ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 75

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

48 årgången
22 mars 2005


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 457/2005 av den 21 mars 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 458/2005 av den 21 mars 2005 om inledande av en stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det tjeckiska interventionsorganet

3

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 459/2005 av den 21 mars 2005 om inledande av en stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det österrikiska interventionsorganet

9

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 460/2005 av den 21 mars 2005 om inledande av en stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det ungerska interventionsorganet

15

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 461/2005 av den 21 mars 2005 om inledande av en stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det polska interventionsorganet

21

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 462/2005 av den 21 mars 2005 om inledande av en stående anbudsinfordran för export av korn som innehas av det tyska interventionsorganet

27

 

*

Kommissionens direktiv 2005/26/EG av den 21 mars 2005 om upprättande av en förteckning över livsmedelsingredienser eller ämnen som tillfälligt skall strykas i bilaga IIIa till direktiv 2000/13/EG ( 1 )

33

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Rådet

 

*

Rådets beslut av den 3 mars 2005 om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Socialistiska republiken Vietnams regering om marknadstillträde

35

Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Socialistiska republiken Vietnams regering om marknadstillträde

37

 

 

Kommissionen

 

*

Kommissionens beslut av den 18 mars 2005 om ett särskilt ekonomiskt stöd från gemenskapen för det program för övervakning av campylobacter i gödkycklingar som för år 2005 lagts fram av Sverige [delgivet med nr K(2005) 759]

40

 

*

Kommissionens beslut av den 20 oktober 2004 om det statliga stöd nr C 40/02 (ex N 513/01) som Grekland planerar att genomföra till förmån för Hellenic Shipyards ΑΕ [delgivet med nr K(2004) 3919]  ( 1 )

44

 

*

Kommissionens beslut av den 3 mars 2005 om inledande av en undersökning enligt artikel 4.3 i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen [delgivet med nr K(2005) 577]  ( 1 )

53

 

*

Beslut nr 1/2004 av gemenskapens och Schweiz gemensamma kommitté för landtransporter av den 22 juni 2004 om det avgiftssystem för fordon som skall gälla i Schweiz från den 1 januari 2005 till dess att Lötschberg-tunneln öppnas, dock längst till den 1 januari 2008

58

 

*

Beslut nr 2/2004 av kommittén för landtransporter mellan gemenskapen och Schweiz av den 22 juni 2004 om ändring av bilaga 1 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg

60

 

*

Beslut nr 31/2005 av den Gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet om ömsesidigt erkännande mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater av den 14 februari 2005 om listning av ett organ för bedömning av överensstämmelse i den sektoriella bilagan om telekommunikationsutrustning

65

 

*

Kommissionens rekommendation av den 11 mars 2005 om den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare ( 1 )

67

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 457/2005

av den 21 mars 2005

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 22 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 mars 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1947/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 17).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 21 mars 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

96,4

204

87,3

212

124,2

624

175,4

628

124,5

999

121,6

0707 00 05

052

165,9

204

65,0

999

115,5

0709 10 00

220

144,2

999

144,2

0709 90 70

052

114,4

204

45,4

999

79,9

0805 10 20

052

53,6

204

53,8

212

57,0

220

49,8

400

56,1

421

35,9

624

59,5

999

52,2

0805 50 10

052

64,9

220

21,8

400

74,3

624

57,4

999

54,6

0808 10 80

388

61,6

400

100,5

404

76,2

508

66,2

512

80,5

524

55,3

528

70,6

720

68,2

999

72,4

0808 20 50

052

157,0

388

60,8

512

60,3

528

60,1

720

45,2

999

76,7


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). Koden ”999” betecknar ”övriga ursprung”.


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 458/2005

av den 21 mars 2005

om inledande av en stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det tjeckiska interventionsorganet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 6 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2131/93 (2) fastställs förfarandet vid och villkoren för försäljning av spannmål som innehas av interventionsorgan.

(2)

Under den rådande situationen på marknaden är det lämpligt att inleda en stående anbudsinfordran för export av 300 000 ton vete som innehas av det tjeckiska interventionsorganet.

(3)

Det bör fastställas särskilda bestämmelser för att säkerställa regelbundenheten hos och kontrollen av insatserna. Det är därför lämpligt att föreskriva ett system med säkerheter som säkerställer att de fastställda målen uppfylls utan att det medför alltför betungande utgifter för aktörerna. Därför bör undantag göras från vissa bestämmelser, särskilt i förordning (EEG) nr 2131/93.

(4)

Om uttaget av vete försenas med mer än fem dagar eller om frisläppandet av någon av de ställda säkerheterna skjuts upp av skäl som kan tillskrivas interventionsorganet, skall den berörda medlemsstaten betala skadestånd.

(5)

För att undvika återimport skall export inom ramen för denna anbudsinfordran begränsas till vissa tredjeländer.

(6)

I artikel 2.2a i förordning (EEG) nr 2131/93 föreskrivs att den vars anbud antagits för de exporterade kvantiteterna skall få ersättning för de lägsta transportkostnaderna mellan lagringsorten och lastningsplatsen. Mot bakgrund av Tjeckiens geografiska läge bör denna bestämmelse tillämpas.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med förbehåll för bestämmelserna i den här förordningen, får det tjeckiska interventionsorganet inleda en stående anbudsinfordran enligt de villkor som fastställts i förordning (EEG) nr 2131/93 för export av vete som innehas av interventionsorganet.

Artikel 2

1.   Anbudsinfordran skall omfatta en kvantitet på högst 300 000 ton vete som skall exporteras till tredjeland med undantag av Albanien, Bulgarien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro (3), och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Liechtenstein, Rumänien och Schweiz.

2.   De regioner där de 300 000 tonnen vete lagras anges i bilaga I.

Artikel 3

1.   Genom undantag från artikel 16 tredje stycket i förordning (EEG) nr 2131/93, skall det pris som skall betalas vara det som anges i anbudet, utan månatliga höjningar.

2.   För export som utförs enligt denna förordning skall det varken tillämpas exportbidrag, exportavgifter eller månatliga höjningar.

3.   Artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall inte tillämpas.

4.   Enligt artikel 7.2a i förordning (EEG) nr 2131/93 skall den vars anbud antagits för de exporterade kvantiteterna få ersättning för de lägsta transportkostnaderna mellan lagringsorten och lastningsplatsen.

Artikel 4

1.   Exportlicenserna skall gälla från och med dagen för utfärdandet i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EEG) nr 2131/93 och till och med utgången av den fjärde påföljande månaden.

2.   De anbud som läggs inom ramen för denna anbudsinfordran får inte åtföljas av ansökningar om exportlicenser som görs i enlighet med artikel 49 i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 (4).

Artikel 5

1.   Genom undantag från bestämmelserna i artikel 7.1 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall tidsfristen för inlämnande av anbud för första delanbudsinfordran löpa ut den 31 mars 2005 kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel).

2.   Tidsfristen för inlämnande av anbud för påföljande delanbudsinfordran skall löpa ut varje torsdag kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel), med undantag av den 5 maj 2005.

3.   Tidsfristen för den sista delanbudsinfordran skall löpa ut den 23 juni 2005 kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel).

4.   Anbuden skall lämnas in till det tjeckiska interventionsorganet:

Statní zemědělský intervenční fond

Odbor rostlinných komodit

Ve Smečkách 33

CZ-110 00, Praha 1

Tfn (420-2) 22 87 16 67/403

Fax (420-2) 22 29 68 06/404.

Artikel 6

1.   Interventionsorganet, lagerhållaren och köparen, om denne så önskar, skall genom en gemensam överenskommelse ta referensprover på minst vart 500:e ton och analysera dessa, antingen före eller vid uttaget från lagret enligt köparens val. Interventionsorganet kan företrädas av en representant under förutsättning att denne inte är lagerhållaren.

Analysresultaten skall meddelas kommissionen om det uppstår tvistemål.

Referensprov skall tas och analyseras inom sju arbetsdagar från den dag då köparen lämnade in sin begäran eller inom tre arbetsdagar om provtagningen görs vid uttag från lagret. Om det slutliga analysresultatet visar en kvalitet som är

a)

högre än den som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran skall köparen godta partiet i befintligt skick,

b)

högre än minimikraven för intervention men lägre än den kvalitet som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran, men inte överskrider följande gränsvärden:

1 kg/hl avseende specifika vikten, som dock inte får understiga 75 kg/hl,

1 procentenhet avseende vattenhalten,

0,5 procentenheter avseende de orenheter som anges i punkt B.2 och B.4 i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 (5),

0,5 procentenheter avseende de orenheter som anges i punkt B.5 i bilagan till förordning (EG) nr 824/2000, utan att detta ändrar de tillåtna procentsatserna för skadliga kärnor och mjöldryga,

skall köparen godta partiet i befintligt skick,

c)

högre än minimikraven för intervention men lägre än den kvalitet som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran och skillnaden överskrider de gränsvärden som anges i b, kan köparen

antingen godta partiet i befintligt skick, eller

avvisa partiet i fråga. Köparen fritas dock från alla förpliktelser avseende partiet i fråga, inbegripet säkerheter, först sedan han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet i enlighet med bilaga II. Om han emellertid begär att interventionsorganet utan ytterligare kostnader skall leverera ett annat parti interventionsvete av föreskriven kvalitet, skall säkerheten inte frisläppas. Partiet skall ersättas inom högst tre dagar efter en sådan begäran från köparen. Köparen skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta i enlighet med bilaga II,

d)

lägre än minimikraven för intervention, får köparen inte överta partiet i fråga. Köparen fritas dock från alla förpliktelser avseende partiet i fråga, inbegripet säkerheter, först sedan han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet i enlighet med bilaga II. Köparen kan emellertid begära att interventionsorganet utan ytterligare kostnader skall leverera ett annat parti interventionsvete av föreskriven kvalitet. I detta fall skall säkerheten inte frisläppas. Partiet skall ersättas inom högst tre dagar efter en sådan begäran från köparen. Köparen skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta i enlighet med bilaga II.

2.   Om uttaget av vete sker innan analysresultaten föreligger, skall dock köparen stå för alla risker från tiden för uttaget av partiet, utan att detta påverkar hans möjligheter att vidta rättsliga åtgärder gentemot lagerhållaren.

3.   Om köparen inte erhållit ett ersättningsparti av föreskriven kvalitet inom en månad efter det att han begärt ersättningsleverans och efter upprepade ersättningsleveranser, skall han fritas från alla förpliktelser, inbegripet säkerheter, så snart han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet om detta i enlighet med bilaga II.

4.   Kostnaderna för den provtagning och de analyser som avses i punkt 1 skall bekostas av EUGFJ upp till ett maximum av en analys per 500 ton exklusive transitlagerkostnader, utom i de fall det slutliga analysresultatet medger sämre kvalitet än den minimikvalitet som krävs för intervention. Eventuella transitlagerkostnader och kompletterande analyser som köparen begär skall bekostas av denne.

Artikel 7

Genom undantag från artikel 12 i kommissionens förordning (EEG) nr 3002/92 (6) skall de handlingar som avser försäljningen av vete i enlighet med den här förordningen, i synnerhet exportlicensen, den uttagsorder som avses i artikel 3.1 b i förordning (EEG) nr 3002/92, exportdeklaration och, i förekommande fall, kontrollexportdeklarationen och, i förekommande fall, kontrollexemplaret T 5, innehålla följande angivelse:

Trigo blando de intervención sin aplicación de restitución ni gravamen, Reglamento (CE) no 458/2005

Intervenční pšenice obecná nepodléhá vývozní náhradě ani clu, nařízení (ES) č. 458/2005

Blød hvede fra intervention uden restitutionsydelse eller -afgift, forordning (EF) nr. 458/2005

Weichweizen aus Interventionsbeständen ohne Anwendung von Ausfuhrerstattungen oder Ausfuhrabgaben, Verordnung (EG) Nr. 458/2005

Pehme nisu sekkumisvarudest, mille puhul ei rakendata toetust või maksu, määrus (EÜ) nr 458/2005

Μαλακός σίτος παρέμβασης χωρίς εφαρμογή επιστροφής ή φόρου, κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 458/2005

Intervention common wheat without application of refund or tax, Regulation (EC) No 458/2005

Blé tendre d'intervention ne donnant pas lieu à restitution ni taxe, règlement (CE) no 458/2005

Frumento tenero d'intervento senza applicazione di restituzione né di tassa, regolamento (CE) n. 458/2005

Intervences parastie kvieši bez kompensācijas vai nodokļa piemērošanas, Regula (EK) Nr. 458/2005

Intervenciniai paprastieji kviečiai, kompensacija ar mokesčiai netaikytini, Reglamentas (EB) Nr. 458/2005

Intervenciós búza, visszatérítés, illetve adó nem alkalmazandó, 458/2005/EK rendelet

Zachte tarwe uit interventie, zonder toepassing van restitutie of belasting, Verordening (EG) nr. 458/2005

Pszenica zwyczajna interwencyjna niedająca prawa do refundacji ani do opłaty, rozporządzenie (WE) nr 458/2005

Trigo mole de intervenção sem aplicação de uma restituição ou imposição, Regulamento (CE) n.o 458/2005

Intervenčná pšenica obyčajná nepodlieha vývozným náhradám ani clu, nariadenie (ES) č. 458/2005

Intervencija navadne pšenice brez zahtevkov za nadomestila ali carine, Uredba (ES) št. 458/2005

Interventiovehnä, johon ei sovelleta vientitukea eikä vientimaksua, asetus (EY) N:o 458/2005

Interventionsvete, utan tillämpning av bidrag eller avgift, förordning (EG) nr 458/2005.

Artikel 8

1.   Den säkerhet som ställs i enlighet med artikel 13.4 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall frisläppas så snart exportlicenserna har utfärdats till anbudsgivarna.

2.   Genom undantag från artikel 17 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall skyldigheten att exportera täckas av en säkerhet vars belopp skall motsvara skillnaden mellan interventionspriset på anbudsdagen och anbudspriset och aldrig understiga 25 euro/ton. Hälften av beloppet skall ställas vid utfärdandet av exportlicensen och resterande belopp före uttaget av spannmålen.

Artikel 9

Det tjeckiska interventionsorganet skall underrätta kommissionen om de inkomna anbuden senast två timmar efter det att tidsfristen för inlämnande av anbud löpt ut. Anbuden skall överlämnas i enlighet med schemat i bilaga III och skickas till de nummer som anges i bilaga IV.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)  EGT L 191, 31.7.1993, s. 76. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2045/2004 (EUT L 354, 30.11.2004, s. 17).

(3)  Inbegripet Kosovo, enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.

(4)  EGT L 152, 24.6.2000, s. 1.

(5)  EGT L 100, 20.4.2000, s. 31.

(6)  EGT L 301, 17.10.1992, s. 17.


BILAGA I

(ton)

Lagringsplats

Mängd

Středočeský, Jihočeský, Plzeňský, Karlovarský, Ústecký, Liberecký, Královehradecký, Pardubický, Vysočina, Jihomoravský, Olomoucký, Zlínský, Moravskoslezský

300 000


BILAGA II

Meddelande om avvisning av partier inom ramen för den stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det tjeckiska interventionsorganet

(artikel 6.1 i förordning (EG) nr 458/2005)

Namn på den anbudsgivare som förklarats som köpare:

Datum för anbudet:

Datum då köparen avvisat partiet:

Partiets nummer

Mängd i ton

Adress till silon

Motivering till att partiet avvisas

 

 

 

Specifika vikten (kg/hl)

 

 

 

% grodda kärnor

 

 

 

% andra orenheter (Schwarzbesatz)

 

 

 

% andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet

 

 

 

Annat


BILAGA III

Stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det tjeckiska interventionsorganet

(förordning (EG) nr 458/2005)

1

2

3

4

5

6

7

Anbud nr

Parti nr

Mängd i ton

Anbudspris i euro per ton (1)

Höjningar

(+)

Sänkninga

(–)

(i euro per ton)

(för att undvika missförstånd)

Kommersiella omkostnader

(i euro per ton)

Destination

1

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

osv.

 

 

 

 

 

 


(1)  Priset inkluderar höjningar och sänkningar för det parti som anbudet gäller.


BILAGA IV

De enda nummer som skall användas för kontakt med GD AGRI (D.2) i Bryssel är följande:

Fax: (32-2) 292 10 34.


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/9


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 459/2005

av den 21 mars 2005

om inledande av en stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det österrikiska interventionsorganet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 6 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2131/93 (2) fastställs förfarandet vid och villkoren för försäljning av spannmål som innehas av interventionsorgan.

(2)

Under den rådande situationen på marknaden är det lämpligt att inleda en stående anbudsinfordran för export av 80 663 ton vete som innehas av det österrikiska interventionsorganet.

(3)

Det bör fastställas särskilda bestämmelser för att säkerställa regelbundenheten hos och kontrollen av insatserna. Det är därför lämpligt att föreskriva ett system med säkerheter som säkerställer att de fastställda målen uppfylls utan att det medför alltför betungande utgifter för aktörerna. Därför bör undantag göras från vissa bestämmelser, särskilt i förordning (EEG) nr 2131/93.

(4)

Om uttaget av vete försenas med mer än fem dagar eller om frisläppandet av någon av de ställda säkerheterna skjuts upp av skäl som kan tillskrivas interventionsorganet, skall den berörda medlemsstaten betala skadestånd.

(5)

För att undvika återimport skall export inom ramen för denna anbudsinfordran begränsas till vissa tredjeländer.

(6)

I artikel 2.2a i förordning (EEG) nr 2131/93 föreskrivs att den vars anbud antagits för de exporterade kvantiteterna skall få ersättning för de lägsta transportkostnaderna mellan lagringsorten och lastningsplatsen. Mot bakgrund av Österrikes geografiska läge bör denna bestämmelse tillämpas.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med förbehåll för bestämmelserna i den här förordningen, får det österrikiska interventionsorganet inleda en stående anbudsinfordran enligt de villkor som fastställts i förordning (EEG) nr 2131/93 för export av vete som innehas av interventionsorganet.

Artikel 2

1.   Anbudsinfordran skall omfatta en kvantitet på högst 80 663 ton vete som skall exporteras till tredjeland med undantag av Albanien, Bulgarien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro (3), och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Liechtenstein, Rumänien och Schweiz.

2.   De regioner där de 80 663 tonnen vete lagras anges i bilaga I.

Artikel 3

1.   Genom undantag från artikel 16 tredje stycket i förordning (EEG) nr 2131/93, skall det pris som skall betalas vara det som anges i anbudet, utan månatliga höjningar.

2.   För export som utförs enligt denna förordning skall det varken tillämpas exportbidrag, exportavgifter eller månatliga höjningar.

3.   Artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall inte tillämpas.

4.   Enligt artikel 7.2a i förordning (EEG) nr 2131/93 skall den vars anbud antagits för de exporterade kvantiteterna få ersättning för de lägsta transportkostnaderna mellan lagringsorten och lastningsplatsen.

Artikel 4

1.   Exportlicenserna skall gälla från och med dagen för utfärdandet i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EEG) nr 2131/93 och till och med utgången av den fjärde påföljande månaden.

2.   De anbud som läggs inom ramen för denna anbudsinfordran får inte åtföljas av ansökningar om exportlicenser som görs i enlighet med artikel 49 i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 (4).

Artikel 5

1.   Genom undantag från bestämmelserna i artikel 7.1 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall tidsfristen för inlämnande av anbud för första delanbudsinfordran löpa ut den 31 mars 2005 kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel).

2.   Tidsfristen för inlämnande av anbud för påföljande delanbudsinfordran skall löpa ut varje torsdag kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel), med undantag av den 5 maj 2005.

3.   Tidsfristen för den sista delanbudsinfordran skall löpa ut den 23 juni 2005 kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel).

4.   Anbuden skall lämnas in till det Österrikes interventionsorganet:

AMA (Agrarmarkt Austria)

Dresdnerstraße 70

A-1200 Wien

Fax (43-1) 331 51 46 24, (43-1) 331 51 44 69

Artikel 6

1.   Interventionsorganet, lagerhållaren och köparen, om denne så önskar, skall genom en gemensam överenskommelse ta referensprover på minst vart 500:e ton och analysera dessa, antingen före eller vid uttaget från lagret enligt köparens val. Interventionsorganet kan företrädas av en representant under förutsättning att denne inte är lagerhållaren.

Analysresultaten skall meddelas kommissionen om det uppstår tvistemål.

Referensprov skall tas och analyseras inom sju arbetsdagar från den dag då köparen lämnade in sin begäran eller inom tre arbetsdagar om provtagningen görs vid uttag från lagret. Om det slutliga analysresultatet visar en kvalitet som är

a)

högre än den som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran skall köparen godta partiet i befintligt skick,

b)

högre än minimikraven för intervention men lägre än den kvalitet som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran, men inte överskrider följande gränsvärden:

1 kg/hl avseende specifika vikten, som dock inte får understiga 75 kg/hl,

1 procentenhet avseende vattenhalten,

0,5 procentenheter avseende de orenheter som anges i punkt B.2 och B.4 i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 (5),

0,5 procentenheter avseende de orenheter som anges i punkt B.5 i bilagan till förordning (EG) nr 824/2000, utan att detta ändrar de tillåtna procentsatserna för skadliga kärnor och mjöldryga,

skall köparen godta partiet i befintligt skick,

c)

högre än minimikraven för intervention men lägre än den kvalitet som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran och skillnaden överskrider de gränsvärden som anges i b, kan köparen

antingen godta partiet i befintligt skick, eller

avvisa partiet i fråga. Köparen fritas dock från alla förpliktelser avseende partiet i fråga, inbegripet säkerheter, först sedan han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet i enlighet med bilaga II. Om han emellertid begär att interventionsorganet utan ytterligare kostnader skall leverera ett annat parti interventionsvete av föreskriven kvalitet, skall säkerheten inte frisläppas. Partiet skall ersättas inom högst tre dagar efter en sådan begäran från köparen. Köparen skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta i enlighet med bilaga II,

d)

lägre än minimikraven för intervention, får köparen inte överta partiet i fråga. Köparen fritas dock från alla förpliktelser avseende partiet i fråga, inbegripet säkerheter, först sedan han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet i enlighet med bilaga II. Köparen kan emellertid begära att interventionsorganet utan ytterligare kostnader skall leverera ett annat parti interventionsvete av föreskriven kvalitet. I detta fall skall säkerheten inte frisläppas. Partiet skall ersättas inom högst tre dagar efter en sådan begäran från köparen. Köparen skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta i enlighet med bilaga II.

2.   Om uttaget av vete sker innan analysresultaten föreligger, skall dock köparen stå för alla risker från tiden för uttaget av partiet, utan att detta påverkar hans möjligheter att vidta rättsliga åtgärder gentemot lagerhållaren.

3.   Om köparen inte erhållit ett ersättningsparti av föreskriven kvalitet inom en månad efter det att han begärt ersättningsleverans och efter upprepade ersättningsleveranser, skall han fritas från alla förpliktelser, inbegripet säkerheter, så snart han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet om detta i enlighet med bilaga II.

4.   Kostnaderna för den provtagning och de analyser som avses i punkt 1 skall bekostas av EUGFJ upp till ett maximum av en analys per 500 ton exklusive kostnaderna för transitlagerkostnader, utom i de fall det slutliga analysresultatet medger sämre kvalitet än den minimikvalitet som krävs för intervention. Eventuella transitlagerkostnader och kompletterande analyser som köparen begär skall bekostas av denne.

Artikel 7

Genom undantag från artikel 12 i kommissionens förordning (EEG) nr 3002/92 (6) skall de handlingar som avser försäljningen av vete i enlighet med den här förordningen, i synnerhet exportlicensen, den uttagsorder som avses i artikel 3.1 b i förordning (EEG) nr 3002/92, exportdeklaration och, i förekommande fall, kontrollexportdeklarationen och, i förekommande fall, kontrollexemplaret T 5, innehålla följande angivelse:

Trigo blando de intervención sin aplicación de restitución ni gravamen, Reglamento (CE) no 459/2005

Intervenční pšenice obecná nepodléhá vývozní náhradě ani clu, nařízení (ES) č. 459/2005

Blød hvede fra intervention uden restitutionsydelse eller -afgift, forordning (EF) nr. 459/2005

Weichweizen aus Interventionsbeständen ohne Anwendung von Ausfuhrerstattungen oder Ausfuhrabgaben, Verordnung (EG) Nr. 459/2005

Pehme nisu sekkumisvarudest, mille puhul ei rakendata toetust või maksu, määrus (EÜ) nr 459/2005

Μαλακός σίτος παρέμβασης χωρίς εφαρμογή επιστροφής ή φόρου, κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 459/2005

Intervention common wheat without application of refund or tax, Regulation (EC) No 459/2005

Blé tendre d'intervention ne donnant pas lieu à restitution ni taxe, règlement (CE) no 459/2005

Frumento tenero d'intervento senza applicazione di restituzione né di tassa, regolamento (CE) n. 459/2005

Intervences parastie kvieši bez kompensācijas vai nodokļa piemērošanas, Regula (EK) Nr. 459/2005

Intervenciniai paprastieji kviečiai, kompensacija ar mokesčiai netaikytini, Reglamentas (EB) Nr. 459/2005

Intervenciós búza, visszatérítés, illetve adó nem alkalmazandó, 459/2005/EK rendelet

Zachte tarwe uit interventie, zonder toepassing van restitutie of belasting, Verordening (EG) nr. 459/2005

Pszenica zwyczajna interwencyjna niedająca prawa do refundacji ani do opłaty, rozporządzenie (WE) nr 459/2005

Trigo mole de intervenção sem aplicação de uma restituição ou imposição, Regulamento (CE) n.o 459/2005

Intervenčná pšenica obyčajná nepodlieha vývozným náhradám ani clu, nariadenie (ES) č. 459/2005

Intervencija navadne pšenice brez zahtevkov za nadomestila ali carine, Uredba (ES) št. 459/2005

Interventiovehnä, johon ei sovelleta vientitukea eikä vientimaksua, asetus (EY) N:o 459/2005

Interventionsvete, utan tillämpning av bidrag eller avgift, förordning (EG) nr 459/2005.

Artikel 8

1.   Den säkerhet som ställs i enlighet med artikel 13.4 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall frisläppas så snart exportlicenserna har utfärdats till anbudsgivarna.

2.   Genom undantag från artikel 17 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall skyldigheten att exportera täckas av en säkerhet vars belopp skall motsvara skillnaden mellan interventionspriset på anbudsdagen och anbudspriset och aldrig understiga 25 euro/ton. Hälften av beloppet skall ställas vid utfärdandet av exportlicensen och resterande belopp före uttaget av spannmålen.

Artikel 9

Det österrikiska interventionsorganet skall underrätta kommissionen om de inkomna anbuden senast två timmar efter det att tidsfristen för inlämnande av anbud löpt ut. Anbuden skall överlämnas i enlighet med schemat i bilaga III och skickas till de nummer som anges i bilaga IV.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)  EGT L 191, 31.7.1993, s. 76. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2045/2004 (EUT L 354, 30.11.2004, s. 17).

(3)  Inbegripet Kosovo, enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.

(4)  EGT L 152, 24.6.2000, s. 1.

(5)  EGT L 100, 20.4.2000, s. 31.

(6)  EGT L 301, 17.10.1992, s. 17.


BILAGA I

(ton)

Lagringsplats

Mängd

Burgenland, Niederösterreich, Oberösterreich

80 663


BILAGA II

Meddelande om avvisning av partier inom ramen för den stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det österrikiska interventionsorganet

(artikel 6.1 i förordning (EG) nr 459/2005)

Namn på den anbudsgivare som förklarats som köpare:

Datum för anbudet:

Datum då köparen avvisat partiet:

Partiets nummer

Mängd i ton

Adress till silon

Motivering till att partiet avvisas

 

 

 

Specifika vikten (kg/hl)

 

 

 

% grodda kärnor

 

 

 

% andra orenheter (Schwarzbesatz)

 

 

 

% andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet

 

 

 

Annat


BILAGA III

Stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det Österrikes interventionsorganet

[förordning (EG) nr 459/2005]

1

2

3

4

5

6

7

Anbud nr

Parti nr

Mängd i ton

Anbudspris

i euro per ton (1)

Höjningar

(+)

Sänkningar

(–)

(i euro per ton)

(för att undvika missförstånd)

Kommersiella omkostnader

(i euro per ton)

Destination

1

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

osv.

 

 

 

 

 

 


(1)  Priset inkluderar höjningar och sänkningar för det parti som anbudet gäller.


BILAGA IV

De enda nummer som skall användas för kontakt med GD AGRI (D.2) i Bryssel är följande:

Fax (32-2) 292 10 34.


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/15


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 460/2005

av den 21 mars 2005

om inledande av en stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det ungerska interventionsorganet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 6 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2131/93 (2) fastställs förfarandet vid och villkoren för försäljning av spannmål som innehas av interventionsorgan.

(2)

Under den rådande situationen på marknaden är det lämpligt att inleda en stående anbudsinfordran för export av 320 000 ton vete som innehas av det ungerska interventionsorganet.

(3)

Det bör fastställas särskilda bestämmelser för att säkerställa regelbundenheten hos och kontrollen av insatserna. Det är därför lämpligt att föreskriva ett system med säkerheter som säkerställer att de fastställda målen uppfylls utan att det medför alltför betungande utgifter för aktörerna. Därför bör undantag göras från vissa bestämmelser, särskilt i förordning (EEG) nr 2131/93.

(4)

Om uttaget av vete försenas med mer än fem dagar eller om frisläppandet av någon av de ställda säkerheterna skjuts upp av skäl som kan tillskrivas interventionsorganet, skall den berörda medlemsstaten betala skadestånd.

(5)

För att undvika återimport skall export inom ramen för denna anbudsinfordran begränsas till vissa tredjeländer.

(6)

I artikel 2.2a i förordning (EEG) nr 2131/93 föreskrivs att den vars anbud antagits för de exporterade kvantiteterna skall få ersättning för de lägsta transportkostnaderna mellan lagringsorten och lastningsplatsen. Mot bakgrund av Ungerns geografiska läge bör denna bestämmelse tillämpas.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med förbehåll för bestämmelserna i den här förordningen, får det ungerska interventionsorganet inleda en stående anbudsinfordran enligt de villkor som fastställts i förordning (EEG) nr 2131/93 för export av vete som innehas av interventionsorganet.

Artikel 2

1.   Anbudsinfordran skall omfatta en kvantitet på högst 320 000 ton vete som skall exporteras till tredjeland med undantag av Albanien, Bulgarien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro (3), och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Liechtenstein, Rumänien och Schweiz.

2.   De regioner där de 320 000 tonnen vete lagras anges i bilaga I.

Artikel 3

1.   Genom undantag från artikel 16 tredje stycket i förordning (EEG) nr 2131/93, skall det pris som skall betalas vara det som anges i anbudet, utan månatliga höjningar.

2.   För export som utförs enligt denna förordning skall det varken tillämpas exportbidrag, exportavgifter eller månatliga höjningar.

3.   Artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall inte tillämpas.

4.   Enligt artikel 7.2a i förordning (EEG) nr 2131/93 skall den vars anbud antagits för de exporterade kvantiteterna få ersättning för de lägsta transportkostnaderna mellan lagringsorten och lastningsplatsen.

Artikel 4

1.   Exportlicenserna skall gälla från och med dagen för utfärdandet i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EEG) nr 2131/93 och till och med utgången av den fjärde påföljande månaden.

2.   De anbud som läggs inom ramen för denna anbudsinfordran får inte åtföljas av ansökningar om exportlicenser som görs i enlighet med artikel 49 i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 (4).

Artikel 5

1.   Genom undantag från bestämmelserna i artikel 7.1 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall tidsfristen för inlämnande av anbud för första delanbudsinfordran löpa ut den 31 mars 2005 kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel).

2.   Tidsfristen för inlämnande av anbud för påföljande delanbudsinfordran skall löpa ut varje torsdag kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel), med undantag av den 5 maj 2005.

3.   Tidsfristen för den sista delanbudsinfordran skall löpa ut den 23 juni 2005 kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel).

4.   Anbuden skall lämnas in till det ungerska interventionsorganet:

Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal

Alkotmány u. 29.

H-1385 Budapest 62

Pf 867

Tfn (36-1) 219 62 60

Fax (36-1) 219 62 59.

Artikel 6

1.   Interventionsorganet, lagerhållaren och köparen, om denne så önskar, skall genom en gemensam överenskommelse ta referensprover på minst vart 500:e ton och analysera dessa, antingen före eller vid uttaget från lagret enligt köparens val. Interventionsorganet kan företrädas av en representant under förutsättning att denne inte är lagerhållaren.

Analysresultaten skall meddelas kommissionen om det uppstår tvistemål.

Referensprov skall tas och analyseras inom sju arbetsdagar från den dag då köparen lämnade in sin begäran eller inom tre arbetsdagar om provtagningen görs vid uttag från lagret. Om det slutliga analysresultatet visar en kvalitet som är

a)

högre än den som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran skall köparen godta partiet i befintligt skick,

b)

högre än minimikraven för intervention men lägre än den kvalitet som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran, men inte överskrider följande gränsvärden:

1 kg/hl avseende specifika vikten, som dock inte får understiga 75 kg/hl,

1 procentenhet avseende vattenhalten,

0,5 procentenheter avseende de orenheter som anges i punkt B.2 och B.4 i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 (5)

0,5 procentenheter avseende de orenheter som anges i punkt B.5 i bilagan till förordning (EG) nr 824/2000, utan att detta ändrar de tillåtna procentsatserna för skadliga kärnor och mjöldryga,

skall köparen godta partiet i befintligt skick,

c)

högre än minimikraven för intervention men lägre än den kvalitet som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran och skillnaden överskrider de gränsvärden som anges i b, kan köparen

antingen godta partiet i befintligt skick, eller

avvisa partiet i fråga. Köparen fritas dock från alla förpliktelser avseende partiet i fråga, inbegripet säkerheter, först sedan han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet i enlighet med bilaga II. Om han emellertid begär att interventionsorganet utan ytterligare kostnader skall leverera ett annat parti interventionsvete av föreskriven kvalitet, skall säkerheten inte frisläppas. Partiet skall ersättas inom högst tre dagar efter en sådan begäran från köparen. Köparen skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta i enlighet med bilaga II,

d)

lägre än minimikraven för intervention, får köparen inte överta partiet i fråga. Köparen fritas dock från alla förpliktelser avseende partiet i fråga, inbegripet säkerheter, först sedan han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet i enlighet med bilaga II. Köparen kan emellertid begära att interventionsorganet utan ytterligare kostnader skall leverera ett annat parti interventionsvete av föreskriven kvalitet. I detta fall skall säkerheten inte frisläppas. Partiet skall ersättas inom högst tre dagar efter en sådan begäran från köparen. Köparen skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta i enlighet med bilaga II.

2.   Om uttaget av vete sker innan analysresultaten föreligger, skall dock köparen stå för alla risker från tiden för uttaget av partiet, utan att detta påverkar hans möjligheter att vidta rättsliga åtgärder gentemot lagerhållaren.

3.   Om köparen inte erhållit ett ersättningsparti av föreskriven kvalitet inom en månad efter det att han begärt ersättningsleverans och efter upprepade ersättningsleveranser, skall han fritas från alla förpliktelser, inbegripet säkerheter, så snart han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet om detta i enlighet med bilaga II.

4.   Kostnaderna för den provtagning och de analyser som avses i punkt 1 skall bekostas av EUGFJ upp till ett maximum av en analys per 500 ton exklusive kostnaderna för transitlagerkostnader, utom i de fall det slutliga analysresultatet medger sämre kvalitet än den minimikvalitet som krävs för intervention. Eventuella transitlagerkostnader och kompletterande analyser som köparen begär skall bekostas av denne.

Artikel 7

Genom undantag från artikel 12 i kommissionens förordning (EEG) nr 3002/92 (6) skall de handlingar som avser försäljningen av vete i enlighet med den här förordningen, i synnerhet exportlicensen, den uttagsorder som avses i artikel 3.1 b i förordning (EEG) nr 3002/92, exportdeklaration och, i förekommande fall, kontrollexportdeklarationen och, i förekommande fall, kontrollexemplaret T 5, innehålla följande angivelse:

Trigo blando de intervención sin aplicación de restitución ni gravamen, Reglamento (CE) no 460/2005

Intervenční pšenice obecná nepodléhá vývozní náhradě ani clu, nařízení (ES) č. 460/2005

Blød hvede fra intervention uden restitutionsydelse eller -afgift, forordning (EF) nr. 460/2005

Weichweizen aus Interventionsbeständen ohne Anwendung von Ausfuhrerstattungen oder Ausfuhrabgaben, Verordnung (EG) Nr. 460/2005

Pehme nisu sekkumisvarudest, mille puhul ei rakendata toetust või maksu, määrus (EÜ) nr 460/2005

Μαλακός σίτος παρέμβασης χωρίς εφαρμογή επιστροφής ή φόρου, κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 460/2005

Intervention common wheat without application of refund or tax, Regulation (EC) No 460/2005

Blé tendre d'intervention ne donnant pas lieu à restitution ni taxe, règlement (CE) no 460/2005

Frumento tenero d'intervento senza applicazione di restituzione né di tassa, regolamento (CE) n. 460/2005

Intervences parastie kvieši bez kompensācijas vai nodokļa piemērošanas, Regula (EK) Nr. 460/2005

Intervenciniai paprastieji kviečiai, kompensacija ar mokesčiai netaikytini, Reglamentas (EB) Nr. 460/2005

Intervenciós búza, visszatérítés, illetve adó nem alkalmazandó, 460/2005/EK rendelet

Zachte tarwe uit interventie, zonder toepassing van restitutie of belasting, Verordening (EG) nr. 460/2005

Pszenica zwyczajna interwencyjne nie dające prawa do refundacji ani do opłaty, rozporządzenie (WE) nr 460/2005

Trigo mole de intervenção sem aplicação de uma restituição ou imposição, Regulamento (CE) n.o 460/2005

Intervenčná pšenica obyčajná nepodlieha vývozným náhradám ani clu, nariadenie (ES) č. 460/2005

Intervencija navadne pšenice brez zahtevkov za nadomestila ali carine, Uredba (ES) št. 460/2005

Interventiovehnä, johon ei sovelleta vientitukea eikä vientimaksua, asetus (EY) N:o 460/2005

Interventionsvete, utan tillämpning av bidrag eller avgift, förordning (EG) nr 460/2005.

Artikel 8

1.   Den säkerhet som ställs i enlighet med artikel 13.4 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall frisläppas så snart exportlicenserna har utfärdats till anbudsgivarna.

2.   Genom undantag från artikel 17 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall skyldigheten att exportera täckas av en säkerhet vars belopp skall motsvara skillnaden mellan interventionspriset på anbudsdagen och anbudspriset och aldrig understiga 25 euro/ton. Hälften av beloppet skall ställas vid utfärdandet av exportlicensen och resterande belopp före uttaget av spannmålen.

Artikel 9

Det ungerska interventionsorganet skall underrätta kommissionen om de inkomna anbuden senast två timmar efter det att tidsfristen för inlämnande av anbud löpt ut. Anbuden skall överlämnas i enlighet med schemat i bilaga III, och skickas till de nummer som anges i bilaga IV.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)  EGT L 191, 31.7.1993, s. 76. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2045/2004 (EUT L 354, 30.11.2004, s. 17).

(3)  Inbegripet Kosovo, enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.

(4)  EGT L 152, 24.6.2000, s. 1.

(5)  EGT L 100, 20.4.2000, s. 31.

(6)  EGT L 301, 17.10.1992, s. 17.


BILAGA I

(ton)

Lagringsplats

Mängd

Bács-Kiskun, Baranya, Békés, Borsod-Abaúj-Zemplén, Csongrád, Fejér, Főváros és Pest, Győr-Moson-Sopron, Hajdú-Bihar, Heves, Jász-Nagykun-Szolnok, Somogy, Szabolcs-Szatmár-Bereg, Tolna

320 000


BILAGA II

Meddelande om avvisning av partier inom ramen för den stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det ungerska interventionsorganet

(artikel 6.1 i förordning (EG) nr 460/2005)

Namn på den anbudsgivare som förklarats som köpare:

Datum för anbudet:

Datum då köparen avvisat partiet:

Partiets nummer

Mängd i ton

Adress till silon

Motivering till att partiet avvisas

 

 

 

Specifika vikten (kg/hl)

 

 

 

% grodda kärnor

 

 

 

% andra orenheter (Schwarzbesatz)

 

 

 

% andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet

 

 

 

Annat


BILAGA III

Stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det ungerska interventionsorganet

(förordning (EG) nr 460/2005)

1

2

3

4

5

6

7

Anbud nr

Parti nr

Mängd i ton

Anbudspris

i euro per ton (1)

Höjningar

(+)

Sänkningar

(–)

(i euro per ton)

(för att undvika missförstånd)

Kommersiella omkostnader

(i euro per ton)

Destination

1

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

osv.

 

 

 

 

 

 


(1)  Priset inkluderar höjningar och sänkningar för det parti som anbudet gäller.


BILAGA IV

De enda nummer som skall användas för kontakt med GD AGRI (D.2) i Bryssel är följande:

fax (32-2) 292 10 34.


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/21


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 461/2005

av den 21 mars 2005

om inledande av en stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det polska interventionsorganet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 6 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2131/93 (2) fastställs förfarandet vid och villkoren för försäljning av spannmål som innehas av interventionsorgan.

(2)

Under den rådande situationen på marknaden är det lämpligt att inleda en stående anbudsinfordran för export av 93 084 ton vete som innehas av det polska interventionsorganet.

(3)

Det bör fastställas särskilda bestämmelser för att säkerställa regelbundenheten hos och kontrollen av insatserna. Det är därför lämpligt att föreskriva ett system med säkerheter som säkerställer att de fastställda målen uppfylls utan att det medför alltför betungande utgifter för aktörerna. Därför bör undantag göras från vissa bestämmelser, särskilt i förordning (EEG) nr 2131/93.

(4)

Om uttaget av vete försenas med mer än fem dagar eller om frisläppandet av någon av de ställda säkerheterna skjuts upp av skäl som kan tillskrivas interventionsorganet, skall den berörda medlemsstaten betala skadestånd.

(5)

För att undvika återimport skall export inom ramen för denna anbudsinfordran begränsas till vissa tredjeländer.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med förbehåll för bestämmelserna i den här förordningen, får det polska interventionsorganet inleda en stående anbudsinfordran enligt de villkor som fastställts i förordning (EEG) nr 2131/93 för export av vete som innehas av interventionsorganet.

Artikel 2

1.   Anbudsinfordran skall omfatta en kvantitet på högst 93 084 ton vete som skall exporteras till tredjeland med undantag av Albanien, Bulgarien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro (3), och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Liechtenstein, Rumänien och Schweiz.

2.   De regioner där de 93 084 tonnen vete lagras anges i bilaga I.

Artikel 3

1.   Genom undantag från artikel 16 tredje stycket i förordning (EEG) nr 2131/93, skall det pris som skall betalas vara det som anges i anbudet, utan månatliga höjningar.

2.   För export som utförs enligt denna förordning skall det varken tillämpas exportbidrag, exportavgifter eller månatliga höjningar.

3.   Artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall inte tillämpas.

Artikel 4

1.   Exportlicenserna skall gälla från och med dagen för utfärdandet i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EEG) nr 2131/93 och till och med utgången av den fjärde påföljande månaden.

2.   De anbud som läggs inom ramen för denna anbudsinfordran får inte åtföljas av ansökningar om exportlicenser som görs i enlighet med artikel 49 i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 (4).

Artikel 5

1.   Genom undantag från bestämmelserna i artikel 7.1 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall tidsfristen för inlämnande av anbud för första delanbudsinfordran löpa ut den 31 mars 2005 kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel).

2.   Tidsfristen för inlämnande av anbud för påföljande delanbudsinfordran skall löpa ut varje torsdag kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel), med undantag av den 5 maj 2005.

3.   Tidsfristen för den sista delanbudsinfordran skall löpa ut den 23 juni 2005 kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel).

4.   Anbuden skall lämnas in till det polska interventionsorganet:

Agencja Rynku Rolnego

Biuro Produktów Roślinnych

Dział Zbóż

ul. Nowy Świat 6/12

PL-00-400 Warszawa

Tfn (48-22) 661 78 10

Fax (48-22) 661 78 26.

Artikel 6

1.   Interventionsorganet, lagerhållaren och köparen, om denne så önskar, skall genom en gemensam överenskommelse ta referensprover på minst vart 500:e ton och analysera dessa, antingen före eller vid uttaget från lagret enligt köparens val. Interventionsorganet kan företrädas av en representant under förutsättning att denne inte är lagerhållaren.

Analysresultaten skall meddelas kommissionen om det uppstår tvistemål.

Referensprov skall tas och analyseras inom sju arbetsdagar från den dag då köparen lämnade in sin begäran eller inom tre arbetsdagar om provtagningen görs vid uttag från lagret. Om det slutliga analysresultatet visar en kvalitet som är

a)

högre än den som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran skall köparen godta partiet i befintligt skick,

b)

högre än minimikraven för intervention men lägre än den kvalitet som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran, men inte överskrider följande gränsvärden:

1 kg/hl avseende specifika vikten, som dock inte får understiga 75 kg/hl,

1 procentenhet avseende vattenhalten,

0,5 procentenheter avseende de orenheter som anges i punkt B.2 och B.4 i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 (5),

0,5 procentenheter avseende de orenheter som anges i punkt B.5 i bilagan till förordning (EG) nr 824/2000, utan att detta ändrar de tillåtna procentsatserna för skadliga kärnor och mjöldryga,

skall köparen godta partiet i befintligt skick,

c)

högre än minimikraven för intervention men lägre än den kvalitet som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran och skillnaden överskrider de gränsvärden som anges i b, kan köparen

antingen godta partiet i befintligt skick, eller

avvisa partiet i fråga. Köparen fritas dock från alla förpliktelser avseende partiet i fråga, inbegripet säkerheter, först sedan han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet i enlighet med bilaga II. Om han emellertid begär att interventionsorganet utan ytterligare kostnader skall leverera ett annat parti interventionsvete av föreskriven kvalitet, skall säkerheten inte frisläppas. Partiet skall ersättas inom högst tre dagar efter en sådan begäran från köparen. Köparen skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta i enlighet med bilaga II,

d)

lägre än minimikraven för intervention, får köparen inte överta partiet i fråga. Köparen fritas dock från alla förpliktelser avseende partiet i fråga, inbegripet säkerheter, först sedan han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet i enlighet med bilaga II. Köparen kan emellertid begära att interventionsorganet utan ytterligare kostnader skall leverera ett annat parti interventionsvete av föreskriven kvalitet. I detta fall skall säkerheten inte frisläppas. Partiet skall ersättas inom högst tre dagar efter en sådan begäran från köparen. Köparen skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta i enlighet med bilaga II.

2.   Om uttaget av vete sker innan analysresultaten föreligger, skall dock köparen stå för alla risker från tiden för uttaget av partiet, utan att detta påverkar hans möjligheter att vidta rättsliga åtgärder gentemot lagerhållaren.

3.   Om köparen inte erhållit ett ersättningsparti av föreskriven kvalitet inom en månad efter det att han begärt ersättningsleverans och efter upprepade ersättningsleveranser, skall han fritas från alla förpliktelser, inbegripet säkerheter, så snart han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet om detta i enlighet med bilaga II.

4.   Kostnaderna för den provtagning och de analyser som avses i punkt 1 skall bekostas av EUGFJ upp till ett maximum av en analys per 500 ton exklusive kostnaderna för transitlagerkostnader, utom i de fall det slutliga analysresultatet medger sämre kvalitet än den minimikvalitet som krävs för intervention. Eventuella transitlagerkostnader och kompletterande analyser som köparen begär skall bekostas av denne.

Artikel 7

Genom undantag från artikel 12 i kommissionens förordning (EEG) nr 3002/92 (6) skall de handlingar som avser försäljningen av vete i enlighet med den här förordningen, i synnerhet exportlicensen, den uttagsorder som avses i artikel 3.1 b i förordning (EEG) nr 3002/92, exportdeklaration och, i förekommande fall, kontrollexportdeklarationen och, i förekommande fall, kontrollexemplaret T 5, innehålla följande angivelse:

Trigo blando de intervención sin aplicación de restitución ni gravamen, Reglamento (CE) no 461/2005

Intervenční pšenice obecná nepodléhá vývozní náhradě ani clu, nařízení (ES) č. 461/2005

Blød hvede fra intervention uden restitutionsydelse eller -afgift, forordning (EF) nr. 461/2005

Weichweizen aus Interventionsbeständen ohne Anwendung von Ausfuhrerstattungen oder Ausfuhrabgaben, Verordnung (EG) Nr. 461/2005

Pehme nisu sekkumisvarudest, mille puhul ei rakendata toetust või maksu, määrus (EÜ) nr 461/2005

Μαλακός σίτος παρέμβασης χωρίς εφαρμογή επιστροφής ή φόρου, κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 461/2005

Intervention common wheat without application of refund or tax, Regulation (EC) No 461/2005

Blé tendre d'intervention ne donnant pas lieu à restitution ni taxe, règlement (CE) no 461/2005

Frumento tenero d'intervento senza applicazione di restituzione né di tassa, regolamento (CE) n. 461/2005

Intervences parastie kvieši bez kompensācijas vai nodokļa piemērošanas, Regula (EK) Nr. 461/2005

Intervenciniai paprastieji kviečiai, kompensacija ar mokesčiai netaikytini, Reglamentas (EB) Nr. 461/2005

Intervenciós búza, visszatérítés, illetve adó nem alkalmazandó, 461/2005/EK rendelet

Zachte tarwe uit interventie, zonder toepassing van restitutie of belasting, Verordening (EG) nr. 461/2005

Pszenica zwyczajna interwencyjna niedająca prawa do refundacji ani do opłaty, rozporządzenie (WE) nr 461/2005

Trigo mole de intervenção sem aplicação de uma restituição ou imposição, Regulamento (CE) n.o 461/2005

Intervenčná pšenica obyčajná nepodlieha vývozným náhradám ani clu, nariadenie (ES) č. 461/2005

Intervencija navadne pšenice brez zahtevkov za nadomestila ali carine, Uredba (ES) št. 461/2005

Interventiovehnä, johon ei sovelleta vientitukea eikä vientimaksua, asetus (EY) N:o 461/2005

Interventionsvete, utan tillämpning av bidrag eller avgift, förordning (EG) nr 461/2005.

Artikel 8

1.   Den säkerhet som ställs i enlighet med artikel 13.4 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall frisläppas så snart exportlicenserna har utfärdats till anbudsgivarna.

2.   Genom undantag från artikel 17 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall skyldigheten att exportera täckas av en säkerhet vars belopp skall motsvara skillnaden mellan interventionspriset på anbudsdagen och anbudspriset och aldrig understiga 25 euro/ton. Hälften av beloppet skall ställas vid utfärdandet av exportlicensen och resterande belopp före uttaget av spannmålen.

Artikel 9

Det polska interventionsorganet skall underrätta kommissionen om de inkomna anbuden senast två timmar efter det att tidsfristen för inlämnande av anbud löpt ut. Anbuden skall överlämnas i enlighet med schemat i bilaga III, och skickas till de nummer som anges i bilaga IV.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)  EGT L 191, 31.7.1993, s. 76. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2045/2004 (EUT L 354, 30.11.2004, s. 17).

(3)  Inbegripet Kosovo, enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.

(4)  EGT L 152, 24.6.2000, s. 1.

(5)  EGT L 100, 20.4.2000, s. 31.

(6)  EGT L 301, 17.10.1992, s. 17.


BILAGA I

(ton)

Lagringsplats

Mängd

Opolski, Kujawsko-Pomorski, Lubelski, Podkarpacki, Mazowiecki, Warmińsko-Mazurski, Zachodniopomorski, Pomorski, Lubuski, Podlaski, Wielkopolski

93 084


BILAGA II

Meddelande om avvisning av partier inom ramen för den stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det polska interventionsorganet

(artikel 6.1 i förordning (EG) nr 461/2005)

Namn på den anbudsgivare som förklarats som köpare:

Datum för anbudet:

Datum då köparen avvisat partiet:

Partiets nummer

Mängd i ton

Adress till silon

Motivering till att partiet avvisas

 

 

 

Specifika vikten (kg/hl)

 

 

 

% grodda kärnor

 

 

 

% andra orenheter (Schwarzbesatz)

 

 

 

% andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet

 

 

 

Annat


BILAGA III

Stående anbudsinfordran för export av vete som innehas av det polska interventionsorganet

(förordning (EG) nr 461/2005)

1

2

3

4

5

6

7

Anbud nr

Parti nr

Mängd i ton

Anbudspris i euro per ton (1)

Höjningar

(+)

Sänkningar

(–)

(i euro per ton)

(för att undvika missförstånd)

Kommersiella omkostnader

(i euro per ton)

Destination

1

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

osv.

 

 

 

 

 

 


(1)  Priset inkluderar höjningar och sänkningar för det parti som anbudet gäller.


BILAGA IV

De enda nummer som skall användas för kontakt med GD AGRI (D.2) i Bryssel är följande:

Fax (32-2) 292 10 34.


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/27


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 462/2005

av den 21 mars 2005

om inledande av en stående anbudsinfordran för export av korn som innehas av det tyska interventionsorganet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 6 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2131/93 (2) fastställs förfarandet vid och villkoren för försäljning av spannmål som innehas av interventionsorgan.

(2)

Under den rådande situationen på marknaden är det lämpligt att inleda en stående anbudsinfordran för export av 500 693 ton korn som innehas av det tyska interventionsorganet.

(3)

Det bör fastställas särskilda bestämmelser för att säkerställa regelbundenheten hos och kontrollen av insatserna. Det är därför lämpligt att föreskriva ett system med säkerheter som säkerställer att de fastställda målen uppfylls utan att det medför alltför betungande utgifter för aktörerna. Därför bör undantag göras från vissa bestämmelser, särskilt i förordning (EEG) nr 2131/93.

(4)

Om uttaget av korn försenas med mer än fem dagar eller om frisläppandet av någon av de ställda säkerheterna skjuts upp av skäl som kan tillskrivas interventionsorganet, skall den berörda medlemsstaten betala skadestånd.

(5)

För att undvika återimport skall export inom ramen för denna anbudsinfordran begränsas till vissa tredjeländer.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med förbehåll för bestämmelserna i den här förordningen, får det tyska interventionsorganet inleda en stående anbudsinfordran enligt de villkor som fastställts i förordning (EEG) nr 2131/93 för export av korn som innehas av interventionsorganet.

Artikel 2

1.   Anbudsinfordran skall omfatta en kvantitet på högst 500 693 ton korn som skall exporteras till tredjeland med undantag av Albanien, Bulgarien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro (3), och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Liechtenstein, Rumänien, Schweiz, Kanada, Mexiko och Amerikas förenta stater.

2.   De regioner där de 500 693 tonnen korn lagras anges i bilaga I.

Artikel 3

1.   Genom undantag från artikel 16 tredje stycket i förordning (EEG) nr 2131/93, skall det pris som skall betalas vara det som anges i anbudet, utan månatliga höjningar.

2.   För export som utförs enligt denna förordning skall det varken tillämpas exportbidrag, exportavgifter eller månatliga höjningar.

3.   Artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall inte tillämpas.

Artikel 4

1.   Exportlicenserna skall gälla från och med dagen för utfärdandet i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EEG) nr 2131/93 och till och med utgången av den fjärde påföljande månaden.

2.   De anbud som läggs inom ramen för denna anbudsinfordran får inte åtföljas av ansökningar om exportlicenser som görs i enlighet med artikel 49 i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 (4).

Artikel 5

1.   Genom undantag från bestämmelserna i artikel 7.1 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall tidsfristen för inlämnande av anbud för första delanbudsinfordran löpa ut den 31 mars 2005 kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel).

2.   Tidsfristen för inlämnande av anbud för påföljande delanbudsinfordran skall löpa ut varje torsdag kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel), med undantag av den 5 maj 2005 och den 26 maj 2005.

3.   Tidsfristen för den sista delanbudsinfordran skall löpa ut den 23 juni 2005 kl. 9.00 (lokal tid i Bryssel).

4.   Anbuden skall lämnas in till det tyska interventionsorganet:

Bundesanstalt für Landwirtschaft und Ernährung (BLE)

Adickesallee 40

D-60322 Frankfurt am Main

Fax (49) 69 15 64-6 24

Artikel 6

1.   Interventionsorganet, lagerhållaren och köparen, om denne så önskar, skall genom en gemensam överenskommelse ta referensprover på minst vart 500:e ton och analysera dessa, antingen före eller vid uttaget från lagret enligt köparens val. Interventionsorganet kan företrädas av en representant under förutsättning att denne inte är lagerhållaren.

Analysresultaten skall meddelas kommissionen om det uppstår tvistemål.

Referensprov skall tas och analyseras inom sju arbetsdagar från den dag då köparen lämnade in sin begäran eller inom tre arbetsdagar om provtagningen görs vid uttag från lagret. Om det slutliga analysresultatet visar en kvalitet som är

a)

högre än den som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran skall köparen godta partiet i befintligt skick,

b)

högre än minimikraven för intervention men lägre än den kvalitet som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran, men inte överskrider följande gränsvärden:

1 kg/hl avseende specifika vikten, som dock inte får understiga 64 kg/hl,

1 procentenhet avseende vattenhalten,

0,5 procentenheter avseende de orenheter som anges i punkt B.2 och B.4 i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 (5)

0,5 procentenheter avseende de orenheter som anges i punkt B.5 i bilagan till förordning (EG) nr 824/2000, utan att detta ändrar de tillåtna procentsatserna för skadliga kärnor och mjöldryga,

skall köparen godta partiet i befintligt skick,

c)

högre än minimikraven för intervention men lägre än den kvalitet som angivits i tillkännagivandet om anbudsinfordran och skillnaden överskrider de gränsvärden som anges i b, kan köparen

antingen godta partiet i befintligt skick, eller

avvisa partiet i fråga. Köparen fritas dock från alla förpliktelser avseende partiet i fråga, inbegripet säkerheter, först sedan han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet i enlighet med bilaga II. Om han emellertid begär att interventionsorganet utan ytterligare kostnader skall leverera ett annat parti interventionskorn av föreskriven kvalitet, skall säkerheten inte frisläppas. Partiet skall ersättas inom högst tre dagar efter en sådan begäran från köparen. Köparen skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta i enlighet med bilaga II,

d)

lägre än minimikraven för intervention, får köparen inte överta partiet i fråga. Köparen fritas dock från alla förpliktelser avseende partiet i fråga, inbegripet säkerheter, först sedan han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet i enlighet med bilaga II. Köparen kan emellertid begära att interventionsorganet utan ytterligare kostnader skall leverera ett annat parti interventionskorn av föreskriven kvalitet. I detta fall skall säkerheten inte frisläppas. Partiet skall ersättas inom högst tre dagar efter en sådan begäran från köparen. Köparen skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta i enlighet med bilaga II.

2.   Om uttaget av korn sker innan analysresultaten föreligger, skall dock köparen stå för alla risker från tiden för uttaget av partiet, utan att detta påverkar hans möjligheter att vidta rättsliga åtgärder gentemot lagerhållaren.

3.   Om köparen inte erhållit ett ersättningsparti av föreskriven kvalitet inom en månad efter det att han begärt ersättningsleverans och efter upprepade ersättningsleveranser, skall han fritas från alla förpliktelser, inbegripet säkerheter, så snart han utan dröjsmål underrättat kommissionen och interventionsorganet om detta i enlighet med bilaga II.

4.   Kostnaderna för den provtagning och de analyser som avses i punkt 1 skall bekostas av EUGFJ upp till ett maximum av en analys per 500 ton exklusive kostnaderna för transitlagerkostnader, utom i de fall det slutliga analysresultatet medger sämre kvalitet än den minimikvalitet som krävs för intervention. Eventuella transitlagerkostnader och kompletterande analyser som köparen begär skall bekostas av denne.

Artikel 7

Genom undantag från artikel 12 i kommissionens förordning (EEG) nr 3002/92 (6) skall de handlingar som avser försäljningen av korn i enlighet med den här förordningen, i synnerhet exportlicensen, den uttagsorder som avses i artikel 3.1 b i förordning (EEG) nr 3002/92, exportdeklaration och, i förekommande fall, kontrollexportdeklarationen och, i förekommande fall, kontrollexemplaret T 5, innehålla följande angivelse:

Cebada de intervención sin aplicación de restitución ni gravamen, Reglamento (CE) no 462/2005

Intervenční ječmen nepodléhá vývozní náhradě ani clu, nařízení (ES) č. 462/2005

Byg fra intervention uden restitutionsydelse eller -afgift, forordning (EF) nr. 462/2005

Interventionsgerste ohne Anwendung von Ausfuhrerstattungen oder Ausfuhrabgaben, Verordnung (EG) Nr. 462/2005

Sekkumisoder, mille puhul ei rakendata toetust või maksu, määrus (EÜ) nr 462/2005

Κριθή παρέμβασης χωρίς εφαρμογή επιστροφής ή φόρου, κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 462/2005

Intervention barley without application of refund or tax, Regulation (EC) No 462/2005

Orge d'intervention ne donnant pas lieu à restitution ni taxe, règlement (CE) no 462/2005

Orzo d'intervento senza applicazione di restituzione né di tassa, regolamento (CE) n. 462/2005

Intervences rudzi bez kompensācijas vai nodokļa piemērošanas, Regula (EK) Nr. 462/2005

Intervenciniai rugiai, kompensacija ar mokesčiai netaikytini, Reglamentas (EB) Nr. 462/2005

Intervenciós árpa, visszatérítés, illetve adó nem alkalmazandó, 462/2005/EK rendelet

Gerst uit interventie, zonder toepassing van restitutie of belasting, Verordening (EG) nr. 462/2005

Jęczmień interwencyjny niedający prawa do refundacji ani do opłaty, rozporządzenie (WE) nr 462/2005

Cevada de intervenção sem aplicação de uma restituição ou imposição, Regulamento (CE) n.o 462/2005

Intervenčný jačmeň nepodlieha vývozným náhradám ani clu, nariadenie (ES) č. 462/2005

Intervencija rži brez zahtevkov za nadomestila ali carine, Uredba (ES) št. 462/2005

Interventio-ohra, johon ei sovelleta vientitukea eikä vientimaksua, asetus (EY) N:o 462/2005

Interventionskorn, utan tillämpning av bidrag eller avgift, förordning (EG) nr 462/2005.

Artikel 8

1.   Den säkerhet som ställs i enlighet med artikel 13.4 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall frisläppas så snart exportlicenserna har utfärdats till anbudsgivarna.

2.   Genom undantag från artikel 17 i förordning (EEG) nr 2131/93 skall skyldigheten att exportera täckas av en säkerhet vars belopp skall motsvara skillnaden mellan interventionspriset på anbudsdagen och anbudspriset och aldrig understiga 25 euro/ton. Hälften av beloppet skall ställas vid utfärdandet av exportlicensen och resterande belopp före uttaget av spannmålen.

Artikel 9

Det tyska interventionsorganet skall underrätta kommissionen om de inkomna anbuden senast två timmar efter det att tidsfristen för inlämnande av anbud löpt ut. Anbuden skall överlämnas i enlighet med schemat i bilaga III, och skickas till de nummer som anges i bilaga IV.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)  EGT L 191, 31.7.1993, s. 76. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2045/2004 (EUT L 354, 30.11.2004, s. 17).

(3)  Inbegripet Kosovo, enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.

(4)  EGT L 152, 24.6.2000, s. 1.

(5)  EGT L 100, 20.4.2000, s. 31.

(6)  EGT L 301, 17.10.1992, s. 17.


BILAGA I

(ton)

Lagringsplats

Mängd

Schleswig-Holstein, Hamburg, Niedersachsen, Bremen, Mecklenburg-Vorpommern, Berlin, Brandenburg, Sachsen-Anhalt, Sachsen, Thüringen, Nordrhein-Westfalen, Hessen, Rheinland-Pfalz, Saarland, Baden-Württemberg, Bayern

500 693


BILAGA II

Meddelande om avvisning av partier inom ramen för den stående anbudsinfordran för export av korn som innehas av det tyska interventionsorganet

(artikel 6.1 i förordning (EG) nr 462/2005)

Namn på den anbudsgivare som förklarats som köpare:

Datum för anbudet:

Datum då köparen avvisat partiet:

Partiets nummer

Mängd i ton

Adress till silon

Motivering till att partiet avvisas

 

 

 

Specifika vikten (kg/hl)

 

 

 

% grodda kärnor

 

 

 

% andra orenheter (Schwarzbesatz)

 

 

 

% andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet

 

 

 

Annat


BILAGA III

Stående anbudsinfordran för export av korn som innehas av det tyska interventionsorganet

[förordning (EG) nr 462/2005]

1

2

3

4

5

6

7

Anbud nr

Parti nr

Mängd i ton

Anbudspris

(i euro per ton) (1)

Höjningar

(+)

Sänkningar

(–)

(i euro per ton)

(för att undvika missförstånd)

Kommersiella omkostnader

(i euro per ton)

Destination

1

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

osv.

 

 

 

 

 

 


(1)  Priset inkluderar höjningar och sänkningar för det parti som anbudet gäller.


BILAGA IV

De enda nummer som skall användas för kontakt med GD AGRI (D.2) i Bryssel är följande:

Fax (32-2) 292 10 34.


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/33


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2005/26/EG

av den 21 mars 2005

om upprättande av en förteckning över livsmedelsingredienser eller ämnen som tillfälligt skall strykas i bilaga IIIa till direktiv 2000/13/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (1), särskilt artikel 6.11 andra stycket i detta, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga IIIa till direktiv 2000/13/EG finns en förteckning över livsmedelsingredienser som bör anges vid märkningen eftersom det är troligt att de kan orsaka negativa reaktioner hos mottagliga personer.

(2)

Enligt direktiv 2000/13/EG får kommissionen tillfälligt stryka vissa ingredienser eller produkter som härrör från dessa ingredienser i bilaga IIIa till det direktivet medan livsmedelstillverkare eller organisationer utför vetenskapliga studier för att fastställa huruvida dessa ingredienser eller produkter uppfyller villkoren för att slutligt strykas i den bilagan.

(3)

Kommissionen har mottagit 27 ansökningar om 34 ingredienser eller produkter som härrör från dem, varav 32 omfattas av detta direktiv, och har vidarebefordrat dessa till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för vetenskapligt yttrande.

(4)

På grundval av de uppgifter som de sökande lämnat och andra tillgängliga uppgifter har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet när det gäller vissa produkter av ingredienser konstaterat att det inte är troligt, eller inte särskilt troligt, att de kommer att förorsaka negativa reaktioner hos mottagliga personer. I en del fall har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet konstaterat att den inte kan dra någon säker slutsats, trots att det inte föreligger några uppgifter om anmälda fall.

(5)

De produkter eller ingredienser som uppfyller dessa villkor bör därför tillfälligt strykas i bilaga IIIa till direktiv 2000/13/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De ingredienser eller ämnen som förtecknas i bilagan till detta direktiv skall strykas i bilaga IIIa till direktiv 2000/13/EG till och med den 25 november 2007.

Artikel 2

1.   Medlemsstaterna skall senast den 21 september 2005 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 25 november 2005.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 21 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av Kommissionen


(1)  EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/89/EG (EUT L 308, 25.11.2003, s. 15).


BILAGA

Förteckning över livsmedelsingredienser eller ämnen som tillfälligt skall strykas i bilaga IIIa till direktiv 2000/13/EG

Ingredienser

Produkter därav som tillfälligt skall strykas

Spannmål som innehåller gluten

Vetebaserad stärkelsesirap, inklusive dextros (1)

Vetebaserade maltodextriner (1)

Kornbaserad stärkelsesirap

Spannmål som används i destillat för spritdrycker

Ägg

Lysozym (framställt av ägg) som används i vin

Albumin (framställt av ägg) som klarningsmedel i vin och cider

Fisk

Fiskgelatin som bärare för vitaminer och smakämnen

Fiskgelatin eller husbloss som klarningsmedel i öl, cider och vin

Sojabönor

Raffinerad sojaolja och raffinerat sojafett (1)

Naturliga blandade tokoferoler (E306), naturligt D-alfa-tokoferol, naturligt D-alfa-tokoferolacetat, naturligt D-alfa-tokoferolsuccinat från sojabönor

Fytosteroler och fytosterolestrar framställda av vegetabilisk sojabönsolja

Fytostanolestrar framställda av steroler från vegetabilisk sojabönsolja

Mjölk

Vassle som används i destillat för spritdrycker

Lactitol

Mjölkprodukter (kasein) som klarningsmedel i cider och vin

Nötter

Nötter som används i destillat för spritdrycker

Nötter (mandel, valnötter) som används (som smakämnen) i spritdrycker

Selleri

Olja av selleriblad och sellerifrö

Oleoresiner av sellerifrö

Senap

Senapsolja

Senapsfröolja

Oleoresiner av senapsfrö


(1)  Gäller även produkter framställda därav, förutsatt att bearbetningsprocessen inte förmodas ha ökat den allergenicitet som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet fastställt för den produkt de härrör från.


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Rådet

22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/35


RÅDETS BESLUT

av den 3 mars 2005

om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Socialistiska republiken Vietnams regering om marknadstillträde

(2005/244/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133 jämförd med artikel 300.2 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett bilateralt avtal om ett förtida genomförande av de åtaganden avseende marknadstillträde som hänger samman med Vietnams anslutning till WTO.

(2)

Avtalet paraferades den 3 december 2004.

(3)

Det är nödvändigt att avtalet, som kommer att vara tillfälligt och sui generis, träder i kraft så snart som möjligt för att det skall få verkan. Avtalets ingående påverkar inte på något sätt kompetensfördelningen mellan gemenskapen och dess medlemsstater, i enlighet med gemenskapsrätten såsom den har tolkats av EG-domstolen.

(4)

Avtalet bör godkännas på gemenskapens vägnar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Socialistiska republiken Vietnams regering om marknadstillträde godkänns härmed på gemenskapens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den person som skall ha rätt att med för gemenskapen bindande verkan underteckna avtalet.

Artikel 3

Om Vietnam inte iakttar de skyldigheter som avses i artiklarna 2, 3 och 4 i avtalet och i punkt 9 i det avtal genom skriftväxling som paraferades den 15 februari 2003, skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 3030/93 av den 12 oktober 1993 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land (1) anta den åtgärd som avses i artikel 5 första stycket i avtalet och som utgörs av ett återinförande av kvoterna för textil- och beklädnadsprodukter.

Bestämmelserna i detta beslut om godkännande av avtalet skall ha företräde framför förordning (EEG) nr 3030/93 i den mån samma sakfråga avses.

Utfärdat i Bryssel den 3 mars 2005.

På rådets vägnar

F. BILTGEN

Ordförande


(1)  EGT L 275, 8.11.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2200/2004 (EUT L 374, 22.12.2004, s. 1).


AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Socialistiska republiken Vietnams regering om marknadstillträde

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

och

SOCIALISTISKA REPUBLIKEN VIETNAMS REGERING

nedan kallade tillsammans ”parterna” och enskilt ”parten”,

SOM ERKÄNNER vikten av att samordna sig och förstärka vänskapen, samarbetet och samspelet mellan Vietnam och Europeiska gemenskapen, och

SOM ÖNSKAR utveckla och bredda handels- och investeringsförbindelserna mellan Vietnam och Europeiska gemenskapen,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Från och med den 1 januari 2005 skall Europeiska gemenskapen avbryta tillämpningen av de kvoter för textil- och beklädnadsprodukter som införts för Vietnam, varvid målet skall vara att kvoterna avskaffas.

Artikel 2

Från och med den 1 januari 2005 skall Vietnam vidta följande åtgärder:

Tillämpa tullar på kläder, textilier, konfektionerade artiklar och fibrer på de nivåer som Vietnam åtagit sig enligt det avtal om handel med textil- och beklädnadsprodukter och andra marknadsöppningsåtgärder som paraferades i Hanoi den 15 februari 2003 (1).

Tillämpa en tullsats på 5 % för garner.

Tillämpa en tullsats på 65 % för viner och spritdrycker.

Bevilja investerare och tjänstetillhandahållare från Europeiska gemenskapen en behandling som inte är mindre förmånlig än den som beviljas investerare och tjänstetillhandahållare från Förenta staterna enligt kapitlen om investeringar och tjänstehandel i det bilaterala handelsavtalet mellan Vietnam och Förenta staterna och de relevanta bilagorna till det avtalet.

Bevilja företag från Europeiska gemenskapen tillstånd att få investera inom sektorn för tillverkning av cement och klinker, med förbehåll för de regler som gäller för denna sektor i Vietnam. Dessa regler är icke-diskriminerande.

Ge investerare från telekommunikationssektorn i Europeiska gemenskapen, vilka för närvarande bedriver verksamhet enligt avtal om affärssamarbete med vietnamesiska företag, möjlighet att förnya gällande avtal eller omvandla dem till en annan form av etablering på villkor som inte är mindre förmånliga än de nuvarande, i enlighet med det avtal om WTO som Vietnam och Europeiska gemenskapen paraferade den 9 oktober 2004.

Undanröja restriktioner avseende till vilka kunder som tillhandahållare från Europeiska gemenskapen av datortjänster, byggentreprenader, ingenjörstjänster, integrerade byggtekniska tjänster, arkitekttjänster och stadsplaneringstjänster, vilka för närvarande bedriver verksamhet i Vietnam, får tillhandahålla dessa tjänster.

Överväga att, från fall till fall och på de villkor som anges i det avtal om WTO som Vietnam och Europeiska gemenskapen paraferade den 9 oktober 2004, bevilja företag från Europeiska gemenskapen licenser för att i Vietnam etablera företag som till 100 % är ägda av Europeiska gemenskapen och som skall tillhandahålla datortjänster, byggentreprenader, ingenjörstjänster, integrerade byggtekniska tjänster, arkitekttjänster och stadsplaneringstjänster, utan några begränsningar avseende de kunder till vilka dessa tjänster tillhandahålls.

Ge 4 (fyra) läkemedelsföretag från Europeiska gemenskapen tillstånd att i Vietnam bedriva tillverkning enligt instruktioner från tredje part (”toll manufacturing”) utan licensöverföring, samtidigt som de får behålla sitt tillstånd att saluföra importerade produkter.

Ge företag från Europeiska gemenskapen tillstånd att etablera samriskföretag med vietnamesiska partner, utan någon begränsning av kapitaltillskottet från Europeiska gemenskapen, för att investera i byggande av kontorsbyggnader och lägenheter för försäljning och uthyrning, med iakttagande av Vietnams lagar och förordningar om försäljning och uthyrning av egendom.

Artikel 3

Senast den 31 mars 2005 skall Vietnam vidta följande åtgärder:

Bevilja 1 (en) distributör från Europeiska gemenskapen en licens för att i Vietnam etablera ett företag som till 100 % är ägt av Europeiska gemenskapen, med förbehåll för villkoren i det avtal om WTO som Vietnam och Europeiska gemenskapen paraferade den 9 oktober 2004.

Bevilja 1 (ett) försäkringsbolag från Europeiska gemenskapen en licens för att i Vietnam bedriva livförsäkringsverksamhet.

Ge tillstånd till samriskföretag med ett kapitaltillskott på 51 % från rederier från Europeiska gemenskapen, och ge 1 (ett) rederi från Europeiska gemenskapen tillstånd att i Vietnam etablera ett företag, till 100 % ägt av Europeiska gemenskapen, som skall bedriva detta rederis verksamhet, på de villkor som anges i det avtal om WTO som Vietnam och Europeiska gemenskapen paraferade den 9 oktober 2004.

Ge 1 (en) tjänstetillhandahållare från Europeiska gemenskapen en licens för att i Vietnam tillhandahålla datorstödda bokningssystemtjänster, på de villkor som anges i det avtal om WTO som Vietnam och Europeiska gemenskapen paraferade den 9 oktober 2004.

Bevilja en tullkvot för import av 3 500 stycken färdigmonterade motorcyklar och skotrar med ursprung i Europeiska gemenskapen till en tullsats som uppgår till 70 % av den nuvarande tullsatsen. Minst 50 % av denna kvot skall tilldelas vietnamesiska agenter och distributörer som har ett officiellt tillstånd från tillverkare i Europeiska gemenskapen.

Artikel 4

Vietnam skall vidta följande åtgärder:

Bevilja investerare från Europeiska gemenskapen en behandling som inte är mindre förmånlig än den som japanska investerare får i enlighet med det bilaterala avtalet mellan Japan och Vietnam om investeringar, när det avtalet träder i kraft.

Under 2005 och 2006 bevilja tillhandahållare av miljötjänster från Europeiska gemenskapen 3 (tre) licenser för att i Vietnam som företag till 100 % ägda av Europeiska gemenskapen tillhandahålla miljötjänster, utom tjänster som avser miljökonsekvensbedömningar, med förbehåll för de räckvidder för verksamhet och de villkor som anges i det avtal om WTO som Vietnam och Europeiska gemenskapen paraferade den 9 oktober 2004.

Ge distributörer från Europeiska gemenskapen, vilka enligt lag får bedriva verksamhet i Vietnam, tillstånd att öppna ytterligare 4 (fyra) affärer under 2005 och ytterligare 2 (två) affärer under 2006.

Bevilja 1 (en) distributör från Europeiska gemenskapen licens att i Vietnam under 2006 bedriva verksamhet som ett företag till 100 % ägt av Europeiska gemenskapen på de villkor som anges i det avtal om WTO som Vietnam och Europeiska gemenskapen paraferade den 9 oktober 2004.

Minska förteckningen över förbjudna farmaceutiska ämnen till att omfatta 5–7 ämnen senast i december 2004, och avskaffa denna förteckning helt med avseende på Europeiska gemenskapen senast den 31 december 2005.

Artikel 5

Om Vietnam inte iakttar de skyldigheter som avses i artiklarna 2, 3 och 4 i detta avtal och i punkt 9 i det avtal från 2003 som avses ovan, får Europeiska gemenskapen återinföra kvoter för textil- och beklädnadsprodukter på en nivå som motsvarar den totala volymen av Europeiska gemenskapens kvoter för textil- och beklädnadsprodukter för Vietnam 2004, med tillägg av de årliga ökningssatser som föreskrivs i det avtal om handel med textil- och beklädnadsprodukter och andra marknadsöppningsåtgärder som paraferades i Hanoi den 15 februari 2003.

Om Europeiska gemenskapen inte iakttar de skyldigheter som avses i artikel 1 i detta avtal och i punkt 9 i det avtal om handel med textil- och beklädnadsprodukter och andra marknadsöppningsåtgärder som paraferades i Hanoi den 15 februari 2003, får Vietnam avbryta tillämpningen av sina åtaganden enligt artiklarna 2, 3 och 4 i detta avtal.

Artikel 6

Detta avtal träder i kraft efter utbytet av parternas skriftliga anmälningar om att deras respektive interna förfaranden för detta syfte har slutförts.

Varje part får när som helst föreslå ändringar av detta avtal eller, med en uppsägningstid på minst sex månader, säga upp det. Vid uppsägning skall avtalet upphöra att gälla när uppsägningstiden löper ut.

Detta avtal skall upphöra att gälla den dag Vietnam blir medlem i WTO.

Parterna skall eftersträva att slutföra sina respektive interna förfaranden så att detta avtal kan genomföras senast den 31 december 2004.

Artikel 7

Detta avtal skall upprättas i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och vietnamesiska, vilka alla texter är lika giltiga.

För Europeiska gemenskapen

För Socialistiska republiken Vietnams regering


(1)  Offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning L 152, 26.6.2003, s. 42, som ett ”avtal genom skriftväxling om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Socialistiska republiken Vietnam om handel med textil- och beklädnadsprodukter samt andra marknadsöppningsåtgärder, senast ändrat genom det avtal genom skriftväxling som paraferades den 31 mars 2000”.


Kommissionen

22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/40


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 18 mars 2005

om ett särskilt ekonomiskt stöd från gemenskapen för det program för övervakning av campylobacter i gödkycklingar som för år 2005 lagts fram av Sverige

[delgivet med nr K(2005) 759]

(Endast den svenska texten är giltig)

(2005/245/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (1), särskilt artiklarna 19 och 20 i detta, och

av följande skäl:

(1)

Skyddet av människors hälsa mot de sjukdomar och infektioner som är direkt eller indirekt överförbara från djur till människor (zoonoser) är av största vikt.

(2)

Ett flerårigt nationellt övervakningsprogram för campylobacter i gödkycklingar lades år 2000 fram av de svenska myndigheterna för att få ekonomiskt stöd från gemenskapen. Programmet syftar till att bedöma den grundläggande förekomsten både i primärproduktionen och i livsmedelskedjan och till att gradvis stärka genomförandet av hygienåtgärder i anläggningarna för att minska förekomsten på anläggningsnivå och följaktligen inom livsmedelskedjan. Programmet godkändes av kommissionen och beviljades ett ekonomiskt stöd från gemenskapen för en skälig tidsperiod om högst fyra år för att täcka vissa kostnader som Sverige ådragit sig och för att samla värdefull teknisk och vetenskaplig information. Programmet inleddes den 1 juli 2001.

(3)

Av budgetskäl beslutas gemenskapsstödet för ett år i taget. Genom kommissionens beslut 2001/29/EG (2), 2001/866/EG (3), 2002/989/EG (4) och 2003/864/EG (5) beviljade gemenskapen ekonomiskt stöd för andra halvåret 2001 respektive åren 2002, 2003 och 2004.

(4)

De svenska myndigheterna lade den 28 maj 2004 fram ett program för gemenskapens ekonomiska stöd under 2005 samt ett reviderat program den 2 och 17 november 2004. På grundval av detta förefaller det rimligt att med sex månader förlänga den totala perioden för ekonomiskt stöd från gemenskapen utöver den ursprungligen avtalade totala perioden om fyra år och sålunda bevilja stöd för perioden 1 januari 2005–31 december 2005. Det ekonomiska stödet från gemenskapen för denna period bör fastställas till högst 160 000 euro.

(5)

Enligt artikel 3.2 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 (6) skall de veterinära åtgärder och växtskyddsåtgärder som vidtas enligt gemenskapsbestämmelserna finansieras genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Vid finanskontrollen tillämpas artiklarna 8 och 9 i förordning (EG) nr 1258/1999.

(6)

Ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen bör beviljas under förutsättning att de planerade åtgärderna genomförs effektivt och att myndigheterna ger all nödvändig information inom de angivna tidsfristerna.

(7)

Det föreligger ett behov av att klargöra den växelkurs som skall användas när de inlämnade ersättningsansökningarna omräknas i nationell valuta enligt definitionen i artikel 1 d i rådets förordning (EG) nr 2799/98 av den 15 december 1998 om att fastställa ett agromonetärt system för euron (7).

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Det program för övervakning av campylobacter i gödkycklingar som lagts fram av Sverige godkänns härmed för en period av tolv månader från och med den 1 januari 2005.

2.   Det ekonomiska stödet från gemenskapen för det program som avses i punkt 1 skall utgöra 50 % av de kostnader (exkl. mervärdesskatt) som Sverige haft för laboratorietest, med högst 165 svenska kronor per bakteriologiskt test för detektion av campylobacter, högst 330 svenska kronor per test för räkning av campylobacter och högst 330 svenska kronor för ”genetiska fingeravtryckstest” av campylobacter, totalt högst 160 000 euro.

Artikel 2

1.   Det ekonomiska stöd som avses i artikel 1.2 skall beviljas Sverige under förutsättning att programmet genomförs i enlighet med gällande bestämmelser i gemenskapslagstiftningen, inbegripet reglerna om konkurrens och om tilldelning av offentliga kontrakt, och att det är underkastat de villkor som föreskrivs i punkterna a–e.

a)

De lagar och andra författningar som krävs för genomförandet av programmet träder i kraft senast den 1 januari 2005.

b)

En ekonomisk och teknisk utvärdering efter halva tiden omfattande programmets första fem månader skall översändas senast fyra veckor efter rapporteringsperiodens slut. Rapporten kall utformas enligt förlagan i bilagan.

c)

Senast den 31 mars 2006 skall en slutrapport översändas om programmets genomförande i dess helhet och dess resultat för hela den period under vilken det ekonomiska stödet från gemenskapen utgått, dvs. 1 juli 2001–31 december 2005. Rapporten skall också innehålla en teknisk och ekonomisk utvärdering för år 2005, som är utformad enligt den förlaga som anges i bilagan, och åtföljas av handlingar som styrker de kostnader som uppstått.

d)

Dessa rapporter skall ge väsentlig och värdefull teknisk och vetenskaplig information som motsvarar syftet med gemenskapsåtgärden.

e)

Programmet skall genomföras på ett effektivt sätt.

2.   Om den tidsgräns som anges i 1 c inte iakttas, skall bidraget minskas med 25 % den 1 maj, 50 % den 1 juni, 75 % den 1 juli och 100 % den 1 september.

Artikel 3

Växlingskursen för de ansökningar som inlämnats i nationell valuta under månaden ”n” skall vara den som rådde den tionde dagen i månaden ”n + 1” eller den närmast föregående dag för vilken en kurs anges.

Artikel 4

Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till Konungariket Sverige.

Utfärdat i Bryssel den 18 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG (EUT L 325, 12.12.2003, s. 31).

(2)  EGT L 6, 11.1.2001, s. 22.

(3)  EGT L 323, 7.12.2001, s. 26.

(4)  EGT L 344, 19.12.2002, s. 45.

(5)  EUT L 325, 12.12.2003, s. 59.

(6)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

(7)  EGT L 349, 24.12.1998, s. 1.


BILAGA

Teknisk och finansiell information beträffande genomförandet av ett program för övervakning av campylobacter i gödkycklingar, Sverige

Avsnitt A.   Teknisk rapport om kontroller

Rapporteringsperiod från … till …

1.

Genomförd undersökning på diagnostiklaboratorier

a)

Rutinprov

 

Antal undersökta slaktgrupper

Totalt antal ”socks samples” vid anläggningen

Totalt antal prover från avföring uppsamlad med svabb vid slakt

Totalt antal halsskinnsprover vid slakt

Totalt antal prov

Bakteriologisk undersökning av campylobacter

 

 

 

 

 

b)

Ytterligare provtagning vid anläggningen under tider med hög förekomst

 

Antal undersökta anläggningar

Totalt antal avföringsprover

Bakteriologisk undersökning av campylobacter

 

 

c)

Ytterligare provtagning vid slakt under tider med hög förekomst

 

Antal undersökta slaktgrupper

Totalt antal blindtarmsprov

Bakteriologisk undersökning av campylobacter

 

 

d)

Provtagning för räkning av campylobacter vid slakt

 

Antal undersökta slaktgrupper

Antal halsskinnsprov

Antal prov från sköljvatten från hela slaktkroppen

Totalt antal prov

Bakteriologisk undersökning av campylobacter

 

 

 

 

e)

Provtagning för spårbarhetsundersökningar

Antal PFGE-analyser (pulse field gel electrophoresis, pulsfälts-DNA-analyser) av campylobacter:

2.

Uppföljning av provtagningen

Antal uppföljningsskrivelser till producenterna

Antal uppföljningsbesök

3.

Beskrivning av den epidemiologiska situationen i livsmedelskedjan (resultat och analys av provtagningsresultaten, besök på anläggningar)

4.

Beskrivning av den epidemiologiska situationen för människor (tendenser för och källor till campylobacterios)

5.

Den rapporterande myndighetens namn och adress:

Avsnitt B.   Redovisning av kostnader för kontrollen (1)

Rapporteringsperiod från … till …

Referensnummer för kommissionens beslut att bevilja ekonomiskt stöd:

Kostnader i samband med verksamhet bedriven på/av

Kostnader under rapporteringsperioden (nationell valuta)

Bakteriologisk undersökning av campylobacter

 

Räkning av campylobacter

 

”Genetiska fingeravtryckstest” av campylobacter

 


(1)  När den slutrapport som avses i artikel 2 c översänds skall den innehålla en förteckning över alla kostnader för varje post samt kopior på de handlingar som styrker dessa kostnader.


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/44


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 20 oktober 2004

om det statliga stöd nr C 40/02 (ex N 513/01) som Grekland planerar att genomföra till förmån för Hellenic Shipyards ΑΕ

[delgivet med nr K(2004) 3919]

(Endast den grekiska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2005/246/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1540/98 om fastställande av nya regler för stöd till varvsindustrin (1),

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (2) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I.   FÖRFARANDE

(1)

I enlighet med förordning (EG) nr 1540/98 fick kommissionen genom en skrivelse av den 16 juli 2001 av Grekland en anmälan om ett flertal statliga stödåtgärder för Hellenic Shipyards AE (nedan kallat ”Hellenic Shipyards”). Anmälan mottogs efter ett antal kontakter med de grekiska myndigheterna, sedan kommissionen uppmärksammat åtgärderna i fråga.

(2)

Genom en skrivelse av den 5 juni 2002 (3), som på det giltiga språket offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning  (4), underrättade kommissionen Republiken Grekland om sitt beslut att godkänna vissa av de berörda statliga stödåtgärderna. När det gäller vissa andra åtgärder (nedan kallade ”de ifrågasatta åtgärderna”), beslöt den samtidigt att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget, särskilt de åtgärder som föreskrivs i artikel 5.2 och 6.2 i lag nr 2941/2001 som avser Hellenic Shipyards.

(3)

De grekiska myndigheterna svarade kommissionen genom skrivelser av den 16 september och den 13 december 2002. Genom en skrivelse av den 6 september 2002 fick kommissionen också synpunkter från en berörd part. Kommissionen har översänt dessa synpunkter till de grekiska myndigheterna genom en skrivelse av den 2 oktober 2002.

(4)

I en skrivelse av den 16 september 2002 begärde de grekiska myndigheterna en förlängning av tidsfristen för sitt svar på synpunkterna från berörda parter och meddelade kommissionen att den grekiska regeringen övervägde att lagstiftningsvägen upphäva de ifrågasatta stödåtgärderna. Samtidigt begärde de en förlängning med tre månader av tidsfristen för svaret i samband med kommissionens undersökningsförfarande.

(5)

Genom en skrivelse av den 30 januari 2003 meddelade de grekiska myndigheterna kommissionen att den grekiska regeringen beslutat att upphäva de ifrågasatta åtgärderna. Samtidigt begärde de att tidsfristen skulle förlängas med ytterligare tre månader för att genomföra detta beslut. Genom en skrivelse av den 3 april 2003 meddelade de grekiska myndigheterna kommissionen att de två åtgärderna skulle upphävas i ett ”kommande” utkast till lag.

(6)

Genom en skrivelse av den 1 augusti 2003 begärde kommissionen att de grekiska myndigheterna skulle tillhandahålla lagtexten där åtgärderna upphävs och datum för det grekiska parlamentetets omröstning om lagen. Genom en skrivelse av den 1 oktober 2003 svarade de grekiska myndigheterna kommissionen att de ifrågasatta åtgärder skulle upphävas i lag.

(7)

Genom en skrivelse av den 11 november 2003 upprepade kommissionen sin begäran till de grekiska myndigheterna om lagtexten där de två åtgärderna upphävs och om datum för beslut. Genom en skrivelse av den 24 januari 2004 meddelade de grekiska myndigheterna kommissionen att ett upphävande av de två åtgärderna ingick i en lag som skulle behandlas av det grekiska parlamentetet den 13 februari 2004.

(8)

Genom en skrivelse av den 17 mars 2004 begärde kommissionen att Grekland skulle meddela vad som gjorts för att upphäva åtgärderna. De grekiska myndigheterna meddelade kommissionen, genom en skrivelse av den 29 april 2004, att den ”nya administrationen” avsåg att upphäva de två åtgärderna. Kommissionen påminde samtidigt de grekiska myndigheterna att dessa förbundit sig att upphäva de ifrågasatta åtgärderna på ett möte i Aten den 28 juni 2004 mellan kommissionens företrädare och de grekiska myndigheterna.

(9)

Enligt vad kommissionen erfar har de grekiska myndigheterna emellertid inte vidtagit några åtgärder för att upphäva de ifrågasatta åtgärderna. Av detta skäl har kommissionen beslutat att avsluta förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget med ett negativt beslut om de två ifrågasatta åtgärderna.

II.   DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET

A.   Rättslig grund

(10)

Lag nr 2941/2001 (nedan kallad ”lagen”) avser bland annat Hellenic Shipyards. Den antogs i augusti 2001 och offentliggjordes den 12 september 2001 i del A av Greklands officiella tidning.

B.   Godkänt stöd

(11)

Genom en skrivelse av den 5 juni 2002 (5), godkände kommissionen stöd på 29,5 miljoner euro som Grekland avsåg att bevilja i enlighet med ovannämnda lag för att uppmuntra de anställda inom den civila varvsdelen att frivilligt lämna Hellenic Shipyards. Kommissionen ansåg att stödet uppfyllde villkoren i artikel 4 i förordning (ΕG) nr 1540/98 och därför var förenligt med den gemensamma marknaden.

C.   Förfarandet i artikel 88.2 i EG-fördraget

(12)

Samtidigt beslöt kommissionen att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget. I enlighet med artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999, om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (6), uppmanade den berörda parter att inkomma med synpunkter (7). Kommissionen uttryckte tvivel om att de två stödåtgärderna skulle vara förenliga med förordning (EG) nr 1540/98.

(13)

Kommissionen konstaterar att de ifrågasatta åtgärderna inte kan betraktas som anmälda stöd enligt förordning (EG) nr 1540/98. Då de ifrågasatta åtgärderna regleras i en lag som trädde i kraft den 12 september 2001 och därefter inte har upphävts, bedöms de som olagligt stöd.

(14)

Förordning (EG) nr 1540/98 upphörde visserligen att gälla den 31 december 2003 och omfattas inte av kommissionens tillkännagivande om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd är olagligt (8). Av hänsyn till etablerad praxis kommer kommissionen trots det att tillämpa den förordningen på föreliggande ärende. Kommissionen skulle ha kommit till samma slutsats, även om åtgärderna bedömts i enlighet med gällande rambestämmelser för statligt stöd till varvsindustrin (9).

a)   Artikel 5.2 i lagen

(15)

Enligt artikel 5.2 i lagen skall staten täcka en del av företagets framtida pensionsåtaganden. Enligt grekisk lag får den som pensionerar sig en engångssumma som normalt motsvarar 40 % av vad en friställd erhåller. Enligt bestämmelsen skall staten täcka denna kostnad i förhållande till den anställdes anställningstid på Hellenic Shipyards, tills företaget säljs till de nya aktieägarna. Motsvarande belopp utbetalas till företaget på begäran. Enligt bestämmelsen skall alltså staten stå för en del av denna engångssumma fram till 2035, när de sista kan gå i pension av dem som var anställda före överlåtelsen till de nya aktieägarna.

b)   Artikel 6.4 i lagen

(16)

Artikel 6.4 i lagen avser tre poster i företagets balansräkning av den 31.12.1999: ”skattefria reserver”, ”särskilda reserver” och”medel för höjning av aktiekapitalet”. Dessa är befriade från skatter och andra avgifter och kan kvittas mot föregående års förluster.

(17)

Enligt de grekiska myndigheterna är skattesatsen 10 % när icke börsnoterade aktiebolag kapitaliserar skattefria reserver. Detta innebär att om skattefria reserver kvittas mot tidigare förluster, skall det aktuella beloppet beskattas med 10 %. Enligt de grekiska myndigheterna uppgick de skattefria reserverna till 112 miljoner euro och motsvarande skatt skulle därmed bli 11,2 miljoner euro.

III.   GREKLANDS SYNPUNKTER

(18)

Genom en skrivelse av den 16 september 2002 inkom de grekiska myndigheterna med sina första kommentarer till de ifrågasatta åtgärderna (10). De grekiska myndigheterna framhöll särskilt att enligt grekisk lagstiftning (11), beskattas särskilda reserver som kapitaliseras med en speciell skattesats på 5 % (och är redan beskattade när de avsätts), inte med kommissionens angivna skattesats på 10 %. Det aktuella beloppet var därför 171 282 euro och inte 342 564 euro.

(19)

Dessutom påpekade de grekiska myndigheterna att när medel för höjning av aktiekapitalet kapitaliseras blir kapitalskatten bara 1 % och alltså inte 10 % som det påstås i kommissionens skrivelse. Det aktuella beloppet var därför 255 906 euro och inte 2,55 miljoner euro som kommissionen beräknade när förfarandet inleddes.

(20)

De grekiska myndigheterna kommer därför fram till att de skattefria reserverna på 11,2 miljoner euro i kommissionens skrivelse bör korrigeras till 8,69 miljoner euro i enlighet med följande beräkning:

Kapitalisering av skattefria reserver

43 544 350 euros × 10 %

4 354 435 euros

Särskilda reserver

39 155 498 euros × 10 %

 

För fastighetsförsäljning

3 525 645 euros × 5 %

3 915 550 euros

171 282 euros

För vid avsättningen beskattad

 

 

Aktier över pari (12)

Obeskattade

Aktieägarnas deposition

25 590 609 euros × 1 %

255 906 euros

Total

 

8 697 173 euros

(21)

Utöver invändningarna mot beloppsberäkningarna meddelade de grekiska myndigheterna i samma skrivelse kommissionen att den grekiska regeringen övervägde att upphäva de lagbestämmelser mot vilka kommissionen inlett förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget. I sin skrivelse av den 30 januari 2003 underrättade de grekiska myndigheterna formellt kommissionen att de beslutat upphäva de två bestämmelserna. Denna uppgift bekräftades i de grekiska myndigheternas följande meddelanden av den 3 april och oktober 2003 samt den 24 januari och 29 april 2004.

(22)

Kommissionen kan därför göra gällande att de grekiska myndigheterna instämmer i att de ifrågasatta åtgärderna utgör olagligt statligt stöd.

IV.   SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER

(23)

Den 9 september 2002 mottog kommissionen synpunkter från företrädare för Elefsis Shipbuilding and Industrial Enterprises (nedan kallat ”Elefsis Shipyards”), en direkt konkurrent till Hellenic Shipyards. Dessa var ett svar på kommissionens uppmaning till berörda parter att inkomma med synpunkter på stödet som kommissionen inlett förfarandet mot. Synpunkterna meddelades Grekland genom en skrivelse av den 2 oktober 2002.

(24)

Elefsis Shipyards ansåg att kommissionens iakttagelser motiverade en närmare undersökning, särskilt beträffande Hellenic Shipyards kapitalreserver och företagets faktiska kapacitet när det gäller militär (75 %) och civil (25 %) fartygsbyggnad och fartygsreparation.

(25)

Om kapitalreserverna som kommissionen granskar i ärendet menade Elefsis Shipyards att kommissionen borde undersöka om den grekiska lagstiftingens normala skattesats för mot förluster kvittade kapitalreserver skulle motsvarat 10 %, om lag nr 2941/2001 inte gällt.

V.   BEDÖMNING AV STÖDET

(26)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Enligt EG-domstolens rättspraxis uppfylls villkoret om påverkan på handeln, om det stödmottagande företaget ägnar sig åt ekonomisk verksamhet som innebär handel mellan medlemsstaterna.

(27)

Kommissionen konstaterar att fartygsbyggnad är en ekonomisk verksamhet som innebär handel mellan medlemsstaterna. Därför omfattas stödet i fråga av artikel 87.1 i EG-fördraget.

(28)

Enligt artikel 87.3 e i EG-fördraget kan stöd av annat slag, i enlighet med vad rådet på förslag från kommissionen kan komma att bestämma genom beslut med kvalificerad majoritet, anses vara förenligt med den gemensamma marknaden. Kommissionen konstaterar att rådet på denna grundval antog förordning (EG) nr 1540/98.

(29)

Enligt kommissionens tillkännagivande om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd är olagligt, skall statligt stöds oförenlighet med den gemensamma marknaden bedömas utifrån de instrument som gällde när stödet beviljades. Även om tillkännagivandet inte är tillämpligt på det här ärendet, skall kommissionen för en konsekvent praxis ändå tillämpa det i föreliggande ärende, särskilt som dess bedömning inte skulle förändras om den baserades på gällande rambestämmelser för statligt stöd till varvsindustrin (13).

(30)

Kommissionen konstaterar att ”nybyggnad av fartyg” enligt förordning (EG) nr 1540/98 betyder byggande av havsgående handelsfartyg med automatisk framdrivning. Kommissionen konstaterar också att Hellenic Shipyards bygger sådana fartyg och därmed är ett företag som omfattas av förordning (EG) nr 1540/98.

(31)

Kommissionens uppgift var därför att bedöma om de ifrågasatta åtgärderna enligt förordning (EG) nr 1540/98 snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen inom byggande och reparation av civila fartyg. Enligt de grekiska myndigheternas uppgifter avser Hellenic Shipyards varvsverksamhet till 75 % militära ändamål, vilket har konsekvenser för statligt stöd som omfattas av artikel 5.2 i lagen.

a)   Artikel 5.2 i lagen

(32)

Enligt denna skall staten täcka den del av pensionskostnaden som står i proportion till det antal år som personen varit anställd i Hellenic Shipyards innan det såldes, jämfört med det antal år personen varit anställd efter försäljningen. Bestämmelsen säkerställer alltså att en del av engångssumman till anställda som går i pension betalas av staten till 2035, när de sista av de nuvarande anställda kan gå i pension.

(33)

Enligt de grekiska myndigheternas uppgifter skulle åtgärden kosta högst cirka 7 miljoner euro, men eftersom vissa anställda inte stannar till pensioneringen beräknas kostnaden till 4 miljoner euro. Då de grekiska myndigheterna hävdat att 75 % av de anställda som berörs av åtgärden återfinns inom den militära varvsdelen, har åtgärdens statliga stöd beräknats till omkring 1 miljoner euro (motsvarande 25 % av de anställda som berörs av åtgärden).

(34)

Kommissionen anser att åtgärden innebär driftsstöd, eftersom den skulle minska företagets normala verksamhetskostnader. Då sådant stöd inte omfattas av förordning (EG) nr 1540/98, drar kommissionen slutsatsen att det inte är förenligt med den gemensamma marknaden.

(35)

Kommissionen konstaterar att det är de grekiska myndigheterna som står för uppgiften om att militär fartygsbyggnad och fartygsreparation står för 75 % och motsvarande civila del för 25 %. Denna proportion omfattades inte av det formella granskningsförfarandet i detta ärende. Föreliggande beslut skall dock inte påverka senare slutsatser som kommissionen kan dra i samband med andra förfaranden.

b)   Artikel 6.4 i lagen

(36)

Enligt denna bestämmelse kan företaget föra vissa skattefria reserver till aktiekapitalet utan att betala den lagstadgade skatten på 10 %, om de kvittas mot tidigare års förluster. De är skatte- och avgiftsfria och kan kvittas mot tidigare års förluster.

(37)

Artikel 6.4 i lagen avser tre poster i företagets balansräkning: ”skattefria reserver”, ”särskilda reserver” och”medel för höjning av aktiekapitalet”. Enligt de grekiska myndigheterna är skattesatsen 10 % vid kapitalisering, när icke börsnoterade aktiebolag kapitaliserar skattefria reserver. Detta innebär att om skattefria reserver kvittas mot tidigare förluster, skall det aktuella beloppet beskattas med 10 %. Enligt de grekiska myndigheterna uppgick de skattefria reserverna till 112 miljoner euro och motsvarande skatt skulle därmed uppgå till 11,2 miljoner euro enligt normala grekiska skatteregler.

(38)

De föreslagna skattebefrielserna vid kvittning av reserverna mot tidigare förluster utgör en fördel för företaget och måste därför betraktas som statligt stöd. Förordning (EG) nr 1540/98 omfattar inte sådant stöd och kommissionen drar därför slutsatsen att denna bestämmelse inte är förenlig med den gemensamma marknaden. Detta kan motiveras närmare:

(39)

De grekiska myndigheterna anser att skattebefrielsen för en del av Hellenic Shipyards skattefria reserver (cirka 43 miljoner euro) inte kan anses skapa en vinst på 10 % på företagets kvittade belopp. Ett tidigare kommissionsbeslut (14) om skuldavskrivning från 1997 baserades på lag nr 2367/95, om företags sanering och delvisa privatisering, enligt vilken 99 % av företags samtliga skulder kunde skrivas av. Bestämmelsen gällde oberoende av om skulderna tagits upp i räkenskaperna eller inte och skulder som uppkom till och med den 31 januari 1996.

(40)

De grekiska myndigheterna hävdar att om Hellenic Shipyards till den 31 januari 1996 kvittat tidigare års förluster mot de skattefria reserverna, skulle den resulterande skatten på 10 % på aktuella 43 miljoner euro ge upphov till en skatteskuld som enligt lag nr 2367/95 skulle skrivits av till 99 %. De hävdar vidare att företaget fortfarande kan lämna in handlingar för reglering enligt denna bestämmelse. Företagets enda fördel med att kvitta 100 % av de skattefria reserverna mot tidigare års förluster blir följaktligen 43 0000 euro (1 % av 10 % av 43 miljoner euro).

(41)

När det formella granskningsförfarandet inleddes noterade kommissionen två problem med denna argumentation. I kommissionens beslut från 1997 anges för det första ett exakt belopp för Hellenic Shipyards godkända skuldavskrivning. Kommissionen kunde inte tillåta ytterligare skuldavskrivning i enlighet med kommissionens beslut från 1997, eftersom det i beslutet angivna maximibeloppet inte får överskridas. I beslutet från 1997 anges inte heller att ytterligare skulder skulle kunna skrivas av senare, även om de kan hänföras till perioden före 1996 års utgång.

(42)

Utifrån tillgängliga uppgifter drar kommissionen därför slutsatsen att de föreslagna skattebefrielserna vid kvittning av reserverna mot gamla förluster uppgår till 4,3 miljoner euro, som utgör en fördel för företaget och därmed innebär statligt stöd. I förordning (EG) nr 1540/98 omfattar inte sådant stöd och kommissionen drar slutsatsen att det är oförenligt med den gemensamma marknaden.

(43)

Beträffande den andra halvan av de ”skattefria reserverna”, cirka 39 miljoner euro, har de grekiska myndigheterna hävdat att de kan föras tillbaka på en hotellförsäljning 1956 och inte behövde beskattas enligt dåvarande lagstiftning. Beloppets skattebefrielse på 3,9 miljoner euro framstår också som ett stöd som är inte förenligt med den gemensamma marknaden.

(44)

Kommissionens formella granskningsförfarande avsåg också en annan post på 0,2 miljoner euro avseende aktieemission över pari. De grekiska myndigheterna har meddelat kommissionen att även detta tillskott avser en höjning av aktiekapitalet och normalt inte beskattas.

(45)

Beträffande de särskilda reserverna på 3,4 miljoner euro hävdar de grekiska myndigheterna att de beskattades enligt gällande skatteregler när de uppkom, varför det inte uppstår någon skattemässig fördel när de kvittas mot gamla förluster. Kommissionen konstaterar dock att de särskilda reservernas belopp redovisas i balansräkningen under reserver. Kommissionen förutsätter därför att beloppets kvittning mot gamla förluster också borde beskattas med 10 % enligt de normala skattereglerna.

(46)

Skattebefrielsen för de särskilda reserverna, på 340 000 euro, framstår också som stöd. Av samma skäl som ovan finner kommissionen därför att det är oförenligt med den gemensamma marknaden.

(47)

”Medel för höjning av aktiekapitalet” uppgår till 25,6 miljoner euro. Enligt de grekiska myndigheterna är detta vad den grekiska staten betalade Hellenic Shipyards som kompensation för kostnaderna för att 1996–1997 minska personalen med cirka 1 000 personer. Enligt de grekiska myndigheterna är detta belopp skattefritt, eftersom det används till kvittning av gamla förluster.

(48)

För ovannämnda belopp skulle företaget ha betalat 10 % i skatt. Kommissionen konstaterar ett stöd på 2,56 miljoner euro, i form av skattebefrielse för kvittning mot gamla förluster, som är oförenligt med den gemensamma marknaden.

(49)

Kommissionen noterar att gamla förluster enligt artikel 6.4 i lagen utan tidsbegränsningar får användas bokföringstekniskt. När förfarandet inleddes begärde kommissionen uppgifter om huruvida detta i sig ger Hellenic Shipyards en fördel i förhållande till normala grekiska skatteregler.

(50)

De grekiska myndigheterna har inte lämnat något relevant information. Det faktum att Grekland flera gånger meddelat kommissionen att man förbinder sig att upphäva hela artikel 6.4 i lagen, är dock tillräckligt bevis på att även denna åtgärd bör betraktas som statligt stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden.

(51)

Kommissionens bedömning av de ifrågasatta åtgärderna, enligt skrivelsen till Grekland av den 5 juni 2002, har generellt inte påverkats av Greklands lämnade uppgifter. Dessutom tycks Grekland instämma i kommissionens analys att de ifrågasatta åtgärderna är oförenliga med den gemensamma marknaden, eftersom man flera gånger (15) förbundit sig att lagstiftningsvägen upphäva de två ifrågasatta åtgärderna.

VI.   KLAGOMÅL OM PÅSTÅTT STÖD TILL HELLENIC SHIPYARDS

(52)

Kommissionen har mottagit ett formellt klagomål om påstått statligt stöd som den grekiska regeringen skulle beviljat Hellenic Shipyards. Klagomålets påståenden håller för närvarande på att granskas. Kommissionen konstaterar att föreliggande beslut inte föregriper resultatet av föreliggande eller andra granskningar som den gjort eller kommer att göra av det påstådda statliga stödet till Hellenic Shipyards.

(53)

Om den klagandes påståenden om beräkningen av stödbelopp som kan beviljas enligt artikel 6.4 i lagen (16), konstaterar kommissionen att påståendena inte längre har något föremål, då det i föreliggande beslut föreskrivs att denna bestämmelse skall upphävas.

VII.   SLUTSATSER

(54)

De grekiska myndigheterna har indirekt anslutit sig till kommissionens bedömning att de två ifrågasatta åtgärderna utgör statligt stöd som är oförenligt med fördraget. De grekiska myndigheterna har förbundit sig att upphäva de två bestämmelserna genom en lagändring som föreläggs det grekiska parlamentet, men de har hittills inte verkställt detta. Förfarandet som inleddes med skrivelsen av den 5 juni 2002 måste kommissionen därför avsluta med ett beslut som ålägger Grekland att upphäva de två åtgärderna och att återkräva allt stöd som kan ha beviljats på denna grund.

(55)

Kommissionen vill understryka att åtgärdernas innehåll bör upphävas så att inslaget av statligt stöd elimineras. Om Hellenic Shipyards fördelar enligt artikel 5.2 och artikel 6.4 i lagen också erhålls i enlighet med andra rättsakter, bör Grekland se till att även dessa upphävs och att stöd som beviljats på den grunden återkrävs från mottagarna.

(56)

De grekiska myndigheterna har meddelat kommissionen att inget stöd har beviljats i enlighet med de två ifrågasatta bestämmelserna. Kommissionen vill dock uppmärksamma dem på det faktum att stöd som utbetalats i enlighet med dessa bestämmelser skall återkrävas i sin helhet och utan dröjsmål.

(57)

Enligt artikel 7.7 i förordning (EG) nr 659/1999 får kommissionen fatta ett negativt beslut när tidsfristen enligt artikel 7.6 har löpt ut, på grundval av de upplysningar som den har tillgång till. De grekiska myndigheternas uppgifter har inte ändrat kommissionens konstaterande att de ifrågasatta bestämmelserna utgör statligt stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden.

(58)

Kommissionen avslutar därmed det den 5 juni 2002 inledda granskningsförfarandet av åtgärderna enligt artikel 6.4 i lagen som befriar Hellenic Shipyards från skatter och enligt artikel 5.2 som innebär att staten täcker en del av de framtida pensionskostnaderna för de anställda inom den civila varvsdelen. Dessa åtgärder utgör statligt stöd som inte är förenligt med förordning (EG) nr 1540/98 och följaktligen inte heller med den gemensamma marknaden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 5.2 och artikel 6.4 i lag nr 2941/2001 utgör statligt stöd till Hellenic Shipyards AE som är oförenligt den gemensamma marknaden.

Stödet får därför inte genomföras.

Artikel 2

Grekland skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att från Hellenic Shipyards AE återkräva det stöd som avses i artikel 1 och som olagligen redan utbetalats till stödmottagaren.

Återkravet skall ske utan dröjsmål och i enlighet med förfarandena i nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa detta beslut.

Det stöd som skall återkrävas skall innefatta ränta som löper från den dag stödet stod till stödmottagarens förfogande till den dag det har återbetalats.

Räntan skall beräknas enligt kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (17).

Grekland skall avbryta stödåtgärden och från och med delgivningsdatum för detta beslut inställa utbetalningen av stöd som ännu inte utbetalats.

Artikel 3

Grekland skall inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Republiken Grekland.

Utfärdat i Bryssel den 20 oktober 2004.

På kommissionens vägnar

Mario MONTI

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 202, 18.7.1998, s. 1.

(2)  EGT C 186, 6.8.2002, s. 5.

(3)  SG(2002) D/230101.

(4)  EGT C 186, 6.8.2002, s. 5.

(5)  SG(2002) D/230101.

(6)  EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

(7)  EGT C 186, 6.8.2002, s. 5.

(8)  EGT C 119, 22.5.2002, s. 22.

(9)  Rambestämmelser, EUT C 317, 30.12.2003, s. 11.

(10)  I samma skrivelse begärde de grekiska myndigheterna också att tidsfristen för deras fullständiga svar skulle förlängas med anledning av ärendets ”känslighet, komplexitet och allvar”.

(11)  Artikel 13.6 i lag nr 2459/97.

(12)  Enligt de grekiska myndigheterna avser denna post kapitaltillskott från aktieägarna. Kapitaltillskott beskattas normalt inte.

(13)  Det kan konstateras att en tillämpning av gällande rambestämmelser inte skulle förändra förfarandets resultat, eftersom de liksom förordning (EG) nr 1540/98 inte omfattar driftsstöd.

(14)  Statligt stöd 10/94 (ex NN 104/93) Grekland (EGT C 306, 8.10.1997, s. 5).

(15)  Se punkterna 4 och 5 ovan.

(16)  I ett meddelande till kommissionen hävdar den klagande att Hellenic Shipyards på grundval av de ifrågasatta bestämmelserna sluppit betala cirka 34 miljoner euro i skatt. I en senare inlaga konstaterar den klagande också att stödbeloppet i enlighet med artikel 5.2 i lagen är 1 miljoner euro högre, eftersom Hellenic Shipyards skattelättnader i enlighet med artikel 6.4 i lagen kan beräknas som följer: a) 14,625 miljoner euro för kvittningen av kapitalreserven på 39 miljoner euro, b) 4,66 miljoner euro för kapitalreserver på 43 miljoner, 0,2 miljoner respektive 3,4 miljoner euro (enligt en grekisk skatteexpert), och c) ett belopp motsvarande kapitalreserver på 85,6 miljoner euro.

(17)  EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/53


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 3 mars 2005

om inledande av en undersökning enligt artikel 4.3 i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen

[delgivet med nr K(2005) 577]

(Text av betydelse för EES)

(2005/247/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2408/92 (1), särskilt artikel 4.3 i denna, och

av följande skäl:

I.   Bakgrund

(1)

Den 10 december 2004 uppmanade Italien i enlighet med artikel 4.1 a i förordning (EEG) nr 2408/92 kommissionen att i Europeiska unionens officiella tidning (EGT resp. EUT) offentliggöra införandet av allmän trafikplikt på 18 flyglinjer mellan flygplatser på Sardinien och Italiens större nationella flygplatser (2).

(2)

Trafikplikten gäller främst följande:

Följande 18 flyglinjer berörs:

Alghero–Rom och Rom–Alghero,

Alghero–Milano och Milano–Alghero,

Alghero–Bologna och Bologna–Alghero,

Alghero–Turin och Turin–Alghero,

Alghero–Pisa och Pisa–Alghero,

Cagliari–Rom och Rom–Cagliari,

Cagliari–Milano och Milano–Cagliari,

Cagliari–Bologna och Bologna–Cagliari,

Cagliari–Turin och Turin–Cagliari,

Cagliari–Pisa och Pisa–Cagliari,

Cagliari–Verona och Verona–Cagliari,

Cagliari–Neapel och Neapel–Cagliari,

Cagliari–Palermo och Palermo–Cagliari,

Olbia–Rom och Rom–Olbia,

Olbia–Milano och Milano–Olbia,

Olbia–Bologna och Bologna–Olbia,

Olbia–Turin och Turin–Olbia,

Olbia–Verona och Verona–Olbia.

Samtliga 18 flyglinjer och den allmänna trafikplikt som införts för dem utgör ett enda paket, vilket i sin helhet och fullständigt måste godtas av intresserade trafikföretag, utan någon som helst ersättning och oavsett art eller ursprung.

För att säkerställa att tjänsten utförs korrekt och kontinuerligt måste varje enskilt trafikföretag (eller ledande trafikföretag) som godtar den allmänna trafikplikten ställa en säkerhet avseende fullgörandet som skall uppgå till minst femton miljoner euro och som skall säkerställas genom bankgaranti för att aktiveras för minst fem miljoner euro vid första begäran därom och genom en försäkringsgaranti för resterande belopp.

Minsta antal flygningar, flygtiderna och tillhandahållen kapacitet för varje flyglinje framgår av avsnitt 2 ”2. DEN ALLMÄNNA TRAFIKPLIKTEN” i det meddelande om införande av allmän trafikplikt som har offentliggjorts i EUT C 306 av den 10 december 2004 och till vilket detta beslut uttryckligen hänvisar.

Flygplanens minsta kapacitet framgår av avsnitt 3 ”FLYGPLAN SOM SKALL ANVÄNDAS” i det meddelande om införande av allmän trafikplikt som har offentliggjorts i EUT C 306 av den 10 december 2004 och till vilket detta beslut uttryckligen hänvisar.

Prisstrukturen för samtliga berörda flyglinjer framgår av avsnitt 4 ”4. PRISER” i det meddelande om införande av allmän trafikplikt som har offentliggjorts i EUT C 306 av den 10 december 2004 och till vilket detta beslut uttryckligen hänvisar.

Enligt punkt 4.8 i meddelandet är de som bedriver verksamhet på de berörda flyglinjerna enligt lag bundna att tillämpa förmånliga priser (såsom de fastställs i avsnittet ”PRISER”) på bland annat följande passagerargrupper:

Personer födda på Sardinien, även om de inte är bosatta på Sardinien.

Make/maka och barn till personer födda på Sardinien.

Trafikplikten är tänkt att gälla från den 1 januari 2005 till den 31 december 2007.

De trafikföretag som avser att godta den allmänna trafikplikten måste inom 15 dagar från meddelandets offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning lägga fram ett formellt godtagande inför den behöriga italienska myndigheten.

(3)

Redan före den trafikplikt som är föremål för detta beslut hade Italien infört trafikplikt på sex flyglinjer mellan flygplatserna på Sardinien och Rom respektive Milano, vilket offentliggjordes i EGT C 284 av den 7 oktober 2000  (3). I enlighet med artikel 4.1 d i förordning (EEG) nr 2408/92 genomfördes ett anbudsförfarande (4) för flyglinjerna. Syftet var att välja ut de trafikföretag som skulle få tillstånd att ensamma och mot ekonomisk ersättning bedriva lufttrafik på linjerna.

(4)

Följande lufttrafikföretag fick då tillstånd att bedriva lufttrafik:

Alitalia på flyglinjen Cagliari–Rom.

Air One på flyglinjerna Cagliari–Milano, Alghero–Milano och Alghero–Rom.

Merdiana på flyglinjerna Olbia–Rom och Olbia–Milano.

(5)

Nämnda trafikplikt har ersatts genom den trafikplikt som är föremål för detta beslut.

II.   De viktigaste grunddragen i den allmänna trafikpliktens rättsliga ram

(6)

Den allmänna trafikpliktens rättsliga ram fastställs i förordning (EEG) nr 2408/92, där villkoren för tillämpningen av principen om friheten att tillhandahålla tjänster definieras för luftfartssektorn.

(7)

Den allmänna trafikplikten är definierad som ett undantag från förordningens princip som säger att ”om inte annat följer av denna förordning skall de berörda medlemsstaterna tillåta EG-flygtrafikföretag att utöva trafikrättigheter på flyglinjer inom gemenskapen” (5).

(8)

Villkoren för införandet av allmän trafikplikt fastställs i artikel 4. Den allmänna trafikplikten måste ges en strikt tolkning med hänsyn till principerna om icke-diskriminering och proportionalitet. Den måste på ett tillfredsställande sätt motiveras på grundval av de kriterier som nämns i samma artikel.

(9)

Enligt den allmänna trafikpliktens rättsliga ram gäller följande: En medlemsstat får införa allmän trafikplikt med avseende på regelbunden lufttrafik till ett ytterområde eller ett utvecklingsområde eller på en flyglinje med låg trafikintensitet till en regional flygplats, om flyglinjen anses väsentlig för den ekonomiska utvecklingen i den region där flygplatsen är belägen. Detta får göras i den utsträckning som är nödvändig för att på denna flyglinje säkerställa ett adekvat utbud av regelbunden lufttrafik som uppfyller fastställda normer för kontinuitet, regelbundenhet, kapacitet och prissättning, normer som lufttrafikföretagen inte skulle uppfylla om de enbart tog hänsyn till sina kommersiella intressen.

(10)

Frågan om vilket utbud av regelbunden lufttrafik som är adekvat skall bedömas av medlemsstaterna med beaktande av bland annat allmänhetens intresse, möjligheten att anlita andra transportmedel och dessas ändamålsenlighet när det gäller att tillgodose de aktuella transportbehoven samt det samlade resultatet av insatserna från alla lufttrafikföretag som utövar eller avser att utöva lufttrafik på förbindelsen.

(11)

I artikel 4 fastställs ett förfarande i två steg: Enligt artikel 4.1 a får den berörda medlemsstaten i ett första steg införa allmän trafikplikt på en eller flera flyglinjer som är öppna för alla EG-lufttrafikföretag bara de respekterar trafikplikten. Om inget lufttrafikföretag anmäler sig för att utöva regelbunden lufttrafik på den flyglinje för vilken den allmänna trafikplikten gäller, får medlemsstaten enligt artikel 4.1 d i ett andra steg begränsa tillträdet till flyglinjen till endast ett lufttrafikföretag för en förnybar period på högst tre år. Lufttrafikföretaget måste väljas ut inom ramen för ett EU-täckande anbudsförfarande. Det valda företaget kan sedan få ekonomisk ersättning för att det uppfyller den allmänna trafikplikten.

(12)

På begäran av en medlemsstat, eller på eget initiativ, har kommissionen enligt artikel 4.3 behörighet att efter en undersökning bestämma om den allmänna trafikplikten skall fortsätta att gälla. Kommissionen måste underrätta rådet och medlemsstaterna om sitt beslut. På en medlemsstats begäran får rådet med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut.

III.   Faktorer som allvarligt ifrågasätter överensstämmelsen mellan artikel 4 i förordning (EEG) nr 2408/92 och den allmänna trafikplikt som har införts mellan flygplatser på Sardinien och Italiens större nationella flygplatser

(13)

Enligt artikel 4.1 a i förordningen skall trafikplikten bland annat uppfylla följande kumulativa kriterier:

Tillåtna flyglinjer: Medlemsstaten får inom sitt territorium införa trafikplikt med avseende på flyglinjer till ett ytterområde eller ett utvecklingsområde eller på flyglinjer med låg trafikintensitet till en regional flygplats.

För varje flyglinje måste det visas att den är väsentlig för den ekonomiska utvecklingen i den region där den trafikerade flygplatsen är belägen.

Lufttrafiksutbudet måste vara adekvat. Denna princip måste beaktas med hänsyn till bland annat förekomsten av andra transportformer eller möjligheten att ersätta linjen med andra linjer.

(14)

Vidare måste trafikplikten uppfylla de grundläggande principerna om icke-diskriminering och proportionalitet (se exempelvis domstolens dom den 20 februari 2001 i mål C-205/99, Asociación Profesional de Empresas Navieras de Líneas Regulares [Analir] m.fl. mot Administración General del Estado, REG 2001, s. I-01271).

(15)

I föreliggande fall innehåller det meddelande om införande av trafikplikt som på Italiens begäran har offentliggjorts i EUT flera bestämmelser som allvarligt ifrågasätter trafikpliktens överensstämmelse med artikel 4 i förordningen och som därför kan komma att begränsa utvecklingen av de berörda flyglinjerna på ett orimligt sätt, närmare bestämt följande:

a)

Italien har inte lämnat någon mer ingående förklaring där man på grundval av en ekonomisk analys av marknaden för luftfart mellan Sardinien och övriga Italien motiverar varför det krävs en ny trafikplikt och huruvida trafikplikten är adekvat och står i proportion till det mål som skall uppnås.

b)

Det har inte redogjorts för de sex flyglinjer som redan tidigare omfattades av trafikplikt och som nu omfattas av den nya trafikplikten.

c)

Det är inte klart huruvida de tolv nya flyglinjer som den 1 januari 2005 tillkom genom införandet av allmän trafikplikt är väsentliga för den ekonomiska utvecklingen i de regioner på Sardinien där de berörda flygplatserna är belägna, bland annat på grund av följande:

De berörda flyglinjernas art.

Flyglinjerna är inte väsentliga för den ekonomiska utvecklingen i de regioner på Sardinien där de berörda flygplatserna är belägna.

Det finns andra transportformer som kan säkerställa en adekvat och regelbunden trafik till de berörda flygplatserna via Italiens viktigaste knutpunkter, som har tillfredsställande förbindelser till Sardinien.

d)

Ett synnerligen stort undantag från principen om friheten att tillhandahålla tjänster är att de intresserade trafikföretagen är skyldiga att som ett enda paket bedriva trafiken på samtliga 18 flyglinjer som omfattas av den allmänna trafikplikten. Detta undantag verkar strida mot proportionalitetsprincipen och principen om icke-diskriminering, bland annat på grund av följande:

Sammanslagningen av samtliga flyglinjer är inte väsentlig för den ekonomiska utvecklingen i de regioner på Sardinien där de berörda flygplatserna är belägna.

Det finns risk för en oskälig diskriminering av lufttrafikföretag, eftersom bara de största företagen kan bedriva trafiken på nämnda villkor.

Den nämnda skyldigheten verkar strida mot kravet på att en medlemsstat som inför allmän trafikplikt vid sin bedömning måste ta hänsyn till det samlade resultatet av insatserna från alla lufttrafikföretag som utövar eller avser att utöva lufttrafik på förbindelsen (6).

De italienska myndigheternas motiv för sammanslagningen av de 18 flyglinjerna verkar i stället ha varit att man ville finansiera de trafiksvaga flyglinjernas underskott med den väntade avkastningen från de större flyglinjerna. En sådan korssubventionering strider mot syftet med artikel 4 i förordning (EEG) nr 2408/92.

e)

Skyldigheten att ställa en mycket väl tilltagen säkerhet kan också leda till en oskälig diskriminering av intresserade lufttrafikföretag, eftersom bara de största företagen kan ställa sådana säkerheter.

f)

De mycket korta tidsfristerna (15 dagar från meddelandets offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning för lufttrafikföretag som vill godta den allmänna trafikplikten och 22 dagar för idrifttagandet den 1 januari 2005) kan leda till en oskälig diskriminering av intresserade lufttrafikföretag. Det verkar i praktiken omöjligt att ett lufttrafikföretag som inte redan bedriver lufttrafik till Sardinien inom utsatt tid skulle hinna genomföra de nödvändiga rättsliga och administrativa förfarandena och mobilisera de resurser som krävs för trafiken.

g)

Skyldigheten enligt punkt 4.8 i meddelandet (förmånliga priser för vissa passagerare bara på grund av deras födelseort [här: Sardinien] eller på grund av familjeband till sådana personer) kan i verkligheten tolkas som en olaglig diskriminering på grund av nationalitet (se exempelvis mål C-338/01, kommissionen mot Italien, REG 2003, s. I-00721).

IV.   Förfarande

(16)

Italien beslöt att offentliggöra trafikplikten trots kommissionens upprepade försök att göra de italienska myndigheterna uppmärksamma på det stora antalet frågetecken och trots upprepade hänvisningar till kommissionens tvivel om den införda trafikpliktens överensstämmelse med förordning (EEG) nr 2408/92.

(17)

Sedan offentliggörandet har flera berörda parter tagit kontakt med kommissionen för att informellt ge uttryck för sin oro för trafikpliktens oproportionerliga och diskriminerande karaktär. Vidare har en part som önskar vara anonym till kommissionen lämnat ett klagomål som ifrågasätter trafikpliktens laglighet.

(18)

För att fastställa om utvecklingen av en eller flera flyglinjer på ett orimligt sätt begränsas av trafikplikten får kommissionen enligt artikel 4.3 i förordning (EEG) nr 2408/92 utföra en undersökning på grundval av ovanstående och fatta ett beslut huruvida trafikplikten skall fortsätta att gälla för de berörda flyglinjerna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kommissionen beslutar härmed att utföra den undersökning som avses i artikel 4.3 i förordning (EEG) nr 2408/92 för att avgöra om införandet av allmän trafikplikt mellan flygplatser på Sardinien och Italiens större nationella flygplatser, vilket på Italiens begäran har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 306 av den 10 december 2004, skall fortsätta att gälla för de berörda flyglinjerna.

Artikel 2

1.   Inom en månad efter det att beslutet har meddelats skall Italien till kommissionen lämna alla uppgifter som krävs för en bedömning av att den allmänna trafikplikt som avses i artikel 1 stämmer överens med artikel 4 i förordning (EEG) nr 2408/92.

2.   Bland annat skall följande överlämnas:

En rättslig analys av följderna för samtliga europeiska lufttrafikföretag när det gäller utövandet av trafikrättigheter på de flyglinjer som omfattas av den allmänna trafikplikt som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 306 av den 10 december 2004, för det fall att denna trafikplikt verkligen respekteras.

En särskild redogörelse som visar om de italienska myndigheterna hade för avsikt att på så sätt ge ensamrätt på flyglinjerna till något eller några av de lufttrafikföretag som formellt har godtagit trafikplikten.

En rättslig analys mot bakgrund av gemenskapsrätten som motiverar de olika villkoren i den allmänna trafikplikt som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 306 av den 10 december 2004.

Skälen till införandet av förmånliga priser bara för ”personer födda på Sardinien, även om de inte är bosatta på Sardinien, samt make/maka och barn till personer födda på Sardinien”.

En ingående redovisning av genomförandet av den allmänna trafikplikt som har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 284 av den 7 oktober 2000,

När det gäller den allmänna trafikplikt som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 306 av den 10 december 2004, en ingående analys av de ekonomiska kopplingarna mellan de regioner på Sardinien och i övriga Italien där de berörda flygplatserna är belägna.

När det gäller den allmänna trafikplikt som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 306 av den 10 december 2004, en ingående analys av det nuvarande lufttrafiksutbudet mellan de berörda flygplatserna på Sardinien och i övriga Italien, inklusive utbudet av indirekta flyg.

En ingående analys av möjligheten att anlita andra transportmedel samt dessas ändamålsenlighet när det gäller att tillgodose de aktuella transportbehoven.

En analys av den nuvarande efterfrågan på lufttrafik på var och en av de berörda flyglinjerna.

En noggrann beskrivning av den restid och turtäthet som skulle behövas för att per landsväg förbinda de berörda flygplatserna på Sardinien.

När det gäller uppfyllandet av trafikplikten och identiteten på den eller de lufttrafikföretag som bedriver trafiken, en beskrivning av den rådande situationen den dag då beslutet meddelas.

Verksamhetsprognoser (passagerar- och godstrafik, finansiella prognoser osv.) från de berörda lufttrafikföretagen.

Förekomsten av en eventuell talan vid nationell domstol och det rättsliga läget i fråga om införandet av allmän trafikplikt den dag då beslutet meddelas.

Artikel 3

1.   Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.

2.   Detta besluts artikeltext skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 3 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Jacques BARROT

Vice ordförande


(1)  EGT L 240, 24.8.1992, s. 8. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(2)  EUT C 306, 10.12.2004, s. 6.

(3)  EGT C 284, 7.10.2000, s. 16. Ändring i EGT C 49, 15.2.2001, s. 2. Rättelse i EGT C 63, 28.2.2001, s. 12.

(4)  EGT C 51, 16.2.2001, s. 22.

(5)  Artikel 3.1 i förordning (EEG) nr 2408/92

(6)  Artikel 4.1 b iv i förordning (EEG) nr 2408/92.


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/58


BESLUT nr 1/2004 AV GEMENSKAPENS OCH SCHWEIZ GEMENSAMMA KOMMITTÉ FÖR LANDTRANSPORTER

av den 22 juni 2004

om det avgiftssystem för fordon som skall gälla i Schweiz från den 1 januari 2005 till dess att Lötschberg-tunneln öppnas, dock längst till den 1 januari 2008

(2005/248/EG)

KOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE,

med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg, särskilt artikel 51.2 i detta, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 40 tar Schweiz sedan den 1 januari 2001 ut en avgift för användningen av landets offentliga vägar (differentierade avgifter för trafik med tunga fordon). De avgifter som skall gälla från den 1 januari 2005 måste fastställas och differentieras för tre miljöklasser avseende utsläpp (EURO).

(2)

Därför fastställs i avtalet det viktade genomsnittet för avgifterna, den högsta avgiften för den mest förorenande fordonsklassen liksom den maximala skillnaden i avgifter mellan de olika kategorierna.

(3)

Viktningarna fastställs med hänsyn till antalet fordon per miljöklass som är i trafik i Schweiz. Den gemensamma kommittén granskar fordonsräkningarna och fastställer beloppen för de tre avgiftskategorierna på grundval av dessa viktningar.

(4)

Den gemensamma kommittén har granskat de fordonsräkningar som Schweiz lämnat.

(5)

Det är viktigt att den gemensamma kommittén beslutar om viktningen, fördelningen av miljöklasser mellan de tre avgiftskategorierna och avgiftsbeloppen för de tre avgiftskategorierna.

(6)

I slutakten förklarar Schweiz att landet kommer att fastställa de avgifter som skall gälla fram till öppnandet av den första tunneln eller till den 1 januari 2008, beroende på vilket som infaller först, på en nivå som ligger under det maximala belopp som tillåts enligt avtalet. Det här beslutet bör därför endast gälla under denna period.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Av det totala antal kilometer som avverkades i Schweiz under december 2003, januari 2004 och februari 2004 av fordon på över 3,5 ton, svarade fordon i miljöklass 0 för 9,79 %, fordon i miljöklass 1 för 8,47 %, fordon i miljöklass 2 för 41,09 % och fordon i miljöklass 3 för 40,65 %.

Artikel 2

Den differentierade avgiften för fordon vars totalvikt vid maxlast inte överstiger 40 ton och som avverkar en sträcka på 300 kilometer (km) skall uppgå till

346 schweiziska franc för avgiftskategori 1,

302 schweiziska franc för avgiftskategori 2,

258 schweiziska franc för avgiftskategori 3.

Artikel 3

Avgiftskategori 1 skall gälla för fordon i miljöklass 1 och alla fordon som godkänts för trafik innan miljöklass 1 infördes. Avgiftskategori 2 skall gälla för fordon i miljöklass 2. Avgiftskategori 3 skall gälla för fordon i miljöklasserna 3, 4 och 5.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2005.

Utfärdat i Bern den 22 juni 2004.

På Schweiziska edsförbundets vägnar

Max FRIEDLI

Ordförande

På Europeiska gemenskapens vägnar

Heinz HILBRECHT

Chef för Europeiska gemenskapens delegation


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/60


BESLUT nr 2/2004 AV KOMMITTÉN FÖR LANDTRANSPORTER MELLAN GEMENSKAPEN OCH SCHWEIZ

av den 22 juni 2004

om ändring av bilaga 1 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg

(2005/249/EG)

KOMMITTÉN HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg, särskilt artikel 52.4 i detta, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 52.4 första strecksatsen i avtalet skall den gemensamma kommittén anta beslut om ändringar av bilaga 1.

(2)

Nya gemenskapsrättsakter inom de områden som avtalet gäller har antagits efter undertecknandet av avtalet. Bilaga 1 bör ändras med hänsyn till utvecklingen av gemenskapslagstiftningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga 1 till avtalet skall utgå och ersättas med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 484/2002 (1):

a)

skall Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet undanta medborgarna i Schweiziska edsförbundet, i Europeiska gemenskapens medlemsstater och i Europeiska ekonomiska samarbetsområdets medlemsstater från förpliktelsen att inneha ett förartillstånd,

b)

får Schweiziska edsförbundet endast undanta medborgare i andra medlemsstater än de som avses i punkt a från förpliktelsen att inneha ett förartillstånd efter det att Europeiska gemenskapen tillfrågats och gett sitt medgivande.

Artikel 3

Delegationerna från Schweiz och gemenskapen enas om att rådets förordning (EEG) nr 881/92 (2) som anges i artikel 9 i avtalet skall tillämpas i sin ändrade lydelse (senast ändrad genom förordning (EG) nr 484/2002).

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer på dess antagande.

Utfärdat i Bern den 22 juni 2004

På Schweiziska edsförbundets vägnar

Max FRIEDLI

Ordförande

På Europeiska gemenskapens vägnar

Heinz HILBRECHT

Chef för Europeiska gemenskapens delegation


(1)  EGT L 76, 19.3.2002, s. 1.

(2)  EGT L 95, 9.4.1992, s. 1.


BILAGA

”BILAGA 1

TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER

I enlighet med artikel 52.6 i detta avtal skall Schweiz tillämpa lagbestämmelser som motsvarar de bestämmelser som anges nedan:

Relevanta bestämmelser i gemenskapens regelverk

AVSNITT 1 –   TILLTRÄDE TILL YRKET

Rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg och om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för att främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers etableringsrätt på området för nationella och internationella transporter (EGT L 124, 23.5.1996, s. 1), senast ändrat genom direktiv 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).

AVSNITT 2 –   SOCIALA NORMER

Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (EGT L 370, 31.12.1985, s. 8), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 432/2004 (EUT L 71, 10.3.2004, s. 3).

Rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter (EGT L 370, 31.12.1985, s. 1) eller likvärdiga bestämmelser i AETR-överenskommelsen och dess ändringar.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 484/2002 av den 1 mars 2002 om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 881/92 och (EEG) nr 3118/93 i syfte att införa ett förartillstånd (EGT L 76, 19.3.2002, s. 1).

Vid tillämpningen av detta avtal skall följande gälla:

a)

Endast artikel 1 i förordning (EG) nr 484/2002 skall tillämpas.

b)

Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet skall undanta medborgarna i Schweiziska edsförbundet, i Europeiska gemenskapens medlemsstater och i Europeiska ekonomiska samarbetsområdets medlemsstater från förpliktelsen att inneha ett förartillstånd.

c)

Schweiziska edsförbundet får endast undanta medborgare i andra medlemsstater än de som avses i punkt b från förpliktelsen att inneha ett förartillstånd efter det att Europeiska gemenskapen tillfrågats och gett sitt medgivande.

Rådets direktiv 88/599/EEG av den 23 november 1988 om enhetligt förfarande vid kontroll av tillämpningen av förordning (EEG) nr 3820/85 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter och av förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare för vägtransporter (EGT L 325, 29.11.1988, s. 55), senast ändrat genom förordning (EG) nr 2135/98 (EGT L 9.10.1998, s. 1).

Rådets direktiv 76/914/EEG av den 16 december 1976 om minimikrav på utbildning av vissa förare av vägfordon (EGT L 357, 29.12.1976, s. 36).

AVSNITT 3 –   TEKNISKA NORMER

Motorfordon

Rådets förordning (EG) nr 2411/98 av den 3 november 1998 om erkännande vad gäller trafik inom gemenskapen av nationalitetsmärke för den medlemsstat i vilken motorfordon och släpvagnar till motorfordon är registrerade (EGT L 299, 10.11.1998, s. 1).

Rådets direktiv 91/542/EEG av den 1 oktober 1991 om ändring av direktiv 88/77/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon (EGT L 295, 25.10.1991, s. 1).

Rådets direktiv 92/6/EEG av den 10 februari 1992 om montering och användning av hastighetsbegränsande anordningar i vissa kategorier av motorfordon inom gemenskapen (EGT L 57, 2.3.1992, s. 27), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/85/EG (EGT L 327, 4.12.2002, s. 8).

Rådets direktiv 92/24/EEG av den 31 mars 1992 om hastighetsbegränsande anordningar och liknande inbyggda hastighetsbegränsande system för vissa kategorier av motorfordon (EGT L 129, 14.5.1992, s. 154), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/11/EG (EUT L 44, 14.2.2004, s. 19).

Rådets direktiv 92/97/EEG av den 10 november 1992 om ändring av direktiv 70/157/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon (EGT L 371, 19.12.1992, s. 1).

Rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (EGT L 235, 17.9.1996, s. 59), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/7/EG (EGT L 67, 9.3.2002, s. 47).

Rådets direktiv 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (EGT L 46, 17.2.1997, s. 1), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

Transport av farligt gods på väg

Rådets direktiv 94/55/EG av den 21 november 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om transport av farligt gods på väg (EGT L 319, 12.12.1994, s. 7), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/28/EG (EUT L 90, 8.4.2003, s. 45).

Rådets direktiv 95/50/EG av den 6 oktober 1995 om enhetliga förfaranden för kontroller av vägtransporter av farligt gods (EGT L 249, 17.10.1995, s. 35), senast ändrat genom rådets direktiv 2001/26/EG (EGT L 168, 23.6.2001, s. 23).

Transport av farligt gods på järnväg

Rådets direktiv 96/49/EG av den 23 juli 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om transport av farligt gods på järnväg (EGT L 235, 17.9.1996, s. 25), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/29/EG av den 7 april 2003 (EUT L 90, 8.4.2003, s. 47).

Säkerhetsrådgivare

Rådets direktiv 96/35/EG av den 3 juni 1996 om utnämning av och kompetens hos säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods på väg, järnväg eller inre vattenvägar (EGT nr L 145, 19.6.1996, s. 10).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/18/EG av den 17 april 2000 om minimikrav vid examinering av säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods på väg, järnväg eller inre vattenvägar (EGT L 118, 19.5.2000, s. 41).

AVSNITT 4 –   TILLTRÄDES- OCH TRANSITRÄTT

Rådets direktiv 95/18/EG av den 19 juni 1995 om tillstånd för järnvägsföretag (EGT L 143, 27.6.1995, s. 70), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG (EUT L 164, 30.4.2004, s. 44).

Rådets direktiv 95/19/EG av den 19 juni 1995 om tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter (EGT L 143, 27.6.1995, s. 75).

Rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (EGT L 237, 24.8.1991, s. 25), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/51/EG (EUT L 164, 30.4.2004, 164).

AVSNITT 5 –   ANDRA OMRÅDEN

Rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor (EGT L 316, 31.10.1992, s. 19), ändrat genom direktiv 1994/74/EG (EGT L 365, 31.12.1994).”


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/65


BESLUT nr 31/2005 AV DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉ SOM INRÄTTATS GENOM AVTALET OM ÖMSESIDIGT ERKÄNNANDE MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH AMERIKAS FÖRENTA STATER

av den 14 februari 2005

om listning av ett organ för bedömning av överensstämmelse i den sektoriella bilagan om telekommunikationsutrustning

(2005/250/EG)

GEMENSAMMA KOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet om ömsesidigt erkännande mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, särskilt artiklarna 7 och 14 i detta, och

av följande skäl:

Gemensamma kommittén har att fatta beslut om listning av ett organ för bedömning av överensstämmelse i en sektoriell bilaga till avtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

Det organ för bedömning av överensstämmelse som anges i tillägg A till detta beslut skall upptas i förteckningen över organ för bedömning av överensstämmelse i avsnitt V i den sektoriella bilagan om telekommunikationsutrustning.

2.

Avtalsparterna har kommit överens om och kommer att upprätthålla den specifika räckvidden – när det gäller produkter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse – för listningen av det i tillägg A angivna organet för bedömning av överensstämmelse.

Detta beslut, som upprättats i två exemplar, skall undertecknas av företrädare för Gemensamma kommittén vilka bemyndigats att handla för parternas räkning i syfte att ändra avtalet. Beslutet skall tillämpas från och med dagen för det sista undertecknandet.

Undertecknat i Washington den 9 februari 2005.

På Amerikas förenta staters vägnar

James C. SANFORD

Undertecknat i Bryssel den 14 februari 2005.

På Europeiska gemenskapens vägnar

Joanna KIOUSSI


TILLÄGG A

EG-organ för bedömning av överensstämmelse som skall upptas i förteckningen över organ för bedömning av överensstämmelse i avsnitt V i den sektoriella bilagan om telekommunikationsutrustning

KTL

Saxon Way

Priory Park West

Hull HU13 9PB

Förenade kungariket

Tfn (44-1482) 80 18 01

Fax (44-1482) 80 18 06


22.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/67


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 11 mars 2005

om den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare

(Text av betydelse för EES)

(2005/251/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 165 i detta, och

av följande skäl:

(1)

I januari år 2000 (1) konstaterade kommissionen att det är nödvändigt att upprätta ett europeiskt område för forskningsverksamhet, vilket kommer att vara grundbulten för gemenskapens framtida åtgärder för att stärka och strukturera den europeiska forskningspolitiken.

(2)

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon fastställdes målet att gemenskapen senast 2010 skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.

(3)

I sin resolution av den 10 november 2003 (2) behandlade rådet frågor om forskaryrken och forskarkarriärer inom det europeiska området för forskningsverksamhet. Rådet välkomnade särskilt kommissionens avsikter att verka för utarbetandet av en europeisk stadga för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare.

(4)

Den potentiella bristen på forskare (3), framför allt inom vissa centrala ämnesområden, kommer allvarligt att hota EU:s innovationsförmåga, vetenskapliga kapacitet och produktivitetstillväxt inom den närmaste framtiden och kan hindra att Lissabon- och Barcelonamålen uppnås. Europa måste därför bli betydligt attraktivare för forskare och se till att öka de kvinnliga forskarnas deltagande, genom att bidra till att skapa de nödvändiga villkoren för mer hållbara och lockande FoU-karriärer för kvinnor (4).

(5)

Tillräckliga och välutvecklade mänskliga resurser inom FoU är en viktig förutsättning för vetenskapliga och tekniska framsteg, förbättrad livskvalitet och de europeiska medborgarnas välstånd, och bidrar dessutom till Europas konkurrenskraft.

(6)

Nya instrument för forskares karriärutveckling bör införas och användas för att förbättra karriärmöjligheterna för forskare i Europa.

(7)

Ökade och mer uppenbara karriärmöjligheter bidrar också till att allmänheten får en positivare inställning till forskaryrket, och främjar således att fler unga inleder en forskarkarriär.

(8)

Det yttersta politiska målet för denna rekommendation är att bidra till utvecklingen av en attraktiv, öppen och hållbar europeisk arbetsmarknad för forskare, där ramvillkoren gör det möjligt att rekrytera och behålla framstående forskare i miljöer som främjar resultat och produktivitet.

(9)

Medlemsstaterna bör se till att forskare ingår i hållbara system för karriärutveckling i alla skeden av karriären, oberoende av avtalsförhållanden och av vilken FoU-karriär de valt. Medlemsstaterna bör också se till att forskare behandlas som fackmän och som en integrerad del av de institutioner där de arbetar.

(10)

Medlemsstaterna har gjort stora insatser för att undanröja administrativa och rättsliga hinder för den geografiska rörligheten och rörligheten mellan sektorer, men många sådana hinder finns fortfarande kvar.

(11)

Alla former av rörlighet bör främjas inom en övergripande strategi för mänskliga resurser inom FoU på nationell, regional och institutionell nivå.

(12)

Alla former av rörlighet måste till fullo värdesättas i system för karriärbedömning och karriärutveckling för forskare, så att sådana erfarenheter främjar deras yrkesutveckling.

(13)

Det bör utvecklas en enhetlig karriär- och rörlighetspolitik för forskare som flyttar till (5) och från Europeiska unionen, med hänsyn till situationen i utvecklingsländer och mindre utvecklade regioner i och utanför Europa, så att forskningskapaciteten i EU inte byggs upp på bekostnad av de mindre utvecklade länderna eller regionerna.

(14)

Forskningsfinansiärer och forskares arbetsgivare bör ansvara för att procedurerna för urval och rekrytering av forskare är öppna för insyn och internationellt jämförbara.

(15)

Samhället bör i större utsträckning uppskatta det ansvar och den professionalism som forskare visar i sitt arbete i olika skeden av karriären och deras många olika roller, dvs. att de kan fungera som kunskapsarbetare, ledare, projektsamordnare, chefer, handledare, mentorer, karriärrådgivare och forskningsinformatörer.

(16)

Denna rekommendation förutsätter att arbetsgivare och forskningsfinansiärer har övergripande skyldighet att se till att nationella, regionala och sektorsspecifika lagstiftningskrav uppfylls.

(17)

Rekommendationen utgör ett värdefullt instrument för medlemsstaterna, arbetsgivare, finansiärer och forskare att på frivillig basis ta ytterligare initiativ för att förbättra och stabilisera forskarnas karriärmöjligheter i Europeiska unionen och för att skapa en öppen arbetsmarknad för forskare.

(18)

De allmänna principerna och kraven i denna rekommendation är resultatet av ett offentligt samråd i vilket medlemmarna i styrgruppen för mänskliga resurser och rörlighet fullt ut har deltagit.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

Att medlemsstaterna försöker vidta de åtgärder som krävs för att forskares arbetsgivare och forskningsfinansiärer skall utveckla och upprätthålla en stimulerande forskningsmiljö och ett positivt arbetsklimat, där enskilda personer och forskningsgrupper uppskattas, uppmuntras, ges stöd och får den utrustning och hjälp som krävs för att de skall kunna uppnå sina mål och utföra sina arbetsuppgifter. I detta sammanhang bör man framför allt prioritera utformningen av arbets- och utbildningsvillkor tidigt i forskarkarriären, eftersom detta är viktigt för framtida val och möjligheterna att göra FoU-karriären mer lockande.

2.

Att medlemsstaterna vidtar erforderliga åtgärder för att se till att arbetsgivare och finansiärer förbättrar rekryteringsmetoderna och systemen för karriärbedömning så att det skapas ett öppet, jämlikt och internationellt jämförbart system. Detta är en förutsättning för att det skall kunna skapas en fungerande europeisk arbetsmarknad för forskare.

3.

Att medlemsstaterna, när de utformar och antar sina strategier och system för hållbara forskningskarriärer, rättar sig efter de allmänna principer och krav som beskrivs i bilagan, dvs. den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare.

4.

Att medlemsstaterna strävar efter att inom sitt ansvarsområde införa dessa allmänna principer och krav i nationella regelverk eller i sektorsspecifika och/eller institutionella normer och riktlinjer (stadgor eller riktlinjer för forskare). Detta bör ske med hänsyn till de många olika lagar, bestämmelser och metoder som i olika länder och sektorer avgör FoU-karriärernas förlopp och organisation liksom arbetsvillkoren.

5.

Att medlemsstaterna betraktar dessa allmänna principer och krav som en integrerad del av mekanismer för institutionell kvalitetssäkring, tar hänsyn till dem vid fastställandet av finansieringskriterier för nationella eller regionala finansieringssystem, och tillämpar dem i offentliga organs gransknings-, övervaknings- och utvärderingsförfaranden.

6.

Att medlemsstaterna, mot bakgrund av en utvidgad union, fortsätter att undanröja rättsliga och administrativa hinder för rörlighet, bland annat hinder för rörlighet mellan sektorer och mellan och inom olika funktioner.

7.

Att medlemsstaterna strävar efter att se till att forskare har ett tillräckligt socialförsäkringsskydd med hänsyn till den ställning de har. I detta sammanhang bör man särskilt uppmärksamma möjligheterna att föra över lagstadgade eller kompletterande pensionsrättigheter för forskare som byter jobb inom de offentliga och privata sektorerna i samma land och för forskare som flyttar över gränserna i EU. Sådana åtgärder bör garantera att forskare som under sitt liv byter jobb eller avbryter sin karriär inte på ett orimligt sätt förlorar socialförsäkringsförmåner.

8.

Att medlemsstaterna inför nödvändiga övervakningsstrukturer för att regelbundet se över denna rekommendation och för att mäta i vilken utsträckning arbetsgivare, finansiärer och forskare har tillämpat den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare.

9.

Att kriterierna för att mäta detta fastställs tillsammans med medlemsstaterna inom ramen för det arbete som bedrivs av styrgruppen för mänskliga resurser och rörlighet.

10.

Att medlemsstaterna, som representanter i internationella organisationer på mellanstatlig nivå, tar hänsyn till denna rekommendation när de föreslår strategier och fattar beslut om dessa organisationers verksamhet.

11.

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna, men är också tänkt som ett instrument för att uppmuntra den sociala dialogen, liksom den dialog som förs bland forskare och berörda parter och i samhället i stort.

12.

Medlemsstaterna uppmanas att, om möjligt senast den 15 december 2005 och därefter varje år, informera kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att följa denna rekommendation och om de första resultaten av tillämpningen av rekommendationen liksom att ge exempel på bra metoder.

13.

Kommissionen kommer regelbundet att se över denna rekommendation inom ramen för den öppna samordningsmetoden.

Utfärdad i Bryssel den 11 mars 2005

På kommissionens vägnar

Janez POTOČNIK

Ledamot av kommissionen


(1)  KOM(2000) 6 slutlig, 18.1.2000.

(2)  EUT C 282, 25.11.2003, s. 1. Rådets resolution av den 10 november 2003 (2003/C 282/01 om forskares yrke och karriär inom det europeiska området för forskningsverksamhet).

(3)  KOM(2003) 226 slutlig och SEK(2003) 489, 30.4.2003.

(4)  SEK(2005) 260.

(5)  KOM(2004) 178 slutlig, 16.3.2004.


BILAGA

AVSNITT 1

Den europeiska stadgan för forskare

Den europeiska stadgan för forskare utgörs av allmänna principer och krav rörande forskares, deras arbetsgivares och finansiärers (1) roll, ansvar och rättigheter. Syftet med stadgan är att se till att relationerna mellan forskare och arbetsgivare eller finansiärer främjar dels bra resultat när det gäller att skapa, överföra, dela och sprida kunskap och teknisk utveckling, dels forskarnas karriärutveckling. I stadgan erkänns också värdet av alla former av rörlighet för att förbättra forskares yrkesutveckling.

Stadgan utgör en ram för forskare, arbetsgivare och finansiärer. De uppmanas att ta ansvar och verka som fackmän i sin arbetsmiljö och att erkänna varandra som sådana.

Stadgan riktar sig till alla forskare i EU i alla karriärskeden och den omfattar alla forskningsområden inom de offentliga och privata sektorerna, oavsett typ av tjänst eller anställning (2), arbetsgivarens associationsform och vilken typ av organisation eller institution som arbetet bedrivs i. Hänsyn tas till forskarnas många olika roller, dvs. att de inte endast bedriver forskning och/eller utvecklingsverksamhet utan också deltar i uppgifter som rör handledning, mentorskap, ledning eller administration.

Stadgan förutsätter att forskare liksom deras arbetsgivare och finansiärer har övergripande skyldighet att se till att nationella och regionala lagstiftningskrav uppfylls. I de fall forskare har en ställning och rättigheter som i vissa avseenden är gynnsammare än vad som fastställs i stadgan, bör detta inte åberopas för att försämra den ställning och de rättigheter som redan åtnjuts.

Forskare, arbetsgivare och finansiärer som ansluter sig till stadgan kommer också att iaktta de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (3).

ALLMÄNNA PRINCIPER OCH KRAV SOM GÄLLER FORSKARE

Forskningsfrihet

Forskare bör koncentrera sin forskning på mänsklighetens bästa och på att flytta fram gränserna för vetenskapen. De bör ha tanke- och yttrandefrihet och vara fria att fastställa metoder för att lösa problem i enlighet med vedertagna etiska principer och vedertagen etisk praxis.

Forskare bör dock vara medvetna om de begränsningar för denna frihet som kan uppstå på grund av särskilda forskningsförhållanden (bland annat handledning/rådgivning/ledning) eller verksamhetsmässiga begränsningar. Det kan t.ex. röra sig om begränsningar av budget- eller infrastrukturskäl, eller, framför allt inom industrin, om begränsningar av skäl som rör immaterialrättsligt skydd. Sådana begränsningar bör dock inte strida mot vedertagna etiska principer eller vedertagen etisk praxis, som forskare måste följa.

Etiska principer

Forskare bör följa vedertagen etisk praxis och grundläggande etiska principer som tillämpas inom respektive ämnesområde liksom etiska normer i olika nationella, sektorsspecifika eller institutionella etiska koder.

Professionellt ansvar

Forskare bör alltid försöka se till att deras forskning är av betydelse för samhället och inte upprepa forskning som tidigare bedrivits på annat håll.

De måste undvika alla former av plagiering och följa principer för immaterialrättsligt skydd och gemensamt ägande av uppgifter då forskning bedrivs i samarbete med en handledare och/eller andra forskare. Det faktum att nya iakttagelser måste valideras genom demonstration av att experiment kan upprepas bör inte ses som plagiering, förutsatt att det uttryckligen uppges vilka data som skall bekräftas.

I de fall någon del av arbetet delegeras bör forskarna se till att den person till vilken arbetet delegeras har den kompetens som krävs för att utföra arbetet.

Professionell inställning

Forskare bör känna till de strategiska mål som styr deras forskningsmiljöer och finansieringsmekanismer. De bör också inhämta alla nödvändiga godkännanden innan de inleder forskningen eller får tillgång till de resurser som ställts till förfogande.

De bör informera sina arbetsgivare, finansiärer eller handledare om när forskningsprojekt försenas, omdefinieras eller slutförs, och anmäla om projekten kommer att avslutas tidigare eller avbrytas av något skäl.

Avtalsmässiga och rättsliga skyldigheter

Forskare på alla nivåer måste vara medvetna om nationella, sektorsspecifika eller institutionella bestämmelser som reglerar utbildnings- och arbetsvillkor. Detta omfattar immaterialrättsliga bestämmelser och krav och villkor för sponsorer eller finansiärer, oberoende av avtalsförhållanden. Forskare bör följa bestämmelserna genom att tillhandahålla nödvändiga resultat (t.ex. avhandlingar, publikationer, patent, rapporter och ny produktutveckling) i enlighet med villkoren i avtal eller liknande dokument.

Ansvar

Forskare måste vara medvetna om sitt ansvar gentemot arbetsgivare, finansiärer eller andra offentliga eller privata organ, och, när det gäller mer etiska skäl, gentemot samhället i stort. Forskare som får offentliga medel är också ansvariga för att se till att skattebetalarnas pengar används på ett effektivt sätt. De bör därför följa principerna om korrekt och effektiv ekonomisk förvaltning som är öppen för insyn, och samarbeta med dem som utsetts för att granska forskningen, oavsett om det rör sig om deras arbetsgivare/finansiärer eller etiska kommittéer.

Metoder för insamling och analys liksom resultat och eventuellt andra relevanta data bör kunna granskas internt och externt, när så är nödvändigt och begärs av berörda myndigheter.

Bra praxis inom forskning

Forskare bör alltid följa säkra arbetsmetoder, i enlighet med nationell lagstiftning, och bland annat vidta nödvändiga förebyggande hälso- och säkerhetsåtgärder och åtgärder för att klara av IT-katastrofer, t.ex. genom strategier för säkerhetskopiering. De bör också känna till gällande nationella lagstiftningskrav på dataskydd och krav på sekretesskydd och vidta nödvändiga åtgärder för att alltid uppfylla dessa krav.

Spridning och utnyttjande av resultat

I överensstämmelse med sina avtal bör alla forskare se till att resultaten av deras forskning sprids och utnyttjas, t.ex. förmedlas till andra forskningssammanhang, eller när så är lämpligt används kommersiellt. Framför allt mer erfarna forskare väntas ha det främsta ansvaret för att se till att forskningen ger resultat och att resultaten utnyttjas kommersiellt och/eller offentliggörs när möjlighet finns.

Samhällsansvar

Forskare bör se till att deras forskning blir känd för samhället i stort på ett sådant sätt att den kan förstås av icke-specialister, vilket förbättrar allmänhetens förståelse för vetenskap. Direkta kontakter med allmänheten gör det lättare för forskarna att beakta allmänhetens intresse i samband med vetenskapliga och tekniska prioriteringar och även se vilka frågor som allmänheten oroar sig för.

Relationer med handledare

Under sin utbildning bör forskare etablera strukturerade och regelbundna relationer med sina handledare och företrädare för fakulteten/institutionen för att på bästa sätt kunna dra nytta av dessa kontakter.

Detta inbegriper att man registrerar alla framsteg i arbetet och forskningsresultat, och får feedback genom rapporter och seminarier, tar hänsyn till denna feedback och arbetar i enlighet med överenskomna planer, delmål och övergripande mål för forskningen.

Handledning och ledning

Mer erfarna forskare bör framför allt tänka på sina många olika roller, dvs. att de kan fungera som handledare, mentorer, karriärrådgivare, ledare, projektsamordnare, chefer eller forskningsinformatörer. De bör utföra dessa uppgifter i enlighet med mycket högt ställda yrkesmässiga krav. Som handledare eller mentor, bör en mer erfaren forskare bygga upp konstruktiva och positiva relationer till nya forskare för att skapa förutsättningar för en effektiv kunskapsöverföring och en lyckad utveckling av forskarkarriärer.

Fortbildning

Forskare i alla skeden av karriären bör hela tiden sträva efter att utveckla sig genom att regelbundet uppdatera och utöka sin kunskap och kompetens. Detta kan ske på olika sätt, bland annat genom formell utbildning, seminarier, konferenser och e-lärande.

ALLMÄNNA PRINCIPER OCH KRAV SOM GÄLLER ARBETSGIVARE OCH FINANSIÄRER

Erkännande av yrket

Alla forskare som gör karriär inom forskningen bör erkännas som fackmän och behandlas som sådana. Detta bör vara fallet redan i början av karriären, dvs. på forskarutbildningen, och fortsätta på alla nivåer, oavsett av vilken kategori forskarna tillhör (t.ex. anställda, forskarstuderande, doktorander, post doc-stipendiater och offentliga tjänstemän).

Icke-diskriminering

Arbetsgivare och finansiärer bör inte diskriminera forskare på något sätt på grundval av kön, ålder, etniskt, nationellt eller socialt ursprung, religion eller tro, sexuell läggning, språk, handikapp, politisk åskådning eller sociala eller ekonomiska villkor.

Forskningsmiljö

Arbetsgivare och finansiärer bör se till att det skapas en så stimulerande miljö som möjligt för forskning eller forskningsutbildning, där lämplig utrustning och olika möjligheter erbjuds, bland annat för distanssamarbete i forskningsnätverk. De bör se till att nationella eller sektorsspecifika hälso- och säkerhetsbestämmelser för forskning följs. Finansiärer bör se till att det ges lämpliga resurser för godkända arbetsprograms genomförande.

Arbetsvillkor

Arbetsgivare och finansiärer bör se till att arbetsvillkoren för forskare, även forskare med funktionshinder, ger det handlingsutrymme som är nödvändigt för framgångsrik forskning, i enlighet med nationell lagstiftning och nationella kollektivavtal eller kollektivavtal för en viss sektor. De bör försöka att skapa arbetsvillkor som gör det möjligt för både manliga och kvinnliga forskare att kombinera familj och arbete, barn och karriär (4). Framför allt bör man uppmärksamma till exempel flexibel arbetstid, deltidsarbete, distansarbete och tjänstledighet, samt nödvändiga ekonomiska och administrativa villkor för sådana arrangemang.

Anställningens stabilitet och varaktighet

Arbetsgivare och finansiärer bör se till att forskarnas arbete inte undergrävs av osäkra anställningskontrakt och de bör därför så långt möjligt försöka förbättra anställningsvillkoren och därmed genomföra och följa de principer och villkor som fastställs i rådets direktiv 1999/70/EG (5).

Finansiering och lön

Arbetsgivare och finansiärer bör se till att forskare omfattas av rimliga och förmånliga finansieringsvillkor och har löner med tillräckliga och rättvisa socialförsäkringsvillkor (bland annat sjuk- och föräldraförmåner, pensionsrättigheter och arbetslöshetsförmåner), i enlighet med gällande nationell lagstiftning och nationella kollektivavtal eller kollektivavtal för en viss sektor. Detta måste gälla alla forskare, även forskare i början av karriären, och villkoren måste stå i proportion till deras ställning, arbete samt kvalifikations- och/eller ansvarsnivå.

Jämn könsfördelning (6)

Arbetsgivare och finansiärer bör sträva efter representativ könsfördelning på alla personalnivåer, även på handlednings- och ledningsnivå. Detta bör åstadkommas genom att jämställdhetspolitik tillämpas vid rekrytering och även senare, utan att denna politik prioriteras framför kvalitets- och kompetenskriterier. För att garantera lika behandling bör urvals- och bedömningskommittéer ha lämplig könsfördelning.

Karriärutveckling

Arbetsgivare och finansiärer bör, helst inom ramen för sin personalförvaltning, utarbeta strategier för karriärutveckling för forskare i alla skeden av karriären, även för visstidsanställda forskare, oberoende av deras avtalsvillkor. Detta bör bland annat innebära att det finns mentorer som ger stöd och råd angående forskares personliga utveckling och yrkesutveckling för att motivera dem och bidra till att minska den osäkerhet som är förknippad med deras yrkesframtid. Alla forskare bör känna till sådana villkor och arrangemang.

Rörlighetens betydelse

Arbetsgivare och finansiärer måste vara medvetna om att det är viktigt med rörlighet mellan olika platser, sektorer och ämnesområden, virtuell rörlighet (7) liksom rörlighet mellan den offentliga och den privata sektorn, eftersom sådan rörlighet förbättrar den vetenskapliga kunskapen och yrkesutvecklingen i alla skeden av en forskares karriär. De bör därför bygga in sådana möjligheter i karriärutvecklingsstrategierna, och till fullo värdesätta och erkänna sådan erfarenhet i systemen för karriärutveckling och karriärbedömning.

Detta kräver också att det fastställs administrativa villkor, så att det blir möjligt att föra över både stipendier och socialförsäkringsförmåner i enlighet med nationell lagstiftning.

Tillgång till utbildning och fortbildning

Arbetsgivare och finansiärer bör se till att alla forskare i alla skeden av sin karriär, oavsett avtalsvillkor, ges möjlighet till fortbildning och förbättrad anställbarhet genom åtgärder för vidareutveckling av kunskap och kompetens.

Sådana åtgärder bör regelbundet ses över med avseende på tillgång, spridning och ändamålsenlighet när det gäller att förbättra kompetens, kunskap och anställbarhet.

Tillgång till karriärrådgivning

Arbetsgivare och finansiärer bör se till att forskare i alla skeden av sin karriär, oavsett avtalsvillkor, ges karriärrådgivning och platsförmedlingsstöd, antingen i de berörda institutionerna eller genom samarbete med andra organ.

Immateriella rättigheter

Arbetsgivare och finansiärer bör genom juridiskt skydd, framför allt lämpligt immaterialrättsligt skydd, t.ex. upphovsrätt, se till att forskare i alla skeden av karriären drar nytta av att deras FoU-resultat används.

Samförfattarskap

När institutioner bedömer sin personal bör man se positivt på samförfattarskap, vilket bör betraktas som ett konstruktivt sätt att bedriva forskning. Arbetsgivare och finansiärer bör därför utveckla strategier och metoder för att se till att forskare, även forskare i början av sin karriär, omfattas av nödvändiga ramvillkor, så att de har rätt att erkännas, anges eller citeras i samband med sina bidrag (som samförfattare till t.ex. dokument och patent) eller rätt att publicera egna forskningsresultat oberoende av sina handledare.

Handledning

Arbetsgivare och finansiärer bör se till att det utses en person som forskare i början av sin karriär kan rådfråga angående yrkesuppgifter, och forskarna bör informeras om detta.

Det bör tydligt fastställas att de föreslagna handledarna skall besitta tillräcklig expertis för att kunna handleda forskningen, och ha tid, kunskap, erfarenhet och engagemang för att kunna ge den forskarstuderande tillräckligt stöd och garantera förfaranden för framsteg, översyn och feedback.

Undervisning

Undervisning är av central betydelse för strukturering och spridning av kunskap och bör därför anses vara ett viktigt inslag i forskarens karriär. Undervisningsansvaret bör dock inte bli så stort att det hindrar forskare, framför allt i början av karriären, från att bedriva forskning.

Arbetsgivare och finansiärer bör se till att tillräcklig ersättning ges för undervisningsansvaret och att detta ansvar beaktas i systemen för utvärdering/bedömning, samt att den tid som erfarnare personal avsätter för att utbilda forskare i början av karriären räknas in i deras undervisningsuppdrag. Som ett led i forskarnas yrkesutveckling bör de ges lämplig utbildning för att kunna undervisa och verka som handledare.

System för utvärdering/bedömning

Arbetsgivare och finansiärer bör se till att alla forskare, även mer erfarna forskare, omfattas av system för regelbunden bedömning/utvärdering av arbetet. Denna utvärdering eller bedömning bör göras av en oberoende kommitté på ett sätt som är öppet för insyn. Framför allt när det gäller mer erfarna forskare bör helst en internationell kommitté svara för detta.

Förfarandena för utvärdering och bedömning bör ta hänsyn till forskarnas forskningskreativitet och forskningsresultat, t.ex. publikationer, patent, forskningsförvaltning, undervisning, handledning, mentorskap, nationellt eller internationellt samarbete, administrativa uppgifter, verksamhet för att informera allmänheten samt rörlighet. Detta bör beaktas när det gäller karriärutveckling.

Klagomål/överklaganden

I överensstämmelse med nationella bestämmelser bör arbetsgivare och finansiärer fastställa lämpliga rutiner för hantering av forskares klagomål/överklaganden, bland annat i samband med konflikter mellan handledare och forskare i början av karriären. Eventuellt kan en opartisk person (ombudsman) tillsättas. Sådana förfaranden bör innebära att all forskningspersonal ges konfidentiellt och informellt stöd att lösa arbetsrelaterade konflikter, dispyter och missförhållanden. Detta kan främja en rättvis behandling inom institutionerna och förbättra arbetsmiljön generellt sett.

Deltagande i beslutsfattande organ

Arbetsgivare och finansiärer bör anse det vara rimligt och även önskvärt att forskare representeras i relevanta organ för information, samråd och beslutsfattande inom den institution där de arbetar. De kan på så sätt värna om och främja sina enskilda och kollektiva yrkesintressen och aktivt bidra till institutionens verksamhet (8).

Rekrytering

Arbetsgivare och finansiärer bör se till att behörighets- och tillträdeskrav för forskare, framför allt i början av karriären, tydligt anges. De bör också underlätta rekrytering av missgynnade grupper samt stödja forskare som återvänder till en forskningskarriär, bland annat lärare (på alla nivåer).

Arbetsgivare och finansiärer bör följa de principer som fastställs i riktlinjerna för rekrytering av forskare när de utser eller rekryterar forskare.

AVSNITT 2

Riktlinjer för rekrytering av forskare

Riktlinjerna för rekrytering av forskare utgörs av allmänna principer och krav som bör följas av arbetsgivare och finansiärer då forskare utses eller rekryteras. Dessa principer och krav bör garantera insyn i rekryteringsprocessen och likabehandling av alla sökande, framför allt mot bakgrund av att det måste utvecklas en attraktiv, öppen och hållbar europeisk arbetsmarknad för forskare. De kompletterar principerna och kraven i den europeiska stadgan för forskare. Institutioner och arbetsgivare som ansluter sig till riktlinjerna visar öppet sitt åtagande att agera på ett ansvarsfullt och passande sätt och se till att forskare omfattas av rimliga ramvillkor, i syfte att bidra till utvecklingen av det europeiska området för forskningsverksamhet.

ALLMÄNNA PRINCIPER OCH KRAV I RIKTLINJERNA

Rekrytering

Arbetsgivare och finansiärer bör använda sig av öppna (9), positiva och effektiva ansökningsrutiner som medger insyn och internationella jämförelser. De bör dessutom vara anpassade till den tjänst som utlyses.

Platsannonserna bör innehålla en allmän beskrivning av vilken kunskap och kompetens som krävs, och bör inte vara så specialiserade att lämpliga kandidater avskräcks. Arbetsgivarna bör beskriva arbetsvillkor och rättigheter, bland annat karriärmöjligheter. Dessutom bör det fastställas en rimlig ansökningstid från det att tjänsten utlyses eller ansökningarna efterfrågas.

Urval

Urvalskommittéerna bör bestå av personer med sakkunskap och kompetens på olika områden och bör ha jämn könsfördelning. När så är lämpligt och möjligt bör medlemmarna representera olika sektorer (den privata och den offentliga) och ämnesområden (även från andra länder) och ha lämplig erfarenhet för att kunna bedöma kandidaterna. Om möjligt bör många olika urvalsmetoder tillämpas, såsom externa experters bedömningar och personintervjuer. De som deltar i uttagningspaneler bör ges lämplig utbildning för detta.

Insyn

Före urvalet bör kandidaterna informeras om rekryteringsförfarandet och urvalskriterierna, antalet lediga platser och karriärmöjligheter. Efter urvalsprocessen bör de också informeras om ansökningarnas förtjänster och svaga sidor.

Bedömning av meriter

I urvalsprocessen bör hänsyn tas till kandidatens sammanlagda erfarenhet (10). Även om man inriktar sig på deras allmänna potential som forskare, bör också deras kreativitet och självständighet beaktas.

Detta innebär att meriterna bör bedömas kvalitativt och kvantitativt, och att bedömningen bör koncentreras på framstående resultat inom en varierad karriärväg och inte bara på antalet publikationer. Därför bör bibliometriska analyser på ett lämpligt sätt vägas tillsammans med många andra bedömningskriterier, såsom undervisning, handledning, grupparbeten, kunskapsöverföring, forsknings- och innovationsförvaltning och verksamhet för att informera allmänheten. När det gäller kandidater från näringslivet, bör man framför allt uppmärksamma bidrag till patent, utveckling eller uppfinningar.

Variationer i den kronologiska följden i meritförteckningar

Man bör inte se karriäravbrott eller variationer i den kronologiska följden i meritförteckningar som något negativt, utan detta bör betraktas som möjliga steg i karriären och således som ett potentiellt värdefullt bidrag till en flerdimensionell yrkesutveckling for forskare. Kandidaterna bör därför kunna lägga fram styrkta meritförteckningar med ett representativt urval av resultat och kvalifikationer som är av betydelse för den tjänst som söks.

Erkännande av erfarenhet från utlandet/annan sektor osv.

Eventuell erfarenhet t.ex. från vistelser i ett annat land/en annan region, från en annan forskningsmiljö (offentlig eller privat), andra ämnesområden eller sektorer, oavsett om erfarenheten ingår i den inledande forskarutbildningen eller gjorts i ett senare skede av forskningskarriären, bör betraktas som ett viktigt bidrag till forskarens yrkesutveckling. Detsamma gäller virtuell rörlighet.

Erkännande av kvalifikationer

Arbetsgivare och finansiärer bör se till att alla forskares akademiska och yrkesmässiga kvalifikationer bedöms och utvärderas på lämpligt sätt. Detta gäller även informella kvalifikationer och framför allt i samband med internationell rörlighet och byte av yrke. Arbetsgivare och finansiärer bör skaffa sig relevant information för att få full förståelse för bestämmelser, förfaranden och krav som reglerar erkännandet av sådana kvalifikationer. De bör därför studera gällande nationella lagar, konventioner och bestämmelser om erkännandet av sådana kvalifikationer via alla tillgängliga medel (11).

Tjänsteålder

Den kvalifikationsnivå som krävs bör vara avpassad till tjänsten och inte ställas upp som ett hinder. Kvalifikationerna bör främst erkännas och utvärderas på grundval av forskarens resultat, och inte på grundval av från vilket sammanhang han/hon kommer eller anseendet hos den institution där forskaren skaffat sig kvalifikationerna. Eftersom man kan skaffa sig yrkeskvalifikationer tidigt i en lång karriär bör det livslånga utvecklingsmönstret beaktas.

Post doc-tjänster

De institutioner som utser post doc-forskare bör fastställa tydliga bestämmelser och riktlinjer för rekrytering och utnämning av sådana forskare. Bland annat bör dessa tjänsters maximala längd och deras syfte anges. Riktlinjerna bör ta hänsyn till tid som avsatts för tidigare post doc-tjänster vid andra institutioner och till att tjänsten bör vara temporär. Det främsta syftet är att ge ytterligare möjligheter till yrkesutveckling inom ramen för en långsiktig forskarkarriär.

AVSNITT 3

Definitioner

Forskare

I denna rekommendation tillämpas den internationellt vedertagna definition av forskare som fastställs i Frascatimanualen (12):

”Personer som yrkesmässigt arbetar med idéer om eller skapande av nya kunskaper, produkter, processer, metoder och system och med ledning av projekt i samband därmed.”

Rekommendationen gäller alla personer som yrkesmässigt deltar i FoU i alla skeden av karriären (13), oberoende av vilken kategori de tillhör. Detta omfattar all verksamhet inom grundforskning, strategisk forskning, tillämpad forskning, experimentell utveckling och spridning av forskningsresultat, inbegripet innovation och rådgivning, handledning och undervisning samt förvaltning av kunskap och immateriella rättigheter, utnyttjande av forskningsresultat eller vetenskaplig journalistik.

Det görs åtskillnad mellan forskare i början av karriären och erfarna forskare:

Med ”forskare i början av karriären” (14) avses forskare under de första fyra åren (motsvarande heltid) av forskningskarriären, inräknat forskarutbildningen.

Med ”erfarna forskare” (15) avses forskare med minst fyra års forskningserfarenhet (motsvarande heltid) efter det att de avlagt en sådan examen vid universitet som ger tillträde till doktorandstudier i det land där examen avlagts, eller forskare som avlagt doktorsexamen, oberoende av hur lång tid det tagit dem att avlägga denna doktorsexamen.

Arbetsgivare

I denna rekommendation avses med ”arbetsgivare” alla typer av offentliga eller privata institutioner som anställer forskare på avtalsbasis eller som fungerar som värdinstitutioner genom andra typer av avtal eller arrangemang, även om de inte har ett direkt ekonomiskt förhållande till forskaren. Det senare gäller framför allt institutioner för högre utbildning, ämnesinstitutioner, laboratorier, stiftelser eller privata organ där forskare antingen genomgår sin forskarutbildning eller bedriver forskning som finansieras av en tredje part.

Finansiärer

Med ”finansiärer” avses alla organ (16) som ger finansiering (bland annat arvoden, anslag och stipendier) till offentliga och privata forskningsinstitutioner, även institutioner för högre utbildning. Som ett centralt krav för finansieringen kan de bestämma att institutionerna skall införa ändamålsenliga strategier och mekanismer och ändamålsenlig praxis med hänsyn till de allmänna principerna och kraven i denna rekommendation.

Tjänst eller anställning

Detta avser alla typer av kontrakt, arvoden, stipendier eller anslag som finansieras av en tredje part, bland annat finansiering inom ramprogrammen (17).


(1)  Se definitionen i avsnitt 3.

(2)  Se definitionen i avsnitt 3.

(3)  EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

(4)  Se SEK(2005) 260, Women and Science: Excellence and Innovation – Gender Equality in Science.

(5)  Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EGT L 175, 10.7.1999, s. 43) vars syfte är att garantera att visstidsanställda inte behandlas sämre än jämförbara tillsvidareanställda, för att förhindra att visstidsanställning missbrukas genom att flera sådana anställningar följer på varandra. Andra syften är att göra det lättare för visstidsanställda att få tillgång till fortbildning och att se till att visstidsanställda informeras om lediga tjänster.

(6)  Se SEK(2005) 260, Women and Science: Excellence and Innovation – Gender Equality in Science.

(7)  Dvs. distanssamarbete genom elektroniska nätverk.

(8)  Se även Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).

(9)  Alla instrument som står till förfogande bör utnyttjas, framför allt nätbaserade resurser som är tillgängliga globalt och internationellt såsom ”The Researcher’s Mobility Portal”: http://europa.eu.int/eracareers.

(10)  Se även den europeiska stadgan för forskare; System för utvärdering/bedömning i avsnitt 1 i detta dokument.

(11)  På webbplatsen http://www.enic-naric.net/ finns mer detaljerad information om nätverken NARIC (nationella informationscentrum för akademiskt erkännande) och ENIC (det europeiska nätverket för informationscentrum).

(12)  Från ”Proposed Standard Practice for Surveys on Research and Experimental Development”, Frascati Manual, OECD, 2002.

(13)  KOM(2003) 436, 18.7.2003, Forskare inom det europeiska området för forskningsverksamhet: ett yrke med många karriärmöjligheter.

(14)  Se arbetsprogrammet ”Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet”, Mänskliga resurser och rörlighet, Marie Curie-åtgärder, september 2004, s. 41.

(15)  Idem, s. 42.

(16)  Gemenskapen kommer att sträva efter att tillämpa de åtaganden som fastställs i rekommendationen på dem som får stöd inom ramprogrammen för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

(17)  Ramprogrammen för forskning, teknisk utveckling och demonstration.