20.5.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/1

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 758/2005

av den 19 maj 2005

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)	Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 20 maj 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 maj 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1947/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 17).

BILAGA

till kommissionens förordning av den 19 maj 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	052	108,4
	204	65,2
	212	97,2
	999	90,3
0707 00 05	052	92,3
	204	51,2
	999	71,8
0709 90 70	052	84,4
	624	50,3
	999	67,4
0805 10 20	052	41,9
	204	39,9
	212	108,2
	220	45,2
	388	52,1
	400	44,6
	624	61,2
	999	56,2
0805 50 10	052	49,0
	388	63,6
	400	69,6
	528	43,4
	624	80,9
	999	61,3
0808 10 80	388	92,1
	400	112,5
	404	78,7
	508	62,3
	512	72,1
	524	57,3
	528	68,5
	720	64,4
	804	94,0
	999	78,0

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). Koden ”999” betecknar ”övriga ursprung”.

20.5.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/4

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 760/2005

av den 19 maj 2005

om fastställande av de kvantiteter råtobak som får överföras till en annan sortgrupp inom ramen för garantitröskeln för skörden 2005 i Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien och Portugal

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak (1), särskilt artikel 9.4 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Genom artikel 9 i förordning (EEG) nr 2075/92 införs ett kvotsystem för de olika tobakssortgrupperna. De enskilda kvoterna har fördelats mellan producenterna på grundval av de garantitrösklar för skörden 2005 som fastställs i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 546/2002 av den 25 mars 2002 om fastställande av bidrag och garantitrösklar för bladtobak per sortgrupp och medlemsstat för skördeåren 2002, 2003 och 2004 och om ändring av förordning (EEG) nr 2075/92 (2). Enligt artikel 9.4 i förordning (EEG) nr 2075/92 får kommissionen tillåta medlemsstaterna att överföra garantitröskelkvantiteter till en annan sortgrupp, under förutsättning att de planerade överföringarna mellan sortgrupperna inte medför ytterligare utgifter för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) eller höjer respektive medlemsstats totala garantitröskel.

(2)	Eftersom detta villkor är uppfyllt bör de medlemsstater som ansökt om tillstånd för överföring beviljas detta.

(3)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för tobak.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med avseende på skörden 2005 får medlemsstaterna före den 30 maj 2005 överföra kvantiteter från en sortgrupp till en annan sortgrupp i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 maj 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 215, 30.7.1992, s. 70. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2319/2003 (EUT L 345, 31.12.2003, s. 17).

(2) EGT L 84, 28.3.2002, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1) i dess ändrade lydelse enligt förordning (EG) nr 864/2004 (EUT L 161, 30.4.2004, s. 48).

BILAGA

Garantitröskelkvantiteter som respektive medlemsstat får överföra från en sortgrupp till en annan sortgrupp

Medlemsstat	Sortgrupp från vilken överföring sker	Sortgrupp till vilken överföring sker
Tyskland	1 036,2 ton Dark air cured (grupp III)	528,6 ton Flue cured (grupp I)
Tyskland	1 036,2 ton Dark air cured (grupp III)	367,2 ton Light air cured (grupp I)
Grekland	1 694 ton Light air cured (grupp II)	10 761 ton Flue cured (grupp I)
	4 415 4 415 ton Sun cured (grupp V)
	7 269 ton Kabak Koulak (grupp VIII)
	122 ton Katerini (grupp VII)
	5 267 ton Kabak Koulak (grupp VIII)	3 193 ton Basmas (grupp VI)
Spanien	1 999,8 ton Dark air cured (grupp III)	1 571,1 ton Flue cured (grupp I)
Spanien	1 999,8 ton Dark air cured (grupp III)	35,6 ton Light air cured (grupp II)
Frankrike	3 828,4 ton Dark air cured (grupp III)	1 717,2 ton Flue cured (grupp I)
Frankrike	3 828,4 ton Dark air cured (grupp III)	1 444,5 ton Light air cured (grupp II)
Italien	850,0 ton Sun cured (grupp V)	611,9 ton Flue cured (grupp I)
Italien	120,0 ton Sun cured (grupp V)	98,2 ton Fire cured (grupp IV)
Portugal	50,0 ton Light air cured (grupp II)	39,9 ton Flue cured (grupp I)

20.5.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/6

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 761/2005

av den 19 maj 2005

om krisdestillation enligt artikel 30 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av vissa viner i Frankrike

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (1), särskilt artikel 33.1 f i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999 får krisdestillation ske om det uppstår en störning på marknaden till följd av ovanligt stora överskott. Åtgärden får begränsas till vissa kategorier vin eller till vissa produktionsområden och får på begäran av den berörda medlemsstaten även tillämpas på kvalitetsviner fso.

(2)	I en skrivelse av den 18 februari 2005 har den franska regeringen begärt att krisdestillation av icke mousserande franska kvalitetsviner fso från vissa regioner skall inledas. Kompletterande uppgifter skickades den 25 februari och den 25 mars 2005.

(3)

På marknaden för icke-mousserande viner fso i Frankrike råder ett ovanligt stort överskott, vilket lett till sjunkande priser och en oroande ökning av lagren i slutet av innevarande vinår. För att vända den negativa utvecklingen och åtgärda den svåra situationen på marknaden bör lagren av icke mousserande vin fso minskas till en nivå som är lämplig för att täcka marknadsbehoven.

(4)	Eftersom villkoren i artikel 30.5 i förordning (EG) nr 1493/1999 är uppfyllda bör en krisdestillation inledas av en högsta volym på 1,5 miljoner hektoliter icke mousserande kvalitetsvin fso.

(5)

Den krisdestillation som inleds genom denna förordning skall uppfylla kraven i kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna (2) när det gäller destillation i enlighet med artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999. Övriga krav i förordning (EG) nr 1623/2000 bör också gälla, särskilt bestämmelserna om leverans av alkohol till interventionsorganet och bestämmelserna om utbetalning av förskott.

(6)	Det pris som destillatören skall betala producenten måste ligga på en nivå som gör det möjligt att avhjälpa störningarna på marknaden, samtidigt som producenterna kan dra fördel av åtgärden.

(7)

Genom krisdestillation får endast råalkohol och neutral alkohol framställas, och för att det inte skall uppstå störningar på marknaden för spritdrycker, som i första hand får sina leveranser genom destillation enligt artikel 29 i förordning (EG) nr 1493/1999, får alkoholen endast levereras till interventionsorganet.

(8)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för vin.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En krisdestillation enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall inledas för en kvantitet på högst 1,5 miljoner hektoliter icke mousserande kvalitetsvin fso i Frankrike, i enlighet med förordning (EG) nr 1623/2000 som behandlar denna typ av destillation.

Artikel 2

Varje producent får skriva på ett sådant leveransavtal som avses i artikel 65 i förordning (EG) nr 1623/2000 (nedan kallat ”avtal”), från och med den 23 maj 2005 till och med den 15 juli 2005.

I samband därmed skall det styrkas att en säkerhet på 5 euro per hektoliter har ställts.

Avtalen får inte överlåtas.

Artikel 3

1. Om den totala kvantiteten i de avtal som lämnas in till interventionsorganet överstiger den kvantitet som fastställs i artikel 1 skall medlemstaten fastställa vilken nedsättning som skall tillämpas.

2. Medlemsstaten skall utfärda de administrativa bestämmelser som är nödvändiga för att avtalen skall kunna godkännas senast den 15 augusti. I godkännandet skall det också anges vilken nedsättning som eventuellt skall tillämpas och den volym vin som varje avtal får omfatta; det skall också finnas en redogörelse för producentens möjlighet att säga upp avtalet om nedsättning görs.

Medlemsstaten skall före den 1 september meddela kommissionen vilka volymer som de godkända avtalen omfattar.

3. Medlemsstaten får fastställa ett högsta antal avtal som en enskild producent får ingå.

Artikel 4

1. Leverans till destillationsanläggning av de kvantiteter vin som omfattas av de godkända avtalen skall ske senast den 15 december 2005. Den framställda alkoholen skall levereras till interventionsorganet i enlighet med artikel 6.1 senast den 15 mars 2006.

2. Säkerheten skall frisläppas i proportion till de levererade kvantiteterna när producenten lägger fram bevis för att leverans till en destillationsanläggning har skett.

Säkerheten skall vara förverkad om leverans inte sker inom fastställda tidsfrister enligt punkt 1.

Artikel 5

Det lägsta priset för vin som levereras till destillation enligt den här förordningen skall vara 3,35 euro per volymprocent och hektoliter.

Artikel 6

1. Destillatören skall leverera den framställda produkten till interventionsorganet. Produkten skall ha en alkoholhalt på lägst 92 volymprocent.

2. För levererad råalkohol skall interventionsorganet betala destillatören 3,717 euro per volymprocent och hektoliter. Betalningen skall ske i enlighet med artikel 62.5 i förordning (EG) nr 1623/2000. Betalning får ske tidigast den 16 oktober 2005.

Destillatören kan få ett förskott på 2,558 euro per volymprocent och per hektoliter. Förskottet skall då dras av i slutbetalningen. Artiklarna 66 och 67 i förordning (EG) nr 1623/2000 skall tillämpas. Betalning av förskottet får ske tidigast den 16 oktober 2005.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 23 maj 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 maj 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

(2) EGT L 194, 31.7.2000, s. 45. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 616/2005 (EUT L 103, 22.4.2005, s. 15).

20.5.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/8

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 762/2005

av den 19 maj 2005

om krisdestillation av bordsviner i Spanien enligt artikel 30 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 den gemensamma organisationen av marknaden för vin (1), särskilt artikel 33.1 f i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999 får krisdestillation ske om det uppstår en störning på marknaden till följd av ovanligt stora överskott. Åtgärden får begränsas till vissa kategorier vin eller till vissa produktionsområden, och får på begäran av den berörda medlemsstaten även tillämpas på kvalitetsviner fso.

(2)	I en skrivelse av den 8 mars 2005 har den spanska regeringen begärt att krisdestillation av spanska bordsviner skall inledas.

(3)

På marknaden för bordsvin i Spanien råder ett ovanligt stort överskott, vilket lett till sjunkande priser och en oroande ökning av lagren i slutet av innevarande vinår. För att vända den negativa utvecklingen och åtgärda den svåra situationen på marknaden bör lagren av bordsvin minskas till en nivå som är lämplig för att täcka marknadsbehoven.

(4)	Eftersom villkoren i artikel 30.5 i förordning (EG) nr 1493/1999 är uppfyllda bör en krisdestillation inledas av en högsta volym på 4 miljoner hektoliter bordsvin.

(5)

(6)	Det pris som destillatören skall betala producenten måste ligga på en nivå som gör det möjligt att avhjälpa störningarna på marknaden, samtidigt som producenterna kan dra fördel av åtgärden.

(7)

(8)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för vin.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En krisdestillation enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall inledas för en kvantitet på högst 4 miljoner hektoliter bordsvin i Spanien, i enlighet med förordning (EG) nr 1623/2000 som behandlar denna typ av destillation.

Artikel 2

I samband därmed skall det styrkas att en säkerhet på 5 euro per hektoliter har ställts.

Avtalen får inte överlåtas.

Artikel 3

1. Om den totala kvantiteten i de avtal som lämnas in till interventionsorganet överstiger den kvantitet som fastställs i artikel 1 skall Spanien fastställa vilken nedsättning som skall tillämpas.

2. Spanien skall utfärda de administrativa bestämmelser som är nödvändiga för att avtalen skall kunna godkännas senast den 18 juli 2005. I godkännandet skall det också anges vilken nedsättning som eventuellt skall tillämpas och den volym vin som varje avtal får omfatta; det skall också finnas en redogörelse för producentens möjlighet att säga upp avtalet om nedsättning görs.

Spanien skall före den 1 augusti 2005 meddela kommissionen vilka volymer som de godkända avtalen omfattar.

3. Spanien får fastställa ett högsta antal avtal som en enskild producent får ingå.

Artikel 4

1. Leverans till destillationsanläggning av de kvantiteter vin som omfattas av de godkända avtalen skall ske senast den 15 oktober 2005. Den framställda alkoholen skall levereras till interventionsorganet i enlighet med artikel 6.1 senast den 15 mars 2006.

2. Säkerheten skall frisläppas i proportion till de levererade kvantiteterna när producenten lägger fram bevis för att leverans till en destillationsanläggning har skett.

Säkerheten skall vara förverkad om leverans inte sker inom fastställda tidsfrister enligt punkt 1.

Artikel 5

Det lägsta priset för vin som levereras till destillation enligt den här förordningen skall vara 1,914 euro per volymprocent och hektoliter.

Artikel 6

1. Destillatören skall leverera den framställda produkten till interventionsorganet. Produkten skall ha en alkoholhalt på lägst 92 volymprocent.

2. För levererad råalkohol skall interventionsorganet betala destillatören 2,281 euro per volymprocent och hektoliter. Betalningen skall ske i enlighet med artikel 62.5 i förordning (EG) nr 1623/2000. Betalning får ske tidigast den 16 oktober 2005.

Destillatören kan få ett förskott på 1,122 euro per volymprocent och per hektoliter. Förskottet skall då dras av i slutbetalningen. Artiklarna 66 och 67 i förordning (EG) nr 1623/2000 skall tillämpas. Betalning av förskottet får ske tidigast den 16 oktober 2005.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 23 maj 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 maj 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

(2) EGT L 194, 31.7.2000, s. 45. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 616/2005 (EUT L 103, 22.4.2005, s. 15).

20.5.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/12

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 764/2005

av den 19 maj 2005

om fastställande av exportbidrag för spannmål och för mjöl och krossgryn av vete eller råg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)	Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att skillnaden mellan de noteringar eller priser som gäller på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag.

(2)

Exportbidragen skall fastställas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2).

(3)	Då exportbidraget för mjöl och krossgryn av vete och råg räknas ut, måste hänsyn tas till de kvantiteter spannmål som krävs för deras tillverkning. Dessa kvantiteter fastställs i förordning (EG) nr 1501/95.

(4)	Situationen på världsmarknaden eller särskilda behov på vissa marknader kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter med avseende på destination.

(5)	Bidraget måste fastställas en gång i månaden. Det kan ändras inom den mellanliggande perioden.

(6)

Tillämpningen av dessa närmare bestämmelser på den nuvarande marknadssituationen för spannmål, och särskilt på noteringarna eller priserna för spannmålsprodukter inom gemenskapen och på världsmarknaden medför att exportbidragen bör fastställas till de belopp som anges i bilagan till denna förordning.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportbidragen för de produkter som anges i artikel 1 a, 1 b och 1 c i förordning (EG) nr 1784/2003 med undantag av malt, och som exporteras i obearbetat skick skall vara de som fastställs i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 20 maj 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 maj 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2) EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1431/2003 (EUT L 203, 12.8.2003, s. 16).

BILAGA

till kommissionens förordning av den 19 maj 2005 om fastställande av exportbidragen för spannmål och för mjöl och krossgryn av vete eller råg

Produktnummer

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

1001 10 00 9200

—

EUR/t

—

1001 10 00 9400

A00

EUR/t

1001 90 91 9000

—

EUR/t

—

1001 90 99 9000

A00

EUR/t

1002 00 00 9000

A00

EUR/t

1003 00 10 9000

—

EUR/t

—

1003 00 90 9000

A00

EUR/t

1004 00 00 9200

—

EUR/t

—

1004 00 00 9400

A00

EUR/t

1005 10 90 9000

—

EUR/t

—

1005 90 00 9000

A00

EUR/t

1007 00 90 9000

—

EUR/t

—

1008 20 00 9000

—

EUR/t

—

1101 00 11 9000

—

EUR/t

—

1101 00 15 9100

C01

EUR/t

8,91

1101 00 15 9130

C01

EUR/t

8,32

1101 00 15 9150

C01

EUR/t

7,67

1101 00 15 9170

C01

EUR/t

7,09

1101 00 15 9180

C01

EUR/t

6,63

1101 00 15 9190

—

EUR/t

—

1101 00 90 9000

—

EUR/t

—

1102 10 00 9500

A00

EUR/t

1102 10 00 9700

A00

EUR/t

1102 10 00 9900

—

EUR/t

—

1103 11 10 9200

A00

EUR/t

1103 11 10 9400

A00

EUR/t

1103 11 10 9900

—

EUR/t

—

1103 11 90 9200

A00

EUR/t

1103 11 90 9800

—

EUR/t

—

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

C01

Alla tredjeländer utom Albanien, Bulgarien, Rumänien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Liechtenstein och Schweiz.

20.5.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/17

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 11 maj 2005

om förnyat mandat för Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik

(Endast den franska texten är giltig)

(2005/383/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och

av följande skäl:

(1)	I november 1991 beslutade Europeiska kommissionen att införliva etiken i beslutsprocessen inom gemenskapens politik på området för forskning och teknisk utveckling genom att inrätta den rådgivande gruppen för etik på det biotekniska området (GAEIB).

(2)	Kommissionen beslutade den 16 december 1997 att ersätta GAEIB med Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (EGE), och samtidigt utvidgades gruppens mandat till att omfatta alla tillämpningsområden för vetenskap och teknik.

(3)	EGE:s mandat förlängdes med fyra år genom kommissionens beslut av den 26 mars 2001 och ändrades något för att förbättra gruppens arbetsmetoder.

(4)	EGE behöver nya arbetsmetoder för att kunna reagera i rätt tid på en allt snabbare utveckling inom vetenskap och teknik och gruppen behöver också ny kompetens för att kunna hantera en allt större mängd vetenskapliga och tekniska tillämpningar.

(5)

I meddelandet från kommissionen om principer och riktlinjer för insamling och användning av sakkunnigutlåtanden inom kommissionen (KOM(2002) 713) konstateras det att ”öppna ansökningsomgångar kan vara särskilt lämpliga när man hanterar känsliga frågor och när det är troligt att grupperna kommer att finnas under en längre period”.

(6)	EGE:s nuvarande mandat löper ut den 25 mars 2005 och beslutet nedan ersätter därför det mandat som bifogats kommissionens meddelande av den 26 mars 2001 (K(2001) 691).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kommissionen beslutar härmed att förlänga mandatet för Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny etik (EGE) med en fyraårsperiod.

Artikel 2

Uppdrag

EGE skall ha i uppdrag att ge kommissionen råd i etiska frågor som gäller vetenskap och ny teknik, antingen på kommissionens begäran eller på gruppens eget initiativ. Europaparlamentet och rådet får göra kommissionen uppmärksam på frågor de anser vara av stor etisk betydelse. När kommissionen begär ett yttrande från EGE får den bestämma en tidsfrist inom vilken ett sådant yttrande skall avges.

Artikel 3

Sammansättning – Utnämning

1. Ledamöterna i EGE utnämns av kommissionens ordförande.

2. Följande regler gäller:

—	Ledamöterna utnämns personligen. Ledamöterna har personliga mandat och de skall ge kommissionen råd självständigt, utan påverkan utifrån. Gruppen skall vara oavhängig, pluralistisk och tvärfacklig.

—	EGE skall ha högst 15 ledamöter.

—	Ledamöterna i EGE utnämns för en fyraårsperiod. Utnämningen kan förlängas med ytterligare högst två perioder.

—	Ledamöter som inte längre kan bidra effektivt till gruppens arbete, eller ledamöter som avgår, kan i enlighet med artikel 3.1 ersättas av en ledamot från en reservlista för återstoden av sin mandatperiod.

—	Ledamöterna i EGE bestäms och väljs ut på grundval av en allmän inbjudan till intresseanmälan. I urvalsförfarandet beaktas också ansökningar som inkommit via andra kanaler.

—	Kommissionen offentliggör listan över gruppens ledamöter i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Arbetssätt

1. Gruppens ledamöter skall inom sig välja en ordförande och en vice ordförande för hela mandatperioden.

2. EGE:s arbetsprogram skall godkännas av kommissionens ordförande (inbegripet etiska översyner som EGE föreslår med stöd av sin rätt att ge råd på eget initiativ – se artikel 2). Rådgivarbyrån för Europapolitik (BEPA) vid kommissionen, som samarbetar nära med ordföranden för EGE, ansvarar för att organisera arbetet för EGE och dess sekretariat.

3. EGE:s möten skall vara slutna. Utanför dessa möten kan EGE diskutera sitt arbete med kommissionens berörda avdelningar och vid behov bjuda in företrädare för icke-statliga organisationer eller branschorganisationer för meningsutbyte. Dagordningen för gruppens möten skall skickas ut till kommissionens berörda enheter.

4. EGE skall i vanliga fall hålla sina möten i kommissionens lokaler under de former och enligt den tidtabell som kommissionen fastställer. EGE skall sammanträda minst sex gånger under en period av tolv månader, vilket motsvarar omkring tolv arbetsdagar per år. Ledamöterna förväntas delta i minst fyra möten per år.

5. Vid utarbetandet av sina yttranden kan EGE inom ramen för tillgängliga resurser

—	bjuda in sakkunniga med särskild kompetens som kan ge gruppen råd och anvisningar, om detta anses nyttigt eller nödvändigt,

—	låta genomföra studier för att samla in all nödvändig vetenskaplig och teknisk information,

—	inrätta arbetsgrupper som skall dryfta särskilda frågor,

—	organisera offentliga rundabordssamtal för att främja en dialog och öka öppenheten kring de yttranden den avger,

—	etablera nära kontakter med de avdelningar vid kommissionen som har hand om de frågor gruppen arbetar med, och

—	etablera närmare kontakter med företrädare för de olika etiska organen inom EU och i kandidatländerna.

6. Gruppens yttranden skall offentliggöras omedelbart efter att ha antagits. I de fall då ett yttrande inte antas enhälligt skall de avvikande meningarna redovisas i yttrandet. Om en snabbare rådgivning krävs i en viss fråga av verksamhetsmässiga skäl, skall ett kort utlåtande avges som vid behov följs av en fullständigare analys, samtidigt som hänsyn tas till kravet på öppenhet på samma sätt som för alla andra yttranden. EGE:s yttranden avser alltid den tekniska nivå som råder när yttrandet avges. EGE kan besluta att uppdatera yttranden om den anser detta nödvändigt.

7. EGE skall själv fastställa sin arbetsordning.

8. Ordföranden ansvarar för att en rapport om EGE:s verksamhet utarbetas innan gruppens mandat löper ut. Rapporten skall offentliggöras.

Artikel 5

Möteskostnader

Kostnader för resor och uppehälle som mötena ger upphov till skall ersättas av kommissionen enligt kommissionens regler.

Artikel 6

Ikraftträdande

Detta beslut kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och det träder i kraft den dag de nya ledamöterna i EGE utnämns.

Utfärdat i Bryssel den 11 maj 2005.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

20.5.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/20

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 12 maj 2005

om ändring av besluten 2000/45/EG, 2001/405/EG, 2001/688/EG, 2002/255/EG och 2002/747/EG i syfte att förlänga giltigheten för de ekologiska kriterierna för tilldelning av gemenskapens miljömärke till vissa produkter

[delgivet med nr K(2005) 1446]

(Text av betydelse för EES)

(2005/384/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 av den 17 juli 2000 om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke (1), särskilt artikel 6.1 andra stycket i denna,

efter att ha samrått med Europeiska unionens miljömärkningsnämnd, och

av följande skäl:

(1)	Definitionen av produktgrupp och de ekologiska kriterier som fastläggs i kommissionens beslut 2000/45/EG av den 17 december 1999 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till tvättmaskiner (2) upphör att gälla den 30 november 2006.

(2)	Definitionen av produktgrupp och de ekologiska kriterier som fastläggs i kommissionens beslut 2001/405/EG av den 4 maj 2001 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till mjukpappersprodukter (3) upphör att gälla den 5 maj 2006.

(3)	Definitionen av produktgrupp och de ekologiska kriterier som fastläggs i kommissionens beslut 2001/688/EG av den 28 augusti 2001 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till jordförbättringsmedel och växtmedier (4) upphör att gälla den 29 augusti 2006.

(4)	Kommissionens beslut 2002/255/EG av den 25 mars 2002 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till TV-apparater (5) löper ut den 31 mars 2006.

(5)	Kommissionens beslut 2002/747/EG av den 9 september 2002 om fastställande av reviderade ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till ljuskällor och ändring av beslut 1999/568/EG (6) upphör att gälla den 31 augusti 2006.

(6)	I enlighet med förordning (EG) nr 1980/2000 har man i god tid genomfört en översyn av de ekologiska kriterierna samt av därtill hörande bedömnings- och kontrollkrav som fastställts genom dessa beslut.

(7)	Mot bakgrund av översynen av dessa kriterier och krav är det lämpligt att förlänga giltighetsperioden för de ekologiska kriterierna och för kraven med ett år.

(8)	Eftersom skyldigheten att genomföra en översyn i enlighet med förordning (EG) nr 1980/2000 endast berör de ekologiska kriterierna samt bedömnings- och kontrollkraven, bör besluten 2002/255/EG och 2002/747/EG förbli i kraft.

(9)	Besluten 2000/45/EG, 2001/405/EG, 2001/688/EG, 2002/255/EG och 2002/747/EG bör därför ändras.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 17 i förordning (EG) nr 1980/2000.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I beslut 2000/45/EG skall artikel 3 ersättas med följande:

”Artikel 3

De ekologiska kriterierna för produktgruppen tvättmaskiner, liksom de bedömnings- och kontrollkrav som är knutna till kriterierna, skall vara giltiga till och med den 30 november 2007.”

Artikel 2

I beslut 2001/405/EG skall artikel 3 ersättas med följande:

”Artikel 3

De ekologiska kriterierna för produktgruppen mjukpappersprodukter, liksom de bedömnings- och kontrollkrav som är knutna till kriterierna, skall vara giltiga till och med den 4 maj 2007.”

Artikel 3

I beslut 2001/688/EG skall artikel 3 ersättas med följande:

”Artikel 3

De ekologiska kriterierna för produktgruppen jordförbättringsmedel och växtmedier, liksom de bedömnings- och kontrollkrav som är knutna till kriterierna, skall vara giltiga till och med den 28 augusti 2007.”

Artikel 4

I beslut 2002/255/EG skall artikel 4 ersättas med följande:

”Artikel 4

De ekologiska kriterierna för produktgruppen TV-apparater, liksom de bedömnings- och kontrollkrav som är knutna till kriterierna, skall vara giltiga till och med den 31 mars 2007.”

Article 5

I beslut 2002/747/EG skall artikel 5 ersättas med följande:

”Artikel 5

De ekologiska kriterierna för produktgruppen ljuskällor, liksom de bedömnings- och kontrollkrav som är knutna till kriterierna, skall vara giltiga till och med den 31 augusti 2007.”

Artikel 6

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 12 maj 2005.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 237, 21.9.2000, s. 1.

(2) EGT L 16, 21.1.2000, s. 74. Beslutet ändrat genom beslut 2003/240/EG (EUT L 89, 5.4.2003, s. 16).

(3) EGT L 142, 29.5.2001, s. 10.

(4) EGT L 242, 12.9.2001, s. 17.

(5) EGT L 87, 4.4.2002, s. 53.

(6) EGT L 242, 10.9.2002, s. 44.

20.5.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/22

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 13 maj 2005

om granskning och godkännande av räkenskaperna för de av medlemsstaternas utgifter, vilka finansierats av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) avseende räkenskapsåret 2004

[delgivet med nr K(2005) 1443]

(2005/385/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 gällande finansiering av gemenskapens jordbrukspolitik (1), särskilt artikel 7.3 i denna,

efter samråd med Fondkommittén, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1258/1999 granskar och godkänner kommissionen, på grundval av de årliga räkenskaper som medlemsstaterna sänt in tillsammans med de upplysningar som krävs för granskning och godkännande och ett intyg om att de inlämnade räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta samt rapporter från de attesterande organen, räkenskaperna för de utbetalningsställen som avses i artikel 4.1 i den förordningen.

(2)

Enligt artikel 7.1 i kommissionens förordning (EG) nr 296/96 av den 16 februari 1996 om de uppgifter som medlemsstaterna skall sända in för månatlig bokföring av de utgifter som finansieras genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (2), tas för räkenskapsåret 2004 hänsyn till de utgifter som medlemsstaterna har haft mellan den 16 oktober 2003 och den 15 oktober 2004.

(3)

De tidsfrister har löpt ut, som beviljats medlemsstaterna för att till kommissionen sända in de dokument som avses i artikel 6.1 b i förordning (EG) nr 1258/99 samt i artikel 4.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1663/95 av den 7 juli 1995 om tillämpningsföreskrifter av förordning (EEG) nr 729/70 gällande förfarandet vid avslutande av räkenskaperna för garantisektionen vid EUGFJ (3).

(4)	Kommissionen har kontrollerat de insända upplysningarna och underrättade medlemsstaterna före den 31 mars 2005 om granskningsresultatet av upplysningarna inklusive nödvändiga ändringar.

(5)

Enligt första stycket i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1663/95 skall det, i det beslut gällande granskning och godkännande av räkenskaperna som avses i artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1258/1999, utan att det påverkar senare beslut i enlighet med artikel 7.4 i den förordningen, fastställas dels en summa för de utgifter som verkställts i varje medlemsstat under räkenskapsåret i fråga och som godkänts för betalning av garantisektionen vid EUGFJ, med utgångspunkt från de räkenskaper som avses i artikel 6.1.b i förordning (EG) nr 1258/1999, dels reduktioner och inställelser av förskott för räkenskapsåret i fråga, inklusive de reduktioner som avses i artikel 4.3 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 296/96. Enligt artikel 154 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med förordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4), skall utfallet av beslutet om granskning och godkännande, dvs. varje avvikelse som kan uppstå mellan de totala utgifter som har bokförts i räkenskaperna för ett räkenskapsår i enlighet med artikel 151.1 och artikel 152 och de totala utgifter som kommissionen tagit i beaktande i detta beslut, bokföras i en enda artikel som en ytterligare utgift eller reduktion av utgifterna.

(6)

Mot bakgrund av de kontroller som utförts, möjliggör årsredovisningen och tillhörande dokument från vissa av utbetalningsställena för kommissionen att fatta ett beslut om att de insända räkenskaperna är fullständiga, korrekta och rättvisande. Bilaga I visar de räkenskaper som har granskats och godkänts för respektive medlemsstat. Bakgrunden till dessa belopp har beskrivits i den sammanfattande rapporten, vilken har presenterats för Fondkommittén samtidigt med detta beslut.

(7)	Mot bakgrund av de kontroller som har utförts krävs ytterligare utredningar av den information som erhållits från vissa andra utbetalningsställen. Dessa utbetalningsställens räkenskaper kan därför inte godkännas i detta beslut. Bilaga II visar utbetalningsställena i fråga.

(8)

I artikel 4.2 i förordning (EG) nr 296/96, samt artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2040/2000 av den 26 september 2000 om budgetdisciplin (5), föreskrivs att de av medlemsstaternas utgifter som verkställts utöver föreskrivna villkor eller tidsfrister kommer att bli föremål för en reduktion i bokföringen inom ramen för förskott. Enligt artikel 4.3 i förordning (EG) nr 296/96 skall det dock i beslutet om godkännande tas hänsyn till alla överskridanden av de tidsfrister som inträffar under augusti, september och oktober, utom om de kan konstateras före räkenskapsårets sista beslut avseende förskott. En del av de utgifter som vissa av medlemsstaterna ansökte om under ovannämnda period verkställdes efter de fastställda villkoren eller tidsfristerna. Genom detta beslut bör därför de aktuella reduktionerna fastställas. Ett beslut kommer, i enlighet med artikel 7.4 i förordning (EG) nr 1258/1999 att fattas vid en senare tidpunkt avseende dessa reduktioner och därigenom kommer de utgifter för vilka finansiering av gemenskapen inte kommer att beviljas, definitivt att fastställas.

(9)

Kommissionen har enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 2040/2000 samt i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 296/96, reducerat eller inställt ett antal månatliga förskott utifrån bokföringen av utgifter för räkenskapsåret 2004 och använder i detta beslut de reduktioner som fastställs i artikel 4.3 i förordning (EG) nr 296/96. För att mot bakgrund av detta undvika varje för tidig eller slumpmässig återbetalning av de aktuella beloppen, bör dessa inte godkännas i detta beslut, utan att det påverkar ytterligare kontroll enligt artikel 7.4 i förordning (EG) nr 1258/1999.

(10)

I artikel 7.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1663/95 föreskrivs att de belopp vilka enligt det första stycket i omnämnda beslut om godkännande av räkenskaperna skall indrivas eller utbetalas till varje medlemsstat, skall bestämmas genom att från de utgifter godkända enligt första stycket för ifrågavarande räkenskapsår, dvs. 2004, dra ifrån utbetalda förskott under samma räkenskapsår. Sådana belopp skall dras ifrån eller läggas till de förskott, vilka avser de utgifter som skall betalas från och med andra månaden efter den månad då beslutet om godkännande av räkenskaperna fattas.

(11)

Enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1258/1999 och artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1663/95 påverkar detta beslut, som fattats på grundval av uppgifter om räkenskaperna, inte ett senare beslut av kommissionen om att utgifter som är oförenliga med gemenskapens regler inte godkänns för finansiering.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med undantag av de utbetalningsställen, vilka refereras till i artikel 2, har de räkenskaper för medlemsstaternas utbetalningsställen, som avser utgifter vilka finansieras av garantisektionen vid EUGFJ för räkenskapsåret 2004 och som har granskats och godkänts genom detta beslut angivits i bilaga I.

Artikel 2

De räkenskaper för medlemsstaternas utbetalningsställen, som avser utgifter som finansieras av garantisektionen vid EUGFJ för räkenskapsåret 2004, som avses i bilaga II avskiljs från detta beslut och skall behandlas i ett framtida beslut.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 maj 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

(2) EGT L 39, 17.2.1996, s. 5. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1655/2004 (EUT L 298, 23.9.2004, s. 3).

(3) EGT L 158, 8.7.1995, s. 6. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 465/2005 (EGT L 77, 23.3.2005, s. 6).

(4) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(5) EGT L 244, 29.9.2000, s. 27.

BILAGA I

Godkännande av utbetalningsställenas räkenskaper – Räkenskapsåret 2004

Belopp som skall återbetalas av eller utbetalas till medlemsstaten

2004 – Utgifter för utbetalningsställena vars räkenskaper är

Slutsumma a + b

Reduktioner och inställelser för hela räkenskapsåret

Slutsumma inkl. reduktioner och inställelser

Utbetalade förskott till medlemsstaten under räkenskapsåret

Belopp som skall återbetalas av (–) eller utbetalas till (+)

Godkända

Avskilda

Utgifter anmälda i den årliga redovisningen

Summa utgifter i de månatliga redovisningarna

c = a + b

e = c + d

g = e – f

EUR

1 141 832 188,85

0,00

1 141 832 188,85

0,00

1 141 832 188,85

1 141 832 509,04

– 320,19

EUR

1 072 926 545,09

0,00

1 072 926 545,09

0,00

1 072 926 545,09

1 072 805 591,37

120 953,72

CZK

148 270 977,89

0,00

148 270 977,89

0,00

148 270 977,89

0,00

EUR

6 010 175 861,68

23 818 955,08

6 033 994 816,76

– 150 191,69

6 033 844 625,07

6 033 635 575,97

209 049,10

DKK

9 058 346 238,16

0,00

9 058 346 238,16

– 68 177,57

9 058 278 060,59

9 058 602 584,17

– 324 523,58

EEK

8 595 434,55

0,00

8 595 434,55

0,00

8 595 434,55

0,00

EUR

2 781 442 489,74

0,00

2 781 442 489,74

– 5 228 942,57

2 776 213 547,17

2 777 610 434,43

– 1 396 887,26

EUR

6 269 452 812,02

57 020 505,80

6 326 473 317,82

– 7 926 338,98

6 318 546 978,84

6 319 215 724,26

– 668 745,42

EUR

869 358 525,94

0,00

869 358 525,94

– 4 383,80

869 354 142,14

868 904 449,67

449 692,47

EUR

9 395 956 559,98

1 868 053,41

9 397 824 613,39

– 9 219 078,83

9 388 605 534,56

9 389 117 043,59

– 511 509,03

HUF

125 098 884,00

0,00

125 098 884,00

0,00

125 098 884,00

0,00

EUR

1 829 924 935,77

0,00

1 829 924 935,77

– 1 354 653,66

1 828 570 282,11

1 829 730 495,20

– 1 160 213,09

EUR

1 194 172 909,54

3 835 460 014,48

5 029 632 924,02

– 48 452 006,98

4 981 180 917,04

5 022 642 872,80

– 41 461 955,76

LTL

1 826 753,89

0,00

1 826 753,89

0,00

1 826 753,89

0,00

EUR

0,00

37 803 193,51

– 42 350,66

37 760 842,85

0,00

LVL

23 671,15

0,00

23 671,15

0,00

23 671,15

0,00

EUR

1 262 187 678,33

0,00

1 262 187 678,33

– 313 300,35

1 261 874 377,98

1 261 891 680,76

– 17 302,78

PLN

46 695 429,61

0,00

46 695 429,61

0,00

46 695 429,61

0,00

EUR

824 235 249,10

0,00

824 235 249,10

– 884 668,91

823 350 580,19

823 155 282,67

195 297,52

SEK

7 740 689 327,48

0,00

7 740 689 327,48

0,00

7 740 689 327,48

0,00

SIT

16 964 300,84

0,00

16 964 300,84

0,00

16 964 300,84

0,00

SKK

57 252 395,16

0,00

57 252 395,16

0,00

57 252 395,16

0,00

GBP

2 782 254 804,67

0,00

2 782 254 804,67

– 36 835 148,07

2 745 419 656,60

2 747 004 082,12

– 1 584 425,52

(1)	För beräkning av det belopp som skall återbetalas av eller utbetalas till medlemsstaten är det beaktade beloppet antingen den årliga redovisningen för de godkända räkenskaperna (kolumn a) eller summan av de avskilda månatliga redovisningarna (kolumn b).

(2)	Minskningarna ochinställelserna är de som beaktats vid förskottsutbetalningarna ökade med i synnerhet de rättelser för icke iakttagande av utbetalningstidpunkter som fastställts i augusti, september och oktober 2004.

BILAGA II

Godkännande av utbetalningsställenas räkenskaper – Räkenskapsåret 2004

Förteckning över utbetalningsställe vars räkenskaper avskilts och kommer bli föremål för ett senare beslut

Medlemsstat	Utbetalningsställe
Tyskland	Bayern Umwelt
Spanien	Madrid
Frankrike	SDE
Italien	AGEA
Luxemburg	Ministère de l'agriculture

Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen

20.5.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/27

RÅDETS BESLUT 2005/386/GUSP

av den 14 mars 2005

om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om Nya Zeelands deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 24 i detta,

med beaktande av ordförandeskapets rekommendation, och

av följande skäl:

(1)	Den 12 juli 2004 antog rådet gemensam åtgärd 2004/570/GUSP om Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina (1).

(2)	I artikel 11.3 i den gemensamma åtgärden föreskrivs det att detaljerade arrangemang för tredjeländers deltagande skall fastställas i ett avtal i enlighet med artikel 24 i Fördraget om Europeiska unionen.

(3)

Efter rådets bemyndigande den 13 september 2004 har ordförandeskapet, med bistånd av generalsekreteraren/ den höge representanten, förhandlat om ett avtal mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om Nya Zeelands deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea).

(4)	Avtalet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om Nya Zeelands medverkan i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea) godkänns härmed på Europeiska unionens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den person som skall ha rätt att underteckna avtalet med bindande verkan för Europeiska unionen.

Artikel 3

Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

Artikel 4

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 14 mars 2005.

På rådets vägnar

F. BODEN

Ordförande

(1) EUT L 252, 28.7.2004, s. 10.

ÖVERSÄTTNING

AVTAL

mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om Nya Zeelands deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea)

EUROPEISKA UNIONEN (EU),

å ena sidan, och

NYA ZEELANDS REGERING (NYA ZEELAND),

å andra sidan,

nedan kallade ”parterna”,

SOM BEAKTAR

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Deltagande i operationen

1. Nya Zeeland skall ställa sig bakom gemensam åtgärd 2004/570/GUSP av den 12 juli 2004 om Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina och varje gemensam åtgärd eller beslut som innebär att Europeiska unionens råd beslutar att förlänga EU:s militära krishanteringsoperation, i enlighet med bestämmelserna i detta avtal och de arrangemang som krävs för dess genomförande.

2. Nya Zeelands bidrag till EU:s militära krishanteringsoperation påverkar inte självständigheten i Europeiska unionens beslutsfattande.

3. Nya Zeeland skall se till att dess styrkor och personal som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation utför sitt uppdrag i enlighet med

—	gemensam åtgärd 2004/570/GUSP och eventuella senare ändringar av den,

—	operationsplanen, samt

—	genomförandeåtgärderna.

4. Styrkor och personal som utstationeras till operationen från Nya Zeeland skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart EU:s militära krishanteringsoperations bästa för ögonen.

5. Nya Zeeland skall i god tid underrätta EU:s operationschef om alla ändringar avseende dess deltagande i operationen, även om tillbakadragande av dess bidrag.

Artikel 2

Status för styrkor

1. Statusen för styrkor och personal som utstationerats för EU:s militära krishanteringsoperation från Nya Zeeland skall regleras i enlighet med bestämmelserna i punkt 12 i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1575 (2004) av den 22 november 2004.

2. Statusen för styrkorna och personalen vid högkvarteret eller de delar av kommandot som finns utanför Bosnien och Hercegovina skall regleras genom arrangemang mellan högkvarteret och de berörda delarna av kommandot och Nya Zeeland.

3. Utan att det påverkar det avtal om styrkornas status som avses i punkt 1 i denna artikel skall Nya Zeeland utöva jurisdiktion över sina styrkor och sin personal i EU:s militära krishanteringsoperation.

4. Nya Zeeland skall vara ansvarigt för att besvara alla anspråk som kommer från eller rör någon medlem av dess styrkor eller personal i samband med deltagandet i EU:s militära krishanteringsoperation. Nya Zeeland skall vara ansvarigt för att vidta eventuella åtgärder, i synnerhet rättsliga eller disciplinära åtgärder, mot medlemmar av sina styrkor eller sin personal i enlighet med sina lagar och andra författningar.

5. Nya Zeeland skall åta sig att samtidigt med undertecknandet av detta avtal avge en förklaring om att Nya Zeeland avstår från att begära skadestånd från andra stater som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation.

6. Europeiska unionen åtar sig att se till att dess medlemsstater samtidigt med undertecknandet av detta avtal avger en förklaring om att de avstår från att begära skadestånd vid Nya Zeelands deltagande i EU:s militära krishanteringsoperation.

Artikel 3

Sekretessbelagda uppgifter

1. Nya Zeeland skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att sekretessbelagda EU-uppgifter skyddas i enlighet med de säkerhetsbestämmelser för Europeiska unionens råd som återfinns i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 (4) och i enlighet med ytterligare riktlinjer som utfärdas av behöriga myndigheter, inbegripet EU:s operationschef.

2. Om EU och Nya Zeeland har ingått ett avtal om säkerhetsförfaranden för utbytet av sekretessbelagda uppgifter, skall bestämmelserna i det avtalet tillämpas inom ramen för EU:s militära krishanteringsoperation.

Artikel 4

Befälsordning

1. Alla styrkor och all personal som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation skall kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

2. De nationella myndigheterna skall överföra det operativa och taktiska befälet och/eller kontrollen över sina styrkor och sin personal till EU:s operationschef. EU:s operationschef har rätt att delegera sina befogenheter.

3. Nya Zeeland skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av operationen som de av Europeiska unionens medlemsstater som deltar i den.

4. EU:s operationschef får efter konsultationer med Nya Zeeland när som helst begära att bidraget från Nya Zeeland dras tillbaka.

5. Nya Zeeland skall utnämna en hög militär representant som skall företräda den nationella kontingenten i EU:s militära krishanteringsoperation. Representanten skall samråda med den EU-ledda styrkans befälhavare i alla frågor som rör operationen och skall ansvara för kontingentens dagliga disciplin.

Artikel 5

Finansiella aspekter

1. Nya Zeeland skall stå för alla kostnader i samband med deltagandet i operationen, såvida inte kostnaderna skall betalas av gemensamma medel enligt de rättsliga instrument som avses i artikel 1.1 i detta avtal och i rådets beslut 2004/197/GUSP av den 23 februari 2004 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser (5).

2. Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat/de stater där operationen genomförs skall Nya Zeeland, när dess ansvar har fastställts, betala skadestånd i enlighet med villkoren i bestämmelserna om styrkornas status, enligt artikel 2.1 i detta avtal.

Artikel 6

Arrangemang för att genomföra avtalet

Alla tekniska och administrativa arrangemang som behövs för att genomföra detta avtal skall fastställas gemensamt av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och Nya Zeelands behöriga myndighet.

Artikel 7

Underlåtenhet att uppfylla åtaganden

Om en av parterna underlåter att uppfylla de åtaganden som fastställs i föregående artiklar, skall den andra parten ha rätt att säga upp detta avtal genom att lämna varsel en månad i förväg.

Artikel 8

Tvistlösning

Tvister om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall lösas på diplomatisk väg mellan parterna.

Artikel 9

Ikraftträdande

1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter det att parterna till varandra har anmält att de interna förfaranden som är nödvändiga för ikraftträdandet har slutförts.

2. Detta avtal skall tillämpas provisoriskt från och med det datum det undertecknas.

3. Detta avtal skall gälla under hela den tid som Nya Zeeland bidrar till operationen.

Utfärdat i Bryssel den på engelska i fyra exemplar.

På Europeiska unionens vägnar

På Nya Zeelands vägnar

(1) EUT L 252, 28.7.2004, s. 10.

(2) EUT L 324, 27.10.2004, s. 20.

(3) EUT L 325, 28.10.2004, s. 64. Beslutet ändrat genom beslut BiH/5/2004 (EUT L 357, 2.12.2004, s. 39).

(4) EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut 2004/194/EG (EUT L 63, 28.2.2004, s. 48).

(5) EUT L 63, 28.2.2004, s. 68.

FÖRKLARINGAR

i enlighet med artikel 2.5 och 2.6 i avtalet

Förklaring av EU:s medlemsstater

”De medlemsstater i Europeiska unionen som tillämpar EU:s gemensamma åtgärd 2004/570/GUSP av den 12 juli 2004 om Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina kommer, såvitt deras nationella rättsliga system tillåter detta, att ömsesidigt bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot Nya Zeeland för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som de har i sin ägo och som används vid EU:s krishanteringsoperation, om dessa skador, dödsfall eller förluster

—	orsakades av personal från Nya Zeeland vid tjänsteutövning inom ramen för EU:s krishanteringsoperation, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

—

inträffade vid användning av tillgångar som ägs av Nya Zeeland, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för operationen, utom då personal från Nya Zeeland inom EU:s krishanteringsoperation gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

Förklaring av Nya Zeeland

”Nya Zeeland, som tillämpar EU:s gemensamma åtgärd 2004/570/GUSP av den 12 juli 2004 om Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina, kommer, såvitt dess nationella rättsliga system tillåter detta, att ömsesidigt bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot en annan stat som deltar i EU:s krishanteringsoperation för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som staten har i sin ägo och som används vid EU:s krishanteringsoperation, om dessa skador, dödsfall eller förluster

—	orsakades av personal vid tjänsteutövning inom ramen för EU:s krishanteringsoperation, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

—

inträffade vid användning av tillgångar som ägs av stater som deltar i EU:s krishanteringsoperation, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för operationen, utom då personal inom EU:s krishanteringsoperation gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen

20.5.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/32

RÅDETS BESLUT 2005/387/RIF

av den 10 maj 2005

om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29 och artiklarna 31.1 e och 34.2 c i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)	De särskilda faror som utvecklingen av psykoaktiva ämnen innebär kräver att medlemsstaterna handlar snabbt.

(2)

När nya psykoaktiva ämnen inte omfattas av den straffrättsliga lagstiftningen i samtliga medlemsstater kan det uppstå problem i samarbetet mellan rättsliga myndigheter och brottsbekämpande organ i medlemsstaterna, på grund av att brottet eller brotten i fråga inte är straffbara i såväl den ansökande som den anmodade staten.

(3)

Enligt Europeiska unionens handlingsplan för narkotikabekämpning 2000–2004 skall kommissionen genomföra en lämplig utvärdering av den gemensamma åtgärden av den 16 juni 1997 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll av syntetiska droger (2) (nedan kallad ”den gemensamma åtgärden”) med beaktande av den externa utvärdering av systemet för tidig varning som beställts av Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN). Utvärderingen har visat att den gemensamma åtgärden har uppfyllt förväntningarna. Utvärderingen klargjorde dock att det finns ett behov av förstärkning och omorientering av den gemensamma åtgärden. I synnerhet måste dess huvudsakliga syfte samt tydligheten i förfarandena och definitionerna omprövas, insynen i genomförandet förbättras och räckvidden omdefinieras. I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om halvtidsutvärderingen av EU:s handlingsplan mot narkotika (2000–2004) konstateras att ändringar i lagstiftningen kommer att genomföras för att stärka kampen mot syntetiska droger. Det system som upprättats genom den gemensamma åtgärden bör därför anpassas.

(4)	Nya psykoaktiva ämnen kan vara skadliga för hälsan.

(5)

De nya psykoaktiva ämnen som omfattas av detta beslut kan inbegripa läkemedel enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (3) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (4).

(6)	Informationsutbytet inom ramen för det system för tidig varning som föreskrivs i den gemensamma åtgärden har visat sig vara en värdefull tillgång för medlemsstaterna.

(7)

Bestämmelserna i detta beslut bör inte hindra medlemsstaterna från att utbyta information inom det europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk (nedan kallat ”Reitox-nätverket”) om framväxande tendenser i fråga om ny användning av befintliga psykoaktiva ämnen som skulle kunna innebära ett hot mot folkhälsan samt information om tänkbara folkhälsoåtgärder, i överensstämmelse med ECNN:s mandat och förfaranden.

(8)

Detta beslut får inte medföra någon försämring av kvaliteten på hälso- och sjukvården för vare sig människor eller djur. Ämnen vars medicinska värde fastställts och bekräftats omfattas därför inte av kontrollåtgärder som genomförs på grundval av detta beslut. Vid missbruk av ämnen vars medicinska värde fastställts och bekräftats bör lämpliga rättsliga och folkhälsomässiga åtgärder vidtas.

(9)

För att komplettera bestämmelserna i systemen för säkerhetsövervakning enligt direktiven 2001/82/EG och 2001/83/EG måste utbytet av information om missbruk eller felaktig användning av psykoaktiva ämnen förstärkas och ett lämpligt samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA) säkerställas. Resolution 46/7 från FN:s narkotikakommission, ”Åtgärder för att främja utbyte av information om nya mönster i fråga om narkotikamissbruk och konsumtion av psykoaktiva ämnen”, utgör en användbar ram för åtgärder från medlemsstaterna.

(10)	De tidsfrister för varje fas av det förfarande som upprättas genom detta beslut bör säkerställa att instrumentet fungerar snabbt och öka dess förmåga att vara en snabb svarsmekanism.

(11)

ECNN:s vetenskapliga kommitté har en central roll i bedömningen av de risker som är förknippade med ett nytt psykoaktivt ämne och kommer därför i detta beslut att utvidgas till att omfatta experter från kommissionen, Europol och EMEA samt experter från sådana vetenskapliga områden som inte är företrädda, eller i tillräckligt hög grad företrädda, i ECNN:s vetenskapliga kommitté.

(12)

Den utvidgade vetenskapliga kommittén, som bedömer de risker som är förknippade med nya psykoaktiva ämnen, bör förbli ett begränsat tekniskt expertorgan som effektivt kan bedöma alla risker som är förknippade med ett nytt psykoaktivt ämne. Därför bör den utvidgade vetenskapliga kommittén även i fortsättningen vara av hanterlig storlek.

(13)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen utbyte av information, riskbedömning som utförs av en vetenskaplig kommitté och ett förfarande på EU-nivå för kontroll av anmälda ämnen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den planerade åtgärdens verkningar bättre uppnås på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(14)	I enlighet med artikel 34.2 c i fördraget kan åtgärder på grundval av detta beslut vidtas med kvalificerad majoritet, eftersom dessa åtgärder är nödvändiga för att genomföra detta beslut.

(15)	Detta beslut respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i artikel 6 i fördraget och som återspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom detta beslut upprättas ett system för snabbt utbyte av information om nya psykoaktiva ämnen. I beslutet beaktas information om misstänkta biverkningar, som skall anmälas genom det system för säkerhetsövervakning som upprättats enligt avdelning IX i direktiv 2001/83/EG.

Genom beslutet föreskrivs även en bedömning av riskerna med dessa nya psykoaktiva ämnen, så att de åtgärder som är tillämpliga i medlemsstaterna för att kontrollera narkotika och psykotropa ämnen även kan tillämpas på nya psykoaktiva ämnen.

Artikel 2

Räckvidd

Detta beslut avser ämnen som för närvarande inte finns upptagna i någon av förteckningarna till

a)	1961 års allmänna FN-konvention om narkotiska preparat och som kan innebära ett jämförbart hot mot folkhälsan som de ämnen som finns upptagna i förteckning I, II eller IV i denna, och

b)	1971 års FN-konvention om psykotropa ämnen och som kan innebära ett jämförbart hot mot folkhälsan som de ämnen som finns upptagna i förteckning I, II, III eller IV i denna.

Detta beslut avser slutprodukter, till skillnad från prekursorer, för vilka rådets förordning (EEG) nr 3677/1990 av den 13 december 1990 om åtgärder för att försvåra avledningen av vissa ämnen för olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen (5) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer (6) föreskriver ett gemenskapssystem.

Artikel 3

Definitioner

I detta beslut används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) nytt psykoaktivt ämne: ny narkotika eller ett nytt psykotropt ämne, i rent tillstånd eller i ett preparat.

b) ny narkotika: ett ämne, i rent tillstånd eller i ett preparat, som inte upptagits i förteckningen till 1961 års allmänna FN-konvention om narkotiska preparat och som kan innebära ett jämförbart hot mot folkhälsan som de ämnen som finns upptagna i förteckning I, II eller IV.

c) nytt psykotropt ämne: ett ämne, i rent tillstånd eller i ett preparat, som inte upptagits i förteckningen till 1971 års FN-konvention om psykotropa ämnen och som kan innebära ett jämförbart hot mot folkhälsan som de ämnen som finns upptagna i förteckning I, II, III eller IV.

d) godkännande för försäljning: ett tillstånd att saluföra ett läkemedel, som meddelats av de behöriga myndigheterna i en medlemsstat enligt avdelning III i direktiv 2001/83/EG (för ett humanläkemedel) eller avdelning III i direktiv 2001/82/EG (för ett veterinärmedicinskt läkemedel) eller ett godkännande för försäljning som meddelats av Europeiska kommissionen enligt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (7).

e) FN-systemet: Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s narkotikakommission och/eller FN:s ekonomiska och sociala råd, som svarar för de uppgifter som fastställs i artikel 3 i 1961 års allmänna FN-konvention om narkotiska preparat eller i artikel 2 i 1971 års FN-konvention om psykotropa ämnen.

f) preparat: en blandning innehållande ett nytt psykoaktivt ämne.

g) rapporteringsblankett: en strukturerad blankett för anmälan av ett nytt psykoaktivt ämne och/eller av ett preparat som innehåller nya psykoaktiva ämnen som överenskommits mellan ECNN/Europol och deras respektive nätverk i medlemsstaterna – Reitox och de nationella Europolenheterna.

Artikel 4

Informationsutbyte

1. Varje medlemsstat skall säkerställa att dess nationella enhet inom Europol och dess företrädare i Reitox-nätverket informerar Europol och ECNN, med beaktande av dessa båda organs respektive uppgifter, om framställning av, olaglig handel med och användning, inbegripet kompletterande information om eventuell medicinsk användning, av nya psykoaktiva ämnen och preparat som innehåller nya psykoaktiva ämnen.

Europol och ECNN skall samla in de uppgifter som erhållits från medlemsstaterna genom en rapporteringsblankett och omedelbart överlämna dessa uppgifter till varandra och till de nationella enheterna inom Europol och företrädarna för Reitox-nätverket i medlemsstaterna samt kommissionen och EMEA.

2. Om Europol och ECNN anser att de uppgifter som en medlemsstat lämnar om ett nytt psykoaktivt ämne inte motiverar att uppgifterna enligt beskrivningen i punkt 1 sprids, skall de omedelbart meddela detta till den medlemsstat som gjort anmälan. Europol och ECNN skall motivera sitt beslut inför rådet inom sex veckor.

Artikel 5

Gemensam rapport

1. Om Europol och ECNN, eller rådet, med en majoritet av sina medlemmar, anser att de uppgifter som en medlemsstat lämnat om ett nytt psykoaktivt ämne motiverar att ytterligare information samlas in, skall Europol och ECNN kollationera och presentera de insamlade uppgifterna i form av en gemensam rapport (nedan kallad ”den gemensamma rapporten”). Denna gemensamma rapport skall tillställas rådet, EMEA och kommissionen.

2. Den gemensamma rapporten skall innehålla

a)	en kemisk och fysisk beskrivning, inbegripet det namn under vilket det nya psykoaktiva ämnet är känt och, om detta är tillgängligt, även dess vetenskapliga beteckning (internationellt generiskt namn),

b)	uppgifter om frekvens, under vilka omständigheter och/eller i vilka kvantiteter ett nytt psykoaktivt ämne förekommer och uppgifter om metoder för framställning av det nya psykoaktiva ämnet,

c)	uppgifter om inblandning av den organiserade brottsligheten i framställningen av eller handeln med det nya psykoaktiva ämnet,

d)	en första indikation om riskerna med det nya psykoaktiva ämnet, inbegripet hälsorisker och sociala risker, samt de kännetecken som utmärker användarna,

e)	uppgifter om huruvida det nya ämnet för närvarande är eller har varit föremål för bedömning inom FN-systemet,

f)	datum för anmälan på rapporteringsblanketten av det nya psykoaktiva ämnet till ECNN eller Europol,

g)	uppgifter om huruvida det nya psykoaktiva ämnet redan är föremål för kontrollåtgärder på nationell nivå i en medlemsstat,

så långt möjligt, uppgifter om

i)	de kemiska prekursorer som man vet har använts vid framställningen av ämnet,

ii)	på vilket sätt och i vilken omfattning det nya ämnet konstaterats eller kan förväntas användas,

iii)	annan användning av det nya psykoaktiva ämnet och omfattningen av användningen, de risker som är förknippade med användningen av det nya psykoaktiva ämnet, inbegripet hälsorisker och sociala risker.

3. EMEA skall lämna uppgifter till Europol och ECNN om huruvida det inträffat i EU eller i någon av medlemsstaterna att

a)	det nya psykoaktiva ämnet har beviljats godkännande för försäljning,

b)	det nya psykoaktiva ämnet är föremål för en ansökan om godkännande för försäljning,

c)	ett godkännande för försäljning som hade lämnats för det nya psykoaktiva ämnet har upphävts.

Om dessa uppgifter avser godkännande för försäljning som beviljats av medlemsstater, skall medlemsstaterna i fråga på EMEA:s begäran lämna uppgifterna till EMEA.

4. Medlemsstaterna skall lämna de uppgifter som avses i punkt 2 inom sex veckor från den dag då anmälan gjorts på rapporteringsblanketten enligt artikel 4.1.

5. Den gemensamma rapporten skall läggas fram senast fyra veckor efter den dag då uppgifterna erhölls från medlemsstaterna och EMEA. Rapporten skall läggas fram av Europol eller ECNN, i förekommande fall, i enlighet med artikel 5.1 och 5.2.

Artikel 6

Riskbedömning

1. Rådet får, med beaktande av rekommendationer från Europol och ECNN och genom beslut av en majoritet av sina medlemmar, begära att de risker, inbegripet hälsorisker och sociala risker, som orsakas av användning och framställning av samt olaglig handel med ett nytt psykoaktivt ämne, inblandning av den organiserade brottsligheten och möjliga konsekvenser av kontrollåtgärder, skall bedömas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i punkterna 2–4, förutsatt att minst en fjärdedel av dess medlemmar eller kommissionen skriftligen har meddelat rådet att de samtycker till en sådan bedömning. Medlemsstaterna eller kommissionen skall underrätta rådet om detta snarast möjligt eller senast inom fyra veckor efter det att de mottagit den gemensamma rapporten. Rådets generalsekretariat skall utan dröjsmål underrätta ECNN om detta.

2. För att genomföra bedömningen skall ECNN sammankalla ett särskilt möte under överinseende av dess vetenskapliga kommitté. För detta möte får den vetenskapliga kommittén dessutom förstärkas med ytterligare högst fem experter, som skall utses av direktören för ECNN som fattar beslut på rekommendation av ordföranden för den vetenskapliga kommittén, från en panel av experter som föreslås av medlemsstaterna och godkänns vart tredje år av styrelsen för ECNN. Dessa experter skall komma från vetenskapsområden som inte är företrädda, eller i tillräckligt hög grad företrädda, i den vetenskapliga kommittén, men vars medverkan är nödvändig för en balanserad och fullgod bedömning av eventuella risker, inbegripet hälsorisker och sociala risker. Vidare skall kommissionen, Europol och EMEA anmodas att sända högst två experter var till detta möte.

3. Riskbedömningen skall genomföras på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna, ECNN, Europol och EMEA skall lämna till den vetenskapliga kommittén och med beaktande av alla faktorer som enligt 1961 års allmänna FN-konvention om narkotiska preparat eller 1971 års FN-konvention om psykotropa ämnen motiverar att ett ämne underställs internationell kontroll.

4. Efter avslutad riskbedömning skall en rapport (nedan kallad ”riskbedömningsrapporten”) utarbetas av den vetenskapliga kommittén. Riskbedömningsrapporten skall bestå av en analys av tillgänglig vetenskaplig information och information om brottsbekämpning och avspegla alla ståndpunkter hos medlemmarna i kommittén. Riskbedömningsrapporten skall av kommitténs ordförande för dess räkning överlämnas till kommissionen och rådet inom tolv veckor från och med den dag för rådets generalsekretariats underrättelse till ECNN som avses i punkt 1.

Riskbedömningsrapporten skall innehålla

a)	en fysisk och kemisk beskrivning av det nya psykoaktiva ämnet och hur det fungerar, inbegripet dess medicinska värde,

b)	de hälsorisker som är förknippade med det nya psykoaktiva ämnet,

c)	de sociala risker som är förknippade med det nya psykoaktiva ämnet,

d)	uppgifter om graden av inblandning av den organiserade brottsligheten och uppgifter om beslag och/eller upptäckter av myndigheterna och framställning av det nya psykoaktiva ämnet,

e)	uppgifter om alla bedömningar av det nya psykoaktiva ämnet inom FN-systemet,

f)	i förekommande fall, en redogörelse för de kontrollåtgärder som är tillämpliga för det nya psykoaktiva ämnet i medlemsstaterna,

g)	valmöjligheter i fråga om kontroll och möjliga konsekvenser av kontrollåtgärderna, och

h)	de kemiska prekursorer som används vid framställningen av ämnet.

Artikel 7

Omständigheter under vilka ingen riskbedömning skall genomföras

1. Ingen riskbedömning skall utföras i fall där det inte finns någon gemensam rapport från Europol och ECNN. Riskbedömning skall inte heller utföras om man har kommit långt med bedömningen av det nya psykoaktiva ämnet i fråga inom FN-systemet, dvs. så snart WHO:s expertkommitté mot narkotikamissbruk har offentliggjort sin kritiska granskning tillsammans med en skriftlig rekommendation, utom när det föreligger väsentlig ny information som är relevant för detta beslut.

2. Om det nya psykoaktiva ämnet har bedömts inom FN-systemet, men det har beslutats att inte uppta det nya psykoaktiva ämnet i förteckningen till 1961 års allmänna FN-konvention om narkotiska preparat eller 1971 års konvention om psykotropa ämnen, skall en riskbedömning utföras endast om det föreligger väsentlig ny information som är relevant för detta beslut.

3. Ingen riskbedömning skall utföras av ett nytt psykoaktivt ämne om

a)	det nya psykoaktiva ämnet används för att framställa ett läkemedel som har godkänts för försäljning eller

b)	det nya psykoaktiva ämnet används för att framställa ett läkemedel för vilket en ansökan om godkännande för försäljning har inlämnats eller

det nya psykoaktiva ämnet används för att framställa ett läkemedel för vilket ett godkännande för försäljning har upphävts av en behörig myndighet.

Om det nya psykoaktiva ämnet faller inom en av de kategorier som förtecknas i första stycket skall kommissionen, på grundval av uppgifter som samlats in av ECNN och Europol, tillsammans med EMEA bedöma behovet av ytterligare åtgärder, i nära samarbete med ECNN och i enlighet med EMEA:s mandat och förfaranden.

Kommissionen skall underrätta rådet om resultatet.

Artikel 8

Förfarande för att få kontroll över specifika nya psykoaktiva ämnen

1. Inom sex veckor från den dag då kommissionen tar emot riskbedömningsrapporten skall den förelägga rådet ett initiativ om att det nya psykoaktiva ämnet skall underställas kontrollåtgärder. Om kommissionen anser att det inte är nödvändigt att lägga fram ett initiativ om att det nya psykoaktiva ämnet skall underställas kontrollåtgärder, inom sex veckor från den dag då den tar emot riskbedömningsrapporten, skall kommissionen lägga fram en rapport för rådet där den redogör för sin uppfattning.

2. Om kommissionen anser att det inte är nödvändigt att lägga fram ett initiativ om att det nya psykoaktiva ämnet skall underställas kontrollåtgärder, får ett sådant initiativ läggas fram för rådet av en eller flera medlemsstater helst inom sex veckor från den dag då kommissionen lade fram sin rapport för rådet.

3. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet och på ett initiativ som lagts fram i enlighet med punkt 1 eller 2, på grundval av artikel 34.2 c i fördraget, om huruvida det nya psykoaktiva ämnet skall underställas kontrollåtgärder.

Artikel 9

Kontrollåtgärder som vidtas av medlemsstaterna

1. Om rådet beslutar att ett nytt psykoaktivt ämne skall underställas kontrollåtgärder skall medlemsstaterna bemöda sig om att, snarast och senast inom ett år från dagen för beslutet, vidta de åtgärder som enligt deras nationella lagstiftning krävs för att underställa

a)	det nya psykotropa ämnet kontrollåtgärder och sådana straffrättsliga påföljder som föreskrivs i deras lagstiftning i enlighet med förpliktelserna enligt 1971 års FN-konvention om psykotropa ämnen, och

b)	den nya narkotikan kontrollåtgärder och sådana straffrättsliga påföljder som föreskrivs i deras lagstiftning i enlighet med förpliktelserna enligt 1961 års allmänna FN-konvention om narkotiska preparat.

2. Medlemsstaterna skall rapportera om de vidtagna åtgärderna till både rådet och kommissionen snarast efter det att det relevanta beslutet har fattats. Därefter skall denna information vidarebefordras till ECNN, Europol, EMEA och Europaparlamentet.

3. Bestämmelserna i detta beslut skall inte hindra att en medlemsstat på sitt territorium behåller eller inför sådana nationella kontrollåtgärder som den anser lämpliga så snart medlemsstaten har fastställt förekomsten av ett nytt psykoaktivt ämne.

Artikel 10

Årlig rapport

ECNN och Europol skall årligen lägga fram en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om genomförandet av detta beslut. Rapporten skall ta hänsyn till alla de aspekter som krävs vid en bedömning av effektiviteten hos och resultaten av det system som upprättas genom detta beslut. Rapporten skall i synnerhet innehålla erfarenheterna av samordningen av systemet enligt detta beslut och säkerhetsövervakningssystemet.

Artikel 11

Säkerhetsövervakningssystemet

Medlemsstaterna och EMEA skall säkerställa ett ändamålsenligt informationsutbyte mellan det system som upprättas genom detta beslut och de system för säkerhetsövervakning som fastställs och upprättas i avdelning VII i direktiv 2001/82/EG och avdelning IX i direktiv 2001/83/EG.

Artikel 12

Upphävande

Den gemensamma åtgärden om nya syntetiska droger av den 16 juni 1997 skall upphöra att gälla. De beslut som fattats av rådet på grundval av artikel 5 i den gemensamma åtgärden skall vara rättsligt giltiga även i fortsättningen.

Artikel 13

Offentliggörande och verkan

Detta beslut får verkan dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 10 maj 2005.

På rådets vägnar

J. KRECKÉ

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 13 januari 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EGT L 167, 25.6.1997, s. 1.

(3) EGT L 311, 28.11.2001, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/28/EG (EUT L 136, 30.4.2004, s. 58).

(4) EGT L 311, 28.11.2001, s. 67. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/27/EG (EUT L 136, 30.4.2004, s. 34).

(5) EGT L 357, 20.12.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1232/2002 (EGT L 180, 10.7.2002, s. 5).

(6) EUT L 47, 18.2.2004, s. 1.

(7) EUT L 136, 30.4.2004, s. 1.

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 127

Svensk utgåva	Lagstiftning	48 årgången 20 maj 2005

Innehållsförteckning		I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk	Sida
		Kommissionens förordning (EG) nr 758/2005 av den 19 maj 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 759/2005 av den 19 maj 2005 om att tillämpa en nedsättningskoefficient på utfärdandet av bidragslicenser för varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget, enligt artikel 8.5 i förordning (EG) nr 1520/2000	3
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 760/2005 av den 19 maj 2005 om fastställande av de kvantiteter råtobak som får överföras till en annan sortgrupp inom ramen för garantitröskeln för skörden 2005 i Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien och Portugal	4
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 761/2005 av den 19 maj 2005 om krisdestillation enligt artikel 30 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av vissa viner i Frankrike	6
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 762/2005 av den 19 maj 2005 om krisdestillation av bordsviner i Spanien enligt artikel 30 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999	8
		Kommissionens förordning (EG) nr 763/2005 av den 19 maj 2005 om utfärdande av importlicenser för ris med ursprung i stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) och i de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) för ansökningar som inlämnats under de första fem arbetsdagarna i maj 2005 enligt förordning (EG) nr 638/2003	10
		Kommissionens förordning (EG) nr 764/2005 av den 19 maj 2005 om fastställande av exportbidrag för spannmål och för mjöl och krossgryn av vete eller råg	12
		Kommissionens förordning (EG) nr 765/2005 av den 19 maj 2005 om de anbud som meddelats för export av korn inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 1757/2004	14
		Kommissionens förordning (EG) nr 766/2005 av den 19 maj 2005 om de anbud som meddelats för export av havre inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 1565/2004	15
		Kommissionens förordning (EG) nr 767/2005 av den 19 maj 2005 om fastställande av det högsta exportbidraget för vanligt vete inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 115/2005	16

	II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk
	Kommissionen
*	Kommissionens beslut av den 11 maj 2005 om förnyat mandat för Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik	17
*	Kommissionens beslut av den 12 maj 2005 om ändring av besluten 2000/45/EG, 2001/405/EG, 2001/688/EG, 2002/255/EG och 2002/747/EG i syfte att förlänga giltigheten för de ekologiska kriterierna för tilldelning av gemenskapens miljömärke till vissa produkter [delgivet med nr K(2005) 1446] ( 1 )	20
*	Kommissionens beslut av den 13 maj 2005 om granskning och godkännande av räkenskaperna för de av medlemsstaternas utgifter, vilka finansierats av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) avseende räkenskapsåret 2004 [delgivet med nr K(2005) 1443]	22

	Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen
*	Rådets beslut 2005/386/GUSP av den 14 mars 2005 om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om Nya Zeelands deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea)	27
	Avtal mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om Nya Zeelands deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea)	28

		Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen
	*	Rådets beslut 2005/387/RIF av den 10 maj 2005 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen	32