[ÖVERSÄTTNING]

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar

PARTERNA I DENNA KONVENTION,

SOM ERKÄNNER att långlivade organiska föroreningar har toxiska egenskaper, motstår nedbrytning, bioackumulerar och sprids via luft, vatten och migrerande arter över internationella gränser samt nedfaller långt från utsläppsplatsen, där de samlas i terrestra och akvatiska ekosystem,

SOM ÄR MEDVETNA om den oro för hälsan, särskilt i utvecklingsländerna, som är en följd av exponering på lokal nivå för långlivade organiska föroreningar, särskilt vad gäller kvinnor och genom dem på framtida generationer,

SOM ÄR MEDVETNA om att de arktiska ekosystemen och urbefolkningen i arktiska områden är särskilt utsatta för biomagnifiering av långlivade organiska föroreningar och om att förorening av denna befolknings traditionella livsmedel är en folkhälsofråga,

SOM ÄR MEDVETNA om behovet att vidta åtgärder på det globala planet mot långlivade organiska föroreningar,

SOM BEAKTAR Förenta nationernas miljöprograms styrande råds beslut nr 19/13 C av den 7 februari 1997 att initiera internationellt handlande för att skydda människors hälsa och miljön genom åtgärder som skall minska och/eller eliminera spridning och utsläpp av långlivade organiska föroreningar,

SOM ERINRAR om relevanta bestämmelser i hithörande internationella miljökonventioner, särskilt Rotterdam‐konventionen om förfaranden för förhandsgodkännande av vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel och Basel‐konventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall, innefattande regionala överenskommelser som har slutits med stöd av artikel 11 i denna konvention,

SOM ÄVEN ERINRAR om tillämpliga bestämmelser i Rio-deklarationen om miljö och utveckling och Agenda 21,

SOM FÖRKLARAR att försiktighet ligger till grund för alla parters omsorger och är inkorporerad i denna konvention,

SOM ERKÄNNER att denna konvention och andra internationella överenskommelser om handel och miljö stöder varandra,

SOM BEKRÄFTAR att staterna, i enlighet med Förenta nationernas stadga och folkrättens grundsatser, har suverän rätt att utnyttja sina egna resurser i enlighet med sin politik för miljö och utveckling och att ansvara för att verksamhet inom den egna jurisdiktionen eller kontrollen inte skadar miljön i andra stater eller i områden utanför den nationella jurisdiktionen,

SOM BEAKTAR utvecklingsländernas – särskilt de minst utvecklade ländernas – förhållanden och särskilda krav, och ländernas med övergångsekonomi förhållanden och särskilda krav, särskilt behovet att stärka deras nationella förmåga att hantera kemikalier, inklusive genom teknologiöverföring, tillhandahållande av ekonomiskt och tekniskt bistånd samt främjande av samarbete mellan parterna,

SOM FULLT UT BEAKTAR handlingsprogrammet för hållbar utveckling för små ö‐stater som är utvecklingsländer, vilket antogs i Barbados den 6 maj 1994,

SOM BEAKTAR de utvecklade ländernas och utvecklingsländernas olika förmåga liksom det gemensamma men differentierade ansvaret för stater som detta anges i princip 7 i Rio-deklarationen om miljö och utveckling,

SOM ERKÄNNER de viktiga bidrag som den privata sektorn och icke-statliga organisationer kan lämna för att minska och/eller eliminera läckage och utsläpp av långlivade organiska föroreningar,

SOM UNDERSTRYKER betydelsen att producenterna av långlivade organiska föroreningar tar sitt ansvar för att minska de skadliga effekter som deras produkter förorsakar och för att förse användarna, regeringarna och allmänheten med upplysningar om dessa kemikaliers farliga egenskaper,

SOM ÄR MEDVETNA om behovet att vidta åtgärder för att förebygga de skadliga verkningar som förorsakas av långlivade organiska föroreningar i alla faser av deras livscykel,

SOM BEKRÄFTAR princip 16 i Rio‐deklarationen om miljö och utveckling, som fastslår att nationella myndigheter bör sträva efter att främja internalisering av miljökostnader och användning av ekonomiska styrmedel, med beaktande av att förorenaren i princip skall bära kostnaderna för föroreningar med vederbörlig hänsyn till det allmännas intressen och utan att störa den internationella handeln och investeringarna,

SOM UPPMUNTRAR parter som saknar regelverk för kontroll och bedömning av pesticider och industriella kemikalier att införa ett sådant,

SOM ERKÄNNER betydelsen att utveckla och tillämpa miljövänliga alternativa produktionsprocesser och kemikalier,

SOM ÄR BESLUTNA att skydda människors hälsa och miljön från långlivade organiska föroreningarnas skadliga inverkan,

HAR KOMMIT ÖVERENS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med denna konvention är att, under iakttagande av försiktighetsprincipen i princip 15 i Rio‐deklarationen, skydda människors hälsa och miljön mot långlivade organiska föroreningar.

Artikel 2

Definitioner

I denna konvention används följande definitioner.

a)	part: en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration som har samtyckt till att vara bunden av denna konvention och för vilken konventionen gäller.

b)

regional organisation för ekonomisk integration: en organisation som är bildad av suveräna stater i en viss region till vilken dess medlemsstater har överfört behörighet avseende frågor som regleras av denna konvention och som vederbörligen, i enlighet med dess interna förfaranden, har bemyndigats att underteckna, ratificera, godta, godkänna eller tillträda denna konvention.

c)	närvarande och röstande parter: närvarande parter som avger en ja- eller nejröst.

Artikel 3

Åtgärder för att minska eller eliminera utsläpp från avsiktlig produktion och användning

1.   Varje part skall

a)

förbjuda och/eller vidta sådana rättsliga åtgärder eller administrativa åtgärder som fordras för att eliminera i) sin produktion och användning av kemikalier upptagna i bilaga A under beaktande av bestämmelserna däri, och ii) sin import och export av kemikalier upptagna i bilaga A i enlighet med bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel, samt

b)	begränsa sin produktion och användning av kemikalier upptagna i bilaga B i enlighet med bestämmelserna däri.

2.   Varje part skall vidta åtgärder för att säkerställa att

a)	en kemikalie upptagen i bilaga A eller B endast importeras i) för att omhändertas på miljömässigt godtagbart sätt enligt artikel 6.1 d, eller ii) för en användning eller i ett syfte som är tillåtet för den parten i enlighet med bilaga A eller B,

b)

en kemikalie upptagen i bilaga A, för vilken ett särskilt angivet undantag avseende produktion eller användning gäller eller en kemikalie upptagen i bilaga B, för vilken ett särskilt angivet undantag avseende produktion eller användning gäller eller för vilken ett godtagbart syfte finns med beaktande av tillämpliga bestämmelser i existerande internationella överenskommelser om förhandsgodkännande endast exporteras i) för att omhändertas på miljömässigt godtagbart sätt enligt artikel 6.1 d, ii) till en part som har rätt att använda kemikalien enligt bilaga A eller B, eller iii) till en utanförstående stat som har lämnat ett ettårigt intyg till den exporterande parten; intyget skall innehålla uppgift om den avsedda användningen av kemikalien och en förklaring att den importerande staten med avseende på kemikalien i fråga har åtagit sig att a) skydda människors hälsa och miljön genom att vidta de åtgärder som fordras för att minimera eller förhindra utsläpp, b) följa bestämmelserna i artikel 6.1, och c) i förekommande fall, följa bestämmelserna i del II.2 i bilaga B, intyget skall även innehålla vederbörliga underlagshandlingar såsom lagar, regelverk, tillämpningsföreskrifter eller policy-riktlinjer; den exporterande parten skall tillställa sekretariatet intyget inom 60 dagar räknat från dess mottagande,

c)	en kemikalie upptagen i bilaga A, för vilken särskilt angivna undantag avseende produktion eller användning inte längre gäller för den parten, inte exporteras från denna part, utom för att bortskaffas på miljömässigt godtagbart sätt enligt artikel 6.1 d.

d)	I denna punkt skall termen utanförstående stat med avseende på en viss kemikalie innefatta en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration som inte har samtyckt till att vara bunden av denna konvention med avseende på kemikalien i fråga.

3.   En part som tillämpar något regelverk för kontroll och bedömning av nya pesticider eller nya industriella kemikalier skall vidta åtgärder för att reglera, med sikte på att förhindra produktion och användning av nya pesticider eller nya industriella kemikalier som, med beaktande av kriterierna i punkt 1 bilaga D, uppvisar långlivade organiska föroreningars egenskaper.

4.   En part som tillämpar något regelverk för kontroll och bedömning av pesticider eller industriella kemikalier skall, i förekommande fall, inom dessa regelverk beakta kriterierna i punkt 1 i bilaga D när de gör bedömningar av pesticider eller industriella kemikalier som nu används.

5.   Med beaktande av vad som anges på annan plats i denna konvention skall punkterna 1 och 2 inte gälla sådana mängder av en kemikalie som används för laboratorieforskning eller som referensstandard.

6.   En part som har ett särskilt angivet undantag i enlighet med bilaga A eller ett särskilt angivet undantag eller ett godtagbart syfte i enlighet med bilaga B skall vidta de åtgärder som fordras för att säkerställa att produktion eller användning enligt ett sådant undantag eller syfte sker på ett sätt som förhindrar eller minimerar exponering av människor och utsläpp i miljön. Med avseende på undantagen användning och godtagbara syften som innefattar avsiktligt utsläpp i miljön under normala användningsförhållanden skall utsläppet vara det minsta erforderliga med beaktande av vederbörliga normer och riktlinjer.

Artikel 4

Förteckning över särskilt angivna undantag

1.   Härmed upprättas en förteckning för att identifiera parter som har särskilt angivna undantag upptagna i bilaga A eller B. Däri skall inte upptas parter som utnyttjar sådana bestämmelser i bilaga A eller B som får utövas av alla parter. Förteckningen skall föras av sekretariatet och hållas tillgänglig för allmänheten.

2.   I förteckningen skall följande ingå:

a)	En förteckning över typer av särskilt angivna undantag enligt bilagorna A och B.

b)	En förteckning över parter med särskilt angivna undantag enligt bilaga A eller B.

c)	En förteckning över förfallodagar för varje registrerat särskilt angivet undantag.

3.   När en stat blir part får den genom skriftlig anmälan till sekretariatet registrera en eller fler typer av särskilt angivna undantag enligt bilaga A eller B.

4.   Såvida inte en tidigare dag anges av en part i registret eller ett undantag är beviljat enligt punkt 7, skall alla särskilt angivna undantag utlöpa fem år efter denna konventions ikraftträdande med avseende på en viss kemikalie.

5.   Partskonferensen skall vid sitt första möte bestämma sitt förfarande för granskning av införanden i registret.

6.   Innan ett införande i förteckningen prövas, skall den berörda parten avge en rapport till sekretariatet med motivering av partens fortsatta behov av registrering av undantaget i fråga. Sekretariatet skall delge samtliga parter rapporten. Prövning av en registrering skall utföras på grundval av all tillgänglig information. Partskonferensen får göra sådana rekommendationer till den berörda parten som den anser vara befogade.

7.   Partskonferensen får på begäran av den berörda parten förlänga giltighetstiden av ett särskilt angivet undantag till högst fem år. Vid sitt beslut skall partskonferensen på vederbörligt sätt beakta de särskilda omständigheterna för parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi.

8.   En part får när som helst ta bort ett införande ur förteckningen över särskilt angivna undantag genom skriftligt meddelande till sekretariatet med verkan från den dag som anges i anmälan.

9.   När ingen part är registrerad för en viss typ av särskilt angivet undantag, får inga nya registreringar införas för detta undantag.

Artikel 5

Åtgärder för att minska eller eliminera utsläpp av oavsiktlig produktion

Varje part skall åtminstone vidta följande åtgärder för att minska det totala utsläppet från mänskliga källor för var och en av de kemikalier som anges i bilaga C med sikte på deras fortsatta minimering och, där så är möjligt, slutliga eliminering:

a)

Inom två år från dagen för denna konventions ikraftträdande för parten i fråga upprätta ett handlingsprogram eller, i förekommande fall, ett regionalt eller subregionalt handlingsprogram, och därefter genomföra detta som en del av sitt genomförandeprogram som anges i artikel 7, för att identifiera, karaktärisera och bemöta utsläpp av kemikalier angivna i bilaga C och underlätta genomförandet av styckena b–e. Handlingsprogrammet skall innehålla följande delar: i) En utvärdering av nuvarande och planerade utsläpp, innefattande utveckling och vidmakthållande av källinventeringar och uppskattningar av utsläpp under beaktande av de källkategorier som anges i bilaga C. ii) En uppskattning av effektiviteten av partens lagar och policy som hänför sig till kontrollen av sådana utsläpp. iii) Strategier för att uppfylla åtagandena i denna punkt med hänsyn till uppskattningarna i i och ii härovan. iv) Åtgärder för att främja utbildning och yrkesutbildning med hänsyn till och i medvetande om dessa strategier. v) En femårsöversyn av dessa strategier och av hur de har lyckats uppfylla åtagandena i denna punkt; dessa översyner skall beaktas i rapporterna som skall avges enligt artikel 15. vi) En tidsplan för genomförande av handlingsprogrammet inklusive de strategier och åtgärder som däri anges.

b)	Främja tillämpning av tillgängliga, utförbara och praktiska åtgärder som snabbt kan uppnå en realistisk och meningsfull nivå på utsläppsminskningar eller eliminering av källor.

c)

Främja utveckling och, där parten bedömer det erforderligt, fordra att ersättningsprodukter eller modifierade material, produkter och processer används för att förhindra bildande och utsläpp av kemikalier upptagna i bilaga C med beaktande av de allmänna anvisningarna om åtgärder för förhindrande och minskning av utsläpp i bilaga C och de riktlinjer som skall antas genom beslut av partskonferensen.

d)

Främja och, i enlighet med genomförandeschemat för partens handlingsprogram, kräva att bästa tillgängliga teknik används för nya källor inom de källkategorier som parten har identifierat som motiverar en sådan behandling i sitt handlingsprogram med särskild tonvikt i inledningsskedet på de källkategorier som anges i del II i bilaga C. Under alla förhållanden skall kravet på tillämpning av bästa tillgängliga teknik för nya källor i de kategorier som anges i del II i bilaga C infasas så snart som möjligt, dock senast fyra år efter konventionens ikraftträdande för parten i fråga. För dessa kategorier skall parterna främja användning av bästa miljöpraxis. Vid tillämpning av bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis bör parterna beakta de allmänna anvisningarna om åtgärder för att förebygga och minska utsläpp i bilaga C och de riktlinjer om bästa tänkbara teknik och bästa miljöpraxis som skall antas genom beslut av partskonferensen.

e)

I enlighet med sitt handlingsprogram främja användning av bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis i) för nu existerande källor inom de källkategorier som anges i del II i bilaga C och inom sådana källkategorier som anges i del III i bilaga C, och ii) för nya källor inom sådana källkategorier som anges i del III i bilaga C som en part inte har beaktat enligt stycke d.

Vid tillämpning av bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis bör parterna beakta de allmänna anvisningarna om åtgärder för att förebygga och minska utsläpp i bilaga C och de riktlinjer om bästa tänkbara teknik och bästa miljöpraxis som skall antas genom beslut av partskonferensen.

f)

Följande definitioner tillämpas i denna punkt och i bilaga C: i) Bästa tillgängliga teknik: de effektivaste och mest avancerade utvecklingsnivåerna vad gäller aktiviteter och motsvarande driftsmetoder som representerar praktiskt lämplig teknik, som kan ligga till grund för utsläppsminskningar som fastställts för att förebygga och, när detta inte är möjligt, allmänt minska utsläppen av kemikalier som anges i del I i bilaga C och deras inverkan på miljön som helhet. ii) Termen teknik omfattar både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningen är konstruerad och byggd samt hur den underhålls, drivs och tas ur bruk. iii) Med termen tillgänglig teknik avses teknik som är tillgänglig för operatören och har utarbetats så att den kan användas inom den aktuella industrisektorn under ekonomiskt och tekniskt genomförbara förhållanden med beaktande av kostnader och fördelar. iv) Med termen bäst avses mest effektiv för att uppnå en allmänt hög nivå för skyddet av miljön som helhet. v) Med termen bästa miljöpraxis avses tillämpningen av den lämpligaste kombinationen av kontrollåtgärder och strategier på miljöområdet. vi) Med termen ny källa avses varje källa i vilken konstruktionen eller en avsevärd förändring i denna har påbörjats minst ett år efter dagen för a) denna konventions ikraftträdande för berörd part, eller b) ikraftträdandet för den berörda parten av en ändring av bilaga C genom vilken bestämmelserna i denna konvention kommer att gälla för källan endast med stöd av ändringen.

g)	Gränsvärden för utsläpp eller normer för prestanda får användas av en part för att uppfylla dess åtaganden om bästa tillgängliga teknik enligt denna punkt.

Artikel 6

Åtgärder för att minska utsläpp från lager och avfall

1.   För att säkerställa att lager som består av eller innehåller kemikalier upptagna i bilaga A eller B och avfall, inklusive produkter och artiklar som när de blir avfall, består av, innehåller eller är förorenade av en kemikalie upptagen i bilaga A, B eller C hanteras på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljön, skall varje part

a)	utforma strategier som är lämpliga för att identifiera i) lager som består av eller innehåller kemikalier upptagna i bilaga A eller B, ii) produkter och artiklar i användning och avfall som består av, innehåller eller är förorenade av kemikalier upptagna i bilaga A, B eller C,

b)	i största möjliga utsträckning identifiera lager som består av eller innehåller kemikalier upptagna i bilaga A eller B på grundval av de strategier som avses i stycke a,

c)

på lämpligt vis hantera lager på ett säkert, effektivt och miljömässigt godtagbart sätt. Lager av kemikalier som anges i bilaga A eller B skall, efter det att deras användning inte längre är tillåten med stöd av ett särskilt angivet undantag i bilaga A eller ett särskilt angivet undantag eller godtagbart syfte angivet i bilaga B, med undantag för lager vars export är tillåten enligt artikel 3.2, anses vara avfall och behandlas i enlighet med stycke d,

d)

vidta erforderliga åtgärder för att sådant avfall, inklusive produkter och artiklar som blir sådant avfall, i) behandlas, insamlas, transporteras och lagras på ett miljömässigt godtagbart sätt, ii) bortskaffas på ett sådant sätt att innehållet av den långlivade organiska föroreningen förstörs eller oåterkalleligen omvandlas, så att det inte längre företer långlivade organiska föroreningars egenskaper eller på annat sätt bortskaffas på ett miljömässigt godtagbart sätt när destruktion eller oåterkalleliga omvandling inte utgör det val som miljömässigt sett är att föredra eller innehållet av den långlivade organiska föroreningen är lågt i förhållande till internationella regler, normer och riktlinjer innefattande dem som kan utformas enligt punkt 2 och relevanta globala eller regionala system som reglerar hanteringen av farligt avfall, iii) inte får underkastas omhändertagandeförfaranden som kan medge återvinning, återanvändning, återtagande, direkt återanvändning eller annan användning av långlivade organiska föroreningar, och iv) inte transporteras över internationella gränser utan att beakta gällande internationella regler, normer och riktlinjer;

e)	sträva efter att utveckla lämpliga strategier för att identifiera platser som är förorenade av kemikalier angivna i bilagorna A, B eller C. Om sanering görs av dessa platser, skall det ske på ett på miljömässigt godtagbart sätt.

2.   Partskonferensen skall nära samarbeta med de behöriga organen enligt Basel-konventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall för att, bland annat,

a)	fastställa de nivåer för förstöring och oåterkallelig omvandling som erfordras för att säkerställa att de långlivade organiska föroreningarnas egenskaper som anges i punkt 1 i bilaga D inte kan påvisas,

b)	fastställa vilka de anser vara de metoder som utgör sådant miljömässigt godtagbart omhändertagande som avses ovan, samt

c)	verka för att på lämpligt sätt upprätta koncentrationsnivåer för de kemikalier som anges i bilagorna A, B och C för att definiera lågt innehåll av långlivade organiska föroreningar som avses i punkt 1 d ii i denna artikel.

Artikel 7

Genomförandeprogram

1.   Varje part skall

a)	upprätta ett program för genomförande av sina åtaganden enligt denna konvention och sträva efter att genomföra det,

b)	tillställa partskonferensen detta program inom två år räknat från dagen för denna konventions ikraftträdande för parten, och

c)	granska och i förekommande fall uppdatera genomförandeprogrammet periodiskt och på ett sätt som skall anges genom ett beslut av partskonferensen.

2.   Parterna skall där så är lämpligt samarbeta direkt eller via globala, regionala och subregionala organisationer och samråda med sina nationella intressenter, däribland kvinnogrupper och grupper som är verksamma med barnhälsovård, för att underlätta upprättande, genomförande och uppdatering av sina genomförandeprogram.

3.   Parterna skall sträva efter att använda och, om så är nödvändigt, ställa medel till förfogande för att inordna nationella genomförandeprogram för långlivade organiska föroreningar i sina strategier för hållbar utveckling där så är lämpligt.

Artikel 8

Införande av kemikalier i bilagorna A, B och C

1.   En part får tillställa sekretariatet förslag om införande av kemikalier i bilagorna A, B och/eller C. I förslaget skall ingå de uppgifter som anges i bilaga D. När en part utarbetar ett förslag, får den ta emot hjälp av andra parter och/eller sekretariatet.

2.   Sekretariatet skall verifiera att förslaget innehåller de uppgifter som anges i bilaga D. Om sekretariatet har konstaterat att förslaget innehåller dessa uppgifter, skall det överlämna förslaget till granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar.

3.   Kommittén skall pröva förslaget och tillämpa de urvalskriterier som anges i bilaga D på ett flexibelt och begripligt sätt med beaktande av alla uppgifter som lämnats på ett integrerat och välavvägt sätt.

4.   Om kommittén beslutar att

a)	urvalskriterierna har uppfyllts, skall den genom sekretariatet meddela alla parter och observatörer förslaget och kommitténs bedömning av det och uppmana dem att inkomma med de uppgifter som anges i bilaga E,

b)	urvalskriterierna inte har uppfyllts, skall den genom sekretariatet meddela alla parter och observatörer förslaget och kommitténs bedömning och förslaget skall ogillas.

5.   En part får åter underställa kommittén ett förslag som har ogillats av denna enligt punkt 4. I det förnyade förslaget kan ingå partens anmärkningar och en motivering för att det ånyo skall behandlas av kommittén. Om kommittén efter denna procedur ånyo ogillar förslaget, får parten överklaga kommitténs beslut och då skall partskonferensen behandla ärendet vid sitt nästa möte. Partskonferensen får, på grundval av urvalskriterierna i bilaga D och med beaktande av kommitténs bedömning och ytterligare uppgifter som lämnats av en part eller en observatör, besluta att förslaget skall godkännas.

6.   Om kommittén har beslutat att urvalskriterierna har uppfyllts eller om partskonferensen har avgjort att förslaget skall gillas, skall kommittén ytterligare pröva detta med beaktande av hithörande mottagna ytterligare uppgifter och upprätta ett utkast till riskprofil i enlighet med bilaga E. Kommittén skall genom sekretariatet meddela alla parter och observatörer förslaget, inhämta tekniska kommentarer av dem och, med beaktande av dessa kommentarer, slutföra riskprofilen.

7.   Om kommittén på grundval av den riskprofil som upprättats i enlighet med bilaga E finner

a)

att det med fog kan förmodas att kemikalien till följd av sin långväga spridning kan medföra avsevärda effekter på människors hälsa och/eller miljön i den utsträckning att globala åtgärder är befogade, skall förslaget gillas. Avsaknad av fullständig vetenskaplig visshet skall inte hindra att förslaget gillas. Kommittén skall genom sekretariatet begära upplysningar från alla parter och observatörer med beaktande av vad som anges i bilaga F. Den skall då upprätta en riskhanteringsbedömning innefattande en analys av möjliga kontrollåtgärder för kemikalien i överensstämmelse med bilaga F.

b)	Om kommittén i stället finner att förslaget inte skall gillas, skall den genom sekretariatet meddela alla parter och observatörer den tillgängliga riskprofilen och ogilla det.

8.   Beträffande ett förslag som har ogillats enligt punkt 7 b i denna artikel får en part begära att partskonferensen överväger att uppmana kommittén att begära ytterligare uppgifter från den part som lämnat förslaget och andra parter under en tid på högst ett år. Vid periodens utgång och på grundval av de mottagna uppgifterna skall kommittén ånyo granska förslaget i enlighet med punkt 6 i denna artikel i en prioritetsordning som skall avgöras av partskonferensen. Om kommittén efter denna procedur åter ogillar förslaget, får parten överklaga kommitténs beslut och då skall partskonferensen behandla frågan vid sitt nästa möte. Partskonferensen får, på grundval av den riskprofil som upprättats i enlighet med bilaga E och med beaktande av kommitténs bedömning och eventuella ytterligare uppgifter som lämnats av en part eller en observatör, avgöra att förslaget skall gillas. Om partskonferensen beslutar att förslaget skall gillas, skall kommittén upprätta en riskhanteringsbedömning.

9.   Kommittén skall på grundval av den riskprofil som avses i punkt 6 i denna artikel och riskhanteringsbedömningen i punkt 7 a eller 8 avge rekommendation om huruvida kemikalien skall prövas av partskonferensen för införande i bilagorna A, B och/eller C. Partskonferensen skall besluta, med vederbörligt beaktande av kommitténs rekommendationer, däribland eventuellt förekommande vetenskaplig osäkerhet, med beaktande av ett försiktighetstänkande, om kemikalien skall införas i förteckningen och ange de kontrollåtgärder som skall tillämpas på den i bilagorna A, B och/eller C.

Artikel 9

Informationsutbyte

1.   Parterna skall underlätta eller införa informationsutbyte om

a)	minskning eller eliminering av produktion, användning och utsläpp av långlivade organiska föroreningar, och

b)	alternativ till långlivade organiska föroreningar, innefattande information om deras risker liksom om deras ekonomiska och sociala kostnader.

2.   Parterna skall utbyta information som avses i punkt 1 ovan direkt eller genom sekretariatet.

3.   Varje part skall utse en nationell myndighet för utbyte av sådan information.

4.   Sekretariatet skall tjänstgöra som central för information om långlivade organiska föroreningar inklusive information som lämnats av parterna, internationella organisationer och icke‐statliga organisationer.

5.   För denna konventions syften skall information om människors hälsa och säkerhet och om miljön inte anses vara konfidentiell. Parter som utbyter annan information med stöd av denna konvention skall skydda eventuell konfidentiell information enligt överenskommelse dem emellan.

Artikel 10

Information till allmänheten, allmänt medvetande och utbildning

1.   Varje part skall i enlighet med sin förmåga främja och underlätta

a)	medvetandet hos de politiskt ansvariga och beslutsfattarna i sina länder om långlivade organiska föroreningar,

b)	att allmänheten lämnas all tillgänglig information om långlivade organiska föroreningar med beaktande av artikel 9.5,

c)	utformning och genomförande, särskilt för kvinnor, barn och lågutbildade, av program för undervisning och allmänt medvetande om långlivade organiska föroreningar samt om deras inverkan på hälsa och miljö och om vilka alternativ till dem som står till buds,

d)	allmänhetens deltagande i att beakta långlivade organiska föroreningar och deras inverkan på hälsa och miljö och i att utveckla lämpliga lösningar, däribland möjligheter för att tillhandahålla bidrag på nationell nivå till genomförandet av denna konvention,

e)	utbildning av arbetstagare, vetenskapsmän, lärare samt teknisk personal och ledningspersonal,

f)	utveckla och utväxla material om utbildning och allmänt medvetande på det nationella och internationella planet,

g)	utveckla och genomföra utbildnings- och yrkesutbildningsprogram på det nationella och internationella planet.

2.   Varje part skall i enlighet med sin förmåga säkerställa att allmänheten har tillgång till den öppna information som avses i punkt 1 och att denna information hålls uppdaterad.

3.   Varje part skall i enlighet med sin förmåga uppmuntra industriella och yrkesmässiga användare att främja och underlätta tillhandahållande av sådan information som avses i punkt 1 på det nationella planet och, om så är lämpligt, på subregional, regional och global nivå.

4.   En part får, när den tillhandahåller information om långlivade organiska föroreningar och alternativ till dem, även utnyttja säkerhetsföreskrifter, rapporter, massmedia och andra kommunikationsmedel och upprätta informationscentra på det nationella och regionala planet.

5.   Varje part skall välvilligt beakta utveckling av mekanismer, såsom register över utsläpp och spridning av föroreningar, för insamling och spridning av information om uppskattningar av de årliga mängderna av kemikalier upptagna i bilaga A, B eller C som släpps ut eller omhändertas.

Artikel 11

Forskning, utveckling och övervakning

1.   Parterna skall efter måttet av sin förmåga på det nationella och internationella planet uppmuntra och/eller genomföra lämplig forskning, utveckling, övervakning och samarbete med avseende på långlivade organiska föroreningar och, i förekommande fall, på alternativ till dessa och på potentiella långlivade organiska föroreningar, bland annat i fråga om deras

a)	källor och utsläpp i miljön,

b)	förekomst, nivåer och trender i människor och i miljön,

c)	spridning, fördelning och omvandling i miljön,

d)	inverkan på människors hälsa och på miljön,

e)	sociala, ekonomiska och kulturella inverkan,

f)	utsläppsminskning och/eller eliminering,

g)	harmoniserade metodik för inventering av upphovskällor och analytiska tekniker för mätning av utsläpp.

2.   Vid vidtagande av åtgärder enligt punkt 1 skall parterna efter måttet av sin förmåga

a)	understödja och, i förekommande fall, vidareutveckla internationella program, nätverk och organisationer som syftar till att definiera, utföra, bedöma och finansiera forskning, uppgiftsinsamling och övervakning med beaktande av behovet att minimera dubbelarbete,

b)	stödja nationella och internationella ansträngningar att förstärka den nationella förmågan i fråga om vetenskaplig och teknisk forskning, särskilt i utvecklingsländer och länder med övergångsekonomi, och främja tillgång till och utbyte av data och analyser,

c)	beakta angelägenheter och behov, särskilt i fråga om ekonomiska och tekniska resurser för utvecklingsländer och länder med övergångsekonomi och samarbeta med att förbättra deras förmåga att delta i den verksamhet som avses i styckena a och b ovan,

d)	genomföra forskningsverksamhet som syftar till att minska effekterna av långlivade organiska föroreningar på fortplantningsförmågan,

e)	göra de forskningsrön, den utveckling och den övervakning som avses i denna artikel tillgängliga för allmänheten regelbundet och utan onödigt dröjsmål,

f)	uppmuntra och/eller bedriva samarbete i syfte att lagra och uppdatera information som framställts genom forskning, utveckling och övervakning.

Artikel 12

Tekniskt bistånd

1.   Parterna är medvetna om att lämnande av lämpligt tekniskt bistånd vid rätt tidpunkt efter ansökan från parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt genomförande av denna konvention.

2.   Parterna skall samarbeta för att vid rätt tidpunkt lämna lämpligt tekniskt bistånd till parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi för att, med beaktande av deras särskilda behov, hjälpa dem att utveckla och förbättra sin förmåga att uppfylla sina åtaganden enligt denna konvention.

3.   I detta hänseende skall tekniskt bistånd som lämnas från parter som är utvecklade länder och från andra parter efter förmåga, som lämpligt och efter överenskommelse, innefatta tekniskt bistånd för kapacitetsuppbyggande hänförligt till genomförandet av åtagandena enligt denna konvention. Vidare vägledning i detta hänseende skall lämnas av partskonferensen.

4.   Parterna skall, när så är lämpligt, träffa arrangemang för att tillhandahålla tekniskt bistånd och främja teknologiöverföring till parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi i fråga om genomförandet av denna konvention. Dessa arrangemang skall inbegripa regionala och subregionala centra för kapacitetsuppbyggnad och teknologiöverföring för att bistå parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi i att uppfylla deras åtaganden enligt denna konvention. Vidare vägledning i detta hänseende skall lämnas av partskonferensen.

5.   Parterna skall med avseende på denna artikel fullt ut ta hänsyn till de minst utvecklade ländernas och de små ö-staters, som är utvecklingsländer, särskilda behov och särskilda situation i sin verksamhet avseende tekniskt bistånd.

Artikel 13

Ekonomiska resurser och mekanismer

1.   Varje part åtar sig att, inom ramen för sina möjligheter, tillhandahålla ekonomiskt stöd och incitament för de nationella aktiviteter som syftar till att genomföra denna konventions syfte i enlighet med sina nationella planer, prioriteringar och program.

2.   Parter som är utvecklade länder skall tillhandahålla nya och additionella ekonomiska resurser för att göra det möjligt för parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi att bestrida de överenskomna merkostnaderna för att genomföra åtgärder som skall uppfylla deras åtaganden enligt denna konvention på det sätt som överenskommits mellan en mottagarpart och en enhet som deltar i den mekanism som beskrivs i punkt 6 nedan. Andra parter får också frivilligt och i enlighet med sin förmåga tillhandahålla sådana ekonomiska resurser. Bidrag från andra källor bör också uppmuntras. Genomförande av dessa åtaganden skall beakta behovet av exakthet, förutsägbarhet, medlens betalning i rätt tid och betydelsen av bördefördelning mellan de bidragande parterna.

3.   Parter som är utvecklade länder och andra parter i enlighet med deras förmåga och i enlighet med deras nationella planer, prioriteringar och program får också tillhandahålla, och parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi får utnyttja ekonomiska resurser för att bidra till deras genomförande av denna konvention genom andra bilaterala, regionala eller multilaterala källor eller kanaler.

4.   Den utsträckning i vilken de parter som är utvecklingsländer faktiskt genomför sina åtaganden enligt denna konvention kommer att bero på det faktiska genomförandet av parter som är utvecklade länder av deras åtaganden enligt denna konvention med avseende på ekonomiska resurser, tekniskt bistånd och teknologiöverföring. Den omständighet att uthållig ekonomisk och social utveckling och utrotande av fattigdom är de första och viktigaste prioriteringarna för parter som är utvecklingsländer skall fullt ut beaktas med vederbörlig hänsyn till behovet av skydd av människors hälsa och av miljön.

5.   Parterna skall, i sina åtgärder avseende finansiering, fullt ut beakta de särskilda behoven och den speciella situationen i de minst utvecklade länderna och i de små ö‐stater som är utvecklingsländer.

6.   Härmed definieras en mekanism för att tillhandahålla parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi tillräckliga och uthålliga ekonomiska resurser i form av gåvo‐ eller lånebistånd för att hjälpa dem att genomföra konventionen. Denna mekanism skall, i förekommande fall, fungera under överinseende och ledning av, samt vara ansvarig inför partskonferensen i denna konventions syfte. Mekanismens verksamhet skall anförtros åt en eller flera enheter, däribland existerande internationella enheter, enligt beslut av partskonferensen. Mekanismen kan också innefatta andra enheter som ger multilateralt, regionalt och bilateralt ekonomiskt och tekniskt bistånd. Bidrag till mekanismen skall vara additionella till andra finansiella överföringar till parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi i enlighet med punkt 2 ovan.

7.   I enlighet med denna konventions syften och med punkt 6 i denna artikel skall partskonferensen vid sitt första möte anta lämpliga riktlinjer för mekanismen och avtala med den eller de enheter som deltar i den finansiella mekanismen om arrangemang för att sätta den i verket. Riktlinjerna skall bland annat behandla följande:

a)	Bestämning av prioriteringar i fråga om policy, strategi och program samt av klara och detaljerade kriterier och riktlinjer för rätt till att få ta del av och utnyttja ekonomiska resurser, däribland regelbunden övervakning och utvärdering på sådant nyttjande.

b)	Enhetens eller enheternas regelbundna rapportering till partskonferensen om tillräckligheten och regelbundenheten av medel för verksamheter som är relevanta för genomförandet av denna konvention.

c)	Främjande av metoder, mekanismer och arrangemang för finansiering från flera källor.

d)	Former för bestämmande, på ett förutsebart och identifierbart sätt, av nödvändiga och tillgängliga medel för att genomföra denna konvention, med beaktande av att utfasningen av långlivade organiska föroreningar kan kräva långsiktig finansiering, samt villkoren för periodisk granskning av beloppet.

e)	Former för tillhandahållande till intresserade parter av bistånd med behovsprövning, information om tillgängliga finansieringskällor och om finansieringsmönster för att underlätta koordineringen mellan dem.

8.   Partskonferensen skall, senast vid sitt andra möte och därefter på regelbunden basis, granska effektiviteten i den mekanism som upprättas med denna artikel, dess förmåga att bemöta de föränderliga behov som de parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi har, de kriterier som avses i punkt 7 härovan, omfattningen av de ekonomiska resurserna liksom effektiviteten hos de internationella enheter som har anförtrotts att förvalta mekanismen. Partskonferensen skall på grundval av granskningen vidta lämpliga åtgärder, om så behövs, för att förbättra mekanismens effektivitet, däribland genom rekommendationer och vägledning om åtgärder för att trygga tillräcklig och uthållig finansiering för att motsvara parternas behov.

Artikel 14

Tillfälliga finansiella arrangemang

Globala miljöfonden, som förvaltas i enlighet med instrumentet för upprättande av den omstrukturerade globala miljöfonden, skall interimistiskt vara den främsta enheten med uppgift att förvalta den finansiella mekanism som avses i artikel 13, under tiden från denna konventions ikraftträdande till partskonferensens första möte, eller till dess att partskonferensen beslutar vilken institutionell struktur som skall förordnas i enlighet med artikel 13. Globala miljöfondens institutionella struktur bör uppfylla denna funktion genom operativa åtgärder som särskilt är inriktade på långlivade organiska föroreningar med beaktande av att nya arrangemang kan bli nödvändiga.

Artikel 15

Rapportering

1.   Varje part skall rapportera till partskonferensen om åtgärder som den har vidtagit för att genomföra bestämmelserna i denna konvention och om dessa åtgärders effektivitet i att uppfylla konventionens syften.

2.   Varje part skall tillställa sekretariatet

a)	statistiska uppgifter om sin totala produktion, import och export av var och en av de kemikalier som står upptagna i bilagorna A och B eller en skälig uppskattning av dessa uppgifter, och

b)	om så är praktiskt möjligt, en förteckning över stater från vilka den har importerat var och en av dessa substanser och de stater till vilka den har exporterat dessa substanser.

3.   Rapporterna skall avges regelbundet och i en form som skall bestämmas av partskonferensen vid dess första möte.

Artikel 16

Effektivitetsbedömning

1.   Fyra år efter denna konventions ikraftträdande och regelbundet därefter med sådana intervall som skall bestämmas av partskonferensen skall konferensen utvärdera konventionens effektivitet.

2.   För att underlätta denna utvärdering skall partskonferensen vid sitt första möte inleda upprättandet av arrangemang för att införskaffa jämförbar information om förekomst av kemikalier upptagna i bilagorna A, B och C samt om deras regionala och globala miljöspridning. Dessa arrangemang

a)	bör, när så är lämpligt, genomföras av parterna regionalt i överensstämmelse med deras tekniska och finansiella möjligheter, med tillämpning av existerande övervakningsprogram och -mekanismer i den utsträckning som är möjligt och med främjande av harmonisering i fråga om tillvägagångssätt, och

b)	får om så erfordras kompletteras med beaktande av olikheter mellan regioner och deras förmåga att genomföra övervakningsaktiviteter, och

c)	skall omfatta rapporter till partskonferensen om resultatet av övervakningsaktiviteterna regionalt och globalt med en frekvens som skall bestämmas av partskonferensen.

3.   Den utvärdering som avses i punkt 1 skall genomföras på grundval av tillgänglig vetenskaplig, miljömässig, teknisk och ekonomisk information som skall innehålla följande:

a)	Rapporter och annan övervakningsinformation som tillhandahållits enligt punkt 2.

b)	Nationella rapporter avgivna enligt artikel 15.

c)	Information om bristande efterlevnad avgiven enligt det förfarande som upprättas i artikel 17.

Artikel 17

Bristande efterlevnad

Partskonferensen skall så snart det är praktiskt möjligt utarbeta och godkänna förfaranden och institutionella mekanismer för att avgöra bristande efterlevnad av bestämmelserna i denna konvention och hur parter skall behandlas som har befunnits inte uppfylla konventionens bestämmelser.

Artikel 18

Tvistlösning

1.   Parterna skall lösa eventuellt uppkommande tvister mellan dem om tolkningen eller tillämpningen av denna konvention genom förhandlingar eller andra medel enligt deras eget val.

2.   När en part som inte är en regional organisation för ekonomisk integration ratificerar, godtar, godkänner eller tillträder konventionen eller när som helst därefter, får den i en skriftlig handling som överlämnas till depositarien förklara att den med avseende på en tvist om tolkningen eller tillämpningen av konventionen erkänner den ena eller båda av följande tvistlösningsmetoder såsom tvingande med avseende på en part som godtar samma åtaganden:

a)	Skiljedomsförfarande i enlighet med de förfaranden som skall antas av partskonferensen i en bilaga så snart som det är praktiskt möjligt.

b)	Hänskjutande av tvisten till Internationella domstolen.

3.   En part som är en regional organisation för ekonomisk integration får göra en förklaring med motsvarande verkan med avseende på skiljedomsförfarande i enlighet med det förfarande som avses i punkt 2 a.

4.   En förklaring avgiven enligt punkt 2 eller 3 skall förbli i kraft tills den upphör i enlighet med sina villkor eller tills tre månader förflutit efter det att ett skriftligt meddelande om dess återkallande har deponerats hos depositarien.

5.   En förklarings upphörande, ett meddelande om återkallande eller en ny förklaring skall inte på något sätt inverka på pågående förhandlingar vid en skiljedomstol eller vid Internationella domstolen, såvida inte parterna i tvisten kommer överens om annat.

6.   Om de tvistande parterna inte har godtagit samma förfarande eller något annat förfarande i enlighet med punkt 2, och om de inte har kunnat lösa tvisten inom tolv månader efter det att en part har meddelat en annan part att en tvist föreligger dem emellan, skall tvisten hänskjutas till en förlikningskommission på begäran av någon av de tvistande parterna. Förlikningskommissionen skall avge en rapport med rekommendationer. Ytterligare förfaranden som berör förlikningskommissionen skall införas i en bilaga som skall antas av partskonferensen senast vid dess andra möte.

Artikel 19

Partskonferensen

1.   Härmed upprättas en partskonferens.

2.   Partskonferensens första möte skall sammankallas av exekutivdirektören för Förenta nationernas miljöprogram senast ett år efter denna konventions ikraftträdande. Därefter skall ordinarie möten med partskonferensen hållas med regelbundna intervall, som skall bestämmas av partskonferensen.

3.   Extra möten med partskonferensen skall hållas på sådana andra tider som kan anses nödvändiga av partskonferensen eller på skriftlig begäran av en part, under förutsättning att begäran stöds av åtminstone en tredjedel av parterna.

4.   Partskonferensen skall enhälligt bestämma och vid sitt första möte anta sin arbetsordning och ekonomiska regler för sig själv och sina eventuella underorgan liksom ekonomiska bestämmelser för sekretariatet.

5.   Partskonferensen skall hålla genomförandet av denna konvention under ständig granskning och bedömning. Den skall utföra de uppgifter som den anförtrotts enligt konventionen och därför

a)	utöver kraven i punkt 6, upprätta sådana underorgan som den bedömer vara nödvändiga för att genomföra konventionen,

b)	i förekommande fall samarbeta med behöriga internationella organisationer och internationella organ samt icke-statliga organ,

c)	regelbundet granska all information som lämnats parterna enligt artikel 15, däribland bedömning av effektiviteten i artikel 3.2 b iii,

d)	ta ställning till och vidta de eventuella ytterligare åtgärder som kan krävas för att uppnå konventionens syfte.

6.   Partskonferensen skall vid sitt första möte upprätta ett underorgan benämnt granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar som skall utföra de uppgifter som tilldelas den genom denna konvention.

a)	Medlemmarna i denna kommitté skall tillsättas av partskonferensen. Medlemskap i kommittén skall tillkomma sakkunniga i fråga om kemisk bedömning eller hantering utsedda av regeringarna. Kommitténs medlemmar skall tillsättas på grundval av rättvis geografisk fördelning.

b)	Partskonferensen skall bestämma kommitténs mandat, organisation och arbetssätt.

c)	Kommittén skall bemöda sig om att anta sina rekommendationer enhälligt. Om alla ansträngningar att uppnå enhällighet har varit förgäves, skall rekommendationen som sista utväg antas med två tredjedels majoritet av närvarande och röstande medlemmar.

7.   Partskonferensen skall vid sitt tredje möte bedöma det fortsatta behovet av förfarandet i artikel 3.2 b, innefattande en bedömning av dess effektivitet.

8.   Förenta nationerna, dess fackorgan och Internationella atomenergiorganet, liksom stater som inte är parter i denna konvention, får vara företrädda vid partskonferensens möten såsom observatörer. Ett nationellt eller internationellt, statligt eller icke‐statligt organ, som är kompetent inom de frågor som täcks av konventionen och som till sekretariatet har framfört önskemål om att vara företrätt vid ett möte med partskonferensen såsom observatör, får delta om inte minst en tredjedel av parterna reser invändningar. För observatörers tillträde och deltagande skall partskonferensens procedurregler gälla.

Artikel 20

Sekretariatet

1.   Härmed upprättas ett sekretariat.

2.   Sekretariatet skall ha följande uppgifter:

a)	Att anordna möten med partskonferensen och dess underorgan och betjäna dem på erforderligt sätt.

b)	Att på begäran ge parterna bistånd – särskilt parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi – i att tillämpa denna konvention.

c)	Att tillgodose erforderlig samordning med sekretariaten i andra relevanta internationella organ.

d)	Att sammanställa och till parterna lämna periodiska rapporter på grundval av uppgifter mottagna i enlighet med artikel 15 och annan tillgänglig information.

e)	Att, under överinseende av partskonferensen, träffa de administrativa och avtalsrättsliga arrangemang som krävs för att effektivt kunna utföra sina uppgifter.

f)	Att utföra de övriga sekretariatsuppgifter som anges i denna konvention och sådana andra uppgifter som kan bestämmas av partskonferensen.

3.   Denna konventions sekretariatsuppgifter skall utföras av exekutivdirektören för Förenta nationernas miljöprogram, såvida inte partskonferensen med tre fjärdedels majoritet av närvarande och röstande parter bestämmer att anförtro sekretariatsuppgifterna till en eller flera andra internationella organisationer.

Artikel 21

Ändringar i konventionen

1.   Varje part får lämna förslag till ändringar av denna konvention.

2.   Ändringar i denna konvention skall antas vid ett möte med partskonferensen. Text till ändringsförslag skall av sekretariatet meddelas parterna minst sex månader före det möte vid vilket en ändring föreslås bli antagen. Sekretariatet skall också meddela signatärstaterna och, för information, depositarien ändringsförslag till denna konvention.

3.   Parterna skall bemöda sig om att nå överenskommelse om alla ändringsförslag till konventionen enhälligt. Om alla ansträngningar att uppnå enhällighet har varit förgäves, skall ändringen som sista utväg antas med tre fjärdedels majoritet av närvarande och röstande parter.

4.   En ändring skall av depositarien meddelas alla parter för ratificering, godtagande eller godkännande.

5.   Ratificering, godtagande eller godkännande av en ändring skall meddelas depositarien skriftligen. En ändring som antagits enligt punkt 3 skall träda i kraft för de parter som har godtagit den nittionde dagen efter dagen för deponering av instrumentet om ratifikation, godtagande eller godkännande av minst tre fjärdedelar av parterna. Därefter skall ändringen träda i kraft för andra parter den nittionde dagen efter den dag då parten deponerar sitt instrument om ratifikation, godtagande eller godkännande av ändringen.

Artikel 22

Antagande och ändring av bilagor

1.   Bilagorna till denna konvention skall utgöra en integrerande del av denna och, såvida inte annat uttryckligen bestäms, en hänvisning till konventionen och samtidigt utgöra en hänvisning till dess bilagor.

2.   Tillkommande bilagor skall vara begränsade till procedurfrågor, vetenskapliga frågor eller tekniska eller administrativa frågor.

3.   Följande förfarande skall tillämpas på förslag, antagande och ikraftträdande avseende tillkommande bilagor till denna konvention:

a)	Tillkommande bilagor skall föreslås och antas enligt förfarandet i artikel 21.1–21.3.

b)

En part som inte kan godta en tillkommande bilaga skall skriftligen meddela depositarien detta inom ett år från den dag depositarien lämnade meddelande om antagande av den tillkommande bilagan. Depositarien skall utan dröjsmål meddela alla parter om sådana mottagna meddelanden. En part får när som helst återkalla ett tidigare meddelande om icke‐accept med avseende på tillkommande bilagor, varvid bilagan skall träda i kraft för den parten med förbehåll för stycke c nedan.

c)	När ett år har förflutit från den dag depositarien lämnade meddelande om antagande av en tillkommande bilaga, skall denna träda i kraft för alla parter som inte har lämnat meddelande i enlighet med stycke b ovan.

4.   För förslag, antagande och ikraftträdande av ändringar i bilaga A, B eller C skall gälla samma förfarande som för förslag, antagande och ikraftträdande av tillkommande bilagor till denna konvention, förutom att en ändring i bilaga A, B eller C inte skall träda i kraft med avseende på en part som redan avgivit en förklaring om ändringar i dessa bilagor i enlighet med artikel 25.4; i dessa fall skall ändringen träda i kraft för parten i fråga den nittionde dagen efter dagen för deponering hos depositarien av dess instrument om ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde med avseende på ändringen i fråga.

5.   Följande förfarande skall gälla för förslag, godkännande och ikraftträdande av en ändring i bilaga D, E eller F:

a)	Ändringar skall föreslås enligt förfarandet i artikel 21.1 och 21.2.

b)	Parterna skall fatta beslut om en ändring i bilaga D, E eller F med enhällighet.

c)	Ett beslut om att ändra bilaga D, E eller F skall utan dröjsmål meddelas parterna av depositarien. Ändringen skall träda i kraft för alla parter den dag som skall anges i beslutet.

6.   Om en tillkommande bilaga eller en ändring i en bilaga sammanhänger med en ändring i konventionen, skall ifrågavarande bilaga eller ändring inte träda i kraft förrän ändringen i konventionen träder i kraft.

Artikel 23

Rösträtt

1.   Varje konventionspart skall ha en röst med förbehåll för punkt 2 nedan.

2.   En regional organisation för ekonomisk integration skall i frågor inom dess behörighet utöva sin rösträtt med ett antal röster som är lika med dem av dess medlemsstater som är parter i konventionen. En sådan organisation skall inte utöva sin rösträtt om någon av dess medlemsstater utövar sin rösträtt och omvänt.

Artikel 24

Undertecknande

Denna konvention öppnas för undertecknande i Stockholm av alla stater och regionala organisationer för ekonomisk integration den 23 maj 2001 och skall stå öppen för undertecknande vid Förenta nationernas högkvarter från den 24 maj 2001 till den 22 maj 2002.

Artikel 25

Ratifikation, godtagande, godkännande och tillträde

1.   Denna konvention skall ratificeras, godtas eller godkännas av stater och av regionala organisationer för ekonomisk integration. Den skall stå öppen för tillträde av stater och av regionala organisationer för ekonomisk integration från dagen efter den dag då konventionen stängs för undertecknande. Instrument om ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde skall deponeras hos depositarien.

2.   En regional organisation för ekonomisk integration som blir part i denna konvention utan att någon av dess medlemsstater är part i densamma skall vara bunden av alla konventionens åtaganden. I fråga om sådana organisationer i vilka en eller flera av dess medlemmar är part i konventionen skall organisationen och dess medlemsstater besluta om sitt respektive ansvar för uppfyllandet av sina åtaganden i konventionen. I sådana fall skall organisationen och medlemsstaterna inte ha rätt att utöva rättigheter enligt konventionen samtidigt.

3.   En regional organisation för ekonomisk integration skall i sitt instrument om ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde avge en förklaring om omfattningen av sin behörighet med avseende på frågor som styrs av denna konvention. En sådan organisation skall också meddela depositarien, som i sin tur skall meddela parterna, om eventuella relevanta förändringar i omfattningen av dess behörighet.

4.   I sitt instrument om ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde får en part förklara att, med avseende på den, eventuella ändringar i bilaga A, B eller C skall träda i kraft först vid deponeringen av dess instrument om ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde med avseende på dem.

Artikel 26

Ikraftträdande

1.   Denna konvention träder i kraft den nittionde dagen efter dagen för deponering av det femtionde instrumentet om ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde.

2.   För en stat eller regional organisation för ekonomisk integration som ratificerar, godtar eller godkänner denna konvention eller tillträder den efter deponeringen av det femtionde instrumentet om ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde träder konventionen i kraft den nittionde dagen efter dagen för depositionen av en sådan stat eller regional organisation för ekonomisk integration av dess instrument om ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde.

3.   Med avseende på punkterna 1 och 2 skall ett instrument som deponerats av en regional organisation för ekonomisk integration inte räknas utöver de instrument som deponerats av medlemsstater av ifrågavarande organisation.

Artikel 27

Förbehåll

Inga förbehåll får göras mot denna konvention.

Artikel 28

Frånträde

1.   När som helst tre år efter det att denna konvention har trätt i kraft för en part får parten frånträda konventionen genom skriftligt meddelande till depositarien.

2.   Sådant frånträde skall gälla från och med utgången av ett år från dagen för depositariens mottagande av meddelandet om frånträde eller vid den senare tidpunkt som kan anges i meddelandet.

Artikel 29

Depositarie

Förenta nationernas generalsekreterare skall vara depositarie för denna konvention.

Artikel 30

Giltiga texter

Originalet till denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter är lika giltiga, skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

PROTOKOLL 3

om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

AVDELNING II

DEFINITION AV BEGREPPET ”URSPRUNGSPRODUKTER”

Artikel 2

Allmänna villkor

Artikel 3

Kumulation i gemenskapen

Artikel 4

Kumulation i Jordanien

Artikel 5

Helt framställda produkter

Artikel 6

Tillräckligt bearbetade eller behandlade produkter

Artikel 7

Otillräcklig bearbetning eller behandling

Artikel 8

Bedömningsenhet

Artikel 9

Tillbehör, reservdelar och verktyg

Artikel 10

Satser

Artikel 11

Neutrala element

AVDELNING III

TERRITORIELLA VILLKOR

Artikel 12

Territorialprincip

Artikel 13

Direkttransport

Artikel 14

Utställningar

AVDELNING IV

TULLRESTITUTION ELLER TULLBEFRIELSE

Artikel 15

Förbud mot restitution av eller befrielse från tullar

AVDELNING V

URSPRUNGSINTYG

Artikel 16

Allmänna villkor

Artikel 17

Förfarande för utfärdande av varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED

Artikel 18

Varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED som utfärdas i efterhand

Artikel 19

Utfärdande av duplikat av varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED

Artikel 20

Utfärdande av varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED på grundval av ett tidigare utfärdat eller upprättat ursprungsintyg

Artikel 21

Bokföringsmässig uppdelning

Artikel 22

Villkor för upprättande av en fakturadeklaration eller en EUR–MED-fakturadeklaration

Artikel 23

Godkänd exportör

Artikel 24

Ursprungsintygs giltighet

Artikel 25

Uppvisande av ursprungsintyg

Artikel 26

Import i delleveranser

Artikel 27

Undantag från krav på ursprungsintyg

Artikel 28

Styrkande handlingar

Artikel 29

Bevarande av ursprungsintyg och styrkande handlingar

Artikel 30

Avvikelser och formella fel

Artikel 31

Belopp i euro

AVDELNING VI

BESTÄMMELSER OM ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 32

Ömsesidigt bistånd

Artikel 33

Kontroll av ursprungsintyg

Artikel 34

Tvistlösning

Artikel 35

Sanktioner

Artikel 36

Frizoner

AVDELNING VII

CEUTA OCH MELILLA

Artikel 37

Tillämpning av protokollet

Artikel 38

Särskilda villkor

AVDELNING VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 39

Ändringar i protokollet

Artikel 40

Övergångsbestämmelser för varor under transitering eller i lager

Förteckning över bilagor

Bilaga I:

Inledande anmärkningar till förteckningen i bilaga II

Bilaga II:

Förteckning över den bearbetning eller behandling av icke-ursprungsmaterial som krävs för att den tillverkade produkten skall få ursprungsstatus

Bilaga IIIa:

Varucertifikat EUR.1 och ansökan om varucertifikat EUR.1

Bilaga IIIb:

Varucertifikat EUR–MED och ansökan om varucertifikat EUR–MED

Bilaga IVa:

Fakturadeklaration

Bilaga IVb:

EUR–MED-fakturadeklaration

Gemensamma förklaringar

Gemensam förklaring om Furstendömet Andorra

Gemensam förklaring om Republiken San Marino

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I detta protokoll används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a)	tillverkning: alla slag av bearbetning eller behandling, inbegripet sammansättning eller särskilda åtgärder.

b)	material: alla ingredienser, råmaterial, beståndsdelar eller delar etc. som används vid tillverkningen av en produkt.

c)	produkt: den produkt som tillverkas, även om den är avsedd för senare användning i en annan tillverkningsprocess.

d)	varor: både material och produkter.

e)	tullvärde: det värde som fastställs i enlighet med 1994 års avtal om tillämpning av artikel VII i Allmänna tull- och handelsavtalet (WTO-avtalet om tullvärdeberäkning).

f)

pris fritt fabrik: det pris som betalas för produkten fritt fabrik till den tillverkare i gemenskapen eller Jordanien i vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen äger rum, förutsatt att värdet av allt använt material är inkluderat i priset och att avdrag gjorts för alla inhemska skatter som kommer att eller kan komma att återbetalas när den framställda produkten exporteras.

g)	värdet av material: tullvärdet vid importtillfället för det icke-ursprungsmaterial som använts eller, om värdet inte är känt och inte kan fastställas, det första fastställbara pris som betalats för materialet i gemenskapen eller i Jordanien.

h)	värdet av ursprungsmaterial: värdet av ursprungsmaterial enligt tillämpliga delar av definitionen i g.

i)

mervärde: priset fritt fabrik med avdrag för tullvärdet av allt material som ingår och som har ursprung i de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4 och med vilka kumulation tillämpas eller, om tullvärdet inte är känt och inte kan fastställas, det första fastställbara pris som betalats för materialet i gemenskapen eller i Jordanien.

j)	kapitel och HS-nummer eller nummer: de kapitel respektive nummer (med fyrställig sifferkod) som används i Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, i detta protokoll kallat ”Harmoniserade systemet” eller ”HS”.

k)	klassificering: klassificeringen av en produkt eller ett material enligt ett visst nummer.

l)	sändning: produkter som antingen sänds samtidigt från en exportör till en mottagare eller omfattas av ett enda transportdokument för hela transporten från exportören till mottagaren eller, i avsaknad av ett sådant dokument, av en enda faktura.

m)	territorier: territorier, inbegripet territorialvatten.

AVDELNING II

DEFINITION AV BEGREPPET ”URSPRUNGSPRODUKTER”

Artikel 2

Allmänna villkor

1.   Vid tillämpningen av avtalet skall följande produkter anses ha ursprung i gemenskapen:

a)	Produkter som helt framställts i gemenskapen enligt artikel 5.

b)	Produkter som framställts i gemenskapen och som innehåller material som inte helt framställts där, om detta material har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling i gemenskapen enligt artikel 6.

c)	Varor med ursprung i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) enligt protokoll 4 till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

2.   Vid tillämpningen av avtalet skall följande produkter anses ha ursprung i Jordanien:

a)	Produkter som helt framställts i Jordanien enligt artikel 5.

b)	Produkter som framställts i Jordanien och som innehåller material som inte helt framställts där, om detta material har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling i Jordanien enligt artikel 6.

3.   Bestämmelserna i punkt 1 c skall gälla endast om ett frihandelsavtal är tillämpligt mellan Jordanien och de Eftastater som är med i EES (Island, Liechtenstein och Norge).

Artikel 3

Kumulation i gemenskapen

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2.1 skall produkter anses ha ursprung i gemenskapen om de framställts där och det därvid lagts till material med ursprung i Bulgarien, Schweiz (inklusive Liechtenstein) (1), Island, Norge, Rumänien, Turkiet eller gemenskapen, förutsatt att bearbetningen eller behandlingen i gemenskapen är mer omfattande än de åtgärder som avses i artikel 7. Sådant material behöver inte ha genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2.1 skall produkter anses ha ursprung i gemenskapen om de framställts där och det därvid lagts till material med ursprung i Färöarna eller ett land som deltar i Europa–Medelhavspartnerskapet, på grundval av den Barcelonaförklaring som antogs på Europa–Medelhavskonferensen den 27 och 28 november 1995, dock ej Turkiet, förutsatt att bearbetningen eller behandlingen i gemenskapen är mer omfattande än de åtgärder som avses i artikel 7. Sådant material behöver inte ha genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling.

3.   Om bearbetningen eller behandlingen i gemenskapen inte är mer omfattande än de åtgärder som anges i artikel 7 skall den framställda produkten anses ha ursprung i gemenskapen endast om det mervärde den tillförts där överstiger värdet av använt material med ursprung i något av de andra länder som avses i punkterna 1 och 2. Om så inte är fallet skall den framställda produkten anses ha ursprung i det land som står för den största delen av värdet av det ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen i gemenskapen.

4.   Produkter som har ursprung i något av de länder som avses i punkterna 1 och 2 och som inte genomgår någon bearbetning eller behandling i gemenskapen skall behålla sitt ursprung när de exporteras till något av dessa länder.

5.   Kumulation enligt denna artikel får tillämpas endast om

a)	ett avtal om förmånshandel i enlighet med artikel XXIV i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) är tillämpligt mellan de länder som är inblandade när det gäller erhållande av ursprungsstatus och bestämmelselandet,

b)	material och produkter har erhållit ursprungsstatus genom tillämpning av ursprungsregler som är identiska med reglerna i detta protokoll, och

c)	tillkännagivanden om uppfyllande av de nödvändiga villkoren för tillämpning av kumulation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien) och i Jordanien enligt landets egna förfaranden.

Kumulation enligt denna artikel skall tillämpas från och med den dag som anges i tillkännagivandet i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien).

Gemenskapen skall genom Europeiska gemenskapernas kommission ge Jordanien närmare upplysningar om de avtal som gemenskapen tillämpar, inbegripet när de träder i kraft, avseende de andra länder som nämns i punkterna 1 och 2 och om de ursprungsregler som ingår i dessa avtal.

Artikel 4

Kumulation i Jordanien

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2.2 skall produkter anses ha ursprung i Jordanien om de framställts där och det därvid lagts till material med ursprung i Bulgarien, Schweiz (inklusive Liechtenstein) (2), Island, Norge, Rumänien, Turkiet eller gemenskapen, förutsatt att bearbetningen eller behandlingen i Jordanien är mer omfattande än de åtgärder som avses i artikel 7. Sådant material behöver inte ha genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2.2 skall produkter anses ha ursprung i Jordanien om de framställts där och det därvid lagts till material med ursprung i Färöarna eller ett land som deltar i Europa–Medelhavspartnerskapet, på grundval av den Barcelonaförklaring som antogs på Europa–Medelhavskonferensen den 27 och 28 november 1995, dock ej Turkiet, förutsatt att bearbetningen eller behandlingen i Jordanien är mer omfattande än de åtgärder som avses i artikel 7. Sådant material behöver inte ha genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling.

3.   Om bearbetningen eller behandlingen i Jordanien inte är mer omfattande än de åtgärder som anges i artikel 7 skall den framställda produkten anses ha ursprung i Jordanien endast om det mervärde den tillförts där överstiger värdet av använt material med ursprung i något av de andra länder som avses i punkterna 1 och 2. Om så inte är fallet skall den framställda produkten anses ha ursprung i det land som står för den största delen av värdet av det ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen i Jordanien.

4.   Produkter som har ursprung i något av de länder som avses i punkterna 1 och 2 och som inte genomgår någon bearbetning eller behandling i Jordanien skall behålla sitt ursprung när de exporteras till något av dessa länder.

5.   Kumulation enligt denna artikel får tillämpas endast om

a)	ett avtal om förmånshandel i enlighet med artikel XXIV i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) är tillämpligt mellan de länder som är inblandade när det gäller erhållande av ursprungsstatus och bestämmelselandet,

b)	material och produkter har erhållit ursprungsstatus genom tillämpning av ursprungsregler som är identiska med reglerna i detta protokoll, och

c)	tillkännagivanden om uppfyllande av de nödvändiga villkoren för tillämpning av kumulation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien) och i Jordanien enligt landets egna förfaranden.

Kumulation enligt denna artikel skall tillämpas från och med den dag som anges i tillkännagivandet i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien).

Jordanien skall genom Europeiska gemenskapernas kommission ge gemenskapen närmare upplysningar om de avtal som landet tillämpar, inbegripet när de träder i kraft, avseende de andra länder som nämns i punkterna 1 och 2 och om de ursprungsregler som ingår i dessa avtal.

Artikel 5

Helt framställda produkter

1.   Följande produkter skall anses som helt framställda i gemenskapen eller i Jordanien:

a)	Mineraliska produkter som har utvunnits ur deras jord eller havsbotten.

b)	Vegetabiliska produkter som har skördats där.

c)	Levande djur som har fötts och uppfötts där.

d)	Produkter som har erhållits från levande djur som uppfötts där.

e)	Produkter från jakt och fiske som har bedrivits där.

f)	Produkter från havsfiske och andra produkter som har hämtats ur havet utanför gemenskapens eller Jordaniens territorialvatten av deras fartyg.

g)	Produkter som framställts ombord på deras fabriksfartyg uteslutande av produkter som avses i f.

h)	Begagnade varor som insamlats där och som endast kan användas för återvinning av råmaterial, inbegripet begagnade däck som endast kan användas för regummering eller som avfall.

i)	Avfall och skrot från tillverkningsprocesser som ägt rum där.

j)	Produkter som har utvunnits ur havsbottnen eller dess underliggande lager utanför deras territorialvatten, förutsatt att de har ensamrätt att exploatera denna havsbotten eller dess underliggande lager.

k)	Varor som har tillverkats där uteslutande av sådana produkter som avses i a–j.

2.   Med ”deras fartyg” och ”deras fabriksfartyg” i punkt 1 f och g avses endast fartyg och fabriksfartyg

a)	som är registrerade eller anmälda för registrering i någon av gemenskapens medlemsstater eller i Jordanien,

b)	som för en medlemsstats eller Jordaniens flagg,

c)

som till minst 50 % ägs av medborgare i medlemsstater eller i Jordanien, eller av ett företag med huvudkontor i en medlemsstat eller i Jordanien, i vilket direktören eller direktörerna, ordföranden i styrelsen eller i tillsynsorganet samt majoriteten av ledamöterna i styrelsen eller tillsynsorganet är medborgare i medlemsstater eller i Jordanien och i vilket dessutom, i fråga om handelsbolag eller aktiebolag, minst hälften av kapitalet tillhör dessa stater eller offentliga organ eller medborgare i dessa stater,

d)	vars befälhavare och övriga befäl är medborgare i medlemsstater eller i Jordanien, och

e)	vars besättning till minst 75 % består av medborgare i medlemsstater eller i Jordanien.

Artikel 6

Tillräckligt bearbetade eller behandlade produkter

1.   Vid tillämpningen av artikel 2 skall produkter som inte är helt framställda anses vara tillräckligt bearbetade eller behandlade om villkoren i förteckningen i bilaga II är uppfyllda.

I dessa villkor anges för alla produkter som omfattas av detta avtal vilken bearbetning eller behandling icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkningen skall genomgå, och villkoren gäller endast sådant material. Om en produkt, som genom att uppfylla villkoren i förteckningen har fått ursprungsstatus, används vid tillverkningen av en annan produkt, är alltså de villkor som gäller för den produkt i vilken den ingår inte tillämpliga på den, och ingen hänsyn skall tas till det icke-ursprungsmaterial som kan ha använts vid dess tillverkning.

2.   Trots vad som sägs i punkt 1 får icke-ursprungsmaterial som enligt villkoren i förteckningen i bilaga II inte får användas vid tillverkningen av en produkt ändå användas, om

a)	dess totala värde inte överstiger 10 % av produktens pris fritt fabrik,

b)	inget av de procenttal för icke-ursprungsmaterials högsta värde som anges i förteckningen överskrids genom tillämpning av denna punkt.

Denna punkt skall inte tillämpas på de produkter som omfattas av kapitlen 50–63 i Harmoniserade systemet.

3.   Punkterna 1 och 2 skall tillämpas om inte annat sägs i artikel 7.

Artikel 7

Otillräcklig bearbetning eller behandling

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 skall följande åtgärder anses utgöra otillräcklig bearbetning eller behandling för att ge en produkt ursprungsstatus, oavsett om villkoren i artikel 6 är uppfyllda:

a)	Åtgärder för att bevara produkten i gott skick under transport och lagring.

b)	Uppdelning eller sammanföring av kollin.

c)	Tvättning och rengöring samt avlägsnande av damm, oxid, olja, färg eller andra beläggningar.

d)	Strykning eller pressning av textilier.

e)	Enklare målning eller polering.

f)	Skalning, partiell eller fullständig blekning, polering eller glasering av spannmål eller ris.

g)	Tillsats av färgämnen till socker eller formning av sockerbitar.

h)	Skalning eller urkärning av frukter, nötter eller grönsaker.

i)	Vässning, enklare slipning eller enklare tillskärning.

j)	Siktning, sållning, sortering, klassificering, indelning i kategorier och hoppassning (inbegripet sammanföring av artiklar i satser).

k)	Enklare förpackning i flaskor, burkar, säckar, fodral eller askar, uppsättning på kartor eller skivor samt alla övriga enklare förpackningsåtgärder.

l)	Anbringande eller tryckande av varumärken, etiketter, logotyper eller annan liknande särskiljande märkning på produkter eller på deras förpackningar.

m)	Enklare blandning av produkter, även av olika slag.

n)	Enklare sammansättning av delar av artiklar i avsikt att framställa en komplett artikel eller isärtagning av produkter i delar.

o)	En kombination av två eller flera av de åtgärder som avses i a–n.

p)	Slakt av djur.

2.   Alla åtgärder som vidtagits antingen i gemenskapen eller i Jordanien i fråga om en viss produkt skall beaktas tillsammans när det fastställs om den bearbetning eller behandling som produkten genomgått skall anses vara otillräcklig i den mening som avses i punkt 1.

Artikel 8

Bedömningsenhet

1.   Bedömningsenheten för tillämpningen av bestämmelserna i detta protokoll skall vara den särskilda produkt som anses som grundenhet vid klassificeringen enligt Harmoniserade systemets nomenklatur.

Av detta följer att

a)	när en produkt som består av en grupp eller en sammansättning av artiklar klassificeras enligt ett enda nummer i Harmoniserade systemet, skall helheten utgöra bedömningsenheten,

b)	när en sändning består av flera identiska produkter som klassificeras enligt samma nummer i Harmoniserade systemet, skall varje produkt beaktas för sig vid tillämpning av bestämmelserna i detta protokoll.

2.   Om förpackningen, enligt den allmänna tolkningsbestämmelsen 5 i Harmoniserade systemet, klassificeras tillsammans med den produkt som den innehåller, skall den vid ursprungsbestämningen anses utgöra en helhet tillsammans med produkten.

Artikel 9

Tillbehör, reservdelar och verktyg

Tillbehör, reservdelar och verktyg som levereras tillsammans med en utrustning, en maskin, en apparat eller ett fordon skall tillsammans med dessa anses som en enhet när de utgör standardutrustning och ingår i priset för utrustningen, maskinen, apparaten eller fordonet eller inte faktureras separat.

Artikel 10

Satser

Satser enligt den allmänna tolkningsbestämmelsen 3 i Harmoniserade systemet skall anses som ursprungsprodukter när alla produkter som ingår i satsen är ursprungsprodukter. När en sats består av både ursprungsprodukter och icke-ursprungsprodukter skall dock hela satsen anses ha ursprungsstatus, om värdet av icke-ursprungsprodukterna inte överstiger 15 % av satsens pris fritt fabrik.

Artikel 11

Neutrala element

För att avgöra om en produkt är en ursprungsprodukt behöver ursprunget inte fastställas för följande element som kan ingå i tillverkningsprocessen:

a)	Energi och bränsle.

b)	Anläggningar och utrustning.

c)	Maskiner och verktyg.

d)	Varor som inte ingår och som inte är avsedda att ingå i den slutliga sammansättningen av produkten.

AVDELNING III

TERRITORIELLA VILLKOR

Artikel 12

Territorialprincip

1.   Villkoren i avdelning II för erhållande av ursprungsstatus skall vara uppfyllda i gemenskapen eller i Jordanien utan avbrott, om inte annat följer av artikel 2.1 c, artiklarna 3 och 4 samt punkt 3 i den här artikeln.

2.   Om ursprungsvaror som exporterats från gemenskapen eller Jordanien till ett annat land återinförs skall de, om inte annat följer av artiklarna 3 och 4, inte anses ha ursprungsstatus, såvida det inte på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna kan visas

a)	att de återinförda varorna är samma varor som de som exporterades, och

b)	att varorna inte har blivit föremål för någon åtgärd som är mer omfattande än vad som krävs för att bevara dem i gott skick under tiden i det landet eller under exporten.

3.   Erhållandet av ursprungsstatus enligt villkoren i avdelning II skall inte påverkas av om material som exporterats från gemenskapen eller Jordanien och sedan återinförts dit bearbetats eller behandlats utanför gemenskapen eller Jordanien, om följande villkor är uppfyllda:

a)	Materialet skall vara helt framställt i gemenskapen eller Jordanien eller före export ha bearbetats eller behandlats utöver de åtgärder som avses i artikel 7.

b)

Det skall på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna kunna visas att i) de återinförda varorna har framställts genom bearbetning eller behandling av det exporterade materialet, ii) det sammanlagda mervärde som tillförts utanför gemenskapen eller Jordanien genom tillämpning av denna artikel inte överstiger 10 % av priset fritt fabrik på den slutprodukt för vilken ursprungsstatus begärs.

4.   Vid tillämpning av punkt 3 skall de villkor för erhållande av ursprungsstatus som anges i avdelning II inte gälla bearbetning eller behandling utanför gemenskapen eller Jordanien. I de fall då enligt förteckningen i bilaga II ett högsta sammanlagt värde av alla ingående icke-ursprungsmaterial skall tillämpas för att avgöra slutproduktens ursprungsstatus, får det sammanlagda värdet av det icke-ursprungsmaterial som lagts till produkten inom den berörda partens territorium plus det sammanlagda mervärde som genom tillämpning av denna artikel erhållits utanför gemenskapen eller Jordanien emellertid inte överstiga den angivna procentsatsen.

5.   Vid tillämpning av punkterna 3 och 4 avses med ”sammanlagda mervärde” samtliga kostnader som uppstår utanför gemenskapen eller Jordanien, inbegripet värdet av material som lagts till där.

6.   Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 skall inte tillämpas på produkter som inte uppfyller de villkor som anges i förteckningen i bilaga II eller som kan anses tillräckligt bearbetade eller behandlade endast om den allmänna toleransregeln i artikel 6.2 tillämpas.

7.   Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 skall inte tillämpas på produkter som omfattas av kapitlen 50–63 i Harmoniserade systemet.

8.   Bearbetning eller behandling av det slag som avses i denna artikel och som utförs utanför gemenskapen eller Jordanien skall ske enligt förfarandet för passiv förädling eller liknande förfaranden.

Artikel 13

Direkttransport

1.   Den förmånsbehandling som avses i avtalet skall endast tillämpas på produkter som uppfyller villkoren i detta protokoll och som transporteras direkt mellan gemenskapen och Jordanien eller genom territorier som tillhör de andra länder enligt artiklarna 3 och 4 med vilka kumulation tillämpas. Produkter som utgör en enda sändning får emellertid transporteras genom andra territorier, i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom dessa territorier, förutsatt att produkterna hela tiden övervakas av tullmyndigheterna i transit‐ eller lagringslandet och inte blir föremål för andra åtgärder än lossning, omlastning eller åtgärder för att bevara dem i gott skick.

Ursprungsprodukter får transporteras i rörledning genom andra territorier än gemenskapens eller Jordaniens.

2.   För att styrka att villkoren i punkt 1 har uppfyllts skall för tullmyndigheterna i importlandet uppvisas

a)	ett enda transportdokument som gäller transporten från exportlandet genom transitlandet, eller

b)

ett intyg som utfärdats av transitlandets tullmyndigheter och som innehåller i) en exakt beskrivning av produkterna, ii) datum för produkternas lossning och omlastning samt, i förekommande fall, namnen på de fartyg eller uppgift om de andra transportmedel som använts, och iii) uppgifter om under vilka förhållanden produkterna befunnit sig i transitlandet, eller

c)	om dokumentet eller intyget saknas, andra styrkande handlingar.

Artikel 14

Utställningar

1.   Ursprungsprodukter som har sänts till en utställning i ett annat land än de som avses i artiklarna 3 och 4 och med vilka kumulation tillämpas och som efter utställningen sålts för att importeras till gemenskapen eller Jordanien skall vid importen omfattas av bestämmelserna i avtalet, om det på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna kan visas att

a)	en exportör har sänt produkterna från gemenskapen eller Jordanien till utställningslandet och ställt ut produkterna där,

b)	exportören har sålt eller på annat sätt överlåtit produkterna till en person i gemenskapen eller Jordanien,

c)	produkterna under utställningen eller omedelbart därefter har sänts i samma skick som de hade sänts till utställningen i,

d)	produkterna, sedan de sänts till utställningen, inte har använts för något annat ändamål än visning på utställningen.

2.   Ett ursprungsintyg skall utfärdas eller upprättas i enlighet med bestämmelserna i avdelning V och på vanligt sätt uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet. Utställningens namn och adress skall anges på intyget. Vid behov kan ytterligare styrkande handlingar krävas som visar under vilka förhållanden produkterna har ställts ut.

3.   Bestämmelserna i punkt 1 skall tillämpas på alla handels-, industri-, jordbruks- och hantverksutställningar samt på mässor eller offentliga visningar av liknande karaktär under vilka produkterna kvarstår under tullkontroll, dock med undantag för sådana som i butiker eller affärslokaler i privat syfte anordnas för försäljning av utländska produkter.

AVDELNING IV

TULLRESTITUTION ELLER TULLBEFRIELSE

Artikel 15

Förbud mot restitution av eller befrielse från tullar

1.

a) Icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkning av produkter med ursprung i gemenskapen, Jordanien eller i något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4 och för vilket ursprungsintyg utfärdas eller upprättas enligt bestämmelserna i avdelning V får inte bli föremål för restitution av eller befrielse från tullar av något slag i gemenskapen eller Jordanien. b) Produkter som omfattas av kapitel 3 och numren 1604 och 1605 i Harmoniserade systemet och har ursprung i gemenskapen enligt artikel 2.1 c, och för vilka ursprungsintyg utfärdas eller upprättas enligt avdelning V, får inte bli föremål för restitution av eller befrielse från tullar av något slag i gemenskapen.

2.   Förbudet i punkt 1 skall gälla varje åtgärd för återbetalning eller eftergift, helt eller delvis, av tullar eller avgifter med motsvarande verkan som tillämpas i gemenskapen eller Jordanien på material som används vid tillverkningen och på produkter som omfattas av punkt 1 b, om en sådan återbetalning eller eftergift uttryckligen eller faktiskt tillämpas när de produkter som framställs av detta material exporteras, men inte när de behålls för inhemsk förbrukning.

3.   Exportören av produkter som omfattas av ursprungsintyg skall vara beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna uppvisa alla relevanta handlingar som visar att ingen tullrestitution har erhållits för de icke-ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen av produkterna i fråga, och att alla tullar och avgifter med motsvarande verkan som är tillämpliga på sådant material faktiskt har betalats.

4.   Bestämmelserna i punkterna 1–3 skall också tillämpas på förpackningar enligt artikel 8.2, på tillbehör, reservdelar och verktyg enligt artikel 9 samt på produkter i satser enligt artikel 10, när sådana artiklar är icke-ursprungsprodukter.

5.   Bestämmelserna i punkterna 1–4 skall endast tillämpas på material av sådant slag som omfattas av avtalet. Vidare får de inte hindra tillämpningen av ett exportbidragssystem för jordbruksprodukter som är tillämpligt vid export i enlighet med bestämmelserna i avtalet.

6.   Förbudet i punkt 1 skall inte tillämpas om produkterna anses ha ursprung i gemenskapen eller Jordanien utan tillämpning av kumulation med material med ursprung i något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4.

7.   Trots vad som sägs i punkt 1 får Jordanien, utom i fråga om produkter som omfattas av kapitlen 1–24 i Harmoniserade systemet, tillämpa bestämmelser om restitution av eller befrielse från tullar eller avgifter med motsvarande verkan på icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkningen av ursprungsprodukter, förutsatt att följande regler iakttas:

a)	En avgift motsvarande en tullsats om 5 %, eller sådan lägre tullsats som tillämpas i Jordanien, skall tas ut för produkter enligt kapitlen 25–49 och 64–97 i Harmoniserade systemet.

b)	En avgift motsvarande en tullsats om 10 %, eller sådan lägre tullsats som tillämpas i Jordanien, skall tas ut för produkter enligt kapitlen 50–63 i Harmoniserade systemet.

Bestämmelserna i denna punkt skall tillämpas till och med den 31 december 2009 och får ses över enligt gemensam överenskommelse.

AVDELNING V

URSPRUNGSINTYG

Artikel 16

Allmänna villkor

1.   Produkter med ursprung i gemenskapen som importeras till Jordanien och produkter med ursprung i Jordanien som importeras till gemenskapen skall omfattas av avtalet, förutsatt att ett av följande ursprungsintyg uppvisas:

a)	Ett varucertifikat EUR.1 enligt förlagan i bilaga IIIa.

b)	Ett varucertifikat EUR–MED enligt förlagan i bilaga IIIb.

c)

I de fall som avses i artikel 22.1, en deklaration, nedan kallad ”fakturadeklaration” eller ”EUR–MED-fakturadeklaration”, som exportören lämnar på en faktura, en följesedel eller någon annan kommersiell handling där de berörda produkterna beskrivs tillräckligt noggrant för att kunna identifieras. Fakturadeklarationernas lydelser återges i bilagorna IVa och IVb.

2.   Trots vad som sägs i punkt 1 skall ursprungsprodukter enligt detta protokoll i de fall som anges i artikel 27 omfattas av avtalet utan att någon av de ursprungsintyg som anges i punkt 1 behöver uppvisas.

Artikel 17

Förfarande för utfärdande av varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED

1.   Varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED skall utfärdas av tullmyndigheterna i exportlandet på skriftlig ansökan av exportören eller, på exportörens ansvar, av dennes befullmäktigade ombud.

2.   För detta ändamål skall exportören eller dennes befullmäktigade ombud fylla i både varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED och en ansökningsblankett enligt förlagorna i bilagorna IIIa och IIIb. Dessa blanketter skall fyllas i på något av de språk som avtalet har upprättats på och i enlighet med bestämmelserna i exportlandets nationella lagstiftning. Om blanketterna fylls i för hand skall detta göras med bläck och tryckbokstäver. Varubeskrivningen skall anges i det avsedda fältet utan att någon rad lämnas tom. Om hela fältet inte fylls skall en vågrät linje dras under sista textraden och det tomma utrymmet korsas över.

3.   En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED skall vara beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna i det exportland där varucertifikatet EUR.1 eller EUR–MED utfärdas, uppvisa alla relevanta handlingar som styrker att de berörda produkterna har ursprungsstatus samt att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 skall i följande fall ett varucertifikat EUR.1 utfärdas av tullmyndigheterna i någon av gemenskapens medlemsstater eller Jordanien:

—	Om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i gemenskapen eller Jordanien utan tillämpning av kumulation med material med ursprung i något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4, och om de uppfyller övriga villkor i detta protokoll.

—

Om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4 och med vilka kumulation tillämpas, utan tillämpning av kumulation med material med ursprung i något av de länder som avses i artiklarna 3 och 4, och om de uppfyller övriga villkor i detta protokoll, förutsatt att ett varucertifikat EUR–MED eller en EUR–MED-fakturadeklaration har utfärdats i ursprungslandet.

5.   Ett varucertifikat EUR–MED skall utfärdas av tullmyndigheterna i någon av gemenskapens medlemsstater eller Jordanien om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i gemenskapen eller Jordanien eller något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4 och med vilka kumulation tillämpas, om de uppfyller villkoren i detta protokoll och om

—	kumulation tillämpats med material med ursprung i något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4, eller

—	produkterna får användas som material i samband med kumulation vid tillverkning av produkter för export till något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4, eller

—	produkterna får återexporteras från bestämmelselandet till något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4.

6.   Ett varucertifikat EUR–MED skall innehålla en av följande fraser på engelska i fält 7:

—	Om ursprunget har erhållits genom tillämpning av kumulation med material med ursprung i ett eller flera av de länder som avses i artiklarna 3 och 4: ”CUMULATION APPLIED WITH...” (name of the country/countries)

—	Om ursprunget har erhållits utan tillämpning av kumulation med material med ursprung i ett eller flera av de länder som avses i artiklarna 3 och 4: ”NO CUMULATION APPLIED”

7.   De tullmyndigheter som utfärdar varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att produkterna har ursprungsstatus och att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda. För detta ändamål skall de ha rätt att begära alla slags underlag och att utföra alla slags kontroller av exportörens räkenskaper eller varje annan kontroll som de bedömer lämplig. De skall också kontrollera att de blanketter som avses i punkt 2 är korrekt ifyllda. De skall särskilt kontrollera att fältet för varubeskrivningen har fyllts i på ett sådant sätt att det utesluter varje möjlighet till bedrägliga tillägg.

8.   Datum för utfärdandet av varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED skall anges i fält 11 på certifikatet.

9.   Varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED skall utfärdas av tullmyndigheterna och ställas till exportörens förfogande så snart exporten faktiskt ägt rum eller säkerställts.

Artikel 18

Varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED som utfärdas i efterhand

1.   Trots vad som sägs i artikel 17.9 får ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED undantagsvis utfärdas efter export av de produkter det avser, om

a)	det inte utfärdades vid tidpunkten för exporten på grund av misstag, förbiseende eller särskilda omständigheter, eller

b)	det på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna visas att ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED utfärdades men av tekniska skäl inte godtogs vid importen.

2.   Trots vad som sägs i artikel 17.9 får ett varucertifikat EUR–MED utfärdas efter export av de produkter det avser och för vilka ett varucertifikat EUR.1 utfärdades vid tidpunkten för exporten, om det på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna visas att villkoren i artikel 17.5 är uppfyllda.

3.   Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 skall exportören i sin ansökan ange plats och datum för exporten av de produkter som varucertifikatet EUR.1 eller EUR–MED avser samt ange skälen för ansökan.

4.   Tullmyndigheterna får utfärda varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED i efterhand först efter att ha kontrollerat att uppgifterna i exportörens ansökan stämmer överens med uppgifterna i motsvarande handlingar.

5.   Varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED som utfärdas i efterhand skall förses med följande påskrift på engelska:

”ISSUED RETROSPECTIVELY”

Varucertifikat EUR–MED som utfärdas i efterhand genom tillämpning av punkt 2 skall förses med följande påskrift på engelska:

”ISSUED RETROSPECTIVELY (Original EUR.1 no …[date and place of issue]”

6.   Den påskrift som avses i punkt 5 skall göras i fält 7 på varucertifikatet EUR.1 eller EUR–MED.

Artikel 19

Utfärdande av duplikat av varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED

1.   Om ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED stulits, förlorats eller förstörts får exportören hos den tullmyndighet som utfärdade certifikatet ansöka om ett duplikat, som tullmyndigheten skall utfärda på grundval av de exporthandlingar som den har tillgång till.

2.   Ett duplikat som utfärdas på detta sätt skall förses med följande påskrift på engelska:

”DUPLICATE”

3.   Den påskrift som avses i punkt 2 skall göras i fält 7 på duplikatet av varucertifikatet EUR.1 eller EUR–MED.

4.   Duplikatet skall ha samma utfärdandedatum som det ursprungliga varucertifikatet EUR.1 eller EUR–MED och gälla från och med samma dag.

Artikel 20

Utfärdande av varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED på grundval av ett tidigare utfärdat eller upprättat ursprungsintyg

Om ursprungsprodukter står under kontroll av ett tullkontor i gemenskapen eller Jordanien skall det vara möjligt att ersätta det ursprungliga ursprungsintyget med ett eller flera varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED, så att alla eller vissa av dessa produkter kan sändas någon annanstans i gemenskapen eller Jordanien. Ersättningsvarucertifikat EUR.1 eller EUR–MED skall utfärdas av det tullkontor under vars kontroll produkterna står.

Artikel 21

Bokföringsmässig uppdelning

1.   Om det är förenat med avsevärda kostnader eller väsentliga svårigheter att hålla separata lager av ursprungsmaterial respektive icke-ursprungsmaterial och dessa material är identiska och sinsemellan utbytbara, får tullmyndigheterna, på skriftlig begäran av berörda parter, tillåta att metoden med ”bokföringsmässig uppdelning” används för förvaltningen av dessa lager.

2.   Om denna metod används måste det kunna tillses att antalet framställda produkter som kan betraktas som ursprungsprodukter under en viss referensperiod är detsamma som vad som varit fallet om lagren skilts åt fysiskt.

3.   Tullmyndigheterna får bevilja det tillstånd som avses i punkt 1 på de villkor som de anser lämpliga.

4.   Denna metod skall dokumenteras och tillämpas i enlighet med de allmänna redovisningsprinciper som gäller i det land där produkten tillverkats.

5.   Den som beviljats tillstånd att använda denna metod får, beroende på vad som är tillämpligt, upprätta eller ansöka om ursprungsintyg för den kvantitet produkter som kan anses ha ursprungsstatus. På begäran av tullmyndigheterna skall tillståndshavaren lämna en redogörelse för hur kvantiteterna förvaltats.

6.   Tullmyndigheterna skall övervaka hur tillståndet används och får när som helst återkalla det om tillståndshavaren på något sätt missbrukar tillståndet eller inte uppfyller något av de andra villkor som anges i detta protokoll.

Artikel 22

Villkor för upprättande av en fakturadeklaration eller en EUR–MED-fakturadeklaration

1.   En fakturadeklaration eller en EUR–MED-fakturadeklaration enligt artikel 16.1 c får upprättas

a)	av en godkänd exportör enligt artikel 23, eller

b)	av vilken exportör som helst för sändningar som består av ett eller flera kollin med ursprungsprodukter vars totala värde inte överstiger 6 000 euro.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får en fakturadeklaration upprättas i följande fall:

—	Om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i gemenskapen eller Jordanien utan tillämpning av kumulation med material med ursprung i något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4, och om de uppfyller övriga villkor i detta protokoll.

—

Om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4 och med vilka kumulation tillämpas, utan tillämpning av kumulation med material med ursprung i något av de länder som avses i artiklarna 3 och 4, och om de uppfyller övriga villkor i detta protokoll, förutsatt att ett varucertifikat EUR–MED eller en EUR–MED-fakturadeklaration har utfärdats i ursprungslandet.

3.   En EUR–MED-fakturadeklaration får upprättas om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i gemenskapen, Jordanien eller något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4 och med vilka kumulation tillämpas, om de uppfyller villkoren i detta protokoll och om

—	kumulation tillämpats med material med ursprung i något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4, eller

—	produkterna får användas som material i samband med kumulation vid tillverkning av produkter för export till något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4, eller

—	produkterna får återexporteras från bestämmelselandet till något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4.

4.   En EUR–MED-fakturadeklaration skall innehålla en av följande fraser på engelska:

—	Om ursprunget har erhållits genom tillämpning av kumulation med material med ursprung i ett eller flera av de länder som avses i artiklarna 3 och 4: ”CUMULATION APPLIED WITH…” (name of the country/countries)

—	Om ursprunget har erhållits utan tillämpning av kumulation med material med ursprung i ett eller flera av de länder som avses i artiklarna 3 och 4: ”NO CUMULATION APPLIED”

5.   En exportör som upprättar en fakturadeklaration eller en EUR–MED-fakturadeklaration skall vara beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna i exportlandet uppvisa alla relevanta handlingar som styrker att de berörda produkterna har ursprungsstatus samt att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda.

6.   En fakturadeklaration eller en EUR–MED-fakturadeklaration skall upprättas av exportören genom att deklarationen enligt bilaga IVa eller IVb maskinskrivs, stämplas eller trycks på fakturan, följesedeln eller någon annan kommersiell handling, med användning av en av de språkversioner som anges i den bilagan och enligt bestämmelserna i exportlandets nationella lagstiftning. Om deklarationen skrivs för hand, skall den skrivas med bläck och tryckbokstäver.

7.   Fakturadeklarationer eller EUR–MED-fakturadeklarationer skall undertecknas för hand av exportören. En godkänd exportör enligt artikel 23 behöver dock inte underteckna sådana deklarationer, om han lämnar en skriftlig försäkran till tullmyndigheterna i exportlandet att han tar på sig fullt ansvar för varje fakturadeklaration där han identifieras, som om den hade undertecknats av honom för hand.

8.   En fakturadeklaration eller en EUR–MED-fakturadeklaration får upprättas av exportören när de produkter som den avser exporteras, eller efter exporten om den uppvisas i importlandet senast två år efter importen av de produkter som den avser.

Artikel 23

Godkänd exportör

1.   Tullmyndigheterna i exportlandet får ge en exportör (nedan kallad ”godkänd exportör”), som ofta sänder produkter som omfattas av avtalet, tillstånd att upprätta fakturadeklarationer eller EUR–MED-fakturadeklarationer oberoende av de berörda produkternas värde. En exportör som ansöker om ett sådant tillstånd skall på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna lämna de garantier som dessa behöver för att kontrollera att produkterna har ursprungsstatus och att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda.

2.   Tullmyndigheterna får bevilja tillstånd som godkänd exportör på de villkor som de anser lämpliga.

3.   Tullmyndigheterna skall tilldela den godkända exportören ett tillståndsnummer som skall anges i fakturadeklarationen eller EUR–MED-fakturadeklarationen.

4.   Tullmyndigheterna skall övervaka hur den godkända exportören använder sitt tillstånd.

5.   Tullmyndigheterna får återkalla tillståndet när som helst. De skall göra det när den godkända exportören inte längre lämnar de garantier som avses i punkt 1, inte längre uppfyller de villkor som avses i punkt 2 eller på annat sätt använder tillståndet felaktigt.

Artikel 24

Ursprungsintygs giltighet

1.   Ett ursprungsintyg skall gälla i fyra månader från och med dagen för utfärdandet i exportlandet och skall uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet inom den tiden.

2.   Ursprungsintyg som uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet efter den sista dagen enligt punkt 1 får godtas för förmånsbehandling om underlåtenhet att uppvisa dessa handlingar senast den föreskrivna dagen beror på exceptionella omständigheter.

3.   Även i andra fall när ursprungsintyg uppvisas för sent får tullmyndigheterna i importlandet godta ursprungsintygen om produkterna har visats upp för dem före ovannämnda sista dag.

Artikel 25

Uppvisande av ursprungsintyg

Ursprungsintyg skall uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet i enlighet med de förfaranden som gäller i det landet. Dessa myndigheter kan begära en översättning av ursprungsintyget och kan också kräva att importdeklarationen åtföljs av en förklaring av importören om att produkterna uppfyller de villkor som gäller för tillämpning av avtalet.

Artikel 26

Import i delleveranser

Om isärtagna eller icke hopsatta produkter enligt den allmänna tolkningsbestämmelsen 2 a i Harmoniserade systemet som klassificeras enligt avdelningarna XVI och XVII eller nummer 7308 eller 9406 i Harmoniserade systemet, importeras i delleveranser på begäran av importören och på de villkor som fastställts av importlandets tullmyndigheter, skall ett enda ursprungsintyg för dessa produkter uppvisas för tullmyndigheterna vid import av den första delleveransen.

Artikel 27

Undantag från krav på ursprungsintyg

1.   Produkter som sänds som småpaket mellan privatpersoner eller som ingår i resandes personliga bagage skall godtas som ursprungsprodukter utan att ett ursprungsintyg behöver uppvisas, om importen av sådana produkter inte är av kommersiell karaktär, om produkterna har förklarats uppfylla villkoren i detta protokoll och om det inte finns något tvivel om denna förklarings riktighet. I fråga om produkter som sänds med post kan denna förklaring göras på posttulldeklarationer CN 22 eller CN 23 eller på ett papper som bifogas det dokumentet.

2.   Import av tillfällig karaktär som uteslutande består av produkter för mottagarnas, de resandes eller deras familjers personliga bruk skall inte anses vara import av kommersiell karaktär, om det på grund av produkternas art och mängd är uppenbart att syftet inte är kommersiellt.

3.   Dessa produkters sammanlagda värde får dessutom inte överstiga 500 euro för småpaket eller 1 200 euro för produkter som ingår i resandes personliga bagage.

Artikel 28

Styrkande handlingar

De handlingar som avses i artiklarna 17.3 och 22.5 och som används för att styrka att de produkter som omfattas av ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED eller en fakturadeklaration eller EUR-MED-fakturadeklaration kan anses vara produkter med ursprung i gemenskapen, Jordanien eller något av de andra länderna enligt artiklarna 3 och 4 och uppfyller övriga villkor i detta protokoll, kan t.ex. vara följande:

a)	Direkta bevis för de åtgärder som exportören eller leverantören vidtagit för att framställa de berörda varorna, vilka framgår av exempelvis dennes räkenskaper eller interna bokföring.

b)	Handlingar som styrker det använda materialets ursprungsstatus och som utfärdats eller upprättats i gemenskapen eller Jordanien, om dessa handlingar används i enlighet med nationell lagstiftning.

c)	Handlingar som styrker att materialet har bearbetats eller behandlats i gemenskapen eller Jordanien och som utfärdats eller upprättats i gemenskapen eller Jordanien, om dessa handlingar används i enlighet med nationell lagstiftning.

d)

Varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED eller fakturadeklarationer eller EUR–MED-fakturadeklarationer som styrker det använda materialets ursprungsstatus och som utfärdats eller upprättats i gemenskapen eller Jordanien i enlighet med detta protokoll eller i något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4 i enlighet med ursprungsregler som är identiska med reglerna i detta protokoll.

e)	Lämpliga bevis för att bearbetning eller behandling skett utanför gemenskapen eller Jordanien genom tillämpning av artikel 12 och som styrker att villkoren i den artikeln är uppfyllda.

Artikel 29

Bevarande av ursprungsintyg och styrkande handlingar

1.   En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED skall under minst tre år bevara de handlingar som avses i artikel 17.3.

2.   En exportör som upprättar en fakturadeklaration eller EUR–MED-fakturadeklaration skall under minst tre år bevara en kopia av denna och de handlingar som avses i artikel 22.5.

3.   Den tullmyndighet i exportlandet som utfärdar ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED skall under minst tre år bevara den ansökningsblankett som avses i artikel 17.2.

4.   Tullmyndigheterna i importlandet skall under minst tre år bevara de varucertifikat EUR.1 och EUR–MED och de fakturadeklarationer och EUR–MED-fakturadeklarationer som lämnats in hos dem.

Artikel 30

Avvikelser och formella fel

1.   Om det konstateras att uppgifterna i ursprungsintyget endast obetydligt avviker från uppgifterna i de handlingar som uppvisats för tullkontoret för genomförande av formaliteterna vid import av produkterna skall detta inte i sig medföra att ursprungsintyget blir ogiltigt, förutsatt att det vederbörligen fastställs att uppgifterna i intyget verkligen avser de uppvisade produkterna.

2.   Uppenbara formella fel, t.ex. skrivfel, i ett ursprungsintyg skall inte leda till att handlingen underkänns, om felen inte är av den arten att det uppstår tvivel om att uppgifterna i intyget är riktiga.

Artikel 31

Belopp i euro

1.   För tillämpning av bestämmelserna i artikel 22.1 b och artikel 27.3 i fall där produkter faktureras i en annan valuta än euro, skall de i euro uttryckta beloppens motvärde i de nationella valutorna i medlemsstater i gemenskapen, Jordanien och de övriga länder som avses i artiklarna 3 och 4 fastställas årligen av vart och ett av de berörda länderna.

2.   En sändning skall omfattas av bestämmelserna i artikel 22.1 b eller artikel 27.3 med utgångspunkt i den valuta i vilken fakturan upprättats och det belopp som fastställts av det berörda landet.

3.   De belopp som skall användas i en viss nationell valuta skall utgöra motvärdet i denna valuta till de i euro uttryckta beloppen den första arbetsdagen i oktober varje år. Beloppen skall meddelas Europeiska gemenskapernas kommission senast den 15 oktober och skall tillämpas från och med den 1 januari följande år. Europeiska gemenskapernas kommission skall meddela samtliga berörda länder de aktuella beloppen.

4.   Ett land får avrunda, uppåt eller nedåt, det belopp som blir resultatet av omräkningen till dess nationella valuta av ett belopp i euro. Det avrundade beloppet får inte avvika med mer än 5 % från det belopp som omräkningen resulterar i. Ett land får bibehålla motvärdet i nationell valuta till ett belopp uttryckt i euro oförändrat om, vid tidpunkten för den årliga justering som avses i punkt 3, omräkningen av detta belopp före avrundning resulterar i en ökning på mindre än 15 % av motvärdet i nationell valuta. Motvärdet i nationell valuta får bibehållas oförändrat om omräkningen skulle resultera i ett lägre motvärde.

5.   De i euro uttryckta beloppen skall ses över av associeringskommittén på begäran av gemenskapen eller Jordanien. Vid denna översyn skall associeringskommittén beakta det önskvärda i att bevara effekten av berörda beloppsgränser i reala termer. För det ändamålet får den besluta att ändra de i euro uttryckta beloppen.

AVDELNING VI

BESTÄMMELSER OM ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 32

Ömsesidigt bistånd

1.   Tullmyndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Jordanien skall genom Europeiska gemenskapernas kommission förse varandra med avtryck av de stämplar som används vid deras tullkontor vid utfärdande av varucertifikat EUR.1 och EUR–MED samt med adresserna till de tullmyndigheter som ansvarar för kontrollen av dessa certifikat, fakturadeklarationer och EUR–MED-fakturadeklarationer.

2.   För att sörja för att detta protokoll tillämpas på ett riktigt sätt skall gemenskapen och Jordanien genom de behöriga tullförvaltningarna bistå varandra vid kontrollen av att varucertifikaten EUR.1 och EUR–MED, fakturadeklarationerna och EUR-MED‐fakturadeklarationerna är äkta och att uppgifterna i dessa handlingar är riktiga.

Artikel 33

Kontroll av ursprungsintyg

1.   Efterkontroll av ursprungsintyg skall göras stickprovsvis eller när importlandets tullmyndigheter har rimliga tvivel beträffande handlingarnas äkthet, de berörda produkternas ursprungsstatus eller uppfyllandet av övriga villkor i detta protokoll.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 skall importlandets tullmyndigheter återsända varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED och fakturan, om den lämnats in, eller fakturadeklarationen eller EUR–MED-fakturadeklarationen eller en kopia av dessa handlingar till exportlandets tullmyndigheter och vid behov ange skälen för begäran om kontroll. Till stöd för begäran om kontroll skall de tillhandahålla alla de erhållna handlingar och upplysningar som tyder på att uppgifterna i ursprungsintyget inte är riktiga.

3.   Kontrollen skall göras av exportlandets tullmyndigheter. För kontrollen skall de ha rätt att begära alla slags underlag och att göra alla slags kontroller av exportörens räkenskaper eller varje annan kontroll som de anser lämplig.

4.   Om importlandets tullmyndigheter beslutar att tills vidare upphöra att bevilja förmånsbehandling för de berörda produkterna i avvaktan på resultatet av kontrollen, skall de erbjuda importören att produkterna frigörs, med förbehåll för de säkerhetsåtgärder som de finner nödvändiga.

5.   De tullmyndigheter som begärt kontrollen skall så snart som möjligt underrättas om resultatet av den. Detta resultat skall klart utvisa om handlingarna är äkta och om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i gemenskapen, Jordanien eller något av de andra länder som avses i artiklarna 3 och 4 och uppfyller övriga villkor i detta protokoll.

6.   Om rimliga tvivel föreligger och inget svar erhålls inom tio månader från den dag då kontrollen begärdes, eller om svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter för att handlingens äkthet eller produkternas verkliga ursprung skall kunna fastställas, skall de tullmyndigheter som begärt kontrollen vägra förmånsbehandling, utom under exceptionella omständigheter.

Artikel 34

Tvistlösning

Om det i samband med kontrollförfaranden enligt artikel 33 uppstår tvister som inte kan lösas mellan de tullmyndigheter som begärt en kontroll och de tullmyndigheter som ansvarar för att denna kontroll utförs, eller om frågor uppstår angående tolkningen av detta protokoll, skall tvisterna hänskjutas till associeringskommittén.

Alla tvister mellan importören och importlandets tullmyndigheter skall lösas enligt lagstiftningen i importlandet.

Artikel 35

Sanktioner

Den som i syfte att erhålla förmånsbehandling för produkter upprättar eller låter upprätta en handling som innehåller oriktiga uppgifter skall bli föremål för sanktioner.

Artikel 36

Frizoner

1.   När handel sker med en produkt på grundval av ett ursprungsintyg och produkten i fråga under transporten befinner sig i en frizon på gemenskapens eller Jordaniens territorium, skall gemenskapen och Jordanien vidta nödvändiga åtgärder för att se till att produkten inte ersätts med andra varor och inte genomgår någon annan hantering än normala åtgärder för att förhindra att den försämras.

2.   När produkter med ursprung i gemenskapen eller Jordanien importeras till en frizon på grundval av ett ursprungsintyg och där genomgår hantering eller behandling, skall, trots bestämmelserna i punkt 1, de berörda myndigheterna på exportörens begäran utfärda ett nytt varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED, om den genomförda hanteringen eller behandlingen är förenlig med bestämmelserna i detta protokoll.

AVDELNING VII

CEUTA OCH MELILLA

Artikel 37

Tillämpning av protokolletr

1.   Begreppet ”gemenskapen” i artikel 2 skall inte omfatta Ceuta och Melilla.

2.   Produkter med ursprung i Jordanien skall när de importeras till Ceuta eller Melilla i alla avseenden åtnjuta samma tullbehandling som den som tillämpas på produkter med ursprung i gemenskapens tullområde enligt protokoll 2 i akten för anslutning av Konungariket Spanien och Portugisiska republiken till Europeiska gemenskaperna. Jordanien skall på import av produkter som omfattas av avtalet och har ursprung i Ceuta och Melilla tillämpa samma tullbehandling som den som tillämpas på produkter som importeras från och har ursprung i gemenskapen.

3.   Vid tillämpning av punkt 2 skall för produkter med ursprung i Ceuta och Melilla detta protokoll gälla i tillämpliga delar, om inte annat följer av de särskilda villkor som anges i artikel 38.

Artikel 38

Särskilda villkor

1.   Under förutsättning att produkterna har transporterats direkt i enlighet med artikel 13, skall följande gälla:

1)

Följande skall anses vara produkter med ursprung i Ceuta eller Melilla: a) Produkter som är helt framställda i Ceuta eller Melilla. b) Produkter som är framställda i Ceuta eller Melilla och vid vilkas tillverkning andra produkter än de som avses i a har använts, förutsatt att i) dessa produkter har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling enligt artikel 6, eller att ii) dessa produkter har ursprung i Jordanien eller gemenskapen och har genomgått bearbetning eller behandling som är mer omfattande än de åtgärder som avses i artikel 7.

2)

Följande skall anses vara produkter med ursprung i Jordanien: a) Produkter som är helt framställda i Jordanien. b) Produkter som är framställda i Jordanien och vid vilkas tillverkning andra produkter än de som avses i a har använts, förutsatt att i) dessa produkter har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling enligt artikel 6, eller att ii) dessa produkter har ursprung i Ceuta, Melilla eller gemenskapen och har genomgått bearbetning eller behandling som är mer omfattande än de åtgärder som avses i artikel 7.

2.   Ceuta och Melilla skall anses som ett enda territorium.

3.   Exportören eller dennes befullmäktigade ombud skall ange ”Jordanien” och ”Ceuta och Melilla” i fält 2 på varucertifikatet EUR.1 eller EUR–MED eller i fakturadeklarationen eller EUR–MED-fakturadeklarationen. I fråga om produkter med ursprung i Ceuta och Melilla skall detta dessutom anges i fält 4 på varucertifikatet EUR.1 eller EUR–MED eller i fakturadeklarationen eller EUR–MED-fakturadeklarationen.

4.   De spanska tullmyndigheterna skall ansvara för tillämpningen av detta protokoll i Ceuta och Melilla.

AVDELNING VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 39

Ändringar i protokollet

Associeringsrådet får besluta att ändra bestämmelserna i detta protokoll.

Artikel 40

Övergångsbestämmelser för varor under transitering eller i lager

Bestämmelserna i avtalet får tillämpas på varor som uppfyller bestämmelserna i detta protokoll och som på dagen för protokollets ikraftträdande antingen befinner sig under transitering eller i gemenskapen eller Jordanien i tillfällig lagring i tullager eller i frizoner, förutsatt att ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED, utfärdat i efterhand av exportlandets tullmyndigheter, inom fyra månader efter ovannämnda tidpunkt uppvisas för importlandets tullmyndigheter tillsammans med handlingar som visar att varorna har transporterats direkt i enlighet med artikel 13.

---

(1)  Furstendömet Liechtenstein ingår i en tullunion med Schweiz och är avtalsslutande part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

(2)  Furstendömet Liechtenstein ingår i en tullunion med Schweiz och är avtalsslutande part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.