ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 342

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

48 årgången
24 december 2005


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2141/2005 av den 23 december 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2142/2005 av den 23 december 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

3

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2143/2005 av den 23 december 2005 om fastställande av exportbidragen för malt

5

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2144/2005 av den 23 december 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt

7

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2145/2005 av den 23 december 2005 om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls- och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd

9

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2146/2005 av den 23 december 2005 om fastställande av produktionsbidrag för vitsocker som används inom den kemiska industrin för perioden 1 till 31 januari 2006

11

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2147/2005 av den 23 december 2005 om fastställande av exportbidrag för nötkött

12

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2148/2005 av den 23 december 2005 om fastställande av den kvantitet som finns tillgänglig för första halvåret 2006 av vissa produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter inom ramen för de kvoter som öppnats av gemenskapen för vilka det endast krävs importlicens

16

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2149/2005 av den 23 december 2005 om fastställande av de nedsättningskoefficienter som skall tillämpas på ansökningarna om licenser för import av bananer från AVS-länderna under januari och februari 2006

19

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2150/2005 av den 23 december 2005 om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet ( 1 )

20

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2151/2005 av den 23 december 2005 om närmare bestämmelser om öppnande och förvaltning av tullkvoten för sockerprodukter med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i enlighet med stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan

26

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2152/2005 av den 23 december 2005 om ändring av förordning (EG) nr 327/98 om öppnande och förvaltning av vissa tullkvoter för import av ris och brutet ris och ändring av förordning (EG) nr 1549/2004 om undantag från rådets förordning (EG) nr 1785/2003 i fråga om importreglerna för ris och särskilda övergångsregler för import av basmatiris

30

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2153/2005 av den 23 december 2005 om stödordningen för privat lagring av olivolja

39

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2154/2005 av den 23 december 2005 om komplettering av bilagan till förordning (EG) nr 2400/96 när det gäller upptagandet av en beteckning i Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar(Sidra de Asturias eller Sidra d’Asturies) – [SUB]

47

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2155/2005 av den 23 december 2005 om ändring av innehållet i produktspecifikationen för en ursprungsbeteckning i bilagan till förordning (EG) nr 1107/96 (Miel de sapin des Vosges) (SUB)

49

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2156/2005 av den 23 december 2005 om ändring av innehållet i produktspecifikationen för en ursprungsbeteckning i bilagan till förordning (EG) nr 1107/96 (Siurana) [SUB]

54

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2157/2005 av den 23 december 2005 om licensavgifter för 2006 för gemenskapsfartyg som fiskar i Grönlands vatten

59

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2158/2005 av den 23 december 2005 om ändring av rådets förordning (EG) nr 32/2000 när det gäller förlängningen av giltighetstiden för gemenskapens tullkvoter för produkter tillverkade av jute och kokosfibrer

61

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2159/2005 av den 23 december 2005 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som skall gälla från den 1 januari 2006

62

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2160/2005 av den 23 december 2005 om ändring av de exportbidrag som fastställs i förordning (EG) nr 1918/2005 för vitsocker och råsocker i obearbetat skick

65

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2161/2005 av den 23 december 2005 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp som skall tillämpas för import av vissa produkter inom sockersektorn, som fastställs genom förordning (EG) nr 1011/2005, för regleringsåret 2005/06

67

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2162/2005 av den 23 december 2005 om fastställande av världsmarknadspriset på orensad bomull

69

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2163/2005 av den 22 december 2005 om avslag på ansökningar om exportlicenser för nötköttsprodukter

70

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2164/2005 av den 23 december 2005 om återupptagande av fisket efter liten hälleflundra i NAFO-område 3LMNO med fartyg som seglar under spansk flagg

71

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Kommissionen

 

*

Kommissionens beslut av den 1 oktober 2003 om ett statligt stöd som Tyskland beviljat till förmån för Jahnke Stahlbau GmbH i Halle [delgivet med nr K(2003) 3375]  ( 1 )

72

 

*

Kommissionens beslut av den 1 december 2004 om det statliga stöd som Frankrike planerar att genomföra till förmån för företaget Bull [delgivet med nr K(2004) 4514]  ( 1 )

81

 

*

Kommissionens beslut av den 21 december 2005 om bemyndigande för medlemsstaterna att fatta beslut enligt rådets direktiv 1999/105/EG angående garantier avseende skogsodlingsmaterial producerat i tredjeländer [delgivet med nr K(2005) 5485]

92

 

*

Kommissionens beslut av den 21 december 2005 om ändring av beslut 93/195/EEG om djurhälsovillkor och veterinärintyg för återinförsel efter tillfällig export av hästar som registrerats för kapplöpningar, tävlingar och kulturevenemang [delgivet med nr K(2005) 5496]

94

 

*

Kommissionens beslut av den 19 december 2005 om avslutande av antiabsorptionsförfarandet beträffande import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina

96

 

*

Kommissionens beslut av den 23 december 2005 om fortsättning under 2006 av gemenskapens jämförande kontrollodlingar och analyser som inleddes under 2005 av förökningsmaterial av Paeonia spp. och Geranium spp. enligt rådets direktiv 98/56/EG

99

 

*

Kommissionens beslut av den 23 december 2005 om ändring av beslut 2003/526/EG när det gäller skyddsåtgärder mot klassisk svinpest i Tyskland och Slovakien [delgivet med nr K(2005) 5631]  ( 1 )

100

 

*

Kommissionens beslut av den 23 december 2005 om fortsättning under 2006 av gemenskapens jämförande försök och tester som inleddes under 2005 av utsäde och förökningsmaterial från Agrostis spp., D. glomerata L., Festuca spp., Lolium spp., Phleum spp., Poa spp. inbegripet blandningar och Asparagus officinalis enligt rådets direktiv 66/401/EEG och 2002/55/EG ( 1 )

103

 

 

Rättelser

 

 

Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 2134/2005 av den 22 december 2005 om fastställande av exportbidragen för bearbetade produkter av spannmål och ris (EUT L 340 av den 23.12.2005)

104

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2141/2005

av den 23 december 2005

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 24 december 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 23 december 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

72,1

204

47,6

212

90,9

999

70,2

0707 00 05

052

112,4

204

60,1

220

196,3

628

155,5

999

131,1

0709 90 70

052

101,5

204

109,0

999

105,3

0805 10 20

052

71,5

204

51,8

220

55,8

388

22,5

624

59,1

999

52,1

0805 20 10

052

67,9

204

56,8

999

62,4

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

052

77,6

220

36,7

400

86,5

464

143,9

624

78,6

999

84,7

0805 50 10

052

46,6

999

46,6

0808 10 80

096

18,3

400

109,7

404

100,0

528

48,0

720

76,3

999

70,5

0808 20 50

052

125,5

400

99,3

720

51,6

999

92,1


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19.5.2005, s. 12). Koden ”999” betecknar ”övriga ursprung”.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2142/2005

av den 23 december 2005

om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 15.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att det exportbidrag som gäller för spannmål den dag då ansökan om exportlicens lämnas in, på begäran måste tillämpas för export som sker under exportlicensens giltighetstid. I det fallet måste ett korrektionsbelopp tillämpas på exportbidraget.

(2)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2), är det möjligt att fastställa ett korrektionsbelopp för de produkter som anges i artikel 1.1 c i förordning (EEG) nr 1766/92 (3). Detta korrektionsbelopp skall beräknas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95.

(3)

Förhållandena på världsmarknaden, eller de särskilda krav som vissa marknader ställer, kan göra det nödvändigt att variera korrektionsbeloppet i enlighet med destination.

(4)

Korrektionsbeloppet skall fastställas enligt samma förfarande som exportbidraget. Det får ändras under tiden mellan två fastställelser.

(5)

Till följd av att bestämmelserna ovan tillämpas måste korrektionsbeloppet vara det som fastställs i bilagan till denna förordning.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det korrektionsbelopp som avses i artikel 1.1 a–c i förordning (EG) nr 1784/2003 och som tillämpas på förutfastställda exportbidrag för spannmål med undantag av malt skall vara det som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

(3)  EGT L 181, 1.7.1992, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1104/2003 (EUT L 158, 27.6.2003, s. 1).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 23 december 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

(EUR/t)

Produktnummer

Bestämmelseland

Nuvarande

1

Period 1

2

Period 2

3

Period 3

4

Period 4

5

Period 5

6

Period 6

7

1001 10 00 9200

1001 10 00 9400

A00

0

0

0

0

0

1001 90 91 9000

1001 90 99 9000

C01

0

– 0,46

– 0,92

– 1,38

– 1,84

1002 00 00 9000

A00

0

0

0

0

0

1003 00 10 9000

1003 00 90 9000

C02

0

– 0,46

– 0,92

– 1,38

– 1,84

1004 00 00 9200

1004 00 00 9400

C03

0

– 0,46

– 0,92

– 1,38

– 1,84

1005 10 90 9000

1005 90 00 9000

A00

0

0

0

0

0

1007 00 90 9000

1008 20 00 9000

1101 00 11 9000

1101 00 15 9100

C01

0

– 0,63

– 1,26

– 1,89

– 2,52

1101 00 15 9130

C01

0

– 0,59

– 1,18

– 1,77

– 2,36

1101 00 15 9150

C01

0

– 0,54

– 1,09

– 1,63

– 2,17

1101 00 15 9170

C01

0

– 0,50

– 1,00

– 1,50

– 2,00

1101 00 15 9180

C01

0

– 0,47

– 0,94

– 1,41

– 1,88

1101 00 15 9190

1101 00 90 9000

1102 10 00 9500

A00

0

0

0

0

0

1102 10 00 9700

A00

0

0

0

0

0

1102 10 00 9900

1103 11 10 9200

A00

0

0

0

0

0

1103 11 10 9400

A00

0

0

0

0

0

1103 11 10 9900

1103 11 90 9200

A00

0

0

0

0

0

1103 11 90 9800

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna för serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De numeriska destinationskoderna fastställs i förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).

C01

:

Alla tredjeländer utom Albanien, Bulgarien, Rumänien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Liechtenstein och Schweiz.

C02

:

Algeriet, Saudiarabien, Bahrain, Egypten, Förenade Arabemiraten, Iran, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Libyen, Marocko, Mauretanien, Oman, Qatar, Syrien, Tunisien och Jemen.

C03

:

Alla tredjeländer utom Bulgarien, Norge, Rumänien, Schweiz och Liechtenstein.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2143/2005

av den 23 december 2005

om fastställande av exportbidragen för malt

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att skillnaden mellan noteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna för de produkterna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

Exportbidragen skall fastställas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2).

(3)

Det exportbidrag som tillämpas för malt måste beräknas med hänsyn till den kvantitet spannmål som krävs för att tillverka ifrågavarande produkter. De ovannämnda kvantiteterna fastställs i förordning (EG) nr 1501/95.

(4)

Förhållandena på världsmarknaden eller de särskilda krav som vissa marknader ställer kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter i enlighet med destination.

(5)

Exportbidraget måste fastställas en gång per månad. Det kan ändras under den mellanliggande perioden.

(6)

Till följd av att dessa regler tillämpas på den nuvarande situationen på spannmålsmarknaderna, och särskilt på noteringar eller priser för dessa produkter inom gemenskapen och på världsmarknaden, bör exportbidragen vara de som anges i bilagan till den här förordningen.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De exportbidrag för malt som anges i artikel 1.1 c i förordning (EG) nr 1784/2003 skall vara de som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 23 december 2005 om fastställande av exportbidragen för malt

Produktnummer

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

1107 10 19 9000

A00

EUR/t

0,00

1107 10 99 9000

A00

EUR/t

0,00

1107 20 00 9000

A00

EUR/t

0,00

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/7


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2144/2005

av den 23 december 2005

om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 15.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att det exportbidrag som gäller för spannmål den dag då ansökan om exportlicens lämnas in på begäran måste tillämpas för export som kommer att ske under exportlicensens giltighetstid. I det fallet måste ett korrektionsbelopp tillämpas på exportbidraget.

(2)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2), är det möjligt att fastställa ett korrektionsbelopp för det malt som anges i artikel 1.1 c i förordning (EEG) nr 1766/92 (3). Detta korrektionsbelopp skall beräknas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95.

(3)

Till följd av att bestämmelserna ovan tillämpas måste korrektionsbeloppet vara det som fastställs i bilagan till denna förordning.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det korrektionsbelopp som avses i artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1784/2003 och som tillämpas på förutfastställda exportbidrag för malt skall vara det som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

(3)  EGT L 181, 1.7.1992, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1104/2003 (EUT L 158, 27.6.2003, s. 1).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 23 december 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).

(EUR/t)

Produktnummer

Destination

Nuvarande

1

Period 1

2

Period 2

3

Period 3

4

Period 4

5

Period 5

6

1107 10 11 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 19 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 91 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 99 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 20 00 9000

A00

0

0

0

0

0

0


(EUR/t)

Produktnummer

Destination

Period 6

7

Period 7

8

Period 8

9

Period 9

10

Period 10

11

Period 11

12

1107 10 11 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 19 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 91 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 99 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 20 00 9000

A00

0

0

0

0

0

0


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/9


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2145/2005

av den 23 december 2005

om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls- och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt i artikel 13.3 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3072/95 av den 22 december 1995 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (2), särskilt artikel 13.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 2681/74 av den 21 oktober 1974 om gemenskapsfinansiering av utgifter i samband med leverans av jordbruksprodukter som livsmedelsbistånd (3) fastställer att den kostnadsandel, som motsvarar de exportbidrag för produkterna i fråga som är fastställda enligt gemenskapens bestämmelser, skall debiteras garantisektionen inom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket.

(2)

För att göra det enklare att göra upp och förvalta budgeten för gemenskapens livsmedelsbiståndsaktioner och för att göra det möjligt för medlemsstaterna att sätta sig in i hur omfattande gemenskapens deltagande är i finansieringen av nationella livsmedelsbiståndsaktioner, bör nivån på de bidrag som beviljas för de aktionerna fastställas.

(3)

De allmänna bestämmelser och genomförandebestämmelser som fastställs i artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 och i artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95 om exportbidrag skall också tillämpas på det ovannämnda förfarandet.

(4)

De särskilda kriterierna för att beräkna exportbidraget för ris anges i artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För gemensam och nationell livsmedelsbiståndsverksamhet, som äger rum inom ramen för internationella överenskommelser eller andra tilläggsprogram och övriga gemenskapsåtgärder för gratisleveranser, skall de bidrag som gäller för produkter ur spannmåls- och rissektorn vara de som anges i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EGT L 329, 30.12.1995, s. 18. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 411/2002 (EGT L 62, 5.3.2002, s. 27).

(3)  EGT L 288, 25.10.1974, s. 1.


BILAGA

till Kommissionens förordning av den 23 december 2005 om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls- och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd

(EUR/t)

Produktnummer

Bidrag

1001 10 00 9400

0,00

1001 90 99 9000

0,00

1002 00 00 9000

0,00

1003 00 90 9000

0,00

1005 90 00 9000

0,00

1006 30 92 9100

0,00

1006 30 92 9900

0,00

1006 30 94 9100

0,00

1006 30 94 9900

0,00

1006 30 96 9100

0,00

1006 30 96 9900

0,00

1006 30 98 9100

0,00

1006 30 98 9900

0,00

1006 30 65 9900

0,00

1007 00 90 9000

0,00

1101 00 15 9100

10,96

1101 00 15 9130

10,24

1102 10 00 9500

0,00

1102 20 10 9200

48,99

1102 20 10 9400

41,99

1103 11 10 9200

0,00

1103 13 10 9100

62,98

1104 12 90 9100

0,00

Obs.: Produktnumren är definierade i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1), ändrad.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/11


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2146/2005

av den 23 december 2005

om fastställande av produktionsbidrag för vitsocker som används inom den kemiska industrin för perioden 1 till 31 januari 2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 7.5 femte strecksatsen i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1260/2001 får beslut fattas om att bevilja produktionsbidrag för produkter som avses i artikel 1.1 a och 1.1 f i den förordningen, för sirap enligt artikel 1.1 d samt för kemiskt ren fruktos enligt KN-nummer 1702 50 00 i egenskap av mellanprodukt, när dessa produkter uppfyller kriterierna i artikel 23.2 i fördraget och används vid tillverkningen av vissa produkter inom den kemiska industrin.

(2)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1265/2001 av den 27 juni 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1260/2001 när det gäller beviljande av produktionsbidrag för vissa sockerprodukter som används inom den kemiska industrin (2) skall dessa bidrag fastställas med hänsyn till bidraget för vitsocker.

(3)

I artikel 9 i förordning (EG) nr 1265/2001 föreskrivs att produktionsbidraget för vitsocker skall fastställas en gång i månaden för de perioder som inleds den 1 i varje månad.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det produktionsbidrag för vitsocker som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1265/2001 skall fastställas till 31,180 EUR/100 kg nettovikt för perioden 1 till 31 januari 2006.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(2)  EGT L 178, 30.6.2001, s. 63.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/12


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2147/2005

av den 23 december 2005

om fastställande av exportbidrag för nötkött

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1), särskilt artikel 33, punkt 3 tredje stycket, i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 33 i förordning (EG) nr 1254/1999 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1 i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag.

(2)

I kommissionens förordningar (EEG) nr 32/82 (2), (EEG) nr 1964/82 (3) (EEG) nr 2388/84 (4), (EEG) nr 2973/79 (5) och (EG) nr 2051/96 (6) fastställs villkoren för beviljande av särskilda exportbidrag för vissa urbenade styckningsdelar av nötkött och vissa konserverade nötköttsprodukter, samt villkoren för beviljande av stöd för vissa destinationer.

(3)

Den allt större bristen på nötkött på gemenskapsmarknaden har drivit upp priserna betydligt över det baspris som avses i artikel 26.1 i förordning (EG) nr 1254/1999, vilket utgör den önskvärda stödnivån på gemenskapsmarknaden.

(4)

Det finns en växande oro bland allmänheten när det gäller skyddet av djur som exporteras över särskilt långa avstånd och för vilka en human behandling inte helt kan säkerställas, i synnerhet inte när de har levererats till tredjeländer. Trots att transporter av levande djur omfattas av långtgående materiella, formella och kontrollrelaterade krav som skärptes 2003, visar erfarenheten att djurskyddsbestämmelserna inte alltid följs. Dessutom är djurskyddskraven i mottagarländerna ofta lägre än i gemenskapen.

(5)

Export av levande slaktdjur ger ett lägre mervärde för gemenskapen, och exportbidrag som beviljas för dessa djur medför högre kostnader för övervakning och kontroll av djurskyddsbestämmelserna. För att skapa balans och en naturlig utveckling av priser och handel på gemenskapsmarknaden, och för att säkerställa djurskyddet, bör export av levande slaktdjur till tredjeländer inte längre uppmuntras med hjälp av exportbidrag.

(6)

När det gäller levande avelsdjur bör exportbidrag för renrasiga avelsdjur, för att undvika missbruk, begränsas till kvigor och kor som är högst 30 månader gamla.

(7)

Kommissionens förordning (EG) nr 2000/2005 av den 7 december 2005 om fastställande av exportbidrag för nötkött (7) bör därför upphöra att gälla.

(8)

För att vissa nötköttsprodukter med gemenskapsursprung skall kunna säljas på den internationella marknaden, bör exportbidrag beviljas för vissa destinationer för vissa produkter som omfattas av KN-nummer 0201, 0202 och 1602 50.

(9)

Användningen av exportbidrag för vissa kategorier av nötköttsprodukter är obetydlig. Detta gäller även vissa destinationer som ligger mycket nära gemenskapens territorium. För sådana kategorier bör exportbidrag inte längre fastställas.

(10)

De bidrag som anges i den här förordningen har fastställts med underlag av de produktkoder som definieras i den nomenklatur som antogs genom kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 av den 17 december 1987 om upprättandet av en exportbidragsnomenklatur för jordbruksprodukter (8).

(11)

Exportbidragen för alla frysta styckningsdelar bör bringas i överensstämmelse med exportbidragen för färska eller kylda styckningsdelar, med undantag för delar från vuxna nötkreatur av hankön.

(12)

Kontrollerna av produkter som omfattas av KN-nummer 1602 50 bör därför intensifieras genom att exportbidrag för dessa produkter endast beviljas om de tillverkas i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 565/80 av den 4 mars 1980 om förskottsbetalning av exportbidrag för jordbruksprodukter (9).

(13)

Bidrag bör endast beviljas för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen. För att vara bidragsberättigade skall produkterna vara försedda med det kontrollmärke som fastställs i rådets direktiv 64/433/EEG av den 26 juni 1964 om hygienproblem som påverkar handeln med färskt kött inom gemenskapen (10), rådets direktiv 77/99/EEG av den 21 december 1976 om hygienproblem som påverkar handeln med köttprodukter inom gemenskapen (11) och rådets direktiv 94/65/EG av den 14 december 1994 om kraven för produktion och utsläppande på marknaden av malet kött och köttberedningar (12).

(14)

Villkoren i artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EEG) nr 1964/82 leder till en minskning av det särskilda bidraget, om den mängd urbenat kött som är avsedd för export uppgår till mindre än 95 %, men mer än 85 %, av vikten av den sammanlagda mängden styckningsdelar från urbeningen.

(15)

Förhandlingarna inom ramen för Europaavtalen mellan Europeiska gemenskapen och Rumänien och Bulgarien syftar främst till att avreglera handeln med de produkter som omfattas av den gemensamma organisationen av den berörda marknaden. Exportbidragen för Rumänien och Bulgarien bör därför avskaffas. Avskaffandet får dock inte leda till att det skapas differentierade bidrag för export till andra länder.

(16)

Förvaltningskommittén för nötkött har inte avgivit något yttrande inom den tid som ordföranden bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Förteckningen över de produkter för vilka exportbidrag i enlighet med artikel 33 i förordning (EG) nr 1254/1999 beviljas, storleken av dessa bidrag samt destinationerna fastställs i bilagan till denna förordning.

2.   Produkterna skall uppfylla de krav på kontrollmärkning som anges i:

Bilaga I, kapitel XI, till direktiv 64/433/EEG.

Bilaga B, kapitel VI, till direktiv 77/99/EEG.

Bilaga I, kapitel VI, till direktiv 94/65/EG.

Artikel 2

I det fall som avses i artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EEG) nr 1964/82 skall det bidrag som gäller för produkter med KN-nummer 0201 30 00 9100 minskas med 10 EUR/100 kg.

Artikel 3

Det faktum att inget exportbidrag fastställts för Rumänien och Bulgarien skall inte tolkas som en differentiering av bidraget.

Artikel 4

Förordning (EG) nr 2000/2005 skall upphöra att gälla.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft den 24 december 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EGT L 4, 8.1.1982, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 744/2000 (EGT L 89, 11.4.2000, s. 3).

(3)  EGT L 212, 21.7.1982, s. 48. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2772/2000 (EGT L 321, 19.12.2000, s. 35).

(4)  EGT L 221, 18.8.1984, s. 28. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3661/92 (EGT L 370, 19.12.1992, s. 16).

(5)  EGT L 336, 29.12.1979, s. 44. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3434/87 (EGT L 327, 18.11.1987, s. 7).

(6)  EGT L 274, 26.10.1996, s. 18. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2333/96 (EGT L 317, 6.12.1996, s. 13).

(7)  EUT L 320, 8.12.2005, s. 46.

(8)  EGT L 366, 24.12.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 558/2005 (EUT L 94, 13.4.2005, s. 22).

(9)  EGT L 62, 7.3.1980, s. 5. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 444/2003 (EUT L 67, 12.3.2003, s. 3).

(10)  EGT 121, 29.7.1964, s. 2012/64. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(11)  EGT L 26, 31.1.1977, s. 85. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

(12)  EGT L 368, 31.12.1994, s. 10. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 23 december 2005 om fastställande av exportbidrag för nötkött

Produktnummer

Destination

Måttenhet

Bidrag (7)

0102 10 10 9140

B00

EUR/100 kg levande vikt

37,0

0102 10 30 9140

B00

EUR/100 kg levande vikt

37,0

0201 10 00 9110 (1)

B02

EUR/100 kg nettovikt

52,4

B03

EUR/100 kg nettovikt

30,8

0201 10 00 9130 (1)

B02

EUR/100 kg nettovikt

69,8

B03

EUR/100 kg nettovikt

41,1

0201 20 20 9110 (1)

B02

EUR/100 kg nettovikt

69,8

B03

EUR/100 kg nettovikt

41,1

0201 20 30 9110 (1)

B02

EUR/100 kg nettovikt

52,4

B03

EUR/100 kg nettovikt

30,8

0201 20 50 9110 (1)

B02

EUR/100 kg nettovikt

87,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

51,4

0201 20 50 9130 (1)

B02

EUR/100 kg nettovikt

52,4

B03

EUR/100 kg nettovikt

30,8

0201 30 00 9050

US (3)

EUR/100 kg nettovikt

16,9

CA (4)

EUR/100 kg nettovikt

16,9

0201 30 00 9060 (6)

B02

EUR/100 kg nettovikt

32,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

10,8

0201 30 00 9100 (2)  (6)

B04

EUR/100 kg nettovikt

121,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

71,3

EG

EUR/100 kg nettovikt

147,9

0201 30 00 9120 (2)  (6)

B04

EUR/100 kg nettovikt

72,8

B03

EUR/100 kg nettovikt

42,8

EG

EUR/100 kg nettovikt

88,8

0202 10 00 9100

B02

EUR/100 kg nettovikt

23,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

7,8

0202 20 30 9000

B02

EUR/100 kg nettovikt

23,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

7,8

0202 20 50 9900

B02

EUR/100 kg nettovikt

23,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

7,8

0202 20 90 9100

B02

EUR/100 kg nettovikt

23,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

7,8

0202 30 90 9100

US (3)

EUR/100 kg nettovikt

16,9

CA (4)

EUR/100 kg nettovikt

16,9

0202 30 90 9200 (6)

B02

EUR/100 kg nettovikt

32,3

B03

EUR/100 kg nettovikt

10,8

1602 50 31 9125 (5)

B00

EUR/100 kg nettovikt

61,3

1602 50 31 9325 (5)

B00

EUR/100 kg nettovikt

54,5

1602 50 39 9125 (5)

B00

EUR/100 kg nettovikt

61,3

1602 50 39 9325 (5)

B00

EUR/100 kg nettovikt

54,5

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De alfanumeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19.5.2005, s. 12).

De övriga destinationerna är fastställda på följande sätt:

B00

:

Alla destinationer (tredjeländer, andra territorier, försörjning och destinationer som jämställs med export utanför gemenskapen) med undantag för Rumänien och Bulgarien.

B02

:

B04 och destination EG.

B03

:

Albanien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Kosovo, Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, magasin och skeppsfurnering (destinationer som avses i artiklarna 36 och 45, och i förekommande fall i artikel 44, i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (EGT L 102, 17.4.1999, s. 11) i dess ändrade lydelse).

B04

:

Turkiet, Ukraina, Vitryssland, Moldavien, Ryssland, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan, Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen, Libanon, Syrien, Irak, Iran, Israel, Västbanken och Gazaremsan, Jordanien, Saudiarabien, Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade Arabemiraten, Oman, Yemen, Pakistan, Sri Lanka, Myanmar, Thailand, Vietnam, Indonesien, Filippinerna, Kina, Nordkorea, Hongkong, Sudan, Mauretanien, Mali, Burkina Faso, Niger, Tchad, Kap Verde, Senegal, Gambia, Guinea-Bissau, Guinea, Sierra Leone, Liberia, Elfenbenskusten, Ghana, Togo, Benin, Nigeria, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, São Tomé och Príncipe, Gabon, Kongo, Demokratiska republiken Kongo, Rwanda, Burundi, Saint Helena och tillhörande områden, Angola, Etiopien, Eritrea, Djibouti, Somalia, Uganda, Tanzania, Seychellerna och tillhörande områden, brittiska områden i Indiska Oceanen, Moçambique, Mauritius, Komorerna, Mayotte, Zambia, Malawi, Sydafrika, Lesotho.


(1)  För tillämpning av undernummer erfordras att det certifikat som anges i bilagan till den ändrade förordningen (EEG) nr 32/82 framläggs.

(2)  För att bidrag skall beviljas måste de villkor uppfyllas som fastställs i förordning (EEG) nr 1964/82 i dess ändrade lydelse.

(3)  I enlighet med föreskrifterna i ändrade förordning (EEG) nr 2973/79.

(4)  I enlighet med föreskrifterna i ändrade förordning (EG) nr 2051/96.

(5)  För att bidrag skall beviljas måste de villkor uppfyllas som fastställs i förordning (EEG) nr 2388/84 i dess ändrade lydelse.

(6)  Innehållet av magert nötkött utan fett fastställs i enlighet med förfarandet i bilagan till kommissionens förordning (EEG) nr 2429/86 (EGT L 210, 1.8.1986, s. 39). Uttrycket genomsnittlig andel avser det prov som anges i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 765/2002 (EGT L 117, 4.5.2002, s. 6). Provet skall tas ur den känsligaste delen av partiet.

(7)  I artikel 33.10 i den ändrade förordningen (EG) nr 1254/1999 fastställs att exportbidrag inte skall beviljas för produkter som importeras från tredjeland och återexporteras till tredjeland.

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De alfanumeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19.5.2005, s. 12).

De övriga destinationerna är fastställda på följande sätt:

B00

:

Alla destinationer (tredjeländer, andra territorier, försörjning och destinationer som jämställs med export utanför gemenskapen) med undantag för Rumänien och Bulgarien.

B02

:

B04 och destination EG.

B03

:

Albanien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Kosovo, Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, magasin och skeppsfurnering (destinationer som avses i artiklarna 36 och 45, och i förekommande fall i artikel 44, i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (EGT L 102, 17.4.1999, s. 11) i dess ändrade lydelse).

B04

:

Turkiet, Ukraina, Vitryssland, Moldavien, Ryssland, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan, Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen, Libanon, Syrien, Irak, Iran, Israel, Västbanken och Gazaremsan, Jordanien, Saudiarabien, Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade Arabemiraten, Oman, Yemen, Pakistan, Sri Lanka, Myanmar, Thailand, Vietnam, Indonesien, Filippinerna, Kina, Nordkorea, Hongkong, Sudan, Mauretanien, Mali, Burkina Faso, Niger, Tchad, Kap Verde, Senegal, Gambia, Guinea-Bissau, Guinea, Sierra Leone, Liberia, Elfenbenskusten, Ghana, Togo, Benin, Nigeria, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, São Tomé och Príncipe, Gabon, Kongo, Demokratiska republiken Kongo, Rwanda, Burundi, Saint Helena och tillhörande områden, Angola, Etiopien, Eritrea, Djibouti, Somalia, Uganda, Tanzania, Seychellerna och tillhörande områden, brittiska områden i Indiska Oceanen, Moçambique, Mauritius, Komorerna, Mayotte, Zambia, Malawi, Sydafrika, Lesotho.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/16


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2148/2005

av den 23 december 2005

om fastställande av den kvantitet som finns tillgänglig för första halvåret 2006 av vissa produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter inom ramen för de kvoter som öppnats av gemenskapen för vilka det endast krävs importlicens

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 av den 14 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter (2), särskilt artikel 16.2 i denna, och

av följande skäl:

Vid tilldelningen av importlicenser för andra halvåret 2005 för vissa av de kvoter som avses i förordning (EG) nr 2535/2001 täckte inte licensansökningarna alla de kvantiteter som är tillgängliga för de berörda produkterna. Det är därför lämpligt att för varje berörd kvot fastställa den tillgängliga kvantiteten för perioden 1 januari–30 juni 2006 och att därvid ta hänsyn till de kvantiteter som inte tilldelats och som följer av kommissionens förordning (EG) nr 1255/2005 (3) om fastställande av i vilken utsträckning de ansökningar kan godtas som lämnades in i juli 2005 om importlicens för vissa mjölkprodukter inom ramen för vissa tullkvoter enligt förordning (EG) nr 2535/2001.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De kvantiteter som finns tillgängliga för perioden 1 januari–30 juni 2006 för andra halvan av importåret för vissa kvoter som avses i förordning (EG) nr 2535/2001 anges i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 24 december 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).

(2)  EGT L 341, 22.12.2001, s. 29. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 810/2004 (EUT L 149, 30.4.2004, rättad i EUT L 215, 16.6.2004, s. 104).

(3)  EUT L 200, 30.7.2005, s. 65.


BILAGA I.A

Kvotnummer

Kvantitet (t)

09.4590

68 000,0

09.4591

5 300,0

09.4592

18 400,0

09.4593

5 200,0

09.4594

20 000,0

09.4595

7 500,0

09.4596

19 275,34

09.4599

8 989,084


BILAGA I.B

1.   Produkter med ursprung i Rumänien

Kvotnummer

Kvantitet (t)

09.4771

750,0

09.4772

1 000,0

09.4758

1 500,0


2.   Produkter med ursprung i Bulgarien

Kvotnummer

Kvantitet (t)

09.4773

3 300,0

09.4660

3 500,0

09.4675

770,0


BILAGA I.F

Produkter med ursprung i Schweiz

Kvotnummer

Kvantitet (t)

09.4155

1 000,0

09.4156

5 186,0


BILAGA I.H

Produkter med ursprung i Norge

Kvotnummer

Kvantitet (t)

09.4781

1 763,8

09.4782

266,5


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/19


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2149/2005

av den 23 december 2005

om fastställande av de nedsättningskoefficienter som skall tillämpas på ansökningarna om licenser för import av bananer från AVS-länderna under januari och februari 2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1964/2005 av den 29 november 2005 om tullsatser för bananer (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 2015/2005 av den 9 december 2005 om import av bananer från AVS-länderna under januari och februari 2006 inom ramen för tullkvoten enligt rådets förordning (EG) nr 1964/2005 om tullsatser för bananer (2), särskilt artikel 6.2, och

av följande skäl:

(1)

De ansökningar om importlicenser som har lämnats in i medlemsstaterna med tillämpning av artikel 5 i förordning (EG) nr 2015/2005, och som har vidarebefordrats till kommissionen i enlighet med artikel 6 i samma förordning, gäller större kvantiteter än vad som finns tillgängligt enligt artikel 2, närmare bestämt 135 000 ton respektive 25 000 ton när det gäller aktörer enligt avdelning II respektive avdelning III.

(2)

Nedsättningskoefficienter för tillämpning på varje ansökan bör därför fastställas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   På varje importlicensansökan från aktörer enligt avdelning II i förordning (EG) nr 2015/2005 skall det, inom ramen för delkvoten på 135 000 ton, tillämpas en nedsättningskoefficient på 22,039 %.

2.   På varje importlicensansökan från aktörer enligt avdelning III i förordning (EG) nr 2015/2005 skall det, inom ramen för delkvoten på 25 000 ton, tillämpas en nedsättningskoefficient på 1,294 %.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 316 , 2.12.2005, s. 1.

(2)  EUT L 324 , 10.12.2005, s. 5.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/20


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2150/2005

av den 23 december 2005

om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 av den 10 mars 2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet (1), särskilt artikel 7.3 i denna,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 av den 10 mars 2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (”ramförordningen”) (2), särskilt artikel 8.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Flexibel användning av luftrummet är ett koncept inom ramen för luftrumsplanering som beskrivits av International Civil Aviation Organisation (ICAO) och utvecklats av the European Organisation for the Safety of Aviation (Eurocontrol), enligt vilket det fastslås att luftrum inte skall betraktas som enbart civilt eller enbart militärt, utan snarare är att betrakta som ett kontinuum där alla användarbehov skall uppfyllas i högsta möjliga grad.

(2)

Eurocontrol har inom ramen för artikel 8.1 i förordning (EG) nr 549/2004 fått kommissionens uppdrag att bistå denna i arbetet med att utforma genomförandebestämmelser för en flexibel användning av luftrummet. Den här förordningen beaktar Eurocontrols rapport av den 30 december 2004 som blev resultatet av uppdraget.

(3)

Den här förordningen omfattar inte militära insatser och militär utbildning enligt artikel 1.2 i förordning (EG) nr 549/2004.

(4)

I ett uttalande om militära frågor som hänger samman med frågan om det gemensamma europeiska luftrummet (3) åtog sig medlemsstaterna att samarbeta med varandra med beaktande av militära krav, så att konceptet flexibel användning av luftrummet tillämpas fullt ut och på samma sätt av användarna av luftrummet i alla medlemsstaterna.

(5)

Av den gemensamma rapport som lämnades av Eurocontrols enhet för produktions- och kvalitetsövervakning och Eurocontrolbyrån i oktober 2001 framgår det att det finns stort utrymme för förbättringar i den nuvarande tillämpningen av den flexibla användningen av luftrummet i Europa. Gemensamma regler för att genomföra dessa förbättringar bör därför antas.

(6)

Konceptet om en flexibel användning av luftrummet omfattar även luftrummet över internationellt vatten. Det påverkar inte medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter enligt konventionen om internationell civil luftfart (Chicago-konventionen) av den 7 december 1944 och dess tillägg, eller FN:s konvention av 1982 om havsrätt.

(7)

Det finns verksamheter som förutsätter att man reserverar en viss volym av luftrummet för exklusiv eller särskild användning under bestämda perioder, på grund av flygprofilernas speciella karaktär eller farliga egenskaper som innebär att det är viktigt att effektivt och säkert skilja verksamheten från sådan luftfart som inte deltar.

(8)

För att tillämpningen av den flexibla användningen av luftrummet skall bli effektiv och harmoniserad i hela gemenskapen krävs det tydliga och enhetliga regler för civil-militär samordning som beaktar samtliga användares krav och deras olika typer av verksamheter.

(9)

Effektiva samordningsförfaranden mellan civilt och militärt flyg bör grundas på regler och normer som garanterar att samtliga användare kan utnyttja luftrummet effektivt.

(10)

Det är viktigt att stärka samarbetet mellan angränsande medlemsstater och beakta gränsöverskridande insatser vid tillämpningen av konceptet flexibel användning av luftrummet.

(11)

Skillnader i organisationen av civil-militärt samarbete i gemenskapen begränsar möjligheterna att sköta luftrumsplaneringen på ett enhetligt och tidsbesparande sätt. Därför är det viktigt att identifiera de personer eller organisationer som ansvarar för tillämpningen av den flexibla användningen av luftrummet i varje medlemsstat. Dessa uppgifter bör göras tillgängliga för medlemsstaterna.

(12)

Införandet av enhetliga förfaranden för den civil-militära samordningen och användningen av det gemensamma luftrummet är ett nödvändigt villkor för skapandet av ett välfungerande luftrumsblock enligt definitionen i förordning (EG) nr 549/2004.

(13)

En flexibel användning av luftrummet omfattar strategisk, förtaktisk och taktisk luftrumsplanering vilka – även om de är skilda styrfunktioner – hänger nära samman med varandra, och bör därför handhas på ett enhetligt sätt så att utnyttjandet av luftrummet blir effektivt.

(14)

Program för flygledningstjänster som håller på att utvecklas för samarbetet på europeisk nivå bör göra det möjligt att stegvis skapa enhetlighet mellan funktionerna för luftrumsplanering, flödesplanering och flygtrafikledning.

(15)

När flera flygverksamheter pågår i samma luftrum men uppfyller olika krav bör samordningen vara inriktad både på säkra flygningar och bästa möjliga utnyttjande av tillgängligt luftrum.

(16)

Snabb spridning av korrekta uppgifter om situationen i luftrummet och eventuella särskilda trafiksituationer till civila och militära flygtrafikledare har en direkt effekt på verksamhetens säkerhet och effektivitet.

(17)

Snabb tillgång till aktuell information om situationen i luftrummet är avgörande för alla intressenter som vill utnyttja de luftrumsstrukturer som ställts till förfogande när de lägger upp eller ändrar färdplanen.

(18)

Det är viktigt att regelbundet bedöma utnyttjandet av luftrummet för att öka förtroendet mellan tjänsteleverantörer och användare inom civilt och militärt flyg, och det är ett viktigt redskap för att förbättra utformningen av luftrummet och luftrumsplaneringen.

(19)

Den årliga rapport om flexibel användning av luftrummet som avses i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 551/2004 bör innehålla uppgifter som är relevanta med hänsyn till de ursprungliga målen och bör syfta till att tillgodose användarnas krav på ett bättre sätt.

(20)

Det krävs en övergångsperiod för att uppfylla kraven på samordning mellan enheter för civil respektive militär flygtrafikledning och/eller enheter för militär kontroll.

(21)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för det gemensamma luftrummet som inrättas genom artikel 5.1 i förordning (EG) nr 549/2004.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning förstärks och harmoniseras tillämpningen av konceptet flexibel användning av luftrummet, inom ramen för det gemensamma europeiska luftrummet, i enlighet med definitionen i artikel 2.22 i förordning (EG) nr 549/2004 i syfte att underlätta luftrumsplanering och flygledningstjänst inom ramen för den gemensamma transportpolitiken.

Genom denna förordning förstärks samarbetet mellan civila och militära enheter med ansvar för flygledningstjänst som är verksamma i det luftrum som medlemsstaterna ansvarar för.

Artikel 2

Definitioner

1.   I denna förordning skall de definitioner gälla som fastställs i förordning (EG) nr 549/2004.

2.   Utöver de definitioner som avses i punkt 1 skall följande definitioner gälla:

a)   cell för luftrumsplanering (AMC): en cell som ansvarar för det löpande arbetet med luftrumsplanering och för vilken en eller flera medlemsstater har ansvaret.

b)   luftrumsreservation: ett definierat område av luftrummet som tillfälligt har reserverats för exklusivt eller speciellt utnyttjande av vissa användarkategorier.

c)   luftrumsbegränsning: en definierad volym i luftrummet där det kan förekomma aktiviteter som är farliga för luftfart under särskilda tidpunkter (farligt område), eller ett definierat område i luftrummet, ovanför ett lands territorium eller territorialvatten, där flygningen är begränsad enligt vissa bestämda regler (begränsat område), eller ett definierat område i luftrummet ovanför ett lands territorium eller territorialvatten där flygtrafik är förbjuden (förbjudet område).

d)   luftrumsstruktur: ett särskilt område i luftrummet som är avsett att bidra till att flygtrafiken fungerar säkert och så effektivt som möjligt.

e)   Flygtrafikledningsenhet (ATS-enhet): en civil eller militär enhet som ansvarar för att sköta flygtrafikledning.

f)   civil-militär samordning: samordningen mellan civila och militära parter som är behöriga att fatta beslut och enas om åtgärder.

g)   enhet för militär kontroll: en permanent eller mobil militär enhet som har hand om militär flygtrafik och/eller annan verksamhet som på grund av sin särskilda karaktär kan komma att kräva luftrumsreservation eller luftrumsbegränsning.

h)   gränsöverskridande luftrum: en luftrumsstruktur som sträcker sig över nationella gränser och/eller gränser för flyginformationsregioner.

i)   planerad flygrutt: flygväg och andra uppgifter som beskriver den planerade flygningen fram till målet inklusive uppdateringar och ändringar.

j)   flygväg: den väg ett luftfartyg tar genom luften, beskriven i tre dimensioner.

k)   realtid: den faktiska tidpunkt då en process eller händelse inträffar.

l)   separation: utrymmet mellan luftfartyg, nivåer eller färdlinjer.

m)   användare:: civila eller militära luftfartyg som rör sig i luften, liksom alla andra verksamheter som kräver luftrum.

Artikel 3

Principer

Konceptet ”flexibel användning av luftrummet” inbegriper följande principer:

a)

Samordningen av civila och militära myndigheter skall vara organiserad på strategisk, förtaktisk och taktisk nivå inom luftrumsplaneringen genom att det upprättas överenskommelser och förfaranden för att öka säkerheten och luftrumskapaciteten och förbättra luftfartens effektivitet och flexibilitet.

b)

Överensstämmelse mellan luftrumsplanering, flödesplanering och flygledningstjänst som skall åstadkommas och bibehållas på luftrumsplaneringens tre nivåer som anges i punkt a för att skapa effektiv luftrumsplanering, fördelning och användning av luftrummet för alla användare.

c)

Luftrumsreservation för exklusiv eller särskild användning av användarkategorier skall vara av tillfällig natur, och endast tillämpas under begränsade tidsperioder med utgångspunkt från den faktiska användningen och skall hävas så snart den verksamhet som föranledde reservationen upphör.

d)

Samarbete skall upprättas mellan medlemsstater för att man effektivt och enhetligt skall kunna tillämpa konceptet flexibel användning av luftrummet över nationsgränser eller gränser för flyginformationsregioner, och i synnerhet för att sköta gränsöverskridande verksamheter; vidare skall samarbetet omfatta alla relevanta rättsliga, operativa och tekniska aspekter.

e)

Flygtrafikledningsenheter och användare skall utnyttja det tillgängliga luftrummet på bästa sätt.

Artikel 4

Nivån för strategisk luftrumsplanering (nivå 1)

1.   Medlemsstaterna skall utföra följande uppgifter:

a)

se till att konceptet flexibel användning av luftrummet tillämpas på strategisk, förtaktisk och taktisk nivå,

b)

regelbundet se över användarnas behov,

c)

godkänna de verksamheter som kräver luftrumsreservation eller -begränsning,

d)

definiera tillfälliga luftrumsstrukturer och förfaranden för att erbjuda flera valmöjligheter när det gäller luftrumsreservation och flygvägar,

e)

fastställa kriterier och förfaranden för att skapa och tilllämpa justerbara horisontella och vertikala gränser för det luftrum som krävs för att rymma många olika typer av flygvägar och förändringar av flygningar med kort varsel,

f)

bedöma de nationella luftrumsstrukturerna och flygvägsnät för att planera för flexibla luftrumsstrukturer och -förfaranden,

g)

fastställa de särskilda villkor som gäller när ansvaret för separation mellan civila och militära flygningar vilar på flygtrafikledningsenheterna respektive enheterna för militär kontroll,

h)

utveckla gränsöverskridande luftrumsanvändning tillsammans med angränsande medlemsstater när så krävs till följd av trafikflödena och användarnas verksamhet,

i)

samordna sina riktlinjer för luftrumsplanering med de angränsande medlemsstaterna så att de gemensamt kan handha frågan om luftrum över nationsgränser eller över gränser mellan flyginformationsregioner,

j)

fastställa luftrumsstrukturer och göra dem tillgängliga för användare i nära samarbete och samordning med angränsande medlemsstater där de berörda luftrumsstrukturerna har en märkbar effekt på den gränsöverskridande flygtrafiken eller trafiken i luftrum som ligger i gränsområden för flyginformationsregioner, och för att se till att luftrummet används optimalt för samtliga användare runt om i gemenskapen,

k)

tillsammans med angränsande medlemsstater fastställa gemensamma normer för separation mellan civil och militär luftfart när det gäller gränsöverskridande verksamheter,

l)

upprätta samråd med de personer eller organisationer som avses i punkt 3 och samtliga relevanta parter och organisationer för att se till att användarnas krav beaktas på ett korrekt sätt,

m)

bedöma och se över förfaranden för luftrummet och resultatet av insatser för flexibel användning av luftrummet,

n)

inrätta mekanismer för att lagra uppgifter om ansökningar, fördelningen av luftrummet och den faktiska användningen av luftrumsstrukturerna, så att dessa kan analyseras och ligga till grund för planeringen.

De villkor som avses i punkt g skall dokumenteras och beaktas vid den säkerhetsbedömning som avses i artikel 7.

2.   I medlemsstater där både civila och militära myndigheter ansvarar för eller är involverade i luftrumsplanering skall uppgifterna i punkt 1 vidtas inom ramen för ett gemensamt civil-militärt arbete.

3.   Medlemsstaterna skall fastställa vilka personer och organisationer som är ansvariga för att genomföra de uppgifter som anges i punkt 1, och meddela kommissionen dessa uppgifter. Kommission skall för att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna ha, och göra tillgänglig, en förteckning över alla personer eller organisationer som angivits.

Artikel 5

Nivån för förtaktisk luftrumsplanering (nivå 2)

1.   Medlemsstaterna skall utse eller inrätta en cell för luftrumsplanering som skall fördela luftrummet i enlighet med de villkor och förfaranden som fastställs i artikel 4.1.

I de medlemsstater där både civila och militära myndigheter ansvarar för eller är involverade i luftrumsplanering skall denna cell vara en gemensam civil-militär cell.

2.   Två eller flera medlemsstater får upprätta en gemensam cell för luftrumsplanering.

3.   Medlemsstaterna skall se till att det införs lämpliga stödsystem så att cellen för luftrumsplanering kan sköta arbetet med fördelningen av luftrummet och så att det blir möjligt att i god tid meddela uppgifterna om tillgängligt luftrum till alla berörda luftrumsanvändare, celler för luftrumsplanering, leverantörer av flygtrafikledningstjänster och alla berörda parter och organisationer.

Artikel 6

Nivån för taktisk luftrumsplanering (nivå 3)

1.   Medlemsstaterna skall se till att det inrättas förfaranden för civil-militär samordning och kommunikation mellan lämpliga flygtrafikledningsenheter och enheter för militär kontroll som möjliggör ett utbyte av uppgifter om luftrummet som gör det möjligt att i realtid aktivera, avaktivera eller omfördela luftrum som har fördelats på förtaktisk nivå.

2.   Medlemsstaterna skall se till att de berörda enheterna för militär kontroll och flygtrafikledningsenheterna i god tid och på ett effektivt sätt utbyter uppgifter om ändringar av den planerade aktiveringen av detta luftrum, och att de underrättar berörda användare om den faktiska situationen i luftrummet.

3.   Medlemsstaterna skall se till att det införs förfaranden för samordning och stödsystem mellan flygtrafikledningsenheterna och enheter för militär kontroll, så att säkerheten garanteras vid hanteringen av interaktion mellan civilt och militärt flyg.

4.   Medlemsstaterna skall se till att samordningsförfaranden införs mellan civila och militära enheter för flygtrafikledning, så att det blir möjligt att direkt meddela relevanta uppgifter för att lösa enskilda trafiksituationer när civila och militära enheter tillhandahåller tjänster inom samma luftrum. Dessa relevanta uppgifter, skall, särskilt när det krävs av säkerhetsskäl, meddelas civil och militär trafikledning och enheter för militär kontroll genom ett rimligt utbyte av uppgifter om flygningen, inklusive position och planerad flygrutt.

5.   När gränsöverskridande verksamhet pågår skall medlemsstaterna se till att flygtrafikledningen för civil luftfart, flygtrafikledningen för militär luftfart och eventuella enheter för militär kontroll som berörs av denna verksamhet enas om gemensamma förfaranden för att hantera enskilda trafiksituationer och förbättra luftrumsplaneringen i realtid.

Artikel 7

Säkerhetsbedömning

Medlemsstaterna skall för att bibehålla eller förstärka befintliga säkerhetsnivåer se till att det inom ramen för säkerhetsarbetet görs en säkerhetsbedömning, inklusive identifiering av faror, riskbedömning och åtgärder för att minska risker, innan man inför några ändringar i systemet för flexibel användning av luftrummet.

Artikel 8

Rapportering

Vid den årliga rapporteringen om tillämpningen av den flexibla användningen av luftrummet som avses i artikel 7.2 i förordning (EG) nr 551/2004 skall medlemsstaterna lämna de uppgifter som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 9

Tillsyn

Medlemsstaterna skall se till att bestämmelserna i den här förordningen följs med hjälp av inspektioner, översyner och säkerhetsrevisioner.

Artikel 10

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6 skall börja tillämpas 12 månader efter denna förordnings ikraftträdande.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Jacques BARROT

Vice ordförande


(1)  EUT L 96, 31.3.2004, s. 20.

(2)  EUT L 96, 31.3.2004, s. 1.

(3)  EUT L 96, 31.3.2004, s. 9.


BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER UPPGIFTER SOM SKALL INGÅ I DEN ÅRLIGA RAPPORTEN OM TILLÄMPNINGEN AV FLEXIBEL ANVÄNDNING AV LUFTRUMMET

En allmän beskrivning av den nationella organisationen och ansvarsfördelningen på nivåerna 1, 2 och 3 inom konceptet flexibel användning av luftrummet.

En utvärdering av hur de avtal, förfaranden och stödsystem fungerar som har inrättats på strategisk, förtaktisk och taktisk nivå inom luftrumsplaneringen. Denna utvärdering skall göras med sikte på säkerhet, luftrumskapacitet, effektivitet och flexibilitet i samtliga användares flygverksamhet.

De problem som har dykt upp i samband med tillämpningen av den här förordningen, vilka åtgärder som har vidtagits och eventuella behov av ändringar.

Resultatet av nationella inspektioner, översyner och säkerhetsrevisioner.

Samarbetet mellan medlemsstaterna på området för luftrumsplanering, i synnerhet när det gäller arbetet med att skapa och förvalta gränsöverskridande luftrum och gränsöverskridande verksamheter.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/26


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2151/2005

av den 23 december 2005

om närmare bestämmelser om öppnande och förvaltning av tullkvoten för sockerprodukter med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i enlighet med stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 2005/430/EG av den 21 november 2005 om ingående av ett protokoll om ändring av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan, i fråga om en tullkvot för import till gemenskapen av socker och sockerprodukter med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (1), särskilt artikel 3, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 27.2 andra stycket i stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan (2), fastställs att gemenskapen skall ge tullfritt tillträde för import till gemenskapen av de produkter med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien som omfattas av KN-nummer 1701 och 1702, inom ramen för en årlig tullkvot på 7 000 ton (nettovikt).

(2)

Stabiliserings- och associeringsavtalet träder i kraft den 1 januari 2006. Kvoten bör därför öppnas och tillämpningsföreskrifterna träda i kraft den 1 januari 2006.

(3)

För att se till att den årliga tullkvotens kvantitet på 7 000 ton inte överskrids, bör positiv tolerans när det gäller de importerade kvantiteterna undvikas och de rättigheter som importlicenserna ger bör inte kunna överföras. Det måste därför göras undantag från vissa av bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tilllämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (3).

(4)

För att se till att importen inom den årliga tullkvoten förvaltas effektivt måste det vidtas åtgärder som gör det möjligt för medlemsstaterna att bokföra relevanta uppgifter och meddela kommissionen dessa.

(5)

För att förbättra kontrollen bör importen av produkter som omfattas av den årliga tullkvoten övervakas i enlighet med artikel 308d i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (4).

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Denna förordning innehåller tillämpningsföreskrifter för import till gemenskapen av produkter med KN-nummer 1701 och 1702 som har sitt ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och som omfattas av den årliga tullfria kvot på 7 000 ton (nettovikt) vilken fastställs i artikel 27.2 andra stycket i stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan.

2.   Den kvot som avses i punkt 1 skall öppnas från och med den 1 januari 2006.

Artikel 2

1.   Vid den import som avses i artikel 1 skall det uppvisas en importlicens med löpnummer 09.4327.

2.   De importlicenser som avses i punkt 1 skall utfärdas i enlighet med förordning (EG) nr 1291/2000 och kommissionens förordning (EG) nr 1464/95 (5), om inte annat föreskrivs i den här förordningen.

Artikel 3

I denna förordning avses med

a)   importperiod: ettårsperioden 1 januari–31 december,

b)   arbetsdag: en arbetsdag vid kommissionens kontor i Bryssel.

Artikel 4

1.   Ansökningar om importlicenser skall lämnas in till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

2.   Ansökningar om importlicenser skall åtföljas av en handling som styrker att den sökande har ställt en säkerhet på 2 euro per 100 kg.

Artikel 5

Ansökan om importlicens skall liksom importlicensen innehålla följande:

a)

I fält 8, ”f.d. jugoslaviska republiken Makedonien” och ”ja” markeras med ett kryss.

b)

I fält 20, en av de uppgifter som anges i bilagan.

Importlicenserna skall endast vara giltiga för produkter med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

Artikel 6

1.   Ansökningar om importlicens får lämnas in varje vecka, från måndag till fredag. Senast den första arbetsdagen efterföljande vecka skall medlemsstaterna till kommissionen anmäla de kvantiteter sockerprodukter, med fördelning på de åttasiffriga KN-numren, för vilka ansökningar om importlicenser lämnades in veckan före.

2.   Kommissionen skall varje vecka registrera de totala kvantiteter för vilka det har lämnats in ansökningar om importlicens.

3.   När ansökningar om licenser avseende den tullkvot som anges i artikel 27.2 andra stycket i stabiliserings- och associeringsavtalet överstiger kvotnivån, skall kommissionen inte ta emot ytterligare ansökningar för den kvoten för den löpande importperioden, fastställa en nedsättningskoefficient och informera medlemsstaterna om att gränsen i fråga har nåtts.

4.   Om tillämpningen av de åtgärder som genomförs enligt punkt 3 innebär att den kvantitet för vilken en licens utfärdas blir mindre än den kvantitet som begärts, får licensansökan dras tillbaka inom tre arbetsdagar efter det att åtgärderna vidtagits. Om en ansökan dras tillbaka skall säkerheten frisläppas omedelbart.

5.   Licenserna skall utfärdas den tredje arbetsdagen efter den anmälan som avses i punkt 1, om inte annat följer av åtgärder som kommissionen vidtagit i enlighet med punkt 3.

6.   Om, då åtgärderna i punkt 3 vidtas, den kvantitet för vilken en importlicens utfärdas är mindre än den kvantitet som begärts, skall säkerheten minskas i proportion till detta.

7.   Vid sidan av den anmälan som avses i punkt 1 skall medlemsstaterna till kommissionen anmäla de kvantiteter socker för vilka importlicenser har utfärdats i enlighet med punkt 5 eller dragits tillbaka i enlighet med punkt 4 liksom de kvantiteter socker för vilka oanvända eller delvis använda importlicenser har lämnats tillbaka. Dessa anmälningar skall avse information som tagits emot måndag–fredag föregående vecka.

8.   De underrättelser som avses i punkterna 1–7 skall göras på elektronisk väg i den form som kommissionen meddelar medlemsstaterna.

Artikel 7

Importlicenserna skall vara giltiga från dagen för utfärdandet till den 31 december samma år.

Artikel 8

1.   Genom undantag från artikel 8.4 i förordning (EG) nr 1291/2000 får den kvantitet som övergår till fri omsättning inte överstiga den som anges i fälten 17 och 18 i importlicensen. Siffran ”0” skall därför skrivas in i fält 19 i licensen.

2.   Genom undantag från artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1291/2000 får de rättigheter som följer av importlicenserna inte överlåtas.

Artikel 9

På kommissionens begäran skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna uppgifter om de kvantiteter produkter som övergått till fri omsättning inom ramen för den årliga tullkvoten under de månader som kommissionen angivit i enlighet med artikel 308d i förordning (EEG) nr 2454/93.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 333, 20.12.2005, s. 44.

(2)  EUT L 84, 20.3.2004, s. 13.

(3)  EGT L 152, 24.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1856/2005 (EUT L 297, 15.11.2005, s. 7).

(4)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 883/2005 (EUT L 148, 11.6.2005, s. 5).

(5)  EGT L 144, 28.6.1995, s. 14. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 96/2004 (EUT L 15, 22.1.2004, s. 3).


BILAGA

Uppgifter som avses i artikel 5.b:

:

på spanska

:

Exención de derechos de importación [SAA, artículo 27(2)], número de orden 09.4327

:

på tjeckiska

:

Osvobozeno od dovozního cla (SAA, čl. 27(2)), pořadové číslo 09.4327

:

på danska

:

Fritages for importtold (artikel 27(2) SAA), løbenummer 09.4327

:

på tyska

:

Frei von Einfuhrabgaben (SAA, Artikel 27(2)), laufende Nummer 09.4327

:

på estniska

:

Impordimaksust vabastatud (SAA, artikkel 27(2)), järjekorranumber 09.4327

:

på grekiska

:

Δασμολογική απαλλαγή [SAA, άρθρο 27(2)], αύξων αριθμός 09.4327

:

på engelska

:

Free from import duty (SAA, Article 27(2)), order number 09.4327

:

på franska

:

Exemption du droit d'importation [SAA, article 27(2)], numéro d'ordre 09.4327

:

på italienska

:

Esenzione dal dazio all'importazione [SAA, articolo 27(2)], numero d'ordine 09.4327

:

på lettiska

:

Atbrīvots no importa nodokļa (SAA, 27(2). pants), kārtas numurs 09.4327

:

på litauiska

:

Atleista nuo importo muito (SAA, 27(2) straipsnis), kvotos numeris 09.4327

:

på ungerska

:

Mentes a behozatali vám alól (SAA, 27(2) cikk), rendelésszám 09.4327

:

på maltesiska

:

Eżenzjoni minn dazju fuq l-importazzjoni (SAA, Artikolu 27(2)), numru tas-serje 09.4327

:

på nederländska

:

Vrij van invoerrechten (SAA, artikel 27(2)), volgnummer 09.4327

:

på polska

:

Wolne od przywozowych opłat celnych (SAA, art. 27(2)), numer kontyngentu 09.4327

:

på portugisiska

:

Isenção de direitos de importação [SAA, artigo 27(2)], número de ordem 09.4327

:

på slovakiska

:

Oslobodený od dovozného cla [SAA, čl 27(2)], poradové číslo 09.4327

:

på slovenska

:

Brez uvozne carine (SAA, člen 27(2)), „številka kvote“ 09.4327

:

på finska

:

Vapaa tuontitulleista (SAA, 27(2) artikla), järjestysnumero 09.4327

:

på svenska

:

Importtullfri (SAA, artikel 27(2)), löpnummer 09.4327


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/30


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2152/2005

av den 23 december 2005

om ändring av förordning (EG) nr 327/98 om öppnande och förvaltning av vissa tullkvoter för import av ris och brutet ris och ändring av förordning (EG) nr 1549/2004 om undantag från rådets förordning (EG) nr 1785/2003 i fråga om importreglerna för ris och särskilda övergångsregler för import av basmatiris

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (1), särskilt artiklarna 10.2 och 11.4,

med beaktande av rådets beslut av den 20 december 2005 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Thailand i enlighet med artikel XXVIII i GATT 1994 om ändring av de medgivanden för ris som anges i EG:s bindningslista som bifogas GATT 1994 (2), särskilt artikel 2, och

av följande skäl:

(1)

Enligt beslut av den 20 december 2005 skall det öppnas en ny årlig kvot för tullfri import av 13 500 ton delvis slipat ris eller helt slipat ris med KN-nummer 1006 30. Dessutom ökas till 100 000 ton den årliga importkvot för brutet ris med KN-nummer 1006 40 00 som avses i artikel 1.1 c i kommissionens förordning (EG) nr 327/98 av den 10 februari 1998 om öppnande och förvaltning av vissa tullkvoter för import av ris och brutet ris (3).

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1549/2004 (4) fastställs ett undantag från förordning (EG) nr 1785/2003 i fråga om importreglerna för ris, liksom särskilda övergångsregler för import av basmatiris.

(3)

För att möjliggöra en bättre förvaltning av de kvoter som föreskrivs i förordning (EG) nr 327/98 bör de tilldelas individuella löpnummer.

(4)

Beslut av den 20 december 2005 innehåller särskilda bestämmelser för beräkning av den tullsats som skall tillämpas på import till gemenskapen av delvis slipat ris eller helt slipat ris med KN-nummer 1006 30 under perioden 1 september 2005–30 juni 2006. De åtgärder som är nödvändiga bör därför vidtas i fråga om tullsatser som skall tillämpas på import av delvis slipat eller helt slipat ris med KN-nummer 1006 30 för den fastställda övergångsperioden.

(5)

I beslut av den 20 december 2005 fastställs dessutom att tullsatsen för import av brutet ris med KN-nummer 1006 40 00 skall vara 65 euro per ton.

(6)

Med hänsyn till att det avtal som godkänts genom beslut av den 20 december 2005 skall tillämpas från och med den 1 september 2005 bör bestämmelserna i denna förordning om tullsatser för import av delvis slipat eller helt slipat ris liksom brutet ris tillämpas från och med samma datum. Det är också lämpligt att föreskriva att de nya tullkvoter som fastställs i avtalet med Thailand börjar användas den 1 januari 2006 och att proportionerligt öka kvantiteterna i den nya kvoten för delvis slipat och helt slipat ris och kvoten för brutet ris med hänsyn till kvantiteterna för perioden 1 september 2005–31 december 2005.

(7)

Förordningarna (EG) nr 327/98 och (EG) nr 1549/2004 bör därför ändras.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 327/98 skall ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 skall ersättas med följande:

”Artikel 1

1.   Följande årliga importtullkvoter, fördelade per ursprungsland och uppdelade på delkvoter i enlighet med bilaga IX, skall öppnas varje år den 1 januari:

a)

63 000 ton helt slipat eller delvis slipat ris med KN-nummer 1006 30, tullfritt,

b)

20 000 ton råris med KN-nummer 1006 20, med en tullsats på 88 euro per ton,

c)

100 000 ton brutet ris med KN-nummer 1006 40 00, för vilken den tullsats som fastställs i artikel 1d i kommissionens förordning (EG) nr 1549/2004 (5) minskas med 30,77 %,

d)

13 500 ton helt slipat eller delvis slipat ris med KN-nummer 1006 30 tullfritt,

2.   För år 2006 skall de kvoter som avses i punkt 1 liksom delkvoterna för dessa fastställas i enlighet med bilaga X.

2.

Artikel 2 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 1, 2 och 2a skall utgå.

b)

I punkt 3 andra stycket skall ”punkt 1 c” ersättas med ”artikel 1.1 c och d”.

3.

Artikel 3 skall ändras på följande sätt:

a)

I första stycket skall ”artikel 2” ersättas med ”artikel 1.1 a, b och c”.

b)

I tredje stycket skall ”i artikel 2” ersättas med ”i artiklarna 1 och 2”.

4.

Artikel 4 skall ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 första strecksatsen skall ”artikel 1.1 a” ersättas med ”artikel 1.1 a och d”.

b)

I punkt 4 skall följande läggas till som led d:

”d)

I fråga om den kvot som anges i artikel 1.1 d, en av de uppgifter som anges i bilaga VIII.”.

5.

I artikel 5.1 skall första stycket ersättas med följande:

”Inom två arbetsdagar räknat från sista dagen för inlämnande av ansökan om licens skall medlemsstaterna, på elektronisk väg och i enlighet med bilaga III, till kommissionens anmäla de kvantiteter för vilka ansökan om licens inlämnats, fördelade på åttasiffriga KN-nummer och kvoternas löpnummer, med uppgift om ursprungsland samt numret på den begärda licensen och den sökandes namn och adress. När exportlicens krävs skall även denna licens nummer anges.”

6.

I artikel 8 första stycket skall inledningen ersättas med följande:

”De behöriga organen skall på elektronisk väg och i enlighet med bilaga III till kommissionen anmäla följande:”

7.

Bilaga III skall ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

8.

Bilaga V skall ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

9.

Bilaga VII skall ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen.

10.

Texten i bilaga IV till den här förordningen skall läggas till som bilagorna VIII, IX och X.

Artikel 2

Förordning (EG) nr 1549/2004 skall ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1a skall ”råris” ersättas med ”råris, delvis slipat ris och helt slipat ris”.

2.

Artikel 1b skall ersättas med följande:

”Artikel 1b

1.   Genom undantag från artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1785/2003 skall importtullen för delvis slipat ris eller helt slipat ris med KN-nummer 1006 30 fastställas av kommissionen inom 10 dagar efter den berörda referensperiodens utgång till följande belopp:

a)

175 euro per ton i något av följande fall:

När det konstateras att importen av delvis slipat ris och helt slipat ris under hela det gånga regleringsåret överskrider 387 743 ton.

När det konstateras att importen av delvis slipat ris och helt slipat ris under de sex första månaderna av regleringsåret överskrider 182 239 ton.

b)

145 euro per ton i något av följande fall:

När det konstateras att importen av delvis slipat ris och helt slipat ris under hela det gångna regleringsåret inte överskrider 387 743 ton.

När det konstateras att importen av delvis slipat ris och helt slipat ris under de sex första månaderna av regleringsåret inte överskrider 182 239 ton.

Kommissionen skall endast fastställa den tillämpliga tullsatsen om de beräkningar som gjorts genom tillämpning av denna punkt leder till att tullsatsen ändras. Till dess att en ny tillämplig tullsats fastställs skall den tidigare fastställda tullsatsen tillämpas.

2.   När det gäller beräkningen av den import som avses i punkt 1 skall hänsyn tas till de kvantiteter för vilka importlicenser för delvis slipat eller helt slipat ris med KN-nummer 1006 30 utfärdats i enlighet med artikel 10.1 första stycket i förordning (EG) nr 1785/2003 under motsvarande referensperiod.”

3.

Följande skall införas som artikel 1d:

”Artikel 1d

Genom undantag från artikel 11.1 i förordning (EG) nr 1785/2003 skall importtullen för brutet ris med KN-nummer 1006 40 vara 65 euro per ton.”

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 skall tillämpas från och med den 1 januari 2006.

Artikel 2.2 och 2.3 skall tillämpas från och med den 1 september 2005. Tullsatsen i enlighet med artikel 1b i förordning (EG) nr 1549/2004, ändrad genom artikel 2.2 i den här förordningen, skall dock för första gången fastställas inom tre dagar efter det att denna förordning offentliggjorts.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 96.

(2)  Ännu ej offentliggjort i EUT (KOM(2005) 601).

(3)  EGT L 37, 11.2.1998, s. 5. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1950/2005 (EGT L 312, 29.11.2005, s. 18).

(4)  EUT L 280, 31.8.2004, s. 13. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1006/2005 (EUT L 170, 1.7.2005, s. 26).

(5)  EUT L 280, 31.8.2004, s. 13..”


BILAGA I

”BILAGA III

RIS – förordning (EG) nr 327/98

 

Ansökan om importlicens (1)

 

Utfärdande av importlicens (1)

 

Övergång till fri omsättning (1)

 

Mottagare: GD AGRI D-2

 

E-postadress: AGRI-IMP-TRQ-RICE-CER@cec.eu.int

 

Avsändare:


Datum

Exportlicensnummer

Importlicensnummer

Kvotens löpnummer

KN-nr

Kvantitet i ton

Ursprungsland

Sökandens/innehavarens namn och adress

Förpackning ≤ 5 kg (2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  Stryk det som inte är tillämpligt.

(2)  Ifylls endast i tillämpliga fall.”


BILAGA II

”BILAGA V

Uppgifter enligt artikel 4.4 a

:

På spanska

:

Exención del derecho de aduana hasta la cantidad indicada en las casillas 17 y 18 del presente certificado [Reglamento (CE) no 327/98, artículo 1, apartado 1, letra a)]

:

På tjeckiska

:

Osvobození od cla až do množství uvedeného v kolonkách 17 a 18 této licence (nařízení (ES) č. 327/98, čl. 1 odst. 1 písm. a))

:

På danska

:

Toldfri op til den mængde, der er angivet i rubrik 17 og 18 i denne licens (forordning (EF) nr. 327/98, artikel 1, stk. 1, litra a))

:

På tyska

:

Zollfrei bis zu der in den Feldern 17 und 18 dieser Lizenz angegebenen Menge (Verordnung (EG) Nr. 327/98, Artikel 1 Absatz 1 Buchstabe a)

:

På estniska

:

Tollimaksuvabastus kuni käeoleva litsentsi lahtrites 17 ja 18 näidatud koguseni (määruse (EÜ) nr 327/98 artikli 1 lõike 1 punkt a)

:

På grekiska

:

Απαλλαγή από τον τελωνειακό δασμό έως την ποσότητα που αναγράφεται στα τετραγωνίδια 17 και 18 του παρόντος πιστοποιητικού [κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 327/98 άρθρο 1 παράγραφος 1 στοιχείο α)]

:

På engelska

:

Exemption from customs duty up to the quantity indicated in boxes 17 and 18 of this licence (Regulation (EC) No 327/98, Article 1(1)(a))

:

På franska

:

Exemption du droit de douane jusqu'à la quantité indiquée dans les cases 17 et 18 du présent certificat [règlement (CE) no 327/98, article 1er, paragraphe 1, point a)]

:

På italienska

:

Esenzione dal dazio doganale fino a concorrenza del quantitativo indicato nelle caselle 17 e 18 del presente titolo [regolamento (CE) n. 327/98, articolo 1, paragrafo 1, lettera a)]

:

På lettiska

:

Atbrīvojumi no muitas nodokļa līdz šīs atļaujas 17. un 18. ailē norādītajam daudzumam (Regulas (EK) Nr. 327/98 1. panta 1. punkta a) apakšpunkts)

:

På litauiska

:

Atleidimas nuo muito mokesčio neviršijant šios licencijos 17 ir 18 langeliuose nurodyto kiekio (Reglamento (EB) Nr. 327/98 1 straipsnio 1 dalies a punktas)

:

På ungerska

:

Vámmentes az ezen engedély 17. és 18. rovatában feltüntetett mennyiségig (327/98/EK rendelet 1. cikk (1) bekezdés a) pont)

:

På maltesiska

:

Eżenzjoni tad-dazju tad-dwana sal-kwantità indikata fil-każi 17 u 18 taċ-ċertifikat preżenti (Regolament (KE) Nru 327/98, Artikolu 1, paragrafu 1, punt a))

:

På nederländska

:

Vrijstelling van douanerecht voor hoeveelheden die niet groter zijn dan de in de vakken 17 en 18 van dit certificaat vermelde hoeveelheid (Verordening (EG) nr. 327/98, artikel 1, lid 1, onder a))

:

På polska

:

Zwolnienie z cła ilości do wysokości wskazanej w sekcjach 17 i 18 niniejszego pozwolenia (rozporządzenie (WE) nr 327/98, art. 1 ust. 1 lit. a))

:

På portugisiska

:

Isenção do direito aduaneiro até à quantidade indicada nas casas 17 e 18 do presente certificado [Regulamento (CE) n.o 327/98, alínea a) do n.o 1 do artigo 1.o]

:

På slovakiska

:

Oslobodenie od cla až po množstvo uvedené v kolónkach 17 a 18 tejto licencie [článok 1 ods. 1 písm. a) nariadenia (ES) č. 327/98]

:

På slovenska

:

Oprostitev uvozne dajatve do količine, navedene v poljih 17 in 18 tega dovoljenja (Uredba (ES) št. 327/98, člen 1(1)(a))

:

På finska

:

Tullivapaa tämän todistuksen 17 ja 18 artiklassa ilmoitettuun määrään asti (asetuksen (EY) N:o 327/98 1 artiklan 1 kohdan a alakohta)

:

På svenska

:

Tullfri upp till den mängd som anges i fälten 17 och 18 i denna licens (Förordning (EG) nr 327/98, artikel 1.1 a)”


BILAGA III

”BILAGA VII

Uppgifter enligt artikel 4.4 c

:

På spanska

:

Derecho reducido un 30,77 % con respecto al derecho fijado en la nomenclatura combinada hasta la cantidad indicada en las casillas 17 y 18 del presente certificado [Reglamento (CE) no 327/98]

:

På tjeckiska

:

Snížení cla o 30,77 % cla stanoveného v kombinované nomenklatuře až do množství stanoveného v kolonkách 17 a 18 této licence (nařízení (ES) č. 327/98)

:

På danska

:

Nedsættelse på 30,77 % af tolden i den kombinerede nomenklatur op til den mængde, der er angivet i rubrik 17 og 18 i denne licens (forordning (EF) nr. 327/98)

:

På tyska

:

Zollsatz, um 30,77 % des in der Kombinierten Nomenklatur festgesetzten Zollsatzes bis zu der in den Feldern 17 und 18 dieser Lizenz angegebenen Menge ermäßigt (Verordnung (EG) Nr. 327/98)

:

På estniska

:

Kombineeritud nomenklatuuris sätestatud tollimaksust 30,77 % võrra madalam tollimaks kuni käesoleva litsentsi lahtrites 17 ja 18 näidatud koguseni (määrus (EÜ) nr 327/98)

:

På grekiska

:

Δασμός μειωμένος κατά 30,77 % του δασμού που καθορίζεται στη συνδυασμένη ονοματολογία έως την ποσότητα που αναγράφεται στα τετραγωνίδια 17 και 18 του παρόντος πιστοποιητικού [κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 327/98]

:

På engelska

:

Duty fixed in the Combined Nomenclature reduced by 30,77 % up to the quantity indicated in boxes 17 and 18 of this licence (Regulation (EC) No 327/98)

:

På franska

:

Droit réduit de 30,77 % du droit fixé dans la nomenclature combinée jusqu'à la quantité indiquée dans les cases 17 et 18 du présent certificat [règlement (CE) no 327/98]

:

På italienska

:

Dazio ridotto in ragione del 30,77 % del dazio fissato nella nomenclatura combinata fino a concorrenza del quantitativo indicato nelle caselle 17 e 18 del presente titolo [regolamento (CE) n. 327/98]

:

På lettiska

:

Muitas nodoklis samazināts par 30,77 %, salīdzinot ar nodokli, kas noteikts kombinētajā nomenklatūrā, līdz šīs atļaujas 17. un 18. ailē norādītajam daudzumam (Regula (EK) Nr. 327/98)

:

På litauiska

:

Muito mokestis, 30,77 % mažesnis už Kombinuotoje nomenklatūroje nustatytą, neviršijant šios licencijos 17 ir 18 langeliuose nurodyto kiekio (Reglamentas (EB) Nr. 327/98)

:

På ungerska

:

A kombinált nómenklatúrában meghatározottnál 30,77 %-kal csökkentett vámtétel az ezen engedély 17. és 18. rovatában feltüntetett mennyiségig (327/98/EK rendelet)

:

På maltesiska

:

Dazju imnaqqas ta’ 30,77 % tad-dazju ffissat fin-nomenklatura magħquda sal-kwantità indikata fil-każi 17 u 18 ta-ċertifikat preżenti (Regolament (KE) Nru 327/98)

:

På nederländska

:

Verlaging met 30,77 % van het in de GN vastgestelde recht voor hoeveelheden die niet groter zijn dan de in de vakken 17 en 18 van dit certificaat vermelde hoeveelheid (Verordening (EG) nr. 327/98)

:

På polska

:

Stawka celna obniżona o 30,77 % wobec ustalonej w nomenklaturze scalonej do wysokości wskazanej w sekcjach 17 i 18 niniejszego pozwolenia na przywóz (rozporządzenie (WE) nr 327/98)

:

På portugisiska

:

Direito reduzido de 30,77 % do direito fixado na Nomenclatura Combinada até à quantidade indicada nas casas 17 e 18 do presente certificado [Regulamento (CE) n.o 327/98]

:

På slovakiska

:

Clo znížené o 30,77 % z cla stanoveného v kombinovanej nomenklatúre až po množstvo uvedené v kolónkach 17 a 18 tejto licencie [nariadenie (ES) č. 327/98]

:

På slovenska

:

Znižanje uvozne dajatve za 30,77 % dajatve, določene v kombinirani nomenklaturi, do količine, navedene v poljih 17 in 18 tega dovoljenja (Uredba (ES) št. 327/98)

:

På finska

:

Yhdistetyssä nimikkeistössä vahvistetun tullin alennus 30,77 prosentilla tämän todistuksen 17 ja 18 kohdassa ilmoitettuun määrään asti (asetus (EY) N:o 327/98)

:

På svenska

:

Nedsättning med 30,77 % av den tull som fastställs i Kombinerade nomenklaturen upp till den mängd som anges i fälten 17 och 18 i denna licens (förordning (EG) nr 327/98)”


BILAGA IV

BILAGA VIII

Uppgifter enligt artikel 4.4 d

:

På spanska

:

Exención del derecho de aduana hasta la cantidad indicada en las casillas 17 y 18 del presente certificado [Reglamento (CE) no 327/98, artículo 1, apartado 1, letra d)]

:

På tjeckiska

:

Osvobození od cla až do množství stanoveného v kolonkách 17 a 18 této licence (nařízení (ES) č. 327/98, čl. 1 odst. 1 písm. d))

:

På danska

:

Toldfri op til den mængde, der er angivet i rubrik 17 og 18 i denne licens (forordning (EF) nr. 327/98, artikel 1, stk. 1, litra d))

:

På tyska

:

Zollfrei bis zu der in den Feldern 17 und 18 dieser Lizenz angegebenen Menge (Verordnung (EG) Nr. 327/98, Artikel 1 Absatz 1 Buchstabe d)

:

På estniska

:

Tollimaksuvabastus kuni käesoleva litsentsi lahtrites 17 ja 18 näidatud koguseni (määruse (EÜ) nr 327/98 artikli 1 lõike 1 punkt d)

:

På grekiska

:

Απαλλαγή από τον τελωνειακό δασμό έως την ποσότητα που αναγράφεται στα τετραγωνίδια 17 και 18 του παρόντος πιστοποιητικού [κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 327/98 άρθρο 1 παράγραφος 1 στοιχείο δ)]

:

På engelska

:

Exemption from customs duty up to the quantity indicated in boxes 17 and 18 of this licence (Regulation (EC) No 327/98, Article 1(1)(d))

:

På franska

:

Exemption du droit de douane jusqu'à la quantité indiquée dans les cases 17 et 18 du présent certificat [règlement (CE) no 327/98, article 1er, paragraphe 1, point d)]

:

På italienska

:

Esenzione dal dazio doganale fino a concorrenza del quantitativo indicato nelle caselle 17 e 18 del presente titolo [regolamento (CE) n. 327/98, articolo 1, paragrafo 1, lettera d)]

:

På lettiska

:

Atbrīvojumi no muitas nodokļa līdz šīs atļaujas 17. un 18. ailē norādītajam daudzumam (Regulas (EK) Nr. 327/98 1. panta 1. punkta d) apakšpunkts)

:

På litauiska

:

Atleidimas nuo muito mokesčio neviršijant šios licencijos 17 ir 18 langeliuose nurodyto kiekio (Reglamento (EB) Nr. 327/98 1 straipsnio 1 dalies d punktas)

:

På ungerska

:

Vámmentes az ezen engedély 17. és 18. rovatában feltüntetett mennyiségig (327/98/EK rendelet 1. cikk (1) bekezdés d) pont)

:

På maltesiska

:

Eżenzjoni tad-dazju tad-dwana sal-kwantità indikata fil-każi 17 u 18 taċ-ċertifikat preżenti [Regolament (KE) Nru 327/98, Artikolu 1, paragrafu 1, punt d)]

:

På nederländska

:

Vrijstelling van douanerecht voor hoeveelheden die niet groter zijn dan de in de vakken 17 en 18 van dit certificaat vermelde hoeveelheid (Verordening (EG) nr. 327/98, artikel 1, lid 1, onder d))

:

På polska

:

Zwolnienie z cła ilości do wysokości wskazanej w sekcjach 17 i 18 niniejszego pozwolenia (rozporządzenie (WE) nr 327/98, art. 1 ust. 1 lit. d))

:

På portugisiska

:

Isenção do direito aduaneiro até à quantidade indicada nas casas 17 e 18 do presente certificado [Regulamento (CE) n.o 327/98, alínea d) do n.o 1 do artigo 1.o]

:

På slovakiska

:

Oslobodenie od cla až po množstvo uvedené v kolónkach 17 a 18 tejto licencie [článok 1 ods. 1 písm. d) nariadenia (ES) č. 327/98]

:

På slovenska

:

Oprostitev uvozne dajatve do količine, navedene v poljih 17 in 18 tega dovoljenja (Uredba (ES) št. 327/98, člen 1(1)(d))

:

På finska

:

Tullivapaa tämän todistuksen 17 ja 18 artiklassa ilmoitettuun määrään asti (asetuksen (EY) N:o 327/98 1 artiklan 1 kohdan d alakohta)

:

På svenska

:

Tullfri upp till den mängd som anges i fälten 17 och 18 i denna licens (Förordning (EG) nr 327/98, artikel 1.1 d)

BILAGA IX

Kvoter och delkvoter från och med 2007

a)

Kvot på 63 000 ton helt slipat eller delvis slipat ris i enlighet med artikel 1.1 a:

Ursprungsland

Kvantitet i ton

Löpnummer

Delkvoter (kvantitet i ton)

Januari

April

Juli

September

Oktober

Förenta staterna

38 721

09.4127

9 681

19 360

9 680

 

Thailand

21 455

09.4128

10 727

5 364

5 364

 

Australien

1 019

09.4129

1 019

 

Övriga ursprung

1 805

09.4130

1 805

 

Alla länder

 

09.4138

 

 

 

 

 (1)

Totalt

63 000

 

20 408

27 548

15 044

 

b)

Kvot på 20 000 ton råris i enlighet med artikel 1.1 b:

Ursprungsland

Kvantitet i ton

Löpnummer

Delkvoter (kvantitet i ton)

Januari

April

Juli

September

Oktober

Australien

10 429

09.4139

2 608

5 214

2 607

 

Förenta staterna

7 642

09.4140

1 911

3 821

1 910

 

Thailand

1 812

09.4144

1 812

 

Övriga ursprung

117

09.4145

117

 

Alla länder

 

09.4148

 

 

 

 

 (2)

Totalt

20 000

 

4 519

10 964

4 517

 

c)

Kvot på 100 000 ton brutet ris i enlighet med artikel 1.1 c:

Ursprungsland

Kvantitet i ton

Löpnummer

Delkvoter (kvantitet i ton)

Januari

Juli

Thailand

52 000

09.4149

36 400

15 600

Australien

16 000

09.4150

8 000

8 000

Guyana

11 000

09.4152

5 500

5 500

Förenta staterna

9 000

09.4153

4 500

4 500

Övriga ursprung

12 000

09.4154

6 000

6 000

Totalt

100 000

 

60 400

39 600

d)

Kvot på 13 500 ton helt slipat eller delvis slipat ris i enlighet med artikel 1.1 d:

Ursprungsland

Kvantitet i ton

Löpnummer

Delkvoter (kvantitet i ton)

Januari

Juli

Thailand

4 313

09.4112

4 313

Förenta staterna

2 388

09.4116

2 388

Indien

1 769

09.4117

1 769

Pakistan

1 596

09.4118

1 595

Övriga ursprung

3 435

09.4119

3 435

Totalt

13 500

 

13 500

BILAGA X

Kvoter och delkvoter för år 2006

a)

Kvot på 63 000 ton helt slipat eller delvis slipat ris i enlighet med artikel 1.1 a:

Ursprungsland

Kvantitet i ton

Löpnummer

Delkvoter (kvantitet i ton)

Januari

April

Juli

September

Oktober

Förenta staterna

38 721

09.4127

9 681

19 360

9 680

 

Thailand

21 455

09.4128

10 727

5 364

5 364

 

Australien

1 019

09.4129

1 019

 

Övriga ursprung

1 805

09.4130

1 805

 

Alla länder

 

09.4138

 

 

 

 

 (3)

Totalt

63 000

 

20 408

27 548

15 044

 

b)

Kvot på 20 000 ton råris i enlighet med artikel 1.1 b:

Ursprungsland

Kvantitet i ton

Löpnummer

Delkvoter (kvantitet i ton)

Januari

April

Juli

September

Oktober

Australien

10 429

09.4139

2 608

5 214

2 607

 

Förenta staterna

7 642

09.4140

1 911

3 821

1 910

 

Thailand

1 812

09.4144

1 812

 

Övriga ursprung

117

09.4145

117

 

Alla länder

 

09.4148

 

 

 

 

 (4)

Totalt

20 000

 

4 519

10 964

4 517

 

c)

Kvot på 106 667 ton brutet ris i enlighet med artikel 1.1 c:

Ursprungsland

Kvantitet i ton

Löpnummer

Delkvoter (kvantitet i ton)

Januari

Juli

Thailand

55 467

09.4149

38 827

16 640

Australien

17 067

09.4150

8 533

8 534

Guyana

11 733

09.4152

5 866

5 867

Förenta staterna

9 600

09.4153

4 800

4 800

Övriga ursprung

12 800

09.4154

6 400

6 400

Totalt

106 667

 

64 426

42 241

d)

Kvot på 18 000 ton helt slipat eller delvis slipat ris i enlighet med artikel 1.1 d:

Ursprungsland

Kvantitet i ton

Löpnummer

Delkvoter (kvantitet i ton)

Januari

Juli

Thailand

5 750

09.4112

5 750

Förenta staterna

3 184

09.4116

3 184

Indien

2 358

09.4117

2 358

Pakistan

2 128

09.4118

2 128

Övriga ursprung

4 580

09.4119

4 580

Totalt

18 000

 

18 000


(1)  Icke utnyttjad kvantitet från tidigare delkvoter, offentliggjord i kommissionsförordning.

(2)  Icke utnyttjad kvantitet från tidigare delkvoter, offentliggjord i kommissionsförordning.

(3)  Icke utnyttjad kvantitet från tidigare delkvoter, offentliggjord i kommissionsförordning.

(4)  Icke utnyttjad kvantitet från tidigare delkvoter, offentliggjord i kommissionsförordning.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/39


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2153/2005

av den 23 december 2005

om stödordningen för privat lagring av olivolja

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 865/2004 av den 29 april 2004 om den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver och om ändring av förordning (EEG) nr 827/68 (1), särskilt artikel 6.3, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 6 i förordning (EG) nr 865/2004 föreskrivs möjligheten att införa en ordning för privat lagring av olivolja vid allvarliga störningar på marknaden i vissa regioner i gemenskapen.

(2)

För att ordningen snabbt skall kunna införas vid behov, bör det fastställas tillämpningsföreskrifter för nämnda förordning. Ordningen för stöd till privat lagring måste grunda sig på avtal med aktörer och som erbjuder tillräckliga garantier som godkänts av medlemsstaterna på grundval av vissa fastställda villkor.

(3)

För att kunna öka stödordningens marknadseffekter på producentnivå och för att underlätta kontrollen av den, måste stödet inriktas på lagring av otappad jungfruolja.

(4)

Det bör finnas tillgång till uppgifter om utvecklingen i fråga om priser och olivoljeproduktion. Sådana uppgifter är nödvändiga för en kontinuerlig övervakning av olivoljemarknaden, så att det blir möjligt att fastställa om det förekommer en allvarlig störning av marknaden.

(5)

För att marknadssituationen skall avspeglas på bästa sätt bör stödbeloppet fastställas för de marknadssektorer som är i behov av stöd. De klasser olivolja som berörs anges i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 865/2004.

(6)

För att det skall finnas tillgång till uttömmande uppgifter för varje anbud, är det nödvändigt att fastställa vilka uppgifter som skall anges i anbuden samt villkoren för inlämnande och prövning av anbud.

(7)

Anbudsförfarandena måste inledas på grundval av vissa villkor, bland annat när det gäller inlämningsfristerna och minimikvantiteten för varje anbud. För att anbuden skall kunna påverka marknadsläget bör de i första hand avse en lång lagringstid och en kvantitet som avspeglar situationen inom sektorn.

(8)

Anbudets verkställande bör garanteras genom en säkerhet som ställs enligt bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 av den 22 juli 1985 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter (2), vars belopp och löptid bör stå i förhållande till riskerna för prisvariationer på marknaden och det faktiska antalet lagringsdagar som berättigar till stöd.

(9)

För att anbuden skall kunna godkännas får de inte överstiga ett maximalt stödbelopp per lagringsdag som bör fastställas med hänsyn till marknaden för olivolja. Anbuden måste vara representativa och de maximala kvantiteter som anges i anbudsförfarandet måste iakttas för varje kategori eller region som fastställts.

(10)

Det är nödvändigt att fastställa de väsentliga uppgifter som skall anges i avtalet. För att undvika störningar på marknaden bör kommissionen kunna ändra avtalens löptid med hänsyn bland annat till skördeprognoserna för det regleringsår som följer efter det regleringsår då avtalet slöts.

(11)

För att stödordningen skall kunna förvaltas på lämpligt sätt måste det anges under vilka villkor förskott på stödet får beviljas, vilka kontroller av stödberättigande som är nödvändiga, tillsammans med vissa föreskrifter för beräkning av stödet och de uppgifter som medlemsstaterna skall lämna till kommissionen.

(12)

För tydlighetens och öppenhetens skull bör kommissionens förordning (EG) nr 2768/98 av den 21 december 1998 om stödordningen för privat lagring av olivolja (3) upphöra att gälla och ersättas med en ny förordning.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för olivolja och bordsoliver.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   De behöriga organen i producentmedlemsstaterna skall sluta avtal om privat lagring av otappad jungfruolja enligt de villkor som fastställs i denna förordning.

2.   I syfte att fastställa det stöd som skall beviljas för att genomföra avtal om privat lagring av otappad jungfruolja får kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 i förordning (EG) nr 865/2004, inleda tidsbegränsade anbudsförfaranden. Under ett tidsbegränsat anbudsförfarande skall delanbud infordras.

Artikel 2

1.   Ett tidsbegränsat anbudsförfarande får inledas om följande villkor är uppfyllda:

a)

Det förekommer allvarliga störningar på marknaden i vissa regioner av gemenskapen och dessa kan minskas eller hävas genom privat lagring av otappad jungfruolja, och

b)

det genomsnittspris som noterats på marknaden under minst två veckor har understigit

1 779 euro/ton för extra jungfruolja,

1 710 euro/ton för jungfruolja,

1 524 euro/ton för bomolja med ett innehåll av fria fettsyror på 2 grader. Detta belopp skall minskas med 36,70 euro/ton för varje extra surhetsgrad.

2.   I det tidsbegränsade anbudsförfarandet skall det fastställas en maximal kvantitet för hela anbudsförfarandet och det får fastställas maximala kvantiteter för varje

klass av jungfruolja som anges i del 1 i bilagan I till förordning (EG) nr 865/2004,

region eller medlemsstat i gemenskapen.

Det tidsbegränsade anbudsförfarandet får begränsas till vissa av de klasser av jungfruolja eller av de regioner som avses i första stycket.

Det tidsbegränsade anbudsförfarandet får avslutas före löptidens utgång i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 i förordning (EG) nr 865/2004.

Artikel 3

Delanbud får endast lämnas av aktörer inom olivoljesektorn som godkänts av de behöriga organen i medlemsstaten i fråga.

Medlemsstaterna skall fastställa kriterier och förfarande för godkännande av aktörer som tillhör någon av följande kategorier:

a)

En organisation för olivoljeproducenter med minst 700 producenter, när den verkar som producentorganisation och för att öka förädlingsvärdet av oliver och olivolja.

b)

En producentorganisation som omfattar minst 25 % av olivoljeproducenterna eller av olivoljeproduktionen i den region där den har sitt säte.

c)

En sammanslutning av producentorganisationer från flera ekonomiska regioner, som är sammansatt av minst tio sådana producentorganisationer som avses i a och b, eller ett antal organisationer som tillsammans står för minst 5 % av olivoljeproduktionen i den berörda medlemsstaten.

d)

En pressningsanläggning vars installationer möjliggör framställning av minst två ton olivolja per åttatimmars arbetsdag och som under de två närmast föregående regleringsåren gett en avkastning på minst 500 ton jungfruolivolja.

e)

Förpackningsföretag som inom en och samma medlemsstat har en kapacitet på minst 6 ton olja per åttatimmars arbetsdag och som under de två föregående regleringsåren tappade sammanlagt minst 500 ton olivolja.

Om en eller flera producentorganisationer eller organisationer som arbetar med att öka förädlingsvärdet av oliver och olivolja är medlemmar i en sådan organisation som avses i a i andra stycket, skall de olivoljeproducenter som är grupperade på detta vis räknas individuellt vid beräkningen av minimiantalet 700 olivoljeproducenter.

Artikel 4

För att bli godkända enligt artikel 3 skall aktörerna förbinda sig att

a)

tillåta medlemsstatens behöriga organ att plombera behållarna med jungfruolja som omfattas av lagringsavtal,

b)

bokföra sina lager av olja och eventuella lager av oliver,

c)

underkasta sig alla kontroller som föreskrivs i denna stödordning för avtal om privat lagring.

De berörda aktörerna skall ange sin lagringskapacitet, lämna in ritningar på lagringsutrymmena och styrka att villkoren i artikel 3 uppfylls.

Artikel 5

1.   De aktörer som uppfyller villkoren i artiklarna 3 och 4 skall godkännas och erhålla ett godkännandenummer inom två månader efter det att en fullständig ansökan om godkännande lämnats in.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.3 skall

a)

olivoljeproducenternas organisationer och deras sammanslutningar samt pressningsanläggningar och förpackningsföretag som av medlemsstaten godkänts för att bedriva privat lagringsverksamhet under regleringsåren 1998/99 till 2004/05 betraktas som godkända inom ramen för den här förordningen, om de uppfyller villkoren i artiklarna 3 och 4,

b)

godkännandet inte beviljas eller omedelbart återkallas för en aktör som

i)

inte uppfyller kraven för godkännande, eller

ii)

gentemot vilken de behöriga myndigheterna har utdömt påföljder i samband med oegentligheter, i enlighet med förordning (EG) nr 865/2004, eller

iii)

som under regleringsåren 2002/03, 2003/04 eller 2004/05 har omfattats av påföljder på grund av överträdelse i samband med den produktionsstödordning som föreskrivs i rådets förordning nr 136/66/EG (4), eller

iv)

som under regleringsåren 2002/03, 2003/04 eller 2004/05 har omfattats av påföljder på grund av överträdelse i samband finansieringen av de handlingsprogram för producentorganisationer (olivolja) som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1638/98/ (5).

Artikel 6

1.   Senast varje onsdag skall medlemsstaterna meddela kommissionen de genomsnittspriser som den föregående veckan konstaterats på deras största representativa marknader för de olika kategorier olivolja som avses i bilaga I till förordning (EG) nr 865/2004.

Priserna skall meddelas per e-post och åtföljas av en kommentar rörande transaktionernas volym och representativitet.

2.   Före den tionde dagen i varje månad skall medlemsstaterna meddela kommissionen en uppskattning av den totala produktionen olivolja och bordsoliver för det innevarande regleringsåret.

3.   Från september till maj under varje regleringsår skall medlemsstaterna senast den femtonde dagen i varje månad meddela kommissionen en uppskattning av de kvantiteter olivolja och bordsoliver som producerats från och med inledningen av det berörda regleringsåret.

Medlemsstaterna skall använda olika informationskällor för att få fram dessa uppgifter, bland annat uppgifter som lämnas av pressningsanläggningar och företag som bearbetar bordsoliver, men det kan också röra sig om utfrågningar av olivoljeproducenter samt bedömningar som gjorts av statistikansvariga organ.

Före utgången av det berörda regleringsåret skall medlemsstaterna meddela kommissionen en uppskattning av de totala kvantiteter olivolja och bordsoliver som producerats.

4.   Medlemsstaterna skall införa det system för insamling av uppgifter som de anser lämpligast när det gäller att få in uppgifter till och sammanställa de meddelanden som avses i punkterna 2 och 3, och skall, om så krävs, fastställa vilka skyldigheter att lämna uppgifter som gäller för de berörda olivoljeproducenterna.

5.   De uppskattningar av kvantiteter olivolja och bordsoliver som avses i punkterna 2 och 3 skall skickas in till kommissionen med e-post på ett formulär som tillhandahålls av kommissionen.

6.   Kommissionen får använda andra informationskällor.

Artikel 7

Tidsfristerna för inlämning av anbud inom delanbudsförfarandet skall vara följande:

a)

I november, januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, september och oktober: den 4–8 kl. 12.00, samt den 18–22 kl. 12.00.

b)

I augusti: den 18–23 kl. 12.00.

c)

I december: den 9–14 kl. 12.00.

Lokal tid i Belgien skall gälla. Om den dag då tidsfristen löper ut är en allmän helgdag i en medlemsstat där ett organ som skall ta emot anbudet är verksamt, skall tidsfristen löpa ut kl. 12.00 den närmast föregående arbetsdagen.

Artikel 8

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15 skall anbuden, som skall omfatta minst 50 ton, avse ett stödbelopp per dag för privat lagring i plomberade behållare av otappad jungfruolja av en av de tre klasser som anges i bilagan till förordning (EG) nr 865/2004, under en period på 365 dagar och i enlighet med de villkor som föreskrivs i den här förordningen.

2.   De godkända aktörerna skall delta i delanbudsförfarandet antingen genom att mot mottagningsbevis lämna in ett skriftligt anbud till det behöriga organet i en medlemsstat eller genom att sända anbudet elektroniskt till nämnda organ.

Om en aktör deltar i ett delanbudsförfarande för flera klasser av olja, eller om anbudet omfattar behållare som befinner sig på olika platser, skall ett separat anbud lämnas för varje klass och behållare.

Ett anbud är endast giltigt för ett delanbudsförfarande. Ett anbud som lämnats in kan varken dras tillbaka eller ändras efter det att tidsfristen för att lämna in anbudet löpt ut.

Artikel 9

1.   I anbud enligt artikel 8 skall följande anges:

a)

Hänvisning till denna förordning och till delanbudsförfarandet i fråga.

b)

Anbudsgivarens namn och adress.

c)

Kategori av godkänd aktör enligt artikel 3.1 samt godkännandenummer.

d)

Kvantitet och klass av jungfruolivolja som omfattas av anbudet.

e)

Den exakta adress på vilken lagringsbehållarna befinner sig och de uppgifter som behövs för att identifiera de behållare som anbudet avser.

f)

Stödbeloppet per dag privat lagring och per ton olivolja, uttryckt i euro med två decimaler.

g)

Beloppet för den säkerhet som skall ställas i enlighet med artikel 10 uttryckt i den medlemsstats valuta där anbudet lämnas in.

2.   För att ett anbud skall vara giltigt skall det

a)

i likhet med de bifogade handlingarna vara avfattat på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat där det behöriga organ som tar emot det är verksamt,

b)

lämnas in i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och framför allt innehålla alla uppgifter som anges i punkt 1,

c)

inte innehålla andra villkor än de som anges i denna förordning,

d)

lämnas in av en aktör som godkänts av den medlemsstat som tar emot anbudet samt omfatta lagerbehållare som befinner sig i den medlemsstaten,

e)

före utgången av tidsfristen för anbudsinlämning kompletteras med bevis för att anbudsgivaren verkligen har ställt den i anbudet angivna säkerheten.

Artikel 10

1.   Anbudsgivaren skall ställa en säkerhet på 50 euro per ton olivolja i anbudet.

2.   Om anbudet inte antas skall den säkerhet som avses i punkt 1 frisläppas utan dröjsmål så snart det maximala stödbeloppet för det aktuella delanbudsförfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

3.   I fråga om anbud för vilka stöd beviljas skall den säkerhet som avses i punkt 1 senast den första dagen för avtalets löptid enligt artikel 13.3 andra stycket kompletteras med en säkerhet på 200 euro per ton olivolja.

4.   För att de säkerheter som avses i punkt 1 och i punkt 3 skall kunna frisläppas krävs, enligt artikel 20 i förordning (EEG) nr 2220/85, framför allt att den lagring som föreskrivs i anbudet pågår under sex månader och sker enligt de avtalsvillkor som föreskrivs i den här förordningen.

Om avtalens giltighetstid med stöd av artikel 15 förkortas till mindre än sex månader skall dock lagringstiden enligt första stycket vara lika med avtalstiden.

Artikel 11

1.   Medlemsstatens behöriga organ skall gå igenom anbuden inför lyckta dörrar. Med förbehåll för bestämmelserna i punkt 2 skall de personer som har tillträde till genomgången åläggas tystnadsplikt.

2.   De giltiga anbuden skall sändas till kommissionen elektroniskt senast 48 timmar efter utgången av tidsfristen för anbudsinlämning, och de skall vara sorterade i stigande ordning efter beloppens storlek, samt vara anonyma.

Om tidsfristen löper ut på en fredag skall anbuden sändas senast påföljande måndag kl. 12.00, lokal tid i Bryssel.

3.   Kvantitet, klass av olja och belopp enligt artikel 9.1 d och 9.1 f skall anges för varje anbud som sänds. Om det har fastställts maximala kvantiteter per region inom ramen för det aktuella anbudsförfarandet skall också de berörda regionerna anges för varje anbud.

Artikel 12

1.   Enligt förfarandet i artikel 18.2 i förordning (EG) nr 865/2004 skall ett högsta stödbelopp per dag privat lagring fastställas på grundval av de anbud som inkommit senast den nionde arbetsdagen efter utgången av de föreskrivna tidsfristerna för anbudslämning i delanbudsförfarandena.

2.   Det maximala stödbeloppet skall fastställas med hänsyn till läget och den förväntade utvecklingen på olivoljemarknaden samt till möjligheterna att med åtgärden påtagligt bidra till att stabilisera marknaden.

Dessutom skall hänsyn tas till kvantiteter som redan omfattas av avtal om privat lagring och de mottagna anbudens omfattning.

3.   Vid fastställandet av de maximala beloppen får enligt samma förfarande alla anbud för en viss klass av olivolja eller någon av de regioner, för vilka det har fastställts en maximal kvantitet i enlighet med artikel 2.2, avslås om

anbuden inte är representativa,

det fastställda maximibeloppet skulle kunna leda till att den berörda maximikvantiteten för klassen, kategorin eller regionen överskrids.

Artikel 13

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12.3 skall den eller de anbudsgivare vars anbud har lämnats i enlighet med artikel 11.2 godtas, förutsatt att det inte överstiger det maximala stödbeloppet per dag privat lagring för den kvantitet som anges i anbudet.

Anbudstagarens rättigheter och skyldigheter får inte överlåtas.

2.   Det behöriga organet i medlemsstaten i fråga skall underrätta alla anbudsgivare skriftligen om resultatet av deras deltagande i anbudsförfarandet senast andra arbetsdagen efter det att det maximala stödbeloppet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

3.   Datum för ingående av avtalet skall vara det datum då meddelandet om att anbudet antagits sänds till anbudsgivaren.

Avtalet skall, med förbehåll för att säkerheten i artikel 10.3 ställts, löpa från och med dagen efter det att det ingicks, och oljan i fråga skall uppfylla alla villkor i nämnda avtal.

Genomförandet av avtalet kan dock inte inledas så länge behållarna inte plomberats efter provtagningen, i enlighet med punkt 4 c och d.

4.   Medlemsstatens behöriga organ skall inom 30 dagar efter avtalets ingående

a)

märka de behållare som innehåller olivoljan i fråga,

b)

fastställa oljans nettovikt,

c)

ta ett för anbudet representativt prov,

d)

plombera varje behållare.

Om medlemsstaten kan motivera det får den förlänga trettiodagarsfristen med femton dagar.

5.   Det prov som avses i punkt 4 c skall så snart som möjligt analyseras för fastställande av om klassen av jungfruolja överensstämmer med den klass av jungfruolja för vilken anbudet antagits.

Om analysresultatet inte överensstämmer med den klass olja för vilken anbudet lämnats, skall hela den kvantitet som anbudet avser förklaras som ej godtagbar och garantin enligt artikel 10.1 vara förverkad.

Artikel 14

1.   Avtalet skall upprättas i två exemplar och innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)

Namn och adress till medlemsstatens behöriga organ.

b)

Anbudstagarens fullständiga postadress, godkännandenummer samt kategori enligt artikel 3.

c)

Den exakta adressen till lagringsplatsen för de berörda behållarna och den plats där de befinner sig.

d)

Datum för ingående av avtalet.

e)

Datum för inledande och avslutande av avtalet, med förbehåll för bestämmelserna i artikel 15.

f)

Hänvisning till denna förordning och till delanbudsförfarandet i fråga.

2.   Avtalet skall innehålla följande uppgifter om varje parti som det omfattar:

a)

Klass av jungfruolja och nettovikt.

b)

Oljebehållarnas märkning och uppgifter om den plats där de befinner sig.

3.   Enligt avtalet förbinder sig anbudstagaren att

a)

under den avtalade tiden för egen räkning och på egen risk lagra den avtalade kvantiteten av produkten i fråga,

b)

lagra de olika klasserna av olja i separata behållare som märkts enligt avtalet och plomberats av medlemsstatens behöriga organ,

c)

oavsett tidpunkt låta medlemsstatens behöriga organ kontrollera att skyldigheterna enligt avtalet är uppfyllda.

Eventuella ändringar rörande de behållare som avses i b i första stycket skall godkännas av nämnda organ, ske i dess närvaro och omfatta ett representativt prov av de berörda behållarna samt ny plombering, i enlighet med artikel 13.4 c och d.

4.   Om anbudstagaren säger upp avtalet under löptiden skall denne, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15, förlora rätten till stöd för hela avtalstiden och för samtliga kvantiteter som avtalet omfattar.

Artikel 15

1.   Beroende på läget på olivoljemarknaden och den förväntade framtida utvecklingen får kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 i förordning (EG) nr 865/2004 besluta att förkorta löptiden för gällande avtal.

Beslut om ändringar av avtal får endast fattas under perioden 1 september–31 december och de får inte träda i kraft förrän månaden efter den som följer på beslutet.

2.   Vid en ändring av avtal enligt punkt 1 skall kommissionen fastställa en procentsats för den minskning som skall gälla från och med en viss tidpunkt för resten av löptiden för alla vid denna tidpunkt gällande avtal.

Artikel 16

1.   Från och med den dag då avtalet enligt artikel 13.3 andra stycket träder i kraft får ett förskott motsvarande det stöd som föreskrivs för den period som inleds i och med avtalets ikraftträdande och avslutas den 31 augusti därefter, betalas ut mot ställandet av en säkerhet motsvarande 120 % av förskottsbeloppet.

För pågående avtal får, från och med den 1 januari, ett nytt förskott utbetalas enligt villkoren i första stycket, för den period som inleds den 1 september och avslutas i och med avtalstidens utgång.

2.   Säkerheten i punkt 1 skall frisläppas så snart återstoden av stödet utbetalats enligt artikel 18.3.

Artikel 17

1.   Före slutbetalning av stödet skall medlemsstatens behöriga organ

a)

samla och granska de handlingar som styrker att villkoren i denna förordning är uppfyllda,

b)

genomföra de kontroller som krävs för att få garantier för att olivoljan i fråga lagras under hela den avtalade lagringstiden,

c)

vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att skyldigheterna i avtalen fullgörs.

2.   Kontrollerna skall omfatta besiktning av de lagrade varorna samt granskning av bokföringen.

Besiktningen skall omfatta kontroll av att lagren av olja motsvarar de klasser av olja som anges i avtalet, men också kontroll av plomberingen och de angivna kvantiteterna.

3.   Om skyldigheterna i avtalet inte fullgörs får stöd inte beviljas för avtalet och aktörens godkännande skall dras in utan att det påverkar tillämpningen av andra eventuella påföljder. Dessutom skall de säkerheter som avses i artiklarna 10 och 16 beslagtas enligt de villkor som fastställs i förordning (EEG) nr 2220/85.

Artikel 18

1.   Stödbeloppet skall beräknas på den nettovikt som fastställts enligt artikel 13.4 b.

Den omräkningskurs för nationell valuta som skall tillämpas för stödet för privat lagring skall vara den jordbruksomräkningskurs som gäller den dag då avtalet börjar löpa i enlighet med artikel 13.3 andra stycket.

2.   Skyldigheterna beträffande de kvantiteter som anges i anbuden och avtalen skall anses fullgjorda om de fullgjorts för 98 % av kvantiteterna.

Om den analys som avses i artikel 13.5 visar att oljan inte är av den klass för vilken anbudet antagits skall hela kvantiteten i anbudet förklaras som ej godtagbar.

3.   Stödet, eller återstoden av stödet om ett förskott har beviljats enligt artikel 16, får inte betalas ut förrän alla skyldigheter enligt avtalet har fullgjorts. Utbetalning av stödet, eller återstoden av stödet, skall ske efter kontroll av att de nämnda skyldigheterna iakttagits och inom 60 dagar efter det att avtalet löpt ut.

Artikel 19

1.   De berörda medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de nationella åtgärder som vidtagits i syfte att tillämpa denna förordning samt om det standardavtal som används.

2.   Medlemsstaterna skall på elektronisk väg underrätta kommissionen om de kvantiteter olivolja för vilka stöd beviljats och för vilka i förekommande fall

inga lagringsavtal ingåtts,

skyldigheterna i avtalet inte fullgjorts eller avtalet inte genomförts fullt ut.

Dessa meddelanden skall innehålla uppgifter om vilket delanbudsförfarande de gäller samt i förekommande fall klass av olja, kategori av aktör eller region. Uppgifterna skall lämnas så snart som möjligt, dock senast den 10 påföljande månad.

Artikel 20

Förordning (EG) nr 2768/98 skall upphöra att gälla.

Artikel 21

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 november 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 206, 9.6.2004, s. 37.

(2)  EGT L 205, 3.8.1985, s. 5. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 673/2004 (EUT L 105, 14.4.2004, s. 17).

(3)  EGT L 346, 22.12.1998, s. 14. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1432/2004 (EUT L 264, 11.8.2004, s. 6).

(4)  EGT 172, 30.9.1966, s. 3025/66.

(5)  EGT L 210, 28.7.1998, s. 32.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/47


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2154/2005

av den 23 december 2005

om komplettering av bilagan till förordning (EG) nr 2400/96 när det gäller upptagandet av en beteckning i ”Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar”(Sidra de Asturias eller Sidra d’Asturies) – [SUB]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 6.3 och 6.4, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 6.2 i förordning (EEG) nr 2081/92 har Spaniens begäran om upptagande av beteckningen Sidra de Asturias eller Sidra d’Asturies offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Eftersom det inte framförts någon invändning enligt artikel 7 i förordning (EEG) nr 2081/92 till kommissionen, bör detta namn tas upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 2400/96 (3) skall kompletteras med den beteckning som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 208, 24.7.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(2)  EUT C 98, 22.4.2005, s. 3.

(3)  EGT L 327, 18.12.1996, s. 11.


BILAGA

Produkter i bilaga I till fördraget, avsedda att användas som livsmedel

Övriga produkter i bilaga I (kryddor etc.)

SPANIEN

Sidra de Asturias eller Sidra d’Asturies (SUB)


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/49


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2155/2005

av den 23 december 2005

om ändring av innehållet i produktspecifikationen för en ursprungsbeteckning i bilagan till förordning (EG) nr 1107/96 (Miel de sapin des Vosges) (SUB)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 9 tredje stycket, artikel 6.3 och artikel 6.4 andra strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 9 första stycket i förordning (EEG) nr 2081/92 har Frankrike begärt en ändring av innehållet i produktspecifikationen för den skyddade ursprungsförteckningen ”Miel de sapin des Vosges”, vilken registrerats genom kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2).

(2)

Syftet med den begärda ändringen är att ändra metoden för bedömning av honungens färg, vilken i dagsläget utgörs av en mätning av intensiteten enligt Pfund-skalan.

(3)

Efter ändringen kommer honungens färg att kontrolleras genom att det görs en organoleptisk undersökning av ett referensprov med karakteristisk färg. Denna metod anses vara mer pålitlig.

(4)

Efter granskningen av ovannämnda ändringsansökan har det fastställts att det rör sig om en mindre ändring. Denna bedömning bygger på att ändringen inte ändrar ursprungsbeteckningens egenskaper eftersom färgens egenskaper upprätthålls. Det är endast metoden för bedömning av färgen som ändras.

(5)

När det gäller den skyddade ursprungsbeteckningen ”Miel de sapin des Vosges” bör punkten ”Beskrivning” i produktspecifikationen, vilken föreskrivs i artikel 4.2 b i förordning (EEG) nr 2081/92, ändras genom att hänvisningen till intensiteten enligt Pfund-skalan stryks.

(6)

I enlighet med artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 383/2004 (3) offentliggör kommissionen sammanfattningen i Europeiska unionens officiella tidning.

(7)

Det har också bedömts att det rör sig om en ändring i enlighet med förordning (EEG) nr 2081/92. Ändringen av beskrivningen av den produkt som betecknas ”Miel de sapin des Vosges” bör därför registreras och offentliggöras. De preciseringar som görs i produktspecifikationen vad gäller honungens färg bör läggas till i sammanfattningen.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förfarandet i artikel 6.1 och 6.2 i förordning (EEG) nr 2081/92 skall inte tillämpas på de ändringar som avses i artikel 2.

Artikel 2

Produktspecifikationen för ursprungsbeteckningen ”Miel de sapin des Vosges” skall ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

Artikel 3

Den konsoliderade översikten över innehållet i produktspecifikationerna finns i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 208, 24.7.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(2)  EGT L 148, 21.6.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 704/2005 (EUT L 118, 5.5.2005, s. 14).

(3)  EUT L 64, 2.3.2004, s. 16.


BILAGA I

I produktspecifikationen för ursprungsbeteckningen ”Miel de sapin des Vosges” (Frankrike) skall punkt 4.2 ”Beskrivning” ersättas med följande:

”4.2.   Beskrivning: Flytande honung som framställs av honungsdagg som samlats in av bin från svartgran i Vogeserna. Den har balsamisk arom och maltaktig smak. Den är ej bitter och är utan främmande smaker. Färgen är mörkbrun som skiftar i grönt.”


BILAGA II

KONSOLIDERAD ÖVERSIKT

Rådets förordning (EEG) nr 2081/92

”MIEL DE SAPIN DES VOSGES”

EG-Nummer: FR/00204/11.7.2004

SUB (X)  SGB ( )

Denna sammanfattning har tagits fram i informationssyfte. För fullständig information, särskilt för producenter av de produkter som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen i fråga, är det bäst att använda den fullständiga versionen av produktspecifikationen som kan erhållas antingen hos nationella myndigheter eller hos Europeiska kommissionen (1).

1.

   Behörig myndighet i medlemsstaten

Namn:

Institut national des appellations d'origine

Adress:

51, rue d’Anjou, F-75008 Paris

Tfn

(33) 153 89 80 00

Fax

(33) 142 25 57 97

2.

   Ansökande grupp

2.1

:

Namn

:

Syndicat de défense du miel de sapin des Vosges

2.2

:

Adress

:

2, chemin du Cant, F-88700 Roville-aux-Chênes

2.3

:

Sammansättning

:

Producent/bearbetningsföretag (X) annan ( )

3.

   Produkttyp Klass 1.4 – Honung

4.

   Produktspecifikation (sammanfattning av kraven i artikel 4.2)

4.1   Namn ”Miel de sapin des Vosges”

4.2   Beskrivning Flytande honung som framställs av honungsdagg som samlats in av bin från svartgran i Vogeserna. Den har balsamisk arom och maltaktig smak. Den är ej bitter och är utan främmande smaker. Färgen är mörkbrun som skiftar i grönt.

4.3   Geografiskt område Produktionsområdet för denna honung är hela bergssluttningen av bergsmassivet Vogeserna i Lorraine, vilket utöver departementet Vosges omfattar vissa kommuner i departementen Meurthe-et-Moselle, Moselle, Haute-Saône och Territoire de Belfort.

4.4   Bevis på ursprung Honungen måste skördas (med skörd menas binas arbete, borttagandet av ramar och extraktion), hällas av och godkännas i det geografiska produktionsområde som fastställts för denna beteckning.

I förfarandet för godkännande skall följande ingå:

Ett intyg om bikupornas utsättning i vilket det för varje biodlare finns uppgifter om bikupornas utsättningsdatum, antalet kupor och deras exakta placering.

En skördedeklaration som producenten utarbetar varje år och som innehåller uppgifter om antalet bikupor, biodlarens totala honungsproduktion och biodlarens honungsproduktion för vilken ursprungsbeteckningen är tillämplig.

Producenterna skall varje år också upprätta en lagerdeklaration.

På grundval av bokföringen skall honungens ursprung och destination kunna fastställas liksom de kvantiteter som framställts och saluförts.

Förfarandet kompletteras med en analytisk och organoleptisk undersökning, i syfte att bestämma huruvida produkterna uppfyller kvalitets- och typkraven.

Honungen får inte säljas under den skyddade ursprungsbeteckningen ”Miel de sapin des Vosges” utan ett intyg som efter nämnda undersökningar utfärdats av Institut national des appellations d'origine, på de villkor som fastställs i den nationella lagstiftningen om beteckningar.

Garantin för produktens ursprung kompletteras med en kontrolletikett som förstörs då burken öppnas. Dessa etiketter utfärdas på grundval av intygen.

4.5   Framställningsmetod Honungen framställs av honungsdagg som bina samlar in från granen Abies pectinata i Vogeserna. Det är bladlöss som framställer denna honungsdagg av granens sav och honungsdaggen samlas sedan in av bina. Extraktionen sker genom kallcentrifugering och honungen måste alltid filtreras samt stå under två veckor innan den hälls av. Det är förbjudet att pastörisera honungen. Honungen är flytande. Produktionen av honung varierar avsevärt från år till år beroende på hur mycket honungsdagg som produceras.

4.6   Samband med området ”Miel de sapin des Vosges” är en produkt som är starkt knuten till ursprungsområdet, eftersom den framställs genom en obruten produktionskedja som börjar i Abies pectinata (den absolut vanligaste gransorten i Vogeserna), som växer i symbios med den sura granit- och sandstensmarken. Det är av denna sort som bladlössen utvinner den sav som de omvandlar till honungsdagg och som bina samlar in för att framställa en honung med särskilda egenskaper.

Denna produktion har därför starka band med de granskogar som är typiska för Vogeserna och på grundval av vilka biodlarna har kunnat skapa och bevara honungens särskilda egenskaper.

4.7   Kontrollorgan

Namn

:

I.N.A.O.

Adress

:

51, rue d’Anjou, F-75008 Paris

Namn

:

D.G.C.C.R.F.

Adress

:

59 Bd V.-Auriol, F-75703 Paris Cedex 13

4.8   Märkning Den honung som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Miel de sapin des Vosges” märks med uppgiften ”Miel de sapin des Vosges” och ”Appellation d’origine contrôlée” eller ”AOC”. Uppgiften ”appellation d’origine contrôlée” skall anges omedelbart under beteckningens namn med bokstäver som är minst hälften så stora som de bokstäver som används för beteckningens namn. Dessa uppgifter skall finnas i samma fält.

4.9   Nationella krav Dekret om beteckningen ”Miel de sapin des Vosges”.


(1)  Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för jordbruk, Kvalitetspolitik för jordbruksprodukter, B-1049 Bryssel.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/54


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2156/2005

av den 23 december 2005

om ändring av innehållet i produktspecifikationen för en ursprungsbeteckning i bilagan till förordning (EG) nr 1107/96 (Siurana) [SUB]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 9, och artikel 6.3 och artikel 6.4 andra strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 6.2 i förordning (EEG) nr 2081/92 har Spaniens ansökan om ändringar av innehållet i produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Siurana”, som registrerats genom kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2), offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (3).

(2)

Eftersom det inte framställts någon invändning till kommissionen, i enlighet med artikel 7 i förordning (EEG) nr 2081/92, bör dessa ändringar registreras och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Produktspecifikationen för ursprungsbeteckningen ”Siurana” skall ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Den konsoliderade översikten över innehållet i produktspecifikationen finns i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 208, 24.7.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(2)  EGT L 148, 21.6.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 708/2005 (EUT L 119, 11.5.2005, s. 3).

(3)  EUT C 162, 11.7.2003, s. 8 (”Siurana”).


BILAGA I

SPANIEN

”Siurana”

Ändring:

Kapitel i produktspecifikationen:

Namn

Beskrivning

Image

Geografiskt område

Bevis på ursprung

Framställningsmetod

Samband med området

Märkning

Nationella krav

Ändring:

Det handlar om att utvidga det geografiska området för denna beteckning till följande kommuner:

Region

Kommun

Alt Camp

Aiguamúrcia; Alió; Bràfim; Cabra del Camp; Els Garidells; Figuerola del Camp; Masó, el; Milà, el; Montferri; Nulles; Pla de Santa Maria, el; Pont d'Armentera, el; Puigpelat; Querol; Riba, la; Rodonyà; Rourell, el; Vallmoll; Vilabella; Vilarodona

Baix Camp

Arbolí; Colldejou; Vilaplana

Baix Penedès

Albinyana; Arboç, l'; Banyeres del Penedès; Bellvei; Bisbal del Penedès, la; Bonastre; Calafell; Cunit; Llorenç del Penedès; Masllorenç; Montmell, el; Sant Jaume dels Domenys; Santa Oliva; Vendrell, el

Conca de Barbera

Barberá de la Conca; Blancafort; Espluga de Francolí, l'; Montblanc; Pira; Sarral; Senan; Solivella; Vallclara; Vilanova de Prades; Vilaverd; Vimbodí

Ribera d’Ebre

Garcia (1)

Tarragonès

Altafulla; Catllar, el; Creixell; Morell, el; Nou de Gaià, la; Pallaresos, els; Perafort; Pobla de Mafumet, la; Pobla de Montornès, la; Renau; Riera de Gaià, la; Roda de Barà; Salomó; Salou; Secuita, la; Tarragona; Torredembarra; Vespella de Gaià; Vilallonga del Camp

Den här utvidgningen påverkar inte sambandet med området (historia, markförhållanden, berggrund, klimat). Enhetligheten och homogeniteten ändras inte och samtidigt uppfylls alla krav i produktspecifikationen för den skyddade beteckning som är inskriven i gemenskapens register. Den extra jungfruoljan har samma egenskaper.


(1)  Garcia: områdena 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 22 och 23.


BILAGA II

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2081/92

”SIURANA”

EG-NUMMER: ES/0072/24.1.1994)

SUB (X)  SGB ( )

Denna sammanfattning har tagits fram i informationssyfte. För fullständig information, särskilt för producenter av de produkter som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen i fråga, är det bäst att använda den fullständiga versionen av produktspecifikationen som kan erhållas antingen hos nationella myndigheter eller hos Europeiska kommissionen (1).

1.

   Behörig myndighet i medlemsstaten

Namn

:

Subdirección General de Sistemas de Calidad Diferenciada. Dirección General de Alimentación. Secretaría General de Agricultura, Pesca y Alimentación del Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación.

Adress

:

Paseo Infanta Isabel, 1 – E-28071 MADRID

Telefon

:

(34) 913 47 53 94

Fax

:

(34) 913 47 54 10

2.

   Ansökande grupp

2.1

Namn

:

CONSEJO REGULADOR DE LA D.O.P. ”SIURANA”

2.2

Adress

:

Antoni Gaudí, 66 D-1 B (43203) Reus

Telefon

:

(34) 977 33 19 37

Fax

:

(34) 977 33 19 37

2.3

Sammansättning

:

Producenter/bearbetningsföretag (X) Annan ( )

3.

   Produkttyp Klass 1,5: Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

4.

   Produktspecifikation (Sammanfattning av kraven i artikel 4.2)

4.1   Namn ”Siurana”

4.2   Beskrivning Jungfruolja (olivolja) som framställs av oliver av sorterna Arbequina, Royal och Morrut. Surhetsgrad: under 0,5. Peroxidtal: högst 12. Vattenhalt och orenheter: högst 0,1 %. Färg: gröngul; Smak: fruktig och mild.

4.3   Geografiskt område Följande kommuner i provinsen Tarragona, från Lérida ner till Medelhavet:

4.4   Bevis på ursprung Olivodlingarna, pressarna och förpackningsföretagen skall vara registrerade hos kontrollorganet. Kontrollorganet utfärdar etiketter och numrerade kontrollmärken.

4.5   Framställningsmetod Oljan utvinns från friska och rena oliver som skördas direkt från träden och krossas med en teknik som inte påverkar produktens egenskaper.

4.6   Samband med området Medelhavsklimatet ger goda förutsättningar för olivodling: en årsnederbörd på 380–550 mm och en årsmedeltemperatur på 14,5 °C–16 °C samt förhållanden som skiljer sig åt från ett distrikt till ett annat, å ena sidan jordar i kuperad terräng och å andra sidan en jämn topografi med väl sammansatta jordar. Odlingen och skörden av oliverna samt framställningen av oljan kontrolleras.

4.7   Kontrollorgan

Namn

:

CONSEJO REGULADOR DE LA D.O.P. ”SIURANA”

Adress

:

Antoni Gaudí, 66 D-1 B.(43203) Reus

Telefon

:

(34) 977 33 19 37

Fax

:

(34) 977 33 19 37

Kontrollorganet för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Siurana” uppfyller kraven i normen EN 45011.

4.8   Märkning Benämningen ”Denominación de Origen ’Siurana” aceite virgen” skall anges tydligt. Etiketterna godkänns av kontrollorganet. Kontrollmärkena numreras och utfärdas av kontrollorganet.

4.9   Nationella krav Lag 25 av den 2 december 1970 Dekret av den 19 november 1979 om regler för SUB ”Siurana” och för kontrollorganets verksamhet.


(1)  Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för jordbruk, Enheten för kvalitetspolitik för jordbruksprodukter, B-1049 Bryssel.

(2)  OMRÅDEN: Flix: 13, 18, 19, 20 och 21; Garcia 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 22 och 23; Tivissa: 2, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 21, 22 och 23 (distriktet La Serra d'Almòs); Torre de l’Espanyol: 1 och 2; Vinebre: 8 och 9.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/59


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2157/2005

av den 23 december 2005

om licensavgifter för 2006 för gemenskapsfartyg som fiskar i Grönlands vatten

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1245/2004 av den 28 juni 2004 om ingående av protokollet om ändring av det fjärde protokollet om villkor för det fiske som föreskrivs i avtalet om fiske mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala regering, å andra sidan (1), särskilt artikel 4 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1245/2004 föreskrivs det att ägare till gemenskapsfartyg som för ett fartyg får tillstånd att fiska i Grönlands exklusiva ekonomiska zon skall betala en licensavgift enligt artikel 11.5 i det fjärde protokollet.

(2)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 2140/2004 av den 15 december 2004 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1245/2004 när det gäller ansökningar om fiskelicenser i vatten under Grönlands exklusiva ekonomiska zon (2) ingås en administrativ överenskommelse om fiskelicenser i enlighet med artikel 11.5 i det fjärde protokollet.

(3)

I del B.4 i den administrativa överenskommelsen anges att licensavgifterna för 2006 kommer att fastställas genom en bilaga till den överenskommelsen och baseras på 3 % av priset per ton för varje art.

(4)

I denna förordning bör anges de licensavgifter för 2006 som beslutades av gemenskapen och Grönland den 12 december 2005 i en bilaga till den administrativa överenskommelsen.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Licensavgifterna för gemenskapsfartyg som får fiska i Grönlands exklusiva ekonomiska zon skall vara de som anges i bilagan till den administrativa överenskommelse som avses i förordning (EG) nr 2140/2004.

Texten till bilagan till den administrativa överenskommelsen åtföljer denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Joe BORG

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 237, 8.7.2004, s. 1.

(2)  EUT L 369, 16.12.2004, s. 49.


BILAGA

Licensavgifterna för 2006 skall vara följande:

Art

Euro per ton

Kungsfiskar

42

Liten hälleflundra

77

Sandräka

64

Hälleflundra

85

Lodda

3

Skoläst

19

Maskeringskrabba

122


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/61


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2158/2005

av den 23 december 2005

om ändring av rådets förordning (EG) nr 32/2000 när det gäller förlängningen av giltighetstiden för gemenskapens tullkvoter för produkter tillverkade av jute och kokosfibrer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 32/2000 av den 17 december 1999 om öppnande och förvaltning av gemenskapens inom GATT konsoliderade tullkvoter och av vissa andra av gemenskapens tullkvoter, om fastställande av närmare bestämmelser för ändring och anpassning av dessa kvoter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1808/95 (1), särskilt artikel 9.1 b andra strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med det erbjudande som gemenskapen lämnade inom ramen för Förenta nationernas konferens för handel och utveckling (Unctad), och parallellt med Allmänna preferenssystemet, har gemenskapen sedan 1971 tillämpat tullförmåner för produkter tillverkade av jute och kokosfibre med ursprung i vissa utvecklingsländer. Tullförmånerna har bestått i en progressiv minskning av tullsatserna enligt Gemensamma tulltaxan och, från 1978 till och med den 31 december 1994, i ett totalt upphävande av dessa tullsatser.

(2)

Sedan det allmänna preferenssystemet trädde i kraft den 1 januari 1995 har gemenskapen, vid sidan av GATT, öppnat autonoma gemenskapstullkvoter för produkter tillverkade av jute och kokosfibrer med tullfrihet för vissa fastställda kvantiteter. Giltighetstiden för de tullkvoter som genom förordning (EG) nr 32/2000 öppnades för dessa produkter har genom kommissionens förordning (EG) nr 25/2005 (2) förlängts till och med den 31 december 2005.

(3)

Allmänna preferenssystemet har genom rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet (3) förlängts till att gälla till och med den 31 december 2008, varför också giltighetstiden för tullkvotsbestämmelserna för produkter av jute och kokosfibrer bör förlängas till och med den 31 december 2008.

(4)

Förordning (EG) nr 32/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilaga III till förordning (EG) nr 32/2000 skall, för kvotnumren 09.0107, 09.0109 och 09.0111, ”1 januari 2005–31 december 2005” i femte kolumnen ”Kvotperiod” ersättas med ”1 januari 2006–31 december 2006, 1 januari 2007–31 december 2007 och 1 januari 2008–31 december 2008”.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

László KOVÁCS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 5, 8.1.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1102/2005 (EUT L 183, 14.7.2005, s. 65).

(2)  EUT L 6, 8.1.2005, s. 4.

(3)  EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/62


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2159/2005

av den 23 december 2005

om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som skall gälla från den 1 januari 2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullar inom spannmålssektorn (2), särskilt artikel 2.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 10 i förordning (EG) nr 1784/2003 föreskrivs att när de produkter som avses i artikel 1 i den förordningen importeras, skall de tullsatser som föreskrivs i den gemensamma tulltaxan tas ut. För de produkter som avses i punkt 2 i denna artikel skall emellertid importtullen vara lika med det interventionspris som gäller för dessa produkter vid importen ökat med 55 %, minskat med det cif-importpris som gäller för försändelsen i fråga. Denna tull får emellertid inte vara högre än tullsatsen enligt Gemensamma tulltaxan.

(2)

Enligt artikel 10.3 i förordning (EG) nr 1784/2003 skall cif-importpriserna beräknas på grundval av de representativa priserna för produkten i fråga på världsmarknaden.

(3)

I förordning (EG) nr 1249/96 fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1784/2003 vad avser importtullar inom spannmålssektorn.

(4)

Importtullarna skall tillämpas tills ett nytt fastställande träder i kraft.

(5)

För att få systemet för importtullar att fungera normalt bör vid beräkningen av dessa tullar de representativa marknadskurser som fastställs under en referensperiod fortsätta att tillämpas.

(6)

Tillämpningen av förordning (EG) nr 1249/96 medför att det skall fastställas importtullar enligt bilaga I i denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Importtullarna inom spannmålssektorn som avses i artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 skall fastställas i bilaga I till denna förordning på grundval av de faktorer som tas upp i bilaga II.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EGT L 161, 29.6.1996, s. 125. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1110/2003 (EUT L 158, 27.6.2003, s. 12).


BILAGA I

Importtullar för de produkter som avses i artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 från och med den 1 januari 2006

KN-nummer

Produkt

Tull på import (1)

(EUR/t)

1001 10 00

Durumvete av hög kvalitet

0,00

av medelhög kvalitet

0,00

av låg kvalitet

0,00

1001 90 91

Vanligt vete, för utsäde

0,00

ex 1001 90 99

Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde

0,00

1002 00 00

Råg

41,20

1005 10 90

Majs för utsäde av annat slag

53,35

1005 90 00

Majs av annat slag än för utsäde (2)

53,35

1007 00 90

Sorghum av andra slag än för utsäde

41,20


(1)  För produkter som anländer till gemenskapen via Atlanten eller via Suezkanalen (artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1249/96) kan importören erhålla en nedsättning av tullarna med

3 EUR/t om lossningshamnen ligger i Medelhavet,

2 EUR/t om lossningshamnen ligger i Irland, Förenade kungariket, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige eller vid den Iberiska halvöns atlantkust.

(2)  När villkoren i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1249/96 är uppfyllda kan importören erhålla schablonmässig nedsättning med 24 EUR/t.


BILAGA II

Faktorer för beräkning av tullar

perioden 15.12.2005–22.12.2005

1.

Medelvärden för den referensperiod som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

Börsnotering

Minneapolis

Chicago

Minneapolis

Minneapolis

Minneapolis

Minneapolis

Produkt (% proteiner vid 12 % vattenhalt)

HRS2

YC3

HAD2

Medelhög kvalitet (1)

Låg kvalitet (2)

US barley 2

Notering (EUR/t)

130,01 (3)

68,92

180,01

170,01

150,01

92,73

Tillägg för golfen (EUR/t)

19,03

 

 

Tillägg för Stora sjöarna (EUR/t)

30,34

 

 

2.

Medelvärden för den referensperiod som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

Kostnader för fraktsatser: Mexikanska golfen–Rotterdam: 17,87 EUR/t, Stora sjöarna–Rotterdam: 25,24 EUR/t.

3.

Tillskott avseende artikel 4.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 1249/96:

0,00 EUR/t (HRW2)

0,00 EUR/t (SRW2).


(1)  Negativt bidrag på 10 EUR/t (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(2)  Negativt bidrag på 30 EUR/t (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(3)  Positivt bidrag på 14 EUR/t ingår (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/65


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2160/2005

av den 23 december 2005

om ändring av de exportbidrag som fastställs i förordning (EG) nr 1918/2005 för vitsocker och råsocker i obearbetat skick

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 27.5 tredje stycket i denna, och

av följande skäl:

(1)

Exportbidragen för vitsocker och råsocker i obearbetat skick fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2131/2005 (2).

(2)

Eftersom kommissionen nu har tillgång till andra uppgifter än de som fanns då förordning (EG) nr 2131/2005 antogs, bör dessa bidrag ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De exportbidrag som fastställs i förordning (EG) nr 1260/2001 för de produkter som avses i artikel 1.1 a i förordning (EG) nr 2131/2005, i odenaturerat och obearbetat skick, skall ändras till de belopp som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 24 december 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(2)  EUT L 340, 23.12.2005, s. 45.


BILAGA

ÄNDRADE BELOPP FÖR EXPORTBIDRAG FÖR VITSOCKER OCH RÅSOCKER I OBEARBETAD FORM SKALL TILLÄMPAS FRÅN DEN 24 DECEMBER 2005 (1)

Produktkod

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

1701 11 90 9100

S00

EUR/100 kg

32,19 (2)

1701 11 90 9910

S00

EUR/100 kg

30,92 (2)

1701 12 90 9100

S00

EUR/100 kg

32,19 (2)

1701 12 90 9910

S00

EUR/100 kg

30,92 (2)

1701 91 00 9000

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3500

1701 99 10 9100

S00

EUR/100 kg

35,00

1701 99 10 9910

S00

EUR/100 kg

33,62

1701 99 10 9950

S00

EUR/100 kg

33,62

1701 99 90 9100

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3500

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1).

De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).

Övriga destinationer fastställs enligt följande:

S00

:

Alla destinationer (tredjeländer, andra territorier, försörjning och destinationer som kan jämställas med export utanför gemenskapen) med undantag för Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Serbien och Montenegro (inklusive Kosovo, enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999) samt f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, utom när det gäller socker som ingår i de produkter som avses i artikel 1.2 b i rådets förordning (EG) nr 2201/96 (EGT L 297, 21.11.1996, s. 29).


(1)  De bidragssater som fastställs i denna bilaga är från och med den 1 februari 2005 inte tillämpliga i enlighet med rådets beslut 2005/45/EG av den 22 december 2004 om ingående och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter (EUT L 23, 26.1.2005, s. 17).

(2)  Detta belopp gäller för råsocker med en avkastning på 92 %. Om avkastningen på det exporterade råsockret inte är 92 % skall exportbidraget beräknas i enlighet med artikel 28.4 i förordning (EG) nr 1260/2001.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/67


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2161/2005

av den 23 december 2005

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp som skall tillämpas för import av vissa produkter inom sockersektorn, som fastställs genom förordning (EG) nr 1011/2005, för regleringsåret 2005/06

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1423/95 av den 23 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för import av produkter inom sockersektorn med undantag av melass (2), särskilt artikel 1.2, andra stycket, andra meningen och artikel 3.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2005/06 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 1011/2005 (3). Dessa priser och tilläggsbelopp har senast ändrats genom kommissionens förordning (EG) nr 2101/2005 (4).

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till bör dessa belopp ändras enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 1423/95.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1423/95, och som fastställs i förordning (EG) nr 1011/2005 för regleringsåret 2005/06 skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 24 december 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(2)  EGT L 141, 24.6.1995, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 624/98 (EGT L 85, 20.3.1998, s. 5).

(3)  EUT L 170, 1.7.2005, s. 35.

(4)  EUT L 335, 21.12.2005, s. 36.


BILAGA

Ändrade representativa priser och tilläggsbelopp från och med den 24 december 2005 för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 99

(EUR)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga

1701 11 10 (1)

30,08

2,26

1701 11 90 (1)

30,08

6,49

1701 12 10 (1)

30,08

2,13

1701 12 90 (1)

30,08

6,06

1701 91 00 (2)

28,38

11,04

1701 99 10 (2)

28,38

6,52

1701 99 90 (2)

28,38

6,52

1702 90 99 (3)

0,28

0,37


(1)  Fastställande för kvalitetstyp enligt bilaga I.II i rådets förordning (EG) nr 1260/2001 (EGT L 178, 30.6.2001, s. 1).

(2)  Fastställande för kvalitetstyp enligt bilaga I.I i förordning (EG) nr 1260/2001.

(3)  Fastställande per 1 % sackaroshalt.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/69


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2162/2005

av den 23 december 2005

om fastställande av världsmarknadspriset på orensad bomull

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av protokoll nr 4 om bomull som är fogat som bilaga till Anslutningsakten för Grekland, senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 1050/2001 (1),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1051/2001 av den 22 maj 2001 om produktionsstöd för bomull (2), särskilt artikel 4 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall ett världsmarknadspris på orensad bomull fastställas regelbundet på grundval av det världsmarknadspris som konstaterats för rensad bomull med hänsyn till det förhållande som tidigare har konstaterats mellan priset för rensad bomull och det pris som beräknas för orensad bomull. Detta tidigare förhållande har fastställts i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1591/2001 av den 2 augusti 2001 om tillämpningsföreskrifter för stödsystemet för bomull (3). Om världsmarknadspriset inte kan fastställas på detta sätt skall priset fastställas på grundval av det senast fastställda priset.

(2)

Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall världsmarknadspriset på orensad bomull bestämmas för en produkt med vissa egenskaper och med hänsyn till de mest fördelaktiga anbuden och prisnoteringarna på världsmarknaden mellan dem som anses vara representativa för den verkliga marknadstendensen. För att bestämma detta pris har det fastställts ett medeltal av de anbud och de priser som noterats på en eller flera representativa europeiska börser för en produkt som levererats cif till en hamn inom gemenskapen och som kommer från olika leverantörsländer vilka anses vara de mest representativa för den internationella handeln. Det föreskrivs justeringar av kriterierna för att bestämma världsmarknadspriset för orensad bomull för att ta hänsyn till motiverade skillnader när det gäller den levererade produktens kvalitet eller anbudens och prisnoteringarnas karaktär. Dessa justeringar fastställs i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1591/2001.

(3)

Tillämpningen av ovanstående kriterier innebär att världsmarknadspriset på orensad bomull bör fastställas på nedan angiven nivå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Världsmarknadspriset på orensad bomull, som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1051/2001, fastställs till 22,051 EUR/100 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 24 december 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 148, 1.6.2001, s. 1.

(2)  EGT L 148, 1.6.2001, s. 3.

(3)  EGT L 210, 3.8.2001, s. 10. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1486/2002 (EGT L 223, 20.8.2002, s. 3).


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/70


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2163/2005

av den 22 december 2005

om avslag på ansökningar om exportlicenser för nötköttsprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1445/95 av den 26 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser inom nötköttssektorn och om upphävande av förordning (EEG) nr 2377/80 (2), särskilt artikel 10.2 första stycket b och c samt artikel 10.2a, och

av följande skäl:

(1)

Den 20 december 2005 tillkännagav kommissionen sin avsikt att ändra förordning (EG) nr 2000/2005 av den 7 december 2005 om fastställande av exportbidrag för nötkött (3), så att exportbidrag inte längre skulle beviljas för export av fullvuxna handjur av nöt för slakt, med destination Egypten och Libanon.

(2)

Under dagarna efter detta tillkännagivande lämnades det in ansökningar om exportlicenser för fler fullvuxna handjur av nöt för slakt än normalt till dessa destinationer. Dessa ansökningar bör betraktas som spekulativa med tanke på ändringen av förordning (EG) nr 2000/2005.

(3)

Det är därför lämpligt att avslå de ansökningar om exportlicens som inte redan har beviljats och att inte ta emot några nya ansökningar under fem arbetsdagar från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De ansökningar om exportlicens med förutfastställelse av exportbidraget för fullvuxna handjur av nöt för slakt (KN-nummer 0102 90 71 9000), med destination Egypten och Libanon, som lämnats in under de fyra arbetsdagar som föregår den dag då den här förordningen träder i kraft, skall avslås.

Ansökningar om exportlicenser för sådana djur får inte lämnas in under fem arbetsdagar efter det att den här förordningen har trätt i kraft.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 december 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EGT L 143, 27.6.1995, s. 35. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1118/2004 (EUT L 217, 17.6.2004, s. 10).

(3)  EUT L 320, 8.12.2005, s. 46.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/71


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2164/2005

av den 23 december 2005

om återupptagande av fisket efter liten hälleflundra i NAFO-område 3LMNO med fartyg som seglar under spansk flagg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 26.4,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt artikel 21.3 (2), och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 27/2005 av den 22 december 2004 om fastställande för år 2005 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (3) fastställs kvoter för 2005.

(2)

Den 24 augusti 2005 anmälde Spanien till kommissionen, i enlighet med artikel 21.2 i förordning (EG) nr 2847/93, att man från och med den 1 september 2005 tillfälligt skulle stänga fisket efter liten hälleflundra i NAFO-område 3LMNO för fartyg som seglar under spansk flagg.

(3)

Den 14 september 2005 antog kommissionen, i enlighet med artikel 21.3 i förordning (EG) nr 2847/93 och artikel 26.4 i förordning (EG) nr 2371/2002, förordning (EG) nr 1486/2005 om förbud mot fiske efter liten hälleflundra i NAFO-område 3LMNO med fartyg som seglar under spansk flagg (4).

(4)

Enligt nya uppgifter som har lämnats till kommissionen av de spanska myndigheterna, finns fortfarande en kvantitet liten hälleflundra tillgänglig i den spanska kvoten för NAFO-område 3LMNO. Fiske efter liten hälleflundra i dessa vatten med fartyg som seglar under spansk flagg bör därför tillåtas.

(5)

Detta tillstånd bör börja gälla den 10 december 2005 så att den berörda kvantiteten liten hälleflundra kan fiskas före årets slut.

(6)

Kommissionens förordning (EG) nr 1486/2005 bör därför upphöra att gälla den 10 december 2005.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Upphävande

Förordning (EG) nr 1486/2005 skall upphöra att gälla.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 10 december 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2005

På kommissionens vägnar

Jörgen HOLMQUIST

Generaldirektör för fiske och havsfrågor


(1)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(2)  EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 768/2005 (EUT L 128, 21.5.2005, s. 1).

(3)  EUT L 12, 14.1.2005, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1300/2005 (EUT L 207, 10.8.2005, s. 1).

(4)  EUT L 238, 14.9.2005 s. 5.


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Kommissionen

24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/72


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 1 oktober 2003

om ett statligt stöd som Tyskland beviljat till förmån för Jahnke Stahlbau GmbH i Halle

[delgivet med nr K(2003) 3375]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2005/940/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och

av följande skäl.

I   FÖRFARANDE

(1)

Genom en skrivelse av den 30 december 1999 underrättade Tyskland kommissionen om olika stödåtgärder till förmån för Jahnke Stahlbau GmbH i Halle (nedan kallat ”Jahnke”). Ärendet registrerades under nummer NN 9/2000.

(2)

Genom en skrivelse av den 2 mars 2001 underrättade kommissionen Tyskland om sitt beslut om att inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget med avseende på detta stöd och den anmälda försäljningen av tillgångar. Kommissionens beslut offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna sina synpunkter på stödet.

(3)

I enlighet med artikel 10.3 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (3) uppmanade kommissionen Tyskland att lägga fram alla uppgifter som krävdes för att kunna påvisa om ett konsolideringslån från delstaten Sachsen-Anhalt ställts ut i enlighet med en godkänd stödordning.

(4)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från andra berörda parter.

(5)

Den 17 maj 2001, 22 november 2002 och 17 januari 2003 lade Tyskland fram sina synpunkter på att förfarandet inletts.

(6)

Den 17 januari 2003 meddelade Tyskland kommissionen att Jahnke ansökt om ett insolvensförfarande, och den 31 juli 2003 meddelades vidare att ett insolvensförfarande inletts i februari 2003.

II   BESKRIVNING

(7)

Stålkonstruktionsföretaget Jahnke ligger i Halle (Sachsen-Anhalt) som är ett område berättigat till stöd enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget.

1.   Bakgrund

(8)

Den 12 november 1999 grundades Jahnke av Bernd Jahnke, driftschef i stålkonstruktionsföretaget Jahnke Stahlbau GmbH Lenzen (nedan kallat ”Jahnke Lenzen”) i syfte att överta tillgångarna i HAMESTA Steel GmbH (nedan kallat ”HAMESTA”), som hade inlämnat konkursansökan i maj 1999. HAMESTA var efterföljare till Hallische Metall- und Stahlbau GmbH i.Gv. som gick i konkurs 1998. Hallische Metall- und Stahlbau GmbH privatiserades av Treuhandanstalt 1995 till förmån för Thuringia AG. I samband därmed skulle lagligt stöd på omkring 37 miljoner euro beviljas.

(9)

I november 1999 meddelade HAMESTA:s konkursförvaltare Bernd Jahnke att denne måste ha borgenärernas samtycke för att sälja HAMESTA:s tillgångar. Med avseende på en senare försäljning ställde han i utsikt att Jahnke skulle kunna använda tillgångarna mot en månadsavgift på cirka 13 000 euro att erläggas fr.o.m. den 1 januari år 2000.

(10)

Den 3 februari 2001 sammanställdes ett utkast till köpeavtal mellan konkursförvaltaren och Bernd Jahnke, enligt vilket investeraren skulle förvärva tillgångarna för ett preliminärt pris på omkring 2,5 miljoner euro. Under tiden hade borgenärerna dock beslutat att inte fullfölja köpeavtalet utan i stället sälja tillgångarna på auktion. Avtalet undertecknades därför aldrig och är därför ogiltigt.

(11)

I maj år 2000 undertecknade konkursförvaltaren och Bernd Jahnke ett nytt hyresavtal mot en månadsavgift på omkring 11 300 euro. Avtalet var inte tidsbegränsat och hade en uppsägningstid på sex månader före utgången av varje år.

(12)

I november 2002 meddelade Tyskland kommissionen att Jahnke nu avsåg att först överta de båda panträtterna från två av HAMESTA:s borgenärer för att stärka sin ställning som köpare och på så sätt kunna överta tillgångarna. Därtill slöt Jahnke ett avtal med borgenärerna om att överta garantierna för 1,54 miljoner euro.

(13)

Enligt Tyskland såldes HAMESTA:s tillgångar aldrig på auktion. Jahnke befinner sig fortfarande i konkurs. Den offentliga auktionen av HAMESTA:s tillgångar hade ursprungligen planerats till år 2002, men skulle nu genomföras i slutet av år 2003 i stället. Isolvensförfarandet mot Jahnke skulle inte komma att avslutas före mitten av 2004.

(14)

I mars 2001 hade Jahnke, med omkring 80 anställda, en omsättning på omkring 5 miljoner euro (år 2000 omkring 2 miljoner euro) och ett rörelseresultat på omkring 18 000 euro (år 2000 omkring 100 000 euro). Jahnke Lenzen hade år 2001 en omsättning på 3,3 miljoner euro (år 2000 omkring 4,4 miljoner euro) och ett rörelseresultat på omkring 21 000 euro (år 2000 omkring 71 000 euro). Jahnke Lenzen har omkring 40 anställda.

2.   Stödåtgärder

(15)

De beräknade kostnaderna och medlen för omstruktureringen ändrade sig avsevärt under åren 1999 och 2000 jämfört med de ursprungliga uppgifterna. Genom en skrivelse av den 4 september 2000 angavs följande finansieringsbehov:

Finansieringsbehov

(i euro)

Medlens ursprung i euro (avrundade belopp)

 

Investerarens egna medel

Sparkasse Halle

Delstaten Sachsen-Anhalt

Bundesanstalt für vereinigungsbedingte Sonderaufgaben (”BvS”)

Köpeskilling

Upp till 2,5 miljoner

 

20 % av 2,5 miljoner

500 000

Borgen för 80 % av lånet på 2 miljoner

 

Tillgångar/kontokredit

410 000

Aktiekapital:

260 000

 

 

150 000

Uppdragsfinansiering och startkostnader

670 000

 

 

Konsolideringslån

260 000

410 000

Totalt

3,58 miljoner

260 000

500 000

2,26 miljoner

560 000

(16)

Köpeskillingen för tillgångarna skulle finansieras genom ett banklån på 2,5 miljoner mark, varav 80 % skulle garanteras genom borgen av delstaten Sachsen-Anhalt. Resterande 20 % skulle säkras med hjälp av panträtter och tillgångar.

(17)

Delstaten Sachsen-Anhalts garanti skulle ställas inom ramen för ett nytt garantisystem (4). Ett av villkoren i systemet är att kriterierna i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter är uppfyllda (5).

(18)

Enligt Tyskland verkställdes varken banklånet till köp av tillgångarna eller garantin.

(19)

För att kunna bestrida startkostnaderna behövde Jahnke ett driftskapital på 1,08 miljoner euro, huvudsakligen avsett för uppdragsfinansiering och företagets kontokrediter. Till detta bidrog investeraren med 260 000 euro, Bundesanstalt für vereinigungsbedingte Sonderaufgaben (nedan kallat ”BvS”) bidrog med två lån på totalt 560 000 euro och delstaten Sachsen-Anhalt med ett lån på 260 000 euro (6).

(20)

Under förutsättning att kommissionen gav sitt godkännande skulle lånen från BvS omvandlas till bidrag.

(21)

Rörelsekapitalet behövdes till underhåll, tillfällig finansiering av utestående fordringar och uppdragsfinansiering. Enligt tyska myndigheter är det vanligt inom stålkonstruktionsbranschen att en bank inledningsvis garanterar 10 % av uppdragsvärdet. När arbetena slutförts och produkten levererats har kunden ett garantianspråk på 5 % under två till fem år.

3.   Omstruktureringskonceptet

(22)

Enligt Tyskland bygger investerarens omstruktureringsplan huvudsakligen på dennes praktiska kunskap, införande av en effektiv kontroll och skärpning av företagsledningen, bantning av administrationen, omstrukturering av företagets avdelningar och ett ökat utnyttjande av Jahnke Lenzens distributionsnät. Perioden mellan den 1 december 1999 och 30 november 2002 angavs som omstruktureringsperiod.

(23)

Enligt omstruktureringsplanen skulle omsättningen/det årliga resultatet uppgå till omkring 8 miljoner euro/250 000 euro år 2000, 9 miljoner euro/600 000 euro år 2001 och 10 miljoner euro/600 000 euro år 2002. År 2000 uppgick omsättningen/det årliga resultatet till 2 miljoner euro/100 000 euro och 5 miljoner euro/15 000 euro år 2001.

(24)

Omstruktureringsplanen omfattade enligt Tyskland nedanstående åtgärder.

(25)

Enligt Tyskland var bristerna i företagsledningen ett av skälen till att HAMESTA slutligen gick i konkurs. HAMESTA hade för mycket personal i ledningen och administrationen, vilket ledde till höga kostnader och en ineffektiv företagsledning.

(26)

Antalet anställda minskades till 80, varav 45 i produktionen. I synnerhet bantades företagsledningen. Utöver de fast anställda skulle nu två externa rådgivare, nämligen en jurist och en företagsrådgivare, överta några av de uppgifter som tidigare utförts internt.

(27)

Enligt Tysklands mening skötte HAMESTA tidigare hanteringen av sina order mindre professionellt. Företaget försummade att registrera extra arbete som utförts inom ramen för kontrakten, varför kunderna heller aldrig debiterades för det. Detta ledde i sin tur till att kostnadsberäkningarna för kontrakten blev felaktiga.

(28)

Som en del av omstruktureringen infördes i december 1999 en övergripande företagsplan som inbegrep formulering, styrning och förverkligande av företagets mål i moderna dataprogram för redovisnings och företagsplanering. På så sätt möjliggjordes en uppdaterad beräkning av de kontrakt som bearbetades.

(29)

Med hjälp av ett datoriserat lagersystem skulle lagerbestånden kunna kartläggas och förvaltas på ett exakt sätt. För att undvika avfall och spill borde Jahnke beställa det nödvändiga stålet direkt från stålverket. Enligt planen skulle det råmaterial som måttbeställts för respektive uppdrag skäras till redan på stålverket och levereras till Jahnke på privat järnväg.

(30)

Genom att ge sig in på nyare, lönsammare områden skulle kundunderlaget utvidgas. Medan HAMESTA:s ledning ville bearbeta största möjliga stålvolymer på kort tid, var Jahnkes mål att tillverka högkvalitativa, komplexa stålstrukturer.

(31)

Medan HAMESTA inte specialiserade sig inom något stålkonstruktionsområde utvecklade Jahnke ett sortiment av högvärdiga produkter. I samarbete med en arkitekt utvecklade ledningen ett omfattande sortiment av hallkonstruktioner som integrerade glas- och träinslag i stålkonstruktionerna. För att kunna erbjuda byggnation av hela hallar, inleddes 1998 ett samarbete med Jahnke Lenzen som grundat Jahnke Bau GmbH, som skulle överta arbeten som att t.ex. gjuta betongfundament till en hall.

(32)

Jahnke skulle införlivas i Jahnke Lenzens befintliga distributionssystem och marknaden skulle bearbetas systematiskt. Enligt Tyskland har Jahnke redan ett fast kundunderlag som också omfattar kända företag som uppskattar Jahnke som en kvalificerad och tillförlitlig leverantör och som är intresserade av att ytterligare utvidga affärsförbindelserna.

4.   Marknadsanalys

(33)

Jahnke verkar inom stålkonstruktionsindustrin (Nace-kod 1 28.1).

(34)

Den viktigaste geografiska marknaden är Tyskland, där Jahnke har en marknadsandel på omkring 0,3 %. Företagets andel av den europeiska marknaden är mindre än 0,01 %. Enligt tyska myndigheter hade Jahnke ditintills bara haft en order på 154 000 euro på den europeiska marknaden.

(35)

Enligt uppgift från Tyskland finns det inte för mycket produktionskapacitet vare sig på den tyska marknaden (omkring 80 % av kapacitetsutnyttjandet i västra Tyskland och omkring 90 % i östra Tyskland) eller på gemenskapsmarknaden.

(36)

Jahnke har avvecklat sin kapacitet sedan 1990 och lämnat en rad verksamhetsområden för att förbättra sin kostnadsstruktur. År 1991 drogs dessutom personalstyrkan ned från 650 till 80. Stödets mål är inte att stödmottagaren skall försättas i ett läge där dess produktionskapacitet ökas, utan framför allt att finansiera sina inledande kostnader.

5.   Inledning av undersökningsförfarandet

(37)

Genom en skrivelse av den 28 februari 2001 underrättade kommissionen Tyskland om sitt beslut att inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget p.g.a. följande olösta frågor:

a)

Kan Jahnke som nygrundat företag komma i fråga för omstruktureringsstöd enligt riktlinjerna?

b)

Uppfyller den framlagda omstruktureringsplanen riktlinjernas lönsamhetskrav?

c)

Innebär stödet att konkurrensen snedvrids på ett otillbörligt sätt?

d)

Skulle den garanti som planeras av delstaten Sachsen-Anhalt uppfylla kriterierna i den tillämpliga stödordningen? Kommissionen ansåg därför garantin vara ett stöd med särskilt ändamål.

(38)

Kommissionen uppmanade de tyska myndigheterna att i enlighet med artikel 10.3 i förordning (EG) nr 659/1999 lägga fram begärda upplysningar för att kommissionen skall kunna kontrollera huruvida delstaten Sachsen-Anhalts konsolideringslån beviljats enligt den tillämpliga stödordningen.

III   SYNPUNKTER FRÅN TYSKLAND

(39)

I sitt svar på kommissionens beslut om att inleda undersökningsförfarandet vill Tyskland att en skrivelse av den 30 november 1999 från HAMESTA:s konkursförvaltare till Bernd Jahnke betraktas som ett köpeavtal och att Jahnke därför skall omfattas av undantaget från det allmänna förbudet om omstruktureringsstöd till ett nygrundat företag enligt fotnot 10 i riktlinjerna. De tyska myndigheterna påpekade att Jahnke övertagit HAMESTA:s lagerbestånd redan åren 2000–2002 och utfört investeringar på 237 000 euro i reparationsåtgärder.

(40)

Tyskland vidhåller att omstruktureringsplanen lämpade sig för att återställa Jahnkes långsiktiga lönsamhet utan att snedvrida konkurrensen på ett otillåtet sätt.

(41)

De tyska myndigheterna lämnade kompletterande uppgifter om tillämpningen av den stödordning som delstaten Sachsen-Anhalt följde när konsolideringslånet beviljades. Enligt deras uppfattning beviljades lånet i linje med alla rådande villkor i denna ordning.

(42)

Tyskland påminde kommissionen om att omstruktureringsstöden till nybildade företag tidigare beviljats och att de därför är kopplade till kommissionens beslut av den 2 augusti 2000 om stöd till förmån för Homatec Industrietechnik GmbH (Homatec) och Ambau Stahl- und Anlagenbau GmbH (Ambau) (7).

(43)

I januari och juli 2003 meddelade Tyskland kommissionen att Jahnke begärt ett insolvensförfarande, som åtminstone skulle pågå till mitten av 2004.

IV   BEDÖMNING AV STÖDET

1.   Statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget

(44)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden. Enligt EG-domstolens dom är kriteriet för att handeln skall anses ha påverkats uppfyllt om det mottagande företaget ägnar sig åt affärsverksamhet som gäller handeln mellan medlemsstaterna.

(45)

Jahnke erhöll två lån från BvS på 560 000 euro och ett konsolideringslån på 260 000 euro från delstaten Sachsen-Anhalt. Delstaten var beredd att tillhandahålla en kompletterande säkerhet för ett banklån som skulle beviljas för att finansiera köpet av tillgångarna. Genom dessa åtgärder får Jahnke fördelar som ett företag med jämförbara ekonomiska svårigheter på finansmarknaden inte hade kunnat få.

(46)

Delstaten Sachsen-Anhalt är en del av Tysklands federala struktur och BvS är också ett offentligt institut, som finansierar sin verksamhet med statliga medel. BvS agerar som ett offentligt institut som enligt sina stadgar är skyldigt att privatisera de företag som man ansvarar för åt de statliga myndigheterna och i allmänhetens intresse. Därför skall de åtgärder som BvS vidtar betraktas som statliga.

(47)

De berörda åtgärderna beviljas med hjälp av statliga medel till förmån för ett företag, varigenom man sänker de kostnader som företaget normalt skulle vara tvunget att bestrida för att genomföra sina omstruktureringsåtgärder. Stödmottagaren Jahnke verkar på stålkonstruktionsmarknaden och framställer produkter som säljs mellan medlemsstaterna. Eftersom stödet hotar att snedvrida konkurrensen, omfattas det av artikel 87.1 i EG-fördraget.

(48)

Ett undantag från förbudet i artikel 87.1 i EG-fördraget kan göras enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel.

(49)

Tyskland har aldrig hävdat att stödet skulle beviljas enligt punkt 2 i denna artikel. Denna bestämmelse kan uppenbarligen inte tillämpas.

(50)

I detta fall kan artikel 87.3 i EG-fördraget komma i fråga, enligt vilken kommissionen under vissa omständigheter kan bevilja statligt stöd. Undantagsreglerna i artikel 87.3 b, 3 d och 3 e anfördes inte i detta fall och är heller inte relevanta. Enligt artikel 87.3 a kan kommissionen bevilja statligt stöd som leder till förbättringar och som främjar den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning. Delstaten Sachsen-Anhalt är ett sådant område. I detta fall är huvudsyftet med stödet emellertid att främja utvecklingen av en viss industrisektor och inte den ekonomiska utvecklingen i en region. Därför skall stödet till omstruktureringen av detta företag enligt den framlagda omstruktureringsplanen bedömas enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget och inte enligt artikel 87.3 a.

(51)

I fråga om Jahnke rör det sig om ett medelstort företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 96/280/EG av den 3 april 1996 om definitionen på små och medelstora företag (8).

2.   Beviljande av stöd inom ramen för en godkänd stödordning

(52)

I sitt beslut om att inleda ett undersökningsförfarande konstaterade kommissionen att delstaten Sachsen-Anhalt avsåg att tillhandahålla en lånegaranti med stöd i delstatens egna garantiregler (9), vilka är en stödordning som godkänts av kommissionen (N 413/91). Garantin på 2 miljoner euro gällde 80 % av ett lån på 2,5 miljoner euro.

(53)

Vidare beviljade delstaten Sachsen-Anhalt ett konsolideringslån på 260 000 euro. Enligt Tyskland skedde detta med stöd i riktlinjerna om beviljande av konsolideringslån till medelstora företag i delstaten Sachsen-Anhalt, som också beviljades av kommissionen enligt nr N 452/97 (nedan kallad ”den andra stödordningen”).

(54)

I fråga om båda dessa ordningar måste särskilda villkor vara uppfyllda för att ett stöd skall kunna beviljas: När det gäller omstrukturering skall stödet inskränka sig till omstruktureringsplaner som syftar till att långsiktigt återställa stödmottagarens lönsamhet. Dessutom måste stödmottagaren stå för ett betydande eget bidrag för att beviljandet skall kunna ges och slutligen måste den uppfylla minimiomfattningen för att kunna återställa stödmottagarens konkurrenskraft. Enligt båda ordningarna är investeringsstöd till nybildade företag förbjudet.

(55)

Med anledning av konsolideringslånet begärde kommissionen upplysningar enligt artikel 10.3 i förordning (EG) nr 659/1999 för att få klarhet i om samtliga villkor i den andra ordningen var uppfyllda i fråga om denna åtgärd.

(56)

I fråga om den planerade garantin betvivlade kommissionen att alla villkor i garantiordningen (återupprättande av den långsiktiga lönsamheten och inget stöd till ett nybildat företags inledande investeringar) var uppfyllda. Kommissionen ansåg därför garantin vara ett stöd med särskilt ändamål.

(57)

I sitt svar på kommissionens begäran om upplysningar och beslutet om att inleda ett formellt undersökningsförfarande ansåg Tyskland att stödet till de båda åtgärderna beviljats i enlighet med villkoren i respektive ordning.

(58)

Med avseende på motiveringarna i avsnitt 3 anser kommissionen att den framlagda omstruktureringsplanen inte uppfyller riktlinjernas lönsamhetskrav. Enligt kommissionen kan Jahnke inte heller komma i fråga för omstruktureringsstöd. Därigenom beviljades inte/skulle inte delstaten Sachsen-Anhalts garanti beviljas i enlighet med samtliga villkor i respektive ordningar.

(59)

Eftersom de båda åtgärderna inte uppfyller villkoren i respektive gällande stödordning, måste de betraktas som stöd för ett särskilt ändamål.

(60)

Det totala belopp för stöd till ett särskilt ändamål i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget som skall bedömas i detta beslut uppgår till 2,82 miljoner euro.

3.   Omstruktureringsstöd till Jahnke

(61)

I gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (10) har kommissionen i detalj formulerat villkoren för bedömning av omstruktureringsstöd.

(62)

Enligt punkt 3.2.2. i riktlinjerna kan ett nybildat företag inte komma i fråga för undsättnings- eller omstruktureringsstöd ens om det inledande ekonomiska läget vore osäkert. Detta gäller exempelvis om ett nytt företag uppstår ur föregångarens konkurs eller bara övertar det företagets tillgångar. De enda undantagen från denna regel är fall där BvS tar sig an ett företag inom ramen för ett privatiseringsuppdrag eller liknande fall i de nya delstaterna, där fram till den 31 december 1999 företag uppstått ur föregångarens konkurs eller bara övertagit det företagets tillgångar.

(63)

I sitt beslut om att inleda det formella undersökningsförfarandet konstaterade kommissionen att Jahnke, som registrerades i november 1999, var ett nygrundat företag. Kommissionen betvivlade att Jahnke omfattas av undantaget från det allmänna förbudet mot omstruktureringsstöd till nygrundade företag, eftersom tillgångarna från HAMESTA inte hade likviderats och Jahnke egentligen inte heller övertagit dem, då borgenärerna hade beslutat att inte avyttra Jahnke Halles tillgångar utan att sälja dem genom offentlig auktion.

(64)

I sitt svar hävdar Tyskland att en skrivelse av den 30 november 1999 från konkursförvaltaren till Bernd Jahnke skall betraktas som ett köpeavtal. I denna skrivelse ställde konkursförvaltaren i utsikt att Jahnke skulle kunna utnyttja tillgångarna ända tills de såldes. De tyska myndigheterna påpekade vidare att Jahnke skött HAMESTA:s affärer sedan december 1999 och att Bernd Jahnke och hans företag övertagit Jahnke Lenzens skyldigheter.

(65)

Tyskland hävdar vidare att kommissionen i flera fall redan beviljat stöd till nygrundade företag. I detta sammanhang hänvisar Tyskland särskilt till fallen HOMATEC och AMBAU.

(66)

Enligt tyska myndigheter gick köpet av HAMESTA:s tillgångar till på nedanstående sätt.

(67)

Den 30 november 1999 underrättade konkursförvaltaren Bernd Jahnke om sina avsikter att avyttra tillgångarna till Jahnke om han fick klartecken från borgenärerna. Under tiden skulle Bernd Jahnke med godkännande från den andre arrendatorn av tillgångarna kunna utnyttja dessa för ett pris på 13 000 euro som skulle betalas den 1 januari 2000.

(68)

I februari 2000 utarbetades ett utkast till ett köpeavtal. Därutöver framgår emellertid att HAMESTA:s borgenärer inte skulle godkänna detta köpeavtal, utan att de föredrog att sälja tillgångarna genom offentlig auktion, varpå ett nytt arrendeavtal med obegränsad löptid undertecknades i maj 2000.

(69)

Tyskland planerade först ett datum för auktion under 2002 och därefter ett under 2003. För att garantera att Jahnke skulle kunna förvärva tillgångarna vid denna auktion, skulle företaget först överta de garantier som HAMESTA:s borgenärer hade och därefter förvärva tillgångarna.

(70)

Jahnke övertog vidare HAMESTA:s lagerbestånd till ett pris av 76 694 euro och renoverade under åren 2000–2002 tillgångarna för omkring 237 000 euro.

(71)

Genom en skrivelse av den 30 november 1999 underrättade HAMESTA:s konkursförvaltare Jahnke om sin avsikt att till Jahnke sälja sina tillgångar i HAMESTA för 2,5 miljoner euro, under förutsättning att han skulle kunna få borgenärernas samtycke. Vid denna tidpunkt var tillgångarna utarrenderade till någon annan (åtminstone till den 31 mars 2000). Dessutom föreslog konkursförvaltaren Bernd Jahnke att han, i samförstånd med den andre arrendatorn, skulle kunna utnyttja tillgångarna mot en avgift av 13 000 euro som skulle erläggas efter den 1 januari 2000.

(72)

Det köpeavtal som ingicks mellan konkursförvaltaren och Jahnke i februari 2000 trädde aldrig i kraft, eftersom HAMESTA:s borgenärer föredrog att avyttra tillgångarna genom offentlig auktion.

(73)

I maj 2000 undertecknade konkursförvaltaren och Jahnke ett nytt arrendeavtal med sex månaders uppsägningstid före utgången av varje år. Avtalet skulle upphöra att gälla när HAMESTA inte längre stod under konkursförvaltare.

(74)

Kommissionen anser att det av skrivelsen av den 30 november 1999 inte tydligt framgår att konkursförvaltaren var inställd på att Jahnke skulle förvärva tillgångarna. Konkursförvaltaren erbjöd bara Bernd Jahnke att, i samförstånd med arrendatorn, få utnyttja tillgångarna på obestämd tid. Bernd Jahnke skulle ha rätt att utnyttja tillgångarna ända tills konkursförvaltaren hävde avtalet inom den lagenliga tidsfristen.

(75)

I november 1999 kunde konkursförvaltaren uppenbarligen inte sluta något avtal om ett långfristigt beslut om förvärv av tillgångarna, eftersom han saknade borgenärernas samtycke till detta. I februari 2000 stod det klart att borgenärerna inte förordade någon direkt försäljning av tillgångarna till Jahnke, utan att de föredrog att sälja dem på offentlig auktion.

(76)

Den planerade försäljningen av HAMESTA:s tillgångar på auktion har fortfarande inte ägt rum. Enligt de tyska myndigheterna måste värdet fastställas på nytt, för att man skall kunna genomföra en auktion som egentligen var avsedd för slutet av år 2003. Kommissionen kan därför inte utgå ifrån att Jahnke kommer att kunna förvärva tillgångarna eller varaktigt kunna utnyttja dem.

(77)

Detta fall skiljer sig från fallen Homatec och Ambau, som båda två omfattades av 1994 års riktlinjer för bedömning av statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (11). På grund av de särskilda omständigheterna i de nya delstaterna beviljade kommissionen i enlighet med 1994 års riktlinjer också omstruktureringsstöd till de nygrundade företagen i form av Auffanglösungen  (12). I fråga om Homatec och Ambau rörde det sig om Auffanglösungen, där alla kriterier i 1994 års riktlinjer var uppfyllda, och kommissionen kunde då godkänna omstruktureringsstödet för dessa båda företag.

(78)

Föreliggande fall gäller emellertid tillämpningen av 1999 års riktlinjer, genom vilka Auffang-lösningarna begränsades till fall som behandlats före den 31 december 1999. Föreliggande fall visar dessutom på sakliga skillnader, eftersom HAMESTA:s affärer inte övertogs långfristigt utan endast efter ett erbjudande från konkursförvaltaren om att använda tillgångarna tills konkursförfarandet avslutats. På så sätt skiljer sig föreliggande fall från de båda tidigare nämnda. Eftersom detta fall skall granskas utifrån de nya striktare riktlinjerna, tvingas kommissionen tillgripa andra principer än i fallen Homatec eller Ambau.

(79)

Av redan anförda skäl kan kommissionen inte utgå ifrån att Jahnke uppfyller villkoren för att befrias från det generella förbudet mot omstruktureringsstöd till nygrundade företag.

(80)

Kommissionen anser att dessa frågor om förbudet mot omstruktureringsstöd är ett tillräckligt skäl för att stöden inte skall uppfylla villkoren för en positiv tillämpning av artikel 87.3 c i EG-fördraget. För att bedöma huruvida åtgärderna uppfyller övriga kriterier i de godkända stödordningarna, undersökte kommissionen övriga tillämpliga riktlinjer.

(81)

Enligt riktlinjerna skall omstruktureringsplanen för återställande av företagets långsiktiga lönsamhet och sundhet med stöd av realistiska antaganden om framtida driftsvillkor kunna förverkligas inom den angivna fristen. För att uppfylla lönsamhetsvillkoret måste omstruktureringsplanen ha en sådan utformning att företaget försätts i ett läge där det kan stå för samtliga kostnader, inklusive avskrivningar och räntekostnader och att det uppnår en lägsta kapitalvinst, så att det inte krävs något mer stöd efter omstruktureringen och företaget av egen kraft kan möta konkurrensen på marknaden.

(82)

I sitt beslut om att inleda ett formellt undersökningsförfarande konstaterade kommissionen att samarbetet med Jahnke Lenzen är huvudinslaget i omstruktureringsplanen. I samband därmed framhåller kommissionen att den inte kan godkänna någon omstruktureringsplan om stödmottagaren åtminstone inte själv kan genomföra omstruktureringsåtgärderna. Dessutom betvivlar kommissionen att investeraren förfogar över erforderliga medel för att förvärva tillgångarna. Med tanke på att omstruktureringsperioden skulle vara avslutad i november 2002 och den offentliga auktionen skulle äga rum först mellan mars och september 2002, framförde kommissionen betänkligheter om huruvida omstruktureringsplanen kunde återställa Jahnkes lönsamhet i enlighet med riktlinjerna.

(83)

Av de tillgängliga uppgifterna framgår att Jahnke hittills inte varit förmöget att slutgiltigt förvärva HAMESTA:s tillgångar, vilket i sig bekräftar att företaget inte är livskraftigt. Av nedanstående skäl förefaller det knappast möjligt att Jahnke kommer att kunna förvärva tillgångarna inom den närmaste framtiden:

a)

Banklånet på 2,5 miljoner euro som skulle krävas för att finansiera köpeskillingen beviljades aldrig.

b)

Investeraren förfogar bara över begränsade finansiella medel.

c)

Jahnke begärdes i konkurs 2002.

(84)

Bristerna i omstruktureringsplanen ligger i att det aldrig fanns några finansiella förutsättningar för att omsätta den i praktiken, dvs. att förvärva tillgångarna. Av de uppgifter som kom fram efter beslutet om att inleda ett förfarande kan inte slutsatsen dras att den finansierande banken vid någon tidpunkt har ingått några förpliktelser. Av förklaringarna framgår heller inte att investeraren kunnat tillhandahålla de felande finansiella medlen med hjälp av egna medel, som redan tidigare använts för att finansiera inledande åtgärder, eller med hjälp av företagets planerade överskott, eftersom dessa också skulle ha varit otillräckliga.

(85)

Vidare kan det konstateras att kommissionens tvivel stärks av att Jahnkes faktiska resultat hela tiden låg under förväntningarna. Medan omstruktureringsplanen byggde på ett årsresultat på 250 000 euro år 2000 och 600 000 euro år 2001, uppgick de faktiska resultaten till 100 000 euro år 2000 och 15 000 år 2001.

(86)

Kommissionen kan inte utgå ifrån att omstruktureringsplanen bygger på realistiska antaganden och att Jahnkes långsiktiga lönsamhet kan återställas inom den utmätta tidsfristen.

(87)

Omstruktureringsplanen skall innehålla åtgärder som utjämnar eventuella negativa effekter på konkurrensen, eftersom det beviljade stödet annars skulle gå emot det gemensamma intresset och inte komma i fråga för ett undantag enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget.

(88)

Detta innebär att om företaget verkar på en gemenskapsmarknad, där en objektiv bedömning av tillgång och efterfrågan visar att det finns ett strukturellt överskott på produktionskapacitet, skall omstruktureringsplanen lämna ett till det mottagna stödet proportionerligt betydande bidrag till omstruktureringen av den bransch som agerar på den relevanta marknaden inom gemenskapen, genom en oåterkallelig minskning eller avveckling av kapacitet. Föreligger ingen strukturell överkapacitet, kräver kommissionen normalt heller ingen kapacitetsminskning som motprestation för stödet.

(89)

Tyskland försåg kommissionen med ingående uppgifter om läget på stålkonstruktionsmarknaden och kunde därigenom påvisa att det inte fanns något strukturellt överskott på produktionskapacitet på den tyska marknaden, där Jahnke i första hand är verksamt, och där företagets marknadsandel är mindre än 1 %, eller på den europeiska marknaden, där Jahnkes marknadsandel ligger under 0,001 %.

(90)

Eftersom Jahnke är ett medelstort företag och omstruktureringsplanen inte innehåller några planer på ökad produktionskapacitet, anser kommissionen att det berörda kriteriet i riktlinjerna är uppfyllt.

(91)

Beloppet och stödnivån måste begränsa sig till miniminivån, för att omstruktureringen skall kunna godkännas och måste, ur kommissionens perspektiv, stå i ett lämpligt förhållande till de förväntade fördelarna. Därför måste investeraren lämna ett betydande bidrag till omstruktureringskostnaderna med egna medel.

(92)

Enligt de uppgifter som lämnats av Tyskland uppgår investerarens planerade egenbidrag till omkring 21 % av de totala kostnaderna. Eftersom Jahnke är ett medelstort företag, kan kommissionen göra en något mildare bedömning av stödet. Den anser därför att investerarens egenbidrag är välavvägt.

V   SLUTSATSER

(93)

Med avseende på ovanstående konstaterar kommissionen, att även om dess tvivel avseende otillåten snedvridning av konkurrensen och stödets lämplighet kunde skingras, är varken villkoren för att företaget skall vara stödberättigat eller omstruktureringsplanens vinstkriterium uppfyllda. Därför måste stödet anses vara oförenligt med den gemensamma marknaden.

(94)

Kommissionen slår fast att Tyskland har beviljat olagligt stöd på omkring 820 000 euro i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget.

(95)

Det olagligt beviljade stödet, som består av två lån från BvS på totalt 560 000 euro och ett lån från delstaten Sachsen-Anhalt på totalt 260 000 euro, skall återkrävas från mottagaren, om detta inte redan skett.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tysklands stöd till Jahnke Stahlbau Gmbh på 560 000 euro i form av två lån från BvS och 260 000 euro i form av ett lån från delstaten Sachsen-Anhalt är oförenligt med den gemensamma marknaden.

Artikel 2

Tysklands stöd i form av en garanti från delstaten Sachsen-Anhalt till förmån för Jahnke Stahlbau GmbH på 2 000 000 euro är oförenligt med den gemensamma marknaden.

Artikel 3

1.   Tyskland skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att från stödmottagaren återkräva det stöd som avses i artikel 1 och som olagligen redan utbetalats till denne.

2.   Återkravet skall ske i enlighet med förfarandena i nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa detta beslut. Det stöd som skall återkrävas skall innefatta ränta som löper från den dag stödet stod till stödmottagarnas förfogande till den dag det har återbetalats. Räntan skall beräknas på grundval av den referensränta som används vid beräkningen av bidragsekvivalenten inom ramen för regionalstöd.

Artikel 4

Tyskland skall inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 1 oktober 2003.

På kommissionens vägnar

Mario MONTI

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT C 160, 2.6.2001, s. 2.

(2)  Se fotnot 1.

(3)  EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(4)  ”Bürgschaftsrichtlinie des Landes Sachsen-Anhalt EdErl vom 4.4.2000”, N 413/91; E 5/94; E 8/01.

(5)  EGT C 288, 9.10.1999, s. 2.

(6)  Med tillämpning av direktivet om beviljande av konsolideringslån till små och medelstora företag i Sachsen-Anhalt, en av kommissionen under nummer 452/97 godkänd stödordning.

(7)  Homatec: Beslut av den 12.7.2002 (EGT C 310, 13.12.2002, s. 22); Ambau: Kommissionens beslut 2003/261/EG (EUT L 103, 24.4.2003, s. 51).

(8)  EGT L 107, 30.4.1996, s. 4. se även artikel 1.1 och 1.6 i bilagan.

(9)  Anpassade enligt cirkulär från finansministeriet av den 4 april 2000 och 3 mars 2001.

(10)  EGT C 288, 9.10.1999, s. 2. Dessa riktlinjer är tillämpliga, eftersom en del av stödet beviljades efter det att de offentliggjordes (se punkt 101 däri).

(11)  EGT C 386, 23.12.1994, s. 12.

(12)  Nya företag som bildats efter konkursförfarandet och som övertar affärerna i det gamla företaget som försatts i konkurs.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/81


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 1 december 2004

om det statliga stöd som Frankrike planerar att genomföra till förmån för företaget Bull

[delgivet med nr K(2004) 4514]

(Endast den franska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2005/941/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I.   FÖRFARANDE

(1)

Den 13 november 2002 avslutade kommissionen genom beslut 2003/599/EG (2) det förfarande som anges i artikel 88.2 i fördraget med avseende på det likviditetslån på 450 miljoner euro som Frankrike beviljat Bull, på villkor att stödet betalades tillbaka senast den 17 juni 2003. Den 26 november 2003 hänsköt kommissionen ärendet till Europeiska gemenskapernas domstol, eftersom Frankrike underlät att rätta sig efter beslutet (3). Under slutet av 2003 och början av 2004 ägde flera möten rum under vilka de franska myndigheterna och företaget Bull förklarade innehållet i omstruktureringsplanen för Bull, särskilt den tredje etappen, nämligen tillskott av nytt kapital. Frankrike anmälde den 20 februari 2004 skriftligen det stödförslag som är föremål för det här beslutet.

(2)

Genom en skrivelse av den 16 mars 2004 underrättade kommissionen Frankrike om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i fördraget avseende detta stöd.

(3)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (4). Kommissionen inbjöd berörda parter att inkomma med synpunkter på det berörda stödet.

(4)

Kommissionen har mottagit synpunkter i detta ärende från arbetstagarföreträdarna hos Bull. Ett möte mellan en delegation för dessa företrädare och kommissionen ägde rum den 8 juni 2004, varefter de överlämnade kompletterande upplysningar till kommissionen. Kommissionen överlämnade upplysningarna till Frankrike för synpunkter och ställde samtidigt frågor om olika aspekter av ärendet. Kommissionen mottog Frankrikes kommentarer och svar genom skrivelser av den 28 maj 2004 och den 29 juli 2004. Ett möte mellan kommissionen, de franska myndigheterna och Bull ägde rum den 10 september 2004.

II.   BESKRIVNING

1.   Stödmottagaren

(5)

Bull är en internationell datakoncern med säte i Europa och verksamhet i fler än 100 länder (5). Koncernen är främst verksam inom följande två områden:

Högkapacitetsservrar för företagskunder

Bull utvecklar och säljer högkapacitetsservrar för företagskunder samt erbjuder underhållstjänster som är direkt anknutna till servrarna. Bulls andel av marknaden i de länder som den 30 april 2004 var medlemmar i EU (nedan kallade ”EU-15”) uppgick till ca 3 % (ca 5 % för servrar med medelhög och hög kapacitet). Bulls största konkurrenter är IBM (med en marknadsandel på 34,3 %), Hewlett Packard (HP), som köpte Compaq 2001 (29,4 %), Sun (12,6 %) och Fujitsu/Siemens (8,9 %).

Specialiserade IT-tjänster

Bull utvecklar och integrerar olika tillämpningar, utvecklar datasystem m.m. Efter det att divisionen Integris sålts till Steria har Bulls verksamhet inom detta område främst koncentrerats till Frankrike och Italien. Inom detta område är Bulls största konkurrenter IBM och HP. Bulls andel av den europeiska marknaden (EU-15) är mindre än 1 %.

(6)

Under 2003 uppgick Bulls omsättning till 1 265 miljoner euro, som fördelades mellan dess olika verksamhetsområden enligt följande: produkter 46 %, underhåll 27 % och tjänster 27 %.

(7)

Bull är ett aktiebolag som lyder under fransk lagstiftning. Dess aktieägare utgörs, efter kapitaltillskottet i juli 2004 och efter det att konvertibla skuldebrev gjorts om till aktier för de tidigare innehavarna, av France Télécom och NEC, var och en med 10,1 %, Axa Private Equity och Artemis med 8,6 %, höga chefer hos Bull med 5,1 %, Motorola med 3,0 % och Debeka med 2,9 %. Franska staten äger inte mer än 2,9 %, medan de återstående 57,3 % ägs av fluktuerande aktieägare.

(8)

För att lösa de svårigheter som företaget ställdes inför i början på 1990-talet har Bull sedan 1994 genomfört de åtgärder som rekommenderades i en föregående omstruktureringsplan i överensstämmelse med Frankrikes åtaganden. Denna plan utgjorde underlag för kommissionens beslut 94/1073/EG av den 12 oktober 1994 rörande ett statligt stöd från Frankrike till koncernen Bull i form av en icke-anmäld kapitalökning (6). Bland annat överlät man Zenith Data Systems och avvecklade divisionen OSS (Open Systems and Software). Dessutom påbörjade Frankrike privatiseringen av Bull genom att börja sälja andelar. Från och med 1999 tvingades Bull åter att sälja ut tillgångar och friställa personal. En plan som genomfördes under 2000 ledde till en strategisk omställning, till utförsäljning av icke-strategiska tillgångar samt till en minskning av kostnaderna. I slutet av 2001 hade Bull bara cirka 9 500 anställda i hela Europa, jämfört med 11 500 år 1999.

2.   Bulls svårigheter före den omstruktureringsplan som avses i detta beslut

(9)

Trots de åtgärder som beskrivs i skäl 8 misslyckades planen 2001. För det första hindrade börsnedgången för aktier inom teknikområdet Bull från att sälja ut sin division Integris, som gått med stor förlust. För det andra inverkade krisen inom Internetsektorn mycket negativt på verksamheten avseende Internetteknik. Raset på telemarknaden, IT-bubblan som sprack, företagens minskade vinster samt internationella spänningar ledde till en stark nedgång i efterfrågan. Näringslivets utgifter för datorer sjönk kraftigt under 2002 (– 25 % för servrar med medelhög och hög kapacitet). Tjänstemarknaden fick vidkännas en dramatisk nedgång jämfört med den tidigare uppgången i samband med övergången till år 2000 och eurons införande. Försämringen av den ekonomiska situationen till följd av händelserna den 11 september 2001 förvärrade situationen ytterligare för Bull.

(10)

Bull hade sedan flera år tillbaka gjort stora investeringar i Internetteknik genom att rikta in sitt affärsutbud på e-tjänster och nätinfrastruktur. Krisen inom Internetsektorn visade att Bull i detta sammanhang hade gjort en felsatsning när det gällde teknik och hade koncentrerat sig på marknader där företaget inte hade haft någon framgång. Dessutom visade Bull prov på avsevärda brister i sambandet mellan ambitionerna när det gäller de marknader man inriktat sig på och de produkter man erbjudit, å ena sidan, och de investeringar i teknisk utveckling man gjort samt de ekonomiska och administrativa utgifter man haft, å andra sidan.

(11)

Koncernen drabbades också av effekterna av mycket höga kostnader för pensionssystemen för sina anställda i Förenta staterna. Enligt de amerikanska reglerna ingick i den konsoliderade balansräkningen även kostnaden för framtida pensionsutbetalningar, som utgjorde överskottet i balansräkningen för pensionsfonderna (det aktuella marknadsvärdet) jämfört med skulden för de förväntade pensionsrättigheterna. Bull beslutade 2002 att föra över sina samlade pensionsskyldigheter till försäkringsbolag. Tillsammans med nedgången på börsen ledde detta beslut till en finansiell förlust på sammanlagt 87 miljoner euro för åren 2002 och 2003.

(12)

Osäkerheten om företagets ekonomiska kapacitet ledde till osäkerhet från kundernas sida när det gällde att påbörja stora projekt, eftersom kunderna inte längre kände sig säkra på att företaget skulle kunna uppfylla sina framtida åtaganden. Leverantörerna fordrade strängare betalningsvillkor, samtidigt som Bull inte längre beviljades några bankgarantier.

3.   Omstruktureringsplanen

(13)

Den 2 december 2001 utnämndes en ny verkställande direktör för Bull. Företagets omstruktureringsplan, som antogs av styrelsen i mars 2002, omfattar en kraftig sänkning av allmänna utgifter och en reducering av arbetsstyrkan samt förnyad strategisk fokusering på företagets kärnkompetens genom stora överlåtelser av industriella tillgångar. Bulls utvecklingsstrategi bygger på följande tre huvudinslag:

Att uppgradera utbudet av stora företagsservrar och säkerställa att kundernas lösningar kommer att förbli gångbara, samtidigt som de kan utnyttja nya konkurrenskraftiga tekniska landvinningar.

Att positionera sig som marknadsledare i Europa för lösningar som bygger på 64-bitars Intelprocessorer och programvara med öppen källkod (open source) till utvalda målgrupper.

Att fortsätta utvecklingen av tjänster inom de områden där Bull har specifik kompetens, särskilt i fråga om att tillhandahålla kompletta lösningar (utrustning + middleware + tillämpningar) till prioriterade sektorer, som den offentliga sektorn (skatter och tullar, sociala system, e-förvaltning), försvar och säkerhet samt teleoperatörerna (7).

(14)

Finansieringsdelen av planen innehåller följande huvudinslag:

En minskning av skulden på 204 miljoner euro till innehavarna av konvertibla skuldebrev i storleksordningen 90 %, i kombination med ett erbjudande att göra om dessa värdepapper till aktier eller till aktier i kombination med teckningsrätter. Detta görs genom en senareläggning av förfallotiden för konvertiblerna, en sänkning av den årliga avkastningen samt en avveckling av återbetalningspremien. Villkor för inlösen av konvertiblerna är i första hand 20 nya aktier för en konvertibel, i andra hand 16 aktier plus 16 teckningsrätter, vars utgångsdatum är den 15 december 2004. Då de flesta valt det andra alternativet och om vi antar att de alla systematiskt väljer teckningsrätter skulle innehavarna av konvertiblerna på detta sätt tillföra bolaget 17,2 miljoner euro.

Ett kapitaltillskott som skall bjudas ut på marknaden och garantera upp till 33 miljoner euro genom en grupp investerare: NEC och France Télécom (Bulls traditionella aktieägare) med 7,5 miljoner euro vardera, Debeka (tyskt försäkringsbolag och en av Bulls större kunder) med 3 miljoner euro, investeringsfonderna Axa Private Equity och Artemis med 7 miljoner euro respektive 2 miljoner euro och, slutligen, 350 höga chefer inom Bull-koncernen med 6 miljoner euro. Det reella tillskottet från marknaden uppgick till 13,8 miljoner euro. Följaktligen uppgår investerarnas bidrag endast till ca 90 % av det garanterade beloppet. Det samlade kapitaltillskottet uppgår till 44,2 miljoner euro.

Det stöd som beskrivs i avsnitt 2.4, som består av ett tillskott på 517 miljoner euro med en klausul om återbetalning efter återgång till lönsam drift.

(15)

Efter genomförandet av samtliga dessa åtgärder bör kapitalet i Bull uppgå till 59,2 miljoner euro. Tabellen innehåller de ekonomiska prognoser som planen bygger på.

Tabell

(miljoner euro)

 

2004

2005

2006

2007

Omsättning

[…] (8)

[…]*

[…]*

[…]*

EBIT (9)

[…]*

[…]*

[…]*

[…]*

Nettoresultat

[…]*

[…]*

[…]*

[…]*

4.   Beskrivning av stödet

(16)

Det anmälda stödet kommer att ges i form av en utbetalning på 517 miljoner euro som kommer att göras tidigast den 31 december 2004. Detta belopp motsvarar det undsättningsstöd som beviljades genom beslut 2003/599/EG, inbegripet ränta sedan utbetalningarna i december 2001 och juni 2002. Det nya stödet kommer inte att betalas ut förrän Bull har återbetalat detta undsättningsstöd. I gengäld har franska staten infört en klausul om återbetalning efter återgång till lönsam drift, vilket innebär att Bull till staten skall betala in 23,5 % av sitt konsoliderade årsresultat före skatt under en period på åtta år från och med det räkenskapsår som avslutas den 31 december 2005.

(17)

Enligt de franska myndigheterna motsvarar denna klausul ett nuvärde på mellan 50 och 60 miljoner euro. Det maximala stödet uppgår följaktligen till 467 miljoner euro, dvs. ca 90 % av de existerande fordringarna. På detta sätt försöker de franska myndigheterna att garantera samma villkor som gäller för innehavarna av konvertibla skuldebrev, som även de avstår från ca 90 % av sina fordringar.

III.   SKÄL TILL ATT KOMMISSIONEN INLETT FÖRFARANDET ENLIGT ARTIKEL 88.2 I FÖDRAGET

(18)

Beslutet om att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i fördraget omfattade en preliminär granskning av stödåtgärden, bl.a. mot bakgrund av Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (10) (nedan kallade ”riktlinjerna”). När det beslutet fattades tvivlade kommissionen på att planen kunde garantera att företaget åter skulle bli lönsamt. De senaste ekonomiska beräkningarna visade att företaget skulle bli lönsamt igen om balansräkningen gick ihop, men kommissionen ansåg att ett år var en alltför begränsad tidsperiod för att återgången till lönsam drift verkligen skulle kunna bevisas. Prognoserna för de berörda marknaderna var inte särskilt detaljerade, de var inte alltid samstämmiga och det verkade som om åtskilliga marknader skulle förbli svårbearbetade, åtminstone på kort sikt. Ett mer grundläggande problem var att den information som lämnats av de franska myndigheterna inte var tillräcklig för att det skulle vara möjligt att avgöra om Bull skulle kunna dra nytta av en eventuell marknadsuppgång, eftersom koncernens återstående verksamhet i hög grad vilar på tillverkningen av sådana system som är utsatta för skarp konkurrens. Rekapitaliseringsplanen omfattade inte heller någon ny partner utöver de operatörer som redan var involverade, nämligen France Télécom och NEC.

(19)

Med tanke på hur stort stödbeloppet var tvivlade kommissionen även på att snedvridningar av konkurrensen skulle kunna förhindras, att stödet var begränsat till den miniminivå som är nödvändig och att stödet inte försåg företaget med ett överskott av likvida medel som skulle kunna användas för aggressiva verksamheter som snedvrider marknaden och som inte har anknytning till omstruktureringen. Det framgick exempelvis inte tydligt vad måtten på solvens och likviditet skulle visa efter det att stödet har betalats ut och hur detta skulle förhålla sig i jämförelse med konkurrenterna på de relevanta marknaderna.

IV.   SYNPUNKTER FRÅN TREDJE PART OCH KOMMENTARER FRÅN FRANKRIKE

(20)

Frankrike har lämnat över uppdaterade prognoser över utvecklingen på de berörda marknaderna, närmare upplysningar om de största konkurrenterna samt ekonomiska uppgifter och åtgärder under de senaste månaderna, bl.a. det lyckade genomförandet av rekapitaliseringen.

(21)

Frankrike betonar att stödet har åtföljts av betydande ekonomiska åtaganden från vissa aktieägare och privata fordringsägare. Ur konkurrenssynpunkt verkar undsättningen av Bull mer gynna än hämma konkurrensen på den europeiska marknaden. Bulls ställning på marknaden kommer inte att tillåta företaget att spela rollen som prisledande. Företaget kommer snarare att spela rollen som outsidern som skulle främja konkurrensen. Genomförandet av Bulls strategi med fokus på Itanium och programvara med öppen källkod kommer att förstärka denna roll i framtiden.

(22)

Frankrike konstaterar att resultatet för företaget varit betydligt bättre under hela 2003 trots den dåliga konjunkturen. Prognoserna för 2004, då omständigheterna förmodas bli fortsatt svåra, tyder på ett driftsresultat liknande det för 2003: inkomster före ränta och skatt på 17 miljoner euro och ett nettoresultat på 2 miljoner euro för första halvåret 2004. Detta visar att företaget lyckats vända sitt dödläge väsentligt. Under dessa omständigheter kommer den omsättningsökning som väntas från och med nästa år på grund av det förväntade uppsvinget på marknaden under 2005, lanseringen av Bulls nya erbjudanden och den förbättrade ekonomiska situationen, inte kunna undgå att visa sig i en ytterligare förbättrad lönsamhet. Genom verksamhetsplanen för 2004–2007 ges också säkerhet för att företaget åter skall bli varaktigt livsdugligt.

(23)

Bull har också genom att basera sin utveckling på servrar med 64-bitars Intelprocessorer valt tekniska lösningar som motsvarar kundernas framtida behov. Dessutom öppnar användningen av denna teknik i Bulls servrar nya tillväxtmarknader, särskilt inom området vetenskapliga beräkningar.

(24)

På serviceområdet ingår tre skilda kompetensområden och tre prioriterade sektorer i Bulls strategi. Kompetensområdena är följande: 1) integrering och utveckling av öppna infrastrukturer, 2) säkerhet i informationssystem och 3) dataförvaltning av distribuerade system. De prioriterade sektorerna är de där Bulls trognaste kunder är verksamma: offentlig förvaltning, teleoperatörer och allmännyttiga tjänster (utilities).

(25)

Dessa kompetensområden och val av sektorer stämmer väl överens med de djupgående tendenser på marknaden som lyfts fram i expertanalyserna: optimering och minskning av kostnaderna för infrastrukturer (vilket skapar behov av utveckling av öppna infrastrukturer), urbanisering och konsolidering av informationssystem (Bulls specialområden), administation och säkerhet (där Bull agerar på olika sätt – genom att tillhandahålla utrustning för kryptografi, som programvaruleverantör och genom integreringstjänster). Bull har också mycket snabbt skaffat sig en stark position på vissa nya marknader: mobila plattformar, elektronisk administration och den snabba tillväxten av elektronisk identifiering och elektroniska signaturer.

(26)

Eftersom Bulls betydelse är relativt liten och koncentrationsgraden på den berörda marknaden är mycket hög kan stödet till Bull inte leda till någon snedvridning av konkurrensen. På vissa specifika marknader är Bulls utbud det enda trovärdiga alternativet till IBM. Vidare kan Bulls strategi, som inriktas på öppen källkod, stimulera konkurrensen på servermarknaden under kommande år.

(27)

Stödet skall begränsas så långt som möjligt. Om företaget skall bli lönsamt måste det bygga upp eget kapital på nytt, och då är stöd och skuldfrihet av avgörande betydelse. De olika investerarna skulle inte ha accepterat att investera i Bull om en del av återuppbyggnaden av företagets lönsamhet hade finansierats genom lån.

(28)

Bull kommer troligen inte att ha något överskott av likvida medel sedan stödet utbetalats. Stödet skall användas för att återställa det egna kapitalet till en rimlig nivå, utan några överdrifter. Förhållandet mellan skulder och eget kapital och omsättningstillgångarnas täckning av de kortfristiga skulderna bör bli jämförbara med de huvudsakliga konkurrenterna.

(29)

Vad gäller det privata bidraget till omstruktureringsplanen bör tre faktorer läggas samman: de ansträngningar som gjorts inom företaget under perioden 2002–2003, kapitalökningen och bidragen från innehavarna av konvertibla skuldebrev.

(30)

Frankrike påminner om att kommissionen i skäl 60 och 70 till beslut 2003/599/EG, genom vilket en utbetalning av undsättningsstöd till Bull tilläts, uttryckligen angav att Frankrike inte fick utbetala något omstruktureringsstöd till Bull före den 31 december 2004.

(31)

Arbetstagarföreträdarna hos Bull stödjer omstruktureringsplanen och framhåller att stödet är viktigt för att se till att företaget och de befintliga arbetstillfällena bevaras. De bekräftar de franska myndigheternas uppgifter och har lämnat in kompletterande upplysningar och hänvisningar, särskilt avseende företagets framtidsutsikter och konkurrensställning. Deras synpunkter har vidarebefordrats till de franska myndigheterna, som instämmer i dem.

V.   BEDÖMNING AV STÖDET

1.   Frågan om det förekommer något stöd

(32)

Enligt artikel 87.1 i fördraget är ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

(33)

Den åtgärd som anmälts av Frankrike utgör ett stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget. Det ges av staten, finansieras med statliga medel och utdelas till ett specifikt företag, nämligen Bull. Det är inte förenligt med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. Det går framför allt inte att hävda att staten ingriper på samma sätt och på samma villkor som innehavarna av konvertibla skuldebrev, eftersom Frankrikes fordran avser ett statligt undsättningsstöd där sista återbetalningsdag passerats. En avskrivning av en sådan fordran eller en tilldelning av ett nytt stöd är inte åtgärder som vidtas av en investerare, och dessa åtgärder kan därför inte bedömas enligt principen om en privat investerare. Dessutom skiljer sig den anmälda åtgärden från finansiella åtgärder som vidtas av aktieägare och innehavare av konvertibla skuldebrev både till formen och i fråga om villkoren. Under alla omständigheter åtföljs den anmälda åtgärden inte av några jämförbara finansiella åtaganden från övriga aktieägares sida. Stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna och snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen eftersom Bull är ett internationellt företag och dess produkter är föremål för internationell handel. Dessutom har Bull konkurrenter på den gemensamma marknaden, t.ex. IBM, Fujitsu/Siemens, Sun och HP. De franska myndigheterna ifrågasätter inte denna bedömning.

2.   Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden

(34)

Den anmälda åtgärden skall bedömas i egenskap av tillfälligt statligt stöd. I artikel 87.2 och 87.3 i fördraget föreskrivs undantag från den allmänna bestämmelsen om oförenlighet i artikel 87.1.

(35)

Enligt artikel 87.3 c i fördraget kan statligt stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, anses som förenliga med den gemensamma marknaden. På grundval av denna bestämmelse har kommissionen antagit specifika riktlinjer för att bedöma stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (11). Med hänsyn till uppgifterna om det egna kapitalet är det uppenbart att företaget Bull bör anses som ett företag i svårigheter i den mening som avses i punkt 5 a i riktlinjerna, och att även hela koncernen är i svårigheter i den mening som avses i punkterna 4–8 (12). Efter granskning anser kommissionen att det inte finns någon annan gemenskapsram eller bestämmelse som i det här fallet skulle kunna tillämpas för att förklara stödet förenligt med den gemensamma marknaden. Frankrike har för övrigt inte åberopat något annat undantag från fördraget, och har grundat sin argumentation enbart på riktlinjerna för att hävda stödets förenlighet med den gemensamma marknaden. Kommissionen har således granskat stödet mot bakgrund av riktlinjerna.

(36)

Enligt riktlinjerna måste fyra villkor uppfyllas för att ett omstruktureringsstöd skall tillåtas: en plan som garanterar lönsamheten på lång sikt, förebyggande av snedvridningar av konkurrensen, begränsning av stödet till den miniminivå som är nödvändig och fullständigt genomförande av omstruktureringsplanen. Dessutom skall principen om ”en enda gång” och den rättspraxis som formulerats i Deggendorfmålet (13) tillämpas.

(37)

Enligt riktlinjerna får stöd beviljas endast under förutsättning att den omstruktureringsplan som kommissionen skall ha godkänt för varje enskilt stöd genomförs. Omstruktureringsplanen, som skall ha en så kort varaktighet som möjligt, skall göra det möjligt att återställa företagets långfristiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten. Omstruktureringsstödet måste således knytas till en genomförbar omstruktureringsplan som medlemsstaten förbinder sig att följa.

(38)

Det stöd som behandlas här är knutet till omstruktureringsplanen från mars 2002 och till planens finansieringsdel som fastställdes när stödet anmäldes. Denna plan löper fram till slutet av 2007, då den ekonomiska situationen bör ha förbättrats och den nya strukturen ha byggts upp. Huvuddelen av åtgärderna har redan vidtagits och kapitaltillskottet har redan gjorts. Perioden fram till slutet av 2007 kan dock anses som en rimlig och nödvändig tidsfrist för att omstrukturera företagets utbud och för att anpassa dess verksamhet till utvecklingen på de relevanta marknaderna.

(39)

Planen förefaller vara grundad på realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten. Den tar hänsyn till den långsamma återhämtningen av marknaderna och förefaller inte överdrivet optimistisk. I planen återfinns tre hypoteser avseende resultatet av kapitaltillskottet. Det är den mest optimistiska hypotesen som ligger närmast resultatet i dagsläget. I planen framhålls vikten av att återupprätta sambandet mellan företagets strategi, dess starka sidor, kundernas behov och den tekniska utvecklingen. Med tanke på osäkerheten i tekniska och ekonomiska frågor framstår planen tillräckligt exakt med beaktande av de kompletterande uppgifter som lämnats in av de franska myndigheterna.

(40)

Förbättringen av lönsamheten har i första hand uppnåtts genom interna åtgärder, särskilt genom att man upphört med den verksamhet som inte tillhör företagets kärnverksamhet, omstrukturerat utbudet och minskat de allmänna omkostnaderna.

(41)

Företagets svårigheter har framför allt orsakats av dåliga beslut i tekniska frågor och av att man koncentrerat sig på marknader där Bull inte varit framgångsrikt. Denna verksamhet har upphört, inklusive servicenätet i flera europeiska länder. Flera av de åtgärder som gett upphov till specifika förluster, t.ex. i samband med pensionssystemet, var av engångskaraktär. De flesta av de högsta cheferna har bytts ut. Bull har på nytt koncentrerat sig på sina starka sidor.

(42)

Under åren 2000–2002 låg bruttomarginalen på mellan 21 % och 25 % av omsättningen. De sammanlagda kostnaderna för forskning och utveckling, kommersiella utgifter och administrativa kostnader låg dock ungefär 100 miljoner euro över bruttomarginalen varje år. Enligt omstruktureringsplanen skall denna obalans korrigeras: utgifterna för forskning och utveckling skall sänkas från 160 miljoner euro 2000 till […]* miljoner euro under åren 2005–2007. Kommersiella utgifter och administrativa kostnader skall sänkas från 706 miljoner euro 2000 till […]* miljoner euro under åren 2006–2007. I prognoserna tar man hänsyn till avsättningarna för eventuella domstolsbeslut (contingency). Denna budgetpost kommer att öka upp till […]* % av omsättningen 2007. På grundval av dessa prognoser uppskattas Bulls framtida inkomster före ränta och skatt till […]* % efter contingency. De faktiska kostnaderna under 2003 och första halvåret 2004 bekräftar prognoserna. Ur denna synvinkel anser kommissionen att omstruktureringsplanen leder till en tillfredsställande effektiv drift.

(43)

I framtiden förmodar man att efterfrågan kommer att öka i en mer måttlig takt än under förra decenniet, pga. flera olika faktorer sammantagna: minskade kommunikationskostnader, utveckling av bredbandsnät, framväxten av e-tjänster inom den offentliga sektorn, ökade möjligheter att dela tillämpningar via Internet, ökad rörlighet och större hänsynstagande till säkerhetskrav, samt slutligen utbredningen av digital teknik som överallt kommer att ersätta tidigare, analoga verktyg. Enligt IDC:s (International Data Corporation) senaste prognoser för åren 2003–2007 bör servermarknadens volym i Europa öka med 44 %, och marknaden för servrar med medelhög och hög kapacitet med 39 %. Marknaden för servrar med 64-bitars Intelprocessorer, som är ett av Bulls viktigaste utvecklingsområden, bör öka betydligt. Man uppskattar att denna marknad kommer att vara värd nästan 2,4 miljarder dollar år 2007, vilket motsvarar 16 % av den totala servermarknaden (vilket skall jämföras med mindre än 1 % år 2003).

(44)

I en undersökning från december 2002 förutser IDC att företagen i Västeuropa kommer att öka sina utgifter för tjänster med 30 % och utgifterna för servrar med nästan 20 % fram till 2006. De senaste prognoserna från Gartner (november 2003) för tjänsterna i Västeuropa visar på en ökning med 3 % under 2004 och en genomsnittlig årlig tillväxt på 6,2 % mellan 2002 och 2007. För servrarna varierar tillväxten framför allt i förhållande till den teknik som används. Intels Itaniumkomponenter, som ligger till grund för Bulls nya serverutbud och som började användas 2003, bör nå en omsättning på 8 miljarder euro år 2008. Tjänstemarknaden är mycket splittrad och under ständig omstrukturering, med hård konkurrens, men på medellång till lång sikt kommer tillväxten att vara snabbare än på produktmarknaden. Sammanfattningsvis är förhållandena på de relevanta marknaderna inte sådana att de hotar återställandet av lönsamheten, och de är förenliga med den ökning av tjänsternas andel i den sammanlagda försäljningen och bruttomarginalen som fastställts i omstruktureringsplanen.

(45)

Tillväxtprognoserna för de marknadsnischer som Bull inriktar sig på liksom framtidsutsikterna för den teknik som valts bekräftas i flera undersökningar (14).

(46)

De befintliga GCOS-servrarna med hög kapacitet hos dagens kunder är en viktig inkomstkälla. Efter […]* kommer dock GCOS-servrarna att i stor utsträckning ha ersatts. Då måste Bull konfrontera konkurrensen och genomföra även blygsamma ambitioner på andra villkor. På denna punkt har kommissionen särskilt noterat det som följer under skälen 47–54.

(47)

Genom att inrikta sig på lösningar som grundas på 64-bitars Intelprocessorer, på programvaror med öppen källkod och på att dra fördel av standardiseringen av komponenter (commoditisation), förefaller Bull utvecklas i rätt riktning på det tekniska planet, en riktning som följer utvecklingen på marknaden och kundernas behov. Denna utveckling kommer att intensifiera konkurrensen på servermarknaderna och tjänstemarknaderna, men tack vare sin storlek kan Bull investera betydande summor i FoU och erbjuda ett bredare och mer sammanhängande sortiment än nya IT-företag och små, mer specialiserade företag. Bulls storlek kan också inge visst förtroende hos kunderna, som anser att valet av serverleverantör är strategiskt viktigt. Jätteföretagen IBM, HP och Dell är däremot specialiserade på massproduktion av varor som har ett större tillämpningsområde och för vilka kunderna inte behöver skräddarsydda produkter.

(48)

Planen inriktas på de sektorer där kunderna är trognast: den offentliga sektorn, försvar och säkerhet samt teleoperatörer. Bulls ambitioner är begränsade till att vara en nischaktör.

(49)

Införandet på marknaden av de nya NovaScale-servrarna, som skall ersätta GCOS-systemen, har bedömts positivt av oberoende experter (15). Bull har bl.a. skaffat sig viktiga referenskunder och denna produktlinje förväntas skilja sig från konkurrerande produkter i fråga om kostnad, tillförlitlighet, enkel användning och skalbarhet.

(50)

Genom omstruktureringen kan Bull återupprätta sambandet mellan know-how, utbud, organisation och kortsiktiga mål. Avsaknaden av detta samband var en viktig orsak till företagets svårigheter. Föryngringen av personalen, som till stor del genomfördes under 2002, och det stora urvalet strategiska partnerskap bör säkra framtida tekniska fördelar.

(51)

De nya servrarna med Intelprocessorer, särskilt 64-bitarsprocessorn, har en mycket viktig roll att spela: år 2007 förmodas omsättningen att uppgå till […]* % av den sammanlagda försäljningen, med en bruttomarginalvinst på […]* %. Eftersom det inte längre handlar om en egen teknik är det logiskt att marginalvinsten inte når samma nivå som för de gamla GCOS-servrarna. 64-bitarsservrarna kan användas för mer komplicerade och större system, men de är naturligtvis dyrare än standardservrarna på 32 bitar. Bull kommer att försöka skapa förtroende hos sina kunder med hjälp av 64-bitarsservrarnas tekniska kvalitet, i samverkan med företagets serviceutbud, vars specialkompetens är erkänd, runt dessa produkter. Bull kommer att inrätta ett samarbete mellan sin egen personal och kundernas. Kommissionen erkänner att denna strategi är en logisk följd av Bulls koncentration på vissa sektorer.

(52)

Vad gäller servicesegmentet bör vissa slutsatser ur den ovan nämnda Forrester-rapporten noteras (16). I fråga om tjänsterna kopplade till öppen källkod anses Bulls sakkunskap bättre än den hos andra stora generalistföretag som IBM. Bland de stora och medelstora generalistföretagen är Bull det enda som har en fullständig teknisk täckning. I rapporten nämns bara ett enda litet företag som är specialiserat på öppen källkod som har samma täckning.

(53)

I planerna för kapitaltillskottet ingår inga nya näringslivspartner utöver de som redan finns med, nämligen France Télécom och NEC. Att försäkringsbolaget Debeka deltar är dock en bekräftelse på strategin att inrikta sig på ett begränsat antal sektorer. Vidare är Bull delaktigt i flera partnerskap och engagerat i flera projekt för utveckling av nyckelteknik inför framtida verksamhet. Slutligen bör man som exempel nämna undertecknandet av ett första Original Equipment Manufacturer-avtal med Kraftway, den ledande ryska konstruktören av Intelbaserade processorer. Ett annat avtal gäller distribution av servrar i Kina.

(54)

Sammanfattningsvis anser kommissionen att omstruktureringsplanen gör det möjligt för Bull att skaffa sig en tillfredsställande position. Trots de tekniska och handelsmässiga risker som är en del av de berörda marknaderna anser kommissionen att återställandet av lönsamheten garanteras tillräckligt.

(55)

För att ett omstruktureringsstöd skall tillåtas av kommissionen måste det uppfylla ett andra villkor, nämligen att åtgärder måste vidtas för att i största möjliga mån mildra de negativa följderna av stödet för konkurrenterna.

(56)

Som Frankrike framhållit har Bull en mycket liten marknadsandel avseende såväl tjänster som servrar. På serverområdet torde den geografiska marknad som är aktuell omfatta hela världen eller åtminstone Europa. År 2002 hade Bull en andel av hela servermarknaden i EU-15 på ungefär 3 %. På marknadssegmentet för servrar med medelhög och hög kapacitet hade Bull bibehållit en andel på ungefär 5 %, vilket var långt mindre än de viktigaste konkurrenterna, nämligen IBM (40 %), HP-Compaq (24 %), Sun (17 %) och Fujitsu (9 %). I fråga om högkapacitetsservrar kommer marknadsandelen att bli större. Bull vill inta positionen som marknadsledare i Europa för servrar med 64-bitars Intelprocessorer och programvara med öppen källkod på de marknader man inriktar sig på. Marknaden för servrar med 64-bitars Intelprocessorer uppskattas bli värd nästan 2,4 miljarder dollar år 2007, vilket då bör motsvara 16 % av servermarknaden (vilket skall jämföras med mindre än 1 % år 2003).

(57)

På tjänsteområdet finns det indikationer på att den relevanta geografiska marknaden i det här fallet bör anses vara europeisk, även om man inte kan utesluta förekomsten av regionala eller nationella marknader. På tjänstemarknaden i EU-15 hade Bull 2002 en marknadsandel på ungefär 0,4 %. Sedan dess har Bull inriktat sig ännu mer på infrastrukturtjänster och andra specialområden, vilket inneburit att omsättningen avseende andra tjänster minskat betydligt. Enligt en undersökning från september 2003 som publicerades av Gartner-institutet förekom inte Bull bland de tio främsta konkurrenterna på världsmarknaden för IT-tjänster och låg bara på 22:a plats på den europeiska marknaden år 2002. Konkurrensen på denna marknad är dessutom hård, vilket kan illustreras av att kommissionen kunnat tillåta koncentrationer som gällt flera av Bulls konkurrenter (HP/Compaq (17), Cap Gemini/Transiciel (18), Atos Origin/Sema (19) med motiveringen att dessa koncentrationer inte försämrar konkurrensförhållandena på marknaderna för IT-tjänster.

(58)

Företagets marknadsandel är självklart större inom vissa geografiska områden, bl.a. i Frankrike. Men konkurrensen är fortfarande omfattande, även inom dessa områden.

(59)

För vissa marknadssegment för servrar i Europa kommer Bulls fortlevnad snarare att öka konkurrensen på marknaden. Det gäller bl.a. de marknadssegment där IBM har en framskjuten position. Vad gäller t.ex. marknaden för högkapacitetssystem verkar Bulls utbud vara det enda alternativet till IBM för alla de kunder som inte enkelt kan gå över till Sun, HP eller Wintel-lösningar (banker, försäkringsbolag, sociala organisationer, socialförvaltningar osv.). […]*, vilket visar att den här typen av kunder vill att Bulls utbud skall finnas kvar. Det handlar dock om mycket specifika marknadsnischer, och Bulls fortlevnad påverkar inte i någon högre grad konkurrensen inom hela marknadssegmentet för högkapacitetsservrar.

(60)

Kommissionen tar också hänsyn till att Bulls strategi inriktas på programvara med öppen källkod. Vidare deltar huvuddelen av konkurrenterna samtidigt som partner i olika utvecklingsprojekt. Ingen konkurrent uttalade sig om snedvridning av konkurrensen när förfarandet inleddes.

(61)

Det finns inga planer på expansion, förutom att värva högkompetenta medarbetare, vilket är vanligt inom sektorn. Bull anser att omfattande företagsköp skulle strida mot strategin bakom omstruktureringsplanen och leda till integrationsproblem.

(62)

Bull har sålt ut en betydande del av sina tillgångar. Vad gäller produkter har Bull sålt av hela den verksamhet som gällde bankautomater, betalterminaler, smartkort och en stor andel av sina middleware-produkter. På tjänstemarknaden har Bull överlåtit den större delen av sitt försäljningsnät utanför Frankrike och Italien genom att sälja Integris-divisionen till Steria. Enligt omstruktureringsplanen skall företaget koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Detta innebär även att stödets negativa påverkan på konkurrensen mellan medlemsstaterna begränsas. Det är viktigt att denna strategi, som fastslås i omstruktureringsplanen, verkligen följs.

(63)

Med beaktande av ovanstående bedömer kommissionen att otillbörlig störning av konkurrensen förhindras. Bulls position på de relevanta marknaderna gör att inga ytterligare motprestationer behövs, under förutsättning att man följer omstruktureringsplanen och fortsätter med den nya inriktningen.

(64)

För att stödet skall tillåtas måste ett tredje villkor uppfyllas. Detta villkor innebär att stödbeloppet och stödnivån skall begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering med hänsyn till de finansiella resurser som företaget, aktieägarna eller den koncern företaget tillhör har. De stödmottagande företagen skall i väsentlig utsträckning bidra till omstruktureringen med egna medel. Det skall alltid visas för kommissionen att stödet endast syftar till att återställa företagets lönsamhet och att det inte gör det möjligt för mottagaren att under loppet av omstruktureringen öka sin produktionskapacitet.

(65)

Stödmottagarens och aktieägarnas bidrag till omstruktureringen är väsentligt. Sedan den 31 december 2001 har Bull bidragit med 160 miljoner euro till omstruktureringen genom att under 2002 och första halvåret 2003 sälja tillgångar som inte tillhörde kärnverksamheten. Dessutom hade företaget avsatt 94 miljoner euro för omstruktureringen av sina likvida tillgångar den 31 december 2001 (20). Befintliga och nya aktieägare har bidragit med nytt kapital på 44,2 miljoner euro, vilket är ett väsentligt bidrag. Detta faktum påverkas inte av att kapitalinvesteringarna delvis gjorts av företag som arbetar i partnerskap med Bull (France Télécom, NEC), kunder (Debeka) och höga chefer inom Bull-koncernen. Kommissionen kan även beakta det kapital på 17 miljoner euro som tillfördes när de konvertibla skuldebreven gjordes om till aktier, eftersom innehavarna inte var tvungna att välja detta alternativ.

(66)

Efter utbetalning av stödet, och om man anser stödet som en skuld, ligger måtten på solvens och likviditet ungefär på samma nivå som för konkurrenterna. Genom en förbättrad finansiell situation kommer man framför allt att kunna få bankgarantier för den löpande verksamheten. Det är planerat att Bull även i fortsättningen skall använda sig av kortfristig externfinansiering grundad på värdepapperiseringen av fordringarna, i storleksordningen […]* till […]* miljoner euro. Med beaktande av riskerna på marknaderna och Bulls strategi som nischaktör framstår det som föga troligt att något finansinstitut skulle vara berett att ge nya lån för aggressiv verksamhet som inte är kopplad till omstruktureringen.

(67)

Enligt de franska myndigheterna skulle övriga partner inte ha accepterat att investera om stödet varit mindre. Innehavarna av de konvertibla skuldebreven skulle inte heller ha accepterat att byta sina fordringar mot nya aktier. I fråga om det viktigaste alternativet, som föreslagits av en amerikansk investeringsfond och som inte valts, har de franska myndigheterna på ett tillfredsställande sätt visat att det inte skulle ha lett till ett lägre stödbelopp. Fonden erbjöd ett större kapitaltillskott än de 33 miljoner euro som investerargruppen avsåg att tillföra, men garantin på 11 miljoner euro från innehavarna av konvertibla skuldebrev täcker skillnaden.

(68)

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att stödet inte leder till att företaget får ett överskott av likvida medel som skulle kunna användas för aggressiva verksamheter som snedvrider marknaden och som inte har anknytning till omstruktureringen.

(69)

För att undvika stödmissbruk föreskrivs i punkt 48 i riktlinjerna att omstruktureringsstöd endast får beviljas en enda gång. Om företaget tidigare har mottagit ett omstruktureringsstöd och det är mindre än tio år sedan omstruktureringsperioden löpte ut tillåter kommissionen i allmänhet inte att ytterligare omstruktureringsstöd beviljas utom om sådana exceptionella och oförutsebara förhållanden råder som företaget inte ansvarar för. Det stöd som anmälts i det aktuella fallet kommer att betalas ut tidigast den 31 december 2004. År 1993 och 1994 beviljade franska staten omstruktureringsstöd till Bull som godkändes av kommissionen i slutet av 1994. Omstruktureringsplanen löpte dock fram till slutet av 1995. I beslut 2003/599/EG, genom vilket kommissionen godkände undsättningsstödet (21), anges i skäl 60 att ett nytt omstruktureringsstöd kan beviljas fr.o.m. den 31 december 2004. Detta är felaktigt. I det aktuella fallet är således tioårsgränsen inte nådd.

(70)

Principen om ”en enda gång” kan dock inte tillämpas strikt. Enligt domstolens rättspraxis (22), som visserligen utformats inom ramen för EKSG-fördraget men som är minst lika tillämplig inom ramen för EG-fördraget, syftar bestämmelserna om stöd till att ge kommissionen behörighet för att den skall kunna bemästra oförutsedda situationer, med beaktande av att marknadsvillkoren är föränderliga. Om principen om ”en enda gång” skulle tillämpas strikt skulle den grupp av stöd som kan anses nödvändiga enligt denna bestämmelse begränsas på ett orimligt sätt och kommissionen skulle förhindras att i varje enskilt fall bedöma huruvida planerat stöd till en omstrukturering är nödvändigt för att uppnå fördragets mål. På samma sätt kan kommissionen i princip inte avslå ytterligare stöd till en mottagare enbart på grund av att ett tidigare beslut tagits (23).

(71)

Det är mot bakgrund av detta som det i riktlinjerna ges möjlighet att göra undantag från principen om ”en enda gång” i samband med exceptionella och oförutsebara förhållanden som företaget inte ansvarar för. Det bör noteras att 2001 års kris inom sektorn för informations- och kommunikationsteknik visserligen var varken exceptionell eller oförutsebar, men att dess omfattning, särskilt inom marknadssegmenten för Internet- och teleteknik, var exceptionell och oförutsebar och att Bull inte hade ansvar för den. En annan faktor som bör beaktas i det aktuella fallet är den mycket snabba tekniska utvecklingen inom den berörda sektorn.

(72)

Vidare bör det i detta sammanhang framhållas att både Bull och den franska staten noga följt den tidigare omstrukturingsplanen, bl.a. i fråga om privatiseringen, partnerskapet med NEC och France Télécom samt överlåtelsen av flera tillgångar i enlighet med det förslag som lagts fram av en oberoende expert och som kommissionen följt. Den omstruktureringsplanen kunde inte förebygga de svårigheter som nu är aktuella. När planen beslutades var de ekonomiska svårigheterna till stor del kopplade till divisioner och dotterbolag som överlåtits inom ramen för omstruktureringsplanen, bl.a. Zenith Data Systems inom mikrodatorsektorn och OSS-divisionen. Bull genomförde verkligen den första omstruktureringen och försökte anpassa sig till de yttre omständigheterna. Minskningen av personalstyrkan återspeglar den radikala förändringen: antalet anställda gick från 44 500 år 1990 via 24 000 år 1995 till 11 500 år 1999. Dagens svårigheter som beskrivs i skälen 9–12 är av en annan art än de som ledde till omstruktureringarna under perioden 1993–1995.

(73)

Därav följer att den tanke som ligger bakom principen om ”en enda gång”, nämligen att undvika stödmissbruk, respekteras i det aktuella fallet. Staten har inte hållit Bull flytande på konstlad väg trots återkommande svårigheter. Tvärtom syftar det stöd som behandlas i detta beslut till att tackla nya svårigheter.

(74)

Dessutom kan det tilläggas att tioårsperioden nästan löpt ut.

(75)

Sammanfattningsvis anser kommissionen i det aktuella fallet att principen om ”en enda gång” inte är ett hinder för att tillåta det anmälda stödet.

(76)

Enligt domstolens rättspraxis i målet Deggendorf (24) skall kommissionen när den undersöker ett stöds förenlighet med bestämmelserna ta hänsyn till alla relevanta fakta, och särskilt eventuella kumulerade följder av detta stöd och andra stöd som inte återbetalats. I det aktuella fallet har Bull fått undsättningsstöd som tillåtits under förutsättning att Bull skulle återbetala det senast den 17 juni 2003. Enligt de franska myndigheterna kommer det anmälda stödet inte att utbetalas förrän undsättningsstödet återbetalats. På så sätt följs Deggendorfprincipen, men kommissionen måste försäkra sig om att detta verkligen sker.

(77)

Enligt punkt 43 i riktlinjerna skall den omstruktureringsplan som meddelats till kommissionen, och som finslipats och kompletterats, genomföras i sin helhet.

(78)

I enlighet med punkterna 45 och 46 i riktlinjerna skall årliga rapporter läggas fram för kommissionen.

VI.   SLUTSATSER

(79)

Kommissionen bedömer att det omstruktureringsstöd till företaget Bull som Frankrike meddelat kan förklaras vara förenligt med den gemensamma marknaden under förutsättning att alla Frankrikes åtaganden fullgörs och att alla villkor som ställs uppfylls.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som Frankrike planerar att genomföra till förmån för företaget Bull, till ett belopp av 517 miljoner euro med en klausul om återbetalning efter återgång till lönsam drift, är förenligt med den gemensamma marknaden på de villkor som föreskrivs i artikel 2.

Artikel 2

1.   Den omstruktureringsplan för företaget Bull som Frankrike meddelat kommissionen skall genomföras i sin helhet.

2.   Det stöd som avses i artikel 1 får inte utbetalas innan det undsättningsstöd som godkändes genom beslut 2003/599/EG återbetalats. Det får inte utbetalas tidigare än den 31 december 2004.

3.   Frankrike skall lämna en årlig rapport till kommissionen om genomförandet av omstruktureringsplanen under tiden fram till slutet av 2007.

Artikel 3

Frankrike skall inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Republiken Frankrike.

Utfärdat i Bryssel den 1 december 2004.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT C 102, 28.4.2004, s. 12.

(2)  EUT L 209, 19.8.2003, s. 1.

(3)  Mål C-504/03.

(4)  Se fotnot 1.

(5)  http://www.bull.com

(6)  EGT L 386, 31.12.1994, s. 1.

(7)  Se beslut 2003/599/EG för ytterligare uppgifter om omstruktureringsplanen.

(8)  Delar av denna text har utformats så att konfidentiella uppgifter inte skall röjas. Dessa delar omges av en hakparentes och är markerade med en asterisk.

(9)  Earnings before interest and taxes (Inkomster före ränta och skatt).

(10)  EGT C 288, 9.10.1999, s. 2.

(11)  En ny version av riktlinjerna offentliggjordes nyligen (EUT C 244, 1.10.2004, s. 2). I enlighet med punkt 103 i den nya versionen skall det stöd som behandlas här granskas enligt de villkor som gällde när anmälan gjordes, dvs. riktlinjerna från 1999.

(12)  Sedan 2001 är det egna kapitalet negativt. Det låg på – 726 miljoner euro i slutet av 2003. Förlusterna år 2000, 2001 och 2002 uppgick till 243 miljoner euro, 253 miljoner euro respektive 548 miljoner euro.

(13)  Domstolens dom av den 15 maj 1997 i mål C-355/95, Textilwerke Deggendorf GmbH mot kommissionen och Tyskland, REG 1997, s. I-2549.

(14)  T.ex. Forrester, Market overview - Exploiting open source in Europe, 22.6.2004.

(15)  Se The Clipper Group Navigator, Bull transitions GCOS 8 to Open Systems – Novascale 9000 to the Rescue, 15.10.2003, och IDC, Vendor needs and Strategies, Bull fills out Novascale line – targets commercial and High-Performance Computing (HPC) Customers in 2004, april 2004. IDC t.ex. drar slutsatsen att Bulls införande av NovaScale-servrar 2003 innebar att företaget förbättrade sin inriktning på den högkvalitativa datamarknaden – en marknad som det tidigare intresserat sig för. Bull har skaffat sig ett betydande antal referenskunder inom denna sektor under det senaste året. (…) Genom att lägga till operativsystemet för Microsofts Windows 2003-server och SQL-servern, liksom den nya ISV-programvaran – särskilt från Oracle, SAP och BEA – kommer företaget att kunna följa med i den förväntade tillväxten av efterfrågan på högkvalitatitva kommersiella tillämpningar på den europeiska marknaden som håller på att återhämta sig.

(16)  Se fotnot 12.

(17)  Kommissionens beslut av den 31 januari 2002 om att inte göra invändningar mot en anmäld (Ärende COMP/M.2609 – HP/Compaq) på grundval av rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (EGT C 39, 13.2.2002, s. 23).

(18)  Kommissionens beslut av den 24 november 2003 om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.3307 – Cap Gemini/Transiciel) på grundval av rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (EUT C 295, 5.12.2003, s. 16).

(19)  Kommissionens beslut av den 10 november 2003 om att inte göra invändningar mot en anmäld (Ärende COMP/M.3295 – Atos Origin/Sema Group) på grundval av rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (EUT C 295, 5.12.2003, s. 16).

(20)  Detta belopp omfattar varken statens likviditetslån från slutet av december 2001 eller de resurser som Bull kunnat generera med hjälp av detta lån.

(21)  Se fotnot nr 7.

(22)  Domstolens dom av den 23 november 2000 i mål C-441/97, Wirtschaftsvereinigung Stahl, Thyssen Stahl AG, Preussag Stahl AG och Hoogovens Staal BV, tidigare Hoogovens Groep BV mot Europeiska kommissionen, REG 2000. s. I-10293, punkt 55.

(23)  Generaladvokat Jacobs slutsatser i mål C-110/02, kommissionen mot rådet, punkt 43 (ännu ej offentliggjorda i REG).

(24)  Se fotnot 11.


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/92


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 21 december 2005

om bemyndigande för medlemsstaterna att fatta beslut enligt rådets direktiv 1999/105/EG angående garantier avseende skogsodlingsmaterial producerat i tredjeländer

[delgivet med nr K(2005) 5485]

(2005/942/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 1999/105/EG av den 22 december 1999 om saluföring av skogsodlingsmaterial (1), särskilt artikel 19.3, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 19.1 i direktiv 1999/105/EG skall rådet på förslag av kommissionen fastställa huruvida samma garantier kan ges för skogsodlingsmaterial som producerats i ett tredjeland med avseende på godkännandet av frökällor och de åtgärder som vidtagits för dess produktion för saluföring som för sådant skogsodlingsmaterial som producerats inom gemenskapen och som uppfyller kraven i direktivet.

(2)

För närvarande finns emellertid inte tillräcklig information om de villkor som gäller i tredjeländer för att gemenskapen skall kunna fatta ett sådant beslut avseende något tredjeland.

(3)

För att handelsmönstren inte skall störas bör därför medlemsstaterna ges bemyndigande att fatta sådana beslut om specifikt material som importeras från enskilda länder. Kommissionens analys visar att samma garantier kan ges för detta material som för skogsodlingsmaterial som producerats inom gemenskapen i enlighet med direktiv 1999/105/EG.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna skall, när det gäller de tredjeländer som förtecknas i bilagan och de arter, kategorier och typer av frökällor som anges där, ha bemyndigande att fatta beslut om huruvida samma garantier kan ges för skogsodlingsmaterial som producerats i dessa länder med avseende på godkännandet av frökällor och de åtgärder som vidtagits för dess produktion för saluföring som för sådant skogsodlingsmaterial som producerats inom gemenskapen och som uppfyller kraven i direktiv 1999/105/EG.

Skogsodlingsmaterial som importeras från dessa tredjeländer skall åtföljas av ett stambrev eller ett officiellt intyg som utfärdats av ursprungslandet samt dokumentation med uppgifter om alla partier som skall exporteras, vilken skall tillhandahållas av leverantören i tredjelandet.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om de beslut som fattas i enlighet med detta beslut och om alla upphävanden av sådana beslut.

Artikel 3

Det bemyndigande som avses i artikel 1 skall gälla från och med den 1 januari 2006 och upphöra att gälla den 31 december 2008.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 11, 15.1.2000, s. 17.


BILAGA

Ursprungsland

Art

Kategori

Typ av frökälla

Vitryssland

Picea abies Karst.

SI

SS, St

Kanada

(British Columbia)

Abies grandis Lindl.

SI, Q, T

SS, St, SO, PF

Picea sitchensis Carr.

SI, Q

SS, St, SO

Pinus contorta Loud.

SI

SS, St

Pseudotsuga menziesii Franco

SI, Q, T

SS, St, SO, PF

Kroatien

(I-1. Podravina, Podunavlje, I-2. Posavina)

Quercus robur L.

SI

SS, St

Norge

Picea abies Karst

SI

SS, St

Pinus sylvestris L.

SI

SS, St

Quercus petraea Liebl.

SI

SS, St

Quercus robur L.

SI

SS, St

Rumänien

Abies alba Mill.

SI

SS, St

Acer platanoides L.

SI

SS, St

Fagus sylvatica L.

SI

SS, St

Larix decidua Mill.

SI

SS, St

Picea abies Karst.

SI

SS, St

Pinus nigra Arnold

SI

SS, St

Prunus avium L.

SI

SS, St

Quercus cerris L.

SI

SS, St

Quercus petraea Liebl.

SI

SS, St

Quercus robur L.

SI

SS, St

Quercus rubra L.

SI

SS, St

Robinia pseudoacacia L.

SI

SS, St

Schweiz

Fagus sylvatica L.

SI

SS, St

Turkiet

Cedrus libani A. Richard

SI, SE

SS, St

Pinus brutia Ten.

SI, SE

SS, St

Förenta staterna

(Washington, Oregon, Kalifornien)

Abies grandis Lindl.

SI, Q, T

SS, St, SO, PF

Picea sitchensis Carr

SI

SS, St

Pinus contorta Loud

SI

SS, St

Pseudotsuga menziesii Franco

SI, Q, T

SS, St, SO, PF

Förkortningar:

Kategori

Typ av frökälla

SI

Känd härkomst

SE

Beståndsutvalt

Q

Individutvalt

T

Testat

SS

Frötäktsområde

St

Frötäktsbestånd

SO

Fröplantage

PF

Föräldraträd till en familj


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/94


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 21 december 2005

om ändring av beslut 93/195/EEG om djurhälsovillkor och veterinärintyg för återinförsel efter tillfällig export av hästar som registrerats för kapplöpningar, tävlingar och kulturevenemang

[delgivet med nr K(2005) 5496]

(2005/943/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 90/426/EEG av den 26 juni 1990 om djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredje land (1), särskilt artikel 19 ii, och

av följande skäl:

(1)

Enligt kommissionens beslut 93/195/EEG (2) är återinförsel av hästar som registrerats för kapplöpningar, tävlingar och kulturevenemang efter tillfällig export endast tillåten i fråga om hästar som har vistats mindre än 30 dagar i ett tredjeland.

(2)

Enligt det beslutet får emellertid hästar som har deltagit i United Arab Emirates Endurance World Cup och som uppfyller bestämmelserna i det beslutet återinföras till gemenskapen efter en tillfällig export på mindre än 60 dagar.

(3)

För att hästar med ursprung i gemenskapen lättare skall kunna delta i dessa tävlingar bör denna speciella regel gälla alla tävlingar som ingår i Endurance World Cup och som genomförs enligt Internationella ridsportförbundets regler, inkl. veterinärkontroll, oberoende av i vilket av de länder som godkänts i enlighet med direktiv 90/426/EEG som tävlingen äger rum.

(4)

Beslut 93/195/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Åtgärderna i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 93/195/EEG skall ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 skall den sjunde strecksatsen ersättas med följande:

”—

som har deltagit i Endurance World Cup, oberoende av i vilket av de länder som godkänts i enlighet med direktiv 90/426/EEG som tävlingen äger rum och som uppfyller kraven om hälsointyg i enlighet med mallen i bilaga VII till detta beslut.”

2.

Bilaga VII skall ersättas med bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut skall tillämpas från och med den 27 december 2005.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 42. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/68/EG (EUT L 139, 30.4.2004, s. 320. Rättat i EUT L 226, 25.6.2004, s. 128).

(2)  EGT L 86, 6.4.1993, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut 2005/771/EG (EUT L 291, 5.11.2005, s. 38).


BILAGA

”BILAGA VII

Image


24.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/96


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 19 december 2005

om avslutande av antiabsorptionsförfarandet beträffande import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina

(2005/944/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artiklarna 9 och 12, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

1.   Ursprungliga åtgärder

(1)

I mars 2004 införde rådet genom förordning (EG) nr 435/2004 (2) slutgiltiga antidumpningstullar (nedan även kallade ”de ursprungliga åtgärderna”) på import av natriumcyklamat (nedan även kallat ”den berörda produkten”) med ursprung i Kina. För de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina infördes individuella tullsatser på mellan 0 och 0,11 euro per kilo. För import från alla andra företag infördes en tullsats på 0,26 euro per kilo.

2.   Begäran om en ny undersökning

(2)

Den 14 mars 2005 ingavs en begäran enligt artikel 12 i grundförordningen om undersökning av de ursprungliga åtgärderna. Begäran ingavs av Productos Aditivos SA, den enda tillverkaren i gemenskapen av natriumcyklamat, som gjorde gällande att exportpriserna hade sjunkit efter införandet av de ursprungliga åtgärderna och att rörelserna i återförsäljningspriserna eller de påföljande försäljningspriserna i gemenskapen inte hade varit tillräckliga samt framlade tillräcklig bevisning för detta.

3.   Ny undersökning

(3)

Den 27 april 2005 inledde kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (3) en undersökning enligt artikel 12 i grundförordningen av antidumpningsåtgärderna beträffande import av natriumcyklamat med ursprung i Kina.

(4)

Kommissionen underrättade officiellt de tillverkare/exportörer som den visste var berörda, företrädare för exportlandet, importörer och användare om inledandet av den nya undersökningen. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande av den nya undersökningen lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda. Frågeformulär sändes till alla kända berörda parter.

(5)

Fullständiga svar på frågeformuläret mottogs från en exportör, från två exportören närstående tillverkare i Kina och från tre importörer i gemenskapen. Det bör noteras att de båda exporterande tillverkare som omfattas av antidumpningstullsatsen 0 euro per kilo svarade för ungefär 60 % av den totala exporten av natriumcyklamat från Kina till EU under undersökningsperioden för den nya undersökningen.

(6)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för undersökningen. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

 

Exportör och exportören närstående tillverkare i Kina

Rainbow Rich Industrial Ltd., Hongkong

Golden Time Enterprises (Shenzhen) Co. Ltd. och Jintian Enterprises Nanjing Co. Ltd., Shenzhen, Kina

 

Importörer

Emilio Peña SA, Valencia, Spanien

Kraemer & Martin GmbH, Sankt Augustin, Tyskland