4.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/1

(1)

Rådets förordning (EEG) nr 1208/81 av den 28 april 1981 om fastställande av en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur (3) har ändrats på väsentliga punkter (4). Av tydlighetsskäl bör den förordningen kodifieras.

(2)

En gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur bör tillämpas vid rapportering av priser och vid intervention inom nötköttssektorn.

(3)

Klassificeringen av slaktkroppar av vuxna nötkreatur bör ske med utgångspunkt från konformation och fettansättningsgrad. En kombination av dessa två kriterier gör det möjligt att indela slaktkroppar i olika klasser. Slaktkroppar som klassificeras på detta sätt bör identifieras.

(4)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning inom gemenskapen bör en kontrollkommitté från gemenskapen tillåtas att göra kontroller på plats.

—

utan njurar, njurfett eller bäckenfett,

—

utan mellangärde eller njurtapp,

—

utan svans,

—

utan ryggmärg,

—

utan testikelfett,

—

utan innanlårsfett,

—

utan stora halsvenen och angränsande fett.

A.

Slaktkroppar av okastrerade unga handjur under två år.

B.

Slaktkroppar av andra okastrerade handjur.

C.

Slaktkroppar av kastrerade handjur.

D.

Slaktkroppar av hondjur som har kalvat.

E.

Slaktkroppar av andra hondjur.

a)

konformationen i enlighet med bilaga I,

b)

fettansättningsgraden i enlighet med bilaga II.

4.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/7

(1)

Rådets förordning nr 26 av den 4 april 1962 om tilllämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror (2) har ändrats till sitt innehåll (3). Av tydlighetsskäl bör därför den förordningen kodifieras.

(2)

Det framgår av artikel 36 i fördraget att en av den gemensamma jordbrukspolitikens uppgifter är att avgöra huruvida de konkurrensregler som är fastställda i fördraget skall tillämpas på produktion av och handel med jordbruksvaror. Det kommer därför att bli nödvändigt att komplettera bestämmelserna i denna förordning med hänsyn till utvecklingen av denna politik.

(3)

De konkurrensregler som berör sådana avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 81 i fördraget samt missbruk av en dominerande ställning bör tillämpas på produktion av och handel med jordbruksvaror, såvida inte tillämpningen är hämmande för verksamheten hos de nationella marknadsorganisationerna för jordbruksvaror eller äventyrar förverkligandet av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(4)

Särskild uppmärksamhet bör ägnas sammanslutningar av lantbrukare som är särskilt inriktade på gemensam produktion eller marknadsföring av jordbruksvaror eller utnyttjande av gemensamma anläggningar, såvida inte sådan gemensam verksamhet sätter konkurrensen ur spel eller äventyrar förverkligandet av de mål som anges i artikel 33 i fördraget.

(5)

För att dels undvika att äventyra utvecklingen av en gemensam jordbrukspolitik, dels skapa rättssäkerhet för de berörda företagen och säkerställa att de inte utsätts för diskriminering, skall kommissionen, med förbehåll för domstolens prövning, ensam vara behörig att avgöra om villkoren enligt de två föregående skälen är uppfyllda beträffande sådana avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 81 i fördraget.

(6)

För att inom ramen för utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken kunna tillämpa reglerna om stöd till produktion av och handel med jordbruksvaror bör kommissionen ges möjlighet att upprätta en förteckning över befintliga, nya eller föreslagna stödåtgärder, framföra sina synpunkter till medlemsstaterna samt föreslå dem lämpliga åtgärder.

4.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/10

(1)

Avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Angolas regering om fiske utanför Angola (2) (nedan kallat ”avtalet”) undertecknades i Luanda den 1 februari 1989 och trädde i kraft samma dag enligt artikel 15 i avtalet.

(2)

Det sista protokoll som bifogades avtalet, om fastställande för perioden 3 augusti 2002–2 augusti 2004 av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i avtalet (3), har inte förnyats eftersom en del av villkoren i den nya lagstiftning om biologiska akvatiska resurser som den angolanska regeringen antog i oktober 2004 är oförenliga med gemenskapens krav för gemenskapsfartygens fiske i angolanska vatten.

(3)

Därför bör avtalet sägas upp i enlighet med det förfarande som anges i artikel 14 i avtalet.

(4)

Enligt rådets förordning (EG) nr 2792/1999 av den 17 december 1999 om föreskrifter och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn (4) får medlemsstaterna bevilja ersättning till fiskare och fartygsägare om deras verksamhet tillfälligt upphör när ett fiskeavtal upphävs eller inte förnyas. Detta gäller de gemenskapsflottor som är beroende av avtalet. Ersättningen får betalas ut under högst sex månader. En förlängning med ytterligare sex månader är möjlig under förutsättning att en av kommissionen godkänd omställningsplan genomförs för den berörda flottan.

(5)

Den 18 juli 2005 antog kommissionen ett beslut om att godkänna omställningsplanen för fiskefartyg som drabbas av att fiskeprotokollet mellan Europeiska gemenskapen och Angola inte förnyas. Omställningsplanen genomförs inom ramen för FFU:s verksamhetsprogram rörande gemenskapens strukturinterventioner i fiskerisektorn i mål 1-områden i Spanien under perioden 2000–2006.

(6)

För att underlätta genomförandet av omställningsplanen bör de gemenskapsfartyg, som omfattas av planen och som till följd av uppsägningen upphör med den verksamhet de bedriver inom ramen för avtalet, undantas från en del av bestämmelserna i förordning (EG) nr 2792/1999. De bör framför allt inte omfattas av skyldigheten att återbetala offentligt stöd för tillfälligt upphörande av verksamheten eller för förnyelse, modernisering eller utrustning, eller av skyldigheten att bevisa att de bedrivit aktivt fiske året innan de stryks från gemenskapens register över fiskefartyg.

4.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/12

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

4.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/14

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (2) föreskrivs i artikel 21 att stödbeloppet skall minskas om stödansökan lämnas in för sent.

(2)

Förvaltningen av de samlade ansökningarna för 2006 har i flera medlemsstater påverkats av exceptionella omständigheter. Omständigheterna har i varierande omfattning påverkat de berörda medlemsstaternas jordbrukares möjligheter att lämna in sina ansökningar inom den tidsfrist som anges i artikel 11.2 i förordning (EG) nr 796/2004. Detta gör att vissa jordbrukare riskerar att inte få hela det stödbelopp som de egentligen är berättigade till.

(3)

I Frankrike, Förenade kungariket, Italien, Nederländerna, Portugal och Spanien har det förekommit oväntade svårigheter i det praktiska genomförandet av systemet med samlat gårdsstöd, huvudsakligen på grund av oförutsebara tekniska och administrativa problem. Systemet har dessutom blivit ännu mer komplicerat sedan olivoljesektorn inkluderades i systemet. Det stora antalet jordbrukare som ansökt om stöd och de komplicerade beräkningar som måste göras beträffande de olivodlingsområden som skall deklareras har ytterligare fördröjt administrationen av ansökningarna för 2006 i Frankrike, Italien, Portugal och Spanien.

(4)

De svåra konsekvenserna av översvämningarna i Ungern och oväntade svårigheter med den första tryckningen av de relevanta handlingarna i Polen gjorde att de behöriga myndigheterna tvingades distribuera ansökningshandlingarna till jordbrukarna med avsevärda förseningar och detta fick konsekvenser för jordbrukarnas möjligheter att lämna in ansökningarna inom tidsfristen.

(5)

Med tanke på detta bör den föreskrivna minskningen med 1 % per arbetsdag på ansökningarna för 2006 och bestämmelsen om att ansökningar inte skall godtas inte tillämpas på de ansökningar som inkommer inom de tidsfrister som skall fastställas utifrån de specifika omständigheterna i var och en av de berörda medlemsstaterna.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

a)

Ansökningar som lämnats in fram till den 31 maj 2006 när det gäller

b)

Ansökningar som lämnats in fram till den 15 juni 2006 när det gäller

4.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/19

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2006/2007 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 1002/2006 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 1174/2006 (4).

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till bör dessa belopp ändras enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006.

4.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/21

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 anges de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar (2) och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)

Den 25 juli 2006 beslutade Förenta nationernas säkerhetsråds sanktionskommitté att ändra förteckningen över de personer, grupper och enheter för vilka frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser bör gälla. Bilaga I bör därför ändras i enlighet med detta.

4.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/29

(1)

Enligt direktiv 2005/60/EG skall institut och personer som omfattas av direktivet utifrån en riskbaserad analys uppfylla skärpta krav på kundkontroll när det gäller transaktioner eller affärsförbindelser med personer i politiskt utsatt ställning som är bosatta i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland. För riskanalysen är det lämpligt att de institut och personer som omfattas koncentrerar sina resurser särskilt på sådana produkter och transaktioner som kännetecknas av att de innebär en hög risk för penningtvätt. Med personer i politiskt utsatt ställning avses personer som har viktiga offentliga funktioner och dessa personers närmaste familjemedlemmar och kända medarbetare. För att begreppet person i politiskt utsatt ställning skall kunna tolkas på ett enhetligt sätt när det fastställs vilka grupper som omfattas, är det viktigt att ta hänsyn till de sociala, politiska och ekonomiska skillnaderna mellan de berörda länderna.

(2)

Det kan förekomma att institut och personer som omfattas av direktiv 2005/60/EG inte lyckas identifiera en kund som tillhörande en av de kategorier som definieras som personer i politiskt utsatt ställning, även om de har vidtagit rimliga och lämpliga åtgärder för detta ändamål. Under sådana omständigheter bör medlemsstaterna när de utövar sina befogenheter i samband med tillämpningen av det direktivet ta vederbörlig hänsyn till behovet av att undvika att dessa personer automatiskt ådrar sig ansvar för detta misslyckande. Medlemsstaterna bör också överväga att underlätta uppfyllandet av kraven i direktivet genom att ge institut och personer de riktlinjer som omständigheterna kräver.

(3)

Offentliga funktioner på lägre nivå än nationell bör normalt inte anses viktiga. Om deras politiska utsatthet emellertid är jämförbar med liknande ställningar på nationell nivå, bör institut och personer som omfattas av detta direktiv utifrån en riskbaserad analys överväga om de personer som utövar dessa funktioner bör anses vara personer i politiskt utsatt ställning.

(4)

När det föreskrivs i direktiv 2005/60/EG att institut och personer som omfattas av direktivet skall identifiera medarbetare till fysiska personer som innehar viktiga offentliga funktioner, gäller detta krav i den mån förbindelsen med medarbetaren är allmänt känd eller om institutet eller personen i fråga har anledning att förmoda att det finns en sådan förbindelse. Detta förutsätter således inte att de institut och personer som omfattas av direktivet har gjort aktiva efterforskningar i frågan.

(5)

Efter det att de har slutat utöva sina viktiga offentliga funktioner bör personer som omfattas av begreppet person i politiskt utsatt ställning vid utgången av en minimiperiod inte längre anses tillhöra den kategorin.

(6)

Även om det är ett normalt förfarande enligt direktiv 2005/60/EG att de allmänna kraven på kundkontroll, på grundval av en riskanalys, anpassas till situationer som innebär låga risker, och med hänsyn till att lägre krav på kundkontroll måste vägas mot lämpliga kontrollmetoder på annat håll i systemet i syfte att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, bör möjligheterna att tillämpa lägre krav på kundkontroll inskränkas till ett begränsat antal fall. Inte heller i dessa fall görs det avkall på kraven på de institut och personer som omfattas av direktivet, utan dessa förväntas bl.a. fortlöpande utöva kontroll över sina affärsförbindelser i syfte att kunna upptäcka komplicerade eller ovanligt stora transaktioner som inte har något uppenbart ekonomiskt eller påvisbart lagligt syfte.

(7)

Nationella offentliga myndigheter anses normalt som lågriskkunder inom sina egna medlemsstater och får enligt direktiv 2005/60/EG omfattas av lägre krav på kundkontroll. Ingen av gemenskapens institutioner eller organ, kontor och byråer och inte heller Europeiska centralbanken (ECB) kvalificerar sig emellertid direkt för lägre krav på kundkontroll enligt kategorin ”nationella offentliga myndigheter” eller, när det gäller ECB enligt kategorin ”kreditinstitut eller finansiella institut”. Eftersom dessa enheter emellertid inte verkar utgöra någon hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism bör de erkännas som lågriskkunder och därför omfattas av lägre krav på kundkontroll, förutsatt att gällande kriterier är uppfyllda.

(8)

Det bör även vara möjligt att tillämpa lägre krav på kundkontroll på juridiska personer som bedriver ekonomisk verksamhet som visserligen inte omfattas av definitionen av finansiellt institut i direktiv 2005/60/EG, men som omfattas av nationell lagstiftning enligt det direktivet och som uppfyller kraven på tillräcklig insyn i fråga om deras identitet och lämpliga kontrollmekanismer, särskilt skärpt tillsyn. Detta kan gälla företag som tillhandahåller allmänna försäkringstjänster.

(9)

Det bör vara möjligt att under vissa omständigheter tilllämpa lägre krav på kundkontroll när det gäller särskilda produkter och transaktioner med anknytning till dessa produkter. Detta kan gälla när t.ex. nyttan av den finansiella produkten i allmänhet inte kan realiseras av en tredje part och endast på lång sikt, vissa investeringar i form av försäkringsavtal eller sparformer, när den finansiella produkten syftar till att finansiera fysiska tillgångar i form av leasingavtal enligt vilka egendomsbeviset för de underliggande tillgångarna fortfarande tillhör leasingbolaget, eller konsumentkrediter till låga belopp under förutsättning att transaktionerna görs via bankkonton och underskrider en lämplig beloppsgräns. Produkter under statlig kontroll, som i allmänhet riktar sig till särskilda kundkategorier, t.ex. sparplaner med barn som förmånstagare, bör omfattas av lägre krav på kundkontroll även om inte alla kriterier är uppfyllda. Statlig kontroll bör förstås som en aktivitet som är mer långtgående än normal tillsyn på finansmarknaderna och inte tolkas som att den omfattar sådana finansiella produkter som skuldebrev som emitterats direkt av staten.

(10)

Innan lägre krav på kundkontroll medges bör medlemsstaterna bedöma om de berörda kunderna, produkterna eller transaktionerna innebär låg risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism, särskilt genom att speciellt bevaka eventuell verksamhet hos dessa kunder eller eventuella produkter eller transaktioner som genom sin natur sannolikt skulle kunna användas eller missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Framför allt bör alla försök av kunder att i samband med lågriskprodukter agera anonymt eller dölja sin identitet betraktas som en riskfaktor och potentiellt misstänkt.

(11)

Under vissa omständigheter kan fysiska eller juridiska personer ägna sig åt finansiell verksamhet endast tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning, som ett komplement till annan, icke-finansiell verksamhet, exempelvis hotell som tillhandahåller valutaväxling för sina gäster. Enligt direktiv 2005/60/EG får medlemsstaterna besluta att sådan finansiell verksamhet faller utanför direktivets tillämpningsområde. Bedömningen av huruvida en verksamhet sker tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning skall göras i förhållande till kvantitativa tröskelvärden med avseende på transaktionerna och den berörda affärsverksamhetens omsättning. Dessa tröskelvärden bör fastställas på nationell nivå beroende på typen av finansiell verksamhet, för att skillnader mellan länder skall kunna beaktas.

(12)

En person som ägnar sig åt någon finansiell verksamhet tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning bör vidare inte tillhandahålla allmänheten ett brett utbud av finansiella tjänster, utan endast de som krävs för att förbättra resultatet av hans/hennes huvudsakliga affärsverksamhet. Om personens huvudsakliga affärsverksamhet ingår i ett område som omfattas av direktiv 2005/60/EG, skall undantag på grund av tillfällig eller begränsad finansiell verksamhet inte medges, utom om det gäller personer som handlar med varor.

(13)

Viss finansiell verksamhet, som penningöverföring och betalningsförmedlingstjänster kan mer sannolikt användas eller missbrukas för penningtvätt eller för att finansiera terrorism. Det är därför nödvändigt att se till att dessa och liknande finansiella tjänster inte undantas från tillämpningsområdet för direktiv 2005/60/EG.

(14)

Det bör vara möjligt att så snabbt som möjligt återkalla ett beslut enligt artikel 2.2 i direktiv 2005/60/EG om det skulle visa sig nödvändigt.

(15)

Medlemsstaterna bör se till att besluten om undantag inte missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. De bör särskilt undvika att fatta beslut enligt artikel 2.2 i direktiv 2005/60/EG i fall där det är särskilt svårt för nationella myndigheter att utföra och genomdriva sin tillsynsverksamhet på grund av att det förekommer överlappande befogenheter mellan flera medlemsstater, exempelvis när det gäller tillhandahållande av finansiella tjänster ombord på fartyg som utför transporttjänster mellan hamnar i olika medlemsstater.

(16)

Tillämpningen av detta direktiv påverkar inte tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (2) och rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter och om upphävande av förordning (EG) nr 467/2001 om förbud mot export av vissa varor och tjänster till Afghanistan, skärpning av flygförbudet och förlängning av spärrandet av tillgångar och andra finansiella medel med avseende på talibanerna i Afghanistan (3).

(17)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från kommittén för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism.

1.

de tekniska aspekterna av definitionen av personer i politiskt utsatt ställning i artikel 3.8 i direktivet,

2.

tekniska kriterier för att bedöma huruvida en situation utgör en låg risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt artikel 11.2 och 11.5 i direktivet,

3.

tekniska kriterier för att bedöma huruvida det, i enlighet med artikel 2.2, i direktiv 2005/60/EG, är motiverat att inte tilllämpa detta direktiv på vissa juridiska eller fysiska personer som endast tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning bedriver finansiell verksamhet.

a)

stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och biträdande ministrar,

b)

parlamentsledamöter,

c)

domare i högsta domstolen, domare i konstitutionella domstolar eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas,

d)

tjänstemän vid revisionsmyndigheter och styrelseledamöter i centralbanker,

e)

ambassadörer, diplomatiska sändebud samt höga officerare i försvarsmakten,

f)

personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan.

a)

maka/make,

b)

partner som enligt nationell lag likställs med maka/make,

c)

barn och deras makar eller partner, samt

d)

föräldrar.

a)

fysiska personer om vilka det är känt att de gemensamt med den person som avses i punkt 1 är verkliga förmånstagare till juridiska enheter eller juridiska konstruktioner, eller som på annat sätt haft nära affärsförbindelser med en sådan person som avses i punkt 1,

b)

fysiska personer som är ensamma förmånstagare till juridiska enheter eller juridiska konstruktioner om vilka det är känt att de egentligen har upprättats till förmån för en sådan person som avses i punkt 1.

a)

Kunden har tilldelats offentliga funktioner genom fördraget om Europeiska unionen, fördragen om gemenskaperna eller gemenskapens sekundärlagstiftning.

b)

Kundens identitet är allmänt tillgänglig, öppen och säker.

c)

Kundens verksamhet och redovisningsmetoder medger insyn.

d)

Kunden är ansvarig inför en gemenskapsinstitution eller en medlemsstats myndigheter, eller finns det lämpliga kontrollsystem för att övervaka kundens verksamhet.

a)

Kunden är en enhet som driver en finansiell verksamhet som ligger utanför tillämpningsområdet för artikel 2 i direktiv 2005/60/EG men som genom nationell lagstiftning omfattas av skyldigheterna i det direktivet i enlighet med dess artikel 4.

b)

Kundens identitet är allmänt tillgänglig, öppen och säker.

c)

Kunden omfattas av ett obligatoriskt auktoriseringskrav enligt de bestämmelser i nationell lag som är tillämpliga på företag som driver finansiell verksamhet och auktorisering kan nekas om behöriga myndigheter inte är övertygade om att de personer som faktiskt styr eller kommer att styra ett sådant företags verksamhet är redbara och lämpliga personer.

d)

Kunden står under övervakning i den mening som avses i artikel 37.3 i direktiv 2005/60/EG, genom behöriga myndigheter när det gäller uppfyllande av de krav som ställs genom nationell lagstiftning genom vilken direktivet genomförs och, i tillämpliga fall, ytterligare krav enligt nationell lagstiftning.

e)

underlåtenhet från kundens sida att uppfylla de krav som anges i led a omfattas av effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner, inbegripet möjligheten att vidta lämpliga administrativa åtgärder eller tillämpa administrativa sanktioner.

a)

Produkten är baserad på ett skrivet avtal.

b)

De anknutna transaktionerna sker via ett konto som innehas av en kund i ett kreditinstitut som omfattas av direktiv 2005/60/EG eller ett kreditinstitut i ett tredjeland som omfattas av krav som motsvarar de som föreskrivs i det direktivet.

c)

Produkten eller den anknutna transaktionen är inte anonym och av en sådan art att artikel 7 c i direktiv 2005/60/EG kan tillämpas utan dröjsmål.

d)

Det finns en fastställd maximigräns för produkten.

e)

Förmånerna från produkten eller den anknutna transaktionen kan inte realiseras med en tredje part som förmånstagare, utom när det är fråga om dödsfall, funktionshinder, överlevnad till en i förväg fastställd hög åldersgräns eller liknande händelser.

f)

När det gäller produkter eller anknutna transaktioner för att investera medel i finansiella tillgångar eller ersättningsanspråk, inbegripet försäkringar eller andra typer av resultatberoende anspråk,

a)

Den finansiella verksamheten är begränsad i absoluta termer.

b)

Den finansiella verksamheten är begränsad sett till antalet transaktioner.

c)

Den finansiella verksamheten är inte huvudsaklig verksamhet.

d)

Den finansiella verksamheten är en biverksamhet och har direkt samband med den huvudsakliga verksamheten.

e)

Med undantag av den verksamhet som anges i artikel 2.1.3 e i direktiv 2005/60/EG, den huvudsakliga verksamheten är inte en verksamhet som anges i artikel 2.1 i direktivet.

f)

Den finansiella verksamheten erbjuds endast den huvudsakliga verksamhetens kunder och är inte allmänt tillgänglig för allmänheten.

4.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/35

(1)

Gemenskapen har redan avvecklat tillverkningen och användningen av klorfluorkarboner, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, bromfluorkolväten och bromklormetan.

(2)

Kommissionen skall varje år fastställa viktiga användningsområden för dessa kontrollerade ämnen, tillåtna kvantiteter och vilka företag som får använda dem.

(3)

Beslut IV/25 av parterna till Montrealprotokollet om ämnen som bryter ner ozonskiktet, nedan kallat Montrealprotokollet, innehåller de kriterier som kommissionen skall använda för att fastställa viktiga användningsområden, och enligt beslutet får varje part framställa och använda kontrollerade ämnen för dessa viktiga användningsområden.

(4)

Enligt beslut XV/8 av parterna till Montrealprotokollet får de kontrollerade ämnen som anges i bilagorna A, B och C till Montrealprotokollet (grupp II- och grupp III-ämnen) framställas och användas för viktiga användningsområden inom laboratorie- och analysverksamhet enligt bilaga IV till rapporten från parternas sjunde möte under förutsättning att villkoren i bilaga II till rapporten från parternas sjätte möte och i besluten VII/11, XI/15 och XV/5 av parterna till Montrealprotokollet är uppfyllda. Enligt beslut XVII/10 av parterna till Montrealprotokollet får det kontrollerade ämne som anges i bilaga E till Montrealprotokollet framställas och användas för laboratorie- och analysverksamhet med metylbromid.

(5)

I enlighet med punkt 3 i beslut XII/2 av parterna till Montrealprotokollet om åtgärder för att underlätta övergången till klorfluorkarbonfria dosinhalatorer har samtliga medlemsstater underrättat (2) Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre är viktiga för tillverkningen av salbutamol-klorfluorkarbon-dosinhalatorer som skall släppas ut på gemenskapens marknad.

Österrike, Belgien, Tjeckien, Danmark, Estland, Tyskland, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Norge, Portugal, Nederländerna, Slovakien och Slovenien har underrättat Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre anses viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som skall släppas ut på gemenskapens marknad och som innehåller verksamma beståndsdelar inom den terapeutiska kategorin ”korttidsverkande bronkdilaterande betaagonister”, närmare bestämt terbutalin (3), fenoterol, orciprenalin, reproterol, karbuterol, hexoprenalin, pirbuterol, clenbuterol, bitolterol och prokaterol.

Belgien, Tjeckien, Estland, Tyskland, Ungern, Lettland, Nederländerna, Slovakien, Slovenien och Sverige har underrättat Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre anses viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som skall släppas ut gemenskapens marknad och som innehåller verksamma beståndsdelar inom den terapeutiska kategorin ”inhalationssteroider”, närmare bestämt beklometason, dexametason, flunisolid, flutikason, budesonid (4) och triamcinolon.

Danmark (beklometason, flutikason), Irland (beklometason, flutikason), Finland (beklometason, flutikason) Frankrike (beklometason, flutikason), Italien (beklometason, flutikason, budesonid), Malta (flutikason, budesonid), Portugal (flutikason, budesonid), Slovenien (beklometason, flutikason, budesonid), Spanien (beklometason, flutikason) och Förenade kungariket (flutikason) har underrättat Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre anses viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som skall släppas ut på gemenskapens marknad och som innehåller verksamma beståndsdelar inom den terapeutiska kategorin ”inhalationsteroider” som anges inom parentes efter varje medlemsstat.

Belgien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Lettland, Nederländerna, Slovakien och Slovenien har underrättat Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre anses viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som skall släppas ut gemenskapens marknad och som innehåller verksamma beståndsdelar inom den terapeutiska kategorin ”icke-steroida antiinflammatoriska medel”, närmare bestämt kromoglicinsyra och nedrocromil.

Portugal har underrättat Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre anses viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som skall släppas ut på gemenskapens marknad och som innehåller den verksamma beståndsdelen kromoglicinsyra. Spanien har underrättat Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre anses viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som skall släppas ut på gemenskapens marknad och som innehåller den verksamma beståndsdelen nedrocromil.

Belgien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Malta, Nederländerna, Slovakien, Spanien, Sverige och Förenade kungariket har underrättat Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre anses viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som skall släppas ut på gemenskapens marknad och som innehåller verksamma beståndsdelar inom den terapeutiska kategorin ”bronkdilaterande antikolinergika”, närmare bestämt ipatropiumbromid och oxitropiumbromid.

Portugal har underrättat Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre anses viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som skall släppas ut på gemenskapens marknad och som innehåller den verksamma beståndsdelen ipatropiumbromid.

Tyskland har underrättat Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre anses viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som skall släppas ut på gemenskapens marknad och som innehåller verksamma beståndsdelar inom den terapeutiska kategorin ”långtidsverkande bronkdilaterande betaagonister”, närmare bestämt formoterol och sameterol.

Italien har underrättat Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre anses viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som skall släppas ut på gemenskapens marknad och som innehåller den verksamma beståndsdelen formoterol.

Tyskland och Nederländerna har underrättat Förenta nationernas miljöprogram om att klorfluorkarboner inte längre anses viktiga för tillverkningen av dosinhalatorer som skall släppas ut på gemenskapens marknad och som innehåller kombinationer av verksamma beståndsdelar.

Enligt artikel 4.4 i b i förordning (EG) nr 2037/2000 får klorfluorkarboner bara användas eller släppas ut på marknaden om de är avsedda för de viktiga användningsområden som avses i artikel 3.1 i den förordningen. Detta har påverkat antalet användningsområden som anses viktiga och haft till följd att efterfrågan på klorfluorkarboner i dosinhalatorer som släpps ut på marknaden i gemenskapen minskat. Enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 2037/2000 får dessutom klorfluorkarbondosinhalatorer bara importeras och släppas ut på marknaden om klorfluorkarbonerna i dessa produkter tillhör de viktiga användningsområden som avses i artikel 3.1 i den förordningen.

(6)

Kommissionen offentliggjorde den 8 juli 2005 ett meddelande (5) riktat till de företag inom gemenskapen med 25 medlemsstater som har begärt att kommissionen skall pröva om de kan använda kontrollerade ämnen för viktiga användningsområden i gemenskapen under 2006, och har därigenom fått deklarationer från företagen om hur de vill använda de kontrollerade ämnena för viktiga användningsområden under 2006.

(7)

I syfte att se till att berörda företag och operatörer även fortsättningsvis kan utnyttja tillståndssystemet utan dröjsmål, är det lämpligt att detta beslut gäller från och med den 1 januari 2006.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den förvaltningskommitté som inrättas genom artikel 18.1 i förordning (EG) nr 2037/2000.

1.

Kvoter för användning av klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115 inom viktig medicinsk verksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga II.

2.

Kvoter för användning av klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115 och andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga III.

3.

Kvoter för användning av haloner inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga IV.

4.

Kvoter för användning av koltetraklorid inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga V.

5.

Kvoter för användning av 1,1,1-trikloretan inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga VI.

6.

Kvoter för användning av metylbromid inom kritiska användningsområden i laboratorie- och analysverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga VII.

7.

Kvoter för användning av bromfluorkolväten inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga VIII.

8.

Kvoter för användning av bromklormetan inom viktig laboratorieverksamhet skall tilldelas de företag som anges i bilaga IX.

9.

Kvoter för klorfluorkarbonerna 11, 12, 113, 114 och 115, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, bromfluorkolväten och bromklormetan inom viktiga användningsområden fastställs i bilaga X.

på Boehringer Ingelheims (Frankrike) vägnar