(1)

Förenta nationernas säkerhetsråd beslutade genom resolution 1572 (2004) av den 15 november 2004, i enlighet med kapitel VII i Förenta nationernas stadga och med beklagande av de återupptagna stridigheterna i Elfenbenskusten och de upprepade brotten mot avtalet om eldupphör av den 3 maj 2003, att införa vissa restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten.

(2)

Genom gemensam ståndpunkt 2004/852/GUSP genomförs åtgärderna i säkerhetsrådets resolution 1572 (2004), däribland frysning av tillgångar och ekonomiska resurser för personer som angivits av Förenta nationernas behöriga sanktionskommitté och som utgör ett hot mot freden och den nationella försoningsprocessen i Elfenbenskusten, särskilt de som hindrar genomförandet av Linas–Marcoussis-avtalet och Accra III-avtalet, alla andra personer som på grundval av relevant information fastställts vara skyldiga till allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna och kränkningar av internationell humanitär rätt i Elfenbenskusten, alla andra personer som offentligt uppviglar till hat och våld samt personer som av kommittén fastställts bryta mot det vapenembargo som också införts genom resolution 1572 (2004).

(3)

Dessa åtgärder ligger inom fördragets tillämpningsområde, och i syfte att undvika snedvridning av konkurrensen behövs det därför gemenskapslagstiftning för att för gemenskapens vidkommande genomföra dem. Gemenskapens territorium anses i denna förordning omfatta de av medlemsstaternas territorier på vilka fördraget är tilllämpligt, på de villkor som anges i fördraget.

(4)

För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning skall vara verkningsfulla bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

a)

kontanter, checkar, penningfordringar, växlar, postanvisningar och andra betalningsinstrument,

b)

inlåning hos finansinstitut eller andra enheter, kontotillgodohavanden, skuldebrev och skuldförbindelser,

c)

börsnoterade och onoterade värdepapper och skuldinstrument, inbegripet aktier och andelar, certifikat för värdepapper, obligationer, växlar, optioner, förlagsbevis och derivatkontrakt,

d)

räntor, utdelningar eller annan inkomst från eller värde som härrör från eller skapas genom tillgångar,

e)

krediter, kvittningsrätter, garantiförbindelser, fullgörandegarantier eller andra finansiella åtaganden,

f)

remburser, fraktsedlar och pantförskrivningar,

g)

sådana dokument som utgör bevis på andelar i tillgångar eller finansiella medel,

h)

varje annat exportfinansieringsinstrument.

a)

Tillgångarna eller de ekonomiska resurserna är föremål för ett rättsligt eller administrativt beslut eller en skiljedom som gäller kvarstad som meddelades före den 15 november 2004 eller för en rättslig eller administrativ dom eller skiljedom som meddelades före den dagen.

b)

Tillgångarna eller de ekonomiska resurserna kommer enbart att användas för att driva in fordringar som har säkrats genom en sådan kvarstad eller har erkänts som giltiga i en sådan dom, inom de gränser som fastställs i tillämpliga lagar och förordningar och som styr rättigheterna för personer med sådana fordringar.

c)

Kvarstaden eller domen är inte till förmån för någon av de personer, enheter eller organ som förtecknas i bilaga I.

d)

Erkännandet av en kvarstad eller dom står inte i strid med grunderna för den berörda medlemsstatens rättsordning (ordre public).

e)

De behöriga myndigheterna har meddelat sanktionskommittén kvarstaden eller domen.

a)

ränta eller annan avkastning på dessa konton, eller

b)

betalningar som skall göras enligt kontrakt, avtal eller skyldigheter som ingåtts eller uppkommit innan dessa konton kom att omfattas av denna förordning,

a)

ändra bilaga I på grundval av beslut som fattas av sanktionskommittén, och

b)

ändra bilaga II på grundval av information från medlemsstaterna.

a)

inom gemenskapens territorium, inbegripet dess luftrum,

b)

ombord på alla flygplan och fartyg som omfattas av en medlemsstats jurisdiktion,

c)

på varje person inom eller utanför gemenskapens territorium som är medborgare i en medlemsstat,

d)

på varje juridisk person, grupp eller enhet som har inrättats eller bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning, och

e)

på varje juridisk person, grupp eller enhet som bedriver affärsverksamhet inom gemenskapen.

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 1498/1999 av den 8 juli 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 804/68 beträffande meddelanden mellan medlemsstaterna och kommissionen med avseende på mjölk och mjölkprodukter (2) har ändrats väsentligt vid flera tillfällen. Genom förordning (EG) nr 1255/1999 och alla förordningar om tillämpningsföreskrifter för denna förordning har det införts en rad ändringar. Av tydlighetsskäl bör förordning (EG) nr 1498/1999 därför upphävas och ersättas av en ny förordning.

(2)

Bedömningen av produktions- och marknadssituationen inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter kräver regelbundet informationsutbyte om hur de interventionsåtgärder som föreskrivs i förordning (EG) nr 1255/1999 fungerar, särskilt utvecklingen i fråga om de lager av de berörda produkterna som innehas av interventionsorgan eller av enskilda.

(3)

Stödet för skummjölk bearbetad till kasein samt bidragen kan endast fastställas på grundval av uppgifter om prisutvecklingen både på den inre marknaden och inom internationell handel.

(4)

Exakta och regelbundna observationer av handeln som gör det möjligt att bedöma effekterna av bidragen kräver uppgifter om exporten av produkter för vilka det har fastställts bidrag, särskilt när det gäller kvantiteter som säljs inom ramen för en anbudsinfordran.

(5)

Genomförandet av det jordbruksavtal som slöts inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan (nedan kallat ”jordbruksavtalet”), och som godkändes genom rådets beslut 94/800/EG (3), kräver en hel rad detaljerade uppgifter om import och export, särskilt i fråga om licensansökningar och licensernas användning, för att åtagandena enligt jordbruksavtalet skall kunna fullgöras. För att åtagandena skall kunna utnyttjas till fullo är det nödvändigt med snabb information om exportutvecklingen. Enligt samma avtal skall export inom ramen för livsmedelsbistånd undantas från de krav som gäller i fråga om subventionerad export. I utbytet av uppgifter om exportlicensansökningar bör ansökningar om licens för att genomföra livsmedelsbistånd därför skiljas från övriga licensansökningar.

(6)

I kommissionens förordning (EG) nr 174/1999 av den 26 januari 1999 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 804/68 i fråga om exportlicenser och exportbidrag inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (4) fastställs särskilda regler för export av vissa mjölkprodukter till Kanada, Förenta staterna och Dominikanska republiken. Det bör föreskrivas att uppgifter skall lämnas om detta.

(7)

Genom förordning (EG) nr 174/1999 införs bestämmelser om ett särskilt system för beviljande av bidrag på grundval av beståndsdelar, med ursprung i gemenskapen, som ingår i smältost som framställts enligt systemet med aktiv förädling. Det bör föreskrivas att uppgifter skall lämnas om detta.

(8)

Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 174/1999 kan en exportlicens i vissa fall även vara giltig för export av en produkt med en annan produktkod än den som anges i fält 16 i exportlicensen. Det bör föreskrivas att uppgifter skall lämnas om detta.

(9)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 av den 14 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter (5) skall vissa importkvoter förvaltas genom att IMA 1-intyg utfärdas av myndigheterna i tredjeländer. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de produktkvantiteter för vilka importlicenser utfärdats på grundval av IMA 1-intyg. Erfarenheten har visat att dessa meddelanden inte alltid möjliggör exakt övervakning av varje etapp av denna import. Det bör därför föreskrivas att ytterligare uppgifter skall lämnas.

(10)

Tidigare års erfarenheter av att handlägga de uppgifter som kommer in till kommissionen har visat att dessa ibland skickas in överdrivet ofta. En del av dessa uppgifter bör därför i fortsättningen skickas in mindre ofta.

(11)

Det är av stor vikt att kunna jämföra prisnoteringarna för produkter, särskilt i samband med beräkningen av bidrag och stödbelopp. Det är också nödvändigt att, genom att väga uppgifterna, få veta hur trovärdiga dessa prisnoteringar är.

(12)

Kommunikationsmedlen har utvecklats avsevärt under senare år. Det bör därför beaktas att denna utveckling har gjort kommunikationerna snabbare, effektivare och säkrare.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.