25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/3

(1)

I artikel 31.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 föreskrivs att skillnaden mellan priserna i internationell handel för de produkter som förtecknas i artikel 1 a–e och g i nämnda förordning och priserna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1520/2000 av den 13 juli 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget, och kriterier för fastställande av bidragsbeloppen (2), anges de produkter för vilka en bidragssats bör fastställas som skall tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 1255/1999.

(3)

Enligt artikel 4.1 första stycket i förordning (EG) nr 1520/2000 är det nödvändigt att för varje månad fastställa bidragssatsen för 100 kg av var och en av basprodukterna i fråga.

(4)

När det gäller vissa mjölkprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget finns det emellertid, om det på förhand fastställs höga bidragssatser, en risk att de åtaganden som görs i samband med dessa bidrag äventyras. För att undvika detta måste lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas utan att detta hindrar ingåendet av långtidskontrakt. Genom att en specifik bidragssats för förutfastställelse av bidrag bestäms för dessa produkter bör båda dessa syften kunna uppnås.

(5)

I artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1520/2000 föreskrivs att när exportbidragssatsen fastställs, bör hänsyn vid behov tas till de produktionsbidrag, stöd och andra åtgärder med motsvarande verkan, som i enlighet med förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för produkten i fråga, är tillämpliga i alla medlemsstater för de basprodukter som förtecknas i bilaga A till förordning (EG) nr 1520/2000 eller för likställda produkter.

(6)

I artikel 12.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 föreskrivs att ett stöd skall utbetalas för gemenskapsproducerad skummjölk som bearbetas till kasein, om denna mjölk och det kasein som framställs av denna mjölk uppfyller vissa villkor.

(7)

I kommissionens förordning (EG) nr 2571/97 av den 15 december 1997 om försäljning av smör till reducerat pris och beviljande av stöd för grädde, smör och koncentrerat smör som används vid framställning av bakverk, glass och andra livsmedel (3), fastställs att smör och grädde till reducerat pris bör göras tillgängliga för industrier som framställer vissa produkter.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/6

(1)

Genom förordning (EG) nr 312/2003 genomförs för gemenskapens del tullbestämmelserna i avtalet om upprättande av en associering mellan gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Chile, å andra sidan (2).

(2)

Genom rådets beslut 2005/106/EG (3) godkändes ett protokoll till associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Chile, å andra sidan, för att ta hänsyn till Cyperns, Estlands, Lettlands, Litauens, Maltas, Polens, Slovakiens, Sloveniens, Tjeckiens och Ungerns anslutning till Europeiska unionen (nedan kallat ”protokollet”). Protokollet innehåller nya tullmedgivanden från gemenskapen, varav några begränsas genom tullkvoter. Genomförandet av dessa tullkvoter förutsätter en ändring av förordning (EG) nr 312/2003.

(3)

Tullkvoterna för vitlök (löpnummer 09.1925), bordsdruvor (löpnummer 09.1929) och kiwifrukt (löpnummer 09.1939) bör varje år utökas med 5 % av den ursprungliga kvantiteten.

(4)

De nya gemenskapstullkvoterna bör begränsas kvantitetsmässigt för 2004 i förhållande till den period under vilken de är öppna.

(5)

Eftersom de nya tullmedgivanden från gemenskapen skall tillämpas från och med den 1 maj 2004 enligt protokollet bör även denna förordning tillämpas från och med den dagen och träda i kraft så snart som möjligt.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med Tullkodexkommitténs yttrande.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/9

(1)

I bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 fastställs metoder för räkenskaper för jordbruket i gemenskapen (nedan kallad ”EAA-metoden”). I punkterna 3.056 och 3.064 i bilagan finns exempel på produktsubventioner och övriga produktionssubventioner, med hänvisning till motsvarande budgetrubrik. En del av dessa hänvisningar gäller inte längre, och det är nödvändigt att uppdatera båda punkterna.

(2)

Det är kommissionens uppgift att uppdatera EAA-metoden.

(3)

Förordning (EG) nr 138/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för jordbruksstatistik som inrättats genom rådets beslut 72/279/EEG (2).

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/11

(1)

I artikel 39.1 i förordning (EG) nr 1260/2001 anges att det under regleringsåren 2001/02–2005/06 skall tas ut en särskild nedsatt avgift vid import av rörråsocker med ursprung i de länder med vilka gemenskapen ingått avtal om leverans enligt förmånsvillkor för att säkerställa tillräcklig försörjning till gemenskapens raffinaderier. För närvarande har sådana avtal, genom rådets beslut 2001/870/EG (2), slutits med å ena sidan de länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länder) som nämns i protokoll 3 om AVS-socker som är fogat till bilaga V till AVS-EG-partnerskapsavtalet (3), och å andra sidan med Republiken Indien.

(2)

I de avtal i form av skriftväxling som ingåtts genom beslut 2001/870/EG föreskrivs att de berörda raffinaderierna skall betala ett lägsta inköpspris som motsvarar garantipriset för råsocker, minskat med det anpassningsstöd som fastställts för regleringsåret i fråga. Detta minimipris bör alltså fastställas med hänsyn till de faktorer som är tillämpliga för regleringsåret 2004/05.

(3)

Hur stora kvantiteter särskilt förmånssocker som skall importeras bestäms i enlighet med artikel 39 i förordning (EG) nr 1260/2001 på grundval av en årlig prognos för gemenskapen.

(4)

En sådan prognos har visat att det är nödvändigt att importera råsocker och att i detta läge öppna tullkvoter med särskild nedsatt avgift för regleringsåret 2004/05, såsom föreskrivs i de tidigare nämnda avtalen, i syfte att täcka behoven hos gemenskapens raffinaderier under en del av detta regleringsår. Genom kommissionens förordning (EG) nr 1213/2004 (4) öppnades därför tullkvoter för perioden 1 juli 2004–28 februari 2005.

(5)

Eftersom prognoserna om rörråsockerproduktionen för regleringsåret 2004/05 nu finns tillgängliga bör en tullkvot öppnas för den andra delen av regleringsåret.

(6)

Det bör preciseras att kommissionens förordning (EG) nr 1159/2003 av den 30 juni 2003 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2003/04, 2004/05 och 2005/06 vid import av rörsocker inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal och om ändring av förordningarna (EG) nr 1464/95 och (EG) nr 779/96 (5) skall tillämpas för den nya tullkvoten.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för socker.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/13

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 581/2004 av den 26 mars 2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för vissa typer av smör (2) fastställs bestämmelser för en stående anbudsinfordran.

(2)

Enligt artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 580/2004 av den 26 mars 2004 om fastställande av ett anbudsförfarande för exportbidrag för vissa mjölkprodukter (3) och en granskning av de anbud som inlämnats inom ramen för anbudsförfarandet är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för den anbudsperiod som löper ut den 22 februari 2005.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/15

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 582/2004 av den 26 mars 2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för skummjölkspulver (2) föreskrivs en stående anbudsinfordran.

(2)

I enlighet med artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 580/2004 av den 26 mars 2004 om fastställande av ett anbudsförfarande för exportbidrag för vissa mjölkprodukter (3) och efter en bedömning av de anbud som lämnats in inom ramen för anbudsinfordran bör ett högsta exportbidrag fastställas för den anbudsperiod som löper ut den 22 februari 2005.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/16

(1)

I artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1784/2003 och artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1785/2003 föreskrivs att skillnaden mellan prisnoteringarna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1 i var och en av dessa förordningar och priserna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1520/2000 av den 13 juli 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget, och kriterier för fastställande av bidragsbeloppen (3) anges de produkter för vilka en bidragssats bör fastställas som skall tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1784/2003 eller i bilaga IV till förordning (EG) nr 1785/2003 alltefter omständigheterna.

(3)

Enligt artikel 4.1 första stycket i förordning (EG) nr 1520/2000 är det nödvändigt att för varje månad fastställa bidragssatsen per 100 kg av var och en av basprodukterna i fråga.

(4)

De åtaganden som görs med avseende på bidrag som kan beviljas till export av jordbruksprodukter som ingår i varor vilka inte omfattas av bilaga I till fördraget kan äventyras av förutfastställelsen av höga bidragssatser. Därför bör säkerhetsåtgärder vidtas i sådana situationer utan att det hindrar att långtidskontrakt ingås. Genom att en specifik bidragssats för förutfastställelse av bidrag bestäms kan dessa olika mål uppnås.

(5)

Med hänsyn till överenskommelsen mellan Europeiska gemenskapen och Förenta staterna om gemenskapens export av pastaprodukter till Förenta staterna, godkänd genom rådets beslut 87/482/EEG (4), är det nödvändigt att differentiera exportbidraget för varor vilka klassificeras enligt KN-nummer 1902 11 00 och 1902 19 utifrån deras bestämmelseort.

(6)

I enlighet med artikel 4.3 och 4.5 i förordning (EG) nr 1520/2000 bör det fastställas en reducerad bidragssats, med hänsyn tagen till det produktionsbidrag som är tillämpligt i enlighet med förordning (EEG) nr 1722/93 (5), på den basprodukt som förädlats och som gällde under den period då det kan antas att varorna framställdes.

(7)

Alkoholhaltiga drycker anses vara mindre känsliga för priset på spannmål som används för deras framställning. I protokoll nr 19 till akten om Danmarks, Irlands och Förenade kungarikets anslutning fastställs att nödvändiga åtgärder bör beslutas för att underlätta användningen av gemenskapens säd i tillverkningen av alkoholhaltiga drycker framställda ur säd. Den bidragssats som tillämpas på spannmål som exporteras i form av alkoholhaltiga drycker bör därför justeras.

(8)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/20

(1)

Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 och artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95 fastställer att skillnaden mellan noteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i de förordningarna och priserna för de produkterna inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag.

(2)

Artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95 föreskriver att då exportbidragen fastställs måste hänsyn tas till den rådande situationen och den förväntade utvecklingen vad avser priser för och tillgängliga kvantiteter av spannmål, ris, brutet ris och spannmålsprodukter på gemenskapens marknad å ena sidan och priser för spannmål, ris, brutet ris och spannmålsprodukter på världsmarknaden å andra sidan. Samma artiklar föreskriver att det också är viktigt att säkerställa jämvikten hos och den naturliga utvecklingen av priserna och handeln på marknaderna för spannmål och ris och dessutom att ta hänsyn till den planerade exportens ekonomiska aspekt, och behovet av att undvika störningar på gemenskapens marknad.

(3)

Artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 1518/95 (3), om import- och exportsystemet för bearbetade produkter baserade på spannmål respektive ris definierar de särskilda kriterier som det bör tas hänsyn till då exportbidraget för dessa produkter beräknas.

(4)

Det exportbidrag som beviljas för vissa bearbetade produkter bör graderas på grundval av innehållet av aska, råfibrer, skal, proteiner, fett och stärkelse i varje enskild berörd produkt, eftersom detta innehåll är en särskilt god indikator på den kvantitet basprodukter som faktiskt ingår i den bearbetade produkten.

(5)

Det finns för närvarande inget behov av att, på grundval av den ekonomiska aspekten av en eventuell export och särskilt produkternas natur och ursprung, fastställa ett exportbidrag för maniok, andra tropiska rötter och knölar eller finmalet mjöl erhållna av dessa. För vissa bearbetade produkter av spannmål är det, på grund av gemenskapens obetydliga deltagande i världshandeln, för närvarande onödigt att fastställa ett exportbidrag.

(6)

Förhållandena på världsmarknaden, eller de särskilda krav som vissa marknader ställer, kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter i enlighet med destination.

(7)

Exportbidraget måste fastställas en gång per månad. Det kan ändras under den mellanliggande perioden.

(8)

Vissa bearbetade produkter av majs får undergå en värmebehandling efter vilken ett exportbidrag som inte motsvarar produktens kvalitet kanske betalas ut. Det bör därför specificeras att för dessa produkter, som innehåller förgelatinerad stärkelse, bör inget exportbidrag betalas ut.

(9)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/23

(1)

Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att skillnaden mellan noteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna för de produkterna inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1517/95 av den 29 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter till förordning (EG) nr 1784/2003 vad gäller systemet för import och export som tillämpas för foderblandningar baserade på spannmål och om ändring av förordning (EG) nr 1162/95 om särskilda tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser för spannmål och ris (2) definieras i artikel 2 de särskilda kriterier som det bör tas hänsyn till då exportbidraget för dessa produkter beräknas.

(3)

Denna beräkning bör också beakta spannmålsinnehållet. För att förenkla proceduren bör exportbidraget betalas för två kategorier av spannmålsprodukter, majs som är det mest använda spannmålsslaget för tillverkning av foderblandningar för export och produkter av majs å ena sidan, och å andra sidan andra spannmålsslag där de senare är bidragsberättigande spannmålsslag med undantag av majs och majsbaserade produkter. Exportbidrag bör beviljas för den kvantitet spannmålsprodukter som ingår i foderblandningar.

(4)

Exportbidragsbeloppet bör också beakta de möjligheter och förhållanden som råder på världsmarknaden, nödvändigheten att undvika störningar på gemenskapens marknad och exportens ekonomiska aspekt.

(5)

Den rådande situationen på spannmålsmarknaden, och i synnerhet utsikterna när det gäller försörjningen, medför att exportbidrag inte skall betalas ut.

(6)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/25

(1)

I kommissionens förordning (EEG) nr 1722/93 av den 30 juni 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EEG) nr 1766/92 och (EEG) nr 1418/76 om produktionsbidrag inom spannmåls- respektive rissektorn (2) fastställs villkoren för beviljande av produktionsbidrag. Beräkningsmetoden fastställs i artikel 3 i den förordningen. Bidrag som beräknas på detta sätt, vid behov differentierat för potatisstärkelse, bör fastställas en gång i månaden och kan ändras om priserna på majs och/eller vete ändras betydligt.

(2)

Det finns anledning att använda koefficienterna i bilaga II till förordning (EEG) nr 1722/93 på de produktionsbidrag som skall fastställas genom denna förordning för att fastställa det exakta belopp som skall betalas.

(3)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

a)

0,00 EUR/t för stärkelse av majs, vete, korn och havre,

b)

8,75 EUR/t för potatisstärkelse.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/26

(1)

Enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 1785/2003 får skillnaden mellan noteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som är förtecknade i artikel 1 i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen täckas av ett exportbidrag.

(2)

Enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 1785/2003 skall när bidragen fastställs hänsyn tas dels till den aktuella situationen och den framtida utvecklingen i fråga om priser på och tillgång till ris och brutet ris på gemenskapsmarknaden, dels till priserna på ris och brutet ris på världsmarknaden. Enligt samma artikel är det också viktigt att säkerställa jämvikt och en naturlig utveckling av priser och handel på rismarknaden och att dessutom beakta de ekonomiska aspekterna av den planerade exporten och behovet av att undvika störningar på gemenskapsmarknaden liksom de begränsninger som härrör från de avtal som slutits i överensstämmelse med artikel 300 i fördraget.

(3)

I kommissionens förordning (EEG) nr 1361/76 (2) fastställs den högsta procentandel av brutet ris som är tillåten i ris för vilket exportbidrag fastställts samt anges med vilken procentandel bidraget skall minskas om proportionen brutet ris i det exporterade riset överstiger denna högsta andel.

(4)

De anbud som inkomnit i samband med anbudsförfarandet för exportbidrag för rundkornigt, mellankornigt och långkornigt ris A har avvisats. Därför behöver för närvarande inget allmänt exportbidrag för ris fastställas.

(5)

I artikel 14 i förordning (EG) nr 1785/2003 anges de särskilda kriterier som skall beaktas när exportbidrag för ris och brutet ris beräknas.

(6)

Situationen på världsmarknaden eller de särskilda kraven för vissa marknader kan göra det nödvändigt att differentiera bidragen för vissa produkter efter destination.

(7)

Ett särskilt bidrag bör fastställas för förpackat långkornigt ris för att tillgodose den aktuella efterfrågan på vissa marknader.

(8)

Bidraget måste fastställas minst en gång i månaden och får ändras under månadens lopp.

(9)

Tillämpningen av dessa bestämmelser och villkor på den nuvarande situationen på rismarknaden och särskilt på noteringarna eller priserna på ris och brutet ris inom gemenskapen och på världsmarknaden medför att bidragen bör fastställas i enlighet med bilagan till denna förordning.

(10)

Inom ramen för förvaltningen av de volymbegränsningar som följer av gemenskapens WTO-åtaganden är det lämpligt att avbryta utfärdandet av licenser för export med exportbidrag.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/29

(1)

Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att skillnaden mellan de noteringar eller priser som gäller på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag.

(2)

Exportbidragen skall fastställas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2).

(3)

Då exportbidraget för mjöl och krossgryn av vete och råg räknas ut, måste hänsyn tas till de kvantiteter spannmål som krävs för deras tillverkning. Dessa kvantiteter fastställs i förordning (EG) nr 1501/95.

(4)

Situationen på världsmarknaden eller särskilda behov på vissa marknader kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter med avseende på destination.

(5)

Bidraget måste fastställas en gång i månaden. Det kan ändras inom den mellanliggande perioden.

(6)

Tillämpningen av dessa närmare bestämmelser på den nuvarande marknadssituationen för spannmål, och särskilt på noteringarna eller priserna för spannmålsprodukter inom gemenskapen och på världsmarknaden medför att exportbidragen bör fastställas till de belopp som anges i bilagan till denna förordning.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/31

(1)

En anbudsinfordran för bidrag för export av korn till vissa tredje länder har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 1757/2004 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser beviljande av exportbidrag och de åtgärder som skall vidtas vid störningar inom spannmålssektorn (3) kan kommissionen besluta att inte fullfölja anbudsinfordran.

(3)

Särskilt med hänsyn till de kriterier som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95 är det inte uppenbart att ett högsta exportbidrag skall fastställas.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/32

(1)

En anbudsinfordran för bidrag för export av havre som producerats i Finland och Sverige för export från Finland eller Sverige till alla tredjeländer utom Bulgarien, Norge, Rumänien och Schweiz har inletts genom förordning (EG) nr 1565/2004.

(2)

Särskilt med hänsyn till de kriterier som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95 är det inte uppenbart att ett högsta exportbidrag skall fastställas.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/33

(1)

En anbudsinfordran för bidrag för export av vanligt vete till vissa tredje länder har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 115/2005 (2).

(2)

Enligt artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser beviljande av exportbidrag och de åtgärder som skall vidtas vid störningar inom spannmålssektorn (3) kan kommissionen på grundval av de meddelade anbuden besluta att fastställa ett högsta exportbidrag, varvid hänsyn tas till de kriterier som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95. I detta fall tilldelas kontraktet den eller de anbudsgivare vars anbud är på samma nivå eller lägre än det högsta bidraget.

(3)

Tillämpningen av ovannämnda kriterier på det nuvarande marknadsläget för ifrågavarande spannmål medför att det högsta exportbidraget fastställs.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/34

(1)

En anbudsinfordran om den största sänkningen av importtullar för sorghum till Spanien från tredjeland har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 2275/2004 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1839/95 (3), kan kommissionen på grundval av meddelade anbud och enligt förfarandet som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EG) nr 1784/2003, besluta att inte fullfölja anbudsinfordran.

(3)

Med särskild hänsyn till kriterierna i artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 1839/95 är det inte uppenbart att en största sänkning av importtullar skall företas.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/35

(1)

En anbudsinfordran om den största sänkningen av importtullar för majs till Spanien från tredjeland har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 2277/2004 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1839/95 (3) kan kommissionen, enligt förfarandet som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EG) nr 1784/2003, besluta att fastställa den största sänkningen av importtullar. Vid fastställande av denna måste särskild hänsyn tas till kriterierna i artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 1839/95. Kontrakt tilldelas alla anbudsgivare vars anbud ligger på samma nivå som den största sänkningen av importtullar eller på en lägre nivå.

(3)

Tillämpningen av ovannämnda kriterier på det nuvarande marknadsläget för ifrågavarande spannmålsslag medför att den största sänkningen av importtullar fastställs till det belopp som anges i artikel 1.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/36

(1)

En anbudsinfordran om den största sänkningen av importtullar för majs till Portugal från tredjeland har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 2276/2004 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1839/95 (3), kan kommissionen, enligt förfarandet som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EG) nr 1784/2003, besluta att fastställa den största sänkningen av importtullar. Vid fastställande av denna måste särskild hänsyn tas till kriterierna i artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 1839/95. Kontrakt tilldelas alla anbudsgivare vars anbud ligger på samma nivå som den största sänkningen av importtullar eller på en lägre nivå.

(3)

Tillämpningen av ovannämnda kriterier på det nuvarande marknadsläget för ifrågavarande spannmålsslag medför att den största sänkningen av importtullar fastställs till det belopp som anges i artikel 1.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/37

(1)

Rådet antog den 22 januari 2002 (1) ett beslut om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén.

(2)

Två platser som ordinarie ledamot i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att mandaten har löpt ut för Barbara RICHSTEIN och Manfred LENZ, vilket meddelades rådet den 12 januari 2005, en plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet har löpt ut för Wolfgang KLEIN, vilket meddelades rådet den 7 december 2004 och en plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av Hans-Georg KLUGES avgång, vilket meddelades rådet den 21 december 2004.

a)

som ordinarie ledamöter

b)

som suppleanter

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/39

(1)

Rådet antog den 22 januari beslut 2002/60/EG (1) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén.

(2)

En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av Pere ESTEVE i ABADS avgång, vilket meddelades rådet den 19 januari 2005.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/40

(1)

Rådet antog den 22 januari 2002 beslut 2002/60/EG (1) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén.

(2)

En plats som ordinarie ledamot och en plats som suppleant i Regionkommittén har blivit lediga till följd av Frans RAMONS avgång som ordinarie ledamot och Jos BEX avgång som suppleant, vilket meddelades rådet den 8 september 2004 respektive den 3 februari 2005, och fem platser som ordinarie ledamöter och sju platser som suppleanter i Regionkommittén har blivit lediga till följd av Paul VAN GREMBERGENS (BE), Bart SOMERS (BE), Stefaan PLATTEAUS (BE) avgång som ordinarie ledamöter och Jacques TIMMERMANS (BE), André DENYS, Josée VERCAMMENS, Serge KUBLAS, Rudy DEMOTTES, Jean-Marc NOLLETS och Bernd GENTGES avgång som suppleanter, vilket meddelades rådet den 24 januari 2005.

a)

som ordinarie ledamöter

b)

som suppleanter

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/42

(1)

Upprättande av ett samarbete med FN:s Office for Coordination of Humanitarian Affairs (UNOCHA) på området civilskydd och humanitära frågor återspeglar den politiska strävan efter närmare samarbete med Förenta nationerna. Denna strävan framhålls i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ”Uppbyggnad av ett effektivt partnerskap med Förenta nationerna när det gäller utveckling och humanitära frågor” av den 2 maj 2001 (1), samt kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ”Europeiska unionen och Förenta nationerna: Vårt engagemang för multilateralism” av den 10 september 2003 (2).

(2)

Tidigare erfarenheter visar att det finns ett behov av att upprätta grundläggande principer för ytterligare samarbete och samordning mellan UNOCHA (även systemet för katastrofinsatser och samordningsfunktionerna) och Europeiska kommissionen (inom ramen för verksamheten inom den gemenskapsmekanism inom räddningstjänsten som inrättades genom rådets beslut 2001/792/EG, Euratom (3) och ECHO:s verksamhet – Europeiska gemenskapens humanitära avdelning (4)) när båda ger bistånd samtidigt till ett land som drabbats av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor, för att försöka samarbeta effektivt, maximera användningen av tillgängliga resurser och undvika dubbelarbete.

(3)

Kommissionen och UNOCHA har förhandlat fram en text till skriftväxling om samarbete vid katastrofinsatser (vid samtidiga insatser i ett katastrofdrabbat land) som ligger på förslag till godkännande.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/49

(1)

Enligt beslut 90/424/EEG skall gemenskapen hjälpa till att förbättra veterinärbesiktningarnas effektivitet genom att bevilja ekonomiskt stöd till referenslaboratorier. Varje referenslaboratorium som utsetts till ett sådant enligt gemenskapens veterinärlagstiftning kan på vissa villkor få gemenskapsstöd.

(2)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 156/2004 av den 29 januari 2004 om gemenskapens ekonomiska stöd till gemenskapens referenslaboratorier enligt artikel 28 i beslut 90/424/EEG (2) skall ekonomiskt stöd beviljas under förutsättning att det godkända arbetsprogrammet genomförts effektivt och att stödmottagarna lämnar alla nödvändiga uppgifter till kommissionen inom vissa tidsfrister.

(3)

Kommissionen har utvärderat de arbetsprogram och de preliminära budgetar som gemenskapens referenslaboratorier lagt fram för år 2005.

(4)

Ekonomiskt gemenskapsstöd bör således beviljas gemenskapens referenslaboratorier som har utsetts till att fullgöra de uppgifter och åligganden som fastställs i rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG (3).

(5)

Stöd bör dessutom beviljas för anordnande av seminarier inom de områden som gemenskapens referenslaboratorier ansvarar för.

(6)

En sund ekonomisk förvaltning kräver att sådana upprepade svårigheter som har förekommit i verksamheten vid gemenskapens referenslaboratorium i Rom beaktas vid beviljande av ekonomiskt gemenskapsstöd till laboratoriet. I december 2004 genomfördes en revision vid detta laboratorium i syfte att kontrollera att laboratoriet uppfyller de krav avseende uppgifter och åligganden och de villkor för stödberättigande som är fastställda i gemenskapsbestämmelserna.

(7)

Enligt artikel 3.2 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (4), skall veterinära åtgärder och växtskyddsåtgärder som vidtas enligt gemenskapsbestämmelserna finansieras genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. För den finansiella kontrollen bör artiklarna 8 och 9 i förordning (EG) nr 1258/99 tillämpas på detta beslut.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/51

(1)

I ett meddelande som antogs den 21 maj 2003 lade kommissionen fram sin handlingsplan ”Modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen – Handlingsplan” (1). Handlingsplanens främsta målsättningar är att stärka aktieägarnas rättigheter samt anställningsskyddet, borgenärsskyddet och skyddet av andra parter med vilka företaget har relationer och samtidigt anpassa bolagslagstiftning och regler för företagsstyrning till olika typer av företag samt att främja effektivitet och konkurrenskraft i företagssektorn, med särskild tonvikt på vissa specifika gränsöverskridande frågor.

(2)

I sin resolution av den 21 april 2004 välkomnade Europaparlamentet handlingsplanen och uttalade ett starkt stöd för flertalet aviserade initiativ. Europaparlamentet uppmanade kommissionen att föreslå regler för att undanröja och förhindra intressekonflikter och betonade särskilt att det är nödvändigt att ett börsnoterat bolag har en revisionskommitté som bland annat bör ha till uppgift att övervaka de externa revisorernas oberoende, objektivitet och effektivitet.

(3)

Företagsexterna styrelseledamöter eller styrelseledamöter med tillsynsfunktion rekryteras av företagen för en rad olika syften. Deras roll vad gäller att övervaka företagsinterna styrelseledamöter och medlemmar av ledningsgruppen och hantera situationer som inbegriper intressekonflikter är särskilt betydelsefull. Det är särskilt viktigt att främja den rollen för att återställa förtroendet för finansmarknaderna. Medlemsstaterna bör därför uppmanas att vidta åtgärder som är tillämpliga på börsnoterade bolag, som definieras som bolag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i gemenskapen. Medlemsstaterna bör, när de genomför denna rekommendation, beakta särdragen hos företag för kollektiva investeringar som drivs i bolagsform och förhindra att företag för kollektiva investeringar med annan juridisk form särbehandlas i onödan. När det gäller företag för kollektiva investeringar enligt definitionen i direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (2), fastställs i det direktivet en uppsättning specifika företagsstyrningsmekanismer. För att förhindra att andra företag för kollektiva investeringar som drivs i bolagsform och som inte är föremål för harmonisering i EU särbehandlas i onödan, bör medlemsstaterna ta hänsyn till om och i vilken utsträckning dessa icke harmoniserade företag för kollektiva investeringar omfattas av motsvarande företagsstyrningsmekanismer.

(4)

Med hänsyn till att många av de berörda frågeställningarna är mycket komplexa är antagandet av detaljerade bindande regler inte nödvändigtvis det mest önskvärda och effektiva sättet att uppnå de uppsatta målen. Många företagsstyrningskoder som antagits i medlemsstaterna tenderar att förlita sig på upplysningskrav för att främja efterlevnaden, baserat på synsättet ”följ eller förklara”: företag uppmanas att redovisa huruvida de följer koden och förklara eventuella väsentliga avsteg från den. Detta synsätt gör det möjligt för företagen att uppfylla sektors- eller företagsspecifika krav och för marknaderna att bedöma de förklaringar eller motiveringar som lämnas. I avsikt att främja den roll de företagsexterna styrelseledamöterna eller styrelseledamöterna med tillsynsfunktion bör ha är det därför lämpligt att alla medlemsstater uppmanas att vidta de åtgärder som krävs för att på nationell nivå införa bestämmelser, som bygger på de principer som läggs fram i denna rekommendation och är avsedda att användas av börsnoterade bolag antingen genom metoden ”följ eller förklara” eller genom lagstiftning.

(5)

Om medlemsstaterna beslutar att använda metoden ”följ eller förklara” (som innebär att företagen är skyldiga att förklara sin praxis med hänvisning till en uppsättning bestämda rekommendationer om bästa praxis) bör de kunna göra det på grundval av relevanta rekommendationer som utvecklats av marknadsaktörer.

(6)

Åtgärder som medlemsstaterna antar enligt denna rekommendation bör i grunden syfta till att förbättra de börsnoterade bolagens företagsstyrning. Eftersom det målet är relevant för att skydda faktiska eller potentiella investerare i alla börsnoterade bolag i gemenskapen, oberoende av om de är registrerade i någon av medlemsstaterna, bedöms det vara lämpligt att även bolag från tredje land som är börsnoterade i gemenskapen omfattas av dessa åtgärder.

(7)

Oberoende ledamöter i styrelsen med förmåga att ifrågasätta företagsledningens beslut anses allmänt vara ett sätt att skydda aktieägarnas och andra intressenters intressen. I företag med spritt ägande gäller det främsta problemet hur företagsledningen skall göras ansvarig gentemot svaga aktieägare. I företag med kontrollerande aktieägare gäller problematiken i högre grad att säkerställa att företaget drivs på ett sådant sätt att minoritetsaktieägarnas intressen beaktas i tillräcklig utsträckning. Att garantera ett tillräckligt skydd för tredje parter är väsentligt i båda fallen. Oberoende av den formella styrelsestrukturen i ett företag bör därför ledningsfunktionen vara underställd en effektiv och tillräckligt oberoende tillsynsfunktion. Oberoende bör förstås som en avsaknad av väsentliga intressekonflikter. I detta sammanhang bör tillräcklig uppmärksamhet fästas vid alla eventuella hot som kan uppstå till följd av att en styrelseledamot har nära kopplingar till någon av företagets konkurrenter.

(8)

För att se till att företagsledningsfunktionen blir underställd en effektiv och tillräckligt oberoende tillsynsfunktion, bör styrelsen inbegripa ett tillräckligt stort antal engagerade företagsexterna styrelseledamöter eller ledamöter med tillsynsfunktion, vilka inte har ledningsuppdrag i företaget eller koncernen och som är oberoende genom att de är fria från alla väsentliga intressekonflikter. Med tanke på de olika bolagsrättsliga system som förekommer i medlemsstaterna, bör inte andelen oberoende styrelseledamöter som totalt sett skall ingå i styrelsen exakt definieras på gemenskapsnivå.

(9)

Tillsynsrollen för de företagsexterna styrelseledamöterna eller styrelseledamöterna med tillsynsfunktion har allmänt uppfattats ha avgörande betydelse på följande tre områden där risken för intressekonflikter i företagsledningen är särskilt stor, i synnerhet när sådana frågor inte är ett direkt ansvarsområde för aktieägarna: nominering av styrelseledamöter, ersättning till ledande befattningshavare samt revision. Det är därför lämpligt att utveckla den roll de företagsexterna styrelseledamöterna eller styrelseledamöterna med tillsynsfunktion bör ha på dessa tre områden och främja inrättandet av styrelsekommittéer med ansvar för nominering, ersättningar och revision.

(10)

I princip, och utan att det påverkar bolagsstämmans befogenheter, har endast styrelsen som helhet ensam lagstadgad beslutsbefogenhet och är, i egenskap av ett kollegium, kollektivt ansvarig för utförandet av sina uppgifter. Styrelsen har befogenhet att besluta om det antal kommittéer som den bedömer vara lämpligt för att underlätta sitt eget arbete och om dessas struktur, men dessa kommittéer är i princip inte avsedda att vara ett substitut för styrelsen själv. Nominerings-, ersättnings-, och revisionskommittéerna bör därför normalt sett ta fram rekommendationer som syftar till att förbereda de beslut som skall fattas av styrelsen. Styrelsen bör emellertid inte vara förhindrad att delegera delar av sina beslutsbefogenheter till kommittéer när den anser det vara lämpligt och när detta är tillåtet enligt nationell lagstiftning, även om styrelsen förblir fullt ut ansvarig för de beslut som fattas inom dess behörighetsområde.

(11)

Med hänsyn till att framtagandet av kandidater för att fylla vakanser i styrelser i företag med en enda styrelse eller i företag med dubbla styrelser väcker frågor som är relevanta för hur företagsexterna styrelseledamöter eller styrelseledamöter med tillsynsfunktion som skall utöva tillsyn över företagsledningen väljs ut eller frågor om företagsledningens fortsatta förtroende, bör nomineringskommittén huvudsakligen vara en grupp som består av oberoende företagsexterna styrelseledamöter eller styrelseledamöter med tillsynsfunktion. Det skulle innebära att det finns plats i nomineringskommittén för företagsexterna ledamöter eller ledamöter med tillsynsfunktion som inte uppfyller kriterierna på oberoende. Det skulle också finnas plats för företagsinterna styrelseledamöter/medlemmar av ledningsgruppen (i de fall nomineringskommittén har inrättats i styrelsen i ett företag med en enda styrelse och så länge de företagsinterna styrelseledamöterna/medlemmarna av ledningsgruppen inte utgör en majoritet av nomineringskommittén).

(12)

Med hänsyn till de olika synsätten i medlemsstaterna på de organ som är ansvariga för att utse och avsätta styrelseledamöter bör uppgiften för en nomineringskommitté som inrättats inom styrelsen, i de fall styrelsen medverkar i förfaranden som gäller utseende respektive avsättning av ledamöter (antingen genom befogenhet att lägga fram eller att fatta beslut, såsom detta definieras i den nationella lagstiftningen), huvudsakligen bestå i att säkerställa att denna uppgift utförs på ett så objektivt och professionellt sätt som möjligt. Nomineringskommittén bör därför huvudsakligen lämna rekommendationer till styrelsen som avser det enligt nationell bolagslagstiftning behöriga organets utseende eller avsättning av ledamöter.

(13)

På området ersättningar tenderar företagsstyrningskoder som antagits i medlemsstaterna att huvudsakligen ta sikte på ersättningarna till företagsinterna styrelseledamöter/medlemmar av ledningsgruppen, eftersom risken för missbruk och intressekonflikter främst förekommer där. I många företagsstyrningskoder erkänns att även policyn för ersättningar till ledande befattningshavare i företaget i viss mån bör beaktas på styrelsenivån. Slutligen ges frågan om utställandet av aktieoptioner särskild uppmärksamhet. Med hänsyn tagen till de olika synsätten i medlemsstaterna på de organ som är ansvariga för att fastställa ersättningarna till ledande befattningshavare bör uppgiften för den ersättningskommitté som inrättats inom styrelsen, i de fall styrelsen deltar i förfarandet för att fastställa ersättningar (antingen genom befogenhet att lägga fram eller att fatta beslut, såsom detta definieras i den nationella lagstiftningen), väsentligen vara att säkerställa att denna uppgift utförs på ett så objektivt och professionellt sätt som möjligt. Nomineringskommittén bör därför huvudsakligen lämna rekommendationer till styrelsen som avser det enligt nationell bolagslagstiftning behöriga organets utseende eller avsättning av ledamöter.

(14)

Styrelsens båda huvudsakliga ansvarsområden verkar vara att säkerställa att boksluten och annan information som hänför sig till dessa som tillhandahålls av företaget ger en rättvisande och fullständig bild av företagets ställning, samt att övervaka de förfaranden som fastställts för bedömningen och hanteringen av risker. I detta sammanhang tilldelas revisionskommittén i de flesta företagsstyrningskoder en väsentlig roll när det gäller att bistå styrelsen med att fullgöra dessa uppgifter. I vissa medlemsstater läggs ett sådant ansvar helt eller delvis på företagsorgan utanför styrelsen. En revisionskommitté som inrättats inom styrelsen bör därför i normalfallet lämna rekommendationer till styrelsen i sådana revisionsfrågor, och sådana funktioner bör även kunna utföras av andra strukturer – utanför styrelsen – som skulle vara lika effektiva.

(15)

För att företagsexterna styrelseledamöter eller styrelseledamöter med tillsynsfunktion skall kunna spela en effektiv roll bör de ha rätt bakgrund och tillräcklig tid för arbetet. Därutöver bör ett tillräckligt antal av dem uppfylla lämpliga kriterier på oberoende. Innan företagsexterna styrelseledamöter eller styrelseledamöter med tillsynsfunktion utses bör adekvat information lämnas om dessa båda frågor och den informationen bör aktualiseras tillräckligt regelbundet.

(16)

När det gäller styrelseledamöternas kvalifikationer understryks i flera företagsstyrningskoder behovet av att ha kvalificerade personer i styrelsen, men det erkänns samtidigt att definitionen av vad som utgör fullgoda kvalifikationer bör lämnas åt företaget självt, eftersom sådana kvalifikationer bland annat kommer att vara avhängiga av företagets verksamhet, storlek och miljö och eftersom de bör uppfyllas av styrelsen i sin helhet. Det finns dock en fråga som vanligtvis ägnas särskild uppmärksamhet, nämligen behovet av särskild kompetens i revisionskommittén där vissa specialistkunskaper anses absolut nödvändiga. Styrelsen bör därför fastställa den önskvärda sammansättningen av revisionskommittén och utvärdera den regelbundet med särskild vikt vid den erfarenhet som krävs i revisionskommittén.

(17)

När det gäller styrelseledamöternas åtaganden försöker man i de flesta företagsstyrningskoder säkerställa att ledamöterna ägnar tillräcklig tid åt sina styrelseuppdrag. Vissa av dessa koder anger begränsningar av antalet styrelseuppdrag som kan innehas i andra företag: ställning som styrelseordförande, företagsintern styrelseledamot eller medlem av ledningsgruppen betraktas allmänt vara mer krävande än ställning som företagsextern styrelseledamot eller styrelseledamot med tillsynsfunktion, men det exakta antalet övriga styrelseuppdrag som kan godtas är mycket varierande. Det engagemang som krävs av en styrelseledamot kan emellertid variera kraftigt beroende på företaget och den miljö det verkar i. I det läget bör varje styrelseledamot själv se till att det råder en rimlig balans mellan de uppdrag han eller hon har åtagit sig.

(18)

I de företagsstyrningskoder som antagits i medlemsstaterna erkänns behovet av att en väsentlig andel av de företagsexterna styrelseledamöterna eller styrelseledamöterna med tillsynsfunktion skall vara oberoende, dvs. fria från varje väsentlig intressekonflikt. Oberoende förstås oftast som avsaknad av nära kopplingar till företagsledning, dominerande aktieägare och företaget självt. I brist på en gemensam tolkning av vad oberoende exakt innefattar, är det lämpligt att fastställa ett allmänt uttalande som avser att beskriva vad det allmänna syftet är. Det är också lämpligt att ange ett (icke uttömmande) antal situationer som beskriver förhållanden och omständigheter som vanligtvis kan anses ge upphov till väsentliga intressekonflikter, och som medlemsstaterna är skyldiga att noga beakta när de på nationell nivå inför kriterier som en styrelse bör tillämpa. Fastställandet av vad som utgör oberoende bör i princip avgöras av styrelsen själv. När styrelsen tillämpar kriteriet om oberoende, bör den i första hand se till innehåll snarare än form.

(19)

Med hänsyn till den vikt som läggs vid rollen för de företagsexterna styrelseledamöterna eller styrelseledamöterna med tillsynsfunktion när det gäller att återupprätta förtroende, och mer generellt för utvecklandet av en sund praxis för företagsstyrning, bör genomförandet av denna rekommendation noga följas upp.

25.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/64