RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1966/2006

av den 21 december 2006

om elektronisk registrering och rapportering av fiskeverksamheter och om metoder för fjärranalys

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)	I rådets förordning (EG) nr 2371/2002 (1) fastställs bestämmelser som är avsedda att säkerställa bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

(2)	Bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna uppnås genom att det fastställs villkor för tillträde till fiskevatten och resurser, genom att fångsterna och fiskeansträngningarna begränsas och genom att det antas tekniska bestämmelser om fiskemetoder, redskap och fångsternas storlek.

(3)

För att förvalta fiskemöjligheterna på ett sunt sätt och uppnå dessa mål är det därför nödvändigt att fiskeverksamheten kontrolleras på lämpligaste sätt. Kontroller av vilka kvantiteter som fångas görs huvudsakligen genom att man samlar in uppgifter om fångster, landning, omlastning, transporter och försäljning, medan kontrollen av fiskeansträngningen huvudsakligen innebär att man samlar in uppgifter om fiskefartygets egenskaper, under vilken tid fisket har pågått och vilka redskap som har använts. Dessutom innebär systemen för fjärranalys att fiskekontrollmyndigheterna kan kontrollera fiskefartygens närvaro i ett givet område. Dessa kombinerade kontroller ökar uppgifternas tillförlitlighet.

(4)

I artiklarna 22.1 och 23.3 i förordning (EG) nr 2371/2002 föreskrivs det att rådet under 2004 skall besluta om skyldigheten att på elektronisk väg registrera och överföra relevanta uppgifter om fiskeverksamhet, inklusive landningar eller omlastningar och avräkningsnota, och om skyldigheten att inrätta ett system för fjärranalys.

(5)	Pilotprojekt för elektronisk registrering och rapportering samt för fjärranalys har under de senaste åren genomförts av medlemsstaterna och andra länder. De har visat sig användbara och kostnadseffektiva.

(6)	Enligt artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (2) skall befälhavarna på gemenskapens fiskefartyg föra loggbok över sin verksamhet.

(7)	Enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 2371/2002 får fiskeriprodukter endast säljas från ett fiskefartyg till registrerade köpare eller på registrerade auktioner.

(8)

Enligt artikel 9 i förordning (EEG) nr 2847/93 skall de auktionsinrättningar eller andra av medlemsstaterna bemyndigade organ eller personer som ansvarar för den första saluföringen av fiskeriprodukter vid första försäljningstillfället lämna in en avräkningsnota till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat på vars territorium den första saluföringen sker.

(9)

Enligt artikel 8 i förordning (EEG) nr 2847/93 skall befälhavarna på sådana fiskefartyg inom gemenskapen som har en största längd av minst 10 meter eller deras ställföreträdare efter varje resa inom 48 timmar efter landningen lämna in en deklaration till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där landningen äger rum.

(10)

I artikel 9 i förordning (EEG) nr 2847/93 föreskrivs det även att den medlemsstat som ansvarar för kontrollen av den första saluföringen av fiskeriprodukter, om den första saluföringen inte äger rum i den medlemsstat där produkterna landades, skall se till att en kopia av avräkningsnotan snarast möjligt lämnas in till de myndigheter som är ansvariga för kontrollen av landningen av produkterna i fråga.

(11)	Enligt artikel 19 i förordning (EEG) nr 2847/93 skall medlemsstaterna upprätta elektroniska databaser och införa system för giltighetskontroll, som skall omfatta dubbelkontroller och granskning av uppgifter.

(12)

I artikel 9 i förordning (EEG) nr 2847/93 föreskrivs det även att en deklaration om övertagande, som innehavaren av denna deklaration skall ansvara för, skall lämnas till de behöriga myndigheterna, om produkterna inte bjuds ut till försäljning eller är avsedda att saluföras vid ett senare tillfälle.

(13)	Fjärranalys bör endast användas, om det finns klara bevis för att den medför lägre kostnader än om man endast använder sådana traditionella kontrollmetoder som patrullfartyg och flygplan för att upptäcka fiskefartyg som fiskar olagligt.

(14)	Det bör därför fastställas på vilka villkor elektronisk registrering och rapportering samt fjärranalys bör användas i kontrollsyfte.

(15)	Det bör i närmare tillämpningsföreskrifter fastställas vilket format de nationella behöriga myndigheterna skall använda för att utbyta information för kontroll- och inspektionsändamål.

(16)	En medlemsstat bör själv få bestämma vilket format fartyg som för dess flagg skall använda för överföring av uppgifter.

(17)	Investeringar som avser införande av kontrollteknik är berättigade till finansiering inom ramen för rådets förordning (EG) nr 861/2006 av den 22 maj 2006 om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete (3).

(18)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Elektronisk registrering och rapportering

1.   Befälhavare på ett av gemenskapens fiskefartyg skall på elektronisk väg registrera uppgifter om fiskeverksamheten, vilka de enligt tillämplig gemenskapslagstiftning är skyldiga att föra in i en loggbok och en omlastningsdeklaration, och på elektronisk väg översända dem till den behöriga myndigheten i flaggstaten.

2.   Befälhavare på ett av gemenskapens fiskefartyg eller deras ställföreträdare skall på elektronisk väg registrera uppgifter om fiskeverksamheten, vilka enligt tillämplig gemenskapslagstiftning skall föras in i en landningsdeklaration, och på elektronisk väg översända dem till den behöriga myndigheten i flaggstaten.

3.   Den första avräkningsnotan och i tillämpliga fall deklarationen om övertagande skall av en registrerad köpare eller en registrerad auktionsinrättning eller andra av medlemsstaterna bemyndigade organ eller personer vilka är ansvariga för den första saluföringen av fiskeriprodukter på elektronisk väg registreras och översändas till de behöriga myndigheter på vilkas territorium den första saluföringen sker.

4.   Medlemsstaterna skall ha nödvändiga administrativa och tekniska resurser för att på elektronisk väg ta emot, behandla, jämföra och översända åtminstone de uppgifter som finns i loggboken, omlastningsdeklarationen, landningsdeklarationen, avräkningsnotan och deklarationen om övertagande enligt punkterna 1, 2 och 3.

Artikel 2

Uppgifternas periodicitet och äkthet

1.   Fiskefartygets befälhavare skall översända relevanta uppgifter i loggboken minst en gång per dag. De skall också översända sådana uppgifter på begäran av den behöriga myndigheten i flaggstaten. De skall under alla omständigheter översända de relevanta uppgifterna i loggboken efter det att det sista fisket har avslutats före ankomsten till hamnen.

2.   De uppgifter i loggbok, omlastningsdeklaration och landningsdeklaration som har registrerats av den behöriga myndigheten i flaggstaten skall betraktas som autentiska på villkor som fastställs i nationell lagstiftning.

3.   De uppgifter i den första avräkningsnotan och deklarationen om övertagande som har registrerats av den behöriga myndigheten i en medlemsstat skall betraktas som autentiska på villkor som fastställs i nationell lagstiftning.

Artikel 3

Successivt införande

1.   Skyldigheten att elektroniskt registrera och översända de uppgifter som avses i artikel 1.1 och 1.2 skall gälla för befälhavare på fiskefartyg med en största längd på över 24 meter inom 24 månader efter det att de tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 5 har trätt i kraft och för befälhavare på fiskefartyg med en största längd på över 15 meter inom 42 månader efter det att tillämpningsföreskrifterna trätt i kraft.

2.   Trots bestämmelserna i punkt 1 får en medlemsstat kräva eller tillåta att befälhavare på sådana fiskefartyg som avses i punkt 1 och med en största längd på högst 15 meter vilka för dess flagg elektroniskt registrerar och överför de uppgifter som avses i artikel 1.1 och 1.2 inom 12 månader efter det att de tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 5 har trätt i kraft.

3.   De behöriga myndigheterna i en kustmedlemsstat skall godta elektroniska rapporter från flaggmedlemsstaten med uppgifter från sådana fiskefartyg som avses i punkt 2.

4.   Skyldigheten att elektroniskt registrera och översända avräkningsnotor och i förekommande fall deklarationer om övertagande skall gälla från och med den 1 januari 2009 för registrerade köpare, registrerade auktionsinrättningar eller andra av medlemsstaterna bemyndigade enheter eller personer vilka är ansvariga för den första saluföringen av fiskeriprodukter med en årlig ekonomisk omsättning av den första försäljningen av fiskeriprodukter på över 400 000 EUR.

Artikel 4

Fjärranalys

Från och med den 1 januari 2009 skall medlemsstaterna, om det finns klara bevis för att fjärranalys medför lägre kostnader än de traditionella kontrollmetoderna för att upptäcka fiskefartyg som fiskar olagligt, se till att deras centrum för fiskerikontroll har den tekniska kapacitet som krävs för att jämföra de positioner som erhålls genom fjärranalys och skickas till jorden via satellit eller andra likvärdiga system med de uppgifter som mottas av fartygsövervakningssystemet, så att de kan bedöma förekomsten av fiskefartyg i ett givet område.

Artikel 5

Närmare tillämpningsföreskrifter

Närmare tillämpningsföreskrifter för denna förordning skall antas enligt förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002. I dessa föreskrifter skall framför allt följande anges:

1)	Under vilka villkor de nationella behöriga myndigheterna skall utbyta information för kontroll- och inspektionsändamål, samtidigt som de garanterar sekretess och att kustmedlemsstaterna kan få tillgång till denna information.

2)	Innehållet i de meddelanden som skall översändas.

3)	De format som de behöriga nationella myndigheterna skall använda för informationsutbyte för kontroll- och inspektionsändamål.

4)	Villkoren för registrering och översändande av uppgifterna på avräkningsnotan och deklarationen om övertagande.

5)	Bestämmelser enligt vilka en medlemsstat får utvidga skyldigheten till elektronisk rapportering till att omfatta de fiskefartyg som avses i artikel 3.2.

6)	Undantag från kraven att översända elektroniska landningsdeklarationer och villkor och krav för anmälan av sådana undantag till kuststaten.

7)	Undantag, i syfte att minska aktörernas administrativa börda, från vissa kontrollbestämmelser i gemenskapsreglerna för sådana fiskefartyg som elektroniskt registrerar och översänder de uppgifter som avses i artikel 1.1 och 1.2.

8)	Bestämmelser om registrering och översändande av de uppgifter som avses i artikel 1 vid tekniska fel.

Artikel 6

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1967/2006

av den 21 december 2006

om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)	Bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (1) gäller för Medelhavet.

(2)

Gemenskapen ingick genom rådets beslut 98/392/EG (2) Förenta nationernas havsrättskonvention, som innehåller principer och bestämmelser för bevarande och förvaltning av det fria havets levande resurser. I enlighet med bestämmelserna i konventionen strävar gemenskapen efter att samordna förvaltningen och bevarandet av de vattenlevande (akvatiska) resurserna med andra kuststater.

(3)

Enligt beslut 98/416/EG (3) är gemenskapen avtalsslutande part i avtalet om Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (nedan kallad ”AKFM”). AKFM-avtalet utgör en ram för regionalt samarbete när det gäller bevarande och förvaltning av marina resurser i Medelhavet genom vilket rekommendationer antas på det område som AKFM-avtalet omfattar, vilka blir bindande för de avtalsslutande parterna.

(4)	De biologiska, sociala och ekonomiska förhållandena för fisket i Medelhavet kräver att gemenskapen skapar en särskild förvaltningsram.

(5)	Gemenskapen har förbundit sig att tillämpa försiktighetsprincipen när man vidtar åtgärder avsedda att skydda och bevara levande (akvatiska) resurser och marina ekosystem och se till att de utnyttjas på ett hållbart sätt.

(6)

Den förvaltningsordning som föreskrivs i denna förordning omfattar verksamhet i samband med sådant fiske efter bestånd i Medelhavet som bedrivs av gemenskapens fartyg, både i gemenskapens vatten och på internationellt vatten, av tredjeländers fartyg i medlemsstaternas fiskezoner eller av unionens medborgare på Medelhavet.

(7)	För att inte hindra den vetenskapliga forskningen bör dock bestämmelserna i denna förordning inte tillämpas på sådan verksamhet som bedrivs i forskningssyfte.

(8)	Det bör skapas en effektiv förvaltningsram genom en lämplig fördelning av ansvaret mellan gemenskapen och medlemsstaterna.

(9)	Det stränga skydd av vissa marina arter som redan ges genom rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (4) och som gäller för hav som lyder under medlemsstaternas överhöghet, bör utvidgas till att även gälla fritt vatten i Medelhavet.

(10)

I rådets beslut 1999/800/EG (5) om att ingå protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet samt om att godkänna bilagorna till det nämnda protokollet (Barcelonakonventionen) fastställs det förutom bestämmelserna om bevarande av platser av intresse för Medelhavsområdet att det skall upprättas förteckningar över arter som är i fara eller som är hotade arter och över arter vars utnyttjande är reglerat.

(11)

Det är nödvändigt att anta nya tekniska bestämmelser för fisket som ersätter dem som anges i rådets förordning (EG) nr 1626/94 av den 27 juni 1994 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Medelhavet (6), för att kunna ta hänsyn till nya vetenskapliga rön. Hänsyn bör också tas till de viktigaste delarna i handlingsplanen för att inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken bevara och på ett hållbart sätt bruka fiskeresurserna i Medelhavet.

(12)	Förordning (EG) nr 1626/94 bör därför upphöra att gälla.

(13)	Alltför stora fångster av marina organismer som inte uppfyller storlekskraven bör undvikas. Det är därför nödvändigt att skydda vissa områden där ungfisk samlas och ta hänsyn till de lokala biologiska förhållandena.

(14)	Fiskeredskap som är alltför skadliga för den marina miljön eller som leder till utfiskning av vissa bestånd bör förbjudas eller omfattas av strängare regler.

(15)

För att undvika ytterligare ökningar av dödlighetstalen bland unga exemplar och för att avsevärt minska mängden döda marina organismer som kastas överbord från fiskefartyg, bör det föreskrivas större maskor och krokar i trålredskap, bottensatta garn och långrev som används för fiske efter vissa arter av marina organismer samt obligatorisk användning av kvadratiska maskor.

(16)	Ökningen av maskstorleken i bottentrålar bör föregås av en övergångsperiod och det är därför lämpligt att fastställa några utmärkande drag för monteringen av trålredskapen som gör den för tillfället använda maskstorleken mer selektiv.

(17)

Förvaltningen av fiskeansträngningen bör vara det främsta instrumentet för att skapa hållbart fiske i Medelhavet. Det är därför lämpligt att fastställa de totala storlekarna på de viktigaste typerna av passiva fiskeredskap för att begränsa en av de faktorer som påverkar den fiskeansträngning som görs.

(18)	Delar av kustzonen bör förbehållas selektiva fiskeredskap som används av småskaliga fiskare för att på så sätt skydda uppväxtområden och känsliga livsmiljöer och förbättra den sociala hållbarheten i Medelhavsfisket.

(19)

Det är lämpligt att fastställa minsta landningsstorlek för vissa marina organismer både för att förbättra utnyttjandet av dem och för att fastställa normer som kan ligga till grund för medlemsstaterna när de utarbetar sina förvaltningsordningar för kustfisket. Vissa fiskeredskaps selektivitet bör därför i möjligaste mån överensstämma med de minsta landningsstorlekar som fastställts för vissa arter eller grupper av arter som fångas med det redskapet.

(20)	För att inte hindra utsättning eller flyttning av fiskbestånd och andra marina organismer bör åtgärder som är nödvändiga för att bedriva sådan verksamhet vara tillåtna, förutsatt att de inte äventyrar den berörda artens hållbarhet.

(21)

Eftersom fritidsfisket är mycket viktigt i Medelhavet bör det säkerställas att detta bedrivs så att det inte på något avgörande sätt stör det yrkesmässiga fisket, att det är förenligt med ett hållbart utnyttjande av de levande akvatiska resurserna och att det överensstämmer med gemenskapens skyldigheter gentemot regionala fiskeriorganisationer.

(22)

Med tanke på vad som kännetecknar många typer av fiskverksamhet i Medelhavet, som är begränsade till vissa geografiska delzoner, och med hänsyn till traditionen att förvalta ansträngningen på lokal nivå, är det lämpligt att föreskriva att det på gemenskapsnivå och på nationell nivå upprättas förvaltningsplaner som särskilt kombinerar förvaltningen av ansträngningen med särskilda tekniska åtgärder.

(23)

För att en effektiv kontroll av fiskeverksamheten skall kunna säkerställas, bör det antas vissa särskilda åtgärder som kompletterar eller är strängare än de som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken eller striktare än den (7). I synnerhet bör den nuvarande gränsen på 50 kg levande vikt sänkas för alla andra arter än långvandrande och små pelagiska arter som fångas i Medelhavet och som måste registreras i loggboken.

(24)

Eftersom gemenskapens fiske står för mer än 75 % av fångsterna av svärdfisk i Medelhavet, är det lämpligt att fastställa förvaltningsåtgärder. För att garantera att dessa åtgärder blir effektiva bör de tekniska bestämmelserna för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter fastställas av de behöriga regionala fiskeorganisationerna. Kommissionen bör därför lägga fram lämpliga förslag för AKFM och Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (ICCAT). Avsaknaden av en överenskommelse inom en bestämd tidsperiod kommer inte att hindra EU från att anta bestämmelser i detta avseende till dess att en slutlig, multilateral överenskommelse uppnåtts.

(25)	Särskilda gemenskapsbestämmelser för fiske i farvattnen runt Malta har införts genom rådets förordning (EG) nr 813/2004 i enlighet med anslutningsakten, särskilt artikel 21 och bilaga III. Det är lämpligt att behålla dessa bestämmelser.

(26)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (8).

(27)	Ändringar i bilagorna till denna förordning bör också antas i enlighet med beslut 1999/468/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Räckvidd

1.   Denna förordning skall tillämpas

a)

på bevarande, förvaltning och utnyttjande av vattenlevande (akvatiska) resurser när sådan verksamhet bedrivs i) i de farvatten i Medelhavet som ligger öster om longitud 5o36’ V (nedan kallade ”Medelhavet”) och som lyder under medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion, ii) av gemenskapens fiskefartyg i Medelhavet utanför de farvatten som anges i led i, iii) av medlemsstaternas medborgare, utan att det påverkar flaggstatens huvudsakliga ansvar, i Medelhavet utanför de farvatten som anges i led i, och

b)	på saluföring av fiskeriprodukter som fångats i Medelhavet.

2.   Denna förordning skall inte tillämpas på sådan fiskeverksamhet som endast bedrivs i vetenskapligt syfte med tillstånd från och under överinseende av den eller de medlemsstater som berörs.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

släpredskap: varje fiskeredskap, med undantag av dörjar, som antingen bogseras med hjälp av fiskefartygets maskinstyrka eller dras in med vinschar medan fiskefartyget ligger för ankar eller går långsamt, särskilt släpnät och skrapredskap. a) släpnät: trålredskap, fartygsvad/not och landvad/not. i) trålredskap: nät som aktivt bogseras av fartygets huvudmotor och som består av en kon- eller pyramidformad strut (trålkropp) som längst bak är tillsluten med en snörplina, och som vid öppningen vidgas till armar eller som är monterad på en fast ram. Nätet öppnas horisontellt antingen med trålbord eller med en bom eller ram med en form och storlek som kan varieras. Sådana nät kan släpas antingen på botten (bottentrål) eller i vattenpelaren (pelagisk trål). ii) fartygsvad/not:”stänggarn” och vad/not som sätts ut och dras in med hjälp av vajrar och vinschar från ett fartyg som går eller ligger för ankar, men som inte bogseras av fartygets huvudmotor, och som består av två sidovingar och en skedformad strut i mitten eller en kasse baktill. Den kan användas både vid ytan eller vid botten beroende på målart. iii) landvad/not:”stänggarn” och vad/not som sätts ut från ett fartyg och manövreras från land. b) skrapredskap: redskap som antingen aktivt bogseras av fartygets huvudmotor (skrapredskap som dras av båt) eller som dras av en motorförsedd vinsch från ett fartyg som ligger för ankar (mekaniskt skrapredskap) och som används för att fånga bivalver, gastropoder eller svampdjur och som består av en nätkasse eller metallkorg som är monterad på en fast ram eller stång av varierande storlek och form, och vars undersida kan vara utrustad med ett skrapblad som kan vara antingen rundat, vasst eller tandat och kan vara utrustat med lastbord och dykbrädor. Vissa skrapredskap är försedda med hydraulisk utrustning (hydrauliskt skrapredskap). Skrapredskap som dras för hand eller med en manuell vinsch på grunt vatten, med eller utan fartyg, för att fånga bivalver, gastropoder eller svampdjur (handskrapor) skall inte anses vara släpredskap enligt denna förordning.

2.	fiskeskyddat område: ett geografiskt avgränsat havsområde i vilket all eller viss fiskeverksamhet är tillfälligt eller permanent förbjuden eller begränsad för att förbättra utnyttjandet och bevarandet av levande akvatiska resurser eller för att skydda marina ekosystem.

3.

bottensatta nät: ett grimgarn, ett bottensatt garn eller ett kombinerat bottensatt nät. a) grimgarn: varje förankrat garn som består av två eller flera nätstycken som alla hänger parallellt på en enda huvudlina, och som på något sätt är fastsatt eller kan sättas fast i havsbotten. b) bottensatta garn: varje nät bestående av ett enda nätstycke som hålls vertikalt i vattnet med hjälp av flöten och vikter och som på något sätt är fastsatt eller kan sättas fast i havsbotten och som stannar kvar på plats nära botten eller flyter i vattenpelaren. c) kombinerade bottensatta nät: varje bottensatt garn kombinerat med ett grimgarn som utgör den nedre delen.

4.

”stänggarn”: varje redskap som fångar fisk genom att stänga in fisken både från sidan och underifrån. Redskapet kan vara utrustat med snörpvajer. a) snörpvad/ringnot: varje ”stänggarn” med en botten som dras ihop med en snörpvajer som löper genom en rad ringar längs nederkanten och som gör att nätet dras ihop och stängs. Snörpvad/ringnot kan användas för att fånga små pelagiska arter, stora pelagiska arter och bottenlevande arter.

5.

burar: fiskeredskap som fästs eller satts ut på havsbotten för att fånga marina arter. De är utformade som en korg, en burk, en tunna eller en bur, och består i de flesta fall av en fast eller halvfast ram gjord av olika material (trä, vide, metallstänger, ståltrådsnät) som kan vara täckta av nät. De har en eller flera öppningar ofta försedda med ”glatta” trattar genom vilka arterna kan ta sig in i den inre kammaren. De kan användas separat eller i grupper. När de används i grupper sitter flera burar på huvudlinan i tafsar av varierande längd och på varierande avstånd beroende på målarten.

6.

långrev: fiskeredskap som består av en huvudlina med många krokar på tafsar av olika längd och på olika avstånd beroende på målarter. Den kan sättas ut antingen vertikalt eller horisontellt mot havsytan; den kan sättas antingen på eller nära botten (bottenlångrev) eller driva på eller nära ytan (flytande långrev).

7.

krok: en böjd, vass bit av ståltråd, vanligtvis försedd med en hulling. Krokens spets kan vara antingen rak eller bakåtvänd och krökt; skaftet kan ha olika längd och form och dess tvärsnitt kan vara runt (regelbundet) eller platt (smitt). Krokens totala längd skall mätas som den maximala längden på skaftet från yttersta spetsen av den krok som används för att fästa linan och som vanligtvis är ögelformad till den yttersta spetsen på den böjda delen. Krokens bredd skall mätas som det största horisontella avståndet från skaftets yttre del till hullingens yttre del.

8.	fritidsfiske: fiske efter levande akvatiska resurser som bedrivs som rekreation eller sport.

9.	anordningar som samlar fisken: utrustning som flyter på havsytan och som drar till sig (undertill) antingen ungfisk eller vuxna exemplar av långvandrande arter.

10.	St Andrew's cross: gripredskap som används för att med en saxlik rörelse skörda antingen musslan Pinna nobilis eller röda koraller på havsbotten.

11.	sjögräsäng: ett område där havsbottnen kännetecknas av dominerande förekomst av fanerogamer eller där sådan växtlighet har funnits och är i behov av åtgärder för återställande. Sjögräs är en sammanfattande term för arterna Posidonia oceanica, Cymodocea nodosa, Zoostera marina och Zoostera noltii.

12.

korallalstrande livsmiljö: ett område där havsbottnen kännetecknas av dominerande förekomst av ett specifikt biologiskt ”korallalstrande” samhälle eller där ett sådant samhälle har funnits och är i behov av åtgärder för återställande. En korallalstrande livsmiljö är en sammanfattande term för en mycket komplex biogen struktur som uppstått genom en ständigt pågående övertäckning av ett tidigare existerande bergartat eller hårt substrat av kalklager som huvudsakligen härrör från uppbyggnaden av kalkartade, koralliknande röda alger och animala organismer som bildar en skorpa, till exempel Porifera, Ascidia, Cnidaria (hornkoraller, sjöfjäder osv.), Bryozoa, Serpulidae, Annelidae tillsammans med andra kalkbindande organismer.

13.

märgelbotten: ett område där havsbottnen kännetecknas av dominerande förekomst av ett specifikt biologiskt samhälle som kallas ”märgel” eller där ett sådant samhälle har funnits och är i behov av åtgärder för återställande. Märgel är en sammanfattande term för en biogen struktur som åstadkommits av flera arter av koralliknande röda alger (Corallinaceae) som har hårda kalkskelett och växer som ej fastsittande, fria, levande, förgrenade, kvistliknande eller knölformade koralliknande alger på havsbottnen och bildar ansamlingar i räfflorna på gyttjig eller sandig havsbotten. Märgelbottnar består vanligtvis av en eller en varierande kombination av röda alger, i synnerhet Lithothamnion corallioides och Phymatolithon calcareum.

14.	direkt utsättning: utsläppande av levande vilda djur av utvalda arter i vatten där de förekommer naturligt i syfte att utnyttja den naturliga produktionen i vattenmiljön för att öka antalet individer som är tillgängliga för fiske och/eller för att öka den naturliga rekryteringen.

15.	flyttning: förfarande varigenom en art avsiktligt transporteras och släpps ut av människor i områden med etablerade populationer och fortsätter det genetiska flödet där den förekommer.

16.	icke inhemska arter: arter vars historiskt kända naturliga utbredning finns utanför det berörda området.

17.	införande: förfarande varigenom en icke inhemsk art avsiktligt transporteras och släpps ut av människor i ett område utanför sin historiskt kända naturliga utbredning.

KAPITEL II

SKYDDADE ARTER OCH LIVSMILJÖER

Artikel 3

Skyddade arter

1.   Det är förbjudet att med avsikt fånga, behålla ombord, omlasta eller landa de marina arter som anges i bilaga IV till direktiv 92/43/EEG utom när ett undantag har beviljats i enlighet med artikel 16 i direktiv 92/43/EEG.

2.   Trots vad som sägs i punkt 1 skall det vara tillåtet att behålla ombord, omlasta eller landa exemplar av marina arter som avses i punkt 1 och som oavsiktligt fångats, om denna verksamhet är nödvändig för att främja de enskilda djurens återhämtning och under förutsättning att de berörda behöriga myndigheterna i medlemsstaten i vederbörlig ordning har underrättats i förväg.

Artikel 4

Skyddade livsmiljöer

1.   Det är förbjudet att använda trålredskap, skrapredskap, snörpvad/ringnot, fartygsvad/not, landvad/not eller liknande redskap på sjögräsängar beväxta med i synnerhet Posidonia oceanica eller andra marina fanerogamer.

Genom undantag från första stycket skall det vara tillåtet att, inom de förvaltningsplaner som avses antingen i artikel 18 eller 19 i denna förordning, använda snörpvad/ringnot, fartygsvad/not eller liknande redskap, om det djup den sätts på och allmänna hantering i fiskeverksamheten innebär att snörpvajern, huvudvajern eller dragrepet inte rör sjögräsängen.

2.   Det är förbjudet att använda trålredskap, skrapredskap, fartygsvad/not, landvad/not eller liknande redskap i korallalstrande livsmiljöer eller på märgelbottnar.

3.   Det är förbjudet att använda bogserade skrapredskap och trålredskap på större djup än 1 000 m.

4.   De förbud som fastställs i punkt 1 första stycket och punkt 2 skall från och med den dag då denna förordning träder i kraft tillämpas i alla Natura 2000-områden, alla särskilda skyddade områden och alla särskilt skyddade områden av intresse för Medelhavsområdet som har utsetts för att dessa livsmiljöer skall bevaras i enlighet med direktiv 92/43/EEG eller beslut 1999/800/EG.

5.   Med avvikelse från punkt 1 första stycket kan fiske från fartyg med en totallängd på 12 meter eller mindre och en motorstyrka på 85 kW eller mindre med släpnät som traditionellt dras över ängar beväxta med Posidonia godkännas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning nr 2371/2002 på villkor att

i)	den berörda fiskeverksamheten regleras genom den förvaltningsplan som avses i artikel 19 i denna förordning,

ii)	den fiskeverksamhet som avses berör högst 33 % av det område som är beväxt med sjögräsängar med Posidonia oceanica inom det område som omfattas av förvaltningsplanen,

iii)	den fiskeverksamhet som avses berör högst 10 % av sjögräsängarna i de berörda medlemsstaternas territorialvatten.

Fiskeverksamhet som godkänns enligt denna punkt skall

a)	uppfylla kraven i artikel 8.1 h, artikel 9.3.2 och artikel 23,

b)	regleras så att det är säkerställt att fångsten av arter som nämns i bilaga III är minimal.

Artikel 9.3.1 skall dock inte tillämpas.

Om ett fartyg som verkar enligt bestämmelserna i denna punkt tas ur drift med offentliga medel, skall det särskilda fisketillståndet för att driva fiskeverksamhet återtas och inte förnyas.

De berörda medlemsstaterna skall fastställa en övervakningsplan och vart tredje år efter det att denna förordning har trätt i kraft rapportera till kommissionen om tillståndet för de sjögräsängar med Posidonia oceanica som har påverkats av verksamhet med bottentrålar och förteckningen över de fiskefartyg som har tillstånd. Den första rapporten skall överlämnas till kommissionen senast den 31 juli 2009.

6.   Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa insamling av vetenskaplig information för att fastställa och kartlägga livsmiljöer som skall skyddas enligt denna artikel.

KAPITEL III

FISKESKYDDADE OMRÅDEN

Artikel 5

Informationsförfarande om inrättande av fiskeskyddade områden

Medlemsstaterna skall före den 31 december 2007 för första gången underrätta kommissionen om inrättandet av fiskeskyddade områden och de eventuella förvaltningsåtgärder som skall tillämpas i dessa, både i vatten inom deras jurisdiktion och utanför, där det krävs särskilda åtgärder för att skydda uppväxtområden, lekområden eller det marina ekosystemet för skadliga verkningar av fiske.

Artikel 6

Gemenskapens fiskeskyddade områden

1.   På grundval av den information som lämnas enligt artikel 5 i denna förordning och alla andra relevanta uppgifter, skall rådet inom två år från antagandet av denna förordning utse fiskeskyddade områden som huvudsakligen ligger utanför medlemsstaternas territorialvatten, och ange vilken typ av fiskeverksamhet som är förbjuden eller tillåten i de områdena.

2.   Rådet får därefter utse andra fiskeskyddade områden eller ändra deras avgränsningar och de förvaltningsregler som upprättats för dessa, på grundval av ny relevant vetenskaplig information.

3.   Medlemsstaterna och kommissionen skall vidta lämpliga åtgärder för att ombesörja adekvat insamling av vetenskaplig information för att vetenskapligt identifiera och kartlägga områden som skall skyddas i enlighet med denna artikel.

Artikel 7

Medlemsstaternas fiskeskyddade områden

1.   Medlemsstaterna skall inom två år från antagandet av denna förordning och på grundval av den information som lämnas enligt artikel 5 i denna förordning, med beaktande av de fiskeskyddade områden som redan fastställts vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande, utse andra fiskeskyddade områden inom sina territorialvatten i vilka fiske får förbjudas eller begränsas i syfte att bevara och förvalta levande akvatiska resurser eller behålla eller förbättra de marina ekosystemens bevarandestatus. De behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna skall besluta om vilka fiskeredskap som får användas i dessa skyddade områden samt lämpliga tekniska bestämmelser som inte får vara mindre stränga än gemenskapens bestämmelser.

2.   Medlemsstaterna får därefter utse andra fiskeskyddade områden eller ändra de avgränsningar och förvaltningsregler som fastställs i punkt 1 på grundval av ny relevant vetenskaplig information. Medlemsstaterna och kommissionen skall vidta lämpliga åtgärder för att ombesörja adekvat insamling av vetenskaplig information för att vetenskapligt kunna identifiera och kartlägga områden som behöver skyddas i enlighet med denna artikel.

3.   Kommissionen skall underrättas om de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2. Vid tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1 och 2, skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om de vetenskapliga, tekniska och rättsliga skäl som motiverar kravet på särskilda åtgärder.

4.   Om ett föreslaget fiskeskyddat område inom en medlemsstats territorialvatten kan tänkas påverka en annan medlemsstats fartyg, skall det endast utses efter samråd med kommissionen, medlemsstaten och den berörda regionala rådgivande nämnden i enlighet med förfarandet i artikel 8.3–8.6 i förordning (EG) nr 2371/2002.

5.   Om kommissionen anser att de fiskeförvaltningsåtgärder som anmälts enligt punkt 3 inte är tillräckliga för att säkerställa en tillräckligt hög skyddsnivå för resurserna och miljön, får den, efter samråd med medlemsstaten, begära att medlemsstaten ändrar åtgärden eller föreslå att rådet utser ett fiskeskyddat område eller antar fiskeförvaltningsåtgärderna för vattnet i fråga.

KAPITEL IV

BEGRÄNSNINGAR FÖR FISKEREDSKAP

Artikel 8

Förbjudna fiskeredskap och fiskemetoder

1.   Följande får varken användas vid fiske eller hållas ombord:

a)	Giftiga, bedövande eller frätande ämnen.

b)	Apparater som alstrar elektriska urladdningar.

c)	Sprängämnen.

d)	Ämnen som kan explodera om de sammanblandas.

e)	Släpredskap för att skörda röda koraller, andra typer av koraller eller koralliknande organismer.

f)	Tryckluftshammare eller andra slagredskap för insamling av särskilt musslor som gräver ner sig bland klipporna.

g)	”St Andrew's cross” eller andra gripredskap för att skörda särskilt röda koraller, andra typer av koraller eller koralliknande organismer.

h)	Nätstycken där maskstorleken är mindre än 40 mm i bottentrålar.

2.   Det är inte tillåtet att använda bottensatta garn för att fånga följande arter: långfenad tonfisk (Thunnus alalunga), tonfisk (Thunnus thynnus), svärdfisk (Xiphias gladius), havsbraxen (Brama brama), hajar (Hexanchus griseus, Cetorhinus maximus, Alopiidae, Carcharhinidae, Sphyrnidae, Isuridae och Lamnidae).

Undantagsvis får oavsiktliga bifångster av högst tre exemplar av de hajarter som avses i stycket ovan behållas ombord eller landas, under förutsättning att de inte är skyddade arter enligt gemenskapslagstiftningen.

3.   Det är förbjudet att fånga, behålla ombord, lasta om, landa, lagra, sälja, ställa ut eller bjuda ut till försäljning stendadlar (Lithophaga litophaga) och självlysande borrmusslor (Pholas dactylus).

4.   Harpungevär är förbjudna om de används tillsammans med dykutrustning som gör det möjligt att andas under vattnet eller nattetid från solnedgången till gryningen.

5.   Det är förbjudet att fånga, behålla ombord, lasta om, landa, lagra, sälja, ställa ut eller bjuda ut till försäljning rombärande langusthonor (Palinuridae spp.) och rombärande hummerhonor (Homarus gammarus). Rombärande langusthonor och rombärande hummerhonor skall återföras till havet omedelbart efter en oavsiktlig fångst eller får användas för direkt utsättning och flyttning inom förvaltningsplaner som fastställts enligt antingen artikel 18 eller artikel 19 i denna förordning.

Artikel 9

Minsta maskstorlek

1.   Det är förbjudet att använda släpnät, ”stänggarn” eller garn eller att ha sådana redskap ombord, om inte maskstorleken i den del av redskapet där maskstorleken är minst överensstämmer med de maskstorlekar som anges i punkterna 3–6 i denna artikel.

2.   Maskstorleken skall fastställas enligt de förfaranden som anges i kommissionens förordning (EG) nr 129/2003 (9).

3.   För andra släpnät än de som anges i punkt 4 skall minsta maskstorlek vara följande:

1.	40 mm, till och med den 30 juni 2008.

2.

Från och med den 1 juli 2008 skall det nät som anges i punkt 1 ersättas med ett nät med kvadratiska maskor på 40 mm i lyftet eller, på motiverad begäran av fartygsägaren, ett nät med romboidformade maskor på 50 mm. Med hänvisning till föregående stycke får fiskefartygen endast använda och hålla ombord en av de två typerna av nät.

3.

Kommissionen skall senast den 30 juni 2012 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av denna punkt och utifrån denna rapport och på grundval av den information som medlemsstaterna har lämnat före den 31 december 2011 lägga fram lämpliga förslag till eventuella justeringar.

4.   För trålredskap som används för fiske efter sardin och ansjovis skall minsta maskstorlek vara 20 mm, om dessa arter utgör minst 80 % av fångsten i levande vikt efter sortering.

5.   För ”stänggarn” skall minsta maskstorlek vara 14 mm.

6.	a) För bottensatta garn skall minsta maskstorlek vara 16 mm. b) För bottensatta garn som används för fiske efter fläckpagell skall minsta maskstorlek vara 100 mm, om denna art utgör minst 20 % av fångsten i levande vikt.

7.   En medlemsstat får medge undantag från bestämmelserna i punkterna 3, 4 och 5 för fartygs- och landvad/not som omfattas av en sådan förvaltningsplan som avses i artikel 19 och under förutsättning att det berörda fisket är mycket selektivt och har försumbar inverkan på den marina miljön och inte berörs av bestämmelserna i artikel 4.5.

8.   Medlemsstaterna skall ge en uppdaterad vetenskaplig och teknisk motivering för ett sådant undantag.

Artikel 10

Minsta krokstorlek

Det är förbjudet att använda långrev med krokar med en total längd som är mindre än 3,95 cm och en bredd som är mindre än 1,65 cm, och att ha sådana redskap ombord, för alla fiskefartyg som använder långrev och som landar eller har en kvantitet fläckpagell (Pagellus bogaraveo) ombord som utgör mer än 20 % av fångsten i levande vikt efter sortering.

Artikel 11

Tillbehör till och montering av trålredskap

1.   Ingen maska i någon del av nätet får blockeras eller på annat sätt faktiskt göras mindre, utom med de anordningar som tillåts enligt kommissionens förordning (EEG) nr 3440/84 (10) eller som förtecknas i bilaga I a till den här förordningen.

2.   Montering av trålredskap skall göras i enlighet med de tekniska specifikationerna i bilaga I b till den här förordningen.

Artikel 12

Fiskeredskapens storlek

Det är förbjudet att sätta ut fiskeredskap, och att ha sådana redskap ombord, som inte följer de storlekskrav som anges i bilaga II.

Artikel 13

Minimiavstånd och minimidjup för användning av fiskeredskap

1.   Det är förbjudet att använda släpredskap inom en kustzon av tre sjömil eller på ett vattendjup av mindre än 50 m om ett sådant djup nås närmare kusten.

Genom undantag från första stycket skall det vara tillåtet att använda skrapredskap inom 3 sjömil, oberoende av vattendjupet, såvida fångsten av andra arter än skaldjur inte överstiger 10 % av fångstens totala levande vikt.

2.   Det är förbjudet att använda trålredskap inom 1,5 sjömil från kusten. Det är förbjudet att använda skrapredskap som dras från fartyg eller hydrauliska skrapredskap inom 0,3 sjömil från kusten.

3.   Det är förbjudet att använda snörpvad/ringnot inom 300 m från kusten eller på ett vattendjup av mindre än 50 m om ett sådant djup nås närmare kusten.

Snörpvad/ringnot får inte sättas ut på djup som är mindre än 70 % av snörpvadens/ringnotens totala höjd, mätt i enlighet med bilaga II till denna förordning.

4.   Användning av skrapredskap för svampfiske är förbjuden på ett vattendjup av mindre än 50 m och får inte förekomma inom 0,5 sjömil från kusten.

5.   På en medlemsstats begäran skall kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 medge undantag från punkterna 1, 2 och 3 under förutsättning att ett sådant undantag är motiverat av särskilda geografiska begränsningar, till exempel kustzonernas begränsade utbredning längs en medlemsstats hela kustlinje eller de begränsade områden där det är möjligt att fiska med trål, där fiskena saknar betydande inverkan på den marina miljön och berör ett mindre antal fartyg, och under förutsättning att dessa fisken inte kan genomföras med andra redskap och att de omfattas av en sådan förvaltningsplan som avses i artikel 18 eller artikel 19. Medlemsstaterna skall ge en uppdaterad vetenskaplig och teknisk motivering för ett sådant undantag.

6.   Undantag får medges från punkt 2 fram till den 31 december 2007 i så motto att trålredskap får användas vid kortare avstånd från kusten än 1,5 sjömil, under förutsättning att djupet överstiger 50 m.

7.   Undantag får medges från punkt 3 fram till den 31 december 2007 i så motto att snörpvad/ringnot får användas vid kortare avstånd från kusten än 300 m eller vid djup som understiger 50 m, men inte 30 m. Snörpvad/ringnot får användas fram till den 31 december 2007 på djup som är mindre än 70 % av snörpvadens/ringnotens totala höjd, mätt i enlighet med bilaga II till denna förordning.

8.   Undantag får medges från punkt 2 fram till den 31 december 2007 i så motto att både skrapredskap som dras av båt och hydrauliska skrapredskap får användas vid kortare avstånd från kusten än 0,3 sjömil.

9.   Det undantag som avses i punkt 5 skall endast tillämpas på fiskeverksamhet som redan är tillåten av medlemsstaterna och på fartyg som har ett register över tidigare fångster som omfattar mer än fem år och får inte medföra någon framtida ökning av fiskeansträngningen.

En förteckning över fiskefartyg med tillstånd och deras egenskaper skall överlämnas till kommissionen senast den 30 april 2007, inklusive en jämförelse med denna flottas egenskaper den 1 januari 2000.

Dessutom skall denna fiskeverksamhet

a)	uppfylla kraven i artikel 4, artikel 8.1 h, artikel 9.3.2 och artikel 23,

b)	inte påverka verksamheten för fartyg som använder andra redskap än trålar, not och liknande släpnät,

c)	vara reglerad så att det säkerställs att fångster av de arter som anges i bilaga III, med undantag av bivalva mollusker, är ytterst små,

d)	inte inriktas på bläckfisk.

De berörda medlemsstaterna skall fastställa en förvaltningsplan och rapportera till kommissionen vart tredje år efter det att denna förordning har trätt i kraft. Den första rapporten skall överlämnas till kommissionen före den 31 juli 2009. Mot bakgrund av dessa rapporter kan kommissionen vidta åtgärder i enlighet med artikel 18 eller artikel 19.9 i denna förordning.

10.   Undantag från punkterna 1 och 2 får medges för sådant fiske som har fått undantag beviljat enligt artikel 4.5 i den här förordningen och i överensstämmelse med det förfarande som föreskrivs i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002.

11.   Genom avvikelse från punkt 2 skall användning av trålredskap inom en zon på mellan 0,7 och 1,5 sjömil från kusten tillåtas på följande villkor:

—	Havsdjupet får inte understiga 50 m.

—	Förekomst av särskilda geografiska begränsningar, till exempel kustzonernas begränsade utbredning längs en medlemsstats hela kustlinje eller de begränsade områden där det är möjligt att fiska med trål.

—	Fiskena saknar betydande inverkan på den marina miljön.

—	Överensstämmelse med punkt 9 tredje stycket led a och led b.

—	Detta medför inte någon ökning av fiskeansträngningen i förhållande till vad medlemsstaterna redan tillåtit.

Medlemsstaterna skall senast den 30 september 2007 meddela kommissionen de exakta formerna för tillämpning av undantaget. Anmälan skall innefatta en förteckning över tillåtna fiskefartyg samt över fiskezoner, angivna med geografiska koordinater både på land och till sjöss.

De berörda medlemsstaterna skall övervaka fiskeverksamheten i de berörda zonerna och ombesörja en vetenskaplig utvärdering. Resultaten av den vetenskapliga utvärderingen skall meddelas kommissionen vart tredje år efter det att denna förordning har trätt i kraft. Den första rapporten skall tillställas kommissionen senast den 31 juli 2009.

Om kommissionen på grundval av de anmälningar som medlemsstaterna gjort i enlighet med punkterna 2 och 3 eller på grundval av nya vetenskapliga utlåtanden anser att villkoren för ett undantag inte är uppfyllda, får den, efter att ha samrått med den berörda medlemsstaten, begära att undantaget skall ändras eller föreslå rådet lämpliga åtgärder till skydd för resurserna och miljön.

Artikel 14

Tillfälliga undantag från minsta maskstorlek och kortaste avstånd från kusten för användning av fiskeredskap

1.   Alla fiskeredskap som anges i artikel 9.3, 9.4 och 9.5 vars minsta maskstorlek är mindre än vad som där fastställs, och som används i enlighet med nationell lagstiftning som gällde den1 januari 1994, får användas fram till och med den 31 maj 2010 även om de inte uppfyller kraven i artikel 13.9.

2.   Alla fiskeredskap som anges i artikel 13.1, 13.2 och 13.3 och som används på ett kortare avstånd från kusten än vad som där fastställs, och som används i enlighet med nationell lagstiftning som gällde den 1 januari 1994, får användas fram till och med den 31 maj 2010, även om de inte uppfyller kraven i artikel 13.9.

3.   Punkterna 1 och 2 skall tillämpas om inte rådet med kvalificerad majoritet, på förslag från kommissionen och mot bakgrund av vetenskapliga rön, beslutar annat.

KAPITEL V

MINIMISTORLEK PÅ MARINA ORGANISMER

Artikel 15

Minimistorlek på marina organismer

1.   En marin organism som är mindre än den minimistorlek som anges i bilaga III (nedan kallade ”undermåliga marina organismer”) får inte fångas, behållas ombord, lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller bjudas ut till försäljning.

2.   Storleken på marina organismer skall mätas i enlighet med bilaga IV. Om det är tillåtet att använda mer än en metod för att mäta storleken, skall de marina organismerna anses ha erforderlig storlek när de enligt minst ett av dessa mått är lika stora eller större än motsvarande minsta storlek.

3.   Punkt 1 skall inte gälla för småsardiner som landas för att användas som livsmedel om de fångats med fartygs- eller landvad/not och detta fiske är tillåtet enligt nationella bestämmelser som antagits i en sådan förvaltningsplan som avses i artikel 19, såvida det berörda sardinbeståndet befinner sig inom säkra biologiska gränser.

Artikel 16

Direkt utsättning och flyttning

1.   Genom undantag från artikel 15 får undermåliga marina organismer fångas, behållas ombord, lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller bjudas ut till försäljning levande för direkt utsättning eller flyttning om verksamheten bedrivs med tillstånd från och under överinseende av den berörda medlemsstaten.

2.   Medlemsstaterna skall se till att fångster av undermåliga marina organismer för de ändamål som anges i punkt 1 görs i överensstämmelse med gemenskapens gällande förvaltningsåtgärder för de berörda arterna.

3.   Marina organismer som fångas för de ändamål som anges i punkt 1 skall antingen kastas tillbaka i havet eller användas för extensivt vattenbruk. Om de därefter fångas igen får de säljas, lagras, ställas ut eller bjudas ut till försäljning förutsatt att de uppfyller kraven i artikel 15.

4.   Det är förbjudet att föra in, flytta och direkt sätta ut icke inhemska arter utom när det utförs i enlighet med artikel 22 b i rådets direktiv 92/43/EEG.

KAPITEL VI

ICKE YRKESMÄSSIGT FISKE

Artikel 17

Fritidsfiske

1.   Det är förbjudet att använda släpnät, ”stänggarn”, snörpvad/ringnot, skrapredskap som används från båt och mekaniska skrapredskap, garn, grimgarn och kombinerade bottensatta garn för fritidsfiske. Användningen av långrevar skall också vara förbjuden för fritidsfiske efter långvandrande arter.

2.   Medlemsstaterna skall se till att fritidsfiske bedrivs på ett sätt som är förenligt med de mål och regler som föreskrivs i denna förordning.

3.   Medlemsstaterna skall se till att marina organismer som fångas i samband med fritidsfiske inte saluförs. Undantagsvis kan försäljning av arter som fångats i samband med tävling dock tillåtas, förutsatt att vinsten från försäljningen används till välgörande ändamål.

4.   Medlemsstaterna skall vidta åtgärder både för att registrera och säkerställa separat insamling av uppgifter om fångster från fritidsfiske när det gäller de långvandrande arter som förtecknas i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 973/2001 (11) och som förekommer i Medelhavet.

5.   Medlemsstaterna skall reglera undervattensfiske med harpungevär, särskilt för att fullgöra de skyldigheter som anges i artikel 8.4.

6.   Medlemsstaterna skall informera kommissionen om alla åtgärder de vidtagit enligt denna artikel.

KAPITEL VII

FÖRVALTNINGSPLANER

Artikel 18

Gemenskapens förvaltningsplaner

1.   Rådet får anta förvaltningsplaner för särskilda fisken i Medelhavet, särskilt i områden som helt eller delvis ligger utanför medlemsstaternas territorialvatten. Dessa planer får särskilt innehålla bestämmelser om

a)	åtgärder för förvaltningen av fiskeansträngningen,

b)	särskilda tekniska åtgärder, i förekommande fall även tillfälliga undantag från bestämmelserna i denna förordning, om sådana undantag är nödvändiga för fiskeverksamheten och under förutsättning att förvaltningsplanen säkerställer ett hållbart utnyttjande av de berörda resurserna,

c)	utvidgning av obligatorisk användning av fartygsövervakningssystem eller liknande system för fartyg med en total längd på mellan tio och femton meter,

d)	tillfälliga eller permanenta begränsningar i zoner som är förbehållna vissa redskap eller för fartyg som har påtagit sig skyldigheter inom ramen för förvaltningsplanen.

Förvaltningsplanerna skall innehålla föreskrifter om utfärdandet av särskilda fisketillstånd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1627/94 (12).

Trots bestämmelserna i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1627/94 kan fartyg med en största längd under 10 meter åläggas att ha ett särskilt fisketillstånd.

2.   Medlemsstaterna och/eller en regional rådgivande nämnd för Medelhavet får förelägga kommissionen förslag i ärenden som har samband med upprättandet av förvaltningsplaner. Kommissionen skall besvara sådana förslag senast tre månader efter det att den mottagit förslaget.

3.   Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att förvaltningsplanerna övervakas på lämpligt vetenskapligt sätt. I synnerhet skall vissa förvaltningsåtgärder för fiske efter kortlivade arter ses över varje år för att ta hänsyn till förändringar som troligen sker i rekryteringens omfattning.

Artikel 19

Förvaltningsplaner för vissa fisken i territorialvattnen

1.   Medlemsstaterna skall senast den 31 december 2007 anta förvaltningsplaner för fiske som bedrivs med trålredskap, fartygsvad/not, landvad/not, ”stänggarn”, och skrapredskap inom deras territorialvatten. Artikel 6.2, 6.3 och artikel 6.4 första stycket i förordning (EG) nr 2371/2002 skall tillämpas på de förvaltningsplanerna.

2.   Medlemsstaterna får därefter utarbeta andra förvaltningsplaner på grundval av nya relevanta vetenskapliga upplysningar.

3.   Medlemsstaterna skall se till att förvaltningsplanerna övervakas på lämpligt vetenskapligt sätt. I synnerhet skall vissa förvaltningsåtgärder för fiske efter kortlivade arter ses över varje år för att ta hänsyn till förändringar som troligen sker i rekryteringens omfattning.

4.   Förvaltningsplanerna får innehålla åtgärder som sträcker sig utöver de bestämmelser som anges i denna förordning om ändamålet är att

a)	göra fiskeredskapen mer selektiva,

b)	minska den mängd som kastas överbord,

c)	begränsa fiskeansträngningen.

5.   De åtgärder som ingår i förvaltningsplanerna skall vara proportionella mot syftena, målen och den förväntade tidsramen samt skall avse

a)	beståndets eller beståndens bevarandestatus,

b)	beståndets eller beståndens biologiska egenskaper,

c)	kännetecknen för de fiskevatten där bestånden fångas,

d)	åtgärdernas ekonomiska konsekvenser för det berörda fisket.

6.   Förvaltningsplanerna skall innehålla bestämmelser om utfärdande av särskilda fisketillstånd i enlighet med förordning (EG) nr 1627/94.

Trots bestämmelserna i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1627/94 kan särskilt fisketillstånd även krävas av fartyg med en total längd på mindre än 10 meter.

7.   Kommissionen skall senast den 30 september 2007 underrättas om de förvaltningsplaner som anges i punkt 1, så att den kan yttra sig innan planen antas. Förvaltningsplaner enligt punkt 2 skall meddelas till kommissionen 6 månader före det datum då de skall träda i kraft. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om planerna.

8.   Om det är troligt att en förvaltningsplan kommer att påverka fartyg från en annan medlemsstat, får den inte antas förrän efter samråd med kommissionen, medlemsstaten och den berörda regionala rådgivande nämnden enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 8.3-8.6 i förordning (EG) nr 2371/2002.

9.   Om kommissionen, på grundval av den underrättelse som avses i punkt 7 eller på grundval av nya vetenskapliga utlåtanden, anser att en förvaltningsplan som antagits antingen enligt punkt 1 eller enligt punkt 2 inte är tillräcklig för att säkerställa ett fullgott skydd av resurserna och miljön, får den, efter samråd med medlemsstaten, begära att medlemsstaten ändrar planen eller för rådet föreslå lämpliga åtgärder för att skydda resurserna och miljön.

KAPITEL VIII

KONTROLLÅTGÄRDER

Artikel 20

Fångst av målarter

1.   De procentsatser som avses i artiklarna 9.4, 9.6, 10.1 och 13.1 skall beräknas som procentandelen av samtliga vattenlevande (akvatiska) organismer ombord i levande vikt efter sortering eller vid landning. Procentsatserna får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover.

2.   När det gäller fiskefartyg från vilket vissa kvantiteter levande akvatiska organismer har lastats om, skall det vid beräkningen av de procentsatser som avses i punkt 1 tas hänsyn till dessa kvantiteter.

Artikel 21

Omlastning

Endast befälhavare på fiskefartyg som för loggbok i enlighet med artikel 6 i förordning (EEG) nr 2847/93 får lasta om levande akvatiska organismer till andra fartyg eller ta emot omlastningar av sådana organismer från andra fartyg.

Artikel 22

Utsedda hamnar

1.   Fångster som görs med bottentrål, pelagisk trål, snörpvad/ringnot, långrev skrapredskap som dras av båt och hydrauliska skrapredskap får endast landas och saluföras för första gången i någon av de hamnar som utsetts av medlemsstaterna.

2.   Medlemsstaterna skall senast den 30 april 2007 överlämna en förteckning till kommissionen över utsedda hamnar. Kommissionen skall vidarebefordra förteckningen till de övriga medlemsstaterna.

Artikel 23

Övervakning av fångsterna

I artikel 6.2 i förordning (EEG) nr 2847/93 skall andra meningen ersättas med följande:

Artikel 24

Register över fartyg med tillstånd att fiska i det område som omfattas av AKFM-avtalet

1.   Före den 1 juni 2007 skall varje medlemsstat på sedvanlig elektronisk väg till kommissionen översända en förteckning över de fartyg med en total längd på mer än 15 meter som för medlemsstatens flagg och är registrerade i medlemsstaten och som genom ett fisketillstånd getts tillåtelse att fiska i AKFM-området.

2.   Den förteckning som avses i punkt 1 skall innehålla följande uppgifter:

a)	Fartygets CFR-nummer (Community fleet register number) och yttre kännetecken enligt bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 (13).

b)	Period då det är tillåtet att fiska och/eller lasta om.

c)	Fiskeredskap som används.

3.   Kommissionen skall före den 1 juli 2007 översända förteckningen till AKFM:s verkställande sekretariat så att dessa fartyg kan föras in i AKFM-registret över fartyg med en total längd på mer än 15 meter som har tillstånd att fiska i det område som omfattas av AKFM-avtalet (nedan kallat ”AKFM-registret”).

4.   Alla ändringar i den förteckning som avses i punkt 1 skall meddelas kommissionen för vidarebefordran till AKFM:s verkställande sekretariat, i enlighet med samma förfarande, minst tio arbetsdagar före det datum då fartyget börjar fiska i AKFM-området.

5.   Fiskefartyg från gemenskapen med en total längd på mer än 15 meter som inte ingår i den förteckning som avses i punkt 1 får inte fiska, förvara ombord, lasta om eller landa någon typ av fisk eller skaldjur i AKFM-området.

6.   Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att

a)	se till att endast fartyg som för deras flagg, som ingår i den förteckning som avses i punkt 1 och som ombord innehar ett fisketillstånd utfärdat av flaggmedlemsstaten har tillåtelse att, på de villkor som anges i tillståndet, bedriva fiske i AKFM-området,

b)

se till att inget fisketillstånd utfärdas till fartyg som har bedrivit olagligt, oreglerat och icke deklarerat fiske (IUU-fiske) i AKFM-området eller i andra områden, såvida inte de nya redarna har kunnat lägga fram tillräckliga bevis för att de tidigare redarna och aktörerna inte längre har något juridiskt eller ekonomiskt intresse eller annat vinstintresse i deras fartyg eller utövar någon kontroll över dessa, samt att deras fartyg varken deltar i eller är knutna till någon form av IUU-fiske,

c)

i den mån det är möjligt, se till att det enligt deras nationella lagstiftning är förbjudet för redare och operatörer vars fartyg för deras flagg och ingår i den förteckning som avses i punkt 1 att delta i eller vara knutna till sådant fiske i det område som omfattas av AKFM-avtalet som bedrivs av fiskefartyg som inte ingår i AKFM-registret,

d)	i den mån det är möjligt, se till att det enligt deras nationella lagstiftning krävs att redare vars fartyg för deras flagg och ingår i den förteckning som avses i punkt 1 är medborgare eller juridiska personer i flaggmedlemsstaten,

e)	se till att deras fartyg följer alla tillämpliga AKFM-åtgärder för bevarande och förvaltning.

7.   Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att förbjuda fiske, förvaring ombord, omlastning och landning av fisk och skaldjur som fångats i AKFM-området av fartyg med en total längd på mer än 15 meter, vilka inte ingår i AKFM-registret.

8.   Medlemsstaterna skall utan dröjsmål meddela kommissionen alla uppgifter som visar att det finns starka skäl att misstänka att fartyg med en total längd på mer än 15 meter, vilka inte ingår i AKFM-registret, bedriver fiske eller omlastar fisk och skaldjur i det område som omfattas av AKFM-avtalet.

KAPITEL IX

ÅTGÄRDER FÖR LÅNGVANDRANDE ARTER

Artikel 25

Fiske efter svärdfisk

Rådet skall besluta om tekniska åtgärder för skyddet av ung svärdfisk i Medelhavet före den 31 december 2007.

KAPITEL X

ÅTGÄRDER FÖR VATTNEN RUNT MALTA

Artikel 26

Förvaltningszonen på 25 sjömil runt Malta

1.   Följande gäller för gemenskapsfartygens tillträde till vatten och resurser i den zon som sträcker sig upp till 25 sjömil från baslinjerna runt de maltesiska öarna (nedan kallad ”förvaltningszonen”):

a)	Inom förvaltningszonen får endast fiskefartyg med en total längd på högst 12 meter fiska med andra redskap än släpredskap.

b)	Dessa fartygs totala fiskeansträngning, uttryckt i total fiskekapacitet, får inte överskrida genomsnittet för 2000–2001, som motsvarar 1 950 fartyg med en total maskinstyrka och tonnage på 83 000 kW respektive 4 035 GT.

2.   Genom undantag från punkt 1 a får trålare med en total längd på högst 24 meter fiska i vissa områden i förvaltningszonen i enlighet med bilaga V a till denna förordning, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)	Den totala fiskekapaciteten för de trålare som får fiska i förvaltningszonen får inte överskrida 4 800 kW.

b)	Fiskekapaciteten för alla trålare som får fiska på mindre än 200 meters djup får inte överskrida 185 kW. Vattendjupet 200 meter skall anges av en bruten linje av positioner, vilka förtecknas i bilaga V b till denna förordning.

c)

Trålare som fiskar i förvaltningszonen skall ha ett särskilt fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1627/94 om allmänna bestämmelser för särskilda fisketillstånd och skall upptas på en förteckning som de berörda medlemsstaterna varje år skall överlämna till kommissionen med uppgifter om fartygets CFR-nummer (Community fleet register number) och yttre kännetecken enligt bilaga I till förordning (EG) nr 26/2004.

d)	De kapacitetsbegränsningar som fastställs i leden a och b skall regelbundet ses över, mot bakgrund av rekommendationer från berörda vetenskapliga organ om deras inverkan på bevarandet av bestånden.

3.   Om den totala fiskekapacitet som avses i punkt 2 a överskrider den totala fiskekapaciteten för trålare med en total längd på högst 24 meter och som bedrivit fiske i förvaltningszonen under referensperioden 2000–2001 (nedan kallad ”referensnivå för fiskekapacitet”) skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 29, fördela detta överskott av tillgänglig fiskekapacitet mellan medlemsstaterna, med hänsyn till intresset för de medlemsstater som har ansökt om ett tillstånd.

Referensnivån för fiskekapaciteten är 3 600 kW.

4.   Särskilda fisketillstånd för det överskott av tillgänglig fiskekapacitet som avses i punkt 3 får endast ges till fartyg som finns upptagna i gemenskapens register över fiskefartyg vid den tidpunkt då denna artikel tillämpas.

5.   Om den totala fiskekapaciteten för trålare med tillstånd att bedriva fiske i förvaltningszonen enligt punkt 2 c överskrider den gräns som fastställs i punkt 2 a, på grund av att den gränsen har sänkts efter översynen enligt punkt 2 d, skall kommissionen fördela fiskekapaciteten mellan medlemsstaterna på grundval av följande:

a)	Fiskekapacitet i kW motsvarande antalet fartyg som har fiskat i zonen under perioden 2000–2001 skall ges högsta prioritet.

b)	Fiskekapacitet i kW motsvarande antalet fartyg som har fiskat i zonen vid andra tidpunkter skall prioriteras i andra hand.

c)	Eventuell återstående fiskekapacitet för andra fartyg skall fördelas mellan medlemsstaterna med hänsyn till intresset för de medlemsstater som har ansökt om ett tillstånd.

6.   Genom undantag från punkt 1 a har fartyg som fiskar med snörpvad/ringnot eller långrev, och fartyg som fiskar efter guldmakrill i enlighet med artikel 27, tillstånd att fiska inom förvaltningszonen. De skall beviljas ett särskilt fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1627/94 och upptas på en förteckning som varje medlemsstat skall överlämna till kommissionen med uppgifter om yttre kännetecken och fartygets CFR-nummer (Community fleet register number) enligt bilaga I till förordning (EG) nr 26/2004. Fiskeansträngningen skall under alla omständigheter kontrolleras så att hållbarheten för dessa fisken i zonen skall kunna garanteras.

7.   Befälhavaren på de trålare som har tillstånd att fiska i förvaltningszonen enligt punkt 2, men som inte är utrustade med ett fartygsövervakningssystem, skall rapportera varje inträde i och utträde ur förvaltningszonen till sina myndigheter och till kuststatens myndigheter.

Artikel 27

Fiske efter guldmakrill

1.   I förvaltningszonen är det förbjudet att från och med den 1 januari till och med den 5 augusti varje år fiska efter guldmakrill (Coryphaena spp.) med anordningar som samlar fisken.

2.   Antalet fartyg som deltar i fiske efter guldmakrill inom zonen skall inte överstiga 130.

3.   De maltesiska myndigheterna skall senast den 30 juni varje år fastställa kurslinjer för anordningar som samlar fisken och tilldela varje sådan kurslinje till gemenskapens fiskefartyg. Fiskefartyg från gemenskapen under någon annan flagg än maltesisk får inte använda en kurslinje för anordningar som samlar fisken inom zonen på 12 sjömil.

Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 29, fastställa de kriterier som skall tillämpas för upprättandet och tilldelningen av kurslinjer för anordningar som samlar fisken.

4.   Fiskefartyg som får delta i fiske efter guldmakrill skall beviljas ett särskilt fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1627/94 och upptas i en förteckning som varje medlemsstat skall överlämna till kommissionen med uppgifter om fartygets yttre kännetecken och CFR-nummer (Community fleet register number) enligt bilaga I till förordning (EG) nr 26/2004. Trots bestämmelserna i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1627/94 skall fartyg med en total längd på mindre än 10 meter inneha ett särskilt fisketillstånd.

KAPITEL XI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Beslutsförfarande

Utom i de fall annat föreskrivs i den här förordningen skall rådet handla i enlighet med förfarandet i artikel 37 i fördraget.

Artikel 29

Genomförandebestämmelser

Detaljerade föreskrifter om genomförandet av artiklarna 26 och 27 i denna förordning skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002.

Artikel 30

Ändringar

Ändringar i bilagorna skall godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 30.3 i förordning (EG) nr 2371/2002.

Artikel 31

Upphävande

Förordning (EG) nr 1626/94 skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till den här förordningen och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI.

Artikel 32

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den trettionde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

Tekniska krav för tråltillbehör och trålmontering

Definitioner

I denna bilaga gäller följande definitioner:

a)	flertrådigt garn: nät tillverkat av två eller flera garntrådar, där trådarna kan skiljas åt mellan knutarna utan att trådstrukturen skadas.

b)	knutlösa nät: nät som är sammansatta av maskor med fyra ungefär lika långa sidor där maskornas hörn bildas genom sammanflätning av trådarna från två angränsande sidor av maskan.

c)	nät med kvadratiska maskor: en nätkonstruktion som har monterats så att av de två grupperna av parallella linjer som bildas av stolpraderna är den ena parallell med och den andra vinkelrät mot nätets längdaxel.

d)	trålöppning: den avsmalnande delen i trålredskapets främre del.

e)	förlängningsstycke: den raka del som består av ett eller flera nätstycken mellan trålöppningen och lyftet.

f)	lyft: den bakre delen av trålredskapet med samma maskstorlek och med en form som är antingen cylindrisk eller konisk och vars tvärgående tvärsnittssektioner bildar nästan en cirkel med samma eller minskande radie.

g)	ballonglyft: ett lyft bestående av ett eller flera sammansatta nätstycken med samma maskstorlek vars maskor ökar i antal baktill vilket leder till att den tvärgående längden ökar längs nätets axel och lyftet får större omkrets.

h)

fickformatlyft: ett lyft vars höjd minskar mot den bakre delen av lyftet och vars tvärgående tvärsnittssektioner bildar nästan en ellips med samma eller minskande huvudaxel. Den bakre delen av lyftet består antingen av ett enda vikt nätstycke eller av tvärgående bakre övre och undre nätstycken som längs nätets axel är sammanfogade med en söm.

i)

tvärgående sömförstärkningslina: en extern eller intern tvärgående lina längs nätets axel, i lyftets bakre del, antingen längs sömmen mellan två övre och undre nätstycken eller längs det allra bakersta nätstyckets böj. Den kan vara antingen en förlängning av den laterala sömförstärkningslinan eller en separat lina.

j)	omkretsen: en tvärsnittssektion i ett trålredskap med diagonala maskor skall beräknas efter antalet maskor i denna tvärsnittssektion multiplicerat med den utsträckta maskstorleken.

k)	omkretsen: en tvärsnittssektion i ett trålredskap med kvadratiska maskor skall beräknas efter antalet maskor i denna tvärsnittssektion multiplicerat med masksidans längd.

A)   Anordningar som får sättas fast på trålredskap

1.	Trots vad som sägs i artikel 8 i förordning (EEG) nr 3440/84 får antingen en tvärgående, längs nätets axel, eller längsgående mekanisk låsanordning användas för att sluta öppningen för tömning av fickformade lyft.

2.	Den tvärgående låsanordningen skall fästas högst en meter från lyftets bakre maskor.

B)   Monteringskrav

1.	Trålredskap får inte vara försedda med ballonglyft. Inom varje enskilt egentligt lyft får antalet lika stora maskor i någon omkrets i lyftet inte öka mellan den främre och den bakre delen.

2.

Omkretsen på den bakre delen av trålöppningen (den avsmalnande delen) eller på förlängningsstycket (den raka delen) får inte vara mindre än omkretsen omedelbart framför lyftet i egentlig bemärkelse. När det i synnerhet gäller lyft med kvadratiska maskor skall omkretsen på den bakre delen av trålöppningen eller på förlängningsstycket vara mellan 2 och 4 gånger större än omkretsen på den främre delen av lyftet i egentlig bemärkelse.

3.

Nätstycken med kvadratiska maskor får infogas i alla släpnät och skall placeras framför ett eventuellt förlängningsstycke, eller någonstans mellan den främre delen av ett eventuellt förlängningsstycke och den bakre delen av lyftet. Det får inte blockeras på något sätt, vare sig genom inre eller yttre anordningar. Konstruktionen skall vara knutlösa nät eller av nät med fasta knutar och det skall vara infogat på ett sådant sätt att maskorna ständigt förblir helt öppna vid fiske. Närmare föreskrifter för ytterligare tekniska specifikationer när det gäller nätstycken med kvadratiska maskor skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 29 i denna förordning.

4.	På samma sätt får andra tekniska anordningar för att förbättra trålredskapets selektivitet än de som avses i punkt b.3 ovan godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 29 i denna förordning.

5.	Det är förbjudet att ombord medföra eller använda släpnät vars lyft helt eller delvis består av nätmaterial med maskor som inte är kvadratiska eller diagonala om inte tillstånd givits i överensstämmelse med det förfarande som avses i artikel 29 i denna förordning.

6.	Punkterna 4–5 skall inte gälla för fartygsvad/not vars lyft har en maskstorlek på mindre än 10 millimeter.

7.

Genom ändring av artikel 6.4 i förordning (EEG) nr 3440/84 skall den förstärkande nätkassen ha en maskstorlek av minst 120 mm när det gäller bottentrålar om maskorna i lyftet är mindre än 60 mm. Denna bestämmelse skall bara tillämpas i Medelhavet utan att det påverkar andra gemenskapsvatten. Om maskstorleken i lyftet är 60 mm eller större skall artikel 6.4 i förordning (EEG) nr 3440/84 tillämpas.

8.	Fickformade lyft får endast ha en tömningsöppning.

9.	Den tvärgående sömförstärkningslinans längd skall vara minst 20 % av lyftets omkrets.

10.	Omkretsen på den förstärkande nätkassen, enligt definitionen i artikel 6 i förordning (EEG) nr 3440/84, får inte vara mindre än 1,3 gånger lyftets omkrets på bottentrålar.

11.	Det är förbjudet att ombord medföra eller använda släpnät vars lyft helt eller delvis består av nätmaterial med enkeltrådigt garn med en trådtjocklek på mer än 3,0 mm.

12.	Det är förbjudet att ombord medföra eller använda släpnät vars lyft helt eller delvis består av nätmaterial med flertrådigt garn.

13.	Nätmaterial med en trådtjocklek på mer än 6 mm är förbjudet i alla delar av en bottentrål.

BILAGA II

Krav för fiskeredskapens egenskaper

Definitioner

Vid tillämpningen av denna bilaga skall

1.	redskapets längd definieras som övertelnens längd. Bottensatta garns och drivgarns längd kan också definieras på grundval av vikt eller volym.

2.	redskapets höjd definieras som summan av maskornas höjd, inbegripet knutar, när de i vått tillstånd sträcks ut vinkelrätt mot övertelnen.

1.   Skrapredskap

Skrapredskapens maximala bredd skall vara 3 m utom när skrapredskapen används för fiske efter svamp.

2.   ”Stänggarn” (vad/not med eller utan snörplinor)

Nätet får vara högst 800 m långt och 120 m högt utom för tonfiskvadar.

3.   Bottensatta garn

3.1

Grimgarn och bottensatta garn 1. Grimgarn får ha en höjd av högst 4 m. 2. Bottensatta garn får ha en höjd av högst 10 m. 3. Varje fartyg får ha ombord eller sätta högst 6 000 m grimgarn, bottensatta garn eftersom mängden garn från och med januari 2008 får uppgå till högst 4 000 m när det gäller en ensam fiskare, och ytterligare 1 000 m om en andra fiskare tillkommer, respektive 1 000 m om en tredje tillkommer. Till och med den 31 december 2007 får sådana garn inte överstiga 5 000 m när det gäller en ensam fiskare eller två fiskare, och 6 000 m om en tredje tillkommer. 4. Bottensatta garn får ha en monofilgarns- eller tråddiameter av högst 0,5 mm. 5. Med avvikelse från punkt 2 får bottensatta garn som är högst 500 m långa ha en höjd av högst 30 m. Varje fartyg får ha ombord eller sätta högst 500 m bottensatta garn som överstiger 10 m enligt punkt 2.

3.2

Kombinerade bottensatta garn (grimgarn + garn) 1. Kombinerade bottensatta garn får ha en höjd av högst 10 m. 2. Varje fartyg får ha ombord eller sätta högst 2 500 m kombinerade garn. 3. Garn får ha en monofilgarns- eller tråddiameter av högst 0,5 mm. 4. Genom undantag från punkt 1 får kombinerade bottensatta garn som är högst 500 m långa ha en höjd av högst 30 m. Varje fartyg får ha ombord eller sätta högst 500 m kombinerade bottensatta garn överstiger 10 m enligt punkt 1.

4.   Bottenlångrev

1.	Varje fartyg får ha ombord eller sätta högst 1 000 krokar per person ombord med ett tak på 5 000 krokar per fartyg.

2.	Genom undantag från punkt 1 får ett fartyg som gör fångstresor på mer än tre dagar ha ombord högst 7 000 krokar.

5.   Burar för djuphavsfiske efter kräftdjur

Varje fartyg får ha ombord eller sätta högst 250 burar.

6.   Flytlångrev

Varje fartyg får ha ombord eller sätta högst

1.	2 000 krokar per fartyg som fiskar efter tonfisk (Thunnus thynnus) om denna art svarar för minst 70 % av fångsten i levande vikt efter sortering,

2.	3 500 krokar per fartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) om denna art svarar för minst 70 % av fångsten i levande vikt efter sortering,

3.	5 000 krokar per fartyg som fiskar efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) om denna art svarar för minst 70 % av fångsten i levande vikt efter sortering,

4.	Med avvikelse från leden 1, 2 och 3 får ett fartyg som gör fångstresor på mer än två dagar ha ombord samma antal reservkrokar.

7.   Trålredskap

Tekniska specificeringar som begränsar de största dimensionerna på trålredskapens överteln, underteln eller omkrets tillsammans med det största antalet nät i ”multi-rig trawls” skall senast i oktober 2007 antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 30 i denna förordning.

BILAGA III

Minimimått på marina organismer

Vetenskapligt Namn	Vanligt Namn	Minimimått
1. Fisk
Dicentrarchus labrax	Havsabborre	25 cm
Diplodus annularis	Stjärtbandsblecka	12 cm
Diplodus puntazzo	Spetsnosblecka	18 cm
Diplodus sargus	Vitblecka	23 cm
Diplodus vulgaris	Tvåbandsblecka	18 cm
Engraulis encrasicolus  (14)	Anjovis	9 cm
Epinephelus spp.	Groupers	45 cm
Lithognathus mormyrus	Randig sandblecka	20 cm
Merluccius merluccius  (16)	Kummel	20 cm
Mullus spp.	Mulle	11 cm
Pagellus acarne	Pagell	17 cm
Pagellus bogaraveo	Fläckpagell	33 cm
Pagellus erythrinus	Rödpagell	15 cm
Pagrus pagrus	Rödbraxen	18 cm
Polyprion americanus	Vrakfisk	45 cm
Sardina pilchardus  (15)	Sardin	11 cm
Scomber spp.	Makrill	18 cm
Solea vulgaris	Tunga	20 cm
Sparus aurata	Guldsparid	20 cm
Trachurus spp.	Taggmakrill	15 cm
2. Kräftdjur
Homarus gammarus	Hummer	TL 300 mm RS 105 mm
Nephrops norvegicus	Havskräfta	RS 20 mm TL 70 mm
Palinuridae	Languster	RS 90 mm
Parapenaeus longirostris	Djuphavsräka	RS 20 mm
3. Tvåskaliga blötdjur
Pecten jacobaeus	Jacobsmussla	10 cm
Venerupis spp.	Vongole	25 mm
Venus spp.	Venusmussla	25 mm
TL = total längd, RS = ryggsköld.

BILAGA IV

Mätning av storleken på en marin organism

1.	Storleken på en fisk skall mätas från nosspetsen till stjärtfenans yttersta spets på det sätt som visas i figur 1.

2.

Storleken på en havskräfta (Nephrops norvegicus) skall mätas på det sätt som visas i figur 2, — antingen som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till mitten av den bakre kanten av ryggskölden, eller — som den totala längden mätt från pannhornets spets till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten.

3.

Storleken på en hummer (Homarus gammarus) skall mätas på det sätt som visas i figur 3, — antingen som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till mitten av den bakre kanten av ryggskölden, eller — som den totala längden mätt från pannhornets spets till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten.

4.	Storleken på en langust (Palinuridae) skall mätas på det sätt som visas i figur 4 som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från pannhornens spets till mitten av den bakre kanten av ryggskölden.

5.	Storleken på ett tvåskaligt blötdjur skall mätas på det sätt som visas i figur 5, tvärs över skalets längsta del.

Figur 1

Figur 2	Figur 3
(Nephrops) Havskräfta	(Homarus) Hummer
a) Ryggsköldslängd b) Total längd

Figur 4

Figur 5

BILAGA V

Förvaltningszonen på 25 sjömil runt de maltesiska öarna

a)

Områden i närheten av de maltesiska öarna där det är tillåtet att fiska med trål: geografiska koordinater Zon A Zon H A1 – 36,0172oN, 14,1442oO H1 – 35,6739oN, 14,6742oO A2 – 36,0289oN, 14,1792oO H2 – 35,4656oN, 14,8459oO A3 – 35,9822oN, 14,2742oO H3 – 35,4272oN, 14,7609oO A4 – 35,8489oN, 14,3242oO H4 – 35,5106oN, 14,6325oO A5 – 35,8106oN, 14,2542oO H5 – 35,6406oN, 14,6025oO A6 – 35,9706oN, 14,2459oO   Zon B Zon I B1 – 35,7906oN, 14,4409oO I1 – 36,1489oN, 14,3909oO B2 – 35,8039oN, 14,4909oO I2 – 36,2523oN, 14,5092oO B3 – 35,7939oN, 14,4959oO I3 – 36,2373oN, 14,5259oO B4 – 35,7522oN, 14,4242oO I4 – 36,1372oN, 14,4225oO B5 – 35,7606oN, 14,4159oO   B6 – 35,7706oN, 14,4325oO   Zon C Zon J C1 – 35,8406oN, 14,6192oO J1 – 36,2189oN, 13,9108oO C2 – 35,8556oN, 14,6692oO J2 – 36,2689oN, 14,0708oO C3 – 35,8322oN, 14,6542oO J3 – 36,2472oN, 14,0708oO C4 – 35,8022oN, 14,5775oO J4 – 36,1972oN, 13,9225oO Zon D Zon K D1 – 36,0422oN, 14,3459oO K1 – 35,9739oN, 14,0242oO D2 – 36,0289oN, 14,4625oO K2 – 36,0022oN, 14,0408oO D3 – 35,9989oN, 14,4559oO K3 – 36,0656oN, 13,9692oO D4 – 36,0289oN, 14,3409oO K4 – 36,1356oN, 13,8575oO   K5 – 36,0456oN, 13,9242oO Zon E Zon L E1 – 35,9789oN, 14,7159oO L1 – 35,9856oN, 14,1075oO E2 – 36,0072oN, 14,8159oO L2 – 35,9956oN, 14,1158oO E3 – 35,9389oN, 14,7575oO L3 – 35,9572oN, 14,0325oO E4 – 35,8939oN, 14,6075oO L4 – 35,9622oN, 13,9408oO E5 – 35,9056oN, 14,5992oO   Zon F Zon M F1 – 36,1423oN, 14,6725oO M1 – 36,4856oN,14,3292oO F2 – 36,1439oN, 14,7892oO M2 – 36,4639oN,14,4342oO F3 – 36,0139oN, 14,7892oO M3 – 36,3606oN,14,4875oO F4 – 36,0039oN, 14,6142oO M4 – 36,3423oN,14,4242oO   M5 – 36,4156oN,14,4208oO Zon G Zon N G1 – 36,0706oN, 14,9375oO N1 – 36,1155oN, 14,1217oO G2 – 35,9372oN, 15,0000oO N2 – 36,1079oN, 14,0779oO G3 – 35,7956oN, 14,9825oO N3 – 36,0717oN, 14,0264oO G4 – 35,7156oN, 14,8792oO N4 – 36,0458oN, 14,0376oO G5 – 35,8489oN, 14,6825oO N5 – 36,0516oN, 14,0896oO   N6 – 36,0989oN, 14,1355oO

b)

Geografiska koordinater för vissa positioner längs vattendjupet 200 meter inom förvaltningszonen på 25 sjömil ID Latitud Longitud 1 36,3673oN 14,5540oO 2 36,3159oN 14,5567oO 3 36,2735oN 14,5379oO 4 36,2357oN 14,4785oO 5 36,1699oN 14,4316oO 6 36,1307oN 14,3534oO 7 36,1117oN 14,2127oO 8 36,1003oN 14,1658oO 9 36,0859oN 14,152oO 10 36,0547oN 14,143oO 11 35,9921oN 14,1584oO 12 35,9744oN 14,1815oO 13 35,9608oN 14,2235oO 14 35,9296oN 14,2164oO 15 35,8983oN 14,2328oO 16 35,867oN 14,4929oO 17 35,8358oN 14,2845oO 18 35,8191oN 14,2753oO 19 35,7863oN 14,3534oO 20 35,7542oN 14,4316oO 21 35,7355oN 14,4473oO 22 35,7225oN 14,5098oO 23 35,6951oN 14,5365oO 24 35,6325oN 14,536oO 25 35,57oN 14,5221oO 26 35,5348oN 14,588oO 27 35,5037oN 14,6192oO 28 35,5128oN 14,6349oO 29 35,57oN 14,6717oO 30 35,5975oN 14,647oO 31 35,5903oN 14,6036oO 32 35,6034oN 14,574oO 33 35,6532oN 14,5535oO 34 35,6726oN 14,5723oO 35 35,6668oN 14,5937oO 36 35,6618oN 14,6424oO 37 35,653oN 14,6661oO 38 35,57oN 14,6853oO 39 35,5294oN 14,713oO 40 35,5071oN 14,7443oO 41 35,4878oN 14,7834oO 42 35,4929oN 14,8247oO 43 35,4762oN 14,8246oO 44 36,2077oN 13,947oO 45 36,1954oN 13,96oO 46 36,1773oN 13,947oO 47 36,1848oN 13,9313oO 48 36,1954oN 13,925oO 49 35,4592oN 14,1815oO 50 35,4762oN 14,1895oO 51 35,4755oN 14,2127oO 52 35,4605oN 14,2199oO 53 35,4453oN 14,1971oO

BILAGA VI

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 1626/94	Den här förordningen
Artikel 1.1	Artikel 1.1
Artikel 1.2 första stycket	Artikel 7, artikel 17 och artikel 19
Artikel 1.2 andra stycket	Artikel 3
Artikel 2.1 och 2.2	Artikel 8
Artikel 2.3	Artikel 13.5, artikel 17 och artikel 19
Artikel 3.1 första stycket	Artikel 13.1 första stycket och artikel 13.5
Artikel 3.1 andra stycket	Artikel 13.5, artikel 14.2, artikel 14.3 och artikel 19
Artikel 3.1 tredje (1a) stycket	Artikel 4, artikel 13.9, artikel 13.10, artikel 19
Artikel 3.2	Artikel 13.1 andra stycket, artikel 13.8 och artikel 19
Artikel 3.3	Artikel 4, artikel 13.10 och artikel 19
Artikel 3.4	Artikel 13.3 och 13.7 och artikel 19
Artikel 4	Artikel 7
Artikel 5	Artikel 12 och bilaga II
Artikel 6.1 första stycket och 6.2	Artikel 9.1 och 9.2
Artikel 6.1 andra stycket	Artikel 9.7, artikel 14.1 och 14.3
Artikel 6.3	Bilaga II Definitioner
Artikel 7	Artikel 22
Artikel 8.1 och 8.3	Artikel 15, bilaga III och bilaga IV
Artikel 8a	Artikel 26
Artikel 8b	Artikel 27
Artikel 9	Artikel 1.2
Artikel 10a	Artikel 29
Artikel 11	Artikel 32
Bilaga I	Artikel 3 och artikel 4
Bilaga II	Artikel 11, bilaga I och bilaga II
Bilaga III	Artikel 9.3, 9.4 och 9.5
Bilaga IV	Bilaga III
Bilaga V b	Bilaga V

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1968/2006

av den 21 december 2006

om gemenskapens finansiella bidrag till Internationella fonden för Irland (2007–2010)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Internationella fonden för Irland (nedan kallad ”fonden”) inrättades 1986 genom avtalet av den 18 september 1986 mellan Irlands regering och regeringen i Förenade konungariket, Storbritannien och Nordirland beträffande Internationella fonden för Irland (nedan kallat ”avtalet”) i syfte att främja ekonomiska och sociala framsteg samt uppmuntra till kontakter, dialog och försoning mellan nationalister och unionister över hela Irland och därmed till uppnåendet av ett av de mål som anges i det engelsk-irländska avtalet av den 15 november 1985.

(2)

Gemenskapen, som är medveten om att fondens mål återspeglar gemenskapens egna mål, har sedan 1989 gett finansiellt bidrag till fonden. För perioden 2005–2006 anslogs det, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 177/2005 av den 24 januari 2005 om gemenskapens finansiella bidrag till Internationella fonden för Irland (2005–2006) (1), 15 miljoner EUR från gemenskapens budget för vart och ett av åren 2005 och 2006. Den förordningen upphör att gälla den 31 december 2006.

(3)

Vid de bedömningar som har gjorts i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 177/2005 har det bekräftats att det finns ett behov av ytterligare stöd till fondens verksamhet och av bättre synergieffekter i fråga om mål och samordning med strukturfondsinsatserna, i synnerhet med det särskilda program för fred och försoning i Nordirland och de angränsande grevskapen i Irland (nedan kallat ”Peace-programmet”) som inrättats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (2).

(4)

Fredsprocessen i Nordirland kräver fortsatt stöd till fonden från gemenskapen även efter den 31 december 2006. Som ett erkännande av de särskilda ansträngningar som gjorts för fredsprocessen har Peace-programmet fått ytterligare stöd från strukturfonderna för perioden 2007–2013, i enlighet med punkt 22 i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999.

(5)	Vid sitt möte i Bryssel den 15 och 16 december 2005 riktade Europeiska rådet en uppmaning till kommissionen om att vidta nödvändiga åtgärder för att gemenskapen skall fortsätta att stödja fonden när den påbörjar den avgörande slutetappen av sitt arbete fram till 2010.

(6)	Huvudsyftet med denna förordning är att stödja fred och försoning genom ett bredare spektrum av verksamheter än dem som omfattas av strukturfonderna och med en räckvidd som går utöver gemenskapens politik när det gäller ekonomisk och social sammanhållning.

(7)	Gemenskapens bidrag till fonden bör utgöras av finansiella bidrag under 2007, 2008, 2009 och 2010, vilket innebär att de avslutas samtidigt med fonden.

(8)	Vid fördelningen av gemenskapens bidrag bör fonden prioritera projekt som involverar människor från båda sidor av gränsen eller från båda befolkningsgrupperna och på ett sådant sätt att de kompletterar de insatser som finansieras genom Peace-programmet under perioden 2007–2010.

(9)	I enlighet med avtalet deltar samtliga bidragsgivare till fonden som observatörer i de möten som hålls i styrelsen för Internationella fonden för Irland.

(10)	Det är av avgörande betydelse att det finns en nära samordning mellan fondens verksamhet och de insatser som finansieras genom gemenskapens strukturfonder enligt artikel 159 i fördraget, särskilt Peace-programmet.

(11)	Stödet från fonden bör betraktas som effektivt endast om det leder till hållbara ekonomiska och sociala förbättringar, och om det inte ersätter annan offentlig eller privat finansiering.

(12)	Det bör före den 1 juli 2008 göras en översyn av bestämmelserna om avveckling av fonden.

(13)

Ett finansiellt referensbelopp enligt punkt 38 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (3) har införts i denna förordning för hela den tid som programmet pågår, utan att detta påverkar budgetmyndighetens befogenheter enligt fördraget.

(14)	Gemenskapens bidrag till fonden bör uppgå till 15 miljoner EUR för vart och ett av åren 2007, 2008, 2009 och 2010, uttryckt i löpande penningvärde.

(15)

Fondens strategi för slutetappen av dess verksamhet (2006–2010), som går under namnet ”Sharing this Space”, är inriktad på fyra centrala områden: att skapa en grund för försoning i de mest marginaliserade befolkningsgrupperna, att bygga broar för kontakt mellan delade befolkningsgrupper, att sträva mot ett mer integrerat samhälle samt att lämna ett arv efter sig. Fondens och denna förordnings yttersta mål är följaktligen att uppmuntra försoning mellan olika befolkningsgrupper.

(16)	Gemenskapens stöd kommer att bidra till att stärka solidariteten mellan medlemsstaterna och mellan folken.

(17)	Antagandet av denna förordning anses nödvändigt för att nå gemenskapens mål för en fungerande gemensam marknad. Eftersom nödvändiga befogenheter inte ges specifikt i fördraget, bör denna förordning antas på grundval av artikel 308 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det finansiella referensbeloppet för Internationella fonden för Irland (nedan kallad ”fonden”) för perioden 2007–2010 skall vara 60 miljoner EUR.

De årliga anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom finansieringsramen.

Artikel 2

Fonden skall använda bidraget i enlighet med avtalet av den 18 september 1986 mellan Irlands regering och regeringen i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland beträffande Internationella fonden för Irland (nedan kallat ”avtalet”).

Vid fördelningen av bidraget skall fonden prioritera projekt som genomförs över gränsen eller mellan befolkningsgrupperna, på ett sådant sätt att de kompletterar de insatser som finansieras genom strukturfonderna, särskilt Peace-programmets verksamhet i Nordirland och de angränsande grevskapen i Irland.

Bidraget skall användas på ett sådant sätt att det leder till hållbar ekonomisk och social förbättring i de berörda områdena. Det får inte användas för att ersätta annan offentlig eller privat finansiering.

Artikel 3

Kommissionen skall företräda gemenskapen som observatör vid mötena i fondens styrelse (nedan kallad ”styrelsen”).

Fonden skall företrädas genom en observatör vid de möten som Peace-programmets och andra strukturfondsprograms övervakningskommittéer håller.

Artikel 4

Kommissionen skall tillsammans med fondens styrelse fastställa lämpliga förfaranden för att främja samordning på alla nivåer mellan fonden och de förvaltningsmyndigheter och genomförandeorgan som inrättats för de berörda strukturfondsinsatserna, särskilt inom ramen för Peace-programmet.

Artikel 5

Kommissionen skall i samarbete med fondens styrelse fastställa lämpliga förfaranden för offentliggörande och information i syfte att sprida kunskap om gemenskapens bidrag till de projekt som finansieras av fonden.

Artikel 6

Senast den 30 juni 2008 skall fonden till kommissionen överlämna sin strategi för att avveckla fondens verksamhet, inklusive

a)	en handlingsplan med förväntade utbetalningar och förväntat avvecklingsdatum,

b)	principer för återtagande av medel,

c)	hantering av eventuella resterande belopp och ränta vid fondens avveckling.

Senare utbetalningar till fonden är beroende av kommissionens godkännande av avvecklingsstrategin. Om strategin inte har lagts fram senast den 30 juni 2008, skall utbetalningarna till fonden stoppas tills strategin har mottagits.

Artikel 7

1.   Kommissionen skall förvalta bidragen.

Om inte annat följer av punkt 2 skall det årliga bidraget överföras genom delutbetalningar enligt följande:

a)	Ett första förskott på 40 % skall betalas ut efter det att kommissionen har mottagit ett åtagande som undertecknats av fondens styrelseordförande och av vilket det framgår att fonden skall uppfylla villkoren för beviljande av det bidrag som fastställs i denna förordning.

b)	Ett andra förskott på 40 % skall betalas ut sex månader senare.

c)	En slutlig utbetalning på 20 % skall göras efter det att kommissionen har mottagit och godkänt fondens årliga verksamhetsrapport och reviderade räkenskaper för året i fråga.

2.   Innan en delutbetalning görs, skall kommissionen göra en bedömning av fondens finansiella behov på grundval av fondens kassabehållning vid tidpunkten för varje planerad utbetalning. Om bedömningen är att fondens finansiella behov inte motiverar en av delutbetalningarna, skall denna utbetalning skjutas upp. Kommissionen skall se över detta beslut på grundval av ny information från fonden och fortsätta utbetalningarna så snart som dessa anses vara motiverade.

Artikel 8

Ett bidrag från fonden får betalas ut till en insats som tar emot eller som skall ta emot finansiellt bistånd från strukturfonderna endast om summan av det finansiella biståndet plus 40 % av bidraget från fonden uppgår till högst 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

Artikel 9

En slutrapport skall överlämnas till kommissionen sex månader före den dag för fondens avveckling som förutses i strategin för avveckling och som avses i artikel 6 första stycket a eller sex månader efter kommissionens sista utbetalning, beroende på vilket som infaller först, och den skall omfatta all nödvändig information som kan möjliggöra för kommissionen att utvärdera genomförandet av biståndet och måluppfyllelsen.

Artikel 10

Bidraget för det sista året skall betalas ut efter den analys av fondens finansiella behov som avses i artikel 7.2 och förutsatt att fondens verksamhet bedrivs i överensstämmelse med den strategi för avveckling som föreskrivs i artikel 6.

Artikel 11

Slutdatum för stödberättigande utgifter skall vara den 31 december 2013.

Artikel 12

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.

Den löper ut den 31 december 2010.

BESLUT nr 1/2006 AV ASSOCIERINGSRÅDET EU–BULGARIEN

av den 31 maj 2006

om förbättring av de regler för handeln med bearbetade jordbruksprodukter som avses i protokoll 3 till Europaavtalet

(2006/1001/EG)

ASSOCIERINGSRÅDET HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Bulgarien, å andra sidan (1), särskilt artikel 1.2 i protokoll 3 till detta, och

av följande skäl:

(1)

I protokoll 3, i dess lydelse sedan det ersatts av protokollet om anpassning av handelsaspekterna i Europaavtalet (2), fastställs regler för handeln med bearbetade jordbruksprodukter mellan gemenskapen och Bulgarien. Protokoll 3 ändrades senast genom beslut nr 2/2002 av associeringsrådet EU–Bulgarien (3).

(2)

Det har nyligen förhandlats om nya förbättringar av handeln för att som en förberedelse inför anslutningen underlätta den ekonomiska konvergensen och fastställa medgivanden i form av en fullständig avreglering av handeln med vissa bearbetade jordbruksprodukter och en sänkning av tullavgifterna eller tullkvoterna för andra.

(3)

Enligt artikel 1.2 i protokoll 3 får associeringsrådet besluta om varje ändring av de tullsatser som avses i bilagorna I och II till protokollet och om ökning eller avskaffande av tullkvoterna. Tullsatserna får sänkas som svar på sänkningar som är följden av ömsesidiga medgivanden när det gäller bearbetade jordbruksprodukter.

(4)

För import av vissa varor bör inga tullavgifter tas ut. För vissa andra varor bör tullkvoter öppnas; dessa kvoter bör minskas med de kvantiteter varor som omfattas av de tullkvoter som tillämpas från och med den 1 oktober 2004 i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1676/2004 av den 24 september 2004 om fastställande av autonoma övergångsbestämmelser för import av vissa bearbetade jordbruksprodukter med ursprung i Bulgarien och för export av vissa bearbetade jordbruksprodukter till Bulgarien (4) och i enlighet med det bulgariska ministerrådets dekret nr 262 av den 27 september 2004, senast ändrat genom dekret 293 av den 2 november 2004.

(5)

För bearbetade jordbruksprodukter bör inga exportbidrag beviljas enligt kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt om kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (5).

(6)	Bearbetade jordbruksprodukter med ursprung i Bulgarien som exporteras till gemenskapen bör inte beviljas exportbidrag.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Från och med den 1 oktober 2004 skall de tullavgifter som anges i bilaga I tillämpas på import till gemenskapen av de varor med ursprung i Bulgarien som är förtecknade i den bilagan.

Från och med den 1 oktober 2004 skall de tullavgifter som anges i bilaga II tillämpas på import till Bulgarien av de varor med ursprung i gemenskapen som är förtecknade i den bilagan.

Artikel 2

Bearbetade jordbruksprodukter med ursprung i gemenskapen som inte är förtecknade i bilaga I till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och som exporteras till Bulgarien skall inte vara berättigade till exportbidrag enligt förordning (EG) nr 1043/2005.

Bearbetade jordbruksprodukter med ursprung i Bulgarien som inte är förtecknade i bilaga I till fördraget och som exporteras till gemenskapen skall inte vara berättigade till exportbidrag i Bulgarien.

Om tekniska krav behöver antas som en följd av avskaffandet av exportbidragen skall de allt efter omständigheterna beslutas av kommissionen eller enligt bulgarisk lagstiftning.

Artikel 3

De tullkvoter som avses i bilagorna III och IV skall vara öppna 1 oktober–31 december 2004 och 1 januari–31 december under de påföljande åren enligt villkoren däri.

Mängderna för 2004 skall minskas till en fjärdedel i proportion till tiden, utom för tullkvoter med löpnummer 09.5463, 09.5487 och 09.5479.

Kvantiteterna för de tullkvoter som öppnats genom förordning (EG) nr 1676/2004 och övergått till fri omsättning från och med den 1 oktober 2004 skall i sin helhet räknas av mot de kvantiteter som fastställs i tullkvoterna i bilaga III.

Kvantiteterna för de tullkvoter med löpnummer 09.5463, 09.5487 och 09.5479 som öppnats genom kommissionens förordning (EG) nr 1446/2002 av den 8 augusti 2002 om att upphäva och öppna tullkvoter för import till gemenskapen av vissa bearbetade jordbruksprodukter med ursprung i Bulgarien och om ändring av förordning (EG) nr 1477/2000 (6) och övergått till fri omsättning den 1 januari–30 september 2004 skall i sin helhet räknas av mot de kvantiteter som fastställs i motsvarande tullkvoter i bilaga III.

Kvantiteterna för de tullkvoter i Bulgarien som övergått till fri omsättning den 1 oktober 2004 skall i sin helhet räknas av mot de kvantiteter som fastställs tullkvoterna i bilaga IV.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft den första dagen i månaden efter dess antagande.

BILAGA I

Tullsatser som skall tillämpas på import till gemenskapen av varor med ursprung i Bulgarien

KN-nr	Varuslag	Tullsats
(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)
		1.10.– 31.12.2004 ( %)	1.1.– 31.12.2005 ( %)	1.1.– 31.12.2006 ( %)	1.1.2007– ( %)
0403	Kärnmjölk, filmjölk och gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao:
0403 10	– Yoghurt:
	– – Smaksatt eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao:
	– – – I form av pulver eller granulat eller i annan fast form, med en fetthalt av:
0403 10 51	– – – – Högst 1,5 viktprocent	0 % + 64,1 EUR/100 kg	0	0	0
0403 10 53	– – – – Mer än 1,5 viktprocent men högst 27 viktprocent	0 % + 87,9 EUR/100 kg	0	0	0
0403 10 59	– – – – Mer än 27 viktprocent	0 % + 113,9 EUR/100 kg	0	0	0
	– – – Annan, med en mjölkfetthalt av:
0403 10 91	– – – – Högst 3 viktprocent	0 % + 8,3 EUR/100 kg	0	0	0
0403 10 93	– – – – Mer än 3 viktprocent men högst 6 viktprocent	0 % + 11,4 EUR/100 kg	0	0	0
0403 10 99	– – – – Mer än 6 viktprocent	0 % + 17,9 EUR/100 kg	0	0	0
0403 90	– Andra slag:
	– – Smaksatt eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao:
	– – – I form av pulver eller granulat eller i annan fast form, med en fetthalt av:
0403 90 71	– – – – Högst 1,5 viktprocent	0 % + 64,1 EUR/100 kg	0	0	0
0403 90 73	– – – – Mer än 1,5 viktprocent men högst 27 viktprocent	0 % + 87,9 EUR/100 kg	0	0	0
0403 90 79	– – – – Mer än 27 viktprocent	0 % + 113,9 EUR/100 kg	0	0	0
	– – – Andra, med en mjölkfetthalt av:
0403 90 91	– – – – Högst 3 viktprocent	0 % + 8,3 EUR/100 kg	0	0	0
0403 90 93	– – – – Mer än 3 viktprocent men högst 6 viktprocent	0 % + 11,4 EUR/100 kg	0	0	0
0403 90 99	– – – – Mer än 6 viktprocent	0 % + 17,9 EUR/100 kg	0	0	0
0405	Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter:
0405 20	– Bredbara smörfettsprodukter:
0405 20 10	– – Med en fetthalt av mer än 39 viktprocent men högst 60 viktprocent	0	0	0	0
0509 00	Naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung:
0509 00 90	– Annan	0	0	0	0
0710	Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta:
0710 40 00	– Sockermajs	0	0	0	0
0711	Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas, eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:
0711 90	– Andra grönsaker; blandningar av grönsaker:
	– – Grönsaker:
0711 90 30	– – – Sockermajs	0	0	0	0
1302	Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur vegetabiliska produkter:
	– Växtsafter och växtextrakter:
1302 13 00	– – Humleextrakt	0	0	0	0
1302 20	– Pektinämnen, pektinater och pektater:
1302 20 10	– – Torra	0	0	0	0
1302 20 90	– – Andra	0	0	0	0
1505	Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin):
1505 00 10	– Rått ullfett	0	0	0	0
1517	Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516
1517 10	– Margarin med undantag av flytande margarin:
1517 10 10	– – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent	0 % + 19,1 EUR/100 kg	0 % + 12,7 EUR/100 kg	0 % + 6,3 EUR/100 kg	0
1517 90	– Andra slag:
1517 90 10	– – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent	0 % + 19,1 EUR/100 kg	0	0	0
	– – Andra:
1517 90 93	– – – Ätbara blandningar och beredningar av sådana slag som används som formsläppmedel	1,9	0	0	0
1518 00	Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 1516; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans:
1518 00 10	– Linoxyn	0	0	0	0
1518 00 91	– – Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 1516	0	0	0	0
	– – Andra:
1518 00 95	– – – Oätliga blandningar eller beredningar av animaliska fetter eller oljor eller av animaliska och vegetabiliska fetter eller oljor samt fraktioner av dessa	0	0	0	0
1518 00 99	– – – Andra	0	0	0	0
1521	Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerade eller färgade:
1521 90	– Andra:
1521 90 99	– – – Andra	0	0	0	0
1522 00	Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer:
1522 00 10	– Degras	0	0	0	0
1702	Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör:
1702 50 00	– Kemiskt ren fruktos	0	0	0	0
1702 90	– Annat även invertsocker och andra socker- och sockersirapsblandningar innehållande 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen:
1702 90 10	– – Kemiskt ren maltos	0	0	0	0
1704	Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), ej innehållande kakao:
1704 10	– Tuggummi, även överdraget med socker:
	– – Innehållande mindre än 60 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros):
1704 10 11	– – – I plattor	0	0	0	0
1704 10 19	– – – Annat	0	0	0	0
	– – Innehållande minst 60 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros):
1704 10 91	– – – I plattor	0	0	0	0
1704 10 99	– – – Annat	0	0	0	0
1704 90	– Andra slag:
1704 90 10	– – Lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros, men utan andra tillsatser	0	0	0	0
1704 90 30	– – Vit choklad	0	0	0	0
	– – Andra:
1704 90 51	– – – Massor, pastor, mandelmassor, löst förpackade i förpackningar av nettovikt av minst 1 kg	0	0	0	0
1704 90 55	– – – Pastiller, tabletter o.d. mot hosta	0	0	0	0
1704 90 61	– – – Dragéer	0	0	0	0
	– – – Andra:
1704 90 65	– – – – Vingummi, gelévaror och fruktpastor i form av konfektyrer	0	0	0	0
1704 90 71	– – – – Karameller o.d. även fyllda	0	0	0	0
1704 90 75	– – – – Kola o.d.	0	0	0	0
	– – – – Andra:
1704 90 81	– – – – – Tabletter framställda genom sammanpressning	0	0	0	0
ex 1704 90 99 (Taric-nummer 1704909910)	– – – – – Andra (med undantag av produkter innehållande minst 70 viktprocent sackaros [inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros])	0	0	0	0
1806	Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao:
1806 10	– Kakaopulver med tillsats av socker eller annat sötningsmedel:
1806 10 20	– – Innehållande minst 5 viktprocent men mindre än 65 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros) eller isoglukos uttryckt som sackaros	0	0	0	0
1806 10 30	– – Innehållande minst 65 viktprocent men mindre än 80 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros) eller isoglukos uttryckt som sackaros	0	0	0	0
1806 20	– Andra beredningar i form av block, kakor eller stänger vägande mer än 2 kg eller i flytande form, pastaform, pulverform, granulatform eller liknande form, i behållare eller löst liggande i förpackningar innehållande mer än 2 kg:
1806 20 10	– – Innehållande minst 31 viktprocent kakaosmör eller sammanlagt minst 31 viktprocent kakaosmör och mjölkfett	0	0	0	0
1806 20 30	– – Innehållande sammanlagt minst 25, men mindre än 31 viktprocent kakaosmör och mjölkfett	0	0	0	0
	– – Andra:
1806 20 50	– – – Innehållande minst 18 viktprocent kakaosmör	0	0	0	0
1806 20 70	– – – ”Chocolate milk crumb”	0	0	0	0
ex 1806 20 80 (Taric-nummer 1806208010)	– – – Chokladglasyr (med undantag av produkter innehållande minst 70 viktprocent sackaros [inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros])	0	0	0	0
ex 1806 20 95 (Taric-nummer 1806209510)	– – – Andra (med undantag av produkter innehållande minst 70 viktprocent sackaros [inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros])	0	0	0
	– Andra beredningar i form av block, kakor eller stänger:
1806 31 00	– – Fyllda	(7)	0	0	0
1806 32	– – Ofyllda:
1806 32 10	– – – Med tillsats av spannmål, frukt eller nötter	(7)	0	0	0
1806 32 90	– – – Andra	(7)	0	0	0
1806 90	– Andra slag:
	– – Choklad och varor av choklad:
	– – – Konfekt, även med fyllning:
1806 90 11	– – – – Innehållande alkohol	(7)	0	0	0
1806 90 19	– – – – Andra	(7)	0	0	0
	– – – Andra:
1806 90 31	– – – – Fyllda	(7)	0	0	0
1806 90 39	– – – – Ofyllda	(7)	0	0	0
1806 90 50	– – Sockerkonfektyrer och sockerfria konfektyrer, innehållande kakao	(7)	0	0	0
1806 90 60	– – Smörgåspålägg innehållande kakao	(7)	0	0	0
1806 90 70	– – Kakaoberedningar för framställning av drycker	(7)	0	0	0
ex 1806 90 90 (Taric-nummer 1806909011 och 1806909091)	– – Andra (med undantag av produkter innehållande minst 70 viktprocent sackaros [inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros])	(7)	0	0	0
1901	Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som ej innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som ej innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans:
1901 10 00	– Beredningar för barn, i detaljhandelsförpackningar	0	0	0	0
1901 20 00	– Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905	0	0	0	0
1901 90	– Andra slag:
	– – Maltextrakt:
1901 90 11	– – – Med en torrsubstanshalt av minst 90 viktprocent	0	0	0	0
1901 90 19	– – – Annat	0	0	0	0
	– – Andra livsmedelsberedningar:
1901 90 91	– – – Utan innehåll av mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 % mjölkfett, 5 % sackaros (inbegripet invertsocker) eller isoglukos, 5 % druvsocker eller stärkelse, med undantag av livsmedelsberedningar i pulverform av varor enligt nr 0401–0404	0	0	0	0
1902	Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd:
	– Okokta pastaprodukter, ej fyllda eller på annat sätt beredda:
1902 11 00	– – Innehållande ägg	0	0	0	0
1902 19	– – Andra:
1902 19 10	– – – Utan innehåll av vanligt vetemjöl	0	0	0	0
1902 19 90	– – – Andra	0	0	0	0
1902 20	– Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda:
	– – Andra:
1902 20 91	– – – Kokta	0	0	0	0
1902 20 99	– – – Andra	0	0	0	0
1902 30	– Andra pastaprodukter:
1902 30 10	– – Torkade	0	0	0	0
1902 30 90	– – Andra	0	0	0	0
1902 40	– Couscous:
1902 40 10	– – Ej beredda	0	0	0	0
1902 40 90	– – Andra	0	0	0	0
1903 00 00	Tapioka och tapiokaersättningar, framställda av stärkelse i form av flingor, gryn o.d.	0	0	0	0
1904	Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål (annan än majs) i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans:
1904 10	– Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter:
1904 10 10	– – Framställda av majs	0	0	0	0
1904 10 30	– – Framställda av ris	0	0	0	0
1904 10 90	– – Andra	0	0	0	0
1904 20	– Livsmedelsberedningar erhållna av orostade spannmålsflingor eller av blandningar av orostade och rostade spannmålsflingor eller svällning av spannmål:
1904 20 10	– – Beredningar av müsli-typ baserade på orostade spannmål	0	0	0	0
	– – Andra:
1904 20 91	– – – Framställda av majs	0	0	0	0
1904 20 95	– – – Framställda av ris	0	0	0	0
1904 20 99	– – – Andra	0	0	0	0
1904 30 00	– Bulgurvete	0	0	0	0
1904 90	– Andra slag:
1904 90 10	– – Risprodukter	0	0	0	0
1904 90 80	– – Andra	0	0	0	0
1905	Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter:
1905 10 00	– Knäckebröd	0	0	0	0
1905 20	– Kryddade kakor s.k. ”pain d'épices”:
1905 20 10	– – Innehållande mindre än 30 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros)	0	0	0	0
1905 20 30	– – Innehållande minst 30 viktprocent men mindre än 50 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros)	0	0	0	0
1905 20 90	– – Innehållande minst 50 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros)	0	0	0	0
	– Söta kex, småkakor o.d. våfflor och rån wafers):
1905 31	– – Söta kex, småkakor o.d.:
	– – – Helt eller delvis överdragna med choklad eller andra beredningar innehållande kakao:
1905 31 11	– – – – I förpackningar med ett nettoviktinnehåll av högst 85 g	0	0	0	0
1905 31 19	– – – – Andra	0	0	0	0
	– – – Andra:
1905 31 30	– – – – Innehållande minst 8 viktprocent mjölkfett	0	0	0	0
	– – – – Andra:
1905 31 91	– – – – – Kex med mellanlägg	0	0	0	0
1905 31 99	– – – – – Andra	0	0	0	0
1905 32	– – Våfflor och rån (wafers):
1905 32 05	– – – – Med en vattenhalt av mer än 10 viktprocent	0	0	0	0
	– – – Andra
	– – – – Helt eller delvis överdragna med choklad eller andra beredningar innehållande kakao:
1905 32 11	– – – – – I förpackningar med ett nettoviktinnehåll av högst 85 g	0	0	0	0
1905 32 19	– – – – – Andra	0	0	0	0
	– – – – Andra:
1905 32 91	– – – – – Salta, även fyllda	0	0	0	0
1905 32 99	– – – – – Andra	0	0	0	0
1905 40	– Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter:
1905 40 10	– – Skorpor	0	0	0	0
1905 40 90	– – Andra	0	0	0	0
1905 90	– Andra slag:
1905 90 10	– – Matzos	0	0	0	0
1905 90 20	– – Nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter	0	0	0	0
	– – Andra:
1905 90 30	– – – Bröd, utan tillsats av honung, ägg, ost eller frukt och innehållande i torrt tillstånd högst 5 viktprocent socker och högst 5 viktprocent fett	0	0	0	0
1905 90 45	– – – Kex	0	0	0	0
1905 90 55	– – – Extruderade eller expanderade varor, kryddade eller saltade	0	0	0	0
	– – – Andra:
1905 90 60	– – – – Med tillsats av sötningsmedel	0	0	0	0
2001	Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra:
2001 90	– Andra slag:
2001 90 30	– – Sockermajs (Zea mays var. saccharata)	0	0	0	0
2001 90 40	– – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse	0	0	0	0
2001 90 60	– – Palmhjärtan	0	0	0	0
2004	Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006:
2004 10	– Potatis:
	– – Annan:
2004 10 91	– – – I form av mjöl eller flingor	0	0	0	0
2004 90	– Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker:
2004 90 10	– – Sockermajs (Zea mays var. saccharata)	0	0	0	0
2005	Andra grönsaker beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, ej frysta, andra än produkter enligt nr 2006:
2005 20	– Potatis:
2005 20 10	– – I form av mjöl eller flingor	0	0	0	0
2005 80 00	– Sockermajs (Zea mays var. saccharata)	0	0	0	0
2008	Frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans:
	– Nötter, jordnötter och andra frön, även blandade med varandra:
2008 11	– – Jordnötter:
2008 11 10	– – – Jordnötssmör	0	0	0	0
2008 91 00	– – Palmhjärtan	0	0	0	0
2008 99	– – Andra:
2008 99 85	– – – – – Majs, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata)	0	0	0	0
2008 99 91	– – – – – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar innehållande minst 5 viktprocent stärkelse	0	0	0	0
2101	Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller mate samt beredningar på basis av sådana produkter eller på basis av kaffe, te eller mate; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av sådana produkter:
	– Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe:
2101 11	– – Extrakter, essenser och koncentrat:
2101 11 11	– – – Med en torrsubstans på basis av kaffe av minst 95 viktprocent	0	0	0	0
2101 11 19	– – – Andra	0	0	0	0
2101 12	– – Beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe:
2101 12 92	– – – Beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat av kaffe	0	0	0	0
2101 12 98	– – – Andra	0	0	0	0
2101 20	– Extrakter, essenser och koncentrat av te eller mate samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller mate:
2101 20 20	– – Extrakter, essenser och koncentrat	0	0	0	0
	– – Beredningar:
2101 20 98	– – – Andra	0	0	0	0
2101 30	– Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter:
	– – Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat:
2101 30 11	– – – Rostad cikoriarot	0	0	0	0
2101 30 19	– – – Andra	0	0	0	0
	– – Extrakter, essenser och koncentrat av rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat:
2101 30 91	– – – Av rostad cikoriarot	0	0	0	0
2101 30 99	– – – Andra	0	0	0	0
2102	Jäst (aktiv eller inaktiv); andra encelliga mikroorganismer, döda (med undantag av vacciner enligt nr 3002); beredda bakpulver:
2102 10	– Aktiv jäst:
2102 10 10	– – Jästkulturer	0	0	0	0
	– – Bagerijäst:
2102 10 90	– – Annan	0	0	0	0
2102 20	– Inaktiv jäst; andra encelliga mikroorganismer, döda:
	– – Inaktiv jäst:
2102 20 11	– – – I form av tabletter, tärningar e.d. eller i förpackningar med ett nettoinnehåll av högst 1 kg.	0	0	0	0
2102 20 19	– – – Annan	0	0	0	0
2102 30 00	– Beredda bakpulver	0	0	0	0
2103	Såser samt beredningar för tillredning av såser; blandningar för smaksättningsändamål; senapspulver och beredd senap:
2103 10 00	– Sojasås	0	0	0	0
2103 20 00	– Tomatketchup och annan tomatsås	2,5	0	0	0
2103 30	– Senapspulver och beredd senap:
2103 30 90	– – Beredd senap	0	0	0	0
2103 90	– Andra slag:
2103 90 90	– – Andra	0	0	0	0
2104	Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger; homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar:
2104 10	– Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger:
2104 10 10	– – Torkade	3	0	0	0
2104 10 90	– – Andra	3	0	0	0
2104 20 00	– Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar	3,6	0	0	0
2105 00	Glassvaror, även innehållande kakao:
2105 00 10	– Ej innehållande mjölkfett eller innehållande mindre än 3 viktprocent mjölkfett	0 % + 13,5 EUR/100 kg max 17,4 % + 8,4 EUR/100 kg	0	0	0
	– Innehållande mjölkfett:
2105 00 91	– – Till en mängd av minst 3 men mindre än 7 viktprocent	0 % + 25,9 EUR/100 kg max 16,2 % + 6,3 EUR/100 kg	0	0	0
2105 00 99	– – Till en mängd av minst 7 viktprocent	0 % + 36,4 EUR/100 kg max 16 % + 6,2 EUR/100 kg	0	0	0
2106	Livsmedelsberedningar, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans:
2106 10	– Proteinkoncentrat och texturerade proteiner:
2106 10 20	– – Ej innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse	0	0	0	0
2106 10 80	– – Andra	0	0	0	0
2106 90	– Andra slag:
2106 90 10	– – Ostfondue	0	0	0	0
2106 90 20	– – Sammansatta alkoholhaltiga beredningar, ej baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker	0	0	0	0
	– – Andra:
2106 90 92	– – – Ej innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse	0	0	0	0
2202	Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009:
2202 10 00	– Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne	0	0	0	0
2202 90	– Andra slag:
2202 90 10	– – Ej innehållande varor enligt nr 0401–0404 eller fett av varor enligt nr 0401–0404	0	0	0	0
2205	Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen:
2205 10	– På kärl rymmande högst 2 liter:
2205 10 10	– – Med en verklig alkoholhalt av högst 18 volymprocent	0	0	0	0
2205 90	– Andra:
2205 90 10	– – Med en verklig alkoholhalt av högst 18 volymprocent	0	0	0	0
2403	Andra varor tillverkade av tobak eller tobaksersättning; ”homogeniserad” eller ”rekonstituerad” tobak; tobaksextrakt:
2403 10	– Röktobak, även innehållande tobaksersättning (oavsett mängden):
2403 10 10	– – I förpackningar med en nettovikt av högst 500 g	50,5	33,7	16,8	0
2403 10 90	– – Andra	50,5	33,7	16,8	0
	– Andra slag:
2403 91 00	– – ”Homogeniserad” eller ”rekonstituerad” tobak	11,1	7,4	3,7	0
2403 99	– – Andra:
2403 99 10	– – – Tuggtobak och snus	28	18,7	9,3	0
2403 99 90	– – – Andra	11,1	7,4	3,7	0
3301	Eteriska oljor (även terpenfria), inbegripet ”concretes” och ”absolutes”; resinoider; extraherade oleoresiner; koncentrat av eteriska oljor i fett, icke-flyktig olja, vax e.d., erhållna genom s.k. enfleurage eller maceration; terpenhaltiga biprodukter erhållna vid avterpenisering av eteriska oljor; vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor:
3301 90	– Andra slag:
3301 90 10	– – Terpenhaltiga biprodukter erhållna vid avterpenisering av eteriska oljor	0	0	0	0
	– – Extraherade oleoresiner:
3301 90 90	– – Andra	0	0	0	0
3302	Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker:
3302 10	– Av sådana slag som används som råvaror inom industrin:
	– – Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker:
	– – – Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck:
	– – – – Andra:
3302 10 21	– – – – – Ej innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse	0	0	0	0
3302 10 29	– – – – – Andra	0	0	0	0