ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 234

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

49 årgången
29 augusti 2006


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1280/2006 av den 28 augusti 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1281/2006 av den 28 augusti 2006 om undantag, för 2005/2006, från förordning (EG) nr 595/2004 när det gäller betalningsfristen för den avgift på mjölk och mjölkprodukter som betalas av uppköpare och producenter

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1282/2006 av den 17 augusti 2006 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 i fråga om exportlicenser och exportbidrag för mjölk och mjölkprodukter

4

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Kommissionen

 

*

Kommissionens beslut av den 7 augusti 2006 om inrättande av en expertgrupp för de politiska behoven av uppgifter om brottslighet och straffrättskipning

29

 

*

Kommissionens beslut av den 28 augusti 2006 om avslutande av antidumpningsförfarandet beträffande import av skodon med tåhätteförstärkning med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien

33

 

*

Kommissionens rekommendation av den 17 augusti 2006 om förebyggande och begränsning av fusariumtoxiner i spannmål och spannmålsprodukter ( 1 )

35

 

*

Kommissionens beslut av den 25 augusti 2006 om tillåtelse för medlemsstaterna att förlänga provisoriska godkännanden som beviljats det nya verksamma ämnet beflubutamid [delgivet med nr K(2006) 3806]  ( 1 )

41

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

29.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 234/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1280/2006

av den 28 augusti 2006

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 29 augusti 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 augusti 2006.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 28 augusti 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

87,3

068

147,1

999

117,2

0707 00 05

052

93,1

999

93,1

0709 90 70

052

78,7

999

78,7

0805 50 10

388

81,1

524

48,0

528

55,1

999

61,4

0806 10 10

052

89,4

220

99,0

624

139,0

999

109,1

0808 10 80

388

100,8

400

92,0

508

81,8

512

83,4

528

69,3

720

82,6

800

140,1

804

102,2

999

94,0

0808 20 50

052

122,8

388

92,2

999

107,5

0809 30 10, 0809 30 90

052

123,3

999

123,3

0809 40 05

052

82,7

098

45,7

624

149,1

999

92,5


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19.5.2005, s. 12). Koden ”999” betecknar ”övrigt ursprung”.


29.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 234/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1281/2006

av den 28 augusti 2006

om undantag, för 2005/2006, från förordning (EG) nr 595/2004 när det gäller betalningsfristen för den avgift på mjölk och mjölkprodukter som betalas av uppköpare och producenter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 24, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 595/2004 av den 30 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (2) fastställs betalningsfristen och villkoren för debiteringen av avgiften. I artikel 15.1 i förordning (EG) nr 595/2004 föreskrivs att den betalningsskyldige uppköparen eller, när det gäller direktförsäljning, producenten är skyldig att betala den behöriga myndigheten det belopp han är skyldig i enlighet med de föreskrifter som fastställts av medlemsstaten. Om betalningsfristen överskrids skall ränta betalas i enlighet med punkt 2 i nämnda artikel.

(2)

För att förbättra budgetprognoserna och göra budgetförvaltningen mer flexibel pågår för närvarande en ändring av förordning (EG) nr 1788/2003 som syftar till att skjuta upp datumet för medlemsstaternas erläggande av den avgift som avses i artikel 3.1 i nämnda förordning samt att ge vissa medlemsstater möjlighet att överföra nationella referenskvantiteter mellan direktförsäljning och leveranser för tolvmånadersperioden 2005/2006 enligt artikel 1.1 i förordningen. För att ge de nationella förvaltningarna möjlighet att på ett effektivt sätt genomföra dessa nya bestämmelser och för att skapa enhetlighet är det också nödvändigt att, genom undantag från artikel 15.1 och 15.2 i förordning (EG) nr 595/2005, för 2005/2006 skjuta upp det datum då uppköparna skall betala in det belopp de är skyldiga. Av administrativa skäl bör ett annat datum fastställas för medlemsstater som kommer att överföra nationella referenskvantiteter.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom undantag från artikel 15.1 och 15.2 i förordning (EG) nr 595/2005 skall medlemsstaterna ges tillåtelse att för tolvårsperioden 2005/2006 skjuta upp betalningsfristen för utestående belopp

a)

till den 1 november 2006 för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien,

b)

till den 1 oktober 2006 för övriga medlemsstater.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 augusti 2006.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 123. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2217/2004 (EUT L 375, 23.12.2004, s. 1).

(2)  EUT L 94, 31.3.2004, s. 22.


29.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 234/4


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1282/2006

av den 17 augusti 2006

om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 i fråga om exportlicenser och exportbidrag för mjölk och mjölkprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artiklarna 26.3, 30.1 och 31.14, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1255/1999 fastställs bland annat allmänna regler för beviljande av exportbidrag inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter, främst i syfte att möjliggöra en kontroll av de värde- och kvantitetsgränser som gäller för bidraget. I kommissionens förordning (EG) nr 174/1999 av den 26 januari 1999 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 804/68 i fråga om exportlicenser och exportbidrag inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (2) fastställs tillämpningsföreskrifter för dessa allmänna regler.

(2)

Förordning (EG) nr 174/1999 har vid flera tillfällen ändrats i väsentliga avseenden. Eftersom ytterligare ändringar måste göras, bör förordning (EG) nr 174/1999 upphävas och ersättas av en ny förordning av tydlighets- och effektivitetsskäl.

(3)

Enligt det jordbruksavtal (3) som slöts inom ramen för Uruguayrundans handelsförhandlingar i GATT, och som godkänts genom rådets beslut 94/800/EG (4), (nedan kallat ”jordbruksavtalet”) gäller för beviljande av exportbidrag för jordbruksprodukter, inbegripet mjölkprodukter, de gränser uttryckta i kvantitet eller värde som anges för varje tolvmånadersperiod med början den 1 juli 1995. För att dessa gränser skall respekteras bör utfärdandet av exportlicenser övervakas och det bör antas förfaranden för tilldelning av de kvantiteter som skulle kunna exporteras med bidrag.

(4)

I artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tilllämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (5), fastställs vissa verksamheter och vissa kvantiteter för vilka det inte krävs exportlicens. Vissa specialbestämmelser bör antas för mjölk och mjölkprodukter i det avseendet.

(5)

Den toleransnivå som tillåts enligt den förordningen när det gäller kvantiteten exporterade produkter, jämfört med den kvantitet som uppges i licensen, bör likaså sänkas, och, i syfte att säkerställa en effektiv kontroll av gränserna, bör det klart anges att inget bidrag betalas ut för den kvantitet som överstiger den som anges i licensen. Beloppet för den säkerhet som skall ställas, då ansökan om exportlicens lämnas in, bör fastställas på en nivå som är tillräckligt hög för att utesluta ansökningar i spekulationssyfte.

(6)

Exportlicensernas giltighetstid bör fastställas.

(7)

För att säkerställa en noggrann kontroll av exporterade produkter och minimera risken för spekulation, bör möjligheterna att ändra den produkt för vilken en licens har utfärdats begränsas.

(8)

I artikel 4.2 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 av den 15 april 1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter (6) fastställs regler för användning av exportlicenser som innefattar förutfastställelse av bidraget för export av en produkt med en annan tolvsiffrig produktkod än den som anges i fält 16 i licensen. Dessa bestämmelser får endast tillämpas på en viss sektor om produktkategorierna enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 1291/2000 och produktgrupperna enligt artikel 4.2 första stycket andra strecksatsen i förordning (EG) nr 800/1999 har fastställts.

(9)

För sektorn för mjölk och mjölkprodukter har produktkategorier fastställts med hänvisning till de kategorier som avses i jordbruksavtalet. För att säkerställa en god förvaltning av systemet bör användningen av dessa kategorier behållas och bestämmelserna i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 800/1999 endast tillämpas på grundval av fastställda produktgrupper.

(10)

Inom sektorn för mjölk kännetecknas fastställandet av exportbidrag av en mycket noggrann differentiering av bidragssatserna, särskilt med avseende på produktens fetthalt. För att detta inte skall ifrågasättas, samtidigt som målet i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 800/1999 uppnås, bör produktgrupperna fastställas så snävt som möjligt. Av harmoniseringsskäl är det lämpligt att tillämpa den regeln på alla mjölkprodukter och att fastställa produktgrupper för ost i överensstämmelse med detta.

(11)

I syfte att harmonisera de villkor som tillåter att en licensinnehavare exporterar en produkt som inte motsvarar den som anges i fält 16 i exportlicensen med bestämmelserna i förordning (EG) nr 800/1999, bör licensinnehavare inte längre vara tvungna att begära ändring innan exportformaliteterna är avklarade. För att undvika orättvis behandling av aktörer som exporterar inom det nuvarande systemet och dem som exporterar enligt den här förordningen, kan bestämmelsen tillämpas retroaktivt på begäran av licensinnehavaren.

(12)

För att möjliggöra för aktörer att delta i en anbudsinfordran som utlysts av tredjeländer utan att därför äventyra efterlevnaden av volymbegränsningarna, bör det införas ett system med tillfälliga licenser som ger de anbudsgivare som väljs rätt till en slutlig licens. För att sådana licenser verkligen skall användas på korrekt sätt, bör destinationslandet för viss export med bidrag vara obligatorisk uppgift.

(13)

För att säkerställa kontrollen av utfärdade licenser, som grundas på meddelanden från medlemsstaterna till kommissionen, bör en tidsfrist fastställas, innan licensen utfärdas. För att detta skall fungera smidigt, och framförallt för att kvantiteterna inom de gränser som anges i jordbruksavtalet skall fördelas rättvist, bör olika förvaltningsbestämmelser antas, i synnerhet befogenheten att avbryta utfärdandet av licenser och att i nödvändiga fall tillämpa en tilldelningskoefficient på begärda kvantiteter.

(14)

Export av produkter inom ramen för livsmedelsbistånd bör undantas från vissa bestämmelser i fråga om utfärdande av exportlicenser.

(15)

När det gäller vissa ostsorter har det visat sig att antalet ansökningar om exportlicenser varierar beroende på destination. För att man skall kunna vidta särskilda åtgärder beroende på vilken destination som anges i licensansökan, bör destinationszoner fastställas och den destinationszon som anges i exportlicensen bör vara obligatorisk för de produkter som omfattas av KN-nummer 0406.

(16)

För att fastställa bidraget för mjölkprodukter med tillsats av socker, vars pris avgörs av priset på ingredienserna, bör man använda en metod som baseras på ingrediensernas procentuella andel av produkten. För att förenkla förvaltningen av bidragen för dessa produkter, och särskilt åtgärderna för att säkerställa efterlevnaden av exportåtaganden inom ramen för jordbruksavtalet, bör det fastställas en största mängd tillsatt sackaros för vilken bidrag får beviljas. För dessa produkter bör en sackaroshalt som motsvarar 43 viktprocent av produkten i dess helhet anses representativ.

(17)

I artikel 11.6 i förordning (EG) nr 800/1999 föreskrivs möjligheten att bevilja bidrag på grundval av de ingredienser, med ursprung i gemenskapen, som ingår i smältost som framställts enligt systemet med aktiv förädling. Vissa särskilda bestämmelser behövs för att säkerställa att denna särskilda åtgärd fungerar korrekt och kan kontrolleras.

(18)

Inom ramen för det avtal mellan Europeiska gemenskapen och Kanada (7) som godkänts genom rådets beslut 95/591/EG (8) måste en exportlicens som utfärdats av gemenskapen uppvisas för ost som omfattas av preferensvillkor vid importen till Kanada. Närmare bestämmelser för utfärdandet av ovannämnda licens bör fastställas. För att säkerställa att de kvantiteter ost som omfattas av den kanadensiska importkvoten motsvarar de kvantiteter för vilka licens har utfärdats, bör det föreskrivas att de licenser som attesterats av de kanadensiska myndigheterna skall återsändas till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, samt att medlemsstaterna skall meddela kommissionen alla uppgifter rörande exporten. Det är lämpligt att klargöra behovet av en minimisäkerhet, även om inget bidrag begärs inom ramen för det här systemet.

(19)

När det gäller ost med ursprung i gemenskapen som exporteras till Förenta staterna inom ramen för den tilläggskvot som följer av jordbruksavtalet, har gemenskapen möjlighet att utse de importörer som får importera inom ramen för denna kvot. För att gemenskapen skall kunna maximera värdet på kvoten, bör det därför fastställas ett förfarande för att utse importörer på grundval av tilldelningen av exportlicenser för de berörda produkterna.

(20)

I det avtalsmemorandum mellan Europeiska gemenskapen och Dominikanska republiken om importskydd för mjölkpulver i Dominikanska republiken (9) som godkänts genom rådets beslut 98/486/EG (10), fastställs att gemenskapen skall förvalta sin andel av tullkvoten i enlighet med ett system av exportlicenser. Förfarandet för att tilldela licenser bör därför fastställas. För att säkerställa att de produkter som importeras till Dominikanska republiken ingår i kvoten och att de importerade produkterna är de produkter som anges i exportlicensen skall exportören vid import vara skyldig att uppvisa en bestyrkt kopia av exportdeklarationen, som måste innehålla vissa uppgifter.

(21)

I kommissionens förordning (EEG) nr 896/84 (11) fastställs ytterligare bestämmelser för beviljande av exportbidrag vid övergång från ett regleringsår till ett annat om interventionspriserna ändrades. De bestämmelserna ger möjlighet att fastställa olika exportbidrag efter produkternas tillverkningsdag. Kravet på att presentera uppgifter om tillverkningsdatum och kontrollförfaranden för att kontrollera tillförlitligheten hos därmed förknippade dokument och räkenskaper har visat sig mycket komplicerat och arbetskrävande. Samma mål kan uppnås om exportlicensernas giltighetstid ändras. Förordning (EEG) nr 896/84 bör därför upphöra att gälla.

(22)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INLEDANDE REGLER

Artikel 1

I denna förordning fastställs följande:

a)

Allmänna regler för licenser och bidrag för export från gemenskapen av de produkter som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1255/1999.

b)

Tillämpningsföreskrifter för export av sådana produkter från gemenskapen till vissa tredjeländer.

Artikel 2

Förordningarna (EG) nr 800/1999 och (EG) nr 1291/2000 skall tillämpas, om inte annat följer av den här förordningen.

KAPITEL II

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 3

1.   Utom i de fall som anges i artikel 5.1 första stycket första och fjärde strecksatsen i förordning (EG) nr 1291/2000 skall en exportlicens uppvisas för export från gemenskapen av de produkter som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1255/1999 och för vilka exportbidrag begärs.

Exportlicensen med förutfastställelse av bidraget kan emellertid, genom undantag från artikel 5.1 första strecksatsen i förordning (EG) nr 1291/2000, användas för att ge bidrag till sådan export av mjölkprodukter som avses i artikel 36.1 c i förordning (EG) nr 800/1999.

2.   För att ett bidrag skall beviljas för de produkter som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1255/1999 måste de uppfylla de relevanta kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (12) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (13), särskilt beredning i en godkänd anläggning och överensstämmelse med de krav på identifieringsmärkning som anges i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 4

1.   Bidragsbeloppet skall vara det belopp som gäller den dag då ansökan om exportlicens, eller, i förekommande fall, tillfällig licens, lämnas in.

2.   Licensansökningar med förutfastställelse av exportbidraget, för de produkter som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1255/1999, vars inlämningsdag i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EG) nr 1291/2000, var onsdagen och torsdagen som följer på utgången av den anbudsperiod som anges i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 581/2004 (14) och artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 582/2004 (15), skall anses ha inkommit den första arbetsdagen efter den torsdagen.

3.   Fält 7 i licensansökan och i själva licensen skall innehålla destinationslandet samt kodnumret för destinationslandet eller destinationsterritoriet, som detta anges i ländernomenklaturen för statistik över utrikeshandel och handel medlemsstater emellan, fastställd i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (16).

4.   Om, i enlighet med artikel 5.1 första stycket fjärde strecksatsen i förordning (EG) nr 1291/2000, flera olika koder ur bidragsnomenklaturen för jordbruksprodukter såsom den har fastställts genom kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (17) (nedan kallad bidragsnomenklaturen) eller ur Kombinerade nomenklaturen, anges i en exportdeklaration, skall uppgifterna för var och en av dessa koder anses utgöra en separat deklaration.

Artikel 5

Inget bidrag skall beviljas vid export av ost vars pris fritt gränsen, före tillämpningen av bidraget i den exporterande medlemsstaten, är lägre än 230 euro per 100 kg. Med pris fritt gränsen avses priset fritt fabrik med ett fast påslag på 3 euro per 100 kg.

Vid ansökan om exportbidrag skall fält 22 i licensansökan och själva licensen innehålla uppgiften: ”minimipris fritt gränsen enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1282/2006”.

På begäran av behöriga myndigheter skall den ansökande lämna alla uppgifter och kompletterande underlag, som dessa behöver för att fastställa att priset fritt gränsen respekterats i samband med genomförandet av tullformaliteterna, och i förekommande fall tillåta att nämnda myndigheter granskar räkenskaperna i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 4045/89 (18).

Artikel 6

1.   De produktkategorier som anges i det jordbruksavtal som slöts inom ramen för Uruguayrundans handelsförhandlingar i GATT (nedan kallat ”jordbruksavtalet”) skall vara de som anges i bilaga I till den här förordningen.

2.   De produktkategorier som anges i artikel 4.2 första stycket andra strecksatsen i förordning (EG) nr 800/1999 skall vara de som anges i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 7

1.   I fält 16 i ansökan om exportlicens och i själva licensen skall den tolvsiffriga produktkod anges som gäller enligt bidragsnomenklaturen i de fall bidrag begärs, eller den åttasiffriga produktkod enligt Kombinerade nomenklaturen om inget bidrag begärs. Licensen skall endast vara giltig för de produkter som anges på detta sätt, förutom i de fall som anges i punkterna 2 och 3.

2.   Genom avvikelse från punkt 1 skall en exportlicens också vara giltig för export av produkter som omfattas av en tolvsiffrig produktkod, som inte är samma som den som anges i fält 16 i licensen, om samma exportbidrag beviljas bägge produkterna och om de tillhör samma produktkategori enligt bilaga I.

3.   Genom avvikelse från punkt 1 skall en exportlicens också vara giltig för export av produkter som omfattas av en tolvsiffrig produktkod, som inte är samma som den som anges i fält 16 i licensen, om bägge produkterna tillhör samma produktkategori enligt bilaga II.

I sådana fall skall exportbidrag beräknas i enlighet med artikel 4.2 andra stycket i förordning (EG) nr 800/1999.

Artikel 8

Exportlicensen skall gälla från och med den dag då den utfärdas i enlighet med artikel 23.1 i förordning (EG) nr 1291/2000, till och med

a)

slutet av fjärde månaden efter den månad då licensen utfärdades för produkter som omfattas av KN-nummer 0402 10,

b)

slutet av fjärde månaden efter den månad då licensen utfärdades för produkter som omfattas av KN-nummer 0405,

c)

slutet av fjärde månaden efter den månad då licensen utfärdades för produkter som omfattas av KN-nummer 0406,

d)

slutet av fjärde månaden efter den månad då licensen utfärdades för övriga produkter som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1255/1999,

e)

det datum då åtaganden under en sådan anbudsinfordran som avses i artikel 9.1 i den här förordningen skall ha fullgjorts, och senast till och med slutet av den åttonde månaden efter den månad då den slutliga licens som avses i artikel 9.3 i den här förordningen utfärdades.

Artikel 9

1.   I samband med en anbudsinfordran som ett offentligt organ i ett tredjeland svarar för enligt artikel 49.1 i förordning (EG) nr 1291/2000, med undantag av anbudsinfordringar för produkter som omfattas av KN-nummer 0406, får aktörer ansöka om en tillfällig exportlicens för den mängd anbudet gäller, mot ställande av säkerhet.

Säkerheten för tillfälliga licenser skall vara lika med 75 % av det belopp som beräknats i enlighet med artikel 10 i den här förordningen, dock minst 5 euro per 100 kg.

Aktören skall lägga fram bevis för att det organ som svarar för anbudsinfordran är ett offentligt eller offentligrättsligt organ.

2.   Tillfälliga licenser skall utfärdas den femte arbetsdagen efter den dag då ansökan lämnades in, förutsatt att sådana åtgärder som avses i artikel 11.2 inte vidtagits under denna tid.

3.   Genom undantag från artikel 49.5 i förordning (EG) nr 1291/2000 skall tidsfristen för det meddelande som avses i den nämnda punkten vara 60 dagar.

Innan denna tidsfrist har löpt ut, skall aktören ansöka om den slutliga exportlicensen, som omedelbart skall utfärdas mot bevis om att han/hon har tilldelats kontrakt.

Mot uppvisande av ett bevis om att anbudet har avvisats eller att den tilldelade mängden är mindre än den mängd den tillfälliga licensen gäller, skall säkerheten helt eller delvis frisläppas.

4.   De ansökningar om licens som avses i punkterna 2 och 3 skall lämnas in enligt bestämmelserna i artikel 13 i förordning (EG) nr 1291/2000.

5.   Bestämmelserna i det här kapitlet skall tillämpas på fullständiga exportlicenser, med undantag av bestämmelserna i artikel 11.

6.   Det destinationsland som avses i artikel 4.3 skall vara en obligatorisk destination enligt artikel 19.5 i förordning (EG) nr 800/1999 för de licenser som utfärdas enligt den artikeln.

7.   Bestämmelserna i artikel 49.9 c i förordning (EG) nr 1291/2000 skall inte tillämpas.

Artikel 10

1.   Beloppet för den säkerhet som avses i artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1291/2000 skall motsvara följande procentsats av det bidragsbelopp som fastställts för varje produktkod och som gäller på inlämningsdagen för ansökan om exportlicens:

a)

15 % för produkter som omfattas av KN-nummer 0405.

b)

15 % för produkter som omfattas av KN-nummer 0402 10.

c)

15 % för produkter som omfattas av KN-nummer 0406.

d)

15 % för övriga produkter som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1255/1999.

Säkerhetsbeloppet får emellertid aldrig underskrida 5 euro per 100 kg.

Det bidragsbelopp som avses i första stycket skall vara det som beräknats för den totala mängden av den berörda produkten, förutom när det gäller mjölkprodukter med tillsats av socker.

För mjölkprodukter med tillsats av socker skall det bidragsbelopp som avses i första stycket beräknas genom att den sammanlagda mängden av hela den berörda produkten multipliceras med den bidragssats som gäller per kilo mjölkprodukt.

2.   Artikel 35.3 i förordning (EG) nr 1291/2000 skall inte gälla för licenser som utfärdats i enlighet med den här förordningen.

Artikel 11

1.   Exportlicenser med förutfastställelse av exportbidraget skall utfärdas den femte arbetsdagen efter inlämningsdagen för ansökan, om de mängder som licensansökningarna avser har meddelats i enlighet med artikel 9.1 i kommissionens förordning (EG) nr 562/2005 (19) och om de åtgärder som anges i leden a och b i andra punkten i den här artikeln inte har vidtagits.

2.   När utfärdandet av exportlicenser leder eller riskerar att leda till att de budgeterade disponibla beloppen överskrids, eller till att de maximala kvantiteter som får exporteras med bidrag överskrids under den aktuella tolvmånadersperioden eller under en kortare period som skall fastställas i enlighet med artikel 12 i den här förordningen, med beaktande av artikel 31.13 i förordning (EG) nr 1255/1999, eller till att det inte är möjligt att garantera exportens kontinuitet under resten av den aktuella perioden kan kommissionen

a)

tillämpa en tilldelningskoefficient för de kvantiteter för vilka det ansökts om bidrag,

b)

helt eller delvis avslå de ansökningar som handläggs och för vilka exportlicenser ännu inte har utfärdats,

c)

avbryta inlämnandet av licenser under högst fem arbetsdagar; avbrottet kan förlängas enligt det förfarande som fastställs i artikel 42.2 i förordning (EG) nr 1255/1999.

Om den koefficient som avses i led a i första stycket är lägre än 0,4 får de sökande, inom tre arbetsdagar efter den dag då beslutet om koefficienten offentliggörs, begära att ansökan om licens annulleras och att säkerheten frisläpps.

I det fall som avses i led c i första stycket kan de ansökningar om exportlicenser som inlämnas under avbrottstiden inte behandlas.

De åtgärder som föreskrivs i leden a, b och c i första stycket kan vidtas eller justeras efter produktslag och efter destinationsland eller grupp av destinationsländer.

När första stycket tillämpas skall för den berörda produkten särskild hänsyn tas till handelns säsongsberoende, marknadssituationen och framförallt utvecklingen av marknadspriset och resulterande exportvillkor.

3.   De åtgärder som föreskrivs i punkt 2 kan också antas när ansökningarna om exportlicenser avser kvantiteter som överstiger eller riskerar att överstiga de normala avsättningskvantiteterna för ett destinationsland eller en grupp destinationsländer och om det begärda utfärdandet av exportlicenser innebär en risk för spekulation, snedvridning av konkurrensen mellan aktörer eller störning av det berörda utbytet eller av den gemensamma marknaden.

4.   I de fall då ansökningarna om licenser avslås eller de begärda kvantiteterna minskas, frigörs säkerheten omedelbart för varje kvantitet för vilken ansökan inte har beviljats.

Artikel 12

Om licensansökningarna avser så stora mängder att det finns risk för att de maximala mängder som får exporteras med bidrag uppnås för tidigt under den aktuella tolvmånadersperioden, kan det i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 i förordning (EG) nr 1255/1999 beslutas att dessa maximala mängder skall fördelas på perioder som skall fastställas.

Artikel 13

1.   Om den exporterade mängden överstiger den mängd som anges i licensen, skall överskottet inte berättiga till utbetalning av bidrag.

Därför skall fält 22 i licenserna innehålla följande fras: ”Bidrag skall endast betalas för de mängder som anges i fälten 17 och 18”.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8.5 och 35.2 i förordning (EG) nr 1291/2000 om de avvikelser som tillåts för exporterade mängder skall följande procentsatser tillämpas:

a)

Den procentsats som avses i artikel 8.5 i förordning (EG) nr 1291/2000 skall vara 2 %.

b)

Den procentsats som avses i artikel 35.2 första och andra stycket i förordning (EG) nr 1291/2000 skall vara 98 %.

c)

Den procentsats som avses i artikel 35.2 tredje stycket skall vara 2 %.

Artikel 14

Artikel 11 skall inte tillämpas på exportlicenser som begärs för att genomföra leveranser av livsmedelsbistånd enligt artikel 10.4 i jordbruksavtalet.

Artikel 15

1.   För licenser som utfärdas för produkter som omfattas av KN-nummer 0406 skall fält 20 i licensansökan och själva licensen innehålla följande uppgift:

”Licens giltig för zon … enligt definitionen i artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1282/2006”

2.   När det gäller punkt 1 avses med

a)

zon I: destinationskoderna AL, BA, XK, MK, XM och XS,

b)

zon II: destinationskod US,

c)

zon III: övriga destinationskoder.

3.   Den zon som anges i fält 20 i licensansökningarna och i licensen, och som avses i punkt 1, skall vara en obligatorisk destination.

Den zon skall anges som definieras i punkt 2 och som det destinationsland som anges i fält 7 i licensansökan eller själva licensen tillhör.

Om det faktiska destinationslandet ligger i en annan zon än den som anges i licensansökan och själva licensen, skall bidrag inte beviljas. Artikel 18.3 i förordning (EG) nr 800/1999 skall inte tillämpas.

Artikel 16

1.   För mjölkprodukter med tillsats av socker skall det beviljade bidraget vara lika med summan av följande delar:

a)

En del avsedd att ta hänsyn till mängden mjölkprodukter.

b)

En del avsedd att ta hänsyn till mängden tillsatt sackaros upp till en högsta mängd motsvarande 43 viktprocent av produkten i dess helhet.

2.   Den del som avses i punkt 1 a skall beräknas genom att grundbeloppet för bidraget multipliceras med halten mjölkprodukter i hela den berörda produkten.

Det grundbelopp som avses i första stycket skall vara det bidrag som skall fastställas för ett kg av de mjölkprodukter som ingår i hela produkten.

3.   Den del som avses i punkt 1 b skall beräknas genom att hela produktens sackaroshalt, upp till en högsta halt på 43 %, multipliceras med grundbeloppet för det bidrag som gäller den dag då ansökan om licens lämnas in för de produkter som avses i artikel 1.1 c i rådets förordning (EG) nr 318/2006 (20).

Innehållet av sackaros skall emellertid inte beaktas om grundbeloppet för den mjölkhalt som avses i punkt 2 andra stycket i den här artikeln är fastställt till noll, eller om det inte har fastställts något grundbelopp.

Artikel 17

1.   Ansökningar om exportlicens för produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter som exporteras i form av produkter som omfattas av KN-nummer 0406 30, enligt artikel 11.6 tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 800/1999, skall åtföljas av en kopia av tillståndet att använda det berörda tullförfarandet.

2.   Fält 20 i licensansökan och själva licensen för export av mjölk och mjölkprodukter som avses i punkt 1 skall innehålla en hänvisning till denna artikel.

3.   Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för det förfarande som avses i punkt 1 för att fastställa och kontrollera kvalitet och kvantitet av de produkter som avses i den punkten, för vilka bidrag har begärts, samt för att tillämpa gällande bestämmelser och rätten till bidrag.

KAPITEL III

SÄRSKILDA REGLER

AVSNITT 1

Export till Kanada

Artikel 18

1.   Export av ost till Kanada inom ramen för den kvot som avses i det avtal som ingåtts mellan gemenskapen och Kanada och som godkänts genom beslut 95/591/EG får endast ske mot uppvisande av exportlicens.

2.   Licensansökningar skall tas upp till prövning endast om den sökande

a)

skriftligen försäkrar att samtliga råvaror, som hänför sig till kapitel 4 i Kombinerade nomenklaturen, och som använts vid framställningen av de produkter som ansökan gäller, i sin helhet härrör från gemenskapen,

b)

skriftligen åtar sig att på de behöriga myndigheternas begäran tillhandahålla alla ytterligare bevis som dessa myndigheter anser sig behöva för att utfärda licensen, samt att i förekommande fall godta all form av kontroll från dessa myndigheters sida av räkenskaperna och av framställningen av de berörda produkterna.

Artikel 19

Licensansökan och licensen skall innehålla följande:

a)

I fält 7, uppgiften ”KANADA – CA”.

b)

I fält 15, en beskrivning av varorna i form av det sexsiffriga numret i Kombinerade nomenklaturen för produkter som omfattas av KN-nummer 0406 10, 0406 20, 0406 30 och 0406 40 och i form av det åttasiffriga numret för produkter som omfattas av KN-nummer 0406 90. Fält 15 i licensansökan och själva licensen får innehålla högst sex produkter angivna på detta sätt.

c)

I fält 16, det åttasiffriga numret i Kombinerade nomenklaturen samt mängden uttryckt i kg för varje produkt som anges i fält 15. Licensen skall endast gälla för de produkter och mängder som anges på detta sätt.

d)

I fälten 17 och 18, den totala mängd produkter som avses i fält 16.

e)

I fält 20, en av följande lydelser:

”Ost för direkt export till Kanada. Artikel 18 i förordning (EG) nr 1282/2006. Kvot för … (år)”.

”Ost för direkt export till Kanada eller till Kanada via New York. Artikel 18 i förordning (EG) nr 1282/2006. Kvot för … (år)”.

Om osten transporteras till Kanada via europeiska tredjeländer, skall dessa europeiska tredjeländer anges i stället för eller tillsammans med uppgiften New York.

f)

I fält 22, uppgiften ”utan exportbidrag”.

Artikel 20

1.   Licensen skall utfärdas omedelbart efter det att stödberättigande ansökningar har lämnats in. På den sökandes begäran skall en bestyrkt kopia av licensen utfärdas.

2.   Licensen skall gälla från och med dagen för utfärdandet, i enlighet med artikel 23.1 i förordning (EG) nr 1291/2000, till och med den 31 december efter dagen för utfärdandet.

Licenser som utfärdats från och med den 20 december till den 31 december skall dock vara giltiga från och med den 1 januari till den 31 december följande år. I sådana fall måste det följande året anges i fält 20 i licensansökningarna och i själva licensen i enlighet med artikel 19 e.

Artikel 21

1.   En exportlicens som i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 1291/2000 inlämnas till behörig myndighet för kontering och attestering får inte användas för mer än en exportdeklaration. Efter inlämnandet av exportdeklarationen skall licensen upphöra att gälla.

2.   Innehavaren av exportlicensen skall ansvara för att en bestyrkt kopia av licensen läggs fram för den behöriga kanadensiska myndigheten i samband med ansökan om importlicens.

3.   Genom avvikelse från artikel 9 i förordning (EG) nr 1291/2000 får licenser inte överlåtas.

4.   Före utgången av januari månad för det föregående kvotåret, och före utgången av juli månad för det föregående halvåret, skall den behöriga myndigheten i medlemsstaten, på det formulär som anges i bilaga III, underrätta kommissionen om antalet utfärdade licenser och den berörda ostkvantiteten.

Artikel 22

1.   Bestämmelserna i kapitel II skall inte tillämpas.

2.   De meddelanden från medlemsstaterna som avses i artikel 21.4 skall skickas på elektronisk väg i enlighet med de instruktioner kommissionen givit medlemsstaterna.

AVSNITT 2

Export till Förenta staterna

Artikel 23

I enlighet med förfarandet i artikel 42.2 i förordning (EG) nr 1255/1999 får det fattas beslut om att exportera produkter som omfattas av KN-nummer 0406 till Förenta staterna inom ramen för följande kvoter:

a)

Den tilläggskvot som följer av jordbruksavtalet.

b)

De tullkvoter som ursprungligen härrör från Tokyorundan och som Förenta staterna beviljat Österrike, Finland och Sverige i Uruguayrundans lista nr XX.

c)

De tullkvoter som ursprungligen härrör från Uruguayrundan och som Förenta staterna beviljat Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien i Uruguayrundans lista nr XX.

Artikel 24

1.   För export av ost till Förenta staterna inom ramen för de kvoter som avses i artikel 23 skall en exportlicens visas upp i enlighet med det här avsnittet.

I fält 16 i ansökan om exportlicens och i själva licensen skall den åttasiffriga produktkoden i Kombinerade nomenklaturen anges.

2.   Inom en period som skall fastställas i det beslut som avses i artikel 23, kan aktörer ansöka om exportlicens för export under följande kalenderår av de produkter som avses i den artikeln, mot ställande av en säkerhet i enlighet med artikel 10.

3.   De som söker exportlicenser för de produktgrupper och kvoter som benämns 16- och 22-Tokyo, 16-, 17-, 18-, 20-, 21 och 22-Uruguay, 25-Tokyo och 25-Uruguay i beslutet som avses i artikel 23 skall bevisa att de har exporterat de aktuella produkterna till Förenta staterna under minst ett av de föregående tre åren och att den importör de utsett är ett dotterbolag till dem.

4.   De sökande skall ange följande i sina ansökningar:

a)

Beteckningen på gruppen för de produkter som omfattas av den amerikanska kvoten enligt tilläggsanmärkningarna 16–23 och 25 till kapitel 4 i ”Harmonized Tariff Schedule of the United States of America”.

b)

Produktnamnen i enlighet med ”Harmonized Tariff Schedule of the United States”.

c)

Namn och adressuppgifter avseende den importör som den sökande har utsett i Förenta staterna.

5.   Ansökan om exportlicens skall dessutom åtföljas av den utsedda importörens försäkran om att han eller hon i enlighet med de bestämmelser som gäller i Förenta staterna är berättigad att erhålla en importlicens för de produkter som avses i artikel 23.

Artikel 25

1.   Om ansökningarna om exportlicenser för en produktgrupp eller kvot enligt artikel 23 avser kvantiteter som är större än de tillgängliga kvantiteterna för året i fråga skall kommissionen tillämpa en enhetlig tilldelningskoefficient för de kvantiteter för vilka ansökningar lämnats in.

Säkerheten skall helt eller delvis frisläppas för ansökningar som inte godtas eller för kvantiteter som överskrider de kvantiteter som tilldelats.

2.   Om tillämpningen av tilldelningskoefficienten innebär att det skulle tilldelas licenser för mindre än 10 ton per ansökan, skall motsvarande tillgängliga kvantiteter tilldelas av den berörda medlemsstaten genom lottdragning. Medlemsstaterna skall ordna lottdragning för licenser för 10 ton bland de sökande som skulle ha tilldelats mindre än 10 ton om tilldelningskoefficienten hade tillämpats.

Kvantiteter på mindre än 10 ton som återstår vid upprättandet av partier skall fördelas jämnt mellan 10 tons-partierna före lottdragningen.

Om tillämpningen av tilldelningskoefficienten innebär att en kvantitet på mindre än 10 ton blir över skall den kvantiteten anses utgöra ett parti.

Säkerheten för ansökningar som inte tilldelats några kvantiteter vid lottdragningen skall omedelbart frisläppas.

3.   Om ansökningar om licenser lämnas in för kvantiteter som inte överstiger de kvoter som avses i artikel 23 för det aktuella året, får kommissionen, med hjälp av en tilldelningskoefficient, fördela de återstående kvantiteterna mellan de sökande i proportion till de kvantiteter för vilka ansökningar har lämnats in.

I sådana fall skall aktörerna inom en vecka från offentliggörandet av den justerade tilldelningskoefficienten informera den behöriga myndigheten om den kompletterande kvantitet de kan godta och den säkerhet som ställts skall justeras i motsvarande grad.

Artikel 26

1.   Kommissionen skall meddela de behöriga myndigheterna i Förenta staterna namnen på de utsedda importörer som avses i artikel 24.4 c.

2.   Om en importlicens för de berörda kvantiteterna inte tilldelas den importör som utsetts men detta inte innebär att tillförlitligheten hos den försäkran som avses i artikel 24.5 ifrågasätts, får medlemsstaten ge aktören tillstånd att utse en annan importör, under förutsättning att denne återfinns i den förteckning som i enlighet med punkt 1 i den här artikeln överlämnats till de behöriga myndigheterna i Förenta staterna.

Medlemsstaten skall snarast möjligt underrätta kommissionen om den ändring som skett när det gäller valet av importör och kommissionen skall anmäla detta till de behöriga myndigheterna i Förenta staterna.

Artikel 27

Exportlicenser skall utfärdas senast den 15 december det år som föregår kvotåret för de kvantiteter för vilka licenserna tilldelats.

Licensernas giltighetsperiod skall vara den 1 januari–31 december under kvotåret.

Följande skall anges i fält 20 i licensansökan och i licensen:

”För export till Förenta staterna: Kvot för … (år), kapitel III, avsnitt 2 i förordning (EG) nr 1282/2006”.

De licenser som utfärdas enligt denna artikel skall endast gälla för export enligt artikel 23.

Artikel 28

Bestämmelserna i kapitel II, förutom artiklarna 8 och 11, skall tillämpas.

AVSNITT 3

Export till Dominikanska republiken

Artikel 29

1.   I fråga om export till Dominikanska republiken av mjölkpulver inom ramen för avtalsmemorandum mellan Europeiska gemenskapen och Dominikanska republiken som godkändes genom beslut 98/486/EG skall för behöriga myndigheter i Dominikanska republiken uppvisas en bestyrkt kopia av den exportlicens som utfärdats i enlighet med det här avsnittet och en bestyrkt kopia av exportdeklarationen för varje sändning.

2.   Exportlicenser skall främst utfärdas för mjölkpulver med följande produktkoder i bidragsnomenklaturen:

0402 10 1 19000

0402 10 19 9000

0402 21 11 9900

0402 21 19 9900

0402 21 91 9200

0402 21 99 9200

Produkterna måste i sin helhet ha framställts i gemenskapen. På begäran av behöriga myndigheter skall den ansökande lämna alla kompletterande underlag som dessa behöver för att utfärda licensen och i förekommande fall tillåta att nämnda myndigheter granskar räkenskaperna samt hur de berörda produkterna har framställts.

Artikel 30

1.   Den kvot som avses i artikel 29.1 skall uppgå till 22 400 ton och gälla för en period av tolv månader från och med den 1 juli. Kvoten skall bestå av två delar:

a)

Den första delen, motsvarande 80 % eller 17 920 ton, skall fördelas mellan de av gemenskapens exportörer som kan intyga att de till Dominikanska republiken exporterat de produkter som avses i artikel 29.2 under minst tre av de fyra kalenderår som föregår ansökningsperioden.

b)

Den andra delen, motsvarande 20 % eller 4 480 ton, skall reserveras för andra ansökande än de som avses i a, vilka vid inlämnandet av ansökan kan intyga att de sedan minst tolv månader har bedrivit handel med tredjeländer när det gäller mjölkprodukter angivna i kapitel 4 i Kombinerade nomenklaturen och som är momsregistrerade i en medlemsstat.

2.   Ansökningarna om exportlicenser får per ansökande högst omfatta:

a)

För den del som avses i punkt 1 a, en kvantitet motsvarande 110 % av den totala produktkvantitet som avses i artikel 29.2 och som exporterats till Dominikanska republiken under något av de tre kalenderår som föregår ansökningsperioden.

b)

För den del som avses i punkt 1 b, en total kvantitet om högst 600 ton.

Ansökningar som överstiger de tak som anges i punkterna a och b skall inte godtas.

3.   En ansökan om exportlicens skall inte tas emot om den avser mer än en produktkod i exportbidragsnomenklaturen och samtliga ansökningar skall lämnas in till den behöriga myndigheten i en viss medlemsstat vid ett och samma tillfälle.

Licensansökningarna skall bara tas emot om den ansökande vid inlämnandet av ansökningar om exportlicenser

a)

ställer en säkerhet på 15 euro per 100 kg,

b)

för den del som avses i punkt 1 a anger de produktkvantiteter enligt artikel 29.2 som denne exporterat till Dominikanska republiken under något av de tre år som föregår den period som avses i punkt 1 a) i den här artikeln och för de behöriga myndigheterna i den aktuella medlemsstaten tillfredsställande kan visa detta; som exportör skall här betraktas den aktör vars namn anges på den aktuella exportdeklarationen,

c)

för den del som avses i punkt 1 b, för de behöriga myndigheterna i medlemsstaten tillfredsställande kan visa att de uppfyller de fastställda villkoren.

Artikel 31

Licensansökningar skall lämnas in den 1 till 10 april varje år i fråga om kvoten för perioden från och med den 1 juli till och med den 30 juni påföljande år.

I den mening som avses i artikel 4.1 skall alla ansökningar som lämnas in inom den fastställda tidsfristen anses vara inlämnade den första dagen av tidsfristen för inlämnande av licensansökningar.

Artikel 32

Licensansökan och licensen skall innehålla följande uppgifter:

a)

I fält 7: uppgiften ”Dominikanska republiken – DO”.

b)

I fälten 17 och 18: Kvantitet som licensansökan avser.

c)

I fält 20: En av de uppgifter som anges i bilaga IV.

De licenser som utfärdas i enlighet med det här avsnittet innebär en skyldighet att exportera till Dominikanska republiken.

Artikel 33

1.   Senast den femte arbetsdagen efter utgången av ansökningsperioden för licenser skall medlemsstaterna skicka ett meddelande till kommissionen, med det formulär som anges i bilaga V, med uppgifter om, för var och en av kvotens två delar och per produktkod i exportbidragsnomenklaturen, de kvantiteter för vilka licensansökningar inlämnats eller, i förekommande fall, att inga ansökningar inlämnats.

Innan licenser utfärdas skall medlemsstaterna särskilt kontrollera de uppgifter som avses i artikel 29.2 och artikel 30.1 och 30.2.

Om det visar sig att oriktiga uppgifter har lämnats av en aktör till vilken en licens har utfärdats, skall licensen annulleras och säkerheten vara förverkad.

2.   Kommissionen skall så snart som möjligt bestämma i vilken utsträckning licenser för de inlämnade ansökningarna kan beviljas och skall meddela medlemsstaterna sitt beslut.

Kommissionen skall fastställa tilldelningskoefficienter, om licensansökningarnas totala kvantitet för någon av kvotens två delar överskrider den kvantitet som avses i artikel 30.1. Om vid tilllämpningen av en tilldelningskoefficient kvantiteten för en ansökande understiger 20 ton, får den ansökande återkalla sin licensansökan. I så fall skall denne, inom tre arbetsdagar efter offentliggörandet av kommissionens beslut, meddela den behöriga myndigheten därom. Säkerheten skall då omedelbart frisläppas. Den behöriga myndigheten skall, inom åtta arbetsdagar efter offentliggörandet av kommissionens beslut, meddela kommissionen vilka kvantiteter de ansökande avstått ifrån och för vilka säkerheterna har frisläppts.

Om den totala begärda kvantiteten understiger den kvantitet som är tillgänglig för ifrågavarande period, skall kommissionen utifrån objektiva kriterier fördela den resterande kvantiteten, med särskilt beaktande av licensansökningarna för samtliga produkter som omfattas av KN-numren 0402 10, 0402 21 och 0402 29.

Artikel 34

1.   På aktörens begäran skall licenserna utfärdas tidigast den 1 juni och senast den 15 februari följande år. De får endast utfärdas till aktörer vars ansökningar har meddelats i enlighet med artikel 33.1.

Före den 1 mars skall medlemsstaterna, på det formulär som anges i bilaga VI, för kvotens två delar meddela kommissionen de kvantiteter för vilka licenser inte har utfärdats.

2.   Exportlicenser som utfärdats i enlighet med det här avsnittet skall börja gälla den dag då de, i enlighet med artikel 23.2 i förordning (EG) nr 1291/2000, faktiskt utfärdats och gälla till och med den 30 juni under det kvotår som licensen avser.

3.   Säkerheten får endast frisläppas i ett av följande fall:

a)

Vid inlämnande av de bevis som avses i artikel 35.5 i förordning (EG) nr 1291/2000.

b)

För de begärda kvantiteter för vilka en licens inte har kunnat utfärdas.

Säkerheten för den kvantitet som inte exporterats skall vara förverkad.

4.   Genom undantag från artikel 9 i förordning (EG) nr 1291/2000 får licenser inte överlåtas.

5.   Senast den 31 augusti varje år skall den behöriga myndigheten i medlemsstaten på det formulär som anges i bilaga VII i fråga om den föregående tolvmånadersperioden i enlighet med artikel 30.1 till kommissionen rapportera följande kvantiteter, redovisade per produktkod enligt bidragsnomenklaturen.

Tilldelade kvantiteter.

Kvantiteter för vilka licenser utfärdats.

Exporterade kvantiteter.

Artikel 35

1.   Bestämmelserna i kapitel II, förutom artiklarna 8, 10 och 11, skall tillämpas.

2.   Genom undantag från artikel 7.1 kan licensinnehavaren på begäran ansöka om att få numret i fält 16 i exportlicensen ändrat till ett annat nummer som avses i artikel 29.2 för vilket bidragssatsen är densamma.

Sådana ansökningar skall lämnas in före exportdagen i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EG) nr 800/1999.

Inom två arbetsdagar efter ändring av produktkoden skall medlemsstatens behöriga myndigheter meddela kommissionen

a)

licensinnehavarens namn och adress,

b)

licensens eller dellicensens serienummer och utfärdandedatum,

c)

den ursprungliga produktkoden,

d)

den slutgiltiga produktkoden.

3.   De meddelanden från medlemsstaterna som avses i det här avsnittet skall skickas på elektronisk väg i enlighet med de instruktioner kommissionen givit medlemsstaterna.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 36

Förordningarna (EG) nr 174/1999 (EEG) nr 896/84 skall upphöra att gälla.

Hänvisningarna till förordning (EG) nr 174/1999 skall tolkas som hänvisningar till den här förordningen och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VIII.

Förordning (EG) nr 174/1999 skall även fortsättningsvis tillämpas för licenser för vilka ansökningar lämnats in före tilllämpningsdatumet för den här förordningen.

Artikel 37

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas på exportlicenser för vilka ansökningar lämnats in från och med den 1 september 2006.

På en begäran från en berörd aktör som lämnats in inom tre månader efter offentliggörandet av den här förordningen, skall artikel 7.2 gälla för licenser utfärdade före den 1 september 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 augusti 2006.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EGT L 20, 27.1.1999, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 508/2006 (EUT L 92, 30.3.2006, s. 10).

(3)  EGT L 336, 23.12.1994, s. 22.

(4)  EGT L 336, 23.12.1994, s. 1.

(5)  EGT L 152, 24.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 410/2006 (EUT L 71, 10.3.2006, s. 7).

(6)  EGT L 102, 17.4.1999, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 671/2004 (EUT L 105, 14.4.2004, s. 5).

(7)  EGT L 334, 30.12.1995, s. 33.

(8)  EGT L 334, 30.12.1995, s. 25.

(9)  EGT L 218, 6.8.1998, s. 46.

(10)  EGT L 218, 6.8.1998, s. 45.

(11)  EGT L 91, 1.4.1984, s. 71. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 222/88 (EGT L 28, 1.2.1988, s. 1).

(12)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

(13)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.

(14)  EUT L 90, 27.3.2004, s. 64.

(15)  EUT L 90, 27.3.2004, s. 67.

(16)  EUT L 126, 19.5.2005, s. 12.

(17)  EGT L 366, 24.12.1987, s. 1.

(18)  EGT L 388, 30.12.1989, s. 18.

(19)  EUT L 95, 14.4.2005, s. 11.

(20)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1.


BILAGA I

Produktkategorier som avses i artikel 6.1

Nummer

Beskrivning

KN-nr

I

Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk, bredbara smörfettsprodukter

0405 10

0405 20 90

0405 90

II

Skummjölkspulver

0402 10

III

Ost och ostmassa

0406

IV

Andra mjölkprodukter

0401

0402 21

0402 29

0402 91

0402 99

0403 10 11 till 0403 10 39

0403 90 11 till 0403 90 69

0404 90

2309 10 15

2309 10 19

2309 10 39

2309 10 59

2309 10 70

2309 90 35

2309 90 39

2309 90 49

2309 90 59

2309 90 70


BILAGA II

Produktgrupper som avses i artikel 6.2

Grupp nr

Mjölkproduktkod

(bidragsnomenklatur)

1

0401 30 31 9100

0401 30 31 9400

0401 30 31 9700

0401 30 91 9100

2

0401 30 39 9100

0401 30 39 9400

0401 30 39 9700

0401 30 99 9100

0401 30 99 9500

3

0402 21 11 9200

0402 21 11 9300

0402 21 11 9500

0402 21 11 9900

0402 21 91 9100

0402 21 91 9200

0402 21 91 9350

0402 21 91 9500

4

0402 21 17 9000

0402 21 19 9300

0402 21 19 9500

0402 21 19 9900

0402 21 99 9100

0402 21 99 9200

0402 21 99 9300

0402 21 99 9400

0402 21 99 9500

0402 21 99 9600

0402 21 99 9700

0402 21 99 9900

5

0402 29 15 9200

0402 29 15 9300

0402 29 15 9500

0402 29 15 9900

0402 29 91 9000

6

0402 29 19 9300

0402 29 19 9500

0402 29 19 9900

0402 29 99 9100

0402 29 99 9500

7

0402 91 11 9370

0402 91 31 9300

8

0402 91 19 9370

0402 91 39 9300

9

0402 99 11 9350

0402 99 31 9150

0402 99 31 9300

10

0402 99 19 9350

0402 99 39 9150

11

0403 90 11 9000

0403 90 13 9200

0403 90 13 9300

0403 90 13 9500

0403 90 13 9900

0403 90 19 9000

12

0403 90 33 9400

0403 90 33 9900

13

0403 90 59 9310

0403 90 59 9340

0403 90 59 9370

0403 90 59 9510

14

0404 90 21 9120

0404 90 21 9160

0404 90 23 9120

0404 90 23 9130

0404 90 23 9140

0404 90 23 9150

15

0404 90 29 9110

0404 90 29 9115

0404 90 29 9125

0404 90 29 9140

16

0404 90 81 9100

0404 90 83 9110

0404 90 83 9130

0404 90 83 9150

0404 90 83 9170

17

0405 10 11 9500

0405 10 11 9700

0405 10 19 9500

0405 10 19 9700

0405 10 30 9100

0405 10 30 9300

0405 10 30 9700

0405 10 50 9300

0405 10 50 9500

0405 10 50 9700

0405 10 90 9000

0405 20 90 9500

0405 20 90 9700

0405 90 10 9000

0405 90 90 9000

18

0406 10 20 9640

0406 10 20 9650

19

0406 10 20 9830

0406 10 20 9850

20

0406 20 90 9913

0406 20 90 9915

0406 20 90 9917

0406 20 90 9919

21

0406 30 31 9930

0406 30 31 9950

22

0406 30 39 9500

0406 30 39 9700

23

0406 30 39 9930

0406 30 39 9950

24

0406 90 76 9300

0406 90 76 9400

0406 90 76 9500

25

0406 90 78 9100

0406 90 78 9300

0406 90 78 9500

26

0406 90 85 9930

0406 90 85 9970

27

0406 90 86 9400

0406 90 86 9900

28

0406 90 87 9300

0406 90 87 9400


BILAGA III

KANADA

Information som krävs i artikel 21.4

 

Medlemsstat:

 

Uppgifter för perioden:


Aktörens namn/adress

KN-nummer

(enligt artikel 19)

Utfärdade licenser

Antal licenser

Kvantitet i ton

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt:

 

 


BILAGA IV

Uppgifter som avses i artikel 32 c

:

på spanska

:

Capítulo III, sección 3, del Reglamento (CE) no 1282/2006:

contingente arancelario de leche en polvo del año 1.7.…-30.6.… fijado en el Memorándum de acuerdo celebrado entre la Comunidad Europea y la República Dominicana y aprobado por la Decisión 98/486/CE del Consejo.

:

på tjeckiska

:

kapitola III oddíl 3 nařízení (ES) č. 1282/2006:

Celní kvóta pro období od 1.7.… do 30.6.… pro sušené mléko v rámci memoranda o porozumění uzavřeného mezi Evropským společenstvím a Dominikánskou republikou a schváleného rozhodnutím Rady 98/486/ES.

:

på danska

:

kapitel III, afdeling 3, i forordning (EF) nr. 1282/2006:

toldkontingent for perioden 1.7.… til 30.6.… for mælkepulver i henhold til den aftale, som blev indgået mellem Det Europæiske Fællesskab og Den Dominikanske Republik og godkendt ved Rådets afgørelse 98/486/EF.

:

på tyska

:

Kapitel III Abschnitt 3 der Verordnung (EG) Nr. 1282/2006:

Milchpulverkontingent für den Zeitraum 1.7.…—30.6.… gemäß der mit dem Beschluss 98/486/EG des Rates genehmigten Vereinbarung zwischen der Europäischen Gemeinschaft und der Dominikanischen Republik.

:

på estniska

:

määruse (EÜ) nr 1282/2006 III peatüki 3. jaos:

Piimapulbri tariifikvoot 1.7.…–30.6.… vastastikuse mõistmise memorandumi alusel, mis on sõlmitud Euroopa Ühenduse ja Dominikaani Vabariigi vahel ning heaks kiidetud nõukogu otsusega 98/486/EÜ.

:

på grekiska

:

κεφάλαιο III, τμήμα 3 του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 1282/2006:

δασμολογική ποσόστωση, για το έτος 1.7.…-30.6.…, γάλακτος σε σκόνη δυνάμει του μνημονίου συμφωνίας που συνήφθη μεταξύ της Ευρωπαϊκής Κοινότητας και της Δομινικανής Δημοκρατίας και εγκρίθηκε από την απόφαση 98/486/ΕΚ του Συμβουλίου.

:

på engelska

:

Chapter III, Section 3 of Regulation (EC) No 1282/2006:

tariff quota for 1.7.…-30.6.…, for milk powder under the Memorandum of Understanding concluded between the European Community and the Dominican Republic and approved by Council Decision 98/486/EC.

:

på franska

:

chapitre III, section 3, du règlement (CE) no 1282/2006:

contingent tarifaire, pour l'année 1.7.…-30.6.…, de lait en poudre au titre du mémorandum d'accord conclu entre la Communauté européenne et la République dominicaine et approuvé par la décision 98/486/CE du Conseil.

:

på italienska

:

capo III, sezione 3, del regolamento (CE) n. 1282/2006:

contingente tariffario per l'anno 1.7.…-30.6.…, di latte in polvere a titolo del memorandum d'intesa concluso tra la Comunità europea e la Repubblica dominicana e approvato con la decisione 98/486/CE del Consiglio.

:

på lettiska

:

Regulas (EK) Nr. 1282/2006 III nodaļas 3 iedaļā:

Tarifa kvota no … gada 1. jūlija līdz … gada 30. jūnijam sausajam pienam (piena pulverim) saskaņā ar Saprašanās memorandu, kas noslēgts starp Eiropas Kopienu un Dominikānas Republiku un apstiprināts ar Padomes Lēmumu 98/486/EK.

:

på litauiska

:

Reglamento (EB) Nr. 1282/2006 III skyriaus 3 skirsnyje:

tarifinė kvota nuo … metų liepos 1 dienos iki … metų birželio 30 dienos pieno milteliams, numatyta Europos bendrijos ir Dominikos Respublikos susitarimo memorandume ir patvirtinta Tarybos sprendimu 98/486/EB.

:

på ungerska

:

Az 1282/2006/EK rendelet III. fejezetének 3 szakasza:

A 98/486/EK tanácsi határozat által jóváhagyott, az Európai Közösség és a Dominikai Köztársaság között megkötött egyetértési megállapodás értelmében a tejporra […] július 1-től […] június 30-ig vonatkozó vámkontingens.

:

på maltesiska

:

Kapitolu III, Taqsima 3 tar-Regolament (KE) Nru 1282/2006:

Quota ta’ tariffa għal 1.7.…–30.6.… għall-ħalib tat-trab taħt il-Memorandum ta’ Ftehim konkluż bejn il-Komunità Ewropea u r-Repubblika Dominikana u approvat permezz tad-Deċiżjoni tal-Kunsill 98/486/KE.

:

på nederländska

:

Hoofdstuk III, afdeling 3, van Verordening (EG) nr. 1282/2006:

Tariefcontingent melkpoeder voor het jaar van 1.7.… t/m 30.6.… krachtens het memorandum van overeenstemming tussen de Europese Gemeenschap en de Dominicaanse Republiek, goedgekeurd bij Besluit 98/486/EG van de Raad.

:

på polska

:

rozdział III, sekcja 3 rozporządzenia (WE) nr 1282/2006:

Kontyngent taryfowy na okres od 1.7.… do 30.6.… na mleko w proszku zgodnie z Protokołem ustaleń zawartym między Wspólnotą Europejską a Republiką Dominikańską i przyjętym decyzją Rady 98/486/WE.

:

på portugisiska

:

Secção 3 do capítulo III do Regulamento (CE) n.o 1282/2006:

Contingente pautal do ano 1.7.…-30.6.…, de leite em pó ao abrigo do memorando de acordo concluído entre a Comunidade Europeia e a República Dominicana e aprovado pela Decisão 98/486/CE do Conselho.

:

på slovakiska

:

kapitola III, oddiel 3 nariadenia (ES) č. 1282/2006:

Tarifná kvóta pre obdobie od 1.7.… do 30.6.… pre sušené mlieko podľa Memoranda o vzájomnom porozumení uzatvorenom medzi Európskym spoločenstvom a Dominikánskou republikou a schváleným rozhodnutím Rady 98/486/ES.

:

på slovenska

:

poglavje III oddelka 3 Uredbe (ES) št. 1282/2006:

Tarifna kvota za obdobje 1.7.… – 30.6.… za mleko v prahu v skladu z Memorandumom o soglasju, sklenjenim med Evropsko skupnostjo in Dominikansko republiko in potrjenim z Odločbo Sveta 98/486/ES.

:

på finska

:

asetuksen (EY) N:o 1282/2006 III luvun 3 jaksossa:

neuvoston päätöksellä 98/486/EY hyväksytyn Euroopan yhteisön ja Dominikaanisen tasavallan yhteisymmärryspöytäkirjan mukainen maitojauheen tariffikiintiö 1.7.… ja 30.6.… välisenä aikana.

:

på svenska

:

avsnitt 3 i kapitel III i förordning (EG) nr 1282/2006:

tullkvot för året 1.7.…–30.6.…, för mjölkpulver enligt avtalsmemorandumet mellan Europeiska gemenskapen och Dominikanska republiken, godkänt genom rådets beslut 98/486/EG.


BILAGA V

Dominikanska republiken

Information som krävs i artikel 33.1

 

Medlemsstat:

 

Uppgifter för perioden 1 juli … till 30 juni …

Kvot som avses i artikel 30.1 a

Den sökandes namn/adress

Referensuppgifter export till Dominikanska republiken

Ansökningar

Produktkod i bidragsnomenklaturen

Exporterade kvantiteter

(ton)

Exportår

Produktkod i bidragsnomenklaturen

Kvantitet högst = 110 % av (3)

(ton)

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

Totalt

 


Kvot som avses i artikel 30.1 b

Den sökandes namn/adress

Produktkod i bidragsnomenklaturen

Kvantitet som det ansökts om

(ton)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 


BILAGA VI

Dominikanska republiken

Information som krävs i artikel 34.1

 

Medlemsstat:

 

Uppgifter för perioden 1 juli … till 30 juni …

Kvot som avses i artikel 30.1 a

Exportörens namn och adress

Kod i bidragsnomenklaturen

Tilldelade kvantiteter som det inte utfärdats licenser för

(ton)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 


Kvot som avses i artikel 30.1 b

Exportörens namn och adress

Kod i bidragsnomenklaturen

Tilldelade kvantiteter som det inte utfärdats licenser för

(ton)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 


BILAGA VII

Dominikanska republiken

Information som krävs i artikel 34.5

 

Medlemsstat:

 

Uppgifter för perioden 1 juli … till 30 juni …

Kvot som avses i artikel 30.1 a

Kod i bidragsnomenklaturen

Kvantiteter som det tilldelats licenser för

(ton)

Kvantiteter som det utfärdats licenser för

(ton)

Exporterade kvantiteter

(ton)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 


Kvot som avses i artikel 30.1 b

Kod i bidragsnomenklaturen

Kvantiteter som det tilldelats licenser för

(ton)

Kvantiteter som det utfärdats licenser för

(ton)

Exporterade kvantiteter

(ton)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 


BILAGA VIII

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 174/1999

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 21

Artikel 2

Artikel 1.1, artikel 2

Artikel 3.1

Artikel 1.4

Artikel 3.2

Artikel 1.1

Artikel 4.1

Artikel 1.3

Artikel 4.2

Artikel 1.2

Artikel 4.3

Artikel 2

Artikel 4.4

Artikel 3

Artikel 5

Artikel 4

Artikel 6

Artikel 5

Artikel 7

Artikel 6

Artikel 8

Artikel 7

Artikel 8

Artikel 9.1–5

Artikel 14

Artikel 9.6

Artikel 12.2

Artikel 9.7

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 12

Artikel 13

Artikel 13

Artikel 14

Artikel 15

Artikel 15

Artikel 16

Artikel 16

Artikel 17

Artikel 17

Artikel 18.1

Artikel 18.1

Artikel 18.3

Artikel 18.2

Artikel 18.2

Artikel 19

Artikel 18.4

Artikel 20.1

Artikel 18.5

Artikel 20.2

Artikel 18.6

Artikel 21.1–2

Artikel 18.7

Artikel 21.3

Artikel 18.8

Artikel 21.4

Artikel 18.9

Artikel 22

Artikel 19

Artikel 20.1

Artikel 23

Artikel 20.2

Artikel 24

Artikel 20.3 och 20.9

Artikel 25.1

Artikel 20.4

Artikel 25.2

Artikel 20.5

Artikel 25.3

Artikel 20.6

Artikel 20.7

Artikel 26.1

Artikel 20.8

Artikel 26.2

Artikel 20.10

Artikel 27

Artikel 20.11

Artikel 28

Artikel 20 a.1–2

Artikel 29.1

Artikel 20 a.3

Artikel 29.2

Artikel 20 a.4

Artikel 30.1

Artikel 20 a.5

Artikel 30.2

Artikel 20 a.6

Artikel 30.3

Artikel 20 a.7

Artikel 31

Artikel 20 a.9

Artikel 32

Artikel 20 a.10

Artikel 33.1

Artikel 20 a.11

Artikel 33.2

Artikel 20 a.12

Artikel 34.1

Artikel 20 a.13

Artikel 34.2

Artikel 20 a.14

Artikel 34.3

Artikel 20 a.15

Artikel 34.4

Artikel 20 a.16

Artikel 34.5

Artikel 20 a.17

Artikel 35.1

Artikel 20 a.18

Artikel 35.2

Artikel 22

Artikel 36

Artikel 23

Artikel 37

Bilaga I

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga II

Bilaga IV

Bilaga III

Artikel 20 a.9

Bilaga IV

Bilaga V

Bilaga V

Bilaga VI

Bilaga VI

Bilaga VII

Bilaga VII

Bilaga VIII


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Kommissionen

29.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 234/29


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 7 augusti 2006

om inrättande av en expertgrupp för de politiska behoven av uppgifter om brottslighet och straffrättskipning

(2006/581/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen skall Europeiska unionen och medlemsstaterna se till att unionen unionen ger medborgarna en hög säkerhetsnivå inom området med frihet, säkerhet och rättvisa. Detta skall ske genom närmare samarbete samt genom att förebygga och bekämpa brottslighet, vare sig denna är organiserad eller ej.

(2)

Kommissionen kan behöva förlita sig till sakkunskapen hos medlemsstaternas företrädare och specialister i ett rådgivande organ för att underlätta framtagandet av harmoniserad och jämförbar EU-statistik om brottslighet och straffrättskipning. Statistiken är nödvändig för utformningen och övervakningen av den gemenskapslagstiftning och gemenskapspolitik som anges i handlingsplanen för genomförande av Haagprogrammet (1).

(3)

Gemenskapsstatistiken tas fram i enlighet med reglerna i rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik (2) samt i enlighet med gemenskapens statistiska program och dess årliga program (3). I arbetet respekteras principerna i den uppförandekod för europeisk statistik som antogs av kommittén för det statistiska programmet den 24 februari 2005 och som bifogas kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet samt kommissionens rekommendation av den 25 maj 2005 (4) om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar.

(4)

Expertgruppen bör bestå av personer som har kompetens att bedöma de politiska behoven och ge råd om hur man bäst kan använda indikatorer och uppgifter på området för brottslighet och straffrättskipning.

(5)

Regler om hur medlemmarna i expertgruppen kan lämna ut information bör fastställas, utan att det påverkar kommissionens regler om säkerhet i bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom (5).

(6)

Personuppgifter om medlemmarna i expertgruppen bör behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (6).

(7)

Det bör därför inrättas en expertgrupp för de politiska behoven av uppgifter om brottslighet och straffrättskipning och gruppens mandat och uppbyggnad bör fastställas.

(8)

Inrättandet av expertgruppen ersätter inga andra beslut.

(9)

Medlemmarna i expertgruppen bör inledningsvis utses för en period av två år. Perioden kan förlängas om kommissionen anser det lämpligt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kommissionen inrättar härmed en expertgrupp, Expertgruppen för de politiska behoven av uppgifter om brottslighet och straffrättskipning (nedan ”expertgruppen”).

Artikel 2

Uppgift

Expertgruppens uppgifter är följande:

Bistå kommissionen med att upprätta ett samarbete mellan medlemsstaterna och organisationer och organ som arbetar med genomförandet av EU:s handlingsplan om en övergripande och samordnad EU-strategi för mätning av brottslighet och straffrättskipning (7).

Bistå kommissionen med att fastställa de politiska behoven av uppgifter om brottslighet och straffrättskipning på EU-nivå.

Bistå kommissionen med att fastställa behoven av att utforma gemensamma indikatorer och verktyg för att mäta brottslighet och straffrättskipning.

Bistå kommissionen med att utforma gemensamma indikatorer och andra behov av uppgifter.

Informera kommissionen om relevanta behov eller resultat i fråga om forskning och utveckling som bör beaktas i genomförandet av den ovannämnda handlingsplanen.

Informera kommissionen om samarbete med företrädare för den privata sektorn, den akademiska världen eller andra relevanta sektorer för att föra in nyttig kunskap och erfarenhet i genomförandet av den ovannämnda handlingsplanen.

Artikel 3

Rådfrågning

Kommissionen får rådfråga expertgruppen om alla frågor som rör mätning av brottslighet och straffrättskipning, särskilt om fastställandet av politiska behov vid utarbetandet av statistik på dessa områden.

Artikel 4

Medlemskap – Utnämning

1.   Expertgruppen skall bestå av högst 50 medlemmar med minst 40 procent av varje kön. Medlemmarna skall utses bland

a)

nationella myndigheter inom området rättsliga och inrikes frågor i medlemsstaterna, de anslutande länderna och kandidatländerna,

b)

EU-organ och EU-nätverk med relevant erfarenhet och sakkunskap när det gäller att analysera och ta fram uppgifter om brottslighet och straffrättskipning i politiska syften, till exempel Europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN), Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN), Eurojust, EU:s operativa specialgrupp med polischefer (PCTF), Europeiska polisbyrån (Europol), Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (FRONTEX), Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (EUMC) samt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE),

c)

internationella organisationer och icke-statliga organisationer med relevant erfarenhet och sakkunskap när det gäller att analysera och ta fram uppgifter om brottslighet och straffrättskipning i politiska syften. Dessa är följande: Europarådet, European Sourcebook Group, FN:s barnfond (UNICEF), FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå samt Världshälsoorganisationen (WHO), och

d)

personer som har förvärvat sakkunskap genom akademisk forskning eller inom den privata sektorn när det gäller att analysera eller mäta brottslighet och straffrättskipning i medlemsstaterna.

2.   Kommissionens generaldirektorat för rättvisa, frihet och säkerhet skall utse medlemmarna i expertgruppen bland specialister med kompetens inom de områden som avses i artikel 2 och artikel 4.1. När det gäller artikel 4.1 a-c skall medlemmarna nomineras av myndigheter eller organisationer och när det gäller artikel 4.1 d skall medlemmarna utses bland dem som har deltagit i en ansökningsomgång.

Varje medlemsstat, anslutande land eller kandidatland skall nominera två personer till gruppen (en av varje kön), varav kommissionen skall utse en. Lika många suppleanter till medlemmarna i expertgruppen skall utses på samma villkor som de ordinarie medlemmarna. Suppleanterna skall automatiskt ersätta frånvarande medlemmar.

3.   Medlemmarna skall utses i enlighet med artikel 4.1 a-c som företrädare för en myndighet eller en icke-statlig organisation. De som utses i enlighet med artikel 4.1 d skall ha personliga mandat och skall ge råd till kommissionen oberoende av yttre påverkan.

4.   Expertgruppens medlemmar skall ha kvar sina uppdrag tills de ersätts eller tills deras mandatperiod löper ut.

5.   De medlemmar som inte längre på ett effektivt sätt kan medverka i expertgruppens arbete, som avsäger sig sitt uppdrag eller som inte uppfyller villkoren i den första och andra punkten i denna artikel eller i artikel 287 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, får ersättas under återstoden av sin mandatperiod.

6.   Personer med personliga mandat (se punkt 3) skall varje år underteckna en försäkran om att verka i allmänhetens intresse och en försäkran om avsaknaden eller förekomsten av intressekonflikter som skulle kunna påverka deras objektivitet.

7.   Namnen på personligen utsedda medlemmar offentliggörs på webbplatsen för generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet och Europeiska unionens officiella tidning, C-serien. Namnen på medlemmarna samlas in, behandlas och offentliggörs i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 5

Gruppens arbete

1.   Expertgruppens ordförandeskap skall innehas av kommissionen.

2.   Kommissionen skall samordna expertgruppens verksamhet med det arbete som bedrivs inom den relevanta arbetsgruppen för statistik om brottslighet och straffrättskipning; Eurostat skall i egenskap av företrädare för nationella statistikmyndigheter ta fram denna statistik inom ramen för gemenskapens statistiska program. Kommissionen ansvarar för samstämmigheten i de båda gruppernas arbete och skall sträva efter att om möjligt anordna gemensamma möten eller möten som hålls på samma dag.

3.   Kommissionen skall samordna relevanta aspekter av expertgruppens verksamhet med annan närliggande verksamhet inom kommissionen.

4.   I samförstånd med kommissionen får undergrupper på upp till 15 medlemmar inrättas för att granska specifika frågeställningar enligt det mandat som expertgruppen har fastlagt: grupperna skall upplösas så snart uppgifterna fullföljts.

5.   Kommissionens företrädare får be experter eller observatörer, även från tredjeland, med särskild kompetens i ett ämne på dagordningen att delta i gruppens eller undergruppens överläggningar om detta är till nytta och/eller nödvändigt.

6.   Information som har erhållits under överläggningar i en expertgrupp eller undergrupp får inte röjas om kommissionen anser att den är konfidentiell.

7.   Expertgruppen och dess undergrupper skall normalt sammanträda i kommissionens lokaler på kommissionens inbjudan i enlighet med de förfaranden och tidsplaner som upprättas av kommissionen. Kommissionen skall tillhandahålla sekreterarhjälp. Andra kommissionstjänstemän med intresse av att delta i överläggningarna får delta i gruppens och arbetsgruppernas möten.

8.   Expertgruppen skall anta sin arbetsordning på grundval av den standardiserade arbetsordning som antagits av kommissionen (8).

9.   Kommissionen får offentliggöra, på Internet eller på annat sätt, alla sammanfattningar, slutsatser, delar av slutsatser eller arbetsdokument från expertgruppen på det aktuella dokumentets originalspråk.

Artikel 6

Möteskostnader

Kommissionen skall ersätta utgifter för resor och, om det anses lämpligt, uppehälle för medlemmar, experter och observatörer i samband med expertgruppens verksamhet, i enlighet med kommissionens interna regler om ersättning av externa experters utgifter.

Medlemmarna, experterna och observatörerna skall inte ersättas för sina tjänster.

Möteskostnader skall ersättas inom ramen för den årliga budget som gruppen tilldelats av den ansvariga kommissionsavdelningen.

Artikel 7

Tillämpning

Detta beslut blir gällande samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 7 augusti 2006.

På kommissionens vägnar

Franco FRATTINI

Vice ordförande


(1)  EUT C 198, 12.8.2005, s. 1. Rådets och kommissionens handlingsplan för genomförande av Haagprogrammet för ett stärkt område med frihet, säkerhet och rättvisa.

(2)  EGT L 52, 22.2.1997, s. 1.

(3)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 2367/2002/EG av den 16 december 2002 om gemenskapens statistiska program 2003–2007 (EGT L 358, 31.12.2002, s. 1).

(4)  Kommissionens rekommendation om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar, KOM(2005) 217 slutlig.

(5)  EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.

(6)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(7)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Meddelandet diskuteras för närvarande inom ramen för ett samråd inom kommissionen.

(8)  Bilaga III till dokument SEK(2005) 1004.


29.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 234/33


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 28 augusti 2006

om avslutande av antidumpningsförfarandet beträffande import av skodon med tåhätteförstärkning med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien

(2006/582/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 9,

efter att ha hört rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

(1)

Den 13 maj 2005 mottog kommissionen ett klagomål enligt artikel 5 i grundförordningen, om påstådd skadevållande dumpning i samband med import av skodon med tåhätteförstärkning med ursprung i Kina och Indien.

(2)

Klagomålet ingavs av European Confederation of the Footwear industry (nedan kallad ”den klagande”), såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 30 %, av gemenskapens sammanlagda produktion av skodon med tåhätteförstärkning i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(3)

Klagomålet innehöll bevisning för dumpning och för därav vållad väsentlig skada. Bevisningen ansågs tillräcklig för att motivera att en undersökning inleddes.

(4)

Genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (2) (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”), inledde kommissionen ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av vissa skodon med överdelar av gummi eller plast (med undantag av vattentäta skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast och hos vilka överdelarna varken är fästade vid sulan eller hopfogade genom sömnad, nitning, spikning, skruvning, pluggning eller liknande förfarande) eller med överdelar av läder eller konstläder, med tåhätteförstärkning, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 6402 30 00, 6403 40 00, ex 6402 19 00, ex 6402 91 00, ex 6402 99 10, ex 6402 99 31, ex 6402 99 39, ex 6402 99 50, ex 6402 99 91, ex 6402 99 93, ex 6402 99 96, ex 6402 99 98, ex 6403 19 00, ex 6403 30 00, ex 6403 51 11, ex 6403 51 15, ex 6403 51 19, ex 6403 51 91, ex 6403 51 95, ex 6403 51 99, ex 6403 59 11, ex 6403 59 31, ex 6403 59 35, ex 6403 59 39, ex 6403 59 50, ex 6403 59 91, ex 6403 59 95, ex 6403 59 99, ex 6403 91 11, ex 6403 91 13, ex 6403 91 16, ex 6403 91 18, ex 6403 91 91, ex 6403 91 93, ex 6403 91 96, ex 6403 91 98, ex 6403 99 11, ex 6403 99 31, ex 6403 99 33, ex 6403 99 36, ex 6403 99 38, ex 6403 99 50, ex 6403 99 91, ex 6403 99 93, ex 6403 99 96, ex 6403 99 98, ex 6405 10 00, ex 6405 90 10 och ex 6405 90 90, med ursprung i Kina och Indien.

(5)

Kommissionen lämnade en officiell underrättelse om att förfarandet inletts till de exporterande tillverkarna i Kina och Indien och de importörer/handlare som den visste var berörda, företrädare för de berörda exportländerna, de klagande gemenskapstillverkarna och andra kända tillverkare i gemenskapen, leverantörer och användare som den visste var berörda samt deras sammanslutningar. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

B.   ÅTERKALLANDE AV KLAGOMÅLET OCH AVSLUTANDE AV FÖRFARANDET

(6)

Den klagande återkallade formellt sitt klagomål om import av skodon med tåhätteförstärkning genom en skrivelse till kommissionen av den 17 juli 2006.

(7)

I enlighet med artikel 9.1 i grundförordningen får ett antidumpingsförfarande avslutas om klagomålet återkallas, såvida inte ett sådant avslutande står i strid med gemenskapens intresse.

(8)

Kommissionen ansåg att det aktuella förfarandet borde avslutas eftersom det inte framkommit något nytt inom ramen för undersökningen som tydde på att ett avslutande av förfarandet skulle strida mot gemenskapens intresse. De berörda parterna underrättades om detta och gavs tillfälle att yttra sig. Kommissionen mottog inga synpunkter som visade att ett sådant avslutande skulle stå i strid med gemenskapens intresse.

(9)

Kommissionen drar därför slutsatsen att antidumpningsförfarandet beträffande import till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i Kina och Indien bör avslutas utan att antidumpningsåtgärder införs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Antidumpningsförfarande beträffande import av vissa skodon med överdelar av gummi eller plast (med undantag av vattentäta skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast och hos vilka överdelarna varken är fästade vid sulan eller hopfogade genom sömnad, nitning, spikning, skruvning, pluggning eller liknande förfarande) eller med överdelar av läder eller konstläder, med tåhätteförstärkning, som klassificeras enligt KN-nummer 6402 30 00, 6403 40 00, ex 6402 19 00, ex 6402 91 00, ex 6402 99 10, ex 6402 99 31, ex 6402 99 39, ex 6402 99 50, ex 6402 99 91, ex 6402 99 93, ex 6402 99 96, ex 6402 99 98, ex 6403 19 00, ex 6403 30 00, ex 6403 51 11, ex 6403 51 15, ex 6403 51 19, ex 6403 51 91, ex 6403 51 95, ex 6403 51 99, ex 6403 59 11, ex 6403 59 31, ex 6403 59 35, ex 6403 59 39, ex 6403 59 50, ex 6403 59 91, ex 6403 59 95, ex 6403 59 99, ex 6403 91 11, ex 6403 91 13, ex 6403 91 16, ex 6403 91 18, ex 6403 91 91, ex 6403 91 93, ex 6403 91 96, ex 6403 91 98, ex 6403 99 11, ex 6403 99 31, ex 6403 99 33, ex 6403 99 36, ex 6403 99 38, ex 6403 99 50, ex 6403 99 91, ex 6403 99 93, ex 6403 99 96, ex 6403 99 98, ex 6405 10 00, ex 6405 90 10 och ex 6405 90 90, med ursprung i Kina och Indien avslutas härmed.

Utfärdat i Bryssel den 28 augusti 2006.

På kommissionens vägnar

Peter MANDELSON

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

(2)  EUT C 159, 30.6.2005, s. 7.


29.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 234/35


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 17 augusti 2006

om förebyggande och begränsning av fusariumtoxiner i spannmål och spannmålsprodukter

(Text av betydelse för EES)

(2006/583/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 211 andra strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med rådets direktiv 93/5/EEG av den 25 februari 1993 om hjälp till kommissionen och samarbete från medlemsstaternas sida vid den vetenskapliga granskningen av livsmedelsfrågor (1) slutfördes i september 2003 Scoop-uppdraget 3.2.10 ”Insamling av uppgifter om förekomsten av fusariumtoxiner i livsmedel och en utredning om EU-befolkningens intag av fusariumtoxiner via kosten” (2).

Resultaten av detta uppdrag visar att fusariumtoxiner förekommer allmänt i livsmedelskedjan inom gemenskapen. De främsta källorna till intag via kosten av fusariumtoxiner är spannmålsprodukter, i synnerhet vete och majs. Medan intagen via kosten av fusariumtoxiner för hela befolkningen och vuxna ofta är lägre än respektive tolerabla dagliga intag (TDI), ligger de för riskgrupper som spädbarn och småbarn i vissa fall nära eller till och med över TDI-värdena.

(2)

I synnerhet när det gäller deoxinivalenol ligger intaget via kosten hos småbarn och ungdomar nära TDI-värdena. När det gäller zearalenon bör uppmärksamhet ägnas de befolkningsgrupper som inte kartlagts under uppdraget men som kan ha en regelbunden hög konsumtion av produkter med hög förekomst av zearalenonkontamination. När det gäller fumonisiner tyder resultaten från övervakningen av 2003 års skörd på att majs och majsprodukter kan vara mycket starkt kontaminerade med fumonisiner.

(3)

I kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 av den 8 mars 2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel (3) upprättas högsta tillåtna halter för deoxinivalenol och zearalenon och krävs att högsta tillåtna halter fumonisiner och T-2- och HT-2-toxiner i spannmål och spannmålsprodukter fastställs från och med år 2007.

(4)

Vid fastställandet av högsta tillåtna halter fusariumtoxiner i spannmål och spannmålsprodukter beaktas den toxikologiska utvärdering som utförts, utfallet av exponeringsbedömningen och genomförbarheten av sådana halter. Man kan emellertid konstatera att alla åtgärder bör vidtas för att ytterligare begränsa förekomsten av dessa fusariumtoxiner i spannmål och spannmålsprodukter.

(5)

När det gäller foder föreslås i kommissionens rekommendation 2006/576/EG av den 17 augusti 2006 om förekomst av deoxinivalenol, zearalenon, ochratoxin A, T-2- och HT-2-toxiner och fumonisiner i produkter avsedda för djurfoder (4) förstärkt övervakning av förekomst av fusariumtoxiner i spannmål och spannmålsprodukter avsedda för djurfoder och i foderblandningar samt att riktvärden anges som skall användas vid bedömningen av om foderblandningar, spannmål och spannmålsprodukter som är avsedda för djurfoder är godtagbara.

(6)

Förekomst av fusariumtoxiner i produkter för djurfoder kan medföra toxiska effekter på alla djurarter och påverka djurhälsan även om mottagligheten varierar avsevärt mellan djurarterna. För att skydda djurhälsan och undvika negativa effekter på djurproduktionen är det också viktigt att så vitt möjligt förebygga och begränsa förekomst av fusariumtoxiner i spannmål och spannmålsprodukter för djurfoder.

(7)

Företagen inom spannmålskedjan bör därför uppmuntras att anta goda metoder för att förebygga och begränsa kontaminering med fusariumtoxin, något som bör utföras enligt principer som tillämpas enhetligt inom hela gemenskapen. Det fullständiga införandet av de principer som fastställs i denna rekommendation bör medföra en ytterligare begränsning av föroreningsnivåerna.

(8)

I dessa principer beaktas den ”Code of Practice for the prevention and reduction of mycotoxin contamination in cereals, including annexes on ochratoxin A, zearalenone, fumonisins and trichothecenes (CAC/RCP 51-2003)” som år 2003 antogs av Codex Alimentarius-kommissionen,

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Medlemsstaterna bör beakta de enhetliga principer som fastställs i bilagan när de antar åtgärder som riktar sig till aktörerna inom spannmålskedjan och som syftar till att kontrollera och styra kontamineringen med fusariumtoxiner i spannmål.

Utfärdad i Bryssel den 17 augusti 2006.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 52, 4.3.1993, s. 18. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(2)  Rapporten finns på kommissionens webbplats (GD Hälsa och konsumentskydd, se http://ec.europa.eu/food/fs/scoop/task3210.pdf).

(3)  EGT L 77, 16.3.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 199/2006 (EUT L 32, 4.2.2006, s. 34).

(4)  EUT L 229, 23.8.2006, s. 7.


BILAGA

PRINCIPER FÖR FÖREBYGGANDE OCH BEGRÄNSNING AV KONTAMINERING MED FUSARIUMTOXIN I SPANNMÅL

INLEDNING

1.

En rad fusariumsvampar, som allmänt förekommer i jorden, kan producera ett antal olika mykotoxiner av klassen trikotecener, som deoxinivalenol, nivalenol, T-2- och HT-2-toxiner samt vissa andra toxiner som zearalenon och fumonisinerna B1 och B2. Fusariumsvampar förekommer vanligen i spannmål som odlas i tempererade områden i Amerika, Europa och Asien. Flera toxinproducerande fusariumsvampar kan i varierande utsträckning producera två eller flera av dessa toxiner.

2.

Medan fullständig undanröjning av mykotoxinkontaminerade produkter för närvarande inte kan uppnås är målet att genom goda jordbruksmetoder begränsa förekomsten av dessa toxiner. Föreliggande principer för att förebygga och begränsa fusariumtoxiner syftar till att förse alla medlemsstater med en enhetlig vägledning som skall beaktas vid försöken att kontrollera och styra kontaminering med dessa mykotoxiner. För att göra dessa principer effektiva behöver producenterna i varje medlemsstat överväga dessa allmänna principer under hänsynstagande till sina lokala grödor, klimatet och jordbruksmetoderna innan de försöker tillämpa dem. Det är viktigt att producenterna inser att det första steget för kontroll av kontaminering av spannmål med fusariumtoxiner utgörs av goda jordbruksmetoder (GAP), följt av införandet av goda metoder vid hantering, lagring, bearbetning och distribution (GMP) av spannmål som är avsedd för livsmedel och djurfoder. Upprättandet av nationella riktlinjer grundade på allmänna principer som i sin tur läggs till grund för särskilda riktlinjer för enskilda spannmålssorter kommer att förbättra tillämpbarheten, i synnerhet på sådana grödor som majs.

3.

I dessa principer beskrivs de faktorer som gynnar infektion, tillväxt och toxinproduktion i spannmålsskördar på anläggningsnivå samt kontrollmetoderna. Det måste understrykas att sådden och hanteringen före och efter skörd när det gäller en viss gröda är beroende av rådande klimatförhållanden under hänsynstagande till lokala grödor och aktuella produktionsmetoder i berört land eller område. Alla som deltar i försörjningskedjan bör därför regelbundet göra sin egen riskbedömning för att avgöra omfattningen av de åtgärder som skall vidtas för att hindra eller begränsa kontaminering med fusariumtoxiner.

Sådana bedömningar är särskilt lämpliga med avseende på det slags gröda som skall odlas, som vete eller majs. Infektionsvägar och toxinbildningsdynamik skiljer sig åt mellan grödorna och påverkas av brukningsfaktorer. De odlingssystem där majs utgör en del av växtföljden löper en hög risk. Vete och annan spannmål som odlas i dessa växtföljder eller i närheten av sådana grödor kräver också en omsorgsfull skötsel och kontroll.

4.

Kontaminering av spannmål med fusariumtoxiner kan bero på åtskilliga faktorer. Alla sådana faktorer, t.ex. väderförhållanden, kan inte kontrolleras genom goda metoder. Alla faktorer har dessutom inte samma betydelse, och det kan också förekomma växelverkan mellan de olika faktorer som medför kontaminering med fusariumtoxin. Det är därför viktigt att ett integrerat tillvägagångssätt antas som på ett rimligt sätt är inriktat på alla tänkbara risker. En anhopning av olika riskfaktorer skall särskilt undvikas, med tanke på de möjliga växelverkningarna mellan dem.

Det är också av största vikt att erfarenheterna från tidigare år av förebyggande och begränsning av fusariumsvampar och toxiner dokumenteras så att de kan användas vid fastställandet av de åtgärder som under kommande år skall vidtas för att förebygga fusariumbildning.

Det bör finnas förfaranden för att på rätt sätt genom avskiljning, rekonditionering, återkallande eller ändrad användning hantera grödor som kan utgöra ett hot mot folk- och/eller djurhälsa.

5.

De principer som fastställs nedan är inriktade på avgörande faktorer för kontroll av kontaminering med fusariumtoxin på fältet. De viktigaste är växelbruk, markbearbetning, val av sort eller hybrid samt korrekt användning av svampbekämpningsmedel.

RISKFAKTORER SOM SKALL BEAKTAS I SAMBAND MED GODA JORDBRUKSMETODER

VÄXELBRUK

6.

Växelbruk är i allmänhet ett effektivt sätt att begränsa risken för den kontaminering som beror på svamptypen och slaget av gröda. Det är i synnerhet mycket effektivt för begränsning av kontaminering av höstsäd. Grödor, utom gräs som inte är värdväxter för de fusariumarter som påverkar spannmål, som potatis, sockerbetor, klöver, alfalfa eller grönsaker, bör användas i växelbruk för att begränsa inokulationen på fältet. Sådd av på varandra följande spannmålsgrödor med små utsädeskorn, såsom vete, bör endast företas efter en bedömning av risken för fusariuminfektion.

Den betydande växelverkan som finns mellan föregående gröda och markbearbetningen har visat på betydelsen av rester av värdväxter i livscykeln för de patogener som orsakar axfusarios. När vetegrödor odlades efter en värdväxt för Fusarium spp. såsom majs eller spannmål var DON-nivåerna högre. Särskilt höga DON-halter påvisades där majs tidigare odlats, då den är en alternativ värdväxt för Fusarium graminearum, som är känd för att vara en potent DON-producent. DON-nivåerna var emellertid betydligt lägre i de vetegrödor som odlades efter en fusariumvärdväxt där plöjning skett jämfört med de vetegrödor som odlades efter en värdväxt där minsta möjliga markbearbetning skett.

VAL AV SORT/HYBRID

7.

De hybrider eller sorter väljs som är bäst lämpade för mark- och klimatförhållandena och för de jordbruksmetoder som normalt används. Detta kommer att begränsa växtstressen och göra grödan mindre mottaglig för svampinfektion. Endast de sorter som rekommenderas för användning i en medlemsstat eller i ett särskilt område i en medlemsstat bör sås i detta särskilda område. I mån av tillgång odlas de utsädessorter som utvecklats med avseende på motståndskraften mot utsädesinfekterande svampar och skadeinsekter. Valet av sort med avseende på dess tolerans för fusariuminfektion skall också grundas på infektionsrisken.

VÄXTODLINGSPLANERING

8.

Så långt det är praktiskt möjligt bör växtodlingen planeras så att klimatförhållanden som förlänger mognadsprocessen på fältet före skörden undviks. Stress till följd av torka skall också ses som en riskfaktor för fusariuminfektion.

9.

Alltför tät sådd av växter undviks genom att rekommenderade avstånd mellan rader och växter behålls när det gäller odlade arter/sorter. Information om avstånd mellan växter kan erhållas från utsädesföretagen.

BEARBETNING AV MARK OCH GRÖDA

10.

Vid jordbearbetningen skall vederbörlig hänsyn tas till erosionsriskerna och till god markvård. Varje brukningsmetod, som plöjning, som innebär att infekterade grödrester avlägsnas, förstörs eller nedgrävs kommer sannolikt att minska fusariuminokulationen i följande gröda. Marken bör bearbetas så att en lucker yta eller en grovkornig såbädd uppstår för att underlätta vattnets nedträngande och minska risken för erosion av jord och tillhörande näringsämnen. Om plöjning övervägs torde den bästa tiden för detta under växtföljden vara mellan två fusariummottagliga arter. Se även punkt 7.

11.

Om så är möjligt och praktiskt genomförbart förbereds såbädden för varje ny gröda genom att gamla fröstånd, stubb och andra växtrester, som kan ha tjänat eller kunde tjäna som underlag för uppkomst av mykotoxinproducerande svampar, plöjs ned eller avlägsnas. Inom de områden som ligger i farozonen för erosion kan användning av marktäckning krävas för att bevara matjorden. I det senare fallet behöver särskild uppmärksamhet ägnas behandlingen av de rester som kan ge upphov till en tänkbar kontaminering av följande gröda med fusariumsvampar. Dessa rester bör malas så fint som möjligt under eller efter skörden av föregående gröda och myllas ned i jorden för att underlätta deras sönderfall (kompostering).

12.

Växtstress bör om möjligt undvikas. Stress kan orsakas av flera faktorer, bl.a. torka, kyla, näringsämnesbrist och negativa reaktioner på ämnen som tillförs grödan. När åtgärder vidtas för att undvika växtstress, t.ex. bevattning, bör t.ex. sprutbevattning undvikas under blomningen för att minska risken för en efterföljande svampinfektion. Bevattning är en värdefull metod för att begränsa växtstress under vissa växtperioder. En optimal näringsämnestillförsel är väsentlig för att undvika stråsvaghet som kan främja fusariuminfektion men också för att undvika liggsäd. Näringsämnestillförsel skall anpassas till området och grödan.

13.

Det finns inga belägg för att insektsbekämpning har någon effekt på axfusarios i spannmål i allmänhet. Insektsbekämpning av majs kan emellertid begränsa förekomsten av fusariuminfektion i majskolvar (Fusarium ear rot) och därav följande fumonisinförekomst i majs. Behandling av utsäde med svampbekämpningsmedel är effektiv mot många utsädes- och jordburna sjukdomar på groddar samt utsädesröta. Förebyggande åtgärder bör vidtas för att så långt som möjligt minska svampinfektion och insektsskador på grödan, och, om så krävs, kan godkända och registrerade insekts- och svampbekämpningsmedel användas för att enligt tillverkarnas rekommendation kontrollera toxinbildande fusariumsvampar. Lämpliga metoder skall inom ett integrerat eller organiskt program användas för bekämpning av skadedjur när användning av bekämpningsmedel är olämplig. Det bör betonas att den rätta tiden för användning av svampbekämpningsmedel är av avgörande betydelse för att kontrollera svampangrepp och att den skall grundas på meteorologiska uppgifter och/eller undersökningar av grödan. Infektion uppkommer vanligtvis vid blomningen, vilket innebär att mykotoxiner kan produceras. Eventuell svampinfektion och förekomst av mykotoxiner i grödan måste beaktas vid den efterföljande hanteringen, blandningen och användningen av säden.

14.

Fusariumarter har isolerats ur ett stort antal gräs och bredbladiga ogräsarter, och en kraftig ogrästäthet har visat sig medföra ökad fusariuminfektion. Ogräset i grödan bör kontrolleras med mekaniska metoder eller med användning av registrerade ogräsbekämpningsmedel eller andra säkra och lämpliga ogräsutrotningsmetoder.

15.

Det finns uppgifter som visar att liggsäd har en avgörande inverkan på fusariumtoxinnivåerna i säden. Säd från liggsäd bör därför undvikas vid skörden, i synnerhet om den är våt och de första tecknen på grodd blir synliga. Undvik liggsäd i grödorna genom justering av utsädesmängden, rationell användning av gödningsmedel och, där så är lämpligt, av tillväxtreglerande medel. Överdriven stråförkortning skall undvikas.

SKÖRD

16.

Om så är möjligt kartläggs högrisksituationer genom att väder- och sjukdomsbevakningstjänster anlitas. Sädkvaliteten före skörden bedöms med beaktande av den representativa stickprovtagningens begränsningar och snabbanalys på plats. Om så är möjligt avskiljs den säd, såsom säd från liggsäd, som är känd eller misstänkt för att ha höga nivåer av fusariuminfektion. Om det är praktiskt möjligt indelas säden med utgångspunkt både i marknadens kvalitetskrav, såsom för brödbakning eller djurfoder, och i kvaliteten på fältet, såsom liggsäd, fuktskadad, ren eller torr säd.

17.

När det är möjligt skördas säden vid lämplig vattenhalt. Försenad skörd av säd som redan angripits av fusariumarter kan orsaka en betydande ökning av mykotoxinhalten i grödan. Se till att resurser finns på plats i rätt tid för att torka grödan om den inte kan skördas vid idealisk vattenhalt.

18.

Före skördetiden säkerställs att all utrustning som skall användas för skörd och lagring av grödorna är funktionsduglig. Ett maskinhaveri under denna kritiska period kan förorsaka kvalitetsförluster i säden och påskynda mykotoxinbildning. Viktiga reservdelar hålls tillgängliga på anläggningen för att reducera tidsförlusterna på grund av reparationer. Se till att utrustningen för vattenhaltsmätningar är tillgänglig och kalibrerad.

19.

I så stor utsträckning som möjligt undviks såväl mekaniska skador på säden som kontakt med jord under skörden. Små, skrumpna korn kan innehålla större mängder mykotoxiner än friska, normala korn. Avlägsnande av skrumpna korn genom rätt inställning av skördetröskan eller rensning efter skörden för att avlägsna skadade kärnor och andra främmande föremål kan bidra till att begränsa mykotoxinnivåerna. Medan vissa frörensningsmetoder, som skakbord, kan avlägsna vissa angripna kärnor, kan inte kärnor med symptomfria infektioner avlägsnas med standardrensningsmetoder.

TORKNING

20.

Bestäm grödans vattenhalt antingen under skörden eller omedelbart efteråt. De stickprov som tas för fuktmätningar bör vara så representativa som möjligt. Om så krävs torkas grödan så snart som möjligt till den vattenhalt som rekommenderas för lagring av denna gröda. Vid skörd av våt säd som skall torkas, i synnerhet när det gäller majs, bör tiden mellan skörd och torkning göras så kort som möjligt. I sådana fall skall därför skörden planeras efter torkningsanläggningarnas kapacitet.

21.

Spannmål bör torkas på ett sådant sätt att vattenhalterna blir lägre än de som krävs för att reglera mögeltillväxt under lagring. En vattenaktivitet lägre än 0,65 motsvarar i allmänhet en vattenhalt av mindre än 15 %. Mer specifik vägledning om vattennivåer bör ges i nationella riktlinjer med beaktande av lokala lagringsvillkor. Detta är nödvändigt för att förebygga tillväxt av ett antal svamparter som kan förekomma i färsk säd.

22.

När fuktig spannmål behöver lagras före torkning finns det en risk för en mögeltillväxt inom få dagar som kan åtföljas av upphettning. Spannmål bör torkas så att skadorna på säden blir så små som möjligt. Stapling eller hopning av våta, nyligen skördade produkter bör vara så kortvarig som möjligt före torkning eller rensning för att minska risken för svamptillväxt. Våt säd luftas för att undvika överhettning före torkningsprocessen. Om så är praktiskt genomförbart bör inte spannmålspartier med olika kontamineringsrisker blandas.

23.

För att begränsa skillnader i vattenhalt inom ett parti kan säden efter torkningsprocessen flyttas till en annan förvaringslokal eller silo.

LAGRING

24.

När det gäller produkter i säck, se till att säckarna är rena, torra och staplade på lastpallar eller innehåller ett vattenogenomträngligt lager mellan säckarna och golvet.

25.

Om så är möjligt luftas säden genom luftcirkulation i lagringsutrymmen så att lämpliga och enhetliga temperaturnivåer vidmakthålls inom hela lagringsutrymmet. Kontrollera regelbundet under lagringstiden vattenhalt och temperatur i den lagrade säden. Lukt kan indikera säd som tar värme, i synnerhet om lagerlokalen är tillsluten.

26.

Den lagrade sädens temperatur mäts vid flera fastställda tidsintervall under lagringen. En temperaturökning kan tyda på mikrobiell tillväxt och/eller insektsangrepp. De uppenbarligen angripna partierna av säden avskiljs, och stickprov sänds för analys. Efter avskiljningen sänks temperaturen i den återstående säden och denna luftas. Angripen säd undviks för livsmedels- eller foderproduktion.

27.

Goda skötselmetoder används för att minimera förekomsten av insekter och svampar i lagerlokalerna. Detta kan innebära användning av lämpliga, registrerade insekts- och svampbekämpningsmedel eller av lämpliga alternativa metoder. Försiktighet bör iakttas så att endast de kemikalier väljs som inte kommer att störa eller skada den avsedda slutanvändningen av säden, och deras användning bör vara strikt begränsad.

28.

Användningen av lämpliga, godkända konserveringsmedel, t.ex. organiska syror såsom propionsyra, kan vara välgörande för spannmål som är avsedd för livsmedel. Propionsyra och dess salter är svampdödande och används ibland för att konservera fuktig säd på anläggningen efter skörden så att upphettning och mögel före bearbetning undviks. De bör tillföras korrekt med lämplig utrustning så att en jämn täckning åstadkoms över hela det sädesparti som behandlas, samtidigt som en tillfredsställande säkerhet för användaren säkerställs. Om säden behandlas efter en tid av fuktig lagring utgör förekomsten av konserveringsmedlet ingen garanti för okontaminerad säd.

TRANSPORT FRÅN LAGRINGEN

29.

Transportbehållare bör vara torra och fria från synligt mögel, insekter och andra föroreningar. Om så krävs bör transportbehållare vara rengjorda och desinfekterade före användning och återanvändning och vara lämpade för avsedd last. Registrerade desinfektions- eller insektsbekämpningsmedel kan vara användbara i dessa fall. Vid urlastning bör transportbehållaren tömmas på all last och rengöras på lämpligt sätt.

30.

Sändningar av säd bör skyddas mot ytterligare fukt genom användning av täckta eller lufttäta behållare eller presenningar. Undvik temperaturvariationer och åtgärder som kan förorsaka kondens på säden. Detta kan leda till lokal fuktbildning med påföljande svampväxt och mykotoxinbildning.

31.

Insekts-, fågel- och gnagarangrepp undviks under transporten genom användning av insekts- och gnagarsäkra behållare och genom andra lämpliga metoder och, om så krävs, genom att tillföra kemiska insekts- och gnagarmedel om dessa är godkända för den avsedda slutanvändningen av säden.


29.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 234/41


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 25 augusti 2006

om tillåtelse för medlemsstaterna att förlänga provisoriska godkännanden som beviljats det nya verksamma ämnet beflubutamid

[delgivet med nr K(2006) 3806]

(Text av betydelse för EES)

(2006/584/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (1), särskilt artikel 8.1 fjärde stycket, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG mottog Tyskland i mars 1998 en ansökan från UBE Europe GmbH om införande av det verksamma ämnet beflubutamid (tidigare kallat UBH 820, UR 50601) i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom kommissionens beslut 2000/784/EG (2) bekräftades det att dokumentationen var fullständig och i princip kunde anses uppfylla uppgiftskraven i bilagorna II och III till direktivet.

(2)

Bekräftelsen av att dokumentationen var fullständig var nödvändig för att ärendet skulle kunna granskas i detalj och för att medlemsstaterna skulle kunna utfärda provisoriska godkännanden för högst tre år för växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet i fråga, samtidigt som villkoren i artikel 8.1 i direktiv 91/414/EEG uppfylls, särskilt kravet på att en detaljerad utvärdering av det verksamma ämnet och av växtskyddsmedlet skall göras i enlighet med direktivets bestämmelser.

(3)

Effekterna av detta verksamma ämne på människors hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med artikel 6.2 och 6.4 i direktiv 91/414/EEG för de användningsområden som har föreslagits av det sökande företaget. Den rapporterande medlemsstaten lade fram sitt utkast till utvärderingsrapport för kommissionen den 3 augusti 2002.

(4)

Sedan den rapporterande medlemsstaten lämnade in utkastet till utvärderingsrapport har det blivit nödvändigt att begära ytterligare upplysningar från den sökande och att låta den rapporterande medlemsstaten granska uppgifterna och lämna in en bedömning av ärendet. Granskningen av ärendet pågår därför fortfarande och kommer inte att kunna avslutas inom den tid som anges i direktiv 91/414/EEG.

(5)

Eftersom utvärderingen hittills inte har gett någon anledning till oro bör medlemsstaterna få möjlighet att förlänga provisoriska godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne med 24 månader i enlighet med artikel 8 i direktiv 91/414/EEG, så att granskningen av ärendet kan fortsätta. Utvärderingen och beslutet om att eventuellt införa beflubutamid i bilaga I kommer sannolikt att ha avslutats inom 24 månader.

(6)

Åtgärderna i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna får förlänga provisoriska godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller beflubutamid med högst 24 månader från och med den dag då detta beslut antas.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 25 augusti 2006.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2006/64/EG (EUT L 206, 27.7.2006, s. 107).

(2)  EGT L 311, 12.12.2000, s. 47.