ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 34

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

48 årgången
8 februari 2005


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 207/2005 av den 7 februari 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 208/2005 av den 4 februari 2005 om ändring av förordning (EG) nr 466/2001 när det gäller polycykliska aromatiska kolväten ( 1 )

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 209/2005 av den 7 februari 2005 om fastställande av en förteckning över textilprodukter för vilka inget ursprungsbevis krävs vid övergång till fri omsättning i gemenskapen

6

 

*

Kommissionens direktiv 2005/10/EG av den 4 februari 2005 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av benso(a)pyrenhalten i livsmedel ( 1 )

15

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Kommissionen

 

*

2005/107/EG:Kommissionens beslut av den 2 februari 2005 om ändring av bilagorna I och II till beslut 2002/308/EG om upprättande av förteckningar över godkända zoner och godkända anläggningar med avseende på någon av eller båda fisksjukdomarna viral hemorragisk septokemi (VHS) och infektiös hematopoietisk nekros (IHN) (delgivet med nr K(2005) 188)  ( 1 )

21

 

*

2005/108/EG:Kommissionens rekommendation av den 4 februari 2005 om ytterligare undersökningar av halterna av polycykliska aromatiska kolväten i vissa livsmedel (delgivet med nr K(2005) 256)  ( 1 )

43

 

 

Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen

 

*

Rådets beslut 2005/109/GUSP av den 24 januari 2005 om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om Konungariket Marockos deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea)

46

Avtal mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om Konungariket Marockos deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea)

47

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror (EUT L 345 av den 20.11.2004)

51

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

8.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 207/2005

av den 7 februari 2005

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 8 februari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 februari 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1947/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 17).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 7 februari 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

104,0

204

63,8

212

157,6

248

82,5

624

81,4

999

97,9

0707 00 05

052

166,9

204

87,7

999

127,3

0709 10 00

220

36,6

999

36,6

0709 90 70

052

202,2

204

174,0

999

188,1

0805 10 20

052

42,6

204

46,9

212

47,1

220

37,0

421

23,4

448

31,9

624

68,4

999

42,5

0805 20 10

052

76,5

204

73,7

624

72,5

999

74,2

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

052

56,7

204

85,7

400

78,9

464

131,4

624

76,3

662

42,4

999

78,6

0805 50 10

052

69,5

220

27,0

999

48,3

0808 10 80

052

104,3

400

113,8

404

100,6

720

67,3

999

96,5

0808 20 50

388

89,2

400

94,1

528

82,3

720

41,5

999

76,8


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). Koden ”999” betecknar ”övriga ursprung”.


8.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 208/2005

av den 4 februari 2005

om ändring av förordning (EG) nr 466/2001 när det gäller polycykliska aromatiska kolväten

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (1), särskilt artikel 2.3 i denna,

efter samråd med Vetenskapliga kommittén för livsmedel, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning nr 466/2001 (2) fastställs högsta tillåtna halter av vissa främmande ämnen i livsmedel, inklusive de livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn som omfattas av direktiv 91/321/EEG av den 14 maj 1991 om modersmjölksersättning och tillskottsnäring (3) och kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (4).

(2)

En del medlemsstater har antagit gränsvärden för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i vissa livsmedel. Med tanke på de skillnader som finns mellan medlemsstaterna, och den risk för konkurrenssnedvridning som följer av detta, är åtgärder på gemenskapsnivå nödvändiga för att säkerställa en enhetlig marknad, samtidigt som proportionalitetsprincipen måste beaktas.

(3)

I sitt yttrande av den 4 december 2002 drog Vetenskapliga kommittén för livsmedel slutsatsen att vissa PAH är genotoxiska carcinogener. Vid laboratorieförsök har man funnit att de nivåer som förorsakar experimentella tumörer var åtskilliga gånger högre än de som man kan förvänta sig förekommer i livsmedel och som kan komma att konsumeras. Med tanke på att det emellertid inte finns några tröskelvärden för effekterna av de genotoxiska ämnena, bör PAH-nivåerna sänkas så lågt som rimligtvis är möjligt.

(4)

Enligt Vetenskapliga livsmedelskommittén kan benso(a)pyren användas som markör när det gäller förekomst och effekter av carcinogena PAH i livsmedel, inklusive bens[a]antracen, benso(b)fluoranten, benso(j)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(g,h,i)perylen, krysen, cyklopenta(c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen, dibenso(a,e)pyren, dibenso(a,h)pyren, dibenso(a,i)pyren, dibenso(a,l)pyren, indeno(1,2,3-cd)pyren och 5-metylkrysen. Ytterligare analyser av de relativa proportionerna av dessa PAH i livsmedel skulle behövas som underlag för en framtida översyn av lämpligheten i att behålla benso(a)pyren som markör.

(5)

PAH kan kontaminera livsmedel under sådan upphettnings- och torkningsbearbetning som gör det möjligt för förbränningsprodukter att komma i direkt kontakt med livsmedlet. Direkt torkning och upphettning med öppen låga som används vid tillverkning av matoljor, t.ex. olivolja av pressrester, kan resultera i höga nivåer av PAH. Aktivt kol kan användas för att avlägsna benso(a)pyren under raffineringen av oljorna. Om raffineringsprocessen effektivt avlägsnar alla oönskade PAH är oklart. Sådana produktions- och bearbetningsmetoder skall användas som förhindrar den ursprungliga kontamineringen av oljor med PAH.

(6)

För att skydda folkhälsan är det nödvändigt med gränsvärden för benso(a)pyren i vissa livsmedel som innehåller fett och olja och i livsmedel där röknings- och torkningsbearbetning kan förorsaka höga kontamineringsnivåer. Särskilda lägre gränsvärden är nödvändiga för barnmat, vilka kan uppnås genom noggrann kontroll av framställning och paketering av modersmjölksersättning, tillskottsnäring, barnmat och spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn. Gränsvärden är också nödvändiga i livsmedel där miljöföroreningar kan leda till höga kontamineringsnivåer, särskilt i fisk och fiskprodukter, som t.ex. förorsakats av oljespill från fartyg.

(7)

I vissa livsmedel, som t.ex. i torkad frukt och kosttillskott, har man funnit benso(a)pyren, men tillgängliga uppgifter är oklara när det gäller vilka nivåer som rimligtvis kan uppnås. Ytterligare undersökningar krävs för att klarlägga vilka nivåer som rimligtvis kan uppnås i dessa livsmedel. Fram till dess skall gränsvärden för benso(a)pyren i relevanta ingredienser gälla, som t.ex. i olja och fett som används i kosttillskott.

(8)

Förordning (EG) nr 466/2001 bör därför ändras.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 466/2001 skall ändras enligt bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från den 1 april 2005.

Denna förordning skall inte tillämpas på produkter som släpps ut på marknaden före den 1 april 2005 i enlighet med gällande bestämmelser. Bevisbördan när det gäller tidpunkten för produkternas utsläppande på marknaden skall ligga på livsmedelsföretagaren.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 37, 13.2.1993, s. 1. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(2)  EGT L 77, 16.3.2001, s.1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 684/2004 (EUT L 106, 15.4.2004, s. 6).

(3)  EGT L 175, 4.7.1991, s. 35. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/14/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 37).

(4)  EGT L 49, 28.2.1996, s. 17. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/13/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 33).


BILAGA

I bilaga I till förordning (EG) nr 466/2001 skall följande avsnitt 7 läggas till:

”Avsnitt 7: Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

Produkt

Högsta tillåtna halt

(μg/kg våtvikt)

Kriterier för provtagning

Kriterier för analysmetoder

7.1   

Benso(a)pyren (2)

7.1.1

Oljor och fetter avsedda för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel (3)

2,0

Direktiv 2005/10/EG (1)

Direktiv 2005/10/EG

7.1.2

Livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn

1,0

Direktiv 2005/10/EG

Direktiv 2005/10/EG

7.1.2.1

Barnmat och spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn (4)

7.1.2.2

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring, inkl. modersmjölksersättning uteslutande baserad på mjölk och tillskottsnäring uteslutande baserad på mjölk (5)

7.1.2.3

Dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (6) avsedda särskilt för spädbarn

7.1.3

Rökt kött och rökta köttprodukter

5,0

Direktiv 2005/10/EG

Direktiv 2005/10/EG

7.1.4

Muskelkött av rökt fisk och rökta fiskeriprodukter (7), utom tvåskaliga mollusker

5,0

Direktiv 2005/10/EG

Direktiv 2005/10/EG

7.1.5

Muskelkött av fisk (8), som inte är rökt

2,0

Direktiv 2005/10/EG

Direktiv 2005/10/EG

7.1.6

Musslor, skaldjur och bläckfiskar som inte är rökta, andra än tvåskaliga mollusker

5,0

Direktiv 2005/10/EG

Direktiv 2005/10/EG

7.1.7

Tvåskaliga mollusker

10,0

Direktiv 2005/10/EG

Direktiv 2005/10/EG”


(1)  Se sidan 15 i denna tidning.

(2)  Benso(a)pyren, som gränsvärden anges för, används som markör när det gäller förekomst och effekter av carcinogena PAH. Dessa regler innebär därför full harmonisering när det gäller PAH i de förtecknade livsmedlen i medlemsstaterna. Kommissionen skall senast den 1 april 2007 se över gränsvärdena för PAH i de förtecknade livsmedelskategorierna med beaktande av framstegen i vetenskaplig och teknisk kunskap när det gäller förekomsten av benso(a)pyren och andra carcinogena PAH i livsmedel.

(3)  Kakaosmör undantas från denna kategori i väntan på ytterligare undersökningar beträffande förekomsten av benso(a)pyren i kakaosmör. Detta undantag skall ses över senast den 1 april 2007.

(4)  Barnmat och spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn enligt definition i artikel 1 i direktiv 96/5/EG. Gränsvärdet gäller för produkten som den säljs.

(5)  Modersmjölkersättning och tillskottsnäring enligt definition i artikel 1 i direktiv 91/321/EEG. Gränsvärdet gäller för produkten som den säljs.

(6)  Dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 1999/21/EG. Gränsvärdet gäller för produkten som den säljs.

(7)  Fisk och fiskeriprodukter som de definieras i kategorierna b), c) och f) i förteckningen i artikel 1 i förordning (EG) nr 104/2000.

(8)  Fisk och fiskeriprodukter som de definieras i kategorierna a) i förteckningen i artikel 1 i förordning (EG) nr 104/2000.


8.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/6


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 209/2005

av den 7 februari 2005

om fastställande av en förteckning över textilprodukter för vilka inget ursprungsbevis krävs vid övergång till fri omsättning i gemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1541/98 av den 13 juli 1998 om ursprungsbevis för vissa textilprodukter enligt avdelning XI i Kombinerade nomenklaturen som övergått till fri omsättning i gemenskapen och om villkoren för godkännande av dessa ursprungsbevis (1), särskilt artikel 4 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1541/98 föreskrivs, när det gäller textil- och beklädnadsprodukter som inte omfattas av särskilda åtgärder inom ramen för gemenskapens handelspolitik och som övergår till fri omsättning, att undantag från skyldigheten att visa upp ett ursprungsbevis får göras och att det i de bestämmelser där undantagen från skyldigheten att uppvisa ursprungsintyg fastställs skall anges om en förklaring om ursprung skall uppvisas för de berörda produkterna eller inte.

(2)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 2579/98 av den 30 november 1998 (2) fastställdes en förteckning över textilprodukter för vilka inget ursprungsbevis krävs vid övergång till fri omsättning i gemenskapen. Det har blivit nödvändigt att uppdatera förteckningen genom att lägga till nya kategorier av textilprodukter.

(3)

För tydlighets skull och för att skapa klarhet angående rättsläget bör förordning (EG) nr 2579/98 upphävas och ersättas med bestämmelserna i den här förordningen.

(4)

För genomförandet av EU:s skyldigheter till följd av att WTO:s avtal om textil och konfektion upphör att gälla bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2005, särskilt med tanke på att artikel 2.8 c i avtalet har följande lydelse: ”på den första dagen i den 121:a månaden som WTO-avtalet är i kraft skall textil- och konfektionssektorn vara helt införlivad i GATT 1994 genom att alla begränsningar enligt detta avtal har avskaffats”.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Övergång till fri omsättning av de textilprodukter som avses i förteckningen i bilagan till denna förordning skall ske utan att något ursprungsbevis behöver uppvisas.

Artikel 2

Förordning (EG) nr 2579/98 skall upphöra att gälla.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 februari 2005.

På kommissionens vägnar

László KOVÁCS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 202, 18.7.1998, s. 11.

(2)  EGT L 322, 1.12.1998, s. 27.


BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER TEXTILPRODUKTER

Kategori

Varuslag – nummer enligt KN 2005

(1)

(2)

Grupp III A

34

Vävnader av garn av syntetfilament, framställda av remsor e.d. av polyeten eller polypropen, med en bredd av minst 3 m

5407 20 19

38A

Syntetiska gardintyger, inbegripet nätgardintyger, av trikå

6005 31 10, 6005 32 10, 6005 33 10, 6005 34 10, 6006 31 10, 6006 32 10, 6006 33 10, 6006 34 10

38B

Nätgardintyger, av annat textilmaterial än trikå

ex 6303 91 00, ex 6303 92 90, ex 6303 99 90

40

Vävda gardiner (inbegripet rullgardiner, draperier, gardinkappor och sängkappor och andra inredningsartiklar), av annat textilmaterial än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer

ex 6303 91 00, ex 6303 92 90, ex 6303 99 90, 6304 19 10, ex 6304 19 90, 6304 92 00, ex 6304 93 00, ex 6304 99 00

42

Garn av kontinuerliga konstfibrer, inte i detaljhandelsuppläggningar

5401 20 10

Garn av regenatfibrer, garn av regenatfilament, inte i detaljhandelsuppläggningar, annat än enkelt garn av viskos, utan snodd eller med en snodd av högst 250 varv per meter, och otexturerat enkelt garn av acetat

5403 10 00, 5403 20 00, ex 5403 32 00, ex 5403 33 00, 5403 39 00, 5403 41 00, 5403 42 00, 5403 49 00, ex 5604 20 00

43

Garn av konstfilament, garn av regenatstapelfibrer, garn av bomull, i detaljhandelsuppläggningar

5204 20 00, 5207 10 00, 5207 90 00, 5401 10 90, 5401 20 90, 5406 10 00, 5406 20 00, 5508 20 90, 5511 30 00

46

Får- eller lammull eller andra fina djurhår, kardade eller kammade

5105 10 00, 5105 21 00, 5105 29 00, 5105 31 00, 5105 39 10, 5105 39 90

47

Kardgarn av får- eller lammull eller av fina djurhår, inte i detaljhandelsuppläggning

5106 10 10, 5106 10 90, 5106 20 10, 5106 20 91, 5106 20 99, 5108 10 10, 5108 10 90

48

Kamgarn av får- eller lammull eller av fina djurhår, inte i detaljhandelsuppläggning

5107 10 10, 5107 10 90, 5107 20 10, 5107 20 30, 5107 20 51, 5107 20 59, 5107 20 91, 5107 20 99, 5108 20 10, 5108 20 90

49

Garn av får- eller lammull eller kammade fina djurhår, i detaljhandelsuppläggningar

5109 10 10, 5109 10 90, 5109 90 10, 5109 90 90

51

Bomull, kardad eller kammad

5203 00 00

53

Slingervävnader av bomull

5803 10 00

54

Regenatstapelfibrer, inbegripet avfall, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning

5507 00 00

55

Syntetstapelfibrer, inbegripet avfall, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning

5506 10 00, 5506 20 00, 5506 30 00, 5506 90 10, 5506 90 90

56

Garn av syntetstapelfibrer (inbegripet avfall), i detaljhandelsuppläggningar

5508 10 90, 5511 10 00, 5511 20 00

58

Mattor, knutna (även konfektionerade)

5701 10 10, 5701 10 90, 5701 90 10, 5701 90 90

60

Handvävda tapisserier av typerna Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade tapisserier (t.ex. med petits points eller korsstygn), även konfektionerade

5805 00 00

62

Sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av textilflock), överspunnet garn (dock inte metalliserat garn och överspunnet tagelgarn)

5606 00 91, 5606 00 99

Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, andra än vävnader och dukvaror av trikå; hand- eller maskingjorda spetsar som längdvara, remsor eller i form av motiv

5804 10 11, 5804 10 19, 5804 10 90, 5804 21 10, 5804 21 90, 5804 29 10, 5804 29 90, 5804 30 00

Etiketter, märken och liknande artiklar av textilmaterial, inte broderade, som längdvara eller tillskurna, vävda

5807 10 10, 5807 10 90

Flätor och snörmakeriarbeten som längdvara; tofsar, pomponger och liknande artiklar

5808 10 00, 5808 90 00

Broderier som längdvara, remsor eller i form av motiv

5810 10 10, 5810 10 90, 5810 91 10, 5810 91 90, 5810 92 10, 5810 92 90, 5810 99 10, 5810 99 90

63

Dukvaror av trikå av syntetfibrer, innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn, och dukvaror av trikå, innehållande minst 5 viktprocent gummitråd

5906 91 00, ex 6002 40 00, 6002 90 00, ex 6004 10 00, 6004 90 00

Raschelspetsar och varor med lång lugg av syntetfibrer

ex 6001 10 00, 6003 30 10, 6005 31 50, 6005 32 50, 6005 33 50, 6005 34 50

65

Dukvaror av trikå, andra än de som ingår i kategorierna 38A och 63, av ull, bomull eller konstfibrer

5606 00 10, ex 6001 10 00, 6001 21 00, 6001 22 00, ex 6001 29 00, 6001 91 00, 6001 92 00, ex 6001 99 00, ex 6002 40 00, 6003 10 00, 6003 20 00, 6003 30 90, 6003 40 00, ex 6004 10 00, 6005 10 00, 6005 21 00, 6005 22 00, 6005 23 00, 6005 24 00, 6005 31 90, 6005 32 90, 6005 33 90, 6005 34 90, 6005 41 00, 6005 42 00, 6005 43 00, 6005 44 00, 6006 10 00, 6006 21 00, 6006 22 00, 6006 23 00, 6006 24 00, 6006 31 90, 6006 32 90, 6006 33 90, 6006 34 90, 6006 41 00, 6006 42 00, 6006 43 00, 6006 44 00

66

Res- och sängfiltar, av annat textilmaterial än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer

6301 10 00, 6301 20 90, 6301 30 90, ex 6301 40 90, ex 6301 90 90

Grupp III B

72

Baddräkter och badbyxor, av ull, bomull eller konstfibrer

6112 31 10, 6112 31 90, 6112 39 10, 6112 39 90, 6112 41 10, 6112 41 90, 6112 49 10, 6112 49 90, 6211 11 00, 6211 12 00

84

Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d., av annat textilmaterial än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer

6214 20 00, 6214 30 00, 6214 40 00, 6214 90 10

85

Slipsar och liknande artiklar, av annat textilmaterial än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer

6215 20 00, 6215 90 00

86

Korsetter, strumpebandshållare, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor, även av trikå

6212 20 00, 6212 30 00, 6212 90 00

88

Strumpor, sockor och liknande, av annat textilmaterial än trikå; andra tillbehör till kläder, delar till kläder eller till tillbehör till kläder, andra än för spädbarn, av annat textilmaterial än trikå

ex 6209 10 00, ex 6209 20 00, ex 6209 30 00, ex 6209 90 00, 6217 10 00, 6217 90 00

91

Tält

6306 21 00, 6306 22 00, 6306 29 00

93

Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av vävnad, av annat textilmaterial än polyeten- eller polypropenremsor

ex 6305 20 00, ex 6305 32 90, ex 6305 39 00

94

Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmaterial

5601 10 10, 5601 10 90, 5601 21 10, 5601 21 90, 5601 22 10, 5601 22 91, 5601 22 99, 5601 29 00, 5601 30 00

95

Filt och varor av filt, även impregnerade eller överdragna, andra än golvbeläggning

5602 10 19, 5602 10 31, 5602 10 39, 5602 10 90, 5602 21 00, ex 5602 29 00, 5602 90 00, ex 5807 90 10, ex 5905 00 70, 6210 10 10, 6307 90 91

96

Bondad duk och varor av bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad

5603 11 10, 5603 11 90, 5603 12 10, 5603 12 90, 5603 13 10, 5603 13 90, 5603 14 10, 5603 14 90, 5603 91 10, 5603 91 90, 5603 92 10, 5603 92 90, 5603 93 10, 5603 93 90, 5603 94 10, 5603 94 90, ex 5807 90 10, ex 5905 00 70, 6210 10 90, ex 6301 40 90, ex 6301 90 90, 6302 22 10, 6302 32 10, 6302 53 10, 6302 93 10, 6303 92 10, 6303 99 10, ex 6304 19 90, ex 6304 93 00, ex 6304 99 00, ex 6305 32 90, ex 6305 39 00, 6307 10 30, ex 6307 90 99

98

Andra varor av garn, surrningsgarn eller tågvirke, andra än textilvävnader, varor av sådana vävnader och varor i kategori 97

5609 00 00, 5905 00 10

99

Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanvas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstommar

5901 10 00, 5901 90 00

Linoleum, även i tillskurna stycken; golvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken

5904 10 00, 5904 90 00

Gummibehandlade textilvävnader, av annat textilmaterial än trikå, utom sådana som används till däck

5906 10 00, 5906 99 10, 5906 99 90

Textilvävnader med annan impregnering eller annat överdrag; målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d., av textilvävnad, andra än de som ingår i kategori 100

5907 00 10, 5907 00 90

100

Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med beredningar av cellulosaderivat eller andra plaster

5903 10 10, 5903 10 90, 5903 20 10, 5903 20 90, 5903 90 10, 5903 90 91, 5903 90 99

101

Surrningsgarn och tågvirke, även flätade, av annat material än syntetfibrer

ex 5607 90 90

110

Vävda luftmadrasser

6306 41 00, 6306 49 00

111

Campingartiklar, vävda, andra än luftmadrasser och tält

6306 91 00, 6306 99 00

112

Andra konfektionerade textilvaror, vävda, utom de som ingår i kategorierna 113 och 114

6307 20 00, ex 6307 90 99

113

Skurtrasor, disktrasor och dammhanddukar, av annat textilmaterial än trikå

6307 10 90

114

Textilvävnader och artiklar för tekniskt bruk

5902 10 10, 5902 10 90, 5902 20 10, 5902 20 90, 5902 90 10, 5902 90 90, 5908 00 00, 5909 00 10, 5909 00 90, 5910 00 00, 5911 10 00, ex 5911 20 00, 5911 31 11, 5911 31 19, 5911 31 90, 5911 32 10, 5911 32 90, 5911 40 00, 5911 90 10, 5911 90 90

Grupp IV

120

Gardiner, rullgardiner, draperier, gardinkappor och sängkappor och andra inredningsartiklar, av annat textilmaterial än trikå, av lin eller rami

ex 6303 99 90, 6304 19 30, ex 6304 99 00

121

Surrningsgarn och tågvirke, även flätade, av lin eller rami

ex 5607 90 90

122

Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, begagnade, av lin, av annat textilmaterial än trikå

ex 6305 90 00

123

Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, av lin eller rami, andra än vävda band

5801 90 10, ex 5801 90 90

Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor och liknande, av lin eller rami, av annat textilmaterial än trikå

6214 90 90

Grupp V

124

Syntetstapelfibrer

5501 10 00, 5501 20 00, 5501 30 00, 5501 90 10, 5501 90 90, 5503 10 10, 5503 10 90, 5503 20 00, 5503 30 00, 5503 40 00, 5503 90 10, 5503 90 90, 5505 10 10, 5505 10 30, 5505 10 50, 5505 10 70, 5505 10 90

125A

Garn av syntetfilament (kontinuerliga), inte i detaljhandelsuppläggningar, annat än garn i kategori 41

5402 41 00, 5402 42 00, 5402 43 00

125B

Monofilamentgarn, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av syntetmaterial

5404 10 10, 5404 10 90, 5404 90 11, 5404 90 19, 5404 90 90, ex 5604 20 00, ex 5604 90 00

126

Regenatstapelfibrer

5502 00 10, 5502 00 40, 5502 00 80, 5504 10 00, 5504 90 00, 5505 20 00

127A

Garn av regenatfilament (kontinuerliga), inte i detaljhandelsuppläggningar, annat än garn i kategori 42

5403 31 00, ex 5403 32 00, ex 5403 33 00

127B

Monofilamentgarn, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av regenatmaterial

5405 00 00, ex 5604 90 00

128

Grova djurhår, kardade eller kammade

5105 40 00

129

Garn av grova djurhår eller tagel

5110 00 00

130A

Garn av natursilke, annat än garn spunnet av avfall av natursilke

5004 00 10, 5004 00 90, 5006 00 10

130B

Garn av natursilke, annat än garn i kategori 130A; gut

5005 00 10, 5005 00 90, 5006 00 90, ex 5604 90 00

131

Garn av andra vegetabiliska textilfibrer

5308 90 90

132

Pappersgarn

5308 90 50

133

Garn av mjukhampa

5308 20 10, 5308 20 90

134

Metalliserat garn

5605 00 00

135

Vävnader av grova djurhår eller av tagel

5113 00 00

137

Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, och vävda band, av natursilke eller avfall av natursilke

ex 5801 90 90, ex 5806 10 00

138

Vävnader av pappersgarn och andra textilfibrer, andra än rami

5311 00 90, ex 5905 00 90

139

Vävnader av metalltråd eller metalliserat garn

5809 00 00

140

Dukvaror av trikå, av annat textilmaterial än ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer

ex 6001 10 00, ex 6001 29 00, ex 6001 99 00, 6003 90 00, 6005 90 00, 6006 90 00

141

Res- och sängfiltar, av annat textilmaterial än ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer

ex 6301 90 90

144

Filt av grova djurhår

5602 10 35, ex 5602 29 00

145

Surningsgarn och tågvirke, även flätade, av abaca (manillahampa) eller mjukhampa

5607 90 10, ex 5607 90 90

146A

Skördegarn för jordbruksmaskiner, av sisal eller andra fibrer av släktet Agave

ex 5607 21 00

146B

Surrningsgarn och tågvirke, av sisal eller andra fibrer av släktet Agave, andra än produkter i kategori 146A

ex 5607 21 00, 5607 29 10, 5607 29 90

146C

Surrningsgarn och tågvirke, även flätade, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

5607 10 00

147

Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling), garnavfall samt rivet avfall och riven lump, annat än okardat och okammat

5003 90 00

148A

Garn av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

5307 10 10, 5307 10 90, 5307 20 00

148B

Garn av kokosfibrer

5308 10 00

149

Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, med en bredd av mer än 150 cm

5310 10 90, ex 5310 90 00

150

Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, med en bredd av högst 150 cm; säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, andra än begagnade

5310 10 10, ex 5310 90 00, 5905 00 50, 6305 10 90

152

Nålfilt av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, inte impregnerad eller överdragen, annan än golvbeläggning

5602 10 11

153

Begagnade säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

6305 10 10

154

Silkeskokonger, lämpliga för avhaspling

5001 00 00

Råsilke, inte snott eller tvinnat

5002 00 00

Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling), garnavfall samt rivet avfall och riven lump, okardat och okammat

5003 10 00

Ull, okardad och okammad

5101 11 00, 5101 19 00, 5101 21 00, 5101 29 00, 5101 30 00

Fina eller grova djurhår, okardade och okammade

5102 11 00, 5102 19 10, 5102 19 30, 5102 19 40, 5102 19 90, 5102 20 00

Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall men inte rivet avfall och riven lump

5103 10 10, 5103 10 90, 5103 20 10, 5103 20 91, 5103 20 99, 5103 30 00

Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår

5104 00 00

Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5301 10 00, 5301 21 00, 5301 29 00, 5301 30 10, 5301 30 90

Rami och andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall, andra än kokosfibrer och abaca enligt nr 5304

5305 90 00

Bomull, okardad eller okammad

5201 00 10, 5201 00 90

Avfall av bomull (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5202 10 00, 5202 91 00, 5202 99 00

Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5302 10 00, 5302 90 00

Abaca (manillahampa eller Musa textilis Nee), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av abaca (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5305 21 00, 5305 29 00

Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med undantag av lin, mjukhampa och rami), oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5303 10 00, 5303 90 00

Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av sådana fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5304 10 00, 5304 90 00, 5305 11 00, 5305 19 00, 5305 90 00


8.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/15


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2005/10/EG

av den 4 februari 2005

om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av benso(a)pyrenhalten i livsmedel

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 85/591/EEG av den 20 december 1985 om införande av provtagnings- och analysmetoder vid kontroll av livsmedel inom gemenskapen (1), särskilt artikel 1 i detta, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 av den 8 mars 2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel (2) fastställs högsta tillåtna halt av benso(a)pyren och i förordningen hänvisas till bestämmelser om de provtagnings- och analysmetoder som skall användas.

(2)

Genom rådets direktiv 93/99/EEG av den 29 oktober 1993 om ytterligare åtgärder för offentlig kontroll av livsmedel (3) införs ett system för kvalitetsnormer för laboratorier som medlemsstaterna anlitar för officiell kontroll av livsmedel.

(3)

Det är nödvändigt att fastställa de allmänna kriterier som analysmetoderna måste uppfylla så att de laboratorier som ansvarar för kontrollerna använder analysmetoder som ger likvärdiga resultat. Det är också mycket viktigt att analysresultaten rapporteras och tolkas på ett enhetligt sätt för att säkerställa ett harmoniserat genomförande. Dessa tolkningsregler är tillämpliga för de analysresultat som erhålls vid provtagning för officiell kontroll. När det gäller analys för överklagande eller referensändamål gäller nationella regler.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att provtagningen för den officiella kontrollen av benso(a)pyrenhalten i livsmedel skall kunna utföras enligt de metoder som föreskrivs i bilaga I till detta direktiv.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att beredningen av proverna och de analysmetoder som används för den officiella kontrollen av benso(a)pyrenhalten i livsmedel svarar mot kriterierna i bilaga II till detta direktiv.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast tolv månader efter det att det offentliggjorts. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Varje medlemsstat bestämmer hur hänvisningarna skall göras.

Artikel 4

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 4 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 372, 31.12.1985, s. 50. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(2)  EGT L 77, 16.3.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 208/2005 (se sidan 3 i detta nummer av EUT).

(3)  EGT L 290, 24.11.1993, s. 14. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.


BILAGA I

PROVTAGNINGSMETODER VID OFFENTLIG KONTROLL AV BENS(A)PYRENHALTEN I LIVSMEDEL

1.   Syfte och tillämpningsområde

Prover för officiell kontroll av bens(a)pyrenhalten i livsmedel skall tas enligt de metoder som anges nedan. De samlingsprov som man då får skall betraktas som representativa för partierna. Med hänsyn till de halter som uppmätts i laboratorieproverna skall det bedömas om gränsvärdena i förordning (EG) nr 466/2001 respekteras.

2.   Definitioner

Parti: en identifierbar mängd av ett livsmedel som levererats vid ett visst tillfälle och som av den behörige tjänstemannen bedöms ha gemensamma egenskaper när det gäller ursprung, sort, typ av förpackning, förpackare, avsändare och märkning.

Delparti: en del av ett större parti som tagits ut för provtagning. Delpartierna måste vara fysiskt åtskilda och måste kunna identifieras.

Enskilt prov: en viss mängd material som tagits från ett och samma ställe i partiet eller delpartiet.

Samlingsprov: summan av alla enskilda prov som tagits ur partiet eller delpartiet.

Laboratorieprov: prov som är avsett för laboratorium.

3.   Allmänna bestämmelser

3.1   Personal

Provtagningen skall utföras av en person som utsetts för detta enligt de föreskrifter som gäller i medlemsstaten.

3.2   Provtagningsmaterial

Provtagningen för alla partier som skall analyseras skall ske separat.

3.3   Försiktighetsåtgärder

Under provtagningen och beredningen av proven måste åtgärder vidtas för att undvika förändringar som kan påverka bens(a)pyrenhalten, eller negativt påverka analyserna eller samlingsprovens representativitet.

3.4   Enskilda prover

Så långt det är möjligt skall dessa prov tas från olika ställen i partiet eller delpartiet. Alla avvikelser från denna regel skall anges i protokollet.

3.5   Beredning av samlingsprovet

Samlingsprovet erhålls genom att alla enskilda prov blandas. Detta samlingsprov homogeniseras sedan i laboratoriet om inte detta strider mot genomförandet av punkt 3.6.

3.6   Flera identiska laboratorieprov

Flera identiska laboratorieprov för tillsynsåtgärder, handel (överklagande) och referensändamål skall tas från det homogeniserade samlingsprovet på villkor att detta sker enligt medlemsstaternas föreskrifter om provtagning.

3.7   Emballering samt transport av prover

Varje prov skall placeras i en ren behållare av inaktivt material som ger tillräckligt skydd mot föroreningar och skador under transporten. Alla nödvändiga åtgärder måste också vidtas för att undvika att provets sammansättning förändras under transport eller lagring.

3.8   Försegling och märkning av prover

Varje prov som tas i officiellt syfte skall förseglas på provtagningsstället och identifieras enligt de föreskrifter som gäller i medlemsstaten.

Ett protokoll skall föras över varje provtagning, så att varje parti entydigt kan identifieras. I protokollet skall man ange datum och plats för provtagningen samt eventuell ytterligare information som analytikern kan tänkas ha nytta av.

4.   Provtagningsplaner

Den tillämpade provtagningsmetoden skall säkerställa att samlingsprovet är representativt för det parti som skall kontrolleras.

4.1   Antal enskilda prov

När det gäller oljor, för vilka bens(a)pyrenet kan antas vara jämt fördelat inom ett visst parti, räcker det att ta tre enskilda prov per parti, vilka sedan utgör samlingsprovet. Partiets nummer skall anges. Ytterligare information om provtagning av olivolja och olivolja av pressrester finns i kommissionens förordning (EG) nr 1989/2003 (1).

För andra produkter anges det minsta antalet enskilda prov som skall tas från partiet i tabell 1. De enskilda proven skall ha i stort sett samma vikt, minst 100 g var, och samlingsprovet skall väga minst 300 g (se punkt 3.5).

TABELL 1

Minsta antal enskilda prov som skall tas från ett parti

Partiets vikt (kg)

Minsta antal enskilda prov

< 50

3

50 till 500

5

> 500

10

Om partiet består av enskilda förpackningar anges i tabell 2 det antal förpackningar som skall tas för att bilda ett samlingsprov.

TABELL 2

Antal förpackningar (enskilda prov) som skall tas från partier bestående av enskilda förpackningar för att bilda ett samlingsprov

Antal förpackningar eller enheter i partiet eller delpartiet

Antal förpackningar eller enheter som skall ingå i provtagningen

1 till 25

1 förpackning eller enhet

26 till 100

Cirka 5 %, minst 2 förpackningar eller enheter

> 100

Cirka 5 %, högst 10 förpackningar eller enheter

4.2   Provtagning i detaljhandelsledet

Provtagning av livsmedel i detaljhandelsledet bör om möjligt göras enligt ovannämnda regler för provtagning. Om detta inte är möjligt kan andra effektiva provtagningsförfaranden i detaljhandelsledet användas, under förutsättning att de garanterar att provtagningen är tillräckligt representativ för partiet.

5.   Partiets eller delpartiets överensstämmelse med specifikationen

Kontrollaboratoriet skall för tillsynsåtgärder analysera laboratorieproverna i två analyser, om resultatet av den första analysen avviker med mindre än 20 % i förhållande till gränsvärdet, och skall i dessa fall beräkna medelvärdet av resultaten.

Partiet skall godkännas om resultatet av den första analysen eller, om det är nödvändigt att utföra två analyser, medelvärdet inte överstiger respektive gränsvärde (som fastställs i förordning (EG) nr 466/2001), med hänsyn tagen till mätosäkerheten och korrigering för utbytet.

Partiet överensstämmer inte med gränsvärdena (som fastställs i förordning (EG) nr 466/2001) om resultatet av den första analysen eller, om det är nödvändigt att utföra två analyser, medelvärdet överstiger gränsvärdena bortom rimligt tvivel, med hänsyn tagen till mätosäkerheten och korrigering för utbytet.


(1)  EUT L 295, 13.11.2003, s. 57.


BILAGA II

BEREDNING AV PROVER OCH DE KRITERIER SOM GÄLLER FÖR ANALYSMETODER FÖR OFFICIELL KONTROLL AV BENS(A)PYRENHALTEN I LIVSMEDEL

1.   Säkerhetsföreskrifter och allmänna överväganden när det gäller bens(a)pyren i livsmedelsprover

Det grundläggande kravet är att uppnå ett representativt och homogent laboratorieprov utan att sekundära föroreningar tillförs.

Den som utför analysen bör säkerställa att proven inte kontamineras under beredningen av proverna. För att minimera kontaminationsrisken skall behållare sköljas med aceton eller hexan av hög renhetsgrad (p.a., för HPLC-kvalitet eller motsvarande renhetsgrad) innan de används. Om möjligt bör apparatur som kommer i kontakt med provet tillverkas av inaktivt material, t.ex. aluminium, glas eller polerat rostfritt stål. Plaster som polypropen, PTFE osv. bör undvikas eftersom analyten kan sugas upp av dessa material.

Allt provmaterial som ställs till laboratoriets förfogande bör användas vid beredningen av provmaterialet. Endast noggrant homogeniserade prov ger reproducerbara resultat.

Flera olika provberedningsförfaranden som ger tillfredsställande resultat kan användas.

2.   Behandling av laboratorieprovet

Hela samlingsprovet skall finmalas (om nödvändigt) och blandas noggrant enligt en metod som garanterar fullständig homogenisering.

3.   Uppdelning av prover för tillsynsåtgärder och överklagande

De identiska proven för tillsynsåtgärder, handel (överklagande) och referensändamål skall tas från det homogeniserade materialet på villkor att detta sker enligt medlemsstaternas föreskrifter om provtagning.

4.   Analysmetod som skall användas av laboratoriet samt krav på laboratoriekontroll

4.1   Definitioner

Vissa av de mest använda definitioner som laboratoriet kommer att uppmanas att använda anges nedan:

r

=

Repeterbarhet: det värde under vilket den absoluta skillnaden mellan två individuella resultat som erhållits i prov genomförda under repeterbara omständigheter (dvs. samma prov, samma person, samma apparatur, samma laboratorium och kort tidsintervall) kan förväntas ligga inom en given sannolikhetsgräns (i regel 95 %) vilket ger Formula.

sr

=

Standardavvikelsen beräknad utifrån de resultat som erhållits under repeterbarhetsförhållanden.

RSDr

=

Den relativa standardavvikelsen beräknad utifrån de resultat som erhållits under repeterbarhetsförhållanden Formula.

R

=

Reproducerbarhet: det värde under vilket den absoluta skillnaden mellan enskilda testresultat som erhållits under reproducerbara förhållanden (som erhållits av personer i olika laboratorier med standardmetoden och med identiskt material) kan förväntas ligga inom en given sannolikhetsgräns (i regel 95 %); Formula.

sR

=

Standardavvikelse beräknad utifrån de resultat som erhållits under reproducerbarhetsförhållanden.

RSDR

=

Relativ standardavvikelse beräknad utifrån de resultat som erhållits under reproducerbara förhållanden Formula, där Formula är genomsnittet för alla laboratorier och prover.

HORRATr

=

Uppmätt RSDr-värde delat med det RSDr-värde som uppskattats med hjälp av Horwitz ekvation (se referens 1) utifrån antagandet r = 0,66R.

HORRATR

=

Uppmätt RSDR-värde delat med det RSDR-värde som beräknats med hjälp av Horwitz ekvation.

U

=

Expanderad osäkerhet, med täckningsfaktor 2 som ger en tillförlitlighetsnivå på ungefär 95 %.

4.2   Allmänna krav

De analysmetoder som används för kontroll av livsmedel skall uppfylla kraven i punkterna 1 och 2 i bilagan till rådets direktiv 85/591/EEG.

4.3   Särskilda krav

Om ingen specifik metod för fastställande av bens(a)pyrenhalten i livsmedel föreskrivs på gemenskapsnivå kan laboratorierna använda valfri validerad metod på villkor att den uppfyller de kvalitetskrav som anges i tabell. Vid valideringen skall helst ett certifierat referensmaterial ingå.

TABELL

Kvalitetskrav för metoder för bens(a)pyrenanalyser

Parameter

Värde/Anmärkning

Tillämplighet

Livsmedel som avses i förordning (EG) nr …/2003

Detektionsgräns

Högst 0,3 μg/kg

Kvantifieringsgräns

Högst 0,9 μg/kg

Precision

HORRATr- eller HORRATR-värden under 1,5 i valideringens provningsjämförelse

Utbyte

50 %–120 %

Specificitet

Utan matris eller spektral interferens, verifikation av positiv detektion

4.3.1   Kvalitetskrav – Osäkerhetsmetod

En osäkerhetsmetod kan dock också användas för att bedöma om den analysmetod som laboratoriet tänker använda är lämplig. Laboratoriet kan använda en metod som kommer att ge resultat inom en maximal standardosäkerhet. Den maximala standardosäkerheten kan beräknas enligt följande formel:

Formula

där

Uf

är maximal standardosäkerhet,

LOD

är metodens detektionsgräns,

C

är relevant koncentration.

Om en analysmetod ger resultat med en mätosäkerhet som ligger under maximal standardosäkerhet kommer metoden att vara lika lämplig som en analysmetod som uppfyller kvalitetskraven i tabellen.

4.4   Beräkning av utbytesgrad och rapportering av resultat

Analysresultatet skall rapporteras korrigerat eller icke korrigerat med hänsyn till utbytet för analysen. Rapporteringssätt och utbytesgrad skall anges. Analysresultatet korrigerat med hänsyn till utbytet vid analysen används för att kontrollera överensstämmelse med de högsta tillåtna halterna (se punkt 5 i bilaga I).

Den som utför analysen bör respektera Europeiska kommissionens rapport om sambandet mellan analysresultaten, mätosäkerheten, utbytesfaktorerna och bestämmelserna i EU:s livsmedelslagstiftning (European Commission Report on the relationship between analytical results, the measurement of uncertainty, recovery factors and the provisions in EU food legislation) (se referens 2).

Analysresultatet måste rapporteras som x +/- U där x är det analytiska resultatet och U är mätosäkerheten.

4.5   Kvalitetsnormer för laboratorierna

Laboratorierna skall uppfylla kriterierna i rådets direktiv 93/99/EEG.

4.6   Övriga frågor att beakta vid analysen

Kvalifikationsprövning

Laboratorierna skall delta i lämpliga system för kvalifikationsprövning i enlighet med International Harmonised Protocol for the Proficiency Testing of (Chemical) Analytical Laboratories (se referens 3) som utarbetats under IUPAC/ISO/AOAC:s överinseende.

Intern kvalitetskontroll

Laboratorierna bör kunna visa att de tillämpar förfaranden för intern kvalitetskontroll. Exempel på dessa finns i ISO/AOAC/IUPAC Guidelines on Internal Quality Control in Analytical Chemistry Laboratories (se referens 4).

REFERENSER

1.

W. Horwitz, ”Evaluation of Analytical Methods for Regulation of Foods and Drugs”, Anal. Chem., 1982, 54, 67A–76A.

2.

Europeiska kommissionens rapport om sambandet mellan analysresultaten, mätosäkerheten, utbytesfaktorerna och bestämmelserna i EU:s livsmedelslagstiftning (European Commission Report on the relationship between analytical results, the measurement of uncertainty, recovery factors and the provisions in EU food legislation), 2004. (http://europa.eu.int/comm/food/food/chemicalsafety/contaminants/index_en.htm).

3.

ISO/AOAC/IUPAC International Harmonised Protocol for Proficiency Testing of (Chemical) Analytical Laboratories, redigerad av M. Thompson och R. Wood, Pure Appl. Chem., 1993, 65, 2123-2144 (också publicerad i J. AOAC International, 1993, 76, 926).

4.

ISO/AOAC/IUPAC International Harmonised Guidelines for Internal Quality Control in Analytical Chemical Laboratories, redigerad av M. Thompson och R. Wood, Pure Appl. Chem., 1995, 67, 649–666.


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Kommissionen

8.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/21


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 2 februari 2005

om ändring av bilagorna I och II till beslut 2002/308/EG om upprättande av förteckningar över godkända zoner och godkända anläggningar med avseende på någon av eller båda fisksjukdomarna viral hemorragisk septokemi (VHS) och infektiös hematopoietisk nekros (IHN)

(delgivet med nr K(2005) 188)

(Text av betydelse för EES)

(2005/107/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/67/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för utsläppande på marknaden av djur och produkter från vattenbruk (1), särskilt artiklarna 5 och 6 i detta, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens beslut 2002/308/EG (2) upprättas förteckningar över godkända zoner och godkända fiskodlingsanläggningar som är belägna i de zoner som inte är godkända med avseende på vissa fisksjukdomar.

(2)

Frankrike har inlämnat ett relevant underlag för att vissa zoner belägna inom dess territorium skall beviljas status som godkända zoner med avseende på VHS och IHN. Av dokumentationen framgår att de berörda zonerna uppfyller kraven i artikel 5 i direktiv 91/67/EEG. De kan därför beviljas status som godkända zoner och bör upptas i förteckningen över godkända zoner.

(3)

Danmark, Frankrike och Italien har inlämnat ett relevant underlag för att vissa anläggningar belägna inom deras territorier skall beviljas status som godkända anläggningar i zoner som inte är godkända med avseende på VHS och IHN. Av dokumentationen framgår att de berörda anläggningarna uppfyller kraven i artikel 6 i direktiv 91/67/EEG. De kan därför beviljas status som godkända anläggningar i en icke-godkänd zon och bör upptas i förteckningen över godkända anläggningar.

(4)

I kommissionens beslut 2003/634/EG godkänns och förtecknas de program som inlämnats av medlemsstaterna (3) i avsikt bli beviljade status som godkända zoner och godkända anläggningar med avseende på VHS och IHN. Italien har anmält att två program som godkänts genom beslutet i fråga avslutats. Av dokumentationen framgår att en anläggning kan beviljas status som godkänd anläggning belägen i en icke-godkänd zon och bör upptas i förteckningen över godkända anläggningar, samt att en zon kan beviljas status som godkänd zon och bör upptas i förteckningen över godkända zoner.

(5)

Beslut 2002/308/EG bör därför ändras i enlighet härmed.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2002/308/EG ändras på följande sätt:

1.

Bilaga I skall ersättas med bilaga I till detta beslut.

2.

Bilaga II skall ersättas med bilaga II till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 2 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 46, 19.2.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(2)  EGT L 106, 23.4.2002, s. 28. Beslutet senast ändrat genom beslut 2004/850/EG (EUT L 368, 15.12.2004, s. 28).

(3)  EUT L 220, 3.9.2003, s. 8. Beslutet senast ändrat genom beslut 2004/328/EG (EUT L 104, 8.4.2004, s. 129).


BILAGA I

”BILAGA I

ZONER SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ FISKSJUKDOMARNA VIRAL HEMORRHAGISK SEPTIKEMI (VHS) ELLER INFEKTIÖS HEMATOPOIETISK NEKROS (IHN)

1.A   ZONER (1) I DANMARK SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS

Hansted Å

Hovmølle Å

Grenå

Treå

Alling Å

Kastbjerg

Villestrup Å

Korup Å

Sæby Å

Elling Å

Uggerby Å

Lindenborg Å

Øster Å

Hasseris Å

Binderup Å

Vidkær Å

Dybvad Å

Bjørnsholm Å

Trend Å

Lerkenfeld Å

Vester Å

Lønnerup med tilløb

Slette Å

Bredkær Bæk

Vandløb til Kilen

Resenkær Å

Klostermølle Å

Hvidbjerg Å

Knidals Å

Spang Å

Simested Å

Skals Å

Jordbro Å

Fåremølle Å

Flynder Å

Damhus Å

Karup Å

Gudenåen

Halkær Å

Storåen

Århus Å

Bygholm Å

Grejs Å

Ørum Å

1.B   ZONER I DANMARK SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ IHN

Danmark (2)

2.   ZONER I TYSKLAND SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS OCH IHN

2.1   BADEN-WÜRTTEMBERG (3)

Isenburger Tal från källan till utloppet från anläggningen Falkenstein.

Eyach och dess bifloder från källorna till den första fördämningen nedströms nära staden Haigerloch.

Andelsbach och dess bifloder från källorna till turbinen nära staden Krauchenwies.

Lauchert och dess bifloder från källorna till hindret vid turbinen nära staden Sigmaringendorf.

Grosse Lauter och dess bifloder från källorna till hindret vid vattenfallet nära Lauterach.

Wolfegger Aach och dess bifloder från källorna till hindret vid vattenfallet nära Baienfurth.

Avrinningsområdet för Enz, bestående av Grosse Enz, Kleine Enz och Eyach från källorna till spärren vid hindret i centrum av Neuenburg.

3.   ZONER I SPANIEN SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS OCH IHN

3.1   REGION: ASTURIEN

Inlandszoner

Alla avrinningsområden i Asturien.

Kustzoner

Asturiens hela kust.

3.2   REGION: GALICIEN

Inlandszoner

Avrinningsområdena i Galicien

inklusive avrinningsområdena för floderna Eo, Sil från dess källa i provinsen Léon, Miño från dess källa till hindret i Frieira och Limia från dess källa till hindret vid Das Conchas,

med undantag för avrinningsområdet för floden Tamega.

Kustzoner

Kustområdet i Galicien från floden Eos mynning (Isla Pancha) till Punta Picos (floden Miños mynning).

3.3   REGION: ARAGONIEN

Inlandszoner

Floden Ebros avrinningsområde från dess källa till Mequinenza-dammen i regionen Aragonien.

Floden Isuela från dess källa till hindret vid Arguis.

Floden Flúmen från dess källa till hindret vid Santa María de Belsue.

Floden Guatizalema från dess källa till hindret vid Vadiello.

Floden Cinca från dess källa till hindret vid Grado.

Floden River Esera från dess källa till hindret vid Barasona

Floden Noguera-Ribagorzana från dess källa till hindret vid Santa Ana.

Floden Matarraña från dess källa till hindret vid Aguas de Pena.

Floden Pena från dess källa till hindret vid Pena.

Floden Guadalaviar-Turia från dess källa till hindret vid Generalísimo i provinsen Valencia.

Floden Mijares från dess källa till hindret vid Arenós i provinsen Castellón.

Övriga vattendrag i Aragonien anses vara buffertzoner.

3.4   REGION: NAVARRA

Inlandszoner

Floden Ebros avrinningsområde från dess källa till Mequinenza-dammen i regionen Aragonien.

Floden Bidasoa från dess källa till dess mynning.

Floden Leizarán från dess källa till hindret vid Leizarán (Muga).

Övriga vattendrag i Navarra anses vara buffertzoner.

3.5   REGION: KASTILIEN-LEÓN

Inlandszoner

Floden Ebros avrinningsområde från dess källa till Mequinenza-dammen i regionen Aragonien.

Floden Duero från dess källa till hindret vid Aldeávila.

Floden Sil.

Floden Tiétar från dess källa till hindret vid Rosarito.

Floden Alberche från dess källa till hindret vid Burguillo.

Övriga vattendrag i Kastilien-León anses vara buffertzoner.

3.6.   REGION: KANTABRIEN

Inlandszoner

Floden Ebros avrinningsområde från dess källa till Mequinenza-dammen i regionen Aragonien.

Följande floders avrinningsområden från deras källor till havet:

Floden Deva.

Floden Nansa.

Floden Saja-Besaya.

Floden Pas-Pisueña.

Floden Asón.

Floden Agüera.

Floderna Gandarillas, Escudos och Miera y Campiazos avrinningsområden anses vara buffertzoner.

Kustzoner

Kantabriens hela kust från floden Devas mynning till Ontónviken.

3.7   REGION: RIOJA

Inlandszoner

Floden Rio Ebros avrinningsområde från dess källor till Mequinenza-dammen i regionen Aragonien.

4.A   ZONER I FRANKRIKE SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS OCH IHN

4.A.1   ADOUR-GARONNE

Avrinningsområden

Charentebäckenet.

Seudrebäckenet.

Kustflodernas bäcken vid Girondes mynning i departementet Charente-Maritime.

Avrinningsområdena för Nive och Nivelles (Pyrenées Atlantiques).

Forgesbäckenet (Landes).

Avrinningsområdet för Dronne (Dordogne) från källan till Eglisottes-dammen i Monfourat.

Avrinningsområdet för Beauronne (Dordogne) från källan till Faye-dammen.

Avrinningsområdet för Valouse (Dordogne) från källan till Etang des Roches Noires-dammen.

Avrinningsområdet för Paillasse (Gironde) från källan till Grand Forge-dammen.

Avrinningsområdet för Ciron (Lot et Garonne, Gironde) från källan till Moulin de Castaing-dammen.

Avrinningsområdet för Petite Leyre (Landes) från källan till Pont de l’Espine-dammen i Argelouse.

Avrinningsområdet för Pave (Landes) från källan till Pave-dammen.

Avrinningsområdet för Escource (Landes) från källan till Moulin de Barbe-dammen.

Avrinningsområdet för Geloux (Landes) från källan till D38-dammen i Saint Martin d’Oney.

Avrinningsområdet för Estrigon (Landes) från källan till Campet et Lamolère-dammen

Avrinningsområdet för Estampon (Landes) från källan till Ancienne Minoterie-dammen i Roquefort.

Avrinningsområdet för Gélise (Landes, Lot och Garonne) från källan till dammen nedanför det ställe där Gélise och Osse flyter samman.

Avrinningsområdet för Magescq (Landes) från källan till mynningen.

Avrinningsområdet för Luys (Pyrénées Atlantiques) från källan till Moulin d’Oro-dammen.

Avrinningsområdet för Neez (Pyrénées Atlantiques) från källan till Jurançon-dammen.

Avrinningsområdet för Beez (Pyrénées Atlantiques) från källan till Nay-dammen.

Avrinningsområdet för Gave de Cauterets (Hautes Pyrénées) från källan till Calypso-dammen vid kraftverket i Soulom.

Kustområden

Hela Atlantkusten mellan departementet Vendées nordgräns och departementet Charente-Maritimes sydgräns

4.A.2   LOIRE-BRETAGNE

Inlandszoner

Alla avrinningsområden i regionen Bretagne med undantag av följande:

Vilaine,

Nedre delen av avrinningsområdet för Elorn.

Sèvre Niortaise-bäckenet.

Laybäckenet.

Följande avrinningsområden i Viennebäckenet:

Avrinningsområdet för floden Vienne från källorna till Châtellerault-dammen i departementet Vienne.

Avrinningsområdet för floden Gartempe från källorna till Saint Pierre de Maillé-dammen (med galler) i departementet Vienne.

Avrinningsområdet för floden Creuse från källorna till Bénavent-dammen i departementet Indre.

Avrinningsområdet för floden Suin från källorna till Douadic-dammen i departementet Indre.

Avrinningsområdet för floden Claise från källorna till Bossay-sur-Claise-dammen i departementet Indre-et-Loire.

Avrinningsområdet för bäckarna Velleches och Trois Moulins från källorna till Trois-Moulins-dammarna i departementet Vienne.

Kustflodernas bäcken vid Atlanten i departementet Vendée.

Kustområden

Hela kusten i Bretagne med undantag för följande delar:

Rade de Brest.

Anse de Camaret.

Kustzonen mellan ’pointe de Trévignon” och floden Laïtas mynning.

Kustzonen mellan floden Tohons mynning fram till departementsgränsen.

4.A.3   SEINE-NORMANDIE

Inlandszoner

Sélunebäckenet.

4.A.4   AQUITAINE

Avrinningsområden

Avrinningsområdet för floden Vignac från källan till hindret ’La Forge’.

Avrinningsområdet för floden Gouaneyre från källan till hindret ’Maillières’.

Avrinningsområdet för floden Susselgue från källan till hindret ’Susselgue’.

Avrinningsområdet för floden Luzou från källan till hindret vid fiskodlingsanläggningen ’Laluque’.

Avrinningsområdet för floden Gouadas från källan till hindret ’l’Étang de la Glacière à Saint Vincent de Paul’.

Avrinningsområdet för floden Bayse från dess källor till hindret ’Moulin de Lartia et de Manobre’,

Avrinningsområdet för floden Rancez från dess källor till hindret Rancez.

Avrinningsområdet för floden Eyre från dess källor till dess mynning vid Arcachon.

4.A.5   MIDI-PYRÉNÉES

Avrinningsområden

Avrinningsområdet för floden Cernon från källan till hindret Saint George de Luzençon.

Avrinningsområdet för floden Dourdou från floderna Dourdous och Grauzons källor till spärren vid hindret Vabres-l’Abbaye.

4.A.6   L’AIN

Inlandszonen Etangs de la Dombes.

4.B   ZONER I FRANKRIKE SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS

4.B.1   LOIRE-BRETAGNE

Inlandszoner

Den del av Loire-bäckenet som utgörs av den övre delen av avrinningsområdet för Huisne från vattendragens källor till Ferté-Bernard-dammarna.

4.C   ZONER I FRANKRIKE SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ IHN

4.C.1   LOIRE-BRETAGNE

Inlandszoner

Följande avrinningsområden i Viennebäckenet:

Avrinningsområdet för Anglin från källorna till dammarna vid

kraftverket i Châtellerault vid floden Vienne i departementet Vienne,

Saint Pierre de Maillé vid floden Gartempe i departementet Vienne,

Bénavent vid floden Creuse i departementet Indre,

Douadic vid floden Suin i departementet Indre,

Bossay-sur-Claise vid floden Claise i departementet Indre-et-Loire.

5.A   ZONER I IRLAND SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS

Irland (4), med undantag av Cape Clear Island

5.B   ZONER I IRLAND SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ IHN

Irland (4).

6.A   ZONER I ITALIEN SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS OCH IHN

6.A.1   REGIONEN TRENTINO ALTO ADIGE, AUTONOMA PROVINSEN TRENTO

Inlandszoner

Området Val di Fiemme, Fassa e Cembra: avrinningsområdet för floden Avisio från källan till det konstgjorda hindret vid Serra San Giorgio i kommunen Giovo.

Området Val delle Sorne: avrinningsområdet för floden Sorna från källan till det konstgjorda hinder som utgörs av vattenkraftverket i orten Chizzola (Ala), före utloppet i floden Adige.

Området Torrente Adanà: avrinningsområdet för floden Adanà från källan till den rad konstgjorda hinder som ligger nedströms från anläggningen Armani Cornelio-Lardaro

Rio Manes: den zon där Rio Manes vatten samlas till ett vattenfall beläget 200 meter nedströms från anläggningen i orten ’Troticoltura Giovanelli’ i orten ’La Zinquantina’.

Området Val di Ledro: avrinningsområdet för floderna Massangla och Ponale från deras källor till vattenkraftverket vid ’Centrale’ i kommunen Molina di Ledro.

Området Valsugana: avrinningsområdet för floden Brenta från dess källor till Marzotto-dammen vid Mantincelli i kommunen Grigno.

Området Val del Fersina: avrinningsområdet för floden Fersina från dess källor till vattenfallet Ponte Alto.

6.A.2   REGIONEN LOMBARDIET, PROVINSEN BRESCIA

Inlandszoner

Området Ogliolo: avrinningsområdet för ån Ogliolo från dess källa till det vattenfall som är beläget nedströms från fiskodlingsanläggningen Adamello, där ån Ogliolo flyter in i floden Oglio.

Området Fiume Caffaro: avrinningsområdet för ån Cafarro från dess källa till det konstgjorda hinder som är beläget 1 km nedströms från anläggningen.

Området Val Brembana: avrinningsområdet för floden Brembo från dess källor till spärren vid hindret i kommunen Ponte S. Pietro

6.A.3   REGIONEN UMBRIEN

6.A.4   REGIONEN VENETIEN

Inlandszoner

Området Belluno: avrinningsområdet i provinsen Belluno från källan till ån Ardo till hindret nedströms (beläget före ån Ardos utflöde i floden Piave) från anläggningen Centro Sperimentale di Acquacoltura, Valli di Bolzano Bellunese, Belluno.

6.A.5   REGIONEN TOSKANA

Inlandszoner

Området Valle del fiume Serchio: avrinningsområdet för floden Serchio från dess källor till hindret vid Piaggione-dammen

6.A.6   REGIONEN UMBRIEN

Inlandszoner

Fosso di Terrìa: avrinningsområdet för floden Terrìa från dess källor till det hinder nedanför fiskodlingsanläggningen Ditta Mountain Fish, där floden Terrìa flyter samman med floden Nera.

6.B   ZONER I ITALIEN SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS

6.B.1   REGIONEN TRENTINO ALTO ADIGE, AUTONOMA PROVINSEN TRENTO

Inlandszoner

Området Valle dei Laghi: avrinningsområdet för sjöarna San Massenza, Toblino och Cavedine till det hinder nedströms i södra delen av sjön Cavedine som leder till vattenkraftverket i kommunen Torbole.

6.C   ZONER I ITALIEN SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ IHN

6.C.1   REGIONEN UMBRIEN, PROVINSEN PERUGIA

Området Lago Trasimeno: sjön Trasimeno

6.C.2   REGIONEN TRENTINO ALTO ADIGE, AUTONOMA PROVINSEN TRENTO

Området Val Rendena: avrinningsområdet från källan till floden Sarca till Oltresarca-dammen i kommunen Villa Rendena.

7.A   ZONER I SVERIGE SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS

Sverige (5).

med undantag av ett område på västkusten inom en halvcirkel med 20 kilometers radie runt fiskodlingsanläggningen på ön Björkö, samt Göta älvs och Säveåns mynningar och avrinningsområden upp till det första vandringshindret (vid Trollhättan respektive vid inloppet till sjön Aspen).

7.B   ZONER I SVERIGE SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ IHN

Sverige (5).

8.   ZONER I FÖRENADE KUNGARIKET, KANALÖARNA OCH ISLE OF MAN SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS OCH IHN

Storbritannien (5),

Nordirland (5),

Guernsey (5),

Isle of Man (5).”


(1)  Avrinningsområden och tillhörande kustområden.

(2)  Inberäknat alla inlands- och kustområden inom landets territorium.

(3)  Delar av avrinningsområden.

(4)  Inberäknat alla inlands- och kustområden inom landets territorium.

(5)  Inberäknat alla inlands- och kustområden inom landets territorium.


BILAGA II

”BILAGA II

FISKODLINGSANLÄGGNINGAR SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ FISKSJUKDOMARNA VIRAL HEMORRHAGISK SEPTIKEMI (VHS) ELLER INFEKTIÖS HEMATOPOIETSK NEKROS (IHN)

1.   FISKODLINGSANLÄGGNINGAR I BELGIEN SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS OCH IHN

1.

La Fontaine aux truites

B-6769 Gérouville

2.   FISKODLINGSANLÄGGNINGAR I DANMARK SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅVHS OCH IHN

1.

Vork Dambrug

DK-6040 Egtved

2.

Egebæk Dambrug

DK-6880 Tarm

3.

Bækkelund Dambrug

DK-6950 Ringkøbing

4.

Borups Geddeopdræt

DK-6950 Ringkøbing

5.

Bornholms Lakseklækkeri

DK-3730 Nexø

6.

Langes Dambrug

DK-6940 Lem St.

7.

Brænderigårdens Dambrug

DK-6971 Spjald

8.

Siglund Fiskeopdræt

DK-4780 Stege

9.

Ravning Fiskeri

DK-7182 Bredsten

10.

Ravnkær Dambrug

DK-7182 Bredsten

11.

Hulsig Dambrug

DK-7183 Randbøl

12.

Liegård Fiskeri

DK-7183 Randbøl

13.

Grønbjerglund Dambrug

DK-7183 Randbøl

3.A   FISKODLINGSANLÄGGNINGAR I TYSKLAND SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS OCH IHN

3.A.1   NIEDERSACHSEN

1.

Jochen Moeller

Fischzucht Harkenbleck

D-30966 Hemmingen-Harkenbleck

2.

Versuchsgut Relliehausen der Universität Göttingen

(hatchery only)

D-37586 Dassel

3.

Dr. R. Rosengarten

Forellenzucht Sieben Quellen

D-49124 Georgsmarienhütte

4.

Klaus Kröger

Fischzucht Klaus Kröger

D-21256 Handeloh Wörme

5.

Ingeborg Riggert-Schlumbohm

Forellenzucht W. Riggert

D-29465 Schnega

6.

Volker Buchtmann

Fischzucht Nordbach

D-21441 Garstedt

7.

Sven Kramer

Forellenzucht Kaierde

D-31073 Delligsen

8.

Hans-Peter Klusak

Fischzucht Grönegau

D-49328 Melle

9.

F. Feuerhake

Forellenzucht Rheden

D-31039 Rheden

10.

Horst Pöpke

Fischzucht Pöpke

Hauptstraße 14

D-21745 Hemmoor

3.A.2   THÜRINGEN

1.

Firma Tautenhahn

D-98646 Trostadt

2.

Fischzucht Salza GmbH

D-99734 Nordhausen-Salza

3.

Fischzucht Kindelbrück GmbH

D-99638 Kindelbrück

4.

Reinhardt Strecker

Forellenzucht Orgelmühle

D-37351 Dingelstadt

3.A.3   BADEN-WÜRTTEMBERG

1.

Heiner Feldmann

Riedlingen/Neufra

D-88630 Pfullendorf

2.

Walter Dietmayer

Forellenzucht Walter Dietmayer

Hettingen

D-72501 Gammertingen

3.

Heiner Feldmann

Bad Waldsee

D-88630 Pfullendorf

4.

Heiner Feldmann

Bergatreute

D-88630 Pfullendorf

5.

Oliver Fricke

Anlage Wuchzenhofen

Boschenmühle

D-87764 Mariasteinbach-Legau 13

6.

Peter Schmaus

Fischzucht Schmaus, Steinental

D-88410 Steinental/Hauerz

7.

Josef Schnetz

Fenkenmühle

D-88263 Horgenzell

8.

Erwin Steinhart

Quellwasseranlage Steinhart

Hettingen

D-72513 Hettingen

9.

Hugo Strobel

Quellwasseranlage Otterswang

Sägmühle

D-72505 Hausen am Andelsbach

10.

Reinhard Lenz

Forsthaus Gaimühle

D-64759 Sensbachtal

11.

Peter Hofer

Sulzbach

D-78727 Aisteig/Oberndorf

12.

Stephan Hofer

Oberer Lautenbach

D-78727 Aisteig/Oberndorf

13.

Stephan Hofer

Unterer Lautenbach

D-78727 Aisteig/Oberndorf

14.

Stephan Hofer

Schelklingen

D-78727 Aistaig/Oberndorf

15.

Hubert Schuppert

Brutanlage: Obere Fischzucht

Mastanlage: Untere Fischzucht

D-88454 Unteressendorf

16.

Johannes Dreier

Brunnentobel

D-88299 Leutkirch/Hebrazhofen

17.

Peter Störk

Wagenhausen

D-88348 Saulgau

18.

Erwin Steinhart

Geislingen/St.

D-73312 Geislingen/St.

19.

Joachim Schindler

Forellenzucht Lohmühle

D-72275 Alpirsbach

20.

Georg Sohnius

Forellenzucht Sohnius

D-72160 Horb-Diessen

21.

Claus Lehr

Forellenzucht Reinerzau

D-72275 Alpirsbach-Reinerzau

22.

Hugo Hager

Bruthausanlage

D-88639 Walbertsweiler

23.

Hugo Hager

Waldanlage

D-88639 Walbertsweiler

24.

Gumpper und Stoll GmbH

Forellenhof Rössle

Honau

D-72805 Liechtenstein

25.

Ulrich Ibele

Pfrungen

D-88271 Pfrungen

D-64759 Sensbachtal

26.

Hans Schmutz

Brutanlage 1, Brutanlage 2, Brut- und Setzlingsanlage 3 (Hausanlage)

D-89155 Erbach

27.

Wilhelm Drafehn

Obersimonswald

D-77960 Seelbach

28.

Wilhelm Drafehn

Brutanlage Seelbach

D-77960 Seelbach

29.

Franz Schwarz

Oberharmersbach

D-77784 Oberharmersbach

30.

Meinrad Nuber

Langenenslingen

D-88515 Langenenslingen

31.

Anton Spieß

Höhmühle

D-88353 Kißleg

32.

Fischbrutanstalt des Landes Baden-Württemberg

Argenweg 50

D-88085 Langenargen

Anlage Osterhofen

33.

Kreissportfischereiverein Biberach

Warthausen

D-88400 Biberach

34.

Hans Schmutz

Gossenzugen

D-89155 Erbach

35.

Reinhard Rösch

Haigerach

D-77723 Gengenbach

36.

Harald Tress

Unterlauchringen

D-79787 Unterlauchringen

37.

Alfred Tröndle

Tiefenstein

D-79774 Albbruck

38.

Alfred Tröndle

Unteralpfen

D-79774 Unteralpfen

39.

Peter Hofer

Schenkenbach

D-78727 Aisteig/Oberndorf

40.

Heiner Feldmann

Bainders

D-88630 Pfullendorf

41.

Andreas Zordel

Fischzucht Im Gänsebrunnen

D-75305 Neuenbürg

42.

Hans Fischböck

Forellenzucht am Kocherursprung

D-73447 Oberkochen

43.

Reinhold Bihler

Dorfstraße 22

D-88430 Rot a.d. Rot Haslach

Anlage: Einöde

44.

Josef Dürr

Forellenzucht Igersheim

D-97980 Bad Mergentheim

45.

Kurt Englerth und Sohn GBR

Anlage Berneck

D-72297 Seewald

46.

Fischzucht Anton Jung

Anlage Rohrsee

D-88353 Kißleg

47.

Staatliches Forstamt Wangen

Anlage Karsee

D-88239 Wangen i.A.

48.

Simon Phillipson

Anlage Weißenbronnen

D-88364 Wolfegg

49.

Hans Klaiber

Anlage Bad Wildbad

D-75337 Enzklösterle

50.

Josef Hönig

Forellenzucht Hönig

D-76646 Bruchsal-Heidelsheim

51.

Werner Baur

Blitzenreute

D-88273 Fronreute-Blitzenreute

52.

Gerhard Weihmann

Mägerkingen

D-72574 Bad Urach-Seeburg

53.

Hubert Belser GBR

Dettingen

D-72401 Haigerloch-Gruol

54.

Staatliche Forstämter Ravensburg und Wangen

Altdorfer Wald

D-88214 Ravensburg

55.

Anton Jung

Bunkhoferweiher, Schanzwiesweiher und Häcklerweiher

D-88353 Kißleg

56.

Hildegart Litke

Holzweiher

D-88480 Achstetten

57.

Werner Wägele

Ellerazhofer Weiher

D-88319 Aitrach

58.

Ernst Graf

Hatzenweiler

Osterbergstr. 8

D-88239 Wangen-Hatzenweiler

59.

Fischbrutanstalt des Landes Baden-Württemberg

Argenweg 50

D-88085 Langenargen

Anlage Obereisenbach

60.

Forellenzucht Kunzmann

Heinz Kunzmann

Unterer Steinweg 64

D-75438 Knittlingen

61.

Meinrad Nuber

Ochsenhausen

Obere Wiesen 1

D-88416 Ochsenhausen

62.

Bezirksfischereiverein Nagoldtal e.V.

Kentheim

Lange Steige 34

D-75365 Calw

63.

Bernd und Volker Fähnrich

Neumühle

D-88260 Ratzenried-Argenbühl

64.

Klaiber “An der Tierwiese”

Hans Klaiber

Rathausweg 7

D-75377 Enzklösterle

65.

Parey, Bittigkoffer — Unterreichenbach

Klaus Parey, Mörikeweg 17

D-75331 Engelsbran 2

66.

Farm Sauter

Anlage Pflegelberg

Gerhard Sauter

D-88239 Wangen-Pflegelberg 6

67.

Krattenmacher

Anlage Osterhofen

Krattenmacher, Hittelhofen Gasthaus

D-88339 Bad Waldsee

68.

Fähnrich

Anlage Argenmühle

D-88260 Ratzenried-Argenmühle

Bernd und Volker Fähnrich

Von Rütistraße

D-88339 Bad Waldsee

69.

Gumpper und Stoll

Anlage Unterhausen

Gumpper und Stoll GmbH und Co.KG

Heerstr. 20

D-72805 Lichtenstein-Honau

70.

Durach

Anlage Altann

Antonie Durach

Panoramastr. 23

D-88346 Wolfegg-Altann

71.

Städler

Anlage Raunsmühle

Paul Städler

Raunsmühle

D-88499 Riedlingen-Pfummern

72.

König

Anlage Erisdorf

Sigfried König

Helfenstr. 2/1

D-88499 Riedlingen-Neufra

73.

Forellenzucht Drafehn

Anlage Wittelbach

Wilhelm Drafehn

Schuttertalsstraße 1

D-77960 Seelbach-Wittelbach

74.

Wirth

Anlage Dengelshofen

Günther Wirth

D-88316 Isny-Dengelshofen 219

75.

Krämer, Bad Teinach

Sascha Krämer

Poststr. 11

D-75385 Bad Teinach-Zavelstein

76.

Muffler

Anlage Eigeltingen

Emil Muffler

Brielholzer Hof

D-78253 Eigeltingen

77.

Karpfenteichwirtschaft Mönchsroth

Karl Uhl Fischzucht

D-91614 Mönchsroth

78.

Krattenmacher

Anlage Dietmans

Krattenmacher, Hittelhofen Gasthaus

D-8339 Bad Waldsee

79.

Bruthaus Fischzucht Anselm-Schneider

Dagmar Anselm-Schneider

Grabenköpfel 1

D-77743 Neuried

3.A.4   NORDRHEIN-WESTFALEN

1.

Wolfgang Lindhorst-Emme

Hirschquelle

D-33758 Schloss Holte-Stukenbrock

2.

Wolfgang Lindhorst-Emme

Am Oelbach

D-33758 Schloss Holte-Stukenbrock

3.

Hugo Rameil und Söhne

Sauerländer Forellenzucht

D-57368 Lennestadt-Gleierbrück

4.

Peter Horres

Ovenhausen, Jätzer Mühle

D-37671 Höxter

5.

Wolfgang Middendorf

Fischzuchtbetrieb Middendorf

D-46348 Raesfeld

6.

Michael und Guido Kamp

Lambacher Forellenzucht und Räucherei

Lambachtalstr. 58

D-51766 Engelskirchen-Oesinghausen

3.A.5   BAYERN

1.

Gerstner Peter

(Forellenzuchtbetrieb Juraquell) Wellheim

D-97332 Volkach

2.

Werner Ruf

Fischzucht Wildbad

D-86925 Fuchstal-Leeder

3.

Rogg

Fisch Rogg

D-87751 Heimertingen

4.

Fischzucht Graf

Anlage D-87737 Reichau

Fischzucht Graf GbR

Engishausen 64

D-87743 Egg an der Günz

5.

Fischzucht Graf

Anlage D-87727 Klosterbeuren

Fischzucht Graf GbR

Engishausen 64

D-87743 Egg an der Günz

6.

Fischzucht Graf

Anlage D-87743 Egg an der Günz

Fischzucht Graf GbR

Engishausen 64

D-87743 Egg an der Günz

7.

Anlage Am großen Dürrmaul

D-95671 Bärnau

Andreas Rösch

Am großen Dürrmaul 2

D-95671 Bärnau

8.

Andreas Hofer

Anlage D-84524 Mitterhausen

Andreas Hofer

Vils 6

D-84149 Velden

3.A.6   SACHSEN

1.

Anglerverband Südsachsen “Mulde/Elster” e.V.

Forellenanlage Schlettau

D-09487 Schlettau

2.

H. und G. Ermisch GbR

Forellen- und Lachszucht

D-01844 Langburkersdorf

3.A.7   HESSEN

1.

Hermann Rameil

Fischzuchtbetriebe Hermann Rameil

D-34311 Naumburg OT Altendorf

3.A.8   SCHLESWIG-HOLSTEIN

1.

Hubert Mertin

Forellenzucht Mertin

Mühlenweg 6

D-24247 Roderbek

3.B   FISKODLINGSANLÄGGNINGAR I TYSKLAND SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ IHN

3.B.1   THÜRINGEN

1.

Thüringer Forstamt Leinefelde

Fischzucht Worbis

D-37327 Leinefelde

4.   FISKODLINGSANLÄGGNINGAR I SPANIEN SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS OCH IHN

4.1   REGION: ARAGONIEN

1.

Truchas del Prado

located in Alcalá de Ebro, Province of Zaragoza (Aragón)

4.2   REGION: ANDALUSIEN

1.

Piscifactoría de Riodulce

D. Julio Domezain Fran. ’Piscifactoría de Sierra Nevada S.L.” Camino de la Piscifactoría no 2, Loja-Granada. E-18313

2.

Piscifactoría Manzanil

D. Julio Domezain Fran. ’Piscifactoría de Sierra Nevada S.L.” Camino de la Piscifactoría no 2, Loja-Granada. E-18313

5.A   FISKODLINGSANLÄGGNINGAR I FRANKRIKE SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS OCH IHN

5.A.1   ADOUR-GARONNE

1.

Pisciculture de Sarrance

F-64490 Sarrence (Pyrénées-Atlantiques)

2.

Pisciculture des Sources

F-12540 Cornus (Aveyron)

3.

Pisciculture de Pissos

F-40410 Pissos (Landes)

4.

Pisciculture de Tambareau

F-40000 Mont-de-Marsan (Landes)

5.

Pisciculture ’Les Fontaines d’Escot”

F-64490 Escot (Pyrénées-Atlantiques)

6.

Pisciculture de la Forge

F-47700 Casteljaloux (Lot-et-Garonne)

5.A.2   ARTOIS-PICARDIE

1.

Pisciculture du Moulin du Roy

F-62156 Rémy (Pas-de-Calais)

2.

Pisciculture du Bléquin

F-62380 Séninghem (Pas-de-Calais)

3.

Pisciculture de Earls Feldmann

F-76340 Hodeng-Au-Bosc

F-80580 Bray-Les-Mareuil

4.

Pisciculture Bonnelle à Ponthoile

Bonnelle F-80133 Ponthoile

M. Sohier

26 rue George Deray

F-80100 Abeville

5.

Pisciculture Bretel à Gezaincourt

Bretel F-80600 Gezaincourt-Doulens

M. Sohier

26 rue George Deray

F-80100 Abeville

5.A.3   AQUITAINE

1.

SARL Salmoniculture de la Ponte — Station d’Alevinage du Ruisseau Blanc

Le Meysout

F-40120 Aure

2.

L’EPST-INRA Pisciculture à Lees Athas

Saillet et Esquit

F-64490 Lees Athas

INRA — BP-3

F-64310 Saint-Pee-sur-Nivelle

3.

Truites de haut Baretous

Route de la Pierre Saint Martin

F-64570 Arette

reg 64040154

Mme Estournes Françoise Maison Ménin

F-64570 Aramits

5.A.4   DRÔME

1.

Pisciculture ’Sources de la Fabrique”

40, Chemin de Robinson

F-26000 Valence

5.A.5   HAUTE-NORMANDIE

1.

Pisciculture des Godeliers

F-27210 Le Torpt

2.

Pisciculture fédérale de Sainte Gertrude

F-76490 Maulevrier

Fédération des associations pour la pêche et la protection du milieu aquatique de Seine-Maritime

F-76490 Maulevrier

5.A.6   LOIRE-BRETAGNE

1.

SCEA “Truites du lac de Cartravers”

Bois-Boscher

F-22460 Merleac (Côtes-d’Armor)

2.

Pisciculture du Thélohier

F-35190 Cardroc (Ille-et-Vilaine)

3.

Pisciculture de Plainville

F-28400 Marolles-les-Buis (Eure-et-Loir)

4.

Pisciculture Rémon à Parné sur Roc

SARL Remon

21 rue de la Véquerie

F-53260 Parné-sur-Roc (de la Mayenne)

5.

Esosiculture de Feins

Étang aux Moines

5440 FEINS

AAPPMA

9 rue Kerautret Botmel

F-35200 Rennes

5.A.7   RHIN-MEUSE

1.

Pisciculture du ruisseau de Dompierre

F-55300 Lacroix-sur-Meuse (Meuse)

2.

Pisciculture de la source de la Deüe

F-55500 Cousances-aux-Bois (Meuse)

5.A.8   RHÔNE-MEDITERRANÉE-CORSE

1.

Pisciculture Charles Murgat

Les Fontaines

F-38270 Beaufort (Isère)

5.A.9   SEINE-NORMANDIE

1.

Pisciculture du Vaucheron

F-55130 Gondrecourt-le-Château (Meuse)

5.A.10   LANGUEDOC-ROUSSILLON

1.

Pisciculture de Pêcher

F-48400 Florac

Fédération de la Lozère pour la pêche et la protection du milieu aquatique

F-48400 Florac

5.A.11   MIDI-PYRÉNÉES

1.

Pisciculture de la source du Durzon

SCEA Pisciculture du mas de pommiers

F-12230 Nant

5.A.12   ALPES-MARITIMES

1.

Centre piscicole de Roquebiliere

F-06450 Roquebilière

Fédération des Alpes-Maritimes pour et la pêche et la protection du milieu Aquatique

F-06450 Roquebilière

5.A.13   HAUTES-ALPES

1.

Pisciculture Fédérale de la Roche-de-Rame

Pisciculture Fédérale

F-05310 La Roche-de-Rame

5.B   FISKODLINGSANLÄGGNINGAR I FRANKRIKE SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS

5.B.1   ARTOIS-PICARDIE

1.

Pisciculture de Sangheen

F-62102 Calais (Pas-de-Calais)

6.A   FISKODLINGSANLÄGGNINGAR I ITALIEN SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS OCH IHN

6.A.1   REGION: FRIULI VENEZIA GIULIA

Floden Stellas bäcken

1.

Azienda ittica agricola Collavini Mario

N. I096UD005

Via Tiepolo 12

I-33032 Bertiolo (UD)

2.

Impianto ittigenico de Flambro de Talmassons

Ente tutela pesca del Friuli Venezia Giulia

Via Colugna 3

I-33100 Udine


Floden Tagliamentos bäcken

3.

SGM srl

SGM srl

Via Mulino del Cucco 38

Rivoli di Osoppo (UD)

4.

Impianto ittiogenico di Forni di Sotto

Ente tutela pesca del Friuli

Via Colugna 3

I-33100 Udine

5.

Impianto di Grauzaria di Moggio Udinese

Ente tutela pesca del Friuli

Via Colugna 3

I-33100 Udine

6.

Impianto ittiogenico di Amaro

Ente tutela pesca del Friuli

Via Colugna 3

I-33100 Udine

7.

Impianto ittiogenico di Somplago — Mena di Cavazzo Carnico

Ente tutela pesca del Friuli

Via Colugna 3

I-33100 Udine


Floden Biancos bäcken

8.

S.A.I.S. srl

Loc Blasis Codropio (UD)

Cod I027UD001

Mirella Fossaluzza

Via Rot 6/2

I-33080 Zoppola (PN)


Floden Mujes bäcken

9.

S.A.I.S. srl

Poffabro-Frisanco (PN)

Mirella Fossaluzza

Via Rot 6/2

I-33080 Zoppola (PN)

6.A.2   REGION: AUTONOMA PROVINSEN TRENTO

Noce-bäckenet

1.

Ass. Pescatori Solandri (Loc. Fucine)

Cavizzana

2.

Troticoltura di Grossi Roberto

N. 121TN010

Grossi Roberto

Via Molini n. 11

Monoclassico (TN)


Brenta-bäckenet

3.

Campestrin Giovanni

Telve Valsugana (Fontane)

4.

Ittica Resenzola Serafini

Grigno

5.

Ittica Resenzola Selva

Grigno

6.

Leonardi F.lli

Levico Terme (S. Giuliana)

7.

Dellai Giuseppe-Trot. Valsugana

Grigno (Fontana Secca, Maso Puele)

8.

Cappello Paolo

Via Zacconi 21

Loc. Maso Fontane, Roncegno


Adige-bäckenet

9.

Celva Remo

Pomarolo

10.

Margonar Domenico

Ala (Pilcante)

11.

Degiuli Pasquale

Mattarello (Regole)

12.

Tamanini Livio

Vigolo Vattaro

13.

Troticultura Istituto Agrario di S. Michele a/A.

S. Michele all’Adige


Sarca-bäckenet

14.

Ass. Pescatori Basso Sarca

Ragoli (Pez)

15.

Stab. Giudicariese La Mola

Tione (Delizia d’Ombra)

16.

Azienda Agricola La Sorgente s.s.

Tione (Saone)

17.

Fonti del Dal s.s.

Lomaso (Dasindo)

18.

Comfish S.r.l. (ex. Paletti)

Preore (Molina)

19.

Ass. Pescatori Basso Sarca

Tenno (Pranzo)

20.

Troticultura ’La Fiana”

Di Valenti Claudio (Bondo)

6.A.3   REGION: UMBRIEN

Floden Neras dalgång

1.

Impianto Ittogenico provinciale

Loc Ponte di Cerreto di Spoleto (PG) — Public Plant (Province of Perugia)

6.A.4   REGION: VENETIEN

Astico-bäckenet

1.

Centro Ittico Valdastico

Valdastico (Veneto, Province Vicenza)


Floden Liettas bäcken

2.

Azienda Agricola Lietta srl

N. 052TV074

Via Rai 3

I-31010 Ormelle (TV)


Floden Bacchigliones bäcken

3.

Azienda Agricola Troticoltura Grosselle Massimo

N. 091VI831

Massimo Grosselle

Via Palmirona 18

Sandrigo (VI)

4.

Biasia Luigi

N. 013VI831

Biasia Luigi

Via Ca’D’Oro 25

Bolzano Vic. (VI)


Floden Brentas bäcken

5.

Polo Guerrino

Via S.Martino 51

Loc. Campese

I-36061 Bassano del Grappa

Polo Guerrino

Via Tre Case 4

I-36056 Tezze sul Brenta


Floden Tione i Fattolé

6.

Piscicoltura Menozzi di Franco e Davide Menozzi S.S.

Davide Menozzi

Via Mazzini 32

Bonferraro de Sorga


Floden Tartaros/Tioners bäcken

7.

Stanzial Eneide

Loc Casotto

Stanzial Eneide

I-37063 Isola Della Scala VR


Floden Celarda

8.

Vincheto di Celarda

021 BL 282

M.I.P.A. via Gregorio XVI, n.8

I-32100 Belluno


Floden Molini

9.

Azienda Agricoltura

Troticoltura Rio Molini

Azienda Agricoltura Troticoltura Rio Molini

Via Molini 6

I-37020 Brentino Belluno


Floden Sile

10.

Azienda Troticoltura S. Cristina

Via Chiesa Vecchia 14

Loc. S. Cristina di Quinto

Cod. 064TV015

Azienda Troticoltura S Cristina

Via Chiesa Vecchia 14

6.A.5   REGION: AOSTADALEN

Floden Dora Balteas bäcken

1.

Stabilimento ittiogenico regionale

Rue Mont Blanc 14, Morgex (AO)

6.A.6   REGION: LOMBARDIET

1.

Azienda Troticoltura Foglio A.s.s.

Troticoltura Foglio Angelo. S. S.

Piazza Marconi 3

I-25072 Bagolino

2.

Azienda Agricola Pisani Dossi

Cascina Oldani, Cisliano (MI)

Giorgio Peterlongo

Via Veneto 20 — Milano

3.

Centro ittiogenico Unione Pesca Sportiva della Provincia di Sondrio

Unione Pesca Sportiva della Provincia di Sondino

Via Fiume 85, Sondrio

4.

Ittica Acquasarga

Allevamento Piscicoltura Valsassinese

IT070LC087

Mirella Fossaluzza

Via Rot 6/2

Zoppola (PN)

6.A.7   REGION: TOSKANA

Floden Marescas bäcken

1.

Allevamento trote di Petrolini Marcello

Petrolini Marcello

Via Mulino Vecchio 229

Maresca — S. Marcello P.se (PT)

2.

Azienda agricola Fratelli Mascalchi

Loc Carda, Castel Focognano (AR)

Cod. IT008AR003

Fratelli Mascalchi

Loc Carda,

Castel Focognano (AR)

6.A.8   REGION: LIGURIEN

1.

Incubatoio Ittico provenciale — Masone. Loc Rio Freddo

Provincia de Genova

Piazzale Mazzini 2

I-16100 Genova

6.A.9   REGION: PIEMONTE

1.

Incubatoio Ittico de valle de Peleussieres, Oulx (TO)

Cod. 175TO802

Associazone Pescatori Valsusa

Via Martiri della Libertà 1

I-10040 Caprie (TO)

2.

Azienda agricola Canali Cavour di Lucio Fariano

Lucio Fariano

Via Marino 8

I-12044 Centallo (CN)

3.

Troticoltura Marco Borroni

Loc Gerb

Veldieri (CN)

Cod. 233CN800

Marco Borroni

Via Piave 39

I-12044 Centallo (CN)

6.A.10   REGION: ABRUZZERNA

1.

Impianti ittiogenici di POPOLI (PE)

Loc S. Callisto

Nouva Azzurro Spa

Viale del Lavoro 45

S. Martino BA (VR)

6.A.11   REGION: EMILIO-ROMAGNA

1.

Troticoltura Alta Val Secchia srl (RE)

Via Porali 1/A — Collagna (RE)

Cod. 019RE050

Nicoletta Bestini

Via Porali 1/A

Collagna (RE)

7.   FISKODLINGSANLÄGGNINGAR I ÖSTERRIKE SOM GODKÄNTS MED AVSEENDE PÅ VHS OCH IHN

1.

Alois Köttl

Forellenzucht Alois Köttl

A-4872 Neukirchen a.d. Vöckla

2.

Herbert Böck

Forellenhof Kaumberg

A-2572 Kaumberg, Höfnergraben 1

3.

Forellenzucht Glück

Erick und Sylvia Glück

Hammerweg 13

A-5270 Mauerkirchen

4.

Forellenzuchbetrieb

St. Florian

Martin Ebner

St. Florian 20

A-5261 Uttendorf

5.

Forellenzucht Jobst

Alois Jobst

Bruggen 25

A-9761 Greifenburg”


8.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/43


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 4 februari 2005

om ytterligare undersökningar av halterna av polycykliska aromatiska kolväten i vissa livsmedel

(delgivet med nr K(2005) 256)

(Text av betydelse för EES)

(2005/108/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 211 andra strecksatsen i detta, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 (1) fastställs gränsvärden för polycykliska aromatiska kolväten (PAH), särskilt bens(a)pyren, i vissa livsmedel. Eftersom det fortfarande råder osäkerhet vad gäller halten cancerframkallande PAH i livsmedel föreskrivs det i förordningen att en översyn av bestämmelserna bör genomföras senast den 1 april 2007. Det behövs uppgifter som kan ligga till grund för denna översyn.

(2)

Vetenskapliga kommittén för livsmedel angav i sitt yttrande av den 4 december 2002 att en rad polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är genotoxiska carcinogener. Eftersom det inte finns några gränsvärden för effekterna av genotoxiska ämnen bör PAH-halterna i livsmedel sänkas så lågt som det rimligtvis är möjligt. Enligt Vetenskapliga kommittén för livsmedel kan bens(a)pyren användas som markör när det gäller förekomst och effekter av carcinogena PAH i livsmedel, vilka förtecknas i bilagan. Ytterligare analyser av de relativa proportionerna av dessa polycykliska aromatiska kolväten i livsmedel måste göras med tanke på en framtida översyn av lämpligheten i att behålla bens(a)pyren som markör. Det finns metoder för provning av flera olika PAH.

(3)

PAH kan bildas i livsmedel vid upphettning, torkning och rökning eftersom dessa processer gör det möjligt för förbränningsprodukter att komma i direkt kontakt med livsmedlen. I de fall då höga PAH-halter uppmätts i livsmedel bör tillverknings- och bearbetningsmetoderna undersökas. Till exempel kan torkning eller upphettning över öppen eld vid tillverkning av matoljor, t.ex. olivolja av pressrester, resultera i höga halter av PAH. Aktivt kol kan användas för att avlägsna bens(a)pyren vid raffineringen av oljor, men det är fortfarande oklart om raffineringsprocesserna effektivt kan avlägsna alla de PAH som vållar problem. Man bör använda tillverknings- och bearbetningsmetoder som redan från början hindrar att råolja förorenas med PAH.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

Medlemsstaterna bör undersöka halterna av bens(a)pyren och andra polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i livsmedel, särskilt de PAH som Vetenskapliga kommittén för livsmedel klassat som cancerframkallande, se förteckningen i bilagan (2). Medlemsstaterna bör analysera de relativa proportionerna av dessa PAH i de livsmedel som finns förtecknade i förordning (EG) nr 208/2005. De bör också undersöka PAH-halterna i andra livsmedel som kan innehålla höga halter av PAH, t.ex. torkad frukt och kosttillskott. Medlemsstaterna bör rapportera halterna av varje cancerframkallande PAH som uppmätts i enskilda prov från särskilda livsmedel, t.ex. vilken PAH-halt som uppmätts i varje enskilt prov som tagits på olivolja av pressrester, solrosolja, rökt fisk (med artens namn) eller rökt skinka osv. Kommissionen kommer att samla in och lägga fram rådatan. Medlemsstaterna bör senast den 31 oktober 2006 sända in resultaten av undersökningarna till kommissionen, så att den senast den 1 april 2007 kan se över gränsvärdena och lämpligheten att behålla bens(a)pyren som en markör.

2.

Medlemsstaterna bör undersöka tillverknings- och bearbetningsmetoderna för matoljor och matfetter. I de fall när man vid tillverkning av råolja eller fett använder metoder som kan orsaka höga halter av PAH-föroreningar, t.ex. direkt torkning och upphettning över öppen låga, bör medlemsstaterna tillsammans med tillverkarna undersöka alternativa eller optimerade metoder som skulle kunna sänka PAH-halterna. Medlemsstaterna bör senast den 31 oktober 2006 rapportera om de resultat som uppnåtts och vilka framsteg som gjorts för att undvika att metoder som kan orsaka PAH-föroreningar används.

3.

Medlemsstaterna bör undersöka de tillverknings- och bearbetningsmetoder som används vid rökning och torkning av livsmedel. I de fall då metoder som kan orsaka höga PAH-halter tillämpas, bör medlemsstaterna tillsammans med tillverkarna undersöka alternativa eller optimerade metoder som skulle kunna sänka PAH-halterna. Medlemsstaterna bör senast den 31 oktober 2006 rapportera till kommissionen om de resultat som uppnåtts och vilka framsteg som gjorts för att undvika att metoder som kan orsaka PAH-föroreningar används.

4.

Medlemsstaterna bör undersöka förekomsten av PAH i kakaosmör och hur man kan förebygga detta. De bör senast den 31 oktober 2006 skicka resultaten av undersökningen till kommissionen. Det är nödvändigt att få uppgifter om bens(a)pyrenhalterna och halterna av andra PAH i kakaosmör, om källorna till den eventuella föroreningen och om olika sätt att reducera föroreningarna. Dessa uppgifter kommer att ligga till grund för en översyn av det undantag för kakaosmör som fastställs i förordning (EG) nr 208/2005.

5.

Medlemsstaterna bör informera kommissionen om eventuella andra undersökningar av miljömässiga skäl till PAH-föroreningar i livsmedel.

Utfärdad i Bryssel den 4 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 77, 16.3.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 208/2005 (se sidan 3 i detta nummer av EUT).

(2)  Nya uppgifter om andra PAH än dem som förtecknats av Vetenskapliga kommittén för livsmedel välkomnas om de är av betydelse för folkhälsan.


BILAGA

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som av Vetenskapliga kommittén för livsmedel har klassats som cancerframkallande (1), och vars halter i vissa livsmedel måste undersökas närmare:

 

bens(a)antracen

 

bens(b)fluoranten

 

bens(j)fluoranten

 

bens(k)fluoranten

 

bens(g,h,i)perylen

 

bens(a)pyren

 

krysen

 

cyklopenta(c,d)pyren

 

dibens(a,h)antracen

 

dibens(a,e)pyren

 

dibens(a,h)pyren

 

dibens(a,i)pyren

 

dibens(a,l)pyren

 

indeno(1,2,3-cd)pyren

 

5-metylkrysen


Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen

8.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/46


RÅDETS BESLUT 2005/109/GUSP

av den 24 januari 2005

om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om Konungariket Marockos deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 24 i detta,

med beaktande av ordförandeskapets rekommendation, och

av följande skäl:

(1)

Den 12 juli 2004 antog rådet gemensam åtgärd 2004/570/GUSP om Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina (1)

(2)

I artikel 11.3 i den gemensamma åtgärden föreskrivs det att detaljerade arrangemang för tredjeländers deltagande skall fastställas i ett avtal i enlighet med artikel 24 i fördraget om Europeiska unionen.

(3)

Efter rådets bemyndigande den 13 september 2004 har ordförandeskapet, med bistånd av generalsekreteraren/den höge representanten, förhandlat om ett avtal mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om Konungariket Marockos deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea).

(4)

Avtalet bör godkännas,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om Konungariket Marockos deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea) godkänns härmed på Europeiska unionens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den person som skall ha rätt att underteckna avtalet med bindande verkan för Europeiska unionen.

Artikel 3

Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

Artikel 4

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 24 januari 2005.

På rådets vägnar

F. BODEN

Ordförande


(1)  EUT L 252, 28.7.2004, s. 10.


AVTAL

mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om Konungariket Marockos deltagande i Europeiska unionens militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea)

EUROPEISKA UNIONEN (EU),

å ena sidan, och

KONUNGARIKET MAROCKO

å andra sidan,

nedan kallade ”parterna”,

SOM BEAKTAR

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Deltagande i operationen

1.   Konungariket Marocko skall ställa sig bakom gemensam åtgärd 2004/570/GUSP av den 12 juli 2004 om Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina och varje gemensam åtgärd eller beslut som innebär att Europeiska unionens råd beslutar att förlänga EU:s militära krishanteringsoperation, i enlighet med bestämmelserna i detta avtal och de arrangemang som krävs för dess genomförande.

2.   Konungariket Marockos bidrag till EU:s militära krishanteringsoperation påverkar inte självständigheten i Europeiska unionens beslutsfattande.

3.   Konungariket Marocko skall se till att dess styrkor och personal som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation utför sitt uppdrag i enlighet med

gemensam åtgärd 2004/570/GUSP och eventuella senare ändringar av den,

operationsplanen, samt

genomförandeåtgärderna.

4.   Styrkor och personal som utstationeras till operationen från Konungariket Marocko skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart EU:s militära krishanteringsoperations bästa för ögonen.

5.   Konungariket Marocko skall i god tid underrätta EU:s operationschef om alla ändringar avseende dess deltagande i operationen, även om tillbakadragande av dess bidrag.

Artikel 2

Status för styrkor

1.   Statusen för styrkor och personal som utstationerats för EU:s militära krishanteringsoperation från Konungariket Marocko skall regleras av det avtal om statusen för styrkorna som ingåtts mellan Europeiska unionen och värdlandet, om ett sådant avtal finns.

2.   Statusen för styrkorna och personalen vid högkvarteret eller de delar av kommandot som finns utanför Bosnien och Hercegovina skall regleras genom arrangemang mellan högkvarteret och de berörda delarna av kommandot och Konungariket Marocko.

3.   Utan att det påverkar det avtal om styrkornas status som avses i punkt 1 skall Konungariket Marocko utöva jurisdiktion över sina styrkor och sin personal i EU:s militära krishanteringsoperation.

4.   Konungariket Marocko skall vara ansvarigt för att besvara alla anspråk som kommer från eller rör någon medlem av dess styrkor eller personal i samband med deltagandet i EU:s militära krishanteringsoperation. Konungariket Marocko skall vara ansvarigt för att vidta eventuella åtgärder, i synnerhet rättsliga eller disciplinära åtgärder, mot medlemmar av sina styrkor eller sin personal i enlighet med sina lagar och andra författningar.

5.   Konungariket Marocko skall åta sig att samtidigt med undertecknandet av detta avtal avge en förklaring om att den avstår från att begära skadestånd från andra stater som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation.

6.   Europeiska unionen åtar sig att se till att dess medlemsstater samtidigt med undertecknandet av detta avtal avger en förklaring om att de avstår från att begära skadestånd vid Konungariket Marockos deltagande i EU:s militära krishanteringsoperation.

Artikel 3

Sekretessbelagda uppgifter

1.   Konungariket Marocko skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att sekretessbelagda EU- uppgifter skyddas i enlighet med de säkerhetsbestämmelser för Europeiska unionens råd som återfinns i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 (4) och i enlighet med ytterligare riktlinjer som utfärdas av behöriga myndigheter, inbegripet EU:s operationschef.

2.   Om EU och Konungariket Marocko har ingått ett avtal om säkerhetsförfaranden för utbytet av sekretessbelagda uppgifter, skall bestämmelserna i det avtalet tillämpas inom ramen för EU:s militära krishanteringsoperation.

Artikel 4

Befälsordning

1.   Alla styrkor och all personal som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation skall kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

2.   De nationella myndigheterna skall överföra det operativa och taktiska befälet och/eller kontrollen över sina styrkor och sin personal till EU:s operationschef. EU:s operationschef har rätt att delegera sina befogenheter.

3.   Konungariket Marocko skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av operationen som de av Europeiska unionens medlemsstater som deltar i den.

4.   EU:s operationschef får efter konsultationer med Konungariket Marocko när som helst begära att bidraget från Konungariket Marocko dras tillbaka.

5.   Konungariket Marocko skall utnämna en hög militär representant som skall företräda den nationella kontingenten i EU:s militära krishanteringsoperation. Representanten skall samråda med den EU ledda styrkans befälhavare i alla frågor som rör operationen och skall ansvara för kontingentens dagliga disciplin.

Artikel 5

Finansiella aspekter

1.   Konungariket Marocko skall stå för alla kostnader i samband med deltagandet i operationen, såvida inte kostnaderna skall betalas av gemensamma medel enligt de rättsliga instrument som avses i artikel 1.1 i detta avtal och i rådets beslut 2004/197/GUSP av den 23 februari 2004 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser (5).

2.   Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat/de stater där operationen genomförs skall Konungariket Marocko, när dess ansvar har fastställts, betala skadestånd i enlighet med villkoren i bestämmelserna om styrkornas status, om sådana finns, enligt artikel 2.1 i detta avtal.

Artikel 6

Arrangemang för att genomföra avtalet

Alla tekniska och administrativa arrangemang som behövs för att genomföra detta avtal skall fastställas gemensamt av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och Konungariket Marockos behöriga myndighet.

Artikel 7

Underlåtenhet att uppfylla åtaganden

Om en av parterna underlåter att uppfylla de åtaganden som fastställs i föregående artiklar, skall den andra parten ha rätt att säga upp detta avtal genom att lämna varsel en månad i förväg.

Artikel 8

Tvistlösning

Tvister om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall lösas på diplomatisk väg mellan parterna.

Artikel 9

Ikraftträdande

1.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter det att parterna till varandra har anmält att de interna förfaranden som är nödvändiga för ikraftträdandet har slutförts.

2.   Detta avtal skall tillämpas provisoriskt från och med det datum det undertecknas.

3.   Detta avtal skall gälla under hela den tid som Konungariket Marocko bidrar till operationen.

Utfärdat i Bryssel den Image på engelska i fyra exemplar.

På Europeiska unionens vägnar

Image

På Konungariket Marockos vägnar

Image


(1)  EUT L 252, 28.7.2004, s. 10.

(2)  EUT L 324, 27.10.2004, s. 20.

(3)  EUT L 325, 28.10.2004, s. 64. Beslutet ändrat genom beslut BiH /5/2004 (EUT L 357, 2.12.2004, s. 39).

(4)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut 2004/194/EG (EUT L 63, 28.2.2004, s. 48).

(5)  EUT L 63, 28.2.2004, s. 68.

FÖRKLARINGAR

i enlighet med artikel 2.5 och 2.6 i avtalet

Förklaring av EU:s medlemsstater

”De medlemsstater i Europeiska unionen som tillämpar EU:s gemensamma åtgärd 2004/570/GUSP av den 12 juli 2004 om Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina kommer såvitt deras nationella rättsliga system tillåter detta, att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot Konungariket Marocko för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som de har i sin ägo och som används vid EU:s krishanteringsoperation, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakades av personal från Konungariket Marocko vid tjänsteutövning inom ramen för EU:s krishanteringsoperation, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffade vid användning av tillgångar som ägs av Konungariket Marocko, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för operationen, utom då personal från Konungariket Marocko inom EU:s krishanteringsoperation gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

Förklaring av Konungariket Marocko

”Konungariket Marocko som tillämpar EU:s gemensamma åtgärd 2004/570/GUSP av den 12 juli 2004 om Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina kommer såvitt dess nationella rättsliga system tillåter detta, att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot en annan stat som deltar i EU:s krishanteringsoperation för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som staten har i sin ägo och som används vid EU:s krishanteringsoperation, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakades av personal vid tjänsteutövning inom ramen för EU:s krishanteringsoperation, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffade vid användning av tillgångar som ägs av stater som deltar i EU:s krishanteringsoperation, under förutsättning att tillgångarna användes inom ramen för operationen, utom då personal inom EU:s krishanteringsoperation gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”


Rättelser

8.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/51


Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror

( Europeiska unionens officiella tidning L 345 av den 20 november 2004 )

På sidan 73 skall bilaga XV ersättas med följande:

”BILAGA XV

FÖRTECKNING ÖVER DE RASER AV NÖTKREATUR SOM AVSES I ARTIKEL 99

Angler Rotvieh (Angeln) – Rød dansk mælkerace (RMD) – German Red – Lithuanian Red

Ayrshire

Armoricaine

Bretonne pie noire

Fries-Hollands (FH), Française frisonne pie noire (FFPN), Friesian-Holstein, Holstein, Black and White Friesian, Red and White Friesian, Frisona española, Frisona Italiana, Zwartbonten van België/pie noire de Belgique, Sortbroget dansk mælkerace (SDM), Deutsche Schwarzbunte, Schwarzbunte Milchrasse (SMR), Czarno-biala, Czerweno-biala, Magyar Holstein-Friz, Dutch Black and White, Estonian Holstein, Estonian Native, Estonian Red, British Friesian, Crno-Bela, German Red and White, Holstein Black and White, Red Holstein

Groninger Blaarkop

Guernsey

Jersey

Malkeborthorn

Reggiana

Valdostana Nera

Itäsuomenkarja

Länsisuomenkarja

Pohjoissuomenkarja.”

På sidan 74 skall bilaga XVI ersättas med följande:

”BILAGA XVI

DEN GENOMSNITTLIGA MJÖLKPRPODUKTION SOM AVSES I ARTIKEL 103

(kg)

Belgien

5 450

Tjeckien

5 682

Danmark

6 800

Tyskland

5 800

Estland

5 608

Grekland

4 250

Spanien

4 650

Frankrike

5 550

Irland

4 100

Italien

5 150

Cypern

6 559

Lettland

4 796

Litauen

4 970

Luxemburg

5 700

Ungern

6 666

Malta

 

Nederländerna

6 800

Österrike

4 650

Polen

3 913

Portugal

5 100

Slovenien

4 787

Slovakien

5 006

Finland

6 400

Sverige

7 150

Förenade kungariket

5 900”