14.7.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/1

(1)

Genom förordning (EEG) nr 2474/93 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 30,6 % på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallade ”de ursprungliga åtgärderna”). Till följd av en undersökning om kringgående utvidgades denna tull genom rådets förordning (EG) nr 71/97 (3) till att även omfatta import av vissa cykeldelar från Kina.

(2)

Till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallad ”den tidigare undersökningen”) beslutade rådet genom förordning (EG) nr 1524/2000 (4) att ovannämnda åtgärder skulle bibehållas.

(3)

Den 29 april 2004 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (5) att det skulle inledas ett antidumpningsförfarande avseende import till gemenskapen av cyklar med ursprung i Vietnam.

(4)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (6) att det skulle inledas en interimsöversyn av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import till gemenskapen av cyklar med ursprung i Kina.

(5)

Antidumpningsundersökningarna inleddes som en följd av ett klagomål och en begäran som hade ingivits den 15 mars 2004 av Europeiska cykeltillverkarorganisationen (EBMA) (nedan kallad ”den sökande”) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 35 %, av gemenskapens produktion av cyklar. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av den berörda produkten och om därav följande väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att inledandet av ett förfarande mot import av cyklar från Vietnam. Begäran innehöll tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av en interimsöversyn av de åtgärder som tillämpas på import av cyklar med ursprung i Kina.

(6)

Kommissionen underrättade officiellt den sökande, de tillverkare i gemenskapen som nämns i klagomålet och begäran, alla andra kända tillverkare i gemenskapen, de exporterande tillverkarna, importörer, liksom de intresseorganisationer som såvitt känt var berörda och de kinesiska och vietnamesiska myndigheterna om att undersökningarna hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda inom de tidsfrister som angavs i respektive tillkännagivande om inledande.

(7)

Ett antal gemenskapstillverkare, som företräddes av den sökande, andra samarbetsvilliga gemenskapstillverkare, exporterande tillverkare, importörer, leverantörer och intresseorganisationer för användare lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda beviljades detta.

(8)

Mot bakgrund av det stora antalet exporterande tillverkare, gemenskapstillverkare och importörer som berördes av undersökningarna, angavs det i båda tillkännagivandena om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(9)

För att kommissionen skall kunna besluta huruvida ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads alla exporterande tillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, gemenskapstillverkare och importörer att ge sig till känna och lämna uppgifter i enlighet med vad som anges i tillkännagivandena om inledande. Kommissionen kontaktade även kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare och myndigheterna i Kina och Vietnam. Dessa parter framförde inga invändningar mot att stickprovsförfarande användes.

(10)

Sammanlagt besvarade 21 exportörer/tillverkare i Kina, 6 exportörer/tillverkare i Vietnam, 54 gemenskapstillverkare och 6 importörer frågeformuläret inom ramen för stickprovsförfarandet inom de fastställda tidsfristerna samt inkom med de begärda uppgifterna.

(11)

Av de 21 kinesiska exporterande tillverkare som besvarade frågeformuläret uppgav endast 17 att de hade exporterat cyklar till gemenskapen under undersökningsperioden. Med hänsyn till att endast ett begränsat antal vietnamesiska exporterande tillverkare uppgav sig vara samarbetsvilliga beslutades att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt när det gäller de vietnamesiska exporterande tillverkarna.

(12)

Urvalet gjordes i samråd med och med samtycke från de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna och de kinesiska myndigheterna. När det gäller de exporterande tillverkarna fastställdes urvalet på grundval av den största representativa exportvolym till gemenskapen som rimligen kunde undersökas inom tillgängliga tidsramar och med hänsyn till huruvida företagen avsåg att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”). Endast företag som avsåg att ansöka om marknadsekonomisk status ingick i urvalet, eftersom normalvärdet för andra företag i en övergångsekonomi fastställs på grundval av priserna eller ett konstruerat normalvärde för ett jämförbart tredjeland. På grundval av detta gjordes ett representativt urval bestående av fyra exporterande tillverkare. Enligt svaren i samband med stickprovsförfarandet stod dessa fyra företag för 16 % av den kinesiska exporten av den berörda produkten till gemenskapen och för 35 % av alla samarbetsvilliga tillverkares export.

(13)

Efter samråd med och samtycke från relevant intresseorganisation gjordes urvalet av gemenskapstillverkarna i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen på grundval av den största representativa försäljnings- och produktionsvolymen i gemenskapen. Till följd av detta valdes åtta gemenskapstillverkare ut. Kommissionen sände frågeformulär till de åtta företag som valts ut, och dessa lämnade in fullständigt besvarade formulär.

(14)

Mot bakgrund av det begränsade antalet importörer som besvarade stickprovsformuläret och angav att de var samarbetsvilliga (sex importörer) beslutades att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt. Ingen av importörerna samarbetade emellertid därefter i undersökningen och de underlät att till fullo besvara frågeformuläret. När det gäller undersökningen av import från Vietnam samarbetade tre importörer genom att till fullo besvara frågeformuläret.

(15)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde som nödvändiga för ett fastställande i fråga om dumpning, skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(16)

Med hänsyn till behovet av att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina och Vietnam som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status utfördes ett kontrollbesök för att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land på plats hos följande företag:

(17)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade i samband med båda undersökningarna perioden 1 april 2003–31 mars 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden”, eller ”UP” i tabeller). Undersökningen av skadeindikatorernas utveckling omfattade perioden från januari 2000 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(18)

En del berörda parter tog upp det faktum att undersökningen omfattade situationen i EU med femton medlemsstater (EU-15) medan åtgärderna skulle införas på import till det utvidgade EU med 25 medlemsstater. Det måste noteras att under undersökningsperioden var importen från Vietnam till EU:s tio nya medlemsstater (EU-10) obetydlig, och därför ansågs denna imports eventuella inverkan när det gäller skada eller dumpning också vara obetydlig. EU-10 hade en betydande import från Kina under undersökningsperioden till priser som var lägre än priserna på importen till EU-15. Under dessa omständigheter anses det att mängden import från Kina till EU-10 och prisnivån på denna troligen skulle förstärka undersökningsresultaten när det gäller förekomsten av dumpning och slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphävs. Eftersom det finns en betydande tillverkning av cyklar i EU-10 ansågs det också att verkningarna av mängden import från Kina liksom dess prisnivå skulle vara sådana att de skulle bekräfta förekomsten av skada för den bredare gemenskapsindustrin, dvs. inbegripet tillverkarna i EU-10. Under dessa omständigheter anses det inte att EU:s utvidgning automatiskt ändrar de parametrar för dumpning och skada som ligger till grund för de föreslagna åtgärderna.

(19)

Den produkt som är föremål för undersökning är samma produkt i den ursprungliga undersökningen och tidigare undersökningar, dvs. tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar) utan motorer enligt KN-nummer 8712 00 10, 8712 00 30 och 8712 00 80.

(20)

I den nuvarande undersökningen klassificerades de tvåhjuliga cyklarna i följande kategorier:

(21)

En liknande klassificering användes i den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna avseende Kina och i den tidigare undersökningen som omfattade Kina. Till följd av utvecklingen av nya cykeltyper var det dock nödvändigt att ändra klassificeringen något. Till exempel omfattar kategori B i den nuvarande undersökningen hybridcyklar som är en vidareutvecklad variant av tidigare cykeltyper.

(22)

Av undersökningarna framkom att alla cykeltyper som angivits ovan har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. Vidare säljs de på gemenskapens marknad via samma distributionskanaler såsom specialiserade återförsäljare, sportaffärskedjor och stormarknader. Eftersom cyklar har samma grundläggande användningsområde är de till stor del utbytbara, och modeller från olika produktkategorier konkurrerar således med varandra. På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att samtliga kategorier utgör en enda produkt.

(23)

Av undersökningarna framkom dessutom att de cyklar som tillverkas av gemenskapsindustrin och säljs på gemenskapens marknad, de som tillverkas av mexikanska tillverkare och säljs på den mexikanska marknaden och de som importeras till gemenskapens marknad och som har sitt ursprung i Kina och Vietnam har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(24)

En berörd part gjorde gällande att den utvidgning av definitionen av den berörda produkten som skedde genom rådets förordning (EG) nr 71/97 av den 10 januari 1997 till följd av en undersökning avseende kringgående i enlighet med artikel 13 i grundförordningen, i samband med översynen vid giltighetstidens utgång borde begränsas till de delar för vilka det finns stor risk för kringgående åtgärder, t.ex. ramar och gafflar. I detta hänseende bör det noteras att den pågående översynen inleddes i syfte att undersöka huruvida de gällande åtgärderna inte längre är tillräckliga för att motverka skadevållande dumpning. Definitionen av den berörda produkten, dvs. cyklar importerade från Kina, utvidgad genom ovannämnda förordning, bibehålls därför och en eventuell översyn av åtgärderna avseende kringgående bör genomföras inom ramen för en separat översyn under förutsättning att villkoren för detta är uppfyllda.

(25)

Under undersökningen gjorde en importör i gemenskapen gällande att enhjulingar inte bör ingå i definitionen av den berörda produkten, eftersom de påstods ha annorlunda grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och annorlunda användningsområden. Kommissionen undersökte detta påstående och konstaterade att det finns grundläggande fysiska och tekniska skillnader. Till skillnad från andra cyklar har enhjulingar inte något andra hjul, inget styre och inget bromssystem. Dessutom finns det en klar skillnad mellan enhjulingars och andra cyklars användningsområde. Enhjulingar används normalt inte till transport eller sport utan anses normalt vara till för akrobatiska ändamål, till vilka de normalt också används. Därför drogs slutsatsen att påståendet var berättigat och att definitionen av den berörda produkten bör justeras i enlighet med detta.

(26)

I samband med antidumpningsundersökningar som avser import från Kina eller Vietnam skall enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1–6 i den artikeln för de exporterande tillverkare som kan visa att de uppfyller de kriterier som anges i artikel 2.7 c i den förordningen, dvs. att marknadsekonomiska förhållanden råder i samband med tillverkning och försäljning av den likadana produkten.

(27)

Kriterierna för att marknadsekonomiska förhållanden råder är i korthet följande:

(28)

Ansökningar om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen inkom från tio företag i Kina och sju företag i Vietnam, nämligen

(29)

Ett av dessa företag (Komda Industrial Co. Ltd) drog i ett senare skede i undersökningen tillbaka sin ansökan om marknadsekonomisk status, men bibehöll sin ansökan om individuell behandling i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen. När det gäller ett annat företag (Olympic Pro Manufacturing Co., Ltd) konstaterades att företaget inte hade exporterat den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden. Dess ansökan om marknadsekonomisk status och individuell behandling blev därför irrelevant.

(30)

De 15 återstående företagens ansökningar bedömdes på grundval av de fem kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(31)

Det konstaterades att alla exporterande cykeltillverkare i Kina var föremål för ett exportkvotsystem i enlighet med en förordning om förvaltning av exporttillstånd av den 20 december 2001 som godkänts av ministeriet för utrikeshandel och ekonomiskt samarbete och tullmyndigheterna. Kvottilldelningen görs av en kommitté bestående av medlemmar från ministeriet för utrikeshandel och ekonomiskt samarbete, motsvarande handelskammare och sammanslutningen av företag finansierade med utländskt kapital (Association of Foreign Funded Enterprises) på grundval av kriterier som fastställts av ministeriet för utrikeshandel och ekonomiskt samarbete. Systemet innebär även att myndigheterna fastställer minimiexportpriser per produkttyp och kontrollerade priser och kvantiteter i exportörens försäljningskontrakt innan en exportlicens kan utfärdas.

(32)

Ovanstående visade att de företag som ansökte om marknadsekonomisk status inte kunde visa att de fattade sina beslut avseende försäljningspriser och kvantiteter som svar på marknadssignaler och utan något större statligt inflytande, vilket är ett krav enligt det första kriteriet i artikel 2.7 c i grundförordningen. Efter samråd med rådgivande kommittén beslutades därför att inte bevilja de sökande företagen marknadsekonomisk status, eftersom de inte uppfyllde alla kriterier i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(33)

Vissa exporterande tillverkare och den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter (CCCME) gjorde gällande att systemet med exportlicenser inte kan anses påverka exportörernas beslut avseende exportkvantiteter och exportpriser och att dessa beslut fattas utan ett större statligt inflytande i enlighet med artikel 2.7 c i grundförordningen. Det bör för det första noteras att systemet med exportlicenser gör det omöjligt för företagen att exportera fler cyklar än det högsta antal som myndigheterna tillåter och tvingar dem att exportera till priser som minst motsvarar det minimipris som myndigheterna fastställt. Denna begränsning visar klart att företagen inte är fria att besluta över sin exportverksamhet utan större statligt inflytande. I själva verket är de tvingade att ansöka om en årlig kvantitet som ovannämnda kommitté kan godta som den är, ändra på grundval av inte närmare angivna skäl eller till och med avvisa. Ett företag som föregående år exporterade färre än 5 000 cyklar kan vidare helt uteslutas från ansökningsförfarandena, vilket gör att kommittén får fullständig bestämmanderätt över företagets fortsatta exportverksamhet. Dessutom övervakas kvantiteterna och priserna noggrant av myndigheterna, bland annat ministeriet för utrikeshandel och ekonomiskt samarbete och tullmyndigheterna, via valideringen av de faktiska kontrakten för försäljning på export på grundval av vilken exportlicensen kan utfärdas. Det rör sig obestridligen om statligt inflytande över företagets affärsbeslut i enlighet med artikel 2.7 c i grundförordningen. På grundval av detta avvisades påståendet.

(34)

Det konstaterades att fem av de berörda företagen var belägna i så kallade industriella frizoner och att ett var beläget i en så kallad industriell frizon för bearbetning på export.

(35)

När det gäller företag belägna i industriella frizoner konstaterades att regeringsdekret 24/2000ND-CP av den 31 juli 2000 om tillämpning av lagen om utländska investeringar i Vietnam innehåller ett generellt krav för de företag som lyder under lagen att exportera minst 80 % av sin tillverkning (”exportkrav”) för att de skall beviljas en investeringslicens. Det konstaterades också att exportkravet var angivet i investeringslicenserna för alla de fem företag som var belägna i en industriell frizon.

(36)

Undersökningen visade dessutom att investeringslicensen för det företag som var beläget i en industriell frizon för bearbetning för export inte innehöll något exportkrav.

(37)

De fem företag vars investeringslicenser innehöll ett exportkrav påstod att detta upphörde att gälla efter den 7 maj 2003 till följd av en förändring i den tillämpliga vietnamesiska lagstiftningen som infördes genom regeringsdekret 27/2003ND-CP (”ändringsdekret”).

(38)

Enligt ändringsdekretet kan exportkravet endast avlägsnas under förutsättning att övriga tvingande krav i ändringsdekretet är uppfyllda. Ändringsdekretet innebar därför inte att exportkravet avlägsnades utan snarare att de krav som företagen måste uppfylla för att exportkravet skulle upphävas ändrades.

(39)

Företagen hävdade vidare att de skulle ha haft rätt att få sina exportkrav borttagna från sina investeringslicenser om de hade uppfyllt de kompletterande villkor som anges i ändringsdekretet. I enlighet med gällande lagstiftning skall investeraren emellertid först begära en ändring i licensen hos den myndighet som utfärdar licensen, som därefter skall ändra investerarens investeringslicens så att exportkravet avskaffas för investeraren.

(40)

De myndigheter som utfärdar investeringslicenser hade inte vid något tillfälle under undersökningsperioden avskaffat exportkravet i något av de fem företagens investeringslicenser. Företagen kunde därför inte heller påvisa att de skulle ha uppfyllt de kompletterande villkoren.

(41)

Samma företag gjorde också gällande att även om exportkravet skulle anses ha varit i kraft under undersökningsperioden, fattade företaget sina beslut som svar på marknadssignaler. Exportkravet var emellertid inte bara i kraft under undersökningsperioden utan ingick även i investeringslicenserna och bolagsordningen för alla dessa fem företag under hela undersökningsperioden. Följaktligen dras slutsatsen att exportkravet måste anses utgöra ett större statligt inflytande av en sådan natur att det i sak hindrade företagen från att fatta sina beslut i enlighet med marknadssignaler.

(42)

Kommissionen drog också slutsatsen att det stod det företag för vilket det konstaterades att varken investeringslicensen eller bolagsordningen innehöll nämnda exportkrav helt fritt att sälja den berörda produkten både på hemmamarknaden och exportmarknaden och att detta företag inte var föremål för något större statligt inflytande.

(43)

Det måste vidare nämnas att det för fyra av de fem företag som avses i skäl 34 och som omfattades av exportkravet inte kunde konstateras att de hade en enda uppsättning räkenskaper som var föremål för en oberoende revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer och som tillämpades för alla ändamål. Det konstaterades att företagen tillämpade ett oklart faktureringssystem för fakturering av den berörda produkten vid export till gemenskapen. Systemet omfattade mellanhänder i skatteparadis och andra platser utanför Vietnam och gjorde det inte möjligt att följa en verifieringskedja. Till följd av detta framställde de vietnamesiska företagens räkenskapshandlingar inte de bakomliggande exporttransaktionerna korrekt.

(44)

Efter samråd med rådgivande kommittén beslutades därför att Always skulle beviljas marknadsekonomisk status eftersom företaget uppfyllde alla kriterierna enligt artikel 2.7 c i grundförordningen och att ansökningarna från Asama, Dragon, High Ride, Liyang och Sheng Fa skulle avslås, eftersom dessa företag inte uppfyllde alla de ovan nämnda kriterierna.

(45)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av artikel 2.7 a i grundförordningen, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla de kriterier som fastställs i artikel 9.5 i grundförordningen för erhållande av individuell behandling.

(46)

De kinesiska och vietnamesiska exporterande tillverkare som inte uppfyllde kriterierna för att beviljas marknadsekonomisk status, liksom det företag som avses i skäl 29, ansökte alternativt om att beviljas individuell behandling i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen. Kommissionen kontrollerade följaktligen om de sökande företagen åtnjöt, både faktiskt och rättsligt, den grad av oberoende från staten som krävs för att kunna fastställa sina exportpriser för och exportkvantiteter av den berörda produkten i enlighet med artikel 9.5 b i grundförordningen.

(47)

I detta avseende fastställdes att alla de exporterande tillverkarna i Kina, så som förklaras i skäl 31, var föremål för betydande statlig kontroll i samband med fastställandet av deras exportpriser för och exportkvantiteter av den berörda produkten. Därför drogs slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkare som hade ansökt om individuell behandling inte uppfyllde de krav som krävs för att beviljas individuell behandling enligt artikel 9.5 i grundförordningen.

(48)

Det konstaterades att alla de fem vietnamesiska företagen, så som förklaras i skälen 34–41, var föremål för betydande statlig kontroll i samband med fastställandet av deras exportkvantiteter av den berörda produkten. Därför drogs slutsatsen att inget av de fem företagen uppfyllde de nödvändiga kraven för individuell behandling.

(49)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen måste normalvärdet för exporterande tillverkare i Kina och Vietnam som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i det jämförbara landet.

(50)

För detta ändamål föreslog kommissionen i tillkännagivandet om inledande Mexiko, vilket också var det land som användes som jämförbart land i den tidigare undersökningen rörande Kina.

(51)

Alla berörda parter gavs tillfälle att framföra sina synpunkter om det planerade valet av jämförbart land. Synpunkter inkom från de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som menade att Taiwan eller Indien var lämpligare som jämförbart land än Mexiko.

(52)

Vissa exporterande tillverkare menade att Taiwan är ett lämpligare jämförbart land, eftersom det hade använts i den ursprungliga undersökningen. De gjorde gällande att Taiwan är en av världens största cykeltillverkare och har en utvecklad inhemsk marknad där många inhemska tillverkare konkurrerar aktivt. Det finns inte heller några begränsningar avseende import av cyklar eller cykeldelar till Taiwan. Många kinesiska och vietnamesiska tillverkare ägs dessutom av taiwanesiska företag, och därför är både tillverkningsprocessen och de färdiga produkterna väldigt lika de kinesiska och vietnamesiska tillverkarnas tillverkningsprocesser och färdiga produkter. De hävdade också att flera taiwanesiska företag var beredda att samarbeta med kommissionen i detta syfte.

(53)

Med hänsyn till ovanstående argument bör det först noteras att Taiwan förvisso är den tredje största cykeltillverkaren i världen, men att industrin i hög grad är exportinriktad och betecknande nog exporterar 90 % av sin tillverkning.

(54)

Å andra sidan är Taiwans inhemska marknad relativt liten och ligger ganska stabilt kring uppskattningsvis 700 000–800 000 enheter, medan den mexikanska inhemska marknaden uppskattas till omkring 2,3 miljoner enheter, vilket gör den tre gånger så stor som den taiwanesiska marknaden. Dessutom får den taiwanesiska marknaden i huvudsak sina leveranser från kinesiska exportörer. Som en jämförelse importerade Taiwan 2003 ungefär 470 000 cyklar från Kina vilket således motsvarar mer än hälften av dess marknad. Importen av cyklar till Taiwan var i princip obefintlig före 2001. Före 2001 fick den taiwanesiska marknaden i huvudsak, om inte helt och hållet, sina leveranser från lokala tillverkare, men i dag dominerar i allt större utsträckning kinesiska cyklar, och de lokala tillverkarnas marknadsandelar minskar dramatiskt. Följaktligen påverkas den inhemska marknaden kraftigt av importpriserna på kinesiska cyklar, som är föremål för den pågående undersökningen.

(55)

Inte desto mindre sändes frågeformulär till alla kända tillverkare i Taiwan. Vissa företag svarade att de var villiga att samarbeta men att de inte hade någon försäljning på den inhemska marknaden, eftersom de exporterade all sin tillverkning. Två företag besvarade frågeformuläret. Ett av dem gav dock inte meningsfulla svar och ansågs därför inte samarbetsvilligt. Det andra företaget samarbetade till fullo, men det var diskutabelt om dess låga försäljningsvolym på hemmamarknaden kunde anses vara tillräckligt representativ i förhållande till den taiwanesiska marknaden, den sammanlagda kinesiska exporten till gemenskapen och den sammanlagda vietnamesiska exporten till gemenskapen. Med hänsyn till marknadsvillkoren på den taiwanesiska marknaden, vilka beskrivits i skäl 54, kunde det enda företagets försäljning dessutom inte anses utgöra en lämplig grund för fastställandet av normalvärde.

(56)

En kinesisk exporterande tillverkare föreslog alternativt Indien som jämförbart land och gjorde gällande att Indien och Kina har liknande arbetskraftskostnader. Indien ansågs inte vara ett lämpligt val, eftersom det skulle vara mycket svårt att genomföra en jämförelse mellan de cyklar som säljs i Indien (rustika cyklar som säljs till detaljhandeln i byggsatser) och de som exporteras av kinesiska tillverkare till gemenskapen. En sådan jämförelse skulle dessutom i alla avseenden kräva åtskilliga justeringar. Av dessa skäl, och med hänsyn till att det fanns ett lämpligare jämförbart land, dvs. Mexiko, ansågs Indien inte vara ett lämpligt jämförbart land.

(57)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade en vietnamesisk exporterande tillverkare att kommissionen inte framförde några rimliga skäl, understödda av bevisning, till varför Indien inte kunde användas som jämförbart land. Företaget påpekade att kommissionen inte hade sänt några frågeformulär till tillverkare i Indien, ett land som exporterar stora mängder cyklar av hög kvalitet till gemenskapen, vilka oaktat kommissionens slutsats att det rör sig om ”rustika cyklar som säljs till detaljhandeln i byggsatser” skulle vara likadana produkter som den berörda produkten.

(58)

För det första bör det noteras att kort efter det att förfarandet inletts var det bara en exporterande tillverkare i Kina som föreslog Indien som jämförbart land. Detta förslag var dock inte tillräckligt väl underbyggt, eftersom det enda argument som framfördes var de liknande arbetskraftskostnaderna i Kina och Indien. Indiens export av cyklar till gemenskapen är dessutom inte en relevant faktor för att fastställa om Indien är lämpligt som jämförbart land. Kommissionen ifrågasätter inte att de cyklar som säljs på den indiska hemmamarknaden är likadana produkter som de cyklar som exporteras till gemenskapen av de berörda länderna. De tillgängliga uppgifterna tydde dock på att det skulle vara nödvändigt att göra en mängd justeringar för de cykeltyper som såldes på den indiska hemmamarknaden, vilket skulle göra en jämförelse otillförlitlig. Mot bakgrund av detta och i avsaknad av mer underbyggd information undersöktes inte alternativet Indien närmare, eftersom uppgifter avseende ett lämpligare jämförbart land (Mexiko) fanns tillgängliga. På grundval av detta avvisades påståendet.

(59)

Frågeformulär sändes till alla kända tillverkare i Mexiko. Två företag samarbetade till fullo genom att besvara frågeformuläret och godta att deras svar kontrollerades på plats. Dessa två tillverkares försäljning på hemmamarknaden motsvarade ungefär en tredjedel av den mexikanska marknaden som uppskattades uppgå till ungefär 2,3 miljoner enheter. Det konstaterades att det fanns ett stort antal tillverkare och ungefär 20 större importörer och att de var verksamma i en konkurrensutsatt miljö. Under 2003 importerades cyklar i huvudsak från Taiwan (mer än 50 %), Uruguay (20 %), Förenta staterna och Sydkorea. Denna import utgjorde ungefär 5 % av den inhemska marknaden. Till detta procenttal skall de cyklar läggas som säljs på den inhemska marknaden av importörer som monterar ihop cykeldelar.

(60)

Det bör i detta sammanhang noteras att under 2003 importerades omkring 465 000 cykeldelar till ett värde av 79 miljoner EUR till Mexiko. En tredjedel, räknat till värdet, importerades av tolv större importörer/monteringsföretag (källa: de mexikanska cykeltillverkarnas förbunds årsrapport). Å ena sidan motsvarade exporten av cyklar från Mexiko 2003 omkring 60 % av värdet av importen till Mexiko (källa: officiell mexikansk statistik), dvs. uppskattningsvis omkring 50 000 till 70 000 enheter. En stor del av de importerade cykeldelarna verkar således ha använts antingen till eftermarknaden (reparationer) eller till att montera och sälja cyklar på den inhemska marknaden.

(61)

Vissa exporterande tillverkare gjorde gällande att det i Mexiko finns förfaranden för att registrera import till landet som är mycket betungande och ökar kostnaderna på de varor som importeras. De hävdade vidare att detta registreringssystem medför snedvridningar av den mexikanska cykelmarknaden. De gjorde dessutom gällande att den inhemska konkurrensen i Mexiko är begränsad, eftersom åtta större tillverkare, alla medlemmar av de mexikanska cykeltillverkarnas förbund, står för mer än 75 % av den lokala tillverkningen och därigenom har betydande inflytande över de inhemska priserna. Vidare gjordes det gällande att de mexikanska cykeltillverkarna är begränsade när det gäller vilka kvantiteter de kan sälja på sin hemmamarknad, eftersom, enligt vad som påstås, den mexikanska lagen avseende de så kallade Maquiladora-programmen innehåller bestämmelser om att inhemska tillverkare måste uppfylla vissa resultatkrav. Enligt dessa program måste ett företag som önskar importera råvaror tullfritt för efterföljande export exportera minst 30 % av sin sammanlagda produktion per år.

(62)

När det gäller förfarandena för importregistrering bör det först noteras att även om sådana förfaranden kan innebära att det i viss utsträckning blir mer betungande och tidsödande att importera, kunde det dock konstateras att det i vilket fall som helst importeras betydande mängder cyklar och cykeldelar till den mexikanska marknaden, vilket således säkerställer en konkurrensutsatt marknad. Den eventuella inverkan på marknaden av sådana förfaranden kan (om den ens existerar, vilket är svårt att direkt mäta) därför inte anses vara relevant i detta avseende. Tvärtom bör det med avseende på den inhemska konkurrensen noteras att det när det gäller cyklar och cykeldelar finns omkring tolv större tillverkare, ett stort antal mindre tillverkare/monteringsföretag och ett stort antal importörer/monteringsföretag. Alla dessa aktörer konkurrerar med varandra och bekräftar att det råder kraftig konkurrens på den mexikanska marknaden. När det gäller de stora tillverkarnas (medlemmar i de mexikanska cykeltillverkarnas förbund) inflytande över prissättningen på den inhemska marknaden, var detta påstående inte underbyggt och av undersökningen framkom inget som kunde stödja detta påstående. Det faktum att ett antal stora tillverkare innehar en stor andel av den inhemska marknaden utgör inte i sig bevisning för inflytande över prissättningen. I detta sammanhang bör det vidare noteras att det konstaterades att de två mexikanska tillverkare som undersökts och som stod för ungefär en tredjedel av den sammanlagda mexikanska tillverkningen i genomsnitt uppvisade låga vinster (lägre än den normala vinst som den sökande på gemenskapens marknad påstod sig kunna uppnå i en situation utan skadevållande dumpning från de berörda länderna) på sin cykelverksamhet och inte höga vinster, vilket hade varit att vänta om de kontrollerade den mexikanska cykelmarknaden.

(63)

När det gäller Maquiladora-programmen konstaterades det att de två samarbetsvilliga mexikanska tillverkarna inte betalade någon antidumpningstull på importen av cykeldelar, vilken motsvarade 60 % av deras sammanlagda behov för cykelproduktionen och i huvudsak hade sitt ursprung i Kina och Taiwan. Båda företagen sålde dock huvuddelen av sin tillverkning på hemmamarknaden. Endast en mexikansk tillverkare hade export som inte motsvarade mer än 10 % av dess sammanlagda försäljning. I själva verket omfattas cykelsektorn sedan 2000 av de så kallade mexikanska sektorsfrämjande programmen (Mexican Sectorial Promotion Programs, PROSEC) som inrättades av den mexikanska regeringen genom ett dekret av den 30 oktober 2000. Programmen gäller för företag som tillverkar färdiga varor som omfattas av ett visst sådant program och som importerar insatsvaror som anges inom ramen för detta program. I dekretet görs ingen direkt koppling mellan tullbefrielsen/tullnedsättningen och export. Alla auktoriserade tillverkare får importera de råmaterial och maskiner som förtecknas i dekretet så länge de används vid tillverkningen av vissa särskilt angivna produkter. Det görs inga skillnader på grundval av de importerade varornas slutdestination (hemmamarknaden eller exportmarknader). Det bör i detta hänseende noteras att det konstaterades att de två samarbetsvilliga tillverkarna inte betalade någon annan avgift än tullen för importen av de råvaror som ingick i slutliga produkter avsedda för deras hemmamarknad.

(64)

En samarbetsvillig importör gjorde gällande att arbetskraftskostnaderna i Mexiko är tre gånger så höga som arbetskraftskostnaderna i Vietnam. Tillverkningskostnaderna och försäljningspriserna för slutprodukten är därför högre i Mexiko än i Vietnam. Följaktligen är Mexiko inte ett lämpligt jämförbart land. Det bör i detta hänseende noteras att Vietnam anses vara ett land med en övergångsekonomi. Arbetskraftskostnaderna för de vietnamesiska tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status är inte fria marknadspriser, dvs. dessa priser är inte ett resultat av marknadskrafterna. Själva syftet med att använda ett jämförbart land är just att få bort effekterna av sådana icke-marknadspriser på företagens kostnader. På grundval av detta avvisades påståendet.

(65)

Slutligen gjordes det gällande att det finns betydande skillnader mellan den mexikanska och den kinesiska cykelsektorn, som främst berodde på de råmaterial som användes och villkoren för tillgång till råmaterial. När det gäller de råmaterial som användes hävdades att de mexikanska tillverkarna endast tillverkar fasta ramar, medan de kinesiska tillverkarna även tillverkar helfjädrande ramar. När det gäller villkoren för tillgång till råmaterial gjordes det gällande att de inte är jämförbara med villkoren i Kina, eftersom de cykeldelar som levereras till den inhemska marknaden tillverkas med omodern teknik. Dessutom beläggs de cykeldelar som importeras från Kina alltid med en antidumpningstull på 144 %, vilket således leder till att kostnaden drivs upp.

(66)

När det gäller skillnaderna mellan de råmaterial som användes och villkoren för tillgång till dessa bör det noteras att det av undersökningen inte framkom att det fanns några skillnader mellan de cyklar som tillverkades av mexikanska, kinesiska respektive vietnamesiska tillverkare. De mexikanska tillverkarna tillverkar också cyklar med helfjädrande ram och importerar i huvudsak cykeldelar från Kina och Taiwan. När det gäller antidumpningstullarna på cykeldelar tas, så som angetts i skäl 63, sådan tull inte ut på import av cykeldelar. Därför avvisades detta argument.

(67)

Mot denna bakgrund kan den mexikanska marknaden anses vara representativ och konkurrenspräglad. Därför drogs slutsatsen att Mexiko utgjorde ett lämpligt jämförbart land.

(68)

Efter det att Mexiko valts till jämförbart land beräknades normalvärdet på grundval av de uppgifter som kontrollerats på plats hos de två samarbetsvilliga mexikanska tillverkarna. I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för de kinesiska och vietnamesiska tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkarna i det jämförbara landet, dvs. på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas på den inhemska marknaden i Mexiko för jämförbara produkttyper eller det konstruerade värdet i Mexiko för jämförbara produkttyper.

(69)

Det konstaterades att de två mexikanska tillverkare som tillverkade den likadana produkten hade en försäljning på hemmamarknaden som var representativ, eftersom den motsvarade en betydande andel av de kinesiska och vietnamesiska exporterande tillverkarnas export av den berörda produkten till gemenskapen.

(70)

Det undersöktes också huruvida den inhemska försäljningen av varje produkttyp kunde anses ha ägt rum vid normal handel, genom att andelen lönsam försäljning av produkttypen i fråga till oberoende kunder fastställdes. I de fall där försäljningsvolymen för en produkttyp som såldes till ett nettopris som motsvarade eller översteg kostnaden per enhet utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, och där det vägda genomsnittliga priset för den typen var detsamma som eller översteg kostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på den inhemska marknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning av den produkttypen på den inhemska marknaden under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning varit lönsam eller inte.

(71)

I de fall den lönsamma försäljningsvolymen för en produkttyp utgjorde högst 80 % men minst 10 % av den totala försäljningsvolymen av den typen, eller när det vägda genomsnittliga priset för sådan försäljning understeg kostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på den inhemska marknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ.

(72)

För de produkttyper där den lönsamma försäljningsvolymen utgjorde mindre än 10 % av den typens totala försäljningsvolym på den inhemska marknaden ansågs det att dessa produkttyper inte såldes vid normal handel och att normalvärdet således inte kunde baseras på de inhemska priserna i Mexiko.

(73)

För de exporterade produkttyperna, som antingen inte såldes vid normal handel i Mexiko eller inte såldes av de mexikanska tillverkarna på deras hemmamarknad, användes konstruerade normalvärden.

(74)

För exporterade produkttyper för vilka det inte fanns motsvarade typer som såldes vid normal handel på den inhemska marknaden i Mexiko konstruerades normalvärdet, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, på grundval av det vägda genomsnittet av varje tillverkares egna produktionskostnader jämte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Försäljnings- och administrationskostnaderna, de allmänna kostnaderna samt vinsten fastställdes på grundval av de samarbetsvilliga mexikanska tillverkarnas vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader samt vinst i samband med försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden vid normal handel. För exporterade produkttyper, utan försäljning på hemmamarknaden i Mexiko, användes tillverkningskostnaderna för liknande produkttyper för att konstruera normalvärdet, vid behov justerade för att beakta olikheter i de exporterade typernas fysiska egenskaper.

(75)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida Always försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden var representativ, dvs. huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda volymen av exportförsäljningen till gemenskapen.

(76)

Det konstaterades att Always inte hade någon försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden i Vietnam. I avsaknad av försäljning på hemmamarknaden fastställdes normalvärdet därför, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, på grundval av produktionskostnaderna i ursprungslandet jämte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(77)

Eftersom Always varken hade någon försäljning av den berörda produkten eller någon försäljning av samma produkttyp på hemmamarknaden i Vietnam fastställdes försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och den vinst som skulle läggas till Always produktionskostnader i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen. Dessa belopp grundades därför på de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt den vägda genomsnittliga vinsten för tillverkarna i Mexiko vid normal handel. Denna metod ansågs vara rimlig i detta läge, eftersom den mexikanska marknaden ansågs vara representativ och konkurrensutsatt.

(78)

Always begärde att normalvärdena i avsaknad av försäljning på hemmamarknaden borde fastställas på grundval av uppgifter avseende exportförsäljning till tredjeländer. Det bör noteras att konstruktion av normalvärde på grundval av produktionskostnaden i ursprungslandet är det första alternativ som tas upp i artikel 2.3 i grundförordningen i det fall det inte förekommer någon försäljning på hemmamarknaden. Användningen av ett konstruerat normalvärde i stället för exportpriserna till tredjeländer som grundval för fastställandet av normalvärdet är sedvanlig gemenskapspraxis i avsaknad av representativ försäljning på hemmamarknaden. Det noteras också att exporten till tredjeland likaså kan dumpas. Företaget tillhandahöll dessutom inte vid något tillfälle under undersökningen fullständiga uppgifter avseende dess försäljning till tredjeländer, vilket gjorde att det inte fanns några uppgifter tillgängliga för att fastställa normalvärdena på denna grundval. Denna begäran avvisades därför, och normalvärdena konstruerades i enlighet med det första alternativet i artikel 2.3 i grundförordningen.

(79)

Always gjorde vidare gällande att försäljning som inte skett vid normal handel i det jämförbara landet inte borde ha undantagits i samband med att den skäliga vinsten fastslogs för fastställande av företagets normalvärde. Detta påstående kunde emellertid inte godtas, eftersom om företaget hade haft försäljning på hemmamarknaden skulle, i enlighet med den inledande meningen i artikel 2.6, de vinster som användes för att konstruera normalvärden varit baserade på företagets uppgifter angående tillverkning och försäljning vid normal handel. För institutionerna var det därför i samband med tillämpningen av artikel 2.6 c i grundförordningen bara rimligt att använda de mexikanska tillverkarnas vinst från försäljningen på hemmamarknaden vid normal handel.

(80)

Av undersökningen framgick att de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet exporterade till såväl icke-närstående som närstående kunder i gemenskapen.

(81)

För den export som de exporterande tillverkare som ingick i urvalet gjorde direkt till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriserna i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(82)

För försäljning som skett via en närstående importör i gemenskapen konstruerades exportpriset på grundval av återförsäljningspriserna till de första oberoende kunderna. I enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen gjordes justeringar för de kostnader som har tillkommit för importörerna mellan importen och återförsäljningen, bland annat för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, inbegripet tullar, och för en skälig vinstmarginal. En vinstmarginal på 5 % ansågs skälig för den här typen av marknad och konstaterades också ligga i linje med de icke-närstående importörernas vinst.

(83)

En samarbetsvillig exporterande tillverkare hävdade att i enlighet med artikel 11.10 i grundförordningen borde dess exportpris konstrueras utan avdrag för den gällande anti-dumpningstullen som en kostnad mellan import och återförsäljning. Tillverkaren hävdade att när alla kostnader som uppstått mellan import och återförsäljning, andra än antidumpningstullen, drogs av från dess återförsäljningspris låg det rekonstruerade exportpriset betydligt högre än normalvärdet, vilket innebar att antidumpningstullen i tillräcklig utsträckning återspeglades i företagets återförsäljningspriser. Dessutom förhandlas återförsäljningspriserna fram på grundval av det rekommenderade detaljhandelspriset minus det pålägg som tas ut av återförsäljaren, och således återspeglas antidumpningstullen korrekt i de påföljande försäljningspriserna.

(84)

Företagets påstående att antidumpningstullen återspeglas i dess återförsäljningspriser genom hänvisning till normalvärdet anses irrelevant, eftersom det som är av betydelse vid tillämpning av artikel 11.10 inte är förändringar av exportpriset i jämförelse med normalvärdet utan hur tullen har återspeglats i form av ökade återförsäljningspriser och påföljande försäljningspriser i gemenskapen. Påståendet måste avvisas, eftersom företaget inte tillhandahöll någon bevisning för att återförsäljningspriser eller påföljande priser ändrats på grundval av de exportpriser som fastställts för företaget i de tidigare undersökningarna, något som skulle bevisa att den mängd antidumpningstullar som betalats verkligen hade återspeglats i återförsäljningspriserna.

(85)

All exportförsäljning från det företag som beviljades marknadsekonomisk status gjordes via närstående handlare i tredjeländer till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriset fastställdes därför på grundval av återförsäljningspriset till oberoende kunder i gemenskapen.

(86)

För de exporterande tillverkare som inte beviljades marknadsekonomisk status var det nödvändigt att fastställa exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter, eftersom en del tillverkares exportpriser inte ansågs vara tillförlitliga. För fastställandet av exportpriset beaktades därför inte exportpriserna för de exporterande tillverkare som avses i skäl 43, utan användes endast prisuppgifter från den tillverkare vars exportpriser ansågs tillförlitliga.

(87)

För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen vederbörlig hänsyn i form av justeringar till olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet. På denna grundval gjordes justeringar i förekommande fall för indirekta skatter, rabatter, handelsled, transport (inbegripet hanteringskostnader), sjöfrakts- och försäkringskostnader samt förpacknings- och kreditkostnader. Justeringarna av exportpriset med hänsyn till landtransport i det exporterande landet och kreditkostnader gjordes på grundval av de kostnader som fastställts för det jämförbara landet för företag som inte beviljats marknadsekonomisk status. Justeringar gjordes också i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen i de fall där exportförsäljningen skedde via ett närstående företag i ett annat land än det berörda landet eller gemenskapen.

(88)

Den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter och exporterande tillverkare i Kina gjorde gällande att de justeringar som gjorts för inrikes transport och räntekostnader avseende kreditkostnader i det jämförbara landet inte var motiverade, eftersom det av undersökningen inte hade framkommit att de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna för dessa kostnader inte var verksamma under marknadsekonomiska villkor. Det bör noteras att alla ansökningar om marknadsekonomisk status från samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kina avslogs, dvs. det konstaterades att dessa företag inte är verksamma under marknadsekonomiska villkor. Dessa företags kostnader kunde inte användas, eftersom de inte hade uppstått under marknadsekonomiska villkor. På grundval av detta avvisades påståendet.

(89)

De vietnamesiska företagen hävdade att den justering som gjorts för provisioner i enlighet med artikel 2.10 i var obefogad. Företagen förklarade att de närstående handlarna i tredjeländer var ”företag bara på pappret” (dvs. företag utan personal och som inte har någon funktion eller verksamhet) och att de borde anses ingå i samma ekonomiska enhet som de exporterande tillverkarna i Vietnam. I detta hänseende bör det noteras att dessa handlare utfärdade fakturor till och tog emot betalningar från kunderna i gemenskapen. Det bör vidare noteras att dessa närstående handlares försäljning inbegrep ett pålägg. I de fall dessa närstående handlares räkenskaper var reviderade gick det att konstatera att detta pålägg till och med var högre än justeringsbeloppet. Detta påstående avvisades därför och justeringen på 5 % bibehölls, eftersom denna nivå ansågs skälig för att återspegla de provisioner som betalats ut till oberoende agenter involverade i handeln med den berörda produkten.

(90)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och de vägda genomsnittliga exportpriserna per produkttyp. Av en jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset för de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet framgick att dumpningsmarginalen var 36,8 % under undersökningsperioden. Alla samarbetsvilliga företag, dvs. både de som ingick i urvalet och de som inte ingick i urvalet, tilldelades denna dumpningsmarginal.

(91)

Av en jämförelse mellan de uppgifter om sin export till gemenskapen som de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna (både de som ingick i urvalet och de som inte ingick i urvalet) tillhandahöll och uppgifterna från Eurostat om den sammanlagda importen framgick att samarbetsviljan var låg, eftersom denna export utgjorde mindre än 54 % av gemenskapens sammanlagda import från Kina under undersökningsperioden. När det gäller icke-samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkares exportvolym fastställdes därför dumpningsnivån på grundval av de två produktkategorier av den berörda produkten (se skäl 20) för vilka den högsta marginalen hade fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Detta tillvägagångssätt bedömdes som lämpligt eftersom det inte fanns någonting som tydde på att någon av de icke samarbetsvilliga tillverkarna dumpade produkten till en lägre nivå än de exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(92)

Dessutom beräknades en genomsnittlig landsomfattande dumpningsmarginal där den viktningsfaktor som användes var cif-värdet för varje grupp exportörer, dvs. samarbetsvilliga exportörer och icke samarbetsvilliga exportörer. Den fastställda dumpningsmarginalen uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull fastställdes till 48,5 %.

(93)

Den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter hävdade att det tillvägagångssätt som använts för fastställande av dumpningsmarginalen för de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna är oförenligt med den metod som kommissionen tillämpade i samband med den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång avseende import av cyklar från Kina och att detta skulle kunna leda till orimligt artificiella resultat inom ramen för ett enda förfarande. För att beräkna dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare i samband med den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång användes det genomsnittliga exportpriset för alla transaktioner på grundval av uppgifter från Eurostat, efter avdrag för export från samarbetsvilliga tillverkare. Den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter hävdade vidare att kommissionen, genom att fastställa den samlade dumpningsmarginalen på grundval av antagandet att de icke-samarbetsvilliga företagen inte dumpade den berörda produkten i en lägre omfattning än de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, inte hade beaktat de särskilda typer som exporterades av icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare, samtidigt som tillgängliga uppgifter borde användas med särskild försiktighet, i enlighet med artiklarna 18.6 och 6.8 i grundförordningen och punkt 7 i bilaga II till Världshandelsorganisationens (WTO) antidumpningsavtal.

(94)

Det bör först och främst noteras att den metod som använts i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång ansågs lämplig för att fastställa om det var troligt att dumpning skulle återkomma. I detta hänseende ansåg institutionerna inte att det var nödvändigt att fastställa dumpningsmarginalen med exakt precision, eftersom denna marginal inte skulle tillämpas i praktiken. Inom ramen för den nuvarande undersökningen var det nödvändigt med en mer noggrann beräkning av dumpningsmarginalen. De icke-samarbetsvilliga kinesiska tillverkarnas exportvolymer fastställdes därför på grundval av uppgifter från Eurostat. När det gäller exportpriset ansågs Eurostats uppgifter inte vara en lämplig informationskälla, eftersom det inte var känt vilka typer de icke-samarbetsvilliga företagen exporterade och eventuella jämförelser med det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts i det jämförbara landet därför inte nödvändigtvis på ett rimligt sätt återspeglade dessa exportörers dumpningsmarginal. Om den metod som den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter föreslagit hade tillämpats skulle den samlade dumpningsmarginalen ha varit avsevärt högre, dvs. mer än dubbelt så hög. Det ansågs därför lämpligare att för den berörda produkten använda de två produktkategorier för vilka de högsta marginalerna fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet, i enlighet med artiklarna 18.6 och 6.8 i grundförordningen och punkt 7 i bilaga II till Världshandelsorganisationens antidumpningsavtal. På grundval av detta avvisades påståendet.

(95)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och de vägda genomsnittliga exportpriserna per produkttyp. Av en jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset för den vietnamesiska exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status framgick att dumpningsmarginalen var 15,8 % under undersökningsperioden.

(96)

Av en jämförelse mellan de uppgifter om sin export till gemenskapen som de vietnamesiska exporterande tillverkarna tillhandahöll och den sammanlagda importen med ursprung i Vietnam framgick att samarbetsviljan var hög, eftersom denna export utgjorde mer än 95 % av gemenskapens sammanlagda import från Vietnam under undersökningsperioden.

(97)

Eftersom samarbetsviljan så som beskrivits i skäl 96 var hög fastställdes den landsomfattande genomsnittliga dumpningsmarginalen på grundval av den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling och vars uppgifter avseende exportpriser kunde anses vara tillförlitliga i enlighet med vad som nämns i skäl 85. Alla andra exporterande tillverkare i Vietnam tilldelades därför en landsomfattande dumpningsmarginal, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull, på 34,5 %.

(98)

Under undersökningen konstaterades att två dotterbolag, Batavus NV och Koga NV, till en av de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet, Accell Group NV, hade bötfällts av de nederländska konkurrensmyndigheterna för inblandning i konkurrensbegränsande beteende (7). Begränsningen avsåg ett avtal mellan de två dotterbolagen med två andra gemenskapstillverkare (som inte ingick i urvalet) och Giant Europe B.V., ett företag närstående den kinesiska exportören Giant China Co. Ltd, om en förteckning över gemensamma minimipriser (priskartell) för cyklar som tillämpades av återförsäljarna på den nederländska cykelmarknaden. Det bör noteras att Accell Group NV har överklagat beslutet om priskartellen till de nederländska konkurrensmyndigheterna.

(99)

Priskartellen var i kraft cykelsäsongen 2001 (1 september 2000–31 augusti 2001). Perioden för undersökning av dumpning och skada inom ramen för de pågående undersökningarna varade från den 1 april 2003 till och med den 31 mars 2004 medan undersökningen av tendenser av betydelse för skadebedömningen täckte perioden från och med januari 2000 till och med slutet av undersökningsperioden. Det finns följaktligen en överlappning mellan förekomsten av konkurrensbegränsande beteende och skadeundersökningsperioden.

(100)

Mot bakgrund av ovanstående kan det inte uteslutas att effekterna av det konkurrensbegränsande beteendet i viss utsträckning har påverkat delar av gemenskapens marknad, dvs. den nederländska marknaden, under en del av skadeundersökningsperioden och följaktligen skadeindikatorerna för de gemenskapstillverkare som ingick i kartellen. I enlighet med nuvarande praxis i fall där offentliga myndigheter har fattat beslut om priskarteller skall man gå särskilt försiktigt tillväga även när sådana beslut har överklagats. I syfte att undvika eventuella tvivel om huruvida det allmänna resultatet för Accell Group NV, dvs. den gemenskapstillverkare som ingick i urvalet, skulle ha kunnat påverkas av några av dess dotterbolags konkurrensbegränsande beteende, har det beslutats att utesluta denna tillverkare från skadeanalysen även om det konstaterades att endast några av företagen i gruppen var involverade i det konkurrensbegränsande beteendet. När det gäller det konkurrensbegränsande beteendet hos de två andra gemenskapstillverkare som deltog i kartellen, noteras att de inte ingick i urvalet av gemenskapstillverkare. Med tanke på att kartellen grundades på en gemensam lista över minimipriser borde de troliga effekterna av kartellen för dessa två tillverkares resultat återspeglas i priser och vinstnivåer. Eftersom det inte har gjorts någon bedömning av pris- och lönsamhetsutvecklingen för de gemenskapstillverkare som inte ingick i urvalet inverkar dessa två företags deltagande i kartellen inte på skadeanalysen. Kommissionen har också övervägt huruvida det konkurrensbegränsande beteendet på vissa delar av gemenskapens marknad också har påverkat resultatet för de övriga gemenskapstillverkare som ingick i urvalet. Det har emellertid konstaterats att dessa tillverkares verksamhet på den nederländska marknaden var extremt begränsad under skadeundersökningsperioden (mindre än 1 % av det sammanlagda antalet sålda enheter). Vidare utgör förbrukningen på den nederländska marknaden endast 7 % av den sammanlagda förbrukningen i gemenskapen, och dessutom varade kartellen under en mycket begränsad tidsperiod. Det anses därför inte nödvändigt att göra några justeringar av slutsatserna om skada avseende dessa övriga tillverkares resultat.

(101)

Kommissionen övervägde vidare om bilden av skadan skulle ha varit väsentligen annorlunda om Accell Group NV hade tagits med i skadeanalysen. Även om uppgifterna från Accell Group NV hade beaktats skulle de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada på det hela taget ha förblivit desamma som konstaterats nedan.

(102)

Med tanke på att kartellen var i kraft under cykelsäsongen 2001 inverkade det faktum att Giant Europe B.V. deltog i denna inte på undersökningsresultaten för den närstående exportören i samband med undersökningsperioden för det aktuella antidumpningsförfarandet.

(103)

Vid denna undersökning framkom det att cyklar har tillverkats av

(104)

De klagande gemenskapstillverkarna (både de som ingick i urvalet och de som inte ingick i urvalet) tillsammans med andra gemenskapstillverkare som stöder klagomålet (både de som ingick i urvalet och de som inte ingick i urvalet), vilka besvarade frågorna inom ramen för stickprovsförfarandet och angav att de var beredda att samarbeta i undersökningen, svarade för mer än 80 % av gemenskapens tillverkning av den berörda produkten. Dessa företag ansågs följaktligen utgöra gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 i grundförordningen. Övriga icke-klagande gemenskapstillverkare motsatte sig inte undersökningarna. Den gemenskapstillverkare i undersökningarna som ingick i stickprovet stod, efter att en av tillverkarna uteslutits (se skälen 98–101), för omkring 37 % av gemenskapens sammanlagda tillverkning av cyklar under undersökningsperioden.

(105)

Gemenskapstillverkarnas försäljning bedömdes på grundval av uppgifter som inhämtats från tillverkarna genom svaren på frågeformuläret inom ramen för stickprovsförfarandet och uppgifter i det klagomål som inkommit från den sökande. Uppgifterna i klagomålet var insamlade från olika intresseorganisationer för cykeltillverkare i gemenskapen.

(106)

Gemenskapens synbara förbrukning fastställdes på grundval av alla gemenskapstillverkares försäljning på gemenskapens marknad, i enlighet med uppskattningen ovan, plus importen från alla länder, i enlighet med Eurostats uppgifter.

(107)

Gemenskapens förbrukning minskade med 10 % i början av skadeundersökningsperioden, från 17 348 000 enheter år 2000 till 15 695 000 enheter år 2002. Därefter ökade förbrukningen gradvis till 18 037 000 enheter under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen med 4 %. I tabellen nedan anges närmare uppgifter (uttryckt i enheter):

(108)

Kommissionen övervägde vidare huruvida effekterna av importen av cyklar med ursprung i Kina och Vietnam (nedan kallade ”de berörda länderna”) skulle bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(109)

Enligt denna bestämmelse skall i de fall en antidumpningsundersökning samtidigt inbegriper import av en produkt från mer än ett land, verkan av denna import slås samman endast om det fastställs att i) varje lands dumpningsmarginal är högre än miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen, ii) omfattningen av importen från varje enskilt land inte är försumbar samt iii) det är lämpligt att slå samman verkan av importen vid skadebedömningen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna och konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten.

(110)

Såsom anges ovan har det av de nu aktuella undersökningarna framkommit att de dumpningsmarginaler som fastställts för Kina och Vietnam väl överstiger miniminivån och att importvolymen från dessa länder inte är försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen (deras marknadsandelar uppgick till 4,07 % respektive 8,70 % under undersökningsperioden).

(111)

I syfte att avgöra om det med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten är lämpligt med en sammantagen bedömning har kommissionen på grundval av uppgifter från Eurostat analyserat exportörernas marknadsbeteenden med avseende på exportpriser och volymer.

(112)

Det konstaterades att de kinesiska och vietnamesiska tillverkarna hade liknande marknadsbeteenden med avseende på exportpriser. Dessa länders genomsnittliga försäljningspriser per enhet för cyklar minskade med 22 % respektive 52 % under skadeundersökningsperioden.

(113)

Såsom anges i skäl 110 har båda länderna en betydande andel av gemenskapens marknad.

(114)

Vidare har det såsom förklarats ovan (se skäl 19 ff.) konstaterats att den berörda produkt som importerats från Kina och Vietnam och den som tillverkas av gemenskapsindustrin skall anses som likadana i fråga om utbytbarhet och substituerbarhet, vilket innebär att de konkurrerar med varandra produkttyp för produkttyp.

(115)

Det fastställdes således att exporten av den berörda produkten från de berörda länderna konkurrerar med cyklar som tillverkas av gemenskapsindustrin.

(116)

Efter det att de slutgiltiga uppgifterna hade meddelats gjorde en del berörda parter gällande att en sammantagen bedömning inte var motiverad, eftersom de cykelmodeller som importeras från Kina och Vietnam är olika. När en jämförelse gjorts modell för modell av de importerade cyklarna har det dock konstaterats att det inte bara finns en betydande överensstämmelse mellan de cyklar som importeras från Kina och Vietnam och de som tillverkas av de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet, utan även en betydande överensstämmelse mellan de modeller som importeras från Kina och de som importeras från Vietnam. Det gjordes också gällande att de marknadssegment där de vietnamesiska exportörerna sålde sina cyklar var annorlunda än de där de kinesiska exportörerna och gemenskapstillverkarna sålde sina cyklar, vilket motiverade ett annat pris. Detta påstående understöddes dock inte av någon bevisning. Det verkar dessutom som om det i vissa medlemsstater där importen från Vietnam har en betydande marknadsandel finns cyklar från Vietnam i de olika marknadssegmenten. Båda dessa påståenden tillbakavisades därför.

(117)

På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att alla villkor som motiverar sammantagen bedömning av importen av cyklar med ursprung i Kina och Vietnam var uppfyllda.

(118)

Importvolymen av den berörda produkten fastställdes på grundval av statistik från Eurostat. Antalet cyklar med ursprung i och importerade från Kina ökade mellan 2000 och undersökningsperioden med 472 %. Importen av cyklar från Kina under undersökningsperioden var mer än 55 gånger större än den mängd (13 651) cyklar som importerades under undersökningsperioden för den förra undersökningen (1 september 1997–31 augusti 1998). Mellan 2000 och undersökningsperioden ökade importen av cyklar med ursprung i Vietnam med 413 %. Sammantaget ökade importen från de två länderna mellan 2000 och undersökningsperioden från 435 373 enheter till 2 311 638 enheter, vilket motsvarar en ökning på 431 %.

(119)

Eftersom konsumtionen under skadeundersökningsperioden endast ökade med 4 % ökade marknadsandelen för importen av den berörda produkten med ursprung i Kina från 0,73 % år 2000 till 4,07 % under undersökningsperioden, och marknadsandelen för produkter från Vietnam ökade från 1,77 % år 2000 till 8,70 % under undersökningsperioden. Den sammantagna marknadsandelen ökade följaktligen från 2,50 % år 2000 till 12,77 % under undersökningsperioden.

(120)

Av följande tabeller framgår utvecklingen av importen av och marknadsandelen för cyklar med ursprung i Kina och Vietnam under skadeundersökningsperioden:

(121)

Uppgifter från Eurostat kunde av följande skäl bara användas i begränsad utsträckning för att fastställa prisutvecklingen för den dumpade importen mellan 2000 och undersökningsperioden:

Det har konstaterats att de importpriser som baseras på uppgifter från Eurostat inte beaktar att det finns olika produkttyper och betydande prisskillnader mellan de olika typerna av den berörda produkten. De genomsnittliga priserna per land påverkas kraftigt av varje lands produktmix. Av undersökningen har det, när man har jämfört modell per modell av importen från de samarbetsvilliga exportörerna, framkommit att det även inom samma produkttyper och modeller finns betydande prisskillnader beroende på cykelns komponenter. Det konstaterades vidare att importpriserna baserade på de produkttyper som förekom bland de samarbetsvilliga exportörerna verkligen återspeglar prisskillnaderna mellan cyklar med ursprung i Kina och Vietnam och cyklar tillverkade av gemenskapsindustrin. Följaktligen är de priser som Eurostat kommit fram till ofullständiga för den här undersökningens syfte. Eurostats importpriser för Kina och Vietnam kan endas tjäna som en indikation för prisutvecklingen per land, men är inte användbara när det gäller att jämföra försäljningspriser mellan olika länder och gemenskapen.

(122)

Enligt Eurostats uppgifter minskade de vägda genomsnittliga priserna, hädanefter angivna med hjälp av ett index, för import från Kina och Vietnam med 22 % respektive 52 % mellan 2000 och undersökningsperioden. Sammantaget minskade de genomsnittliga försäljningspriserna med 50 %. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(123)

För fastställandet av prisunderskridandet för cyklar med ursprung i Kina och Vietnam grundade kommissionen sin analys på de uppgifter som de exporterande tillverkare och de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet hade lämnat in under undersökningens gång. I denna analys beaktades de exporterande tillverkarnas faktiska exportpriser (cif vid gemenskapens gräns) och i fallet Kina både med och utan antidumpningstull. Gemenskapsindustrins försäljningspriser beaktades på nivån till oberoende kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik. Under undersökningsperioden var prisunderskridandemarginalen, då man utgick från olika produkttyper i frågeformuläret, 53 % utan den antidumpningstull som gäller för Kina och 39 % med denna tull. För Vietnam var prisunderskridandemarginalen mellan 25 % och 60 %. I detta hänseende bör det noteras att de vägda genomsnittliga försäljningspriserna från Kina och Vietnam som grundar sig på de olika produkttyperna är betydligt högre än de importpriser som grundar sig på uppgifter från Eurostat. Detta stärker slutsatserna i skäl 121 att produktmixen klart påverkar försäljningspriserna mellan länder.

(124)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd. Denna analys genomfördes avseende de företag som ingick i urvalet enligt skäl 15 med undantag av det företag som anges i skäl 100. För de indikatorer för vilka det fanns tillgång till tillförlitliga uppgifter för gemenskapsindustrin som helhet anges dock nedan dessa uppgifter också för att ge en fullständig bild av gemenskapsindustrins situation. Industrins resultat mätt med hjälp av faktorer som priser, löner, investeringar, vinst, avkastning på investeringar, kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital har mot bakgrund av detta fastställts på grundval av uppgifter från de företag som ingick i urvalet. Skadefaktorerna, såsom marknadsandel, försäljningsvolym och produktion, har fastställts för hela gemenskapsindustrin.

(125)

En del berörda parter gjorde gällande att bara de företag som ingick i urvalet borde beaktas vid analysen av skadefaktorerna. I samband med antidumpningsförfaranden är det rådande praxis att analysera skadefaktorerna för hela gemenskapsindustrin. I de fall industrin består av ett stort antal tillverkare tillämpas dock stickprovsförfarande. Syftet med stickprovsförfarandet är att göra det möjligt att inhämta och kontrollera detaljerade uppgifter från ett begränsat antal tillverkare inom den tid som står till förfogande. Dessa uppgifter rör faktorer såsom priser, löner, investeringar, vinst, avkastning på investeringar, kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital i de fall det skulle vara omöjligt att kontrollera uppgifter för hela industrin inom den tid som står till förfogande. När det gäller andra faktorer, såsom marknadsandel, försäljningsvolym och produktion, är det vanligen lätt att få tillgång till uppgifter för hela industrin. Att endast grunda skadeanalysen på uppgifter från tillverkare som ingick i urvalet skulle innebära att användbara uppgifter från andra tillverkare lämnas därhän och att det därigenom görs en ofullständig bedömning. För att kunna göra en så komplett bedömning som möjligt inom den tid som stod till förfogande i detta fall kompletterades därför de uppgifter avseende alla skadefaktorers utveckling som mottagits från de tillverkare som ingick i urvalet, och som kontrollerats, med uppgifter avseende hela industrin.

(126)

Mellan 2000 och undersökningsperioden ökade tillverkningen av den likadana produkten för de tillverkare som ingick i urvalet med 17 %. Produktionskapaciteten ökade med totalt sett 18 % under skadeundersökningsperioden.

(127)

Kapacitetsutnyttjandet låg på en stabil nivå under skadeundersökningsperioden. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(128)

Det framgick av undersökningen att den generella ökningen av produktionskapaciteten var en följd av investeringar i nya produktionslinjer och omstruktureringsåtgärder inom koncernerna. Den generella tillverkningsökningen för de tillverkare som ingick i urvalet var även en följd av att flera andra gemenskapstillverkare upphört med sin verksamhet eller dragit ned på sin kapacitet. Ökningen av tillverkningen och produktionskapaciteten för de tillverkare som ingick i urvalet bör dock ses mot bakgrund av resultatet för samtliga gemenskapstillverkare. Sett till den totala tillverkningen för samtliga gemenskapstillverkare har tillverkningen minskat. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(129)

En tillverkare kunde på grund av intern omorganisation inte lämna tillförlitliga lageruppgifter för åren 2000 och 2001. Detta företag kunde därför inte tas med i lageranalysen för skadeundersökningsperioden.

(130)

Cykellagren ökade under skadeundersökningsperioden, från 219 370 enheter 2000 till 362 095 enheter under undersökningsperioden (dvs. med 65 %). Den största delen av ökningen inträffade under 2003 och undersökningsperioden och berodde på att en av de tillverkare som ingick i urvalet hade en mycket stor leverans direkt efter undersökningsperiodens slut. Lagerökningen innebär därför inte nödvändigtvis att situationen försämrats för de tillverkare som ingick i urvalet när det gäller just denna aspekt. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(131)

Försäljningen av cyklar tillverkade av de tillverkare som ingick i urvalet ökade stadigt under skadeundersökningsperioden, från 3 156 451 enheter 2000 till 3 683 176 enheter under undersökningsperioden (dvs. en ökning med 17 % totalt sett). Även marknadsandelen ökade för de tillverkare som ingick i urvalet, från 18 % år 2000 till 20 % under undersökningsperioden. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(132)

Denna utveckling bör dock ses mot bakgrund av resultatet för samtliga gemenskapstillverkare. Sett till den totala försäljningen för samtliga gemenskapstillverkare har försäljningen minskat. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(133)

Det framgick av undersökningen att de tillverkare som ingick i urvalet har bibehållit sin produktmix, vilken främst bestod av kategorierna A, B och C. De har dessutom utvidgat sin försäljning till att även omfatta varuhus och stormarknader. Deras försäljning till handlare/detaljhandlare, där de redan hade en hög närvaro när det gäller produkter i de övre segmenten, ökade dock inte lika mycket. Varuhusen har ökat sin närvaro på cykelmarknaden. Detta har fått följder för slutkonsumenterna, eftersom försäljningen genom varuhus vanligtvis sker till lägre priser än försäljningen genom detaljhandlare. För att de tillverkare som ingick i urvalet skulle kunna bibehålla sin ställning på massmarknaden var de tvungna att kompensera för lägre priser genom höjda volymer.

(134)

Det vägda genomsnittliga försäljningspriset per cykel minskade från 124 EUR år 2000 till 115 EUR år 2003, dvs. en minskning med 7 %. Under undersökningsperioden minskade dock genomsnittspriset per enhet till 122 EUR. Under skadeundersökningsperioden skedde en minskning med 2 %.

(135)

Tillverkningskostnaden beräknades på grundval av det vägda genomsnittet för alla typer av den likadana produkten som tillverkades av de tillverkare som ingick i urvalet.

(136)

Mellan 2000 och 2001 ökade tillverkningskostnaden från 119 EUR till 122 EUR, dvs. en ökning med 2 % totalt sett. Därefter minskade tillverkningskostnaden till 110 EUR år 2003, vilket innebar en minskning med 9 % sedan 2001. Under undersökningsperioden ökade tillverkningskostanden till 117 EUR. Detta innebär att tillverkningskostnaden minskade med 2 % under perioden. Denna minskning berodde framför allt på effektivare produktionslinjer och på att de delar som tillverkas av de tillverkare som ingick i urvalet, t.ex. ramar, ersatts med billigare import.

(137)

Under skadeundersökningsperiodens första år uppvisade de tillverkare som ingick i urvalet en lönsamhet för den berörda produkten på totalt sett 3,26 %, vilken ökade till 4,08 % under 2003. Därefter minskade lönsamheten till 3,58 % under undersökningsperioden. Totalt sett ökade vinsten med endast 0,32 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(138)

Även om denna utveckling tyder på att industrin delvis återhämtat sig ekonomiskt under skadeundersökningsperioden bör lönsamheten bedömas mot bakgrund av den nivå som anses vara den nivå som industrin minst skulle ha kunnat uppnå i en situation utan dumpad import med ursprung i Kina och Vietnam, dvs. 8 % av omsättningen för försäljningen av cyklar, vilket även var den nivå som användes i den tidigare undersökningen. Eftersom marknaden i stort sett såg likadan ut som i den tidigare undersökningen ansågs 8 % fortfarande vara den lönsamhet som tillverkarna minst skulle ha kunnat uppnå på gemenskapsmarknaden.

(139)

Flera parter i Kina hävdade att gemenskapsindustrins situation hade förbättrats sedan undersökningsperioden i den tidigare undersökningen då gemenskapsindustrin uppvisade en förlust på – 0,6 % och att gemenskapsindustrin därför inte skulle anses befinna sig i en skadevållande situation i samband med den nu aktuella undersökningen. Såsom anges i skäl 137 har vinsten förbättrats sedan den tidigare undersökningen, men den är fortfarande ändå mycket långt ifrån vad som kan anses vara en normal lönsamhetsnivå.

(140)

Efter det att de slutgiltiga undersökningsresultaten meddelats gjorde en del berörda parter gällande att den lönsamhetsnivå på 8 % som anges i skäl 138 är för hög och att de tillverkare som ingick i urvalet redan har ett tillräckligt gott resultat med en stabil vinstnivå. Parterna angav emellertid inte varför vinstnivån på 8 % inte var rimlig och inte heller gav de några indikationer om vilken vinstnivå som i stället borde tillämpas och varför. Så som anges i skäl 195 är 8 % den lägsta vinstnivå som gemenskapsindustrin skulle kunna uppnå i en situation när det inte förekommer dumpad import. Även om vinstnivån för de tillverkare som ingick i urvalet har förbättrats något så är denna förbättring ändå långt ifrån tillräcklig för att gemenskapsindustrin skall kunna återhämta sig helt från den skadevållande dumpningen.

(141)

Investeringarna i verksamhet avseende den berörda produkten ökade väsentligt under skadeundersökningsperioden, från 1 938 556 EUR år 2000 till 3 950 636 under undersökningsperioden. Denna betydande investeringsökning var framför allt en följd av att en av de tillverkare som ingick i urvalet ökat sin produktionskapacitet, en ökning som svarade för mer än 60 % av samtliga investeringar under perioden. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(142)

Avkastningen på investeringar minskade med 15 procentenheter mellan 2000 och 2001. Den minskade från och med 2002 men ökade återigen under 2003 och låg på 24 % under undersökningsperioden.

(143)

Kassaflödet för de tillverkare som ingick i urvalet ökade väsentligt under skadeundersökningsperioden, både i absoluta tal och uttryckt i procent av omsättningen.

(144)

De tillverkare som ingick i urvalet anskaffade kapital antingen internt, i det fall de tillhörde en koncern, eller genom banklån. Vissa andra företag använde sitt kassaflöde som finansieringskälla. Ingen av de tillverkare som ingick i urvalet har haft några större svårigheter med att anskaffa kapital.

(145)

Sysselsättningen minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Med hänsyn till att tillverkningen ökade betydligt under skadeundersökningsperioden förklaras den minskade sysselsättningen av att produktiviteten, uttryckt i tillverkning per anställd, ökade betydligt (dvs. med 24 %) under skadeundersökningsperioden.

(146)

Om man ser till utvecklingen för alla gemenskapstillverkare var sysselsättningsminskningen än mer markant. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(147)

Generellt sett är det att märka att marknadsandelen för alla gemenskapstillverkare minskade med 16 procentenheter, under det att förbrukningen ökade med 4 %, vilket innebär att gemenskapstillverkarna helt klart inte haft utrymme att växa.

(148)

Inverkan på gemenskapsindustrin av storleken på den faktiska dumpningsmarginal som konstaterats för undersökningsperioden (dvs. 48,5 % för Kina och mellan 15,8 och 34,5 % för Vietnam) kan med hänsyn till importvolymerna från dessa två länder och priserna på denna import inte anses vara försumbar. Dumpningsmarginalen för Kina är högre än den som fastställdes i samband med den ursprungliga undersökningen. Det är även att märka att den dumpade importen från Kina har ökat i volym sedan den ursprungliga undersökningen.

(149)

Gemenskapsindustrin har inte återhämtat sig från verkningarna av dumpningen i den utsträckning som förväntats, vilket framgår bland annat av minskade försäljningspriser, låg lönsamhet och minskat kapacitetsutnyttjande. Ökningen av den dumpade importen från Kina och Vietnam under de senaste åren har hämmat den förväntade återhämtningen för gemenskapsindustrin.

(150)

Åtgärderna är redan i kraft för ett av de berörda länderna. Detta faktum har helt klart haft en inverkan på skadeindikatorerna, särskilt för de tillverkare som ingick i urvalet. Trots att tillverkningen i gemenskapen minskat totalt sett har de tillverkare som ingick i urvalet lyckats bibehålla eller till och med öka sin tillverkning. De tillverkare som ingick i urvalet har visserligen i viss utsträckning gagnats av förekomsten av åtgärder, men den dumpade importen har hindrat all ytterligare tillväxt. Sedan åtgärderna beträffande importen från Kina infördes har importen från Vietnam dessutom kommit att få en mycket negativ inverkan på gemenskapsindustrin. Under perioden efter införandet av de gällande åtgärderna beträffande importen från Kina förbättrades den ekonomiska situationen för de tillverkare som ingick i urvalet sett till produktivitet, tillverkning, produktionskapacitet, försäljning och marknadsandel. Detta måste ses mot bakgrund av förekomsten av åtgärder. Försäljningspriserna minskade emellertid och vinsterna låg kvar på en låg nivå trots den ökade försäljningen. Dessutom ökade lagren och minskade sysselsättningen. Den positiva utveckling som beskrivs ovan är dock inte tillräcklig för att förändra det faktum att det totalt sett råder en skadevållande situation, vilken skulle ha varit ännu värre utan de gällande åtgärderna. Detta förstärks av det faktum att gemenskapstillverkarnas resultat är negativt i allmänhet. Den samlade gemenskapstillverkningen har minskat med 20 %, den samlade försäljningen med 21 % och marknadsandelen för hela gemenskapsindustrin med 16 %.

(151)

Importvolymerna från Kina och Vietnam har ökat väsentligt, både i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel. Marknadsandelen för denna import ökade med 10,3 procentenheter under skadeundersökningsperioden. De vägda genomsnittliga importpriserna minskade väsentligt under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till ett betydande prisunderskridande under undersökningsperioden.

(152)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att gemenskapsindustrin i sin helhet befinner sig i en utsatt ekonomisk situation och har lidit väsentlig skada i enlighet med artikel 3 i grundförordningen.

(153)

Såsom fastställts ovan skiljer sig situationen när det gäller skada för de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet i viss mån från vad som gäller för samtliga gemenskapstillverkare. Detta bör emellertid ses mot bakgrund av det faktum att de tillverkare som ingick i urvalet är de tillverkare som har den största tillverkningen och försäljningen av cyklar. Tack vare stordriftsfördelar har dessa tillverkare delvis lyckats återhämta sig från verkningarna av den dumpade importen. Trots dessa fördelar befinner sig de tillverkare som ingick i urvalet, i likhet med gemenskapsindustrin i sin helhet, fortfarande i en sårbar situation.

(154)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen undersöktes i fråga om importen från Kina även om de omständigheter som rör dumpning och skada hade ändrats väsentligt, och om denna förändring rimligtvis kunde anses vara av varaktig karaktär.

(155)

Det framgick av en jämförelse mellan de normalvärden och exportpriser som konstaterats i den tidigare respektive den nu aktuella undersökningen, som avsåg jämförbara modeller, att det genomsnittliga exportpriset minskat väsentligt, under det att det genomsnittliga normalvärdet ökat något vilket har lett till de höjda dumpningsnivåerna. När det gäller priserna på den kinesiska exporten till andra marknader konstaterades det att dessa i allmänhet låg på samma nivå som priserna på exporten till gemenskapsmarknaden. Det framkom ingen bevisning för att exporten från Kina inte skulle fortsätta till dessa låga dumpade priser. Mot denna bakgrund anser kommissionen att det inte råder något tvivel om att den nya högre dumpningsnivå som konstaterats är av varaktig karaktär.

(156)

Trots att de tillverkare som ingick i urvalet i viss utsträckning återhämtade sig från tidigare dumpning av import med ursprung i Kina konstaterades det att de fortfarande led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen. Situationen för gemenskapsindustrin i dess helhet (se skälen 150–153) stöder denna slutsats. De skademarginaler som konstaterats i den nu aktuella undersökningen är högre än de som konstaterades i den ursprungliga undersökningen, eftersom den dumpade importen har fortsatt att ske till priser som väsentligt underskrider gemenskapsindustrins priser. Det framgår av en närmare undersökning av distributionsnätet att majoriteten av de tillverkare som ingick i urvalet huvudsakligen tillverkar för försäljning till varuhus. Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina huvudsakligen konkurrerar inom dessa försäljningskanaler för massförsäljning är trycket på gemenskapsindustrin starkt där. Ingen bevisning framkom för att de kinesiska exportörerna inte skulle fortsätta att använda dessa kanaler om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. Trycket är mindre starkt i samband med försäljning via handlarna/detaljhandlarna (vilka svarar för ca 22 % av den samlade försäljningen för de tillverkare som ingick i urvalet). Med hänsyn till dumpningens varaktiga karaktär och den dumpade importens inverkan på lönsamheten dras slutsatsen att de omständigheter som ledde till skadan är av varaktig karaktär och att skadan sannolikt skulle fortsätta om de ursprungliga åtgärderna tilläts upphöra att gälla.

(157)

Kommissionen undersökte också sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna avseende import från Kina tilläts upphöra att gälla. På grundval av uppgifterna i klagomålet och de uppgifter som lämnats av exportörerna i Kina fastställdes det att produktionskapaciteten i Kina uppgår till mer än 80 000 000 cyklar om året. De kinesiska tillverkarna tillverkar ca 66 000 000 cyklar om året, och den inhemska efterfrågan uppgår till ca 22 000 000 cyklar. Cyklar med ursprung i Kina finns på alla de viktiga marknaderna i världen, och ca 96 % av förbrukningen i Förenta staterna utgörs av cyklar med ursprung i Kina. Härav framgår den kinesiska cykelindustrins exportinriktade natur och, följaktligen, sannolikheten för fortsatt export till gemenskapen.

(158)

Det konstaterades att den berörda produkten fortfarande såldes till dumpade priser på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden (se skälen 90–97). De dumpningsmarginaler som konstaterades för den berörda produkten i detta sammanhang var betydligt högre än de som konstaterades i den ursprungliga undersökningen. De kinesiska tillverkarna har fortsatt att sälja cyklar till gemenskapen till dumpade priser efter införandet av de åtgärder som blev följden av den tidigare undersökningen. Under skadeundersökningsperioden ökade den dumpade importvolymen med 472 %, och priserna på den dumpade importen från Kina minskade med 22 %. Såsom anges ovan (se skäl 157) har exportörerna i Kina en outnyttjad produktionskapacitet som ligger på nästan samma nivå som den totala förbrukningen i gemenskapen. Det bör även påpekas att innan de ursprungliga antidumpningstullarna infördes uppgick den dumpade importen från Kina till ca 2,5 miljoner cyklar, vilket vid den tidpunkten motsvarade en marknadsandel på ca 15 % av gemenskapsmarknaden. Detta innebär att importen från Kina sannolikt skulle återkomma till gemenskapsmarknaden till dessa eller till och med högre nivåer om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla. Mot bakgrund av att de höga dumpningsnivåer som konstaterades i den pågående undersökningen anses vara av varaktig karaktär är det sannolikt att denna import kommer att ske till dumpade priser.

(159)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det om den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit hade vållats av den dumpade importen. Kända faktorer utöver den dumpade importen som också vid samma tid skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den eventuella skada som dessa andra faktorer vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

(160)

Trots de gällande åtgärderna beträffande import från Kina har de exporterande tillverkarna i Kina ökat sin marknadsandel betydligt från 0,73 % till 4,07 %. Den sammanlagda marknadsandelen på gemenskapsmarknaden för importen från Kina och Vietnam ökade från 2,50 % till 12,77 % under skadeundersökningsperioden. Till och med mellan 2000 och undersökningsperioden då förbrukningen låg på en stabil nivå allmänt sett ökade marknadsandelen för denna import med mer än 10 procentenheter.

(161)

Även om de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet lyckades öka sin tillverkning minskade den samlade gemenskapstillverkningen med 20 %. Såsom anges i skäl 128 berodde detta på att flera andra gemenskapstillverkare antingen upphört med sin verksamhet eller minskat sin produktion. Den samlade försäljningen för alla gemenskapstillverkare minskade med 21 % (eller 16 procentenheter) mellan 2000 och undersökningsperioden, även om de tillverkare som ingick i urvalet lyckades öka sin marknadsandel något med 2 procentenheter. Som framgår av tabellen i skäl 166 har marknadsandelen för import från andra länder än Kina och Vietnam ökat men endast med 7 procentenheter.

(162)

Även om de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet har lyckats driva sin verksamhet vidare och till och med öka sin markandsandel något är det således de återstående gemenskapstillverkarna som har förlorat marknadsandelar och upphört med sin verksamhet under de senaste åren eller tvingats att drastiskt minska sin tillverkning till följd av trycket från den dumpade importen. Detta tryck har två orsaker, dels att volymerna har ökat (som nämnts i skäl 160 har den dumpade importens marknadsandel ökat med mer än 10 procentenheter), dels att försäljningspriserna samtidigt kontinuerligt har minskat och väsentligt underskridit gemenskapsindustrins priser.

(163)

Vinsten för de tillverkare som ingick i urvalet ökade något till följd av relativt stabila priser (vilka liksom kostnaderna minskade något), även om den inte ökade i den utsträckning som förväntats efter införandet av åtgärder. Den vinst som skulle ha kunnat uppnås i en situation utan dumpad import uppnåddes inte på grund av en ökning av den dumpade importen från Kina och förekomsten av dumpad import från Vietnam.

(164)

Därför dras slutsatsen att trycket från den berörda importen, vars volym och marknadsandel ökade från och med 2000 och som skedde till mycket låga, dumpade priser, var en avgörande orsak till den utsatta ekonomiska situation som gemenskapsindustrin för närvarande befinner sig i.

(165)

Även import med ursprung i andra tredjeländer kan ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Flera parter i Kina och Vietnam hävdade dessutom att importen från andra tredjeländer ökat väsentligt och sker till priser som underskrider gemenskapsindustrins priser.

(166)

Enligt Eurostats statistik ökade importen från andra tredjeländer från 5 193 000 enheter 2000 till 6 423 000 enheter under undersökningsperioden, dvs. en ökning med 24 % totalt sett. Marknadsandelen för denna import ökade från 29 % till 36 % under skadeundersökningsperioden. Såsom anges i skäl 121 tar emellertid Eurostats statistik inte hänsyn till produktmixen för de olika länderna, och därför anges prisutvecklingen endast i indexerad form. Eftersom produktmixen för importen från andra tredjeländer inte är känd är det inte meningsfullt att jämföra priserna för den import som anges nedan med gemenskapsindustrins priser. Vissa ytterligare upplysningar inhämtades dock rörande importen från de länder som svarar för den största delen av cykelimporten från andra länder. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(167)

Importen från Taiwan svarade för 11,6 % av marknadsandelen under undersökningsperioden, dvs. mer än 2 000 000 enheter. Volymmässigt är importen från Taiwan mycket större än importen från någon av de andra importkällorna. Markandsandelen för denna import minskade dock med 20 % under skadeundersökningsperioden. Importen från Taiwan avser dessutom cyklar i de övre segmenten Det framgår av en jämförelse modell för modell som gjorts på grundval av bevisning som lämnats av den klagande att importen från Taiwan såldes till högre priser än likartade modeller tillverkade av gemenskapsindustrin.

(168)

Importen med ursprung i Thailand ökade under skadeundersökningsperioden. Även marknadsandelen för denna import ökade och under undersökningsperioden nådde den upp till 2,0 %. Med hänsyn till att denna import utgick från en mycket låg nivå och att dess marknadsandel fortfarande ligger på en mycket låg nivå jämfört med den för importen från Kina och Vietnam dras slutsatsen att den inte kan anses ha skadat gemenskapsindustrin.

(169)

Importen med ursprung i Filippinerna ökade med 41 % under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för den importen var 3,7 % under undersökningsperioden. Importen från Filippinerna är för närvarande föremål för en undersökning av OLAF (Europeiska byrån för bedrägeribekämpning) som har till syfte att undersöka förekomsten av eventuella fall av felaktig deklaration av ursprung. Under dessa omständigheter är det inte möjligt att avgöra om den import som uppges ha sitt ursprung i Filippinerna bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(170)

Importen med ursprung i Bangladesh ökade med 170 % under skadeundersökningsperioden, och dess marknadsandel uppgick till 2,3 % under undersökningsperioden. Med hänsyn till att denna import utgick från en mycket låg nivå och att dess marknadsandel fortfarande ligger på en mycket låg nivå jämfört med den för importen från Kina och Vietnam dras slutsatsen att den inte kan anses ha skadat gemenskapsindustrin.

(171)

Efter det att de slutgiltiga undersökningsresultaten meddelats gjorde en del berörda parter gällande att importen från vissa tredjeländer (nämligen Bangladesh, Filippinerna och Thailand) hade ökat betydligt, på ett sätt som liknade ökningen av importen från Vietnam, och att deras marknadsandel inte var obetydlig. De gjorde av dessa skäl gällande att dessa länder också borde vara föremål för förfarandet och att rådet genom att inte inkludera dem i förfarandet agerade diskriminerande. I detta hänseende, och som ett komplement till vad som nämnts i skälen 168–170, bör det noteras att importen från dessa tre länder har ökat mycket långsammare än importen med ursprung i Kina och Vietnam. Därför, och på grundval av de orsaker som nämns i skälen 168–170, avvisades påståendet.

(172)

Importen med ursprung i Polen och Litauen, som blev medlemmar i Europeiska unionen den 1 maj 2004, ökade med 54 % respektive 42 % under skadeundersökningsperioden. Priserna för importen från Polen ökade emellertid med 13 % under skadeundersökningsperioden. Polen var ett av de två länder (det andra är Tjeckien) som uppvisade ökade priser. Importen från Litauen låg på en mycket låg nivå jämfört med importen från Kina och Vietnam. Med hänsyn till priserna och volymerna för denna import dras slutsatsen att den inte kan anses ha bidragit i nämnvärd utsträckning till den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(173)

Såsom anges i skäl 107 ökade förbrukningen från och med 2000 fram till undersökningsperioden med 4 %. Detta kan således inte vara orsaken till skadan.

(174)

Såsom anges i skälen 128 och 132 minskade gemenskapstillverkarnas totala tillverkning och försäljning. Detta tyder på att de befinner sig i en liknande situation som de tillverkare som ingick i urvalet, dvs. att de har lidit skada på grund av den dumpade importen. Det är därför inte möjligt att dra slutsatsen att de andra tillverkarna i gemenskapen vållat de tillverkare som ingick i urvalet väsentlig skada.

(175)

En kinesisk exporterande tillverkare hävdade efter det att de slutgiltiga undersökningsresultaten meddelats att det borde ha gjorts en justering för växelkursutveckling, eftersom den kinesiska valutan yuan renminbi är knuten till US-dollarn, som sjunkit avsevärt i värde i förhållande till euron under undersökningsperioden. Även om det vid första påseendet inte kan uteslutas att eurons ökade värde i förhållande till dollarn kan ha gynnat importen av den berörda produkten, tyder den omständigheten att växelkursvariationerna inte hade några konsekvenser för importen från andra länder till gemenskapen på att det ökade värdet på euron inte kan anses utgöra en orsak i det här fallet. Det noteras också att riktlinjen för analysen av orsakssambandet är huruvida den dumpade importen, dvs. denna imports volymer och priser, har vållat skada. De kinesiska exportörernas argumentation söker snarare att förklara varför den dumpade importen ligger på en särskild prisnivå. När det gäller orsakssambandet är frågan varför denna dumpade imports priser låg på en viss nivå emellertid inte relevant.

(176)

Det konstaterades att priserna för den dumpade importen från Kina och Vietnam väsentligt underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Denna import ökade på marknaden (vilket framgår av dess ökade marknadsandel) i ett läge när gemenskapsindustrin befann sig i en längre period av ekonomisk sårbarhet (se skälen 150–153). Därför dras slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan importen från dessa två länder och den skada som gemenskapsindustrin lidit. Även importen från andra länder ökade på marknaden, men långt ifrån i samma utsträckning som importen från Kina och Vietnam.

Taiwan var det land bland dessa andra länder som exporterade flest cyklar till gemenskapen under undersökningsperioden. Taiwans marknadsandel har emellertid minskat, och priserna för denna import underskred inte gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Importen från Taiwan kan därför inte ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Även om man bortser från Taiwan ökade marknadsandelen för alla andra länder, om än i lägre utsträckning än vad importen från Kina och Vietnam gjorde. Trots att det inte gick att fastställa om priserna för denna import underskred gemenskapsindustrins priser (se skäl 166) konstaterades det ändå att verkningarna av denna import från andra tredjeländer, särskilt med hänsyn till den volym och marknadsandel som den uppvisade, inte väsentligt kunde bidra till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(177)

I enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen undersöktes det om det trots slutsatsen om förekomsten av skadevållande dumpning fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att bibehålla antidumpningsåtgärder beträffande importen från Kina eller införa antidumpningsåtgärder beträffande importen från Vietnam. Det gjordes en bedömning av de eventuella åtgärdernas inverkan på alla parter som berörs av undersökningen samt av följderna av att inte vidta några åtgärder respektive inte införa åtgärder. I samband med den tidigare undersökningen beträffande import från Kina ansågs införandet av åtgärder inte strida mot gemenskapens intresse.

(178)

Kommissionen sände frågeformulär till importörerna men mottog inga svar rörande inledandet av en översyn av åtgärderna beträffande importen från Kina. När det gäller förfarandet beträffande Vietnam mottog kommissionen svar från tre importörer.

(179)

Såsom anges i skäl 150 ff. har gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada. Efter införandet av åtgärder beträffande importen från Kina har gemenskapsindustrin delvis lyckats återhämta sig. Den fortsatta förekomsten av dumpad import från Kina tillsammans med det ytterligare uppsvinget i dumpad import från Vietnam, något som inte vållat skada i den tidigare undersökningen, gjorde att gemenskapsindustrin varken kunde uppnå en tillfredsställande ekonomisk situation eller till fullo återhämta sig från den skadevållande situationen.

(180)

Införandet av antidumpningsåtgärder skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att öka sin försäljning och marknadsandel samt, inom vissa marknadssegment, även att höja sina priser. På så sätt skulle gemenskapsindustrin kunna nå de lönsamhetsnivåer som vore möjliga att uppnå i en situation utan dumpad import. Eftersom det i stor utsträckning är industrin i gemenskapen som står för framtagandet av nya cykelmodeller skulle denna industri även dra nytta av denna utveckling, sett till försäljningsvolym och priser, om trycket från den dumpade importen upphörde. Gemenskapens cykelindustri har visat att den har bärkraft och är konkurrenskraftig i en situation med rättvisa marknadsvillkor. En effektiv konkurrens måste därför återupprättas på gemenskapsmarknaden.

(181)

I en situation utan åtgärder beträffande importen från Kina och Vietnam skulle handeln snedvridas, vilket i sin tur oundvikligen skulle få gemenskapsindustrins återhämtning att stanna av. Trots att importen från Kina omfattas av åtgärder har den stadigt ökat och dess priser minskat. Med hänsyn till produktionskapaciteten i Kina, de betydande importvolymer som förekom före införandet av de ursprungliga antidumpningsåtgärderna, den betydande importökningen och den markant ökade marknadsandelen för importen från Vietnam står det klart att det vore mycket svårt eller till och med omöjligt för gemenskapsindustrin att återhämta sig om man inte bibehåller åtgärderna beträffande importen från Kina och inför åtgärder beträffande importen från Vietnam. Utan dessa åtgärder skulle den skadevållande situationen för gemenskapsindustrin sannolikt förvärras ytterligare, vilket kan leda till att ännu fler gemenskapstillverkare tvingas upphöra med sin verksamhet eller minska sin kapacitet. Bland de företag som under den senaste tiden tvingats upphöra med sin cykeltillverkning märks bland andra Kynast (Tyskland), Merkers-Rad (Tyskland), Confersil (Portugal) och Cesare Rizzato (Italien). Det står således klart att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i gemenskapsindustrins intresse.

(182)

Inga frågeformulärssvar eller synpunkter mottogs från icke-närstående importörer rörande importen från Kina. När det gäller Vietnam hävdade en av importörerna (som svarade för ca 14 % den totala importen) att all form av tull på cyklar från Vietnam är skadliga för kunderna i gemenskapen, eftersom de leder till en kraftig minskning av importen från Vietnam. En annan importör hävdade vidare att de importerade cyklarna till största delen utgörs av barncyklar, vilket är en produkt som inte tillverkas av gemenskapstillverkarna.

(183)

Den låga graden av samarbetsvilja hos importörerna gjorde att det inte var möjligt att göra en korrekt och fullständig bedömning av de eventuella verkningarna av att vidta respektive inte vidta åtgärder. Det bör dessutom erinras om att syftet med antidumpningsåtgärderna inte är att förhindra import utan att återupprätta en rättvis handel och säkerställa att importen inte sker till skadevållande dumpade priser. Eftersom import till skäliga priser fortfarande kommer att ha tillträde till gemenskapsmarknaden och importen från tredjeland kommer att fortsätta är det inte sannolikt att importörernas traditionella verksamhet kommer att påverkas nämnvärt. Det står även klart att gemenskapstillverkarna har tillräcklig kapacitet för att täcka en eventuell ökning av efterfrågan på cyklar. Såsom framgår av tabellen i skäl 166 visar importen från andra tredjeländer att det finns en betydande kapacitet för cykeltillverkning i dessa länder. Det är således högst osannolikt att det skulle uppstå brist på cyklar. När man analyserar importen från Vietnam framgår det att importen inte bara omfattar barncyklar utan alla kategorier av cyklar. Några av de tillverkare som ingick i urvalet tillverkar dessutom även barncyklar.

(184)

Eftersom import till skäliga priser fortfarande kommer att ha tillträde till gemenskapsmarknaden är det således sannolikt att importörernas traditionella verksamhet kommer att fortsätta även om man bibehåller antidumpningsåtgärderna beträffande den dumpade importen från Kina och inför antidumpningsåtgärder beträffande importen från Vietnam. Den låga graden av samarbetsvilja hos de icke-närstående importörerna och det faktum att införandet av åtgärder beträffande importen från Kina inte verkar ha stött på några särskilda svårigheter styrker ytterligare denna slutsats.

(185)

En av importörerna av cyklar från Vietnam fungerar även som en cykeldetaljhandlarorganisation, vilken enligt uppgifter för 2003 hade 720 medlemmar. Dessa medlemmar ingår i ett nätverk av detaljhandlare som leds av importören, och denne tillhandahåller bland annat cyklar importerade från Vietnam. De 720 medlemmarna uppgavs sysselsätta 4 900 personer 2003. Kommissionen mottog även undertecknade förklaringar från 1 287 detaljhandlare (varav följaktligen inte alla var medlemmar i detaljhandelsnätverket) till stöd för importörens synpunkter. Såsom angivits i skäl 182 hävdar de att införandet av åtgärder beträffande import av cyklar från Vietnam skulle leda till en minskning av importen, en minskning av cykelförsäljningen och därmed även till förlorade arbetstillfällen för detaljhandlarna. Såsom anges i skäl 183 finns det ingen risk för att det skall uppstå brist på cyklar eller för att försäljningen skall minska, eftersom detaljhandlarna borde kunna få cykelleveranser från andra håll än Vietnam om så är nödvändigt.

(186)

Efter det att de slutgiltiga undersökningsresultaten meddelats gjorde en del berörda parter gällande att tillgången till rättvist prissatta cyklar inte är den enda fråga som står på spel för återförsäljare när det gäller cyklar med ursprung i Vietnam. Dessa berörda parter hävdade också att det inte är enkelt för dem att byta från ett märke till ett annat på grund av kvalitetsaspekter. De lämnade dock inte in någon ytterligare bevisning för att de cyklar som importeras från Vietnam är av en speciell typ eller håller en särskild kvalitet som inte tillverkas någon annanstans. Tvärtom framkom det när man i syfte att beräkna prisunderskridandemarginalen (se skäl 123) jämförde importen från Vietnam med cyklar tillverkade av de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet att det finns en betydande överensstämmelse mellan de olika modellerna. Dessa argument avvisades därför.

(187)

Kommissionen mottog även kommentarer från en annan detaljhandelsorganisation som företrädde fler än 6 000 detaljhandlare vilka stödde åtgärderna beträffande importen från Kina men motsatte sig det nu aktuella förfarandet beträffande Vietnam med motiveringen att importen från Vietnam varken skedde till dumpade priser eller vållade skada. Såsom anges i skälen 95–97 hade det emellertid konstaterats att importen av cyklar från Vietnam skedde till dumpade priser och vållade gemenskapsindustrin skada.

(188)

Mot denna bakgrund konstateras det att antidumpningsåtgärderna beträffande importen av cyklar från Kina och Vietnam inte strider mot detaljhandlarnas intressen.

(189)

En italiensk leverantör (och dess intresseorganisation) gav sig till känna under undersökningen. Företaget hävdade att det finns fler än 200 fabriker i Italien som levererar komponenter till cykeltillverkarna och att leverantörsindustrin därför för sin överlevnad är beroende av en fortsatt cykeltillverkning i Europa. I detta sammanhang konstaterades det att man i en situation utan åtgärder kan förvänta sig ytterligare nedläggningar av cykeltillverkning i Europa, vilket skulle inverka negativt på de företag i gemenskapen som levererar komponenter och äventyra sysselsättningen i leverantörsindustrin. Följaktligen dras slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i leverantörernas intresse.

(190)

Kommissionen mottog inga synpunkter från konsumentorganisationerna i gemenskapen, vare sig rörande åtgärderna beträffande Kina eller rörande det eventuella införandet av åtgärder beträffande importen från Vietnam. Konsumenterna har för övrigt ett brett urval inom alla segment, även om det bortses från cyklar som har sitt ursprung i Kina och Vietnam. Gemenskapsindustrin bidrar i stor utsträckning till detta breda utbud. Enligt undersökningen förekom det inga försörjningsproblem. Kommissionen mottog även synpunkter från den organisation som nämns i skäl 185. De detaljhandlare som företräds genom denna organisation köper merparten av sina cyklar från europeiska tillverkare, och de har förlorat en betydande del av sin marknadsandel till andra distributionskanaler, särskilt varuhusen. Även om de hävdar att de cyklar som importeras från Kina inte distribueras genom detaljhandelskedjan inverkar varuhusens låga priser ändå på slutkonsumenternas preferenser, trots kvalitetsskillnaderna mellan de cyklar som finns tillgängliga i detaljhandeln och de som finns på varuhusen. På grundval av dessa skäl konstaterades det att antidumpningsåtgärderna beträffande Kina och Vietnam inte strider mot konsumenternas intressen.

(191)

Det ligger helt klart i gemenskapsindustrins och gemenskapsleverantörernas intresse att åtgärderna beträffande importen av cyklar med ursprung i Kina bibehålls och att det införs åtgärder beträffande importen av cyklar med ursprung i Vietnam. Detta kommer att ge gemenskapsindustrin möjlighet att till fullo återhämta sig från den skada som den vållats av den dumpade importen. Om det inte införs åtgärder skulle gemenskapstillverkningen sannolikt fortsätta att minska, och alltfler aktörer skulle upphöra med sin verksamhet. Importörerna och detaljhandlarna kommer inte att påverkas i någon större utsträckning, eftersom det fortfarande kommer att finnas cyklar till rimliga priser på marknaden. När det gäller konsumenterna mottog kommissionen inga synpunkter från dessa parter.

(192)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl till att inte införa antidumpningstullar beträffande importen av cyklar med ursprung i Kina och Vietnam.

(193)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada och gemenskapens intresse bör åtgärder införas beträffande importen från Vietnam i syfte att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada. När det gäller importen från Kina bör de gällande åtgärderna, som infördes genom förordning (EG) nr 1524/2000, ändras för att ta hänsyn till resultaten av denna interimsöversyn. Enligt artikel 11.2 i grundförordningen bör de ändrade åtgärderna införas för en period av fem år.

(194)

Åtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat, utan att den dumpningsmarginal som konstaterats överskrids. Vid beräkningen av hur hög tull det skulle krävas för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina tillverkningskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt på den nivå som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i gemenskapen under normala konkurrensförhållanden, det vill säga om det inte förekom någon dumpad import. En vinstmarginal före skatt på 8 % av omsättningen när det gäller försäljningen av cyklar användes vid beräkningen, dvs. samma vinstmarginal som i den tidigare undersökningen. Det fanns inget som tydde på att denna procentsats borde ändras.

(195)

Flera samarbetsvilliga exportörer i Kina och Vietnam hävdade att 8 % är ett mycket högt tal och att det tal på 3,3 % som anges i klagomålet är att anse som en rimlig vinstmarginal för en sund industri. De hänvisade dessutom till den tidigare undersökningen i vilken det fastställdes att gemenskapsindustrin uppvisade en förlust på – 0,6 %. Den lönsamhet (3,5 %) som konstaterats ha uppnåtts under undersökningsperioden i den nu aktuella undersökningen ansågs dock endast visa på att gemenskapsindustrin delvis återhämtat sig från den tidigare dumpningen, och den kunde inte anses utgöra en vinstnivå som det vore möjligt att uppnå om det inte förekom någon dumpad import. I detta sammanhang är det att märka att importen från Kina ökade betydligt under skadeundersökningsperioden trots att den omfattades av åtgärder. Även importen från Vietnam till dumpade priser ökade drastiskt. Under dessa omständigheter ansågs den vinstnivå på 8 % som använts i den tidigare undersökningen vara lämplig, eftersom det inte fanns något som tydde på att det var nödvändigt med en ändring. På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för gemenskapsindustrin för den likadana produkten.

(196)

Därefter fastställdes storleken på den nödvändiga prisökningen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, såsom det fastställts i samband med beräkningen av prisunderskridandet, och den vägda genomsnittliga totala tillverkningskostnaden för de tillverkare som ingick i urvalet, med tillägg för en vinstmarginal på 8 %.

(197)

Eftersom skademarginalerna är högre än de dumpningsmarginaler som konstaterats bör antidumpningstullarna fastställas på grundval av dumpningsmarginalerna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(198)

Den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter förklarade sig villig att göra ett åtagande tillsammans med samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kina. Det bör noteras att åtaganden för konsumtionsvaror historiskt sett vanligtvis inte har godtagits, bland annat beroende på modellernas komplexa natur, mängden olika typer och den stora variation och den regelbundenhet med vilka modellerna uppgraderas eller på annat sätt ändras. Detta gör det praktiskt omöjligt att fastställa meningsfulla minimipriser för importen. Dessutom medför sådana åtaganden praktiskt taget oöverstigliga svårigheter när det gäller övervakning, vilket gör ett godtagande ogenomförbart. Dessa allmänna överväganden är också tillämpliga i det aktuella fallet. Kommissionen ansåg därför att det i samband med denna specifika undersökning inte var lämpligt att godta ett sådant åtagande, och erbjudandet måste avvisas. Kommissionen meddelade den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter detta.

(199)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar således den situation som i denna undersökning konstaterats föreligga för företagen i fråga. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller ”alla andra företag”) gäller således enbart import av sådana produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som anges. Importerade produkter som tillverkas av något annat företag som inte särskilt anges med namn och adress i artikeldelen av denna förordning, inbegripet enheter närstående dem som är särskilt angivna, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan bör omfattas av den tullsats som tillämpas på ”alla andra företag”.

(200)

Alla ansökningar om att få tillämpa dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller upprättandet av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör omgående sändas till kommissionen (8) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i samband med tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med t.ex. namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(201)

Mot denna bakgrund fastställs följande antidumpningstullsatser:

(202)

I enlighet med artikel 20 i grundförordningen underrättades alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att föreslå en ändring av de gällande åtgärderna beträffande Kina och införa åtgärder beträffande importen av cyklar från Vietnam. De gavs möjlighet att lämna synpunkter och att begära att bli hörda. De synpunkter som lämnades beaktades när så var lämpligt.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

J-79 5/16

B-1049 Bryssel

14.7.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/37

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

14.7.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/39

(1)

I artiklarna 173–177 i förordning (EEG) nr 2454/93 fastställer kommissionens kriterier för bestämmande av de periodiska enhetsvärdena för de produkter som avses i klassificeringen i bilaga 26 i den förordningen.

(2)

Genom tillämpningen av de regler och kriterier som fastställs i ovannämnda artiklar på de uppgifter som meddelats kommissionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 173.2 i den förordningen kan enhetsvärdena för de avsedda produkterna fastställas i enlighet med vad som föreskrivs i bilagan till den här förordningen.