ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 337

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

48 årgången
22 december 2005


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

*

Rådets förordning (EG) nr 2103/2005 av den 12 december 2005 om ändring av förordning (EG) nr 3605/93 vad gäller de statistiska uppgifternas kvalitet i samband med förfarandet vid alltför stora underskott

1

 

*

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2104/2005 av den 20 december 2005 om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2005 av lönerna och pensionerna för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och av de på dessa löner och pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna

7

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2105/2005 av den 21 december 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

14

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2106/2005 av den 21 december 2005 om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1725/2003 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, med avseende på Internationell redovisningsstandard (IAS) 39 ( 1 )

16

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2107/2005 av den 21 december 2005 om ändring av förordningarna (EG) nr 174/1999, (EG) nr 2771/1999, (EG) nr 2707/2000, (EG) nr 214/2001 och (EG) nr 1898/2005 i mjölksektorn

20

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2108/2005 av den 21 december 2005 om ändring av förordning (EG) nr 923/2005 om överföring till och saluföring på den portugisiska marknaden av 80000 ton vete, 80000 ton majs och 40000 ton korn som lagras hos det ungerska interventionsorganet

23

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2109/2005 av den 21 december 2005 om ändring av förordning (EG) nr 716/96 om undantagsåtgärder till stöd för nötköttsmarknaden i Förenade kungariket

25

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Rådet

 

*

Rådets beslut av den 2 december 2005 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet om markskydd, protokollet om energi och protokollet om turism till Alpkonventionen

27

Tillämpningsprotokoll till 1991 års Alpkonvention avseende markskydd

29

Tillämpningsprotokoll till 1991 års Alpkonvention avseende energi

36

Tillämpningsprotokoll till 1991 års Alpkonvention avseende turism

43

 

 

Kommissionen

 

*

Kommissionens beslut av den 21 december 2005 om förteckningen, i enlighet med artikel 26 e i rådets förordning (EG) nr 980/2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet, över förmånsländer som får omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre

50

 

*

Kommissionens rekommendation av den 14 december 2005 om det samordnade kontrollprogram som skall genomföras på foderområdet under 2006 i enlighet med rådets direktiv 95/53/EG

51

 

*

Kommissionens beslut av den 21 december 2005 om införande av kompletteringsåtgärder för att bekämpa infektion med lågpatogen aviär influensa i Italien och om upphävande av beslut 2004/666/EC [delgivet med nr K(2005) 5566]  ( 1 )

60

 

 

Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen

 

*

Rådets beslut 2005/927/GUSP av den 21 december 2005 om genomförande av gemensam ståndpunkt 2004/694/GUSP om ytterligare åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande av Internationella tribunalen för f.d. Jugoslaviens (ICTY) uppgift

71

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2103/2005

av den 12 december 2005

om ändring av förordning (EG) nr 3605/93 vad gäller de statistiska uppgifternas kvalitet i samband med förfarandet vid alltför stora underskott

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 104.14 tredje stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen är skyldig att tillhandahålla de statistiska uppgifter som skall användas för tillämpningen av det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Kommissionen sammanställer inte dessa uppgifter direkt utan förlitar sig på de uppgifter som de nationella myndigheterna sammanställer och rapporterar i enlighet med artikel 3 i protokollet.

(2)

Uppdraget som statistikmyndighet utövas för kommissionens räkning i detta avseende av Eurostat. Som den tjänstegren inom kommissionen som fått i uppdrag att framställa gemenskapsstatistik för kommissionens räkning skall Eurostat utföra sina uppgifter i enlighet med principerna om opartiskhet, tillförlitlighet, relevans, kostnadseffektivitet, statistikens förtrolighet och insyn, i enlighet med kommissionens beslut 97/281/EG av den 21 april 1997 om Eurostats uppgift vad gäller framställning av gemenskapsstatistik (3). Medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters genomförande av kommissionens rekommendation av den 25 maj 2005 om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar bör stärka principen om yrkesmässigt oberoende, resursernas tillräcklighet och de statistiska uppgifternas kvalitet.

(3)

Rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott (4), fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, innehåller de definitioner som är relevanta för förfarandet vid alltför stora underskott samt en tidsplan för rapportering till kommissionen om årligt offentligt underskott och årlig offentlig skuldnivå och andra årliga uppgifter om de offentliga finanserna. I sin nuvarande lydelse innehåller förordningen inga bestämmelser om kvalitetsbedömningen av de uppgifter som medlemsstaterna rapporterar eller om kommissionens tillhandahållande av uppgifter.

(4)

Efter ett förslag från kommissionen antog rådet (ekonomiska och finansiella frågor) den 18 februari 2003 en kod för bästa praxis vid sammanställning och rapportering av uppgifter i samband med förfarandet vid alltför stora underskott, i en strävan att klargöra och effektivisera rutinerna – såväl i medlemsstaterna som inom kommissionen – för sammanställning och rapportering av den offentliga sektorns finanser enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95) (5), särskilt uppgifter om underskott och skuldsättning i den offentliga sektorn i samband med förfarandet vid alltför stora underskott.

(5)

Vid en revidering av tidsfristerna för rapportering av uppgifter i samband med förfarandet vid alltför stora underskott bör full överensstämmelse säkerställas med tidsfristerna för ENS-programmet (6) för överlämnande av uppgifter om offentliga utgifter och inkomster, finansiella balansräkningar, ekonomiska transaktioner och skulder kvartalsvis och årligen. Syftet med revideringen av tidsfristerna för rapportering är att effektivisera medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter, och revideringen kommer i framtiden att medföra vissa ändringar i ENS-95-programmet för överlämnande av uppgifter, vilka kommer att införas genom en kommissionsförordning.

(6)

För att övervakningen av de offentliga finanserna skall anses trovärdig måste statistiken vara tillförlitlig. Det är av yttersta vikt att de uppgifter som medlemsstaterna lämnar i enlighet med förordning (EG) nr 3605/93 och som kommissionen tillhandahåller rådet i enlighet med protokollet är av hög kvalitet.

(7)

För att förbättra kvaliteten på de faktiska uppgifter om de offentliga finanserna som rapporteras inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott är det nödvändigt att vidta åtgärder som bygger på existerande bästa praxis och gör det möjligt för rådet och kommissionen att fullgöra sitt uppdrag enligt fördraget. Kvalitetsbedömningens viktigaste inslag anges i det europeiska statistiksystemets kvalitetsförklaring, som kommittén för det statistiska programmet antog i september 2001.

(8)

I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget går de åtgärder som enligt denna förordning är nödvändiga för att uppnå målet att förstärka den statistiska övervakningen av de rapporterade uppgifternas kvalitet i samband med förfarandet vid alltför stora underskott inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(9)

Sammanställningen av statistiken över de offentliga finanserna styrs av principerna i rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik (7), särskilt principerna om opartiskhet, tillförlitlighet, relevans och insyn.

(10)

I enlighet med kommissionens beslut 97/281/EG är det Eurostat som för kommissionens räkning ansvarar för att bedöma uppgifternas kvalitet och tillhandahålla de uppgifter som skall användas i samband med förfarandet vid alltför stora underskott.

(11)

Kommissionen och medlemsstaternas statistikmyndigheter bör föra en kontinuerlig dialog för att se till att både de faktiska uppgifter som medlemsstaterna rapporterar och de enligt ENS 95 sammanställda offentliga sektorsräkenskaper som utgör underlaget håller hög kvalitet. Därför får kommissionen göra regelbundna dialogbesök samt eventuella metodiska besök för att på så sätt förbättra kontrollen av de rapporterade uppgifterna och löpande säkra uppgifternas kvalitet. Medlemsstaterna bör utan dröjsmål ge kommissionen tillgång till informationen. Dialogbesök bör vara regeln. Metodiska besök bör endast göras i de fall då kommissionen (Eurostat) konstaterar avsevärda risker eller potentiella problem med uppgifternas kvalitet, i synnerhet de metoder, begrepp och klassifikationer som tillämpas på de uppgifter som medlemsstaterna är skyldiga att rapportera. Genomförandet av dessa eventuella metodiska besök kommer att grundas på informationsutbyte i alla berörda forum, i synnerhet ekonomiska och finansiella kommittén.

(12)

Detaljerade förteckningar över de metoder, förfaranden och källor som används för att sammanställa uppgifter om det faktiska underskottet, den faktiska skuldnivån och de enligt ENS 95 sammanställda offentliga sektorsräkenskaper som utgör underlaget bör tillhandahållas kommissionen samt uppdateras och offentliggöras av medlemsstaterna.

(13)

I de fall där det råder tvivel om hur en viss offentlig transaktion skall redovisas eller i sådana fall som är särskilt invecklade eller av allmänt intresse är det nödvändigt att kommissionen (Eurostat) snabbt kan fatta beslut om korrekt redovisning av transaktionen enligt rådets förordning (EG) nr 2223/96.

(14)

Reglerna för kommissionens (Eurostats) tillhandahållande av uppgifter bör klargöras i fråga om tidsfrist samt eventuella reservationer och ändringar.

(15)

Rapporteringens omfattning bör stämma överens med de uppgifter som medlemsstaterna för närvarande rapporterar. Förordning (EG) nr 3605/93 behöver mer allmänt uppdateras mot bakgrund av erfarenheterna från genomförandet av koden för bästa praxis.

(16)

Förordning (EG) nr 3605/93 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 3605/93 ändras på följande sätt:

1.

Artikel 3 skall ersättas med följande:

”Artikel 3

1.   Med uppgifter om nivån på det förväntade offentliga underskottet och den förväntade offentliga skuldnivån avses de uppgifter som medlemsstaterna fastställt för det innevarande året. De skall vara de senaste officiella prognoserna och beakta de senaste budgetbesluten och den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska utsikterna. De bör utarbetas så kort tid som möjligt innan tidsfristen för rapportering löper ut.

2.   Med uppgifter om det faktiska offentliga underskottet och den faktiska offentliga skuldnivån avses beräknade, preliminära, till hälften slutförda eller slutgiltiga resultat för ett tidigare år. De förväntade uppgifterna skall tillsammans med de faktiska uppgifterna bilda en enhetlig tidsserie när det gäller definitionerna och begreppen.”

2.

Artikel 4.1, 4.2 och 4.3 skall ersättas med följande:

”1.   Från och med början av 1994 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om sina förväntade och faktiska offentliga underskott och om sin offentliga skuldnivå två gånger om året, första gången före den 1 april det innevarande året (år n) och andra gången före den 1 oktober år n.

Medlemsstaterna skall informera kommissionen om vilka nationella myndigheter som är ansvariga för rapporteringen om förfarandet vid alltför stora underskott.

2.   Före den 1 april år n skall medlemsstaterna

underrätta kommissionen om sina förväntade offentliga underskott för år n, den senaste uppskattningen av sina faktiska offentliga underskott för år n-1 och sina faktiska offentliga underskott för åren n-2, n-3 och n-4,

samtidigt förse kommissionen med de förväntade uppgifterna för år n och de faktiska uppgifterna om motsvarande budgetunderskott i de offentliga räkenskaperna för åren n-1, n-2, n-3 och n-4 enligt den mest använda definitionen i den egna medlemsstaten och med siffror som förklarar sambandet mellan budgetunderskottet i de offentliga räkenskaperna och det offentliga underskottet för underavdelning S.1311,

samtidigt förse kommissionen med de faktiska uppgifterna om motsvarande rörelsemedel för åren n-1, n-2, n-3 och n-4 och med siffror som förklarar sambandet mellan varje offentlig underavdelnings rörelsemedel och det offentliga underskottet för underavdelningarna S.1312, S.1313 och S.1314,

underrätta kommissionen om den förväntade offentliga skuldnivån i slutet av år n och den faktiska offentliga skuldnivån i slutet av åren n-1, n-2, n-3 och n-4,

samtidigt förse kommissionen med siffror för åren n-1, n-2, n-3 och n-4 som klargör hur det offentliga underskottet och andra relevanta faktorer har bidragit till variationen i den offentliga skuldnivån, fördelat efter underavdelning.

3.   Före den 1 oktober år n skall medlemsstaterna

underrätta kommissionen om uppdateringen av det förväntade offentliga underskottet för år n och de faktiska offentliga underskotten för åren n-1, n-2, n-3 och n-4 samt uppfylla kraven i punkt 2 andra och tredje strecksatsen,

underrätta kommissionen om uppdateringen av den förväntade offentliga skuldnivån i slutet av år n och den faktiska offentliga skuldnivån i slutet av åren n-1, n-2, n-3 och n-4 samt uppfylla kraven i punkt 2 femte strecksatsen.”

3.

Artiklarna 7 och 8 skall ersättas med följande:

”Artikel 7

1.   Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om varje betydande revidering av redan rapporterade uppgifter om faktiskt och förväntat offentligt underskott och faktisk och förväntad offentlig skuldnivå, så snart dessa uppgifter blir tillgängliga.

2.   Betydande revideringar av redan rapporterade uppgifter om det faktiska underskottet och den faktiska skuldnivån skall noga dokumenteras. Under alla omständigheter skall revideringar som resulterar i att referensvärdena enligt det relevanta fördragsprotokollet överskrids eller revideringar som innebär att en medlemsstats uppgifter inte längre överskrider referensvärdena rapporteras och noga dokumenteras.

Artikel 8

Medlemsstaterna skall offentliggöra de uppgifter om det faktiska underskottet och den faktiska skuldnivån och andra uppgifter för tidigare år som rapporterats in till kommissionen i enlighet med artiklarna 4, 5, 6 och 7.”

4.

Efter artikel 8 skall följande avsnitt införas:

”AVSNITT 2 a

UPPGIFTERNAS KVALITET

Artikel 8 a

1.   Kommissionen (Eurostat) skall regelbundet bedöma kvaliteten på både de faktiska uppgifter som medlemsstaterna rapporterar och de enligt ENS 95 sammanställda offentliga sektorsräkenskaper som utgör underlaget (nedan kallade ’de offentliga räkenskaperna’). För att de faktiska, statistiska uppgifterna skall anses hålla hög kvalitet krävs att de följer redovisningsreglerna och är fullständiga, tillförlitliga, aktuella och konsekventa. Bedömningen kommer att inriktas på områden som anges i medlemsstaternas förteckningar, exempelvis avgränsningen av den offentliga sektorn, klassificeringen av offentliga transaktioner och skulder samt tidpunkten för registrering.

2.   Medlemsstaterna skall så snart som möjligt tillhandahålla kommissionen (Eurostat) de relevanta statistiska uppgifter som krävs för kvalitetsbedömningen, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna om statistikens förtrolighet i förordning (EG) nr 322/97.

’Statistiska uppgifter’ enligt första stycket bör begränsas till de uppgifter som är absolut nödvändiga för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna i det europeiska nationalräkenskapssystemet. Statistiska uppgifter skall särskilt omfatta

uppgifter från nationalräkenskaperna,

förteckningar,

tabeller över anmälningar vid förfarandet vid alltför stora underskott,

ytterligare frågeformulär och klargöranden i samband med dessa anmälningar.

Frågeformulärens form skall fastställas av kommissionen (Eurostat) efter samråd med den kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik som inrättades genom rådets beslut 91/115/EG (8).

3.   Kommissionen (Eurostat) skall regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet om kvaliteten på de faktiska uppgifter som rapporteras av medlemsstaterna. Rapporten skall innehålla en övergripande bedömning av i vilken mån de faktiska uppgifter som rapporteras av medlemsstaterna följer redovisningsreglerna och är fullständiga, tillförlitliga, aktuella och konsekventa.

Artikel 8 b

1.   Medlemsstaterna skall tillhandahålla kommissionen (Eurostat) en detaljerad förteckning över de metoder, förfaranden och källor som används för att sammanställa uppgifterna om det faktiska underskottet och den faktiska skuldnivån i de offentliga finanserna och de offentliga räkenskaper som utgör underlaget.

2.   Förteckningarna skall sammanställas i enlighet med riktlinjer som kommissionen (Eurostat) har antagit efter samråd med kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik.

3.   Så snart medlemsstaternas metoder, förfaranden och källor för att sammanställa de statistiska uppgifterna har ändrats skall förteckningarna uppdateras.

4.   Medlemsstaterna skall offentliggöra sina förteckningar.

5.   De frågor som avses i punkterna 1, 2 och 3 kan tas upp vid de besök som nämns i artikel 8 D.

Artikel 8 c

1.   Om det råder tvivel om hur redovisningsreglerna enligt ENS 95 skall genomföras, skall den berörda medlemsstaten begära ett förtydligande från kommissionen (Eurostat). Kommissionen (Eurostat) skall utan dröjsmål granska ärendet och underrätta den berörda medlemsstaten och vid behov kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik om sitt förtydligande.

2.   I fall som kommissionen eller den berörda medlemsstaten anser vara särskilt invecklade eller av allmänt intresse skall kommissionen (Eurostat) fatta ett beslut efter samråd med kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik. Kommissionen (Eurostat) skall offentliggöra besluten tillsammans med kommitténs yttrande, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om statistikens förtrolighet i förordning (EG) nr 322/97.

Artikel 8 d

Kommissionen (Eurostat) skall se till att det förs en kontinuerlig dialog med medlemsstaternas statistikmyndigheter. Kommissionen (Eurostat) kommer därför att genomföra såväl regelbundna dialogbesök som eventuella metodiska besök. Metodiska besök bör endast äga rum i de fall då det har konstaterats avsevärda risker eller potentiella problem med uppgifternas kvalitet, i synnerhet de metoder, begrepp och klassifikationer som tillämpas på de uppgifter som medlemsstaterna är skyldiga att rapportera.

Syftet med dialogbesöken är att se över rapporterade uppgifter, utreda metodfrågor, diskutera de statistiska rutiner och källor som beskrivs i förteckningarna samt bedöma huruvida redovisningsreglerna följs. Dialogbesöken bör användas till att konstatera risker eller potentiella problem med de rapporterade uppgifternas kvalitet. Syftet med de metodiska besöken är att kontrollera de rutiner och offentliga räkenskaper som ligger till grund för de faktiska rapporterade uppgifterna och att dra detaljerade slutsatser om de rapporterade uppgifternas kvalitet, i enlighet med artikel 8 a.1. De metodiska besöken bör inte gå utöver det rent statistiska området. Detta bör avspeglas i sammansättningen av de delegationer som avses i artikel 8 e.

När kommissionen (Eurostat) organiserar dialogbesök och metodiska besök i medlemsstaterna, skall den översända sina preliminära resultat till den berörda medlemsstaten för kommentarer.

Artikel 8 e

1.   När kommissionen (Eurostat) genomför sina metodiska besök i medlemsstaterna, får den begära bistånd av nationella redovisningsexperter som föreslås av andra medlemsstater på frivillig grund och av tjänstemän från andra avdelningar av kommissionen.

Förteckningen över de nationella redovisningsexperter av vilka kommissionen får begära bistånd skall upprättas på grundval av förslag till kommissionen från de nationella myndigheterna med ansvar för rapporteringen om alltför stora underskott.

2.   Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som krävs för att underlätta de metodiska besöken. Besöken bör inskränkas till de nationella myndigheter som deltar i rapporteringen i samband med förfarandet vid alltför stora underskott. Medlemsstaterna skall emellertid se till att de tjänsteavdelningar som direkt eller indirekt är inblandade i arbetet med de offentliga räkenskaperna och den offentliga skuldsättningen och vid behov de nationella myndigheter som har funktionellt ansvar för kontrollen av de offentliga räkenskaperna ger kommissionens tjänstemän eller de andra experter som avses i artikel 13.1 det bistånd som behövs för att de skall kunna fullgöra sitt uppdrag, t.ex. tillhandahåller handlingar som styrker de angivna uppgifterna om det faktiska underskottet och den faktiska skuldsättningen i de offentliga finanserna och de offentliga räkenskaper som utgör underlaget. Sekretessbelagda uppgifter från det nationella statistiska systemet bör endast ges till kommissionen (Eurostat).

Utan att åsidosätta medlemsstaternas allmänna skyldighet att vidta alla åtgärder som krävs för att underlätta de metodiska besöken, skall Eurostats samtalspartner för de metodiska besök som avses i första stycket i varje medlemsstat vara den myndighet som har ansvar för rapporteringen om alltför stora underskott.

3.   Kommissionen (Eurostat) skall se till att tjänstemän och experter som deltar i dessa besök uppfyller alla krav på sakkunskap, yrkesmässigt oberoende och tystnadsplikt.

Artikel 8 f

Kommissionen (Eurostat) skall underrätta ekonomiska och finansiella kommittén om resultaten av dialogbesöken och de metodiska besöken, inklusive eventuella kommentarer från den berörda medlemsstaten om dessa resultat. Rapporterna tillsammans med de eventuella kommentarerna från den berörda medlemsstaten skall, efter att ha överlämnats till ekonomiska och finansiella kommittén, offentliggöras, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna om statistikens förtrolighet i förordning (EG) nr 322/97.

AVSNITT 2 b

KOMMISSIONENS TILLHANDAHÅLLANDE AV UPPGIFTER

Artikel 8 g

1.   Senast tre veckor efter den sista rapporteringsdag som avses i artikel 4.1 eller efter de revideringar som avses i artikel 7.1 skall kommissionen (Eurostat) tillhandahålla de uppgifter om det faktiska underskottet och den faktiska skuldsättningen som krävs för tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott. Uppgifterna skall tillhandahållas genom offentliggörande.

2.   Kommissionen (Eurostat) får inte senarelägga tillhandahållandet av uppgifterna om det faktiska underskottet och den faktiska skuldsättningen i medlemsstaterna på grund av att en medlemsstat inte har rapporterat sina uppgifter.

Artikel 8 h

1.   Kommissionen (Eurostat) får reservera sig mot kvaliteten på de faktiska uppgifter som medlemsstaterna rapporterar. Senast tre arbetsdagar före det planerade offentliggörandet skall kommissionen (Eurostat) underrätta den berörda medlemsstaten och ordföranden för ekonomiska och finansiella kommittén om att den har för avsikt att offentliggöra en reservation mot uppgifterna. Om frågan sedan löses efter det att uppgifterna och reservationen har offentliggjorts, skall det omedelbart därefter offentliggöras att reservationen har dragits tillbaka.

2.   Kommissionen (Eurostat) får ändra de faktiska uppgifter som medlemsstaterna rapporterar och lägga fram de ändrade uppgifterna och en motivering till ändringen, om det är uppenbart att de faktiska uppgifter som medlemsstaterna rapporterat inte uppfyller kraven i artikel 8 a.1. Senast tre arbetsdagar före det planerade offentliggörandet skall kommissionen (Eurostat) underrätta den berörda medlemsstaten och ordföranden för ekonomiska och finansiella kommittén om att uppgifterna ändrats och om motiveringen till detta.

AVSNITT 2 c

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 8 i

1.   Medlemsstaterna skall se till att de faktiska uppgifter som rapporteras kommissionen tillhandahålls i enlighet med principerna i artikel 10 i förordning (EG) nr 322/97. I detta avseende skall de nationella statistiska myndigheterna ha ansvaret för att de rapporterade uppgifterna uppfyller kraven i artiklarna 1 och 2 och de redovisningsregler enligt ENS 95 som utgör underlaget.

2.   Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att de tjänstemän som ansvarar för rapportering av de faktiska uppgifterna till kommissionen och för de offentliga räkenskaper som utgör underlaget handlar i enlighet med principerna i artikel 10 i förordning (EG) nr 322/97.

Artikel 8 j

Om ENS 95 revideras eller om metoderna däri ändras efter beslut av Europaparlamentet och rådet eller kommissionen i enlighet med bestämmelserna om behörighet och förfaranden enligt fördraget och förordning (EG) nr 2223/96, skall kommissionen införa de nya hänvisningarna till ENS 95 i artiklarna 1, 2 och 4.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 december 2005.

På rådets vägnar

J. STRAW

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 23 juni 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT C 116, 18.5.2005, s. 11.

(3)  EGT L 112, 29.4.1997, s. 56.

(4)  EGT L 332, 31.12.1993, s. 7. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 351/2002 (EGT L 55, 26.2.2002, s. 23).

(5)  Rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (EGT L 310, 30.11.1996, s. 1). Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1267/2003 (EUT L 180, 18.7.2003, s. 1).

(6)  

Kommissionens förordning (EG) nr 264/2000 av den 3 februari 2000 om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2223/96 på kortfristig statistik över offentliga finanser (EGT L 29, 4.2.2000, s. 4).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2002 av den 10 juni 2002 om kvartalsvisa konton för icke-finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (EGT L 179, 9.7.2002, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 501/2004 av den 10 mars 2004 om kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (EUT L 81, 19.3.2004, s. 1).

Rådets förordning (EG) nr. 1222/2004 av den 28 juni 2004 om sammanställning och rapportering av uppgifter om den offentliga sektorns kvartalsvisa skuldsättning (EUT L 233, 2.7.2004, s. 1).

Kommissionens förordning (EG) nr 1500/2000 av den 10 juli 2000 om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2223/96 när det gäller offentliga utgifter och inkomster (EGT L 172, 12.7.2000, s. 3).

Rådets förordning (EG) nr 2223/96.

(7)  EGT L 52, 22.2.1997, s. 1.

(8)  EGT L 59, 6.3.1991, s. 19.”


22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/7


RÅDETS FÖRORDNING (EG, EURATOM) nr 2104/2005

av den 20 december 2005

om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2005 av lönerna och pensionerna för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och av de på dessa löner och pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, särskilt artikel 13,

med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna, fastställda genom förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (1), särskilt artiklarna 63, 64, 65 och 82 i och bilagorna VII, XI och XIII till tjänsteföreskrifterna samt artikel 20.1 och artiklarna 64 och 92 i anställningsvillkoren,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

Det är i syfte att se till att köpkraften för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna utvecklas parallellt med köpkraften för tjänstemän i statsförvaltningen i medlemsstaterna lämpligt att inom ramen för 2005 års översyn av lönenivån företa en anpassning av lönerna och pensionerna för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Datumet den 1 juli 2004 i artikel 63 andra stycket i tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 ersättas med datumet den 1 juli 2005.

Artikel 2

Den för beräkningen av lönerna och pensionerna tillämpliga tabellen över grundmånadslönerna i artikel 66 i tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 ersättas med följande tabell:

1.7.2005

Löneklass

Lönegrad

1

2

3

4

5

16

15 255,00

15 896,04

16 564,01

 

 

15

13 482,88

14 049,45

14 639,82

15 047,12

15 255,00

14

11 916,61

12 417,36

12 939,16

13 299,15

13 482,88

13

10 532,30

10 974,88

11 436,06

11 754,22

11 916,61

12

9 308,79

9 699,96

10 107,56

10 388,77

10 532,30

11

8 227,42

8 573,15

8 933,40

9 181,94

9 308,79

10

7 271,67

7 577,23

7 895,64

8 115,30

8 227,42

9

6 426,94

6 697,01

6 978,42

7 172,57

7 271,67

8

5 680,34

5 919,04

6 167,76

6 339,36

6 426,94

7

5 020,47

5 231,44

5 451,27

5 602,93

5 680,34

6

4 437,26

4 623,72

4 818,01

4 952,06

5 020,47

5

3 921,80

4 086,60

4 258,32

4 376,79

4 437,26

4

3 466,22

3 611,87

3 763,65

3 868,36

3 921,80

3

3 063,56

3 192,29

3 326,43

3 418,98

3 466,22

2

2 707,67

2 821,45

2 940,01

3 021,81

3 063,56

1

2 393,13

2 493,69

2 598,48

2 670,77

2 707,67

Artikel 3

De i kraft av artikel 64 i tjänsteföreskrifterna, på löner för tjänstemän och övriga anställda tillämpliga korrigeringskoefficienterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara de som anges i kolumn 2 i tabellen nedan.

De i kraft av artikel 17.3 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna, på överföringar för tjänstemän och övriga anställda tillämpliga korrigeringskoefficienterna skall med verkan från och med den 1 januari 2006 vara de som anges i kolumn 3 i tabellen nedan.

De i kraft av artikel 20.2 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, på pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara de som anges i kolumn 4 i tabellen nedan.

De i kraft av artikel 20.2 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, på pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna skall med verkan från och med den 1 maj 2006 vara de som anges i kolumn 5 i tabellen nedan.

1

2

3

4

5

Land/ort

Löner

1.7.2005

Överföringar

1.1.2006

Pensioner

1.7.2005

Pensioner

1.5.2006

Tjeckien

90,6

78,6

100,0

100,0

Danmark

135,9

130,8

133,9

132,8

Tyskland

100,2

102,1

101,0

101,3

Bonn

96,0

 

 

 

Karlsruhe

95,0

 

 

 

München

106,4

 

 

 

Estland

80,3

78,1

100,0

100,0

Grekland

93,0

91,2

100,0

100,0

Spanien

101,2

95,3

100,0

100,0

Frankrike

119,0

106,3

113,9

111,4

Irland

122,4

116,3

120,0

118,7

Italien

111,8

107,6

110,1

109,3

Varese

99,0

 

 

 

Cypern

92,0

97,2

100,0

100,0

Lettland

76,1

72,9

100,0

100,0

Litauen

77,1

73,6

100,0

100,0

Ungern

90,0

73,0

100,0

100,0

Malta

89,6

92,3

100,0

100,0

Nederländerna

109,7

101,3

106,3

104,7

Österrike

107,1

107,0

107,1

107,0

Polen

81,4

74,9

100,0

100,0

Portugal

91,5

90,1

100,0

100,0

Slovenien

83,0

80,8

100,0

100,0

Slovakien

92,9

82,1

100,0

100,0

Finland

117,7

112,8

115,7

114,8

Sverige

112,4

105,1

109,5

108,0

Fören. kungar.

143,8

117,4

133,2

128,0

Culham

115,4

 

 

 

Artikel 4

Beloppen för föräldraledighetsersättning enligt artikel 42a i tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara 822,06 euro respektive – för ensamstående föräldrar – 1 096,07 euro.

Artikel 5

Grundbeloppet för hushållstillägg enligt artikel 1.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara 153,75 euro.

Beloppet för tillägg för underhållsberättigat barn enligt artikel 2.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara 335,96 euro.

Beloppet för utbildningstillägg enligt artikel 3.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara 227,96 euro.

Beloppet för tillägg enligt artikel 3.2 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara 82,07 euro.

Minimibeloppet för utlandstillägg enligt artikel 69 i tjänsteföreskrifterna och artikel 4.1 andra stycket i bilaga VII till dessa skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara 455,69 euro.

Artikel 6

Kilometerersättningen enligt artikel 8 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 januari 2006 vara följande:

:

0 euro per km för km

:

0–200

:

0,3417 euro per km för km

:

201–1 000

:

0,5695 euro per km för km

:

1 001–2 000

:

0,3417 euro per km för km

:

2 001–3 000

:

0,1139 euro per km för km

:

3 001–4 000

:

0,0548 euro per km för km

:

4 001–10 000

:

0 euro per km

:

över 10 000

Till kilometerersättningen skall läggas ett schablontillägg på

170,84 euro om tågsträckan mellan anställningsorten och ursprungsorten är mellan 725 km och 1 450 km,

341,66 euro om tågsträckan mellan anställningsorten och ursprungsorten är längre än 1 450 km.

Artikel 7

Beloppet för dagtraktamente enligt artikel 10.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara

35,31 euro för en tjänsteman som har rätt till hushållstillägg, och

28,47 euro för en tjänsteman som inte har rätt till hushållstillägg.

Artikel 8

Minimibeloppet för bosättningsbidrag enligt artikel 24.3 i anställningsvillkoren för övriga anställda skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara

1 005,33 euro för en anställd som har rätt till hushållstillägg, och

597,77 euro för en anställd som inte har rätt till hushållstillägg.

Artikel 9

Den undre och den övre gränsen för arbetslöshetsersättning enligt artikel 28a.3 andra stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara 1 205,67 euro respektive 2 411,35 euro och schablonavdraget skall med verkan från och med det datumet vara 1 096,07 euro.

Artikel 10

Tabellen över grundmånadslönerna i artikel 63 i anställningsvillkoren för övriga anställda skall med verkan från och med den 1 juli 2005 ersättas med följande tabell:

1.7.2005

Löneklass

Kategori

Grupp

1

2

3

4

A

I

6 144,76

6 905,90

7 667,04

8 428,18

II

4 459,77

4 894,34

5 328,91

5 763,48

III

3 747,74

3 914,68

4 081,62

4 248,56

B

IV

3 600,20

3 952,65

4 305,10

4 657,55

V

2 827,89

3 014,30

3 200,71

3 387,12

C

VI

2 689,53

2 847,87

3 006,21

3 164,55

VII

2 407,22

2 489,13

2 571,04

2 652,95

D

VIII

2 175,76

2 303,90

2 432,04

2 560,18

IX

2 095,34

2 124,53

2 153,72

2 182,91

Artikel 11

Tabellen över grundmånadslönerna i artikel 93 i anställningsvillkoren för övriga anställda skall med verkan från och med den 1 juli 2005 ersättas med följande tabell:

Tjänste-grupp

1.7.2005

Löneklass

Lönegrad

1

2

3

4

5

6

7

IV

18

5 258,78

5 368,14

5 479,78

5 593,73

5 710,06

5 828,81

5 950,02

17

4 647,85

4 744,50

4 843,17

4 943,89

5 046,70

5 151,65

5 258,78

16

4 107,89

4 193,31

4 280,52

4 369,53

4 460,40

4 553,16

4 647,85

15

3 630,66

3 706,16

3 783,23

3 861,91

3 942,22

4 024,20

4 107,89

14

3 208,87

3 275,60

3 343,72

3 413,25

3 484,23

3 556,69

3 630,66

13

2 836,08

2 895,06

2 955,26

3 016,72

3 079,46

3 143,50

3 208,87

III

12

3 630,61

3 706,10

3 783,17

3 861,84

3 942,14

4 024,12

4 107,80

11

3 208,85

3 275,57

3 343,69

3 413,22

3 484,19

3 556,65

3 630,61

10

2 836,08

2 895,06

2 955,26

3 016,71

3 079,44

3 143,48

3 208,85

9

2 506,62

2 558,74

2 611,95

2 666,27

2 721,71

2 778,31

2 836,08

8

2 215,43

2 261,50

2 308,53

2 356,53

2 405,53

2 455,56

2 506,62

II

7

2 506,55

2 558,69

2 611,90

2 666,23

2 721,69

2 778,29

2 836,08

6

2 215,31

2 261,39

2 308,42

2 356,44

2 405,45

2 455,48

2 506,55

5

1 957,91

1 998,64

2 040,21

2 082,64

2 125,96

2 170,17

2 215,31

4

1 730,42

1 766,41

1 803,15

1 840,66

1 878,94

1 918,02

1 957,91

I

3

2 131,74

2 175,98

2 221,14

2 267,24

2 314,29

2 362,32

2 411,35

2

1 884,55

1 923,66

1 963,58

2 004,33

2 045,93

2 088,39

2 131,74

1

1 666,02

1 700,60

1 735,89

1 771,92

1 808,69

1 846,23

1 884,55

Artikel 12

Minimibeloppet för bosättningsbidrag enligt artikel 94 i anställningsvillkoren för övriga anställda skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara

756,18 euro för en anställd som har rätt till hushållstillägg, och

448,32 euro för en anställd som inte har rätt till hushållstillägg.

Artikel 13

Den undre och den övre gränsen för arbetslöshetsersättning enligt artikel 96.3 andra stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara 904,26 euro respektive 1 808,51 euro och schablonavdraget skall med verkan från och med det datumet vara 822,06 euro.

Artikel 14

Ersättningarna för skiftarbete enligt artikel 1 i förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 (2) skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara 344,58, 520,10, 568,66 respektive 775,27 euro.

Artikel 15

Beloppen i artikel 4 i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 (3) skall med verkan från och med den 1 juli 2005 multipliceras med en koefficient på 4,974173.

Artikel 16

Tabellen över de tillämpliga beloppen i artikel 8 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 ersättas med följande tabell:

1.7.2005

Löneklass

Lönegrad

1

2

3

4

5

6

7

8

16

15 255,00

15 896,04

16 564,01

16 564,01

16 564,01

16 564,01

 

 

15

13 482,88

14 049,45

14 639,82

15 047,12

15 255,00

15 896,04

 

 

14

11 916,61

12 417,36

12 939,16

13 299,15

13 482,88

14 049,45

14 639,82

15 255,00

13

10 532,30

10 974,88

11 436,06

11 754,22

11 916,61

 

 

 

12

9 308,79

9 699,96

10 107,56

10 388,77

10 532,30

10 974,88

11 436,06

11 916,61

11

8 227,42

8 573,15

8 933,40

9 181,94

9 308,79

9 699,96

10 107,56

10 532,30

10

7 271,67

7 577,23

7 895,64

8 115,30

8 227,42

8 573,15

8 933,40

9 308,79

9

6 426,94

6 697,01

6 978,42

7 172,57

7 271,67

 

 

 

8

5 680,34

5 919,04

6 167,76

6 339,36

6 426,94

6 697,01

6 978,42

7 271,67

7

5 020,47

5 231,44

5 451,27

5 602,93

5 680,34

5 919,04

6 167,76

6 426,94

6

4 437,26

4 623,72

4 818,01

4 952,06

5 020,47

5 231,44

5 451,27

5 680,34

5

3 921,80

4 086,60

4 258,32

4 376,79

4 437,26

4 623,72

4 818,01

5 020,47

4

3 466,22

3 611,87

3 763,65

3 868,36

3 921,80

4 086,60

4 258,32

4 437,26

3

3 063,56

3 192,29

3 326,43

3 418,98

3 466,22

3 611,87

3 763,65

3 921,80

2

2 707,67

2 821,45

2 940,01

3 021,81

3 063,56

3 192,29

3 326,43

3 466,22

1

2 393,13

2 493,69

2 598,48

2 670,77

2 707,67

 

 

 

Artikel 17

Beloppen för barntillägg enligt artikel 14 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara följande:

1.7.2005–31.12.2005

:

282,04 euro

1.1.2006–31.12.2006

:

295,52 euro

1.1.2007–31.12.2007

:

309,00 euro

1.1.2008–31.12.2008

:

322,47 euro

Artikel 18

Beloppen för tillägg enligt artikel 15 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna skall med verkan från och med den 1 juli 2005 vara följande:

1.7.2005–31.8.2005

:

16,41 euro

1.9.2005–31.8.2006

:

32,83 euro

1.9.2006–31.8.2007

:

49,23 euro

1.9.2007–31.8.2008

:

65,65 euro

Artikel 19

För tillämpningen av artikel 18 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna skall beloppen för det fasta tillägget enligt artikel 4a i bilaga VII till de före den 1 maj 2004 gällande tjänsteföreskrifterna med verkan från och med den 1 juli 2005 vara

118,88 euro per månad för tjänstemän i lönegrad C4 eller C5, och

182,26 euro per månad för tjänstemän i lönegrad C1, C2 eller C3.

Artikel 20

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2005.

På rådets vägnar

M. BECKETT

Ordförande


(1)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1. Tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren senast ändrade genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 (EUT L 124, 27.4.2004, s. 1).

(2)  Rådets förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 av den 9 februari 1976 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till ersättning för skiftarbete samt storleken på och villkoren för denna ersättning (EGT L 38, 13.2.1976, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 860/2004 (EUT L 161, 30.4.2004, s. 26).

(3)  Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 av den 29 februari 1968 om villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska gemenskaperna (EGT L 56, 4.3.1968, s. 8). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1750/2002 (EUT L 264, 2.10.2002, s. 15).


22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/14


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2105/2005

av den 21 december 2005

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 22 december 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 december 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 21 december 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

71,2

204

51,0

212

87,2

999

69,8

0707 00 05

052

128,1

204

59,9

220

196,3

628

155,5

999

135,0

0709 90 70

052

109,0

204

112,3

999

110,7

0805 10 20

052

59,8

204

62,5

220

65,0

388

22,5

624

59,8

999

53,9

0805 20 10

052

60,4

204

53,0

999

56,7

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

052

77,0

220

36,7

400

81,3

464

143,9

624

83,2

999

84,4

0805 50 10

052

44,9

999

44,9

0808 10 80

096

18,3

400

87,8

404

96,7

528

48,0

720

74,2

999

65,0

0808 20 50

052

125,5

400

103,9

720

63,3

999

97,6


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19.5.2005, s. 12). Koden ”999” betecknar ”övriga ursprung”.


22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/16


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2106/2005

av den 21 december 2005

om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1725/2003 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, med avseende på Internationell redovisningsstandard (IAS) 39

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1725/2003 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar på redovisningsområdet som förelåg per den 14 september 2002.

(2)

Med undantag för vissa bestämmelser om en oinskränkt säkringsredovisning av verkligt värde godkände kommissionen Internationell redovisningsstandard (IAS) 39 genom kommissionens förordning (EG) nr 2086/2004 av den 19 november 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1725/2003 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på införandet av IAS 39 (3). Genom kommissionens förordning (EG) nr 1864/2005 (4) antog kommissionen en förbättrad IAS 39 för begränsad säkringsredovisning av verkligt värde.

(3)

Den 14 april 2005 offentliggjorde International Accounting Standards Board (IASB) en ändring av IAS 39, som särskilt gör det möjligt för företagen att under vissa omständigheter identifiera en prognostiserad koncernintern transaktion i utländsk valuta som en säkrad post i koncernredovisningen. Det tillhör gängse riskhanteringspraxis att valutarisken i en prognostiserad koncernintern transaktion identifieras som den säkrade posten, och den nuvarande IAS 39 uteslöt säkringsredovisning av sådana poster. Enligt den nuvarande IAS 39 kan endast transaktioner utanför företaget identifieras som säkrade poster.

(4)

Överläggningarna med den tekniska sakkunskapen på området ger stöd för slutsatsen att ändringarna av IAS 39 uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002.

(5)

Förordning (EG) nr 1725/2003 bör därför ändras i enlighet därmed.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilagan till förordning (EG) nr 1725/2003 ändras Internationell redovisningsstandard (IAS) 39 i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Varje företag skall börja tillämpa ändringarna av IAS 39 enligt bilagan till denna förordning senast den dag som inleder dess räkenskapsår 2006.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 december 2005.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2)  EUT L 261, 13.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1910/2005 (EUT L 305, 24.11.2005, s. 4).

(3)  EUT L 363, 9.12.2004, s. 1.

(4)  EUT L 299, 16.11.2005, s. 45.


BILAGA

Internationell redovisningsstandard (IAS) 39 skall ändras på följande sätt:

INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS

IAS Nr

Titel

IAS 39

Finansiella instrument: Redovisning och värdering

Mångfaldigande tillåtet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Alla rättigheter förbehålles utanför EES, med undantag för rätten att mångfaldiga för enskilt bruk eller annars i överensstämmelse med god sed. Ytterligare information kan fås från IASB på Internet (www.iasb.org).

1.

Punkt 80 skall ersättas med följande:

”80.

För säkringsredovisning kan endast tillgångar, skulder, bindande åtaganden eller högst sannolika prognostiserade transaktioner som inbegriper en part utanför företaget identifieras som säkrade poster. Därav följer att säkringsredovisning av transaktioner mellan företag eller delar av företag inom samma koncern endast får tillämpas på de företagens eller rörelsegrenarnas enskilda eller separata finansiella rapporter och inte på koncernredovisningen. Ett undantag är att valutarisken i en koncernintern monetär post (t.ex. obetalda/förutbetalda intäkter eller kostnader mellan två dotterbolag) kan uppfylla villkoren för att identifieras som en säkrad post i koncernredovisningen om den leder till en exponering för kursvinster eller kursförluster som inte helt elimineras i koncernredovisningen i enlighet med IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser. I enlighet med IAS 21 kan valutakursvinster och valutakursförluster som uppstår på grund av koncerninterna monetära poster inte helt elimineras mot andra koncerninterna mellanhavanden om den monetära posten ingår i en transaktion mellan två företag i koncernen som använder olika funktionella valutor. Dessutom kan valutarisken i en högst sannolik prognostiserad koncernintern transaktion uppfylla villkoren för en säkrad post i koncernredovisningen under förutsättning att transaktionen sker i en annan valuta än den funktionella valuta som används av det företaget som utför transaktionen och att valutarisken kommer att påverka koncernresultaträkningen.”

2.

Följande punkter skall införas som punkterna 108A och 108B:

”108A.

Ett företag skall tillämpa sista meningen i punkt 80 samt punkterna AG99A och AG99B för räkenskapsår som startar efter den 1 januari 2006. Tidigare tillämpning välkomnas. Om ett företag har identifierat en extern prognostiserad transaktion som en säkrad post som

a)

sker i den funktionella valuta som används av det företag som genomför transaktionen,

b)

ger upphov till en exponering som kommer att påverka den koncernresultaträkningen (dvs. sker i en annan valuta än koncernens rapportvaluta), och

c)

skulle ha uppfyllt villkoren för säkringsredovisning om den inte hade gjorts i den funktionella valuta som används av det företag som genomför transaktionen,

får företaget tillämpa säkringsredovisning i koncernredovisningen för perioden eller perioderna före dagen för tillämpningen av sista meningen i punkt 80, samt punkterna AG99A och AG99B.

108B.

Ett företag behöver inte tillämpa punkt AG99B på jämförande information som avser perioder före tillämpningsdagen för sista meningen i punkt 80 och punkt AG99A.”

3.

I bilaga A, Tillämpningsråd, skall punkterna AG99A och AG99B numreras om till AG99C och AG99D och följande artiklar AG99A, AG99B och AG133 skall infogas:

”AG99A.

I punkt 80 anges att valutarisken i en högst sannolik prognostiserad koncernintern transaktion kvalificeras som en säkrad post i koncernredovisningen under förutsättning att transaktionen sker i en annan valuta än den funktionella valuta som används av det företag som utför transaktionen och att valutarisken kommer att påverka koncernresultaträkningen. Det berörda företaget kan för tillämpningen av denna förordning vara moderbolag, dotterbolag, associerat bolag, gemensamt företag eller filial. Om valutarisken i en prognostiserad koncernintern transaktion inte påverkar koncernresultaträkningen kan den koncerninterna transaktionen inte identifieras som en säkrad post. Detta är vanligtvis fallet för betalningar av royaltyer och räntor eller förvaltningsavgifter mellan företag inom samma koncern, såvida transaktionen inte har samband med en extern transaktion. Om däremot valutarisken i en prognostiserad koncernintern transaktion påverkar koncernresultaträkningen kan den koncerninterna transaktionen identifieras som en säkrad post. Ett exempel är prognostiserad försäljning eller köp av inventarier mellan företag inom samma koncern, om inventarierna därefter säljs vidare till en part utanför koncernen. På samma sätt kan en prognostiserad koncernintern försäljning av en anläggning och utrustning från det företag i koncernen som tillverkade dem till ett företag som kommer att använda anläggningen och utrustningen i sin verksamhet, påverka koncernresultaträkningen. Detta skulle t.ex. kunna ske genom att anläggningen och utrustningen skrivs ned av det företag som förvärvar dem, och det belopp som anläggningen och utrustningen ursprungligen värderades till kan ändras om den prognostiserade koncerninterna transaktionen görs i en annan valuta än det förvärvande företagets funktionsvaluta.

AG99B.

Om en säkring av en prognostiserad koncernintern transaktion kan omfattas av säkringsredovisning skall alla vinster och förluster som redovisas direkt som eget kapital enligt punkt 95a klassificeras om till resultat under samma period(er) som den säkrade transaktionens valutarisk påverkar koncernresultaträkningen.

AG133.

Ett företag kan ha identifierat en prognostiserad koncernintern transaktion som en säkrad post i början av ett räkenskapsår som inleds den 1 januari 2005 eller därefter (eller, om det gäller omräkning av jämförande information, i början av en tidigare jämförbar period) i en säkring som skulle omfattas av säkringsredovisning enligt denna standard (i sin ändrade form genom sista meningen i punkt 80). I så fall får företaget använda den identifieringen för att tillämpa säkringsredovisning i koncernredovisningen från och med början av det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2005 eller därefter (eller från början av en tidigare jämförbar period). Dessa företag skall även tillämpa punkterna AG99A och AG99B från början av det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2005 eller därefter. I enlighet med punkt 108B behöver företaget dock inte tillämpa punkt AG99B på jämförbar information från tidigare perioder.”


22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/20


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2107/2005

av den 21 december 2005

om ändring av förordningarna (EG) nr 174/1999, (EG) nr 2771/1999, (EG) nr 2707/2000, (EG) nr 214/2001 och (EG) nr 1898/2005 i mjölksektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artiklarna 10 och 15, artikel 31.14 och artikel 40, och

av följande skäl:

(1)

Från och med den 1 januari 2006 är rådets direktiv 92/46/EEG av den 16 juni 1992 om fastställande av hygienregler för produktion och utsläppande på marknaden av rå mjölk, värmebehandlad mjölk och mjölkbaserade produkter (2) upphävt genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/41/EG (3) och ersatt med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (4) och med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (5).

(2)

Av tydlighetsskäl är det lämpligt att i enlighet härmed anpassa de hänvisningar som görs till direktiv 92/46/EEG i följande förordningar: Kommissionens förordning (EG) nr 174/1999 av den 26 januari 1999 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 804/68 i fråga om exportlicenser och exportbidrag inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (6), i kommissionens förordning (EG) nr 2771/1999 av den 16 december 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller interventionsåtgärder på marknaden för smör och grädde (7), i kommissionens förordning (EG) nr 2707/2000 av den 11 december 2000 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter till skolelever (8), i kommissionens förordning (EG) nr 214/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 beträffande interventionsåtgärder på marknaden för skummjölkspulver (9), och i kommissionens förordning (EG) nr 1898/2005 av den 9 november 2005 om tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 beträffande försäljning av grädde, smör och koncentrerat smör på gemenskapens marknad (10).

(3)

I enlighet med artikel 1 a i förordning (EG) nr 1898/2005, skall interventionssmör som köpts in i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1255/1999 för att säljas till sänkta priser inlagras före den 1 januari 2003. Med tanke på den kvantitet som fortfarande är tillgänglig och marknadssituationen bör det datumet ändras till den 1 januari 2004. Artikel 1 a i ovannämnda förordning måste därför ändras.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 1 i förordning (EG) nr 174/1999 skall punkt 4 ersättas med följande:

”4.   För att ett bidrag skall beviljas för de produkter som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1255/1999 måste de uppfylla de relevanta kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (11) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (12), särskilt beredning i en godkänd anläggning och i överensstämmelse med de krav på identifieringsmärkning som anges i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 2

I artikel 5.1 i förordning (EG) nr 2771/1999 skall led a ersättas med följande:

”a)

godkänts i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (13) och har lämplig teknisk utrustning,

Artikel 3

I artikel 3 i förordning (EG) nr 2707/2000 skall punkt 6 ersättas med följande:

”6.   Stöd för de produkter som ingår i bilaga I till den här förordningen får endast beviljas om produkterna är förenliga med kraven enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (14) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (15), särskilt de krav som rör framställning i en godkänd anläggning samt de märkningskrav som anges i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 4

Förordning (EG) nr 214/2001 skall ändras på följande sätt:

1.

I artikel 3.1 skall led a ersättas med följande:

”a)

godkänts i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (16) och har lämplig teknisk utrustning,

2.

I bilaga I skall fotnot 5 ersättas med följande:

”(5)

Rå mjölk som används vid tillverkning av skummjölkspulver måste uppfylla de krav som anges i avsnitt IX i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.”

Artikel 5

Förordning (EG) nr 1898/2005 skall ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 skall i led a ”1 januari 2003” ersättas med ”1 januari 2004”.

2.

I artikel 5.1 skall andra stycket ersättas med följande:

”Smör, koncentrerat smör, grädde och de mellanprodukter som avses i första stycket skall uppfylla kraven enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (17) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (18), särskilt de krav som rör framställning i en godkänd anläggning och de krav på identifieringsmärkning som anges i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

3.

I artikel 13.1 skall led b ersättas med följande:

”b)

i tillämpliga fall skall de ha godkänts i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004,”

4.

I artikel 47.1 skall andra stycket ersättas med följande:

”Det skall uppfylla kraven i förordningarna (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004, särskilt de krav som rör framställning i en godkänd anläggning och de krav på identifieringsmärkning som anges i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.”

5.

I artikel 63.2 skall led a ersättas med följande:

”a)

i tillämpliga fall skall de ha godkänts i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004,”

6.

I artikel 72 b skall led ii ersättas med följande:

”ii)

kraven i förordningarna (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004, särskilt de krav som rör framställning i en godkänd anläggning och de krav på identifieringsmärkning som anges i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.”

7.

I artikel 81 skall punkt 1 ersättas med följande:

”1.   Smöret skall levereras till stödmottagaren i förpackningar som med tydliga och outplånliga bokstäver märkts med uppgift om den nationella kvalitetsklassen och de identifieringsmärkningar som anges i artikel 72 b samt en eller flera av de märkningar som förtecknas i bilaga XVI.1.”

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2006 förutom artikel 5.1 som skall tillämpas från och med den 16 december 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EGT L 268, 14.9.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(3)  EUT L 157, 30.4.2004, s. 33.

(4)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

(5)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.

(6)  EGT L 20, 27.1.1999, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1513/2005 (EUT L 241, 17.9.2005, s. 45).

(7)  EGT L 333, 24.12.1999, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1802/2005 (EUT L 290, 4.11.2005, s. 3).

(8)  EGT L 311, 12.12.2000, s. 37. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 865/2005 (EUT L 144, 8.6.2005, s. 41).

(9)  EGT L 37, 7.2.2001, s. 100. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1195/2005 (EUT L 194, 26.7.2005, s. 8).

(10)  EUT L 308, 25.11.2005, s. 1.

(11)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

(12)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.”

(13)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.”

(14)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

(15)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.”

(16)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.”

(17)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

(18)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.”


22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/23


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2108/2005

av den 21 december 2005

om ändring av förordning (EG) nr 923/2005 om överföring till och saluföring på den portugisiska marknaden av 80 000 ton vete, 80 000 ton majs och 40 000 ton korn som lagras hos det ungerska interventionsorganet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 6, och

av följande skäl:

(1)

Till följd av väderförhållandena under regleringsåret 2004/05, vilka ledde till allvarlig torka i Portugal, antog kommissionen förordning (EG) nr 923/2005 (2) angående tillåtelse av överföring till och saluföring på den portugisiska marknaden av vissa kvantiteter spannmål som lagras hos det ungerska interventionsorganet.

(2)

I artikel 1 i förordning (EG) nr 923/2005 föreskrivs det att produkterna skall transporteras till Portugal och avsättas till användning som djurfoder före den 31 december 2005.

(3)

Enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 923/2005 skall saluföringen av spannmål vara förbehållen de sammanslutningar och kooperativ som håller nötkreatur, får och getter, samt bearbetningsanläggningar som har upprättat samarbetsavtal med sådana sammanslutningar eller kooperativ.

(4)

På grund av administrativa förseningar i samband med utarbetandet av transportavtalet har de portugisiska myndigheterna begärt att tidsfristen för överföring till och saluföring på den portugisiska marknaden skall förlängas till och med den 30 april 2006. De begär också att få utvidga försäljningen till att omfatta alla sektorer som berördes av den torka som påverkade Portugals jordbruksekonomi.

(5)

Med beaktande av situationen på den portugisiska marknaden, framför allt torkans långvariga effekter på Portugals jordbruksekonomi och de ekonomiska aktörernas spannmålsförsörjning, bör de portugisiska myndigheternas begäran bifallas och spannmålsleveranser därmed tillåtas till alla berörda ekonomiska aktörer.

(6)

Förordning (EG) nr 923/2005 bör därför ändras.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 923/2005 skall ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1.2 skall ”den 31 december 2005” ersättas med ”den 30 april 2006”.

2.

I artikel 7 skall andra stycket ersättas med följande:

”Genom tillämpning av artikel 4 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall saluföringen uteslutande ske för konsumtion i Portugal.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11.).

(2)  EUT L 156, 18.6.2005, s. 8.


22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/25


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2109/2005

av den 21 december 2005

om ändring av förordning (EG) nr 716/96 om undantagsåtgärder till stöd för nötköttsmarknaden i Förenade kungariket

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1), särskilt artikel 39, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 716/96 (2) infördes ett system som medfinansieras av gemenskapen och som tillåter att Förenade kungariket köper in nötkreatur som är äldre än 30 månader och avlivar dem i särskilt utsedda slakterier.

(2)

I yttrandet från Vetenskapliga panelen för biologiska faror inom Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet av den 21 april 2004 om de vetenskapliga skälen till att föreslå ändringar av Förenade kungarikets datumbaserade exportsystem och av 30-månadersregeln (”Over Thirty Months rule”), slås fast att nötkreatur födda eller uppfödda i Förenade kungariket före den 1 augusti 1996 bör hållas utanför livsmedels- och foderkedjan, på grund av den förhöjda incidensen för bovin spongiform encefalopati (BSE) i denna grupp. När det gäller nötkreatur födda efter detta datum dras i yttrandet slutsatsen att BSE-risken för konsumenterna är ungefär lika stor som i andra medlemsstater.

(3)

Med beaktande av detta yttrande fastställdes i kommissionens beslut 2005/598/EG av den 2 augusti 2005 om förbud mot utsläppande på marknaden av produkter som härrör från nötkreatur som är födda eller uppfödda i Förenade kungariket före den 1 augusti 1996, oavsett syfte, och om undantagande av sådana djur från vissa av de kontroller och utrotningsåtgärder som fastställs i förordning (EG) nr 999/2001 (3), att inga produkter som består av eller som innehåller material, förutom mjölk, från nötkreatur födda eller uppfödda i Förenade kungariket före den 1 augusti 1996 får släppas ut på marknaden.

(4)

I artikel 2.1 och 2.3 i förordning (EG) nr 716/96 anges priset per kilogram levande vikt för djur som omfattas av det system som införs genom förordningen, respektive de belopp med vilka gemenskapen skall medfinansiera inköpen av djuren. Mot bakgrund av beslut 2005/598/EG är det nödvändigt att begränsa såväl inköpen som gemenskapens medfinansiering av dessa enligt förordning (EG) nr 716/96, till djur som är födda eller uppfödda i Förenade kungariket före den 1 augusti 1996.

(5)

För enkelhetens skull bör ett fast pris per djur tillämpas för de djur som köps in enligt systemet. Priset bör gradvis sänkas under kommande år, så att producenterna inte frestas att hålla kvar djuren onödigt länge.

(6)

Gemenskapen bör medfinansiera de köp som sker inom systemet med 50 %.

(7)

För att säkra en mjuk övergång mellan det nuvarande systemet med dess 30-månadersgräns och ett system som bara gäller djur födda eller uppfödda i Förenade kungariket före den 1 augusti 1996, är det nödvändigt att fastställa från vilket datum det nya systemet skall tillämpas.

(8)

Mot bakgrund av de brittiska myndigheternas beslut att från och med den 1 januari 2005 tillämpa det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (4), har bestämmelserna i artikel 2.4 i förordning (EG) nr 716/96 blivit obsoleta och bör därför upphävas.

(9)

Förordning (EG) nr 716/96 bör därför ändras.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för nötkött.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 716/96 skall ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 skall punkt 1 ersättas med följande:

”1.   Den behöriga myndigheten i Förenade kungariket får köpa in nötkreatur födda eller uppfödda i Förenade kungariket före den 1 augusti 1996 som inte visar några kliniska tecken på BSE, som har anmälts till myndigheten av en producent eller dennes ombud, och som under en period av minst sex månader före försäljningen vistades i en anläggning i Förenade kungariket.”

2.

Artikel 2 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 skall ersättas med följande:

”1.   Det pris som den behöriga myndigheten i Förenade kungariket skall betala till producenterna eller deras ombud enligt artikel 1.1 skall uppgå till

360 euro per djur, för köp som görs till och med den 31 december 2006,

324 euro per djur, för köp som görs från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2007,

292 euro per djur, för köp som görs från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2008.”

b)

Punkt 2 skall utgå.

c)

Första stycket i punkt 3 skall ersättas med följande:

”För varje inköpt djur som destruerats enligt artikel 1 skall gemenskapen medfinansiera Förenade kungarikets kostnader för inköp enligt artikel 1.1 med

180 euro per djur, för köp som görs till och med den 31 december 2006,

162 euro per djur, för köp som görs från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2007,

146 euro per djur, för köp som görs från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2008.”

d)

Punkt 4 skall utgå.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 23 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 december 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EGT L 99, 20.4.1996, s. 14. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 667/2003 (EUT L 96, 12.4.2003, s. 13).

(3)  EUT L 204, 5.8.2005, s. 22.

(4)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 118/2005 (EUT L 24, 27.1.2005, s. 15).


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Rådet

22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/27


RÅDETS BESLUT

av den 2 december 2005

om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet om markskydd, protokollet om energi och protokollet om turism till Alpkonventionen

(2005/923/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Konventionen om skydd för Alperna (Alpkonventionen) ingicks på gemenskapens vägnar genom beslut 96/191/EG (1).

(2)

Protokollet om markskydd, protokollet om energi och protokollet om turism till Alpkonventionen är ett viktigt steg i genomförandet av Alpkonventionen, och gemenskapen har åtagit sig att verka för konventionens mål.

(3)

Alpernas ekonomiska, sociala och ekologiska problem av gränsöverskridande karaktär utgör en betydande utmaning i detta mycket känsliga område.

(4)

Gemenskapens politikområden, särskilt prioriterade områden i sjätte miljöhandlingsprogrammet (2), bör främjas och stärkas i alpregionen.

(5)

Dessa protokoll bör undertecknas och de bifogade förklaringarna bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet av protokollet om markskydd, protokollet om energi och protokollet om turism till Alpkonventionen, upprättad i Salzburg den 7 november 1991, godkänns härmed på gemenskapens vägnar, med förbehåll för att ovannämnda protokoll ingås.

Texten till protokollen och förklaringarna till dessa åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som skall ha rätt att underteckna de protokoll som avses i artikel 1 på gemenskapens vägnar, med förbehåll för att protokollen ingås, och att deponera förklaringarna.

Utfärdat i Bryssel den 2 december 2005.

På rådets vägnar

M. BECKETT

Ordförande


(1)  EGT L 61, 12.3.1996, s. 31.

(2)  EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.


FÖRKLARINGAR AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN

Förklaring av Europeiska gemenskapen om artikel 12.3 i protokollet om markskydd till Alpkonventionen

Europeiska gemenskapen framhåller att artikel 12.3 i protokollet om markskydd bör tolkas i enlighet med befintlig EG-lagstiftning, särskilt rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (1). Europeiska gemenskapen anser att slam kan ha värdefulla jordbrukstekniska egenskaper och kan användas inom jordbruket under förutsättning att det används korrekt. Användningen av slam får inte negativt påverka markens eller jordbruksprodukternas kvalitet i enlighet med skäl 7 i det direktivet eller ge upphov till skadliga effekter på människor, (direkta och indirekta konsekvenser för människors hälsa) djur och växter samt miljön i enlighet med skäl 5 och artikel 1 i det direktivet. Slammet får användas i de fall där det kan vara till nytta för marken eller för näringstillförseln för grödor och växter.

Förklaring av Europeiska gemenskapen om artikel 17.2 i protokollet om markskydd till Alpkonventionen

Artikel 17.2 i protokollet om markskydd bör tolkas i enlighet med EG-lagstiftningen och så att man säkerställer att planer för avfallshantering avseende förbehandling, bearbetning och deponering av avfall och restmaterial upprättas och genomförs för att undvika markförorening och för att säkerställa att inte endast miljökraven utan även folkhälsokraven uppfylls.

Förklaring av Europeiska gemenskapen om artiklarna 19.2 och 21.2 i protokollet om markskydd till Alpkonventionen

I fråga om artiklarna 19.2 och 21.2 i protokollet om markskydd bör det gemensamma observationssystemet, när det är lämpligt, vara kompatibelt med det globala systemet av jordobservationssystem (GEOSS) och hänsyn bör tas till den databas som inrättats av medlemsstaterna i enlighet med EG-lagstiftning om observation, datainsamling och metadata.

Förklaring till Europeiska gemenskapens reservation mot artikel 9 i protokollet om energi till Alpkonventionen

Artikel 9 i protokollet om energi gäller kärnkraft. För Europeiska gemenskapens vidkommande anges de krav som avses i artikel 9 i protokollet i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Det beslut genom vilket Alpkonventionen ratificerades grundades inte på Euratomfördraget utan endast på EG-fördraget. Beslutet om bemyndigande att underteckna protokollet kommer att ha samma rättsliga grund. Europeiska gemenskapen kommer därför inte att vara bunden av artikel 9 i protokollet om energi, när protokollet träder i kraft för gemenskapen.


(1)  EGT L 181, 4.7.1986, s. 6.


ÖVERSÄTTNING

TILLÄMPNINGSPROTOKOLL

till 1991 års Alpkonvention avseende markskydd

”markskyddsprotokoll”

Ingress

FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN,

FURSTENDÖMET MONACO,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,

och

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

SOM ENLIGT konventionen om skydd för Alperna av den 7 november 1991 (nedan kallad ”Alpkonventionen”) har till uppgift att föra en övergripande politik för att skydda alpområdet och skapa en hållbar utveckling där,

SOM AVSER att uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 2.2 och 2.3 i Alpkonventionen,

SOM AVSER att minska kvantitativa och kvalitativa markskador, bland annat genom att använda markvänliga produktionsmetoder i jord- och skogsbruk, exploatera dessa på ett varsamt sätt, bromsa erosionen och begränsa markkompakteringen,

SOM INSER att det är av allmänt intresse att skydda och på ett uthålligt sätt förvalta marken i Alperna och att återställa de naturliga funktionerna där marken har blivit påverkad,

SOM ERKÄNNER att Alperna är ett av de största sammanhängande naturområdena i Europa, vars ekologiska mångfald och ekosystem är ytterst känsliga och vars funktionsförmåga måste bevaras,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att lokalbefolkningen måste få bestämma över sin egen sociala, kulturella och ekonomiska utveckling, och måste vara delaktiga när denna utveckling förverkligas inom den befintliga institutionella ramen,

SOM ÄR MEDVETNA om att alpområdet är en viktig livsmiljö och ett viktigt ekonomiskt område för lokalbefolkningen och ett rekreationsområde för befolkningen i andra områden, och att bevarandet av markens funktioner hotas av skiftande markanvändningskrav på liten yta och att ekonomiska intressen och ekologiska krav av denna anledning bör samordnas,

SOM INSER att marken har en särskild funktion i ekosystemen, att det tar mycket lång tid för förstörd mark att återhämta och regenerera sig, att erosionen i alpområdet kan förvärras på grund av de särskilda topografiska förhållandena, att föroreningar samlas i marken, samt att föroreningarna från kontaminerad mark kan sprida sig till angränsande ekosystem och utgöra en risk för människor, djur och växter,

SOM ÄR MEDVETNA om att markens användning, för bland annat urbanisering, näringsliv, infrastruktur, gruvverksamhet, turism, jord- och skogsbruk samt transport, kan leda till kvalitativa och kvantitativa markskador, och att det därför bör föreslås lämpliga och integrerade markskyddsåtgärder för att man skall kunna förebygga, begränsa och avhjälpa skador,

SOM BEAKTAR att markskyddet har många återverkningar på andra politikområden i alpområdet och att markskyddet därför bör samordnas med andra frågor och sektorer,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att vissa problem bara kan lösas på ett internationellt plan och kräver gemensamma åtgärder av alla länder i Alperna med befintliga medel,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.   Protokollet syftar till uppfyllandet av de markskyddsåtaganden som har gjorts av konventionens fördragsslutande parter.

2.   Marken och dess beståndsdelar skall bevaras på ett uthålligt sätt så att marken kan uppfylla

1)

sina naturliga funktioner som

a)

livsgrundval och livsmiljö för människor, djur, växter och mikroorganismer,

b)

karakteristiskt inslag i natur och landskap,

c)

del av ekosystemet, bland annat genom vattnets och näringsämnenas kretslopp,

d)

ett omvandlings- och utjämningsmedium för ämnen som släpps ut i naturen, bland annat genom sin filter-, buffert- och lagringsfunktion och särskilt när det gäller grundvattenskydd,

e)

genetisk reserv,

2)

sin funktion som natur- och kulturhistoriskt arkiv,

3)

sin funktion som

a)

jordbruksmark, vilket också omfattar gräsmarksdrift och skogsnäring,

b)

yta för urbanisering och turistverksamhet,

c)

plats för annan ekonomisk användning, transport, försörjning och distribution, omhändertagande av vatten och avfall,

d)

källa för naturresurser.

Särskilt markens ekologiska funktioner, som är en väsentlig beståndsdel av ekosystemen, skall långsiktigt säkerställas och bevaras både i kvalitativt och kvantitativt hänseende. Återställandet av förstörd marks naturliga tillstånd skall uppmuntras.

3.   Insatserna skall syfta till en anpassning av markens användning till lokala förhållanden, varsam ytförbrukning, förebyggande av erosion och skadlig förändring av markstrukturen samt minimering av ämnen som belastar marken.

4.   Särskilt den mångfald som är typisk för marken i alpområdet och de särpräglade miljöerna skall bevaras och främjas.

5.   Särskild betydelse har i detta sammanhang principen om förebyggande, som bland annat innebär att man säkerställer markens funktionsförmåga och olika användningsmöjligheter och att man genom hållbar utveckling ser till att framtida generationer har tillgång till marken.

Artikel 2

Grundläggande skyldigheter

1.   De fördragsslutande parterna åtar sig att vidta de rättsliga och administrativa åtgärder som krävs för att skydda marken i alpområdet. De nationella myndigheterna skall ansvara för åtgärdernas övervakning.

2.   Om det finns risk för allvarliga och bestående skador på markens funktioner, skall markskyddet principiellt ha prioritet framför markanvändningen.

3.   De fördragsslutande parterna skall undersöka vilka möjligheter det finns att, med hjälp av skattelättnader eller finansiella åtgärder, stödja de markskyddsåtgärder i alpområdet som avses i detta protokoll. Stöd skall särskilt ges till åtgärder som är förenliga med markskyddet och med målet att använda marken på ett varsamt och miljövänligt sätt.

Artikel 3

Protokollets mål i förhållande till andra politikområden

De fördragsslutande parterna förbinder sig att även inom sina övriga politikområden beakta de mål som ställs upp i detta protokoll. I alpområdet gäller detta särskilt sektorerna för fysisk planering, stadsplanering och transport, energi, jord- och skogsbruk, utvinning av råmaterial, industri och hantverk, turism, miljöskydd, landskaps- och vattenvård, avfallshantering och luftkvalitetsstyrning.

Artikel 4

Regionala och lokala myndigheters medverkan

1.   Varje fördragsslutande part skall inom sin befintliga institutionella ram fastställa på vilken nivå samordningen och samarbetet mellan institutionerna och de direkt berörda regionala och lokala myndigheterna bäst kan ordnas för att främja ett solidariskt ansvarstagande, särskilt för att utnyttja och utveckla samordningsvinster vid tillämpning av markskyddsstrategier och genomförande av därmed sammanhängande åtgärder i alpområdet.

2.   Direkt berörda regionala och lokala myndigheter skall delta i strategiernas och åtgärdernas olika förberedelse- och genomförandefaser i enlighet med sina befogenheter och inom befintliga institutionella ramar.

Artikel 5

Internationellt samarbete

1.   De fördragsslutande parterna skall verka för ett starkare internationellt samarbete mellan de behöriga institutionerna, bland annat i fråga om fastighetsregister, markövervakning, avgränsning och övervakning av skyddade och skadade områden samt riskzoner, tillgång till och samordning av databaser, samordning av forskningen om markskydd i Alperna och informationsutbyte.

2.   De fördragsslutande parterna åtar sig att undanröja alla hinder för internationellt samarbete mellan alpområdets regionala och lokala myndigheter och att se till att gemensamma problem löses på den nivå som är lämpligast.

3.   Om det för vissa markskyddsåtgärder krävs nationell eller internationell behörighet, skall de regionala och lokala myndigheterna ges möjlighet att på ett effektivt sätt företräda befolkningens intressen.

KAPITEL II

SPECIFIKA ÅTGÄRDER

Artikel 6

Skyddade områden

De fördragsslutande parterna skall se till att skyddade områden även omfattar skyddsvärd mark. Skyddas skall framför allt sådana jordmåner och bergsformationer som är särpräglade eller som har ett särskilt intresse för kunskapen om jordens historia.

Artikel 7

Varsam markanvändning

1.   Vid utarbetandet och genomförandet av planer eller program enligt artikel 9.3 i protokollet om fysisk planering och hållbar utveckling skall det tas hänsyn till markskyddsfrågor, i synnerhet varsam ytförbrukning och markanvändning.

2.   För att begränsa markkompaktering och markåtgång skall de fördragsslutande parterna se till att det byggs på ett ytsnålt och för marken skonsamt sätt. De fördragsslutande parterna skall begränsa tätortsbebyggelsens spridning och helst se till att urbaniseringen håller sig inom befintliga gränser.

3.   När det gäller storskaliga industri-, byggnads- och infrastrukturprojekt inom transport, energi och turism, bör man vid bedömningen av projektens konsekvenser för miljön och landskapet inom ramen för de nationella förfarandena ta hänsyn till markskydd och platsbrist i alpområdet.

4.   Där de naturliga förhållandena tillåter detta skall mark som inte längre används eller som har påverkats – särskilt mark som används för deponier, varphögar, infrastruktur eller skidbackar – återställas i sitt naturliga tillstånd eller brukas igen.

Artikel 8

Varsam användning och markvänlig utvinning av råvaror

1.   De fördragsslutande parterna skall sörja för en varsam användning av råvaror som utvinns ur marken. De skall verka för att ersättningsmaterial används i första hand och att möjligheterna till återvinning utnyttjas fullt ut eller att utvecklingen av sådana möjligheter uppmuntras.

2.   Vid utvinning, bearbetning och användning av råvaror från marken skall påverkan på markens övriga funktioner begränsas i möjligaste mån. Utvinning av råvaror i områden av särskilt markskyddsintresse och i vattenskyddsområden bör undvikas.

Artikel 9

Bevarande av våt- och torvmark

1.   De fördragsslutande parterna åtar sig att bevara högmossar och kärr. På medellång sikt skall därför all användning av torv upphöra.

2.   Utom i motiverade undantagsfall skall dränering av våt- och torvmark begränsas till vad som krävs för underhåll av befintliga nät. Åtgärder för återställande av den dränerade markens naturliga tillstånd skall uppmuntras.

3.   Generellt bör torvjord inte användas alls, men om den används i jordbrukssyften skall marken brukas utan att dess särdrag ändras.

Artikel 10

Avgränsning och förvaltning av riskzoner

1.   De fördragsslutande parterna är överens om att kartlägga de alpområden som hotas av geologiska, hydrogeologiska och hydrologiska faror, särskilt rörelser i jorden (jordskred, slamströmmar, ras), laviner och översvämningar, att föra in dessa områden i fastighetsregistret och att vid behov avgränsa riskzoner. I förekommande fall skall även seismiska risker beaktas.

2.   De fördragsslutande parterna skall se till att det i riskzoner i möjligaste mån används naturnära ingenjörsteknik samt lokala och traditionella material anpassade till landskapsförhållandena. Dessa åtgärder skall underbyggas med lämpliga insatser inom skogsbruket.

Artikel 11

Avgränsning och förvaltning av alpområden som hotas av erosion

1.   De fördragsslutande parterna är överens om att kartlägga de alpområden som hotas av yterosion och att föra in områdena i fastighetsregistret på grundval av jämförbara kriterier för kvantifiering av markerosion, om detta är nödvändigt för att skydda materiella tillgångar.

2.   Markerosionen skall begränsas till ett absolut minimum. Områden som skadats genom markerosion eller rörelser i marken skall återställas i den mån detta är nödvändigt för att skydda människor och materiella tillgångar.

3.   Åtgärder inom hydraulik, ingenjörsteknik och skogsbruk, som syftar till skydd av människor och materiella tillgångar genom att bromsa vattenerosion och minska dagvattnets påverkan, skall helst bestå i naturnära teknik.

Artikel 12

Jordbruk, gräsmarksdrift och skogsbruk

1.   För att skydda marken mot erosion och skadlig kompaktering åtar sig de fördragsslutande parterna att bruka jord, gräsmarker och skog i enlighet med god jord- och skogsbrukssed anpassad till lokala förhållanden.

2.   När det gäller markens belastning av ämnen med ursprung i handelsgödsel och växtskyddsmedel skall de fördragsslutande parterna verka för framtagande och tillämpning av gemensamma standarder för goda tekniska lösningar. Gödslets art och mängd och tidpunkten för gödslingen skall anpassas till växternas behov med hänsyn till de näringsämnen som finns i jorden, det organiska materialet samt odlings- och miljöförhållanden. Detta kan bland annat uppnås genom ekologiska och integrerade odlingsmetoder och genom en begränsning av boskapshållningen till vad som är lämpligt med tanke på naturliga miljöförhållanden och växternas naturliga tillväxt.

3.   Användningen av mineralgödselmedel och syntetiska växtskyddsmedel på betesmark i alpområdet skall minimeras. Användning av avloppsslam bör undvikas.

Artikel 13

Jordbruksåtgärder och andra insatser

1.   Eftersom bergsskogen i hög grad skyddar sitt eget närområde, och också tätbebyggelse, transportinfrastruktur samt odlad och annan mark, åtar sig de fördragsslutande parterna att prioritera skogens skyddsfunktion och att inrikta sin skogsvård på att bevara denna funktion. Bergsskogarna skall bevaras på plats.

2.   Bland annat skall skogarna användas och underhållas så att markerosion och skadlig markkompaktering undviks. För detta ändamål skall skogsbruket anpassas till lokala förhållanden och naturlig föryngring av skogen främjas.

Artikel 14

Turistinfrastrukturens påverkan

1.   De fördragsslutande parterna skall på det sätt som är lämpligast verka för

att turismens negativa följder för marken i Alperna undviks,

att mark som har påverkats av intensiv turism stabiliseras, framför allt och i möjligaste mån genom återställande av vegetationstäcket och med hjälp av naturnära ingenjörsteknik, och att den fortsatta användningen undviker en upprepning av skadeverkan,

att tillstånd för anläggande och utjämning av skidbackar i skog med skyddsfunktion bara beviljas i undantagsfall och under förutsättning att det vidtas kompensationsåtgärder, och att sådana tillstånd inte alls beviljas för instabila områden.

2.   Kemiska och biologiska tillsatser för preparering av skidbackar är endast tillåtna om det kan styrkas att medlen är miljöanpassade.

3.   Där det upptäcks betydande skador på mark och växtlighet skall de fördragsslutande parterna så snart som möjligt vidta de åtgärder som krävs för att åtgärda skadan.

Artikel 15

Begränsning av föroreningar

1.   De fördragsslutande parterna skall göra allt de kan för att i möjligaste mån och genom förebyggande åtgärder minska belastningen av föroreningar på marken genom vatten, luft, avfall eller andra miljöfarliga ämnen. Åtgärder som syftar till att begränsa utsläppen vid källan skall prioriteras.

2.   För att undvika kontaminering av marken genom användning av farliga ämnen skall de fördragsslutande parterna utfärda tekniska bestämmelser, införa kontroller, genomföra forskningsprogram och bedriva informationskampanjer.

Artikel 16

Ekologisk användning av tö- och halkbekämpningsmedel

De fördragsslutande parterna åtar sig att minimera användningen av tömedel och att i möjligaste mån använda mindre förorenande halkbekämpningsmedel såsom grus och sand.

Artikel 17

Kontaminerad mark, förorenade områden, avfallshantering

1.   De fördragsslutande parterna åtar sig att kartlägga och beskriva förorenade områden och områden som misstänks vara förorenade (förteckning över förorenade områden) i syfte att analysera de lokala förhållandena och för att undersöka riskpotentialen med hjälp av jämförbara metoder.

2.   Avfallshanteringsprogram skall tas fram och tillämpas så att kontaminering av marken undviks och så att avfall och restsubstanser kan förbehandlas, bearbetas och deponeras på ett miljövänligt sätt.

Artikel 18

Ytterligare åtgärder

De fördragsslutande parterna får vidta markskyddsåtgärder som går utöver vad som föreskrivs i detta protokoll.

KAPITEL III

FORSKNING, UTBILDNING OCH INFORMATION

Artikel 19

Forskning och observation

1.   De fördragsslutande parterna skall i nära samarbete uppmuntra och samordna den forskning och systematiska observation som krävs för uppnåendet av protokollets mål.

2.   De fördragsslutande parterna skall se till att de nationella forsknings- och observationsresultaten integreras i ett permanent gemensamt observations- och informationssystem, och att resultaten görs tillgängliga för allmänheten inom den befintliga institutionella ramen.

3.   De fördragsslutande parterna är överens om att genomföra gemensamma forskningsaktiviteter och att samordna sina alprelaterade forskningsprojekt på markskyddsområdet med beaktande av den nationella och internationella forskningens övriga utveckling.

4.   Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt bedömningen av markens känslighet för olika mänskliga verksamheter, åt utvärderingen av markens återhämtningsförmåga och åt undersökningen av den teknik som är lämpligast mot denna bakgrund.

Artikel 20

Samordning av databaser

1.   De fördragsslutande parterna är överens om att upprätta jämförbara databaser (markparametrar, provtagning, analys, utvärdering) inom ramen för informations- och observationssystemet för Alperna och att möjliggöra datautbyte.

2.   De fördragsslutande parterna skall sträva efter att införa jämförbara utvärderingsparametrar och komma överens om vilka skadliga ämnen som skall prioriteras för analys.

3.   De fördragsslutande parterna skall sträva efter att kartlägga markens tillstånd i alpområdet på ett representativt sätt utifrån samma utvärderingsprinciper, enligt samordnade metoder och med hänsyn till geologiska och hydrogeologiska förhållanden.

Artikel 21

Inrättande av permanenta observationsytor och samordning av miljöövervakningen

1.   De fördragsslutande parterna åtar sig att inrätta permanenta observationsytor i alpområdet (kontroll och teknisk uppföljning) och att integrera dem i ett markövervakningsnät för hela alpområdet.

2.   De fördragsslutande parterna är överens som att samordna sin nationella markövervakning med miljömyndigheterna inom sektorerna för luft, vatten, flora och fauna.

3.   De fördragsslutande parterna skall inom ramen för dessa studier inrätta markprovsbanker på grundval av jämförbara kriterier.

Artikel 22

Utbildning och information

De fördragsslutande parterna skall främja grund- och vidareutbildning och information till allmänheten om protokollets mål, åtgärder och genomförande.

KAPITEL IV

GENOMFÖRANDE, KONTROLL OCH UTVÄRDERING

Artikel 23

Genomförande

De fördragsslutande parterna förbinder sig att bevaka genomförandet av detta protokoll, varvid alla lämpliga åtgärder skall vidtas inom den befintliga institutionella ramen.

Artikel 24

Kontroll av efterlevnad

1.   De fördragsslutande parterna skall regelbundet rapportera till den ständiga kommittén om de åtgärder som vidtagits med anledning av protokollet. Rapporterna skall också behandla åtgärdernas effektivitet. Alpkonferensen skall besluta hur ofta rapporterna skall lämnas.

2.   Den ständiga kommittén skall granska rapporterna för att förvissa sig om att de fördragsslutande parterna har fullgjort sina åtaganden i enlighet med protokollet. Kommittén kan också begära kompletterande uppgifter från de fördragsslutande parterna eller använda sig av andra informationskällor.

3.   Den ständiga kommittén skall upprätta en rapport om hur de fördragsslutande parterna fullgör sina åtaganden i enlighet med protokollet, och skall överlämna rapporten till Alpkonferensen.

4.   Alpkonferensen skall behandla rapporten. Om konferensen konstaterar att något åtagande inte har fullgjorts kan den utfärda rekommendationer.

Artikel 25

Utvärdering av bestämmelsernas effektivitet

1.   De fördragsslutande parterna skall regelbundet utreda och utvärdera hur effektiva bestämmelserna i protokollet är. Om det behövs för att målen skall uppnås får parterna ändra protokollet.

2.   Regionala och lokala myndigheter skall delta i denna utvärdering inom befintlig institutionell ram. Icke-statliga organisationer verksamma inom området kan också konsulteras.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26

Samband mellan Alpkonventionen och protokollet

1.   Detta protokoll är ett sådant protokoll som avses i artikel 2 och i andra artiklar i konventionen.

2.   Detta protokoll är öppet endast för parter i Alpkonventionen. En part som frånträder Alpkonventionen frånträder samtidigt protokollet.

3.   När Alpkonferensen behandlar ämnen som omfattas av detta protokoll får endast parter i protokollet rösta.

Artikel 27

Undertecknande och ratifikation

1.   Detta protokoll är öppet för undertecknande för stater som har undertecknat Alpkonventionen samt för Europeiska gemenskapen från den 16 oktober 1998, och för Republiken Österrike, som är depositarie, från den 16 november 1998.

2.   För fördragsslutande parter som samtyckt till att bli bundna av protokollet träder det i kraft tre månader efter det att tre stater har deponerat sina ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument.

3.   För de fördragsslutande parter som senare samtyckt till att bli bundna av protokollet träder det i kraft tre månader efter det att parten deponerat sitt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument. Parter som tillträder protokollet efter det att ändringar av protokollet trätt i kraft tillträder det ändrade protokollet.

Artikel 28

Underrättelser

Depositarien skall underrätta de stater som anges i ingressen och Europeiska gemenskapen om följande rörande protokollet:

a)

Varje undertecknande.

b)

Varje deponering av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument.

c)

Varje datum för ikraftträdande.

d)

Varje förklaring från fördragsslutande parter eller signatärer.

e)

Varje underrättelse från part om uppsägning, varvid det skall anges vilket datum uppsägningen får effekt.

Till bevis härpå har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, underskrivit detta protokoll.

Utfärdat i Bled den 16 oktober 1998, i ett enda exemplar på franska, italienska, slovenska och tyska, vilka alla fyra texter är lika giltiga, som skall deponeras i Republiken Österrikes statsarkiv. Depositarien skall ge var och en av signatärstaterna en bestyrkt kopia.


TILLÄMPNINGSPROTOKOLL

till 1991 års Alpkonvention avseende energi

”energiprotokoll”

Ingress

FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN,

FURSTENDÖMET MONACO,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,

och

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

SOM ENLIGT konventionen om skydd för Alperna av den 7 november 1991 (nedan kallad ”Alpkonventionen”) har till uppgift att föra en övergripande politik för att skydda alpområdet och skapa en hållbar utveckling där,

SOM AVSER att uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 2.2 och 2.3 i Alpkonventionen,

SOM ÄR MEDVETNA om hur viktigt det är att producera, distribuera och använda energi på ett sätt som tar hänsyn till naturen och landskapet, som är miljövänligt och som bidrar till ansträngningarna att spara energi,

SOM BEAKTAR att det är nödvändigt att minska utsläppen av växthusgaser även i alpområdet och att på så sätt uppfylla åtagandena i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att ekonomiska intressen och miljökrav bör samordnas,

SOM ÄR MEDVETNA om att alpområdet har särskild betydelse i ett europeiskt perspektiv och utgör ett både unikt och mångskiftande natur- och kulturarv i fråga om geomorfologi, klimat, vatten, flora och fauna, landskap och kulturskatter, och att Alpernas berg, dalgångar och utlöpare är ekologiska enheter som alla stater, inte bara alpstaterna, är kallade att skydda,

SOM ÄR MEDVETNA om att Alperna inte bara är det område där lokalbefolkningen lever och arbetar utan också har stor betydelse för regionerna utanför Alperna, bland annat genom sin funktion som transitområde, inte bara för den transeuropeiska person- och godstrafiken utan också för internationella energidistributionsnät,

SOM BEAKTAR hur känslig alpområdets miljö är, särskilt för verksamheter som produktion, överföring och användning av energi, som är sammanflätade med nyckelfrågor inom naturskydd, fysisk planering och markanvändning,

SOM BEAKTAR att det med tanke på de faror som hotar miljöskyddet, bland annat till följd av den eventuella klimatförändring som orsakats av människan själv, har blivit nödvändigt att ägna särskild uppmärksamhet åt de nära sambanden mellan människans sociala och ekonomiska aktiviteter och ekosystemens bevarande, för vilket det – särskilt i alpområdet – måste antas ändamålsenliga och diversifierade åtgärder i samförstånd med lokalbefolkning, politiska institutioner och näringslivets och arbetsmarknadens organisationer,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att lokalbefolkningen måste få bestämma över sin egen sociala, kulturella och ekonomiska utveckling, och måste vara delaktig när denna utveckling förverkligas inom den befintliga institutionella ramen,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att vissa problem bara kan lösas på ett internationellt plan och kräver gemensamma åtgärder av alla länder i Alperna och av de direkt berörda regionala och lokala myndigheterna,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att täckandet av energibehoven är en viktig faktor för den ekonomiska och sociala utvecklingen, både inom och utanför alpområdet,

SOM ÄR MEDVETNA om hur viktigt det är att använda och vidareutveckla ekonomiska instrument för att bättre kunna ta hänsyn till de faktiska kostnaderna vid beräkningen av energipriserna,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att alpområdet på ett hållbart sätt kommer att bidra till att täcka Europas energibehov, och att det också för alpområdet förutom tillräckliga dricksvattenresurser också krävs energiresurser som räcker för att man skall kunna förbättra den ekonomiska produktiviteten och befolkningens levnadsvillkor,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att alpområdet spelar en ytterst viktig roll för sammankopplingen av de europeiska ländernas energisystem,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att åtgärder i alpområdet, som syftar till rationell energianvändning och hållbar användning av vatten- och virkesresurser, bidrar till att täcka nationella energibehov, och att det blir allt viktigare att utnyttja biomassa och solenergi,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I syfte att avsevärt bidra till att öka befolkningens trygghet, skydda miljön, spara resurser och bevara klimatet åtar sig de fördragsslutande parterna att skapa nödvändiga förutsättningar och att vidta lämpliga åtgärder för besparing, produktion, överföring, distribution och användning av energi inom det territorium som omfattas av Alpkonventionen, och att på så sätt sörja för en utveckling inom energisektorn som är både hållbar och förenlig med alpområdets specifika toleransgränser.

Artikel 2

Grundläggande åtaganden

1.   De fördragsslutande parterna skall i enlighet med protokollet

a)

samordna sina energisparprogram med sin allmänna fysiska planering för alpområdet,

b)

anpassa systemen för produktion, överföring och distribution av energi så att alpområdets infrastruktursystem används på bästa möjliga sätt med hänsyn till miljöskyddskraven,

c)

begränsa energisektorns miljökonsekvenser genom att i möjligaste mån optimera tjänsterna för energikonsumenterna med hjälp av bland annat följande åtgärder:

användning av effektivare teknik för att minska energibehoven,

ökad användning av förnybara energikällor för att täcka resterande energibehov,

optimering av befintliga anläggningar för energiproduktion från icke-förnybara energikällor,

d)

begränsa energiinfrastrukturens negativa konsekvenser för miljön och landskapet, även effekterna av den tillhörande avfallshanteringen, genom att vidta förebyggande åtgärder i samband med nya anläggningar och genom att vid behov förbättra befintliga anläggningar,

2.   Vid uppförandet av ny, stor energiinfrastruktur, eller vid en betydande ökning av den befintliga infrastrukturens kapacitet, skall de fördragsslutande parterna bedöma konsekvenserna för alpområdets miljö och utvärdera de territoriella och socio-ekonomiska följderna i enlighet med artikel 12 och inom ramen för gällande lag. Parterna erkänner rätten till internationellt samråd om projekt med gränsöverskridande effekter.

3.   De fördragsslutande parterna skall i sin energipolitik ta hänsyn till att alpområdet lämpar sig för utnyttjande av förnybara energikällor, och de skall uppmuntra ömsesidig samverkan vid utarbetandet av energipolitiska utvecklingsprogram.

4.   De fördragsslutande parterna skall bevara skyddade områden och tillhörande buffertzoner, andra skyddade och tysta områden liksom områden med orörd natur och intakta landskap. De skall optimera energiinfrastrukturen med hänsyn till nivåerna för det alpina ekosystemets känslighet, tolerans och fortlöpande försämring.

5.   De fördragsslutande parterna är medvetna om att en bra forsknings- och utvecklingspolitik, som leder till förebyggande åtgärder och förbättringar, på ett betydande sätt kan bidra till att skydda Alperna från energiinfrastrukturens miljöeffekter. Parterna skall därför uppmuntra sådan forskning och utveckling och underrätta varandra om viktiga resultat.

6.   De fördragsslutande parterna skall tillsammans utveckla metoder för att bättre kunna ta hänsyn till de faktiska energikostnaderna.

Artikel 3

Överensstämmelse med internationell rätt och andra politikområden

1.   Protokollet skall genomföras i enlighet med internationella rättsregler, särskilt bestämmelserna i Alpkonventionen och tillhörande protokoll, och i enlighet med gällande internationella avtal.

2.   De fördragsslutande parterna förbinder sig att även inom övriga politikområden beakta protokollets mål, särskilt inom fysisk planering och regional utveckling, transport, jord- och skogsbruk samt turism, för att undvika negativa eller motstridiga effekter i alpområdet.

Artikel 4

Regionala och lokala myndigheters medverkan

1.   Varje fördragsslutande part skall inom sin befintliga institutionella ram fastställa på vilken nivå samordningen och samarbetet mellan institutionerna och de direkt berörda regionala och lokala myndigheterna bäst kan ordnas för att främja ett solidariskt ansvarstagande, särskilt för att utnyttja och utveckla samordningsvinster vid tillämpning av energistrategier och genomförande av därmed sammanhängande åtgärder i alpområdet.

2.   Direkt berörda regionala och lokala myndigheter skall delta i strategiernas och åtgärdernas olika förberedelse- och genomförandefaser i enlighet med sina befogenheter och inom gällande institutionella ramar.

3.   De fördragsslutande parterna skall uppmuntra internationellt samarbete mellan de institutioner som direkt berörs av energi- och miljöfrågor i syfte att främja gemensamma överenskommelser om lösningar på gemensamma problem.

KAPITEL II

SPECIFIKA ÅTGÄRDER

Artikel 5

Energisparande och rationell energianvändning

1.   I fråga om energisparande, distribution och rationell energianvändning krävs det särskilda åtgärder för alpområdet. I samband med detta skall beaktas

a)

att energibehoven är spridda över stora områden och varierar avsevärt beroende på höjd, årstid och turistnäringens krav,

b)

att det finns lokala förnybara energikällor,

c)

att atmosfäriska immissioner har särskilda följder för flodområden och dalgångar på grund av deras geomorfologiska särart.

2.   De fördragsslutande parterna skall se till att energianvändningen blir mer miljövänlig och skall i första hand uppmuntra energisparande och rationell energianvändning, särskilt i fråga om produktionsprocesser, allmännyttiga tjänster, stora hotellkomplex, samt transport-, sport- och fritidsanläggningar.

3.   De skall vidta åtgärder och anta bestämmelser för att bland annat

a)

förbättra isoleringen av byggnader och värmedistributionssystemens effektivitet,

b)

optimera uppvärmnings-, ventilations- och klimatanläggningars prestanda,

c)

med jämna mellanrum övervaka och vid behov minska förorenande utsläpp från värmeverk,

d)

spara energi genom moderna tekniska förfaranden för användning och omvandling av energi,

e)

individuellt beräkna kostnaden för uppvärmning och varmvatten,

f)

planera och främja nya byggnader med energisnål teknik,

g)

främja och genomföra kommunala eller lokala energi- och klimatprojekt i enlighet med de åtgärder som föreskrivs i artikel 2.1 c,

h)

förbättra energiprestandan i samband med renoveringen av byggnader och uppmuntra användningen av miljövänliga uppvärmningssystem.

Artikel 6

Förnybara energikällor

1.   De fördragsslutande parterna åtar sig att inom gränserna för sina finansiella resurser främja och i första hand använda förnybara energikällor som tar hänsyn till miljön och landskapet.

2.   De fördragsslutande parterna skall också uppmuntra användningen av decentraliserade anläggningar för utnyttjande av förnybara energikällor såsom vattenkraft, solenergi och biomassa.

3.   De fördragsslutande parterna skall uppmuntra användningen av förnybara energikällor, även i kombination med befintlig konventionell energiförsörjning.

4.   De fördragsslutande parterna skall särskilt uppmuntra energiproduktion genom rationell användning av vattenkraft och virke från bergsskog som förvaltas på ett hållbart sätt.

Artikel 7

Vattenkraft

1.   För nya vattenkraftverk, och om möjligt även för befintliga, skall de fördragsslutande parterna vidta lämpliga åtgärder för att se till att vattenflödenas ekologiska funktioner och landskapets integritet bevaras, exempelvis genom att fastställa minimiflöden, genom att införa normer för minskning av onaturliga variationer i vattennivån och genom att se till att djuren kan vandra.

2.   De fördragsslutande parterna får vidta åtgärder för att förbättra de befintliga vattenkraftverkens konkurrenskraft förutsatt att de uppfyller gällande säkerhets- och miljöstandarder.

3.   De fördragsslutande parterna åtar sig också att skydda vattenresurserna i vattentäktsområden, skyddade områden och tillhörande buffertzoner, andra skyddade och tysta områden liksom områden med orörd natur och intakta landskap.

4.   De fördragsslutande parterna skall rekommendera att nedlagda vattenkraftverk hellre tas i bruk på nytt än att det byggs nya. Bestämmelsen i punkt 1 om bevarande av vattenekosystem och andra berörda system skall även tillämpas på befintliga vattenkraftverk som åter tas i bruk.

5.   De fördragsslutande parterna får, inom ramen för gällande nationell lagstiftning, undersöka hur de kan få konsumenterna att betala marknadspriser för alpområdets resurser och i vilken utsträckning den lokala befolkningen på ett rättvist sätt kan ersättas för tillhandahållandet av tjänster av allmänt intresse.

Artikel 8

Energi från fossila bränslen

1.   De fördragsslutande parterna skall se till att bästa tillgängliga teknik används i nya värmeverk där fossila bränslen används för att producera el eller värme. Parterna skall i möjligaste mån begränsa utsläppen från alpområdets befintliga anläggningar med hjälp av lämpliga tekniska lösningar eller bränslen.

2.   De fördragsslutande parterna skall undersöka om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt och ur miljösynpunkt önskvärt att ersätta värmeverk som eldas med fossila bränslen med anläggningar som drivs med förnybara energikällor respektive som är decentraliserade.

3.   De fördragsslutande parterna skall vidta åtgärder som främjar kraftvärme och på så sätt sörja för en rationellare energianvändning.

4.   De fördragsslutande parterna skall i gränsregionerna i möjligaste mån samordna och sammankoppla sina system för kontroll av utsläpp och immissioner.

Artikel 9

Kärnenergi

1.   De fördragsslutande parterna åtar sig att, inom ramen för gällande internationella konventioner, utbyta all den information om kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar som kan eller skulle kunna få konsekvenser för alpområdet för att långfristigt skydda människors hälsa, flora och fauna, deras biocenos, livsmiljö och samspel.

2.   De fördragsslutande parterna skall dessutom i möjligaste mån samordna och sammankoppla sina system för övervakning av radioaktivitet i miljön.

Artikel 10

Överföring och distribution av energi

1.   De fördragsslutande parterna skall fortsätta att rationalisera och optimera all befintlig infrastruktur med hänsyn till miljöskyddskraven och inte minst behovet att bevara de mycket känsliga ekosystemen och landskapet, samtidigt som de i förekommande fall skall vidta de mått och steg som krävs för att skydda befolkningen och den alpina miljön.

2.   De fördragsslutande parterna skall göra allt som krävs för att undvika att befolkningen och miljön störs när det byggs kraftledningar och tillhörande kraftstationer, eller olje- och gasledningar, inklusive pumphus och kompressorstationer och anläggningar av stor betydelse för miljön, bland annat genom att i möjligaste mån använda befintliga anläggningar och ledningar.

3.   När det gäller kraftledningar skall de fördragsslutande parterna särskilt beakta betydelsen av skyddade områden och tillhörande buffertzoner, andra skyddade och tysta områden liksom områden som är intakta i fråga om natur, landskap och fågelfauna.

Artikel 11

Återställande av det naturliga tillståndet och miljöteknik

De fördragsslutande parterna skall med hjälp av pilotprojekt och miljökonsekvensbedömningar enligt gällande lagstiftning fastställa hur akvatiska områden och miljöer skall återställas när man har avslutat offentliga eller privata bygg- och anläggningsarbeten inom energisektorn som berör alpområdets miljö och ekosystem. Återställandet skall i möjligaste mån ske med hjälp av miljöteknik.

Artikel 12

Miljökonsekvensbedömning

1.   De fördragsslutande parterna skall, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella konventioner och avtal, göra en miljökonsekvensbedömning innan de bygger eller på ett väsentligt sätt ändrar energianläggningar enligt artiklarna 7, 8, 9 och 10 i protokollet.

2.   De fördragsslutande parterna är medvetna om att man i möjligaste mån bör anta bästa tillgängliga teknik för att kunna undvika eller begränsa miljökonsekvenser, eventuellt genom att riva nedlagda anläggningar som inte är miljövänliga.

Artikel 13

Samråd

1.   De fördragsslutande parterna åtar sig att samråda med varandra innan de inleder nya projekt som kan få gränsöverskridande konsekvenser.

2.   När det gäller sådana projekt skall de berörda fördragsslutande parterna få möjlighet att i god tid inkomma med synpunkter, som vederbörligen skall beaktas i samband med utfärdandet av tillstånd.

Artikel 14

Ytterligare åtgärder

De fördragsslutande parterna får vidta åtgärder i fråga om energi och hållbar utveckling som går utöver vad som föreskrivs i detta protokoll.

KAPITEL III

FORSKNING, UTBILDNING OCH INFORMATION

Artikel 15

Forskning och observation

1.   De fördragsslutande parterna skall, i nära samarbete och med hänsyn till de resultat som redan har tagits fram i olika nationella och internationella sammanhang, uppmuntra och samordna forskning och systematisk observation för att uppfylla protokollets mål, särskilt när det gäller metoder och kriterier för bedömningen av miljö- och klimatkonsekvenser samt särskilda tekniska lösningar för energisparande och rationell energianvändning i alpområdet.

2.   Forskningsresultaten skall också beaktas när energipolitiska mål och åtgärder fastställs och verifieras, och när utbildning och tekniskt stöd på lokal nivå ges till befolkning, ekonomiska aktörer och regionala och lokala myndigheter.

3.   De fördragsslutande parterna skall se till att de nationella forsknings- och observationsresultaten integreras i ett permanent gemensamt observations- och informationssystem, och att resultaten görs tillgängliga för allmänheten inom den befintliga institutionella ramen.

Artikel 16

Utbildning och information

1.   De fördragsslutande parterna skall främja grund- och vidareutbildning och information till allmänheten om protokollets mål, åtgärder och genomförande.

2.   De skall framför allt uppmuntra grund- och vidareutbildningens och det tekniska stödets vidareutveckling i energifrågor, inklusive miljö-, natur- och klimatskydd.

KAPITEL IV

GENOMFÖRANDE, KONTROLL OCH UTVÄRDERING

Artikel 17

Genomförande

De fördragsslutande parterna förbinder sig att bevaka genomförandet av detta protokoll, varvid alla lämpliga åtgärder skall vidtas inom den befintliga institutionella ramen.

Artikel 18

Kontroll av efterlevnad

1.   De fördragsslutande parterna skall regelbundet rapportera till den ständiga kommittén om de åtgärder som vidtagits med anledning av protokollet. Rapporterna skall också behandla åtgärdernas effektivitet. Alpkonferensen skall besluta hur ofta rapporterna skall lämnas.

2.   Den ständiga kommittén skall granska rapporterna för att förvissa sig om att de fördragsslutande parterna har fullgjort sina åtaganden i enlighet med protokollet. Kommittén kan också begära kompletterande uppgifter från de fördragsslutande parterna eller använda sig av andra informationskällor.

3.   Den ständiga kommittén skall upprätta en rapport om hur de fördragsslutande parterna fullgör sina åtaganden i enlighet med protokollet, och skall överlämna rapporten till Alpkonferensen.

4.   Alpkonferensen skall behandla rapporten. Om konferensen konstaterar att något åtagande inte har fullgjorts kan den utfärda rekommendationer.

Artikel 19

Utvärdering av bestämmelsernas effektivitet

1.   De fördragsslutande parterna skall regelbundet utreda och utvärdera hur effektiva bestämmelserna i protokollet är. Om det behövs för att målen skall uppnås får parterna ändra protokollet.

2.   Regionala och lokala myndigheter skall delta i denna utvärdering inom befintlig institutionell ram. Icke-statliga organisationer verksamma inom området kan också konsulteras.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20

Samband mellan Alpkonventionen och protokollet

1.   Detta protokoll är ett sådant protokoll som avses i artikel 2 och i andra artiklar i konventionen.

2.   Detta protokoll är öppet endast för parter i Alpkonventionen. En part som frånträder Alpkonventionen frånträder samtidigt protokollet.

3.   När Alpkonferensen behandlar ämnen som omfattas av detta protokoll får endast parter i protokollet rösta.

Artikel 21

Undertecknande och ratifikation

1.   Detta protokoll är öppet för undertecknande för stater som har undertecknat Alpkonventionen samt för Europeiska gemenskapen från den 16 oktober 1998, och för Republiken Österrike, som är depositarie, från den 16 november 1998.

2.   För fördragsslutande parter som samtyckt till att bli bundna av protokollet träder det i kraft tre månader efter det att tre stater har deponerat sina ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument.

3.   För de fördragsslutande parter som senare samtyckt till att bli bundna av protokollet träder det i kraft tre månader efter det att parten deponerat sitt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument. Parter som tillträder protokollet efter det att ändringar av protokollet trätt i kraft tillträder det ändrade protokollet.

Artikel 22

Underrättelser

Depositarien skall underrätta de stater som anges i ingressen och Europeiska gemenskapen om följande rörande protokollet:

a)

Varje undertecknande.

b)

Varje deponering av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument.

c)

Varje datum för ikraftträdande.

d)

Varje förklaring från fördragsslutande parter eller signatärer.

e)

Varje underrättelse från part om uppsägning, varvid det skall anges vilket datum uppsägningen får effekt.

Till bevis härpå har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, underskrivit detta protokoll.

Utfärdat i Bled den 16 oktober 1998, i ett enda exemplar på franska, italienska, slovenska och tyska, vilka alla fyra texter är lika giltiga, som skall deponeras i Republiken Österrikes statsarkiv. Depositarien skall ge var och en av signatärstaterna en bestyrkt kopia.


TILLÄMPNINGSPROTOKOLL

till 1991 års Alpkonvention avseende turism

”turismprotokoll”

Ingress

FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN,

FURSTENDÖMET MONACO,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,

och

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

SOM ENLIGT konventionen om skydd för Alperna av den 7 november 1991 (nedan kallad ”Alpkonventionen”) har till uppgift att föra en övergripande politik för att skydda alpområdet och skapa en hållbar utveckling där,

SOM AVSER att uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 2.2 och 2.3 i Alpkonventionen,

SOM BEAKTAR att de fördragsslutande parterna önskar samordna ekonomiska intressen och ekologiska krav och sörja för en hållbar utveckling,

SOM ÄR MEDVETNA om att Alperna utgör lokalbefolkningens livsmiljö och ramen för dess ekonomiska utveckling,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att lokalbefolkningen måste få bestämma över sin egen sociala, kulturella och ekonomiska utveckling, och måste vara delaktig när denna utveckling förverkligas inom den befintliga institutionella ramen,

SOM BEAKTAR att dagens människor med sin urbana livsstil har ett allt större behov av skiftande turist- och fritidsaktiviteter,

SOM BEAKTAR att Alperna är ett av Europas viktigaste turist- och fritidsområden tack vare det stora utbudet av fritidsaktiviteter, landskapets rikedomar och ekosystemens stora mångfald, och att det krävs en insats som sträcker sig utanför de nationella ramarna,

SOM BEAKTAR att en betydande del av befolkningen i några av de fördragsslutande parterna lever i Alperna och att turismen i alpområdet är av allmänt intresse, eftersom den bidrar till en bofast befolkning,

SOM BEAKTAR att bergsturismen ger ett betydande bidrag till alpområdets ekonomiska resultat, och att den i allt högre grad är utsatt för global konkurrens,

SOM BEAKTAR att utvecklingen på senare tid verkar gå mot bättre samordning av turist- och miljöintressen, eftersom kunderna såväl sommar som vinter visar ett ökat intresse för attraktiva och bevarade naturomgivningar, och många lokala beslutsfattare vinnlägger sig om att göra turistmålen mer miljövänliga,

SOM BEAKTAR att det på varje plats i alpområdet måste tas särskild hänsyn till ekosystemens begränsade anpassningsförmåga och specifika särart,

SOM ÄR MEDVETNA om att natur- och kulturarvet och landskapet är grundläggande för turismen i Alperna,

SOM ÄR MEDVETNA om att alpstaterna skiljer sig åt när det gäller naturliga, kulturella, ekonomiska och institutionella förhållanden, och att de därför i sin utveckling har gått egna vägar och skapat en turistisk mångfald som är fjärran från internationell likformighet och som bör ge upphov till diversifierade och kompletterande turistverksamheter,

SOM ÄR MEDVETNA om att det är nödvändigt att inom turistsektorn verka för en hållbar utveckling som bygger på naturarvets utnyttjande och på högkvalitativa tjänster, eftersom de flesta alpregioner är beroende av turismen och den utkomst som den ger befolkningen,

SOM ÄR MEDVETNA om att turisterna bör uppmuntras att vara rädda om naturen, att man bör öka deras förståelse för de människor som lever och arbetar på semesterorterna och att man bör sörja för optimala förutsättningar så att de verkligen kan upptäcka alpområdets natur och mångfald,

SOM ÄR MEDVETNA om att det är de professionella turistorganisationernas och de regionala och lokala myndigheternas ansvar att samordna sig i alpområdet och att göra vad som krävs för att förbättra sina produktionsstrukturer och för att bli effektivare,

SOM ÖNSKAR säkerställa en hållbar utveckling i alpområdet genom en miljövänlig turism, eftersom turismen är en grundbult i lokalbefolkningens levnadsvillkor och ekonomi,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att vissa problem bara kan lösas på ett internationellt plan och kräver gemensamma åtgärder av alla länder i Alperna,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Syftet med protokollet är att inom den befintliga institutionella ramen bidra till en hållbar utveckling i alpområdet genom att uppmuntra en miljövänlig turism med hjälp av särskilda åtgärder och rekommendationer som tar hänsyn till lokalbefolkningens och turisternas intressen.

Artikel 2

Internationellt samarbete

1.   De fördragsslutande parterna åtar sig att undanröja alla hinder för internationellt samarbete mellan alpområdets regionala och lokala myndigheter och att se till att gemensamma problem löses genom samarbete på lämplig lokal nivå.

2.   De fördragsslutande parterna skall uppmuntra internationellt samarbete mellan de behöriga organen. De skall bland annat se till att gränsöverskridande områden utvecklas genom att samordna miljövänliga turist- och fritidsaktiviteter.

3.   Om de regionala och lokala myndigheterna inte kan genomföra vissa åtgärder på grund av att det krävs nationell eller internationell behörighet, skall myndigheterna ges möjlighet att på ett effektivt sätt företräda befolkningens intressen.

Artikel 3

Protokollets mål i förhållande till andra politikområden

De fördragsslutande parterna förbinder sig att även inom övriga politikområden beakta protokollets mål, särskilt inom fysisk planering, transport, jord- och skogsbruk, miljö- och naturskydd samt vatten- och energiförsörjning, för att minska eventuella negativa eller motstridiga effekter i alpområdet.

Artikel 4

Regionala och lokala myndigheters medverkan

1.   Varje fördragsslutande part skall inom sin befintliga institutionella ram fastställa på vilken nivå samordningen och samarbetet mellan institutionerna och de direkt berörda regionala och lokala myndigheterna bäst kan ordnas för att främja ett solidariskt ansvarstagande, särskilt för att utnyttja och utveckla samordningsvinster vid tillämpning av turismstrategier och genomförande av därmed sammanhängande åtgärder.

2.   Direkt berörda regionala och lokala myndigheter skall delta i strategiernas och åtgärdernas olika förberedelse- och genomförandefaser i enlighet med sina befogenheter och inom befintliga institutionella ramar.

KAPITEL II

SPECIFIKA ÅTGÄRDER

Artikel 5

Utbudsbegränsning

1.   De fördragsslutande parterna åtar sig att sörja för en hållbar turistisk utveckling med en miljövänlig turism. De skall för detta ändamål på den mest lämpade nivån stödja behöriga organs initiativ till utarbetande och tillämpning av riktlinjer, utvecklingsprogram och sektorsplaner i enlighet med protokollets mål.

2.   Åtgärderna skall göra det möjligt att bedöma och jämföra de planerade insatsernas för- och nackdelar i fråga om bland annat

a)

de socio-ekonomiska följderna för lokalbefolkningen,

b)

konsekvenserna för mark, vatten, luft, landskap och naturlig jämvikt, med hänsyn till särskilda ekologiska förutsättningar, naturresurser och ekosystemens begränsade anpassningsförmåga,

c)

följderna för de offentliga finanserna.

Artikel 6

Riktlinjer för turismens utveckling

1.   De fördragsslutande parterna skall i samband med turismens utveckling beakta frågor om miljö- och landskapsskydd. De åtar sig att i möjligaste mån uppmuntra projekt som bevarar landskapet och som är godtagbara ur miljösynpunkt.

2.   De skall driva en hållbar politik för att göra naturnära turism i Alperna mer konkurrenskraftig och för att på så sätt ge ett betydande bidrag till alpområdets socio-ekonomiska utveckling. Åtgärder som främjar innovation och diversifiering inom turistbranschen skall prioriteras.

3.   I regioner med hårt turisttryck skall de fördragsslutande parterna sörja för jämvikt mellan intensiva och extensiva former av turism.

4.   I samband med incitament skall följande beaktas:

a)

Intensiv turism: anpassning av befintliga turiststrukturer och turistanläggningar till miljökrav och utveckling av nya strukturer i enlighet med protokollets mål.

b)

Extensiv turism: fortsatt miljövänlig turistverksamhet och utveckling av ny sådan turism samt främjande av turistregionernas natur- och kulturarv.

Artikel 7

Kvalitetsforskning

1.   De fördragsslutande parterna skall anta en strategi som syftar till permanent och systematisk forskning om kvaliteten på turistutbudet i hela alpområdet, bland annat med hänsyn till miljökrav.

2.   De skall uppmuntra erfarenhetsutbyte och genomförande av gemensamma handlingsprogram för att förbättra kvaliteten på bland annat följande:

a)

Integration av anläggningar i landskap och naturmiljöer.

b)

Stadsplanering, arkitektur (nya byggnader och upprustning av orter).

c)

Turistutbud och anläggningar för inkvartering.

d)

Diversifiering av turismen i alpområdet genom främjande av de olika berörda regionernas kulturverksamhet.

Artikel 8

Begränsning av turistströmmarna

De fördragsslutande parterna skall uppmuntra en begränsning av turistströmmarna, särskilt i skyddade områden, genom att turisterna sprids ut och inkvarteras på ett sätt som säkerställer områdenas uthållighet.

Artikel 9

Naturliga gränser för utvecklingen

De fördragsslutande parterna skall se till att turismens utveckling är anpassad till miljöns särdrag och till tillgängliga resurser i området eller regionen i fråga. Innan projekt som märkbart kan påverka miljön inleds skall det inom befintliga institutionella ramar göras en miljökonsekvensbedömning som de fördragsslutande parterna skall beakta vid sina beslut.

Artikel 10

Tysta områden

De fördragsslutande parterna åtar sig att, i enlighet med gällande lagar och miljökriterier, avgränsa tysta områden utan turistanläggningar.

Artikel 11

Inkvarteringsstrategi

De fördragsslutande parterna skall ta fram inkvarteringsstrategier som tar hänsyn till det begränsade utrymmet och som prioriterar kommersiell inkvartering, upprustning och användning av befintliga byggnader samt modernisering och förbättring av kvaliteten på befintliga inkvarteringsmöjligheter.

Artikel 12

Skidliftar

1.   De fördragsslutande parterna är överens om att tillämpa en strategi inom ramen för de nationella förfarandena för godkännande av skidliftar som vid sidan om ekonomiska intressen och säkerhetskrav också tar hänsyn till ekologiska krav och till landskapet.

2.   Nya driftstillstånd och koncessioner för skidliftar får bara beviljas om nedlagda skidliftar nedmonteras och avlägsnas och om ytor som inte längre används återställs i sitt naturliga tillstånd med främst lokala växtarter.

Artikel 13

Turisttrafik och turisttransporter

1.   De fördragsslutande parterna skall främja åtgärder som syftar till att minska motortrafiken i turistorterna.

2.   Vidare skall de ställa sig bakom privata eller offentliga initiativ som går ut på att underlätta kollektiv transport till turistorter och turistanläggningar samt att uppmuntra turisterna att använda kollektiva transportmedel.

Artikel 14

Särskild bygg- och anläggningsteknik

1.   De fördragsslutande parterna skall se till att skidbackar byggs, underhålls och drivs på ett sätt som på bästa möjliga sätt integrerar anläggningarna i landskapet utan att störa den naturliga jämvikten eller känsliga biotoper.

2.   Markarbeten skall i möjligaste mån undvikas och omstrukturerade ytor skall återplanteras, främst med lokala växtarter, om de naturliga förhållandena tillåter detta.

Nationell lagstiftning får tillåta tillverkning av konstgjord snö under de köldperioder som är specifika för varje plats, bland annat för att säkra utsatta områden, under förutsättning att den berörda platsens hydrologiska, klimatiska och ekologiska förhållanden lämpar sig för detta.

Artikel 15

Sportaktiviteter

1.   De fördragsslutande parterna åtar sig att ta fram en strategi för att begränsa utomhussportaktiviteter, särskilt i skyddade områden, så att negativa följder för miljön undviks. Vid behov kan sådana aktiviteter förbjudas.

2.   De fördragsslutande parterna åtar sig att i möjligaste mån begränsa och vid behov förbjuda sportaktiviteter med motorfordon utanför de områden som särskilt har godkänts för detta av de behöriga myndigheterna.

Artikel 16

Landning av luftfartyg

De fördragsslutande parterna åtar sig att i möjligaste mån begränsa och vid behov förbjuda landning av luftfartyg i sportsyfte utanför flygplatser.

Artikel 17

Utveckling av ekonomiskt svaga regionala och lokala myndigheter och regioner

Det rekommenderas att de fördragsslutande parterna undersöker lösningar på lämplig lokal nivå för att sörja för en väl avvägd utveckling av ekonomiskt svaga regioner och ekonomiskt svaga regionala och lokala myndigheter.

Artikel 18

Spridning av semestrar

1.   De fördragsslutande parterna skall vinnlägga sig om att bättre sprida efterfrågan på turistregionerna i tid och rum.

2.   För detta ändamål är det lämpligt att verka för mellanstatligt samarbete när det gäller spridning av semestrar och försök med förlängda säsonger.

Artikel 19

Innovationsfrämjande åtgärder

Det rekommenderas att de fördragsslutande parterna tar fram incitament för att uppmuntra genomförandet av protokollets riktlinjer. Parterna skall för detta ändamål bland annat undersöka möjligheten att anordna en tävling för alpområdet där man belönar sådana innovativa turistinitiativ och produkter som uppfyller protokollets mål.

Artikel 20

Samarbete mellan turism, jordbruk, skogsbruk och hantverk

De fördragsslutande parterna skall stödja samarbete mellan turism, jordbruk, skogsbruk och hantverk. De skall bland annat främja verksamhetskombinationer som skapar arbetstillfällen i linje med en hållbar utveckling.

Artikel 21

Ytterligare åtgärder

De fördragsslutande parterna får vidta åtgärder för en hållbar turism som går utöver vad som föreskrivs i detta protokoll.

KAPITEL III

FORSKNING, UTBILDNING OCH INFORMATION

Artikel 22

Forskning och observation

1.   De fördragsslutande parterna skall i nära samarbete uppmuntra och samordna den forskning och systematiska observation som krävs för förbättrad kunskap om samspelet mellan turism och miljö i Alperna och för en analys av den framtida utvecklingen.

2.   De fördragsslutande parterna skall se till att de nationella forsknings- och observationsresultaten integreras i ett permanent gemensamt observations- och informationssystem, och att resultaten görs tillgängliga för allmänheten inom den befintliga institutionella ramen.

3.   De fördragsslutande parterna åtar sig att utbyta information om sina erfarenheter för att underlätta genomförandet av protokollets bestämmelser och rekommendationer och att samla in relevanta uppgifter om kvalitetshöjning för turismen.

Artikel 23

Utbildning och information

1.   De fördragsslutande parterna skall främja grund- och vidareutbildning och information till allmänheten om protokollets mål, åtgärder och genomförande.

2.   Det rekommenderas att de fördragsslutande parterna inkluderar natur- och miljökunskap i yrkesutbildning för yrken med direkt eller indirekt koppling till turismen. Det kan också införas ny utbildning där turism och miljö förs samman. Som exempel kan nämnas

”naturfritidsledare”,

”kvalitetsansvariga för turistorter”,

”personliga assistenter för funktionshindrade turister”.

KAPITEL IV

GENOMFÖRANDE, KONTROLL OCH UTVÄRDERING

Artikel 24

Genomförande

De fördragsslutande parterna förbinder sig att bevaka genomförandet av detta protokoll, varvid alla lämpliga åtgärder skall vidtas inom den befintliga institutionella ramen.

Artikel 25

Kontroll av efterlevnad

1.   De fördragsslutande parterna skall regelbundet rapportera till den ständiga kommittén om de åtgärder som vidtagits med anledning av protokollet. Rapporterna skall också behandla åtgärdernas effektivitet. Alpkonferensen skall besluta hur ofta rapporterna skall lämnas.

2.   Den ständiga kommittén skall granska rapporterna för att förvissa sig om att de fördragsslutande parterna har fullgjort sina åtaganden i enlighet med protokollet. Kommittén kan också begära kompletterande uppgifter från de fördragsslutande parterna eller använda sig av andra informationskällor.

3.   Den ständiga kommittén skall upprätta en rapport om hur de fördragsslutande parterna fullgör sina åtaganden i enlighet med protokollet, och skall överlämna rapporten till Alpkonferensen.

4.   Alpkonferensen skall behandla rapporten. Om konferensen konstaterar att något åtagande inte har fullgjorts kan den utfärda rekommendationer.

Artikel 26

Utvärdering av bestämmelsernas effektivitet

1.   De fördragsslutande parterna skall regelbundet utreda och utvärdera hur effektiva bestämmelserna i protokollet är. Om det behövs för att målen skall uppnås får parterna ändra protokollet.

2.   Regionala och lokala myndigheter skall delta i denna utvärdering inom befintlig institutionell ram. Icke-statliga organisationer verksamma inom området kan också konsulteras.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 27

Samband mellan Alpkonventionen och protokollet

1.   Detta protokoll är ett sådant protokoll som avses i artikel 2 och i andra artiklar i konventionen.

2.   Detta protokoll är öppet endast för parter i Alpkonventionen. En part som frånträder Alpkonventionen frånträder samtidigt protokollet.

3.   När Alpkonferensen behandlar ämnen som omfattas av detta protokoll får endast parter i protokollet rösta.

Artikel 28

Undertecknande och ratifikation

1.   Detta protokoll är öppet för undertecknande för stater som har undertecknat Alpkonventionen samt för Europeiska gemenskapen från den 16 oktober 1998, och för Republiken Österrike, som är depositarie, från den 16 november 1998.

2.   För fördragsslutande parter som samtyckt till att bli bundna av protokollet träder det i kraft tre månader efter det att tre stater har deponerat sina ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument.

3.   För de fördragsslutande parter som senare samtyckt till att bli bundna av protokollet träder det i kraft tre månader efter det att parten deponerat sitt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument. Parter som tillträder protokollet efter det att ändringar av protokollet trätt i kraft tillträder det ändrade protokollet.

Artikel 29

Underrättelser

Depositarien skall underrätta de stater som anges i ingressen och Europeiska gemenskapen om följande rörande protokollet:

a)

Varje undertecknande.

b)

Varje deponering av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument.

c)

Varje datum för ikraftträdande.

d)

Varje förklaring från fördragsslutande parter eller signatärer.

e)

Varje underrättelse från part om uppsägning, varvid det skall anges vilket datum uppsägningen får effekt.

Till bevis härpå har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, underskrivit detta protokoll.

Utfärdat i Bled den 16 oktober 1998, i ett enda exemplar på franska, italienska, slovenska och tyska, vilka alla fyra texter är lika giltiga, som skall deponeras i Republiken Österrikes statsarkiv. Depositarien skall ge var och en av signatärstaterna en bestyrkt kopia.


Kommissionen

22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/50


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 21 december 2005

om förteckningen, i enlighet med artikel 26 e i rådets förordning (EG) nr 980/2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet, över förmånsländer som får omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre

(2005/924/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet (1), särskilt artiklarna 11 och 26, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EG) nr 980/2005 kan utvecklingsländer som uppfyller vissa krav beträffande hållbar utveckling och gott styre få omfattas av en särskild stimulansordning.

(2)

Vart och ett av de utvecklingsländer som önskar utnyttja den särskilda stimulansordningen har lämnat in en skriftlig ansökan om detta senast den 31 oktober 2005, åtföljd av uttömmande uppgifter om ratificeringen av de relevanta konventionerna och om den lagstiftning som antagits och de åtgärder som vidtagits för att i praktiken tillämpa dessa konventioner samt av dess åtagande att godta och till fullo efterleva de övervaknings- och översynsmekanismer som föreskrivs i de berörda konventionerna och de därtill hörande instrumenten.

(3)

Kommissionen har prövat ansökningarna i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 980/2005 och upprättat den slutgiltiga förteckningen över förmånsländer som uppfyller de relevanta kriterierna. Dessa länder bör således få omfattas av den särskilda stimulansordningen under tiden 1 januari 2006–31 december 2008.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för allmänna tullförmåner.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Följande utvecklingsländer skall från och med den 1 januari 2006 till och med den 31 december 2008 omfattas av den särskilda stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre som föreskrivs i förordning (EG) nr 980/2005.

(BO)

Bolivia

(CO)

Colombia

(CR)

Costa Rica

(EC)

Ecuador

(GE)

Georgien

(GT)

Guatemala

(HN)

Honduras

(LK)

Sri Lanka

(MD)

Moldavien

(MN)

Mongoliet

(NI)

Nicaragua

(PA)

Panama

(PE)

Peru

(SV)

El Salvador

(VE)

Venezuela

Utfärdat i Bryssel den 21 december 2005.

På kommissionens vägnar

Peter MANDELSON

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.


22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/51


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 14 december 2005

om det samordnade kontrollprogram som skall genomföras på foderområdet under 2006 i enlighet med rådets direktiv 95/53/EG

(2005/925/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 95/53/EG av den 25 oktober 1995 om fastställande av principerna för organisationen av officiell kontroll på djurfoderområdet (1), särskilt artikel 22.3, och

av följande skäl:

(1)

Under 2005 har medlemsstaterna valt ut vissa frågor som bör ingå i ett samordnat kontrollprogram för år 2006.

(2)

Även om det i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (2) fastställs högsta tillåtna halter av aflatoxin B1 i foder, finns det inga gemenskapsbestämmelser för andra mykotoxiner, t.ex. okratoxin A, zearalenon, deoxynivalenol, fumonisin, T 2- och HT 2-toxiner. Om man samlade in uppgifter om förekomsten av dessa mykotoxiner genom stickprov, skulle det bilda ett värdefullt underlag för en bedömning av situationen med tanke på framtida lagstiftning. Dessutom är vissa foderråvaror, t.ex. spannmål och oljeväxtfrön, särskilt utsatta för kontaminering med mykotoxiner på grund av förhållandena vid skörd, lagring och transport. Eftersom mykotoxinkoncentrationen växlar från år till år, är det lämpligt att samla in uppgifter från flera år i rad för alla de nämnda mykotoxinerna.

(3)

Tidigare resultat av kontrollerna av förekomsten av antibiotika och koccidiostatika i vissa foder avsedda för djurarter eller kategorier för vilka dessa aktiva ämnen inte är tillåtna visar att det fortfarande sker överträdelser i detta avseende. I enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (3) är det dessutom viktigt att garantera att utfasningen av antibiotika som fodertillsats sker effektivt.

(4)

Det är viktigt att säkerställa att de restriktioner för användning av foderråvaror av animaliskt ursprung i foder som fastställs i EU-lagstiftningen verkligen tillämpas.

(5)

Man bör säkerställa att halterna av spårelementen koppar och zink i foderblandningar för svin inte överstiger den högsta tillåtna halten enligt kommissionens förordning (EG) nr 1334/2003 av den 25 juli 2003 om ändring av villkoren för godkännande av fodertillsatser som hör till typen spårelement (4).

(6)

Åtgärderna i denna rekommendation är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

Under år 2006 bör medlemsstaterna genomföra ett samordnat kontrollprogram med inriktning på följande:

a)

Koncentrationen av mykotoxiner (aflatoxin B1, okratoxin A, zearalenon, deoxynivalenol, fumonisin, T 2- och HT 2-toxiner) i foder och därvid lämna uppgift om analysmetoder. Provtagningsmetoderna skall omfatta både stickprov och riktad provtagning. I det senare fallet skall proven bestå av foderråvaror som misstänks innehålla högre koncentrationer av mykotoxiner, t.ex. spannmål, oljeväxtfrön, oljehaltiga frukter, produkter och biprodukter till dessa samt foderråvaror som lagrats länge eller transporterats till havs över långa avstånd. När det gäller aflatoxin B1 bör man särskilt uppmärksamma foderblandningar för andra mjölkdjur än mjölkboskap. Resultaten av kontrollerna bör redovisas med hjälp av mallen i bilaga I.

b)

Koccidiostatika eller histomonostatika, oberoende av om de får användas som fodertillsatser för vissa djurarter och djurkategorier eller inte, som ofta förekommer i förblandningar utan läkemedel eller i foderblandningar där dessa ämnen inte är tillåtna. Kontrollerna bör inriktas på dessa ämnen i förblandningar och foderblandningar, om den behöriga myndigheten anser att det finns större möjlighet att finna oegentligheter. Resultaten av kontrollerna bör redovisas med hjälp av mallen i bilaga II.

c)

Utfasningen av användningen av antibiotika som fodertillsats enligt bilaga II.

d)

Genomförande av restriktioner för framställning och användning av foderråvaror av animaliskt ursprung enligt bilaga III.

e)

Halten av koppar och zink i foderblandningar för svin enligt bilaga IV.

2.

Medlemsstaterna bör redovisa resultaten av det samordnade kontrollprogrammet enligt punkt 1 i ett särskilt kapitel i den årsrapport om kontrollverksamheten som skall överlämnas före den 1 april 2007 och den senaste versionen av den harmoniserade rapporteringsmodellen.

Utfärdad i Bryssel den 14 december 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 265, 8.11.1995, s. 17. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/46/EG (EGT L 234, 1.9.2001, s. 55).

(2)  EGT L 140, 30.5.2002, s. 10. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/8/EG. (EUT L 27, 29.1.2005, s. 44.).

(3)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 378/2005 (EUT L 59, 5.3.2005, s. 8).

(4)  EUT L 187, 26.7.2003, s. 11. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2112/2003 (EUT L 317, 2.12.2003, s. 22).


BILAGA I

Koncentration av vissa mykotoxiner (aflatoxin B1, okratoxin A, zearalenon, deoxynivalenol, fumonisin, T 2- och HT 2-toxiner) i foder

Enskilda resultat av alla prover. Mall för de rapporter som avses i punkt 1 a

Djurfoder

Provmetod

(stickprov eller riktad provtagning)

Slag och koncentration av mykotoxiner (μg/kg för foder med en fuktighetshalt på 12 %)

Klass (1)

Typ (2)

Ursprungsland

Aflatoxin B1

Okratoxin A

Zearalenon

Deoxynivalenol

Fumonisin (3)

T-2 and HT-2 toxin (4)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den behöriga myndigheten skall också ange

vilken åtgärd som vidtas när de högsta tillåtna halterna av aflatoxin B1 överskrids,

analysmetoder,

detektionsgränser.


(1)  Välj en av följande typer: foderråmaterial, fodertillsats, förblandning, tillskottsfoder, helfoder, foderblandning.

(2)  Välj en av följande typer: a) för foderråmaterial, namnet på foderråmaterialet enligt del B i bilagan till rådets direktiv 96/25/EG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 35), b) för övriga foder, målarten.

(3)  Koncentrationen av fumonisin B1 och B2 kan rapporteras som summan av båda.

(4)  Koncentrationen av T 2- och HT 2-toxiner kan rapporteras som summan av båda.


BILAGA II

Förekomst av vissa medicinskt verksamma ämnen som inte är tillåtna som fodertillsatser

Vissa medicinskt verksamma ämnen får förekomma som tillsatser i förblandningar och foderblandningar för vissa djurarter och kategorier, om de uppfyller kraven i artikel 10 i förordning (EG) nr 1831/2003.

Om det förekommer otillåtna medicinskt verksamma ämnen i foder för vissa djurarter och kategorier, innebär det en överträdelse.

De medicinskt verksamma ämnen som skall kontrolleras bör väljas bland följande:

1.

Medicinskt verksamma ämnen som är tillåtna som fodertillsatser för endast vissa djurarter eller djurkategorier:

 

dekokinat (Deccox)

 

diklazuril (Clinacox 0,2 %)

 

halofuginonhydrobromid (Stenorol)

 

lasalocid A natrium (Avatec 15 %)

 

maduramicinammonium alfa (Cygro 1 %)

 

monensinnatrium (Elancoban G100, 100, G200, 200)

 

narasin (Monteban)

 

narasin – nicarbazin (Maxiban G160)

 

robenidin hydroklorid (Cycostat 66 G)

 

salinomycin natrium (Sacox 120G, 120)

 

semduramicin natrium (Aviax 5 %)

2.

Medicinskt verksamma ämnen som inte längre är tillåtna som fodertillsatser:

 

amprolium

 

amprolium/etopabat

 

arprinocid

 

avilamycin

 

avoparcin

 

karbadox

 

dimetridazol

 

dinitolmid

 

flavofosfolipol

 

ipronidazol

 

metiklorpindol

 

metiklorpindol/metylbensokvat

 

nicarbazin

 

nifursol

 

olakvindox

 

ronidazol

 

spiramycin

 

tetracyklin

 

tylosinfosfat

 

virginiamycin

 

zinkbacitracin

 

andra antimikrobiella ämnen

3.

Medicinskt verksamma ämnen som aldrig varit tillåtna som fodertillsatser:

andra ämnen

Enskilda resultat av alla prover som inte uppfyller kraven. Mall för de rapporter som avses i punkt 1 b

Slag av foder

(djurart och djurkategori)

Upptäckt ämne

Halt

Anledning till överträdelsen (1)

Åtgärd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den behöriga myndigheten bör också uppge

det totala antalet prover,

namn på de ämnen som undersökts,

analysmetoder,

detektionsgränser.


(1)  Skäl till att det icke tillåtna ämnet förekommer i fodret enligt en undersökning som utförts av den behöriga myndigheten.


BILAGA III

Restriktioner för framställning och användning av foderråvaror av animaliskt ursprung

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EEG) nr 882/2004 (1) bör medlemsstaterna under 2006 genomföra ett samordnat kontrollprogram för att fastställa om de restriktioner som har införts när det gäller framställning och användning av foderråvaror av animaliskt ursprung har följts.

För att säkerställa att förbudet mot utfodring av vissa djur med bearbetat animaliskt protein enligt bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (2) har tillämpats på ett effektivt sätt, bör medlemsstaterna genomföra ett särskilt kontrollprogram utifrån riktade kontroller. I enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 882/2004 bör kontrollprogrammet bygga på en riskbaserad strategi där samtliga produktionsled och typer av anläggningar där foder produceras, hanteras och administreras ingår. Medlemsstaterna bör särskilt ta hänsyn till definitionen av kriterier som kan relateras till en risk. Viktningen av varje enskilt kriterium bör stå i proportion till risken. Kontrollfrekvensen och antalet prov som skall analyseras på anläggningarna bör stå i relation till summan av viktningar som hänförs till dessa anläggningar.

Vid utarbetandet av ett kontrollprogram bör hänsyn tas till följande vägledande förteckning över anläggningar och kriterier:

Anläggningar

Kriterier

Viktning

Foderfabriker

Foderfabriker med dubbla produktionslinjer som tillverkar foderblandningar för idisslare och för icke-idisslare som innehåller bearbetat animaliskt protein som undantagits

Foderfabriker som tidigare inte har följt bestämmelserna eller som misstänks för att inte följa bestämmelserna

Foderfabriker som importerar stora mängder foder med hög proteinhalt, t.ex. fiskmjöl, sojabönsmjöl, majsglutenmjöl och proteinkoncentrat

Foderfabriker som tillverkar stora mängder foderblandningar

Risk för korskontaminering till följd av interna arbetsmoment (uppdelning på silor, kontroll av att linjerna verkligen är åtskilda, kontroll av ingredienser, interna laboratorier, provtagningsrutiner)

 

Gränskontrollstationer och andra införselorter till gemenskapen

Import av stora/små mängder av foder

Foder med hög proteinhalt

 

Jordbruksföretag

Blandare på jordbruksföretag som använder bearbetat animaliskt protein som undantagits

Jordbruksföretag som håller idisslare och andra djur (risk för sammanblandning av foder)

Jordbruksföretag som köper foder i bulk

 

Handlare

Lagring och mellanlagring av foder med hög proteinhalt

Omfattande handel med foder i bulk

Handel med foderblandningar som tillverkats utomlands

 

Mobila blandare

Blandare som tillverkar foderblandningar för såväl idisslare som icke-idisslare

Blandare som tidigare inte har följt bestämmelserna eller som misstänks för att inte följa bestämmelserna

Blandare som tillsätter foder med hög proteinhalt

Blandare som tillverkar stora mängder foder

Blandare som levererar till ett stort antal jordbruksföretag, inkl. företag som håller idisslare

 

Transportmedel

Fordon som används för transport av bearbetat animaliskt protein och fodermedel

Fordon som tidigare har inte har följt bestämmelserna eller som misstänks för att inte följa bestämmelserna

 

I stället för att använda dessa vägledande anläggningar och kriterier kan medlemsstaterna överlämna sin egen riskbedömning till kommissionen före den 31 mars 2006.

Provtagningen bör inriktas på de partier eller situationer där sannolikheten är störst för korskontaminering med förbjudet bearbetat protein (det första partiet efter transport av foder innehållande animaliskt protein som är förbjudet för detta parti, tekniska problem eller förändringar i produktionslinjerna, förändringar i lager eller silor för råvaror i bulkform).

Kontrollerna kan också utsträckas till analys av damm i fordon, tillverkningsutrustning och lagringsutrymmen.

Det lägsta antalet kontroller per år i en medlemsstat bör vara 10 per 100 000 ton tillverkad foderblandning. Det lägsta antalet officiella prover per år i en medlemsstat bör vara 20 per 100 000 ton tillverkad foderblandning. Innan alternativa metoder har godkänts bör identifiering och bedömning i mikroskop såsom de beskrivs i kommissionens direktiv 2003/126/EG (3) användas vid analys av prover. Upptäckt av animaliskt protein skall tolkas i enlighet med förordning (EG) nr 999/2001.

Resultaten av kontrollprogrammen bör meddelas kommissionen i följande format.

Sammanfattning av kontrollerna av restriktioner för utfodring av foder av animaliskt ursprung (utfodring med bearbetat animaliskt protein som är förbjudet)

A.   Dokumenterade kontroller

Led

Antal kontroller, inkl. kontroller av förekomst av bearbetat animaliskt protein

Antal överträdelser som inte konstaterats vid laboratorieanalys utan vid t.ex. dokumentkontroll

Import av foderråvaror

 

 

Lagring av foderråvaror

 

 

Foderfabriker

 

 

Blandare på jordbruksföretag/mobila blandare

 

 

Mellanhänder

 

 

Transportmedel

 

 

Jordbruksföretag som håller icke-idisslare

 

 

Jordbruksföretag som håller idisslare

 

 

Övriga: …

 

 

B.   Provtagning och analyser av foderråvaror och foderblandningar avseende bearbetat animaliskt protein

Anläggningar

Antal officiella prover som analyserats för bearbetat animaliskt protein

Antal prover som inte uppfyller kraven

Förekomst av bearbetat animaliskt protein från landlevande djur

Förekomst av bearbetat animaliskt protein från fisk

Foderråvaror

Foderblandningar

Foderråvaror

Foderblandningar

Foderråvaror

Foderblandningar

för idisslare

för icke-idisslare

för idisslare

för icke-idisslare

för idisslare

för icke-idisslare

Vid import

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foderfabriker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mellanhänder/lagring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Transportmedel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Blandare på jordbruksföretag/mobila blandare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På jordbruksföretaget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga: …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C.   Översikt över förbjudet bearbetat animaliskt protein som påvisats i prover av foder för idisslare

 

Månad för provtagning

Typ av kontaminering, dess omfattning och ursprung

Sanktioner (eller andra åtgärder) som vidtagits

1

 

 

 

2

 

 

 

3

 

 

 

4

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

(2)  EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.

(3)  EUT L 339, 24.12.2003, s. 78.


BILAGA IV

Enskilda resultat av alla prov (både överensstämmande och icke-överensstämmande) avseende koppar och zink i foderblandningar för svin

Typ av foderblandningar

(djurkategori)

Spårelement

(koppar eller zink)

Påvisad halt

(mg/kg helfoder)

Anledning till att den högsta tillåtna halten överskrids (1)

Åtgärd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  Enligt en undersökning som utförts av den behöriga myndigheten.


22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/60


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 21 december 2005

om införande av kompletteringsåtgärder för att bekämpa infektion med lågpatogen aviär influensa i Italien och om upphävande av beslut 2004/666/EC

[delgivet med nr K(2005) 5566]

(Text av betydelse för EES)

(2005/926/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 92/40/EEG av den 19 maj 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa (3), särskilt artikel 16,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (4), särskilt artiklarna 4.3 och 13.3, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med kommissionens beslut 2002/975/EG av den 12 december 2002 om införande av vaccination för att komplettera åtgärderna för att bekämpa infektion med lågpatogen aviär influensa i Italien och om särskilda åtgärder för kontroll vid transport (5) genomfördes ett vaccinationsprogram i delar av norra Italien för att bekämpa infektioner med virusstammar av lågpatogen aviär influensa av subtyp H7N3. En strategi för differentiering mellan infekterade och vaccinerade djur (DIVA) verkställdes genom att använda ett heterologt vaccin av subtyp H7N1 som gör det möjligt att skilja infekterade fjäderfän från vaccinerade.

(2)

I enlighet med kommissionens beslut 2004/666/EG av den 29 september 2004 om införande av vaccination för att komplettera åtgärderna för att bekämpa infektion med lågpatogen aviär influensa i Italien och om särskilda åtgärder för kontroll vid transport och om upphävande av beslut 2002/975/EG (6) godkändes ett nytt vaccinationsprogram i ett mindre område i Italien jämfört med det föregående vaccinationsprogrammet i enlighet med beslut 2002/975/EG. Det nya vaccinationsprogrammet genomförs med ett bivalent vaccin mot aviär influensa av båda virussubtyperna H5 och H7. Denna typ av vaccination kommer att fortsätta åtminstone fram till den 31 december 2005. I det beslutet föreskrivs även ett förbud mot handel inom gemenskapen med levande fjäderfä och kläckägg som kommer från och/eller härrör från vaccinationsområdet och villkor för handel inom gemenskapen med färskt kött från vaccinerade fjäderfän enligt artikel 3 i beslut 2004/666/EG.

(3)

De rapporter om vaccinationsprogrammet i beslut 2004/666/EG som lagts fram vid flera möten i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa visar i allmänhet på gynnsamma resultat.

(4)

På grund av de gynnsamma resultaten i det vaccinationsområde som anges i beslut 2004/666/EG och mot bakgrund av den ökade erfarenheten av vaccination bör avsändande av slaktfjäderfä, kläckägg och dagsgamla kycklingar från Italien tillåtas om vissa villkor uppfylls.

(5)

Mot bakgrund av den särskilda risk som föreligger för att aviär influensa skall föras in i de nämnda områdena i Italien och det ändrade vaccinationsprogram daterat den 23 juni 2005 som Italien lagt fram för godkännande verkar det lämpligt att fortsätta vaccinationen i områden där risken för att sjukdomen förs in är större. Dessutom bör en noggrann uppföljning och övervakning ske både i vaccinationsområdet och i områdena runt omkring.

(6)

Särskilda provtagnings- och testförfaranden bör även tillämpas på slaktfjäderfä.

(7)

För tydlighetens skull bör beslut 2004/666/EG upphävas och ersättas med det här beslutet.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Godkännande av vaccinationsprogrammet

1.   Det ändrade vaccinationsprogrammet mot aviär influensa som Italien lade fram för kommissionen den 23 juni 2005 godkänns härmed (”vaccinationsprogrammet”).

Vaccinationsprogrammet skall genomföras med ett bivalent vaccin i de vaccinationsområden som specificeras i bilaga I (”vaccinationsområdet”). Vaccinationsprogrammet skall genomföras på ett effektivt sätt.

2.   Noggrann uppföljning och övervakning så som fastställs i vaccinationsprogrammet skall ske i det vaccinationsområde och i de övriga områden som specificeras i bilaga III.

Artikel 2

Transportrestriktioner för levande fjäderfä, kläckägg, dagsgamla kycklingar och färskt fjäderfäkött

Restriktioner för transport av levande fjäderfä, kläckägg, dagsgamla kycklingar och färskt fjäderfäkött till, från och inom vaccinationsområdet och från anläggningar i ett restriktionsområde som fastställts enligt bestämmelserna i vaccinationsprogrammet skall tillämpas enligt artikel 3–9 i detta beslut.

Artikel 3

Restriktioner för avsändande av levande fjäderfä, kläckägg och dagsgamla kycklingar

Inga levande fjäderfän, kläckägg eller dagsgamla kycklingar som kommer från och/eller härrör från anläggningar i vaccinationsområdet eller anläggningar i ett restriktionsområde som fastställts enligt bestämmelserna i vaccinationsprogrammet får avsändas från Italien.

Artikel 4

Undantag från restriktioner för avsändande av slaktfjäderfä

1.   Genom undantag från artikel 3 får slaktfjäderfä som kommer från och/eller härrör från anläggningar i vaccinationsområdet avsändas från Italien om

a)

de kommer från anläggningar som inte ligger i ett restriktionsområde som fastställts genom bestämmelserna i vaccinationsprogrammet,

b)

de härrör från flockar som regelbundet har undersökts och testats med negativt resultat för aviär influensa med särskild uppmärksamhet riktad mot indikatorfåglar,

c)

de härrör från flockar som har genomgått en klinisk inspektion av en officiell veterinär högst 48 timmar före lastning med särskild uppmärksamhet riktad mot indikatorfåglar,

d)

de härrör från flockar som med negativt resultat har genomgått serologiska test för aviär influensa vid det nationella laboratoriet för aviär influensa med användning av de provtagnings- och testförfaranden som anges i bilaga II till detta beslut,

e)

de skickas direkt till ett slakteri och slaktas omedelbart vid ankomst.

2.   Vid testning av flockar enligt punkt 1 b skall följande tester användas:

a)

För vaccinerade fåglar den indirekta immunofluorescensanalysen (iIFA-testet).

b)

För icke-vaccinerade fåglar

i)

hemagglutinationinhibitionstestet (HI),

ii)

AGID-testet,

iii)

ELISA-testet eller

iv)

vid behov iIFA-testet.

Artikel 5

Undantag från restriktioner för avsändande av kläckägg

Genom undantag från artikel 3 får kläckägg som kommer från och/eller härrör från anläggningar i vaccinationsområdet avsändas från Italien om

a)

de kommer från anläggningar som inte ligger i ett restriktionsområde som fastställts genom bestämmelserna i vaccinationsprogrammet,

b)

de kommer från flockar som regelbundet har undersökts och testats med negativt resultat för aviär influensa med användning av de tester som anges i artikel 4.2,

c)

de desinfekteras innan de lämnar anläggningen,

d)

de transporteras direkt till bestämmelsekläckeriet,

e)

bestämmelsekläckeriet kan säkerställa att kläckäggen går att spåra genom uppgifter om kläckäggens ursprungsanläggning och destinationen för de dagsgamla kycklingar som kläckts från dessa ägg.

Artikel 6

Undantag från restriktioner för avsändande av dagsgamla kycklingar

Genom undantag från artikel 3 får dagsgamla kycklingar som kommer från och/eller härrör från anläggningar i vaccinationsområdet avsändas från Italien om de härrör från kläckägg som uppfyller villkoren i artikel 5.

Artikel 7

Djurhälsointyg för sändningar av levande fjäderfä, kläckägg och dagsgamla kycklingar

På de djurhälsointyg som åtföljer sändningar av levande fjäderfä, kläckägg och dagsgamla kycklingar från Italien skall det stå ”Djurhälsovillkor för denna sändning överensstämmer med kommissionens beslut 2005/926/EG”.

Artikel 8

Restriktioner för avsändande och särskild märkning av färskt fjäderfäkött

1.   Färskt fjäderfäkött så som anges i artikel 2 skall märkas enligt punkt 2 och får inte avsändas från Italien om det kommer från

a)

fjäderfä som härrör från anläggningar i ett restriktionsområde som fastställts genom bestämmelserna i vaccinationsprogrammet,

b)

fjäderfä som vaccinerats mot aviär influensa,

c)

fjäderfä från flockar av seropositiva djur avsedda för slakt under officiell kontroll enligt vaccinationsprogrammet.

2.   Färskt fjäderfäkött som avses i punkt 1 skall märkas med ett särskilt kontroll- eller identifieringsmärke som inte kan förväxlas med kontrollmärket som anges i kapitel XII i bilaga I till rådets direktiv 71/118/EEG (7) och får framför allt inte vara ovalt. Kontrollmärket skall innehålla anläggningens godkännandenummer men får inte innehålla bokstäverna C.E.

Artikel 9

Undantag från restriktioner för avsändande av färskt fjäderfäkött

Genom undantag från artikel 8.1 b och 8.2 får färskt kött från kalkoner och höns som har vaccinerats mot aviär influensa med heterologt vaccin av subtyperna H7N1 och H5N9 avsändas från Italien om köttet kommer från höns och kycklingar som

a)

härrör från flockar som har undersökts och testats regelbundet med negativt resultat för aviär influensa med särskild uppmärksamhet riktad mot indikatorfåglar,

b)

härrör från flockar som har genomgått en klinisk inspektion av en officiell veterinär högst 48 timmar före lastning med särskild uppmärksamhet riktad mot indikatorfåglar,

c)

härrör från flockar som med negativt resultat har genomgått serologiska test för aviär influensa vid det nationella laboratoriet för aviär influensa med användning av de provtagnings- och testförfaranden som anges i bilaga II till detta beslut,

d)

kommer från flockar som har testats med negativt resultat för aviär influensa med användning av testerna i artikel 4.2,

e)

hålls åtskilda från flockar som inte uppfyller kraven i denna artikel,

f)

skickas direkt till ett slakteri och slaktas omedelbart vid ankomst.

Artikel 10

Hälsointyg för färskt kalkon- och hönskött

Färskt kalkon- och hönskött som uppfyller kraven i artikel 9 skall åtföljas av ett hälsointyg i enlighet med den förlaga som anges i bilaga VI till direktiv 71/118/EEG, vilket under punkt IV a skall innehålla följande intygande av en officiell veterinär:

”Det kalkonkött/hönskött (8) som beskrivs ovan överensstämmer med kommissionens beslut 2005/926/EG.

Artikel 11

Rengöring och desinfektion av förpackningar och transportmedel

Inom det vaccinationsområde som anges i bilaga I skall Italien säkerställa att

a)

endast engångsförpackningar eller förpackningsmaterial som kan rengöras och desinfekteras effektivt används för att samla in, lagra och transportera kläckägg och dagsgamla kycklingar,

b)

alla transportmedel som används till att transportera levande fjäderfä, kläckägg, dagsgamla kycklingar, färskt fjäderfäkött och foder för fjäderfä rengörs och desinfekteras omedelbart före och efter varje transport med desinfektionsmedel och med de metoder som har godkänts av den behöriga myndigheten.

Artikel 12

Rapporter

Italien skall lägga fram en rapport för kommissionen med information om effektiviteten hos vaccinationsprogrammet inom sex månader från verkställandet av detta beslut och därefter var sjätte månad.

Artikel 13

Upphävande

Beslut 2004/666/EG skall upphöra att gälla.

Artikel 14

Tillämpning

Detta beslut skall tillämpas från och med den tionde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 15

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 395, 30.12.1989, s. 13. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/41/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 33). Rättad i EUT L 195, 2.6.2004, s. 12.

(2)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315, 19.11.2002, s. 14).

(3)  EGT L 167, 22.6.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(4)  EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(5)  EGT L 337, 13.12.2002, s. 87. Beslutet senast ändrat genom beslut 2004/159/EG (EUT L 50, 20.2.2004, s. 63).

(6)  EUT L 303, 30.9.2004, s. 35. Beslutet ändrat genom beslut 2005/10/EG (EUT L 4, 6.1.2005, s. 15).

(7)  EGT L 55, 8.3.1971, s. 23.

(8)  Stryk det som inte är tillämpligt.”


BILAGA I

VACCINATIONSOMRÅDEN DÄR VACCINATION GENOMFÖRS MED BIVALENT VACCIN

Regionen Venetien

Provinsen Verona

ALBAREDO D'ADIGE

 

ANGIARI

 

ARCOLE

 

BELFIORE

 

BONAVIGO

 

BOVOLONE

 

BUTTAPIETRA

 

CALDIERO

området söder om motorväg A4

CASALEONE

 

CASTEL D'AZZANO

 

CASTELNUOVO DEL GARDA

området söder om motorväg A4

CEREA

 

COLOGNA VENETA

 

COLOGNOLA AI COLLI

området söder om motorväg A4

CONCAMARISE

 

ERBÈ

 

GAZZO VERONESE

 

ISOLA DELLA SCALA

 

ISOLA RIZZA

 

LAVAGNO

området söder om motorväg A4

MINERBE

 

MONTEFORTE D'ALPONE

området söder om motorväg A4

MOZZECANE

 

NOGARA

 

NOGAROLE ROCCA

 

OPPEANO

 

PALÙ

 

PESCHIERA DEL GARDA

området söder om motorväg A4

POVEGLIANO VERONESE

 

PRESSANA

 

RONCO ALL'ADIGE

 

ROVERCHIARA

 

ROVEREDO DI GUÀ

 

SALIZZOLE

 

SAN BONIFACIO

området söder om motorväg A4

SAN GIOVANNI LUPATOTO

området söder om motorväg A4

SANGUINETTO

 

SAN MARTINO BUON ALBERGO

området söder om motorväg A4

SAN PIETRO DI MORUBIO

 

SOAVE

området söder om motorväg A4

SOMMACAMPAGNA

området söder om motorväg A4

SONA

området söder om motorväg A4

SORGÀ

 

TREVENZUOLO

 

VALEGGIO SUL MINCIO

 

VERONA

området söder om motorväg A4

VERONELLA

 

VIGASIO

 

VILLAFRANCA DI VERONA

 

ZEVIO

 

ZIMELLA

 


Regionen Lombardiet

Provinsen Brescia

ACQUAFREDDA

 

ALFIANELLO

 

BAGNOLO MELLA

 

BASSANO BRESCIANO

 

BORGOSATOLLO

 

BRESCIA

området söder om motorväg A4

CALCINATO

området söder om motorväg A4

CALVISANO

 

CAPRIANO DEL COLLE

 

CARPENEDOLO

 

CASTENEDOLO

området söder om motorväg A4

CIGOLE

 

DELLO

 

DESENZANO DEL GARDA

området söder om motorväg A4

FIESSE

 

FLERO

 

GAMBARA

 

GHEDI

 

GOTTOLENGO

 

ISORELLA

 

LENO

 

LONATO

området söder om motorväg A4

MANERBIO

 

MILZANO

 

MONTICHIARI

 

MONTIRONE

 

OFFLAGA

 

PAVONE DEL MELLA

 

PONCARALE

 

PONTEVICO

 

POZZOLENGO

området söder om motorväg A4

PRALBOINO

 

QUINZANO D'OGLIO

 

REMEDELLO

 

REZZATO

området söder om motorväg A4

SAN GERVASIO BRESCIANO

 

SAN ZENO NAVIGLIO

 

SENIGA

 

VEROLANUOVA

 

VEROLAVECCHIA

 

VISANO

 

Provinsen Mantova

CASTIGLIONE DELLE STIVIERE

 

CAVRIANA

 

CERESARA

 

GOITO

 

GUIDIZZOLO

 

MARMIROLO

 

MEDOLE

 

MONZAMBANO

 

PONTI SUL MINCIO

 

ROVERBELLA

 

SOLFERINO

 

VOLTA MANTOVANA

 


BILAGA II

PROVTAGNINGS- OCH TESTFÖRFARANDEN

1.   Allmän information

Det indirekta immunofluorescensprovet (iIFA-testet) har tagits fram för att göra det möjligt att skilja vaccinerade fältexponerade kalkoner och höns från vaccinerade icke-fältexponerade kalkoner och höns, vilket ingår i en DIVA-vaccinationsstrategi (Differentiating Infected from Vaccinated Animals, differentiering mellan infekterade och vaccinerade djur) baserad på heterologt vaccin av fältvirussubtyp.

2.   Användningssätt i samband med sändningar av färskt kalkon- och hönskött från vaccinationsområdet i Italien

Kött från kalkon- och hönsflockar som vaccinerats mot aviär influensa får sändas från Italien om en officiell veterinär inom sju dagar före slakt har tagit blodprov på minst tio vaccinerade kalkoner eller höns avsedda för slakt om alla djur hålls i samma byggnad.

Om djuren hålls i mer än en flock eller byggnad skall minst 20 vaccinerade djur som är slumpmässigt utvalda från alla flockar eller byggnader provtas.

3.   Användningssätt i samband med sändningar av slaktfjäderfä från vaccinationsområdet i Italien

Slaktfjäderfä som härrör från vaccinationsområdet får sändas från Italien om en officiell veterinär inom sju dagar före sändningen har tagit blodprov på minst tio fåglar avsedda för slakt om alla djur har hållits i samma byggnad. Om djuren hålls i mer än en flock eller byggnad skall minst 20 fåglar som är slumpmässigt utvalda från alla flockar eller byggnader provtas.


BILAGA III

OMRÅDEN SOM GRÄNSAR TILL VACCINATIONSOMRÅDET OCH DÄR NOGGRANN UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING KOMMER ATT SKE

Regionen Lombardiet

Provinsen Bergamo

ANTEGNATE

 

BAGNATICA

området söder om motorväg A4

BARBATA

 

BARIANO

 

BOLGARE

området söder om motorväg A4

CALCINATE

 

CALCIO

 

CASTELLI CALEPIO

området söder om motorväg A4

CAVERNAGO

 

CIVIDATE AL PIANO

 

COLOGNO AL SERIO

 

CORTENUOVA

 

COSTA DI MEZZATE

området söder om motorväg A4

COVO

 

FARA OLIVANA CON SOLA

 

FONTANELLA

 

GHISALBA

 

GRUMELLO DEL MONTE

området söder om motorväg A4

ISSO

 

MARTINENGO

 

MORENGO

 

MORNICO AL SERIO

 

PAGAZZANO

 

PALOSCO

 

PUMENENGO

 

ROMANO DI LOMBARDIA

 

SERIATE

området söder om motorväg A4

TELGATE

området söder om motorväg A4

TORRE PALLAVICINA

 

Provinsen Brescia

AZZANO MELLA

 

BARBARIGA

 

BASSANO BRESCIANO

 

BERLINGO

 

BORGO SAN GIACOMO

 

BRANDICO

 

CASTEGNATO

området söder om motorväg A4

CASTEL MELLA

 

CASTELCOVATI

 

CASTREZZATO

 

CAZZAGO SAN MARTINO

området söder om motorväg A4

CHIARI

 

COCCAGLIO

 

COLOGNE

 

COMEZZANO-CIZZAGO

 

CORZANO

 

ERBUSCO

området söder om motorväg A4

LOGRATO

 

LONGHENA

 

MACLODIO

 

MAIRANO

 

ORZINUOVI

 

ORZIVECCHI

 

OSPITALETTO

området söder om motorväg A4

PALAZZOLO SULL'OGLIO

området söder om motorväg A4

POMPIANO

 

PONTOGLIO

 

ROCCAFRANCA

 

RONCADELLE

området söder om motorväg A4

ROVATO

området söder om motorväg A4

RUDIANO

 

SAN PAOLO

 

TORBOLE CASAGLIA

 

TRAVAGLIATO

 

TRENZANO

 

URAGO D'OGLIO

 

VILLACHIARA

 

Provinsen Cremona

CAMISANO

 

CASALE CREMASCO-VIDOLASCO

 

CASALETTO DI SOPRA

 

CASTEL GABBIANO

 

SONCINO

 

Provinsen Mantova

ACQUANEGRA SUL CHIESE

 

ASOLA

 

BIGARELLO

 

CANNETO SULL'OGLIO

 

CASALMORO

 

CASALOLDO

 

CASALROMANO

 

CASTEL D'ARIO

 

CASTEL GOFFREDO

 

CASTELBELFORTE

 

GAZOLDO DEGLI IPPOLITI

 

MARIANA MANTOVANA

 

PIUBEGA

 

PORTO MANTOVANO

 

REDONDESCO

 

RODIGO

 

RONCOFERRARO

 

SAN GIORGIO DI MANTOVA

 

VILLIMPENTA

 


Regionen Venetien

Provinsen Padua

CARCERI

 

CASALE DI SCODOSIA

 

ESTE

 

LOZZO ATESTINO

 

MEGLIADINO SAN FIDENZIO

 

MEGLIADINO SAN VITALE

 

MONTAGNANA

 

OSPEDALETTO EUGANEO

 

PONSO

 

SALETTO

 

SANTA MARGHERITA D’ADIGE

 

URBANA

 

Provinsen Verona

BEVILACQUA

 

BOSCHI SANT'ANNA

 

BUSSOLENGO

 

PESCANTINA

 

SOMMACAMPAGNA

området norr om motorväg A4

SONA

området norr om motorväg A4

Provinsen Vicenza

AGUGLIARO

 

ALBETTONE

 

ALONTE

 

ASIGLIANO VENETO

 

BARBARANO VICENTINO

 

CAMPIGLIA DEI BERICI

 

CASTEGNERO

 

LONIGO

 

MONTEGALDA

 

MONTEGALDELLA

 

MOSSANO

 

NANTO

 

NOVENTA VICENTINA

 

ORGIANO

 

POIANA MAGGIORE

 

SAN GERMANO DEI BERICI

 

SOSSANO

 

VILLAGA

 


Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen

22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/71


RÅDETS BESLUT 2005/927/GUSP

av den 21 december 2005

om genomförande av gemensam ståndpunkt 2004/694/GUSP om ytterligare åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande av Internationella tribunalen för f.d. Jugoslaviens (ICTY) uppgift

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av gemensam ståndpunkt 2004/694/GUSP (1), särskilt artikel 2 jämförd med artikel 23.2 andra strecksatsen i fördraget om Europeiska unionen, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med gemensam ståndpunkt 2004/694/GUSP har rådet antagit åtgärder för frysning av alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör fysiska personer som har åtalats av Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien (ICTY).

(2)

Den 6 oktober antog rådet gemensam ståndpunkt 2005/689/GUSP om förlängning av gemensam ståndpunkt 2004/694/GUSP och ändring av förteckningen i bilagan till denna.

(3)

Till följd av Ante GOTOVINAS förflyttning till ICTY:s interneringsenheter bör hans namn strykas från förteckningen.

(4)

Förteckningen i bilagan till gemensam ståndpunkt 2004/694/GUSP bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Personförteckningen i bilagan till gemensam ståndpunkt 2004/694/GUSP skall ersättas med texten i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

Artikel 3

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 2005.

På rådets vägnar

B. BRADSHAW

Ordförande


(1)  EUT L 315, 14.10.2004, s. 52. Gemensamma ståndpunkten senast förlängd genom gemensam ståndpunkt 2005/689/GUSP (EUT L 261, 7.10.2005, s. 29).


BILAGA

”BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER DE PERSONER SOM AVSES I ARTIKEL 1

1.

Namn: DJORDJEVIC Vlastimir

Födelsedatum: 1948

Födelseort: Vladicin Han, Serbien och Montenegro

Nationalitet: serbisk-montenegrinsk

2.

Namn: HADZIC Goran

Födelsedatum: 7 september 1958

Födelseort: Vinkovci, Republiken Kroatien

Nationalitet: serbisk-montenegrinsk

3.

Namn: KARADZIC Radovan

Födelsedatum: 19 juni 1945

Födelseort: Petnijca, Savnik, Montenegro, Serbien och Montenegro

Nationalitet: bosnisk-hercegovinsk

4.

Namn: LUKIC Milan

Födelsedatum: 6 september 1967

Födelseort: Visegrad, Bosnien och Hercegovina

Nationalitet: bosnisk-hercegovinsk

eventuellt serbisk-montenegrinsk

5.

Namn: MLADIC Ratko

Födelsedatum: 12 mars 1942

Födelseort: Bozanovici, kommunen Kalinovik, Bosnien och Hercegovina

Nationalitet: bosnisk-hercegovinsk

eventuellt serbisk-montenegrinsk

6.

Namn: TOLIMIR Zdravko

Födelsedatum: 27 november 1948

Födelseort:

Nationalitet: bosnisk-hercegovinsk

7.

Namn: ZELENOVIC Dragan

Födelsedatum: 12 februari 1961

Födelseort: Foca, Bosnien och Hercegovina

Nationalitet: bosnisk-hercegovinsk

8.

Namn: ZUPLJANIN Stojan

Födelsedatum: 22 september 1951

Födelseort: Kotor Varos, Bosnien och Hercegovina

Nationalitet: bosnisk-hercegovinsk”