ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 315

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

49 årgången
15 november 2006


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

*

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1672/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet – Progress

1

 

*

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1673/2006/EG av den 24 oktober 2006 om finansiering av europeisk standardisering

9

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

15.11.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 1672/2006/EG

av den 24 oktober 2006

om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet – Progress

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 13.2, artikel 129 och artikel 137.2 a,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Europeiska rådet beslöt vid sitt möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 att man som en integrerad del av unionens övergripande strategi skulle ta med främjandet av sysselsättning och social integration för att nå det strategiska målet för nästa decennium att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Det satte upp ambitiösa mål för unionen i syfte att återskapa förutsättningar för full sysselsättning, öka kvalitet och produktivitet i arbetslivet, samt främja social sammanhållning och en arbetsmarknad för alla. Europeiska rådet koncentrerade sig dessutom åter på strategin vid sitt möte i Bryssel den 22 och 23 mars 2005.

(2)

I överensstämmelse med kommissionens uttryckliga mål att konsolidera och rationalisera gemenskapens finansieringsinstrument bör det genom detta beslut inrättas ett enda, enhetligt program för fortsättning och utveckling av den verksamhet som inleddes genom rådets beslut 2000/750/EG av den 27 november 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering (2001–2006) (4), rådets beslut 2001/51/EG av den 20 december 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män (2001–2005) (5), Europaparlamentets och rådets beslut nr 50/2002/EG (6) av den 7 december 2001 om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning, nr 1145/2002/EG (7) av den 10 juni 2002 om gemenskapens stödåtgärder inom sysselsättningsområdet och nr 848/2004/EG (8) av den 29 april 2004 om inrättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organisationer som på europeisk nivå verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män samt den verksamhet som bedrivs på gemenskapsnivå avseende arbetsvillkor.

(3)

Vid Europeiska rådets extra möte om sysselsättning i Luxemburg den 20 och 21 november 1997 lanserades den europeiska sysselsättningsstrategin, för att samordna medlemsstaternas sysselsättningspolitik på grundval av gemensamt överenskomna riktlinjer och rekommendationer för sysselsättningen. Den europeiska sysselsättningsstrategin är nu det viktigaste instrumentet på europeisk nivå för genomförandet av Lissabonstrategins sysselsättnings- och arbetsmarknadsmål.

(4)

Europeiska rådet fann vid sitt möte i Lissabon att det antal personer i unionen som lever under fattigdomsgränsen och är socialt utslagna var oacceptabelt, och ansåg det därför nödvändigt att åtgärder vidtas för att nå avgörande framsteg med att utrota fattigdom genom fastställande av lämpliga mål. Europeiska rådet enades om sådana mål vid sitt möte i Nice den 7-9 december 2000. Dessutom enades Europeiska rådet om att politiska insatser mot social utslagning bör grundas på den öppna samordningsmetoden där nationella handlingsplaner kombineras med ett initiativ från kommissionens sida för samarbete.

(5)

De demografiska förändringarna utgör en stor utmaning på lång sikt för de sociala trygghetssystemens förmåga att tillhandahålla adekvata pensioner och hälsovård och långtidsvård av hög kvalitet, med tillgänglighet för alla och finansiering på lång sikt. Det är viktigt att främja politiska insatser som möjliggör både adekvat socialt skydd och de sociala trygghetssystemens hållbarhet. Europeiska rådet i Lissabon beslutade att samarbetet på detta område bör grundas på den öppna samordningsmetoden.

(6)

I detta sammanhang bör migranternas specifika situation uppmärksammas liksom vikten av att vidta åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till reguljär sysselsättning.

(7)

Säkerställande av minimistandarder och fortlöpande förbättringar av arbetsvillkoren i unionen är en central del av den europeiska socialpolitiken och ett viktigt övergripande mål för Europeiska unionen. En viktig uppgift för gemenskapen är att understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom områden som arbetstagares hälsa och säkerhet, arbetsvillkor, inklusive behovet av att förena arbete och familjeliv, skydd för arbetstagare då deras anställningsavtal slutar gälla, information till, samråd med och deltagande av arbetstagare samt företrädande och kollektivt tillvaratagande av arbetsgivares och arbetstagares intressen.

(8)

Icke-diskriminering är en av Europeiska unionens grundläggande principer. I artikel 13 i fördraget anges att åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning skall vidtas. Icke-diskriminering är också inskrivet i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter. Särdragen hos olika former av diskriminering bör beaktas och lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering på en eller flera grunder bör utvecklas parallellt. Vid bedömning av programmets tillgänglighet och resultat bör därför funktionshindrades särskilda behov beaktas, när det gäller att säkerställa att de får full och lika tillgång till den verksamhet som finansieras genom detta program och resultaten och utvärderingen av denna verksamhet, inklusive kompensation för de extra kostnader som de ådrar sig på grund av sitt funktionshinder. Under många år samlad erfarenhet av att bekämpa vissa former av diskriminering, inklusive diskriminering på grund av kön, kan komma till nytta vid bekämpandet av andra former av diskriminering.

(9)

På grundval av artikel 13 i fördraget har rådet antagit följande direktiv: direktiv 2000/43/EG (9) av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung med förbud mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung inom bl.a. anställning, utbildning, varor och tjänster samt socialt skydd, direktiv 2000/78/EG (10) av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet med förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning och direktiv 2004/113/EG (11) av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

(10)

Enligt artiklarna 2 och 3 i fördraget är likabehandling av kvinnor och män en grundläggande princip i gemenskapsrätten. De direktiv och andra rättsakter som antagits på grundval av denna princip bidrar väsentligt till att förbättra kvinnornas situation i unionen. Erfarenheter av åtgärder på gemenskapsnivå har visat att främjande av jämställdhet i gemenskapens politik och bekämpning av diskriminering i praktiken kräver att instrument inbegripet lagstiftning, finansieringsinstrument och integrering av ett jämställdhetsperspektiv, kombineras på ett sådant sätt att de kompletterar varandra. I enlighet med principen om jämställdhet mellan kvinnor och män bör jämställdhetsperspektivet främjas i programmets alla avsnitt och verksamheter.

(11)

Många icke-statliga organisationer som är aktiva på olika nivåer kan lämna ett väsentligt bidrag på europeisk nivå genom de centrala nätverk som hjälper till att ändra de politiska riktlinjerna avseende programmets allmänna mål.

(12)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av behovet av informationsutbyte på europeisk nivå och spridning av goda lösningar i hela gemenskapen, och de därför, på grund av gemenskapsåtgärdernas multilaterala dimension, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13)

Genom detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga bugetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (12).

(14)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (13).

(15)

Eftersom programmet är uppdelat på fem avsnitt, kan medlemsstaterna bestämma hur deras nationella företrädare skall rotera alltefter de frågor som den kommitté som biträder kommissionen tar upp.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Programmets inrättande och varaktighet

1.   Genom detta beslut inrättas gemenskapsprogrammet för sysselsättning och social solidaritet, benämnt Progress (nedan kallat ”programmet”), vilket skall ge finansiellt stöd till genomförandet av Europeiska unionens mål inom sysselsättning och socialpolitik, enligt kommissionens meddelande om den socialpolitiska agendan, och därigenom bidra till att uppnå Lissabonstrategins mål på dessa områden.

2.   Programmet skall löpa från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013.

Artikel 2

Allmänna mål

1.   Programmet skall ha följande allmänna mål:

a)

Förbättra kunskapen om och förståelsen för situationen i medlemsstaterna och i andra medverkande länder genom analys, utvärdering och nära övervakning av politiska åtgärder.

b)

Stödja utvecklingen av statistiska verktyg och metoder och gemensamma indikatorer, när så är lämpligt uppdelade efter kön och åldersgrupp, på de områden som programmet omfattar.

c)

Stödja och övervaka genomförandet av gemenskapslagstiftningen, i tillämpliga fall, och gemenskapens politiska mål i medlemsstaterna samt utvärdera deras effektivitet och inverkan.

d)

Främja nätverk, ömsesidigt lärande, kartläggning och spridning av god praxis och innovativa tillvägagångssätt på europeisk nivå.

e)

Öka de berörda aktörernas och allmänhetens medvetenhet om gemenskapens politik och mål under vart och ett av de fem avsnitten.

f)

Öka kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att främja, stödja och vidareutveckla gemenskapens politik och mål, när så är tillämpligt.

2.   Ett jämställdhetsperspektiv skall främjas i programmets alla avsnitt och verksamheter.

3.   De resultat som uppnås inom programmets avsnitt och verksamheter skall om lämpligt spridas till de inblandade och allmänheten. Kommissionen skall vid behov föra diskussioner med de viktigaste aktörerna.

Artikel 3

Programmets struktur

Programmet skall vara uppdelat i följande fem avsnitt:

1.

Sysselsättning.

2.

Socialt skydd och social integration.

3.

Arbetsvillkor.

4.

Antidiskriminering och mångfald.

5.

Jämställdhet.

Artikel 4

Avsnitt 1: Sysselsättning

Inom avsnitt 1 skall stöd ges till genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin på följande sätt:

a)

Öka kunskapen om sysselsättningssituationen och utsikterna, särskilt genom analyser och undersökningar och utveckling av statistik och gemensamma indikatorer inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin.

b)

Övervaka och utvärdera genomförandet av de europeiska riktlinjerna och rekommendationerna för sysselsättning och deras inverkan, särskilt genom den gemensamma sysselsättningsrapporten, samt analysera samspelet mellan den europeiska sysselsättningsstrategin och allmän ekonomisk och social politik och andra politikområden.

c)

Organisera erfarenhetsutbyten om strategier, god praxis och innovativa tillvägagångssätt och främja ömsesidigt lärande med anknytning till den europeiska sysselsättningsstrategin.

d)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om utmaningar och politik på sysselsättningsområdet och genomförandet av nationella reformprogram, inklusive bland arbetsmarknadens parter, regionala och lokala aktörer och andra berörda aktörer.

Artikel 5

Avsnitt 2: Socialt skydd och social integration

Inom avsnitt 2 skall stöd ges till genomförandet av den öppna samordningsmetoden på området socialt skydd och social integration på följande sätt:

a)

Öka kunskapen om social utslagning, fattigdomsfrågor och politik på området socialt skydd och social integration, särskilt genom analyser och undersökningar och utveckling av statistik och gemensamma indikatorer, inom ramen för den öppna samordningsmetoden på området socialt skydd och social integration.

b)

Övervaka och utvärdera genomförandet av den öppna samordningsmetoden på området socialt skydd och social integration och dess konsekvenser på nationell nivå och gemenskapsnivå samt analysera samspelet mellan den öppna samordningsmetoden och andra politikområden.

c)

Organisera erfarenhetsutbyten om strategier, god praxis och innovativa tillvägagångssätt och främja ömsesidigt lärande med anknytning till strategin för socialt skydd och social integration.

d)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till gemenskapens samordningsförfarande på området socialt skydd och social integration, inklusive bland arbetsmarknadens parter, regionala och lokala aktörer, icke-statliga organisationer och andra berörda aktörer.

e)

Utveckla kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att stödja och vidareutveckla gemenskapens politiska mål och strategier för socialt skydd och social integration.

Artikel 6

Avsnitt 3: Arbetsvillkor

Inom avsnitt 3 skall stöd ges till förbättring av arbetsmiljö och arbetsvillkor, inbegripet hälsa och säkerhet i arbetet samt förenande av arbetsliv och familjeliv, på följande sätt:

a)

Öka kunskapen om situationen med avseende på arbetsvillkor, särskilt genom analyser och undersökningar och vid behov utveckling av statistik och indikatorer, samt utvärdera effektiviteten i och inverkan av befintlig lagstiftning, politik och praxis.

b)

Stödja genomförandet av gemenskapens arbetsrätt genom effektiv övervakning, anordnande av seminarier för dem som arbetar på området, utarbetande av vägledningar och nätverksverksamhet bland specialiserade organ, inklusive arbetsmarknadens parter.

c)

Ta initiativ till förebyggande åtgärder och främja en förebyggande kultur på arbetsmiljöområdet.

d)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till arbetsvillkor, inklusive bland arbetsmarknadens parter och andra aktörer.

Artikel 7

Avsnitt 4: Antidiskriminering och mångfald

Inom avsnitt 4 skall stöd ges till ett effektivt genomförande av principen om icke-diskriminering och integrering av denna i all gemenskapspolitik främjas på följande sätt:

a)

Öka kunskapen om situationen med avseende på diskriminering, särskilt genom analyser och undersökningar och vid behov utveckling av statistik och indikatorer, samt utvärdera effektiviteten i och inverkan av befintlig lagstiftning, politik och praxis.

b)

Stödja genomförandet av gemenskapens antidiskrimineringslagstiftning genom effektiv övervakning, anordnande av seminarier för dem som arbetar på området och nätverksverksamhet bland organ som är specialiserade på antidiskriminering.

c)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till diskriminering och integrering av antidiskriminering i all gemenskapspolitik, inklusive bland arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra berörda aktörer.

d)

Utveckla kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att främja och vidareutveckla gemenskapens politiska mål och strategier för bekämpande av diskriminering.

Artikel 8

Avsnitt 5: Jämställdhet

Inom avsnitt 5 skall stöd ges till ett effektivt genomförande av principen om jämställdhet och integrering av denna i all gemenskapspolitik på följande sätt:

a)

Öka kunskapen om situationen med avseende på jämställdhetsfrågor och integrering av ett jämställdhetsperspektiv, särskilt genom analyser och undersökningar och utveckling av statistik och vid behov indikatorer, samt utvärdera effektiviteten i och inverkan av befintlig lagstiftning, politik och praxis.

b)

Stödja genomförandet av gemenskapens antidiskrimineringslagstiftning genom effektiv övervakning, anordnande av seminarier för dem som arbetar på området och nätverksverksamhet bland organ som är specialiserade på jämställdhet.

c)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till jämställdhet och integrering av ett jämställdhetsperspektiv, inklusive bland arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra berörda aktörer.

d)

Utveckla kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att främja och vidareutveckla gemenskapens politiska mål och strategier för jämställdhet.

Artikel 9

Typer av åtgärder

1.   Programmet skall finansiera följande typer av åtgärder, vilka vid behov kan genomföras inom en gränsöverskridande ram:

a)

Analyser

i)

Insamling, utveckling och spridning av uppgifter och statistik.

ii)

Utveckling och spridning av gemensamma metoder och i förekommande fall indikatorer eller riktmärken.

iii)

Utförande av studier, undersökningar och analyser samt spridning av resultat av dessa.

iv)

Utförande av utvärderingar och konsekvensbedömningar samt spridning av resultat av dessa.

v)

Utarbetande och publicering av vägledningar, rapporter och utbildningsmaterial via Internet eller andra medier.

b)

Ömsesidigt lärande, medvetandegörande och spridning

i)

Kartläggning och utbyte av god praxis, innovativa tillvägagångssätt och erfarenheter samt anordnande av inbördes utvärdering och ömsesidigt lärande genom möten, workshoppar och seminarier på europeisk, transnationell eller nationell nivå, om möjligt med beaktande av specifika nationella omständigheter.

ii)

Anordnande av konferenser och seminarier inom ramen för ordförandeskapet.

iii)

Anordnande av konferenser och seminarier till stöd för utformning och genomförande av gemenskapslagstiftning och politiska mål.

iv)

Anordnande av mediekampanjer och evenemang.

v)

Sammanställning och publicering av material för informationsspridning och för spridning av programmets resultat.

c)

Stöd till centrala aktörer

i)

Stöd till driftskostnaderna för de centrala nätverk på europeisk nivå vilkas verksamhet är kopplad till genomförandet av programmets mål.

ii)

Inrättande av arbetsgrupper med nationella tjänstemän för övervakning av genomförandet av gemenskapslagstiftning.

iii)

Finansiering av specialseminarier för dem som arbetar på området, nyckeltjänstemän och andra relevanta aktörer.

iv)

Nätverksverksamhet mellan specialiserade organ på europeisk nivå.

v)

Finansiering av expertnätverk.

vi)

Finansiering av övervakningscentrum på europeisk nivå.

vii)

Utbyte av personal mellan nationella förvaltningar.

viii)

Samarbete med internationella institutioner.

2.   Åtgärderna i 1 b skall ha en stark europeisk dimension och en lämplig skala, så att det säkerställs att ett faktiskt europeiskt mervärde uppnås, och de bör utföras av nationella, regionala eller lokala myndigheter, specialiserade organ enligt gemenskapslagstiftningen eller sådana aktörer som betraktas som centrala på sitt område.

3.   Åtgärder för att förbereda och genomföra europeiska år skall inte finansieras genom programmet.

Artikel 10

Tillträde till programmet

1.   Detta program skall vara öppet för alla offentliga och/eller privata organ, aktörer och institutioner, i synnerhet

a)

medlemsstaterna,

b)

offentliga arbetsförmedlingar och deras kontor,

c)

lokala och regionala myndigheter,

d)

särskilda organ enligt gemenskapslagstiftningen,

e)

arbetsmarknadens parter,

f)

icke-statliga organisationer, särskilt sådana som är organiserade på europeisk nivå,

g)

institut för högre utbildning och forskningsinstitut,

h)

experter på utvärdering,

i)

nationella statistikkontor,

j)

medier.

2.   Kommissionen får också direkt medverka i programmet i den mån det gäller sådana åtgärder som anges i artikel 9.1 a och artikel 9.1 b.

Artikel 11

Ansökningar om stöd

1.   De typer av åtgärder som avses i artikel 9 kan finansieras på följande sätt:

a)

Genom ett tjänstekontrakt efter en upphandling då Eurostats förfaranden för samarbete med de nationella statistikkontoren skall tillämpas.

b)

Ett partiellt stöd efter en inbjudan att lämna förslag då gemenskapens medfinansiering i allmänhet inte får överstiga 80 % av mottagarens totala kostnader. Eventuellt finansiellt stöd utöver detta tak får endast beviljas i undantagsfall och efter en noggrann kontroll.

   2. De typer av åtgärder som anges i artikel 9.1 får beviljas finansiellt stöd som svar på begäran, exempelvis från medlemsstaterna, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (14), särskilt artikel 110 och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (15), särskilt artikel 168.

Artikel 12

Genomförandebestämmelser

1.   De åtgärder som krävs för genomförandet av detta beslut med avseende på följande frågor skall vidtas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13.2:

a)

Allmänna riktlinjer för genomförande av programmet.

b)

Årligt arbetsprogram för genomförande av programmet, uppdelat i olika avsnitt.

c)

Vilket finansiellt stöd som skall beviljas av gemenskapen.

d)

Årsbudget om inte annat anges i artikel l7.

e)

Förfarande för val av vilka åtgärder som skall få stöd från gemenskapen, och kommissionens utkast till förteckning över åtgärder som skall få sådant stöd.

f)

Kriterier för utvärdering av programmet, inklusive för kostnadseffektivitet och arrangemang för spridning och överföring av resultat.

2.   De åtgärder som krävs för genomförandet av detta beslut med avseende på alla andra frågor än de som avses i punkt 1 skall vidtas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13.3.

Artikel 13

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 14

Samarbete med andra kommittéer

1.   Kommissionen skall upprätta nödvändiga kontakter med kommittén för socialt skydd och sysselsättningskommittén för att se till att de regelbundet och på lämpligt sätt informeras om genomförandet av de verksamheter som avses i detta beslut.

2.   Kommissionen skall också informera övriga relevanta kommittéer om vilka åtgärder som vidtas inom de fem avsnitten i programmet.

3.   Vid behov skall kommissionen etablera regelbundet och strukturerat samarbete mellan de kommittéer som avses i artikel 13 och de uppföljningskommittéer som har inrättats för andra berörda politikområden, instrument och åtgärder.

Artikel 15

Konsekvens och komplementaritet

1.   Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna säkerställa övergripande konsekvens med unionens och gemenskapens politik, instrument och åtgärder på andra områden, särskilt genom att inrätta lämpliga mekanismer för samordning av programmets verksamhet med relevant verksamhet inom forskning, rättsliga och inrikes frågor, kultur, utbildning och ungdomsfrågor, inom utvidgning och gemenskapens yttre förbindelser, samt med regionalpolitik och allmän ekonomisk politik. Särskild vikt skall läggas vid möjligheterna till synergieffekter mellan detta program och programmen på utbildningsområdet.

2.   Kommissionen och medlemsstaterna skall säkerställa konsekvens och komplementaritet och se till att undvika dubbelarbete mellan programmets verksamhet och andra relevanta unions- och gemenskapsåtgärder, framför allt sådana som genomförs genom strukturfonderna, i synnerhet Europeiska socialfonden.

3.   Kommissionen skall se till att de utgifter som täcks av programmet och belastar detta inte belastar något annat av gemenskapens finansieringsinstrument.

4.   Kommissionen skall regelbundet informera den kommitté som avses i artikel 13 om andra gemenskapsåtgärder som bidrar till att uppnå de strategiska Lissabonmålen inom den socialpolitiska agendans område.

5.   Medlemsstaterna skall i möjligaste mån bemöda sig om att säkerställa konsekvens och komplementaritet mellan verksamhet under programmet och på nationell, regional och lokal nivå.

Artikel 16

Tredjeländers medverkan

Programmet skall vara öppet för medverkan av

Efta/EES-länderna enligt villkoren i EES-avtalet,

de anslutningsländer och kandidatländer som är associerade till Europeiska unionen samt de länder på västra Balkan som ingår i stabilitets- och associeringsprocessen.

Artikel 17

Finansiering

1.   Finansieringsramen för genomförande av de gemenskapsåtgärder som avses i detta beslut för perioden 1 januari 2007–31 december 2013 skall fastställas till 657 590 000 EUR (16).

2.   Vid fördelningen av anslag mellan de olika avsnitten skall under hela programperioden följande minimiandelar beaktas:

Avsnitt 1

Sysselsättning

23 %

Avsnitt 2

Social trygghet och social integration

30 %

Avsnitt 3

Arbetsvillkor

10 %

Avsnitt 4

Antidiskriminering och mångfald

23 %

Avsnitt 5

Jämställdhet

12 %

3.   Högst 2 % av finansieringsramen skall anslås till genomförandet av programmet för att exempelvis täcka utgifter i samband med verksamheten i den kommitté som avses i artikel 13 eller de utvärderingar som skall utföras i enlighet med artikel 19.

4.   De årliga anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetramen.

5.   Kommissionen kan använda sig av teknisk och/eller administrativ hjälp till ömsesidig nytta för kommissionen och stödmottagarna samt av stödutgifter.

Artikel 18

Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1.   Kommissionen skall vid genomförandet av de åtgärder som finansieras enligt detta beslut se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och återkrävande av orättmätigt utbetalda belopp och, om oegentligheter påvisas, effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (17) och (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (18) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (19).

2.   För de gemenskapsåtgärder som finansieras enligt detta beslut skall med sådana oegentligheter som anges i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avses varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för Europeiska unionens allmänna budget eller budgetar som den förvaltar, genom en otillbörlig utgift.

3.   Avtal och överenskommelser, även överenskommelser med deltagande tredjeländer, i enlighet med detta beslut skall särskilt innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll av kommissionen (eller dess befullmäktigade ombud) och revisioner av revisionsrätten, om nödvändigt på plats.

Artikel 19

Övervakning och utvärdering

1.   För att säkerställa regelbunden övervakning av programmet och eventuella nödvändiga justeringar av detta, skall årliga verksamhetsrapporter med inriktning på programmets resultat utarbetas av kommissionen och överlämnas till Europaparlamentet och den kommitté som avses i artikel 13.

2.   Programmets olika avsnitt skall också bli föremål för en halvtidsutvärdering för att ge en överblick över programmet som helhet för en bedömning av framsteg för att uppfylla programmets mål, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet. Denna utvärdering får kompletteras med löpande utvärderingar. Dessa skall utföras av kommissionen med bistånd av externa experter. När de blir tillgängliga skall deras resultat redovisas i de verksamhetsrapporter som avses i punkt 1.

3.   En utvärdering i efterhand av hela programmet skall senast den 31 december 2015 genomföras av kommissionen med bistånd av externa experter, för att bedöma inverkan av programmets mål och det europeiska mervärdet. Kommissionen skall överlämna expertutlåtandet till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

4.   Genomförandet av de enskilda avsnitten i programmet, inklusive redogörelsen för resultat och dialogen om framtida prioriteringar, skall också diskuteras i forumet om genomförandet av den socialpolitiska agendan.

Artikel 20

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Strasbourg den 24 oktober 2006.

På Europaparlamentets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

På rådets vägnar

P. LEHTOMÄKI

Ordförande


(1)  EUT C 255, 14.10.2005, s. 67.

(2)  EUT C 164, 5.7.2005, s. 48.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 6 september 2005 (EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 99), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 juli 2006 (EUT C 238 E, 3.10.2006, s. 31) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 27 september 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(4)  EGT L 303, 2.12.2000, s. 23.

(5)  EGT L 17, 19.1.2001, s. 22. Beslutet ändrat genom beslut nr 1554/2005/EG (EUT L 255, 30.9.2005, s. 9).

(6)  EGT L 10, 12.1.2002, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 786/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s. 7).

(7)  EGT L 170, 29.6.2002, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG.

(8)  EUT L 157, 30.4.2004, s. 18. Beslutet ändrat genom beslut nr 1554/2005/EG.

(9)  EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.

(10)  EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

(11)  EUT L 373, 21.12.2004, s. 37.

(12)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(13)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(14)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(15)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1248/2006 (EUT L 227, 19.8.2006, s. 3).

(16)  Detta belopp grundar sig på 2004 års siffror och skall anpassas tekniskt med hänsyn till inflationen.

(17)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(18)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(19)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.


15.11.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/9


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 1673/2006/EG

av den 24 oktober 2006

om finansiering av europeisk standardisering

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 och artikel 157.3,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Den europeiska standardiseringen är en frivillig verksamhet som utförs av och för berörda parter som vill fastställa standarder och andra standardiseringsprodukter för sina egna behov. Dessa standardiseringsprodukter utarbetas av Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telestandarder (Etsi), vilka är organ som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (3) (nedan kallade ”europeiska standardiseringsorgan”).

(2)

I direktiv 98/34/EG föreskrivs att kommissionen, efter samråd med den kommitté som inrättades genom det direktivet, kan lämna standardiseringsuppdrag till de europeiska standardiseringsorganen. I Allmänna riktlinjer för samarbetet mellan CEN, Cenelec och Etsi och Europeiska kommissionen och Europeiska frihandelssammanslutningen av den 28 mars 2003 (4) fastställs partnerskapsförbindelser mellan å ena sidan dessa europeiska standardiseringsorgan, och å andra sidan gemenskapen och Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), som också stöder den europeiska standardiseringen.

(3)

Det är nödvändigt att gemenskapen bidrar till finansieringen av den europeiska standardiseringen, eftersom den på ett ändamålsenligt sätt stöder gemenskapens lagstiftning och politik. Den europeiska standardiseringen bidrar dessutom till den inre marknadens funktion och konsolidering, särskilt genom direktiven enligt den s.k. nya metoden när det gäller hälsa, säkerhet, miljöskydd och konsumentskydd, och till att garantera kompatibilitet till exempel på transportområdet. Den europeiska standardiseringen bidrar också till att förbättra företagens konkurrenskraft, bland annat genom att den underlättar den fria rörligheten för varor och tjänster, nätens driftskompatibilitet, kommunikationsmedel samt teknisk utveckling och innovation inom sådana områden som informationsteknik. Detta beslut bör därför även omfatta finansiering av europeisk standardiseringsverksamhet inom informations- och teleteknik, som också regleras i rådets beslut 87/95/EEG av den 22 december 1986 om standardisering inom området informationsteknologi och telekommunikation (5).

(4)

Detta beslut bör innehålla en explicit, komplett och detaljerad rättslig grund för gemenskapens finansiering av all europeisk standardiseringsverksamhet som krävs för att genomföra gemenskapens politik och lagstiftning.

(5)

Det är nödvändigt att se till att små och medelstora företag, i synnerhet mindre företag, mikroföretag och hantverksföretag, behärskar tillämpningen av europeiska standarder. Dessa standarder bör följaktligen utarbetas och tillämpas med beaktande av sådana företags särdrag och deras miljö.

(6)

Gemenskapens finansiering bör syfta till att fastställa standarder eller andra standardiseringsprodukter, att göra det lättare för företagen att använda dem genom att de översätts till de olika officiella gemenskapsspråken, att öka samstämmigheten i det europeiska systemet för standardisering och att se till att samtliga marknadsaktörer i hela Europeiska unionen får tillgång till de europeiska standarderna på rättvisa och tydliga villkor. Detta är särskilt viktigt i de fall där användningen av standarder gör det möjligt att efterleva gemenskapslagstiftningen.

(7)

Anslagen till den europeiska standardiseringen bör fastställas varje år av budgetmyndigheten inom ramen för en preliminär finansieringsram som fastställs för den period som den gällande budgetramen omfattar och bli föremål för ett årligt beslut från kommissionen, i vilket beloppen och, i förekommande fall, den högsta andelen samfinansiering per typ av verksamhet anges.

(8)

Eftersom den europeiska standardiseringen till stöd för gemenskapens politik och lagstiftning och de olika typerna av standardiseringsverksamhet täcker ett mycket brett område, bör olika former för finansiering föreskrivas. Det handlar i huvudsak om bidrag utan ansökningsomgång för de europeiska standardiseringsorganen i enlighet med bestämmelserna i artikel 110.1 andra stycket i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6) (nedan kallad ”budgetförordningen”) och i artikel 168.1 d i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (7).

(9)

Detta bör även gälla enheter som inte erkänns som europeiska standardiseringsorgan i bilaga I till direktiv 98/34/EG, men som befullmäktigas genom en grundläggande rättsakt och som skall utföra förberedande arbete inför den europeiska standardiseringen i samarbete med de europeiska standardiseringsorganen.

(10)

Medlemsstaterna uppmuntras att se till att standardiseringsarbetet erhåller nödvändigt nationellt stöd.

(11)

I den mån som europeiska standardiseringsorgan fortlöpande stöder gemenskapens verksamhet bör de också ha tillgång till effektiva och ändamålsenliga centralsekretariat. Kommissionen bör därför kunna bevilja bidrag till de organ som verkar i ett allmänt europeiskt intresse, utan att tillämpa den princip om successiv nedtrappning av bidrag till administrationskostnader som avses i artikel 113.2 i budgetförordningen. För att europeiska standardiseringsorgan skall kunna verka effektivt måste också nationella medlemmar i dessa organ fullgöra sina skyldigheter när det gäller att bidra ekonomiskt till det europeiska systemet för standardisering.

(12)

Finansieringen av standardiseringsverksamheten bör även kunna täcka verksamhet som förbereder eller kompletterar fastställandet av standarder eller andra standardiseringsprodukter. Det handlar bland annat om forskning, utarbetande av förberedande dokument för lagstiftning, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier och validering eller utvärdering av standarder. Främjandet av standardisering på europeisk och internationell nivå bör också kunna omfatta genomförandet av program för samarbete och tekniskt stöd med tredjeländer. För att förbättra tillgången till marknaderna och öka konkurrenskraften hos företagen i Europeiska unionen bör det finnas möjlighet att efter ansökningsomgångar eller upphandlingar bevilja bidrag till andra enheter.

(13)

Avtal om partnerskap undertecknas regelbundet mellan kommissionen och europeiska standardiseringsorgan för fastställandet av administrativa och finansiella bestämmelser för finansieringen av standardiseringsverksamhet i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen. Europaparlamentet och rådet bör informeras om innehållet i sådana avtal.

(14)

Med hänsyn till standardiseringsarbetets särskilda karaktär, och särskilt olika berörda parters medverkan i standardiseringsprocessen, bör det tillåtas att sådan samfinansiering för framtagning av europeiska standarder eller andra standardiseringsprodukter som är föremål för gemenskapsbidrag får ges som bidrag in natura, till exempel genom att experter ställs till förfogande.

(15)

För att säkerställa ett effektivt genomförande av detta beslut bör det vara möjligt att anlita den sakkunskap som krävs, bland annat för revision och ekonomisk förvaltning, och att få tillgång till sådant administrativt stöd som kan underlätta genomförandet samt att regelbundet utvärdera den verksamhet som finansieras av gemenskapen för att kunna bedöma om den är ändamålsenlig och ger önskad verkan.

(16)

Lämpliga åtgärder bör också vidtas för att undvika bedrägerier och oegentligheter och för att återkräva medel som utbetalats felaktigt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (8), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (9) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (10).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta beslut fastställs bestämmelser för gemenskapens bidrag till finansieringen av europeisk standardisering i syfte att stödja genomförandet av viss politik, viss verksamhet och vissa åtgärder samt genomförande av gemenskapslagstiftning.

Artikel 2

Enheter som kan beviljas gemenskapsfinansiering

Gemenskapsfinansiering får beviljas de erkända europeiska standardiseringsorgan som anges i bilaga I till direktiv 98/34/EG för genomförandet av sådan verksamhet som anges i artikel 3 i detta beslut.

Gemenskapsfinansiering får även beviljas andra enheter för verksamhet som förbereder eller kompletterar den europeiska standardiseringen och som anges i artikel 3.1 b samt för sådana program som avses i artikel 3.1 f.

Artikel 3

Standardiseringsverksamhet som kan beviljas gemenskapsfinansiering

1.   Gemenskapen får finansiera följande europeiska standardiseringsverksamhet:

a)

Framtagning och revidering av europeiska standarder eller andra nödvändiga och lämpliga standardiseringsprodukter för genomförandet av gemenskapens politik och lagstiftning.

b)

Verksamhet som förbereder eller kompletterar den europeiska standardiseringen, däribland undersökningar, program, utvärderingar, jämförande analyser, forskning, laboratoriearbete, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier samt bedömningar av överensstämmelse.

c)

Verksamheten vid de europeiska standardiseringsorganens centralsekretariat, till exempel utarbetande av policy, samordning av standardiseringsverksamhet, genomförande av tekniskt arbete och tillhandahållande av information till berörda parter.

d)

Kontroll av kvalitet och överensstämmelse med motsvarande gemenskapspolitik och gemenskapslagstiftning när det gäller europeiska standarder eller alla andra standardiseringsprodukter.

e)

Översättning, i mån av behov, till andra officiella gemenskapsspråk än de europeiska standardiseringsorganens arbetsspråk av europeiska standarder eller andra europeiska standardiseringsprodukter till stöd för gemenskapens politik och lagstiftning; utarbetande av såväl dokument för att förklara, tolka och förenkla standarder som användarhandböcker och bästa metoder.

f)

Främjande och utnyttjande av det europeiska systemet för standardisering och europeiska standarder hos berörda parter inom gemenskapen och på internationell nivå, samt verksamhet vars mål är att genomföra program för tekniskt stöd och samarbete med tredjeländer.

2.   Den verksamhet som avses i punkt 1 a får finansieras med gemenskapsmedel bara om den kommitté som inrättats genom artikel 5 i direktiv 98/34/EG har rådfrågats om de uppdrag som skall lämnas till de europeiska standardiseringsorganen.

Artikel 4

Finansiering

De anslag som anslås till den verksamhet som avses i detta beslut skall fastställas varje år av budgetmyndigheten inom budgetramen.

Artikel 5

Finansieringsbestämmelser

1.   Gemenskapsfinansieringen skall ske

a)

genom beviljande av bidrag utan ansökningsomgång till europeiska standardiseringsorgan, för genomförandet av den verksamhet som anges i artikel 3, och till enheter som befullmäktigas genom en grundläggande rättsakt i enlighet med artikel 49 i budgetförordningen, för utförandet av sådan verksamhet som anges i artikel 3.1 b i detta beslut, i samarbete med de europeiska standardiseringsorganen,

b)

genom beviljande av bidrag efter en ansökningsomgång, eller till följd av en offentlig upphandling, till andra enheter, för utförandet av sådan standardiseringsverksamhet som avses i artikel 3.1 b eller de program som avses i artikel 3.1 f, i samarbete med de europeiska standardiseringsorganen.

2.   Finansiering av den verksamhet vid de europeiska standardiseringsorganens centralsekretariat som avses i artikel 3.1 c får beviljas antingen som verksamhetsbidrag eller som administrationsbidrag. Administrationsbidrag skall, om de förnyas, inte automatiskt trappas ned successivt.

3.   Kommissionen skall fastställa de finansieringsbestämmelser som avses i punkterna 1 och 2 samt beloppen och, i förekommande fall, den högsta procentsatsen för finansieringen per typ av verksamhet. Kommissionens beslut i anslutning till detta skall offentliggöras.

4.   Överenskommelser om bidrag kan tillåta schablonbidrag för mottagarens allmänna omkostnader motsvarande högst 30 % av de totala direkta bidragsberättigande kostnaderna för åtgärder, förutom när mottagarens indirekta kostnader täcks av ett bidrag till administrativa kostnader som finansieras från Europeiska unionens allmänna budget.

5.   Samfinansiering i form av bidrag in natura skall godtas. Värdet på bidragen in natura skall beräknas enligt de villkor som anges i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

6.   De gemensamma målen för samarbetet och de administrativa och ekonomiska villkoren för de bidrag som beviljas europeiska standardiseringsorgan skall fastställas i ramavtal om partnerskap som undertecknas mellan kommissionen och de europeiska standardiseringsorganen i enlighet med budgetförordningen och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002. Europaparlamentet och rådet skall underrättas om ingåendet av dessa avtal.

Artikel 6

Förvaltning och uppföljning

1.   De anslag som budgetmyndigheten fastställer för finansiering av standardiseringsverksamheten får också täcka administrativa utgifter som avser förberedelser, uppföljning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för att syftet med detta beslut skall uppnås, särskilt undersökningar, möten, information och publikationer, utgifter för datanät för utbyte av information samt andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen kan anlita för standardiseringsverksamheten.

2.   Kommissionen skall utvärdera huruvida den standardiseringsverksamhet som gemenskapen finansierar är relevant med hänsyn till behoven för gemenskapens politik och lagstiftning och informera Europaparlamentet och rådet om resultaten av denna utvärdering åtminstone vart femte år.

Artikel 7

Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1.   Vid genomförandet av den verksamhet som finansieras i enlighet med detta beslut skall kommissionen se till att gemenskapens ekonomiska intressen tillvaratas genom åtgärder som förebygger bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt, när oegentligheter konstateras, genom tillämpning av effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EG) nr 1073/1999.

2.   För sådan gemenskapsverksamhet som finansieras i enlighet med detta beslut skall begreppet oegentlighet i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avse varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller åsidosättande av en avtalsenlig skyldighet som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som genom en otillbörlig utgift inverkar eller skulle kunna inverka menligt på Europeiska unionens allmänna budget eller budgetar som den förvaltar.

3.   I överenskommelser och avtal som följer av detta beslut skall det föreskrivas att kommissionen eller en av kommissionen bemyndigad företrädare skall svara för uppföljning och ekonomisk kontroll och att revisionsrätten skall svara för revisioner, i förekommande fall på plats.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Strasbourg den 24 oktober 2006.

På Europaparlamentets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

På rådets vägnar

P. LEHTOMÄKI

Ordförande


(1)  EUT C 110, 9.5.2006, s. 14.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 17 maj 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 18 september 2006.

(3)  EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(4)  EUT C 91, 16.4.2003, s. 7.

(5)  EGT L 36, 7.2.1987, s. 31. Beslutet ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

(6)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(7)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1248/2006 (EUT L 227, 19.8.2006, s. 3).

(8)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(9)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(10)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.