ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 131

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

48 årgången
25 maj 2005


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

*

Rådets förordning (EG) nr 778/2005 av den 23 maj 2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av magnesiumoxid med ursprung i Folkrepubliken Kina

1

 

*

Rådets förordning (EG) nr 779/2005 av den 23 maj 2005 om avslutande av en partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av kiselkarbid med ursprung i Ukraina

18

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 780/2005 av den 24 maj 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

22

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 781/2005 av den 24 maj 2005 om ändring av förordning (EG) nr 622/2003 om åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder avseende luftfartsskydd ( 1 )

24

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 782/2005 av den 24 maj 2005 om fastställande av format för rapportering av resultat i avfallsstatistik ( 1 )

26

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 783/2005 av den 24 maj 2005 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning nr 2150/2002 om avfallsstatistik ( 1 )

38

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 784/2005 av den 24 maj 2005 om antagande av undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 om avfallsstatistik avseende Litauen, Polen och Sverige ( 1 )

42

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Kommissionen

 

*

Beslut nr 1/2005 av den Gemensamma jordbrukskommitté som inrättas i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter av den 25 februari 2005 om tillägg 1.B.9 till bilaga 7

43

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse av rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 25 av den 28.1.2005)

45

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

25.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 778/2005

av den 23 maj 2005

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av magnesiumoxid med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 11.2 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A.   GÄLLANDE ÅTGÄRDER

(1)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång införde rådet genom förordning (EG) nr 1334/1999 (2) slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av magnesiumoxid (nedan kallad ”den berörda produkten”) med ursprung i Kina. Dessa åtgärder var utformade som ett minimiimportpris. Efter en interimsöversyn ändrade rådet genom förordning (EG) nr 985/2003 (3) formen på de gällande antidumpningsåtgärderna genom att bibehålla minimipriset men införa särskilda villkor för detta samt en värdetull på 27,1 % i alla andra fall.

(2)

Det bör framhållas att de ursprungliga åtgärderna infördes genom rådets förordning (EG) nr 1473/93 (4) (nedan kallad ”den ursprungliga undersökningen”).

B.   DEN AKTUELLA UNDERSÖKNINGEN

(3)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av magnesiumoxid med ursprung i Kina (5) snart skulle komma att löpa ut mottog kommissionen en begäran om översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96. Begäran ingavs den 9 mars 2004 av Eurométaux (nedan kallad ”den sökande”) som företräder gemenskapstillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall 96 %, av gemenskapens totala produktion av magnesiumoxid. I begäran gjordes gällande att dumpning och skada för gemenskapsindustrin sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphävdes.

(4)

Kommissionen fastslog efter samråd med rådgivande kommittén att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn och tillkännagav att en översyn vid giltighetstidens utgång (6) skulle inledas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, varefter de inledde en undersökning.

(5)

Kommissionen underrättade officiellt de sökande gemenskapstillverkarna, andra gemenskapstillverkare som stödde klagomålet, de exporterande tillverkarna i Kina, importörer, handlare, användarindustrier som såvitt känt var berörda samt företrädare för den kinesiska staten om inledandet av översynen. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(6)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla dem som begärde ett frågeformulär inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(7)

Mot bakgrund av det påtagligt stora antalet exporterande tillverkare i Kina och importörer av den berörda produkten förutsågs i tillkännagivandet om inledande ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. I syfte att besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och, i så fall, göra ett urval skickade kommissionen ut frågeformulär till varje berörd exporterande tillverkare och importör med begäran om specifika uppgifter om genomsnittlig försäljningsvolym och genomsnittliga försäljningspriser. Inga svar mottogs från några exporterande tillverkare eller importörer. Det beslutades därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(8)

Dessutom skickades frågeformulär till alla tillverkare i Amerikas förenta stater (nedan kallade ”Förenta staterna”), Australien och Indien (tänkbara jämförbara länder) som kommissionen kände till.

(9)

Svar på frågeformuläret mottogs från de fyra sökande gemenskapstillverkarna och från en tillverkare i ett jämförbart land, nämligen Förenta staterna.

(10)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa gemenskapens intresse. Kontrollbesök företogs på plats hos följande företag:

 

Tillverkare i gemenskapen

Grecian Magnesite SA, Aten, Grekland,

Magnesitas Navarras, SA, Pamplona, Spanien,

Magnesitas de Rubian, SA, Sarria (Lugo), Spanien,

Styromag GmbH, St. Katharein an der Laming, Österrike.

 

Tillverkare i det jämförbara landet

Premier Chemicals, LLC, King of Prussia, Pennsylvania, Förenta staterna.

(11)

Undersökningen beträffande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2003 till och med den 31 mars 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller i tabeller ”UP”). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2000 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

C.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

(12)

Den berörda produkten är densamma som i de tidigare undersökningar som ledde till införandet av de åtgärder som nu gäller, dvs. magnesiumoxid, närmare bestämt naturlig kaustik kalcinerad magnesit, enligt KN-nummer ex 2519 90 90 (TARIC-nummer 25199090*10).

(13)

Magnesiumoxid framställs av naturligt förekommande magnesiumkarbonat eller magnesit. För att kunna framställa magnesiumoxid är det nödvändigt att bryta, krossa och sortera magnesit och sedan bränna denna i en ugn vid en temperatur på mellan 700 och 1 000 °C. Resultatet är magnesiumoxid med varierande halter och kvaliteter av magnesiumoxid. De viktigaste orenheterna i magnesiumoxid är SiO2, Fe2O3, Al2O3, CaO och B2O3 (kiseloxid, järnoxid, aluminiumoxid, kalciumoxid respektive boroxid). Magnesiumoxid används huvudsakligen inom jordbruket för djurfoder eller som gödningsmedel, inom byggnadsindustrin för golvbeläggning och isolerbrädor och inom massa-, pappers-, kemikalie-, läkemedels-, flamskydds- och slipmedelsindustrierna samt vid miljöskydd.

(14)

I likhet med vad som har fastställts i de tidigare undersökningarna har det vid denna översyn bekräftats att de produkter som exporteras av Kina och de som tillverkas och saluförs av gemenskapstillverkarna på gemenskapsmarknaden och av tillverkaren i det jämförbara landet på det landets inhemska marknad har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma användningsområden och därför anses vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

D.   SANNOLIKHET FÖR ATT DUMPNINGEN FORTSÄTTER

(15)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla.

(16)

Eftersom varken de kinesiska exporterande tillverkarna eller importörerna i gemenskapen samarbetade måste denna undersökning grundas på de uppgifter som stod till förfogande från andra källor. I detta avseende och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen användes uppgifter från Eurostat med åttasiffriga KN-nummer och tiosiffriga TARIC-nummer som kontrollerades mot andra källor.

(17)

Det bör framhållas att de relevanta uppgifterna från Eurostat med åttasiffriga KN-nummer innefattar andra produkter än den berörda produkten, och att uppgifterna för skadeundersökningsperioden med tiosiffriga TARIC-nummer inte innefattade de tio anslutande länderna.

(18)

Därför användes uppgifter från Eurostat med tiosiffriga TARIC-nummer för de femton medlemsstater som utgjorde Europeiska unionen före utvidgningen, medan uppgifter från Eurostat med åttasiffriga KN-nummer användes för de tio nya medlemsstaterna. Dessutom justerades de uppgifter från Eurostat med åttasiffriga KN-nummer som användes för de tio nya medlemsstaterna genom att skillnaden i procent mellan de uppgifter med åttasiffriga KN-nummer och de uppgifter med tiosiffriga TARIC-nummer som rapporterats av de tio nya medlemsstaterna under de sex månaderna efter utvidgningen drogs av för att utesluta andra produkter än den berörda produkten.

(19)

På grundval av de justerade TARIC-uppgifterna fastställdes det att 115 225 ton magnesiumoxid importerades från Kina till gemenskapen under undersökningsperioden, dvs. cirka 29 % av gemenskapens förbrukning.

(20)

Under undersökningsperioden för den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång uppgick importvolymen av kinesisk magnesiumoxid till gemenskapen till 110 592 ton, dvs. cirka 31 % av gemenskapens förbrukning.

(21)

Det bör framhållas att eftersom gemenskapen har utvidgats till tjugofem medlemsstater är det inte möjligt att jämföra exportvolymerna och exportmarknadsandelarna i den tidigare och den nuvarande översynen vid giltighetstidens utgång.

(22)

I enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen använde kommissionen samma metod som i den ursprungliga undersökningen. Det erinras om att en dumpningsmarginal på 27,1 % fastställdes i den ursprungliga undersökningen.

(23)

Eftersom Kina är en övergångsekonomi måste normalvärdet fastställas på grundval av uppgifter som erhållits i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(24)

Eftersom Indien hade valts ut som ett jämförbart land för fastställande av normalvärdet i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång sändes en begäran om samarbete till indiska tillverkare. Dessutom sändes en begäran om samarbete till alla kända tillverkare i Australien och Förenta staterna, som hade föreslagits som tänkbara jämförbara länder i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(25)

En indisk tillverkare gick med på att samarbeta, men besvarade inte frågeformuläret. En australisk tillverkare svarade men uppgav att företaget inte var i stånd att bistå kommissionen med de begärda upplysningarna. Endast en tillverkare i Förenta staterna gick med på att lämna de begärda upplysningarna.

(26)

När det gäller Förenta staterna konstaterades det att konkurrensen är tillräckligt stark på den amerikanska marknaden. Det finns nämligen inga antidumpningstullar på import av magnesiumoxid, stora mängder av den berörda produkten importeras från olika tredjeländer och det finns två konkurrerande lokala tillverkare. Den samarbetsvilliga amerikanska tillverkarens tillverkningsprocess liknar de kinesiska tillverkarnas. Den amerikanska tillverkarens inhemska försäljning utgör en betydande andel (cirka 83 %) av den sammanlagda importen till gemenskapen från Kina under undersökningsperioden.

(27)

Slutsatsen är därför att Förenta staterna är ett lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet.

(28)

I enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen övervägdes det huruvida den amerikanska tillverkarens inhemska försäljning kunde anses ha skett vid normal handel, med tanke på det pris som togs ut. I detta syfte jämfördes den fulla produktionskostnaden per enhet under undersökningsperioden med det genomsnittliga enhetspriset för de försäljningstransaktioner som gjordes under samma period. Det konstaterades att all försäljning var lönsam. Undersökningen visade också att den samarbetsvilliga amerikanska tillverkaren uteslutande sålde till oberoende kunder. De priser som betalats eller skulle betalas av oberoende kunder på den inhemska amerikanska marknaden vid normal handel användes därför för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen.

(29)

Såsom redan har nämnts grundades exportpriset på uppgifter från Eurostat, eftersom det inte fanns några andra mera tillförlitliga uppgifter. Det konstaterades att Eurostats prisuppgifter registreras som priset cif Europeiska gemenskapens gräns. Dessa priser justerades till fob-nivå genom att avdrag gjordes för kostnader för sjötransport och försäkring. Nödvändiga uppgifter om dessa kostnader har lämnats av gemenskapsindustrin och använts vid beräkningarna, eftersom andra mera tillförlitliga uppgifter saknas.

(30)

För att en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset fritt fabrik skulle kunna göras togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar för olikheter som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. I detta avseende gjordes justeringar avseende sjö- och landtransport.

(31)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och de vägda genomsnittliga exportpriserna, såsom fastställts ovan. Av jämförelsen framgick att det förekom dumpning. Dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns före tull, var 100,73 %, vilket är betydligt högre än den nivå som konstaterades i samband med den tidigare undersökningen (41,9 %).

(32)

Utöver analysen av förekomsten av dumpning under undersökningsperioden undersöktes även sannolikheten för fortsatt dumpning. Eftersom de exporterande tillverkarna inte samarbetade och det endast finns begränsade offentliga uppgifter om den kinesiska magnesiumoxidindustrin, grundar sig slutsatserna huvudsakligen på tillgängliga uppgifter, närmare bestämt på marknadsundersökningsuppgifter som baseras på japansk handelsstatistik, uppgifter från US Bureau of the Census och de kinesiska tulluppgifter som ingivits av den klagande.

(33)

Enligt begäran om översyn vid giltighetstidens utgång har de kinesiska tillverkarna en betydande outnyttjad produktionskapacitet, eftersom de har världens största magnesittillgångar (cirka 1 300 000 ton). Den samlade kinesiska produktionskapaciteten för den berörda produkten beräknas till mellan 800 000 och 1 000 000 ton per år, medan den inhemska kinesiska förbrukningen beräknas till cirka 250 000 ton och exporten beräknas till cirka 550 000 ton per år. Den kinesiska tillverkningen skulle således snabbt kunna öka ytterligare om marknadsvillkoren skulle motivera det.

(34)

På grundval av samma källa fastställdes det att den sammanlagda världsomspännande exporten av kinesisk magnesiumoxid ökade med 17 %, från 465 900 ton 1999 till 545 600 ton 2003. Exportpriserna till andra världsmarknader, t.ex. Japan eller Förenta staterna, är cirka 38 % lägre än exportpriserna till gemenskapen. Exportörerna skulle således snarare ha skäl att öka exporten till gemenskapen än till tredjeländer om de nuvarande åtgärderna upphörde att gälla.

(35)

Dessutom föll priserna för den kinesiska exporten till Japan 2003 med cirka 13 %, dvs. från 109,4 USD per ton 2000 till 95 USD per ton 2003. Även priserna till Förenta staterna föll med cirka 8 % under samma period, dvs. från 133 USD per ton 2000 till 122 USD per ton 2003.

(36)

Detta visar klart att om åtgärderna upphörde att gälla skulle de kinesiska exportörerna uppmuntras att inrikta sig på gemenskapsmarknaden, eftersom de har en betydande outnyttjad produktionskapacitet och prisnivån är högre i gemenskapen än i tredjeland.

(37)

Det bör också noteras att den allmänt rådande prisnivån för den berörda produkten i gemenskapen gör gemenskapens marknad väldigt attraktiv. Detta är ytterligare ett skäl till att öka exporten till gemenskapen genom att öka produktionen. Dessutom konstaterades ovan att exportpriserna till tredjeländer var lägre än exportpriserna till gemenskapen. De attraktiva och förhållandevis höga priserna på gemenskapsmarknaden kommer sannolikt inte att upprätthållas på lång sikt. Om åtgärderna upphävdes skulle de många kinesiska exportörerna speciellt intressera sig för gemenskapsmarknaden för att öka sina andelar. En sådan ökad konkurrens skulle emellertid kunna leda till lägre priser. Det är därför mycket sannolikt att alla de aktörer som för närvarande finns på gemenskapsmarknaden skulle vara tvungna att sänka sina priser.

(38)

Undersökningen visar att Kina har fortsatt med sin dumpning under undersökningsperioden i mycket större omfattning än tidigare. Mot bakgrund av att Kina har en betydande outnyttjad produktionskapacitet och att den kinesiska exporten till tredjeländer sker till priser som är ännu lägre än exportpriserna till gemenskapen är det mycket sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna i betydande utsträckning skulle öka sin dumpade export av den berörda produkten till gemenskapen om de nuvarande åtgärderna upphörde att gälla.

E.   DEFINITION AV GEMENSKAPSINDUSTRIN

(39)

De fyra klagande gemenskapstillverkarna besvarade frågeformulären och samarbetade till fullo i undersökningen. Under undersökningsperioden stod de för 96 % av tillverkningen i gemenskapen.

(40)

De fyra klagande gemenskapstillverkarna utgör därför gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

F.   SITUATIONEN PÅ GEMENSKAPSMARKNADEN

(41)

Förbrukningen i gemenskapen beräknades på grundval av den sammanlagda volymen av gemenskapsindustrins försäljning i gemenskapen, importen från Kina och importen från andra tredjeländer.

Tabell 1 –   Förbrukning i gemenskapen (försäljningsvolym)

Förbrukning i gemenskapen

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Ton

423 791

448 234

456 197

398 038

392 416

 

Index

100

106

108

94

93

– 7

Förändring från föregående år %

 

6

2

– 14

– 1

 

Källa: Eurostat.

(42)

EU:s förbrukning av magnesiumoxid ökade mellan 2000 och 2002 och nådde sin höjdpunkt 2002 med cirka 456 197 ton, innan den föll igen 2003 och under undersökningsperioden för att sluta på 392 416 ton. Sammanlagt rörde det sig om en minskning på 7 % under hela skadeundersökningsperioden, men en ökning på 6 % mellan 2000 och 2001.

(43)

Förändringar i förbrukningen av den berörda produkten på plus eller minus 10 % från år till år säger inte något om utvecklingstendenserna på lång sikt. Gemenskapsindustrin vidhåller att den samlade magnesiumoxidmarknaden är förhållandevis stabil och att denna mindre förändring ligger inom ramen för den normala förbrukningen på lång sikt.

(44)

Importvolymen från Kina följde samma utvecklingstendens som gemenskapsförbrukningen. Den ökade med i genomsnitt 8 % fram till 2002 och började sedan att minska. Sammanlagt minskade importen från Kina med 18 % under skadeundersökningsperioden, från 140 171 ton till 115 225 ton.

Tabell 2 –   Import från Kina

Importvolymen från Kina

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Ton

140 171

150 403

163 116

126 387

115 225

 

Index

100

107

116

90

82

– 18

Förändring från föregående år

 

7

9

– 26

– 8

 

Källa: Eurostat.

(45)

Den kinesiska importens marknadsandel ökade till 36 % 2002, vilket är i överensstämmelse med den ökade förbrukningen i gemenskapen. Från och med 2003 började den att minska något, men uppgick fortfarande till 29 % under undersökningsperioden.

Tabell 3 –   Den kinesiska importens marknadsandel

Den kinesiska importens marknadsandel

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Procent av marknaden

33

34

36

32

29

 

Index

100

103

109

97

88

– 12

Källa: Eurostat.

(46)

Det genomsnittliga priset på importen från Kina fortsatte att minska med totalt 24 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 4 –   Genomsnittligt importpris för den kinesiska importen

Genomsnittligt importpris för den kinesiska importen

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

EUR per ton

174

164

149

135

133

 

Index

100

94

86

78

76

– 24

Källa: Eurostat.

(47)

Det genomsnittliga importpriset för den berörda produkten från Kina under undersökningsperioden var 133 EUR per ton cif vid gemenskapens gräns, enligt det tiosiffriga TARIC-numret. I syfte att analysera prisunderskridande jämfördes gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser (fritt fabrik) med priserna på den kinesiska importen under undersökningsperioden, justerade med hänsyn till kostnader efter import, tull och antidumpningstullar. På denna grundval kunde något prisunderskridande inte fastställas.

Tabell 5 –   Produktion

Produktion

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

104

102

97

95

– 5

Förändring från föregående år

 

4

– 2

– 5

– 2

 

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(48)

Gemenskapsindustrins produktion ökade först med 4 % mellan 2000 och 2001, vilket i viss mån följde tendensen när det gäller gemenskapsförbrukningen. Den minskade sedan emellertid kontinuerligt med totalt 5 % under skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden utgjorde gemenskapsindustrins produktion av magnesiumoxid cirka 55 % av gemenskapsförbrukningen.

Tabell 6 –   Produktionskapacitet

Produktionskapacitet

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

100

100

100

100

0

Förändring från föregående år

 

0

0

0

0

 

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(49)

Produktionskapaciteten var stabil under skadeundersökningsperioden.

Tabell 7 –   Kapacitetsutnyttjande

Kapacitetsutnyttjande

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

104

102

97

95

– 5

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(50)

Tabellen ovan visar att kapacitetsutnyttjandet följde samma tendens som produktionen under skadeundersökningsperioden. Efter en ökning mellan 2000 och 2001 minskade det kontinuerligt. Under skadeundersökningsperioden uppgick minskningen till 5 procentenheter.

Tabell 8 –   Försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden (i ton)

Försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Till icke-närstående parter

Index

100

98

94

87

89

– 11

Till närstående parter

Index

100

149

150

150

157

57

Till närstående och icke-närstående parter

Index

100

104

101

95

97

– 3

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(51)

Gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden minskade med 11 % mellan 2000 och undersökningsperioden. Försäljningen till närstående företag ökade med 57 % mellan 2000 och undersökningsperioden. Denna försäljning rörde endast ett företag och skedde till dotterbolag som hörde till samma företagsgrupp. Den utgjorde cirka 17 % av all försäljning av magnesiumoxid under skadeundersökningsperioden.

(52)

Gemenskapsmarknadens samlade försäljningsvolym minskade med 3 % mellan 2000 och undersökningsperioden.

Tabell 9 –   Gemenskapsindustrins försäljningspriser för magnesiumoxid

Gemenskapsindustrins försäljningspriser till icke-närstående parter

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

108

110

109

109

9

Förändring från föregående år

 

8

2

– 1

– 1

 

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(53)

Från och med 2000 till och med undersökningsperioden ökade det genomsnittliga försäljningspris på magnesiumoxid som gemenskapsindustrin tog ut på gemenskapsmarknaden med 9 %. Försäljningspriserna nådde sin höjdpunkt 2002 och minskade därefter något igen 2003 och under undersökningsperioden.

Tabell 10 –   Marknadsandel

Gemenskapsindustrins marknadsandel

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Procent av marknaden

62

61

59

63

65

 

Index

100

98

95

102

105

5

Källa: Eurostat och kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(54)

Gemenskapsindustrins marknadsandel ökade från 62 % 2000 till 65 % under undersökningsperioden. En väsentlig ökning skedde mellan 2002 och 2003 (7 % av marknaden).

(55)

Det förefaller som om gemenskapsindustrin har lyckats att vinna marknadsandelar på grund av sina i förhållande till andra tredjeländer konkurrenskraftiga priser.

Tabell 11 –   Lager

Lager

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

107

94

101

81

– 19

Förändring från föregående år

 

7

– 13

7

– 20

 

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(56)

Tabellen ovan visar att lagren minskade med 19 % under skadeundersökningsperioden. Mellan 2000 och 2003 var lagren cirka 43 000 ton, medan de minskade till strax över 35 000 ton under undersökningsperioden.

(57)

Lagren, som under 2000 utgjorde cirka 16 % av gemenskapsindustrins försäljningsvolym i EU, minskade under undersökningsperioden till cirka 14 % av försäljningen i EU.

(58)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades lönsamheten, uttryckt i procent av nettoförsäljningsvärdet till icke-närstående parter, på följande sätt:

Tabell 12 –   Lönsamhet

Lönsamhet

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

113

538

13

200

100

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(59)

Efter en förlust 2000 började gemenskapsindustrins försäljning bli lönsam fram till slutet av undersökningsperioden. Under 2002 nådde lönsamheten en höjdpunkt på 4,3 %, men sjönk till 0,1 % 2003 och till 1,6 % under undersökningsperioden. Minskningen 2003 och under undersökningsperioden berodde på de minskade försäljningsvolymerna och det pristryck som utövades av de kinesiska exportörerna och som inte gjorde det möjligt för gemenskapsindustrin att öka sina priser i tillräcklig grad för att få en rimlig vinstmarginal.

(60)

Det kan konstateras att om försäljningen till närstående parter beaktas skulle lönsamheten bli något lägre, men tendensen är fortfarande densamma.

Tabell 13 –   Kassaflöde

Kassaflöde

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

128

160

82

134

34

Förändring från föregående år

 

28

33

– 79

52

 

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(61)

Kassaflödet förbättrades med 34 % under skadeundersökningsperioden och utvecklades på ungefär samma sätt som lönsamheten.

Tabell 14 –   Investeringar

Investeringar

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

92

76

74

81

– 19

Förändring från föregående år

 

– 8

– 16

– 2

6

 

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(62)

Investeringarna minskade med cirka 19 % från 2000 till undersökningsperioden. Ändå var investeringarna 24 % högre under den nu aktuella undersökningsperioden än under undersökningsperioden för den tidigare undersökningen då investeringarna nådde sin höjdpunkt med 4 219 000 ECU. Investeringarna rörde huvudsakligen förbättringar och ytterligare rationalisering av produktionsprocessen för att minska kostnaderna och uppfylla miljökrav.

Tabell 15 –   Avkastning på investeringar

Avkastning på investeringar

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

129

700

14

231

131

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(63)

Avkastningen på investeringar var negativ 2000 men ökade med cirka 11,6 % under skadeundersökningsperioden och utvecklades på liknande sätt som lönsamheten.

(64)

Gemenskapsindustrin kunde fortfarande anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden.

Tabell 16 –   Sysselsättning

Sysselsättning

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

99

90

85

80

– 20

Förändring från föregående år

 

– 1

– 9

– 5

– 5

 

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(65)

Tabellen ovan visar att sysselsättningen minskade med 20 % under skadeundersökningsperioden. Den huvudsakliga minskningen skedde under perioden från och med 2001 till och med undersökningsperioden.

(66)

Eftersom produktionen minskade i långsammare takt än sysselsättningen, ökade produktiviteten med 19 % under samma period, vilket framgår av tabellen nedan.

Tabell 17 –   Produktivitet

Produktivitet

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

105

113

115

119

19

Förändring från föregående år

 

5

8

2

4

 

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(67)

Under skadeundersökningsperioden minskade lönerna för de anställda i gemenskapsindustrin med cirka 4 %.

Tabell 18 –   Löner

Löner

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Index

100

104

99

100

96

– 4

Förändring från föregående år

 

4

– 4

0

– 3

 

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(68)

Undersökningen visade att gemenskapsindustrins exportverksamhet utvecklades på följande sätt:

Tabell 19 –   Gemenskapsindustrins export

Gemenskapsindustrins export

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Ton

9 240

9 206

15 671

9 962

10 022

 

Index

100

100

170

108

108

8

Förändring från föregående år

 

0

70

– 62

1

 

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(69)

Gemenskapsindustrins export av magnesiumoxid ökade med 8 % under skadeundersökningsperioden, huvudsakligen under 2002. En ökning av exportvolymerna påverkade emellertid inte gemenskapsindustrins situation nämnvärt, eftersom denna export i genomsnitt uppgick till cirka 4 % av gemenskapsindustrins totala försäljning.

(70)

Importvolymerna av magnesiumoxid från andra länder än Kina till gemenskapen och de genomsnittliga priserna för dessa importvolymer utvecklades på följande sätt:

Tabell 20 –   Import till gemenskapen från andra tredjeländer (volym)

Ton

2000

2001

2002

2003

UP

Turkiet

2 704

3 116

7 010

2 105

1 373

Förenta staterna

849

1 518

326

704

897

Israel

2 417

2 558

2 714

3 156

2 725

Mexiko

703

781

627

856

755

Japan

1 949

1 658

2 081

627

455

Australien

1 115

749

42

341

301

Norge

459

198

72

117

149

Andra tredjeländer

56

1 462

679

109

516

Totalt

10 252

12 041

13 550

8 016

7 172

Källa: Eurostat.

Tabell 21 –   Import till gemenskapen från andra tredjeländer (genomsnittliga priser)

Euro

2000

2001

2002

2003

UP

Turkiet

128

147

154

169

195

Förenta staterna

1 475

509

1 431

796

795

Israel

964

712

607

611

667

Mexiko

458

718

870

591

617

Japan

1 164

1 173

1 044

713

458

Australien

609

495

466

407

431

Norge

284

0

495

295

270

Andra tredjeländer

0

528

740

200

191

Källa: Eurostat.

Tabell 22 –   Marknadsandelar för importen till gemenskapen från andra tredjeländer

Marknadsandelar för importen till gemenskapen från andra tredjeländer

2000

2001

2002

2003

UP

UP/2000

Procent av marknaden

2

2

3

2

1

– 1

Index

100

117

129

80

73

 

Källa: Eurostat.

(71)

Den samlade importvolymen av magnesiumoxid från andra tredjeländer än Kina minskade under skadeundersökningsperioden från 10 252 ton år 2000 till 7 172 ton under undersökningsperioden. När marknadsandelarna för importen från andra tredjeländer beräknades gjordes en mindre justering genom att man bortsåg från ett par ton som en av gemenskapstillverkarna hade köpt av sitt dotterbolag i Turkiet och som såldes på gemenskapsmarknaden. Marknadsandelen för denna import föll från cirka 2 % till 1 % under denna period. De största exportörerna till gemenskapen var Turkiet, Israel, Australien och Förenta staterna.

(72)

De genomsnittliga importpriserna från andra tredjeländer var markant högre än gemenskapsindustrins under undersökningsperioden. Noteras bör emellertid att uppgifterna från Eurostat med tiosiffriga TARIC-nummer även innefattar priserna på syntetisk magnesiumoxid som är mycket renare än den berörda produkten och därför betingar högre priser. Det finns inte några närmare uppgifter om förhållandet mellan syntetisk magnesiumoxid och den berörda produkten i den produktblandning som omfattas av uppgifterna från Eurostat med tiosiffriga TARIC-nummer, men det kan rimligtvis antas att den samlade prisnivån på magnesiumoxid från tredjeländer var högre än gemenskapsindustrins under undersökningsperioden.

(73)

Såsom har förklarats ovan minskade förbrukningen av den berörda produkten något under skadeundersökningsperioden. Liksom vid den tidigare översynen efter giltighetstidens utgång anses det emellertid att gemenskapens förbrukning inte hade någon avgörande betydelse för gemenskapsindustrins situation under skadeundersökningsperioden, i enlighet med vad som framgår av skäl 42 om gemenskapsförbrukningen.

(74)

De gällande åtgärderna har lett till att gemenskapsindustrin delvis återhämtat sig sedan 2000. Ekonomiska faktorer såsom marknadsandelar, lönsamhet, räntabilitet, kassaflöde, produktivitet och utgående lager pekade på en positiv utveckling. Gemenskapsindustrins försäljning har varit lönsam från 2001 (0,9 %) till undersökningsperioden (1,6 %). På grund av trycket från de kinesiska exportörerna har gemenskapsindustrin emellertid inte lyckats uppnå tillräcklig lönsamhet för att säkra sin framtida överlevnad. Den nedåtgående tendensen i produktion (– 5 %), kapacitetsutnyttjande (– 5 %) och försäljning på gemenskapsmarknaden (– 3 %) var mer eller mindre i linje med den minskade förbrukningen. Detta har emellertid skett på bekostnad av sysselsättningen (– 20 %) och investeringar (– 19 %). Det kan konstateras att en gemenskapstillverkares försäljning till närstående parter inte ändrade den övergripande bilden av situationen i gemenskapsindustrin. Slutsatsen är alltså att även om gemenskapsindustrins situation har förbättrats är den fortfarande utsatt, bl.a. på grund av den fortsatt dumpade importen från Kina. Gemenskapsindustrins ansträngningar att förbättra sin konkurrenskraft har således inte varit helt framgångsrika.

(75)

Det bör dock noteras att den kinesiska importens volym och marknadsandelar har minskat under skadeundersökningsperioden. Vidare konstaterades det att den kinesiska importen inte underskred gemenskapsindustrins priser. Under dessa omständigheter och i synnerhet mot bakgrund av den begränsade förbättringen av gemenskapsindustrins situation, minskningen av kinesisk import och marknadsandelar och avsaknaden av prisunderskridande kunde fortsatt skada till följd av dumpad import inte fastställas. Följaktligen undersöktes huruvida skadan skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(76)

Med avseende på de sannolika följderna för gemenskapsindustrin om de åtgärder som nu är i kraft upphör att gälla har ett antal faktorer motsvarande de förutsättningar som sammanfattas i skälen ovan beaktats.

(77)

Såsom redan har angivits är det mycket sannolikt att importen till dumpade priser av den berörda produkten från Kina skulle öka avsevärt om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla eftersom Kina har en stor outnyttjad produktionskapacitet till följd av att landet också har världens största tillgångar av magnesitmalm.

(78)

Jämförelsen mellan import från Kina och andra tredjeländer till gemenskapen har visat på väsentliga prisskillnader. Importpriserna från andra tredjeländer var mycket höga under skadeundersökningsperioden medan de kinesiska importpriserna, som dumpas, kontinuerligt har minskat. Vidare framgår det klart av den omständigheten att de kinesiska exportpriserna till andra väsentliga marknader för magnesiumoxid var 38 % lägre än exportpriserna till gemenskapen, att gemenskapsindustrin skulle utsättas för mer tryck från ökade volymer av dumpad export av den berörda produkten från Kina, i synnerhet som denna export redan har pressat ner gemenskapens priser under skadeundersökningsperioden.

(79)

Mot bakgrund av detta kan slutsatsen dras att om åtgärderna upphör att gälla kommer med all sannolikhet skadan för gemenskapsindustrin att återkomma.

G.   GEMENSKAPENS INTRESSE

(80)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida bibehållandet av de befintliga antidumpningsåtgärderna skulle strida mot gemenskapens intresse överlag. Fastställandet av gemenskapens intresse grundades på en bedömning av alla olika berörda intressen, t.ex. gemenskapsindustrins, importörernas och handlarnas intressen liksom användarnas och leverantörernas av produkten i fråga intressen.

(81)

Det bör erinras om att det i den tidigare översynen inte ansågs att återinförandet av åtgärderna skulle strida mot gemenskapens intresse. Eftersom den aktuella undersökningen också är en översyn vid giltighetstidens utgång medger den dessutom en analys av otillbörliga negativa verkningar som de gällande antidumpningsåtgärderna kan ha haft för de berörda parterna.

(82)

På denna grundval undersöktes om det, trots slutsatsen att det var sannolikt att den skadevållande dumpningen skulle fortsätta, fanns tvingande skäl för att dra slutsatsen att det i detta fall inte skulle ligga i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna.

(83)

Det erinras om att det har fastställts att dumpningen av den berörda produkten med ursprung i Kina troligen kommer att fortsätta och att det finns risk för att skadan för gemenskapsindustrin av sådan import återkommer. Vidare har det fastställts att gemenskapsindustrin fortfarande befinner sig i ett utsatt läge. Fortsatta åtgärder borde hjälpa industrin att återhämta sig helt och innebära att ytterligare skada kan undvikas. Det ligger därför i gemenskapsindustrins intresse att åtgärderna mot dumpad import med ursprung i Kina bibehålls.

(84)

Kommissionen skickade ut frågeformulär till 23 importörer och handlare som nämndes i klagomålet. Inga svar inkom.

(85)

Mot bakgrund av detta drogs slutsatsen att de gällande åtgärderna inte i någon större omfattning påverkade importörer eller handlare och att de därför inte heller skulle påverkas väsentligt om åtgärderna bibehölls. Detta är också i linje med resultaten av tidigare undersökningar.

(86)

Kommissionen skickade ut frågeformulär till fyra användare. Inga svar inkom.

(87)

Med hänsyn till att frågeformulären inte besvarats och att det inte finns några kontrollerbara uppgifter till stöd för de gällande åtgärderna upphörande, liksom i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, dras slutsatsen att användarna inte i någon högre grad skulle påverkas av att tullarna bibehölls.

H.   SLUTSATS

(88)

Undersökningen har visat att exportörerna i Kina har fortsatt att exportera till dumpade priser under undersökningsperioden. Det har också visat sig att gemenskapsmarknaden är en attraktiv marknad för kinesiska exportörer mot bakgrund av nivån på de priser som tas ut på andra exportmarknader och den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina. Om åtgärderna upphävs är det därför troligt att stora mängder varor importeras på gemenskapsmarknaden till dumpade priser.

(89)

Gemenskapsindustrins situation, som återspeglas i minskad tillverkning, försäljning och sysselsättning och i otillräcklig lönsamhet under skadeundersökningsperioden, skulle med största sannolikhet försämras om åtgärderna upphävdes, eftersom ökade mängder av dumpad import från Kina skulle börja att strömma in på gemenskapens marknad.

(90)

När det gäller gemenskapen intresse är slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl till att inte införa antidumpningsåtgärder mot import av den berörda produkten med ursprung i Kina.

(91)

Det anses därför lämpligt att bibehålla de nu gällande antidumpningsåtgärderna mot import av magnesiumoxid med ursprung i Kina.

(92)

Samtliga parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att rekommendera bibehållandet av de gällande åtgärderna. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av uppgifter. Inga synpunkter lämnades som skulle ha kunnat ändra de ovannämnda slutsatserna.

(93)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av magnesiumoxid med ursprung i Kina och som infördes genom rådets förordning (EG) nr 1334/1999, senast ändrad genom förordning (EG) nr 985/2003, bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av magnesiumoxid som omfattas av KN-nummer ex 2519 90 90 (TARIC-nummer 25199090*10) med ursprung i Kina.

2.   Antidumpningstullens storlek skall fastställas till

a)

skillnaden mellan minimiimportpriset på 112 EUR per ton och nettopriset fritt vid gemenskapens gräns före tull, i samtliga fall när det sistnämnda priset är

lägre än minimiimportpriset, och

fastställs på grundval av en faktura utställd av en exportör som är etablerad i Kina direkt till en icke-närstående part i gemenskapen (TARIC-tilläggsnummer A420),

b)

noll, om nettopriset fritt vid gemenskapens gräns före tull fastställs på grundval av en faktura utställd av en exportör som är etablerad i Kina direkt till en icke-närstående part i gemenskapen och är lika högt som eller högre än minimiimportpriset på 112 EUR per ton (TARIC-tilläggsnummer A420),

c)

ett belopp motsvarande en värdetull på 27,1 % i alla övriga fall som inte omfattas av a och b (TARIC-tilläggsnummer A999).

I de fall där antidumpningstullen fastställs i enlighet med artikel 1.2 a och där varorna har skadats innan de övergår till fri omsättning och det pris som faktiskt betalats eller skall betalas därför fördelas vid fastställande av tullvärdet, i enlighet med artikel 145 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (7), skall det ovan angivna minimiimportpriset minskas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller skall betalas. Den tull som skall betalas kommer då att utgöra skillnaden mellan det nedsatta minimiimportpriset och det nedsatta nettopriset fritt vid gemenskapens gräns före tull.

3.   Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 maj 2005.

På rådets vägnar

J. ASSELBORN

Ordförande


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

(2)  EGT L 159, 25.6.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 985/2003 (EUT L 143, 11.6.2003, s. 1).

(3)  EUT L 143, 11.6.2003, s. 1.

(4)  EGT L 145, 17.6.1993, s. 1.

(5)  EUT C 230, 26.9.2003, s. 2.

(6)  EUT C 138, 18.5.2004, s. 2.

(7)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2286/2003 (EUT L 343, 31.12.2003, s. 1).


25.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/18


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 779/2005

av den 23 maj 2005

om avslutande av en partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av kiselkarbid med ursprung i Ukraina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 11.3,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

1.   Gällande åtgärder

(1)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång införde rådet genom förordning (EG) nr 821/94 (2) en slutgiltig antidumpningstull (nedan kallad ”åtgärderna”) på import av kiselkarbid med ursprung i bland annat Ukraina. Efter en översyn vid giltighetstidens utgång på begäran av CEFIC (European Chemical Industry Council) bibehöll rådet genom förordning (EG) nr 1100/2000 (3) åtgärderna på den ursprungliga nivån. Genom förordning (EG) nr 991/2004 (4) ändrade rådet förordning (EG) nr 1100/2000 till följd av utvidgningen av Europeiska unionen med tio nya medlemsstater den 1 maj 2004 (nedan kallade ”EU-10”). Syftet var att om kommissionen skulle godta ett åtagande göra det möjligt att undanta import till gemenskapen som skett i enlighet med villkoren för ett sådant åtagande från de antidumpningsåtgärder som infördes genom förordning (EG) nr 1100/2000. Genom besluten 2004/498/EG (5) och 2004/782/EG (6) godtog kommissionen de åtaganden som den ukrainska exporterande tillverkaren Open Joint Stock Company Zaporozhsky Abrasivny Combinat (nedan kallad ”ZAC”) erbjöd.

(2)

Den tullsats som för närvarande tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för import av kiselkarbid med ursprung i Ukraina är 24 %.

2.   Pågående undersökning

(3)

Kommissionen har tagit emot en begäran från ZAC (nedan kallad ”den sökande”) om en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen.

(4)

Begäran grundade sig på tillräcklig bevisning som den sökande tillhandahållit för att de omständigheter som låg till grund för åtgärderna har ändrats och att dessa ändringar är av bestående karaktär. Den sökande hävdade bland annat att omständigheterna med avseende på marknadsekonomisk status väsentligen hade ändrats. I synnerhet påstod denne att företaget nu uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status enlig artikel 2.7 b i grundförordningen. Dessutom har den sökande tillhandahållit bevisning för att en jämförelse mellan det normalvärde som fastställts på grundval av företagets egna kostnader/priser på den inhemska marknaden och dess exportpriser till Förenta staterna, i de senares egenskap av tredjelandsmarknad jämförbar med EU:s marknad, skulle leda till dumpning betydligt under den nuvarande åtgärdens nivå. Den sökande gjorde gällande att fortsatt tillämpning av åtgärden på den nuvarande nivån följaktligen inte längre var nödvändig för att motverka dumpning.

(5)

Efter samråd med rådgivande kommittén inledde kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (7) den 7 januari 2004 en partiell interimsöversyn som endast gäller undersökningen av dumpning och marknadsekonomisk status vad den sökande beträffar.

(6)

Kommissionen skickade den sökande ett frågeformulär och ett formulär för ansökan om marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(7)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla de uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för fastställandet av dumpning och marknadsekonomisk status. Ett kontrollbesök genomfördes på plats hos företaget.

(8)

Undersökningen av dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2003 (nedan kallad ”undersökningsperioden”).

3.   Parter som berörs av undersökningen

(9)

Kommissionen underrättade officiellt den exporterade tillverkaren, företrädare för det exporterande landet och tillverkarna i gemenskapen om inledandet av översynen. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna sina synpunkter samt att lämna upplysningar och bevisning till stöd för dessa och begära att bli hörda inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande. Alla berörda parter som begärde att bli hörda, och som visade att det fanns skäl till att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(10)

Följande berörda parter lämnade synpunkter:

a)

Gemenskapsproducenternas intresseorganisation.

CEFIC (European Chemical Industry Council)

b)

Gemenskapstillverkare.

Best-Business, Kunštát na Moravě, Tjeckien

c)

Exporterande tillverkare.

Zaporozhsky Abrasivny Combinat, Zaporozhye, Ukraina

d)

Tillverkare i jämförbara länder.

Volzhsky Abrasive, Volzhsky, Volgogradregionen, Ryssland

Saint-Gobain Materiais Cerâmicos Ltda, Barbacena, Brasilien

B.   BERÖRD PRODUKT

(11)

Den produkt som berörs är kiselkarbid som klassificeras enligt KN-nummer 2849 20 00 (nedan kallad ”kiselkarbid” eller ”den berörda produkten”). Kommissionen fann inget som tydde på att omständigheterna med avseende på den berörda produkten hade ändrats väsentligt sedan åtgärderna infördes.

C.   UNDERSÖKNINGSRESULTAT

1.   Inledande anmärkning

(12)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen är syftet med detta slags översyn att fastställa behovet av en fortsatt tillämpning av åtgärderna på deras nuvarande nivå. Vid en partiell interimsöversyn kan kommissionen bland annat överväga om de omständigheter som rör dumpning har ändrats väsentligt. Kommissionen har undersökt alla den sökandes påståenden och alla de omständigheter som skulle ha kunnat ändras sedan åtgärderna infördes: marknadsekonomisk status, individuell behandling, valet av jämförbart land och den sökandes exportpriser.

2.   Marknadsekonomisk status

(13)

Den sökande begärde marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in formuläret för ansökan om marknadsekonomisk status inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande.

(14)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen skall normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Ukraina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller tillverkare som konstaterats uppfylla alla de fem kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(15)

Av undersökningen framgick att den sökande inte uppfyllde alla kriterierna.

KRITERIER FÖR MARKNADSEKONOMISK STATUS

Artikel 2.7 c första strecksatsen

Artikel 2.7 c andra strecksatsen

Artikel 2.7 c tredje strecksatsen

Artikel 2.7 c fjärde strecksatsen

Artikel 2.7 c femte strecksatsen

Ej uppfyllt

Ej uppfyllt

Ej uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Källa: Kontrollerade uppgifter från den sökande i formuläret för ansökan om marknadsekonomisk status.

(16)

Av undersökningen framgick att ZAC höll på att privatiseras under överinseende av den ukrainska staten. Inom ramen för privatiseringen ingick ZAC:s största aktieinnehavare och privata investerare ett avtal med en statlig organisation. Ända till slutet av undersökningsperioden hade ZAC enligt kontraktet åtskilliga skyldigheter, i synnerhet beträffande arbetsstyrka och verksamhet. Genom årliga statliga undersökningar kontrollerades om dessa skyldigheter fullgjordes och om så inte var fallet drabbades företaget av sanktioner. Det konstaterades att de villkor som införts genom kontraktet går utöver vad en privat investerare skulle godta under normala marknadsekonomiska förhållanden. Därför dras slutsatsen att företagets beslut beträffande arbetskraft, produktion och försäljning inte fattades som svar på marknadssignaler som återspeglar utbud och efterfrågan, utan snarare på grund av ett större statlig inflytande i detta hänseende.

(17)

Det konstaterades också att varken räkenskaperna eller revisionen av dessa var tillförlitliga. ZAC kunde ändra centrala uppgifter i redovisningsprogrammet (datum och värden för en avslutad redovisningsperiod) och det har inte gått att spåra vissa ekonomiska operationer i företagets räkenskaper. Dessa allvarliga missförhållanden rapporterades inte i revisionsberättelsen. Kommissionen drar därför slutsatsen att ZAC inte har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en oberoende revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer och som tillämpas för alla ändamål.

(18)

Genom att företaget tog upp militära föremål som tillhörde staten i sin balansräkning och gjorde avskrivningar på dessa, blev dess tillgångar, tillverkningskostnader och ekonomiska situation föremål för betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. Tillverkningskostnaderna har också snedvridits till följd av att ZAC godtog ett räntefritt lån som en investerare beviljade under privatiseringsprocessen.

(19)

Mot bakgrund av ovanstående drogs slutsatsen att inte alla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen var uppfyllda och att den sökande inte verkar under marknadsekonomiska förhållanden.

(20)

Kommissionen underrättade utförligt den sökande och gemenskapsindustrin om ovanstående beslut och gav dem tillfälle att lämna synpunkter. Gemenskapsindustrin instämde i kommissionens slutsatser. Den sökandes synpunkter motiverade ingen ändring av slutsatserna avseende marknadsekonomisk status.

3.   Individuell behandling

(21)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen skall en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av artikel 2.7, utom i de fall då företag på grundval av korrekt underbyggda ansökningar kan visa att de uppfyller alla de kriterier som anges i artikel 9.5 i grundförordningen.

(22)

I händelse av att företaget inte skulle beviljas marknadsekonomisk status begärde den sökande även individuell behandling för fastställande av en särskild individuell antidumpningstull. Av undersökningen framkom det dock att det inte finns några fler tillverkare av den berörda produkten i Ukraina, utan att den sökande är den enda kända tillverkaren av den berörda produkten i Ukraina. I sådana fall anses frågan om individuell behandling inte vara relevant, eftersom den särskilda individuella dumpningsmarginalen skulle vara lika med den landsomfattande dumpningsmarginalen.

4.   Jämförbart land

(23)

För länder som inte har marknadsekonomi och, i fråga om länder i ett övergångsskede, för företag som inte har kunnat beviljas marknadsekonomisk status skall enligt artikel 2.7 i grundförordningen normalvärdet fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land. Den sökande gjorde gällande att det jämförbara land som användes i den ursprungliga undersökningen, dvs. Brasilien, inte var lämpligt, och att man i samband med den pågående interimsöversynen borde välja Ryssland som det mest, kanske till och med de enda, jämförbara land för fastställande av normalvärdet för Ukraina.

(24)

Den sökande lade fram tre argument till förmån för Ryssland: för det första påstods att Ukraina och Ryssland var jämförbara med avseende på tillgången till råmaterial, energiresurser och andra viktiga insatsvaror, den teknik som tillämpas i produktionen samt produktionens omfattning. För det andra påstods Rysslands inhemska försäljning vara representativ då den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen översteg 5 % av Ukrainas sammanlagda exportvolym. För det tredje påstods konkurrenssituationen i Ryssland vara jämförbar med konkurrenssituationen i Ukraina.

(25)

Kommissionen har beaktat den sökandes förslag. Först och främst konstaterades att det i samband med den ursprungliga undersökningen fastställts att export av den berörda produkten med ursprung i Ryssland dumpades. Bara detta tyder på att förhållandet mellan normalvärdet och exportpriset avviker från det normala och gör att man kan ifrågasätta Rysslands lämplighet som jämförbart land. Trots denna iakttagelse och på den sökandes uttryckliga begäran erbjöd kommissionen den ryska exporterande tillverkaren att samarbeta i förfarandet. Det ryska företaget har dock inte samarbetat.

(26)

Ryssland kunde därför inte väljas som lämpligt jämförbart land för att fastställa normalvärdet för Ukraina. Vidare fann man inga bevis för att omständigheterna avseende det jämförbara landet i den ursprungliga undersökningen hade ändrats till förmån för den sökande.

5.   Exportpris

(27)

Enligt artikel 2.8 i grundförordningen skall exportpriset vara det pris som faktiskt betalas eller skall betalas för produkten när den säljs på export från exportlandet till gemenskapen. Enligt artikel 2.9 i grundförordningen får exportpriset i det fall då det inte finns något exportpris konstrueras på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången säljs vidare till en oberoende köpare, eller, om produkterna inte säljs vidare till en oberoende köpare eller inte säljs vidare i samma skick som de importerats, på någon annan skälig grund.

(28)

Den sökande påstod att omständigheterna ändrats när det gäller dess exportpriser och hävdade att i avsaknad av representativ export till gemenskapen borde man använda exportpriserna till en substitutmarknad utanför EU jämförbar med gemenskapen som lämplig grund för att fastställa antidumpningsmarginalen. Den sökande föreslog att Förenta staterna eller EU-10 skulle användas som referensland för detta ändamål.

(29)

Kommissionen beaktade den sökandes förslag, eftersom man under vissa ytterst ovanliga omständigheter förvisso skulle kunna tänka sig att använda exportpriser till tredjeländer som utgångspunkt för en jämförelse med normalvärdet. I det här fallet konstaterades det dock att den sökandes exportmängder till Förenta staterna under undersökningsperioden inte ens var representativa, så frågan om huruvida det var lämpligt att använda exportpriserna till Förenta staterna blev aldrig aktuell. Begäran om att beräkningen av dumpningen skulle grunda sig på exportpriserna till Förenta staterna avvisades därför. Kommissionen fann inte heller några bevis för att det skulle gynna den sökande att enbart använda exportpriserna till EU-10, och bekräftar att man inte har konstaterat någon representativ försäljning till gemenskapen under undersökningsperioden.

6.   Slutsats

(30)

Mot bakgrund av ovanstående kunde den sökande inte beviljas marknadsekonomisk status. Frågan om individuell behandling är inte aktuell i detta fall. Dessutom avvisades efter undersökning alla övriga krav som den sökande framfört beträffande valet av jämförbart land och den sökandes exportpriser. Omständigheterna med avseende på dumpning anses därför inte ha ändrats väsentligt jämfört med den situation som förelåg under den undersökningsperiod som tillämpades i samband med den undersökning som ledde till de ursprungliga åtgärderna. Därför dras slutsatsen att den partiella interimsöversynen av de antidumpningsåtgärder som tillämpades på import till gemenskapen av kiselkarbid med ursprung i Ukraina bör avslutas utan att de åtgärder som är i kraft ändras eller upphävs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Den partiella interimsöversynen av antidumpningstullarna på import av kiselkarbid med ursprung i Ukraina avslutas härmed.

2.   Den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom förordning (EG) nr 1100/2000 skall bibehållas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 maj 2005.

På rådets vägnar

J. ASSELBORN

Ordförande


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

(2)  EGT L 94, 13.4.1994, s. 21. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1786/97 (EGT L 254, 17.9.1997, s. 6).

(3)  EGT L 125, 26.5.2000, s. 3.

(4)  EUT L 182, 19.5.2004, s. 18.

(5)  EUT L 183, 20.5.2004, s. 88.

(6)  EUT L 344, 20.11.2004, s. 37.

(7)  EUT C 3, 7.1.2004, s. 4.


25.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/22


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 780/2005

av den 24 maj 2005

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 25 maj 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 maj 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1947/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 17).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 24 maj 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

85,0

204

84,2

212

97,2

999

88,8

0707 00 05

052

88,0

204

30,3

999

59,2

0709 90 70

052

88,1

624

50,3

999

69,2

0805 10 20

052

48,3

204

39,0

212

108,2

220

47,9

388

54,6

400

48,8

528

45,4

624

60,9

999

56,6

0805 50 10

052

107,2

388

62,1

400

69,6

528

64,3

624

61,9

999

73,0

0808 10 80

388

96,0

400

101,0

404

78,7

508

59,6

512

67,8

524

72,2

528

67,7

720

61,8

804

97,5

999

78,0

0809 20 95

400

385,0

999

385,0


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). Koden ”999” betecknar ”övriga ursprung”.


25.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/24


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 781/2005

av den 24 maj 2005

om ändring av förordning (EG) nr 622/2003 om åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder avseende luftfartsskydd

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2320/2002 av den 16 december 2002 om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten (1), särskilt artikel 4.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med förordning (EG) nr 2320/2002 är kommissionen skyldig att vidta åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder för luftfartsskydd i hela Europeiska gemenskapen. Den första rättsakt som innehöll sådana åtgärder var kommissionens förordning (EG) nr 622/2003 av den 4 april 2003 om åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder avseende luftfartsskydd (2).

(2)

Det finns behov av bestämmelser som preciserar de gemensamma grundläggande standarderna.

(3)

I enlighet med förordning (EG) nr 2320/2002 och i syfte att förebygga olagliga handlingar, bör de åtgärder som fastställs i bilagan till förordning (EG) nr 622/2003 vara hemliga och inte offentliggöras. Samma bestämmelser gäller för alla ändringar av rättsakter.

(4)

Förordning (EG) nr 622/2003 bör ändras i enlighet med detta.

(5)

Åtgärderna i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för luftfartsskyddet inom den civila luftfarten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Bilagan till förordning (EG) nr 622/2003 skall ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 3 i den förordningen skall gälla beträffande denna bilagas konfidentialitet.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 maj 2005.

På kommissionens vägnar

Jacques BARROT

Vice ordförande


(1)  EGT L 355, 30.12.2002, s. 1.

(2)  EUT L 89, 5.4.2003, s. 9. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 68/2004 (EUT L 10, 16.1.2004, s. 14).


BILAGA

Bilagan är, i enlighet med artikel 1, hemlig och skall inte offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.


25.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/26


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 782/2005

av den 24 maj 2005

om fastställande av format för rapportering av resultat i avfallsstatistik

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik (1), särskilt artikel 6 e i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 6 i förordning (EG) nr 2150/2002 föreskrivs att kommissionen skall anta de åtgärder som krävs för att genomföra den förordningen.

(2)

I enlighet med artikel 6 e i förordning (EG) nr 2150/2002 skall kommissionen fastställa lämplig form för medlemsstaternas resultatrapportering.

(3)

Åtgärderna i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för det statistiska programmet som inrättades genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Lämplig form för rapportering av resultat i avfallsstatistik till kommissionen (Eurostat) anges i bilagan till denna förordning.

Medlemsstaterna skall använda detta format för uppgifter som gäller referensåret 2004 och därpå följande år.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall till kommissionen (Eurostat) översända de uppgifter och metauppgifter som föreskrivs i förordning (EG) nr 2150/2002 i elektronisk form, i överensstämmelse med en utbytesstandard som föreslås av kommissionen (Eurostat).

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 maj 2005.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 332, 9.12.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 574/2004 (EUT L 90, 27.3.2004, s. 15).

(2)  EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.


BILAGA

FORMAT FÖR RAPPORTERING AV RESULTAT I AVFALLSSTATISTIK

Uppgifterna skall rapporteras på ett systemoberoende sätt. Uppgifterna skall rapporteras i överensstämmelse med en utbytesstandard som föreslås av kommissionen (Eurostat).

Uppsättningar uppgifter

Det område som omfattas av förordning (EG) nr 2150/2002 om avfallsstatistik består av fem uppsättningar uppgifter:

Avfallsgenerering (GENER).

Förbränning (INCIN).

Åtgärder som kan leda till återvinning (RECOV).

Bortskaffande (DISPO).

Anläggningar för återvinning och bortskaffande – antal och kapacitet. System för insamling av avfall som omfattas av NUTS 2-regionen (REGIO).

För varje uppsättning skall en fil översändas. Filnamnet består av sex delar:

Område

5

Värde: WASTE

Uppsättning

5

GENER, INCIN, RECOV, DISPO, REGIO

Periodicitet

2

Värde: A2

Landskod

2

Landskod med två bokstäver (se förteckning A)

År

4

Referensår (första referensår 2004)

Period

4

Värde: 0000 (noll, noll, noll, noll) för årliga data

Delarna i filnamnet skiljs åt med ett understreck. Ett textbaserat format kommer att användas. Till exempel kommer uppsättningen om avfallsgenerering från Belgien 2004 att ges namnet WASTE_GENER_A2_BE_2004_0000.

Saknade värden

Det kommer inte att förekomma saknade värden i klassificeringsvariablerna (avfallsslag, ekonomisk verksamhet, NUTS 2-region, typ av anläggning för avfallshantering). En post skall tillhandahållas för varje kombination av klassificeringsvariabler. Samtliga poster där kombinationen inte förekommer skall skickas med värdet satt till 0 (noll). Även de poster där det inte finns några uppgifter tillgängliga skall tillhandahållas och förses med en kod för saknat värde (anges med bokstaven M). En redogörelse för de saknade värdena måste ges i kvalitetsrapporten. Skälet kan till exempel vara den använda metoden. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan verkliga noll-värden och saknade värden, eftersom inga summor kan beräknas om det förekommer saknade värden. Om en kombination inte är möjlig av logiska skäl skall cellen förses med koden L. Ett exempel på detta är industriellt avloppsslam som genererats av hushåll. För att det skall bli lättare att kontrollera överensstämmelse och rätta fel skall även de sammanlagda värdena översändas.

Konfidentialitet

Konfidentiella uppgifter skall översändas med lämplig markering om att de är konfidentiella. Vad som skall anses vara konfidentiellt avgörs med utgångspunkt i den nationella politiken rörande konfidentialitet. I allmänhet kan information vara konfidentiell om den som tillhandahåller informationen kan få sin identitet avslöjad. Detta är fallet om informationen bygger på en eller två uppgiftslämnare, eller om en eller två uppgiftslämnare dominerar materialet. Uppgifter från offentliga myndigheter anses i allmänhet inte vara konfidentiella.

Även konfidentialitet till följd av s.k. bakvägsidentifiering av uppgifter skall anges. Konfidentialitet till följd av bakvägsidentifiering skall tillämpas på ett sådant sätt att totalsummor (eller delsummor) fortfarande kan offentliggöras. Kommissionen (Eurostat) kommer att använda den konfidentiella informationen för beräkning av summor (på EU-nivå) utan att yppa sådan information som är konfidentiell på nationell nivå.

Mått

De fält som skall anges är alfanumeriska, med andra ord får de inte innehålla skiljetecken eller decimaltecken, utom för uppgiftsvärdet. Mängderna avfall anges i 1 000 ton per år med tre decimalpositioner. Komma skall användas som decimaltecken. Uppskattningen kommer inte alltid att kunna anges med tre siffrors noggrannhet. I så fall skall värdet endast anges med de signifikanta siffrorna. För alla avfallsslag utgår värdet ifrån (normalt) vått avfall. Vid generering av slam (avfallsposterna 11, 12 och 40) anges värdet även i 1 000 ton torrsubstans. Även i uppsättningarna som rör avfallshantering skall slam mätas både som (normalt) vått avfall och torrsubstans. Detta tillämpas endast om slammet utgör en separat post, vilket gäller vanligt slam (post 12) i uppsättningarna förbränning och bortskaffande.

Antalet anläggningar för avfallshantering uttrycks i heltal. Avfallshanteringskapaciteten anges med olika mått beroende på typ av åtgärd för återvinning eller bortskaffande (se förteckning I). Jämförbarheten ökas genom att förbränningskapacitet anges i 1 000 ton. De länder som kan ange förbränningskapacitet i terajoule (1012 joule) får gärna göra det. De länder som inte kan ange förbränningskapacitet i terajoule skall ange att värdet saknas (använd koden M). Kapacitet för återvinning mäts i 1 000 ton. Kapacitet för bortskaffande skall anges antingen i kubikmeter eller i ton beroende på typ av bortskaffande. Endast värden som mäts i 1 000 ton skrivs som reella tal med 3 decimalpositioner. Alla andra värden skall anges i heltal.

Täckningen av systemet för insamling av blandat hushållsavfall och liknande avfall skall rapporteras som procent antingen av befolkningen eller av bostäderna.

Revideringar

De olika uppsättningarna uppgifter skall sändas i separata filer innehållande samtliga poster. Den uppsättning som rör avfallsgenerering till exempel innehåller 51 avfallsslag från 21 NACE-grupper uppmätta i vått avfall och 3 avfallsslag från 21 NACE-grupper uppmätta i torrsubstans. Uppsättningen innehåller 1 134 poster.

Även reviderade uppgifter skall sändas i en fullständig uppsättning, med de reviderade cellerna försedda med lämplig markering (R). De preliminära uppgifterna skall förses med uppdateringsmarkeringen P. De preliminära uppgifterna kräver alltid en revidering. Både de preliminära och de reviderade uppgifterna måste förses med en förklaring i kvalitetsrapporten.

Uppsättning 1:   Avfallsgenerering

Fält

Maximal längd

Värden

Område

8

Värde: WASTE

Uppsättning

6

Värde: GENER (uppsättningen består av 51 × 21 poster uppmätta i vått avfall och 3 × 21 i torrsubstans per land)

Landskod

2

Landskod med två bokstäver (se förteckning A)

År

4

Referensår (första referensår 2004)

Avfallspost

2

Kod avseende EAK-statistik, version 3 (se förteckning B)

Verksamhetspost

2

Kod avseende NACE (se förteckning C)

Vått/torrt

1

För alla avfallsslag mängd i (normalt) vått avfall (kod W). För slam (avfallspost 11, 12 och 40) dessutom mängd i torrsubstans (kod D)

Genererat avfall

12

Mängd i 1 000 ton per år. Mängden anges med ett reellt tal med tre decimalpositioner. Komma skall användas som decimaltecken. Exempel: 19,876. Detta fält skall alltid innehålla ett värde. Om kombinationen inte förekommer skall värdet vara 0 (noll). Saknade uppgifter anges med koden M. Om en kombination är logiskt omöjlig markeras detta med L

Markering för uppdatering

1

För att ange preliminära uppgifter (P) eller reviderade uppgifter (R), annars tom

Markering för konfidentiella uppgifter

1

Anger konfidentiella uppgifter (se förteckning D)


Uppsättning 2:   Förbränning

Fält

Maximal längd

Värden

Område

8

Värde: WASTE

Uppsättning

6

Värde: INCIN (uppsättningen består av 17 × 2 poster uppmätta i vått avfall och 1 × 2 i torrsubstans per NUTS 1-region)

Landskod

2

Landskod med två bokstäver (se förteckning A)

År

4

Referensår (första referensår 2004)

NUTS 1-kod

3

Regional kod enligt NUTS-nomenklaturen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (1). Totalsumman på nationell nivå skall anges med koden TT

Avfallspost

2

Kod avseende EAK-statistik, version 3 (se förteckning E)

Åtgärd för återvinning eller bortskaffande

1

Kod avseende bilagorna i rådets direktiv 75/442/EEG (2) (se förteckning F). Endast åtgärderna 1 och 2 är tillämpliga på denna uppsättning

Vått/torrt

1

För alla avfallsslag mängd i (normalt) vått avfall (kod W). För slam (avfallspost 12) dessutom mängd i torrsubstans (kod D)

Förbränt avfall

12

Mängd i 1 000 ton per år. Mängden anges med ett reellt tal med tre decimalpositioner. Komma skall användas som decimaltecken. Exempel: 19,876. Detta fält skall alltid innehålla ett värde. Om kombinationen inte förekommer skall värdet vara 0 (noll). Saknade uppgifter anges med koden M. Om en kombination är logiskt omöjlig anges detta med L

Markering för uppdatering

1

För att ange preliminära uppgifter (P) eller reviderade uppgifter (R), annars tom

Markering för konfidentiella uppgifter

1

Anger konfidentiella uppgifter (se förteckning D)


Uppsättning 3:   Åtgärder som kan leda till återvinning (exklusive energiåtervinning)

Fält

Maximal längd

Värden

Område

8

Värde: WASTE

Uppsättning

6

Värde: RECOV (uppsättningen består av 20 poster per NUTS 1-region)

Landskod

2

Landskod med två bokstäver (se förteckning A)

År

4

Referensår (första referensår 2004)

NUTS 1-kod

3

Regional kod enligt NUTS-nomenklaturen i förordning (EG) nr 1059/2003. Totalsumman på nationell nivå skall anges med koden TT

Avfallspost

2

Kod avseende EAK-statistik, version 3 (se förteckning G)

Åtgärd för återvinning eller bortskaffande

1

Kod avseende bilagorna i direktiv 75/442/EEG (se förteckning F). Endast åtgärd 3 är tillämplig på denna uppsättning

Vått/torrt

1

För alla avfallsslag mängden i (normalt) vått avfall (kod W)

Återvunnet avfall

12

Mängd i 1 000 ton per år. Mängden anges med ett reellt tal med tre decimalpositioner. Komma skall användas som decimaltecken. Exempel: 19,876. Detta fält skall alltid innehålla ett värde. Om kombinationen inte förekommer skall värdet vara 0 (noll). Saknade uppgifter anges med koden M. Om en kombination är logiskt omöjlig anges detta med L

Markering för uppdatering

1

För att ange preliminära uppgifter (P) eller reviderade uppgifter (R), annars tom

Markering för konfidentiella uppgifter

1

Anger konfidentiella uppgifter (se förteckning D)


Uppsättning 4:   Bortskaffande (annat än förbränning)

Fält

Maximal längd

Värden

Område

8

Värde: WASTE

Uppsättning

6

Värde: DISPO (uppsättningen består av 19 × 2 poster uppmätta i vått avfall och 1 × 2 i torrsubstans per NUTS 1-region)

Landskod

2

Landskod med två bokstäver (se förteckning A)

År

4

Referensår (första referensår 2004)

NUTS 1-kod

3

Regional kod enligt NUTS-nomenklaturen i förordning (EG) nr 1059/2003. Totalsumman på nationell nivå skall anges med koden TT

Avfallspost

2

Kod avseende EAK-statistik, version 3 (se förteckning H)

Åtgärd för återvinning eller bortskaffande

1

Kod avseende bilagorna i direktiv 75/442/EEG (se förteckning F). Endast åtgärderna 4 och 5 är tillämpliga på denna uppsättning

Vått/torrt

1

För alla avfallsslag mängd i (normalt) vått avfall (kod W). För slam (avfallspost 12) dessutom mängd i torrsubstans (kod D)

Bortskaffat avfall

12

Mängd i 1 000 ton per år. Mängden anges med ett reellt tal med tre decimalpositioner. Komma skall användas som decimaltecken. Exempel: 19,876. Detta fält skall alltid innehålla ett värde. Om kombinationen inte förekommer skall värdet vara 0 (noll). Saknade uppgifter anges med koden M. Om en kombination är logiskt omöjlig anges detta med L

Markering för uppdatering

1

För att ange preliminära uppgifter (P) eller reviderade uppgifter (R), annars tom

Markering för konfidentiella uppgifter

1

Anger konfidentiella uppgifter (se förteckning D)


Uppsättning 5:   Anläggningar för återvinning och bortskaffande – antal och kapacitet – samt befolkningsgrupp som omfattas av system för insamling per region

Fält

Maximal längd

Värden

Område

8

Värde: WASTE

Uppsättning

6

Värde: REGIO (uppsättningen består av 14 poster per NUTS 2-region)

Landskod

2

Landskod med två bokstäver (se förteckning A)

År

4

Referensår (första referensår 2004)

NUTS 2-kod

4

Regional kod enligt NUTS-nomenklaturen i förordning (EG) nr 1059/2003. Totalsumman på nationell nivå skall anges med koden TT

Åtgärd för återvinning eller bortskaffande

1

Kod avseende bilagorna i direktiv 75/442/EEG (se förteckning F). Tom för den befolkningsgrupp som omfattas av systemet för insamling

Variabel

1

Antal anläggningar (N), kapacitet (C) eller befolkningsgrupp som omfattas av system för insamling (P)

Mått

1

Koden för kapacitetsmått är beroende på typ av åtgärd för återvinning eller bortskaffande (se förteckning I). Antal anläggningar anges med kod N. Befolkningsgrupp som omfattas av systemet för insamling anges med antingen P (befolkning) eller D (bostad)

Värde

12

Alla värden, antalet anläggningar, den procentuella andel av befolkningen eller bostäderna som omfattas av systemet för insamling samt kapaciteten anges i heltal. Detta fält skall alltid innehålla ett värde. Om kombinationen inte förekommer skall värdet vara 0 (noll). Saknade uppgifter anges med koden M. Om en kombination är logiskt omöjlig anges detta med L

Markering för uppdatering

1

För att ange preliminära uppgifter (P) eller reviderade uppgifter (R), annars tom

Markering för konfidentiella uppgifter

1

Anger konfidentiella uppgifter (se förteckning D)


Förteckning A – Landskoder

Belgien

BE

Tjeckien

CZ

Danmark

DK

Tyskland

DE

Estland

EE

Grekland

EL

Spanien

ES

Frankrike

FR

Irland

IE

Italien

IT

Cypern

CY

Lettland

LV

Litauen

LT

Luxemburg

LU

Ungern

HU

Malta

MT

Nederländerna

NL

Österrike

AT

Polen

PL

Portugal

PT

Slovenien

SI

Slovakien

SK

Finland

FI

Sverige

SE

Förenade kungariket

UK

Bulgarien

BG

Kroatien

HR

Rumänien

RO

Turkiet

TR

Island

IS

Liechtenstein

LI

Norge

NO


Förteckning B – Avfallsslag

EAK-statistik, version 3 (EUT L 90, 27.3.2004, s.15)

Beskrivning

Kod

Farligt

Avfallspost

Lösningsmedelsavfall

01.1

H

1

Surt, alkaliskt eller salthaltigt avfall

01.2

 

2

Surt, alkaliskt eller salthaltigt avfall

01.2

H

3

Oljeavfall

01.3

H

4

Förbrukade kemiska katalysatorer

01.4

 

5

Förbrukade kemiska katalysatorer

01.4

H

6

Avfall av kemiska beredningar

02

 

7

Avfall av kemiska beredningar

02

H

8

Kemiska rester och avlagringar

03.1

 

9

Kemiska rester och avlagringar

03.1

H

10

Avloppsslam från industrier

03.2

 

11

Avloppsslam från industrier

03.2

H

12

Sjukvårdsavfall och biologiskt avfall

05

 

13

Sjukvårdsavfall och biologiskt avfall

05

H

14

Metallavfall

06

 

15

Metallavfall

06

H

16

Glasavfall

07.1

 

17

Glasavfall

07.1

H

18

Pappers- och pappavfall

07.2

 

19

Gummiavfall

07.3

 

20

Plastavfall

07.4

 

21

Träavfall

07.5

 

22

Träavfall

07.5

H

23

Textilavfall

07.6

 

24

Avfall som innehåller PCB

07.7

H

25

Kasserad utrustning (exklusive uttjänta fordon och batterier och ackumulatorer)

08 (exkl. 08.1, 08.41)

 

26

Kasserad utrustning (exklusive uttjänta fordon och batterier och ackumulatorer)

08 (exkl. 08.1, 08.41)

H

27

Uttjänta fordon

08.1

 

28

Uttjänta fordon

08.1

H

29

Batterier och ackumulatorer

08.41

 

30

Batterier och ackumulatorer

08.41

H

31

Animaliskt och vegetabiliskt avfall (exkl. animaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och animaliskt matavfall, animaliska faeces, animalisk urin och gödsel)

09 (exkl. 09.11, 09.3)

 

32

Animaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och animaliskt matavfall

09.11

 

33

Animaliska faeces, animalisk urin och gödsel

09.3

 

34

Hushållsavfall och liknande avfall

10.1

 

35

Blandade och ej differentierade material

10.2

 

36

Blandade och ej differentierade material

10.2

H

37

Sorteringsrester

10.3

 

38

Sorteringsrester

10.3

H

39

Vanligt slam (exklusive muddermassor)

11 (exkl. 11.3)

 

40

Muddermassor

11.3

 

41

Mineralavfall (exklusive avfall från förbränning, förorenade jord- och muddermassor)

12 (exkl. 12.4, 12.6)

 

42

Mineralavfall (exklusive avfall från förbränning, förorenade jord- och muddermassor)

12 (exkl. 12.4, 12.6)

H

43

Avfall från förbränning

12.4

 

44

Avfall från förbränning

12.4

H

45

Förorenade jord- och muddermassor

12.6

 

46

Stelnat, stabiliserat eller förglasat avfall

13

 

47

Stelnat, stabiliserat eller förglasat avfall

13

H

48

Summa, icke-farligt avfall

 

 

TN

Summa, farligt avfall

 

H

TH

Totalsumma

 

 

TT


Förteckning C – Verksamhetspost

Kategori i NACE Rev. 1.1 (rådets förordning (EEG) nr 3037/90 (3)

Beskrivning

Verksamhetspost

A

Jordbruk, jakt och skogsbruk

1

B

Fiske

2

C

Utvinning av mineral

3

DA

Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning

4

DB+DC

Textil- och beklädnadsvarutillverkning

Tillverkning av läder och lädervaror

5

DD

Tillverkning av trä och trävaror

6

DE

Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning; förlagsverksamhet och grafisk produktion

7

DF

Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle

8

DG+DH

Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter

Tillverkning av gummi och plastvaror

9

DI

Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter

10

DJ

Stål- och metallframställning samt tillverkning av metallvaror

11

DK+DL+DM

Tillverkning av maskiner som ej ingår i annan underavdelning

Tillverkning av el- och optikprodukter

Tillverkning av transportmedel

12

DN (exklusive 37)

Övrig tillverkning

13

E

El-, gas-, värme- och vattenförsörjning

14

F

Byggnadsverksamhet

15

G–Q (exklusive 51.57 och 90)

Annan ekonomisk verksamhet (tjänster)

16

37

Återvinning

17

51.57

Partihandel med avfallsprodukter och skrot

18

90

Avloppsrening, avfallshantering, renhållning o.d.

19

HH

Hushållsavfall

20

Summa

 

TA


Förteckning D – Markering för konfidentiella uppgifter

För få företag

A

Till exempel 1 eller 2 företag i befolkningsgruppen

Ett företag dominerar uppgiften

B

Inte för få företag, men ett företag genererar/behandlar till exempel över 70 %

Två företag dominerar uppgiften

C

Inte för få företag, men två företag genererar/behandlar till exempel över 70 %

Konfidentiella uppgifter som framkommit genom så kallad bakvägsidentifiering

D

Uppgifterna inte konfidentiella i sig själva (markering A, B eller C), men markering för att förhindra indirekt avslöjande av konfidentiella uppgifter

Värdet är inte konfidentiellt

Blankt

 


Förteckning E – Avfallsslag för förbränning

Avfallspost

EAK-statistik, version 3 (EUT L 90, 27.3.2004, s. 15)

Farligt/icke-farligt avfall

Kod

Beskrivning

1

01 + 02 + 03

Kemiskt avfall

(kemikalieavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall)

Icke-farligt

2

01 + 02 + 03 exkl. 01.3

Kemiskt avfall exklusive oljeavfall

(kemikalieavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall)

Farligt

3

01.3

Oljeavfall

Farligt

4

05

Sjukvårdsavfall och biologiskt avfall

Icke-farligt

5

05

Sjukvårdsavfall och biologiskt avfall

Farligt

6

07.7

Avfall som innehåller PCB

Farligt

7

10.1

Hushållsavfall och liknande avfall

Icke-farligt

8

10.2

Blandade och ej differentierade material

Icke-farligt

9

10.2

Blandade och ej differentierade material

Farligt

10

10.3

Sorteringsrester

Icke-farligt

11

10.3

Sorteringsrester

Farligt

12

11

Vanligt slam

Icke-farligt

13

06 + 07 + 08 + 09 + 12 + 13

Övrigt avfall

(metallavfall + icke-metalliskt avfall + kasserad utrustning + animaliskt och vegetabiliskt avfall + mineralavfall + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Icke-farligt

14

06 + 07 + 08 + 09 + 12 + 13 exkl. 07.7

Övrigt avfall

(metallavfall + icke-metalliskt avfall exkl. avfall som innehåller PCB + kasserad utrustning + animaliskt och vegetabiliskt avfall + mineralavfall + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Farligt

TN

 

Summa, icke-farligt avfall

Icke-farligt

TH

 

Summa, farligt avfall

Farligt

TT

 

Totalsumma

 


Förteckning F – Åtgärd för återvinning och bortskaffande (koderna hänvisar till koderna i bilagorna till direktiv 75/442/EEG)

Åtgärd

Kod

Typ av åtgärd för återvinning och bortskaffande

Förbränning

1

R1

Huvudanvändning som bränsle eller andra metoder för att generera energi

2

D10

Förbränning på mark

Åtgärder som kan leda till återvinning (exklusive energiåtervinning)

3

R2 +

Återvinning/regenerering av lösningsmedel

R3 +

Återanvändning/återvinning av organiska ämnen som inte används som lösningsmedel (inbegripet kompostering och andra former av biologisk omvandling)

R4 +

Återanvändning/återvinning av metaller och metallföreningar

R5 +

Återanvändning/återvinning av andra oorganiska material

R6 +

Regenerering av syror och baser

R7 +

Återanvändning av komponenter som används för att minska föroreningar

R8 +

Återanvändning av komponenter från katalysatorer

R9 +

Omraffinering eller andra sätt att återanvända oljor

R10 +

Behandling i markbädd som är fördelaktig för jordbruket eller syftar till att förbättra miljön

R11

Användning av avfall från något av förfarandena R1-R10

Bortskaffandeåtgärder

4

D1 +

Deponering i eller på marken (t.ex. avfallsupplag)

D3 +

Djupinjektion (t.ex. injektering av pumpbart avfall i brunnar, saltgrottor eller naturligt förekommande magasin)

D4 +

Fyllnadsmassor (t.ex. användning av flytande avfall eller slam som fyllnadsmassor i gropar, dammar och bassänger)

D5 +

Särskilt anlagda upplag (t.ex. placering i avskärmade separata celler som kapslas och isoleras från varandra och från den omgivande miljön)

D12

Slutförvaring (t.ex. placering i behållare i en gruva)

5

D2 +

Behandling i markbädd (t.ex. biologisk nedbrytning av flytande avfall eller slam i jord)

D6 +

Utsläpp i andra vatten än hav/oceaner

D7

Utsläpp i hav/oceaner, inklusive deponering under havsbotten


Förteckning G – Avfallsslag för åtgärder som kan leda till återvinning (exkl. energiåtervinning)

Avfallspost

EAK-statistik, version 3 (EUT L 90, 27.3.2004, s. 15)

Farligt/icke-farligt avfall

Kod

Beskrivning

1

01.3

Oljeavfall

Farligt

2

06

Metallavfall

Icke-farligt

3

06

Metallavfall

Farligt

4

07.1

Glasavfall

Icke-farligt

5

07.1

Glasavfall

Farligt

6

07.2

Pappers- och pappavfall

Icke-farligt

7

07.3

Gummiavfall

Icke-farligt

8

07.4

Plastavfall

Icke-farligt

9

07.5

Träavfall

Icke-farligt

10

07.6

Textilavfall

Icke-farligt

11

09 exkl. 09.11, 09.3

Animaliskt och vegetabiliskt avfall

(exklusive animaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och animaliskt matavfall, animaliska faeces, animalisk urin och gödsel)

Icke-farligt

12

09.11

Animaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och animaliskt matavfall

Icke-farligt

13

09.3

Animaliska faeces, animalisk urin och gödsel

Icke-farligt

14

12

Mineralavfall

Icke-farligt

15

12

Mineralavfall

Farligt

16

01 + 02 + 03 + 05 + 08 + 10 + 11 + 13

Övrigt avfall

(kemikalieavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall + sjukvårdsavfall och biologiskt avfall + kasserad utrustning + blandat vanligt avfall + vanligt slam + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Icke-farligt

17

01 + 02 + 03 + 05 + 07.5 + 07.7 + 08 + 10 + 11 + 13 exkl. 01.3

Övrigt avfall

(kemikalieavfall exklusive oljeavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall + sjukvårdsavfall och biologiskt avfall + träavfall + avfall som innehåller PCB + kasserad utrustning + blandat vanligt avfall + vanligt slam + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Farligt

TN

 

Summa, icke-farligt avfall

Icke-farligt

TH

 

Summa, farligt avfall

Farligt

TT

 

Totalsumma

 


Förteckning H – Avfallsslag för bortskaffande (exkl. förbränning)

Post nr

EAK-statistik, version 3 (EUT L 90, 27.3.2004, s. 15)

Farligt/icke-farligt avfall

Kod

Beskrivning

1

01 + 02 + 03

Kemiskt avfall

(kemikalieavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall)

Icke-farligt

2

01 + 02 + 03 exkl. 01.3

Kemiskt avfall exklusive oljeavfall

(kemikalieavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall)

Farligt

3

01.3

Oljeavfall

Farligt

4

09 exkl. 09.11, 09.3

Animaliskt och vegetabiliskt avfall

(exklusive animaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och animaliskt matavfall, animaliska faeces, animalisk urin och gödsel)

Icke-farligt

5

09.11

Animaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och animaliskt matavfall

Icke-farligt

6

09.3

Animaliska faeces, animalisk urin och gödsel

Icke-farligt

7

10.1

Hushållsavfall och liknande avfall

Icke-farligt

8

10.2

Blandade och ej differentierade material

Icke-farligt

9

10.2

Blandade och ej differentierade material

Farligt

10

10.3

Sorteringsrester

Icke-farligt

11

10.3

Sorteringsrester

Farligt

12

11

Vanligt slam

Icke-farligt

13

12

Mineralavfall

Icke-farligt

14

12

Mineralavfall

Farligt

15

05 + 06 + 07 + 08 + 13

Övrigt avfall

(sjukvårdsavfall och biologiskt avfall + metallavfall + icke-metalliskt avfall + kasserad utrustning + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Icke-farligt

16

05 + 06 + 07 + 08 + 13

Övrigt avfall

(sjukvårdsavfall och biologiskt avfall + metallavfall + icke-metalliskt avfall + kasserad utrustning + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Farligt

TN

 

Summa, icke-farligt avfall

Icke-farligt

TH

 

Summa, farligt avfall

Farligt

TT

 

Totalsumma

 


Förteckning I – Kapacitetsmått

Åtgärd

Kapacitetsmått

Måttkod

1

1 000 ton per år med tre decimaler

t

 

Terajoule per år (1012)

j

2

1 000 ton per år med tre decimaler

t

 

Terajoule per år (1012)

j

3

1 000 ton per år med tre decimaler

t

4

Kubikmeter per år

m

5

1 000 ton per år med tre decimaler

t


(1)  EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.

(2)  EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(3)  EGT L 293, 24.10.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003.


25.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/38


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 783/2005

av den 24 maj 2005

om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning nr 2150/2002 om avfallsstatistik

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik (1), särskilt artiklarna 1.5 och 6 b i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 6 i förordning (EG) nr 2150/2002 föreskrivs att kommissionen skall fastställa åtgärder för genomförande av förordningen.

(2)

Enligt artikel 6 b i förordning (EG) nr 2150/2002 får kommissionen anpassa specifikationerna i bilagorna till förordningen.

(3)

I kommissionens förordning (EG) nr 574/2004 fastställs en ändring av statistiknomenklaturen i bilagorna I och III till förordning (EG) nr 2150/2002. Bilaga II till förordning (EG) nr 2150/2002 bör därför anpassas så att den överensstämmer med denna ändring.

(4)

Förordning (EG) nr 2150/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Åtgärderna i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för det statistiska programmet som inrättades genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilaga II till förordning (EG) nr 2150/2002 skall avsnitt 2 ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 maj 2005.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 332, 9.12.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 574/2004 (EUT L 90, 27.3.2004, s. 15).

(2)  EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.


BILAGA

”BILAGA II

AVSNITT 2

Avfallsslag

Statistik över varje åtgärd för återvinning eller bortskaffande i enlighet med avsnitt 8.2 skall sammanställas enligt följande förteckning över avfallsslag:

Förbränning

Nummer på posten

EAK-statistik Version 3

Farligt respektive icke-farligt avfall

Kod

Beskrivning

1

01 + 02 + 03

Kemiskt avfall

(kemikalieavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall)

Icke-farligt

2

01 + 02 + 03 exkl. 01.3

Kemiskt avfall exklusive oljeavfall

(kemikalieavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall)

Farligt

3

01.3

Oljeavfall

Farligt

4

05

Sjukvårdsavfall och biologiskt avfall

Icke-farligt

5

05

Sjukvårdsavfall och biologiskt avfall

Farligt

6

07.7

Avfall som innehåller PCB

Farligt

7

10.1

Hushållsavfall och liknande avfall

Icke-farligt

8

10.2

Blandade och ej differentierade material

Icke-farligt

9

10.2

Blandade och ej differentierade material

Farligt

10

10.3

Sorteringsrester

Icke-farligt

11

10.3

Sorteringsrester

Farligt

12

11

Vanligt slam

Icke-farligt

13

06 + 07 + 08 + 09 + 12 + 13

Övrigt avfall

(metallavfall + icke-metalliskt avfall + kasserad utrustning + animaliskt och vegetabiliskt avfall + mineralavfall + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Icke-farligt

14

06 + 07 + 08 + 09 + 12 + 13 exkl. 07.7

Övrigt avfall

(metallavfall + icke-metalliskt avfall exkl. avfall som innehåller PCB + kasserad utrustning + animaliskt och vegetabiliskt avfall + mineralavfall + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Farligt


Åtgärder som kan leda till återvinning

(exkl. energiåtervinning)

Nummer på posten

EAK-statistik Version 3

Farligt respektive icke-farligt avfall

Kod

Beskrivning

1

01.3

Oljeavfall

Farligt

2

06

Metallavfall

Icke-farligt

3

06

Metallavfall

Farligt

4

07.1

Glasavfall

Icke-farligt

5

07.1

Glasavfall

Farligt

6

07.2

Pappers- och pappavfall

Icke-farligt

7

07.3

Gummiavfall

Icke-farligt

8

07.4

Plastavfall

Icke-farligt

9

07.5

Träavfall

Icke-farligt

10

07.6

Textilavfall

Icke-farligt

11

09 exkl. 09.11, 09.3

Animaliskt och vegetabiliskt avfall

(exkl. animaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och animaliskt matavfall, animaliska faeces, animalisk urin och gödsel)

Icke-farligt

12

09.11

Animaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och animaliskt matavfall

Icke-farligt

13

09.3

Animaliska faeces, animalisk urin och gödsel

Icke-farligt

14

12

Mineralavfall

Icke-farligt

15

12

Mineralavfall

Farligt

16

01 + 02 + 03 + 05 + 08 + 10 + 11 + 13

Övrigt avfall

(kemikalieavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall, sjukvårdsavfall och biologiskt avfall + kasserad utrustning + blandat vanligt avfall + vanligt slam + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Icke-farligt

17

01 + 02 + 03 + 05 + 07.5 + 07.7 + 08 + 10 + 11 + 13 exkl. 01.3

Övrigt avfall

(kemikalieavfall exkl. oljeavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall, sjukvårdsavfall och biologiskt avfall + träavfall + avfall som innehåller PCB + kasserad utrustning + blandat vanligt avfall + vanligt slam + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Farligt


Bortskaffande (annat än förbränning)

Nummer på posten

EAK-statistik Version 3

Farligt respektive icke-farligt avfall

Kod

Beskrivning

1

01 + 02 + 03

Kemiskt avfall

(kemikalieavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall)

Icke-farligt

2

01 + 02 + 03 exkl. 01.3

Kemiskt avfall exklusive oljeavfall

(kemikalieavfall + avfall från kemiska beredningar + annat kemiskt avfall)

Farligt

3

01.3

Oljeavfall

Farligt

4

09 exkl. 09.11, 09.3

Animaliskt och vegetabiliskt avfall

(exkl. animaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och animaliskt matavfall, animaliska faeces, animalisk urin och gödsel)

Icke-farligt

5

09.11

Animaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och animaliskt matavfall

Icke-farligt

6

09.3

Animaliska faeces, animalisk urin och gödsel

Icke-farligt

7

10.1

Hushållsavfall och liknande avfall

Icke-farligt

8

10.2

Blandade och ej differentierade material

Icke-farligt

9

10.2

Blandade och ej differentierade material

Farligt

10

10.3

Sorteringsrester

Icke-farligt

11

10.3

Sorteringsrester

Farligt

12

11

Vanligt slam

Icke-farligt

13

12

Mineralavfall

Icke-farligt

14

12

Mineralavfall

Farligt

15

05 + 06 + 07 + 08 + 13

Övrigt avfall

(sjukvårdsavfall och biologiskt avfall + metallavfall + icke-metalliskt avfall + kasserad utrustning + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Icke-farligt

16

05 + 06 + 07 + 08 + 13

Övrigt avfall

(sjukvårdsavfall och biologiskt avfall + metallavfall + icke-metalliskt avfall + kasserad utrustning + stelnat, stabiliserat och förglasat avfall)

Farligt”


25.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/42


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 784/2005

av den 24 maj 2005

om antagande av undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 om avfallsstatistik avseende Litauen, Polen och Sverige

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik (1), särskilt artikel 4.1 i denna,

med beaktande av Litauens begäran den 2 juli 2004,

med beaktande av Polens begäran den 13 juli 2004,

med beaktande av Sveriges begäran den 26 augusti 2004, och

av följande skäl:

(1)

I överensstämmelse med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 2150/2002 får undantag från vissa bestämmelser i bilagorna till den förordningen beviljas av kommissionen under en övergångsperiod.

(2)

Sådana undantag skall beviljas Litauen, Polen och Sverige på deras begäran.

(3)

Åtgärderna i denna förordning är förenliga med yttrandet från Kommittén för det statistiska programmet som upprättades genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (2),

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Följande undantag från bestämmelserna i förordning (EG) nr 2150/2002 beviljas härmed:

a)

Litauen och Polen beviljas undantag för redovisning av resultat avseende avsnitt 8.1.1, posterna 1 (jordbruk, jakt och skogsbruk), 2 (fiske) och 16 (tjänster) i bilaga I och avseende avsnitt 8.2 i bilaga II.

b)

Sverige beviljas undantag för redovisning av resultat avseende avsnitt 8.1.1, posterna 1 (jordbruk, jakt och skogsbruk), 2 (fiske) och 16 (tjänster) i bilaga I.

2.   De undantag som anges i första stycket beviljas endast för uppgifter som gäller första referensåret, det vill säga 2004.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 maj 2005.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 332, 9.12.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 574/2004 (EUT L 90, 27.3.2004, s. 15)

(2)  EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Kommissionen

25.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/43


BESLUT nr 1/2005 AV DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSKOMMITTÉ SOM INRÄTTAS I AVTALET MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET OM HANDEL MED JORDBRUKSPRODUKTER

av den 25 februari 2005

om tillägg 1.B.9 till bilaga 7

(2005/394/EG)

KOMMITTÉN HAR FATTAT FÖLJANDE BESLUT

med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter, särskilt artikel 11 i detta, och

av följande skäl:

(1)

Detta avtal trädde i kraft den 1 juni 2002.

(2)

Syftet med bilaga 7 är att underlätta handeln mellan parterna med vin och vinprodukter.

(3)

Med stöd av artikel 27.1 i bilaga 7 behandlar arbetsgruppen alla frågor som gäller tillämpningen av bilaga 7 och utarbetar särskilt, med stöd av artikel 27.2 i bilaga 7, förslag som den lägger fram för kommittén i syfte att anpassa och uppdatera tilläggen till bilaga 7.

(4)

I tillägg 1.B.9 till bilaga 7 fastställs följedokumentet för vin som importeras från Schweiz enligt bestämmelserna i tillägg 1.B.9 i den ursprungliga versionen av avtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I tillägg 1 till bilaga 7 skall punkt B.9 ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 oktober 2004.

Utfärdat i Bryssel den 25 februari 2005.

På Gemensamma jordbrukskommitténs vägnar

Christian HÄBERLI

Ordförande, chef för Schweiz delegation

På Europeiska gemenskapens vägnar

Aldo LONGO

Enhetschef AGRI AI/2

Kommitténs sekretariat

Remigi WINZAP

Sekreterare


BILAGA

Image


Rättelser

25.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/45


Rättelse av rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget

( Europeiska unionens officiella tidning L 25 av den 28 januari 2005 )

På sidan 74 skall det

i stället för:

”På sidan 134 skall följande införas på slutet:”

vara:

”På sidan 128 skall följande läggas till i slutet av del III i bilaga I:”.