ISSN 1725-2628 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 23 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
48 årgången |
Innehållsförteckning |
|
I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk |
Sida |
|
* |
||
|
* |
|
|
II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk |
|
|
|
Rådet |
|
|
* |
||
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk
26.1.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 23/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 107/2005
av den 12 januari 2005
om ändring av förordning (EG) nr 2130/2001 om åtgärder inom området för stöd till befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd i utvecklingsländerna i Asien och Latinamerika
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 179.1,
med beaktande av kommissionens förslag,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och
av följande skäl:
(1) |
Gemenskapen genomför ett program i syfte att gynna åtgärder inom området för stöd till befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd i utvecklingsländerna i Asien och Latinamerika enligt förordning (EG) nr 2130/2001 (2). Den förordningen upphörde att gälla den 31 december 2004. |
(2) |
I förordning (EG) nr 2130/2001 fastställs det att dess förlängning kommer att vara beroende av möjligheten att integrera den i en gemensam ramförordning för Asien och Latinamerika. |
(3) |
I juli 2002 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapens samarbete med länderna i Asien och Latinamerika (3) genom vilket stöden till befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd i utvecklingsländerna i Asien och i Latinamerika föreslås förenas och förordning (EG) nr 2130/2001 upphävas. Den föreslagna förordningen antogs inte i tid för att träda i kraft den 31 december 2004. Denna situation skulle kunna äventyra kontinuiteten i åtgärder för stöd till befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd i utvecklingsländer i Asien och Latinamerika och ett smidigt genomförande av dem. |
(4) |
Det är nödvändigt att se till att förordning (EG) nr 2130/2001 tillämpas fram till dess den framtida förordningen träder i kraft. Denna kommer sedan att utgöra den nya rättsliga ramen för åtgärder för stöd till befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd i dessa båda regioner. |
(5) |
Det är nödvändigt att ange finansieringsramen för de återstående åren av gällande budgetplan, nämligen 2005 och 2006. |
(6) |
Det är också nödvändigt att vidta åtgärder för en oberoende utvärdering av tillämpningen av förordning (EG) nr 2130/2001. |
(7) |
Förordning (EG) nr 2130/2001 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 2130/2001 ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 8 skall punkt 1 ersättas med följande: ”1. Kommissionen skall ansvara för utvärdering av, beslut om och förvaltning av de åtgärder som omfattas av denna förordning, i enlighet med gällande budgetförfaranden och andra gällande förfaranden, särskilt dem som föreskrivs i artiklarna 27, 48.2 och 167 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapens allmänna budget (4).” |
2. |
I artikel 15 skall följande punkt införas: ”1a. Finansieringsramen för genomförandet av denna förordning under perioden 2005–2006 skall vara 141 miljoner euro.” |
3. |
I artikel 20 skall andra stycket ersättas med följande: ”Den skall tillämpas till och med den 31 december 2006.” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 12 januari 2005.
På Europaparlamentets vägnar
J. P. BORRELL FONTELLES
Ordförande
På rådets vägnar
Nicolas SCHMIT
Ordförande
(1) Europaparlamentets yttrande av den 26 oktober 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 21 december 2004.
(2) EGT L 287, 31.10.2001, s. 3.
(3) EGT C 331 E, 31.12.2002, s. 12.
(4) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
26.1.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 23/3 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/107/EG
av den 15 december 2004
om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med principerna i artikel 175.3 i fördraget hänvisas i gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, antaget genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG (3), till behovet av att minska föroreningar till nivåer som minimerar de skadliga effekterna på människors hälsa, med särskilt beaktande av känsliga befolkningsgrupper, och på miljön i dess helhet, att förbättra övervakningen och bedömningen av luftkvaliteten och nedfallet av föroreningar samt att tillhandahålla information till allmänheten. |
(2) |
Enligt artikel 4.1 i rådets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten (4) skall kommissionen lägga fram förslag om reglering av de föroreningar som räknas upp i bilaga I till det direktivet, med hänsyn tagen till bestämmelserna i punkterna 3 och 4 i samma artikel. |
(3) |
De vetenskapliga rönen visar att arsenik, kadmium, nickel och vissa polycykliska aromatiska kolväten är genotoxiska och cancerframkallande hos människan, och att det inte finns något fastställbart tröskelvärde under vilket ämnena inte utgör någon sådan risk. Inverkan på människors hälsa och miljön beror på koncentrationer i luften och på nedfall. Med tanke på kostnadseffektiviteten är det inom vissa områden inte möjligt att uppnå sådana koncentrationer i luften av arsenik, kadmium, nickel och polycykliska aromatiska kolväten som inte skulle utgöra någon betydande risk för människors hälsa. |
(4) |
I syfte att minimera de skadliga effekterna på människors hälsa, med särskilt beaktande av känsliga befolkningsgrupper, och på miljön i dess helhet, av arsenik, kadmium, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften, bör det fastställas målvärden som i möjligaste mån bör uppnås. Bens(a)pyren bör användas som markör för den cancerrisk som polycykliska aromatiska kolväten i luften utgör. |
(5) |
Målvärdena skulle inte leda till att det krävs åtgärder som orsakar oproportionerliga kostnader. I fråga om industrianläggningar skulle kraven på åtgärder inte gå längre än tillämpning av bästa tillgängliga teknik (best available techniques, BAT) i enlighet med rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (5), och kraven skulle framför allt inte leda till någon nedläggning av anläggningar. Medlemsstaterna bör emellertid åläggas att i de relevanta sektorerna vidta alla kostnadseffektiva åtgärder som krävs. |
(6) |
Särskilt bör målvärdena i detta direktiv inte betraktas som miljökvalitetsnormer enligt definitionen i artikel 2.7 i direktiv 96/61/EG och vilka, enligt artikel 10 i det direktivet, ställer högre krav än vad som kan uppnås genom tillämpning av bästa tillgängliga teknik. |
(7) |
Enligt artikel 176 i fördraget får medlemsstaterna behålla eller införa strängare skyddsåtgärder i fråga om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten, förutsatt att åtgärderna är förenliga med fördraget och anmäls till kommissionen. |
(8) |
Om koncentrationerna överskrider vissa utvärderingströsklar bör det vara obligatoriskt att övervaka arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Kompletterande metoder för utvärdering kan komma att minska antalet fasta provtagningspunkter. Man bör dessutom övervaka bakgrundskoncentrationerna i luften och nedfallet. |
(9) |
Kvicksilver är ett ämne som är mycket farligt för människors hälsa och för miljön. Det förekommer överallt i miljön och har, i form av metylkvicksilver, förmågan att ackumuleras i organismer och särskilt att koncentreras i organismer högre upp i näringskedjan. Kvicksilver som släpps ut i atmosfären kan transporteras långa sträckor. |
(10) |
Kommissionen har för avsikt att 2005 lägga fram en enhetlig strategi, som skall omfatta åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön mot kvicksilverutsläpp, på grundval av en livscykelansats, med beaktande av produktion, användning, avfallshantering och utsläpp. I detta sammanhang bör kommissionen överväga alla lämpliga åtgärder i syfte att minska mängden kvicksilver i ekosystemen i vatten och på land och därigenom intaget av kvicksilver genom födan samt undvika kvicksilver i vissa produkter. |
(11) |
Effekterna av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten på människors hälsa, bland annat genom näringskedjan, och på miljön i dess helhet, uppkommer genom koncentrationerna i luften och genom nedfall, varvid hänsyn bör tas till ackumuleringen av dessa ämnen i marken samt grundvattenskyddet. För att underlätta översynen av detta direktiv under 2010 bör kommissionen och medlemsstaterna överväga att främja forskning om effekterna av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten på människors hälsa och miljön, särskilt till följd av nedfall. |
(12) |
Standardiserade och tillförlitliga mätmetoder och gemensamma kriterier för placeringen av mätstationer är av stor betydelse för bedömningen av luftkvaliteten, om man vill att uppgifterna skall vara jämförbara över hela gemenskapen. Det är erkänt viktigt att fastställa referensmätmetoder. Kommissionen har redan gett mandat till utarbetande av CEN-standarder för mätning av de beståndsdelar i luften för vilka målvärden har fastställts (arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren) samt för nedfall av tungmetaller med syftet att de skall utarbetas och antas snabbt. I avsaknad av CEN-standardmetoder bör användningen av internationella eller nationella standardreferensmätmetoder tillåtas. |
(13) |
Information om de reglerade föroreningarnas koncentrationer och nedfall bör lämnas till kommissionen som grundval för regelbundna rapporter. |
(14) |
Uppdaterad information om de reglerade föroreningarnas koncentrationer och nedfall bör hållas lättillgänglig för allmänheten. |
(15) |
Medlemsstaterna bör fastställa regler för påföljder för överträdelser av bestämmelserna i detta direktiv, och se till att reglerna genomförs. Påföljderna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande. |
(16) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6). |
(17) |
De ändringar som krävs för att anpassa detta direktiv till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen bör endast gälla kriterier och metoder för utvärdering av de reglerade föroreningarnas koncentrationer och nedfall respektive arrangemangen för överlämnande av information till kommissionen. Anpassningarna bör inte leda till en direkt eller indirekt ändring av målvärdena. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
Syftet med detta direktiv är
a) |
att fastställa ett målvärde för koncentrationen i luften av arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren för att undvika, förebygga eller minska skadliga verkningar av arsenik, kadmium, nickel och polycykliska aromatiska kolväten på människors hälsa och på miljön i dess helhet, |
b) |
att med avseende på arsenik, kadmium, nickel och polycykliska aromatiska kolväten se till att luftkvaliteten bibehålls där den är god och att förbättra den i övriga fall, |
c) |
att fastställa gemensamma metoder och kriterier för utvärderingen av koncentrationerna i luften av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten, samt av nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten, |
d) |
att se till att relevant information om koncentrationerna i luften av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten, samt om nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten finns tillgänglig i tillräcklig omfattning och att allmänheten informeras om den. |
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv används definitionerna i artikel 2 i direktiv 96/62/EG, med undantag för definitionen av ”målvärde”.
Dessutom avses i detta direktiv med
a) målvärde: en koncentration i luften som bestäms i syfte att undvika, förebygga eller minska skadliga effekter på människors hälsa och på miljön i dess helhet, och som i största möjliga mån skall uppnås inom en viss tid,
b) totalt nedfall: den totala mängden föroreningar som överförs från atmosfären till ytor (t.ex. mark, växtlighet, vatten och byggnader) inom ett visst område under en viss tid,
c) övre utvärderingströskel: den nivå som anges i bilaga II under vilken en kombination av mätningar och modelleringsmetoder får användas för att utvärdera luftkvaliteten, i enlighet med artikel 6.3 i direktiv 96/62/EG,
d) nedre utvärderingströskel: en nivå som anges i bilaga II, under vilken det är tillåtet att enbart använda modelleringsmetoder eller objektiva skattningsmetoder för att utvärdera luftkvaliteten, i enlighet med artikel 6.4 i direktiv 96/62/EG,
e) fasta mätningar: mätningar som utförs på fasta punkter, antingen kontinuerligt eller genom stickprover, i enlighet med artikel 6.5 i direktiv 96/62/EG,
f) arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren: respektive grundämnes och förenings totala mängd i PM10-fraktionen,
g) PM10 : partiklar (”particulate matter”) som passerar genom ett selektivt intag enligt definitionen i EN 12341, som med 50 % effektivitet skiljer av partiklar med en aerodynamisk diameter av 10 μm,
h) polycykliska aromatiska kolväten: organiska föreningar i form av minst två ihopsittande aromatiska ringar som består av bara kol och väte,
i) gasformigt totalkvicksilver: elementärt kvicksilver i gasfas (Hg0) och reaktivt kvicksilver i gasfas, dvs. vattenlösliga kvicksilverföreningar med tillräckligt högt ångtryck för att befinna sig i gasfas.
Artikel 3
Målvärden
1. Medlemsstaterna skall, utan att ådra sig oproportionerliga kostnader, vidta alla åtgärder som krävs för att se till att, från och med den 31 december 2012, koncentrationerna i luften av arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren, som används som markör för den cancerrisk som polycykliska aromatiska kolväten utgör, utvärderade i enlighet med artikel 4, inte överskrider de målvärden som fastställts i bilaga I.
2. Medlemsstaterna skall upprätta en förteckning över de zoner och den tätbebyggelse där nivåerna för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren understiger de respektive målvärdena. I dessa zoner och denna tätbebyggelse skall medlemsstaterna hålla kvar nivåerna för dessa föroreningar under de respektive målvärdena och sträva efter att bevara den bästa luftkvalitet som är förenlig med en hållbar utveckling.
3. Medlemsstaterna skall upprätta en förteckning över de zoner och den tätbebyggelse där nivåerna överskrider målvärdena i bilaga I.
För dessa zoner och denna tätbebyggelse skall medlemsstaterna uppge de områden där överskridandet har inträffat och de källor som bidrar till överskridandet. Medlemsstaterna skall visa att de i områdena i fråga, utan att ådra sig oproportionerliga kostnader, har vidtagit alla åtgärder som krävs, framför allt med inriktning på de viktigaste utsläppskällorna, för att målvärdena skall uppnås. För industrianläggningar som omfattas av direktiv 96/61/EG innebär detta tillämpning av bästa tillgängliga teknik enligt definitionen i artikel 2.11 i det direktivet.
Artikel 4
Utvärdering av koncentrationer i luften och nedfall
1. Luftkvaliteten med avseende på arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren skall utvärderas i medlemsstaternas hela territorium.
2. I enlighet med de kriterier som anges i punkt 7 är mätningar obligatoriska i följande zoner:
a) |
Zoner och tätbebyggelse där nivåerna ligger mellan den övre och den nedre utvärderingströskeln. |
b) |
Övriga zoner och övrig tätbebyggelse där nivåerna överstiger den övre utvärderingströskeln. |
Mätningarna får kompletteras med modelleringsmetoder för att tillräcklig information om luftkvaliteten skall kunna erhållas.
3. En kombination av mätningar, inklusive indikativa mätningar i enlighet med avsnitt I i bilaga IV, och modelleringsmetoder får användas för utvärdering av luftkvaliteten i zoner och tätbebyggelse där nivåerna under en representativ tidsrymd ligger mellan den övre och den nedre utvärderingströskeln, i enlighet med avsnitt II i bilaga II.
4. I zoner och tätbebyggelse där nivåerna understiger den nedre utvärderingströskeln, vilket skall fastställas i enlighet med avsnitt II i bilaga II, skall det vara möjligt att enbart använda modelleringsmetoder eller objektiva skattningsmetoder för att utvärdera nivåerna.
5. När föroreningar skall mätas skall mätningarna utföras på fasta punkter, antingen kontinuerligt eller enligt slumpvist urval. Mätningarna skall vara så många att det går att fastställa nivåerna.
6. De övre och nedre utvärderingströsklarna för koncentrationen av arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i luften skall vara de som fastställs i avsnitt I i bilaga II. Klassificeringen av varje zon eller tätbebyggelse för tillämpningen av denna artikel skall ses över åtminstone vart femte år i enlighet med det förfarande som fastställs i avsnitt II i bilaga II. Klassificeringen skall ses över tidigare, om den verksamhet som är relevant för koncentrationerna av arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i luften ändras väsentligt.
7. Kriterierna för fastställande av placeringen av provtagningspunkterna för mätning av koncentrationerna av arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i luften för utvärdering av om målvärdena uppfylls skall vara de som anges i avsnitten I och II i bilaga III. Antalet provtagningspunkter för fasta koncentrationsmätningar av varje förorening skall uppgå till minst det antal som fastställs i avsnitt IV i bilaga III, och de skall installeras i varje zon eller tätbebyggelse där det krävs mätningar, om fasta mätningar är den enda uppgiftskällan för koncentrationer i zonen eller tätbebyggelsen i fråga.
8. För utvärdering av bidraget av bens(a)pyren i luften skall varje medlemsstat övervaka andra relevanta polycykliska aromatiska kolväten på ett begränsat antal mätpunkter. Åtminstone följande föreningar skall omfattas: bens(a)antracen, bens(b)fluoranten, bens(j)fluoranten, bens(k)fluoranten, inden(1,2,3-cd)pyren och dibens(a,h)antracen. Övervakningspunkterna för dessa polycykliska aromatiska kolväten skall samordnas med provtagningspunkterna för bens(a)pyren och skall väljas så att geografiska variationer och långsiktiga tendenser kan fastställas. Avsnitten I, II och III i bilaga III skall tillämpas.
9. Oberoende av koncentrationsnivåerna skall en bakgrundsprovtagningspunkt per 100 000 km2 installeras för indikativ mätning i luften av arsenik, kadmium, nickel, gasformigt totalkvicksilver, bens(a)pyren och de andra polycykliska aromatiska kolväten som anges i punkt 8, samt av det totala nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel, bens(a)pyren och de andra polycykliska aromatiska kolväten som anges i punkt 8. Varje medlemsstat skall installera minst en mätstation. Medlemsstaterna får dock, genom överenskommelse och i överensstämmelse med riktlinjer som skall utarbetas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6, upprätta en eller flera gemensamma mätstationer som täcker närbelägna zoner i angränsande medlemsstater, för att den nödvändiga rumsliga upplösningen skall uppnås. Mätning av tvåvärt kvicksilver i partikel- och gasform rekommenderas också. Där så är lämpligt bör övervakningen samordnas med det gemensamma programmet för övervakning och utvärdering av den långväga transporten av luftföroreningar i Europa (EMEP). Provtagningspunkterna för dessa föroreningar bör väljas så att geografiska variationer och långsiktiga tendenser kan fastställas. Avsnitten I, II och III i bilaga III skall tillämpas.
10. För utvärdering av regionala mönster när det gäller effekter på ekosystem kan användningen av bioindikatorer övervägas.
11. För zoner och tätbebyggelse där uppgifter från fasta mätstationer kompletteras med uppgifter från andra källor, t.ex. utsläppsinventeringar, indikativa mätmetoder och luftkvalitetsmodellering, skall det antal fasta mätstationer som skall installeras och den rumsliga upplösningen i andra metoder vara tillräckliga för att göra det möjligt att fastställa koncentrationerna av luftföroreningar i enlighet med avsnitt I i bilaga III och avsnitt I i bilaga IV.
12. Kvalitetsmål för uppgifterna fastställs i avsnitt I i bilaga IV. Om man använder luftkvalitetsmodeller för utvärderingen, gäller bestämmelserna i avsnitt II i bilaga IV.
13. Referensmetoderna för provtagning och analys av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften skall vara de som fastställs i avsnitten I, II och III i bilaga V. I avsnitt IV i bilaga V fastställs referensmetoder för mätning av totalt nedfall av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten och i avsnitt V i bilaga V hänvisas till referensmetoder för luftkvalitetsmodellering, när sådana metoder finns tillgängliga.
14. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de metoder som används för den preliminära utvärderingen av luftkvaliteten enligt artikel 11.1 d i direktiv 96/62/EG senast den dag som anges i artikel 10 i det här direktivet.
15. De ändringar som behövs för att anpassa bestämmelserna i denna artikel och i avsnitt II i bilaga II samt i bilagorna III–V till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 6, men de får inte leda till direkta eller indirekta ändringar av målvärdena.
Artikel 5
Överlämnande av information och rapportering
1. Med avseende på de zoner och den tätbebyggelse där något av målvärdena i bilaga I överskrids skall medlemsstaterna lämna följande uppgifter till kommissionen:
a) |
En förteckning över zonerna och tätbebyggelsen i fråga. |
b) |
Områdena där värdena överskrids. |
c) |
De utvärderade koncentrationsvärdena. |
d) |
Orsakerna till överskridandet och framför allt alla källor som bidrar till detta. |
e) |
Befolkningen som exponeras för sådana överskridanden. |
Medlemsstaterna skall också rapportera alla uppgifter som utvärderats enligt artikel 4, om de inte redan rapporterats i enlighet med rådets beslut 97/101/EG av den 27 januari 1997 om inrättande av ett ömsesidigt utbyte av information och uppgifter från nätverk och enskilda stationer som mäter luftförorening i medlemsstaterna (7) om ömsesidigt utbyte av information.
Uppgifterna skall lämnas för varje kalenderår senast den 30 september det påföljande året, och skall för första gången hänföra sig till det kalenderår som följer efter den 15 februari 2007.
2. Utöver vad som krävs enligt punkt 1 skall medlemsstaterna också rapportera om alla åtgärder som vidtas enligt artikel 3.
3. Kommissionen skall se till att all information som lämnats enligt punkt 1 snabbt görs tillgänglig för allmänheten på lämpligt sätt, till exempel med hjälp av internet, pressen och andra lättåtkomliga medier.
4. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 6 fastställa alla arrangemang för överlämnandet av den information som skall lämnas enligt punkt 1.
Artikel 6
Kommitté
1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats enligt artikel 12.2 i direktiv 96/62/EG.
2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 7
Information till allmänheten
1. När det gäller koncentrationerna i luften av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och bens(a)pyren och de andra polycykliska aromatiska kolväten som finns omnämnda i artikel 4.8, samt nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och bens(a)pyren och de andra polycykliska aromatiska kolväten som finns omnämnda i artikel 4.8, skall medlemsstaterna se till att tydlig och begriplig information finns att tillgå och rutinmässigt hålls tillgänglig för allmänheten och berörda organisationer, t.ex. miljö- och konsumentorganisationer, sådana organisationer som företräder känsliga befolkningsgruppers intressen samt andra behöriga organ inom hälso- och sjukvård.
2. Informationen skall också omfatta uppgifter om varje årligt överskridande av målvärdena för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren enligt bilaga I. I så fall skall orsakerna till överskridandet och det berörda området anges. Informationen skall även omfatta en kort utvärdering med avseende på målvärdena och relevanta uppgifter om hälsoeffekter och miljöpåverkan.
Information om varje åtgärd som vidtas i enlighet med artikel 3 skall göras tillgänglig för de organisationer som nämns i punkt 1.
3. Informationen skall göras tillgänglig med hjälp av Internet, pressen och andra lättåtkomliga medier.
Artikel 8
Rapport och översyn
1. Kommissionen skall senast den 31 december 2010 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport
a) |
om de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av detta direktiv |
b) |
särskilt om resultaten av den senaste forskningen beträffande vilka effekter på människors hälsa som härrör från exponering för arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten, med särskild hänsyn till känsliga befolkningsgrupper och till miljön i dess helhet, |
c) |
om den tekniska utvecklingen, inbegripet framsteg i fråga om metoder för mätning och annan utvärdering av dessa föroreningars koncentrationer i luften och nedfall. |
2. Den rapport som avses i punkt 1 skall ta hänsyn till följande:
a) |
Den nuvarande luftkvaliteten, tendenserna och prognoser fram till 2015 och därefter. |
b) |
Möjligheterna till ytterligare minskningar av förorenande utsläpp från alla relevanta källor, samt den potentiella nyttan av att det införs gränsvärden för de förorenande ämnen som förtecknats i bilaga I, för att minska de risker de medför för människors hälsa, med beaktande av teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet samt med hänsyn tagen till vilka eventuella påtagliga förbättringar för skyddet av hälsan och miljön detta kunde medföra. |
c) |
Förhållandet mellan föroreningar och möjligheter till kombinerade strategier för att förbättra gemenskapens mål i fråga om luftkvalitet och liknande mål. |
d) |
Nuvarande och framtida krav i fråga om information till allmänheten och utbyte av information mellan medlemsstaterna och kommissionen. |
e) |
De erfarenheter som gjorts i medlemsstaterna vid tillämpningen av detta direktiv, i synnerhet de förhållanden under vilka mätningarna utförts enligt föreskrifterna i bilaga III. |
f) |
Sekundära ekonomiska fördelar för miljön och människors hälsa genom minskning av utsläppen av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten, i den utsträckning de kan utvärderas. |
g) |
Lämpligheten av den partikelstorleksfraktion som används för provtagning med avseende på allmänna krav för mätning av partiklar. |
h) |
Lämpligheten av bens(a)pyren som markör för den samlade cancerframkallande effekten av polycykliska aromatiska kolväten, med beaktande av de aromatiska polycykliska kolväten som företrädesvis förekommer i gasform, t.ex. fluoranten. |
Mot bakgrund av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen skall kommissionen också undersöka effekterna av arsenik, kadmium och nickel på människors hälsa i syfte att kvantifiera ämnenas genotoxiska cancerogenitet. Med beaktande av de åtgärder som vidtagits enligt strategin för kvicksilver skall kommissionen också överväga om det skulle vara fördelaktigt att vidta ytterligare åtgärder när det gäller kvicksilver, med beaktande av teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet samt de eventuella väsentliga bidrag till skyddet av människors hälsa och miljön som detta skulle medföra.
3. För att man skall uppnå sådana koncentrationer i luften som ytterligare minskar de skadliga hälsoeffekterna och som skulle ge en hög nivå på miljöskyddet överlag kan rapporten enligt punkt 1 vid behov kompletteras med förslag till ändringar av detta direktiv, dock med beaktande av de ytterligare åtgärdernas tekniska genomförbarhet och kostnadseffektivitet, med särskild hänsyn tagen till de resultat som nåtts i enlighet med punkt 2. Kommissionen skall dessutom undersöka möjligheten att reglera nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och vissa polycykliska aromatiska kolväten.
Artikel 9
Påföljder
Medlemsstaterna skall fastställa påföljder för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och de skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att de genomförs. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Artikel 10
Genomförande
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 15 februari 2007. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 11
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 12
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 15 december 2004.
På Europaparlamentets vägnar
J. P. BORRELL FONTELLES
Ordförande
På rådets vägnar
A. NICOLAÏ
Ordförande
(1) EUT C 110, 30.4.2004, s. 16.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 20 april 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets beslut av den 15 november 2004.
(3) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.
(4) EGT L 296, 21.11.1996, s. 55. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(5) EGT L 257, 10.10.1996, s. 26. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.
(6) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(7) EGT L 35, 5.2.1997, s 14. Beslutet ändrat genom kommissionens beslut 2001/752/EG (EGT L 282, 26.10.2001, s. 69).
BILAGA I
Målvärden för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren
Förorening |
Målvärde (1) |
Arsenik |
6 ng/m3 |
Kadmium |
5 ng/m3 |
Nickel |
20 ng/m3 |
Bens(a)pyren |
1 ng/m3 |
(1) För den totala genomsnittliga mängden i PM10-fraktionen under ett kalenderår.
BILAGA II
Fastställande av krav på utvärdering av koncentrationerna i luften av arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i en zon eller tätbebyggelse
I. Övre och nedre utvärderingströsklar
Följande övre och nedre utvärderingströsklar skall gälla:
|
Arsenik |
Kadmium |
Nickel |
B(a)P |
Övre utvärderingströskel i procent av målvärdet |
60 % (3,6 ng/m3) |
60 % (3 ng/m3) |
70 % (14 ng/m3) |
60 % (0,6 ng/m3) |
Nedre utvärderingströskel i procent av målvärdet |
40 % (2,4 ng/m3) |
40 % (2 ng/m3) |
50 % (10 ng/m3) |
40 % (0,4 ng/m3) |
II. Fastställande av överskridande av övre och nedre utvärderingströsklar
Om de övre och nedre utvärderingströsklarna har överskridits skall fastställas på grundval av koncentrationerna under de fem föregående åren, om tillräckliga uppgifter finns tillgängliga. En utvärderingströskel skall anses ha överskridits om den har överskridits under minst tre kalenderår under dessa fem föregående år.
Om det inte finns uppgifter tillgängliga för alla fem åren får medlemsstaterna kombinera resultat från korta mätperioder under året på platser som sannolikt är typiska för den högsta föroreningsnivån med resultat från uppgifter i utsläppsinventeringar och från modellering för att fastställa om de övre och nedre utvärderingströsklarna har överskridits.
BILAGA III
Provtagningspunkter för mätning av koncentrationer i luften och nedfall: placering och minsta antal
I. Hur provtagningsplatsen skall väljas
Provtagningspunkterna bör läggas så att man får
— |
uppgifter om de områden inom en zon eller tätbebyggelse i vilka befolkningen sannolikt direkt eller indirekt exponeras för de högsta genomsnittliga koncentrationerna under ett kalenderår, |
— |
sådana uppgifter om nivåer i andra områden inom en zon eller tätbebyggelse som är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för, |
— |
uppgifter om nivåer i nedfall som representerar befolkningens indirekta exponering genom livsmedelskedjan. |
Provtagningspunkterna bör generellt sett förläggas så att mätningar inom mycket små mikromiljöer i deras omedelbara närhet undviks. I möjligaste mån bör en provtagningspunkt väljas så att den är representativ för luftkvaliteten i ett omgivande område på minst 200 m2 i trafikmiljöer, minst 250 m × 250 m i industrimiljöer, i den mån det är praktiskt möjligt, och flera kvadratkilometer vid platser som avser bakgrundskoncentrationer i städer.
Om syftet är att utvärdera bakgrundsnivåer, får provtagningsplatsen inte påverkas av tätbebyggelse eller industrianläggningar i närheten, dvs. avståndet bör vara minst ett par kilometer.
För utvärdering av bidragen från industrikällor skall åtminstone en provtagningspunkt installeras i närmsta bostadsområde i vindriktning från källan. Där bakgrundskoncentrationen är okänd skall ytterligare en provtagningspunkt placeras i den förhärskande vindriktningen. Särskilt där artikel 3.3 är tillämplig bör provtagningspunkterna placeras så att man kan övervaka tillämpningen av bästa tillgängliga teknik.
Provtagningspunkterna bör också, där så är möjligt, vara representativa för liknande platser som inte ligger i provtagningsplatsernas omedelbara närhet. Där så är lämpligt bör provtagningsplatserna samordnas med provtagningsplatser för PM10.
II. Hur provtagningsutrustningen skall placeras
Följande riktlinjer bör följas i den utsträckning det är genomförbart:
— |
Flödet runt intagssonden bör vara fritt utan några hinder som påverkar luftflödet i närheten av provtagningsutrustningen (vanligtvis på några meters avstånd från byggnader, balkonger, träd och andra hinder och minst 0,5 meter från närmaste byggnad om provtagningsplatsen skall vara representativ för luftkvaliteten vid den inre förgårdslinjen). |
— |
I allmänhet bör intaget till provtagningsutrustningen vara placerat mellan 1,5 meter (andningszonen) och 4 meter över marknivån. Högre lägen (upp till 8 m) kan vara nödvändiga under vissa omständigheter. En högre placering kan även vara lämplig om stationen skall representera ett större område. |
— |
Intagssonden bör inte placeras alltför nära en källa för att undvika direkt intag av föroreningar som inte har blandats med luften. |
— |
Provtagningsutrustningens luftutsläpp bör placeras så att återcirkulation av frånluft till intagssonden undviks. |
— |
Provtagningsplatser i trafikmiljöer bör ligga minst 25 meter från kanten av större vägkorsningar och minst 4 meter från mitten på det närmaste körfältet. Intagen bör inte placeras på så sätt att de är representativa för luftkvaliteten vid den inre förgårdslinjen. |
— |
För mätningar av nedfall i områden med landsbygdsbakgrund bör riktlinjerna och kriterierna enligt EMEP tillämpas i möjligaste mån, om inte annat föreskrivs i dessa bilagor. |
Följande faktorer kan också beaktas:
— |
Störande källor. |
— |
Säkerhet. |
— |
Tillgänglighet. |
— |
Tillgång till elektricitet och telekommunikationer. |
— |
Hur synlig platsen är i förhållande till omgivningen. |
— |
Allmänhetens och driftspersonalens säkerhet. |
— |
Önskvärdheten att samordna provtagningsplatserna för de olika föroreningarna. |
— |
Planeringskrav. |
III. Dokumentering och översyn av platsval
Förfarandet vid val av plats bör dokumenteras utförligt på klassificeringsstadiet med hjälp av fotografier av omgivningarna med angivelse av kompassriktningen och en detaljerad karta. Platserna bör regelbundet ses över och dokumenteras varje gång för att säkerställa att urvalskriterierna förblir välgrundade över tiden.
IV. Kriterier för att fastställa antalet provtagningspunkter för fasta mätningar av koncentrationer av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och bens(a)pyren i luften
Minsta antal provtagningspunkter för fasta mätningar för att utvärdera om målvärden för folkhälsoskyddet efterlevs i zoner och tätorter där fasta mätningar är den enda informationskällan.
a) Diffusa källor
Befolkning i tätbebyggelsen eller zonen (tusental) |
Om de maximala koncentrationerna överskrider den övre utvärderingströskeln (1) |
Om de maximala koncentrationerna ligger mellan den övre och undre utvärderingströskeln |
||
As, Cd, Ni |
B(a)P |
As, Cd, Ni |
B(a)P |
|
0–749 |
1 |
1 |
1 |
1 |
750–1 999 |
2 |
2 |
1 |
1 |
2 000–3 749 |
2 |
3 |
1 |
1 |
3 750–4 749 |
3 |
4 |
2 |
2 |
4 750–5 999 |
4 |
5 |
2 |
2 |
≥ 6 000 |
5 |
5 |
2 |
2 |
b) Punktkällor
För att utvärdera föroreningar i närheten av punktkällor bör antalet provtagningsplatser för fasta mätningar beräknas med beaktande av emissionsdensiteter, luftföroreningarnas sannolika spridningsmönster och befolkningens potentiella exponering.
Provtagningspunkterna bör placeras så att tillämpningen av bästa tillgängliga teknik enligt definitionen i artikel 2.11 i direktiv 96/61/EG kan övervakas.
(1) Skall omfatta minst en provtagningspunkt för bakgrundsnivåer i städer och en trafikstation för bens(a)pyren, förutsatt att detta inte ökar antalet provtagningspunkter.
BILAGA IV
Kvalitetsmål för uppgifterna och krav på luftkvalitetsmodeller
I. Kvalitetsmål för uppgifterna
För uppgifterna skall följande kvalitetsmål tjäna som vägledning för kvalitetssäkringen:
|
Bens(a)pyren |
Arsenik, kadmium och nickel |
Andra polycykliska aromatiska kolväten än bens(a)pyren, gasformigt totalkvicksilver |
Totalt nedfall |
— Osäkerhet |
|
|
|
|
Fasta och indikativa mätningar |
50 % |
40 % |
50 % |
70 % |
Modellering |
60 % |
60 % |
60 % |
60 % |
— Lägsta godtagbara datafångst |
90 % |
90 % |
90 % |
90 % |
— Lägsta godtagbara tidstäckning: |
|
|
|
|
Fasta mätningar |
33 % |
50 % |
|
|
Indikativa mätningar (1) |
14 % |
14 % |
14 % |
33 % |
Osäkerheten (vid en konfidensnivå på 95 %) i metoderna för utvärdering av koncentrationerna i luften kommer att bedömas enligt principerna i CEN:s vägledning för mätosäkerheten (ENV 13005-1999), metoderna enligt ISO 5725:1994 och riktlinjerna i CEN-rapporten ”Air Quality – Approach to uncertainty estimation for ambient air reference measurements methods” (CR 14377:2002E). Procentsatserna för osäkerheter gäller genomsnittet av enskilda mätningar vid typiska provtagningstider, i ett konfidensintervall på 95 %. Osäkerheten i mätningarna bör anses gälla för det område som berörs av det relevanta målvärdet. Fasta och indikativa mätningar skall fördelas jämnt över året så att missvisande resultat kan förhindras.
Kraven på lägsta godtagbara datafångst och tidstäckning omfattar inte förluster av data på grund av regelbunden kalibrering eller normalt underhåll av instrument. Dygnsprovtagning krävs för mätning av bens(a)pyren och andra polycykliska aromatiska kolväten. Med urskiljning kan enskilda prover som tagits under en period på upp till en månad slås samman och analyseras som ett sammansatt prov, förutsatt att metoden säkrar att proverna förblir stabila under den perioden. De tre kongenerna bens(b)fluoranten, bens(j)fluoranten och bens(k)fluoranten kan vara svåra att skilja åt vid analys. I sådana fall kan resultaten för dem anges som en summa. Dygnsprovtagning rekommenderas också för mätning av arsenik-, kadmium- och nickelkoncentrationer. Provtagningen måste spridas jämnt över veckans dagar och året. För nedfallsmätningen rekommenderas månatlig, eller veckovis, provtagning under hela året.
Medlemsstaterna får använda enbart våt provtagning i stället för samlad provtagning, om de kan visa att skillnaden mellan dem inte överstiger 10 %. Nedfallet bör i allmänhet redovisas som μg/m2 per dag.
Medlemsstaterna får tillämpa en lägsta tidstäckning som understiger den som anges i tabellen, dock inte lägre än 14 % för fasta mätningar och 6 % för indikativa mätningar, under förutsättning att de kan visa att den utvidgade osäkerheten på 95 % för det årliga medelvärdet, beräknat utifrån kvalitetsmålen för uppgifterna i tabellen i enlighet med ISO 11222:2002 - ”Determination of the uncertainty of the time average of air quality measurements” kommer att uppfyllas.
II. Krav på luftkvalitetsmodeller
Om man använder en luftkvalitetsmodell för utvärderingen, skall hänvisningar till beskrivningar av modellen och information om osäkerheten sammanställas. Osäkerheten i modellberäkningen definieras som den största avvikelsen för uppmätta och beräknade koncentrationsnivåer under ett helt år utan hänsyn till tidpunkten för händelserna.
III. Krav på objektiva beräkningsmetoder
När objektiva beräkningsmetoder används får osäkerheten inte överstiga 100 %.
IV. Standardisering
För ämnen som skall analyseras i PM10-fraktionen avser provvolymen omgivningsförhållandena.
(1) Indikativa mätningar är mätningar som görs mindre regelbundet men som uppnår de övriga målen för uppgiftskvalitet.
BILAGA V
Referensmetoder för utvärdering av koncentrationer i luften och nedfall
I. Referensmetod för provtagning och analys av arsenik, kadmium och nickel i luften
Referensmetoden för mätning av arsenik-, kadmium- och nickelkoncentrationerna i luften håller på att standardiseras av CEN och kommer att bygga på manuell PM10-provtagning motsvarande EN 12341 med påföljande bearbetning av proverna och analys med hjälp av atomabsorptionsspektrometri eller ICP-masspektrometri. I avsaknad av en CEN-standardmetod får medlemsstaterna använda nationella standardmetoder eller ISO-standardmetoder.
Medlemsstaterna får även använda andra metoder som de kan visa ger resultat som motsvarar den ovannämnda metoden.
II. Referensmetod för provtagning och analys av polycykliska aromatiska kolväten i luften
Referensmetoden för mätning av bens(a)pyrenkoncentrationerna i luften håller på att standardiseras av CEN och kommer att bygga på manuell PM10-provtagning motsvarande EN 12341. I avsaknad av en CEN-standardmetod får medlemsstaterna använda nationella standardmetoder eller ISO-standardmetoder, såsom ISO-standarden 12884, för bens(a)pyren och andra polycykliska aromatiska kolväten enligt artikel 4.8.
Medlemsstaterna får även använda andra metoder som de kan visa ger resultat som motsvarar den ovannämnda metoden.
III. Referensmetod för provtagning och analys av kvicksilver i luften
Referensmetoden för mätning av kvicksilverkoncentrationerna i luften skall vara en automatisk metod grundad på atomabsorptionsspektrometri eller atomfluorescensspektrometri. I avsaknad av en CEN-standardmetod får medlemsstaterna använda nationella standardmetoder eller ISO-standardmetoder.
Medlemsstaterna får även använda andra metoder som de kan visa ger resultat som motsvarar den ovannämnda metoden.
IV. Referensmetod för provtagning och analys av nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten
Referensmetoden för provtagning av nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten skall bygga på utplaceringen av cylinderformade nedfallsmätare med standarddimensioner. I avsaknad av en CEN-standardmetod får medlemsstaterna använda nationella standardmetoder.
V. Referensmetoder för luftkvalitetsmodellering
Inga referensmetoder för luftkvalitetsmodellering kan specificeras för närvarande. Ändringar för att anpassa denna punkt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 6.
II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk
Rådet
26.1.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 23/17 |
RÅDETS BESLUT
av den 22 december 2004
om ingående och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter
(2005/45/EG)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133 jämförd med artikel 300.2 och 300.4,
med beaktande av kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Rådet bemyndigade kommissionen att förhandla med Schweiziska edsförbundet om ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter. |
(2) |
Genom rådets beslut av den 20 oktober 2004 (1) undertecknades avtalet på gemenskapens vägnar den 26 oktober 2004, med förbehåll för att det ingås. |
(3) |
I avtalet föreskrivs att det skall tillämpas provisoriskt i avvaktan på att det träder i kraft. |
(4) |
Avtalet bör godkännas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter godkänns härmed på gemenskapens vägnar.
Texten till avtalet åtföljer detta beslut.
Artikel 2
Kommissionen skall fastställa den ståndpunkt som gemenskapen skall inta i fråga om den gemensamma kommitténs beslut och rekommendationer som grundar sig på artikel 7 i protokoll nr 2 till avtalet.
Artikel 3
Rådets ordförande skall på gemenskapens vägnar göra den anmälan som anges i artikel 5.1 i avtalet (2).
Artikel 4
I enlighet med artikel 5.2 i avtalet och i avvaktan på att det träder i kraft, skall avtalet tillämpas provisoriskt från och med den 1 februari 2005, under förutsättning att genomförandeåtgärderna i artikel 5.4 i protokoll nr 2 antas samtidigt.
Artikel 5
Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 22 december 2004.
På rådets vägnar
C. VEERMANN
Ordförande
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.
AVTAL
mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter
EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallad ”gemenskapen”,
å ena sidan, och
SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, nedan kallat ”Schweiz”,
å andra sidan,
nedan kallade ”de avtalsslutande parterna”,
SOM BEAKTAR avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet samt den gemensamma förklaringen om ytterligare framtida förhandlingar som åtföljer slutakterna till avtalen mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Schweiziska edsförbundet, vilka undertecknades den 21 juni 1999 i Luxemburg,
SOM ANSER att protokoll nr 2 till avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet – nedan kallat ”avtalet” – bör uppdateras i enlighet med resultaten av Uruguayrundan och anpassas med avseende på de produkter som omfattas,
SOM ANSER att handeln mellan Schweiz och de nya medlemsstaterna bör upprätthållas efter utvidgningen av Europeiska unionen,
SOM ÖNSKAR förbättra det ömsesidiga tillträdet till marknaderna för bearbetade jordbruksprodukter,
SOM BEAKTAR avtalet av den 17 mars 2000 genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, angående protokoll nr 2 till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet,
HAR ENATS OM FÖLJANDE.
Artikel 1
Avtalet ändras härmed på följande sätt:
1. |
Bilaga I till avtalet skall ersättas med en ny bilaga I som åtföljer detta avtal som bilaga 1. |
2. |
Protokoll nr 2 till avtalet skall ersättas med ett nytt protokoll nr 2 som åtföljer detta avtal som bilaga 2. |
Artikel 2
Följande avtal skall upphöra att gälla med verkan från och med det att detta avtal träder i kraft:
— |
Avtalet av den 17 mars 2000 genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, angående protokoll nr 2 till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet. |
— |
Skriftväxling av den 29 november 1988 mellan Europeiska kommissionen och Schweiz federala myndigheter om ett arrangemang för att förbättra öppenheten kring de olika prisutjämningsåtgärder som tillämpas av Europeiska gemenskapen och Schweiz och som påverkar handeln med bearbetade jordbruksprodukter som omfattas av protokoll nr 2. |
Artikel 3
Bilagorna till detta avtal, inklusive tabellerna och tilläggen till tabellerna samt tillägget till protokoll nr 2, skall utgöra en integrerad del av detta.
Artikel 4
1. Detta avtal skall tillämpas, å ena sidan, på de territorier där Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är tilllämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i fördraget och, å andra sidan, på Schweiz territorium.
2. Detta avtal skall även tillämpas på Furstendömet Liechtensteins territorium så länge tullunionen med Schweiz består.
Artikel 5
1. Detta avtal skall godkännas enligt de avtalsslutande parternas egna förfaranden. Det träder i kraft den första dagen som följer på den dag då de avtalsslutande parterna till varandra har anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.
2. I avvaktan på att det ratificeringsförfarande som avses i punkt 1 har avslutats skall de avtalsslutande parterna tillämpa detta avtal från och med den första dagen i den fjärde månaden som följer på dagen för undertecknandet, förutsatt att genomförandeåtgärderna enligt artikel 5.4 i protokoll nr 2 antas samma dag.
Artikel 6
1. Detta avtal är upprättat i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.
2. Den maltesiska versionen av detta avtal skall bestyrkas av de avtalsslutande parterna genom skriftväxling. Den skall ha samma giltighet som de språk som anges i punkt 1.
TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknande befullmäktigade undertecknat detta avtal.
Hecho en Luxemburgo, el veintiséis de octubre de dos mil cuatro.
V Lucemburku dne dvacátého šestého října dva tisíce čtyři.
Udfærdiget i Luxembourg den seksogtyvende oktober to tusind og fire.
Geschehen zu Luxemburg am sechsundzwanzigsten Oktober zweitausendundvier.
Kahe tuhande neljanda aasta oktoobrikuu kahekümne kuuendal päeval Luxembourgis.
Έγινε στo Λουξεμβούργο, στις είκοσι έξι Οκτωβρίου δύο χιλιάδες τέσσερα.
Done at Luxembourg on the twenty-sixth day of October in the year two thousand and four.
Fait à Luxembourg, le vingt-six octobre deux mille quatre.
Fatto a Lussemburgo, addì ventisei ottobre duemilaquattro.
Luksemburgā, divi tūkstoši ceturtā gada divdesmit sestajā oktobrī.
Priimta du tūkstančiai ketvirtų metų spalio dvidešimt šeštą dieną Liuksemburge.
Kelt Luxembourgban, a kettőezer negyedik év október havának huszonhatodik napján.
Magħmula fil-Lussemburgu fis-sitta u għoxrin jum ta' Ottubru tas-sena elfejn u erbgħa.
Gedaan te Luxemburg, de zesentwintigste oktober tweeduizendvier.
Sporządzono w Luksemburgu w dniu dwudziestym szóstym października roku dwutysięcznego czwartego.
Feito no Luxemburgo, em vinte e seis de Outubro de dois mil e quatro.
V Luxemburgu dvadsiateho šiesteho októbra dvetisícštyri.
V Luxembourgu, dne šestindvajsetega oktobra leta dva tisoč štiri.
Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäkuudentena päivänä lokakuuta vuonna kaksituhattaneljä.
Som skedde i Luxemburg den tjugosjätte oktober tjugohundrafyra.
Por la Comunidad Europea
Za Evropské společenství
For Det Europæiske Fællesskab
Für die Europäische Gemeinschaft
Euroopa Ühenduse nimel
Για την Eυρωπαϊκή Koινóτητα
For the European Community
Pour la Communauté européenne
Per la Comunità europea
Eiropas Kopienas vārdā
Europos bendrijos vardu
Az Európai Közösség részéről
Għall-Komunità Ewropea
Voor de Europese Gemeenschap
W imieniu Wspólnoty Europejskiej
Pela Comunidade Europeia
Za Európske spoločenstvo
Za Evropsko skupnost
Euroopan yhteisön puolesta
På Europeiska gemenskapens vägnar
Für die Schweizerische Eidgenossenschaft
Pour la Confédération suisse
Per la Confederazione svizzera
BILAGA I
”BILAGA 1
Förteckning över de varor som avses i artikel 2 i i avtalet
HS-nummer |
Varuslag |
2905 43 |
– – Mannitol |
2905 44 |
– – D-glucitol (sorbitol) |
3501 |
Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim: |
3501 10 |
– Kasein |
ex 3501 90 |
– Andra slag: – Andra än kaseinlim |
3502 |
Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat: – Äggalbumin: |
3502 11 |
– – Torkat |
3502 19 |
– – Annat |
3502 20 |
– Mjölkalbumin (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner) |
3505 |
Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse |
3809 |
Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
3809 10 |
– På basis av stärkelse eller stärkelseprodukter |
3823 |
Tekniska enbasiska fettsyror, sura oljor från raffinering; tekniska fettalkoholer: – Tekniska enbasiska fettsyror, sura oljor från raffinering: |
3823 11 |
– – Stearin |
3823 12 |
– – Olein |
3823 19 |
– – Andra |
3823 70 |
– Tekniska fettalkoholer |
3824 60 |
– Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905 44 |
5301 |
Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) |
5302 |
Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)” |
BILAGA 2
PROTOKOLL nr 2
om vissa bearbetade jordbruksprodukter
Artikel 1
Allmänna principer
1. Bestämmelserna i avtalet skall tillämpas på varor som förtecknas i tabellerna I och II om inget annat anges i detta protokoll.
2. I fråga om dessa varor får de avtalsslutande parterna inte ta ut importtullar eller andra avgifter med motsvarande verkan, inklusive jordbruksavgifter, eller bevilja exportbidrag eller någon annan form av återbetalning eller efterskänkande, helt eller delvis, av tullar eller avgifter med motsvarande verkan.
3. Bestämmelserna i detta protokoll skall tillämpas på samma sätt på Furstendömet Liechtenstein fram till dess att protokoll 3 till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet börjar tillämpas på Furstendömet Liechtenstein.
Artikel 2
Tillämpning av prisutjämningsåtgärder
1. För att ta hänsyn till kostnadsskillnader för jordbruksråvaror som används vid framställningen av varorna i tabell I hindrar inte avtalet att prisutjämningsåtgärder tillämpas på dessa varor, det vill säga uttag av jordbruksavgifter vid import samt beviljande av exportbidrag eller någon annan form av återbetalning eller efterskänkande, helt eller delvis, av tullar eller avgifter med motsvarande verkan.
2. Om en avtalsslutande part vidtar interna åtgärder som minskar priset på råvaror för bearbetningsindustrin, skall dessa åtgärder beaktas vid beräkningen av prisutjämningsbeloppen.
Artikel 3
Prisutjämningsåtgärder vid import
1. De schweiziska basbelopp för jordbruksråvaror som beaktas vid beräkningen av jordbruksavgifterna vid import får varken överstiga skillnaden mellan det schweiziska referenspriset på hemmamarknaden och gemenskapens inhemska referenspris för respektive jordbruksråvara, eller de schweiziska importtullar som faktiskt tillämpas på jordbruksråvarorna när de importeras som sådana.
2. Den schweiziska importordningen för varorna i tabell I anges i tabell IV.
3. Om det schweiziska referenspriset på hemmamarknaden är lägre än gemenskapens inhemska referenspris får gemenskapen vidta prisutjämningsåtgärder enligt artikel 2, det vill säga ta ut jordbruksavgifter vid import, i enlighet med förordning (EG) nr 1460/96 och därpå följande förordningar.
Artikel 4
Prisutjämningsåtgärder vid export
1. De schweiziska exportbidragen eller någon annan form av återbetalning eller efterskänkande, helt eller delvis, av tullar eller avgifter med motsvarande verkan vid export till gemenskapen av varor som förtecknas i tabell I får inte överstiga skillnaden mellan det schweiziska referenspriset på hemmamarknaden och gemenskapens inhemska referenspris för de jordbruksråvaror som används vid framställningen av dessa varor, multiplicerat med de kvantiteter som faktiskt används. Om det schweiziska referenspriset på hemmamarknaden är lika högt som eller lägre än gemenskapens inhemska referenspris, skall det schweiziska exportbidraget eller annan form av återbetalning eller efterskänkande, helt eller delvis, av tullar eller avgifter med motsvarande verkan vara noll.
2. Om det schweiziska referenspriset på hemmamarknaden är lägre än gemenskapens inhemska referenspris, får gemenskapen vidta prisutjämningsåtgärder enligt artikel 2, det vill säga bevilja exportbidrag i enlighet med förordning (EG) nr 1520/2000 och därpå följande förordningar, eller bevilja annan form av återbetalning eller efterskänkande, helt eller delvis, av tullar eller avgifter med motsvarande verkan.
3. För socker (HS-rubrikerna 1701, 1702 och 1703) som används vid framställningen av varor som förtecknas i tabell I och tabell II får de avtalsslutande parterna inte bevilja exportbidrag eller någon annan form av återbetalning eller efterskänkande, helt eller delvis, av tullar eller avgifter med motsvarande verkan.
Artikel 5
Referenspriser
1. Gemenskapens och Schweiz inhemska referenspriser för jordbruksråvaror som avses i artiklarna 3 och 4 anges i tabell III.
2. De avtalsslutande parterna skall regelbundet, minst en gång per år, till den gemensamma kommittén lämna uppgifter om de inhemska referenspriserna för alla råvaror för vilka prisutjämningsåtgärder tillämpas. Dessa inhemska referenspriser skall spegla den verkliga prissituationen inom den avtalsslutande partens territorium. Det skall vara de priser som bearbetningsindustrin normalt betalar vid partihandel eller i framställningsstadiet. Om en jordbruksråvara finns tillgänglig för bearbetningsindustrin eller en del av denna till ett lägre pris än det som annars gäller på hemmamarknaden, skall de inhemska referenspriserna anpassas i enlighet härmed.
3. Den gemensamma kommittén skall fastställa de inhemska referenspriserna och prisskillnaderna för jordbruksråvaror som förtecknas i tabell III på grundval av de uppgifter som Europeiska kommissionens avdelningar och Schweiz federala myndigheter lämnar. Om så är nödvändigt för att upprätthålla de relativa förmånsmarginalerna skall basbeloppen för de jordbruksråvaror som förtecknas i tabell IV anpassas.
4. Innan detta protokoll börjar tillämpas skall den gemensamma kommittén se över de inhemska priserna för de jordbruksråvaror som avses i artiklarna 3 och 4 och som förtecknas i tabell III.
Artikel 6
Särskilda bestämmelser om administrativt samarbete
Särskilda bestämmelser om administrativt samarbete fastställs i tillägget till detta protokoll.
Artikel 7
Ändringar
Den gemensamma kommittén får besluta om ändring av tabellerna, tilläggen till tabellerna och det tillägg som åtföljer detta protokoll.
TABELL I
Varor som omfattas av prisutjämningsåtgärder
HS-nummer |
Varuslag |
0403 |
Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: |
.10 |
– Yoghurt: |
ex .10 |
– – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |
.90 |
– Andra slag: |
ex .90 |
– – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao |
0405 |
Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter: |
.20 |
– Bredbara smörfettsprodukter: |
ex .20 |
– Med en fetthalt av mer än 39 viktprocent men högst 75 viktprocent |
1517 |
Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter eller oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516: |
.10 |
– Margarin med undantag av flytande margarin: |
ex .10 |
– – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
.90 |
– Andra slag: |
ex .90 |
– – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
1704 |
Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao |
1806 |
Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |
1901 |
Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakaopulver eller som innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller som innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans |
1902 |
Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd |
1904 |
Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans |
1905 |
Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter |
2004 |
Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
.10 |
– Potatis: |
ex .10 |
– – I form av mjöl eller flingor |
2005 |
Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, ej frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
.20 |
– Potatis: |
ex .20 |
– I form av mjöl eller flingor |
2008 |
Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans: – Nötter, jordnötter och andra frön, även blandade med varandra: |
.11 |
– – Jordnötter: |
ex .11 |
– – – Jordnötssmör |
2101 |
Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: – Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |
.12 |
– – Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |
ex .12 |
– – – Innehållande minst 1,5 viktprocent mjölkfett, minst 2,5 viktprocent mjölkproteiner, minst 5 viktprocent socker eller minst 5 viktprocent stärkelse |
.20 |
– Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte: |
ex .20 |
– Innehållande minst 1,5 viktprocent mjölkfett, minst 2,5 viktprocent mjölkproteiner, minst 5 viktprocent socker eller minst 5 viktprocent stärkelse |
2103 |
Såser samt beredningar för tillredning av såser; blandningar för smaksättningsändamål; senapspulver och beredd senap: |
.20 |
– Tomatketchup och annan tomatsås |
.90 |
– Andra slag: |
ex .90 |
– – Andra än mangochutney, flytande |
2104 |
Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger; homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar: |
2105 |
Glassvaror, även innehållande kakao |
2106 |
Livsmedelsberedningar, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
.10 |
– Proteinkoncentrat och texturerade proteiner: |
ex .10 |
– – Innehållande minst 1 viktprocent mjölkfett, 1 viktprocent andra fetter eller minst 5 viktprocent socker |
.90 |
– Andra slag |
2208 |
Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |
ex .90 |
– Annan än odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent och annan än koncentrerad druvjuice med tillsats av alkohol |
3501 |
Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim |
.10 |
– Kasein |
.90 |
– Andra slag |
ex .90 |
– – Andra än kaseinlim |
TABELL II
Varor som omfattas av frihandel
HS-nummer |
Varuslag |
0501 |
Människohår, obearbetat, även tvättat eller avfettat; avfall av människohår |
0502 |
Borst och andra hår av svin; hår av grävling samt andra djurhår för borsttillverkning; avfall av sådana borst och hår |
0503 |
Tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med eller utan underlag |
0505 |
Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter) samt dun, även rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte men inte vidare bearbetade; mjöl och avfall av fjädrar eller delar av fjädrar |
10 |
– Fjädrar av sådana slag som används för stoppningsändamål, dun |
ex 90 |
– Andra (till annat än föda) |
0506 |
Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men ej tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin; mjöl och avfall av dessa produkter |
0507 |
Elfenben, sköldpadd, valbarder och valbardsborst, horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller enkelt preparerade men ej tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter |
0508 |
Korall och liknande material, obearbetade eller enkelt preparerade men ej vidare bearbetade; skal av blötdjur, kräftdjur och tagghudingar samt ryggskal av bläckfisk (os sepiae), obearbetade eller enkelt preparerade men ej tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter: |
ex 00 |
– Till annat än föda |
0509 |
Naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung |
0510 |
Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; körtlar och andra animaliska produkter som används för beredning av farmaceutiska produkter, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på annat sätt |
0710 |
Grönsaker, frysta: |
40 |
– Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
0711 |
Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: |
90 |
– Andra grönsaker; blandningar av grönsaker: |
ex 90 |
– – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
0901 |
Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett mängden |
0902 |
Te, även aromatiserat |
0903 |
Matte |
1212 |
Johannesbröd, sjögräs och andra alger, sockerbetor och sockerrör, färska, kylda, frysta eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
ex 20 |
– Sjögräs och andra alger (till annat än föda) |
1302 |
Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur vegetabiliska produkter |
1401 |
Vegetabiliska material av sådana slag som används främst för flätning (t.ex. bambu, rotting, vass, säv, vide, rafia, tvättad, blekt eller färgad halm samt lindbast) |
1402 |
Vegetabiliska material av sådana slag som används främst som fyllning eller stoppning (t.ex. kapock, krollsplint och sjögräs), även i ordnade skikt med eller utan underlag |
1403 |
Vegetabiliska material av sådana slag som används främst i borstar eller kvastar (t.ex. kvastdurra, piassava, risrot och tampicofibrer), även snodda eller buntade |
1404 |
Vegatabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |
10 |
– Vegetabiliska råämnen av sådana slag som används främst vid färgning och garvning |
20 |
– Bomullslinters |
ex 90 |
– Andra (till annat än föda) |
1505 |
Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin): |
ex 00 |
– Till annat än föda |
1516 |
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade: |
20 |
– Vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor: |
ex 20 |
– – Hydrerad ricinolja, s.k. opalvax |
1517 |
Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter eller oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516: |
90 |
– Andra slag: |
ex 90 |
– – Ätbara blandningar och beredningar av sådana slag som används som formsläppmedel |
1518 |
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 1516; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
ex 00 |
– Linoxyn |
1520 |
Glycerol, rå; glycerolvatten och glycerollut |
1521 |
Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerad eller färgad |
1522 |
Degras; rester från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer |
1702 |
Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör: |
50 |
– Kemiskt ren fruktos |
90 |
– Andra slag, inbegripet invertsocker och andra socker- och sockersirapsblandningar innehållande 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen |
ex 90 |
– – Kemiskt ren maltos (till annat än föda) |
1803 |
Kakaomassa, även avfettad |
1804 |
Kakaosmör, fett eller olja |
1805 |
Kakaopulver utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel |
1903 |
Tapioka och tapiokaersättningar, framställda av stärkelse, i form av flingor, gryn o.d. |
2001 |
Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: |
90 |
– Andra slag: |
ex 90 |
– – Sockermajs (Zea mays var. saccharata), palmhjärtan; jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar enligt nr 0714 |
2004 |
Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
90 |
– Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker: |
ex 90 |
– – Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
2005 |
Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006: |
80 |
– Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
2006 |
Grönsaker, frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade): |
ex 00 |
– Sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
2007 |
Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel |
2008 |
Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: – Nötter, jordnötter och andra frön, även blandade med varandra: |
11 |
– – Jordnötter: |
ex 11 |
– – – Jordnötter, rostade – Andra slag, inbegripet blandningar, andra än blandningar enligt nr 2008 19: |
91 |
– – Palmhjärtan |
99 |
– – Andra: |
ex 99 |
– – – Majs, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) |
2101 |
Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter: – Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |
11 |
– – Extrakter, essenser och koncentrat |
12 |
– – Beredningar på basis av extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe: |
ex 12 |
– – – Inte innehållande mjölkfett, mjölkproteiner, socker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 2,5 viktprocent mjölkproteiner, 5 viktprocent socker eller stärkelse |
20 |
– Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte: |
ex 20 |
– – Inte innehållande mjölkfett, mjölkproteiner, socker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 2,5 viktprocent mjölkproteiner, 5 viktprocent socker eller stärkelse |
30 |
– Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter |
2102 |
Jäst (aktiv eller inaktiv); andra encelliga mikroorganismer, döda (med undantag av vacciner enligt nr 3002); beredda bakpulver: |
ex 10 |
– Aktiv jäst (annan än bagerijäst och till annat än föda) |
ex 20 |
– Inaktiv jäst; andra encelliga mikroorganismer, döda (till annat än föda) |
30 |
– Beredda bakpulver |
2103 |
Såser samt beredningar för tillredning av såser; blandningar för smaksättningsändamål; senapspulver och beredd senap: |
10 |
– Sojasås |
30 |
– Senapspulver och beredd senap: |
ex 30 |
– – Senapspulver till annat än föda; beredd senap |
90 |
– Andra slag: |
ex 90 |
– – Mangochutney, flytande |
2106 |
Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
10 |
– Proteinkoncentrat och texturerade proteiner: |
ex 10 |
– – Andra än de som innehåller mer än 1 viktprocent mjölkfett, 1 viktprocent andra fetter eller mer än 5 viktprocent socker |
2201 |
Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineralvatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne; is och snö |
2202 |
Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009 |
10 |
– Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne |
ex 90 |
– Andra än frukt- eller grönsaksjuicer utspädda med vatten eller tillsatta med koldioxid |
2203 |
Maltdrycker |
2205 |
Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen |
2207 |
Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt: |
2208 |
Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker: |
20 |
– Sprit erhållen genom destillering av druvvin eller pressåterstoder |
30 |
– Whisky |
40 |
– Rom och taffia |
50 |
– Gin och genever |
60 |
– Vodka |
70 |
– Likör |
2209 |
Ättika |
TABELL III
EG:s och Schweiz inhemska referenspriser (4)
Jordbruksråvaror |
Schweiz inhemska referenspris CHF per 100 kg nettovikt |
EG:s inhemska referenspris CHF per 100 kg nettovikt |
Skillnaden mellan Schweiz och EG:s referenspris CHF per 100 kg nettovikt |
Vanligt vete |
64,00 |
19,45 |
44,55 |
Durumvete |
43,22 |
28,46 |
14,76 |
Råg |
58,00 |
15,98 |
42,02 |
Korn |
32,46 |
11,81 |
20,65 |
Majs |
38,97 |
18,87 |
20,10 |
Vanligt vetemjöl |
105,88 |
27,23 |
78,65 |
Helmjölkspulver |
607,00 |
382,77 |
224,23 |
Skummjölkspulver |
481,04 |
295,49 |
185,55 |
Smör |
922,00 |
336,10 (1)/455,20 |
466,80/585,90 (1) |
Socker (HS-rubrikerna 1701, 1702 och 1703) |
– |
– |
0,00 |
Ägg (2) |
250,75 |
186,70 |
64,05 |
Färskpotatis |
42,00 |
21,14 |
20,86 |
Vegetabiliska fetter (3) |
360,00 |
147,25 |
212,75 |
TABELL IV
Schweizisk importordning
a) |
Tullarna för de varor som anges i tillägget till denna tabell är jordbruksavgifter som beräknats på grundval av nettovikten. Standardsammansättningarna anges i tillägget. |
b) |
För de varor som förtecknas i tillägget tillämpas följande basbelopp för jordbruksråvaror vid beräkningen av jordbruksavgifterna:
|
c) |
Tullarna för varorna i tabellen nedan är noll.
|
d) |
Från och med det att detta protokoll börjar tillämpas skall tullarna för varorna i tabellen nedan minskas till noll i tre likvärdiga årliga etapper.
|
e) |
De tulltaxenummer som anges i denna tabell avser de tulltaxenummer som var tillämpliga i Schweiz den 1 januari 2002. Trots bestämmelserna i artikel 12a i avtalet skall eventuella förändringar i tullnomenklaturen inte påverka villkoren i denna tabell. |
(1) För varor som omfattas av det stöd för smör som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 2571/97 av den 15 december 1997 om försäljningen av smör till sänkta priser och om beviljande av stöd för grädde, smör och koncentrerat smör avsett av användas i framställningen av konditorivaror, glass och andra livsmedel.
(2) Pris som fastställts på grundval av priset på fågelägg i flytande tillstånd utan skal multiplicerat med faktorn 0,85.
(3) Priser för vegetabiliska fetter (för bageri- och livsmedelsindustrin) med en fetthalt om 100 viktprocent.
(4) 4 EG:s och Schweiz inhemska referenspriser för jordbruksråvaror som avses i artiklarna 3 och 4 och anges i tabell III grundar sig på uppgifter per den 1 januari 2002. De skall ses över av den gemensamma kommittén innan detta protokoll börjar tillämpas.
Tillägg till tabell IV
Schweiziska standardsammansättningar
De standardsammansättningar som avses i tabell IV punkt a (schweiziska importordningen) och som använts vid beräkningen av jordbruksavgifterna anges i tabellen nedan.
Schweiziska tulltaxan nr |
Anmärkningar |
Vanligt vete |
Durumvete |
Råg |
Korn |
Majs |
Vanligt vetemjöl |
Helmjölkspulver |
Skummjölkspulver |
Smör |
Socker |
Ägg |
Färskpotatis |
Vegetabiliska fetter |
Kg råmaterial per 100 kg nettovikt av färdig produkt |
||||||||||||||
0403.1010 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
8 |
|
20 |
|
|
|
0403.1020 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
8 |
|
15 |
|
|
|
0403.9031 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
18 |
|
|
|
|
0403.9041 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
8 |
|
|
|
|
|
0403.9049 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
8 |
|
|
|
|
|
0403.9061 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
20 |
15 |
|
|
|
ex 0403.9071 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 1 viktprocent men högst 3 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
8 |
12 |
|
15 |
|
|
|
ex 0403.9071 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 3 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
15 |
12 |
|
15 |
|
|
|
ex 0405.2010 |
Med en fetthalt av mer än 39 viktprocent men högst 75 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
85 |
9 |
|
|
|
ex 0405.2090 |
Med en fetthalt av mer än 39 viktprocent men högst 75 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
85 |
9 |
|
|
|
ex 1517.1010 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
80 |
ex 1517.1061 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
80 |
ex 1517.1069 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
80 |
ex 1517.1071 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
40 |
ex 1517.1079 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
40 |
ex 1517.1081 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
25 |
ex 1517.1089 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
25 |
ex 1517.1091 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
10 |
ex 1517.1099 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
10 |
ex 1517.9010 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
85 |
ex 1517.9061 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
85 |
ex 1517.9069 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
85 |
1704.1010 |
|
|
|
|
|
16 |
|
|
|
|
74 |
|
|
|
1704.1020 |
|
|
|
|
|
32 |
|
|
|
|
65 |
|
|
|
1704.1030 |
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
52 |
|
|
|
1704.9010 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
45 |
|
|
|
1704.9020 |
|
|
|
|
|
21 |
|
|
|
|
53 |
|
|
|
1704.9031 |
|
|
|
|
|
16 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
1704.9032 |
|
|
|
|
|
16 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
1704.9041 |
|
|
|
|
|
24 |
|
|
|
|
80 |
|
|
|
1704.9042 |
|
|
|
|
|
56 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
1704.9043 |
|
|
|
|
|
72 |
|
|
|
|
37 |
|
|
|
1704.9050 |
|
|
|
|
|
61 |
|
|
|
|
46 |
|
|
10 |
1704.9060 |
|
|
|
|
|
61 |
|
11 |
|
|
45 |
|
|
|
1704.9091 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
1704.9092 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
1704.9093 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
1806.1010 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
1806.1020 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
1806.2011 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
105 |
|
|
|
|
1806.2012 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
85 |
15 |
|
|
|
1806.2013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
30 |
|
|
|
1806.2014 |
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
10 |
|
|
|
1806.2015 |
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
55 |
|
|
|
1806.2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
10 |
|
|
|
1806.2091 |
|
|
|
|
|
|
|
28 |
|
|
50 |
|
|
|
1806.2092 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
50 |
|
|
|
1806.2093 |
|
|
|
|
|
|
|
11 |
|
|
55 |
|
|
|
ex 1806.2094 |
Med en fetthalt av mer än 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
20 |
ex 1806.2094 |
Med en fetthalt av högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
8 |
ex 1806.2095 |
Med en fetthalt av mer än 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
6 |
8 |
|
45 |
|
|
20 |
ex 1806.2095 |
Med en fetthalt av mer än 2 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
6 |
8 |
|
45 |
|
|
8 |
1806.2096 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
8 |
|
45 |
|
|
|
ex 1806.2097 |
Med en fetthalt av mer än 20 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
30 |
ex 1806.2097 |
Med en fetthalt av mer än 2 viktprocent men högst 20 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
10 |
1806.2099 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
1806.3111 |
|
|
|
|
|
|
|
12 |
2 |
|
40 |
|
|
5 |
1806.3119 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
8 |
|
45 |
|
|
|
1806.3121 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
15 |
1806.3129 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
1806.3211 |
|
|
|
|
|
|
|
28 |
|
|
50 |
|
|
|
1806.3212 |
|
|
|
|
|
|
|
17 |
|
|
50 |
|
|
|
1806.3213 |
|
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
55 |
|
|
|
1806.3290 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
ex 1806.9011 |
Med en fetthalt av mer än 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
6 |
8 |
|
45 |
|
|
17 |
ex 1806.9011 |
Med en fetthalt av mer än 8 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
6 |
8 |
|
45 |
|
|
12 |
ex 1806.9011 |
Med en fetthalt av mer än 2 viktprocent men högst 8 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
6 |
8 |
|
45 |
|
|
6 |
1806.9019 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
8 |
|
45 |
|
|
|
ex 1806.9021 |
Med en fetthalt av mer än 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
17 |
ex 1806.9021 |
Med en fetthalt av mer än 8 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
12 |
ex 1806.9021 |
Med en fetthalt av mer än 2 viktprocent men högst 8 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
6 |
1806.9029 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
1901.1011 |
|
|
|
|
|
|
30 |
50 |
|
|
20 |
|
|
|
ex 1901.1012 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 3 viktprocent men högst 6 viktprocent |
|
|
|
|
|
40 |
15 |
18 |
|
20 |
|
|
4 |
ex 1901.1012 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 6 viktprocent men högst 12 viktprocent |
|
|
|
|
|
40 |
25 |
10 |
|
20 |
|
|
4 |
ex 1901.1013 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 1 viktprocent men högst 1,5 viktprocent |
|
|
|
|
|
40 |
4 |
18 |
|
20 |
|
|
4 |
ex 1901.1013 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 1,5 viktprocent men högst 3 viktprocent |
|
|
|
|
|
40 |
10 |
18 |
|
20 |
|
|
4 |
1901.1021 |
|
|
30 |
|
|
|
55 |
|
|
|
18 |
|
|
|
1901.1022 |
|
|
|
|
|
35 |
65 |
|
|
|
|
|
|
|
1901.2011 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
10 |
|
|
8 |
|
5 |
1901.2012 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
10 |
|
|
8 |
|
5 |
1901.2018 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
10 |
|
|
8 |
|
5 |
1901.2019 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
10 |
|
|
8 |
|
5 |
1901.2081 |
|
|
|
|
|
|
55 |
5 |
|
40 |
|
|
|
|
1901.2082 |
|
|
|
|
|
|
70 |
10 |
|
20 |
|
|
|
|
ex 1901.2083 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 1 viktprocent men högst 3 viktprocent |
|
|
|
|
|
52 |
6 |
|
1 |
15 |
8 |
|
5 |
ex 1901.2083 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 3 viktprocent men högst 6 viktprocent |
|
|
|
|
|
52 |
8 |
|
4 |
15 |
8 |
|
5 |
ex 1901.2083 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 6 viktprocent men högst 12 viktprocent |
|
|
|
|
|
52 |
10 |
|
10 |
15 |
8 |
|
5 |
1901.2091 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
50 |
|
|
|
|
1901.2092 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
22 |
25 |
|
|
|
ex 1901.2093 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 1 viktprocent men högst 3 viktprocent |
|
|
|
|
|
55 |
|
|
3 |
20 |
|
|
10 |
ex 1901.2093 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 3 viktprocent men högst 6 viktprocent |
|
|
|
|
|
55 |
|
|
6 |
20 |
|
|
10 |
ex 1901.2093 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 6 viktprocent men högst 12 viktprocent |
|
|
|
|
|
55 |
|
|
12 |
20 |
|
|
10 |
1901.2099 |
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
5 |
20 |
|
|
|
1901.9011 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
5 |
|
|
2 |
|
5 |
1901.9012 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
5 |
|
|
2 |
|
5 |
1901.9018 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
5 |
|
|
2 |
|
5 |
1901.9019 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
5 |
|
|
2 |
|
5 |
1901.9021 |
|
|
|
|
166 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1901.9022 |
|
|
|
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1901.9031 |
|
|
|
|
|
|
10 |
25 |
|
100 |
|
|
|
|
1901.9032 |
|
|
|
|
|
|
15 |
25 |
|
70 |
|
|
|
|
1901.9033 |
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
40 |
30 |
|
|
|
1901.9034 |
|
|
|
|
|
|
5 |
85 |
|
|
10 |
|
|
|
1901.9035 |
|
|
|
|
|
|
5 |
40 |
|
|
55 |
|
|
|
1901.9036 |
|
|
|
|
|
|
50 |
4 |
40 |
|
10 |
|
|
|
1901.9037 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
40 |
|
10 |
|
|
|
1901.9041 |
|
|
|
|
|
|
15 |
25 |
|
60 |
|
|
|
|
1901.9042 |
|
|
|
|
|
|
15 |
40 |
|
40 |
|
|
|
10 |
1901.9043 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
1901.9044 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
10 |
|
|
|
|
1901.9045 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
1901.9046 |
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
15 |
|
|
|
1901.9047 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
15 |
|
|
|
1901.9081 |
|
|
|
|
|
|
45 |
5 |
|
50 |
|
|
|
|
1901.9082 |
|
|
|
|
|
|
50 |
15 |
|
20 |
15 |
|
|
|
1901.9089 |
|
|
|
|
|
|
54 |
10 |
8 |
|
15 |
8 |
|
5 |
1901.9091 |
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
60 |
5 |
|
|
|
1901.9092 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
22 |
25 |
|
|
|
1901.9093 |
|
|
|
|
|
15 |
55 |
|
|
|
20 |
|
|
20 |
1901.9094 |
|
|
|
|
|
30 |
60 |
|
|
|
20 |
|
|
|
1901.9095 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
5 |
1901.9096 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
8 |
30 |
|
ex 1902.1100 |
Inte innehållande vanligt vete, råg, korn, majs eller potatis; till annat än föda |
|
145 |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
ex 1902.1100 |
Övriga |
30 |
115 |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
ex 1902.1900 |
Inte innehållande vanligt vete, råg, korn, majs eller potatis; till annat än föda |
|
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ex 1902.1900 |
Övriga |
30 |
130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1902.2000 |
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
10 |
1902.3000 |
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
10 |
ex 1902.4010 |
För livsmedel |
|
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ex 1902.4010 |
Övriga |
30 |
130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1902.4090 |
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
10 |
1904.1010 |
|
25 |
|
|
|
15 |
5 |
|
|
|
13 |
|
|
5 |
1904.1090 |
|
|
|
|
|
110 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
1904.2000 |
|
35 |
|
5 |
5 |
3 |
|
|
2 |
|
6 |
|
|
|
1904.3000 |
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1904.9010 |
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1904.9090 |
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
1905.1010 |
|
|
|
136 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1905.1020 |
|
|
|
125 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
ex 1905.2010 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 1 viktprocent men högst 3 viktprocent |
|
|
|
|
|
35 |
|
|
3 |
25 |
|
|
|
ex 1905.2010 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 3 viktprocent men högst 9 viktprocent |
|
|
|
|
|
35 |
|
|
8 |
25 |
|
|
|
ex 1905.2010 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 9 viktprocent |
|
|
|
|
|
35 |
|
|
10 |
25 |
|
|
|
1905.2020 |
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
25 |
|
|
15 |
1905.2030 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
25 |
|
|
|
ex 1905.3110 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 1 viktprocent men högst 3 viktprocent |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
3 |
20 |
|
|
12 |
ex 1905.3110 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 3 viktprocent men högst 6 viktprocent |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
6 |
20 |
|
|
9 |
ex 1905.3110 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 6 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
15 |
20 |
|
|
3 |
ex 1905.3110 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
20 |
20 |
|
|
|
ex 1905.3190 |
Med en fetthalt av mer än 1 viktprocent men högst 3 viktprocent |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
20 |
|
|
2,5 |
ex 1905.3190 |
Med en fetthalt av mer än 3 viktprocent men högst 6 viktprocent |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
20 |
|
|
5 |
ex 1905.3190 |
Med en fetthalt av mer än 6 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
20 |
|
|
13 |
ex 1905.3190 |
Med en fetthalt av mer än 15 viktprocent |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
20 |
|
|
20 |
1905.3210 |
|
|
|
|
|
|
95 |
|
|
|
|
|
|
|
1905.3220 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
20 |
|
|
25 |
1905.4010 |
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
5 |
1905.4021 |
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
5 |
|
|
5 |
1905.4029 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
25 |
|
|
15 |
1905.9021 |
|
|
|
|
|
|
105 |
|
|
|
|
|
|
|
1905.9025 |
|
|
|
|
|
|
105 |
|
|
|
|
|
|
|
1905.9029 |
|
|
|
|
16 |
|
95 |
|
|
|
|
|
|
|
1905.9031 |
|
|
|
|
|
|
110 |
|
|
|
|
|
|
|
1905.9032 |
|
|
|
|
|
|
105 |
|
|
|
|
|
|
|
1905.9039 |
|
|
|
|
16 |
|
95 |
|
|
|
|
|
|
|
1905.9071 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
10 |
|
|
8 |
|
5 |
1905.9072 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
10 |
|
|
8 |
|
5 |
1905.9078 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
10 |
|
|
8 |
|
5 |
1905.9079 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
10 |
|
|
8 |
|
5 |
1905.9091 |
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
370 |
35 |
1905.9092 |
|
|
|
|
|
|
85 |
|
|
|
|
|
|
10 |
1905.9093 |
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
8 |
25 |
8 |
|
|
ex 1905.9094 |
Ströbröd |
|
|
|
|
|
105 |
|
|
|
|
|
|
|
ex 1905.9094 |
Andra än ströbröd |
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
25 |
8 |
|
15 |
ex 1905.9095 |
Ströbröd |
|
|
|
|
|
105 |
|
|
|
|
|
|
|
ex 1905.9095 |
Andra än ströbröd |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
25 |
|
|
|
ex 2004.1011 |
I form av mjöl eller flingor |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
570 |
|
ex 2004.1019 |
I form av mjöl eller flingor |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
570 |
|
ex 2004.1091 |
I form av mjöl eller flingor |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
570 |
|
ex 2004.1099 |
I form av mjöl eller flingor |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
570 |
|
2005.2011 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
570 |
|
2005.2012 |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
8 |
410 |
2 |
2008.1110 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
ex 2101.1210 |
Innehållande minst 1,5 viktprocent mjölkfett, minst 2,5 viktprocent mjölkproteiner, minst 5 viktprocent socker eller minst 5 viktprocent stärkelse |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
45 |
|
|
15 |
ex 2101.1290 |
Innehållande minst 1,5 viktprocent mjölkfett, minst 2,5 viktprocent mjölkproteiner, minst 5 viktprocent socker eller minst 5 viktprocent stärkelse |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
35 |
|
|
10 |
ex 2101.2010 |
Innehållande minst 1,5 viktprocent mjölkfett, minst 2,5 viktprocent mjölkproteiner, minst 5 viktprocent socker eller minst 5 viktprocent stärkelse |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
55 |
|
|
|
ex 2101.2090 |
Innehållande minst 1,5 viktprocent mjölkfett, minst 2,5 viktprocent mjölkproteiner, minst 5 viktprocent socker eller minst 5 viktprocent stärkelse |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
35 |
|
|
|
2104.2000 |
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
40 |
3 |
ex 2105.0000 |
Innehållande inget eller högst 3 viktprocent mjölkfett, innehållande inga eller högst 3 viktprocent andra fetter |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
20 |
|
|
|
ex 2105.0000 |
Innehållande inget eller högst 3 viktprocent mjölkfett, innehållande mer än 3 viktprocent men högst 10 viktprocent andra fetter |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
20 |
|
|
7 |
ex 2105.0000 |
Innehållande inget eller högst 3 viktprocent mjölkfett, innehållande mer än 10 viktprocent andra fetter |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
20 |
|
|
13 |
ex 2105.0000 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 3 viktprocent men högst 7 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
7 |
20 |
|
|
|
ex 2105.0000 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 7 viktprocent men högst 10 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
11 |
20 |
|
|
|
ex 2105.0000 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 13 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
14 |
20 |
|
|
|
ex 2105.0000 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 13 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
19 |
20 |
|
|
|
2106.1011 |
|
|
|
|
|
10 |
|
12 |
10 |
|
10 |
|
|
5 |
2106.9021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
2106.9022 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
2106.9023 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
|
2106.9070 |
|
|
|
|
|
|
15 |
1 |
|
5 |
|
5 |
|
5 |
2106.9081 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
10 |
|
|
|
ex 2106.9085 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 20 viktprocent men högst 35 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
40 |
ex 2106.9085 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 35 viktprocent men högst 50 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
40 |
ex 2106.9086 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 20 viktprocent men högst 35 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
ex 2106.9086 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 35 viktprocent men högst 50 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
ex 2106.9087 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 3 viktprocent men högst 6 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
6 |
5 |
|
|
30 |
ex 2106.9087 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 6 viktprocent men högst 12 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
12 |
5 |
|
|
30 |
ex 2106.9087 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 12 viktprocent men högst 20 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
20 |
5 |
|
|
30 |
ex 2106.9088 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 1 viktprocent men högst 1,5 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
10 |
5 |
|
30 |
|
|
30 |
ex 2106.9088 |
Med en mjölkfetthalt av mer än 1,5 viktprocent men högst 3 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
10 |
10 |
|
30 |
|
|
30 |
ex 2106.9091 |
Med en fetthalt av mer än 40 viktprocent men högst 60 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
50 |
ex 2106.9091 |
Med en fetthalt av mer än 60 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
70 |
ex 2106.9092 |
Med en fetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 25 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
25 |
6 |
|
18 |
ex 2106.9092 |
Med en fetthalt av mer än 25 viktprocent men högst 40 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
25 |
6 |
|
32 |
ex 2106.9093 |
Med en fetthalt av mer än 1 viktprocent men högst 5 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
35 |
|
|
5 |
ex 2106.9093 |
Med en fetthalt av mer än 5 viktprocent men högst 10 viktprocent |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
35 |
|
|
10 |
2106.9094 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
2106.9095 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
35 |
|
|
|
2106.9096 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
ex 3501.1010 |
Andra än kaseinlim |
|
|
|
|
|
|
|
301 |
|
|
|
|
|
ex 3501.1090 |
Andra än kaseinlim |
|
|
|
|
|
|
|
301 |
|
|
|
|
|
ex 3501.9010 |
Andra än kaseinlim |
|
|
|
|
|
|
|
301 |
|
|
|
|
|
ex 3501.9090 |
Andra än kaseinlim |
|
|
|
|
|
|
|
301 |
|
|
|
|
|
Tillägg till protokoll nr 2
Bestämmelser om administrativt samarbete
1. |
De avtalsslutande parterna är eniga om att administrativt samarbete är av största vikt för genomförandet och kontrollen av den förmånsbehandling som medges enligt detta protokoll, och de betonar att de är fast beslutna att bekämpa oegentligheter och bedrägeri i tullfrågor. |
2. |
Om en avtalsslutande part på grundval av objektiva uppgifter konstaterar att ett bristande administrativt samarbete och/eller oegentligheter eller bedrägeri föreligger inom ramen för detta protokoll, får den berörda avtalsslutande parten i enlighet med denna bilaga tillfälligt inställa förmånsbehandlingen av den eller de varor som berörs. |
3. |
I detta tillägg avses med bristande administrativt samarbete bland annat
I den mening som avses i detta tillägg kan oegentligheter eller bedrägeri bland annat föreligga om varuimporten utan tillfredsställande förklaring snabbt ökar till en nivå som överskrider den andra avtalsslutande partens normala produktionsnivå och exportkapacitet, och om det föreligger objektiva uppgifter om oegentligheter eller bedrägeri. |
4. |
Förmånsbehandlingen får inställas tillfälligt under följande förutsättningar:
|
5. |
Samtidigt med anmälan till den gemensamma kommittén enligt punkt 4 a i detta tillägg skall den berörda avtalsslutande parten i sin officiella tidning offentliggöra ett meddelande till importörerna. I meddelandet till importörerna skall det för varan i fråga anges att ett bristande administrativt samarbete och/eller oegentligheter eller bedrägeri har konstaterats på grundval av objektiva uppgifter. |