ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 68

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

48 årgången
15 mars 2005


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 420/2005 av den 14 mars 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 421/2005 av den 14 mars 2005 om utfärdande av importlicenser för vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) för perioden 11 april 2005–10 april 2006

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 422/2005 av den 14 mars 2005 om ändring av förordning (EG) nr 94/2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2826/2000 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden

5

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 423/2005 av den 14 mars 2005 om fastställande av gemenskapens produktions- och importpriser för nejlikor och rosor för tillämpning av importordningen för vissa blomsterprodukter med ursprung i Jordanien

28

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Rådet
Kommissionen

 

*

2005/205/EG, Euratom:Rådets och kommissionens beslut av den 21 februari 2005 om ingående av ett protokoll till stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kroatien, å andra sidan, i syfte att beakta Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen

30

 

 

Rådet

 

*

2005/206/EG:Rådets beslut av den 28 februari 2005 om undertecknande och provisorisk tillämpning av ett tilläggsprotokoll till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen

32

Tilläggsprotokoll till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen

33

 

*

2005/207/EG:Rådets rekommendation av den 8 mars 2005 om utseende av en ledamot i Europeiska centralbankens direktion

40

 

*

2005/208/EG:Beslut nr 1/2004 av associeringsrådet EU–Bulgarien av den 28 september 2004 om ändring av artiklarna 2 och 3 i tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Bulgarien, å andra sidan, beträffande förlängning av den period som anges i artikel 9.4 i protokoll 2 till Europaavtalet

41

 

 

Kommissionen

 

*

2005/209/EG:Kommissionens beslut av den 11 mars 2005 om ändring av beslut 2004/288/EG angående förlängning av Australiens och Nya Zeelands tillfälliga tillgång till gemenskapens beredskapslager av antigener mot mul- och klövsjuka som beviljats genom det beslutet (delgivet med nr K(2005) 561)  ( 1 )

42

 

*

2005/210/EG:Kommissionens beslut av den 11 mars 2005 om ändring för andra gången av beslut 2004/614/EG med avseende på tillämpningsperioden för skyddsåtgärderna mot aviär influensa i Republiken Sydafrika (delgivet med nr K(2005) 559)  ( 1 )

43

 

 

Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen

 

*

Rådets beslut 2005/211/RIF av den 24 februari 2005 om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism

44

 

*

Rådets rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott

49

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 420/2005

av den 14 mars 2005

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 mars 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1947/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 17).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 14 mars 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

114,3

204

70,1

212

143,7

624

193,8

999

130,5

0707 00 05

052

162,2

068

170,0

096

128,5

204

70,7

999

132,9

0709 10 00

220

18,4

999

18,4

0709 90 70

052

164,1

204

98,1

999

131,1

0805 10 20

052

54,5

204

50,9

212

56,9

220

47,8

400

51,1

624

64,6

999

54,3

0805 50 10

052

69,2

220

70,4

400

67,6

999

69,1

0808 10 80

388

83,6

400

96,9

404

74,7

508

64,2

512

75,9

528

64,0

720

59,8

999

74,2

0808 20 50

052

186,2

388

69,6

400

92,6

512

54,2

528

64,9

720

42,6

999

85,0


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). Koden ”999” betecknar ”övriga ursprung”.


15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 421/2005

av den 14 mars 2005

om utfärdande av importlicenser för vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) för perioden 11 april 2005–10 april 2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3285/94 av den 22 december 1994 om gemensamma importregler och om upphävande av förordning (EG) nr 518/94 (1),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import från vissa tredje länder och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 1765/82, (EEG) nr 1766/82 och (EEG) nr 3420/83 (2),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 658/2004 av den 7 april 2004 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder avseende import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) (3), särskilt artikel 8.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

De kvantiteter för vilka traditionella importörer och nya importörer har ingivit licensansökningar enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 658/2004 överskrider de tillgängliga kvantiteterna för produkter med ursprung i Kina.

(2)

Det bör nu fastställas, för varje kategori av importörer, hur stor andel av den kvantitet som ansökan gäller som får importeras med licens.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ansökningar om importlicenser som ingivits enligt artikel 5.1 i förordning (EG) nr 658/2004 skall beviljas till de procentsatser av de sökta kvantiteterna som anges i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 11 april 2005 och skall tillämpas till och med den 10 april 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Peter MANDELSON

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 349, 31.12.1994, s. 53. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2200/2004 (EUT L 374, 22.12.2004, s. 1).

(2)  EGT L 67, 10.3.1994, s. 89. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 427/2003 (EUT L 65, 8.3.2003, s. 1).

(3)  EUT L 104, 8.4.2004, s. 67.


BILAGA

Produkternas ursprung

Procentuell fördelning

Kina

Andra tredjeländer

traditionella importörer

(artikel 2 d i förordning (EG) nr 658/2004)

38,204 %

Ej tillämpligt

övriga importörer

(artikel 2 f i förordning (EG) nr 658/2004)

4,725 %

Ej tillämpligt


15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 422/2005

av den 14 mars 2005

om ändring av förordning (EG) nr 94/2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2826/2000 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2826/2000 av den 19 december 2000 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden (1), särskilt artikel 12 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 3 i förordning (EG) nr 2826/2000 anges kriterier för att fastställa sektorer och produkter för vilka informations- och säljfrämjande åtgärder får vidtas på den inre marknaden. Dessa teman och produkter förtecknas i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 94/2002 (2).

(2)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2826/2000 krävs att kommissionen vartannat år skall upprätta en förteckning över de teman och produkter som avses i artikel 3 i den förordningen.

(3)

Raps- och rybsfröolja med ursprung i EU, särskilt rapsolja, liksom honung och biodlingsprodukter, är produkter för vilka marknadsbalansen kan förbättras genom informationsåtgärder eller allmänna säljfrämjande åtgärder, särskilt genom relevant och uppdaterad information till konsumenterna om kvalitet, näringsvärde, smak, tillämpliga normer och märkning. Dessa produkter bör därför föras in i bilaga I till förordning (EG) nr 94/2002.

(4)

För att främja konsumtionen av kvalitetsprodukter inom köttsektorn bör allt kvalitetskött som produceras enligt EU:s kvalitetsprogram eller ett nationellt kvalitetsprogram kunna bli föremål för säljfrämjande åtgärder. Dessa produkter bör därför föras in i bilaga I till förordning (EG) nr 94/2002.

(5)

För att förenkla och förtydliga bör de teman som ingår i bilaga I a och de produkter som ingår i bilaga I b till förordning (EG) nr 94/2002 föras in i samma förteckning som alltså bör innehålla både teman och produkter. Dessutom bör för varje produkt och tema anges de bestämmelser som gäller för dessa i de motsvarande riktlinjerna för säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden som anges i bilaga III till den förordningen.

(6)

Kvalitetsprodukter, vars produktion och konsumtion är prioriterade i den gemensamma jordbrukspolitiken, är produkter som har skyddade ursprungsbeteckningar (SUB), skyddade geografiska beteckningar (SGB) eller är garanterade traditionella specialiteter (GTS) enligt rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (3) eller enligt rådets förordning (EEG) nr 2082/92 av den 14 juli 1992 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel (4) och produkter från ekologisk odling enligt rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (5). Dessa produkter bör därför ingå i bilaga I till förordning (EG) nr 94/2002 för att säkerställa att de omfattas av de informations- och säljfrämjande åtgärder som vidtas med avseende på den inre marknaden..

(7)

Det behövs nya riktlinjer för att de säljfrämjande åtgärderna skall kunna ge de eftersträvade resultaten och de gamla behöver ändras på grund av ändrade förhållanden på marknaden och i den gemensamma jordbrukspolitiken och med anledning av utvärderingarna av de senast vidtagna åtgärderna.

(8)

Förordning (EG) nr 94/2002 bör därför ändras.

(9)

Efter antagandet av dessa åtgärder löper nästa tidsfrist för inlämning av ansökningar om gemenskapsstöd för säljfrämjande program ut den 31 januari. Organisationerna och medlemsstaterna har begränsad tid på sig för att anpassa eller utarbeta förslag med hänsyn till bestämmelserna i den nyligen ändrade förordningen. Den här förordningen måste därför träda i kraft efter den 31 januari.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den gemensamma förvaltningskommittén för säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 94/2002 ändras på följande sätt:

1)

Bilaga I skall ersättas med bilaga I till den här förordningen.

2)

Bilaga III skall ersättas med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 februari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 328, 23.12.2000, s. 2. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2060/2004 (EUT L 357, 2.12.2004, s. 3).

(2)  EGT L 17, 19.1.2002, s. 20. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1803/2004 (EUT L 318, 19.10.2004, s. 4).

(3)  EGT L 208, 24.7.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1215/2004 (EUT L 232, 1.7.2004, s. 21).

(4)  EGT L 208, 24.7.1992, s. 9. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(5)  EGT L 198, 22.7.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2254/2004 (EUT L 385, 29.12.2004, s. 20).


BILAGA I

”BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER OCH MARKNADER

Färsk frukt och färska grönsaker.

Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker.

Spånadslin.

Levande växter och prydnadsväxter.

Olivolja och bordsoliver.

Raps- och rybsfröolja.

Mjölk och mjölkprodukter.

Färskt, kylt eller fryst kött som har producerats i enlighet med ett kvalitetsprogram på EU-nivå eller ett nationellt kvalitetsprogram.

Märkning av konsumtionsägg som är avsedda att användas som livsmedel.

Honung och biodlingsprodukter.

Kvalitetsvin fso, bordsviner med geografisk beteckning.

Grafisk symbol (logo) för de yttersta randområdena, fastställd enligt jordbrukslagstiftningen.

Skyddade ursprungsbeteckningar (SUB), skyddade geografiska beteckningar (SGB) eller garanterade traditionella specialiteter (GTS) enligt rådets förordning (EEG) nr 2081/92 (1) eller rådets förordning (EEG) nr 2082/92 (2) och produkter som registrerats enligt dessa bestämmelser.

Ekologisk odling enligt rådets förordning (EEG) nr 2092/91 (3) och produkter som registrerats enligt den förordningen.


(1)  EGT L 208, 24.7.1992, s. 1.

(2)  EGT L 208, 24.7.1992, s. 9.

(3)  EGT L 198, 22.7.1991, s. 1.”


BILAGA II

”BILAGA III

RIKTLINJER FÖR SÄLJFRÄMJANDE ÅTGÄRDER PÅ DEN INRE MARKNADEN

Följande riktlinjer ger en uppfattning om de budskap, målgrupper och medel som bör ha en framträdande plats i informationskampanjerna och programmen för säljfrämjande åtgärder för de olika produkttyperna.

Förutom de prioriteter som anges i artikel 6.4 i förordning (EG) nr 2826/2000 bör i allmänhet följande principer beaktas vid utarbetandet av programförslag:

Program som föreslås av mer än en medlemsstat bör ha samordnade strategier, insatser och budskap.

Programmen bör företrädesvis vara fleråriga och vara tillräckligt omfattande för att ge en påtaglig effekt på målmarknaderna. Där så är lämpligt bör de avse verksamhet på marknaderna i mer än en medlemsstat.

Programmen bör ge objektiv information om särdrag och/eller näringsvärde hos produkterna som en del av en balanserad kosthållning, om produktionsmetoderna och om miljövänliga egenskaper.

Programmens huvudbudskap bör vara av intresse för konsumenter, för yrkesföreträdare eller för handeln i flera medlemsstater.

Färsk frukt och färska grönsaker

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Medan EU:s produktion av frukt och grönsaker ökar är konsumtionen i stort sett oförändrad.

Det är framförallt konsumenter under 35 år som visar minskande intresse för sektorn, och denna bild blir ännu tydligare när det rör sig om barn och ungdomar i skolåldern. Detta står i strid med en balanserad kosthållning.

2.   MÅL

Målet är förbättra bilden av ’färska’ och ’naturliga’ produkter, och att se till att andelen unga konsumenter ökar, främst genom att främja konsumtionen bland barn och ungdomar.

3.   HUVUDSAKLIGA MÅLGRUPPER

Unga hushåll (under 35 år).

Barn i skolåldern, ungdomar och deras föräldrar.

Personalrestauranger, skolmatsalar och liknande.

Läkare och dietister.

4.   HUVUDBUDSKAP

Att marknadsföra konceptet ’fem om dagen’ (dvs. en rekommendation att äta åtminstone fem portioner frukt eller grönsaker per dag).

Produkterna är färska och naturliga.

Produkterna har hög kvalitet (säkerhet, näringsvärde, organoleptiska egenskaper, produktionsmetoder, miljö, koppling till ursprunget).

Produkterna är njutbara.

Produkterna står för en balanserad kost.

Variation och årstidsberoende när det gäller tillgången på färska produkter; information om smak och användning.

Spårbarhet.

Tillgänglighet och tillredning: många färska frukter och grönsaker kräver ingen tillredning.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Elektroniska medier (webbsidor där produkterna presenteras och där det finns spel och lekar för barn).

Telefonupplysning.

Annonsering och marknadsföring mot medierna (t.ex. journalister inom fackpress, damtidningar och tidningar för barn och ungdomar).

Kontakter med läkare och dietister.

Pedagogiska insatser som riktar sig till barn och ungdomar, med hjälp av lärare och ansvariga för skolmatsalar.

Informationsverksamhet till konsumenterna på försäljningsställen.

Andra medier (broschyrer, recept, spel och pyssel för barn, etc.).

Visuella medier (biografer, TV-kanaler med specialutbud).

Radioinslag.

Deltagande i mässor.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET

12–36 månader, helst fleråriga program med särskilda mål för varje etapp.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

Fyra miljoner euro.

Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Sektorn möter tilltagande konkurrens från flera tredjeländer.

Efterfrågan ökar, särskilt för att dessa produkter är så lätta att konsumera, och det är viktigt att EU:s egna producenter kan utnyttja denna potential. Det är därför berättigat att stödja informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder.

2.   MÅL

Produkterna behöver en modernare och mera ungdomlig image, och kännedom och kunskap behöver öka för att öka konsumtionen.

3.   HUVUDSAKLIGA MÅLGRUPPER

Hushåll.

Personalrestauranger, skolmatsalar och liknande.

Läkare och dietister.

4.   HUVUDBUDSKAP

Produkterna har hög kvalitet (säkerhet, näringsvärde, organoleptiska egenskaper, beredningsmetoder).

Produkterna är lätta att använda.

Produkterna är njutbara.

Utbudet av produkter är stort och produkterna finns året om.

Produkterna är naturliga i en balanserad kost.

Spårbarhet.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Elektroniska medier (webbsidor).

Telefonupplysning.

Annonsering och marknadsföring mot medierna (t.ex. specialiserade journalister, fackpress, damtidningar och mattidningar).

Presentation av produkterna på försäljningsställena.

Kontakter med läkare och dietister.

Andra medier (broschyrer om produkter, recept).

Visuella medier.

Deltagande i mässor.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET

12–36 månader, helst fleråriga program med särskilda mål för varje etapp.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

Två miljoner euro.

Spånadslin

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Liberaliseringen av den internationella handeln med textilier och kläder har medfört att spånadslin från EU har utsatts för stark konkurrens från spånadslin från tredjeländer som erbjuds till mycket attraktiva priser. Spånadslin från EU är också utsatt för stark konkurrens från andra fibrer. Samtidigt tycks konsumtionen av textilier ha stagnerat.

2.   MÅL

Att utveckla den image som EU:s spånadslin har och att ta tillvara dess särskilda egenskaper.

Att öka konsumtionen av den här produkten.

Att informera om kännetecken för nya produkter som släppts ut på marknaden.

3.   MÅLGRUPPER

Inflytelserika yrkesutövare från branschen (formgivare, modeskapare, designer, klädtillverkare, utgivare).

Distributörer.

Utbildningskretsar inom textil, mode och heminredning (lärare och studenter).

Opinionsledare.

Konsumenter.

4.   HUVUDBUDSKAP

Kvalitetens samband med produktionsförhållandena för råvaran, med de anpassade sorterna och med det kunnande som finns hos de olika aktörerna i produktionskedjan.

Det rika och välsorterade utbudet med ursprung i EU, både när det gäller olika sorters produkter (kläder, heminredning, hushållslinne) och kreativitet och innovation.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Elektroniska medier (webbsidor).

Fackmässor och utställningar.

Informationskampanjer längre fram i produktionskedjan (modeskapare, klädtillverkare, distributörer och utgivare).

Information på försäljningsställen.

Kontakter med fackpressen.

Föreläsningar och information vid skolor för textilingenjörer, modeskolor etc.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET

12–36 månader, helst fleråriga program med särskilda mål för varje etapp.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

En miljon euro.

Levande växter och prydnadsväxter

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Inom denna sektor utsätts gemenskapens produktion i allt högre grad för konkurrens från tredjeland.

Enligt utvärderingar av de försäljningskampanjer som genomfördes 1997–2000 bör hela produktionskedjan från producent till distributör organiseras bättre och effektiviseras, och konsumenterna bör få bättre information om produkternas inneboende kvaliteter och variationsrikedom så att EU-produktionen lättare kan avsättas inom EU.

2.   MÅL

Att öka konsumtionen av blommor och växter med ursprung i gemenskapen.

Att främja metoder som är miljövänliga och öka kunskapen om sådana metoder.

Att öka samarbetet mellan branschfolk i olika medlemsstater för att bl.a. möjliggöra utbyte av yrkeskunskaper inom sektorn och ge bättre information till alla som är verksamma i produktionskedjan.

3.   HUVUDSAKLIGA MÅLGRUPPER

Producenter, plantskolor, distributörer och andra aktörer inom sektorn.

Studerande och skolbarn.

Opinionsledare, t.ex. journalister och lärare.

Konsumenter.

4.   HUVUDBUDSKAP

Information om kvalitet och sorter i EU-produktionen.

Miljövänliga produktionsmetoder.

Metoder för att utveckla mer hållbara produkter.

Optimering av kombinationer av olika arter av växter och blommor.

Växters och blommors roll för välbefinnande och livskvalitet.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Mediekontakter.

Mässor och utställningar: montrar som visar utbudet från flera olika medlemsstater.

Utbildning av yrkesföreträdare, konsumenter och studerande.

Åtgärder för att sprida kunskap om hur man ökar produkternas livslängd.

Pedagogiska informationskampanjer riktade till konsumenterna via fackpressen och även genom sådana kanaler som kataloger, trädgårdskalendrar och eventuellt kampanjer för ’månadens växt’.

Utökad användning av elektroniska medier (Internet, CD-rom etc.).

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET

12–36 månader, helst fleråriga program med en strategi och motiverade mål för varje fas.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

Tre miljoner euro.

Olivolja och bordsoliver

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Utbudet av olivolja och bordsoliver är i tilltagande och försäljningsställena på den inre marknaden och internationella marknader är viktiga för att säkra marknadsbalans inom EU. Inhemsk efterfrågan på dessa produkter varierar stort mellan de traditionella marknaderna och sådana där olivolja och bordsoliver är en ganska ny företeelse.

I de ’traditionella konsumentländerna’ inom EU (Spanien, Italien, Grekland och Portugal) är produkterna överlag välkända och konsumtionen når höga nivåer. Dessa länder är mogna marknader, där utsikterna till en efterfrågeökning är begränsade, men eftersom deras nuvarande andel av olivoljekonsumtionen är betydande förblir de av stort intresse för sektorn.

I de nya konsumentländerna har percapitakonsumtionen utvecklats men den är fortfarande avsevärt lägre än i EU i dess sammansättning före den 1 maj 2004 eller marginell (i huvuddelen av de nya medlemsstaterna). Många konsumenter är omedvetna om de goda egenskaperna hos och de många olika användningsområdena för olivolja och bordsoliver. Här finns följaktligen stort utrymme för efterfrågeökning.

2.   MÅL

En första prioritering är att öka konsumtionen i de nya konsumentländerna genom att öka marknadspenetreringen och öka användningen genom att sprida produkterna till flera användningsområden och genom att tillhandahålla all information som behövs.

Att befästa och, om möjligt, ytterligare öka konsumtionen i de ”traditionella konsumentländerna” genom att förbättra konsumentinformationen när det gäller mindre kända aspekter och genom att göra den yngre delen av befolkningen till trogna konsumenter.

3.   MÅLGRUPPER

Personer med ansvar för inköpen; i de traditionella konsumentländerna huvudsakligen i åldrarna 20–40 år.

Opinionsledare (gastronomer, köksmästare, restaurangbranschen), allmän press och fackpress (matlagningstidningar, damtidningar, blandad press).

Fackpress i medicin och omvårdnad.

Distributörer (i de ’nya konsumentländerna’ inom EU).

4.   HUVUDBUDSKAP

Jungfruoljans organoleptiska egenskaper (arom, färg, smak) varierar beroende på sort, område, skörd, skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB) osv. Denna mångfald ger ett stort antal olika smaksensationer och kulinariska möjligheter.

De olika typerna av olivolja.

Olivoljan är tack vare sina näringsriktiga egenskaper en viktig beståndsdel i en hälsosam och balanserad kost. Den lyckas med konststycket att kombinera utsökt smak med kraven på en balanserad och hälsosam kost.

Information om regelverket för kontroll, intyg om kvalitet och om märkning av olivoljor.

Information om vilka olivoljor eller bordsoliver som är registrerade som SUB eller SGB i hela EU.

Bordsoliver utgör en hälsosam naturlig produkt som är väl lämpad för direktkonsumtion och för tillredning av sofistikerade maträtter.

De olika sorterna av bordsoliver.

Särskilt i de ’nya konsumentländerna’ inom EU:

Olivolja, särskilt extra jungfruolja, är en naturprodukt som är resultatet av tradition och uråldrig kunskap som lämpar sig väl för ett modernt kök fullt av smaker. Förutom med maten i Medelhavsområdet kan den lätt förknippas med all nutida matlagning.

Anvisningar för användningen vid matlagning.

Särskilt i de ’traditionella konsumentländerna’ inom EU:

Fördelarna med att köpa olivolja med märkning som är av betydelse för konsumenten.

Modernisering av den image produkten har med en lång historia och en betydande kulturell dimension.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.3 måste information om näringsvärdet hos olivolja grundas på allmän accepterade vetenskapliga uppgifter och uppfylla de krav som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (1) och speciella regler som skall tillämpas i det sammanhanget.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Internet och andra elektroniska medier (t.ex. CD-rom, DVD).

Säljfrämjande åtgärder på försäljningsställen (provsmakning, recept, information).

Pressrelationer och PR (evenemang, deltagande i konsumentmässor osv.).

Reklam (eller redaktionell reklam) i den vanliga pressen, i matlagningstidningar, dam- och livsstilstidningar.

Samverkan med läkare och sjukvårdspersonal.

AV-medier (TV och radio).

Deltagande i mässor.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET OCH OMFATTNING

12–36 månader, helst fleråriga program med en strategi och motiverade mål för varje fas.

Program som genomförs i minst två nya konsumentländer kommer att vara prioriterade.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

Fyra miljoner euro.

Raps- och rybsfröolja

Program som är inriktade på rapsolja eller på att klargöra skillnader mellan olika raps- och rybsoljor kommer att prioriteras inom den här sektorn.

Preliminär årlig budget för sektorn:

2 miljoner euro.

A.   Rapsolja

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Som en följd av den nya gemensamma jordbrukspolitiken får rapsolja inget särskilt stöd och kommer att behöva marknadsorienteras i större utsträckning. Med ökade produktionsmöjligheter som alternativ till spannmålsodling, som är utsatt för en strukturell överproduktion, kommer marknadsföring av rapsolja att bidra till balansen på marknaden för jordbruksgrödor och konsumtionen av olika vegetabiliska oljor inom gemenskapen. Gemenskapen är för dagen nettoexportör av rapsolja.

Under det senaste decenniet har rapssorter med värdefulla näringsegenskaper utvecklats. Detta har lett till ökad kvalitet. Nya produkter som t.ex. en kallpressad rapsolja med nötsmak har tagits fram.

Näringsvärdet i rapsolja har varit föremål för forskning världen över och resultaten bekräftar att den produkten har nyttiga kostmässiga och fysiologiska egenskaper. Allmänpraktiker, dietister och konsumenter bör informeras om dessa senaste forskningsresultat.

2.   MÅL

Att höja medvetenheten om rapsoljans egenskaper och den senaste utvecklingen.

Att öka konsumtionen genom att informera konsumenterna och läkare och sjukvårdspersonal om hur rapsoljan kan användas och om dess näringsvärde.

3.   MÅLGRUPPER

Hushållen, särskilt de personer som tar hand om inköpen.

Opinionsledare (journalister, köksmästare, medicinskt verksamma och dietister).

Distributörer.

Fackpress i medicin och omvårdnad.

Livsmedelsindustrin.

4.   HUVUDBUDSKAP

Rapsoljan är på grund av sitt näringsvärde en viktig ingrediens i en sund och balanserad kost.

Halten nyttiga fettsyror i rapsolja.

Anvisningar för användning vid matlagning.

Information om produktens utveckling och de olika sorterna.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.3 måste information om näringsvärdet hos rapsolja grundas på allmänt accepterade vetenskapliga uppgifter och uppfylla de krav som fastställs i direktiv 2000/13/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel och speciella regler som skall tillämpas i det sammanhanget.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Säljfrämjande åtgärder på försäljningsställen (provsmakning, recept, information).

Reklam (eller redaktionell reklam) i den vanliga pressen, i matlagningstidningar, dam- och livsstilstidningar.

PR (evenemang, deltagande i matmässor).

Kampanjer tillsammans med läkarkåren och sjukvårdspersonal.

Samverkan med restauranter, personalmatsalar och köksmästare.

Internet.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET

12–36 månader.

B.   Solrosolja

Programmet för solrosolja kommer att prioriteras bara om och när detta är berättigat på grund av marknadssituationen.

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Mer än 2 miljoner hektar i gemenskapen är odlade med solrosor och produktionen solrosfrö överstiger 3,5 miljoner ton per år. Solrosolja som konsumeras i EU har normalt producerats från frö som har odlats i EU. Eftersom pressningen minskar kommer dock produktionen av solrosolja att minska under regleringsåret 2004/05. Eftersom världspriserna är på väg upp och utbudsbrist kan tänkas uppkomma prioriteras inte program som enbart riktar in sig på solrosolja. Solrosoljan kan dock ingå som en del i programs som presenterar olika oljor med ursprung i gemenskapen.

Solrosolja har fördelar vid viss användning t.ex. stekning. Den har också hög halt av omättat fett och är rik på vitamin E. Syftet med dessa kampanjer är att informera konsumenterna och distributörerna om olika typer av användning och egenskaper samt om EU:s lagstiftning om solrosoljans kvalitet. Kampanjerna bör präglas av en strävan att ge objektiv information.

2.   MÅL

Att informera konsumenter och aktörer i handelsleden om

olika sätt att använda solrosolja, dess egenskaper och näringsvärde,

lagstiftning och normer för kvaliteten, regler för märkningen.

3.   MÅLGRUPPER

Hushållen, särskilt de personer som tar hand om inköpen.

Opinionsledare (journalister, köksmästare, medicinskt verksamma och dietister).

Distributörer.

Livsmedelsindustrin.

4.   HUVUDBUDSKAP

Huvudbudskapen skall innehålla information om följande:

Fördelar med att använda solrosolja. Olja från solrosfrö har t.ex. en högre halt av vitamin E än andra vegetabiliska oljor. Solrosolja är känd för sin lätta smak och sina goda stekegenskaper.

Lagstiftning och kvalitetsnormer för solrosolja.

Fettsyrasammansättning och näringsvärde för solrosolja.

Resultat från forskning och teknisk utveckling av solrosolja och andra vegetabiliska oljor.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.3 måste information om näringsvärdet hos solrosolja grundas på allmänt accepterade vetenskapliga uppgifter och uppfylla de krav som fastställs i direktiv 2000/13/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel och speciella regler som skall tillämpas i det sammanhanget.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Distribution av informationsmaterial vid försäljningsställen (detalj- och partihandel.

Reklam (eller redaktionell reklam) i den vanliga pressen, i matlagningstidningar, och i fackpress.

PR (evenemang, deltagande i matmässor).

Internet.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET

12–36 månader.

Mjölk och mjölkprodukter

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Konsumtionen av mjölk som dryck minskar, särskilt i länder där konsumtionen traditionellt är hög, på grund av konkurrensen från andra drycker som läsk, särskilt när det gäller ungdomar. Olika mjölkersättningar håller gradvis på att ersätta konsumtion av mjölk som dryck. Däremot ökar den samlade konsumtionen av mjölkprodukter, uttryckt som mjölkekvivalenter.

2.   MÅL

Att öka konsumtionen av mjölk som dryck på marknader som har tillväxtpotential och att bibehålla konsumtionen på mättade marknader.

Att öka konsumtionen av mjölkprodukter i allmänhet.

Att uppmuntra konsumtionen hos unga i deras egenskap av framtida vuxna konsumenter.

3.   HUVUDSAKLIGA MÅLGRUPPER

Konsumenter i allmänhet med särskilt fokus på

barn och ungdomar, särskilt flickor mellan 8 och 13 år,

kvinnor i olika åldersgrupper,

äldre.

4.   HUVUDBUDSKAP

Mjölk och mjölkprodukter är sunda och naturliga, passar bra in i en modern livsstil och smakar bra.

Mjölk och mjölkprodukter är värdefulla från näringssynpunkt och är särskilt värdefulla för vissa åldersgrupper.

Budskapen skall ha ett positivt innehåll och avpassas efter de särskilda konsumtionsmönstren på de olika marknaderna.

Det finns ett stort urval av mjölk och mjölkprodukter som är lämpliga för olika konsumenter med olika behov.

Det finns mjölk och mjölkprodukter som har låg fetthalt och som kan vara lämpligare för vissa konsumenter.

Huvudbudskapen måste nå fram under hela den period programmet pågår så att konsumenterna blir övertygade om de positiva effekterna av regelbunden konsumtion av mjölk och mjölkprodukter.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.3 måste information om näringsvärdet hos mjölk och mjölkprodukter grundas på allmänt accepterade vetenskapliga uppgifter och uppfylla de krav som fastställs i direktiv 2000/13/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel och speciella regler som skall tillämpas i det sammanhanget.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Elektroniska medier.

Telefonupplysning.

Marknadsföring mot medierna och annonsering (t.ex. fackpress, damtidningar och barn- och ungdomstidningar).

Kontakter med läkare och dietister.

Kontakter med skolor och lärare.

Andra medier (broschyrer, leksaker och pyssel för barn, etc.).

Presentation av produkterna på försäljningsställena.

AV-medier (biografer och TV-kanaler med specialutbud).

Radioinslag.

Deltagande i utställningar och mässor.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET OCH OMFATTNING

Från 12–36 månader, helst fleråriga program med särskilda mål för varje fas.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

Fyra miljoner euro.

Färskt, kylt eller fryst kött som har producerats i enlighet med EU:s kvalitetsprogram eller ett nationellt kvalitetsprogram

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

De hälsoproblem som berörde många betydelsefulla animaliska produkter har förstärkt behovet av att stärka konsumenternas förtroende för EU:s köttprodukter.

Detta innebär att det finns ett behov av att ge objektiv information om EU:s och medlemsstaternas kvalitetsprogram samt om de därmed sammanhängande kontroller som måste genomföras utöver den allmänna lagstiftningen om kontroller och livsmedelssäkerhet. Dessa regler och kontroller erbjuder ytterligare en garanti i form av produktspecifikationer och kompletterande kontrollstrukturer.

2.   MÅL

Dessa informationskampanjer är begränsade till produkter som produceras enligt EU:s kvalitetssystem (skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar, garanterade traditionella specialiteter och ekologisk odling) och enligt de kvalitetsprogram som medlemsstaterna har godkänt och som uppfyller kriterierna i artikel 24b i förordning (EG) nr 1257/1999. Informationskampanjer som finansieras enligt den här förordningen får inte samtidigt finansieras enligt förordning (EG) nr 1257/1999.

Syftet med informationskampanjerna skall vara att säkerställa objektiv och uttömmande information om EU:s och medlemsstaternas kvalitetsprogram för köttprodukter. De skall informera konsumenter, opinionsledare och distributörer om de produktspecifikationer och effektiva kontroller som ingår i dessa kvalitetsprogram.

3.   HUVUDSAKLIGA MÅLGRUPPER

Konsumenter och konsumentorganisationer.

Personer som ansvarar för hushållens inköp.

Institutioner (restauranger, sjukhus, skolor osv.).

Distributörerna och deras organisationer.

Press och opinionsledare.

4.   HUVUDBUDSKAP

Kvalitetsprogram garanterar en särskild produktionsmetod och kontroller som är strängare än de som krävs enligt gällande lagstiftning.

Kvalitetsköttprodukter har särskilda egenskaper eller en kvalitet som överträffar sedvanliga handelsnormer.

EU:s kvalitetsprogram och de nationella kvalitetsprogrammen är öppna för insyn och garanterar fullständig spårbarhet av produkterna.

Märkningen av kött gör det möjligt för konsumenterna att identifiera kvalitetsprodukter samt deras ursprung och egenskaper.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Internet.

PR gentemot medierna och annonsering (vetenskapliga tidskrifter och fackpress, damtidningar och matlagningstidningar).

Kontakter med konsumentorganisationerna.

AV-medier.

Trycksaker (foldrar, broschyrer, etc.).

Information på försäljningsställena.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET OCH OMFATTNING

Programmen skall ha minst nationell täckning eller täcka flera medlemsstater.

12–36 månader, helst fleråriga program med motiverade mål för varje fas.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

Fyra miljoner euro.

Märkning av konsumtionsägg som är avsedda att användas som livsmedel

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Från den 1 januari 2004 skall ägg avsedda som livsmedel stämplas med en kod som anger producent och produktionssystem. Koden skall bestå av ett nummer som anger produktionssystem (0 = Ägg från ekologiska produktionssystem, 1 = Ägg från utehöns, 2 = Ägg från frigående höns inomhus, 3 = Ägg från burhöns), ISO-kod för den medlemsstat där äggen producerats och produktionsställets nummer hos den behöriga myndigheten.

2.   SYFTEN

Att informera konsumenterna om de nya bestämmelserna för märkning av ägg och förklara vad märkningen betyder.

Att informera om de produktionssystem som koden hänvisar till.

Att informera om spårbarheten.

3.   HUVUDSAKLIGA MÅLGRUPPER

Konsumenter och distributörer.

Opinionsledare.

4.   HUVUDBUDSKAP

Sprida kunskap om märkningen av ägg med en kod i enlighet med direktiv 2002/4/EG (2) och vad som kännetecknar de olika äggkategorier som koderna avser.

Budskapen får inte ange att en produktionsmetod är att föredra framför en annan, och de skall inte innehålla uppgifter om näringsvärde eller hälsoeffekter av att äta ägg. Det får inte förekomma någon diskriminering av ägg med ursprung i olika medlemsstater.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Elektroniska medier (webbplatser osv.).

Trycksaker (broschyrer m.m.).

Information på försäljningsställen.

Annonser i dagspressen, tidskrifter för gastronomi och damtidningar m.m.

Via massmedier.

6.   PROGRAMMETS VARAKTIGHET

12–24 månader.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

Två miljoner euro.

Honung och biodlingsprodukter

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Sektorn för kvalitetshonung och produkter från biodling får mycket lite EU-stöd och möter ökande internationell konkurrens. Eftersom produktionskostnaderna är höga i EU förvärras problemen.

Sedan 2001 gäller direktiv 2001/110/EG om honung (3) enlig vilket märkning i fråga om kvalitet och ursprung är obligatorisk. Program som får stöd skall vara inriktade på honung och biodlingsprodukter från EU försedda med kompletterande märkning om regionalt, territoriellt eller topografiskt ursprung, eller med kvalitetsmärkning enligt EU:s system (skyddade ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning, garanterad traditionell specialitet eller ekologisk odling) eller en medlemsstats system.

2.   SYFTEN

Att informera konsumenterna om mångfalden, de organoleptiska kvaliteterna och produktionsförhållandena i EU:s produkter från biodling.

Att informera konsumenterna om kvaliteterna hos osilad och opastöriserad honung med ursprung i EU.

Att hjälpa konsumenterna att förstå märkningen av EU:s honung och uppmuntra producenterna att använda tydliga etiketter.

Att orientera honungskonsumtionen mot kvalitetsprodukter genom att rikta uppmärksamheten mot spårbarheten.

3.   HUVUDSAKLIGA MÅLGRUPPER

Konsumenter, med tonvikt på åldern 20–40 år.

Äldre och barn.

Opinionsledare.

4.   HUVUDBUDSKAP

Information om EU:s lagstiftning om säkerhet, produktionshygien, kvalitetsgaranti och märkning.

Honung är en naturprodukt som baseras på tradition och väl etablerad know-how och som kan användas på många sätt i ett kök.

Variationsrikedomen i honungens geografiska och botaniska ursprung och produktionsårstid.

Råd om användning och uppgifter om näringsvärde.

Att säkerställa pollineringen är en viktig uppgift när det gäller att bevara den biologiska mångfalden.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Annonsering, huvudsakligen i fackpress (gastronomi, livsstil).

Internet, biografer och andra AV-medier (TV, radio).

Försäljningsställen.

Deltagande i utställningar och mässor.

PR riktad till allmänheten, anordnande av evenemang för verksamheter i restauranger, personalmatsalar och catering.

Information i skolor (utbildning av lärare och information till studerande vid hotell- och restaurangskolor).

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET OCH OMFATTNING

12–36 månader, helst program med motiverade mål och med en strategi för varje fas.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

En miljon euro.

Kvalitetsvin fso, bordsviner med geografisk beteckning

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Sektorn kännetecknas av överproduktion och stagnation och för vissa kategorier minskande konsumtion, samt ökande import från tredjeland.

2.   MÅL

Att öka konsumtionen av EU:s viner.

Att informera konsumenterna om det rika utbudet, kvaliteten och produktionsvillkoren för EU:s viner, och om resultaten av vetenskapliga undersökningar.

3.   HUVUDSAKLIGA MÅLGRUPPER

Distributörer.

Konsumenter exklusive barn och ungdom, i enlighet med rådets rekommendation 2001/458/EG (4).

Opinionsledare: journalister, gastronomiexperter.

Utbildningsanordnare inom hotell- och restaurangområdet.

4.   HUVUDBUDSKAP

EU:s lagstiftning innehåller strikta regler för produktion, kvalitetsbeteckningar och märkning samt försäljning, som ger konsumenterna garantier för kvalitet och spårbarhet.

Det finns ett mycket stort och rikt utbud av viner av olika ursprung inom EU.

Information om vinodlingen inom EU och dess kopplingar till regionala och lokala förhållanden, till kulturer och smakpreferenser.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Informations- och säljfrämjande åtgärder.

Utbildning inom handeln och i restaurangbranschen.

Kontakter med fackpress.

Andra medier (webbplats, broschyrer) i syfte att hjälpa allmänheten att välja rätt produkter, samt informera om tillfällen då produkterna lämpar sig, t.ex. vid familjehögtider och festliga tillfällen.

Mässor och utställningar: montrar som samlat visar ett utbud från flera olika medlemsstater.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET

12–36 månader, helst fleråriga program med särskilda mål för varje fas.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

Tre miljoner euro.

Produkter med skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB) eller som är garanterad traditionell specialitet (GTS)

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

EU:s system för skydd för produkters namn enligt förordning (EEG) nr 2081/92 och förordning (EEG) nr 2082/92 är ett prioriterat område i kvalitetskapitlet i den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är därför nödvändigt att fortsätta tidigare ansträngningar att driva kampanjer för beteckningarna och för de produkter som har skyddade beteckningar för att skapa medvetenhet hos alla potentiella aktörer i produktionskedjan och i saluförings- och konsumtionsleden för dessa produkter.

2.   MÅL

Säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer skall inte koncentreras på en eller ett begränsat fåtal produktbeteckningar utan hellre på grupper av beteckningar för särskilda typer av produkter som produceras i en eller flera regioner i en eller flera medlemsstater.

Målen för dessa kampanjer skall vara

att ge omfattande information om innehåll och funktion och om EU-karaktären hos beteckningssystemen, särskilt om deras effekt på saluvärdet av produkter med skyddade beteckningar, som efter registrering åtnjuter skydd enligt dessa system,

att öka kunskapen om EU:s symboler för SUB/SGB och GTS hos konsumenterna samt hos distributörer och andra yrkesföreträdare i livsmedelsbranschen,

att uppmuntra producent- och bearbetningsgrupper som inte deltar i dessa system att använda systemen för att registrera produktbeteckningar som uppfyller kraven för registrering,

att uppmuntra producent- och bearbetningsgrupper i de berörda regionerna, som ännu inte deltar i dessa system, att delta i systemen för produktion av produkter med registrerade beteckningar genom att uppfylla de godkända specifikationer och de krav på kontroll som fastställts för de olika skyddade beteckningarna,

att stimulera efterfrågan av produkterna i fråga genom att informera konsumenter och distributörer om betydelsen av och fördelarna med systemen och de grafiska symbolerna, om villkoren för att erhålla en beteckning och de kontroller som krävs för detta, samt om systemet för spårning och kontroller.

3.   HUVUDSAKLIGA MÅLGRUPPER

Producenter och bearbetningsföretag.

Distributörer (stormarknader, grossister, detaljhandeln, restauranger).

Konsumenter och konsumentorganisationer.

Opinionsledare.

4.   HUVUDBUDSKAP

De produkter som har skyddade beteckningar har särskilda egenskaper som hör samman med deras geografiska ursprung. När det gäller produkter med beteckningen SUB är produktens kvalitet eller egenskaper huvudsakligen eller exklusivt kopplade till den särskilda geografiska miljön. När det gäller produkter med beteckningen SGB har produkterna en särskild kvalitet eller ett särskilt anseende som kan tillskrivas det geografiska ursprunget, och den geografiska kopplingen måste komma till stånd i ett åtminstone ett av produktions- eller bearbetningsstadierna.

Produkter med beteckningen GTS har särskilda egenskaper som hör samman med deras särskilda traditionella produktionsmetoder eller med traditionella råvaror.

EU:s grafiska symboler för SUB, SGB och GTS är sådana symboler som i hela EU förknippas med produkter som uppfyller specifika produktionsvillkor med anledning av deras geografiska ursprung eller deras tradition och som utsätts för kontroller.

Andra kvalitetsaspekter (säkerhet, näringsvärde, smak, spårbarhet) hos de berörda produkterna.

Vissa produkter med SUB, SGB eller GTS utgör goda exempel på framgångsrik saluföring av produkter vars beteckningar har registrerats i systemen för skyddade beteckningar.

Dessa skyddade beteckningar stöder EU:s kulturella arv, mångfalden i jordbruksproduktionen och bevarande av landskapet.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Elektroniska medier (webbplatser).

Marknadsföring riktad till medierna (fackpress, damtidningar, mattidningar).

Kontakter med konsumentorganisationerna.

Information och demonstration vid försäljningsställena.

AV-medier (bl.a. riktade TV-inslag).

Trycksaker (foldrar, broschyrer, etc.).

Deltagande i mässor.

Information och utbildning om hur EU:s system för skyddade beteckningar (SUB, SGB och GTS) fungerar.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET

12–36 månader. Fleråriga program med klart definierade mål och en strategi för varje fas kommer att prioriteras.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

Tre miljoner euro.

Information om den grafiska symbolen för regionerna i gemenskapens yttersta randområden

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Denna vägledning gäller de mest avlägsna regionerna i gemenskapen, såsom de definieras i artikel 299.2 i fördraget. Den externa utvärderingen har visat att gemenskapens informationskampanj om den grafiska symbolen (logotypen) för regionerna i gemenskapens yttersta randområden, som genomfördes 1998/99, väckte stort intresse hos produktionskedjans olika aktörer.

För att få utnyttja denna logotyp begärde därför vissa producenter och bearbetningsföretag att deras produkter skulle kvalitetsgodkännas.

Med tanke på att den första kampanjen var kort, är det lämpligt att göra logotypen mer känd bland olika målgrupper. Detta bör ske genom att informationsinsatserna fortsätter om logotypens betydelse och fördelar.

2.   MÅL

Sprida kunskap om logotypens existens, betydelse och fördelar.

Förmå producenter och bearbetningsföretag i de berörda regionerna att använda logotypen.

Öka kunskaperna om logotypen bland distributörer och konsumenter.

3.   HUVUDSAKLIGA MÅLGRUPPER

Lokala producenter och bearbetningsföretag.

Distributörer och konsumenter.

Opinionsledare.

4.   HUVUDBUDSKAP

Produktens typiska och naturliga karaktär.

Den härrör från en EU-region.

Kvaliteten (säkerhet, näringsvärde och organoleptiska egenskaper, produktionssätt, ursprung).

Produktens exotiska karaktär.

Varierat utbud, också under motsatt säsong.

Spårbarhet.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Elektroniska medier (webbplatser osv.).

Telefonupplysning.

Marknadsföring mot medierna (fackpress, damtidningar, mattidningar).

Presentation på försäljningsställen, salonger, mässor etc.

Kontakter med läkare och dietister.

Andra medier (foldrar, broschyrer, recept osv.).

AV-medier.

Publicitet i lokal fackpress.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET

12–36 månader.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

En miljon euro.

Produkter från ekologisk odling

1.   BEDÖMNING AV SITUATIONEN

Det är framförallt i städerna som konsumenterna köper produkter från ekologisk odling, men dessa produkter har fortfarande en relativt begränsad del av markanden.

Medvetenheten hos konsumenterna och andra intressenter om ekologisk odling ökar men ligger fortfarande på en låg nivå.

I EU:s handlingsplan för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk anses säljfrämjande åtgärder och information vara nyckelinstrument för att utveckla efterfrågan på ekologiska livsmedel.

2.   MÅL

Säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer skall inte koncentreras på ett eller ett begränsat fåtal produkter utan hellre på grupper av produkter eller på det system för ekologisk odling som tillämpas i en eller flera regioner i en eller flera medlemsstater.

Målen för dessa kampanjer skall vara

att främja konsumtionen av ekologiska livsmedel,

att öka konsumenternas kunskap om märkning med EU:s grafiska symbol för ekologiska produkter,

att ge utförlig information om och vidga medvetenheten om fördelarna med ekologisk odling, särskilt i fråga om miljöskydd, djurskydd, landsbygdsutveckling och landskapets bevarande,

att ge utförlig information om innehåll och funktion hos EU:s system för ekologisk odling,

att uppmuntra enskilda producenter och bearbetningsföretag och sammanlutningar av producenter, bearbetningsföretag eller detaljhandelsföretag som ännu inte medverkar till den ekologiska odlingen att gå över till denna produktionsmetod; att uppmuntra detaljhandelsföretag, sammanlutningar av detaljhandelsföretag och restauranger att saluföra ekologiska produkter.

3.   HUVUDSAKLIGA MÅLGRUPPER

Konsumenter i allmänhet, sammanslutningar av konsumenter och särskilda undergrupper av konsumenter.

Opinionsledare.

Distributörer (stormarknader, grossister, specialiserade detaljhandelsföretag, restauranger), beredningsföretag.

Lärare och skolor.

4.   HUVUDBUDSKAP

Ekologiska produkter är naturliga och passar bra in i en modern livsstil; de smakar bra och det ger en särskild tillfredsställelse att konsumera dem. De härrör från produktionsmetoder som uppfyller krav på miljöskydd och djurskydd. Ekologisk odling utgör ett stöd för mångfalden i jordbruksproduktionen och för landskapets bevarande.

Stränga regler gäller för produktion och kontroll av produkterna, inklusive full spårbarhet för att säkerställa att produkterna härrör från företag som ingår i ett ekologiskt kontrollsystem.

När ordet ’ekologisk’ och motsvarigheter till detta på andra språk används i samband med livsmedelsprodukter är de skyddade enligt lag.

EU-logon är den symbol för ekologiska produkter som är känd i hela EU, och syftet är att produkterna skall uppfylla EU:s stränga produktionskriterier och att de skall ha genomgått sträng kontroll. Informationen om EU-logon får kombineras med information om grafiska symboler som används i medlemsstaterna.

Andra kvalitetsaspekter (säkerhet, näringsvärde, smak) hos de berörda produkterna får betonas.

5.   HUVUDSAKLIGA MEDEL

Elektroniska medier (webbplatser).

Telefonupplysning.

Marknadsföring mot medierna (specialiserade journalister, damtidningar, mattidningar, fackpress för livsmedelsföretag).

Kontakter med konsumentorganisationerna.

Information på försäljningsställena.

Skolverksamhet.

AV-medier (bl.a. riktade TV-inslag).

Trycksaker (foldrar, broschyrer, etc.).

Deltagande i mässor, utställningar och uppvisningar.

Information och utbildning om hur EU:s system för ekologiska livsmedel och ekologisk odling fungerar.

6.   PROGRAMMENS VARAKTIGHET

12–36 månader. Fleråriga program med klart definierade mål och en strategi för varje fas kommer att prioriteras.

7.   PRELIMINÄR ÅRLIG BUDGET FÖR SEKTORN

Tre miljoner euro.”


(1)  EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.

(2)  EGT L 30, 31.1.2002, s. 44.

(3)  EGT L 10, 12.1.2002, s. 47.

(4)  EGT L 161, 16.6.2001, s. 38.


15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/28


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 423/2005

av den 14 mars 2005

om fastställande av gemenskapens produktions- och importpriser för nejlikor och rosor för tillämpning av importordningen för vissa blomsterprodukter med ursprung i Jordanien

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 4088/87 av den 21 december 1987 om fastställande av villkoren för tillämpning av förmånstullar på import av vissa blommor med ursprung i Cypern, Israel, Jordanien och Marocko samt i Västbanken och Gazaremsan (1), särskilt artikel 5.2 a i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 2.2 och artikel 3 i förordning (EEG) nr 4088/87 skall gemenskapens import- och producentpriser fastställas var fjortonde dag för enkla och dubbla nejlikor samt storblommiga och småblommiga rosor och dessa skall gälla i två veckor. I enlighet med artikel 1b i kommissionens förordning (EEG) nr 700/88 av den 17 mars 1988 om vissa tillämpningsföreskrifter för systemet för import till gemenskapen av vissa blomsterprodukter med ursprung i Cypern, Israel, Jordanien och Marocko samt Västbanken och Gazaremsan (2), skall priserna fastställas för två veckor i taget på grundval av uppgifter från medlemsstaterna om viktade priser.

(2)

Dessa priser bör få fastställas utan tidsgräns så att det kan beslutas vilka tullar som skall gälla.

(3)

Eftersom Cypern anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 bör det inte längre fastställas några importpriser för detta land.

(4)

Det behöver inte längre fastställas några importpriser för Israel, Marocko eller Västbanken och Gazaremsan, eftersom avtal godkänts genom rådets beslut 2003/917/EG av den 22 december 2003 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Staten Israel om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder och ersättande av protokoll nr 1 och 2 till associeringsavtalet EG–Israel (3), 2003/914/EG av den 22 december 2003 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Marocko om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder och ersättande av protokoll nr 1 och 3 till associeringsavtalet EG–Konungariket Marocko (4) och 2005/4/EG av den 22 december 2004 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Palestinska befrielseorganisationen (PLO) för den palestinska myndigheten på Västbanken och i Gaza om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder och ersättande av protokollen nr 1 och nr 2 till interimsassocieringsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och den palestinska myndigheten (5).

(5)

Mellan de möten som Förvaltningskommittén för levande växter och blomsterprodukter håller skall dessa åtgärder vidtas av kommissionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemenskapens produktions- och importpriser för enkla och dubbla nejlikor samt storblommiga och småblommiga rosor enligt artikel 1 i förordning (EEG) nr 4088/87 fastställs i bilagan till den här förordningen för perioden 16–29 mars 2005.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 mars 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 382, 31.12.1987, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1300/97 (EGT L 177, 5.7.1997, s. 1).

(2)  EGT L 72, 18.3.1988, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2062/97 (EGT L 289, 22.10.1997, s. 1).

(3)  EUT L 346, 31.12.2003, s. 65.

(4)  EUT L 345, 31.12.2003, s. 117.

(5)  EUT L 2, 5.1.2005, s. 4.


BILAGA

(euro/100 stk)

Från och med den 16 till och med den 29 mars 2005

Gemenskapens produktionspriser

Enkla

(nejlikor)

Dubbla

(nejlikor)

Storblommiga rosor

Småblommiga rosor

 

20,56

15,02

42,45

19,94

Gemenskapens importpriser

Enkla

nejlikor

Dubbla

nejlikor

Storblommiga rosor

Småblommiga rosor

Jordanien


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Rådet Kommissionen

15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/30


RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

av den 21 februari 2005

om ingående av ett protokoll till stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kroatien, å andra sidan, i syfte att beakta Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen

(2005/205/EG, Euratom)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 310 jämförd med artikel 300.2 första stycket andra meningen och artikel 300.3 andra stycket,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 101 andra stycket,

med beaktande av 2003 års anslutningsakt, särskilt artikel 6.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets samtycke (1),

med beaktande av rådets godkännande enligt artikel 101 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, och

av följande skäl:

(1)

medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kroatien, å andra sidan, i syfte att beakta Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen undertecknades på Europeiska gemenskapernas och medlemsstaternas vägnar den 21 december 2004 i enlighet med rådets beslut nr 2005/41/EG (2),

(2)

Protokollet bör ingås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Protokollet till stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kroatien, å andra sidan, i syfte att beakta Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen godkänns härmed på Europeiska gemenskapens, Europeiska atomenergigemenskapens och medlemsstaternas vägnar.

Texten till protokollet åtföljer beslut 2005/41/EG (3).

Artikel 2

Rådets ordförande skall på Europeiska gemenskapens och dess medlemsstaters vägnar deponera de godkännandeinstrument som anges i artikel 13 i protokollet. Kommissionens ordförande skall samtidigt deponera dessa instrument på Europeiska atomenergigemenskapens vägnar.

Utfärdat i Bryssel den 21 februari 2005.

På rådets vägnar

J. ASSELBORN

Ordförande

På kommissionens vägnar

J. M. BARROSO

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 27 januari 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT L 26, 28.1.2005, s. 221.

(3)  EUT L 26, 28.1.2005, 222.


Rådet

15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/32


RÅDETS BESLUT

av den 28 februari 2005

om undertecknande och provisorisk tillämpning av ett tilläggsprotokoll till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen

(2005/206/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 310 jämförd med artikel 300.2 första stycket andra meningen i detta,

med beaktande av 2003 års anslutningsakt, särskilt artikel 6.2,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 26 april 2004 bemyndigade rådet kommissionen att på Europeiska gemenskapens och dess medlemsstaters vägnar förhandla med Republiken Sydafrika om ett tilläggsprotokoll till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan (1), i syfte att beakta de tio nya medlemsstaternas anslutning till Europeiska unionen.

(2)

Dessa förhandlingar har slutförts till kommissionens tillfredsställelse.

(3)

I det med Republiken Sydafrika framförhandlade tilläggsprotokollet anges det, i dess artikel 10.2, att tilläggsprotokollet skall tillämpas provisoriskt före dess ikraftträdande.

(4)

Tilläggsprotokollet bör undertecknas på gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det ingås, och det bör tillämpas provisoriskt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den eller de personer som skall ha rätt att på Europeiska gemenskapens och dess medlemsstaters vägnar underteckna tilläggsprotokollet till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen.

Texten till tilläggsprotokollet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Tilläggsprotokollet bör tillämpas provisoriskt, med förbehåll för att det ingås.

Utfärdat i Bryssel den 28 februari 2005.

På rådets vägnar

F. BODEN

Ordförande


(1)  EUT L 127, 29.4.2004, s. 109.


TILLÄGGSPROTOKOLL

till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen

 

KONUNGARIKET BELGIEN,

 

REPUBLIKEN TJECKIEN,

 

KONUNGARIKET DANMARK,

 

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

 

REPUBLIKEN ESTLAND,

 

REPUBLIKEN GREKLAND,

 

KONUNGARIKET SPANIEN,

 

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

 

IRLAND,

 

REPUBLIKEN ITALIEN,

 

REPUBLIKEN CYPERN,

 

REPUBLIKEN LETTLAND,

 

REPUBLIKEN LITAUEN,

 

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

 

REPUBLIKEN UNGERN,

 

REPUBLIKEN MALTA,

 

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

 

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

 

REPUBLIKEN POLEN,

 

REPUBLIKEN PORTUGAL,

 

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

 

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

 

REPUBLIKEN FINLAND,

 

KONUNGARIKET SVERIGE,

 

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

nedan kallade ”medlemsstaterna”, företrädda av Europeiska unionens råd,

och

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

nedan kallad ”gemenskapen”,

och

REPUBLIKEN SYDAFRIKA,

nedan tillsammans kallade ”de nuvarande avtalsslutande parterna”,

SOM BEAKTAR att avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan (nedan kallat ”avtalet”), undertecknades i Pretoria den 11 oktober 1999 och trädde i kraft den 1 maj 2004,

SOM BEAKTAR att fördraget om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (nedan kallat ”anslutningsfördraget”) undertecknades i Aten den 16 april 2003 och trädde i kraft den 1 maj 2004,

SOM BEAKTAR att, enligt artikel 6.2 i anslutningsfördraget, de nya avtalsslutande parternas anslutning till avtalet skall godkännas genom att ett protokoll till avtalet ingås,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien (nedan kallade ”de nya medlemsstaterna”) skall vara parter i avtalet och skall var och en på samma sätt som gemenskapens övriga medlemsstater anta och beakta avtalstexten samt de bilagor, protokoll och förklaringar som åtföljer avtalet.

KAPITEL I

ANPASSNINGAR AV TEXTEN TILL AVTALET OM HANDEL, UTVECKLING OCH SAMARBETE, INBEGRIPET DESS BILAGOR OCH PROTOKOLL

Artikel 2

Språk och antal original

Artikel 108 i avtalet skall ersättas med följande:

”Artikel 108

Detta avtal har upprättats i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, och på Sydafrikas andra officiella språk än engelska, dvs. sepedi, sesotho, setswana, siSwati, tshivenda, xitsonga, afrikaans, isiNdebele, isiXhosa och isiZulu, vilka alla texter är lika giltiga.”

Artikel 3

Tullkvoter

I förteckning 6 i bilaga IV till avtalet skall tullkvoterna för ”global prepared fruit” och för ”global mixed prepared fruit” ökas med 1 225 ton respektive med 340 ton.

Artikel 4

Ursprungsregler

Protokoll nr 1 till avtalet skall ändras på följande sätt:

1.

Artikel 16.4 skall ersättas med följande:

”4.   Varucertifikat EUR.1 som utfärdas i efterhand skall förses med någon av följande påskrifter:

ES

’EXPEDIDO A POSTERIORI”

CS

’VYSTAVENO DODATEČNĚ”

DA

’UDSTEDT EFTERFØLGENDE”

DE

’NACHTRÄGLICH AUSGESTELLT”

ET

’TAGANTJÄRELE VÄLJA ANTUD”

EL

’ΕΚΔΟΘΕΝ ΕΚ ΤΩΝ ΥΣΤΕΡΩΝ”

EN

’ISSUED RETROSPECTIVELY”

FR

’DÉLIVRÉ A POSTERIORI”

IT

’RILASCIATO A POSTERIORI”

LV

’IZSNIEGTS RETROSPEKTĪVI”

LT

’RETROSPEKTYVUSIS IŠDAVIMAS”

HU

’KIADVA VISSZAMENŐLEGES HATÁLLYAL”

MT

’MAĦRUĠ RETROSPETTIVAMENT”

NL

’AFGEGEVEN A POSTERIORI”

PL

’WYSTAWIONE RETROSPEKTYWNIE”

PT

’EMITIDO A POSTERIORI”

SL

’IZDANO NAKNADNO”

SK

’VYDANÉ DODATOČNE”

FI

’ANNETTU JÄLKIKÄTEEN”

SV

’UTFÄRDAT I EFTERHAND””

;

2.

Artikel 17.2 skall ersättas med följande:

”2.   Ett duplikat som utfärdas på detta sätt skall förses med någon av följande påskrifter:

ES

’DUPLICADO”

CS

’DUPLIKÁT”

DA

’DUPLIKAT”

DE

’DUPLIKAT”

ET

’DUPLIKAAT”

EL

’ΑΝΤΙΓΡΑΦΟ”

EN

’DUPLICATE”

FR

’DUPLICATA”

IT

’DUPLICATO”

LV

’DUBLIKĀTS”

LT

’DUBLIKATAS”

HU

’MÁSODLAT”

MT

’DUPLIKAT”

NL

’DUPLICAAT”

PL

’DUPLIKAT”

PT

’SEGUNDA VIA”

SL

’DVOJNIK”

SK

’DUPLIKÁT”

FI

’KAKSOISKAPPALE”

SV

’DUPLIKAT””

;

3.

Bilaga IV skall ersättas med följande:

”BILAGA IV

AKTURADEKLARATION

Fakturadeklarationen, vars text återges nedan, skall upprättas i enlighet med fotnoterna. Fotnoterna behöver dock inte återges.

Spansk version

El exportador de los productos incluidos en el presente documento (autorización aduanera no (1).] declara que, salvo indicación en sentido contrario, estos productos gozan de un origen preferencial. … (2).

Tjeckisk version

Vývozce výrobků uvedených v tomto dokumentu (číslo povolení … (1)) prohlašuje, že kromě zřetelně označených, mají tyto výrobky preferenční původ v … (2).

Dansk version

Eksportøren af varer, der er omfattet af nærværende dokument, (toldmyndighedernes tilladelse nr. … (1)), erklærer, at varerne, medmindre andet tydeligt er angivet, har præferenceoprindelse i … (2).

Tysk version

Der Ausführer (Ermächtigter Ausführer; Bewilligungs-Nr. … (1)) der Waren, auf die sich dieses Handelspapier bezieht, erklärt, dass diese Waren, soweit nicht anders angegeben, präferenzbegünstigte … (2) Ursprungswaren sind.

Estnisk version

Käesoleva dokumendiga hõlmatud toodete eksportija (tolliameti kinnitus nr. … (1)) deklareerib, et need tooted on … (2) sooduspäritoluga, välja arvatud juhul kui on selgelt näidatud teisiti.

Grekisk version

Ο εξαγωγέας των προϊόντων που καλύπτονται από το παρόν έγγραφο [άδεια τελωνείου υπ'αριθ … (1)] δηλώνει ότι, εκτός εάν δηλώνεται σαφώς άλλως, τα προϊόντα αυτά είναι προτιμησιακής καταγωγής … (2).

Engelsk version

The exporter of the products covered by this document (customs authorisation No … (1)) declares that, except where otherwise clearly indicated, these products are of … (2) preferential origin.

Fransk version

L’exportateur des produits couverts par le présent document [autorisation douanière no (1)] déclare que, sauf indication claire du contraire, ces produits ont l’origine préférentielle … (2).

Italiensk version

L’esportatore delle merci contemplate nel presente documento [autorizzazione doganale n. … (1)] dichiara che, salvo indicazione contraria, le merci sono di origine preferenziale … (2).

Lettisk version

To produktu eksportētājs, kuri ietverti šajā dokumentā (muitas atļauja Nr. … (1)), deklarē, ka, izņemot tur, kur ir citādi skaidri noteikts, šiem produktiem ir preferenciāla izcelsme no … (2).

Litauisk version

Šiame dokumente išvardintų prekių eksportuotojas (muitinės liudijimo Nr … (1)) deklaruoja, kad, jeigu kitaip nenurodyta, tai yra … (2) preferencinės kilmės prekės.

Ungersk version

A jelen okmányban szereplő áruk exportőre (vámfelhatalmazási szám: … (1)) kijelentem, hogy eltérő jelzés hianyában az áruk kedvezményes … (2) származásúak.

Maltesisk version

L-esportatur tal-prodotti koperti b’dan id-dokument (awtorizzazzjoni tad-dwana nru. … (1)) jiddikjara li, ħlief fejn indikat b’mod ċar li mhux hekk, dawn il-prodotti huma ta’ oriġini preferenzjali … (2).

Nederländsk version

De exporteur van de goederen waarop dit document van toepassing is (douanevergunning nr. … (1)), verklaart dat, behoudens uitdrukkelijke andersluidende vermelding, deze goederen van preferentiële … oorsprong zijn (2).

Polsk version

Eksporter produktów objętych tym dokumentem (upoważnienie władz celnych nr … (1)) deklaruje, że z wyjątkiem gdzie jest to wyraźnie określone, produkty te mają … (2) preferencyjne pochodzenie.

Portugisisk version

O abaixo-assinado, exportador dos produtos abrangidos pelo presente documento [autorização aduaneira n.o (1)], declara que, salvo indicação expressa em contrário, estes produtos são de origem preferencial … (2).

Slovensk version

Izvoznik blaga, zajetega s tem dokumentom (pooblastilo carinskih organov št … (1)) izjavlja, da, razen če ni drugače jasno navedeno, ima to blago preferencialno … (2) poreklo.

Slovakisk version

Vývozca výrobkov uvedených v tomto dokumente (číslo povolenia … (1)) vyhlasuje, že okrem zreteľne označených, majú tieto výrobky preferenčný pôvod v … (2).

Finsk version

Tässä asiakirjassa mainittujen tuotteiden viejä (tullin lupa n:o … (1)) ilmoittaa, että nämä tuotteet ovat, ellei toisin ole selvästi merkitty, etuuskohteluun oikeutettuja … alkuperätuotteita (2).

Svensk version

Exportören av de varor som omfattas av detta dokument (tullmyndighetens tillstånd nr … (1)) försäkrar att dessa varor, om inte annat tydligt markerats, har förmånsberättigande … ursprung (2).

Sydafrikanska versioner

Bagwebi ba go romela ntle ditöweletöwa töeo di akaretöwago ke tokumente ye (Nomoro ya ditöwantle ya tumelelo … (1)) ba ipolela gore ntle le moo go laeditöwego, ditöweletöwa töe ke töa go töwa (2) ka tlhago.

Moromelli wa sehlahiswa ya sireleditsweng ke tokomane ena (tumello ya thepa naheng No … (1)) e hlalosa hore, ka ntle ha eba ho hlalositswe ka tsela e nngwe ka nepo, dihlahiswa tsena ke tsa … tshimoloho e kgethilweng (2).

Moromelantle wa dikuno tse di tlhagelelang mo lokwalong le (lokwalo lwa tumelelo ya kgethiso No … (1)) o tlhomamisa gore, ntle le fa go tlhagisitsweng ka mokgwa mongwe, dikuno tse ke tsa … dinaga tse di thokegang (2).

Umtfumeli ngaphandle walemikhicito lebalwe kulomculu (ngeligunya lalokutfunyelwa ngaphandle Nombolo … (1)) lophakamisa kutsi, ngaphandle kwalapho lekuboniswe khona ngalokucacile, lemikhicito … ngeyendzabuko lebonelelwako (2).

Muvhambadzi wa zwibveledzwa mashangoni a nnda, (zwibveledzwa) zwine zwa vha zwo ambiwaho kha ili linwalo (linwalo la u nea maanda la mithelo ya zwitundwannda kana zwirumelwannda la vhu … (1)), li khou buletshedza uri, nga nnda ha musi zwo ambiwa nga inwe ndila-vho, zwibveledzwa hezwi ndi zwa … vhubwo hune ha khou funeseswa kana u takaleleswa (2).

Muxavisela-vambe wa swikumiwa leswi nga eka tsalwa leri (Xibalo xa switundziwa xa Nomboro … (1)) u boxa leswaku, handle ka laha swi kombisiweke, swikumiwa leswi i swa ntiyiso swa xilaveko xa le henhla swinene (2).

Die uitvoerder van die produkte gedek deur hierdie dokument (doeanemagtiging No … (1)) verklaar dat, uitgesonderd waar andersins duidelik aangedui, hierdie produkte van … voorkeuroorsprong (2) is.

Umthumelli-phandle wemikhiqizo ebalwe kilencwadi (inomboro … (1) egunyaza imikhiqizo ephumako) ubeka uthi, ngaphandle kobana kutjengiswe ngendlela ethileko butjhatjhalazi, lemikhiqizo ine … mwelaphi enconyiswako (2).

Umthumeli weempahla ngaphandle kwelizwe wemveliso equkwa lolu xwebhu (iirhafu zempahla zesigunyaziso Nombolo … (1)) ubhengeza ukuthi, ngaphandle kwalapho kuboniswe ngokucacileyo, ezi mveliso … zezemvelaphi eyamkelekileyo kunezinye (2).

Umthumeli wempahla ebhaliwe kulo mqulu iNombolo … yokugunyaza yentela yempahla … (1) uyamemezela ukuthi, ngaphandle kokuthi kukhonjisiwe ngokusobala, le mikhiqizo iqhamuka … endaweni ekhethekileyo (2).

 (3)

(Ort och datum)

 (4)

(Exportörens underskrift; namnet på den person som undertecknar deklarationen skall även anges med tryckbokstäver)

KAPITEL II

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 5

Samråd

Sydafrika förbinder sig att, i anslutning till denna utvidgning av gemenskapen, inte göra några anspråk, framställningar eller hänskjutanden eller ändra eller frånträda några medgivanden enligt artiklarna XXIV.6 och XXVIII i GATT 1994. Gemenskapen är emellertid beredd att till och med utgången av juli månad 2004 hålla ytterligare samråd enligt artikel 22.2 i avtalet.

Artikel 6

Varor under transport eller i tillfällig förvaring

1.   Bestämmelserna i avtalet skall tillämpas på varor som exporteras antingen från Sydafrika till en av de nya medlemsstaterna eller från en av de nya medlemsstaterna till Sydafrika, som uppfyller villkoren i protokoll nr 1 till avtalet och som dagen för anslutningen befinner sig antingen under transport eller i tillfällig förvaring i ett tullager eller i en frizon i Sydafrika eller i den nya medlemsstaten.

2.   I sådana fall skall förmånsbehandling beviljas under förutsättning att ett ursprungsintyg som utfärdats i efterhand av tullmyndigheterna i exportlandet inges till tullmyndigheterna i importlandet inom fyra månader räknat från anslutningsdagen.

Artikel 7

Kvoter för 2004

För 2004 skall ökningen av volymerna i befintliga tullkvoter beräknas i proportion till basvolymerna, varvid hänsyn skall tas till den del av perioden som förflutit före den 1 maj 2004.

KAPITEL III

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 8

Detta protokoll skall utgöra en integrerad del av avtalet.

Artikel 9

1.   Detta protokoll skall godkännas av gemenskapen, av Europeiska unionens råd på medlemsstaternas vägnar och av Sydafrika i enlighet med deras egna förfaranden.

2.   Parterna skall till varandra anmäla att de motsvarande förfarandena enligt punkt 1 har avslutats. Godkännandeinstrumenten skall deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat.

Artikel 10

1.   Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den första månaden efter den dag då det sista godkännandeinstrumentet har deponerats.

2.   Detta protokoll skall tillämpas provisoriskt från och med den 1 maj 2004.

Artikel 11

Detta protokoll är upprättat i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, och på Sydafrikas andra officiella språk än engelska, dvs. sepedi, sesotho, setswana, siSwati, tshivenda, xitsonga, afrikaans, isiNdebele, isiXhosa och isiZulu, vilka alla texter är lika giltiga.

För medlemsstaterna

För Europeiska gemenskapen

För Republiken Sydafrika


(1)  Om fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör i den mening som avses i artikel 20 i protokollet, skall numret på dennes tillstånd anges här. Om fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör, skall parentestexten utelämnas eller utrymmet lämnas tomt.

(2)  Produkternas ursprung skall anges. Om fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla i den mening som avses i artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa produkter, genom koden ’CM’, i det dokument i vilket deklarationen upprättas.

(3)  Dessa uppgifter kan utelämnas om de redan finns angivna i själva dokumentet.

(4)  Se artikel 19.5 i protokollet. I de fall där exportören inte är skyldig att skriva under behöver inte heller namnet på den person som undertecknar deklarationen anges.”.


15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/40


RÅDETS REKOMMENDATION

av den 8 mars 2005

om utseende av en ledamot i Europeiska centralbankens direktion

(2005/207/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 112.2 b och artikel 122.4 i detta, samt artiklarna 11.2 och 43.3 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, och

av följande skäl:

Tommaso PADOA-SCHIOPPAS mandat löper ut den 31 maj 2005. En ny ledamot i Europeiska centralbankens direktion bör utses.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS

att Lorenzo BINI SMAGHI utses till ledamot i Europeiska centralbankens direktion för en mandattid om åtta år från och med den 1 juni 2005.

Denna rekommendation skall för beslut föreläggas stats- eller regeringscheferna i de medlemsstater som har euron som valuta, sedan Europaparlamentet och styrelsen för Europeiska centralbanken har hörts.

Denna rekommendation skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 8 mars 2005.

På rådets vägnar

J.-C. JUNCKER

Ordförande


15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/41


BESLUT nr 1/2004 AV ASSOCIERINGSRÅDET EU–BULGARIEN

av den 28 september 2004

om ändring av artiklarna 2 och 3 i tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Bulgarien, å andra sidan, beträffande förlängning av den period som anges i artikel 9.4 i protokoll 2 till Europaavtalet

(2005/208/EG)

ASSOCIERINGSRÅDET HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bulgarien, å andra sidan (1) (nedan kallat ”Europaavtalet”),

med beaktande av tilläggsprotokollet till Europaavtalet, särskilt artikel 4 i detta, och

av följande skäl:

(1)

Parterna undertecknade den 21 november 2002 ett tilläggsprotokoll till Europaavtalet.

(2)

Enligt artikel 5 i tilläggsprotokollet skall det tillämpas provisoriskt från och med den dag då det undertecknas.

(3)

Nyligen företagna ändringar i den bulgariska lagstiftningen har ändrat fördelningen av de genomförande institutionernas åligganden.

(4)

För att säkerställa överensstämmelsen mellan tilläggsprotokollet och de bulgariska institutionella ändringarna, är det lämpligt att ändra artiklarna 2 och 3 i tilläggsprotokollet genom att anpassa hänvisningarna till relevanta bulgariska institutioner. Detta är nödvändigt för att tilläggsprotokollet skall kunna genomföras i Bulgarien.

(5)

Enligt artikel 4 i tilläggsprotokollet kan detta ändras genom beslut av associeringsrådet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artiklarna 2 och 3 i tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bulgarien, å andra sidan, beträffande förlängning av den period som anges i artikel 9.4 i protokoll 2 till Europaavtalet, skall ersättas med följande:

”Artikel 2

Republiken Bulgarien skall förelägga Europeiska kommissionen ett omstruktureringsprogram och företagsplaner som uppfyller kraven i artikel 9.4 i protokoll 2 och har utvärderats och godkänts av landets kommission för skydd av konkurrensen.

Artikel 3

Kommissionen skall lägga fram en slutgiltig utvärdering av huruvida omstruktureringsprogrammet och företagsplanerna uppfyller kraven i artikel 9.4 i protokoll 2 till Europaavtalet. Europeiska unionens råd skall avgöra huruvida programmen och planerna överensstämmer med kraven i den ovannämnda artikeln.

Kommissionen skall regelbundet följa genomförandet av planerna för gemenskapens räkning, och finansministeriet skall göra detta för Republiken Bulgariens räkning.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas av associeringsrådet.

Utfärdat i Bryssel den 28 september 2004.

På associeringsrådets vägnar

S. PASSY

Ordförande


(1)  EGT L 358, 31.12.1994, s. 3.


Kommissionen

15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/42


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 11 mars 2005

om ändring av beslut 2004/288/EG angående förlängning av Australiens och Nya Zeelands tillfälliga tillgång till gemenskapens beredskapslager av antigener mot mul- och klövsjuka som beviljats genom det beslutet

(delgivet med nr K(2005) 561)

(Text av betydelse för EES)

(2005/209/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 2003/85/EG av den 29 september 2003 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka, om upphävande av direktiv 85/511/EEG och besluten 89/531/EEG och 91/665/EEG samt om ändring av direktiv 92/46/EEG (1), särskilt artikel 83.3 i detta, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens beslut 2004/288/EG av den 26 mars 2004 om beviljande för Australien och Nya Zeeland att tillfälligt få tillgång till gemenskapens beredskapslager av antigener mot mul- och klövsjuka (2), föreskrivs att dessa länder skall beviljas tillgång till gemenskapens beredskapslager av antigener för formulering av vacciner mot mul- och klövsjuka till och med den 31 december 2004.

(2)

Australien har förbundit sig att utöka sitt lager av antigener mot mul- och klövsjuka och har visat att man har för avsikt att utarbeta en beredskapsplan med gemenskapen om gemensamma lager av vissa antigener mot mul- och klövsjuka. I avvaktan på dessa eventuella beredskapslager har Australien begärt en förlängning av den tillfälliga tillgången till gemenskapens beredskapslager av antigener mot mul- och klövsjuka.

(3)

Nya Zeeland har begärt en förlängning av den tillfälliga tillgången till gemenskapens beredskapslager av antigener mot mul- och klövsjuka på grund av oförutsedda förseningar i uppbyggandet av egna lager av sådana antigener.

(4)

Med hänsyn till kapaciteten och tillgängligheten när det gäller antigener mot mul- och klövsjuka som finns lagrade i gemenskapens beredskapslager av antigener, verkar den av Australien och Nya Zeeland begärda förlängningen kunna beviljas utan att detta äventyrar gemenskapens egna beredskapsplaner i onödan.

(5)

Australiens och Nya Zeelands begärda förlängning av den tillfälliga tillgången till gemenskapens beredskapslager av antigener mot mul- och klövsjuka bör därför beviljas, och beslut 2004/288/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 1.1 i beslut 2004/288/EG skall datumet ”31 december 2004” ersättas med ”31 december 2005”.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 11 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 306, 22.11.2003, s. 1.

(2)  EUT L 91, 30.3.2004, s. 58.


15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/43


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 11 mars 2005

om ändring för andra gången av beslut 2004/614/EG med avseende på tillämpningsperioden för skyddsåtgärderna mot aviär influensa i Republiken Sydafrika

(delgivet med nr K(2005) 559)

(Text av betydelse för EES)

(2005/210/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/496/EEG av den 15 juli 1991 om fastställande av regler för hur veterinärkontroller skall organiseras för djur som importeras till gemenskapen från tredje land och om ändring av direktiven 89/662/EEG, 90/425/EEG och 90/675/EEG (1), särskilt artikel 18.7 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (2), särskilt artikel 22.6 i detta, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens beslut 2004/614/EG av den 24 augusti 2004 om skyddsåtgärder mot kraftigt patogen aviär influensa i Republiken Sydafrika (3) antogs skyddsåtgärder mot aviär influensa i ratitflockar i Sydafrika.

(2)

Situationen beträffande aviär influensa i ratitflockar i Sydafrika är ännu inte klarlagd då den behöriga myndigheten i Sydafrika har funnit en del osäkra resultat i samband med den serologiska kontrollen. Situationen tycks ändå vara under kontroll och detaljerade upplysningar väntas inom kort sändas in till kommissionen.

(3)

Under rådande omständigheter bör beslut 2004/614/EG tillämpas i ytterligare tre månader. Beslutet kan emellertid ses över dessförinnan på grundval av eventuella ytterligare upplysningar som lämnas in av den behöriga myndigheten i Sydafrika.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 7 i beslut 2004/614/EG skall ”den 31 mars 2005” ersättas med ”den 30 juni 2005”.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 11 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 268, 24.9.1991, s. 56. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(2)  EGT L 24, 30.1.1998, s. 9. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).

(3)  EUT L 275, 25.8.2004, s. 20. Beslutet senast ändrat genom beslut 2004/892/EG (EUT L 375, 23.12.2004, s. 30).


Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen

15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/44


RÅDETS BESLUT 2005/211/RIF

av den 24 februari 2005

om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 30.1 a och b, artikel 31 a och b samt artikel 34.2 c i detta,

med beaktande av Konungariket Spaniens initiativ (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)

Schengens informationssystem (nedan kallat ”SIS”) som har inrättats i enlighet med bestämmelserna i avdelning IV i 1990 års konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (3) (nedan kallad ”1990 års Schengenkonvention”) utgör ett väsentligt verktyg för tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket som har införlivats inom Europeiska unionens ramar.

(2)

Det har konstaterats ett behov av att inför Europeiska unionens utvidgning utveckla en ny, andra generation av Schengens informationssystem (nedan kallad ”SIS II”) som gör det möjligt att införa nya funktioner med utnyttjande av den senaste utvecklingen inom informationstekniken, och de första stegen har tagits för att utveckla detta nya system.

(3)

Vissa anpassningar av gällande bestämmelser och införandet av vissa nya funktioner kan redan genomföras med avseende på den nuvarande versionen av SIS, i synnerhet när det gäller bestämmelsen om tillgång till vissa typer av uppgifter som införs i SIS för myndigheter för vilka möjligheten att söka dessa uppgifter skulle göra det lättare för dem att på lämpligt sätt fullgöra sina uppgifter, däribland Europol och nationella medlemmar av Eurojust, att utvidga kategorierna av försvunna föremål som kan bli föremål för en rapport och att registrera överföringar av personuppgifter. De tekniska resurser som krävs för ändamålet måste först fastställas i varje medlemsstat.

(4)

I slutsatserna från Europeiska rådet i Laeken den 14 och 15 december 2001 och i synnerhet slutsatserna 17 (samarbete mellan specialiserade avdelningar för bekämpande av terrorism) och 43 (Eurojust och polissamarbete med avseende på Europol) och handlingsplanen av den 21 september 2001 mot terrorism noteras behovet av att förstärka SIS och förbättra dess kapacitet.

(5)

Det är dessutom lämpligt att anta bestämmelser om utbyte av all kompletterande information via de myndigheter som utsetts för detta ändamål i alla medlemsstater (Supplementary Information REquest at National Entry, förkortat Sirene), vilket kommer att ge dessa myndigheter en gemensam rättslig grund inom bestämmelserna i 1990 års Schengenkonventionen och fastställa regler för radering av uppgifter som dessa myndigheter förfogar över.

(6)

De bestämmelser i detta beslut som gäller Europol fastställer endast den rättsliga ramen för tillgång till Schengens informationssystem och påverkar inte framtida beslut om de åtgärder som behövs för att lägga fram tekniska lösningar och de finansiella konsekvenserna härav.

(7)

De bestämmelser i detta beslut som gäller de nationella medlemmarna av Eurojust och deras biträdare fastställer endast den rättsliga ramen för tillgång till Schengens informationssystem och påverkar inte framtida beslut om de åtgärder som behövs för att lägga fram tekniska lösningar och de finansiella konsekvenserna härav.

(8)

Bestämmelserna om tillgång till uppgifter i SIS för Europol och de nationella medlemmarna av Eurojust och deras biträdare utgör endast en första fas och påverkar inte de fortsatta diskussionerna om utvidgning av denna möjlighet till andra bestämmelser i 1990 års Schengenkonvention.

(9)

De ändringar som därför skall göras av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem består av två delar, nämligen detta beslut och en rådsförordning som grundas på artikel 66 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Skälet till detta är enligt artikel 93 i 1990 års Schengenkonvention att syftet med Schengens informationssystem skall vara att på medlemsstaternas territorium med hjälp av information som överförs via detta system bevara ordning och allmän säkerhet, inbegripet statens säkerhet, samt tilllämpa den konventionens bestämmelser om rörlighet för personer i de territorierna i enlighet med bestämmelserna i konventionen. Eftersom några av bestämmelserna i 1990 års Schengenkonvention skall tillämpas i båda syftena samtidigt är det lämpligt att ändra sådana likalydande bestämmelser genom parallella rättsakter grundade på vart och ett av fördragen.

(10)

Detta beslut utgör inget hinder mot att det i framtiden antas nödvändig lagstiftning med detaljerad beskrivning av den rättsliga strukturen, målen, driften och användningen av SIS II, till exempel, men inte enbart, närmare regler om vilka kategorier av uppgifter som skall införas i systemet, för vilket syfte de skall införas och kriterierna för deras införande, regler om innehållet i registreringarna i SIS, samkörning av registreringar, förenlighet mellan registreringar och ytterligare regler om tillgång till uppgifter i SIS och skyddet av personuppgifter samt kontrollen av dessa.

(11)

När det gäller Island och Norge utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (4), en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1 G i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet.

(12)

Förenade kungariket deltar i detta beslut i enlighet med artikel 5 i det till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om införlivandet av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar och artikel 8.2 i rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (5).

(13)

Irland deltar i detta beslut i enlighet med artikel 5 i det till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om införlivandet av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar och artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (6).

(14)

Detta beslut påverkar inte tillämpningen av arrangemangen för Förenade konungarikets och Irlands partiella deltagande i Schengenregelverket enligt beslut 2000/365/EG respektive beslut 2002/192/EG.

(15)

Detta beslut utgör en rättsakt som bygger på Schengenregelverket eller på annat sätt anknyter till det i enlighet med artikel 3.2 i anslutningsakten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bestämmelserna i 1990 års Schengenkonvention ändras på följande sätt:

1.

Följande punkt skall läggas till i artikel 92:

”4.   Genom de myndigheter som har utsetts för detta ändamål (Sirene) och i enlighet med nationell lagstiftning skall medlemsstaterna utbyta all kompletterande information som är nödvändig i samband med registrering av rapporter, för att lämpliga åtgärder skall kunna vidtas i de fall där personer och föremål beträffande vilka uppgifter har registrerats i Schengens informationssystem påträffas till följd av sökningar i detta system. Denna information får endast användas för det syfte för vilket den överlämnades.”

2.

Artikel 94.2 b skall ersättas med följande:

”b)

De föremål som avses i artiklarna 99 och 100.”

3.

Första stycket i artikel 94.3 skall ersättas med följande:

”3.   För personer får inga andra uppgifter registreras än följande:

a)

Efternamn och förnamn, eventuellt separat registrering av alias.

b)

Särskilda yttre oföränderliga fysiska kännemärken.

c)

[…]

d)

Födelseort och födelsedatum.

e)

Kön.

f)

Nationalitet.

g)

Uppgifter om huruvida personen i fråga är beväpnad, kan tillgripa våld, eller har rymt.

h)

Syftet med registreringen.

i)

Begärt förfarande.

j)

Vid registrering enligt artikel 95: typ av brott.”

4.

Artikel 99.1 skall ersättas med följande:

”1.   Uppgifter om personer eller fordon, fartyg, flygplan, containrar skall registreras hos den rapporterande medlemsstaten i syfte att utföra övervakning eller särskilda kontroller i enlighet med punkt 5.”

5.

Den sista meningen i artikel 99.3 skall ersättas med följande:

”Den medlemsstat som rapporterar i enlighet med denna punkt är skyldig att informera övriga medlemsstater om detta.”

6.

Den första meningen i artikel 99.5 skall ersättas med följande:

”5.   Vid de särskilda kontroller som avses i punkt 1, får personer, fordon, fartyg, flygplan, containrar och medförda föremål kroppsvisiteras eller genomsökas i enlighet med nationell lagstiftning för uppnående av de mål som avses i punkterna 2 och 3.”

7.

Artikel 100.3 skall ersättas med följande:

”3.   Följande kategorier av lätt identifierbara föremål skall registreras:

a)

Stulna, bortförda eller försvunna motorfordon med en cylindervolym överstigande 50 cc samt stulna, bortförda eller försvunna registrerade fartyg och flygplan.

b)

Stulna, bortförda eller försvunna släpvagnar med en tjänstevikt överstigande 750 kg samt stulna, bortförda eller försvunna husvagnar, industriell utrustning, utombordsmotorer och containrar.

c)

Stulna, bortförda eller försvunna skjutvapen.

d)

Stulna, bortförda eller försvunna officiella blankodokument.

e)

Stulna, bortförda, försvunna eller ogiltigförklarade utfärdade legitimationshandlingar, t.ex. pass, identitetskort, körkort, uppehållstillstånd och resehandlingar.

f)

Stulna, bortförda, försvunna eller ogiltigförklarade registreringsbevis för fordon och nummerskyltar för fordon.

g)

Sedlar (registrerade sedlar).

h)

Stulna, bortförda eller försvunna värdepapper och betalningsmedel, t.ex. checkar, kreditkort, obligationer och aktier.”

8.

Följande mening skall läggas till i slutet av artikel 101.1:

”Tillgång till uppgifter som är registrerade i Schengens informationssystem och rätt att söka fram dessa direkt kan emellertid också beviljas nationella rättsliga myndigheter, bland annat de myndigheter som är ansvariga för att inleda lagföring i straffrättsliga processer och rättsliga utredningar som föregår åtal, när de utför sina uppgifter i enlighet med nationell lagstiftning.”

9.

Följande artiklar skall införas:

”Artikel 101a

1.   Den europeiska polisbyrån (Europol) skall inom sitt mandat och på egen bekostnad ha rätt att inhämta och att direkt söka uppgifter som har införts i Schengens informationssystem i enlighet med artiklarna 95, 99 och 100.

2.   Europol får endast hämta de uppgifter som krävs för att kunna fullgöra sina förpliktelser.

3.   Om en efterforskning som Europol utför visar att det föreligger en rapport i Schengens informationssystem, skall Europol via de kanaler som fastställs i Europolkonventionen informera den rapporterande medlemsstaten om detta.

4.   Användning av uppgifter från en sökning i Schengens informationssystem skall ske med den berörda medlemsstatens samtycke. Om medlemsstaten tillåter användning av sådan information, skall behandlingen av dem ske i enlighet med bestämmelserna i Europolkonventionen. Europol får endast meddela sådan information till tredje stat eller utomstående instans med den berörda medlemsstatens samtycke.

5.   Europol får begära kompletterande information från den berörda medlemsstaten i enlighet med bestämmelserna i Europolkonventionen.

6.   Europol skall

a)

registrera varje sökning som den gör, i enlighet med bestämmelserna i artikel 103,

b)

utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 4 och 5, inte sammankoppla några delar av Schengens informationssystem eller överföra de uppgifter till vilka den har tillgång till något datasystem för insamling och bearbetning av uppgifter som drivs av eller vid Europol, eller ladda ned eller på annat sätt kopiera några delar av Schengens informationssystem,

c)

begränsa tillgången till uppgifter som har införts i Schengens informationssystem till personal vid Europol med särskilt tillstånd,

d)

vidta och tillämpa de åtgärder som avses i artikel 118,

e)

låta den gemensamma tillsynsmyndighet som har inrättats i enlighet med artikel 24 i Europolkonventionen se över Europols verksamhet i samband med att den utövar sin rätt att inhämta och söka uppgifter som har införts i Schengens informationssystem.

Artikel 101b

1.   De nationella medlemmarna i Eurojust och de personer som biträder dem skall ha rätt att i enlighet med artiklarna 95 och 98 inhämta och söka uppgifter som har införts i Schengens informationssystem.

2.   De nationella medlemmarna av Eurojust och de personer som biträder dem får endast söka de uppgifter som krävs för att de skall kunna fullgöra sina förpliktelser.

3.   Om en sökning som görs av en nationell medlem i Eurojust visar att det föreligger en rapport i Schengens informationssystem, skall han eller hon informera den rapporterande medlemsstaten om detta. Uppgifter som erhålls genom en sådan sökning får endast vidarebefordras till tredje land och utomstående instanser med samtycke från den medlemsstat som har gjort registreringen.

4.   Ingenting i denna artikel skall tolkas så att det påverkar bestämmelserna i rådets beslut om inrättande av Eurojust beträffande uppgiftsskydd och ansvaret för otillåten eller felaktig behandling av sådana uppgifter genom nationella medlemmar i Eurojust eller de personer som biträder dem, eller så att det påverkar befogenheterna för den gemensamma tillsynsmyndighet som inrättats genom artikel 23 i det rådsbeslutet.

5.   Varje sökning som görs av en nationell medlem av Eurojust eller en biträdare skall registreras i enlighet med bestämmelserna i artikel 103 och varje användning av de uppgifter som de inhämtat skall registreras.

6.   Ingen del av Schengens informationssystem får sammankopplas och de uppgifter till vilka de nationella medlemmarna eller de personer som biträder dem har tillgång får inte heller överföras till något datasystem för insamling och bearbetning av uppgifter som drivs av eller vid Eurojust och inga delar av Schengens informationssystem får laddas ned.

7.   Tillgång till uppgifter som har införts i Schengens informationssystem skall begränsas till de nationella medlemmarna och de personer som biträder dem och inte utsträckas till att omfatta personal vid Eurojust.

8.   De åtgärder som avses i artikel 118 skall vidtas och tillämpas.”

10.

Artikel 103 skall ersättas med följande:

”Artikel 103

För att kunna kontrollera om sökningen är tillåten eller inte skall varje medlemsstat se till att varje överföring av personuppgifter registreras i Schengens informationssystems nationella del av den myndighet som ansvarar för registret. Registreringen får endast användas för detta ändamål och skall raderas tidigast efter ett år och senast efter tre år.”

11.

Följande artikel skall läggas till:

”Artikel 112a

1.   Personuppgifter som registrerats hos de myndigheter som avses i artikel 92.4 till följd av informationsutbyte enligt nämnda punkt skall behållas endast under så lång tid som kan behövas för att de syften i vilka de tillhandahölls skall uppnås. De skall i varje fall raderas senast ett år efter det att rapporten eller rapporterna om den berörda personen eller föremålet har raderats från Schengens informationssystem.

2.   Punkt 1 skall inte hindra en medlemsstat från att i sina nationella register bevara uppgifter som rör en viss rapport som en medlemsstat har gjort, eller en rapport i samband med vilken en åtgärd har vidtagits på dess territorium. Hur länge en sådan uppgift får bevaras skall fastställas i den nationella lagstiftningen.”

12.

Artikel 113.1 skall ersättas med följande:

”1.   Andra uppgifter än de som avses i artikel 112 skall bevaras i högst tio år, uppgifter angående föremål som anges i artikel 99.1 i högst fem år.”

13.

Följande artikel skall läggas till:

”Artikel 113a

1.   Andra uppgifter än personuppgifter som registrerats hos de myndigheter som avses i artikel 92.4 till följd av informationsutbyte enligt nämnda punkt skall behållas endast under så lång tid som kan behövas för att de syften i vilka de tillhandahölls skall uppnås. De skall i varje fall raderas senast ett år efter det att rapporten eller rapporterna om den berörda personen eller föremålet har raderats från Schengens informationssystem.

2.   Punkt 1 skall inte hindra en medlemsstat från att i sina nationella register bevara uppgifter som rör en viss rapport som en medlemsstat har gjort, eller en rapport i samband med vilken en åtgärd har vidtagits på dess territorium. Hur länge en sådan uppgift får bevaras skall fastställas i den nationella lagstiftningen.”

Artikel 2

1.   Artikel 1.1, 1.5 och 1.8 i detta beslut får verkan 90 dagar efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Artikel 1.11 och 1.13 i detta beslut får verkan 180 dagar efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

3.   Artikel 1.1, 1.5, 1.8, 1.11 och 1.13 i detta beslut får verkan för Island och Norge 270 dagar efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

4.   Artikel 1.2, 1.3, 1.4, 1.6, 1.7, 1.9, 1.10 och 1.12 får verkan från och med ett datum som rådet skall fastställa genom enhälligt beslut så snart de nödvändiga förutsättningarna har uppfyllts.

Rådet får besluta att fastställa olika datum med avseende på när följande artiklar får verkan:

artikel 1.2, 1.4 och 1.6,

artikel 1.3,

artikel 1.7,

artikel 1.9, ny artikel 101a,

artikel 1.9, ny artikel 101b,

artikel 1.12.

5.   Varje beslut av rådet i enlighet med punkt 4 skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 24 februari 2005.

På rådets vägnar

N. SCHMIT

Ordförande


(1)  EGT C 160, 4.7.2002, s. 7.

(2)  EUT C 31 E, 5.2.2004, s. 122.

(3)  EGT L 239, 22.9.2000, s. 19.

(4)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(5)  EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(6)  EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.


15.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/49


RÅDETS RAMBESLUT 2005/212/RIF

av den 24 februari 2005

om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA RAMBESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, artikel 31.1 c och artikel 34.2 b,

med beaktande av Konungariket Danmarks initiativ (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Det viktigaste motivet för den gränsöverskridande, organiserade brottsligheten är ekonomisk vinning. Ett effektivt förebyggande och bekämpande av den organiserade brottsligheten bör därför fokuseras på spårande, frysning, beslag och förverkande av vinning av brott. Detta försvåras bland annat av skillnaderna i medlemsstaternas lagstiftning på detta område.

(2)

I slutsatserna från Europeiska rådet i Wien i december 1998 uppmanade Europeiska rådet till en förstärkning av EU:s insatser för bekämpande av internationell organiserad brottslighet i enlighet med en handlingsplan för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (2).

(3)

Det framgår av punkt 50 b i handlingsplanen från Wien att man senast fem år efter Amsterdamfördragets ikraftträdande skall förbättra och vid behov tillnärma nationella bestämmelser som gäller beslag och förverkande av vinning av brott, samtidigt som hänsyn tas till godtroende tredjeparts rättigheter.

(4)

I punkt 51 i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 betonas att penningtvätt är en central del i den organiserade brottsligheten, att den bör utrotas varhelst den förekommer och att Europeiska rådet är fast beslutet att se till att det vidtas konkreta åtgärder för spårande, spärrande, beslag och förverkande av vinning av brott. Europeiska rådet uppmanar vidare i punkt 55 till tillnärmning av straffrättsliga och processuella bestämmelser gällande penningtvätt (t.ex. spårande, spärrande och förverkande av medel).

(5)

I enlighet med rekommendation 19 i handlingsplanen från år 2000 ”Förebyggande och bekämpande av den organiserade brottsligheten: Europeiska unionens strategi inför det nya årtusendet”, som antogs av rådet den 27 mars 2000 (3), bör det undersökas om det eventuellt behövs ett instrument som, där det är lämpligt, ger möjlighet att i straffrätten, civilrätten eller skatterätten mildra bevisbördan avseende ursprunget till de tillgångar som innehas av en person som dömts för ett brott med anknytning till organiserad brottslighet, med beaktande av bästa praxis i medlemsstaterna och med vederbörlig respekt för de grundläggande rättsliga principerna.

(6)

I enlighet med artikel 12 om förverkande och beslag i FN:s konvention av den 12 december 2000 mot gränsöverskridande organiserad brottslighet kan konventionsstaterna överväga att kräva att en brottsling styrker att egendom som misstänks vara vinning av brott eller annan egendom som kan förklaras förverkad är förvärvad på lagligt sätt, i den utsträckning detta är förenligt med principerna i den nationella lagen och med arten av de rättsliga och andra förfaranden som kan gälla.

(7)

Alla medlemsstater har ratificerat Europarådets konvention av den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott. Flera medlemsstater har avgett förklaringar med avseende på artikel 2 om förverkande i konventionen så att de endast behöver förverka vinning som härrör från ett antal närmare preciserade brott.

(8)

I rådets rambeslut 2001/500/RIF (4) fastställs bestämmelser om penningtvätt, identifiering, spårande, spärrande, beslag och förverkande av hjälpmedel till och vinning av brott. Enligt detta rambeslut får medlemsstaterna dessutom inte göra eller vidhålla några reservationer mot bestämmelsen om förverkande i Europarådets konvention, om brottet kan bestraffas med frihetsberövande eller frihetsberövande åtgärd där högsta straffet är mer än ett år.

(9)

De gällande instrumenten på detta område har inte i tillräcklig utsträckning kunnat sörja för ett effektivt gränsöverskridande samarbete i fråga om förverkande, eftersom flera medlemsstater fortfarande saknar möjlighet att förverka vinning av alla de brott som kan leda till frihetsberövande i mer än ett år.

(10)

Syftet med detta rambeslut är att se till att det finns effektiva regler i alla medlemsstater om förverkande av vinning av brott, bland annat i fråga om bevisbördan när det gäller ursprunget till tillgångar som tillhör en person som dömts för brott med anknytning till organiserad brottslighet. Detta rambeslut hör ihop med ett danskt utkast till rambeslut om ömsesidigt erkännande inom Europeiska unionen av beslut om förverkande av vinning och uppdelning av egendom, vilket läggs fram samtidigt.

(11)

Detta rambeslut hindrar inte medlemsstaterna från att tillämpa sina grundläggande principer för prövning i laga ordning, särskilt presumtion om den anklagades oskuld, äganderätt, föreningsfrihet, tryckfrihet och yttrandefrihet i andra medier.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta rambeslut avses med

—   vinning: varje ekonomisk fördel av brottsliga gärningar; den kan bestå av alla former av egendom enligt definitionen i följande strecksats,

—   egendom: all slags egendom, materiell eller immateriell, lös eller fast egendom, samt juridiska handlingar eller urkunder som styrker äganderätt eller annan rätt till sådan egendom,

—   hjälpmedel: all slags egendom som på något sätt, helt eller delvis, använts eller varit avsedd att användas för att begå brottslig gärning eller brottsliga gärningar,

—   förverkande: sådant straff eller annan åtgärd beslutad av domstol efter rättegång på grund av brottslig gärning eller brottsliga gärningar som innebär slutgiltigt berövande av egendom,

—   juridisk person: varje enhet som har denna ställning enligt tillämplig nationell lagstiftning, med undantag av stater och andra offentliga organ vid utövandet av de befogenheter som de har i egenskap av statsmakter samt internationella offentliga organisationer.

Artikel 2

Förverkande

1.   Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att kunna förverka, helt eller delvis, hjälpmedel och vinning som härrör från brottsliga gärningar som kan bestraffas med frihetsberövande i mer än ett år eller egendom vars värde motsvarar sådan vinning.

2.   I samband med skattebrott får medlemsstaterna tillämpa andra förfaranden än straffrättsliga för att frånta gärningsmannen vinningen av brottet.

Artikel 3

Utökade möjligheter till förverkande

1.   Varje medlemsstat skall som ett minimum vidta de åtgärder som behövs för att den, under de omständigheter som anges i punkt 2, helt eller delvis skall kunna förverka egendom som tillhör en person som dömts för ett brott

a)

som begåtts inom ramen för en kriminell organisation, enligt definitionen i gemensam åtgärd 98/733/RIF av den 21 december 1998 om att göra deltagande i en kriminell organisation i Europeiska unionens medlemsstater till ett brott (5), när brottet omfattas av

rådets rambeslut 2000/383/RIF av den 29 maj 2000 om förstärkning av skyddet mot förfalskning i samband med införandet av euron genom straffrättsliga och andra påföljder (6),

rådets rambeslut 2001/500/RIF av den 26 juni 2001 om penningtvätt, identifiering, spårande, spärrande, beslag och förverkande av hjälpmedel till och vinning av brott,

rådets rambeslut 2002/629/RIF av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel (7),

rådets rambeslut 2002/946/RIF av den 28 november 2002 om förstärkning av den straffrättsliga ramen för att förhindra hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (8),

rådets rambeslut 2004/68/RIF av den 22 december 2003 om bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi (9),

rådets rambeslut 2004/757/RIF av den 25 oktober 2004 om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel (10),

b)

som omfattas av rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism (11),

förutsatt att brottet i enlighet med de ovan nämnda rambesluten,

när det gäller andra brott än penningtvätt, är belagt med straffrättsliga påföljder som innebär ett längsta frihetsberövande om minst fem till tio år,

när det gäller penningtvätt, är belagt med straffrättsliga påföljder som innebär ett längsta frihetsberövande om minst fyra år,

och brottet är av sådan karaktär att det kan ge ekonomisk vinst.

2.   Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att möjliggöra förverkande enligt denna artikel, åtminstone

a)

om en nationell domstol på grundval av specifika sakförhållanden är fullständigt övertygad om att egendomen i fråga härrör från den dömda personens brottsliga verksamhet, under en period som föregår domen för ett brott enligt punkt 1 som anses rimlig av domstolen med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, eller, alternativt,

b)

om en nationell domstol på grundval av specifika sakförhållanden är fullständigt övertygad om att egendomen i fråga härrör från liknande brottslig verksamhet av den dömda personen, under en period som föregår domen för ett brott enligt punkt 1 som anses rimlig av domstolen med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, eller, alternativt,

c)

om det är fastställt att värdet av egendomen inte står i proportion till den dömda personens lagligen förvärvade inkomst och en nationell domstol på grundval av specifika sakförhållanden är fullständigt övertygad om att egendomen i fråga härrör från denna dömda persons brottsliga verksamhet.

3.   Varje medlemsstat får dessutom överväga att anta de bestämmelser som möjliggör för den, på de villkor som anges i punkterna 1 och 2, att helt eller delvis förverka egendom som förvärvats av den berörda personens närmaste och egendom som överförts till en juridisk person som den berörda personen – ensam eller tillsammans med sina närmaste – har ett avgörande inflytande över. Samma sak skall gälla om den berörda personen erhåller en betydande del av den juridiska personens intäkter.

4.   Medlemsstaterna får tillämpa andra förfaranden än straffrättsliga för att frånta gärningsmannen egendomen i fråga.

Artikel 4

Rättsmedel

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de som berörs av åtgärder enligt artiklarna 2 och 3 har tillgång till effektiva rättsmedel för att skydda sina rättigheter.

Artikel 5

Säkerhetsåtgärder

Detta rambeslut skall inte ha som effekt att skyldigheten att respektera de grundläggande rättigheterna och de grundläggande principerna, särskilt vad gäller presumtion om den anklagades oskuld, i enlighet med vad som fastställs i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen på något sätt ändras.

Artikel 6

Genomförande

1.   Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta rambeslut senast den 15 mars 2007.

2.   Medlemsstaterna skall senast den 15 mars 2007 till rådets generalsekretariat och kommissionen överlämna texten till de bestämmelser genom vilka skyldigheterna enligt detta rambeslut införlivas med deras nationella lagstiftning. På grundval av en rapport upprättad med hjälp av denna information och en skriftlig rapport från kommissionen skall rådet före den 15 juni 2007 bedöma i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta rambeslut.

Artikel 7

Ikraftträdande

Detta rambeslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 24 februari 2005.

På rådets vägnar

N. SCHMIT

Ordförande


(1)  EGT C 184, 2.8.2002, s. 3.

(2)  EGT C 19, 23.1.1999, s. 1.

(3)  EGT C 124, 3.5.2000, s. 1.

(4)  EGT L 182, 5.7.2001, s. 1.

(5)  EGT L 351, 29.12.1998, s. 1.

(6)  EGT L 140, 14.6.2000, s. 1.

(7)  EGT L 203, 1.8.2002, s. 1.

(8)  EGT L 328, 5.12.2002, s. 1.

(9)  EUT L 13, 20.1.2004, s. 44.

(10)  EUT L 335, 11.11.2004, s. 8.

(11)  EGT L 164, 22.6.2002, s. 3.