmotorn som avses i punkt 5.1.4 också är tillämpbara på alla motortyper inom den motorfamilj som beskrivs i bilaga 1.

12.3.3.   Gasmotorer

Från och med den 1 oktober 2003 skall de typgodkännanden som beviljats för gasmotorer enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 03, upphöra att gälla om inte den avtalsslutande part som beviljat typgodkännandet, i enlighet med punkt 12.2.1 ovan underrättar de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om att den godkända motortypen uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 04.

12.3.4.   Från och med den 1 oktober 2006 skall de typgodkännanden som beviljats enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 04, upphöra att gälla om inte den avtalsslutande part som beviljat typgodkännandet, i enlighet med punkt 12.2.2 ovan underrättar de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om att den godkända motortypen uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 04.

12.3.5.   Från och med den 1 oktober 2009 skall de typgodkännanden som beviljats enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 04, upphöra att gälla om inte den avtalsslutande part som beviljat typgodkännandet, i enlighet med punkt 12.2.3 ovan underrättar de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om att den godkända motortypen uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 04.

12.4.   Reservdelar för fordon i bruk

12.4.1.   De avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter får fortsätta att bevilja typgodkännanden för de motorer som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom någon tidigare ändringsserie, eller var som helst i föreskrifterna, ändrade genom ändringsserie 04, förutsatt att motorn är avsedd som reservdel i ett fordon i bruk och på vilket denna tidigare standard var tillämpbar vid tiden för detta fordons ibruktagande.

13.   NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER GÄLLANDE DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR UTFÖRANDET AV TYPGODKÄNNANDEPROVNINGARNA SAMT MYNDIGHETERNA

De avtalsslutande parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter skall meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för utförandet av typgodkännandeprovningarna samt de myndigheter som beviljar typgodkännande och till vilka de intyg om typgodkännande, utökat typgodkännande, avslag på ansökan om typgodkännande eller återkallat typgodkännande som utfärdas i andra länder, skall sändas.

Tillägg 1

FÖRFARANDE FÖR PROVNING AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE NÄR STANDARDAVVIKELSEN ÄR TILLFREDSSTÄLLANDE

1.   I detta tillägg beskrivs det förfarande som skall användas för kontroll av produktionsöverensstämmelse i fråga om utsläpp av föroreningar när tillverkarens produktionstandardavvikelse är tillfredsställande.

2.   Vid en minsta stickprovsstorlek av tre motorer sätts sannolikheten vid stickprovsförfarandet för att ett parti godkänns i provningen, med 40 % av motorerna bristfälliga, till 0,95 (tillverkarens risk = 5 %), medan sannolikheten att ett parti godkänns, med 65 % av motorerna bristfälliga, sätts till 0,10 (kundens risk = 10 %).

3.   Följande förfarande används för var och en av föroreningarna i punkt 5.2.1 i föreskrifterna (se figur 2):

Låt:

L

=

den naturliga logaritmen för föroreningens gränsvärde,

xi

=

den naturliga logaritmen för det uppmätta värdet för stickprovets i:te motor,

s

=

en skattning av produktionsstandardavvikelsen (efter bestämning av den naturliga logaritmen av mätningarna),

n

=

antalet stickprov.

4.   För varje stickprov beräknas summan av standardavvikelserna i förhållande till gränsvärdet med hjälp av följande formel:

Formula

5.   Då gäller följande:

Om det statistiska utfallet av provningen är större än värdet för godkännande vid den i tabell 3 angivna stickprovsstorleken, har godkännande uppnåtts för föroreningen.

om det statistiska utfallet av provningen är mindre än värdet för underkännande vid den i tabell 3 angivna stickprovsstorleken, konstateras underkännande för föroreningen.

I annat fall provas ytterligare en motor enligt punkt 8.3.1 i föreskrifterna och beräkningen görs på stickprovet som ökats med ytterligare en enhet.

Tabell 3:

Värden för godkännande och underkännande enligt stickprovsförfarandet i tillägg 1

Minsta stickprovsstorlek: 3

Totalt antal provade motorer (stickprovsstorlek)

Värden för godkännande An

Värden för underkännande Bn

3

3,327

–4,724

4

3,261

–4,790

5

3,195

–4,856

6

3,129

–4,922

7

3,063

–4,988

8

2,997

–5,054

9

2,931

–5,120

10

2,865

–5,185

11

2,799

–5,251

12

2,733

–5,317

13

2,667

–5,383

14

2,601

–5,449

15

2,535

–5,515

16

2,469

–5,581

17

2,403

–5,647

18

2,337

–5,713

19

2,271

–5,779

20

2,205

–5,845

21

2,139

–5,911

22

2,073

–5,977

23

2,007

–6,043

24

1,941

–6,109

25

1,875

–6,175

26

1,809

–6,241

27

1,743

–6,307

28

1,677

–6,373

29

1,611

–6,439

30

1,545

–6,505

31

1,479

–6,571

32

–2,112

–2,112

Tillägg 2

FÖRFARANDE FÖR PROVNING AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE NÄR STANDARDAVVIKELSEN ÄR OTILLFREDSSTÄLLANDE ELLER SAKNAS

1.   I detta tillägg beskrivs det förfarande som skall tillämpas vid kontroll av produktionsöverensstämmelse för utsläpp av föroreningar när tillverkarens produktionsstandardavvikelse antingen är otillfredsställande eller saknas.

2.   Vid en minsta stickprovsstorlek av tre motorer sätts sannolikheten vid stickprovsförfarandet för att ett parti godkänns i provningen med 40 % av motorerna bristfälliga till 0,95 (tillverkarens risk = 5 %), medan sannolikheten att ett parti godkänns med 65 % av motorerna bristfälliga sätts till 0,10 (kundens risk = 10 %).

3.   De i punkt 5.2.1 i föreskifterna angivna värdena för föroreningar betraktas som logaritmiskt normalfördelade och skall transformeras genom bestämning av deras naturliga logaritmer.

Låt m0 och m ange minsta respektive största stickprovsstorlek (m0 = 3 och m = 32) och låt n ange det aktuella antalet stickprov.

4.   Om de naturliga logaritmerna av de värden som mätts i serien betecknas x1, x2, …, xi och L är den naturliga logaritmen av gränsvärdet för föroreningen definieras följande

och

di = xi – L

Formula

Formula

5.   I tabell 4 visas värdena för godkännande (An) och underkännande (Bn) vid det aktuella antalet stickprov. Provningens statistiska utfall blir kvoten Formula vilken skall användas för att avgöra om serien godkänts eller underkänts enligt följande:

För m0 ≤ n ≤ m:

är serien godkänd om Formula

är serien underkänd om Formula

görs en ytterligare mätning om Formula

6.   Anmärkningar:

Följande rekursiva formler är användbara vid beräkning av de successiva värdena för provningens statistiska utfall:

Formula

Formula

Formula

Tabell 4

Värden för godkännande och underkännande enligt stickprovsförfarandet i tillägg 2

Minsta stickprovsstorlek: 3

Totalt antal provade motorer (stickprovsstorlek)

Värden för godkännande An

Värden för underkännande Bn

3

–0,80381

16,64743

4

–0,76339

7,68627

5

–0,72982

4,67136

6

–0,69962

3,25573

7

–0,67129

2,45431

8

–0,64406

1,94369

9

–0,61750

1,59105

10

–0,59135

1,33295

11

–0,56542

1,13566

12

–0,53960

0,97970

13

–0,51379

0,85307

14

–0,48791

0,74801

15

–0,46191

0,65928

16

–0,43573

0,58321

17

–0,40933

0,51718

18

–0,38266

0,45922

19

–0,35570

0,40788

20

–0,32840

0,36203

21

–0,30072

0,32078

22

–0,27263

0,28343

23

–0,24410

0,24943

24

–0,21509

0,21831

25

–0,18557

0,18970

26

–0,15550

0,16328

27

–0,12483

0,13880

28

–0,09354

0,11603

29

–0,06159

0,09480

30

–0,02892

0,07493

31

–0,00449

0,05629

32

0,03876

0,03876

Tillägg 3

FÖRFARANDE FÖR PROVNING AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE PÅ TILLVERKARENS BEGÄRAN

1.   I detta tillägg beskrivs det förfarande som skall användas för kontroll på tillverkarens begäran av produktionsöverensstämmelse för utsläpp av föroreningar.

2.   Vid en minsta stickprovsstorlek av tre motorer sätts sannolikheten vid stickprovsförfarandet för att ett parti godkänns i provningen med 30 % av motorerna bristfälliga till 0,90 (tillverkarens risk = 10 %), medan sannolikheten att ett parti godkänns med 65 % av motorerna bristfälliga sätts till 0,10 (kundens risk = 10 %).

3.   Följande förfarande skall användas för var och en av föroreningarna i punkt 5.2.1 i föreskrifterna (se figur 2):

Låt

L

=

gränsvärdet för föroreningen,

xi

=

det uppmätta värdet för den i:te motorn i stickprovet,

n

=

det aktuella antalet stickprov.

4.   Beräkna provningens statistiska utfall för stickprovet med angivande av det antal motorer som inte överensstämmer, dvs. med xi ≥ L:

5.   varvid följande gäller:

om provningens statistiska utfall är mindre än eller lika med värdet för godkännande vid den i tabell 5 angivna stickprovsstorleken har godkännande erhållits för föroreningen,

om provningens statistiska utfall är större än eller lika med värdet för godkännande vid den i tabell 5 angivna stickprovsstorleken konstateras underkännande för föroreningen,

i annat fall provas ytterligare en motor enligt punkt 8.3.1 i föreskrifterna och beräkningsförfarandet tillämpas på stickprovet som ökats med ytterligare en enhet.

I tabell 5 har värdena för godkännande och underkännande beräknats med hjälp av den internationella standarden ISO 8422:1991.

Tabell 5

Värden för godkännande och underkännande enligt stickprovsförfarandet i tillägg 3

Minsta stickprovsstorlek: 3

Totalt antal provade motorer (stickprovsstorlek)

Värden för godkännande

Värden för underkännande

3

3

4

0

4

5

0

4

6

1

5

7

1

5

8

2

6

9

2

6

10

3

7

11

3

7

12

4

8

13

4

8

14

5

9

15

5

9

16

6

10

17

6

10

18

7

11

19

8

9

BILAGA 1

GRUNDLÄGGANDE EGENSKAPER HOS (HUVUD)MOTORN OCH UPPGIFTER OM PROVNINGARNAS UTFÖRANDE (9)

1.   MOTORBESKRIVNING

1.1.   Tillverkare:

1.2.   Tillverkarens motorbeteckning:

1.3.   Förbränningscykel: fyrtakt/tvåtakt (10)

Antal cylindrar och deras arrangemang: …

1.4.1.   Cylinderdiameter: … mm

1.4.2.   Slaglängd: … mm

1.4.3.   Tändningsföljd: …

1.5.   Slagvolym: … cm3

1.6.   Volymkompressionsförhållande (11): …

1.7.   Ritning(ar) över förbränningskammare och kolvtopp: …

1.8.   Minsta tvärsnittsarea hos in- och utloppskanaler: … cm2

1.9.   Tomgångsvarvtal: … min–1

1.10.   Maximal nettoeffekt: … kW vid … min–1

1.11.   Maximalt tillåtet motorvarvtal: … min–1

1.12.   Maximalt nettovridmoment: … Nm vid … min–1

1.13.   Förbränningssystem: kompressionständning/gnisttändning (10)

1.14.   Bränsle: Diesel/motorgas (LPG)/naturgas typ H/naturgas typ L/naturgas typ HL/etanol (9)

Kylsystem

Vätska

1.15.1.1.   Slag av vätska: …

1.15.1.2.   Cirkulationspump(ar): ja/nej (10)

1.15.1.3.   Egenskaper eller fabrikat och typ(er) (i förekommande fall): …

1.15.1.4.   Utväxlingsförhållande(n) (i förekommande fall): …

Luft

1.15.2.1.   Fläkt: ja/nej (10)

1.15.2.2.   Egenskaper eller fabrikat och typ(er) (i förekommande fall): …

1.15.2.3.   Utväxlingsförhållande(n) (i förekommande fall): …

Tillåten temperatur enligt tillverkaren

1.16.1.   Vätskekylning: högsta temperatur vid utloppet: … K

1.16.2.   Luftkylning: … Referenspunkt: …

Högsta temperatur vid referenspunkten: … K

1.16.3.   Högsta lufttemperatur vid laddluftkylarens utlopp (i förekommande fall) … K

1.16.4.   Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasröret(en) som ligger intill avgasgrenrörets(ens) eller turboladdarens(arnas)

utloppsfläns(ar): … K

1.16.5.   Bränsletemperatur: min. … K, max. … K

för dieselmotorer vid insprutningspumpens inlopp, för gasdrivna motorer vid tryckregulatorns slutsteg.

1.16.6.   Bränsletryck: min. … kPa, max. … kPa

vid tryckregulatorns slutsteg, endast naturgasdrivna motorer.

1.16.7.   Smörjmedelstemperatur: min. … K, max. … K

Överladdare: ja/nej (10)

1.17.1.   Fabrikat: …

1.17.2.   Typ: …

1.17.3.   Systembeskrivning

(t.ex. maximalt laddtryck, övertrycksventil, i förekommande fall): …

1.17.4.   Laddluftkylare: ja/nej (10)

1.18.   Insugningssystem

Högsta tillåtna insugningsundertryck vid nominellt varvtal och vid 100 % belastning enligt föreskrifter nr 24 och under driftsförhållanden enligt samma föreskrifter … kPa

1.19.   Avgassystem

Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och vid 100 % belastning enligt föreskrifter nr 24 och under driftsförhållanden enligt samma föreskrifter … kPa

Avgassystemets volym: … dm3

2.   ÅTGÄRDER MOT LUFTFÖRORENINGAR

2.1.   Anordning för återföring av vevhusavgaser (beskrivning och ritningar): …

Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik)

Katalysator: ja/nej (10)

2.2.1.1.   Fabrikat: …

2.2.1.2.   Typ(er): …

2.2.1.3.   Antal katalysatorer och katalysatorelement: …

2.2.1.4.   Katalysatorns(ernas) mått, form och volym: …

2.2.1.5.   Typ av katalys: …

2.2.1.6.   Totalt ädelmetallinnehåll: …

2.2.1.7.   Relativ koncentration: …

2.2.1.8.   Substrat (struktur och material): …

2.2.1.9.   Celltäthet: …

2.2.1.10.   Typ av katalysatorhölje: …

2.2.1.11.   Katalysatorns(ernas) placering (placering och referensavstånd i avgasledningen): …

Syreavkännare: ja/nej (10)

2.2.2.1.   Fabrikat: …

2.2.2.2.   Typ: …

2.2.2.3.   Placering: …

Luftinsprutning: ja/nej (10)

2.2.3.1.   Typ (pulserande luft, luftpump, osv.): …

Avgasåterföring (EGR): ja/nej (10)

2.2.4.1.   Egenskaper (flöde, osv.): …

Partikelfälla: ja/nej (10)

2.2.5.1.   Partikelfällans mått, form och kapacitet: …

2.2.5.2.   Partikelfällans typ och konstruktion: …

2.2.5.3.   Placering (referensavstånd i avgasledningen): …

2.2.5.4.   Regenereringsmetod eller regenereringssystem, beskrivning och/eller ritning: …

Andra system: ja/nej (10)

2.2.6.1.   Beskrivning och funktionssätt: …

3.   BRÄNSLESYSTEM

Dieselmotorer

3.1.1.   Matarpump

Tryck (11): … kPa eller pumpdiagram (10): …

Insprutningssystem

Pump

3.1.2.1.1.   Fabrikat: …

3.1.2.1.2.   Typ(er): …

3.1.2.1.3.   Bränslemängd: … mm3  (11) per slag vid motorvarvtal … min–1 vid full insprutning eller pumpdiagram (10)  (11): …

Ange den metod som använts: på motor/i pumpprovningsbänk (10)

Om systemet har laddtrycksreglering, uppge bränsleförsörjning och laddtryck som en funktion av motorvarvtalet.

Förinställning av insprutning

3.1.2.1.4.1.   Förinställningskurva (11): …

3.1.2.1.4.2.   Statisk förinställning (11): …

Tryckrör

3.1.2.2.1.   Längd: … mm

3.1.2.2.2.   Innerdiameter: … mm

Insprutare

3.1.2.3.1.   Fabrikat:

3.1.2.3.2.   Typ(er): …

3.1.2.3.3.   ”Öppningstryck”: … kPa (11)

eller egenskapsdiagram (10)  (11): …

Regulator

3.1.2.4.1.   Fabrikat: …

3.1.2.4.2.   Typ(er): …

3.1.2.4.3.   Varvtal då begränsningen inleds vid full bealstning: … min–1

3.1.2.4.4.   Högsta varvtal vid obelastad motor: … min–1

3.1.2.4.5.   Tomgångsvarvtal: … min–1

Kallstartsystem

3.1.3.1.   Fabrikat: …

3.1.3.2.   Typ(er): …

3.1.3.3.   Beskrivning: …

Extra starthjälp: …

3.1.3.4.1.   Fabrikat:

3.1.3.4.2.   Typ:

Gasdrivna motorer (12)

3.2.1.   Bränsle: naturgas/motorgas (LPG) (10)

Tryckregulator(er) eller förångare/tryckregulator(er) (11)

3.2.2.1.   Fabrikat: …

3.2.2.2.   Typ(er): …

3.2.2.3.   Antal tryckreduceringssteg: …

3.2.2.4.   Tryck i slutsteget: min … kPa, max. … kPa

3.2.2.5.   Antal huvudinställningspunkter: …

3.2.2.6.   Antal inställningspunkter för tomgång: …

3.2.2.7.   Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr: …

Bränslesystem: blandarenhet/gasinsprutning/vätskeinsprutning/direktinsprutning (10)

3.2.3.1.   Reglering av bränsle-/luftförhållandet: …

3.2.3.2.   Systembeskrivning och/eller diagram och ritningar: …

3.2.3.3.   Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr. …

Blandarenhet

3.2.4.1.   Antal: …

3.2.4.2.   Fabrikat: …

3.2.4.3.   Typ(er): …

3.2.4.4.   Placering: …

3.2.4.5.   Inställningsmöjligheter: …

3.2.4.6.   Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr …

Insprutning via inloppsgrenrör

3.2.5.1.   Insprutning: enpunkts/flerpunkts (10)

3.2.5.2.   Insprutning: kontinuerlig/simultan/sekventiell (10)

Insprutningsutrustning

3.2.5.3.1.   Fabrikat: …

3.2.5.3.2.   Typ(er): …

3.2.5.3.3.   Inställningsmöjligheter: …

3.2.5.3.4.   Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr …

Matarpump (i förekommande fall): …

3.2.5.4.1.   Fabrikat: …

3.2.5.4.2.   Typ(er):

3.2.5.4.3.   Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr …

Insprutare: …

3.2.5.5.1.   Fabrikat: …

3.2.5.5.2.   Typ(er): …

3.2.5.5.3.   Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr …

Direktinsprutning

Insprutningspump/tryckregulator (10)

3.2.6.1.1.   Fabrikat: …

3.2.6.1.2.   Typ(er): …

3.2.6.1.3.   Insprutningstidpunkt: …

3.2.6.1.4.   Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr …

Insprutare

3.2.6.2.1.   Fabrikat: …

3.2.6.2.2.   Typ(er): …

3.2.6.2.3.   Öppningstryck eller egenskapsdiagram (11): …

3.2.6.2.4.   Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr …

Elektronisk styrenhet (ECU)

3.2.7.1.   Fabrikat: …

3.2.7.2.   Typ(er): …

3.2.7.3.   Inställningsmöjligheter: …

Utrustning som är specifik för naturgas

Variant 1 (endast vid typgodkännanden av motorer för flera särskilda bränslesammansättningar)

3.2.8.1.1.   Bränslesammansättning:

metan (CH4):

basvärde: … mol-%

min … mol-%

max … mol-%

etan (C2H6):

basvärde: … mol-%

min … mol-%

max … mol-%

propan (C3H8):

basvärde: … mol-%

min … mol-%

max … mol-%

butan (C4H10):

basvärde: … mol-%

min … mol-%

max … mol-%

C5/C5+:

basvärde: … mol-%

min … mol-%

max … mol-%

syrgas (O2):

basvärde: … mol-%

min … mol-%

max … mol-%

inerta gaser (N2, He osv.):

basvärde: … mol-%

min … mol-%

max … mol-%

Insprutare

3.2.8.1.2.1.   Fabrikat:

3.2.8.1.2.2.   Typ(er):

3.2.8.1.3.   Övriga (i förekommande fall)

3.2.8.2.   Variant 2 (endast vid typgodkännanden av motorer för flera särskilda bränslesammansättningar)

4.   VENTILTIDER

4.1.   Maximal ventillyftning samt öppnings- och slutningstider i förhållande till dödpunkterna eller motsvarande uppgifter …

4.2.   Referens- och/eller inställningsområden (10): …

5.   TÄNDNINGSYSTEM (ENDAST FÖR MOTORER MED GNISTTÄNDNING)

5.1.   Typ av tändningssystem:

Gemensam spole för tändstift/separat spole för varje tändstift/spole på tändstift/annat (specificera) (10)

Tändningsstyrenhet

5.2.1.   Fabrikat: …

5.2.2.   Typ(er): …

5.3.   Tändningsförinställningskurva/tändningsförinställningsdiagram (10)  (11): …

5.4.   Tändningsinställning (11): … rader före ÖD (TDC) vid ett varvtal av … min–1 och ett MAP av … kPa

Tändstift

5.5.1.   Fabrikat: …

5.5.2.   Typ(er): …

5.5.3.   Gnistgap: … mm

Tändspole(ar)

5.6.1.   Fabrikat: …

5.6.2.   Typ(er): …

6.   MOTORDRIVEN UTRUSTNING

Motorn skall inlämnas för provning med de hjälpaggregat som krävs för att driva motorn (t.ex. fläkt, vattenpump, osv.) enligt föreskrifter nr 24 och under driftsförhållanden enligt samma föreskrifter.

6.1.   Hjälpaggregat som skall monteras inför provningen

Om det är omöjligt eller olämpligt att installera hjälpaggregaten på provningsbänken skall den effekt de förbrukar bestämmas och subtraheras från den uppmätta motoreffekten inom hela det driftsområde som används under provningscykeln(erna).

6.2.   Hjälpaggregat som skall avlägsnas inför provningen

Hjälpaggregat som endast behövs för fordonets drift (t.ex. tryckluftskompressor eller luftkonditioneringssystem) skall avlägsnas före provningen. Om hjälpaggregaten inte kan avlägsnas får den effekt de förbrukar bestämmas och adderas till den uppmätta motoreffekten inom hela det driftsområde som används under provningscykeln(erna).

7.   YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR OM PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

Använt smörjmedel

7.1.1.   Fabrikat: …

7.1.2.   Typ: …

(Ange andelen olja i blandningen om smörjmedel och bränsle är blandade): …

Motordriven utrustning (i förekommande fall)

Den effekt som förbrukas av hjälpaggregaten behöver endast bestämmas,

om de hjälpaggregat som krävs för motorns drift inte är monterade på motorn,

och/eller

om de hjälpaggregat som inte krävs för motorns drift är monterade på motorn.

7.2.1.   Uppräkning och kännetecknande uppgifter: …

7.2.2.   Effekt som förbrukas vid olika uppgivna motorvarvtal:

Utrustning

Effekt (kW) som förbrukas vid olika motorvarvtal

Tomgång

Lågt varvtal

Högt varvtal

Varvtal A (13)

Varvtal B (13)

Varvtal C (13)

Referensvarvtal (14)

P(a)

Hjälpaggregat som krävs för motorns drift

(effekten skall subtraheras från den uppmätta motoreffekten)

se punkt 6.1.

 

 

 

 

 

 

 

P(b)

Hjälpaggregat som inte krävs för motorns drift

(effekten skall adderas till den uppmätta motoreffekten)

se punkt 6.2.

 

 

 

 

 

 

 

8.   MOTORPRESTANDA

8.1.   Motorvarvtal (15)

Lågt varvtal (nlo): … min–1

Högt varvtal (nhi): … min–1

för ESC- och ELR-cykler

Tomgång: … min–1

Varvtal A: … min–1

Varvtal B: … min–1

Varvtal C: … min–1

för ETC-cykel

Referensvarvtal: … min–1

8.2.   Motoreffekt (uppmätt i enlighet med bestämmelserna i föreskrifter nr 24) i kW

 

Motorvarvtal

Tom-gång

Varvtal A (13)

Varvtal B (13)

Varvtal C (13)

Referensvarvtal (14)

P(m)

Effekt uppmätt på provningsbänken

 

 

 

 

 

P(a)

Effekt förbrukad av hjälpaggregat som skall monteras inför provningen (punkt 6.1)

om monterade

om ej monterade

0

0

0

0

0

P(b)

Effekt förbrukad av hjälpaggregat som skall avlägsnas inför provningen (punkt 6.2)

om monterade

om ej monterade

0

0

0

0

0

P(n)

Nettomotoreffekt

= P(m) – P(a) + P(b)

 

 

 

 

 

Dynamometerinställningar (kW)

Dynamometerinställningarna för ESC- och ELR-provningar och för referenscykeln för ETC-provning skall grundas på nettomotoreffekten P(n) i punkt 8.2. Det rekommenderas att motorn installeras på provningsbänken i nettoskick. I detta fall är P(m) och P(n) identiska. Om det är omöjligt eller olämpligt att köra motorn i nettoskick skall dynamometerinställningarna korrigeras till nettoskick med ovanstående formel.

8.3.1.   ESC- och ELR-provningar

Dynamometerinställningarna skall beräknas enligt formeln i punkt 1.2 i tillägg 1 till bilaga 4.

Belastning i procent

Motorvarvtal

Tomgång

Varvtal A

Varvtal B

Varvtal C

10

 

 

 

25

 

 

 

50

 

 

 

75

 

 

 

100

 

 

 

 

8.3.2.   ETC-provning

Om motorn inte provas i nettoskick skall den korrektionsformel som enligt punkt 2 i tillägg 2 till bilaga 4 bestämts för omvandling av uppmätt effekt eller uppmätt arbete i provningscykeln till nettoeffekt eller nettoarbete i provningscykeln tillhandahållas av motortillverkaren för hela det driftområde som används under provningscykeln samt godkännas av den tekniska tjänsten.

BILAGA 1

Tillägg 1

EGENSKAPER HOS TILL MOTORN HÖRANDE FORDONSDELAR

1.   Insugningssystemsundertryck vid nominellt varvtal och

vid 100 % belastning: … kPa

2.   Avgassystemsmottryck vid nominellt motorvarvtal och

vid 100 % belastning: … kPa

3.   Avgassystemets volym: … cm3

4.   Effekt som förbrukas av de hjälpaggregat som krävs för motorns drift enligt föreskrifter nr 24 och under driftsförhållanden enligt samma föreskrifter

Utrustning

Effekt (kW) som förbrukas vid olika motorvarvtal

Tom-gång

Lågt varvtal

Högt varvtal

Varvtal A (16)

Varvtal B (16)

Varvtal C (16)

Referensvarvtal (17)

P(a)

Hjälpaggregat som krävs för motorns drift

(effekten skall subtraheras från den uppmätta motoreffekten)

se punkt 6.1 i bilaga 1.

 

 

 

 

 

 

 

BILAGA 1

Tillägg 2

GRUNDLÄGGANDE EGENSKAPER HOS MOTORFAMILJEN

1.   GEMENSAMMA PARAMETRAR

1.1.   Förbränningscykel: …

1.2.   Kylmedel: …

1.3.   Antal cylindrar (18): …

1.4.   Slagvolym per cylinder: …

1.5.   Luftinloppssystem: …

1.6.   Förbränningskammarens typ/utformning: …

1.7.   Ventiler och kanaler – konfiguration, storlek och antal: …

1.8.   Bränsleförsörjningssystem: …

1.9.   Tändningssystem (gasmotorer): …

1.10.   Diverse funktioner:

laddluftkylsystem (18): …

avgasåterföring (18): …

vatteninsprutning/emulsion (18): …

luftinsprutning (18): …

1.11.   Avgasefterbehandling (18): …

Belägg för likvärdigt (eller för huvudmotorn lägsta) förhållande mellan:

systemeffekt och bränsletillförsel per slag enligt diagram nummer: …

2.   FÖRTECKNING ÖVER MOTORFAMILJER

Dieselmotorfamiljens namn: …

2.1.1.   Specifikation av motorerna inom denna familj:

 

 

 

 

 

Huvudmotor

Motortyp

 

 

 

 

 

Antal cylindrar

 

 

 

 

 

Nominellt varvtal (min–1)

 

 

 

 

 

Bränslemängd per slag (mm3)

 

 

 

 

 

Nominell nettoeffekt (kW)

 

 

 

 

 

Varvtal vid maximalt vridmoment (min–1)

 

 

 

 

 

Bränslemängd per slag (mm3)

 

 

 

 

 

Maximalt vridmoment (Nm)

 

 

 

 

 

Lågt tomgångsvarvtal (min–1)

 

 

 

 

 

Slagvolym

(i % av huvudmotorns)

 

 

 

 

100

Gasmotorfamiljens namn: …

2.2.1   Specifikation av motorerna inom denna familj:

 

 

 

 

 

Huvudmotor

Motortyp

 

 

 

 

 

Antal cylindrar

 

 

 

 

 

Nominellt varvtal (min–1)

 

 

 

 

 

Bränslemängd per slag (mm3)

 

 

 

 

 

Nominell nettoeffekt (kW)

 

 

 

 

 

Varvtal vid maximalt vridmoment (min–1)

 

 

 

 

 

Bränslemängd per slag (mm3)

 

 

 

 

 

Maximalt vridmoment (Nm)

 

 

 

 

 

Lågt tomgångsvarvtal (min–1)

 

 

 

 

 

Slagvolym (i % av huvudmotorns)

 

 

 

 

100

Tändningsinställning

 

 

 

 

 

Avgasåterföringsflöde (EGR)

 

 

 

 

 

Luftpump ja/nej

 

 

 

 

 

Luftpumpens verkliga flöde

 

 

 

 

 

BILAGA 1

Tillägg 3

GRUNDLÄGGANDE EGENSKAPER HOS MOTORTYPEN INOM FAMILJEN (19)

1.   MOTORBESKRIVNING

1.1.   Tillverkare: …

1.2.   Tillverkarens motorbeteckning: …

1.3.   Förbränningscykel: fyrtakt/tvåtakt (20)

Antal cylindrar och deras arrangemang: …

1.4.1.   Cylinderdiameter: … mm

1.4.2.   Slaglängd: … mm

1.4.3.   Tändningsföljd: …

1.5.   Slagvolym: … cm3

1.6.   Volymkompressionsförhållande (21): …

1.7.   Ritning(ar) över förbränningskammare och kolvtopp: …

1.8.   Minsta tvärsnittsarea hos in- och utloppskanaler: … cm2

1.9.   Tomgångsvarvtal: … min–1

1.10.   Maximal nettoeffkt: … kW vid … min–1

1.11.   Maximalt tillåtet motorvarvtal: … min–1

1.12.   Maximalt nettovridmoment: … Nm vid … min–1

1.13.   Förbränningssystem: kompressionständning/gnisttändning (20)

1.14.   Bränsle: Diesel/motorgas (LPG)/naturgas typ H/naturgas typ L/naturgas typ HL/etanol (19)

Kylsystem

Vätska

1.15.1.1.   Slag av vätska: …

1.15.1.2.   Cirkulationspump(ar): ja/nej (20)

1.15.1.3.   Egenskaper eller fabrikat och typ(er) (i förekommande fall): …

1.15.1.4.   Utväxlingsförhållande(n) (i förekommande fall): …

Luft

1.15.2.1.   Fläkt: ja/nej (20)

1.15.2.2.   Egenskaper eller fabrikat och typ(er) (i förekommande fall): …

1.15.2.3.   Utväxlingsförhållande(n) (i förekommande fall): …

Tillåten temperatur enligt tillverkaren

1.16.1.   Vätskekylning: högsta temperatur vid utloppet: … K

1.16.2.   Luftkylning: … Referenspunkt: …

Högsta temperatur vid referenspunkten: … K

1.16.3.   Högsta lufttemperatur vid laddluftkylarens utlopp (i förekommande fall) … K

1.16.4.   Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasröret(en) som ligger intill avgasgrenrörets(ens) eller turboladdarens(arnas) utloppsfläns(ar): … K

1.16.5.   Bränsletemperatur: min. … K, max. … K

för dieselmotorer vid insprutningspumpens inlopp, för gasdrivna motorer vid tryckregulatorns slutsteg.

1.16.6.   Bränsletryck: min. … kPa, max. … kPa

vid tryckregulatorns slutsteg, endast naturgasdrivna gasmotorer.

1.16.7.   Smörjmedelstemperatur: min. … K, max. … K

Överladdare: ja/nej (20)

1.17.1.   Fabrikat: …

1.17.2.   Typ: …

1.17.3.   Systembeskrivning (t.ex. maximalt laddtryck, övertrycksventil, i förekommande fall): …

1.17.4.   Laddluftkylare: ja/nej (20)

1.18.   Insugningssystem

Högsta tillåtna insugningsundertryck vid nominellt varvtal och vid 100 % belastning enligt föreskrifter nr 24 och under driftsförhållanden enligt samma föreskrifter … kPa

1.19.   Avgassystem

Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och vid 100 % belastning enligt föreskrifter nr 24 och under driftsförhållanden enligt samma föreskrifter … kPa

Avgassystemets volym: … cm3

2.   ÅTGÄRDER MOT LUFTFÖRORENINGAR

2.1.   Anordning för återföring av vevhusavgaser (beskrivning och ritningar): …

Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik)

Katalysator: ja/nej (20)

2.2.1.1.   Antal katalysatorer och katalysatorelement: …

2.2.1.2.   Katalysatorns(ernas) mått, form och volym: …

2.2.1.3.   Typ av katalys: …

2.2.1.4.   Totalt ädelmetallinnehåll: …

2.2.1.5.   Relativ koncentration: …

2.2.1.6.   Substrat (struktur och material): …

2.2.1.7.   Celltäthet: …

2.2.1.8.   Typ av katalysatorhölje: …

2.2.1.9.   Katalysatorns(ernas) placering (placering och referensavstånd i avgasledningen): …

Syreavkännare: ja/nej (20)

2.2.2.1.   Typ: …

Luftinsprutning: ja/nej (20)

2.2.3.1.   Typ (pulserande luft, luftpump, osv.): …

Avgasåterföring (EGR): ja/nej (20)

2.2.4.1.   Egenskaper (flöde, osv.): …

Partikelfälla: ja/nej (20)

2.2.5.1.   Partikelfällans mått, form och kapacitet: …

2.2.5.2.   Partikelfällans typ och konstruktion: …

2.2.5.3.   Placering (referensavstånd i avgasledningen): …

2.2.5.4.   Regenereringsmetod eller regenereringssystem, beskrivning och/eller ritning: …

Andra system: ja/nej (20)

2.2.6.1.   Beskrivning och funktionssätt: …

3.   BRÄNSLESYSTEM

Dieselmotorer

3.1.1.   Matarpump

Tryck (21): … kPa eller pumpdiagram (20): …

Insprutningssystem

Pump

3.1.2.1.1.   Fabrikat: …

3.1.2.1.2.   Typ(er): …

3.1.2.1.3.   Bränslemängd: … mm3  (21) per slag vid motorvarvtal … min–1 vid full insprutning eller pumpdiagram (20)  (21): …

Ange den metod som använts: på motor/i pumpprovningsbänk (20)

Om systemet har laddtrycksreglering uppge bränsleförsörjning och laddtryck som en funktion av motorvarvtalet.

Förinställning av insprutning

3.1.2.1.4.1.   Förinställningskurva (21): …

3.1.2.1.4.2.   Statisk förinställning (21): …

Tryckrör

3.1.2.2.1.   Längd: … mm

3.1.2.2.2.   Innerdiameter: … mm

Insprutare

3.1.2.3.1.   Fabrikat: …

3.1.2.3.2.   Typ(er): …

3.1.2.3.3.   ”Öppningstryck”: … kPa (21)

eller egenskapsdiagram (20)  (21): …

Regulator

3.1.2.4.1.   Fabrikat: …

3.1.2.4.2.   Typ(er): …

3.1.2.4.3.   Varvtal då begränsningen inleds vid full belastning: … min–1

3.1.2.4.4.   Högsta varvtal vid obelastad motor: … min–1

3.1.2.4.5.   Tomgångsvarvtal: … min–1

Kallstartsystem

3.1.3.1.   Fabrikat: …

3.1.3.2.   Typ(er): …

3.1.3.3.   Beskrivning: …

Extra starthjälp: …

3.1.3.4.1.   Fabrikat: …

3.1.3.4.2.   Typ: …

Gasdrivna motorer

3.2.1.   Bränsle: naturgas/motorgas (LPG) (20)

Tryckregulator(er) eller förångare/tryckregulator(er) (20)

3.2.2.1.   Fabrikat: …

3.2.2.2.   Typ(er): …

3.2.2.3.   Antal tryckreduceringssteg: …

3.2.2.4.   Tryck i slutsteget: min. … kPa, max. … kPa

3.2.2.5.   Antal huvudinställningspunkter: …

3.2.2.6.   Antal inställningspunkter för tomgång: …

3.2.2.7.   Typgodkännandenummer: …

Bränslesystem: blandarenhet/gasinsprutning/vätskeinsprutning/direktinsprutning (20)

3.2.3.1.   Reglering av bränsle-/luftförhållandet: …

3.2.3.2.   Systembeskrivning och/eller diagram och ritningar: …

3.2.3.3.   Typgodkännandenummer: …

Blandarenhet

3.2.4.1.   Antal: …

3.2.4.2.   Fabrikat: …

3.2.4.3.   Typ(er): …

3.2.4.4.   Placering: …

3.2.4.5.   Inställningsmöjligheter: …

3.2.4.6.   Typgodkännandenummer: …

Insprutning via inloppsgrenrör

3.2.5.1.   Insprutning: enpunkts/flerpunkts (20)

3.2.5.2.   Insprutning: kontinuerlig/simultan/sekventiell (20)

Insprutningsutrustning

3.2.5.3.1.   Fabrikat: …

3.2.5.3.2.   Typ(er): …

3.2.5.3.3.   Inställningsmöjligheter: …

3.2.5.3.4.   Typgodkännandenummer: …

Matarpump (i förekommande fall): …

3.2.5.4.1.   Fabrikat: …

3.2.5.4.2.   Typ(er): …

3.2.5.4.3.   Typgodkännandenummer: …

Insprutare: …

3.2.5.5.1.   Fabrikat: …

3.2.5.5.2.   Typ(er): …

3.2.5.5.3.   Typgodkännandenummer: …

Direktinsprutning

Insprutningspump/tryckregulator (20)

3.2.6.1.1.   Fabrikat: …

3.2.6.1.2.   Typ(er): …

3.2.6.1.3.   Insprutningstidpunkt: …

3.2.6.1.4.   Typgodkännandenummer: …

Insprutare

3.2.6.2.1.   Fabrikat: …

3.2.6.2.2.   Typ(er): …

3.2.6.2.3.   Öppningstryck eller egenskapsdiagram (21): …

3.2.6.2.4.   Typgodkännandenummer: …

Elektronisk styrenhet (ECU)

3.2.7.1.   Fabrikat: …

3.2.7.2.   Typ(er): …

3.2.7.3.   Inställningsmöjligheter: …

Utrustning som är specifik för naturgas

Variant 1 (endast vid typgodkännanden av motorer för flera särskilda bränslesammansättningar)

3.2.8.1.1.   Bränslesammansättning:

metan (CH4):

basvärde: … mol-%

min. … mol-%

max. … mol-%

etan (C2H6):

basvärde: … mol-%

min. … mol-%

max. … mol-%

propan (C3H8):

basvärde: … mol-%

min. … mol-%

max. … mol-%

butan (C4H10):

basvärde: … mol-%

min. … mol-%

max. … mol-%

C5/C5+:

basvärde: … mol-%

min. … mol-%

max. … mol-%

syrgas (O2):

basvärde: … mol-%

min. … mol-%

max. … mol-%

inerta gaser (N2, He osv.):

basvärde: … mol-%

min. … mol-%

max. … mol-%

Insprutare

3.2.8.1.2.1.   Fabrikat: …

3.2.8.1.2.2.   Typ(er): …

3.2.8.1.3.   Övriga (i förekommande fall)

3.2.8.2.   Variant 2 (endast vid typgodkännanden av motorer för flera särskilda bränslesammansättningar)

4.   VENTILTIDER

4.1.   Maximal ventillyftning samt öppnings- och slutningstider i förhållande till dödpunkterna eller motsvarande uppgifter: …

4.2.   Referens- och/eller inställningsområden (20): …

5.   TÄNDNINGSYSTEM (ENDAST FÖR MOTORER MED GNISTTÄNDNING)

5.1.   Typ av tändningssystem: Gemensam spole för tändstift/separat spole för varje tändstift/spole på tändstift/annat (specificera) (20)

Tändningsstyrenhet

5.2.1.   Fabrikat: …

5.2.2.   Typ(er): …

5.3.   Tändningsförinställningskurva/tändningsförinställningsdiagram (20)  (21): …

5.4.   Tändningsinställning (21): … grader före ÖD (TDC) vid ett varvtal av … min–1 och ett MAP av … kPa

Tändstift

5.5.1.   Fabrikat: …

5.5.2.   Typ(er): …

5.5.3.   Gnistgap: … mm

Tändspole(ar)

5.6.1.   Fabrikat: …

5.6.2.   Typ(er): …

BILAGA 2A

Image

Image

BILAGA 2B

Image

Image

BILAGA 3

TYPGODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNINGAR

(Se punkt 4.6 i dessa föreskrifter)

TYPGODKÄNNANDE ”I” (rad A).

(Se punkt 4.6.3 i dessa föreskrifter)

Förlaga A

Motorer typgodkända enligt utsläppsgränsvärdena i rad A och drivna med diesel- eller motorgasbränsle (LPG).

Image

Förlaga B

Motorer typgodkända enligt utsläppsgränsvärdena i rad A och drivna med naturgasbränsle. Suffixet efter den nationella symbolen anger den egenskap hos bränslet som bestämts i enlighet med punkt 4.6.3.1 i dessa föreskrifter.

Image

Ovanstående typgodkännandemärken anbringade på en motor/ett fordon visar att denna motor-/fordonstyp typgodkänts i Förenade kungariket (E11) enligt föreskrifter nr 49 och med typgodkännandenummer 042439. Detta typgodkännande anger att typgodkännandet beviljats i enlighet med kraven i föreskrifter nr 49 där ändringsserie 04 ingår och att relevanta gränsvärden i punkt 5.2.1 i dessa föreskrifter uppfyllts.

TYPGODKÄNNANDE ”II” (rad B1).

(Se punkt 4.6.3 i dessa föreskrifter)

Förlaga C

Motorer typgodkända enligt utsläppsgränsvärdena i rad B1och drivna med diesel- eller motorgasbränsle (LPG).

Image

Förlaga D

Motorer typgodkända enligt utsläppsgränsvärdena i rad B1 och drivna med naturgasbränsle. Suffixet efter den nationella symbolen anger den egenskap hos bränslet som bestämts i enlighet med punkt 4.6.3.1 i dessa föreskrifter.

Image

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på en motor/ett fordon visar att denna motor-/fordonstyp typgodkänts i Förenade kungariket (E11) enligt föreskrifter nr 49 och med typgodkännandenummer 042439. Detta typgodkännande anger att typgodkännandet beviljats i enlighet med kraven i föreskrifter nr 49 där ändringsserie 04 ingår och att relevanta gränsvärden i punkt 5.2.1 i dessa föreskrifter uppfyllts.

TYPGODKÄNNANDE ”III” (rad B2).

(Se punkt 4.6.3 i dessa föreskrifter)

Förlaga E

Motorer typgodkända enligt utsläppsgränsvärdena i rad B2 och drivna med diesel- eller motorgasbränsle (LPG).

Image

Förlaga F

Motorer typgodkända enligt utsläppsgränsvärdena i rad B2 och drivna med naturgasbränsle. Suffixet efter den nationella symbolen anger den egenskap hos bränslet som bestämts i enlighet med punkt 4.6.3.1 i dessa föreskrifter.

Image

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på en motor/ett fordon visar att denna motor-/fordonstyp typgodkänts i Förenade kungariket (E11) enligt föreskrifter nr 49 och med typgodkännandenummer 042439. Detta typgodkännande anger att typgodkännandet beviljats i enlighet med kraven i föreskrifter nr 49 där ändringsserie 04 ingår och att relevanta gränsvärden i punkt 5.2.1 i dessa föreskrifter uppfyllts.

Typgodkännande ”IV” (rad C).

(Se punkt 4.6.3 i dessa föreskrifter)

Förlaga G

Motorer typgodkända enligt utsläppsgränsvärdena i rad C och drivna med diesel- eller motorgasbränsle (LPG).

Image

Förlaga H

Motorer typgodkända enligt utsläppsgränsvärdena i rad C och drivna med naturgasbränsle. Suffixet efter den nationella symbolen anger den egenskap hos bränslet som bestämts i enlighet med punkt 4.6.3.1 i dessa föreskrifter.

Image

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på en motor/ett fordon visar att denna motor-/fordonstyp typgodkänts i Förenade kungariket (E11) enligt föreskrifter nr 49 och med typgodkännandenummer 042439. Detta typgodkännande anger att typgodkännandet beviljats i enlighet med kraven i föreskrifter nr 49 där ändringsserie 04 ingår och att relevanta gränsvärden i punkt 5.2.1 i dessa föreskrifter uppfyllts.

MOTOR/FORDON TYPGODKÄND(T) ENLIGT FLERA FÖRESKRIFTER

(Se punkt 4.7 i dessa föreskrifter)

Förlaga I

Image

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på en motor/ett fordon visar att denna motor-/fordonstyp blivit typgodkänd i Förenade kungariket (E11) enligt föreskrifter nr 49 (utsläppsnivå IV) och föreskrifter nr 24 (22). De första två siffrorna i typgodkännandenumren anger att föreskrifter nr 49 vid tidpunkten för respektive typgodkännanden omfattade ändringsserie 04 och föreskrifter nr 24 ändringsserie 03.

BILAGA 4

PROVNINGSFÖRFARANDE

1.   INLEDNING

I denna bilaga beskrivs metoderna för bestämning av utsläpp av gasformiga ämnen, partiklar och rök från de motorer som skall provas. Tre provningscykler beskrivs som skall tillämpas enligt bestämmelserna i föreskrifterna, punkt 5.2:

1.1.1.   ESC-provning som består av en cykel med 13 stationära steg,

1.1.2.   ELR-provning som består av transienta belastningssteg vid olika varvtal, som är integrerade delar av provningsförfarandet och som körs samtidigt,

1.1.3.   ETC-provning som består av transienta steg, uppdelade i sekvenser.

1.2.   Provningen skall genomföras med motorn monterad på en provningsbänk och ansluten till en dynamometer.

1.3.   Mätprincip

De avgasutsläpp från motorn som skall mätas omfattar gasformiga ämnen (kolmonoxid och sammanlagda kolväten, endast för dieselmotorer i ESC-provning; icke-metankolväten, endast för diesel- och gasmotorer i ETC-provning; metan, endast för gasmotorer i ETC-provning samt kväveoxider), partiklar (endast för diesel- och gasmotorer i steg C) och rök (endast för dieselmotorer i ELR-provning). Dessutom används ofta koldioxid som spårgas för att bestämma utspädningsförhållandet mellan del- och fullflödesutspädningssystemen. Enligt god branschpraxis rekommenderas en fortlöpande mätning av koldioxid som ett utmärkt verktyg för att upptäcka mätproblem under provningsförloppet.

1.3.1.   ESC-provning

Under en fastställd serie av driftsförhållanden med varmkörd motor skall mängderna av ovannämnda avgasutsläpp fortlöpande undersökas genom provtagning från den outspädda avgasen. Provningscykeln består av ett antal varvtals- och effektsteg som skall täcka det typiska driftsområdet för dieselmotorer. I varje steg skall koncentrationen av varje gasformig förorening, avgasflöde och avgiven effekt bestämmas och de uppmätta värdena viktas. Partikelprovet skall utspädas med konditionerad omgivningsluft. Ett prov skall tas under hela provningsförfarandet vilket skall uppsamlas på ett lämpligt filter. Antalet gram per kilowattimme (kWh) av varje utsläppt förorening skall beräknas enligt beskrivningen i tillägg 1 till denna bilaga. Dessutom skall NOx mätas vid tre provningspunkter inom det kontrollområde som valts av den tekniska tjänsten (23) och de uppmätta värdena jämföras med de värden som beräknats från de steg i provningscykeln som innehåller de valda provningspunkterna. Genom dubbelkontroll av NOx säkerställs verkningsgraden i motorns kontroll av utsläpp inom det driftsområde som är typiskt för motorn.

1.3.2.   ELR-provning

Under en fastställd belastningsresponsprovning skall röken från en varmkörd motor analyseras med hjälp av en opacimeter. Provningen består av att vid konstant varvtal belasta motorn med belastning mellan 10 % och 100 % vid tre olika motorvarvtal. Dessutom skall ett fjärde belastningssteg som valts av den tekniska tjänsten (23) köras och dess värde jämföras med värdena från de föregående belastningsstegen. Toppvärdet för röktätheten skall bestämmas med hjälp av en medelvärdesalgoritm enligt beskrivning i tillägg 1 till denna bilaga.

1.3.3.   ETC-provning

Under en fastställd transient cykel av driftsförhållanden med en varmkörd motor som nära liknar vägtypsspecifika trafikmönster för motorer i tunga lastvagnar och bussar skall ovannämnda föroreningar undersökas efter utspädning av hela avgasflödet med konditionerad omgivningsluft. Med hjälp av motordynamometerns återkopplingssignaler för motorns vridmoment och varvtal skall effekten integreras med avseende på cykelns tid, vilket resulterar i det arbete som motorn genererat under cykeln. Koncentrationen av NOx och kolväten skall bestämmas under cykeln genom integrering av analysatorsignalen. Koncentrationen av CO, CO2 och icke-metankolväten kan bestämmas genom integrering av analysatorsignalen eller genom provuppsamling i säckar. För partiklar skall ett proportionerligt prov samlas på lämpliga filter. Flödet av utspädd avgas skall bestämmas under cykeln för beräkning av föroreningarnas massutsläppsvärden. Massutsläppsvärdena skall ställas i relation till motorns arbete för att erhålla antalet gram av varje förorening som utsläpps per kilowattimme (kWh) enligt beskrivning i tillägg 2 till denna bilaga.

2.   PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

2.1.   Provningsförhållanden för motorn

2.1.1.   Den absoluta temperaturen (Ta) i motorns inloppsluft uttryckt i kelvin och det torra lufttrycket (ps) uttryckt i kPa skall mätas och parametern F skall bestämmas enligt följande bestämmelser:

a)

för dieselmotorer:

Sugmotorer och motorer med mekanisk överladdning:

Formula

Turboladdade motorer med eller utan kylning av inloppsluften:

Formula

b)

för gasmotorer:

Formula

2.1.2.   Provningens giltighet

För att en provning skall betraktas som giltig skall parametern F vara sådan att:

0,96 ≤ F ≤ 1,06

2.2.   Motorer med laddluftkylning

Laddluftens temperatur skall registreras och skall vid varvtalet för uppgiven maximieffekt och full belastning ligga inom ± 5 K av den maximala laddluftstemperatur som anges i punkt 1.16.3 i tillägg 1 till bilaga 1. Kylmedlets temperatur skall vara minst 293 K (20 °C).

Om ett särskilt provningssystem eller en extern fläkt används skall laddluftens temperatur ligga inom ± 5 K av den maximala laddluftstemperatur som anges i bilaga 1, punkt 1.16.3 vid varvtalet för största uppgivna effekt och full belastning. Den inställning av laddluftkylaren som krävs för att uppfylla ovanstående villkor skall användas under hela provningscykeln.

2.3.   Luftinloppssystem

Ett luftinloppssystem för motorn skall användas som ger en strypning av luftintaget inom ± 100 Pa från det övre gränsvärdet för motorn när den körs vid varvtalet för uppgiven maximieffekt och full belastning.

2.4.   Avgassystem

Ett avgassystem skall användas som ger ett avgasmottryck som ligger inom ±1 000 Pa från det övre gränsvärdet för motorn när den körs vid varvtalet för uppgiven maximieffekt och full belastning samt har en volym som ligger inom ±40 % av vad som angivits av tillverkaren. Ett särskilt provningssystem får användas, förutsatt att det återspeglar motorns verkliga driftsförhållanden. Avgassystemet skall uppfylla de krav för uppsamling av avgas som anges i bilaga 4, tillägg 4, punkt 3.4 och i bilaga 4, tillägg 6, punkt 2.2.1, EP och punkt 2.3.1, EP.

Om motorn är utrustad med en avgasefterbehandlingsanordning skall avgasröret ha samma diameter som används vid drift och sitta minst fyra rördiametrar uppströms från inloppet till den expansionsdel som innehåller efterbehandlingsanordningen. Avståndet från avgasgrenrörets fläns eller turboladdarens utlopp till avgasefterbehandlingsanordningen skall vara samma som i fordonskonfigurationen eller ligga inom det avstånd som angivits av tillverkaren. Avgasmottrycket eller strypningen skall uppfylla samma villkor som ovan och får inställas med en ventil. Efterbehandlingsbehållaren får avlägsnas under övningsprovningar och under motorinställning och ersättas med en motsvarande behållare med ett inaktivt katalysämne.

2.5.   Kylsystem

Ett motorkylsystem med tillräcklig kapacitet att hålla motorn vid de normala driftstemperaturer som föreskrivs av tillverkaren skall användas.

2.6   Smörjolja

Uppgifter om den smörjolja som används vid provningen skall registreras och framläggas tillsammans med provningsresultaten enligt anvisningarna i bilaga 1, punkt 7.1.

2.7.   Bränsle

Bränslet skall vara det referensbränsle som anges i bilagorna 5, 6 eller 7.

Bränsletemperatur och mätpunkt skall anges av tillverkaren och ligga inom de gränser som anges i bilaga 1, punkt 1.16.5. Bränsletemperaturen får inte vara lägre än 306 K (33 °C). Om inget annat anges skall den vara 311 K ± 5 K (38 °C ± 5 °C) vid inloppet till bränsleinmatningen.

För natur- och motorgasdrivna (LPG) motorer skall bränsletemperatur och mätpunkt ligga inom de gränsvärden som anges i bilaga 1, punkt 1.16.5 eller i bilaga 1, tillägg 3, punkt 1.16.5 i de fall där motorn inte är en huvudmotor.

2.8.   Provning av avgasefterbehandlingssystemen

Om motorn är utrustad med ett avgasefterbehandlingssystem skall de utsläpp som mäts under provningscykeln(erna) vara representativa för utsläppen under verkliga driftsförhållanden. Om detta inte kan uppnås med en enda provningscykel (t.ex. för partikelfilter med periodisk regenerering) skall flera provningscykler utföras och medelvärdet av provningsresultaten beräknas och/eller viktning utföras. En överenskommelse om det exakta förfarandet skall träffas mellan motortillverkaren och den tekniska tjänsten och grundas på god branschpraxis.

BILAGA 4

Tillägg 1

ESC- OCH ELR-PROVNINGSCYKLERNA

1.   MOTOR- OCH DYNAMOMETERINSTÄLLNINGAR

1.1.   Bestämning av motorvarvtalen A, B och C

Motorvarvtalen A, B och C skall uppges av tillverkaren i enlighet med följande bestämmelser:

Det höga varvtalet nhi skall bestämmas genom att beräkna 70 % av den uppgivna maximala nettoeffekt P(n) som bestämts i bilaga 1, tillägg 1, punkt 8.2. Det högsta motorvarvtal vid vilket detta effektvärde inträffar på effektkurvan defineras som nhi.

Det låga varvtalet nlo skall bestämmas genom att beräkna 50 % av den uppgivna maximala nettoeffekt P(n) som bestämts i bilaga 1, tillägg 1, punkt 8.2. Det lägsta motorvarvtal vid vilket detta effektvärde inträffar på effektkurvan definieras som nlo.

Motorvarvtalen A, B och C skall beräknas enligt följande:

Varvtal A

=

nlo + 25 % (nhi – nlo)

Varvtal B

=

nlo + 50 % (nhi – nlo)

Varvtal C

=

nlo + 75 % (nhi – nlo)

Varvtalen A, B och C kan kontrolleras med endera av följande metoder:

a)

Ytterligare provningspunkter skall mätas i samband med typgodkännandet av motoreffekten enligt föreskrifter nr 24 för en noggrann bestämning av nhi och nlo. Maximieffekten nhi och nlo skall bestämmas ur effektkurvan och motorvarvtalen A, B och C skall beräknas enligt ovanstående bestämmelser.

b)

Motorns vridmomentkurva skall bestämmas längs hela belastningskurvan från högsta varvtal utan belastning till tomgång med hjälp av minst 5 mätpunkter per intervall om 1 000 min–1 samt med mätpunkter inom ± 50 min–1 från varvtalet vid uppgiven maximieffekt. Maximieffekten samt nhi och nlo skall bestämmas ur denna kurva och motorvarvtalen A, B och C skall beräknas enligt ovanstående bestämmelser.

Om de uppmätta varvtalen A, B och C ligger inom ± 3 % av de motorvarvtal som uppges av tillverkaren skall de uppgivna motorvarvtalen användas för utsläppsprovningen. Om toleransnivån överskrids för något av motorvarvtalen skall de uppmätta motorvarvtalen användas för utsläppsprovningen.

1.2.   Fastställande av dynamometerinställningar

Vridmomentkurvan vid full belastning skall bestämmas genom experiment för att beräkna vridmomentvärdena för de angivna provningssteg i nettoskick som anges i bilaga 1, tillägg 1, punkt 8.2. Den effekt som i förekommande fall förbrukas av motordriven utrustning skall beaktas. Dynamometerinställningen för varje provningssteg utom tomgång skall beräknas med hjälp av formeln:

Formula

om provad i nettoskick

Formula

om inte provad i nettoskick

där:

S

=

dynamometerinställning, kW

P(n)

=

motorns nettoeffekt, kW, enligt bilaga 1, tillägg 1, punkt 8.2,

L

=

belastning i procent enligt punkt 2.7.1,

P(a)

=

den effekt som förbrukas av de hjälpaggeregat som skall monteras enligt bilaga 1, tillägg 1, punkt 6.1,

P(b)

=

den effekt som förbrukas av de hjälpaggregat som skall avlägsnas enligt bilaga 1, tillägg 1, punkt 6.2.

2.   ESC-PROVNING

På tillverkarens begäran kan en övningsprovning köras för konditionering av motorn och avgassystemet före mätcykeln.

2.1.   Förberedelse av provtagningsfiltren

Minst en timme före provningen skall varje filter (filterpar) placeras i en stängd men oförseglad petriskål och placeras i en vägningskammare för stabilisering. Vid slutet av stabiliseringstiden skall varje filter (filterpar) vägas och taravikten registreras. Filtret (filterparet) skall därefter förvaras i en stängd petriskål eller i en förseglad filterhållare tills det behövs för provningen. Om filtret (filterparet) inte används inom åtta timmar efter dess uttagande ur vägningskammaren skall det konditioneras och vägas på nytt före användning.

2.2.   Installering av mätutrustningen

Instrument och provtagningssonder skall installeras enligt krav. När ett fullflödesutspädningssystem används för avgasutspädning skall avgasröret anslutas till systemet.

2.3.   Start av utspädningssystemet och motorn

Utspädningssystemet och motorn skall startas och varmköras tills alla temperaturer och tryck stabiliserats vid högsta effekt enligt tillverkarens rekommendation och god branschpraxis.

2.4.   Start av partikelprovtagningssystemet

Partikelprovtagningssystemet skall startas och köras med förbiledning. Utspädningsluftens partikelbakgrundsnivå kan bestämmas genom att utspädningsluft leds genom partikelfiltren. Om filtrerad utspädningsluft används kan en enda mätning göras före eller efter provningen. Om utspädningsluften inte filtrerats kan mätningar göras i början och slutet av cykeln och medelvärdet beräknas.

2.5.   Inställning av utspädningsfaktorn

Utspädningsluften skall inställas så att den temperatur hos den utspädda avgasen som mäts omedelbart före huvudfiltret inte vid något steg får överstiga 325 K (52 °C). Utspädningsfaktorn (q) får inte vara lägre än 4.

För system som använder mätning av CO2- eller NOx-koncentrationerna för kontroll av utspädningsfaktorn skall utspädningsluftens CO2- eller NOx-halt mätas i början och slutet av varje provning. Mätresultaten av bakgrundskoncentrationen av CO2 eller NOx i utspädningsluften före och efter provningen skall ligga inom 100 ppm respektive 5 ppm av varandra.

2.6.   Kontroll av analysatorerna

Utsläppsanalysatorerna nollpunkt och mätområde skall inställas.

2.7.   Provningscykel

2.7.1.   Följande 13-stegscykel skall följas vid dynamometerprovningen av provningsmotorn:

Stegnummer

Motorvarvtal

Belastning i %

Viktningsfaktor

Stegets längd

1

tomgång

0,15

4 minuter

2

A

100

0,08

2 minuter

3

B

50

0,10

2 minuter

4

B

75

0,10

2 minuter

5

A

50

0,05

2 minuter

6

A

75

0,05

2 minuter

7

A

25

0,05

2 minuter

8

B

100

0,09

2 minuter

9

B

25

0,10

2 minuter

10

C

100

0,08

2 minuter

11

C

25

0,05

2 minuter

12

C

75

0,05

2 minuter

13

C

50

0,05

2 minuter

2.7.2.   Provningssekvens

Provningsekvensen skall inledas. Provningen skall utföras i den stegnummerordning som anges i punkt 2.7.1.

Motorn skall under den föreskrivna tiden köras i varje steg efter det att motorvarvtalet nåtts och ändringarna av belastningen slutförts under de första 20 sekunderna. Det angivna varvtalet skall hållas inom ± 50 min–1 och det angivna vridmomentet skall hållas inom ± 2 % av det maximala vridmomentet vid provningsvarvtalet.

På tillverkarens begäran kan provningssekvensen upprepas ett tillräckligt antal gånger för uppsamling av mer partikelmassa på filtret. Tillverkaren skall tillhandahålla en utförlig beskrivning av utvärderingen av uppgifter och beräkningsmetoderna. De gasformiga utsläppen skall endast bestämmas under den första cykeln.

2.7.3.   Analysatorutslag

Analysatorernas utslag skall registreras på en remsskrivare eller mätas med ett likvärdigt dataregistreringssystem med avgasen passerande genom analysatorerna under hela provningscykeln.

2.7.4.   Partikelprovtagning

Ett filterpar (huvud- och sekundärfilter, se bilaga 4, tillägg 4) skall användas under hela provningsförfarandet. De viktningsfaktorer för varje steg som anges i provningscykelförfarandet skall beaktas genom att ett prov som är proportionellt till avgasmassflödet tas under varje enskilt steg i cykeln. Detta kan åstadkommas genom att provtagningsflödet, provtagningstiden, och/eller utspädningsfaktorn i motsvarande mån anpassas så att villkoret för de effektiva viktningsfaktorerna i punkt 5.6 uppfylls.

Provtagningstiden skall i varje steg vara minst 4 sekunder per 0,01 viktningsfaktor. Provtagning skall utföras så sent som möjligt inom varje steg. Partikelprovtagningen skall vara slutförd tidigast 5 sekunder före slutet av respektive steg.

2.7.5.   Motorförhållanden

Motorns varvtal och belastning, inloppsluftens temperatur och undertryck, avgasens temperatur och mottryck, bränsleflöde och luft- eller avgasflöde, laddningsluftens temperatur, bränsletemperatur och luftfuktighet skall registreras under varje steg, varvid kraven på varvtal och belastning (se punkt 2.7.2) skall uppfyllas under partikelprovtagningstiden, men under alla omständigheter under den sista minuten av varje steg.

Alla ytterligare uppgifter som krävs för beräkningen skall registreras (se punkterna 4 och 5).

2.7.6.   NOx-kontroll inom kontrollområdet

NOx-kontrollen skall inom kontrollområdet utföras omedelbart efter slutförandet av steg 13. Motorn skall konditioneras vid steg 13 under loppet av tre minuter innan mätningarna inleds. Tre mätningar skall göras på olika ställen inom det kontrollområde som valts av den tekniska tjänsten (24). Tiden för varje mätning skall vara 2 minuter.

Mätförfarandet är identiskt med NOx-mätningen i 13-stegscykeln och skall utföras i enlighet med punkterna 2.7.3, 2.7.5 och 4.1 i detta tillägg och bilaga 4, tillägg 4, punkt 3.

Beräkningen skall genomföras i enlighet med punkt 4.

2.7.7.   Efterkontroll av analysatorerna

Efter utsläppsprovningen skall en nollställningsgas och samma spänngas som tidigare användas för efterkontroll. Provningen skall anses som godtagbar om skillnaden mellan resultaten före och efter provningen är mindre än 2 % av spänngasvärdet.

3.   ELR-PROVNING

3.1.   Installering av mätutrustningen

Opacimetern och i förekommande fall provtagningssonderna skall installeras efter ljuddämparen eller eventuellt inmonterad efterbehandlingsanordning enligt de allmänna installeringsförfaranden som anges av instrumenttillverkaren. Dessutom skall kraven i punkt 10 i ISO 11614 iakttas i tillämpliga fall.

Före eventuella kontroller av nollställning och fullskaleutslag skall opacimetern uppvärmas och stabiliseras enligt instrumenttillverkarens rekommendationer. Om opacimetern är utrustad med ett luftblåsningssystem för att hindra igensotning av mätoptiken skall också detta system inkopplas och inställas enligt tillverkarens rekommendationer.

3.2.   Kontroll av opacimetern

Kontroll av nollställning och fullskaleutslag skall göras i avläsningsläget för röktäthet, då röktäthetsskalan har två klart definierbara kalibreringspunkter, nämligen 0 % och 100 % röktäthet. Ljusabsorptionskoefficienten beräknas därefter korrekt med utgångspunkt i den uppmätta röktätheten och den LA som uppges av opacimetertillverkaren, när instrumentet återställs till avläsningsläget k för provning.

När opacimeterns ljusstråle är obruten skall skalan inställas på 0,0 % ± 1,0 % röktäthet. När ljuset hindras från att nå mottagaren skall skalan inställas på 100,0 % ± 1,0 % röktäthet.

3.3.   Provningscykel

3.3.1.   Konditionering av motorn

Varmkörning av motorn och systemet skall ske vid maximal effekt för att stabilisera motorparametrarna enligt tillverkarens rekommendation. Konditioneringsfasen skall också skydda mätningen i fråga mot påverkan av rester i avgassystemet från en tidigare provning.

När motorn stabiliserats skall cykeln inledas inom 20 ± 2 s efter konditioneringsfasen. På tillverkarens begäran kan en övningsprovning köras för ytterligare konditionering före mätcykeln.

3.3.2.   Provningssekvens

Provningen består av en sekvens av tre belastningssteg vid vart och ett av de tre motorvarvtal A (cykel 1), B (cykel 2) och C (cykel 3) som bestämts i enlighet med bilaga 4, punkt 1.1, åtföljd av cykel 4 vid ett varvtal inom kontrollområdet och en belastning av mellan 10 % och 100 % som valts av den tekniska tjänsten (24). Följande sekvens skall följas vid dynamometerns arbete på provningsmotorn enligt figur 3.

Image

a)

Motorn skall köras med motorvarvtalet A och 10 % belastning under 20 ± 2 s. Det angivna varvtalet skall hållas inom ± 20 min–1 och det angivna vridmomentet skall hållas inom ± 2 % av det maximala vridmomentet vid provningsvarvtalet.

b)

Vid slutet av föregående fas skall varvtalsregleringsspaken snabbt föras till och kvarhållas i det öppna läget för 10 ± 1 s. Nödvändig dynamometerbelastning skall tillföras för att hålla motorvarvtalet inom ± 150 min–1 under de första 3 s och inom ± 20 min–1 under återstoden av fasen.

c)

Den sekvens som beskrivs i a och b skall upprepas två gånger.

d)

Efter slutförandet av det tredje belastningssteget skall motorn inställas på motorvarvtal B och 10 % belastning inom 20 ± 2 s.

e)

Sekvensen a-c skall köras med motorn arbetande på motorvarvtal B.

f)

Efter slutförandet av det tredje belastningssteget skall motorn inställas på motorvarvtal C och 10 % belastning inom 20 ± 2 s.

g)

Sekvensen a-c skall köras med motorn arbetande på motorvarvtal C.

h)

Efter slutförandet av det tredje belastningssteget skall motorn inställas på det valda motorvarvtalet och på varje belastning över 10 % inom 20 ± 2 s.

i)

Sekvensen a-c skall köras med motorn arbetande på det valda motorvarvtalet.

3.4.   Validering av cykeln

De genomsnittliga rökvärdenas relativa standardavvikelser vid varje provningsvarvtal (SVA, SVB och SVC, beräknade i enlighet med punkt 6.3.3 i detta tillägg från de tre på varandra följande belastningsstegen vid varje provningsvarvtal) skall vara mindre än 15 % av medelvärdet eller 10 % av det gränsvärde som anges i tabell 1 i föreskrifterna, varvid det högre skall gälla. Om avvikelsen är större skall sekvensen upprepas tills 3 på varandra följande belastningssteg uppfyller valideringsvillkoren.

3.5.   Efterkontroll av opacimetern

Opacimeterns nollpunktsavvikelsevärde efter provningen får inte överstiga ± 5,0 % av det gränsvärde som anges i tabell 1 i föreskriftern.

4.   BERÄKNING AV GASFORMIGA UTSLÄPP

4.1.   Behandling av mätdata

För bedömningen av gasformiga utsläpp skall medelvärdet av registreringarna på mätremsan av de sista 30 sekunderna i varje steg bestämmas och de genomsnittliga koncentrationerna (conc) av kolväten, CO och NOx under varje steg bestämmas ur de genomsnittliga registreringarna på mätremsan och motsvarande kalibreringsdata. Ett annat slags registrering kan användas om det säkerställer en likvärdig dataregistrering.

För NOx-kontrollen inom kontrollområdet gäller ovanstående krav endast NOx.

Avgasflödet GEXHW eller det utspädda avgasflödet GTOTW om det används som alternativ skall bestämmas i enlighet med bilaga 4, tillägg 4, punkt 2.3.

4.2.   Korrigering från torr till våt bas

Den uppmätta koncentrationen skall omvandlas till våt bas enligt följande formler om den inte redan mätts på våt bas.

conc(våt) = KW × conc(torr)

För den outspädda avgasen:

Formula

och

Formula

För den utspädda avgasen: (våt)

Formula

eller (torr)

Formula

För utspädningsluften:

För inloppsluften:

(om den skiljer sig från utspädningsluften)

KW,d = 1 – KW1

KW,a = 1 – KW2

Formula

Formula

Formula

Formula

där:

Ha, Hd

=

g vatten per kg torr luft

Rd, Ra

=

utspädnings-/inloppsluftens relativa fuktighet, %

pd, pa

=

utspädnings-/inloppsluftens mättningstryck, kPa

pB

=

totalt barometertryck, kPa

4.3.   Fuktighets- och temperaturkorrigering för Nox

Då NOx-utsläppet beror på omgivande luftförhållanden skall NOx-koncentrationen korrigeras för den omgivande luftens temperatur och fuktighet med de faktorer som ges i följande formler:

Formula

med:

A

=

0,309 GFUEL/GAIRD – 0,0266

B

=

–0,209 GFUEL/GAIRD + 0,00954

Ta

=

luftens temperatur, K

Ha

=

inloppsluftens fuktighet, g vatten per kg torr luft där:

Formula

Ra

=

inloppsluftens relativa fuktighet, %

pa

=

inloppsluftens mättningstryck, kPa

pB

=

totalt barometertryck, kPa

4.4.   Beräkning av utsläppsmassflöden

Utsläppsmassflödena (g/h) för varje steg skall beräknas enligt följande under antagande att avgasdensiteten är 1,293 kg/m3 vid 273 K (0 °C) och 101,3 kPa:

1)

=

NOx mass

=

0,001587 × NOx conc × KH,D × GEXHW

2)

=

COmass

=

0,000966 × COconc × GEXHW

3)

=

HCmass

=

0,000479 × HCconc × GEXHW

där NOx conc, COconc, HCconc  (25) är de genomsnittliga koncentrationerna (ppm) i den outspädda avgasen som bestämts i punkt 4.1.

Om, som alternativ, de gasformiga utsläppen bestäms med ett fullflödesutspädningssystem skall följande formler tillämpas:

1)

=

NOx mass

=

0,001587 × NOx conc × KH,D × GTOTW

2)

=

COmass

=

0,000966 × COconc × GTOTW

3)

=

HCmass

=

0,000479 × HCconc × GTOTW

där NOx conc, COconc, HCconc  (25) är de genomsnittliga bakgrundskorrigerade koncentrationerna (ppm) i varje steg i den utspädda avgasen enligt bestämning i bilaga 4, tillägg 2, punkt 4.3.1.1.

4.5.   Beräkning av de specifika utsläppen

Utsläppen (g/kWh) skall beräknas för alla enskilda beståndsdelar på följande sätt:

Formula

Formula

Formula

De viktningsfaktorer som används i ovanstående beräkning är enligt punkt 2.7.1.

4.6.   Beräkning av kontrollområdesvärdena

För de tre kontrollpunkter som valts enligt punkt 2.7.6 skall NOx-utsläppet mätas och beräknas enligt punkt 4.6.1 samt också bestämmas genom interpolering med de steg i provningscykeln som ligger närmast respektive kontrollpunkt enligt punkt 4.6.2. De uppmätta värdena skall därefter jämföras med de interpolerade värdena enligt punkt 4.6.3.

4.6.1.   Beräkning av det specifika utsläppet

NOx-utsläppet för var och en av kontrollpunkterna (Z) skall beräknas enligt följande:

NOx mass,Z

=

0,001587 × NOx conc,Z × KH,D × GEXHW

NOx,Z

=

NOx mass,Z / P(n)Z

4.6.2.   Bestämning av utsläppsvärdet med hjälp av provningscykeln

NOx-utsläppet för var och en av kontrollpunkterna skall interpoleras med de fyra närmast liggande steg i provningscykeln som omger den valda kontrollpunkten Z såsom visas i figur 4. För dessa steg (R, S, T, U) gäller följande definitioner:

Varvtal(R) = Varvtal(T) = nRT

Varvtal(S) = Varvtal(U) = nSU

Procentuell belastning(R) = Procentuell belastning(S)

Procentuell belastning(T) = Procentuell belastning(U).

NOx-utsläppet i den valda kontrollpunkten Z skall beräknas enligt följande:

EZ

=

ERS + (ETU – ERS) · (MZ – MRS) / (MTU – MRS)

och

ETU

=

ET + (EU – ET) · (nZ – nRT) / (nSU – nRT)

ERS

=

ER + (ES – ER) · (nZ – nRT) / (nSU – nRT)

MTU

=

MT + (MU – MT) · (nZ – nRT) / (nSU – nRT)

MRS

=

MR + (MS – MR) · (nZ – nRT) / (nSU – nRT)

där

ER, ES, ET, EU

=

specifikt NOx-utsläpp i de omgivande stegen beräknat i enlighet med punkt 4.6.1.

MR, MS, MT, MU

=

motorns vridmoment i de omgivande stegen.

Image

4.6.3.   Jämförelse av NOx-utsläppsvärden

Det uppmätta specifika NOx-utsläppet i kontrollpunkten Z (NOx,Z) jämförs med det interpolerade värdet (EZ) enligt följande:

NOx,diff = 100 × (NOx,z – Ez) / Ez

5.   BERÄKNING AV PARTIKELFORMIGA UTSLÄPP

5.1.   Behandling av mätdata

För utvärdering av partiklar skall de totala provtagningsmassor (MSAM,i) som passerar genom filtren registreras för varje steg.

Filtren skall återföras till vägningskammaren och konditioneras under minst en och högst 80 timmar och därefter vägas. Filtrens bruttovikt skall registreras och taravikten (se punkt 1 i detta tillägg) subtraheras. Partikelmassan Mf är summan av de partikelmassor som uppsamlats på huvud- och sekundärfiltren.

Om bakgrundskorrigering skall tillämpas skall den utspädningsluftmassa (MDIL) som passerar genom filtren samt partikelmassan (Md) registreras. Om mer än en mätning gjorts skall kvoten Md/MDIL beräknas för varje enskild mätning och medelvärdet beräknas.

5.2.   Delflödesutspädningssystem

De slutgiltigt rapporterade provningsresultaten för partikelutsläpp skall bestämmas genom följande steg. Då olika slags regleringar av utspädningsförhållandet kan användas gäller olika beräkningsmetoder för GEDFW. Alla beräkningar skall grundas på medelvärdena för de enskilda stegen under provtagningsperioden.

5.2.1.   Isokinetiska system

GEDFW,i = GEXHW,i × qI

Formula

där r är förhållandet mellan den isokinetiska sondens tvärsnittsarea och avgasrörets tvärsnittsarea:

Formula

5.2.2.   System med mätning av CO2- eller NOx-koncentration

GEDFW,i = GEXHW,i × qi

Formula

där

concE

=

koncentration på våt bas av spårgasen i den outspädda avgasen

concD

=

koncentration på våt bas av spårgasen i den utspädda avgasen

concA

=

koncentration på våt bas av spårgasen i utspädningsluften

Koncentrationer uppmätta på torr bas skall omräknas till våt bas enligt punkt 4.2 i detta tillägg.

5.2.3.   System med mätning av CO2 och kolbalansmetoden (26)

Formula

där

CO2D

=

CO2-koncentrationen i den utspädda avgasen

CO2A

=

CO2-koncentrationen i utspädningsluften

(koncentrationer i volymprocent på våt bas)

Denna ekvation bygger på antagandet om kolbalans (de kolatomer som tillförs motorn utsläpps som CO2) och bestäms genom följande steg:

GEDFW,i = GEXHW,i × qi

Formula

och

5.2.4.   System med flödesmätning

GEDFW,i = GEXHW,i × qi

Formula

5.3.   Fullflödesutspädningssystem

Partikelutsläppets rapporterade provningsresultat skall bestämmas i följande steg. Alla beräkningar skall grundas på medelvärdena för de enskilda stegen under provtagningsperioden.

GEDFW,i = GTOTW,I

5.4.   Beräkning av partikelmassflödet

Partikelmassflödet skall beräknas enligt följande:

Formula

Där

Formula

Formula

i = 1,…n

bestämts under provningscykeln genom summering av medelvärdena för de enskilda stegen under provtagningsperioden.

Partikelmassflödet kan bakgrundskorrigeras enligt följande:

Formula

Om mer än en mätning görs skall (Md/MDIL) ersättas med medelvärdet för (Md/MDIL).

DFi = 13,4 / (concCO2 + (concCO + conc kolväten) × 10–4)) för de enskilda stegen

eller

DFi = 13,4 / concCO2 för de enskilda stegen.

5.5.   Beräkning av det specifika utsläppet

Partikelutsläppet skall beräknas på följande sätt:

Formula

5.6.   Effektiv viktningsfaktor

Den effektiva viktningsfaktorn WFE,i för varje steg skall beräknas på följande sätt:

Formula

De effektiva viktningsfaktorernas värde skall ligga inom ± 0,003 (0,005 för tomgångssteget) av de viktningsfaktorer som förtecknas i punkt 2.7.1.

6.   BERÄKNING AV RÖKTÄTHETSVÄRDEN

6.1.   Besselalgoritmen

Besselalgoritmen skall användas för att beräkna sekundmedelvärdena för de momentana rökutslag som omvandlats i enlighet med punkt 6.3.1. Genom algoritmen simuleras ett lågpassfilter av andra ordningen vars användning kräver upprepade beräkningar för att bestämma koefficienterna. Dessa koefficienter är en funktion av opacimetersystemets svarstid och provtagningsfrekvensen. Punkt 6.1.1 skall därför upprepas närhelst systemets svarstid och/eller provtagningsfrekvens ändras.

6.1.1.   Beräkning av filtrets svarstid och Besselkonstanter

Den erforderliga Besselsvarstiden (tF) är en funktion av opacimetersystemets fysikaliska och elektriska svarstider enligt definition i bilaga 4, tillägg 4, punkt 5.2.4 och skall beräknas med följande ekvation:

Formula

där

tp

=

fysikalisk svarstid, s

te

=

elektrisk svarstid, s

Beräkningarna för att bedöma filtrets gränsfrekvens (fc) grundas på ett stegvist invärde av 0–1 i ≤ 0,01 s (se bilaga 8). Svarstiden definieras som tiden mellan när Besselutvärdet når 10 % (t10) och när det når 90 % (t90) av denna stegfunktion. Detta skall erhållas genom iterering av fc fram till t90 – t10 ≈ tf. Den första itereringen för fc erhålls genom följande formel:

fc = π / (10 × tF)

Besselkonstanterna E och K skall beräknas genom följande ekvationer:

Formula

K = 2 × E × (D × Ω2 – 1) – 1

där

D

=

0,618034

Δt

=

1 / provtagningsfrekvensen

Ω

=

1 / [tan(π × Δt × fc)]

6.1.2.   Beräkning av Besselalgoritmen

Med användande av värdena för E och K skall Besselsekundmedelvärdet för en respons till ett stegvist invärde Si beräknas enligt följande:

Yi

=

Yi–1 + E × (Si + 2 × Si–1 + Si–2 – 4 × Yi–2) + K × (Yi–1 – Yi–2)

där

Si–2 = Si–1 = 0

Si = 1

Yi–2 = Yi–1 = 0

Tiderna t10 och t90 skall interpoleras. Skillnaden i tid mellan t90 och t10 definierar responstiden tF för detta värde för fc. Om denna responstid ligger tillräckligt nära den erforderliga responstiden skall iterationen fortsätta tills den verkliga responstiden ligger inom 1 % av den erforderliga responsen enligt följande:

Formula

6.2   Behandling av mätdata

Rökmätvärdena skall uppsamlas med en minsta frekvens av 20 Hz.

6.3   Bestämning av röktäthetsvärden

6.3.1   Omräkning

Då den grundläggande mätenheten i alla opacimetrar är ljustransmittans skall röktäthetsvärdena omvandlas från ljustransmittans (τ) till ljusabsorptionskoefficienten (k) enligt följande:

Formula

och N = 100 – τ

där

k

=

ljusabsorptionkoefficienten, m–1

LA

=

effektiv optisk väglängd, enligt instrumenttillverkarens uppgift, m

N

=

röktäthet, %

τ

=

ljustransmittans, %

Omvandlingen skall tillämpas innan någon ytterligare databehandling görs.

6.3.2   Beräkning av Besselviktat rökmedelvärde

Den verkliga gränsfrekvensen fc är den som ger den erforderliga filtersvarstiden tf. När denna frekvens väl bestämts genom itereringen i punkt 6.1.1 skall den verkliga Besselalgoritmens konstanter E och K beräknas. Besselalgoritmen skall därefter tillämpas på det momentana röktäthetsvärdet (k-värde) enligt beskrivning i punkt 6.1.2:

Yi

=

Yi–1 + E × (Si + 2 × Si–1 + Si–2 – 4 × Yi–2) + K × (Yi–1 – Yi–2)

Besselalgoritmen är rekursiv. Det krävs sålunda några inledande invärden av Si–1 och Si–2 samt inledande utvärden Yi–1 och Yi–2 för att sätta igång algoritmen. Dessa värden kan sättas till 0.

För varje belastningssteg vid de tre varvtalen A, B och C, skall det högsta ensekundsvärdet Ymax väljas bland de enskilda Yi -värdena från varje rökserie.

6.3.3   Slutresultat

De genomsnittliga rökvärdena (SV) från varje cykel (provningsvarvtal) skall beräknas enligt följande:

För provningsvarvtal A:

=

SVA

=

(Ymax1,A + Ymax2,A + Ymax3,A) / 3

För provningsvarvtal B:

=

SVB

=

(Ymax1,B + Y max2,B + Y max3,B) / 3

För provningsvarvtal C:

=

SVC

=

(Y max1,C + Y max2,C + Y max3,C) / 3

där

Ymax1, Ymax2, Ymax3

=

det högsta Besselviktade genomsnittliga ensekundsvärdet beräknat för vart och ett av de tre belastningsstegen

Det slutliga värdet skall beräknas enligt följande:

SV

=

(0,43 × SVA) + (0,56 × SVB) + (0,01 × SVC)

BILAGA 4

Tillägg 2

ETC-PROVNINGSCYKELN

1.   BESTÄMNINGSFÖRFARANDE FÖR MOTORNS VRIDMOMENTKURVA

1.1.   Bestämning av varvtalsområdet för vridmomentkurvan

För att en ETC-provning skall kunna genereras i provningsbänken behöver motorns vridmomentkurva vara fastställd före provcykeln för att bestämma varvtalet i förhållande till vridmomentkurvan. Lägsta och högsta varvtal för vridmomentkurvan defineras enligt följande:

Lägsta varvtal för vridmomentkurvan

=

tomgångsvarvtal

Högsta varvtal för vridmomentkurvan

=

nhi × 1,02 eller det varvtal där vridmomentet vid full belastning sjunker till noll om det senare varvtalet är lägre

1.2.   Förhållanden vid bestämning av motoreffektens vridmomentkurva

Motorn skall varmköras upp till högsta effekt för att stabilisera motorparametrarna enligt tillverkarens rekommendation och god branschpraxis. När motorn stabiliserats skall motorns vridmomentkurva bestämmas enligt följande:

Motorn skall vara obelastad och köras på tomgång.

Motorn skall köras med full belastningsinställning av insprutningspumpen vid lägsta varvtal för vridmomentkurvan.

Motorvarvtalet skall ökas med i genomsnitt 8 ±1 min–1/s från lägsta till högsta varvtal för vridmomentkurvan. Varvtals- och vridmomentvärdena skall registreras med en frekvens av minst en mätpunkt per sekund.

1.3.   Uppritning av vridmomentkurvan

Alla mätpunkter som registrerats enligt punkt 1.2 skall sammanbindas med hjälp av linjär interpolering mellan punkterna. Den vridmomentkurva som blir resultatet är den vridmomentkurva som skall användas för att omräkna provningscykelns normaliserade vridmomentvärden till verkliga vridmomentvärden för provningscykeln enligt beskrivning i punkt 2.

1.4.   Alternativa sätt att bestämma vridmomentkurvan

Om en tillverkare anser att ovanstående förfaranden för bestämning av vridmomentkurvan inte är säkra eller representativa för en given motor får alternativa förfaranden för bestämning av vridmomentkurvan användas. Dessa alternativa förfaranden skall uppfylla syftet med de beskrivna förfarandena för bestämning av vridmomentkurvan, nämligen att bestämma högsta tillgängliga vridmoment vid alla motorvarvtal som uppnås under provcyklerna. Avvikelser av säkerhets- eller representativitetsskäl från de förfaranden för att bestämma vridmomentkurvan som anges i denna punkt skall godkännas av den tekniska tjänsten med en motivering för deras användning. Under inga omständigheter får fallande kontinuerliga svep av motorvarvtalet användas för styrda motorer eller för motorer med turboladdare.

1.5.   Förnyade provningar

Vridmomentkurvan för en motor behöver inte bestämmas före varje enskild provcykel. Vridmomentkurvan för en motor skall bestämmas på nytt före en provcykel om:

det enligt fackmässig bedömning förflutit en orimligt lång tid efter senaste bestämningen av vridmomentkurvan,

eller

fysiska ändringar eller omkalibreringar utförts på motorn som skulle kunna påverka motorns prestanda.

2.   BESTÄMNING AV REFERENSPROVNINGSCYKELN

Den transienta provningscykeln beskrivs i tillägg 3 till denna bilaga. De normaliserade vridmoments- och varvtalsvärdena skall omräknas till verkliga värden enligt följande, varvid referenscykeln erhålls.

2.1.   Verkligt varvtal

Varvtalet skall omräknas till verkliga värden med hjälp av följande ekvation:

Formula

Referensvarvtalet (nref) motsvarar de 100 % varvtalsvärden som anges i motordynamometerdiagrammet i tillägg 3. Det definieras enligt följande (se figur 1 i föreskrifterna):

nref = nlo + 95 % × (nhi – nlo)

där nhi och nlo antingen är angivna i punkt 2 i föreskrifterna eller bestämda enligt bilaga 4, tillägg 1, punkt 1.1.

2.2.   Verkligt vridmoment

Vridmomentet är normaliserat till det högsta vridmomentet vid respektive varvtal. Referenscykelns vridmomentsvärden skall omräknas till verkliga värden med hjälp av den vridmomentskurva som bestäms enligt punkt 1.3 enligt följande:

Formula

för respektive verkligt varvtal enlígt bestämning i punkt 2.1.

De negativa vridmomentsvärdena i motorbromsningspunkterna (m) skall för att bilda referenscykeln till verkliga värden åsättas de omräknade värden som bestämts på ettdera av följande sätt:

negativa 40 % av det positiva vridmoment som är tillängligt vid närmaste varvtalspunkt,

bestämning av vridmomentskurvan för det negativa vridmoment som krävs för att köra motorn från lägsta till högsta vridmomentskurvebestämmande varvtal,

bestämning av det negativa vridmoment som krävs för att köra motorn med tomgångs- och referensvarvtal och göra en linjär interpolering mellan dessa två punkter.

2.3.   Exempel på förfarandet för omräkning till verkliga värden

Som ett exempel skall följande provningspunkt omräknas till verkligt värde:

% varvtal

=

43

% vridmoment

=

82

Följande givna värden

referensvarvtal

=

2 200 min–1

tomgångsvarvtal

=

600 min–1

ger

verkligt varvtal

=

Formula

verkligt vridmoment

=

Formula

där högsta vridmoment avläst på vridmomentkurvan vid 1 288 min–1 är 700 Nm.

3.   UTSLÄPPSPROVNING

På tillverkarens begäran kan en övningsprovning köras för konditionering av motorn och avgassystemet före mätcykeln.

Naturgas- och motorgasdrivna (LPG) motorer skall köras in med ETC-provning. Motorn skall köras genom minst två ETC-cykler och tills det CO-utsläpp som uppmätts under en ETC-cykel inte med mer än 10 % överstiger det CO-utsläpp som uppmätts under närmast föregående ETC-cykel.

3.1.   Förberedelse av provtagningsfiltren (i förekommande fall)

Minst en timme före provningen skall varje filter (filterpar) placeras i en stängd men oförseglad petriskål och placeras i en vägningskammare för stabilisering. Vid slutet av stabiliseringstiden skall varje filter (filterpar) vägas och taravikten registreras. Filtret (filterparet) skall därefter förvaras i en stängd petriskål eller i en förseglad filterhållare tills det behövs för provningen. Om filtret (filterparet) inte används inom åtta timmar före uttagandet ur vägningskammaren skall det konditioneras och omvägas före användning.

3.2.   Installering av mätutrustningen

Instrument och provtagningssonder skall installeras enligt vad som krävs. Avgasröret skall anslutas till fullflödesutspädningssystemet.

3.3.   Start av utspädningssystemet och motorn

Utspädningssystemet och motorn skall startas och varmköras tills alla temperaturer och tryck stabiliserats vid högsta effekt enligt tillverkarens rekommendation och god branschpraxis.

3.4.   Start av partikelprovtagningssystemet (i förekommande fall)

Partikelprovtagningssystemet skall startas och köras på förbikoppling. Utspädningsluftens partikelbakgrundsnivå kan bestämmas genom att utspädningsluft leds genom partikelfiltren. Om filtrerad utspädningsluft används kan en enda mätning göras före eller efter provningen. Om utspädningsluften inte filtrerats kan mätningar göras i början och slutet av cykeln och medelvärdet beräknas.

3.5.   Inställning av fullflödesutspädningssystemet

Det totala utspädda avgasflödet skall inställas så att vatten hindras från att kondenseras i systemet och så att en högsta temperatur av 325 K (52 °C) eller lägre erhålls på filterytan (se bilaga 4, tillägg 6, punkt 2.3.1, DT).

3.6.   Kontroll av analysatorerna

Utsläppsanalysatorernas nollpunkt och mätområde skall inställas. Om provsäckar används skall de vara tömda.

3.7.   Start av motorn

Den stabiliserade motorn skall startas enligt tillverkarens rekommenderade förfarande i instruktionsboken, antingen med en startmotor som används i produktionen eller med dynamometern. Som alternativ kan provningen börja direkt efter motorns konditioneringsfas utan att den stängs när den nått tomgångsvarvtalet.

3.8.   Provningscykel

3.8.1.   Provningsekvens

Provningsekvensen skall inledas om motorn nått tomgångsvarvtalet. Provningen skall utföras enligt referenscykeln i punkt 2 i detta tillägg. Börvärdeskommandona för motorvarvtal och vridmoment skall ges med frekvensen 5 Hz eller högre (10 Hz rekommenderas). Återkopplingen för motorvarvtal och vridmoment skall registreras minst en gång per sekund under provningscykeln och signalerna får filtreras elektroniskt.

3.8.2.   Analysatorutslag

Vid starten av motorn eller provningssekvensen, om cykeln startas direkt efter konditioneringen, skall mätutrustningen startas och samtidigt:

starta uppsamling eller analys av utspädningsluften,

starta uppsamling eller analys av utspäddd avgas,

starta mätning av mängden utspädd avgas (CVS) och erforderliga temperaturer och tryck,

starta registrering av återkopplingsuppgifter för dynamometerns varvtal och vridmoment.

Kolväten och NOx skall kontinuerligt mätas i utspädningstunneln med en frekvens av 2 Hz. Koncentrationernas medelvärden skall bestämmas genom integrering av analysatorsignalerna under provningscykeln. Systemets svarstid får inte vara längre än 20 s och skall, om så krävs, koordineras med CVS-flödets variationer och provtagningstids-/provningscykelförskjutningarna. CO, CO2, icke-metankolväten och CH4 skall bestämmas genom integrering eller analys av de koncentrationer i provsäcken som uppsamlas under cykeln. Koncentrationerna av gasformiga föroreningar i utspädningsluften skall bestämmas genom integrering eller uppsamling i bakgrundssäcken. Alla övriga värden skall registreras genom minst en mätning per sekund (1 Hz).

3.8.3.   Partikelprovtagning (i förekommande fall)

Vid starten av motorn eller provningssekvensen, om cykeln startas direkt efter konditioneringen skall partikelprovtagningssystemet kopplas från förbikoppling till partikelinsamling.

Om ingen flödeskompensering används skall provtagningspumpen(arna) inställas så att flödet genom partikelprovtagningssonden eller överföringsröret hålls vid ett värde av ± 5 % av det inställda flödet. Om flödeskompensering (dvs. proportionell reglering av provtagningsflödet) används skall det visas att förhållandet mellan flödet i huvudtunneln och partikelprovtagningsflödet inte varierar med mer än ± 5 % av dess inställda värde (utom för de första 10 sekundernas provtagning).

Anmärkning: Vid utspädning i två steg är provtagningsflödet nettoskillnaden mellan flödet genom provtagningsfiltren och den sekundära utspädningsluftens flöde.

Genomsnittstemperaturen och genomsnittstrycket vid inloppet till gasmätaren(arna) eller flödesinstrumentet skall registreras. Om det inställda flödet inte kan hållas under hela cykeln (inom ± 5 %) på grund av hög partikelbeläggning på filtret skall provningen ogiltigförklaras. Provningen skall göras om med ett lägre flöde och/eller ett filter med större diameter.

3.8.4.   Motorstopp

Om motorn någon gång under provningscykeln stannar skall den konditioneras och omstartas och provningen upprepas. Om det under provningscykeln uppstår ett fel någonstans i den erforderliga provningsutrustningen skall provningen ogiltigförklaras.

3.8.5.   Arbetsmoment efter provningen

Vid slutförandet av provningen skall mätningen av den utspädda avgasvolymen, gasflödet till uppsamlingssäckarna och partikelprovtagningspumpen stoppas. I ett integrerande analysatorsystem skall provtagningen fortsätta tills systemets svarstider utlöpt.

Koncentrationerna i uppsamlingssäckarna, om sådana använts, skall analyseras så fort som möjligt och i alla händelser inte senare än 20 minuter efter provningscykelns slut.

Efter utsläppsprovningen skall en nollställningsgas och samma spänngas som tidigare användas för efterkontroll av analysatorerna. Provningen skall betraktas som godtagbar om skillnaden mellan resultaten före och efter provningen är mindre än 2 % av spänngasvärdet.

Endast för dieselmotorer skall partikelfiltren återställas till vägningskammaren senast en timme efter provningens slutförande och konditioneras i en stängd men oförseglad petriskål i minst en timme men högst 80 timmar före vägning.

3.9.   Kontroll av provningskörningen

3.9.1.   Dataförskjutning/kompensering

För att minimera den störande effekten av tidsfördröjningen mellan återkopplingen och referenscykelvärdena får hela signalsekvensen för motorvarvtals- och vridmomentsåterkopplingen förskjutas framåt eller bakåt i tiden i förhållande till referensvarvtals- och vridmomentssekvensen. Om återkopplingssignalerna förskjuts skall både varvtal och vridmoment förskjutas i samma utsträckning och i samma riktning.

3.9.2.   Beräkning av cykelns arbete

Cykelns verkliga arbete Wact (kWh) skall beräknas med hjälp av alla registrerade värdepar av motorns återkopplade varvtal och vridmoment. Detta skall göras efter varje återkopplad kompensering om detta alternativ väljs. Cykelns verkliga arbete Wact används för jämförelse med referenscykelns arbete Wref och för att beräkna de bromsspecifika utsläppen (se punkterna 4.4 och 5.2). Samma metod skall användas för att integrera både referensmotorns och den verkliga motorns effekt. Om värden skall bestämmas mellan angränsande referensvärden eller angränsande uppmätta värden skall linjär interpolering användas.

Vid integrering av referenscykelns och den verkliga cykelns arbete skall alla negativa vridmomentvärden åsättas värdet noll och införas. Om integreringen utförs med en frekvens av mindre än 5 Hz och om vridmomentvärdet under ett givet tidsavsnitt ändras från positivt till negativt eller från negativt till positivt skall den negativa delen beräknas och åsättas värdet noll. Den positiva delen skall införas i det integrerade värdet.

Wact skall ligga mellan –15 % och +5 % av Wref.

3.9.3.   Statistisk validering av provningscykeln

Linjära regressioner av återkopplingsvärdena i förhållande till referensvärdena skall utföras för varvtal, vridmoment och effekt. Detta skall göras efter det att någon återkopplingskompensation inträffat om detta alternativ väljs. Minsta kvadratmetoden skall användas med den bäst anpassade ekvationen på formeln:

y = mx + b

där

y

=

återkopplingsvärde (verkligt) för varvtal (min–1), vridmoment (Nm) eller effekt (kW)

m

=

regressionslinjens lutning

x

=

referensvärde för varvtal (min–1), vridmoment (Nm) eller effekt (kW)

b

=

regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln

Skattningens standardfel för y i förhållande till x och determinationskoefficienten (r2) skall beräknas för varje regressionslinje.

Det rekommenderas att denna analys utförs vid 1 Hz. Alla negativa referensvridmomentsvärden och tillhörande återkopplingsvärden skall strykas vid beräkningen av statistiken för cykelvridmomentet och effektvalideringen. För att en provning skall betraktas som giltig skall kriterierna i tabell 6 vara uppfyllda.

Tabell 6

Regressionslinjetoleranser

 

Varvtal

Vridmoment

Effekt

Standardfel för skattningen av Y i förhållande till X

max 100 min–1

max 13 % (15 %) av effekten vid bestämningen av motorns maximala vridmoment

max 8 % (15 %) av effekten vid bestämningen av motorns maximala effekt

Regressionslinjens lutning, m

0,95-1,03

0,83-1,03

0,89-1,03

(0,83-1,03)

Determinationskoefficient, r2

min 0,9700

(min 0,9500)

min 0,8800

(min 0,7500)

min 0,9100

(min 0,7500)

Regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln, b

± 50 min–1

± 20 Nm eller ± 2 % (± 20 Nm eller ± 3 %) av maximalt vridmoment, om det senare värdet är högre

± 4 kW eller ± 2 % (± 4 kW eller ± 3 %) av maximal effekt om det senare värdet är högre

De siffror som visas inom parentes får användas för typgodkännandeprovning av gasmotorer fram till den 1 oktober 2005.

Tabell 7

Tillåten strykning av punkter från regressionanalysen

Villkor

Punkter som skall strykas

Full belastning och vridmomentsåterkoppling ≠ vridmomentsreferens

Vridmoment och/eller effekt

Ingen belastning, ingen tomgångspunkt och vridmomentsåterkoppling > vridmomentsreferens

Vridmoment och/eller effekt

Ingen belastning/stängt spjäll, tomgångspunkt och varvtal > referenstomgångsvarvtal

Varvtal och/eller effekt

4.   BERÄKNING AV GASFORMIGA UTSLÄPP

4.1.   Bestämning av det utspädda avgasflödet

Det totala utspädda avgasflödet under cykeln (kg/provning) skall beräknas ur mätvärdena under cykeln och motsvarande kalibreringsdata för flödesmätanordningen (V0 för den kolvpump (PDP) eller KV för det venturirör för kritiskt flöde (CFV), som bestämts i bilaga 4, tillägg 5, punkt 2). Följande formler skall tillämpas om temperaturen i den utspädda avgasen hålls konstant under cykeln med hjälp av en värmeväxlare (± 6 K för en PDP-CVS, ± 11 K för en CFV-CVS, se bilaga 4, tillägg 6, punkt 2.3).

För PDP-CVS-systemet

MTOTW

=

1,293 × V0 × NP × (pB – p1) × 273 / (101,3 × T)

där:

MTOTW

=

den utspäddda avgasens massa på våt bas under cykeln, kg

V0

=

volymen av den gas som pumpas per varv under provningsförhållanden, m3/rev

NP

=

totala pumpvarv per provning

pB

=

atmosfäriskt tryck i provningsrummet, kPa

p1

=

undertryck under det atmosfäriska trycket vid pumpinloppet, kPa

T

=

den utspädda avgasens medeltemperatur vid pumpinloppet under cykeln, K

För CFV-CVS-systemet

MTOTW = 1,293 × t × Kv × pA / T 0,5

där

MTOTW

=

den utspädda avgasens massa på våt bas under cykeln, kg

t

=

cykelns varaktighet, s

KV

=

kalibreringskoefficient för venturiröret för kritiskt flöde under standardförhållanden,

pA

=

absolut tryck vid venturirörets inlopp, kPa

T

=

absolut temperatur vid venturirörets inlopp, K

Om ett system med flödeskompensering används (dvs. utan värmeväxlare) skall de momentana massutsläppen beräknas och integreras under cykeln. I detta fall skall den utspädda avgasens momentana massa beräknas enligt följande.

För PDP-CVS-systemet:

MTOTW,i = 1,293 × V0 × NP,i × (pB – p1) × 273 / (101,3 ≅ T)

där:

MTOTW,i

=

den utspädda avgasens momentana massa på våt bas, kg

NP,i

=

totala pumpvarv per tidsintervall

För CFV-CVS-systemet:

MTOTW,i

=

1,293 × Δti × KV × pA / T 0,5

där

MTOTW,i

=

den utspädda avgasens momentana massa på våt bas, kg

Δt

=

tidsintervall, s

Om den totala provtagningsmassan av partikel- (MSAM) och gasformiga föroreningar överstiger 0,5 % av det totala CVS-flödet (MTOTW) skall CVS-flödet korrigeras för MSAM eller skall partikelprovtagningsflödet återföras till CVS före flödesmätanordningen (PDP eller CFV).

4.2.   NOx-korrigering för luftfuktighet

Då NOx-utsläppet beror på omgivande luftförhållanden skall NOx-koncentrationen korrigeras för omgivande luftfuktighet med de faktorer som anges i följande formler.

a)

dieselmotorer:

Formula

b)

för gasmotorer:

Formula

där:

Ha

=

inloppsluftens fuktighet, gram vatten per kg torr luft,

där:

Formula

Ra

=

inloppsluftens relativa fuktighet, %

pa

=

inloppsluftens mättnadstryck, kPa

pB

=

totalt barometertryck, kPa

4.3.   Beräkning av utsläppsmassflödet

4.3.1.   System med konstant massflöde

För system med värmeväxlare skall massan av föroreningar (g/provning) bestämmas ur följande ekvationer:

1)

NOx mass

=

0,001587 · NOx conc · KH,D · MTOTW

(dieselmotorer)

2)

NOx mass

=

0,001587 · NOx conc · KH,G · MTOTW

(gasmotorer)

3)

COmass

=

0,000966 · COconc · MTOTW

 

4)

HCmass

=

0,000479 · HCconc · MTOTW

(dieselmotorer)

5)

HCmass

=

0,000502 · HCconc · MTOTW

(motorgasdrivna (LPG) motorer)

6)

HCmass

=

0,000552 · HCconc · MTOTW

(naturgasdrivna motorer)

7)

NMHCmass

=

0,000479 · NMHCconc · MTOTW

(dieselmotorer)

8)

NMHCmass

=

0,000502 · NMHCconc · MTOTW

(motorgasdrivna (LPG) motorer)

9)

NMHCmass

=

0,000516 · NMHCconc · MTOTW

(naturgasdrivna motorer)

10)

CH4 mass

=

0,000552 · CH4 conc · MTOTW

(naturgasdrivna motorer)

där:

NOx conc, CO conc, HC conc (27), NMHC conc, CH4 conc = medelvärde av bakgrundskorrigerade koncentrationer under cykeln med integrering (obligatoriskt för NOx och kolväten) eller mätning efter uppsamling i säck, ppm

MTOTW

=

total massa av utspädd avgas under cykeln enligt bestämning i punkt 4.1, kg

KH,D

=

korrigeringsfaktor för luftfuktighet för dieselmotorer enligt bestämning i punkt 4.2, baserad på medelvärdet för inströmmande luftfuktighet under cykeln

KH,G

=

korrigeringsfaktor för luftfuktighet för gasmotorer enligt bestämning i punkt 4.2, baserad på medelvärdet för inströmmande luftfuktighet under cykeln

Koncentrationer som uppmätts på torr bas skall omvandlas till våt bas i enlighet med bilaga 4, tillägg 1, punkt 4.2.

Bestämningen av NMHCconc och CH4 conc beror på den metod som använts (se bilaga 4, tillägg 4, punkt 3.3.4). Båda koncentrationerna skall bestämmas enligt följande, varvid CH4 subtraheras från kolväte för bestämningen av NMHCconc:

a)

Gaskromatografisk metod

NMHCconc = HCconc – CH4 conc

CH4 conc = enligt mätning

b)

Icke-metanavskiljarmetod

Formula Formula

där

HC (med avskiljare)

=

kolvätekoncentration med provtagningsgasen passerande genom icke-metanavskiljare

HC (utan avskiljare)

=

kolvätekoncentration med provtagningsgasen passerande utanför icke-metanavskiljare

CEM

=

verkningsgrad för metan enligt bestämning i bilaga 4, tillägg 5, punkt 1.8.4.1.

CEE

=

verkningsgrad för etan enligt bestämning i bilaga 4, tillägg 5, punkt 1.8.4.2.

4.3.1.1.   Bestämning av de bakgrundskorrigerade koncentrationerna

För att erhålla föroreningarnas nettokoncentrationer skall den genomsnittliga bakgrundskoncentrationen av gasformiga föroreningar i utspädningsluften subtraheras från de uppmätta koncentrationerna. Bakgrundskoncentrationernas medelvärden kan bestämmas med hjälp av uppsamlingssäckmetoden eller med kontinuerlig mätning och integrering. Följande formel skall användas.

conc = conce – concd · (1 – (1/DF))

där:

conc

=

koncentrationen av respektive förorening i den utspädda avgasen, korrigerad med den mängd av respektive förorening som finns i utspädningsluften, ppm

conce

=

koncentrationen av respektive förorening, uppmätt i den utspädda avgasen, ppm

concd

=

koncentrationen av respektive förorening, uppmätt i utspädningsluften, ppm

DF

=

utspädningsfaktor

Utspädningsfaktorn skall beräknas enligt följande:

Formula

där:

CO2,conce

=

koncentrationen av CO2 i den utspädda avgasen, volymprocent

HCconce

=

koncentrationen av kolväten i den utspädda avgasen, ppm C1

COconce

=

koncentrationen av CO i den utspädda avgasen, ppm

FS

=

stökiometrisk faktor

Koncentrationer uppmätta på torr bas skall omvandlas till våt bas i enlighet med bilaga 4, tillägg 1, punkt 4.2.

Den stökiometriska faktorn skall beräknas enligt följande:

Formula

där:

x, y

=

bränslesammansättningen CxHy

Som alternativ får, om bränslesammansättningen inte är känd, följande stökiometriska faktorer användas:

FS (diesel)

=

13,4

FS (motorgas (LPG))

=

11,6

FS (naturgas)

=

9,5

4.3.2.   System med flödesmätning

För system utan värmeväxlare skall massan av föroreningar (g/provning) bestämmas genom beräkning av de momentana massutsläppen och integrering av de momentana värdena under cykeln. Bakgrundskorrigeringen skall också tillämpas direkt på det momentana koncentrationsvärdet. Följande formler skall tillämpas:

(1)

=

NOx mass

=

Formula (dieselmotorer)

2)

=

NOx mass

=

Formula (gasmotorer)

3)

=

COmass

=

Formula

4)

=

HCmass

=

Formula (dieselmotorer)

5)

=

HCmass

=

Formula (motorgasdrivna (LPG) motorer)

6)

=

HCmass

=

Formula (naturgasdrivna motorer)

7)

=

NMHCmass

=

Formula (dieselmotorer)

8)

=

NMHCmass

=

Formula (motorgasdrivna (LPG) motorer)

9)

=

NMHCmass

=

Formula (naturgasdrivna motorer)

10)

=

CH4 mass

=

Formula (naturgasdrivna motorer)

där

conce

=

koncentrationen av respektive förorening, uppmätt i den utspädda avgasen, ppm

concd

=

koncentrationen av respektive förorening, uppmätt i utspädningsluften, ppm

MTOTW,i

=

momentan massa av den utspädda avgasen (se punkt 4.1), kg

MTOTW

=

total massa av den utspädda avgasen under cykeln (se punkt 4.1), kg

KH,D

=

korrigeringsfaktor för luftfuktighet för dieselmotorer enligt bestämning i punkt 4.2, baserad på medelvärdet för inströmmande luftfuktighet under cykeln

KH,G

=

korrigeringsfaktor för luftfuktighet för gasmotorer enligt bestämning i punkt 4.2, baserad på medelvärdet för inströmmande luftfuktighet under cykeln

DF

=

utspädningsfaktor enligt bestämning i punkt 4.3.1.1.

4.4.   Beräkning av specifika utsläpp

Utsläppen (g/kWh) skall beräknas för de enskilda ämnen som krävs i punkterna 5.2.1 och 5.2.2 för respektive motorkonstruktion på följande sätt:

Formula

=

NOxmass / Wact

(diesel- och gasmotorer)

Formula

=

COmass / Wact

(diesel- och gasmotorer)

Formula

=

HCmass / Wact

(diesel- och gasmotorer)

Formula

=

NMHCmass / Wact

(diesel- och gasmotorer)

Formula

=

CH4mass / Wact

(naturgasdrivna motorer)

där

Wact

=

det verkliga arbetet under cykeln enligt bestämning i punkt 3.9.2, kWh.

5.   BERÄKNING AV PARTIKELFORMIGA UTSLÄPP (I FÖREKOMMANDE FALL)

5.1.   Beräkning av massflödet

Partikelmassan (g/provning) skall beräknas enligt följande:

Formula

där

Mf

=

partikelmassa som uppsamlats under cykeln, mg

MTOTW

=

total massa av utspädd avgas under cykeln enligt bestämning i punkt 4.1, kg

MSAM

=

massa av utspädd avgas tagen från utspädningstunneln för uppsamling av partiklar, kg

och

Mf

=

Mf,p + Mf,b, om de vägts var för sig, mg

Mf,p

=

partikelmassa uppsamlad på huvudfiltret, mg

Mf,b

=

partikelmassa uppsamlad på sekundärfiltret, mg

Om ett dubbelt utspädningssystem används skall massan av den sekundära utspädningsluften subtraheras från den totala massan av den dubbelt utspädda avgas som uppsamlats genom partikelfiltren.

MSAM = MTOT – MSEC

där

MTOT

=

massan av den dubbelt utspädda avgas som passerar genom partikelfiltret, kg

MSEC

=

massan av den sekundära utspädningsluften, kg

Om partikelbakgrundsnivån i utspädningsluften bestäms i enlighet med punkt 3.4 får partikelmassan bakgrundskorrigeras. I detta fall skall partikelmassan (g/provning) beräknas enligt följande:

Formula

där

Mf, MSAM, MTOTW

=

se ovan

MDIL

=

massan av primär utspädningsluft som passerat en uppsamlingsanordning för bakgrundspartiklar, kg

Md

=

massan av uppsamlade bakgrundspartiklar från den primära utspädningsluften, mg

DF

=

utspädningsfaktor enligt bestämning i punkt 4.3.1.1.

5.2.   Beräkning av det specifika utsläppstal

Partikelutsläppet (g/kWh) skall beräknas på följande sätt:

Formula

där

Wact = det verkliga arbetet under cykeln enligt bestämning i punkt 3.9.2, kWh.

BILAGA 4

Tillägg 3

MOTORDYNAMOMETERTABELL FÖR ETC-PROVNING

Tid

Normalt varvtal

Normalt vridmoment

s

%

%

1

0

0

2

0

0

3

0

0

4

0

0

5

0

0

6

0

0

7

0

0

8

0

0

9

0

0

10

0

0

11

0

0

12

0

0

13

0

0

14

0

0

15

0

0

16

0,1

1,5

17

23,1

21,5

18

12,6

28,5

19

21,8

71

20

19,7

76,8

21

54,6

80,9

22

71,3

4,9

23

55,9

18,1

24

72

85,4

25

86,7

61,8

26

51,7

0

27

53,4

48,9

28

34,2

87,6

29

45,5

92,7

30

54,6

99,5

31

64,5

96,8

32

71,7

85,4

33

79,4

54,8

34

89,7

99,4

35

57,4

0

36

59,7

30,6

37

90,1

”m”

38

82,9

”m”

39

51,3

”m”

40

28,5

”m”

41

29,3

”m”

42

26,7

”m”

43

20,4

”m”

44

14,1

0

45

6,5

0

46

0

0

47

0

0

48

0

0

49

0

0

50

0

0

51

0

0

52

0

0

53

0

0

54

0

0

55

0

0

56

0

0

57

0

0

58

0

0

59

0

0

60

0

0

61

0

0

62

25,5

11,1

63

28,5

20,9

64

32

73,9

65

4

82,3

66

34,5

80,4

67

64,1

86

68

58

0

69

50,3

83,4

70

66,4

99,1

71

81,4

99,6

72

88,7

73,4

73

52,5

0

74

46,4

58,5

75

48,6

90,9

76

55,2

99,4

77

62,3

99

78

68,4

91,5

79

74,5

73,7

80

38

0

81

41,8

89,6

82

47,1

99,2

83

52,5

99,8

84

56,9

80,8

85

58,3

11,8

86

56,2

”m”

87

52

”m”

88

43,3

”m”

89

36,1

”m”

90

27,6

”m”

91

21,1

”m”

92

8

0

93

0

0

94

0

0

95

0

0

96

0

0

97

0

0

98

0

0

99

0

0

100

0

0

101

0

0

102

0

0

103

0

0

104

0

0

105

0

0

106

0

0

107

0

0

108

11,6

14,8

109

0

0

110

27,2

74,8

111

17

76,9

112

36

78

113

59,7

86

114

80,8

17,9

115

49,7

0

116

65,6

86

117

78,6

72,2

118

64,9

”m”

119

44,3

”m”

120

51,4

83,4

121

58,1

97

122

69,3

99,3

123

72

20,8

124

72,1

”m”

125

65,3

”m”

126

64

”m”

127

59,7

”m”

128

52,8

”m”

129

45,9

”m”

130

38,7

”m”

131

32,4

”m”

132

27

”m”

133

21,7

”m”

134

19,1

0,4

135

34,7

14

136

16,4

48,6

137

0

11,2

138

1,2

2,1

139

30,1

19,3

140

30

73,9

141

54,4

74,4

142

77,2

55,6

143

58,1

0

144

45

82,1

145

68,7

98,1

146

85,7

67,2

147

60,2

0

148

59,4

98

149

72,7

99,6

150

79,9

45

151

44,3

0

152

41,5

84,4

153

56,2

98,2

154

65,7

99,1

155

74,4

84,7

156

54,4

0

157

47,9

89,7

158

54,5

99,5

159

62,7

96,8

160

62,3

0

161

46,2

54,2

162

44,3

83,2

163

48,2

13,3

164

51

”m”

165

50

”m”

166

49,2

”m”

167

49,3

”m”

168

49,9

”m”

169

51,6

”m”

170

49,7

”m”

171

48,5

”m”

172

50,3

72,5

173

51,1

84,5

174

54,6

64,8

175

56,6

76,5

176

58

”m”

177

53,6

”m”

178

40,8

”m”

179

32,9

”m”

180

26,3

”m”

181

20,9

”m”

182

10

0

183

0

0

184

0

0

185

0

0

186

0

0

187

0

0

188

0

0

189

0

0

190

0

0

191

0

0

192

0

0

193

0

0

194

0

0

195

0

0

196

0

0

197

0

0

198

0

0

199

0

0

200

0

0

201

0

0

202

0

0

203

0

0

204

0

0

205

0

0

206

0

0

207

0

0

208

0

0

209

0

0

210

0

0

211

0

0

212

0

0

213

0

0

214

0

0

215

0

0

216

0

0

217

0

0

218

0

0

219

0

0

220

0

0

221

0

0

222

0

0

223

0

0

224

0

0

225

21,2

62,7

226

30,8

75,1

227

5,9

82,7

228

34,6

80,3

229

59,9

87

230

84,3

86,2

231

68,7

”m”

232

43,6

”m”

233

41,5

85,4

234

49,9

94,3

235

60,8

99

236

70,2

99,4

237

81,1

92,4

238

49,2

0

239

56

86,2

240

56,2

99,3

241

61,7

99

242

69,2

99,3

243

74,1

99,8

244

72,4

8,4

245

71,3

0

246

71,2

9,1

247

67,1

”m”

248

65,5

”m”

249

64,4

”m”

250

62,9

25,6

251

62,2

35,6

252

62,9

24,4

253

58,8

”m”

254

56,9

”m”

255

54,5

”m”

256

51,7

17

257

56,2

78,7

258

59,5

94,7

259

65,5

99,1

260

71,2

99,5

261

76,6

99,9

262

79

0

263

52,9

97,5

264

53,1

99,7

265

59

99,1

266

62,2

99

267

65

99,1

268

69

83,1

269

69,9

28,4

270

70,6

12,5

271

68,9

8,4

272

69,8

9,1

273

69,6

7

274

65,7

”m”

275

67,1

”m”

276

66,7

”m”

277

65,6

”m”

278

64,5

”m”

279

62,9

”m”

280

59,3

”m”

281

54,1

”m”

282

51,3

”m”

283

47,9

”m”

284

43,6

”m”

285

39,4

”m”

286

34,7

”m”

287

29,8

”m”

288

20,9

73,4

289

36,9

”m”

290

35,5

”m”

291

20,9

”m”

292

49,7

11,9

293

42,5

”m”

294

32

”m”

295

23,6

”m”

296

19,1

0

297

15,7

73,5

298

25,1

76,8

299

34,5

81,4

300

44,1

87,4

301

52,8

98,6

302

63,6

99

303

73,6

99,7

304

62,2

”m”

305

29,2

”m”

306

46,4

22

307

47,3

13,8

308

47,2

12,5

309

47,9

11,5

310

47,8

35,5

311

49,2

83,3

312

52,7

96,4

313

57,4

99,2

314

61,8

99

315

66,4

60,9

316

65,8

”m”

317

59

”m”

318

50,7

”m”

319

41,8

”m”

320

34,7

”m”

321

28,7

”m”

322

25,2

”m”

323

43

24,8

324

38,7

0

325

48,1

31,9

326

40,3

61

327

42,4

52,1

328

46,4

47,7

329

46,9

30,7

330

46,1

23,1

331

45,7

23,2

332

45,5

31,9

333

46,4

73,6

334

51,3

60,7

335

51,3

51,1

336

53,2

46,8

337

53,9

50

338

53,4

52,1

339

53,8

45,7

340

50,6

22,1

341

47,8

26

342

41,6

17,8

343

38,7

29,8

344

35,9

71,6

345

34,6

47,3

346

34,8

80,3

347

35,9

87,2

348

38,8

90,8

349

41,5

94,7

350

47,1

99,2

351

53,1

99,7

352

46,4

0

353

42,5

0,7

354

43,6

58,6

355

47,1

87,5

356

54,1

99,5

357

62,9

99

358

72,6

99,6

359

82,4

99,5

360

88

99,4

361

46,4

0

362

53,4

95,2

363

58,4

99,2

364

61,5

99

365

64,8

99

366

68,1

99,2

367

73,4

99,7

368

73,3

29,8

369

73,5

14,6

370

68,3

0

371

45,4

49,9

372

47,2

75,7

373

44,5

9

374

47,8

10,3

375

46,8

15,9

376

46,9

12,7

377

46,8

8,9

378

46,1

6,2

379

46,1

”m”

380

45,5

”m”

381

44,7

”m”

382

43,8

”m”

383

41

”m”

384

41,1

6,4

385

38

6,3

386

35,9

0,3

387

33,5

0

388

53,1

48,9

389

48,3

”m”

390

49,9

”m”

391

48

”m”

392

45,3

”m”

393

41,6

3,1

394

44,3

79

395

44,3

89,5

396

43,4

98,8

397

44,3

98,9

398

43

98,8

399

42,2

98,8

400

42,7

98,8

401

45

99

402

43,6

98,9

403

42,2

98,8

404

44,8

99

405

43,4

98,8

406

45

99

407

42,2

54,3

408

61,2

31,9

409

56,3

72,3

410

59,7

99,1

411

62,3

99

412

67,9

99,2

413

69,5

99,3

414

73,1

99,7

415

77,7

99,8

416

79,7

99,7

417

82,5

99,5

418

85,3

99,4

419

86,6

99,4

420

89,4

99,4

421

62,2

0

422

52,7

96,4

423

50,2

99,8

424

49,3

99,6

425

52,2

99,8

426

51,3

100

427

51,3

100

428

51,1

100

429

51,1

100

430

51,8

99,9

431

51,3

100

432

51,1

100

433

51,3

100

434

52,3

99,8

435

52,9

99,7

436

53,8

99,6

437

51,7

99,9

438

53,5

99,6

439

52

99,8

440

51,7

99,9

441

53,2

99,7

442

54,2

99,5

443

55,2

99,4

444

53,8

99,6

445

53,1

99,7

446

55

99,4

447

57

99,2

448

61,5

99

449

59,4

5,7

450

59

0

451

57,3

59,8

452

64,1

99

453

70,9

90,5

454

58

0

455

41,5

59,8

456

44,1

92,6

457

46,8

99,2

458

47,2

99,3

459

51

100

460

53,2

99,7

461

53,1

99,7

462

55,9

53,1

463

53,9

13,9

464

52,5

”m”

465

51,7

”m”

466

51,5

52,2

467

52,8

80

468

54,9

95

469

57,3

99,2

470

60,7

99,1

471

62,4

”m”

472

60,1

”m”

473

53,2

”m”

474

44

”m”

475

35,2

”m”

476

30,5

”m”

477

26,5

”m”

478

22,5

”m”

479

20,4

”m”

480

19,1

”m”

481

19,1

”m”

482

13,4

”m”

483

6,7

”m”

484

3,2

”m”

485

14,3

63,8

486

34,1

0

487

23,9

75,7

488

31,7

79,2

489

32,1

19,4

490

35,9

5,8

491

36,6

0,8

492

38,7

”m”

493

38,4

”m”

494

39,4

”m”

495

39,7

”m”

496

40,5

”m”

497

40,8

”m”

498

39,7

”m”

499

39,2

”m”

500

38,7

”m”

501

32,7

”m”

502

30,1

”m”

503

21,9

”m”

504

12,8

0

505

0

0

506

0

0

507

0

0

508

0

0

509

0

0

510

0

0

511

0

0

512

0

0

513

0

0

514

30,5

25,6

515

19,7

56,9

516

16,3

45,1

517

27,2

4,6

518

21,7

1,3

519

29,7

28,6

520

36,6

73,7

521

61,3

59,5

522

40,8

0

523

36,6

27,8

524

39,4

80,4

525

51,3

88,9

526

58,5

11,1

527

60,7

”m”

528

54,5

”m”

529

51,3

”m”

530

45,5

”m”

531

40,8

”m”

532

38,9

”m”

533

36,6

”m”

534

36,1

72,7

535

44,8

78,9

536

51,6

91,1

537

59,1

99,1

538

66

99,1

539

75,1

99,9

540

81

8

541

39,1

0

542

53,8

89,7

543

59,7

99,1

544

64,8

99

545

70,6

96,1

546

72,6

19,6

547

72

6,3

548

68,9

0,1

549

67,7

”m”

550

66,8

”m”

551

64,3

16,9

552

64,9

7

553

63,6

12,5

554

63

7,7

555

64,4

38,2

556

63

11,8

557

63,6

0

558

63,3

5

559

60,1

9,1

560

61

8,4

561

59,7

0,9

562

58,7

”m”

563

56

”m”

564

53,9

”m”

565

52,1

”m”

566

49,9

”m”

567

46,4

”m”

568

43,6

”m”

569

40,8

”m”

570

37,5

”m”

571

27,8

”m”

572

17,1

0,6

573

12,2

0,9

574

11,5

1,1

575

8,7

0,5

576

8

0,9

577

5,3

0,2

578

4

0

579

3,9

0

580

0

0

581

0

0

582

0

0

583

0

0

584

0

0

585

0

0

586

0

0

587

8,7

22,8

588

16,2

49,4

589

23,6

56

590

21,1

56,1

591

23,6

56

592

46,2

68,8

593

68,4

61,2

594

58,7

”m”

595

31,6

”m”

596

19,9

8,8

597

32,9

70,2

598

43

79

599

57,4

98,9

600

72,1

73,8

601

53

0

602

48,1

86

603

56,2

99

604

65,4

98,9

605

72,9

99,7

606

67,5

”m”

607

39

”m”

608

41,9

38,1

609

44,1

80,4

610

46,8

99,4

611

48,7

99,9

612

50,5

99,7

613

52,5

90,3

614

51

1,8

615

50

”m”

616

49,1

”m”

617

47

”m”

618

43,1

”m”

619

39,2

”m”

620

40,6

0,5

621

41,8

53,4

622

44,4

65,1

623

48,1

67,8

624

53,8

99,2

625

58,6

98,9

626

63,6

98,8

627

68,5

99,2

628

72,2

89,4

629

77,1

0

630

57,8

79,1

631

60,3

98,8

632

61,9

98,8

633

63,8

98,8

634

64,7

98,9

635

65,4

46,5

636

65,7

44,5

637

65,6

3,5

638

49,1

0

639

50,4

73,1

640

50,5

”m”

641

51

”m”

642

49,4

”m”

643

49,2

”m”

644

48,6

”m”

645

47,5

”m”

646

46,5

”m”

647

46

11,3

648

45,6

42,8

649

47,1

83

650

46,2

99,3

651

47,9

99,7

652

49,5

99,9

653

50,6

99,7

654

51

99,6

655

53

99,3

656

54,9

99,1

657

55,7

99

658

56

99

659

56,1

9,3

660

55,6

”m”

661

55,4

”m”

662

54,9

51,3

663

54,9

59,8

664

54

39,3

665

53,8

”m”

666

52

”m”

667

50,4

”m”

668

50,6

0

669

49,3

41,7

670

50

73,2

671

50,4

99,7

672

51,9

99,5

673

53,6

99,3

674

54,6

99,1

675

56

99

676

55,8

99

677

58,4

98,9

678

59,9

98,8

679

60,9

98,8

680

63

98,8

681

64,3

98,9

682

64,8

64

683

65,9

46,5

684

66,2

28,7

685

65,2

1,8

686

65

6,8

687

63,6

53,6

688

62,4

82,5

689

61,8

98,8

690

59,8

98,8

691

59,2

98,8

692

59,7

98,8

693

61,2

98,8

694

62,2

49,4

695

62,8

37,2

696

63,5

46,3

697

64,7

72,3

698

64,7

72,3

699

65,4

77,4

700

66,1

69,3

701

64,3

”m”

702

64,3

”m”

703

63

”m”

704

62,2

”m”

705

61,6

”m”

706

62,4

”m”

707

62,2

”m”

708

61

”m”

709

58,7

”m”

710

55,5

”m”

711

51,7

”m”

712

49,2

”m”

713

48,8

40,4

714

47,9

”m”

715

46,2

”m”

716

45,6

9,8

717

45,6

34,5

718

45,5

37,1

719

43,8

”m”

720

41,9

”m”

721

41,3

”m”

722

41,4

”m”

723

41,2

”m”

724

41,8

”m”

725

41,8

”m”

726

43,2

17,4

727

45

29

728

44,2

”m”

729

43,9

”m”

730

38

10,7

731

56,8

”m”

732

57,1

”m”

733

52

”m”

734

44,4

”m”

735

40,2

”m”

736

39,2

16,5

737

38,9

73,2

738

39,9

89,8

739

42,3

98,6

740

43,7

98,8

741

45,5

99,1

742

45,6

99,2

743

48,1

99,7

744

49

100

745

49,8

99,9

746

49,8

99,9

747

51,9

99,5

748

52,3

99,4

749

53,3

99,3

750

52,9

99,3

751

54,3

99,2

752

55,5

99,1

753

56,7

99

754

61,7

98,8

755

64,3

47,4

756

64,7

1,8

757

66,2

”m”

758

49,1

”m”

759

52,1

46

760

52,6

61

761

52,9

0

762

52,3

20,4

763

54,2

56,7

764

55,4

59,8

765

56,1

49,2

766

56,8

33,7

767

57,2

96

768

58,6

98,9

769

59,5

98,8

770

61,2

98,8

771

62,1

98,8

772

62,7

98,8

773

62,8

98,8

774

64

98,9

775

63,2

46,3

776

62,4

”m”

777

60,3

”m”

778

58,7

”m”

779

57,2

”m”

780

56,1

”m”

781

56

9,3

782

55,2

26,3

783

54,8

42,8

784

55,7

47,1

785

56,6

52,4

786

58

50,3

787

58,6

20,6

788

58,7

”m”

789

59,3

”m”

790

58,6

”m”

791

60,5

9,7

792

59,2

9,6

793

59,9

9,6

794

59,6

9,6

795

59,9

6,2

796

59,9

9,6

797

60,5

13,1

798

60,3

20,7

799

59,9

31

800

60,5

42

801

61,5

52,5

802

60,9

51,4

803

61,2

57,7

804

62,8

98,8

805

63,4

96,1

806

64,6

45,4

807

64,1

5

808

63

3,2

809

62,7

14,9

810

63,5

35,8

811

64,1

73,3

812

64,3

37,4

813

64,1

21

814

63,7

21

815

62,9

18

816

62,4

32,7

817

61,7

46,2

818

59,8

45,1

819

57,4

43,9

820

54,8

42,8

821

54,3

65,2

822

52,9

62,1

823

52,4

30,6

824

50,4

”m”

825

48,6

”m”

826

47,9

”m”

827

46,8

”m”

828

46,9

9,4

829

49,5

41,7

830

50,5

37,8

831

52,3

20,4

832

54,1

30,7

833

56,3

41,8

834

58,7

26,5

835

57,3

”m”

836

59

”m”

837

59,8

”m”

838

60,3

”m”

839

61,2

”m”

840

61,8

”m”

841

62,5

”m”

842

62,4

”m”

843

61,5

”m”

844

63,7

”m”

845

61,9

”m”

846

61,6

29,7

847

60,3

”m”

848

59,2

”m”

849

57,3

”m”

850

52,3